lagen.nu
Prop. 1987/88:100

med förslag till statsbudget för budgetåret 1988/89

Typ
Proposition
Datum
1988-01-04
Källa
www.riksdagen.se

Regeringens proposition Å>

1987/88: 100 oo [2

med förslag till statsbudget för budgetåret Prop

1988/89 .1987/88: 100

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tapits upp i bifogade utdrag ur fegeringsprotokollet den:4 januari 1988 för de åtgärder och de ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Kjell-Olof Feldt

Propositionens huvudsakliga ändamål

Det i 1988 års budgetproposition framlagda förslaget till statsbudget för

budgetåret 1988/89 visar en omslutning av 353 308 milj. kr. Detta innebär en ökning i förhållande till vad som nu beräknas för innevarande budgetår med 5222 milj. kr. Budgetförslaget utvisar ett underskott på 11 865 milj. kr. Detta innebär en minskning av underskottet med 2794 milj. kr. i förhållande till vad som numera beräknas för innevarande budgetår.

I bilagorna 1—20 1 budgetpropositionen redovisas regeringens förslag till de i statsbudgeten ingående inkomst- och utgiftsposterna närmare. I bilaga I behandlas dels den ekonomiska politiken mot bakgrund av den samhällsekonomiska utvecklingen, dels budgetpoliuken och budgetförslagen.

I Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100

Förslag till Prop. 1987/88: 100

Statsbudget för budgetåret 1988/89

Inkomster .

Skatter | 301430 217 000 Inkomster av statens verksamhet 30 866 178 000

Inkomster av försåld egendom63 150 000
Återbetalning av lån5 208 962 000
Kalkylmässiga inkomsterSumma kr. 341442 587 0003 874 080 000
Underskott" |11 865 262 000

Summa kr. 353307 849 000

[NS

Prop. 1987/88: 100

IHviftsunslag:

Kung. hov- och slottsstaterna39.557 000
Justitiedepartementet11158 298 000
Utrikesdepartementet12148 074 000
Försvarsdepartementet29 763 600 000
Socialdepartementet| 95421 000000
KommunikationsdepartementetH1567.072 000
Finansdepartementet23 892628 000
Utbildningsdepartementet47 200 361 000
Jordbruksdepartementet5757023 000
Arbetsmarknadsdepartementet. 23851 026 000
Bostadsdepartementet18:697 160 000
Industridepartementet4207 015 000
" Civildepartementet2914 382 000
Miljö- och energidepartementet5148 737 000
Riksdagen och dess myndigheter m. m.540 916 000
Räntor på statsskulden m. m.54 000 000 000
Oförutsedda utgifter346 307 849 000

= 1000000

Beräknad övriga medelsförbrukning:

Minskning av anslagsbehållningar1500 000 000
Ökad disposition av rörliga krediter500 000 0002000000 000
Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto5000 000 0005 000 000 000

Summa kr. 353 307 849 000

Prop. 1987/88: 100

Specifikation av statsbudgetens inkomster för budgetåret

1988/89

1988/89 Tuscental kr.

1000 Skatter:

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och

rörelse:

110 Fysiska personers skatt på inkomst,

realisationsvinst och rörelse:

ill Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rö-

relse 60 056 000 60.056 000 1120 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1121 Juridiska personers skatt på inkomst. realisationsvinst och rörelse 25958 000 25958 000

1130 Ofördelhara skatter på inkomst, rea-

lisationsvinst och rörelse: 31 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse 1 100.000 100000 !140 Övriga inkomstskatter: 1141 Kupongskatt 260000 1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt 5000 1143 Bevillningsskatt 3000 1144 Fotterivinstskatt 1731 700 1999 700 89 113 700

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 Folkpenstonsavgift44 736000
1221 Sjukförsäkringsavgilt, netto.—- 89000
1231 Barnomsorgsavgift10414000
1241 Vuxenutbildningsavgilt1228 000
1251 Övriga socialavgifter. netto-2 000 000

1271 Inkomster av arbetsgivaravgif-

ter till arbetarskyddsstyrelsens

och yrkesinspektionens verk-

samhet | 144016

1281 Allmän löncavgift I 956 000 S5 617016 n 5 617016

1300 Skatt på egendom:

1310 Skatt på fast egendom:

1311 Skogsvårdsavgifter ' 460 000

1312 Fastighetsskatt 5600 000 6 060 000

1320 Förmögenhetsskatt:

1321 Fysiska personers förmögen-

hetsskatt 2403 000

1322 Juridiska personers förmögen-

hetsskatt 35000 2458 000

Prop. 1987/88: 100

1988/89 Tusental kr.

1330 Arvsskatt och gåvoskatt: 1331 Arvsskatt 1100 000 : 1332 Gåvoskatt 250000 1350 000 1340 Övrig skatt på egendom: 1341 Stämpelskatt . 3095 000 1342 Skatt på värdepapper 3 175 000 1343 Tillfällig förmögenhetsskatt för :

livförsäkringsbolag, understöds-

föreningar och pensionsstiftel- |

ser : = 6 270 000 16 138 000

1400 Skatt på varor och tjänster: 1410 Allmänna försäljningsskatter: 1411 Mervärdeskatt 80 800 000 80 800 000 1420,1430 Skatt på specifika varor: 1421 Bensinskatt 14 000 000 1422 Särskilda varuskatter 1010000 1423 Försäljningsskatt. på motorfor-

don2351 000
1424 Tobaksskatt |4400 000
1425 Skatt på spritdrycker5950 000
1426 Skatt på vin2260 000
1427 Skatt på malt- och läskedrycker1931 000 '
1428 Energiskatt14150 000

1429 Särskild avgift på svavelhaltigt

bränsle 500

1431 Särskild avgift för oljeprodukter :

m.m. 1.549 000

1432 Kassettskatt| 136 000
1433 Skatt på videobandspelare222 000
1434 Skatt på viss elektrisk kraft950 000 |
1435 Särskild avgift mot försurning95 000 49.004 500

1440 Överskott vid försäljning av varor med statsmonopol: 1441 AB Vin- & Spritcentralens in-

levererade överskott 200000 1442 Systembolaget ABs inlevere- ös

rade överskott 140000 > 340000

1450 Skatt på tjänster:

1451 Reseskatt | 381000

1452 Skatt på annonser och reklam 809 000 1453 Totalisatorskatt "we 535000 : Före ren 1454 Skatt på spel ">> 120000. 1845.000 1460 Skatt på vägtrafik: ÖN 1461 Fordonsskatt :. :3822000 ee os 1462 Kilometerskatt — '. 2250 000 .6 072.000 1470 Skatt på import: oe ul ee 1471 -Tullmedel | 2.500000 : —- 2500.000

in

Prop. 1987/88: 100

1988/89 Tusental kr.

1480 Övriga skatter på varor och tjänster:

1481 Övriga skatter på varor och tjänster I 140 561 501

Summa skatter 301430217

2000 Inkomster av statens verksamhet: 2100 Rörelseöverskott:

2110 Affärsverkens inlevererade överskott:

2111 Postverkets inlevererade över-

skott 45210

2112 Televerkets inlevererade över-

skott . | 193 600

2113 Statens järnvägars inlevererade

överskott . 2114 Luftfartsverkets = inlevererade

överskott 287 000 2115 Affärsverket FFVs inlevererade

överskott 85 400 2116 Statens vattenfallsverks inleve-

rerade överskott 2426 000 2117 Domänverkets inlevererade

överskott . 162 200 3268 215 2118 Sjöfartsverkets inlevererade

överskott 68805

. 2120 Övriga myndigheters inlevererade

överskott: 2121 Vägverkets inlevererade över-

skott . 44540 2123 Inlevererat överskott av uthyr-

ning av ADB-utrustning 77 000 121540. 2130 Riksbankens inlevererade överskott: 2131 Riksbankens inlevererade över-

skott 5 500 000 5500 000

2150 Överskott från spelverksamhet:

2151 Tipsmedel 1467 700

2152 Lotterimedel 1018 744 2486 444 11 376 199

2200 Överskott av statens fastighetsförvalt-

ning:

2210 Överskott av fastighetsförvaltning:

2211 Överskott av kriminalvårdsstyrelsens fastighetsförvaltning 500

2214 Överskott av byggnadsstyrel-

sens verksamhet ' 735 000 2215 Överskott av generaltullstyrel-

sens fastighetsförvaltning ' 735 500 735 500

Prop. 1987/88: 100

1988/89 | Tusental kr.

2300 Ränteinkomster: 2310,2320 Räntor på näringslån: 2311 Räntor på lokaliseringslån 140 000 2313 Ränteinkomster på statens av-

dikningslån : 120 2314 Ränteinkomster på lån till fiske-

rinäringen 6110 2316 Ränteinkomster på vattenkrafts-

lån 168 2317 Ränteinkomster på luftfartslån 28 2318 Ränteinkomster på statens lån

till den mindre skeppsfarten 8 764

2319 Ränteinkomster på kraftled- |

ningslån - 2321 Ränteinkomster på skogsväglån 41 2322 Räntor på övriga näringslån,

Kammarkollegiet 150000

2323 Räntor på övriga näringslån,

Lantbruksstyrelsen 3030 2324 Räntor på televerkets statslån 244 860 . 2325 Räntor på postverkets statslån 45210 598331 2330 Räntor på bostadslån: :

2331 Ränteinkomster = på << egna-

hemslån = 2332 Ränteinkomster på lån för bo-

stadsbyggande 7110 000 2333 Ränteinkomster på lån för bo-

stadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer 190

2334 Räntor på övriga bostadslån, |

Bostadsstyrelsen 300 7110490 2340 Räntor på studielån: 2341 Ränteinkomster på statens lån

för universitetsstudier och garantilån för studerande 4

"2342 Ränteinkomster på allmänna ns

studielån 7000 7 004 2350 Räntor på energisparlån: 2351 Räntor på energisparlån 380 000 380 000 2360 Räntor på medel avsatta till pen- | sioner: 2361 Ränteinkomster på medel avsat- .

ta till folkpensionering 6 000 6 000 2370 Räntor på beredskapslagring: 2371 Räntor på beredskapslagring

och förrådsanläggningar 800 000 800 000

Prop. 1987/88: 100

1988/89 Tusental kr.

2380,2390 Övriga ränteinkomster: 2381 Ränteinkomster på lån till per-

sonal inom utrikesförvaltningen

m.m. 136 2383 Ränteinkomster på statens bo-

sättningslån 1000

2384 Ränteinkomster på lån för kom- |

munala markförvärv 150 2385 Ränteinkomster på lån för stu- |

dentkärlokaler 130 2386 Ränteinkomster på lån för all-

männa samlingslokaler 10 500 2389 Ränteinkomster på lån för in-

ventarier i vissa specialbostäder 280 2391 Ränteinkomster på markförvärv

för jordbrukets rationalisering 2000 2392 Räntor på intressemedel 25000

2394 Övriga ränteinkomster 100 000

2396 Ränteinkomster på det av bygg-

nadsstyrelsen förvaltade kapita- |

let 1450 000 1589 196 10491 021

2400 Aktieutdelning: 2410 Inkomster av statens aktier: . 2411 Inkomster av statens aktier 534425 534425 534425

2500 Offentligrättsliga avgifter: 2511 Expeditionsavgifter 575 2517 Trafiksäkerhetsavgift 52 2522 Avgifter för granskning av fil-

mer och vidcogram 3700 2523 Avgifter för särskild prövning

och = fyllnadsprövning inom

skolväsendet | 1470

2527 Avgifter för statskontroll av .

krigsmaterieltillverkning | | I

2528 Avgifter vid bergsstaten 3020

2529 Avgifter vid — patent- = och

registreringsväsendet 83150

2531 Avgifter för registrering i före =

eriings- m. fl. register 27300

2532 Utsökningsavgifter 293800

2533 Avgifter vid statens planverk 580

2534 Vissa avgifter för registrering av

körkort och motorfordon "2" 140000 '

2535 Avgifter för statliga gärantier 133 395

2536 Lotteriavgifter 3200

Prop. 1987/88: 100 1988/89 Tusental kr.

2537 Miljöskyddsavgift 25 000

2538 Miljöavgift på bekämpningsme- :

del och handelsgödsel101 500
2539 Täktavgift10 500
2541 Avgifter vid tullverket96 000
2542 Patientavgifter vid tandläkarut-bildningen| 11 600
2543 Skatteutjämningsavgift4224 000

2544 Avgifter i ärenden om lokala ka-

belsändningar = - 8597

2545 Närradioavgifter . 2700

2546 Avgifter vid registrering av fri- |

tidsbåtar 24 000 5621453 5 621453

2600 Försäljningsinkomster: 2611 Inkomster vid kriminalvården 159 200 2612 Inkomster vid statens rättske-

miska laboratorium 9380 2619 Inkomster vid riksantikvarieäm-

betet 300

2624 Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter 51 000

2625 Utförsäljning av beredskapsla-

ger | 1034 000 1253 880 1253 880

2700 Böter m.m.: 2711 Restavgifter 270 300

2712 Bötesmedel 183 300 ve

2713 Vattenföroreningsavgift 100 453 700 453 700

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet:

2811 Övriga inkomster av statens |

verksamhet 400 000 400 000 400 000

Summa inkomster av statens verksamhet 30866 178

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m. m.: | 3110 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner:

3113 Statens järnvägars inkomster av försålda fastigheter och maskiner =

Prop. 1987/88: 100

1988/89 Tusental kr.

3116 Statens = vattenfallsverks = inkomster av försålda fastigheter " och maskiner 30 000 30000 3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner: 3121 Kriminalvårdsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner 400 3122 Vägverkets inkomster av försålda byggnader och maskiner 3500 3124 Statskontorets inkomster av försålda datorer m.m. 100 3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader 5000 9000 39 000

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomster av markför-

säljning 2150 2150 2150

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gruvegendom 22000 22000 22000 3312 Övriga inkomster av försåld egendom Sumrna inkomster av försåld egendom 63150

4000 Återbetalning av lån: 4100 Återbetalning av näringslån: 4110 Återbetalning av industrilån: 4111 Återbetalning av lokaliserings-

lån 210000 210000

4120 Återbetalning av jordbrukslån: 4122 Återbetalning. av statens avdikningslån 200 4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen 13737 13937 4130 Återbetalning av övriga näringslån: 4131 Återbetalning av vattenkraftslån 254 4132 Återbetalning av luftfärtslån 188 4133 Återbetalning av statens lån till den mindre skeppsfarten 15301 4135 Återbetalning av skogsväglån 82 4136 Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet 120 000

Prop. 1987/88: 100

1988/89 Tusental kr.

4137 Återbetalning av övriga närings-

lån, Lantbruksstyrelsen 1900 4138 Återbetalning av tidigare infri- :

ade statliga garantier 50 000 : 187725 411662

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:” 4211 Återbetalning av lån till egna-

hem = 4212 Återbetalning av lån för bo-

stadsbyggande 3 000 000 4213 Återbetalning av lån för bo-

stadsförsörjningen för mindre bemedlade barnrika familjer 600

4214 Återbetalning av övriga bo- | |

stadslån, Bostadsstyrelsen - 3000 600 3000 600

4300 Återbetalning av studielån: 4311 Återbetalning av statens lån för

universitetsstudier och garantilån för studerande 30

4312 Återbetalning av allmänna stu-

dielån 7000 4313 Återbetalning av studiemedel 1377 000 . 1384 030 1384 030

4400 Återbetalning av energisparlån: | 4411 Återbetalning av energisparlån 300 000 300 000 300 000

4500 Återbetalning av övriga lån: 4511 Återbetalning av lån till perso-

nal inom utrikesförvaltningen . | m.m. 1250

4513 Återbetalning av lån för kom- . munala markförvärv - 4514 Återbetalning av lån för student-

kårlokaler . 170 4515 Återbetalning av lån för allmän-

na samlingslokaler 6 000 4516 Återbetalning av utgivna start-

lån och bidrag 15000 4517 Återbetalning från Portugalfon-

den | = 4518 Återbetalning av krediter från

utlandet | =

4519 Återbetalning av statens bosätt-

ningslån 5 000

Prop. 1987/88: 100

1988/89 Tusental kr.

4521 Återbetalning av lån för inventa-

rier i vissa specialbostäder 2.000 4525 Återbetalning av lån för svenska

FN-styrkor 35250

4526 Återbetalning av övriga lån 48 000 112670 112 670 Summa återbetalning av lån 5208 962

5000 Kalkylmässiga inkomster:

5100 Avskrivningar:

5110 Affärsverkens avskrivningar:

5115 Affärsverket FFVs avskrivningar 127 800

- 5116 Statens vattenfallsverks av-

skrivningar 2450 000 2577 800

5120 Avskrivningar på fastigheter:

5121 Avskrivningar på fastigheter 215 300 215 300

5130 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader: 5131 Uppdragsmyndigheters — m.fl.

komplementkostnader 123 500 123500 5140 Övriga avskrivningar:

5141 Vägverkets avskrivningar 196 300

5143 Avskrivningar på ADB-utrustning 271 750

5144 Avskrivningar på förrådsanlägg-

ningar för ekonomiskt försvar 55 030 523 080 3439 680

5200 Statliga pensionsavgifter, netto: 5211 Statliga pensionsavgifter, netto 38 1000 381000 381 000

5300 Statliga avgifter: 5311 — Avgifter för företagshälsovård 53400 53400 53400

Summa kalkylmässiga inkomster 3874 080

STATSBUDGETENS TOTALA IN KÖMSTER 341442 587

Prop. 1987/88: 100

Specifikation av utgiftsanslagen

I. Kungl. hov- och slottsstaterna

A Kungl. hovstaten || Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hov-

hållning | 15 150 000

15 150 000

B Kungl. slottsstaten

De kungl. slouen: Driftkostnader, förslagsanslag 18 800 000

|| 2

Kungl. husgerådskammaren, förslagsanslag 5607 000

24 407 000

Summa kr. 39557 000

Prop. 1987/88: 100

I. Justitiedepartementet

Justitiedepartementet m. m.

Statsrådsberedningen, förslagsanslag19 994 000
Justitiedepartementet, förslagsanslag37 916 000
Utredningar m. m., reservationsanslag26 130 000
Bl Extra utgifter. reservationsanslag1600 000
ta Information om lagstiftning m. m,, reservationsanslag810 000

[o Framtidsstudier, långsiktig analys m. m., reservationsan-

slag 10 300 000

96 750 000

Polisväsendet

Rikspolisstyrelsen, förslagsanslag 546 749 000

[Ne Polisverksamheten rörande brott mot rikets säkerhet m. m.,

förslagsanslag211469 000
WW Statens kriminaltekniska laboratorium, förslagsanslag24 544 000
Lokala polisorganisationen, förslagsanslag. 5358416 000
UB Utrustning m. m. för polisväsendet, reservationsanslag160 858 000
Underhåll och drift av motorfordon m. m., förslagsanslag116486 000

NO Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg,

förslagsanslag 1000

Diverse utgifter, förslagsanslag 6 000 000

6 424 523 000

Åklagarväsendet

Riksåklagaren, ramanslag 14 303 000

Aklagarmyndigheterna, ramanslag 324 985 000

339 288 000

Domstolsväsendet m. m.

—- Domstolsverket, förslagsanslag49 024 000
Allmänna domstolarna, förslagsanslag.1140 324 000
Allmänna förvaltningsdomstolarna, förslagsanslag370 686 000

BLY Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m. m., förslags-

anslag43 528 000
un Försäkringsdomstolarna, förslagsanslag54 874 000
Utrustning till domstolar m. m., reservationsanslag14910 000

1673 346 000

Prop. 1987/88: 100 Kriminalvården

Kriminalvårdsstyrelsen, förslagsanslag- 84256 000
Kriminalvårdsanstalterna, förslagsanslag1660 718 000
LIM Frivården, förslagsanslag243 748 000
Maskin- och verktygsutrustning m. m., reservationsanslag.:11 300 000

vB " Engångsanskaffning av inventarier m. m., reservations-

anslag 3350 000

Utbildning av personal m. fl., reservationsanslag 16085 000

"2019 457 000

Rättshjälp m. m.

Rättshjälpskostnader, förslagsanslag 265 600 000 ND Rättshjälpsnämnderna, förslagsanslag 9766 000

Allmänna advokatbyråer:

Uppdragsverksamhet, förslagsanslag 1.000 |

BW Driftbidrag, förslagsanslag2405 000 2406 000
Vissa domstolskostnader m. m., förslagsanslag58 500 000
NU Diverse kostnader för rättsväsendet, förslagsanslag11 000 000

347 272 000

Övriga myndigheter

Justitiekanslern, förslagsanslag 3675 000 Datainspektionen, förslagsanslag 1000

Brottsförebyggande rådet: = Förvaltningskostnader, förslagsanslag 7528000

Utvecklingskostnader, reservationsanslag 3 980 000 11 508000 Bokföringsnämnden, förslagsanslag 2857 000 Brottsskadenämnden:

Förvaltningskostnader, förslagsanslag ' 3 107 000

Ersättning för skador på grund av brott, förslugsanslag 7400 000 10 507 000

28 548 000

Diverse Svensk författningssamling, förslagsanslag 7260 000 " Bidrag till utgivande av litteratur på förvaltningsrättens område, reservationsanslag 50 000 Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m.m.,

förslagsanslag2400 000
Stöd till politiska partier, förslagsanslag110 500 000
Allmänna val, förslagsanslag108 904 000

229 114 000 Summa kr. 11 158 298 000

Prop. 1987/88: 100 IH. Utrikesdepartementet

A Utrikesdepartementet m. m. Utrikesförvaltningen, förslugsanslag 1053 983 000 to Utlandstjänstemännens representation, reservationsanslag 16 400 000 Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat, reservationsanslag 12868 000 Kursditferenser, förslagsanslag [000 <A Olönade konsuler, förslagsanslag 10759 000 Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom

internationell organisation, förslagsanslag36 684 000
NN Nordiskt samarbete, förslugsanslag1498 000
I Vissa nämnder m. m., förslugsanslag600 000
Utredningar m. m.. reservationsanslag4 560 000
TSN Extra utgifter, reservationsanslag728 000
Officiella besök m. m., förslagsanslag8 171 000

JD Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare

i utlandet m.m., förslagsanslag 3 740 000

1149 992 000

Bidrag till vissa internationella organisationer

Förenta Nationerna, förslagsanslag73 841 000
tl Nordiska ministerrådet, förslagsanslag200 000 000
Europarådet, förslagsanslag17 600 000

BR'Ö Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), förslagsanslag 16 000 000 'n Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA), förslagsanslag 16 000 000

Organisationer för internationell handel och

råvarusamarbete m. m., förslagsanslag 7062 000 Internationell rävarulagring, förslagsanslag 3000 000 Övriga internationella organisationer m. m., förslugsanslag -1335000

334 838 000

Internationellt utvecklingssamarbete Bidrag till internationella biståndsprogram,

reservationsanslag"2960 000 000
Utvecklingssamarbete genom SIDA, reservationsunslag5413 787 000
tv Andra biståndsprogram, reservätionsanslag1524 199 000

BD Styrelsen för internationell utveckling (SIDA), förslagsanslag 211868 000

Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum), förslagsanslag | 21214 000

Styrelsen för u-landsforskning (SAREC), förslagsanslag 10 334 000

Nordiska afrikainstitutet. förslagsanslug 3818 000 Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS), förslagsanslag 5607 000 Information, reservationsunslag 28 606 000

10 179 433 000

Prop. 1987/88: 100

D Information om Sverige i utlandet, m. m. I Svenska institutet, reservationsanslag '47 540000 2 Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet, ee

reservationsanslag : 59 966 000 3 Övrig information om Sverige i utlandet, | | so

reservationsäanslag 15432 000

4Utrikespolitiska institutet, reservationsanslag 4 664 000

127 602 000

E Utrikeshandel och exportfrämjande I Kommerskollegium, ramanslag 39313 000

.2 Exportfrämjande verksamhet, reservationsanslag 226 834 000

3 Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter

för skadeersättningar, förslagsanslag 1000

4 Krigsmaterielinspektionen, förslagsanslag | 1000 5 Interamerikanska utvecklingsbanken, förslagsanslag 25 000 000 6 Importkontoret för u-landsprodukter, ramaunslag 1 000

| "291150 000

F - Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m. m.

1Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska

området, reservationsanslag | 4264 000 2 Europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen (ESK).

förslagsanslag | 1440 000 3 Information, studier och forskning om freds- och -

nedrustningssträvanden m. m., reservationsanslag | 20000 000

4 Bidrag till Stockholms internationeila fredsforsknings- .

institut (STPRD, reservationsänslag | 16 045 000 5 Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och

nedrustning, förslagsanslag | 21219 000

6 Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet. "> reservationsanslag 2091 000

65 059 000

Summa kr. 12148 074 000

2 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100

. 1987/88: 100

IV. Försvarsdepartementet

ÅA Försvarsdepartementet m. m.

Försvarsdepartementet, förslagsanslag37 490 000
Utredningar m. m., reservationsanslag3000 000
EA Extra utgifter, reservationsanslag770 000

41 260 000 Arméförband Arméförband:

Ledning och förbandsverksamhet. förslugsanslag7055 000 000
Anskaffning av materiel, förslagsanslag2145 000 000
toto Anskaffning av anläggningar, förslagsunslag135 000 000

9335 000 000

Marinförband Marinförband:

Ledning och förbandsverksamhet, förslagsanslag2200 000 000
PJ Anskaffning av materiel, förslugsanslag1743 000 000
ww Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag110 000 000

4053 000 000

Flygvapenförband

Flygvapenförband: en Ledning och förbandsverksamhet. förslagsanslag 3407 000 000 ES

Anskaffning av materiel, förslagsanslag 5241 000 000 SS Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag 377 000 000

9025 000 000

Operativ ledning m. m.

Operativ ledning m. m.:

Ledning och förbundsverksamhet, förslagsanslag799 000 000
ls Anskaffning av materiel, förslagsanslag207 500 000
Anskaffning av anläggningar. förslagsanslag122 000 000
Bo Forskning och utveckling, förslagsanslag87 000 000

1215 500 000

Prop. 1987/88: 100

Gemensamma myndigheter m. m.

Försvarets civilförvaltning. förslagsunslag109 480 000
Försvarets sjukvärdsstyrelse, förslagsanslag32 450 000
UM Fortifikationsförvaltningen, förslagsanslag184 200 000
Försvarets materielverk, förslagsanslag761 700 000
AR Gemensam försvarsforskning, förslagsanslag366 580 000

DD Anskaffning av anläggningar för försvarets

torskningsanstalt, förslagsanslag42850 000
Försvarets radioanstalt, förslagsanslag263 300 000
20 Värnpliktsverket, förslagsanslag119.000 000
so Försvarets rationaliseringsinstitut, förslagsanslag22.555 000
10 Försvarshögskolan, förslagsanslag5220 000
1 Militärhögskolan, förslagsanslag51 150 000
Försvarets förvaltningsskola, förslagsanslag13 120000
13 Försvarets läromedelscentral, förslagsanslag| 1000
14 Krigsarkivet, förslagsanslag8940 000
15 Statens försvarshistoriska museer. förslugsanslag14 870 000

16 Frivilliga försvarsorganisationer m. m..

förslagsanslag 103 600 000 17 Försvarets datacentral, för. slagsanslag 1000 18 Kustbevakningen, förslagsanslag 197 700000 19 Anskaffning av materiel till kustbevakningen. för slägsan-

slug 40000 000

20 Vissa nämnder m. m. inom det militära försvaret, förslags-

anslag 16270 000

21 Reserv för det militära försvaret 165 513 000 22 Reglering av prisstegringar för det militära

försvaret, förslugsanslag 1 600 000 000

4118 500 000

Civil ledning och samordning

Överstyrelsen för civil beredskap:

Förvaltningskostnader, förslagsanslag44 900 000
tJ Civil ledning och samordning, reservationsanslag60 000.000
a Civilbefälhavarna, förslagsanslag24 000 000
da Signalskydd, reservationsanslag4180 000
LA Vissa teleanordningar. reservationsanslag12110 000

145 190 000

Befolkningsskydd och fredsräddningstjänst Befolkningsskydd och räddningstjänst.

förslagsanslag 588 500 000 [857 Anläggningar för fredsorganisationen,

förslagsanslag 21200 000

Skyddsrum, förslagsanslag 489 300 000 BR

Identitetsbrickor, förslagsanslag 935 000 An Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst

m.m.. förslagsanslag 4000

1099 939 000

Prop. 1987/88: 100

Psykologiskt försvar Styrelsen för psykologiskt försvar. förslagsanslag 8000 000

3000 000

Övrig varuförsörjning

Drift av beredskapslager, förslagsanslag 241454 000

Beredskapslagring och industriella åtgärder,

«bo

reservationsanslag 83508 000 Täckande av förluster till följd av statliga

beredskapsgarantier m. m., förslagsanslag 1000

324963 000

Övriga ändamål

Försvarets forskningsanstalt: Intäktsfinansierad

uppdragsverksamhet, förslagsanslag1 000
Flygtekniska försöksanstalten, förslagsanslag8837 000
to Beredskapsstyrka för FN-tjänst, förslugsanslag .34 200 000
BR FN-styrkors verksamhet utomlands, förslugsanslag -205 120 000
Övervakningskontingenten i Korea, förslagsanslag3 500 000

Du” Anläggningar m.m. för vissa militära ändamål.

reservationsanslag 9400 000

Nämnden för vapenfriutbildning, förslagsanslag 5830 000

oc Vapenfria tjänstepliktiga, förslagsanslag 122 320 000 Vissa nämnder m. m. inom totalförsvaret, förslugsanslag "8040 000

397 248 000

Summa kr. 29763 600 000

Prop. 1987/88: 100

V. Socialdepartementet

ÅA Socialdepartementet m. m. Socialdepartementet, förslagsanslag 29089 000 Utredningar m. m., reservationsanslag : 27720 000 MN Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet, reservationsanslag 38 385 000 Extra utgifter, reservationsanslag 1880 000

" Särskilda medel för bekämpningen av

AIDS, reservationsanslag + 80 000 000

177 074 000

Administration av socialförsäkring m. m.

Riksförsäkringsvérket, förslagsanslag 355 756 000

rr Allmänna försäkringskassor, förslagsanslag 461 641 000

817 397 000

Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m. m.

Allmänna barnbidrag, förslagsanslag10 140 000 000
" Bidrag till föräldraförsäkringen, förslagsanslag1286 000 000
Vårdbidrag för handikappade barn, förslagsanslag603 000 000
BN1900 000 000

Bidragsförskott, förslagsanslug Barnpensioner, förslagsanslag 216000 000 Ovn Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn, förslagsanslag 5700 000

14 150 700 000

Försäkring vid sjukdom, handikapp och ålderdom — Bidrag till sjukförsäkringen, förslagsanslag 6 767 000 000 Folkpensioner, förslagsanslag 52 810 000 000 WIN Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension, förslagsanslag 1230 000 000 Vissa yrkesskadeersättningar m. m., förslagsanslag 2 500 000

60 809 500 000

Hälso- och sjukvård m. m.

Socialstyrelsen, förslagsanslug170613 000
Statlig kontroll av läkemedel m. m. förslagsanslag1000
Statens rättskemiska laboratorium. förslagsanslag24 590 000
BÖN Statens rättsläkarstationer, förslagsanslag26933 000

va Rättspsykiatriska stationer och kliniker,

förslagsanslag 90439 000

Statens miljömedicinska laboratorium, förslagsanslag + 20 506 000 ON Statens giftinformationscentral. förslagsanslag 1.000 Do Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, förslagsanslag

5990 000 we WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverkningar,

förslagsanslag 1863 000”

+ Beräknat belopp 21

Prop. 1987/88: 100

10 Statens institut för psykosocial miljömedicin,

förslagsanslag 3 380 000

Statens bakteriologiska laboratorium:

11 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag1000
P2 Centrallaboratorieuppgifter, förslagsunslag22306 000
13 Försvarsmedicinsk verksamhet, förslagsanslag4186 000
14 Utrustning, reservationsanslag-2190000 28 683 000
IS Bidrag till hälsoupplysning, reservationsanslag3.000 000
16 Epidemiberedskap m. m., förslagsanslag26 980 000

17Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens planerings- :

och rationaliseringsinstitut 16 575 000 18 Bidrag till allmän sjukvård m. m. , förslagsanslag 4552 182 000

19Specialistutbildning av läkare m. m., reservationsanslag 34 547 000

20 Beredskapslagring och utbildning m. m. för hälsooch sjukvård i krig, reservationsanslag 52965 000 Driftkostnader för beredskapslagring m. m., Jörslagsanslag 55 035 000 Investeringsersättningar enligt läkarutbildningsavtal r m. m., förs lags anslag 134 500 000

5 248 783 000

Omsorg om barn och ungdom Bidrag till kommunal barnomsorg, förslagsanslag 97795 000 000

Bidrag till hemspråksträning i förskolan, förslagsanslag 30 300 000 Barnmiljörådet, förslagsanslag 3754 000

BÖN Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor,

förslagsanslag 3 961000

9833 015 000

Omsorg om äldre och handikappade Bidrag till social hemhjälp, förslagsanslag 2723 540 000 Bidrag till färdtjänst. förslagsanslag 497 000 000 ÄN Kostnader för viss omsorg om psykiskt utvecklingsstörda m. fl., förslagsanslag 35 576 000

BB Styrelsen för vårdartjänst, förslagsanslag 30 707 000 Ersättning till televerket för texttelefoner,

förslagsunslag 27269 000 Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsför-

sändelser, förslagsanslag 42 644 000 Kostnader för viss verksamhet för handikappade

förslagsanslag34 169 000
Statens hundskola, förslagsanslag+ 2600 000
Statens handikappråd. förslagsanslag3968 000
Bidrag till handikapporganisationer, reservationsanslag ”62 134 000

3459 607 000

+ Beräknat belopp

Prop. 1987/88: 100

H Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapolitik

t Upplysning och information på drogområdet m, m.,

reservationsanslag7513 000
Bidrag till missbrukarvård m. m., förslagsanslag810000 000
Bidrag till organisationer, reservationsanslag49 534 000

BUN Utvecklings- och försöksverksamhet, reservationsanslag 29 369 000

896 416 000

I Internationell samverkan I Bidrag till världshälsoorganisationen samt internationellt socialpolitiskt samarbete m. m., förslagsanslag 27498 000 [2 Vissa internationella kongresser i Sverige, reservationsanslag 1010000

28 508 000

Summa kr. 95421 000 000

+ Beräknat belopp

ro 2

VI. Kommunikationsdepartementet Prop. 1987/88: 100

A -Kommunikationsdepartementet m. m.

1 Kommunikationsdepartementet, förslagsanslag20400 000
2 Utredningar m. m., reservationsanslag4800 000
3 Extra utgifter, reservationsunslag600 900

25 800 000

B Vägväsende 1 Vägverket: Ämbetsverksuppgifter m. m., förslagsanslag 10700 000 2 Drift av statliga vägar, reservationsanslag + 4543 760 000

3Byggande av statliga vägar, reservationsanslag + 1020 000 000

4Bidrag till drift av kommunala vägar och gator, .

reservationsanslag += 663 718 000

5Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator, | -

reservationsanslag + 370 000 000 6 Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar, —reservationsanslag > 407 800 000

7Tjänster till utomstående, förslagsanslag 35 400 000

8Vägverket: Försvarsuppgifter, reservationsanslag 38 325 000

9 Vägverket: Särskilda bärighetshöjande åtgärder, : .

reservationsanslag + 575 000 000

7664 703 000

C — Trafiksäkerhet

Trafiksäkerhetsverket:

| Trafik och administration, förslagsanslag + 26 151 000

2 Fordon och körkort, förslagsanslag 1000 3 Bil- och körkortsregister m. m., förslagsanslag 1000 26 153 000

4Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens

: främjande | : + 29 100 000

55 253 000

D - SJ-koncernen 1 Investeringar i järnvägens infrastruktur,

reservationsanslag + 760 000 000 2 Ersättning till statens järnvägar för köp av vissa

tjänster, reservationsanslag + 1364 000 000

3 Försvarsinvesteringar i järnvägar,

reservationsanslag 20800 000

4 Särskilda investeringar vid statens järnvägar,

reservationsanslag + 100 000 000

2244 800 000

+ Beräknat belopp | 24

Prop. 1987/88: 100

E Sjöfart

Sjöfartsverket 1 Ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster, ” oe

förslagsanslag . 101 471 000 2 Fritidsbåtsregister, förslagsanslag a - 13 000 000 3 Transportstöd för Gotland, förslagsanslag | 37 000 000

Övriga sjöfartsändamål | |

4 Händelsflottans pensionsanstalt | oe 1000 5 Handelsflottans kultur: och fritidsråd, förslagsanslag : . 1000 6 Ersättning till viss kanaltrafik m. m., förslagsanslag er | - 51 500 000 7 Stöd till svenska rederier, förslagsanslag : 25 000 000

| .

227 973 000

F: Luftfart - I Beredskap för civil luftfart, reservationsanslag 25 100 000 2 Ersättning för särskilda rabatter

vid flygtrafik på Gotland, förslagsanslag 14 500 000 3 Bidrag till kommunala flygplatser m. m.,

reservationsanslag | + 15 000 000 4 Civil trafikflygarutbildning, reservationsanslag 43 600 000 5 Statens haverikommission 1000

98 201 000

. G — Postväsende 1 Ersättning till postverket för befordran av tjänste-.

försändelser, förslagsanslag 595 830 000

2 Ersättning till postverket för tidningsdistribution24 000 000 619 830 000
H Kollektivtrafik m. m. .
1 Transportrådet, förslagsanslag19225 000
2 Transportstöd för Norrland m. m., förslagsanslag257 300 000
3 Riksfärdtjänst, förslagsanslag62 400 000
4 Ersättning till lokal och regional kollektiv person-|
trafik, förslagsanslag49 000 000
5 Kostnader för visst värderingsförfarande, förslagsanslag1000

387 926 000

I Transportforskning

I Statens väg- och trafikinstitut, förslagsanslag . 1000

2 Bidrag till statens väg- och trafikinstitut,

reservationsanslag 40 700 000

3 Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning, reservationsanslag . 500 000

4 Transportforskningsberedningen, reservationsanslag 35 830 000

77 031 000

+ Beräknat belopp . . 25

Prop. 1987/88: 100

Övriga ändamål

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,

förslagsanslag 1000

Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, reservationsanslag | 117 686 000 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utrustning, reservationsanslag 33 900 000 Statens geotekniska institut. förslagsanslag . 1000 Bidrag till statens geotekniska institut, reservationsanslag . 11152 000

Viss internationell verksamhet, förslagsanslag 2815 000

165 555 000

Summa kr. 11567 072 000

VII. Finansdepartementet Prop. 1987/88: 100

A Finansdepartementet m. m.

I Finansdepartementet, förslagsanslag61 788 000
2 Finansråd/ekonomiska attachéer, förslagsanslag3.030 000
3 Utredningar m. m., reservationsänslag29.000 000
4 Extra utgifter, reservationsanslag1 200 000

95 018 000

Skatteförvaltningen och exekutionsväsendet

Riksskatteverket, förslagsanslag 608 200 000 ra Regional och lokal skatteförvaltning,

förslagsanslag2139 829 000
3 Kronofogdemyndigheterna, förslagsanslag610412 000
4 Stämpelomkostnader, förslagsanslag2556 000
5 Kostnader för årlig taxering m. m., förslagsanslag110 900 000
6 Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med|
skatteuppbörd m. m., förslagsanslag49 345 000

3521 242 000

Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor

1 Marknadsdomstolen, förslagsanslag2818 000
2 MNäringsfrihetsombudsmannen, förslagsanslag7672 000
3 ' Statens pris- och kartellnämnd. förslagsanslag40764 000
4' Konsumentverket, förslagsanslag55 654 000
5 Allmänna reklamationsnämnden, förslagsanslag9477 000

116 385 000

Vissa centrala myndigheter m. m. I Byggnadsstyrelsen, förslagsanslag 1000

2Investeringar m. m., reservationsunslag 800 000 000

3 Inredning och utrustning, reservationsanslag 25 000 000

Tullverket: 4 Förvaltningskostnader, förslagsanslag 793 483 000 5 Drift och underhåll av teknisk materiel m. m..

förslagsanslag17 757 000
6 Anskaffning av viss materiel. reservationsanslag4 800 000 816 040 000
7 Konjunkturinstitutet, förslagsanslag16 987 000
8 Statens förhandlingsnämnd, förslagsanslag4480 000
9 Bankinspektionen, reservationsanslag1.000
10 Försäkringsinspektionen, reservationsanslag1000
11 Statens arbetsgivarverk, förslagsanslag32 545 000

1695 055 000

Prop. 1987/88: 100

Bidrag och ersättningar till kommunerna Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m., förslagsanslag 14 511000 000 Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen, förslagsanslag 879 172 000 Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av "kommunala grundbeskattningen, förslagsanslag 450 000 000

15 840 172 000

Övriga ändamål

Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m. m., förslagsanslag 250000 [6] Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon, förslagsanslag 16 700 000 WW Bidrag till vissa investeringar, förslagsanslag 1000 Exportkreditbidrag, förslagsanslag 1000 VB Täckande av förluster till följd av vissa statliga garantier, förslagsanslag 1000 Kostnader för vissa nämnder, förslagsanslag 2163 000 NOA Sparfrämjande åtgärder, reservationsanslag 16 640 000 Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m., förslagsunslag

—2589000.000

2624 756 000

Summa kr. 23892 628 000

VIII: Utbildningsdepartementet Prop. 1987/88: 100

A — Utbildningsdepartementet m. m.

I Utbildningsdepartementet, förslagsanslag36 995 000
2 Utredningar m. m., reservationsanslag16613 000
3 Extra utgifter, reservationsunslag951 000
|54 559 000

B -Skolväsendet

Centrala och regionala myndigheter m.m. .

l Skolöverstyrelsen, förslagsanslag 133 611 000

2 Länsskolnämnderna, förslagsanslag | | 147 986 000 3 Stöd för utveckling av skolväsendet, reservationsanslag om 49 188 000 4 Statens institut för läromedel, : |

förslagsanslag | | | | 20225 000

5 Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet m. m.,

reservationsanslag 10292 000 6 Stöd för produktion av läromedel, reservationsanslag 4411 000

För skolväsendet gemensamma frågor

7 Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skol-

väsendet, reservationsunslag ' 30 755 000

8Fortbildning m. m., reservationsanslag - 66 656 000

9 Nationell utvärdering och prov,

reservationsanslåg 16495 000

10Kopiering av litterära och konstnärliga verk inom : skolområdet, förslugsanslag | 26 200 000

11 Särskilda insatser inom skolområdet | 311726 000

Det obligatoriska skolväsendet m.m. |

12 Bidrag till driften av grundskolor m. m., förslagsanslag 16 005 400 000

13Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m., | |

förslagsanslag 42249 000 14 - Sameskolor, förslagsanslag | 16 871 000

Specialskolan m. m.: | 5 Utbildningskostnader, förslagsanslag | 213 212 000 16 Utrustning m. m., reservationsanslag 7275000 220487 000 17 Bidrag till driften av särskolor m. m., "

förslagsanslag - 577 335 000

18 Kostnader för viss personal vid statliga realskolor,

förslagsanslag 1000

Gvmnasiala skolor m.m.

19 Bidrag till driften av gymnasieskolor, förslagsanslag 5247 573 000

20Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljnings- |

ansvar för ungdom under 18 år m. m., förslagsanslag | 266012 000

21Bidrag till driften av fristående skolor på gymnasial | nivå, förslagsanslag : 92 835 000

Prop. 1987/88: 100

Investeringsbidrag 2” Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m. m., reservationsanslag 12 984 000

23399 692 000

Vuxenutbildning Bidrag till kommunal utbildning för vuxna, förslagsanslag -1 101 807 000 Statens skolor för vuxna: tv Utbildningskostnader, förslagsanslag 20351 000

Undervisningsmaterial m. m., reservationsanslag 4855 000 25 206 000 - Bidrag till studieförbunden m. m., förslagsanslag 1041 366 000 valp Undervisning för invandrare i svenska språket m. m., förslagsanslag 282.094 000 Bidrag till driften av folkhögskolor m. m.,

förslagsanslag542 819 000
-— Bidrag till viss central kursverksamhet38 246 000
Bidrag till kontakttolkutbildning. förslagsanslag3 087 000

3034 625 000

D Högskola och forskning Centrala och regionala myndigheter för högskolan m.m. Universitets- och högskoleämbetet, förslagsanslag 102 488 000 Regionstyrelserna för högskolan, förslagsanslag 1000 Redovisningscentralerna vid universiteten, förslagsanslag 1.000

BW Datorcentralen för högre utbildning och forskning i

Stockholm, förslagsanslag 1000 An Lokalkostnader m. m' vid högskoleenheterna, förslagsanslag 1459 060 000 Vissa tandvårdskostnader, reservationsanslag 92.353 000

Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m., reservationsanslag 13 142000

Grundläggande högskoleutbildning oc Utbildning för tekniska yrken, reservationsanslag 927 503 000 Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken, reservationsanslag 377253 000 10 Utbildning för vårdyrken, reservationsanslag 430321 000 1 Utbildning för undervisningsyrken, reservationsanslag 812 865 000 1? Utbildning för kultur- och informationsyrken,

reservationsanslag 244051 000

Lokala och individuella linjer samt fristående kurser,

reservationsanslag | 486 320 000

Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m.,

reservationsanslag 200817 000

Prop. 1987/88: 100

Forskning och forskarutbildning inom högskolan m.m. Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete,

reservationsanslag23 571 000
Humanistiska fakulteterna, reservationsanslag254 568 000
Teologiska fakulteterna, reservationsanslag21316 000
Juridiska fakulteterna, reservationsanslag25 278 000

Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.,

reservationsanslag307 372 000
bh 2 Medicinska fakulteterna, reservationsanslag609 477 000
HR Odontologiska fakulteterna, reservationsanslagFarmaceutiska fakulteten, reservationsanslag67 337 000 23 304 000

MM wWhM—-— Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna,

reservationsanslag "587 762 000 ta Tekniska fakulteterna, reservationsanslag 582 846 000 HD UB Temaorienterad forskning, reservationsanslag

24940 000

AA Kungl. biblioteket, reservationsunslag

55917 000 Sh Pp +

Samordning m. m. inom biblioteksområdet,

reservationsanslag 9964 000 [Ne] [2 Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål,

reservationsanslag : 28 798 000

Övriga forskningsfrågor 29 Forskningsrådsnämnden, reservationsanslag 50 984 000 30 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

reservationsunslag "112618 000 31 Medicinska forskningsrådet, reservationsanslag 234 861 000 32 Naturvetenskapliga forskningsrådet,

reserväationsanslag322 123 000
33 Polarforskning, reservationsanslag11 764 000
34 Rymdforskning, reservationsanslag25470 000
35 Europeisk forskningssamverkan, förslagsanslag248081 000
36 Manne Siegbahn institutet för fysik, reservationsanslag15 356 000
37 Institutet för rymdfysik, reservationsunslag21673 000
38 Vissa bidrag till forskningsverksamhet. reservationsanslag15 765 000

39 Driftersättning enligt läkarutbildningsavtal m. m., förslags-

anslag

9797 821 000

Prop. 1987/88: 100

Studiestöd m. m. Centrala studiestödsnämnden m. m., ramanslag 91394 000 N Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av studiesocialt stöd, förslagsanslag 16705 000 Studiehjälp m. m., förslagsanslag 2024 745 000 BR Studiemedel m. m., förslagsanslag « 4517 900000 Vuxenstudiestöd m. m., reservationsanslag 1 109 500.000 anv Timersättning vid vissa vuxenutbildningar, förslagsanslag 138970 000 Kostnader för avskrivning och inlösen av vissa "studielån med statlig kreditgaranti, förslagsanslag 30.000 Bidrag till vissa studiesociala ändamål, förslagsanslag 97 578 000

7996 822 000

Kulturverksamhet m. m. Allmän kulturverksamhet m.m. Statens kulturråd, förslagsanslag 16 838 000 Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m., reservationsanslag 14 740 000 Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m. m. reservationsanslag 18 587 000 Bidrag till samisk kultur : 2631 000

Ersättningar och bidrag till konstnärer TA Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer 33 169 000 ES Bidrag till konstnärer, reservationsanslag 17 397 000 Inkomstgarantier för konstnärer, förslagsanslag "7275 000 SN [2 Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m., förslagsanslag 50677 000 Ersättning till rättighetshavare på musikområdet 3.000 000

Teater, dans och musik 10 Bidrag till Svenska riksteatern, reservätionsanslag 150961 000 1 Bidrag till Operan, reservationsanslag 163 511 000 2 Täckning av vissa kostnader vid Operan och Svenska rikskonserter. förslagsanslag 1000

13 Bidrag till Dramatiska teatern, reservationsanslag89 605 000
14 Bidrag till Svenska rikskonserter, reservationsanslag48701 000
15 Bidrag till regional musikverksamhet, förslagsanslag167 250 000

16 Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och

musikinstitutioner, förslagsanslag 262 270 000 Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper. reservationsunslag 37 675 000

I) Bidrag till Musikaliska akademien 2017 000 19 Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet.

reservationsanslag : 9329 000

" Beräknat belopp i FD

Prop. 1987/88: 100

Bibliotek

Bidrag till folkbibliotek, reservationsanslag 14.092 000

Bidrag till regional biblioteksverksamhet,

förslagsanslag 24233 000

Bild och form

Statens konstråd, förslagsanslag 3232 000

Förvärv av konst för statens byggnader m. m..,

reservationsanslag 26 520000

Bidrag till Akademien för de fria konsterna 1330 000

Vissa bidrag till bild och form, reservationsanslag 8783 000

Arkiv

Riksarkivet och landsarkiven, förslagsanslag 87335 000

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv,

förslagsuanslag 17 602 000 28 Svenskt biografiskt lexikon, förslagsanslag 2455 000

29Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och

materiel m. m., reservationsanslag 3814 000 30 Bidrag till vissa arkiv 3.022 000

Kulturminnesvård 31 Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader,

xo

förslagsanslag 51 120000

+ 32 Kulturminnesvård, reservationsanslag 25958 000

33 Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet,

förslagsanslag 1000

Museer och utställningar 34 Statens historiska museer, förslagsanslag 40401 000 35 Statens konstmuseer, förslagsanslag 531:242 000 36 Utställningar av svensk konst i utlandet,

reservationsanslag 1171 000 37 Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska '

museet. förslagsanslag 15932 000

Naturhistoriska riksmuseet, förslagsanslag 43 682 000

Statens sjöhistoriska muscum: Förvaltningskostnader,

förslagsanslag 17 907 000

Statens sjöhistoriska museum: Underhållskostnader m. m., reservationsanslag | | 1000

41 Etnografiska museet, förslagsanslag14 825 000
42 Arkitekturmuseet, förslagsanslag2.582 000
43 Statens musiksamlingar, förslagsanslag14 595 000

44 Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar

och samlingar m. m.., reservationsanslag13 442 000
45 Bidrag till Nordiska museet, förslagsanslag42714 000
46 Bidrag till Sveriges Tekniska museum, förslagsanslag10 908 000
47 Bidrag till Skansen, förslagsanslag12538 000
> Beräknat belopp33

3 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100

Prop . 1987/88: 100

48 Bidrag till vissa museer16371 000
49 Bidrag till regionala museer, förslagsanslag40832 000
50 Riksutställningar, reservationsanslag22125 000
51 Inköp av vissa kulturföremål, förslagsanslag100 000

Forskning Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kultur-

området, reservationsanslag 4 666 000

1731 165 000

G Massmedier m. m. Film m.m.

Statens biografbyrå, förslagsanslag4537 000
Filmstöd, reservationsanslag44 870 000
AN Stöd till fonogram och musikalier, reservationsanslag8084 000

Arkivet för ljud och bild: BR

Förvaltningskostnader, förslagsanslag | 9974 000

nn Insamlingsverksamhet m. m., reservationsanslag . 408 000 10382 000

Dagspress och tidskrifter

Presstödsnämnden, förslugsanslag2594 000
Stöd till dagspressen, förslagsanslag459 950 000
Lån till dagspressen, reservationsanslag87 500 000
Stöd till kulturtidskrifter, reservationsuanslag18670 000
OVoO2A Stöd till radio- och kassettidningar, reservationsunslag+ 12 903 000

— Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation,

reservationsanslag 5708 000

Litteratur 12 Litteraturstöd, reservaätionsanslag 31 486 000 13 Kreditgarantier till bokförlag. förslagsanslag 1 000 14 Stöd till bokhandel, reservationsanslag 2705 000 IS Distributionsstöd till fackbokhandel m. m.,

förslagsanslag2792 000
16 Lån för investeringar i bokhandel m. m., reservationsanslagTalboks- och punktskriftsbiblioteket:|2250 000
17 Förvaltningskostnader, förslagsanslag16 028 000
18 Produktionskostnader, reservationsanslag33 936 000 49 964 000
19 -Bidrag till Svenska språknämnden, förslagsanslag1772 000
" Beräknat belopp34

Prop. 1987/88: 100

Radio och television Sveriges Radio m. m. Kabelnämnden: 20 Förvaltningskostnader, förslagsanslag 2491 000 21 Stöd till lokal programverksamhet,

reservationsanslag 1000 000 3491 000 22 Närradionämnden, förslagsanslag 2599 000 23 Sändningar av finländska televisionsprogram, reservationsanslag | 1400 000

753 658 000

Internationellt-kulturellt samarbete Kulturellt utbyte med utlandet Kulturellt utbyte med utlandet, reservationsanslag 8873 000 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m., förslagsanslag 16015 000 Bidrag till internationella kongresser m. m. i Sverige, reservationsanslag 871 000 Bidrag till svenska institut i utlandet 3552 000 Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m., reservationsanslag 7272 000

36 583 000

I Lokalförsörjning m. m. 1 Utrustningsnämnden för universitet och högskolor, förslagsanslag 10436 000 2 Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m., reservationsanslag 385 000 000

395 436 000

Summa kr. 47200 361000

Prop. 1987/88: 100

IX. Jordbruksdepartementet

ÅA Jordbruksdepartementet m. m.

Jordbruksdepartementet, förslagsanslag19.557 000
Lantbruksråd, förslagsanslag4512 000
Utredningar m..m., reservationsanslag2800 000
B'Ör Extra utgilter, reservationsanslag700 000

27 569 000

Jordbrukets rationalisering m. m.

Lantbruksstyrelsen, ramanslag 62 102 000

Lantbruksnämnderna, rumanslag 236 665 000

Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m., förslagsanslag 40000 .000

Markförvärv för jordbrukets rationalisering, reservationsanslag 1000

Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti, . förslagsanslag 20000.000

Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m., förslagsanslag 7900000

Stöd till innehavare av fjällägenheter m. m.,

reservationsanslag 1700.000

Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige, reservationsanslag 80000 000

Främjande av rennäringen, reservationsanslag 25 369 000

Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall, förslagsanslag 1000

473738 000

Jordbruksprisreglering Statens jordbruksnämnd, förslagsanslag 28.097 000 Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden, förslagsanslag 2681 000

ÖM-- Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område,

förslagsanslag 2191 671 000 Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring, reservationsanslag 8300 000 'n Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m. m., förslagsanslag 143 669 000 Prisstöd till jordbruket i norra Sverige, förslugsunslag 525 000 000 NO Bidrag till permanent skördeskadeskydd 1000

Administration av permanent skördeskadeskydd m. m., förslagsanslag 800 000

2900 219 000

Prop. 1987/88: 100

Skogsbruk Skogsstyrelsen, förslagsanslag 34 101 000 — Skogsvårdsstyrelserna, förslagsanslag 1000 Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter, förslagsanslag | 180 693 000 BV Frö- och plantverksamhet, förslagsanslag 1000 Investeringar, reservationsanslag 33 815 000 214 509 000 OM Bidrag till skogsvård m. m., förslagsanslag 270 000 000 OO Stöd till byggande av skogsvägar, förslugsanslag 50 000 000 Ro Främjande av skogsvård m. m,, reservationsanslag 12 900 000 we Bidrag till trygghetsförsäkring I för skogsbrukare, :reservationsun slag | 20 000 000 601 511 000

E Fiske

Fiskeristyrelsen, förslagsanslag39 147 000
Fiskenämnderna. förslagsanslag9583 000
Främjande av fiskerinäringen, reservationsanslag2263 000
Blöt Bidrag till fiskehamnar m. m., förslagsanslag4424 000
fn Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen, förslagsanslag.1000

Da Bidrag till fiskets rationalisering m. m.,

förslagsanslag 2000 000 Lån till fiskerinäringen, reservationsanslag 50 000 000

Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till

fiske, förslagsanslag 1.000

Prisreglerande åtgärder på fiskets område,

. förslagsanslag 1000

Frsättning för intrång i enskild fiskerätt m. m., Jörslagsanslag 3 000 000

Bidrag till fiskevård m. m., reservationsanslag 5119 000

122 539 000

Livsmedelskontroll m. m. Statens livsmedelsverk, förslagsanslag 67 030 000 "Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m. m., förslagsanslag 1000 Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet. förslagsanslag 1000 Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt,

reservutionsanslag 52 948 000

'n Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag 1.000 DID Bidrag till statens utsädeskontroll, reservationsanslag 2197 000

Prop. 1987/88: 100

Bekämpande av växtsjukdomar och smittsamma husdjurssjukdomar, förslagsanslag 7250 000 Lantbrukskemisk laboratorieverksamhet, reservationsänslag 6026 000 Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag 1000 10 Bidrag till statens maskinprovningar, reservationsanslag 5718 000 1 Statens växtsortnämnd, förslagsanslag 339 000 PD CA Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag "1000 13 Bidrag till djurens hälso- och sjukvård, reservationsanslag 6 193 000 14 Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård, förslagsanslag 2000 000 Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder, reservationsanslag + 2736 000

152 442 000

Utbildning och forskning Sveriges lantbruksuniversitet, reservationsanslag 482 817 000 LAN Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lantbruksuniversitet, förslagsanslag 236967 000 Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m., reservationsanslag 15400 000 B " Skogs- och jordbrukets forskningsråd, reservationsanslag

119727 000 Stöd till kollektiv forskning, reservationsanslag 25 500 000 Bidrag till växtförädling, reservationsanslag 23 000 000 NOAM Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien, förslagsanslag 659 000

904 070 000

H Ungdomsfrågor m. m. Statens ungdomsråd, förslagsanslag 4132 000 bo Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m. m., reservationsanslag 62 196 000 [ve Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verk-

samhet, förslagsanslag101 600 000
Stöd till internationellt ungdomsarbete, reservationsanslag1 200 000
Lotterinämnden, förslagsanslag1411 000

170 539 000

ldrott, rekreation och turism

-— Stöd till idrotten, reservationsanslag 256 034 000

Stöd till turism och rekreation, reservationsanslag : 108 542 000 364 576 000

+ Beräknat belopp 38

Prop. 1987/88: 100

Diverse Bidrag till vissa internationella organisationer m. m., förslagsanslag 27 500 000 [NA Ersättningar för viltskador m. m., förslagsanslag 12 320 000

39 820 000

Summa kr. : 5757 023 000

Prop. 1987/88: 100

X. Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet m. m.

Arbetsmarknadsdepartementet, förslagsanslag 31650 000

Utredningar m. m., reservationsanslag 19 558 000 VII Extra utgifter, reservationsanslag

400 000

Internationellt samarbete, förslagsanslag15 522 000
Ab Arbetsmarknadsråd, förslagsanslag4801 000
ON Särskilda jämställdhetsåtgärder, reservationsanslag9000 000
bn Jämställdhetsombudsmannen m. m., förslagsanslag3 020 000

83951 000

Arbetsmarknad m. m, Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader,

ramanslag 1900 614 000

Arbetsmarknadsservice, förslagsanslag 130 066 000 Rb

Arbetsmarknadsutbildning, reservationsanslag 2.644 398 000 RB Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildnings-

bidrag, förslagsanslag3632 824 000
Sysselsättningsskapande åtgärder, reservationsanslag2410 500 000
Statsbidrag för ungdomslag, förslagsanslag1 004 000 000

Nan Statsbidrag till inskolningsplatser,

reservationsanslag 250 000 000 Statsbidrag till frivilliga försvarsorganisationer,

förslagsanslag 13 760 000

Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning, reservationsanslag | 10.000 000 Tillfälligt sysselsättningsbidrag för textil- och

konfektionsindustrierna, förslagsanslag 71 000 000 11 Utvecklingsinsatser i östra Norrbotten, reservationsanslag 37 500 000 12 Åtgärder för deltidsarbetslösa, reservationsanslag 60 000 000 AMU-gruppen:

13 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag1 000
14 Bidrag till vissa driftutgifter, reservationsanslag21 300 000
15 Investeringar, reservationsanslag15 000 000 36 301 000
16 Arbetsdomstolen. förslagsanslag6939 000
17 Statens förlikningsmannaexpedition, förslagsanslag1493 000

18 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar,

förslagsanslag 48 000

Bidrag till vissa affärsverksinvesteringar.

förslagsanslag 1000

12 209 444 000

> Beräknat belopp 40

Prop. 1987/88: 100

Arbetslivsfrågor Arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen, förslagsanslag 277 120 000 Institutet för arbetsmiljöforskning, förslagsanslag 67 143 000 Institutet för arbetsmiljöforskning: Anskaffning av - vetenskaplig apparatur, reservationsanslag 3455 000 Yrkesinriktad rehabilitering, reservationsanslag 607 083 000 Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning, förslagsanslag 3623 748 000 Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare, reservationsanslag 363 000 000 Bidrag till stiftelsen Samhall. förslagsanslag 3433 000 000

8374 549 000

Invandring m. m.

Statens invandrarverk, förslagsanslag109913 000
Informationsverksamhet, reservationsanslag+ 11115 000
Åtgärder för invandrare, 'reservationsanslag13073 000
Översättningsservice, förslagsanslag200 000

Överföring och mottagning av flyktingar m. m.,

förslagsanslag 1211 200000 Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar

m. m., förslagsanslag 1 835 500 000 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

m. m., förslagsanslag 2081 000

3183 082 000

Summa kr. 23851 026 000

> Beräknat belopp 41

4 Riksdagen 198788. I saml. Nr 100

Prop. 1987/88: 100

XI. Bostadsdepartementet

ÅA Bostadsdepartementet m. m.

Bostadsdepartementet, förslagsanslag24 197 000
Utredningar m. m., reservationsanslag7500 000
Extra utgifter, reservationsanslag500 000

Br Bidrag till vissa internationella organisationer

m.m., reservationsanslag 1227 000

33 424 000

Bostadsförsörjning m. m.

Bostadsförsörjning

Bostadsstyrelsen, förslagsanslag + 64 102 000 by Länsbostadsnämnderna, förslagsanslag 61 834 000

iv Vissa lån till bostadsbyggande, förslagsanslag 90 000 000

Räntebidrag m. m., förslagsanslag 15 800 000 000 UR Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda

lägenheter m. m., förslagsanslag 20.000 000

ac Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus

m. m., förslagsanslag 190 000 000

1 Bostadsbidrag m. m., förslagsanslag 1450 000 000

00 Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m., förslagsanslag253 000 000
Ne Bidrag till förbättring av boendemiljön, förslagsanslag3 500 000
10 Bidrag till allmänna samlingslokaler m. m., förslagsanslag70 000 000
11 Lån till allmänna samlingslokaler, förslagsanslag10.000 000
Byggnadsforskning, reservätionsanslagt£70 000 000
13 Lån till experimentbyggande, reservationsanslag1000 000
14 Statens institut för byggnadsforskning, förslagsanslag1.000

15Bidrag till statens institut för byggnadsforskning, reservationsanslag 39 690 000

Statens institut för byggnadsforskning: Utrustning,

reservationsanslag 1000 000

Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostads-

beståndet m. m., resérvationsanslag 1000

18Information och utbildning m. m., reservationsanslag 20 500 000

19 Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador,

förslagsanslag

— 6000000

18 310 628 000

Planväsendet

Statens planverk, förslagsanslag + 38 460 000

38 460 000

> Beräknat belopp

Prop. 1987/88: 100

Lantmäteriet

Lantmäteriet, förslagsanslag1 000
:Plangenomförande, ramanslag60 139 000
Landskapsinformation, rumunslag176 554 000
BÖOM= Försvarsberedskap, raumanslag3 586 000
AA Utrustning m. m., reservationsanslag8075 000

248 355 000

Fastighetsdataverksamheten

Centralnämnden för fastighetsdata, förslagsanslag 64 993 000 LD Utrustning m. m.. reservationsanslag 1300 000

66 293 000

Summa kr. 18697 160 000

Prop. 1987/88: 100

XII. Industridepartementet

A Industridepartementet m. m.

Industridepartementet, förslagsanslag31485 000
Industriråd/industriattaché, förslagsanslag840 000
WIV— Utredningar m. m., reservationsanslag17 900 000
Extra utgifter, reservationsanslag500 000

"AR Bidrag till FN:s organ för industriell utveckling, förslagsanslag 5750 000

56 475 000

Industri m. m. Statens industriverk: — Förvaltningskostnader, förslagsanslag 57 410 000

Utredningsverksamhet, reservationsunslag 5000 000 62410 000

Sprängämnesinspektionen, förslagsanslag 1000 BW Åtgärder för att främja industridesign,

reservattonsanslag 5000 000

Nn Främjande av hemslöjden. förslagsanslag 7.000 000 Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit, förslagsanslag 140 000 000 Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende

export av fartyg m. m., förslagsanslag 70 000 000

[oi Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder. förslagsanslag 110 000 000 Kostnader [ör viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB, förslagsanslag 1000 000

10Industripolitiska åtgärder för tekoindustrin, reservationsanslag 70 000 000

11 Branschfrämjande åtgärder, reservätionsanslag 17 000 000 12 Småföretagsutveckling, reservätionsanslag 169 000 000 13 Täckande av förluster vid viss garantigivning. m. m., förslagsanslag 25 000 000 Åtgärder för havsindustriell kompetensutveckling. reservationsanslag 6 700 000

683 111 000

e Regional utveckling

Visst regionalpolitiskt stöd, förslugsanslag1000 000
Se Lokaliseringsbidrag m. m., reservationsanslag362 000 000
Lokaliseringslån, reservationsanslag200.000 000

NR

Regionala utvecklingsinsatser m. m., reservationsanslag 688 000 000 E Fäckande av förluster på grund av kreditgarantier

tull företag i glesbygder m. m., förslagsanslag 1.000 Ersättning för nedsättning av socialavgifter. förslagsanslag 350 000 000 Sysselsättningsstöd, förslagsanslag 159 000 000 Expertgruppen för forskning om regionalt utveckling, reservationsanslag 4 300 000

Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för

Västnorden, förslagsanslag 2000 000

1766 301 000

Prop. 1987/88: 100

D Mineralförsörjning m. m. Sveriges geologiska undersökning:

Geologisk kartering m. m., reservationsanslag 75 200 000 bj Utrustning, reservationsanslag 2500 000 77 700 000 jä Bergsstaten, förslagsanslag 3710 000 Statens gruvegendom: B Prospektering m. m., reservationsanslag 45 580 000 AA Egendomsförvaltning m. m., förslagsanslag

6 278 000 51858 000

> Delegationen för samordning av havsresurs-

verksamheten, reservationsanslag 2660 000

135 928 000

Statsägda företag m. m.

Kostnader för kronoworp, förslagsanslag 14 100 000

ba Ränta på statens skuld till Norrbottens Järnverk AB, Jförslagsanslag 1000

' Räntestöd m. m. till varvsindustrin, förslagsanslag 210000 000 Förlusttäckning till följd av statliga garantier till svensk varvsindustri och beställare av fartyg, förslagsanslag 30 000 000 Ränta och amortering på statens skuld till

SSAB Svenskt Stål AB, förslagsanslag

286 027 000

Teknisk utveckling m. m. Styrelsen för teknisk utveckling:

Teknisk forskning och utveckling, reservationsanslag 778 700 000

Förvaltningskostnader, förslagsanslag 80.000 000 858 700 000 PRV Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga

attachéverksamhet, reservationsanslag26400 000
Europeiskt rymdsamarbete m. m., förslagsanslag246 900 000
Bidrag till Tele-X-projektet, förslagsanslag1000
Nationell rymdverksamhet, reservationsanslag36 500 000

NOUR Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete,

reservationsanslag 1 000 000

Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet,

förslagsanslag Bidrag till statens provningsanstalt, reservationsanslag1000 35 605 000
10 Statens provningsanstalt: Utrustning, reservationsanslag9500 000
1 Statens mät- och provråd. reservationsanslag3 700 000

A5

Prop. 1987/88: 100

Bidrag till vissa internationella organisationer,

förslagsanslag 2350 000 13 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien 5950 000 14 Bidrag till Standardiseringskommissionen 15 800 000

Patent- och registreringsverket: 15 Immaterialrätt m. m., förslagsanslag 4000 16. Bolagsärenden, förslagsanslag 2 000 6 000 17 Patentbesvärsrätten, förslagsanslag 6760 000 18 Industriell utveckling m. m. inom informations-

teknologiområdet, reservationsanslag 30000 000

1279 173 000

Summa kr. 4207 015 000

Prop. 1987/88: 100

XIII. Civildepartementet

ÅA Civildepartementet m. m. Civildepartementet, förslagsanslag 30881 000 Sn Utredningar m. m., reservationsanslag 10 600 000 (SS Extra utgifter, reservationsanslag 511 000 a Regeringskansliets förvaltningskontor, förslagsanslag 218235 000 260227 000

Statlig rationalisering och revision, statistik m. m. Statskontoret, ramanslag + 70282 000 to Anskaffning av ADB-utrustning, reservationsanslag = 372 500.000 :Riksrevisionsverket, ramanslag 122 386 000 Bl Kammarkollegiet, förslagsanslag 14 568 000 Aa Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet, förslagsanslag 1000 000 Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser, ramanslag 323 773 000 —-—A Uppdragsverksamhet, förslagsanslag 1000 323 774 000 Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering "720 000 DO Statens person- och adressregisternämnd, förslagsanslag 580 000 905 810 000

Statlig personalpolitik m. m. Statens löne- och pensionsverk, ruamanslag 42 535 000 [RS Statlig personaladministrativ informationsbehandling, förslagsanslag 1000 u Statens arbetsmarknadsnämnd, förslagsanslag 21167 000 Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering, förslagsanslag 28 000 000 tn Vissa trygghetsåtgärder för lärare, reservationsanslag 4000 000 Statens institut för personalutveckling: Bidrag till myndighetsuppgifter 7312 000 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag 1000 7313 000 AN Bidrag till vissa utvecklingsåtgärder, förslagsanslag 15 000 000 Statens arbetsmiljönämnd, förslagsanslag 1254 000

10 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag210 000
11 Bidrag till stiftelsen Statshälsan, förslagsanslag289-000 000
12 Viss förslagsverksamhet m. m., förslagsanslag1.000
13 "Vissa skadeersättningar m. m., förslagsanslag100 000

14 Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån,

förslagsanslag 30 000

Bidrag till förnyelsefonder på det statligt

reglerade området, reservationsanslag 50 000 000 16 Externa arbetstagarkonsulter, förslagsanslag 6791 000 17 Administration av statens personskadeförsäkring, m. m.,

förslagsanslag 6 000 000

471 402 000

+ Beräknat belopp 47

Prop. 1987/88: 100

Länsstyrelserna m. m. Länsstyrelserna m. m., förslagsanslag 1175 021 000

1175 021 000

Kyrkliga ändamål

Domtkapitlen och stiftshämnderna m. m., förslagsanslag15 456 000
MNM-- Vissa ersättningar till kyrkofonden27700 000
Bidrag till ekumenisk verksamhet779 000
Bidrag till trossamfund, reservationsanslag53 380 000

AB Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor, reservationsanslag 1695 000

99 010 000

Övriga ändamål Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet, förslagsanslag 2912 000

2912 000

Summa kr. — 2914382 000

Prop. 1987/88: 100

XIV. Miljö- och energidepartementet

A Miljö- och energidepartementet m. m.

Miljö- och energidepartementet,

förslagsanslag21443 000
[Ne Utredningar m. m., reservationsanslag7800 000
Extra utgifter, reservationsanslag500 000

. 29743 000

Miljö - Statens naturvårdsverk, förslagsanslag 111 686 000

Miljövårdsinformation, reservationsanslag 6 605 000 bh Övervakning av miljöförändringar, m. m.,

reservationsanslag 43 200 000 BR Miljövårdsforskning, reservationsanslag 90 447 000

Åtgärder mot försurningen, reservationsanslag > 163 000 000 On Särskilda projekt på miljövårdens område,

reservationsanslag20 500 000
-- Mark för naturvård, reservationsanslag> 40000 000
00 Vård av naturreservat m. m., reservationsanslag+ 47 300 000
: Vård av hotade arter m. m., reservationsanslag+ 2000 000
— ON Restaurering av Hornborgasjön, reservationsanslag3 800 000

-— — Statens strålskyddsinstitut:Uppdragsverksamhet,

förslagsanslag Bidrag till statens strålskyddsinstitut, reservationsanslag23 140 0001000
13 Kemikalieinspektionen, förslagsanslag1000
14 Koncessionsnämnden för miljöskydd, förslagsanslag10707 000
15 Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond, förslagsanslag17 000 000
16 Visst internationellt miljösamarbete, förslagsanslag5350 000

17 Inredning och utrustning av lokaler vid vissa myndigheter,

reservationsanslag 18 500 000

603 237 000

+ Beräknat belopp 49

Prop. 1987/88: 100

Energi

Statens energiverk:

Förvaltningskostnader, ramanslag 35 350 000 : Utredningar m. m. och information, reservationsanslag 13 639 000 48989 000 Statens elektriska inspektion, ramanslag 10 522 000 BON Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet, förslagsanslag 1000 Ersättning för försenad idrifttagning av kärnreaktorer, förslagsanslag : 1000 Energiforskning, reservationsanslag . | 293 588 000

NO Visst internationellt energisamarbetce, förslagsanslag | 16 669 000 Statens kärnkraftinspektion:

Förvaltningskostnader, reservationsanslag|1000
Kärnsäkerhetsforskning, reservätionsanslag :10002000
Statens kärnbränslenämnd, reservationsanslag-1000

Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m.,

' reservationsanslag > 3 574 600 000 Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB, | reservationsanslag : + 52 600 000 Avveckling av forskningsreaktorer, m. m., | : reservationsanslag + 26 100 000 Anläggningar för radioaktivt avfall i Studsvik.

m. m., reservationsanslag | : > 15 000 000

IS Verksamheten i Ranstad, reservationsanslag | += 5875 000

16Drift av beredskapslager, förslagsanslag S 443 508 000

17Beredskapslagring och industriella åtgärder, | . | reservationsanslag ee 6 200 000

18Särskilda kostnader för lagring av olja, motor- -

bensin, m. m., förslagsanslag | : 1000 Åtgärder inom delfunktionen Elkraft, | reservationsanslag : 19 600 000 Främjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag . 2 500 000

| : 4515 757 000

Summa kr. 5148 737000

> Beräknat belopp 50

XV. Riksdagen och dess myndigheter Prop. 1987/88: 100

A Riksdagen I Ersättningar till riksdagens ledamöter m. m., : förslagsanslag 184714 000 2 Riksdagsutskottens resor utom Sverige, förslagsanslag 1200 000

3 Bidrag till studieresor, reservationsanslag500 000
4 Bidrag till IPU, RIFO m. m., förslugsanslageo 1060 000
5 Bidrag till partigrupper, förslagsanslag14 745 000
"6 Förvaltningskostnader, förslagsanslag: 183 150 000

7 Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reservationsanslag | 250 000 385 619 000

B Riksdagens myndigheter Riksgäldskontoret: | 1 Förvaltningskostnader, förslagsunslag 49786 000 2 Vissa kostnader vid emission av statslån m. m.,

förslagsanslag . 61 600-000 111 386 000

3 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen, | förslagsanslag 19.333 000 4 Riksdagens revisorer och deras kansli, förslagsanslag . 8737 000 5 Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Förvaltningskostnader, förslagsanslag 6412 000 6 Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet. förslagsanslag . 9429 000 15 841 000 155 297 000 Summa kr. 540 916 000

Prop. [987/88: 100

XVI. Räntor på statsskulden, m. m.

I Räntor på statsskulden, m. m., förslagsunslag +54 000 000 000

+ Beräknat belopp

XVII. Oförutsedda utgifter Prop. 1987/88: 100

1 Oförutsedda utgifter, förslagsanslag 1000 000

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 junuari 1988 Prop. 1987/88: 100

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson. S. Andersson, Bodström. Göransson, Gradin, Dahl. R. Carlsson, Holmberg. Hellström, Johansson, Hulterström. Lindqvist. G. Andersson, Lönnqvist, Thalén

Föredragande: statsråden Feldt, Sigurdsen. Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson. S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström, Cindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén

Proposition med förslag till statsbudget för

budgetåret 1988/89

Statsråden föredrar inriktningen av den ekonomiska politiken under nästa

budgetår samt de frågor om statens inkomster och utgifter m.m. som skall

ingå i regeringens förslag till statsbudget för budgetåret 1988/89. Anförandena och i förekömmande fall översikter över förslagen redovisas i under-

protokollen för resp. departement.

Statsrådet Feidt anför: Med beaktande av de föredragna förslagen har ett förslag till statsbudget för nästa budgetår med därtill hörande specifikationer av inkomster och utgifter upprättats.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att beräkna inkomster och besluta om utgifter för staten i enlighet

med det upprättade förslaget till statsbudget för budgetåret 1988/89.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört

för de åtgärder och de ändamål som föredragandena har hemställt om. Regeringen beslutar vidare att de anföranden som redovisas i underprotokollen jämte översikter över förslagen skall bifogas propositionen enligt

följande:

Finansplanen | Bilaga I

Gemensamma frågor | Bilaga 2

Kungl. hov- och slottsstaterna | (första huvudtiteln) | Bilaga 3 Justitiedepartementet tandra huvudtiteln) Bilaga 4 Utrikesdepartementet

(tredje huvudtiteln) Bilaga 5 Försvarsdepartementet (färde huvudtiteln) Bilaga 6

Socialdepartementet Prop. 1987/88: 100 (femte huvudtititeln) Bilaga 7 Kommunikationsdepartementet (sjätte huvudtiteln) Bilaga 8 Finansdepartementet

(sjunde huvudtiteln) Bilaga 9

Utbildningsdepartementet

(åttonde huvudtiteln) Bilaga 10

Jordbruksdepartementet (nionde huvudtiteln) Bilaga 11 Arbetsmarknadsdepartementet (tionde huvudtiteln) Bilaga 12

Bostadsdepartementet (elfte huvudtiteln) Bilaga 13

Industridepartementet (tolfte huvudtiteln) Bilaga 14

Civildepartementet '

(trettonde huvudtiteln) Bilaga 15 Miljö- och energidepartementet

(fjortonde huvudtiteln) Bilaga 16

Riksdagen och dess myndigheter (femtonde huvudtiteln) Bilaga 17

Räntor på statsskulden

(sextonde huvudtiteln) Bilaga 18 Oförutsedda utgifter (sjuttonde huvudtiteln) Bilaga 19 Beredskapsbudget för

totalförsvaret Bilaga 20

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983 '

Bilaga 1 till budgetpropositionen -1988 ÖN ICY

[a] D

Prop. . 1987/88: 100

Finansplanen Bil. 1

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 januari 1988

Föredragande: statsrådet Feldt

Anmälan till budgetpropositionen 1988 såvitt avser finansplanen

Finansplan

I Inledning

Sveriges ekonomi står i väsentliga avseenden stark och väl rustad inför framtiden. Genom ett hårt och målmedvetet arbete har de stora obalanserna minskats. Budgetunderskottet har pressats ned till drygt I procent av

BNP. Den yttre balansen har också förbättrats. Arbetslösheten är låg och

inflationen har halverats. Vi har haft en period med stark förnyelse och utbyggnad av vår industri, som i dag på nytt har stor internationell slagkraft.

Men vårt lands ekonomi, sysselsättning och välfärd står nu inför nya hot.

Ett är det försämrade internationella ckonomiska klimatet. Redan i år

väntas en viss uppbromsning av tillväxt och handel. Risken är stor för att denna utveckling blir mer accentuerad under nästa och kommande år. I sämsta fall kan den slå över i en ny kris för världsekonomin. För Sveriges

del innebär det under alla förhållanden skärpt konkurrens och kärvare marknadsutsikter.

Det enda effektiva sättet alt möta detta hot är att alla aktörer i ekonomin vinnlägger sig om att bevara och helst förstärka näringslivets konkurrens-

kraft och att än mer satsa på förnyelse och utveckling av vårt lands ekonomiska resurser. Vi måste således öka produktiviteten, spara och

investera mer och dämpa kostnadsstegringen.

Det andra hotet är delvis en följd av den ekonomiska politikens fram-

I Riksdagen 1987/88.1 saml. Nr 100. Bilaga I

gångar. Sverige närmar sig nu full sysselsättning i åtskilliga näringsgrenar Prop. 1987/88: 100 och regioner. På vissa håll är de ekonomiska resurserna :redan hårt an- Bil. 1 strängda av en snabb efterfrågeökning. Ett resultat av denna utveckling är ett hårdare tryck uppåt på kostnader och priser.

En avgörande roll för inflationen spelas av lönekostnadernas utveckling. Det faktum att Sverige de senaste åren haft en påtagligt snabbare inflation . än Övriga industriländer i genomsnitt beror till största delen på att våra lönekostnader ökat 50 procent mer än omvärldens.

Alt i en värld med avtagande tillväxt och ökande arbetslöshet upprätt-

hålla full sysselsättning och samtidigt tillåta en betydligt högre inflation än

omvärlden låter sig inte göras. I regeringens ekonomiska politik är full sysselsättning det övergripande målet. Därför måste kostnads- och prisut-

vecklingen anpassas till detta mål. Det betyder att inflationen måste pres- N

sas tillbaka. |

De bedömningar jag gör i denna finansplan av den ekonomiska utvecklingen i Sverige under 1988 och 1989 innebär att svensk ekonomi kommer att kunna fortsätta att växa i förhållandevis god takt, med förbättrad sysselsättning och stigande realinkomster. under förutsättning att lönekostnadernas stegring påtagligt kan minskas jämfört med tidigare år. Men om lönekostnaderna skulle fortsätta att växa lika snabbt som tidigare. kommer både tillväxt och sysselsättning successivt att försämras, samtidigt som Sverige på nytt får oroande stora underskott gentemot utlandet.

Den nyss inledda avtalsrörelsen avgör vilket av alternativen som kom" ' mer att inträffa. All tänkbar ansträngning borde därför göras av arbetsmarknadens parter för att åter uppnå det som faktiskt var möjligt under en lång period fram till mitten av 1970-talet, nämligen att förena full sysselsättning och låg inflation. Sveriges löntagare har som kollektiv intet att vinna men mycket att förlora på stora nominella lönestegringar. Regeringen har för sin del sökt. skapa de bästa möjliga förutsättningarna för en nedväxling av lönestegringstakten, bl.a. genom sin skattepolitik och genom att entydigt ange den ekonomiska ramen för ökade löneutgifter i den statliga sektorn.

Det tredje hotet mot Sveriges ekonomiska styrka uppstår om vi tar de uppnådda framgångarna i stabiliseringspolitiken — framför allt det. numera tämligen ringa budgetunderskottet — till intäkt för att levnadsstandarden för det svenska folket skulle kunna höjas utan motsvarande prestationer i

form av ökad produktion eller att staten skulle kunna sänka skatter och öka utgifter utan att ha skapat ekonomiskt utrymme för sådana åtgärder. I själva verket är det en källa till oro att konsumtionen både 1986 och 1987

ökat avsevärt mer än produktionen, liksom att vår utrikes balans på nytt visar ett växande underskott.

Till särskilt stor skada för landet. både från ekonomisk och politisk

synpunkt, vore om regering och riksdag skulle falla för frestelsen att fatta reformbeslut utan ckonomisk täckning. Det skulle hos många, både inom och utom landet, väcka farhågor för att svensk ckonomi på nytt skulle dras in i den onda cirkel av växande underskott, ökad inflation och försvagad yttre balans som kännetecknade åren 1976-1982. En kortsynt och ansvarslös löftespolitik torde vara en effektiv metod att rubba tilltron till [0

Sveriges förmåga att fullfölja sin internationellt sett nästan unika utveck- Prop. 1987/88: 100

ling med god tillväxt, hög sysselsättning och ekonomisk stabilitet. Den Bil. I stramhet och den beslutsamhet att skalfa fram resurserna innan de an- "vänds som kännetecknat finanspolitiken sedan 1982 måste därför fortsätta. även i ett förbättrat budgetläge. | | |

2Den ekonomisk-politiska strategin ra 1 Den tredje vägens politik

De viktigaste målen för den ekonomiska politiken är arbete åt alla, en rättvis fördelning och en god ekonomisk tillväxt.

För att göra detta möjligt är en låg inflation nödvändig, dels för att värna konkurrenskraften, dels för att få till stånd en rättvis fördelning. En stark konkurrenskraft förutsätter en hög investeringsnivå, som förnyar närings-

livet. För detta krävs att lönsamheten på investeringar i produktivt kapital

är högre än lönsamheten i finansiella placeringar. För att åstadkomma det sparande som investeringarna kräver, samt för att göra de önskvärda avkastningsrelationerna möjliga, krävs starka statsfinanser och ett positivt offentligt sparande. Samtidigt krävs en förstärkning av hushållens sparan-

de. | oe

För en långsiktigt god ekonomisk utveckling, med tillväxt och full sysselsättning. måste dessa uppgifter lösas parallellt. Detta har också varit syftet med den tredje vägens politik. Den har inneburit en medveten satsning på att Sverige skall arbeta och spara sig ur krisen. Devalveringen 1982 förbättrade konkurrenskraften och höjde lönsamheten i näringslivet.

En stramare budgetpolitik, söm inneburit en betydande återhållsamhet med utgifter på viktiga områden, har tillsammans med en omläggning av penningpolitiken minskat det inflationstryck som kom från budgetunder-

skottet och dess finansiering. Näringspolitiken har sedan 1982 varit inriktad på att stimulera förnyelse och utveckling i industrin. De tidigare omfattande stöden till krisdrabbade branscher och företag har ersatts av insatser för att stödja teknisk utveckling och nyföretagande samt underlätta omställning till nya verksamheter.

Resultaten har, dels på grund av omläggningen av den ekonomiska politiken och dels på grund av förbättrade internationella förutsättningar, varit goda. Mellan 1982 och 1987 har — bruttonationalprodukten ökat med 13 56, | — industriproduktionen vuxit med nästan 209, — industriinvesteringarna ökat med nästan 60 96.

— arbetslösheten minskat med 30 000 personer till under 296,

— sysselsättningen ökat med 160000 personer,

— budgetunderskottet minskat från drygt 13 4 till ca 176 av BNP, och — inflationstakten nästan halverats. | Genom en förstärkning av konkurrenskraften har det således varit möj-

ligt att på en och samma gång minska budget- och bytesbalansunderskotten och kraftigt reducera arbetslösheten. Lönsamheten och soliditeten har förbättrats, vilket gjort näringslivet mer motståndskraftigt mot störningar. [Se

Omvandlingen av industrin har fortskridit i snabb takt. Produktiviteten har Prop. 1987/88: 100 stigit. Sparandet i ekonomin har förstärkts, samtidigt som sysselsättningen Bil. 1 har ökat. Sverige har således, i dessa avseenden, lyckats i sin föresats att både arbeta och spara sig ur den ckonomiska krisen.

Nu står vi emellertid inför en ny utmaning.

Under de senaste åren har pris- och lönestegringstakten i Sverige varit snabbare än i konkurrentländerna. Samtidigt har under 1986 och 1987 det svenska folkets konsumtion ökat ungefär dubbelt så snabbt som produktionen. Detta är på längre sikt oförenligt med en god ekonomisk utveckling. Skulle denna utveckling fortsätta, kommer den att medföra en försämring

av konkurrenskraften, växande underskott i bytesbalansen och så små-

ningom en ökad arbetslöshet.

I den socialdemokratiska regeringens ekonomisk-politiska strategi ligger

alt icke lösa inflations- och konsumtionsproblemen med en politik, som

driver upp arbetslösheten. Erfarenheterna från de länder i Europa som bedrivit en sådan politik tyder på att resultatet kan bli en stor och permanent utslagning från arbetsmarknaden, såväl av ungdomar som av äldre, med starka och oacceptabla sociala spänningar och klyftor som följd. Den

svåra uppgiften är således att förena full sysselsättning med låg inflation.

För att åstadkomma en sådan utveckling krävs att inflationsförvänt-

ningarna dämpas och att lönerörelsen resulterar i måttfulla nominella på-

slag. Detta förutsätter en fortsatt stram finanspolitik och att de nominella lönekostnadsstegringarna hålls tillbaka. För att värna sysselsättningen bör åtgärder vidtas för en mer effektivt fungerande ekonomi och för att stimulera ekonomins utbudssida. Detta innebär bl.a. insatser för att inrikta

arbetsmarknadspolitiken på ökade inslag av utbildning; åtgärder för att

modernisera och förbättra infrastrukturen; förnyelse av den offentliga sektorn för att öka dess effektivitet; och en regionalpolitik för att sprida tillväxten jämnare i hela riket.

Dessa överväganden har legat bakom utformningen av årets budgetförslag.

2.2En fast politik i en orolig värld

Den internationella ekonomin kännetecknas av stora obalanser, i synnerhet mellan Förenta staterna å ena sidan och Japan och Förbundsrepubliken Tyskland å den andra. Dessa obalanser, som bl.a. är resultatet av en alltför expansiv amerikansk budgetpolitik, torde tillsammans med spekula-

tion på de finansiella marknaderna ha varit väsentliga faktorer bakom de

stora börsfallen under hösten 1987.

Börsnedgången torde komma att minska hushållens benägenhet att låna

till konsumtion, såväl i Förenta staterna som i andra länder, däribland

Sverige. Detta kan dämpa tendenser till överhettning, vilket i sig är positivt. Men oron på de finansiella marknaderna kan också innebära större osäkerhet och kortare planeringsperspektiv, vilket håller tillbaka investeringarna. Det finns också en uppenbar risk för fortsatt oro på valutamarknaderna.

För att en sådan negativ utveckling skall kunna undvikas, krävs beslut- Prop. 1987/88: 100 samma Åtgärder på det internationella planet. Förenta staterna måste mins- = Bil. I

ka sina underskott i budget och bytesbalans, samtidigt som en mer expan-

siv ekonomisk politik krävs i framför allt Förbundsrepubliken Tyskland och Japan. Utan en sådan omläggning är risken påtaglig för fortsatt oro på de finansiella marknaderna. |

Sannolikheten är nu stor att världsekonomins tillväxt försvagas under

1988. Det gör att de svenska exportmarknaderna växer långsamt. Inflationen i omvärlden kommer sannolikt att bli låg — 3—492 — och löneökning-

arna att stanna vid ca 422. Arbetslösheten kommer att bli fortsatt hög.

Detta gör det utomordentligt svårt för Sverige att bevara bytesbalansen och samtidigt värna den fulla sysselsättningen. Mellan 1986 och 1987

försvagades bytesbalansen påtagligt och underskott uppstod på nytt. Un-

der 1988 kommer en ytterligare försämring att ske, se diagram I. Denna utveckling måste vändas. Detta är endast möjligt genom att bekämpa

inflationen och förbättra konkurrenskraften. |

Det är också detta som vägleder den ekonomiska politiken. Under hösten 1987 har åtgärder vidtagits för att motverka en fortsatt snabb nominell lönekostnadsstegring och en rad insatser har gjorts för att under-

stödja den ekonomiska tillväxten och sprida den jämnare över landet. I

1988 års budgetförslag drivs denna politik vidare, tillsammans med en fortsatt stram finanspolitik. :

Att minska budgetunderskottet har varit ett centralt mål för den ekono-

miska politiken. Underskoöttets snabba nedgång har också inneburit att v nu står bättre rustade inför de påfrestningar och utmaningar som kan komma. Till icke oväsentlig del beror emellertid det senaste årets nedgång

av budgetunderskottet på den alltför snabba nominella inkomststegringen, som lett till en snabb och oplanerad stegring av skattekvoten. Vid en

Diagram 1 Bytesbalans Procent av BNP

TA SVAN

FR JN

—4 rr Ar T T T

1970 1975 1980 1985

Källor: Riksbanken och finansdepartementet. 'n

nedgång av inflations- och löneökningstakten får vi därmed inte en fortsatt Prop. 1987/88: 100 sådan automatisk förstärkning av statsinkomsterna. För att även fortsätt- Bil. 1 ningsvis hålla budgetunderskottet nere vid en lägre pris- och lönestegringstakt, krävs därför en stram budgetpolitik med låga utgiftsökningar.

Budgetförslaget redovisar ett budgetunderskott för budgetåret 1988/89 på 11,9 miljarder kr., vilket motsvarar 1.196 av BNP. Det beräknade underskottet för innevarande budgetår uppgår till 14,7 miljarder kr. eller 1,46 av BNP. a | .

Saldot är beräknat utifrån en timlöneökning såväl 1988 som 1989 på 4 Zz. För att skapa förutsättningar för avtal på denna nivå, har tidigare beslutade höjningar av arbetsgivaravgifterna neutraliserats, inkomstskatterna sänkts och en utgiftsram för lönekostnadsökningar etablerats på det statliga området.

Med dessa förutsättningar kommer den svenska bruttonationalprodukten att kunna öka med 1.9 72 1988. Den privata konsumtionen beräknas öka med 2 26 och den offentliga konsumtionen med 1,5 Z. Bruttoinvesteringarna väntas öka med 2,5 Z. Arbetsmarknaden väntas vara fortsatt stark.

Däremot beräknas bytesbalansen försämras med ca 7 miljarder kr. mellan 1987 och 1988. Samtidigt minskar den konsoliderade offentliga sektorns sparande, vilket främst hänger samman med att intäkterna från engångsskatten på livförsäkringsbolagens förmögenheter faller bort. Bytesbalansens försämring beror delvis på den hittills höga pris- och lönestegringstakten, delvis på det starka inhemska efterfrågetrycket.

I den preliminära nationalbudgeten görs kalkyler för såväl 1988 som 1989 med två olika löneökningstakter. De visar att även vid en nominell timlöneökning på 472 de båda åren — d. v.s. samma nivå som förutsätts i de viktigaste konkurrentländerna — kommer bytesbalansunderskottet år 1989 fortfarande att vara stort. Skall det. bli möjligt att gradvis vrida resursutnyttjandet tillbaka till den långsiktigt önskvärda bana som kännetecknas av att en större andel av tillväxten används till investeringar och till förstärkning av den externa balans är det således, även vid en påtaglig dämpning av lönestegringstakten, nödvändigt att bedriva en stram finanspolitik och avvisa de krav som reses på en ytterligare stimulans av den inhemska efterfrågan.

Den uppgiften framträder med än större skärpa om lönestegringstakten skulle ligga kvar på samma nivå som under 1987. Resultatet av nominella löneökningar på 796 1988 och 1989 blir en fortsatt snabb försämring av bytesbalansen även år 1989 och därefter. En sådan försvagning av konkurrenskraften skulle, förutom ökad skuldsättning till utlandet. också innebära att sysselsättningen börjar försvagas igen. Realinkomsterna skulle efter hand falla och tillväxten försämras påtagligt. Det skulle också medföra ökade svårigheter att värna den sociala tryggheten i vårt land.

För att vi inte skall hamna i denna situation krävs att parterna på arbetsmarknaden träffar löneavtal på låg nominell nivå. Detta ansvar gäller i lika hög grad för arbetsgivarna som för löntagarna. Samma återhållsamhet måste även prägla alla andra aktörer som påverkar pris- och kostnadsutvecklingen. Det gäller inte minst företagen och deras prissättning, jordbrukarna och livsmedelspriserna samt kommunerna och deras ansvar för taxor och avgifter.

2.3Rättvisa och välfärd : Prop. 1987/88: 10

| Bil. I .

Genom besparingar och omprioriteringar har det varit möjligt att inom ' ramen för en stram budget föreslå viktiga reformer på centrala områden. De prioriterade områdena i årets budgetförslag är utbildning, vård och

miljö.

e En hög standard inom alla delar av utbildningssystemet är av avgörande '

betydelse både för samhällets kulturella utveckling och för den ekono-

miska tillväxten. I budgetförslaget föreslås satsningar på alla nivåer i utbildningsväsendet. Lärarutbildningen inom grundskolan förstärks och ett tioårigt fortbild-

ningsprogram för lärarna startas. Förslag kommer att läggas fram som innebär att eleverna skall få bättre tillgång till läroböcker av god kvalitet. Antalet intagningsplatser till gymnasieskolan behålls oförändrat. trots att elevunderlaget minskar. En treårig försöksverksamhet påbörjas för att ge erfarenheter för en reformering av gymnasiets yrkesutbildning. Utbyggnaden av de små och medelstora högskolorna fortsätter. Säväl forskning som vuxenutbildning får ökat stöd. Arbetsmarknadsutbildningen prioriteras starkt inom arbetsmarknadspolitiken.

e En stark och stabil social välfärd är en omistlig tillgång. Avtal har träffats

med landstingen om de ekonomiska förutsättningarna under de närmaste

åren för en utbyggnad av vård och omsorg. Inom hälso- och sjukvården

inriktas arbetet mot att bättre tillgodose patienternas önskemål om ser-

vice, valfrihet och tillgänglighet i vården över hela landet.

Äldreomsorgen ges hög prioritet; de äldre måste i högre grad få möjlig-

het att välja var och hur de vill bo och vårdas när de behöver samhällets

hjälp. Ökade insatser för rättvisa. arbete och delaktighet för handikappa-

de och deras familjer är ett annat prioriterat område i budgetförslaget, liksom bekämpningen av AIDS. | | e Miljöpolitiken utvecklas vidare. Sveriges insatser i det internationella samarbetet mot miljöproblemen kommer att förstärkas genom att ett

internationellt miljötekniskt institut inrättas i Stockholm. En särskild

miljöpolitisk proposition kommer att presenteras under våren. Redan i budgetpropositionen föreslås emellertid vissa resursförstärkningar för

miljöpolitiken, bl. a för att motarbeta användningen av bekämpningsmedel. Utöver insatser på dessa tre områden innehåller budgetförslaget också

förslag om särskilda åtgärder för att åstadkomma en jämnare regional

fördelning av den ekonomiska tillväxten. Budgetförslaget innebär att re-' surserna till regionala utvecklingsinsatser i länen bibehålls på en hög nivå.

Särskilda åtgärder för Bergslagen och Norrlands inland har föreslagits under hösten 1987; under våren 1988 kommer förslag till insatser i Norr-

bottens län att redovisas för riksdagen. | I en särskild trafikpolitisk proposition redovisas förslag om en utbyggd infrastruktur och ett effektivare utnyttjande av trafikapparaten. Härmed förbättras förutsättningarna för ekonomisk tillväxt utanför storstadsregionerna. | Senare i år kommer också förslag att presenteras om en omfattande

reform av arbetslöshetsförsäkringen. Därmed förstärks tryggheten för dem Prop. 1987/88: 100 som, trots allt, drabbas av arbetslöshet. Bil. 1

3Den internationella utvecklingen

3.1Börsnedgången och dess effekter

Under senare år har världsekonomin präglats av stora obalanser. I Förenta staterna har en utpräglat expansiv finanspolitik bedrivits. Detta har bidragit till en relativt god ekonomisk tillväxt i industriländerna. Denna politik

har emellertid också lett till stora budget- och bytesbalansunderskott i

Förenta staterna.

I flera av de västeuropeiska länderna och Japan har däremot en restrik-

tiv ekonomisk politik förts i syfte att nedbringa underskotten i statsfinanserna. Stora överskott i den yttre balansen har därvid byggts upp i främst Japan och Förbundsrepubliken Tyskland. Den bristande samordningen mellan de stora ländernas ekonomiska politik och dess konsekvenser vad gäller utvecklingen av externbalanserna, har lett till betydande oro på

valutaområdet.

Dollarkursen steg under första hälften av 1980-talet till en nivå som inte återspeglade styrkan i den amerikanska ekonomin. Sedan 1985 har dock

den amerikanska valutan fallit kraftigt i värde gentemot framförallt yen och

D-mark. Dollarkursfallet har visserligen förbättrat den amerikanska utrikeshandeln, mätt i volymtermer, men på grund av ett försämrat bytesför-

påverka de stora externa obalanserna mellan Förenta staterna å ena sidan och Japan och Förbundsrepubliken Tyskland å den andra. Detta var en

bidragande faktor till de räntestegringar som inträffade under sommaren och början av hösten 1987 i de stora industriländerna.

Det är mot denna bakgrund man bör betrakta oron på aktie- och valutamarknaderna sedan oktober 1987. Under ett par veckor föll börsvärdet i New York med en tredjedel. Kursfall av liknande storleksordning registrerades på flertalet andra aktiemarknader. Inom en vecka efter börsfallets inledning spred sig oron till vaälutamarknaderna och dollarn utsattes för ett

kraftigt tryck nedåt. En ytterligare förklaring till börsfallet är de mycket kraftiga kurssteg-

ringar på aktier som ägt rum under senare år och som' ej motsvarats av

realistiska förutsättningar rörande framtida vinstnivåer och utdelning. Till

en del kan börsfallet alltså ses som en anpassning till en rimligare värdering av börsföretagen.

En omedelbar konsekvens av det kraftiga kursfallet för aktier i Förenta staterna var att kapital i betydande omfattning flyttades över till obligationsmarknaderna och att räntenivån därmed sjönk. Denna räntenedgång förstärktes av de åtgärder centralbanken vidtog för att säkerställa en tillfredställande likviditet på de finansiella marknaderna.

Börsfallet har vidare inneburit en minskning av förmögenhetsvärdena, vilket torde komma att dämpa hushållens konsumtion. Denna effekt är dock sannolikt svag utom i Förenta staterna, där hushållen svarar för cn 8

större andel av det samlade aktieinnehavet än vad som är fallet i Västeuro- Prop. 1987/88:-100 på och Japan. Bil. 1

Kursfallet innebär sannolikt att det i många fall blir billigare att köpa existerande företag än att investera i nya anläggningar. Därutöver talar mycket för att riskbenägenheten kan ha minskat hos de kreditgivande institutionerna. Dessutom kan en ökad osäkerhet om efterfrågeutveckling, räntor och valutakurser förkorta planeringsperspektiven och verka åter-

hållande på företagens investeringar. Denna effekt motverkas dock av det räntefall som inträffat. .

Även oron på valutakursområdet och de förskjutningar i växelkurserna

som följt i börskrisens spår kan förväntas få vissa negativa effekter. Dollar-

fallet under de senaste månaderna har sålunda inneburit att konkurrenskraften i framför allt Japan och Förbundsrepubliken Tyskland försämrats på ett sätt som framöver kan påverka investeringarna negativt. Om inte de höjda realinkomsterna i dessa länder medför en motverkande ökning av

den inhemska efterfrågen, blir följden att efterfrågan i världsekonomin, totalt sett, sjunker. Börsnedgången hösten 1987 skulle — som en isolerad företeelse — inte

nödvändigtvis behöva få påtagligt negativa följder för utvecklingen framöver. Emellertid bör den främst ses i samband med ett allvarligare problem. nämligen de obalanser som kännetecknar världsekonomin. De fort- satt stora obalanserna nödvändiggör en samordnad omläggning av den

ekonomiska politiken i de stora industriländerna. Det förhållandet att en sådan omläggning inte på allvar inletts och ej heller förefaller sannolik

under den närmaste framtiden. utgör det största orosmomentet för den

internationella utvecklingen. De negativa effekterna kan bli högst märkba-

ra. om inte den ekonomiska politiken i de stora industriländerna läggs om.

3.2Tillväxten i OECD-länderna

En nedre videring har gjorts av tidigare prognoser för 1988 och 1989, vilka så sent som i oktober 1987 pekade på en fortsatt relativt god tillväxt. För Västeuropa förutser jag nu en tillväxt om endast ca I 3/4 under de båda

åren. Till detta bidrar i hög grad den dämpade aktiviteten i den västtyska

ekonomin med en tillväxt 1988 och 1989 på ca I 1/2 96.

I Japan har ekonomin anpassat sig förhällandevis snabbt till den kraftigt höjda yen-kursen. Den inhemska cefterfrågetillväxten har varit hög med

bl.a. starkt expanderande privat konsumtion. En fortsatt relativt god

produktionstillväxt, i storleksordningen 3 Ze, väntas under 1988.

I Förenta staterna beräknas en dämpning av den privata konsumtionstillväxten ske under 1988. Den förbättring av utrikeshandeln i volymtermer som har inletts väntas förstärkas under 1988. Exporten förutses verksamt

bidra till produktionstillväxten. BNP bedöms såväl i är som 1989 växa i storleksordningen 24. Det måste dock understrykas att denna bedömning

är osäker. Man kan inte utesluta vare sig ett ytterligare fall för dollarn eller en uppgång av räntenivån. .

En fortsatt dämpad tillväxt väntas i våra nordiska grannländer. I Dan-

mark och Norge nödvändiggör de stora bytesbalansunderskotten en stram

inriktning av den ekonomiska politiken. Även i Finland ges den eckonomis- > Prop. 1987/88: 100

ka politiken en mer restriktiv inriktning med hänsyn till den yttre balansen. Bil. 1 1 Danmark väntas produktionen sjunka. I Norge förväntas tillväxten bli svag under såväl 1988 som 1989. Sammantaget för våra nordiska grannlän-

der förutses en BNP-tillväxt på endast en halv till en procent båda åren. Sammantaget bedöms BNP-tillväxten i OECD-området uppgå till 2

1/4 22 1988 och 296 1989 och ökningen av världshandeln väntas stanna vid 3

å 3 1/29 båda åren. Inflationsutsikterna å andra sidan har förbättrats. I

genomsnitt för OECD-länderna väntas konsumentpriserna stiga med ungefär 3,5 36 per år de närmaste åren. |

I dag är närmare 30 miljoner människor utan arbete i OECD-länderna. En stor andel är långtidsarbetslösa, varav många ungdomar. Efter en viss förbättring det senaste året väntas nu arbetslösheten till följd av de svagare tillväxtutsikterna åter öka i flertalet länder. Därmed riskerar de sociala klyftorna att växa ytterligare.

De dämpade tillväxtutsikterna och den höga arbetslösheten i kombination med de kvarvarande stora finansiella obalanserna och osäkerheten på valutakursområdet utsätter det internationella handelssystemet för stora påfrestningar. Därmed finns en risk för ett ökat protektionistiskt tryck. En . utveckling i protektionistisk riktning skulle hota de redan svaga tillväxtutsikterna och öka riskerna för att världsekonomin dras in i en recession.

3.3Den ekonomiska politiken

Det är nu av stor vikt att det internationella ekonomiska samarbetet stärks och att samordnade åtgärder vidtas för att säkerställa stabilitet på finans-

och valutamarknaderna och för att åstadkomma en starkare tillväxt i

världsekonomin. Åtgärder för att reducera de externa obalanserna mellan de stora länderna är därvid av avgörande betydelse. Tyngdpunkten i den fortsatta anpassningen bör ligga på justeringar av den inhemska ekonomiska politiken i stället för på ytterligare valutakursjusteringar. Den svenska regeringen kommer att aktivt verka för detta i olika internationella fora.

För Förenta staternas del fokuseras intresset på budgetunderskottet. Administrationen och kongressen har nått en överenskommelse om att

minska det beräknade underskottet med ca 30 miljarder dollar för inneva-

rande budgetår och med ca 46 miljarder för nästa. Även efter dessa

åtgärder väntas emellertid budgetunderskotten 1988 och 1989 bli av unge-

fär samma omfattning som 1987. En stramare budgetpolitik och ett minskat bytesbalansunderskott i den amerikanska ekonomin kommer dock att få en

dämpande effekt på tillväxten, såväl i Förenta staterna som i flera andra . länder. Det är därför av stor vikt att den ekonomiska politiken framför allt i Japan och Förbundsrepubliken Tyskland får en mer expansiv inriktning.

I Japan har under 1987 omfattande finanspolitiska stimulansåtgärder beslutats och delvis satts i verket. Detta är en välkommen ändring i den tidigare restriktiva synen på finanspolitiska åtgärder för att stimulera den inhemska ekonomin. Det är ännu svårt att bedöma effekten av dessa åtgärder och det är möjligt att ytterligare stimulans av den japanska ekono-

min kan visa sig påkallad. Det är angeläget att ytterligare åtgärder vidtas 10

för att fortsätta att öppna den japanska marknaden och att den senaste Prop. 1987/88: 100

tidens utveckling med ökad import kan fortsätta och ytterligare förstärkas. Bil. I |

Även de nyligen industrialiserade länderna i Asien måste i större utsträck-

ning bidra till den internationella anpassningsprocessen, t.ex. genom att

underlätta ökad import. | I syfte att bl. a. motverka en förnyad press nedåt på dollarn genomfördes

i början av december 1987 nära samordnade räntesänkningar i ett flertal |

västeuropeiska länder. I samband härmed aviserades från västtysk sida vissa räntesubventioner för att stimulera till bl.a. ökade investeringar på miljövårdsområdet. Dessa åtgärder torde emellertid få endast obetydlig

effekt på den svaga inhemska tillväxten. En starkare utveckling i den västtyska ekonomin skulle öka utrymmet för en mer aktiv ekonomisk politik och därmed ge bättre förutsättningar för tillväxt i en rad andra europeiska länder. |

3.4Utvecklingsländerna

För utvecklingsländerna kan den dämpade aktiviteten i industriländerna

innebära en skärpning av problemen. Förutom försämrad avsättning för

exporten leder den lägre tillväxten i världsekonomin sannolikt till att priserna på råvaror förblir låga. De negativa effekterna kan å andra sidan

begränsas om de lägre räntor som börsfallet framkallat blir bestående.

Kursnedgången för dollarn innebär dessutom att ett antal länders utlands-

skuld minskat i värde. Den tyngande skuldtjänstbördan fortsätter dock att försvåra u-ländernas möjligheter att åstadkomma en varaktig tillväxt, samtidigt som den utgör en påfrestning på det internationella finansiella systemet.

Utsikterna för utvecklingsländerna är kopplade till såväl tillväxten och

öppenheten på industriländernas marknader som till deras egna anpass-

ningsåtgärder. Ofta är ett betydande nettotillskott av externa resurser en förutsättning för den interna anpassningen. Detta gäller i synnerhet för de allra fattigaste utvecklingsländerna, vilkas framtida utvecklingsmöjligheter i stort sett är helt beroende av gåvobistånd och starkt subventionerade krediter.

Särskilda åtgärder för att tillgodose detta behov diskuteras sedan en tid i olika fora. Hit hör en ökning med upp till 6 miljarder SDR av den särskilda fond för strukturanpassningsåtgärder (strukturanpassningsfaciliteten) inom internationella valutafonden, liksom en uppmjukning av villkoren för redan utestående offentliga krediter. Vidare kommer en kraftig höjning av

världsbankens kapital. med trolig början år 1988, att möjliggöra ökade

utvecklingsresurser för de mest skuldtyngda länderna.

Sverige stöder en sådan kapitalökning i världsbanken. Vi driver också aktivt i olika internationella fora frågan om särskilda skuldlättnader för de fattigaste och mest skuldtyngda utvecklingsländerna. För utvidgningen av . valutafondens strukturanpassningsfacilitet har Sverige gjort en utfästelse om ett bidrag under fyra år på sammanlagt 600 milj. kr. till räntesubventio-

nering.

Prop. 1987/88: 1 00

4Den svenska ekonomin

Bil. 1

4.1Utvecklingen åren 1986 och 1987

Utvecklingen av den inhemska efterfrågan har varit stark de senaste två åren. Den privata konsumtionen har ökat med ca 476 per år både 1986 och 1987, se tabell 1. Hushållens reala disponibla inkomster ökade under sam-

ma period med drygt 272 per år. främst till följd av ökade reallöner. Reallönerna har under 1986 och 1987 sammantaget ökat med i genomsnitt 6—-790. Det är de största reallöneökningarna på över ctt decennium. Realinkomsterna har också påverkats av höjda pensioner och barnbidrag.

Även andra faktorer än inkomstökningen har bidragit till den snabba ökningen av den privata konsumtionen. Hushållssektorns samlade förmögenhet har ökat starkt under 1980-talet. främst som en följd av värdestegring på aktier och fastigheter. Hushållen har haft mycket optimistiska förväntningar om den egna ekonomins framtida utveckling, vilket sanno-

likt har gjort många benägna att öka sin skuldsättning och att köpa kapitalvaror. Sedan utlåningstaken för banker, bostadsinstitut och finansbolag

avskaffades i slutet av 1985 har det blivit lättare för hushållen att låna pengar och därigenom höja sin konsumtionsnivå, även om höga realräntor och sänkta marginalskatter i kombination med en viss avdragsbegränsning har gjort det mindre förmånligt än tidigare att lånefinansiera konsumtion.

Tabell I Försörjningsbalans

Miljarder — Procentuell volymförändring

kr. löpande

priser

19861986 1987 1988
BNP933,7 1.22,5[,9
Import277.4 S.64,94,4
Tillgång12111 2,23,12,5
Privat konsumtion480.3 4,34,02.0
Offentlig konsumtion2581 1.30,91.5
Bruttoinvesteringar170,0 —-1,05,82,5
Lagerinvesteringar!—6.1 —0.5 -0,30.6
Export308,8 3,22,92,5
Användning1211.1 2,23.12,5
Inhemsk efterfrågan902,3 1.93.22.6
Nettoexport!31.4 0,7 —0,6 -0,6

! Förändring anges i procent av föregående års BNP. Källor: Statistiska centralbyrån. konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Den offentliga konsumtionen har utvecklats i betydligt långsammare takt de senaste två åren än tidigare. Ökningstakten har begränsats till ca 14

per år.

Bruttoinvesteringarna beräknas ha ökat med närmare 6 &£ 1987 efter en viss minskning 1986. Investeringarna inom industrin beräknas ha ökat mer än dubbelt så snabbt. eller med 1596. Även investeringarna inom de statliga affärsverken har ökat snabbt. Den höjning av investeringsnivån som ägt rum sedan 1982 är mycket väsentlig för den svenska ekonomins utveckling på längre sikt. Den innebär en utvidgad kapacitet i den exporte-

rande och importkonkurrerande delen av näringslivet och förbättrar möj- Prop. 1987/88: 100

ligheterna att uppnå en långsiktigt god tillväxt i den svenska ekonomin. Bil. 1

Den stigande investeringsnivån har även medfört att kapacitetsutnyttjandet är mycket högt i byggsektorn. De åtgärder som vidtogs i slutet av 1986 för att dämpa överhettningen i storstadsområdena och bereda utrymme för ökat bostadsbyggande har dock resulterat i att betydande investeringar i Stockholms- och Göteborgsområdena har skjutits på framtiden och att ombyggnadsverksamheten minskat. Bostadsbyggandet har ökat. Åtgärderna har följts upp under hösten 1987 i syfte att ytterligare reducera efterfrågetrycket på byggnadsverksamheten.

Utrikesbalansen beräknas ha bidragit negativt till BNP-tillväxten 1986 och 1987 i och med att importen har ökat betydligt snabbare än exporten.

Varuimporten beräknas ha ökat med ca 496 1986 och 596 1987, medan varuexporten ökade med ca 3 6 båda åren. Detta innebär att BNP-tillväxten på 1,292 år 1986 helt hölls uppe av

konsumtionen, medan kapitalbildningen (investeringar och nettoexport)

drog ned tillväxten. År 1987 bidrog både ökande konsumtion och investeringar till en BNP-tillväxt på 2,5 Ze. Tillväxten dämpades emellertid även

detta år genom en negativ utveckling av nettoexporten.

Bytesbalansen beräknas uppvisa ett underskott på ca 5 miljarder kr. 1987, vilket innebär en försvagning med ca 12 miljarder kr. jämfört med 1986. Denna försvagning härrör huvudsakligen från en försämring av han-

delsbalansen, se tabell 2. Handelsbalansen utvecklades sämre under höstmånaderna 1987 än vad

som förväntades i regeringens oktoberbedömning. Mellan 1986 och 1987

beräknas den försämras med ca 9 miljarder kr., trots en betydande ned-

dragning av oljelagren. Bakom försvagningen ligger främst den starka utvecklingen av den inhemska efterfrågan, vilken har medfört en kraftig

ökning av importen av bearbetade varor.

Tabell 2 Bytesbalans Miljarder kr., löpande priser

198619871988
Export av varor265.1278,9293,1
Import av varor232,5255.4271,3
Korrigeringspost-L,7-1,7-1,7
Handelsbalans30,9 '21,820,1
Tjänstebalans3,3-1,7-3,0
Transfereringsnetto-27,4-24,9—29.3
Bytesbalans6,9—-4,8—12,2

Källor: Statistiska centralbyrån, riksbanken, konjunkturinstitutet och finansdepartementet

Även tjänste- och transfereringsbalansen bidrar till försämringen i bytesbalansen mellan 1986 och 1987. En omläggning av statistiken över tjäns-

teexporten har emellertid medfört en viss osäkerhet om storleken av tjänstebalansens försämring mellan 1986 och 1987. Konsumentpriserna beräknas ha ökat med drygt 496 per är både 1986 och 1987. Under loppet av 1987 har emellertid inflationstakten stigit igen, 13

se diagram 2. Mellan december 1986 och december 1987 beräknas konsu- Prop. 1987/88: 100

mentprisindex ha ökat med drygt 5 72. Detta innebär visserligen att inflatio- Bil. 1 nen dämpats påtagligt jämfört med tidigare år. Jämfört med omvärlden är emellertid utvecklingen inte lika förmånlig. Inflationen i Sverige har det

senaste året varit 1-2 procentenheter högre än i OECD-området. För OECD-området var inflationstakten under hösten 1987 knappt 4Z.

Timlönerna beräknas ha ökat med ca 8 1/26 1986 och 6 1/2—7 96 1987 som genomsnitt för samtliga löntagare. Inom industrin har timlönerna ökät

med cirka 7 1/2 Ze 1986 och 6—7 4 1987. Det är betydligt mer än i omvärl- '

den, där timlönerna för industriarbetare ökade med ca 4 Zz båda åren.

Eftersom produktivitetsökningen i Sverigé inte väsentligt har avvikit från den i omvärlden, har denna utveckling medfört att de relativa arbetskraftskostnaderna per producerad enhet, mätt i nationell valuta, stigit i

under 1986 och 1987 med bl. a en nedvärdering av den amerikanska dollarn och uppvärderingar av den västtyska marken och den japanska yenen har

emellertid för en del av den svenska industrin motverkat den högre svens-

ka löneökningstaktens effekter på konkurrenskraften. |

Utvecklingen på arbetsmarknaden har varit god de senaste två åren, såtillvida att antalet sysselsatta beräknas ha ökat med närmare 30000 personer 1986 och 35—40 000 1987 och att arbetslösheten har reducérats till 1,9 72 som genomsnitt för 1987. Det innebär att den successiva minskning av arbetslösheten som skett efter 1983 fortsatte även under 1987. I jäm- ' förelse med omvärlden är den svenska arbetslösheten mycket låg. För Diagram 2 Konsumentprisindex 12-månaders förändringstal. Utfall t. o. m. november. 1987 för Sverige, t.o.m. oktober 1987 för OECD.

1616
14-SverigeLF 14
12-12
1047-10
8-N-8
14 OECD-länder >
6-NN-6
4--4
22-2

[0] LLAARARERS SARAS TARAS ER ARRAR TARAS ARS LARARAGTERRN LARSERSARANE LIITE RSRRAN LARSSARERTRTSRIRTRRRAN [0]

1980 1981 "1982 1983 1984 1985 1986 1987

Anm.: OECD-länderna sammanvägda enligt varje lands betydelse som konkurrent till Sverige på världsmarknaden.

Källor: OECD, Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet samt finansdeparte- 14 mentet.

OECD-området som helhet beräknas den öppna arbetslösheten ha uppgått — Prop. -1987/88: 100

till 836 1987: I Västeuropa beräknas den ha varit hela 1196. | Bil. I

Det senaste året har arbetslösheten minskat I hela landet. Det är nu inte

bara Stockholmsområdet som uppvisar mycket låga arbetslöshetstal utan även stora delar av södra och mellersta Sverige. Allt färre delar av landet

uppvisar nu höga arbetslöshetstal. Efterfrågan på arbetskraft har stigit såväl i industrin och byggnadsverksamheten som i de privata och offentliga tjänstesektorerna. |

Denna utveckling för emellertid även med sig avsevärda problem i form

av tendenser till överhettning med åtföljande stark löneglidning och svårig-

heter för många företag att rekrytera arbetskraft. Brist på arbetskraft kan komma att bli den viktigaste begränsningen för fortsatt produktionsökning.

4.2Effekterna av börsfallet

Under de senaste månaderna har de internationella förutsättningarna för '

den svenska ekonomin förändrats väsentligt. Det är sannolikt att börsfallet

och den därmed sammanhängande utvecklingen medför att tillväxten i

världsekonomin dämpas. På kort sikt behöver inte de direkta effekterna bli särskilt stora, men under den anpassningsperiod då obalanserna mellan de

stora länderna skall minskas är sannolikheten "betydande för en lägre tillväxt. Därmed är också risken stor för att de svenska exportföretagen

kommer att få sämre förutsättningar än vad som tidigare förutsetts.

Förutsättningarna har ändrats även i det avseendet att osäkerheten om frumtiden har ökat påtagligt. Osäkerheten gäller såväl den fortsatta utveck-

lingen på aktie-, valuta- och penningmarknaderna som den ekonomiska

politikens inriktning i de stora industriländerna. "=

Även om nettocffekten äv de ändrade internationella framtidsutsikterna

torde vara negativ för den svenska ekonomin, bl. a. genom sämre tillväxt och försvagad bytesbalans, så finns det vissa för den svenska ekonomin

positiva inslag i utvecklingen. En lägre dollarkurs minskar räntebetalningarna till utlandet och kostnaderna för oljeimporten. Räntenivån har sjunkit, vilket också minskar räntebetalningarna. Oljepriset har snarast haft en tendens att sjunka sedan oktober, vilket stärker den svenska

handelsbalansen. Vidare torde den privata konsumtionens ökningstakt dämpas något av att hushållens framtidsförväntningar blivit mindre opti- |

mistiska och av att akticförmögenheten minskat.

Den statistik som för närvarande föreligger rörande utvecklingen i Sveri-

ge efter börsfallet visar inte på några omedelbara effekter på detaljhan-

delns omsättning, bilinköp, handelsbalans, konsumentpriser, sysselsätt-

ning eller arbetslöshet. I praktiken torde det ta ett halvår till ett år innan

man kan utläsa vilka konsekvenserna faktiskt har blivit.

Med dessa reservationer redovisas i det följande en bedömning av den

svenska ckonomins utveckling det kommande året. Vissa bedömningar redovisas även för år 1989. Avsikten är att därigenom täcka in hela den

period, som förslaget till statsbudget avser och samtidigt spegla den

osedvanligt stora osäkerhet som omger den ekonomiska utvecklingen. | Osäkerheten är naturligtvis särskilt stor om vad som kan tänkas ske under 15

prognosperiodens senare del.

4.3Utvecklingen år 1988 i Prop... 1987/88: 100

Bil. I

I de beräkningar som ligger till grund för förslaget till statsbudget för

budgetåret 1988/89 antas timlönerna stiga med 492 per år både 1988 och 1989, vilket är ungefär samma ökningstakt som I omvärlden. Denna ökning är regeringens bedömning av vad som är samhällsekonomiskt acceptabelt,

eftersom den är vad som krävs för att inte konkurrenskraften skall försvagas. | |

En kostnadsökning på den antagna nivån beräknas leda till en uppgång

av konsumentpriserna med drygt 3 56 under loppet av 1988. Årsgenomsnit-

tet för konsumentprisindex 1988 beräknas dock ligga drygt 496 över ge-

nomsnittet 1987.

I den bedömning regeringen överlämnade till riksdagen i oktober 1987 förutsågs en relativt god BNP-tillväxt 1988 på 2Z eller något däröver. Till

följd av de ändrade förutsättningarna får den bedömningen i någon mån revideras ned. Nu förutses en BNP-tillväxt på 1,976 1988. Den största

förändringen är emellertid att bytesbalansen beräknas ge ett underskott på

12 miljarder kr. i stället för tidigare beräknade 4 miljarder kr.

Den privata konsumtionen förutses nu öka med 2 Z år 1988. Nedrevide-

ringen av prognosen från tidigare förväntade 2,5 9Z är främst en konsce-

kvens dels av att hushållens samlade aktieförmögenhet minskat, dels av att hushållens optimism om framtiden har dämpats. Det finns därför skäl att

anta alt sparkvoten inte minskar lika mycket som tidigare bedömts sanno-

likt. -

Den offentliga konsumtionen beräknas öka med drygt 1,5 26 1988. För statens del väntas en fortsatt minskning av antalet sysselsatta. Till följd av ökade materielinköp beräknas dock den statliga konsumtionen totalt sett

öka något 1988. Kommunernas utbyggnadsplaner har reviderats upp något under den gångna hösten och en ökning av den kommunala konsumtionen förutses med 1,7 2£ 1988. Expansionstakten kan dock komma att begränsas

av brist på arbetskraft.

Bruttoinvesteringarna förutses öka med 2.5 22 1988. Det är en nedrevidering av prognosen jämfört med oktoberbedömningen. Tillgängliga enkäter tyder på att företagens framtidsförväntningar har blivit mindre positiva. Det gäller dock i högre grad förväntningarna om den allmänna konjunktur-

utvecklingen än om företagens egen order- och produktionsutveckling. Även om det tar tid innan ändrade framtidsutsikter inverkar väsentligt på investeringsnivån, är det troligt att de ändrade förutsättningarna dämpar investeringsökningen något år 1988.

De ändrade förutsättningarna för den svenska ekonomins tillväxt medför

dock inte att arbetsmarknaden försvagas 1988. Eftersom efterfrågetrycket på arbetsmarknaden för närvarande är mycket starkt, blir effekterna av de försämrade tillväxtutsikterna små på kort sikt. Efterfrågan på arbetskraft

torde vara fortsatt hög under heta året. Brist på arbetskraft kan komma att utgöra en restriktion för fortsatta produktionsökningar. Tidigare har arbetslösheten förväntats kunna fortsätta att minska vid låga pris- och löneökningstal; detta ter sig emellertid nu mindre sannolikt. En i stort sett oförändrad nivå på arbetslösheten 1988 jämfört med läget under senare 16

delen av 1987 förefaller f.n. mest sannolik, om kostnadsstegringen stannar Prop. 1987/88: 100

vid 44. Bil. 1

En fortsatt försvagning av handelsbalansen förutses under 1988. Expor-

ten av varor beräknas öka med 2,596. Ökningstakten dämpas av dels

världshandelns långsammare tillväxt, dels en förutsedd minskning av ex- ' porten av petroleumprodukter och fartyg. Importen av varor beräknas öka

med 4.5 22. Den långsammare ökningen av inhemsk efterfrågan drar ned

importens ökningstakt 1988.

Såväl handelsbalansen som tjänste- och transfereringsnettot väntas för-

svagas ytterligare 1988. Bytesbalansens underskott skulle därmed stiga från ca 5 miljarder kr. 1987 till ca 12 miljarder kr.

Jag vill understryka, att dessa prognoser bygger på förutsättningen att timlöneökningen begränsas till 496 1988 och att tillväxten i världsekonomin inte kraftigt försämras. Skulle dessa förutsättningar ändras, kommer också den ekonomiska utvecklingen att bli annorlunda. Om timlöncökningen överskrider de förutsatta 4 procenten kommer sålunda bytesbalansen att försämras ytterligare och tillväxten att dämpas.

4.4Utblick mot 1989

Vad som sker under 1989 är i avgörande grad beroende av kostnadsutveck-

lingen. Grundkalkylen om 492 timlöncökning har jämförts med en kalkyl,

där timlönerna i stället antas stiga med 77 både 1988 och 1989, dvs i

ungefär samma takt som under 1987.

Vid 4 timlöneökning både 1988 och 1989 beräknas inflationen begränsas till drygt 34 per år under loppet av dessa båda år. Den måttliga prisoch lönceökningstakten beräknas leda till en BNP-tillväxt 1989 av ungefär samma storlek som 1988. Sysselsättningen skulle kunna öka i relativt god

takt och arbetslösheten hållas nere på cn låg nivå.

Trots att konkurrenskraften i detta alternativ bevaras, väntas bytesbalansen ge ett betydande underskott även år 1989. Försvagningen av bytesbalansen bromsas dock upp 1989 i alternativet med låga löneökningar.

Vid den högre löneökningstakten beräknas prisökningarna bli 5-6 96 per år både 1988 och 1989. Detta medför en betydligt sämre ckonomisk utveckling 1989. Exportens och investeringarnas ökningstakt dämpas. Till följd av den högre inflationen i detta alternativ dämpas även den privata konsumtionen och sannolikt även den offentliga verksamhetens expansionstakt. BNP-tillväxten kommer därmed att praktiskt taget avstanna. =

Den lägre tillväxten gör att läget på arbetsmarknaden försämras. En fortsatt snabb kostnadsstegring skulle också medföra att bytesbalansen försämras ytterligare. Vid fortsatta kostnadsstegringar om 7 stiger underskottet i bytesbalansen, allt annat lika, till över 20 miljarder kr 1989. Därmed börjar den svenska utlandsskulden att växa snabbt igen.

Detta innebär att vi nu har kommit till en kritisk punkt på den tredje

vägens ekonomiska politik. Endast en dämpad kostnadsutveckling kan

bygga under den hittills framgångsrika politiken med hög sysselsättning och förbättrad externbalans och förhindra att vi tvingas in i en inflationis-

tisk utveckling, med försämrad sysselsättning och sjunkande levnadsstan- 17 dard som oundviklig konsekvens. | 2 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga I

Prop. 1987/88: 100

5Den ekonomiska politikens inriktning

Bil. 1

5.1Finanspolitiken

Den tredje vägens politik innebär att Sveriges internationella konkurrenskraft ställs i centrum för att uppnå sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Ett viktigt inslag i denna ekonomisk-politiska strategi har varit en stram finanspolitik. En sådan är nödvändig för att åstadkomma låga prisstegring-

ar och en låg räntenivå. Den syftar också till att föra över resurser från

privat och offentlig konsumtion till förmån för export och investeringar. För att nå en stabil balans i de utrikes betalningarna krävs också ett ökat inhemskt sparande. En återställd budgetbalans har alltsedan 1982 varit ett

viktigt inslag i en sådan strategi. .

Den ekonomiska politiken har i detta avseende hittills varit mycket framgångsrik. Budgetåret 1982/83 motsvarade det statliga budgetunder-

skottet 13 26 av BNP. Budgetåret 1987/88 beräknas underskottet motsvara

endast 1.496 av BNP. För hela den offentliga sektorn har det finansiella sparandet förbättrats från ett underskott motsvarande ca 696 av BNP budgetåret 1982/83 till ett överskott motsvarande ca 25Z av BNP budget-

året 1987/88. Denna snabba förstärkning av den offentliga sektorns ekono-

mi är i ett internationellt perspektiv unik och medför att Sverige nu står bättre rustat än tidigare att möta de prövningar som kan tänkas komma. .

Förbättringen av de offentliga finanserna har till ungefär lika delar upp-

nåtts genom en minskning av de offentliga utgifterna som andel av BNP och en ökning av den s.k. skattekvoten, dvs. skatter och avgifter som andel av BNP. En närmare analys av skattekvotens ökning med samman-

lagt 4 procentenheter mellan 1985 och 1987 visar att ungefär 1/2 procenten-

het av ökningen har berott på statsmakternas beslut om höjda skatte- och avgiftssatser. Det är vissa indirekta skatter och uttaget av arbetsgivaravgifter som har höjts. I övrigt har skattekvotens ökning berott på att lönerna stigit mer än vad som antagits vid omläggningar av inkomstskatten, att

lönesumman stigit som andel av BNP, att den privata konsumtionen och

därmed inkomsterna av mervärdeskatt ökat mer än BNP (mervärdeskattesatsen har däremot inte höjts) och att företagens skatteinbetalningar ökat utan att några omfattande förändringar av företagsbeskattningen har ge-

nomförts.

Innebörden av detta är att de båda senaste årens nedgång av budgetunderskottet inte enbart är en följd av en stram budgetpolitik. Delvis avspeg-

lar det förbättrade budgetläget en snabb inkomststegring och en snabb . privat konsumtionsökning samt det faktum att skattesystemet fungerar, som en s.k. automatisk stabilisator. som drar in köpkraft i tider med

snabbt stigande inkomster för hushåll och företag. | .

På kort sikt leder en sådan utveckling till en snabb reducering av budget-

underskottet och därmed av den offentliga sektorns sparandeunderskott.

På längre sikt kan den snabba nominella inkomstökningen emellertid — via

försämrad konkurrenskraft och långsammare tillväxt -- återigen leda till växande underskott. Om den dämpas kommer ä andra sidan den offentliga

sektorns skatteintäkter att växa väsentligt långsammare.

Detta understryker behovet av bibehållen finanspolitisk stramhet. Den Prop. 1987/88: 100 snabba nedgången av budgetunderskottet under 1987 kan således inte tas = Bil. I till intäkt för att det nu skulle vara möjligt att bedriva en mindre stram finanspolitik. Inte heller kan den höjda skattekvoten i sig tas till intäkt för att det på kort sikt skulle vara möjligt att kraftigt sänka skatterna; en sådan politik skulle ytterligare förstärka konsumtionsutvecklingen och höja efterfrågetrycket i ekonomin. Det är en dyrköpt erfarenhet av 1970-talets kriser att det inte finns något utrymme för finanspolitiska äventyrligheter i ett

efterfrågeläge som det vi har i dag. Den mörkare internationella ekonomiska bilden ställer också krav på ökad beredskap i den ekonomiska politiken i Sverige. Effekten av den

sämre tillväxten internationellt torde bli en dämpad tillväxt också i Sverige. Bytesbalansen försämras. Svårigheterna att upprätta intern och extern balans kan bli större, i synnerhet om arbetslösheten stiger i omvärlden och

detta ytterligare pressar tillbaka inflationen i de viktigaste konkurrentlän-

derna. Också av detta skäl måste finanspolitiken utformas med stramhet.

Samtidigt bör inte politiken medföra så kraftiga begränsningar av efterfrågan att den hotar möjligheterna att upprätthålla full sysselsättning. Sammantaget innebär detta att finanspolitiken under det kommande bud-

getåret bör utformas så att underskottet i statsbudgeten fortsätter att

minskas, trots att statsinkomsternas tillväxt dämpas kraftigt. |

För att åstadkomma detta har det varit nödvändigt att bedriva ett stramt budgetarbete. Inom ramen för detta har det ändå varit möjligt att genom

omprioriteringar inom totalbudgeten lyfta fram vissa särskilt angelägna

områden, nämligen den sociala välfärden, utbildningen samt miljöpolitiken. Dessutom har särskilda satsningar gjorts inom regional- och trafikpolitiken. Senare i år kommer också ett förslag att läggas fram om en omfattande reform av arbetslöshetsförsäkringen.

5,2 Lönebildningen

I ett internationellt perspektiv framstod den svenska arbetsmarknaden

under lång tid som stabil, med en god förmåga att lösa problem kring

lönebildning och sysselsättning. Sedan mitten av 1970-talet har dock löne-

utvecklingen lett till kostnadsökningar som inte varit förenliga med bevarad internationell konkurrenskraft. De nominella löncökningarna har varit högre än vad utvecklingen i våra konkurrentländer och den egna produk-

tivitetsökningen har medgivit.' Utvecklingen i Sverige har följt en pris- och lönespiral, där priser och löner jagat varandra med en' rad ekonomiska ' svårigheter som följd.

Under de senaste åren har detta delvis berott på det höga kapacitetsutnyttjandet i ekonomin. Problemen med lönebildningen sammanhänger

emellertid också med den institutionella ram inom vilken förhandlingarna bedrivs. Genom den löneglidning som skett utöver de centrala avtalen

samt genom kompensation till de grupper som ej har egen löneglidning har de totala lönehöjningarna kommit att klart överstiga produktivitetstillväx-

ten i ekonomin. 19

Till detta bidrar oenighet mellan parterna om hur lönerelationerna mel- Prop. 1987/88: 100

lan olika löntagargrupper skall utvecklas. Kraven på löneökningar har = Bil. Il |

under senare tid inte formulerats utifrån vad samhällsekonomin och sysselsättningen totalt sett tål eller utifrån vad som krävs för att nå en långsiktigt hållbar reallöneökning för alla löntagare. I stället har den relativa nominella löneutvecklingen ansetts vara viktigare. Denna utgångspunkt har lett till att pris- och lönespiralen späds på av en ”löne-lönespiral” genom att olika grupper kräver kompensation för den löneutveckling andra grupper anses ha haft.

Detta är en utveckling som måste brytas. I den allmänna debatten råder stor enighet om de förutsättningar som gäller för lönebildningen. Lönekostnadsökningarna måste bringas ned i nivå med vad som gäller i vår omvärld. Denna uppfattning kommer till uttryck även i uttalanden av arbetsmarknadens parter. Parterna måste nu också i handling ta ansvar för att löneökningstakten bringas ned till en nivå som är förenlig med ekonomisk balans och full sysselsättning även på längre sikt. |

Statsmakterna har vidtagit åtgärder för att underlätta en sådan avtalsrörelse. För att förhindra att det begränsade nominella utrymmet för lönekostnadsökningar krymper ytterligare har statsmakterna beslutat att neutralisera tidigare beslutade höjningar av arbetsgivaravgifterna. Detta har skett genom att den allmänna löneavgiften sänkts med 1,66 procentenheter fr.o.m. den 1 januari 1988. Tidigare har beslut fattats om en sänkning av den statliga inkomstskatten med ca 4 miljarder kr. för år 1988. Skatteskalan har utformats så att låga nominella löneökningar, också möjliggör ökade reallöner efter skatt. Vid högre timlöneökningar blir cmellertid följden stagnerande eller rentav sjunkande reallöner efter skatt. Därigenom understöder skattepolitiken en antiinflatorisk lönerörelse.

För att söka åstadkomma en större enighet om bl. a. teknik och former för jämförelser av lönekostnadsutveckling och anställningsvillkor för olika grupper på arbetsmarknaden har regeringen tillsatt en särskild utredare med uppgift att publicera en allsidig redovisning av hur löner, lönekostnader och anställningsvillkor utvecklats på olika delar av arbetsmarknaden. Arbetsmarknadens parter medverkar i utredarens arbete.

Spänningarna på arbetsmarknaden har bl.a. tagit sig uttryck i ett ökat antal konflikter. Särskilt inom den offentliga sektorn har utvecklingen visat på svagheter i förhandlingsmodellen. Varje avtalsrörelse under 1980-talet har medfört öppna konflikter. Regeringen har mot denna bakgrund tillkal-

lat en särskild utredare som skall utröna huruvida svårigheterna att nå

avtal på den offentliga arbetsmarknaden beror på brister i själva förhandlingssystemet. Denna analys skall syfta till att ge parterna uppslag till förändringar och att ge regeringen ett underlag att bedöma om statsmakterna bör vidta några särskilda åtgärder. Utgångspunkten är att parternas rätt att träffa avtal skall bevaras. .

Inom det statliga området har statsmakterna ett särskilt ansvar för lönekostnadsutvecklingen. Statsmakterna har därför inför 1988 års avtalsrörelse beslutat ange en utgiftsram för lönekostnadsökningarna. Regeringen har fastställt denna ram till 4 Zz. .

Syftet med utgiftsramen är att skapa mer likartade förutsättningar för . 20

lönebildningen mellan anställda inom olika sektorer på arbetsmarknaden. Prop. 1987/88: 100 Inom den konkurrensutsatta sektorn finns oftast ett tydligt samband mel-. Bil. 1 lan lönekostnadsutveckling och sysselsättning. De avtalsslutande parterna kan där se att alltför höga löneökningar kan leda till inskränkningar av verksamheten. Genom utgiftsramen blir detta samband tydligt även inom den statliga sektorn. Parterna kan bättre överblicka konsekvenserna av de avtal som träffats när det gäller kraven på effektivitet och verksamhetens inriktning. Utgiftsramen innebär därför att statsmakterna tillgodosett kraven på klarare spelregler för förhandlingarna inom den offentliga sektorn. De ekonomiska förutsättningarna inför förhandlingarna har härigenom klargjorts för parterna.

53Penningpolitiken

Penningpolitiken har under 1987 huvudsakligen utformats med hänsyn till den inhemska ekonomiska utvecklingen. Målet har varit att motverka en alltför snabb ökning av den privata konsumtionen och att dämpa de tendenser till överhettning som tidvis gjort sig märkbara. Det främsta medlet för detta har varit räntepolitiken. |

Denna politik innebar att differensen mellan de svenska och internationella penningmarknadsräntorna under början av året kom att bli stora. I februari var räntemarginalen mellan tremånaders statsskuldväxlar och motsvarande curodollarränta drygt fyra procentenheter. Därefter sjönk räntemarginalen successivt. Från maj månad var den i huvudsak mellan: I 1/2 och 2 procentenheter.

Räntedifferensen gav upphov till betydande valutainflöden under vintern och början av våren, medan utvecklingen under återstoden av året var mer balanserad. Sammantaget registrerades under 1987 ett valutainflöde på ca 10 miljarder kr.

Avregleringen av kreditmarknaden har i huvudsak varit positiv för den svenska ekonomin, eftersom den möjliggjort att kreditmarknaden blivit mer effektiv. Den ökade tillgången på krediter har dock inneburit en kraftig skulduppbyggnad i hushållssektorn. Under 1986 lånade hushållen i stor utsträckning till finansiella placeringar. Minskningen av hushållens finansiella sparande begränsades därmed till ca 5 miljarder kr. Under 1987. fortsatte låneexpansionen i ungefär oförändrad takt, men bedöms i större grad ha använts till att finansiera en ökad konsumtion. Resultatet blev att hushållens finansiella sparande försämrades med ca 10 miljarder kr.

