med förslag till statsbudget för budgetåret 1988/89

Regeringens proposition Å>

1987/88: 100 oo [2

med förslag till statsbudget för budgetåret Prop

1988/89 .1987/88: 100

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tapits upp i bifogade utdrag ur fegeringsprotokollet den:4 januari 1988 för de åtgärder och de ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Kjell-Olof Feldt

Propositionens huvudsakliga ändamål

Det i 1988 års budgetproposition framlagda förslaget till statsbudget för

budgetåret 1988/89 visar en omslutning av 353 308 milj. kr. Detta innebär en ökning i förhållande till vad som nu beräknas för innevarande budgetår med 5222 milj. kr. Budgetförslaget utvisar ett underskott på 11 865 milj. kr. Detta innebär en minskning av underskottet med 2794 milj. kr. i förhållande till vad som numera beräknas för innevarande budgetår.

I bilagorna 1—20 1 budgetpropositionen redovisas regeringens förslag till de i statsbudgeten ingående inkomst- och utgiftsposterna närmare. I bilaga I behandlas dels den ekonomiska politiken mot bakgrund av den samhällsekonomiska utvecklingen, dels budgetpoliuken och budgetförslagen.

I Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100

Förslag till Prop. 1987/88: 100

Statsbudget för budgetåret 1988/89

Inkomster .

Skatter | 301430 217 000 Inkomster av statens verksamhet 30 866 178 000

Summa kr. 353307 849 000

[NS

Prop. 1987/88: 100

IHviftsunslag:

= 1000000

Beräknad övriga medelsförbrukning:

Summa kr. 353 307 849 000

Prop. 1987/88: 100

Specifikation av statsbudgetens inkomster för budgetåret

1988/89

1988/89 Tuscental kr.

1000 Skatter:

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och

rörelse:

110 Fysiska personers skatt på inkomst,

realisationsvinst och rörelse:

ill Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rö-

relse 60 056 000 60.056 000 1120 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1121 Juridiska personers skatt på inkomst. realisationsvinst och rörelse 25958 000 25958 000

1130 Ofördelhara skatter på inkomst, rea-

lisationsvinst och rörelse: 31 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse 1 100.000 100000 !140 Övriga inkomstskatter: 1141 Kupongskatt 260000 1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt 5000 1143 Bevillningsskatt 3000 1144 Fotterivinstskatt 1731 700 1999 700 89 113 700

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1271 Inkomster av arbetsgivaravgif-

ter till arbetarskyddsstyrelsens

och yrkesinspektionens verk-

samhet | 144016

1281 Allmän löncavgift I 956 000 S5 617016 n 5 617016

1300 Skatt på egendom:

1310 Skatt på fast egendom:

1311 Skogsvårdsavgifter ' 460 000

1312 Fastighetsskatt 5600 000 6 060 000

1320 Förmögenhetsskatt:

1321 Fysiska personers förmögen-

hetsskatt 2403 000

1322 Juridiska personers förmögen-

hetsskatt 35000 2458 000

Prop. 1987/88: 100

1988/89 Tusental kr.

1330 Arvsskatt och gåvoskatt: 1331 Arvsskatt 1100 000 : 1332 Gåvoskatt 250000 1350 000 1340 Övrig skatt på egendom: 1341 Stämpelskatt . 3095 000 1342 Skatt på värdepapper 3 175 000 1343 Tillfällig förmögenhetsskatt för :

livförsäkringsbolag, understöds-

föreningar och pensionsstiftel- |

ser : = 6 270 000 16 138 000

1400 Skatt på varor och tjänster: 1410 Allmänna försäljningsskatter: 1411 Mervärdeskatt 80 800 000 80 800 000 1420,1430 Skatt på specifika varor: 1421 Bensinskatt 14 000 000 1422 Särskilda varuskatter 1010000 1423 Försäljningsskatt. på motorfor-

1429 Särskild avgift på svavelhaltigt

bränsle 500

1431 Särskild avgift för oljeprodukter :

m.m. 1.549 000

1440 Överskott vid försäljning av varor med statsmonopol: 1441 AB Vin- & Spritcentralens in-

levererade överskott 200000 1442 Systembolaget ABs inlevere- ös

rade överskott 140000 > 340000

1450 Skatt på tjänster:

1451 Reseskatt | 381000

1452 Skatt på annonser och reklam 809 000 1453 Totalisatorskatt "we 535000 : Före ren 1454 Skatt på spel ">> 120000. 1845.000 1460 Skatt på vägtrafik: ÖN 1461 Fordonsskatt :. :3822000 ee os 1462 Kilometerskatt — '. 2250 000 .6 072.000 1470 Skatt på import: oe ul ee 1471 -Tullmedel | 2.500000 : —- 2500.000

in

Prop. 1987/88: 100

1988/89 Tusental kr.

1480 Övriga skatter på varor och tjänster:

1481 Övriga skatter på varor och tjänster I 140 561 501

Summa skatter 301430217

2000 Inkomster av statens verksamhet: 2100 Rörelseöverskott:

2110 Affärsverkens inlevererade överskott:

2111 Postverkets inlevererade över-

skott 45210

2112 Televerkets inlevererade över-

skott . | 193 600

2113 Statens järnvägars inlevererade

överskott . 2114 Luftfartsverkets = inlevererade

överskott 287 000 2115 Affärsverket FFVs inlevererade

överskott 85 400 2116 Statens vattenfallsverks inleve-

rerade överskott 2426 000 2117 Domänverkets inlevererade

överskott . 162 200 3268 215 2118 Sjöfartsverkets inlevererade

överskott 68805

. 2120 Övriga myndigheters inlevererade

överskott: 2121 Vägverkets inlevererade över-

skott . 44540 2123 Inlevererat överskott av uthyr-

ning av ADB-utrustning 77 000 121540. 2130 Riksbankens inlevererade överskott: 2131 Riksbankens inlevererade över-

skott 5 500 000 5500 000

2150 Överskott från spelverksamhet:

2151 Tipsmedel 1467 700

2152 Lotterimedel 1018 744 2486 444 11 376 199

2200 Överskott av statens fastighetsförvalt-

ning:

2210 Överskott av fastighetsförvaltning:

2211 Överskott av kriminalvårdsstyrelsens fastighetsförvaltning 500

2214 Överskott av byggnadsstyrel-

sens verksamhet ' 735 000 2215 Överskott av generaltullstyrel-

sens fastighetsförvaltning ' 735 500 735 500

Prop. 1987/88: 100

1988/89 | Tusental kr.

2300 Ränteinkomster: 2310,2320 Räntor på näringslån: 2311 Räntor på lokaliseringslån 140 000 2313 Ränteinkomster på statens av-

dikningslån : 120 2314 Ränteinkomster på lån till fiske-

rinäringen 6110 2316 Ränteinkomster på vattenkrafts-

lån 168 2317 Ränteinkomster på luftfartslån 28 2318 Ränteinkomster på statens lån

till den mindre skeppsfarten 8 764

2319 Ränteinkomster på kraftled- |

ningslån - 2321 Ränteinkomster på skogsväglån 41 2322 Räntor på övriga näringslån,

Kammarkollegiet 150000

2323 Räntor på övriga näringslån,

Lantbruksstyrelsen 3030 2324 Räntor på televerkets statslån 244 860 . 2325 Räntor på postverkets statslån 45210 598331 2330 Räntor på bostadslån: :

2331 Ränteinkomster = på << egna-

hemslån = 2332 Ränteinkomster på lån för bo-

stadsbyggande 7110 000 2333 Ränteinkomster på lån för bo-

stadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer 190

2334 Räntor på övriga bostadslån, |

Bostadsstyrelsen 300 7110490 2340 Räntor på studielån: 2341 Ränteinkomster på statens lån

för universitetsstudier och garantilån för studerande 4

"2342 Ränteinkomster på allmänna ns

studielån 7000 7 004 2350 Räntor på energisparlån: 2351 Räntor på energisparlån 380 000 380 000 2360 Räntor på medel avsatta till pen- | sioner: 2361 Ränteinkomster på medel avsat- .

ta till folkpensionering 6 000 6 000 2370 Räntor på beredskapslagring: 2371 Räntor på beredskapslagring

och förrådsanläggningar 800 000 800 000

Prop. 1987/88: 100

1988/89 Tusental kr.

2380,2390 Övriga ränteinkomster: 2381 Ränteinkomster på lån till per-

sonal inom utrikesförvaltningen

m.m. 136 2383 Ränteinkomster på statens bo-

sättningslån 1000

2384 Ränteinkomster på lån för kom- |

munala markförvärv 150 2385 Ränteinkomster på lån för stu- |

dentkärlokaler 130 2386 Ränteinkomster på lån för all-

männa samlingslokaler 10 500 2389 Ränteinkomster på lån för in-

ventarier i vissa specialbostäder 280 2391 Ränteinkomster på markförvärv

för jordbrukets rationalisering 2000 2392 Räntor på intressemedel 25000

2394 Övriga ränteinkomster 100 000

2396 Ränteinkomster på det av bygg-

nadsstyrelsen förvaltade kapita- |

let 1450 000 1589 196 10491 021

2400 Aktieutdelning: 2410 Inkomster av statens aktier: . 2411 Inkomster av statens aktier 534425 534425 534425

2500 Offentligrättsliga avgifter: 2511 Expeditionsavgifter 575 2517 Trafiksäkerhetsavgift 52 2522 Avgifter för granskning av fil-

mer och vidcogram 3700 2523 Avgifter för särskild prövning

och = fyllnadsprövning inom

skolväsendet | 1470

2527 Avgifter för statskontroll av .

krigsmaterieltillverkning | | I

2528 Avgifter vid bergsstaten 3020

2529 Avgifter vid — patent- = och

registreringsväsendet 83150

2531 Avgifter för registrering i före =

eriings- m. fl. register 27300

2532 Utsökningsavgifter 293800

2533 Avgifter vid statens planverk 580

2534 Vissa avgifter för registrering av

körkort och motorfordon "2" 140000 '

2535 Avgifter för statliga gärantier 133 395

2536 Lotteriavgifter 3200

Prop. 1987/88: 100 1988/89 Tusental kr.

2537 Miljöskyddsavgift 25 000

2538 Miljöavgift på bekämpningsme- :

2544 Avgifter i ärenden om lokala ka-

belsändningar = - 8597

2545 Närradioavgifter . 2700

2546 Avgifter vid registrering av fri- |

tidsbåtar 24 000 5621453 5 621453

2600 Försäljningsinkomster: 2611 Inkomster vid kriminalvården 159 200 2612 Inkomster vid statens rättske-

miska laboratorium 9380 2619 Inkomster vid riksantikvarieäm-

betet 300

2624 Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter 51 000

2625 Utförsäljning av beredskapsla-

ger | 1034 000 1253 880 1253 880

2700 Böter m.m.: 2711 Restavgifter 270 300

2712 Bötesmedel 183 300 ve

2713 Vattenföroreningsavgift 100 453 700 453 700

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet:

2811 Övriga inkomster av statens |

verksamhet 400 000 400 000 400 000

Summa inkomster av statens verksamhet 30866 178

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m. m.: | 3110 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner:

3113 Statens järnvägars inkomster av försålda fastigheter och maskiner =

Prop. 1987/88: 100

1988/89 Tusental kr.

3116 Statens = vattenfallsverks = inkomster av försålda fastigheter " och maskiner 30 000 30000 3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner: 3121 Kriminalvårdsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner 400 3122 Vägverkets inkomster av försålda byggnader och maskiner 3500 3124 Statskontorets inkomster av försålda datorer m.m. 100 3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader 5000 9000 39 000

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomster av markför-

säljning 2150 2150 2150

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gruvegendom 22000 22000 22000 3312 Övriga inkomster av försåld egendom Sumrna inkomster av försåld egendom 63150

4000 Återbetalning av lån: 4100 Återbetalning av näringslån: 4110 Återbetalning av industrilån: 4111 Återbetalning av lokaliserings-

lån 210000 210000

4120 Återbetalning av jordbrukslån: 4122 Återbetalning. av statens avdikningslån 200 4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen 13737 13937 4130 Återbetalning av övriga näringslån: 4131 Återbetalning av vattenkraftslån 254 4132 Återbetalning av luftfärtslån 188 4133 Återbetalning av statens lån till den mindre skeppsfarten 15301 4135 Återbetalning av skogsväglån 82 4136 Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet 120 000

Prop. 1987/88: 100

1988/89 Tusental kr.

4137 Återbetalning av övriga närings-

lån, Lantbruksstyrelsen 1900 4138 Återbetalning av tidigare infri- :

ade statliga garantier 50 000 : 187725 411662

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:” 4211 Återbetalning av lån till egna-

hem = 4212 Återbetalning av lån för bo-

stadsbyggande 3 000 000 4213 Återbetalning av lån för bo-

stadsförsörjningen för mindre bemedlade barnrika familjer 600

4214 Återbetalning av övriga bo- | |

stadslån, Bostadsstyrelsen - 3000 600 3000 600

4300 Återbetalning av studielån: 4311 Återbetalning av statens lån för

universitetsstudier och garantilån för studerande 30

4312 Återbetalning av allmänna stu-

dielån 7000 4313 Återbetalning av studiemedel 1377 000 . 1384 030 1384 030

4400 Återbetalning av energisparlån: | 4411 Återbetalning av energisparlån 300 000 300 000 300 000

4500 Återbetalning av övriga lån: 4511 Återbetalning av lån till perso-

nal inom utrikesförvaltningen . | m.m. 1250

4513 Återbetalning av lån för kom- . munala markförvärv - 4514 Återbetalning av lån för student-

kårlokaler . 170 4515 Återbetalning av lån för allmän-

na samlingslokaler 6 000 4516 Återbetalning av utgivna start-

lån och bidrag 15000 4517 Återbetalning från Portugalfon-

den | = 4518 Återbetalning av krediter från

utlandet | =

4519 Återbetalning av statens bosätt-

ningslån 5 000

Prop. 1987/88: 100

1988/89 Tusental kr.

4521 Återbetalning av lån för inventa-

rier i vissa specialbostäder 2.000 4525 Återbetalning av lån för svenska

FN-styrkor 35250

4526 Återbetalning av övriga lån 48 000 112670 112 670 Summa återbetalning av lån 5208 962

5000 Kalkylmässiga inkomster:

5100 Avskrivningar:

5110 Affärsverkens avskrivningar:

5115 Affärsverket FFVs avskrivningar 127 800

- 5116 Statens vattenfallsverks av-

skrivningar 2450 000 2577 800

5120 Avskrivningar på fastigheter:

5121 Avskrivningar på fastigheter 215 300 215 300

5130 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader: 5131 Uppdragsmyndigheters — m.fl.

komplementkostnader 123 500 123500 5140 Övriga avskrivningar:

5141 Vägverkets avskrivningar 196 300

5143 Avskrivningar på ADB-utrustning 271 750

5144 Avskrivningar på förrådsanlägg-

ningar för ekonomiskt försvar 55 030 523 080 3439 680

5200 Statliga pensionsavgifter, netto: 5211 Statliga pensionsavgifter, netto 38 1000 381000 381 000

5300 Statliga avgifter: 5311 — Avgifter för företagshälsovård 53400 53400 53400

Summa kalkylmässiga inkomster 3874 080

STATSBUDGETENS TOTALA IN KÖMSTER 341442 587

Prop. 1987/88: 100

Specifikation av utgiftsanslagen

I. Kungl. hov- och slottsstaterna

A Kungl. hovstaten || Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hov-

hållning | 15 150 000

15 150 000

B Kungl. slottsstaten

De kungl. slouen: Driftkostnader, förslagsanslag 18 800 000

|| 2

Kungl. husgerådskammaren, förslagsanslag 5607 000

24 407 000

Summa kr. 39557 000

Prop. 1987/88: 100

I. Justitiedepartementet

Justitiedepartementet m. m.

[o Framtidsstudier, långsiktig analys m. m., reservationsan-

slag 10 300 000

96 750 000

Polisväsendet

Rikspolisstyrelsen, förslagsanslag 546 749 000

[Ne Polisverksamheten rörande brott mot rikets säkerhet m. m.,

NO Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg,

förslagsanslag 1000

Diverse utgifter, förslagsanslag 6 000 000

6 424 523 000

Åklagarväsendet

Riksåklagaren, ramanslag 14 303 000

Aklagarmyndigheterna, ramanslag 324 985 000

339 288 000

Domstolsväsendet m. m.

BLY Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m. m., förslags-

1673 346 000

Prop. 1987/88: 100 Kriminalvården

vB " Engångsanskaffning av inventarier m. m., reservations-

anslag 3350 000

Utbildning av personal m. fl., reservationsanslag 16085 000

"2019 457 000

Rättshjälp m. m.

Rättshjälpskostnader, förslagsanslag 265 600 000 ND Rättshjälpsnämnderna, förslagsanslag 9766 000

Allmänna advokatbyråer:

Uppdragsverksamhet, förslagsanslag 1.000 |

347 272 000

Övriga myndigheter

Justitiekanslern, förslagsanslag 3675 000 Datainspektionen, förslagsanslag 1000

Brottsförebyggande rådet: = Förvaltningskostnader, förslagsanslag 7528000

Utvecklingskostnader, reservationsanslag 3 980 000 11 508000 Bokföringsnämnden, förslagsanslag 2857 000 Brottsskadenämnden:

Förvaltningskostnader, förslagsanslag ' 3 107 000

Ersättning för skador på grund av brott, förslugsanslag 7400 000 10 507 000

28 548 000

Diverse Svensk författningssamling, förslagsanslag 7260 000 " Bidrag till utgivande av litteratur på förvaltningsrättens område, reservationsanslag 50 000 Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m.m.,

229 114 000 Summa kr. 11 158 298 000

Prop. 1987/88: 100 IH. Utrikesdepartementet

A Utrikesdepartementet m. m. Utrikesförvaltningen, förslugsanslag 1053 983 000 to Utlandstjänstemännens representation, reservationsanslag 16 400 000 Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat, reservationsanslag 12868 000 Kursditferenser, förslagsanslag [000 <A Olönade konsuler, förslagsanslag 10759 000 Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom

JD Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare

i utlandet m.m., förslagsanslag 3 740 000

1149 992 000

Bidrag till vissa internationella organisationer

BR'Ö Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), förslagsanslag 16 000 000 'n Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA), förslagsanslag 16 000 000

Organisationer för internationell handel och

råvarusamarbete m. m., förslagsanslag 7062 000 Internationell rävarulagring, förslagsanslag 3000 000 Övriga internationella organisationer m. m., förslugsanslag -1335000

334 838 000

Internationellt utvecklingssamarbete Bidrag till internationella biståndsprogram,

BD Styrelsen för internationell utveckling (SIDA), förslagsanslag 211868 000

Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum), förslagsanslag | 21214 000

Styrelsen för u-landsforskning (SAREC), förslagsanslag 10 334 000

Nordiska afrikainstitutet. förslagsanslug 3818 000 Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS), förslagsanslag 5607 000 Information, reservationsunslag 28 606 000

10 179 433 000

Prop. 1987/88: 100

D Information om Sverige i utlandet, m. m. I Svenska institutet, reservationsanslag '47 540000 2 Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet, ee

reservationsanslag : 59 966 000 3 Övrig information om Sverige i utlandet, | | so

reservationsäanslag 15432 000

4¶Utrikespolitiska institutet, reservationsanslag 4 664 000

127 602 000

E Utrikeshandel och exportfrämjande I Kommerskollegium, ramanslag 39313 000

.2 Exportfrämjande verksamhet, reservationsanslag 226 834 000

3 Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter

för skadeersättningar, förslagsanslag 1000

4 Krigsmaterielinspektionen, förslagsanslag | 1000 5 Interamerikanska utvecklingsbanken, förslagsanslag 25 000 000 6 Importkontoret för u-landsprodukter, ramaunslag 1 000

| "291150 000

F - Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m. m.

1¶Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska

området, reservationsanslag | 4264 000 2 Europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen (ESK).

förslagsanslag | 1440 000 3 Information, studier och forskning om freds- och -

nedrustningssträvanden m. m., reservationsanslag | 20000 000

4 Bidrag till Stockholms internationeila fredsforsknings- .

institut (STPRD, reservationsänslag | 16 045 000 5 Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och

nedrustning, förslagsanslag | 21219 000

6 Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet. "> reservationsanslag 2091 000

65 059 000

Summa kr. 12148 074 000

2 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100

. 1987/88: 100

IV. Försvarsdepartementet

ÅA Försvarsdepartementet m. m.

41 260 000 Arméförband Arméförband:

9335 000 000

Marinförband Marinförband:

4053 000 000

Flygvapenförband

Flygvapenförband: en Ledning och förbandsverksamhet. förslagsanslag 3407 000 000 ES

Anskaffning av materiel, förslagsanslag 5241 000 000 SS Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag 377 000 000

9025 000 000

Operativ ledning m. m.

Operativ ledning m. m.:

1215 500 000

Prop. 1987/88: 100

Gemensamma myndigheter m. m.

DD Anskaffning av anläggningar för försvarets

16 Frivilliga försvarsorganisationer m. m..

förslagsanslag 103 600 000 17 Försvarets datacentral, för. slagsanslag 1000 18 Kustbevakningen, förslagsanslag 197 700000 19 Anskaffning av materiel till kustbevakningen. för slägsan-

slug 40000 000

20 Vissa nämnder m. m. inom det militära försvaret, förslags-

anslag 16270 000

21 Reserv för det militära försvaret 165 513 000 22 Reglering av prisstegringar för det militära

försvaret, förslugsanslag 1 600 000 000

4118 500 000

Civil ledning och samordning

Överstyrelsen för civil beredskap:

145 190 000

Befolkningsskydd och fredsräddningstjänst Befolkningsskydd och räddningstjänst.

förslagsanslag 588 500 000 [857 Anläggningar för fredsorganisationen,

förslagsanslag 21200 000

Skyddsrum, förslagsanslag 489 300 000 BR

Identitetsbrickor, förslagsanslag 935 000 An Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst

m.m.. förslagsanslag 4000

1099 939 000

Prop. 1987/88: 100

Psykologiskt försvar Styrelsen för psykologiskt försvar. förslagsanslag 8000 000

3000 000

Övrig varuförsörjning

Drift av beredskapslager, förslagsanslag 241454 000

Beredskapslagring och industriella åtgärder,

«bo

reservationsanslag 83508 000 Täckande av förluster till följd av statliga

beredskapsgarantier m. m., förslagsanslag 1000

324963 000

Övriga ändamål

Försvarets forskningsanstalt: Intäktsfinansierad

Du” Anläggningar m.m. för vissa militära ändamål.

reservationsanslag 9400 000

Nämnden för vapenfriutbildning, förslagsanslag 5830 000

oc Vapenfria tjänstepliktiga, förslagsanslag 122 320 000 Vissa nämnder m. m. inom totalförsvaret, förslugsanslag "8040 000

397 248 000

Summa kr. 29763 600 000

Prop. 1987/88: 100

V. Socialdepartementet

ÅA Socialdepartementet m. m. Socialdepartementet, förslagsanslag 29089 000 Utredningar m. m., reservationsanslag : 27720 000 MN Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet, reservationsanslag 38 385 000 Extra utgifter, reservationsanslag 1880 000

" Särskilda medel för bekämpningen av

AIDS, reservationsanslag + 80 000 000

177 074 000

Administration av socialförsäkring m. m.

Riksförsäkringsvérket, förslagsanslag 355 756 000

rr Allmänna försäkringskassor, förslagsanslag 461 641 000

817 397 000

Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m. m.

Bidragsförskott, förslagsanslug Barnpensioner, förslagsanslag 216000 000 Ovn Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn, förslagsanslag 5700 000

14 150 700 000

Försäkring vid sjukdom, handikapp och ålderdom — Bidrag till sjukförsäkringen, förslagsanslag 6 767 000 000 Folkpensioner, förslagsanslag 52 810 000 000 WIN Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension, förslagsanslag 1230 000 000 Vissa yrkesskadeersättningar m. m., förslagsanslag 2 500 000

60 809 500 000

Hälso- och sjukvård m. m.

va Rättspsykiatriska stationer och kliniker,

förslagsanslag 90439 000

Statens miljömedicinska laboratorium, förslagsanslag + 20 506 000 ON Statens giftinformationscentral. förslagsanslag 1.000 Do Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, förslagsanslag

5990 000 we WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverkningar,

förslagsanslag 1863 000”

+ Beräknat belopp 21

Prop. 1987/88: 100

10 Statens institut för psykosocial miljömedicin,

förslagsanslag 3 380 000

Statens bakteriologiska laboratorium:

17¶Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens planerings- :

och rationaliseringsinstitut 16 575 000 18 Bidrag till allmän sjukvård m. m. , förslagsanslag 4552 182 000

19¶Specialistutbildning av läkare m. m., reservationsanslag 34 547 000

20 Beredskapslagring och utbildning m. m. för hälsooch sjukvård i krig, reservationsanslag 52965 000 Driftkostnader för beredskapslagring m. m., Jörslagsanslag 55 035 000 Investeringsersättningar enligt läkarutbildningsavtal r m. m., förs lags anslag 134 500 000

5 248 783 000

Omsorg om barn och ungdom Bidrag till kommunal barnomsorg, förslagsanslag 97795 000 000

Bidrag till hemspråksträning i förskolan, förslagsanslag 30 300 000 Barnmiljörådet, förslagsanslag 3754 000

BÖN Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor,

förslagsanslag 3 961000

9833 015 000

Omsorg om äldre och handikappade Bidrag till social hemhjälp, förslagsanslag 2723 540 000 Bidrag till färdtjänst. förslagsanslag 497 000 000 ÄN Kostnader för viss omsorg om psykiskt utvecklingsstörda m. fl., förslagsanslag 35 576 000

BB Styrelsen för vårdartjänst, förslagsanslag 30 707 000 Ersättning till televerket för texttelefoner,

förslagsunslag 27269 000 Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsför-

sändelser, förslagsanslag 42 644 000 Kostnader för viss verksamhet för handikappade

3459 607 000

+ Beräknat belopp

Prop. 1987/88: 100

H Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapolitik

t Upplysning och information på drogområdet m, m.,

BUN Utvecklings- och försöksverksamhet, reservationsanslag 29 369 000

896 416 000

I Internationell samverkan I Bidrag till världshälsoorganisationen samt internationellt socialpolitiskt samarbete m. m., förslagsanslag 27498 000 [2 Vissa internationella kongresser i Sverige, reservationsanslag 1010000

28 508 000

Summa kr. 95421 000 000

+ Beräknat belopp

ro 2

VI. Kommunikationsdepartementet Prop. 1987/88: 100

A -Kommunikationsdepartementet m. m.

25 800 000

B Vägväsende 1 Vägverket: Ämbetsverksuppgifter m. m., förslagsanslag 10700 000 2 Drift av statliga vägar, reservationsanslag + 4543 760 000

3¶Byggande av statliga vägar, reservationsanslag + 1020 000 000

4¶Bidrag till drift av kommunala vägar och gator, .

reservationsanslag += 663 718 000

5¶Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator, | -

reservationsanslag + 370 000 000 6 Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar, —reservationsanslag > 407 800 000

7¶Tjänster till utomstående, förslagsanslag 35 400 000

8¶Vägverket: Försvarsuppgifter, reservationsanslag 38 325 000

9 Vägverket: Särskilda bärighetshöjande åtgärder, : .

reservationsanslag + 575 000 000

7664 703 000

C — Trafiksäkerhet

Trafiksäkerhetsverket:

| Trafik och administration, förslagsanslag + 26 151 000

2 Fordon och körkort, förslagsanslag 1000 3 Bil- och körkortsregister m. m., förslagsanslag 1000 26 153 000

4¶Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens

: främjande | : + 29 100 000

55 253 000

D - SJ-koncernen 1 Investeringar i järnvägens infrastruktur,

reservationsanslag + 760 000 000 2 Ersättning till statens järnvägar för köp av vissa

tjänster, reservationsanslag + 1364 000 000

3 Försvarsinvesteringar i järnvägar,

reservationsanslag 20800 000

4 Särskilda investeringar vid statens järnvägar,

reservationsanslag + 100 000 000

2244 800 000

+ Beräknat belopp | 24

Prop. 1987/88: 100

E Sjöfart

Sjöfartsverket 1 Ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster, ” oe

förslagsanslag . 101 471 000 2 Fritidsbåtsregister, förslagsanslag a - 13 000 000 3 Transportstöd för Gotland, förslagsanslag | 37 000 000

Övriga sjöfartsändamål | |

4 Händelsflottans pensionsanstalt | oe 1000 5 Handelsflottans kultur: och fritidsråd, förslagsanslag : . 1000 6 Ersättning till viss kanaltrafik m. m., förslagsanslag er | - 51 500 000 7 Stöd till svenska rederier, förslagsanslag : 25 000 000

| .

227 973 000

F: Luftfart - I Beredskap för civil luftfart, reservationsanslag 25 100 000 2 Ersättning för särskilda rabatter

vid flygtrafik på Gotland, förslagsanslag 14 500 000 3 Bidrag till kommunala flygplatser m. m.,

reservationsanslag | + 15 000 000 4 Civil trafikflygarutbildning, reservationsanslag 43 600 000 5 Statens haverikommission 1000

98 201 000

. G — Postväsende 1 Ersättning till postverket för befordran av tjänste-.

försändelser, förslagsanslag 595 830 000

387 926 000

I Transportforskning

I Statens väg- och trafikinstitut, förslagsanslag . 1000

2 Bidrag till statens väg- och trafikinstitut,

reservationsanslag 40 700 000

3 Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning, reservationsanslag . 500 000

4 Transportforskningsberedningen, reservationsanslag 35 830 000

77 031 000

+ Beräknat belopp . . 25

Prop. 1987/88: 100

Övriga ändamål

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,

förslagsanslag 1000

Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, reservationsanslag | 117 686 000 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utrustning, reservationsanslag 33 900 000 Statens geotekniska institut. förslagsanslag . 1000 Bidrag till statens geotekniska institut, reservationsanslag . 11152 000

Viss internationell verksamhet, förslagsanslag 2815 000

165 555 000

Summa kr. 11567 072 000

VII. Finansdepartementet Prop. 1987/88: 100

A Finansdepartementet m. m.

95 018 000

Skatteförvaltningen och exekutionsväsendet

Riksskatteverket, förslagsanslag 608 200 000 ra Regional och lokal skatteförvaltning,

3521 242 000

Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor

116 385 000

Vissa centrala myndigheter m. m. I Byggnadsstyrelsen, förslagsanslag 1000

2¶Investeringar m. m., reservationsunslag 800 000 000

3 Inredning och utrustning, reservationsanslag 25 000 000

Tullverket: 4 Förvaltningskostnader, förslagsanslag 793 483 000 5 Drift och underhåll av teknisk materiel m. m..

1695 055 000

Prop. 1987/88: 100

Bidrag och ersättningar till kommunerna Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m., förslagsanslag 14 511000 000 Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen, förslagsanslag 879 172 000 Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av "kommunala grundbeskattningen, förslagsanslag 450 000 000

15 840 172 000

Övriga ändamål

Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m. m., förslagsanslag 250000 [6] Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon, förslagsanslag 16 700 000 WW Bidrag till vissa investeringar, förslagsanslag 1000 Exportkreditbidrag, förslagsanslag 1000 VB Täckande av förluster till följd av vissa statliga garantier, förslagsanslag 1000 Kostnader för vissa nämnder, förslagsanslag 2163 000 NOA Sparfrämjande åtgärder, reservationsanslag 16 640 000 Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m., förslagsunslag

—2589000.000

2624 756 000

Summa kr. 23892 628 000

VIII: Utbildningsdepartementet Prop. 1987/88: 100

A — Utbildningsdepartementet m. m.

B -Skolväsendet

Centrala och regionala myndigheter m.m. .

l Skolöverstyrelsen, förslagsanslag 133 611 000

2 Länsskolnämnderna, förslagsanslag | | 147 986 000 3 Stöd för utveckling av skolväsendet, reservationsanslag om 49 188 000 4 Statens institut för läromedel, : |

förslagsanslag | | | | 20225 000

5 Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet m. m.,

reservationsanslag 10292 000 6 Stöd för produktion av läromedel, reservationsanslag 4411 000

För skolväsendet gemensamma frågor

7 Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skol-

väsendet, reservationsunslag ' 30 755 000

8¶Fortbildning m. m., reservationsanslag - 66 656 000

9 Nationell utvärdering och prov,

reservationsanslåg 16495 000

10¶Kopiering av litterära och konstnärliga verk inom : skolområdet, förslugsanslag | 26 200 000

11 Särskilda insatser inom skolområdet | 311726 000

Det obligatoriska skolväsendet m.m. |

12 Bidrag till driften av grundskolor m. m., förslagsanslag 16 005 400 000

13¶Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m., | |

förslagsanslag 42249 000 14 - Sameskolor, förslagsanslag | 16 871 000

Specialskolan m. m.: | 5 Utbildningskostnader, förslagsanslag | 213 212 000 16 Utrustning m. m., reservationsanslag 7275000 220487 000 17 Bidrag till driften av särskolor m. m., "

förslagsanslag - 577 335 000

18 Kostnader för viss personal vid statliga realskolor,

förslagsanslag 1000

Gvmnasiala skolor m.m.

19 Bidrag till driften av gymnasieskolor, förslagsanslag 5247 573 000

20¶Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljnings- |

ansvar för ungdom under 18 år m. m., förslagsanslag | 266012 000

21¶Bidrag till driften av fristående skolor på gymnasial | nivå, förslagsanslag : 92 835 000

Prop. 1987/88: 100

Investeringsbidrag 2” Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m. m., reservationsanslag 12 984 000

23399 692 000

Vuxenutbildning Bidrag till kommunal utbildning för vuxna, förslagsanslag -1 101 807 000 Statens skolor för vuxna: tv Utbildningskostnader, förslagsanslag 20351 000

Undervisningsmaterial m. m., reservationsanslag 4855 000 25 206 000 - Bidrag till studieförbunden m. m., förslagsanslag 1041 366 000 valp Undervisning för invandrare i svenska språket m. m., förslagsanslag 282.094 000 Bidrag till driften av folkhögskolor m. m.,

3034 625 000

D Högskola och forskning Centrala och regionala myndigheter för högskolan m.m. Universitets- och högskoleämbetet, förslagsanslag 102 488 000 Regionstyrelserna för högskolan, förslagsanslag 1000 Redovisningscentralerna vid universiteten, förslagsanslag 1.000

BW Datorcentralen för högre utbildning och forskning i

Stockholm, förslagsanslag 1000 An Lokalkostnader m. m' vid högskoleenheterna, förslagsanslag 1459 060 000 Vissa tandvårdskostnader, reservationsanslag 92.353 000

Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m., reservationsanslag 13 142000

Grundläggande högskoleutbildning oc Utbildning för tekniska yrken, reservationsanslag 927 503 000 Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken, reservationsanslag 377253 000 10 Utbildning för vårdyrken, reservationsanslag 430321 000 1 Utbildning för undervisningsyrken, reservationsanslag 812 865 000 1? Utbildning för kultur- och informationsyrken,

reservationsanslag 244051 000

Lokala och individuella linjer samt fristående kurser,

reservationsanslag | 486 320 000

Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m.,

reservationsanslag 200817 000

Prop. 1987/88: 100

Forskning och forskarutbildning inom högskolan m.m. Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete,

Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.,

MM wWhM—-— Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna,

reservationsanslag "587 762 000 ta Tekniska fakulteterna, reservationsanslag 582 846 000 HD UB Temaorienterad forskning, reservationsanslag

24940 000

AA Kungl. biblioteket, reservationsunslag

55917 000 Sh Pp +

Samordning m. m. inom biblioteksområdet,

reservationsanslag 9964 000 [Ne] [2 Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål,

reservationsanslag : 28 798 000

Övriga forskningsfrågor 29 Forskningsrådsnämnden, reservationsanslag 50 984 000 30 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

reservationsunslag "112618 000 31 Medicinska forskningsrådet, reservationsanslag 234 861 000 32 Naturvetenskapliga forskningsrådet,

39 Driftersättning enligt läkarutbildningsavtal m. m., förslags-

anslag

9797 821 000

Prop. 1987/88: 100

Studiestöd m. m. Centrala studiestödsnämnden m. m., ramanslag 91394 000 N Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av studiesocialt stöd, förslagsanslag 16705 000 Studiehjälp m. m., förslagsanslag 2024 745 000 BR Studiemedel m. m., förslagsanslag « 4517 900000 Vuxenstudiestöd m. m., reservationsanslag 1 109 500.000 anv Timersättning vid vissa vuxenutbildningar, förslagsanslag 138970 000 Kostnader för avskrivning och inlösen av vissa "studielån med statlig kreditgaranti, förslagsanslag 30.000 Bidrag till vissa studiesociala ändamål, förslagsanslag 97 578 000

7996 822 000

Kulturverksamhet m. m. Allmän kulturverksamhet m.m. Statens kulturråd, förslagsanslag 16 838 000 Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m., reservationsanslag 14 740 000 Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m. m. reservationsanslag 18 587 000 Bidrag till samisk kultur : 2631 000

Ersättningar och bidrag till konstnärer TA Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer 33 169 000 ES Bidrag till konstnärer, reservationsanslag 17 397 000 Inkomstgarantier för konstnärer, förslagsanslag "7275 000 SN [2 Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m., förslagsanslag 50677 000 Ersättning till rättighetshavare på musikområdet 3.000 000

Teater, dans och musik 10 Bidrag till Svenska riksteatern, reservätionsanslag 150961 000 1 Bidrag till Operan, reservationsanslag 163 511 000 2 Täckning av vissa kostnader vid Operan och Svenska rikskonserter. förslagsanslag 1000

16 Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och

musikinstitutioner, förslagsanslag 262 270 000 Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper. reservationsunslag 37 675 000

I) Bidrag till Musikaliska akademien 2017 000 19 Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet.

reservationsanslag : 9329 000

" Beräknat belopp i FD

Prop. 1987/88: 100

Bibliotek

Bidrag till folkbibliotek, reservationsanslag 14.092 000

Bidrag till regional biblioteksverksamhet,

förslagsanslag 24233 000

Bild och form

Statens konstråd, förslagsanslag 3232 000

Förvärv av konst för statens byggnader m. m..,

reservationsanslag 26 520000

Bidrag till Akademien för de fria konsterna 1330 000

Vissa bidrag till bild och form, reservationsanslag 8783 000

Arkiv

Riksarkivet och landsarkiven, förslagsanslag 87335 000

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv,

förslagsuanslag 17 602 000 28 Svenskt biografiskt lexikon, förslagsanslag 2455 000

29¶Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och

materiel m. m., reservationsanslag 3814 000 30 Bidrag till vissa arkiv 3.022 000

Kulturminnesvård 31 Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader,

xo

förslagsanslag 51 120000

+ 32 Kulturminnesvård, reservationsanslag 25958 000

33 Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet,

förslagsanslag 1000

Museer och utställningar 34 Statens historiska museer, förslagsanslag 40401 000 35 Statens konstmuseer, förslagsanslag 531:242 000 36 Utställningar av svensk konst i utlandet,

reservationsanslag 1171 000 37 Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska '

museet. förslagsanslag 15932 000

Naturhistoriska riksmuseet, förslagsanslag 43 682 000

Statens sjöhistoriska muscum: Förvaltningskostnader,

förslagsanslag 17 907 000

Statens sjöhistoriska museum: Underhållskostnader m. m., reservationsanslag | | 1000

44 Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar

3 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100

Prop . 1987/88: 100

Forskning Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kultur-

området, reservationsanslag 4 666 000

1731 165 000

G Massmedier m. m. Film m.m.

Arkivet för ljud och bild: BR

Förvaltningskostnader, förslagsanslag | 9974 000

nn Insamlingsverksamhet m. m., reservationsanslag . 408 000 10382 000

Dagspress och tidskrifter

— Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation,

reservationsanslag 5708 000

Litteratur 12 Litteraturstöd, reservaätionsanslag 31 486 000 13 Kreditgarantier till bokförlag. förslagsanslag 1 000 14 Stöd till bokhandel, reservationsanslag 2705 000 IS Distributionsstöd till fackbokhandel m. m.,

Prop. 1987/88: 100

Radio och television Sveriges Radio m. m. Kabelnämnden: 20 Förvaltningskostnader, förslagsanslag 2491 000 21 Stöd till lokal programverksamhet,

reservationsanslag 1000 000 3491 000 22 Närradionämnden, förslagsanslag 2599 000 23 Sändningar av finländska televisionsprogram, reservationsanslag | 1400 000

753 658 000

Internationellt-kulturellt samarbete Kulturellt utbyte med utlandet Kulturellt utbyte med utlandet, reservationsanslag 8873 000 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m., förslagsanslag 16015 000 Bidrag till internationella kongresser m. m. i Sverige, reservationsanslag 871 000 Bidrag till svenska institut i utlandet 3552 000 Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m., reservationsanslag 7272 000

36 583 000

I Lokalförsörjning m. m. 1 Utrustningsnämnden för universitet och högskolor, förslagsanslag 10436 000 2 Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m., reservationsanslag 385 000 000

395 436 000

Summa kr. 47200 361000

Prop. 1987/88: 100

IX. Jordbruksdepartementet

ÅA Jordbruksdepartementet m. m.

27 569 000

Jordbrukets rationalisering m. m.

Lantbruksstyrelsen, ramanslag 62 102 000

Lantbruksnämnderna, rumanslag 236 665 000

Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m., förslagsanslag 40000 .000

Markförvärv för jordbrukets rationalisering, reservationsanslag 1000

Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti, . förslagsanslag 20000.000

Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m., förslagsanslag 7900000

Stöd till innehavare av fjällägenheter m. m.,

reservationsanslag 1700.000

Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige, reservationsanslag 80000 000

Främjande av rennäringen, reservationsanslag 25 369 000

Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall, förslagsanslag 1000

473738 000

Jordbruksprisreglering Statens jordbruksnämnd, förslagsanslag 28.097 000 Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden, förslagsanslag 2681 000

ÖM-- Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område,

förslagsanslag 2191 671 000 Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring, reservationsanslag 8300 000 'n Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m. m., förslagsanslag 143 669 000 Prisstöd till jordbruket i norra Sverige, förslugsunslag 525 000 000 NO Bidrag till permanent skördeskadeskydd 1000

Administration av permanent skördeskadeskydd m. m., förslagsanslag 800 000

2900 219 000

Prop. 1987/88: 100

Skogsbruk Skogsstyrelsen, förslagsanslag 34 101 000 — Skogsvårdsstyrelserna, förslagsanslag 1000 Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter, förslagsanslag | 180 693 000 BV Frö- och plantverksamhet, förslagsanslag 1000 Investeringar, reservationsanslag 33 815 000 214 509 000 OM Bidrag till skogsvård m. m., förslagsanslag 270 000 000 OO Stöd till byggande av skogsvägar, förslugsanslag 50 000 000 Ro Främjande av skogsvård m. m,, reservationsanslag 12 900 000 we Bidrag till trygghetsförsäkring I för skogsbrukare, :reservationsun slag | 20 000 000 601 511 000

E Fiske

Da Bidrag till fiskets rationalisering m. m.,

förslagsanslag 2000 000 Lån till fiskerinäringen, reservationsanslag 50 000 000

Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till

fiske, förslagsanslag 1.000

Prisreglerande åtgärder på fiskets område,

. förslagsanslag 1000

Frsättning för intrång i enskild fiskerätt m. m., Jörslagsanslag 3 000 000

Bidrag till fiskevård m. m., reservationsanslag 5119 000

122 539 000

Livsmedelskontroll m. m. Statens livsmedelsverk, förslagsanslag 67 030 000 "Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m. m., förslagsanslag 1000 Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet. förslagsanslag 1000 Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt,

reservutionsanslag 52 948 000

'n Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag 1.000 DID Bidrag till statens utsädeskontroll, reservationsanslag 2197 000

Prop. 1987/88: 100

Bekämpande av växtsjukdomar och smittsamma husdjurssjukdomar, förslagsanslag 7250 000 Lantbrukskemisk laboratorieverksamhet, reservationsänslag 6026 000 Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag 1000 10 Bidrag till statens maskinprovningar, reservationsanslag 5718 000 1 Statens växtsortnämnd, förslagsanslag 339 000 PD CA Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag "1000 13 Bidrag till djurens hälso- och sjukvård, reservationsanslag 6 193 000 14 Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård, förslagsanslag 2000 000 Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder, reservationsanslag + 2736 000

152 442 000

Utbildning och forskning Sveriges lantbruksuniversitet, reservationsanslag 482 817 000 LAN Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lantbruksuniversitet, förslagsanslag 236967 000 Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m., reservationsanslag 15400 000 B " Skogs- och jordbrukets forskningsråd, reservationsanslag

119727 000 Stöd till kollektiv forskning, reservationsanslag 25 500 000 Bidrag till växtförädling, reservationsanslag 23 000 000 NOAM Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien, förslagsanslag 659 000

904 070 000

H Ungdomsfrågor m. m. Statens ungdomsråd, förslagsanslag 4132 000 bo Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m. m., reservationsanslag 62 196 000 [ve Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verk-

170 539 000

ldrott, rekreation och turism

-— Stöd till idrotten, reservationsanslag 256 034 000

Stöd till turism och rekreation, reservationsanslag : 108 542 000 364 576 000

+ Beräknat belopp 38

Prop. 1987/88: 100

Diverse Bidrag till vissa internationella organisationer m. m., förslagsanslag 27 500 000 [NA Ersättningar för viltskador m. m., förslagsanslag 12 320 000

39 820 000

Summa kr. : 5757 023 000

Prop. 1987/88: 100

X. Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet m. m.