Den privata konsumtionen har betydande återverkningar på importen och bytesbalansen. I nuvarande läge är det viktigt att hushållens sparande ökar för att förbättra nationens totala sparande. Regering och riksdag har därför vidtagit en rad åtgärder för att stimulera hushållsparandet. Under första kvartalet 1988 tillåts en extra insättning på 5000 kr. i allemanssparandet, samtidigt som det högsta tillåtna totala sparbeloppet höjs från 50000 kr. till 60000 kr. De som börjar spara i allemanssparandet under tiden I april—30 december 1988 erhåller en extra bonus.

Möjligheter har vidare skapats att bedriva ett s.k. ideellt sparande i allemansfond. Därutöver håller ett förslag om ungdomssparande. på att 21

utarbetas i regeringskansliet. Slutligen har spardelegationen anvisats me- Prop. 1987/88: 100

del för all i samverkan med konsumentverket öka hushållens kunskaper Bil. I

om kostnaderna för och riskerna med lågt spurande och stora lån. |

Ett av syftena med avregleringen på kreditmarknaden har varit att öka konkurrensen och därmed effektiviteten i den finansiella sektorn till gagn för hela samhällsekonomin. Generellt kan sägas att konkurrensen ökat under senare år, men i olika grad på olika delmarknader. På utlåningssidan är sålunda konkurrensen stark, medan den är betydligt svagare i fråga om hushållens sparmedel. Kostnaderna inom banksystemet har stigit snabbt.

Det är angeläget att kostnadsutvecklingen dämpas och att konkurrensen inom banksektorn stimuleras. Vissa av de frågor som rör banksektorns struktur- och konkurrensförhållanden behandlas i kreditmarknadskommittén. Regeringen kommer i särskild ordning att utreda kostnadsutvecklingen i banksystemet och hushållens ställning på kreditmarknaden efter avregleringen. |

Under det gångna året har det bl. a. i samband med börskrisen visat sig att handeln med optioner och terminskontrakt inte alltid skett med den försiktighet som krävs. Detta har medfört stora förluster för vissa banker, försäkringsbolag och fristående fondkommissionärer. Totalt uppgick de

redovisade förlusterna på options- och aktieterminshandeln i samband

med börsfallet till ca I miljard kr. Till detta skall läggas andra förluster på mycket stora belopp.

Jag ser allvarligt på dessa händelser. Bristande kontroll och i vissa fall dålig affärsmoral har blottlagts i samband med de stora förlusterna. Jag vill också framhålla att förtroendet för det finansiella systemets stabilitet och

funktionssätt är viktigt för hela samhällsekonomin och inte bara en fråga för aktörerna på de finansiella marknaderna.

Regeringen kommer därför senare I dag att föreslå att bank- och försäkringsinspektionerna anvisas medel för en utökad bevakning av banker, försäkringsbolag och fondkommissionärer. Syftet är att säkerställa att gällande lagar och regler följs. Även lagändringar kommer att aktualiseras. Försäkringsverksamhetskommittén har nyligen lagt fram sitt slutbetänkande. För närvarande arbetar ytterligare tre utredningar med dessa frågor: kreditmarknadskommittén. optionsutredningen och värdepappersmarknadskommittén. Samtliga skall redovisa förslag före halvårsskiftet 1988.

5.4Fördelningspolitiken

Strävan efter en rättvis fördelning, såväl av tillväxten som av krisbekämp-

ningens bördor. har sedan 1982 varit ett centralt inslag i den tredje vägens politik.

Den väsentligaste insatsen för ökad rättvisa är att hävda den fulla sysselsättningen. Arbete åt alla ger en jämnare inkomstfördelning och förbättrar

jämställdheten mellan kvinnor och män. Men även kampen mot inflationen

är viktig för att ästadkomma en rättvis fördelning. Inflationen omfördelar

välståndet i stor skala och på ett godtyckligt och svårgenomskådligt sätt.

Kampen för full sysselsättning och låg inflation har därför varit den

viktigaste uppgiften i fördelningspolitiken, liksom i den ekonomiska politi- 22

ken i stort. Den lägre arbetslöshet och den lägre inflation som uppnåtts de — Prop. 1987/88: 100

senaste åren har också verksamt bidragit till en mer rättvis fördelning i Bil. I samhället. Därutöver har det också, trots det kärva budgetläget, varit möjligt att vidta en rad andra åtgärder i direkt fördelningspolitiskt syfte.

De fyra vallöftena från 1982 om att trygga centrala inslag i det sociala välfärdssystemet har infriats. Karensdagarna har försvunnit ur sjukförsäkz ringen. Ersättningen till de arbetslösa har höjts. Värdesäkringen av pensionerna har återinförts. Stödet till barnomsorgen har förbättrats.

Avdragsrätt för fackföreningsavgifter har införts. Barnbidragen har höjts mycket kraftigt; mellan 1982 och 1987 fördubblades de nästan. Statsbidragen till de kommunala bostadstilläggen har höjts. vilket framför allt gynnar de sämre ställda pensionärerna. Delpensionen har höjts. Sjukförsäkringen har reformerats. I och med att karensdagen slopades och den s. k. timsjukpenningen genomfördes 1987 höjdes ersättningsnivån för privatanställda

arbetare och klasskillnader i sjukförsäkringen kunde elimineras.

Den sociala välfärden har således värnats. Men samtidigt har den ekonomiska politiken skapat andra fördelningspoliuska spänningar. Det var nödvändigt att låta företagens vinster stiga kraftigt för att skapa incitament för nya investeringar och nya arbetstillfällen i industrin. 1970-talets extremt låga vinstnivå medförde att investeringarna stagnerade, samtidigt som försämrad konkurrenskraft och hög inflation medförde att reallönerna föll kraftigt. Resultatet av den förbättrade konkurrenskraften och den förbättrade lönsamhet den fört med sig har också blivit en industriell expansion, som medfört såväl ökad sysselsättning som utbyggd kapacitet.

Likväl har vinstuppgången i det kortare perspektivet skapat fördelnings-

problem, bl. a. eftersom politiken först med viss fördröjning kunnat resul-

tera i höjda reallöner. Fördelningspolitiska spänningar har i sin tur bidragit

till den snabba nominella lönestegringen de senaste ären. För att motverka dessa inflationsdrivande effekter av vinstuppgången, och för att se till att

vinsterna används på ett sätt som gagnar folkflertalet, har en rad åtgärder

satts in.

Löntagarfonder och förnyelsefonderna ger de anställda del i kapitaltillväxten. En särskild omsättningsskatt har införts på aktiehandeln. Realisationsvinstbeskattningen för aktier och bostadsrätter har skärpts. En

engångsskatt på livförsäkringsbolagens förmögenheter har tagils ut. In-

komstskatterna har sänkts, samtidigt som underskottsavdragens värde begränsats för höginkomsttagarna. Det har försvårat nolltaxering och skat-

teplanering.

Sammantaget bidrar dessa åtgärder till att tillväxten fördelas jämnare

och att krispolitikens bördor burits mer efter bärkraft än vad som annars

skulle ha skett. Därigenom bidrar fördelningspolitiken till att hålla samman

nationen. Under den period som förestår, med de hot mot den svenska ekonomins styrka som nu kan urskiljas, och med fortsatta krav på god konkurrenskraft och en stark investeringsutveckling, blir därmed en kraft-

full fördelningspolitik av fortsatt central betydelse för den ekonomiska politikens möjligheter.

5.5Sysselsättningspolitiken Prop. 1987/88: 100

Bil. I

Full sysselsättning är ett övergripande mål för den ekonomiska politiken. Inriktningen av den ekonomiskpolitiska strategin på att stärka de svenska

företagens konkurrenskraft, återställa den finansiella balansen i den svens-

ka ekonomin och öka tillväxten syftar just till att ge arbete åt alla.

Arbetsmarknaden förstärktes under 1987. Mellan 1982 och 1987 ökade sysselsättningen med 160 000 personer. Arbetslösheten beräknas ha reducerats med 0,3 procentenheter till 1,9 2 under 1987. Detta har skett samti-

digt som antalet sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder minskat,:se

diagram 3. Arbetslösheten för ungdomar i åldern 16—19 år har stabiliserats på en nivå kring 3,5 96, medan arbetslösheten för de äldre ungdomarna, 20-24 år, sjunkit under 1987. Även långtidsarbetslösheten minskar i omfattning. Vid en internationell jämförelse framstår den svenska utvecklingen i dessa avseenden som mycket gynnsam:. Efterfrågan på arbetskraft blev under 1987 något starkare än vad som förväntades i den reviderade nationalbudgeten våren 1987. Antalet lediga platser låg klart över 1986 års nivå. I flertalet län har det funnits vissa

svårigheter att tillgodose arbetskraftsbehovet. Andelen industriföretag

som har rapporterat brist på yrkesutbildad arbetskraft har stigit. Byggarbetsmarknaden framstår i stora delar av landet som klart överhettad, vilket

bl. a. bidragit till en betydande löneglidning inom byggsektorn.

Regeringen prioriterar i detta läge en inriktning på utbudsstimulerande

åtgärder. Detta innebär en fortsatt förskjutning i arbetsmarknadspolitiken

mot insatser för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt samt att höja

Diagram 3 Antal arbetslösa och antal personer i arbetsmärknadspolitiska åtgärder Tusental personer, 3-månaders' glidande medelvärde på säsongrensade värden 140 140

1203 120

100 4 - 100

Antal arbetslösa 80 — - 80 60- ; Ten Leo :

404 ZP >. 40

20- Pn .

sas ans rr 20

Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder

(0) LARGRER RARE ÄRSSRARARAREARARTAREN ERS RRRARRARARAS SAKETTTSRNASAARARSRENASS ALTARRRRERESKSSSERERARENIILIRISSRG [6]

1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 Anm.: Med arbetsmarknadspolitiska åtgärder avses beredskapsarbete, ungdomslag och rekryteringsstöd. Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och arbetsmarknadsstyrelsen.

kunskapsnivån hos individerna i arbetslivet. En av politikens främsta Prop. 1987/88: 100

uppgifter under det kommande året är att dämpa. överhettningen och Bil. 1 avhjälpa brist på arbetskraft i olika sektorer och regioner. Genom att vidga

flaskhalsar i ekonomin förbättras möjligheterna att nå en god ekonomisk tillväxt.

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer senare denna dag att föreslå åtgärder som befäster en sådan inriktning. Bl.'a. föreslås resurser

för upphandling av arbetsmarknadsutbildning med 78000 platser, vilket

innebär en fortsatt hög nivå. Antalet platser för utbildning direkt i företa-

gen föreslås utökas till 25000. Mot bakgrund av utvecklingen på arbets-

marknaden föreslås nu något färre beredskapsarbeten. Regeringen är dock

beredd att omgående vidta åtgärder om läget skulle försämras. Trots den goda sysselsättningsutvecklingen finns det grupper som har

särskilda svårigheter på arbetsmarknaden. Det gäller främst långtidsar-

betslösa, arbetshandikappade, invandrare och ungdomar med utbildning som inte är gångbar på marknaden. Regeringen vill ge arbetsmarknadspolitikens fördelningsmål ökad prioritet. Långtidsarbetslösheten har minskat märkbart under andra halvåret 1987. Ytterligare ansträngningar bör nu göras i form av såväl förebyggande åtgärder som direkta insatser för dem som blivit långtidsarbetslösa. Vidare är det viktigt att öka arbetsmöjlighe-

terna för den stora gruppen deltidsarbetslösa.

De insatser för deltidarbetslösa som föreslogs i kompletteringsproposi-

tionen 1987 skall fortsätta. Kraftiga insatser görs för att ytterligare förbättra de handikappades möjligheter på arbetsmarknaden genom utökade re- ' surser för arbetsmarknadsinstituten och Samhall. Under våren kommer

också ett förslag till en reformering av arbetslöshetsförsäkringen att presenteras.

Ett av regeringens mål är att kvinnor och män skall delta i arbetslivet på lika villkor. Kvinnornas deltagande i förvärvslivet har ökat oavbrutet.

Fortfarande arbetar dock kvinnor och män hög grad i olika branscher och

med olika lön. Åtgärder för att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden måste utgöra ett framträdande inslag i arbetsmarknadspolitiken.

Sammantaget väntas arbetsmarknadsläget 1988 kännetecknas av fortsatt stark efterfrågen på arbetskraft. Antalet sysselsatta väntas öka i nästan samma takt som 1987. En viss fortsatt neddragning av antalet sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder beräknas ske. Det finns dock betydande

osäkerheter om den ekonomiska utvecklingen de närmaste åren. Regering-

stödja arbetsmarknaden och vidta de arbetsmarknadspolitiska insatser som kan behövas.

5.6Regionalpolitiken

Förbättringen i den svenska ekonomin har kommit hela landet till del. Arbetslösheten har minskat. sysselsättningen har förbättrats och företa-

gens lönsamhet och investeringar har ökat såväl i skogslänen som i övriga

landet. Befolkningsutvecklingen var under 1987 mera balanserad än de

närmast föregående åren. Storstadslänen har haft en fortsatt befolknings- ta in

tillväxt, men inflyttningen från övriga landet har minskat.

Den regionala utvecklingen i landet påverkas av många olika faktorer. Prop. 1987/88: 100 En politik för en jämnare regional fördelning av välståndet måste därför Bil. 1 innefatta åtgärder på flera områden, t.ex. inom utbildnings-, vård- och

kommunikationssektorerna. Det kommunala skatteutjämningssystemet

har en särskilt stor betydelse för möjligheterna att erbjuda god kommunal

service även i delar av landet med låg skattekraft. Regeringen kommer

som ytterligare förstärker dessa möjligheter. Vidare innefattar det nya s.k.

Dagmaravtalet en regional utjämning av sjukvårdens ekonomiska resurser.

Under hösten 1987 har regeringen förlängt byggbegränsningarna i Stockholms- och Göteborgsområdena samt fattat beslut om skärpta ombyggnadsbestämmelser. Vidare har regeringen fattat beslut om nytt frisläpp av

de allmänna investeringsfonderna. Frisläppet gäller miljöförbättrande investeringar i hela landet men i övrigt bara investeringar i stödområdena. Därmed förstärks det regionalpolitiska inslaget 1 investeringsfondsystemet.

Regeringen har nyligen lämnat förslag till särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland. Åtgärderna för Bergslagen kan i huvudsak sägas bestå av två delar. Dels ett antal projekt som ger direkta sysselsättningseffekter i framför allt Ludvika- och Borlängeregionerna, dels ett utvecklingsprogram, vilket främst syftar till att förstärka verksamheter som ger viktiga förutsättningar för en utveckling

av näringslivet. Vad gäller norra Sveriges inland har lämnats förslag till åtgärder för att

förbättra infrastrukturen och främja näringslivsutvecklingen. Åtgärderna avser dels särskilda insatser inom utbildningsområdet, dels insatser för att

på annat sätt underlätta utvecklingen av de näringar som har stor betydelse

i regionen. Sammantaget beräknas åtgärderna för Bergslagen och norra Sveriges inland kosta ca 675 milj. kr. och ge över 2000 nya jobb.

Regeringen tillsatte i november 1987 en regionalpolitisk utredning. Kommittén skall bl. a lämna förslag om på vilka grunder och till vilka regioner

de regionalpolitiska insatserna bör riktas för att uppnå långsiktigt positiva

effekter. Kommittén skall redovisa sina överväganden och förslag senast

den 15 maj 1989. Chefen för industridepartementet kommer senare denna dag att föreslå

att anslagen för regionalpolitiska bidrag skall ligga kvar på den höga nivå som uppnåtts under innevarande budgetår. Regeringen kommer vidare under våren att lägga fram förslag tll särskilda insatser för Norrbottens

län. Vidare pågår ett utredningsarbete. som syftar till att främja utveckling-

en i Östersund.

Chefen för jordbruksdepartementet kommer senare denna dag att föreslå att den särskilda satsningen på jordbruket i Norrland som beslutades i

fjol nu utökas med 80 milj. kr.

Transport- och kommunikationssystemet är av stor betydelse för en

rättvis regional fördelning.

Det övergripande målet för trafikpolitiken är att erbjuda medborgarna och näringslivet i landets olika delar en tillfredsstältande, säker och miljövänlig trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kost- 26

nad. Förslag till åtgärder för att nå dessa mål redovisas i en särskild

trafikpolitisk proposition. Sammantaget kommer den trafikpolitik som nu Prop. 1987/88: 100

föreslås att innebära att infrastrukturen byggs ut för 1990-talets behov. Bil. I samtidigt som ett effektivare utnyttjande av trafikapparaten möjliggörs. Åtgärderna bidrar därmed till den ekonomiska tillväxten.

6Budgetpolitiken

6.1Budgetpolitikens inriktning

Vägledande för utformningen av budgetförslaget för budgetåret 1988/89 har varit att statsfinanserna inte får försämras i nominella termer och att en

viss real förstärkning skall uppnås. 'Syftet har varit att åstadkomma ett

budgetförslag som uppfyller de krav det ekonomiska läget ställer på stramhet och samtidigt skapar utrymme för en förbättrad välfärd.

För att finansiera vissa angelägna reformer har olika besparingar och en

rad omprioriteringar genomförts. Bland besparingarna märks bl. a. avskaffandet av regionstyrelserna i högskolan samt sänkta livsmedelssubven-

tioner. De prioriterade reformerna i budgetförslaget är inriktade på tre

huvudområden.

Insatser för en bättre utbildning En hög kunskaps- och kompetensnivå i alla delar av samhället är av

avgörande betydelse såväl för den sociala och kulturella utvecklingen i

vårt land som för den långsiktiga tillväxten i svensk ekonomi. För detta

spelar ett väl fungerande utbildningsväsende en strategisk roll. Vid en internationell jämförelse är den andel av resurserna vi använder för utbildning hög i Sverige. Det är angeläget att vidmakthålla denna höga nivå. I årets budgetförslag tillhör därför utbildningen de prioriterade områdena.

Syftet är att möjliggöra en hög standard inom alla delar av utbildningssystemet.

Utbildningen av lärare för grundskolan förstärks genom att förkunskapskraven för tillträde höjs samtidigt som utbildningen förlängs. Ett tioårigt fortbildningsprogram för i grundskolan verksamma lärare föreslås. Ca 50 milj. kr. per år avsätts för programmets genomförande. I budgetpro- . positionen redovisas också en plan för utvecklingen av dataundervisningen

i skolan. Särskilda medel anslås för att förstärka undervisningen på mellan-

stadiet. I en skolpolitisk proposition till vårriksdagen kommer förslag att läggas fram om hur eleverna skall kunna få bättre tillgång till läroböcker av

god kvalitet. Den skolpolitiska propositionen kommer också att behandla styrnings- och inflytandefrågor samt frågor om grundskolans pedagogiska utveckling. Syftet är att se till att resurserna i skolan mobiliseras på ett sätt

som gynnar de för undervisningen och utbildningen mest centrala verksamheterna.

Under perioden 1988-1990 minskar antalet 16-åringar med 2 000 personer

till ca 111000 per årskull. Regeringen föreslår dock att antalet intagningsplatser skall vara oförändrat 127000 för de elever som söker direkt från

grundskolan till gymnasieskolan. Ett utvecklingsarbete och en treårig för- =. 27

söksperiod rörande gymnasieskolans yrkeslinjer påbörjas fr. o. m. läsåret Prop. 1987/88: 100

1988/89. Syftet är bl. a. att undersöka förutsättningarna för en arbetsplats- = Bil. I

förlagd utbildning som en del i en reformerad och förlängd yrkesutbildning på gymnasial nivå. För att förbättra tillgången på yrkeslärare kommer utbildningsbidrag att utgå till samtliga som genomgår utbildning till yrkeslärare.

Utbyggnaden av de små och medelstora högskolorna fortsätter. En försöksverksamhet med ingenjörsutbildning på mellannivå inleds på sammanlagt 28 orter i landet. För utvecklandet av nya linjer och kurser vid de små och medelstora högskolorna avsätts yttterligare 15 milj. kr. I regeringens proposition om regionalpolitiska insatser för Bergslagen och inre Norrland föreslås insatser inom gymnasieskola, högskola och vuxenutbildning för sammanlagt 123 milj. kr. I det forskningspolitiska beslut som riksdagen fattade 1987 fastställdes ett treårsprogram för forskning och forskarutbildning. Inom ramen för detta program föreslås under budgetåret 1988/89 ett resurstillskott till forskningen på 60 milj. kr. För att underlätta de kortutbildades möjligheter till studier föreslås antalet särskilda vuxenstudiestöd öka med 3 000 till ca 26 000.

En bättre miljövård En aktiv miljövård har stor betydelse för välfärden, ekonomin och sysselsättningen. Många miljöproblem måste lösas genom internationellt samarbete. Detta gäller bl. a. föroreningar av luft och hav, nedbrytningen av det ozonskikt som skyddar jorden samt risken för klimatförändringar och radioaktiv nedsmutsning.

Miljön har under årens lopp utsatts för allvarliga skador. Produktionen för ibland med sig negativa miljöeffekter som upptäcks först i efterhand. Ofta uppdagas miljöproblem genom forsknings- och undersökningsverksamhet. Detta gäller t. ex. sambandet mellan freoner och uttunningen av ozonskiktet samt hur olika ämnen påverkar tillståndet i hav och andra vatten.

Våra kunskaper om miljöns samband med produktionsprocesser och människors hälsa är otillräckliga. Det är viktigt att förbättra kunskaperna för att bättre kunna bekämpa den miljöförstöring som redan finns, men också för att förebygga att nya skador uppstår på miljö och människors hälsa. Miljöarbetet måste bedrivas systematiskt och långsiktigt. Beslutsamma insatser nu kan leda till att vi kan undvika stora framtida ekonomiska uppoffringar. | |

Miljöpolitiken måste därför utvecklas och förstärkas. Miljöhänsyn måste i ökad utsträckning tas inom olika samhällssektorer och i den tekniska utvecklingen. Som exempel på detta kan nämnas att en stor del av trafikens miljöproblem behandlas i den trafikpolitiska propositionen. Miljöfrågor kommer också att behandlas i en jordbrukspolitisk proposition under våren. Regeringen avser att till våren i en samlad miljöpolitisk proposition redovisa pågående och planerade åtgärder.

Redan i budgetpropositionen föreslås vissa resursökningar, bl.a. för tillsynen enligt miljöskyddslagen, för arbetet med att halvera användning- 28

en av bekämpningsmedel, för internationellt samarbete samt för ett gemen- — Prop. 1987/88: 100 samt forskningsprogram mellan industrin och staten. Vidare föreslås åtgär- Bil. I der mot radon i bostäder och ökade insatser inom barnomsorg, skola och annan utbildning för att öka kunskaperna om miljöfrågorna. |

I detta sammanhang bör också nämnas att investeringsfonderna utanför stödområdena fr. o. m. den I april 1988 står öppna endast för investeringar i bättre miljö. Detta ger en kraftfull stimulans för näringslivet att nu satsa på investeringar som resulterar i minskade föroreningar av Iuft och vatten.

I miljöpropositionen: kommer regeringen bl. a. att föreslå en förnyelse av miljöskyddslagen och en förstärkning av miljövårdens organisation. Den löpande aktionsplanen mot luftföroreningar och försurning omsätts i en ny plan fr. o. m. budgetåret 1988/89. Vidare redovisas bl. a. hur användningen och utsläppen. av freoner skall kunna minskas kraftigt. Ökade resurser ges för att öka kunskaperna om föroreningarna i haven och om hur dessa bör bekämpas. Betydande belopp avdelas för att återställa och sanera miljöskador. En särskild satsning skall göras för att rena Dalälven. En annan utsatt region som föreslås bli föremål för särskilda åtgärder är Göteborg med Hisingen. Det internationella samarbetet förstärks genom att ett internationellt miljötekniskt institut inrättas i Stockholm.

Den sociala välfärden Den generella välfärdspolitiken har byggts upp under årtionden av reformverksamhet. Den ekonomiska krisen i slutet av 1970-talet och början

av 1980-talet hotade emellertid välfärden. Socialpolitiken ifrågasattes. För-

slag som skulle ha urholkat den generella välfärdspolitiken lades fram.

En stark och stabil social välfärd har under krisåren återigen visat sig vara en omistlig tillgång och har inneburit ett gott skydd för människors levnadsförhållanden. Den svenska välfärdspolitiken utgår från att social trygghet och jämlikhet, utöver att ge de enskilda individerna ett bättre liv, också har en positiv effekt på samhällets ekonomiska utveckling. Åtgärder för att strukturera om och anpassa offentlig sektor och näringsliv till nya ekonomiska förutsättningar underlättas genom att människor känner en social trygghet. .

Den tredje vägens ekonomiska politik har inneburit att samhällsekonomin förstärkts. Ökat ekonomiskt utrymme för välfärdspolitiken skapas av bättre resursutnyttjande och ökad tillväxt. Angelägna behov inom den sociala sektorn kan åter tillfredsställas. Inom socialpolitiken prioriteras nu insatser för att utveckla och förbättra vården och omsorgen.

Barnomsorgen byggs ut. Inom hälso- och sjukvården inriktas arbetet mot att bättre tillgodose patienternas önskemål om service, valfrihet och tillgänglighet i vården. Den förändring av ersättningarna från den allmänna sjukförsäkringen som genomfördes 1985 innebar en övergång från prestationsbundna ersättningar till en samlad ersättning per invånare. Reformen innebar en bättre kontroll av kostnadsutvecklingen och ger samtidigt bättre förutsättningar för en vård på lika villkor för hela befolkningen. Dessa förutsättningar ökar ytterligare fr. o. m. 1988, då en behovsbaserad fördelning av den allmänna sjukvårdsersättningen införs. 29

Hälso- och sjukvårdspolitikens utgångspunkter för de närmaste åren är Prop. 1987/88: 100

att värdorganisationen måste anpassas till patienternas krav på trygghet Bil. I och service. Insatserna måste öka för att sätta patienten i centrum när det gäller information, telefon- och öppettider, kortare väntetider etc.

Till kraven på god service hör att köerna för vissa operationer måste minska ytterligare. En särskild ersättning till sjukvårdshuvudmännen om 70 milj. kr. har avsatts under andra halvåret 1987 för att minska väntetidernå. Fr.o.m. 1988 ingår detta bidrag i den s. k. Dagmaruppgörelsen.

Den angelägna utbyggnaden av primärvården fortsätter. Därmed för-

bättras medborgarnas möjlighet att snabbt få tillgång till vård av hög

kvalitet nära hemmet. Samverkan mellan primärvården och den sociala hemtjänsten skall förbättras. Patienterna bör ges ökade möjligheter att

välja läkare, vårdcentral och sjukhus. De äldre patienterna bör också ges större möjligheter att välja sjuk- eller ålderdomshem eller vård i hemmet. Valfriheten blir ett viktigt inslag i den framtida politiken på detta område.

De äldre skall garanteras en trygg och värdig ålderdom. En proposition om riktlinjer för den framtida äldreomsorgen kommer att presenteras under våren 1988. Äldre människor måste få ökade möjligheter att välja var och hur de vill bo och vårdas när de behöver samhällets hjälp. De äldre

som så önskar skall i högre utsträckning kunna få den vård och den hjälp

de behöver för att kunna bo kvar hemma. Ftt varierat utbud av servicebo-

städer skall finnas för dem som behöver och vill ha hjälp och tillsyn. Samtidigt skall standarden på institutionerna förbättras.

Primärkommunernas åtaganden inom äldreomsorgen vidgas efter hand.

Statens bidrag till den sociala hemtjänsten ökar med 490 milj. kr. till 2,7

miljarder kr.

Rättvisa och delaktighet för handikappade och deras familjer är ett vikigt område. Ett nytt och kraftigt förbättrat bilstöd kommer att föreslås under

våren 1988. Förslag kommer också att presenteras om att verksamheten

med tidningsutgivning för synskadade permanentas och utvecklas. Andra

reformer gäller förbättrat stöd till familjer med handikappåde barn och ökat stöd till handikapporganisationer och rikstolktjänst.

Slutligen måste bekämpningen av AIDS intensifieras. I en särskild proposition kommer ett samlat åtgärdsprogram mot AIDS att presenteras. Det omfattar information och stöd till berörda riskgrupper. insatser för att begränsa smittspridningen samt insatser för vård och behandling av narkotikamissbrukare. |

6.2Statsbudgeten

I budgetpropositionen i januari 1987 beräknade regeringen budgetunder-

skottet för budgetåret 1986/87 till 40,5 miljarder kr och för innevarande

budgetår till 36.9 miljarder kr. Utfallet för förra budgetåret blev 15.2 miljarder kr. I den av riksdagen fastställda statsbudgeten för budgetåret

1987/88 bedömdes budgetunderskottet uppgå till 29,1 miljarder kr. Jag

beräknar nu budgetunderskottet för innevarande budgetår till 14,7 miljar-

der kr. 30

Tabell 3 Budgetsaldot 1987/88 Prop. 1987/88: 100 , Miljarder kr.

BP 87Statsbudget Nuvarandeberäkning
Inkomster308,9318.0333.4
Utgifter exkl. statsskuldräntor 282,8287,1289,0
Statsskuldräntor63,060,059.1
Redovisat budgetsaldo36,9-29 1—- 14,7

Som framgår av tabell 3 är det främst statsbudgetens inkomster som kraftigt reviderats i förhållande till tidigare beräkningar. Orsaken är snab-

bare ökningar än beräknat av intäkterna från såväl inkomstskatt och mer-

värdeskatt som bolagsskatt. Tabell 4 Budgetsaldo för budgetåren 1982/83, 1986/87—1988/89 Miljarder kr., löpande priser

1982/83 1986/87 1987/88 1988/89

Inkomster. 191,2 > 320,1 333,4 341,4
Andel av BNP (26)28,633,432.231.3
Utgifter exkl. statsskuldräntor229,6 271,5 289.0 299,3
Andel av BNP (66)34.428,328.027,4
Statsskuldräntor48.263,859.154.0
Redovisat budgetsaldo—86,6 -15,2 - 14,7 -11,9
Andel av BNP (57)13,01,61.41
Underliggande budgetsaldo-13,4 -13,8 -20,1
Andel av BNP (97)1.41,31.8

Arbetet med budgetförslaget för budgetåret 1988/89 har bedrivits med stramhet. Alla utgifter har prövats noga, vilket innebär att endast de mest angelägna reformerna har kunnat tas med. Utgiftsökningen exklusive statsskuldräntor i förhållande till innevarande budgetår stannar vid 3,5 %.

Ränteutgifterna för statsskulden minskar mellan budgetåren med 5,1 mil-

jarder kr. Nedgången hänför sig framför allt till att bokföringsprinciperna för statsskuldväxlar förändras. Detta gör redovisningen av riksgäldskontorets upplåningsportfölj mer korrekt. Denna minskning av räntekostnaderna är emellertid enbart en engångseffekt och kommer inte att kvarstå under

de därpå följande budgetår. Förändringen påverkar således inte det under-

liggande budgetsaldot.

De totala statsutgifterna beräknas därmed öka med 1,4 7. Inkomsterna beräknas, vid den antagna löneökningen, öka med 2,32 mellan budget-

åren. Sammantaget innebär detta att budgetunderskottet 1988/89 beräknas

ull 11,9 miljarder kr. |

6.3Den konsoliderade offentliga sektorn

Den konsoliderande offentliga sektorn inkluderar förutom staten även

socialförsäkringssektorn och kommunerna. Summan av det finansiella

sparandet i den konsoliderade offentliga sektorn och det finansiella sparandet i den privata sektorn är identiskt lika med landets bytesbalanssaldo. För att nå ett stabilt överskott i bytesbalansen och samtidigt åstadkomma 31

det sparande som erfordras för att nå en tillfredsställande investerings- Prop. 1987/88: 100

utveckling i den privata sektorn krävs ett positivt finansiellt sparande i den Bil. I offentliga sektorn. Det har därför varit ett väsentligt mål för den tredje vägens ekonomiska politik att återupprätta det kollektiva sparandet.

För budgetåret 1986/87 uppgick det finansiella sparandet i staten till drygt 1 miljard kr. Innevarande budgetår beräknas statens finansiella sparande ligga i stort sett oförändrat i förhållande till föregående budgetår. En beräkning av det finansiella sparandet i staten för budgetåret 1988/89 ger vid handen att det finansiella sparandet försämras till —3,3 miljarder kr. Försämringen förklaras främst av att inkomsterna från den tillfälliga för- ' mögenhetsskatten på livförsäkringsbolagen m.fl. försvinner budgetåret 1988/89. |

Det finansiella sparandet inom socialförsäkringssektorn representeras nästan helt av sparandet i AP-fonden. eftersom sparandet i övriga delar inom sektorn i stort sett ligger nära noll. Det finansiella sparandet inom sektorn bedöms förbli i stort sett oförändrat omkring 25 miljarder kr. budgetåren 1986/87— 1988/89.

Det finansiella sparandet inom den kommunala sektorn beräknas nästa budgetår förbättras med närmare en miljard kr. och därmed uppgå till —5,7 miljarder kr.

Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande erhålls om man summerar de olika delsektorernas sparande. I tabell 5 presenteras en samlad beräkning av det finansiella sparandet i den konsoliderade offentliga sektorn. :

Tabell 5 Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande

1986/871987/881988/89
Miljarder kr.20,221,616.5
Andelav BNP2192151.59

Under 1987 förbättrades det offentliga sparandet kraftigt. Samtidigt för-

svagades emellertid det privata sparandet ännu mer, vilket avspeglas i den

försämring av bytesbalansen som ägde rum. Under nästa budgetår väntas det offentliga sparandet sammantaget falla tillbaka något, med 5.1 miljarder kr, vilket bl.a hänger samman med bortfallet av engångsskatten. Nedgången av det offentliga sparandet äger rum samtidigt som nationens

samlade finansiella sparande försämras; detta avspeglas i att underskottet i

bytesbalansen för år 1988 stiger. Detta, tillsammans med det faktum att det

underliggande budgetunderskottet visar en smärre ökning under nästa budgetår, innebär att en stram finanspolitik måste föras även framgent.

Det faktum att statsfinanserna och de offentliga finanserna förstärkts kraf-

tigt sedan början av 1980-talet kan således ej motivera en mer expansiv finanspolitik under de närmaste åren.

6.4Statens lånebehov Prop. 1987/88: 100

Bil. I Finansieringen av statens lånebehov har förändrats på ett genomgripande sätt under de senaste åren. Sedan placeringsplikten för försäkringsbolagen och AP-fonden avskaffades i november 1986 sker inte längre någon statsupplåning med stöd av regleringar.

Under 1987 minskade statens budgetunderskott kraftigt, samtidigt som den tillfälliga förmögenhetsskatten på livförsäkringsbolag m. fl. inbringade 16 miljarder kr. Sammantaget innebar detta att staten under 1987 kunde minska sin skuldsättning med 11 miljarder kr. Det var första gången sedan 1965 som statsskulden minskade.

För 1988 förutses statens nettolånebehov uppgå till 4 miljarder kr., vilket skulle innebära en ökning av den inhemska upplåningen med 21 miljarder kr.

Normen att staten inte skall låna i utlandet ligger fast.

Tabell 6 Finansiering av statens lånebehov 1986—1988 fördelat på sektorer Miljarder kr

1986 1987 1988 Statens kassamässiga saldo! 35 4 4 ./. valutaförluster på

statens utlandslån300
./. engångsskatt=160
+ riksgäldskontorets kreditgivning-22
Statens lånebehev32-116

Finansiering: I. Riksbanken 28 -8 -12

därav: nettoinsättningar

på olika investeringskonton kassakravsmedel övrigt8 8 12-8 -1 |-12 1 -1
2. Inhemsk marknad10—318
därav: allemanssparandepremie- och sparobligationer övrigt15 12 —-1710 4 -179 0 9
3. Utlandet—600
Summa finansiering32—-116

! Saldot anges här enligt kassamässiga principer. vilket innebär att det för 1988 är något lägre än det budgetunderskott som riksrevisionsverket redovisar och som redovisas på annat håll i budgetförslaget. Skillnaden beror bl. a. på ändrade regler för statens förskottering av kommunernas kostnader för kommunala bostadstillägg.

Den ökade upplåningen på den inhemska marknaden förväntas till större delen ske i form av riksobligationer och statsskuldväxlar. Upplåningen från hushållssektorn blir något lägre för 1988 än för 1987. Även om den statliga nettoupplåningen blir begränsad kommer statens stora bruttolånebehov alt kvarstå, genom att en betydande del av statsskulden förfaller till betalning under 1988. Bruttolånebehovet beräknas komma att uppgå till ca 170 miljarder kr. Detta innebär att statsupplåningen även 1988 kommer att ha ett avgörande inflytande på kreditmarknadens utveckling.

3 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga I

6.5Kommunernas ekonomi Prop. 1987/88: 100

Bil. I Den kommunala verksamheten är av central betydelse för välfärden. En viktig utgångspunkt för regeringens ekonomiska politik är att skapa de förutsättningar som krävs för att kommunerna skall kunna fullgöra sina uppgifter utan skattehöjningar. Inom de samhällsekonomiska ramar som står till buds — vilka bl.a. innebär att de statliga transfereringarna till kommunsektorn inte kan ökas — krävs ett medvetet omprövnings- och effektiviseringsarbete i kommunerna.

Under senare år har kommunalskatterna kunnat hållas på en i stort

kommunala konsumtionens tillväxt varit betydligt högre än den årliga ökning på högst 1976 som riksdagen har uttalat sig för. Tyngdpunkten i utbyggnaden har legat på områden som statsmakterna har prioriterat, nämligen barnomsorg, vård och omsorg av de äldre samt primärvård. På områden där en neddragning av resurser är möjlig, bl.a. med hänsyn till befolkningsutveckling och omstrukturering, har detta inte åstadkommits i någon nämnvärd utsträckning. Samtidigt finns indikationer på att underhåll av fastigheter m. m. sätts efter.

Om pris- och löneökningarna stannar vid en samhällsekonomiskt acceptabel nivå och konsumtionstillväxten blir 196 bör det ekonomiska läget i kommunsektorn inför 1989 sammantaget bli balanserat. En för hög prisoch lönekostnadsökning skulle däremot leda till snabbt stigande under-. skott i de kommunala finanserna med ökande risker för höjning av den kommunala utdebiteringen. Det understryker vikten av att få en lugn utveckling av priser och löner.

Däremot har skälen för att nu kraftigt utjämna skillnaderna i utdebitering förstärkts. Klyftan mellan högsta och lägsta utdebitering ökar från 6,85 kr. 1987 till över 7 kr. 1988.

Detta är en oacceptabel utveckling. Jag kommer därför att föreslå en skärpning av den s.k. progressiva avgiften fr. o.m. 1989 både vad avser effekten för de allra rikaste kommunerna och genom att låta avgiften komma att omfatta ytterligare kommuner.

Denna åtgärd är dock inte tillräcklig för att åstadkomma ett mer rättvist skatteutjämningssystem med mindre utdebiteringsskillnader. Medelutdebiteringen var 1987 i skogslänen 32 kr., i storstadslänen 30:18 kr. och i övriga län 30:60 kr. Mellan skogslänen och övriga län uppgick skillnaden således till 1:40. Den regionala obalans som detta är uttryck för visar att skatteutjämningssystemet inte är tillräckligt effektivt.

skillnaden mellan norr och söder kan krympas. I princip sänks garantinivåerna i söder med 2 procentenheter utom för ca 35 kommuner och fyra landsting. I norr sker en motsvarande höjning av garantinivån med 2 procentenheter. Detta sker framför allt i Norrlands inland. Samtidigt införs ett tak för den skattesats på vilken beräkning av skatteutjämningsbidrag får grundas. Det bör ytterligare minska utdebiteringsskillnaden. Förutom att utjämningseffekten väsentligt förstärks innebär förslaget att skatteutjämningsavgiften inte behöver höjas för 1989 för att finansiera den automatiska 34 ökningen av bidragen i systemet.

Jag kommer senare denna dag att mer i detalj redovisa mina förslag till Prop. 1987/88: 100 ändrat skatteutjämningssystem. | Bil. |

I 1986 års kompletteringsproposition utlovades kompensation för borttagandet av garantibeskattningen m. m., som nu kan beräknas till sammantaget omkring 900 milj. kr. fr. o. m. 1989. Jag kommer att föreslå att regeringen bemyndigas att dels utge en generell kompensation, dels övergångsvis stödja särskilt utsatta kommuner med extra skatteutjämningsbidrag.

I avvaktan på en mer permanent lösning av kostnadsfördelningen mellan stat, landsting och kommuner bör statsbidraget till hemhjälp ökas, med totalt ca 275 milj. kr. 1989, genom cen ökning av per capita-bidraget till totalt 400 kr. Statsrådet Lindqvist Kommer senare att återkomma till denna fråga.

6.6Budgetarbete för ökad effektivitet

Det är väsentligt att arbeta för en mer effektiv resurshushållning inom den offentliga sektorn. Om resurserna kan utnyttjas mer effektivt blir det lättare att nå centrala välfärdsmål: på sikt ökar också möjligheterna att successivt sänka skattetrycket utan att försämra den offentliga verksamhetens kvalitet eller minska dess volym.

En hög effektivitet i meningen en hög grad av måluppfyllelse förutsätter en god produktivitet. För att förbättra produktiviteten i den offentliga sektorn krävs åtgärder inom ett brett fält.

Sålunda har åtgärder vidtagits för att stimulera de statliga myndigheterna att höja effektiviteten i den egna verksamheten. Genom det s. k. huvudförslaget har myndigheterna ålagts att redovisa konsekvenserna av en realt lägre medelsförbrukning för sina förvaltningsresurser. Huvudförslaget är ett verksamt medel för att stimulera till förbättrad produktivitet. Det har drivit på myndigheternas rationaliserings- och översynsarbete. Myndigheterna bör därför även i fortsättningen ställas inför motsvarande krav.

Inriktningen när det gäller utvecklingen av budgetarbetet är numera genomgående att öka den politiska målstyrningen och samtidigt stärka myndigheternas självständighet när det gäller att välja medel för sin verksamhet. Ett viktigt led i detta arbete är försöksverksamheten med treåriga budgetramar. Ett annat uttryck för detta är strävan mot ekonomisk ramstyrning i budgeten och att avskaffa onödig detaljreglering.

Till följd av den utgiftsram för löneökningar som riksdagen ställt sig bakom förstärks denna ramstyrning ytterligare. Eftersom de ekonomiska utgångspunkterna för ökade löneutgifter klargörs, bör myndigheterna tillsammans med statens arbetsgivarverk kunna ta 'ett mer självständigt ansvar för lönebildningen och den statliga arbetsgivarfunktionen. Utgiftsramen bör också kunna stimulera produktivitetsutvecklingen inom den statliga sektorn.

I kommunerna har under senare år prövats en rad nya organisationsformer. Det är viktigt att detta arbete drivs vidare och att olika styr- och beslutsformers effekt på produktiviteten utvärderas.

Det är angeläget att generellt och fortlöpande granska resursutnyttjandet

uppbyggda administrationen. Regeringens budgetförslag innehåller förslag Prop. 1987/88: 100 i dessa hänseenden. Syftet är att möjliggöra en omprövning och ompriori- Bil. 1 tering av existerande verksamheter, så att de bättre svarar mot medborgarnas behov och önskemål.

Statsbudgeten och särskilda =: Drop: 1987/88: 100

frågor

I Statsbudgeten budgetåren 1987/88 och 1988/89

1.1Beräkningsförutsättningar

Vid en beräkning av statsinkomsternas utveckling är de antaganden som

görs om inkomstutvecklingen i samhället av stor betydelse. Riksrevi-

sionsverket (RRV) har lämnat en beräkning av statsbudgetens inkomster.

En sammanfattning av beräkningen bifogas till protokollet i detta ärende

som bilaga 1.2. RRV:s beräkningar grundas på antagandet att lönesumman

mellan åren 1986 och 1987 har ökat med 8,5 Z samt att den mellan åren

1987 och 1988 ökar med 5,0Z6. För år 1989 har RRV schablonmässigt räknat med en ökning av lönesumman på 5,07c. RRV räknar med att det genomsnittliga konsumentpriset har ökat med 4,2 Z mellan åren 1986 och

1987 samt att det ökar med 4,4 96 mellan åren 1987 och 1988 och med 3,6 4, mellan 1988 och 1989. Vidare räknar RRV med en ökning av privat konsumtion i löpande priser med 8,7 7c mellan 1986 och 1987, med 6,54 mellan 1987 och 1988 samt med 5,3 72 mellan åren 1988 och 1989. Under slutskedet i arbetet med den preliminära nationalbudgeten har

bedömningen av den ekonomiska utvecklingen reviderats. Med anledning

härav räknas den utbetalda lönesumman upp med 8.9 22 för 1987, 5,2 9 för

1988 och med 5.1 2 för 1989. Jag räknar vidare med att det genomsnittliga konsumentpriset kommer att öka med 3,27: under 1989. Den privata

konsumtionen i löpande priser beräknas öka 9,1 96 under 1987, 6,5 Z under 1988 och 5,2 2& under 1989. I övrigt finns ingen anledning att avvika från RRV:s beräkningsförutsättningar.

1.2Statsbudgetens inkomster och utgifter under budgetåret 1987/88

RRV:s senaste beräkning av budgetutfallet för budgetåret 1987/88 utgörs av verkets budgetprognos nr 2/3 från den I5 december 1987. Beräkningarna av inkomsterna för budgetåret 1987/88 redovisas också i verkets inkomstberäkning.

Inkomster I sin inkomstberäkning har RRV för budgetåret 1987/88 beräknat inkoms-

terna till 331 840 milj. kr. I enlighet med vad jag har anfört om lönesummans utveckling så räknar jag upp inkomsttiteln Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse med 749 milj. kr. Av samma skäl räknar jag vidare upp

inkomsttiteln Folkpensionsavgifter med 177 milj. kr., inkomsttiteln Sjuk-

försäkringsavgift, netto med 210 milj. kr., inkomsttiteln Barnomsorgs- 37

avgift med 41 milj. kr., inkomsttiteln Vuxenutbildningsavgift med 6 milj. Prop. 1987/88: 100

kr. och inkomsttiteln Allmän löneavgift med 21 milj. kr. Bil. I

Med anledning av vad jag anfört om den privata konsumtionen i löpande priser tar jag upp statsinkomsterna på inkomsttiteln Mervärdeskatt med 200 milj. kr. mer än vad RRV gjort.

Inkomsterna från Skatteutjämningsavgiften beräknar jag till 3466 milj. kr. istället för de 3 283 milj. kr. RRV räknar med.

Tabell 7. Ändringar i RRV:s beräkningar av statsbudgetens inkomster budgetåret 1987/88 Tusental kr.

RRV:s be- Förändring

räkning enligt före-

| draganden

Inkomsttitel Ill Fysiska personers skatt på inkomst,

realisationsvinst och rörelse57 723 000+ 749000
1211 — Folkpensionsavgift42222 000+ 177000
1221 — Sjukförsäkringsavgift, netto—957 000+ 210000
1231 - Barnomsorgsavgift9831 000+ 41000
1241 — Vuxcnutbildningsavgift1 160 000+ 6000
1281 Allmän löneavgifl5914 000+ 21000
1411 Mervärdesskatt75 500 000+ 200000
2543 — SkatteutjämningsavgiflSumma inkomster '3282 692 331839 842+ 183000

Summa förändringar enligt

föredraganden 1587 000

RRV: s beräkningar föranleder i övrigt inte någon erinran från min sida. Sammantaget medför justeringarna av RRV:s beräkningar för budgetåret 1987/88 en beräknad ökning av inkomsterna med 1587 milj. kr. till 333 427 milj. kr.

Utgifter

I statsbudgeten för innevarånde år uppgår utgifterna till 347 150 milj. kr.

RRV har i sin prognos beräknat de totala utgifterna till 348 204 milj. kr.

Verket har beaktat tilläggsbudget I, där utgifterna uppgick till 474 milj. kr. RRV har beräknat utgifterna för starsskuldräntorna till 58.2 miljarder kr. för budgetåret 1987/88. Häri ligger vissa ännu ej realiserade valutavins-

ter, som jag i min beräkning inte tagit med. I denna uppgår därför utgifterna för statsskuldräntorna till 59,1 miljarder kr.

Tabell 8. Räntor på statsskulden budgetåret 1987/88 Miljarder kr. Budgetår Statsbudget Nuvarande Förändring

beräkning

Räntor på inhemska lån.
m.m.50,549,1—-1.A4
Räntor på utländska lån9,79,8.+0,1
Valutaförluster, netto-0,20,2+0,4
Summa60,059,1—60,9 38

När det gäller övriga anslag räknar jag ner Räntebidrag m.m. med 100 Prop. 1987/88: 100

milj. kr. och upp Reglering av prisstegringar för det militära försvaret med Bil. 1 82 milj. kr. jämfört med RRV:s beräkning.

Enligt RRY kommer de totala anslagsbehållningarna på reservationsan-

slag under innevarande budgetår att öka med 243 milj. kr. för att uppgå till

24235 milj. kr. Några utgifter för reservationsmedelsförbrukning beräknas således inte att belasta 1987/88. Bedömningen är självfallet osäker, men jag accepterar tills vidare RRV: s beräkning som bl. a baseras på uppgifter från

de ansvariga myndigheterna. I tabell 9 redovisas utvecklingen av anslagsbehållningarna mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88.

Tabell 9. Anslagsbehållningarna vid utgången av budgetåren 1986/87 och 1987/88

Miljarder kr. :
Huvudtitel22 1986/87 1987/88
Utrikesdepartementet7,17,8
Kommunikationsdepartementet4,64,9
Arbetsmarknadsdepartementet2.22.0
Industridepartementet3,73,8
Miljö- och energidepartementet4,03.6
Övriga huvudtitlar2,42,1
Summa24,024,2

Enligt RRV och min bedömning kommer utnyttjandet av rörliga krediter

att öka med 75 milj. kr. under budgetåret 1987/88. Jag vill också nämna att RRV för Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto tar upp 6 miljarder kr. Jag beräknar behovet till 5 miljarder kr. I övrigt har jag inga invändingar mot RRV: s beräkning.

Sammantaget beräknar jag därmed utgifterna under budgetåret 1987/88

till 348 086 milj. kr. |

Tabell 10. Statsutgifterna budgetåret 1987/88 Milj. kr.

Före-

Statsbudget RRV draganden

Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor 278 150283929 283 911 '
Statsskuldräntor60 00058 20059 100
Förändring i anslagsbehållningarI 500—- 243"—243"
Andrad dispostion av rörliga krediter 5007575

Beräknat tillkommande utgiftsbehov,

netto700060005000
Summa statsutgifter347 150348 204 348 086
Finansfullmaktsutnyttjande---

x Ökningen av anslagsbehållningarna påverkar inte utgifterr.a

1.3Statsbudgetens inkomster och utgifter under budgetåret = Prop. 1987/88: 100

1988/89 Bil. 1

Inkomster RRV beräknar statsbudgetens totala inkomster till 340636 milj. kr. för budgetåret 1988/89. I förslaget till statsbudget för nästa budgetår ingår ett antal förslag som påverkar statsbudgetens inkomster. I det följande redovisas de förändringar av RRV:s beräkningar som jag funnit nödvändiga.

I enlighet med vad jag har anfört om lönesummans utveckling räknar jag upp inkomsttiteln Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse med 735 milj. kr. Mot samma bakgrund räknar jag vidare upp inkomsttiteln Folkpensionsavgifter med 243 milj. kr., inkomsttiteln Sjukförsäkringsavgift, netto med 304 milj. kr. inkomsttiteln Barnomsorgsavgift med 55 milj. kr., inkomsttiteln Vuxenutbildningsavgift med 8 milj. kr. och inkomsttiteln Allmän löneavgift med 10 milj. kr.

Med anledning av vad jag anfört om den privata konsumtionen i löpande priser räknar jag upp inkomsttiteln Mervärdeskatt med 100 milj. kr. i förhållande till RRV: s beräkning.

Utöver vad som sagts ovan justerar jag. i enlighet med de förslag chefen för socialdepartementet senare idag kommer att presentera, Sjukförsäkringsavgift, netto med att lägga till 55 milj. kr. beträffande läkemedel och 54 milj. kr. när det gäller dentalguld (se vidare bilaga 7).

Överskott av byggnadsstyrelsens verksamhet har räknats ned med 1100 milj. kr. Skälet är att dispositionen av överskottet från försäljningen av tomt m.m. i Tokyo beslutas av regeringen först när nybyggnaden av ambassad m. m. har slutförts. Det beräknas ske under budgetåret 1989/90.

Vidare sjunker statsinkomsterna av Räntor på bostadslån med 90 milj. kr, eftersom bostadslåneräntan nu fastställts till 11,6 96 för år 1988 och RRV i sin prognos räknade med en något högre ränta . Likaså blir inkomsterna från Räntor på energisparlån 10 milj. kr. lägre.

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer att föreslå förändringar som medför ökade Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet med 9,3 milj. kr. Likaså kommer inkomsterna från Uppdragmyndigheters m fl komplementkostnader att öka med 3,5 milj. kr.

Senare idag kommer chefen för utbildningsdepartementet att föreslå en höjning av Avgifter för granskning av filmer och videogram. Inkomsterna beräknas därmed öka med 1,2 milj. kr.

RRV har räknat med att Skatteutjämningsavgiften ger 3 785 milj. kr. Jag kommer senare i dag att föreslå en förändring av den särskilda skatteutjämningsavgiften, som medför att inkomsterna ökar med 80 milj. kr. En beräkning som bygger på senare information medför ytterligare viss justering, vilket gör att inkomsterna på denna titel totalt uppgår till 4 224 milj. kr.

Sammanlagt innebär avvikelserna från verkets beräkningar en uppräkning av inkomsterna för budgetåret 1988/89 med 807 milj. kr. Jag beräknar således statsbudgetens inkomster för budgetåret 1988/89 till 341443 milj. kr. Förändringarna i förhållande till RRV:s beräkningar framgår av tabell 11. 40

Tabell 11. Ändringar i RRV:s beräkningar av statsbudgetens inkomster budgetåret Prop. 1987/88: 100

1988/89 Bil. I

Tusental kr.

RRV:s be- Förändringar

räkningar enligt föredra-

gande

Inkomsttitel :

1111 Fysiska personers skatt på inkomst,

realisationsvinst och rörelse59 321 000+ 735 000
1211 — Folkpensionsavgift44 493 0100+ 243000
1221 — Sjukförsäkringsavgift, netto—-1 294000+ 403 000
1231 - Barnomsorgsavgift10359 000+ 55000
1241 - Vuxenutbildningsavgift1220 000+ 8000

1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till

arbetarskyddsstyrelsens och

yrkesinspektionens verksamhet134 700+ 9316
1281 — Allmän löneavgift1976 000+ 10000
141] Mervärdesskatt80 700 000+ 100000

2214 Överskott av byggnadsstyrelsens

verksamhet. 1835 000- 1100 000
2330 — Räntor på bostadslån7200 490= 90000
2350 — Räntor på encergisparlån390 000= 10000
2522 — Avgifter för granskning av filmeroch videogram2500. + 1 200
2543 Skatteutjämningsavgift3 785 000+ 439000

S131 Uppdragsmyndigheters m. fl. komplementkostnader 120 000 + 3500

Summa inkomster 340 635 571 Summa förändringar enligt föredraganden + 807016

Avslutningsvis vill jag redovisa förändringarna i indelningen av stats- Prop: 1987/88: 100

budgetens inkomstsida i förslaget till statsbudget för budgetåret 1988/89 Bil. 1

(tabell 12).

Tabell 12. Förslag till förändringar i uppställningen av statsbudgetens inkomster 1988/89

Inkomsttitel Förslag

1143 Bevillningsavgift Namnändring 1431 — Särskild skatt för oljeprodukter m. m. Namnändring 1435 — Särskild skatt mot försurning Namnändring 2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott Ny inkomsttitel 2122 Sjöfartsverkets inlevererade överskott Upphör 2326 Räntor på affärsverket FFV: s statslån Ny inkomsttitel 2341 — Ränteinkomster på statens lån för universitetsstu-

dier och garantilån för studerande Namnändring 2382 Ränteinkomster på lån till personal inom bistånds-

förvaltningen m. m. Upphör 2514 Elevavgifter vid styrelsen för vårdartjänst Upphör 2546 Avgifter vid registrering av fritidsbåtar Ny inkomsttitel 3114 Luftfartsverkets inkomster av försålda fastigheter | och maskiner . Upphör 3115 Affärsverket FFV:s inkomster av försålda fastig-

heter och maskiner . Upphör 3117 Domänverkets inkomster av försålda fastigheter

och maskiner Upphör 3123 — Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader

och maskiner Upphör 3125: Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggna-

der . Namnändring 3126 Generaltullstyrelsens inkomster av försålda bygg-

nader och maskiner Upphör 4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier

och garantilån för studerande Namnändring 4512 Återbetalning av lån till personal inom bistånds-

förvaltningen m. m. Upphör 5113 Statens järnvägars avskrivningar Upphör 5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för civilt to-

talförsvar Namnändring

Utgifter

I förslaget till statsbudget för budgetåret 1988/89 uppgår utgifterna sammanlagt till 353 308 milj. kr. Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor svarar då för 292 308 milj. kr. Räntor på statsskulden har preliminärt beräknats till 54 miljarder kr.

Förändrade principer för bokföringen av statsskuldväxlar (se avsnitt 5) gör

att räntorna på statsskulden blir 8 miljarder kr. lägre 1988/89 än vad som annars skulle vara fallet. Ett slutligt förslag till beräkning av räntorna på statsskulden bör anstå till kompletteringspropositionen senare i år.

Schablonmässigt beräknas anslagsbehållningarna minska med 1500

milj. kr. under budgetåret 1988/89.

Budgetutfallet, och därmed statens upplåningsbehov, påverkas även av

förändringar i utnyttjandet av rörliga krediter hos riksgäldskontoret. Sådana krediter har enligt riksdagens beslut ställts till förfogande för vissa affärsverk, myndigheter och bolag. Sammantaget räknar jag schablonmässigt med en ökning av utnyttjandet av rörliga krediter med 500 milj. kr. 42

I syfte att förslaget till statsbudget så långt som möjligt skall visa en Prop. 1987/88: 100

realistisk budgetbelastning förs på budgetens utgiftssida 5 miljarder kr. upp Bil. I

på posten Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto. Vid beräkningen av

denna post har en uppskattning gjorts av sådana utgifts- och inkomstför-

ändringar som inte förts upp på något annat ställe i budgeten.

Tabell 13. Statsutgifterna för budgetåret 1988/89

Milj. kr.

Förslag till

statsbudget

Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor292308
Statsskuldräntor54000
Minskning av anslagsbehållningar1500
Åndrad disposition av rörliga krediter500 .
Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto5000
Summa statsutgifter353 308

1.4Statsbudgetens saldo för budgetåren 1987/88 och 1988/89

Med hänvisning till redovisningen i det föregående beräknas utfallet av statsbudgetens inkomster och utgifter för innevarande budgetår och försla-

get till statsbudget för budgetåret 1988/89 såsom framgår av tabell 14 och

tabell 15.

Sammanfattningsvis beräknas budgetunderskottet till 14,7 miljarder kr.

för 1987/88 och till 11,9 miljarder kr. för 1988/89.

Tabell 14. Utvecklingen av statsbudgetens saldo budgetåren 1986/87—1988/89 Miljarder kr.

198687 — 1987/88 1988/89 .

Ufall Stats- Beräknat utfall Förslag till

budget —-— —— statsbudget

enligt enligt

RRY föredra-

gande Inkomster 320,1 318,0 331,8 333,4 341,4 Utgifter exkl.

statsskuldräntor271,5 287,2 290,0 289,0 299,3
Statsskuldräntor63,8 60,0 58,2 59,1 54,0
Saldo—15,2 —29,1 —16,4 -14,7 —11,9

Prop. 1987/88: 100

Bil. I

000 000 000 000

658 000 000 6F8

LOE 000 000 LOT

IFE 5 €SE

00055 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000000 000 000 000

86T vL0 009 000 TL0 879 J9E £c0O 970 091 S10 c8t LL 916 000 000 000 000

6t BSI BEI £92 ITF £95 c68 DOC SLS 1S8 £69 LOcC ble FIS OPS 000 I 008 005 000

11 TI 6C <6 TI €T LF Etc 81 F FS I <

”J4 Olau PlWNUHOS

"UU "AOYogSIf3m "LW :3UMYniQuofsjopau 131pary J1e3uu[rYaqssejsur 131348IpUÄLU 131UdWJUPdaIpsuoneyrunwwoy 221u2w21uedapi312u2 131U3UWIUedapspeuyteWsiagqty BUIIILISSNOJS "LU "LU eIIQJ 331uwIurdaps3urupjgiN) 12203w3uedapsynigpuof apuPunuOYju 131UJWIHBAÅIPSIPASIOH "Uap[NYSsIe1S 131uatwaduedapannsng 1310awauedapsay.an 121uawauedapspersog 131U3WIUuedapursnpuj] 131UJWIURAIp[ed0S 122uawWduRedapsueung 122810 SSåp AR 131u3wWaJIedappaAld UONMSOdSIP YIO duAO :öDIsupstfi3N Y3O Ar EPPaIsInIojO AOY BuIUYSUtA Y20 UIBEPSYNY Bd PDuypLig IDUYDIIg "[FUNY IOJURY -ofMAN PEYO

.

000 000 000 000 000 000 000 000

£1z 841998 051 296 080 L8S 797 6F8 68/8861 Of €£9 80c FL8 FP 598 LOT

10€ 0€ 5 IpE TI €St 1JIERIPNg sov

"IN IN

BUININS PLUUNS

103 Ls 133pNqsIe)s J3YWPRSYIJA

WOpua3a

131SWIOYUI

HD SUJILIS PJESIOJ UB] Bejstod AR E3ISSBUJÄNIEN AR AR Burufelagsaly :da1SWOyuJ :POYSPPUuUd "SI IISWOYU[ 131SWO3YuUJ

BETS IPALI

"IN IN + +

2Extraordinära budgeteffekter Prop. 1987/88: 100

Bil. I

Den underliggande utvecklingen av statsbudgetens saldo erhålls om det

redovisade saldot korrigeras för effekter som är av tillfällig art eller hänger samman med ändringar i redovisningsprinciperna. Det bör betonas att det ofta är en bedömningsfråga om en enskild post skall betraktas som en reguljär inkomst/utgift eller som en extraordinär effekt. Trots att avgränsningarna i de enskilda fallen inte är helt självklara anser jag det ändå angeläget att redovisa en beräkning där de extraordinära effekterna exkluderats så statsbudgetens underliggande utveckling klargörs.

På inkomstsidan har följande effekter betraktats som extraordinära vid framräkning av det underliggande budgetsaldot:

— vissa engångsvisa skattehöjningar/sänkningar på t.ex. vinster, förmö-

genhet och löner |

— tillfälliga extra inleveranser från affärsverk till statsbudgeten — fondupplösningar som tillfälligt ökar statsbudgetens inkomster — utförsäljning av beredskapslager av olja.

På utgiftssidan har följande effekter beaktats vid framräkning av det underliggande budgetsaldot:

— valutaförluster/vinster som uppstår vid amortering av statens utlandslån — rena budgetavlastningar, som t.ex. när kostnaderna för ett lån inte

längre belastar statsbudgeten — vidare att vissa affärsverk finansierar sina investeringar genom lån på

kreditmarknaden eller direkt i riksgäldskontoret i stället för som tidigare

över anslag på statsbudgeten.

Som exempel på effekter som inte beaktas vid framräkning av den underliggande budgetutvecklingen kan nämnas dels att ränteutgifter för stats-

skulden periodiseras på olika sätt för olika låneinstrument, dets de särskil-

da insatser inom arbetsmarknads- och industripolitik som gjorts med hän-

syn till sysselsättningsläget.

Tabell 16 visar statsbudgetens underliggande utveckling under perioden

1986/87—1988/89.

Tabell 16. Underliggande budgetsaldo för budgetåren 1986/87—1988/89 Miljarder kr.

1986/87 1987/88 — 1988/89

Underliggande budgetsaldo . -13,4 -13,8 —-20,1 Andel av BNP (96) 1,47 1,37 1.82

3Statens lånebehov och statsskuldens förändring

Statens lånebehov bestäms dels av budgetutfallet och vissa kassamässiga

korrigeringar av detta, dels av vissa inkomster och utgifter utanför budge-

ten på statsverkets och riksgäldskontorews checkräkningar i riksbanken. När det gäller statsskuldens förändring påverkas denna utöver dessa faktorer som nu nämnts även av skulddispositioner från riksgäldskontorets sida. 45

Med det av RRV redovisade budgetunderskottet som utgångspunkt "Prop. 1987/88: 100 krävs en del justeringar för att erhålla statens lånebehov. I det följande Bil. 1 redovisas kortfattat hur de två begreppen är relaterade till varandra.

1. Det av RRV redovisade budgetunderskottet utgör utgångspunkt för kalkylen. |

2. Korrigeringar görs då det förekommer skillnader mellan när transaktioner bokförs i myndigheternas redovisning och när de registreras på statsverkets checkräkning. Sådana skillnader uppstår dels genom att inkomster och utgifter bokförs vid annan tidpunkt än motsvarande betalningar, dels genom att vissa transaktioner inte bokförs mot statsbugeten. Ett exempel på de sistnämnda är regeländringen den I juli 1987 beträffande statens förskottering av kommunernas kostnader för kommunalt bostadstillägg (KBT). Ändringen innebär bl.a. en engångseffekt i form av ett minskat lånebehov för staten i storleksordningen 3,6 miljarder kr. budgetåret 1987/88. Denna engångseffekt kommer dock inte till uttryck i ett minskat redovisat budgetunderskott. |

3. Den tillfälliga engångsskatten på försäkringsbolag överförs via en inkomsttitel på statsbudgeten omedelbart till riksgäldskontoret för avskrivning mot statsskulden. Detta inriebär att skatten inte påverkar budgetutfallet men däremot minskar lånebehovet. oe

4. En del av statens kreditgivning går via riksgäldskontoret och redovisas inte inom statens budget. Sådana krediter måste finansieras via statlig upplåning.

5. Genom en saldering av posterna 1—4 erhålls statens lånebehov. Statsskuldens förändring påverkas därutöver av transaktioner av dispositiv karaktär från riksgäldskontorets sida. | |

6. Skulddispositioner utgörs t. ex. av uppköp av statsobligationer, utbe- " talningar av förskott för inlösen av obligationer och premieobligationsvinster samt tillfälliga bokföringstransaktioner som påverkar statsskuldens storlek.

7. Genom att skulddispositionerna läggs till statens lånebehov erhålls statsskuldens förändring.

Tabell 17. Statens lånebebov och statsskuldens förändring 1986/87—1988/89 Miljarder kr.

1986/87 1987/88 1988/89

I. Budgetunderskott 15,2 14,7 11,9 2. Kassamässiga korrigeringar : —-0,5 -3,6 = 3. Tillfällig förmögenhetsskatt för för-

säkringsbolag m. fl. -7,9 -8,3 - 4. RGK:s kreditgivning till vissa affärs-

verk1.01.81,7
5. Statens lånebehov7,84,613,6
6. Skulddispositioner5,4--
(varav uppköp av obligationer)(3.9)
(varav Övrigt)(1,5)
7. Statsskuldens förändring13,24,613,6

4Statens avkastningsränta och statens - rop; 1987/88: 100

il. | utlåningsränta

Det ankommer på regeringen att fastställa statens avkastningsränta och statens utlåningsränta, vilket sker per den 1 juli varje år. Räntesatserna,

som budgetåret 1987/88 uppgår till 11 Z, avses motsvara statens ränta på

utnyttjat kapital och beräknas på tillgångarnas nyanskaffningsvärde. Räntan skall således ge uttryck för statens avkastningskrav eller förräntningskrav.

Statens avkastningsränta och statens utlåningsränta har hittills fastställts utifrån den långa obligationsräntan på prioriterade obligationer under de tre närmast föregående kalenderåren. Dessutom har en kvarts procentenhet lagts till för att täcka förvaltningskostnader m. m.

Beräkningsförutsättningarna när det gäller att fastställa statens avkastningsränta och statens utlåningsränta har nu ändrats eftersom den priorite- : ; rade upplåningen upphörde vid utgången av november 1986. Beräknings-

principerna för att fastställa räntesatserna behöver därför ändras. . Statsupplåningen liksom penningmarknaden i övrigt har under senare år

förskjutits mot kortare placeringar. Mot bakgrund av att beräkningsförutsättningarna ändrats och för att få större marknadsanpassning, bör statens avkastningsränta och statens utlåningsränta beräknas utifrån ett genom-

snitt av räntan på femåriga statsobligationer under de tre närmast föregå- .

ende kalenderåren. En kvarts procentenhet bör liksom tidigare läggas till

för att täcka förvaltningskostnaderna m. m. Det bör även i fortsättningen

ankomma på regeringen att fastställa räntorna med utgångspunkt i ett beräkningsunderlag och förslag till räntesatser från riksgäldskontoret.

5Principer för bokföring av räntor på statsskuldväxlar och valutaförändringar

Regeringen uppdrog den 11 juni 1986 åt riksrevisionsverket (RRV) att utreda möjligheterna att ändra nu gällande redovisningsmetoder för räntan

på statsskuldväxlar och för förluster eller vinster till följd av ändrade

valutakurser. :

I en skrivelse till regeringen den 19.november 1986, Ändrade metoder

för att redovisa kursdifferenser och vissa ränteutgifter (RRV dnr. 1986: 561), föreslår RRV att redovisningsprinciperna för räntorna på statsskuldväxlar ändras. Förslaget innebär att ränteutgifterna avräknas motbudgeten när de faktiskt betalas eller förfaller till betalning och inte som nu när växlarna emitteras. Dessutom innebär förslaget att det avtalade priset

för statsskuldväxeln läggs till grund för bokföringen av statsskulden och ej

som idag växelns nominella belopp. En redovisning av ränteutgifterna för statsskuldväxlarna när de faktiskt betalas innebär en bättre överensstäm-

melse med Övrig redovisning av ränteutgifter som t.ex. för riksobliga- :

tioner. Vidare dämpas de periodiseringseffekter som byte av upplånings- :

instrument hittills har gett upphov till. . 47

"Ränteutgifterna avspeglar genom den förslagna bokföringsprincipen de Prop. 1987/88: 100

kassamässiga flödena på budgeten och överensstämmer därmed med stats- Bil. 1

budgetens bokföringsprinciper i övrigt.

Vidare diskuterar RRV en metod där valutaförluster/-vinster avräknas mot statsbudgeten i samband med att utländska lån — mätt i den enskilda

valutan — nettoamorteras. RRV föreslår därvid att en ny redovisningsmo-

dell innehållande bl. a. balansräkning och en ekonomisk verksamhetsredovisning för riksgäldskontoret införs.

Riksgäldsfullmäktige har yttrat sig över RRV:s förslag. Beträffande förändrade principer för redovisning av statsskuldväxlar ansluter sig riksgäldsfullmäktige till förslaget. Till den föreslagna redovisningsmodellen att

avräkna valutadifferenser mot statsbudgeten när lån i en viss valuta mins-

kar ställer sig riksgäldsfullmäktige däremot tveksamma, Fullmäktige har

funnit denna avräkningsmodell vara alltför komplicerad att genomföra och anser att den nuvarande modellen för anslagsavräkning beträffande valuta-

differenser bör bibehållas. Det innebär att först när ett utländskt lån löses

in och den slutliga valutavinsten/förlusten redovisas, avräknas denna mot budgeten.

För egen del finner jag, i likhet med riksgäldsfullmäktige, att bokföringsprinciperna för statsskuldväxlar bör ändras i enlighet med RRV:s förslag.

Ändringen bör genomföras den 1 juli 1988.

Omläggningen medför enligt riksgäldskontoret en positiv engångseffekt på statsbudgeten om ca 8 miljarder kr.

Denna bokföringsmässiga ändring av redovisningen av statsskuldväxlar påverkar det redovisade budgetsaldot men ej den underliggande budgetut-

vecklingen. Vad avser principerna för bokföringen av valutadifferenser avser jag inte för närvarande att föreslå några förändringar.

6Finansfullmakten

Regeringen har av riksdagen bemyndigats att, om arbetsmarknadsläget kräver det, för budgetåret 1986/87 besluta om utgifter intill ett sammanlagt belopp av 2 500 milj. kr. (prop. 1985/86: 150 bil 1, FiU 30, rskr 350). Genom

beslut den 19 februari 1987 utnyttjades finansfullmakten med 75 milj. kr. för sysselsättningsskapande åtgärder inom arbetsmarknadsdepartementets område. Något ytterligare utnyttjande för budgetåret 1986/87 har inte ägt rum. |

Även för innevarande budgetår har riksdagen bemyndigat regeringen att, om sysselsättningsläget kräver det, besluta om utgifter intill ett sammanlagt belopp av 2 500 milj. kr. (prop 1986/87: 150 bil 1, FiU 30, rskr 363). Finansfullmakten får användas för att tidigarelägga, utvidga eller påskynda

statliga investeringar som normalt finansieras med anslag på statsbudge-

ten. Regeringen kan också använda den för bidrag till kommunala projekt för investering och sysselsättning. Bidragsprocenten får därvid fastställas

med hänsyn till ändamålet men inte överstiga 75 76. Vidare får finansfull-

makten användas för bidrag till näringslivet och bostadssektorn. I dessa 48

sammanhang får gällande bidrågssatser tillfälligt höjas till högst 759e. Prop. 1987/88: 100

Regeringen har vidare bemyndigats att utnyttja fullmakten för ytterligare — Bil. 1

två ändamål, nämligen arbetsmarknadsutbildning och för arbetsmarknads-

politiska insatser med anledning av handelsblockaden mot Sydafrika och

Namibia. Regeringen har hittills inte utnyttjat fullmakten under budgetåret

1987/88.

Vid sidan om finansfullmakten finns ett antal bemyndiganden som rege-

ringen kan använda om det anses motiverat med hänsyn till konjunktur-

eller sysselsättningsläget. Villkoren för hur dessa bemyndiganden fär utnyttjas varierar något. Riksdagen har begärt att regeringen skall se över systemet med finansfullmakten och övriga snarlika bemyndiganden. Syftet är att dels begränsa antalet bemyndiganden, dels fastställa en för finansfullmakten och övriga konjunktur- och arbetsmarknadspolitiskt motiverade bemyndiganden gemensam beloppmässig ram (FiU 1985/86:30, rskr

358). Jag har — i samråd med berörda statsråd — funnit att de konjuktur- och arbetsmarknadspolitiskt motiverade bemyndigandena inom försvars-, utbildnings-, arbetsmarknads- och civildepartementets verksamhetsområ-

den, som funnits vid sidan om finansfullmakten, bör upphöra vid utgången av innevarande budgetår. Några motsvarande fullmakter för tiden därefter bör således inte begäras I samband med budgetförslaget.

Efter samråd med chefen för bostadsdepartementet har jag emellertid funnit att det finns ett behov att utnyttja finansfullmakten till att vidga beslutade ramar för lån inom bostadssektorn. Redan nu får finansfullmakten utnyttjas för bidrag till bostadssektorn. Vidare gäller att riksdagen årligen fastställer ramar för riksantikvarieämbetets tillstyrkanden av ombyggnader av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som bör komma ifråga

för förhöjt låneunderlag och för tilläggslån som avser reparationer eller ombyggnader av hyres- och bostadsrättshus som är yngre än 30 år.

Riksdagen har gett en möjlighet att överskrida dessa ramar i samband med anvisande av anslaget Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m. m. under elfte huvudtiteln. 1 fortsättningen bör alla dessa ändamål — i likhet med den utbildningsvolym som riksdagen anvisat för arbetsmarknadsutbildningen och för arbetsmarknadspolitiska insatser föranledda av

handelsblockaden mot Sydafrika och Namibia — få tillgodoses inom ramen för finansfullmakten om det behövs av sysselsättningsskäl. Regeringen disponerar för beslut innevarande budgetår, som jag nyss nämnt, en finansfullmakt om 2 500 milj. kr. För budgetåret 1988/89 förordar jag att en fullmakt begärs med samma belopp.

7Statliga garantier

Riksrevisionsverket (RRV) har den 7 december 1987 redovisat verksamhe-

ten med statliga garantier. I tabell 12 sammanfattas uppgifterna. Redovis-

ningen är kassamässig och avser tidpunkten den 30 juni 1987 utom för garantiramarna som avser tidpunkten den 1 juli 1987. 49

4 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Biluga I

Prop. 1987/88: 100 Bil. I

133SWOYUJ -2Q1318 -UB4B3

JP3UtUje] -e3Iph -IIJUI

ptiog

S'€9v (0'0 (C'€9v) 00 00 c0 9'e 00 00 00 S'Lov 9TLOT

T'0 "709

JP ape 131)

in AR Ar

)

13d 131SWONUJ

-tUBese3 13IN3AL

6'6t1 (T'S0) (TEL) 00 00 O'TI 9 00 00 0'0 LLvi 8'€9c

/8/9861 TI rop:

ups

1212138pnq

"0

£861 sanuese3

2RPZN O'L9v (0'€ (0'p9p) 00 00 685 0'0 0'0 VLLOT

sapun) S'0€ 0 6'S $'29c 6'6£9

-UT peng

tunf pfjoj

HO AR I 1

petsaueIen) pInysfendey

(CIN Of

2861 (ST98 (9061 O'LEV S'T9L6 0'I[9€ 0'L8t §' 00 8'LOLLI 0095 8'L9IT

uaplgad 1'£99 INA: LES

fru 161

tunf

17 90) T1) TI 0€ 86

t£861

-1)UBIe3 861

mf ad

tassen tunf

$'956 (S'19897) (6'£8b 9910 0015 0'829t T'£0P +$' 0'00€ 015809

I sad UTbI p'Le9 I'S88 F9ELPET

eptOfr) ng 10

weunuese)

uap IP TI) + TI te

.

(861 wenyuese3

SpPuejeD L861 T'69E19 (5995 ($'00£ O'bEO 0'0IS 0'106£ £'8c6 0'8r9 8 0'00€ 6'L96 0'02S 6"L8p

9's58

p uap Ipp tunf

ad tunf 90) Fö) bi TI F6 €9 851

ge uap

sad

sanuete

(QIOJSPUOJPUNIB

(IJUBIBBSAIEA uapuwrunpanuodxg

"dapsuoneytununuosp

apeptIenn UasjaIÄSSYnIQuUeT NISANNISNPUI e3mes J2JO3UOYSPIRISYNY HLJATBIDUI

TEBRAUIPf

euwnuwums

JaHISASJaL eununstod 's1 IanNueseDN HEJUSNEA

ARIEA) ALJIEA)

SUd3eIS SUSIP1IS SUIIVIG BILA

IPAek JP10.k

AP

Gällande, av regeringen tilldelade garantiramar per den 1 juli 1987 Prop. 1987/88: 100 uppgår till 158,5 miljarder kr. Bland de ramar som ökat under det gångna = Bil. I

året dominerar ramarna för exportgarantier, statshypotekskassan och Teleinvest AB. En kraftig minskning har skett i fråga om ramarna för industrigarantier.

Gjorda garantiutfästelser uppgår till 134,7 miljarder kr. Enligt gällande regler kan utfästelser för exportkreditgarantier lämnas till belopp som

överstiger de fastställda garantiramarna eftersom endast en del av det

utfästa beloppet normalt resulterar i garanterad kapitalskuld.

Större ökningar av utfästelserna kan noteras för statshypotekskassan : och Teleinvest AB. Minskningar i utfästelser förekommer bl. a. beträffande stöd till varvsföretag, exportkreditgarantier, och industrigarantier.

Den garanterade kapitalskulden var vid tidpunkten 98,3 miljarder kr.

varav grundfondförbindelser 26,5 miljarder kr. Skillnaden mellan den garanterade kapitalskulden och gjorda garantiutfästelser beror till största

delen på det faktiska utnyttjandet av exportkreditgarantierna. Den garanterade kapitalskulden har ökat med 5,5 miljarder kr. sedan den 30 juni 1986. Härav svarar valutakursförändringarna för ca +1,4

miljarder kr. Beträffande valutakursförändringarna i exportkreditgarantierna föreligger inga uppgifter.

Teleinvest AB, statshypotekskassan och exportkreditnämndens garanti-

er svarar för de största ökningarna av kapitalskulden: Även minskningar av den garanterade kapitalskulden förekommer. De

mest betydelsefulla gäller stöd till varvsföretag, garantier från Vattenfall

och statens industriverks garantier.

Ökningen av garantier har särskilt berört garantier till export, kommunikationssektorn och bostadssektorn. |

Utgifter till följd av infriade garantier — 1,6 miljarder kr — härrör som framgår av tabell 18 främst från stödet till varvsföretagen och exportkredit-

garantierna. Av de senare svarar garantier till Brasilien, Peru och Irak för en stor del. Även industrigarantier svarar för stora utgifter.

Inkomster från garantiavgifter uppgår till ca 560 milj. kr. Inkomsterna genereras främst av exportkreditgarantierna. Garantiavgifterna har därutöver jämfört med föregående budgetår ökat med ca 30 milj. kr. Även om

dessa garantiavgifter nu tas ut på nya garantier får det således fortfarande inte något större genomslag. | ee

Inkomster till följd av återbetalning av infriade garantier uppgår till ca 1070 milj. kr. Av detta belopp avser ca 460 milj.kr en engångsvis återbetalning av tidigare infriade varvsgarantier. Övriga inkomster härrör främst

från exportkreditgarantierna. ' |

Statens nettoutgift uppgår således till endast ca 4,5 milj. kr. under perioden. | Inga förslag om förändringar av statliga garantiramar som träder i kraft

senare än den 1 juli 1987 har förelagts riksdagen efter kompletteringspro-

positionen 1987. |

8Utgiftsramen för löneökningar Bi 1987/88: 100

". Riksdagen godkände våren 1987 vissa riktlinjer för budgetpolitiken (prop. 1986/87: 100 och 150, FiU 30, rskr 363). Dessa innebär bl. a. att regeringen inför varje avtalsrörelse skall klargöra vilket totalt utrymme för lönekostnadsökningar som den anser föreligga för den statliga sektorn. Varje kostnadsökning som går utöver denna ram skall mötas med effektivitets- och produktivitetshöjande åtgärder eller besparingar.

I prop. 1987/88: 60 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. angavs att regeringen i ett uppdrag till statens arbetsgivarverk angivit en ram som utgångspunkt för medelsberäkningarna med hänsyn till 1988 års avtal. Vidare angavs att föreskrifter meddelats om beräkning av vissa statliga avgifter för år 1988. Regeringen avsåg att återkomma till riksdagen i frågan om utgiftsramen för löneökningar. .

Uppdraget till statens arbetsgivarverk innebär bl. a. att 1988 års förhandlingar skall föras med utgångspunkt i att medelsberäkningar med hänsyn till avtalet för det statligt reglerade området kommer att ske inom en ram av 496 per år. Ramen avser de total nivåförändringarna av löner och andra anställningsvillkor som avtalas i 1988 ärs avtalsrörelse för 1988 resp. eventuellt ytterligare år i avtalsperioden. Om avtalsperioden kommer att omfatta mer än ett år avser ramen endast det totala utrymmet och inte fördelningen mellan åren.

Enligt ramavtalet för löner 1986—87 för statstjänstemän m. fl. skall förhandlingar tas upp i 1988 års avtalsrörelse om i vilken utsträckning lönerna inom den offentliga sektorn skall påverkas om det visar sig att löneutvecklingen inom den offentliga sektorn har varit sämre än inom SAF/LO- och SAF/PTK-områdena. Därvid skall även produktivitetsutvecklingen inom olika sektorer av arbetsmarknaden bedömas. 1 propositionen 1987/88:60 redovisade regeringen sin uppfattning i frågan huruvida resultatet av sådana överläggningar skall kunna påverka medelsberäkningarna inom det statliga området. Den innebär att fördelningen av löneutrymmet bör ske så att statens personalförsörjningsintressen tillgodoses inom den fastlagda ramen. Om det emellertid visar sig att löneutvecklingen under avtalsperioden medfört förvärrade personalförsörjningsproblem inom vissa områden, kan särskilda åtgärder bli nödvändiga. De av riksdagen fastlagda riktlinjerna för den statliga personalpolitiken (prop. 1984/85:219, AU 1985/86: 6, rskr 48) bör vara utgängspunkt för huruvida sådana åtgärder bör läggas till grund för medelsberäkningarna. Riksdagen delade regeringens uppfattning (FiU 1987/88: 10, rskr 104). Regeringen bör därför inhämta riksdagens bemyndigande att lägga även sådana särskilda åtgärder till grund för medelsberäkningarna. :

Utgiftsramen bör omfatta förvaltningsanslag och statsbidrag i de delar medelsberäkningarna grundas på avtal inom det statligt reglerade området. Medelsberäkningarna i dessa delar kan därutöver påverkas av krav på effektivitets- och produktivitetsförbättringar, besparingar, reformer eller omprioriteringar. På motsvarande sätt bör den av regeringen angivna ramen läggas till grund för beräkningen av statliga avgifter.

Förvaltningsanslag Prop. 1987/88: 100 Bil. I

Myndigheterna anvisas medel för ökade lönekostnader under förvaltningsanslag dels vid beräkningen av anslagsbeloppen, dels under löpande budgetår för avtal som inte kunnat beaktas vid beräkningen av anslagen.

1988 års statliga avtal kan komma att påverka myndigheternas löneutgifter redan fr. o. m. innevarande budgetår. Med hänsyn till att myndigheterna kan behöva viss tid för att anpassa sin verksamhet till en realt sett förändrad resursnivå bör dock utgiftsramen tillämpas först fr. o. m. budget-

året 1988/89.

Utgiftsramen om fyra procent är beräknad som ett genomsnitt för det

statliga området. De statliga avtalen kan dock medföra olika kostnader för

myndigheterna beroende på hur parterna fördelar löneökningsutrymmet. Detta bör beaktas genom att medelsberäkningarna liksom tidigare görs med utgångspunkt i avtalens effekter för olika myndigheter. Om 1988 års

statliga avtal träffas på en annan nivå än utgiftsramen bör i princip avtals-

effekterna för resp. myndighet justeras med skillnaden mellan genomsnittskostnaden för avtalen och utgiftsramen. För nästa budgetår bör detta enligt min mening ske genom att regeringen beslutar om justering av de

belopp som får disponeras under anslagen. Med utgångspunkt i dessa

justerade belopp bör kompensationen för de träffade löneavtalen under

löpande budgetår ske på motsvarande sätt som tidigare. Fr. o. m. budget-

året 1989/90 bör sedermera medelsberäkningar ske med utgångspunkt i de justerade beloppen. En tillämpning av utgiftsramen enligt denna modell innebär att justeringen som andel av lönemedlen blir likartad för olika myndigheter oberoende av hur parterna fördelar löneökningsutrymmet.

Under andra huvudtitelns anslag Lokala polisorganisationen anvisas

medel för löner under en förslagsvis betecknad post. Utgifterna bestäms

genom att regeringen inrättar tjänster i polisorganisationen efter beslut av

riksdagen. På motsvarande sätt bestämmer regeringen intagningen till po-

lisutbildningen. För att likställa detta område med övrig myndighetsverksamhet bör regeringen anpassa antalet tjänster i den ordinarie polisorganisationen till ev. differens mellan utgiftsramen för löneökningar och träffade avtal.

För verksamheten inom de civila och militära försvarsramarna gäller de särskilt fattade försvarsbesluten. Myndigheter inom försvarsdepartemen-

tets område bör därför enligt min mening undantas från tillämpningen av

utgiftsramen för löneökningar.

Statsbidrag

De statsbidrag som beräknas med de statliga löneavtalen som grund bör, i

enlighet med vad jag ovan anfört, omfattas av utgiftsramen för löneökningar. Eftersom bidragen till arbetsmarknadspolitiska åtgärder huvudsakligen beräknas med utgångspunkt i andra än statliga avtalsvillkor bör dock dessa bidrag undantas från tillämpningen av utgiftsramen. Vidare kommer statsrådet Göransson senare denna dag att särskilt behandla frågan om utgiftsramen och bidragen till driften av grundskolan. 53

På motsvarande sätt som för förvaltningsanslag bör regeringen fr.o.m. Prop. 1987/88: 100 budgetåret 1988/89 innehålla medel under de aktuella bidragsanslagen om Bil. 1 löneavtal skulle träffas på en högre nivå än vad som följer av utgiftsramen. Anslagsberäkningarna för senare budgetår bör utgå från anslagna belopp justerade med ev. differens mellan träffade löneavtal och utgiftsramen.

Statliga avgifter Myndigheternas verksamhet kan finansieras över statsbudgeten eller med avgifter. För att ge de olika myndigheterna samma förutsättningar oberoende av finansieringsformer bör även avgifter som avses 1 förordningen (1975: 586) om register över statliga avgifter omfattas av utgiftsramen för löneökningar. I enlighet med vad jag tidigare anfört bör dock avgifter som

fastställs av myndigheter inom försvarsdepartementets område inte omfat-

tas. Regeringen har i enlighet med angivna utgångspunkter den 5 november 1987 beslutat förordning (1987: 994) om beräkning av vissa statliga avgifter för år 1988. Den innebär att när en myndighet beslutar föreskrifter om

avgifter får lönekostnadsökningen för år 1988 beräknas till högst 496. Den sålunda beräknade lönekostnadsökningen skall minskas med myndighe-

tens produktivitetsförbättring. Därmed avses det krav på produktivitetsoch effektivitetsförbättring som statsmakterna genom tillämpning av det s.k. huvudförslaget eller på annat sätt ställt på myndigheternas verksam-

het för budgetåret 1987/88.

Detta innebär att beräkningen av de olika myndigheternas avgifter skall ske med utgångspunkt i samma lönekostnadsökning. Fördelningen av lö-

neökningsutrymmet kan dock komma att variera mellan myndigheterna.

Regeringen får därför efter att avtal träffats ta ställning till i vilken utsträckning hänsyn till sådana myndighetsvisa skillnader bör beaktas i kommande omprövningar av avgiftsnivåerna. |

Verksamhetsförändringar Utgiftsramen innebär att verksamheterna måste anpassas till förhållandet mellan ramen och löneavtalen. Den tillämpning av utgiftsramen som ovan

angivits bygger på att dessa anpassningar skall kunna ske inom ramen för

skyldighet att vidta de åtgärder som behövs för att genom omorganisation, omstrukturering och rationalisering hålla lönekostnaderna inom budgeterade ramar. Det förutsätter att tillgängliga medel fördelas och utnyttjas på

ett flexibelt sätt med utgångspunkt i verksamhetens krav. Jag utgår från att ev. personalkonsekvenser av utgiftsramen skall kunna

mötas inom ramen för en normal personalomsättning. Det kan dock inte uteslutas reala begränsningar av resurserna i sådan omfattning att de statliga trygghetsavtalen måste tillämpas. Avtalen ålägger arbetsgivaren att för övertalig personal vidta åtgärder under nio månader utöver uppsägningstiden. Om myndigheterna därigenom drabbas av övergångsvisa kostnader som inte kan rymmas inom tillgängliga medel bör det ankomma på 54

regeringen att, efter prövning i varje enskilt fall, kunna anvisa tillfälliga Prop. 1987/88: 100

resurstillskott i form av överskridanden eller genom anvisning av medel Bil. 1

över anslaget för täckning av löner och pensioner m. m.

9Budgetteknisk utveckling

I förra årets budgetproposition (bil. 1 s. 49 ff) redovisade jag målen för den del av förnyelsearbetet som utgörs av utvecklingsarbete inom områdena ramstyrning och förbättrad resursanvändning, förbättrad kassahållning samt utbildning och information.

Utvecklingsprogrammét innehåller flera olika projekt varav vissa är mycket omfattande. Det gäller bl. a. försöksverksamheten med fördjupade anslagsframställningar och treåriga budgetramar. Insamling och sammanställning av erfarenheter av den hittillsvarande försöksverksamheten pågår. Riksrevisionsverket och statskontoret har fått i uppdrag att medverka i detta arbete. :

Jag vill i detta sammanhang understryka att försöksverksamhetens första myndighetsgrupp nu är inne i sitt första verksamhetsår i treårsperioden och att de erfarenheter som nu är tillgängliga inte möjliggör en fullständig utvärdering. Enligt min uppfattning bör trots detta en samlad bedömning snarast göras och ställning tas till hur arbetet skall drivas vidare.

I avvaktan på denna bedömning bör enligt min mening gruppen av försöksmyndigheter inte utvidgas utöver de myndigheter som ges direktiv för perioden 1989/90—-1991/92. Särskilda direktiv för fördjupad anslagsframställning bör därför under innevarande år inte ges till nya försöksmyn- ' digheter för senare treårsperioder. :

Den första gruppen försöksmyndigheter,som enligt vad jag tidigare har redovisat nu är inne i sitt första verksamhetsår, är emellertid under innevarande år aktuella för direktiv för sin andra treårsperiod. Det är enligt min mening värdefullt att också få erfarenheter från en situation då nya direktiv utarbetas för en myndighet som redan deltar i försöket. Detta skulle inte heller öka antalet myndigheter i försöksverksamheten.

Även inom andra budgettekniska områden finns det anledning att precisera inriktningen av det fortsatta utvecklingsarbetet. För närvarande pågår därför inom finansdepartementet ett arbete med att utforma riktlinjer för ett samlat förändringsarbete inom det budgettekniska området. Åtgärder inom detta område är en del av och måste samordnas med en mängd andra utvecklingsinsatser. Arbete bedrivs därför i nära samverkan med andra delar av regeringskansliet, främst civildepartementet, och med de 8. k.stabsmyndigheterna.

Dessa riktlinjer avses kunna tjäna som policydokument inom området, utgöra underlag för arbetet med att föra ut syftet med utvecklings- och förändringsarbetet samt inte mirist styra och ligga till grund för en samordning av det fortsatta utvecklingsarbetet. Den samlade bedömning av för-. söksverksamheten med treåriga budgetramar och fördjupade anslagsfram-

Jag avser återkomma till regeringen med förslag med anledning av detta Prop. 1987/88: 100 arbete. I den mån skäl härtill föreligger kan vissa förslag komma att Bil. 1 redovisas redan i årets kompletteringsproposition. I dessa frågor har jag samrått med chefen för civildepartementet.

10Avveckling av tjänstebrevsrätten

Statliga myndigheter har s.k. tjänstebrevsrätt. Tjänstebrevsrätten innebär att myndigheterna kan skicka försändelser utan egen kostnad. Postverket ersätts för sina tjänster genom ett särskilt anslag under kommunikationsdepartementets huvudtitel. För budgetåret 1987/88 uppgår anslaget till 586 miljoner kronor.

1 budgetpropositionen (prop. 1986/87: 100 bil.8) berördes frågan om en översyn av tjänstebrevsrättssystemet. Kommunikationsministern pekade på flera skäl för att systemet med tjänstebrev är olämpligt. I dagsläget kan tjänstebrevsrätten uppfattas som en fri nyttighet av myndigheterna. Myndigheterna möts idag av en faktisk kostnad när andra medier, exempelvis teletekniken, används i informationshanteringen. Om myndigheten skall kunna göra en riktig prioritering mellan alternativa kommunikationsvägar måste också den enskilda myndigheten kunna påverka kostnaderna. För myndigheter som är avgiftsfinansierade är det naturligt att portokostnaderna, som andra produktionsfaktorer, finansieras genom den avgiftsbelagda . verksamhetens intäkter.

En avveckling av tjänstebrevsrätten behöver föregås av mätningar av de olika myndigheternas postmängder. Som ett första steg i detta arbete uppdrog regeringen den 10 juli 1986 åt postverket att tillsammans med berörda myndigheter mäta postmängder. Detta arbete har pågått under budgetåret 1986/87. Den 17 september 1987 har postverket fått i uppdrag att mäta postmängder för ytterligare ca 170 my ndigheter.

För att kompensera de anslagsfinansierade myndigheterna för de utgifter en utebliven tjänstebrevsrätt innebär kommer varje myndighet få ökade förvaltningsmedel. Kompensationen har beräknats genom att de konstaterade portokostnaderna för berörd myndighet räknats upp på samma sätt som andra förvaltningskostnader i budgetförslaget. För myndigheter med verksamhet som finansieras med avgifter skall portokostnaden täckas av inkomsterna från avgifterna.

Avvecklingen av tjänstebrevsrätten bör genomföras för samtliga myndigheter och i den takt som det är praktiskt möjligt. Jag föreslår att tjänstebrevsrätten fr. o. m. nästa budgetår upphör för de 36 myndigheter, vars postmängder uppmättes under budgetåret 1986/87. Under respektive departementsområde redovisas vilka myndigheter som berörs av avveckling av tjänstebrevsrätten i detta första steg.

Till regeringsprotokollet i detta ärende bör fogas som bilagor: Preliminär nationalbudget 1988 (Bilaga 1.1), Utdrag ur riksrevisionsverkets inkomstberäkning (Bilaga 1.2), Vissa tabeller rörande den statsfinansiella utvecklingen m. m. (Bilaga 1.3). 56

Hemställan Prop. 1987/88: 100

- - . Bil. I

Jag hemställer, mot bakgrund av vad som anförts, att regeringen

dels föreslår riksdagen att

1. godkänna de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som förordats i det föregående,

2. godkänna de allmänna riktlinjer för budgetregleringen som för-

ordats i det föregående, 3. för budgetåret 1988/89, i avvaktan på slutliga förslag i kompletteringspropositionen och i enlighet med vad som förordats i det föregående,

a) beräkna statsbudgetens inkomster, b) beräkna förändringar i anslagsbehållningarna, c) beräkna förändringar i dispositionen av rörliga krediter, d) beräkna Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto,

4. godkänna förslaget till förändrade bokföringsprinciper för statsskuldväxlar,

5. bemyndiga regeringen att för budgetåret 1988/89, om arbetsmarknadsläget kräver det, besluta om utgifter i enlighet med vad som förordats intill ett sammanlagt belopp 2 500 000 000 kr.,

6. bemyndiga regeringen att besluta om medelstilldelning för särskilda personalförsörjningsåtgärder i enlighet med vad som föror-

dats i det föregående,

7. godkänna förslaget om avveckling av tjänstebrevsrätten i enlighet med vad som förordats i det föregående, dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om

8. beräkningen av statens avkastningsränta och statens utlåningsränta,

9. utnyttjandet av finansfullmakten,

10. statliga garantier, 11. utgiftsramen för löneökningar.

12. budgettekniska utvecklingsfrågor.

. Prop. 1987/88: 100

Bilaga 1.1 Preliminär nationalbudget för 1988

Prop. 1987/88: 100

Preliminär nationalbudget Bil. 1.1

Förord

Den preliminära nationalbudget. som härmed läggs fram, beskriver den internationella och den svenska ekonomins utveckling t.o.m. 1989. I förhållande till tidigare års preliminära nationalbudgeter har prognosperspektivet förlängts från ett till två år. Avsikten är att därigenom täcka in hela den period. som förslaget till statsbudget avser. |

Nationalbudgeten bygger på material från fackdepartement och olika verk och institutioner. För bedömning av den internationella utvecklingen har material erhållits från bl.a. OECD. Beskrivningen av den svenska ekonomin baseras främst på material från statistiska centralbyrån och den prognos för 1988 som konjunkturinstitutet publicerade den 10 december 1987. Bedömningarna av utvecklingen under 1989 har gjorts inom finansdepartementet.

Det nyinrättade ekonomiska rådet och en grupp konjunkturexperter har hörts, men berörda personer bär inte något ansvar för de bedömningar, som görs i nationalbudgeten.

Kalkylerna avslutades den 4 januari 1988. Arbetet med den preliminära nationalbudgeten har letts av statssekreteraren Erik Åsbrink och departe-

mentsrådet Svante Öberg.

I Riksdagen 1987/88.1 saml. Nr 100. Bilaga 1.1

Prop. 1987/88: 100

I Sammanfattning

Bil. 1.1

Nya förutsättningar

Sedan finansdepartementet senast (i oktober 1987) beskrev utsikterna för den ekonomiska utvecklingen t.o.m. 1989 har främst de internationella förutsättningarna för den svenska ekonomin förändrats väsentligt.

Det störa underskotter i Förenta staternas federala budget och de stora betalningsobalanserna mellan de största industriländerna har under hösten 1987 utlöst en förtroendekris på världens aktiemarknader. Mellan mitten av oktober och början av november 1987 föll aktiekurserna på de stora aktiebörserna med i storleksordningen 3026. Från slutet av oktober började den amerikanska dollarn falla. Den utveckling som därmed har inletts kommer sannolikt att leda till en lägre ekonomisk tillväxt i världsekonomin de närmaste åren.

Det är ännu oklart hur stor dämpningen av tillväxten blir. Det kommer bl.a. att bero på den ekonomiska politikens utformning i de stora industriländerna. Här har förutsatts att BNP-tillväxten i OECD-området dämpas förhållandevis måttligt eller med ca 1/4 procentenhet 1988 och ca 1/2 procentenhet 1989 jämfört med de bedömningar som gjordes i oktober ' 1987. Förskjutningar av den ekonomiska politiken i mindre restriktiv riktning i Japan och Förbundsrepubliken Tyskland och fortsatta ansträngningar att reducera budgetunderskottet i Förenta staterna talar för en sådan bedömning.

Vidare förutses utvecklingen de närmaste åren innebära en fortsatt låg inflationstakt och en tendens till stigande arbetslöshet i OECD-området, sc tabell 1:1. Till grund för prognoserna ligger också beräkningstekniska antaganden om oförändrade valutakurser, räntesatser och oljepriser i förhållande till nivåerna i början av december 1987.

Tabell 1:1 Internationella förutsättningar

1986 1987 1988 1989 BNP i OECD, & 2,7 2 3/4 21/4 2 Konsumentpriser i OECD

(KPI ärsgenomsnitt). 7>2,631/2 3 3/4 3 3/4
Arbetslöshet i OECD, &8.38 8 8 1/4
Råoljepris, dollar per fat[4.5 18.2 18.0 [8.0
Dollarkurs i kr.7,12 6,35 6.00 6,00

Källor: OECD och finansdepartementet.

Det bör cmellertid understrykas att riskerna för en betydligt sämre utveckling är stora. Det är fullt möjligt att svårigheterna att komma tillrätta

med betalningsobalanserna mellan de stora industriländerna leder till ett

mer ogynnsamt konjunkturförlopp. Svårigheter att finansiera de amerikanska underskotten kan medföra en förnyad press nedåt på dollarn och

driva upp räntenivån i Förenta staterna. Obalanserna kan också leda till

nya börsfall och recessionstendenser i världsekonomin. Konsekvenserna för den svenska ekonomin kan bli besvärande.

tt

Prop. 1987/88: 100 Preliminärt utfall 1987 Bil. 1.1

Efterfrågeutvecklingen i den svenska ekonomin har varit stark 1987. Den privata konsumtionen har ökat med ca 496 och bruttoinvesteringarna med närmare 676. Den starka konsumtionsökningen är främst en följd av förbättrade realinkomster i hushållssektorn. Även stigande förmögenheter, optimistiska framtidsförväntningar och goda möjligheter att låna pengar torde ha bidragit till konsumtionsökningen. Den stigande investeringsnivån har sin grund i högt kapacitetsutnyttjande, god lönsamhet och optimistiska framtidsförväntningar.

Den offentliga konsumtionen har emellertid ökat långsamt och utrikeshandeln har bidragit negativt till BNP-tillväxten, vilket har medfört att BNP ökat långsammare än privat konsumtion och investeringar eller med 2,5 36 1987, se tabell 1:2.

Tabell 1:2 Försörjningsbalans

Miljarder Procentuell volymförändring

kr., löpande

priser Alt. I Alt. 2

1986 1987 1988 1989 1988 1989

BNP933,71,2 2.5 1.9 1,7 7 03
Import277,4SÅ 4,9 4.4 3.5 4.7 3.1
Tillgång1211,12, 3,1 2,5 2,2 2,5 1.0
Privat konsumtion480,34,3 4,0 2,0 2.0 2,5 1,5
Offentlig konsumtion 258.11.3 0,9 HÄ 1.4 1.2 1.0
Stat70.52,6 0,3 1.0 0.9 0,5 0.1
KommunerI87,60.8 1,4 1,7 1.7 I.5 J.A
Brutvinvestleringar170.0 —- 1,0 5.8 2,5 22 2.5 —-1,7
Lagerinvesteringar!6.1-0,5 - —-0.3 0.6 02 0.6 0,4
Export308,832 2.9 2,5 2,5 18 08
Användning121112,2 3 2,5 22 2,5 1,0
Inhemsk efterfrågan 902.3[.9 3,2 2.6 21 2,7 I.
Nettoexport!31.4 =0,7 0.6 06 0.3 —-10 08

I Förändring anges i procent av föregående års BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet. Tabell 1:3 Bytesbalans Miljarder kr.

[985 1980 1987 1988 1989

Export av varor260,5 265.1 278.9 293,1 308.1
Import av varor244,6 232,5 255.4 271,3 287.3
Korrigeringspost—1,5 —-1,7 —-1.7 —1.7 —- 1,7
Handelsbalans14,5 30,9 21,8 20,1 19,1
"Tjänstebalans4.7 33 -1,7 -3.0 —-4J 1
Transfereringsnetto-30.4 —-27,4 -24,9 29.3 30,6
Bytesbalans talt. I)— 11,0 "6,9 —4,8 —12,2 —15,6
Bytesbalans (alt. 2)- 14,2 -21.0

Källor: Statistiska centralbyrån, riksbanken. konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Handelsbalansen har utvecklats sämre under hösten 1987 än tidigare Prop. 1987/88: 100

förutsett. Bytesbalansen beräknas därigenom ha gett ett underskott på ca 5 — Bil. 1.1

miljarder kr. 1987, se tabell 1:3. Det innebär en kraftig försämring av bytesbalansen med ca 12 miljarder kr. från föregående år. Försämringen beror i första hand på att den inhemska efterfrågan ökat betydligt mer än vad exportmarknaderna gjort. Däremot tycks inte någon påtaglig försämring av de svenska företagens konkurrenskraft ha inträffat. Marknadsandelarna på exportmarknaden beräknas ha varit i stort sett oförändrade 1987. Den nyligen genomförda omläggningen av statistiken över tjänsteexporten har i ett övergångsskede medfört en betydande oklarhet om tjänstehan- ' delns utveckling 1987. Försämringen av bytesbalansen 1987 kan ha varit något mindre än vad som har angivits här.

Timlönerna beräknas ha ökat med 61/2—-796- och konsumentpriserna med drygt 426 1987. Reallönen per timme före skatt har således ökat med ca 21/2 96 1987. Inflationstakten, mätt som konsumentprisindex ökning de senaste 12 månaderna, har stigit från drygt 3 Z i slutet av 1986 till beräknade drygt 5 76 i december 1987. » Efterfrågan på arbetskraft har stigit under det gångna året. Antalet sysselsatta beräknas ha ökat med 37 000 personer och arbetslösheten be-

räknas ha reducerats från 2,2 20 1986 till 1.970 1987. |

Den offentliga sektorns finansiella sparande har stärkts från ett underskott på ca 7 miljarder kr. 1986 till ett överskott på ca 38 miljarder kr. 1987, en förbättring på ca 45 miljarder kr. Det offentliga sparandet har därigenom till större delen, men inte helt, kompenserat för en försämring av den privata sektorns finansiella sparande. Till följd av att konsumtion och investeringar har ökat betydligt mer än den privata sektorns inkomster har nämligen den privata sektorns finansiella sparande slagit om från ett överskott på ca 14 miljarder kr. 1986 till ett underskott på ca 43 miljarder kr. 1987, en försvagring med ca 57 miljarder kr.

Konsekvenser av börsfallet

Svårigheterna är betydande att bedöma konsekvenserna för den svenska ekonomin av börsfallet och de ändrade internationella förutsättningarna. Några mer säkra slutsatser om dessa konsekvenser torde inte kunna dras förrän om ett halvår till ett år, när det finns mer statistik som belyser utvecklingen.

De kvantifierade analyser som hittills har genomförts inom bl. a. OECDsekretariatet har främst avsett vilken effekt minskningen av hushållens aktieförmögenheter har på den privata konsumtionen. Man har därvid räknat med att konsumtionsnivån reduceras med i storleksordningen 5 7 av förmögenhetsbortfallet, vilket beräknas få en påtagligt dämpande effekt på den privata konsumtionen i Förenta staterna, men mindre uttalad effekt i t.ex. de västeuropeiska länderna. Vidare har man beräknat konsekvenserna av detta efterfrågebortfall på den internationella handeln och på BNP-tillväxten i OECD-området. Man har vidare konstaterat att investeringarna påverkas negativt av sänkta aktiekurser, men att denna effekt 4

motverkas av att räntenivån har sjunkit efter börsfallet. Prop. 1987/88: 100

Den statistik som finns över utvecklingen i Sverige i november visar att Bil. 1.1 börsfallet inte har fått något omedelbart genomslag på faktorer som detaljhandelns omsättning, bilinköp, handelsbalans, konsumentpriser, sysselsättning och arbetslöshet.

De enkäter som genomförts rörande de svenska hushållens och företagens framtidsförväntningar efter börsfallet visar dock en kraftig omsvängning i negativ riktning. Både hushåll och företag är betydligt mindre optimistiska om framtiden än tidigare, vilket torde dämpa både den privata konsumtionens och bruttoinvesteringarnas utveckling den närmaste tiden.

Det finns emellertid även några för den svenska ekonomin positiva inslag 1 utvecklingen. Dollarkursen har fallit, den tidigare tendensen till stigande internationella räntor har brutits och oljepriset har sjunkit den senaste tiden. Dessa faktorer stärker bytesbalansen. Den sammantagna effekten av de förändrade förutsättningarna torde dock vara en försvagning av tillväxten i den svenska ekonomin och-en försämring av bytesbalansen.

Prognoserna för den svenska ekonomin har sålunda i flera avseenden reviderats ned sedan i oktober. Den privata konsumtionen bedöms öka 1/2 procentenhet långsammare både 1988 och 1989 än tidigare förutsett. Investeringarna bedöms nu öka 1/2 procentenhet långsammare 1988 och 2—2 1/2 procentenheter långsammare 1989. Exporten bedöms bara påverkas marginellt 1988, men ökningstakten 1989 förutses dras ned med 1—11/2 2. BNP-tillväxten skulle därmed reduceras med knappt 1/2 32 1988 och 1/2— 190 1989. Osäkerheten i dessa bedömningar bör dock understrykas. I särskilt hög grad gäller det utvecklingen 1989.

Bytesbalansen beräknas nu ge ett underskott på 12-14 miljarder kr. 1988 i stället för tidigare beräknade 4—6 miljarder kr.

I dessa nedrevideringar ingår också konsekvenserna av nya förutsättningar och bedömningar, som inte har direkt med börsfallet att göra, men den huvudsakliga skillnaden mellan oktoberprognosen och den som här redovisas har att göra med börsfallet och dess följdverkningar. När det gäller bytesbalansen spelar dock det sämre utgångsläget 1987 en väsentlig roll för nedre videringen av prognosen för 1988.

Utvecklingen 1988 och 1989

Bedömningarna rörande den svenska ekonomin är baserade på två alternativ för timlönens utveckling. I det ena (alternativ 1) antas timlönerna stiga med 496 per år 1988 och 1989, vilket är ungefär samma ökningstakt som i omvärlden. I.det andra (alternativ 2) antas de öka med 724 per år, dvs. i ungefär samma takt som under 1987. -

De båda alternativen: rörande timlönerna skiljer sig åt främst när det gäller effekterna på inflationens och konkurrenskraftens utveckling. Alternativ I beräknas leda till en inflation på drygt 3 26 per år under loppet av 1988 och 1989. I alternativ 2 beräknas prisökningarna bli 5—6 26 per år 1988 och 1989.

När det gäller utvecklingen i flera andra avseenden är skillnaden inte så

stor 1988. Den privata konsumtionens ökningstakt har avtagit något under Prop. 1987/88: 100 loppet av 1987. Första halvåret beräknas konsumtionstillväxten ha varit ca Bil. 1.1 59760 och andra halvåret ca 3Z jämfört med motsvarande period ett år tidigare. En viss dämpning av ökningstakten för de realt disponibla inkomsterna 1988, kursförlusterna på hushållens aktieinnehav och hushållens mindre optimistiska framtidsförväntningar talar för en fortsatt dämpning av konsumtionstillväxten. Den privata konsumtionen beräknas öka med 2—2 1/2 76 1988.

Investeringskonjunkturen har varit mycket stark 1987 och i delar av landet finns klara tendenser till överhettning i byggsektorn. De investeringsenkäter som genomförts under hösten 1987 tyder på en fortsatt höjning av investeringsnivån 1988. Vid översättning av enkätresultaten till investeringsprognoser har hänsyn tagits till börsfallet. Bruttoinvesteringarna förutses öka med ca 2 1/2 ec 1988.

Den offentliga konsumtionen har ökat med bara ca 196 per år de senaste två ären. Kommunernas planer tyder emellertid på en viss uppdragning av utbyggnadstakten framöver och en något högre ökningstakt för den offentliga konsumtionen förutses 1988.

Exportmarknadens tillväxt bedöms bli måttlig även under 1988. Den lägre tillväxten i OECD-området medför att marknaden för export av bearbetade varor beräknas öka med bara 31/222 1988. Svensk industri bedöms i stort sett kunna behålla sina marknadsandelar 1988. En förväntat relativt svag utveckling av råvaruexporten gör dock att exporten av varor och tjänster beräknas öka med bara 2—2 1/2 92 1988.

Importen har ökat starkt 1987, särskilt importen av bearbetade varor. Den lägre efterfrågetillväxten det närmaste året medför emellertid att även importtillväxten dämpas när det gäller bearbetade varor. Den neddragning av importen som föranleddes av att oljelagren drogs ned 1987 kommer att ha en motsatt effekt på importtillväxten 1988. Importen av varor och tjänster beräknas därmed öka med ca 4 1/2 & 1988.

Med dessa förutsättningar förutses en BNP-tillväxt på 1,97 1988 i alternativ I med den lägre löneökningstakten. I alternativ 2 med 772 timlöneökningar beräknas BNP-tillväxten bli något lägre, 1,772 1988. I båda alternativen förutses således en dämpning av tillväxten jämfört med 1987. |

När det gäller utvecklingen 1989 beräknas skillnaderna i tillväxttakt mellan de båda alternativen bli större. I alternativ I med den lägre löneökningstakten förutses en fortsatt måttlig BNP-tillväxt på 1,7 90 1989. I alternativ 2 beräknas BNP-tillväxten bli endast 0,3 90 1989. Orsaken är att den högre ökningstakten för timlönerna i alternativ 2 urholkar konkurrenskraften och försämrar lönsamheten, vilket leder till en svagare investeringsutveckling och sämre exporttillväxt.

Arbetslösheten beräknas, som redan nämnts, preliminärt ha blivit 1,9 6 1987. Den tidigare förutsedda tendensen till fortsatt sjunkande arbetslöshet under 1988 och 1989 vid alternativet med lägre löneökningstal har fått omprövas. En i stort ett oförändrad arbetslöshet de närmaste två åren jämfört med läget under senare delen av 1987 förefaller nu mest sannolik i detta alternativ. Det kan ändå innebära en marginell sänkning mellan årsgenomsnitten 1987 och 1988.

I alternativ 2 med högre löneökningstal och sämre tillväxt beräknas Prop. 1987/88: 100 arbetslösheten stiga något under loppet av 1988 och 1989. Osäkerheten i Bil. 1.1 denna bedömning bör dock understrykas.

Bytesbalansen har försvagats påtagligt mellan 1986 och 1987, från ett överskott på ca 7 miljarder kr. 1986 till ett underskott på ca 5 miljarder kr. 1987. En fortsatt försvagning förutses nu till ett underskott på 12—14 miljarder kr. 1988. Bakom denna försvagning ligger främst en fortsatt relativt kraftig importökning och en försvagning av tjänste- och transfereringsnettot. I alternativ I bromsas försvagningen 1989, medan den fortsätter i relativt snabb takt i alternativ 2. Med den högre löneökningstakten skulle bytesbalansens underskott bli över 20 miljarder kr. 1989.

Den offentliga sektorns finansiella sparande uppgick till ca 38 miljarder kr. 1987. En minskning av överskottet till 26—28 miljarder kr. 1988 förutses, främst till följd av att engångsskatten 1987 på livförsäkringsbolagens förmögenheter bortfaller. Överskottet 1989 beräknas till 21—23 miljarder kr. Skattekvoten, som 1987 beräknas ha varit ca 55 1/2 Ze, förutses bli ca 5676 både 1988 och 1989 i alternativ 1. Den högre löneökningstakten i alternativ 2 beräknas föra upp skattekvoten mot 57 2 1989.

[NS] Prop. 1987/88: 100

Den internationella utvecklingen

Bil. 1.1

2.1Allmän översikt

Tillväxten i OECD-området 1987 blev ca 23/4 96. I de curopeiska OECD-

länderna bedöms tillväxten ha uppgått till i genomsnitt 2 1/4 Z:. Framför allt

ckonomierna i Nordamerika, Japan och Storbritannien utvecklades bättre än vad som förutsågs våren 1987 i den reviderade nationalbudgeten, medan

tillväxten i främst Förbundsrepubliken Tyskland men även Frankrike och

flera andra central- och nordeuropeiska länder blev lägre än förutsett. Av de nordiska länderna har framför allt Danmark men också Norge uppvisat

en mycket svag utveckling under 1987.

Världshandelns volym ökade under 1987 med ca 3 1/2 Z. Denna måttliga

ökning var följden av en neddragning av den amerikanska importen, fort-

satt anpassning i de oljeexporterande länderna och en minskning av oljeimporten till industriländerna. Externbalansens bidrag till efterfrågetillväxten var svagt eller negativt i flertalet OECD-länder, med Förenta staterna som

främsta undantag. Även investeringsutvecklingen var genomgående mycket svag inom OECD-området under 1987. I flertalet länder har tillväxten hållits uppe av en stark utveckling av den privata konsumtionen.

Tabell 2: I Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-länder Årlig procentuell förändring

Andelav = 1986 1987 1988 1989 OECDområdets totala BNP i «'

De sju stora länderna

Förenta staterna45,52,9 2 3/4 21/4 I 3/4
Japan15.32,4 3 1/2 33 1/4
Förbundsrep. Tyskland7,22,5 11/2 11/2 11/2
Frankrike5,92.0 1 1/4 I 1/4 1 1/2
Storbritannien523.3 3 3/4 21/2 1 3/4
Italien4,12,7 2 3/4 13/4 13/4
Canada4,03,3 31/2 23/4 2
Norden.
Danmark0,73,4 —3/4 -I1/4
Finland0,62,4 31/2 21/2 1 1/4
Norge0,74,4 11/21/2 1
Sverige1.21.2 21/2 2I 3/4

Vissu andra OECD-länder

Belgien0,92,3 I 1/2 I 1/4 I
Nederländerna1.42,4 1 3/4 | I 1/4
Schweiz1.12.7 1 1/2 I 1/4 1 3/4
Österrike0.81,7 1 1 1/4 |
OECD-Europa33,12,7 2 1/4 1 3/4 1 3/4
OECD-totalt100,02,7 2 3/4 2 1/4 2

! 1985 års BNP, löpande priser och växelkurser Källor: OECD och finansdepartementet

Inflationen i OECD-området beräknas under 1987 ha stannat vid ca Prop. 1987/88: 100

31/26. Oljepriserna har under 1987 i stort sett legat stilla i ett intervall runt Bil. 1.1

18 dollar per fat samtidigt som dollarn fallit. Löneutvecklingen har också

varit återhållsam i flera stora länder. Arbetslösheten i OECD-området har reducerats till ca 852 1987. : .

Den s.k. Louvre-överenskommelsen från februari 1987 syftade till en

stabilisering av valutakurserna vid då rådande nivåer samt samordnade

finans- och penningpolitiska åtgärder mellan de större OECD-länderna. De

relativt stabila kursretationer som periodvis rått under 1987 kunde dock uppnås endast genom mycket omfattande interventioner från centralban-

kernas sida, då åtagandena i överenskommelsen ej fullföljdes i andra viktiga hänseenden.

Under våren och i ännu högre grad efter sommaren drevs det internationella ränteläget upp markant. I mitten av oktober 1987 utlöstes en betydande oro på aktiebörserna världen över. Efter en dryg vecka drabbades också valutamarknaderna. Från mitten av oktober till början av november

föll aktiekurserna på världens aktiemarknader med omkring 3070. Från slutet av oktober och under resten av året utsattes framför allt den amerikanska dollarn för en betydande nedåtriktad press och hade till utgången av året fallit med ca 15 96 mot yen och D-mark.

Det förefaller klart att en viktig bakomliggande orsak till denna utveckling var de stora obalanser som under första hälften av 1980-talet byggdes

upp i världsekonomin, inte minst på det finansiella området. En anpass-

ning mot bättre balans hade visserligen inletts 1985, först på valutaområdet

och något senare när det gäller den ckonomiska politikens inriktning i

Förenta staterna och även i Japan, men anpassningen hade gått långsamt. Oron bland marknadens aktörer över otillräckliga ekonomisk-politiska åtgärder i de stora länderna övergick i oktober i en regelrätt förtroendekris.

En omedelbar effekt av börsfallet var att marknadsräntorna föll världen över. Denna effekt förstärktes ytterligare genom centralbankernås agerande för att säkerställa en tillfredsställande likviditet i det finansiella systemet. Beslut fattades också i flera länder att sänka administrerade räntor.

Efter börskrisens inledning har flera andra ekonomisk-politiska åtgärder vidtagits. I Förenta staterna har en överenskommelse om nedskärning av budgetunderskottet nåtts. I Förbundsrepubliken Tyskland har beslut fattats om vissa iInvesteringsstimulanser samtidigt som diskontot sänkts i en samordnad aktion med andra europeiska länder. De sju stora länderna, den s.k. Sju-gruppen, har i ett gemensamt uttalande under december försökt bidra till att dämpa den fortsatta oron på valutamarknaderna och på de finansiella marknaderna. Trots detta har dollarn fallit ytterligare under senare delen av december.

Den förmögenhetsminskning som börsfallet medfört torde få en märkbar negativ effekt på hushållens konsumtion och därmed på tillväxtutsikterna,

framför allt i Förenta staterna där aktieägandet i förhållandevis stor utsträckning är spritt bland allmänheten. Näringslivet påverkas av att riskkapital genom börsfallet blivit dyrare, men denna effekt motverkas av de fallande räntorna, varför totaleffekten inte bedöms bli betydande. Svårast

att bedöma i sammanhanget är effekterna på framtidsförväntningarna, hos Prop. 1987/88: 100 såväl konsumenter som investerare. Bil. 1.1

element vid bedömningen av den ckonomiska utvecklingen under 1988 och 1989 är utformningen av den ekonomiska politiken i framför allt de större ekonomierna. På det finanspolitiska området förefaller utsikterna till ytterligare åtgärder för närvarande små i såväl Förenta staterna som Japan och Förbundsrepubliken Tyskland. För penningpolitiken är dilemmat att balansera mellan behoven att hålla likviditeten i systemet uppe och att motverka att penningmängdstillväxten permanent etableras på de höga nivåer som rätt under 1986 och 1987. med risk bl.a. för tilltagande inflation. Samtidigt torde stabilitet i växelkurserna kräva en räntedifferens mellan å ena sidan Förenta staterna och å andra sidan Japan och Förbundsrepubliken Tyskland. | |

Mot denna bakgrund bedöms den inhemska efterfrågan i Förenta staterna utvecklas påtagligt svagare än tidigare förutsett såväl 1988 som 1989. Effekten av börskrisen på den japanska ekonomin bedöms bli mer begränsad, medan däremot en mer märkbar nedrevidering av prognoserna görs för de västeuropeiska ekonomierna. Den huvudsakliga effekten av börskrisen och åtföljande rörelser i valutakursrelationerna torde dock bli att andra länder indirekt drabbas av den svagare aktiviteten i Förenta staterna, framför allt genom minskade avsättningsmöjligheter för exporten. Detta gäller icke minst åtskilliga utvecklingsländer. OECD-länderna sammantagna bedöms nå en genomsnittlig tillväxt 1988 på ca 21/49£. Tillväxten väntas mattas av under året till en nivå på ca 2956.1989.

Tabell 2:2 Konsumentprisernas utveckling i vissa OECD-länder Procentuell förändring mellan årsgenomsnitt

1986 1987 1988 1989 De sju stora länderna

Förenta staterna2,044 : 4
Japan0,43/421/23
Förbundsrep. Tyskland02213/411/2
Frankrike2,73 1/433
Storbritannien3,4341/241/2
Italien61551/45
Canada424 1/444

Norden

Danmark3.604317231/2
Finland3,631/24
Norge7.38 1/26S
Sverige4,24 1/441723 1/4

Vissa andra OECD-länder

Belgien1.3217221/4
Nederländerna0.2 —-11/4I
Schweiz0,7I 17222
Osterrike1.7221/2212
OECD-Furopa4,044 1/44
OECD-totalt2,631/23 3/43 3/4

Källor: OECD och finansdepartementet

Tabell 2:3 Arbetslöshet i några OECD-länderProp. 1987/88: 100
Procent av arbetskraften, årsgenomsnitt, standardiserade definitioner1986198719881989Bil. 1.1
Förenta staterna7,06 1/466 1/2
Japan2,8333
Förbundsrep. Tyskland8.0888 1/4
Frankrike10.410 3/4 11 1/42
Storbritannien11.810 3/4 10 1/4 10 1/2
Danmark7,9891/2 10
Finland5,55 1/451/45 1/4
Norge2.02 1/421/22 3/4
Sverige2,2213/413/4
OECD-Europa10,910 3/4 H11 1/4
OECD-totalt8,3888 1/4

Källor. OECD och finansdepartementet

Risken för tilltagande inflation. som ännu för några månader sedan

ansågs föreligga, har efter höstens utveckling minskat väsentligt. Råoljepriserna har visat en sjunkande tendens sedan i oktober och antas under

prognosperioden ligga kvar på nivån 18 dollar per fat. Någon fortsatt

kraftig prisstegring på andra råvaror har icke skett. Det ökade tryck på

större löneökningar som började byggas upp i den amerikanska ekonomin har avtagit. För OECD-området i dess helhet bedöms inflationen stabiliseras i intervallet 3 1/2—4 Z under prognosperioden. Däremot förväntas den

dämpade aktiviteten i världsekonomin innebära fortsatt höga och dessutom ökande arbetslöshetstal i flertalet OECD-länder. Arbetslöshetsprocenten i OECD-området kan befaras öka från knappt 8 1987 till åtminstone

8 1/492 1989. Världshandeln, som sköt fart under hösten 1987, bedöms nu åter dämpas och förväntas under 1988 och 1989 öka med endast mellan 3

och 3 1/2 22.

Betalningsobalanserna mellan de största ekonomierna förblir stora. Det amerikanska bytesbalansunderskottet väntas visserligen minska men bedöms förbli större än 100 miljarder dollar 1989. Samtidigt förväntas de

japanska och västtyska bytesbalansöverskotten minska endast marginellt.

Tabell 2:4 Bytesbalanssaldo i några OECD-länder Miljarder dollar

1986 1987 1988 1989

Förenta staterna—-141 —156 —-135 —- 105
Japan86868075
Förbundsrepubliken Tyskland37444030
Frankrike3 - 3 - SS - 5
Storbritannien- 2 - 3 - 5 - 10
OECD-Europa '5140200
OECD-totalt—- 23 — 46 — 50 -— 45

Källor: OECD, IMF och finansdepartementet

Olika riskfaktorer kan framkalla en betydligt sämre utveckling för världsekonomin än den som skisserats ovan. Stora krav ställs på den

ekonomiska politiken i de stora länderna för att inte ny turbulens på aktie- Prop. 1987/88: 100

och valutamarknaderna skall utlösas. De amerikanska budget- och bytes- = Bil. 1.1

balansunderskotten torde därvid även fortsättningsvis stå i fokus. För att finansiera dessa kan räntehöjningar i Förenta staterna visa sig nödvändiga, vilket skulle dämpa tillväxten i Förenta staterna och i andra delar av världen. Bristande förtroende för den amerikanska ekonomin och för den internationella ekonomisk-politiska samordningen kan också innebära förnyad stark press på dollarkursen och därmed medföra fortsatt osäkerhet och instabilitet i det internationella finansiella systemet och spänningar inom t. ex. det europeiska monetära systemet (EMS). Det är också möjligt att tillväxten i OECD-området kan komma att dämpas av en alltför restriktiv inriktning av den ekonomiska politiken i Japan och Västeuropa.

Protektionismen utgör mot bakgrund av såväl de stora externa obalanserna som den höga arbetslösheten ett påtagligt hot mot världshandelns utveckling och därmed mot tillväxten i världsekonomin. Samtidigt knyts stora förhoppningar till att den s.k. Uruguay-rundan inom GATT skall

kunna användas inte bara för att motverka det protektionistiska hotet utan

även för att förstärka frihandein på ett flertal områden.

2.2Länderöversikter Förenta staterna

BNP-tillväxten i Förenta staterna beräknas preliminärt ha uppgått till 23/4Z under 1987. Den tidigare negativa trenden för industrin har vänt. Industriproduktionen samt sysselsättningen i industrin har ökat. Arbetslösheten har sjunkit under 1987 och uppgick i genomsnitt till drygt 6 6. Investeringsaktiviteten har dock utvecklats mycket svagt, delvis som en följd av att den genomförda skattereformen lett till högre kostnader för byggande. Privatkonsumtionen ökade långsamt under årets första hälft men expanderade snabbt under tredje kvartalet då också konsumenternas tiliförsikt (consumer confidence) enligt olika mätningar var hög historiskt sett. Exportvolymen ökade med 12 94 i årstakt under första halvåret medan importvolymen föll något. Externbalansen har under året givit ett positivt bidrag till BNP-tillväxten. |

Budgetunderskottet för budgetåret 1987 stannade vid ca 150 miljarder dollar, vilket är ungefär 70 miljarder dollar lägre än under 1986. Eftersom en del av förbättringen var av engångskaraktär skulle emellertid underskottet 1988 öka till omkring 180 miljarder dollar i avsaknad av ytterligare åtgärder. Under november och december 1987 nåddes överenskommelser om en begränsning av budgetunderskottet med drygt 30 miljarder dollar budgetåret 1988 och med ca 46 miljarder dollar budgetåret 1989. Trots dessa åtgärder förväntas budgetunderskottet inte minska 1988 jämfört med 1987.

Kapacitetsutnyttjandet är för närvarande högt. De privata investeringarna kan väntas återhämta sig under 1988 från i stort sett stagnation under 1987. Detta gäller i synnerhet den konkurrensutsatta sektorn som har gynnats av dollardeprecieringen. |

Utrikeshandeln kan väntas ge ett relativt kraftigt bidrag till efterfråge- 12

tillväxten också under 1988. Från slutet av 1988 kan dock effekten från Prop. 1987/88: 100 nettoexporten komma att dämpas. Även om bytesbalansen förbättras i — Bil. 1.1 reala termer förblir underskottet stort. Man kan därför inte utesluta att ytterligare anpassning av dollarkursen tvingas fram. Några mer betydande effekter från den offentliga sektorn på efterfrågetillväxten är inte att förvänta.

Sammantaget väntas den inhemska efterfrågetillväxten uppgå till 1-1/2Z under 1988 och BNP-tillväxten till 21/4 76. Under 1989 förväntas nettobidraget från externbalansen minska något medan den inhemska efterfrågetillväxten antas växa i ungefär samma takt som under 1988. BNP-tillväxten bedöms uppgå till 1 3/4 Ze 1989.

Inflationen uppgick under 1987 till strax under 496. Det något dämpade efterfrågetrycket till följd av börsnedgången talar för att risken för ökande inflation minskat. Inflationen bedöms stabiliseras kring 496 under 1988 och 1989.

Försörjningsbalans för Förenta staterna och Japan Förändring i volym, procent (Finansdepartementets bedömningar)

Förenta staterna > Japan

1987198819871988
Privat konsumtion211231/23 1/4
Offentlig konsumtion13/41/21/23 1/2
Bruttoinvesteringar1/2283 1/2
Lagerinvesteringar1/2—1/401/4
Utrikesbalans = |1/23/4 -1-3/4
BNP| 23/421/431/23

Anm: Förändring av lagerinvesteringar och utrikesbalans mäts i procent av föregående års BNP.

Japan.

Den ekonomiska utvecklingen i Japan visar sedan ett halvår tillbaka klara

tendenser till återhämtning. Ökad industriproduktion, stigande investe-

ringar och minskad arbetslöshet tyder på en snabbare anpassning än väntat

till den höga yenkursen samt att de stimulanspaket som genomförts haft

avsedd verkan. | | .

Under 1987 beräknas BNP i Japan ha ökat med 3 1J/2Z, Privatkonsumtionen bedöms under året ha ökat i samma takt. dvs. med ca 3124.

Ökningen i den offentliga konsumtionen förväntas dock ha stannat vid

1/2 jämfört med 1986, vilket återspeglar den uttalade målsättningen att nå balans i statsbudgeten 1990. Bruttoinvesteringarna beräknas ha ökat med hela 8 Z, delvis som en följd av den japanska regeringens stimulans-

paket. |

Enligt preliminära bedömningar har en ökning av importen på närmare 676 och en minskning av exporten på drygt 296 under 1987 givit ett

negativt nettobidrag till BNP-tillväxten från utrikeshandeln på drygt 196.

uppgick till motsvarande ca 86 miljarder dollar.

Sänkta importpriser på grund av apprecieringen av yenen bidrog till att ” 13

prisnivån hölls ungefär oförändrad. En ökad produktionstillväxt medförde Prop. 1987/88: 100 att arbetslösheten åter sjönk till under 3 Z mot slutet av året. Bil. 1.1

Skattesänkningar under 1988 torde innebära en ökad disponibel realin-

komst kring 426, vilket kan förväntas utmynna i ökad privatkonsumtion

om drygt 3 Ze och bidra till prisökningar på 2-3 Z. Den offentliga konsumtionen antas öka i samma utsträckning enligt redan offentliggjorda utgiftsplaner. Den deklarerade ökningen av omslutningen av 1988 års budget på 59; kan förväntas kombineras med en något stramare penningpolitik. Detta bl. a. mot bakgrund av det senaste årets penningmängdökning på

1092.

Investeringarna i näringslivet stimuleras av den fortsatt höga privata efterfrågan. En stagnation i bostadsbyggandet, på grund av att byggbranschen i det närmaste nått kapacitetstaket, bedöms innebära att expansionen av de samlade bruttoinvesteringarna endast uppgår till 3 1/2 7.

En fortsatt minskning, om än i avtagande takt, av exportvolymen är

sannolik. I kombination med en förväntad importökning på drygt 556

innebär detta ett fortsatt negativt nettobidrag till BNP-tillväxten från utrikeshandeln på mellan en halv och en procentenhet. Överskottet i bytesbalansen bedöms bli ca 80 miljarder dollar.

BNP-tillväxten för 1988 förväntas uppgå till 3 6.

Den japanska ekonomin torde ännu befinna sig i början av den omstrukturering som skall göra den inhemska efterfrågan snarare än exporten till drivkraften i ekonomin. Ett likartat tillväxtmönster som under 1988 förväntas därför under 1989. En inhemsk efterfrågeökning kring 3—4 9c förut-

ses. Bidraget från utrikeshandeln blir i stort sett neutralt. Härvid framstår en tillväxt på drygt 3 £ som sannolik för 1989.

Västeuropa

Tillväxten i de västeuropeiska ckonomierna sammantagna var under 1987 måttlig, eller drygt 2 Zz. Genomgående utvecklades den inhemska efterfrågan tämligen starkt. Exportutvecklingen var däremot svag, något som i flera länder sammanhängde med att valutan apprecierades gentemot dollarn. Dessa valutaförändringar har, tillsammans med effekterna av en svag

prisutveckling på energiområdet och för råvaror, bidragit till en låg infla-

tion i flertalet av de västeuropeiska ekonomierna. I dagsläget förefaller

såväl den måttliga inflationen som den höga arbetslösheten förbli bestående under 1988 och 1989. Tillväxten i Västeuropa bedöms mattas av ytterligare under 1988, till ca I 3/4 Z, och förbli på denna nivå även 1989.

I Förbundsrepubliken Tyskland beräknas BNP under 1987 ha ökat med

ca 1 1/2Z. Bidragen till tillväxten från byggnadsinvesteringar och nettoexport var negativa. De samlade bruttoinvesteringarna uppvisade en obetyd-

lig ökning. Den privata konsumtionen förblev den mest expansiva efterfrå-

gekomponenten, vilket sammanhänger med löneökningar på 3—4 2, stabi-

la priser samt den ytterligare förstärkning av de reala disponibla inkomsterna som åstadkommits genom skattesänkningar. Trots en betydligt snabbare volymmässig ökning av importen än av exporten uppvisade såväl

handels- som bytesbalanserna ungefär oförändrade stora överskott 1987. 14

Bytesbalansöverskottet uppgick till ca 80 miljarder D-mark, motsvarande Prop. 1987/88: 100 ca 492 £ av BNP. Bil. 1.1 Budgetunderskottet blev 1987 något högre än tidigare förutsett — I 1/4 56

av BNP - till följd av lägre intäkter på grund av oväntat låg inflation och

tillväxt samt lägre vinstöverföring från Bundesbank. Vissa skattelättnader har redan beslutats för 1988 och 1990. 1990 års skattereform. som till en

mindre del börjar genomföras under 1988, omfattar 44 miljarder D-mark varav ca 25 miljarder (motsvarande ca 1,5 96 av BNP) icke avses finansieras. Som en reaktion på såväl inhemska som externa krav på finanspolitiska stimulansåtgärder beslöt den västtyska regeringen i början av decem-

ber om bl. a. vissa investeringsstimulanser. Samtidigt sänktes diskontot till 2,5 Z. Penningpolitiken har under 1987 varit klart tillväxtstödjande. Denna

inriktning av penningpolitiken förutses bestå under 1988, även om en viss ålstramning kan framkallas antingen av ökade inflationsförväntningar eller till följd av en ränteuppgång i t. ex. Förenta staterna,

Under 1988 väntas BNP-tillväxten likväl bli endast drygt 1 1/2 20. Lönerna bedöms öka med i stort sett samma takt som under 1987. Priserna

väntas, mot bakgrund av såväl växelkurseffekter som dämpad aktivitet i börsorons spår, förbli i stort sett stabila. Den privata konsumtionen förblir

därmed den mest expansiva efterfrågekomponenten. Däremot torde ex-

portökningen bli något svagare än tidigare väntat, till följd av den fortsatta

apprecieringen av den västtyska valutan. Ett fortsatt negativt, men något minskande, bidrag till efterfrågetillväxten från externbalansen kan därmed förutses.

Av stor betydelse för den västtyska konjunkturen 1989 blir utvecklingen

av export och investeringar. Den privata konsumtionen torde utvecklas måttligt, enligt vad som idag är känt om ekonomisk-politiska åtgärder i

form av ytterligare skattesänkningar först 1990. Givet att stabilare förhål-

landen etableras på valutamarknaderna under 1988 och att investeringsklimatet därmed förbättras, bedöms BNP-tillväxten uppgå till ca 1 1/2 72 även under 1989. De stora överskotten i bytes- och handelsbalanserna torde bara minska marginellt.

Den måttliga ekonomiska tillväxten under 1987 innebar att arbetslösheten, som genomsnittligt uppgick till ca 892, åter började visa tendenser att öka under året. Denna utveckling riskerar bestå under 1988 och 1989.

Utvecklingen i Frankrike under 1987 karakteriserades av låg tillväxt.

BNP ökade med endast drygt I 1/49&. Samtidigt har emellertid företagens lönsamhet ökat, industriproduktionen tilltagit, inflationen hållits nere och bostadsbyggandet ökat. Arbetslösheten har fortsatt att öka och låg 1987 på i genomsnitt närmare HZ av arbetskraften.

För 1988 väntas den privata konsumtionen öka i ungefär samma omfattning som under 1987 eller med knappt 11/2Z. Köpkraften hämmas av

höjda socialförsäkringsavgifter syftande till att återställa balansen i social-

försäkringssystemet. Däremot bedöms investeringsutvecklingen hållas

uppe av sänkta räntor, vissa skattelättnader för företagen samt hyresregleringens borttagande. Under 1988 kan lagerinvesteringarna förväntas på-

verka efterfrågetillväxten negativt. bl.a. som en följd av de exceptionellt

höga lager som byggdes upp under slutet av 1987. . 15

Den förbättrade konkurrenskraft som en återhållsam löneutveckling Prop. 1987/88: 100 medfört, skulle i sig kunna medföra att det kraftiga negativa bidraget till Bil. 1-1 BNP-tillväxten från externbalansen minskar under 1988. Francens appre-

ciering mot dollarn och även faktorer av icke direkt kostnadsrelaterad art

verkar dock i motsatt riktning. Bytesbalansen väntas försämras från ett

underskott 1987 på ca 20 miljarder francs till ca 25 miljarder 1988.

Sammantaget bedöms tillväxten stanna kring 1 1/44 1988. Den svaga konkurrenskraften och arbetslösheten kvarstår som grundläggande pro-

blem i den franska ekonomin. Den inhemska efterfrågan torde öka måttligt

även 1989 medan en något bättre draghjälp från externbalansen kan medfö-

ra att BNP:s tillväxttakt höjs marginellt jämfört med 1988. till ca I 1/2 36.

Inflationen bedöms under 1988 sjunka ytterligare, till ca 396, medan ök-

ningen av arbetslösheten väntas fortsätta.

Oron på valutamarknaderna har redan orsakat vissa spänningar inom det europeiska monetära systemet, EMS. Ytterligare åtgärder för att undvika växelkursjusteringar som direkt berör den franska francen, t. ex. räntehöj-

ningar, kan återverka negativt på såväl konsumtion som investeringar. Samtidigt kan börsorons effekter på framtidsförväntningarna innebära att framför allt investeringar skjuts på framtiden.

I Storbritannien uppskattas BNP ha ökat med 3 3/4 4 under 1987, myc-

ket tack vare en stark expansion av den: privata 'konsumtionen. Konkur-

renskraften har försvagats till följd av att pundet effektivt har apprecierat och att kostnadshöjningarna var större än i de viktigaste konkurrentländerna. Detta bidrar till att exporttillväxten väntas sjunka under 1988 jämfört med 1987. Den privata konsumtionen dämpas också i viss mån. Denna har ökat mycket kraftigt under de senaste åren (sparkvoten har sjunkit med

sex procentenheter under 1980-talet) och en avmattning är trolig bl. a. till

följd av svagare realinkomstökningar än tidigare. God lönsamhet i indu-

strin talar för en fortsatt ökning av industriinvesteringarna. En förväntad sämre exportutveckling kommer dock på sikt att dämpa investeringsaktivi-

teten. Finanspolitiken väntas få en.i stort sett neutral inverkan på ekonomin under 1988. Vissa skattesänkningar förutses, samtidigt som tillväxten av den offentliga konsumtionen väntas vara fortsatt -låg under 1988. BNP-tillväxten beräknas därmed mattas av betydligt, till 2 1/23 1988.

Bytesbalansen, som försvagats under 1987, bl. a. till följd av den starka inhemska efterfrågetillväxten och minskad utvinning av Nordsjöolja, väntas försämras ytterligare under 1988. Inflationen, som uppgick till 34

under 1987, väntas öka något under 1988 bl.a. till följd av förväntade höjningar av elavgifter och taxor och fortsatt relativt höga löneökningar.

Arbetslösheten har minskat med omkring 400000 det senaste året och

uppgick i genomsnitt till drygt 1076 av arbetskraften. En väntad gradvis försämring av konkurrenskraften försämrar ytterligare externbalansen under 1989. Detta, i kombination med en dämpning av den privata konsumtionen, väntas leda till en ytterligare avmattning av tillväxten under 1989. BNP-tillväxten väntas komma att uppgå till I 3/4 97

under 1989. |

Försörjningsbatans för Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike och Storbritannien — Pröp. 1987/88: 100 Förändring i volym, procent (Finansdepartementets bedömningar) Bil. 1.1

Förbundsrepub- = Frankrike Storbritannien liken Tyskland 1987 1988 1987 1988 1987 1988

Privat konsumtion 2 3/4 3 1 172 I 1/4 41/2 4 Otfentlig konsumtion 2 1/4 I 3/4 1 3/4 1 3/4 1/2 1/2 Bruttoinvesteringar I i 3 21/2 4 3/4 5 Lagerinvesteringar 1/2 0 3/4 — 1/4 0 0 Utrikesbalans -1 1/4 -3/4 = —-1 1/4 0 Vv4 —I BNP 11/2 11/2 1 1/4 1 1/4 3 3/4 21/2 Anm: Förändring av lagerinvesteringar och utrikesbalans mäts i procent av föregående års BNP.

Norden

Den ekonomiska tillväxten i Danmark och Norge dämpades kraftigt under 1987. Detta skedde i stor utsträckning till följd av en restriktiv ekonomisk

politik vilken let till en kraftig sänkning av den inhemska efterfrågan i

dessa länder. I Finland ökade bruttonationalprodukten förhållande vis kraf-

tigt 1987. Under 1988 är en försvagning av tillväxttakten att vänta i Norge

och Finland. För Danmarks del förutses en fortsatt minskning av den

samlade produktionen.

I Danmark bromsades tillväxten upp kraftigt 1987. Uppbromsningen

skedde bl.a. till följd av olika, sammantaget förhållandevis kraftiga, åtstramningsåtgärder framför allt under 1986. Åtstramningen genomfördes mot bakgrund av de stora och under perioden 1983-1986 kraftigt växande

underskotten i bytesbalansen. Från 1986 till 1987 sjönk den totala inhemska efterfrågan med närmare 3. Produktionen stöddes av att exporten

ökade med närmare 426. Den totala produktionen (BNP) sjönk emellertid med inemot I Zz och andelen arbetslösa ökade till drygt 876. Underskottet i

bytesbalansen reducerades och uppgick till ca 3 2 av BNP.

Mot bakgrund av den avsevärda försämringen av det danska näringslivets konkurrenskraft har den danska regeringen under hösten 1987 lagt fram en ”exportpakke”' innehållande bl. a. investeringsstimulanser. Regeringens åtgärder omfattar också en sänkning av arbetsgivaravgifterna för

den konkurrensutsatta sektorn.

Förutsedda förhållandevis kraftiga löneökningar väntas medföra en ök-

ning av de reala disponibla inkomsterna 1988. En viss uppgång i sparkvo-

ten är emellertid att vänta och den privata konsumtionen förutses bli

likväl fortsätta att sjunka eftersom investeringsaktiviteten förutses gå ned.

Effekterna av utvecklingen på de stora börserna i världen under hösten

1987 bidrar också till en dämpad aktivitet, främst på exportsidan. Förutsedda marknadsandelsförluster medverkar vidare till att exportökningen väntas stanna vid I å 2572 från 1987 till 1989. Sammantaget beräknas BNP

1989. Mot denna bakgrund förutses arbetslösheten fortsätta att öka.

2 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 1.1

Någon påtaglig förändring i bytesbalanssituationen är inte att vänta Prop. 1987/88: 100 under de närmaste åren. Som andel av BNP beräknas bytesbalansunder- = Bil. 1.1 skottet ligga kvar vid ca 3 70 1988 och 1989. Inflationstakten, som vid slutet av 1987 låg vid ca 496 i årstakt, kan väntas dämpas något.

I Finland ökade den ekonomiska aktiviteten påtagligt vid mitten av 1986. BNP-tillväxten 1987 uppgick till ca 3 1/2 76. Tillväxten bars framför allt upp av den privata konsumtionen, som ökade med omkring 476, samt av de privata investeringarna. Den inhemska efterfrågeökningen samt en kraftigt fallande export till Sovjetunionen bidrog till att bytesbalansunderskottet ökade. Försämringen begränsades emellertid av en expansiv västexport. Bytesbalansunderskottet, mätt som andel av BNP, stannade för helåret 1987 vid 1 1/26. Arbetslösheten minskade något 1987, framför allt beroende på minskat utbud av arbetskraft. Inflationen stannade vid 3,5 2. dvs. på samma nivå som 1986.

Finanspolitiken har under 1987 varit svagt expansiv. Med hänsyn till underskottet i bytesbalansen samt målet att reducera inflationstakten avses den ekonomiska politiken få en stramare inriktning under det närmaste året. En skattereform förbereds för närvarande inom regeringskansliet. Utgångspunkten för reformen är likabehandling av olika inkomstslag, marginalskattesänkningar samt reformering av avdragssystemet. Reformen avses träda i kraft 1989.

Produktionstillväxten förutses mattas av 1988 och 1989. Industrins konjunkturbarometer från oktober 1987 uppvisar ett relativt högt kapacitetsutnyttjande och god orderingång och pekar mot en förhållandevis stark tillväxt, åtminstone fram till mitten av 1988. Börskrisen världen över hösten 1987 beräknas påverka Finland i huvudsak via de internationella återverkningarna. I första hand dämpas exporten. BNP-tillväxten beräknas stanna vid ca 2 1/2 96 1988. En ytterligare reducering av tillväxttakten till omkring 1 å 1 1/2 26 förutses för 1989. Med denna förhållandevis begränsade BNP-tillväxt 1988 och 1989 beräknas arbetslösheten bli ungefär oförändrad. |

I Norge dämpades den inhemska efterfrågan kraftigt andra halvåret 1986. Dämpningen var i hög grad en följd av en kraftig omläggning av den ekonomiska politiken i restriktiv riktning. För 1987 beräknas BNP-tillväxten stanna vid ca 1,5 90 mot 4,4 772 1986. Tillväxten 1987 bars helt upp av exporten som preliminärt ökade med drygt 3 36. Den inhemska efterfrågan beräknas ha minskat med nästan 196. Som en följd därav sjönk även importen vilket bidrog till en viss förbättring av bytesbalansen. Underskottet i bytesbalansen (bortsett från handeln med fartyg) beräknas sålunda ha blivit reducerat från 41 miljarder norska kronor 1986 till 32 miljarder norska kronor 1987. Ökningstakten i konsumentpriserna steg med en dryg procentenhet och uppgick, mätt som årsgenomsnitt, till ca 8 1/276 1987. Andelen arbetslösa, som uppgick till ca 252 1986, förändrades inte nämnvärt 1987.

Förslaget till statsbudget för 1988 innebär en fortsatt stram finanspolitik. Budgeten innehåller bl. a. vissa skattereformförslag. Antalet skattesatser föreslås bli reducerat från sju till tre samtidigt som den högsta marginalskatten reduceras från 67 1/2 26 till 63 26. Totalt sett innebär förslagen en 18 viss ökning av skattetrycket.

"För 1988 och 1989 förutses en fortsatt dämpad tillväxt. Den privata Prop. 1987/88: 100

konsumtionen beräknas fortsätta att sjunka. Härtill bidrar även det krafti- Bil. 1.1 . ga fallet av aktiekurserna under hösten 1987. Efter stagnation 1987 beräknas investeringarna totalt sett öka något 1988. Exklusive olje- och sjöfartssektorn förutses den inhemska efterfrågan fortsätta att sjunka 1988 och 1989. Som följd av den väntat svaga inhemska efterfrågan beräknas impor-

ten bli ungefär oförändrad under den närmaste tvåårsperioden. Den norska .

exporten förutses bl. a. mot bakgrund av kraftiga kostnadsökningar 1987

fortsätta att tappa marknadsandelar och beräknas stagnera 1988 och 1989. Bytesbalansunderskottet torde därmed förbli förhållandevis stort. En viss försämring av läget på arbetsmarknaden torde vara ofrånkomlig. De nomi- ' nella löneökningarna, som blev förhållandevis stora 1987 kan väntas dämpas något under 1988. Prisökningarna beräknas fortsatt komma att bli högre än i övriga industriländer under de närmaste åren.

Försörjningsbalans för Danmark, Finland och Norge Förändringar i volym, procent (Finansdepartementets bedömningar)

Danmark Finland Norge

1987 1988 1987 1988 1987 1988

Privat konsumtion -104 oo. 2 -2 -2
Offentlig konsumtion 1/2 1/4 312 32 1/4 0
Bruttoinvesteringar 63/4 —S541/2 21/2 04
Lagerinvesteringar -1JE-1/2 0||
Utrikesbalans-1/2 3/4, —1--122 2— 1/4!
BNP—-3/4 —131/2 21/2 11/2 1/2

! I posten Utrikesbalans har exporten av begagnade fartyg och fartygsimporten exkluderats.

Anm: Förändring av lagerinvesteringar och utrikesbalans mäts i procent av föregående års BNP.

Up 1987/88: 100

3Utrikeshandeln

H. I.

3.1Exporten

Exportmarknaden

Handeln med bearbetade varor mellan OECD-länderna ökade med ca

5,596 under 1987. Ökningstakten blev därmed klart lägre än under de närmast föregående åren. Det var främst den betydligt lägre ökningstakten

för den amerikanska importen som drog ned handelstillväxten. Utanför

OECD-området stagnerade handeln under 1987. Detta efter en neddrag-

ning med knappt 1052 under 1986. Handeln med bearbetade varor beräknas därmed, totalt, ha ökat med 4—4,5 Zz under såväl 1986 som 1987.

Marknadstillväxten, för svensk export av bearbetade varor till OECDområdet ökade med endast 3,5 70 1987, vilket är ca 222 lägre ökningstakt än den totala marknadstillväxten inom området. Den relativt omvärlden

oförmånliga marknadstillväxten för svensk industri förklaras av att viktiga

mottagarländer av svensk export som Norge och Danmark minskat sin

import kraftigt. Dessa länder tar emot ca 2096 av den svenska exporten

emedan deras andel av världshandeln inskränker sig till ca 2760. Utanför

OECD-området ökade marknaden för svensk export med ett par procent.

Totalt uppgick därmed marknadstillväxten för svensk export av bearbeta-

de varor till 3,3 96 1987, vilket är en halvering av tillväxten jämfört med de två föregående åren, se tabell 3:1.

Den kraftiga nedgången av börskurserna under hösten 1987 är en av de faktorer som gör det ovanligt svårt att bedöma världshandelns utveckling de två närmaste åren. Det är sannolikt att börsfallet — och svårigheterna

att korrigera de bakomliggande balansbristerna i världsekonomin — får en neddragande effekt på såväl den ekonomiska tillväxten som handelns

tillväxt under 1988 och 1989. Med hänsyn till den relativt måttliga neddragning av tillväxten i OECD-området, som beskrevs i kapitel 2, förutses endast en mindre dämpning av handelns tillväxt. För svensk exportindustri kommer en fortsatt låg ekonomisk tillväxt i Norge och Danmark att medfö-

ra att den svenska marknadstillväxten blir lägre än ökningen av världshan-

deln. Marknaden för svensk exportindustri förväntas öka med 3,5 6 1988 och 3 &: 1989.

Konkurrenskraft

Mellan årsgenomsnitten 1986 och 1987 har den amerikanska dollarn fallit

med drygt 106 gentemot den svenska kronan. Genom den svenska valuta-

korgens konstruktion medför detta att den svenska kronan deprecieras

gentemot de flesta EG-ländernas valutor och den japanska Yenen. Gent-

emot den tyska marken har den svenska kronan skrivtits ned med 776

1987. Eftersom den västtyska industrin är den viktigaste konkurrenten till svensk industri på flertalet gemensamma exportmarknader, men även på

de tyska och svenska hemmamarknaderna, innebär detta en förstärkning

av den svenska industrins konkurrenskraft. 20

Tabell 3:1 Exportmarknadstillväxt, relativa priser, marknadsandelar och export Prop. 1987/88: 100 av bearbetade varor Bil. 1.1 Procentuell förändring

1985 1986 1987 1988 1989

Exportmarknadstillväxt 14 OECD-länder 8.7 8.7 3,5 3,5 3.0 Totalt 7,0 5,8 3,3 3,5 3,0 Priser . 14-OECD-länders importpriser,

nationella valutor 4,0 -0,4 1,3 2,2 2,5 14-OECD-länders importpriser, SEK 5.0 —-0,2 1,6 "2,9 2,5 Svenskt exportpris, SEK 6.0 2.6 2,6 2,6 25 Relativpris 0,9 2,8 0,9 -0,3 0 Marknadsandelar, volym 14 OECD länder -1,5 -2.4 0 0 0 Totalt —-1.9 —2,6 0 0 0 Exportvolym 14 OECD-länder 7,1 6.1 3,5 3,5 3,0 Totalt 5.0 3,0 3,3 3,5 3,0 Anm: Exportmarknadstillväxt avser importökningen av bearbetade varor till olika länder sammanvägt med ländernas andelar som mottagare av svensk export av bearbetade varor. OECD-ländernas importpriser vägs samman på motsvarande sätt. Källor: OECD. konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Gentemot OECD-ländernas valutor har den svenska kronan deprecierats med 2 26 mellan 1986 och 1987 (konkurrensvägt). Trots deprecieringen av kronan har den svenska industrins konkurrenskraft — mätt från kostnadssidan — försämrats något gentemot OECD-länderna eftersom löner och priser stigit betydligt mer i Sverige än i konkurrentländerna under 1987. Arbetskraftskostnaderna per producerad enhet bedöms ha ökat med drygt 3,5 Z för svensk industri 1987, vilket är ca 2 2£ mer än inom OEC-

D-området. De svenska exportpriserna på bearbetade varor har ökat med

2,6 72 medan konkurrentländernas exportpriser sjunkit med ett par tiondels procent. Även när man ställer det svenska exportpriset i relation till OECD-ländernas importpriser, mätt i gemensam valuta, finner man att det

svenska relativpriset ökat med knappt 1.

Trots det försämrade pris- och kostnadsläget uppfattar den svenska industrin sin konkurrenskraft som god i de enkätundersökningar som publicerats under det senaste halvåret. I Industriförbundets senaste planenkät från i somras var det ca 20 74 av företagen, som uppgav att konkurrensläget gentemot utländska producenter förbättrats det senaste året, medan

det endast var 5 76 som uppgav att det försämrats. I konjunkturinstitutets

septemberbarometer var det över 50 96 av företagen som uppgav att det är

bristen på produktionsfaktorer (arbetskraft och maskiner) som begränsar produktionen. Detta är den högsta siffran på 13 år. För 1988 och 1989 bedöms den svenska industrins arbetskraftskostnader per producerad enhet öka med ca 2960 per timme (i alternativ I med en timlöneökning på 472 per år). Det är ungefär samma ökningstakt som förväntas i OECD-länderna. Växelkurserna antas av beräkningstekniska

skäl ligga stilla från början av december 1987, vilket innebär att den 21

svenska kronan deprecieras med 14 gentemot våra viktigaste konkurrent- Prop. 1987/88: 100

länders valutor 1988. De svenska exportpriserna på bearbetade varor Bil. 1.1

förväntas öka med ca 2,5 Ze såväl 1988 som 1989. För 1988 bedöms detta innebära en marginell sänkning av det svenska realtivpriset uttryckt i

gemensam valuta. Under 1989 innebär det att det svenska relativpriset

hålls oförändrat relativt konkurrentländerna.

I alternativ 2, dvs. om timlönerna ökar med 7Z per år, beräknas ar-

betskraftskostnaderna per producerad enhet öka med 5 26 1988 och drygt

677 1989. Även med hänsyn till en effektiv depreciering av den svenska

kronan med 1 2 1988 innebär det att företagens kostnadsökningar kommer

att ligga 272 1988 och 476 1989 högre i Sverige än i omvärlden. Detta

beräknas innebära att de svenska exportpriserna ökar med I resp. 22 mer än i OECD-länderna. |

Marknadsandelar och export

Trots att det svenska relativpriset på svenska exportprodukter steg med

knappt I 9 1987 har de svenska företagen behållit sina marknadsandelar. I löpande priser innebär det att andelarna stigit något. Att den svenska industrin inte förlorat andelar på exportmarknaderna trots att relativpriser-

na stigit de 4 senaste åren beror på att det inte enbart är relativprisutvecklingen som påverkar marknadsandelsutvecklingen. Den kraftiga förbättringen av lönsamheten inom industrin som följde på devalveringarna av den svenska kronan 1981 och 1982 har höjt investeringsnivån och förbätt-

rat möjligheterna för företagen till en mer aktiv marknadsföring, vilket bör ha inverkat positivt på andelsutvecklingen under senare år. Att den svenska industrin ändå förlorade marknadsandelar på sammanlagt 4.5 9c 1985 och 1986 beror sannolikt på att industrin trots en ökad investeringsnivå ännu var för liten för att kunna möta den starka marknadstillväxten. När

marknaden växte med 6—7 26 per år kunde inte den svenska industrin öka

produktionen i motsvarande grad, vilket medförde ändelsförluster pga. kapacitetsbrist. Det är troligt att om marknadstillväxten för svensk industri

blivit högre 1987 än 3,3Z hade ändå inte exporten kunnat öka mer. Verkstadsexporten beräknas ha ökat med ca 37: och pappersexporten

med ca 826. Exporten av järn och stål minskade något, vilket bidrog till att

-den totala exportökningen till bearbetade varor endast uppgick till 3,3 7

1987. : | Under 1988 och 1989 beräknas den svenska industrins marknadsandelar i alternativ 1 ligga kvar på 1987 års nivå. De senaste årens industriinveste-

ringar torde göra det möjligt för den svenska industrin att öka'exportleve- "ranserna i takt med marknadstillväxten, trots det rekordhöga kapacitetsut-

nyttjandet. En lägre efterfrågeökning från den svenska hemmamarknaden

än under 1987 bör dessutom bidra till ökade ansträngingar från industrin att

bryta sig in på nya marknader. Såväl statistiska centralbyråns orderstatis-

tik som konjunkturbarometern för september 1987 redovisar en tämligen

kraftig ökning av orderingången från exportmarknaderna, under det senas-

te halvåret. Vid oförändrade marknadsandelar för svensk exportindustri | till såväl OECD-länderna som övriga världen kommer exporten av bearbe- 22

tade varor öka med 3,5 26 1988 och 3 46 1989.

Diagram 3:1 Marknadsandel och relativpris för Sveriges export av bearbetade varor Prop. 1987/88: 100

. till 14 OECD-länder

Bil. 1.1 Index 1980 = 100

110 110 -

Marknadsandel

L 105 105 —-

L 100 100 3

Relativpris

95 d N NN a - - L 95

T T I T r T 90

1980 = 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987

Källor: Konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

I alternativ 2 kommer ett högre relativpris, högre arbetskraftskostnader, lägre investeringar samt sämre lönsamhet inom industrin att medföra marknadsandelsförluster. Andelsförluster blir tämligen begränsade 1988, eller 3/4 £, men beräknas 1989 uppgå till 296. Exporten av bearbetade

varor beräknas således öka med 2,8 96 1988 och ca 1 36 1989 i alternativ 2.

Råvaruexporten ökade med knappt 696 1987. Ökningen kan till fullo hänföras till att exporten av petroleumprodukter ökade med drygt 2076

som följd av att försvarsuppgörelsen i våras medgav en neddragning av

oljelagren. Exporten av övriga råvaror beräknas endast ha ökat med I Z i genomsnitt. En kraftig minskning av fartygsexporten medförde att den totala varuexporten endast ökade med 3 45 1987.

För 1988 förutses exporten av petroleumprodukter sjunka tillbaka till en

mer normal nivå, vilket innebär en kraftig sänkning från 1987. Även för

1989 förväntas petroleumexporten minska något. Övrig råvaruexpört beräknas endast öka med ca 1594 per år under perioden. Totalt innebär detta

att varuexorten i alternativ 1 beräknas öka med 2,5 22 både 1988 och 1989. I

alternativ 2 kommer varuexportökningen endast att uppgå till knappt 296

1988 och till knappt 1926 1989.

Prop. 1987/88: 100

Bil. 1.1

Tabell 3:2 Export av varor Miljarder kr. Volymutveckling, Prisutveckling,

procent per år procent per år

1987 1988 1989 1987 1988 1989 1987 1988 1989

Alt. I Alt. IAll. 1 Alt. I Alt. I Alt. I
Bearbetade varor 231,0 245,3 259,03,3 3,5 3.0 2,6 2,6 2,5
Fartyg3,23,03,1 —43 —-10 04,0 4,0 4,0
Petroleumprodukter 1.16,76,720.5 —- 7,0 0 —5,4 -7,0 0
Övriga råvaror37,0 38,1 39,32,5 1,0 1.0 3,3 2.0 3,0
Summa varor278,9 293,1 308,13,0 2,5 2,5 2,2 2,5 2,5

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

3.2Importen

Importen av bearbetade varor ökade med 1024 1987, vilket var en kraftig uppdragning jämfört med 1986, då ökningen stannade vid 3 Ze. Den kraftiga importökningen 1987 förklaras av att inhemsk efterfrågan ökat starkt och

riktat sig mot varugrupper med högt importinnehåll. Den importvägda efterfrågan beräknas ha ökat med drygt 77 1987. Det höga kapacitetsut-

nyttjandet inom industrin har medfört att den svenska industrin inte kunnat öka produktionen i efterfrågad omfattning, vilket bidragit till mark-

nadsandelsförluster. Den starka efterfrågeutvecklingen förklaras främst av

att den privata konsumtionen av bearbetade varor ökade med ca 7 24 samt att maskininvesteringarna ökade med drygt 92. Båda dessa varugrupper har ett högt importinnehåll. Samtidigt bidrog ett lageromslag till att öka

efterfrågan ytterligare. Marknadsandelsförlusterna på hemmamarknaden

tycks ha uppgått till ca 2,5 7. |

Tabell 3:3 Import av bearbetade varor Procentuell förändring

1985 1986 1987 1988 1989

Alt. I Alt. I

Importvägd efterfrågan6,71.0 7,13,5 2,7
Marknadsandelar—-3,4 -1,9 —-2,6 —b,5 -1,2
Import av bearbetade varor 10,53,0 10,0 -: 5.13,9
Relativpris2,92,6 —0.5

Anm: Relativpris enligt producentprisindexsystemet. Dessa priser avviker något, från priserna enligt utrikeshandelsstatistiken. Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstilutet och finandepartementet.

Under de tre första kvartalen 1987 ökade importen av varaktiga konsumtionsvaror med rekordhöga tal. Importen av TV-apparater ökade med

knappt 40 76, videobandspelare med 70 96 och bilimporten med 30 2. Höga

importtal har även registrerats för leksaker, sportartiklar samt kläder och

skor. För 1988 beräknas den importvägda efterfrågan i alternativ I öka med ca 3,5Z. Den lägre ökningstakten förklaras av att den privata varukonsum-

tionen samt maskininvesteringarna förväntas öka i en betydligt lägre takt Prop. 1987/88: 100 än under 1987. De svenska producenternas relativpriser förväntas vara — Bil. 1.1 oförändrade i alternativ 1, vilket medför att relativprisutvecklingen inte bidrar till andelsförluster på hemmamarknaden. Importens inkomstelasti-

citet samt en trendmässig andelsförlust för den svenska hemmamarknadsindustrin beräknas dock medföra att importen av bearbetade varor ökar

med ca 52. Under 1989 beräknas ökningen av den inhemska efterfrågan fortsätta att avta. Ökningen av efterfrågan beräknas uppgå till knappt 3 ce

nas medföra en importökning för bearbetade varor med ca 496.

Tabell 3:4 Import av varor

Miljarder kr. Volymutveckling. Prisutveckling,

procent per år procent per år

1987 1988 1989 1987 1988 1989 1987 1988 1989

Alt. 1 Alt. 1Alt. I Alt. I Alt. I — Alt. I
Bearbetade varor 200,2 215,9 229,910,0 51 3,9 33 2,6 2,5
Fartyg2,31,81,90,6 —22 0 4,0 4,0 4,0
Råolja12,7 11,8 12,7 = 82 0 8,0 11,0 ——-7,0 0
Petroleumprodukter 8.08,78,7 -20 16.0 [4] —-8,0 —6,3 0
Övriga råvaror32,2 33.1 34,13,2 1.0 1.0 —-0,5 2.0 2,0
Summa varor255,4 271,3 287,35,0 4,5 3,6 4.6 1,6 2,2

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

I alternativ 2 beräknas den importvägda efterfrågan öka lika mycket som i alternativ 1 under 1988, dvs. med ca 3,56. Den försämrade pris- och kostnadsutvecklingen medför dock att importen ökar något mer, eller med ca 5,56. Under 1989 blir dock efterfrågeutvecklingen betydligt svagare i alternativ 2, främst beroende på en betydligt svagare export- och investeringsutveckling. Det fortsatt försämrade pris- och kostnadsläget medför dock att andelsförlusterna blir större i alternativ 2.

Råvaruimporten sjönk med drygt 6 7£ 1987. Neddragningen av oljelagren bidrog till att importen av råolja sjönk med 8Z och petroleumimporten med 2026. Importen av övriga råvaror ökade med 3 Z. Eftersom flertalet råvaror prissätts i dollar har dollarfallet medfört att prisutvecklingen varit mycket låg trots att oljepriserna stigit.

Under 1988 kommer cn återgång till en mer normal nivå på petroleumimporten aut medföra en kraftig ökning jämfört med 1987. Eu planerat driftstopp vid ett oljeraffinaderi väntas medföra att råoljeimporten hålls tillbaka medan importen av petroleumprodukter dras upp ytterligare. För 1989 förutses en viss trendmässig nedgång i importen av råolja och petroleumprodukter samtidigt som oljeimporten ökar något till följd av att neddragningen av oljelagren då torde vara avslutad. Importen av övriga råvaror beräknas endast öka med ctt par procent per år under såväl 1988 som 1989.

Totalt skulle varuimporten därmed i alternativ I öka med 4.5 Z. 1988 och 3,56 1989. I alternativ 2 blir importökningen något högre 1988 men ca 9c lägre 1989 än i alternativ 1.

[NS 'n

Diagram 3:2 Handels- och bytesbalans Prop. 1987/88: 100 Procentandel av BNP

Bil. 1.1

Bytesbalans

Handelsbalans

i

AA

1950 1955 1960 = 1965 = 1970 1975 1980 1985

Källor: Riksbanken och finansdepartementet.

3.3Bytesbalansen

Bytesbalansen uppskattas preliminärt ha givit ett underskott på knappt 5

miljarder kr. 1987. Det är 6 miljarder kr. sämre än enligt prognosen i

RNB-87, då bytesbalansen beräknades ge ett överskott på I miljard kr. Den sämre utvecklingen förklaras bl.a. äv att den privata konsumtionen

och investeringarna ökade mer än väntat, vilket dragit upp importen.

Tjänstebalansen blev drygt 4 miljarder kr. sämre än beräknat, vilket dock motverkades av att transfereringsbalansen blev 4 miljarder kr. bättre än beräknat till följd av sjunkande dollarkurs samt att u-landsbiståndet inte betalats ut i planerad omfattning. Det går inte att utesluta att försämringen

av tjänstebalansen beror på att ett nytt redovisningssystem tagits i bruk ' under året, vilket medfört ett brott i statistikserien. Mellan 1986 och 1987 har bytesbalansen försämrats med ca 12 miljarder

kr. Merparten av försämringen kan hänföras till att överskottet i handels-

balansen minskat, se tabell 3:5. Detta trots att oljenotan gav ett mindre

underskott 1987. Försämringen av handelsbalansen kan helt förklaras av att överskottet i handeln med bearbetade varor sjunkit med ca 12 miljarder

kr. mellan 1986 och 1987. Det är främst 'handeln med verkstadsvaror som givit ett betydligt lägre överskott 1987. - Det bör dock påpekas att den svenska handelsbalansen, historiskt sett, fortfarande är stark, se diagram 3:2. Problemet för Sverige är att överskottet i handelsbalansen måste växa år för år för att täcka de växande under-

skotten i tjänste- och transfereringsbalanserna. För 1988 beräknas underskottet i bytesbalansen öka med ytterligare 7 miljarder kr. i alternativ 1,

vilket innebär ett bytesbalansunderskott på 12 miljarder kr. Av försämring- Prop. 1987/88: 100 en kan 2 miljarder kr. hänföras till en försämrad handelsbalans. Bil. 1.1

Underskottet i turistnettot väntas fortsätta att växa 1988, dock ej i

samma takt som de tre senaste åren. Såväl högre räntor som en ökad uttandsskuld bidrar till att räntebetalningarna åter beäknas öka under 1988.

Övriga transfereringar förutses öka relativt kraftigt till följd av eftersläp-

ningar i utbetalningen av u-landsbiståndet. För 1989 beräknas underskottet

öka ytterligare i alternativ I till följd av en fortsatt försämring av turistnet-

tot samt ökade räntebetalningar och transfereringsutgifter.

I alternativ 2 beräknas underskottet i bytesbalansen öka till 14 miljarder kr. 1988. Den sämre utvecklingen i detta alternativ är i huvudsak hänförlig till att den försämrade konkurrenskraften medför en försvagad real han-

delsbalans. Under 1989 beräknas underskottet fortsätta öka. Den fortsatt

försämrade konkurrenskraften medför att överskottet i handelsbalansen reduceras med ytterligare 4 miljarder kr. Även tjänste- och transfereringsbalansen får en sämre utveckling än i alternativ 1. Underskottet i bytesba-

lansen 1989 har beräknats uppgå till 21 miljarder kr. i alternativ 2.

Tabell 3:5 Bytesbalans Miljarder kr.

1985 1986 1987 1988 1989 Bearbetade varor 38.7 42,3 30.8 29,4 29.1 Råolja och petroleum-

. produkter31,5 —-16,5 —-13.0 -13,8 -14,7
Övriga råvaror6.83,74,85,052
Fartyg2,03,10.91.21,2
Korrigeringspost- 1,5 = 1,7 = 1,7 — 17 = 1,7
Handelsbalans14,5 30,9 21,8 20,1 19,1
Sjöfartsnetto6,96,26,76,76.7
Övriga transporter4,75.85,85,85,8
Rescvaluta- 6,7 —- 9,1 -10,9 - 12,4 —-13,6
Övriga tjänster- 0,20,4 = 3,3 = 3.1 - 3.0
Tjänstebalans4,73,3 — 1,7 — 3,0 — 4,1
Avkastning på kapital21,1 —- 17,9 —-16,3 —-18.3 19,1
(därav räntenetto)(23,7) (—-20,1) —(—17,9) — (—-20.0) — (—20,9)
Övriga transferingar- 9,3 - 9,5 - 8.6 -1I1,0 —1H,S
Transfereringsbalans—30,4 —27,4 —24,9 —29,3 —30,6
Bytesbalans (alt. 1)—11.06,9 — 4,8 -12,2 —15,6
Bytesbalans (alt. 2)-14,2 -21.0

Källor: Statistiska centralbyrån, riksbanken, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

| Prop. 1987/88: 100

4Industrin i Bil. 1.1

4.1Produktion

Den svenska industrikonjunkturen förstärktes påtagligt under 1987. Indu-

striproduktionen, som mer eller mindre stagnerade mellan andra halvåret

1984 och första halvåret 1986, började därefter stiga markant. Mellan

helåren 1986 och 1987 har uppgången skattats till drygt 3 260. Produktions-

ökningen beror i ungefär lika stor grad på ökade leveranser till exportmarknaderna som till hemmamarknaden.

Industriinvesteringarna har ökat kraftigt de senaste åren. Mellan 1982 och 1987 beräknas investeringsnivån ha ökat med över 55 6. Även antalet

sysselsatta i industrin har ökat påtagligt de senaste åren. Mellan 1983 och

1987 ökade industrisysselsättningen enligt arbetskraftsundersökningarna (AKU) med närmare 50 000 personer. Det innebär att industrins kapacitet har byggts ut de senaste åren.

Kapacitetsutnyttjandet steg under året. Hela 57 76 av industriföretagen

angav fullt kapacitetsutnyttjande i konjunkturinsitutets septemberbarometer, en nivå som inte registrerats sedan mitten av 1970-talet. Särskilt högt var kapacitetsutnyttjandet i skogsindustrin och bilindustrin. Den förbättrade industrikonjunkturen visade sig också i att industrins orderingång steg

kraftigt under året samt att företagens orderstocksomdömen inte hade

varit så positiva sedan konjunkturtoppen 1974. Mer än hälften av företagen uppgav att det var en för liten maskin- och anläggningskapacitet samt bristen på arbetskraft som förhindrade en ökad produktion.

Bristen på maskiner och anläggningar samt svårigheterna för företagen

att få tag i utbildad arbetskraft hämmade således industriproduktionen

1987. I diagram 4:1 återges resursutnyttjandet inom industrin definierat som en sammanvägning av andelen företag som uppger fullt kapacitetsutnyttjande och brist på arbetskraft i konjunkturbarometern. Den kraftiga uppgången av resursutnyttjandet mellan första och andra kvartalet 1987 kan dock delvis hänföras till ett nytt företagsurval.

Bland branscherna har den kemiska industrin och massa- och pappersindustrin haft den starkaste produktionsökningen. Båda branscherna ökade

sin produktion med ca 5 96. Den kemiska industrin påverkas emellertid av

stora produktionssvängningar inom petroleumraffinaderierna. Inom verkstadsindustrin ökade produktionen med ca 3 Z.

Produktionsökningen på drygt 396 1987 medförde att industriproduk-

tionens andel av BNP steg något. Mellan 1974 och 1982 sjönk industrins andel av BNP med från drygt 24 22 till 20,5 26, dvs. med nästan 4 procentenheter. Under perioden 1982— 1987 har den åter stigit med 1,5 procenten-

heter. Under 1988 förväntas efterfrågan på industriprodukter inte öka lika

mycket som under 1987. Ett positivt lageromslag beräknas dock påverka produktionen i uppdragande riktning. Totalt beräknas industriproduktionen öka med 2.5 42 i alternativ 1. Produktionsökningarna förväntas bli störst inom massa- och pappersindustrin, kemiska industrin och verkstadsindustrin. 28

Diagram 4:1 Resursutnyttjande inom industrin Prop. 1987/88: 100 100.040 00 00 ee | SA 100.0

80.0 - - 80.0

60.03 :r 60.0

40.0 — r 40.0

20.04 - 20.0

0.0 Sfooeefeepeeeee peer penn fiera 0.0

1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 Anm.: Sammanvägning av uppgifter om andel företag som uppger fullt kapacitetsutnyttjande och brist på arbetskraft i konjunkturbarometern. Källa:Konjunkturinstitutet.

En kraftigare avmattning av den amerikanska konjunkturen än vad som inkluderas i dessa kalkyler kan emellertid medföra att den p. g. a. doltarfallet konkurrenskraftiga nordamerikanska skogsindustrin ökar sin avsättning på europeiska marknader och därmed tränger ut bl.a. den svenska industrin. Detta kan medföra en sämre utveckling för främst massa- och pappersindustrin. Diagram 4:2 Industriproduktion

1980 = 100

1200 ennen sn > nm r 1200 | 115.0- ÅL 1150

110.0 — + 110.0

105.0 - L 105.0

100.0É L- 100.0

i

2509 L 95.0

I

90.0F-—--— T T T T T 90.0

1980 = 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

För 1989 kommer cn fortsatt dämpad ökningstakt av efterfrågan att Prop. 1987/88: 100 medföra en något lägre ökning av industriproduktionen än de närmast Bil. 1.1 föregående åren. I dessa kalkyler beräknas industriproduktionen öka med drygt 276 1989.

I alternativ 2 kommer den lägre efterfrågan i kombination med en försämrad konkurrenskraft för den svenska industrin att medföra att industriproduktionen blir lägre än i alternativ 1. Under 1988 beräknas industriproduktionen öka med 2 76 och under 1989 förväntas produktionen ligga kvar på föregående års nivå.

Tabell 4:1 Industriproduktionens utveckling Procentuell volymförändring från föregående är

1985 1986 1987

Gruvor och mineralbrott5.2 —8,0 —2,0
Tillverkningsindustri3,30,03,3
Livsmedelsindustri0.4 — 3,03,5
Trä-. massa- och pappersindustri0.20.75.0

Kemisk industri (inkl. petro-

leumraff.)1.84.46.0
Järn-. stäl- och metallverk1.30.8 -34,0
Verkstadsindustri exkl. varv6.81.73,0
Varv-4,3 —57 -50
Övrig tillverkningsindustri1.6 - HO3.5
Industri3,4 MI3,2

Källor: Statistiska centralbyrån. konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

4.2Lönsamhetsutvecklingen

Industrins lönsamhet var ungefär oförändrad under 1987 jämfört med under 1986. Driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet, dvs. vinstandelen, uppgick till ca 32 36, se tabell 4:2, Både inom verkstadsindustrin och den övriga industrin sjönk vinstandelen, medan den ökade inom basindu-

strin.

Tabell 4:2 Bruttoöverskottsandel i industrin Procent

Alt. I Alt. 2

1984 1985 1986 1987 1988 1989 1988 1989 Basindustri 41.5 33,6 32,2 35,8 Verkstadsindustri = 27,1 = 26,5 27,1 — 263 Övrig industri 35,9 36,6 37,9 37,0 va - - - Totalt 33,2 31,6 32,2 32,0 32,5 32,5 30,2 29,1 Anm.: Bruttoöverskottsandelen är driftsöverskott brutto som andel av förädlingsvärdet. Uppgifterna avser industri exkl. petroleumraffinaderier och varv. Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Basindustrins utveckling är hänförbar till den förbättrade konjunkturen inom skogsindustrin. Där har prisutvecklingen varit stark på utlandsmarknaderna och produktiviteten ökat i takt med produktionen, vilket delvis

har motverkat effekten av ökade timlönekostnader. Denna förmånliga Prop. 1987/88: 100

utveckling har mer än uppvägt de närmast motsatta förhållandena inom. Bil. 1.1

andra delar av basindustrin, som gruvor och järn- och stålverk, samt bidragit till att hålla uppe industrins lönsamhet totalt.

Tabell 4:3 Rörliga produktionskostnader, produktpriser och marginaler per producerad enhet i industrin exkl. varv och petroleumraffinaderier Procentuell förändring

Alt. I All. 2

1984 1985 1986 1987 1988 1989 1988 — 1989

Insatskostnad 8.60 33 27 3,7 3.7 3.0 4,0 4.2 Lönekostnad! 51 EN GB 3.5 1.5 1.5 6,3

Lönekostnad per timme 99. 12.2 7,8 7.0 4.0 4,0 7.0 7,0

Produktivitet 4,5 3,2 L.I 3,4 2,5 2,5 1.8 0.7

Summa rörlig

kostnad7,8 6,2 3.8 3.60 1 2,60 44 4,8
Produktpris8.4 7 44 3.5 2 25 3,5 44
Marginal"0,6 —0,5 0,6 -—0.1 0,1 - —-0,1 -—-0,9 —-0,4

! Lönekostnad per timme avser löner inkl. kollektiva avgifter och icke varuanknutna indirekta skatter per arbetad timme. Produktivitet avser bruttoproduktion per timme. " Med avdrag för subventioner. > Förändring i procentenheter. Marginalen är bruttovinsterna i procent av de totala rörliga kostnaderna efter avdrag för icke-varuanknutna subventioner. Källor: Statistiska centralbyrån. konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Att industrins lönsamhet utvecklades så pass förmånligt 1987 beror i hög

grad på produktivitetsutvecklingen, se tabell 4:3. Prisökningarna på insatsvaror har marginellt överstigit produktprisökningarna, medan timlönekost-

naderna har stigit nästan dubbelt så snabbt. Genom produktivitetsökning-

en har dock ökningen i lönekostnaderna per producerad enhet kunna hållas

i nivå med produktprisökningarna, dvs. vid ca 3 1/22, De sammanlagda

rörliga kostnaderna ökade därigenom endast något mer än produktpriserna. varför marginalen förblev nästan oförändrad.

Lönsamhetsutvecklingen 1988 och 1989 är naturligtvis starkt beroende av kostnadsutvecklingen. Vid den lägre ökningen i timlönekostnaderna i

alternativ 1 beräknas de rörliga kostnaderna öka i samma takt som pro-

duktpriserna. Detta implicerar att marginalen respektive bruttovinstandelen stabiliseras på ungefär den nivå som har etablerats sedan 1984. Utvecklingen under 1989 väntas uppvisa samma drag.

Alternativ 2 med en högre timlöneökning implicerar dock en lönsam-

hetsförsämring. En kalkylerad ökning i timlönekostnaderna i samma takt som 1987, tillsammans med en svagare produktivitetsutveckling, impli-

cerar för 1989 den lägsta lönsamhetsnivån sedan 1982. I tabell 4:4 presenteras beräkningar över olika lönsamhetsmått för indu-

strin baserade på finansstatistiken. Utgångspunkten är det preliminära utfallet för 1986, som har framskrivits till 1987. Beräkningarna tyder på att industrins rörelseresultat efter avskrivningar samt inklusive finansnetto och värdestegringsvinster var ca 45 miljarder kr. 1987. Ökningen med ca 6 miljarder kr. sedan 1986 (i löpande priser) var nästan helt hänförbar till

värdestegringsvinsterna. Samma faktor ligger bakom den ökade avkast- Prop. 1987/88: 100 ningen på det materiella kapitalet respektive räntabiliteten på totalt och Bil. 1.1 eget kapital. Därigenom har även avkastningen på materiellt kapital för-

bättrats i förhållande till avkastningen på industriföretagens totala finansi-

ella tillgångar. Avkastningen på materiellt kapital har dock minskat i förhållande till lönsamheten på alternativa riskfria finansiella placeringar, representerad av den genomsnittliga räntan på långa statsobligationer.

Även den reala räntabiliteten på eget kapital (dvs. räntabiliteten justerad för inflationen) minskade 1987.

Tabell 4:4 Resultat och räntabilitet m. m. för industrin

1982 1983 1984 1985 19856 1987

Resultat. miljarder kr. Rörelseresultat exkl. värdesteg- ee

ringsvinster 18.5 39,9 46,5 47.0 46,2 46,8 Resultat efter kalkylmässig

avskrivning —-2.8 14.3 21.8 21.1 19.1 20.6 Finanstellt netto —8.8 -5A1 1,5 3,4 5.8 5.9

därav: intäkter 15.6 sö 20.1 25,3 27.9 28.1

kostnader 24.4 21.6 21.6 21.9 22.1 22.2

Resultat efter finansnetto 16 9.2 20.3 24,5 24.9 26,5 Resultat inkl. värdestegrings-

vinster! 27.4 41.4 35,5 38.3 38.6 44.8

Avkastning, procent

på materiellt kapital” [ 13.5 10,2 YI 8.3 9.0

på finansiellt kapital 6.5 5.9 5,9 6.7 6.3 6.2

Räntabilitet, procent

på totalt kapital 9.2 10.0 8.1 7.9 72 7.6 på eget kapital 9.4 12.3 9.6 9.7 8.8 Yy9

”Real” räntabilitet på eget

kapital” 2 0,5 28 oo l4 3.7 54 4,3

Minnesposter., procenm Andel finansiellt kapital 42,5 44,8 48.1 49,3 S2.6 51.0

Soliditet 51.5 53,4 52.8 Si2 S20 St

Genomsnittlig skuldränta 890 7.4 9.5 6.0 S.S 5]

Riskfri ränta” 13.7 122 12.6 12.1 10.3 11.4

! Resultat efter finansnetto plus värdestegringsvinster på lager och fast kapital. > Resultat efter avskrivning plus värdestegringsvinster i procent av lager- och fasta kapitalets återanskaffningsvärde. > Räntabiliteten deflaterad med KPI:s förändring dec. —-dec.

"Genomsnittlig ränta på länga statsobligationer.

Källor: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Prop. 1987/88: 100

5Arbetsmarknaden

Bil. 1.1

Den svenska arbetsmarknaden karaktäriserades 1987 av ett högre efterfrågetryck än tidigare år på 1980-talet. Antalet arbetslösa minskade med 0,3 2

av arbetskraften och den genomsnittliga arbetslösheten 1987 beräknas ha

uppgått till 1,9 Z. Flera indikatorer tyder också på ökade svårigheter att

rekrytera arbetskraft.

Skillnaderna mellan prognosalternativen i löneökningstakt och produk-

tionstillväxt beräknas inte innebära någon mer markant skillnad för ut-

vecklingen på arbetsmarknaden redan under 1988. Med den ekonomiska

utveckling som förväntas i alternativ I beräknas läget på arbetsmarknaden

kunna bli ungefär detsamma 1989 som 1988. Däremot väntas den svagare

produktionstillväxten i alternativ 2 under 1988 och 1989 att medföra en påtaglig avmattning i arbetskraftsefterfrågan och risker för en stigande arbetslöshet under 1989.

5.1Sysselsättning

Det genomsnittliga antalet sysselsatta personer beräknas enligt arbets-

kraftsundersökningarna ha ökat med 37 000 mellan 1986 och 1987. Sysselsättningstillväxten under loppet av året var ännu kraftigare. antalet syssel-

satta i slutet av 1987 kan uppskattas till nära 60000 fler än ett år tidigare. Mätt i antal arbetade timmar beräknas sysselsättningen ha ökat med 1.5 ec

1987. Ett ökat antal sysselsatta personer och den höjda medelarbetstiden står för lika stora bidrag.

Tabell 5:1 Arbetsmarknad Tusental personer (i åldrarna 16—64 år)

Nivå Förändring från föregående år

Alt. I Alt. 2

1986 1986 1987 1988 1989 1988 1989 Sysselsättning:

Jord- och skogsbruk172-9-2—5-—5-—5—-7
Industri1009Lu550S—5
Byggnadsverksamhet2640IS8280
Privata tjänsterES5133061815178
Kommunal verksamhet1 14501015IS1010
Statlig verksamhet197—-43-—2-2-2-3
Totalt430229373925333
Arbetskraften4400222433253320
Arbetslöshet98-7 -13—60017
AZ av arbetskraften2,22,21.91,81,81.92.3

Sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder : 53 -16 -14 -—5 0 -5 0 I Beredskapsarbete, ungdomslag och rekryteringsstöd. Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och finansdepartmentet.

3 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga Li

Medelarbetstiden per sysselsatt har stigit varje år sedan 1981. Den Prop. 1987/88: 100 genomsnittliga arbetstiden per sysselsatt och år uppgick 1987 till nära 1480 — Bil. 1.1

timmar, vilket kan jämföras med bottennivån 1440 timmar per år 1981. De

senaste sex årens höjning av medelarbetstiden är således 40 timmar och motsvarar en arbetsvecka per sysselsatt. Bakom den stigande medelar-

betstiden ligger bl a att andelen av de sysselsatta som arbetar deltid

minskat. Medan det totala antalet sysselsatta under dessa år ökade med drygt 150000 personer, minskade antalet deltidssysselsatta med nära 50000. Vidare har andelen av de deltidsarbetande som arbetar kort deltid

(mindre än 20 timmar per vecka) minskat från 2396 till 1676. Även de

heltidsarbetandes arbetstid är- längre nu än för sex år sedan. Det kan noteras att mellan 1975 och 1981 minskade medelarbetstiden i omfattning

som motsvarar 90 timmar per sysselsatt och år. :

Under 1970-talet och början på 1980-talet var det främst den offentliga sektorns sysselsättning som ökade. De senaste årens sysselsättningtillväxt

har emellertid varit koncentrerad till näringslivet. Perioden 1971-81 minskade antalet arbetade timmar i näringslivet varje år. Fr.o.m. 1982 har

istället kunnat noteras en ökning varje år, se diagram 5:1. Även om näringslivets produktionstillväxt efter 1981 varit högre än under 1970-talet är skillnaden inte lika stor som för sysselsättningen, vilket visar sig i en svagare produktivitetsutveckling. Perioden 1971-81 ökade produktionen per arbetad timme i näringslivet med 392 per år i genomsnitt. Perioden 1982—87 har den ökat med endast 11/2 2 per år. En bidragande orsak till den lägre tillväxttakten i näringslivets produktivitet är att tjänstesektorerna, där förutsättningarna för produktivitetstillväxt är sämre, har ökat sin

andel av produktionen. |

Diagram 5:1 Sysselsättning i näringslivet Miljoner arbetade timmar

5400 —|5400
5200 -- 5200
5000 I- 5000
4800- 4800
4600 |- 4600
4400 -|- 4400
4200 ÅL : rrrr re rr 4200

70 72 74 76 78 80 82 B4 86 Källor: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet. 34

Inom industrin har märkts en tilltagande svårighet att rekrytera arbets- Prop. 1987/88: 100 kraft 1987. Andelen industriföretag som i konjunkturinstitutets barometer — Bil. 1.1

anger brist på arbetare har ökat markant. Detta gäller såväl för yrkesarbe- ' tare, där nära hälften av företagen uppger brist, som för övriga arbetare.

Bristen på tekniska tjänstemän har dock minskat något, men ligger fortfarande på en hög nivå. En femtedel av företagen anger tillgången på arbets- -

kraft som det främsta hindret för en produktionsökning.

Sysselsättningen inom industrin följer normalt med en tidseftersläpning

produktionens utveckling. Under 1985 och 1986 bromsades tillväxten i '

industriproduktionen upp väsentligt, vilket ledde till en svagare sysselsätt-

ningsökning 1986 och 1987. Produktionstillväxten blev högre 1987, men

väntas avta igen 1988 och 1989. För sysselsättningen innebär detta en prognos på en fortsatt svag ökning av antalet sysselsatta 1988 i båda

alternativen. År 1989 beräknas industrisysselsättningen bli i stort sett

oförändrad i alternativ I medan den minskar i alternativ 2.

Den höga efterfrågan har under 1987 varit särskilt uttalad inom byggnadssektorn. Nyanmälningen av lediga platser i denna sektor ökade med nära 259e mellan 1986 och 1987 och andelen byggnadsföretag som i konjunkturinstitutets byggbarometer anger brist på utbildad arbetskraft

steg från 30 till 60Z. Enligt arbetskraftsundersökningarna (AKU) har antalet sysselsatta ökat med hela 15 000 personer. Sysselsättningsökningen har varit särskilt kraftig bland egna företagare. . Under såväl 1988 som 1989 väntas en fortsatt hög aktivitet inom bygg-

nadssektorn, även om tillväxttakten blir beskedligare än under 1987. En stor otillfredsställd arbetskraftsefterfrågan i utgångsläget gör att sysselsättningen kan förväntas öka markant även 1988. Prognosen är en sysselsättningsökning på 8 000 personer. Den tillväxt av byggnadsproduktionen som antagits. för 1989 beräknas till största delen rymmas inom ramen för produktivitetstillväxten, varför sysselsättningen beräknas bli i stort sett oförändrad. För byggnadssektorn är skillnaden mellan prognosalternativen marginell.

Sysselsättningsutvecklingen i den privata tjänstesektorn är mer svårbedömd än i övriga sektorer. Enligt arbetskraftsundersökningarna har antalet sysselsatta i denna sektor sett över en längre tidsperiod ökat med ca 15 000 personer om året. År 1986 registrerades emellertid en mycket kraftig sysselsättningsökning, med 30000 personer. som 1987 förbyttes i en mycket begränsad tillväxt på endast ca 6 000 personer. Bl a skulle sysselsätt-

ningen inom handeln. som ökade med 10000 personer 1986, ha minskat

1987. Denna bild av utvecklingen stämmer emellertid inte med den som

framkommer i annan statistik över handelns sysselsättning och ter sig inte sannolik mot bakgrund av den kraftiga tillväxten av handelns omsättning.

Dessutom har antalet nyanmälda lediga platser inom den privata tjänstesektorn ökat kraftigt. Eftersom arbetskraftsundersökningarna baseras på

slumpmässiga urval kan dock sysselsättningen i den privata tjänstesektorn

slumpmässigt ha blivit överskattad 1986, varför förändringen mellan 1986

och 1987 blivit underskattad i motsvarande grad. Prognosen för 1988 och 1989 innebär att 'sysselsättningen i den privata tjänstesektorn i alternativ I närmar sig den trendmässiga utvecklingen med 35

en tillväxt på ca 18000 personer båda åren. I alternativ 2 väntas även i den Prop. 1987/88: 100 privata tjänstesektorn en svagare sysselsättningsutveckling 1989. Syssel- — Bil. 1.1

sättningen i privata tjänstesektorn har visat sig vara mindre konjunkturkänslig och påverkas sent i ett konjunkturförlopp jämfört med andra sektorer. Skillnaden mellan de båda prognosalternativen beräknas därför bli relativt liten för denna sektor.

Antalet sysselsatta inom kommunal verksamhet ökade under 1970-talet med i genomsnitt 40000 personer per år, vilket innebar att kommunerna stod för mer än hela sysselsättningstillväxten eftersom antalet sysselsatta i näringslivet samtidigt minskade med 10000 personer per år. Under peri-

oden 1980—85 halverades emellertid den kommunala sysselsättnings-

tillväxten.

Både enligt arbetskraftsundersökningarna och kommunförbundens statistik var antalet kommunalt sysselsatta oförändrat mellan 1985 och 1986, bl.a. till följd av att antalet sysselsatta i kommunala beredskapsarbeten och ungdomslag minskade med 6 000 personer. Den kommunala sysselsätt-

ningstillväxten var således markant lägre 1986 än tidigare år på 1980-talet.

Arbetskraftsundersökningarna tyder även på en fortsatt relativt långsam tillväxt av den kommunala sysselsättningen 1987, med en ökning av antalet sysselsatta med 10000 personer. :

Den prognos för den kommunala verksamheten 1988 och 1989 som redovisas i kapitel 9 innebär i alternativ I en något högre expansionstakt än under de två senaste åren. Antalet sysselsatta i den kommunala sektorn beräknas öka med 15 000 personer vardera året. Då har antagits att omfatt-

ningen på beredskapsarbeten och ungdomslag ligger kvar på samma nivå

som vid slutet av 1987. Den högre löneökningstakten i alternativ 2 medför en snabbare kostnadsstegring för kommunerna, vilket innebär att kommunernas utrymme för expansion av sysselsättningen blir mer begränsat.

Enligt arbetskraftsundersökningarna har antalet sysselsatta i statlig tjänst ökat 1987 efter att ha minskat varje år på 1980-talet. Annan statistik

"Tabell 5:2 Produktion, produktivitet och sysselsättning Årlig procentuell förändring

Produktion Produktivitet Sysselsättning

(tiunmar)

1987 1988 1989 1987 1988 1989 1987 1988 1989 Alternativ I Näringslivet! 2,8 2,0 1,8 1,0 0,9 LI 1.8 1,1 0,7 varav:

Industri2 3,2 2,5 2,2 3,2 2,5 2,2 0.0 0,0 0,0 Byggnadsverksamhet 3,3 1,4 1.4 1.8 0,8 11 1.5 0.6 0,3 Privata tjänster 2,5 2,6 2.2 0,8 0,9 0.8 1.7 1.7 1,4

Offentliga tjänster 0,9 1,2 1,2 0,1 0,2 0,2 0,8 1.0 1,0 Totalt! . 2,3 1,8 1,7 0,8 0,7 0,9" 1,5 LI 0,8 Alternativ 2 | Totalt! 2,3 1,6 0,2 0,8 0,6 0,0 1,5 1,0 0,2

! Inklusive produktionsrestpost resp. sysselsättningsdiskrepans I SNI 2+3 36 Källor: Konjunkturinstitutet och finansdepartmentet

tyder emellertid på att antalet statligt anställda fortsatt minska även 1987, Prop. 1987/88: 100

vilket det väntas göra även 1988 och 1989. Bil. 1.1

Sammantaget medför prognosen att det genomsnittliga antalet sysselsatta ökar mellan 1987 och 1988 med 39000 personer i alternativ I och med 33 000 personer i alternativ 2. Eftersom sysselsättningen ökade mycket kraftigt i slutet av 1987 innebär dessa prognoser en betydligt långsammare sysselsättningsutveckling under loppet av 1988 än under 1987. År 1989 fortsätter sysselsättningen i alternativ I att öka t ungefär samma takt som under 1988. vilket dock innebär en mindre ökning mellan årsgenomsnitten än 1988. I alternativ 2 stagnerar sysselsättningen under loppet av 1989. Sysselsättningen i näringslivet beräknas t alternativ 2 minska 1989 för

första gången på sex år.

Både 1988 och 1989 väntas medelarbetstiden fortsätta stiga, dock i en betydligt mer begränsad omfattning än 1987. Antalet löntagartimmar beräknas öka med ca 1,3 Zi båda alternativen 1988 och med 1,16 i alternativ

I respektive 0,5 76 i alternativ 2 1989.

5.2Utbudet av arbetskraft

Enligt SCB:s befolkningstatistik uppgick nettoinvandringen till Sverige under de tre första kvartalen 1987 till 17000 personer. Den höga nettoinvandringen är en kombination av den högsta invandringen och den lägsta

utvandringen på tio år. Mellan 1986 och 1987 var däremot den inhemska befolkningstillväxten i de yrkesaktiva åldrarna 16—64 är i det närmaste

noll. Befolkningsökningen i dessa åldersgrupper, som beräknas till 14 000 personer, kan därför helt tillskrivas nettoinvandringen.

De tre senaste åren har befolkningen i åldrarna 16—19 år och i de äldsta åldersgrupperna minskat medan befolkningen i åldrarna däremellan ökat. Eftersom arbetskraftsdeltagandet är markant lägre i de yngsta och äldsta åldersgrupperna har de senaste årens förskjutning i befolkningens åldersmässiga sammansättning mot åldrarna 20—54 år givit ett positivt bidrag till

arbetskraftsutbudet. År 1987 beräknas den sammantagna effekten på ar-

betskraftsutbudet av både tillväxt i befolkningen i åldrarna 16—64 år och förändringar i ålderssammansättningen ha uppgått till ca 22000 personer.

År 1988 och 1989 fortsätter antalet personer i åldersgrupperna över.54 år att minska medan utvecklingen för 16—19 åringar vänder till en ökning

mellan 1988 och 1989. Den inhemska befolkningstillväxten i åldersgruppen

16—64 år blir drygt 6000 personer vardera året. I prognosen har nettoinvandringen antagits ligga kvar på en hög nivå. dock inte lika hög som under 1987. Befolkningen i åldrarna 16—64 år beräknas därmed öka med 16000 personer båda åren och tillsammans med åldersmässiga förskjutningar väntas befolkningsutvecklingens bidrag till arbetskraftsutbudet uppgå till ca 20000 personer. Enligt arbetskraftsundersökningarna ökade antalet personer i arbetskraften med bara drygt 20000 personer 1987, vilket skulle innebära att ökat arbetskraftsdeltagande inte bidragit till arbetskraftsutbudets ökning. Den metodomläggning som gjordes i arbets- 37

krafts-undersökningarna fr.o.m. 1987, och som särskilt berör arbets- Prop. 1987/88: 100 kraftsdeltagandet, medför emellertid att uppgifter om förändringar mellan Bil. 1.1 1986 och 1987 är osäkra.

Prognosen för 1988 och 1989 innebär att arbetskraftsdeltagandet i i äldrarna 16—19 år fortsätter att minska. För 20-24 åringarna, liksom för de vuxna männen under 55 år, har arbetskraftsdeltagandet antagits ligga kvar oförändrat 1988, medan kvinnornas AK-tal fortsätter öka i samma takt som under 1985 och 1986. För männen i de äldsta åldersgrupperna har arbetskraftsdeltagandet, med undantag för 1987, minskat varje år sedan

1976 bl.a. till följd av ett ökat antal förtidspensioneringar, och en minskning väntas även 1988 och 1989. I prognosen för 1989 har hänsyn tagits till

att arbetskraftsdeltagagandet även påverkas av efterfrågan på arbetskraft. I alternativ 2 beräknas därför förändringar i arbetskraftsdeltagandet ge ett

mindre bidrag till arbetskraftsutbudet 1989.

arna i arbetskraftdeltagandet en tillväxt i arbetskraften på 33 000 personer 1988 och 25 000 respektive 20000 personer 1989.

Tabell 5:3 Relativa arbetskraftstal för olika åldersgrupper Årsmedeltal 1986 och förändring i procentenheter

Nivå Förändring

1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 16—19 år, män 472 —-2,6 —-0,3 0,9 —-02 —-28 —-LI —-I

kvinnor 49,5 --1,3 0,4 5 -2,2 12 -1,1 —1 20-24 år, män 83,0 0,2 —-1,0 0.1 -1.3 = —-1Ld :0 —-0

kvinnor 81.8 —-0,8 0.2 0,6 —0.1 —-1,9 0 —-0 25—55 år, män 94,8 —1,5 1,6 0,3 0,1 —-0,1 0

kvinnor 90,3 LI i 0,8 0,9 0,2 0,9 0 NCR 55-64 år, män 73.8 —0,6 -0,9 -0,2 — —0,5 1,0 -0,3 -0

kvinnor 61,9 0,8 0,1 0,3 1,5 2.7 0,9 0 NV Totalt 83,3 0,2 0,2 0,8 0,3 0,2 0,3 0, NM

Anm: Nivåerna 1986 har reviderats med hänsyn till omläggningen av mätmetod i AKU. Prognosen för 1989 avser alternativ I. Källor: Statistiska centralbyrån (AKU), konjunkturinstitutet och finansdepartmen- . tet.

5.3Arbetslöshet

År 1987 beräknas arbetslösheten i genomsnitt ha uppgått till 85 000 perso-

ner eller 1.972 av arbetskraften. Jämfört med 1986 var detta en nedgång

med 13 000 personer eller 0,3 procentenheter. Arbetslösheten sjönk suc-

cessivt under loppet av 1987 och uppgick vid slutet av året säsongrensat till

1.827, se diagram 5:2. Den bild av utvecklingen under 1987 som framkom-

mer i arbetskraftsundersökningarna bekräftas av annan statistik. Enligt

arbetsförmedlingarnas statistik var nedgången av antalet kvarstående sö- '

kande utan arbete av samma storleksordning som för antalet arbetslösa

enligt AKU.

Nedgången av arbetslösheten har omfattat landets samtliga län. Nivån på arbetslösheten varierar dock regionalt och är drygt en | procentenhet högre i skogslänen än i storstadslänen. 38:

De senaste årens nedgång av arbetslösheten har kunnat ske samtidigt Prop. 1987/88: 100 som omfattningen på de arbetsmarknadspolitiska insatserna reducerats - Bil. 1.1

relativt kraftigt. Det genomsnittliga antalet personer i sysselsättningsskapande åtgärder (beredskapsarbete, ungdomslag och rekryteringsstöd)

minskade mellan 1986 och 1987 med ca 14000 personer. till att omfatta

40000 personer.

Antalet personer i arbetsmarknadsutbildning ökade något 1987 och omfattade ca 35 000 personer i genomsnitt under 1987. Omfattningen på åtgär-

der för arbetshandikappade, i form av anställning med lönebidrag och i stiftelsen Samhall. har ökat trendmässigt med några tusen personer varje

år. År 1987 var ca 70000 personer sysselsatta i denna form av åtgärder, vilket var en ökning med 3 000 sedan 1986.

Tabell 5:4 Relativ arbetslöshet i olika åldersgrupper Procentandel av arbetskraften i respektive åldersgrupp

1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 16-19 år 8,3 9,3 9,2 4,3 4,1 3,6 3,7

20-24 år3,9 SI 5,7 5,5 5,3 5.1 4,5
25-54 år1,6 2.0 2,2 2,0 1.8 1,7 1,4
55—64 år1;2 1.9 2,4 2,8 2,5 2,1 2,0
Totalt2,0 2,6 2,9 2,6 2,3 2,2 1,9

Anm: Siffrorna för åren 1981— 1986 har reviderats med hänsyn till omläggningen av mätmetod i AKU

Prognoserna för sysselsättning och arbetskraft 1988 innebär att arbetslösheten ligger kvar på nivån 1.896 i alternativ I men stiger svagt under

året i alternativ 2. Utvecklingen 1989 skiljer sig markant mellan prognosalternativen. I alternativ I ökar sysselsättning och arbetskraft lika mycket, varför arbetslösheten hålls på en oförändrad nivå. Prognosen i alternativ 2 innebär istället en ökning av arbetslösheten. Det har därvid antagits att omfattningen på de arbetsmarknadspolitiska insatserna inte ökar.

Arbetslösheten är väsentligt lägre i Sverige än i de flesta andra länder. Av de 24 OECD-länderna var det 1986 endast 7 som hade en arbetslöshet som understeg 5 96 av arbetskraften. I genomsnitt för OECD-området var

arbetslösheten ca 8 4 1987 och i Västeuropa hela 112. Jämfört med andra

länder är också andelen av de arbetslösa som kvarstår i arbetslöshet under en längre period mycket låg i Sverige. År 1986 hade ca 20 Z av de arbetslösa i Sverige varit utan arbete mer än ett halvår och 8 4£ mer än ett år. Av OECD-länderna är det bara USA och Norge som redovisar lika låga

andelar. I genomsnitt för OECD-länderna kan motsvarande andelar uppskattas till 45 Z respektive 30 9z.

De senaste årens nedgång av den svenska arbetslösheten har också reducerat andelen långtidsarbetslösa. Mellan 1984 och 1986 sjönk andelen av de arbetslösa som varit utan arbete mer än sex månader från 2472 till

drygt 1992, eller räknat i personer från 27000 till 18000. Nedgången av långtidsarbetslösheten omfattade alla åldersgrupper, men var störst bland de äldsta på arbetsmarknaden, vilket skall ses mot bakgrund av att antalet

förtidspensioneringar ökade kraftigt. Bilden av långtidsarbetslöshetens ut- 39

veckling 1987 är oklar. Enligt arbetskraftsundersökningarna var antalet Prop. 1987/88: 100 långtidsarbetslösa oförändrat jämfört med 1986. AMS statistik över kvar- — Bil. 1.1

stående sökande visar emellertid en fortsatt och under året allt starkare

nedgång, som omfattar alla åldersgrupper.

Diagram 5:2 Antal arbetslösa och antal personer i arbetsmarknadpolitiska åtgärder Tusentals personer, 3-månaders glidande medelvärde på säsongrensade värden 140 140

120 - r 120

Antal arbetslösa 100—- F- 100

80—- 80

60- ; Pr - 60

404 Ma 40

20- a - 20

Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder

0 LAR ARSREN LARARSARARGN LURERARSRNEN TERARARER ARG TARARSARARENSRRAEERNARSAARRNSNARRSRS RARRSRERRARERMALLILALII [0] 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987

Anm: Med arbetsmarknadspolitiska åtgärder avses beredskapsarbete, ungdsomlag och rekryteringsstöd. Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och arbetsmarknadsstyrelsen.

6Löner och priser DN [987/88: 100

HH. I.

6.1Löner

De nominella lönekostnadsökningarna i Sverige ligger fortfarande på en

hög nivå, jämfört med förhållandena i omvärlden. De beräkningar som kan göras av löneökningarna på olika avtalsområden ger vid handen att timlönerna för samtliga löntagare i genomsnitt ökade med 6 1/2—7 Z 1987, se tabell 6: 1. Statistiken för 1987 är knapphändig men tyder på att löneglid-

ningen inte minskat jämfört med 1986. Det starka efterfrågetrycket i ekonomin, kombinerat med brist på arbetskraft i vissa sektorer, har sannolikt

bidragit till att löneglidningen hållits uppe. Höjningar av lagstadgade och

avtalsreglerade sociala avgifter drog upp den genomsnittliga timlönekost-

naden med ytterligare 1/2 procentenhet 1987.

I OECD-länderna har löneökningaerna inom industrin under 1980-talet

mer än halverats, från ca 109 per år till ca 42 per år. Motsvarande

dämpning har inte ägt rum i den svenska industrin. Då den inhemska

prisutvecklingen i Sverige avsevärt överstigit inflationen i de flesta OECD-

länderna, har de högre nominella löneökningarna i Sverige emellertid inte inneburit motsvarande reallöneförbättringar. År 1987 beräknas timlönerna

för industriarbetare ha stigit med ca 42 i OECD-området. I Förbundsre-

publiken Tyskland, som är den svenska industrins viktigaste konkurrentland på världsmakrnaden, beräknas timlönen i industrin ha stigit med ca 4,5 96 1987. År 1988 beräknas timlönerna i industrin i OECD-området och

Förbundsrepubliken Tyskland stiga med ca 44 resp. ca 3,5 4.

Tabell 6:1 Timlöneutveckling för samtliga löntagare och utvecklingen av arbetskraftskostnader för industriarbetare Årlig procentuell förändring

Samtliga löntagare Industriarbetare

Avtal Löneglid- Summa Avtal Löneglid- Timför- Sociala Timkost-

ningningtjänst kostnader nad
19807.41.99,36,13,29,30,8 10.2
19816,22,58,7594,210,10,5 10,7
1982 4,61.56,14,13,57.60.27.8
19834,71.46.13,82,96.72.49.3
19845,72.48.16,24,110,3-0),110.2
1985 4,23,27,43.83,77,50,273
1986 6,12,38,43,93,57,40.07.4
1987-- 6 !/,—7ca 6'!'/-0.6 ca 7

Anm.: Uppgifterna för samtliga löntagare baserar sig på lönesummestatistik. Uppgifterna för industriarbetare grundar sig på förtjänststatistik. Förtjänststatistiken har i förekommande fall kompletterats med engångsbelopp, som ej ingår i SCB:s statistik. Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Statistiska centralbyråns lönestatistik för industriarbetare tyder på att timförtjänsten inom den svenska industrin ökade med ca 6 1/26 1987.

Timlönekostnaden för industriarbetare ökade med ca 7 20 1987. Skillnaden

i lönekostnadernas ökningstakt mellan svensk industri och industrin i

Sveriges konkurrentländer på världsmarknaden kvarstår därmed. 41

I diagram 6: 1 jämförs den nominella timlöneutvecklingen i svensk indu- Prop. 1987/88: 100

stri med den nominella timlöneutvecklingen i industrin i Sveriges viktigas- = Bil. 1.1 te konkurrentländer inom OECD. Löneutvecklingen anges i nationella valutor och har vägts samman med s. k. konkurrensvikter, som avspeglar resp. lands betydelse som konkurrent till svensk exportindustri på världs-

marknaden. I kalkylerna för 1988 och 1989 har i alternativ I antagits en genomsnittlig

timlöneökning på 472 per år, vilket är en ökningstakt av samma storlek som förväntas i omvärlden. Vad gäller löneutvecklingen 1988 på den statliga sektorn har regeringen tidigare i uppdrag till statens arbetsgivar-

verk angivit en utgiftsram om 4 96 för medelsberäkningarna med hänsyn till

1988 års avtal. I alternativ 2 har antagits en genomsnittlig timlöneökning på

7970 per år 1988 och 1989, dvs. ungefär samma timlöneökning som 1987.

Hänsyn har tagits till att de tidigare beslutade höjningarna av arbetsgivaroch egenavgifterna, samt höjningen av ATP-avgiften, som träder i kraft 1988, neutraliseras genom en sänkning av den allmänna löneavgiften.

Diagram 6: 1 Timlön inom industrin : Årlig procentuell förändring, nationell valuta 12 - 12

Sverige

[0] T T T T T T [0]

1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987

Anm.: OECD- länderna är sammanvägda enligt varje lands betydelse som konkurrent till Sverige på världsmarknaden Källor: OECD, Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet samt Finansdepartementet |

6.2Priser

Från december 1986 till november 1987 steg konsumentpriserna med

5,22. Inflationstakten, uttryckt som 12-månaders förändring (nov 1986—

nov 1987), uppgick till 5,4 26. Även KPI- ökningen under loppet av 1987 ' : (dec 1986—dec 1987) beräknas bli 5,46, vilket innebär att förändringen mellan helåren 1986 och 1987 blir 4,2 2. . . | 42

Vid månadsskiftet januari-februari 1987 infördes allmänt prisstopp. Prop. 1987/88: 100

Avvecklingen av prisstoppet skedde successivt under sommaren och hös- Bil. 1.1 ten. I samband med avvecklingen utfäste sig berörda branscher och marknadsledande företag i avtal med statens pris- och kartellnämnd (SPK) att

inte höja priserna mer än vad som motiverades av förändringar av import-'

priser eller valutakurser, lönekostnadshöjningar om högst 496 per timme

med avdrag för en produktivitetsökning med minst 296. De flesta av prisöverenskommelserna mellan näringlivet och SPK avsåg tiden fram till

slutet av januari 1988 och innehöll prisökningar i intervallet 3-5 26: Det allmänna prisstoppet upphörde att gälla från och med den 21 december 1987. Därefter har det ersatts med en skyldighet att förhandsanmäla pris-

höjningar till SPK. Denna förhandsanmälningsskyldighet gäller tills vidare, dock längst ett år. Till skillnad från den tidigare gällande skyldigheten att

förhandsanmäla prishöjningar inkluderar denna förhandsanmälningsskyldighet även statliga myndigheter. Verksamhet som är föremål för bankeller försäkringsinspektionens tillsyn har skyldighet att förhandsanmäla

prishöjningar till dessa instanser. | Inflationstakten i Sverige har under större delen av 1980-talet överstigit

omvärldens, se diagram 6:2. I diagrammet jämförs prisutvecklingen i

Sverige med prisutvecklingen i hela OECD-området och i de länder (exkl.

Spanien) som ingår i den svenska valutakorgen. De s.k. korgländerna är sammanvägda enligt varje lands betydelse som konkurrent till Sverige på världsmarknaden. Prisutvecklingen för OECD totalt är ett vägt genom-

Diagram 6:2 Konsumentprisindex ' 12-månaders förändringstal. Utfall t.o.m. november 1987 Sverige, t.o.m. oktober 1987 OECD 16 16

143 rr 14

123 Fr 12

104 | Sverige r 10

BJ r8

6d OECD totalt Le

43 - EN

LA

14 OECD-länder >

27 -2

Örnen ANA AAA FÄNAAdSAAA AAA AAA AAA AA TATT AAA O

1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 Anm.: OECD-länderna sammanvägda enligt varje lands betydelse som konkurrentländer till Sverige på världsmarknaden Källor: OECD, Statisktiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet samt Finansdepartementet

snitt, där den privata konsumtionen i resp. land använts som vikt. Det bör Prop. 1987/88: 100 noteras att genomsnittet för hela OECD-området inkluderar några länder = Bil. 1.1

med mycket höga inflationstal vilket drar upp områdets medelvärde. Under loppet av 1987 beräknas konsumentpriserna i korgländerna resp. OECD totalt stiga med sammanlagt 2 1/276 resp. 492. År 1988 och 1989

beräknas inflationen bli 3 3/4 72 per år i OECD-området. Det kan noteras att företagen de senaste åren har höjt priserna mer på

hemmamarknaden än på exportmarknaden. Det är sannolikt att den högre inhemska kostnadsutvecklingen samt den starka efterfrågeutvecklingen på hemmamarknaden har medfört detta prissättningsbeteende. År 1987 beräknas dock höjningen av hemmamarknadspriserna vara ungefär i nivå

med höjningen av exportmarknadspriserna, vilket torde bero på att pris-

stoppet hållit nere hemmamarknadspriserna.

Hemmamarknadspris/exportpris för bearbetade varor Procentuell förändring mellan årsgenomsnitten

1983 1984 1985 1986 1987 Relativpris -1,3 2,0 0.8 1.8 0,2 Anm.: Relativpris enligt producentprisindexsystemet. Dessa priser avviker något från priserna enligt utrikeshandelsstatistiken.

För 1988 och 1989 har en beräkning gjorts avseende konsumentprisernas

utveckling med utgångspunkt från de löneantaganden som ligger till grund för alternativ 1 och 2. Timlöneökningen antas vara 44 per år i alternativ I

resp. 77 per år i alternativ 2. Skillnaden i löneutveckling mellan alterna-

tiven slår främst igenom i posten övriga inhemska kostnader, se tabell 6: 2. Löneskillnaderna påverkar emellertid även den kostnadsutveckling som ligger till grund för prisutvecklingen när det gäller diverse taxor och, på något längre sikt, jordbrukspriser och bostadspriser. Vinstandelarna i den skyddade sektorn antas vara i stort sett oförändrade i båda alternativen. Den lägre inhemska efterfrågeutvecklingen 1988 och 1989 har sannolikt en dämpande eftekt på prisökningstakten. Tabell 6:22 Konsumentpriser Årlig procentuell förändring och bidrag därtill

1986 1987 1988 1989 1988 1989 KPI dec.-dec. MD in 2 - Jan al - nn > in a Därav hänförs till:

Importpriser-1,0 0,9 0,4 0,5 0,5 0,7
Jordbrukspriser02 0.4 0,3 0,2 0,4 0,4
Bostäder0,7 1.2 1,3 0,9 1,3 1,3
Indirekta skatter02 0,7 0,3 0,0 0,3 0,0
Diverse taxor0,5 0.4 0,2 0,3 0,3 0.5

Övriga inhemska kostnader

och vinstmarginaler2,6 8 0,9 1,2 2,2 2,5
KPI årsgenomsnitt4,2 4,2 4,4 3,2 5,6 5,2
Implicitprisindex49 49 4,4 3,1 5,5 5,2

44Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Priset på råolja förutsätts ligga på 18 dollar per fat i båda alternativen. Prop. 1987/88: 100 Växelkursen mot dollarn har i båda alternativen antagits ligga på samma = Bil. 1.1 nivå som i början av december 1987. I kalkylerna för 1988 och 1989 beräknas de internationella priserna i båda alternativen ha en mycket begränsad uppdrivande effekt på KPI. Importpriserna på vissa varugrupper antas emellertid vara något högre i alternativ 2 än i alternativ 1. Detta beror på att den högre inhemska prisnivån i alternativ 2 möjliggör för företag att ta ut högre priser på importvaror på den svenska marknaden. I alternativ I antas importpriserna sammanlagt stiga med knappt 2 1/2 46 1988 och knappt 3 96 1989. I alternativ 2 antas importpriserna sammanlagt stiga med knappt 3 26 1988 och 3 1/2 96 1989.

Ränteläget i båda alternativen förutsätts ligga kvar på samma nivå som i början av december 1987. I båda alternativen har hänsyn tagits till effekter av beslutade ändringar av indirekta skatter och subventioner. Höjningen av bensinskatten 1988 har beaktats i båda alternativen.

Sammantaget leder bedömningarna fram till en prisökning på drygt 3 & per år under loppet av 1988 och 1989 i alternativ 1. Mellan årsgenomsnitten 1987 och 1988 beräknas priserna dock öka med 4,4 Z. Den relativt kraftiga prisutvecklingen under senare delen av 1987 bidrar till att prisökningen mellan årsgenomsnitten 1987 och 1988 blir högre än prisökningen under loppet av 1988. I alternativ 2 beräknas konsumentpriserna under loppet av 1988 och 1989 öka med 5—6 47 per år.

Inflationsprognosen för de olika alternativen 1988 och 1989 är beroende av de antaganden som gjorts bl.a. vad avser oljepris, dollarkurs och räntenivå. En förändring av oljepriset med 1 dollar per fat beräknas direkt påverka KPI med ca 0,1 26 procentenhet via ändrade priser på bensin och eldningsolja. På litet längre sikt slår också förändrade oljepriser igenom i prisändringar på de varor, i vilja olja ingår som insatsvara. Även en förändring av växelkursen mot dollarn med 25 öre förväntas direkt påverka KPI med ca 0,1 procentenhet, via ändrade priser på bensin och eldningsolja. På sikt påverkas även priserna mätt i svenska kronor, på andra importvaror som prissätts i dollar. Detta ger i sin tur en effekt på den inhemska prisnivån. En förändring med I Z av räntenivån för egnahemslån med rörlig ränta beräknas omedelbart påverka KPI med knappt 0.2 procentenheter. En förändring i räntenivån påverkar på sikt även priserna på jordbruksreglerade livsmedel via jordbruksförhandlingarna.

7Hushållens ekonomi och privat konsumtion Ban 1 oTI88: 100

7.1Perioden 1980— 1987 |

Hushållens realt disponibla inkomster minskade under 1980-taltets första år till följd av den svaga utvecklingen i den svenska ekonomin. Sedan 1983 har emellertid hushållens ekonomi förbättrats påtagligt, se diagram 7:1. Som framgår av diagrammet har den privata konsumtionen i stort sett utvecklats parallellt med den disponibla inkomsten.

Två perioder avviker emellertid från detta mönster. Under början av 1980-talet reducerades inte den privata konsumtionen lika mycket som den disponibla inkomsten. Mellan 1980 och 1983 sjönk därmed hushållens sparkvot med ca 4 procentenheter. Detta har tolkats som att hushållen försökte bevara en i stort sett oförändrad konsumtionsnivå genom att dra ner på sitt sparande.

Diagram 7: 1 Disponibel inkomst och privat konsumtion Miljarder kr., 1980 års priser

. 320 TT ne . - r 320

I

300 1 : a oo 300

Disponibel inkomst 280 -

260 - Privat konsumtion

. - 240 240

220 —+- T T TT — Le T TOT T T T r T T | 220

70 72 74 76 78 80 82 84 86

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Den andra perioden som avviker är perioden mellan 1985 och 1987. Den disponibla inkomsten ökade med drygt 290 både 1986 och 1987. Den privata konsumtionen ökade emellertid med över 4972 per år och sparkvoten föll således med ca 4 procentenheter mellan 1985 och 1987, se även nedanstående tablå.

Procentuell volymförändring 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1927

Disponibel inkomst —1,9 —2,0 1.1 1.1 | un Privat konsumtion — —0,7 3 - 1,8 L4 vv 0 Pt vw Bo ot

Att den privata konsumtionen steg så starkt 1986 och 1987 i förhållande Prop. 1987/88: 100 till inkomsterna torde ha sin grund i tre faktorer. För det första blev Bil. 1.1 hushållens förväntningar om den egna ekonomins framtida utveckling mycket mer optimistiska (vilket bl. a. framgår av diagram 7:3). Både teoretiska överväganden och erfarenheter från andra länder tyder på att det gör hushållen mer villiga att öka sin konsumtion och skuldsättning.

För det andra ökade hushållssektorns förmögenhet starkt till följd av värdestegring på aktier och fastigheter. Under 1985 och 1986 steg värdet av | hushållens aktieinnehav med sammanlagt 80 miljarder kr., en utveckling som fortsatte till mitten av oktober 1987. Värdestegringen på småhus uppgick under 1985 och 1986 till sammanlagt 65 miljarder kr., en utveckling som accelererade 1987. Vid en marginell konsumtionsbenägenhet för förmögenhetsökningar på 592 leder en sådan värdestegring till en höjning av konsumtionsnivån i storleksordningen I 1/2 procentenhet. .

För det tredje har avregleringen av kreditmarknaden i november 1985 medfört att hushållen i större utsträckning än tidigare har haft möjligheter att låna till konsumtion. Särkilt kan den ökade tillgången till krediter ha haft betydelse för den starka ökning av inköpen av bilar och andra varak- ” tiga varor som illustreras i diagram 7:2. Sannolikt har emellertid hushållens vilja att lånefinansiera sin konsumtion reducerats starkt av att det har blivit betydligt dyrare att låna under 1980-talet genom att realräntan har stigit, marginalskatterna sänkts och avdragsmöjligheterna begränsats. '

Diagram 7:2 Privat konsumtion Säsongrensat, 1980 års priser, index 1980=100, utfall t. o. m. tredje kvartalet 1987

200 — 200

1754 i 175

150 + ; Å 1150

Å Bilar -

125 - -125

100—- r 100

Total privat konsumtion

75 LJ RA a vr Sr vr sr dn År (ae nn ar rn sn a 75

1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986. Källa: Statistiska centralbyrån. | . | 47

7.2Konsekvenser av börsfallet Prop. 1987/88: 100

Bil. 1.1 Den privata konsumtionen beräknas enligt nationalräkenskaperna ha ökat med 5,2 90 första halvåret 1987 och med 2,8 22 tredje kvartalet 1987, jämfört med motsvarande perioder 1986. Tillgänglig statistik över detaljhandelns omsättning och bilinköpen i oktober och november 1987 visar att börsfallet i oktober inte har fått något omedelbart genomslag på den privata konsumtionen. En ökningstakt för den privata konsumtionen på ca 2-3 7 fjärde kvartalet 1987 förefaller därför rimlig, vilket skulle innebära att den privata konsumtionen ökade med ca 496 1987. Den lägre ökningstakten under andra halvåret 1987 är till stor del en konsekvens av att konsumtionsnivån steg mellan första och andra halvåren 1986.

Från årsskiftet 1986—87 till mitten av oktober 1987 (före börsfallet) steg värdet på hushållssektorns aktieinnehav med ca 60 miljarder kr. Det har därefter fram till årsskiftet 1987—88 sjunkit med ca 75 miljarder kr. Den uppdragande effekt på konsumtionsnivån de närmaste åren, som den ökade aktieförmögenheten sannolikt skulle ha haft om inte börsfallet hade inträffat, torde utebli genom den inträffade värdeminskningen på aktiekapitalet.

Enligt undersökningen Hushållens inköpsplaner (HIP) var hushållens förväntningar om den egna ekonomins utveckling de närmaste 12 månaderna mycket positiva i oktober före börsfallet, se diagram 7:3. I slutet av november genomförde statistiska centralbyrån, på uppdrag av finansdepartementet och riksbanken, en ny undersökning om hushållens förväntningar. Som framgår av diagrammet var framtidsförväntningarna betydligt mindre optimistiska efter börsfallet. Även detta torde ha en dämpande effekt på den framtida konsumtionsutvecklingen.

Diagram 7: 3 Hushållens förväntningar om den egna ekonomin 12 månader framåt 20 [?

10- 10

[0] TT SJ |

s0- L 10

|

—-203 -20

-30 FT ff ff foo ff ffa ff tittttttoöidntt —-J0

1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 'Anm.: Diagrammet visar skillnaden mellan andelen hushåll som tror på en förbättring och andelen som tror på en försämring, säsongrensat. 48 Källa: Statistiska centralbyrån.

I den bedömning av den ekonomiska utvecklingen finansdepartementet Prop. 1987/88: 100 gjorde i oktober 1987 förutsågs ett fortsatt fall i sparkvoten med ca 11/2 Bil. 1.1 procentenheter 1988 och ca 1 procentenhet 1989. De förändringar som

inträffat i aktieförmögenheter och framtidsförväntningar gör att den prognosen har reviderats. Nu förutses endast ett mindre fall i sparkvoten 1988 ' och i stort sett oförändrad sparkvot 1989. |

Även förutsättningarna rörande de realt disponibla inkomsterna har

ändrats. Sammantaget innebär de nya förutsättningarna att prognoserna

för den privata konsumtionens utveckling har reviderats ned med 1/2 pro-

centenhet både 1988 och 1989.

7.3De närmaste två åren

Hushållens realt disponibla inkomster beräknas ha ökat med ca 290 1987, se tabell 7:1. Prognoserna för 1988 och 1989 innebär en fortsatt ökning av

realinkomsterna med 1 1/2—2 && per år. År 1988 beräknas realinkomsterna öka med 1,40 i alternativ I resp. 1,970 i alternativ2. För 1989 beräknas inkomstökningen till 1,72 i det första alternativet, medan den högre

inflationstakten och försvagningen av arbetsmarknaden i alternativ 2 med-

för att den reala inkomstökningen blir något lägre.

Tabell 7: 1 Hushållssektorns disponibla inkomster, konsumtion och sparande

Miljarder Procentuell förändring

| 19871986 1987 1988 1989 1988 1989Alt. IAlt. 2
Löpande priser|| .
Löner435,79,4 8.9 5,2 5,1 8.1 7,5
Företagsinkomster54,37,3 10,0 6,2 6,1 8,2 8,2
Räntor och utdelningar, netto—6,5.or
Inkomstöverföringar från.||
offentlig sektor199,810,3 10.1 9,9 6,0 10.8 8.1
Övriga inkomster57,6—1,9 8,9 6,2 6.8 6,4 8,7
Direkta skatter, avgifter m. m.229,111,2 13,0 7,8 6,1 10,9 9.1
Disponihbel inkomst |511,97,6 7,3 5,9 4,9 7,5 6,8
Privat konsumtion524,29,5 9,1 6,5 5,2 8,2 6,8
1980 års priser. ..
Disponibel inkomst295,32,5 2,2 1,4 | 1,7 1,9 1.5
Privat konsumtion302,44,3 4,0 2,0 2,0 2,5: 15
Sparkvot, nivå i—0,7 —-2.4 -3,0 —-3,4 —3,0 -3,0

Källor: Konjunkturinstitutet. statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Lönesumman beräknas öka med ca 5 92 per år 1988 och 1989 i alterna-

tiv! och med ca 896 resp. 71/27 i alternativ2. Bakom den beräknade

ökningen ligger de förutsättningar angående timlön och sysselsättning. som

redovisats i tidigare kapitel. .

Inkomstöverföringarna till hushållen från den offentliga sektorn beräknas öka realt med ca 596 1988 i båda alternativen, dvs. i ungefär samma

takt som 1987, se tabell 7:2. En orsak till den fortsatt höga ökningstakten

1988 är att cn del förbättringar av de sociala förmånerna genomfördes 49

4 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 1.1

under andra halvåret 1987 och får fullt genomslag först 1988. År 1989 Prop. 1987/88: 100 beräknas inkomstöverföringarna öka med ca 226, Därvid har inräknats Bil. 1.1

föreslagna förbättringar av bostadsbidragen den 1 januari 1989.

Tabell 7: 2 Inkomstöverföringar från offentlig sektor till hushåll

Miljarder Procentuell förändring.

kr. löpande 1980 ärs priser

priser

1987Alt. I Alt. 2 1986 1987 1988 1989 1988 1989
Från staten88,61,8 3,8 3,9 1,8 2,7 0,7
Barnbidrag10,2—-4,7 16,8 —-4,5 —2,4 -— 5,6 -4,3
Folkpension och delpension55.11.2 -0,3 3,5 0,5 2,4 -0.1
Pensioner till f.d. anställda2.64,0 0.0 4,2 3.4 3,1 2,9
Övrigt20,772 9,5 8.8 6.9 7,6 4,8
Från kommunerna18,23,7 1,0 0,7 2,0 1,8 0,6
Bostadsbidrag2,613.3 0.8 0,5 1.8 —0,6 2,6
Pensioner till f.d. anställda3,311.5 1.7 0.6 1,2 —0,5 2.0
Socialbidrag4,211.6 -2,0 -0,2 0,9 1,9 -1,5
Övrigt8.13,3 2,4 1.3 3,0 3,4 0.5
Från socialförsäkringssektorn93,08,9 6,9 7,4 3,7 77 5,0
ATP53.89.5 5,9 8.0 5,9 6,8 5,4
Sjukförsäkring m.m.32,08,6 9.9 8.8 1,0 10.7 1,9
Arbetslöshetsförsäkring7.26,2 1,8 -2.4 —-0,4 1,8 16,7
Summa inkomstöverföringar199,85,1 4,9 5,3 2,7 5.0 2,7

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Hushållens inbetalningar av direkta skatter, avgifter, m.m. beräknas 1987 ha uppgått till 30,9 26 av inkomsterna före direkta skatter, avgifter m. m. Den genomsnittliga skattekvoten, räknad som preliminär A-skatt på

inkomst av tjänst, uppgick till ca 3376. Skattesänkningar sker 1988 genom att grundavdraget höjs till 10.000 kr. och gränsen för 50 7 marginalskatt,

den s.k. brytpunkten, höjs till 150000 kr. Antalet skikt i skatteskalan minskas och högsta marginalskattesatsen sänks till 75 24 (vid en kommunal skattesats på 30 2). Kvittningsrätten mellan villaunderskott och inkomst av kapital slopas. Den genomsnittliga kommunala utdebiteringen beräknas höjas med 13 öre.

miljarder kr., jämfört med en tillämpning av 1987 års skatteregler. För 1989

har beräkningstekniskt antagits att inkomstbeskattningen reduceras med 4 miljarder kronor jämfört med en tillämpning av 1988 års skatteregler.

Skattcomläggningarna innebär att den genomsnittliga skattekvoten på inkomst av tjänst hålls i stort sett oförändrad 1988 och 1989 i alternativ 1. I

alternativ 2 medför den snabbare inkomstökningen i kombination med den progressiva skatteskalan att skattekvoten på inkomst av tjänst ökar med närmare 1 procentenhet mellan 1987 och 1989.

Den reala lönesumman före skatt beräknas öka med ca 196 1988 och med ca 276 1989 i alternativ I, se tabell 7:3. I det andra alternativet ökar reallönesumman före skatt med över 296 per år. Progressiviteten i skatte-' 50

systemet medför att skillnaden mellan alternativen minskar 1988 när det Prop. 1987/88: 100 gäller reallönens utveckling efter skatt . För 1989 ökar reallönesumman = Bil. 1.1 efter skatt mer i alternativ I än i alternativ 2.

Tabell 7: 3 Realinkomsternas förändring

Miliarder Procentuell förändring 1980 års priser

kr. löpande

priser 1987Alt. I Alt. 2 1986 1987 1988 1989 1988 1989
Lönesumma före skatt435.74,2 3,8 0.8 1,9 2,4 2,2
Lönesumma efter skatt282,82,8 3,1 0.6 1,7 1,5 1.4
Pensioner före skatt126,452 2,4 5.4 3,3 4,3 2,7
Pensioner efter skatt96.73,9 1.5 4,8 3,0 3,6 21
Disponibel inkomst510,92,5 2,2 1,4 L,7 L9 1,5

ingår i denna tabell även privata tjänstepensioner. I beräknignarna av lönesumma och pensioner efter skatt har hänsyn endast tagits till preliminär A-skatt. Deflatering är gjord med implicitprisindex för privat konsumtion. Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Pensionsutbetalningarna ökar realt i snabbare takt i alternativ 1 än i

alternativ 2. Genom att pensionserna via basbeloppet är knutna till den

historiska inflationen medför en sänkt inflationstakt en real ökning av

pensionerna. Basbeloppets reala värde stiger när inflationstakten går ned. Basbeloppet beräknas därigenom öka realt med 1,7 2 1988 och 0,4 24: 1989 i

alternativ 1. Den fortsatt höga inflationstakten i det andra alternativet medför att basbeloppet ökar realt med endast 0.797 1988 för att sedan

sjunka med 0.2 56 1989.

Den privata konsumtionen beräknas under prognosperioden öka i betydligt lägre takt än under 1987. För 1988 förutses en konsumtionsökning på 2Z i alternativ I och 21/2 2-1 alternativ 2. Den något högre ökningstakten i alternativ 2 är en konsekvens av att de realt disponibla inkomsterna ökar mer i detta alternativ. Är 1989 leder emellertid den starkare tillväxten och den lägre inflationen i alternativ 1 till det omvända förhållandet, nämligen en bättre utveckling av de realt disponibla inkomsterna. Den privata konsumtionen beräknas då öka med 2796 i alternativ I och med 11/26 i

alternativ 2. |

'n

8Investeringar Prop. 1987/88: 100 | | | Bil. 1.1

8.1Inledning

De totala fasta bruttoinvesteringarna har ökat i snabbare takt 1987 än vad som prognosticerades både våren 1987 i den reviderade nationalbudgeten och i finansdepartementets oktoberrapport. Expansionen har varit särskilt stark inom näringslivet och bostadssektorn, medan myndigheternas inves-

teringar däremot har minskat, se tabell 8:1 och diagram 8:1. Investerings-

kvoten beräknas ha nått upp till 19.896 1987. vilket innebär en ökning med

en procentenhet sedan 1982.

Börsfallet i oktober 1987 och den svagare internationella tillväxt som nu

förutses för de närmaste åren medför att investeringsprognoserna från oktober 1987 nu har reviderats ned. Underlaget för investeringsprognoser-

na är speciellt bristfälligt denna gång eftersom investeringsenkäterna besvarades innan börsfallets konsekvenser kunde beaktas. Både osäkerhet

och farhågor för recessionstendenser torde föranleda företagen till försik-

"tighet i sina investeringsplaner i avvaktan på större klarhet om den framti-

da utvecklingen. Med hänsyn till det uppdämda investeringsbehovet som

f. n. föreligger torde byggnadsaktiviteten fortsätta att öka 1988. På maskin-

sidan kan reaktionen bli snabbare, dock utan att investeringarna minskar i

volym. Sammantaget beräknas de fasta bruttoinvesteringarna öka med ca 2,5 30 1988, vilket motsvarar en investeringskvot på 19,9 36.

I förhållande till den bedömning som gjordes i oktober 1987 har progno-

sen för näringslivets investeringar reviderats ned med ca 21/2 procentenheter 1988. Denna nedrevidering motverkas emellertid av uppjusterade prognoser för de offentliga myndigheternas investeringar och bostads-

investeringarna, vilket medför att prognosen för de totala bruttoinveste-

ringarna bara har reviderats ned med ca 1/2 procentenhet 1988.

Tabell 8: 1 Bruttoinvesteringar efter näringsgren

Miljarder Ärlig procentuell förändring.

kr. 1986, 1980 ärs priser

löpande -

priser 1985 1986 1987 1988 1989

Alt.l Alt.2 Näringsliv 111,9 10.4 -—0,2 6,7 21 1,6 4,0 Offentliga myndigheter 22,5 -3,7 0,8 —52 27 4,7 4,4 Bostäder 35,6 0.6 —-3,2 10.1 3.4 2.8 1,6 Totalt 170.0 6,0 —1,0 5,8 2,5 21 —L7

därav maskiner 70,5 IS, 1 —-3,9 85 42 3,5 —2R Källor: Konjunkturiostitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

De olika lönekostnadsalternativen för 1988 och 1989 väntas ge väsentliga utslag på investeringarna först 1989. Kombinationen av ett andra års måttlig lönekostnadsutveckling (alt. 1) och en fortsatt dämpad internationell tillväxt implicerar en måttlig investeringstillväxt. Den försvagade internationella efterfrågans dämpande impulser kompenseras delvis av näringslivets bibehållna konkurrenkraft, medan den förväntade positiva realinkomstutvecklingen för hushållen och den offentliga sektorn håller uppe 'n ta

Diagram 8: I Bruttoinvesteringar Prop. 1987/88: 100

Miljarder kr., 1980 års priser

Bil. 1.1 |

90 | | ne + 90

80 ,; 80
70 3L 70
i Näringsliv:
6060
50 -50
40- 40
g0 4 Bostäder- 30

”

20Offentliga myndighets

1 nn 10 Orre r rr tt 0

70 72 74 76 78 80 82 8 Be 88

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

bostadsefterfrågan och myndigheternas investeringar. En kostnadsutveck-

ling enligt det andra alternativet skulle, genom att undergräva både konkurrenkraften och utsikterna till realinkomstökningar, kunna innebära att näringslivets investeringar faller 1989.

8.2Näringslivet

Den kraftiga återhämtningen i näringslivets investeringar resulterade i en tillväxttakt på knappt 7 76 1987, se tabell 8:2. Expansionens tyngdpunkt låg i de konkurrensutsatta näringsgrenarna samt på maskinsidan. Investeringsvolymen minskade inom andra näringar såsom jordbruket, energisektorn och samfärdseln. Bidragande till tillväxten på maskinsidan var också den fortsatta expansionen av lIeasingen inom uppdragsverksamheten. Sänkningen i tillväxttakten i varuhandeln respektive inom bank- och försäkringsväsendet torde delvis bero på svårigheter att genomföra byggnadsprojekt inom ramen för tillståndsgivningen i storstadsområdena.

Den svagare BNP-tillväxten internationellt och i Sverige 1988 väntas

snarare sänka tillväxten i näringslivets investeringar än leda till en volymminskning. Sammantaget väntas tillväxttakten mer än halveras jämfört

med 1987. Dämpningen inom verkstads- och basindustrin speglar såväl den försvagade efterfrågan i utlandet som krympande intäkter från försäljning

av varor prissatta i dollar. Volymminskningar väntas inom varuhandeln samt delar av övrigsektorn (hotell och restauranger m. m.), bl. a. som följd

av ett starkare genomslag från den sänkta tillväxten i den privata konsum-

tionen. Volymminskningarna i andra näringar torde sammanhänga närmare med långsiktiga faktorer än omedelbara konsekvenser av börsfallet. . 53

Tabell 8:2 Bruttoinvesteringar i näringslivet Prop. 1987/88: 100 Miljarder Årlig procentuell förändring, Bil. 1.1 kr. 1986, 1980 års priser löpande priser 1985 1986 1987 1988 1989

Alt.1 Alt.2

Jord- och skogsbruk6,0-8,5 158,3 -12 —-LS —-h3 om.
Industri29,619,2 —- 2,9 14,8 6,1 2,6 —8,4
Basindustri6.726,4 —28,3 16,7 7,4 4,0 ..
Verkstäder12,416.1 9.4 16,8 4,6 1.5
Övrig industri10,516,7 6,7 11,3 7,1 2,9

El-, gas-, värme-

och vattenverk7.7-3,3 —-19,4 —42 92,9 4,2
Byggnadsverksamhet2,5=-1Ll1 —- 1,7 4,8 2,6 —-14
Varuhandel9.716,8 58 21 —-2,3 —-17

Bank- och försäkringsinstitut 2,4 37.5 34,4 6,3 10,9 6,7

Samfärdsel exkl.

handelsflottan 9,7 6,2 7,6 -3,)9 —-7,7 —3,9 Uppdragsverksamhet

exkl. offshore12,538.0 11,3 10,1 7,9 10,0
Övrigt31,73,9 1.3 6,7 —-20 —-12 ..
Summa inkl. diskrepans — 111,910,4 — 0,2 6,7 — 2,1 1,6 —-4,0
därav maskiner64,615,7 — 5,1 8,4 3,7 3,1 —-3,6

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Ökningen i energisektorn representerar bl.a. vissa ombyggnader inom

kärnkraftsverken. Bakom prognosen för 1989 ligger den fortsatt svaga tillväxten, vilken implicerar en ytterligare marginell försvagning i investe-

ringskonjunkturen.

Diagram 8:2 Bruttoinvesteringar i industrin Miljarder kr., 1980 års priser 24 T 24

Industrin totalt

F 20

r 18

-16

r 14

F12

r 10

-8

-6

r4 r2 Od TT T T T T T T T 70 72 74 76 7 80 82 84 86

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Industrins investeringsökning beräknas ha uppgått till knappt 15 70 1987, Prop. 1987/88: 100 se tabell 8:3. Ökningen har varit stark hos alla tre undergrupperna, bas-. = Bil. 1.1

verkstads- och övrig industri, se diagram 8:2. Inom undergrupperna kan ” expansionen hänföras till särskilt skogs- och bilindustrin respektive den kemiska industrin. Medan expansionen var starkast inom storstadsområdena 1987, ca 2024, torde den bli starkast inom skogslänen 1988, ca 14 Zz.

Tabell 8: 3 Industrins investeringar

Miljarder Årlig procentuell förändring. kr. 1986. 1980 års priser löpande priser 1985 1986 1987 1988 1989

Alt.1 Alt.2

Byggnader6.716,1 12.4 111 0.0 1.0 —6.,5
Maskiner22.820,1 -—7.0 16,0 8,0 3,0 —-9.0
Totalt29,619,2 —2,9 14,8 8,6 2,6 —-8,4

Källor: Konjunkturinstitutet. statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Sedan 1984 synes industrins leasing av maskiner och inventarier ha stabiliserats på en nivå motsvarande ca 776 av den totala fasta investeringsvolymen exklusive leasing. Detta innebär dels att industrins kapitalanskaffning egentligen är ca 772 större än enligt tabellerna, dels att ökningstakten är ungefär densamma inklusive och exklusive leasing. En motsvarande utveckling har ägt rum när det gäller fastighetsleasing, men dess omfattning har ännu inte kartlagts.

De s.k. immateriella investeringarna i FoU, utbildning inom företagen, särskilda långsiktiga marknadssatsningar samt program- och systemvaror, har uppmärksammats särskilt under senare år. Statistiken på detta område är dock alltjämt bristfällig p. g. a. definitionsproblem, låga svarsfrekvenser från enkätundersökningar m. m. Statistiska centralbyråns undersökningar av identiska industriföretag 1985-1986 tyder på att företagens utgifter för FoU respektive marknadsföring vardera uppgick till ca 55 36 av deras fasta bruttoinvesteringar 1985 och ca 65 92 1986. De senaste beräkningarna tyder på att landets totala FoU-utgifter 1987 översteg 3 76 av BNP, vilket placerar Sverige bland de mest FoU-intensiva länderna i världen. Industrin har svarat för den snabbaste ökningen och står för ca 6076 av de totala FoU-utgifterna. Andra immateriella investeringar än i FOU och marknadsföring är än så länge sämre kartlagda.

8.3Bostadsinvesteringar och offentliga investeringar

Bostadsinvesteringarna, som har minskat praktiskt taget varje år sedan 1980, ökade kraftigt 1987, se tabell 8:4. Ökningstakten var snabbare än vad som förutsågs både i den reviderade nationalbudgeten och i oktoberprognosen. Inte sedan 1978 har bostadsinvesteringarna ökat i jämförbar takt. Också investeringarnas sammansättning förändrades under 1987. Samtidigt som ombyggandets expansion fortsatte att avta, ökade nybyggandet för första gången under 80-talet. Flerbostadshusen, som stod för den 55

största ökningen, kom därmed att utgöra ca hälften av nybyggnadsinveste- Prop. 1987/88: 100 ringarna. . : . | Bil. 1.1

Tabell 8:4 Bostadsinvesteringar

Miljarder Årlig procentuell förändring, kr. 1986. 1980 års priser löpande

priser 1985 1986 1987 1988 1989

Alt.1 Alt.2

Nybyggnad14.7 112 —-12.8 205 161 84 53
Flerbostadshus7,0 -— 6.2 —-11,3 26,8 250 13,8 2.0
Småhus7.6 —-15.2 —-14.2 14,7 6,9 2.0 1,0
Ombyggnad21.0 12.6 4,5 3.1 — 6,5 —2,6 — 2,0
Flerbostadshus17.0 27.7: 27 98-50 —-17 —- 08
Småhus3,9 -28.1 13.0 —26,0 —-I6.1 —--9,0 —11.0
Totalt35,6 0,6 — 3.2 10.1 3,4 2,8 1,6

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Grunden till trendbrottet 1987 lades flera år tidigare. Under början av 1980-talet minskade bostadsefterfrågan, bl. a. som följd av sjunkande real-:

inkomster. För att bl. a. motverka det svaga konjunkturläget beslöt stats-

makterna om det s.k. ROT-programmet inom bostadssektorn, som inne- :

bär att outnyttjade resurser sattes in i ombyggnad. Det ekonomiska upp-

svinget de senaste åren har medfört en kraftig ökning av näringslivets

byggnadsinvesteringar, vilket trängt undan bostadsbyggandet, samtidigt

som bostadsefterfrågan har ökat, särskilt i storstadsområdena. I september

1987 utgjorde andelen allmännyttiga lägenheter lediga till uthyrning mindre än en procent av det allmännyttiga beståndet (som i sin tur utgör knappt

hälften av det totala beståndet), att jämföra med drygt 490 vid samma

tidpunkt 1983. vn. | .

Genom beslut av statsmakterna i slutet av 1986, vidtogs en rad åtgärder i syfte att dämpa överhettningen på byggmarknaden och bereda utrymme för ökat bostadsbyggande i främst storstadsområdena. Åtgärderna har sedemera följts upp med nya beslut hösten 1987, se vidare avsnitt 8.4.

Dessa åtgärder har sannolikt spelat en roll för ökningen i nybyggandet av

bostäder. Antalet påbörjade lägenheter steg från ca 30000 1986 till beräk- . nade 36 000 1987. För 1988 och 1989 väntas en fortsatt ökning till ca 40 000 påbörjade lägenheter per år. Bedömningen för 1989 präglas dock av stor osäkerhet. En konjunkturförsvagning dämpar överhettningen på byggmarknaden och kan ge ökat utrymme för bostadsbyggandet. Hösten 1986 beslutades bl. a. om begränsningar i möjligheterna att ge lån

till ombyggnad av bostäder. Ett rekordstort antal ombyggnadslån beviljades emellertid i december 1986, vilket medförde en fortsatt ökning av

ombyggnadsinvesteringarna 1987. Begränsningarna beräknas dock leda till

en minskning av ombyggnadsinvesteringarna 1988 och 1989.

De offentliga investeringarna har sjunkit 1987, men väntas få en mer gynnsam utveckling under de två följande åren. Det har särskilt varit de kommunala myndigheterna, men också de kommunala affärsverken, som

dragit ned investeringarna, se tabell 8:5. Bakom utvecklingen ligger åt- . 56

Tabell 8: 5 Offentliga investeringar Prop. 1987/88: 100

Miljarder Årlig procentuell förändring, | Bil. 1.1 kr. 1986, 1980 års priser löpande

priser 1985 1986 1987 1988 1989

Alt.1 Alt.2

Statliga myndigheter5.8-8,8 —-6,0 5,9 51 6.6 52
Statliga affärsverk14,05.3 8,4 9,5 2,0 —-18 —3,5
Summa staten19,80.1 3,6 8,4 2,9 0,7 —0,9
Kommunala myndigheter 16.71,7 2 — 91 1.8 3.8 4,0
Kommunala affärsverkl 4,7-4,3 —8,7 — 4,0 1.2 21 3,6
Summa kommuner21,4-2,3 —-L1—- 80 17 3,4 ,9
därav primärkommuner 15.5-0,.9 0,4 — 6,5 22 34 40
landstingsy=-5,7 —-4,9 -IL9 = OS 3,5 3,7
Totalt41,2-h2 11-02 23 34 3,9

! Inklusive kommunala företag, församlingar m.m. och exklusive bostäder. Källor: Konjunkturinstiutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

stramningen i annan byggnadsverksamhet än bostadsbyggande. För 1988

och 1989 väntas emellertid utrymmet för ökade investeringar bli större =

bl.a. genom att takten i näringslivets investeringsökning sjunker. |

8.4Byggnadsverksamhet

I syfte att minska den tilltagande överhettningen inom byggnadssektorn i främst storstadsområdena samt bereda utrymme för ökat byggande av nya

bostäder vidtogs en rad åtgärder i slutet av 1986. Storstadsområdena undantogs från investeringsfondsfrisläppet för byggnader och i Stockholms- och Göteborgsområdena infördes ramar för byggnadstillståndsgivningen. En rambegränsning infördes på statliga lån till ombyggnad av

bostäder I storstadsområdena. Myndigheternas byggande drogs ned. Under hösten 1987 följdes dessa åtgärder upp genom att frisläppsstoppet

utvidgades till att gälla hela landet utanför stödområdet. Begränsningen av

byggandet utanför bostadssektorn i Stockholms och Göteborgsområdena förlängdes t.o.m. 1989. Den fortsatta rambegränsningen av statliga bostadslån till ombyggnad i storstäderna kompletterades med möjligheter för länsarbetsnämnderna att skjuta upp ombyggnadsprojekt i vissa andra delar

av landet. Dessa åtgärder har medfört en omfattande senareläggning av-byggande i

Stockholms- och Göteborgsområdena och en minskning av antalet beslut

om lån till ombyggnad av bostäder. Bostadsbyggandet har ökat. Trots

begränsningarna ökade byggnadsverksamheten och antalet sysselsatta i

sektorn kraftigt 1987. Sysselsättningsökningen beräknas till ca 15 000 personer. Byggarbetslösheten minskade i samtliga län. Den genomsnittliga arbetslösheten januari-november minskade från 5,9 96 till 4,3 9c

Även med hänsyn till börsfallets dämpande inverkan på näringslivets

investeringsvilja beräknas -den uppdämpda investeringsefterfrågan vara 57

Tabell 8: 6 Byggnadsverksamhet Prop. 1987/88: 100

Miljarder Årlig procentuell förändring. Bil. 1.1

kr. 1986, 1980 års priser

löpande

priser 1985 1986 1987 1988 1989

Alt.l Al.2

Byggnadsinvesteringar 90.7 —0,I 14 4.0 4 1.6 —-0,9

därav näringsliv 38.4 2,9 9.0 47 0.0 -0,2 —52

offentliga

myndigheter 16.6 -6,9 40 -10,2 = —-01 32 3,8

bostäder 35,6 0.6 —-3.2 101 3,4 2,8 1.6 Reparation och underhåll 37,5 28 IN ILO 1.3 0.9 1.0

Summa byggnadsverksamhet 128,1 0,7 1,8 32 4 1.4 —-0,1 Reparationer, om- och tillbyggnader (ROT) 58,4 6.1 3,4 18 —-1,6 0.3 0,9

därav — bostäder 39,5 7.9 28 Nl —-314 —-0.9 0,8

övrigt 18,9 2,6 4,6 L.0 L.6 0.8 I.0 Amn.: Underlaget för beräkningarna av byggnadsverksamheten har betydande bris-

ter. varför resultaten bör tolkas med försiktighet. När det gäller vissa reparationer

1985 — 1986 har statistiska centralbyråns tidsserier ersatts av en trendmässig ökning. Posten ROT definieras som summan av reparationer och underhåll! samt ombyggnadsinvesteringar i endast bostadssektorn. dvs... exklusive ombyggnader i andra

sektorer, vilka inte kan särskiljas från nyinvesteringarna. | Källor: Konjunkturinstitutet. statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

tillräcklig för att ianspråkta byggnadssektorns kapacitet 1988. Byggnadsinvesteringarna beräknas totalt öka med ca 11/2£ och den totala byggnadsverksamheten i samma takt. Genom att minska överhettningstendenserna torde dämpningen inom näringslivet främst bidra till att skapa bättre

balans mellan efterfrågan och kapacitet. I den män denna dämpning blir starkare än beräknat kan utrymmet komma att ianspråktas av senarelagda

byggandsprojekt. ombyggnader av bostäder och offentliga investeringar. Byggnadsverksamheten torde därmed komma att bli hög även 1989. I alternativ I förutses en fortsatt ökning och i alternativ 2 en ungefär oförändrad nivå på byggnadsverksamheten 1989.

8.5Lagerinvesteringar

För sjunde året i rad fortsatte lagren att minska under 1987. Så gott som hela lagerneddragningen var dock hänförlig till en minskning av olje- och petroleumlagren. Eftersom detta medfört såväl minskad import som ökad export av dessa produkter så var lagerneddragningens nettoeffekt på BNP

tämligen marginell under 1987.

I tabell 8:7 framgår lagerändringarna per bransch. De kraftiga lagerneddragningarna inom partihandeln och cl-, gas- och vattenverken kan till fullo hänföras till neddragningen av oljelagren. Industrins lagerneddrag-

ning beror på att lagren av insatsvaror (inkl. oljelagren) minskade kraftigt. I övrigt har lagren av varor i arbete ökat samtidigt som färdigvarulagren låg

kvar på oförändrad nivå. Det finns nu indikationer på att de kraftiga neddragningarna av industrins lager av färdigvaror och varor i arbete

under 1980-talet medfört leveransproblem och därmed hämmat produktio- Prop. 1987/88: 100 nen under det senaste året. Bil. 1.1

Tabell 8:7 Lagervolymförändringar Milj. kr.. 1980 års priser

1985 1986 1987 1988 1989

Alt. I Alt. I

Jord- och skogsbruk-— 291 — [26 0 0
Industri exkl. varv1541-1295 — 300 400
Varv45 — 610 —-1100 200
El-, gas- och vattenverk—- 5I8 641 -—-1000 — 400
Partihandel-1308 —-1211 —2400 —1400
Detaljhandel394 — 243 300 200
Totalt—-137 —2844 —4500 =—1000 0
därav råolja och bränslen- 1481 1225 —-4300 —1 500 -

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

I diagram 8:3 framgår den kraftiga nedgång av industrins lagerkvot

(kvoten mellan lagerstockens värde och produktionsvärdet), som ägt rum

under de senaste 10 åren . Uppgången mellan 1975 och 1977, då lagerkvoten var uppe i 5896, påverkades av lagerstödet under denna period. Efter [981 har införandet av nya lagerhanteringsrutiner medfört att lagerkvoten

sjunkit varje år. Totalt sjönk lagerkvoten från drygt 5096 1981 till 37 Z

1987.

Under 1988 förväntas lagren av råolja och petroleumprodukter fortsätta att minska, dock ej i samma omfattning som under 1987. Detta framkom-

mer som neddragning av lagren inom partihandeln och el-, gas och vat-

Diagram 8: 3 Lagerkvoten inom industrin Procent av produktionsvärdet

60 + 60

55 3 55

503 - 50

454 45

40- Fr 40

I

35 ed I T | 35

1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet. 59

tenverk i tabell 8:7. Om man exkluderar oljelagren väntas lagren dras upp Prop. 1987/88: 100 med ca 500 milj. kr. (i 1980 års priser) under 1988. Denna lageruppbyggnad = Bil. 1.1

förväntas komma främst inom industrin. Någon större skillnad mellan alternativ I och 2 förväntas inte 1988. Under 1989 har lagren i alternativ I antagits förbli oförändrade, vilket innebär en viss nedgång i lagerkvoten. I alternativ 2 väntas den betydligt lägre efterfrågeökningen medföra en viss

ofrivillig lageruppbyggnad 1989.

9Den offentliga verksamheten BP 198788: 100

u. I.

9.1Den offentliga sektorn och samhällsekonomin

Under första delen av 1970-talet hade den offentliga sektorn ett finansiellt sparandeöverskott, motsvarande i genomsnitt ca 492 av BNP. De från 1977 snabbt växande budgetunderskotten medförde emellertid, att den

offentliga sektorns finansiella sparande blev negativt 1978, och därefter försämrades varje år fram t. o. m. 1982. Då uppgick det finansiella sparan-

deunderskottet till närmare 40 miljarder kr. eller —6,3 20 av BNP. Därefter

har en kraftig förbättring skett, framför allt de senaste två åren. År 1987 beräknas den offentliga sektorn ha haft ett finansiellt sparandeöverskott på

38 miljarder kr., motsvarande 3,82 av BNP, se tabell 9:1. Även om engångsskatten på livförsäkringsbolagens förmögenheter frånräknas, innebär det ett kraftigt finansiellt sparandeöverskott på ca 20 miljarder kr. Den snabba förbättringen av den offentliga sektorns finansiella sparande mellan 1985 och 1987 kan hänföras till en relativt snabb ökning av inkomsterna

både 1986 och 1987, samtidigt som utgiftsutvecklingen har varit förhållandevis dämpad.

Tabell 9: I Den offentliga sektorns inkomster och utgifter Löpande priser

Miljarder kr. Förändring, &

1986 1987 1988 1989 1986 1987 1988 1989 Alternativ I

Inkomster592,8 661,7 691,5 721,7 9,5 11.6 4,5 4,4
Skatter369,1 — 418,9 447,9 467,8 13.3 13,5 6,9 4,4
Socialförsäkringsavgifter124,5 135,6 150,1 157,9 5,9 89 10,7 5,2
Övriga inkomster99,2 107,2 "93,5 96.0 1,2 81 —12.8 2,7
Utgifter599,5 624,2 665,1 700,9 6,5 4.1 6,6 5,4

Transfereringar till hushåll 182,3 200,7 220,4 233,5 10,6 10,1 9,8 5,9 Ränteutgifter 70,2 65.0 62.9 64.6 -3,4 -7,4 — 3,2 2,7 Övriga transfereringar 62,6 58,7 67,4 70.1 6,8 6,2 14,8 4,0 Konsumtion 258,1 271,8 286,3 301.4 T1 53 5,3 5,3 Investeringar! 26,3 28,0 28,1 31.3 =-1,9 6,5 0.4 11,4 Finansiellt sparande 6,7 37,5 26,4 20,8 Procent av BNP

Skatter och avgifter52,9 55,6 56,3 55,9
Utgifter64,2 62.6 62.6 62.7
Finansiellt sparande—-0.7 3.8 2,5 1,9
Alternativ 2| |
Inkomster592.8 661,7 702,3 745,5 9,5. 11.6 6.1 6,2
Utgifter599,5 624,2 674,2 722,7 6.5 4,1 8.0 72
Finansiellt sparande—6,7 37,5 28.1 22,8

!] investeringar ingår investeringar i personalbostäder, lagerinvesteringar samt nettot av köp och försäljning av fastigheter och mark. : Anm.: I tabellen har transfereringar (utom räntebetalningar) mellan de tre offentliga delsektorerna elimine-

rats. Däremot har inte interna skattebetalningar eliminerats.

Källa: Finansdepartementet.

Den snabba ökningen av inkomsterna kommer också till uttryck i skat- Prop. 1987/88: 100 tekvotens utveckling, se tabell 9:2. Skattekvoten var 51,59 1985 och Bil. 1.1 beräknas ha uppgått till 55,6 20 1987. Det bör påpekas att engångsskatten på livförsäkringsbolagens förmögenheter inte ingår i skattekvoten, eftersom den i enlighet med nationalräkenskapernas principer klassificeras som en s.k. övrig inkomst. Av skattekvotens ökning mellan 1985 och 1987 på 4,1 procentenheter kan ungefär en halv procentenhet hänföras till stats-

makternas beslut om höjningar av skatter, t.ex. höjda skattesatser på

sprit, vin, tobak och bensin samt höjt avgiftsuttag för arbetsgivaravgifter-

na. I övrigt kan skattekvotens ökning hänföras till en snabbare ökning av skatteunderlagen (lönesumma, privat varukonsumtion etc.) än BNP och osedvanligt stora fyllnadsinbetalningar av skatt 1987.

Tabell 9:2 Skattekvoten Procentuell andel av BNP

Alt. I Alt. 2

1985 1986 1987 1988 1989 1988 1989 Direkta skatter 21.3 22.1 24.2 25,0 24,8 25,1 25,4

Hushåll 19,6 20,2 21.4 21,7 21,9 22.1 22.8

Företag 1,7 1,9 2.8 3,3 2,9 3.0 2,6 Indirekta skatter exkl. arbetsgivar-

avgifter14,2 15,0 15.3 15,3 15,2 15.3 15,1
Mervärdesskatt6,97,67,8711,17,87,8
Övrigt7,37,47,57,67,57.57.3
Arbetsgivaravgifter16,0 15,8 16.1 16,0 15,9 16,1 16,3
Skatter och avgifter51,5 52,9 55,6 56,3 55,9 56,5 56,8

Anm.: Engångsskatten på livförsäkringsbolagens förmögenheter ingår inte i skattekvoten. Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

Av den totala skattekvotens ökning mellan 1985 och 1987 kan nästan hälften hänföras till hushållens direkta skatter, se tabell 9:2. En snabbare ökning av skatteunderlaget (approximerat med lönesumman) än BNP svarade därvid för 0,5 procentenheter av skattekvotens ökning. S.k. fiscal drag, dvs. effekten av att skatteinkomsterna ökar när skatteskalorna inte automatiskt räknas upp i samma utsträckning som löner m. m. ökar, beräknas svara för 1,1 procentenhet av skattekvotens ökning. Dessutom har fyllnadsbetalningarna ökat som andel av skatteunderlagen, vilket motsva-

rar 0,1 procentenhet av skattekvotsökningen. Det som kan betecknas som en höjning av de direkta skatterna för hushållen, höjningen av den kommu-

nala utdebiteringen med 6 öre mellan 1985 och 1987, beräknas svara för bara 0,03 procentenheter av skattekvotens ökning.

Företagens direkta skatter ökade som andel av BNP med 1,1 procentenheter utan att skattereglerna ändrats i väsentlig utsträckning. Företagens fyllnadsinbetalningar av skatt mer än fördubblades mellan 1985 och 1987. Fyllnadsinbetalningarna var 1985 6,5 miljarder kr. och 1987 14,6 miljarder kr. De ökade fyllnadsinbetalningarna svarar för 0,7 procentenheter av

skattekvotens ökning mellan 1985 och 1987. En anledning till att företagens 62

skatteinbetalningar ökat så kraftigt de senaste åren är att vinstnivån stigit. Prop. 1987/88: 100 Att fyllnadsinbetalningarna blev så stora 1987 torde bero på att företagen = Bil. 1.1 gjorde stora avsättningar inkomståret 1985 för att reducera vinstdelningsskatten, men inte gjorde motsvarande avsättningar inkomståret 1986.

Mervärdesskatten ökade kraftigt 1986, men 1987 beräknas andelen av BNP vara i stort sett oförändrad. Inga förändringar av skattesatsen har skett mellan 1985 och 1987. Den ökade skattekvoten förklaras av att

skatteunderlaget för mervärdeskatten — i huvudsak den privata varukon-

sumtionen exkl. bränslen — har ökat snabbare än BNP.

Övriga indirekta skatter har som andel av BNP ökat med 0,2 procenten-

heter mellan 1985 och 1987. Olika höjningar av skattesatser på t. ex. sprit,

vin och tobak, bensin och andra oljeprodukter förklarar denna höjning av skattekvoten. Arbetsgivaravgifterna har som andel av BNP legat i stort sett stilla

mellan 1985 och 1987. Avgiftsuttaget har dock höjts från 36,5 26 1985 till

37,17 1987, vilket svarar för en ökning av skattekvoten med 0,3 procent-

enheter.

Den offentliga sektorns finansiella sparande väntas minska 1988 och

1989 jämfört med 1987. Såväl statens som kommunernas finansiella sparande beräknas minska, medan socialförsäkringssektorns finansiella sparande förväntas vara i stort sett oförändrat. Skattekvoten beräknas i alter-

nativ 1 vara i stort sett oförändrad mellan 1987 och 1989. De offentliga

utgifternas andel av BNP väntas ligga kvar på ungefär 1987 års nivå 1988

och 1989.

I alternativ 2 blir skattekvoten och det finansiella sparandet något högre 1988 och 1989. Detta sammanhänger med att löntagarnas inkomstskatter och inkomsterna från arbetsgivaravgifter, vilka direkt bestäms av lönesummans utveckling, blir högre i det högre lönealternativet. Detta är dock endast en tillfällig förbättring. På sikt kan den högre löneökningstakten i stället beräknas medföra en urholkning av förutsättningarna för tillväxt. En lägre tillväxt leder till lägre skatteunderlag och lägre inkomster från skatter och arbetsgivaravgifter.

Tabell 9: 3 Finanspolitiska effekter Procent av bruttonationalprodukten i fasta priser

Alt. I Alt. 2

1986 1987 1988 1989 1988 1989

Staten-1.2 —2,5 0.2 0,6 -0,3 0,0
Socialförsäkringssektorn0.1 0,0 0,2 0.0 0.1 0.0
Kommunerna0,1 -0,0 0,3 0.1 0.7 0.5
Totala offentliga sektorn—1,0 —2,5 0,7 0,7 0,5 0,5.

Anm..: Förändring av delposter i de offentliga inkomsterna och utgifterna har olika multiplikativ effekt på samhällsekonomin. Med antaganden om bl.a. de marginella konsumtions- och importbenägenheterna erhålls värden på ett antal multiplikatorer nationalprodukten erhålls. Källa: Finansdepartementet.

Den offentliga sektorn påverkar på kort sikt den övriga ekonomin främst Prop. 1987/88: 100

genom de reala inkomst- och utgiftsförändringarna. De beräkningar av Bil. 1:1 finanspolitikens effekter, som redovisas i tabell 9:3, tar sin utgångspunkt i reala förändringar av den offentliga sektorns inkomster och utgifter. Både beslutade och automatiska förändringar av inkomster och utgifter inklude-

ras i beräkningarna. Däremot inkluderas inte effekter via prisbildning och

kreditmarknad. : |

Enligt beräkningarna har finanspolitikens inriktning varit kontraktiv 1986 och 1987. Det är staten som har svarat för den-kontraktiva effekten. Socialförsäkringssektorn och kommunerna har i stort sett haft en neutral effekt under perioden. För 1988 och 1989 beräknas den offentliga sektorn ha cen svagt stimulerande effekt på samhällsekonomin i alternativ 1. Det sammanhänger med att utgifterna beräknas öka snabbare än inkomsterna och att det finansiella sparandet i den offentliga sektorn beräknas försva-

gas. I alternativ 2 blir den stimulerande effekten mindre uttalad. Statens inverkan blir i detta alternativ återhållande 1988.

På samma sätt som skattekvotens ökning mellan 1985 och 1987 till största delen var en effekt av den snabba ökningen av skatteunderlagen är

de redovisade finanspolitiska effekterna 1986 och 1987 till största delen en

följd av automatiska inkomstökningar.

9.2Staten

Under de tre senaste åren har en kraftig förbättring av statens budgetsaldo

ägt rum. Underskottet har minskat med närmare 70 miljarder kr. mellan

1984 och 1987. År 1984 uppgick budgetunderskottet till ca 75 miljarder kr., motsvarande nästan 1026 av BNP. För 1987 beräknas budgetunderskottet uppgå till ca 9 miljarder kr. eller 0,9 22 av BNP, se tabell 9:4. Som jämförelse kan noteras att under första delen av 1970-talet låg budgetunderskottet

på mellan 6 och 11 miljarder kr., vilket motsvarade 2—4 92 av BNP.

Orsakerna bakom den kraftiga förbättringen av budgetunderskottet de senaste åren är dels en kraftig ökning av inkomsterna, dels en återhållen utgiftsutveckling. De senaste tre åren har statens inkomster, exkl.

engångsskatten på livförsäkringsbolagens förmögenheter, ökat dubbelt så

mycket som utgifterna. Den snabba inkomstutvecklingen kan i huvudsak hänföras till det förbättrade ekonomiska läget.

De förbättrade statsfinanserna kommer också till uttryck i utvecklingen av statens finansiella sparande. Statens finansiella sparande har på tre-år

vänts från ett underskott på drygt 40 miljarder kr., motsvarande närmare

622 av BNP, till ett beräknat överskott 1987 på 18 miljarder kr. eller 1,8 26

av BNP. Exklusive engångsskatten på livförsäkringsbolagens förmögenhe-

ter beräknas statens finansiella sparande visa bara ett litet överskott 1987.

År 1988 och 1989 beräknas i alternativ I statens finansiella sparande försämras med sammanlagt 19 miljarder kr., till följd av att inkomsterna beräknas öka långsammare än utgifterna.

Skatterna svarar för drygt 7096 av statens inkomster. Både 1986 och 1987 ökade statens skatteinkomster relativt kraftigt, med 13-147. Orsa-

kerna bakom denna utveckling diskuterades i föregående avsnitt i anslut- Prop. 1987/88: 100 ning till behandlingen av skattekvotens utveckling. För 1988 och 1989: Bil. 1.1

förutses en väsentligt långsammare ökningstakt för skatteinkomsterna. Detta gäller både de direkta skatterna, som svarar för 306 av den totala statliga skatten och de indirekta skatterna, som svarar för resterande 70 76 av statsskatten.

Tabell 9:4 Statens inkomster och utgifter Löpande priser. Exkl. statliga affärsverk och aktiebolag

Miljarder kr. . Förändring, Zz

1986 1987 1988 1989 1987 1988 1989

Alternativ I:
Inkomster311,1 362,6 369,2 379,9 16,61,8 2,9
Skatter228,3 261,3 278,9 288.2 14,56,7 3,3
Socialförsäkringsavgifter46,8 50,9 55,4 58,0 888.8 4,7
Övriga inkomster36.0 50,4 > 34,9 33,7 : 40,0 -30,9 —3,4
Utgifter336,5 344,4 360,6 380,8 2,34,7 5,6
Transfereringar till hushåll81,3 88,6 96.0 100,8 9,08,4 5,0
Ränteutgifter63,0 58,6 56,4 58,0 —-7,0 - 3,8 2,8
Övriga transfereringar119,3 118,9 127.6 136.4 -0,373 >» 6,9
Konsumtion67,2 70,8 74.6 78,15,45,4 4,7
Investeringar m. m.!5,7 7,56.0 7,5 31,6 —-20.0 25.0
Finansiellt sparande—25,4 18.28,6—0,9
Utlåning m.m.0,9 19,72,83,4
Korrigeringspost12,9 7,9 12,012,0
Budgetsaldo—39,2 —9,4 —6,2 —16,.3
Budgetsaldo i Z av BNP- 42 -0,9 —0,6 = I.S

Alternativ 2

Inkomster311.1 362,6 377,4 399,4 16,64,1 5,8
Utgifter336,5 344.4 362,3 386,72,3 52 6.7
Finansiellt sparande—25,4 18.2 15,112,7

! I investeringar ingår investeringar:i personalbostäder, lagerinvesteringar samt nettot av köp och försäljning av fastigheter och mark. Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

Beträffande de direkta skatterna är det flera faktorer som ligger bakom dämpningen av ökningstakten. Hushållens skattebetalningar ökar långsammare till följd dels av att lönesumman beräknas öka mindre (ca 596

både 1988 och 1989 jämfört med närmare 992 1987), dels de ändringar i

inkomstskattesystemet, som genomförs 1988. Dessa ändringar innebär att grundavdraget höjs till 10000 kr. och den s.k. brytpunkten höjs från 135 000 kr. till 150000 kr. Vidare minskas antalet skikt i skatteskalan till

fyra och kvittningsrätten mellan villaunderskott och inkomst av kapital

slopas. Sammantaget beräknas förändringarna av skattesystemet innebära en skattebortfall på närmare 4,5 miljarder kr., jämfört med om 1987 års skatteregler hade gällt. För 1989 har schablonmässigt antagits att den statliga inkomstskatten sänks med 4 miljarder kr. Även företagens direkta skatter, som ökade mycket kraftigt 1987, beräknas 1988 öka i väsentligt långsammare takt. År 1989 beräknas företagsskatterna minska något, . främst bervende på att inbetalningarna av fyllnadsskatt antas minska. . 65

S Riksdagen 19871/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga I.1

De indirekta skatterna ökade mycket kraftigt 1986, med 1426. Det var Prop. 1987/88: 100 framför allt mervärdeskatten, som svarar för tre fjärdedelar av de statliga — Bil. 1.1

indirekta skatterna, som ökade kraftigt, med 1990. För 1987 beräknas de indirekta skatterna ha ökat något långsammare. med 996. En ytterligare dämpning av ökningstakten förutses för 1988 och 1989. Bensinskatten

förutsätts höjas med 25 öre per liter den 1 april 1988. Den aviserade utvidgningen av skatten på värdepapper har också beaktats i beräkningar-

na. För 1988 har beslutats om en sänkning av den allmänna arbetsgivaravgiften från 296 till 0,34 96. Genom denna sänkning neutraliseras övriga beslutade höjningar av arbetsgivaravgifterna, så att det totala avgiftsuttaget blir oförändrat mellan 1987 och 1988.

Statens övriga inkomster, som svarar för ca 1076 av statens inkomster. ökade mycket kraftigt 1987. Detta beror på att engångsskatten på livför-

säkringsbolagens förmögenheter, som 1987 beräknas ge 16,1 miljarder kr.,

i tabellen förs som en övrig inkomst. År 1988 minskar. inkomstposten i motsvarande grad. En ytterligare nedgång beräknas 1989, bl. a. till följd av

de ändrade återbetalningsrutinerna för det kommunala bostadstillägget. vilket medför att 1987 och 1988 omfattas av vardera ett och ett halvt års

återbetalningar från kommunerna.

Transfereringar till hushåll utgör en fjärdedel av statens utgifter. Är 1987 ökade transfereringarna relativt kraftigt, med närmare 494 realt sett, till följd av en rad förbättringar. Även 1988 och 1989 beräknas transfereringarna fortsätta att öka med ca 49 resp. 27 i reala termer. Pensionerna höjs den I januari 1988 till följd av höjningen av basbeloppet från 24 500 kr. till

25800 kr. Enligt prognosen för konsumentprisindex beräknas basbeloppet

1989 bli 26700 kr.. vilket medför en ytterligare höjning av pensionerna

1989.

Statens ränteutgifter, som utgör drygt 15 76 av statsutgifterna, har mins-

kat både 1986 och 1987, efter att under flera decennier ha ökat år från år. Den totala statsskulden uppgick den 30 november 1987 till 614 miljarder kr., varav utlandsskulden utgjorde cirka en femtedel. För 1988 förutses en

fortsatt minskning av ränteutgifterna till följd av en omläggning i redovisningen av räntor på statsskuldväxlar.

Statens övriga tränsfereringar utgör en tredjedel av statsutgifterna.

Transfereringar till de två andra offentliga delsektorerna, socialförsäk-

ringssektorn och kommunerna, svarar för huvuddelen av de övriga transfereringarna. I övrigt består denna utgiftspost av bl. a. räntebidrag, livsme-

delssubventioner och gåvodelen av u-landsbiståndet. Räntebidragen vän-

tas öka 1988 och 1989 beroende på en volymmässig ökning av bostadslånen, till följd av det förväntade ökade bostadsbyggandet. Livsmedel-

subventionerna minskas med 250 milj. kr. från den 1 juli 1988. Hela

utgiftsposten Övriga transfereringar, som 1987 var i stort sett oförändrad,

beräknas 1988 och 1989 öka med ca 7 4 per år.

Den statliga konsumtionen, som svarar för cirka en femtedel av statsutgifterna, består till drygt hälften av lönekostnader. Antalet statligt sysselsatta väntas fortsätta att minska 1988 och 1989, som en följd av de rationaliserings- och besparingskrav som ställs på statliga myndigheter. Eftersom

andra delar av konsumtionen, framför allt försvarets inköp, beräknas öka 66

relativt kraftigt i volym 1988, antas den totala statliga konsumtionen öka Prop. 1987/88: 100

något 1988. För 1989 beräknas den totala statliga konsumtionen vara i stort — Bil. 1.1 sett oförändrad.

För att erhålla det statliga budgetsaldot utifrån statens finansiella spa-

rande frånräknas dels utlåning, m. m., dels en s.k. korrigeringspost. År

1987 är avdragsposten utlåning, m. m. särskilt stor, eftersom engångsskatten på livförsäkringsbolagens förmögenheter ingår i denna post. Den s.k.

korrigeringsposten motsvarar skillnaden mellan riksrevisionsverkets och

nationalräkenskapernas definitioner och statistiska redovisning av statens

inkomster och utgifter.

I alternativ 2 med 77 timlöneökning minskar statens finansiella sparande i långsammare takt 1988 och 1989. Inkomsterna ökar snabbare i det högre lönealternativet, medan skillnaden i utgiftsutveckling är väsentligt mindre. Att inkomstutvecklingen blir snabbare i det andra alternativet sammanhänger främst med att löntagarnas inkomstskatter och inkomster-

na från arbetsgivaravgifter, vilka direkt bestäms av lönesummans utveck-

ling, blir högre i alternativet med den högre löneökningen. På sikt beräknas dock, som nämndes i föregående avsnitt, förhållandet bli det omvända. Den högre löneökningstakten försämrar på sikt tillväxtmöjligheterna och ger därmed lägre skatteunderlag framöver. Därtill kommer att kommunernas del av de högre skatteinkomsterna till en början redovisas bland statens inkomster och först efter två år utbetalas till kommunerna.

9.3Socialförsäkringssektorn

Socialförsäkringssektorn omfattar allmän sjukförsäkring (inkl. föräldraför-

säkring), allmän tilläggspensionering (ATP) och erkända arbetslöshetskas-

sor. Det finansiella sparandet i socialförsäkringssektorn motsvarar i stort

sjukförsäkringen och arbetslöshetskassorna är, i enlighet med de regler som gäller för dessa system, obetydliga.

Alltsedan ATP-systemet infördes, har socialförsäkringssektorn haft ökande sparandeöverskott. Detta har sin grund dels i att statsmakterna under ATP-systemets första år ville bygga upp fonder, som skulle kunna möta de framtida ökande utbetalningarna från systemet, dels i att man ville

motverka den förmodade nedgången i hushållens sparande till följd av

ATP-systemets införande. Socialförsäkringssektorns finansiella sparande

låg i början av 1960-talet på ca 2 miljarder kr. Enligt nationalräkenskapernas beräkningar för 1986 låg det på 24 miljarder kr., se tabell 9:5.

AP-fondens tillgångar uppgick till ca 294 miljarder kr. den 31 december

1986. Den s.k. fjärde AP-fondens tillgångar uppgick därav till ca 6 miljar-

der kr. uttryckt i bokförda värden och till ca 12 miljarder kr. i marknadsvärden. Löntagarfondernas tillgångar var ca 6 miljarder kr. i bokförda värden och ca 8 miljarder kr. i marknadsvärden. För 1987 beräknas social-

föräkringssektorns finansiella sparande och AP-fondens tillväxt till nästan

26 miljarder kr., vilket motsvarar en real tillväxt på drygt 436. Åren 1988

och 1989 väntas tillväxten i alternativ I med 492 timlöneökning bli av

samma storleksordning. I finansdepartementets oktoberrapport beräkna- 67

des det finansiella sparandet 1988 och 1989 bli något lägre. Skillnaden Prop. 1987/88: 100

förklaras främst av den beslutade höjningen av ATP-avgiften och de för- — Bil. 1.1

ändrade reglerna för överföring av egenavgifter, se nedan.