Arbetsmarknadsdepartementet, förslagsanslag 31650 000

Utredningar m. m., reservationsanslag 19 558 000 VII Extra utgifter, reservationsanslag

400 000

83951 000

Arbetsmarknad m. m, Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader,

ramanslag 1900 614 000

Arbetsmarknadsservice, förslagsanslag 130 066 000 Rb

Arbetsmarknadsutbildning, reservationsanslag 2.644 398 000 RB Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildnings-

Nan Statsbidrag till inskolningsplatser,

reservationsanslag 250 000 000 Statsbidrag till frivilliga försvarsorganisationer,

förslagsanslag 13 760 000

Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning, reservationsanslag | 10.000 000 Tillfälligt sysselsättningsbidrag för textil- och

konfektionsindustrierna, förslagsanslag 71 000 000 11 Utvecklingsinsatser i östra Norrbotten, reservationsanslag 37 500 000 12 Åtgärder för deltidsarbetslösa, reservationsanslag 60 000 000 AMU-gruppen:

18 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar,

förslagsanslag 48 000

Bidrag till vissa affärsverksinvesteringar.

förslagsanslag 1000

12 209 444 000

> Beräknat belopp 40

Prop. 1987/88: 100

Arbetslivsfrågor Arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen, förslagsanslag 277 120 000 Institutet för arbetsmiljöforskning, förslagsanslag 67 143 000 Institutet för arbetsmiljöforskning: Anskaffning av - vetenskaplig apparatur, reservationsanslag 3455 000 Yrkesinriktad rehabilitering, reservationsanslag 607 083 000 Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning, förslagsanslag 3623 748 000 Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare, reservationsanslag 363 000 000 Bidrag till stiftelsen Samhall. förslagsanslag 3433 000 000

8374 549 000

Invandring m. m.

Överföring och mottagning av flyktingar m. m.,

förslagsanslag 1211 200000 Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar

m. m., förslagsanslag 1 835 500 000 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

m. m., förslagsanslag 2081 000

3183 082 000

Summa kr. 23851 026 000

> Beräknat belopp 41

4 Riksdagen 198788. I saml. Nr 100

Prop. 1987/88: 100

XI. Bostadsdepartementet

ÅA Bostadsdepartementet m. m.

Br Bidrag till vissa internationella organisationer

m.m., reservationsanslag 1227 000

33 424 000

Bostadsförsörjning m. m.

Bostadsförsörjning

Bostadsstyrelsen, förslagsanslag + 64 102 000 by Länsbostadsnämnderna, förslagsanslag 61 834 000

iv Vissa lån till bostadsbyggande, förslagsanslag 90 000 000

Räntebidrag m. m., förslagsanslag 15 800 000 000 UR Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda

lägenheter m. m., förslagsanslag 20.000 000

ac Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus

m. m., förslagsanslag 190 000 000

1 Bostadsbidrag m. m., förslagsanslag 1450 000 000

15¶Bidrag till statens institut för byggnadsforskning, reservationsanslag 39 690 000

Statens institut för byggnadsforskning: Utrustning,

reservationsanslag 1000 000

Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostads-

beståndet m. m., resérvationsanslag 1000

18¶Information och utbildning m. m., reservationsanslag 20 500 000

19 Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador,

förslagsanslag

— 6000000

18 310 628 000

Planväsendet

Statens planverk, förslagsanslag + 38 460 000

38 460 000

> Beräknat belopp

Prop. 1987/88: 100

Lantmäteriet

248 355 000

Fastighetsdataverksamheten

Centralnämnden för fastighetsdata, förslagsanslag 64 993 000 LD Utrustning m. m.. reservationsanslag 1300 000

66 293 000

Summa kr. 18697 160 000

Prop. 1987/88: 100

XII. Industridepartementet

A Industridepartementet m. m.

"AR Bidrag till FN:s organ för industriell utveckling, förslagsanslag 5750 000

56 475 000

Industri m. m. Statens industriverk: — Förvaltningskostnader, förslagsanslag 57 410 000

Utredningsverksamhet, reservationsunslag 5000 000 62410 000

Sprängämnesinspektionen, förslagsanslag 1000 BW Åtgärder för att främja industridesign,

reservattonsanslag 5000 000

Nn Främjande av hemslöjden. förslagsanslag 7.000 000 Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit, förslagsanslag 140 000 000 Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende

export av fartyg m. m., förslagsanslag 70 000 000

[oi Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder. förslagsanslag 110 000 000 Kostnader [ör viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB, förslagsanslag 1000 000

10¶Industripolitiska åtgärder för tekoindustrin, reservationsanslag 70 000 000

11 Branschfrämjande åtgärder, reservätionsanslag 17 000 000 12 Småföretagsutveckling, reservätionsanslag 169 000 000 13 Täckande av förluster vid viss garantigivning. m. m., förslagsanslag 25 000 000 Åtgärder för havsindustriell kompetensutveckling. reservationsanslag 6 700 000

683 111 000

e Regional utveckling

NR

Regionala utvecklingsinsatser m. m., reservationsanslag 688 000 000 E Fäckande av förluster på grund av kreditgarantier

tull företag i glesbygder m. m., förslagsanslag 1.000 Ersättning för nedsättning av socialavgifter. förslagsanslag 350 000 000 Sysselsättningsstöd, förslagsanslag 159 000 000 Expertgruppen för forskning om regionalt utveckling, reservationsanslag 4 300 000

Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för

Västnorden, förslagsanslag 2000 000

1766 301 000

Prop. 1987/88: 100

D Mineralförsörjning m. m. Sveriges geologiska undersökning:

Geologisk kartering m. m., reservationsanslag 75 200 000 bj Utrustning, reservationsanslag 2500 000 77 700 000 jä Bergsstaten, förslagsanslag 3710 000 Statens gruvegendom: B Prospektering m. m., reservationsanslag 45 580 000 AA Egendomsförvaltning m. m., förslagsanslag

6 278 000 51858 000

> Delegationen för samordning av havsresurs-

verksamheten, reservationsanslag 2660 000

135 928 000

Statsägda företag m. m.

Kostnader för kronoworp, förslagsanslag 14 100 000

ba Ränta på statens skuld till Norrbottens Järnverk AB, Jförslagsanslag 1000

' Räntestöd m. m. till varvsindustrin, förslagsanslag 210000 000 Förlusttäckning till följd av statliga garantier till svensk varvsindustri och beställare av fartyg, förslagsanslag 30 000 000 Ränta och amortering på statens skuld till

SSAB Svenskt Stål AB, förslagsanslag

286 027 000

Teknisk utveckling m. m. Styrelsen för teknisk utveckling:

Teknisk forskning och utveckling, reservationsanslag 778 700 000

Förvaltningskostnader, förslagsanslag 80.000 000 858 700 000 PRV Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga

NOUR Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete,

reservationsanslag 1 000 000

Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet,

A5

Prop. 1987/88: 100

Bidrag till vissa internationella organisationer,

förslagsanslag 2350 000 13 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien 5950 000 14 Bidrag till Standardiseringskommissionen 15 800 000

Patent- och registreringsverket: 15 Immaterialrätt m. m., förslagsanslag 4000 16. Bolagsärenden, förslagsanslag 2 000 6 000 17 Patentbesvärsrätten, förslagsanslag 6760 000 18 Industriell utveckling m. m. inom informations-

teknologiområdet, reservationsanslag 30000 000

1279 173 000

Summa kr. 4207 015 000

Prop. 1987/88: 100

XIII. Civildepartementet

ÅA Civildepartementet m. m. Civildepartementet, förslagsanslag 30881 000 Sn Utredningar m. m., reservationsanslag 10 600 000 (SS Extra utgifter, reservationsanslag 511 000 a Regeringskansliets förvaltningskontor, förslagsanslag 218235 000 260227 000

Statlig rationalisering och revision, statistik m. m. Statskontoret, ramanslag + 70282 000 to Anskaffning av ADB-utrustning, reservationsanslag = 372 500.000 :Riksrevisionsverket, ramanslag 122 386 000 Bl Kammarkollegiet, förslagsanslag 14 568 000 Aa Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet, förslagsanslag 1000 000 Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser, ramanslag 323 773 000 —-—A Uppdragsverksamhet, förslagsanslag 1000 323 774 000 Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering "720 000 DO Statens person- och adressregisternämnd, förslagsanslag 580 000 905 810 000

Statlig personalpolitik m. m. Statens löne- och pensionsverk, ruamanslag 42 535 000 [RS Statlig personaladministrativ informationsbehandling, förslagsanslag 1000 u Statens arbetsmarknadsnämnd, förslagsanslag 21167 000 Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering, förslagsanslag 28 000 000 tn Vissa trygghetsåtgärder för lärare, reservationsanslag 4000 000 Statens institut för personalutveckling: Bidrag till myndighetsuppgifter 7312 000 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag 1000 7313 000 AN Bidrag till vissa utvecklingsåtgärder, förslagsanslag 15 000 000 Statens arbetsmiljönämnd, förslagsanslag 1254 000

14 Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån,

förslagsanslag 30 000

Bidrag till förnyelsefonder på det statligt

reglerade området, reservationsanslag 50 000 000 16 Externa arbetstagarkonsulter, förslagsanslag 6791 000 17 Administration av statens personskadeförsäkring, m. m.,

förslagsanslag 6 000 000

471 402 000

+ Beräknat belopp 47

Prop. 1987/88: 100

Länsstyrelserna m. m. Länsstyrelserna m. m., förslagsanslag 1175 021 000

1175 021 000

Kyrkliga ändamål

AB Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor, reservationsanslag 1695 000

99 010 000

Övriga ändamål Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet, förslagsanslag 2912 000

2912 000

Summa kr. — 2914382 000

Prop. 1987/88: 100

XIV. Miljö- och energidepartementet

A Miljö- och energidepartementet m. m.

Miljö- och energidepartementet,

. 29743 000

Miljö - Statens naturvårdsverk, förslagsanslag 111 686 000

Miljövårdsinformation, reservationsanslag 6 605 000 bh Övervakning av miljöförändringar, m. m.,

reservationsanslag 43 200 000 BR Miljövårdsforskning, reservationsanslag 90 447 000

Åtgärder mot försurningen, reservationsanslag > 163 000 000 On Särskilda projekt på miljövårdens område,

-— — Statens strålskyddsinstitut:Uppdragsverksamhet,

17 Inredning och utrustning av lokaler vid vissa myndigheter,

reservationsanslag 18 500 000

603 237 000

+ Beräknat belopp 49

Prop. 1987/88: 100

Energi

Statens energiverk:

Förvaltningskostnader, ramanslag 35 350 000 : Utredningar m. m. och information, reservationsanslag 13 639 000 48989 000 Statens elektriska inspektion, ramanslag 10 522 000 BON Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet, förslagsanslag 1000 Ersättning för försenad idrifttagning av kärnreaktorer, förslagsanslag : 1000 Energiforskning, reservationsanslag . | 293 588 000

NO Visst internationellt energisamarbetce, förslagsanslag | 16 669 000 Statens kärnkraftinspektion:

Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m.,

' reservationsanslag > 3 574 600 000 Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB, | reservationsanslag : + 52 600 000 Avveckling av forskningsreaktorer, m. m., | : reservationsanslag + 26 100 000 Anläggningar för radioaktivt avfall i Studsvik.

m. m., reservationsanslag | : > 15 000 000

IS Verksamheten i Ranstad, reservationsanslag | += 5875 000

16¶Drift av beredskapslager, förslagsanslag S 443 508 000

17¶Beredskapslagring och industriella åtgärder, | . | reservationsanslag ee 6 200 000

18¶Särskilda kostnader för lagring av olja, motor- -

bensin, m. m., förslagsanslag | : 1000 Åtgärder inom delfunktionen Elkraft, | reservationsanslag : 19 600 000 Främjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag . 2 500 000

| : 4515 757 000

Summa kr. 5148 737000

> Beräknat belopp 50

XV. Riksdagen och dess myndigheter Prop. 1987/88: 100

A Riksdagen I Ersättningar till riksdagens ledamöter m. m., : förslagsanslag 184714 000 2 Riksdagsutskottens resor utom Sverige, förslagsanslag 1200 000

7 Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reservationsanslag | 250 000 385 619 000

B Riksdagens myndigheter Riksgäldskontoret: | 1 Förvaltningskostnader, förslagsunslag 49786 000 2 Vissa kostnader vid emission av statslån m. m.,

förslagsanslag . 61 600-000 111 386 000

3 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen, | förslagsanslag 19.333 000 4 Riksdagens revisorer och deras kansli, förslagsanslag . 8737 000 5 Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Förvaltningskostnader, förslagsanslag 6412 000 6 Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet. förslagsanslag . 9429 000 15 841 000 155 297 000 Summa kr. 540 916 000

Prop. [987/88: 100

XVI. Räntor på statsskulden, m. m.

I Räntor på statsskulden, m. m., förslagsunslag +54 000 000 000

+ Beräknat belopp

XVII. Oförutsedda utgifter Prop. 1987/88: 100

1 Oförutsedda utgifter, förslagsanslag 1000 000

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 junuari 1988 Prop. 1987/88: 100

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson. S. Andersson, Bodström. Göransson, Gradin, Dahl. R. Carlsson, Holmberg. Hellström, Johansson, Hulterström. Lindqvist. G. Andersson, Lönnqvist, Thalén

Föredragande: statsråden Feldt, Sigurdsen. Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson. S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström, Cindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén

Proposition med förslag till statsbudget för

budgetåret 1988/89

Statsråden föredrar inriktningen av den ekonomiska politiken under nästa

budgetår samt de frågor om statens inkomster och utgifter m.m. som skall

ingå i regeringens förslag till statsbudget för budgetåret 1988/89. Anförandena och i förekömmande fall översikter över förslagen redovisas i under-

protokollen för resp. departement.

Statsrådet Feidt anför: Med beaktande av de föredragna förslagen har ett förslag till statsbudget för nästa budgetår med därtill hörande specifikationer av inkomster och utgifter upprättats.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att beräkna inkomster och besluta om utgifter för staten i enlighet

med det upprättade förslaget till statsbudget för budgetåret 1988/89.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört

för de åtgärder och de ändamål som föredragandena har hemställt om. Regeringen beslutar vidare att de anföranden som redovisas i underprotokollen jämte översikter över förslagen skall bifogas propositionen enligt

följande:

Finansplanen | Bilaga I

Gemensamma frågor | Bilaga 2

Kungl. hov- och slottsstaterna | (första huvudtiteln) | Bilaga 3 Justitiedepartementet tandra huvudtiteln) Bilaga 4 Utrikesdepartementet

(tredje huvudtiteln) Bilaga 5 Försvarsdepartementet (färde huvudtiteln) Bilaga 6

Socialdepartementet Prop. 1987/88: 100 (femte huvudtititeln) Bilaga 7 Kommunikationsdepartementet (sjätte huvudtiteln) Bilaga 8 Finansdepartementet

(sjunde huvudtiteln) Bilaga 9

Utbildningsdepartementet

(åttonde huvudtiteln) Bilaga 10

Jordbruksdepartementet (nionde huvudtiteln) Bilaga 11 Arbetsmarknadsdepartementet (tionde huvudtiteln) Bilaga 12

Bostadsdepartementet (elfte huvudtiteln) Bilaga 13

Industridepartementet (tolfte huvudtiteln) Bilaga 14

Civildepartementet '

(trettonde huvudtiteln) Bilaga 15 Miljö- och energidepartementet

(fjortonde huvudtiteln) Bilaga 16

Riksdagen och dess myndigheter (femtonde huvudtiteln) Bilaga 17

Räntor på statsskulden

(sextonde huvudtiteln) Bilaga 18 Oförutsedda utgifter (sjuttonde huvudtiteln) Bilaga 19 Beredskapsbudget för

totalförsvaret Bilaga 20

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983 '

Bilaga 1 till budgetpropositionen -1988 ÖN ICY

[a] D

Prop. . 1987/88: 100

Finansplanen Bil. 1

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 januari 1988

Föredragande: statsrådet Feldt

Anmälan till budgetpropositionen 1988 såvitt avser finansplanen

Finansplan

I Inledning

Sveriges ekonomi står i väsentliga avseenden stark och väl rustad inför framtiden. Genom ett hårt och målmedvetet arbete har de stora obalanserna minskats. Budgetunderskottet har pressats ned till drygt I procent av

BNP. Den yttre balansen har också förbättrats. Arbetslösheten är låg och

inflationen har halverats. Vi har haft en period med stark förnyelse och utbyggnad av vår industri, som i dag på nytt har stor internationell slagkraft.

Men vårt lands ekonomi, sysselsättning och välfärd står nu inför nya hot.

Ett är det försämrade internationella ckonomiska klimatet. Redan i år

väntas en viss uppbromsning av tillväxt och handel. Risken är stor för att denna utveckling blir mer accentuerad under nästa och kommande år. I sämsta fall kan den slå över i en ny kris för världsekonomin. För Sveriges

del innebär det under alla förhållanden skärpt konkurrens och kärvare marknadsutsikter.

Det enda effektiva sättet alt möta detta hot är att alla aktörer i ekonomin vinnlägger sig om att bevara och helst förstärka näringslivets konkurrens-

kraft och att än mer satsa på förnyelse och utveckling av vårt lands ekonomiska resurser. Vi måste således öka produktiviteten, spara och

investera mer och dämpa kostnadsstegringen.

Det andra hotet är delvis en följd av den ekonomiska politikens fram-

I Riksdagen 1987/88.1 saml. Nr 100. Bilaga I

gångar. Sverige närmar sig nu full sysselsättning i åtskilliga näringsgrenar Prop. 1987/88: 100 och regioner. På vissa håll är de ekonomiska resurserna :redan hårt an- Bil. 1 strängda av en snabb efterfrågeökning. Ett resultat av denna utveckling är ett hårdare tryck uppåt på kostnader och priser.

En avgörande roll för inflationen spelas av lönekostnadernas utveckling. Det faktum att Sverige de senaste åren haft en påtagligt snabbare inflation . än Övriga industriländer i genomsnitt beror till största delen på att våra lönekostnader ökat 50 procent mer än omvärldens.

Alt i en värld med avtagande tillväxt och ökande arbetslöshet upprätt-

hålla full sysselsättning och samtidigt tillåta en betydligt högre inflation än

omvärlden låter sig inte göras. I regeringens ekonomiska politik är full sysselsättning det övergripande målet. Därför måste kostnads- och prisut-

vecklingen anpassas till detta mål. Det betyder att inflationen måste pres- N

sas tillbaka. |

De bedömningar jag gör i denna finansplan av den ekonomiska utvecklingen i Sverige under 1988 och 1989 innebär att svensk ekonomi kommer att kunna fortsätta att växa i förhållandevis god takt, med förbättrad sysselsättning och stigande realinkomster. under förutsättning att lönekostnadernas stegring påtagligt kan minskas jämfört med tidigare år. Men om lönekostnaderna skulle fortsätta att växa lika snabbt som tidigare. kommer både tillväxt och sysselsättning successivt att försämras, samtidigt som Sverige på nytt får oroande stora underskott gentemot utlandet.

Den nyss inledda avtalsrörelsen avgör vilket av alternativen som kom" ' mer att inträffa. All tänkbar ansträngning borde därför göras av arbetsmarknadens parter för att åter uppnå det som faktiskt var möjligt under en lång period fram till mitten av 1970-talet, nämligen att förena full sysselsättning och låg inflation. Sveriges löntagare har som kollektiv intet att vinna men mycket att förlora på stora nominella lönestegringar. Regeringen har för sin del sökt. skapa de bästa möjliga förutsättningarna för en nedväxling av lönestegringstakten, bl.a. genom sin skattepolitik och genom att entydigt ange den ekonomiska ramen för ökade löneutgifter i den statliga sektorn.

Det tredje hotet mot Sveriges ekonomiska styrka uppstår om vi tar de uppnådda framgångarna i stabiliseringspolitiken — framför allt det. numera tämligen ringa budgetunderskottet — till intäkt för att levnadsstandarden för det svenska folket skulle kunna höjas utan motsvarande prestationer i

form av ökad produktion eller att staten skulle kunna sänka skatter och öka utgifter utan att ha skapat ekonomiskt utrymme för sådana åtgärder. I själva verket är det en källa till oro att konsumtionen både 1986 och 1987

ökat avsevärt mer än produktionen, liksom att vår utrikes balans på nytt visar ett växande underskott.

Till särskilt stor skada för landet. både från ekonomisk och politisk

synpunkt, vore om regering och riksdag skulle falla för frestelsen att fatta reformbeslut utan ckonomisk täckning. Det skulle hos många, både inom och utom landet, väcka farhågor för att svensk ckonomi på nytt skulle dras in i den onda cirkel av växande underskott, ökad inflation och försvagad yttre balans som kännetecknade åren 1976-1982. En kortsynt och ansvarslös löftespolitik torde vara en effektiv metod att rubba tilltron till [0

Sveriges förmåga att fullfölja sin internationellt sett nästan unika utveck- Prop. 1987/88: 100

ling med god tillväxt, hög sysselsättning och ekonomisk stabilitet. Den Bil. I stramhet och den beslutsamhet att skalfa fram resurserna innan de an- "vänds som kännetecknat finanspolitiken sedan 1982 måste därför fortsätta. även i ett förbättrat budgetläge. | | |

2¶Den ekonomisk-politiska strategin ra 1 Den tredje vägens politik

De viktigaste målen för den ekonomiska politiken är arbete åt alla, en rättvis fördelning och en god ekonomisk tillväxt.

För att göra detta möjligt är en låg inflation nödvändig, dels för att värna konkurrenskraften, dels för att få till stånd en rättvis fördelning. En stark konkurrenskraft förutsätter en hög investeringsnivå, som förnyar närings-

livet. För detta krävs att lönsamheten på investeringar i produktivt kapital

är högre än lönsamheten i finansiella placeringar. För att åstadkomma det sparande som investeringarna kräver, samt för att göra de önskvärda avkastningsrelationerna möjliga, krävs starka statsfinanser och ett positivt offentligt sparande. Samtidigt krävs en förstärkning av hushållens sparan-

de. | oe

För en långsiktigt god ekonomisk utveckling, med tillväxt och full sysselsättning. måste dessa uppgifter lösas parallellt. Detta har också varit syftet med den tredje vägens politik. Den har inneburit en medveten satsning på att Sverige skall arbeta och spara sig ur krisen. Devalveringen 1982 förbättrade konkurrenskraften och höjde lönsamheten i näringslivet.

En stramare budgetpolitik, söm inneburit en betydande återhållsamhet med utgifter på viktiga områden, har tillsammans med en omläggning av penningpolitiken minskat det inflationstryck som kom från budgetunder-

skottet och dess finansiering. Näringspolitiken har sedan 1982 varit inriktad på att stimulera förnyelse och utveckling i industrin. De tidigare omfattande stöden till krisdrabbade branscher och företag har ersatts av insatser för att stödja teknisk utveckling och nyföretagande samt underlätta omställning till nya verksamheter.

Resultaten har, dels på grund av omläggningen av den ekonomiska politiken och dels på grund av förbättrade internationella förutsättningar, varit goda. Mellan 1982 och 1987 har — bruttonationalprodukten ökat med 13 56, | — industriproduktionen vuxit med nästan 209, — industriinvesteringarna ökat med nästan 60 96.

— arbetslösheten minskat med 30 000 personer till under 296,

— sysselsättningen ökat med 160000 personer,

— budgetunderskottet minskat från drygt 13 4 till ca 176 av BNP, och — inflationstakten nästan halverats. | Genom en förstärkning av konkurrenskraften har det således varit möj-

ligt att på en och samma gång minska budget- och bytesbalansunderskotten och kraftigt reducera arbetslösheten. Lönsamheten och soliditeten har förbättrats, vilket gjort näringslivet mer motståndskraftigt mot störningar. [Se

Omvandlingen av industrin har fortskridit i snabb takt. Produktiviteten har Prop. 1987/88: 100 stigit. Sparandet i ekonomin har förstärkts, samtidigt som sysselsättningen Bil. 1 har ökat. Sverige har således, i dessa avseenden, lyckats i sin föresats att både arbeta och spara sig ur den ckonomiska krisen.

Nu står vi emellertid inför en ny utmaning.

Under de senaste åren har pris- och lönestegringstakten i Sverige varit snabbare än i konkurrentländerna. Samtidigt har under 1986 och 1987 det svenska folkets konsumtion ökat ungefär dubbelt så snabbt som produktionen. Detta är på längre sikt oförenligt med en god ekonomisk utveckling. Skulle denna utveckling fortsätta, kommer den att medföra en försämring

av konkurrenskraften, växande underskott i bytesbalansen och så små-

ningom en ökad arbetslöshet.

I den socialdemokratiska regeringens ekonomisk-politiska strategi ligger

alt icke lösa inflations- och konsumtionsproblemen med en politik, som

driver upp arbetslösheten. Erfarenheterna från de länder i Europa som bedrivit en sådan politik tyder på att resultatet kan bli en stor och permanent utslagning från arbetsmarknaden, såväl av ungdomar som av äldre, med starka och oacceptabla sociala spänningar och klyftor som följd. Den

svåra uppgiften är således att förena full sysselsättning med låg inflation.

För att åstadkomma en sådan utveckling krävs att inflationsförvänt-

ningarna dämpas och att lönerörelsen resulterar i måttfulla nominella på-

slag. Detta förutsätter en fortsatt stram finanspolitik och att de nominella lönekostnadsstegringarna hålls tillbaka. För att värna sysselsättningen bör åtgärder vidtas för en mer effektivt fungerande ekonomi och för att stimulera ekonomins utbudssida. Detta innebär bl.a. insatser för att inrikta

arbetsmarknadspolitiken på ökade inslag av utbildning; åtgärder för att

modernisera och förbättra infrastrukturen; förnyelse av den offentliga sektorn för att öka dess effektivitet; och en regionalpolitik för att sprida tillväxten jämnare i hela riket.

Dessa överväganden har legat bakom utformningen av årets budgetförslag.

2.2¶En fast politik i en orolig värld

Den internationella ekonomin kännetecknas av stora obalanser, i synnerhet mellan Förenta staterna å ena sidan och Japan och Förbundsrepubliken Tyskland å den andra. Dessa obalanser, som bl.a. är resultatet av en alltför expansiv amerikansk budgetpolitik, torde tillsammans med spekula-

tion på de finansiella marknaderna ha varit väsentliga faktorer bakom de

stora börsfallen under hösten 1987.

Börsnedgången torde komma att minska hushållens benägenhet att låna

till konsumtion, såväl i Förenta staterna som i andra länder, däribland

Sverige. Detta kan dämpa tendenser till överhettning, vilket i sig är positivt. Men oron på de finansiella marknaderna kan också innebära större osäkerhet och kortare planeringsperspektiv, vilket håller tillbaka investeringarna. Det finns också en uppenbar risk för fortsatt oro på valutamarknaderna.

För att en sådan negativ utveckling skall kunna undvikas, krävs beslut- Prop. 1987/88: 100 samma Åtgärder på det internationella planet. Förenta staterna måste mins- = Bil. I

ka sina underskott i budget och bytesbalans, samtidigt som en mer expan-

siv ekonomisk politik krävs i framför allt Förbundsrepubliken Tyskland och Japan. Utan en sådan omläggning är risken påtaglig för fortsatt oro på de finansiella marknaderna. |

Sannolikheten är nu stor att världsekonomins tillväxt försvagas under

1988. Det gör att de svenska exportmarknaderna växer långsamt. Inflationen i omvärlden kommer sannolikt att bli låg — 3—492 — och löneökning-

arna att stanna vid ca 422. Arbetslösheten kommer att bli fortsatt hög.

Detta gör det utomordentligt svårt för Sverige att bevara bytesbalansen och samtidigt värna den fulla sysselsättningen. Mellan 1986 och 1987

försvagades bytesbalansen påtagligt och underskott uppstod på nytt. Un-

der 1988 kommer en ytterligare försämring att ske, se diagram I. Denna utveckling måste vändas. Detta är endast möjligt genom att bekämpa

inflationen och förbättra konkurrenskraften. |

Det är också detta som vägleder den ekonomiska politiken. Under hösten 1987 har åtgärder vidtagits för att motverka en fortsatt snabb nominell lönekostnadsstegring och en rad insatser har gjorts för att under-

stödja den ekonomiska tillväxten och sprida den jämnare över landet. I

1988 års budgetförslag drivs denna politik vidare, tillsammans med en fortsatt stram finanspolitik. :

Att minska budgetunderskottet har varit ett centralt mål för den ekono-

miska politiken. Underskoöttets snabba nedgång har också inneburit att v nu står bättre rustade inför de påfrestningar och utmaningar som kan komma. Till icke oväsentlig del beror emellertid det senaste årets nedgång

av budgetunderskottet på den alltför snabba nominella inkomststegringen, som lett till en snabb och oplanerad stegring av skattekvoten. Vid en

Diagram 1 Bytesbalans Procent av BNP

TA SVAN

FR JN

—4 rr Ar T T T

1970 1975 1980 1985

Källor: Riksbanken och finansdepartementet. 'n

nedgång av inflations- och löneökningstakten får vi därmed inte en fortsatt Prop. 1987/88: 100 sådan automatisk förstärkning av statsinkomsterna. För att även fortsätt- Bil. 1 ningsvis hålla budgetunderskottet nere vid en lägre pris- och lönestegringstakt, krävs därför en stram budgetpolitik med låga utgiftsökningar.

Budgetförslaget redovisar ett budgetunderskott för budgetåret 1988/89 på 11,9 miljarder kr., vilket motsvarar 1.196 av BNP. Det beräknade underskottet för innevarande budgetår uppgår till 14,7 miljarder kr. eller 1,46 av BNP. a | .

Saldot är beräknat utifrån en timlöneökning såväl 1988 som 1989 på 4 Zz. För att skapa förutsättningar för avtal på denna nivå, har tidigare beslutade höjningar av arbetsgivaravgifterna neutraliserats, inkomstskatterna sänkts och en utgiftsram för lönekostnadsökningar etablerats på det statliga området.

Med dessa förutsättningar kommer den svenska bruttonationalprodukten att kunna öka med 1.9 72 1988. Den privata konsumtionen beräknas öka med 2 26 och den offentliga konsumtionen med 1,5 Z. Bruttoinvesteringarna väntas öka med 2,5 Z. Arbetsmarknaden väntas vara fortsatt stark.

Däremot beräknas bytesbalansen försämras med ca 7 miljarder kr. mellan 1987 och 1988. Samtidigt minskar den konsoliderade offentliga sektorns sparande, vilket främst hänger samman med att intäkterna från engångsskatten på livförsäkringsbolagens förmögenheter faller bort. Bytesbalansens försämring beror delvis på den hittills höga pris- och lönestegringstakten, delvis på det starka inhemska efterfrågetrycket.

I den preliminära nationalbudgeten görs kalkyler för såväl 1988 som 1989 med två olika löneökningstakter. De visar att även vid en nominell timlöneökning på 472 de båda åren — d. v.s. samma nivå som förutsätts i de viktigaste konkurrentländerna — kommer bytesbalansunderskottet år 1989 fortfarande att vara stort. Skall det. bli möjligt att gradvis vrida resursutnyttjandet tillbaka till den långsiktigt önskvärda bana som kännetecknas av att en större andel av tillväxten används till investeringar och till förstärkning av den externa balans är det således, även vid en påtaglig dämpning av lönestegringstakten, nödvändigt att bedriva en stram finanspolitik och avvisa de krav som reses på en ytterligare stimulans av den inhemska efterfrågan.

Den uppgiften framträder med än större skärpa om lönestegringstakten skulle ligga kvar på samma nivå som under 1987. Resultatet av nominella löneökningar på 796 1988 och 1989 blir en fortsatt snabb försämring av bytesbalansen även år 1989 och därefter. En sådan försvagning av konkurrenskraften skulle, förutom ökad skuldsättning till utlandet. också innebära att sysselsättningen börjar försvagas igen. Realinkomsterna skulle efter hand falla och tillväxten försämras påtagligt. Det skulle också medföra ökade svårigheter att värna den sociala tryggheten i vårt land.

För att vi inte skall hamna i denna situation krävs att parterna på arbetsmarknaden träffar löneavtal på låg nominell nivå. Detta ansvar gäller i lika hög grad för arbetsgivarna som för löntagarna. Samma återhållsamhet måste även prägla alla andra aktörer som påverkar pris- och kostnadsutvecklingen. Det gäller inte minst företagen och deras prissättning, jordbrukarna och livsmedelspriserna samt kommunerna och deras ansvar för taxor och avgifter.

2.3¶Rättvisa och välfärd : Prop. 1987/88: 10

| Bil. I .

Genom besparingar och omprioriteringar har det varit möjligt att inom ' ramen för en stram budget föreslå viktiga reformer på centrala områden. De prioriterade områdena i årets budgetförslag är utbildning, vård och

miljö.

e En hög standard inom alla delar av utbildningssystemet är av avgörande '

betydelse både för samhällets kulturella utveckling och för den ekono-

miska tillväxten. I budgetförslaget föreslås satsningar på alla nivåer i utbildningsväsendet. Lärarutbildningen inom grundskolan förstärks och ett tioårigt fortbild-

ningsprogram för lärarna startas. Förslag kommer att läggas fram som innebär att eleverna skall få bättre tillgång till läroböcker av god kvalitet. Antalet intagningsplatser till gymnasieskolan behålls oförändrat. trots att elevunderlaget minskar. En treårig försöksverksamhet påbörjas för att ge erfarenheter för en reformering av gymnasiets yrkesutbildning. Utbyggnaden av de små och medelstora högskolorna fortsätter. Säväl forskning som vuxenutbildning får ökat stöd. Arbetsmarknadsutbildningen prioriteras starkt inom arbetsmarknadspolitiken.

e En stark och stabil social välfärd är en omistlig tillgång. Avtal har träffats

med landstingen om de ekonomiska förutsättningarna under de närmaste

åren för en utbyggnad av vård och omsorg. Inom hälso- och sjukvården

inriktas arbetet mot att bättre tillgodose patienternas önskemål om ser-

vice, valfrihet och tillgänglighet i vården över hela landet.

Äldreomsorgen ges hög prioritet; de äldre måste i högre grad få möjlig-

het att välja var och hur de vill bo och vårdas när de behöver samhällets

hjälp. Ökade insatser för rättvisa. arbete och delaktighet för handikappa-

de och deras familjer är ett annat prioriterat område i budgetförslaget, liksom bekämpningen av AIDS. | | e Miljöpolitiken utvecklas vidare. Sveriges insatser i det internationella samarbetet mot miljöproblemen kommer att förstärkas genom att ett

internationellt miljötekniskt institut inrättas i Stockholm. En särskild

miljöpolitisk proposition kommer att presenteras under våren. Redan i budgetpropositionen föreslås emellertid vissa resursförstärkningar för

miljöpolitiken, bl. a för att motarbeta användningen av bekämpningsmedel. Utöver insatser på dessa tre områden innehåller budgetförslaget också

förslag om särskilda åtgärder för att åstadkomma en jämnare regional

fördelning av den ekonomiska tillväxten. Budgetförslaget innebär att re-' surserna till regionala utvecklingsinsatser i länen bibehålls på en hög nivå.

Särskilda åtgärder för Bergslagen och Norrlands inland har föreslagits under hösten 1987; under våren 1988 kommer förslag till insatser i Norr-

bottens län att redovisas för riksdagen. | I en särskild trafikpolitisk proposition redovisas förslag om en utbyggd infrastruktur och ett effektivare utnyttjande av trafikapparaten. Härmed förbättras förutsättningarna för ekonomisk tillväxt utanför storstadsregionerna. | Senare i år kommer också förslag att presenteras om en omfattande

reform av arbetslöshetsförsäkringen. Därmed förstärks tryggheten för dem Prop. 1987/88: 100 som, trots allt, drabbas av arbetslöshet. Bil. 1

3¶Den internationella utvecklingen

3.1¶Börsnedgången och dess effekter

Under senare år har världsekonomin präglats av stora obalanser. I Förenta staterna har en utpräglat expansiv finanspolitik bedrivits. Detta har bidragit till en relativt god ekonomisk tillväxt i industriländerna. Denna politik

har emellertid också lett till stora budget- och bytesbalansunderskott i

Förenta staterna.

I flera av de västeuropeiska länderna och Japan har däremot en restrik-

tiv ekonomisk politik förts i syfte att nedbringa underskotten i statsfinanserna. Stora överskott i den yttre balansen har därvid byggts upp i främst Japan och Förbundsrepubliken Tyskland. Den bristande samordningen mellan de stora ländernas ekonomiska politik och dess konsekvenser vad gäller utvecklingen av externbalanserna, har lett till betydande oro på

valutaområdet.

Dollarkursen steg under första hälften av 1980-talet till en nivå som inte återspeglade styrkan i den amerikanska ekonomin. Sedan 1985 har dock

den amerikanska valutan fallit kraftigt i värde gentemot framförallt yen och

D-mark. Dollarkursfallet har visserligen förbättrat den amerikanska utrikeshandeln, mätt i volymtermer, men på grund av ett försämrat bytesför-

påverka de stora externa obalanserna mellan Förenta staterna å ena sidan och Japan och Förbundsrepubliken Tyskland å den andra. Detta var en

bidragande faktor till de räntestegringar som inträffade under sommaren och början av hösten 1987 i de stora industriländerna.

Det är mot denna bakgrund man bör betrakta oron på aktie- och valutamarknaderna sedan oktober 1987. Under ett par veckor föll börsvärdet i New York med en tredjedel. Kursfall av liknande storleksordning registrerades på flertalet andra aktiemarknader. Inom en vecka efter börsfallets inledning spred sig oron till vaälutamarknaderna och dollarn utsattes för ett

kraftigt tryck nedåt. En ytterligare förklaring till börsfallet är de mycket kraftiga kurssteg-

ringar på aktier som ägt rum under senare år och som' ej motsvarats av

realistiska förutsättningar rörande framtida vinstnivåer och utdelning. Till

en del kan börsfallet alltså ses som en anpassning till en rimligare värdering av börsföretagen.

En omedelbar konsekvens av det kraftiga kursfallet för aktier i Förenta staterna var att kapital i betydande omfattning flyttades över till obligationsmarknaderna och att räntenivån därmed sjönk. Denna räntenedgång förstärktes av de åtgärder centralbanken vidtog för att säkerställa en tillfredställande likviditet på de finansiella marknaderna.

Börsfallet har vidare inneburit en minskning av förmögenhetsvärdena, vilket torde komma att dämpa hushållens konsumtion. Denna effekt är dock sannolikt svag utom i Förenta staterna, där hushållen svarar för cn 8

större andel av det samlade aktieinnehavet än vad som är fallet i Västeuro- Prop. 1987/88:-100 på och Japan. Bil. 1

Kursfallet innebär sannolikt att det i många fall blir billigare att köpa existerande företag än att investera i nya anläggningar. Därutöver talar mycket för att riskbenägenheten kan ha minskat hos de kreditgivande institutionerna. Dessutom kan en ökad osäkerhet om efterfrågeutveckling, räntor och valutakurser förkorta planeringsperspektiven och verka åter-

hållande på företagens investeringar. Denna effekt motverkas dock av det räntefall som inträffat. .

Även oron på valutakursområdet och de förskjutningar i växelkurserna

som följt i börskrisens spår kan förväntas få vissa negativa effekter. Dollar-

fallet under de senaste månaderna har sålunda inneburit att konkurrenskraften i framför allt Japan och Förbundsrepubliken Tyskland försämrats på ett sätt som framöver kan påverka investeringarna negativt. Om inte de höjda realinkomsterna i dessa länder medför en motverkande ökning av

den inhemska efterfrågen, blir följden att efterfrågan i världsekonomin, totalt sett, sjunker. Börsnedgången hösten 1987 skulle — som en isolerad företeelse — inte

nödvändigtvis behöva få påtagligt negativa följder för utvecklingen framöver. Emellertid bör den främst ses i samband med ett allvarligare problem. nämligen de obalanser som kännetecknar världsekonomin. De fort- satt stora obalanserna nödvändiggör en samordnad omläggning av den

ekonomiska politiken i de stora industriländerna. Det förhållandet att en sådan omläggning inte på allvar inletts och ej heller förefaller sannolik

under den närmaste framtiden. utgör det största orosmomentet för den

internationella utvecklingen. De negativa effekterna kan bli högst märkba-

ra. om inte den ekonomiska politiken i de stora industriländerna läggs om.

3.2¶Tillväxten i OECD-länderna

En nedre videring har gjorts av tidigare prognoser för 1988 och 1989, vilka så sent som i oktober 1987 pekade på en fortsatt relativt god tillväxt. För Västeuropa förutser jag nu en tillväxt om endast ca I 3/4 under de båda

åren. Till detta bidrar i hög grad den dämpade aktiviteten i den västtyska

ekonomin med en tillväxt 1988 och 1989 på ca I 1/2 96.

I Japan har ekonomin anpassat sig förhällandevis snabbt till den kraftigt höjda yen-kursen. Den inhemska cefterfrågetillväxten har varit hög med

bl.a. starkt expanderande privat konsumtion. En fortsatt relativt god

produktionstillväxt, i storleksordningen 3 Ze, väntas under 1988.

I Förenta staterna beräknas en dämpning av den privata konsumtionstillväxten ske under 1988. Den förbättring av utrikeshandeln i volymtermer som har inletts väntas förstärkas under 1988. Exporten förutses verksamt

bidra till produktionstillväxten. BNP bedöms såväl i är som 1989 växa i storleksordningen 24. Det måste dock understrykas att denna bedömning

är osäker. Man kan inte utesluta vare sig ett ytterligare fall för dollarn eller en uppgång av räntenivån. .

En fortsatt dämpad tillväxt väntas i våra nordiska grannländer. I Dan-

mark och Norge nödvändiggör de stora bytesbalansunderskotten en stram

inriktning av den ekonomiska politiken. Även i Finland ges den eckonomis- > Prop. 1987/88: 100

ka politiken en mer restriktiv inriktning med hänsyn till den yttre balansen. Bil. 1 1 Danmark väntas produktionen sjunka. I Norge förväntas tillväxten bli svag under såväl 1988 som 1989. Sammantaget för våra nordiska grannlän-

der förutses en BNP-tillväxt på endast en halv till en procent båda åren. Sammantaget bedöms BNP-tillväxten i OECD-området uppgå till 2

1/4 22 1988 och 296 1989 och ökningen av världshandeln väntas stanna vid 3

å 3 1/29 båda åren. Inflationsutsikterna å andra sidan har förbättrats. I

genomsnitt för OECD-länderna väntas konsumentpriserna stiga med ungefär 3,5 36 per år de närmaste åren. |

I dag är närmare 30 miljoner människor utan arbete i OECD-länderna. En stor andel är långtidsarbetslösa, varav många ungdomar. Efter en viss förbättring det senaste året väntas nu arbetslösheten till följd av de svagare tillväxtutsikterna åter öka i flertalet länder. Därmed riskerar de sociala klyftorna att växa ytterligare.

De dämpade tillväxtutsikterna och den höga arbetslösheten i kombination med de kvarvarande stora finansiella obalanserna och osäkerheten på valutakursområdet utsätter det internationella handelssystemet för stora påfrestningar. Därmed finns en risk för ett ökat protektionistiskt tryck. En . utveckling i protektionistisk riktning skulle hota de redan svaga tillväxtutsikterna och öka riskerna för att världsekonomin dras in i en recession.

3.3¶Den ekonomiska politiken

Det är nu av stor vikt att det internationella ekonomiska samarbetet stärks och att samordnade åtgärder vidtas för att säkerställa stabilitet på finans-

och valutamarknaderna och för att åstadkomma en starkare tillväxt i

världsekonomin. Åtgärder för att reducera de externa obalanserna mellan de stora länderna är därvid av avgörande betydelse. Tyngdpunkten i den fortsatta anpassningen bör ligga på justeringar av den inhemska ekonomiska politiken i stället för på ytterligare valutakursjusteringar. Den svenska regeringen kommer att aktivt verka för detta i olika internationella fora.

För Förenta staternas del fokuseras intresset på budgetunderskottet. Administrationen och kongressen har nått en överenskommelse om att

minska det beräknade underskottet med ca 30 miljarder dollar för inneva-

rande budgetår och med ca 46 miljarder för nästa. Även efter dessa

åtgärder väntas emellertid budgetunderskotten 1988 och 1989 bli av unge-

fär samma omfattning som 1987. En stramare budgetpolitik och ett minskat bytesbalansunderskott i den amerikanska ekonomin kommer dock att få en

dämpande effekt på tillväxten, såväl i Förenta staterna som i flera andra . länder. Det är därför av stor vikt att den ekonomiska politiken framför allt i Japan och Förbundsrepubliken Tyskland får en mer expansiv inriktning.

I Japan har under 1987 omfattande finanspolitiska stimulansåtgärder beslutats och delvis satts i verket. Detta är en välkommen ändring i den tidigare restriktiva synen på finanspolitiska åtgärder för att stimulera den inhemska ekonomin. Det är ännu svårt att bedöma effekten av dessa åtgärder och det är möjligt att ytterligare stimulans av den japanska ekono-

min kan visa sig påkallad. Det är angeläget att ytterligare åtgärder vidtas 10

för att fortsätta att öppna den japanska marknaden och att den senaste Prop. 1987/88: 100

tidens utveckling med ökad import kan fortsätta och ytterligare förstärkas. Bil. I |

Även de nyligen industrialiserade länderna i Asien måste i större utsträck-

ning bidra till den internationella anpassningsprocessen, t.ex. genom att

underlätta ökad import. | I syfte att bl. a. motverka en förnyad press nedåt på dollarn genomfördes

i början av december 1987 nära samordnade räntesänkningar i ett flertal |

västeuropeiska länder. I samband härmed aviserades från västtysk sida vissa räntesubventioner för att stimulera till bl.a. ökade investeringar på miljövårdsområdet. Dessa åtgärder torde emellertid få endast obetydlig

effekt på den svaga inhemska tillväxten. En starkare utveckling i den västtyska ekonomin skulle öka utrymmet för en mer aktiv ekonomisk politik och därmed ge bättre förutsättningar för tillväxt i en rad andra europeiska länder. |

3.4¶Utvecklingsländerna

För utvecklingsländerna kan den dämpade aktiviteten i industriländerna

innebära en skärpning av problemen. Förutom försämrad avsättning för

exporten leder den lägre tillväxten i världsekonomin sannolikt till att priserna på råvaror förblir låga. De negativa effekterna kan å andra sidan

begränsas om de lägre räntor som börsfallet framkallat blir bestående.

Kursnedgången för dollarn innebär dessutom att ett antal länders utlands-

skuld minskat i värde. Den tyngande skuldtjänstbördan fortsätter dock att försvåra u-ländernas möjligheter att åstadkomma en varaktig tillväxt, samtidigt som den utgör en påfrestning på det internationella finansiella systemet.

Utsikterna för utvecklingsländerna är kopplade till såväl tillväxten och

öppenheten på industriländernas marknader som till deras egna anpass-

ningsåtgärder. Ofta är ett betydande nettotillskott av externa resurser en förutsättning för den interna anpassningen. Detta gäller i synnerhet för de allra fattigaste utvecklingsländerna, vilkas framtida utvecklingsmöjligheter i stort sett är helt beroende av gåvobistånd och starkt subventionerade krediter.

Särskilda åtgärder för att tillgodose detta behov diskuteras sedan en tid i olika fora. Hit hör en ökning med upp till 6 miljarder SDR av den särskilda fond för strukturanpassningsåtgärder (strukturanpassningsfaciliteten) inom internationella valutafonden, liksom en uppmjukning av villkoren för redan utestående offentliga krediter. Vidare kommer en kraftig höjning av

världsbankens kapital. med trolig början år 1988, att möjliggöra ökade

utvecklingsresurser för de mest skuldtyngda länderna.

Sverige stöder en sådan kapitalökning i världsbanken. Vi driver också aktivt i olika internationella fora frågan om särskilda skuldlättnader för de fattigaste och mest skuldtyngda utvecklingsländerna. För utvidgningen av . valutafondens strukturanpassningsfacilitet har Sverige gjort en utfästelse om ett bidrag under fyra år på sammanlagt 600 milj. kr. till räntesubventio-

nering.

Prop. 1987/88: 1 00

4¶Den svenska ekonomin

Bil. 1

4.1¶Utvecklingen åren 1986 och 1987

Utvecklingen av den inhemska efterfrågan har varit stark de senaste två åren. Den privata konsumtionen har ökat med ca 476 per år både 1986 och 1987, se tabell 1. Hushållens reala disponibla inkomster ökade under sam-

ma period med drygt 272 per år. främst till följd av ökade reallöner. Reallönerna har under 1986 och 1987 sammantaget ökat med i genomsnitt 6—-790. Det är de största reallöneökningarna på över ctt decennium. Realinkomsterna har också påverkats av höjda pensioner och barnbidrag.

Även andra faktorer än inkomstökningen har bidragit till den snabba ökningen av den privata konsumtionen. Hushållssektorns samlade förmögenhet har ökat starkt under 1980-talet. främst som en följd av värdestegring på aktier och fastigheter. Hushållen har haft mycket optimistiska förväntningar om den egna ekonomins framtida utveckling, vilket sanno-

likt har gjort många benägna att öka sin skuldsättning och att köpa kapitalvaror. Sedan utlåningstaken för banker, bostadsinstitut och finansbolag

avskaffades i slutet av 1985 har det blivit lättare för hushållen att låna pengar och därigenom höja sin konsumtionsnivå, även om höga realräntor och sänkta marginalskatter i kombination med en viss avdragsbegränsning har gjort det mindre förmånligt än tidigare att lånefinansiera konsumtion.

Tabell I Försörjningsbalans

Miljarder — Procentuell volymförändring

kr. löpande

priser

! Förändring anges i procent av föregående års BNP. Källor: Statistiska centralbyrån. konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Den offentliga konsumtionen har utvecklats i betydligt långsammare takt de senaste två åren än tidigare. Ökningstakten har begränsats till ca 14

per år.

Bruttoinvesteringarna beräknas ha ökat med närmare 6 &£ 1987 efter en viss minskning 1986. Investeringarna inom industrin beräknas ha ökat mer än dubbelt så snabbt. eller med 1596. Även investeringarna inom de statliga affärsverken har ökat snabbt. Den höjning av investeringsnivån som ägt rum sedan 1982 är mycket väsentlig för den svenska ekonomins utveckling på längre sikt. Den innebär en utvidgad kapacitet i den exporte-

rande och importkonkurrerande delen av näringslivet och förbättrar möj- Prop. 1987/88: 100

ligheterna att uppnå en långsiktigt god tillväxt i den svenska ekonomin. Bil. 1

Den stigande investeringsnivån har även medfört att kapacitetsutnyttjandet är mycket högt i byggsektorn. De åtgärder som vidtogs i slutet av 1986 för att dämpa överhettningen i storstadsområdena och bereda utrymme för ökat bostadsbyggande har dock resulterat i att betydande investeringar i Stockholms- och Göteborgsområdena har skjutits på framtiden och att ombyggnadsverksamheten minskat. Bostadsbyggandet har ökat. Åtgärderna har följts upp under hösten 1987 i syfte att ytterligare reducera efterfrågetrycket på byggnadsverksamheten.

Utrikesbalansen beräknas ha bidragit negativt till BNP-tillväxten 1986 och 1987 i och med att importen har ökat betydligt snabbare än exporten.

Varuimporten beräknas ha ökat med ca 496 1986 och 596 1987, medan varuexporten ökade med ca 3 6 båda åren. Detta innebär att BNP-tillväxten på 1,292 år 1986 helt hölls uppe av

konsumtionen, medan kapitalbildningen (investeringar och nettoexport)

drog ned tillväxten. År 1987 bidrog både ökande konsumtion och investeringar till en BNP-tillväxt på 2,5 Ze. Tillväxten dämpades emellertid även

detta år genom en negativ utveckling av nettoexporten.

Bytesbalansen beräknas uppvisa ett underskott på ca 5 miljarder kr. 1987, vilket innebär en försvagning med ca 12 miljarder kr. jämfört med 1986. Denna försvagning härrör huvudsakligen från en försämring av han-

delsbalansen, se tabell 2. Handelsbalansen utvecklades sämre under höstmånaderna 1987 än vad

som förväntades i regeringens oktoberbedömning. Mellan 1986 och 1987

beräknas den försämras med ca 9 miljarder kr., trots en betydande ned-

dragning av oljelagren. Bakom försvagningen ligger främst den starka utvecklingen av den inhemska efterfrågan, vilken har medfört en kraftig

ökning av importen av bearbetade varor.

Tabell 2 Bytesbalans Miljarder kr., löpande priser

Källor: Statistiska centralbyrån, riksbanken, konjunkturinstitutet och finansdepartementet

Även tjänste- och transfereringsbalansen bidrar till försämringen i bytesbalansen mellan 1986 och 1987. En omläggning av statistiken över tjäns-

teexporten har emellertid medfört en viss osäkerhet om storleken av tjänstebalansens försämring mellan 1986 och 1987. Konsumentpriserna beräknas ha ökat med drygt 496 per är både 1986 och 1987. Under loppet av 1987 har emellertid inflationstakten stigit igen, 13

se diagram 2. Mellan december 1986 och december 1987 beräknas konsu- Prop. 1987/88: 100

mentprisindex ha ökat med drygt 5 72. Detta innebär visserligen att inflatio- Bil. 1 nen dämpats påtagligt jämfört med tidigare år. Jämfört med omvärlden är emellertid utvecklingen inte lika förmånlig. Inflationen i Sverige har det

senaste året varit 1-2 procentenheter högre än i OECD-området. För OECD-området var inflationstakten under hösten 1987 knappt 4Z.

Timlönerna beräknas ha ökat med ca 8 1/26 1986 och 6 1/2—7 96 1987 som genomsnitt för samtliga löntagare. Inom industrin har timlönerna ökät

med cirka 7 1/2 Ze 1986 och 6—7 4 1987. Det är betydligt mer än i omvärl- '

den, där timlönerna för industriarbetare ökade med ca 4 Zz båda åren.

Eftersom produktivitetsökningen i Sverigé inte väsentligt har avvikit från den i omvärlden, har denna utveckling medfört att de relativa arbetskraftskostnaderna per producerad enhet, mätt i nationell valuta, stigit i

under 1986 och 1987 med bl. a en nedvärdering av den amerikanska dollarn och uppvärderingar av den västtyska marken och den japanska yenen har

emellertid för en del av den svenska industrin motverkat den högre svens-

ka löneökningstaktens effekter på konkurrenskraften. |

Utvecklingen på arbetsmarknaden har varit god de senaste två åren, såtillvida att antalet sysselsatta beräknas ha ökat med närmare 30000 personer 1986 och 35—40 000 1987 och att arbetslösheten har reducérats till 1,9 72 som genomsnitt för 1987. Det innebär att den successiva minskning av arbetslösheten som skett efter 1983 fortsatte även under 1987. I jäm- ' förelse med omvärlden är den svenska arbetslösheten mycket låg. För Diagram 2 Konsumentprisindex 12-månaders förändringstal. Utfall t. o. m. november. 1987 för Sverige, t.o.m. oktober 1987 för OECD.

[0] LLAARARERS SARAS TARAS ER ARRAR TARAS ARS LARARAGTERRN LARSERSARANE LIITE RSRRAN LARSSARERTRTSRIRTRRRAN [0]

1980 1981 "1982 1983 1984 1985 1986 1987

Anm.: OECD-länderna sammanvägda enligt varje lands betydelse som konkurrent till Sverige på världsmarknaden.

Källor: OECD, Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet samt finansdeparte- 14 mentet.

OECD-området som helhet beräknas den öppna arbetslösheten ha uppgått — Prop. -1987/88: 100

till 836 1987: I Västeuropa beräknas den ha varit hela 1196. | Bil. I

Det senaste året har arbetslösheten minskat I hela landet. Det är nu inte

bara Stockholmsområdet som uppvisar mycket låga arbetslöshetstal utan även stora delar av södra och mellersta Sverige. Allt färre delar av landet

uppvisar nu höga arbetslöshetstal. Efterfrågan på arbetskraft har stigit såväl i industrin och byggnadsverksamheten som i de privata och offentliga tjänstesektorerna. |

Denna utveckling för emellertid även med sig avsevärda problem i form

av tendenser till överhettning med åtföljande stark löneglidning och svårig-

heter för många företag att rekrytera arbetskraft. Brist på arbetskraft kan komma att bli den viktigaste begränsningen för fortsatt produktionsökning.

4.2¶Effekterna av börsfallet

Under de senaste månaderna har de internationella förutsättningarna för '

den svenska ekonomin förändrats väsentligt. Det är sannolikt att börsfallet

och den därmed sammanhängande utvecklingen medför att tillväxten i

världsekonomin dämpas. På kort sikt behöver inte de direkta effekterna bli särskilt stora, men under den anpassningsperiod då obalanserna mellan de

stora länderna skall minskas är sannolikheten "betydande för en lägre tillväxt. Därmed är också risken stor för att de svenska exportföretagen

kommer att få sämre förutsättningar än vad som tidigare förutsetts.

Förutsättningarna har ändrats även i det avseendet att osäkerheten om frumtiden har ökat påtagligt. Osäkerheten gäller såväl den fortsatta utveck-

lingen på aktie-, valuta- och penningmarknaderna som den ekonomiska

politikens inriktning i de stora industriländerna. "=

Även om nettocffekten äv de ändrade internationella framtidsutsikterna

torde vara negativ för den svenska ekonomin, bl. a. genom sämre tillväxt och försvagad bytesbalans, så finns det vissa för den svenska ekonomin

positiva inslag i utvecklingen. En lägre dollarkurs minskar räntebetalningarna till utlandet och kostnaderna för oljeimporten. Räntenivån har sjunkit, vilket också minskar räntebetalningarna. Oljepriset har snarast haft en tendens att sjunka sedan oktober, vilket stärker den svenska

handelsbalansen. Vidare torde den privata konsumtionens ökningstakt dämpas något av att hushållens framtidsförväntningar blivit mindre opti- |

mistiska och av att akticförmögenheten minskat.

Den statistik som för närvarande föreligger rörande utvecklingen i Sveri-

ge efter börsfallet visar inte på några omedelbara effekter på detaljhan-

delns omsättning, bilinköp, handelsbalans, konsumentpriser, sysselsätt-

ning eller arbetslöshet. I praktiken torde det ta ett halvår till ett år innan

man kan utläsa vilka konsekvenserna faktiskt har blivit.

Med dessa reservationer redovisas i det följande en bedömning av den

svenska ckonomins utveckling det kommande året. Vissa bedömningar redovisas även för år 1989. Avsikten är att därigenom täcka in hela den

period, som förslaget till statsbudget avser och samtidigt spegla den

osedvanligt stora osäkerhet som omger den ekonomiska utvecklingen. | Osäkerheten är naturligtvis särskilt stor om vad som kan tänkas ske under 15

prognosperiodens senare del.

4.3¶Utvecklingen år 1988 i Prop... 1987/88: 100

Bil. I

I de beräkningar som ligger till grund för förslaget till statsbudget för

budgetåret 1988/89 antas timlönerna stiga med 492 per år både 1988 och 1989, vilket är ungefär samma ökningstakt som I omvärlden. Denna ökning är regeringens bedömning av vad som är samhällsekonomiskt acceptabelt,

eftersom den är vad som krävs för att inte konkurrenskraften skall försvagas. | |

En kostnadsökning på den antagna nivån beräknas leda till en uppgång

av konsumentpriserna med drygt 3 56 under loppet av 1988. Årsgenomsnit-

tet för konsumentprisindex 1988 beräknas dock ligga drygt 496 över ge-

nomsnittet 1987.

I den bedömning regeringen överlämnade till riksdagen i oktober 1987 förutsågs en relativt god BNP-tillväxt 1988 på 2Z eller något däröver. Till

följd av de ändrade förutsättningarna får den bedömningen i någon mån revideras ned. Nu förutses en BNP-tillväxt på 1,976 1988. Den största

förändringen är emellertid att bytesbalansen beräknas ge ett underskott på

12 miljarder kr. i stället för tidigare beräknade 4 miljarder kr.

Den privata konsumtionen förutses nu öka med 2 Z år 1988. Nedrevide-

ringen av prognosen från tidigare förväntade 2,5 9Z är främst en konsce-

kvens dels av att hushållens samlade aktieförmögenhet minskat, dels av att hushållens optimism om framtiden har dämpats. Det finns därför skäl att

anta alt sparkvoten inte minskar lika mycket som tidigare bedömts sanno-

likt. -

Den offentliga konsumtionen beräknas öka med drygt 1,5 26 1988. För statens del väntas en fortsatt minskning av antalet sysselsatta. Till följd av ökade materielinköp beräknas dock den statliga konsumtionen totalt sett

öka något 1988. Kommunernas utbyggnadsplaner har reviderats upp något under den gångna hösten och en ökning av den kommunala konsumtionen förutses med 1,7 2£ 1988. Expansionstakten kan dock komma att begränsas

av brist på arbetskraft.

Bruttoinvesteringarna förutses öka med 2.5 22 1988. Det är en nedrevidering av prognosen jämfört med oktoberbedömningen. Tillgängliga enkäter tyder på att företagens framtidsförväntningar har blivit mindre positiva. Det gäller dock i högre grad förväntningarna om den allmänna konjunktur-

utvecklingen än om företagens egen order- och produktionsutveckling. Även om det tar tid innan ändrade framtidsutsikter inverkar väsentligt på investeringsnivån, är det troligt att de ändrade förutsättningarna dämpar investeringsökningen något år 1988.

De ändrade förutsättningarna för den svenska ekonomins tillväxt medför

dock inte att arbetsmarknaden försvagas 1988. Eftersom efterfrågetrycket på arbetsmarknaden för närvarande är mycket starkt, blir effekterna av de försämrade tillväxtutsikterna små på kort sikt. Efterfrågan på arbetskraft

torde vara fortsatt hög under heta året. Brist på arbetskraft kan komma att utgöra en restriktion för fortsatta produktionsökningar. Tidigare har arbetslösheten förväntats kunna fortsätta att minska vid låga pris- och löneökningstal; detta ter sig emellertid nu mindre sannolikt. En i stort sett oförändrad nivå på arbetslösheten 1988 jämfört med läget under senare 16

delen av 1987 förefaller f.n. mest sannolik, om kostnadsstegringen stannar Prop. 1987/88: 100

vid 44. Bil. 1

En fortsatt försvagning av handelsbalansen förutses under 1988. Expor-

ten av varor beräknas öka med 2,596. Ökningstakten dämpas av dels

världshandelns långsammare tillväxt, dels en förutsedd minskning av ex- ' porten av petroleumprodukter och fartyg. Importen av varor beräknas öka

med 4.5 22. Den långsammare ökningen av inhemsk efterfrågan drar ned

importens ökningstakt 1988.

Såväl handelsbalansen som tjänste- och transfereringsnettot väntas för-

svagas ytterligare 1988. Bytesbalansens underskott skulle därmed stiga från ca 5 miljarder kr. 1987 till ca 12 miljarder kr.

Jag vill understryka, att dessa prognoser bygger på förutsättningen att timlöneökningen begränsas till 496 1988 och att tillväxten i världsekonomin inte kraftigt försämras. Skulle dessa förutsättningar ändras, kommer också den ekonomiska utvecklingen att bli annorlunda. Om timlöncökningen överskrider de förutsatta 4 procenten kommer sålunda bytesbalansen att försämras ytterligare och tillväxten att dämpas.

4.4¶Utblick mot 1989

Vad som sker under 1989 är i avgörande grad beroende av kostnadsutveck-

lingen. Grundkalkylen om 492 timlöncökning har jämförts med en kalkyl,

där timlönerna i stället antas stiga med 77 både 1988 och 1989, dvs i

ungefär samma takt som under 1987.

Vid 4 timlöneökning både 1988 och 1989 beräknas inflationen begränsas till drygt 34 per år under loppet av dessa båda år. Den måttliga prisoch lönceökningstakten beräknas leda till en BNP-tillväxt 1989 av ungefär samma storlek som 1988. Sysselsättningen skulle kunna öka i relativt god

takt och arbetslösheten hållas nere på cn låg nivå.

Trots att konkurrenskraften i detta alternativ bevaras, väntas bytesbalansen ge ett betydande underskott även år 1989. Försvagningen av bytesbalansen bromsas dock upp 1989 i alternativet med låga löneökningar.

Vid den högre löneökningstakten beräknas prisökningarna bli 5-6 96 per år både 1988 och 1989. Detta medför en betydligt sämre ckonomisk utveckling 1989. Exportens och investeringarnas ökningstakt dämpas. Till följd av den högre inflationen i detta alternativ dämpas även den privata konsumtionen och sannolikt även den offentliga verksamhetens expansionstakt. BNP-tillväxten kommer därmed att praktiskt taget avstanna. =

Den lägre tillväxten gör att läget på arbetsmarknaden försämras. En fortsatt snabb kostnadsstegring skulle också medföra att bytesbalansen försämras ytterligare. Vid fortsatta kostnadsstegringar om 7 stiger underskottet i bytesbalansen, allt annat lika, till över 20 miljarder kr 1989. Därmed börjar den svenska utlandsskulden att växa snabbt igen.

Detta innebär att vi nu har kommit till en kritisk punkt på den tredje

vägens ekonomiska politik. Endast en dämpad kostnadsutveckling kan

bygga under den hittills framgångsrika politiken med hög sysselsättning och förbättrad externbalans och förhindra att vi tvingas in i en inflationis-

tisk utveckling, med försämrad sysselsättning och sjunkande levnadsstan- 17 dard som oundviklig konsekvens. | 2 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga I

Prop. 1987/88: 100

5¶Den ekonomiska politikens inriktning

Bil. 1

5.1¶Finanspolitiken

Den tredje vägens politik innebär att Sveriges internationella konkurrenskraft ställs i centrum för att uppnå sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Ett viktigt inslag i denna ekonomisk-politiska strategi har varit en stram finanspolitik. En sådan är nödvändig för att åstadkomma låga prisstegring-

ar och en låg räntenivå. Den syftar också till att föra över resurser från

privat och offentlig konsumtion till förmån för export och investeringar. För att nå en stabil balans i de utrikes betalningarna krävs också ett ökat inhemskt sparande. En återställd budgetbalans har alltsedan 1982 varit ett

viktigt inslag i en sådan strategi. .

Den ekonomiska politiken har i detta avseende hittills varit mycket framgångsrik. Budgetåret 1982/83 motsvarade det statliga budgetunder-

skottet 13 26 av BNP. Budgetåret 1987/88 beräknas underskottet motsvara

endast 1.496 av BNP. För hela den offentliga sektorn har det finansiella sparandet förbättrats från ett underskott motsvarande ca 696 av BNP budgetåret 1982/83 till ett överskott motsvarande ca 25Z av BNP budget-

året 1987/88. Denna snabba förstärkning av den offentliga sektorns ekono-

mi är i ett internationellt perspektiv unik och medför att Sverige nu står bättre rustat än tidigare att möta de prövningar som kan tänkas komma. .

Förbättringen av de offentliga finanserna har till ungefär lika delar upp-

nåtts genom en minskning av de offentliga utgifterna som andel av BNP och en ökning av den s.k. skattekvoten, dvs. skatter och avgifter som andel av BNP. En närmare analys av skattekvotens ökning med samman-

lagt 4 procentenheter mellan 1985 och 1987 visar att ungefär 1/2 procenten-

het av ökningen har berott på statsmakternas beslut om höjda skatte- och avgiftssatser. Det är vissa indirekta skatter och uttaget av arbetsgivaravgifter som har höjts. I övrigt har skattekvotens ökning berott på att lönerna stigit mer än vad som antagits vid omläggningar av inkomstskatten, att

lönesumman stigit som andel av BNP, att den privata konsumtionen och

därmed inkomsterna av mervärdeskatt ökat mer än BNP (mervärdeskattesatsen har däremot inte höjts) och att företagens skatteinbetalningar ökat utan att några omfattande förändringar av företagsbeskattningen har ge-

nomförts.

Innebörden av detta är att de båda senaste årens nedgång av budgetunderskottet inte enbart är en följd av en stram budgetpolitik. Delvis avspeg-

lar det förbättrade budgetläget en snabb inkomststegring och en snabb . privat konsumtionsökning samt det faktum att skattesystemet fungerar, som en s.k. automatisk stabilisator. som drar in köpkraft i tider med

snabbt stigande inkomster för hushåll och företag. | .

På kort sikt leder en sådan utveckling till en snabb reducering av budget-

underskottet och därmed av den offentliga sektorns sparandeunderskott.

På längre sikt kan den snabba nominella inkomstökningen emellertid — via

försämrad konkurrenskraft och långsammare tillväxt -- återigen leda till växande underskott. Om den dämpas kommer ä andra sidan den offentliga

sektorns skatteintäkter att växa väsentligt långsammare.

Detta understryker behovet av bibehållen finanspolitisk stramhet. Den Prop. 1987/88: 100 snabba nedgången av budgetunderskottet under 1987 kan således inte tas = Bil. I till intäkt för att det nu skulle vara möjligt att bedriva en mindre stram finanspolitik. Inte heller kan den höjda skattekvoten i sig tas till intäkt för att det på kort sikt skulle vara möjligt att kraftigt sänka skatterna; en sådan politik skulle ytterligare förstärka konsumtionsutvecklingen och höja efterfrågetrycket i ekonomin. Det är en dyrköpt erfarenhet av 1970-talets kriser att det inte finns något utrymme för finanspolitiska äventyrligheter i ett

efterfrågeläge som det vi har i dag. Den mörkare internationella ekonomiska bilden ställer också krav på ökad beredskap i den ekonomiska politiken i Sverige. Effekten av den

sämre tillväxten internationellt torde bli en dämpad tillväxt också i Sverige. Bytesbalansen försämras. Svårigheterna att upprätta intern och extern balans kan bli större, i synnerhet om arbetslösheten stiger i omvärlden och

detta ytterligare pressar tillbaka inflationen i de viktigaste konkurrentlän-

derna. Också av detta skäl måste finanspolitiken utformas med stramhet.

Samtidigt bör inte politiken medföra så kraftiga begränsningar av efterfrågan att den hotar möjligheterna att upprätthålla full sysselsättning. Sammantaget innebär detta att finanspolitiken under det kommande bud-

getåret bör utformas så att underskottet i statsbudgeten fortsätter att

minskas, trots att statsinkomsternas tillväxt dämpas kraftigt. |

För att åstadkomma detta har det varit nödvändigt att bedriva ett stramt budgetarbete. Inom ramen för detta har det ändå varit möjligt att genom

omprioriteringar inom totalbudgeten lyfta fram vissa särskilt angelägna

områden, nämligen den sociala välfärden, utbildningen samt miljöpolitiken. Dessutom har särskilda satsningar gjorts inom regional- och trafikpolitiken. Senare i år kommer också ett förslag att läggas fram om en omfattande reform av arbetslöshetsförsäkringen.

5,2 Lönebildningen

I ett internationellt perspektiv framstod den svenska arbetsmarknaden

under lång tid som stabil, med en god förmåga att lösa problem kring

lönebildning och sysselsättning. Sedan mitten av 1970-talet har dock löne-

utvecklingen lett till kostnadsökningar som inte varit förenliga med bevarad internationell konkurrenskraft. De nominella löncökningarna har varit högre än vad utvecklingen i våra konkurrentländer och den egna produk-

tivitetsökningen har medgivit.' Utvecklingen i Sverige har följt en pris- och lönespiral, där priser och löner jagat varandra med en' rad ekonomiska ' svårigheter som följd.

Under de senaste åren har detta delvis berott på det höga kapacitetsutnyttjandet i ekonomin. Problemen med lönebildningen sammanhänger

emellertid också med den institutionella ram inom vilken förhandlingarna bedrivs. Genom den löneglidning som skett utöver de centrala avtalen

samt genom kompensation till de grupper som ej har egen löneglidning har de totala lönehöjningarna kommit att klart överstiga produktivitetstillväx-

ten i ekonomin. 19

Till detta bidrar oenighet mellan parterna om hur lönerelationerna mel- Prop. 1987/88: 100

lan olika löntagargrupper skall utvecklas. Kraven på löneökningar har = Bil. Il |

under senare tid inte formulerats utifrån vad samhällsekonomin och sysselsättningen totalt sett tål eller utifrån vad som krävs för att nå en långsiktigt hållbar reallöneökning för alla löntagare. I stället har den relativa nominella löneutvecklingen ansetts vara viktigare. Denna utgångspunkt har lett till att pris- och lönespiralen späds på av en ”löne-lönespiral” genom att olika grupper kräver kompensation för den löneutveckling andra grupper anses ha haft.

Detta är en utveckling som måste brytas. I den allmänna debatten råder stor enighet om de förutsättningar som gäller för lönebildningen. Lönekostnadsökningarna måste bringas ned i nivå med vad som gäller i vår omvärld. Denna uppfattning kommer till uttryck även i uttalanden av arbetsmarknadens parter. Parterna måste nu också i handling ta ansvar för att löneökningstakten bringas ned till en nivå som är förenlig med ekonomisk balans och full sysselsättning även på längre sikt. |

Statsmakterna har vidtagit åtgärder för att underlätta en sådan avtalsrörelse. För att förhindra att det begränsade nominella utrymmet för lönekostnadsökningar krymper ytterligare har statsmakterna beslutat att neutralisera tidigare beslutade höjningar av arbetsgivaravgifterna. Detta har skett genom att den allmänna löneavgiften sänkts med 1,66 procentenheter fr.o.m. den 1 januari 1988. Tidigare har beslut fattats om en sänkning av den statliga inkomstskatten med ca 4 miljarder kr. för år 1988. Skatteskalan har utformats så att låga nominella löneökningar, också möjliggör ökade reallöner efter skatt. Vid högre timlöneökningar blir cmellertid följden stagnerande eller rentav sjunkande reallöner efter skatt. Därigenom understöder skattepolitiken en antiinflatorisk lönerörelse.

För att söka åstadkomma en större enighet om bl. a. teknik och former för jämförelser av lönekostnadsutveckling och anställningsvillkor för olika grupper på arbetsmarknaden har regeringen tillsatt en särskild utredare med uppgift att publicera en allsidig redovisning av hur löner, lönekostnader och anställningsvillkor utvecklats på olika delar av arbetsmarknaden. Arbetsmarknadens parter medverkar i utredarens arbete.

Spänningarna på arbetsmarknaden har bl.a. tagit sig uttryck i ett ökat antal konflikter. Särskilt inom den offentliga sektorn har utvecklingen visat på svagheter i förhandlingsmodellen. Varje avtalsrörelse under 1980-talet har medfört öppna konflikter. Regeringen har mot denna bakgrund tillkal-

lat en särskild utredare som skall utröna huruvida svårigheterna att nå

avtal på den offentliga arbetsmarknaden beror på brister i själva förhandlingssystemet. Denna analys skall syfta till att ge parterna uppslag till förändringar och att ge regeringen ett underlag att bedöma om statsmakterna bör vidta några särskilda åtgärder. Utgångspunkten är att parternas rätt att träffa avtal skall bevaras. .

Inom det statliga området har statsmakterna ett särskilt ansvar för lönekostnadsutvecklingen. Statsmakterna har därför inför 1988 års avtalsrörelse beslutat ange en utgiftsram för lönekostnadsökningarna. Regeringen har fastställt denna ram till 4 Zz. .

Syftet med utgiftsramen är att skapa mer likartade förutsättningar för . 20

lönebildningen mellan anställda inom olika sektorer på arbetsmarknaden. Prop. 1987/88: 100 Inom den konkurrensutsatta sektorn finns oftast ett tydligt samband mel-. Bil. 1 lan lönekostnadsutveckling och sysselsättning. De avtalsslutande parterna kan där se att alltför höga löneökningar kan leda till inskränkningar av verksamheten. Genom utgiftsramen blir detta samband tydligt även inom den statliga sektorn. Parterna kan bättre överblicka konsekvenserna av de avtal som träffats när det gäller kraven på effektivitet och verksamhetens inriktning. Utgiftsramen innebär därför att statsmakterna tillgodosett kraven på klarare spelregler för förhandlingarna inom den offentliga sektorn. De ekonomiska förutsättningarna inför förhandlingarna har härigenom klargjorts för parterna.

53¶Penningpolitiken

Penningpolitiken har under 1987 huvudsakligen utformats med hänsyn till den inhemska ekonomiska utvecklingen. Målet har varit att motverka en alltför snabb ökning av den privata konsumtionen och att dämpa de tendenser till överhettning som tidvis gjort sig märkbara. Det främsta medlet för detta har varit räntepolitiken. |

Denna politik innebar att differensen mellan de svenska och internationella penningmarknadsräntorna under början av året kom att bli stora. I februari var räntemarginalen mellan tremånaders statsskuldväxlar och motsvarande curodollarränta drygt fyra procentenheter. Därefter sjönk räntemarginalen successivt. Från maj månad var den i huvudsak mellan: I 1/2 och 2 procentenheter.

Räntedifferensen gav upphov till betydande valutainflöden under vintern och början av våren, medan utvecklingen under återstoden av året var mer balanserad. Sammantaget registrerades under 1987 ett valutainflöde på ca 10 miljarder kr.

Avregleringen av kreditmarknaden har i huvudsak varit positiv för den svenska ekonomin, eftersom den möjliggjort att kreditmarknaden blivit mer effektiv. Den ökade tillgången på krediter har dock inneburit en kraftig skulduppbyggnad i hushållssektorn. Under 1986 lånade hushållen i stor utsträckning till finansiella placeringar. Minskningen av hushållens finansiella sparande begränsades därmed till ca 5 miljarder kr. Under 1987. fortsatte låneexpansionen i ungefär oförändrad takt, men bedöms i större grad ha använts till att finansiera en ökad konsumtion. Resultatet blev att hushållens finansiella sparande försämrades med ca 10 miljarder kr.

Den privata konsumtionen har betydande återverkningar på importen och bytesbalansen. I nuvarande läge är det viktigt att hushållens sparande ökar för att förbättra nationens totala sparande. Regering och riksdag har därför vidtagit en rad åtgärder för att stimulera hushållsparandet. Under första kvartalet 1988 tillåts en extra insättning på 5000 kr. i allemanssparandet, samtidigt som det högsta tillåtna totala sparbeloppet höjs från 50000 kr. till 60000 kr. De som börjar spara i allemanssparandet under tiden I april—30 december 1988 erhåller en extra bonus.

Möjligheter har vidare skapats att bedriva ett s.k. ideellt sparande i allemansfond. Därutöver håller ett förslag om ungdomssparande. på att 21

utarbetas i regeringskansliet. Slutligen har spardelegationen anvisats me- Prop. 1987/88: 100

del för all i samverkan med konsumentverket öka hushållens kunskaper Bil. I

om kostnaderna för och riskerna med lågt spurande och stora lån. |

Ett av syftena med avregleringen på kreditmarknaden har varit att öka konkurrensen och därmed effektiviteten i den finansiella sektorn till gagn för hela samhällsekonomin. Generellt kan sägas att konkurrensen ökat under senare år, men i olika grad på olika delmarknader. På utlåningssidan är sålunda konkurrensen stark, medan den är betydligt svagare i fråga om hushållens sparmedel. Kostnaderna inom banksystemet har stigit snabbt.

Det är angeläget att kostnadsutvecklingen dämpas och att konkurrensen inom banksektorn stimuleras. Vissa av de frågor som rör banksektorns struktur- och konkurrensförhållanden behandlas i kreditmarknadskommittén. Regeringen kommer i särskild ordning att utreda kostnadsutvecklingen i banksystemet och hushållens ställning på kreditmarknaden efter avregleringen. |

Under det gångna året har det bl. a. i samband med börskrisen visat sig att handeln med optioner och terminskontrakt inte alltid skett med den försiktighet som krävs. Detta har medfört stora förluster för vissa banker, försäkringsbolag och fristående fondkommissionärer. Totalt uppgick de

redovisade förlusterna på options- och aktieterminshandeln i samband

med börsfallet till ca I miljard kr. Till detta skall läggas andra förluster på mycket stora belopp.

Jag ser allvarligt på dessa händelser. Bristande kontroll och i vissa fall dålig affärsmoral har blottlagts i samband med de stora förlusterna. Jag vill också framhålla att förtroendet för det finansiella systemets stabilitet och

funktionssätt är viktigt för hela samhällsekonomin och inte bara en fråga för aktörerna på de finansiella marknaderna.

Regeringen kommer därför senare I dag att föreslå att bank- och försäkringsinspektionerna anvisas medel för en utökad bevakning av banker, försäkringsbolag och fondkommissionärer. Syftet är att säkerställa att gällande lagar och regler följs. Även lagändringar kommer att aktualiseras. Försäkringsverksamhetskommittén har nyligen lagt fram sitt slutbetänkande. För närvarande arbetar ytterligare tre utredningar med dessa frågor: kreditmarknadskommittén. optionsutredningen och värdepappersmarknadskommittén. Samtliga skall redovisa förslag före halvårsskiftet 1988.

5.4¶Fördelningspolitiken

Strävan efter en rättvis fördelning, såväl av tillväxten som av krisbekämp-

ningens bördor. har sedan 1982 varit ett centralt inslag i den tredje vägens politik.

Den väsentligaste insatsen för ökad rättvisa är att hävda den fulla sysselsättningen. Arbete åt alla ger en jämnare inkomstfördelning och förbättrar

jämställdheten mellan kvinnor och män. Men även kampen mot inflationen

är viktig för att ästadkomma en rättvis fördelning. Inflationen omfördelar

välståndet i stor skala och på ett godtyckligt och svårgenomskådligt sätt.

Kampen för full sysselsättning och låg inflation har därför varit den

viktigaste uppgiften i fördelningspolitiken, liksom i den ekonomiska politi- 22

ken i stort. Den lägre arbetslöshet och den lägre inflation som uppnåtts de — Prop. 1987/88: 100

senaste åren har också verksamt bidragit till en mer rättvis fördelning i Bil. I samhället. Därutöver har det också, trots det kärva budgetläget, varit möjligt att vidta en rad andra åtgärder i direkt fördelningspolitiskt syfte.

De fyra vallöftena från 1982 om att trygga centrala inslag i det sociala välfärdssystemet har infriats. Karensdagarna har försvunnit ur sjukförsäkz ringen. Ersättningen till de arbetslösa har höjts. Värdesäkringen av pensionerna har återinförts. Stödet till barnomsorgen har förbättrats.

Avdragsrätt för fackföreningsavgifter har införts. Barnbidragen har höjts mycket kraftigt; mellan 1982 och 1987 fördubblades de nästan. Statsbidragen till de kommunala bostadstilläggen har höjts. vilket framför allt gynnar de sämre ställda pensionärerna. Delpensionen har höjts. Sjukförsäkringen har reformerats. I och med att karensdagen slopades och den s. k. timsjukpenningen genomfördes 1987 höjdes ersättningsnivån för privatanställda

arbetare och klasskillnader i sjukförsäkringen kunde elimineras.

Den sociala välfärden har således värnats. Men samtidigt har den ekonomiska politiken skapat andra fördelningspoliuska spänningar. Det var nödvändigt att låta företagens vinster stiga kraftigt för att skapa incitament för nya investeringar och nya arbetstillfällen i industrin. 1970-talets extremt låga vinstnivå medförde att investeringarna stagnerade, samtidigt som försämrad konkurrenskraft och hög inflation medförde att reallönerna föll kraftigt. Resultatet av den förbättrade konkurrenskraften och den förbättrade lönsamhet den fört med sig har också blivit en industriell expansion, som medfört såväl ökad sysselsättning som utbyggd kapacitet.

Likväl har vinstuppgången i det kortare perspektivet skapat fördelnings-

problem, bl. a. eftersom politiken först med viss fördröjning kunnat resul-

tera i höjda reallöner. Fördelningspolitiska spänningar har i sin tur bidragit

till den snabba nominella lönestegringen de senaste ären. För att motverka dessa inflationsdrivande effekter av vinstuppgången, och för att se till att

vinsterna används på ett sätt som gagnar folkflertalet, har en rad åtgärder

satts in.

Löntagarfonder och förnyelsefonderna ger de anställda del i kapitaltillväxten. En särskild omsättningsskatt har införts på aktiehandeln. Realisationsvinstbeskattningen för aktier och bostadsrätter har skärpts. En

engångsskatt på livförsäkringsbolagens förmögenheter har tagils ut. In-

komstskatterna har sänkts, samtidigt som underskottsavdragens värde begränsats för höginkomsttagarna. Det har försvårat nolltaxering och skat-

teplanering.

Sammantaget bidrar dessa åtgärder till att tillväxten fördelas jämnare

och att krispolitikens bördor burits mer efter bärkraft än vad som annars

skulle ha skett. Därigenom bidrar fördelningspolitiken till att hålla samman

nationen. Under den period som förestår, med de hot mot den svenska ekonomins styrka som nu kan urskiljas, och med fortsatta krav på god konkurrenskraft och en stark investeringsutveckling, blir därmed en kraft-

full fördelningspolitik av fortsatt central betydelse för den ekonomiska politikens möjligheter.

5.5¶Sysselsättningspolitiken Prop. 1987/88: 100

Bil. I

Full sysselsättning är ett övergripande mål för den ekonomiska politiken. Inriktningen av den ekonomiskpolitiska strategin på att stärka de svenska

företagens konkurrenskraft, återställa den finansiella balansen i den svens-

ka ekonomin och öka tillväxten syftar just till att ge arbete åt alla.

Arbetsmarknaden förstärktes under 1987. Mellan 1982 och 1987 ökade sysselsättningen med 160 000 personer. Arbetslösheten beräknas ha reducerats med 0,3 procentenheter till 1,9 2 under 1987. Detta har skett samti-

digt som antalet sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder minskat,:se

diagram 3. Arbetslösheten för ungdomar i åldern 16—19 år har stabiliserats på en nivå kring 3,5 96, medan arbetslösheten för de äldre ungdomarna, 20-24 år, sjunkit under 1987. Även långtidsarbetslösheten minskar i omfattning. Vid en internationell jämförelse framstår den svenska utvecklingen i dessa avseenden som mycket gynnsam:. Efterfrågan på arbetskraft blev under 1987 något starkare än vad som förväntades i den reviderade nationalbudgeten våren 1987. Antalet lediga platser låg klart över 1986 års nivå. I flertalet län har det funnits vissa

svårigheter att tillgodose arbetskraftsbehovet. Andelen industriföretag

som har rapporterat brist på yrkesutbildad arbetskraft har stigit. Byggarbetsmarknaden framstår i stora delar av landet som klart överhettad, vilket

bl. a. bidragit till en betydande löneglidning inom byggsektorn.

Regeringen prioriterar i detta läge en inriktning på utbudsstimulerande

åtgärder. Detta innebär en fortsatt förskjutning i arbetsmarknadspolitiken

mot insatser för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt samt att höja

Diagram 3 Antal arbetslösa och antal personer i arbetsmärknadspolitiska åtgärder Tusental personer, 3-månaders' glidande medelvärde på säsongrensade värden 140 140

1203 120

100 4 - 100

Antal arbetslösa 80 — - 80 60- ; Ten Leo :

404 ZP >. 40

20- Pn .

sas ans rr 20

Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder

(0) LARGRER RARE ÄRSSRARARAREARARTAREN ERS RRRARRARARAS SAKETTTSRNASAARARSRENASS ALTARRRRERESKSSSERERARENIILIRISSRG [6]

1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 Anm.: Med arbetsmarknadspolitiska åtgärder avses beredskapsarbete, ungdomslag och rekryteringsstöd. Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och arbetsmarknadsstyrelsen.

kunskapsnivån hos individerna i arbetslivet. En av politikens främsta Prop. 1987/88: 100

uppgifter under det kommande året är att dämpa. överhettningen och Bil. 1 avhjälpa brist på arbetskraft i olika sektorer och regioner. Genom att vidga

flaskhalsar i ekonomin förbättras möjligheterna att nå en god ekonomisk tillväxt.

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer senare denna dag att föreslå åtgärder som befäster en sådan inriktning. Bl.'a. föreslås resurser

för upphandling av arbetsmarknadsutbildning med 78000 platser, vilket

innebär en fortsatt hög nivå. Antalet platser för utbildning direkt i företa-

gen föreslås utökas till 25000. Mot bakgrund av utvecklingen på arbets-

marknaden föreslås nu något färre beredskapsarbeten. Regeringen är dock

beredd att omgående vidta åtgärder om läget skulle försämras. Trots den goda sysselsättningsutvecklingen finns det grupper som har

särskilda svårigheter på arbetsmarknaden. Det gäller främst långtidsar-

betslösa, arbetshandikappade, invandrare och ungdomar med utbildning som inte är gångbar på marknaden. Regeringen vill ge arbetsmarknadspolitikens fördelningsmål ökad prioritet. Långtidsarbetslösheten har minskat märkbart under andra halvåret 1987. Ytterligare ansträngningar bör nu göras i form av såväl förebyggande åtgärder som direkta insatser för dem som blivit långtidsarbetslösa. Vidare är det viktigt att öka arbetsmöjlighe-

terna för den stora gruppen deltidsarbetslösa.

De insatser för deltidarbetslösa som föreslogs i kompletteringsproposi-

tionen 1987 skall fortsätta. Kraftiga insatser görs för att ytterligare förbättra de handikappades möjligheter på arbetsmarknaden genom utökade re- ' surser för arbetsmarknadsinstituten och Samhall. Under våren kommer

också ett förslag till en reformering av arbetslöshetsförsäkringen att presenteras.

Ett av regeringens mål är att kvinnor och män skall delta i arbetslivet på lika villkor. Kvinnornas deltagande i förvärvslivet har ökat oavbrutet.

Fortfarande arbetar dock kvinnor och män hög grad i olika branscher och

med olika lön. Åtgärder för att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden måste utgöra ett framträdande inslag i arbetsmarknadspolitiken.

Sammantaget väntas arbetsmarknadsläget 1988 kännetecknas av fortsatt stark efterfrågen på arbetskraft. Antalet sysselsatta väntas öka i nästan samma takt som 1987. En viss fortsatt neddragning av antalet sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder beräknas ske. Det finns dock betydande

osäkerheter om den ekonomiska utvecklingen de närmaste åren. Regering-

stödja arbetsmarknaden och vidta de arbetsmarknadspolitiska insatser som kan behövas.

5.6¶Regionalpolitiken

Förbättringen i den svenska ekonomin har kommit hela landet till del. Arbetslösheten har minskat. sysselsättningen har förbättrats och företa-

gens lönsamhet och investeringar har ökat såväl i skogslänen som i övriga

landet. Befolkningsutvecklingen var under 1987 mera balanserad än de

närmast föregående åren. Storstadslänen har haft en fortsatt befolknings- ta in

tillväxt, men inflyttningen från övriga landet har minskat.

Den regionala utvecklingen i landet påverkas av många olika faktorer. Prop. 1987/88: 100 En politik för en jämnare regional fördelning av välståndet måste därför Bil. 1 innefatta åtgärder på flera områden, t.ex. inom utbildnings-, vård- och

kommunikationssektorerna. Det kommunala skatteutjämningssystemet

har en särskilt stor betydelse för möjligheterna att erbjuda god kommunal

service även i delar av landet med låg skattekraft. Regeringen kommer

som ytterligare förstärker dessa möjligheter. Vidare innefattar det nya s.k.

Dagmaravtalet en regional utjämning av sjukvårdens ekonomiska resurser.

Under hösten 1987 har regeringen förlängt byggbegränsningarna i Stockholms- och Göteborgsområdena samt fattat beslut om skärpta ombyggnadsbestämmelser. Vidare har regeringen fattat beslut om nytt frisläpp av

de allmänna investeringsfonderna. Frisläppet gäller miljöförbättrande investeringar i hela landet men i övrigt bara investeringar i stödområdena. Därmed förstärks det regionalpolitiska inslaget 1 investeringsfondsystemet.

Regeringen har nyligen lämnat förslag till särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland. Åtgärderna för Bergslagen kan i huvudsak sägas bestå av två delar. Dels ett antal projekt som ger direkta sysselsättningseffekter i framför allt Ludvika- och Borlängeregionerna, dels ett utvecklingsprogram, vilket främst syftar till att förstärka verksamheter som ger viktiga förutsättningar för en utveckling

av näringslivet. Vad gäller norra Sveriges inland har lämnats förslag till åtgärder för att

förbättra infrastrukturen och främja näringslivsutvecklingen. Åtgärderna avser dels särskilda insatser inom utbildningsområdet, dels insatser för att

på annat sätt underlätta utvecklingen av de näringar som har stor betydelse

i regionen. Sammantaget beräknas åtgärderna för Bergslagen och norra Sveriges inland kosta ca 675 milj. kr. och ge över 2000 nya jobb.