Tabell 9: 5 Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter Löpande priser

Miljarder kr. . : Förändring, 76 '

1986 1987 1988 1989 1987 1988 1989

Alternativ I|
Inkomster129,9 142,4 153,5 164,7 9,67.8 7,3
Avgifter77,8 84,7 94,6 99,9 8,911,7 5,6
Bidrag från staten18,5 21,0 20,2 24,4 13,5 -3,8 20,8
Ränteinkomster m. m.30,9 32,4 33,8 35,2 4,94,3 4,1
Skatter2,7 4,34,95,2 59,314.0 6,1
Utgifter106,2 116,6 128,4 138,2 9,810,1 7,6
Transfereringar till hushåll 83,0 93,0 104,3 111,6 12,012,2 7.0
Övriga transfereringar19,8 20,0 20,4 22,7 1,02.0 11,3
Konsumtion m. m.343,6 3,73,9 5,92,8 5,4
Finansiellt sparande23,7 25,8 25,1 . 26,5
Alternativ 2.|
Inkomster129,9 . 142,4 156,3 171,4 9.69,8 9.7
Utgifter106,2 116,6 130,0 143,5 9.811.5 10.4
Finansiellt sparande23,7 25,8 26,3 27,9

Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet, riksförsäkringsverket och statistiska centralbyrån.

Socialförsäkringssektorns inkomster beräknas ha ökat med ca 10976 1987. De kommande åren beräknas inkomsterna öka något långsammare,

ca 854 1988 och ca 796 1989. Socialförsäkringsavgifterna svarar för cirka tre femtedelar av socialförsäkringssektorns inkomster. Huvuddelen av socialförsäkringsavgifterna är kollektiva arbetsgivaravgifter, vilka direkt bestäms av lönesummans utveckling och avgiftsuttaget. För 1988 har be- .slutats att sjukförsäkringsavgiften höjs med 0,80 för att finansiera den

reform som trädde i kraft den I december 1987. Sjukpenningsystemet gjordes då om från dagsjukpenning till timsjukpenning och den s. k. insjuk-

nandedagen ersätts av sjukförsäkringen för arbetare i privat tjänst. ATPavgiften har beslutats höjas med 0,42 1988 och ligga oförändrad 1989. Inkomsterna från socialförsäkringsavgifterna beräknas därmed öka kraf-

tigt 1988.

Ränteinkomsterna, som svarar för närmare en fjärdedel av de totala inkomsterna, beräknas öka i ungefär samma takt 1988 och 1989 som 1987,

drygt 4 Ze. Räntenivån har därvid förutsatts ligga kvar på nivån från decem- -

ber 1987 de båda kommande åren. Möjligheterna att få högre avkastning på

AP-fondens tillgångar framöver antas förbättras. Placeringsplikten för

prioriterade lån slopades den 1 december 1986, vilket på sikt har beräknats leda till en inkomstförstärkning på ca 1 miljard kr. per år. Vidare har

regeringen nyligen föreslagit en utvidgning av AP-fondens placeringsmöj-

ligheter.

Bidragen från staten, som svarar för ca 15 96 av inkomsterna, är delvis en statistiskt konstruerad post. I statsbidragen ingår inkomster från arbetsmarknadsavgiften, som till 65 22 finansierar arbetslöshetskassornas utgif- | | 68

ter. (Arbetsmarknadsavgiften klassificeras till hälften som en indirekt skatt Prop. 1987/88: 100 till staten och till hälften som en socialförsäkringsavgift till staten.) I Bil. 1.1

statsbidragen för 1989 ingår en engångförstärkning av inkomsterna till följd av en tidigareläggning av överföringen av egenavgifter för ATP från staten

till socialförsäkringssektorn.

Skatterna svarar för ca 3 26 av inkomsterna. Vinstdelningsskatten ökade

mycket kraftigt 1986 och 1987. Orsakerna bakom dessa kraftiga ökningar

anses vara att företagens möjligheter till bokslutsdispositioner, fondavsättningar etc. nu börjar bli uttömda. För 1988 och 1989 beräknas vinstdelningsskatten fortsätta att öka, men i väsentligt långsammare takt.

Socialförsäkringssektorns utgifter består huvudsakligen av transfereringar till hushållen. .Dessa beräknas fortsätta att öka 1988 i ungefär samma takt som 1987, men i något långsammare takt 1989. ATP-utbetalningarna

fortsätter att öka i ungefär samma takt 1988 och 1989 som 1987. Antalet pensionärer med full ATP ökar fortfarande. Basbeloppet höjdes den 1 juli

1987 från 24100 kr. till 24500 kr. och höjs ytterligare 1988 till 25 800 kr., vilket innebär en ökning mellan årsgenomsnitten 1987 och 1988 med 6,2 2.

År 1989 beräknas basbeloppet öka med 3,5 4. De tidigare nämnda förbätt-

ringarna inom sjukförsäkringssystemet den 1 december 1987 medför, att

utbetalningarna från sjukförsäkringen ökar kraftigt 1988. I alternativ 2 med 72 timlöneökning blir det finansiella sparandet högre

1988 och 1989. Detta sammanhänger med att inkomsterna från arbetsgivar-

avgifter, vilka direkt bestäms av lönesummans utveckling, blir högre i alternativet med den högre löneökningen. På längre sikt kommer dock det

finansiella sparandet att bli lägre än i alternativet med lägre löneökningar.

Orsaken är att den högre löneökningstakten medför en högre inflationstakt och urholkar förutsättningarna för tillväxt, vilket leder till lägre BNP-tillväxt och på sikt lägre avgiftsunderlag. |

9.4Kommunerna

Kommunsektorn har under de första åren på 1980-talet haft finansiella

sparandeöverskott, med undantag för ett mycket litet sparandeunderskott

1981. År 1985 ökade kommunernas utgifter kraftigare än deras inkomster, vilket medförde ett finansiellt sparandeunderskott på ca 4 miljarder kr. Underskottet beräknas ha ökat till ca 5 miljarder kr. 1986 och drygt 6 miljarder kr. 1987.

Utgångspunkt för beräkningarna för 1988 och 1989. är de beräkningar som.den kommunalekonomiska arbetsgruppen (KEA) gjort under novem-

ber och december. Det finansiella sparandet beräknas i alternativ I med

4972 timlöneökning försämras med ca 1 miljard kr. År 1989 beräknas det finansiella sparandet åter förbättras och bli ca —5 miljarder kr., motsvarande drygt I 1/2 76 av utgifterna. I mitten av 1970-talet uppgick underskotten till 3-4 92 av utgifterna. Likviditeten inom kommunsektorn & är fortfarande god. Rörelsekapitalets

andel av de externa utgifterna var i genomsnitt för primärkommunerna - 10,2 90 och för landstingen 11,3 92 1986. Skillnaderna mellan enskilda primärkommuner och landsting är stora. . : 69

För att motverka överlikviditet i den svenska ekonomin beslutade riks- Prop. 1987/88: 100 dagen 1984 och 1985 om likviditetsindragningar från primärkommuner och = Bil. 1.1

landsting. Av den totalt inbetalade summan på 6,8 miljarder kr. har 3,5

miljarder kr. nu betalats tillbaka. De resterande medlen, 3,3 miljarder kr.,

kommer att betalas tillbaka i mars 1988.

Tabell 9:6 Kommunernas inkomster och utgifter Löpande priser. Exkl. kommunala aktiebolag och stiftelser

Miljarder kr. Förändring,

1986 1987 1988 1989 1987 1988 1989

Alternativ I.
Inkomster243,7 255,4 268,9 285,1 a5,36,0
Skatter138,1 153,3 164,1 174,5 11.0 7,06.3

Bidrag från staten och

socialförsäkringssektorn66,1 67,969.6 74.1 2,7 2,56,5
Övriga inkomster39,5 34,235,2 36,5 —-13.4 2,93,7
Utgifter248,7 261,9 276,1 289,9 5,3 5,45,0
Transfereringar till hushåll 18,0 19.120,1 21.1 6.1 S25.0
Övriga transfereringar22,5 24,826.0 25,5 10,2 4,8—-1,9
Konsumtion187.6 197,4 207,9 219,5 5,2 5,35,6
Investeringar m. m.!20,6 20,622.1 23,8 0,0 7,3/
Finansiellt sparande—5,0 —6,5 = 7,2 — 4,8

Alternativ 2

Inkomster243,7 255,4 269,2 285,2 48 5,45,9
Utgifter| 248,7 261,9 282,5 303,1 5,3 7,97,3
Finansiellt sparande-5,0 —6,5 —-13,3 -17,9

! [ investeringar m. m. ingår investeringar i personalbostäder, lagerinvesteringar samt nettot av köp och försäljning av fastigheter och mark. Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet. riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

Kommunernas inkomster beräknas 1988 och 1989 öka i ungefär samma

takt som 1986 och 1987, med 5-6 26. Skatteinkomsterna, som svarar för

cirka tre femtedelar av kommunernas totala inkomster, beräknas 1988 och 1989 öka med 7 Z resp. 626. Den genomsnittliga kommunala utdebiteringen beräknas 1988 höjas med 13 öre, vilket kan jämföras med en mindre sänkning 1986 och en höjning med 10 öre 1987. För 1989 har den genomsnittliga kommunala utdebiteringen förutsatts vara oförändrad.

Bidragen från staten och socialförsäkringssektorn svarar för drygt en

fjärdedel av: kommunernas inkomster. Den svaga ökningstakten 1987 och

1988 sammanhänger med att skatteutjämningsavgiften höjts med 10 öre

båda åren. Skatteutjämningsbidragen är i tabellen beräknade netto, dvs.

skatteutjämningsavgiften har räknats ifrån bidragen. I bidragen från social-

försäkringssektorn har inräknats de belopp för 1988 och 1989, som beslu-

tats i den s.k. Dagmaruppgörelsen från november 1987.

Kommunernas övriga inkomster svarar för ca 1596 av de totala inkomsterna. Utvecklingstakten 1987 hölls nere av en förändring i beräkningsme-

tod för avsättningar till framtida pensionsutbetalningar. År 1987 ändrade

primärkommunerna det procentuttag, som görs på utbetalda löner för att

täcka framtida pensionsutbetalningar, från 11,7 26 till 2,2 2. Landstingen

genomförde motsvarande förändring 1986. På utgiftssidan görs motsvaran- 70

de nedräkning av konsumtionsutgifterna. Storleken på det finansiella spa- Prop. 1987/88: 100 randet påverkas således inte av förändringen. För 1988 och 1989 beräknas = Bil. 1.1

de övriga inkomsterna öka med 3 4e resp. 496. Ränteinkomsterna fortsätter | att minska båda åren beroende på den förväntade fortsatta minskningen av

de likvida medlen.

Kommunernas utgifter beräknas 1988 och 1989 öka i ungefär samma takt som 1987. Huvuddelen, cirka tre fjärdedelar, av utgifterna utgörs av konsumtionsutgifter. Konsumtionsutgifterna beräknas öka i ungefär samma takt 1988 och 1989 som 1987, med drygt 5 2.

Antalet kommunalt sysselsatta, som tidigare ökat varje år, beräknas ha minskat 1986. Detta sammanhänger till en del med en minskad omfattning av beredskapsarbeten och ungdomslag. Sysselsättningen, mätt i arbetade timmar, ökade dock, eftersom medelarbetstiden fortsatte att öka. År 1987

beräknas sysselsättningen, mätt I arbetade timmar, ha ökat i ungefär samma takt som 1986. En något kraftigare ökning förutses 1988 och 1989.

Investeringarna beräknas ha minskat relativt kraftigt 1987, med nästan 1092 i volym. Det ökade bostadsbyggandet, som kräver kommunata följdinvesteringar, och ökade ombyggnads- och ersättningsinvesteringar beräknas medföra att de kommunala investeringarna ökar i volym 1988 och

1989. I alternativ 2 med 770 timlöneökning blir kommunernas finansiella sparande väsentligt sämre. Detta beror på att skillnaden i inkomstutveckling

mellan alternativen blir mycket liten eftersom kommunernas skattein-

komster baseras på skatteunderlagen två år tidigare. Skillnaden i utgiftsutveckling blir däremot relativt stor. Kommunernas utgifter består till ca

60 20 av arbetskraftskostnader. Även om konsumtionsvolymutvecklingen beräknas bli lägre i alternativet med högre löner, blir konsumtionsutgifterna i löpande priser högre.

Prop. 1987/88: 100

10Kapitalmarknaden :

Bil. 1.1

10.1Internationell ränteutveckling

Växande oro och osäkerhet om de finansiella obalansernas effekter på växelkurser, inflation och tillväxt har under 1987 satt sin prägel på den internationella ränteutvecklingen och den förda penningpolitiken.

Räntebilden under 1987 visade trendmässigt stigande långa räntor i Förenta staterna från årets början men sjunkande räntor i Japan och Förbundsrepubliken Tyskland. Centralbanksinterventioner i avsikt att stödja dollarn i enlighet med Louvre-överenskommelsen bidrog till en lätt penningpolitik och en relativt kraftig likviditetsökning i de båda senare länderna.

En stramare penningpolitik i syfte att stävja tendenser till växande inflationsförväntningar inleddes emellertid från sommaren och behölls under förhösten. Det ledde tillsammans med en ökad oro för stigande inflation till ett omslag till stigande räntor i'både Japan och Förbundsrepubliken Tyskland, se diagram 10:1. I Förenta staterna höjdes diskontot i september som bekräftelse på att Federal Reserve var redo att skärpa penningpoliti- . ken och därigenom aktivt bidra till att inflationstakten inte steg.

Diagram 10: 1 Ränteutvecklingen i olika länder 3-månadersräntor 17 16

154 Statsskuldväxlar 11

13-

12 11 10: 9 - 8-1 na -

YEN SA . N

Le 4

/ [då I

[SES porter ar Tf tr tet tr LU OA AA mr fr AR or ur (An fn fr 0 1 fn dr ar fd

JA J O JA JO J AA J O J A J O

198:1 1985 1986 1987

Källa: Riksbanken.

Ränteuppgången för statsobligationer i Japan från ca 3,5 26 i juni till som högst ca 63/4 46 i oktober måste betecknas som anmärkningsvärt kraftig mot bakgrund av trots allt låga inlationsprognoser samt en i övrigt stabil utveckling. Uppgången innebar att räntedifferensen gentemot Förenta staterna minskade från drygt 5 till 3 procentenheter fram till veckan före det

internationella börsfallet i oktober. Även snabbt stigande korta räntor i Prop. 1987/88: 100 Förbundsrepubliken Tyskland och Japan under september och oktober i Bil. 1 samband med en stramare penningpolitisk hållning bidrog till ett allt labilare finansiellt läge. Tilltron till Louvre-överenskommelsen blev kraftigt försvagad och oron hos de internationella portföljförvaltarna steg.

Efter det internationella börsraset i oktober 1987 sjönk räntorna överlag tillbaka, bl.a. som följd av att mer kapital sökte sig till räntebärande placeringar. I Förenta staterna genomförde Federal Reserve en kraftfull likvidisering av penningmarknaden, vilket omgående fick effekt på de korta räntorna. En lägre räntenivå etablerades under senhösten. Med en sänkning av olika administrativt satta räntor i december markerade Bundesbank och andra centralbanker i främst EG-området att den internationella ekonomisk-politiska samordningen ännu var vid liv och att en lägre ränta var önskvärd.

Yttre och inre obalanser i Förenta staternas ekonomi är alltjämt grundläggande faktorer som påverkar den internationella ränteutvecklingen. Den under senare år uppkomna amerikanska nettoskulden mot utlandet kommer oundvikligen att öka de närmaste åren. Det leder till stigande ränteutgifter som bromsar den nödvändiga reduktionen av bytesbalansunderskottet. För att finansiera underskottet krävs att internationella placerare, främst i länder med stora sparandeöverskott som Japan och Förbundsrepubliken Tyskland, är villiga att investera i dollartillgångar. Under 1987 kan det amerikanska underskottet sägas ha finansierats genom att centralbankerna i dessa länder stödköpte dollar. På sikt är emellertid en sådan finansiering inte möjlig. Den amerikanska kapitalimporten kan dess- : utom i större utsträckning behöva spridas på flera länder. Häri ligger ett latent tryck uppåt på den amerikanska räntenivån. Till bilden hör också att dollarns centrala roll i världsekonomin tillåter Förenta staterna att finansiera sina bytesbalansunderskott i egen valuta. Dollardeprecieringen har därvid kraftigt minskat värdet av utlandets dollartilgodohavanden och i motsvarande grad minskat den amerikanska utlandsskulden. Vid förväntningar om fortsatt dollarfall kräver placerarna kompensation i form av högre ränta.

Ett utmärkande drag i det senaste årets internationella räntebild har varit de stora fluktuationerna i särskilt den långa räntan. Av stor betydelse för : ett stabilare och lägre ränteläge under 1988 blir de tongivande ländernas förmåga att avpassa finans- och penningpolitiken så att obalanserna såväl inom som mellan dessa länder minskar. De realekonomiska utsikterna, som visar på något dämpad tillväxt och fortsatt måttlig inflation, indikerar i sig ett något lägre ränteläge jämfört med 1987.

10.2Ränteutveckling och valutaflöde

I Sverige har räntan på 5-åriga statsobligationer fluktuerat runt 11,5 76 under större delen av året efter att ha stigit kraftigt vid årsskiftet 1986/87, se diagram 10:2. Räntor lägre än 11220 noterades under mars och april men i maj steg den långa räntan åter. | 2 73

Diagram 10:2 Ränteutvecklingen Prop. 1987/88: 100

3-månaders statsskuldsväxlar samt statsobligationer förfallande om 5 år Bil. 1.1 18— - . oas Se rr — 1B

1 Statsskuldsväxlar | 16 16

Statsobligationer

B derra ar fon er tfrorfrifftrriröitdttttiötiöiörönnsittt 8

JA JO JA JO JA J O J A J Oo

198: 1985 1986 1987 :

Anm.: Effektiv årsränta. Källa: Riksbanken. :

Räntan på 3-månaders statsskuldväxlar steg mindre kraftigt än obligationsräntorna under slutet av 1986. I februari och mars visade obligations-

räntorna tendenser till att sjunka samtidigt som uppgifter tydde på en

fortsatt snabb ökning av den privata konsumtionen. Obligationsräntorna

bestämmer räntesättningen på bostadsinstitutens utlåning till hushållen.

vilken varit en viktig faktor bakom de senaste årens kreditexpansion. I syfte att dämpa utlåningsökningen. och därmed också tillväxten i den privata konsumtionen, ingrep Riksbanken mer aktivt på marknaden i mars varvid den korta räntan steg. Räntehöjningen i mars påverkade emellertid inte obligationsräntorna i avsedd omfattning, utan resulterade främst i ett kraftigt valutainflöde och i att valutaindex närmade sig den nedre gränsen i det fastställda intervallet, se diagram 10:3. De korta räntorna tilläts därför

åter falla, från nära 12 Z till under 10 26. Från midsommar till december var ränteutvecklingen i Sverige i stort sett lugn.

Räntemarginalen mellan 3-månaders statsskuldväxlar och motsvarande

eurodollarränta var som högst nästan fem procentenheter i februari. Däref-

ter sjönk marginalen successivt till ca 2 procentenheter i maj. I oktober

medförde en tillfällig uppgång i eurodollarräntan emellertid att räntediffe-

rensen för en tid nästan utraderades.

I samband med den världsomfattande börsnedgången i oktober sänktes de långa räntorna i ett flertal länder med omkring en procentenhet. I Sverige begränsades emellertid räntefallet till omkring en halv procentenhet, trots att nedgången i börskurserna var minst lika stor här som i andra

länder. En förklaring till avvikelsen torde varit förnyad oro för framför allt 74

den svenska bytesbalansens framtida utveckling.

Diagram 10:3 Valutaflöde och kursindex Prop. 1987/88: 100

mer mer mr seten st 128 Bil. I.1

1 Räntedifferens

| | L

| Kursindex a Valutaflöde, MDR kr 129

1 - 130

c i Oo ;

Tj) "TT "Oj 132 il |

ee ; 2133

5 1 TÄTT TOTT PUT TTT TT TOTT FT TTT 134

JA JO JA JOJA JO JA JO

1984 1985 1986 1987

Källa: Riksbanken

På valutamarknaden har efter maj månad ett mindre valutautflöde registrerats, parallellt med att valutaindex närmade sig riktvärdet: 132. Sett för helåret 1987 registrerades emellertid ett valutainflöde på ca 10 miljarder kr.

Preliminära uppgifter visar att valutainflödet utgjordes av ett inflöde över

kapitalbalansen på ca 15 miljarder kr. medan bytesbalansen gav ett under-

skott på ca 5 miljarder kr.

Bland de faktorer som allmänt synes ha påverkat räntebildningen under

1987 kan nämnas att efterfrågan på obligationer under vissa perioder varit

svag. Industriföretagen, som gjorde stora nettoköp av obligationer 1986, var under 1987 avsevärt mindre benägna än tidigare att ta de ränterisker som ett obligationsinnehav innebär. Detta kan ses som en följd av de betydande kursförluster industriföretagen åsamkades i samband med ränteuppgången vid årsskiftet 1986/87. Vidare hade åtminstone vissa banker ännu inte avslutat den neddragning av obligationsinnehaven som påbörjades i och med avskaffandet av likviditetskvoterna och placeringsplikten.

Försäkringsbolagens placeringskapacitet reducerades på grund av den tillfälliga förmögenhetsskatten för livförsäkringsbolag. I motsatt riktning ver-

kade emellertid att staten för första gången sedan 1965 inte hade något

nettoupplåningsbehov. Helåret 1987 innebar i själva verket en nettoamortering av den inhemska statsskulden med preliminärt 11 miljarder kr.

10.3Aktiemarknaden

På de flesta större börser fortsatte aktiekurserna att stiga starkt under större delen av 1987. För New York-börsen var det femte uppgångsåret i .

följd med undantag för en mindre nedgång 1984. Under denna tid tredubb-

lades börsindex. I mitten av oktober drabbades emellertid New York-bör- Prop. 1987/88: 100 sen av ett kraftigt börsfall. På fyra börsdagar föll aktieindex med drygt Bil. 1.1 30Z. Nedgången i New York fortplantade sig omedelbart till aktiemarknaderna i andra länder. Den världsomfattande börsnedgången visar att internationaliseringen av kapitalmarknaderna har förstärkt både Sveriges och övriga länders omvärldsberoende.

Den kraftiga internationella börsnedgången förklaras bl. a. av att aktiekurserna i flera länder stigit till en nivå som ej kunde motiveras av förväntningar om företagens vinster och inflations- och ränteutvecklingen. It. ex.

New York steg aktiekurserna med omkring 1076 från mars till början av oktober trots att räntan på 10-åriga obligationer samtidigt steg med om-

kring tre procentenheter. En sådan utveckling är ohållbar i ett längre perspektiv. När aktörerna på de finansiella marknaderna insåg att obalanserna i Förenta staternas ekonomi varken reducerades eller att en korrigering av dem prioriterades starkt av administrationen steg oron för en fortsatt och långvarig ränteuppgång, vilket i sin tur skulle medföra lägre

aktiekurser. En internationell jämförelse visar att nedgången varit av ungefär samma

storleksordning på världens större aktiemarknader, se tabell 10:1 och

diagram 10:4. På de två största börserna, Tokyo och New York, har nedgången varit något mer begränsad. På Stockholms fondbörs föll aktie-

index med närmare 4096 under en fyraveckorsperiod innan en viss återhämtning skedde. Nedgången på Stockholmsbörsen har följt ett mönster som förekommit på andra större europeiska börser under samma period. Det är dock noterbart att trots den kraftiga nedgången låg aktiekurserna på. flera börser på ungefär samma nivå som vid inledningen av 1987.

Diagram 10:4 Utvecklingen på aktiemarknaderna i New York och Stockholm 1987 Ultimo resp. vecka, 1986-12-30 = 100 160 ee 0 es more rare a oc nen nns 160

New York

140 . fo 140

i Er

120 —- —- 120

Stockholm 100 - - 100

80 Orrar frieri ifrioriiröitpröitt 80

(0) 10 20 30 40 50 Amm.: T.o.m. vecka 51. Källa: Finansdepartementet. 76

Tabell 10: 1 Utvecklingen på några större börserProp. 1987/88: 100
Procentuell förändring|Bil. 1.1
BörsBörsindex den 18 december jämfört med 13/10 198731/12 1986
New York-214
Tokyo-1422
London-286
Frankfurt-31—36
Paris-—27-32
Stockholm—31- 7

Källa: Finansdepartementet

Den kraftiga nedgången på den svenska aktiemarknaden får sannolikt ett visst genomslag på finansinstitutens verksamhet. Börsfallet har medfört stora kreditförluster hos vissa aktörer på kreditmarknaden. Framförallt är det bankerna som registrerat förluster på sin optionshandel. Totalt har bankerna och fondkommissionärerna redovisat sammanlagda förluster på i storleksordningen en miljard kr. på options- och aktieterminshandeln.

Dessa händelser gör det sannolikt att den snabba tillväxt som skett, både vad beträffar utvecklandet av nya instrument och användningen av dessa, kommer att avta och ersättas av en konsolideringsfas.

Börsnedgången har vidare medfört att flera företag har skjutit planerade

nyemissioner på framtiden. De lägre aktiekurserna innebär att anskaffning-

en av riskkapital via aktiemarknaden ökat i pris. Framförallt högriskprojekt kan bli svårare att finansiera via börsen framöver. Därmed finns risken

att nyemissionsvolymen kan komma att avta under de närmaste åren.

10.4Utlåning och sparande

Kreditinstitutens totala nettoutlåning fortsatte att ligga på en hög nivå

1987. Bankerna övertog bostadsinstitutens roll från 1986 som de mest expansiva kreditinstituten. Detta kan delvis ha berott på att den långa bostadsräntan var mindre konkurrenskraftig under 1987 men också på att

omstruktureringen av hushållens lånestock efter utlåningsregleringens avskaffande till stor del kunde genomföras under 1986.

Då företagen i stor utsträckning tillgodosåg behoven av långfristig upplå-

ning i utlandet under 1987 var hushållen den dominerande låntagarsektorn i bankerna. Utlåningsökningen uppgick till omkring 20 26 på årsbasis under

de tre första kvartalen. Detta skedde trots att affärsbankernas mycket

stora utlåning för premieobligationsköp första halvåret 1986 inte hade

någon motsvarighet 1987. Även finansbolagens kreditexpansion var fort-

satt stark under fjolåret. Däremot var bostadsinstitutens utlåning avsevärt

lägre än året innan, se tabell 10:2. Tabellen är baserad på kvartalsstatistik. Utvecklingen under oktober, november visade på en obruten expansion för banker och finansbolag.

Av finansstatistiken framgår att av hushållens totala skuldökning under

första halvåret 1987 utnyttjades en större del än tidigare för konsumtion och reala investeringar och en mindre del till placering i finansiella tillgångar. En kraftigare försämring i hushållens finansiella sparande torde därför 71

Tabell 10:2 Utlåning till hushållProp. 1987/88: 100
Miljarder kr.Banker Bostads- Finans- SUMMAinstitutbolagBil. 1.1
1985-1,420.1:3,622,3
198620,247,212,279,5

12-mån. t.o.m. sept. 1986 18,7 40.2 6,8 65,7 sept. 1987 36,0 30.4 10,7 77,1 Källa: Riksbanken. Anm.: För finansbolagen är värdena uppskattade.

ha skett 1987 jämfört med den som uppkom 1986. Statens sjunkande upplåningsbehov innebar att hushållens nettoplaceringar i premie- och sparobligationer minskade. Även statens upplåning i allemanssparandet sjönk under året. Insättningarna i allemansspar minskade med ca 6 miljarder kr. jämfört med 1986. Det får ses som ett uttryck för ett fortsatt lågt sparande hos hushållen snarare än som en följd av att statens lånebehov reducerats. |

Förmögenhetsökningarna i form av stigande aktiekurser och fastighetsvärden under senare år bedöms ha haft en låne- och konsumtionsstimulerande effekt. Sannolikt sätter hushållen i viss utsträckning likhetstecken mellan värdeökning av sparkapitalet och ett ökat spårande. Inkluderas denna värdestegring i sparandet kan hävdas att sparbenägenheten inte varit så låg som den gängse sparstatistiken vittnar om. Som odiskutabelt framstår emellertid att kreditinstitutens offensiva marknadsföring av hushållskrediter i alla former har resulterat i en markant låneökning.

Kvoten mellan hushållens totala skulder och disponibla inkomster steg 1986. Detta torde kunna konstateras även med förbehåll för att lånestatistiken är mindre tillförlitlig p. g. a. utlåningsregleringens avveckling året innan. En fortsatt försämring kan konstateras för 1987. Även om vissa finansiella och reala tillgångar under en följd av år stigit kraftigt i värde skall skuldtjänsten i form av räntor och amorteringar på sikt finansieras ur de löpande inkomsterna. Realräntorna torde också förbli höga. Ränte- och amorteringsutgifterna kan därför komma att bli mer kännbara än hittills. Fallet i hushållens aktieförmögenhet från mitten av oktober till slutet av december på omkring 70 miljarder kr., motsvarande omkring 20 Z av deras finansiella nettoförmögenhet, torde också få direkta effekter på låneefterfrågan, både vad gäller lån för värdepappersköp och belåning av finansiella tillgångar. Ovanstående faktorer talar för att ett ökat sparande på sikt kan komma att tvingas fram hos hushållen.

10.5Konkurrensläget

"För bankerna har hushållen blivit en affärsmässigt allt viktigare sektor. Konkurrensläget på företagsmarknaden kännetecknas sedan länge bl. a. av små marginaler och på vissa områden även hård utländsk konkurrens. Hushållsmarknaden karakteriseras av större trögrörlighet och mindre utvecklat kostnadstänkande hos kunderna, sannolikt lägre utnyttjandegrad 78

av 'de tjänster som kreditinstituten kan erbjuda samt en mer kollektiv Prop. 1987/88: 100 prissättning. Hushållsutlåning torde vara ett av de lönsammare affärsområ- Bil. 1.1 dena för banker och finansbolag. De goda möjligheterna till ökade volymer har också snabbt utnyttjats.

Utvecklingen under 1987 tyder emellertid inte på någon starkare räntekonkurrens. Den genomsnittliga utlåningsräntan för hushållens totala lånestock steg snarast något t. o. m. tredje kvartalet, medan övriga sektorer kunde åtnjuta sjunkande räntor, se tabell 10:3. Vissa inlåningsräntor har samtidigt sänkts i många banker. Denna tendens till ökad marginal mellan ut-och inlåningsräntor skall bl. a. ses mot bakgrund av den snabba kostnadsökning som varit utmärkande för banksektorn under flera år. En förklaring till de stabila utlåningsräntorna kan också vara att mindre prissänkningar på hushållskrediter inte ansetts vara något avgörande konkurrensmedel. Finansbolagens fortsatta expansion på konsumentkreditområdet tyder på att andra faktorer än priset fortfarande har stor betydelse för många låntagare. Sannolikt har både banker och finansbolag även dragit på sig ökade risker på hushållsutlåningen under senare år. Generellt kan dock sägas gälla att konkurrensen är avsevärt mer utvecklad på utlåningssidan än på inlåningssidan.

Även om bilden inte är entydig över hela kreditmarknaden har utvecklingen hittills präglats av satsningar på ökade lånevolymer. Till grund för denna expansion har legat utlåningsregleringens avskaffande och en gynnsam samhällsekonomisk utveckling. De strukturella förändringarna har ännu inte varit särskilt stora. Avregleringseffekterna är dock övergående och skulle de samhällsekonomiska grundförutsättningarna försämras torde det få konsekvenser för kreditinstitutens verksamhet på såväl hushållsmarknaden som på andra affärsområden. En överlag mer dämpad volymutveckling ställer ökade krav på effektivitet, kostnadskontroll och rätt prissättning. Utlåningskonkurrensen mellan olika aktörer på kreditmarknaden kan förutses öka. Utvecklingen synes också gå mot ökad konkurrens om hushållens mindre riskbenägna sparkapital. Alternativ till den stabila hushållsinlåningen utvecklas av t.ex. de bostadsfinansierande kreditinstituten. Dessa förhållanden tyder på att vinstnivåerna kommer att sjunka generellt på kreditmarknaden och att de olika kreditinstituten står inför stigande krav på anpassning och rationalisering.

Tabell 10:3 Genomsnittlig medelränta på utlåning Samtliga banker

Hushåll Personliga — Icke finan- - Kommuner = Totalt

företagare siella före-

tag

1986 sept. 12.81dec. 12,5612.96 12,6912,45 12,2010.97 11,0412,58 12,35
1987 mars 12,58juni 12.61 sept. 12,6312,76 12,73 12.7012,48 12,35 12,1911,25 10,86 10,6412,45 12.41 12.36

Källa: Riksbanken. Anm.: Avser räntan på lån (exklusive byggnadskrediter) och kostnader för krediter i räkning beräknat på utestående lånestock vid analystillfället. 79

Innehåll Prop. 1987/88: 100

Bil. 1.1

Bilaga 1.2

Utdrag ur riksrevisionsverkets

inkomstberäkning

Regeringen Prop. 1987/88: 100 Finansdepartementet Bil. 1.2

Riksrevisionsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1988/89. Enligt riksrevisionsverkets (RRV) instruktion skall RRV varje år till regeringen lämna en beräkning av statsbudgetens inkomster för det kommande budgetåret, avsedd som underlag för inkomstberäkning i budgetpropositionen.

RRV redovisar i denna skrivelse förslag till beräkning av statsbudgetens

inkomster för budgetåret 1988/89. Beräkningarna har gjorts för varje in-

komsttitel för sig. I anslutning till beräkningarna har bedömningar gjorts

även av det väntade utfallet för budgetåret 1987/88. Underlag för beräk-

ningarna har hämtats från berörda myndigheter. För beräkningarna av inkomstskatterna har dessutom uppgifter från RRVs taxeringsstatistiska

undersökning och aktiebolagsenkät utnyttjats. Underlaget till RRVs taxe-

ringsstatistiska undersökning utgör ett urval av 23000 personers självde-

klarationer. I här presenterade beräkningar ingår resultat baserade på undersökningen för inkomståret 1985.

Inledningsvis presenteras en sammanfattning av beräkningsresultaten. I den återstående delen redovisas förutsättningar, antaganden och beräkningsresultat för de olika inkomsttitlarna. Inkomsterna på statsbudgeten

budgetåren 1984/85—-1986/87 framgår av bilaga A. För att underlätta en jämförelse med prognoserna i den preliminära nationalbudgeten presente-

ras i bilaga B beräkningsresultaten kalenderårsvis för åren 1987, 1988 och

1989. |

Den av RRV utgivna Inkomstliggaren för budgetåret 1987/88 kan användas som komplement till RRYs inkomstberäkning. Inkomstliggaren inne-

håller utförliga beskrivningar av vad de olika inkomsttitlarna avser och vilka bestämmelser som gäller för dem.

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören Mundebo i närvaro av avdelningschefen Jönsson, revisionsdirektören Danielsson, avdelningsdirektören Karlsson, byrådirektörerna Aronsson och Nöjd, förste revisorn Isberg, byråassistenten Stenberg, assistenten Frank samt avdelningsdirektören Svahlstedt, föredragande.

Stockholm den 15 december 1987

Ingemar Mundebo

Peter Svahlstedt

I Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 1.2

I. Sammanfattning Prop. 1987/88: 100

Bil. 1.2

Förutsättningar RRVs förslag till beräkning av statsbudgetens inkomster under budgetäret 1988/89 och den nu gjorda prognosen av inkomsterna under budgetåret 1987/88 har utförts under antagande om oförändrad ekonomisk politik. Förändringar av ckonomisk-politisk karaktär har beaktats i de fall det föreligger beslut av statsmakterna celler förslag därom har lagts fram av regeringen i propositioner offentliggjorda före den 23 november 1987. Till grund för beräkningen ligger bl. a. följande nya förutsättningar: Å — Sänkning av den allmänna löneavgiften fr. o. m. är 1988 — Höjning av ATP-avgiften fr. o. m. år 1988

— Avtal om ersättning till sjukvårdshuvudmännen [ör åren 1988 och 1989.

— Ändråde regler för överföring av egenavgift till AP-fonden = Ändrade regler för återbetalning av studiemedel — Om åtgärder mot viss skatteplanering prop. 1987/88: 62

Förutom dessa institutionella förutsättningar. är bedömningen av konjunkturutvecklingen betydelsefull för beräkningen av statsbudgetens inkomster. Den bedömning av det ekonomiska läget som presenterades i

konjunkturinstitutets höstrapport 1987 har tillsammans med regeringens

bedömning av den ekonomiska utvecklingen i skrivelse från den 12 oktober 1987 (skr 1987/88: 30) och regeringens proposition om vissa ekonomisk politiska åtgärder (1986/87:60) utgjort det huvudsakliga. underlaget för antagandena om den samhällsekonomiska utvecklingen. RRV har också haft kontakter med finansdepartementet under det där pågående arbetet : med den preliminära nationalbudgeten för år 1988. På grundval härav har RRV valt att utgå från följande. antaganden för beräkningarna:

Följande antaganden ligger till grund för RRYs beräkningar:

198719881989
Utbetald lönesumma'8,55.05,0
Konsumentprisindex, ärsmedeltal!4,24.43,6
Privat konsumtion, volym!3,72,02,0.
Basbelopp, kr.24 30025 80026 700
Basenhet. kr."900010.00010.000
Bostadslåneränta, procent9.7011,7511.75

En av RRV genomförd enkätundersökning till 2 500 svenska aktiebolag, sparbanker och försäkringsbolag ligger även till grund för beräkningen av

juridiska personers skatter. I denna enkät har det bl.a. framkommit att

skatteunderlaget för juridiska personer beräknas öka med ca896 mellan

åren 1986 och 1987.

En specifikation av RRVs beräkningar av statsbudgetens inkomster

under budgetåren 1987/88 och 1988/89 framgår av tabell 3.

ro

Statsbudgetens totala inkomster budgetären 1987/88 och 1988/89 Prop. 1987/88: 100

Bil. 1.2

Enligt de nu redovisade beräkningarna uppgår statsbudgetens inkomster budgetåret 1987/88 till 331 840 milj. kr. Det är 11735 milj. kr. eller 3,7 4 mer än utfallet för budgetåret 1986/87. Utvecklingstakten för statsbudgetens inkomster blir därmed lägre mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88 än den varit mellan tidigare budgetår. |

STATSBUDGETENS INKOMSTER

Budgetåret 1988/89

Fysiska personers

inkomstskatt 17,4 £ "Socialavgifter 16,1 3

. Juridiska personers Övriga inkomstskatt 2,6 5 inkalister 17,6 3»

> Mervärdeskatt 23,7 £

Skatt på varor

och tjänster exkl.

mervärdeskatt 17,6 £

För budgetåret 1988/89 beräknas statsbudgetens inkomster till 340 636 . milj. kr. Ökningen i förhållande till budgetåret 1987/88 blir 8796 milj. kr. :

vilket motsvarar 2,7 90 i ökningstakt: Några engångseffekter av större

betydelse och som påverkar utvecklingstakten mellan åren finns inte. Den beräknade ökningstakten av inkomsterna på statsbudgeten mellan budgetåren 1987/88 och 1988/89 blir därmed den lägsta ökningstakt som varit sedan den nya indelningen av statsbudgetens inkomster genomfördes fr. o. m. budgetåret 1980/81. ör

Utveckling av inkomsterna

resp. 8796 milj. kr. mellan resp. budgetår har delats upp i tabell 1 på några av de intressantaste inkomsttitlarna.

11 Riksdagen 1987/88.1 saml. Nr 100: Bilaga 1.2

Tabell 1. Förändringar mellan budgetåren 1986/87—1987/88 och 1987/88—1988/89 Prop. 1987/88: 100

(miljarder kr.)Bil. 1.2
Inkomstgrupp/. 1986/87 till1987/88 till
Inkomsttitel1987/881988/89
Hl Fysiska personers skatt+ 6,9+ 1,6
1121 Juridiska personers skatt+ 1.3+ 1,7
1131 Ofördelbara skatter— 0,5-
1200 Lagstadgade socialavgifter- 0,2- 3,5
1312 Fastighetsskatt+ 1,0+ 1,0
1342 Skatt på värdepapper—- 0,3+ 0,2
1411 Mervärdeskatt+ 32+ 52
1421 Bensinskatt+ 2,0+ 01
1428 Energiskatt+ 21— HI
2200 Överskott fastighetsförvaltning+ OJ+ 13
2332 Bostadslåneräntan= 2,7+ 0,9
2543 Skatteutjämningsavgift+ 13+ 0,5
4000 Återbetalning av lån- 3,3- 02
: Övrigt, netto+ 0,8+ 0,1
Summa förändringar+11,7+ 8,8

Hur inkomsterna på statsbudgeten utvecklas i förhållande till tidigare

budgetår framgår av nedanstående diagram.

STATBUDGETENS INKOMSTUTVECKLING

Utveckling mellan åren

20 19.3 1873

ed 15 CC)

143 137

1274 I AW

11 3

Ul

104 A

Procent Do

L

NURUMNSR d hh f

SSC SSVS2KS/

OR j L I A Ö T A T fl SL Ld A

SSsSSSSS NN

81/82 82/83 83/84 84/85 85/86 86/87 87/88 88/89

Budgetår

Av diagrammet framgår att utvecklingen av inkomsterna under budget-

åren 1987/88 och 1988/89 är mycket låg. De höga utvecklingstalen för

budgetåren 1982/83—1984/85 förklaras till en viss del av att en rad olika

omläggningar fick positiva engångseffekter som gynnade inkomstutvecklingen under dessa budgetår. Budgetåret 1986/87 är emellertid relativt

opåverkad av sådana engångseffekter, vilket gör utvecklingstakten anmärkningsvärt hög.

I det följande redogörs för de större förändringarna i de beräknade

inkomsterna. | 4

Fysiska personers inkomstskatt Prop. 1987/88: 100

Bil. 1.2

Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse beräknas öka med 6847 milj. kr. mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88. Prelimi-

närskatterna beräknas öka med knappt 1096 mellan budgetåren. Tidsprofilen i de antagna lönresummeökningarna gör med gällande regler för kommunalskatteutbetalningarna att dessa blir förhållandevis stora under bud-

getåret 1987/88, trots att kommunernas förskott reduceras åren 1987 och 1988.

För budgetåret 1988/89 beräknas titeln fysiska personers inkomstskatter

till 59321 milj. kr., vilket är en ökning med 1598 milj. kr. Till grund för beräkningarna av fysiska personers inkomstskatter år 1988 ligger bl. a. regeländringar i skatteskalor, grundavdrag m. m. RRV beräknar att preliminärskatterna ökar med knappt 77 mellan budgetåren 1987/88 och

1988/89. Vid beräkningen av preliminärskatterna för år 1988 har RRV

antagit att den kommunala utdebiteringen ökar med 13 öre. Den snabbare omföringen av egenföretagarnas ATP-avgifter belastar budgetåret med knappt 650 milj. kr. Kommunalskatteutbetalningarna beräknas öka med knappt 7 76 mellan budgetåren.

Juridiska personers inkomstskatt

Nettot på juridiska personers skatter beräknas öka med 1279 milj. kr. mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88. På inkomsttiteln beräknas inkoms-

terna öka med 3495 milj. kr. och utgifterna beräknas öka med 2216

milj. kr. Ökningen av inkomsterna beror främst på att de preliminärt debi-

terade B-skatterna ökar till följd av att den slutliga skatten år 1985 och 1986

ökar med 15 Zz resp. 50 Ze jämfört med är 1984 resp. 1985. Ökningen av den

slutliga skatten beror till största delen på att den statliga inkomstskatten ökat markant samt att vinstdelningsskatten och fastighetsskatten ökar. Utgifterna ökar beroende på att omföringarna och utbetalningarna från

titeln ökar. Budgetåret 1987/88 omförs 1986 års skatter och avgifter bl. a.

fastighetsskatten som beräknas till 2 600 milj. kr. Vidare utbetalas vinstdelningsskatten vilken beräknas till 4050 milj. kr. Budgetåret 1987/88 beräknas titeln juridiska personers inkomstskatt till 24233 milj. kr.

Mellan budgetåren 1987/88 och 1988/89 beräknas nettot på juridiska

personers skatter öka med 1725 milj. kr. Inkomsterna på titeln ökar med 1758 milj. kr. Ökningen beror bl.a. på att det statliga skatteunderlaget 1987 beräknas öka med 15 7 jämfört med år 1986. Fastighetsskatten beräk-

nas öka med 300 milj. kr. samtidigt som vinstdelningsskatten beräknas

minska med 350 milj. kr. Detta sammantaget medför att den slutliga skatten beräknas öka med 11,5 Ze mellan åren 1986 och 1987. Preliminärskatten

1988/89 beräknas öka med ca 6,3 miljarder kr. Detta beror på ökningen i

slutlig skatt 1986 jämfört med 1985. Det höga preliminärskatteuttaget 1988 meför att fyllnadsinbetalningarna 1989 beräknas minska med ca 4,5 miljarder kr. Överskjutande och kvarstående skatt beräknas förändras margi- nellt mellan budgetåren. Utgifterna på titeln beräknas vara nära nog lika

ningsskatt beräknas ta ut varandra. Budgetåret 1988/89 beräknas titeln

juridiska personers inkomstskatt till 25958 milj. kr.

Lagstadgade socialavgifter Prop. 1987/88: 100

Bil. 1.2

Inkomsterna från de lagstadgade socialavgifterna beräknas minska med 0,2 miljarder kr. mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88. Budgetåret 1987/88 beräknas inkomsterna från lagstadgade socialavgifter till 58 355 milj. kr.

För budgetåret 1988/89 beräknas inkomsterna från de lagstadgade social-.

avgifterna till 54 889 milj. kr., vilket är 3,5 miljarder lägre än budgetåret

1987/88.

Orsaken till den negativa inkomstutvecklingen för de lagstadgade socialavgifterna är de förändringar som gjorts i avgiftsuttaget för de olika avgifterna. De höjningar av avgiftsuttaget som genomförs för vissa avgifter

fr.o.m. den 1 januari 1988 påverkar inte statsbudgeten utan tillförs de

olika fonder som finns för resp. försäkrningsområde. Den sänkning som föreslås av den allmänna löneavgiften, i syfte att underlätta avtalsförhand-

lingarna, slår däremot direkt mot statsbudgeten. Sänkningen av den allmänna löneavgiften med 1,66 procentenheter beräknas minska inkomsterna med 3,1 miljarder. kr. för budgetåret 1987/88 och med 7,5 miljarder. kr. för budgetåret 1988/89.

Höjningen av ATP-avgiften med 0,4 procentenheter ger AP-fonderna ett. inkomsttillskott på cal, 8 miljarder kr. Dessa inkomster påverkar inte

statsbudgetens inkomster, eftersom inkomsterna utbetalas direkt till de

allmänna pensionsfonderna.

Skatt på egendom

Fastighetsskatten för budgetåret 1987/88 beräknas till 4,6 miljarder kr.,

vilket är en ökning med drygt 2,2 miljarder kr..jämfört med budgetåret 1986/87. För budgetåret 1988/89 beräknas skatten till 5,6 miljarder kr.

De stora ökningarna mellan budgetåren förklaras av att fastighetsskatten införs i tre steg. Inkomståret 1986 och 1987 är steg två resp. steg tre. -

Skatt på varor och tjänster

Inkomsten av mervärdeskatt, som netto är den största inkomsttiteln på -

statsbudgeten, uppgick till 72 292 milj. kr budgetåret 1986/87. För budget-.

åren 1987/88 och 1988/89 beräknas nu inkomsterna till 75 500 milj. kr. resp.

80 700 milj. kr. Inkomstökningarna beror på antagandet att beskattningsunderlaget för mervärdeskatt ökar. Det är främst antagandet om utveck-

lingen av privat konsumtion som påverkar beskattningsunderlaget. Som

tidigare har nämnts antar RRV att den privata konsumtionen i fasta priser ökar med 3,7 % år 1987, 2,0 Zz år 1988 och med 2,0 26 år 1989

Inkomsterna av bensinskatt beräknas öka med 1956 milj. kr. mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88. Ökningen förklaras till största delen av

skattehöjningen som trädde i kraft den 1juli 1987. Bensinförbrukningen beräknas också öka mellan budgetåren. Mellan budgetåren 1987/88 och 1988/89 beräknas inkomsterna öka med 100 milj. kr. Denna ökning beror på

en beräknad ökad bensinförbrukning. Inkomsterna på titeln bensinskatt beräknas till 13 900 milj. kr. för budgetåret 1987/88 och till 14000 milj. kr... för budgetåret 1988/89.

Inkomsterna av energiskatt uppgick till 12132 milj. kr. budgetåret Prop. 1987/88: 100

1986/87. För budgetåren 1987/88 och 1988/89 beräknas inkomsterna till Bil. 1.2

14270 milj. kr. resp. 14150 milj. kr. Inkomsterna beräknas öka med 2 138

milj. kr. mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88. Denna ökning beror på att

skattehöjningen den I januari 1987 ger en helårseffekt för 1987/88. Dessut-

om beräknas elförbrukningen öka. Minskningen på 120 milj. kr. mellan budgetåren 1987/88 och 1988/89 beror på en beräknad minskning av oljeför-

brukningen:

Övriga inkomster

Ränteinkomsterna minskar med ca 2426, vilket motsvarar 3,2 miljarder kr.

mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88. Minskningen förklaras helt av att bostadslåneräntan justerats ned till 9,7 72 för år 1987. Ett antagande om en bostadslåneränta på 11,75 har gjorts för år 1988. Ränteinkomsterna

beräknas till 9670 milj. kr. för budgetåret 1987/88 och till 10591 milj. kr.

för budgetåret 1988/89. :

Återbetalningar av lån minskar med 3,3 miljarder kr. mellan budgetåren

1986/87 och 1987/88. De osedvanligt höga återbetalningarna under budget-

året 1986/87 berodde på att inlösen av bostadslån gjordes i högre utsträckning än normalt till följd av den stora diskrepansen mellan den statliga: bostadslåneräntan och övriga räntor. Sänkningen av bostadslåneräntan för

år 1987 medför att återbetalningarna beräknas återgå till en mer normal

nivå. Inkomsterna från återbetalningar av lån beräknas till 5500 milj: kr.

för budgetåret 1987/88 och till 5 332 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Känslighetskalkyl För att påvisa vilken stor betydelse antagandet om utvecklingen av lönesumma och privat konsumtion har på statsbudgetens inkomster har RRV utfört en grov känslighetskalkyl för vissa inkomsttitlar: :

Om utvecklingen av priser, privat konsumtion och löner ökår med en procentenhet mer än vad som nu ligger som antagande för åren 1988 och ' 1989 kommer inkomsterna på statsbudgeten att utvecklas som i nedanstå-

ende tablå (miljarder kr.).':
Statsbudgeten1987/88 Prognos1988/89 Prognos
Summa inkomster3331345,8

Inkomsterna kommer enligt denna känslighetskalkyl att bli 1,3 miljarder högre för budgetåret 1987/88 och 5,2 miljarder högre för budgetåret 1988/89. Till viss del återspeglar dessa förändringstal att endast en halvårseffekt uppkommer för budgetåret 1987/88 och att ett nivålyft inträffar som blir utgångspunkt för budgetåret 1988/89.

Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster Prop. 1987/88: 100

Bil. 1.2

På de flesta inkomsttitlar på statsbudgeten redovisas endast inkomster. På

ett mindre antal titlar redovisas även utgifter. För dessa titlar sker en nettoredovisning, dvs. saldot av inkomster och utgifter tas upp på statsbudgetens inkomstsida. I tabell2 görs en sammanställning av bruttobeloppen budgetåren. 1986/87, 1987/88 och 1988/89. I RRVs prognosarbete ingår att bedöma utvecklingen av bruttobeloppen för såväl inkomster som utgifter. En närmare redovisning av dessa belopp finns i beskrivningen av resp. inkomsititel.

Av tabell? framgår att bruttoinkomsterna för budgetåret 1988/89 beräknas uppgå till 712,0 miljarder kr. vilket nästan är dubbelt så mycket som

inkomsterna netto på statsbudgeten. Utgifterna på inkomsttitlarna beräknas till 371,4 miljarder kr. för samma budgetår.

Den största differensen mellan brutto- och nettoredovisningen finns på inkomsttypen 1000 Skatter. Inkomsterna på huvudgruppen 1100 består till största delen av preliminärskatter (statlig och kommunal inkomstskatt m. m.). Utgifterna utgörs bl. a. av utbetalningar av kommunalskattemedel och överskjutande skatt. För huvudgrupp 1100 beräknas bruttoinkomsterna öka med 5,3 <& mellan budgetåren 1987/88 och 1988/89. Mellan samma budgetår ökar bruttoutgifterna med 6,06. Till följd av att utgifterna under huvudgruppen 1100 ökar snabbare än inkomsterna, utvecklas nettot på inkomsthuvudgruppen endast med 3,9 52.

Inkomsterna på huvudgruppen 1200 består i huvudsak av arbetsgivaravgifter. I den tabellariska bruttosammanställningen ingår såväl ATP-avgifter som de övriga arbetsgivaravgifter som överförs till fonderade medel utan-

för statsbudgeten. Utgifterna utgörs av utbetalningar till ATP-systemet och olika fonderingar inom den statliga sektorn. Vidare utbetalas sjukför-

säkringsavgifternas andel av sjukförsäkringens kostnader. Bruttoinkomsterna för huvudgruppen 1200 beräknas öka med 4,96 mellan budgetåren

1987/88 och 1988/89.

Bruttoinkomsterna på huvudgruppen 1400 beräknas till 200.9 miljarder kr. för budgetåret 1988/89 och bruttoutgifterna till 60,5 miljarder kr. för samma är. Bruttoutgifterna utgör återbetalningar av mervärdeskatt.

Omföringar mellan huvudgrupperna 1200 och 5200 av de statliga arbetsgivaravgifterna liksom omföringar mellan huvudgrupperna 1100, 1200 och 1300 av egenavgifter, förmögenhetsskatter etc. är exkluderade i tabell 2.

Prop. 1987/88 100

68/8861 L9I866T 6Lt 688 COrORI 9c91£ £9 6075 JL8E 18 9E90RE

Bil. 1.2

Uua1a3pnqsie)s 88 bs

— = 8B/L86I 99Iv8T6T 001 Söt ZETPET LES 98 0055 0£8t ftp OPBIEE

58 BS 6T

ed

1swWwoYuT L£B/9861 SPOPLT v8gTLL T85 BI8FTI FOSIE troll v6L8 LILA 198 SOTOTE

68/8861 6£999€ T06L81 LETBIT OSF09 9SLv I9SLr SOETLE > - >

— — VV/LB6I Z960PE T6ILLI SL9901 001 I8Sr I8Sr BOSSPE - - = £$

— — (CIN 12 LR/I861 LOGOIE LOBTAI 9TL9I6 bPLETS tlEr tLEP OBTSI€ — - - ”[[NU)

68/8861—L8/9861 — 6V/88G61 LNS999 9LIEL1 cl6007 9c9 £9 60C5 Lz98 LENS TEOTIL 182907

IÉ

— VB/LG6I KIVEEF c6Cc9c 0£0591 cEtlel LES 98 005 ISS LAVEN BBELLI

67 5 UFIEIIGPNRG 131SWOYUJ "2petapn[yx? — — — LR/I8GI ISGVBS 1600Pc BOCST 6191 §r09 btböl $V6L8 1648 PETS PRE

It SEI JagsuONUI

430 te

sep ISUTASUOLTNPSIPI SUJaBpNYs)e)S mswWoyui

133JIZALJLIIOS JSYUIRSYIJA 12)SUBÅ ONau WOpPuaTa sudIa8pnqsieis ZArsuOIsUad JSSWONW AB "ISWOHUr 430 BurustAopaIoNnIg SUDILIS PIESIOJ ug| JOLRA SpeBprIsärT Ar BÅ RJISSRUJAÄNIEN ddnigpnAnyrswoyuk BÅ AR AR Furuperaquary P3IIrIS uPjfawu NEYS NES 13ISWONUJ tayswWoONUT

12NeAS aSJaIOl IB3uNOJuU() ,0011 ,0071 OOPI 007

"7 BWWNnS IPAEL ABIEA ARIVA 0001 0007 000É 0008 0005

,

Prop. 1987/88: 100 Bil. 1.2

Tabell 3. Sammanställning av beräkningsresultat för budgetåren 1987/88 och 1988/89 (tusental kr).

1986/87 1987/88 1987/88 1988/89 ' Förändring. 1987/88—-1988/89

Utfall Statsbudget Prognos Prognos Belopp —- Procent

1000 Skatter: 274044872 280241001 292846401 299866 901 7 020 500 2,4 1100 Skatt på inkomst, realisa- so , tionsvinst och rörelse: 77 283939 75227000 85 100200 88378 700 3278 500 3.9 I 10 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och | rörelse: 50870921 —52459000 —57723000 —59321000 —1598000- 2.8 II 11 Fysiska personers skatt på in- | komst, realisationsvinst och : . rörelse . 5S0870921 —52459000 —57723000 59321 000 1598 000 2,8 1120 Juridiska personers skatt in- | komst, realisationsvinst och | | . rörelse: 22953863 —19575000 24233000 25958000 — 1725000 7.1 1121 Juridiska personers skatt in- : komst, realisationsvinst och : . rörelse 22953863 19575000 —24233000 25958 000 1725 000 7.1 1130 Ofördelbara skatter på in- : | . börs komst, realisationsvinst och : . . rörelse: 1570210 - 1100000 — 1100000 — 1100000 - - 1131 Ofördelbara skatter på in- | | ee komst, realisationsvinst och rörelse 1570210 = 1100000 = 1100000 —1100000 - = 1140 Övriga inkomstskatter: 1888945 — 2093000 — 2044200 1999 700 -44500 = —22 1141 Kupongskatt 204 034 290 000 240 000 260 000 20000 8.3 1142 Utskiftningsskatt och | os - | ersättningsskatt 4253 5000 5000 5000 - = 1143 Bevillningsskatt 5309 3 000: 32000 3000 - os = 1144 Lotterivinstskatt 1675 349 1795000 = 1796200 = 1731700 —64 500 -3.6 -

1200 Lagstadgade socialavgifter: 58581949 62508500 58354700 54888700 —3466 000 —5,9 IUI Folkpensionsavgift 40 192038 41014000 42222000 44493000 = -2271000 5.4 1221 Sjukförsäkringsavgift, netto -1325 298 -10000 = —-957000 —-1294000 = —337000 35.2 1231 Barnomsorgsavgift 9361 871 9548000 = 9831000 10359 000 528 000 5.4 1241 Vuxenutbildningsavgift 1086051 1125 000 1160000 —1220000 60 000 5,2 1251 Övriga socialavgifter, netto 633069 = 2012000 56000 —-2000000 —2056 000 —3671.4 1271 Inkomster av arbetsgivaravgif- | ter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet . 126213 127 500 128 700 134 700 6000 4,7 1281 Allmän löneavgift 8508005 — 8692000 .: 914000 = 1976000 —3938000 —66,6 1300 Skatt på egendom: 13 360493 —14538000 15160000 16138 000 978 000 6,5 1310 Skatt på fust egendom: 4048560 — 4960000 = 5060000 = 6060000 1000 000 19,8 1311 Skogsvårdsavgifter 449 803 460000 : "460000 460 000 - - 1312 Fastighetsskatt 3598757 — 4500000 : 46006000 = 5600000 1000 000 21.7 1320 Förmögenhetsskatt: 1870507 — 1923000 — 2685000 — 2458000 — —-227000 —— 85 1321 Fysiska personers förmögen- : . hetsskatt 1 826068 —.:1875000 = 2632000 = 2403000 = —229000 = — 8,7 1322 Juridiska personers förmögen- | | : hetsskatt 44439 48 000 53 000: 55 000 2000 3.8

1330 Arvsskatt och gåvoskatt:1122565 —- 1280000 — 1280000 : 1350000 70000 5,5
1331 Arvsskatt997 290 1050000 —1050000 — 1100000 50 000 4,8
1332 Gävoskatt125275 230000 230000 250 000 20 000 8.7

Prop. 1987/88: 100

Bil. 1.2

1986/87 1987/88 1987/88 1988/89 Förändring

1987/88— 1988:89

Utfall - Statsbudget Prognos Prognos . Belopp -' Procent

1340 Övrig skatt på egendom: 6318861 — 6375000 : -6135000 — 6270000 —--135000 2,2 1341 Stämpelskatt 3005925 — 2775000 —3135000 = 3095000 = :—40000 1,3 1342 Skatt på värdepapper 3312936 —3:600000 ”3000000 3175 000 175 000 5.8 1343 Tillfällig förmögenhetsskatt för |

livförsäkringsbolag, under-

stödsföreningar och pensions- '

stiftelser | = = = = => -

1400 Skatt på varor och tjänster: 124818491 127967501 134231501 140461501 6230 000 4,6 1410 Allmänna försäljningsskatter: 72291974 72400000 75500000 80700000 —5200000 6,9

1411 Mervärdeskatt72291974 72400000 75 500000 ”80700000 = 5200000 —. 6,9
1420,. Do so
1430 Skatt på specifika varor:432255 781 . 46051500 —-48651500 —49004500 353.000 0,7
1421 Bensinskatt11943857 —13476000 13900000 14000 000. 100 000 0,7
1422 Särskilda varuskatter958888 929000 984000 — 1010000 26 000. 2,6

1423 Försäljningsskatt I på motorfor-

don 1710930. —- 1882000 — 2096000 —2351000 255 000 12,2 1424 Tobaksskatt 4048368 = 4300000 = 4400000 4400 000 - = 1425 Skatt på spritdrycker 5851882 = 5900000 — 5950000 —5950000 0 oo 1426 Skatt på vin 2176002 = 2260000 = 2260000 —2260000 | = =

1427 Skatt på malt- och läskedryc- . "

ker 1 571 736 1575000 — 1835000 - 1931000. . 96000 5,2 1428 Energiskatt 12132904 —13127000 -14270000 —14150000 — —-120000 - —0,8 1429 Särskild avgift på svavelhaltigt : :

bränsle . IS 500 500 500 = = 1431 Särskild avgift för oljeproduk- |

ter mm1606502 —.1302000 [573000 —1549000 —.—24000 1,5
1432 Kassettskatt110 561 107 000 125 000 136 000 11 000 8,8
1433 Skatt på videobandspelare160317. 143000 190 000 222 000 32.000 16,8
1434 Skatt på viss elektrisk kraft890 242 9270 000 970 000 950 000 -20000 = —21

1435 Särskild avgift mot försurning 93 576 - 80000 98 000 95 000 —-3 000 —3 1 1440 Överskott vid försäljning av . varor med statsmonopol: 290895 345 000 340 000 240000 >= - 1441 AB Vin- & Spritcentralens in-'

levererade överskott 149 263 170 000 200000 200000 —- - 1442 Systembolagets AB:s inlevere- : mö :

rade överskott 141 632 175 000 140 000 140 000 = - 1450 Skatt på tjänster: 1525 491 1646000- -1695000 1845 000 150 000 8,8 1451 Reseskatt 334 174 302 000 363 000 381000 18 000 5.0 1452 Skatt på annonser och reklam 656 144 772000 727 000 809 000 82 000 11.3 1453 Totalisatorskatt 425 605 462 000 490 000 535 000 45 000 9.2 1454 Skatt på spel 109 568 110 000 115 000 120 000 5000 4,3 1460 Skatt på vägtrafik: " 53206595 — 5585000 5695000 6072000 - 377000 6,6 1461 Fordonsskatt 3129469 = 3410000 =3505000 3822 000 317 000 9.0 1462 Kilometerskatt 2177126 = 2175000 = 2190000 - 2250000 60 000 2,7 1470 Skatt på import: 2147755 —- 1940000 —2350000 —2500000 150 000 6,4 1471 Tullmedel 2147 755 1940000 —-2350000 2500 000 150 000 6,4 1480 Övriga skatter på varor oc h |

tjänster: - 1 l I - - 1481 Övriga skatter på varor och |

tjänster - 1 l l - = 2000 Inkomster av statens : u Do

verksamhet: 31603538 29261802. 29536559 31625978 <2089419 7,1

Prop. 1987/88: 100

Bil. 1.2

1986/87 1987/88 1987/88 1988/89 Förändring

1987/88— 1988/89

Utfall ' Statsbudget Prognos Prognos Belopp Procent

2100 Rörelseöverskott: 11891085 —12502210 12429099 11376199 —1052900 8,5 2110 Affärsverkens inlevererude . :

överskott: 3314434 — 3610935' —-3714777 — 3199410 = —515367 —13,9 2111 Postverkets inlevererade över-

skott 49573 46235 46235 45210 :—- 1025 -22 2112 Televerkets inlevererade över- |

skott 304 000 201 000 183 042 193 600 10 558 5,8 2113 Statens järnvägars inleverera-

de överskott 125199 - - - - - 2114 Luftfartsverkets inlevererade . :

överskott | 144213 273 000 199400 287 000 87 600 43.9 2115 Affärsverket FFV:s inlevere-

rade överskott 72706 80700 77 500 85 400 7900 10.2 2116 Statens vattenfallsverks in-

levererade överskott 2450 691 2893000 = 3078000 = 2426000 = —652000 —21,2 2117 Domänverkets inlevererade

överskott 168052 117000 130 600 162 200 31 600 242 2120 Övriga myndigheters inlevere-

rade överskott: . 141-496 144 300 93 980 190345 96365 — 102,5 2121 Vägverkets inlevererade över-

skott 37153 41 100 39 130 44 540 5410 13,8 2122 Sjöfartsverkets inlevererade

överskott 48 594 47 000 - 68805 68 805 0,0 2123 Inlevererat överskott av uthyr-

ning av ADB-utrustning 55 749 56 200 54 850 77 000 22150 40,4 2130 Riksbankens inlevererade

överskott: 6296319 — 6385000 — 6232000 — 5500000 ——-732000 —-IL7 2131 Riksbankens inlevererade

överskott 6296319 6385000 6232000 =5500000 ——-732000 —11,7 2150 Överskott från spelverksam-

het: 2138836 2361975 2388 342 2486 144 98 102 41 2151 Tipsmedel 1292 929 1384 690 [418110 1467 700 49 590 3,5 2152 Lotterimedel 845 907 977 285 970232 1018 744 48 512 5,0

2200 Överskott av statens fastighets- .

förvaltning: 507 747 617 126 558 700 1835 500 1276 800 228,5 2210 Överskott av fastighetsförvalt-

ning: 507 747 617 126 558700 —1835500 — 1276800 228,5 2211 Överskott av kriminalvårds-

styrelsens fastighets- = ' :

förvaltning 4723 500 500 500 —. - 2214 Överskott av byggnadsstyrel-

sens verksamhet 501409 : 615 000 558 200 1835 000 1276800 2287 2215 Överskott av generaltullsty- .

relsens fastighetsförvaltning 1615 1626. - - - -

2300 Ränteinkomster:12861699 = 9827074 9670134 10591 021 920 887 9,5
2310,:
2320 Räntor på näringslån:767 041 685 509 627099 598331 —28 768 —-4,6
2311 Räntor på lokaliseringslån253 621 210000 155 000 140 000 -15 000 -9,7

2313 Ränteinkomster på statens av-

dikningslån 196 160 160 120 -40 = —25,0 2314 Ränteinkomster på lån till

fiskerinäringen 5090 6695 6695 6110 -585 — —-8,7 2316 Ränteinkomster på vatten-

kraftslån 209 179 179 168 -11 —6,1 2317 Ränteinkomster på luftfartslån 2265 1596 1596 28 -1568 —982

Prop. 1987/88: 100

Bil. 1.2

1986/87 1987/88 1987/88 1988/89 Förändring

- 1987/88—-1988/89

Utfall Statsbudget Prognos Prognos Belopp Procent

2318 Ränteinkomster på statens lån .

till den mindre skeppsfarten 16 068 14 500 14 500 8 764 —-5736 —39.6 2319 Räntcecinkomster på kraftled-

ningslån l - - - = - 2321 Ränteinkomster på .

skogsväglån 41 49 49 41 =8 —-16,3 2322 Räntor på övriga näringslån,

Kammarkollegiet [70 298 156 000 156 000 150000 —. —-6000 -3,8 2323 Räntor på övriga näringslån,

Lantbruksstyrelsen 2812 3620 2850 : 3030: 180 6,3 2324 Räntor på televerkets statslån 267 120 247 500 244 860 244860 - - 2325 Räntor på postverkets statslån 49320 45210 45210 45 210 - - 2330 Räntor på bostadslån: 9049 301 6400 540 6 300510 7200490 899980 14,3 2331 Ränteinkomster på egna-

hemslån I - - = = - 2332 Ränteinkomster på lån för bo-

stadsbyggande 9048 560 6400 000 6 300 000 7200 000 900 000 14,3 2333 Ränteinkomster på lån för bo-

stadsförsörjning för mindre

bemedlade barnrika familjer 235 240 210 190 -20 —-9,5 2334 Räntor på övriga bostadslån,

Bostadsstyrelsen 504 300 300 300 = - 2340 Räntor på studielån: 31428 9005 9005 7004 -2001 = —22,2 2341 Ränteinkomster på statens lån

för universitetsstudier [ 5 5 4 -1 20,0 2342 Ränteinkomster på allmänna

studielån31416200020007000 -2000 = —22,2
2350 Räntor på energisparlån:502 I 11 360 000 360.000 390 000 30 000 8.3
2351 Räntor på energisparlån502 111 360 000 360 000 390 000 30 000 8.3
2360 Räntor på medel avsatta tillpensioner:57868000| : 80006 000 -2000 ——25,0

2361 Ränteinkomster på medel av-

satta till folkpensionering 5786 8000 8000 6 000 -2000 = —25,0 2370 Räntor på beredskapslagring: 903.558 870 340 870 340 800-000 —- 70 340 -&, 1! 2371 Räntor på beredskapslagring

och förrådsanläggningar 903 558 870 340 870 340 300 000 —70 340 8.1 2380, 2390 Övriga ränteinkomster: 1602475 1493 680 1495 180 1589 196 94016 6.3 2381 Ränteinkomster på lån till per-

sonal inom utrikesförvaltning-

en m.m. 423 550 550 136 —-414 — —75.3 2383 Ränteinkomster på statens bo-

sättningslån 2958 2000 2000 1000 -1000 = —50,0 2384 Ränteinkomster på lån för

kommunala markförvärv 4833 1000 200 150 -50 -—-25.,0 2385 Ränteinkomster på lån för stu- :

dentkårlokaler - 130 130 130 - = 2386 Ränteinkomster på lån för all-

männa samlingslokaler 14572 11 600 10000 10 500 500 5,0 2389 Ränteinkomster på lån för

inventarier i vissa special-

bostäder 3446 300 300 280 -20 —6,7 2391 Ränteinkomster på

markförvärv för jordbrukets

rationalisering 1900 3100 2000 2000 - - 2392 Räntor på intressemedel 20 009 25000 25 000 25000 - - 2394 Övriga ränteinkomster 154 779 100 000 100 000 100090 = -

Prop. 1987/88: 100

Bil. 1.2

1986/87 1987/88 1987/88 1988/89 Förändring

1987/88—- 1988/89

Utfall Statsbudget Prognos Prognos Belopp Procent 2396 Ränteinkomster på det av

byggnadsstyrelsen förvaltade

kapitalet 1399556 — 1350000 —-1355000 — 1450000 95 000 7.0 2400 Aktieutdelning: 532416 530 702 545 062 534425 10637 -—2,0 2410 Inkomster av statens aktier: 532416 530702 545 062 334425 —- 10637 -2,0 2411 Inkomster-av statens aktier 532 416 530702 545 062 534425 -10 637 —-2,0 2500 Offentligrättsliga avgifter: 3767721 = 4633864" 4609024 5181253 -: 572229 12,4 2511 Expeditionsavgifter 515484. 563 800 562 580 575 000 ' 12420 2,2

2514 Elevavgifter vid styrelsen förvårdartjänst29: 32- ” ---
2517 Trafiksäkerhetsavgift49900 51 300 51400 52 9401540 3,0
2518 Fyravgifter, farledsvaru-avgifter438 281: --=--
2519 Skeppsmätningsavgifter2488-=->=
2521 Fartygsinspektionsavgifter6735.=>--=

2522 Avgifter för granskning av

filmer och videogram 2541 3600 2500 2500 - -

2523 Avgifter för särskild prövning

och fyllnadsprövning inom

skolväsendet13351 5601430147040 2,8
2527 Avgifter för statskontroll avkrigsmaterieltillverkning—596I600. 1-599 ——99.8
2528 Avgifter vid bergsstaten3116346030203020-=
2529 Avgifter vid patent- och|:
| registreringsväsendet133 067 61 900 81400 83 1501750 2.1
2531 Avgifter vid registrering iförenings- m.fl. register23 687 26 500 26050 27300Ms :1250 4,8
2532 Utsökningsavgifter ”93 001 : 93 400 93 400 93 800400 0,4
2533 Avgifter vid statens planverk -.670520620580-40 —6,5
2534 Vissa avgifter för registreringav körkort och motorfordon132 970 137250 137 300 140 000|2700 : 2.0
2535 Avgifter för statliga gars intier 151 703 132075 132 255 1333951140 0,9
2536 Lotteriavgifter3 l61320032003 200--
2537 Miljöskyddsavgift20135 30 000 24 300 25000700 2,9
2538 Miljöavgift på bekämpnings-medel och handelsgödsel109793 110 500 100 500 101 500se1000 1,0
2539 Täktavgift11397 10.000 10 500 10500 '=-
2541 Avgifter vid tullverket37 876 83 500 72000 926000 - 24000 33,3
2542 Patientavgifter vid tand-läkarutbildningen15799 16490 12950 11 600 -1350 —-10.4:|
2543 Skatteutjämningsavgift2008975 —-3295000 = 3282692 = -3785000 502 308 15,3
2544 Avgifter i ärenden om lokalakabelsändningar: 37557210| 619785972400 38.7
2545 Närradioavgifter241924662630270070 2,7
2546 Avgifter vid registrering avfritidsbåtar--1500 24 000 22500 —1500.0: ee.
2600 Försäljningsinkomster:1218 473 210025 858880 =1253880 395 000 46,0
2611 Inkomster vid kriminalvården 138 820 150 200 150 200 159 2009000 6,0

2612 Inkomster vid statens rättske-

miska laboratorium8611 10 02593809380-=
2616 Försäljning av sjökort7947=----
2617 Lotsavgifter69 660----=
2619 Inkomster vid riksantikvarie-ämbetet: 300 -300300300| So

Prop. 1987/88: 100 .

Bil. 1.2

1986/87 1987/88 1987/88 1988/89 Förändring 1987/88—1988/89

Utfall Statsbudget Prognos Prognos Belopp Procent 2624 Inkomster av uppbörd av fel-

parkeringsavgifter.52678 49 500 51000 51000= =
2625 Utförsäljning av beredskapsla-ger940457 -- 648 000 1034 000 386 000 59.6|.
2700 Böter m. m.:463 503 464701 465660 453700. — 11960 —2,6
2711 Restavgifter260 147 272 500 267 260 270 3003 040 11
2712 Bötesmedel. 203 260 192 200 198 300 183 300 —15 000 -7,6
2713 Vattenföroreningsavgift = '96 -1100100--
2800 Övriga inkomster av statensverksamhet:360 894 476 100 400 000 400 000|:- -
2811 Övriga inkomster av statensverksamhet360 894 476100 400000 400 000|| --

3000 Inkomster av försåld egendom: 1 244430 102 000 86150 ' 63150 =—23000 —26,7 3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m..m.: 327 515 68 950 63 000 39 000 —24000 = —38,1 3110 Affärsverkens inkomster av : försålda fastigheter och : maskiner: 312781 61000 51000 30 000 -21000 412 3113 Statens järnvägars inkomster av försälda fastigheter och maskiner 14876 30 000 20 000 -20000 —-100.0 3114 Luftfartsverkets inkomster av | försålda fastigheter och maskiner - = . = - - = 3115 Affärsverket FFV:s inkomster av försålda fastigheter och | maskiner 5663 1000 1000 -1000 —-100.0 3116 Statens vattenfallsverks inkomster av försälda fastigheter och maskiner | 292 242 30 000 30 000 30 000 = - 3117 Domänverkets inkomster av : försålda fastigheter och maskiner - - - - = = 3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner: 14734 7950 12.000 9.000 —-3 000 3121 Kriminalvärdsstyrelsens in- : . komster av försålda byggnader

och maskiner 2371 300 400 400 - =

3122 Vägverkets inkomster av för- i sälda byggnader och maskiner 2974 3 500 3500 - 3500 - = 3123 Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader och maskiner 90 = = 2 - - 3124 Statskontorets inkomster av Ne . a

försålda datorer m. m. 20 100 100 100 = -

3125 Byggnadsstyrelsens inkomster | av försålda byggnader och | | | maskiner 11083 4000 8.000 5000 =3000 = —-37,5 3126 Generaltullstyrelsens in- : . komster av försålda byggnader och maskiner 196 50 . = | = - -

Prop. 1987/88: 100 Bil. 1.2

1986/87 1987/88 1987/88 [988/89 Förändring

1987/88— 1988/89

Utfall Statsbudget Prognos Prognos Belopp Procent

3200 Övriga inkomster av markför- .

säljning: 6619 1050 2150 2150 - - 3211 Övriga inkomster av markför-

säljning 6619 1050 2150 2150 . - =

3300 Övriga inkomster av försåld :

egendom: 910296 32 000 21000 22000 1000 4,8 3311 Inkomster av statens gruv- .

cgendom 20654 32 000 21000 22.000 1000 48 3312 Övriga inkomster av försäld :

egendom 889 642 - - = = = 4000 Återbetalning av lån: 8793963 +424855187 <5500482 <5208962 <=—291520 —5,3

4100 Återbetalning av näringslån: 1378 000 414495 404495 411662 7167 1,8 4110 Återbetalning av industrilån: 727926 200 000 190 000 210000 20000 10,5 4111 Återbetalning av lokaliserings-

lån 727 926 200 000 190 000 210 000 20000 10,5 4120 Åte prbetalning av jordbrukslån: 22615 30345 30 145 13937 —- 16208 ——53,8 4122 Återbetalning av statens

avdikningslån 543 500 300 200 -100 = —33,3 4123 Aterbetalning av lån till fiskeri-

näringen 22072 29845 29845 13 737 -16108 = —-54,0 4130 Återbetalning av övriga :

näringslån: 627459 184 150 184350 187 725 3375 1,8 4131 Återbetalning av vatten-

kraftslån 227 243 243 254 UI 4,5 4132 Återbetalning av luftfartslån 37793 2409 2409 188 -2221 = —-92,2 4133 Återbetalning av statens lån till

den mindre skeppsfarten 46 780 19621 19621 15 301 -4320 = —22,0 4134 Återbetalning av kraftled-

ningslån 22 - - : - - - 4135 Återbetalning av skogsväglån 81 TT 71 82 5 6,5 4136 Äterbetalning av övriga

näringslån, Kammarkollegiet 99798 110 000 110000 120 000 10 000 9.1 4137 Återbetalning av övriga

näringslån, Lantbruksstyrel-

sen 2288. 1800 2000 1900 —100 5,0 4138 Äterbetalning av tidigare

infriade statliga garantier 440470 50 000 50.000 50 000 = = 4200 Återbetalning av bostadslån

m. m.: 5208678 2500600 +3000700 3000 600 —100 - 4211 Återbetalning av lån till |

egnahem | - - - - - 4212 Återbetalning av lån för

bostadsbyggande S203296 = 2500000 = 3000000 3000 000 - - 4213 Återbetalning av lån för bo-

stadsförsörjning för mindre

bemedlade barnrika familjer 776 600 700 600 -100 = —-14,3 4214 Återbetalning av övriga |

bostadslån, Bostadsstyrelsen "4605 = = = = -

4300 Återbetalning av studielån: 1510 532 1496035 1657 035 1384030 = —273005. —16,5 4311 Återbetalning av statens lån

för universitetsstudier 35 35 35 30 | -5 - —-14,3 4312 Äterbetalning av allmänna |

studielån 13722 92000 92000 7000 -2000 = —22,2 4313 Återbetalning av studiemedel 1496 775 1487 000 1648000 — 1377000 = —-271000 = —-16,4

Prop. 1987/88: 100 Bil. 1.2

1986/87 1987/88 1987/88 1988/89 Förändring

1987/88-1988/89

Utfall Statsbudget Prognos Prognos Belopp Procent

4400 Återbetalning av energisparlån: 402 205 300 000 300 000 300 000 = - 4411 Återbetalning av energisparlån 402 205 300 000 300 000 300 000 = = 4500 Återbetalning av övriga lån: 294548 144057 138 252 112 670 —25582 +—18,5 4511 Återbetalning av lån till perso-

nal inom utrikesförvaltningen

m.m. 4572 2500 2500 1250 -1250 = —50.0 4513 Återbetalning av lån för kom-

munala markförvärv 28 648 10 100 2300 - -2300 —-100,0 4514 Återbetalning av lån för stu-

dentkärlokaler 183 125 170 170 - - 4515 Återbetalning av län för all- = |

männa samlingslokaler 10404 6 000 6000 6000 - = 4516 Återbetalning av utgivna

startlån och bidrag 17 009 15 000 16 000 15 000 —- 1000 —6,2 4517 Återbetalning från Portugal-

fonden 16 906 18000 18 000 - -18000 —-100,0 4519 Återbetalning av statens

. bosättningslån 15417 10 000 10.000 5000 : -—-5000 —50,0 4521 Återbetalning av lån för inven-

tarier i vissa specialbostäder 3369 1350 2300 2000 -300 = —-13,0 4525 Återbetalning av lån för

svenska FN-styrkor 35 290 33 550 33 550 35 250 1700 5,1 4526 Återbetalning av övriga lån 162 750 47 432 47432 48 000 568 1.2

5000 Kalkylmässiga inkomster: 4418405 = 3566480 3870250 <3870580 330 = 5100 Avskrivningar: 3557885 = 3443080 +3383850 3436 180 52 330 1,5 5110 Affärsverkens avskrivningar: 2584031 — 2570300 — 2487900 = 2577800 89 900 3,6 S113 Statens järnvägars avskriv-

ningar 84431 120000 26000 - -26000 —100,0 5114 Luftfartsverkets avskrivningar 136 261 - = = = - SUS Affärsverket FFV:s avskriv-

ningar 57210 100 300 111900 127 800 15 900 14,2 5116 Statens vattenfallsverks av-

skrivningar 2306129 —2350000 = 2350000 = 2450000 100 000 4,3 5120 Avskrivningar på fastigheter: 279112 298 200 300 000 215 300 —84 700 ——28,2 SI21 Avskrivningar på fastigheter 279112 298 200 300 060 215 300 —-84700 = —28,.2 5130 Uppdragsmyndigheters

komplemenikostnader: 117168 107925 127000 120000 = 7000 = — 5,5 5131 Uppdragsmyndigheters m. fl.

komplementkostnader 117168 107 925 127 000 120000 —- 7000 = — 5,5 SI40 Ovriga avskrivningar: 577 574 466 655 468 950 323080 54130 11,5 5141 Vägverkets avskrivningar 292791 193 300 194 050 196 300 2250 1.2 S142 Sjöfartsverkets avskrivningar 48 161 = = = - - 5143 Avskrivningar på ADB-utrust-

ning 180371 218000 218800 271 750 52950 242 5144 Avskrivningar på förrådsan-

läggningar för ekonomiskt för-

svar 56251 55355 56 100 55 030 -1070 = —-1,9 5200 Statliga pensionsavgifter, netto: 860 520 70 000 433 000 381 000 —52000 12,0 5211 Statliga pensionsavgifter,

netto 860 520 70000 433 000 381 000 -52000 = —-12,0

5300 Statliga avgifter: -— 53 400 53400 53400 - - 5311 Avgifter för företagshälsovärd - 53400 53 400 53400 - - STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER 320 105208 318026470 331839842 340635571 <$8795729 2,7

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987

Bilaga 1.3 Vissa tabeller rörande den statsfinansiella

utvecklingen, m.m.

Prop. 1987/88 100 Bil 1.3

BLILLOI £IFTIV TO6TLET Ir 196 6LI 68/8861 FLjSIOJ Err BOCESE BO 0059 0085 S981I—

9El ST— Itt IP” + + +

- LLI9L6I O9€F0Il SPBPIT G6ELPIT 901 PBFO0I- — RN/LR6l Fuuyel LTVEtf 9BO8PE PSTEPE LSLP SL G6S9§I-— "ad | ÅN . + + +

— — ILISLOV pProt6é 859L6 TtTL6 9öv $ZTLE BYYLYG6I = 9TOBIE OSTLFE OSI8Et 0088 0088 PZI6T— 1Epnq -S1P1S |

FF — + + oo SLIVLEV O6FZTL L8IE8 vIGTR otlD 86901-€6€6 —LY/IBG1 SOTOZE 99TSEE 966PEt OC 19ISI-—

+ ot — G68P19 1880L 8c60L LF FLIELOV 9IV/SVGl 660SLT T1O0617TE IPtTTt OE ZTOB9F—

— — —

E€LITLOI fISPS 8IL09 s6[ Ip 5079 SV/FB6l 965097 9IEL6TE ISTOEE PREL OFS89—

19 —- — . - = TL/HLOV 0€8IS ocLörsS 0£5 fl LIGE S/BG6l SI9ITZZ S9TBO6T C88L6T €8t60 O0TLL-

SS o- — + — OBZTIGIT OLBLLT 1€0LLT BER 66598 "UaBP|SUR ILJOLGI LEGSP 69C8r tS98r | PRE ZTE9T €8/C86L

| —- — + — — OL/696T ÖPOROF IzorP IrOFF SUP LISE TV/I86I T1TETLIL P9 YOr9Ec cKOl €€089—- I SIPUYBIIG

SET Ft — — | = —69/8961 9ET9E €888E 88 OT SZ 180861 LBTSST BETSTT t8LtIC ssp 1S665— USIBS][RJIN

68/8861—4L9/9961 .

"ONUu FSI — + — ” — VY/LVGE OIPEE dcpt9oc 0619r 1€67 0N6LGI IGRZTEI SiPTBI LIFIRT 8501 PR6GF— "AOYagsIrBIn 103

. IP4 + — + - | KICEE P9 IRSUIUT[RYIGSTLISUR BUNNIJA LY/YIG] LPLIE SBLEKE I€91 6L/BLGI VI9GTI IFE SO985S1 P9 BLIRE-

RST apuvwwoYn + — — | (UONISOdSIP (uONsOdsip -

suSjaBpngsjejs

- -SBRjSUC

2FuIUYnIg10] (pru33Agddn

JOUPaIY | J3NpPaY AB IRUYBIaq PeYSUNU AR peysuny 1eJuueyag JULPURIOA BUNPURIOJ 133SWOYUT J3SWONU "I 2 2 a i 3e]Ssuy eIILIOA ,sejsuy PIIOA

IPAeL opIes opies [UF = = = =

TA

—) +) —) — , |

1 Riksdagen 1987i88.1 saml. Nr 100. Bilaga 1.3

sOT07E Fr906 OFFERT I90yr LITSEE SITS tEDOL s60 FSRESI BSOÖ LYt8s ost CER ctFIs £001 Sc9t Ert J2NPYS

Prop. 1987/88: 100

BAI CI FS Ir S

: Bil 1.3

oo PIånpuUur

660SLÅT Vls YISFUOL fIOCF 1O6ITE GHOLKFL ESTFY 9ISOf O6CKYCI ilcie Ocits c6l 60899 YST Lis 9189 FOFF

89 tr

> 430

965097 VIESL LOLYFT IBF LETGTE LYVTA cftO09 sc ITLSNYL Ich GÖRAS 9el FETKL 90cYfR SLA] tsOsT S99

Flyalp

69 cr EI

oo

Uefa

FNÄBOI S9TTTT SLÖts LTYFEL K9FEt SYTSO6T ENNOL 996908 cIlFI SOBEST OSE cYtiS TY9l LSEV9 ctFÖR stöcl [UNArA O6O | EI ir FI

UJFUIGJapdoj

OR8TIGI Ock OIYYTT OSRIE VSSLLT USFSY VISTS Ur6 VTIIEL UsT6S UNCL Ols ONCRE OSOFE Oro Ott Ol

cr cl Or ZI

"ry

TN OETLII 066 OSPIOT 09990 PIISET OCRU9 O6NAF Orvöli ODLYREL DAL OLESR Olett OTLIT OFLAL 0912 Oct Osh . INOl St

SS I HH Jae

INONGT O6TSET Ock NOFR6 ULF OFTSIT NYLYS OAS DUF OEEOTL 008 ONRIE Ott MET OFFNE U9er 016 OSA Tyg

9r OT AT Ne FIT

Snuofå

— ON/HLOI OOFTET 066 OTKRL VASYK VLPTST VINTS OFTET DiVA OVFPTOL OSP HOT OlAFT OISFL ODÄTT OSÅ Or Usl

9€ el UDRurufapur

IT YE I

LN'9RH61—LLYLGT 099611 uLY UYETA OYYRL VFEBST NHYLIF NARSE VON UFYYB Ord OFREE DI VOR ORAL [US Or OIcS

ct N ur ti

Pysuuouoyaral

OTTTIT Oct UTCTOL DEFTI POTLEJV MKOTR VBFTE OFSN O86HRL NYE MUSERT Dir Uch UFS ONT - OVER

AT TE BI 9 Y ” FUYIJAM

>

iL9L6I O9EFOI Ucttr OBFO9 09901 NSRFTI OPSÅK VISAT DtON O0UY9 DOE DIGET VHLTI CRS Ochs - ORNS

Up

AT

Ar |

EASIUOUOYFA JULPURIOJ

| :

” HJSSURWI Uysny BI ITU

AROS SUJJIÄPNYSIEIS TÄHLOL |

JSpurj ISUTIP S/086) fp

NYX? UJÖJYFASSFULYRSIOJ 13pUuRj

JAYLUESNYJSA JOJUNIPINYNSSTEIS PUT arButdiagsue.n

SJISWOYUI JTaUNUNUOY FJISAJIOJPINIPA 430

JNLYS ARHULILIJSUVIT, TOTUTIPINYSSIPIS "WO

JINEAS JRFULNSIAUT UIOm

UOLNWASUON WOUI JOY

TYSNg JJUONYRSUED 4

. 2RSWOYU IMUv4

"7 EINUIpPUT PILIA() JOIURA GIOMHParN

AN IJIN PEJURAT

PELIAC) EÄNAGV WUy

HaQrkI BIS IA TI:

CTJUXN Yao

I

Prop. 1987/88: 100 Bil 1.3

BUNLJ 404 -8]E3S Licv TISS S10L 6.68 T8s 200 Bob peLtp 0cI 97965 6£5 ZI8£9 gp S8cl COST FR] 0958 för8 COpE 90cLI+ 9ER 9ÖCL fléel fler "104 -INYS våp ed På €c IC cS 19 + + + + + er + + Ft Fr

AQ Bä t [4 [U] ugp 9 §09 vr R9R £ I I I I I ROST 009- OVORT 598- or I I - -

- o- — — rapuepn -Bddn z61 92905 £0CTi! 9LR fOt IL $£S LTvI8 LP6TOI L906ET 6RF STA 8 PIRP IAI9 LIE 6TTLI+ 9l9ri+ IBS Z68RI+ OcS OcClar+ 8L58l- OLLL I uu bl ct 9r 29 OT: lör

+ + + + + — -NEYS IRIXEA ILLT 910£ 6789 cR8r SBR SSI I8L9€ RFR fpl - SIC spel Bör SPDT FIRE LP60 £000]+ OLOF flEL €ff6sE-" $I911+ f9pöl- osSltel+ OLOTI- -WBY "JU

1 Fp + + - > — — -51819 -pINys JEJXEA - - - - - = = OIL DOR 000 61708 09918 or - MLBS+F O60P HOTSTT+ IRL Ippi

RS C9 88 + - + -SUPINa]Y japurereds = - - - - = = - est 805 t059c 059 - - = = = - - - SET SST6 S66ST+ IPTOT+

I 01 9f

+ +

"Wu -nymsuwsjels 430 soy Jauorn tapuoj BRL tie RIOT Z91l£ RLSr 9cr9a 990 FOS 65051 ORE $r6601 90P OL SoS IF] 0001+ Olil+ Rör 069 B6FL+t fr9 ctr Brsyr ugT I T £ bl HI 8 Fo + - I + + + -

—

-e34q0 tfocp 01cS P6 §058 6Ir0l AX LILBI $FBÖr: LPLIAT 998 c891t cos 896 L001+ facIl+ MOct stläl+ Bc6r+t OiPi+t LlES+ ft9900+ ANI OP O88ET "ul -IBdS -SHON

uep st ST "Ul I1f + - /R/9RAI—9L/SLOT — — — — — a -pinys -UtglOJj Jasjap TS91 ElLT fyST SI9c tIST Y9TI ff Ret OcE Oct Oct TI9 Occ TI) Mo OSct- Of6 SS 8 -SJEIS IalI+ o- oo —-

7 — —- + - - —- — — — -äfUaId — uvpsuOn Scb 00£ 001 05191 00661 stcIc Scc $T09c 0sO IF $66 009 SBI Sal 0081 OS0€ OSsLET STET 000c NO8C SCOR8 SAT BFLGI+ för: -mäggo

6 11 21 te PE I 55 €tS IJ1EIABPNG + + + + + + + + Fr -

— -e8yqo - = - = —- = = - 009 009 00979. 00985 - —- - - - - - 0091€+ - NO0SZ+ 00091+ -SYDE sauon

Lt LE AB JANIS = — — apurdoj ug|[SuorN tel LSOc 23V $T068 s8E80l BLALIT ZLvOOLE trr1l0c 8I£681 BSr100 668€61 Iröv8l PbLIT+t rett BE O09f6Il+ t6b6 691 98TIE+ SlOTI- Orptcl+ 6SSÅ €568 APIPC] -SJUPY -e8g0 1£801+

PrA 8r 9 9c+ cS+

+ + — — Lap[NYSSIB)S — — = — u3apinys 092689 Opt BET 9806£1 BROT6I B96TST 98961t ScELOP O9IK9cC8F 6SP6SS SI0965 BrC609 0808 OSSEI+ L6BITT BPBEt+ TOOES+ 08809+ -8BILI9+ 6£9L8+ NMHESLT €£C89+ 9ST9E+ SECEI+ -SJe3S c8 SOT + 131e138png 13181a3png JteN3äpng — — — — — — — — "€ CIYFNIMW) AB — — 9L/$L61 LLI9L6I BLILLGI 6L/8L6I 08/6L61 18/0861 T8/IRGI €8/T861 bV/E86T S8/v86I 98/C861 L8/9861 BULIPUP 9L/SLOT LL/9LGI BL/LLGI — 6L/BLGI. 08/6L61 18/086I cC8/I86I €8/C86I b8/E861 58/86) — 98/SBGT L8/986I

I2q8I J310]S Japun PIA 104

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988

hållsförtecknin

Prop. 1987/88: 100

Bilaga 2 till budgetpropositionen 1988 ÄN

PIE jak]

Prop.

[687/88: 100 Gemensamma frågor

Civildepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 januari 1988

Föredragande: statsrådet Holmberg (inledningen samt punkterna 1—6 och 8-14), statsrådet Johansson (punkt 7)

Anmälan till budgetpropositionen 1988

Inledning

Ett av regeringens politiska mål är förnyelsen av den offentliga sektorn. Mycket snart efter regeringsskiftet hösten 1982 inleddes därför arbetet med en omfattande omprövning av verksamheten i den offentliga sektorn.

Omprövningsarbetet — som jag vid ett flertal tillfällen har redogjort för (jfr

skr. 1984/85:202, FiU 35, rskr. 47; prop. 1985/86:100 bil. 15 s. 5—-15. AU

P2, rskr. 196; skr. 1985/86:165, KU 28, rskr. 319) — är inriktat på att förutsättningslöst och så systematiskt som möjligt pröva vilka uppgifter

den offentliga sektorn skall ha, hur den skall lösa sina uppgifter och till

vilka kostnader det får ske.

Civildepartementet, som är den offentliga sektorns departement, har inte bara tagit fram ett samlat program för den offentliga sektorns förnyelse

(fr skr. 1984/85:202) utan svarar också för en rad omdaningsprojekt som

går tvärs över departementsgränserna och angår hela den offentliga sektorn. Varje departement lämnar inom sitt område väsentliga bidrag till detta omdaningsarbete.

Det är mot den bakgrunden som jag här bl. a. redovisar sådant pågående arbete hos regeringen med förnyelsen av den offentliga sektorn som rör

flera huvudtitlar.

Under punkterna 1—6 tar jag särskilt upp det förnyelsearbete som berör den statliga sektorn. Där behandlas sålunda regelförenkling och delegering, decentralisering, statliga myndigheters tillgänglighet, den nordiska ' utbytestjänstgöringen, den statliga lokalförsörjningen, samordning av den

civila och den militära vädertjänsten.

Under punkten 7 redogör statsrådet Johansson för den allmänna löne-

nivån för statsanställda m. m.

I Riksdagen 19871/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 2

Under punkterna 8—-10 tar jag upp tre andra statliga personalfrågor, Prop. 1987/88: 100 nämligen jämställdhet i statsförvaltningen, regeringens behörighet att in- Bil. 2. rätta statligt reglerade tjänster och de statliga förnyelsefonderna. Punkternå 11 och 12 avser datafrägor. Under punkt 13 behandlar jag förnyelsefrågor som avser den kommunala sektorn samt under punkt 14, slutligen, den offentliga sektorns informationsverksamhet.

I Regelförenkling och delegering

I 1986 års budgetproposition lämnade regeringen en redogörelse för arbetet med att förenkla den statliga regelgivningen och att delegera beslutanderätten i förvaltningsärenden som prövas av regeringen (prop. 1985/86:100 bil. 2 p. I, KU 22, rskr. 191). Avsikten var att motsvarande redogörelse tills vidare skulle lämnas till riksdagen varje år.

I 1987 års budgetproposition återkom regeringen med en ny redogörelse (prop. 1986/87:100 bil. 2 p. I, KU 29, rskr. 226).

Jag skall nu ta upp frågan om årets redogörelse för regelförenklings- och delegeringsarbetet. |

Jag gör det med hänvisning till en sammanställning som statsrådsberedningen har upprättat på grundval av uppgifter från departementen. Sammanställningen omfattar de resultat som har nåtts och de projekt som har inletts efter den förra redogörelsen. Den bör fogas till protokollet i

detta ärende som bilaga 2.1.

1.1Närmare om regelförenklingsarbetet

1.1.1Utgångspunkter för arbetet

Förenkling av reglerna i samhället är ett viktigt led i förnyelsen av den offentliga sektorn. Syftet med förenklingsarbetet är att regelsystemet skall

bli så ändamålsenligt och smidigt som möjligt.

Reglernas funktion är att åstadkomma sädana handlingssätt som leder "till önskade mål. Klara regler ger effektiva lösningar på intressekonflikter, enhetlig praxis, snabb handläggning och rättssäkerhet.

Men regelgivning är inte alltid ett nödvändigt eller bra styrmedel. När reglerna blir många och detaljrika riskerar man att de inte når fram till och tillräckligt påverkar dem de avser. Omotiverade skillnader kan uppkomma

i tillämpningen. En omfattande och svåröverskådlig regelflora ökar risken

för att reglerna 1 onödan fördyrar verksamheten hos staten, kommuner, företag och enskilda. För att regelsystemet skall fungera ändamålsenligt är det nödvändigt att reglerna fortlöpande omprövas så att de inte blir för många och för komplicerade.

I det jag nu har sagt ligger att någon principiell motsättning inte finns mellan regelförenklingsarbetet och de grundläggande mål om rättssäkerhet, hälsa, god miljö, jämn fördelning osv. som ligger bakom olika regelverk. Att styrmedlen förbättras gör det tvärtom lättare att uppnå målen.

Med prop. 1983/84:119 (KU 25, rskr. 245) inleddes år 1984 ett mer tv

intensifierat regelförenklingsarbete. Det program för förenkling av myn-

digheternas regler som då lades fast har sedan följts upp och utvidgats så Bil. 2 att arbetet numera omfattar alla typer av offentliga regler: lagar, förordningar, myndighetsföreskrifter och allmänna råd. Förenklingsarbetet om-

fattar också de statliga kollektivavtalen. I skr. 1984/85:202 om den offentli-

ga sektorns förnyelse och i skr. 1985/86:165 om frikommunförsöket, regel-

förenklingen och förbättringen av den statliga servicen har jag redovisat mål och medel i arbetet och satt in det i sitt sammanhang, förnyelsen av den offentliga sektorn.

Till utgångspunkterna för regelförenklingsarbetet hör numera också de

allmänna riktlinjer beträffande föreskrifter som riksdagen fastställde i våras efter förslag av regeringen på föredragning av mig i den s.k. verksled-

ningspropositionen (prop. 1986/87:99, KU 29, rskr. 226). Riktlinjerna går i

korthet ut på följande.

— Innan föreskrifter beslutas skall kostnader och övriga effekter av till-

lämpningen så långt som möjligt bedömas för staten, kommunerna och

den privata sektorn. . — Varje regelverk måste fortlöpande underkastas omprövningar. Vid be-

slut om regler vars effekter är svåra att mer noggrant bedöma vid

beslutstillfället kan föreskrivas att utvärdering skall ske efter viss tid

och anges vem som skall svara för utvärderingen.

— Det inledda regelförenklingsarbetet bör drivas vidare.

— Metoder för kostnadsberäkningar och effektbedömningar bör vidare-

utvecklas. Erfarenheter av regelöversyner bör ställas samman och me-

toder utvecklas för hur de bör genomföras.

— Bemyndiganden för myndigheter att utfärda föreskrifter bör fortlöpande

prövas.

Här bör också nämnas den proposition om näringspolitik inför 1990-talet som regeringen lade fram i våras (prop. 1986/87:74, NU 30, rskr. 271). Propositionen innehåller bl. a. redogörelser och bedömningar i frågan om förenkling av sådana regler som riktar sig till företagen.

De båda nu nämnda propositionerna följdes nyligen upp genom att regeringen beslutade en verksförordning (1987:1100), som skall ersätta allmänna verksstadgan (1965:600). Samtidigt har regeringen beslutat en ny

begränsningsförordning, som ersätter kungörelsen (1970:641) om begränsning i myndighets rätt att meddela föreskrifter, anvisningar eller råd. De nya förordningarna innebär bl.a. att myndigheternas regelgivning i fort-

sättningen skall ske med större urskillning och återhållsamhet. Det in-

skärps att föreskrifter skall beslutas bara när det framstår som lämpligare

än andra åtgärder, att föreskrifter i princip inte får beslutas annat än efter

en noggrann bedömning av reglernas kostnadsmässiga och andra konsekvenser samt att reglerna skall ses över och omprövas fortlöpande.

Från de utgångspunkter som jag här har angett arbetas det med regelför-

enkling inom departementen. i kommittéer och hos många andra myndigheter. I regeringskansliet har regelförenklingen blivit ett väsentligt inslag i

det löpande författningsarbetet. Där intar man numera allmänt en återhåll-

sam och stram attityd till ny regelgivning.

Som framgår av sammanställningen i bilaga 2.1 ses också befintliga

regelverk över i förenklingssyfte. Arbetet inriktas då på att ta bort överflödiga regler och att ge de regler som behöver behållas en så ändamålsenlig Bil. 2 utformning som möjligt.

Den språkliga utformningen är inte minst viktig. Särskilda språkexperter finns sedan länge i statsrådsberedningen och biträder vid utarbetande av lag- och förordningstexter. Den handbok i författningsskrivning, som statsrådsberedningen har gett ut år 1986 och som innehåller råd om bl. a. den språkliga utformningen av myndigheternas föreskrifter, har också lagts till grund för en brett upplagd utbildningskampanj med hjälp av statens institut för personalutveckling. .

Frågan om vad statsmakterna ytterligare kan göra för att förbättra de offentliga språket har behandlats i språkvårdsutredningens rapport (Ds C 1985:3) Klarspråk — en grund för god offentlig service. Jag avser att inom kort återkomma till regeringen med förslag på grundval av den rapporten.

Förenklingsarbetet omfattar inte bara reglernas språkliga och redaktionella utformning. Omprövningar av reglers sakliga innehåll ingår givetvis också i arbetet.

Samtidigt utvecklas nya hjälpmedel och tekniker vid regelförenklingar. Den s.k. stupstocken per den 1 juli 1986 och den metod som brukar kallas solnedgångstekniken har lett till att ett stort antal myndighetsregler försvunnit (jfr prop. 1986/87:100 bil. 2 s. 3 och 7). Som jag strax återkommer till har man i arbetet också god hjälp av de regelförteckningar som myndigheterna är skyldiga att ha enligt 18 c §& författningssamlingsförordningen (1976:725, omtryckt 1984:212, ändrad senast 1987:62).

1.1.2 Det statliga regelbeståndet En förutsättning för ett systematiskt regelförenklingsarbete är givetvis att man kan överblicka vilka regler som gäller och vilket resultat arbetet på olika håll leder till. Av intresse är då bl. a. mängden av statliga regler.

Det finns anledning att här skilja mellan å ena sidan lagar och förordningar, dvs. författningar som riksdagen eller regeringen beslutar. och å andra sidan myndighetsregler, dvs. sådana författningar och allmänna råd som myndigheter under regeringen beslutar.

Lagar och förordningar Det siffermaterial om antalet lagar och förordningar under de senaste decennierna som regeringen för första gången kunde redovisa i 1987 års redogörelse baserade sig på uppgifter hämtade ur registren i RÄTTSDATA över de författningar som ingår i Svensk författningssamling (SFS). :

Materialet kan nu byggas ut med uppgift om antalet författningar som

var i kraft den I december 1987:| Bil. 2
1970 den 31 december 46651979 den 31 december 3951
1971 ”47191980 ”3979
197245691981 ”4016
1973 ”369019823810
1974 ”36571983 ”3790
1975 737101984 ”3816
1976 ”38111985 ”3858
1977 ”3 8081986 ”3880
1978 ”38501987 ”" I december 3663

Antalet författningar som var i kraft den 1 december 1987 har alltså

minskat med 217 jämfört med antalet författningar den 31 december 1986. Regelbeståndet bestod den 1 december 1987 av 1707 lagar och 1956

förordningar.

REGELBESTÅNDET I SFS

Antal

UNDER PERIODEN 1970-1987 5000

-

| -

4000 = :

mm An MN [] [] NAM rm MM

Nn M -

3000 —

2000 |

1000

70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 8 83 84 85 86 87

BH Lagar CZ Förordningar

Som redovisades förra året har flera betydelsefulla insatser gjorts under 1970- och 1980-talen i syfte att begränsa antalet författningar. Den nu

aktuella sifferuppgiften om ikraftvarande författningar bekräftar att riksdag och regering följer upp dessa insatser. Sedan år 1987 har framför allt beståndet av förordningar minskat, nämligen med 167 författningar.

Fördelningen av författningarna den I december 1987 på de olika depar- = Prop. 1987/88:100 tementen, som inte visar på någon markant skillnad jämfört med förra = Bil. 2 årets redovisning, är följande.

DepartementAntal författningar i SFS
justitiedepartementet737
utrikesdepartementet118
försvarsdepartementet138
socialdepartementet304
kommunikationsdepartementet241
finansdepartementet842
utbildningsdepartementet258
jordbruksdepartementet196
arbetsmarknadsdepartementet128
bostadsdepartementet134
industridepartementet120
civildepartementet225
miljö- och energidepartementet139
"övriga ” förf. (oplacerade m. fl.)83

Summa 3663

Justitie- och finansdepartementen svarar sålunda tillsammans för drygt

4076 av de ”placerade” författningarna. ”Övriga” SFS-författningar (83

st.) är antingen ”oplacerade” i fråga om departementstillhörighet (1) eller utfärdade av myndigheter under regeringen (82). Minskningen av ”övriga” beror antingen på att alla utom en av författningarna nu har ”ansvarsplacerats” eller på att ett antal myndighetsförfattningar som har kungjorts i SFS har upphört att gälla genom den s.k. stupstocken per den 1 juli 1986.

Mvyndighetsregler Ett stort antal sådana regelförteckningar som myndigheterna är skyldiga

att ha enligt 18 c § författningssamlingsförordningen har under hösten 1987 lämnats in av myndigheterna till regeringen. I förteckningarna redovisas myndighetsregler (föreskrifter eller allmänna råd) under sammanlagt drygt

20000 rubriker (titlar). Antalet regelrubriker per departementsområde är

ungefärligen följande.

Prop. 1987/88: 100

OmrådeUngefärligt antal regelrubriker Bil. 2
justitiedepartementet =9200
utrikesdepartementet300
försvarsdepartementet2000
socialdepartementet500
kommunikationsdepartementet1900
finansdepartementet3500
utbildningsdepartementet1400
jordbruksdepartementet700
arbetsmarknadsdepartementet1200
bostadsdepartementet400
industridepartementet100
civildepartementet7300
miljö- och energidepartementet300

Summa 20500

Det totala antalet regelrubriker och fördelningen av rubrikerna på departementen har knappast alls förändrats sedan år 1986.

Uppgifterna i tabellen som ett uttryck för det samlade regelbeståndet är även i år inte bara osäkra utan också behäftade med en del skevheter. Sålunda finns det ännu ingen fullständig redovisning av reglerna inom utrikesförvaltningen och myndigheterna under utrikesdepartementet. För kommunikationsdepartementets del är också redovisningen av antalet. myndighetsregler inom några av verksamhetsområdena inte fullständig. En anledning till att antalet rubriker på finansdepartementets område har ökat är att en mångfald regler som tidigare redovisades under länsstyrel-

sernas skatteavdelningar sedan den 1 februari 1987 redovisas under läns-

skattemyndigheterna. På utbildningsdepartementets område finns också

redovisningstekniska problem som behöver lösas. Det sammanlagda antalet föreskrifter och allmänna råd av normal karaktär kan avrundat anges till

1 400. Till siffran kommer sedan ett omfattande material, som klart utgör

författningar, men som är av något speciell karaktär. För grund- och gymnasieskolan tillkommer sålunda omkring 600 läroplaner, fastställda av skolöverstyrelsen. Inom universitets- och högskolevärlden finns det dels

bortåt 7000 lokala föreskrifter av administrativ karaktär, varav omkring

1000 avser regler för institutionsstyrelser, dels bortåt 23 000 olika kursplaner. Under bostadsdepartementet ingår liksom förut "Svensk byggnorm'"” med bara en enda rubrik, trots att den har stor volym och flera underavdelningar. Arbete pågår för närvarande med att dela upp den i dels föreskrifter

om nybyggnad, dels föreskrifter om ombyggnad. Föreskrifterna kommer

liksom plan- och bygglagen (1987:10, ändrad senast 1987:246) att inriktas

mer på byggnadernas funktion än på detaljutförandet.

För åtskilliga myndigheter under olika departement gäller att en stor del

av deras regler utgör interna arbetsföreskrifter eller är avsedda som råd i

myndighetens eget arbete. På en del håll synes man inte ha uppmärksam-

mat att förteckningsskyldigheten omfattar också regler av detta slag. 7

Det sagda illustrerar att det finns en del svårigheter i arbetet med att förteckna myndigheternas regler. I den verksförordning (1987:1100) som Bil. 2 regeringen nyligen har beslutat ingår en hänvisning till författningssamlingsförordningens föreskrift om regelförteckningar. Jag räknar med att detta kommer att bidra till att det ägnas ökad uppmärksamhet åt vad

förteckningarna skall innehålla.

Förteckningarna skall föras fortlöpande. Nya regler som beslutas skall alltså förtecknas omedelbart. Regler som upphävs skall omedelbart strykas ur förteckningarna. En annan sak är att myndigheterna skall lämna förteckningar till regeringen endast en gång om året.

Det är självfallet meningen att regelförteckningarna trots de svårigheter

jag nyss har nämnt skall brukas hos både myndigheter och departement som stommar i ett offensivt förenklingsarbete. Ett exempel på hur det kan

ske är det arbete som civildepartementet och länsstyrelserna har lagt ned på att förenkla länsstyrelsernas regler och som har lett till förenklingsförslag som rör större delen av dessa regler (se vidare redogörelsen i bilaga

2.1).

1.1.3 Kommunernas föreskrifter De regler som medborgarna möter i vardagslivet är ofta beslutade av en kommun. Den kommunala regelgivningen har också stor betydelse för näringsliv, organisationer och statliga myndigheter. Jag har tidigare i olika sammanhang gett uttryck för den vikt jag fäster vid arbetet med att förenk-

la den kommunala regelgivningen (se skr. 1985/86:165 s. 18, KU 28, rskr.. 319; prop. 1986/87:100 bil. 2 s. 8, KU 29,rskr. 226). Det finns enligt min mening ett klart samband mellan å ena sidan de:

föreskrifter i lagar och andra statliga författningar som reglerar den kommunala verksamheten och å andra sidan den kommunala regelgivningen. Om de statliga föreskrifterna är otidsenliga eller svårtolkade, finns det risk

för att de kommunala regler som utgår från dessa också blir ett bristfälligt

styrinstrument. Det är därför angeläget att kommunerna och landstingen kan utgå från en lagstiftning som är tidsenlig, begriplig och i övrigt ända-

målsenlig.

Arbetet med att se över det statliga regelsystemet, såvitt nu avses,.

bedrivs på olika sätt. En arbetsgrupp, kommunallagsgruppen (C 1986: A), har sålunda till uppgift att utarbeta förslag till en helt ny kommunallag (punkt 13.3 i det följande). Vidare fortsätter stat-kommunberedningen (C

1983:02) sitt arbete med att se över statliga regler som riktar sig till kommuner och landsting. Inom ramen för frikommunförsöket (punkt 13.2) prövas 1 praktiken behovet av statlig reglering inom olika kommunala

verksamhetsområden. Erfarenheterna av dessa försök kommer att läggas .

till grund för ytterligare överväganden.

Mot den nu angivna bakgrunden är det väsentligt att även kommuner och landsting bedriver ett aktivt regelförenklingsarbete. Jag har tidigare. (skr. 1985/86:165 s. 18) noterat att ett sådant arbete pågår och att också

Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet bidrar till att göra

arbetet effektivt.

Enligt min mening finns det starka skäl för en vidgad samverkan och ett Prop. 1987/88: 100 erfarenhetsutbyte mellan stat och kommun inom detta område. Bil. 2

Jag avser därför att ta upp diskussioner med de båda kommunförbunden om hur detta samarbete skall bedrivas för att det samlade regelförenklingsarbetet till allmänhetens gagn skall bli så effektivt som möjligt.

1.1.4 Användningen av datateknik Jag pekade i 1987 års redogörelse på den betydelse som användning av

befintligt datorstöd har i sammanhanget. Genom datorregistrering kan inte bara reglernas rubriker utan också deras innehåll göras lättare tillgängligt i dataregister. Inte minst i internationella sammanhang, t. ex. inför kontak-

ter med den europeiska gemenskapen, framträder allt oftare behovet av att snabbt kunna överblicka vilka regler som gäller på ett visst område. Men datatekniken kan också underlätta arbetet med regelförenkling.

Läget är för närvarande följande.

Riksdagens och regeringens regelgivning: Arbetet med att bygga ut och

förbättra kvaliteten i SFS-registren i databasen JUOI i RÄTTSDATA fortsätter. Det register över SFS som innehåller författningarnas rubriker och kortfattade uppgifter om ändringar i författningarna, är i dag komplett.

I basen finns också ett register över de författningar i löptext som tagits

in i SFS. Det är så gott som komplett och beräknas bli fullständigt i början av år 1988. För närvarande innehåller registret gällande SFS-författningar i

löpande text som motsvarar textmängden i drygt två hela lagböcker. Om-

kring 500 författningar återstår att registrera i full text. . Bland dessa författningar finns en del äldre författningar som antingen är

föremål för en översyn i syfte att upphäva dem eller förnya och förenkla föreskrifterna eller där översynen nyligen har avslutats och regeringsförslag kan väntas inom cen nära framtid.

Statsrådsberedningen upprättade våren 1987 med hjälp av datateknik ett

register över sådana normgivningsbemyndiganden som riksdagen har lämnat regeringen och som gällde den I januari 1987. Registret är i första hand avsett för riksdagens behov och skall under en försöksperiod hållas aktu-

ellt genom halvårsvisa revisioner. Registret överlämnades till konstitu-

tionsutskottet (jfr KU 1986/87:33 s. 12).

En reviderad version av registret har därefter färdigställts. Den avser bemyndiganden som gällde den 1 juli 1987 och har nyligen överlämnats till utskottet.

Myndigheternas regelgivning: I 1987 års redogörelse framhöll jag att: myndigheternas regelförteckningar först måste ses över, innan det kan bli aktuellt att förteckna även myndighetsreglerna i databaserade informationssystem. Jag noterar dock att ett registreringsarbete redan är i gång hos

flera myndigheter.

På det statliga kollektivavialsområdet tas datatekniken i allt större ut-

sträckning till hjälp i regelförenklingsarbetet. Jag vill i sammanhanget också något behandla detta regelområde som — även om det inte hör in

under författningssamlingsförordningens förteckningsskyldighet — är av

stor betydelse i statsförvaltningen. Den I november 1987 började statens

arbetsgivarverk (SAV) att distribuera avtalstexter genom DAFA Data AB:s rättsbank. Då öppnades den första databasen, SAVI, som innehåller Bil. 2 avtalstexter i senaste lydelser från SAV:s avtalstryck, cirkulär i cirkulärserie A samt s.k. A4-avtal. Det är meningen att nästan all information från SAV skall kunna distribueras via databas i framtiden. Informationen är tänkt att sorteras i fyra databaser. De tre övriga databaserna skall bl.a. innehålla SAV:s föreskrifter och allmänna råd, snabbaktuellt, konfliktmeddelanden, avtal och föreskrifter

för kommunalt anställda med statligt lönereglerade tjänster samt avtal i

deras ursprungliga lydelse. De kommer successivt att öppnas allt eftersom de blir klara. Den största användargruppen kommer att bli personalhandläggare på de cirka 350 myndigheter som SAV företräder. Men databaserna skall stå öppna för alla, även t. ex. parternas förhandlare. Det rättsliga material som lämpar sig för att registrera i databaser kan

illustreras på följande sätt.

Lagar Förordningar

Myndighetsregler

Kommunala regler

Avtalsregler, rättspraxis m.m., administrativa rutiner

1.1.5 Det fortsatta regelförenklingsarbetet Som har framgått arbetar regeringen sedan några år särskilt med regelför-

enkling. Betydande resultat har nåtts. Ytterligare projekt pågår eller förbe-

reds. Regelförenkling bör också i fortsättningen vara en viktig uppgift för alla regelgivare.

I regelförenklingen ingår att områdesvis överväga om antalet nivåer i

regelgivningen bör minskas eller om regler bör flyttas från en nivå till en

annan, t. ex. så att bindande regler ersätts med allmänna råd eller så att en » förordning byggs ut med regler som tidigare var myndighetsföreskrifter.

Bl. a. därför bör samarbetet mellan departement och myndigheter 1 regel-

givningsfrågor utvecklas. Det är angeläget att tillämpningen av regler — även nya regler — följs 10

reglering fortlöpande anpassas till tidens krav och människornas behov i = Bil. 2

första hand ligger på den som har utfärdat reglerna. Inte desto mindre har man i regeringskansliet många gånger anledning att ta upp frågor om översyner inte bara av lagar och förordningar utan också av myndigheters regler. Omvänt gäller att varje myndighet på sitt område vid behov givetvis bör aktualisera ändringar också i författningar som regeringen har utfärdat.

För att regelförenklingsarbetet skall bli framgångsrikt också i fortsättningen behöver man i departementen kunna överblicka dels i vilka fall

regeringen har begagnat sig av riksdagsbemyndiganden att subdelegera

normgivningskompetens, dels vilka andra normgivningsbemyndiganden som regeringen har lämnat myndigheter eller kommuner. Man måste också hålla reda på vilka föreskrifter som bemyndigandena har gett upphov till på

myndighetsnivå och hur föreskrifterna i stort tillämpas. Departementen

har då god hjälp av statsrådsberedningens register över sådana normgiv-

ningsbemyndiganden som riksdagen har lämnat, av myndigheternas regelförteckningar och av de rapporter i övrigt som myndigheterna lämnar om sin verksamhet vid kontakter med departementen.

Frågan om hur regelförenklingsarbetet i regeringskansliet skall drivas

vidare övervägs av en särskild arbetsgrupp, som består av rättscheferna i

statsrådsberedningen, industridepartementet och civildepartementet.

Rättschefsgruppen uppmärksammar inte minst behovet av prioritering och

samordning.

Inom näringspolitiken finns som en permanent uppgift att åstadkomma

färre och enklare regler för näringslivet (jfr prop. 1986/87:74 s. 67—77).

Under de senaste åren har en arbetsgrupp, den s.k. normgruppen (I

1983:H), haft i uppdrag att genom en i tiden koncentrerad insats, som sammanhållande lednings- och utredningsorgan inspirera, driva på och

förmedla erfarenheter av reglerings- och förenklingsarbetet vad gäller regler som har betydelse för näringslivet. Attitydpåverkan och kunskapshöjande insatser har också ingått i uppdraget. Huvudansvaret för att resultat uppnås har liksom tidigare legat på departement och myndigheter.

Målet är att få till stånd ändamålsenliga och sinsemellan koordinerade

regler och en smidig tillämpning av dem.

Som framgår av industridepartementets redogörelse i bilaga 2.1, kommer normgruppen på sikt att avvecklas. De aspekter på regelgivningen gentemot näringslivet som normgruppens uppdrag omfattar skall i stället

bevakas inom ramen för departementets linjeorganisation. En förutsätt-

ning för detta är att förenklingsaspekterna integreras i regelgivarnas löpande verksamhet. Hur detta organisatoriskt skall lösas övervägs för närvarande.

1.2Närmare om delegeringsarbetet

År 1984 fastställde riksdagen riktlinjer för en systematisk översyn av reglerna om rätt att överklaga ärenden till regeringen och för utformningen

av överklaganderegler i nya ärendegrupper (prop. 1983/84:120, KU 23,

rskr. 250). Riktlinjerna innebär att regeringen i möjligaste mån skall befrias 1

från sådana ärenden som inte kräver ett ställningstagande från regeringen som politiskt organ. Bil. 2

Riksdagen har anvisat flera olika- metoder som skall användas för att nå detta mål. En metod är att flytta ärenden från regeringen till domstolarna i de fall där det är ändamålsenligt.

Arbetet med att följa upp riktlinjerna har bedrivits områdesvis och är ännu inte avslutat. -

De av riksdagen fastlagda riktlinjerna tar som sagt sikte på regeringens befattning med överklaganden. Men regeringen prövar också åtskilliga förvaltningsärenden som första och enda instans. Också när det gäller sådana ärenden har det länge varit en strävan att befria regeringen från att pröva frågor som inte kräver politiska ställningstaganden.

Det resultat som efter den förra redogörelsen har uppnåtts i delegeringsarbetet framgår av bilaga 2.1.

I prop. 1987/88:69 om europakonventionen och rätten till domstolsprövning i Sverige föreslår regeringen att det skall införas en ny möjlighet till domstolsprövning (rättsprövning) av vissa beslut som regeringen och . andra myndigheter meddelar i förvaltningsärenden. Förslaget syftar till att säkerställa att svensk rätt motsvarar Sveriges åtaganden enligt europakonventionen och förutsätter att införandet av den nya prövningsmöjligheten följs upp genom öÖversyner av lagstiftningen områdesvis på de områden som berörs. Vid översynerna skall man bl. a. noga undersöka i vad mån det är ändamålsenligt att låta domstolsprövning ersätta överklagande i i administrativ ordning. Tanken är att dessa översyner skall samordnas med det pågående arbetet ått anpassa regler om överklagbarhet och instansordning

till 1984 års riksdagsbeslut. |

Tilläggas bör att uppdraget till den rättschefsgrupp som jag nämnde nyss omfattar också frågan om hur delegeringsarbetet bör läggas upp i fortsättningen.

1.3Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag nu har anfört om regelförenkling och delege-

ring.

2Decentralisering

2.1Bakgrund

År 1979 beslutade riksdagen om allmänna riktlinjer för dels arbetet med decentralisering i den offentliga förvaltningen, dels regionalpolitiken (prop. 1978/79:112, AU 23, rskr. 435, och prop. 1978/79:111 bil. 14, KU 35, rskr. 364). Följande år inrättades, på riksdagens begäran, en decentraliseringsdelegation för att samordna regeringens och regeringskansliets arbete med decentralisering och lokalisering av statlig verksamhet. Delega- . : 12

budgetdepartementet. Till stöd för delegationen fanns en parlamentarisk — Bil. 2

referensgrupp. .

I samband med regeringskansliets omorganisation efter regeringsskiftet - 1982 överfördes ansvaret för decentraliseringsfrågorna från budgetdepartementet till civildepartementet. I september 1983 inrättade jag en arbetsgrupp inom civildepartementet för decentralisering av statlig verksamhet.

Gruppen, som ersatte den tidigare decentraliseringsdelegationen, skulle

enligt mitt beslut lämna en slutlig redovisning av sitt arbete under våren

1985. / I april 1984 gav regeringen 20 centrala statliga myndigheter i uppdrag att utarbeta översiktliga decentraliseringsplaner. Syftet var att föreslå decentraliseringsåtgärder som innebar att minst 10 6 av antalet helårstjänster inom myndigheternas centrala förvaltning i Stockholm och Solna fram till 1990-talets början skulle kunna flyttas till existerande eller nya förvaltningar på andra håll i landet eller till andra kommuner i Stockholmsregionen. Decentraliseringen skulle utgå från gällande resursramar och genomföras på ett sådant sätt att verksamheten också blev effektivare. För de statliga

affärsverkens del skulle särskilda överväganden ske. |

Arbetsgruppen för decentralisering av statlig verksamhet redovisade

resultaten av sitt arbete i rapporten (Ds C 1985:11) Decentralisering av statlig verksamhet. I och med överlämnandet av rapporten ansåg gruppen

sitt arbete avslutat.

Rapporten redovisar decentraliseringsåtgärder åren 1983-1985 hos de

20 centrala myndigheter, som omfattades av regeringens särskilda decentraliseringsuppdrag. De genomförda eller beslutade åtgärderna innebär

tillsammans en omlokalisering från Stockholm och Solna av omkring 500 heltidstjänster. Enligt arbetsgruppens bedömning kan ytterligare ett hundratal tjänster komma att flyttas ut från Stockholmsområdet under 1980-talet till följd av de uppdrag till olika myndigheter och övriga initiativ som har föreslagits i rapporten. I ett längre tidsperspektiv — tio år framåt i tiden

— anser arbetsgruppen det möjligt att uppnå målet att omlokalisera 1000

arbetstillfällen. . .

I det fortsatta decentraliseringsarbetet är det enligt arbetsgruppens me-

ning framför allt nödvändigt att regering och riksdag kraftigt markerar sin strävan att decentralisera förvaltningen. Statliga myndigheter bör i anslagsframställningarna redovisa vilka decentraliseringsåtgärder som har

genomförts och vilka åtgärder som planeras. Särskilda uppdrag skall kun- . na ges till vissa myndigheter att närmare utveckla idéer och uppslag. Decentralisering som övergripande mål för förvaltningens utveckling bör beaktas vid beredning av utredningsdirektiv inom regeringskansliet. Även

i det långsiktiga arbetet med organisations- och ADB-utveckling och i budgetarbetet är det viktigt att decentraliseringsmålen beaktas. Affärsver-

ken bör enligt arbetsgruppen årligen redovisa hur deras planer motsvarar

intentionerna i det regionalpolitiska utvecklingsarbetet.

Slutligen anser arbetsgruppen att det även i fortsättningen bör finnas ett

organ inom regeringskansliet med uppgift att ta initiativ i decentraliserings-

frågor och kontinuerligt bevaka decentraliseringsarbetet. 13

I 1987 års budgetproposition informerade jag riksdagen om min avsikt — Prop. 1987/88:100 att föreslå regeringen att minst 55 7 av de anställda inom statistiska cen- = Bil. 2

tralbyrån blir lokaliserade till Örebro. Förslaget, som beräknades beröra 100 tjänster, har behandlats av riksdagen (prop. 1986/87:100 bil. 15, FiU 15, rskr. 214). Vidare har regeringen den 12 februari 1987 beslutat om principerna för riksskatteverkets nya organisation. Enligt beslutet: skall verkets beskattningsfunktioner avseende sektionen för punktskatter och

kupongskatt samt resurserna för punktskatterevisionen lokaliseras till

Ludvika fr. o. m. den 1.juli 1988. Omlokaliseringen berör ca 100 tjänster. Hösten 1987 har regeringen lagt fram förslag om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland (prop. 1987/88: 64). I propositionen redovisas bl.a. omlokalisering av viss verksamhet inom statens vattenfallsverk till Ludvika. Regeringen har också i direktiv till en organisationskommitté för inrättande av statens banverk m.m. angivit, att kommittén skall förbereda en lokalisering av banverkets huvudkontor till Borlänge senast vid utgången av år 1990.

2.2Fortsatt decentralisering

De myndigheter som flyttats ut från Stockholmsområdet har till de nya

lokaliseringsorterna fört med sig en långsiktigt stabil verksamhet, som har breddat arbetsmarknaden, förändrat näringsstrukturen och gett regionerna bättre förutsättningar för utveckling. Myndigheterna har kunnat fullgöra sina uppgifter effektivt, även om kostnaderna 1 tid och pengar för att upprätthålla nödvändiga kontakter har ökat. Förläggning av utlokaliserade myndigheter till samma byggnad har gett bättre förutsättningar för att

utnyttja gemensamma administrativa resurser och gjort det möjligt att

rationalisera verksamheten. De omfattande omlokaliseringarna har också visat sig kunna organiseras och genomföras på ett sådant sätt, att de oundvikliga påfrestningarna på den berörda personalen har kunnat begrän-

sas. |

Erfarenheterna hittills visar att utflyttning av centrala statliga myndigheter från Stockholmsregionen har varit ett verksamt medel för att förbättra den regionala balansen mellan Stockholmsområdet och övriga delar av

landet. .

Sedan omlokaliseringsbesluten i början av 1970-talet har diskussionerna om decentralisering främst handlat om delegering av beslutsbefogenheter.

Denna form av decentralisering kan ses som ett led i den löpande rationali-

seringen inom förvaltningen. Åtgärderna har fördelen att kostnaderna för statsbudgeten normalt inte behöver öka. Nackdelen är att de inte tillgodoser de behov av koncentrerade insatser på vissa orter, som då och då

uppstår på grund av omstruktureringar i näringslivet. Decentralisering av statlig verksamhet är både ett medel för att åstadkomma regional utveckling och ett mål för det långsiktiga förändringsarbe-

tet inom statsförvaltningen. Regeringen kommer att verka för en fortsatt decentralisering i form av såväl delegering av beslutsbefogenheter som omlokalisering av statlig verksamhet. Någon ny, samlad omlokalisering av större omfattning är inte aktuell. 14

I flera avseenden är förutsättningarna för att decentralisera central stat- — Prop. 1987/88: 100 lig verksamhet bättre nu än de var i början av 1970-talet. Det beror främst — Bil. 2

på utbyggnaden av högskolorna och omfattande regionalpolitiska insatser som har lett till att arbetsmarknaden har breddats i olika delar av landet, bl. a. till följd av de utlokaliseringar som har genomförts. Vidare har flygoch telekommunikationerna förbättrats, vilket gör det möjligt att begränsa kostnaderna för att upprätthålla nödvändiga kontakter.

Övervägandena om decentralisering avses ske fortlöpande som en integrerad del av beredningen inom regeringskansliet rörande förändringar i myndigheters verksamhet och organisation, med beaktande av bl.a. de förslag som arbetsgruppen för decentralisering har lämnat. Eftersom dessa överväganden skall ske i det löpande arbetet, anser jag att det inte längre

behövs något särskilt organ för decentralisering i regeringskansliet.

Frågan om ändrad lokalisering av myndigheter torde i allmänhet få anses

gälla sådana grundläggande och långsiktiga förändringar i förvaltnings-

strukturen som enligt regeringens proposition (1986/87:99) om ledning av den statliga förvaltningen bör beslutas av riksdagen. Delegeringsfrågor, som gäller myndigheternas sätt att fullgöra sina uppgifter, bör däremot enligt min mening avgöras av den berörda myndigheten själv eller av regeringen liksom omlokaliseringar som endast rör en del av en myndighet och som har liten omfattning.

Utgångspunkten för det vidare arbetet skall också i fortsättningen vara att myndigheterna skall kunna fullgöra sina uppgifter effektivt även efter en decentralisering av beslutsbefogenheter eller arbetsuppgifter. De myndigheter som omlokaliseras måste därför ges förutsättningar att upprätthål-

la nödvändiga kontakter och att rekrytera den personal som verksamheten

kräver. Myndigheter som har nära kontakter och verkar inom angränsande

kunskapsområden bör så långt möjligt lokaliseras i varandras närhet. Där-

igenom kan det bli möjligt att begränsa de kostnadsökningar för att upp-

rätthålla nödvändiga kontakter som är ofrånkomliga i samband med en

omlokalisering.

För mottagarorten är det väsentligt att omlokaliseringen bidrar till att bredda och stärka den lokala arbetsmarknaden. Decentraliseringsätgärderna bör syfta till att stödja den näringsstruktur och de utvecklingsförutsättningar som finns i mottagarorterna. Beslut om att flytta ut central statlig

sättningar som en omlokalisering kan ge för såväl förvaltningen som motta-

garorten.

2.3Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag nu har anfört om decentralisering.

3Statliga myndigheters tillgänglighet

Bil. 2

3.1Bakgrund

Regeringens mål för arbetet med att förbättra tillgängligheten i statsförvalt-

ningen kan härledas ur den nya förvaltningslagen (1986:223) (jfr prop. 1985/86:80, KU 21, rskr. 202). Den syftar till att motverka krångel, förkor-

ta väntetider och i övrigt underlätta medborgarnas kontakter med myndigheterna. :

Från de utgångspunkterna gav regeringen den 7 maj 1987 de statliga

myndigheterna i uppdrag att redovisa vilka åtgärder de avsåg att vidta

under budgetåren 1987/88 och 1988/89 för att förbättra tillgängligheten.

Begreppet tillgänglighet, metoder för utveckling av tillgängligheten m.m. behandlades i en till beslutet fogad promemoria. Av promemorian framgår att god tillgänglighet innebär följande. Myndigheten skall ha mottagningstider som passar medborgarna och en väl fungerande telefonservice. Det skall vara Jätt att besöka myndigheten. Den skall bekräfta när ärenden har kommit in och handlägga dem inom rimlig tid. Vidare skall

myndigheten använda ett enkelt språk och ha en ändamålsenlig informa-

tion. För att kunna förbättra tillgängligheten måste myndigheten känna till sina målgruppers behov. Varje myndighet bör därför undersöka dessa

målgruppers behov. |

I anslutning till sitt uppdrag till myndigheterna lämnade regeringen även

ett uppdrag till statistiska centralbyrån (SCB) att dels utarbeta en skrift,

dels utveckla en kurs jämte studiematerial till stöd för myndigheternas undersökningar av sin tillgänglighet.

Redovisningar har lämnats från drygt 200 myndigheter. Därav framgår

att det pågår ett omfattande arbete med förbättringar av tillgängligheten

som t.ex. anpassade mottagningstider, ändamälsenlig vägvisning, utökad telefonservice och effektivare handläggningsrutiner.

De myndigheter som har omfattande kontakter med medborgarna uppvi-

sar också en hög ambitionsnivå i sina redovisningar. Här kan särskilt nämnas domstolarna, försäkringskassorna, riksskatteverket, centrala studiestödsnämnden, statens lantmäteriverk, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) med länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingarna samt flera

länsstyrelser. Till den samlade bilden hör också att de nämnda myndighe-

terna arbetar med sin tillgänglighet planmässigt och utifrån en helhetssyn

på servicebegreppet.

3.2Exempel

Jag vill nämna några exempel från dessa myndigheters insatser för att

förbättra tillgängligheten. Domstolarna: Den verksamhet som den enskilde oftast kommer i kon-

takt med inom domstolsväsendet är inskrivningsmyndigheten på tingsrätterna. Där förs fastighetsböcker som bl. a. visar ägarförhållanden, inteckningar m. m. Denna typ av information behövs vid bl. a. fastighetsköp och belåning. För att förkorta handläggningstiderna i inskrivningsärenden in- 16

av inskrivningsmyndigheterna härigenom minskat handläggningstiderna = Bil. 2

från normala två veckor till någon dag.

Riksförsäkringsverket med försäkringskassorna: Verket har successivt minskat styrningen av försäkringskassornas organisation vilket medför flexiblare utnyttjande av resurserna hos kassorna. Ett omfattande arbete

med delegering av ärendebeslut pågår såväl från verket till länskontoren

som från länskontoren till lokalkontoren. En breddning av de anställdas kompetens eftersträvas så att de kan handlägga fler ärendetyper och därmed ge försäkringstagarna en ökad kontinuitet i handläggningen.

Riksskatteverket med länsskattemyndigheterna.de lokala skattemyndig-

heterna samt kronofogdemyndigheterna: Av skatteförvaltningens 226

myndigheter hade 1984 14 myndigheter inbjudit allmänheten till öppet hus. 1987 var antalet 84. I verkets serviceplan slås fast att alla myndigheter bör

ha öppet under lunchtid. 1986 hade 52Z av myndigheterna det och 1987

hade andelen ökat till 83 Z. Kvällsöppet minst en gång i veckan har nu 74 myndigheter mot 35 året innan. För att ge nystartade företag information om skatter och deklarationer anordnas runt om i landet informationsträffar med särskilt anpassat informationsmaterial.

Centrala studiestödsnhämnden med studiemedelsnämnderna och vuxenutbildningsnämnderna: Mål finns fastställda för handläggningstider för

enskilda ärenden. För närvarande understiger handläggningstiden för fler-

talet ärendegrupper väsentligt de uppsatta målen. Inriktningen är nu att i högre grad tillämpa direkthandläggning vilket innebär att de ansökningar som är fullständiga kan behandlas direkt i samband med ankomstregistreringen.

AMS med länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingarna: ADB-stöd utnyttjas för att göra information om lediga platser lättillgänglig. Ett mål är att all personal med kundkontakter ska ha informationsstöd direkt tillgäng-

ligt via terminal år 1990.

På ett trettiotal arbetsförmedlingskontor finns information om lediga arbeten i hela landet i s.k. platsautomater. Där kan intresserade på egen hand leta bland de lediga platserna och få en utskrift av platsnotiserna. Platsbasen uppdateras dagligen.

Ett tiotal cityförmedlingar har öppnats. De erbjuder platsförmedling till yrkesbestämda kunder utan tidsbeställning. Kontoren är placerade centralt och har längre öppettider än andra förmedlingskontor — ibland också på lördagar. AMS samarbetar med postverket för att erbjuda viss förmedlingsservice även på små orter som saknar förmedlingskontor.

På några orter har s. k. morgonjour öppnats — i regel från kl. 06.30 — för

att snabbt förmedla tillfälliga jobb.

Länsstyrelserna: Stockholms län har utvecklat ADB-stöd för handlägg-

ningen vid handelsregistret. Registrering kan nu oftast ske inom en månad

mot tidigare åtta månader. : |

Kronobergs län har ökat expeditionstiderna från fem timmar till sju timmar per dag. Handläggningstiderna har minskat till följd av en omfattande delegering av arbetsuppgifter.

Kalmar län har för varje ärendetyp angett en normtid för handläggning- 17 en.

2 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 2

Gotlands län har inrättat en servicegrupp (Sverige service) inom bilregistret som har öppet kl. 8—18 på vardagar och kl. 9—13 på lördagar. Bil. 2

Örebro län har kvällsöppet varje torsdag till kl. 18 (ej juni-augusti).

Handläggningsrutinerna har förenklats. Som exempel kan nämnas att muntligt samrådsförfarande används i stället för skriftliga internremisser

varigenom handläggningstiderna förkortas. |

3.3Fortsättningen

Det fortsatta arbetet med att förbättra service och tillgänglighet drivs nu

vidare från centralt håll och inom myndigheterna.

Jag avser att föreslå regeringen fortsatta åtgärder för att följa utvecklingen av myndigheternas tillgänglighet. :

Vidare kommer statens institut för personalutveckling (SIPU) att på regeringens uppdrag ordna konferenser för myndigheterna i syfte att dels

sprida de erfarenheter som hittills vunnits, dels informera om de metoder

som kan användas för mätning, målformulering och uppföljning av tillgäng-

ligheten inom olika områden.

3.4Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag nu har anfört om statliga myndigheters

. tillgänglighet.

4Den nordiska utbytestjänstgöringen

Den nordiska utbytestjänstgöringen regleras för deltagare från Sverige i förordningen (1980:848) om utbytestjänstgöring i andra nordiska länder (omtryckt 1984:32). Statens arbetsmarknadsnämnd har varje år informerat myndigheter, anställda och personalorganisationer om möjligheten.

I september 1987 utsåg regeringen 30 svenska deltagare — varav hälften kvinnor — till utbytestjänstgöring under år 1988. Icke mindre än 117 anställda hade sökt. Stipendiaterna för år 1988 skall arbeta inom områden

som polisväsendet, kriminalvården, vapenfrifrågor, socialförsäkringen,

trafiksäkerheten, folkbokföringen, skilda forskningsprojekt, livsmedels-

kontrollen, invandrarfrågor och arbetsmarknadsfrågor samt bostads- och miljöfrågor.