Regeringen tillsatte i november 1987 en regionalpolitisk utredning. Kommittén skall bl. a lämna förslag om på vilka grunder och till vilka regioner

de regionalpolitiska insatserna bör riktas för att uppnå långsiktigt positiva

effekter. Kommittén skall redovisa sina överväganden och förslag senast

den 15 maj 1989. Chefen för industridepartementet kommer senare denna dag att föreslå

att anslagen för regionalpolitiska bidrag skall ligga kvar på den höga nivå som uppnåtts under innevarande budgetår. Regeringen kommer vidare under våren att lägga fram förslag tll särskilda insatser för Norrbottens

län. Vidare pågår ett utredningsarbete. som syftar till att främja utveckling-

en i Östersund.

Chefen för jordbruksdepartementet kommer senare denna dag att föreslå att den särskilda satsningen på jordbruket i Norrland som beslutades i

fjol nu utökas med 80 milj. kr.

Transport- och kommunikationssystemet är av stor betydelse för en

rättvis regional fördelning.

Det övergripande målet för trafikpolitiken är att erbjuda medborgarna och näringslivet i landets olika delar en tillfredsstältande, säker och miljövänlig trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kost- 26

nad. Förslag till åtgärder för att nå dessa mål redovisas i en särskild

trafikpolitisk proposition. Sammantaget kommer den trafikpolitik som nu Prop. 1987/88: 100

föreslås att innebära att infrastrukturen byggs ut för 1990-talets behov. Bil. I samtidigt som ett effektivare utnyttjande av trafikapparaten möjliggörs. Åtgärderna bidrar därmed till den ekonomiska tillväxten.

6¶Budgetpolitiken

6.1¶Budgetpolitikens inriktning

Vägledande för utformningen av budgetförslaget för budgetåret 1988/89 har varit att statsfinanserna inte får försämras i nominella termer och att en

viss real förstärkning skall uppnås. 'Syftet har varit att åstadkomma ett

budgetförslag som uppfyller de krav det ekonomiska läget ställer på stramhet och samtidigt skapar utrymme för en förbättrad välfärd.

För att finansiera vissa angelägna reformer har olika besparingar och en

rad omprioriteringar genomförts. Bland besparingarna märks bl. a. avskaffandet av regionstyrelserna i högskolan samt sänkta livsmedelssubven-

tioner. De prioriterade reformerna i budgetförslaget är inriktade på tre

huvudområden.

Insatser för en bättre utbildning En hög kunskaps- och kompetensnivå i alla delar av samhället är av

avgörande betydelse såväl för den sociala och kulturella utvecklingen i

vårt land som för den långsiktiga tillväxten i svensk ekonomi. För detta

spelar ett väl fungerande utbildningsväsende en strategisk roll. Vid en internationell jämförelse är den andel av resurserna vi använder för utbildning hög i Sverige. Det är angeläget att vidmakthålla denna höga nivå. I årets budgetförslag tillhör därför utbildningen de prioriterade områdena.

Syftet är att möjliggöra en hög standard inom alla delar av utbildningssystemet.

Utbildningen av lärare för grundskolan förstärks genom att förkunskapskraven för tillträde höjs samtidigt som utbildningen förlängs. Ett tioårigt fortbildningsprogram för i grundskolan verksamma lärare föreslås. Ca 50 milj. kr. per år avsätts för programmets genomförande. I budgetpro- . positionen redovisas också en plan för utvecklingen av dataundervisningen

i skolan. Särskilda medel anslås för att förstärka undervisningen på mellan-

stadiet. I en skolpolitisk proposition till vårriksdagen kommer förslag att läggas fram om hur eleverna skall kunna få bättre tillgång till läroböcker av

god kvalitet. Den skolpolitiska propositionen kommer också att behandla styrnings- och inflytandefrågor samt frågor om grundskolans pedagogiska utveckling. Syftet är att se till att resurserna i skolan mobiliseras på ett sätt

som gynnar de för undervisningen och utbildningen mest centrala verksamheterna.

Under perioden 1988-1990 minskar antalet 16-åringar med 2 000 personer

till ca 111000 per årskull. Regeringen föreslår dock att antalet intagningsplatser skall vara oförändrat 127000 för de elever som söker direkt från

grundskolan till gymnasieskolan. Ett utvecklingsarbete och en treårig för- =. 27

söksperiod rörande gymnasieskolans yrkeslinjer påbörjas fr. o. m. läsåret Prop. 1987/88: 100

1988/89. Syftet är bl. a. att undersöka förutsättningarna för en arbetsplats- = Bil. I

förlagd utbildning som en del i en reformerad och förlängd yrkesutbildning på gymnasial nivå. För att förbättra tillgången på yrkeslärare kommer utbildningsbidrag att utgå till samtliga som genomgår utbildning till yrkeslärare.

Utbyggnaden av de små och medelstora högskolorna fortsätter. En försöksverksamhet med ingenjörsutbildning på mellannivå inleds på sammanlagt 28 orter i landet. För utvecklandet av nya linjer och kurser vid de små och medelstora högskolorna avsätts yttterligare 15 milj. kr. I regeringens proposition om regionalpolitiska insatser för Bergslagen och inre Norrland föreslås insatser inom gymnasieskola, högskola och vuxenutbildning för sammanlagt 123 milj. kr. I det forskningspolitiska beslut som riksdagen fattade 1987 fastställdes ett treårsprogram för forskning och forskarutbildning. Inom ramen för detta program föreslås under budgetåret 1988/89 ett resurstillskott till forskningen på 60 milj. kr. För att underlätta de kortutbildades möjligheter till studier föreslås antalet särskilda vuxenstudiestöd öka med 3 000 till ca 26 000.

En bättre miljövård En aktiv miljövård har stor betydelse för välfärden, ekonomin och sysselsättningen. Många miljöproblem måste lösas genom internationellt samarbete. Detta gäller bl. a. föroreningar av luft och hav, nedbrytningen av det ozonskikt som skyddar jorden samt risken för klimatförändringar och radioaktiv nedsmutsning.

Miljön har under årens lopp utsatts för allvarliga skador. Produktionen för ibland med sig negativa miljöeffekter som upptäcks först i efterhand. Ofta uppdagas miljöproblem genom forsknings- och undersökningsverksamhet. Detta gäller t. ex. sambandet mellan freoner och uttunningen av ozonskiktet samt hur olika ämnen påverkar tillståndet i hav och andra vatten.

Våra kunskaper om miljöns samband med produktionsprocesser och människors hälsa är otillräckliga. Det är viktigt att förbättra kunskaperna för att bättre kunna bekämpa den miljöförstöring som redan finns, men också för att förebygga att nya skador uppstår på miljö och människors hälsa. Miljöarbetet måste bedrivas systematiskt och långsiktigt. Beslutsamma insatser nu kan leda till att vi kan undvika stora framtida ekonomiska uppoffringar. | |

Miljöpolitiken måste därför utvecklas och förstärkas. Miljöhänsyn måste i ökad utsträckning tas inom olika samhällssektorer och i den tekniska utvecklingen. Som exempel på detta kan nämnas att en stor del av trafikens miljöproblem behandlas i den trafikpolitiska propositionen. Miljöfrågor kommer också att behandlas i en jordbrukspolitisk proposition under våren. Regeringen avser att till våren i en samlad miljöpolitisk proposition redovisa pågående och planerade åtgärder.

Redan i budgetpropositionen föreslås vissa resursökningar, bl.a. för tillsynen enligt miljöskyddslagen, för arbetet med att halvera användning- 28

en av bekämpningsmedel, för internationellt samarbete samt för ett gemen- — Prop. 1987/88: 100 samt forskningsprogram mellan industrin och staten. Vidare föreslås åtgär- Bil. I der mot radon i bostäder och ökade insatser inom barnomsorg, skola och annan utbildning för att öka kunskaperna om miljöfrågorna. |

I detta sammanhang bör också nämnas att investeringsfonderna utanför stödområdena fr. o. m. den I april 1988 står öppna endast för investeringar i bättre miljö. Detta ger en kraftfull stimulans för näringslivet att nu satsa på investeringar som resulterar i minskade föroreningar av Iuft och vatten.

I miljöpropositionen: kommer regeringen bl. a. att föreslå en förnyelse av miljöskyddslagen och en förstärkning av miljövårdens organisation. Den löpande aktionsplanen mot luftföroreningar och försurning omsätts i en ny plan fr. o. m. budgetåret 1988/89. Vidare redovisas bl. a. hur användningen och utsläppen. av freoner skall kunna minskas kraftigt. Ökade resurser ges för att öka kunskaperna om föroreningarna i haven och om hur dessa bör bekämpas. Betydande belopp avdelas för att återställa och sanera miljöskador. En särskild satsning skall göras för att rena Dalälven. En annan utsatt region som föreslås bli föremål för särskilda åtgärder är Göteborg med Hisingen. Det internationella samarbetet förstärks genom att ett internationellt miljötekniskt institut inrättas i Stockholm.

Den sociala välfärden Den generella välfärdspolitiken har byggts upp under årtionden av reformverksamhet. Den ekonomiska krisen i slutet av 1970-talet och början

av 1980-talet hotade emellertid välfärden. Socialpolitiken ifrågasattes. För-

slag som skulle ha urholkat den generella välfärdspolitiken lades fram.

En stark och stabil social välfärd har under krisåren återigen visat sig vara en omistlig tillgång och har inneburit ett gott skydd för människors levnadsförhållanden. Den svenska välfärdspolitiken utgår från att social trygghet och jämlikhet, utöver att ge de enskilda individerna ett bättre liv, också har en positiv effekt på samhällets ekonomiska utveckling. Åtgärder för att strukturera om och anpassa offentlig sektor och näringsliv till nya ekonomiska förutsättningar underlättas genom att människor känner en social trygghet. .

Den tredje vägens ekonomiska politik har inneburit att samhällsekonomin förstärkts. Ökat ekonomiskt utrymme för välfärdspolitiken skapas av bättre resursutnyttjande och ökad tillväxt. Angelägna behov inom den sociala sektorn kan åter tillfredsställas. Inom socialpolitiken prioriteras nu insatser för att utveckla och förbättra vården och omsorgen.

Barnomsorgen byggs ut. Inom hälso- och sjukvården inriktas arbetet mot att bättre tillgodose patienternas önskemål om service, valfrihet och tillgänglighet i vården. Den förändring av ersättningarna från den allmänna sjukförsäkringen som genomfördes 1985 innebar en övergång från prestationsbundna ersättningar till en samlad ersättning per invånare. Reformen innebar en bättre kontroll av kostnadsutvecklingen och ger samtidigt bättre förutsättningar för en vård på lika villkor för hela befolkningen. Dessa förutsättningar ökar ytterligare fr. o. m. 1988, då en behovsbaserad fördelning av den allmänna sjukvårdsersättningen införs. 29

Hälso- och sjukvårdspolitikens utgångspunkter för de närmaste åren är Prop. 1987/88: 100

att värdorganisationen måste anpassas till patienternas krav på trygghet Bil. I och service. Insatserna måste öka för att sätta patienten i centrum när det gäller information, telefon- och öppettider, kortare väntetider etc.

Till kraven på god service hör att köerna för vissa operationer måste minska ytterligare. En särskild ersättning till sjukvårdshuvudmännen om 70 milj. kr. har avsatts under andra halvåret 1987 för att minska väntetidernå. Fr.o.m. 1988 ingår detta bidrag i den s. k. Dagmaruppgörelsen.

Den angelägna utbyggnaden av primärvården fortsätter. Därmed för-

bättras medborgarnas möjlighet att snabbt få tillgång till vård av hög

kvalitet nära hemmet. Samverkan mellan primärvården och den sociala hemtjänsten skall förbättras. Patienterna bör ges ökade möjligheter att

välja läkare, vårdcentral och sjukhus. De äldre patienterna bör också ges större möjligheter att välja sjuk- eller ålderdomshem eller vård i hemmet. Valfriheten blir ett viktigt inslag i den framtida politiken på detta område.

De äldre skall garanteras en trygg och värdig ålderdom. En proposition om riktlinjer för den framtida äldreomsorgen kommer att presenteras under våren 1988. Äldre människor måste få ökade möjligheter att välja var och hur de vill bo och vårdas när de behöver samhällets hjälp. De äldre

som så önskar skall i högre utsträckning kunna få den vård och den hjälp

de behöver för att kunna bo kvar hemma. Ftt varierat utbud av servicebo-

städer skall finnas för dem som behöver och vill ha hjälp och tillsyn. Samtidigt skall standarden på institutionerna förbättras.

Primärkommunernas åtaganden inom äldreomsorgen vidgas efter hand.

Statens bidrag till den sociala hemtjänsten ökar med 490 milj. kr. till 2,7

miljarder kr.

Rättvisa och delaktighet för handikappade och deras familjer är ett vikigt område. Ett nytt och kraftigt förbättrat bilstöd kommer att föreslås under

våren 1988. Förslag kommer också att presenteras om att verksamheten

med tidningsutgivning för synskadade permanentas och utvecklas. Andra

reformer gäller förbättrat stöd till familjer med handikappåde barn och ökat stöd till handikapporganisationer och rikstolktjänst.

Slutligen måste bekämpningen av AIDS intensifieras. I en särskild proposition kommer ett samlat åtgärdsprogram mot AIDS att presenteras. Det omfattar information och stöd till berörda riskgrupper. insatser för att begränsa smittspridningen samt insatser för vård och behandling av narkotikamissbrukare. |

6.2¶Statsbudgeten

I budgetpropositionen i januari 1987 beräknade regeringen budgetunder-

skottet för budgetåret 1986/87 till 40,5 miljarder kr och för innevarande

budgetår till 36.9 miljarder kr. Utfallet för förra budgetåret blev 15.2 miljarder kr. I den av riksdagen fastställda statsbudgeten för budgetåret

1987/88 bedömdes budgetunderskottet uppgå till 29,1 miljarder kr. Jag

beräknar nu budgetunderskottet för innevarande budgetår till 14,7 miljar-

der kr. 30

Tabell 3 Budgetsaldot 1987/88 Prop. 1987/88: 100 , Miljarder kr.

Som framgår av tabell 3 är det främst statsbudgetens inkomster som kraftigt reviderats i förhållande till tidigare beräkningar. Orsaken är snab-

bare ökningar än beräknat av intäkterna från såväl inkomstskatt och mer-

värdeskatt som bolagsskatt. Tabell 4 Budgetsaldo för budgetåren 1982/83, 1986/87—1988/89 Miljarder kr., löpande priser

1982/83 1986/87 1987/88 1988/89

Arbetet med budgetförslaget för budgetåret 1988/89 har bedrivits med stramhet. Alla utgifter har prövats noga, vilket innebär att endast de mest angelägna reformerna har kunnat tas med. Utgiftsökningen exklusive statsskuldräntor i förhållande till innevarande budgetår stannar vid 3,5 %.

Ränteutgifterna för statsskulden minskar mellan budgetåren med 5,1 mil-

jarder kr. Nedgången hänför sig framför allt till att bokföringsprinciperna för statsskuldväxlar förändras. Detta gör redovisningen av riksgäldskontorets upplåningsportfölj mer korrekt. Denna minskning av räntekostnaderna är emellertid enbart en engångseffekt och kommer inte att kvarstå under

de därpå följande budgetår. Förändringen påverkar således inte det under-

liggande budgetsaldot.

De totala statsutgifterna beräknas därmed öka med 1,4 7. Inkomsterna beräknas, vid den antagna löneökningen, öka med 2,32 mellan budget-

åren. Sammantaget innebär detta att budgetunderskottet 1988/89 beräknas

ull 11,9 miljarder kr. |

6.3¶Den konsoliderade offentliga sektorn

Den konsoliderande offentliga sektorn inkluderar förutom staten även

socialförsäkringssektorn och kommunerna. Summan av det finansiella

sparandet i den konsoliderade offentliga sektorn och det finansiella sparandet i den privata sektorn är identiskt lika med landets bytesbalanssaldo. För att nå ett stabilt överskott i bytesbalansen och samtidigt åstadkomma 31

det sparande som erfordras för att nå en tillfredsställande investerings- Prop. 1987/88: 100

utveckling i den privata sektorn krävs ett positivt finansiellt sparande i den Bil. I offentliga sektorn. Det har därför varit ett väsentligt mål för den tredje vägens ekonomiska politik att återupprätta det kollektiva sparandet.

För budgetåret 1986/87 uppgick det finansiella sparandet i staten till drygt 1 miljard kr. Innevarande budgetår beräknas statens finansiella sparande ligga i stort sett oförändrat i förhållande till föregående budgetår. En beräkning av det finansiella sparandet i staten för budgetåret 1988/89 ger vid handen att det finansiella sparandet försämras till —3,3 miljarder kr. Försämringen förklaras främst av att inkomsterna från den tillfälliga för- ' mögenhetsskatten på livförsäkringsbolagen m.fl. försvinner budgetåret 1988/89. |

Det finansiella sparandet inom socialförsäkringssektorn representeras nästan helt av sparandet i AP-fonden. eftersom sparandet i övriga delar inom sektorn i stort sett ligger nära noll. Det finansiella sparandet inom sektorn bedöms förbli i stort sett oförändrat omkring 25 miljarder kr. budgetåren 1986/87— 1988/89.

Det finansiella sparandet inom den kommunala sektorn beräknas nästa budgetår förbättras med närmare en miljard kr. och därmed uppgå till —5,7 miljarder kr.

Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande erhålls om man summerar de olika delsektorernas sparande. I tabell 5 presenteras en samlad beräkning av det finansiella sparandet i den konsoliderade offentliga sektorn. :

Tabell 5 Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande

Under 1987 förbättrades det offentliga sparandet kraftigt. Samtidigt för-

svagades emellertid det privata sparandet ännu mer, vilket avspeglas i den

försämring av bytesbalansen som ägde rum. Under nästa budgetår väntas det offentliga sparandet sammantaget falla tillbaka något, med 5.1 miljarder kr, vilket bl.a hänger samman med bortfallet av engångsskatten. Nedgången av det offentliga sparandet äger rum samtidigt som nationens

samlade finansiella sparande försämras; detta avspeglas i att underskottet i

bytesbalansen för år 1988 stiger. Detta, tillsammans med det faktum att det

underliggande budgetunderskottet visar en smärre ökning under nästa budgetår, innebär att en stram finanspolitik måste föras även framgent.

Det faktum att statsfinanserna och de offentliga finanserna förstärkts kraf-

tigt sedan början av 1980-talet kan således ej motivera en mer expansiv finanspolitik under de närmaste åren.

6.4¶Statens lånebehov Prop. 1987/88: 100

Bil. I Finansieringen av statens lånebehov har förändrats på ett genomgripande sätt under de senaste åren. Sedan placeringsplikten för försäkringsbolagen och AP-fonden avskaffades i november 1986 sker inte längre någon statsupplåning med stöd av regleringar.

Under 1987 minskade statens budgetunderskott kraftigt, samtidigt som den tillfälliga förmögenhetsskatten på livförsäkringsbolag m. fl. inbringade 16 miljarder kr. Sammantaget innebar detta att staten under 1987 kunde minska sin skuldsättning med 11 miljarder kr. Det var första gången sedan 1965 som statsskulden minskade.

För 1988 förutses statens nettolånebehov uppgå till 4 miljarder kr., vilket skulle innebära en ökning av den inhemska upplåningen med 21 miljarder kr.

Normen att staten inte skall låna i utlandet ligger fast.

Tabell 6 Finansiering av statens lånebehov 1986—1988 fördelat på sektorer Miljarder kr

1986 1987 1988 Statens kassamässiga saldo! 35 4 4 ./. valutaförluster på

Finansiering: I. Riksbanken 28 -8 -12

därav: nettoinsättningar

! Saldot anges här enligt kassamässiga principer. vilket innebär att det för 1988 är något lägre än det budgetunderskott som riksrevisionsverket redovisar och som redovisas på annat håll i budgetförslaget. Skillnaden beror bl. a. på ändrade regler för statens förskottering av kommunernas kostnader för kommunala bostadstillägg.

Den ökade upplåningen på den inhemska marknaden förväntas till större delen ske i form av riksobligationer och statsskuldväxlar. Upplåningen från hushållssektorn blir något lägre för 1988 än för 1987. Även om den statliga nettoupplåningen blir begränsad kommer statens stora bruttolånebehov alt kvarstå, genom att en betydande del av statsskulden förfaller till betalning under 1988. Bruttolånebehovet beräknas komma att uppgå till ca 170 miljarder kr. Detta innebär att statsupplåningen även 1988 kommer att ha ett avgörande inflytande på kreditmarknadens utveckling.

3 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga I

6.5¶Kommunernas ekonomi Prop. 1987/88: 100

Bil. I Den kommunala verksamheten är av central betydelse för välfärden. En viktig utgångspunkt för regeringens ekonomiska politik är att skapa de förutsättningar som krävs för att kommunerna skall kunna fullgöra sina uppgifter utan skattehöjningar. Inom de samhällsekonomiska ramar som står till buds — vilka bl.a. innebär att de statliga transfereringarna till kommunsektorn inte kan ökas — krävs ett medvetet omprövnings- och effektiviseringsarbete i kommunerna.

Under senare år har kommunalskatterna kunnat hållas på en i stort

kommunala konsumtionens tillväxt varit betydligt högre än den årliga ökning på högst 1976 som riksdagen har uttalat sig för. Tyngdpunkten i utbyggnaden har legat på områden som statsmakterna har prioriterat, nämligen barnomsorg, vård och omsorg av de äldre samt primärvård. På områden där en neddragning av resurser är möjlig, bl.a. med hänsyn till befolkningsutveckling och omstrukturering, har detta inte åstadkommits i någon nämnvärd utsträckning. Samtidigt finns indikationer på att underhåll av fastigheter m. m. sätts efter.

Om pris- och löneökningarna stannar vid en samhällsekonomiskt acceptabel nivå och konsumtionstillväxten blir 196 bör det ekonomiska läget i kommunsektorn inför 1989 sammantaget bli balanserat. En för hög prisoch lönekostnadsökning skulle däremot leda till snabbt stigande under-. skott i de kommunala finanserna med ökande risker för höjning av den kommunala utdebiteringen. Det understryker vikten av att få en lugn utveckling av priser och löner.

Däremot har skälen för att nu kraftigt utjämna skillnaderna i utdebitering förstärkts. Klyftan mellan högsta och lägsta utdebitering ökar från 6,85 kr. 1987 till över 7 kr. 1988.

Detta är en oacceptabel utveckling. Jag kommer därför att föreslå en skärpning av den s.k. progressiva avgiften fr. o.m. 1989 både vad avser effekten för de allra rikaste kommunerna och genom att låta avgiften komma att omfatta ytterligare kommuner.

Denna åtgärd är dock inte tillräcklig för att åstadkomma ett mer rättvist skatteutjämningssystem med mindre utdebiteringsskillnader. Medelutdebiteringen var 1987 i skogslänen 32 kr., i storstadslänen 30:18 kr. och i övriga län 30:60 kr. Mellan skogslänen och övriga län uppgick skillnaden således till 1:40. Den regionala obalans som detta är uttryck för visar att skatteutjämningssystemet inte är tillräckligt effektivt.

skillnaden mellan norr och söder kan krympas. I princip sänks garantinivåerna i söder med 2 procentenheter utom för ca 35 kommuner och fyra landsting. I norr sker en motsvarande höjning av garantinivån med 2 procentenheter. Detta sker framför allt i Norrlands inland. Samtidigt införs ett tak för den skattesats på vilken beräkning av skatteutjämningsbidrag får grundas. Det bör ytterligare minska utdebiteringsskillnaden. Förutom att utjämningseffekten väsentligt förstärks innebär förslaget att skatteutjämningsavgiften inte behöver höjas för 1989 för att finansiera den automatiska 34 ökningen av bidragen i systemet.

Jag kommer senare denna dag att mer i detalj redovisa mina förslag till Prop. 1987/88: 100 ändrat skatteutjämningssystem. | Bil. |

I 1986 års kompletteringsproposition utlovades kompensation för borttagandet av garantibeskattningen m. m., som nu kan beräknas till sammantaget omkring 900 milj. kr. fr. o. m. 1989. Jag kommer att föreslå att regeringen bemyndigas att dels utge en generell kompensation, dels övergångsvis stödja särskilt utsatta kommuner med extra skatteutjämningsbidrag.

I avvaktan på en mer permanent lösning av kostnadsfördelningen mellan stat, landsting och kommuner bör statsbidraget till hemhjälp ökas, med totalt ca 275 milj. kr. 1989, genom cen ökning av per capita-bidraget till totalt 400 kr. Statsrådet Lindqvist Kommer senare att återkomma till denna fråga.

6.6¶Budgetarbete för ökad effektivitet

Det är väsentligt att arbeta för en mer effektiv resurshushållning inom den offentliga sektorn. Om resurserna kan utnyttjas mer effektivt blir det lättare att nå centrala välfärdsmål: på sikt ökar också möjligheterna att successivt sänka skattetrycket utan att försämra den offentliga verksamhetens kvalitet eller minska dess volym.

En hög effektivitet i meningen en hög grad av måluppfyllelse förutsätter en god produktivitet. För att förbättra produktiviteten i den offentliga sektorn krävs åtgärder inom ett brett fält.

Sålunda har åtgärder vidtagits för att stimulera de statliga myndigheterna att höja effektiviteten i den egna verksamheten. Genom det s. k. huvudförslaget har myndigheterna ålagts att redovisa konsekvenserna av en realt lägre medelsförbrukning för sina förvaltningsresurser. Huvudförslaget är ett verksamt medel för att stimulera till förbättrad produktivitet. Det har drivit på myndigheternas rationaliserings- och översynsarbete. Myndigheterna bör därför även i fortsättningen ställas inför motsvarande krav.

Inriktningen när det gäller utvecklingen av budgetarbetet är numera genomgående att öka den politiska målstyrningen och samtidigt stärka myndigheternas självständighet när det gäller att välja medel för sin verksamhet. Ett viktigt led i detta arbete är försöksverksamheten med treåriga budgetramar. Ett annat uttryck för detta är strävan mot ekonomisk ramstyrning i budgeten och att avskaffa onödig detaljreglering.

Till följd av den utgiftsram för löneökningar som riksdagen ställt sig bakom förstärks denna ramstyrning ytterligare. Eftersom de ekonomiska utgångspunkterna för ökade löneutgifter klargörs, bör myndigheterna tillsammans med statens arbetsgivarverk kunna ta 'ett mer självständigt ansvar för lönebildningen och den statliga arbetsgivarfunktionen. Utgiftsramen bör också kunna stimulera produktivitetsutvecklingen inom den statliga sektorn.

I kommunerna har under senare år prövats en rad nya organisationsformer. Det är viktigt att detta arbete drivs vidare och att olika styr- och beslutsformers effekt på produktiviteten utvärderas.

Det är angeläget att generellt och fortlöpande granska resursutnyttjandet

uppbyggda administrationen. Regeringens budgetförslag innehåller förslag Prop. 1987/88: 100 i dessa hänseenden. Syftet är att möjliggöra en omprövning och ompriori- Bil. 1 tering av existerande verksamheter, så att de bättre svarar mot medborgarnas behov och önskemål.

Statsbudgeten och särskilda =: Drop: 1987/88: 100

frågor

I Statsbudgeten budgetåren 1987/88 och 1988/89

1.1¶Beräkningsförutsättningar

Vid en beräkning av statsinkomsternas utveckling är de antaganden som

görs om inkomstutvecklingen i samhället av stor betydelse. Riksrevi-

sionsverket (RRV) har lämnat en beräkning av statsbudgetens inkomster.

En sammanfattning av beräkningen bifogas till protokollet i detta ärende

som bilaga 1.2. RRV:s beräkningar grundas på antagandet att lönesumman

mellan åren 1986 och 1987 har ökat med 8,5 Z samt att den mellan åren

1987 och 1988 ökar med 5,0Z6. För år 1989 har RRV schablonmässigt räknat med en ökning av lönesumman på 5,07c. RRV räknar med att det genomsnittliga konsumentpriset har ökat med 4,2 Z mellan åren 1986 och

1987 samt att det ökar med 4,4 96 mellan åren 1987 och 1988 och med 3,6 4, mellan 1988 och 1989. Vidare räknar RRV med en ökning av privat konsumtion i löpande priser med 8,7 7c mellan 1986 och 1987, med 6,54 mellan 1987 och 1988 samt med 5,3 72 mellan åren 1988 och 1989. Under slutskedet i arbetet med den preliminära nationalbudgeten har

bedömningen av den ekonomiska utvecklingen reviderats. Med anledning

härav räknas den utbetalda lönesumman upp med 8.9 22 för 1987, 5,2 9 för

1988 och med 5.1 2 för 1989. Jag räknar vidare med att det genomsnittliga konsumentpriset kommer att öka med 3,27: under 1989. Den privata

konsumtionen i löpande priser beräknas öka 9,1 96 under 1987, 6,5 Z under 1988 och 5,2 2& under 1989. I övrigt finns ingen anledning att avvika från RRV:s beräkningsförutsättningar.

1.2¶Statsbudgetens inkomster och utgifter under budgetåret 1987/88

RRV:s senaste beräkning av budgetutfallet för budgetåret 1987/88 utgörs av verkets budgetprognos nr 2/3 från den I5 december 1987. Beräkningarna av inkomsterna för budgetåret 1987/88 redovisas också i verkets inkomstberäkning.

Inkomster I sin inkomstberäkning har RRV för budgetåret 1987/88 beräknat inkoms-

terna till 331 840 milj. kr. I enlighet med vad jag har anfört om lönesummans utveckling så räknar jag upp inkomsttiteln Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse med 749 milj. kr. Av samma skäl räknar jag vidare upp

inkomsttiteln Folkpensionsavgifter med 177 milj. kr., inkomsttiteln Sjuk-

försäkringsavgift, netto med 210 milj. kr., inkomsttiteln Barnomsorgs- 37

avgift med 41 milj. kr., inkomsttiteln Vuxenutbildningsavgift med 6 milj. Prop. 1987/88: 100

kr. och inkomsttiteln Allmän löneavgift med 21 milj. kr. Bil. I

Med anledning av vad jag anfört om den privata konsumtionen i löpande priser tar jag upp statsinkomsterna på inkomsttiteln Mervärdeskatt med 200 milj. kr. mer än vad RRV gjort.

Inkomsterna från Skatteutjämningsavgiften beräknar jag till 3466 milj. kr. istället för de 3 283 milj. kr. RRV räknar med.

Tabell 7. Ändringar i RRV:s beräkningar av statsbudgetens inkomster budgetåret 1987/88 Tusental kr.

RRV:s be- Förändring

räkning enligt före-

| draganden

Inkomsttitel Ill Fysiska personers skatt på inkomst,

Summa förändringar enligt

föredraganden 1587 000

RRV: s beräkningar föranleder i övrigt inte någon erinran från min sida. Sammantaget medför justeringarna av RRV:s beräkningar för budgetåret 1987/88 en beräknad ökning av inkomsterna med 1587 milj. kr. till 333 427 milj. kr.

Utgifter

I statsbudgeten för innevarånde år uppgår utgifterna till 347 150 milj. kr.

RRV har i sin prognos beräknat de totala utgifterna till 348 204 milj. kr.

Verket har beaktat tilläggsbudget I, där utgifterna uppgick till 474 milj. kr. RRV har beräknat utgifterna för starsskuldräntorna till 58.2 miljarder kr. för budgetåret 1987/88. Häri ligger vissa ännu ej realiserade valutavins-

ter, som jag i min beräkning inte tagit med. I denna uppgår därför utgifterna för statsskuldräntorna till 59,1 miljarder kr.

Tabell 8. Räntor på statsskulden budgetåret 1987/88 Miljarder kr. Budgetår Statsbudget Nuvarande Förändring

beräkning

När det gäller övriga anslag räknar jag ner Räntebidrag m.m. med 100 Prop. 1987/88: 100

milj. kr. och upp Reglering av prisstegringar för det militära försvaret med Bil. 1 82 milj. kr. jämfört med RRV:s beräkning.

Enligt RRY kommer de totala anslagsbehållningarna på reservationsan-

slag under innevarande budgetår att öka med 243 milj. kr. för att uppgå till

24235 milj. kr. Några utgifter för reservationsmedelsförbrukning beräknas således inte att belasta 1987/88. Bedömningen är självfallet osäker, men jag accepterar tills vidare RRV: s beräkning som bl. a baseras på uppgifter från

de ansvariga myndigheterna. I tabell 9 redovisas utvecklingen av anslagsbehållningarna mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88.

Tabell 9. Anslagsbehållningarna vid utgången av budgetåren 1986/87 och 1987/88

Enligt RRV och min bedömning kommer utnyttjandet av rörliga krediter

att öka med 75 milj. kr. under budgetåret 1987/88. Jag vill också nämna att RRV för Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto tar upp 6 miljarder kr. Jag beräknar behovet till 5 miljarder kr. I övrigt har jag inga invändingar mot RRV: s beräkning.

Sammantaget beräknar jag därmed utgifterna under budgetåret 1987/88

till 348 086 milj. kr. |

Tabell 10. Statsutgifterna budgetåret 1987/88 Milj. kr.

Före-

Statsbudget RRV draganden

Beräknat tillkommande utgiftsbehov,

x Ökningen av anslagsbehållningarna påverkar inte utgifterr.a

1.3¶Statsbudgetens inkomster och utgifter under budgetåret = Prop. 1987/88: 100

1988/89 Bil. 1

Inkomster RRV beräknar statsbudgetens totala inkomster till 340636 milj. kr. för budgetåret 1988/89. I förslaget till statsbudget för nästa budgetår ingår ett antal förslag som påverkar statsbudgetens inkomster. I det följande redovisas de förändringar av RRV:s beräkningar som jag funnit nödvändiga.

I enlighet med vad jag har anfört om lönesummans utveckling räknar jag upp inkomsttiteln Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse med 735 milj. kr. Mot samma bakgrund räknar jag vidare upp inkomsttiteln Folkpensionsavgifter med 243 milj. kr., inkomsttiteln Sjukförsäkringsavgift, netto med 304 milj. kr. inkomsttiteln Barnomsorgsavgift med 55 milj. kr., inkomsttiteln Vuxenutbildningsavgift med 8 milj. kr. och inkomsttiteln Allmän löneavgift med 10 milj. kr.

Med anledning av vad jag anfört om den privata konsumtionen i löpande priser räknar jag upp inkomsttiteln Mervärdeskatt med 100 milj. kr. i förhållande till RRV: s beräkning.

Utöver vad som sagts ovan justerar jag. i enlighet med de förslag chefen för socialdepartementet senare idag kommer att presentera, Sjukförsäkringsavgift, netto med att lägga till 55 milj. kr. beträffande läkemedel och 54 milj. kr. när det gäller dentalguld (se vidare bilaga 7).

Överskott av byggnadsstyrelsens verksamhet har räknats ned med 1100 milj. kr. Skälet är att dispositionen av överskottet från försäljningen av tomt m.m. i Tokyo beslutas av regeringen först när nybyggnaden av ambassad m. m. har slutförts. Det beräknas ske under budgetåret 1989/90.

Vidare sjunker statsinkomsterna av Räntor på bostadslån med 90 milj. kr, eftersom bostadslåneräntan nu fastställts till 11,6 96 för år 1988 och RRV i sin prognos räknade med en något högre ränta . Likaså blir inkomsterna från Räntor på energisparlån 10 milj. kr. lägre.

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer att föreslå förändringar som medför ökade Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet med 9,3 milj. kr. Likaså kommer inkomsterna från Uppdragmyndigheters m fl komplementkostnader att öka med 3,5 milj. kr.

Senare idag kommer chefen för utbildningsdepartementet att föreslå en höjning av Avgifter för granskning av filmer och videogram. Inkomsterna beräknas därmed öka med 1,2 milj. kr.

RRV har räknat med att Skatteutjämningsavgiften ger 3 785 milj. kr. Jag kommer senare i dag att föreslå en förändring av den särskilda skatteutjämningsavgiften, som medför att inkomsterna ökar med 80 milj. kr. En beräkning som bygger på senare information medför ytterligare viss justering, vilket gör att inkomsterna på denna titel totalt uppgår till 4 224 milj. kr.

Sammanlagt innebär avvikelserna från verkets beräkningar en uppräkning av inkomsterna för budgetåret 1988/89 med 807 milj. kr. Jag beräknar således statsbudgetens inkomster för budgetåret 1988/89 till 341443 milj. kr. Förändringarna i förhållande till RRV:s beräkningar framgår av tabell 11. 40

Tabell 11. Ändringar i RRV:s beräkningar av statsbudgetens inkomster budgetåret Prop. 1987/88: 100

1988/89 Bil. I

Tusental kr.

RRV:s be- Förändringar

räkningar enligt föredra-

gande

Inkomsttitel :

1111 Fysiska personers skatt på inkomst,

1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till

arbetarskyddsstyrelsens och

2214 Överskott av byggnadsstyrelsens

S131 Uppdragsmyndigheters m. fl. komplementkostnader 120 000 + 3500

Summa inkomster 340 635 571 Summa förändringar enligt föredraganden + 807016

Avslutningsvis vill jag redovisa förändringarna i indelningen av stats- Prop: 1987/88: 100

budgetens inkomstsida i förslaget till statsbudget för budgetåret 1988/89 Bil. 1

(tabell 12).

Tabell 12. Förslag till förändringar i uppställningen av statsbudgetens inkomster 1988/89

Inkomsttitel Förslag

1143 Bevillningsavgift Namnändring 1431 — Särskild skatt för oljeprodukter m. m. Namnändring 1435 — Särskild skatt mot försurning Namnändring 2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott Ny inkomsttitel 2122 Sjöfartsverkets inlevererade överskott Upphör 2326 Räntor på affärsverket FFV: s statslån Ny inkomsttitel 2341 — Ränteinkomster på statens lån för universitetsstu-

dier och garantilån för studerande Namnändring 2382 Ränteinkomster på lån till personal inom bistånds-

förvaltningen m. m. Upphör 2514 Elevavgifter vid styrelsen för vårdartjänst Upphör 2546 Avgifter vid registrering av fritidsbåtar Ny inkomsttitel 3114 Luftfartsverkets inkomster av försålda fastigheter | och maskiner . Upphör 3115 Affärsverket FFV:s inkomster av försålda fastig-

heter och maskiner . Upphör 3117 Domänverkets inkomster av försålda fastigheter

och maskiner Upphör 3123 — Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader

och maskiner Upphör 3125: Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggna-

der . Namnändring 3126 Generaltullstyrelsens inkomster av försålda bygg-

nader och maskiner Upphör 4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier

och garantilån för studerande Namnändring 4512 Återbetalning av lån till personal inom bistånds-

förvaltningen m. m. Upphör 5113 Statens järnvägars avskrivningar Upphör 5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för civilt to-

talförsvar Namnändring

Utgifter

I förslaget till statsbudget för budgetåret 1988/89 uppgår utgifterna sammanlagt till 353 308 milj. kr. Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor svarar då för 292 308 milj. kr. Räntor på statsskulden har preliminärt beräknats till 54 miljarder kr.

Förändrade principer för bokföringen av statsskuldväxlar (se avsnitt 5) gör

att räntorna på statsskulden blir 8 miljarder kr. lägre 1988/89 än vad som annars skulle vara fallet. Ett slutligt förslag till beräkning av räntorna på statsskulden bör anstå till kompletteringspropositionen senare i år.

Schablonmässigt beräknas anslagsbehållningarna minska med 1500

milj. kr. under budgetåret 1988/89.

Budgetutfallet, och därmed statens upplåningsbehov, påverkas även av

förändringar i utnyttjandet av rörliga krediter hos riksgäldskontoret. Sådana krediter har enligt riksdagens beslut ställts till förfogande för vissa affärsverk, myndigheter och bolag. Sammantaget räknar jag schablonmässigt med en ökning av utnyttjandet av rörliga krediter med 500 milj. kr. 42

I syfte att förslaget till statsbudget så långt som möjligt skall visa en Prop. 1987/88: 100

realistisk budgetbelastning förs på budgetens utgiftssida 5 miljarder kr. upp Bil. I

på posten Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto. Vid beräkningen av

denna post har en uppskattning gjorts av sådana utgifts- och inkomstför-

ändringar som inte förts upp på något annat ställe i budgeten.

Tabell 13. Statsutgifterna för budgetåret 1988/89

Milj. kr.

Förslag till

statsbudget

1.4¶Statsbudgetens saldo för budgetåren 1987/88 och 1988/89

Med hänvisning till redovisningen i det föregående beräknas utfallet av statsbudgetens inkomster och utgifter för innevarande budgetår och försla-

get till statsbudget för budgetåret 1988/89 såsom framgår av tabell 14 och

tabell 15.

Sammanfattningsvis beräknas budgetunderskottet till 14,7 miljarder kr.

för 1987/88 och till 11,9 miljarder kr. för 1988/89.

Tabell 14. Utvecklingen av statsbudgetens saldo budgetåren 1986/87—1988/89 Miljarder kr.

198687 — 1987/88 1988/89 .

Ufall Stats- Beräknat utfall Förslag till

budget —-— —— statsbudget

enligt enligt

RRY föredra-

gande Inkomster 320,1 318,0 331,8 333,4 341,4 Utgifter exkl.

Prop. 1987/88: 100

Bil. I

000 000 000 000

658 000 000 6F8

LOE 000 000 LOT

IFE 5 €SE

00055 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000000 000 000 000

86T vL0 009 000 TL0 879 J9E £c0O 970 091 S10 c8t LL 916 000 000 000 000

6t BSI BEI £92 ITF £95 c68 DOC SLS 1S8 £69 LOcC ble FIS OPS 000 I 008 005 000

11 TI 6C <6 TI €T LF Etc 81 F FS I <

”J4 Olau PlWNUHOS

"UU "AOYogSIf3m "LW :3UMYniQuofsjopau 131pary J1e3uu[rYaqssejsur 131348IpUÄLU 131UdWJUPdaIpsuoneyrunwwoy 221u2w21uedapi312u2 131U3UWIUedapspeuyteWsiagqty BUIIILISSNOJS "LU "LU eIIQJ 331uwIurdaps3urupjgiN) 12203w3uedapsynigpuof apuPunuOYju 131UJWIHBAÅIPSIPASIOH "Uap[NYSsIe1S 131uatwaduedapannsng 1310awauedapsay.an 121uawauedapspersog 131U3WIUuedapursnpuj] 131UJWIURAIp[ed0S 122uawWduRedapsueung 122810 SSåp AR 131u3wWaJIedappaAld UONMSOdSIP YIO duAO :öDIsupstfi3N Y3O Ar EPPaIsInIojO AOY BuIUYSUtA Y20 UIBEPSYNY Bd PDuypLig IDUYDIIg "[FUNY IOJURY -ofMAN PEYO

.

000 000 000 000 000 000 000 000

£1z 841998 051 296 080 L8S 797 6F8 68/8861 Of €£9 80c FL8 FP 598 LOT

10€ 0€ 5 IpE TI €St 1JIERIPNg sov

"IN IN

BUININS PLUUNS

103 Ls 133pNqsIe)s J3YWPRSYIJA

WOpua3a

131SWIOYUI

HD SUJILIS PJESIOJ UB] Bejstod AR E3ISSBUJÄNIEN AR AR Burufelagsaly :da1SWOyuJ :POYSPPUuUd "SI IISWOYU[ 131SWO3YuUJ

BETS IPALI

"IN IN + +

2¶Extraordinära budgeteffekter Prop. 1987/88: 100

Bil. I

Den underliggande utvecklingen av statsbudgetens saldo erhålls om det

redovisade saldot korrigeras för effekter som är av tillfällig art eller hänger samman med ändringar i redovisningsprinciperna. Det bör betonas att det ofta är en bedömningsfråga om en enskild post skall betraktas som en reguljär inkomst/utgift eller som en extraordinär effekt. Trots att avgränsningarna i de enskilda fallen inte är helt självklara anser jag det ändå angeläget att redovisa en beräkning där de extraordinära effekterna exkluderats så statsbudgetens underliggande utveckling klargörs.

På inkomstsidan har följande effekter betraktats som extraordinära vid framräkning av det underliggande budgetsaldot:

— vissa engångsvisa skattehöjningar/sänkningar på t.ex. vinster, förmö-

genhet och löner |

— tillfälliga extra inleveranser från affärsverk till statsbudgeten — fondupplösningar som tillfälligt ökar statsbudgetens inkomster — utförsäljning av beredskapslager av olja.

På utgiftssidan har följande effekter beaktats vid framräkning av det underliggande budgetsaldot:

— valutaförluster/vinster som uppstår vid amortering av statens utlandslån — rena budgetavlastningar, som t.ex. när kostnaderna för ett lån inte

längre belastar statsbudgeten — vidare att vissa affärsverk finansierar sina investeringar genom lån på

kreditmarknaden eller direkt i riksgäldskontoret i stället för som tidigare

över anslag på statsbudgeten.

Som exempel på effekter som inte beaktas vid framräkning av den underliggande budgetutvecklingen kan nämnas dels att ränteutgifter för stats-

skulden periodiseras på olika sätt för olika låneinstrument, dets de särskil-

da insatser inom arbetsmarknads- och industripolitik som gjorts med hän-

syn till sysselsättningsläget.

Tabell 16 visar statsbudgetens underliggande utveckling under perioden

1986/87—1988/89.

Tabell 16. Underliggande budgetsaldo för budgetåren 1986/87—1988/89 Miljarder kr.

1986/87 1987/88 — 1988/89

Underliggande budgetsaldo . -13,4 -13,8 —-20,1 Andel av BNP (96) 1,47 1,37 1.82

3¶Statens lånebehov och statsskuldens förändring

Statens lånebehov bestäms dels av budgetutfallet och vissa kassamässiga

korrigeringar av detta, dels av vissa inkomster och utgifter utanför budge-

ten på statsverkets och riksgäldskontorews checkräkningar i riksbanken. När det gäller statsskuldens förändring påverkas denna utöver dessa faktorer som nu nämnts även av skulddispositioner från riksgäldskontorets sida. 45

Med det av RRV redovisade budgetunderskottet som utgångspunkt "Prop. 1987/88: 100 krävs en del justeringar för att erhålla statens lånebehov. I det följande Bil. 1 redovisas kortfattat hur de två begreppen är relaterade till varandra.

1. Det av RRV redovisade budgetunderskottet utgör utgångspunkt för kalkylen. |

2. Korrigeringar görs då det förekommer skillnader mellan när transaktioner bokförs i myndigheternas redovisning och när de registreras på statsverkets checkräkning. Sådana skillnader uppstår dels genom att inkomster och utgifter bokförs vid annan tidpunkt än motsvarande betalningar, dels genom att vissa transaktioner inte bokförs mot statsbugeten. Ett exempel på de sistnämnda är regeländringen den I juli 1987 beträffande statens förskottering av kommunernas kostnader för kommunalt bostadstillägg (KBT). Ändringen innebär bl.a. en engångseffekt i form av ett minskat lånebehov för staten i storleksordningen 3,6 miljarder kr. budgetåret 1987/88. Denna engångseffekt kommer dock inte till uttryck i ett minskat redovisat budgetunderskott. |

3. Den tillfälliga engångsskatten på försäkringsbolag överförs via en inkomsttitel på statsbudgeten omedelbart till riksgäldskontoret för avskrivning mot statsskulden. Detta inriebär att skatten inte påverkar budgetutfallet men däremot minskar lånebehovet. oe

4. En del av statens kreditgivning går via riksgäldskontoret och redovisas inte inom statens budget. Sådana krediter måste finansieras via statlig upplåning.

5. Genom en saldering av posterna 1—4 erhålls statens lånebehov. Statsskuldens förändring påverkas därutöver av transaktioner av dispositiv karaktär från riksgäldskontorets sida. | |

6. Skulddispositioner utgörs t. ex. av uppköp av statsobligationer, utbe- " talningar av förskott för inlösen av obligationer och premieobligationsvinster samt tillfälliga bokföringstransaktioner som påverkar statsskuldens storlek.

7. Genom att skulddispositionerna läggs till statens lånebehov erhålls statsskuldens förändring.

Tabell 17. Statens lånebebov och statsskuldens förändring 1986/87—1988/89 Miljarder kr.

1986/87 1987/88 1988/89

I. Budgetunderskott 15,2 14,7 11,9 2. Kassamässiga korrigeringar : —-0,5 -3,6 = 3. Tillfällig förmögenhetsskatt för för-

säkringsbolag m. fl. -7,9 -8,3 - 4. RGK:s kreditgivning till vissa affärs-

4¶Statens avkastningsränta och statens - rop; 1987/88: 100

il. | utlåningsränta

Det ankommer på regeringen att fastställa statens avkastningsränta och statens utlåningsränta, vilket sker per den 1 juli varje år. Räntesatserna,

som budgetåret 1987/88 uppgår till 11 Z, avses motsvara statens ränta på

utnyttjat kapital och beräknas på tillgångarnas nyanskaffningsvärde. Räntan skall således ge uttryck för statens avkastningskrav eller förräntningskrav.

Statens avkastningsränta och statens utlåningsränta har hittills fastställts utifrån den långa obligationsräntan på prioriterade obligationer under de tre närmast föregående kalenderåren. Dessutom har en kvarts procentenhet lagts till för att täcka förvaltningskostnader m. m.

Beräkningsförutsättningarna när det gäller att fastställa statens avkastningsränta och statens utlåningsränta har nu ändrats eftersom den priorite- : ; rade upplåningen upphörde vid utgången av november 1986. Beräknings-

principerna för att fastställa räntesatserna behöver därför ändras. . Statsupplåningen liksom penningmarknaden i övrigt har under senare år

förskjutits mot kortare placeringar. Mot bakgrund av att beräkningsförutsättningarna ändrats och för att få större marknadsanpassning, bör statens avkastningsränta och statens utlåningsränta beräknas utifrån ett genom-

snitt av räntan på femåriga statsobligationer under de tre närmast föregå- .

ende kalenderåren. En kvarts procentenhet bör liksom tidigare läggas till

för att täcka förvaltningskostnaderna m. m. Det bör även i fortsättningen

ankomma på regeringen att fastställa räntorna med utgångspunkt i ett beräkningsunderlag och förslag till räntesatser från riksgäldskontoret.

5¶Principer för bokföring av räntor på statsskuldväxlar och valutaförändringar

Regeringen uppdrog den 11 juni 1986 åt riksrevisionsverket (RRV) att utreda möjligheterna att ändra nu gällande redovisningsmetoder för räntan

på statsskuldväxlar och för förluster eller vinster till följd av ändrade

valutakurser. :

I en skrivelse till regeringen den 19.november 1986, Ändrade metoder

för att redovisa kursdifferenser och vissa ränteutgifter (RRV dnr. 1986: 561), föreslår RRV att redovisningsprinciperna för räntorna på statsskuldväxlar ändras. Förslaget innebär att ränteutgifterna avräknas motbudgeten när de faktiskt betalas eller förfaller till betalning och inte som nu när växlarna emitteras. Dessutom innebär förslaget att det avtalade priset

för statsskuldväxeln läggs till grund för bokföringen av statsskulden och ej

som idag växelns nominella belopp. En redovisning av ränteutgifterna för statsskuldväxlarna när de faktiskt betalas innebär en bättre överensstäm-

melse med Övrig redovisning av ränteutgifter som t.ex. för riksobliga- :

tioner. Vidare dämpas de periodiseringseffekter som byte av upplånings- :

instrument hittills har gett upphov till. . 47

"Ränteutgifterna avspeglar genom den förslagna bokföringsprincipen de Prop. 1987/88: 100

kassamässiga flödena på budgeten och överensstämmer därmed med stats- Bil. 1

budgetens bokföringsprinciper i övrigt.

Vidare diskuterar RRV en metod där valutaförluster/-vinster avräknas mot statsbudgeten i samband med att utländska lån — mätt i den enskilda

valutan — nettoamorteras. RRV föreslår därvid att en ny redovisningsmo-

dell innehållande bl. a. balansräkning och en ekonomisk verksamhetsredovisning för riksgäldskontoret införs.

Riksgäldsfullmäktige har yttrat sig över RRV:s förslag. Beträffande förändrade principer för redovisning av statsskuldväxlar ansluter sig riksgäldsfullmäktige till förslaget. Till den föreslagna redovisningsmodellen att

avräkna valutadifferenser mot statsbudgeten när lån i en viss valuta mins-

kar ställer sig riksgäldsfullmäktige däremot tveksamma, Fullmäktige har

funnit denna avräkningsmodell vara alltför komplicerad att genomföra och anser att den nuvarande modellen för anslagsavräkning beträffande valuta-

differenser bör bibehållas. Det innebär att först när ett utländskt lån löses

in och den slutliga valutavinsten/förlusten redovisas, avräknas denna mot budgeten.

För egen del finner jag, i likhet med riksgäldsfullmäktige, att bokföringsprinciperna för statsskuldväxlar bör ändras i enlighet med RRV:s förslag.

Ändringen bör genomföras den 1 juli 1988.

Omläggningen medför enligt riksgäldskontoret en positiv engångseffekt på statsbudgeten om ca 8 miljarder kr.

Denna bokföringsmässiga ändring av redovisningen av statsskuldväxlar påverkar det redovisade budgetsaldot men ej den underliggande budgetut-

vecklingen. Vad avser principerna för bokföringen av valutadifferenser avser jag inte för närvarande att föreslå några förändringar.

6¶Finansfullmakten

Regeringen har av riksdagen bemyndigats att, om arbetsmarknadsläget kräver det, för budgetåret 1986/87 besluta om utgifter intill ett sammanlagt belopp av 2 500 milj. kr. (prop. 1985/86: 150 bil 1, FiU 30, rskr 350). Genom

beslut den 19 februari 1987 utnyttjades finansfullmakten med 75 milj. kr. för sysselsättningsskapande åtgärder inom arbetsmarknadsdepartementets område. Något ytterligare utnyttjande för budgetåret 1986/87 har inte ägt rum. |

Även för innevarande budgetår har riksdagen bemyndigat regeringen att, om sysselsättningsläget kräver det, besluta om utgifter intill ett sammanlagt belopp av 2 500 milj. kr. (prop 1986/87: 150 bil 1, FiU 30, rskr 363). Finansfullmakten får användas för att tidigarelägga, utvidga eller påskynda

statliga investeringar som normalt finansieras med anslag på statsbudge-

ten. Regeringen kan också använda den för bidrag till kommunala projekt för investering och sysselsättning. Bidragsprocenten får därvid fastställas

med hänsyn till ändamålet men inte överstiga 75 76. Vidare får finansfull-

makten användas för bidrag till näringslivet och bostadssektorn. I dessa 48

sammanhang får gällande bidrågssatser tillfälligt höjas till högst 759e. Prop. 1987/88: 100

Regeringen har vidare bemyndigats att utnyttja fullmakten för ytterligare — Bil. 1

två ändamål, nämligen arbetsmarknadsutbildning och för arbetsmarknads-

politiska insatser med anledning av handelsblockaden mot Sydafrika och

Namibia. Regeringen har hittills inte utnyttjat fullmakten under budgetåret

1987/88.

Vid sidan om finansfullmakten finns ett antal bemyndiganden som rege-

ringen kan använda om det anses motiverat med hänsyn till konjunktur-

eller sysselsättningsläget. Villkoren för hur dessa bemyndiganden fär utnyttjas varierar något. Riksdagen har begärt att regeringen skall se över systemet med finansfullmakten och övriga snarlika bemyndiganden. Syftet är att dels begränsa antalet bemyndiganden, dels fastställa en för finansfullmakten och övriga konjunktur- och arbetsmarknadspolitiskt motiverade bemyndiganden gemensam beloppmässig ram (FiU 1985/86:30, rskr

358). Jag har — i samråd med berörda statsråd — funnit att de konjuktur- och arbetsmarknadspolitiskt motiverade bemyndigandena inom försvars-, utbildnings-, arbetsmarknads- och civildepartementets verksamhetsområ-

den, som funnits vid sidan om finansfullmakten, bör upphöra vid utgången av innevarande budgetår. Några motsvarande fullmakter för tiden därefter bör således inte begäras I samband med budgetförslaget.

Efter samråd med chefen för bostadsdepartementet har jag emellertid funnit att det finns ett behov att utnyttja finansfullmakten till att vidga beslutade ramar för lån inom bostadssektorn. Redan nu får finansfullmakten utnyttjas för bidrag till bostadssektorn. Vidare gäller att riksdagen årligen fastställer ramar för riksantikvarieämbetets tillstyrkanden av ombyggnader av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som bör komma ifråga

för förhöjt låneunderlag och för tilläggslån som avser reparationer eller ombyggnader av hyres- och bostadsrättshus som är yngre än 30 år.

Riksdagen har gett en möjlighet att överskrida dessa ramar i samband med anvisande av anslaget Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m. m. under elfte huvudtiteln. 1 fortsättningen bör alla dessa ändamål — i likhet med den utbildningsvolym som riksdagen anvisat för arbetsmarknadsutbildningen och för arbetsmarknadspolitiska insatser föranledda av

handelsblockaden mot Sydafrika och Namibia — få tillgodoses inom ramen för finansfullmakten om det behövs av sysselsättningsskäl. Regeringen disponerar för beslut innevarande budgetår, som jag nyss nämnt, en finansfullmakt om 2 500 milj. kr. För budgetåret 1988/89 förordar jag att en fullmakt begärs med samma belopp.

7¶Statliga garantier

Riksrevisionsverket (RRV) har den 7 december 1987 redovisat verksamhe-

ten med statliga garantier. I tabell 12 sammanfattas uppgifterna. Redovis-

ningen är kassamässig och avser tidpunkten den 30 juni 1987 utom för garantiramarna som avser tidpunkten den 1 juli 1987. 49

4 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Biluga I

Prop. 1987/88: 100 Bil. I

133SWOYUJ -2Q1318 -UB4B3

JP3UtUje] -e3Iph -IIJUI

ptiog

S'€9v (0'0 (C'€9v) 00 00 c0 9'e 00 00 00 S'Lov 9TLOT

T'0 "709

JP ape 131)

in AR Ar

)

13d 131SWONUJ

-tUBese3 13IN3AL

6'6t1 (T'S0) (TEL) 00 00 O'TI 9 00 00 0'0 LLvi 8'€9c

/8/9861 TI rop:

ups

1212138pnq

"0

£861 sanuese3

2RPZN O'L9v (0'€ (0'p9p) 00 00 685 0'0 0'0 VLLOT

sapun) S'0€ 0 6'S $'29c 6'6£9

-UT peng

tunf pfjoj

HO AR I 1

petsaueIen) pInysfendey

(CIN Of

2861 (ST98 (9061 O'LEV S'T9L6 0'I[9€ 0'L8t §' 00 8'LOLLI 0095 8'L9IT

uaplgad 1'£99 INA: LES

fru 161

tunf

17 90) T1) TI 0€ 86

t£861

-1)UBIe3 861

mf ad

tassen tunf

$'956 (S'19897) (6'£8b 9910 0015 0'829t T'£0P +$' 0'00€ 015809

I sad UTbI p'Le9 I'S88 F9ELPET

eptOfr) ng 10

weunuese)

uap IP TI) + TI te

.

(861 wenyuese3

SpPuejeD L861 T'69E19 (5995 ($'00£ O'bEO 0'0IS 0'106£ £'8c6 0'8r9 8 0'00€ 6'L96 0'02S 6"L8p

9's58

p uap Ipp tunf

ad tunf 90) Fö) bi TI F6 €9 851

ge uap

sad

sanuete

(QIOJSPUOJPUNIB

(IJUBIBBSAIEA uapuwrunpanuodxg

"dapsuoneytununuosp

apeptIenn UasjaIÄSSYnIQuUeT NISANNISNPUI e3mes J2JO3UOYSPIRISYNY HLJATBIDUI

TEBRAUIPf

euwnuwums

JaHISASJaL eununstod 's1 IanNueseDN HEJUSNEA

ARIEA) ALJIEA)

SUd3eIS SUSIP1IS SUIIVIG BILA

IPAek JP10.k

AP

Gällande, av regeringen tilldelade garantiramar per den 1 juli 1987 Prop. 1987/88: 100 uppgår till 158,5 miljarder kr. Bland de ramar som ökat under det gångna = Bil. I

året dominerar ramarna för exportgarantier, statshypotekskassan och Teleinvest AB. En kraftig minskning har skett i fråga om ramarna för industrigarantier.

Gjorda garantiutfästelser uppgår till 134,7 miljarder kr. Enligt gällande regler kan utfästelser för exportkreditgarantier lämnas till belopp som

överstiger de fastställda garantiramarna eftersom endast en del av det

utfästa beloppet normalt resulterar i garanterad kapitalskuld.

Större ökningar av utfästelserna kan noteras för statshypotekskassan : och Teleinvest AB. Minskningar i utfästelser förekommer bl. a. beträffande stöd till varvsföretag, exportkreditgarantier, och industrigarantier.

Den garanterade kapitalskulden var vid tidpunkten 98,3 miljarder kr.

varav grundfondförbindelser 26,5 miljarder kr. Skillnaden mellan den garanterade kapitalskulden och gjorda garantiutfästelser beror till största

delen på det faktiska utnyttjandet av exportkreditgarantierna. Den garanterade kapitalskulden har ökat med 5,5 miljarder kr. sedan den 30 juni 1986. Härav svarar valutakursförändringarna för ca +1,4

miljarder kr. Beträffande valutakursförändringarna i exportkreditgarantierna föreligger inga uppgifter.

Teleinvest AB, statshypotekskassan och exportkreditnämndens garanti-

er svarar för de största ökningarna av kapitalskulden: Även minskningar av den garanterade kapitalskulden förekommer. De

mest betydelsefulla gäller stöd till varvsföretag, garantier från Vattenfall

och statens industriverks garantier.

Ökningen av garantier har särskilt berört garantier till export, kommunikationssektorn och bostadssektorn. |

Utgifter till följd av infriade garantier — 1,6 miljarder kr — härrör som framgår av tabell 18 främst från stödet till varvsföretagen och exportkredit-

garantierna. Av de senare svarar garantier till Brasilien, Peru och Irak för en stor del. Även industrigarantier svarar för stora utgifter.

Inkomster från garantiavgifter uppgår till ca 560 milj. kr. Inkomsterna genereras främst av exportkreditgarantierna. Garantiavgifterna har därutöver jämfört med föregående budgetår ökat med ca 30 milj. kr. Även om

dessa garantiavgifter nu tas ut på nya garantier får det således fortfarande inte något större genomslag. | ee

Inkomster till följd av återbetalning av infriade garantier uppgår till ca 1070 milj. kr. Av detta belopp avser ca 460 milj.kr en engångsvis återbetalning av tidigare infriade varvsgarantier. Övriga inkomster härrör främst

från exportkreditgarantierna. ' |

Statens nettoutgift uppgår således till endast ca 4,5 milj. kr. under perioden. | Inga förslag om förändringar av statliga garantiramar som träder i kraft

senare än den 1 juli 1987 har förelagts riksdagen efter kompletteringspro-

positionen 1987. |

8¶Utgiftsramen för löneökningar Bi 1987/88: 100

". Riksdagen godkände våren 1987 vissa riktlinjer för budgetpolitiken (prop. 1986/87: 100 och 150, FiU 30, rskr 363). Dessa innebär bl. a. att regeringen inför varje avtalsrörelse skall klargöra vilket totalt utrymme för lönekostnadsökningar som den anser föreligga för den statliga sektorn. Varje kostnadsökning som går utöver denna ram skall mötas med effektivitets- och produktivitetshöjande åtgärder eller besparingar.

I prop. 1987/88: 60 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. angavs att regeringen i ett uppdrag till statens arbetsgivarverk angivit en ram som utgångspunkt för medelsberäkningarna med hänsyn till 1988 års avtal. Vidare angavs att föreskrifter meddelats om beräkning av vissa statliga avgifter för år 1988. Regeringen avsåg att återkomma till riksdagen i frågan om utgiftsramen för löneökningar. .

Uppdraget till statens arbetsgivarverk innebär bl. a. att 1988 års förhandlingar skall föras med utgångspunkt i att medelsberäkningar med hänsyn till avtalet för det statligt reglerade området kommer att ske inom en ram av 496 per år. Ramen avser de total nivåförändringarna av löner och andra anställningsvillkor som avtalas i 1988 ärs avtalsrörelse för 1988 resp. eventuellt ytterligare år i avtalsperioden. Om avtalsperioden kommer att omfatta mer än ett år avser ramen endast det totala utrymmet och inte fördelningen mellan åren.

Enligt ramavtalet för löner 1986—87 för statstjänstemän m. fl. skall förhandlingar tas upp i 1988 års avtalsrörelse om i vilken utsträckning lönerna inom den offentliga sektorn skall påverkas om det visar sig att löneutvecklingen inom den offentliga sektorn har varit sämre än inom SAF/LO- och SAF/PTK-områdena. Därvid skall även produktivitetsutvecklingen inom olika sektorer av arbetsmarknaden bedömas. 1 propositionen 1987/88:60 redovisade regeringen sin uppfattning i frågan huruvida resultatet av sådana överläggningar skall kunna påverka medelsberäkningarna inom det statliga området. Den innebär att fördelningen av löneutrymmet bör ske så att statens personalförsörjningsintressen tillgodoses inom den fastlagda ramen. Om det emellertid visar sig att löneutvecklingen under avtalsperioden medfört förvärrade personalförsörjningsproblem inom vissa områden, kan särskilda åtgärder bli nödvändiga. De av riksdagen fastlagda riktlinjerna för den statliga personalpolitiken (prop. 1984/85:219, AU 1985/86: 6, rskr 48) bör vara utgängspunkt för huruvida sådana åtgärder bör läggas till grund för medelsberäkningarna. Riksdagen delade regeringens uppfattning (FiU 1987/88: 10, rskr 104). Regeringen bör därför inhämta riksdagens bemyndigande att lägga även sådana särskilda åtgärder till grund för medelsberäkningarna. :

Utgiftsramen bör omfatta förvaltningsanslag och statsbidrag i de delar medelsberäkningarna grundas på avtal inom det statligt reglerade området. Medelsberäkningarna i dessa delar kan därutöver påverkas av krav på effektivitets- och produktivitetsförbättringar, besparingar, reformer eller omprioriteringar. På motsvarande sätt bör den av regeringen angivna ramen läggas till grund för beräkningen av statliga avgifter.

Förvaltningsanslag Prop. 1987/88: 100 Bil. I

Myndigheterna anvisas medel för ökade lönekostnader under förvaltningsanslag dels vid beräkningen av anslagsbeloppen, dels under löpande budgetår för avtal som inte kunnat beaktas vid beräkningen av anslagen.

1988 års statliga avtal kan komma att påverka myndigheternas löneutgifter redan fr. o. m. innevarande budgetår. Med hänsyn till att myndigheterna kan behöva viss tid för att anpassa sin verksamhet till en realt sett förändrad resursnivå bör dock utgiftsramen tillämpas först fr. o. m. budget-

året 1988/89.

Utgiftsramen om fyra procent är beräknad som ett genomsnitt för det

statliga området. De statliga avtalen kan dock medföra olika kostnader för

myndigheterna beroende på hur parterna fördelar löneökningsutrymmet. Detta bör beaktas genom att medelsberäkningarna liksom tidigare görs med utgångspunkt i avtalens effekter för olika myndigheter. Om 1988 års

statliga avtal träffas på en annan nivå än utgiftsramen bör i princip avtals-

effekterna för resp. myndighet justeras med skillnaden mellan genomsnittskostnaden för avtalen och utgiftsramen. För nästa budgetår bör detta enligt min mening ske genom att regeringen beslutar om justering av de

belopp som får disponeras under anslagen. Med utgångspunkt i dessa

justerade belopp bör kompensationen för de träffade löneavtalen under

löpande budgetår ske på motsvarande sätt som tidigare. Fr. o. m. budget-

året 1989/90 bör sedermera medelsberäkningar ske med utgångspunkt i de justerade beloppen. En tillämpning av utgiftsramen enligt denna modell innebär att justeringen som andel av lönemedlen blir likartad för olika myndigheter oberoende av hur parterna fördelar löneökningsutrymmet.

Under andra huvudtitelns anslag Lokala polisorganisationen anvisas

medel för löner under en förslagsvis betecknad post. Utgifterna bestäms

genom att regeringen inrättar tjänster i polisorganisationen efter beslut av

riksdagen. På motsvarande sätt bestämmer regeringen intagningen till po-

lisutbildningen. För att likställa detta område med övrig myndighetsverksamhet bör regeringen anpassa antalet tjänster i den ordinarie polisorganisationen till ev. differens mellan utgiftsramen för löneökningar och träffade avtal.

För verksamheten inom de civila och militära försvarsramarna gäller de särskilt fattade försvarsbesluten. Myndigheter inom försvarsdepartemen-

tets område bör därför enligt min mening undantas från tillämpningen av

utgiftsramen för löneökningar.

Statsbidrag

De statsbidrag som beräknas med de statliga löneavtalen som grund bör, i

enlighet med vad jag ovan anfört, omfattas av utgiftsramen för löneökningar. Eftersom bidragen till arbetsmarknadspolitiska åtgärder huvudsakligen beräknas med utgångspunkt i andra än statliga avtalsvillkor bör dock dessa bidrag undantas från tillämpningen av utgiftsramen. Vidare kommer statsrådet Göransson senare denna dag att särskilt behandla frågan om utgiftsramen och bidragen till driften av grundskolan. 53

På motsvarande sätt som för förvaltningsanslag bör regeringen fr.o.m. Prop. 1987/88: 100 budgetåret 1988/89 innehålla medel under de aktuella bidragsanslagen om Bil. 1 löneavtal skulle träffas på en högre nivå än vad som följer av utgiftsramen. Anslagsberäkningarna för senare budgetår bör utgå från anslagna belopp justerade med ev. differens mellan träffade löneavtal och utgiftsramen.

Statliga avgifter Myndigheternas verksamhet kan finansieras över statsbudgeten eller med avgifter. För att ge de olika myndigheterna samma förutsättningar oberoende av finansieringsformer bör även avgifter som avses 1 förordningen (1975: 586) om register över statliga avgifter omfattas av utgiftsramen för löneökningar. I enlighet med vad jag tidigare anfört bör dock avgifter som

fastställs av myndigheter inom försvarsdepartementets område inte omfat-

tas. Regeringen har i enlighet med angivna utgångspunkter den 5 november 1987 beslutat förordning (1987: 994) om beräkning av vissa statliga avgifter för år 1988. Den innebär att när en myndighet beslutar föreskrifter om

avgifter får lönekostnadsökningen för år 1988 beräknas till högst 496. Den sålunda beräknade lönekostnadsökningen skall minskas med myndighe-

tens produktivitetsförbättring. Därmed avses det krav på produktivitetsoch effektivitetsförbättring som statsmakterna genom tillämpning av det s.k. huvudförslaget eller på annat sätt ställt på myndigheternas verksam-

het för budgetåret 1987/88.

Detta innebär att beräkningen av de olika myndigheternas avgifter skall ske med utgångspunkt i samma lönekostnadsökning. Fördelningen av lö-

neökningsutrymmet kan dock komma att variera mellan myndigheterna.

Regeringen får därför efter att avtal träffats ta ställning till i vilken utsträckning hänsyn till sådana myndighetsvisa skillnader bör beaktas i kommande omprövningar av avgiftsnivåerna. |

Verksamhetsförändringar Utgiftsramen innebär att verksamheterna måste anpassas till förhållandet mellan ramen och löneavtalen. Den tillämpning av utgiftsramen som ovan

angivits bygger på att dessa anpassningar skall kunna ske inom ramen för

skyldighet att vidta de åtgärder som behövs för att genom omorganisation, omstrukturering och rationalisering hålla lönekostnaderna inom budgeterade ramar. Det förutsätter att tillgängliga medel fördelas och utnyttjas på

ett flexibelt sätt med utgångspunkt i verksamhetens krav. Jag utgår från att ev. personalkonsekvenser av utgiftsramen skall kunna

mötas inom ramen för en normal personalomsättning. Det kan dock inte uteslutas reala begränsningar av resurserna i sådan omfattning att de statliga trygghetsavtalen måste tillämpas. Avtalen ålägger arbetsgivaren att för övertalig personal vidta åtgärder under nio månader utöver uppsägningstiden. Om myndigheterna därigenom drabbas av övergångsvisa kostnader som inte kan rymmas inom tillgängliga medel bör det ankomma på 54

regeringen att, efter prövning i varje enskilt fall, kunna anvisa tillfälliga Prop. 1987/88: 100

resurstillskott i form av överskridanden eller genom anvisning av medel Bil. 1

över anslaget för täckning av löner och pensioner m. m.

9¶Budgetteknisk utveckling

I förra årets budgetproposition (bil. 1 s. 49 ff) redovisade jag målen för den del av förnyelsearbetet som utgörs av utvecklingsarbete inom områdena ramstyrning och förbättrad resursanvändning, förbättrad kassahållning samt utbildning och information.

Utvecklingsprogrammét innehåller flera olika projekt varav vissa är mycket omfattande. Det gäller bl. a. försöksverksamheten med fördjupade anslagsframställningar och treåriga budgetramar. Insamling och sammanställning av erfarenheter av den hittillsvarande försöksverksamheten pågår. Riksrevisionsverket och statskontoret har fått i uppdrag att medverka i detta arbete. :

Jag vill i detta sammanhang understryka att försöksverksamhetens första myndighetsgrupp nu är inne i sitt första verksamhetsår i treårsperioden och att de erfarenheter som nu är tillgängliga inte möjliggör en fullständig utvärdering. Enligt min uppfattning bör trots detta en samlad bedömning snarast göras och ställning tas till hur arbetet skall drivas vidare.

I avvaktan på denna bedömning bör enligt min mening gruppen av försöksmyndigheter inte utvidgas utöver de myndigheter som ges direktiv för perioden 1989/90—-1991/92. Särskilda direktiv för fördjupad anslagsframställning bör därför under innevarande år inte ges till nya försöksmyn- ' digheter för senare treårsperioder. :

Den första gruppen försöksmyndigheter,som enligt vad jag tidigare har redovisat nu är inne i sitt första verksamhetsår, är emellertid under innevarande år aktuella för direktiv för sin andra treårsperiod. Det är enligt min mening värdefullt att också få erfarenheter från en situation då nya direktiv utarbetas för en myndighet som redan deltar i försöket. Detta skulle inte heller öka antalet myndigheter i försöksverksamheten.

Även inom andra budgettekniska områden finns det anledning att precisera inriktningen av det fortsatta utvecklingsarbetet. För närvarande pågår därför inom finansdepartementet ett arbete med att utforma riktlinjer för ett samlat förändringsarbete inom det budgettekniska området. Åtgärder inom detta område är en del av och måste samordnas med en mängd andra utvecklingsinsatser. Arbete bedrivs därför i nära samverkan med andra delar av regeringskansliet, främst civildepartementet, och med de 8. k.stabsmyndigheterna.

Dessa riktlinjer avses kunna tjäna som policydokument inom området, utgöra underlag för arbetet med att föra ut syftet med utvecklings- och förändringsarbetet samt inte mirist styra och ligga till grund för en samordning av det fortsatta utvecklingsarbetet. Den samlade bedömning av för-. söksverksamheten med treåriga budgetramar och fördjupade anslagsfram-

Jag avser återkomma till regeringen med förslag med anledning av detta Prop. 1987/88: 100 arbete. I den mån skäl härtill föreligger kan vissa förslag komma att Bil. 1 redovisas redan i årets kompletteringsproposition. I dessa frågor har jag samrått med chefen för civildepartementet.

10¶Avveckling av tjänstebrevsrätten

Statliga myndigheter har s.k. tjänstebrevsrätt. Tjänstebrevsrätten innebär att myndigheterna kan skicka försändelser utan egen kostnad. Postverket ersätts för sina tjänster genom ett särskilt anslag under kommunikationsdepartementets huvudtitel. För budgetåret 1987/88 uppgår anslaget till 586 miljoner kronor.

1 budgetpropositionen (prop. 1986/87: 100 bil.8) berördes frågan om en översyn av tjänstebrevsrättssystemet. Kommunikationsministern pekade på flera skäl för att systemet med tjänstebrev är olämpligt. I dagsläget kan tjänstebrevsrätten uppfattas som en fri nyttighet av myndigheterna. Myndigheterna möts idag av en faktisk kostnad när andra medier, exempelvis teletekniken, används i informationshanteringen. Om myndigheten skall kunna göra en riktig prioritering mellan alternativa kommunikationsvägar måste också den enskilda myndigheten kunna påverka kostnaderna. För myndigheter som är avgiftsfinansierade är det naturligt att portokostnaderna, som andra produktionsfaktorer, finansieras genom den avgiftsbelagda . verksamhetens intäkter.

En avveckling av tjänstebrevsrätten behöver föregås av mätningar av de olika myndigheternas postmängder. Som ett första steg i detta arbete uppdrog regeringen den 10 juli 1986 åt postverket att tillsammans med berörda myndigheter mäta postmängder. Detta arbete har pågått under budgetåret 1986/87. Den 17 september 1987 har postverket fått i uppdrag att mäta postmängder för ytterligare ca 170 my ndigheter.

För att kompensera de anslagsfinansierade myndigheterna för de utgifter en utebliven tjänstebrevsrätt innebär kommer varje myndighet få ökade förvaltningsmedel. Kompensationen har beräknats genom att de konstaterade portokostnaderna för berörd myndighet räknats upp på samma sätt som andra förvaltningskostnader i budgetförslaget. För myndigheter med verksamhet som finansieras med avgifter skall portokostnaden täckas av inkomsterna från avgifterna.

Avvecklingen av tjänstebrevsrätten bör genomföras för samtliga myndigheter och i den takt som det är praktiskt möjligt. Jag föreslår att tjänstebrevsrätten fr. o. m. nästa budgetår upphör för de 36 myndigheter, vars postmängder uppmättes under budgetåret 1986/87. Under respektive departementsområde redovisas vilka myndigheter som berörs av avveckling av tjänstebrevsrätten i detta första steg.

Till regeringsprotokollet i detta ärende bör fogas som bilagor: Preliminär nationalbudget 1988 (Bilaga 1.1), Utdrag ur riksrevisionsverkets inkomstberäkning (Bilaga 1.2), Vissa tabeller rörande den statsfinansiella utvecklingen m. m. (Bilaga 1.3). 56

Hemställan Prop. 1987/88: 100

- - . Bil. I

Jag hemställer, mot bakgrund av vad som anförts, att regeringen

dels föreslår riksdagen att

1. godkänna de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som förordats i det föregående,

2. godkänna de allmänna riktlinjer för budgetregleringen som för-

ordats i det föregående, 3. för budgetåret 1988/89, i avvaktan på slutliga förslag i kompletteringspropositionen och i enlighet med vad som förordats i det föregående,

a) beräkna statsbudgetens inkomster, b) beräkna förändringar i anslagsbehållningarna, c) beräkna förändringar i dispositionen av rörliga krediter, d) beräkna Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto,

4. godkänna förslaget till förändrade bokföringsprinciper för statsskuldväxlar,

5. bemyndiga regeringen att för budgetåret 1988/89, om arbetsmarknadsläget kräver det, besluta om utgifter i enlighet med vad som förordats intill ett sammanlagt belopp 2 500 000 000 kr.,

6. bemyndiga regeringen att besluta om medelstilldelning för särskilda personalförsörjningsåtgärder i enlighet med vad som föror-

dats i det föregående,

7. godkänna förslaget om avveckling av tjänstebrevsrätten i enlighet med vad som förordats i det föregående, dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om

8. beräkningen av statens avkastningsränta och statens utlåningsränta,

9. utnyttjandet av finansfullmakten,

10. statliga garantier, 11. utgiftsramen för löneökningar.

12. budgettekniska utvecklingsfrågor.

. Prop. 1987/88: 100

Bilaga 1.1 Preliminär nationalbudget för 1988

Prop. 1987/88: 100

Preliminär nationalbudget Bil. 1.1

Förord

Den preliminära nationalbudget. som härmed läggs fram, beskriver den internationella och den svenska ekonomins utveckling t.o.m. 1989. I förhållande till tidigare års preliminära nationalbudgeter har prognosperspektivet förlängts från ett till två år. Avsikten är att därigenom täcka in hela den period. som förslaget till statsbudget avser. |

Nationalbudgeten bygger på material från fackdepartement och olika verk och institutioner. För bedömning av den internationella utvecklingen har material erhållits från bl.a. OECD. Beskrivningen av den svenska ekonomin baseras främst på material från statistiska centralbyrån och den prognos för 1988 som konjunkturinstitutet publicerade den 10 december 1987. Bedömningarna av utvecklingen under 1989 har gjorts inom finansdepartementet.

Det nyinrättade ekonomiska rådet och en grupp konjunkturexperter har hörts, men berörda personer bär inte något ansvar för de bedömningar, som görs i nationalbudgeten.

Kalkylerna avslutades den 4 januari 1988. Arbetet med den preliminära nationalbudgeten har letts av statssekreteraren Erik Åsbrink och departe-

mentsrådet Svante Öberg.

I Riksdagen 1987/88.1 saml. Nr 100. Bilaga 1.1

Prop. 1987/88: 100

I Sammanfattning

Bil. 1.1

Nya förutsättningar

Sedan finansdepartementet senast (i oktober 1987) beskrev utsikterna för den ekonomiska utvecklingen t.o.m. 1989 har främst de internationella förutsättningarna för den svenska ekonomin förändrats väsentligt.

Det störa underskotter i Förenta staternas federala budget och de stora betalningsobalanserna mellan de största industriländerna har under hösten 1987 utlöst en förtroendekris på världens aktiemarknader. Mellan mitten av oktober och början av november 1987 föll aktiekurserna på de stora aktiebörserna med i storleksordningen 3026. Från slutet av oktober började den amerikanska dollarn falla. Den utveckling som därmed har inletts kommer sannolikt att leda till en lägre ekonomisk tillväxt i världsekonomin de närmaste åren.

Det är ännu oklart hur stor dämpningen av tillväxten blir. Det kommer bl.a. att bero på den ekonomiska politikens utformning i de stora industriländerna. Här har förutsatts att BNP-tillväxten i OECD-området dämpas förhållandevis måttligt eller med ca 1/4 procentenhet 1988 och ca 1/2 procentenhet 1989 jämfört med de bedömningar som gjordes i oktober ' 1987. Förskjutningar av den ekonomiska politiken i mindre restriktiv riktning i Japan och Förbundsrepubliken Tyskland och fortsatta ansträngningar att reducera budgetunderskottet i Förenta staterna talar för en sådan bedömning.

Vidare förutses utvecklingen de närmaste åren innebära en fortsatt låg inflationstakt och en tendens till stigande arbetslöshet i OECD-området, sc tabell 1:1. Till grund för prognoserna ligger också beräkningstekniska antaganden om oförändrade valutakurser, räntesatser och oljepriser i förhållande till nivåerna i början av december 1987.

Tabell 1:1 Internationella förutsättningar

1986 1987 1988 1989 BNP i OECD, & 2,7 2 3/4 21/4 2 Konsumentpriser i OECD

Källor: OECD och finansdepartementet.

Det bör cmellertid understrykas att riskerna för en betydligt sämre utveckling är stora. Det är fullt möjligt att svårigheterna att komma tillrätta

med betalningsobalanserna mellan de stora industriländerna leder till ett

mer ogynnsamt konjunkturförlopp. Svårigheter att finansiera de amerikanska underskotten kan medföra en förnyad press nedåt på dollarn och

driva upp räntenivån i Förenta staterna. Obalanserna kan också leda till

nya börsfall och recessionstendenser i världsekonomin. Konsekvenserna för den svenska ekonomin kan bli besvärande.

tt

Prop. 1987/88: 100 Preliminärt utfall 1987 Bil. 1.1

Efterfrågeutvecklingen i den svenska ekonomin har varit stark 1987. Den privata konsumtionen har ökat med ca 496 och bruttoinvesteringarna med närmare 676. Den starka konsumtionsökningen är främst en följd av förbättrade realinkomster i hushållssektorn. Även stigande förmögenheter, optimistiska framtidsförväntningar och goda möjligheter att låna pengar torde ha bidragit till konsumtionsökningen. Den stigande investeringsnivån har sin grund i högt kapacitetsutnyttjande, god lönsamhet och optimistiska framtidsförväntningar.

Den offentliga konsumtionen har emellertid ökat långsamt och utrikeshandeln har bidragit negativt till BNP-tillväxten, vilket har medfört att BNP ökat långsammare än privat konsumtion och investeringar eller med 2,5 36 1987, se tabell 1:2.

Tabell 1:2 Försörjningsbalans

Miljarder Procentuell volymförändring

kr., löpande

priser Alt. I Alt. 2

1986 1987 1988 1989 1988 1989

I Förändring anges i procent av föregående års BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet. Tabell 1:3 Bytesbalans Miljarder kr.

[985 1980 1987 1988 1989

Källor: Statistiska centralbyrån, riksbanken. konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Handelsbalansen har utvecklats sämre under hösten 1987 än tidigare Prop. 1987/88: 100

förutsett. Bytesbalansen beräknas därigenom ha gett ett underskott på ca 5 — Bil. 1.1

miljarder kr. 1987, se tabell 1:3. Det innebär en kraftig försämring av bytesbalansen med ca 12 miljarder kr. från föregående år. Försämringen beror i första hand på att den inhemska efterfrågan ökat betydligt mer än vad exportmarknaderna gjort. Däremot tycks inte någon påtaglig försämring av de svenska företagens konkurrenskraft ha inträffat. Marknadsandelarna på exportmarknaden beräknas ha varit i stort sett oförändrade 1987. Den nyligen genomförda omläggningen av statistiken över tjänsteexporten har i ett övergångsskede medfört en betydande oklarhet om tjänstehan- ' delns utveckling 1987. Försämringen av bytesbalansen 1987 kan ha varit något mindre än vad som har angivits här.

Timlönerna beräknas ha ökat med 61/2—-796- och konsumentpriserna med drygt 426 1987. Reallönen per timme före skatt har således ökat med ca 21/2 96 1987. Inflationstakten, mätt som konsumentprisindex ökning de senaste 12 månaderna, har stigit från drygt 3 Z i slutet av 1986 till beräknade drygt 5 76 i december 1987. » Efterfrågan på arbetskraft har stigit under det gångna året. Antalet sysselsatta beräknas ha ökat med 37 000 personer och arbetslösheten be-

räknas ha reducerats från 2,2 20 1986 till 1.970 1987. |

Den offentliga sektorns finansiella sparande har stärkts från ett underskott på ca 7 miljarder kr. 1986 till ett överskott på ca 38 miljarder kr. 1987, en förbättring på ca 45 miljarder kr. Det offentliga sparandet har därigenom till större delen, men inte helt, kompenserat för en försämring av den privata sektorns finansiella sparande. Till följd av att konsumtion och investeringar har ökat betydligt mer än den privata sektorns inkomster har nämligen den privata sektorns finansiella sparande slagit om från ett överskott på ca 14 miljarder kr. 1986 till ett underskott på ca 43 miljarder kr. 1987, en försvagring med ca 57 miljarder kr.

Konsekvenser av börsfallet

Svårigheterna är betydande att bedöma konsekvenserna för den svenska ekonomin av börsfallet och de ändrade internationella förutsättningarna. Några mer säkra slutsatser om dessa konsekvenser torde inte kunna dras förrän om ett halvår till ett år, när det finns mer statistik som belyser utvecklingen.

De kvantifierade analyser som hittills har genomförts inom bl. a. OECDsekretariatet har främst avsett vilken effekt minskningen av hushållens aktieförmögenheter har på den privata konsumtionen. Man har därvid räknat med att konsumtionsnivån reduceras med i storleksordningen 5 7 av förmögenhetsbortfallet, vilket beräknas få en påtagligt dämpande effekt på den privata konsumtionen i Förenta staterna, men mindre uttalad effekt i t.ex. de västeuropeiska länderna. Vidare har man beräknat konsekvenserna av detta efterfrågebortfall på den internationella handeln och på BNP-tillväxten i OECD-området. Man har vidare konstaterat att investeringarna påverkas negativt av sänkta aktiekurser, men att denna effekt 4

motverkas av att räntenivån har sjunkit efter börsfallet. Prop. 1987/88: 100

Den statistik som finns över utvecklingen i Sverige i november visar att Bil. 1.1 börsfallet inte har fått något omedelbart genomslag på faktorer som detaljhandelns omsättning, bilinköp, handelsbalans, konsumentpriser, sysselsättning och arbetslöshet.

De enkäter som genomförts rörande de svenska hushållens och företagens framtidsförväntningar efter börsfallet visar dock en kraftig omsvängning i negativ riktning. Både hushåll och företag är betydligt mindre optimistiska om framtiden än tidigare, vilket torde dämpa både den privata konsumtionens och bruttoinvesteringarnas utveckling den närmaste tiden.

Det finns emellertid även några för den svenska ekonomin positiva inslag 1 utvecklingen. Dollarkursen har fallit, den tidigare tendensen till stigande internationella räntor har brutits och oljepriset har sjunkit den senaste tiden. Dessa faktorer stärker bytesbalansen. Den sammantagna effekten av de förändrade förutsättningarna torde dock vara en försvagning av tillväxten i den svenska ekonomin och-en försämring av bytesbalansen.

Prognoserna för den svenska ekonomin har sålunda i flera avseenden reviderats ned sedan i oktober. Den privata konsumtionen bedöms öka 1/2 procentenhet långsammare både 1988 och 1989 än tidigare förutsett. Investeringarna bedöms nu öka 1/2 procentenhet långsammare 1988 och 2—2 1/2 procentenheter långsammare 1989. Exporten bedöms bara påverkas marginellt 1988, men ökningstakten 1989 förutses dras ned med 1—11/2 2. BNP-tillväxten skulle därmed reduceras med knappt 1/2 32 1988 och 1/2— 190 1989. Osäkerheten i dessa bedömningar bör dock understrykas. I särskilt hög grad gäller det utvecklingen 1989.

Bytesbalansen beräknas nu ge ett underskott på 12-14 miljarder kr. 1988 i stället för tidigare beräknade 4—6 miljarder kr.

I dessa nedrevideringar ingår också konsekvenserna av nya förutsättningar och bedömningar, som inte har direkt med börsfallet att göra, men den huvudsakliga skillnaden mellan oktoberprognosen och den som här redovisas har att göra med börsfallet och dess följdverkningar. När det gäller bytesbalansen spelar dock det sämre utgångsläget 1987 en väsentlig roll för nedre videringen av prognosen för 1988.

Utvecklingen 1988 och 1989

Bedömningarna rörande den svenska ekonomin är baserade på två alternativ för timlönens utveckling. I det ena (alternativ 1) antas timlönerna stiga med 496 per år 1988 och 1989, vilket är ungefär samma ökningstakt som i omvärlden. I.det andra (alternativ 2) antas de öka med 724 per år, dvs. i ungefär samma takt som under 1987. -

De båda alternativen: rörande timlönerna skiljer sig åt främst när det gäller effekterna på inflationens och konkurrenskraftens utveckling. Alternativ I beräknas leda till en inflation på drygt 3 26 per år under loppet av 1988 och 1989. I alternativ 2 beräknas prisökningarna bli 5—6 26 per år 1988 och 1989.

När det gäller utvecklingen i flera andra avseenden är skillnaden inte så

stor 1988. Den privata konsumtionens ökningstakt har avtagit något under Prop. 1987/88: 100 loppet av 1987. Första halvåret beräknas konsumtionstillväxten ha varit ca Bil. 1.1 59760 och andra halvåret ca 3Z jämfört med motsvarande period ett år tidigare. En viss dämpning av ökningstakten för de realt disponibla inkomsterna 1988, kursförlusterna på hushållens aktieinnehav och hushållens mindre optimistiska framtidsförväntningar talar för en fortsatt dämpning av konsumtionstillväxten. Den privata konsumtionen beräknas öka med 2—2 1/2 76 1988.