För Sveriges del är antalet deltagare sedan år 1979 därmed uppe i 147.

Till dem kommer de som deltar i den särskilda utbytestjänstgöringen för sådan icke-statlig personal som arbetar med narkotikafrågor. Samtidigt fortsätter ett stort antal stipendiater från de andra länderna i

Norden att söka sig till tjänstgöring i den svenska förvaltningen.

Jag anförde i 1987 års budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 2 p. 6,

AU 12, rskr. 236) att jag fann det angeläget att de kunskaper och de kontaktnät som har byggts upp genom systemet nordisk utbytestjänstgö-

ring kan befästas och utvecklas. Enligt vad-jag har erfarit har Nordiska

ministerrådets sekretariat, som administrerar ordningen, inlett ett över- — Prop. 1987/88:100

synsarbete för att utveckla och förstärka det. Översynen beräknas vara = Bil. 2

klar våren 1988.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle |

att ta del av vad jag nu har anfört om den nordiska utbytestjänst-

göringen.

5Den statliga lokalförsörjningen

I Gemensamma frågor i 1987 års budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil.

2 s. 18-25, FiU 21, rskr. 215) anmälde jag min avsikt att i'1988 års

budgetproposition föreslå regeringen att ta upp vissa frågor angående

systemet för statens lokalförsörjning. För att underlätta beredningen av dessa frågor redovisade jag i 1987 års budgetproposition de riktlinjer som

borde gälla för förnyelsearbetet i dessa delar för riksdagen.

Riktlinjerna innebar i korthet följande — ansvars-, befogenhets- och kompetensfördelningen inom lokalförsörj-

ningsprocessen ändras så, att en rationellare process skapas sett såväl från den enskilda myndighetens som statsmakternas synvinkel,

— möjligheter skapas att dels ta tillvara fördelarna med en samlad lokalför-

sörjning, dels kunna göra en lämplig avvägning mellan olika nivåer, — ett mer kund/leverantörsbetonat och avtalsreglerat förhållande mellan

lokalbrukande och lokalhållande myndigheter skapas och att lokalkostnadernas hantering i budgeten för de civila myndigheterna förändras. Till riktlinjerna hörde bl.a att regeringen i formellt hänseende i 1988 års

budgetproposition skulle hemställa hos riksdagen om ett förändrat bemyn-

digande i lokalförsörjningsfrågor och att direktiven för handläggning av

statliga lokalförsörjningsärenden skulle ändras. Vidare borde regeringen se

till att en bättre samordning inom den statliga byggnads- och anläggnings-

verksamheten samt fastighetsförvaltningen kommer till stånd.

Det pågående förändringsarbetet med systemet för statens lokalförsörjning är ett viktigt led i förnyelsen av den offentliga sektorn. Målet för detta arbete kan sammanfattas enligt följande.

Riksdagen, regeringen och myndigheterna bör lägga ökad vikt vid lokalkostnaderna och deras förändringar. Verksamhet och lokalförsörjning bör prövas samlat. Lokalförsörjning bör prövas långsiktigt. Myndigheter bör ges ökade möjligheter att under kostnadsansvar disponera resurser för lokaler. Handläggningen av lokalförsörjningen bör i ökad usträckning kunnå delegeras till myndigheterna. Den statliga lokalförsörjningen bör i ökad

mån samordnas.

Frågan hör numera till finansdepartementets ansvarsområde. Finansministern kommer senare i dag att i samband med sin anmälan av sjunde huvudtiteln att närmare redovisa de åtgärder som vidtagits och lämna förslag till ytterligare förändringar.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag nu har anfört om den statliga lokalförsörjning-

en. : 19

Prop. 1987/88: 100

6Samordning av den civila och den militära

Bil. 2

vädertjänsten

6.1Bakgrund

Frågan om vädertjänstens organisation har på regeringens uppdrag övervägts dels av statskontoret, dels av en särskild utredare.

Statskontorets utredning: Regeringen uppdrog i december 1981 åt statskontoret att utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av dels en

ökad produktionssamverkan mellan den civila och den militära vädertjän-

sten, dels en samordning, helt eller delvis, av den civila och den militära

vädertjänsten i en gemensam organisation. I januari 1984 preciserade rege-

ringen uppdraget till att avse ett samlat utredningsarbete där organisation

och teknik skulle behandlas från gemensamma utgångspunkter. I januari

1985 beslutade regeringen att en delrapportering skulle lämnas i maj 1985. Regeringen beslutade i december 1985 att det fortsatta utredningsarbetet

skulle inriktas på att utveckla och redovisa konsekvenserna av ett gemensamt produktionssystem med ett delat huvudmannaskap. Inom ramen för det gemensamma produktionssystemet skulle statskontoret utgå från ett

läge i fred som innebär att Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut (SMHI svarar för en central produktionsenhet, chefen för flygvap-

net alternativt SMHI för tre regionala produktionsenheter samt försvaret

för lokala produktionsenheter.

Statskontoret redovisade sitt uppdrag i mars 1986 i rapporten Samord-

ning av den civila och militära vädertjänsten (Statskontoret 1986:10: dnr

823/81-5). Statskontorets arbete hade bedrivits i samverkan med chefen för

flygvapnet, försvarets rationaliseringsinstitut, luftfartsverket samt SMHL,

vilka också yttrat sig över statskontorets förslag.

I utredningsrapporten föreslår statskontoret att samordningen av den civila och militära vädertjänsten kraftigt bör öka, att ett för civil och militär vädertjänst gemensamt produktionssystem genomförs, att en gemensam

grundutbildning för prognosmeteorologer införs samt att principbeslut om

genomförandet av det gemensamma produktionssystemet fattas skyndsamt. Vidare föreslås att chefen för flygvapnet skall bli produktionsansva-

rig på regional nivå med produktionsenheter lokaliserade till de regionala vädercentralerna. Statskontoret beräknar de årliga besparingarna av förslaget till cirka 12 milj. kr. Långsiktigt kommer det gemensamma produktionssystemet enligt

statskontorets bedömning att ge väsentligt större besparingar genom samordnad utveckling, anskaffning, drift och underhåll av tekniska system.

Den särskilde utredaren: I syfte att fördjupa beslutsunderlaget i ekono-

miska, organisatoriska och andra avseenden uppdrog regeringen på mitt

förslag den 19 februari 1987 åt en särskild utredare att på grundval av en

samlad bedömning föreslå en lämplig organisation för vädertjänsten baserad på det gemensamma produktionssystemet.

Utredaren rapporterade av sitt uppdrag den 7 maj 1987 (Ds C 1987:6)

Ökad samverkan mellan den civila och den militära vädertjänsten.

Utredaren föreslår att frågan om en gemensam organisation skall avföras

från diskussionen. Vidare föreslår denne att ett kund/leverantörsförhållan- — Prop. 1987/88:100 de bör etableras mellan chefen för flygvapnet och SMHI där samarbetet = Bil. 2 avtalsregleras. SMHI bör enligt utredaren ombildas till ett affärsverk. I styrelsen för affärsverket bör försvarsmakten finnas representerad för att åstadkomma en ökad samordning av investeringsbeslut m. m.

6.2Föredraganden

Mitt förslag: Utbytet av meteorologisk. hydrologisk och oceanogra-

fisk information mellan chefen för flygvapnet och SMHI skall

fr. o. m. den 1 juli 1988 ske i ett strikt kund/leverantörsförhållande.

Försäljning av tjänster skall ske med full kostnadstäckning.

Regeringen begär bemyndigande av riksdagen att göra erforderlig

omfördelning av medel mellan SMHI:s anslag och den militära pla-

neringsramen.

Utredarens förslag: Överensstämmer delvis med mitt.

Myndigheterna: Utredaren har samrått med statskontoret, SMHI, överbefälhavaren, luftfartsverket och försvarets rationaliseringsinstitut. Samtliga tillstyrker att ett kund/leverantörsförhållande etableras.

Skälen för mitt förslag: Jag anser att en ordning bör skapas för meteorologi-, hydrologi- och oceanografiverksamheten som ger en rationell tjänsteproduktion. :

Enligt min mening bör, utan att för den skull avkall görs på kravet på rationaliseringsvinster i enlighet med statskontorets bedömningar, helt nya former för samverkan mellan chefen för flygvapnet och SMHI prövas. Jag menar liksom utredaren att en ordning med ett kund/leverantörsförhållande mellan chefen för flygvapnet och SMHI där båda på uppdragsbasis skall produccra tjänster och sälja dessa med full kostnadstäckning har goda förutsättningar att ge en för vädertjänsten rationell lösning. Jag utgår därvid ifrån att myndigheterna i en stfävan att sätta rimliga priser på sina tjänster dels ser över effektiviteten i de egna organisationerna, dels söker former för att gemensamt planera och genomföra större investeringar. I " detta sammanhang vill jag framhålla att den militära vädertjänsten endast är dimensionerad efter krigsfunktionens krav. Någon ändring av SMHI:s verksamhetsform fordras inte, enligt min bedömning, för att införa den nya ordningen.

För att kund/leverantörsförhållandet skall fungera behöver medel omfördelas mellan SMHI:s anslag under sjätte huvudtiteln och den militära planeringsramen under fjärde huvudtiteln i sådan omfattning att de merkostnader som uppstår täcks. Regleringen av de anslagsmässiga konsekvenserna skall göras utan att någon nettobelastning på statsbudgeten uppkommer. Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att göra erforderlig omfördelning av anslagsmedel.

Jag avser att återkomma till regeringen med förslag om uppföljning och utvärdering av den nya ordningen. 21

FE diskussionen om samordningen av vädertjänsten har framhållits att Prop. 1987/88: 100 ordningen med att militära meteorologer åtar sig privata prognosuppdrag Bil. 2 inte är helt tillfredsställande. Frågan kan få sin lösning i och med att chefen för flygvapnet i fortsättningen kommer att bedriva uppdragsverksamhet. Privata prognosuppdrag kan nämligen då komma att anses som sådana konkurrensbisysslor som tjänstemän inte får inneha enligt 8 8 2 mom. allmänna avlöningsavtalet för statliga och vissa andra tjänstemän (AST).

Regeringen har på mitt förslag den 3 december 1987 uppdragit åt chefen för flygvapnet och SMHI att planera för en ordning där ett ömsesidigt kund/leverantörsförhållande fr. o. m. den 1 juli 1988 skall gälla vid utbyte av meteorologisk, hydrologisk och oceanografisk information samt att beräkna de anslagsmässiga konsekvenserna av denna ordning. Försäljning av tjänster skall ske med full kostnadstäckning. Totalt kommer inga nya medel att anslås.

Vidare ingår i uppdraget att överväga former för gemensam planering och gemensamt genomförande av större investeringar.

Jag har i detta ärende samrått med cheferna för försvars-, kommunikations- och finansdepartementen.

6.3 Hemställan Jag hemställer att regeringen

1. föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen att göra erforderlig omfördelning av

medel mellan SMHI:s anslag under sjätte huvudtiteln och den mili-

tära planeringsramen under fjärde huvudtiteln i enlighet med vad jag

har förordat, |

2. bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag i övrigt har anfört om samordningen av den

civila och militära vädertjänsten.

7Den allmänna lönenivån för statsanställda m. m.

Lönerna för det stora flertalet statstjänstemän och för vissa andra arbetstagare i offentlig verksamhet bestäms genom förhandlingar mellan statens arbetsgivarverk (SAV) samt Statsanställdas förbund, TCO-S (TCOs statstjänstemannasektion) och Centralorganisationen SACO/SR.

Den 27 november 1986 träffade SAV och de statsanställdas huvudorganisationer ramavtal om löner 1986- 87 för statstjänstemän m.fl. (RALS 1986--87).

Till grund för beräkningen av anslagen till avlöningar och pensioner liksom för anslagen inom utgiftsramarna för militärt försvar samt civilförsvar under nästa budgetår har lagts de löne- och pensionsbelopp som gäller fr. o. m. den I oktober 1986. :

Anslagsberäkningen innefattar ett lönekostnadspålägg med 39 4. I förhållande till det löneläge som låg till grund för beräkningen av

lönekostnaderna i budgetpropositionen 1987 har medräknats höjningar av löneplansbeloppen fr. o. m. den 1 oktober 1986 till följd av RALS 1986—87.

snitt 5,7 2. Bil. 2

Avtalet har beaktats i löneomräkningen. Vidare har beaktats dels de ramar som myndigheterna har disponerat under tiden den 16 juli 1986—den '

30 juni 1987 enligt avtal den 12 september 1978 om lokala löneförhandlingar m.m. inom ATF-området (L-ATF) samt senare träffade ändringsavtal,

dels de medel som enligt 10 § RALS 1986—387 avsatts för selektiva åtgärder. Därutöver har beaktats dels de belopp som har avsatts för olika

myndigheter enligt 17 § andra och tredje styckena'i ATF till utgången av

budgetåret 1986/87, dels de personliga marknadslönetillägg (MLT) som

utgår till vissa tjänstemän vid utgången av budgetåret 1986/87, dels de

lönegradsuppflyttningar av vissa tjänster som skett fr.o.m. den 16 juli

1986, dels höjningar av chefslönerna fr. o. m. den 1 juli 1986.

TI löneomräkningen har däremot inte kunnat beaktas de ramar som myndigheterna disponerar under tiden den 1 juli 1987 — den 30 juni 1988 enligt

avtal den 12 september 1978 om lokala löneförhandlingar m.m. inom

ATF-området (L-ATF) samt senare träffade ändringsavtal. Inte heller har

de selektiva höjningar av chefslönerna som skett fr. o. m. den 1 juli 1987

kunnat beaktas.

Genom SAV:s försorg har regeringskansliet tillgång till ett detaljerat underlag för beräkning av myndigheternas lönekostnader. Med utgångspunkt i SAV:s uppgifter har i budgetförslaget kostnadseffekterna på löne-

planslönerna m. m. beräknats utifrån resp. myndighets faktiska löneprofil.

Övriga avtalskomponenter har beaktats med de belopp som gäller för resp. myndighet. | | .

De flesta av de nuvarande löneavtalen upphör att gälla den 31 december

1987. Chefen för finansdepartementet kommer senare i dag att redogöra för vilka utgångspunkter som bör gälla för de totala utgiftsökningarna till följd av 1988 års statliga löneavtal. Det är dock inte nu möjligt att ange vad som kommer att gälla för arbetstagarna på olika myndigheter i fråga om

anställningsvillkor för budgetåret 1988/89. Dessa frågor torde få anmälas i

ett senare sammanhang. : |

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag nu har anfört om den allmänna lönenivån för

statsanställda m. m. | |

8Jämställdhet i statsförvaltningen

Sedan den 1 januari 1987 har bl.a. jämställdhetsförordningen (1984:803, omtryckt 1986:1395) och kommittéförordningen (1976:119, ändrad senast 1986:1384) getts nya lydelser i syfte att skynda på utvecklingen mot en jämn könsfördelning såväl i statliga tjänster som i uppdrag i statliga styrelser, kommittéer och nämnder.

8.1Statliga anställningar Prop. 1987/88: 100

Bil. 2

Regeringens myndigheter svarar för tillsättningen av ca 99 22 av tjänsterna. Det är därför viktigt att de därvid verkligen beaktar att jämställdheten som en av flera sakliga grunder kan fälla avgörandet, när sökandena bedöms vara jämbördiga eller i det närmaste jämbördiga i fråga om skicklighet och förtjänst. |

För att informera myndigheterna om denna praxis utarbetas för närvarande inom civildepartementet en ny rapport med bl. a. ett antal regeringsavgöranden i sådana tjänstetillsättningar där jämställdhetsaspekten synes ha varit avgörande. I rapporten redovisas också ett antal mål om könsdiskriminering som har avgjorts av arbetsdomstolen.

Rapporten avses bli utgiven i serien ”SAV informerar” år 1988.

Det är en fråga för myndighetens chef att se till att myndighetens personalpolitik motsvarar de krav som ställs på myndigheten. Det slås fast i den nya verksförordningen (1987:1100). Vidare slås där fast att i personalpolitiken ingår strävan efter jämställdhet mellan kvinnor och män. Det innebär att det ankommer på chefen att följa könsfördelningen inom myndighetens olika tjänstenivåer och aktivt vidta de åtgärder som behövs för att uppnå jämn könsfördelning.

Ett exempel på sådana åtgärder är chefsutveckling. För att finna effektiva former för utveckling och utbildning av kvinnliga chefer har en utvärdering skett av tre statliga chefsutbildningar. Dessa är två inomverksutbildningar — ”Seminarier för planering och utveckling av nya chefer” (SPU), som anordnas i arbetsmarknadsverket, och ”Kvinnor i Ledarskap” (KIL), som anordnats i statens vattenfallsverk — samt en central utbildning "Kvinna och chef”, som genomförts av statens institut för personalutbildning (SIPU).

En gemensam effekt i alla tre utbildningarna är att deltagarna tagit ställning till om de vill vara chefer. Både SPU och SIPU:s kurs har gett deltagarna ökad säkerhet och självinsikt i chefsrollen. |

I utvärderingsrapporten lämnas förslag till utbildningar och åtgärdsstrategier för att öka kvaliteten i chefskapet och underlätta för både kvinnor och män att åta sig chefsuppgifter och utvecklas i chefsrollen.

Utvärderingen är enligt min mening ett värdefullt underlag för regeringens fortsatta satsningar på personalutvecklande åtgärder för att bl. a. få fler kvinnor i chefstjänster.

8.2Statliga uppdrag

Kvinnorepresentationen i statliga styrelser, nämnder och råd har ökat. Av de 356 ordinarie ledamöter som förordnats i 55 statliga styrelser under perioden januari—september 1987 är 94 kvinnor, dvs: 26 4.

Utredningen om kvinnorepresentation lämnade i maj 1987 över sitt slutbetänkande (SOU 1987:19) ”Varannan damernas” med förslag till åtgärder för att öka kvinnornas representation i statliga styrelser, nämnder och kommittéer. Utredningen föreslår bl. a. att regeringen antar som mål att en jämn könsfördelning i dessa organ skall vara uppnådd år 1998 samt att regeringen antar som delmål att kvinnornas representation skall vara 24

3026 år 1992 och 4076 år 1995. Utredningen föreslår också att regeringen — = Prop. 1987/88:100 om inte 30-procentmålet är uppnått år 1992 — då skall föreslå riksdagen att — Bil. 2 lagstifta i frågan.

Betänkandet har remissbehandlats. En majoritet av remissinstanserna

ställer sig bakom förslagen. Betänkandet bereds för närvarande i regeringskansliet.

För att övergripande följa, samordna och vid behov påverka det statliga

jämställdhetsarbetet finns sedan december 1985 en partsgemensam led-

ningsgrupp med företrädare för arbetsmarknads- och civildepartementen,

de statsanställdas huvudorganisationer och vissa centrala stabsmyndighe-

ter.

Ledningsgruppen har under budgetåret 1987/88 bl.a. tagit initiativ till utarbetandet av ett fakta- och idématerial till stöd för myndigheternas jämställdhetsarbete.

Vidare arrangerade ledningsgruppen en mässa för jämställdhet i statsförvaltningen den 24 november 1987 i Stockholms stadshus. Vid mässan

medverkade ett fyrtiotal representanter för departement, utredningsväsendet, myndigheter och fackliga organisationer. Från statsförvaltningen deltog ca 800 tjänstemän från hela landet.

Medverkande och deltagare i mässan representerade ett brett urval av de projekt och utvecklingsarbete som bedrivs i statsförvaltningen inom

bl.a. följande områden

— arbetsorganisation och arbetstider, — kvinnor på mansjobb,

— fem myndigheters intensivprojekt på jämställdhetsområdet, — sexuella trakasserier,

— kvinnorepresentationen i styrelser och kommittéer,

— jämställdhetsaspekten vid tjänstetillsättningar,

— mansrollen, ” — kvinnor och utveckling, — värderingar och diskrimineringar.

Vad som kom fram under mässan kan enligt min mening på ett inspirerande sätt bidra i det nödvändiga men ofta tunga arbetet med att öka

jämställdheten i förvaltningen.

8.3Det fortsatta arbetet

Frågan om den fortsatta inriktningen av jämställdhetsarbetet bereds för närvarande i regeringskansliet. Som chefen för arbetsmarknadsdeparte-

mentet senare kommer att redovisa avser regeringen att lägga fram en

proposition i ämnet under våren 1988. Jag räknar med att i det sammanhanget återkomma till regeringen med förslag beträffande den statliga

sektorn.

8.4Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört om jämställdhet i statsförvaltningen. [5 An

9Regeringens behörighet att inrätta statligt

Bil. 2

reglerade tjänster

Mitt förslag: Riksdagens bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att inrätta tjänster bör utsträckas till att omfatta också alla ordinarie chefstjänster och andra ordinarie tjänster med undantag av sådana professurer som tillsätts med fullmakt.

Nuvarande ordning: Olika ordningar tillämpas för närvarande i fråga om regeringens behörighet att inrätta statligt reglerade tjänster. Därmed avses tjänster där avlöningsförmånerna fastställs under medverkan av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, dvs. främst tjänster i myndigheterna under regeringen eller i försäkringskassorna samt kommunala skolledar- och lärartjänster.

Regeringen behöver sålunda inte riksdagens medverkan för att få inrätta tjänster där lönegradsplaceringen skall fastställas vid förhandlingar (prop. 1974:1 bil. 2 s. 6, InU 4, rskr. 95).

När det gäller att inrätta tjänster som undantagits från statens arbetsgivarverks handläggning eller tjänster vilkas löneställning fastställs utan. förhandlingar, tillämpas däremot särskilda riktlinjer (prop. 1976/77:100

bil. 3 s. 5. AU 18, rskr. 210).

Enligt sistnämnda riktlinjer krävs sålunda riksdagens medverkan för att regeringen skall kunna inrätta dels ordinarie tjänster med beteckningen ”o” eller ”p”, om tjänsten är avsedd för chef för sådan myndighet som lyder direkt under regeringen, dels andra ordinarie tjänster med någon av dessa beteckningar i lägst nuvarande lönegrad N 26 eller L 24, om tjänsten alltså inrättas utan att lönegradsplaceringen fastställs genom avtalsförhandlingar.

Som skäl för kravet på riksdagens medverkan i fråga om dessa tjänster framhålls i 1977 års budgetproposition att riksdagen vid sin bedömning av en myndighets organisation främst torde vara intresserad av ledningsfunktionen. Bl. a. chefstjänster med beteckningen ”o” eller ”p” tillsätts med fullmakt respektive med förordnande för bestämd tid (jfr numera 8 § anställningsförordningen 1965:601, omtryckt 1984:127, ändrad senast 1987: 1224). Innehavare av sådana tjänster är sålunda inte uppsägningsbara. Sådana tjänster har alltså större fasthet än andra tjänster och riksdagens medverkan borde därför enligt propositionen krävas i fråga om dessa chefstjänster. I fråga om riksdagens medverkan vid inrättandet av de andra ordinarie tjänsterna framhålls att en lönegradsgräns bör sättas och att gränsen bör dras mellan högre chefstjänstemän och andra tjänstemän.

I 1977 års budgetproposition uttalas också att de regler som tidigare gällde för inrättande av ordinarie tjänst som professor borde behållas. Skälet var att inrättandet av sådana tjänster innebär utvidgning och utveckling av den fasta forskningsorganisationen och att riksdagen också fattar beslut om inriktningen av denna.

Nämnas bör vidare att regeringen i enlighet med verksledningsproposi- = Prop. 1987/88:100 tionen (prop. 1986/87:99, KU 29, rskr. 226) har rätt att under vissa förut- = Bil. 2 sättningar inrätta tillfälliga tjänster för verkschefer med placering i bl. a.

regeringskansliet. | :

Det kan erinras om att i verksledningspropositionen finns intagen en redogörelse för bl. a. verkschefers anställningsförhållanden (s. 140).

Det förtjänar också att framhållas att myndigheterna själva har rätt att inom råmen för tillgängliga resurser inrätta merparten av sina tjänster, bl.a. arvodestjänster också för chefer (fr inrättandeförordningen 1985:915, ändrad senast 1986: 611).

"Den som har behörighet att inrätta en tjänst kan också dra in den.

Inrättade tjänster tillsätts av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Skälen för mitt förslag: I anslutning till riksdagens ställningstagande till verksledningspropositionen tar jag nu upp frågan om regeringens behörighet att inrätta tjänster i ledningsfunktionen för myndigheterna.

Den allmänna frågan hur riksdagens och regeringens styrning och kontroll av statsförvaltningen kan göras mest effektiv 'har under senare tid belysts bl. a. genom nyssnämnda ställningstagande. Tyngdpunkten i riksdagens styrning av verksamheten anses sålunda numera främst böra ligga i budgetprövningen och lagstiftningen.

Det nuvarande systemet för riksdagens medverkan i frågor om inrättande av tjänster ter sig för övrigt med förändrade förhållanden som allt mindre ändamålsenligt. Den lönesättning för olika tjänster som nu tillämpas gör också att området för' kravet på riksdagens medgivande inte låter sig ringas in på det sätt som ursprungligen avsetts. Till bilden hör vidare att ett ”ordinarieskap'” i dag inte har samma betydelse som tidigare.

I linje med det anförda bör frågor om inrättande av tjänster vid myndigheterna följaktligen i fortsättningen genomgående prövas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Den förordade möjligheten för regeringen att inrätta tjänster bör också omfatta alla de ordinarie domartjänsterna. Jag vill dock peka på att .domstolarna i viss mån intar en särställning i detta hänseende. T. ex. är antalet ledamöter i högsta domstolen och i regeringsrätten i princip fastställt i lag. Högsta domstolen utgörs sålunda enligt 3 kap. 4 § rättegångsbalken av 22 justitieråd eller det högre antal som av särskilda skäl befinns erforderligt. En motsvarande bestämmelse finns för regeringsrättens del i 3 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar; antalet är där satt till 18. ' Dessa regler, som drar upp en ram för hur många domare som skall döma i de högsta instanserna, bör självfallet gälla även i fortsättningen. Även i fråga om andra domstolar finns liknande regler om antalet ledamöter.De bör också tillämpas på samma sätt som hittills.

I fråga om inrättandet av fullmaktstjänster för professorer avstår jag efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet från att föreslå . någon förändring.

I konsekvens med mitt förslag begärs under de olika huvudtitlarna i denna budgetproposition inte några särskilda .bemyndiganden att få inrätta verkschefstjänster e. d. Vad som sägs där bygger i stället på förutsättning- 27 en att riksdagen lämnar det generella bemyndigande som jag nu föreslår.

Hemställan

Bil. 2

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen alt bemyndiga regeringen eller den myndighet som regeringen

bestämmer att få inrätta statligt reglerade tjänster, dock inte sådana

professorstjänster som tillsätts med fullmakt. ' |

10De statliga förnyelsefonderna

I 1985 års omförhandlingar enades kollektivavtalsparterna om förnyelse-

fonder på större delen av det statligt reglerade området. Förnyelsearbetet är viktigt även för de anställda på försäkringskasseområdet. Jag avser därför att ta upp frågan med bl. a. de statsanställdas huvudorganisationer

om möjligheten att disponera fondmedlen även inom detta område. I

föregående års budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 2 p. 3, AU 12,

rskr. 236) lämnade jag en utförlig redogörelse för fonderna, deras syfte

samt för den partssammansatta nämnd som har till uppgift att fördela

medlen.

Nämnden för de statliga förnyelsefonderna inledde sin verksamhet i

januari 1987. Verksamheten mötte stort intresse hos myndigheterna: Det stod tidigt klart att en preciserad inriktning av verksamheten var nödvän-

dig. En tydligare avgränsning bedömdes nödvändig mellan de projekt som

fonderna avsåg att finansiera och sådan verksamhet som bör prövas i den reguljära budgetprocessen. Nämnden har lagt fast en sådan verksamhetsinriktning. De grundläggande målen är självfallet oförändrade, nämli-

gen att bidra till förnyelsen av den statligt lönereglerade sektorn och att

långsiktigt öka anställningstryggheten.

Nämnden bedriver sin verksamhet med två utgångspunkter: regeringens förnyelseprogram för den statliga sektorn såsom det främst har kommit till uttryck i regeringens skrivelse om den offentliga sektorns förnyelse (skr.

1984/85:202, FiU 35, rskr. 407) och medbestämmandereformens (prop.

1975/76:105 bil. 2, InU 45, rskr. 404) värderingar. En uppdelning har skett i

förnyelseprojekt och projekt för ökad anställningstrygghet.

De förra syftar till att förverkliga förnyelseprogrammet, t.ex. genom att

myndigheten övergår till nya arbets- och organisationsformer, som ökar

kvaliteten i det utåtriktade arbetet och samtidigt leder till ökad arbetstillfredsställelse för de anställda. Förslag från myndigheterna om otraditionella försöksverksamheter är särskilt välkomna.

Exempel på projekt som prioriteras är att utveckla — nya verksamheter inom de av riksdag och regering politiskt givna ramar-

na

— nya arbetsformer som förbättrar servicen — nya samverkansformer mellan kunder och anställda

— nya arbetsorganisationer som ger de anställda ett breddat arbetsinnehåll och större möjligheter att fatta egna beslut

— nya ledningsformer och inflytandeformer för de anställda.

De projekt som syftar till ökad anställningstrygghet skall i första hand Prop. 1987/88: 100 vara inriktade på tidiga förebyggande insatser för grupper av anställda. En Bil. 2 ambition är att åtgärderna skall sättas in så tidigt att det statliga trygghetsavtalet (TrA-S) inte skall behöva tillämpas.

Till områden som bör hanteras i den reguljära budgeten — och alltså inte

finansieras av fonderna — hör inte bara utbildning som ingår i myndighetens normala personalutveckling utan också fortbildning på grund av riksdags- eller regeringsbeslut om en förändring av myndighetens uppgifter eller ansvarsområde. Dit hör även mer konventionella rationaliseringar, t.ex. införande av ADB i ord- och textbehandling.

Nämnden tar även själv initiativ till projekt. Detta sker i dialog med enskilda myndigheter varvid tanken är att nämnden och den berörda myndigheten gemensamt skall finna lämpliga projekt. Nämnden söker också finansiera insatser av mer generellt intresse för statsförvaltningen. Det gäller främst åtgärder inom områdena informationsteknologi. chefsutveckling och utvecklingsåtgärder för biträdespersonal. Detta är också viktigt som ett led i strävandena att öka jämställdheten inom statsförvaltningen.

Nämnden hade i december 1987 beslutat om tilldelning av medel till 31 projekt med ett sammanlagt bidrag om 26 milj.kr. Flertalet projekt syftar till förnyelse av verksamhet, organisation, ledning eller arbetsformer. Många innehåller nya eller oprövade former för utveckling som kan ge generaliserbara erfarenheter av värde för andra myndigheter. I andra fall är huvudsyftet att på sikt öka personalens möjligheter att verka i en förändrad verksamhet dvs. att åstadkomma kompetensutveckling för att öka anställningstryggheten.

Projekten är ännu i sin inledning. Det är därför för tidigt att dra några generella slutsatser. Det är emellertid nämndens avsikt att aktivt sprida de erfarenheter som vinnes i de olika projekten. Detta kommer så småningom

att bli en viktig del i arbetet.

Jag anser att fonderna ger ett värdefullt bidrag till förnyelsen på myndigheterna, inte minst genom att stödja utvecklingsinsatser av föregångskaraktär. Jag återkommer till frågan om medel för verksamheten för budgetåret 1988/89 vid min föredragning av anslaget C 15. Bidrag till förnyvelsefonder på det statligt reglerade området under trettonde huvudtiteln.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag nu har anfört om de statliga förnyelsefonder-

na.

11Statsrådsgruppen för datafrågor m. m.

I prop. 1986/87:100 bil. 2 p. 8 (FiU 15, rskr. 214) redogjorde jag för de uppgifter som statsrådsgruppen (C 1986:D) för datafrågor, den därtill

knutna referensgruppen för datafrågor och samrådsgruppen (C 1986:G) för samhällets säkerhet inom dataområdet (SAMS) har anförtrotts samt för

gruppernas sammansättning.

Statsrådsgruppen har behandlat frågor om ett nationellt informationstek-

nologiskt program, säkerhetsarbetet inom dataområdet samt en översikt Prop. 1987/88: 100

över pågående och planerat datapolitiskt arbete. Bil. 2 Referensgruppen för datafrågor har behandlat datautbildning i skolan, på fritiden och i arbetslivet, det nationella informationsteknologiska programmet, säkerhetsarbetet inom dataområdet samt kunskaps- och teknikspridning med anknytning till data- och kommunikationsområdet. SAMS har utarbetat en arbetsplan för sin verksamhet till och med budgetåret 1988/89. Vidare har SAMS engagerat sig i säkerhetsfrågor bl. a. i samband med försäljning av offentliga datorlagrade uppgifter, i Värdepapperscentralens VPC AB förslag till kontobaserat värdepapperssystem

och i förslag till dokumentlös hantering av handels- och tullinformation i delbetänkandet (SOU 1987:40) Datorisering av tullens expert och importrutiner.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag nu har anfört om statsrådsgruppen för datafrå-

gor m.m.

12Statsförvaltningens ADB-användning

I enlighet med riksdagens önskemål (prop. 1978/79:121, FiU 34, rskr. 339;

jfr även prop. 19835/86:100 bil. 2 p. 9, FiU 13, rskr. 183) här regeringen uppdragit åt statskontoret att efter vissa riktlinjer årligen utarbeta en

redovisning över statsförvaltningens användning av automatisk databehandling (ADB).

I årets rapport (1988:2) Användningen av ADB i statsförvaltningen 1988

— som publiceras inför denna budgetproposition — presenterar statskontoret en utförlig översikt och en detaljerad redovisning av större användarmyndigheter, viktigare ADB-tillämpningar samt utförliga beskrivningar av utredningsarbetet på ADB-området.

Statskontorets sammanfattning av rapporten bör r fogas till pr otokollet i

detta ärende som bilaga 2.2.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av sammanfattningen av statskontorets rapport (1988:2)

Användningen av ADB i statsförvaltningen 1988.

13Förnyelse av den kommunala självstyrelsen och demokratin

Den kommunala självstyrelsen har en stark ställning i vårt land. En decentraliserad samhällsförvaltning är väsentlig inte minst från demokratisk

synpunkt. Besluten kan fättas nära de berörda människorna och samhälls-

insatserna kan utformas med hänsyn till skiftande lokala förhållanden.

Kommunerna och landstingen har därför i allt.större utsträckning blivit ett

instrument för samhällets reformpolitik.

I arbetet med att förnya och utveckla den offentliga sektorn spelar 30

såväl förtroendevalda som anställda är engagerade. Regeringen och riksda- = Bil. 2 gen har också tagit flera initiativ för att pröva nya vägar i den kommunala

verksamheten. Frikommunförsöket är ett sådant exempel liksom arbetet

med att utveckla kommunal service och demokrati. Även forskningen spelar en viktig roll i förnyelsearbetet.

Jag vilt i det följande redovisa några frågor på det kommunala området

där en nära samverkan mellan stat och kommun är av stor betydelse.

13.1Åtgärder för att fördjupa den kommunala demokratin

Stora förändringar sker för närvarande av den kommunala verksamheten.

En av de mest påtagliga förändringarna gäller den kommunala organisationen. Hittills har ett 25-tal kommuner decentraliserat sin politiska organisation. Under budgetåret 1988/89 planerar ytterligare ett antal kommuner att gå vidare och inrätta lokala nämnder i hela kommunen.

De flesta av dessa kommuner har inrättat kommundelsnämnder. Enligt min mening kan man inte längre se denna organisationsform bara som

försök eller en dagslända. På landstingsområdet sker en motsvarande utveckling genom inrättande av primärvårdsnämnder. Dessa omfattar som regel ett primärvårdsområ-

de, ofta en'hel kommun.

I propositionen om aktivt folkstyre i kommuner och landsting (prop. 1986/87:91) har jag lämnat förslag som skall underlätta en fortsatt decentralisering till lokala nämnder. Förslaget innebär bland annat att kommuner som har inrättat lokala nämnder som täcker hela kommunen ges ökad frihet i fråga om den centrala nämndorganisationen. Därmed kan man slippa dubbla organisationer.

I många kommuner och landsting har det vuxit fram olika former av

brukarinflytande. Avsikten med dessa försök är att få ett större engage-

mang från dem som anlitar kommunernas och landstingens tjänster. Man kan därmed få en service som är mer brukaranpassad. Detta kan tillföra verksamheterna en ökad kvalitet och det kan i vissa fall även ske till ett lägre pris. Inte minst viktigt är att det också kan skapa ett ökat samhällsin-

tresse.

I propositionen om aktivt folkstyre har jag därför föreslagit att det införs en ny regel i kommunallagen (1977:179, ändrad senast 1987:441) som innebär att de kommunala nämnderna i fortsättningen skall verka för att

samråd sker med brukarna innan beslut fattas. Nära kopplat till frågan om brukarinflytande är möjligheterna för människor att delta genom att själva bedriva verksamheter i föreningsform exempelvis som kooperativ. Folkrörelseutredningen har i sitt betänkande

(SOU 1987:33) Ju mer vi är tillsammans lagt fram förslag som skall undan-

röja hinder för organisationer att sköta vissa verksamheter som idag delvis bedrivs i kommunal regi. Förslagen bereds för närvarande i regeringskan-

sliet.

Enligt min mening är de anställdas delaktighet och engagemang en avgörande förutsällning för att förnyelsen av den kommunala verksamhe- 31

ten skall präglas av fortsatta framgångar. I många kommuner och landsting Prop. 1987/88: 100 delegerar man allt mer av beslutsansvar till självständiga resultatenheter, Bil. 2

till skolor. daghem, servicehus etc. Ett långtgående ansvar delegeras till

personal som arbetar i direkt kontakt med dem som anlitar kommunens

service. Avsikten är att detta skall förbättra verksamheten, minska byrå-

kratin och förbättra servicen. För att markera den avgörande betydelse som de anställda har för den kommunala verksamheten har jag föreslagit att en bestämmelse om den kommunala personalen skrivs in i kommunailla-

gen.

Utvecklingen mot decentralisering, brukarinflytande och ökad delegering skapar enligt min mening ett behov av en ökad målstyrning inom den kommunala organisationen. Det sätter också de förtroendevaldas roll gentemot förvaltningen i fokus. I syfte att främja en utveckling mot en klarare rollfördelning mellan de förtroendevalda och de anställda har regeringen i propositionen om aktivt folkstyre föreslagit att en ny regel införs i kommunallagen för att markera att de förtroendevalda särskilt bör ägna sig åt frågor som rör verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet. Det är således viktigt att de förtroendevaldas roll gentemot den kommunala förvaltningen utvecklas.

Det anförda visar enligt min mening att det sker ett intensivt förnyelsearbete i de flesta kommuner och landsting. Jag avser att ta ytterligare initiativ

för att främja och stimulera denna utveckling.

Detta bör enligt min mening innebära att — de kommunala besluten förs närmare medborgarna, — medborgarna får ökade möjligheter att ta aktiv del i de kommunala

verksamheterna, — bättre kontakter skapas mellan väljarna och de valda, — den kommunala förvaltningen präglas av samordning och helhetssyn, — lokala lösningar på lokala problem får ett ökat utrymme,

— nya förutsättningar skapas för det lokala partiarbetet.

13.2Frikommunförsöket - ett sätt att förnya den kommunala självstyrelsen

Formerna för samspelet mellan stat och kommun har förändrats under de senaste årtiondena. De kommunala organens ansvar har vidgats. De statliga tillsyns- och kontrollfunktionerna har begränsats och anpassats till nya behov. Kommunindelningsreformen har varit en väsentlig förutsättning för denna utveckling.

Ett omfattande utredningsarbete har bedrivits om den kommunala självstyrelsen. Förändringsarbetet har i huvudsak varit inriktat på att finna

generella lösningar. Många framlagda förslag har då mött motstånd för att man saknat erfarenheter om dess konsekvenser. För att olika kommunala

förändringsönskemål skall kunna prövas direkt i det praktiska samhällsarbetet har regeringen valt att öppna möjligheter till en brett upplagd försöksverksamhet.

Riksdagen beslutade den I juni 1984 om en försöksverksamhet med ökad kommunal självstyrelse (prop. 1983/84:152, KU 32, rskr. 368). Nio kom-

muner och tre landsting deltar i frikommunförsöket. Dessa tolv frikom- = Prop. 1987/88:100 muner är Haninge, Tyresö, Gnosjö, Helsingborgs, Varbergs, Ale, Örebro, = Bil. 2 Sandvikens och Bräcke kommuner samt Göteborgs och Bohus, Örebro och Jämtlands läns landstingskommuner.

Avsikten med försöksverksamheten är att frikommunerna skall kunna få dispens från statliga regler som verkar hindrande för en effektiv kommunal verksamhet. Ett annat viktigt syfte med försöket är att utveckla former för en bättre samverkan mellan kommunala och statliga organ liksom mellan kommuner och landsting. Avsikten är också att försöksverksamheten skall bidra till ett allmänt förnyelsearbete i stat och kommun.

Genom tilläggsdirektiv den 7 juni 1984 (dir. 1984:28) gavs stat-kommunberedningen (C 1983:02) i uppdrag att svara för genomförandet av försöksverksamheten. Beredningen skall därvid hålla fortlöpande kontakt med frikommunerna och bistå dem på olika sätt. Den skall också yttra sig över dispensframställningarna och svara för att en systematisk och allsidig utvärdering görs.

Frikommunernas förändringsönskemål Frikommunernas ansökningar om dispenser och andra åtgärder är av skiftande omfattning. I några fall har en genomgång gjorts av hela det kommunala verksamhetsområdet. I andra fall har vissa begränsade frågor tagits upp. Sammanlagt har ca 280 olika förslag lagts fram. Av dessa gäller nästan två tredjedelar områdena planering och bebyggelse samt skola och arbetsmarknad. Frikommunernas förändringsönskemål på olika ämnesområden fördelar sig på följande sätt.

VerksamhetAntal
Plan- och byggområdet64
Skolfrågor |72
Arbetsmarknadsfrågor31
Hälso- och sjukvård, social omsorg m. m.39
Miljöskydd och naturvård m. m.25
Kommunikationer17
Bostadssektorn. 1!
Kommunallagsfrågor13
Civilförsvarsfrågor2
Diverse frågor9
Summa283

Regeringens ställningstaganden till frikommunernas önskemål har lett

till att dessa i stor utsträckning har tillgodosetts helt, i huvudsak eller delvis. I vissa fall har dispens lämnats från en författningsbestämmelse eller annan åtgärd vidtagits som möjliggör att frågan prövas i försöksverk- |

samheten. En annan form av positivt beslut är alt förändringsönskemålet 33

3 Riksdagen 1987/88.1 samt. Nr 100. Bilaga 2

genomförts generellt för hela landet utan föregående försök. Det gäller Prop. 1987/88: 100 framför allt genom införandet av den nya plan- och bygglagen (1987:10). — Bil. 2 För många frågor har klargjorts att några formella hinder inte finns för en förändring. En del förslag ryms inte inom försöksverksamhetens ram och har därför inte kunnat tillgodoses. Regeringen har tidigare för riksdagen redovisat de åtgärder som har genomförts (se skr. 1985/86:165 och prop. 1986/87:100 bil. 15 s. 7). Jag kommer senare (bil. 15) att redovisa de åtgärder som regeringen har vidtagit sedan riksdagen senast informerades i frågan.

Exempel på frågor som prövas i frikommunerna De frågor som prövas i frikommunförsöket omfattar ett flertal samhällsområden. I det följande redovisas några exempel. — Inom bostadssektorn pågår försök med kommunal beslutanderätt för viss statlig långivning. — På skolområdet pågår försök med cen friare organisation av skolenheter, friare användning av vissa statsbidrag, utbyte av personal mellan grundskolans lågstadium och förskolan, konferensverksamhet, förläggning av skolarbetstiden, friare fördelning av resurserna till undervisning i B-språk, m. m. — På kommunikationsområdet har dispens medgivits för försök med integrering av olika trafikslag inom bostadsområden. — Inom miljöskydds- och naturvårdsområdet har frikommunerna fått möjlighet att ta över beslutanderätten och tillsynen från länsstyrelsen för vissa ärendegrupper bl. a. viss miljöfarlig verksamhet samt tillstånd att sätta upp skyltar i naturen. — Även i fråga om ingripanden mot vanvård av djur ges frikommunerna ökade befogenheter. — Inom hälso- och sjukvårdens område har frikommunerna fått möjlighet att bedriva primärvård under förutsättning att landstinget och kommunen kommit överens om detta. I frilandstingen är det möjligt att ta ut enhetliga patientavgifter inom öppenvården och att friare tillsätta vissa tjänster inom folktandvården. — Inom arbetsmarknadspolitikens område har frikommunernas förslag lett till en försöksverksamhet med lokala arbetsförmedlingsnämnder. Några av frikommunerna har getts möjlighet att tillsätta en kommunal ordförande. Nämnden har möjlighet att friare använda statsbidragen för vissa sysselsättningsskapande åtgärder. Frilandstingen har möjlighet att upprätta avtal med länsarbetsnämnderna, s. k. sysselsättningskontrakt. — Frikommunerna får tillämpa en friare nämndorganisation än lagstiftningen generellt medger. Särskild byggnadsnämnd, miljö- och hälsoskyddsnämnd, skolstyrelse och socialnämnd behöver inte inrättas. — Frikommunerna ges också möjlighet att inrätta lokala utvecklingsgrupper för förvaltning och verkställighet under ett lokalt organ, t.ex. en kommundelsnämnd. — Stiftelser som förvaltas av frikommunerna undantas från statlig tillsyn, om deras förmögenhet är mindre än 200 000 kronor. | 34

länsstyrelsen. Detta gäller exempelvis vissa beslut om tillstånd för hem = Bil. 2

för vård och boende, lotterier och bingo samt anläggning av motorsportoch skjutbanor.

Frikommunförslag läggs till grund för generella lagändringar En del av de förslag som frikommunerna fört fram har genomförts för

alla landets kommuner utan försök. Detta gäller förändringar inom plan-

och bygglagstiftningen där den nya plan- och bygglagen (1987:10) ligger väl i linje med frikommunernas önskemål bl. a. i fråga om byggnadslov, ansökningshandlingar och besiktningar. Det gäller också en ändring i

kommunallagen som innebär ett förenklat förfarande för kallelse till

fullmäktiges sammanträden.

I några andra fall har generella ställningstaganden gjorts i frågor som omfattas av försöksverksamheten i frikommunerna. En lokal arbetsför-

medlingsnämnd kan exempelvis från årsskiftet 1986-1987 inrättas i alla

kommuner. |

Den fortsatta försöksverksamheten

Frikommunförsöket skall i princip pågå till och med år 1988. De författningar som utfärdats för försöken gäller med ett undantag till utgången av hämnda år. För hälso- och sjukvården har försöksperioden satts till och med år 1991.

Av den redovisning som jag nu har lämnat framgår att en avlösning av försöken redan har påbörjats. Regeringen och riksdagen bör före årsskiftet 1988-1989 ta ställning till den fortsatta försöksverksamheten.

Avsikten är att den pågående utvärderingen skall ge underlag för sådana

bedömningar. I de fall försöken lett till positiva resultat bör enligt min mening förslag till generella författningsändringar utarbetas under år 1988. Om tillräckliga erfarenheter inte har kommit fram, kan det däremot bli fråga om att förlänga försöksperioden.

Några allmänna erfarenheter Under arbetet med frikommunförsöket har några allmänna reflektioner

gjorts som enligt min mening är värda uppmärksamhet. En iakttagelse är

att frikommunförsöket . har satt igång en betydelsefull diskussion om förnyelse och förändring i den kommunala verksamheten. Det har blivit

ett. väsentligt instrument för att pröva nya vägar och stimulera till nytänkande inte bara i frikommunerna utan inom hela den offentliga sektorn. Vid genomgång av det statliga regelsystemet har ”missuppfattningar” kommit fram. Förtroendevalda och anställda tror ofta att också sådana

statliga regler är bindande som i själva verket endast är råd. Det har

också flera gånger visat sig att önskemålen om förändringar gällt lokala föreställningar och traditioner vilka uppfattats som bindande. Genom 35

frikommunförsöket har sådana erfarenheter kommit fram som enligt Prop. 1987/88: 100

min mening bör beaktas i det fortsatta arbetet med att förenkla och Bil. 2 begränsa statliga regler. Dessa frågor övervägs i stat-kommunberedningen. Jag vill också erinra om att regeringen nyligen har utfärdat en ny förordning (begränsningsförordningen) som innebär att de statliga myndigheternas rätt att besluta regler begränsas.

En annan betydelsefull erfarenhet av försöksverksamheten är att

frikommunerna har blivit medvetna om att de av egen kraft skapat kommunala regelsystem som behöver omprövas. Samtidigt som föränd-

ringar av den statliga detaljregleringen görs på central nivå är det därför

angeläget att frikommunerna själva granskar sin egen förvaltning. Jag har tidigare diskuterat behovet av regelförenkling när det gäller de regler

som kommuner och landsting själva har beslutat om (avsnitt 1.2.6).

Försöksverksamheten har också lett till att representanter för statliga

och kommunala organ börjat ett närmare samarbete om gemensamma

frågor. En diskussion har därigenom inletts om problem som i vissa fall

endast kan lösas på lite längre sikt. Det gäller förändringsförslag som inte avser enskilda regler utan större frågor om samhällsförvaltningens ekonomi, organisation och uppbyggnad. Jag ser det för min del som

mycket värdefullt att en sådan dialog mellan statliga och kommunala organ har inletts. Det är väsentligt att den hålls levande.

13.3Översyn av kommurnallagstiftningen

I det förnyelsearbete som är inriktat på en utveckling av den kommunala sektorns verksamhet har kommunallagstiftningen en central roll. Det är enligt min mening väsentligt att lagstiftningen ger kommuner och landsting stor frihet att på grundval av de egna lokala förutsättningarna utforma sin organisation och verksamhet. Lagstiftningen mäste också

vara lätt att överblicka och förstå.

Inom civildepartementet bereds ett flertal betänkanden som gäller kommunallagstiftningen. Stat-kommunberedningen har överlämnat betänkandena (Ds C 1983:13) Kommunala företag, (Ds C 1984:6) Avgifter inom kommunal verksamhet, (Ds C 1986:10) Kommunal medverkan i

internationella frågor och (Ds C 1986:16) Kommunal näringslivspolitik.

Jag kommer senare (bil. 15) att redovisa det arbete med att utforma en

ny kommunallag som bedrivs av en särskild arbetsgrupp inom civilde-

partementet, kommunallagsgruppen (C 1986:A). Gruppen har överläm-

nat ett delbetänkande (Ds C 1987:5) om den ekonomiska förvaltningen i

kommuner och landsting.

Det är min avsikt att under år 1988 återkomma med förslag till åtgär-

der på grundval av de nu nämnda betänkandena. Jag vill här särskilt framhålla betydelsen av att få till stånd en helhets-

syn på kommunallagstiftningen. Det är enligt min mening väsentligt att skapa en enkel och flexibel lagstiftning gentemot kommuner och landsting. I det: fortsatta översynsarbetet bör exempelvis övervägas hur en

bättre samordning skall kunna åstadkommas mellan kommunallagen

och den speciallagstiftning som gäller för olika kommunala verksam- 36

att ta upp denna fråga i sitt fortsatta arbete. Bil. 2

13.4Det fortsatta förnyelsearbetet

Den lämnade redovisningen visar att ett omfattande utredningsarbete

bedrivits och pågår om de kommunala frågorna. Försöksverksamheten

med frikommuner spelar därvid en viktig roll för att finna nya vägar för utveckling och förnyelse av den kommunala självstyrelsen och demokratin.

I det fortsatta utvecklingsarbetet om den offentliga sektorn är samverkan mellan stat och kommun av stor betydelse. Det ömsesidiga beroende som finns mellan statliga och kommunala verksamheter talar för detta. Det är enligt min mening nödvändigt att överväganden fortlöpande sker om frågor inom olika samhällssektorer där samverkan mellan staten. landstingen och kommunerna är väsentlig. I detta sammanhang har stat-kommunberedningen en viktig uppgift.

13.5Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag nu har anfört om förnyelse av den kommunala

självstyrelsen och demokratin.

14Den offentliga sektorns

informationsverksamhet

I prop. 1986/87:91 om aktivt folkstyre i kommuner och landsting och i prop. 1986/87:99 (KU 29, rskr. 226) om ledningen av den statliga förvaltningen redovisade jag olika samhällsinformationsfrågor. Jag vill nu anmäla

de åtgärder som regeringen därefter vidtagit och samtidigt ange några principiella utgångspunkter för det fortsatta utvecklingsarbetet rörande

informationsfrågorna inom den offentliga sektorn.

14.1Utgångspunkter

Lagstiftnings- och reformarbetet på den offentliga sektorns område har under 1970- och 80-talen i hög grad varit inriktat på att bredda och fördjupa den representativa demokratin, öka den kommunala självstyrelsen och stärka samhällsverksamhetens folkliga förankring. Samhällsinformationen

är ett redskap för att förverkliga intentionerna i dessa strävanden. En viktig utgångspunkt är därvid samhällsinformationens demokrati-

funktion. Denna fanns med som en grundförutsättning när den kommunala

informationsverksamheten utformades under 1970-talet. Analyser av den

s.k. demokratiinformationens funktion och förhållningssätt i relation till

politiker, massmedier, organisationer och andra opinionsbildande organ 37

grund för en proposition om kommunal demokrati, ny kommunallag m.m. = Bil. 2

(prop. 1975/76:187, KU 1976/77:25, rskr. 148). Dessa analyser gäller fortfarande och har fått ny aktualitet med utvecklingen mot ökad decentralise-

ring av nämndarbetet i kommunerna och ett ökat brukarinflytande i den

kommunala verksamheten. Förvaltningslagen (1986:223) är också ett vik-

tigt led i ansträngningarna att förbättra såväl service som demokrati i den offentliga verksamheten. En grundtanke är, att medborgarna måste ges möjlighet att mera aktivt

än tidigare påverka inriktningen på och utformningen av verksamheten inom all offentlig verksamhet. För att kunna delta i denna dialog behöver

medborgarna kunskap om såväl sina rättigheter och skyldigheter som om

sina möjligheter. Att förmedla denna kunskap som bas för delaktighet och

inflytande är samhällsinformationens viktigaste uppgift.

Principen om att den offentliga servicen skall vara tillgänglig för alla medborgare på lika villkor ställer särskilda krav på hur samhällsinformationen bedrivs. Information är en viktig resurs för medborgaren.

Under 1980-talet har intresset fokuserats till den s.k. serviceinformationen. Detta är naturligt i en konsolideringsfas efter 1970-talets snabba utveckling på samhällsinformationens område. En rad av de förslag som lämnades i informationsdelegationens betänkande (SOU 1984:68) Samordnad samhällsinformation syftade till att belysa kriterier för god information och former för effektivt resursutnyttjande för den offentliga sektorns informationsverksamhet. Information ur ett medborgarperspektiv ställer stora

krav på samverkan mellan många myndigheter samtidigt. Problem i anslutning till informationssamarbete mellan olika myndigheter och mellan olika nivåer i samhällsförvaltningen belystes därför särskilt.

14.2Den fortsatta utvecklingen

Det är enligt min mening angeläget att diskussionen om den offentliga sektorns informationsverksamhet fortsätter. I det fortsatta arbetet bör särskilt prövas hur kvalificerat erfarenhetsutbyte och metodutveckling inom detta område skall drivas vidare.

Den offentliga sektorns interna informationsverksamhert och informatio-

nens roll i förändringsarbetet är områden som aktualiserats de senaste åren. Det är delvis nya uppgifter som innebär krav på myndigheters och förvaltningars ledningsfunktioner. Här behöver myndigheterna stöd i form

av utbildning och stimulans till kompetensutveckling.

Forsknings- och utbildhingsfrågorna är av grundläggande betydelse för

utvecklingen på samhällsinformationsområdet. I dag finns ett antal lokala

utbildningslinjer för informatörer. Ett förslag om att omvandla några av dessa till en allmän utbildningslinje benämnd informationslinjen har diskuterats. När det gäller forskningsfrågorna vill jag rikta uppmärksamheten dels på behovet av en närmare kartläggning av forskningssituationen på området, dels kopplingen mellan grundutbildning och forskningsinsatser.

Den samhällsutveckling som innebär att den moderna informationstek-

nologin kommer till användning inom allt fler områden anses av många 38

innebära en risk för ökade informationsklyftor i samhället. Såväl datorer = Prop. 1987/88: 100

som nya kabel- och eterburna medier kommer att utvecklas som redskap = Bil. 2

för samhällsinformation. I detta sammanhang är det angeläget att upp-

märksamma informationssvaga gruppers behov av information. Inom regeringskansliet pågår för närvarande ett beredningsarbete för

området samhällsinformation. Det syftar till att kartlägga frågeställningar

och problem och att utifrån detta föreslå åtgärder för att främja en önsk-

värd utveckling. Jag vill här anmäla vissa åtgärder som vidtagits och som är viktiga som en grund för den fortsatta verksamheten:

— De statliga myndigheternas ansvar för den externa och interna kommu-

nikationen har skrivits in i den nya verksförordningen (1987: 1100). — De statliga myndigheterna kommer att åläggas att avlämna informa-

tionsplaner för budgetåret 1989/90 i form av en redovisning för sitt arbete med informationsfrågor. Redovisningen avser endast detta budgetår och skall tjäna som underlag för fortsatt dialog och diskussion i

samband med utbildningsinsatser som syftar till att utveckla effektiva

former för intern och extern informationsverksamhet.

— Statens institut för personalutveckling (SIPU) bör utveckla sin verksam-

het inom programområdet Samhällsinformation. Detta kan ske bl.a. genom att stimulera till regionala samverkansprojekt, anordna idésemi-

narier kring viktiga metodfrågor samt allmänt verka för att myndigheter-

na utvecklar sin informationsverksamhet. |

— Behovet av viss löpande rikstäckande basinformation från departement

och myndigheter kartläggs i syfte att finna kanaler och produktionsfor-

mer för denna verksamhet. "Samhällsguiden" med sin sammanställning

av lagar och förordningar samt uppgifter vart man kan vända sig är en

viktig del i denna grundläggande information. Samhällsguiden gavs ut i

sin fjärde upplaga 1986 och har spritts i närmare 100.000 exemplar. Den

ges ut med finansiellt stöd av civildepartementet och den redaktionella bearbetningen görs av redaktionen för tidningen Från Riksdag & Depar-

tement efter särskilt avtal. Guiden fyller ett behov för såväl vidareinformatörer som för en bredare allmänhet. Formerna för en fortsatt utgivning utreds för närvarande. Den kommunala informationsverksamhetens centrala roll när det gäller

samspelet mellan förvaltning och medborgare har kommit till uttryck genom att en allmän föreskrift om styrelsens övergripande ansvar för informationen har tagits in i den nuvarande kommurallagen. Enligt 3 kap. I 8 nämnda lag skall styrelsen ha ansvaret för kommunens respektive lands-

tingets informationsverksamhet i den mån uppgiften inte har uppdragits åt

någon annan nämnd. Med denna bakgrund har kommuner och landsting ett eget ansvar för informationen till medborgarna.

Jag avser att ta upp frågan om den kommunala informationens roll med

de bägge kommunförbunden. Frågan kommer också att behandlas i den pågående översynen av kommunallagen.

Informationsverksamheten inom den offentliga sektorn utvecklas. Det är angeläget att denna utveckling sker utifrån grundläggande demokratiska

principer såsom yttrandefrihet, offentlighetsprincip och demokratisk tradition. Det är också angeläget att informationsverksamheten bedrivs på 39

grundval av medborgarnas villkor och behov av information och att informationsverksamheten är effektiv från ekonomisk synpunkt. Bil. 2

14.3Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om den offentliga sektorns informa-

tionsverksamhet. . oe

Bil. 2 '

Redogörelse för regeringens arbete med regelförenkling och delegering

J ustitiedepartementet I Regelförenkling

I prop. 1987/88:6 om de offentliga organens verksamhet vid krig eller

krigsfara föreslås bl. a. en ny lag om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig och krigsfara m.m.

Lagen ersätter ett par äldre författningar och innebär en modernisering och

förenkling av regelsystemet.

I förmynderskapsutredningens uppdrag ingår att överväga om bestäm- melserna om förmyndares rättigheter och skyldigheter kan förenklas, t. ex.

genom att låta föräldrar få större bestämmanderätt över barnens ekonomi,

och om handläggningen av förmynderskapsärenden kan rationaliseras, t.ex. genom att arbetsuppgifter förs över från tingsrätterna till överförmyndarna (se Dir. 1984:35). Utredningen beräknas komma med ett förslag

i dessa frågor efter sommaren 1988.

På grundval av ordningsstadgeutredningens betänkande (SOU 1985:24)

Ordningslag förbereds en lagrådsremiss till våren 1988. Den planerade lagstiftningen innebär bl.a. en förenkling av nuvarande regelsystem i all-

männa ordningsstadgan (1956:617) och lagen (1956:618) om allmänna sam-

mankomster.

Vissa förenklingar förbereds i aktiebolagsförordningen (1975:1387) i

syfte att underlätta för aktiebolagen att göra anmälningar till det vid patent-

och registreringsverket förda aktiebolagsregistret.

Flera vidtagna och planerade förenklingar avser myndigheternas admini-

stration. Som en följd av ändringar i allmänna verksstadgan (1965:600) har regleringsbreven förenklats bl. a. genom uteslutning av regler som begränsar myndigheternas rätt att besluta om utrikes tjänsteresor. -

Inför försöksverksamhet med treåriga budgetramar för domstolsväsen-

det budgetåren 1989/90—-1991/92 har regeringen i oktober år 1987 anmodat

domstolsverket att bl. a. belysa vad som ytterligare kan göras för att öka myndigheternas administrativa självständighet och ansvar i syfte att mins-

ka antalet beslutsnivåer och förenkla beslutsvägarna. Riksrevisionsverket har till regeringen avlämnat en utredning i anslut-

ning till promemorian (Ds Ju 1983:5) Myndigheternas bevakning av statens rätt. som förutskickades i föregående års redovisning av regelförenkling

inom justitiedepartementets område. Förslagen i promemorian övervägs

inom regeringskanslict.

2 Delegering Prop. 1987/88: 100

Vid det förut nämnda arbetet på grundval av betänkandet (SOU 1985:24) Bil. 2 Ordningslag beaktas även delegeringsfrågorna. |

Regeringen har nyligen genom ett särskilt beslut överlåtit till hovrätterna och kammarrätterna att besluta om tjänstledighet för icke ordinarie domare i ett stort antal enkiare fall.

Inom domstolsverket förbereds också ändringar i verkets egna bestämmelser för att öka domstolarnas möjlighet att själva besluta också i andra

tjänstledighetsfrågor.

Enligt bestämmelser i olika författningar utser regeringen åtskilliga sakkunniga eller experter som domstolarna kan kalla in att vid sidan av de lagfarna domarna och nämndemännen tjänstgöra som ledamöter i domsto-

larna. Till de mål där detta förekommer hör mål om fastighetstaxering,

kommunalbesvär och patent. Inom justitiedepartementet övervägs möjligheterna att låta domstolarna själva handha förordnandena i dessa fall.

Efter ett särskilt regeringsuppdrag bedrivs inom kriminalvården en omfattande försöksverksamhet med decentralisering både av personaladministrativa ärenden och klientärenden.

I departementspromemorian (Ds Ju 1987:4) Ändringar i lagen (1974:191) om bevakningsföretag m. m. föreslås att överklaganden av beslut i ärenden om förordnande av ordningsvakter, auktorisation av bevakningsföretag och godkännande för anställning i sådana företag skall prövas av kammarrätt i stället för som nu av regeringen. Promemorian övervägs i justitiedepartementet efter remissbehandling. Motsvarande frågor beträffande överklagande av beslut angående tillstånd till TV-övervakning har övervägts av

utredningen (Ju 1985:03) om TV-övervakning, som vid årsskiftet 1987/88 avlämnar sitt betänkande.

Regeringen har den 10 december 1987 beslutat en ändring i polisförordningen (1984:730) som innebär att möjligheten att överklaga polismyndigheters beslut om tjänstetillsättning begränsas. Tredje ledet i instanskedjan — regeringen — slopas så att länsstyrelsen blir sista instans i dessa fall med '

verkan från den I februari 1988.

Chefen för justitiedepartementet avser att senare i dag föreslå en motsvarande ändring i åklagarinstruktionen (1974:910). Genom den ändringen

befrias regeringen från sådana tjänstetillsättningsärenden inom åklagarvä-

sendet som kan prövas i två instanser under regeringen.

Utrikesdepartementet I Regelförenkling Det nya regelsystem som föreslogs i promemorian (Ds UD 1986:7) Utrikesförvaltningens regelsystem — Utredning och förslag håller nu på att genomföras. Under arbetets gång har åtskilliga föreskrifter kunnat upphävas. Det nya systemet innebär en skärpning av reglerna om vem som har rätt att besluta föreskrifter på utrikesdepartementets vägnar. Avsikten är att detta skall leda till större återhållsamhet i regelgivningen. Nya föreskrifter kungörs nu på ett enhetligt sätt i publikationen Utrikesdepartemen- 42

tets föreskrifter (UF). Föreskrifterna utges fortlöpande under året och

dessutom i en samlad version i början av varje år. I denna publikation = Bil. 2 kommer det också att finnas en förteckning över utrikesförvaltningens samlade regelbestånd.

I samband med ett mera övergripande utredningsarbete kommer vidare instruktionen (1967:83) för utrikesrepresentationen att ses över.

2 Delegering Frågan om ökad delegering har tidigare övervägts. Utrymmet för en sådan bedömdes då vara mycket begränsad. I det nyss nämnda utredningsarbetet blir det naturligt att på nytt ta upp frågan. Redan nu kan cmellertid förutskickas att delegeringsarbetet kommer att koncentreras på en delegering från departementet till utlandsmyndigheterna.

Försvarsdepartementet I Regelförenkling

I den senaste propositionen om totalförsvarets fortsatta utveckling

(1986/87:95 bil. 1) anfördes bl. a. att den administrativa beredskapen uppvisar vissa brister och att beredskapsförfattningarna är delvis ålderdomliga till form och innehåll och i stor utsträckning skrivna mot andra hotbilder än de nuvarande. Dessa författningar behövde därför göras enhetligare och anpassas till dagens behov. Mot bl.a. denna bakgrund ansåg departementschefen att det fanns skäl att göra en författningsteknisk översyn av

lagen (1960:513) om beredskapstillstånd och hithörande författningar. Ett

uppdrag som bl. a. innefattar en sådan översyn gavs till utredningen (Fö

1985:01) om översyn av civilförsvarslagstiftningen m.m. genom ett regeringsbeslut den 20 augusti 1987 (Dir. 1987:38). Enligt direktiven bör — såsom också angavs i utredningens ursprungliga direktiv (Dir. 1985:1) —

utredningen sträva efter att åstadkomma förenklingar i regelsystemet och undvika detaljregleringar.

I prop. 1987/88:54 föreslår regeringen en ändring i värnpliktslagen

(1941:967). Förslaget innebär bl. a. att uttrycken frikallelse, undantagande och befrielse i värnpliktslagen ersätts med det gemensamma uttrycket befrielse och att bestämmelserna om förfarandet i fråga om ärenden om befrielse görs enklare.

Värnpliktslagen och dess följdförfattningar är trots dessa ändringar i behov av en mera genomgripande översyn som bl. a. syftar till en modern och överskådlig författningstext. Chefen för försvarsdepartementet avser därför att ta initiativ till en författningsteknisk översyn av värnpliktslagen med tillhörande författningar.

2 Delegering Prop. 1987/88: 100

Bil. 2

Försvarets personalnämnd fick ett utökat verksamhetsområde den 1 juli

1987. Nämnden skall bl. a. som sista instans i stället för regeringen pröva

överklaganden av tjänstetillsättningsbeslut m.m. inom försvarsdepartementets verksamhetsområde. Detta följer av förordningen (1987:531) om

ändring i förordningen (1983:277) om handläggning av ärenden, tjänstetill-

sättning m. m. inom försvarsmakten och av vissa andra författningar (SFS

1987:532 och 533).

Regeringen har den 25 juni 1987 gett försvarets rationaliseringsinstitut i

uppdrag att utreda om nämnden för vapenfriutbildning kan ta över vapen-

frinämndens uppgifter medan vapenfrinämnden ombildas till en instans för

prövning av överklaganden av de beslut som nämnden för vapenfriutbildning meddelar i ärenden om vapenfri tjänst. I uppdraget ingår också att

undersöka möjligheterna att befria regeringen från att pröva ärenden av

detta slag.

Socialdepartementet I Regelförenkling

Inom socialförsäkringsområdet pågår efter ett regeringsbeslut i november

1984 aktiviteter på olika nivåer för att förenkla regelsystemet. Riksförsäkringsverket har i enlighet med ett uppdrag från regeringen, vilket lämnades

i januari 1985, i rapporter de tre senaste åren redovisat vidtagna åtgärder

och planer för det fortsatta förenklingsarbetet. Verksamheten är brett

upplagd och bygger bl. a. på att försäkringskassorna och Försäkringskas-

seförbundet engageras i arbetet. En vidareutveckling sker för närvarande med sikte på att ta till vara förslag som kommer från personalen inom socialförsäkringsadministrationen. I fall då regelförenklingsarbetet aktualiserar ändringar som fordrar ställningstaganden av regeringen eller riksdagen gör riksförsäkringsverket särskilda framställningar till regeringen.

Genom ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension har vissa otidsenliga och administrativt krångliga regler beträffande inkomstprövade pensionsförmåner slopats. Det gäller bestämmelser om indragning och förverkande av kommunalt bostadstill-

lägg och om s. k. avhänt kapital vid beräkning av hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg (prop. 1986/87:100. SfU 10, rskr. 175).

Försök har inletts med förenklad handläggning hos några försäkringskassor i ärenden om kommunalt bostadstillägg. Omprövning av bostadstill-

lägg till följd av ändring i bostadskostnaden skall inom ramen för försöksverksamheten få ske utan särskild ansökan från den pensionsberättigade (SFS 1986: 1255). | Enligt förslag till en regeländring som avses träda i kraft den 1 juli 1988 kommer ålderspension som tas ut fr.o.m. 65-årsmånaden att utges utan särskild ansökan, vilket leder till förenkling för såväl blivande pensionärer .som försäkringskassorna. Se socialdepartementets bilaga (bilaga 7) till

budgetpropositionen avsnitt D.

Samma avrundningsregler har införts vid utbetalningar inom arbetsska- 44

deförsäkringen och det statliga personskadeskyddet som inom socialför- — Prop. 1987/88:100 säkringen i övrigt (SFS 1986:859). , Bil. 2

Försöksverksamheten med flexiblare regler inom sjukpenningförsäkringen har utvidgats och förlängts t. o. m. år 1988 (prop. 1986/87:133, SfU 22, rskr. 326). |

Andra förenklingar har gällt delpensioneringen och sjukreseersättningen. Översynen av delpensioneringen har fr.o.m. den 1 juli 1987 lett till ändringar i lagstiftningen som bl. a. underlättat handläggningen av delpensionsärenden hos försäkringskassorna (prop. 1986/87:133, SfU 22, rskr. 326). En ny förenklad sjukreseförordning har trätt i kraft den I maj 1987 (SFS 1987:82). I anslutning därtill har möjlighet öppnats för försäkringskassorna att träffa överenskommelser med kommuner och landsting om bl.a. sjukresor genom färdtjänsten enligt en förenklad modell (prop. 1986/87:100, SfU 14, rskr. 234).

Det system för sjukförsäkringens ersättningar till sjukvårdshuvudmännen som infördes år 1985 innebär att den allmänna sjukvårdsersättningen grundas på ett enhetligt belopp per invånare i resp. sjukvårdsområde. Systemet har lett till en påtaglig avreglering och skapat förutsättningar för bättre resursutnyttjande. En överenskommelse har nu träffats om att. den allmänna sjukvårdsersättningen skall fördelas efter en behovsbaserad modell. Vidare skall denna ersättning vidgas till att omfatta all sjukhusvård, vilket leder till att vissa regler kan upphävas och till att administrationen underlättas (prop. 1987/88:63). .

Bl.a. för att ge patienter hjälp med läkemedel enklare och snabbare införs fr.o.m. mars 1988 inom ramen för en försöksverksamhet i Jämtland en möjlighet att få läkemedelsrabatt vid förskrivning som görs av distriktssköterskor (prop. 1987/88:43).

På socialavgiftsområdet görs fr.o.m. år 1988 ändringar i systemet för uppbörd av arbetsgivaravgifter. Syftet är bl.a. att begränsa uppgiftslämnandet för arbetsgivarna (prop. 1987/88:40).

Som framhölls i föregående års redovisning har det bedömts lämpligt att låta en närmare undersökning av olika bemyndiganden för myndigheter att besluta föreskrifter i första hand ske i anslutning till annat pågående författningsarbete. Bl. a. i samband med arbetet på att överföra författningarna inom departementets ansvarsområde till fulltext i SFS-registret har det kunnat konstateras att det inte finns något större antal överflödiga bemyndiganden i denna lagstiftning.

Lagstiftningsarbete med inriktning på bl.a. regelförenkling pågår på Jäkemedelsområdet och beträffande handeln med alkoholdrycker m. m.

Frågor om bättre samordning av underhållsbidrag och bidragsförskott tas upp från administrativa och andra utgångspunkter av en under år 1986 tillsatt utredning för översyn av lagstiftningen på detta fält (Dir. 1986:30). En annan utredning ser över sjukförsäkringens roll när det gäller förebyggande åtgärder och rehabilitering. Den skall pröva om det går att förenkla regelsystemet och uppnå cenhetligare ersättningsformer (Dir. 1985:13). Pensionsberedningen (Dir. 1984:42) har i uppgift att undersöka i vad mån det är möjligt att genomföra lagtekniska förenklingar inom den allmänna pensioneringen för att underlätta tillämpning och administration. Den un- 45

der år 1987 tillsatta utredningen för översyn av bestämmelserna om tillsyn Prop. 1987/88: 100

över hälso- och sjukvårdspersonalen, m. m. skall i syfte att nå ökad enhet- Bil. 2

lighet se över också föreskrifter vid sidan av den s.k. tillsynslagen (Dir. 1987:12). Slutligen kan nämnas utredningen om läkarnas specialistutbildning m. m. som nyligen har lämnat förslag om ett nytt system för läkarutbildningen efter läkarexamen med inriktning på att systemet skall vara

överblickbart och medge ökad insyn (SOU 1987:53).

2 Delegering Frågan om att begränsa rätten att överklaga till regeringen övervägs fortlö-

pande i författningsarbetet. Under senare år har ett flertal ärendegrupper

kunnat föras bort från regeringens prövning.

Ett överförande av ärenden på läkemedelsområdet till förvaltningsdomstol kommer att övervägas i anslutning till beredningen av läkemedelskom-

mitténs betänkande (SOU 1987:20) Läkemedel och hälsa. Vidare övervägs att flytta ner beslutanderätten i ärenden om dispens från kravet på specia-

listkompetens i läkarvårdstaxan.

Regeringen har den 3 december 1987 beslutat en ändring i förordningen

(1977:566) med instruktion för statens rättskemiska laboratorium. Änd-

ringen innebär att möjligheten att överklaga laboratoriets beslut i tjänste-

tillsättningsärenden har skurits av enligt tvåinstansprincipen så att social-

styrelsen numera är sista instans.

Under budgetåret kan komma att övervägas att delegera vissa andra beslut om tjänstetillsättning och samtidigt begränsa rätten att överklaga besluten.

Kommunikationsdepartementet

I Regelförenkling

I prop. 1986/87:34 om vissa delegeringsfrågor och regelförenklingar på

vägtrafikens område anmälde regeringen sin avsikt att ytterligare avkriminalisera sådana beteenden som ändå är straffbara som vårdslöshet i trafik.

I samma proposition anmälde också regeringen sin avsikt att ändra straffen

för trafikförseelser av ordningskaraktär från dagsböter till penningböter. Sedan riksdagen (TU 1986/87:9, rskr. 75) förklarat sig inte ha nägot att ' erinra mot dessa åtgärder har följande förordningar på vägtrafikens område ändrats: — vägtrafikkungörelsen (1972:603),

— fordonskungörelsen (1972:595), — terrängtrafikkungörelsen (1972:594), — bilregisterkungörelsen (1972:599), — turistvagnskungörelsen (1971:60D).

— kungörelsen (1973:766) om interimslicens för fordon,

— förordningen (1967:604) om enskilda järnvägar, tunnelbanor och spår-

vägar. — förordningen (1979:1082) om lokala trafikföreskrifter i vissa fall. 46

1987, innebär en avkriminalisering. De medför också att nästan alla över- = Bil. 2

trädelser som fortfarande är straffbelagda enligt de nämnda författningarna nu kan beivras med förelägganden om ordningsbot. Därigenom blir lagfö-

ringen enklare och resurserna kan frigöras för bekämpande av allvarligare

brottslighet.

Den yrkesmässiga trafiken har sedan länge varit föremål för en omfattande reglering. Under senare år har emellertid flera steg tagits mot en avreglering på området. Till grund för denna ligger uppfattningen att en

sund konkurrens mellan olika trafikföretag i förening med ett riktigt utformat kostnadsansvar leder till att resurserna utnyttjas effektivare och till en

bättre fördelning av transportarbetet mellan olika transportgrenar.

Efter förslag i prop. 1986/87:5 om vissa yrkestrafikfrågor (TU 7, rskr.

68) har numera den s. k. behovsprövningen vid yrkesmässig godstrafik och transportförmedling avskaffats. Av stor betydelse är också 1985 års reform av den lokala och regionala busslinjetrafiken, som i huvudsak innebär att linjetrafik som en trafikhuvudman ansvarar för får bedrivas utan särskilt

tillstånd. Reformen träder i kraft fullt ut den I juli 1989.

Regeringen beslöt i november 1987 en lagrådsremiss med förslag som

syftar till avregleringar av busstrafiken och taxitrafiken. I remissen behandlas den långväga och den regionala busstrafiken samt bussuthyrning

och taxitrafik. Vidare tas frågan om skärpta krav på trafikutövarnas kvalifikationer upp. De sakliga ändringarna som föreslås medför att nuvarande

bestämmelser i yrkestrafiklagen (1979:559) och yrkestrafikförordningen (1979:871) kan förenklas högst avsevärt. I remissen föreslås en helt ny yrkestrafiklag.

I övrigt beaktas intresset av att förenkla regelsystemet fortlöpande i författningsarbetet och i samband med kontakter med de myndigheter som

hör till departementets många verksamhetsområden.

Samtliga de författningar som kommunikationsdepartementet ansvarar för finns nu upptagna i fulltext i justitiedepartementets databank. Många av dessa författningar är av äldre datum och tillämpas sällan eller aldrig. Dessutom är språkbruket i många författningar så otidsenligt att de som

skall tillämpa reglerna kan ha svårt alt förstå texten.

I syfte att rensa ut onödiga författningar och göra en översyn av de som fortfarande behövs kommer det inom kommunikationsdepartementet att

våren 1988 påbörjas ett särskilt arbete som skall syfta till ytterligare regel-

förenklingar.

2 Delegering

Genom de ändringar som trädde i kraft den 1 januari 1987 angående lokala

trafikföreskrifter, körkort och tillstånd till luftfartsverksamhet (se prop.

1986/87:100 bil. 2, s. 34 och 35) har antalet överklagade ärenden som

handläggs i kommunikationsdepartementet minskat i sådan omfattning att

den särskilda enhet som uteslutande sysslat med tillstånd, dispenser och

överklaganden har avvecklats fr. o. m. den 1 september 1987. De frigjorda

resurserna har tillförts andra enheter inom departementet. | 47

Bestämmelserna i lagen (1972:435) om överlastavgift ses över för närva- Prop. 1987/88:10 rande. I samband med detta arbete behandlas också reglerna för överkla- Bil. 2 gande. Syftet är att regeringen skall befrias också från denna ärendegrupp.

I övrigt kvarstår nu i huvudsak endast en del smärre ärendegrupper där frågan om delegering är aktuell. Den frågan kommer att tas upp löpande i samband med annat lagstiftningsarbete på respektive område.

Finansdepartementct I Regelförenkling Det förenklingsarbete beträffande den kommunala beskattningen som redovisades i föregående budgetproposition avsåg grundläggande lagregler på området. Därefter har det gjorts vissa förenklingar och förtydliganden av följdkaraktär (se prop. 1986/87:30, SkU 1986/87:5, rskr. 40 samt prop. 1986/87:45, SKU 1986/87:16, rskr. 94).

Mervärdeskatten har fr.o.m. den 1 juli 1987 förenklats bl.a. för de ideella föreningarna. Allmännyttiga ideella föreningar befrias således från skattskyldighet till mervärdeskatt för omsättning av varor och tjänster i sådan rörelse för vilken föreningarna är frikallade från inkomstskatt. Undantag har i förenklingssyfte också gjorts för viss omsättning i kommunal och landstingskommunal omsorgsverksamhet och vissa gymnasieskolor.

Vidare har ett schabloniserat system för beskattning av förmån av fri bil beslutats. Reglerna har anpassats till den förenklade självdeklarationen och innebär bl.a., att förmån av helt fri bil skall värderas till 2292 av nybilsvärdet året före beskattningsåret för senaste årsmodell av bilen, respektive 18 § för bilar äldre än tre år. De nya reglerna för beskattning av förmån av fri bil tillämpas från och med 1988 års taxering (prop. 1986/87:46, SkU 1986/87:9, rskr. 73).

Ändringar i beskattningen av naturaförmåner har nyligen också beslutats. I likhet med vad som redan gäller för bilar, skall också för vissa av dessa förmåner (exempelvis förmån av fri lunch och semesterbostad) tillämpas schablonmässiga värderingsregler även vid den slutliga taxeringen. En nyhet är att preliminärskatt skall tas ut på samtliga skattepliktiga naturaförmåner, vilka också beläggs med arbetsgivaravgifter. Dessa förmånsbeskattningsregler gäller från och med den 1 januari 1988 (prop. 1987/88:52).

Nya, enklare regler för fastighetstaxering av bl. a. villor och fritidshus förbereds på grundval av småhustaxeringskommitténs betänkande (Ds Fi 1987:8) Småhustaxering. En proposition väntas kunna avlämnas för riksdagsbeslut under våren 1988.

Här bör också nämnas att en parlamentarisk utredning har fått i uppdrag att göra en Översyn av inkomstskattesystemet (Dir. 1987:29). Syftet med översynen är att åstadkomma ett mer rättvist och enkelt skattesystem med lägre skattesatser för den statliga inkomstskatten, en breddad skattebas genom minskade avdragsmöjligheter samt en mer enhetlig kapitalbeskattning, som stimulerar till ökat sparande och mindre skuldsättning. Ett annat 48

kan bli bestående under lång tid. : Bil. 2

Arbetet i syfte att genomföra ett moderniserat, mer överskådligt regelsystem för bankaktiebolag, sparbanker och föreningsbanker har fullföljts. De nya banklagarna har trätt i kraft den 1 juli 1987, liksom en ny bankrörelseförordning (SFS 1987:647), som innehåller samordnade tillämpningsoch delegationsföreskrifter för de olika bankkategorierna.

I lagstiftningen för stads- och landshypoteksinstitutionerna har gjorts ändringar, som innebär lättnader i de bestämmelser som reglerar hypoteksinstitutens upplåning och kreditgivning (prop. 1986/87:145, NU 37, rskr. '

359, SFS 1987:611 och 612).

Vad gäller valutaområdet kan nämnas att guldregleringen slutgiltigt har avskaffats i samband med att valutaförordningens giltighet förlängts (SFS 1987:390: jfr prop. 1986/87:123, FiU 27, rskr. 308).

Arbete pågår med ett förslag om förenkling av de regler som gäller i fråga om bidrag till bankinspektionens och försäkringsinspektionens tillsynsverksamhet. Avsikten är att förslaget skall föreläggas riksdagen under

våren 1988.

En genomgång har påbörjats av vissa äldre författningar inom det statligt lönereglerade området, vilka utfärdats bl. a. i anslutning till olika löneavtal, t.ex. om ändrade lönegradsbeteckningar. Genomgången beräknas

kunna leda till att vissa av författningarna kan upphävas, helt eller delvis,

eftersom föreskrifterna numera i stor utsträckning saknar aktualitet.

Vidare pågår en översyn av bestämmelserna i utlandsresereglementet (1953:666) i syfte att åstadkomma vissa förenklingar.

Den 1 januari 1988 kommer den statliga tjänstepensioneringen av arbetstagare med icke-statlig anställning att förenklas. I samband därmed kan ett tiotal pensionsförfattningar upphävas.

2 Delegering Genom den tidigare nämnda bankrörelseförordningen har bankinspektionen bemyndigats att pröva frågor i ett stort antal förvaltningsärenden som tidigare handlagts av regeringen. De nya bestämmelserna har märkbart minskat tillströmningen av ärenden till finansdepartementets bankenhet.

Utbildningsdepartementet I Regelförenkling ' Från och med den 1 juli 1987 gäller nya statsbidragssystem för såväl skolledningsresurser som undervisningsresurser i gymnasieskolan. I samband därmed har sådana föreskrifter om gymnasieskolan som inte gäller personalfrågor väsentligen samlats i en enda förordning (1987:743). Detta har inneburit att över tjugo äldre författningar rörande gymnasieskolan har kunnat upphävas. Båda de nya systemen ger kommuner och landstingskommuner möjlighet att använda resurserna mer flexibelt än tidigare. 49

4 Riksdågen 19871/88. I saml. Nr 100. Bilaga 2

Reformen rörande skolledningsresurserna har dessutom medfört att anta- Prop. 1987/88: 100 let bestämmelser om skolledarpersonal i 13 kap. skolförordningen har Bil. 2 kunnat minskas med nära två tredjedelar. |

Reformen beträffande skolledningsresurserna har medfört förenklingar också i reglerna om:kommunal vuxenutbildning.

När det gäller grundskolan har under september 1987 inletts e ett arbete på att få fram en utbildningsförordning för grundskolan, som en motsvarighet till den nya gymnasicförordningen. Till grund för arbetet ligger främst skolförfattningsutredningens betänkande (SOU 1986:10 och 11) Enklare skolförfattningar. Arbetet väntas medföra en. betydande gallring i detaljbestämmelser. Avsikten är att också gymnasicförordningen skall förenklas. - .

Genom ändringar i radiolagen som trädde i kraft den I februari 1987 (SFS 1986:1209) har reglerna om trädsändningar förenklats. Rundradiosändningar får, som tidigare, fritt sändas vidare i centralantennanläggningar. För övrigt är det endast en fråga som är avgörande för huruvida en trädsändning kräver tillstånd, nämligen om sändningen når fler än 100 bostäder. Trädsändningar till andra lokaler än bostäder är alltid tillståndsfria. -

På arkivsidan har vissa äldre bestämmelser om'kontraktsprostarkiv kunnat upphävas. " :

2 Delegering Delegeringsaspekten beaktas fortlöpande i författningsarbetet.

Jordbruksdepartementet I Regelförenkling Fr.o.m. den I januari 1988 gäller ny jaktlag (1987:259). Lagen innebär en förenkling och modernisering av régelsystemet för jakt och viltvård. Jaktlagen och en ny jaktförordning (1987:905) ersätter lagen (1938:274) om rätt till jakt, jaktstadgan (1938:279), jakttidsförordningen (1976:432) och förordningen (1981:175) om frilevande vildsvin samt ett par kungliga brev.

Genom en ändring (1978:468) i jordförvärvslagen (1972:230) som trädde

i kraft den I juli 1987 infördes vidare vissa lättnader i möjligheterna alt få

tillstånd till förvärv av jordbruksfastighet.

Regeringen har beslutat en lagrådsremiss med förslag till en ny djurskyddslag. 'Den nya lagen skall ersätta lagen (1944:219) om djurskydd

m.fl. lagar. Den nuvarande lagen har sedan den trädde i kraft år 1945

ändrats och kompletterats ett flertal gånger. Regeringen och lantbruksstyrelsen har vid olika tillfällen utfärdat föreskrifter i anslutning till lagen. Bestämmelserna har härigenom med tiden blivit mycket svåröverskäådliga. Arbetet med den nya lagen innebär därför inte bara att behovet av materiella ändringar beaktas utan också att en teknisk och redaktionell översyn genomförs. Betydande förenklingar bör kunna uppnås. 50

2Delegering . Prop. 1987/88: 100

Den nya jaktlagen innebär också att möjligheterna att överklaga beslut till Bil. 2 |

regeringen har beskurits. Dels har beslutanderätten i första instans i vissa

ärenden flyttats från naturvårdsverket till länsstyrelsen samtidigt som verket fått till uppgift att pröva överklaganden i ärendena. Dels har fullföljds-

förbud införts i fråga om vissa beslut av naturvårdsverket. .

Frågan om delegering ägnas också stor uppmärksamhet i det löpande arbetet. Bl.a. har i förordningen :(1979:792) om statligt stöd till skogsbruket möjligheten att överklaga till regeringen skurits av enligt tvåinstansprincipen (SFS 1987:301). Vidare har ett liknande fullföljdsförbud införts i samband med att bestämmelser om det regionala rationaliseringsstödet meddelats i en ny förordning (1987:606) om statligt regionalt stöd till" jordbruks- och trädgårdsföretag.

Arbetsmarknadsdepartementet

I Regelförenkling

På det arbetsmarknadspolitiska området har den omfattande och svår-

överskådliga regleringen i arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) ersatts av separata förordningar för de olika stödformer m. m. som reglerades i kungörelsen. Samtidigt har.till dessa nya förordningar även förts vissa regler från regleringsbreven. De nya reglerna är inriktade på en ramstyr-

ning på detta område. Trots att en författning sålunda delats upp på flera,

har genom dessa ändringar regleringen blivit. enklare, enhetligare och mindre detaljerad.

På arbetslivsområdet har översynen av instruktionerna för myndigheterna inom arbetarskyddsverket lett till en ny samlad instruktion för verket; förordning (1987:393) med instruktion för arbetarskyddsverket. Instruktionen omfattar förutom arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen det nybildade institutet för arbetsmiljöforskning. som övertagit forskningsoch utbildningsverksamheten från arbetarskyddsstyrelsen. Den nya in- . struktionen, som trädde i kraft den 1 juli 1987, har ersatt fyra tidigare instruktioner. Regleringen: instruktionen innebär vad gäller myndigheternas organisation m.m. en minskad detaljreglering. Som framgår nedan fullföljs i instruktionen även strävandena vad gäller delegering.

Inom årbetarskyddsstyrelsen fortsätter omarbetningen av anvisningar

(numera allmänna råd) och föreskrifter utfärdade med stöd av den numera = '

upphävda arbetsskyddslagen till föreskrifter och allmänna råd enligt är- | betsmiljölagen (1977:1160).. Detta arbete medför törenklingar av regelbeståndet, bl. a. en betydande minskning av antalet regeldokument.

Med utgångspunkt i en nordisk handledning för konsekvensutredningar i

anslutning till arbetsmiljöregler (Arbetsmiljöregler, ckonomiska' konsekvenser, Nord. 1987:9), som utarbetats inom ramen för Nordiska rådets arbete vidareutvecklar arbetarskyddsstyrelsen sina riktlinjer för före-

skriftsarbetet. Den första fasen i ett utvärderingsprojekt vad gäller styrel-

sens föreskrifter har nu avslutats. I projektet deltar både arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen. Arbetet som leds av en arbetsgrupp inom 51

verket inriktas nu på att ge underlag för en metodutveckling när det gäller Prop. 1987/88: 100

utformningen av föreskrifter och utvärderingen av deras effekter. Ett Bil. 2 samarbete sker även här på det nordiska planet.

En översyn av arbetsmiljölagen i vissa avseenden har påbörjats av en arbetsgrupp inom arbetsmarknadsdepartementet. Översynen omfattar

bl. a. utformningen av vissa föreskriftsbemyndiganden i lagen.

På det invandrarpolitiska området pågår en översyn av instruktionen

(1969:137) för invandrarverket. Syftet är att skapa enklare regler och.

anpassa instruktionen till de riktlinjer som dragits upp i prop. 1986/87:99

om ledningen av den statliga förvaltningen.

Utlänningslagen (1980:376) är föremål för en översyn (Dir. 1987:3). I det

arbetet kommer behovet av förenklade bestämmelser bl. a. när det gäller

handläggningen av utlänningsärenden att beaktas.

På urbetsrättens område har lagts fram förslag till ändringar i lagen

(1982:80) om anställningsskydd. I en inom arbetsmarknadsdepartementet

upprättad promemoria har föreslagits att den s.k. objektsanställningsfor-

men inom byggnadsområdet ersätts av anställningsformen tills vidare, vilket innebär att denna anställningsform fortsättningsvis skall vara huvud-

regel för hela arbetsmarknaden. I promemorian föreslås också vissa för-

enklingar av de regler som gäller när en arbetsgivare vill avsluta vissa

tidsbegränsade anställningar.

Lagstiftningen om styrelserepresentation har setts över. Bestämmelser-

na har förts samman i en enda lag och gjorts tillämpliga på samtliga företagsformer (jfr prop. 1987/88:10). Som en följd av den nya lagstiftning- . en har instruktionen för nämnden för styrelserepresentationsfrågor setts över. En rad detaljbestämmelser har därvid tagits bort.

2 Delegering

Till den nya instruktionen för arbetarskyddsverket har i stort överförts de

överklagande- och tjänstetillsättningsbestämmelser som fanns i tidigare instruktioner. I dessa hade möjligheten att överklaga beslut inom verket redan beskurits samt införts möjlighet att delegera beslutanderätten i tjänstetillsättningsärenden. Möjligheten att överklaga till regeringen har i den

nya instruktionen beskurits i ytterligare en viss typ av ärenden, nämligen

antagning till utbildning som anordnas av institutet för'arbetsmiljöforskning.

Inom arbetarskyddsverket har delegeringsmöjligheten utnyttjats genom att arbetarskyddsstyrelsen i stor utsträckning överlämnat beslutsrätten i tjänstetillsättnings- och andra personaladministrativa ärenden till yrkesin-

spektionsdistrikten.

in ba

Bostadsdepartementet Prop. 1987/88: 100

il. ?

I Regelförenkling Bil. 2 Vissa delar av regelverket Svensk byggnorm har upphört att gälla den 1 juli 1987 då den nya plan- och bygglagen trädde i kraft. Övriga delar gäller tills vidare som tillämpningsföreskrifter till plan- och bygglagen (1987:10) och plan- och byggförordningen (1987:383). |

Arbete pågår med att ta fram dels nybyggnadsföreskrifter, dels ombygg-

nadsföreskrifter till plan- och bygglagen och förordningen. De skall ersätta svensk byggnorm och bygga på tanken i plan- och bygglagen att det är

byggnadernas funktioner och inte detaljutformningen som i första hand bör

regleras. |

2 Delegering

När det gäller möjligheterna att begränsa antalet ärenden som prövas av regeringen efter överklagande, sker övervägandena i den frågan i det

löpande författningsarbetet.

Industridepartementet

I Regelförenkling

Normgruppen. Den till industridepartementet knutna normgruppen har till

uppgift att verka för regelförenkling gentemot näringslivet. Dess arbete

omfattar i princip all normgivning som är av betydelse för näringslivet och berör därför flera departements områden. En särskild redovisning av normgruppens arbete och resultaten därav lämnades till riksdagen i propositionen (1986/87:74) Näringspolitik inför 90-talet. Vid samma tillfälle avi-

serades också vissa ändringar vad gäller organisationen för normgruppsarbetet. . |

Syftet med normgruppen när den tillkallades var att genom en tidsbegränsad insats dels få fram konkreta avregleringar och regelförenklingar

som kunde bidra till den industriella förnyelsen, dels få till stånd mer

gentemot näringslivet. Avsikten var däremot inte att gruppen som ett permanent organ skulle ersätta det arbete med de aktuella frågorna som bör vara en normal del av departementens och myndigheternas verksamhet. Gruppen borde därför på sikt avvecklas som ett organ utanför den

ordinarie linjeorganisationen inom regeringskansliet. I stället borde arbetet

med dessa frågor ske inom ramen för industridepartementets ordinarie

organisation.

Sekretariatsfunktionen för normgruppen finns numera inom departementets ordinarie linjeorganisation tillsammans med ansvaret för frågorna kring avreglering och regelförenkling. Normgruppen finns dock tills vidare

kvar. Normgruppssekretariatets kontakter med näringslivsorganisationer-

na och de fackliga organisationerna fortsätter som hittills liksom annan verksamhet som organiscrats av sekretariatet såsom seminarier. 53

S Riksdagen 19871/88.1 saml. Nr 100. Bilaga 2

senaste åren vidtagits många åtgärder som inneburit förenklingar. Området Bil. 2 har en växande betydelse genom utvecklingen mot system som underlättar varuutbytet över gränserna. Inom ramen för de överläggningar som pågår mellan EFTA och EG om fördjupat samarbete inom och vid sidan av : frihandelsavtalen har särskilt detta område utpekats som angeläget. Genom ömsesidiga godtaganden av provnings- och kontrollresultat kan man åstadkomma att provning och kontroll inte behöver upprepas när produk-

ter säljs över gränserna. På grundval av betänkandet (Ds 1 1986:1) Effektivare kontroll och

underlättad handel läggs nu fram (se bilaga 14) ett förslag till nya regler om

kontroll av elektrisk materiel, som innebär att möjligheterna till europeiskt samarbete blir bättre.

Kontrollformsutredningen (1 1986:01) har i uppdrag att kartlägga den

internationella utvecklingen inom området kontroll genom teknisk prov-

ning och bedöma eventuella konsekvenser för svenskt vidkommande.

Ny lagstiftning om brandfarliga och explosiva varor. Den nuvarande lagstiftningen angående brandfarliga och explosiva varor är svårtillgänglig.

Den är omfångsrik och innehåller många detaljföreskrifter.

En särskild utredningsman överlämnade i maj 1987 sitt betänkande (Ds I 1987:4) Ny lagstiftning om brandfarliga och explosiva varor. Förslaget

medför att föreskrifterna blir avsevärt färre, enklare och klarare. Förslaget är remissbehandlat och ärendet bereds nu inom regeringskansliet med

inriktning på förslag till riksdagen under våren 1988.

Regler om industri- och regionalpolitiskt stöd. Inom detta område sker

fortlöpande översyner med förenklingsaspekter. "Under hösten 1987 har regeringen beslutat nya regler för de regionala utvecklingsfondernas finan-

sieringsverksamhet. De nya föreskrifterna innebär en minskad detaljregle-

ring av fondernas verksamhet varigenom fonderna på ett smidigare sätt än tidigare kan anpassa sin verksamhet efter företagens behov. Riksdagen har

också förelagts förslag till ändringar i Svenska skeppshypotekskassans

låneverksamhet, som innebär samordningsfördelar (prop. 1987/88:25 bil.

8). I industridepartementets bilaga (bilaga :12) till budgetpropositionen

en del skall innebära förenklingar och decentralisering av beslutsfattandet.

2 Delegering

Som redovisats i förra årets budgetproposition gäller industridepartementets förstainstansärenden framför allt ansökningar om tillstånd enligt lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m. m. och ansökningar om industri- och regionalpolitiskt stöd. De avvägningar som har gjorts beträffande beslutanderättens fördelning mellan regeringen och underställ-

da myndigheter i fråga om dessa ärenden är av relativt färskt datum och -bedöms fortfarande vara ändamålsenliga. Det bör understrykas att dessa avvägningar gjordes i samband med betydande delegerings- och för-

enklingsåtgärder.

Flertalet överklagandeärenden gäller regionalpolitiskt stöd. Beträffande 54

dessa ärenden uttalade riksdagen våren 1983 som sin mening att regeringen - Prop. 1987/88:100 inte borde berövas möjligheten att styra utvecklingen genom att pröva = Bil. 2 |

överklaganden (NU 1982/83:39 s. 10).

De övriga förvaltningsärenden som hör till industridepartementet hänför sig till ett betydande antal olika ärendegrupper som nu var för sig endast omfattar ett mindre antal ärenden per år. Möjligheterna att ytterligare delegera beslutanderätten övervägs kontinuerligt. Således föreslås i bilaga 12 till budgetpropositionen en utökning av länsstyrelsernas beslutanderätt. när det gäller regionalpolitiskt stöd till företag.

Civildepartementet I Regelförenkling Arbetet med att ompröva och förenkla reglerna i de författningar som

civildepartementet svarar för fortsätter. Till departementet hör för närva-

rande 225 lagar och förordningar i SFS. Det är samma antal som redovisades för riksdagen i 1987 års budgetproposition.

Sedan dess har emellertid en del författningar upphävts och andra till-

kommit. Vissa förenklingar har därvid gjorts.

Genom lagen (1987:445) om upphävande av fyra lagar på det kommunala området har några äldre författningar utmönstrats. Vidare har reglerna om överprövning i personalärenden förenklats väsentligt (SFS 1987:438—-

441).

Till det kommer att flera av de utredningar, som har haft större översynsuppdrag av lagar och förordningar, har lämnat sina betänkanden. Några av förslagen innebär inte bara en minskning av antalet författningar under departementet utan också omfattande förenklingar i reglerna i ett stort antal av departementets författningar.

I anslutning till förslag från verksförordningsutredningen (C 1985:02) i dess betänkande (Ds 1987:7) har regeringen sålunda beslutat inte bara en verksförordning (1987:1100) utan också en förordning (1987:1102) om upphävande av sjutton regeringsförfattningar om de statliga myndigheter- . nas administrativa verksamhet. Samtidigt har regeringen beslutat en begränsningsförordning som ersätter kungörelsen (1970:641) om begränsning i myndighets rätt att meddela föreskrifter, anvisningar eller råd.

En särskild utredare skall få regeringens uppdrag att se över de många föreskrifter som i dag reglerar statistikproduktionen hos de statliga myndigheterna (Dir 1987:53). Avsikten med uppdraget är att kraftigt förenkla

och förenhetliga föreskrifterna. På det kommunala området är regelförenkling en huvudfråga i det s.k. frikommunförsöket, dvs. försöksverksamheten med ökad kommunal själv-

styrelse. En särskild redovisning av frikommunförsöket har tidigare lämnats till riksdagen (skr. 1985/86:165, KU 28, rskr. 319). Under år 1988 kommer en ny redovisning att lämnas till riksdagen (jfr även denna bud-

getproposition bilaga 2 p. 13).

På det kyrkliga området har två större utredningar avlämnat sina betänkanden. Således har kyrkoförfattningsutredningen (Kn 1982:06) avlämnat 55

betänkandena (SOU 1987:4 och 5) En ny kyrkolag m.m. del I och 2 och Prop. 1987/88: 100 gravrättsgruppen (C 1983:A) sitt betänkande (SOU 1987:16) Begravnings- Bil. 2 lag. Förslagen i betänkandena innebär betydande förenklingar och att ett stort antal författningar kan upphävas eller sammanföras.

Betänkandena har nyligen remissbehandlats och övervägs för närvarande inom civildepartementet. Vidare avlämnar kyrkoförordningsgruppen (C 1986:F) kring början av år 1988 sitt slutbetänkande (Ds C 1987:11) Nya

kyrkliga förordningar. Betänkandet innehåller förslag till en omfattande regelsanering. Bl. a. föreslås att nära 200 författningar på kyrkans område skall upphävas.

Inom departementet pågår dessutom en översyn av frågan om kyrkomötets organisation och arbetsformer i syfte att finna enklare och mer rationella former för det rikskyrkliga arbetet.

Vad gäller frågan om förenklingar i myndigheternas föreskrifter har en

arbetsgrupp i departementet tillsammans med länsstyrelsernas organisa-

tionsnämnd och företrädare för olika regelområden hos länsstyrelserna gått igenom de omkring 5 000 beslut som finns registrerade i länsstyrelsernas regelförteckningar efter den I juli 1986. Syftet med genomgången har varit att ta fram förslag till hur antalet föreskrifter påtagligt skulle kunna minskas och regelförteckningarna göras enhetligare. Men även förslag om hur regler som behövs skall kunna förenklas och göras mer överskådliga och tillgängliga har lämnats.

Gruppens förslag visar i huvudsak på tre vägar att gå. Först och främst

bör sådant strykas ur förteckningarna som varken är författningar eller

allmänna råd och som "alltså inte omfattas av förteckningsskyldigheten

enligt 18 c § författningssamlingsförordningen (1976:725). Det är frågan om beslut av skilda slag, ofta av intern administrativ karaktär, såsom planeringsunderlag och arbetsbeskrivningar. Vidare föreslås att reglerna skall

delas upp på ämnesområden, så att förteckningarna blir överskådligare.

Slutligen föreslår gruppen att regeringen med hjälp av ”solnedgängstekniken”" ställer ett stort antal av de förtecknade reglerna under omprövning,

främst sådana som är av ett äldre datum eller är disparata till sitt innehåll. I

regeringens skrivelser 1984/85:202 (s. 30) och 1985/86:165 (s. 14) har lämnats en utförlig beskrivning av denna teknik.

Men också andra tillvägagångssätt i arbetet med att förenkla länsstyrelsernas regler föreslås av arbetsgruppen. Exempelvis bör en omfördelning av regelgivningen mellan myndigheterna och regeringen övervägas inom

vissa områden för att minska omfattningen inte bara av en myndighets

regelgivning utan av den totala regelgivningen på området. Datatekniken bör också kunna användas för att skapa bättre ordning och reda. Varje

regelrubrik kan t. ex. förtecknas tillsammans med en kod som anger områ-

destillhörigheten, reglernas rättsliga karaktär och bakgrunden till regleringen.

Med arbetsgruppens översyn har prövats nya former för ett regelförenklingssamarbete mellan regeringen och myndigheterna. Det har lett till förslag som berör omkring tre fjärdedelar av de förtecknade besluten. En så omfattande översyn som det här har varit frågan om har varit möjlig att genomföra tack vare de högt ställda krav på detaljredovisning som länssty- 56 relsernas förteckningar uppfyller.

Förslagen har granskats av länsstyrelserna och övervägs nu i regerings- — Prop. 1987/88:100 kansliet. Bil. 2

Ett viktigt område att förenkla är den avtalsreglerade delen av de offentligt anställdas anställningsvillkor. Statens arbetsgivarverk bedriver där ett målinriktat arbete med att förenkla i avtalen och delegera beslutanderätten till myndigheterna. Hos arbetsgivarverket har en särskild samrådsgrupp för förenklingsarbetet inrättats. Uppgiften för gruppen är att överväga I

vilken utsträckning en delegering av förhandlingar kan ske från verket till

myndigheterna. Bl.a. ger ramavtalet om löner 1986-87 för statstjänste-

män m. fl. (RALS 1986—87) på flera punkter myndigheterna ökade befogenheter till lokala förhandlingar i lönefrågor. Samtidigt pågår arbetet med att delegera beslutanderätt i skälighetsfrågor från arbetsgivarverket till andra myndigheter. Det gäller bl.a. frågor

om tjänstledighet för studier och om tillgodoräknande av tjänstetidsklass i

lönehänseende.

2 Delegering

På det kyrkliga området togs i den senaste redovisningen upp reformen

beträffande förvaltningen av kyrklig jord. Sedan riksdagen tagit ställning

till regeringens förslag (prop. 1986/87:13, KrU 8, rskr. 113) har i lagen

(1987:77) om ändring i lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord och

förordningen (1987:831) om ändring i förordningen (1970:940) i samma ämne beslutanderätten i vissa kyrkliga ärenden delegerats från regeringen till kammarkollegiet, stiftsnämnden och pastoraten.

För närvarande behandlar riksdagen ett förslag till en ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan (prop. 1987/88:31 och 67). Utöver omfattande organisatoriska reformer innebär förslaget, som en följd av en medveten strävan att decentralisera förvaltningen och minska det statliga inflytandet också på kyrkans område, ett flertal ändringar för handläggningen av olika förvaltningsuppgifter. Många grupper av ärenden har redan flyttats från regeringen till bl.a. kammarkollegiet och domkapitlen. Den aktuella reformen innebär att denna utveckling fullföljs och att statliga

förvaltningsuppgifter också läggs på kyrkokommunala organ.

Miljö- och energidepartementet

Miljö- och energidepartementet bildades den 1 januari 1987. Det författ-

ningsbestånd som hör till departementets ansvarsområde härrör främst . från jordbruksdepartementet och industridepartementet. Den 1 oktober

1987 hade miljö- och energidepartementet ansvaret för 138 lagar och förordningar.

I Regelförenkling

Inom departementet pågår ett arbete med att se över äldre lagstiftning. Syftet är att förenkla eller om möjligt upphäva ålderdomliga och svåröverskådliga regler. Arbetet har hittills lett till upphävande av förordningen 57

(1915:187) angående grunder för upplåtelse av vissa kronan tillhöriga vattenfall och strömfall. Bil. 2

Frågor om regelförenkling har även tagits upp i det löpande lagstiftningsarbetet. Det kan bl. a. nämnas att en ny nationalparksförordning har trätt ikraft den 1 januari 1988. Avsikten har varit att få till stånd ett enklare och mer ändamålsenligt regelsystem för nationalparksförvaltningen. Till följd av den nya förordningen har det blivit möjligt att upphäva ett trettiotal äldre författningar om nationalparker.

2 Delegering Enligt naturvårdsförordningen (1976:484) får vissa beslut av statens naturvårdsverk överklagas hos regeringen. Genom den nya nationalparksförordningen har denna rätt att överklaga beskurits. Enligt den nya ordningen : får statens nåturvårdsverks beslut i fråga om undantag från föreskrifter om nationalparkers vård och förvaltning och upplåtelse av rätt till jakt eller fiske inom nationalparker inte längre överklagas. Liksom hittills skall statens naturvårdsverk kunna ta ut en avgift för medgivande av undantag från nationalparksföreskrifterna eller för upplåtelse av jakt eller fiske. Enligt den nya ordningen skall inte heller: sådana beslut kunna överklagas längre. .

En stor del av regeringsärendena inom miljö- och energidepartementets ansvarsområde utgörs av överklaganden enligt miljöskyddslagen (1969:387). I promemorian (Ds Jo 1985:3) Ändrad instansordning i miljöskyddsärenden föreslås bl.a. att flertalet beslut av länsstyrelsen enligt miljöskyddslagen skall överklagas till koncessionsnämnden för miljöskydd och inte till regeringen. Avsikten är att en proposition i frågan skall föreläggas riksdagen under våren 1988.

Bilaga 2.2 Prop. 1987/88:100 Bil. 2

"Sammanfattning av statskontorets rapport (1988:2) Användningen av ADB i statsförvaltningen 1988

Statskontoret utarbetar årligen på regeringens uppdrag en redovisning

över användningen av ADB i statsförvaltningen.

Statskontorets rapport (1988:2) Användningen av. ADB i statsförvalt-

ningen 1988 innehåller en utförlig översikt och en detaljerad redovisning av

större användarmyndigheter, viktigare ADB-tillämpningar samt beskriv-

ningar av utredningsarbete på ADB-området.

I denna sammanfattning av rapporten ger statskontoret en kortfattad information om användningsområden, kostnader och utrustning samt om

pågående och avslutat utredningsarbete på ADB-området.

De sifferuppgifter som står inom parantes avser uppgifter för budgetåret 1985/86 enligt redogörelsen för år 1987.

Användningsområden

De verksamhetsområden inom den civila statsförvaltningen utom affärsverken, för vilka ADB utnyttjas i större omfattning, är administration av

skatter, folkbokföring och exekutionsväsende (huvudman riksskattever-

ket) med ADB-kostnader för budgetåret 1986/87 om 338 (280) milj.kr., administration av arbetsförmedling (arbetsmarknadsstyrelsen) 185 (166), administration av allmän försäkring (riksförsäkringsverket) 142 (131), statistikproduktion (statistiska centralbyrån) 91 (85), projketering och planering av vägar (vägverket) 88 (47) och administration inom polisväsendet (rikspolisstyrelsen) 67 (76) milj.kr.

De tio verksamhetsområden som redovisar det största ADB-utnyttjandet svarar tillsammans för 61 (60) 26 av de sammanlagda ADB-kostnaderna inom sektorn. - Bland affärsverken är televerket den största ADB-användaren med kostnader om 429 (417) milj. kr. Inom försvarssektorn redovisar försvarets

materielverk de största ADB-kostnaderna eller 104 (106) milj. kr.

De vanligåste användningsområdena för ADB i statsförvaltningen är i ordning efter frekvens generellt administrativt stöd, ekonomiadministration, statistikproduktion, dokument- och ärendehantering och personaloch löneadministration.

Statskontoret har också särskilt undersökt i vilken mån små datorer används i teknisk samverkan med annan ADB-utrustning. Det kan konstateras att ca 1026 av persondatorerna ingår i lokala nätverk och att närmare 2096 har anslutning som terminaler till andra datorsystem. Universitetsoch högskolesektorn ingår inte i denna redovisning. 59

Kostnader Prop. 1987/88: 100

Bil. 2

De totala ADB-kostnaderna för budgetåret 1986/87 var inom den civila statsförvaltningen utom affärsverken 1820 (1600) milj. kr. och inom försvaret 257 (309) milj. kr. ADB-kostnaderna vid affärsverken, vilka i flertalet fall avser kalenderåret 1986, uppgick till 1239 (971) milj. kr. Affärsverket FFV ingår inte i redovisningen.

I kostnaderna ingår kostnader för såväl drift som utveckling. Inom den

civila statsförvaltningen utom affärsverken var andelen driftkostnader 78 (85) Zz och andelen utvecklingskostnader 22 (15) 26 av de sammanlagda kostnaderna. För försvaret utgjorde driftkostnaderna 62 (85) 76 och utvecklingskostnaderna 38 (15) 96 och för affärsverken 73 resp. 27 (72 resp.

27).

Utrustning

Vid utgången av budgetåret 1986/87 fanns det enligt myndigheternas upp-

gifter drygt 50.000 (40 000) terminaler anslutna till datorer. Dessutom fanns det drygt 20000 (10.000) persondatorer och ca 3 000 (2 900) arbetsplatser för skrivautomater. Sammanlagt fanns det alltså i statsförvaltningen 1987 mer

än 73000 (53 000) sådana ADB-utrustningar, varifrån en användare kan

utföra automatisk databehandling.

Av hela antalet temrinaler i statsförvaltningen (utom universitets- och högskolesektorn) vid utgången av budgetåret 1986/87 hade 17 (23) an-

skaffats under budgetåret. För persondatorer resp. arbetsplatser för

skrivautomater var motsvarande siffror 36 (39) resp. 10 (19) Z.

Av de s.k. basdatorerna hade omkring 40 (60) system anskaffats under budgetåret till myndigheter inom den civila statsförvaltningen utom affärs-

verken. Vid utgången av budgetåret 1986/87 beräknas omkring 120 system

ha varit installerade inom denna sektor. Till försvarets myndigheter hade 42 (75) system av motsvarande typ av utrustning anskaffats under budgetåret. Vid utgången av budgetåret 1986/87 fanns omkring 200 system installerade inom försvaret.

Större delen av beståndet av ADB-utrustning inom statsförvaltningen utgörs av ett relativt litet antal fabrikat. Av den ADB-utrustning, exkl. persondatorer och skrivautomater, som anskaffades inom statsförvaltningen utom affärsverken under budgetåret svarade de åtta största fabrikaten

för 78 (70) Ze av hela inköpsvärdet. Viss anskaffning inom försvaret ligger

utanför denna redovisning. För affärsverkens del svarade de tre största

fabrikaten för 78 (83) 20 av hela inköpsvärdet. Det totala köpvärdet för ADB-utrustning anskaffad under budgetåret till statsförvaltningen utom affärsverken var 833 (504) milj. kr. Viss anskaffning inom försvaret är inte medräknad i detta belopp. Av det totala köpvär-

det belöpte sig 258 (158) milj. kr. eller 31 (31) 26 på små datorer. Vid en jämförelse mellan budgetåren bör man beakta att enstaka anskaffningar av större datorer kan medföra avsevärda förskjutningar mellan budgetåren

beroende på när de görs. 60

värde av 523 (266) milj. kr. Redovisningen är emellertid inte fullständig. Bil. 2

Behovet av anskaffning av ADB-utrustning till den civila statsförvaltningen utom affärsverken är enligt statskontorets anslagsframställning för budgetåret 1988/89 avseende reservationsanslaget Anskaffning av ADB-ut-

rustning 615 milj. kr. för budgetåret 1987/88, 541 milj. kr. för 1988/89, 565 milj. kr. för 1989/90 och 565 milj. kr. för 1990/91. Anskaffningsbehovet för budgetåren 1987/88-1988/89 fördelar sig på olika kategorier med 1822 ersättningsanskaffningar, 1922 kompletteringsanskaffningar, 13 Ze anskaffningar till följd av riksdags- eller regeringsbeslut och 50 76 övriga anskaffningar. Anskaffningsbehovet för försvaret är 190 milj. kr. för budgetåret 1987/88, 150 milj. kr. för 1988/89, 112 milj. kr. för 1989/90 och 152 milj. kr. för 1990/91: Beloppen avser försvarsmakten samt statens räddningsverk

och överstyrelsen för civil beredskap.

Utredningsarbete I det följande ges en kort sammanfattning av pågående och under budgetåret 1986/87 avslutat utredningsarbete.

Data- och offentlighetskommittén (DOK) (Användningen av personnummer. Dir. 1984:27. Tilläggsdirektiv

1984:48).

Regeringen tillsatte i september 1984 en kommitté för att kartlägga

användningen av personnummer i samhället, både inom den offentliga och

den enskilda sektorn. Kommittén har i december 1984 fått tilläggsdirektiv (1984:48) för att utreda frågor om offentlighetsprincipen och ADB.

Kommittén har även genom regeringsbeslut den 25 april 1985 fått i uppdrag att överväga tolkningen av vad begreppet självständig verksamhetsgren innebär för hälso- och sjukvården samt tillgängligheten till landstingens s. k. patientdatabaser.

Kommittén har hittills avgivit fyra delbetänkanden. I mars 1986 avlämnades betänkandet Integritetsskyddet i informationssamhället 1. Rättelse

och skadestånd. Patientuppgifter i personregister (SOU 1986:24) och i

oktober 1986 avlämnades betänkandet Integritetsskyddet i informations-

samhället 2. Myndigheternas försäljningsverksamhet (SOU 1986:46). Vidare har kommittén i maj 1987 avlämnat betänkandet Integritetsskyddet i

informationssamhället 3. Grundlagsfrågor (Ds Ju 1987:8) och i juli 1987

betänkandet Integritetsskyddet i informationssamhället 4. Personregistrering och användning av personnummer (SOU 1987:31).

Utrednings- och utvecklingsarbete avseende ADB-verksamheten inom den Prop. 1987/88: 100

allmänna försäkringen Bil. 2

Regeringen gav i juni 1983 riksförsäkringsverket (RFV) i uppdrag att i samråd med statskontoret och i nära samarbete med försäkringskassorna genomföra ett utrednings- och utvecklingsarbete samt en praktisk försöks-

verksamhet för att bl.a. få underlag för ett ställningstagande i frågan om

den långsiktiga inriktningen av ADB-verksamheten inom den allmänna försäkringen m. m.

RFV redovisade i oktober 1983 till regeringen uppläggningen av och

tidsplan m.m. för utredningen (FAS 90). En lägesrapport lämnades till regeringen den 1 oktober 1984.

RFV överlämnade i april 1985 en delrapport "Prognos för 90-talet”. RFV har även överlämnat en lägesrapport 2 (september 1985) och en

lägesrapport 3 (september 1986) vilka i första hand beskriver det fortsatta utredningsarbetet.

Inom FAS 90-utredningen har nu en försöksverksamhet genomförts vid ett antal lokalkontor. Utvärdering av resultaten pågår. Utredningen plane-

rar att lämna sin slutrapport till RFV i december 1987. RFV bedömer därför att slutlig avrapportering till regeringen av FAS 90-utredningen sker

i början av 1988.

Den fortsatta utvecklingen av statens redovisningssystem Regeringen uppdrog den 29 augusti 1985 åt riksrevisionsverket (RRV) att, dels genomföra en analys av olika intressenters behov av och önskemål om

information om statens uppgifter och inkomster, dels genomföra en studie

med den huvudsakliga inriktning som fanns angiven i RRV:s plancringspromemoria Långsiktig utveckling av statens redovisningssystem (RRV,

dnr 1984:1073). |

I en till beslutet fogad promemoria angavs riktlinjer för denna förstudie. RRV lämnade i december 1986 rapporten Den fortsatta utvecklingen av

stalens redovisningssystem (dnr 1985:774) till regeringen. I rapporten redovisas olika användares och intressenters önskemål samt de bedömningar

RRV gör med anledning härav. Vidare lämnar RRV sina synpunkter på den fortsatta utvecklingen av statens redovisningssystem. Slutligen redovisas en handlingsplan för det fortsatta arbetet.

Ett nationellt informationsteknologiprogram

Vid behandlingen av regeringens proposition 1983/84:8 om ett nationellt

mikroelektronikprogram framhöll riksdagen att det var angeläget att pro-

grammet utvidgades till ett samlat informationsteknologiprogram. Regceringen gav i juni 1984 ett antal myndigheter i uppdrag att utarbeta underlag för ett sådant program.

I skrivelse till riksdagen 1984/85:218 redovisade regeringen utrednings-

förslaget jämte vissa planerade åtgärder. Regeringen framhöll i skrivelsen

att ytterligare ett antal centrala frågor måste besvaras innan underlag fanns

för att lägga fram ett informationsteknologiprogram. Ett i huvudsak mot- Prop. 1987/88:1 00

svarande konstaterande gjordes av regeringen i budgetpropositionen 1986. Bil. 2

Regeringen föreslog i februari 1987 i dels forskningspropositionen

(1987/88:80), dels näringspolitiska propositionen (1987/88:74) ett antal åt-

gärder som tillsammans utgör ett informationsteknologiskt program som avser systemteknik. Riksdagen beslutade i enlighet med förslagen. En delegation har inrättats för att planera, leda och redovisa utvecklingsverksamheten.

Utredningen om de personaladministrativa informationssystemen

Regeringen uppdrog i januari 1981 åt statskontoret att tillsammans med ”

statens löne- och pensionsverk (SPV) och i kontakt med övriga berörda myndigheter utreda dels uppgiftsfördelningen mellan anslutna myndigheter m. fl. i fråga om de personaladministrativa informationssystemen hos

staten, dels behovet av för statsförvaltningen gemensam personalstatistik,

dels möjligheterna till effektivisering och kostnadssänkning i statens gene-

rella löneuträkningssystem (SLÖR). .

Statskontoret och SPV föreslog vid redovisning av uppdraget att regeringen i en särskild registerförordning om' SLÖR och det personalamini-

strativa informationssystemet PI reglerar ansvarsfördelningen mellan myndigheterna vad gäller dessa datorbaserade informationssystem. Vidare förslogs att SPV får svara för fortsatta effektiviserande och kostnadssän-

kande åtgärder avseende SLÖR. |

Frågan om för- och eftersystem till SLÖR har därefter utretts av SPV.

Utredningen har avrapporterats i en lägesrapport (1984-01-10) och en huvudstudierapport (1984-04-01) Personaladministrativ Information och

Rapportering — PIR — För- och eftersystem till SLÖR.

Genom beslut (1984-12-20) godkände regeringen att SPV fortsatte arbe-

tet med utveckling och försöksverksamhet med för- och eftersystemet PIR i enlighet med vad som redovisades i huvudstudierapporten. Regeringen

uppdrog också genom beslut samma dag åt statskontoret att i samråd med

SPV och övriga berörda myndigheter följa och utvärdera försöksverksamheten. |

Statskontoret redovisade i en rapport (1985-12-20) till regeringen det då aktuella läget hos försöksmyndigheterna. Slutlig redovisning lämnades av

statskontoret till regeringen i maj 1987 genom rapporten (1987:12) Försöksverksamhet med PIR — utvärdering.

Utveckling av det centrala lönesystemet SLÖR

Regeringen har den 10 september 1987 uppdragit åt statens löne- och

pensionsverk (SPV) att genomföra en förstudie rörande omarbetning av

det centrala lönesystemet SLÖR. Arbetet skall göras enligt de riktlinjer

som regeringen angett i prop. 1986/87:100 bil. 15. För planering och samordning av förstudiearbetet skall SPV till sig knyta

en grupp med företrädare för statskontoret, riksrevisionsverket och sta-

reslutaten av förstudien till regeringen senast dén I september 1988. Bil. 2

Utredning om informationsbaser I de riktlinjer för datapolitiken som riksdagen godkänt (prop. 1984/85:220 och 225, FiU 1985/86:4 och 5, rskr. 88 och 89) behandlades frågor om informationsdatabaser samt aktivare informationsförmedling från förvaltningen.

Med utgångspunkt i detta uppdrog regeringen åt statskontoret att göra en inventering av databaser samt ge förslag till åtgärder för samordning samt till nya databaser (regeringsbeslut 1986-06-05).

Statskontorets arbete har redovisats våren 1987 i rapporten (1987:10) Informationsbaser — en lägesrapport samt kring årsskiftet 1987-1988 i rapporterna (1987:49) Informationsbaser i förvaltning och samhälle — en katalog och (1987:50) Informationsbaser. Inventering, analys, förslag.

Strategier för datakommunikation I 1987 års budgetproposition (1986/87:100, bilaga 15) framhålls att en samordnad syn på utbyggnaden av kommunikation inom och mellan myndigheter är av strategisk betydelse. Den offentliga förvaltningen bör stödja det standardiseringsarbete som strävar mot s.k. öppna system (OSI — Open Systems Interconnection), vilket underlättar överföringen av data mellan olika typer av datorer. .

Inom statskontoret har ett arbete påbörjats avseende strategiska data-

kommunikationsfrågor. Under budgetåret 1987/88 koncentreras arbetet på

två huvudproblem.

För det första görs insatser för att få till stånd standardiserade metoder för dataöverföring inom statsförvaltningen enligt principerna för öppna system. En första etapp beräknas vara klar under våren 1988. För det andra undersöks möjligheterna till samutnyttjande av linjenät inom statsförvaltningen. En förstudie väntas bli klar vid årsskiftet 1987/88.

Innehåll Bil. 2 InledniNg ssoosessseererererererrer rar ere ser r er rr rr rss Kr rss ss sa | I Regelförenkling och delegering ..s.ssosososeesrererererersr ers 2 2 Decentraliserifng sosssosserrreerererrser reser ers rer ere reses 12 3 Statliga myndigheters tillgänglighet s.ossossssesssrser rss ere sera 16

4Den nordiska utbytestjänstgöringen ..soosssssssrssersrs rss aa 18

5 Den statliga lokalförsÖrjningel s.ssosssessseresrrrerrer ers era 19

Bilaga 3 till budgetpropositionen 1988 än CICY

EE

Prop.

Kungl. hov- och slottsstaterna 1987/88: 100

(första huvudtiteln) Bil. 3

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 januari 1988

Föredragande: statsrådet Holmberg

Anmälan till budgetpropositionen 1988

A. Kungl. hovstaten

A 1. Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets

hovhållning

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört i statsbudgeten med

12 850 000 kr.

Jag förordar att anslaget förs upp med 15150000 kr. 1 förslaget till statsbudget för nästa budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hovhållning

för budgetåret 1988/89 anvisa ett anslag av 15 150 000 kr.

B. Kungl. slottsstaten

B 1. De kungliga slotten: Driftkostnader

1986/87 Utgift 17 601 198 1987/88 Anslag 16 752 000 1988/89 Förslag 18 800 000

Stockholms slott används av konungen och inrymmer representationsoch kontorslokaler. I Stockholms slott finns bl. a. riksmarskalksämbetet, ståthållarämbetet, husgerådskammaren och Bernadottebiblioteket. Vissa delar av slottet visas även för allmänheten.

Drottningholms slott används av konungen och hans familj som bostad och visas för allmänheten. Ulriksdals slott har delvis upplåtits till kansli för

| Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 3

Världsnaturfonden men har även öppnats för allmänheten och används för Prop. 1987/88: 100

utställningsverksamhet. Jaga slott används som bostad för prominenta Bil 3

personer från utlandet, vilka är den svenska regeringens gäster. Grips-

holms slott utnyttjas som museum och för utställning av en del av svenska

statens porträttsamling. Strömsholms slott visas för allmänheten. För an-

vändningen av hela Strömsholms kronoegendom finns en samarbetsgrupp, tillkallad av länsstyrelsen i Västmanlands län med representanter för bl. a. byggnadsstyrelsen, domänverket, kommunen och landstinget samt Ridfrämjandet. Rosersbergs slott disponeras till större delen av statens rädd-

ningsverk. De två övervåningarna i slottet har dock fått behålla sin ur-

sprungliga karaktär och visas för allmänheten. Också Tullgarns slott är upplåtet för visning.

Under detta anslag avlönas för närvarande ca 80 lönegradsplacerade

anställda, varav ca 25 i park- och trädgårdsvård och tolv för lokalvård.

Härtill kommer ctt tjugotal arvodister med uppdrag av deltids- eller bisyss-

Iekaraktär. Från anslaget utbetalas vidare andra kostnader än för fastighetsunderhåll av de kungliga slotten. Riksmarskalksämbetet har — i anslutning till en framställning från ståt-

hållarämbetet hemställt att 18029 000 kr. anvisas för driften av de kungliga slotten under nästa budgetår. Vid beräkningen av det angivna medelsbehovet har någon löneomräkning av utgiftsposten lönekostnader inte gjorts.

Med hänsyn till stigande krav på visningsservice och om omvårdnad vid slotten och mot bakgrund av ansvaret för att vidmakthålla det unika kulturarv som slotten utgör har ståthållarämbetet inte funnit det rimligt att fastställa en treårig besparingsplan. Utgifterna under anslaget domineras

helt av lönekostnader, och den standard på underhåll, säkerhet och vis-

ningsservice som kan lämnas är helt beroende av den anställda personalens tjänster. Det generella minskningskravet om 2 Z har under senare år inte tillämpats för smärre myndigheter inom kulturområdet. Ståthällarämbetet anser att samma synsätt bör tillämpas vad gäller den verksamhet som

bedrivs av ståthållarämbetet.

Den tidigare fria telefonservicen vid de kungliga slotten har numera i stort sett upphört och en ny telefonväxel har installerats vid Stockholms slott. Tillsammans med indragandet av vissa ytterligare gratisabonnemang innebär detta en merkostnad för ämbetet om sammanlagt 900 000 kr.

Avtal med Statshälsan medför en ökning av kostnaderna för sjukvård. Parken vid Drottningholm har nu försämrats så allvarligt att aktiva

motålgärder måste vidtas. Ståthållarämbetet föreslår därför en ytterligare medelsanvisning om 100 000 kr. till underhåll av parker och trädgårdar vid

Drottningholms slott.

Det beräknade medelsbehovet för drift av de kungliga slotten framgår av

följande sammanställning:

ta

Prop. 1987/88: 100

Anvisat Beräknad ändring Bil 3

1987/88 1988/89 1

Föredraganden Utgifter

Lönekostnader10215 000+ 985 000
Sjukvård33 000+ 36000
Reseersältningar69.000+ 4000
Lokalkostnader6045 000- 24000
Expenser650 000+ 915000

Parkers och trädgårdars

underhäll 805 000 + 132 000

17 817 000 +2 048 000 Inkomster Uppbördsmedel 1065 000 - Nettoutgift 16 752 000 +2 048 000

Beträffande Djurgårdsförvaltningen meddelar ståhållarämbetet att det under år 1987 har inrättats ett H M Konungens råd för mark- och byggnadsfrågor. Rådet som ersätter det gamla Djurgårdsrådet, skall främja att mark och byggnader vid de kungliga slotten och Djurgården vårdas, förval-

tas och utvecklas effektivt och ändamålsenligt med beaktande av de stora

kultur- och naturvärden som denna egendom representerar. I rådet ingår

bl.a. företrädare för berörda myndigheter och Stockholms stad.

Verksamheten vid Djurgårdsförvaltningen styrs av den dispositionsplan

för Djurgården som beslutades av riksdagen år 1964 och därefter tillförda

uppgifter som förvaltningen av Fjäderholmarna, Beckholmen och området

Gröna Lund. Under år 1987 avslutas i huvudsak planerade investeringar främst på Stora Skuggan och Fjäderholmarna. Djurgårdsförvaltningens

verksamhet har efter en period av stora investeringar övergått i ett lugnare skede. Under år 1987 har, i enlighet med regeringens beslut, en viss överföring av medel från Djurgårdsförvaltningen ägt rum för att rusta upp Orangeriet vid Ulriksdal. Någon sådan överföring förutses inte nu för

budgetåret 1988/89. Verksamheten vid Djurgården föranleder inte krav på

anslagsmedel från staten.

Riksmarskalksämbetet föreslår att uppgiften att fastställa stat för Djurgårdsförvaltningen delegeras från regeringen till riksmarskalksämbetet.

Föredragandens överväganden Mitt förslag till medelstilldelning framgår av sammanställningen.

Under anslaget beräknar jag medel för personalens anslutning till Stats-

hälsan samt för ökade kostnader för telefon och för parkunderhållet vid

Drottningholms slott.

Det bör enligt min mening alltjämt ankomma på regeringen att fastställa stat för Djurgårdsförvaltningen.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till De kungliga slotten: Driftkostnader för budgetåret 1988/89

anvisa ett förslagsanslag av 18800 000 kr.

Prop. 1987/88: 100 B 2. Kungl. husgerådskammaren Bil 3

1986/87 Utgift 5452 886

1987/88 Anslag 5052 000 1988/89 Förslag . 5 607 000

Husgerådskammarens uppgift är att svara för underhåll och vård av de konstverk, möbler och andra inventarier i de kungliga slotten som tillhör staten men disponeras av konungen, att vetenskapligt bearbeta samlingarna samt att genom skrifter och visningsverksamhet presentera samlingarna för allmänhet och forskare. Dessutom förvaltar husgerådskammaren de

Bernadotteska familjestiftelsernas bestånd av möbler, konst och konst-

hantverk samt administrerar Bernadottebiblioteket. Slutligen biträder hus-

gerådskammaren vid tillfällig möblering för representation o. dyl.

Under detta anslag avlönas ca 30 lönegradsplacerade anställda.

Riksmarskalksämbetet har i anslutning till en husgerådskammaren gjord

framställning redovisat ett medelsbehov för husgerådskammarcen för bud-

getåret 1988/89 av 5 652 000 kr. Vid beräkningen därav har ingen löne- eller prisomräkning företagits. I beloppet har däremot inräknats engångsanslag av 170000 kr. för förnyelse av elinstallationerna i ett antal ljuskronor på

Stockholms slott samt 550000 kr. för inredning och utrustning till en fotoateljé.

Det beräknade medelsbehovet under nästa budgetår framgår av följande

sammanställning:

Anvisat Beräknad ändring

1987/88 1988/89

Föredraganden Utgifter

Lönekostnader4138 000+578 000
Sjukvård20000+ 24000
Reseersättningar10 000+ 1000
Lokalkostnader450 000-270 000
Expenser400 000+ 16000
Nyanskaffning av textilier85 000+ 3000

Omkostnader för Bernadotte-

biblioteket 45000 + 3000 Restaurering av kistor i

Riddarholmskyrkan - +200 000

5 148 000 +555 000 Inkomster Uppbördsmedel 96 000 - Nettoutgift 5052 000 +555 000

Riksmarskalksämbetet tar i detta sammanhang upp en särskild anslags-

fråga avseende bidrag till kostnaderna för restaurering av kungliga kistor i Riddarholmskyrkan till en beräknad kostnad av totalt ca 1,6 milj. kr. De

ifrågavarande tenn- och kopparkistorna är från 1600- och 1700-talen. De är nu allvarligt skadade genom en fortgående nedbrytning av metallen. De redan påbörjade restaureringsåtgärderna har bekostats av fonderade vis-

ningsmedel som står till riksmarskalksämbetets förfogande. Med hänsyn Prop. 1987/88: 100 till projektets av riksantikvariecämbetet vitsordade karaktär av riksangelä- Bil 3 genhet finner riksmarskalksämbetet det befogat att staten bidrar till täckandet av kostnaderna och förestår att 200000 kr. anvisas för ändamålet under vartdera budgetåret 1988/89 och 1989/90 samt att beloppet tas upp såsom en särskild post under anslaget till husgerådskammaren.

Föredragandens överväganden Min bedömning av medelsbehovet framgår av sammanställningen i det föregående. Därvid räknar jag med en fortsatt engångsanvisning under anslaget av 170000 kr. för åtgärder beträffande ljuskronor på Stockholms slott. Jag föreslår vidare att en särskild post under anslaget förs upp med 200 000 kr. för restaurering av de kulturhistoriskt mycket värdefulla kistorna i Riddarholmskyrkan. Medel har vidare beräknats för personalens anslutning till Statshälsan.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kungl. husgerådskammaren för budgetåret 1988/89 anvisa

ett förslagsanslag av 5 607 000 kr.

Vid bifall till mina förslag till medelsberäkning för nästa budgetår kommer första huvudtitelns slutsumma för budgetåret 1988/89 att uppgå till 39.557 000 kr. Detta betyder en ökning i jämförelse med det för budgetåret 1987/88 anvisade beloppet med 4903 000 kr.

Register Prop. 1987/88: 100 Bil 3

sid. Anslag kr. A. Kungl. hovstaten Hans Maj:t Konungens och det

Kungl. Husets hovhållning 15 150 000

B. Kungl. slottsstaten -— De kungliga slotten: Driftkostnader 18 800000 Kungl. husgerådskammaren 5607 000

24 407 000

Totalt för kungl. hov- och slottsstaterna 39557 000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987

Bilaga 4 till budgetpropositionen 1988 ÅN

ey

| el

Justitiedepartementet =.

Bil. 4 (andra huvudtiteln)

Översikt

Justitiedepartementet svarar för beredning av lagstiftningsärenden på många områden av samhällslivet.

Till justitiedepartementet hör polisen och åklagarväsendet, domstolsverket, de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, bostadsdomstolen, hyres- och arrendenämnderna, försäkringsdomstolarna (fr.o.m. den I juli 1988), rättshjälpsnämnderna, de allmänna advokatbyråerna, kriminalvården och brottsförebyggande rådet. Inom departementets område faller också den verksamhet som utövas av justitiekanslern, datainspektiorien, bokföringsnämnden och brottsskadenämnden.

Utgifterna inom justitiedepartementets område beräknas under budgetåret 1988/89 komma att öka med 780,0 milj. kr. till 11 158,3 milj. kr.

Budgetförslagets huvudsakliga inriktning Huvuddelen av verksamheten inom justitiedepartementets verksamhetsområde avser uppgifter som direkt eller indirekt regleras genom lagstiftning. Myndigheterna har begränsade möjligheter att själva påverka verksamhetens omfattning. Ytterst bestäms denna till stor del av brottsutvecklingen och inom de olika delområdena av sådana faktorer som antalet anmälda brott, mängden mål och dessas svårighetsgrad samt inom kriminalvården av antalet utdömda frihetsstraff och strafftidernas längd.

Förslagen till utgiftsökningar på justitiedepartementets område för budgetåret 1988/89 präglas av stor återhållsamhet. De består i huvudsak av kompensation för pris- och löneökningar samt satsningar inom polisverksamheten.

Ett särskilt program med stöd för brottsoffer förbereds.

Polisen och åklagarväsendet Anslaget för rikspolisstyrelsen har i enlighet med tidigare beslut beräknats med utgångspunkt i huvudförslaget. För den lokala polisorganisationen tillämpas dock inget huvudförslag.

I Riksdagen 1987-88. I saml. Nr 100. Bilaga 4

Polisväsendet skall prioritera kampen mot narkotikabrottsligheten, den ekonomiska brottsligheten och våldsbrottsligheten. Särskild upp- Bil. 4 märksamhet skall också ägnas ungdomsbrottslighet. För att underlätta myndigheternas satsningar på dessa områden tillförs polisen 150 nya administrativa tjänster. Vidare tillförs polisen förstärkta resurser för informationsbehandling, utbildning och utrustning.

Det föreslås att 360 aspiranter får antas till polishögskolan, vilket innebär en fortsatt ökning.

Åklagarväsendet kommer att reformeras. Beslutsfattandet och de ad-

ministrativa rutinerna kommer att decentraliseras och moderniseras. Samtidigt tillförs åklagarväsendet förstärkta resurser för utbildning, administration och informationsbehandling. För åklagarmyndigheterna beräknas inte något huvudförslag. Åklagarväsendet kommer att ingå i en försöksverksamhet med treåriga budgetramar.

Domstolsväsendet Domstolarnas arbetsläge är fortfarande ansträngt. Anslagen till domstolsväsendet har därför i huvudsak beräknats utan tillämpning av huvudförslaget. Medlen för utbildningsinsatser förstärks. Ersättningen till nämndemän och vittnen förbättras. |

Försäkringsdomstolarna flyttas över från socialdepartementets huvudtitel till justitiedepartementets och domstolsverket blir centralmyndighet också för dessa domstolar.

Kriminalvården Under budgetåret 1986/87 har beläggningen vid kriminalvårdsanstalterna ökat med drygt 3 procent jämfört med föregående budgetår.

Antalet klienter inom frivården var den 1 oktober 1987 cirka 12 300, vilket ungefärligen motsvarar 30 ärenden per tjänsteman.

Förslag presenteras om att en ny lokalanstalt uppförs i Göteborg samt att de nuvarande lokalanstalterna i Halmstad och Vänersborg byts ut.

Kriminalvårdsstyrelsen får utveckla en nytt klientadministrativt system och får ADB-stöd för detta i form av en ny datoranläggning.

Medel har beräknats för åtgärder som syftar till att ge personalen en bättre arbetsmiljö. | |

Anslagen till kriminalvården har i huvudsak beräknats med tillämpning av huvudförslaget.