Investeringskonjunkturen har varit mycket stark 1987 och i delar av landet finns klara tendenser till överhettning i byggsektorn. De investeringsenkäter som genomförts under hösten 1987 tyder på en fortsatt höjning av investeringsnivån 1988. Vid översättning av enkätresultaten till investeringsprognoser har hänsyn tagits till börsfallet. Bruttoinvesteringarna förutses öka med ca 2 1/2 ec 1988.

Den offentliga konsumtionen har ökat med bara ca 196 per år de senaste två ären. Kommunernas planer tyder emellertid på en viss uppdragning av utbyggnadstakten framöver och en något högre ökningstakt för den offentliga konsumtionen förutses 1988.

Exportmarknadens tillväxt bedöms bli måttlig även under 1988. Den lägre tillväxten i OECD-området medför att marknaden för export av bearbetade varor beräknas öka med bara 31/222 1988. Svensk industri bedöms i stort sett kunna behålla sina marknadsandelar 1988. En förväntat relativt svag utveckling av råvaruexporten gör dock att exporten av varor och tjänster beräknas öka med bara 2—2 1/2 92 1988.

Importen har ökat starkt 1987, särskilt importen av bearbetade varor. Den lägre efterfrågetillväxten det närmaste året medför emellertid att även importtillväxten dämpas när det gäller bearbetade varor. Den neddragning av importen som föranleddes av att oljelagren drogs ned 1987 kommer att ha en motsatt effekt på importtillväxten 1988. Importen av varor och tjänster beräknas därmed öka med ca 4 1/2 & 1988.

Med dessa förutsättningar förutses en BNP-tillväxt på 1,97 1988 i alternativ I med den lägre löneökningstakten. I alternativ 2 med 772 timlöneökningar beräknas BNP-tillväxten bli något lägre, 1,772 1988. I båda alternativen förutses således en dämpning av tillväxten jämfört med 1987. |

När det gäller utvecklingen 1989 beräknas skillnaderna i tillväxttakt mellan de båda alternativen bli större. I alternativ I med den lägre löneökningstakten förutses en fortsatt måttlig BNP-tillväxt på 1,7 90 1989. I alternativ 2 beräknas BNP-tillväxten bli endast 0,3 90 1989. Orsaken är att den högre ökningstakten för timlönerna i alternativ 2 urholkar konkurrenskraften och försämrar lönsamheten, vilket leder till en svagare investeringsutveckling och sämre exporttillväxt.

Arbetslösheten beräknas, som redan nämnts, preliminärt ha blivit 1,9 6 1987. Den tidigare förutsedda tendensen till fortsatt sjunkande arbetslöshet under 1988 och 1989 vid alternativet med lägre löneökningstal har fått omprövas. En i stort ett oförändrad arbetslöshet de närmaste två åren jämfört med läget under senare delen av 1987 förefaller nu mest sannolik i detta alternativ. Det kan ändå innebära en marginell sänkning mellan årsgenomsnitten 1987 och 1988.

I alternativ 2 med högre löneökningstal och sämre tillväxt beräknas Prop. 1987/88: 100 arbetslösheten stiga något under loppet av 1988 och 1989. Osäkerheten i Bil. 1.1 denna bedömning bör dock understrykas.

Bytesbalansen har försvagats påtagligt mellan 1986 och 1987, från ett överskott på ca 7 miljarder kr. 1986 till ett underskott på ca 5 miljarder kr. 1987. En fortsatt försvagning förutses nu till ett underskott på 12—14 miljarder kr. 1988. Bakom denna försvagning ligger främst en fortsatt relativt kraftig importökning och en försvagning av tjänste- och transfereringsnettot. I alternativ I bromsas försvagningen 1989, medan den fortsätter i relativt snabb takt i alternativ 2. Med den högre löneökningstakten skulle bytesbalansens underskott bli över 20 miljarder kr. 1989.

Den offentliga sektorns finansiella sparande uppgick till ca 38 miljarder kr. 1987. En minskning av överskottet till 26—28 miljarder kr. 1988 förutses, främst till följd av att engångsskatten 1987 på livförsäkringsbolagens förmögenheter bortfaller. Överskottet 1989 beräknas till 21—23 miljarder kr. Skattekvoten, som 1987 beräknas ha varit ca 55 1/2 Ze, förutses bli ca 5676 både 1988 och 1989 i alternativ 1. Den högre löneökningstakten i alternativ 2 beräknas föra upp skattekvoten mot 57 2 1989.

[NS] Prop. 1987/88: 100

Den internationella utvecklingen

Bil. 1.1

2.1¶Allmän översikt

Tillväxten i OECD-området 1987 blev ca 23/4 96. I de curopeiska OECD-

länderna bedöms tillväxten ha uppgått till i genomsnitt 2 1/4 Z:. Framför allt

ckonomierna i Nordamerika, Japan och Storbritannien utvecklades bättre än vad som förutsågs våren 1987 i den reviderade nationalbudgeten, medan

tillväxten i främst Förbundsrepubliken Tyskland men även Frankrike och

flera andra central- och nordeuropeiska länder blev lägre än förutsett. Av de nordiska länderna har framför allt Danmark men också Norge uppvisat

en mycket svag utveckling under 1987.

Världshandelns volym ökade under 1987 med ca 3 1/2 Z. Denna måttliga

ökning var följden av en neddragning av den amerikanska importen, fort-

satt anpassning i de oljeexporterande länderna och en minskning av oljeimporten till industriländerna. Externbalansens bidrag till efterfrågetillväxten var svagt eller negativt i flertalet OECD-länder, med Förenta staterna som

främsta undantag. Även investeringsutvecklingen var genomgående mycket svag inom OECD-området under 1987. I flertalet länder har tillväxten hållits uppe av en stark utveckling av den privata konsumtionen.

Tabell 2: I Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-länder Årlig procentuell förändring

Andelav = 1986 1987 1988 1989 OECDområdets totala BNP i «'

De sju stora länderna

Vissu andra OECD-länder

! 1985 års BNP, löpande priser och växelkurser Källor: OECD och finansdepartementet

Inflationen i OECD-området beräknas under 1987 ha stannat vid ca Prop. 1987/88: 100

31/26. Oljepriserna har under 1987 i stort sett legat stilla i ett intervall runt Bil. 1.1

18 dollar per fat samtidigt som dollarn fallit. Löneutvecklingen har också

varit återhållsam i flera stora länder. Arbetslösheten i OECD-området har reducerats till ca 852 1987. : .

Den s.k. Louvre-överenskommelsen från februari 1987 syftade till en

stabilisering av valutakurserna vid då rådande nivåer samt samordnade

finans- och penningpolitiska åtgärder mellan de större OECD-länderna. De

relativt stabila kursretationer som periodvis rått under 1987 kunde dock uppnås endast genom mycket omfattande interventioner från centralban-

kernas sida, då åtagandena i överenskommelsen ej fullföljdes i andra viktiga hänseenden.

Under våren och i ännu högre grad efter sommaren drevs det internationella ränteläget upp markant. I mitten av oktober 1987 utlöstes en betydande oro på aktiebörserna världen över. Efter en dryg vecka drabbades också valutamarknaderna. Från mitten av oktober till början av november

föll aktiekurserna på världens aktiemarknader med omkring 3070. Från slutet av oktober och under resten av året utsattes framför allt den amerikanska dollarn för en betydande nedåtriktad press och hade till utgången av året fallit med ca 15 96 mot yen och D-mark.

Det förefaller klart att en viktig bakomliggande orsak till denna utveckling var de stora obalanser som under första hälften av 1980-talet byggdes

upp i världsekonomin, inte minst på det finansiella området. En anpass-

ning mot bättre balans hade visserligen inletts 1985, först på valutaområdet

och något senare när det gäller den ckonomiska politikens inriktning i

Förenta staterna och även i Japan, men anpassningen hade gått långsamt. Oron bland marknadens aktörer över otillräckliga ekonomisk-politiska åtgärder i de stora länderna övergick i oktober i en regelrätt förtroendekris.

En omedelbar effekt av börsfallet var att marknadsräntorna föll världen över. Denna effekt förstärktes ytterligare genom centralbankernås agerande för att säkerställa en tillfredsställande likviditet i det finansiella systemet. Beslut fattades också i flera länder att sänka administrerade räntor.

Efter börskrisens inledning har flera andra ekonomisk-politiska åtgärder vidtagits. I Förenta staterna har en överenskommelse om nedskärning av budgetunderskottet nåtts. I Förbundsrepubliken Tyskland har beslut fattats om vissa iInvesteringsstimulanser samtidigt som diskontot sänkts i en samordnad aktion med andra europeiska länder. De sju stora länderna, den s.k. Sju-gruppen, har i ett gemensamt uttalande under december försökt bidra till att dämpa den fortsatta oron på valutamarknaderna och på de finansiella marknaderna. Trots detta har dollarn fallit ytterligare under senare delen av december.

Den förmögenhetsminskning som börsfallet medfört torde få en märkbar negativ effekt på hushållens konsumtion och därmed på tillväxtutsikterna,

framför allt i Förenta staterna där aktieägandet i förhållandevis stor utsträckning är spritt bland allmänheten. Näringslivet påverkas av att riskkapital genom börsfallet blivit dyrare, men denna effekt motverkas av de fallande räntorna, varför totaleffekten inte bedöms bli betydande. Svårast

att bedöma i sammanhanget är effekterna på framtidsförväntningarna, hos Prop. 1987/88: 100 såväl konsumenter som investerare. Bil. 1.1

element vid bedömningen av den ckonomiska utvecklingen under 1988 och 1989 är utformningen av den ekonomiska politiken i framför allt de större ekonomierna. På det finanspolitiska området förefaller utsikterna till ytterligare åtgärder för närvarande små i såväl Förenta staterna som Japan och Förbundsrepubliken Tyskland. För penningpolitiken är dilemmat att balansera mellan behoven att hålla likviditeten i systemet uppe och att motverka att penningmängdstillväxten permanent etableras på de höga nivåer som rätt under 1986 och 1987. med risk bl.a. för tilltagande inflation. Samtidigt torde stabilitet i växelkurserna kräva en räntedifferens mellan å ena sidan Förenta staterna och å andra sidan Japan och Förbundsrepubliken Tyskland. | |

Mot denna bakgrund bedöms den inhemska efterfrågan i Förenta staterna utvecklas påtagligt svagare än tidigare förutsett såväl 1988 som 1989. Effekten av börskrisen på den japanska ekonomin bedöms bli mer begränsad, medan däremot en mer märkbar nedrevidering av prognoserna görs för de västeuropeiska ekonomierna. Den huvudsakliga effekten av börskrisen och åtföljande rörelser i valutakursrelationerna torde dock bli att andra länder indirekt drabbas av den svagare aktiviteten i Förenta staterna, framför allt genom minskade avsättningsmöjligheter för exporten. Detta gäller icke minst åtskilliga utvecklingsländer. OECD-länderna sammantagna bedöms nå en genomsnittlig tillväxt 1988 på ca 21/49£. Tillväxten väntas mattas av under året till en nivå på ca 2956.1989.

Tabell 2:2 Konsumentprisernas utveckling i vissa OECD-länder Procentuell förändring mellan årsgenomsnitt

1986 1987 1988 1989 De sju stora länderna

Norden

Vissa andra OECD-länder

Källor: OECD och finansdepartementet

Källor. OECD och finansdepartementet

Risken för tilltagande inflation. som ännu för några månader sedan

ansågs föreligga, har efter höstens utveckling minskat väsentligt. Råoljepriserna har visat en sjunkande tendens sedan i oktober och antas under

prognosperioden ligga kvar på nivån 18 dollar per fat. Någon fortsatt

kraftig prisstegring på andra råvaror har icke skett. Det ökade tryck på

större löneökningar som började byggas upp i den amerikanska ekonomin har avtagit. För OECD-området i dess helhet bedöms inflationen stabiliseras i intervallet 3 1/2—4 Z under prognosperioden. Däremot förväntas den

dämpade aktiviteten i världsekonomin innebära fortsatt höga och dessutom ökande arbetslöshetstal i flertalet OECD-länder. Arbetslöshetsprocenten i OECD-området kan befaras öka från knappt 8 1987 till åtminstone

8 1/492 1989. Världshandeln, som sköt fart under hösten 1987, bedöms nu åter dämpas och förväntas under 1988 och 1989 öka med endast mellan 3

och 3 1/2 22.

Betalningsobalanserna mellan de största ekonomierna förblir stora. Det amerikanska bytesbalansunderskottet väntas visserligen minska men bedöms förbli större än 100 miljarder dollar 1989. Samtidigt förväntas de

japanska och västtyska bytesbalansöverskotten minska endast marginellt.

Tabell 2:4 Bytesbalanssaldo i några OECD-länder Miljarder dollar

1986 1987 1988 1989

Källor: OECD, IMF och finansdepartementet

Olika riskfaktorer kan framkalla en betydligt sämre utveckling för världsekonomin än den som skisserats ovan. Stora krav ställs på den

ekonomiska politiken i de stora länderna för att inte ny turbulens på aktie- Prop. 1987/88: 100

och valutamarknaderna skall utlösas. De amerikanska budget- och bytes- = Bil. 1.1

balansunderskotten torde därvid även fortsättningsvis stå i fokus. För att finansiera dessa kan räntehöjningar i Förenta staterna visa sig nödvändiga, vilket skulle dämpa tillväxten i Förenta staterna och i andra delar av världen. Bristande förtroende för den amerikanska ekonomin och för den internationella ekonomisk-politiska samordningen kan också innebära förnyad stark press på dollarkursen och därmed medföra fortsatt osäkerhet och instabilitet i det internationella finansiella systemet och spänningar inom t. ex. det europeiska monetära systemet (EMS). Det är också möjligt att tillväxten i OECD-området kan komma att dämpas av en alltför restriktiv inriktning av den ekonomiska politiken i Japan och Västeuropa.

Protektionismen utgör mot bakgrund av såväl de stora externa obalanserna som den höga arbetslösheten ett påtagligt hot mot världshandelns utveckling och därmed mot tillväxten i världsekonomin. Samtidigt knyts stora förhoppningar till att den s.k. Uruguay-rundan inom GATT skall

kunna användas inte bara för att motverka det protektionistiska hotet utan

även för att förstärka frihandein på ett flertal områden.

2.2¶Länderöversikter Förenta staterna

BNP-tillväxten i Förenta staterna beräknas preliminärt ha uppgått till 23/4Z under 1987. Den tidigare negativa trenden för industrin har vänt. Industriproduktionen samt sysselsättningen i industrin har ökat. Arbetslösheten har sjunkit under 1987 och uppgick i genomsnitt till drygt 6 6. Investeringsaktiviteten har dock utvecklats mycket svagt, delvis som en följd av att den genomförda skattereformen lett till högre kostnader för byggande. Privatkonsumtionen ökade långsamt under årets första hälft men expanderade snabbt under tredje kvartalet då också konsumenternas tiliförsikt (consumer confidence) enligt olika mätningar var hög historiskt sett. Exportvolymen ökade med 12 94 i årstakt under första halvåret medan importvolymen föll något. Externbalansen har under året givit ett positivt bidrag till BNP-tillväxten. |

Budgetunderskottet för budgetåret 1987 stannade vid ca 150 miljarder dollar, vilket är ungefär 70 miljarder dollar lägre än under 1986. Eftersom en del av förbättringen var av engångskaraktär skulle emellertid underskottet 1988 öka till omkring 180 miljarder dollar i avsaknad av ytterligare åtgärder. Under november och december 1987 nåddes överenskommelser om en begränsning av budgetunderskottet med drygt 30 miljarder dollar budgetåret 1988 och med ca 46 miljarder dollar budgetåret 1989. Trots dessa åtgärder förväntas budgetunderskottet inte minska 1988 jämfört med 1987.

Kapacitetsutnyttjandet är för närvarande högt. De privata investeringarna kan väntas återhämta sig under 1988 från i stort sett stagnation under 1987. Detta gäller i synnerhet den konkurrensutsatta sektorn som har gynnats av dollardeprecieringen. |

Utrikeshandeln kan väntas ge ett relativt kraftigt bidrag till efterfråge- 12

tillväxten också under 1988. Från slutet av 1988 kan dock effekten från Prop. 1987/88: 100 nettoexporten komma att dämpas. Även om bytesbalansen förbättras i — Bil. 1.1 reala termer förblir underskottet stort. Man kan därför inte utesluta att ytterligare anpassning av dollarkursen tvingas fram. Några mer betydande effekter från den offentliga sektorn på efterfrågetillväxten är inte att förvänta.

Sammantaget väntas den inhemska efterfrågetillväxten uppgå till 1-1/2Z under 1988 och BNP-tillväxten till 21/4 76. Under 1989 förväntas nettobidraget från externbalansen minska något medan den inhemska efterfrågetillväxten antas växa i ungefär samma takt som under 1988. BNP-tillväxten bedöms uppgå till 1 3/4 Ze 1989.

Inflationen uppgick under 1987 till strax under 496. Det något dämpade efterfrågetrycket till följd av börsnedgången talar för att risken för ökande inflation minskat. Inflationen bedöms stabiliseras kring 496 under 1988 och 1989.

Försörjningsbalans för Förenta staterna och Japan Förändring i volym, procent (Finansdepartementets bedömningar)

Förenta staterna > Japan

Anm: Förändring av lagerinvesteringar och utrikesbalans mäts i procent av föregående års BNP.

Japan.

Den ekonomiska utvecklingen i Japan visar sedan ett halvår tillbaka klara

tendenser till återhämtning. Ökad industriproduktion, stigande investe-

ringar och minskad arbetslöshet tyder på en snabbare anpassning än väntat

till den höga yenkursen samt att de stimulanspaket som genomförts haft

avsedd verkan. | | .

Under 1987 beräknas BNP i Japan ha ökat med 3 1J/2Z, Privatkonsumtionen bedöms under året ha ökat i samma takt. dvs. med ca 3124.

Ökningen i den offentliga konsumtionen förväntas dock ha stannat vid

1/2 jämfört med 1986, vilket återspeglar den uttalade målsättningen att nå balans i statsbudgeten 1990. Bruttoinvesteringarna beräknas ha ökat med hela 8 Z, delvis som en följd av den japanska regeringens stimulans-

paket. |

Enligt preliminära bedömningar har en ökning av importen på närmare 676 och en minskning av exporten på drygt 296 under 1987 givit ett

negativt nettobidrag till BNP-tillväxten från utrikeshandeln på drygt 196.

uppgick till motsvarande ca 86 miljarder dollar.

Sänkta importpriser på grund av apprecieringen av yenen bidrog till att ” 13

prisnivån hölls ungefär oförändrad. En ökad produktionstillväxt medförde Prop. 1987/88: 100 att arbetslösheten åter sjönk till under 3 Z mot slutet av året. Bil. 1.1

Skattesänkningar under 1988 torde innebära en ökad disponibel realin-

komst kring 426, vilket kan förväntas utmynna i ökad privatkonsumtion

om drygt 3 Ze och bidra till prisökningar på 2-3 Z. Den offentliga konsumtionen antas öka i samma utsträckning enligt redan offentliggjorda utgiftsplaner. Den deklarerade ökningen av omslutningen av 1988 års budget på 59; kan förväntas kombineras med en något stramare penningpolitik. Detta bl. a. mot bakgrund av det senaste årets penningmängdökning på

1092.

Investeringarna i näringslivet stimuleras av den fortsatt höga privata efterfrågan. En stagnation i bostadsbyggandet, på grund av att byggbranschen i det närmaste nått kapacitetstaket, bedöms innebära att expansionen av de samlade bruttoinvesteringarna endast uppgår till 3 1/2 7.

En fortsatt minskning, om än i avtagande takt, av exportvolymen är

sannolik. I kombination med en förväntad importökning på drygt 556

innebär detta ett fortsatt negativt nettobidrag till BNP-tillväxten från utrikeshandeln på mellan en halv och en procentenhet. Överskottet i bytesbalansen bedöms bli ca 80 miljarder dollar.

BNP-tillväxten för 1988 förväntas uppgå till 3 6.

Den japanska ekonomin torde ännu befinna sig i början av den omstrukturering som skall göra den inhemska efterfrågan snarare än exporten till drivkraften i ekonomin. Ett likartat tillväxtmönster som under 1988 förväntas därför under 1989. En inhemsk efterfrågeökning kring 3—4 9c förut-

ses. Bidraget från utrikeshandeln blir i stort sett neutralt. Härvid framstår en tillväxt på drygt 3 £ som sannolik för 1989.

Västeuropa

Tillväxten i de västeuropeiska ckonomierna sammantagna var under 1987 måttlig, eller drygt 2 Zz. Genomgående utvecklades den inhemska efterfrågan tämligen starkt. Exportutvecklingen var däremot svag, något som i flera länder sammanhängde med att valutan apprecierades gentemot dollarn. Dessa valutaförändringar har, tillsammans med effekterna av en svag

prisutveckling på energiområdet och för råvaror, bidragit till en låg infla-

tion i flertalet av de västeuropeiska ekonomierna. I dagsläget förefaller

såväl den måttliga inflationen som den höga arbetslösheten förbli bestående under 1988 och 1989. Tillväxten i Västeuropa bedöms mattas av ytterligare under 1988, till ca I 3/4 Z, och förbli på denna nivå även 1989.

I Förbundsrepubliken Tyskland beräknas BNP under 1987 ha ökat med

ca 1 1/2Z. Bidragen till tillväxten från byggnadsinvesteringar och nettoexport var negativa. De samlade bruttoinvesteringarna uppvisade en obetyd-

lig ökning. Den privata konsumtionen förblev den mest expansiva efterfrå-

gekomponenten, vilket sammanhänger med löneökningar på 3—4 2, stabi-

la priser samt den ytterligare förstärkning av de reala disponibla inkomsterna som åstadkommits genom skattesänkningar. Trots en betydligt snabbare volymmässig ökning av importen än av exporten uppvisade såväl

handels- som bytesbalanserna ungefär oförändrade stora överskott 1987. 14

Bytesbalansöverskottet uppgick till ca 80 miljarder D-mark, motsvarande Prop. 1987/88: 100 ca 492 £ av BNP. Bil. 1.1 Budgetunderskottet blev 1987 något högre än tidigare förutsett — I 1/4 56

av BNP - till följd av lägre intäkter på grund av oväntat låg inflation och

tillväxt samt lägre vinstöverföring från Bundesbank. Vissa skattelättnader har redan beslutats för 1988 och 1990. 1990 års skattereform. som till en

mindre del börjar genomföras under 1988, omfattar 44 miljarder D-mark varav ca 25 miljarder (motsvarande ca 1,5 96 av BNP) icke avses finansieras. Som en reaktion på såväl inhemska som externa krav på finanspolitiska stimulansåtgärder beslöt den västtyska regeringen i början av decem-

ber om bl. a. vissa investeringsstimulanser. Samtidigt sänktes diskontot till 2,5 Z. Penningpolitiken har under 1987 varit klart tillväxtstödjande. Denna

inriktning av penningpolitiken förutses bestå under 1988, även om en viss ålstramning kan framkallas antingen av ökade inflationsförväntningar eller till följd av en ränteuppgång i t. ex. Förenta staterna,

Under 1988 väntas BNP-tillväxten likväl bli endast drygt 1 1/2 20. Lönerna bedöms öka med i stort sett samma takt som under 1987. Priserna

väntas, mot bakgrund av såväl växelkurseffekter som dämpad aktivitet i börsorons spår, förbli i stort sett stabila. Den privata konsumtionen förblir

därmed den mest expansiva efterfrågekomponenten. Däremot torde ex-

portökningen bli något svagare än tidigare väntat, till följd av den fortsatta

apprecieringen av den västtyska valutan. Ett fortsatt negativt, men något minskande, bidrag till efterfrågetillväxten från externbalansen kan därmed förutses.

Av stor betydelse för den västtyska konjunkturen 1989 blir utvecklingen

av export och investeringar. Den privata konsumtionen torde utvecklas måttligt, enligt vad som idag är känt om ekonomisk-politiska åtgärder i

form av ytterligare skattesänkningar först 1990. Givet att stabilare förhål-

landen etableras på valutamarknaderna under 1988 och att investeringsklimatet därmed förbättras, bedöms BNP-tillväxten uppgå till ca 1 1/2 72 även under 1989. De stora överskotten i bytes- och handelsbalanserna torde bara minska marginellt.

Den måttliga ekonomiska tillväxten under 1987 innebar att arbetslösheten, som genomsnittligt uppgick till ca 892, åter började visa tendenser att öka under året. Denna utveckling riskerar bestå under 1988 och 1989.

Utvecklingen i Frankrike under 1987 karakteriserades av låg tillväxt.

BNP ökade med endast drygt I 1/49&. Samtidigt har emellertid företagens lönsamhet ökat, industriproduktionen tilltagit, inflationen hållits nere och bostadsbyggandet ökat. Arbetslösheten har fortsatt att öka och låg 1987 på i genomsnitt närmare HZ av arbetskraften.

För 1988 väntas den privata konsumtionen öka i ungefär samma omfattning som under 1987 eller med knappt 11/2Z. Köpkraften hämmas av

höjda socialförsäkringsavgifter syftande till att återställa balansen i social-

försäkringssystemet. Däremot bedöms investeringsutvecklingen hållas

uppe av sänkta räntor, vissa skattelättnader för företagen samt hyresregleringens borttagande. Under 1988 kan lagerinvesteringarna förväntas på-

verka efterfrågetillväxten negativt. bl.a. som en följd av de exceptionellt

höga lager som byggdes upp under slutet av 1987. . 15

Den förbättrade konkurrenskraft som en återhållsam löneutveckling Prop. 1987/88: 100 medfört, skulle i sig kunna medföra att det kraftiga negativa bidraget till Bil. 1-1 BNP-tillväxten från externbalansen minskar under 1988. Francens appre-

ciering mot dollarn och även faktorer av icke direkt kostnadsrelaterad art

verkar dock i motsatt riktning. Bytesbalansen väntas försämras från ett

underskott 1987 på ca 20 miljarder francs till ca 25 miljarder 1988.

Sammantaget bedöms tillväxten stanna kring 1 1/44 1988. Den svaga konkurrenskraften och arbetslösheten kvarstår som grundläggande pro-

blem i den franska ekonomin. Den inhemska efterfrågan torde öka måttligt

även 1989 medan en något bättre draghjälp från externbalansen kan medfö-

ra att BNP:s tillväxttakt höjs marginellt jämfört med 1988. till ca I 1/2 36.

Inflationen bedöms under 1988 sjunka ytterligare, till ca 396, medan ök-

ningen av arbetslösheten väntas fortsätta.

Oron på valutamarknaderna har redan orsakat vissa spänningar inom det europeiska monetära systemet, EMS. Ytterligare åtgärder för att undvika växelkursjusteringar som direkt berör den franska francen, t. ex. räntehöj-

ningar, kan återverka negativt på såväl konsumtion som investeringar. Samtidigt kan börsorons effekter på framtidsförväntningarna innebära att framför allt investeringar skjuts på framtiden.

I Storbritannien uppskattas BNP ha ökat med 3 3/4 4 under 1987, myc-

ket tack vare en stark expansion av den: privata 'konsumtionen. Konkur-

renskraften har försvagats till följd av att pundet effektivt har apprecierat och att kostnadshöjningarna var större än i de viktigaste konkurrentländerna. Detta bidrar till att exporttillväxten väntas sjunka under 1988 jämfört med 1987. Den privata konsumtionen dämpas också i viss mån. Denna har ökat mycket kraftigt under de senaste åren (sparkvoten har sjunkit med

sex procentenheter under 1980-talet) och en avmattning är trolig bl. a. till

följd av svagare realinkomstökningar än tidigare. God lönsamhet i indu-

strin talar för en fortsatt ökning av industriinvesteringarna. En förväntad sämre exportutveckling kommer dock på sikt att dämpa investeringsaktivi-

teten. Finanspolitiken väntas få en.i stort sett neutral inverkan på ekonomin under 1988. Vissa skattesänkningar förutses, samtidigt som tillväxten av den offentliga konsumtionen väntas vara fortsatt -låg under 1988. BNP-tillväxten beräknas därmed mattas av betydligt, till 2 1/23 1988.

Bytesbalansen, som försvagats under 1987, bl. a. till följd av den starka inhemska efterfrågetillväxten och minskad utvinning av Nordsjöolja, väntas försämras ytterligare under 1988. Inflationen, som uppgick till 34

under 1987, väntas öka något under 1988 bl.a. till följd av förväntade höjningar av elavgifter och taxor och fortsatt relativt höga löneökningar.

Arbetslösheten har minskat med omkring 400000 det senaste året och

uppgick i genomsnitt till drygt 1076 av arbetskraften. En väntad gradvis försämring av konkurrenskraften försämrar ytterligare externbalansen under 1989. Detta, i kombination med en dämpning av den privata konsumtionen, väntas leda till en ytterligare avmattning av tillväxten under 1989. BNP-tillväxten väntas komma att uppgå till I 3/4 97

under 1989. |

Försörjningsbatans för Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike och Storbritannien — Pröp. 1987/88: 100 Förändring i volym, procent (Finansdepartementets bedömningar) Bil. 1.1

Förbundsrepub- = Frankrike Storbritannien liken Tyskland 1987 1988 1987 1988 1987 1988

Privat konsumtion 2 3/4 3 1 172 I 1/4 41/2 4 Otfentlig konsumtion 2 1/4 I 3/4 1 3/4 1 3/4 1/2 1/2 Bruttoinvesteringar I i 3 21/2 4 3/4 5 Lagerinvesteringar 1/2 0 3/4 — 1/4 0 0 Utrikesbalans -1 1/4 -3/4 = —-1 1/4 0 Vv4 —I BNP 11/2 11/2 1 1/4 1 1/4 3 3/4 21/2 Anm: Förändring av lagerinvesteringar och utrikesbalans mäts i procent av föregående års BNP.

Norden

Den ekonomiska tillväxten i Danmark och Norge dämpades kraftigt under 1987. Detta skedde i stor utsträckning till följd av en restriktiv ekonomisk

politik vilken let till en kraftig sänkning av den inhemska efterfrågan i

dessa länder. I Finland ökade bruttonationalprodukten förhållande vis kraf-

tigt 1987. Under 1988 är en försvagning av tillväxttakten att vänta i Norge

och Finland. För Danmarks del förutses en fortsatt minskning av den

samlade produktionen.

I Danmark bromsades tillväxten upp kraftigt 1987. Uppbromsningen

skedde bl.a. till följd av olika, sammantaget förhållandevis kraftiga, åtstramningsåtgärder framför allt under 1986. Åtstramningen genomfördes mot bakgrund av de stora och under perioden 1983-1986 kraftigt växande

underskotten i bytesbalansen. Från 1986 till 1987 sjönk den totala inhemska efterfrågan med närmare 3. Produktionen stöddes av att exporten

ökade med närmare 426. Den totala produktionen (BNP) sjönk emellertid med inemot I Zz och andelen arbetslösa ökade till drygt 876. Underskottet i

bytesbalansen reducerades och uppgick till ca 3 2 av BNP.

Mot bakgrund av den avsevärda försämringen av det danska näringslivets konkurrenskraft har den danska regeringen under hösten 1987 lagt fram en ”exportpakke”' innehållande bl. a. investeringsstimulanser. Regeringens åtgärder omfattar också en sänkning av arbetsgivaravgifterna för

den konkurrensutsatta sektorn.

Förutsedda förhållandevis kraftiga löneökningar väntas medföra en ök-

ning av de reala disponibla inkomsterna 1988. En viss uppgång i sparkvo-

ten är emellertid att vänta och den privata konsumtionen förutses bli

likväl fortsätta att sjunka eftersom investeringsaktiviteten förutses gå ned.

Effekterna av utvecklingen på de stora börserna i världen under hösten

1987 bidrar också till en dämpad aktivitet, främst på exportsidan. Förutsedda marknadsandelsförluster medverkar vidare till att exportökningen väntas stanna vid I å 2572 från 1987 till 1989. Sammantaget beräknas BNP

1989. Mot denna bakgrund förutses arbetslösheten fortsätta att öka.

2 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 1.1

Någon påtaglig förändring i bytesbalanssituationen är inte att vänta Prop. 1987/88: 100 under de närmaste åren. Som andel av BNP beräknas bytesbalansunder- = Bil. 1.1 skottet ligga kvar vid ca 3 70 1988 och 1989. Inflationstakten, som vid slutet av 1987 låg vid ca 496 i årstakt, kan väntas dämpas något.

I Finland ökade den ekonomiska aktiviteten påtagligt vid mitten av 1986. BNP-tillväxten 1987 uppgick till ca 3 1/2 76. Tillväxten bars framför allt upp av den privata konsumtionen, som ökade med omkring 476, samt av de privata investeringarna. Den inhemska efterfrågeökningen samt en kraftigt fallande export till Sovjetunionen bidrog till att bytesbalansunderskottet ökade. Försämringen begränsades emellertid av en expansiv västexport. Bytesbalansunderskottet, mätt som andel av BNP, stannade för helåret 1987 vid 1 1/26. Arbetslösheten minskade något 1987, framför allt beroende på minskat utbud av arbetskraft. Inflationen stannade vid 3,5 2. dvs. på samma nivå som 1986.

Finanspolitiken har under 1987 varit svagt expansiv. Med hänsyn till underskottet i bytesbalansen samt målet att reducera inflationstakten avses den ekonomiska politiken få en stramare inriktning under det närmaste året. En skattereform förbereds för närvarande inom regeringskansliet. Utgångspunkten för reformen är likabehandling av olika inkomstslag, marginalskattesänkningar samt reformering av avdragssystemet. Reformen avses träda i kraft 1989.

Produktionstillväxten förutses mattas av 1988 och 1989. Industrins konjunkturbarometer från oktober 1987 uppvisar ett relativt högt kapacitetsutnyttjande och god orderingång och pekar mot en förhållandevis stark tillväxt, åtminstone fram till mitten av 1988. Börskrisen världen över hösten 1987 beräknas påverka Finland i huvudsak via de internationella återverkningarna. I första hand dämpas exporten. BNP-tillväxten beräknas stanna vid ca 2 1/2 96 1988. En ytterligare reducering av tillväxttakten till omkring 1 å 1 1/2 26 förutses för 1989. Med denna förhållandevis begränsade BNP-tillväxt 1988 och 1989 beräknas arbetslösheten bli ungefär oförändrad. |

I Norge dämpades den inhemska efterfrågan kraftigt andra halvåret 1986. Dämpningen var i hög grad en följd av en kraftig omläggning av den ekonomiska politiken i restriktiv riktning. För 1987 beräknas BNP-tillväxten stanna vid ca 1,5 90 mot 4,4 772 1986. Tillväxten 1987 bars helt upp av exporten som preliminärt ökade med drygt 3 36. Den inhemska efterfrågan beräknas ha minskat med nästan 196. Som en följd därav sjönk även importen vilket bidrog till en viss förbättring av bytesbalansen. Underskottet i bytesbalansen (bortsett från handeln med fartyg) beräknas sålunda ha blivit reducerat från 41 miljarder norska kronor 1986 till 32 miljarder norska kronor 1987. Ökningstakten i konsumentpriserna steg med en dryg procentenhet och uppgick, mätt som årsgenomsnitt, till ca 8 1/276 1987. Andelen arbetslösa, som uppgick till ca 252 1986, förändrades inte nämnvärt 1987.

Förslaget till statsbudget för 1988 innebär en fortsatt stram finanspolitik. Budgeten innehåller bl. a. vissa skattereformförslag. Antalet skattesatser föreslås bli reducerat från sju till tre samtidigt som den högsta marginalskatten reduceras från 67 1/2 26 till 63 26. Totalt sett innebär förslagen en 18 viss ökning av skattetrycket.

"För 1988 och 1989 förutses en fortsatt dämpad tillväxt. Den privata Prop. 1987/88: 100

konsumtionen beräknas fortsätta att sjunka. Härtill bidrar även det krafti- Bil. 1.1 . ga fallet av aktiekurserna under hösten 1987. Efter stagnation 1987 beräknas investeringarna totalt sett öka något 1988. Exklusive olje- och sjöfartssektorn förutses den inhemska efterfrågan fortsätta att sjunka 1988 och 1989. Som följd av den väntat svaga inhemska efterfrågan beräknas impor-

ten bli ungefär oförändrad under den närmaste tvåårsperioden. Den norska .

exporten förutses bl. a. mot bakgrund av kraftiga kostnadsökningar 1987

fortsätta att tappa marknadsandelar och beräknas stagnera 1988 och 1989. Bytesbalansunderskottet torde därmed förbli förhållandevis stort. En viss försämring av läget på arbetsmarknaden torde vara ofrånkomlig. De nomi- ' nella löneökningarna, som blev förhållandevis stora 1987 kan väntas dämpas något under 1988. Prisökningarna beräknas fortsatt komma att bli högre än i övriga industriländer under de närmaste åren.

Försörjningsbalans för Danmark, Finland och Norge Förändringar i volym, procent (Finansdepartementets bedömningar)

Danmark Finland Norge

1987 1988 1987 1988 1987 1988

! I posten Utrikesbalans har exporten av begagnade fartyg och fartygsimporten exkluderats.

Anm: Förändring av lagerinvesteringar och utrikesbalans mäts i procent av föregående års BNP.

Up 1987/88: 100

3¶Utrikeshandeln

H. I.

3.1¶Exporten

Exportmarknaden

Handeln med bearbetade varor mellan OECD-länderna ökade med ca

5,596 under 1987. Ökningstakten blev därmed klart lägre än under de närmast föregående åren. Det var främst den betydligt lägre ökningstakten

för den amerikanska importen som drog ned handelstillväxten. Utanför

OECD-området stagnerade handeln under 1987. Detta efter en neddrag-

ning med knappt 1052 under 1986. Handeln med bearbetade varor beräknas därmed, totalt, ha ökat med 4—4,5 Zz under såväl 1986 som 1987.

Marknadstillväxten, för svensk export av bearbetade varor till OECDområdet ökade med endast 3,5 70 1987, vilket är ca 222 lägre ökningstakt än den totala marknadstillväxten inom området. Den relativt omvärlden

oförmånliga marknadstillväxten för svensk industri förklaras av att viktiga

mottagarländer av svensk export som Norge och Danmark minskat sin

import kraftigt. Dessa länder tar emot ca 2096 av den svenska exporten

emedan deras andel av världshandeln inskränker sig till ca 2760. Utanför

OECD-området ökade marknaden för svensk export med ett par procent.

Totalt uppgick därmed marknadstillväxten för svensk export av bearbeta-

de varor till 3,3 96 1987, vilket är en halvering av tillväxten jämfört med de två föregående åren, se tabell 3:1.

Den kraftiga nedgången av börskurserna under hösten 1987 är en av de faktorer som gör det ovanligt svårt att bedöma världshandelns utveckling de två närmaste åren. Det är sannolikt att börsfallet — och svårigheterna

att korrigera de bakomliggande balansbristerna i världsekonomin — får en neddragande effekt på såväl den ekonomiska tillväxten som handelns

tillväxt under 1988 och 1989. Med hänsyn till den relativt måttliga neddragning av tillväxten i OECD-området, som beskrevs i kapitel 2, förutses endast en mindre dämpning av handelns tillväxt. För svensk exportindustri kommer en fortsatt låg ekonomisk tillväxt i Norge och Danmark att medfö-

ra att den svenska marknadstillväxten blir lägre än ökningen av världshan-

deln. Marknaden för svensk exportindustri förväntas öka med 3,5 6 1988 och 3 &: 1989.

Konkurrenskraft

Mellan årsgenomsnitten 1986 och 1987 har den amerikanska dollarn fallit

med drygt 106 gentemot den svenska kronan. Genom den svenska valuta-

korgens konstruktion medför detta att den svenska kronan deprecieras

gentemot de flesta EG-ländernas valutor och den japanska Yenen. Gent-

emot den tyska marken har den svenska kronan skrivtits ned med 776

1987. Eftersom den västtyska industrin är den viktigaste konkurrenten till svensk industri på flertalet gemensamma exportmarknader, men även på

de tyska och svenska hemmamarknaderna, innebär detta en förstärkning

av den svenska industrins konkurrenskraft. 20

Tabell 3:1 Exportmarknadstillväxt, relativa priser, marknadsandelar och export Prop. 1987/88: 100 av bearbetade varor Bil. 1.1 Procentuell förändring

1985 1986 1987 1988 1989

Exportmarknadstillväxt 14 OECD-länder 8.7 8.7 3,5 3,5 3.0 Totalt 7,0 5,8 3,3 3,5 3,0 Priser . 14-OECD-länders importpriser,

nationella valutor 4,0 -0,4 1,3 2,2 2,5 14-OECD-länders importpriser, SEK 5.0 —-0,2 1,6 "2,9 2,5 Svenskt exportpris, SEK 6.0 2.6 2,6 2,6 25 Relativpris 0,9 2,8 0,9 -0,3 0 Marknadsandelar, volym 14 OECD länder -1,5 -2.4 0 0 0 Totalt —-1.9 —2,6 0 0 0 Exportvolym 14 OECD-länder 7,1 6.1 3,5 3,5 3,0 Totalt 5.0 3,0 3,3 3,5 3,0 Anm: Exportmarknadstillväxt avser importökningen av bearbetade varor till olika länder sammanvägt med ländernas andelar som mottagare av svensk export av bearbetade varor. OECD-ländernas importpriser vägs samman på motsvarande sätt. Källor: OECD. konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Gentemot OECD-ländernas valutor har den svenska kronan deprecierats med 2 26 mellan 1986 och 1987 (konkurrensvägt). Trots deprecieringen av kronan har den svenska industrins konkurrenskraft — mätt från kostnadssidan — försämrats något gentemot OECD-länderna eftersom löner och priser stigit betydligt mer i Sverige än i konkurrentländerna under 1987. Arbetskraftskostnaderna per producerad enhet bedöms ha ökat med drygt 3,5 Z för svensk industri 1987, vilket är ca 2 2£ mer än inom OEC-

D-området. De svenska exportpriserna på bearbetade varor har ökat med

2,6 72 medan konkurrentländernas exportpriser sjunkit med ett par tiondels procent. Även när man ställer det svenska exportpriset i relation till OECD-ländernas importpriser, mätt i gemensam valuta, finner man att det

svenska relativpriset ökat med knappt 1.

Trots det försämrade pris- och kostnadsläget uppfattar den svenska industrin sin konkurrenskraft som god i de enkätundersökningar som publicerats under det senaste halvåret. I Industriförbundets senaste planenkät från i somras var det ca 20 74 av företagen, som uppgav att konkurrensläget gentemot utländska producenter förbättrats det senaste året, medan

det endast var 5 76 som uppgav att det försämrats. I konjunkturinstitutets

septemberbarometer var det över 50 96 av företagen som uppgav att det är

bristen på produktionsfaktorer (arbetskraft och maskiner) som begränsar produktionen. Detta är den högsta siffran på 13 år. För 1988 och 1989 bedöms den svenska industrins arbetskraftskostnader per producerad enhet öka med ca 2960 per timme (i alternativ I med en timlöneökning på 472 per år). Det är ungefär samma ökningstakt som förväntas i OECD-länderna. Växelkurserna antas av beräkningstekniska

skäl ligga stilla från början av december 1987, vilket innebär att den 21

svenska kronan deprecieras med 14 gentemot våra viktigaste konkurrent- Prop. 1987/88: 100

länders valutor 1988. De svenska exportpriserna på bearbetade varor Bil. 1.1

förväntas öka med ca 2,5 Ze såväl 1988 som 1989. För 1988 bedöms detta innebära en marginell sänkning av det svenska realtivpriset uttryckt i

gemensam valuta. Under 1989 innebär det att det svenska relativpriset

hålls oförändrat relativt konkurrentländerna.

I alternativ 2, dvs. om timlönerna ökar med 7Z per år, beräknas ar-

betskraftskostnaderna per producerad enhet öka med 5 26 1988 och drygt

677 1989. Även med hänsyn till en effektiv depreciering av den svenska

kronan med 1 2 1988 innebär det att företagens kostnadsökningar kommer

att ligga 272 1988 och 476 1989 högre i Sverige än i omvärlden. Detta

beräknas innebära att de svenska exportpriserna ökar med I resp. 22 mer än i OECD-länderna. |

Marknadsandelar och export

Trots att det svenska relativpriset på svenska exportprodukter steg med

knappt I 9 1987 har de svenska företagen behållit sina marknadsandelar. I löpande priser innebär det att andelarna stigit något. Att den svenska industrin inte förlorat andelar på exportmarknaderna trots att relativpriser-

na stigit de 4 senaste åren beror på att det inte enbart är relativprisutvecklingen som påverkar marknadsandelsutvecklingen. Den kraftiga förbättringen av lönsamheten inom industrin som följde på devalveringarna av den svenska kronan 1981 och 1982 har höjt investeringsnivån och förbätt-

rat möjligheterna för företagen till en mer aktiv marknadsföring, vilket bör ha inverkat positivt på andelsutvecklingen under senare år. Att den svenska industrin ändå förlorade marknadsandelar på sammanlagt 4.5 9c 1985 och 1986 beror sannolikt på att industrin trots en ökad investeringsnivå ännu var för liten för att kunna möta den starka marknadstillväxten. När

marknaden växte med 6—7 26 per år kunde inte den svenska industrin öka

produktionen i motsvarande grad, vilket medförde ändelsförluster pga. kapacitetsbrist. Det är troligt att om marknadstillväxten för svensk industri

blivit högre 1987 än 3,3Z hade ändå inte exporten kunnat öka mer. Verkstadsexporten beräknas ha ökat med ca 37: och pappersexporten

med ca 826. Exporten av järn och stål minskade något, vilket bidrog till att

-den totala exportökningen till bearbetade varor endast uppgick till 3,3 7

1987. : | Under 1988 och 1989 beräknas den svenska industrins marknadsandelar i alternativ 1 ligga kvar på 1987 års nivå. De senaste årens industriinveste-

ringar torde göra det möjligt för den svenska industrin att öka'exportleve- "ranserna i takt med marknadstillväxten, trots det rekordhöga kapacitetsut-

nyttjandet. En lägre efterfrågeökning från den svenska hemmamarknaden

än under 1987 bör dessutom bidra till ökade ansträngingar från industrin att

bryta sig in på nya marknader. Såväl statistiska centralbyråns orderstatis-

tik som konjunkturbarometern för september 1987 redovisar en tämligen

kraftig ökning av orderingången från exportmarknaderna, under det senas-

te halvåret. Vid oförändrade marknadsandelar för svensk exportindustri | till såväl OECD-länderna som övriga världen kommer exporten av bearbe- 22

tade varor öka med 3,5 26 1988 och 3 46 1989.