Sammanfattning Förändringarna inom justitiedepartementets område i förhållande till budgetåret 1987/88 framgår av följande sammanställning. Beloppen anges i milj. kr.

ta

1987/88 1988/89 Bil, 4

Andra huvudtiteln

A. Justitiedepartementet m.m.85,296, 8 + 11,6
B. Polisväsendet6 012,7 6 424,5 + 411,8
C. Åklagarväsendet308, 0339,3 + 31,3
D. Domstolsväsendet mm.1 540,0 1 673,3 + 133,3
E. Kriminalvården1 -933,9 2 019,5 + 85,6
F. Rättshjälp mm.323,7347,3 + 23,6
6. Övriga myndigheter27,828,5 + 07
H. Diverse147,0229,1 + 82.1

Summa för justitiedepartementet 10 378,3 11 158,3 + 780,0 (1) Härutöver tillkommer 2,87 milj. kr. via tilläggsbudget.

Justitiedepartementet = ' | "> Prop. 1987/88:100

: | Bil. 4

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 januari 1988

Föredragande: statsrådet Leijon . - |

Anmälan till budgetpropositionen 1988

I Allmänt

Justitiedepartementet svarar för beredningen av lagstiftningsärenden på många områden av samhällslivet. Först och främst bör nämnas grundlagarna. Departementet handlägger också i övrigt en viktig del av den lagstiftning som reglerar de enskilda medborgarnas förhållande till staten och andra offentliga organ. Hit hör bl.a, strafflagstiftningen och reglerna om förfarandet vid våra domstolar. Ett annat betydelsefullt område är lagregler om enskildas inbördes förhållande, t.ex. inom familjerätten, köprätten och upphovsrätten. : :

Till justitiedepartementets verksamhetsområde hör bl.a. polisen, åklagarväsendet, huvudparten av domstolsväsendet samt kriminalvården.

Både de lagstiftningsfrågor : som faller på justitiedepartementet och de myndigheter som verkar inom dess område har central betydelse från rättssäkerhets- och rättstrygghetssynpunkter. För arbetet inom dessa områden gäller samma mål som för det politiska arbetet i övrigt. Trygghet och rättvisa för medborgarna, jämlikhet och solidaritet samt effektivitet i” den offentliga förvaltningen är begrepp som därvid kommer i blickpunk-. ten. | |

Samhällsekonomiska och statsfinansiella aspekter måste beaktas även i arbetet på dessa områden. Det är sålunda angeläget att man tar till vara alla möjligheter att rationalisera och effektivisera verksamheten inom rättsväsendet. | | |

Detta får dock inte leda till att rättssäkerheten eller medborgarnas anspråk på service från de rättsvårdande myndigheterna åsidosätts. Rättstryggheten för medborgarna är av överordnad betydelse och måste genomgående beaktas i arbetet.

Häri ligger också att det måste finnas möjligheter att effektivt bekämpa brottsligheten. Till de grundläggande målen hör även tryggheten för en- skilda människor till liv, hälsa, integritet och personlig egendom.

Under senare tid har flera händelser inträffat som har fokuserat intresset till vissa delar av rättsväsendet. Jag tänker främst på mordet på statsminister Olof Palme och utredningen av detta, den s.k. Boforsaffären samt nu senast spionen Stig Berglings rymning. Mot bakgrund av dessa händelser och den efterföljande debatten har en rad åtgärder vidtagits i

syfte att befästa och stärka medborgarnas förtroende för rättsväsendet.

Den parlamentariska kommission som tillkallats med anledning av

mordet på Olof Palme överväger bl.a. det material som har tagits fram av juristkommisionen. En kommitté har nyligen tillkallats för att se över Bil. 4 den svenska säkerhetspolisens inriktning, arbete och organisation. Resultatet av utredningen i den delen skall presenteras redan vid kommande halvårsskifte. Jag vill också här nämna den medborgarkommission som har tillkallats med anledning av Bofors-affären. Även inom kriminalvården pågår översynsarbete, bl.a. om reglerna och formerna för be-

slut om permissioner.

Även i andra avseenden har utvecklingen under senare tid gett anledning till ifrågasättanden och omprövningar inom delar av rättsväsendet. Detta gäller såväl lagstiftningens utformning inom vissa områden som myndigheternas uppgifter och ansvarsförhållanden.

2Lagstiftningsfrågor

2.1 Inledning Lagstiftning är ett viktigt medel i samhällsbyggandet. Inte minst med hänsyn till det uttalade önskemålet att minska regelmängden i samhället är det å andra sidan angeläget att man inte överskattar lagstiftningens betydelse. Lagstiftning bör användas med urskillning och endast i fall då den bedöms som nödvändig eller i varje fall som det bäst verksamma medlet för att man skall nå de mål som har satts upp. När det sker, måste lagarna utformas så att man så långt möjligt kan förutse resultatet i tilllämpningen och så att lika fall behandlas lika.

Jag ämnar i detta avsnitt beröra några av de viktigare lagstiftningsärenden som är aktuella för närvarande. Straffrättsområdet kommer jag dock att behandla huvudsakligen i det följande avsnittet om åtgärder mot

brott. : i | SS

Inom justitiedepartementet har under senare år påbörjats en aktivitet för att fortlöpande utvärdera lagstiftning som har varit i kraft någon tid. Ett sådant utvärderingsarbete har inletts under år 1987 när det gäller 1981 års utsökningslagstiftning (se avsnitt 2.6). Vidare har under år 1987 hållits s.k. hearings med berörda myndigheter och organisationer m.fl. för att departementet skall få del av erfarenheterna av 1975 års personskaderegler i skadeståndslagen (se avsnitt 2.10) och av 1977 års konsumentkreditlag. En utvärdering av liknande slag planeras i fråga om 1985 års lag om viten och 1986 års förvaltningslag (se avsnitt 2.15).

Stora delar av lagstiftningen på centrala rättsområden, t.ex. inom fa- . miljerätten och på det köp- och avtalsrättsliga området, har tillkommit i nordiskt samarbete. Detta har resulterat i att vi på flera områden har överensstämmande lagregler i de nordiska länderna. Denna rättslikket är enligt min uppfattning av stor betydelse. Det finns därför anledning att vidmakthålla ett nära nordiskt samarbete på lagstiftningsområdet.

De nordiska justitieministrarna har beslutat att i större utsträckning än

förut inrikta det nordiska lagstiftningssamarbetet på behovet av lagstift-

ningi ett mer långsiktigt perspektiv. Det gäller bl.a. de skadeståndsrättsliga reglernas framtida funktion på personskadeområdet (se avsnitt 2.10)

och eventuella lagstiftningsbehov på aktiebolagsrättens område (se avsnitt 2.13). : Bil. 4

På samma sätt som det nordiska lagstiftningssamarbetet har kommit att bli ett naturligt och självklart inslag i beredningen av lagstiftningsärenden inom justitiedepartementets ansvarsområde har Sveriges medverkan i andra former av internationellt lagstiftningssamarbete fått en ökad betydelse. Det gäller inte bara samarbetet inom Europarådet utan även det arbete på att åstadkomma enhetlig lagstiftning som sker inom olika FN-fackorgan, exempelvis IAEA (atomansvarighet), IMO (sjörätt) UNCITRAL (handelsrätt) och WIPO (immaterialrätt). Sådant samarbete sker också i stor omfattning inom andra mellanstatliga organisationer, såsom Haagkonferensen för internationell privaträtt, OECD (atomansvarighet m.m.) och Unidroit (civilrätt). |

Inom ramen för samarbetet mellan EG och EFTA bedrivs för närvarande vissa överläggningar som berör justitiedepartementet. Det gäller produktansvar (se avsnitt 2.10) och ömsesidigt skydd för kretsmönster i halvledarprodukter, s.k. datachips (se avsnitt 2.14). Jag räknar med att ytterligare ämnesområden kommer att aktualiseras inom kort. Det gäller bl.a. frågor om bolagsrätt, varumärken, upphovsrätt och det immaterialrättsliga skyddet för biotekniska uppfinningar.

Det internationella samarbetet är emellertid inte enbart inriktat på civilrättslig lagstiftning. Också i fråga om straffrätten har samarbetet varit intensivt under de senaste åren. Som exempel på detta vill jag särskilt peka på strävandena att motarbeta terrorism i olika former samt kampen mot narkotika och narkotikabrott (se avsnitt 3.3).

2.2 Grundlagsfrågor Folkstyrelsekommittén har under år 1987 avslutat sitt arbete och överlämnat huvudbetänkandet (SOU 1987:6) Folkstyrelsens villkor. Utredningsarbetet har framför allt syftat till att förbättra medborgarnas möjligheter att göra sitt inflytande gällande i politiken, att stärka riksdagens ställning som centralt politiskt forum och att skapa ökade förutsättningar för handlingskraftiga regeringar. En viktig uppgift för kommittén har varit att överväga åtgärder för att effektivisera och vitalisera riksdagens, arbete.

Regeringen har nyligen till riksdagen överlämnat en proposition med anledning av huvudbetänkandet, prop. 1987/88:22 om vissa grundlagsfrågor m.m. Propositionen rör främst de allmänna valen och riksdagens arbete.

På grund av bristande politisk enighet har dock inte några förslag lagts fram i fråga om mandatperiodens längd och den gemensamma valdagen. Inte heller skall tidpunkten för kyrkofullmäktigvalen ändras i detta skede. Det är emellertid enligt min mening värdefullt att den allmänna debatten i dessa frågor fortsätter.

I propositionen framhålls vikten av att partierna i sitt uppträdande inför valen slår vakt om de grundläggande förutsättningarna för vårt valsystem med riksproportionalitet och s.k. småpartispärrar.

Ett av förslagen i propositionen — nämligen det om möjlighet för utskotten att hålla offentliga utskottssammanträden för att inhämta upp- Bil. 4 lysningar — har riksdagen redan tagit ställning till. Derina reform träder i kraft den I februari 1988.

Folkstyrelsekommittén lade också fram ett antal andra förslag i fråga om riksdagens arbetsformer, bl.a. att finansutskottet och skatteutskottet skulle slås samman till ett-utskott. Flertalet av de förslagen har överlämnats till riksdagen utan något ställningstagande från regeringen. Det föreslås dock att regeringsformen ändras så att en sådan sammanslagning skall bli möjlig.

Riksdagen har också nyligen beslutat om vissa ändringar i vallagen

m.m. vilka träder i kraft den I februari 1988. Även den proposition som

låg som grund för det beslutet (prop. 1987/88:21) byggde delvis på förslag i folkstyrelsekommitténs huvudbetänkande.

Folkstyrelsekommitténs tidigare förslag i betänkandet (SOU 1986:28)

Folkstyreisen under krig och krigsfara har behandlats i en proposition om de offentliga organens verksamhet vid krig eller krigsfara (prop. 1987/88:6). Förslaget innebär bl.a.'att varken riksdagen, dess krigsdele-

gation eller regeringen får fatta beslut på ockuperat område och att val

till riksdagen eller kommunala församlingar inte får hållas på sådant område.

Frågan om ett förstärkt skydd för yttrandefriheten i massmedierna har " utretts av yttrandefrihetsutredningen, som i sitt huvudbetänkande (SOU 1983:70) Värna yttrandefriheten lade fram ett förslag till yttrandefrihetsgrundlag. Utredningen har avslutat sitt arbete i och med slutbetänkandet | (Ds Ju 1986:4) Förslag om följdlagstiftning till en grundlagsreform angående yttrandefriheten.

Regeringen beslöt i slutet av år 1986 en lagrådsremiss med anledning av utredningens huvudbetänkande. Förslaget i remissen innebar bl.a, att samma slags grundlagsskydd som bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen ger tryckta skrifter'skulle införas också för yttranden som fram- ' förs offentligt med hjälp av vissa andra medier.

Skyddet skulle omfatta radio- och TV-program, filmer och videogram, samt ljudupptagningar. Bestämmelserna skulle tas in i tryckfrihetsförordningen.

De delar av lagrådsremissen som berörde skyddet för tryckta skrifter fördes vidare i propositionen (1986/87:151) om ändringar i i tryckfrihetsförordningen m.m.

Eftersom det visat sig att det inte skulle gå att uppnå tillräcklig politisk enighet om den lagtekniska lösning för ett grundlagsskydd för andra medier som valts i lagrådsremissen lade regeringen inte fram något förslag till riksdagen i den delen. I stället har den frågan beretts vidare i regeringskansliet under medverkan av företrädare för de fem riksdagspartierna.

Det visade sig emellertid inte möjligt att i tid uppnå enighet om något förslag, trots att flera tänkbara lösningar diskuterats inom gruppen. Ett grundlagsförslag skulle nämligen ha förelagts riksdagen senast i mitten

av november 1987 för att kunna behandlas en första gång av pågående riksmöte. Det bedömdes därför inte som meningsfullt att fortsätta bered- Bil. 4 ningsarbetet i regeringskansliet.

Enligt min mening är det mycket beklagligt att någon enighet inte har kunnat uppnås när det gäller den i grunden lagtekniska frågan om formen för grundlagsskydd för andra medier än det tryckta ordet.

De tryckfrihetsfrågor som behandlas i den nämnda propositionen gäller bl.a. ett förslag att begränsa möjligheterna att genom vanlig lag inskränka tryckfriheten. Detta skall åstadkommas genom att de otillåtna offentliggöranden som innefattar brott mot rikets säkerhet i princip beskrivs fullständigt itryckfrihetsförordningen. I propositionen föreslås att ansvarsbestämmelserna i den s.k. videovåldslagen förs över till brottsbalken och att även s.k. våldspornografi i tryckta skrifter blir kriminaliserad. Vidare skärps straffbestämmelsen om hets mot folkgrupp.

Regeringen har nyligen förelagt riksdagen en proposition (19877 88:57) om grundlagsfäst integritetsskydd. Förslaget innebär att det i den s.k. fri- och rättighetskatalogen i regeringsformens andra kapitel skall skrivas in grundregler om skydd för den enskildes personliga integritet vid dataregistrering.

Riksdagen har under hösten 1987 fattat beslut med anledning av en proposition om riksdagens ombudsmäns och justitiekanslerns ställning som åklagare och deras roll i det disciplinära ansvarssystemet (prop. 1986/87:160).

2.3 Offentlighet och sekretess Nära samband med yttrandefriheten har principen om allmännä hand-: lingars offentlighet. Offentlighetsprincipen begränsas genom regler om sekretess. En ny sekretesslag antogs av riksdågen år 1980. Lagen innefattar en samlad reglering av sekretess för allmänna handlingar och tystnadsplikt för offentliga funktionärer. Lagens tillämpning följs med stor uppmärksamhet från justitiedepartementets sida. Förslag till ändringar i regleringen läggs fram fortlöpande i mån av behov.

Flera ändringar har trätt i kraft den I januari 1988 (prop. 1987/88:41). Bl.a. skall uppgifter i vissa myndighetsregister om enskildas personliga förhållanden, t.ex. bostadsadresser, kunna sekretessbeläggas i större utsträckning än hittills. Härigenom ges t.ex. kvinnor som är förföljda av tidigare makar eller sambor ett bättre skydd. Vidare har skattesekretessen' skärpts i fråga om uppgifter som har erhållits från utländska myndigheter enligt dubbelbeskattningsavtal e.d.

Den under avsnitt 2.2 angivna lagstiftningen om riksdagens ombuds- | mäns och justitiekanslerns ställning som åklagare m.m. (prop. 1986/ 37:160) innebar också vissa ändringar i sekretessbestämmelserna för JO och JK. |

Offentlighetsprincipens tillämpning på ADB-upptagningar har under senare år gett upphov till en del såväl teoretiska som praktiska problem. Dessa frågor utreds av data- och offentlighetskommittén. En primär uppgift för kommittén är att ta ställning till om de grundläggande begreppen

i tryckfrihetsförordningen även i fortsättningen kan användas som grund för offentlighetsprincipens tillämpning på ADB-upptagningar. Bil. 4 Kommittén har också utrett frågan om användningen av personnummer. Kommittén har hittills lämnat fyra delbetänkanden under den gemensamma huvudtiteln Integritetsskyddet i informationssamhället (SOU 1986:24 och 46, Ds Ju 1987:8 samt SOU 1987:31).

I det första delbetänkandet (SOU 1986:24) föreslog kommittén ändringar i bl.a. datalagen och skadeståndslagen. Ett förslag från regeringen vilket grundas på betänkandet och ger den enskilde bättre möjligheter till rättelse och skadestånd när databaserade personregister innehåller uppgifter som är oriktiga eller missvisande har nyligen lett till lagstiftning (prop. 1986/87:116).

I kommitténs andra delbetänkande (SOU 1986:46) föreslogs bl.a. ökad sekretess för vissa registeruppgifter om enskildas personliga förhållanden som legat till grund för den nyss nämnda prop. 1987/88:41. Jag återkommer under avsnitt 2.4 till övriga förslag i detta betänkande och till det fjärde delbetänkandet (SOU 1987:31).

I det tredje delbetänkandet (Ds Ju 1987:8), som avsåg grundlagsfrågor, föreslog kommittén att integritetsskyddet i regeringsformen skulle stärkas. Det förslaget låg till grund för prop. 1987/88:57. som jag har redovi-

sat i avsnitt 2.2. : .

Kommittén fortsätter sitt arbete. Den huvudfråga som återstår gäller offentlighetsprincipens tillämpning på ADB-upptagningar.

Kommunalföretagskommittén föreslog i sitt' slutbetänkande (SOU 1983:61) Handlingsoffentlighet utanför myndighetsområdet att offentlighetsprincipen i viss utsträckning skall bli tillämplig även hos privaträttsliga organ som har tillagts statliga eller kommunala förvaltningsuppgifter. Efter remissbehandling har betänkandet till den del det berör kommunerna lämnats över till stat-kommunberedningen. Beredningen har i juni 1985 avgett betänkandet (Ds C 1985:13) Kommunala företag. Det betänkandet har i sin tur remissbehandlats och övervägs nu inom. civildepartementet.

Återstående delar av kommitténs betänkande behandlas i den proposition om ändringar i tryckfrihetsförordningen m.m. som jag nämnt under avsnitt 2.2 (prop. 1986/87:151). Förslaget där innebär att principen om allmänna handlingars offentlighet ges ett vidare tillämpningsområde. Den skall nämligen gälla också hos vissa aktiebolag, föreningar och stiftelser som på statens uppdrag handhar förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning eller liknande.

Utredningen om arbetsmiljösekretess (A 1985:02) har avlämnat betänkandet (SOU 1987:66) Arbetsmiljö och sekretess. I betänkandet föreslås ändringari bl.a. 14 kap 7 och 10 §§ sekretesslagen (1980:100) som klarlägger möjligheterna för skyddsombud m.fl. att lämna sekretessbelagd arbetsmiljöinformation vidare till de centrala fackliga organisationerna. Förslaget innefattar också bestämmelser om tystnadsplikt för personer hos de centrala organisationerna som mottar informationen.

Slutligen kan i detta sammanhang nämnas att min avsikt är att under

våren 1988 anmäla en proposition med förslag till rätt för enskilda personer att ta del av uppgifter om sig själva i det allmänna kriminalregistret. Bil. 4

2.4 Större rättstrygghet och ökad integritet för den enskilde Ett av de viktigaste målen för lagstiftningsarbetet är rättssäkerhet och rättstrygghet för de enskilda medborgarna.

Tvångsmedelskommittén avlämnade år 1984 sitt slutbetänkande (SOU 1984:54) Tvångsmedel - Anonymitet - Integritet. I betänkandet har kommittén lagt fram förslag om hur avvägningen bör göras mellan på ena sidan den enskildes behov av skydd för sin personliga integritet och på den andra samhällets intresse av att i vissa situationer, t.ex. när det föreligger misstankar om grövre brott, kunna ingripa med olika tvångsåtgärder. De frågor som berörs är i viss utsträckning gemensamma med spörsmålen om tvångsmedel m.m. i beskattningsförfarandet. Sistnämnda ämne har på finansministerns föredragning behandlats i prop. (1987/ '88:65) om vissa ändringar i reglerna om taxeringsrevision, m.m. Även juristkommissionen med anledning av mordet på statsminister Olof Palme hari sin nyligen avlämnade rapport berört olika tvångsmedelsfrågor. Den fortsatta beredningen inom justitiedepartementet av tvångsmedelsfrågorna sker i belysning även av vad som kommit fram i dessa ärenden.

De personella tvångsmedlen, främst häktning och anhållande, har setts Över av 1983 års häktningsutredning. I betänkandet (SOU 1985:27) Gripen - anhållen - häktad föreslog utredningen bl.a. en förkortning av de tidsfrister som gäller, framför allt den tid under vilken en person kan vara berövad sin frihet utan att frihetsberövandet har prövats av domstol. Efter remissbehandling lades en proposition (1986/87:112) om anhållande och häktning fram i mars 1987. Propositionen har nyligen med smärre justeringar godtagits av riksdagen. -

I detta sammanhang bör också nämnas att en särskild utredare med uppgift att se över lagstiftningen om TV-övervakning inom kort avlämnär sitt betänkande. I enlighet med direktiven har utredaren särskilt strävat efter att anpassa bestämmelserna till den moderna tekniken och se till att reglerna garanterar medborgarna ett tillfredsställande skydd mot integritetskränkningar.

Som jag tidigare har berört har data- och offentlighetskommittén utrett frågor om användningen av personnummer i samhället. I kommitténs fjärde delbetänkande (SOU 1987:31) har kommittén lagt fram förslag till åtgärder för att åstadkomma en reglering och begränsning av användningen av personnummer i databaserade personregister. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.

Som jag också redan nämnt (avsnitt 2.3) har kommitténs tidigare förslag om bl.a. rättelse och skadestånd när datorbaserade personregister innehåller uppgifter som är oriktiga eller missvisande nyligen lett till lagstiftning.

I sitt andra delbetänkande (SOU 1986:46) lade kommittén fram förslag bl.a. till en särskild lag om myndigheters försäljning av uppgifter ur per-

sonregister. Enligt förslaget skall det i fortsättningen krävas tillstånd i lag för att få sälja uppgifter om enskilda personer ur myndigheters personre- Bil. 4 gister. Syftet med förslaget är att minska riskerna för otillbörligt intrång i enskildas personliga integritet. Denna fråga bereds i regeringskansliet.

2.5 Rättegångsförfarandet och rättshjälpen Förfarandet vid de allmänna domstolarna har setts över av rättegångsutredningen; som avslutade sitt arbeté under sommaren 1987. En viktig målsättning för utredningsarbetet var att handläggningen i både brottmål och tvistemål skulle bli så enkel och smidig som möjligt utan att rättssäkerheten sätts åt sidan. i

Utredningen lade år 1982 fram omfattande förslag beträffande processen i tingsrätt (SOU 1982:25 och 26). Sedan vissa av förslagen behandlats med förtur och lett till lagstiftning redan år 1984 togs slutlig ställning till förslagen i övrigt i propositionen (1986/87:89) om ett reformerat tingsrättsförfarande. Propositionen har numera lett till lagstiftning, som har | trätt i kraft den I januari 1988.

Rättegångsutredningen har vidare avlämnat ett delbetänkande rörande högsta domstolen och rättsbildningen (SOU 1986:1). Betänkandet har remissbehandlats och övervägs nu inom justitiedepartementet. Ett annat betänkande av rättegångsutredningen som berör högsta domstolens verksamhet har redan föranlett en proposition till riksdagen. Det gäller frågan om att överföra beslutanderätten i ärenden om resning och återställande av försutten tid från högsta domstolen till hovrätterna i vissa fall (Ds Ju 1986:9, prop. 1987/88:58).

Rättegångsutredningen har också lagt fram ett delbetänkande (SOU 1987:13) angående bl.a. expertmedverkan i de allmänna domstolarna | och frågan om specialisering inom domstolsväsendet. Remissbehandlingen av detta betänkande har nyligen avslutats. Betänkandet övervägs inom justitiedepartementet.

I sitt nyligen avlämnade slutbetänkande (SOU 1987:46) har rättegångsutredningen tagit upp frågor rörande hovrättsprocessen och om tingsrätts sammansättning, bl.a. frågan om endomarkompetensen och om antalet nämndemän. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.

På förvaltningsprocessrättens område kan nämnas att förvaltningsdomstolarna genom en lagändring den 1 juli 1987 i ökad utsträckning kan avgöra överklagade mål utan s.k. kommunikation (prop. '1986/ 87:113).

Rättshjälpskommittén lade under hösten 1984 fram sitt huvudbetänkande (SOU 1984:66) Den allmänna rättshjälpen. Betänkandet innehöll förslag till en helt ny rättshjälpslag. Därefter har kommittén lagt fram ytterligare ett betänkande (SOU 1985:4) Rättshjälp - Offentliga biträden, organisationsfrågor m.m. Båda dessa betänkanden här remissbehandlats och lagts till grund för prop. (1987/88:79) om förbättringar inom rättshjälpssystemet som nyligen beslutats och i dagarna överlämnas till riksdagen. Det kan vidare nämnas att domstolsverket nyligen har lämnat förslag till hur rättshjälpens administration framdeles bör vara utformad.

Till rättshjälpskommitténs slutbetänkande (SOU 1986:49) Målsägandebiträde återkommer jag under min redovisning av. åtgärder mot brott. Bil. 4

Det kan här också nämnas att det inom justitiedepartementet pågår överväganden om möjligheterna att låta den summariska processen främst vid betalningsföreläggande - i fortsättningen handläggas vid kronofogdemyndigheterna i stället för vid tingsrätterna. Dessa frågor avses bli behandlade i en departementspromemoria som skall remitteras inom kort.

Slutligen vill jag nämna att det i propositionen om de offentliga organens verksamhet vid krig eller krigsfara (se avsnitt 2.2) ingår ett förslag om en ny lag om förfarandet hos bl.a. domstolarna under krig och krigsfara.

2.6 Konkursrätt och utsökningsrätt Under år 1987 har riksdagen fattat beslut om en ny konkurslag (SFS 1987:672), som trätt i kraft den I januari 1988. Härigenom har vi fått en modern och ändamålsenlig reglering av konkursinstitutet. Inom justitiedepartementet inriktas nu uppmärksamheten på bl.a. frågan om man bör söka tillskapa något alternativ till konkursförfarandet i syfte att få en mer effektiv metod för att rekonstruera företag som i och för sig är livskraftiga men som råkat i betalningssvårigheter. Även frågan om behovet av regler om gäldsanering för fysiska personer är föremål för överväganden. Dessa och andra frågor med konkursrättslig anknytning har nyligen varit föremål för en hearing som departementet anordnat.

Som jag tidigare nämnt har en utvärdering inletts av den nya utsökningsbalken. Riksskatteverket har på regeringens uppdrag gjort en inledande undersökning. Jag avser att inom kort återkomma till regeringen angående det fortsatta arbetet.

2.7 Familjerätt På familjerättens område har sedan länge pågått ett omfattande reformarbete. De tidigare etapperna i detta arbete har gällt bl.a. giftermål och skilsmässa, faderskap och vårdnad om barn samt underhåll till barn och frånskilda. |

I fråga om äktenskapsrätten har reformarbetet - bortsett från det internationellt privaträttsliga området - nu slutförts genom att riksdagen under våren 1987 antog en ny äktenskapsbalk, som trätt i kraft den I januari 1988. De sakliga nyheterna i balken gäller i första hand äktenskapets ekonomiska rättsverkningar. Samtidigt antogs viktiga ändringar i ärvdabalken, en begränsad lagstiftning om sambor och en rad följdändringar i andra lagar.

Regeringen har nyligen föreslagit riksdagen att anta en proposition som rör avskaffande av omyndigförklaring. En kompletterande proposition i ämnet kommer att överlämnas till riksdagen inom kort. Propositionerna innebär bl.a. att de som i dag är omyndigförklarade får rätt att rösta vid allmänna val.

Propositionerna grundar sig på ett förslag av förmynderskapsutred-

ningen, som i dagarna har lämnat ett betänkande med förslag till internationellt-privaträttsliga regler på området. Utredningen fortsätter nu sitt Bil. 4 arbete med frågor om förvaltning av omyndigas egendom. Genom tilläggsdirektiv har utredningen nyligen fått i uppdrag att också se över reglerna om adoption, en uppgift som tidigare har legat på utredningen om barnens rätt.

Den nämnda utredningen om barnens rätt har slutfört sitt arbete ge- nom ätt lägga fram ett betänkande (SOU 1987:7) med olika förslag för att stärka barns rättsliga ställning framför allt i vårdnadstvister. Betänkandet har remissbehandlats och förslagen övervägs nu inom justitiedepartementet.

Också familjelagssakkunniga - vars arbete har resulterat i de tidigare nämnda reformerna på äktenskapsrättens område - har slutfört sitt arbete genom att lägga fram ett betänkande (SOU 1987:18) med förslag till nya internationellt-privaträttsliga regler om äktenskap, underhållsbidrag och arv. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.

I departementet förbereds vidare en proposition om ny lagstiftning om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m.

Slutligen kan här nämnas att en proposition om ändring i namnlagen kommer att överlämnas till riksdagen inom kort. Propositionen innebär en del förenklingar, bl.a. att mer än ett förnamn skall kunna bytas ut, läggas till eller strykas genom en anmälan till pastorsämbetet.

2.8 Konsumenträtt Sedan början av 1970-talet har flera viktiga områden av betydelse för konsumenterna reglerats genom lagstiftning. Som exempel kan nämnas konsumentköplagen, avtalsvillkorslagen, hemförsäljningslagen, konsumentkreditlagen, konsumentförsäkringslagen, konsumenttjänstlagen och marknadsföringslagen.

Konsumentköpsutredningen lade i april 1984 fram ett betänkande (SOU 1984:25) med förslag till en ny konsumentköplag. Betänkandet har remissbehandlats. Förslaget övervägs för närvarande i justitiedepartementet. Avsikten är att en proposition skall lämnas till riksdagen i nära anslutning till en proposition om ny köplag (se avsnitt 2.9). Frågan bereds i nordiskt samarbete. .

En särskild utredning - 1983 års småhusköpsutredning - har till uppgift att utreda frågor om förbättrat konsumentskydd på fastighetsområdet (se vidare avsnitt 2.12).

2.9 Allmän köprätt och avtalsrätt m.m. | På den allmänna köprättens område pågår ett arbete på nya nordiska köplagar på grundval av ett samnordiskt betänkande från år 1984. Längst har arbetet kommit i Finland, där en ny köplag har trätt i kraft den I januari 1988. I Norge föreligger en proposition i ämnet, och i Sverige planeras en lagrådsremiss till våren 1988.

I Sverige har vidare beslutats en ny lag om internationella köp, som avses träda i kraft den I januari 1989. Lagen innebär att en FN-konven-

tion i ämnet införlivas med svensk rätt. En motsvarande lag avses samti-

digt träda i kraft i Finland och kan väntas även i Danmark och Norge. Bil. 4

De nordiska länderna har vidare enats om att utreda om avtalslagarna i dessa länder behöver ändras. I Sverige förbereds en utredning för detta ändamål.

Vidare förbereds en översyn av gällande regler om hyra av lös egendom, framför allt när det gälter avtal om leasing. .

Slutligen förbereds i nordiskt samarbete en lagrådsremiss på grundval av ett betänkande av kommissionslagskommittén om handelsagentur och kommission (SOU 1984:5). Kommittén fortsätter sitt arbete med bl.a. frågor om kommissionärsbolag.

2.10 Ersättningsrätt På det skadeståndsrättsliga området pågår en utveckling i riktning mot att ge de skadelidande ökade möjligheter att få ersättning för sina skador. Som ett led i denna utveckling övervägs nu om möjligheterna till ersättning för ideell skada kan förbättras. Frågan har diskuterats vid nordiska departementsöverläggningar och vid en hearing som departementet anordnade i april 1987 med företrädare för berörda myndigheter och organisationer m.fl. |

Vidare utreder en nordisk arbetsgrupp personskaderättens framtida funktion och förhållande till andra ersättningsanordningar.

En annan fråga som för närvarande behandlas i nordiskt samarbete rör ansvaret för produktskador. Arbetet syftar till att förbättra möjligheterna till ersättning för skador som orsakas genom felaktiga produkter. I Sverige förbereds en departementspromemoria i ämnet. Inom ramen för samarbetet mellan EG och EFTA-länderna diskuteras samtidigt pågående lagstiftningsarbete beträffande produktansvar i de berörda länderna.

Vidare undersöks förutsättningarna att förbättra möjligheten till ersättning vid skador som uppstår i samband med transport av farligt gods. Frågan har diskuterats vid ett par hearings som departementet har anordnat under våren 1987 med företrädare för berörda myndigheter och organisationer m.fl. Frågan har också behandlats vid nordiska departementsöverläggningar. Jag räknar med att under våren 1988 kunna lägga fram ett förslag i ämnet vad gäller vägtransporter. I övrigt fortsätter det internationella arbetet på att skapa särskilda skadeståndsregler vid olika slags transporter av farligt gods. Sverige deltar aktivt i detta arbete.

Inom ljustitiedepartementet undersöks också förutsättningarna för att höja taket för ersättningsansvaret för innehavare av atomanläggningar.

Reglerna rörande brottsskadeersättning ses för närvarande över i syfte att förbättra möjligheterna för brottsoffer att få ersättning från det allmännas sida. Avsikten är att en lagrådsremiss om ändringar i lagen skall beslutas inom kort (se avsnitt 3.8).

På försäkringsrättens område pågår i nordiskt samarbete en revision av reglerna om personförsäkring. I Sverige har ett betänkande av försäkringsrättskommittén med förslag till personförsäkringslag (SOU 1986:56) remissbehandlats. Förslaget övervägs nu i departementet. Kom-

mittén fortsätter sitt arbete med en översyn av reglerna om sakförsäkring.

Här kan slutligen nämnas att frågan om en obligatorisk ansvarsförsäk- Bil. 4 ring för fritidsbåtar övervägs i nordiskt samarbete. |

2.11 Transporträtt Sedan år 1977 arbetar en kommitté, sjölagsutredningen, med att se över sjölagen. Detta arbete har hittills resulterat i ändringar i sjölagens bestämmelser om redaransvarets begränsning och om befordran av passagerare. Arbetet inom utredningen inriktas nu på en genomgripande revision av sjölagens bestämmelser om godsbefordran i syfte bl.a. att anpassa reglerna till den tekniska och ekonomiska utveckling som har ägt rum sedan reglerna utformades. Utredningen har vidare att överväga om Sverige skall tillträda 1978 års internationella konvention om sjötransport av gods samt att i så fall också lägga fram förslag till de lagändringar som behövs.

I detta sammanhang kan jag nämna att 1969 års oljeansvarighetskonvention och 1971 års konvention rörande den internationella oljeskadefonden har reviderats vid en diplomatkonferens i maj 1984. Vid konferensen antogs ändringsprotokoll till de nämnda konventionerna. Protokollen har undertecknats av Sverige i februari 1985. Inom justitiedepartementet övervägs för närvarande vilka lagstiftningsåtgärder som revisionen föranleder. Frågan bereds i nordiskt samarbete.

På sjörättens område kan vidare nämnas att FN:s sjöfartsorgan, IMO, nu har slutfört arbetet på ett utkast till en ny konvention om bärgning. Enligt planerna skall konventionsutkastet behandlas vid en diplomatisk konferens under år 1989. Bland de frågor som för närvarande står på IMO:s arbetsprogram kan nämnas utarbetandet av särskilda regler för skadeståndsansvaret vid sjötransport av farligt gods (se avsnitt 2.10) samt en revision av ansvarsgränserna 1 1974 års Aténkonvention om befordran till sjöss av passagerare och deras resgods.

Också i de lufträttsliga reglerna om transport av passagerare och gods har genomförts ändringar på grundval av internationella överenskommelser, de s.k: Montrealprotokollen nr 3 och nr 4. Lagstiftningen har ännu inte satts i kraft. Inte heller har de nämnda överenskommelserna tillträtts. Avsikten är att Sverige skall ratificera protokollen samtidigt med de länder som omfattas av SAS-samarbetet, dvs. Danmark och Norge. Frågan anstår nu i avvaktan på ärendets beredning i Norge. Också när det gäller ikraftträdandet av lagändringarna planeras en samordning mellan såväl SAS-länderna som de övriga nordiska länderna.

Jag vill vidare nämna att ansträngningar på att få till stånd ett särskilt försäkringssystem med en obligatorisk passagerarförsäkring fortsätter. - Genom en sådan ordning skulle flygpassagerarna kunna tillförsäkras fullgod ersättning vid sådana personskador som inträffar under lufttransport. Arbetet bedrivs i samverkan med försäkringsbranschen och flygföretagen.

2.12 Fastighetsrätt Fastighetsbildningsutredningen avslutade sitt arbete år 1986. Utredning- Bil. 4 ens förslag till ändringar i fastighetsbildningslagens ersättningsregler (SOU 1983:38) kommer att behandlas i en departementspromemoria som skall sändas ut på remiss. Frågan har diskuterats vid ett par hearings som departementet anordnade under våren 1987 med företrädare för berörda myndigheter och organisationer m.fl. Utredningens övriga förslag (SOU 1983:37, 1984:72, 1986:29) komnier att behandlas i en proposition som förbereds inom departementet.

1983 års småhusköpsutredning, som tidigare har lagt fram ett betänkande (SOU 1986:38) med förslag till nya regler om konsumentskyddet vid förvärv av nyproducerade småhus, har därefter lagt fram ett betänkande (SOU 1987:30) om fel i fastighet, t.ex. mögel- och fuktskador. Betänkandet, som remissbehandlas för närvarande, gäller bl.a. frågan om förvärv av äldre småhus. Utredningen fortsätter sitt arbete med bl.a. frågan om konsumentskydd vid förvärv av hus på ofri grund.

Inom departementet övervägs byggnadspantutredningens betänkande (SOU 1984:22) med förslag till ett registerpantsystem för byggnader på annans mark.

Den särskilda kommitté som haft i uppdrag att utreda frågor om ställföreträdare för dödsbon i vissa fall m.m. har avslutat sitt arbete under år 1987. Utredningens betänkande (SOU 1987:2) Dödsboägande och samägande av jordbruksfastighet m.m. har remissbehandlats och övervägs nu i departementet. :

Friköpsutredningens betänkande (SOU 1986: 6:52) Friköp vid historiskt arrende har remissbehandlats. Friköpsfrågan och vissa andra arrenderättsliga frågor övervägs nu i departementet.

Den proposition om europakonventionen och rätten till domstolsprövning i Sverige som nämns i avsnitt 2.15 innehåller förslag också om ändring av de expropriationsrättsliga reglerna. Det föreslås bl.a. att regeringen skall kunna ompröva ett beslut om expropriationstillstånd, om förhållandena har ändrats sedan det ursprungliga beslutet meddelades.

Inom finansmarknaden har under senare år utvecklats en avtalstyp ' som kallas fastighetsleasing. Fastighetsleasing brukar karakteriseras som ett mellanting mellan köp och hyra. Avtalsparter är som regel ett finansieringsföretag och ett näringsdrivande företag. Den nya avtalstypen utreds för närvarande inom regeringskansliet. Frågan har behandlats vid en hearing som departementet anordnade i december 1987 med företrädare för berörda myndigheter och organisationer m.fl.

2.13 Bolagsrätt och annan associationsrätt Reformarbetet fortsätter också inom associationsrätten. Riksdagen har under våren 1987 beslutat en ny lag om ekonomiska föreningar, som ersätter 1951 års lag i samma ämne. Den nya lagen, som har trätt i kraft den I januari 1988, innebär framför allt att hittills gällande bestämmelser moderniseras och förenklas.

Under våren 1987 har riksdagen vidare beslutat en lag om vissa riktade

2 Riksdagen 1987,88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 4

1987. Lagen syftar till att skapa garantier för att aktieemissioner som Bil. 4 erbjuds vissa bestämda persongrupper - t.ex. styrelseledamöter genomförs på ett sätt som är godtagbart för de mindre aktieägarna. Samtidigt har riksdagen beslutat vissa ändringar i aktiebolagslagen som också syftar till att stärka minoritetsskyddet.

Under hösten 1987 har riksdagen beslutat en ändring i bl.a. aktiebolagslagen som innebär att det personliga betalningsansvar som åligger en styrelseledamot i en likvidationssituation inte inträder om styrelseledamoten kan visa att han inte har varit försumlig. Bevisbördan ligger alltså på styrelseledamoten (s.k. presumtionsansvar). Lagändringen har trätt i kraft den I januari 1988. Samtidigt har riksdagen antagit en ny lag om styrelserepresentation för de privatanställda. Jag hänvisar angående den sistnämnda lagen till vad arbetsmarknadsministern kommer att anföra senare i dag.

Vidare planeras ett nordiskt utredningsarbete om eventuella lagstiftningsbehov på aktiebolagsrättens område. Avsikten är bl.a. att genom detta arbete få belyst om den nordiska rättslikhet som rått på detta område har rubbats genom lagändringar som har vidtagits i de nordiska länderna på senare tid eller genom den rättspraxis som har utvecklats i dessa länder vid tillämpningen av de samnordiska lagreglerna.

På handelsbolagsrättens område har riksdagen beslutat att ytterligare förlänga en övergångstid enligt 1980 års lag om handelsbolag och enkla bolag. Beslutet innebär att frågan om ett bolag som bildats enligt äldre lag är att betrakta som ett handelsbolag eller ett enkelt bolag skall intill utgången av år 1989 bedömas enligt äldre rätt. Inom departementet övervägs för närvarande hur den slutgiltiga gränsdragningen mellan de båda bolagsformerna bör göras.

Värdepapperscentralen VPC Akticbolag har i en omfattande promemoria föreslagit lagstiftning med anledning av en planerad övergång till ett papperslöst system för hantering av aktier och obligationer. Promemorian har remissbehandlats och övervägs nu i justitie- och finansdepartementen. Som ett led i denna beredning har företrädare för departementen studerat det motsvarande danska systemet när det gäller obligationer.

Franchiseutredningen har under år 1987 avslutat sitt arbete genom att lägga fram ett betänkande med förslag till en särskild lag om franchising (SOU 1987:17). Betänkandet har remissbehandlats och övervägs nu i justitiedepartementet.

Betalningsansvarskommittén är en annan utredning på det associationsrättsliga området som har avslutat sitt arbete under år 1987. I betänkandet (SOU 1987:59) Ansvarsgenombrott m.m. föreslår kommittén bl.a. vissa regler om personligt betalningsansvar för aktiebolags skulder. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.

Riksskatteverket har i sin rapport (1987:8) Vilseledande firma föreslagit vissa restriktioner när det gäller aktiebolags rätt att välja firma. Rapporten har remissbehandlats och övervägs nu i departementet.

En departementspromemoria (Ds Ju 1987:14) med förslag till lag om

stiftelser har nyligen remitterats till ett stort antal myndigheter, organisationer och olika stiftelser m.fl. Bil. 4

I anslutning till de associationsrättsliga frågorna kan nämnas att en proposition om skydd för företagshemligheter förbereds på grundval av ett betänkande av utredningen om skydd för företagshemligheter (SOU 1983:52). Dessa frågor har diskuterats vid en hearing som departementet anordnade i november 1986 med företrädare för berörda myndigheter och organisationer m.fl. samt vid nordiska överläggningar i februari 1987.

Utredningen om skydd för företagshemligheter har under år 1987 avslutat sitt arbete genom att avge betänkandet (SOU 1987:1) Otillbörlig efterbildning (se avsnitt 2.14).

2.14 Immaterialrätt En lag om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter, s.k. datachips, trädde i kraft den I april 1987. Regeringen har under våren tagit kontakter med USA om ett ömsesidigt skydd för de produkter som omfattas av den nya lagen. Efter nyligen genomförda ändringar i den amerikanska lagstiftningen gäller ett fortsatt interimistiskt skydd för svenska produkter i USA under våren 1988. Den svenska lagen ger motsvarande skydd bl.a. för amerikanska produkter. Frågan om ett ömsesidigt skydd mellan EFTA-länderna och EG:s medlemsstater har vidare diskuterats vid särskilda överläggningar under år 1987.

På upphovsrättsområdet pågår vidare ett utredningsarbete i upphovsrättsutredningen. På grundval av ett delbetänkande av utredningen (SOU 1985:51) planeras under våren 1988 en proposition om det upphovsrättsliga skyddet av databaser och datorprogram. Frågan har behandlats vid ett flertal överläggningar med berörda organisationer och vid nordiska departementsöverläggningar. Avsikten är att lagstiftningen skall samordnas med de övriga nordiska ländernas lagstiftning för att man därigenom skall kunna behålla den nordiska rättslikheten på området.

Upphovsrättsutredningen väntas vidare under den närmaste tiden avlämna ett delbetänkande om myndigheters och institutioners rätt att kopiera upphovsrättsligt skyddade verk och om fotografirätten. Utredningen fortsätter sitt arbete med bl.a. frågor om biblioteksersättningen. Arbetet bedrivs i nära samarbete med motsvarande utredningar i de övriga nordiska länderna.

Internationellt har frågor om åtgärder för att komma till rätta med piratåtgärder med immaterialrättsligt skyddade produkter, s.k. counterfeiting, tilldragit sig ökad uppmärksamhet. Sverige har tagit aktiv deli de överläggningar i ämnet som har hållits inom FN:s fackorgan WIPO och inom GATT. |

Jag kan vidare hänvisa till det betänkande (SOU 1987:1) Otillbörlig efterbildning som för närvarande remissbehandlas. I betänkandet läggs fram förslag som syftar till bl.a. att skapa bättre möjligheter att komma åt handeln med varor av detta slag. Vid de fortsatta övervägandena kan

också frågan om effektivare sanktioner inom området för industriellt rättsskydd komma att aktualiseras. Bil. 4

När det gäller reformer på patenträttens område vill jag nämna att riksdagen nyligen har beslutat att anta en proposition om pantsättning av patent. De nya lagreglerna träder i kraft den I april 1988.

Mikrobiologin, och särskilt gentekniken, har fått allt större industriell betydelse. Uppfinningar på detta område kan representera stora värden. Justitiedepartementet har därför ansett det angeläget att undersöka i vilken utsträckning gällande lagstiftning ger ett tillfredsställande immaterialrättsligt skydd i form av patent eller växtförädlarrätt för sådana uppfinningar. I syfte att få en allsidig belysning av denna fråga har tillsatts en arbetsgrupp med företrädare för bl.a. forskningen och industrin på området. Genom arbetsgruppens breda sammansättning skapas en god beredskap när det gäller att möta de behov av lagstiftning som den tekniska utvecklingen kan ge upphov till. Vidare medverkar arbetsgruppen i be-. . redningen inför möten i de olika mellanstatliga organisationer där frågan behandlas. Jag vill här särskilt peka på det arbete som bedrivs inom FN-fackorganet WIPO. Frågan behandlas också i en särskild arbetsgrupp tillsatt av Nordiska ministerrådet. En annan arbetsgrupp som har tillsatts av ministerrådet behandlar bl.a. de etiska aspekter som gör sig gällande i sammanhanget.

2.15 Förvaltningsrätt Den I januari 1987 trädde en ny förvaltningslag (1986:223) i kraft. Den nya lagen är ett led i arbetet på att förnya den offentliga sektorn. Det främsta syftet med lagen är att värna om medborgarnas rättssäkerhet när de har med förvaltningsmyndigheter att göra. Ett andra viktigt syfte är att förbättra myndigheternas service gentemot allmänheten. Vidare skall lagen leda till snabbare avgöranden genom att motverka att ärenden prövas I för många instanser. Lagen har genomgående mottagits mycket positivt. En utvärdering av främst nyheterna i lagen planeras starta i . början av år 1988.

Riksdagen har nyligen fattat beslut om följdlagstiftning till den nya förvaltningslagen på kyrkans område (prop. 1987/88:5).

Strävandena att minska och förenkla den statliga regelgivningen fortsätter inom regeringskansliet. En sammanhållen redogörelse för regelförenklingen lämnas under Gemensamma frågor, bilaga 2, till budgetpropositionen.

Regeringen har nyligen beslutat en proposition (1987/88:69) om europakonventionen och rätten till domstolsprövning i Sverige. Bakgrunden till propositionen är att det har visat sig att det i vissa fall är tveksamt om svensk rätt står i överensstämmelse med den tolkning av Europarådets konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna som numera görs av den Europeiska domstolen. I propositionen behandlas huvudsakligen de problem som är för- : knippade med den artikel i konventionen som gäller den enskildes rätt att få sina civila rättigheter och skyldigheter prövade i en opartisk och offentlig rättegång inför domstol.

I propositionen föreslås att regeringsrätten i vissa fall skall kunna undanröja ett beslut i ett förvaltningsärende som rör ingrepp i enskildas Bil. 4 personliga eller ekonomiska förhållanden. En förutsättning är att den rättstillämpning. som ligger till grund för beslutet strider mot gällande rättsregler. | .

I detta sammanhang vill jag nämna att det inom departementet pågår arbete på att modernisera det regelsystem som för närvarande finns i lagstiftningen om allmänna sammankomster och allmänna ordningsstadgan. Arbetet bedrivs med utgångspunkt i betänkandet (SOU 1985:24) Ordningslag som har remissbehandlats.

En översyn pågår också inom departementet av vissa frågor som rör lagstiftningen om bevakningsföretag. En departementspromemoria i ämnet har remitterats. .

Som jag redan nämnt (avsnitt 2.2, se också avsnitt 2.5) har en proposition med förslag till ny lagstiftning om de offentliga organens verksamhet vid krig eller krigsfara lagts fram under hösten (prop. 1987/88:6). 1 propositionen föreslås bl.a. en ny lag om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig och krigsfara m.m. Denna lagstiftning avses ersätta bl.a. den s.k. administrativa fullmaktslagen från år 1942. .

En under år 1983 tillkallad kommitté har till uppgift bl.a. att utreda möjligheterna att stärka samernas rättsliga ställning i frågor som rör rennäringen och överväga behovet av ett samiskt organ som kan företräda samerna i olika sammanhang. Kommittén lade under år 1986 fram ett delbetänkande (SOU 1986:36) Samernas folkrättsliga ställning. Betänkandet är avsett som en bakgrund till kommitténs kommande förslag. Det har därför inte remissbehandlats, men kommittén har själv sänt ut det till vissa myndigheter och organisationer för eventuella synpunkter. Avsikten är att kommittén under våren 1988 skall avge ett betänkande.

2.16 Dataområdet Datatekniken tas i bruk på allt fler områden och i allt mer vidgad omfattning. Det för med sig åtskilliga frågor om behov av ny eller ändrad lagstiftning. Flera av dessa frågor faller inom justitiedepartementets an-. svarsområde. Departementet har gett ut en informationsbroschyr (Skyddet för den personliga integriteten i datasamhället - nu och i framtiden). Vidare deltar företrädare för departementet i arbetet i olika internationella organ med rättsliga frågor som har anknytning till datorer.

I departementets arbete står sådana frågor som är av betydelse för den enskildes integritet i fokus. Som jag har redovisat förut (avsnitt 2.3 och 2.4) har viktiga uppgifter som rör frågan om datateknik och integritet

anförtrotts åt data- och offentlighetskommittén. Även i det tidigare om-

nämnda förslaget om rätt för enskilda att få ta del av uppgifter om sig själva i kriminalregistret aktualiseras spörsmål av detta slag.

På det civilrättsliga området aktualiserar datorerna flera olika -spörsmål. Som exempel kan jag nämna de upphovsrättsliga frågorna om skydd för material som distribueras i datakommunikationssystem och

om skydd för datorprogram och kretsmönster i halvledarprodukter, s.k. datachips (se avsnitt 2.14). Ett annat problem gäller ansvarsförhållanden Bil. 4 i samband med sådana datatjänster som avser t.ex. elektronisk betalningsförmedling. Denna fråga har särskilt uppmärksammats av FN:s kommission för handelsrätt (UNCITRAL).

Civilrättsliga aspekter finns också i det arbete som för närvarande bedrivs för att klarlägga frågor kring användningen av ADB-teknik vid slutande av avtal, bl.a. i den internationella varuhandeln, och som ersättning för traditionella frakt- och handelsdokument.

Detta arbete bedrivs både på ett nordiskt och på ett vidare internationellt plan.

På det straffrättsliga området har brottsbalken och datalagen ändrats med verkan fr.o.m. den I juli 1986 i syfte att förbättra det straffrättsliga skyddet mot olovliga förfaranden med bl.a. datorer. Även dessa lagändringar föregicks av nordiska överläggningar.

3Åtgärder mot brott

3.1 Brottsutveckling och brottsbekämpning

Brottsutvecklingen i Sverige är oroande. Sedan 1950 har antalet polisanmälda brott ökat mer än fem gånger och från år 1985 till 1986 var ökningen åtta procent (Brottsutvecklingen 1987. BRÅ forskning 1987:5). Även om tecken tyder på att det skett en viss minskning under år 1987 är brottslighetens höga nivå alltjämt ett allvarligt samhällsproblem som fordrar kraftfulla åtgärder på såväl kort som lång sikt och olika vägar måste prövas för att nedbringa brottsligheten.

Utformningen av straffskalorna i påföljdssystemet utgör ett viktigt inslag i detta arbete. För att respekten för lagstiftningen skall upprätthållas krävs att brott leder till reaktioner från samhällets sida och påföljder som uppfattas som godtagbara och rättvisa av medborgarna.

Sedan jag tillträdde som justitieminister har vissa straffrättsliga frågor debatterats livligt. Några problem som därvid aktualiserats anser jag vara så pass allvarliga att de motiverar klara förändringar av reglerna. Jag anser t.ex. att vissa sexualbrott, särskilt sådana som riktar sig mot barn, har tillmätts ett relativt sett alltför lågt straffvärde.

Jag anser vidare att vi måste överväga åtgärder för att begränsa återfall

i brott som riktar sig mot medborgarnas personliga integritet sådana

åtgärder kommer även att innebära straffskärpningar vid notoriska återfalli brott. Rent allmänt måste också straffverkställigheten för dem som begått allvarliga brott utformas så att rymningar och avvikelser från kriminalvårdsanstalter undviks.

I syfte att komma till rätta med de angivna problemen kommer en rad åtgärder att vidtas. Som jag strax skall gå närmare in på pågår en översyn av straffskalorna i brottsbalken. Nya regler för påföljdsval kommer snart att presenteras för riksdagen, som för övrigt redan på regeringens förslag har beslutat om nya regler för anhållande och häktning. Risken för återfall i brott kan genom de nya reglerna komma att få ökad betydelse för [NS [CS

beslut om sådana frihetsberövanden. Reglerna för bla. permissioner inom kriminalvården ses över liksom rutinerna för hur beslut inom kri- Bil. 4 minalvården skall fattas.

Jag vill i sammänhanget erinra om att en mycket stor andel av dem som döms för brott tillhör socialt utsatta grupper. I bakgrunden finns i regel svåra uppväxtförhållanden, arbetslöshet och missbruk. Uppgiften att tillgodose dessa personers behov av stöd ankommer visserligen främst på andra organ än de som verkar inom rättsväsendet. Det utesluter dock inte att man bör pröva alla rimliga möjligheter att tillgodose sådana intressen även i samband med lagföring för brott och inte minst inom ramen för det straffrättsliga påföljdssystemet. .

Det finns starka skäl att slå vakt om de humanitära värden som präglat de senaste decenniernas utveckling och kring vilka det råder en bred politisk enighet. Låt mig här också peka på att det är min bestämda avsikt att försöka vidmakthålla den tradition som har inneburit att viktiga kriminalpolitiska beslut kunnat fattas med bred majoritet.

Jag skalli det följande lämna en översiktlig redogörelse för de .kriminalpolitiska åtgärder som genomförts eller planeras inom olika områden. Jag kommer först att beröra vissa frågor om det brottsförebyggande arbetet. Sedan behandlar jag i tur och ordning strafflagstiftningen, påföljdssystemet, polis- och åklagarväsendet samt kriminalvården.

I ett särskilt avsnitt tar jag därefter upp frågan om ett program med syfte att stärka brottsoffrens ställning.

3.2 Brottsförebyggande arbete Den centrala kriminalpolitiska uppgiften är att förebygga brott. Det brottsförebyggande arbetet är å andra sidan inte enbart en uppgift för kriminalpolitiken i snäv mening. Intresset att motverka brott gör sig i själva verket gällande på hela det samhällspolitiska fältet. Åtgärder inom skola och arbetsliv, inom familje- och socialpolitik liksom inom den allmänna samhällsplaneringen kan vara av mycket stor betydelse när det gäller att förebygga brott. Det är en viktig politisk uppgift att verka för att de brottsförebyggande aspekterna beaktas i dessa sammanhang.

Ett framgångsrikt brottsförebyggande arbete förutsätter att kunskaper och erfarenheter på området utvecklas och sprids. BRÅ intar en central roll i det sammanhanget. Inom rådet bedrivs ett omfattande forskningsoch utvecklingsarbete. BRÅ utgör också en viktig kunskapsbank bl.a. när det gäller internationella frågor.

Även andra centrala myndigheter utför emellertid viktiga uppgifter på detta område, såsom rikspolisstyrelsen och kriminalvårdsstyrelsen. Utanför justitiedepartementets område kan nämnas socialstyrelsen och statens ungdomsråd.

Tyngdpunkten i kampen mot brottsligheten måste emellertid ligga på det lokala planet. I det brottsförebyggande arbetet är det nödvändigt att bygga på samverkan mellan organisationer, allmänna organ och föräldrar, lärare, arbetskamrater, grannar och andra enskilda. På det området

to '

pågår också en positiv utveckling (jfr bl.a. prop. 1985/86:100 bil. 4 s. 22- 23, skr. 1986/87:21s. 11). Exempel på och modeller för aktioner mot bl.a. Bil. 4 bostadsinbrott, stölder i butik, stölder av och från motorfordon samt skadegörelse av olika slag lämnas i rikspolisstyrelsens helt nyligen publicerade rapport (1987:11) Samverkan mot brott. |

En viktig förutsättning för detta utvecklingsarbete är den möjlighet till flexibilitet inom polisväsendet som skapats genom den polisreform som nu genomförts. Genom denna har bl.a. de lokala polisstyrelserna getts betydande möjlighet att påverka polisarbetets uppläggning.

Ett intensivare brottsförebyggande arbete på det lokala planet får emellertid inte medföra att statsmakterna avstår från att fortlöpande pröva på vilket sätt man genom beslut av regering eller riksdag kan bidra till att motverka brottslighetens utbredning. I många sammanhang är det för övrigt endast på denna nivå som angelägna brottsförebyggande åtgärder kan beslutas. Detta gäller exempelvis när lagändringar är påkallade.

Ett särskilt oroande inslag i brottsutvecklingen är den ökande användningen av våld. Brotten får i dessa fall många gånger särskilt allvarliga följder genom att knivar och andra farliga tillhyggen kommer till användning. Genom bestämmelser som infördes år 1983 öppnades möjligheter att i vissa situationer beslagta och förverka sådana föremål och genom en lagändring år 1986 vidgades möjligheterna att företa kroppsvisitation i syfte att söka efter föremålen.

Av betydelse i det här sammanhanget är också de ändringar i vapenlagen (1973:1176) som trätt i kraft vid årsskiftet 1987/88. Genom dessa ändringar har även start- och signalvapen förts in under vapenlagens kontrollsystem. Bakgrunden är att sådana vapen visat sig komma till användning i åtskilliga brottsliga sammanhang. Ändringarna innebär också att regeringen fått ett bemyndigande att föreskriva att vapenlagens bestämmelser skall tillämpas i fråga om andra föremål som är ägnade att användas vid brott mot någons liv, hälsa eller personliga säkerhet.

Genom den år 1987 tillkallade vapenutredningen kommer underlag att tas fram för att gå vidare på den inslagna vägen att motverka riskerna för att farliga vapen kommmer till brottslig användning.

Utredningen har redan överlämnat ett betänkande som rör frågor om förbud mot att bära kniv och vissa andra farliga föremål i samband med

offentliga tillställningar och allmänna sammankomster. Betänkandet re-

missbehandlas för närvarande, och det är min förhoppning att under våren 1988 kunna presentera ett förslag på grundval av betänkandet.

Utredningen fortsätter nu sitt arbete med en översyn av vapenlagen. Utredningen skall också ta fram underlag för beslut enligt det bemyndigande som jag nyss nämnde. Utredningen skall också överväga om vissa farliga föremål bör totalförbjudas.

Misshandel och andra brott mot personer utspelar sig ofta mellan personer som tidigare levt ihop. Det finns många kvinnor och barn som lever i skräck för någon som de tidigare bott samman med. Ofta förföljs de utan att något direkt brottsligt äger rum. Polisen har i sådana fall inte alltid befogenhet att ingripa för att bereda skydd. I en departementspro-

memoria som nu remissbehandlas föreslås att det skall bli möjligt att utfärda individuella besöksförbud i syfte att ge den som förföljs en större Bil. 4 trygghet och vidare möjligheter att få skydd a av polisen. Jag återkommer till detta förslag.

Jag vill i det här sammanhanget också nämna att jag under hösten 1987 låtit remittera en departementspromemoria med förslag om möjlighet att förverka föremål som är särskilt ägnade att användas för skadegörelse, såsom färgsprayburkar och liknande. Avsikten är att klotter och skadegörelse skall kunna förebyggas genom att polisen i motsats till vad som gäller för närvarande ges möjlighet att ingripa redan innan utrustningen kommit till användning. Promemorian remissbehandlas för närvarande och det är min avsikt att därefter ta upp frågan om en proposition i ämnet. Jag kan nämna att BRÅ arbetar med att försöka motverka skadegörelse och klötter även på andra vägar.

3.3 Strafflagstiftningen De grundläggande kriminalpolitiska prioriteringarna görs vid besluten om vad som skall vara straffbart och om hur stränga straff som skall gälla för olika brott. Det är en viktig uppgift att arbeta för en fortsatt anpassning av strafflagstiftningen till nutida värderingar i dessa avseenden.

Genom fängelsestraffkommitténs huvudbetänkande Påföljd för brott och remissyttrandena över detta har vi fått ett samlat underlag för en omfattande översyn av straffskalorna inte endast i brottsbalken utan också i viktigare specialstraffrättslig lagstiftning. Denna fråga, som för närvarande bereds inom departementet, ser jag för egen del som en av de viktigaste kriminalpolitiska uppgifterna just nu. För att allmänheten skall ha förtroende för rättsväsendet är det nödvändigt att de olika brottens straffskalor och förhållandet mellan dessa fråmstår som rimliga och rättvisa. |

Översynen förutsätter ett omfattande och grannlaga arbete och kräver en sådan tid att jag inte beräknar att kunna presentera något färdigt förslag under våren 1988. Det är också för tidigt att lämna några närmare uppgifter om inriktningen av förslaget. Jag vill emellertid redan här för- utskicka att våldsbrott, vissa sexualbrott och andra brott som kränker den personliga integriteten enligt min mening måste tillmätas ett högre straffvärde än nu i förhållande till brott där skadeverkningarna huvudsakligen är av rent ekonomisk art.

Bl.a. med hänsyn härtill kan det i samband med översynen av straffskalorna också bli aktuellt med ändringar av kriterierna för gradindelning vid olika brott. När det gäller misshandel och stöld har riksdagen i det hänseendet nyligen beslutat om vissa ändringar, som innebär att domstolarna vid bedömning av om ett brott är att anse som grovt skall ta

större hänsyn till om gärningen präglats av hänsynslöshet eller råhet

resp. om tillgreppet skett efter intrång i någons bostad. Jag ser detta som en betydelsefull markering från både principiella och praktiska synpunkter.

Också när det gäller straffbestämmelsernas utformning och avgräns-

tv tin

ning pågår arbete av betydelse. Jag kan här nämna bl.a. att ett förslag om lagstiftning till skydd för företagshemligheter inom kort kommer att Bil. 4 överlämnas till lagrådet. Förslaget innehåller bl.a. straffbestämmelser som tar sikte på vissa former av s.k. företagsspioneri (se avsnitt 2.13). Avsikten är vidare att i en departementspromemoria inom kort föreslå skärpta regler om häleri som tar sikte bl.a. på olika former av s.k. tvättning av svarta pengar.

Jag räknar också med att inom kort remittera en departementspromemoria med förslag om vidgat ansvar för myndighetsmissbruk och vårdslös myndighetsutövning. Jag vill vidare nämna att särskilda utredare för närvarande ser över varusmugglingslagen och bl.a. den straffrättsliga regleringen i samband med arbetsolyckor.

Kampen mot narkotikabrottsligheten är en av de mest angelägna kriminalpolitiska uppgifterna. Vid sidan av ett omfattande utvecklingsarbete av annat slag är i det sammanhanget också olika ändringar i strafflagstiftningen aktuella. I en nyligen avlämnad proposition har sålunda rege- . ringen föreslagit ändringar i narkotikastrafflagen som gör det helt klart att all olovlig hantering av narkotika, inklusive konsumtionen som sådan, är förbjuden.

Jag vill också nämna att Sverige tar aktiv del i det intensiva internationella arbete som för närvarande pågår, bl.a. inom FN och Europarådet, och som syftar till att motverka den internationella handeln med narkotika. FN anordnade under sommaren 1987 en världskonferens om narkotikafrågor, och arbetet på särskild konvention om illegal narkotikahandel är långt framskridet.

När det gäller trafikbrottslagstiftningen vill jag nämna att jag räknar med att det inom kort skall avlämnas en rapport som behandlar möjligheten att ersätta blodprov som rättsligt bevismedel i trafiknykterhetsmål med prov av utandningsluften. Rapporten utarbetas av rikspolisstyrelsen i samråd med statens rättskemiska laboratorium och BRÅ under ledning av en särskild referensgrupp. Frågan är av stor praktisk betydelse för att bekämpa trafiknykterhetsbrotten. Det är min avsikt att, i anslutning till att rapporten remitteras, även inhämta remissinstansernas synpunkter på den ofta diskuterade frågan om en sänkning av straffbarhetsgränsen för sådana brott.

Narkotikabrottsligheten hör till de dominerande kriminalpolitiska problemen och bestämmelserna om trafikbrott till de mest frekvent tilllämpade straffbuden. Trots detta finns straffbestämmelserna på dessa områden inte i brottsbalken, som är vårt centrala straffrättsliga lagverk, utan i den s.k. specialstraffrättsliga lagstiftningen. Samhällsutvecklingen har över huvud taget medfört att specialstraffrätten fått allt större prak-

tisk betydelse i förhållande till brottsbalken. Liksom narkotikabrottslig-

heten är även t.ex. miljöbrotten och den moderna ekonomiska kriminali-

teten till stor del nya fenomen. |

Mot bakgrund av specialstraffrättens växande betydelse finns det anledning att från generella utgångspunkter överväga förhållandet mellan brottsbalken och specialstraffrätten. Systematiska skäl talar sålunda för

en princip som innebär att sådana brott som har högt straffvärde eller som är vanligt förekommande bör finnas samlade i brottsbalken. En Bil. 4 sådan ordning skulle också bl.a. vara ägnad att göra relationen mellan straffbestämmelserna och mellan de olika brottens straffvärden tydligare, vilket i sin tur skulle kunna erbjuda fördelar både från lagteknisk synpunkt och för rättstillämpningen. På vissa områden kan det dock finnas mera praktiskt betingade motskäl som givetvis också måste beaktas.

Problem av de slag som jag nu berört är på intet sätt unika för Sverige. Tvärtom torde de utgöra en väsentlig orsak till att det i en rad länder, bl.a. våra grannländer Finland och Norge, pågår omfattande strafflagprojekt. För svenskt vidkommande finns knappast behov att påbörja arbete med någon total strafflagreform. Det är emellertid som jag ser det angeläget ' att de problem som jag nu i all korthet har antytt beaktas inom ramen för både det fortlöpande reformarbetet och den mera långsiktiga planeringen.

3.4 Påföljdssystemet Har man väl bestämt sig för att straffbelägga en viss handling måste man också vara beredd att döma ut påföljder när förbudet överträds. Detta är väsentligt för att kriminaliseringen på sikt skall behålla sin trovärdighet och kriminalpolitiken sin genomslagskraft. Det är också viktigt för att rättsväsendets brottsförebyggande effekter skall bevaras. Betydelsen av stränga straff skall inte överdrivas, men det är viktigt att straffen kan

uppfattas som rättvisa av medborgarna. = |

En utvecklingslinje inom kriminalpolitiken är att begränsa bruket av fängelse till de fall en sådan påföljd behövs för den allmänna laglydnaden. Det är en inriktning som det råder bred politisk enighet om, även om meningarna ibland kan vara delade om vilka vägar som bör väljas. Allmän enighet råder också om att frihetsstraff inte är ägnade att ha några positiva effekter för de personer som utsätts för dem.

Sedan slutet av 1970-talet har det pågått en betydande omdaning av brottsbalkens påföljdssystem. Det har, glädjande nog, kunnat ske i bred politisk enighet och i en gemensam strävan att humanisera systemet. Som exempel kan nämnas att de tidsobestämda påföljderna ungdomsfängelse och internering har avskaffats och att skyddstillsynspåföljden på olika sätt har förstärkts.

Den senaste betydelsefulla ändringen har trätt i kraft den I januari 1988 då möjligheter öppnats för domstolarna att döma missbrukare och vissa andra vårdbehövande till s.k. kontraktsvård. Avsikten med denna påföljdsvariant är att vissa tilltalade som annars skulle ha dömts till fängelse skall kunna undgå detta, om de i stället frivilligt underkastar sig en: behandlingsplan. Följer de inte behandlingsplanen, finns särskilda regler om att påföljden skall undanröjas och ersättas med ett fängelsestraff. Eftersom brottslighet ofta har ett starkt samband med olika former av missbruk har jag för egen del förhoppningar om att kontraktsvården på sikt skall kunna visa sig vara ett verksamt medel för att i vissa fall underlätta den dömdes möjligheter att anpassa sig i samhället.

Avsikten är att riksdagen under våren 1988 skall föreläggas förslag i ytterligare två frågor av stor betydelse för påföljdssystemet och dess till- Bil. 4 ämpning. Den ena gäller behandlingen av psykiskt störda lagöverträdare och den andra principerna för straffmätning och påföljdsval.

Jag räknar med att förslaget om straffmätning och påföljdsval - vilket grundas på fängelsestraffkommitténs förut nämnda huvudbetänkande kommer att bilda en god grund för ett fortsatt reformarbete när det gäller påföljdssystemet och utformningen av verkställigheten av olika påfötjder.

Det område som närmast står i tur är en översyn av bestämmelserna om villkorlig frigivning. Denna fråga, som har ett nära samband med den översyn av straffskalorna som jag tidigare berört, har också den behandlats i fängelsestraffk ommitténs huvudbetänkande och bereds för närvarande i departementet. Jag vill redan här säga att det är min avsikt att föreslå att den nuvarande huvudregeln om halvtidsfrigivning skall avskaffas. Den stora skillnaden mellan utmätt straff och faktisk anstaltstid har otvivelaktigt visat sig vara svårförståelig för allmänheten. Samtidigt vill jag dock framhålla att min avsikt inte är att det samlade resultatet av

behandlingen av fängelsestraffkommitténs förslag skall leda till några

generella ökningar av de faktiska anstaltstiderna.

3.5 De unga lagöverträdarna Man vet numera ganska väl i vilka sammanhang ungdomar begår brott och vilka ungdomsgrupper som löper en stor risk att fastna i kriminalitet. Det är på dessa grupper som insatserna bör koncentreras. En viktig målsättning bör självfallet våra att förebygga att ungdomar över huvud taget

ger sig in i. kriminalitet. | |

I strävan att åstadkomma detta spelar samarbete på lokal nivå mellan framför allt skolan och de sociala myndigheterna en central roll. Vidare

hand föräldrarna som i den dagliga uppfostran kan visa ungdomarna var gränserna för socialt acceptabla beteenden går. Därför bör man på allt sätt stödja och hjälpa dem som känner sig vilsna i sitt föräldraansvar.

Jag har tidigare i min redogörelse för åtgärder mot brott pekat på flera reformer som kan ha betydelse inte minst för bekämpandet av ungdomsbrottsligheten. Det gäller t.ex. förslaget att kriminalisera konsumtion av narkotika. Även förslaget om ett förbud mot att inneha knivar m.m. vid offentliga tillställningar och allmänna sammankomster bör nämnas i detta sammanhang. .

När det gäller den straff- och processrättsliga lagstiftningen i övrigt råder det sedan länge en bred enighet om principen att framför allt unga lagöverträdare mellan 15 och 18 år skall särbehandlas, bl.a. på det sättet att deras brottslighet i betydligt mer begränsad utsträckning än de äldres skall bli förernål för domstolsprövning och åtgärder inom kriminalvårdens ram. Principen är i stället att de unga skall uppmärksammas av de sociala myndigheterna och att dessa på olika sätt skall ge råd och stöd eller ingripa med åtgärder enligt den sociala lagstiftningen. Ett uttryck

för tanken på en sådan särbehandling är de regler som finns i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL). Bil. 4

Under det senaste året har ett brett arbete bedrivits för att undersöka om lagstiftningen när det gäller unga lagöverträdare är i alla delar väl avvägd eller om man kan åstadkomma förbättringar på olika punkter. Därvid har uppmärksamheten riktats främst mot frågan hur man på ett bättre sätt skall kunna göra klart för de unga lagöverträdarna att samhället inte tolererar brottsliga beteenden. Ett viktigt inslag i dessa överväganden rör frågan hur man skall kunna förbättra brottsoffrens ställning och klargöra för de unga lagöverträdarna vad deras brottslighet förorsakar dem som drabbas av den. Det är inte bara fråga om effektivare möjligheter för myndigheterna att ingripa i skilda situationer. Särskilt för en ung, formbar människa är det viktigt att samhällets reaktion också kommer snabbt. :

Dessa frågor har tagits upp till behandling bl.a. i den inom justitiedepartementet upprättade promemorian (Ds Ju 1987:11) Ändrade regler om åtalsunderlåtelse för unga lagöverträdare. |

Efter förslag av regeringen (prop. 1986/87:106) får domstolarna från och med den I januari 1988 möjlighet att i samband med att någon döms till villkorlig dom eller skyddstillsyn för brott som har vållat skada ålägga den dömde att söka avhjälpa skadan. I promemorian om de unga lagöverträdarna upptas flera förslag till hur man skulle kunna gå vidare och inskärpa vikten av att den som åstadkommit en skada gör rätt för sig. Sålunda föreslås att en polisman som griper en ung lagöverträdare får rätt att anmoda den unge att genom egna insatser avhjälpa eller begränsa skadan. Åklagaren föreslås få uttryckliga möjligheter att vid beslut om åtalsunderlåtelse väga in den unges vilja att gottgöra målsäganden för skada. Domstolarna föreslås få möjlighet att i samband med dom som innebär att den unge överlämnas till vård inom socialtjänsten ålägga den unge att hjälpa till med att avhjälpa den skada som har vållats genom

brottet.

Olika åtgärder föreslås i promemorian för att i samband med beslut om åtalsunderlåtelse göra klart för den unge att samhället inte ser mellan fingrarna med brottsligt handlande. Sålunda föreslås att åtalsunderlåtelse för unga lagöverträdare skall förenas med ett krav att den unge lever skötsamt. Kravet skall gälla under en prövotid om sex månader. Vid återfall i brottslighet skall beslutet om åtalsunderlåtelse kunna återkallas och den unge ställas inför domstol. Åklagaren föreslås vidare få möjlighet att i samband med beslut om åtalsunderlåtelse utfärda ett strafföreläggande med ett bötesstraff för brottet. Man lägger i promemorian ökad vikt vid att åklagaren delger beslut om åtalsunderlåtelse vid ett personligt sammanträffande med den unge och därvid klargör vad fortsatt brottslighet kan leda till. Kraven på att vårdnadshavaren och företrädare för socialnämnden är närvarande vid underrättelsen skärps. |

I promemorian undersöks också olika möjligheter att åstadkomma en snabbare handläggning av mål mot ungdomar. Målsättningen är att polisutredningen och den sociala utredningen rörande unga lagöverträdare

kommer igång utan dröjsmål och kan slutföras så snabbt att åklagarens beslut i åtalsfrågan kan fattas inom en kort tidsrymd. En rad åtgärder Bil. 4 föreslås i denna del.

Promemorian har remissbehandlats. De allra flestå remissinstanserna har ställt sig bakom uppfattningen att samhället måste tydligare än nu markera för den unge att brott är något som inte tolereras. Man har emellertid också kritiserat förslagen i olika enskildheter.

Enligt min mening innehåller promemorian många värdefulla förslag till hur man skulle kunna åstadkomma förbättringar när det gäller att komma till rätta med ungdomsbrottsligheten. Jag avser att snarast för regeringen anmäla frågan om en lagrådsremiss på grundval av promemorian. Jag avser också att ta initiativ till en försöksverksamhet med nya arbetsformer för att snabbare få fram beslut i frågor som rör unga lagöverträdare. Nya regler bör kunna träda i kraft den I juli 1988.

Jag vill i det här sammanhanget också säga att det enligt min mening finns mycket som talar för att man bör pröva någon form av samhällstjänst för unga lagöverträdare. Det finns därvid anledning att bl.a. tillgodogöra sig de positiva erfarenheter som gjorts vid olika försöksverksamheter med åtgärder mot ungdomsarbetslöshet.

En närmare redovisning av de frågor rörande ungdomar som är aktuella i justitiedepartementet lämnas i samband med statsrådet Lönnqvists redovisning av ungdomsfrågor (bilaga 11).

3.6 Polis- och åklagarväsendet " Som redovisades i föregående års budgetproposition har det principbeslut som riksdagen fattade år [1981 om en reform av polisväsendet numera slutligt genomförts. Under år 1987 har samtidigt bedrivits ett fortsatt reformarbete inom polisväsendet, delvis på grundval av visså kvarstående förslag från 1981 års polisberedning.

De överväganden om inriktningen av polisens verksamhet som redovisades 1 1987 års budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 4 s. 35) och som lämnades utan erinran av riksdagen har numera föranlett en ändring i polisförordningen, som träder i kraft den I februari 1988. Enligt en ny bestämmelse som införts i detta sammanhang skall polisen i sitt arbete för de ändamål som anges i I $ potislagen uppmärksamma och beakta de anspråk och önskemål som de boende och andra verksamma har på verksamheten. Statsmakterna har därmed markerat som ett centralt mål för all verksamhet inom polisen att medborgarnas önskemål skall avgöra verksamhetens inriktning.

Genom en annan ändring i polisförordningen har vidare genomförts de förslag som bl.a. 1981 års polisberedning har lämnat i fråga om s.k. delegering av arbetsuppgifter inom en polismyndighet. Den tidigare ordningen innebar att regeringen och rikspolisstyrelsen genom detaljerade och långtgående bestämmelser styrde arbetsfördelningen inom polismyndigheterna. Den nya ordningen innebär däremot att de lokala myndigheterna på eget ansvar och med utgångspunkt i den egna verksamhe-

ten får långtgående befogenheter att fördela arbetsuppgifter mellan olika tjänstemän och arbetsenheter inom myndigheten. Bil. 4

Den nya ordningen gör det därmed möjligt att i större utsträckning använda polispersonal för rent polisiära uppgifter samtidigt som den administrativa personalen vid polismyndigheterna ges tillfälle till nya och mera stimulerande arbetsuppgifter. En annan viktig effekt blir att polismyndigheterna kan ge allmänheten snabbare och bättre service i olika hänseenden.

Polisberedningen har vidare lämnat förslag om en ytterligare utvidgad medelsram för de lokala polismyndigheterna. Förslagen i denna del innebär att myndigheterna inom ramen för sina förvaltningskostnader skall kunna finansiera inköp av viss tyngre utrustning, såsom bilar, samt att en viss del av kostnaderna för polislöner skall kunna utnyttjas inom medelsramen. Förslagen syftar till att öka flexibiliteten i resursanvändningen.

Regeringen har den 18 juni 1987 uppdragit åt rikspolisstyrelsen att på grundval av polisberedningens förslag redovisa hur ett system med en ytterligare utvidgad ekonomisk medelsram närmare skulle kunna utformas. Styrelsen kommer inom kort att redovisa sitt uppdrag.

Som min företrädare närmare redovisade i föregående års budgetproposition (prop 1986/87:100 bil. 4s. 27) har den nya organisationsform för den regionala polisverksamheten som brukar benämnas länspolismästarmodellen genomförts i vissa län. Han angav därvid att denna ordning borde kunna genomföras undér de närmaste åren i de två län som enligt riksdagens beslut återstod för reformen i detta skede, nämligen Uppsala län och Kronobergs län. Den nya regionala organisationen skulle därmed komma att gälla för åtta län.

Jag kan nu upplysa att reformen är genomförd i Uppsala län med verkan från den 1 juli 1987 och att avsikten är att modellen skall genomföras i Kronobergs län fr.o.m. den 1 juli 1988.

Vid sin anmälan av dessa frågor förutskickade min företrädare vidare att regeringen senare skulle uppdra åt rikspolisstyrelsen och länsstyrelsernas organisationsnämnd att utvärdera de genomförda reformerna. Det är min avsikt att återkomma till den frågan.

I 1986 års budgetproposition redovisade min företrädare också att det inom justitiedepartementet pågick en översyn av polisfördelningen mellan polisdistrikten. På grundval av detta arbete lämnade regeringen den 22 maj 1986 rikspolisstyrelsen i uppdrag att lämna förslag till eventuella omfördelningar av tjänster mellan distrikten.

Rikspolisstyrelsen redovisade sitt uppdrag i februari 1987. Enligt styrelsen borde sammantaget 337 tjänster omfördelas från mindre arbetsbelastade polismyndigheter till mer arbetstyngda.

Genom att i olika beslut under 1986 och 1987 placera nyinrättade tjänster i de mest arbetstyngda distrikten har regeringen numera till fullo tillgodosett rikspolisstyrelsens förslag om förstärkningar utan att något polisdistrikt har behövt lämna i från sig någon tjänst. Regeringen har vidare bemyndigat länsstyrelserna att inom länet omfördela vakanta po-

listjänster i syfte att utjämna olikheter i arbetsbelastningen mellan länets myndigheter. Bil. 4

Regeringen har genom beslut den 18 juni 1987 gett rikspolisstyrelsen i uppdrag att aktualisera och till regeringen överlämna ett fördjupat underlag för fortsatta överväganden rörande fördelningen av poliser mellan myndigheterna. Det sistnämnda arbetet skall vara redovisat den 15 mars 1988 och även innehålla ett förslag till eventuella omfördelningar mellan myndigheterna.

Som jag återkommer till i det följande föreslår jag en ökad antagning av aspiranter vid polishögskolan och-en resursförstärkning när det gäller den administrativa personalen.

Jag återkommer också till en del genomförda organisationsförändringar vid rikspolisstyrelsen under år 1987 och till vissa förslag från styrelsen som det återstår att ta ställning till, främst gällande organisationen för forskning, utveckling och utbildning.

Jag kan vidare nämna att regeringen den 5 november 1987 har beslutat om en Översyn av säkerhetspolisen. Arbetet skall utföras av en parlamentarisk kommitté, vars huvuduppgift skall vara att undersöka i vad mån förändringar behöver göras för att säkerhetspolisens inriktning och organisation skall bli rätt avvägda med hänsyn till dagens krav, Särskilt viktigt är det enligt direktiven att kommittén lägger fram förslag som är ägnade att stärka verksamhetens demokratiska förankring. .

I uppdraget till kommittén ingår också att förutsättningslöst pröva vilket system vi bör ha för kontroll av medborgerlig pålitlighet hos personer som innehar eller avses tillträda säkerhetskänsliga befattningar (s.k. personalkontroll).

Kommitténs arbete beträffande huvudfrågorna om säkerhetspolisens inriktning och organisation skall vara avslutat den I juli 1988.

Mot bakgrund av omständigheterna kring den för spioneri livstidsdömde Stig Berglings flykt i oktober 1987 uppdrog regeringen den 8 oktober samma år åt dåvarande länspolismästaren, numera rikspolischefen Nils E. Åhmansson att se över polisorganisationen i vissa avseenden. Uppdraget har helt nyligen redovisats. I den utsträckning förslagen kräver ställningstagande från regeringens sida återkommer jag inom kort med mina egna överväganden i dessa delar.

Också åklagarväsendet har under flera år varit föremål för översyn och organisationsförändringar. I april 1986 lämnade åklagarkommittén betänkandet (SOU 1986:26) Åklagarväsendets lokala -.organisation m.m. . Förslagen har i departementet bedömts bl.a. mot bakgrund av den fördjupade beskrivning och analys av verksamheten som riksåklagaren har lämnat i anslutning till förslagen om en treårsbudget för åklagarväsendet. Jag återkommer i det följande till mina ställningstaganden med anledning av kommitténs betänkande.

3.7 Kriminalvården

Kriminalvården har i första hand till uppgift att verkställa vissa av de brottspåföljder som döms ut av domstolarna, nämligen fängelse och

skyddstillsyn. Arbetet består huvudsakligen i att verkställa fängelsestraffen och ansvara för övervakningen av skyddstillsynsdömda och villkor- Bil. 4 ligt frigivna. Syftet är att hindra dessa personer från att begå nya brott och ett huvudmål i strävandena är att långsiktigt förbättra deras sociala villkor. |

Jag är medveten om att sådana åtgärder i väsentliga delar ankommer på organ utanför rättsväsendet. Enligt den s.k. normaliseringsprincipen som slogs fast i 1973 års kriminalvårdsreform har nämligen kriminalvårdens klienter samma principiella rätt som andra medborgare till den omsorg och service som samhället tillhandahåller. Det är en viktig uppgift för kriminalvården att se till att denna princip upprätthålls. Detta sker också genom stödjande insatser av olika slag som skall bidra till de dömdas rehabilitering och anpassning i samhället. Bl.a. förmedlas arbetsträning, utbildning, social träning, vård för alkohol- och narkotikamissbrukare samt annan hälso- och sjukvård. Det bör betonas att frivården har en viktig funktion i detta arbete.

I anslutning till vad jag nu sagt vill jag också framhålla att de krav och förväntningar som ställs på kriminalvården och dess arbete måste vara realistiska. Den omständigheten att klienter återfaller i brottslighet kan sålunda inte utan vidare tas till intäkt för att de ansträngningar som gjorts i kriminalvårdsarbetet varit förgäves eller misslyckade.

Det är dock viktigt att det fortlöpande sker en utveckling av behandlingsmetoder och arbetsformer i övrigt inom kriminalvården. Förbättrade behandlingsformer är till direkt fördel för vården av de dömda och har dessutom avgörande betydelse för att personalen skall uppleva tillfredsställelse i sitt arbete, bl.a. genom att göra mer meningsfulla och effektiva insatser. Av betydelse för kriminalvårdens personal är sjävklart också att behandlingsformerna är sådana att klienterna själva så långt möjligt upplever kriminalvården som meningsfull.

Resultatet av den pågående översynen av kriminalvårdsstyrelsens organisation och arbetssätt bör enligt min uppfattning kunna skapa bättre förutsättningar för metod- och personalutveckling inom kriminalvården.

Under budgetåret 1986/87 har beläggningen vid kriminalvårdsanstalterna ökat med drygt 3 25 jämfört med föregående budgetår. På de allmänna häktena har beläggningen under de senaste tre budgetåren i genomsnitt varit drygt 800 per år.

Antalet platser vid kriminalvårdsanstalterna Kumla, Norrtälje och Tidaholm har reducerats med sammanlagt 120.

En ny lokalanstalt i Sigtuna kommun kommer att tas i bruk i slutet av februari 1988.

Antalet klienter inom frivården var den I oktober 1987 ca 12 300. Detta motsvarar ungefärligen ca 30 ärenden per handläggande tjänsteman.

Beläggningen vid kriminalvårdens anstalter har kännetecknats av stora säsongsvariationer. Hög beläggning har rått under vinterhalvåret medan den under resten av året normalt varit betydligt lägre. Till största delen beror detta på variationer i domstolarnas arbete. Antalet fängelse-

pe 2

3 Riksdagen 1987788. I saml. Nr 100. Bilaga 4

domar är lägst under augusti och högst under månaderna oktober-november.

Bil. 4

Genom en författningsändring som trädde i kraft den I maj 1987 kan dömda med en strafftid på högst tre månader föreläggas att inställa sig i anstalt en bestämd dag inom en tid av högst sex månader från det att domen blev verkställbar. Syftet med reformen är att styra tillströmningen till anstalterna så att beläggningen jämnas ut under året. Den dömde har dock alltid rätt att inställa sig så snart domen «kan verkställas.

Enligt min mening är det ett starkt intresse att utdömda straff avtjänasi

så nära anslutning till domen som möjligt. Jag avser att undersöka om rutinerna för befordran av dom till verkställighet och reglerna för uppskov med straffverkställigheten behöver ses över.

En av min företrädare förordnad särskild utredare med uppgift att se över tillämpningen av reglerna för kriminalvård i anstalt såvitt gäller långtidsdömda intagna har nyligen avlämnat sitt betänkande (Ds Ju 1987:17). I betänkandet föreslås bl.a vissa skärpningar av reglerna i kriminalvårdslagstiftningen om permissioner och andra vistelser utanför anstalt. Vidare föreslås ändringar i fråga om beslutsförfarandet.

Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Ett genomförande kan. samordnas med behandlingen av vissa väntade förslag från kriminalvårdsstyrelsen med anledning av ett regeringsuppdrag efter Stig Berglings avvikande från kriminalvårdsanstalt.

3.8 Brottsoffrens ställning I höstens regeringsförklaring angavs att ett särskilt program för att.stärka brottsoffrens ställning skulle läggas fram. Jag skall nu ta upp denna fråga. . :

Frågor som rör brottsoffrens ställning har fått stark aktualitet inom kriminalpolitiken under senare tid. Det gäller inte bara i vårt land utan också internationellt. Detta är enligt min mening inte förvånande. Även om den som blir utsatt för brott i vårt land har ett betydelsefullt grund-. skydd i olika hänseenden, har dessa frågor otvivelaktigt i viss mån tillhört ett försummat område. Från olika håll har man också pekat på att de resurser som från samhällets sida läggs ned på straff och rehabilitering av gärningsmännen inte står i rimligt förhållande till de ansträngningar som görs till förmån för målsägandena.

Åtskilliga insatser har dock gjorts under senare tid. Min företrädare har i olika sammanhang ingående redogjort för dessa (se bl.a. prop. 1985/86:100 bil. 4 s. 23-24 och skr. 1986/87:21 s.26-29). Jag skall här inte upprepa vad som har sagts i dessa sammanhang utan övergår till att presentera det åtgärdsprogram som är aktuellt nu.

Brottsskadelagstiftningen. Den som har utsatts för brott har redan i dag goda möjligheter att få ekonomisk kompensation för den skada han eller hon fått vidkännas genom brottet. I det sammanhanget kan nämnas de olika former av försäkringar, obligatoriska och frivilliga, som finns att tillgå. Dessutom ger brottsskadelagen (1978:413) möjlighet till ersättning från det allmänna.

För att ersättning skall kunna erhållas enligt brottsskadelagen krävs att skadan har uppkommit till följd av brott. Ersättning utgår för personska- Bil. 4 da. I motsats till vad som gäller enligt allmänna skadeståndsrättsliga regler ersätts som personskada även skada på kläder, glasögon och liknande föremål som den skadade bar på sig vid skadetillfället.

Brottsskadeersättning kan vidare erhållas för sakskada och, i vissa fall, för ren förmögenhetsskada, om brottet har begåtts av någon som var intagen i kriminalvårdsanstalt eller vissa typer av vårdhem. Ersättning för sakskada och ren förmögenhetsskada kan lämnas också i andra fall, i den mån den skadelidandes möjligheter att försörja sig har blivit allvarligt äventyrade genom skadan celler ersättningsbehovet annars, med hänsyn till dennes ekonomiska villkor 'och omständigheterna i övrigt, framstår som särskilt angeläget.

I promemorian (Ds Ju 1987:1) Översyn av brottsskadelagen föreslås vissa förbättringar av brottsoffers möjligheter att få ersättning enligt brottsskadelagen. Förslagen innebär bl.a. att ersättning för ideell skada skall kunna utgå för lidande som någon tillfogats genom brott mot den personliga friheten eller genom annat ofredande som innefattar brott. Ett annat förslag medför att möjligheterna till ersättning för sakskada och ren förmögenhetsskada vidgas något. Promemorian har remissbehandlats. |

Jag avser att inom kort anmäla för regeringen frågan om en remiss till lagrådet av förslag till ändringar i brottsskadelagen, baserade på de förslag som har lagts fram i promemorian. I det sammanhanget skall jag också beröra ett i olika sammanhang aktualiserat spörsmål om ersättning till personer som ådrar sig skador vid ingripande för att förhindra brott.

Brottsofferiourer m.m. I den debatt som under senare tid har förts i

fråga om brottsoffrens ställning har alltmera betonats att det inte alltid är

tillräckligt att den som har utsatts för brott kan få ekonomisk kompensation. Ett brott innebär ofta en allvarlig kränkning av den personliga integriteten, och de skadliga effekterna av. brottet är därför långtifrån alltid bara av ekonomisk natur. Den drabbade kan inte sällan ha ett uttalat behov av personligt stöd och hjälp i andra former.

Det står i och för sig klart att det från effektivitetssynpunkter g generellt sett är en fördel om de behov av stöd och hjälp som det här är fråga om tillgodoses genom insatser av samhällets reguljära organ. Bl.a. socialtjänsten har i detta hänseende betydelsefulla uppgifter, men även t.ex. polisen kan som jag strax återkommer till inom sitt område uträtta mycket. :

Det finns emellertid anledning att undersöka om det skulle innebära fördelar att komplettera dessa insatser med åtgärder som är mera specifikt inriktade på personligt stöd till brottsoffer. Så t.ex. förekommer i främmande länder olika slags jourverksamhet till förmån för brottsoffer, något som hos oss ännu så länge befinner sig på experimentstadict.

Mot denna bakgrund har regeringen i februari 1986 uppdragit åt brottsförebyggande rådet (BRÅ) att genomföra en fördjupad undersök- : ning rörande brottsofferjourer och behovet av psykologiska hjälp- och

stödåtgärder åt målsägandena. BRÅ utreder enligt uppdraget också i vad mån man kan uppnå några positiva effekter av att i vissa fall sammanföra Bil. 4 gärningsmän och målsägande. Sistnämnda idé omfattas av stor entusiasm i vissa främmande länder, men av flera skäl ser jag det som påkallat att man här iakttar viss försiktighet.

BRÅ beräknas redovisa sitt utredningsuppdrag i februari 1988 och jag får då återkomma till frågan. Jag beräknar dock i det följande medel till stöd för brottsofferjourer och liknande: verksamhet.

Polisens arbete. Som jag var inne på nyss kan polisen spela en betydelsefull roll när det gäller att ge hjälp och stöd till personer som har drabbats av brott. Denna fråga har närmare belysts i polisberedningens slutbetänkande (SOU 1985:62) Inriktningen av polisverksamheten, som jag anmälde i förra årets budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 4 s. 35- 41).

I betänkandet konstaterar beredningen att polisens kontakt med målsägandena är kortvarig och i huvudsak inriktad på att uppfylla de krav som förundersökningsförfarandet ställer i skilda avseenden. Enligt beredningens uppfattning finns det såväl behov av som utrymme för att polisen skall föra in eller mer betona ett servicetänkande som tar sikte på råd och stöd i olika avseenden åt framför allt personer som har drabbats av brott. En sådan ordning skulle enligt beredningen innebära en förbättrad polisverksamhet och få goda effekter på polisarbetet på säväl kort som lång sikt.

Beredningen framhåller att en person som har utsatts för ett brott helt förståeligt har stora förväntningar på att polisen skall kunna hjälpa honom eller henne på olika sätt. För många människor är en sådan situation också det enda tillfälle då de kommer i kontakt med polisen. Det är följaktligen av stor betydelse att de uppfattar polisens arbete som positivt. Annars kan följden lätt bli att den enskilde får den uppfattningen att den enda möjligheten att skydda sig mot brott är att själv skaffa sig skydd för sig och sin egendom. .

De resonemang som beredningen för leder fram till fö!jande slutsatser om hur Polisen i fortsättningen bör åstadkomma en bättre service när det gäller den brottsbekämpande verksamheten. Polisen bör i ökad utsträckning bege sig till brottsplatser och ta upp anmälningar där. Man bör eftersträva att hålla förhör med målsägande och vittnen i så nära anslutning till brottet som möjligt. Personer som har drabbats av brott bör alltid känna att de har samhällets stöd. Brottsförebyggande insatser bör vara ett naturligt inslag i den brottsutredande verksamheten.

För egen del håller jag helt med beredningen. Genom ett tillägg till polisförordningen (1984:730) har regeringen på min föredragning uttryckligen föreskrivit att polisen skall sträva efter att ge hjälp och stöd till dem som har drabbats av brott. Författningsändringen träder i kraft den I februari 1988. Avsikten är att den skall bilda underlag för en sådan utveckling som polisberedningen har förordat.

Jag vill i detta sammanhang nämna att rikspolisstyrelsen efter samråd med riksåklagaren och domstolsverket har övervägt frågan om fördju- -

pad information till målsägande under förundersökningen. Avsikten är att en informationsbroschyr skall kunna börja distribueras till målsägan- Bil. 4 dena den 1 juli 1988, då flera betydelsefulla författningsändringar som rör målsägandena kan förväntas träda i kraft. |

Jag kan också nämna att jag i anslutning till att regeringen utfärdar de lagändringar angående handläggning av skadeståndsanspråk som jag strax återkommer till avser att för regeringen anmäla frågan om vissa förordningsändringar i syfte att förbättra informationen till målsägandena rörande bl.a. förloppet av förundersökningen.

Målsägandebiträde, Rättshjälpskommittén (Ju 1982:01) har på regeringens uppdrag undersökt hur det rättsliga förfarandet i mål om ånsvar för sexualbrott har fungerat i praktiken från målsägandens synpunkt: sedan nya regler i ämnet infördes den 1 juli 1984. Kommittén har på grundval av denna undersökning tagit upp frågan om formerna för utvidgad rättshjälp åt i första hand kvinnor som utsatts för sexualbrott och vissa andra våldsbrott. :

Kommittén har redovisat sina överväganden i betänkandet (SOU 1986:49) Målsägandebiträde. Kommittén konstaterar där att målsäganden i sexualbrottmål, både under förundersökningen och i samband med rättegången, behöver hjälp för att orka med de påfrestningar som det rättsliga förfarandet innebär för henne. I samband med rättegången behöver hon enligt kommittén vidare hjälp för att få sina intressen tillgodosedda när det gäller olika handläggningsfrågor. Hon kan enligt kommittén även behöva hjälp för att få ersättning för uppkomna skador. Kommittén konstaterar att detta hjälpbehov inte alltid kan tillgodoses

äganden i mål om grova sexualbrott skall ha rätt till ett eget juridiskt biträde, s.k. målsägandebiträde, i samband med förundersökning och rättegång. Biträdet skall enligt förslaget ha rätt till ersättning av allmänna medel.

Rättshjälpskommitténs betänkande har remissbehandlats. De allra flesta remissinstanser ställer sig positiva till att en ordning i enlighet med förslaget genomförs, låt vara att man från flera håll pekat på att målsägandens behov av hjälp och stöd ibland kan vara stort även i mål rörande andra brott än sexualbrott, t.ex. i mål om misshandel av en närstående.

Utan att nu ta ställning till vilken avgränsning i den sistnämnda frågan som man bör välja vill jag säga att jag ställer mig i princip positiv till att vissa särskilt utsatta grupper av målsägande ges rätt till juridiskt biträde i enlighet med förslaget. Jag räknar med att en proposition i ämnet skall kunna föreläggas riksdagen i sådan tid att nya regler kan träda i kraft den I juli 1988.

Besöksförbud. I sambarid med att frågor rörande kvinnomisshandel och sexuella övergrepp mot kvinnor har diskuterats har särskilt uppmärksammats att vissa former av personförföljelse inte är ovanliga och ibland har tagit sig oroande uttryck.

Sådan förföljelse kan gestalta sig på olika sätt, exempelvis genom återkommande brev, telefonuppringningar e.d. En inte sällan förekomman-

de situation uppges vara att en man som har dömts för någon form av övergrepp mot en kvinna återkommande uppehåller sig omedelbart intill Bil. 4 kvinnans arbetsplats eller bostad sedan han frigivits från fängelsestraffet. Ibland kan naturligtvis förfaranden av detta slag vara. straffbara som t.ex. ofredande eller hemfridsbrott, men detta är långt ifrån alltid eller ens oftast förhållandet. Hänvändelser från kvinnans sida till polisen blir då i allmänhet resultatlösa, eftersom inget brott anses ha begåtts. Försök eller förberedelse till ofredande. eller hemfridsbrott är nämligen inte straffbelagt. : | |

I praktiken kan detta få allvarliga konsekvenser för kvinnan. Hon lever i oro och osäkerhet, tvingas kanske byta bostad och hemlighålla sin . adress och söker ibland vidta åtgärder för att "byta identitet”. Till detta kommer att en del fall är kända då ett sådant beteende från mannens.sida slutligen resulterat i att allvarliga misshandelsbrott har begåtts.

Dessa problem har närmare belysts i en inom justitiedepartementet upprättad promemoria (Ds Ju 1987:3) Besöksförbud. I promemorian föreslås att polisen skall kunna meddela särskilda föreskrifter när någon . förföljs av den som gjort sig skyldig till brott mot hans eller hennes hälsa, frihet eller frid. Föreskrifterna kan gå ut på förbud för gärningsmannen att under viss tid, högst fem år från det att brottet begicks, utan den drabbades medgivande eller annat godtagbart skäl söka upp honom eller henne, ta kontakt genom brev eller telefonsamtal eller uppehålla sig i omedelbar närhet av hans eller hennes bostad eller arbetsplats eller annat

sådant förbud.

Promemorian har nyligen remissbehandlats och övervägs nu i justitiedepartementet med sikte på en proposition under våren 1988.

I anslutning härtill vill jag erinra om att riksdagen nyligen antagit prop. 1987/88:41 om sekretesskyddet för vissa myndighetsregister m.m. De nya reglerna, som har trätt i kraft den I januari 1988, går bl.a ut på att uppgifter om enskildas personliga förhållanden, t.ex. bostadsadress, skall kunna sekretessbeläggas i vissa myndighetsregister,. om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider men om uppgiften röjs.

Skadeständsfrågor Riksdagen har nyligen godkänt förslagen i prop. 1987/88:1 om ändring i rättegångsbalken beträffande enskilt anspråk vid förundersökning och rättegång. Ändringarna, som träder i kraft den I " februari 1988, syftar till att målsäganden lättare skall kunna få till stånd en domstolsprövning av sitt anspråk. Åklagarna får sålunda en.vidgad skyldighet att för målsägandenas räkning föra talan om skadestånd i anledning av brott. En konsekvens av detta förslag blir att polisens skyldighet att under förundersökningen utreda även skadeståndsfrågan ökar. Domstolarna skall i största möjliga utsträckning behandla skadeståndsanspråket samtidigt med brottmålet. Dessutom får domstolarna vidgade möjligheter att uppskatta mindre skador till skäligt belopp utan att bevisning om skadans exakta storlek behöver föras.

Det är emellertid inte bara förfarandereglerna beträffande skadestånd som behöver ses över utan också materiella frågor. I olika sammanhang

har framhållits att de skadestånd som döms ut på grund av integritetskränkningar genom brott i vårt land ligger på en låg nivå om man jämför Bil. 4 | med förhållandena i främmande ländet. Som har nämnts i avsnitt 2.10 övervägs nu om möjligheterna till ersättning för ideell skada kan förbättras. Det gäller bl.a. frågan om skadestånd för integritetskränkningar på grund av brott.

I den departementspromemoria rörande behandlingen av unga lägöverträdare som jag har nämnt i avsnitt 3.5 (Ds Ju 1987:11) har tagits upp vissa frågor som berör brottsoffren. Enligt promemorian bör bl.a. ökade krav ställas på att ungdomar som har vållat skador genom brott gottgör målsäganden genom egna arbetsinsatser eller på annat sätt. Avsikten är att förslag på grundval av promemorian skall läggas fram i sådan tid att en ny lagstiftning kan träda i kraft den I juli 1988.

I detta sammanhang kan jag slutligen nämna att BRÅ i oktober 1987 har beslutat tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att undersöka möjligheterna att utvidga vårdnadshavares ansvar för sina barns brottsliga handlingar. Gruppen skall därvid överväga om detta ansvar bör utökas genom en utvidgning av skadeståndsreglerna eller på annat sätt.

4 Lokalförsörjningen

Chefen för finansdepartementet kommer att föreslå att investeringar m.m. I byggnader redovisas i form av en treårsplan. Härigenom ökar möjligheterna till ett långsiktigt ställningstagande till lokalförsörjningen inom rättsväsendet. .

Vidare föreslås en ny anslagskonstruktion där investeringar i byggnader anvisas under sjunde huvudtiteln, anslaget D2 Investeringar m.m.

Rättsväsendet, exklusive kriminalvården, disponerar drygt 1,5 milj. kvadratmeter, varav

Kvadratmeter milj. kr.

polisen1 108 126 550 874 100
åklagarrna48 75826 444 700
domstolarna396 608 199 704 400
kriminalvården(1) 183 900 000
rättshjälpen12 6657 036 200
övriga6 1963 257 500

[1) Uppgift saknas

För nästa budgetår kommer chefen för finansdepartementet att föreslå investeringar i byggnader om sammanlagt 368 milj. kr.. varav för polisoch åklagarväsendet 196 milj. kr., domstolsväsendet 88 milj. kr. och kriminalvården 84 milj. kr. Närmare uppgifter om investeringarna redovisas under littera B, D och E.

Bil. 4

A 1. Statsrådsberedningen

1986/87 Utgift 19.571 113 1987/88 Anslag 18 590 000 1988/89 Förslag 19 994 000

1987 /88 Beräknad ändring

1988/89

Personal Summa 63 Anslag

Förvaltningskostnader 18 525 000+ 1419 000
(därav lönekostnader) (16 154 000)(+ 1 367 000)
Representationsbidrag65 000 - 15 000
Summa18 590 000 + 1 404 000

Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna om 5 4 som lades fast inför budgetåret 1986/87 med fördelningen I, 2 och 24 för första, andra resp. tredje budgetåret i enlighet med den princip som tillämpas generellt i årets budgetförslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sratsrådsberedningen för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag om 19 994 000 kr.

A 2. Justitiedepartementet

1986/87 Utgift34 082 455
1987/88 Anslag34 771 000
1988/89 Förslag37 916 000 1987 /88 Beräknad ändring

1988/89

Personal Summa 157 - Anslag

Förvaltningskostnader 34 771 000+ 3 145 000
(därav lönekostnader) (30 995 000)(+ 2 745 000)
Summa34 771 000 + 3 145 000

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 37 916 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för utökat ADB-stöd. Avgiften härför till statskontoret uppgår till ca 400 000 kr.

Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning

av utgifterna om 5 4 som lades fast inför budgetåret 1986/87 med fördel- — Prop. 1987/88:100

ningen I, 2 och 2 ” för första, andra resp. tredje budgetåret. Bil. 4

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Justitiedepartementet för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag om 37 916 000 kr.

A 3. Utredningar m.m.

1986/87 Utgift 24 501 403 Reservation 1 185 1987/88 Anslag 24 400 000(1) 1988/89 Förslag 26 130 000 (1) Tilläggsbudget I 2 870 000 kr

Sex nya kommittéer har tillsatts under år 1987. Dessa är medborgarkommissionen för granskning av viss vapenexport, departementshistoriekommittén, parlamentariska kommissionen med anledning av mordet på Olof Palme, 1987 års domarutredning, 1987 års vapenutredning och SÄPO-kommittén.

Under år 1987 har 12 kommittéer avslutat sina uppdrag, nämligen familjelagssakkunniga, rättegångsutredningen, kommittén om ställföreträdare för dödsbo i vissa fall, m.m., utredningen om barnens rätt, yttrandefrihetsutredningen, delegationen för kontraktsvård, utredningen om skydd för företagshemligheter, utredningen om alkoholutandningsprov som bevismedel vid trafiknykterhetsbrott, 1983 års häktningsutredning, friköpsutredningen, folkstyrelsekommittén och franchiseutredningen.

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten bör anslaget uppgå till 26 130 000 kr. under nästa budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utredningar m.m för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva-

tionsanslag om 26 130 000 kr.

A 4. Extra utgifter

1986/87 Utgift 1 300 646 Reservation 0 1987/88 Anslag 1 200 000 1988/89 Förslag 1 600 000

Anslagsbeloppet bör för nästa budgetår uppgå till I 600 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för kostnader i samband med högsta domstolens 200-årsjubileum år 1989 och för det X:e nordiska kriminalistmötet som kommer att anordnas i Stockholm samma år.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Exsra utgifter för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva-

tionsanslag om 1 600 000 kr.

1986/87 Utgift 1.931 403 Reservation ” 1 016 652 Bil. 4 1987/88 Anslag 810 000 : 1988/89 Förslag 810 000

Jag h hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Information om lagstiftning m.m. för budgetåret 1988/89

anvisa ett reservationsanslag om 810 000 kr.

A 6. Framtidsstudier, långsiktig analys m.m.

1986/87 Utgift 0 Reservation 0 1987/88 Anslag — 8 300 000 1988/89 Förslag 10 300 000

Från anslaget betalas bidrag till den verksamhet som bedrivs av Stiftelsen för framtidsstudier. Stiftelsen skall enligt sina stadgar bl.a. i egen regi eller i samarbete med andra bedriva framtidsstudier, långsiktig analys . och därmed sammanhängande verksamhet för att därigenom stimulera till en öppen och bred diskussion om framtida hot och möjligheter i samhällsutvecklingen.

Stiftelsen föreslår att bidraget höjs med 2 8100 000 kr. varav I milj. kr. avses bli avsatt till stiftelsens grundläggande förmögenhet. Denna förmögenhet uppgår därigenom till 2 milj. kr. :

Jag förordar att anslaget beräknas till 10 300 000 kr. Därvid har jag beräknat att stiftelsens förmögenhet tillförs I milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen ”

att till Framrtidsstudier. långsiktig planering m.m. för budgetåret :

1988/89 anvisa ett reservationsanslag om 10 300 000 kr.

Bil. 4

I Riktlinjer för resursanvändningen inom polisväsendet

1.1 Grundläggande prioriteringsfrågor I den av riksdagen antagna prop. 1984/85:81 om polisens arbetsformer på lokal och regional nivå, utbildning och rekrytering har förutsatts att statsmakterna i samband med budgetprocessen skall ta ställning till hur resurserna inom polisväsendet totalt sett skall användas. Statsmakternas prioriteringsbeslut är avsedda att utgöra riktlinjer för den resursanvändning och resursfördelning som i den nya polisorganisationen beslutas av de regionala 'och lokala polismyndigheterna. Ett viktigt underlag för statsmakternas ställningstaganden i dessa frågor är de uppgifter om den faktiska och planerade verksamheten inom polisväsendet som redovisas i de planeringsdokument som numera skall upprättas enligt 4 kap. polisförordningen (1984:730).'

Med ledning av det material som har tagits fram inom polisväsendets planeringssystem och de uppgifter som i övrigt funnits tillgängliga om brottslighetens omfattning och utveckling har regeringen de senaste åren förordat att myndigheterna skall sträva mot en särskild hög nivå när det gäller resursinsatserna på områden för narkotikabekämpning, ckonomisk brottslighet och våldsbrottslighet. Vidare har betonats att detta måste ske samtidigt som myndigheterna ägnar stor uppmärksamhet åt även annan s.k. traditionell brottslighet än våldsbrott.

Det material som i år finns tillgängligt ger inte underlag för annan bedömning än att myndigheterna även det kommande budgetåret bör ägna stor uppmärksamhet åt de nu nämnda områdena. Det innebär alltså att myndigheterna också under budgetåret 1988/89 skall prioritera bekämpning av narkotikabrottslighet, den ekonomiska brottsligheten och våldsbrottsligheten: Samtidigt måste myndigheterna fortsätta den ange- ' lägna satsningen på att beivra annan s.k. traditionell brottslighet än våldsbrott kanske främst genom att utveckla effektiva arbetsmetoder inom dessa verksamhetsområden. Detta gäller som tidigare framhållits i synnerhet sådan brottslighet som drabbar enskilda människor särskilt hårt och som berör deras personliga integritet, t.ex. bostadsinbrotten.

Som framhålls i föregående års budgetproposition bör den nu förordade prioriteringen inte bara gälla för polisens spanings- och utredningsarbete utan också för annan polisverksamhet, såsom den brottsförebyggande verksamheten och övervakningsverksamheten. Jag vill i detta sammanhang särskilt framhålla vikten av att insatserna mot gatulangningen av narkotika fortsätter med oförminskad styrka och i all den utsträckning som det är möjligt ytterligare intensifieras.

Jag kan slutligen nämna att det statistiska material som finns tillgängligt genom polisväsendets planeringssystem visar att myndigheterna de tre senaste åren väsentligt har ökat sina resursinsatser för bekämpning av narkotikabrott och våldsbrottslighet under det att insatserna för bekämpning av den ekonomiska brottsligheten i huvudsak har varit oför-

ändrade. Det är självfallet mycket tillfredsställande att de regionala och Prop. 1987-85S-100 lokala myndigheterna i så stor utsträckning i sina planeringsbeslut kom- Bil. 4 mit fram till dessa prioriteringar i fråga om de två förstnämnda verksamhetsområdena, vilket naturligtvis har underlättats av de satsningar som fortlöpande har skett från statsmakternas sida i fråga om nya tjänster för dessa angelägna områden. Samtidigt kräver den uppenbarligen mer försiktiga satsningen på bekämpning av den ekonomiska brottsligheten att den fortsatta resursutveeklingen på detta område noga följs från statsmakternas sida. .

Inom ramen för det forsknings- och utvärderingsprojekt om ekonomisk brottslighet som BRÅ bedriver på regeringens uppdrag har polisens ekonomiska rotlar utvärderats (BRÅ Forskningsrapport 1986:3). Utvärderingen har gett vid handen att rotlärna genomsnittligt sett fungerar väl och att effektiviteten i deras brottsutredande verksamhet är jämförelsevis hög. Jag avser att i ett senare sammanhang återkomma till regeringen med förslag till ett uppdrag tll rikspolisstyrelsen om att följa upp denna utvärdering och att ta fram ett underlag för statsmakternas fortsatta Överväganden om hur polisen skall arbeta inom detta område.

1.2 Vissa särskilda frågor Jag finner skäl att också för det kommande budgetåret betona vikten av att de s.k. asylutredningarna bedrivs i sådan takt att samhällets kostnader för flyktingverksamheten så långt möjligt begränsas och de asylsökandes berättigade krav på en snabb handläggning av deras ansökningar tillgodoses. Som en riktlinje för denna verksamhet har tidigare slagits fast att utredningen inte får ta längre tid än fyra veckor.

Självfallet måste denna målsättning, som i huvudsak har kunnat uppfyllas också det gångna året, även gälla för verksamheten det kommande budgetåret. Som tidigare år torde samtidigt krävas att statsmakterna och de ansvariga myndigheterna gemensamt strävar mot att förbättra organisationen och arbetsförutsättningarna för denna verksamhet. Jag kan i detta sammanhang hänvisa till den översikt av nu pågående reformarbete som statsrådet Georg Andersson redovisar i sin bilaga till denna budgetproposition. Bl.a. för att underlätta de satsningar som jag nu har förordat kommer jag i det följande föreslå att 150 nya tjänster för administrativ personal inrättas vid de lokala polismyndigheterna.

De allmänna principer om en ökad uppmärksamhet åt ungdomsfrågor som senare i dag kommer att förordas av statsrådet Lönnqvist bör självfallet prägla också polismyndigheternas arbete. Detta kan komma till uttryck t.ex. genom att myndigheten fördjupar sitt samarbete med skolor och annan ungdomsutbildning, men kanske än viktigare är att de brottsförebyggande ansträngningarna inriktas på ungdomar i riskzonen för kriminalitet. Viktigt är också att myndigheterna arbetar på ett snabbt och rationellt sätt när det gäller att utreda ungdomsbrottslighet.

I detta sammanhang finns det också skäl att ta upp frågan om videovåldet. Våldsskildringsutredningen (U 1985:10) har i uppgift att överväga behovet av nya eller ändrade regler för att motverka skadeverkningar av

våldsskildringar i rörliga bilder hos framför allt barn och ungdomar. Utredningen väntas avlämna sitt betänkande under våren 1988. Enligt Bil. 4 min mening är det viktigt att genom övervakning förbättra efterlevnaden av de bestämmelser som syftar till att motverka spridning av videogram med våldsinslag.

Jag har tidigare nämnt att regeringen, efter den för spioneri livstidsdömde Stig Berglings avvikande, uppdrog åt dåvarande länspolismästaren, och numera rikspolischefen Nils Åhmansson att gå igenom polisorganisationen och lägga fram förslag om de åtgärder som behövs för att verksamheten skall präglas av ansvar, omdöme och initiativförmåga när det gäller att möta oväntade händelser. Uppdraget har helt nyligen redovisats. Jag vill för min del' betona att det är ett oeftergivligt krav att alla myndigheter och all personal inom polisväsendet skall arbeta för att förbättra förmågan att rätt hantera oväntade och extraordinära händelser och att erforderliga résurser, t.ex. för utbildning och övning, avsätts för att snabbt nå dessa mål. Jag avser att inom kort återkomma till regeringen med de närmare överväganden i dessa frågor som kan föranledas av Åhmanssons rapport.

Som har redovisats i föregående års budgetproposition talar slutligen starka skäl för att polisen inom den ram som gäller för trafikövervakningen prioriterar kontroll av fordonshastigheter och av tung trafik. Denna prioritering - som också betonats av trafiksäkerhetsrådet - bör gälla även för det kommande budgetåret.

1.3 Lokalförsörjningen för polisväsendet m.m. Med anledning av att riksdagen vid behandlingen av förra årets budgetproposition gav till känna att en flerårsplan för byggnadsverksamheten beträffande polisens lokalbehov borde utarbetas vill jag nämna följande.

Jag har tidigare redovisat att chefen för finansdepartementet föreslår att investeringar m.m. skall redovisas i form av en treårsplan. Härigenom ökar möjligheterna till ett långsiktigt ställningstagande till polisväsendets lokalförsörjning. Vidare föreslås en ny anslagskonstruktion där nya investeringar i byggnader för rättsväsendet anvisas under sjunde huvudtiteln, anslaget D 2. Investeringar m.m.

Byggnadsstyrelsen är lokalhållare för polisväsendet och åklagarväsendet. Lokalbeståndet uppgår till drygt I milj. m”. Polisväsendet och åklagarväsendet disponerar under innevarande budgetår ca 596 milj. kr. för lokalkostnader, vilket motsvarar ca 9,5 ov av de direkta kostnaderna för polisväsendet och åklagarväsendet.

Sedan förstatligandet 1965 har i landets 118 polisdistrikt genom omoch tillbyggnader eller nybyggnader iordningställts funktionella lokaler för polisen i 101 centralorter. I samband härmed har i flera fall även lokaler iordningställts för häkte, åklagarmyndighet, lokal skattemyndighet och kronofogdemyndighet.

För närvarande pågår om- och tillbyggnad av förvaltningsbyggnad i Varberg. Projektet avser om- och tillbyggnad av befintlig förvaltningsbyggnad för polis- och åklagarmyndigheterna samt en nybyggnad för

tingsrättens behov. Vidare pågår nybyggnad av en förvaltningsbyggnad i Orsa. Nybyggnaden avses inrymma lokaler för polismyndigheten, ar- Bil. 4 betsförmedlingen och statens räddningsverk. | |

Byggnadsstyrelsen har tillsammans med rikspolisstyrelsen redovisat en lokalförsörjningsplan för polis- och åklagarväsendet för den kommande treårsperioden. Enligt rikspolisstyrelsen är förvaltningsbyggnaderna i Nyköping, Linköping och Huddinge högt prioriterade projekt. Härefter har prioriterats Solna, Malmö etapp I, Handen, Karlskrona, Halmstad, Uddevalla och Vänersborg.

Byggnadsstyrelsen har i sin ånslagsframställning redovisat följande projekt som mest angelägna, nämligen förvaltningsbyggnader i Linköping, Nyköping och Malmö. Den sammanlagda kostnaden uppgår till 389 milj. kr. och byggnadsstyrelsen hemställer om ett reservationsanslag om 114,3 milj. kr. för budgetåret 1988/89. Byggnadsstyrelsen har därutöver redovisat ett antal byggnadsprojekt med möjlig byggstart under budgetåren 1987/88 och 1988/89 till en sammanlagd kostnad av 597 milj. kr. Byggnadsstyrelsen har i följande ordning prioriterat förvaltningsbyggnader i Huddinge, Solna, Karlskrona, Oskarshamn, Finspång och Örebro och beräknat den sammanlagda kostnaden till 357,5 milj. kr.

I gällande investeringsplan för polisväsendet finns uppförda kostnadsramar om ca 378 milj. kr. för pågående och redan beslutade projekt.

För nästa budgetår föreslår jag för egen del att förvaltningsbyggnaderna i Linköping och Nyköping börjar byggas. Medel för dessa investeringar beräknas under sjunde huvudtiteln, anslaget D 2. Investeringar m.m. Till frågan om förvaltningsbyggnaden i Finspång återkommer jag strax.

Förvaltningsbyggnad i Linköping. kvarteret Blandaren

Regeringen uppdrog den 5 juni 1986 åt byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnad i kvarteret Blandaren i Linköping inom en kostnadsram av 104 milj. kr. i prisläget den I januari 1986 vilket motsvarar 110,2 milj. kr. i prisläget den I januari 1987. Till detta kommer 1,8 milj. kr. som huvudsakligen avser kostnader för ett datoriserat styr- och bevakningssystem m.m. Projektet är en nybyggnad som skall tillgodose polisens och en del av skatteadministrationens lokalbehov.

Förvaltningsbyggnad i Nyköping, etapp II .

Byggnadsstyrelsen uppförde under åren 1983 och 1984 en första etapp av en förvaltningsbyggnad i kvarteret Brädgården i Nyköping med lokaler för tingsrätten, länsrätten och byggnadsstyrelsens lokalkontor i Nyköping.

Regeringen uppdrog åt byggnadsstyrelsen den 5 juni 1986 att inom en kostnadsram av 68,6 milj. kr. i prisläget den I januari 1985, motsvarande 75,7 milj. kr. i prisläget den I januari 1987, projektera etapp II av förvaltningsbyggnaden t.o.m. bygghandlingar. Lokalerna avsågs för polismyndigheten, åklagarmyndigheten och allmänna häktet. Sedan byggnadsprogrammet redovisades den 7 september 1982 har den programmerade lokalarean reducerats. Arean uppgår i nuvarande projekt till 9 600 m”? bruttoarea. Kostnaden har beräknats till 73,0 milj. kr. i prisläget den I

januari 1987.

Chefen för finansdepartementet kommer under sjunde huvudtiteln, anslaget D 2. Investeringar m.m. föreslå ändrade bemyndigandegränser Bil. 4 för mindre byggprojekt. Förslaget innebär bl.a. att riksdagen ger regeringen behörighet att besluta om investeringar upp till 50 milj. kr. per objekt.

Förvaltningsbyggnad i Finspång

Genomförs detta förslag ankommer det på regeringen att fatta beslut om en förvaltningsbyggnad i Finspång med lokaler för polisen. Kostnaden har beräknats till ca 10,5 milj. kr. i prisläget den I januari 1987. Jag räknar med att denna förvaltningsbyggnad skall kunna uppföras under budgetåret 1988/89.

Till detta kommer kostnader för inredning och utrustning, som har beräknats till 10,2 milj. kr för budgetåret 1988/89. Medel för detta har jag beräknat under anslaget B 5. Utrustning för polisväsendet m.m.

Vidare räknar jag med att en förvaltningsbyggnad i kvarteret Gasklockan i Malmö, etapp I, med lokaler för polismyndigheten, tingsrätten och allmänna häktet skall kunna börja byggas under den nämnda treårsperioden. Objektet är kostnadsberäknat till 204 milj. kr. Det bör ankomma på regeringen att besluta om en lämplig tidpurikt, med hänsyn till: sysselsättningsläget och anslagsbelastningen inom treårsperioden.

Med hänsyn till polisens arbetssituation och behovet av häktesplatser skulle det vidare vara önskvärt att byggande av en förvaltningsbyggnad i Huddinge kunde komma igång inom treårsperioden. Med hänsyn till sysselsättningsläget i Stockholmsregionen är det emellertid inte möjligt att nu fatta beslut om detta. Jag har emellertid för avsikt att återkomma i denna fråga i 1989 års budgetproposition. Planeringen beträffande för- . valtningsbyggnader i övrigt för polisen utgår från den prioriteringsplan som byggnadsstyrelsen har föreslagit och bör i flera fall kunna rymmas inom det bemyndigande från riksdagen som jag nyss har nämnt.

Hemställan Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört under avsnittet 1.3 om lokalför-

sörjningen för polisväsendet m.m.

B 1. Rikspolisstyrelsen

1986/87 Utgift — 579 984 000 1987/88 Anslag — 532 529 000 1988/89 Förslag 546 749 000

Rikspolisstyrelsen är enligt 7 § polislagen (1984:387) central förvaltningsmyndighet för polisväsendet och har tillsyn över detta. Inom riks- ' polisstyrelsen finns fr.o.m. den I maj 1987 tre avdelningar, en för polisfrågor, en för administrativa frågor samt en för säkerhetsfrågor. Inom avdelningen för polisfrågor finns tre byråer, två polisbyråer och'registerbyrån, inom avdelningen för administrativa frågor tre byråer, ekonomi-

hetsfrågor ett sekretariat och två byråer. Inom den administrativa avdelningen finns vidare en polishögskola.

Beräknad ändring

1987 /88 1988/89

Före-

draganden

Personal 516 +8 Anslag Utgifter

Förvaltningskostnader138 211 000(1) "+ 12 993 000
(därav lönekostnader)(107 967 000) (1) (+ 13 243 000)
Lokalkostnader74 502 000 + 3 220 000

Löner och utrustning till

polisaspiranter m. fl. : 247 296 00011) + 12 948 000 Datorbearbetning 38 812 000 + 6 427 000 Bidrag till kostnader för

gemensam kontorsdrift m.m. i kv. Kronoberg 14 103 000 + 1237 000

Till regeringens disposi-

tion 21 605 000(1) - 21 605 000 Summa | 534 529 000 + 15 220 000 Inkomster Inkomster från ut- | bildningsverksamhet . - 2 000 000 - 1000 000 Nettoutgift 532 529 000 + 14 220 000 LA Genom ändring av regleringsbrevet för budgetåret 1987/88

Rikspolisstyrelsen

1. För rikspolisstyrelsen lades inför budgetåret 1986/87 fast ett treårigt huvudförslag med en real minskning av utgifterna om 5 "a med fördelning I, 2 och 2 256 första, andra resp. tredje budgetåret. Sedan styrelsen i föregående års anslagsframställning redovisat konsekvenserna av det beslutade huvudförslaget, fann regeringen att det redan under budgetåret 1987/88 fanns utrymme för att ta ut den dåvarande, resterande medelsminskningen eller 4 "4. Enligt budgetpropositionen 1987 (s. 44) innebär detta följaktligen att rikspolisstyrelsen för budgetåret 1988/89 inte skall vidkännas någon medelsminskning.

2. Rikspolisstyrelsen föreslår att sammanlagt tolv nya tjänster inrättas vid styrelsen, nämligen sex tjänster vid databyrån (+ 1 576 000), en tjänst vid ekonomibyrån (+ 227 000), två tjänster för intern televisionsverksamhet (+ 376 000) samt tre tjänster vid registerbyrån (+ 421 000).

3. Rikspolisstyrelsen föreslår vidare att en polischefskurs med 20 aspiranter får anordnas samt att antalet elever (polisaspiranter) i grundutbildningen ökas till 460.

4. Enligt riksdagens beslut (1986) skall statliga myndigheter betala en avgift för varje anställd till företagshälsovården. För de anställda som avlönas under anslaget B 1. yrkar styrelsen 300 000 kr. Vidare har rege- 48

ringen den 3 oktober 1985 beslutat att en avgift skall erläggas till statens löne- och pensionsverk (SPV) för varje anställd som registreras i det Bil. 4 centrala matrikelregistret (MAREG). För anställda som avlönas under anslaget B 1. yrkar styrelsen 50 000 kr.

5. Under anslagsposten Datorbearbetning föreslår styrelsen en uppräkning med 14 942 000 kr. Styrelsen föreslår vidare att anslagsposten tillförs ytterligare en delpost, benämnd utbildning i ADB. Av anslagsposten utgörs 500 000 kr. av den nya delposten.

6. Styrelsen yrkar ytterligare 100 000 kr. för utbildning rörande bekämpning av ckonomisk brottslighet samt en uppräkning av kostnaderna för den funktionsinriktade utbildningen med 1 000 000 kr.

Föredragandens överväganden Forskningsverksamhet och metodutvecklingen inom polisväsendet Som jag tidigare har redovisat har den under många år förberedda polisreformen numera slutligt genomförts. Detta innebär att polisväsendet har fått en ny organisatorisk struktur samtidigt som beslutsfattandet decentraliserats och demokratiserats i många olika avseenden. Det är nu främst en uppgift för de regionala och lokala myndigheterna att själva besluta om inriktningen och om innehållet i den egna verksamheten. Grundläggande prioriteringsfrågor ankommer dock på statsmakterna, och det är som jag ser det också av stor betydelse att statsmakterna och den centrala förvaltningsmyndigheten, rikspolisstyrelsen, tar initiativ som syftar till att stimulera utvecklingen inom den lokala verksamheten i olika avseenden så att allt större uppmärksamhet kommer att ägnas åt effektiviteten i polisarbetet. Detta blir också än angelägnare mot bakgrund av att polisväsendet i likhet med annan offentlig förvaltning i fortsättningen inte kan räkna med årliga resurstillskott för att klara av en ökad arbetsbelastning.

Ett exempel på denna strävan att från centralt håll stimulera den lokala metodutvecklingen erbjuder de under år 1987 på justitiedepartementets initiativ genomförda kunskapsresorna till Europa och till USA. Härigenom har företrädare för olika nivåer och befattningar inom polisväsendet fått tillfälle att studera praktisk polisverksamhet i ett stort antal länder. Kunskapsresorna har redovisats i departementspromemorian (Ds Ju 1987:20) Några uppgifter om polisverksamheten i främmande länder. Det är min avsikt att med bl.a. denna rapport som grund uppmuntra till en debatt och diskussion om utformningen och innehållet i polisverksamheten i syfte att främja effektiviteten i vid mening.

Det krävs emellertid vidare att rikspolisstyrelsen som central förvaltningsmyndighet mera systematisk bygger upp och vidarebefordrar kunnande och idéer om dagens och morgondagens polisverksamhet inom och utom riket. Den metodbyrå som inrättades i samband med 1984 års polisreform har självfallet en viktig uppgift i detta sammanhang. De gångna åren visar emellertid att byrån i betydande omfattning kommit att arbeta med dagsaktuella frågor och utredningsuppdrag men att det mer långsiktigt inriktade arbetet har fått stå efter. I detta perspektiv måste

4 Riksdagen 1987-88. I saml. Nr 100. Bilaga 4

ett önskemål nu vara att rikspolisstyrelsen i större utsträckning ges möjligheter att ta sig an de grundläggande och mer långsiktiga utvecklings- Bil. 4 frågorna. Ett viktigt led i en sådan framtidsstrategisk policy av styrelsens arbete är att förstärka den vetenskapligt inriktade utvecklingsverksamheten på området. Mot denna allmänna bakgrund: avser jag att i det följande redovisa min syn på hur denna verksamhet nu bör utvecklas.

I prop. 1984/85:81 om polisens arbetsformer på lokal och regional nivå slogs fast bl.a. att utbildningsverksamheten vid polishögskolan borde ges en ökad forskningsanknytning. Verksamheten borde, i vart fall inledningsvis, ges en tvärvetenskaplig karaktär med starka samhällsvetenskapliga och förvaltningsadministrativa inslag. Den huvudsakliga inriktningen borde vara resursanvändningen i vid mening inom polisväsendet. Även metodutveckling samt polisens arbetsmiljö och arbetsuppgifter borde uppmärksammas i detta sammanhang.

Dåvarande chefen för justitiedepartementet ställde sig tveksam till att redan från början inrätta en professur i ämnet bl.a. mot bakgrund att avgränsningen av ämnesområdet under ett övergångsskede kunde vålla vissa problem. Verksamheten borde därför inledningsvis byggas upp på en något lägre nivå.

Riksdagen godtog förslagen (JuU 1984/85:18, rskr. 164).

I 1985 års budgetproposition (prop. 1984/85:100 bil. 4, JuU 29, rskr 271) föreslog regeringen att två tjänster som forskare i ämnet polisforskning vid polishögskolan samt en administrativ tjänst skulle inrättas, vilket också godtogs av riksdagen. |

Jag vill i detta sammanhang erinra om att riksdagen i samband med behandlingen av propositionen 1986/87:80 om forskning tagit upp frågan om forskning inom: det polisiära området. Justitieutskottet (JuU 1986/87:27) konstaterade därvid i sitt av riksdagen godtagna betänkande att det råder enighet kring tanken på att inom polishögskolan etablera en forskning med polisverksamheten som ämnesområde. Utskottet utgick från att regeringen utan dröjsmål aktualiserar frågan om inrättandet av professuren i enlighet med de uttalanden som tidigare gjorts.

Jag kan för egen del konstatera att det nu gått drygt två år sedan forskarassistenttjänsterna inrättades vid polishögskolan. Mot denna bakgrund och mot bakgrund av vad som ovan redovisats om riksdagens ställningstagande i frågan och till vad jag har anfört om det angelägna behovet av vetenskapliga kunskaper om polisiär metodutveckling m.m. anser jag att tiden nu är mogen för att inrätta en tjänst som professor i polisforskning vid rikspolisstyrelsen.

Kring denna professur bör på sikt kunna byggas upp en för hela polisväsendet och för rättsväsendet i stort mycket betydelsefull verksamhet till vilken också de nuvarande forskarassistenterna vid polishögskolan kommer att höra. Jag är emellertid inte nu beredd att ta slutlig ställning till forskningsverksamhetens närmare organisatoriska hemvist vid styrelsen. Jag avser därför att senare i dag föreslå ett uppdrag till rikspolisstyrelsen att ta fram ett underlag för fortsatta ställningstaganden i denna fråga.

Som utgångspunkt för dessa överväganden vill jag emellertid'redan nu

ange att verksamheten på det praktiska planet huvudsakligen bör förläggas till polishögskolan Ulriksdal, där på sikt en fruktbar forskningsmiljö Bil. 4 bör kunna utvecklas. Det framstår emellertid som önskvärt att polisforskningen ges en betydande självständighet och att den skall ha en mycket nära kontakt med besläktad forskning som äger rum på andra håll och med utbildningsverksamheten vid skolan liksom med metodby-. rån. -

I vad jag nu har sagt ligger att man inte lämpligen bör kombinera den nya tjänsten som professor med funktionen som rektor för polishögskolan, något som har diskuterats i den allmänna debatten om polisforskningen. Skulle rektorstjänsten vid. polishögskolan förenas med professorstjänsten torde nämligen de omfattande administrativa uppgifterna som följer av rektorstjänsten inverka menligt på forskningsverksamheten. Samtidigt skulle forskningen i viss mån förlora den självständighet inom organisationen som i enlighet med vad j jag nyss anförde framstår som önskvärd.

Jap avser att återkomma till regeringen med närmare förslag om polisforskningens organisatoriska hemvist m.m. när styrelsen har lämnat sitt underlag, vilket bör kunna ske under våren 1988.

Vissa organisatoriska frågor vid rikspolisstyrelsen Den I oktober 1984 fick rikspolisstyrelsen en ny organisation med delvis nya uppgifter (prop. 1983/84:89, JuU 16, rskr 182 och prop. 1983/84:111,

tände reformen av v polisväsendet. Som anmäldes i förra årets budgetproposition har rikspolisstyrelsen i en skrivelse till regeringen den 16 september 1986 hemställt bl.a. om vissa ändringar i denna organisation.

Styrelsen motiverade sitt förslag med att den organisationsöversyn som företogs av polisberedningen enligt styrelsens mening genomfördes under stor tidspress och utan ingående analyser: På grund av besparingskrav har styrelsen vidare inte kunnat fungera på det sätt som den nya organisationen förutsatte. Erfarenheterna visar också enligt rikspolisstyrelsen att vissa behov har förbisetts vid den tidigare organisationsöversynen eller framkommit därefter.

Min företrädare uttalade i förra årets budgetproposition att han då inte var beredd att ta ställning till rikspolisstyrelsens organisationsförslag. Han ansåg dock att regeringen borde kunna förordna om de ändringar i organisationen som kunde föranledas av rikspolisstyrelsens för- . slag. Dessa förändringar borde dock självfallet anmälas för riksdagen senast i samband med budgetpropositionen 1988. |

Mot denna bakgrund vill jag för riksdagens kännedom meddela att regeringen den 2 april 1987 beslutade om viss organisationsförändring vid rikspolisstyrelsen på grundval av styrelsens förslag. Ändringen innebär att de tre avdelningarna, vid sidan av säkerhetsavdelningen, har stagits samman till två avdelningar: en polisavdelning och en administrativ avdelning. Vid polisavdelningen finns nu liksom tidigare tre byråer, nämligen de två polisbyråerna och registerbyrån. Vid den administrativa avdelningen finns numera tre byråer, personalbyrån, ekonomibyrån och

skolan. Förändringen har bl.a. inneburit att teknikbyrån upphört som Bil. 4 egen byrå.

I sin förut nämnda skrivelse har styrelsen vidare föreslagit att polishögskolan ges ställning som avdelning inom styrelsen. Jag är emellertid inte på grundval av det material som rikspolisstyrelsen nu har redovisat beredd att föreslå en annan organisatorisk lösning för polishögskolan än den som 1981 års polisberedning och riksdagen helt nyligen har stannat för. Det innebär alltså att högskolan även fortsättningsvis skall vara en enhet inom den administrativa avdelningen och på samma organisatoriska nivå som en byrå. :

Däremot ser jag ett behov av att högskolan ges en närmare förankring till den lokala verksamheten och att högskolans utbildningsproduktion i ännu större utsträckning än vad som i dag är fallet anpassas till de behov som finns i det praktiska polisarbetet. Detta bört.ex. kunna ske genom att man till skolan knyter en särskild rådgivande nämnd med uppgift att förmedla de lokala polismyndigheternas önskemål och intressen på utbildningens innehåll och utformning. Vidare bör utredas förutsättningarna att öka kvaliteten och aktiviteten i den meddelade undervisningen i skolan.

Jag: avser att senare i idag föreslå regeringen att rikspolisstyrelsen ges i

ring av skolans organisation och arbetsformer närmare skall kunna utformas. Detta uppdrag bör lämpligen kunna samordnas med det uppdrag som jag nyss nämnde om forskningsverksamhetens organisatoriska hemvist inom rikspolisstyrelsen.

Jag vill slutligen redovisa min syn på den uppdragsverksamhet som rikspolisstyrelsen sedan år 1984 bedriver med stöd av regeringens bemyndigande (12 § instruktionen (1984:731) för rikspolisstyrelsen). Uppdragsverksamheten, som bedrivs under beteckningen RPS-konsult, omfattar försäljning av programvaror för automatisk databehandling, konsultverksamhet i fråga om användning av ADB med särskild inriktning på datorsäkerhet samt konsultverksamhet i fråga om säkerhet i övrigt. Verksamheten hör administrativt till säkerhetsavdelningen: inom styrelsen och har på heltid sysselsatt tre personer.

Motivet för verksamheten har varit att rikspolisstyrelsen skulle få möjlighet att ställa sina kunskaper till förfogande för vissa verksamheter som inte omfattas av styrelsens skyldigheter som myndighet. Frågan har tidigare redovisats för riksdagen i 1984 års budgetproposition (prop. 1983/ 84:100 bil. 4). Riksdagen har därvid dels godtagit verksamheten och dels allmänt framhållit vikten av att tjänsteexport från statliga myndigheter stimuleras (JuU 1983/84:22

Regeringen har följt verksamheten genom fortlöpande kontakter mellan styrelsen och departementet. Vidare har riksrevisionsverket gjort en kartläggning av denna, delvis på initiativ från departementet. På grundval av detta material kan jag nu konstatera att de affärsmässiga förutsättningarna för en fortsatt uppdragsverksamhet saknas. Det framgår nämli-

in ta gen att verksamheten ännu efter tre år inte uppnått den grad av kostnads-

täckning man kan begära. Jag har inhämtat att rikspolisstyrelsen inte anser det motiverat att fortsätta verksamheten. Jag anser för egen del att Bil. 4 styrelsen med hänsyn till det ekonomiska utfallet inte bör ges ett fortsatt bemyndigande att bedriva den aktuella uppdragsverksamheten och att den alltså bör upphöra när de nuvarande affärsförbindelserna har slutförts.

Anslagsberäkningen | Som framgår av föregående års budgetproposition har det för rikspolisstyrelsen beslutade huvudförslaget för den innevarande treårsperioden redan tagits ut under budgetåret 1987/88. Någon nytt ställningstagande i denna fråga behövs alltså inte detta år.

Rikspolisstyrelsen har som central förvaltningsmyndighet ett övergripande ansvar för dataverksamheten inom polisväsendet. Databyrån har med polisreformen fått nya och utvidgade uppgifter. Utöver uppgiften att utveckla och underhålla centrala register och rutiner skall byrån även I framtiden delta i utvecklingen av lokalt ADB-stöd. Jag delar därför rikspolisstyrelsens uppfattning att databyrån med nödvändighet behöver tillföras ökade personalresurser. Jag beräknar mot denna bakgrund medel för ytterligare fyra kvalificerade tjänster vid byrån. Av dessa tjänster bör en vara systemchef, en specialist på databasteknik, en metodspecialist och en specialist på datakommunikation.