Diagram 3:1 Marknadsandel och relativpris för Sveriges export av bearbetade varor Prop. 1987/88: 100

. till 14 OECD-länder

Bil. 1.1 Index 1980 = 100

110 110 -

Marknadsandel

L 105 105 —-

L 100 100 3

Relativpris

95 d N NN a - - L 95

T T I T r T 90

1980 = 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987

Källor: Konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

I alternativ 2 kommer ett högre relativpris, högre arbetskraftskostnader, lägre investeringar samt sämre lönsamhet inom industrin att medföra marknadsandelsförluster. Andelsförluster blir tämligen begränsade 1988, eller 3/4 £, men beräknas 1989 uppgå till 296. Exporten av bearbetade

varor beräknas således öka med 2,8 96 1988 och ca 1 36 1989 i alternativ 2.

Råvaruexporten ökade med knappt 696 1987. Ökningen kan till fullo hänföras till att exporten av petroleumprodukter ökade med drygt 2076

som följd av att försvarsuppgörelsen i våras medgav en neddragning av

oljelagren. Exporten av övriga råvaror beräknas endast ha ökat med I Z i genomsnitt. En kraftig minskning av fartygsexporten medförde att den totala varuexporten endast ökade med 3 45 1987.

För 1988 förutses exporten av petroleumprodukter sjunka tillbaka till en

mer normal nivå, vilket innebär en kraftig sänkning från 1987. Även för

1989 förväntas petroleumexporten minska något. Övrig råvaruexpört beräknas endast öka med ca 1594 per år under perioden. Totalt innebär detta

att varuexorten i alternativ 1 beräknas öka med 2,5 22 både 1988 och 1989. I

alternativ 2 kommer varuexportökningen endast att uppgå till knappt 296

1988 och till knappt 1926 1989.

Prop. 1987/88: 100

Bil. 1.1

Tabell 3:2 Export av varor Miljarder kr. Volymutveckling, Prisutveckling,

procent per år procent per år

1987 1988 1989 1987 1988 1989 1987 1988 1989

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

3.2¶Importen

Importen av bearbetade varor ökade med 1024 1987, vilket var en kraftig uppdragning jämfört med 1986, då ökningen stannade vid 3 Ze. Den kraftiga importökningen 1987 förklaras av att inhemsk efterfrågan ökat starkt och

riktat sig mot varugrupper med högt importinnehåll. Den importvägda efterfrågan beräknas ha ökat med drygt 77 1987. Det höga kapacitetsut-

nyttjandet inom industrin har medfört att den svenska industrin inte kunnat öka produktionen i efterfrågad omfattning, vilket bidragit till mark-

nadsandelsförluster. Den starka efterfrågeutvecklingen förklaras främst av

att den privata konsumtionen av bearbetade varor ökade med ca 7 24 samt att maskininvesteringarna ökade med drygt 92. Båda dessa varugrupper har ett högt importinnehåll. Samtidigt bidrog ett lageromslag till att öka

efterfrågan ytterligare. Marknadsandelsförlusterna på hemmamarknaden

tycks ha uppgått till ca 2,5 7. |

Tabell 3:3 Import av bearbetade varor Procentuell förändring

1985 1986 1987 1988 1989

Alt. I Alt. I

Anm: Relativpris enligt producentprisindexsystemet. Dessa priser avviker något, från priserna enligt utrikeshandelsstatistiken. Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstilutet och finandepartementet.

Under de tre första kvartalen 1987 ökade importen av varaktiga konsumtionsvaror med rekordhöga tal. Importen av TV-apparater ökade med

knappt 40 76, videobandspelare med 70 96 och bilimporten med 30 2. Höga

importtal har även registrerats för leksaker, sportartiklar samt kläder och

skor. För 1988 beräknas den importvägda efterfrågan i alternativ I öka med ca 3,5Z. Den lägre ökningstakten förklaras av att den privata varukonsum-

tionen samt maskininvesteringarna förväntas öka i en betydligt lägre takt Prop. 1987/88: 100 än under 1987. De svenska producenternas relativpriser förväntas vara — Bil. 1.1 oförändrade i alternativ 1, vilket medför att relativprisutvecklingen inte bidrar till andelsförluster på hemmamarknaden. Importens inkomstelasti-

citet samt en trendmässig andelsförlust för den svenska hemmamarknadsindustrin beräknas dock medföra att importen av bearbetade varor ökar

med ca 52. Under 1989 beräknas ökningen av den inhemska efterfrågan fortsätta att avta. Ökningen av efterfrågan beräknas uppgå till knappt 3 ce

nas medföra en importökning för bearbetade varor med ca 496.

Tabell 3:4 Import av varor

Miljarder kr. Volymutveckling. Prisutveckling,

procent per år procent per år

1987 1988 1989 1987 1988 1989 1987 1988 1989

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

I alternativ 2 beräknas den importvägda efterfrågan öka lika mycket som i alternativ 1 under 1988, dvs. med ca 3,56. Den försämrade pris- och kostnadsutvecklingen medför dock att importen ökar något mer, eller med ca 5,56. Under 1989 blir dock efterfrågeutvecklingen betydligt svagare i alternativ 2, främst beroende på en betydligt svagare export- och investeringsutveckling. Det fortsatt försämrade pris- och kostnadsläget medför dock att andelsförlusterna blir större i alternativ 2.

Råvaruimporten sjönk med drygt 6 7£ 1987. Neddragningen av oljelagren bidrog till att importen av råolja sjönk med 8Z och petroleumimporten med 2026. Importen av övriga råvaror ökade med 3 Z. Eftersom flertalet råvaror prissätts i dollar har dollarfallet medfört att prisutvecklingen varit mycket låg trots att oljepriserna stigit.

Under 1988 kommer cn återgång till en mer normal nivå på petroleumimporten aut medföra en kraftig ökning jämfört med 1987. Eu planerat driftstopp vid ett oljeraffinaderi väntas medföra att råoljeimporten hålls tillbaka medan importen av petroleumprodukter dras upp ytterligare. För 1989 förutses en viss trendmässig nedgång i importen av råolja och petroleumprodukter samtidigt som oljeimporten ökar något till följd av att neddragningen av oljelagren då torde vara avslutad. Importen av övriga råvaror beräknas endast öka med ctt par procent per år under såväl 1988 som 1989.

Totalt skulle varuimporten därmed i alternativ I öka med 4.5 Z. 1988 och 3,56 1989. I alternativ 2 blir importökningen något högre 1988 men ca 9c lägre 1989 än i alternativ 1.

[NS 'n

Diagram 3:2 Handels- och bytesbalans Prop. 1987/88: 100 Procentandel av BNP

Bil. 1.1

Bytesbalans

Handelsbalans

i

AA

1950 1955 1960 = 1965 = 1970 1975 1980 1985

Källor: Riksbanken och finansdepartementet.

3.3¶Bytesbalansen

Bytesbalansen uppskattas preliminärt ha givit ett underskott på knappt 5

miljarder kr. 1987. Det är 6 miljarder kr. sämre än enligt prognosen i

RNB-87, då bytesbalansen beräknades ge ett överskott på I miljard kr. Den sämre utvecklingen förklaras bl.a. äv att den privata konsumtionen

och investeringarna ökade mer än väntat, vilket dragit upp importen.

Tjänstebalansen blev drygt 4 miljarder kr. sämre än beräknat, vilket dock motverkades av att transfereringsbalansen blev 4 miljarder kr. bättre än beräknat till följd av sjunkande dollarkurs samt att u-landsbiståndet inte betalats ut i planerad omfattning. Det går inte att utesluta att försämringen

av tjänstebalansen beror på att ett nytt redovisningssystem tagits i bruk ' under året, vilket medfört ett brott i statistikserien. Mellan 1986 och 1987 har bytesbalansen försämrats med ca 12 miljarder

kr. Merparten av försämringen kan hänföras till att överskottet i handels-

balansen minskat, se tabell 3:5. Detta trots att oljenotan gav ett mindre

underskott 1987. Försämringen av handelsbalansen kan helt förklaras av att överskottet i handeln med bearbetade varor sjunkit med ca 12 miljarder

kr. mellan 1986 och 1987. Det är främst 'handeln med verkstadsvaror som givit ett betydligt lägre överskott 1987. - Det bör dock påpekas att den svenska handelsbalansen, historiskt sett, fortfarande är stark, se diagram 3:2. Problemet för Sverige är att överskottet i handelsbalansen måste växa år för år för att täcka de växande under-

skotten i tjänste- och transfereringsbalanserna. För 1988 beräknas underskottet i bytesbalansen öka med ytterligare 7 miljarder kr. i alternativ 1,

vilket innebär ett bytesbalansunderskott på 12 miljarder kr. Av försämring- Prop. 1987/88: 100 en kan 2 miljarder kr. hänföras till en försämrad handelsbalans. Bil. 1.1

Underskottet i turistnettot väntas fortsätta att växa 1988, dock ej i

samma takt som de tre senaste åren. Såväl högre räntor som en ökad uttandsskuld bidrar till att räntebetalningarna åter beäknas öka under 1988.

Övriga transfereringar förutses öka relativt kraftigt till följd av eftersläp-

ningar i utbetalningen av u-landsbiståndet. För 1989 beräknas underskottet

öka ytterligare i alternativ I till följd av en fortsatt försämring av turistnet-

tot samt ökade räntebetalningar och transfereringsutgifter.

I alternativ 2 beräknas underskottet i bytesbalansen öka till 14 miljarder kr. 1988. Den sämre utvecklingen i detta alternativ är i huvudsak hänförlig till att den försämrade konkurrenskraften medför en försvagad real han-

delsbalans. Under 1989 beräknas underskottet fortsätta öka. Den fortsatt

försämrade konkurrenskraften medför att överskottet i handelsbalansen reduceras med ytterligare 4 miljarder kr. Även tjänste- och transfereringsbalansen får en sämre utveckling än i alternativ 1. Underskottet i bytesba-

lansen 1989 har beräknats uppgå till 21 miljarder kr. i alternativ 2.

Tabell 3:5 Bytesbalans Miljarder kr.

1985 1986 1987 1988 1989 Bearbetade varor 38.7 42,3 30.8 29,4 29.1 Råolja och petroleum-

Källor: Statistiska centralbyrån, riksbanken, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

| Prop. 1987/88: 100

4¶Industrin i Bil. 1.1

4.1¶Produktion

Den svenska industrikonjunkturen förstärktes påtagligt under 1987. Indu-

striproduktionen, som mer eller mindre stagnerade mellan andra halvåret

1984 och första halvåret 1986, började därefter stiga markant. Mellan

helåren 1986 och 1987 har uppgången skattats till drygt 3 260. Produktions-

ökningen beror i ungefär lika stor grad på ökade leveranser till exportmarknaderna som till hemmamarknaden.

Industriinvesteringarna har ökat kraftigt de senaste åren. Mellan 1982 och 1987 beräknas investeringsnivån ha ökat med över 55 6. Även antalet

sysselsatta i industrin har ökat påtagligt de senaste åren. Mellan 1983 och

1987 ökade industrisysselsättningen enligt arbetskraftsundersökningarna (AKU) med närmare 50 000 personer. Det innebär att industrins kapacitet har byggts ut de senaste åren.

Kapacitetsutnyttjandet steg under året. Hela 57 76 av industriföretagen

angav fullt kapacitetsutnyttjande i konjunkturinsitutets septemberbarometer, en nivå som inte registrerats sedan mitten av 1970-talet. Särskilt högt var kapacitetsutnyttjandet i skogsindustrin och bilindustrin. Den förbättrade industrikonjunkturen visade sig också i att industrins orderingång steg

kraftigt under året samt att företagens orderstocksomdömen inte hade

varit så positiva sedan konjunkturtoppen 1974. Mer än hälften av företagen uppgav att det var en för liten maskin- och anläggningskapacitet samt bristen på arbetskraft som förhindrade en ökad produktion.

Bristen på maskiner och anläggningar samt svårigheterna för företagen

att få tag i utbildad arbetskraft hämmade således industriproduktionen

1987. I diagram 4:1 återges resursutnyttjandet inom industrin definierat som en sammanvägning av andelen företag som uppger fullt kapacitetsutnyttjande och brist på arbetskraft i konjunkturbarometern. Den kraftiga uppgången av resursutnyttjandet mellan första och andra kvartalet 1987 kan dock delvis hänföras till ett nytt företagsurval.

Bland branscherna har den kemiska industrin och massa- och pappersindustrin haft den starkaste produktionsökningen. Båda branscherna ökade

sin produktion med ca 5 96. Den kemiska industrin påverkas emellertid av

stora produktionssvängningar inom petroleumraffinaderierna. Inom verkstadsindustrin ökade produktionen med ca 3 Z.

Produktionsökningen på drygt 396 1987 medförde att industriproduk-

tionens andel av BNP steg något. Mellan 1974 och 1982 sjönk industrins andel av BNP med från drygt 24 22 till 20,5 26, dvs. med nästan 4 procentenheter. Under perioden 1982— 1987 har den åter stigit med 1,5 procenten-

heter. Under 1988 förväntas efterfrågan på industriprodukter inte öka lika

mycket som under 1987. Ett positivt lageromslag beräknas dock påverka produktionen i uppdragande riktning. Totalt beräknas industriproduktionen öka med 2.5 42 i alternativ 1. Produktionsökningarna förväntas bli störst inom massa- och pappersindustrin, kemiska industrin och verkstadsindustrin. 28

Diagram 4:1 Resursutnyttjande inom industrin Prop. 1987/88: 100 100.040 00 00 ee | SA 100.0

80.0 - - 80.0

60.03 :r 60.0

40.0 — r 40.0

20.04 - 20.0

0.0 Sfooeefeepeeeee peer penn fiera 0.0

1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 Anm.: Sammanvägning av uppgifter om andel företag som uppger fullt kapacitetsutnyttjande och brist på arbetskraft i konjunkturbarometern. Källa:Konjunkturinstitutet.

En kraftigare avmattning av den amerikanska konjunkturen än vad som inkluderas i dessa kalkyler kan emellertid medföra att den p. g. a. doltarfallet konkurrenskraftiga nordamerikanska skogsindustrin ökar sin avsättning på europeiska marknader och därmed tränger ut bl.a. den svenska industrin. Detta kan medföra en sämre utveckling för främst massa- och pappersindustrin. Diagram 4:2 Industriproduktion

1980 = 100

1200 ennen sn > nm r 1200 | 115.0- ÅL 1150

110.0 — + 110.0

105.0 - L 105.0

100.0É L- 100.0

i

2509 L 95.0

I

90.0¶F-—--— T T T T T 90.0

1980 = 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

För 1989 kommer cn fortsatt dämpad ökningstakt av efterfrågan att Prop. 1987/88: 100 medföra en något lägre ökning av industriproduktionen än de närmast Bil. 1.1 föregående åren. I dessa kalkyler beräknas industriproduktionen öka med drygt 276 1989.

I alternativ 2 kommer den lägre efterfrågan i kombination med en försämrad konkurrenskraft för den svenska industrin att medföra att industriproduktionen blir lägre än i alternativ 1. Under 1988 beräknas industriproduktionen öka med 2 76 och under 1989 förväntas produktionen ligga kvar på föregående års nivå.

Tabell 4:1 Industriproduktionens utveckling Procentuell volymförändring från föregående är

1985 1986 1987

Kemisk industri (inkl. petro-

Källor: Statistiska centralbyrån. konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

4.2¶Lönsamhetsutvecklingen

Industrins lönsamhet var ungefär oförändrad under 1987 jämfört med under 1986. Driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet, dvs. vinstandelen, uppgick till ca 32 36, se tabell 4:2, Både inom verkstadsindustrin och den övriga industrin sjönk vinstandelen, medan den ökade inom basindu-

strin.

Tabell 4:2 Bruttoöverskottsandel i industrin Procent

Alt. I Alt. 2

1984 1985 1986 1987 1988 1989 1988 1989 Basindustri 41.5 33,6 32,2 35,8 Verkstadsindustri = 27,1 = 26,5 27,1 — 263 Övrig industri 35,9 36,6 37,9 37,0 va - - - Totalt 33,2 31,6 32,2 32,0 32,5 32,5 30,2 29,1 Anm.: Bruttoöverskottsandelen är driftsöverskott brutto som andel av förädlingsvärdet. Uppgifterna avser industri exkl. petroleumraffinaderier och varv. Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Basindustrins utveckling är hänförbar till den förbättrade konjunkturen inom skogsindustrin. Där har prisutvecklingen varit stark på utlandsmarknaderna och produktiviteten ökat i takt med produktionen, vilket delvis

har motverkat effekten av ökade timlönekostnader. Denna förmånliga Prop. 1987/88: 100

utveckling har mer än uppvägt de närmast motsatta förhållandena inom. Bil. 1.1

andra delar av basindustrin, som gruvor och järn- och stålverk, samt bidragit till att hålla uppe industrins lönsamhet totalt.

Tabell 4:3 Rörliga produktionskostnader, produktpriser och marginaler per producerad enhet i industrin exkl. varv och petroleumraffinaderier Procentuell förändring

Alt. I All. 2

1984 1985 1986 1987 1988 1989 1988 — 1989

Insatskostnad 8.60 33 27 3,7 3.7 3.0 4,0 4.2 Lönekostnad! 51 EN GB 3.5 1.5 1.5 6,3

Lönekostnad per timme 99. 12.2 7,8 7.0 4.0 4,0 7.0 7,0

Produktivitet 4,5 3,2 L.I 3,4 2,5 2,5 1.8 0.7

Summa rörlig

! Lönekostnad per timme avser löner inkl. kollektiva avgifter och icke varuanknutna indirekta skatter per arbetad timme. Produktivitet avser bruttoproduktion per timme. " Med avdrag för subventioner. > Förändring i procentenheter. Marginalen är bruttovinsterna i procent av de totala rörliga kostnaderna efter avdrag för icke-varuanknutna subventioner. Källor: Statistiska centralbyrån. konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Att industrins lönsamhet utvecklades så pass förmånligt 1987 beror i hög

grad på produktivitetsutvecklingen, se tabell 4:3. Prisökningarna på insatsvaror har marginellt överstigit produktprisökningarna, medan timlönekost-

naderna har stigit nästan dubbelt så snabbt. Genom produktivitetsökning-

en har dock ökningen i lönekostnaderna per producerad enhet kunna hållas

i nivå med produktprisökningarna, dvs. vid ca 3 1/22, De sammanlagda

rörliga kostnaderna ökade därigenom endast något mer än produktpriserna. varför marginalen förblev nästan oförändrad.

Lönsamhetsutvecklingen 1988 och 1989 är naturligtvis starkt beroende av kostnadsutvecklingen. Vid den lägre ökningen i timlönekostnaderna i

alternativ 1 beräknas de rörliga kostnaderna öka i samma takt som pro-

duktpriserna. Detta implicerar att marginalen respektive bruttovinstandelen stabiliseras på ungefär den nivå som har etablerats sedan 1984. Utvecklingen under 1989 väntas uppvisa samma drag.

Alternativ 2 med en högre timlöneökning implicerar dock en lönsam-

hetsförsämring. En kalkylerad ökning i timlönekostnaderna i samma takt som 1987, tillsammans med en svagare produktivitetsutveckling, impli-

cerar för 1989 den lägsta lönsamhetsnivån sedan 1982. I tabell 4:4 presenteras beräkningar över olika lönsamhetsmått för indu-

strin baserade på finansstatistiken. Utgångspunkten är det preliminära utfallet för 1986, som har framskrivits till 1987. Beräkningarna tyder på att industrins rörelseresultat efter avskrivningar samt inklusive finansnetto och värdestegringsvinster var ca 45 miljarder kr. 1987. Ökningen med ca 6 miljarder kr. sedan 1986 (i löpande priser) var nästan helt hänförbar till

värdestegringsvinsterna. Samma faktor ligger bakom den ökade avkast- Prop. 1987/88: 100 ningen på det materiella kapitalet respektive räntabiliteten på totalt och Bil. 1.1 eget kapital. Därigenom har även avkastningen på materiellt kapital för-

bättrats i förhållande till avkastningen på industriföretagens totala finansi-

ella tillgångar. Avkastningen på materiellt kapital har dock minskat i förhållande till lönsamheten på alternativa riskfria finansiella placeringar, representerad av den genomsnittliga räntan på långa statsobligationer.

Även den reala räntabiliteten på eget kapital (dvs. räntabiliteten justerad för inflationen) minskade 1987.

Tabell 4:4 Resultat och räntabilitet m. m. för industrin

1982 1983 1984 1985 19856 1987

Resultat. miljarder kr. Rörelseresultat exkl. värdesteg- ee

ringsvinster 18.5 39,9 46,5 47.0 46,2 46,8 Resultat efter kalkylmässig

avskrivning —-2.8 14.3 21.8 21.1 19.1 20.6 Finanstellt netto —8.8 -5A1 1,5 3,4 5.8 5.9

därav: intäkter 15.6 sö 20.1 25,3 27.9 28.1

kostnader 24.4 21.6 21.6 21.9 22.1 22.2

Resultat efter finansnetto 16 9.2 20.3 24,5 24.9 26,5 Resultat inkl. värdestegrings-

vinster! 27.4 41.4 35,5 38.3 38.6 44.8

Avkastning, procent

på materiellt kapital” [ 13.5 10,2 YI 8.3 9.0

på finansiellt kapital 6.5 5.9 5,9 6.7 6.3 6.2

Räntabilitet, procent

på totalt kapital 9.2 10.0 8.1 7.9 72 7.6 på eget kapital 9.4 12.3 9.6 9.7 8.8 Yy9

”Real” räntabilitet på eget

kapital” 2 0,5 28 oo l4 3.7 54 4,3

Minnesposter., procenm Andel finansiellt kapital 42,5 44,8 48.1 49,3 S2.6 51.0

Soliditet 51.5 53,4 52.8 Si2 S20 St

Genomsnittlig skuldränta 890 7.4 9.5 6.0 S.S 5]

Riskfri ränta” 13.7 122 12.6 12.1 10.3 11.4

! Resultat efter finansnetto plus värdestegringsvinster på lager och fast kapital. > Resultat efter avskrivning plus värdestegringsvinster i procent av lager- och fasta kapitalets återanskaffningsvärde. > Räntabiliteten deflaterad med KPI:s förändring dec. —-dec.

"Genomsnittlig ränta på länga statsobligationer.

Källor: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Prop. 1987/88: 100

5¶Arbetsmarknaden

Bil. 1.1

Den svenska arbetsmarknaden karaktäriserades 1987 av ett högre efterfrågetryck än tidigare år på 1980-talet. Antalet arbetslösa minskade med 0,3 2

av arbetskraften och den genomsnittliga arbetslösheten 1987 beräknas ha

uppgått till 1,9 Z. Flera indikatorer tyder också på ökade svårigheter att

rekrytera arbetskraft.

Skillnaderna mellan prognosalternativen i löneökningstakt och produk-

tionstillväxt beräknas inte innebära någon mer markant skillnad för ut-

vecklingen på arbetsmarknaden redan under 1988. Med den ekonomiska

utveckling som förväntas i alternativ I beräknas läget på arbetsmarknaden

kunna bli ungefär detsamma 1989 som 1988. Däremot väntas den svagare

produktionstillväxten i alternativ 2 under 1988 och 1989 att medföra en påtaglig avmattning i arbetskraftsefterfrågan och risker för en stigande arbetslöshet under 1989.

5.1¶Sysselsättning

Det genomsnittliga antalet sysselsatta personer beräknas enligt arbets-

kraftsundersökningarna ha ökat med 37 000 mellan 1986 och 1987. Sysselsättningstillväxten under loppet av året var ännu kraftigare. antalet syssel-

satta i slutet av 1987 kan uppskattas till nära 60000 fler än ett år tidigare. Mätt i antal arbetade timmar beräknas sysselsättningen ha ökat med 1.5 ec

1987. Ett ökat antal sysselsatta personer och den höjda medelarbetstiden står för lika stora bidrag.

Tabell 5:1 Arbetsmarknad Tusental personer (i åldrarna 16—64 år)

Nivå Förändring från föregående år

Alt. I Alt. 2

1986 1986 1987 1988 1989 1988 1989 Sysselsättning:

Sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder : 53 -16 -14 -—5 0 -5 0 I Beredskapsarbete, ungdomslag och rekryteringsstöd. Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och finansdepartmentet.

3 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga Li

Medelarbetstiden per sysselsatt har stigit varje år sedan 1981. Den Prop. 1987/88: 100 genomsnittliga arbetstiden per sysselsatt och år uppgick 1987 till nära 1480 — Bil. 1.1

timmar, vilket kan jämföras med bottennivån 1440 timmar per år 1981. De

senaste sex årens höjning av medelarbetstiden är således 40 timmar och motsvarar en arbetsvecka per sysselsatt. Bakom den stigande medelar-

betstiden ligger bl a att andelen av de sysselsatta som arbetar deltid

minskat. Medan det totala antalet sysselsatta under dessa år ökade med drygt 150000 personer, minskade antalet deltidssysselsatta med nära 50000. Vidare har andelen av de deltidsarbetande som arbetar kort deltid

(mindre än 20 timmar per vecka) minskat från 2396 till 1676. Även de

heltidsarbetandes arbetstid är- längre nu än för sex år sedan. Det kan noteras att mellan 1975 och 1981 minskade medelarbetstiden i omfattning

som motsvarar 90 timmar per sysselsatt och år. :

Under 1970-talet och början på 1980-talet var det främst den offentliga sektorns sysselsättning som ökade. De senaste årens sysselsättningtillväxt

har emellertid varit koncentrerad till näringslivet. Perioden 1971-81 minskade antalet arbetade timmar i näringslivet varje år. Fr.o.m. 1982 har

istället kunnat noteras en ökning varje år, se diagram 5:1. Även om näringslivets produktionstillväxt efter 1981 varit högre än under 1970-talet är skillnaden inte lika stor som för sysselsättningen, vilket visar sig i en svagare produktivitetsutveckling. Perioden 1971-81 ökade produktionen per arbetad timme i näringslivet med 392 per år i genomsnitt. Perioden 1982—87 har den ökat med endast 11/2 2 per år. En bidragande orsak till den lägre tillväxttakten i näringslivets produktivitet är att tjänstesektorerna, där förutsättningarna för produktivitetstillväxt är sämre, har ökat sin

andel av produktionen. |

Diagram 5:1 Sysselsättning i näringslivet Miljoner arbetade timmar

70 72 74 76 78 80 82 B4 86 Källor: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet. 34

Inom industrin har märkts en tilltagande svårighet att rekrytera arbets- Prop. 1987/88: 100 kraft 1987. Andelen industriföretag som i konjunkturinstitutets barometer — Bil. 1.1

anger brist på arbetare har ökat markant. Detta gäller såväl för yrkesarbe- ' tare, där nära hälften av företagen uppger brist, som för övriga arbetare.

Bristen på tekniska tjänstemän har dock minskat något, men ligger fortfarande på en hög nivå. En femtedel av företagen anger tillgången på arbets- -

kraft som det främsta hindret för en produktionsökning.

Sysselsättningen inom industrin följer normalt med en tidseftersläpning

produktionens utveckling. Under 1985 och 1986 bromsades tillväxten i '

industriproduktionen upp väsentligt, vilket ledde till en svagare sysselsätt-

ningsökning 1986 och 1987. Produktionstillväxten blev högre 1987, men

väntas avta igen 1988 och 1989. För sysselsättningen innebär detta en prognos på en fortsatt svag ökning av antalet sysselsatta 1988 i båda

alternativen. År 1989 beräknas industrisysselsättningen bli i stort sett

oförändrad i alternativ I medan den minskar i alternativ 2.

Den höga efterfrågan har under 1987 varit särskilt uttalad inom byggnadssektorn. Nyanmälningen av lediga platser i denna sektor ökade med nära 259e mellan 1986 och 1987 och andelen byggnadsföretag som i konjunkturinstitutets byggbarometer anger brist på utbildad arbetskraft

steg från 30 till 60Z. Enligt arbetskraftsundersökningarna (AKU) har antalet sysselsatta ökat med hela 15 000 personer. Sysselsättningsökningen har varit särskilt kraftig bland egna företagare. . Under såväl 1988 som 1989 väntas en fortsatt hög aktivitet inom bygg-

nadssektorn, även om tillväxttakten blir beskedligare än under 1987. En stor otillfredsställd arbetskraftsefterfrågan i utgångsläget gör att sysselsättningen kan förväntas öka markant även 1988. Prognosen är en sysselsättningsökning på 8 000 personer. Den tillväxt av byggnadsproduktionen som antagits. för 1989 beräknas till största delen rymmas inom ramen för produktivitetstillväxten, varför sysselsättningen beräknas bli i stort sett oförändrad. För byggnadssektorn är skillnaden mellan prognosalternativen marginell.

Sysselsättningsutvecklingen i den privata tjänstesektorn är mer svårbedömd än i övriga sektorer. Enligt arbetskraftsundersökningarna har antalet sysselsatta i denna sektor sett över en längre tidsperiod ökat med ca 15 000 personer om året. År 1986 registrerades emellertid en mycket kraftig sysselsättningsökning, med 30000 personer. som 1987 förbyttes i en mycket begränsad tillväxt på endast ca 6 000 personer. Bl a skulle sysselsätt-

ningen inom handeln. som ökade med 10000 personer 1986, ha minskat

1987. Denna bild av utvecklingen stämmer emellertid inte med den som

framkommer i annan statistik över handelns sysselsättning och ter sig inte sannolik mot bakgrund av den kraftiga tillväxten av handelns omsättning.

Dessutom har antalet nyanmälda lediga platser inom den privata tjänstesektorn ökat kraftigt. Eftersom arbetskraftsundersökningarna baseras på

slumpmässiga urval kan dock sysselsättningen i den privata tjänstesektorn

slumpmässigt ha blivit överskattad 1986, varför förändringen mellan 1986

och 1987 blivit underskattad i motsvarande grad. Prognosen för 1988 och 1989 innebär att 'sysselsättningen i den privata tjänstesektorn i alternativ I närmar sig den trendmässiga utvecklingen med 35

en tillväxt på ca 18000 personer båda åren. I alternativ 2 väntas även i den Prop. 1987/88: 100 privata tjänstesektorn en svagare sysselsättningsutveckling 1989. Syssel- — Bil. 1.1

sättningen i privata tjänstesektorn har visat sig vara mindre konjunkturkänslig och påverkas sent i ett konjunkturförlopp jämfört med andra sektorer. Skillnaden mellan de båda prognosalternativen beräknas därför bli relativt liten för denna sektor.

Antalet sysselsatta inom kommunal verksamhet ökade under 1970-talet med i genomsnitt 40000 personer per år, vilket innebar att kommunerna stod för mer än hela sysselsättningstillväxten eftersom antalet sysselsatta i näringslivet samtidigt minskade med 10000 personer per år. Under peri-

oden 1980—85 halverades emellertid den kommunala sysselsättnings-

tillväxten.

Både enligt arbetskraftsundersökningarna och kommunförbundens statistik var antalet kommunalt sysselsatta oförändrat mellan 1985 och 1986, bl.a. till följd av att antalet sysselsatta i kommunala beredskapsarbeten och ungdomslag minskade med 6 000 personer. Den kommunala sysselsätt-

ningstillväxten var således markant lägre 1986 än tidigare år på 1980-talet.

Arbetskraftsundersökningarna tyder även på en fortsatt relativt långsam tillväxt av den kommunala sysselsättningen 1987, med en ökning av antalet sysselsatta med 10000 personer. :

Den prognos för den kommunala verksamheten 1988 och 1989 som redovisas i kapitel 9 innebär i alternativ I en något högre expansionstakt än under de två senaste åren. Antalet sysselsatta i den kommunala sektorn beräknas öka med 15 000 personer vardera året. Då har antagits att omfatt-

ningen på beredskapsarbeten och ungdomslag ligger kvar på samma nivå

som vid slutet av 1987. Den högre löneökningstakten i alternativ 2 medför en snabbare kostnadsstegring för kommunerna, vilket innebär att kommunernas utrymme för expansion av sysselsättningen blir mer begränsat.

Enligt arbetskraftsundersökningarna har antalet sysselsatta i statlig tjänst ökat 1987 efter att ha minskat varje år på 1980-talet. Annan statistik

"Tabell 5:2 Produktion, produktivitet och sysselsättning Årlig procentuell förändring

Produktion Produktivitet Sysselsättning

(tiunmar)

1987 1988 1989 1987 1988 1989 1987 1988 1989 Alternativ I Näringslivet! 2,8 2,0 1,8 1,0 0,9 LI 1.8 1,1 0,7 varav:

Industri2 3,2 2,5 2,2 3,2 2,5 2,2 0.0 0,0 0,0 Byggnadsverksamhet 3,3 1,4 1.4 1.8 0,8 11 1.5 0.6 0,3 Privata tjänster 2,5 2,6 2.2 0,8 0,9 0.8 1.7 1.7 1,4

Offentliga tjänster 0,9 1,2 1,2 0,1 0,2 0,2 0,8 1.0 1,0 Totalt! . 2,3 1,8 1,7 0,8 0,7 0,9" 1,5 LI 0,8 Alternativ 2 | Totalt! 2,3 1,6 0,2 0,8 0,6 0,0 1,5 1,0 0,2

! Inklusive produktionsrestpost resp. sysselsättningsdiskrepans I SNI 2+3 36 Källor: Konjunkturinstitutet och finansdepartmentet

tyder emellertid på att antalet statligt anställda fortsatt minska även 1987, Prop. 1987/88: 100

vilket det väntas göra även 1988 och 1989. Bil. 1.1

Sammantaget medför prognosen att det genomsnittliga antalet sysselsatta ökar mellan 1987 och 1988 med 39000 personer i alternativ I och med 33 000 personer i alternativ 2. Eftersom sysselsättningen ökade mycket kraftigt i slutet av 1987 innebär dessa prognoser en betydligt långsammare sysselsättningsutveckling under loppet av 1988 än under 1987. År 1989 fortsätter sysselsättningen i alternativ I att öka t ungefär samma takt som under 1988. vilket dock innebär en mindre ökning mellan årsgenomsnitten än 1988. I alternativ 2 stagnerar sysselsättningen under loppet av 1989. Sysselsättningen i näringslivet beräknas t alternativ 2 minska 1989 för

första gången på sex år.

Både 1988 och 1989 väntas medelarbetstiden fortsätta stiga, dock i en betydligt mer begränsad omfattning än 1987. Antalet löntagartimmar beräknas öka med ca 1,3 Zi båda alternativen 1988 och med 1,16 i alternativ

I respektive 0,5 76 i alternativ 2 1989.

5.2¶Utbudet av arbetskraft

Enligt SCB:s befolkningstatistik uppgick nettoinvandringen till Sverige under de tre första kvartalen 1987 till 17000 personer. Den höga nettoinvandringen är en kombination av den högsta invandringen och den lägsta

utvandringen på tio år. Mellan 1986 och 1987 var däremot den inhemska befolkningstillväxten i de yrkesaktiva åldrarna 16—64 är i det närmaste

noll. Befolkningsökningen i dessa åldersgrupper, som beräknas till 14 000 personer, kan därför helt tillskrivas nettoinvandringen.

De tre senaste åren har befolkningen i åldrarna 16—19 år och i de äldsta åldersgrupperna minskat medan befolkningen i åldrarna däremellan ökat. Eftersom arbetskraftsdeltagandet är markant lägre i de yngsta och äldsta åldersgrupperna har de senaste årens förskjutning i befolkningens åldersmässiga sammansättning mot åldrarna 20—54 år givit ett positivt bidrag till

arbetskraftsutbudet. År 1987 beräknas den sammantagna effekten på ar-

betskraftsutbudet av både tillväxt i befolkningen i åldrarna 16—64 år och förändringar i ålderssammansättningen ha uppgått till ca 22000 personer.

År 1988 och 1989 fortsätter antalet personer i åldersgrupperna över.54 år att minska medan utvecklingen för 16—19 åringar vänder till en ökning

mellan 1988 och 1989. Den inhemska befolkningstillväxten i åldersgruppen

16—64 år blir drygt 6000 personer vardera året. I prognosen har nettoinvandringen antagits ligga kvar på en hög nivå. dock inte lika hög som under 1987. Befolkningen i åldrarna 16—64 år beräknas därmed öka med 16000 personer båda åren och tillsammans med åldersmässiga förskjutningar väntas befolkningsutvecklingens bidrag till arbetskraftsutbudet uppgå till ca 20000 personer. Enligt arbetskraftsundersökningarna ökade antalet personer i arbetskraften med bara drygt 20000 personer 1987, vilket skulle innebära att ökat arbetskraftsdeltagande inte bidragit till arbetskraftsutbudets ökning. Den metodomläggning som gjordes i arbets- 37

krafts-undersökningarna fr.o.m. 1987, och som särskilt berör arbets- Prop. 1987/88: 100 kraftsdeltagandet, medför emellertid att uppgifter om förändringar mellan Bil. 1.1 1986 och 1987 är osäkra.

Prognosen för 1988 och 1989 innebär att arbetskraftsdeltagandet i i äldrarna 16—19 år fortsätter att minska. För 20-24 åringarna, liksom för de vuxna männen under 55 år, har arbetskraftsdeltagandet antagits ligga kvar oförändrat 1988, medan kvinnornas AK-tal fortsätter öka i samma takt som under 1985 och 1986. För männen i de äldsta åldersgrupperna har arbetskraftsdeltagandet, med undantag för 1987, minskat varje år sedan

1976 bl.a. till följd av ett ökat antal förtidspensioneringar, och en minskning väntas även 1988 och 1989. I prognosen för 1989 har hänsyn tagits till

att arbetskraftsdeltagagandet även påverkas av efterfrågan på arbetskraft. I alternativ 2 beräknas därför förändringar i arbetskraftsdeltagandet ge ett

mindre bidrag till arbetskraftsutbudet 1989.

arna i arbetskraftdeltagandet en tillväxt i arbetskraften på 33 000 personer 1988 och 25 000 respektive 20000 personer 1989.

Tabell 5:3 Relativa arbetskraftstal för olika åldersgrupper Årsmedeltal 1986 och förändring i procentenheter

Nivå Förändring

1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 16—19 år, män 472 —-2,6 —-0,3 0,9 —-02 —-28 —-LI —-I

kvinnor 49,5 --1,3 0,4 5 -2,2 12 -1,1 —1 20-24 år, män 83,0 0,2 —-1,0 0.1 -1.3 = —-1Ld :0 —-0

kvinnor 81.8 —-0,8 0.2 0,6 —0.1 —-1,9 0 —-0 25—55 år, män 94,8 —1,5 1,6 0,3 0,1 —-0,1 0

kvinnor 90,3 LI i 0,8 0,9 0,2 0,9 0 NCR 55-64 år, män 73.8 —0,6 -0,9 -0,2 — —0,5 1,0 -0,3 -0

kvinnor 61,9 0,8 0,1 0,3 1,5 2.7 0,9 0 NV Totalt 83,3 0,2 0,2 0,8 0,3 0,2 0,3 0, NM

Anm: Nivåerna 1986 har reviderats med hänsyn till omläggningen av mätmetod i AKU. Prognosen för 1989 avser alternativ I. Källor: Statistiska centralbyrån (AKU), konjunkturinstitutet och finansdepartmen- . tet.

5.3¶Arbetslöshet

År 1987 beräknas arbetslösheten i genomsnitt ha uppgått till 85 000 perso-

ner eller 1.972 av arbetskraften. Jämfört med 1986 var detta en nedgång

med 13 000 personer eller 0,3 procentenheter. Arbetslösheten sjönk suc-

cessivt under loppet av 1987 och uppgick vid slutet av året säsongrensat till

1.827, se diagram 5:2. Den bild av utvecklingen under 1987 som framkom-

mer i arbetskraftsundersökningarna bekräftas av annan statistik. Enligt

arbetsförmedlingarnas statistik var nedgången av antalet kvarstående sö- '

kande utan arbete av samma storleksordning som för antalet arbetslösa

enligt AKU.

Nedgången av arbetslösheten har omfattat landets samtliga län. Nivån på arbetslösheten varierar dock regionalt och är drygt en | procentenhet högre i skogslänen än i storstadslänen. 38:

De senaste årens nedgång av arbetslösheten har kunnat ske samtidigt Prop. 1987/88: 100 som omfattningen på de arbetsmarknadspolitiska insatserna reducerats - Bil. 1.1

relativt kraftigt. Det genomsnittliga antalet personer i sysselsättningsskapande åtgärder (beredskapsarbete, ungdomslag och rekryteringsstöd)

minskade mellan 1986 och 1987 med ca 14000 personer. till att omfatta

40000 personer.

Antalet personer i arbetsmarknadsutbildning ökade något 1987 och omfattade ca 35 000 personer i genomsnitt under 1987. Omfattningen på åtgär-

der för arbetshandikappade, i form av anställning med lönebidrag och i stiftelsen Samhall. har ökat trendmässigt med några tusen personer varje

år. År 1987 var ca 70000 personer sysselsatta i denna form av åtgärder, vilket var en ökning med 3 000 sedan 1986.

Tabell 5:4 Relativ arbetslöshet i olika åldersgrupper Procentandel av arbetskraften i respektive åldersgrupp

1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 16-19 år 8,3 9,3 9,2 4,3 4,1 3,6 3,7

Anm: Siffrorna för åren 1981— 1986 har reviderats med hänsyn till omläggningen av mätmetod i AKU

Prognoserna för sysselsättning och arbetskraft 1988 innebär att arbetslösheten ligger kvar på nivån 1.896 i alternativ I men stiger svagt under

året i alternativ 2. Utvecklingen 1989 skiljer sig markant mellan prognosalternativen. I alternativ I ökar sysselsättning och arbetskraft lika mycket, varför arbetslösheten hålls på en oförändrad nivå. Prognosen i alternativ 2 innebär istället en ökning av arbetslösheten. Det har därvid antagits att omfattningen på de arbetsmarknadspolitiska insatserna inte ökar.

Arbetslösheten är väsentligt lägre i Sverige än i de flesta andra länder. Av de 24 OECD-länderna var det 1986 endast 7 som hade en arbetslöshet som understeg 5 96 av arbetskraften. I genomsnitt för OECD-området var

arbetslösheten ca 8 4 1987 och i Västeuropa hela 112. Jämfört med andra

länder är också andelen av de arbetslösa som kvarstår i arbetslöshet under en längre period mycket låg i Sverige. År 1986 hade ca 20 Z av de arbetslösa i Sverige varit utan arbete mer än ett halvår och 8 4£ mer än ett år. Av OECD-länderna är det bara USA och Norge som redovisar lika låga

andelar. I genomsnitt för OECD-länderna kan motsvarande andelar uppskattas till 45 Z respektive 30 9z.

De senaste årens nedgång av den svenska arbetslösheten har också reducerat andelen långtidsarbetslösa. Mellan 1984 och 1986 sjönk andelen av de arbetslösa som varit utan arbete mer än sex månader från 2472 till

drygt 1992, eller räknat i personer från 27000 till 18000. Nedgången av långtidsarbetslösheten omfattade alla åldersgrupper, men var störst bland de äldsta på arbetsmarknaden, vilket skall ses mot bakgrund av att antalet

förtidspensioneringar ökade kraftigt. Bilden av långtidsarbetslöshetens ut- 39

veckling 1987 är oklar. Enligt arbetskraftsundersökningarna var antalet Prop. 1987/88: 100 långtidsarbetslösa oförändrat jämfört med 1986. AMS statistik över kvar- — Bil. 1.1

stående sökande visar emellertid en fortsatt och under året allt starkare

nedgång, som omfattar alla åldersgrupper.

Diagram 5:2 Antal arbetslösa och antal personer i arbetsmarknadpolitiska åtgärder Tusentals personer, 3-månaders glidande medelvärde på säsongrensade värden 140 140

120 - r 120

Antal arbetslösa 100—- F- 100

80—- 80

60- ; Pr - 60

404 Ma 40

20- a - 20

Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder

0 LAR ARSREN LARARSARARGN LURERARSRNEN TERARARER ARG TARARSARARENSRRAEERNARSAARRNSNARRSRS RARRSRERRARERMALLILALII [0] 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987

Anm: Med arbetsmarknadspolitiska åtgärder avses beredskapsarbete, ungdsomlag och rekryteringsstöd. Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och arbetsmarknadsstyrelsen.

6¶Löner och priser DN [987/88: 100

HH. I.

6.1¶Löner

De nominella lönekostnadsökningarna i Sverige ligger fortfarande på en

hög nivå, jämfört med förhållandena i omvärlden. De beräkningar som kan göras av löneökningarna på olika avtalsområden ger vid handen att timlönerna för samtliga löntagare i genomsnitt ökade med 6 1/2—7 Z 1987, se tabell 6: 1. Statistiken för 1987 är knapphändig men tyder på att löneglid-

ningen inte minskat jämfört med 1986. Det starka efterfrågetrycket i ekonomin, kombinerat med brist på arbetskraft i vissa sektorer, har sannolikt

bidragit till att löneglidningen hållits uppe. Höjningar av lagstadgade och

avtalsreglerade sociala avgifter drog upp den genomsnittliga timlönekost-

naden med ytterligare 1/2 procentenhet 1987.

I OECD-länderna har löneökningaerna inom industrin under 1980-talet

mer än halverats, från ca 109 per år till ca 42 per år. Motsvarande

dämpning har inte ägt rum i den svenska industrin. Då den inhemska

prisutvecklingen i Sverige avsevärt överstigit inflationen i de flesta OECD-

länderna, har de högre nominella löneökningarna i Sverige emellertid inte inneburit motsvarande reallöneförbättringar. År 1987 beräknas timlönerna

för industriarbetare ha stigit med ca 42 i OECD-området. I Förbundsre-

publiken Tyskland, som är den svenska industrins viktigaste konkurrentland på världsmakrnaden, beräknas timlönen i industrin ha stigit med ca 4,5 96 1987. År 1988 beräknas timlönerna i industrin i OECD-området och

Förbundsrepubliken Tyskland stiga med ca 44 resp. ca 3,5 4.