Jag har vidare beräknat medel för en ny tjänst som avdelningsdirektör vid ekonomibyrån för att tillföra rikspolisstyrelsen förstärkta resurser för kontroll och överblick över de tunga investeringarna inom främst områdena för ADB och kommunikationsteknik.

Samarbetsorganet för rättsväsendets informationssystem (SARI) har den 8 oktober 1987 överlämnat ett förslag till justitiedepartementet angående ett ADB-baserat uppbördssystem för böter m.m. som dömts ut av allmän domstol. Genom beslut den 5 november 1987 har regeringen uppdragit åt SARI att tillsammans med domstolsverket och rikspolisstyrelsen slutföra arbetet på systemet. Arbetet skall bedrivas så att det nya systemet kan tas i bruk den I juli 1988. För att klara driften av systemet har jag beräknat medel för tre nya tjänster varav en som byråassistent och två som assistent vid rikspolisstyrelsens registerbyrå.

I enlighet med vad jag tidigare har anfört om forskningsverksamheten bör regeringen inhämta riksdagens bemyndigande att få inrätta en tjänst som professor i ämnet polisforskning. Med beaktande av den tid som kan beräknas åtgå förtillsättningsförfarandet har jag för det kommande budgetåret dock inte beräknat några medel för tjänsten. Jag avser emellertid att I budgetpropositionen 1989 beräkna medel för denna tjänst.

På utbildningssidan krävs vidare ytterligare insatser i fråga om bekämpning av den ekonomiska brottsligheten. Jag beräknar därför ca 1,4 milj. kr. till rikspolisstyrelsens förfogande för särskild utbildning av poliser som skall syssla med bekämpning av denna brottslighet.

För att öka effektiviteten i polisverksamheten och för att förstärka personalutvecklingen föreslår jag ytterligare I milj. kr. för central funk-

in a tionsinriktad utbildning.

I enlighet med den plan som gäller för centrala kostnader i samband överföring av civilförsvarets ordningsuppgifter till polisväsendet (bered- Bil. 4 skapspolisen) har jag under anslagsposten I Förvaltningskostnader beräknat sammanlagt 325 000 kr., varav 75 000 kr. för utbildningskostnader och 250 000 kr. för administrationskostnader m.m. :

Kostnader för bidrag till den internationella kriminalpolisorganisationen, Interpol, I 679 000 kr., har förts över till anslaget B 8. Diverse utgifter. |

Personalläget inom polisväsendet har under flera år inneburit att antalet utbildade poliser väsentligt överstigit antal polistjänster. En strävan från regeringen har under lång tid samtidigt varit att nå en bättre balans mellan utbildade poliser och polistjänster. Regeringens förslag om antagningen av nya polisaspiranter har under senare år präglats av denna målsättning.

Mot denna bakgrund redovisade min företrädare i 1985 års budgetproposition beräkningar som innebar att antagningen för budgetåren 1987/ 88, 1988/89 resp. 1989/90 skulle vara 150, 250 resp. 430 aspiranter.

Med hänsyn till bl.a. att polisväsendet under föregående och innevarande budgetår tillförts ett relativt stort antal nya tjänster har jag gjort förnyade beräkningar av behovet av polisaspiranter. Dessa beräkningar visar att man tidigare än som förut har förutsatts uppnår den eftersträvade balansen mellan utbildade poliser och polistjänster. Jag kan därför för riksdagens kännedom meddela att regeringen redan för innevarande budgetår beslutat öka aspirantantagningen från 150 till 300 aspiranter. Beräkningarna visar vidare att man under kommande budgetår ytterligare bör öka antagningen av polisaspiranter för att uppnå en rimlig balans mellan tillgång på utbildade poliser och polistjänster. För det kommande budgetåret finner jag således att 360. polisaspiranter bör antas till polishögskolan. Min inriktning är att för kommande budgetår föreslå en fortsatt ökning av aspirantantagningen.

Under anslagsposten Datorbearbetning. beräknar jag medel för avgifter till statskontoret för dator vid rikspolisstyrelsen för underhåll och vidareutveckling av ADB-projekten brottsanmälan vid polismyndigheterna 1 Stockholm och Huddinge. Vidare har jag under anslagsposten beräknat medel för avgifter till ett kontorsdatorsystem med lokalnät vid styrelsen samt till 500 terminaler som skall anslutas till rikspolisstyrelsens dataanläggning. |

Chefen för civildepartementet kommer i en särskilt proposition om användningen av ADB i statsförvaltningen att beräkna medel för motsvarande investeringar under anslaget B 2. Anskaffning av ADB-utrustning på trettonde huvudtiteln.

Hemställan . Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

1. att bemyndiga regeringen att inrätta en ordinarie tjänst som

professor med beteckningen Co vid rikspolisstyrelsen i enlighet

med vad jag förordat :

slagsanslag om 546 749 000 kr. Bil. 4

B 2. Polisverksamheten rörande brott mot rikets säkerhet .

m.m. 1987/88 Anslag 188 301 000 1988/89 Förslag 211 469 000

Rikspolisstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med 219 487 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Polisverksamheten rörande brott mot rikets säke rhet m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 211 469 000 kr.

B 3. Statens kriminaltekniska laboratorium

1986/87 Utgift 22 790 000 1987/88 Anslag 22 308 000 1988/89 Förslag 24 544 000

Rikspolisstyrelsen är chefsmyndighet för laboratoriet som är beläget i i Linköping. : Chef för laboratoriet är en professor. Laboratoriet: är organiserat på tre avdelningar. Laboratoriets arbetsuppgifter bestå år huvudsakligen i att utföra kriminaltekniska undersökningar åt polis- och åklagarmyndigheter samt domstolar och att bedriva självständig forskning inom sitt verksamhetsområde.

Beräknad ändring

1987 /88 1988/89

Före-

draganden

Personal . 175 +1 Summa Anslag

Utgifter:
Förvaltningskostnader17 639 000+ 2 126 000
(därav lönekostnader)(14 948 000)(+ 1685 000)
Lokalkostnader3 893 000+ 78 000
Övriga utgifter806 000+. 32 000
Summa22 338 000"+ 2236 000

Inkomster Ersättning för utförda

undersökningar m.m. - 30 000 - Nettoutgift 22 308 000 + 2 236 000

Rikspolisstyrelsen

I. Rikspolisstyrelsen begär att statens kriminaltekniska laboratorium Bil. 4 skall undantas från tillämpning av huvudförslaget. En tillämpning av huvudförslaget med 5 "4 under tre år skulle enligt styrelsen innebära en minskning med 882 000 kr. och medföra att fem tjänster inte kan återbesättas när vakanser uppkommer samt att kostnaderna för utrustning måste skäras ned.

2. Försöksverksamheten med s.k. opåkallade jämförelser av narkotika från olika beslag har drivits vidare och utvecklats. Resultatet av narkotikajämförelserna har bedömts vara till stor nytta för polismyndigheterna. Styrelsen yrkar för denna verksamhet medel för en tjänst som kemist (+ 175 000 kr.) :

3. Antalet inkomna ärenden till den biologiska sektionen har successivt ökat de senaste åren. Sektionen bör därför tillföras ytterligare två tjänster som kemist (+ 349 000 kr.).

4. Jämförelser av färgfragment, fibrer m.m, är väsentligt för kriminaltekniken. För att kunna förbättra sådana jämförelser yrkar styrelsen en engångsanvisning om 2 000 000 kr. för anskaffning av en mikrospektrofotometer.

5. En uppräkning av förvaltningskostnaderna bör göras med sammanlagt 545 000 kr. varav 342 000 kr. avser utbyggnad av ärendehanteringssystemet.

Föredragandens överväganden Laboratoriet fyller en viktig uppgift i samhällets insatser mot framför allt den grövre brottsligheten. Ärendevolymen förväntas inte minska och personalläget är fortfarande ansträngt. Mot denna bakgrund kan endast en begränsad tillämpning av huvudförslaget komma i fråga. Medel för laboratoriet bör således beräknas med utgångspunkt från en real minskning av utgifterna om 1.5 Yi på tre år med fördelningen 024, 0 vå och 1,5 24 för första, andra resp. tredje budgetåret.

För att förstärka verksamheten med opåkallade jämförande analyser av amfetaminbeslag har jag beräknat medel för en ny tjänst som kemist vid laboratoriet.

Det är viktigt ur rättssäkerhetssynpunkt att laboratoriet kan bibehålla en hög teknisk nivå. För att tillgodose detta krav är det min avsikt att i samband med beredningen av betänkande av RRK-utredningen (Ds S 1986:3) skapa ett finansiellt utrymme för inköp av en mikrospektrofotometer.

Under anslagsposten I Förvaltningskostnader har jag beräknat medel för avgifter till statskontoret för en utbyggnad av ADB-systemet för diarieföring och ärendehantering. .

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 24 544 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens kriminaltekniska laboratorium för budgetåret 56

1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 24 544 000 kr.

Bil. 4

1986/87 Utgift 5 256 679 000 1987/88 Anslag 4 953 784 000 1988/89 Förslag 5 358 416 000

Länen är indelade i polisdistrikt. Antalet polisdistrikt är 118. I varje ' polisdistrikt finns en polismyndighet som ansvarar för polisverksamhe-

ten inom distriktet.

Beräknad ändring

1987 /88 1988/89

Före-

draganden

Personal

Tjänster för polischefer292-
Tjänster för övriga polismän16 305-
Tjänster för annan personal4 848,3+ 150
Summa21 445,3+ 150

Anslag Lönekostnader till polis-

personal 3 037 280 000 + 360 286 000 Förvaltningskostnader 1.127 406 000 + 103 187 000 (därav lönekostnader) (761 409 000) (+ 86 554 000) Ersättningar till

sakkunniga 27 130 000 + 1085 000 Vissa kostnader för för-

undersökning m.m. 18 559 000 + 742 000 Lokalkostnader 579 142 000 + 57 546 000 Kostnader för förpassning,-

polititransporter samt för

kost och sjukvård för om-

händertagna personer m.m. 22 550 000 - 3 760 000 Passformulär m.m. 8 864 000 + 620 000 Bidrag till kostnader för

gemensam kontorsdrift

m.m. i kv. Kronoberg 25 073 000 + 1.480 000 Kostnader för löneavtal 1985-07-01 med anledning av etapp II av polisreformen 116 217 000 - 116 217 000 Summa 4 962 221 000 + 404 969 000 Inkomster Ersättning för vissa telefonkostnader - 8 437 000 - 337 000 Nettoutgift 4 953 784 000 + 404 632 000

Rikspolisstyrelsen

I. Rikspolisstyrelsen begär att anslaget till den lokala polisorganisationen skall undantas från tillämpning av huvudförslaget. 2. Fem tjänster som polisintendent bör inrättas vid de större polismyndigheter som saknar en andra tjänst som polisintendent. 57

3. Inrättande av 169 polismanstjänster, varav 30 för narkotikabekämpning, 75 för såväl ordnings- som utredningstjänst, fyra för arbetsmiljö- Bil. 4 brott och 60 för en med utrednings- och övervakningsverksamhet integrerad form av brottsförebyggande arbete. «4, För säkerhetskontroll vid lufttrafik yrkas 17 nya polismanstjänster och medel för 54 administrativa tjänster som flygplatskontrollant.

5. Medel yrkas för 200 administrativa tjänster.. 6. Styrelsen begär uppräkning av förvaltningskostnaderna med, I milj.

kr. för vikarieförsörjning för passkontrollverksamhet, 4 450 000 kr. för ökade kostnader för resor, traktamenten och expenser m.m., 5 milj. kr. för ersättning av förslitna möbler och andra inventarier, 1,3 milj. kr. för ökade kostnader för telefonväxlar, 3 335 000 kr. för avgifter till företagshälsovården, 580 000 kr. för avgifter till statens löne- och pensionsverk samt 1,1 milj. kr. för anskaffning av erforderlig utrustning för ADBsäkerhetsverksamhet.

Föredragandens överväganden Mot bakgrund av den arbetsbelastning polisväsendet i dag har är det synnerligen angeläget att polisväsendet nu tillförs medel för en förstärkning av den administrativa kapaciteten. Under anslagsposten 2 Förvaltningskostnader beräknar jag därför medel för ytterligare 150 administrativa tjänster. En sådan satsning innebär att polispersonalen i ökad omfattning kan frigöras för rent polisiära uppgifter och leder följaktligen till en omedelbar resursförstärkning i hela den lokala organisationen. Jag kan också erinra om att regeringen nyligen öppnat vägen för en väsentligt vidgad delegering av arbetsuppgifter till administrativ personal (SFS 1987:913). '

Under anslagsposten 2 Förvaltningskostnader beräknar jag ytterligare medel för avgifter till statskontoret för ADB-projektet brottsanmälan vid polismyndigheten i Huddinge.

Chefen för civildepartementet kommer i.en särskild proposition om användningen av ADB i statsförvaltningen att beräkna medel för motsvarande investeringar under anslaget B 2. Anskaffning av ADB-utrustning på trettonde huvudtiteln.

I enlighet med den plan som gäller för polismyndigheternas kostnader för administration, utbildning m.m. i samband med överförande av civilförsvarets ordningsuppgifter (beredskapspolisen) beräknar jag för det kommande budgetåret medel under anslagsposten 2 Förvaltningskostnader med 6 009 000 kr.

Anslagsposten 2 Förvaltningskostnader har räknats upp med 1,3 milj. kr. för ökade kostnader för telefonväxlar.

Kostnaderna för löneavtal den 1 juli 1985 med anledning av etapp II av polisreformen har fördelats på resp. anslag och anslagsposter i förhållande till resultatet av de förhandlingar som har förts med anledning av polisreformen.

Vissa medel för utrikes förpassningsresor under anslagsposten 6 har överförts till anslaget E 2. Kriminalvårdsanstalterna.

Regeringen har genom beslut den 12 november 1987 medgivit att rikspolisstyrelsen från den anslagspost som gäller vissa kostnader för förun- Bil. 4 dersökning m.m, får ta i anspråk sammanlagt högst 50 milj. kr. avseende belöning till den eller dem som lämnar sådana upplysningar till polisen att mordet på statsminister Olof Palme kan klaras upp. Innan styrelsen beslutar att betala ut en belöning, skall den anmäla sin avsikt om detta till regeringen. Avsikten är att ett motsvarande beslut vid behov skall med-

delas även med giltighet för budgetåret 1988/89. |

Arbetssituationen i den lokala polisorganisationen är fortfarande ansträngd. Mot denna bakgrund bör enligt min mening den lokala polisorganisationen för budgetåret 1988/89 undantas från en tillämpning av huvudförslaget.

Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen |

att till Lokala polisorganisationen för budgetåret 1988/89 anvisa

ett förslagsanslag om 5 358 416 000 kr.

B 5. Utrustning m.m. för polisväsendet

1986/87 Utgift 96 098 000 Reservation '56 349 000 1987/88 Anslag 188 786 000 1988/89 Förslag 160 858 000

Förslag

1987 /88 1988/89

Före-

draganden Inköp av motorfordon m.m. 122 305 000 111 265 000 Inventarier och annan |

utrustning till nya

polislokaler:5 420 00010 207 000
Telefonväxlar m.m.49 360 00022 800 000
Utveckling av ny utrustning -:250 000300 000
Utrustning för beredskaps-i
polisen8 346 0009 206 000
Engångsanvisning3 105 0007 080 000
: Summa. ”188 786 000160 858 000

Rikspolisstyrelsen

I a. På grund av personalökning vid kriminal- och ordningsavdelningarna yrkar styrelsen att sammanlagt 38 nya bilar anskaffas. |

I b. Styrelsen föreslår att sammanlagt 600 bilar och. 60 motorcyklar byts ut för en kostnad av 78 180 000 kr. Terrängskotrar m.m. bör bytas till en kostnad av 2 500 000 kr.

I ce. För utökning av sjöpolisverksamheten yrkar styrelsen att tre nya 59 båtar anskaffas till en kostnad av 6 milj. kr.

I d. För övervakning av sjöar inom Dalsland och Värmland yrkar styrelsen att en båt med trailer anskaffas. Bil. 4

I e. Styrelsen beräknar att fyra båtar bör bytas under de kommande åren. För budgetåret 1988/89 föreslår styrelsen att två båtar byts till en kostnad av 4 000 000 kr.

2 a. För utrustning av en prototypanläggning för digitaliserat tal med dataöverföring baserad på standardutrustningar begär styrelsen 500 000 kr. | |

2 b. För komplettering av radiosystem 80 begär styrelsen sammanlagt 2 000 000 kr.

2 c. För annan radioutrustning begär styrelsen sammanlagt 5 910 000 kr.

3. För utbyte av hästar och hundar yrkar styrelsen 6 640 000 kr. 4. För komplettering, utökning och utbyte av trafikövervakningsmate-

riel begär styrelsen totalt 4 910 000 kr., varav 1 560 000 kr. för alkoholmätningsutrustning.

5. För utveckling av ny utrustning inom polisområdet yrkar styrelsen 300 000 kr.

6. För sådan övrig utrustning som bör tas upp under detta anslag begär styrelsen sammanlagt 15 800 000 kr.. varav 300 000 kr. för larmskyddsutrustning m.m., I 000 000 kr. för utrustning till narkotika- och spaningsrotlar, 675 000 kr. för framkallningsutrustning till fotolaboratorier, 2750 000 kr. för utrustning vid säkerhetskontroll vid flygplats, 740 000 kr. för utbyte av bombdesarmeringsrobot och s.k. bombtransportvagnar, 500 000 kr. för videokamerautrustning, 900 000 kr. för annan kriminalteknisk utrustning, 380 000 kr. för utbyte av telefotoanläggningar, 400 000 kr. för laserutrustning för framkallning av fingeravtryck och 8 155 000 kr. för inköp av viss särskild materiel såsom kroppsskyddsutrustningar, fjällräddningsutrustning och vapen.

7. För inköp av inventarier och annan utrustning till nya polislokaler beräknar styrelsen 33 486 000 kr., varav 2 milj. kr. som reserv för oförutsedda lokalbehov. .

8. För utbyte av telefonväxlar begär styrelsen 22 800 000 kr. 9. För anskaffning av utrustning till beredskapspolisen beräknar sty-

relsen 8 320 000 kr.

10. Styrelsen föreslår som engångsanvisning sammanlagt 33 655 000 kr., varav 3 350 000 kr. för utrustning till en intern videostudio, 3 500 000 kr. för utrustning för ny passrutin, 80 000 kr. för utrustning för nytt system för ordningsbot och uppbörd av domstolsböter, 8 825 000 kr. för uniformsutrustning, 7 000 000 kr. för sökarstationer till ADB-system för fingeravtrycksidentifiering och 10 900 000 kr. för inlösen av lagerhållna typer hos Överstyrelsen för civil beredskap.

Föredragandens överväganden Här tas upp medel för sådan utrustning som bör anskaffas av rikspolisstyrelsen. För utrustning som polismyndigheterna själva förutsätts anskaffa har medel beräknats under anslaget B 4. Lokala polisorganisatio-

60 nen.

För utbyte av ca 600 bilar beräknar jag omkring 74 milj. kr. Jag beräknar också medel för utbyte av ca 60 motorcyklar och två båtar. Vidare Bil. 4 beräknas medel för anskaffning av en ny båt med placering vid polismyndigheten i Västervik (1). :

För radioutrustning inkl. montagekostnader för utbytesfordon har jag "beräknat ca 12,6 milj. kr. (2).

Jag beräknar medel för utbyte av hästar och hundar med 5.1 milj. kr. (3).

För att tillgodose behovet av ökade möjligheter till en effektiv trafikövervakning har jag beräknat medel för inköp av materiel för hastighetsövervakning och bullermätning med ca 1,6 milj. kr. Vidare beräknar jag ca 1,6 milj. kr. för anskaffning av alkoholmätningsutrustning (4).

För anskaffning av utrustning för säkerhetskontroll på flygplats beräknar jag 2 750 000 kr. För anskaffning av utrustning till narkotika och spaningsrotlar beräknar jag I milj. kr. för annan kriminalteknisk utrustning 900 000 kr., för larmskyddsutrustning m.m. 300 000 kr., för framkallningsutrustning till fotolaboratorier 675 000 kr., för utbyte av bombdesarmeringsrobot och s.k. bombtransportvagnar 740 000 kr., för videokamerautrustning 500 000 kr. samt för byte av telefotoanläggningar 380 000 kr. Vidare tar jag upp 3 155 000 kr. för särskild materiel (6).

För inköp av inventarier och annan utrustning till nya polislokaler för jag upp 10 207 000 kr., varav 2 milj. kr. som resery för oförutsedda lokalbehov (7). |

För utbyte av telefonväxlar beräknar jag ca 22,8 milj. kr. (8).

För vinterutrustning och radioutrustning till beredskapspolisen beräknar jag 9 206 000 kr. (9).

För anskaffning av sökarstationer till ADB-system för fingeravtrycksidentifiering beräknar jag 7 milj. kr. Vidare beräknar jag 80 000 kr. för utrustning för nya system för ordningsbot och för uppbörd av domstolsböter.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 160 858 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utrustning m.m. för polisväsendet för budgetåret 1988/89

anvisa ett reservationsanslag om 160 858 000 kr.

B 6. Underhåll och drift av motorfordon m.m. .

1986/87 Utgift 120 719 000 1987/88 Anslag 113 024 000 1988/89 Förslag 116 486 000

Rikspolisstyrelsen Huvudförslag budgetåret 1988/89 111 216 000 kr. Utgiftsminskningen följer det treåriga huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1986/87

och uppgår för budgetåret 1988/89 till 1,6 240. Enligt rikspolisstyrelsens uppfattning kan emellertid en minskning av underhålls- och driftskost- Bil. 4 naderna enligt huvudförslaget inte göras utan men för verksamheten.

Föredragandens överväganden Jag godtar rikspolisstyrelsens förslag om en planenlig realminskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 enligt det treåriga huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1986/87.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Underhåll och drift av motorfordon m.m. för budgetåret

1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 116 486 000 kr.

B 7. Gemensam kontorsdrift m.m. inom kvarteret

Kronoberg .

1987/88 Anslag 1 000 1988/89 Förslag 1 000

Beräknad ändring

1987 /88 1988/89

Före-

draganden

Personal ” 175

Förvaltningskontoret för kvarteret Kronoberg ingår i rikspolisstyrelsens organisation som ett stabsorgan direkt underställt verksledningen. Kontorets huvuduppgift är att svara för samordning och ledning av kontorsdriften för de olika lokalnyttjarna i kvarteret jämte rikspolisstyrelsens och polismyndighetens i Stockholm lokaler utanför kvarteret (exkl. polishögskolan). Förvaltningen avser följande myndigheter: rikspolisstyrelsen, polismyndigheten i Stockholm med vaktdistrikt, kriminalvårdsverkets allmänna häkte i Stockholm, åklagarmyndigheten i Stockholms åklagardistrikt, delar av Stockholms tingsrätt samt byggnadsstyrelsens fastighetsdrift. Dessutom ingår brottsförebyggande rådet, datainspektionen och regionåklagarmyndigheten i Stockholms län och Gotlands län samt statsåklagarmyndigheten för speciella mål i den gemensamma telefonväxeln. Antalet tjänstemän inom kvarteret uppgår till ca 3 000. I kontorsdriften ingår telefontjänst, lokalvård, post- och godsmottagning, tele- och svagströmsservice, inventarieservice, reproduktionscentral, simhall och bevakning samt förvaltning av sport- och motionshallar, hör- och filmsalar, restaurang och cafeteria, garage och parkeringsutrymmen. |

Kostnaderna för kontorsdriften fördelas i förhållande till den Ilokalyta som varje myndighet disponerar. Den ersättning som myndigheterna

betalar tillförs anslaget, som i statsbudgeten förs upp med ett formellt belopp av I 000 kr. Regeringen fastställer i regleringsbrevet en stat för Bil. 4. verksamheten. | :

Rikspolisstyrelsen Styrelsen yrkar sammanlagt 23 798 000 kr. som engångsanvisning. Varav bl.a. 16 milj. kr. yrkas för byte av larm- och bevakningsdator i kvarteret Kronoberg, 1,5 milj. kr. för utbyte av möbler och annan inredning till polismyndigheten i Stockholm samt 800 000 kr. för samma ändamål till åklagarmyndigheten i Stockholms åklagardistrikt. I yrkandet om en engångsanvisning ingår även kostnader för möbler och annan inredning för olika lokaler inom kvarteret Kronoberg samt ökade kostnader i samband med utbyte av telefonväxeln.

De av rikspolisstyrelsen beräknade kostnaderna för förvaltningskontoret och reproduktionscentralen uppgår till sammanlagt ca 79 milj. kr.

Föredragandens överväganden Jag har beräknat 800 000 kr. som en engångsanvisning för fortsatt renovering och utbyte av möbler och annan inredning för åklagarmyndigheten i Stockholms åklagardistrikt. Vidare har jag som en engångsanvisning beräknat 300 000 kr. för byte av utrustning i telefonistrum samt 1 100 000 kr. för byte av möbler och annan inredning för rikspolisstyrelsen.

Jag avser att senare i dag föreslå att ett uppdrag lämnas till rikspolisstyrelsen angående utformningen av säkerhetsskyddet m.m. för kvarteret Kronoberg.

De sammanlagda kostnaderna för kontorsdriften och reproduktionscentralen beräknar jag till ca 58,9 milj. kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Gemensam kontorsdrift m.m. inom kvarteret Kronoberg för

budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 1 000 kr.

B 8. Diverse utgifter

1986/87 Utgift5 332 000
1987/88 Anslag4 321 000
1988/89 Förslag6 000 000

Från detta anslag betalas bl.a. bidrag till föreningar för anställda vid polisväsendet. I övrigt betalas från anslaget bl.a. kostnader för efterspaning av försvunna personer.

Kostnader för sådan polisverksamhet som inte skall betalas från annat anslag betalas från detta anslag efter särskilda beslut av regeringen.

Rikspolisstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med 4 321 000 kr.

Som jag tidigare nämnt har kostnader för bidrag till den internationella Bil. 4 polisorganisationen, Interpol, I 679 000 kr, förts över från anslaget B 1. Rikspolisstyrelsen.

Jag beräknar anslaget till 6 000 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Diverse utgifter för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslags-

anslag om 6 000 000 kr.

C. ÅKLAGARVÄSENDET

Bil. 4

1. Reform av åklagarväsendets lokala organisation

1.1 Allmän bakgrund - översyn av den centrala och regionala organisationen inom åklagarväsendet Åklagarväsendets regionala och centrala organisation har under 1980talet varit föremål för flera översyner. I prop. 1982/83:158 om åklagarväsendets regionala organisation m.m., som grundades på de överväganden som redovisades i en promemoria av en av riksåklagaren tillsatt arbetsgrupp (åklagarutredningen), föreslogs bl.a. att de dåvarande 21 länsåklagarmyndigheterna skulle ersättas med 13 regionala åklagarmyndigheter. Vidare föreslogs att en särskild myndighet skulle inrättas för den verksamhet som bedrevs av länsåklagarna för speciella mål. Huvudsyftet med en ändrad regional indelning var att skapa regionala myndigheter med en större flexibilitet och effektivitet, som kunde svara mot de krav som ställdes på myndigheterna vid hanteringen av tidskrävande och omfattande mål. Ändringarna genomfördes med riksdagens godkännande den I juli 1985. Frågorna om handläggningen av de administrativa ärendena sköts emellertid då på tramtiden.

I betänkandet (Ds Ju 1983:19) Riksåklagaren och hans kansli (RÅutredningen) lämnades vidare förslag beträffande organisationen av riksåklagarens kansli, medborgarinflytande på central nivå och formerna för tillsynsverksamheten. RÅ-utredningen övervägde även om vissa administrativa uppgifter kunde föras över från riksåklagarens kansli till regional eller lokal nivå och om en decentralisering av beslutsnivåerna i ekonomiska frågor kunde ske. RÅ-utredningen farin dock inte att några personal- och ekonomiadministrativa arbetsuppgifter kunde decentraliseras. Organisationsförändringarna beträffande riksåklagaren och hans kansli har genomförts från den I juli 1985.

Åklaägarkommittén tillkallades i april 1984 för att se över den lokala organisationen. I direktiven framhöll departementschefen bl.a. att kommittén skulle göra en samlad översyn av rutinerna för ekonomi- och personaladministrationen, ge synpunkter på fördelningen mellan fasta och rörliga tjänster, överväga om någon omfördelning av arbetsuppgifter från åklagare till kanslipersonal kunde göras samt lämna förslag till en organisation i stort som i större utsträckning kunde bidra till en effektivare användning av resurserna inom åklagarväsendet.

Åklagarkommittén överlämnade den 23 april 1986 betänkandet (SOU 1986:26) Åklagarväsendets lokala organisation m.m. till regeringen.

Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i justitiedepartementets akt, dnr 1033-86.

1.2 Huvudpunkter i åklagarkommittens förslag Kommitténs förslag tar huvudsakligen sikte på de administrativa rutinerna och beslutsstrukturen inom åklagarväsendet. Kommittén pekar på svagheter i den nuvarande administrativa strukturen och anser att de lokala myndigheterna har en alltför osjälvständig roll i olika hänseen-

S Riksdagen 1987788. 1 saml. Nr 100. Bilaga 4

den. Vid sina överväganden har kommittén utgått ifrån att administrativa beslut inte skall ligga på en högre nivå än som är sakligt motiverat. Bil. 4 . Detta innebär bl.a. arr besluten skall ligga så nära de berörda som möjligt, arr centralstyrning i detaljfrågor bör undvikas och att man bör undvika rutiner som blandar in myndigheter som inte skall ta någon saklig befattning med frågan. Med utgångspunkt i dessa allmänna principer redovisar kommittén därefter hur detta bör komma till uttryck på det praktiska planet.

Kommittén föreslår följande beträffande personaladministration . Riksåklagaren bör få inrätta tjänster för åklagare och annan personal enligt de nya regler som finns i inrättandeförordningen (1985:915). Storstadsdistrikten bör få inrätta sådana tjänster för administrativ personal. Varje myndighet bör få utfärda sin egen arbetsordning, besluta om tillsättning av tjänster för administrativ personal och besluta om ledighet för egen personal utom i de fall där en vikarie från en annan myndighet behövs. Den myndighet som tillsätter personal bör även besluta om enttedigandet. Disciplinansvaret för personal som tillsätts lokalt bör ligga på chefsåklagaren. Vissa ledighetsbeslut, som i dag ligger hos riksåklagaren, föreslås bli överflyttade till regional nivå.

Kommittén anser, vad gäller ekonomiadministrationen , att man måste gå ifrån den nuvarande starka centralstyrningen och i största möjliga utsträckning ge de regionala och lokala myndigheterna en ökad ekonomisk frihet inom de ramar som ett förvaltningskostnadsanslag ger.

Kommittén lämnar vidare ett flertal förslag till hur de nuvarande personal- och ekonomiadministrativa rutinerna kan rationaliseras i olika avseenden. Dessa förslag gäller t.ex. hur informationen ut till de lokala myndigheterna skall ske, hur rapportering av löner, personal och sjukdomsfall skall göras samt hur anmälningar till kurser och beställningar av blanketter skall ske.

Kommittén har vidare redovisat möjligheterna att på kort resp. lång sikt genom användandet av tekniska hjälpmedel effektivisera åklagarnas verksamhet och de kontorsrutiner som hänger samman med den dvs. målhanteringen.

Vad gäller möjligheten att överlämna arbetsuppgifter från åklagare till kanslipersonal föreslår kommittén att chefen för en myndighet ges möjlighet att, ifråga om administrativa ärenden, delegera handläggningen av i princip alla frågor som inte är av det slag att de bör avgöras av chefen för myndigheten. Då det gäller arbetsuppgifter som rör den rena åklagarverksamheten påpekar kommittén att uppgifter som av rättssäkerhetsskäl måste utföras av åklagare givetvis även fortsättningsvis skall ligga på dessa. Kommittén är däremot positiv till att man så långt möjligt utnyttjar kanslipersonalen för förberedelsearbete samt vid målfördelningen och samordningen av mål mellan distrikten.

I ett särskilt avsnitt behandlar kommittén vilka effekter som kan uppkomma på grund av häktningsutredningens förslag om ändrade regler för personella tvångsmedel. |

Kommittén föreslår vidare att vissa åklagardistrikt skall få ett större

66 antal fasta åklagartjänster.

Kommittén har slutligen föreslagit att ett antal små åklagardistrikt läggs samman så att större arbetsenheter skapas. Kommittén har i detta Bil. 4 sammanhang uttalat sig för att myndigheter med minst fyra åklagare utgör den bästa enheten. Kommittén pekar här på de små myndigheternas sårbarhet i förening med svårigheten att kunna utnyttja ett eventuellt överskott av personal som kan finnas vid dessa myndigheter. Kommittén föreslår en sammanläggning beträffande följande åklagardistrikt: Eslöv- Lund , Simrishamn- Ystad , Trelleborg- Malmö , Mölndal- Göteborg , Karlskoga- Kristinehamn , Trollhättan- Vänersborg , Falun- Borlänge och Sandviken- Gävle. Vid en sammanläggning av Sandvikens och Gävle åklagardistrikt föreslår dock kommittén att åklagare skall finnas kvari Sandviken. Kommittén föreslår vidare att Arlanda flyglats förs över från Sollentuna till Stockholms åklagardistrikt.

Remissinstansernas reaktion på kommitténs förslag är blandat. Förslagen beträffande en rationalisering av gällande administrativa rutiner har i stort mottagits positivt. Beträffande förslagen om en decentralisering av de personaladministrativa besluten är flertalet lokala myndigheter, trots kritik i vissa detaljfrågor, i huvudsak positiva.

Riksåklagaren och regionåklagarmyndigheterna är däremot negativa till en så långt gående decentralisering som kommittén föreslår. Dessa instanser ifrågasätter allvarligt, bl.a. med hänsyn till det stora antalet små myndigheter, om kommitténs förslag leder till en ökad effektivitet.

Förslagen om ökad ekonomisk frihet har fått ett blandat mottagande. En del remissinstanser välkomnar möjligheterna att kunna omprioritera. Andra instanser anser att förslagen inte innebär någon reell ekonomisk frihet, eftersom det rör sig om förhållandevis små belopp.

Samtliga remissinstanser som uttalat sig beträffande kommitténs förslag att omfördela arbetsuppgifter till kanslipersonal är i huvudsak positiva. Kommitténs förslag att omvandla rörliga tjänster till fasta tjänster i 35 fall har fått ett mycket positivt gensvar av remissinstanserna. Man ser dock gärna att flera fasta tjänster inrättas.

Kommitténs förslag till indelning 1 åklagardistrikt har fått kritik av nästan samtliga berörda instanser. Det är främst närheten till övriga rättsvårdande myndigheter, framför allt polisen, och regionalpolitiska skäl som åberopas mot de föreslagna sammanläggningarna. Riksåklagaren tillstyrker samtliga förslag och har dessutom lämnat förslag till ytterligare sammanslagningar av distrikt i sitt yttrande.

Föredragandens överväganden Åklagarkommittén har enligt min mening redovisat en mycket värdefull beskrivning och analys av de administrativa och organisatoriska förhållandena inom åklagarväsendet. Som kommittén har funnit finns goda förutsättningar att modernisera och vitalisera de administrativa rutinerna i olika avseenden och därmed öka effektiviteten i verksamheten. Kommitténs förslag ligger alltså väli linje med de pågående strävandena att förnya den offentliga förvaltningen. Jag kan också nämna att den fördjupade analys och beskrivning av åklagarväsendet som riksåklaga-

67 ren har lämnat i sitt arbete med att ta fram ett underlag för en treårsbud-

således sammanfattningsvis i huvudsak ansluta mig till de bärande tan- Bil. 4 kegångarna i kommitténs arbete liksom till merparten av kommituéns förslag.

Detta innebär för det första att kommitténs förslag om ökade befogenheter för de lokala myndigheterna att fatta beslut om sin egen verksamhet så långt det är möjligt bör genomföras. De områden som i detta sammanhang aktualiseras är beslutanderätten i fråga om arbetsordningar, tillsättning av tjänster m.m. Det är som jag ser det nämligen naturligt att de lokala myndigheterna, som i fråga om den egentliga åklagarverksamheten i princip har full beslutskompetens. också i princip ges denna möjlighet i administrativa frågor. Härigenom bör nås en väsentligt ökad effektivitet genom möjlighet till en lokal anpassning av arbetsrutiner och resursfördelning. Jag avser senare i dag föreslå de ändringar i åklagarinstruktionen som föranleds av detta ställningstagande. Vissa ytterligare frågor avser jag att ta upp senare under 1988 i samband med att åklagarinstruktionen, liksom övriga verksinstruktioner inom rättsväsendets område, skall ersättas av en ny instruktion som en följd av den nya verksförordningen.

Jag ser det också som önskvärt att de stora åklagarmyndigheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö ges ett ökat ansvar för den egna verksamheten, såsom rätt att förfoga över egna medel för förvaltningskostnader, även såvitt avser löner för åklagarpersonal. I denna fråga avser jag att återkomma till regeringen i ett senare sammanhang.

Flertalet av de frågor som kommittén har tagit upp rör emellertid sådana frågor som i dag faller på riksåklagaren som central förvaltningsmyndighet för åklagarväsendet att besluta om. De avser främst de ekonomioch personaladministrativa rutinerna, men också en del andra frågor. Min avsikt är att senare i dag föreslå att kommitténs betänkande i dessa delar överlämnas till riksåklagaren för de åtgärder som han bedömer som erforderliga mot bakgrund av de allmänna principer om en decentralisering och förnyelse av den administrativa verksamheten som jag har : ställt mig bakom. Jag kommer också strax föreslå att riksåklagaren och åklagarmyndigheterna tilldelas förstärkta resurser för utbildning, automatisk databehandling och administration för att underlätta ett genomförande av kommitténs förslag i dessa delar. Riksåklagaren avses få till uppdrag att rapportera till regeringen vilka åtgärder som vidtas så att utvecklingen kan följas.

När det gäller kommitténs förslag om att lägga samman de minsta åklagardistrikten kan jag inte bortse från den kritik som har förts fram från remissinstansernas sida. Det är i och för sig möjligt att man skulle uppnå vissa vinster genom att skapa något större myndigheter, som får en ökad flexibilitet och en minskad sårbarhet. Samtidigt förlorar man emellertid delvis den nära kontakt som de mindre myndigheterna i dag har med de lokala förhållandena och med andra lokala organ. Jag tänker då givetvis främst på det samarbete med polisen som förekommer i brottmålsförfarandet men också t.ex. på den samverkan som bör ske med

68 socialtjänsten, särskilt när det gäller de unga lagöverträdarna. Jag är

alltså inte nu beredd att godta kommitténs förslag i dessa delar. Som jag ser det bör det gå att finna organisatoriska lösningar som förenar de Bil. 4 större myndigheternas fördelar med möjligheten att ha en fortsatt lokal anknytning av verksamheten.

2. Försöksverksamhet med treåriga budgetramar

Åklagarväsendet ingår enligt direktiv utfärdade av regeringen den 2 oktober 1986 i den särskilda försöksverksamheten med treåriga budgetramar för vissa myndigheter. Enligt direktiven skulle riksåklagaren lämna en rapport med en preliminär redovisning av arbetet på anslagsframställningen senast den 31 mars 1987.

Riksåklagarens rapport innehåller en utförlig redogörelse för verksamheten och dess förhållande till andra myndigheter. Rapporten innehåller även en analys av verksamhetens resultat under perioden 1982/83- 1986/87. I analysen redovisas kostnads- och personalutvecklingen, ärende- och målflödet, resurstillskotten samt effekterna av dessa under perioden. Vidare presenteras ett utkast till en ny uppföljnings- och utvärderingsrutin samt förslag till riktlinjer för verksamheten under den kommande treårsperioden.

I direktiven ålades riksåklagaren att i anslagsframställningen redovisa huvudrförslag för verksamheten, som omfattar budgetåren 1988/89- 1990/91 vid alternativa resursramar. Riksåklagaren redovisar således i anslagsframställningen verksamheten med utgångspunkt från anslagsnivån för budgetåret 1987/88 dels minskat med 5 "1, dels ökat med 5 "4 och

slag till en preliminär budget för den kommande treårsperioden. I bilageform redovisas en utförlig AU/ADB-plan för perioden.

Riksåklagaren framhåller i anslagsframställningen att åklagarväsendets verksamhet i allt väsentligt är styrd av lagstiftningen. Verksamhetens innehåll och inriktning är i det närmaste helt beroende av beslut från statsmakterna beträffande ny- och avkriminaliseringar, ändrade regler för åtalsprövning och förundersökning samt ändrade processregler.

Riksåklagaren bedömer att planeringsarbetet vid ekonomi- och personalsektionen inom riksåklagarens kansli kommer att utvidgas och förstärkas och att vinster av detta arbete kan uppstå mot slutet av treårsperioden. Införande av ADB-stöd i riksåklagarens kansli är här av stor betydelse.

Vad gäller åklagarmyndigheterna är polisens utredningsresurser av avgörande betydelse för myndigheternas arbetssituation. Såvitt gäller förhållandet mellan åklagare och polis bör enligt riksåklagaren åklagarnas förundersökningsledning effektiviseras genom utbildningsinsatser som ökar metodkunnandet hos åklagarna. Detta påverkar även rättsområdet i övrigt. Ytterligare effektivitetsvinster kan göras genom införande av ADB-utrustning enligt den plan som utarbetats i samråd med statskontoret.

Inom ramen för försöksverksamheten med treåriga budgetramar kom-

mer åklagarväsendet att ges ett större ansvar för de egna ADB-investeringarna. En ram för anskaffning av ADB-utrustning ställs till förfogan- Bil. 4 de under trettonde huvudtitelns anslag B 2. Anskaffning av ADB-utrustning. Chefen för civildepartementet kommer i en särskild proposition om användningen av ADB i statsförvaltningen att behandla anslaget B 2. samt hur ADB-investeringar bör hanteras.

Jag godtar i allt väsentligt riksåklagarens redogörelse för den allmänna inriktningen av verksamheten under den kommande treårsperioden och förordar att åklagarväsendet skall omfattas av försöksverksamheten med treåriga budgetramar.

Mot denna bakgrund kommer jag, efter samråd med chefen för finansdepartementet, under anslagen föreslå att dessa förs upp som ramanslag. Åklagarväsendet skall dock inte ingå i den begränsade grupp myndigheter som särskilt följs av riksrevisionsverket (FiU 1986/87:10).

Jag återkommer under resp. anslag med en närmare motivering till den ekonomiska ram som bör gälla för verksamheten de kommande tre budgetåren. Jag vill emellertid inledningsvis slå fast att riksåklagaren och åklagarmyndigheterna inte kan räkna med generella resurstillskott, men att det under perioden bör ske satsningar på viktiga områden som informationsbehandling, utbildning och AU-ADB. Härmed möjliggörs en angelägen rationalisering av verksamheten under treårsperioden, vilket medför att åklagarväsendet med förstärkt kapacitet kan möta dagens och morgondagens krav på verksamheten. Jag återkommer under resp. anslag med en närmare precisering av dessa satsningar.

C 1. Riksåklagaren

1986/87 Utgift 12 743 000 1987/88 Anslag 12 500 000 1988/89 Förslag 14 303 000

Riksåklagaren är under regeringen den högste åklagaren och leder åklagarväsendet i riket. Riksåklagarens kansli är organiserat på två byråer, kanslibyrån och tillsynsbyrån. Vid sidan härav finns viss personal för : riksåklagarens egen åklagarverksamhet.

Beräknad ändring

1987 /88 1988/89

Före-

draganden

Personal Summa 54 + 1

Anslag|
Förvaltningskostnader10 831 000+ 1 785 000
(därav lönekostnader)(9 394 000)(- 1 078 000]
Lokalkostnader1669 000+= 19 000
Summa12 500 000 -+ 1 803 000

Riksåklagaren Prop. 1987788:100

1. Huvudförslag budgetåren 1988/89 t.o.m. 1990/91 11 875 000 kr. Bil. 4

2, En tillämpning av huvudförslaget innebär en nedskärning av lönemedlen med sammanlagt 625 000 kr. under en treårsperiod, fördelat med I, 2 och 2 4 för första, andra respektive tredje budgetåret. En sådan nedskärning medför att resurser kommer att saknas för att fullgöra väsentliga delar av riksåklagarens verksamhet. Riksåklagaren erinrar om vad justitieutskottet vid riksdagsbehandlingen av föregående års budgetproposition uttalade om en kvarstående oro över anslagsutvecklingen på sikt (JuU 1986/87:19). Huvudförslaget bör inte tillämpas på anslaget.

Riksåklagaren begär en tilldelning av medel med ytterligare 625 000 kr. för vart och ett av budgetåren 1988/89 - 1990/91 enligt p. 3, 4 och 5.

3. En tjänst för personalkonsulent och en tjänst för central samordning av ADB-frågor bör inrättas vid riksåklagarens kansli. Medel härför yrkas med sammanlagt 388 000 kr. per budgetår.

4. Medel enligt AU/ADB-plan yrkas med 137 000 kr. per budgetår.

5. Förvaltningskostnaderna bör räknas upp med sammanlagt 100 000 kr. per budgetår.

6. Om åklagarkommitténs förslag genomförs yrkas därutöver medel per budgetår

- för inrättande av två tjänster vid ekonomisektionen och en tjänst vid personalsektionen vid riksåklagarens kansli med sammanlagt 477.000 kr. "

- för framtagande av en personalhandbok och för utbildning med sammanlagt 293 000 kr.

Föredragandens överväganden Som jag tidigare framhållit bör viktiga satsningar göras vid riksåklaga-' rens kansli. Mot denna bakgrund kan endast en begränsad tillämpning av huvudförslaget komma i fråga. För riksåklagaren bör således medel beräknas med utgångspunkt från en real minskning av utgifterna om 1,5 90 på tre år med fördelningen 0 24, 0 94 och 1,5 240 för första, andra resp. tredje budgetåret.

För att möjliggöra en utveckling av verksamheten inom hela åklagarväsendet krävs att den administrativa kapaciteten vid riksåklagarens kansli tilldelas förstärkta resurser i olika hänseenden. Jag förordar för det första att en del av den rationaliseringsvinst som återstår efter den tidigare regionala reformen tillförs anslaget (500 000 kr.). Härigenom ges riksåklagaren möjlighet att genom information och utbildning främja

den lokala administrativa utvecklingen. Vidare bör medel på sikt kunna

tas i anspråk för t.ex. förbättrade insatser på det personaladministrativa området, vilket bör komma den lokala verksamheten tillgodo.

Investeringar i enlighet med den utförliga AU/ADB-plan som har utarbetats i samråd mellan riksåklagaren och statskontoret bör göras. Det är framför allt viktigt att arbetet med den nya uppföljnings- och utvärderingsrutinen kommer igång. Det har vidare sedan lång tid funnits

ett behov av en central funktion för samordning av ADB-frågor inom riksåklagarens kansli. Detta behov är i dag ännu större med hänsyn till de Bil. 4 investeringar i AU/ADB som nu bör ske.

Jag föreslår därför att medel tillförs anslaget för en tjänst för central samordning av ADB-frågor. Vidare föreslår jag att medel utgår enligt framtagen AU/ADB-plan.

Under den treåriga budgetperioden innebär detta med utgångspunkt från anslaget för budgetåret 1988/89 att anslaget bör uppgå till följande.

Budgetåret 1988/89 Budgetåret 1989/90 Budgetåret 1990/91

14 303 000 kr. 14 687 000 kr. 14 687 000 kr.

Hemställan Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Riksåklagaren för budgetåret 1988/89 anvisa ett raman-

slag om 14 303 000 kr.

C 2. Åklagarmyndigheterna

1986/87 Utgift 300 523 000 1987/88 Anslag 295 516 000 1988/89 Förslag 324 985 000

För åklagarverksamheten är landet indelat i 13 regioner. Flertalet regioner omfattar två län. Vid de regionala myndigheterna, som var och en leds av en överåklagare, tjänstgör andra statsåklagare samt distriktsåklagare som handlägger vissa typer av mål, främst sådana som rör ekonomisk brottslighet. Chefen för en regional myndighet skall handlägga mål som är särskilt krävande. Han utövar dessutom ledningen över åklagarverksamheten inom sin region.

Riket är indelat i 86 åklagardistrikt. Åklagarmyndigheterna i 83 av dessa distrikt lyder under regionåklagarmyndigheterna och leds av en chefsåklagare. Åklagarmyndigheterna i Stockholms, Göteborgs och Malmö åklagardistrikt, som var och en leds av en överåklagare, står däremot utanför den regionala åklagarorganisationen. Överåklagarna i sistnämnda distrikt fullgör i princip samma uppgifter som chefen för en regionåklagarmyndighet.

Utöver de nu nämnda myndigheterna finns en statsåklagarmyndighet för speciella mål, som leds av en överåklagare. Åklagare vid den myndigheten handlägger mål i hela riket, i första hand mycket omfattande mål eller mål som berör flera regioner.

Prop. 1987788:100

Beräknad ändring

1987 /88 1988/89 Bil. 4

Före-

draganden

Personal Överåklagare 17. - Statsåklagare 20 - Chefsåklagare, kammar-

åklagare och

distriktsåklagare 453 - Assistentåklagare/

assistentåklagare -

till förfogande 125 - Åklagaraspiranter/

extra assistent-

åklagare35-
Övrig personal530-
Summa1180-

Anslag Förvaltningskost-

nader 252 681 000 + 28 595 000

(därav löne-

kostnader)(241 386 000)(+ 23 342 000)
Lokalkostnader33 761 000+ 2 204 000
Resekostnader5 807 0001.559 000

Kostnader för gemensam

kontorsdrift 3 267 000 + 229 000 Summa 295 516 000 + 29 469 000

Riksåklagaren

I. Huvudförslag budgetåren 1988/89 t.o.m. 1990/91 280 740 000 kr.

2. En tillämpning av huvudförslaget innebär en nedskärning av lönemedlen som motsvarar kostnaderna för 20 åklagartjänster och 60 tjänster för administrativ personal. Vidare måste utbildningsverksamheten reduceras. Med hänsyn till att minskningen beträffande administrativ personal inte kan klaras av genom naturliga avgångar bör en reduktion ske med I, 2 och 24 för första, andra resp. tredje budgetåret. Huvudförslaget bör inte tillämpas på anslaget då en sådan åtgärd står i uppenbar strid mot intentionerna bakom den uppbyggnad av åklagarväsendet som skett de senaste åren.

3. 44 tjänster för kammaråklagare eller distriktsåklagare bör inrättas i utbyte mot samma antal tjänster för assistentåklagare. Utöver de 35 tjänster för kammaråklagare eller distriktsåklagare som åklagarkommittén föreslår skall inrättas bör en tjänst för en kammaråklagare eller distriktsåklagare inrättas vid regionåklagarmyndigheten i Linköping samt vid - åklagarmyndigheterna i följande distrikt: Danderyd, Huddinge, Solna, Karlskrona, Göteborg, Vänersborg, Uppsala och Västerås.

4. Vid åklagarmyndigheten i Västerås åklagardistrikt bör ytterligare en tjänst för distriktsåklagare inrättas.

5. En tjänst för assistentåklagare bör inrättas vid statsåklagarmyndigheten för speciella mål.

6. Medel yrkas för inrättande av 30 assistentåklagartjänster.

7. Medel yrkas för inrättande av administrativa tjänster vid envar av Bil. 4 åklagarmyndigheterna i Malmö, Huddinge och Danderyds åklagardistrikt.

8. Medel för utbildning och information enligt plan 2 379 000 kr.

9. Medel enligt AU/ADB-plan 1 994 000 kr.

10. Förvaltningskostnaderna bör räknas upp med sammanlagt 391 000 kr. för bl.a. medel för förstärkningstjänstgöring vid kanslibyrån i riksåklagarens kansli.

Riksåklagaren yrkar således ytterligare tilldelning av medel under den treåriga budgetperioden enligt följande.

Budgetåret 1988/89 Budgetåret 1989/90 Budgetåret 1990/91

12 361 000 kr. 14 411 000 kr. 13 400 000 kr.

Föredragandens överväganden Arbetsläget vid framför allt de lokala åklagarmyndigheterna är alltjämt ansträngt. Även en tillämpning av ett begränsat huvudförslag skulle genast medföra att ett antal nyligen inrättade åklagartjänster måste dras in och skulle stå 1 strid mot de satsningar som under de senaste åren har skett inom åklagarväsendet. Mot denna bakgrund föreslår jag att åklagarmyndigheterna under den kommande treårsperioden undantas från huvudförslaget samtidigt som det inte finns starka skäl nog att tillföra åklagarväsendet ett generellt resurstillskott under perioden. Merparten av den rationaliseringsvinst som återstår efter den regionala reformen bör emellertid tillföras anslaget för nödvändiga personalförstärkningar på främst den lokala nivån.

Jag delar riksåklagarens uppfattning om behovet av ökade utbildnings- och informationsinsatser såväl för åklagarna som för den administrativa personalen. Därutöver bör de investeringar som föreslås i AU/ ADB-planen för åklagarmyndigheterna genomföras.

Mot denna bakgrund föreslår jag att anslaget räknas upp för bestridande av kostnader för utbildnings- och informationsverksamhet samt för investeringar i enlighet med AU/ADB-planen.

Under den treåriga budgetperioden innebär detta med utgångspunkt från anslaget för budgetåret 1988/89 att anslaget bör uppgå till följande.

Budgetåret 1988/89 Budgetåret 1989/90 Budgetåret 1990/91

324 985 000 kr. 326 426 000 kr. 327 034 000 kr.

Hemställan Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Åklagarmyndigheterna för budgetåret 1988/89 anvisa ett

ramanslag om 324 985 000 kr.

Bil. 4

I Domarbanan Min företrädare redogjorde i 1987 års budgetproposition (prop. 1986/ 87:100 bil. 4, s. 65-67) för olika frågor som gällde domarkarriären. Han hänvisade till en utredning som då pågick inom domstolsverket och förutskickade att han avsåg att låta utreda frågorna om meritvärderingen och domarbanan. .

Domstolsverkets utredning blev klar våren 1987 och har redovisats i rapporten (DV Rapport 1987:1) Rekryteringen till och avhoppen från ' domarbanan. I juni 1987 bemyndigades chefen för justitiedepartementet att tillkalla en särskild utredare för att se över meritvärderingen och domarbanan. En sådan har därefter också tillkallats (dir. 1987:36). Utredaren har antagit namnet 1987 års domarutredning (Ju 1987:03).

Direktiven består av två huvuddelar. Den första delen gäller meritvärderingen vid tillsättning av domartjänster. Utredaren skall överväga hur de nyligen införda reglerna om meritvärdering vid statliga tjänstetillsättningar, som innebär att skickligheten skall sättas framför förtjänsten, skall kunna införas vid tillsättning av alla ordinarie domartjänster. För närvarande tillämpas en sådan skicklighetsbedömning bara i fråga om de högre domartjänsterna. Den andra delen av utredningsuppdraget tar sikte på domarbanans utformning och den framtida domarkarriären. En viktig målsättning för utredaren är att domarutbildningen bör bli snabbare, framför allt genom att väntetiderna till de skilda obligatoriska momenten kortas av.

Utredningsarbetet skall vara avslutat senast hösten 1988.

2Undersökning av överklagande- och ändringsfrekvens

Domstolsverket har i rapporten (1)V Rapport 1987:8) Förtroende och kvalitet redovisat en på regeringens uppdrag gjord undersökning och analys av överklagande- och ändringsfrekvenserna i mål och ärenden i de allmänna domstolarna och förvaltningsdomstolarna. I rapporten ingår även en undersökning av allmänhetens attityder till domstolarna.

Bakgrunden till uppdraget var bl.a. den debatt om rättsväsendet och om rättssäkerhetsfrågor som förts under 1980-talet. I uppdraget uttalades att det från olika håll förts fram farhågor om att kvalitén på domstolarnas avgöranden sjunkit. En omständighet som skulle tala för det var, enligt de kritiska rösterna, att allt fler mål överklagas och att avgörandena ändras i större omfattning än tidigare.

Jag anser att undersökningen kan ha ett sådant intresse för riksdagen att en kort sammanfattning bör lämnas här.

och ändrade mål under tre år, 1975, 1980 och 1985. Utredningen har genomförts genom dels bearbetningar av den officiella statistiken, dels

särskilda målundersökningar i hovrätterna och kammarrätterna.

Undersökningen visar att överklagandefrekvensen i de allmänna dom- Bil. 4 stolarna har ökat sedan år 1975. Andelen överklagade tvistemål har sedan år 1975 ökat endast marginellt, med I procentenhet till 6 "5. Av tvistemålen är det endast de ordinära dispositiva tvistemålen som överklagas

andelen tvistemål om mindre värden som överklagas har sjunkit något. Andelen överklagade brottmål har ökat från 7 4 till 11”.

Domstolsverket anser att den ökade överklagandefrekvensen troligen beror på att de mål som avgörs i domstol i dag jämfört med tidigare generellt sett är mer komplicerade eller avser svårare brottslighet.

Vad härefter gäller -ändringsfrekvensen i hovrätterna visar den oöfficiella statistiken att både tvistemål och brottmål ändrades i mindre omfattning år 1985 än år 1975. Minskningen för tvistemålens del har varit 4 procentenheter, från 38 "4 till 34 4, och för brottmålens del 2 procentenheter, från 42 "4 till 40 24. Domstolsverket har försökt att bedöma hur stor andel av de ändringar som hovrätterna gör som är av väsentlig art och har funnit att sådana ändringar sker i 12 "4 av såväl tvistemålen som brottmålen som överklagats. Det betyder att mindre än I "» av samtliga tvistemål som tingsrätterna avgör ändras i något väsentligt avseende. För brottmålens del är motsvarande siffra drygt 1 "v Verket anmärker att trots den låga ändringsfrekvensen är det faktiskt så att 45 av de tilltalade i hovrätterna frikänns helt från huvudbrottet.

När det gäller överklagandefrekvensen i de allmänna förvaltningsdomstolarna framhåller domstolsverket att jämförelser över tiden måste tolkas försiktigt på grund av de genomgripande förändringar som skett både organisatoriskt och lagstiftningsmässigt efter det första undersökningsåret 1975. Beräkningarna visar dock att andelen överklagade mål ökat mellan åren 1980 och 1985.

Den totala ändringsfrekvensen i kammarrätterna enligt den officiella statistiken har knappast förändrats sedan år 1975. För de enskilda måltyperna har emellertid vissa förändringar inträffat. I rapporten presenteras en utförlig analys av ändringarnas art, vilka penningbelopp som avpörandena i skattemålen avser m.m. |

I en sammanfattande kommentar uttalar domstolsverket att den typ av lagstiftning vi har med generella rättsregler, generalklausuler och ramla-

ändringsfrekvensen har. Utrymmet för bedömningar i det enskilda fallet

har ökat, vilket gör det svårt att avgöra om ett ändrat mål är feldömt i

underinstanserna. Men ändringsfrekvensen i stort sjunker och domstolsverket anser att om man över huvud taget skall våga dra några slutsatser av detta är det att kvalitén i den dömande verksamheten inte har försämrats utan snarare förbättrats.

Våren 1985 lät domstolsverket statistiska centralbyrån genomföra en attitydundersökning för att få allmänhetens syn på domare och domstolar mer systematiskt belyst. Resultatet av undersökningen presenterades vid en konferens som verket anordnade i november 1985. Det har också

176 publicerats i verkets iidskrift Domstolsverket informerar i december

1985. En redogörelse finns också i den aktuella rapporten. Sammanfattningsvis innebar undersökningen att 67 "i svarade att de hade förtroende Bil. 4 för domstolarna och 33 "a att de hade ganska litet eller inget förtroende alls. Inställningen till domstolarna grundade cirka 80 "4 av de tillfrågade på massmedias reportage medan endast 6 "» hade fått sin inställning vid egen kontakt med domstolen. Av dem som haft kontakt med en domstol uppgav 88 att de blivit korrekt bemötta och behandlade.

En majoritet, 57 5, trodde inte att domstolarna dömde alla lika oavsett utbildning, yrke eller ställning i samhället.

I rapporten redogörs också för vissa andra attitydundersökningar som har gjorts beträffande andra delar av rättsväsendet.

Domstolsverket anför i sin analys av resultatet av attitydundersökningen att tolkningen måste göras med försiktighet och att eventuella felkällor måste granskas. Det saknas dock skäl att anta att undersökningsresultatet skulle vara missvisande. Det finns i dagens samhälle en tendens till misstro mot den offentliga verksamheten. Många grundar sina åsikter om domstolsväsendet på massmedias reportage. Det är massmedias uppgt att bl.a. kritiskt granska olika samhällsförhållanden, domstolarnas verksamhet däri inbegripen, och det är därför naturligt att massmedias bevakning ofta inriktas på tvivelaktiga avgöranden eller på inskränkningar i den enskildes rättsskydd. Att denna massmediabevakning skapar en negativ inställning ligger i sakens natur, menar verket.

I rapporten söker verket besvara frågan om något behöver göras för att försöka förändra allmänhetens inställning till domstolsväsendet. När man tar ställning till den frågan bör man hålla i minnet att de som verkligen varit i kontakt med en domstol till en alldeles övervägande del varit positiva. En negativ, eller i vart fall kritisk, hållning till myndigheterna och deras verksamhet behöver inte nödvändigtvis uppfattas som cen nackdel. En naturlig skepsis hos allmänheten och ett ifrågasättande av auktoriteter kan i stället vara positivt för samhället i stort. Däri ligger en garanti mot myndighetsmissbruk eftersom medborgarna kan antas granska myndigheternas verksamhet kritiskt och påtala missförhållanden. Med denna inställning behövs inte några åtgärder för att förbättra” attityderna till domstolarna. - Om man å andra sidan anser att den negativa inställning som kommit fram genom attitydundersökningen är oroande kan olika åtgärder övervägas. En aktiv diskussion och en ökad information om domstolarnas verksamhet och särskilda konstitutionella ställning är några åtgärder som kan ge effekt. Förbättrad information om lagstiftning och lagstiftningens innehåll kan också öka förståelsen för domstolarnas verksamhet, anser verket.

Föredragandens överväganden Inledningsvis vill jag framhålla att jag anser att domstolsverkets rapport är mycket värdefull både vad gäller det omfattande sakmaterialet och de analyser verket har gjort. Det finns all anledning att anta att uppgifter ur rapporten kommer att kunna vara till nytta i åtskilliga sammanhang. Rapporten bör få en vid spridning, inte bara inom rättsväsendet.

undersökning skulle komma att skapas ett underlag för att bedöma den Bil. 4 kritik som ibland förts fram om att kvalitén på domstolarnas dömande verksamhet skulle ha sjunkit (JuU 1985/86:23 s. 22). Det fylliga och mångsidiga material som nu föreligger tjänar enligt min bedömning väl detta syfte. Detta hindrar emellertid inte att materialet eller delar av det kan tolkas på skilda sätt och att olika värderingar kan läggas på förändringar som inträffat över åren.

För egen del vill jag i stort ansluta mig till verkets resonemang vad gäller överklagande- och ändringsfrekvensen i domstolarna. Jag anser således att undersökningsresultaten inte ger belägg för att domstolsavgörandena skulle ha sjunkit i kvalitet generellt sett eller att de enskilda människornas rättssäkerhet i domstolsprövningen skulle ha försämrats. Det är i stället, som verket påpekar, rimligt att av vissa förändringar dra slutsatsen att standarden har stigit, exempelvis när det gäller förutsebarheten.

De frågor rapporten tar upp är viktiga och samtidigt svårbedömda. Jag anser att rapporten bör läggas till grund för en bred debatt med deltagare inte bara från domstolssidan utan även från rättsvetenskapligt håll, från massmedia och självfallet även advokater och åklagare. Jag avser att ta initiativ till en hearing i ämnet under våren 1988. |

En fråga som jag anser därvid särskilt bör uppmärksammas gäller allmänhetens attityder gentemot rättsväsendets myndigheter och då särskilt domstolarna. Domstolsverket har i sin analys av attitydundersökningen anfört bl.a. att man kan tolka resultaten på skilda sätt. Antingen kan man se dem som utslag av en sund misstro mot domstolarna, en misstro som inte alls behöver tas som tecken på att något behöver göras. Eller också kan man se undersökningsresultaten som en varningssignal. Jag är av den meningen att dessa frågor kräver mer ingående överväganden där utgångspunkten måste vara att man inte kan nöja sig med ett tillstånd där en stor del av allmänheten säger sig sakna förtroende för domstolarna.

Det är mycket som talar för att allmänhetens brist på förtroende grun-

dar sig på den bild av domstolarna och deras avgöranden som förmedlas

av massmedia. Av naturliga skäl är denna bild ofullständig och ibland missvisande. Tyngdpunkten ligger - med all rätt - på en kritisk granskning, och positiva drag i verksamheten blir sällan belysta. Domstolarna har av tradition ganska få och outvecklade kontakter med massmedia. Även om det finns undantag bland domstolarna är det dock inte speciellt ofta man från domstolshåll ger ut klargörande pressmeddelanden i samband med uppmärksammade avgöranden eller på annat sätt verkar för alt sprida korrekt information eller bemöta felaktiga påståenden. Visserligen har det på senare år blivit en öppnare attityd från domstolshåll gentemot massmedia, något som domstolsverket understödjer genom sina s.k. massmediadagar, men enligt min bedömning finns det åtskilligt mer att göra. Det ligger i högsta grad i rättsväsendets intresse att allmänheten har förtroende för domstolarnas verksamhet och att detta förtroen-

de inte rubbas på grund av bristfällig information. Jag avser att ge domstolsverket i uppdrag att, i samråd med representanter för bl.a. domarkå- Bil. 4 ren och massmedia, överväga hur en förbättring i dessa avseenden skall komma till stånd.

3Försäkringsdomstolarna

Frågan bl.a. om försäkringsdomstolarnas administrativa hemvist behandlades av justitieutskottet vid 1985/86 års riksmöte. Utskottet uttalade därvid i sitt betänkande (JuU 1985/86:28) om rättskipningens organisation att vissa av de speciella domstolar m.m. som finns för särskilda rättsområden inte tillhör domstolsverkets ansvarsområde. Möjligheten av att kunna göra rationaliseringsvinster genom en mera sammanhållen administrativ förvaltning av den offentliga rättskipningen är, uttalade utskottet, en sak som kan vara värd att överväga i ett lämpligt sammanhang. En sådan ordning skulle enligt utskottets mening också kunna bidra till att vissa principiella synpunkter som utskottet anlagt skulle bli konsekvent beaktade i det fortsatta reformarbetet och därjämte kunna underlätta en önskvärd cirkulation av domare mellan olika slag av domstolar. - Det kan också nämnas att försäkringsdomstolarna i en rapport till regeringen inför anslagsframställningen för budgetåren 1988/89 - 1990/91 har anfört att det innebär problem för domstolarna att stå utanför domstolsverkets område och att en integrering förmodligen skulle lösa många av de problem som försäkringsdomstolarna har i dag.

Efter samråd med cheferna för socialdepartementet och finansdepartementet föreslår jag nu att försäkringsdomstolarna förs in under andra huvudtiteln och att ett nytt anslag, D 5. Försäkringsdomstolarna inrättas. Chefen för justitiedepartementet bör fortsättningsvis vara föredragandei regeringen i ärenden som gäller försäkringsdomstolarna. Domstolsverket bör bli central förvaltningsmyndighet för försäkringsdomstolarna och de övriga åtgärder vidtas - genom författningsändringar och på andra sätt - som behövs för att försäkringsdomstolarna i administrativt hänseende skall jämställas med de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna.

Jag räknar med att dessa åtgärder skall leda till rationaliserings- och effektivitetsvinster av olika slag. Inte minst gäller detta möjligheterna att ge försäkringsdomstolarna administrativ service på skilda sätt, exempelvis genom utbildning och personalutveckling, ADB-utveckling och blanketthantering. Vid sidan av de förändringar på det administrativa området som jag nu har berört finns det anledning att överväga även frågor om arbetsformer, organisation m.m. Domstolsverket bör under våren 1988 närmare analysera förutsättningarna för att på sikt samordna försäkringsrätterna med de allmänna förvaltningsdomstolarna och därvid belysa de konsekvenser av skilda slag som följer med olika lösningar. Verket bör redovisa sina överväganden senast vid utgången av år 1988. -

Bil. 4 Som jag tidigare har redovisat (avsnitt 4) kommer chefen för finansdepartementet att föreslå att investeringar m.m. skall redovisas i form av en treårsplan. Vidare föreslås en ny anslagskonstruktion där medel för investeringar i byggnader för bl.a. rättsväsendet anvisas under sjunde huvudtiteln, anslaget Investeringar m.m.

Byggnadsstyrelsen är lokalhållare för domstolsväsendet och rättshjälpsnämnderna. Lokalbeståndet uppgår till ca 342 000 m”. Under innevarande budgetår disponeras ca 249 milj. kr. för lokalkostnader. Det motsvarar drygt 16 Yo av myndigheternas förvaltningskostnader.

Under år 1986 har en nybyggnad för Stockholms tingsrätt färdigställts. Under år 1987 har en om- och tillbyggnad för Kalmar tingsrätt och länsrätten i Kalmar län fullbordats och domstolsverket flyttat in i nya, förhyrda lokaler.

Jag har tidigare under B. Polisväsendet redovisat en om- och tillbyggnad för bl.a. Varbergs tingsrätt.

I gällande investeringsplan för domstolsväsendet har kostnadsramar om drygt 32 milj. kr. förts upp för pågående projekt. Medelsförbrukningen för innevarande och kommande budgetår beräknas uppgå till drygt 71 milj. kr. Byggnadsstyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit en ombyggnad av Stockholms rådhus. Jag återkommer till projektet under anslaget D 2. Allmänna domstolarna.

Hemställan Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört under avsnittet 4 om lokalförsörj-

ningen för domstolsväsendet och rättshjälpsnämnderna.

D 1. Domstolsverket

1986/87 Utgift 45 680 776 1987/88 Anslag 44 161 000 1988/89 Förslag 49 024 000

Domstolsverket är central förvaltningsmyndighet för de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, bostadsdomstolen, arrende- och hyresnämnderna, försäkringsdomstolarna (fr.o.m. den ! juli 1988), rättshjälpsnämnderna och de allmänna advokatbyråerna. Domstolsverket har också till uppgift att på det allmännas vägnar föra talan mot beslut i rättshjälpsfrågor.

Domstolsverket leds av en styrelse. Chef för domstolsverket är en generaldirektör. Inom verket finns en organisationsenhet, en ekonomienhet, en personalenhet och en juridisk enhet. Dessutom finns ett sekretariat och en disciplinnämnd.

Från anslaget betalas också kostnaderna för verksamheten vid notarienämnden, tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet och besvärsnämnden för rättshjälpen.

Prop: 1987/88:100

1987 /88 Beräknad ändring 1988/89

Bil. 4

Föredraganden

Personal Summa 178(1) | oo (1) Ändringen i förhållande till motsvarande uppgifter i 1987 års budgetproposition beror på dels en ökad genomförandetakt av fastighetsdatareformen, dels ett ändrat redovisningssätt. Redovisningen, som tidigare har avsett antalet tjänster, avser nu i huvudsak antalet anställda (inkl. deltidsanställda). Anslag - | Förvaltningskostnader 37 771 000 + 4 492 000

(därav lönekostnader) (23 014 000) (+ 2 002 000) Blanketter m.m. inom |

domstolsverkets verksamhetsområde 6 390 000 - + 371 000

Summa = 44 161 000 + 4 863 000

Domstolsverket

I. Huvudförslag budgetåret 1988/89 43 406 000 kr. Utgiftsminskningen följer det treåriga huvudförslag som lades fast inför budgetåret 1986/

87 och uppgår för budgetåret 1988/89 till 2 24 Ett fullständigt gehomfö-

rande av huvudförslaget skulle minska den administrativa service som verket ger myndigheterna inom sitt verksamhetsområde och det utvecklings- och rationaliseringsarbete som verket bedriver. De senaste årens besparingar på anslaget har till största delen finansierats genom att den löpande verksamheten har rationaliserats, men besparingar har måst ske även. på den del av anslaget som har beräknats för utvecklingsarbetet inom verksamhetsområdet. Flera viktiga projekt har måst senareläggas. Möjligheterna att genomföra ytterligare besparingar på anslaget är starkt

2 Domstolsverket yrkar att anslaget räknas upp med 200 000 kr. för

ökad efterutbildning. |

Föredragandens överväganden

Jag föreslår att anslaget för nästa budgetår beräknas med utgångspunkt i ett begränsat huvudförslag.

Utveckling och rationalisering, - Domstolsverkets huvuduppgift är att i administrativt hänseende leda och samordna domstolarnas verksamhet och ge dem en kvalificerad administrativ service. Vid sidan härav skall verket bedriva utvecklings- och ra-

tionaliseringsarbete för att effektivera och underlätta domstolarnas arbe-

te. Verket har, som enda myndighet inom verksamhetsområdet, särskilda resurser avsatta för detta ändamål. De kan beräknas motsvara knappt 15 'v av förvaltningskostnaderna.

En stor del av utvecklingsresurserna har satsats på olika ADB-projekt enligt en av verket i november 1987 fastställd ADB-plan som spänner

6 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 4

över en femårsperiod. Ett omfattande arbete bedrivs tillsammans med Stockholms tingsrätt i det s.k. kanslidatorprojektet. Systemet syftar till att Bil. 4 utveckla datorstöd i arbetet vid tingsrätternas avdelningskanslier och omfattar förutom målregistrering, blankettframställning, dagbokföring m.m. även ord- och textbehandling. Ett försök inleddes under år 1986 vid två av tingsrättens tvistemålsavdelningar. En utvärdering har nyligen redovisats i domstolsverkets rapport (DV Rapport 1987:4) Utvärdering av försök med datorstöd vid avdelningskansli i tingsrätt. Verkets bedömning är att systemet efter viss vidareutveckling kan utgöra grunden för ett generellt användbart datorstöd för målkanslier i tingsrätt. Närmast skall försöket utvidgas till en av tingsrättens brottmålsavdelningar. Parallellt med detta arbete har ADB-system för målregistrering införts vid tingsrätterna i Göteborg och Malmö.

Sedan länge använder de tre största länsrätterna det s.k. IMDOCsystemet för målregistrering, statistikframställning m.m. Mot bakgrund av bl.a. de snabbt stigande kostnaderna har domstolsverket övervägt alternativa lösningar. I rapporten (DV Rapport 1987:3) ADB-stöd i länsrätt föreslår verket att det nuvarande datorstödet överges och ersätts med lokala system. Förutom en bättre ekonomi förutses vidgade möjligheter till datorstödda kanslirutiner som i stort motsvarar dem som nu införs vid tingsrätt. Systemet skall på sikt helt ersätta IMDOC-systemet. Verket avser att inleda ett försök under år 1988 vid länsrätten i Göteborgs och Bohus län.

För hovrätternas del har under år 1987 ADB-stöd för målregistrering införts vid Svea hovrätt och hovrätten för Västra Sverige. I snabb takt förses avdelningskanslierna i samtliga hovrätter med utrustning för avancerad ord- och textbehandling. |

Delegering av arbetsuppgifter i mål och ärenden är ett annat sätt att rationalisera och utveckla domstolsarbetet. Domstolsverket har under de senaste åren lämnat flera förslag som lett till att beslutanderätt i olika mål- och ärendetyper har delegerats från juristpersonal till biträdespersonal. Det senaste exemplet avser mål om betalningsföreläggande och ärenden om förmynderskap (se SFS 1987:955).

Helt nyligen har riksdagen antagit en ändring i lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden (prop. 1987/88:8, JuU 9, rskr. 31; SFS

1987:1109) som ytterligare vidgar området för delegering. Det gäller här

enklare ärenden om bl.a. avträdande av egendom till boutredningsman, förordnande och entledigande av boutredningsman samt dödande av förkomna handlingar. En försöksverksamhet inleds inom kort vid ett tjugotal tingsrätter. Även denna reform har initierats av domstolsverket genom förslag i rapporten (DV Rapport 1986:3) Beslutsdelegation i mål och ärenden vid tingsrätt.

Den rationaliseringsverksamhet som jag nu exemplifierat utgör ett värdefullt inslag i ansträngningarna för att bemästra domstolarnas ökade arbetsbörda. Det är därför enligt min mening nödvändigt att domstolsverkets resurser för detta ändamål behålls oförändrade.

ADB-utvecklingen vid domstolarna avser inte bara de nu beskrivna

typerna av datorstöd. En viktig del gäller teknikstödet i den dömande verksamheten. Vad jag syftar på är bl.a. möjligheten att ge domarpersona- Bil. 4 len tillgång till information och annat beslutsstöd genom rättsdatasystemet. Jag ser det som naturligt att ambitionerna inriktas på att, i den takt som resurserna medger, utrusta i princip alla domstolar med terminaler som medger sökning i bl.a. rättsdatabaser. Härigenom främjas ett snabbt och säkert beslutsfattande och en enhetlig lagtillämpning. Men det är också av rekryteringsskäl nödvändigt att modern teknik och moderna arbetsformer införs i domstolsarbetet även när det gäller den dömande verksamheten. En arbetsmiljö som ter sig orationell och föråldrad kommer inte att utöva den lockelse på unga jurister som är avgörande för om vi även i framtiden skall kunna rekrytera goda domare och bibehålla den höga kvalitén i domstolsärbetet.

När det gäller ADB-utvecklingen vill jag betona att arbetet bör bedrivas i nära samarbete med domstolarna och att man i möjligaste mån bör stanna för lösningar som tillgodoser den enskilda domstolens behov. Jag vill också understryka vikten av att de arbetsmiljöfrågor som kan vara förknippade med den nya tekniken får den uppmärksamhet som de förtjänar.

En annan viktig sak är efterutbildning för personalen. Utbildningen är ett naturligt led i strävandena att vidmakthålla och vidareutveckla personalens kompetens och är ett bland flera sätt att möta de krav som ställs på ökad effektivitet och service. Särskilt angeläget är noggrant planerade och genomförda utbildningsinsatser i samband med ADB-utvecklingen. Jag beräknar under anslaget ytterligare 200 000 kr. för utbildningsändamål. Även under anslagen D 2. och D 3. beräknar jag ytterligare medel för efterutbildning.

Treåriga budgetramar Regeringen har den I oktober 1987 utfärdat särskilda direktiv för domstolsverkets anstagsframställning för budgetåren 1989/90 - 1991/92. Direktiven omfattar anslagen DD 1.- D 4. Direktiven går ut på en treårsbudgetering, som innebär att statsmakternas och myndigheternas budgcetbehandling görs grundligare vart tredje år för att i gengäld kunna göras enklare under de mellanliggande åren. Härigenom skapas förutsättningar för en rationellare budgethantering. Myndigheterna kan ges anslagsramar och riktlinjer som spänner över en längre period än för närvarande vilket främjar myndigheternas planering och ledning av verksamheten. Domstolsverket skall i en särskild rapport senast den 29 april 1988 lämna en preliminär redovisning av sitt budgetarbete för att därefter på sedvanligt sätt ge in en anslagsframställning senast den I september 1988.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Domstolsverket för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslags-

anslag om 49 024 000 kr.

Bil. 4 1986/87 Utgift 1 104 834 220 1987/88 Anslag 1 068 354 000 1988/89 Förslag 1 140 324 000

Allmänna domstolar är tingsrätterna, hovrätterna och högsta domstolen. |

Tingsrätterna är allmänna underrätter. Det finns 97 tingsrätter.

Hovrätterna är överrätter i de mål som överklagas från tingsrätterna. Det finns 6 hovrätter, Svea hovrätt (15 avdelningar, varav 13 för allmänna mål och 2 för vatten- och fastighetsmål), Göta hovrätt (4 avdelningar), hovrätten över Skåne och Blekinge (5 avdelningar), hovrätten för Västra Sverige (6 avdelningar), hovrätten för Nedre Norrland (2 avdelningar) och hovrätten för Övre Norrland (2 avdelningar).

Högsta domstolen är överrätt i de mål som överklagas från hovrätterna. Domstolen är indelad i tre avdelningar. I domstolen finns 25 justitieråd. Fyra av dessa tjänstgör för närvarande i lagrådet. För högsta domstolen finns ett särskilt kansti till vilket revisionssekreterare är knutna.

Från anslaget betalas också kostnaderna för de kansligöromål för statens ansvarsnämnd som fullgörs av Svea hovrätt.

1987/88 Beräknad ändring 1988/89

. Föredraganden

Personal Högsta domstolen Justitieråd, kanslichef

och revisionssekreterare 64 Övrig personal 60 Hovrätterna Domare och hovrättsfiskaler : 379 = Övrig personal 312 | - Tingsrätterna

Domare651
Tingsnotarier610-
Övrig personal2 479. -
Summa4 555(1)

(1) Ändringen i förhållande till motsvarande uppgifter i 1987 års budgetproposition beror på ett ändrat redovisningssätt. Redovisningen, som tidigare har avsett antalet tjänster, avser nu i huvudsak antalet anställda (inkl. deltidsanställda). Anslag

Förvaltningskostnader 845 273 000+ 69 498 000
(därav lönekostnader) (787 361 000)(+ 66 404 000)
Reseersättningar9 414 000+ 471 000
Lokalkostnader183 615 000- 2 879 000

Ersättning till

nämndemän 30 052 000 + 4 880 000 Summa 1 068 354 000 + 71 970 000

Domstolsverket

Il. Huvudförslag budgetåret 1988/89 1 059 901 000 kr. Minskningen Bil. 4 av utgifterna fördelas över.en treårsperiod med fördelningen I, 2 och 2 "4 för första, andra resp. tredje budgetåret. Ett genomförande av huvudförslaget skulle medföra en väsentlig ökning av antalet oavgjorda mål och ärenden i domstolarna. Med hänsyn till det ansträngda arbetsläget vid de allmänna domstolarna yrkar domstolsverket att huvudförslaget inte tillämpas under den närmaste treårsperioden och föreslår för bud"getåret 1988/89 att anslaget räknas upp med 5 milj. kr.. varav 200 000 kr: beräknats för utökad efterutbildning.

Föredragandens överväganden Domstolarnas arbetsläge m.m. Arbetsläget är fortfarande ansträngt i de allmänna domstolarna.

Antalet inkomna mål hos högsta domstolen och i hovrätterna har visserligen för första gången på länge sjunkit något. I tingsrätterna har där-

emot antalet inkomna tvistemål och brottmål ökat under år 1986. Även

antalet mål om lagsökning har stigit något under år 1986 medan antalet mål om betalningsföreläggande har sjunkit något. Antalet inskrivningsärenden ökade drastiskt (35 26) under år 1986. En återgång till mer normal nivå kan väntas år 1987. | |

Mot bakgrund av det rådande arbetsläget kan endast en begränsad tillämpning av huvudförslaget (2 milj. kr.) komma i fråga för nästa budgetår.

I fjolårets budgetproposition beräknades medel för de ekonomiska konsekvenserna av det förslag om nya regler om anhållande och häktning som då förbereddes inom regeringskansliet. En proposition i ämnet förelades riksdagen våren 1986 (prop. 1986/87:112). Riksdagen har nyligen fattat beslut på grundval av propositionen (JuU 1987/88:7, rskr. 30).

Regeringen kommer inom kort att besluta om tidpunkten för reformens

ikraftträdande. Reformen är i resurshänseende i hög grad en ekvation med flera obekanta. Någon säker ekonomisk beräkning av konsekvenserna av reformen kan därför inte göras på förhand.

Jag delar domstolsverkets bedömning att ytterligare 200 000 kr. bör avsättas för utökad efterutbildning.

Fastighetsdatareformen har nu genomförts vid 40 av landets 93 inskrivningsmyndigheter. Reformtakten har i enlighet med riksdagens beslut höjts under den femårsetapp som inleddes budgetåret 1987/88.

Jag hartidigare redovisat att regeringen i juni 1987 tillkallat en särskild utredare för att utreda frågor om meritvärderingen vid tillsättning av domartjänster och domarbanans utformning (1987 års domarutredning, Ju 1987:03).

Jag ser det som utomordentligt viktigt för vårt samhälle att vi kan bibehålla den goda kvalitén i våra domstolars avgöranden och den goda servicen till dem som kommer i kontakt med domstolarna. Detta förutsätter bl.a. att vi kan rekrytera skickliga och lämpliga jurister till domarbanan. Enligt min mening är det åtskilligt vid sidan av löne- och karriär-

förhållandena - vilkas betydelse självfallet inte skall undanskymmas som är viktigt i sammanhanget. Arbetstillfredsställelse, möjlighet till per- Bil. 4 sonlig utveckling, en stimulerande arbetsmiljö med moderna kontorshjälpmedel och tillgång till utbildning är några sådana faktorer. Delegering av arbetsuppgifter som inte kräver särskild juridisk sakkunskap från Jurister till biträdespersonal bidrar också tull att förbättra för alla berörda kategorier. Det är nödvändigt att domstolscheferna engagerar sig i utvecklingsfrågor av denna typ för att domstolarna i framtiden skall kunna hävda sig som kvalificerade och moderna arbetsplatser.

Den I juli 1984 ändrades domförhetsreglerna för hovrätt (prop. 1983/ 84:78, JuU 15, rskr. 152, SFS 1984:131). Ändringen innebar att en hovrättsavdelning normalt är domför med tre lagfarna domare i stället för, som tidigare, med fyra domare i mål som avgörs utan nämndemän. I lagstiftningsärendet förutsattes att reformen skulle medföra vissa rationäliseringsvinster. Justitiedepartementet har i en skrivelse i början av år 1987 efterfrågat hovrätternas bedömning av effekterna av de ändrade reglerna.

De flesta hovrätterna räknar med att reformen har medfört vissa resursmässiga fördelar och ökad effektivitet genom att en ledamot har frigjorts i många mål. Efter reformen har mer än 90 4 av de mål som avgjorts utan nämndemän kunnat avgöras med tre ledamöter. Som exempel på goda effekter har nämnts att avdelningarna har blivit mer flexibla, väntetiderna till huvudförhandling har kortats av, förstärkningsinsatser har disponerats bättre och ledamöterna har fått mera tid för att förbereda och avsluta andra mål. Hovrätterna har genomgående framhållit att de frigjorda resurserna har använts till att bemästra den på grund av den ökade måltillströmningen allt tyngre arbetsbördan.

Såvitl jag förstår har domförhetsreformen fyllt sitt syfte, nämligen att i ett ansträngt arbetsläge på ett effektivt sätt hushålla med den kvalificerade resurs som våra hovrättsdomare utgör. Någon liknande reform kan inte påräknas, i vart fall inte med verkan redan under det kommande budgetåret. Det gäller därför för hovrätterna att, var och en utifrån sina lokala förutsättningar, överväga vilka organisatoriska och andra förbättringar som kan göras. Detta är angeläget inte minst därför att den stegrade arbetsbördan i stor utsträckning har drabbat fiskalerna och aspiranterna, vilket har betydelse bl.a. från rekryteringssynpunkt. En utväg som kan ställa sig naturlig är att genom den ökad ADB-användning skapa utrymme för överflyttning av arbetsuppgifter från jurister till biträdespersonal. Utan tvivel finns det en del inslag i hovrätternas arbetsformer som skulle kunna moderniseras. Det är därför av stort intresse att Svea hovrätt av eget initiativ låter en arbetsgrupp inom hovrätten utreda frågor om organisation, arbetsledning, fördelning av arbetsuppgifter och arbetsrutiner. Domstolsverket har bla. i rapporterna (DV Rapport 1985:5 och 1986:1) ADB-stöd i hovrätt behandlat frågor av denna typ.

Nämndemän I förra årets budgetproposition (prop. 1986/87:100, bil. 4, s. 67-69) redo-

86 gjordes för en undersökning som domstolsverket gjort'av frågor som rör

bl.a. nämndemän i tingsrätt (DV Rapport 1986:4). Undersökningen visar att nämndemannakårens representativitet har försämrats jämfört med år Bil. 4 1980. Min företrädare uttalade sin oro över detta. Han förklarade att han avsåg att uppdra år domstolsverket att i samråd med landstingsförbundet och kommunförbundet arbeta fram ett material som beskriver nämndemannakårens sammansättning samt att i god tid före kommande nämndemannaval informera de nominerande organen om det angelägna i att en mer allsidig rekrytering kommer till stånd.

Domstolsverket har nu utarbetat en broschyr om de aktuella frågorna. Verket har under arbetets gång haft kontakter också med de politiska partierna och Nämndemännens riksförbund. Broschyren kommer att distribueras inför det förestående nomineringsarbetet.

Lekmannamedverkan är ett hävdvunnet och viktigt inslag i rättskipningen. Det är därför angeläget att stor omsorg läggs ned på att finna lämpliga personer till nämndemannauppdragen. Nämndemännakåren böri största möjliga utsträckning spegla befolkningens sammansättning i stort. Det krävs då att rekryteringen av bl.a. yngre, yrkesverksamma personer ökar. En väsentlig förutsättning för att detta skall ske är givetvis att tjänstgöringsförhållanden och ekonomiska villkor är tillfredsställande.

Den I juli 1985 infördes ett nytt ersättningssystem för nämndemännen. Det innebär att ett enhetligt grundarvode betalas till samtliga. Arvodet höjdes den I juli 1987 från 220 kr. till 260 kr. om dagen. Därjämte betalas ett individuellt bestämt tilläggsbelopp till de nämndemän som vid tjänstgöring i domstol drabbas av löneavdrag eller annan inkomstförlust som överstiger grundarvodet. Den högsta sammanlagda ersättningen (grundarvode + tilläggsbelopp) är 450 kr. om dagen.

Jag anser att tilläggsbeloppet nu bör höjas. Höjningen bör vara så stor att den sammanlagda ersättningen till en nämndeman kan uppgå till 600 kr. om dagen. Härigenom bör det skapas avsevärt förbättrade förutsättningar för en rekrytering som leder till en mer allsidigt sammansatt nämndemannakår vid våra domstolar.

När det gäller frågan om när ersättning för förberedelsearbete skall betalas har jag inte funnit anledning att föreslå någon ändring av gällande regler.

Den höjning av ersättningen som jag förordar bör träda i kraft vid det nya budgetårets början, dvs. den I juli 1988. Jag avser att senare förelägga regeringen förslag till den författningsändring som krävs.

Vid de överläggningar som domstolsverket har haft med organisationer och politiska partier i samband med arbetet på broschyren om rekryteringen av nämndemän har det ifrågasatts om inte en avkortning av mandatperiodens längd från sex till tre år skulle kunna bidra till att förbättra rekryteringen. En promemoria med förslag om detta har nyligen remitterats. I promemorian föreslås också att den nuvarande 70årsgränsen för nämndemannauppdragen skall tas bort. Det är min förhoppning att de lagändringar som kan komma att bli aktuella skall kunna föreläggas riksdagen för beslut i god tid före nästa nämndemannaval.

Ombyggnad av Stockholms rådhus. Byggnadsstyrelsen har som jag nyss anfört i sin anslagsframställning Bil. 4 föreslagit en ombyggnad av Stockholms rådhus för Stockholms tingsrätt. Styrelsen har beräknat kostnaden till 88,5 milj. kr., varav 28,2 milj. kr. avser underhållsåtgärder som skall finansieras inom byggnadsstyrelsens driftsstat. Ombyggnadstiden beräknas till 2 år. :-

Lokalerna i rådhuset, som inrymmer tingsrättens brottmålsavdelningar, är i flera avseenden bristfälliga och svarar inte mot de krav som numera ställs på en god arbetsmiljö. Även från säkerhetssynpunkt är bristerna påtagliga. Jag delar därför byggnadsstyrelsens uppfattning att

rådhuset nu bör byggas om. Medel för byggnadsarbetena beräknas under

sjunde huvudtiteln, anslaget Investeringar m.m.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att tingsrättens övriga verksamhet i början av år 1987 flyttade in i närbelägna lokaler i en nyuppförd byggnad i kvarteret Klamparen.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Allmänna domstolarna för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag om 1 140 324 000 kr.

D 3. Allmänna förvaltningsdomstolarna

1986/87 Utgift 357 504 920 1987/88 Anslag 343 293 000 1988/89 Förslag 370 686 000

Allmänna förvaltningsdomstolar är länsrätterna, mellankommunala skatterätten, kammarrätterna och regeringsrätten. | |

Länsrätterna och mellankommunala skatterätten är allmänna förvaltningsdomstolar närmast under kammarrätterna. Det finns 24 länsrätter. Mellankommunala skatterätten upphör den 1 juli 1988. De mål som skatterätten nu handlägger övertas av länsrättsorganisationen. ”

Kammarrätterna är överrätter i de mål som överklagas från bl.a. länsrätterna. Det finns fyra kammarrätter, kammarrätten i Stockholm (sju avdelningar), kammarrätten i Göteborg (sju avdelningar), kammarrätten i Sundsvall (fyra avdelningar) och kammarrätten i Jönköping (tre avdelningar).

Regeringsrätten är högsta allmänna förvaltningsdomstol. Regeringsrätten är överrätt i de mål som överklagas från kammarrätterna och högsta instans i patentmål. Domstolen är delad på tre avdelningar. I domstolen finns 22 regeringsråd. Tre av dessa tjänstgör för närvarande i lagrådet. För regeringsrätten finns ett kansli till vilket regeringsrättssekreterar re är knutna.

1987/88 Beräknad ändring 1988/89

Bil. 4.

Föredraganden

Personal Regeringsrätten . Regeringsråd, kanslichef

och regeringsrätts-

sekreterare 60. . ooo

Övrig personal . 55 or

Kammarrätterna - | Domare och fiskaler "231

Övrig personal : 169

Länsråtterna och mellankommunala skatterätten - Domare 197 -

Personal med berednings-:
och föredragandeuppgifter "= . 336-
Övrig personal392-
Summa| 1 44001)

(1) Ändringen i förhållande till motsvarande uppgifter i 1987 års

budgetproposition beror på ett ändrat redovisningssätt. Redovisningen, som tidigare har avsett antalet tjänster, avser nu i huvudsak antalet anställda (inkl. deltidsanställda).

Anslag|: ::
Förvaltningskostnader 280 929 000+ 25 186 000
(därav lönekostnader) (257 706 000)(+ 23 812 000)
Reseersättningar3 480 000+ 174 000
Lokalkostnader49 369 000+ 568 000
Ersättning till nämndemän ' 9 515 000| + 1 465 000
Summa.343 293 000+ 27 393 000

Domstolsverket

I. Huvudförslag budgetåret 1988/89 340 484 000 kr. Minskningen av utgifterna fördelas över en treårsperiod med fördelningen 1, 2 och 2 4 för första, andra resp. tredje budgetåret. Domstolsverket bedömer det mot bakgrund av arbets- och balansläget i de allmänna förvaltningsdomstolarna - uteslutet att tillämpa huvudförslaget.

2. För att inom rimlig tid nå en önskvärd balanssituation vid domstolarna föreslår domstolsverket att anslaget räknas upp med 2,7 milj. kr.

3. Domstolsverket yrkar 100 000 kr. för utökad efterutbildning.

Föredragandens överväganden Årbetsläget m.m. Arbetsläget vid de allmänna förvaltningsdomstolarna är fortfarande ansträngt. Trots att antalet inkomna skattemål i länsrätterna fortsätter att sjunka har det inte varit möjligt att korta av den genomsnittliga omloppstiden för skattemålen. Omloppstiden har i stället blivit längre jämfört med år 1985 och var år 1986 i det närmaste ett år åtta månader. Som anförts i tidigare budgetpropositioner och understrukits av riksdagen kan detta inte accepteras. Det är långt kvar till den tid som i 1985 års, budgetproposition angavs som godtagbar, nämligen 12 månader. 89

Antalet körkortsmål och övriga mål har ökat i länsrätterna.

Sedan den I juli 1987 gäller nya regler om kommuniceringen av mål i Bil. 4 förvaltningsdomstolarna (prop. 1986/87:113, JuU 29, rskr. 243; SFS 1987:332). Det är angeläget att domstolarna utnyttjar de möjligheter till kortare handläggningstid som lagändringen medger.

Fr.o.m. 1988 års taxering skall överklaganden av taxeringsnämndernäs beslut ges in till de lokala skattemyndigheterna. Detta har fördelar i två hänseenden. Dels underlättas länsrätternas arbete genom att de inte längre behöver rekvirera deklarationerna från de lokala skattemyndigheterna utan får en komplett akt från dem. Dels får de lokala skattemyndigheterna bättre möjligheter att ompröva taxeringsnämndens beslut. Det är min förhoppning att den nya ordningen leder till att tiden från överklagandet till länsrättens avgörande minskar.

Antalet inkomna mål i kammarrätterna har minskat till följd av den sjunkande målavverkningen i länsrätterna. Målbalanserna har sjunkit något men ligger alltjämt på en hög nivå

I regeringsrätten har balansen minskat något. Som jag redogjort för tidigare har regeringen nyligen till riksdagen överlämnat en proposition om europakonventionen och rätten till domstolsprövning i Sverige (prop. 1987/88:69). Regeringsrättens arbetssituation kan komma att påverkas av de föreslagna ändringarna. :

Med hänsyn till vad jag nu har anfört om arbetsläget bör anslaget behållas oförändrat för nästa budgetår.

Jag delar domstolsverkets bedömning att ytterligare 100 000 kr. bör avsättas för ökad efterutbildning.

Mellankommunala skatterätten Mellankommunala skatterätten (MKSR) prövar bl.a. besvär i taxeringsmål när den skattskyldige har en förvärvskälla som i fråga om beskattningsort är att hänföra till skilda län. Rätten prövar också besvär som rör frågan i vilket län en taxering skall ske. Under år 1986 avgjorde MKSR närmare I 400 mål.

Enligt en ändring i taxeringslagen (1953:623) skall fr.o.m. 1987 års. taxering vanliga forumbestämmelser tillämpas beträffande den mellankommunla målgruppen (prop. 1986/87:47, SkU II, rskr. 95, SFS 1986:1284). Detta innebär att taxeringsnämndens beslut skall överklagas till länsrätten i det län där nämnden är verksam. Den gamla ordningen skall dock tillämpas till utgången av juni månad 1988 då verksamheten vid MKSR upphör. De mål som då fortfarande finns kvar vid MKSR skall prövas vid den länsrätt som är behörig enligt de nya reglerna (punkt 4 i övergångsbestämmelserna).

Man kan räkna med att de flesta målen i den nuvarande mellankommunala målgruppen i fortsättningen kommer att handläggas vid de tre största länsrätterna. Även andra länsrätter kommer dock att få sådana mål. Närmare hälften av målen torde komma att prövas vid länsrätten i Stockholms län.

Många av målen rör koncernbolagstaxeringar och innehåller kompli-

cerade frågor om företagsbeskattning. Även om länsrätterna redan nu = Prop. 1987/88:100 handlägger skattemål med invecklade problemställningar har de natur- = Bil. 4 ligt nog inte generellt den särskilda kompetens för och erfarenhet av målområdet som genom åren har byggts upp inom MKSR. Reformen kan därför under en övergångsperiod medföra vissa påfrestningar på länsrätterna. För att få en smidig övergång är det enligt min mening angeläget att den kunskap som nu finns vid MKSR kan tas tillvara och vidmakthållas inom länsrättsorganisationen. Detta kan ske t.ex. genom att föredragande vid MKSR under en tid efter reformen bereds möjlighet att arbeta med målgruppen vid företrädesvis de större länsrätterna. Jag utgår också från att de mellankommunala målen kommer att lottas på ett begränsat antal domare. Detta är nödvändigt redan med hänsyn till de särskilda utbildningsinsatser för domarpersonal, framför allt när det gäller företagsbeskattning och internationell beskattning, som bör komma till stånd.

Genom de nu förordade åtgärderna bör möjligheterna vara goda för de största länsrätterna att relativt snart bygga upp en egen kompetens på området. De bör också kunna stödja de mindre länsrätterna vid handläggningen av omfattande mål som rör företagsbeskattning genom att ställa kvalificerade föredragande till förfogande. Sådan hjälp bör naturligtvis också i viss utsträckning kunna påräknas från kammarrätterna,. som redan nu prövar de mellankommunala mål som överklagas från MKSR.

Jag avser att senare återkomma till regeringen med de förslag till författningsändringar som reformen medför.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Allmänna förvaltningsdomstolarna för budgetåret 1988/89

anvisa ett förslagsanslag om 370 686 000 kr.

D 4. Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m.m.

1986/87 Utgift . 41 375 811 1987/88 Anslag 39 296 000 1988/89 Förslag 43 528 000

Hyresnämnderna har till uppgift bl.a. att medla och vara skiljenämnd i hyrestvister samt att avgöra vissa typer av sådana tvister. Arrendenämnderna har motsvarande uppgift i arrendetvister. Flertalet av nämnderna har två eller tre län som verksamhetsområde. Hyresnämnderna har gemensamt kansli med arrendenämnderna. Sådana kanslier finns på tolv orter. Chef för kansliet är det hyresråd som har utnämnts eller förordnats till det.

Bostadsdomstolen är över- och slutinstans i de ärenden som avgörs av hyresnämnderna.

1987 /88 Beräknad ändring

1988/89 Bil. 4

Föredraganden

Personal Bostadsdomstolen Domare och föredragande 13. -

Övrig personal 7 |

Hyresnämnderna | : : Hyresråd : 30 - Övrig personal 94 - Summa | - 144 Anslag

Förvaltningskostnader 31 674 000+ 2 673 000
(därav lönekostnader) (26 903 000](+ 2 208 000)
Reseersättningar854 000+ 43 000
Lokalkostnader6 768 000+ 1516 000
Summa39 296 000+ 4 232 000

Domstolsverket

I. Huvudförslag budgetåret 1988/89 38 979 000 kr. Utgiftsminskningen följer det treåriga huvudförslag som lades fast inför budgetåret 1986/ 87 och uppgår för budgetåret 1988/89 till I 24.

Föredragandens överväganden Jag godtar domstolsverkets förslag om en planenlig real minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 enligt det treäriga huvudförslag som lades fast inför budgetåret 1986/87.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen |

att till Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m.m. för budget-

året 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 43 528 000 kr.

D 5. Försäkringsdomstolarna(1)

1986/87 Utgift(2) 57 638 111 1987/88 Anslag(2) 52 995 000 1988/89 Förslag 54 874 000 (1) Tidigare anslaget D 5. Utrustning till domstolar m.m. (2) Anslagen B 1. Försäkringsöverdomstolen och B 2. Försäkringsrätter under femte huvudtiteln

Försäkringsdomstolarna är försäkringsrätterna och försäkringsöver-

domstolen. |

Försäkringsrätterna prövar främst överklagade ärenden från försäkringskassorna som gäller socialförsäkringen..

Försäkringsrätterna är tre, en för Mellansverige (fem avdelningar), en för Södra Sverige (fem avdelningar) och en för Norra Sverige (två avdelningar).

ringsrätterna och arbetsmarknadsstyrelsen eller som styrelsen underställer domstolens prövning. Domstolen har tio lagfarna och nio andra leda-

möter.

1987 /88 Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden

Personal Försäkringsöverdomstolen

Domare: 10-
Föredragande14-
Övrig personal-16-
Försäkringsrätterna||
Domare|76-
Föredragande|44
Övrig personal70-
Summa230-

Anslag Förvaltningskostnader — . 47 243 000(1)(2] + 607 000

(därav lönekostnader) (40 823 000)1(2) (+ 3 593 000) Reseersättningar I - + 460 000 Lokalkostnader 5 752 000(2) - 688 000 Ersättning till nämndemän - . och andra icke lagfarna ledamöter - + 1 500 000 Summa 52 995 000(2] + 1 879 000

(1) I anslagsposten ingår kostnader som förs dels till anslagsposterna reseersättningar och ersättning till nämndemän och andra icke lagfarna ledamöter och dels till anslaget F 5. Vissa domstolskostnader m.m. (2) Anslagen B 1. Försäkringsöverdomstolen och B 2. Försäkringsrätter under femte huvudtiteln

Försäkringsdomstolarna Försäkringsöverdomstolen har under en följd av år fått in fler mål än domstolen kunnat avverka. Under budgetåret 1986/87 minskade dock tillströmningen vilket medfört att antalet oavgjorda mål har minskat för första gången sedan budgetåret 1979/80. Balansläget och handläggningstiderna är dock enligt domstolen alltjämt klart otillfredsställande.

Försäkringsrätterna har under budgetåret 1986/87 minskat sina målbalanser från 12 300 till 10 600 mål. Balanserna ligger dock fortfarande på en för hög nivå. |

Domstolarna föreslår i sina anslagsframställningar bl.a. följande.

I. För att undvika en försämrad balanssituation begär försäkringsöverdomstolen och försäkringsrätterna för Mellansverige och: Norra Sverige undantag från tillämpning av huvudförslaget.

2, Försäkringsöverdomstolen begär medel (600 000 kr.) för tillfällig förstärkning för balansavarbetning.

3. Den I juli 1985 utbyttes ett antal assessorstjänster mot tjänster som försäkringsrättsråd vid försäkringsrätterna. Utvecklingen med ett större antal ordinarie domare bör fortsätta. Därför begärs, inom tillgängliga

medel, att ytterligare en eller två assessorstjänster på varje avdelning skall bytas mot tjänster som försäkringsrättsråd. Bil. 4

4. Domstolarna yrkar ytterligare medel för ersättning till sakkunniga (885 000 kr.) och ersättning till nämndemän (245 000 kr.).

5. Domstolarna har i en gemensam ADB-plan redovisat behov av bättre teknikstöd. För investeringen begärs som engångsanvisning 332 000 kr. och för drift 629 000 kr.

Föredragandens överväganden Jag har tidigare i dag under det allmänna avsnittet angett att försäkringsdomstolarna nu bör föras över till justitiedepartementets ansvarsområde (andra huvudtiteln) från socialdepartementet (femte huvudtiteln) och att domstolsverket bör få uppgiften att vara central förvaltningsmyndighet för försäkringsdomstolarna.

Försäkringsdomstolarna ingår i den särskilda försöksverksamheten med treåriga budgetramar. I enlighet med de direktiv domstolarna erhöll hösten 1986 har de förutom anslagsframställningar redovisat en särskild rapport jämte en ADB-plan. Med hänsyn till att övriga domstolar inom justitiedepartementets område inte skall ingå i försöksverksamheten förrän budgetåret 1989/90 är jag för närvarande inte beredd att föreslå en treårsbudget för försäkringsdomstolarna. Jag avser i stället att återkomma 1 frågan i nästa års budgetproposition och då samordna ett försök som skall omfatta samtliga domstolar.

Trots att antalet inkomna mål har fortsatt att sjunka är arbetsläget vid försäkringsdomstolarna alltjämt ansträngt. Antalet oavgjorda mål inger oro och de genomsnittliga omloppstiderna, 12-18 månader, är med hänsyn till målens betydelse för de försäkrade inte acceptabla. Jag räknar visserligen med att försäkringsdomstolarna kan avlastas många administrativa uppgifter som Fortsättningsvis i stället kan skötas av domstolsverket. Det är emellertid inte redan nu möjligt att säkert bedöma när och i vilken utsträckning som dessa rationaliserings- och effektivitetsvinster kan realiseras.

Med hänsyn till vad jag anfört om arbetsläget kan endast en begränsad tillämpning av huvudförslaget komma i fråga för nästa budgetår.

Jag beräknar medel för ADB-utveckling i försäkringsdomstolarna

med 600 000 kr. . | a

Med hänsyn till vad jag tidigare anfört om vikten av efterutbildning beräknar jag under anslaget 100 000 kr. för sådant ändamål.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att ill Försäkringsdomstolarna för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag om 54 874 000 kr.

Bil. 4 1986/87 Utgift(2) 29 335 689 Reservation(2) 7 948 198 1987/88 Anslag(2) 14 910 000 - 1988/89 Förslag 14 910 000 (1) Anslaget var tidigare benämnt D 5. (2) Anslaget D 5. Utrustning till domstolar m.m.

Från anslaget betalas kostnader för inköp av utrustning och inventarier för myndigheterna inom domstolsverkets förvaltningsområde — med undantag av de allmänna advokatbyråerna —, konsultkostnader i samband därmed samt kostnader för flyttning.

Domstolsverket beräknar medelsbehovet för budgetåret 1988/89 till 19 535 000 kr.

Föredragandens överväganden Utrustning till domstolar m.m. har tidigare redovisats under anslaget D 5. Jag föreslår att reservationen under det anslaget flyttas till detta anslag.

Jag beräknar anslagsbehovet till 14 910 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utrustning till domstolar m.m. för budgetåret 1988/89

anvisa ett reservationsanslag om 14 910 000 kr.

E. KRIMINALVÅRDEN

Bil. 4

Lokalförsörjningen inom kriminalvården m.m.

Byggnadsstyrelsen är lokalhållare för de allmänna häktena samt för kriminalvårdsstyrelsen, regionkanslierna och skyddskonsulentorganisationen. För innevarande år beräknas hyreskostnaderna till 36,7 milj. kr. för häktena och 35,7 milj.kr. för övriga lokaler. Den totala lokalytan för sistnämnda lokaler uppgår till 73 600 m”.

Kriminalvårdsstyrelsen har lokalhållningsansvaret för kriminalvårdens anstalter, med några få undantag, samt för ca 600 bostäder på eller i anslutning till anstaltsfastigheterna. Styrelsen förvaltar anläggningstillgångar tillett vid utgången av budgetåret 1986/87 bokfört bruttovärde av 999 milj. kr. Under budgetåret 1987/88 beräknas hyreskostnaderna för anstalterna till 49,1 milj. kr.

Kriminalvårdsstyrelsen har av regeringen fått i uppdrag att i samråd med byggnadsstyrelsen utreda frågan om ett överförande av kriminalvårdens lokalhållningsansvar till byggnadsstyrelsen.

Kriminalvårdsstyrelsen har i sin redovisning av utredningsuppdraget hänvisat till de speciella förhållanden som gäller för kriminalvårdens anstalter. Styrelsen anser att underhållet och driften av dessa även i fortsättningen bör skötas av kriminalvården samt att gällande regler för ny-

och ombyggnad av anstalterna bör bibehållas. Nuvarande praxis i fråga

om beloppsgränsen för fördelning av byggnadsuppgifter mellan kriminalvårdsstyrelsen och byggnadsstyrelsen bör enligt kriminalvårdsstyrelsens mening tillämpas även i fortsättningen. Kriminalvårdsstyrelsen godtar att skötsel och förvaltning av kriminalvårdens övriga lokalbestånd överförs till byggnadsstyrelsen.

För egen del anser jag att en strävan bör vara att erhålla en likformig prövning vad gäller omfattningen och kostnaderna för det statliga lokalbeståndet. Lokalhållningsansvaret för kriminalvårdens fastighetsbestånd bör därför ligga på byggnadsstyrelsen. Överförandet bör genomföras fr.o.m. nästa budgetår. Chefen för finansdepartementet redovisar under sjunde huvudltiteln vissa riktlinjer för den statliga lokalförsörjningen. Avsikten är bl.a. att lokalbrukande myndigheter skall kunna ta kostnadsansvar för delar av sin lokalförsörjning. Jag delar kriminalvårdsstyrelsens uppfattning att drift och löpande underhåll av kriminalvårdsanstalterna med hänsyn till deras speciella karaktär bör ligga kvar hos kriminalvårdsstyrelsen även efter det att byggnadsstyrelsen har övertagit lokalhållningsansvaret. Samma förhållande kan gälla mindre byggnadsobjekt. Chefen för finansdepartementet avser att återkomma till regeringen med ett uppdrag till byggnadsstyrelsen och kriminalvårdsstyrelsen att utarbeta ett förslag till arbetsfördelning mellan myndigheterna i dessa frågor. Avsikten är att förslaget skall kunna behandlas i 1989 års budgetproposition, Chefen för finansdepartementet kommer att för nästa budgetår beräkna 47 milj. kr. för drift och underhåll under anslaget Bygg-

nadsstyrelsen samt 20 milj. kt. för ombyggnader av kriminalvårdens fas- Prop. 1987788:100 tigheter under anslaget Investeringar m.m. Bil. 4

Jag har tidigare nämnt att chefen för finansdepartementet föreslår att investeringar m.m. skall redovisas i form av en treårsplan. Vidare föreslås en ny anslagskonstruktion där medel för investeringar i byggnader för bl.a. kriminalvården förs upp under sjunde huvudtiteln, anslaget Investeringar m.m.

I gällande investeringsplan för kriminalvården har kostnadsramar om 462 milj. kr. förts upp för pågående och redan beslutade objekt.

En ny lokalanstalt i Sigtuna kommun kommer att tas i bruk under våren.

Kriminalvårdsstyrelsen föreslår att en ny lokalanstalt byggs i Göteborg för 44 milj. kr., att den nuvarande lokalanstalten i Vänersborg ersätts med en ny anstalt för 41,3 milj. kr. samt att lokalanstalter projekteras i Halmstad, Hudiksvall och Jönköping. För en ny huvudbyggnad vid lokalanstalten Haparanda beräknas 24,1 milj. kr. och för en ny verkstad vid lokalanstalten Mäshult 9,1 milj. kr. Sammanlagt 23 milj. kr. begärs för mindre byggnadsobjekt vid vissa anstalter.

I kriminalvårdsstyrelsens fortsatta planering av förändringar inom lokalanstaltsorganisationen ingår utbyten av anstalterna Falun, Hudiksvall, Karlskrona, Visby och Västerås. Anstalterna uppfördes under den

ligt Vid de öppna lokalanstalterna Torhult och Studiegården krävs omfattande ombyggnadsarbeten. För alla dessa anstalter gäller enligt styrelsen att det inom några få år blir nödvändigt med nedläggning o om inte åtgärder vidtas. .

I styrelsens plan för lokalförsörjningen under de närmaste 3-5 åren ingår större byggnadsföretag vid anstalterna Hällby, Kalmar, Kumla, Norrtälje, Roxtuna, Skenäs, Skänninge, Stångby, Tidaholm, Viskan och Vångdalen för totalt ca 97 milj. kr. För mindre byggnadsarbeten vid olika anstalter beräknas under perioden ca 18 milj. kr.

Anstaltsbeståndet i Stockholms- och Malmöområdena har förbättrats betydligt genom tillkomsten av nya lokalanstalter. Däremot har hittills inga anstalter byggts i Göteborgsområdet. |

Lokalanstalterna i Halmstad och Vänersborg uppfördes under 1800talets mitt. Båda är hårt nedslitna och genom byggnadssättet även i övrigt olämpliga för sina nuvarande ändamål.

Projekteringen är avslutad för nya lokalanstalter i Göteborg och Vänersborg. Regeringen beslöt den 26 november 1987 om projektering av en ny lokalanstalt i Halmstad. Projekteringen beräknas v vara avslutad under hösten 1988.

Mot bakgrund av det anförda föreslår jag att en ny lokalanstalt uppförs i Göteborg samt att de nuvarande anstalterna i Halmstad och Vänersborg byts ut. Byggstart för anstalterna i Göteborg och Halmstad bör kunna ske under budgetåret 1988/89 och för Vänersborgsanstalten under slutet av treårsperioden. När de nya lokalanstalterna i Göteborg och Halmstad står färdiga bör den slutna tokalanstalten Härlanda kunna

7 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 4

läggas ned. Denna anstalt, som togs i. bruk år 1907. är omodern och = Prop. 1987/88:100 mycket personalkrävande. Medel för dessa nybyggnadsarbeten beräk- Bil. 4 nas under sjunde huvudtiteln, anslaget Investeringar m.m.

a Hemställan Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om lokalförsörjningen för kriminal-

vården. : :

E 1. Kriminalvårdsstyrelsen

1986/87 Utgift 84 898 422 1987/88 Anslag 80 840 000 1988/89 Förslag 84 256 000

Kriminalvårdsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om kriminalvård. Styrelsen är chefsmyndighet för regionkanslierna, kriminalvårdsanstalterna, de allmänna häktena och skyddskonsulentorganisationen. Styrelsen är huvudman för kriminalvårdsnämnden och övervakningsnämnderna.

Kriminalvårdsstyrelsen leds av en styrelse. Inom kriminalvårdsstyrel- . sen finns två avdelningar, en för klientfrågor och en för administration. Dessutom finns en planerings- och samordningsenhet.

1987 /88 "> Beräknad ändring 1988/89

| Föredraganden

Personal | Summa 339,5 oc or - Anslag | . Förvaltningskostnader 71 450 000 + 3 449 000

(därav lönekostnader) (62 292 000) (+ 3 172 000) Lokalkostnader 3 390 000 - 33 000 Summa | 80 840 000 + 3 416 000

Kriminalvårdsstyrelsen

I. Anslag budgetåret 1988/89 82 230 000 kr.

2, Pris- och löneomräkning m.m. 670 000 kr.

3. Lönekostnaderna för att undvika. och förebygga sjuk- och förtids-

pensioner genom partiella tjänstebefrielser inom kriminalvården beräknas för budgetåret 1988/89 till totalt 22,7 milj. kr. På grund av förändrade förutsättningar för bidrag från Statens arbetsmarknadsnämnd beräknas kriminalvårdsverkets egna kostnader för sådana åtgärder till 11,7 milj. kr., varav 420 000 kr. begärs under detta anslag.

4. För ADB-verksamhet beräknas 300 000 kr.

Regeringen har i oktober 1987 uppdragit åt generaldirektören i kriminal- Bil. 4 vårdsstyrelsen att skyndsamt lägga fram förslag öm de organisatoriska och andra åtgärder som kan behövas för att säkerställa att beslutsfattandet inom kriminalvården präglas av omdöme och ansvar när det gäller sådana frågor rörande de intagnas behandling där intresset av fasthet och konsekvens gör sig särskilt starkt gällande från allmän synpunkt.

Regeringen har nyligen utvidgat detta uppdrag till att omfatta en generell översyn av organisation och arbetssätt i fråga om chefsfunktionerna vid kriminalvårdsstyrelsen samt av regler och administrativa rutiner för handläggningen av klientärenden. |

Regeringen har under hösten 1985 uppdragit åt kriminalvårdstyrelsen att undersöka möjligheterna att genomföra en decentralisering inom kriminalvården (jfr prop. 1985/86:147, JuU 31, rskr 276).

En real minskning av utgifterna med 2 "4, bör genomföras enligt det femåriga huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1985/86.

Av den sammanlagda besparing som tillämpningen av huvudförslaget kommer att ge under femårsperioden avses högst 40 procent få användas för att förstärka linjeorganisationen i samband med decentraliseringen.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till -

84 256 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen förslår riksdagen

att till Kriminalvårdsstyrelsen för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag om 84 256 000 kr. | |

E 2. Kriminalvårdsanstalterna

1986/87 Utgift 1 627 180 937 1987/88 Anslag 1 549 946 000 1988/89 Förslag 1 660 718 000

Den första oktober, 1987 fanns inom kriminalvården 19 riksanstalter .

med 1 217 slutna och 472 öppna platser, 57 lokalanstalter med 1 215 slutna och 1 003 öppna platser samt 25 häkten med 1 236 platser. Riksanstalterna är direkt underställda kriminalvårdsstyrelsen medan häktena, lokalanstalterna och skyddskonsulentdistrikten är organiserade i 12 regioner. I ledningen för varje region finns en kriminalvårdsdirektör. :

1987 /88 . Beräknad ändring 1988/89

Bil. 4

Föredraganden

Personal Styresmän m. f1. 317 - Läkare, psykologer | 25 -

Sjukvårdspersonal90,5-
Tillsynspersonal2 897,5-
Personal i arbetsdrift = >:533
. Kontorspersonal281
Maskinpersonal70-
Förråds- och ekonomipersonal346, 5-
Summa4 560,5-

Anslag Förvaltningskostnader . 1:077 352 000 - 76 642 000

(därav lönekostnader) (1 021 562 000) (+ 70 329 000) Lokalkostnader 150 258 000 + 12 342 000 Gemensamma funktioner i

kvarteret Kronoberg5 746 000 + 129 000
Vårdkostnader180 571 000 + 12 834 000
Arbets- och studieer-:
sättningar41 319 000 + 4 245 000

Råvaror m fl. utgifter

för sysselsättning av

de intagna 91 520 000 + 4 580 000 Diverse utgifter 3 180 000 + - Summa 1 549 946 000 +110 772 000

Intäkter inom arbetsdriften redovisas på statsbudgetens inkomstsida under Försäljningsinkomster, Inkomster vid kriminalvården.

Kriminalvårdsstyrelsen

I. Anslag budgetåret 1988/89 1 598 970 000 kr.

2. Pris- och löneomräkning m.m. 23 019 000 kr.

3. Styrelsen föreslår att en ny lokalanstalt byggs i Göteborg samt att den nuvarande Vänersborgsanstalten byts ut mot en ny lokalanstalt. Medel yrkas för sammanlagt 35,5 tjänster (+ 3 376 000 kr.>.

4. En planerad utbyggnad vid kriminalvårdsanstalten Haparanda kommer att ge anstalten ett platstillskott. Medel beräknas för ytterligare

4,5 tjänster som vårdare (+ 676 000 kr.).

5. För åtgärder med anledning av HIV/AIDS yrkas medel för 20 tjänster som översköterska. Tjänsterna skall användas för att utöka 40 halvtidstjänster vid lokalanstalterna till heltidstjänster (+ 4 137 000 kr.).

6. Ett försök med s.k. missionärsverksamhet bedrivs av f.d. narkotikamissbrukare i samarbete med personal vid anstalterna. Verksamheten bör fortsätta och samordnas med HIV/AIDS-insatser. För projektet beräknas I milj. kr

'7. För att förstärka linjeorganisationen i samband med decentraliseringsarbetet yrkas medel för en tjänst som handläggare vid vart och ett av regionkanslierna i Malmö och Uppsala (+ 461 000 kr.).

8. Styrelsen föreslår att medel överförs till anslaget från anslaget E 3.

Frivården för att biträdespersonalen vid vissa Iokalanstalter och häkten skall.kunna förstärkas (+ 1 700 000 kr.). ' Bil. 4

9. För drift och utveckling av befintliga ADB-system yrkas 3 455 000 kr.).

10. I enlighet med styrelsens yrkande under anslaget E I. Kriminalvårdsstyrelsen beräknas medel för partiella tjänstebefrielser (+ 10 200 000 kr.).

11. Den utbildning som erhålls genom AMU för rehabilitering av personal är numera avgiftsbelagd. Kostnaderna för budgetåret 1988/89 be-

räknas till I milj. kr. |

12. För de fastigheter som förvaltas av kriminalvårdsstyrelsen yrkar styrelsen 27,2 milj. kr. för åtgärder som avser underhåll och 20,8 milj. kr. för ombyggnad och komplettering.

Föredragandens överväganden Klientinriktad verksamhet Kriminalvården beviljades under föregående budgetår sammanlagt 12,5 milj. kr. från socialdepartementets anslag för åtgärder mot AIDS. Medlen har använts för att bl.a. starta särskilda projekt på de allmänna häktena i Stockholm, Göteborg och Malmö. Avsikten med projekten är att söka upp narkotikamissbrukare och motivera dem till vård och behandling. I projekten deltar representanter från kriminalvården, social-

tjänsten och olika ideella organisationer som arbetar med missbrukare. I

verksamheten ingår en omfattånde blodprovstagning för att spåra HIVpositiva personer. I projektarbetet ingår också planering av placering av missbrukare på olika behandlingshem. Arten'av åtgärder blir beroende av huruvida den häktade överförs till anstalt eller inte. Huvudsyftet är dessutom att etablera en varaktig kontakt inom den kommunala missbruksvården. | |

Behovet av en ökad provtagningsverksamhet har medfört att 13 halvtidstjänster för översköterskor tillfälligt utökats till heltidstjänster.

För att effektivisera motivationsarbetet har extra insatser gjorts på lokalanstalterna i storstadsområdena samt på vissa slutna riksanstalter som har en hög andel narkotikamissbrukare.

Chefen för socialdepartementet har nyligen efter samråd med mig beslutat att tilldela kriminalvårdsstyrelsen medel för att dessa projekt skall kunna pågå ytterligare eu år.

För egen del anser jag att det är viktigt att den blodprovstagning med efterföljande motivationsarbete som för närvarande pågår vid vissa häkten och anstalter får fortsätta och vidareutvecklas. Chefen för socialdepartementet kommer senare i dag att föreslå regeringen att hos riksdagen begära en höjning av totalramen för insatser mot AIDS. Detta innebär också ökade resurser för olika åtgärder på häkten och anstalter samt inom frivården med syfte att försöka minska narkotikamissbruket och på så sätt även försöka förhindra den fortsatta spridningen av HIV-smittan.

Mot bakgrund av HIV-AIDS-problemet inom kriminalvården anförde min företrädare i förra årets budgetproposition (prop. 1986/87:100

bil. 4, s. 83) att det kunde vara nödvändigt att i ökad utsträckning ta i anspråk intagnas arbetstid för att påverka och motivera särskilt injek- Bil. 4 tionsmissbrukare till behandling. Även jag anser att en sådan utveckling

är nödvändig. |

Enligt min mening bör samma synsätt som ligger till grund för behandlingen av narkotikamissbrukare, nämligen att orsakerna till brottsligheten skall bearbetas, också gälla i arbetet med andra kategorier av intagna. Som ett exempel på en sådan inriktning vill jag hänvisa till de olika försök som gjorts med behandling av män som dömts för övergrepp mot kvinnor.

Det är dock som jag ser det nödvändigt att verksamheten läggs upp på ett sådant sätt att samhällets reguljära vårdorgan kan ta vid efter frigivningen. :

Rehabilitering av anställda inom kriminalvården En undersökning som genomförts av Statshälsan i samarbete med Statens Institut för Psykosocial Miljömedicin visar att de anställda vid kriminalvårdens anstalter och häkten är en utsatt grupp med avseende på hälsotillstånd och stressnivå. Sjukfrånvaron är mycket hög, framför allt

bland dem som är över 45 år. |

Det framstår därför som en angelägen uppgift för kriminalvårdsstyrelsen att nu försöka förbättra de anställdas arbetsmiljö samt att intensifiera de rehabiliterande insatserna för den personal som det här är fråga om. När det gäller sådana insatser är ett aktivt engagemang i det enskilda fallet en viktig förutsättning. Inom båda områdena bör såväl organisatoriska som tekniska och personaladministrativa åtgärder prövas. Kriminalvårdsstyrelsen bör därför inleda ett samarbete med AMU-styrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, statens arbetsmarknadsnämnd samt Statshälsan som syftar till att ta fram ett åtgärdsprogram i de hänseenden som jag nu har anfört. Jag avser att återkomma med ett förslag till regeringsuppdrag i detta hänseende. Jag har mot denna bakgrund för nästa budgetår beräknat 2 milj. kr. för insatser för rehabilitering och en bättre arbetsmiljö'

Rationalisering av arbetsdriften Regeringen har i maj 1987 uppdragit åt kriminalvårdsstyrelsen att i samarbete med ett konsultföretag genomföra rationåliseringar och decentraliseringar inom kriminalvårdens arbetsdrift i linje med ett utvecklings-. program, som har lagts fram av konsultföretaget. Utvecklingsarbetet skall bedrivas inom ramen för den övergripande målsättningen, som kommer till uttryck i 4 § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt, nämligen att kriminalvården i anstalt skall utformas så att den intagnes anpassning i samhället främjas. Utvecklingsprogrammet fortskrider i allt väsentligt enligt de uppgjorda planerna.

Utnyttjandet av anstalts- och häktesorganisationen I enlighet med vad jag har redovisat i den allmänna delen under avsnittet Kriminalvården genomförs för närvarande inom anstaltsorganisationen

ett system med aktiv styrning av tiderna för inställelse för att jämna ut beläggningen. Med hänsyn bl.a. till detta system har anslaget underinne- . Bil.4 varande budgetår räknats ned med 10 milj. kr.

För närvarande pågår ett rationaliseringsarbete vid kriminalvårdens anstalter och häkten. Under budgetåret 1986/87 har en begränsad översyn av personaldimensioneringen genomförts vid kriminalvårdsanstalterna Hall och Håga. En genomgripande översyn av personaldimensionering och organisation har påbörjats vid kriminalvårdsanstalten Österåker. Kriminalvårdsstyrelsen har under hösten till regeringen redovisat en utredning med förslag till omorganisation av Kronobergshäktet. Utredningen har ägnat särskild uppmärksamhet åt ledningsfunktionen : på olika nivåer, både med avseende på ansvarsfördelning och arbetsledning. Vidare har utredningen undersökt möjligheterna att genom organisatoriska förändringar i administrativt hänseende eller på annat sätt minska personalkostnaderna och effektivisera pesonalutnyttjandet. Genomförandet av omorganisationen - som kräver visså ombyggnadsarbeten - kommer att starta under år 1988.

Med hänsyn till de effektivitetsvinster som jag bedömer att det pågående rationaliseringsarbetet inom anstalts- och häktesorganisationen kommer ätt ge, har jag räknat ned anslaget med 5.8 milj. kr.

Transportorganisationen I enlighet med vad som anmäldes i förra årets budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 4, s. 84) har en omorganisation skett av kriminalvårdens transportverksamhet. Denna innebär bl.a. att kriminalvården ansvarar för transporter av såväl eget klientel som transporter av personer som det tidigare ankom på polismyndighet att utföra. Även förpassningsresor, dvs. resor till utlandet med personer som inte får kvarstanna i riket skall normalt ombesörjas av kriminalvårdens transportorganisation. Utlandstransporterna har koncentrerats till transportcentralen i Göteborg. I samband med omorganisationen har verksamheten fått ett ADB-baserat planeringssystem. |

ADB-stöd för ett nytt klientadministrätivt system Det nuvarande databaserade klientsystemet (KUM/SÖK) är utvecklat i början av 1970-talet. Den återstående tekniska livslängden för systemet har beräknats till ca tre år. Systemet är dessutom alltför begränsat för att kunna ge underlag för planering och styrning av klientverksamheten eller stöd för den planerade decentraliseringen inom verket.

Jag föreslår mot denna bakgrund att kriminalvårdsstyrelsen får utveckla ett nytt klientadministrativt system och att styrelsen erhåller ADB-stöd för detta i form av en ny datoranläggning. Jag har beräknat medel för en första etapp. av utbyggnaden av ADB-stödet. Jag kommer senare att för regeringen anmäla frågan om hur det nya klientadministrativa systemet bör vara utformat och de särskilda författningsändringar

som.kan komma att behöväs. on -

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen

103 beräknar jag anslaget för nästa budgetår till I 660 718 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen Bil. 4 att till Kriminalvårdsanstalterna för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 1 660 718 000 kr.

FE 3. Frivården

1986/87 Utgift 237 545 941 1987/88 Anslag 233 153 000 1988/89 Förslag 243 748 000

Från anslaget betalas kostnaderna för frivårdsorganisationens och övervakningsnämndernas verksamhet samt ersättningar till övervakare. Frivårdsorganisationen består av 61 skyddskonsulentdistrikt. Antalet övervakningsnämnder är för närvarande 29. En övervakningsnämnd i

Östersund, som omfattar Jämtlands län, inrättas fr.o.m. den I april.

1987 /88 Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden

Personal Konsulent- och assistent-

personal 489 - Läkare, psykologer 4 Sjukvårdspersonal 3 Kontorspersonal | 232,5 - Personal på vårdavdelning "5 -" Personal på hotell och inackorderingshen 12 Summa 745,5 Anslag Förvaltningskostnader 160 352 000 -10 175 000

(därav lönekostnader) (148 456 000) (+ 9 712 000) Ersättning åt ledamöter m. fl.

i övervakningsnämnderna4 096 000 — +-
Lokalkostnader24 253 000 - 403 000
Vårdkostnader34 258 000 +-
Bidrag till enskild frivårds-.
verksamhet10 194 000 + 823 000
Summa233 153 000 +10 595 000

Kriminalvårdsstyrelsen

1. Anslag budgetåret 1988/89 233 080 000 kr. 2. Pris- och löneomräkning m.m. 547 000 kr. 3. Som styrelsen har anfört under anslaget E 2. Kriminalvårdsanstal-

terna bör medel överföras från förevarande anslag till E 2-anslaget för att biträdespersonalen vid vissa lokalanstalter och häkten skall kunna förstärkas (- I 700 000 kr.). |

4. I enlighet med styrelsens yrkande under anslaget E 1. Kriminalvårdsstyrelsen beräknas medel för partiella tjänstebefrielser (+ 104 1 080 000 kr.).

Föredragandens överväganden: Av det särskilda anslaget för bekämpningen av AIDS som disponeras av Bil. 4 socialdepartementet har i slutet av förra budgetåret kriminalvårdsstyrelsen tilldelats medel för projektanställning av personer med uppgift att utveckla arbetsmetoderna inom frivården. Dessa s.k. metodutvecklare är placerade på kriminalvårdsregionernas kanslier. De skall bl.a. tillsammans med frivårdspersonal och anställda inom den kommunala socialtjänsten och behandlingshem m.fl. utveckla och effektivisera arbetet med att få till stånd adekvata behandlingsåtgärder för frivårdens narkotikamissbrukare, Ett stort antal kommuner har också erhållit statsbidrag för anställning av socialsekreterare med uppgift att särskilt arbeta med narkotikamissbrukare inom frivården. Genom dessa insatser förbättras förutsättningarna ytterligare för en praktisk tillämpning av den s.k. normaliseringsprincipen, som fastslogs av statsmakterna i samband med 1973 års kriminalvårdsreform. Samtidigt torde dessa åtgärder underlätta införandet av den s.k. kontraktsvården fr.o.m. den I januari.

Antalet klienter inom frivården var den I oktober 1987 ca 12 300. Detta motsvarar ca 30 ärenden per handläggande tjänsteman.

En planenlig real minskning av medlen till kontorspersonal med 1 24 bör genomföras under budgetåret 1988/89 enligt det huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1986/87. Jag har därför beräknat en besparing av 383 000 kr. |

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen beräknar jag anslaget ull 243 748 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Frivården för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag

om 243 748 000 kr.

E 4. Maskin- och verktygsutrustning m.m.

1986/87 Utgift 10 053 948 Behållning 5 286 764 1987/88 Anslag 14 800 000 1988/89 Förslag 11 300 000

Kriminalvårdsstyrelsen yrkar att anslaget förs upp med 16 000 000 kr.

Jag beräknar anslaget till 11 300 000 kr. och hemställer att regeringen ' föreslår riksdagen

att till Maskin- och verktygsutrustning m.m. för budgetåret 19887

89 anvisa ett reservationsanslag om 11 300 000 kr.

E 5. Engångsanskaffning av inventarier m.m.

1986/87 Utgift — 13 203 648 Behållning = 16 701 100 1987/88 Anslag — 10 150 000 1988/89 Förslag — 3 350 000

» Kriminalvårdsstyrelsen yrkar att anslaget förs upp med 13 400 000 kr.

Jag beräknar anslaget till 3 350 000 kr. och hemställer att regeringen Bil. 4 föreslår riksdagen

att till Engångsanskaffning av inventarier m.m. för budgetåret

1988/89 anvisa ett reservationsanslag om 3 350 000 kr.

E 6. Utbildning av personal .m.fl.

1986/87 Utgift 15 373 959 Behållning 1.825 377 1987/88 Anslag 15 993 000 - | 1988/89 Förslag 16 085 000.

Från anslaget betalas vissa utgifter för utbildning av kriminalvårdsverkets personal, personundersökare och övervakare samt utgifter för praktikcentra för studerande vid högskoleenhet.

Kriminalvårdsstyrelsen

I. Anslag budgetåret 1988/89 17 570 000 kr. Vid beräkningen av anslaget har hänsyn tagits till reservationen vid utgången av budgetåret 1986/ 87. Styrelsen föreslår att huvudförsiaget inte.tillämpas med hänsyn till det stora behovet av grund- och vidareutbildning inom verket.

2. I det pågående rationaliseringsarbetet inom arbetsdriften planeras en särskild utbildning av. ca 200 personer med tyngdpunkten på lönsamhetsfrågor (+ 1 200 000 kr.).

3. Införandet av ett nytt klientadministrativt ADB- -system kräver utbildningsinsatser både under utvecklingsskedet och när systemet skall tas i bruk. För budgetåret 1988/89 yrkas 600 000 kr.

4. Ytterligare medel beräknas för utbildning av arbetsledare och frivårdspersonal (+ 1 700 000 kr.).

Föredragandens överväganden Jag beräknar medel enligt ett huvudförslag på tre år med en total real minskning av utgifterna om 5 4 med fördelningen 1,7, 1,7 och 1,6 ob för första, andra resp. tredje budgetåret.

Jag beräknar anslaget till 16 085 000 kr.

Hemställan . Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utbildning av personal mfl. för budgetåret 1988/89 anvisa

ett reservationsanslag om 16 085 000 kr.

106.

Prop. 1987/88: 100

F: RÄTTSHJÄLP M.M.

Bil. 4

F I. Rättshjälpskostnader

1986/87 Utgift 2173 257 279 1987/88 Anslag 259 000 000 1988/89 Förslag 265 600 000

Från anslaget betalas de rättshjälpskostnader som enligt rättshjälpsla- " gen (1972:429: omtryckt 1983: 487) skall betalas av allmänna 'medel, dvs. framför allt ersättningar till offentliga försvarare, biträden vid allmän rättshjälp samt offentliga biträden.

Domstolsverket Domstolsverket beräknar medelsbehovet för budgetåret 1988/89 ull 271 800 000 kr.

Föredragandens överväganden | | De nyligen beslutade ändringarna i reglerna om häktning och anhållande kommer att öka kostnaderna för offentliga försvarare. Som jag nyss anfört under anslaget D 2. kan emellertid inga. säkra bedömningar göras på förhand.

Jag har tidigare under avsnittet om lagstiftningsfrågor nämnt två reformer inom rättshjälpsområdet. Den redan beslutade prop. (1987/ 88:73) om förbättringar inom rättshjälpssystemet innebär omfördelningar av rättshjälpsförmånerna inom givna kostnadsramar. Regeringen kommer inom kort att till lagrådet remittera ett förslag som innebär att vissa målsägande som en rättshjälpsförmån får rätt till Juridiskt biträde under förundersökning och rättegång.

Jag har vid medelsberäkningen tagit hänsyn till de föreslagna reform” erna. Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen .

att till Rärtshjälpskostnader för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag om 265 600 000 kr. |

F 2. Rättshjälpsnämnderna

1986/87 Utgift . 9 003 415 1987/88 Anslag 8 841 000 1988/89 Förslag 9 766 000

Rättshjälpsnämnderna handlägger ärenden om rättshjälp.-

1987 /88 Beräknad ändring 1988/89

Bil. 4

Föredraganden

Personal Summa . 37 Anslag Förvaltningskostnader 7 341 000 + 465 000

(därav lönekostnader)(6 193: 000)(- 385 000)
Lokalkostnader| 1 500 000- 460 000 -
Summa8 841 000+ 925 000

Domstolsverket Huvudförslag budgetåret 1988/89 8 768 000 kr.

Föredragandens överväganden Rättshjälpskommittén har i sitt betänkande (SOU 1985:4) Rättshjälp. Offentliga biträden, organisationsfrågor m.m. behandlat bl.a. rättshjäl-

pens framtida organisation som en följd av kommitténs förslag om änd-

ringar i rättshjälpssystemet. Domstolsverket har på regeringens uppdrag utrett frågan om en övergång till ADB-teknik vid hanteringen av rättshjälpsärenden och de förändringar av organisationen som påkallas. Uppdraget har nyligen redovisats. I avbidan på ett ställningstagande till förslaget bör även för nästa budgetår medel för rättshjälpsnämnderna beräknas enligt ett ettårigt huvudförslag med en real minskning av förvaltningskostnaderna om 1 "ho.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen | att till Rärtshjälpsnämnderna för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag om 9 766 000 kr.

F 3. Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet

1986/87 Utgift 0 1987/88 Anslag 1 000 1988/89 Förslag 1 000

1986/87 1987 /88 1988/89

Utfall Beräknat

Domstols- Domstols- Före-

verket verket =. draganden

Resultat

Intäkter60 189 000 61 200 000 61 800 000 61 800 000
Kostnader62 771 000 61 800 000 — - 61 600 000 61 600 000
Resultat-2 582 000 - 600 000 + 200 000 + 200 000
Driftbidrag3 074 000 3 405 000 3 480 000 2 405 000

De allmänna advokatbyråernas främsta uppgift är att lämna biträde och rådgivning enligt rättshjälpslagen (1972:429: omtryckt 1983:487). Bil. 4 Om det kan ske utan hinder för den verksamhet som bedrivs enligt rättshjälpslagen skall byråerna även lämna annat biträde i rättsliga angelägenheter. De allmänna advokatbyråerna skall i princip vara självbärande och konkurrera på lika villkor med enskilda advokatbyråer.

Det finns 32 allmänna advokatbyråer. Två av byråerna har filialkontor på annan ort. Vid de allmänna advokatbyråerna finns 268,75 tjänster, varav 135,5 för advokater och annan juristpersonal samt 133,25 för sekreterare. Budgetåret 1986/87 var det genomsnittliga antalet årsarbets- ' krafter 209, varav 114 jurister och 95 sekreterare. I jämförelse med budgetåret 1985/86 innebär detta en minskning med 5 jurister och 5 sekreterare. :

Domstolsverket är central förvaltningsmyndighet för de allmänna advokatbyråerna.

Anslaget Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet är ett förslagsanslag som tas upp med ett formellt belopp på I 000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för verksamheten vid de allmänna advokatbyråerna. Anslaget får i princip inte belastas. För att lösa lik viditetsproblem för uppdragsverksamheten förfogar de allmänna advokatbyråerna över en rörlig kredit i riksgäldskontoret. Till följd av ett ökat likviditetsbehov har den rörliga krediten fr.o.m. den 21 december 1987 höjts till 26 milj. kr. SS

Domstolsverket Minskningen av antalet inkomna ärenden vid de allmänna advokatbyråerna har fortsatt under budgetåret 1986/87. Minskningen är dock inte lika kraftig som tidigare. Kostnadstäckningsgraden för byråerna sammantagna är för budgetåret 1986/87 97 "4, vilket är tre procentenheter bättre än under 1985786. För att minska kostnaderna har domstolsverket under budgetåret 1986/87 fortsatt med rekonstruktioner och organisa-

detta arbete tillsammans med liknande åtgärder vid andra byråer leder till att kostnadstäckningen blir 99 " budgetåret 1987/88.