Tabell 6:1 Timlöneutveckling för samtliga löntagare och utvecklingen av arbetskraftskostnader för industriarbetare Årlig procentuell förändring

Samtliga löntagare Industriarbetare

Avtal Löneglid- Summa Avtal Löneglid- Timför- Sociala Timkost-

Anm.: Uppgifterna för samtliga löntagare baserar sig på lönesummestatistik. Uppgifterna för industriarbetare grundar sig på förtjänststatistik. Förtjänststatistiken har i förekommande fall kompletterats med engångsbelopp, som ej ingår i SCB:s statistik. Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Statistiska centralbyråns lönestatistik för industriarbetare tyder på att timförtjänsten inom den svenska industrin ökade med ca 6 1/26 1987.

Timlönekostnaden för industriarbetare ökade med ca 7 20 1987. Skillnaden

i lönekostnadernas ökningstakt mellan svensk industri och industrin i

Sveriges konkurrentländer på världsmarknaden kvarstår därmed. 41

I diagram 6: 1 jämförs den nominella timlöneutvecklingen i svensk indu- Prop. 1987/88: 100

stri med den nominella timlöneutvecklingen i industrin i Sveriges viktigas- = Bil. 1.1 te konkurrentländer inom OECD. Löneutvecklingen anges i nationella valutor och har vägts samman med s. k. konkurrensvikter, som avspeglar resp. lands betydelse som konkurrent till svensk exportindustri på världs-

marknaden. I kalkylerna för 1988 och 1989 har i alternativ I antagits en genomsnittlig

timlöneökning på 472 per år, vilket är en ökningstakt av samma storlek som förväntas i omvärlden. Vad gäller löneutvecklingen 1988 på den statliga sektorn har regeringen tidigare i uppdrag till statens arbetsgivar-

verk angivit en utgiftsram om 4 96 för medelsberäkningarna med hänsyn till

1988 års avtal. I alternativ 2 har antagits en genomsnittlig timlöneökning på

7970 per år 1988 och 1989, dvs. ungefär samma timlöneökning som 1987.

Hänsyn har tagits till att de tidigare beslutade höjningarna av arbetsgivaroch egenavgifterna, samt höjningen av ATP-avgiften, som träder i kraft 1988, neutraliseras genom en sänkning av den allmänna löneavgiften.

Diagram 6: 1 Timlön inom industrin : Årlig procentuell förändring, nationell valuta 12 - 12

Sverige

[0] T T T T T T [0]

1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987

Anm.: OECD- länderna är sammanvägda enligt varje lands betydelse som konkurrent till Sverige på världsmarknaden Källor: OECD, Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet samt Finansdepartementet |

6.2¶Priser

Från december 1986 till november 1987 steg konsumentpriserna med

5,22. Inflationstakten, uttryckt som 12-månaders förändring (nov 1986—

nov 1987), uppgick till 5,4 26. Även KPI- ökningen under loppet av 1987 ' : (dec 1986—dec 1987) beräknas bli 5,46, vilket innebär att förändringen mellan helåren 1986 och 1987 blir 4,2 2. . . | 42

Vid månadsskiftet januari-februari 1987 infördes allmänt prisstopp. Prop. 1987/88: 100

Avvecklingen av prisstoppet skedde successivt under sommaren och hös- Bil. 1.1 ten. I samband med avvecklingen utfäste sig berörda branscher och marknadsledande företag i avtal med statens pris- och kartellnämnd (SPK) att

inte höja priserna mer än vad som motiverades av förändringar av import-'

priser eller valutakurser, lönekostnadshöjningar om högst 496 per timme

med avdrag för en produktivitetsökning med minst 296. De flesta av prisöverenskommelserna mellan näringlivet och SPK avsåg tiden fram till

slutet av januari 1988 och innehöll prisökningar i intervallet 3-5 26: Det allmänna prisstoppet upphörde att gälla från och med den 21 december 1987. Därefter har det ersatts med en skyldighet att förhandsanmäla pris-

höjningar till SPK. Denna förhandsanmälningsskyldighet gäller tills vidare, dock längst ett år. Till skillnad från den tidigare gällande skyldigheten att

förhandsanmäla prishöjningar inkluderar denna förhandsanmälningsskyldighet även statliga myndigheter. Verksamhet som är föremål för bankeller försäkringsinspektionens tillsyn har skyldighet att förhandsanmäla

prishöjningar till dessa instanser. | Inflationstakten i Sverige har under större delen av 1980-talet överstigit

omvärldens, se diagram 6:2. I diagrammet jämförs prisutvecklingen i

Sverige med prisutvecklingen i hela OECD-området och i de länder (exkl.

Spanien) som ingår i den svenska valutakorgen. De s.k. korgländerna är sammanvägda enligt varje lands betydelse som konkurrent till Sverige på världsmarknaden. Prisutvecklingen för OECD totalt är ett vägt genom-

Diagram 6:2 Konsumentprisindex ' 12-månaders förändringstal. Utfall t.o.m. november 1987 Sverige, t.o.m. oktober 1987 OECD 16 16

143 rr 14

123 Fr 12

104 | Sverige r 10

BJ r8

6d OECD totalt Le

43 - EN

LA

14 OECD-länder >

27 -2

Örnen ANA AAA FÄNAAdSAAA AAA AAA AAA AA TATT AAA O

1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 Anm.: OECD-länderna sammanvägda enligt varje lands betydelse som konkurrentländer till Sverige på världsmarknaden Källor: OECD, Statisktiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet samt Finansdepartementet

snitt, där den privata konsumtionen i resp. land använts som vikt. Det bör Prop. 1987/88: 100 noteras att genomsnittet för hela OECD-området inkluderar några länder = Bil. 1.1

med mycket höga inflationstal vilket drar upp områdets medelvärde. Under loppet av 1987 beräknas konsumentpriserna i korgländerna resp. OECD totalt stiga med sammanlagt 2 1/276 resp. 492. År 1988 och 1989

beräknas inflationen bli 3 3/4 72 per år i OECD-området. Det kan noteras att företagen de senaste åren har höjt priserna mer på

hemmamarknaden än på exportmarknaden. Det är sannolikt att den högre inhemska kostnadsutvecklingen samt den starka efterfrågeutvecklingen på hemmamarknaden har medfört detta prissättningsbeteende. År 1987 beräknas dock höjningen av hemmamarknadspriserna vara ungefär i nivå

med höjningen av exportmarknadspriserna, vilket torde bero på att pris-

stoppet hållit nere hemmamarknadspriserna.

Hemmamarknadspris/exportpris för bearbetade varor Procentuell förändring mellan årsgenomsnitten

1983 1984 1985 1986 1987 Relativpris -1,3 2,0 0.8 1.8 0,2 Anm.: Relativpris enligt producentprisindexsystemet. Dessa priser avviker något från priserna enligt utrikeshandelsstatistiken.

För 1988 och 1989 har en beräkning gjorts avseende konsumentprisernas

utveckling med utgångspunkt från de löneantaganden som ligger till grund för alternativ 1 och 2. Timlöneökningen antas vara 44 per år i alternativ I

resp. 77 per år i alternativ 2. Skillnaden i löneutveckling mellan alterna-

tiven slår främst igenom i posten övriga inhemska kostnader, se tabell 6: 2. Löneskillnaderna påverkar emellertid även den kostnadsutveckling som ligger till grund för prisutvecklingen när det gäller diverse taxor och, på något längre sikt, jordbrukspriser och bostadspriser. Vinstandelarna i den skyddade sektorn antas vara i stort sett oförändrade i båda alternativen. Den lägre inhemska efterfrågeutvecklingen 1988 och 1989 har sannolikt en dämpande eftekt på prisökningstakten. Tabell 6:22 Konsumentpriser Årlig procentuell förändring och bidrag därtill

1986 1987 1988 1989 1988 1989 KPI dec.-dec. MD in 2 - Jan al - nn > in a Därav hänförs till:

Övriga inhemska kostnader

44¶Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Priset på råolja förutsätts ligga på 18 dollar per fat i båda alternativen. Prop. 1987/88: 100 Växelkursen mot dollarn har i båda alternativen antagits ligga på samma = Bil. 1.1 nivå som i början av december 1987. I kalkylerna för 1988 och 1989 beräknas de internationella priserna i båda alternativen ha en mycket begränsad uppdrivande effekt på KPI. Importpriserna på vissa varugrupper antas emellertid vara något högre i alternativ 2 än i alternativ 1. Detta beror på att den högre inhemska prisnivån i alternativ 2 möjliggör för företag att ta ut högre priser på importvaror på den svenska marknaden. I alternativ I antas importpriserna sammanlagt stiga med knappt 2 1/2 46 1988 och knappt 3 96 1989. I alternativ 2 antas importpriserna sammanlagt stiga med knappt 3 26 1988 och 3 1/2 96 1989.

Ränteläget i båda alternativen förutsätts ligga kvar på samma nivå som i början av december 1987. I båda alternativen har hänsyn tagits till effekter av beslutade ändringar av indirekta skatter och subventioner. Höjningen av bensinskatten 1988 har beaktats i båda alternativen.

Sammantaget leder bedömningarna fram till en prisökning på drygt 3 & per år under loppet av 1988 och 1989 i alternativ 1. Mellan årsgenomsnitten 1987 och 1988 beräknas priserna dock öka med 4,4 Z. Den relativt kraftiga prisutvecklingen under senare delen av 1987 bidrar till att prisökningen mellan årsgenomsnitten 1987 och 1988 blir högre än prisökningen under loppet av 1988. I alternativ 2 beräknas konsumentpriserna under loppet av 1988 och 1989 öka med 5—6 47 per år.

Inflationsprognosen för de olika alternativen 1988 och 1989 är beroende av de antaganden som gjorts bl.a. vad avser oljepris, dollarkurs och räntenivå. En förändring av oljepriset med 1 dollar per fat beräknas direkt påverka KPI med ca 0,1 26 procentenhet via ändrade priser på bensin och eldningsolja. På litet längre sikt slår också förändrade oljepriser igenom i prisändringar på de varor, i vilja olja ingår som insatsvara. Även en förändring av växelkursen mot dollarn med 25 öre förväntas direkt påverka KPI med ca 0,1 procentenhet, via ändrade priser på bensin och eldningsolja. På sikt påverkas även priserna mätt i svenska kronor, på andra importvaror som prissätts i dollar. Detta ger i sin tur en effekt på den inhemska prisnivån. En förändring med I Z av räntenivån för egnahemslån med rörlig ränta beräknas omedelbart påverka KPI med knappt 0.2 procentenheter. En förändring i räntenivån påverkar på sikt även priserna på jordbruksreglerade livsmedel via jordbruksförhandlingarna.

7¶Hushållens ekonomi och privat konsumtion Ban 1 oTI88: 100

7.1¶Perioden 1980— 1987 |

Hushållens realt disponibla inkomster minskade under 1980-taltets första år till följd av den svaga utvecklingen i den svenska ekonomin. Sedan 1983 har emellertid hushållens ekonomi förbättrats påtagligt, se diagram 7:1. Som framgår av diagrammet har den privata konsumtionen i stort sett utvecklats parallellt med den disponibla inkomsten.

Två perioder avviker emellertid från detta mönster. Under början av 1980-talet reducerades inte den privata konsumtionen lika mycket som den disponibla inkomsten. Mellan 1980 och 1983 sjönk därmed hushållens sparkvot med ca 4 procentenheter. Detta har tolkats som att hushållen försökte bevara en i stort sett oförändrad konsumtionsnivå genom att dra ner på sitt sparande.

Diagram 7: 1 Disponibel inkomst och privat konsumtion Miljarder kr., 1980 års priser

. 320 TT ne . - r 320

I

300 1 : a oo 300

Disponibel inkomst 280 -

260 - Privat konsumtion

. - 240 240

220 —+- T T TT — Le T TOT T T T r T T | 220

70 72 74 76 78 80 82 84 86

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Den andra perioden som avviker är perioden mellan 1985 och 1987. Den disponibla inkomsten ökade med drygt 290 både 1986 och 1987. Den privata konsumtionen ökade emellertid med över 4972 per år och sparkvoten föll således med ca 4 procentenheter mellan 1985 och 1987, se även nedanstående tablå.

Procentuell volymförändring 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1927

Disponibel inkomst —1,9 —2,0 1.1 1.1 | un Privat konsumtion — —0,7 3 - 1,8 L4 vv 0 Pt vw Bo ot

Att den privata konsumtionen steg så starkt 1986 och 1987 i förhållande Prop. 1987/88: 100 till inkomsterna torde ha sin grund i tre faktorer. För det första blev Bil. 1.1 hushållens förväntningar om den egna ekonomins framtida utveckling mycket mer optimistiska (vilket bl. a. framgår av diagram 7:3). Både teoretiska överväganden och erfarenheter från andra länder tyder på att det gör hushållen mer villiga att öka sin konsumtion och skuldsättning.

För det andra ökade hushållssektorns förmögenhet starkt till följd av värdestegring på aktier och fastigheter. Under 1985 och 1986 steg värdet av | hushållens aktieinnehav med sammanlagt 80 miljarder kr., en utveckling som fortsatte till mitten av oktober 1987. Värdestegringen på småhus uppgick under 1985 och 1986 till sammanlagt 65 miljarder kr., en utveckling som accelererade 1987. Vid en marginell konsumtionsbenägenhet för förmögenhetsökningar på 592 leder en sådan värdestegring till en höjning av konsumtionsnivån i storleksordningen I 1/2 procentenhet. .

För det tredje har avregleringen av kreditmarknaden i november 1985 medfört att hushållen i större utsträckning än tidigare har haft möjligheter att låna till konsumtion. Särkilt kan den ökade tillgången till krediter ha haft betydelse för den starka ökning av inköpen av bilar och andra varak- ” tiga varor som illustreras i diagram 7:2. Sannolikt har emellertid hushållens vilja att lånefinansiera sin konsumtion reducerats starkt av att det har blivit betydligt dyrare att låna under 1980-talet genom att realräntan har stigit, marginalskatterna sänkts och avdragsmöjligheterna begränsats. '

Diagram 7:2 Privat konsumtion Säsongrensat, 1980 års priser, index 1980=100, utfall t. o. m. tredje kvartalet 1987

200 — 200

1754 i 175

150 + ; Å 1150

Å Bilar -

125 - -125

100—- r 100

Total privat konsumtion

75 LJ RA a vr Sr vr sr dn År (ae nn ar rn sn a 75

1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986. Källa: Statistiska centralbyrån. | . | 47

7.2¶Konsekvenser av börsfallet Prop. 1987/88: 100

Bil. 1.1 Den privata konsumtionen beräknas enligt nationalräkenskaperna ha ökat med 5,2 90 första halvåret 1987 och med 2,8 22 tredje kvartalet 1987, jämfört med motsvarande perioder 1986. Tillgänglig statistik över detaljhandelns omsättning och bilinköpen i oktober och november 1987 visar att börsfallet i oktober inte har fått något omedelbart genomslag på den privata konsumtionen. En ökningstakt för den privata konsumtionen på ca 2-3 7 fjärde kvartalet 1987 förefaller därför rimlig, vilket skulle innebära att den privata konsumtionen ökade med ca 496 1987. Den lägre ökningstakten under andra halvåret 1987 är till stor del en konsekvens av att konsumtionsnivån steg mellan första och andra halvåren 1986.

Från årsskiftet 1986—87 till mitten av oktober 1987 (före börsfallet) steg värdet på hushållssektorns aktieinnehav med ca 60 miljarder kr. Det har därefter fram till årsskiftet 1987—88 sjunkit med ca 75 miljarder kr. Den uppdragande effekt på konsumtionsnivån de närmaste åren, som den ökade aktieförmögenheten sannolikt skulle ha haft om inte börsfallet hade inträffat, torde utebli genom den inträffade värdeminskningen på aktiekapitalet.

Enligt undersökningen Hushållens inköpsplaner (HIP) var hushållens förväntningar om den egna ekonomins utveckling de närmaste 12 månaderna mycket positiva i oktober före börsfallet, se diagram 7:3. I slutet av november genomförde statistiska centralbyrån, på uppdrag av finansdepartementet och riksbanken, en ny undersökning om hushållens förväntningar. Som framgår av diagrammet var framtidsförväntningarna betydligt mindre optimistiska efter börsfallet. Även detta torde ha en dämpande effekt på den framtida konsumtionsutvecklingen.

Diagram 7: 3 Hushållens förväntningar om den egna ekonomin 12 månader framåt 20 [?

10- 10

[0] TT SJ |

s0- L 10

|

—-203 -20

-30 FT ff ff foo ff ffa ff tittttttoöidntt —-J0

1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 'Anm.: Diagrammet visar skillnaden mellan andelen hushåll som tror på en förbättring och andelen som tror på en försämring, säsongrensat. 48 Källa: Statistiska centralbyrån.

I den bedömning av den ekonomiska utvecklingen finansdepartementet Prop. 1987/88: 100 gjorde i oktober 1987 förutsågs ett fortsatt fall i sparkvoten med ca 11/2 Bil. 1.1 procentenheter 1988 och ca 1 procentenhet 1989. De förändringar som

inträffat i aktieförmögenheter och framtidsförväntningar gör att den prognosen har reviderats. Nu förutses endast ett mindre fall i sparkvoten 1988 ' och i stort sett oförändrad sparkvot 1989. |

Även förutsättningarna rörande de realt disponibla inkomsterna har

ändrats. Sammantaget innebär de nya förutsättningarna att prognoserna

för den privata konsumtionens utveckling har reviderats ned med 1/2 pro-

centenhet både 1988 och 1989.

7.3¶De närmaste två åren

Hushållens realt disponibla inkomster beräknas ha ökat med ca 290 1987, se tabell 7:1. Prognoserna för 1988 och 1989 innebär en fortsatt ökning av

realinkomsterna med 1 1/2—2 && per år. År 1988 beräknas realinkomsterna öka med 1,40 i alternativ I resp. 1,970 i alternativ2. För 1989 beräknas inkomstökningen till 1,72 i det första alternativet, medan den högre

inflationstakten och försvagningen av arbetsmarknaden i alternativ 2 med-

för att den reala inkomstökningen blir något lägre.

Tabell 7: 1 Hushållssektorns disponibla inkomster, konsumtion och sparande

Miljarder Procentuell förändring

Källor: Konjunkturinstitutet. statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Lönesumman beräknas öka med ca 5 92 per år 1988 och 1989 i alterna-

tiv! och med ca 896 resp. 71/27 i alternativ2. Bakom den beräknade

ökningen ligger de förutsättningar angående timlön och sysselsättning. som

redovisats i tidigare kapitel. .

Inkomstöverföringarna till hushållen från den offentliga sektorn beräknas öka realt med ca 596 1988 i båda alternativen, dvs. i ungefär samma

takt som 1987, se tabell 7:2. En orsak till den fortsatt höga ökningstakten

1988 är att cn del förbättringar av de sociala förmånerna genomfördes 49

4 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 1.1

under andra halvåret 1987 och får fullt genomslag först 1988. År 1989 Prop. 1987/88: 100 beräknas inkomstöverföringarna öka med ca 226, Därvid har inräknats Bil. 1.1

föreslagna förbättringar av bostadsbidragen den 1 januari 1989.

Tabell 7: 2 Inkomstöverföringar från offentlig sektor till hushåll

Miljarder Procentuell förändring.

kr. löpande 1980 ärs priser

priser

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Hushållens inbetalningar av direkta skatter, avgifter, m.m. beräknas 1987 ha uppgått till 30,9 26 av inkomsterna före direkta skatter, avgifter m. m. Den genomsnittliga skattekvoten, räknad som preliminär A-skatt på

inkomst av tjänst, uppgick till ca 3376. Skattesänkningar sker 1988 genom att grundavdraget höjs till 10.000 kr. och gränsen för 50 7 marginalskatt,

den s.k. brytpunkten, höjs till 150000 kr. Antalet skikt i skatteskalan minskas och högsta marginalskattesatsen sänks till 75 24 (vid en kommunal skattesats på 30 2). Kvittningsrätten mellan villaunderskott och inkomst av kapital slopas. Den genomsnittliga kommunala utdebiteringen beräknas höjas med 13 öre.

miljarder kr., jämfört med en tillämpning av 1987 års skatteregler. För 1989

har beräkningstekniskt antagits att inkomstbeskattningen reduceras med 4 miljarder kronor jämfört med en tillämpning av 1988 års skatteregler.

Skattcomläggningarna innebär att den genomsnittliga skattekvoten på inkomst av tjänst hålls i stort sett oförändrad 1988 och 1989 i alternativ 1. I

alternativ 2 medför den snabbare inkomstökningen i kombination med den progressiva skatteskalan att skattekvoten på inkomst av tjänst ökar med närmare 1 procentenhet mellan 1987 och 1989.

Den reala lönesumman före skatt beräknas öka med ca 196 1988 och med ca 276 1989 i alternativ I, se tabell 7:3. I det andra alternativet ökar reallönesumman före skatt med över 296 per år. Progressiviteten i skatte-' 50

systemet medför att skillnaden mellan alternativen minskar 1988 när det Prop. 1987/88: 100 gäller reallönens utveckling efter skatt . För 1989 ökar reallönesumman = Bil. 1.1 efter skatt mer i alternativ I än i alternativ 2.

Tabell 7: 3 Realinkomsternas förändring

Miliarder Procentuell förändring 1980 års priser

kr. löpande

ingår i denna tabell även privata tjänstepensioner. I beräknignarna av lönesumma och pensioner efter skatt har hänsyn endast tagits till preliminär A-skatt. Deflatering är gjord med implicitprisindex för privat konsumtion. Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Pensionsutbetalningarna ökar realt i snabbare takt i alternativ 1 än i

alternativ 2. Genom att pensionserna via basbeloppet är knutna till den

historiska inflationen medför en sänkt inflationstakt en real ökning av

pensionerna. Basbeloppets reala värde stiger när inflationstakten går ned. Basbeloppet beräknas därigenom öka realt med 1,7 2 1988 och 0,4 24: 1989 i

alternativ 1. Den fortsatt höga inflationstakten i det andra alternativet medför att basbeloppet ökar realt med endast 0.797 1988 för att sedan

sjunka med 0.2 56 1989.

Den privata konsumtionen beräknas under prognosperioden öka i betydligt lägre takt än under 1987. För 1988 förutses en konsumtionsökning på 2Z i alternativ I och 21/2 2-1 alternativ 2. Den något högre ökningstakten i alternativ 2 är en konsekvens av att de realt disponibla inkomsterna ökar mer i detta alternativ. Är 1989 leder emellertid den starkare tillväxten och den lägre inflationen i alternativ 1 till det omvända förhållandet, nämligen en bättre utveckling av de realt disponibla inkomsterna. Den privata konsumtionen beräknas då öka med 2796 i alternativ I och med 11/26 i

alternativ 2. |

'n

8¶Investeringar Prop. 1987/88: 100 | | | Bil. 1.1

8.1¶Inledning

De totala fasta bruttoinvesteringarna har ökat i snabbare takt 1987 än vad som prognosticerades både våren 1987 i den reviderade nationalbudgeten och i finansdepartementets oktoberrapport. Expansionen har varit särskilt stark inom näringslivet och bostadssektorn, medan myndigheternas inves-

teringar däremot har minskat, se tabell 8:1 och diagram 8:1. Investerings-

kvoten beräknas ha nått upp till 19.896 1987. vilket innebär en ökning med

en procentenhet sedan 1982.

Börsfallet i oktober 1987 och den svagare internationella tillväxt som nu

förutses för de närmaste åren medför att investeringsprognoserna från oktober 1987 nu har reviderats ned. Underlaget för investeringsprognoser-

na är speciellt bristfälligt denna gång eftersom investeringsenkäterna besvarades innan börsfallets konsekvenser kunde beaktas. Både osäkerhet

och farhågor för recessionstendenser torde föranleda företagen till försik-

"tighet i sina investeringsplaner i avvaktan på större klarhet om den framti-

da utvecklingen. Med hänsyn till det uppdämda investeringsbehovet som

f. n. föreligger torde byggnadsaktiviteten fortsätta att öka 1988. På maskin-

sidan kan reaktionen bli snabbare, dock utan att investeringarna minskar i

volym. Sammantaget beräknas de fasta bruttoinvesteringarna öka med ca 2,5 30 1988, vilket motsvarar en investeringskvot på 19,9 36.

I förhållande till den bedömning som gjordes i oktober 1987 har progno-

sen för näringslivets investeringar reviderats ned med ca 21/2 procentenheter 1988. Denna nedrevidering motverkas emellertid av uppjusterade prognoser för de offentliga myndigheternas investeringar och bostads-

investeringarna, vilket medför att prognosen för de totala bruttoinveste-

ringarna bara har reviderats ned med ca 1/2 procentenhet 1988.

Tabell 8: 1 Bruttoinvesteringar efter näringsgren

Miljarder Ärlig procentuell förändring.

kr. 1986, 1980 ärs priser

löpande -

priser 1985 1986 1987 1988 1989

Alt.l Alt.2 Näringsliv 111,9 10.4 -—0,2 6,7 21 1,6 4,0 Offentliga myndigheter 22,5 -3,7 0,8 —52 27 4,7 4,4 Bostäder 35,6 0.6 —-3,2 10.1 3.4 2.8 1,6 Totalt 170.0 6,0 —1,0 5,8 2,5 21 —L7

därav maskiner 70,5 IS, 1 —-3,9 85 42 3,5 —2R Källor: Konjunkturiostitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

De olika lönekostnadsalternativen för 1988 och 1989 väntas ge väsentliga utslag på investeringarna först 1989. Kombinationen av ett andra års måttlig lönekostnadsutveckling (alt. 1) och en fortsatt dämpad internationell tillväxt implicerar en måttlig investeringstillväxt. Den försvagade internationella efterfrågans dämpande impulser kompenseras delvis av näringslivets bibehållna konkurrenkraft, medan den förväntade positiva realinkomstutvecklingen för hushållen och den offentliga sektorn håller uppe 'n ta

Diagram 8: I Bruttoinvesteringar Prop. 1987/88: 100

Miljarder kr., 1980 års priser

Bil. 1.1 |

90 | | ne + 90

”

20¶Offentliga myndighets

1 nn 10 Orre r rr tt 0

70 72 74 76 78 80 82 8 Be 88

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

bostadsefterfrågan och myndigheternas investeringar. En kostnadsutveck-

ling enligt det andra alternativet skulle, genom att undergräva både konkurrenkraften och utsikterna till realinkomstökningar, kunna innebära att näringslivets investeringar faller 1989.

8.2¶Näringslivet

Den kraftiga återhämtningen i näringslivets investeringar resulterade i en tillväxttakt på knappt 7 76 1987, se tabell 8:2. Expansionens tyngdpunkt låg i de konkurrensutsatta näringsgrenarna samt på maskinsidan. Investeringsvolymen minskade inom andra näringar såsom jordbruket, energisektorn och samfärdseln. Bidragande till tillväxten på maskinsidan var också den fortsatta expansionen av lIeasingen inom uppdragsverksamheten. Sänkningen i tillväxttakten i varuhandeln respektive inom bank- och försäkringsväsendet torde delvis bero på svårigheter att genomföra byggnadsprojekt inom ramen för tillståndsgivningen i storstadsområdena.

Den svagare BNP-tillväxten internationellt och i Sverige 1988 väntas

snarare sänka tillväxten i näringslivets investeringar än leda till en volymminskning. Sammantaget väntas tillväxttakten mer än halveras jämfört

med 1987. Dämpningen inom verkstads- och basindustrin speglar såväl den försvagade efterfrågan i utlandet som krympande intäkter från försäljning

av varor prissatta i dollar. Volymminskningar väntas inom varuhandeln samt delar av övrigsektorn (hotell och restauranger m. m.), bl. a. som följd

av ett starkare genomslag från den sänkta tillväxten i den privata konsum-

tionen. Volymminskningarna i andra näringar torde sammanhänga närmare med långsiktiga faktorer än omedelbara konsekvenser av börsfallet. . 53

Tabell 8:2 Bruttoinvesteringar i näringslivet Prop. 1987/88: 100 Miljarder Årlig procentuell förändring, Bil. 1.1 kr. 1986, 1980 års priser löpande priser 1985 1986 1987 1988 1989

Alt.1 Alt.2

El-, gas-, värme-

Bank- och försäkringsinstitut 2,4 37.5 34,4 6,3 10,9 6,7

Samfärdsel exkl.

handelsflottan 9,7 6,2 7,6 -3,)9 —-7,7 —3,9 Uppdragsverksamhet

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Ökningen i energisektorn representerar bl.a. vissa ombyggnader inom

kärnkraftsverken. Bakom prognosen för 1989 ligger den fortsatt svaga tillväxten, vilken implicerar en ytterligare marginell försvagning i investe-

ringskonjunkturen.

Diagram 8:2 Bruttoinvesteringar i industrin Miljarder kr., 1980 års priser 24 T 24

Industrin totalt

F 20

r 18

-16

r 14

F12

r 10

-8

-6

r4 r2 Od TT T T T T T T T 70 72 74 76 7 80 82 84 86

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Industrins investeringsökning beräknas ha uppgått till knappt 15 70 1987, Prop. 1987/88: 100 se tabell 8:3. Ökningen har varit stark hos alla tre undergrupperna, bas-. = Bil. 1.1

verkstads- och övrig industri, se diagram 8:2. Inom undergrupperna kan ” expansionen hänföras till särskilt skogs- och bilindustrin respektive den kemiska industrin. Medan expansionen var starkast inom storstadsområdena 1987, ca 2024, torde den bli starkast inom skogslänen 1988, ca 14 Zz.

Tabell 8: 3 Industrins investeringar

Miljarder Årlig procentuell förändring. kr. 1986. 1980 års priser löpande priser 1985 1986 1987 1988 1989

Alt.1 Alt.2

Källor: Konjunkturinstitutet. statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Sedan 1984 synes industrins leasing av maskiner och inventarier ha stabiliserats på en nivå motsvarande ca 776 av den totala fasta investeringsvolymen exklusive leasing. Detta innebär dels att industrins kapitalanskaffning egentligen är ca 772 större än enligt tabellerna, dels att ökningstakten är ungefär densamma inklusive och exklusive leasing. En motsvarande utveckling har ägt rum när det gäller fastighetsleasing, men dess omfattning har ännu inte kartlagts.

De s.k. immateriella investeringarna i FoU, utbildning inom företagen, särskilda långsiktiga marknadssatsningar samt program- och systemvaror, har uppmärksammats särskilt under senare år. Statistiken på detta område är dock alltjämt bristfällig p. g. a. definitionsproblem, låga svarsfrekvenser från enkätundersökningar m. m. Statistiska centralbyråns undersökningar av identiska industriföretag 1985-1986 tyder på att företagens utgifter för FoU respektive marknadsföring vardera uppgick till ca 55 36 av deras fasta bruttoinvesteringar 1985 och ca 65 92 1986. De senaste beräkningarna tyder på att landets totala FoU-utgifter 1987 översteg 3 76 av BNP, vilket placerar Sverige bland de mest FoU-intensiva länderna i världen. Industrin har svarat för den snabbaste ökningen och står för ca 6076 av de totala FoU-utgifterna. Andra immateriella investeringar än i FOU och marknadsföring är än så länge sämre kartlagda.

8.3¶Bostadsinvesteringar och offentliga investeringar

Bostadsinvesteringarna, som har minskat praktiskt taget varje år sedan 1980, ökade kraftigt 1987, se tabell 8:4. Ökningstakten var snabbare än vad som förutsågs både i den reviderade nationalbudgeten och i oktoberprognosen. Inte sedan 1978 har bostadsinvesteringarna ökat i jämförbar takt. Också investeringarnas sammansättning förändrades under 1987. Samtidigt som ombyggandets expansion fortsatte att avta, ökade nybyggandet för första gången under 80-talet. Flerbostadshusen, som stod för den 55

största ökningen, kom därmed att utgöra ca hälften av nybyggnadsinveste- Prop. 1987/88: 100 ringarna. . : . | Bil. 1.1

Tabell 8:4 Bostadsinvesteringar

Miljarder Årlig procentuell förändring, kr. 1986. 1980 års priser löpande

priser 1985 1986 1987 1988 1989

Alt.1 Alt.2

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Grunden till trendbrottet 1987 lades flera år tidigare. Under början av 1980-talet minskade bostadsefterfrågan, bl. a. som följd av sjunkande real-:

inkomster. För att bl. a. motverka det svaga konjunkturläget beslöt stats-

makterna om det s.k. ROT-programmet inom bostadssektorn, som inne- :

bär att outnyttjade resurser sattes in i ombyggnad. Det ekonomiska upp-

svinget de senaste åren har medfört en kraftig ökning av näringslivets

byggnadsinvesteringar, vilket trängt undan bostadsbyggandet, samtidigt

som bostadsefterfrågan har ökat, särskilt i storstadsområdena. I september

1987 utgjorde andelen allmännyttiga lägenheter lediga till uthyrning mindre än en procent av det allmännyttiga beståndet (som i sin tur utgör knappt

hälften av det totala beståndet), att jämföra med drygt 490 vid samma

tidpunkt 1983. vn. | .

Genom beslut av statsmakterna i slutet av 1986, vidtogs en rad åtgärder i syfte att dämpa överhettningen på byggmarknaden och bereda utrymme för ökat bostadsbyggande i främst storstadsområdena. Åtgärderna har sedemera följts upp med nya beslut hösten 1987, se vidare avsnitt 8.4.

Dessa åtgärder har sannolikt spelat en roll för ökningen i nybyggandet av

bostäder. Antalet påbörjade lägenheter steg från ca 30000 1986 till beräk- . nade 36 000 1987. För 1988 och 1989 väntas en fortsatt ökning till ca 40 000 påbörjade lägenheter per år. Bedömningen för 1989 präglas dock av stor osäkerhet. En konjunkturförsvagning dämpar överhettningen på byggmarknaden och kan ge ökat utrymme för bostadsbyggandet. Hösten 1986 beslutades bl. a. om begränsningar i möjligheterna att ge lån

till ombyggnad av bostäder. Ett rekordstort antal ombyggnadslån beviljades emellertid i december 1986, vilket medförde en fortsatt ökning av

ombyggnadsinvesteringarna 1987. Begränsningarna beräknas dock leda till

en minskning av ombyggnadsinvesteringarna 1988 och 1989.

De offentliga investeringarna har sjunkit 1987, men väntas få en mer gynnsam utveckling under de två följande åren. Det har särskilt varit de kommunala myndigheterna, men också de kommunala affärsverken, som

dragit ned investeringarna, se tabell 8:5. Bakom utvecklingen ligger åt- . 56

Tabell 8: 5 Offentliga investeringar Prop. 1987/88: 100

Miljarder Årlig procentuell förändring, | Bil. 1.1 kr. 1986, 1980 års priser löpande

priser 1985 1986 1987 1988 1989

Alt.1 Alt.2

! Inklusive kommunala företag, församlingar m.m. och exklusive bostäder. Källor: Konjunkturinstiutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

stramningen i annan byggnadsverksamhet än bostadsbyggande. För 1988

och 1989 väntas emellertid utrymmet för ökade investeringar bli större =

bl.a. genom att takten i näringslivets investeringsökning sjunker. |

8.4¶Byggnadsverksamhet

I syfte att minska den tilltagande överhettningen inom byggnadssektorn i främst storstadsområdena samt bereda utrymme för ökat byggande av nya

bostäder vidtogs en rad åtgärder i slutet av 1986. Storstadsområdena undantogs från investeringsfondsfrisläppet för byggnader och i Stockholms- och Göteborgsområdena infördes ramar för byggnadstillståndsgivningen. En rambegränsning infördes på statliga lån till ombyggnad av

bostäder I storstadsområdena. Myndigheternas byggande drogs ned. Under hösten 1987 följdes dessa åtgärder upp genom att frisläppsstoppet

utvidgades till att gälla hela landet utanför stödområdet. Begränsningen av

byggandet utanför bostadssektorn i Stockholms och Göteborgsområdena förlängdes t.o.m. 1989. Den fortsatta rambegränsningen av statliga bostadslån till ombyggnad i storstäderna kompletterades med möjligheter för länsarbetsnämnderna att skjuta upp ombyggnadsprojekt i vissa andra delar

av landet. Dessa åtgärder har medfört en omfattande senareläggning av-byggande i

Stockholms- och Göteborgsområdena och en minskning av antalet beslut

om lån till ombyggnad av bostäder. Bostadsbyggandet har ökat. Trots

begränsningarna ökade byggnadsverksamheten och antalet sysselsatta i

sektorn kraftigt 1987. Sysselsättningsökningen beräknas till ca 15 000 personer. Byggarbetslösheten minskade i samtliga län. Den genomsnittliga arbetslösheten januari-november minskade från 5,9 96 till 4,3 9c

Även med hänsyn till börsfallets dämpande inverkan på näringslivets

investeringsvilja beräknas -den uppdämpda investeringsefterfrågan vara 57

Tabell 8: 6 Byggnadsverksamhet Prop. 1987/88: 100

Miljarder Årlig procentuell förändring. Bil. 1.1

kr. 1986, 1980 års priser

löpande

priser 1985 1986 1987 1988 1989

Alt.l Al.2

Byggnadsinvesteringar 90.7 —0,I 14 4.0 4 1.6 —-0,9

därav näringsliv 38.4 2,9 9.0 47 0.0 -0,2 —52

offentliga

myndigheter 16.6 -6,9 40 -10,2 = —-01 32 3,8

bostäder 35,6 0.6 —-3.2 101 3,4 2,8 1.6 Reparation och underhåll 37,5 28 IN ILO 1.3 0.9 1.0

Summa byggnadsverksamhet 128,1 0,7 1,8 32 4 1.4 —-0,1 Reparationer, om- och tillbyggnader (ROT) 58,4 6.1 3,4 18 —-1,6 0.3 0,9

därav — bostäder 39,5 7.9 28 Nl —-314 —-0.9 0,8

övrigt 18,9 2,6 4,6 L.0 L.6 0.8 I.0 Amn.: Underlaget för beräkningarna av byggnadsverksamheten har betydande bris-

ter. varför resultaten bör tolkas med försiktighet. När det gäller vissa reparationer

1985 — 1986 har statistiska centralbyråns tidsserier ersatts av en trendmässig ökning. Posten ROT definieras som summan av reparationer och underhåll! samt ombyggnadsinvesteringar i endast bostadssektorn. dvs... exklusive ombyggnader i andra

sektorer, vilka inte kan särskiljas från nyinvesteringarna. | Källor: Konjunkturinstitutet. statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

tillräcklig för att ianspråkta byggnadssektorns kapacitet 1988. Byggnadsinvesteringarna beräknas totalt öka med ca 11/2£ och den totala byggnadsverksamheten i samma takt. Genom att minska överhettningstendenserna torde dämpningen inom näringslivet främst bidra till att skapa bättre

balans mellan efterfrågan och kapacitet. I den män denna dämpning blir starkare än beräknat kan utrymmet komma att ianspråktas av senarelagda

byggandsprojekt. ombyggnader av bostäder och offentliga investeringar. Byggnadsverksamheten torde därmed komma att bli hög även 1989. I alternativ I förutses en fortsatt ökning och i alternativ 2 en ungefär oförändrad nivå på byggnadsverksamheten 1989.

8.5¶Lagerinvesteringar

För sjunde året i rad fortsatte lagren att minska under 1987. Så gott som hela lagerneddragningen var dock hänförlig till en minskning av olje- och petroleumlagren. Eftersom detta medfört såväl minskad import som ökad export av dessa produkter så var lagerneddragningens nettoeffekt på BNP

tämligen marginell under 1987.

I tabell 8:7 framgår lagerändringarna per bransch. De kraftiga lagerneddragningarna inom partihandeln och cl-, gas- och vattenverken kan till fullo hänföras till neddragningen av oljelagren. Industrins lagerneddrag-

ning beror på att lagren av insatsvaror (inkl. oljelagren) minskade kraftigt. I övrigt har lagren av varor i arbete ökat samtidigt som färdigvarulagren låg

kvar på oförändrad nivå. Det finns nu indikationer på att de kraftiga neddragningarna av industrins lager av färdigvaror och varor i arbete

under 1980-talet medfört leveransproblem och därmed hämmat produktio- Prop. 1987/88: 100 nen under det senaste året. Bil. 1.1

Tabell 8:7 Lagervolymförändringar Milj. kr.. 1980 års priser

1985 1986 1987 1988 1989

Alt. I Alt. I

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

I diagram 8:3 framgår den kraftiga nedgång av industrins lagerkvot

(kvoten mellan lagerstockens värde och produktionsvärdet), som ägt rum

under de senaste 10 åren . Uppgången mellan 1975 och 1977, då lagerkvoten var uppe i 5896, påverkades av lagerstödet under denna period. Efter [981 har införandet av nya lagerhanteringsrutiner medfört att lagerkvoten

sjunkit varje år. Totalt sjönk lagerkvoten från drygt 5096 1981 till 37 Z

1987.

Under 1988 förväntas lagren av råolja och petroleumprodukter fortsätta att minska, dock ej i samma omfattning som under 1987. Detta framkom-

mer som neddragning av lagren inom partihandeln och el-, gas och vat-

Diagram 8: 3 Lagerkvoten inom industrin Procent av produktionsvärdet

60 + 60

55 3 55

503 - 50

454 45

40- Fr 40

I

35 ed I T | 35

1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet. 59

tenverk i tabell 8:7. Om man exkluderar oljelagren väntas lagren dras upp Prop. 1987/88: 100 med ca 500 milj. kr. (i 1980 års priser) under 1988. Denna lageruppbyggnad = Bil. 1.1

förväntas komma främst inom industrin. Någon större skillnad mellan alternativ I och 2 förväntas inte 1988. Under 1989 har lagren i alternativ I antagits förbli oförändrade, vilket innebär en viss nedgång i lagerkvoten. I alternativ 2 väntas den betydligt lägre efterfrågeökningen medföra en viss

ofrivillig lageruppbyggnad 1989.

9¶Den offentliga verksamheten BP 198788: 100

u. I.

9.1¶Den offentliga sektorn och samhällsekonomin

Under första delen av 1970-talet hade den offentliga sektorn ett finansiellt sparandeöverskott, motsvarande i genomsnitt ca 492 av BNP. De från 1977 snabbt växande budgetunderskotten medförde emellertid, att den

offentliga sektorns finansiella sparande blev negativt 1978, och därefter försämrades varje år fram t. o. m. 1982. Då uppgick det finansiella sparan-

deunderskottet till närmare 40 miljarder kr. eller —6,3 20 av BNP. Därefter

har en kraftig förbättring skett, framför allt de senaste två åren. År 1987 beräknas den offentliga sektorn ha haft ett finansiellt sparandeöverskott på

38 miljarder kr., motsvarande 3,82 av BNP, se tabell 9:1. Även om engångsskatten på livförsäkringsbolagens förmögenheter frånräknas, innebär det ett kraftigt finansiellt sparandeöverskott på ca 20 miljarder kr. Den snabba förbättringen av den offentliga sektorns finansiella sparande mellan 1985 och 1987 kan hänföras till en relativt snabb ökning av inkomsterna

både 1986 och 1987, samtidigt som utgiftsutvecklingen har varit förhållandevis dämpad.

Tabell 9: I Den offentliga sektorns inkomster och utgifter Löpande priser

Miljarder kr. Förändring, &

1986 1987 1988 1989 1986 1987 1988 1989 Alternativ I

Transfereringar till hushåll 182,3 200,7 220,4 233,5 10,6 10,1 9,8 5,9 Ränteutgifter 70,2 65.0 62.9 64.6 -3,4 -7,4 — 3,2 2,7 Övriga transfereringar 62,6 58,7 67,4 70.1 6,8 6,2 14,8 4,0 Konsumtion 258,1 271,8 286,3 301.4 T1 53 5,3 5,3 Investeringar! 26,3 28,0 28,1 31.3 =-1,9 6,5 0.4 11,4 Finansiellt sparande 6,7 37,5 26,4 20,8 Procent av BNP

!] investeringar ingår investeringar i personalbostäder, lagerinvesteringar samt nettot av köp och försäljning av fastigheter och mark. : Anm.: I tabellen har transfereringar (utom räntebetalningar) mellan de tre offentliga delsektorerna elimine-

rats. Däremot har inte interna skattebetalningar eliminerats.

Källa: Finansdepartementet.

Den snabba ökningen av inkomsterna kommer också till uttryck i skat- Prop. 1987/88: 100 tekvotens utveckling, se tabell 9:2. Skattekvoten var 51,59 1985 och Bil. 1.1 beräknas ha uppgått till 55,6 20 1987. Det bör påpekas att engångsskatten på livförsäkringsbolagens förmögenheter inte ingår i skattekvoten, eftersom den i enlighet med nationalräkenskapernas principer klassificeras som en s.k. övrig inkomst. Av skattekvotens ökning mellan 1985 och 1987 på 4,1 procentenheter kan ungefär en halv procentenhet hänföras till stats-

makternas beslut om höjningar av skatter, t.ex. höjda skattesatser på

sprit, vin, tobak och bensin samt höjt avgiftsuttag för arbetsgivaravgifter-

na. I övrigt kan skattekvotens ökning hänföras till en snabbare ökning av skatteunderlagen (lönesumma, privat varukonsumtion etc.) än BNP och osedvanligt stora fyllnadsinbetalningar av skatt 1987.

Tabell 9:2 Skattekvoten Procentuell andel av BNP

Alt. I Alt. 2

1985 1986 1987 1988 1989 1988 1989 Direkta skatter 21.3 22.1 24.2 25,0 24,8 25,1 25,4

Hushåll 19,6 20,2 21.4 21,7 21,9 22.1 22.8

Företag 1,7 1,9 2.8 3,3 2,9 3.0 2,6 Indirekta skatter exkl. arbetsgivar-