Föredragandens överväganden Lönsamhetsproblemen vid de allmänna advokatbyråerna har redovisats för riksdagen i åtskilliga sammanhang, senast i förra årets budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 4, s. 98). Min företrädare redogjorde då bl.a. för de nedläggningar av icke lönsamma byråer som hade skett och uttalade att ytterligare nedläggningar kunde bli oundvikliga. Justitieutskottet uttalade med anledning härav i sitt av riksdagen godkända betänkande att utskottet inte var främmande för tanken att, i något enskilt fall, ytterligare nedläggning kunde komma att aktualiseras (JuU 1986/87:26 s. IS, rskr. 242).

Regeringen har i juni 1987 uppdragit åt riksrevisionsverket att utvärdera verksamheten vid de allmänna advokatbyråerna. I uppdraget uttalas

bl.a. att utvärderingen bör omfatta en analys av såväl de skäl som föran- = Prop. 1987/88:100 ledde inrättandet av byråerna och dessa skäls bärkraft idag som kravet = Bil. 4 att varje byrå skall bära sina egna kostnader. Analysen bör ske med utgångspunkt från dels ett fortsatt statligt huvudmannskap, dels alternativa ägandeformer. Utvärderingen skall vidare avse rättshjälpstaxornas utformning, de allmänna advokatbyråernas betydelse för taxesättningen och de principer som i övrigt kan tillämpas för att bestämma taxorna. Även andra frågor såsom kostnadskontroll och insyn samt tillgång till juristtjänster i hela landet bör belysas. De ekonomiska konsekvenserna av skilda lösningar skall redovisas.

Uppdraget skall vara slutfört senast den I mars 1988. Regeringen har nyligen efter framställning från. domstolsverket upp-

"dragit åt verket att vidta åtgärder för att avveckla verksamheten vid den allmänna advokatbyrån i-Linköping. Byrån har under en följd av år haft en mycket dålig lönsamhet. De samlade förlusterna t.o.m. verksamhetsåret 1986/87 uppgår till drygt 3 milj. kr. Riksrevisionsverket har inte motsatt sig nedläggningen. Jag kommer senare att föreslå regeringen de förordningsändringar som behövs med anledning av nedläggningen av byrån. |

Jag kommer i ett senare sammanhang att få anledning att tt återkomma till riksdagen i saken.

De ändringar i rättshjälpssystemet som jag tidigare har redogjort för och som planeras träda i kraft den I juli 1988 kan leda till en ökning av antalet uppdrag för de allmänna byråerna.

Sedan den I juli.1987 tillämpas på försök ett avtal om prestationslönetillägg (bonuslön) vid. de allmänna advokatbyråerna. Avsikten är att förbättra de allmänna byråernas lönsamhet genom att stimulera till goda arbetsinsatser och öka byråernas möjligheter att konkurrera lönemässigt om goda advokater.

Den avveckling av tjänstebrevsrätten fr.o.m. den I juli 1988 som chefen för finansdepartementet har föreslagit avser, bl.a. de allmänna advokatbyråerna. Byråerna erlägger redan nu en avgift till posten som motsvarar värdet av tjänstebrevsrätten. |

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhertför budget-

året 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 1 000 kr.

F 4. Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag.

1986/87 Utgift 3 016 683 1987/88 -Anslag 2 405 000 1988/89 Förslag 2 405 000

Från anslaget utgår driftbidrag till de allmänna advokatbyråerna, framför allt för vissa prestationer som byråerna utför av sociala skäl, 110

Domstolsverket beräknar medelsbehovet för budgetåret 1988/89 till

3 480 000 kr. Bil. 4 |

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag för budgetåret 1988/

89 anvisa ett förslagsanslag om 2 405 000 kr.

F 5. Vissa domstolskostnader m.m.

1986/87 Utgift . 47 457 302 1987/88 Anslag "42 400 000 1988/89 Förslag 58 500 000

Från anslaget betalas vissa kostnader för rättegångsväsendet vid de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, bostadsdomstolen samt arrende- och hyresnämnderna. Bland dessa kostnader kan nämnas ersättning till vittnen, sakkunniga, målsägande, tolkar, personundersökare och konkursförvaltare. Fr.o.m. budgetåret 1988/89 skall kostnader för sakkunniga vid försäkringsdomstolarna betalas från anslaget.

Domstolsverket Domstolsverket beräknar medelsbehovet för budgetåret 1988/89 till 53 600 000 kr.

Föredragandens överväganden Ersättningarna för bl.a. resor och traktamenten till vittnen m.fl. höjdes den I juli 1986 (SFS 1986:322). Vittnesersättningarna är numera undantagna från inkomstskatt (SFS 1986:473). Ersättningarna till vittnen för förlorad arbetsförtjänst, som uppgår till högst 200 kr. per dag, har varit oförändrad sedan år 1982. Jag anser att det är mycket angeläget, inte minst ur rättvisesynpunkt, att ersättningar till vittnen m.fl. hålls på en skälig nivå och avser därför att föreslå regeringen att den ersättningen höjs till högst 300 kr. per :dag. Detta belopp kan med hänsyn till att ersättningen är undantagen från skatt genomsnittligt sett beräknas täcka en inkomstförlust om 600 kr. per dag.

Jag har under anslaget beräknat medel för kostnader för sakkunniga vid försäkringsdomstolarna.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa domstolskostnader m.m. för budgetåret 1988/89 an-

visa ett förslagsanslag om 58 500 000 kr.

F 6. Diverse kostnader för rättsväsendet

1986/87 Utgift — . 12-506 094

1987 /88 Anslag 11 000 000 - . i 1988/89 Förslag 11 000 000

Från anslaget betalas en rad kostnader för rättegångsväsendet i den - Prop. 1987/88:100 mån de inte hör under anslaget F 5. Vissa domstolskostnader m.m. I vissa — Bil. 4 fall betalas från anslaget utgifter för rättegångar där staten är part. |

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Diverse kostnader för rättsväsendet tör budgetåret 1988/89

anvisa ett förslagsanslag om 11 000 000 kr.

Bil. 4 .

G I. Justitiekanslern

1986/87 Utgift 3 588 787 1987/88 Anslag 3 175 000 1988/89 Förslag 3 675 000

Justitiekanslern (JK) är regeringens juridiske ombudsman, bevakar statens rätt och har tillsyn över dem som utövar offentlig verksamhet. Han fullgör också vissa uppgifter enligt bl.a. tryckfrihetsförordningen, 8 kap. rättegångsbalken, datalagen (1973:289) och lagen (1977:20) om TV-

övervakning. i |

1987 /88 Beräknad ändring 1988/89

'Föredraganden Personal

Summa10+ 1
Anslag|
Förvaltningskostnader 2 710 000+ 517 000
(därav lönekostnader) (2 474 000)(+ 508 000)
Lokalkostnader465 000- 67 000
Engångsanvisning-+ 50 000
Summa3 175 000+ 500 000

JK Verksamheten hos JK har under budgetåret 1986/87 drivits i samma former som tidigare.

Huvudförslag budgetåret 1988/89 3 013 000 kr. Utgiftsminskningen följer det treåriga huvudförslag som lades fast inför budgetåret 1986/87 med fördelningen 1 4 för vardera första, andra respektive tredje budgetåret. En real anslagsminskning enligt det fastlagda huvudförslaget ser JK inte som möjligt att genomföra. De nedskärningar av anslaget som har skett under senare år har nu nått dithän att tilldelade medel knappt räcker för att bestrida löpande kostnader för löner. Skall det uppställda sparmålet om en femprocentig nedskärning av anslaget under de närmaste tre följande budgetåren genomföras kan det endast ske genom en minskning av personalen. En sådan minskning är inte möjlig att genomföra utan att vissa arbetsområden blir eftersatta. | :

Under våren 1987 har JK sett över organisation, arbetsfördelning och arbetsmetoder. Översynen har skett mot bakgrund av att arbetsläget har blivit alltmer ansträngt till följd av ökad ärendemängd samtidigt som de ekonomiska resurserna minskats. De problem som föreligger kan i allt ' väsentligt lösas genom en omorganisation av verksamheten. Därvid bör vissa typer av arbetsuppgifter föras över från handläggarna till personal med annan kompetens. Handläggarna kan då avlastas vissa arbetsupp- 113

8 Riksdagen 1987788. I saml. Nr 100. Bilaga 4

gifter i ej obetydlig utsträckning samtidigt som övrig personals arbetsuppgifter kan utvecklas. | Bil. 4

Får handläggarna denna möjlighet till koncentration till kvalificerade arbetsuppgifter finns inget behov av förstärkning av handläggarpersonalen. En förstärkning av kanslipersonalen med en anställd (+ 150 000 kr.) bedömer JK dock som ofrånkomlig. Därjämte bör JK ha visst utrymme för att anlita externa tjänster vid särskilda behov både på kansli- och på handläggarsidan (+ 100 000 kr.).

Arbetsmetoderna hos JK torde kunna effektiviseras avsevärt. Datorstöd har införts i kansliarbetet. På detta område återstår emellertid mycket att göra. Ytterligare ADB-utrustning för bl.a. textbehandling måste skaffas in (+ 50 000 kr.). Denna anskaffning är av engångsnatur.

Föredragandens överväganden Jag delar JK :s bedömning att tidigare års nedskärningar av JK :s anslag fått inte önskade korssekvenser för JK :s möjligheter att fullgöra sin verksamhet. JK bör därför undantas från huvudförslaget.

För att möjliggöra den av JK föreslagna förnyelsen av JK-ämbetet har jag beräknat 150 000 kr. för ökade personalkostnader och 30 000 kr. för konsultinsatser. För anskaffning av ADB-utrustning har jag som en engångsanvisning fört upp 50 000 kr.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 3675 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Justitiekanslern för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslags-

anslag om 3 675 000 kr.

G 2. Datainspektionen

1986/87 Utgift 3 870 006 1987/88 Anslag 1 000 1988/89 Förslag 1 000

Datainspektionen har till uppgift att pröva frågor om tillstånd och utöva tillsyn enligt datalagen (1973:289), kreditupplysningslagen (1973:1173) och inkassolagen (1974:182) samt att utfärda licens enligt datalagen. |

Inspektionen skall verka för att automatisk databehandling av personuppgifter inte leder till otillbörligt intrång i enskildas personliga integritet och att god sed iakttas i kreditupplysnings- och inkassoverksamhet.

Datainspektionen leds av en styrelse. Chef för inspektionen är en generaldirektör. Inom inspektionen finns två sakenheter. Den ena svarar för inspektionens uppgifter i fråga om offentlig verksamhet och den andra för inspektionens uppgifter i fråga om enskild verksamhet. Dessutom finns en administrativ enhet. 114

1986/87 1987/88 Beräknad ändring

Utfall 1988/89 Bil. 4

Före-

draganden

Personal Summa 32 34 Anslag Utgifter 1. Licens- och

tillstånds-

verksamhet 4 903 000 4 880 000 2. Tillsyns-

verksamhet 4 904 000 5 495 000 3. Information 234 000 720 000 4. Engångsanvis- 3 358 000

ningar för

bl.a. en

licenskampanj

och för flytt-

ningskostnader 1 368 000 - Summa 11 409 000 11 095 000 Uppbördsmedel Inkomster vid datainspektionen = -7 547 000 -11 094 000 3 357 000 Nettoutgift 3 862 000 1 000 1000

Licens- och tillståndsverksamheten innefattar tillståndsprövning enligt datalagen, kreditupplysningslagen och inkassolagen samt handläggning av de anmälningar för licens som avses i 2 § dataförordningen (1982:480). Tillsynsverksamheten omfattar tillsyn enligt de tre lagarna. Informationsprogrammet omfattar information om främst innebörden av de tre lagarna till de registeransvariga, allmänheten och utlandet.

Datainspektionen

Det totala antalet inkomna ärenden budgetåret 1986/87 var i stort sett

detsamma som föregående budgetår. Antalet tillsynsärenden var 472, vilket är en ökning med 96 ärenden. Antalet licenser enligt datalagen har under budgetåret 1986/87 ökat med ca 8 300 till totalt 25 500 licenser. Sammanlagt 768 ärenden var vid utgången av budgetåret 1986/87 oavgjorda, vilket är en minskning med 164 ärenden i förhållande till föregående budgetår. Datainspektionen antog 1986 en verksamhetsplan för budgetåren 1986/87-1988/89. Planen innehåller bl.a. riktlinjer för en ändrad inriktning av inspektionens arbete mot ökad tillsynsverksamhet. I linje med planen har under budgetåret 1986/87 inletts ett omfattande rationaliseringsarbete i inspektionen i syfte att skapa förutsättningar för en väsentligt ökad tillsyn. Arbetet tar i första hand sikte på att rationalisera rutinerna för handläggningen av tillståndsärendena men också på att lösa en 115

rad komplicerade juridiska frågor av principiell natur. Oklarheten beträffande dessa frågor har i hög grad påverkat effektiviteten i inspek- Bil. 4 tionens verksamhet. Som ett led i det arbetet har betydande insatser gjorts för att klargöra registeransvarsfrågan på olika områden i samhället. Härigenom har förutsättningar skapats för både en snabbare handläggning av tillståndsärenden och en effektivare tillsynsverksamhet på dessa områden. .

Inspektionen har tillförts kvalificerad ADB-teknisk personal samtidigt som tjänstenivån för inspektionens personal generellt höjts. En omorganisation av inspektionen har skett samtidigt som en ny instruktion trätt i kraft för inspektionen. Datorstödet i inspektionens interna verksamhet har kraftigt förbättrats genom köp av persondatorer. Ett utvecklingsarbete pågår med sikte på anskaffning av egen dator med samordnat ADB-stöd. Vidare har ett stort antal balanserade gamla ärenden kunnat avslutas. Detta har gjort att handläggningstiderna i tillstånds- och tillsynsärenden har minskats. En informationskampanj har resulterat i att antalet licensinnehavare ökat med närmare 50 procent. Dessutom har en dokumentation av inspektionens beslutspraxis inletts. Arbetet syftar bl.a. till att skapa garantier för att lika fall behandlas lika i inspektionen. Datainspektionen har gett ut en årsbok som beskriver verksamheten bud-

getåret 1986/87. :

Inspektionen har vid årsskiftet 1986/87 flyttat in i nya moderna lökaler, vilket medfört klart förbättrade arbetsbetingelser. |

Datainspektionens inkomster uppgick budgetåret 1986/87 till drygt 7,5 milj. kr. en uppgång i förhållande till föregående budgetår med 1,8 milj. kr. Licensdebiteringen har ökat kraftigt. Under budgetåret 1986/87 uppgick inspektionens kostnadstäckning till 66 procent.

Huvudförslag budgetåret 1988/89 12 539 000 kr. Utgiftsminskningen följer det treåriga huvudförslaget om sammanlagt 5 24 som lades fast inför budgetåret 1986/87 och uppgår budgetåret 1988/89 till I 24.

Med hänvisning till den beslutade verksamhetsplanen och till den re- : sursförstärkning datainspektionen fick budgetåret 1987/88 för att nå målen i planen anser inspektionen att den bör bli undantagen från tilllämpningen av ett huvudförslag. Inspektionen begär inte någon resursförstärkning för budgetåret 1988/89. Målsättningen i verksamhetsplanen är att inspektionens samtliga kostnader under planperioden skall ha täckts genom avgifter vid periodens slut. Vid fastställandet av detta mål förutsattes en avgiftshöjning som emellertid inte kommit till stånd på grund av det mellankommande allmänna prisstoppet. Inspektionen anser likväl att strävan bör vara att uppnå en total finansiering av verksamheten för åren 1986/87-1988/89.

Datainspektionen föreslår att licensavgiften höjs till 480 kr. Avgiften föreslås gälla för registeransvariga hos staten, kommunerna och landstingen samt för aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag och ekonomiska föreningar. För övriga registeransvariga föreslås avgiften bli oförändrad. Inspektionen begär ett bemyndigande att medge befrielse från licensavgiften för ideella föreningar när särskilda skäl motiverar detta.

Riksrevisionsverket har i samrådsyttrande tillstyrkt förslaget. Prop. 1987/88: 100

Inspektionen har vidare begärt att indelningen av verksamheten i pro- Bil. 4 gram slopas. Inspektionen avser att vidta sådana redovisningstekniska' dispositioner som ger en bättre kostnadsredovisning och därmed ett nöd- ' vändigt underlag för en ekonomisk bedömning av inspektionens olika verksamheter. Riksrevisionsverket har tillstyrkt att programindelningen

upphör.

Datainspektionen har hemställt att inspektionens utgiftsram exklusive . pris- och löneomräkning beslutas bli 12 666 000 kr.

Föredragandens överväganden En rad åtgärder har vidtagits för att förverkliga de mål som har satts upp i verksamhetsplanen och man har kommit en god bit på väg. Det är bra. En hel del arbete återstår emellertid. Jag förutsätter att inspektionen med all kraft arbetar för att de uppsatta målen kan fullföljas enligt den beslutade ' planen.

Inte heller budgetåret 1986/87 nådde inspektionen full kostnädstäck- | ning. Den under samma budgetår genomförda informationskampanjen om licensskyldigheten gav "emellertid 'ett stort tillskott av licenser. En under budgetåret 1986/87 planerad höjning av datainspektionens avgifter kunde på grund av det allmänna prisstoppet inte genomföras. Jag avser emellertid att inom kort föreslå regeringen en höjning av licensav-' giften, som har varit oförändrad sedan den infördes den I juli 1982. Jag räknar med att inspektionen skall ges möjlighet att nedsätta avgiften när särskilda skäl föreligger, t.ex. när det rör sig om en ideell förening med ringa ekonomisk omslutning.

Jag föreslår att datainspektionen budgetåret 1988/89 undantas från en tillämpning av det fastlagda huvudförslaget. Genom avgiftshöjningen, ytterligare effektivisering av verksamheten och en fortlöpande information om licensskyldighet är det min förhoppning att inspektionens inkomster och utgifter helt skall balansera varandra budgetåret 1988/89.

Med de ändringar och förstärkningar av redovisningsrutinerna som inspektionen planerar anser jag att inspektionens programindelning under budgetåret 1988/89 kan slopas. Jag avser att senare begära en redogö- : relse för de erfarenheter som vunnits av den nya ordningen. |

Datainspektionen har begärt att tjänsterna som chef för inspektionens två sakenheter skall vara avdelningschefer. Jag anser mig inte kunna biträda detta förslag. Jag har därvid beaktat att de två byråchefstjänsterna redan omfattas av chefslöneavtalet och därigenom redan har den särställning inspektionen önskar. -

Jag har tagit hänsyn till ökade kostnader för inspektionen till följd av avvecklingen av tjänstebrevsrätten fr.o.m. den I juli 1988. För driftkostnader för ett utökat ADB-stöd har jag för budgetåret 1988/89 beräknat 500 000 kr avseende avgifter till statskontoret. Den totala investeringskostnaden under samma budgetår för ADB-utrustningen är 2 milj. kr. Investeringskostnaden belastar anslag under civildepartementet. -

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hem- Bil. 4 ställer jag att regeringen föreslår riksdagen |

att till Darainspektionen för budgetåret 1988/89 anvisa ett för-

slagsanslag om 1 000 kr.

G 3. Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader

1986/87 Utgift 7 921 029 1987/88 Anslag 7 1775 000 1988/89 Förslag 7 528 000

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har till uppgift att främja brottsförebyggande insatser inom olika områden av samhällsverksamheten samt att verka för en samordning av samhällets och enskildas insatser mot brott.

BRÅ leds av en styrelse. Hos rådet finns ett kansli, som förestås av en kanslichef. Inom kansliet finns en utredningsenhet och en forskningsenhet. Till rådet är knutna en vetenskaplig grupp samt ett varierande antal arbetsgrupper.

1987 /88 Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden

Personal

Summa19
Anslag|
Förvaltningskostnader 6 403 000- 387 000
(därav lönekostnader) (5 087 000)(- 404 000)
Lokalkostnader1.372 000+ 140 000
Summa7 775 000- 247 000

Brottsförebyggande rådet

I. Anslag budgetåret 1988789 7 466 000 kr. 2. Pris- och löneomräkning m.m. 191 0000 kr. 3. En tjänst som handläggare yrkas för informationsverksamheten (+

230 000 kr.).

4. Forsknings- och utvärderingsprojektet om ekonomisk brottslighet beräknas bli slutfört under innevarande budgetår. Anslaget har därför reducerats med 730 000 kr.

Föredragandens överväganden Regeringen uppdrog i oktober 1986 åt en särskild utredare att se över BRÅ:s verksamhet. Utredaren överlämnade i april 1987 delbetänkandet (Ds Ju 1987:6) BRÅ:s uppgifter och ledning. I detta lämnas förslag beträffande BRÅ:s uppgifter och ställning, styrelsens sammansättning samt styrelsens och kanslichefens uppgifter. Delbetänkandet har remiss- 118

behandlats. Utredaren kommer senare att lämna ytterligare förslag som

berör BRÅ:s funktion och arbetssätt samt frågor om budgetprocessen Bil. 4

och forskningen. Översynen beräknas vara avslutad under våren.

Regeringen har nyligen på grundval av utredningsförslaget och i enlighet med riktlinjerna i verksledningspropositionen (prop. 1986/87:99), beslutat att antalet ledamöter i BRÅ:s styrelse skall minskas från tidigare minst sexton till högst tio.

En planenlig real minskning av utgifterna med 1,5 44 bör genomföras enligt det treåriga huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1986/87.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 7 528 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader för bud-

getåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 7 528 000 kr.

G 4. Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader

1986/87 Utgift 3 706 430 "Reservation 37 955 1987/88 Anslag 3 841 000 1988/89 Förslag 3 980 000

Från anslaget betalas kostnader för utrednings- och utvecklingsarbete samt för information.

Brottsförebyggande rådet

I. Anslag budgetåret 1988/89 4 069 000 kr.

2. Prisomräkning m.m. 228 000 kr.

Föredragandens överväganden För nästa budgetår bör anslaget föras upp med 3 980 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader för bud-

getåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag om 3 980 000 kr.

G 5. Bokföringsnämnden

1986/87 Utgift 1 696 770 1987/88 Anslag 2 756 000 1988/89 Förslag 2 857 000

Bokföringsnämnden har till uppgift att främja utvecklingen av god redovisningssed i företagens bokföring och offentliga redovisning.

Nämnden består av en ordförande och nio andra ledamöter. För varje 119

annan ledamot än ordföranden finns en ersättare. Hos nämnden finns ett kansli med en chef.

1987 /88 Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden '

Personal.
Summa5 --
Anslag:
Förvaltningskostnader 2 636 000+ 96 000
(därav lönekostnader) (1 315 000) I- 85 000)-
Lokalkostnader120 000+ 5 000
Summa2 756 000+ 101 000

Bokföringsnämnden Bokföringsnämndens anslag har under de senaste budgetåren ökats för att möjliggöra nämndens ändrade arbetsinriktning och en utveckling av nya arbetsformer. Innan denna förnyelse av nämndens hela verksamhet kunnat slutföras och utvärderas har nämnden inte ansett det realistiskt och meningsfullt att redovisa något huvudförslag och inte heller effekterna av ett sådant förslag. | |

Nämndens ordförande avled vid årsskiftet 1986/87. Den vakans som uppstod innan en ny ordförande förordnades har verkat hämmande på nämndens verksamhet under första halvåret 1987. Under året har nämnden avgivit 25 uttalanden om god redovisningssed. Flera av uttalandena har gjorts efter begäran av domstolar eller andra myndigheter. Nämnden har besvarat ett antal remisser och diskuterat flera långsiktiga projekt av vilka några bedöms kunna avslutas i inom kort.

Bokföringsnämnden har i en bok sammanställt sina hittills publicerade och ännu gällande rekommendationer och uttalanden. Nämnden planerar att genomföra en satsning på information till sådana som startar ” nya rörelser. Denna satsning kan senare komma att kräva en förstärkning av nämndens resurser.

Föredragandens överväganden Bokföringsnämnden tilldelades för budgetåret 1987/88, delvis genom omprioriteringar inom justitiedepartementets verksamhetsområde, ca I milj. kr. i resursförstärkningar. Den förnyelse av nämndens verksamhet som dessa resurser var avsedda att säkerställa har kommit igång. Att i detta läge tillämpa huvudförslaget på bokföringsnämnden bedömer jag som olämpligt. Nämnden bör därför undantas från huvudförslaget.

Hemställan Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Bokföringsnämnden för budgetåret 1988/89 anvisa ett för-

slagsanslag om 2 857 000 kr.

1986/87 Utgift 2726 375 Bil. 4

1987/88 Anslag 2 818 000 | 1988/89 Förslag — 3 107 000

Brottsskadenämnden har till uppgift att pröva ärenden enligt brottsskadelagen (1978:413) om ersättning för skador på grund av brott. Nämnden består av en ordförande, två vice ordförande och tre andra ledamöter. Nämnden biträds av ett kansli.

1987 /88 Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden

Personal Summa : 10 - Anslag | Förvaltningskostnader 2 405 000 + 291 000

(därav lönekostnader) (1 796 000) (+ 126 000) Lokalkostnader 413 000 - 2 000 Summa : 2 818 000 + 289 000

Brottsskadenämnden

I. Anslag budgetåret 1988/89 2 846 000 kr. Nämnden anser sig inte i fortsättningen kunna bedriva sin verksamhet på ett tillfredsställande sätt om huvudförslaget tillämpas.

2. Pris- och löneomräkning m.m. 28 000 kr.

Föredragandens överväganden

Regeringen har uppdragit åt en särskild utredare att se över brottsskadelagen (1978:413) i syfte att förbättra möjligheterna för brottsoffer att få brottsskadeersättning. Utredaren överlämnade i januari 1987 betänkandet (Ds Ju 1987:1) Översyn av brottsskadelagen. Betänkandet har remissbehandlats. Förslag på grundval av betänkandet utarbetas inom justitiedepartementet.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 3 107 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Brottsskadenämnden: Förvaltningskostnader för budgetå-

ret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 3 107 000 kr.

G 7. Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund av brott 1986/87 Utgift — 6 523 407 1987/88 Anslag 7 400 000 1988/89 Förslag 7 400 000 121

Från anslaget betalas ersättning av statsmedel enligt brottsskadelagen (1978:413) för skador på grund av brott. Bil. 4

Brottsskadenämnden yrkar en höjning av anslaget med 200 000 kr.

Föredragandens överväganden I enlighet med vad jag har anfört under avsnittet Åtgärder mot brott beträffande jourverksamhet till förmån för brottsoffer m.m. har jag under anslaget beräknat medel för stöd till sådan och liknande verksamhet.

Med hänsyn till utgiftsnivån under budgetåret 1986/87 anser jag att , anslagsbeloppet för nästa budgetår bör vara oförändrat.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund av brottför budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 7 400 000 kr.

Bil. 4

H 1. Svensk författningssamling

1986/87 Utgift 6 877 874 1987/88 Anslag 6 960 000 1988/89 Förslag 7 260 000

Från anslaget betalas kostnaderna för bl.a. tryckning av Svensk för-' fattningssamling.

Med hänsyn till den beräknade anslagsbelastningen under budgetåret 1987/88 bör anslaget uppgå till 7 260 000 kr. under nästa budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Svensk författningssamling för budgetåret 1988/89 anvisa

ett förslagsanslag om 7 260 000 kr.

H 2. Bidrag till utgivande av litteratur på förvaltningsrättens område

1986/87 Utgift 197 446 Reservation 144 270 1987/88 Anslag 50 000 1988/89 Förslag 50 000

Från anslaget betalas bidrag till nämnden för utgivande av förvaltningsrättsliga publikationer. Nämnden skall enligt sin instruktion (1946:412) främja tillkomsten av vägledande litteratur på förvaltningsrättens område. Statens inkomster av verk, som har utarbetats eller utgetts med bidrag från detta anslag, avräknas från anslaget.

Nämnden för utgivande av förvaltningsrättsliga publikationer beräknar medelsbehovet till 70 000 kr.

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av nämndens verksamhet bör anslagsbeloppet under nästa budgetår vara oförändrat.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till utgivande av litteratur på förvaltningsrättens om-

råde för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag om

50 000 kr. |

H 3. Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m.m. 1986/87 Utgift — 1 940 936

1987/88 Anslag 2 400 000 1988/89 Förslag 2 400 000

Från anslaget utgår bidrag till Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten, till internationella institutet i Rom för unifiering av privaträtten och till permanenta byrån för Haagkonferensen för internationell privaträtt. Från anslaget betalas även Sveriges kostnader med l ba tv

anledning av FN:s konvention om avskaffande av rasdiskriminering.

Från anslaget utgår vidare medel till Sveriges bidrag till kostnaderna Bil. 4 för Nordiska samarbetsrådet för kriminologi samt medel till ett svenskt bidrag till det FN-anknutna kriminalpolitiska institutet i Helsingfors.

Anslagsbeloppet bör under nästa budgetår vara oförändrat.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m.m. för

budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 2 400 000 kr.

H 4. Stöd till politiska partier

1986/87 Utgift 95 472 850 1987/88 Anslag 110 500 00011) 1988/89 Förslag 110 500 000 (1)Kompletteringsprop. 10 000 000 kr.

Medelstilldelning sker enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till poli- = tiska partier.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till politiska partier för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag om 110 500 000 kr.

H 5. Allmänna val

1986/87 Utgift 11 739 172 1987/88 Anslag 27 122 000 1988/89 Förslag 108 304 000

Från anslaget betalas statsverkets del av kostnaderna för valsedlar, valkuvert och andra valtillbehör samt betalas ersättning till vissa myn-' digheter och verk för biträde i samband med allmänna val.

Riksskatteverket, som är central valmyndighet, föreslår att anslaget för budgetåret 1988/89 tas upp med 108 904 000 kr. Beloppet avser kostnader för 1988 års allmänna val.

Jag biträder riksskatteverkets förslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Allmänna val för budgétåret 1988/89 anvisa ett förslags-

anslag om 108 904 000 kr.

| | | Bil. 4

Statistiska uppgifter jämte kommentarer om brottsutvecklingen samt om verksamheten inom polisen, åklagarmyndigheterna, de allmänna

domstolarna och kriminalvården m.m.

I Brottsutvecklingen

Det antal brott mot brottsbalken som har kommit till polisens kännedom har ökat under hela efterkrigstiden. År 1977 uppgick antalet brott mot brottsbalken till drygt 716 000 medan antalet år 1986 uppgick till drygt

9260 000, d.v.s. en ökning med 34 procent under tioårsperioden. Antalet anmälda brott mot annan lagstiftning har också ökat under större delen av denna tid. Av brotten mot annan lagstiftning svarar trafik- och narkotikabrotten för cirka fyra femtedelar år 1986.

År Antal anmälda Antal anmälda brott

brottsbalksbrott mot annan lagstiftning

1974 570 610 | 104 666 1975 643 405 112 000 1976 683 279 115 949 1977 716 367 127.993 1978 683 646 119 629 1979 698 171 117 937 1980 760 911 167 366 1981 760 614 - 175 211 1982 805 569 . 178 189 1983 799 457 159 670 1984 845 706 137 469 1985 894 396 123 953 1986 960 080 | 135.277 1987(1) 934 410 : 116 822

(1) Värdena för 1987 har beräknats på grundval av utvecklingen t.o.m. oktober 1987

Brott mot brottsbalken har under den senaste tioårsperioden ökat med

i genomsnitt 3,5 procent per år medan brott mot annan lagstiftning ökat

med omkring 2,5 procent per år. För antalet registrerade brott mot lag-

stiftning utanför brottsbalken kan mycket starka variationer iakttas mel-

lan olika år. | Den genomsnittliga årliga förändringen i antalet anmälda brott mot brottsbalken under perioden 1977 - 1986 resp 1982 - 1986 är

1977 - 1982 - 1986 : 1986

Bil. 4

Våldsbrott+ 4,53 + 5,43
därav misshandel+ 4,5 5 + 6,34
därav rån+ 3,94 +. 3,44
Tillgreppsbrott+ 2,93 + 544
därav inbrottsstöld+ 0,28 + 2,23
därav bostadsinbrott+ 0,9 2 + 3,4 h

därav inbrott i vind, källare - 1,4 X + 4,29 därav motorfordonstillgrepp + 1,29 + 7,9 4

Checkbedrägeri- 9,3 4 + LIA
Ovriga bedrägeribrott+ 855 + 0,7 %
Övriga brottsbalksbrott+ 3,64 + 4,59
därav skadegörelsebrott+ 4,04 + 5,04

Forskningsenheten inom brottsförebyggande rådet (BRÅ) har utarbetat en rapport över brottsutvecklingen (BRÅ forskning 1987:5). I denna rapport ges bl.a, en översikt över utvecklingen under senare år i fråga om olika brott som har kommit till polisens kännedom. Rapporten innehåller däremot inte några prognoser över antalet brott som kan väntas komma till polisens kännedom under de närmaste åren. Hänsyn har tagits till denna rapport i den följande redogörelsen.

Planerings- och budgetsekretariatet inom justitiedepartementet följer utvecklingstendenserna vad gäller brottmålsprocessen i vid mening. Härvid studeras uppgifter i brottsanmälan, åtalsbeslut. dom och beslut om intagning i anstalt i kriminalvården. Resultaten av dessa studier har

beaktats i framställningen. |

I det följande kommenteras utvecklingen för olika grupper av brott, bl.a. brottsbalksbrott och narkotikabrott. I tabeller redovisas uppgifter om brott anmälda år 1974 och senare. Siffrorna för perioden 1974 - 1986 är tagna direkt ur statistiska centralbyråns (SCB:s) definitiva årsstatistik. De siffror som anges för år 1987 är preliminära beräkningar som bygger på statistik för tiden januari - augusti 1987.

1.1Våldsbrott

År Totalt Därav rån — Därav misshandel
1974 53 094 2 29619 899
1975 55 127 2 33621 509
1976 55 248 2 69721 378
1977 59 047 3 37423 596
1978 60 158 3 46122 868
1979 61 170 3 07523 171
1980 64 733 3 42724 668
1981 65 986 3 22824 314
1982 74 724 3 53028 200
1983 76 487 3 47329 220
1984 81 407 3 68130 785
1985 82 803 3 85131 996
1986 85 384 3 80632 805
1987(1) 85 393 3 93132 872

126 (1) Värdena för 1987 har beräknats på grundval av utvecklingen t.o.m. oktober 1987

Begreppet våldsbrott används här i en vid bemärkelse. Till våldsbrott räknas som i den officiella statistiken brott mot liv och hälsa samt andra Bil. 4 gärningar som innebär direkt fara för individen. I dessa brott inräknas,

förutom fullbordade gärningar, även försök och förberedelser.

Våldsbrotten har uppvisat en relativt jämn ökningstakt under åren 1974 till 1986. År 1986 utgjorde dessa nära en tiondel av de registrerade brottsbalksbrotten.

Särskilt om rån Antalet rån utgör knappt en halv procent av samtliga anmälda brottsbalksbrott. Hitintills under 1980-talet har antalet legat kring 3 500.

Drygt 85 procent av rånen är riktade mot privatpersoner. Gaturån är . den dominerande formen av rån. Andelen rån med skjutvapen har legat på omkring 10 procent under de senaste tio åren.

Bank- och postrånen är få i förhållande till övriga rån. Under år 1986 var dessa 172, inbegripet försök och förberedelse. De förorsakar ofta mycket stora förluster och är allvarliga eftersom de ofta begås med hjälp av skjutvapen.

Särskilt om misshandel Antalet misshandelsbrott har ökat under 1980-talet. Sedan år 1982 uppgår den genomsnittliga ökningen till drygt 3 procent per år.

Enligt BRÅ-rapporten finns det skäl att tro att ökningen av de registrerade misshandelsbrotten inte motsvaras av reella ökningar. En del av ökningen anser BRÅ bero på att kravet på angivelse för att åklagare skall kunna åtala misshandel på enskilt område slopades den I januari 1982.

Antalet fall av misshandel utomhus där offret inte tidigare har träffat eller på annat sätt känt den som utförde misshandeln har också ökat kraftigt under senare år. År 1986 registrerades cirka 10 000 misshandels- ' brott av detta slag. Det är .en ökning med 313 (3 4) jämfört med året innan. 537 av de cirka 10 000 misshandelsbrotten avser grov misshandel. Detta är en ökning med 50 (10 4 0) jämfört med föregående år.

Antalet fall av misshandel utomhus där gärningsmannen är okänd för offret är högst i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö.

År Totalt — Därav in- | Därav mo-

brotts- — Inbrott i ' Inbrott i = torfordons- ' stöld lägenhet vind eller tillgrepp

eller villa källare .

1974 411 466 115 391 15-787: 17.930 47 475 1975 473 337 134 470 20-124 24 453 55 279 1976 511 196 150 180 22 250 34 253 "62 352 1977 528 900 155-863 — 22 247 . 31 017 62 703 1978 501 050 144 944 21 244 22 207 56 706 1979 495 472 140 054 "17 678 22 107 49 265 1980 524 313 139 944 — 20 385 22 516 4894 1981 522 407 137 168 20 014 22 845 46 672 : 1982 5563 745 139 168 — 21 063 25 096 49 809 1983 551 510 139.789 24 160 22 931 47 036 1984 585 537 142 555 — 24 939 25 716 49 486 1985 624 997 145 244 — 24 535 28 129 55 611 1986 677 562 152 566 23 459 217 625 67 047 1987(1) 657 798 142 523 20 189 27 811 69 313

(1) Värdena för 1987 har beräknats på grundval av utvecklingen t.o.m. oktober 1987

Tillgreppsbrotten utgör drygt 70 procent av samtliga polisanmälda brottsbalksbrott. Förutom de i tabellen redovisade brottsgrupperna ingår

en mängd olika former av stöldbrott som inte rubriceras som inbrott, t.ex.

snatteri.

Särskilt om inbrott

Inbrotten uppgår till ungefär en sjättedel av samtliga registrerade brottsbalksbrott. Förutom villa- och lägenhetsinbrott och inbrott i vind eller källare ingår i här redovisade siffror även inbrottsstöld i butiker, kiosker och skolor m.m. a Antalet inbrottsstölder under 1970-talet uppvisar stora svängningar

men har under åren 1978 - 1985 legat på en nivå runt 140 000. År 1986 var

antalet anmälda inbrottsstölder drygt 150 000. För år 1987 pekar de preli-

minära siffrorna på att antalet inbrottstölder åter kommer att ligga på en

nivå runt 140 000. .

Enligt en rapport av kriminologen och docenten Leif G W Persson, framtagen och publicerad av försäkringsbolaget Trygg-Hansa, som ett led i bolagets skadeförebyggande verksamhet, svarar fyra promille av landets män för 100 procent av bostadsinbrotten. I rapporten framhålls vidare att två promille av landets män svarar för 80 procent av alla bostadsinbrott och två tiondels promille av landets män svarar för 40 procent av alla bostadsinbrott. I rapporten anges vidare att en liten mycket aktiv grupp på 500 personer står för ungefär 10 000 av de 23 000 anmälda inbrotten i bostäder 1986.

Särskilt om motorfordonstillgrepp | - Prop. 1987788:100

Flertalet motorfordonstillgrepp avser fullföljt tillgrepp. av personbilar Bil. 4 eller försök härtill.

Under år 1986 anmäldes cirka 67 000 motorfordonstillgrepp, vilket visar på en kraftig ökning (21 29) jämfört med år 1985.

Antalet motorfordonstillgrepp har tidigare under 1980-talet legat på en nivå strax under 50 000. Antalet tillgrepp räknat per 10 000 registrerade motorfordon sjönk något under de första åren av 1980-talet, men ökade under 1986. .

Enligt den nyss nämnda rapporten av Leif G W Persson svarar en mycket liten grupp personer för de flesta bilstölderna liksom för de flesta stölderna ur bilar.

1.3 Bedrägeribrott

År Totalt därav check- därav konto- och

bedrägeri = kreditkort

1974 51249 5 800 1975 50 999 | 7 069 1976 53 343 8 279 1977. 57 904 9 228 1978 52 869 5 667

1979-71 9936 3941 421
1980 103 77810 68714 619
1981 99 97310.68518 705
1982 98 57010 11721 638
1983 93 54811 68016 717
1984 97 58813-36913 960
1985 103 33113 03622 241
1986 107 223. 15-19522 051
1987(1)102 044"14 60518 191

(1) Värdena för 1987 har beräknats på grundval av utvecklingen t.o.m. oktober 1987

Av bedrägeribrotten svarar checkbedrägerierna idag för omkring 14 procent.

Särskilt intresse tilldrar sig bedrägerier som begås med hjälp av konto och kreditkort. Från och med år 1979 särredovisas dessa i statistiken. Dessa bedrägeribrott tredubblades från år 1979 till år 1982 och utgör numera den största enskilda gruppen bland bedrägeribrotten (20 24). An-

talet kredit- och kontokortsbedrägerier år 1986 är 22 051. Det är en liten

minskning jämfört med föregående år.

9 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 4

1.4Övriga brottsbalksbrott Prop. 1987/88: 100

Bil. 4 År Övriga brotts- Därav skadegörelse-

balksbrottbrott
1974 54 80145 771
1975 63 94254 760
1976 63 49254 901
1977 70 51662 330
1978 69 56961 305
1979 69 53660 877
1980 68 08759 057
1981 72 24862 873
1982 78 53068 278
"1983 77 91267 955
"1984 81 17471 999
1985 83 26574 008
1986 89 91180 104
1987(1) 89 17481 251

(1) Värdena för 1987 har beräknats på grundval av utvecklingen t.o.m. oktober 1987

Till övriga brottsbalksbrott räknas förutom skadegörelsebrott ett stort antal olika grupper av brottsliga beteenden som inte faller inom någon av de tidigare berörda kategorierna.

Särskilt om skadegörelse Antalet skadegörelsebrott har hitintills under 1980-talet uppvisat en tilltagande ökningstakt. En mycket stor andel av dem som döms för skadegörelsebrott är tonåringar.

Drygt 30 20 av skadegörelsebrotten avser skadegörelse på motorfordon.

Drygt 15 procent av de registrerade skadegörelsebrotten drabbar stat, landsting och kommuner. Denna form av skadegörelser orsakar samhället betydande kostnader. |

1.5 Narkotikabrott

År Antalanmälda narkotika- för narkotika- föreläggande brottAntal personer = Därav antal som som lagförts godkänt straff- brotteller dömts
1974 20 1533 6542 523
1975 22 0154 3682 601
1976 18 8454 4572 688
1977-22 1274 7502 994
1978 21 7634 9573 166
1979 23 9564 5173 315
1980 62 0116 4205 219
1981 69 9238 1966 838
1982 70 6128 1736 926
1983 51 3977 0745 991
1984 40 1306 1495 341
1985 37 5686 0675 246
1986 39 5366 4015 685

1987(1) 38 242

(1) Värdet för 1987 har beräknats på grundval av utvecklingen t.o.m. oktober 1987

Tabellen avser brott mot narkotikastrafflagen (1968:64), narkotikaförordningen (1962:704) och narkotikabrott enligt varusmugglingslagen Bil. 4 (1960:418).

Antalet anmälda narkotikabrott har legat på en relativt stabil nivå under hela 1970-talet. År 1980 ökade antalet anmälda brott kraftigt. Enligt BRÅ tycks riksåklagarens nya anvisningar för användning av åtalsunderlåtelser vid narkotikabrott samt den ökade serieuppklaringen (antal brott per misstänkt) vara de faktorer som spelat en avgörande roll för denna ökning. En annan förklaring till ökningen är troligen polisens insatser mot den s.k. gatulangningen under åren 1981 och 1982.

Under 1986 har antalet registrerade narkotikabrott åter ökat -efter att ha minskat under åren 1983 - 1985. I BRÅ:s rapport menar man att den faktiska narkotikabrottsligheten inte har undergått några större förändringar under 1980-talet.

Den nedgång i antalet registrerade narkotikabrott som har skett sedan 1982 (44 45) motsvaras inte av en lika kraftig minskning av antalet för narkotikabrott dömda personer (38 40). Vidare har den genomsnittliga fängelsetiden räknat i månader för varje dömd person ökat.

1.6 Ekonomisk brottslighet När det gäller den ekonomiska brottsligheten föreligger inte någon statistik. För närvarande pågår utvärdering av de åtgärder som föranletts av eko-kommissionens arbete. Regeringen har bl.a. givit ett uppdrag till BRÅ att utvärdera effekterna av vissa åtgärder mot ekonomisk brottslighet. En första delrapport återfinns i rapporten Kampen mot eko-brotten,

del I Polisen (BRÅ forskning 1986:3).

2Verksamheten inom polisen, åklagarna, de allmänna domstolarna och kriminalvården

I det följande redovisas vissa siffror avseende verksamhet och arbetsbelastning inom rättsväsendet. Uppgifterna härrör i huvudsak från de analyser som regelbundet görs i justitiedepartementet. Siffrorna tas därvid i stor utsträckning från rättsväsendets informationssystem (RI). Vissa siffror är tagna direkt ur myndigheternas anslagsframställningar.

Arbetet inom de olika myndigheterna inom rättsväsendet hänger mycket intimt samman. I huvudsak går kedjan från polis, via åklagare och domstolar till kriminalvård.

Antalet brott som anmäls till polisen är drygt I milj. per år. Den siffran omfattar inte brott för vilka polisen direkt utfärdar ordningsförelägganden. Antalet sådana förelägganden utgjorde drygt 180 000 år 1986.

Endast en del av de brott som anmäls till polisen klaras upp. I ungefär 35 procent av fallen kan en misstänkt person knytas till brottet. Andelen uppklarade brott varierar med olika:-brottstyper. Uppklaringen växlar även mellan skilda delar av landet. För misshandel och andra våldsbrott uppgår andelen uppklarade fall till drygt 50 procent, medan endast 11 procent av inbrottsstölderna klaras upp. Ungefär vart fjärde rån och tre 131 av fyra bedrägeribrott blir uppklarade.

I detta sammanhang bör framhållas att antalet:uppklarade brottsbalksbrott har ökat från drygt 160 000 år 1974 till över 240 000 år 1986. Bil. 4 Antalet uppklarade brott mot såväl brottsbalken som specialstraffrättslig lagstiftning har ökat från runt 250 000 till nära 360 000. Der är alltså en ökning med mer än 40 procent under perioden.

Åklagarna fattar beslut om åtal mot ungefär 80 000 personer årligen. Till detta kommer knappt 85 000 personer för vilka åklagare meddelar strafföreffeganden. Åklagarna beslutar om åtalsunderlåtelser i cirka 2 000 fall per år. Antalet avskrivna och nedlagda mål är omkring 52 000 per år.

Allmän domstol dömer årligen cirka 16 000 personer till frihetsberövande påföljd, varav knappt två tredjedelar omfattar högst två månader. Antalet personer som döms till böter är knappt 30 000. Andelen frihetsstraff varierar starkt mellan olika brottstyper. Vid rattfylleri ådöms fängelse i närmare tre fall av fyra. För rån och grovt rån samt misshandel ådöms fängelse i två fall av tre. För grovt narkotikabrott döms till frihetsberövande påföljd i närmare 95 procent av fallen.

1986 var den genomsnittliga längden av ådömda frihetsstraff i första . instans omkring fem månader. Variationerna är dock avsevärda mellan olika slag av brott. För grovt narkotikabrott ligger t.ex. genomsnittet på : drygt tre år och för narkotikabrott i övrigt på omkring fem månader. För rån och grovt rån är motsvarande siffra nästan två år, för grov misshan-

del cirka ett och ett halvt år, samt för rattfylleri drygt en månad. -

Brottsutredning och lagföring tar vanligen ganska lång tid. I följande . tabell visas andelen dömda personer som efter brott dömts inom ett visst tidsintervall. Uppgifterna avser år 1986. Indelningen i brottsgrupper är densamma som har redovisats i tidigare tabeller.

. PROCENT . . . Brotts- -100 dagar —100- dagar 365 dagar och mer

365 : grupp

våldsbrott .265916:
Tillgreppsbrott: 40 "BM9
Bedrägeribrott| 17 « 4340.
" Övriga brottsbalksbrott 147 16
Narkotikabrott49429

Genomsnittstiden från det att ett brott har begåtts till dess att dom har: avkunnats har inte märkbart förändrats mellan åren 1982 till 1986 för. någon av de redovisade brottsgrupperna utom för narkotikabrott. Andelen personer som döms för narkotikabrott. inom 100 dagar från det att

brottet begicks, har ökat från cirka 41 procent 1982 till 49 procent 1986.

Andelen personer som dömts först ett år efter narkotikabrottet har minskat från 11 procent 1982 till. 9 procent 1986.

Inom de tre storstadsområdena har andelen personer som dömts för : narkotikabrott inom 100 dagar förändrats mellan åren 1982 till 1986 enligt följande.

I Stockholmsområdet var andelen 32 procent 1982 och 36 procent i ta

1986 och i Malmöområdet var andelen 48 procent 1982 och 68 procent: Bil. 4 1986.

För landet i övrigt var motsvarande procentsiffror för åren 1982 och 1986, 43 respektive 49. Som framgår av nämnda siffror visar Malmö- och Göteborgsområdena en mycket gynnsam utveckling.

2.1 Polisväsendet Statistiken över antalet ingripanden och utryckningar inom polisväsendet bygger på de s.k. ingripandemeddelandena (IM). Statistiken utgör ett komplement till siffrorna för antalet anmälda brott när det gäller att bedöma arbetsbelastningen inom polisväsendet, och då främst inom övervakningsverksamheten. "IM utfärdas så snart ett polisingripande sker. Hur antalet ingripanden har utvecklats sedan år 1980 framgår av nedanstående sammanställning.

ÅrAntal ingripandemeddelanden Antal gripna
19801.184 211226 050
19811 161 470224 857
19821185 291231 563
19831.195 708216 289
19841 247 468195 606 '.
19851.235 808179 877
19861.275 618: 193 765

2.2Åklagarna

Arbetsbelastningen vid åklagarmyndigheterna och de allmänna.domsto-

larna påverkas av antalet anmälda brott och andelen därav som klaras

upp. Den är vidare beroende av bl.a. förändringar i lagstiftningen. Till belysning av arbetsbelastningen hos åklagarna anges i följande tabell antalet misstänkta personer i mål hos åklagare under de senaste åren. :

Period Antal personer i Antal mål i utgående balans

Mål om brott Övriga Totalt Därav mål om

på vilket mål fängelse kan följabrott på vil- ket fängelse kan följa
1980173 000 112 400 63 700 50 800
1981178 100 121 300 65 800 50 500
1982172 100 118 000 64 600 48 600
1983169 800 114 400 59 400 43 700
1984167 498 101 700 35 208 28 087
1985170 699 96 200 53 082 — 41 027
1986172 938 90 700 55 943 43 129

1986 första — 85 448 43 500 1987 halvåret 84 775 44 714

Som framgår av tabellen har antalet övriga mål hos åklagarna minskat under de senaste åren. Detta kan delvis förklaras av att polisen medger Bil. 4 fler rapporteftergifter än tidigare, vilket innebär att färre ärenden lämnas Över till åklagarna.

2.3 Domstolsväsendet 2.3.1 Domstolarnas arbetsläge (I uppgifterna om tingsrätterna och länsrätterna är antal över 1 000 avrundade till jämna hundratal)

1984 1985 1986 86-01-01 87-01-01

—06-30 06-30

Allmänna domstolarna

Högsta domstolen:
Inkomna mål(1)3 793 3 934 3 694 2020 1958
Avgjorda mål(2)3 860 3 767 3 786 2082 2178
Utgående balans1 948 2 022 1781" 1898 1 512

Hovrätterna

Inkomna mål18 784 18799 — 17 317 ' 9 009 9 333
Avgjorda mål18 598 18736 — 17 501 9 201 9 085
Utgående balans6 246 6 235 6 003 6 017 6 158
Tingsrätterna|

Inkomna tvistemål och brottmål 143 300 140 800 142 400 70 500 69 200 Avgjorda tvistemål och brott-

mål 144 800 139 300 139 600 70 900 70 200 Utgående balans tvistemål och

brottmål57 600 58 700 60 400 57 800 58 800
Inkomna fastighetsmål8 100 8 100 8 300 3 900 3 800
Avgjorda fastighetsmål7 100 7700 8 200 4 100 4 100

Utgående balans fastighetsmål 5 700 6 100 6 200 5 900 5 900 Inkomna mål om lagsökning 95 800 103 000 106 600 53 400 52 500 Inkomna mål om betalnings-

föreläggande387 500 405 200 395 900 204 000 207 200
Inkomna domstolsärenden21 700 21 800 21-100 10 300 9 800
Avgjorda domstolsärenden19 400 21 400 20-200 10-100 9 900

Utgående balans domstols-

ärenden 10 400 10 900 11.600 11-000 11-500 Inskrivningsärenden 2 204 600 1 985 000 2 685 000 1 196 500 1 044 600 Gravations- och äganderätts-

bevis 524 300 460 600 600 000 285 800 235 300

(1) inkl. skrifter (2) utom skrifter

1984 1985 1986 86-01-01 87-01-01

-06-30 — -06-30 Bil. 4

Allmänna förvaltningsdomstolarna Regeringsrätten

Inkomna mål6 041 5881 6 198 3 336 3 131
Avgjorda mål5 677 5 896 6 296 3 137 3 535
Utgående balans4 639 4 664 4 540 4 850 4 150
Kammarrätterna.
Inkomna mål31073 29378 28815 14731 13 336
Avgjorda mål30 538 29481 30129 14 948 14 998
Utgående balans25459 25454 24 255 25 328 22 629

Lånsrätterna Inkomna mål 160 700 151 400 142 700 84 300 75 400 Avgjorda mål 177 200 168 500 160 000 79 800 75 000 Utgående balans 195 200 177 400 159 900 181 900 160 900

1984 1985 1986 86-01-01 87-01-01

-06-30 -06-30

Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m.m. Bostadsdomstolen

Inkomna mål579586607301395
Avgjorda mål574525641364342
Utgående balans25131227818833

Hyresnämnderna

Inkomna ärenden32 454 33 495 38 103 19 80820 397
Avgjorda ärenden 31 194 30 951 37 225 18 42319 761
Utgående balans8 731 11-275 12 146 12 65312 869
Årrendenämnderna|
Inkomna ärenden1723 1 868 3 197 1 8941.417
Avgjorda ärenden1971 1925 3 483 1 8731283
Utgående balans869 812524 831 658

1983/84 —1984/85 = 1985/86 1986/87 Försäkringsöverdomstolen och försäkringsrätterna Försäkringsöverdomstolen

Inkomna mål2 483 2 266 2 160 2 070
Avgjorda mål2 126 2 001 2119 2 237
Utgående balans3 378 3 643 3 684 3 517

Försåkringsrätterna

Inkomna mål7217 7 014 6 376 6 047
Avgjorda mål10 796: 9158 7 879 7 693
Utgående balans15 966 13 821 12 315 10 585

2.3.2 Särskilt om brottmålen

Bil. 4

Period Tingsrätterna

Antal brott- Inkomna därav mål som enligt

mål 1 balans brottmål = tingsrättsinstruktionen

:(1979:572) kan hand-

läggas av notarie

198025 03577 888 10 834
198126 58780 312 11 792
198228 50183 927 13 220
198326 40079 036 13 684
198423 95172 702 12 450
198523 97668 700 10 212
198625 45669 847 11 118
1986 första — 23 68034 361 5 086
1987 halvåret 23 90634 173 4 892

Av tabellen framgår att såväl antalet brottmål som kan handläggas av tingsnotarie som antalet övriga brottmål vid tingsrätterna har minskat sedan 1983, med undantag för år 1986 då en liten ökning kan noteras. Antalet brottmål som fullföljs till hovrätt har minskat sedan år 1984.

ÅrHovrätterna Inkomna brottmål balansAntal brottmål i
19806 3832 155
19816 9482 327
19826 9962 387
19837 2522 504
19847 1032 541
19856 8382 520
19866 6902491
1986 första 3 5362 495
1987 halvåret 3 9732 827

2.4 Kriminalvården

År Kriminalvårdsanstalter Häkten Frivård

Högsta « Antal klienter :

Nyintagna Högsta beläggning den 1 okt.

under året beläggning

1980 12-272 3 6031 003 15 750
1981 13 346 3 7501099 16 612
1982 13 835 3 7831108. 17 767
1983 15-177 4 1371102 14 092
1984 14 647 3 669916 12 200
1985 13 535 3 655981 11.677
1986 14 188 3 6551 026 11 933

Under åren 1980 - 1983 har intagningarna i kriminalvårdsanstalterna: Pröp. 1987/88:100 ökat kraftigt. Köproblem har uppstått under vissa perioder då antalet "Bil. 4 tillgängliga platser inte har räckt till. Den 1 juli 1983 genomfördes den s.k. halvtidsfrigivningen. Medelbeläggningen minskade därmed med ca 350 platser under budgetåret 1983/84 jämfört med föregående budgetår.

Justitiedepartementet har i samarbete med kriminalvårdsstyrelsen studerat metoder för beräkning av behovet äv anstaltsplatser inom kriminalvården på kort och lång sikt. En metod för bedömning av behovet på fem års sikt har redovisats i SARI rapport 1983:1 Beläggningen vid kri-' minalvårdsanstalter sett i ett medelsiktigt tidsperspektiv. Med utgångspunkt i denna metod har behovet för den närinaste femårsperioden be- . räknats i departementet. Beräkningarna visar en i stort sett oförändrad trend för den genomsnittliga anstaltsbeläggningen under den närmaste femårsperioden. | : :

Beläggningen på anstalterna -

Antal klienter

5000

mm Tillgängliga platser ” -— | Närvarande klienter -

LVM SA |

3000

2000 1983. 1984 ' 1985 1986 1987

3Rättsväsendets resurser för åtgärder mot brott

3.1 Olika typer av åtgärder Samhällets åtgärder mot brott kan indelas på olika sätt beroende på syftet med indelningen. För en beskrivning av hur resurserna fördelas mellan olika ändamål kan en gruppering göras på följande sätt. : Förebyggande åtgärder riktade mot personer som inte är föremål för

rättsväsendets åtgärder på grund av brott. Det är här fråga även om sådana åtgärder som är avsedda att förbättra miljön i samhället i före- « Bil. 4 byggande syfte. Åtgärder av detta slag ankommer främst på andra än rättsväsendets myndigheter, bl.a. skolväsendet och socialtjänst- och ar- . betsmarknadsmyndigheterna. .

Övervakning av regelefterlevnaden. Den syftar till att dels förhindra brott, dels upptäcka brott. Hit hör. polisens övervakande verksamhet. Gruppen omfattar även exempelvis tull- och beskattningsmyndigheternas kontroll av att straffsanktionerade bestämmelser inom deras resp. verksamhetsområden efterlevs.

Brottsutredning och andra åtgärder i brottmålsförfarandet som krävs för att fatta beslut om reaktion mot brott. |

Verkställandet av påföljder. Åtgärder av detta slag hör hemma i kriminalvården. Även andra organ har uppgifter på området, t.ex. exekutionsväsendet i fråga om böter.

Rehabiliterande åtgärder. Härmed avses åtgärder som syftar till att ge personer som har begått brott bättre förutsättningar för anpassning i samhället. Åtgärder av detta slag vidtas av kriminalvårdsmyndigheterna och av organ inom socialvårds-, arbetsmarknads- och utbildningsområdena. |

Utvecklingsarbete som är direkt målinriktat mot problem som rör åtgärder mot brott.

Samhället satsar stora belopp på åtgärder mot brott. Det är dock inte möjligt att presentera en fullständig beräkning av kostnaderna för åtgärder av detta slag. Förutom inom justitiedepartementets område satsas stora resurser inom annan statlig verksamhet som, åtminstone delvis, har till syfte att förebygga och bekämpa brott. Även kommuner, landsting och näringsliv lägger ut avsevärda belopp årligen för ändamålet.

Kostnaderna för åtgärder mot brott inom rättsväsendet, dvs. i första hand inom polis- och åklagarväsendet, de allmänna domstolarna och kriminalvården, har emellertid kunnat beräknas.

De har fördelats på de tidigare berörda åtgärdsgrupperna. I vissa fall har schabloner använts eftersom beräkningsunderlaget är osäkert.

All polisverksamhet utom den som har samband med tillståndsgivning, passärenden och andra uppgifter av servicekaraktär'kan ses som ett led i samhällets åtgärder mot brott. Hit hör också åklagarväsendets och kriminalvårdens funktioner liksom den del av domstolsväsendets verksamhet som rör brottmål. Den del av anslagen inom rättsväsendet som är avsedd för åtgärder mot brott uppgår till 7,8 miljarder kr. för budgetåret 1987/88. I figur I är detta belopp fördelat på åtgärdsgrupper. Beloppet omfattar inte medel som förbrukas inom departementet och statliga kommittéer eller anslag för byggnadsverksamhet.

Som framgår av figur I uppgår kostnaderna för förebyggande åtgärder till cirka 77 milj. kr. Största posten utgör kostnaderna för polisens undervisning i skolorna i lag och rätt samt i trafik. Hit hör också BRÅ:s verksamhet utom den rena forskningen och utvecklingen. I detta sammanhang bör framhållas att kostnaderna för brottsskadenämnden inte till

någon del har medräknats. | | |

Övervakningen av regelefterlevnaden avser polisens övervakningsverksamhet och beräknas kosta 3 192 milj. kr. Bil. 4

Det redovisade beloppet för brottsutredning och andra åtgärder i brottmålsförfarandet omfattar åtgärder inom polis- och åklagarväsendet samt domstolarna. Av beloppet 2 637 milj. kr. faller 1 840 milj. kt på polisväsendet, 295 milj. kr. på åklagarväsendet och 502 milj. kr på domstolsväsendet, inklusive rättshjälpskostnader.

Kriminalvården svarar för de kostnader som i figuren har redovisats som verkställandet av påföljder. Denna grupp av kostnader beräknas till

1 863 milj. kr. |

Det utvecklingsarbete inom departementets område som tar sikte på åtgärder mot brott beräknas till sammanlagt 16,7 milj. kr., varav omkring 10 milj. kr avser anslag till brottsförebyggande rådets (BRÅ:s) verksamhet. I beloppet ingår inte den forskning eller annat utvecklingsarbete som bedrivs i departementets kommittéer. ma .

I jämförelse med föregående år har det totala beloppet för rättsväsendets åtgärder mot brott ökat med 4 procent.

— Förebyggande

åtgärder

77 milj. kr.

Övervakning av

regetlefterlevnaden

3 192 milj. kr.

Verkställande av Brottsutredning och andra åtgärder

påföljder och rehabiliterande / i brottsmålsförfarandet

åtgärder 1 863 mij. kr. 2 637 milj. kr.

|. Utvecklingsarbete

16,7 milj. kr.

Fig. 1: Kostnader för åtgärder mot brott inom justitiedepartementets område budgetåret 1987 /88.

Den I januari 1965 då polisväsendet förstatligades var antalet polistjäns- Bil. 4 ter 11 700 och antalet tjänster för övrig personal i polisväsendet 2100. Motsvarande siffror var vid utgången av budgetåret 1986/87 drygt 16 400 resp. drygt 5 300.

Antalet polistjänster har alltså ökat med över 4 500 efter förstatligandet. För att få en bild av den faktiska utvecklingen ifråga om personalläget måste man emellertid ta hänsyn till en rad faktorer: En av dessa är arbetstidsförkortningen. Uttryckt i årsarbetskrafter har omkring 2 200 polismanstjänster fallit bort sedan förstatligandet på grund av arbetstidsförkortning. Utbildningsverksamheten har vidare ökat kraftigt sedan år

. 1965.

Den resursförstärkning som har skett sedan år 1965 har varit begränsad när det gäller personal som är tillgänglig för faktisk polistjänstgöring. Även andra faktorer än arbetstidsförkortningen och utbildningen har bidraget till det. Samtidigt måste naturligtvis beaktas att polisens arbete i hög grad har underlättats genom att utrustningen och utbildningen har förbättrats. Den renodling av polisens arbete som har skett genom att uppgifter i stor utsträckning har flyttats över till administrativ personal har också haft betydelse. Ett annat led i utvecklingen som bör nämnas är de större bevakningsföretagens kraftiga expansion under början och mitten av 1970-talet.

Polisutbildnigen har ändrats fr.o.m. hösten 1985. En polisaspirant genomgår nu under fyrtio veckor en grundläggande utbildning, den s.k. grundkurs I, vid polishögskolan i Ulriksdal.

Därefter följer ett och ett halvt års praktiktjänstgöring i polisdistrikt. Vidare skall en praktik inom något annat samhällsområde ingå i i praktiktjänstgöringen. I direkt anslutning till praktiktjänstgöringen följer en påbyggnadskurs om 20 veckor, grundkurs II, vid polishögskolan i Ulriksdal.

I följande sammanställning anges personalläget inom polisen. I tredje kolumnen i sammanställningen anges antalet polisaspiranter som har slutat sin utbildning men som inte har erhållit tjänst på s.k. personaltablå.

Sammanställning över personalläget m.m. vid polisväsendet

1987-11-02 (polispersonal utom chefskarriären) |

Antal Antal Polisasp Rekry- Praktiktjg/

tjänster vakanser med full- terings- motsvarande

inkl. gjord ut- kader

omsätt- — bildning

ningsva- men utan

kanser — tjänst (3)-12)=

(1) (2) (3)(4) (5)
Sthlms pd 30201 263129 - 124 81
Cbgs pd1386 = 36188 +152 10
Malmö pd9 MH57 + 16 26

Övriga pd = 10.801 247. 666 =+419. = 216 Summa 16 118 577 1040 — +463 — 333

Antalet anställda inom åklagarväsendet har ökat i begränsad utsträck- = Prop. 1987/88:100 ning efter förstatligandet år 1965. Antalet tjänster är nu drygt I 200, var- = Bil. 4 av ca 650 är åklagartjänster. |

När det gäller de allmänna domstolarna saknas en löpande redovis-

ning som visar hur stor del av personalresurserna som tas 1 anspråk för

brottmålen. Stickprovsundersökningar har emellertid lett fram till att denna andel är omkring 35 procent. Även om uppgifter saknas om hur andelen har förändrats under de senaste tio åren är det sannolikt att variationerna inte har varit särskilt stora. Antalet tjänster vid de allmänna domstolarna är nu omkring 3 900, varav omkring 1 000 domartjänster.

Kriminalvården har nu drygt 5 700 tjänster. Av dessa är 4 550 placerade vid kriminalvårdsanstalterna och 750 inom frivården. Antalet lek- ' mannaövervakare inom frivården uppgår f.n. till omkring 5800.

Sid. Anslag kr.

I Översikt

ANDRA HUVUDTITELN 5 I Allmänt 6 2 Lagstiftningsfrågor

3Ätgärder mot brott

39 4 Lokalförsörjning

A. Justitiedepartementet m. m.

40 Statsrådsberedningen19 994 000
40 Justitiedepartementet37 916 000
41 Utredningar m.m.26 130 000
41 Extra utgifter1600 00
42 Information om lagstiftning m. m.810 000
42 FRAMTIDSSTUDIER, Långsiktig analys m. m.10 300 000 Summa 96 750 000

B. Polisväsendet 47 Rikspolisstyrelsen 546 749 000 55 Polisverksamheten rörande brott mot rikets

säkerhet m. m. 211 469 000

55 Statens kriminaltekniska laboratorium24 544 000
57 Lokala polisorganisationen5358 416 000
59 Utrustning m. m. för polisväsendet160 858 000
61 Underhåll och drift av motorfordon m. m.16 486 000
62 Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg1 000
63 Diverse utgifter6 000 000

Summa 6 424 523 000

C. Åklagarväsendet

70 Riksåklagaren 14 303 000 72 Åklagarmyndigheterna 324 985 000

Summa 339 288 000

D. Domstolsväsendet m. m.

80 Domstolsverket49 024 000
84 Allmänna domstolarna1140 324 000
88 Allmänna förvaltningsdomstolarna370 686 000
91 Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m. m.43 528 000
92 Försäkringsdomstolarna54 874 000
95 Utrustning till domstolar m. m.14 910 000

Summa 1 637 346 000 E. Kriminalvården

98 Kriminalvårdsstyrelsen84 256 000
99 Kriminalvårdsanstalterna1 660 718 000
104 Frivården243 748 000
105 Maskin- och verktygsutrustning m. m.11 300 000
105 Engångsanskaffning av inventarier m. m.3 350 000
106 Utbildning av personal m. fl.16 085 000

Summa 2.019 457 000

F. Rättshjälp m. m.

107 Rättshjälpskostnader265 600 000 Bil. 4
107 Rättshjälpsnämnderna29 766 000
108 Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet1 000
110 Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag2405 000
Hi Vissa domstolskostnader m. m.58 500 000
111 Diverse kostnader för rättsväsendet11 000 000 Summa 347 272 000

G. Övriga myndigheter

113 Justitiekanslern3675 000
114 Datainspektionen1000
118 Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader7.528 000
119 Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader3 980 000
119 Bokföringsnämnden2857 000
121 Brottsskadenämnden: Förvaltningskostnader3 107 000

121 Brottsskadenämnden: Ersätining för skador på

grund av brott 7400 000

Summa 28 548 000

H. Diverse

ba Svensk författningssamling 7 260 000

br vv Bidrag till utgivande av litteratur på

förvaltningsrättens område 50 000 123 Bidrag till vissa internationella

sammanslutningar m. m. 2 400 000 124 Stöd till politiska partier 110 500 000 124 Allmänna val 108 904 000

Summa 229 114 000

Summa för justitiedepartementet 11 158 298 000

Bilaga 5 till budgetpropositionen 1988 = - Ö

oo fer

Prop.

Utrikesdepartementet = 1987/88: 100

(tredje huvudtiteln) | Bil. 5

Översikt

Utrikesdepartementets verksamhetsområde omfattar ärenden-som rör förhållandet till och överenskommelser med andra stater, utrikeshandel och exportfrämjande, Sveriges deltagande i FN och andra internationella organisationer, svenska insatser i det internationella utvecklingssamarbetet, nedrustningsfrågor, nordiskt samarbete, kontroll av tillverkning och utför- . sel av krigsmateriel, information om Sverige i utlandet, kulturutbyte samt: skydd av svenska medborgares intressen i ftämmande länder. Dessa ärenden spänner över ämnesområden av allmänpolitisk, handelspolitisk, biståndspolitisk, ekonomisk, kommersiell, rättslig. social, humanitär och kulturell natur,

Till utrikesdepartementet hör utrikesrepresentationen med 116 lönade . utlandsmyndigheter (ambassader, delegationer och konsulat) och 431 olönade konsulat. Under departementet sorterar bl. a. styrelsen för internationell utveckling (SIDA), styrelsen för u-landsforskning (SAREC). beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS), kom- ;' merskollegium (KK), exportkreditnämnden (EKN), importkontoret. för u-landsprodukter (IMPOD), Sveriges exportråd (SE) och handelssekreterarna samt Svenska institutet (SI). Andra statsunderstödda organ såsom Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRD, utrikespolitiska institutet (UI) och Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet erhåller anslag över tredje huvudtiteln (utrikesdepartementet).

Med hänsyn till det statsfinansiella läget präglas budgetförslaget av restriktivitet. Huvudförslaget har tillämpats konsekvent. Biståndsramen ligger kvar på en procent av bruttonationalinkomsten (BNI.

Utrikespolitik m. m. Den internationella utvecklingen kännetecknas av en viss förbättring i relationerna mellan de ledande stormakterna. Förenta staternas och Sovjetunionens överenskommelse om att avskaffa samtliga landbaserade medeldistanskärnvapen och deras fortsatta förhandlingar om bl. a. kraftiga nedskärningar i arsenalerna av strategiska kärnvapen har bidragit till det mer avspända internationella klimatet. |

Den politiska betydelsen av den kärnvapennedrustning som förestår bör sålunda inte underskattas. Överenskommelsen om avskaffandet av de

I Riksdagen 1987/88.1 saml. Nr 100. Bilaga 5

landbaserade medeldistanskärnvapnen berör dock endast en mindre del av Prop. 1987/88: 100

båda sidors samlade nukleära kapacitet. De grundläggande motsättningar- — Bil. 5 na mellan stormaktsblocken kvarstår, och deras fortsatta militära upprustning inger allvarlig oro. Alt de båda militärallianserna tillmäter det nordeuropeiska och nordätlantiska omrädet en ökad strategisk betydelse har

under det gångna året ånyo kunnat bekräftas.

Stormakternas motsättningar får återverkningar också på vissa regionala konflikter. Andra sådana konflikter utvecklas dock oberoende av relationerna mellan stormakterna. De regionala konflikterna drabbar oftast länder som redan har stora problem i form av underutveckling, skuldkriser och omfattande miljö- och svältkatastrofer.

Sveriges säkerhetspolitik utformas väsentligen i ett samspel mellan utrikespolitiken och försvarspolitiken. Huvudlinjen i denna poliuk är neutralitetspolitiken. som innebär alliansfrihet i fred syftande tull neutralitet i krig. Vär aktiva utrikespolitik syftar till att främja en fredlig utveckling i vår omvärld, att förhindra konflikter, att undanröja konfliktorsaker samt även i övrigt främja och tillvarata Sveriges säkerhetsintressen. Denna politik understöds av ett starkt folkligt engagemang för fred och nedrustning. |

Sverige har ett starkt intresse av och en stark vilja att delta i ett fördjupat

europeiskt samarbete på ett stort antal områden. En långtgående integra-

tion i Västeuropa är en förutsättning för att vi skall kunna behålla och förbättra vår ekonomiska styrka. Vår bedömning att medlemskap i EG inte

är förenligt med vår neutralitetspolitik kvarstår. Värt medlemskap i Förenta nationerna och de förpliktelser detta medför

utgör en hörnsten I svensk utrikespolitik. Genom ett aktivt deltagande i FN-arbetet söker Sverige främja FN:s möjligheter att bidra till en fredlig

utveckling och till att undanröja missförhållanden och orättvisor i världen.

Sverige verkar för respekt för folkrätten och de mänskliga rättigheterna samt stödjer avspännings- och nedrustningssträvandena. Genom att framhålla biståndets och utvecklingsfrågornas betydelse vill vi bidra till internationell solidaritet. Sverige understryker också vikten av ett ökat internationellt miljövårdssamarbete.

Den svenska utrikespolitiken kräver aktiva insatser på en rad områden. Vär alltmer internationaliserade värld kommer även fortsättningsvis att

ställa ökade krav på våra utrikespolitiska insatser. Folkrätten intar en viktig plats i svensk utrikespolitik. Inom departe-

mentet handläggs en stor mängd frågor på detta område, såsom mänskliga

rättigheter, havsrätt, miljörätt, rymdrätt och humanitär rätt. Förhandlingar

förs och avtal ingås såväl med enskilda länder som multilateralt (t. ex.

inom FN och Europarådet). Frågorna om mänskliga rättigheter får ökad

betydelse, och Sverige förväntas aktivt stödja det arbete som bedrivs på detta område, bl.a. av flera ideella organisationer. Omfattande uppgifter vilar på departementet i fråga om internationell rättshjälp såsom utlämning för brott samt överföring och lagföring i hemlandet. Ärenden rörande biständ till svenska medborgare, som hamnat i en nödsituation utomlands, har ökat och har blivit mera komplicerade. De kräver betydande resurser både vid utlandsmyndigheterna och i departementet. Detsamma gäller ärenden rörande utlänningar, såsom viseringar. uppehålls- och arbetstill- [Ae stånd samt utredningar i flyktingärenden.

Internationellt utvecklingssamarbete Prop. 1987/88: 100

Enprocentmålet för det svenska biståndet ligger fast. För budgetåret Bil 1988/89 avsätts 10350 milj. kr. för internationellt utvecklingssamarbete. Beloppet motsvarar en procent av den beräknade bruttonationalinkomsten

kalenderåret 1988. Ökningen från innevarande budgetår uppgår till 480

milj. kr.

Bland industriländerna är det fortfarande bara fyra länder, Sverige,

Danmark, Nederländerna och Norge, som uppnår FN:s utbetalningsmål

om 0,76 av BNI. Ett par länder, Finland och Italien. ökar sitt bistånd kraftigt. Det finns ett brett internationellt erkännande om att ökat bistånd

behövs till de fattigaste u-länderna. Ändå låg de västliga industriländernas

samlade bistånd i förhållande till ländernas BNI kvar på oförändrad nivå under år 1986.

Det allmänna målet för det svenska biståndet är att höja de fattiga folkens levnadsnivå. För inriktningen och utformningen av biståndet finns

fyra mål som är att det skall bidra till resurstillväxt, ekonomisk och social

utjämning, ekonomisk och politisk självständighet samt en demokratisk

samhällsutveckling. Biståndsministern föreslår att framsynt hushållning

med naturresurser och omsorg om miljön i mottagarländerna skall bli

ytterligare ett mål för biståndet. Ökad tyngd bör därmed ges åt miljöhän-

syn i olika delar av biståndsverksamheten. I fråga om biständets inriktning redovisas också särskilt hur biståndet kan utformas för att främja en demokratisk samhällsutveckling och respekt

för mänskliga rättigheter.

Sverige bibehåller en hög andel av biståndet till multilaterala biståndsor-

gan. Ökningar föreslås bl.a. av bidragen till den internationella utvecklingsfonden (IDA) inom Världsbanksgruppen, till Afrikanska utvecklings-

fonden och till FN:s utvecklingsprogram (UNDP) för verksamhet i de minst utvecklade länderna. De fattiga, skuldtyngda ländernas särskilda

problem har bl.a. efter svenska och nordiska initiativ uppmärksammats

alltmer internationellt. Världsbanken och den Internationella valutafonden (IMF) har föreslagit särskilda stödåtgärder för dessa.

För Sveriges samverkan med Världsbanken i stöd till skuldtyngda länder

i Afrika beräknas ett belopp om 150 milj. kr. under innevarande år. Som bidrag för räntesubventioner till IMF:s strukturanpassningsfacilitet begär

regeringen ett bemyndigande om att utfästa 150 milj. kr. per år under en

fyraårsperiod. En beredskap finns på svensk sida att medverka till att också andra internationellt samordnade skuldlättnadsaktioner till förmån”

för de fattigaste gäldenärsländerna kommer till stånd.

Inom det bilaterala utvecklingssamarbetet genom SIDA ligger tyngdpunkten på långsiktigt utvecklingssamarbete med de 17 programländerna fast. |

I södra Afrika fördjupas problemen som följer av den sydafrikanska apartheidregeringens aggression och destruktiva inverkan på hela regionen. Bland grannländerna till Sydafrika är Angola och Mocambique särskilt utsatta. Inom det bilaterala utvecklingssamarbetet föreslås mot denna bakgrund ökningar av humanitärt och övrigt bistånd till södra Afrika.

2”

Utökat humanitärt bistånd för att bl. a. främja demokrati föreslås också för Prop. 1987/88: 100 Latinamerika. | a Bil. 5

Andra anslagsposter som tillförs ökade medel är Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer liksom Särskilda program. Inom den senare lämnas ett ökat stöd till insatser mot immunbristsjukdomen AIDS. .

I propositionen presenteras ett antal utvecklingsprojekt på biståndsområdet som genomförs inom utrikesdepartementet. Projekten avser biståndet till fattiga, afrikanska mottagarländer, biståndet till andra länder än programländer samt biståndsmyndigheternas arbetssätt och kapacitet. Syftet är att detta arbete skall utmynna i klarare riktlinjer inför 1990-talet vad gäller biståndets effektivitet, inriktning och arbetsformer.

I budgeten föreslås förändringar av anslagsindelningen. Under ett nytt reservationsanslag C3. Andra biståndsprogram redovisas samtliga program som inte avser Bidrag till internationella biståndsprogram cller Utvecklingssamarbete genom SIDA. Inom anslaget C3. föreslås en ny delpost för projektbistånd till vissa u-länder. Anslaget C6. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) renodlas som ett förvaltningsanslag för styrelsen. På samma sätt redovisas under C8. Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) förvaltningskostnaderna för denna myndighet. Medel för information redovisas under ett nytt anslag C9. Information. | |

I beräkningen av myndighetsanslagen har fastställda huvudalternativ tillämpats. Ökad verksamhetsvolym och insatser på nya särskilt prioritera- | de områden har motiverat vissa ökningar av myndighetsanslagen.

Handelspolitik Den svenska handelsbalansen har nu visat överskott de senaste fem åren. Under år 1987 har överskottet dock minskat som följd av en svag efterfrågeutveckling på vissa viktiga exportmarknader och en kraftigt ökad import. Det är nu mycket angeläget att ansträngningar görs för att öka exporten i syfte att hindra en fortsatt försvagning av handelsbalansen. Chefen för finansdepartementet har tidigare denna dag redovisat förslag till åtgärder för en god samhällsekonomisk utveckling.

Västeuropa har en stor betydelse för svensk handel och ekonomi. Arbetet med att skapa en s. k. inre marknad utan fysiska, juridiska eller fiskala hinder inom de Europeiska gemenskaperna (EG) följs noga av regeringen.

Det är ett vitalt svenskt intresse att svenska företag även i framtiden får :

möjlighet att, på likvärdiga villkor som företag från EG-länderna, konkurrera på EG-marknaden. Målet för regeringens politik är därför att olika hinder i handelsrelationerna m. m. mellan EG och EFTA skall raseras i takt med att EG:s inre marknad utvecklas. EFTA har i detta perspektiv fått en alltmer betydelsefull roll i det västeuropeiska integrationsarbetet. På forskningsområdet utgör EUREKA ett viktigt forum för samarbete i

Europa. | |

För ett litet, utrikeshandelsberoende land som Sverige, är det av avgö-:

rande betydelse att internationell handel-kan ske med ett minimum av Prop. 1987/88: 100 hinder. Beslutet i séptember: 1986 inom Allmänna tull: och handelsavtalet Bil. 5. (GATT) om en ny multilateral handelsförhandling var därför utomordent-'

ligt viktigt. Genom beslutet åtog sig GATT-länderna bl. a. att inte tillgripa

nya protektionistiska åtgärder och att avveckla existerande GATT-stridiga åtgärder. Förhandlingarna i den s.k. Uruguayrundan bör kunna bidra till att motverka de protektionistiska strömningar som förekommer i många länder. vt - |

Genomförandet av den nordiska ekonomiska handlingsplan som antogs år 1985 och som huvudsakligen avser perioden 1986-1988 fortsätter. I planen behandlas bl. a. samordnade och förstärkta nordiska insatser röran-

de avveckling av handelshinder inom Norden, investeringar och samarbete på det exportfrämjande området. En ny handlingsplan är under utarbetan-

de. Utvecklandet av en gemensam nordisk hemmamarknad. vilken också

skulle stärka nordiska företags konkurrensförmåga på världsmarknaden, är ett av huvudmålen för samarbetet mellan de nordiska regeringarna.

Målet för den svenska tekopolitiken är att industrin av egen kraft, utån

handelspolitiska skyddsåtgärder, skall kunna hävda sig i internationeH konkurrens. Skyddsåtgärderna kommer därför stegvis att trappas ned. dock under hänsynstagande till skyddsbehovet för olika varor.

Under år 1987 skärptes den svenska Sydafrikapolitiken i och med att ett allmänt handelsförbud infördes med verkan fr.o.m. den 1 oktober. Till-

lämpningen av förordningen har varit restriktiv. vilket har kommit till

uttryck i att endast fyra av totalt 33 dispensansökningar har beviljats. Vidare tillsattes under året en parlamentarisk utredning med uppgift att utreda tjänstehandeln med Sydafrika, s.k: tredjelandshandel samt de svenskägda företagens verksamhet i Sydafrika (UD 1987: 01).

Sverigeinformation För information om Sverige i utlandet anvisas medel för informationsverksamhet som bedrivs i första hand av utrikesdepartementet, Svenska institutet och Sveriges Riksradios utlandsprogram.

En översyn av de statliga insatserna inom det svenska kultur- och infor-

mationsutbytet med utlandet påbörjades i januari 1987. Översynen beräknas bli klar under våren 1988 (UD 1986: 02). | |

Utrikesförvaltningen Den internationella utvecklingen under senare år har understrukit Sveriges beroende av omvärlden. I detta läge ställs allt större krav på organisationsoch personalutvecklingen inom utrikesförvaltningen.

Inom ramen för ett långsiktigt besparings- och rationaliseringsarbete

omprövas ständigt resursanvändningen. En rad reformer och utredningar

de senaste åren har inriktats på att höja förvaltningens effektivitet. Av särskild betydelse I detta sammanhang är den administrativa utvecklingen och införandet av datorstöd i verksamheten. En viktig del i effektivise-

ringsarbetet är den pågående reformen av utrikesförvaltningens regelsystem.

Under budgetåret 1987/88 kommer inga nya utlandsmyndigheter att upp- Prop. 1987/88: 100 rättas. Den tillfälliga delegationen vid Europeiska säkerhets- och samar- Bil. 5

betskonferensen i Wien kommer att läggas ned efter uppföljningsmötets avslutande och ersättas av en delegation med uppgift att delta i de fortsatta överläggningarna om förtroendeskapande åtgärder i Europa samt att beva-

ka kommande förhandlingar mellan medlemmarna i de två militärallianser-

na om nedrustning på det konventionella området.

En utredning har tillsatts för att se över utrikesförvaltningens inriktning

och organisation (UD 1987: 07).

Sammanställning

Förändringarna inom utrikesdepartementets verksamhetsområde-i förhål- .

lande till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 framgår av följande sam-

manställning. Beloppen har avrundats och anges i milj. kr.

Anvisat Förslag

1987/88 1983/89 Förändring

A. Utrikesdepartementet 1 152.6 1 150,0. = 2.611

m. m. B. Bidrag till vissa 310.6 - 334,8 + 24,2

internationella

"organisationer C. Internationellt ut- 9 681,312) 10 179,412) + 498,1

vecklingssamarbete D. Information om 98,5 127,6 + 29.1

Sverige i utlandet

m.m. E. Utrikeshandel och 293,3 291,2 = 2,1

exportfrämjande | F. Nedrustnings- och 61,0 65,1 + 4,1

säkerhetspolitiska

frågor m.m.

Totalt för utrikes- 11 597,3 12 148,1 + 550,8 departementet (1) Anslaget A 3. Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen har överförts till anslaget D 2. Investeringar m.m. under sjunde huvudtiteln (finansdepartementeti (2) Exkl. avräkningar för biståndsändamål under andra anslag. Avräkningarna budgetåret 1988/89 uppgår till 171,5 milj. kr.

Utrikesdepartementet Prop. 1987/88: 100

Bil. 5

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 januari 1988

Föredragande: statsrådet S. Andersson sävitt avser frågor under littera A

punkterna 1—6, 8—-12. B punkterna I, 3 och 8, D och F;

statsrådet Hellström såvitt avser frågor under littera A

punkt 7 och B punkt 2: |

statsrådet Hjelm-Wallén såvitt avser frågor under littera C: statsrådet Gradin såvitt avser frågor under littera B punkterna 4—7 och E.

Anmälan till budgetpropositionen 1988

Utrikespolitik

Den internationella utvecklingen kännetecknas av en viss förbättring av relationerna mellan de ledande stormakterna. En konkret manifestation av detta var toppmötet i Washington i december 1987 mellan president Rea-

gan och generalsekreterare Gorbatjov. Nedrustningsfrågorna har stått i

centrum för den intensifierade dialogen mellan Förenta staterna och Sov-

jetunionen. Denna har dock också omfattat en rad andra utrikespolitiska frågor av gemensamt intresse för stormakterna, inte minst utvecklingen av

regionala kriser.

Även om utvecklingen gått mot en viss avspänning mellan stormakterna kvarstår mycket av misstron mellan dem och deras resp. militärallianser.

I Sovjetunionen och på flera andra håll i Östeuropa har en ökad öppenhet börjat vinna insteg, och man har uttalat ambitionen att vidga möjligheterna för medborgarna att öva inflytande över sin tillvaro. Den svenska regeringen har välkomnat denna utveckling som ett bidrag till en lugnare internationell atmosfär och ett närmare europeiskt samarbete.

En rad regionala kriser och konflikter inger fortsatt oro. Den förödande

konflikten mellan Iran och Irak, som nu pågått i över sju år. har börjat

internationaliseras genom ett tilltagande engagemang från stormakternas sida, bl. a. i syfte att skydda den fria sjöfarten i Persiska viken. Särskilt den

marina närvaron i området från Förenta staternas och dess allierades sida

har ökat. Under år 1987 har FN:s ansträngningar att finna en fredlig

lösning på konflikten åter kommit i centrum. Krisen i Mellanöstern fortsätter, även om en större militär urladdning

kunnat undvikas. Ansträngningarna att få till stånd en internationell kanferens om Mellanöstern har hittills inte krönts med framgång. Den israeliskpalestinska frågan är alltjämt det grundläggande problemet. Ingen förbättring av den tragiska situationen i Libanon har kunnat skönjas.

Den sovjetiska aggressionen i Afganistan fortsätter. Ansträngningarna

att få till stånd en lösning av konflikten och ett tillbakadragande av de sovjetiska trupperna har, trots sovjetiska viljeyttringar i denna riktning,

ännu inte lett till något resultat.

Vissa trevande ansatser har gjorts för att finna en lösning på den långva- Prop. 1987/88: 100 riga konflikten i Kampuchea, som dock kan förväntas fortgå så länge den Bil. 5

vietnamesiska militära närvaron i landet fortsätter.

I Sydafrika har situationen ytterligare försämrats. Den sydafrikanska regeringen motsätter sig hårdnackat att göra några genomgripande förändringar i apartheidsystemet, som är grundorsaken till krisen. Det interna förtrycket har ytterligare skärpts. Den militära aggressionen och de ekonomiska påtryckningarna mot grannländerna fortsätter. Landets internatio--

nella isolering tilltar. Genomförandet av FN:s plan för ett fritt Namibia

"förhalas av Sydafrika.

Den fredsplan som antagits av länderna i Centralamerika inger vissa

förhoppningar om att konflikterna i regionen — vars ursprung är ekonomis-

ka och sociala missförhållanden — skall kunna lösas. FN-systemets fortsatta finansiella svårigheter inger oro. Dessa problem kan vara symptom på minskad tilltro på sina håll till det multilaterala

samarbetet. För Sveriges del är det uppenbart att en nära samverkan inom FN-systemet bör vara en naturlig följd av staternas ökade ömsesidiga

beroenden på de flesta samhällsområden. | | |

Det finns en växande medvetenhet om vikten av gemensamma interna-

tionella insatser för att bekämpa hotet mot vår miljö. Att åstadkomma en

hållbar” utveckling, dvs. att dagens behov inte tillfredställs på bekostnad av den långsiktiga ekologiska balansen och framtida generationers möjligheter att överleva, är av vital betydelse inte bara för i-länderna, utan också

för att främja en sund ekonomisk tillväxt i världens fattiga länder. Miljöhotet ökar bördan för de redan hårt utsatta länderna i tredje världen som är

drabbade av allvarliga ekonomiska problem, inte minst orsakade av den

internationella skuldkrisen, och i flera fall av följdverkningar av regionala

konflikter. |

Målet för Sveriges säkerhetspolitik är, att i alla lägen och i former som vi själva väljer trygga en nationell handlingsfrihet, att inom våra gränser bevara och utveckla vårt samhälle politiskt, ekonomiskt, socialt, kulturellt

och i varje annat hänseende efter våra egna värderingar samt i samband

därmed utåt verka för internationell avspänning och en fredlig utveckling. Därvid blir målet att bidra till fortsatt lugn och stabilitet i vår del av världen av särskild vikt.

Sveriges säkerhetspolitik utformas väsentligen i ett samspel mellan utri-

kespolitiken och försvarspolitiken. Huvudlinjen i denna politik är neutrali-

tetspolitiken, dvs. alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig. Vår

aktiva utrikespolitik syftar till att främja en fredlig utveckling i vår om-

värld, att förhindra konflikter, att undanröja konfliktorsaker samt att även i Övrigt främja och tillvarata Sveriges säkerhetsintressen.

Sveriges säkerhet är i' hög grad beroende av den internationella utveck-

lingen i stort, särskilt utvecklingen i närområdet. Detta gäller inte minst i

ett läge dä den strategiska betydelsen av Nordeuropa och angränsande

havsområden ökat. Detta yttrar sig bl. a. i stormakternas marina närvaro i .havsområdena i vår närhet, samt i en alltmer omfattande spanings- och övningsverksamhet i området. Svenskt territorium har utsatts för upprepade. allvarliga kränkningar. |

"Utvecklingen i Europa är äv central betydelse för Sverige. I ett skede av Prop. 1987/88: 100

alltmer utbyggt curopeiskt politiskt och ekonomiskt samarbete, önskar Bil. 5

Sverige nära förbindelser med alla europeiska stater.

Den västeuropeiska integrationen fortskrider. Ytterligare steg har tagits mot en inre marknad med ett fritt Möde av varor, tjänster, kapital 'och människor. Regeringen ämnar fortsätta att utveckla ett nära och omfattan-

de samarbete mellan Sverige och EG på så många områden som möjligt.

Vår grundläggande bedömning, att medlemskap i EG inte är förenligt med

vår neutralitetspolitik, kvarstår. Tillsammans med arton andra europeiska stater och EG-kommissionen

deltar Sverige i EUREKA-samarbetet. som syftar till att genom gemensamma satsningar förstärka den europeiska kompetensen och konkurrens-

kraften på det högteknologiska området. : | Sveriges medlemskap i Europarådet är en bekräftelse på vår starka

förankring i de västerländska demokratiska idéerna och värt stora intresse för den mångskiftande verksamhet som bedrivs inom Europarådets ram.

Vid uppföljningsmötet med konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) verkar Sverige för att främja framsteg inom alla ESK-pro-

cessens samarbetsområden. dvs. militära säkerhetsfrågor, frågor som rör

handel, vetenskap, teknologi och miljö samt frågor om vidgade mänskliga

kontakter, informations- och kulturutbyte m.m. Vår förhoppning är att

ESK-staterna vid mötet. i Wien skall enas om ett omfattande och balanse-

rat slutdokument. som verksamt bidrar till att föra processen framåt och därmed vidga och fördjupa samarbetet mellan alla Europas stater. Gemensamma europeiska åtgärder för att gripa sig an miljöförstöringen

är nödvändiga. ESK-processen spelar i detta sammanhang en central roll. Sverige har vid ESK:s uppföljningsmöte i Wien lagt fram förslag inom miljöområdet samt fungerat som samordnare av arbetet rörande vidgade mänskliga kontakter m. m.

För Sverige förblir vårt medlemskap i FN och de förpliktelser som åläggs medlemsstaterna enligt FN-stadgan en hörnsten i vår utrikespolitik.

Stadgan ålägger staterna att lösa internationella tvister med fredliga medel och att avstå från hot om eller användning av våld mot en annan stats territoriella integritet.eller politiska oberoende.

Sverige deltar i den internationella diskussionen om hur FN skall stärkas och medverkar i det inom FN påbörjade reformarbetet, som syftar till att: finna lösningar som säkerställer FN:s effektivitet och finansiella livskraft.

Vi fäster stor vikt vid att FN ges bättre möjligheter att fullgöra sin huvuduppgift att upprätthålla internationell fred och säkerhet samt främja: ett vidgat internationellt samarbete. Vårt engagemang i FN:s nedrustningsarbete, i FN:s biståndsverksamhet och uppbyggnaden av dess miljövårdsprogram, i arbetet för främjandet av de mänskliga rättigheterna, i FN:s fredsbevarande operationer. samt vårt agerande mot kränkningar av FN-stadgans principer utgör led i dessa strävanden.

Den internationella terrorismen har under senare år vuxit i omfattning. Kampen mot denna kräver ett ökat internationellt samarbete. Sverige stöder aktivt detta arbete inom internationella organisationer, 1 första hand

FN och Europarådet.

Den svenska krigsmaterielexporten är föremål för långtgående restrik- Prop. 1987/88: 100 tioner. Vid beredningen av dessa ärenden har de utrikespolitiska övervä- = Bil. 5 gandena och bedömningarna kommit att få ökad betydelse. Förslag om en

ytterligare skärpning av bestämmelserna förbereds för närvarande.

En grundläggande förutsättning för Sveriges aktiva utrikespolitik är att vi har goda kunskaper om den internationella utvecklingen, käpacitet att analysera inkommande information samt att vi upprätthåller en hög diplomatisk kompetens för att aktivt kunna delta i internationella förhandlingar

och konferenser.

Utvecklingen i vårt närområde och det ökade strategiska intresset för

vår dei av världen ställer betydande krav på säkerhetspolitiskt inriktade analyser som underlag för beslut och svenskt agerande. Det är också ett starkt svenskt intresse att ha ingående kunskaper om de ledande stormakternas politik och om utvecklingen i Europa. Tillgången på erfaren och kompetent diplomatisk och teknisk expertis har varit och förblir en nödvändig förutsättning för Sveriges aktiva deltagande i nedrustningsförhandlingar. Detta gäller också för att Sverige skall kunna fortsätta att positivt bidra till FN:s arbete inom olika områden och till det internationella miljövårdssamarbetet. Kompetens för bedömning av utvecklingen i länderna i tredje världen och i regionala krisområden är av vikt för att värna om svenska intressen i dessa delar av världen.

Nedrustningspolitik

Våra ansträngningar att bidra till att nedbringa spänningarna mellan de ledande militärmakterna och minska rustningarna utgör en viktig del av

den svenska utrikespolitiken. Denna strävan utgår ifrån en syn på säkerhet

och samarbete som betonar det gemensamma intresset av fred och mänsklig överlevnad samt ekonomisk och soctal utveckling. Säkerhet för enskilda länder får inte uppnås på andra länders bekostnad. Den svenska utrikespolitiken verkar därför för utvecklingen av ett brett bilateralt och multilate-

ralt samarbete på många områden. |

Sverige har som mål att cn gemensam säkerhet skall kunna skapas genom bilateral och multilateral utveckling av samarbetsstrukturer inom bl.a. de ekonomiska, sociala. kulturella och humanitära områdena mellan Europas stater, samtidigt som de militära motsättningarna minskas genom förtrvoende- och säkerhetsskapande åtgärder samt nedrustning.

Förenta staterna och Sovjetunionen har nått en överenskommelse om

avskaffande av samtliga landbaserade medeldistanskärnvapen. De för-

handlar bilateralt om omfattande nedskärningar i de strategiska kärn-

vapenarsenalerna och om begränsningar i kärnvapenproven.

Det förbättrade klimatet mellan stormakterna har också påverkat olika

multilaterala förhandlingar. Vid det pågående uppföljningsmötet med kon-

ferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) i Wien finns det goda utsikter att staterna i de bäda ledande militärallianserna samt de neutrala och alliansfria staterna i Europa skall enas om ett omfattande och balanserat slutdokument. Detta förväntas bl.a. inrymma mandat för fortsatta

förhandlingar om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder samt om 10

konventionell nedrustning i Europa. Stockholmsdokumentet och de posi- Prop. 1987/88: 100 tiva erfarenheterna av tillämpningen av de förtroende- och säkerhetsska- = Bil. 5' pande åtgärderna i detta har lagt en fast grund för fortsatta framsteg inom detta område. Den svenska delegationen i Wien verkar för att Sveriges

intressen skall tillvaratas i framtida förhandlingar om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och om nedrustning i Europa. Ett nära samråd

sker i kretsen av neutrala och alliansfria länder i Europa.

Jag vill understryka kärnvapenfrågornas centrala plats i vår nedrustningspolitik. Kärnvapen utgör ett hot mot mänsklighetens överlevnad. I

nedrustningskonferensen i Genéve (CD) och i FN har Sverige. ofta i

samarbete med alliansfria stater, lagt fram förslag som syftar till att hejda

kärnvapenkapprustningen och få till stånd nedrustning på detta område. Sverige verkar aktivt i multilaterala fora och i sina bilaterala kontakter för att hindra att kärnvapen sprids till fler länder. Regeringen avser att fortsätta detta arbete, varvid särskild vikt kommer alt läggas vid frågan om ett avtal om ett fullständigt kärnvapenprovstopp och möjligheterna att övervaka efterlevnaden av ett sådant avtal. Sverige arbetar även, i FN och i CD, för att få till stånd åtgärder som skulle kunna

förhindra en hotande kapprustning i rymden. Inom sexnationsinitiativet verkar Sveriges statsminister, tillsammans med stats- och regeringschefer

från ytterligare fem nationer, bl. a. för ett fullständigt provstopp och för att

förhindra en kapprustning i rymden. Ett särskilt möte med de sex stats-

och regeringscheferna avses hållas i Stockholm i januari 1988. Under år 1987 har Sverige, som ordförandenation, fortsatt ansträngning-

arna för att påskynda förhandlingarna i CD om ett totalförbud mot kemiska vapen. Särskilda ansträngningar kommer nu att göras för att söka slutföra

detta förhandlingsarbete. Sverige avser delta aktivt i FN:s generalförsamlings tredje extra möte om nedrustning (SSOD 111) som äger rum år 1988.

Därvid kommer bl. a. frågorna om den marina kapprustningen och sambandet mellan nedrustning och utveckling att betonas från svensk sida.

Sverige verkar för en kärnvapenfri zon i Norden och deltar aktivt i den

nordiska ämbetsmannagrupp som arbetar med denna fråga. Syftet med en sådan zon är att förbättra de nordiska ländernas säkerhet. Samtidigt är zonen avsedd att utgöra ett bidrag till strävandena att minska kärnvapnens roll och antal i Europa som helhet. Sverige stöder vidare förslaget om en korridor fri från slagfältskärnvapen i Centraleuropa. Upprättandet av en sådan korridor, som fått ökad aktualitet genom Förenta staternas och

Sovjetunionens överenskommelse om avskaffande av medeldistanskärn-

vapen, skulle höja kärnvapentröskeln och utgöra en förtroendeskapande

åtgärd.

Riksdagen har så sent som år 1987 fastslagit, att Sveriges deltagande i .

det internationella nedrustningsarbetet och de många olika förslag till

konkreta nedrustningsåtgärder som vi stött eller själva presenterat ytterst syftar till att öka vårt eget lands säkerhet genom att minska spänningen i världen och reducera det militära hotet mot vårt nationella oberoende. Målet för de svenska nedrustningssträvandena är att få till stånd internationell nedrustning i former som inte ger någon part ett övertag, men väl ökad

säkerhet åt det internationella samfundet som helhet. Gemensam säkerhet 11 ger en tryggare värld än en politik grundad på kärnvapenavskräckning.

Som riksdagen samtidigt konstaterade har Sverige, genom sitt långvari- ' Prop. 1987/88: 100 ga cngagemang i internationella nedrustningsförhandlingar. haft goda för- Bil. 5 utsättningar att spela en aktiv och konstruktiv roll på detta område. Sveriges alliansfria ställning, i förening med teknisk kunskap i många av ned-

rustningsförhandlingarnas sakfrågor, har många gånger givit oss särskilda möjligheter till insatser. Frågor rörande rustningsbegränsningar och ned-

rustning har på detta sätt blivit ett viktigt tillämpningsområde för aktiv

svensk utrikespolitik såväl i FN och i CD som i regionala förhandlingar och

då särskilt konferensen om säkerhet och samarbete i'Europa (ESK).

Betydelsen av tillgång till erforderlig diplomatisk och teknisk kompetens

för en aktiv svensk nedrustningspolitik har redan framhållits. Jag vill också

betona, att nedrustningspolitiken, som en del av säkerhetspolitiken, grundar sig på bedömningar av Sveriges långsiktiga säkerhetsintressen. Ett systematiskt samråd mellan olika myndigheter, och mellan politiker och

experter, spelar en central roll vid nedrustningspolitikens utformning. Sveriges utrikespolitiska engagemang, särskilt i freds- och nedrustningsfrågor, åtnjuter ett starkt folkligt stöd i vårt land. 'Det understöds av:

fredsorganisationer, kyrkor, fackliga, politiska och andra organisationer.

Dessa rörelsers insatser för att stärka fredsopinionen är av utomordentlig vikt och föreslås få stärkt stöd för information, studier och forskning på

freds- och nedrustningsområdet.

Rättsfrågor

Folkrätten, dess tillämpning och utveckling, intar en'betydelsefull plats i

svensk utrikespolitik. Ett centralt inslag på detta område gäller skyddet för de mänskliga rättigheterna. Sverige arbetar i olika internationella fora för

att förstärka det internationella skyddet för mänskliga rättigheter och verkar för att dödsstraffet skall avskaffas. Ett viktigt inslag i dessa strävanden är att utarbeta och följa upp efterlevnaden av internationella normer för individens skydd. Det finns för närvarande fem FN-konventioner med tillhörande övervakningsmekanismer inom området för mänskliga rättigheter. Ytterligare två konventioner är under utarbetande, en om barnens och en om migrerande arbetares rättigheter. Utöver detta finns den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna 'och de grundläg- ' gande friheterna, som gradvis har utökats med skydd för nya rättigheter.

Europarådet har dessutom utarbetat en konvention mot tortyr som kom-

mer att innebära längre gående förpliktelser än som följer av den konvention i samma ämne som antogs av FN:s generalförsamling hösten 1984. Andra viktiga folkrättsliga ämnen är havsrätten med tillhörande avgränsningsfrågor, miljörätten och rymdrätten.

Sverige ingår årligen ett antal avtal, fördrag och internationella konven-

tioner med främmande makter. Förhandlingsarbetet kräver i betydande omfattning en traktaträttslig medverkan. Inom ramen för det internationel-

la samarbetet på det straffrättsliga området visar Sverige också ett stort

engagemang. Det rör sig här om utlämningstrågor och om överföring för lagföring i hemlandet. Stora insatser görs för att svenskar som har dömts

till fängelsestraff utomlands skall kunna tas hem för att avtjäna straffet i 12

Sverige. Genom utredningar om utländsk rätt och genom bistånd i-bl.a. Prop. 1987/88: 100 underhållsärenden får svenska medborgare stöd att hävda sin rätt i utlan- Bil. 5

det. Utrikesförvaltningen bistår även svenskar som hamnat i nödsitua- tioner utomlands, t.ex. sedan de råkat ut för olycksfall, sjukdom eller frihetsberövanden. Dessa trågor har blivit alltmera komplicerade i och med att svenska medborgare numera 1 större utsträckning förlägger sina utlandsresor utanför de traditionella turistmålen. Handläggningen av ärenden som rör utlänningar kräver stora resurser. Kalenderåret 1986 mottog utlandsmyndigheterna nära 27 000 ansökningar om uppcehålls- och arbetstillstånd samt 135 000 ansökningar om . visering. Den omfattande flyk-

. tinginvandringen medför stor arbetsbelastning för vissa utlandsmyndighe-

ter. :

Information om Sverige i utlandet

Sverige är ett land som tillhör ett litet språkområde. Samtidigt är det

svenska samhället starkt beroende av kontakter med omvärlden för sin fortsatta utveckling. Information om Sverige i utlandet omfattar en mångfald olika kontakter och verksamheter. Syftet är att sprida kännedom om

det svenska samhället samt väcka intresse och förståelse för Sveriges syn på olika samhällsfrågor. Informationsverksamheten gör det möjligt för Sverige att aktivt delta i

ett ökat erfarenhetsutbyte mellan olika länder och kulturer. Det svenska kulturlivet är starkt beroende av kontakter och impulser utifrån. Forskning

och vetenskapligt arbete förutsätter ett fritt utbyte av erfarenheter. Det är ett utrikespolitiskt intresse att svenska ståndpunkter får gehör i

utlandet och att Sverige finns med i den internationella dialogen. Ett

mångsidigt person- och kulturutbyte bidrar på sikt till ökad förståelse

mellan länder och folk. Den allmänna Sverigeinformationen i utlandet tjänar därmed ett långsiktigt utrikes- och säkerhetspolitiskt intresse. Sverigeinformationen kan vidare spela en viktig roll för våra ckonomiska förbin-

delser och främja såväl export som turism. | .

Den statliga Sverigeinformationen får aldrig ha som måäl-att skapa en konstlad och glättad bild av vårt land. Bilden av Sverige utomlands bestäms i huvudsak och med nödvändighet av faktiska företeelser hos oss. Men den internationella nyhetsförmedlingen uppmärksammar främst enstaka händelser och utvecklingsdrag. Det föreligger därför, enligt min mening, ett särskilt intresse att genom statliga informationsinsatser försöka komplettera den existerande bilden och att lyfta fram drag i den svenska

samhällsutvecklingen som annars hamnar i skymundan — neutralitets- och

försvarspolitiken, den gynnsamma ekonomiska utvecklingen, det svenska

kulturlivets variationsrikedom, våra miljösatsningar m. m.

Regeringen bemyndigade den 11 december 1986 chefen för utrikesdepartementet att tillkalla en särskild utredare för att kartlägga hur de av riksdagen fastlagda riktlinjerna för det allmänna informations- och kulturutbytet

med utlandet tillämpats i praktiken (IKU-utredningen: UD 1986: 02). Kartläggningen skall också avse hur Sverigeinformationen inom övriga områden hittills fungerat. Utredaren skall mot denna bakgrund belysa framtida 13

behov samt lämna förslag till en effektivare resursanvändning genom om- Prop. 1987/88: 100 prioriteringar och omdisponeringar av tillgängliga resurser. Översynen Bil. 5' beräknas vara slutförd senast den I april 1988.

Högtidlighållandet av 350-årsjubiléet av den svenska kolonin i Delaware äger rum under år 1988. Förenta staternas kongress har proklamerat år 1988 som ”Nya Sverige-året”. Förberedelserna i Sverige' inför denna manifestation leds av en nationalkommitté med riksdagens talman som ordförande. De svenska insatserna samordnas av ett av staten och näringslivet gemensamt upprättat sekretariat. En rad insatser planeras i USA inom områden som kultur, samhällsinformation, teknik och industri samt idrott.

Utrikesförvaltningen

Utrikesförvaltningen tjänar Sveriges intressen utomlands och skall kunna tillgodose de krav som främst riksdag och regering ställer. Utrikesförvaltningen skall också kunna biträda övrig statsförvaltning, näringsliv och organisationer samt i vissa fall även enskilda medborgare. Spännvidden i arbetsuppgifterna är stor — från att hävda utrikespolitiken som ”vår första försvarslinje” över handelsfrämjande till att verka för solidaritet med fattiga och förtryckta i bl. a. tredje världen.

Det är även angeläget att främja Sveriges internationalisering inom offentlig och enskild sektor, inom ekonomi, forskning, kultur. och teknik. Detta utgör en del av en internationell process, där Sverige blott är en av de medverkande. För att vi skall kunna spela vår roll behövs en analys av och en anpassning till de förhållanden som bl. a. internationaliseringsprocessen skapar. Detta nödvändiggör en närvaro i andra stater i form av ambassader och konsulat för att skapa kontinuitet i relationerna.

För att kunna uppnå dessa mål inom givna resurser har kraven på förnyelse av det administrativa arbetet intagit en särskild plats under de senaste åren. Inom personalutvecklingen läggs en ökad tonvikt på Icdarskap-, rekryterings- och kompetensfrågor. Organisationsutvecklingen kännetecknas numera av en tilltagande mälstyrning kombinerad med resultatuppföljning. I detta ingår delegering från departementet för att utveckla självständighet, budgetansvar, långsiktigt tänkande och chefsansvar på utlandsmyndigheterna.

Förnyelsearbetet har kunnat ske stegvis inom bl. a. de administrativa områdena. Det har likväl känts angeläget att göra en översyn av utrikesförvaltningens organisation och inriktning, där de politiska målen och dess relation till allokeringen av resurser belyses även med hänsyn till effekten av förändringar i vår omvärld. En sådan utredning (UD 1987:07) har nu tillsatts och kommer enligt tidsplanen att lämna sitt betänkande före utgången av år 1988. |

Prop. 1987/88: 100

A. Utrikesdepartementet m. m. Bil. 5

Ne.

A 1. Utrikesförvaltningen

1986/87 Utgift 943 579 964 1987/88 Anslag 1013 376 000 1988/89 Förslag 1 053 983 000

Sveriges lönade utlandsmyndigheter samt ackrediteringar för de Stock-

holmsbaserade ambassadörerna redovisas i I förteckning som: fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5

Beräknad

1987/88 ändring 1988/89 Personal - 2 170 . = Anslag ” Förvaltningskostnader 688 813 000 + 40 661 000 tdärav lönekostnader) (1) 1 366 781 000) i2:t ”i+ 35 558 000, Luvkalkostnader 324 563 000 - 54 O0M Summa 1 013 376 000 + 40 607 000

(1:Antalet anställda inom utrikesförvaltningen uppgick den 1 juli 1987 till 2 170 personer. Av dessa tjänstgjorde 747 i Sverige och 1 423 utomlands ivarav 826 var lokalanställda). Antalet anställda med handläggande uppgifter var 733, medan 1 437 hade biträdande funktioner tav vilka 826 utgjordes av lokalanställda vid ut landsmyndigheterna). (2) Varav engångsanvisning 3 800 000 kr.

Den internationella utvecklingen under senare år har ytterligare understrukit Sveriges beroende av omvärlden. De grundläggande motsättningarna mellan stormakterna ställer stora krav på vår säkerhetspolitik och på vår

förmåga att följa utvecklingen i närområdet. Samtidigt måste vi intensifiera

våra traditionella strävanden att verka för ökat internationellt förtroende och nedrustning. |

"Trots att vissa förbättringar skett i det internationella politiska klimatet, kvarstår alltjämt misstron mellan stormaktsblocken. Militäralliansernas strutegiska intresse för vårt närområde tenderar att tillta. varför kraven

skärps på politisk rapportering och analys, inte minst på det säkerhetspolitiska området. |

Även på det handelspolitiska området möter Sverige i dag fortsatt nya utmaningar genom bl. a. intensifieringen av Europasamarbetet. I detta läge ställs allt större krav på vår utrikesförvaltning. Utlandsmyndigheternas rapportering och kontaktskapande verksamhet måste vara av hög klass. Utrikesförvaltningens personal på alla nivåer möter nya uppgifter. Samtidigt innebär bl. a. det statsfinansiella läget att ytterligare resurser inte kan

tillföras. Allt detta betyder att en prioritering och ständig omprövning av verksamheten är nödvändig. I budgetpropositionen avseende budgetåret 5

1987/88 underströks betydelsen av det arbete som pågår för att öka förvalt- Prop. 1987/88: 100 ningens effektivitet. Ett antal reformer har genomförts under de senaste = Bil. 5

ären. Dessa syftar till att möta de krav som riksdag och regering ställer på förvaltningen som ett instrument för den svenska utrikespolitiken.

Utrikesförvaltningen, liksom övrig statlig förvaltning, skall genom cetfektivisering och rationalisering begränsa sina anslag. För utrikesförvaltningen har fastlagts ett sparmål, som innebär en minskning av anslagen med

42.5 milj. kr. (1 1986/87 års prisläge) för treårsperioden 1987/88 — 1989/90. Som en följd härav fortsätter översynen av utrikesförvaltningens verksam-

het. Sannolikt kan det bli nödvändigt att lägga ned ambassader och konsu-

lat och i stället bli aktuellt att upprätta olönade konsulat, vilka har en

betydligt lägre ambitionsnivå. Eventuella nedläggningar kommer på sedvanligt sätt att ske i samråd med personalorganisationerna.

Med minskade reala resurser blir det än mer angeläget att fortsätta ett aktivt förändrings- och förnycelscarbete inom utrikesförvaltningen. Den

administrativa utvecklingen i vid bemärkelse, inkl. införandet av ADB, är i

detta sammanhang av största betydelse.

Ett område som måste förstärkas inom organisationen är Europafrågorna, som för närvarande har stor aktualitet. Resursförstärkning bör även

ske till nedrustningsområdet, där förhandlingsarbetet i Genåve har fått en allt större omfattning.

Under senare år har en koncentration av departementen skett till Södra

Klara för att möjliggöra en rationell lokalförsörjning för regeringskansliet. Som ett led 1 detta lokalprogram kommer utrikesdepartementet att flytta

två avdelningar och vissa andra funktioner till kvarteret Brunkhuvudet. Inflyttning beräknas ske i september 1988.

Utrikesförvaltningens organisation

Under år 1987 har inga utlandsmyndigheter inrättats eller lagts ned. Före utgången av innevarande budgetår kommer dock den tillfälliga delegationen vid ESK:s tredje uppföljningsmöte i Wien att läggas ned efter uppföljningsmötets avslutande och ersättas av en delegation med uppgift att delta i de fortsatta överläggningarna om förtroendeskapande åtgärder i Europa samt att bevaka kommande förhandlingar mellan medlemmarna i de två

militärallianserna om nedrustning på det konventionella området. Med

hänsyn till besparingsarbetet kan även minskningar eller nedläggningar av andra utlandsmyndigheter bli aktuella under budgetåret 1988/89. Omdisponeringar av tjänster mellan olika utlandsmyndigheter och mellan utlandsmyndigheterna och departementet sker med hänsyn till tillfälliga eller -

permanenta förskjutningar i arbetsbelastningen. Exempelvis kommer i;

enstaka fall utsänd personal att temporärt förstärka olönade konsulat i ett

land där en lönad myndighet ej finns. Bland de ärenden som medfört krav -

på ökad bemanning av utlandsmyndigheterna kan nämnas utlänningsärenden, såsom asylutredningar och behandling av ansökningar om inrescvise-

ring samt arbets- och uppehållstillstånd. Som ett led i departementets administrativa förnyelscarbete omorgani- |

serades arbetet vid departementets administrativa avdelning den 1 juli | | 16

1987. Avsikten är att intensifiera personal- och organisationsutvecklingen Prop. 1987/88: 100

samt förbättra styrmöjligheterna. Dessutom kommer avdelningens servi- = Bil. 5 cekapacitet att höjas och relationerna till utlandsmyndigheterna att strömlinjeformas, bl. a. genom förenklad verksamhetsplanering. Förvaltningens effektivitet avses öka genom en bättre budgetplanering och intensifierade 'nsatser på ADB- och kommunikationsområdet. Arbetsuppgifterna är nu :

fördelade på fem enheter, två sekretariat och ett servicekontor. För alt samordna planeringen och genomförandet av Nya Sverigejubilé-

et 1988 inrättades i samarbete med näringslivet ett sekretariat hösten 1986, vilket kommer att vara verksamt t. o. m. utgången av år 1988.

Jag är angelägen att framhålla vikten av alla åtgärder som syftar till att göra utrikesförvaltningen till en modern och rationell organisation, väl rustad att möta också morgondagens krav inom utrikespolitik och diplomati. | . : Därför har regeringen beslutat om en översyn av utrikesförvaltningens

inriktning och organisation. Andra områden inom utrikesdepartementets

verksamhetsområde som skall belysas är biståndets effektivitet, inriktning och myndighetstruktur samt exportkrediterna och exportkreditgarantisystemen i förhållande till omvärldsförändringarna. För utrikesförvaltningens a

del är avsikten att utredaren särskilt skall beakta följande frågor: — Beskrivning av politiska krav och mål

— Ambitionsnivåer — Verksfunktioner vis-å-vis departementsfunktioner

— Utlandsmyndigheternas förvaltningsrättsliga status — Rekrytering och kompetensutveckling

— Familjesociala frågor och livstidskarriär Relationer till andra departement och den interna organisationen

Regionambassader, Stockholmsbaserade ambassadörer och resurskoncentration vid utlandsmyndigheterna

— Relationer till vissa serviceverksamheter

— Administrativ utveckling

— Erfarenheter från utrikesförvaltningar i 1 andra länder.

Utredningen beräknas vara slutförd före utgången av år 1988. Ett uttryck för samma ambition att granska och vidareutveckla arbetet -

inom särskilda sektorer inom förvaltningens. verksamhetsområde är

— utredningen om informations- och kulturutbytet med utlandet, som till-

sattes i slutet av år 1986 och beräknas vara avslutad före den 1 april 1988. Då utrikesdepartementets informationsbyrå lämnar bidrag till vissa mottagare för informationsinsatser av olika slag kommer även infor-

mationsbyråns insatser inom detta område att belysas.

— utredningen om presstjänstens ställning och uppgifter inom utrikesför-

valtningen, som påbörjades i november 1987. Presstjänsten har inte.

varit föremål för någon egen självständig utredning sedan år 1938. Utredningen har till syfte att belysa aktuella och framtida behov samt.

lämna förslag till en effektiv resursanvändning. Arbetet beräknas vara

avslutat före den 31 december 1988.

— Översynen av bostadsnormerna för utlandsstationerad personal, som .

påbörjades av statens utlandslönenämnd under hösten 1985. Syftet med 17

[Ar Riksdagen 19871/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

"översynen är att få fram förenklade regler för en god bostadsstandard Prop. 1987/88: 10

inom ramen för tillgängliga resurser. Arbetet beräknas vara klart under Bil. 5

är 1988. | ”

Teknisk utveckling och rationalisering

Utrikesförvaltningens behov av ny teknik grundar sig på utredningens

förslag om långsiktig ADB-strategi (Ds UD 1984:7), som presenterades i

början av år 1985. Då förvaltningen har många utspridda och ofta relativt små arbetsställen, måste teknikutvecklingen basera sig på breda lösningar. Eftersom införandet av ADB-stöd har kombinerats med en fortgående

översyn av organisation och rutiner, har en snabbare datorisering möj-

liggjorts än vad som tidigare planerats. För närvarande har ca hälften av

utlandsmyndigheterna tillgång till ADB-stöd och senast år 1991 beräknas samtliga myndigheter vara försedda med en ADB-utrustning.

På kommunikationsområdet är den tekniska standarden sedan länge

hög. Utrikesförvaltningen har genom användandet av ny teknologi, såsom datakommunikation i kombination med utbyggnad på telex-, krypto- och

radioområdet kunnat uppnå effektivare kommunikationer mellan departe-

mentet och utlandsmyndigheterna.

Under budgetåret 1987/88 har Administrativa avdelningens informa-

tionsdatabas (AIDA) upprättats och vidareutvecklats. För att uppnå störs-

ta möjliga effektivitet kommer AIDA att integreras med externa datasys-

tem inom det administrativa området. |

På ADB-området kommer arbetet på ekonomiadministrativa rutiner att

prioriteras. Speciell programvara håller på att utvecklas för departemen-

tets behov av en effektivare ekonomiredovisning samt integrering av ut-

landsmyndigheternas datoriserade redovisning med statsförvaltningens ekonomiadministrativa system, System-S.

Under budgetåret kommer projektarbetet på en UD-databas för att

skapa ett elektroniskt arkiv att fortsätta. Samtidigt kommer svenska och internationella externa databaser att användas i större utsträckning.

Säkerhetsfrågorna i samband med utrikesförvaltningens datorisering är av största vikt. Mätningar och modifieringar av ADB-utrustning kommer att följas upp genom speciella insatser, i syfte att tillhandahålla avlyss-

ningssäker utrustning. |

Lokalförsörjning Den statliga lokalförsörjningen inom utrikesdepartementets område omfat-

tar i huvudsak utrikes- och biståndsförvaltningarna. Chefen för finansdepartementet föreslår att investeringar m. m. från och med budgetåret 1988/89 skall redovisas i form av en treårsplan. Vidare föreslås att medel

för investeringar anvisas under ett gemensamt anslag under sjunde huvud-

titeln (finansdepartementet). Redovisningen av investeringsmedel för utrikesförvaltningen m. m. har tidigare skett under anslaget A 3. Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen. Byggnadsstyrelsen är lokalhållare för utrikesförvaltningen. Lokalbe- 18

ståndet uppgår till ca 275 000 m”. Utrikesförvaltningen disponerar: under Prop. 1987/88: 100 innevarande år ca 324 milj. kr. för lokalkostnader, vilket motsvarar drygt — Bil. 5

30 procent av förvaltningsanslaget.

Under föregående och innevarande budgetår har nybyggnad av kansli

och personalbostäder slutförts i Alger. Under samma period har regeringen godkänt köp av nya kanslilokaler för ambassaden i Athén. Byggnads-

styrelsen har genomfört köp av chefsbostad i Malaga samt personalbostäder i Buenos Aires, Gaborone, Managua, Harare, Lusaka och Maseru. De tre senare är avsedda för biståndskontorens personal. Vidare är kanslilo-

kalerna vid ambassaden i Jakarta under försäljning och har ersatts med en förhyrning. Tre sammanhängande tomter i Washington har inköpts för att bebyggas med kansli för ambassaden. Vidare har chefsbostaden i Minnea-

polis och två bostäder i Kinshasa försålts.

För närvarande uppförs nya kanslilokaler för ambassaden i Lusaka.

Nybyggnad av personalbostäder i Washington samt om- och tillbyggnad

av ambassadanläggningen i New Delhi kommer enligt av riksdagen god-

kända planer att påbörjas under innevarande budgetår.

1 Tokyo har ungefär hälften, eller drygt 3 000 m?, av den statsägda ambassadfastigheten sålts. Nuvarande byggnader kommer att rivas, och

på den kvarvarande delen av tomten kommer kanslilokaler för ambassaden, handelskontoret och det tekniskt—-vetenskapliga kontoret, chefsbo-

stad samt personalbostäder att byggas. Den totala lokalarean kommer att uppgå till ca 10 900 m”. Nybyggnaden., som enligt exploateringsavtal skall

påbörjas i slutet av budgetåret 1987/88, har kostnadsberäknats till 240 milj. kr. och finansieras av försäljningsintäkterna.

Byggnadsstyrelsen har lagt fram en projektplan, som upptar nio projekt med en uppskattad kostnad i storleksordningen 160 milj. kr., förutom de projekt, som jag tidigare har redogjort för.

Byggnadsstyrelsen har i sin anslagsframställning redovisat följande prio-

riterade projekt: ombyggnad till kanslilokaler av en av svenska staten ägd fastighet i Haag samt nybyggnad av 'personalbostäder i Bonn. Dessutom -: räknar byggnadsstyrelsen med en fördyring av bostadsprojektet i Washington jämfört med tidigare beräkningar. Den sammanlagda kostnaden uppgår till ca 75 milj. kr. Byggnadsstyrelsen hemställer för budgetåret 1988/89 om ett reservationsanslag om 44 milj. kr.

I gällande investeringsplan för utrikesförvaltningen m. m. finns uppförda

kostnadsramar om ca 257 milj. kr. för pågående och redan beslutade pro-

jekt. Medelsförbrukningen för innevarande och kommande budgetår beräknas uppgå till ca 88 milj. kr. För budgetåret 1988/89 föreslår jag att de redovisade projekten i Tokyo, New Delhi och Washington genomförs enligt planerna. Förslaget innebär en i huvudsak oförändrad årskostnad. Medel för dessa investeringar beräk-

nas av finansministern under sjunde huvudtiteln, anslaget D 2. Investeringar m.m. |

Till detta kommer kostnader för inredning. som har beräknats till 12.9

milj. kr. Medel för detta har jag beräknat under anslaget A 3. Inventarier

för beskickningar, delegationer och konsulat.

Sammantaget representerar de redovisade projekten en ambition att 19

genom ökade investeringar finna rationellare och på längre sikt stabilare Prop. 1987/88: 100 och mindre kostnadskrävande former för UD:s lokalförsörjning utom- = Bil. 5

lands.

Resurser för handläggning av utlänningsärenden

Jag vill äter rikta uppmärksamheten på den stora arbetsbelastning som reglerna för handläggningen av utlänningsärenden medför. Vid många

utlandsmyndigheter har denna ärendegrupp fått en betydande omfattning.

Genom den nya utlänningslagen, som trädde i kraft den 1 juli 1980, införde regeringen ett generellt krav på att utlänningar. som avser att

bosätta sig i Sverige skall ansöka om uppehålls- och arbetstillstånd före

inresan i Sverige. Detta utredningsarbete, som tidigare handlades av polisdistrikten i Sverige, överfördes därmed till -utlandsmyndigheterna. Därigenom kunde antalet utlänningsärenden som måste handläggas inom landet minska, samtidigt som stora-besparingar kunde göras av statsverket och kommunerna i Sverige. Vid övertagandet av. denna verksamhet tillgodoräknades utrikesdepartementet vissa medel. Genom att denna ärendegrupp med tiden fått en mycket stor omfattning har utrikesdepartementet senare erhållit vissa extra resurser. Som exempel på verksamhetens om-

fattning kan nämnas att år 1986 handlades 26 814 ansökningar om uppe-

hålls- och arbetstillstånd — en ökning från föregående år med 4 884 ärenden. Personalförstärkning har under år 1987 skett bl. a. vid ambassaderna i Damaskus, Santiago de Chile och Teheran.

Den instabila situation som råder i många länder samt övriga mottagarländers tilltagande restriktiva invandringspolitik har medfört att flyktingströmmen till Sverige fortsätter att öka kraftigt. Förutom det utredningsarbete som sker vid utlandsmyndigheterna före inresan till Sverige har det stora antalet asylsökande flyktingar resulterat i ytterligare behov av utredningar på utlandsmyndigheterna i flyktingarnas respektive länder. På grund av ärendenas känsliga natur samt kravet på skyndsam handläggning har utlandsmyndigheternas övriga verksamhet härigenom åsidosatts.En annan ärendegrupp som sammanhänger med flyktingärendena och resurserna vid utlandsmyndigheterna är viseringsverksamheten. Antalet vise-

ringsärenden har ökat från 42 000 ansökningar år 1982 till 136 000 år 1986.

De resurstillskott som utrikesförvaltningen hittills erhållit har varit av stor betydelse men är i nuvarande situation otillräckliga. Det kan konstate- . : 2 ras att de tillfälliga personalförstärkningar som på senare år tillförts ut- |

landsmyndigheterna inte är tilllyllestu utan en permanent förstärkning mås-

ningen tillförs 7 milj. kr. för detta ändamål för budgetåret 1988/89.

Statlig kreditgaranti

I enlighet med riksdagens beslut har för utrikesförvaltningen beviljats en

engagemangsram om 50 milj. kr. Kreditgarantin avser lån till utrikes- .

förvaltningens personal i samband med omstationering..Det förutsätts -att tjänstemännens behov av kredit i samband med omstationering skall kunna 20 tillgodoses genom lån.

Till och med budgetåret 1986/87 har ca 13 milj. kr. tagits av engage- Prop. 1987/88: 100 mangsramen. Under året har inga förluster uppkommit. ss Bil. 5

Hemställan Med hänvisning till vad jag i det föregående anfört. hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen :

i att till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1988/89 anvisa ett för-

slagsanslag av 1 053 983 000 kr.

A2. Utlandstjänstemännens representation

1986/87 Utgift 14 162 222 Reservation i 2 276 Sll 1987/88 Anslag 15 527 000 1988/89 Förslag 16 400 000

Från anslaget betalas kostnaderna för den kontaktskapande verksamhet, :

som bedrivs av utomlands stationerade tjänstemän i utrikesförvaltningen och av tjänstemän i utrikesdepartementet som, utan att omstationeras, tas i anspråk för tjänstgöring utomlands.

Jag beräknar anslagsbehovet för budgetåret 1988/89 till 16 400 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen .

att till Utlandstjänstemännens representation för budgetåret

1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 16 400 000 kr.

A 3. Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat

1986/87 Utgift 12 675 006 Reservation 107 725 1987/88 Anslag . 11 131 000 1988/89 Förslag 12 868 A00111 (1) varav 400 000 avser möbelinköp för inredning till Sveriges Riksradios utlandsprogram

Medel som anvisas under detta anslag används för nyanskaffning, ersättning och underhåll av kansli- och bostadsinventarier för utrikesrepresentationen. Jag beräknar ett ökat medelsbehov för dessa ändamål med 1737 000 kr. Anslaget disponeras av utrikesdepartementet.

Hemställan . sa Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 12 868 000

kr.

A 4. Kursdifferenser Prop. 1987/88: 100

. Bil. 5 1986/87 — Utgift 1 045 217 1987/88 Anslag 1 - 009 1988/89 — Förslag 1 000

I samband med utlandsmyndigheternas valutaförsörjning uppkommer kursförluster och kursvinster som redovisas under detta anslag. Anslaget bör föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kursdifferenser för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslags-

anslag av 1 000 kr.

A 5. Olönade konsuler

1986/87 Ulgift 8 771 014 1987;88 Anslag 9 562 000 1988/89 — Förslag 10 759 000

Anslaget används för s. k. kontorskostnadsbidrag, till vissa olönade konsu-

ler samt för anskaffning av utrustning som enligt författningar och praxis

skall finnas på svenska olönade konsulat. Från anslaget betalas även s.k. tjänsteutgifter som de olönade konsulerna har i fullgörandet av sina uppgifter samt konsulskonferenser. | Anslaget bör räknas upp med 797 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Olönade konsuler för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslags-

anslag av 10 759 000 kr.

A 6. Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation

1986/87 Utgift 32 657 418 1987/88 — Anslag 34 608 000 1988/89 Förslag 36 684 000

Anslaget används för att betala kostnader för förhandlingar med andra

stater och svenskt deltagande i internationella konferenser och möten.

Anslagen administreras och disponeras av utrikesdepartementet för hela

regeringskansliets räkning.

Jag har beräknat en ökning av anslaget med 2 076 000 kr.

Hemställan Prop. 1987/88: 100

a a M S

: er Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen Bil. 5

att till Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag

av 36 684 000 kr.

A 7. Nordiskt samarbete

1986/87 Utgift 3803 907 1987/88 Anslag 1413 000 1988/89 Förslag 1 498 000

Från anslaget betalas kostnader för Sveriges deltagande i samarbetet inom ramen för Nordiska ministerrådet (samarbetsministrarna) och Nordiska ministerrådets ställföreträdarkommitté samt för deltagande i vissa andra former av nordiskt samarbete. däribland det svensk-norska samarbetet.

Jag beräknar medelsbehovet för nästa budgetår till I 498 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Nordiskt samarbete för budgetåret 1988/89 anvisa ett för-

slagsanslag av 1 498 000 kr.

A 8. Vissa nämnder m. m.

1986/87 = Utgift 417 283 1987/88 Anslag 600 000 1988/89 Förslag 600 000

Anslaget används för att betala kostnaderna för bl.a. utrikesdepartementets antagningsnämnd, möbleringsråd, det tekniskt-vetenskapliga rådet för

klassificeringfrågor som ställts till krigsmaterielinspektionens förfogande samt den rådgivande nämnden i krigsmaterielexporttrågor.

Av anslagsbeloppet avser 400 000 kr. bidrag till handelsprocedurrådet. Detta inrättades den I juh 1975 genom avtal mellan svenska staten och Sveriges industriförbund. Avtalet, som för närvarande reglerar rådets .

verksamhet, trädde i kraft den 1 juli 1985 och gäller t.o.m. den 30 juni

1990. Enligt avtalet skall staten bidra med 400 000 kr. per budgetår. Näringslivet svarar för ett kontantbidrag av lägst 742 000 kr. per budgetår. =

Senast den 30 juni 1989 skall parterna inleda överläggningar om förlängning av det nu gällande avtalet mellan staten och näringslivet om handels-

procedurrådet.

Hemställan Jag hemställer att regeringen förslår riksdagen

att till Vissa nämnder m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ctt

förslagsanslag av 600 000 kr.

[ES] a

A 9. Utredningar m.m. : Prop. 1987/88: 100

1986/87 Utgift | 3 336 738 Reservation 2 -176 350 : : Bil. 5 1987/88 Anslag 2 743 000 . or . 1988/89 Förslag 4 560 000

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten

bör anslaget uppgå till 4 560 000 kr. under nästa budgetår.

Hemställan Jag hemställer att regeringen förslår riksdagen

att till Utredningar m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reser-

-vationsanslåag av 4 560 000 kr. | |

A 10. Extra utgifter

1986/87 Utgift 537 365 Reservation 163' 651 1987/88 Anslag 700 000 1988/89 Förslag 728 000

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 728 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva-

tionsanslag av 728 000 kr.

A 11. Officiella besök m. m.

1986/87 Utgift 8 901 126 1987/88 Anslag 7 636 000 1988/89 Förslag 8 171 000

Anslaget utnyttjas företrädesvis för kostnader i samband med besök i Sverige av statschefer, regeringsmedlemmar och andra personer, som bör visas uppmärksamhet och gästfrihet från officiellt svenskt håll. Anslaget

används även i samband med motsvarande svenska officiella besök i utlandet och i samband med representation med svenskt deltagande i vissa förhandlingar utomlands. Jag föreslår att anslaget förs upp med 8 171 000

kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Officiella besök m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag av 8 171 000 kr.

A 12. Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet Prop. 1987/88: 100

m-m. Bil. 5 '

1986/87 Utgift 3 513 5378 1987/88 Anslag 3 740 000 :1988/89 Förslag 3 740 000

Anslaget används huvudsakligen för periodiskt understöd till vissa i utlandet, främst i Sydamerika, bosatta svenska medborgare. Därutöver betalas från anslaget eftergifter och avskrivningar av fordringar för utgivet tillfälligt ekonomiskt bistånd åt nödställda samt för bistånd i brottmål och kostnader vid dödsfall. . .

I anslaget finns en medelsram på 200 000 kr. för särskilda informationsinsatser riktade till utlandsresenärer, främst ungdom, för att belastningen, på utrikesförvaltningens konsulära resurser inte skall öka.

Jag beräknar medelsbehovet för nästa budgetår till 3 740 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen .

att till Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 3 740 000 kr.

[NS in

Prop. 1987/88: 100

B. Bidrag till vissa internationella organisationer Bil. 5

B 1. Förenta nationerna

1986/87 Utgift 81 372 423 1987/88 = Anslag 79 025 000 1988/89 Förslag 73 841 000

Sveriges ordinarie bidrag till FN:s reguljära budget för kalenderåret 1988 har ännu inte fastställts men kan med utgångspunkt från föreliggande förslag till budget för FN:s verksamhet under tvåårsperioden 1988/89 beräknas till 56 milj. kr. med en bidragsandel om 1.256. Under samma förutsättningar kommer det svenska bidraget för kalenderåret 1989 —

budgetåret 1988/89 — att uppgå till samma belopp, dvs. 56 milj. kr. Kostnaderna för den vaktstyrka i Mellersta Östern (UNDOF). som på

beslut av FN:s säkerhetsråd upprättades år 1973, har beräknats till ca 35

milj. dollar för år 1987. För budgetåret 1988/89 beräknas kostnaderna för

Sveriges de! uppgå ull 1,2596 av 35 milj. dollar eller ca 2,8 milj. kr.

Är 1978 beslutade FN:s säkerhetsråd att sända en fredsstyrka till södra Libanon (UNIFIL). Den totala kostnaden har för år 1987 preliminärt beräknats till 145 milj. dollar. Under förutsättning att styrkans mandat fortsätter att förlängas kan Sveriges bidrag för budgetåret 1988/89 för närvarande beräknas uppgå till 1,25 96 av 145 milj. dollar eller ca 11,6 milj. kr.

Finansieringen av FN:s fredsbevarande verksamhet på Cypern (UNFI- CYP) sker — till skillnad från de tidigare nämnda — med frivilliga bidrag. Finansieringen har länge varit otillfredsställande. FN har ett växande underskott för denna verksamhet. Den totala kostnaden för år 1987 har beräknats till närmare 100 milj. dollar. Det svenska bidraget var under en

lång tid oförändrat 0.4 milj. dollar per år, men ökades från och med budgetåret 1983/84 till 0,45 milj. doHar. För budgetåret 1988/89 räknas med

ett oförändrat bidrag på 0,45 milj. dollar motsvarande 2,9 milj. kr. Även efter hemtagningen av den svenska bataljonen hösten 1987 bör det svenska frivilliga bidraget till UNFICYP utnyttjas uteslutande för avräkning mot Sveriges utestående krav gentemot FN för kostnader avseende den svenska truppkontingenten.

FN:s plan för ett fritt Namibia kan komma att förverkligas, i vilket fall en fredskår (UNTAG) med både civila och militära enheter kommer att

insättas för övervakning av vapenstillestånd, genomförande av val m. m. Kostnaderna för UNTAG torde komma att ligga i storleksordningen 400

milj. dollar för ett år efter initialkostnader på ca 220 milj. dollar för de två

första månaderna. Det svenska bidraget till UNTAG skulle då komma att

uppeå till ca 6 milj. dollar under det första året. Några medel för budgetåret

1988/89 beräknas inte i detta skede. Jag avser att återkomma till denna

fråga när en förhandlingslösning är nära förestående. Jag förordar vidare att inom anslaget fortsatt avsätts cen medelsram om

541 000 kr. att användas för insatser till stöd för det allmänna FN-arbetet.

Sådana insatser kan gälla bekämpandet av apartheid, det internationella miljösamarbetet, nationella förberedelser och bidrag till genomförandet av

seminarier, utredningar m. m. i anslutning till olika FN-aktiviteter. I denna Prop. 1987/88: 100 medelsram ingår 77 000 kr. för täckande av resekostnader för stipendiater Bil. 5

från Sverige som utses av Förenta nationerna i Genåve och New York.

Eftersom Sveriges åtaganden om bidrag till FN alltid görs i US-dollar är anslaget svårberäknat. Med hänsyn till den lägre dollarkursen beräknas

anslagsbehovet till 73 841 000 kr., dvs. en minskning med 5 184 000 kr. i

förhållande till anslaget för innevarande budgetår.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Förenta nationerna för budgetåret 1988/89 anvisa ctt för-

slagsanslag av 73 841 000 kr.

B 2. Nordiska ministerrådet

1986/87 Utgift 185 200 715 1987/88 Anslag 173 000 000 1988/89 Förslag 200 000 000

Fr.o.m. budgetåret 1986/87 har anslagen för Nordiska ministerrådets

verksamhet under tredje (utrikesdepartementet) resp. åttonde huvudtiteln (utbildningsdepartementet) sammanförts till ett gemensamt anslag under

tredje huvudtiteln benämnt B 2. Nordiska ministerrådet. Från detta anslag

bestrids kostnader för Sveriges andel till Nordiska ministerrådets budget

inkl. bidraget till Nordiska hälsovårdshögskolan. Nordiska ministerrådets budgetår sammanfaller med kalenderåret.

Efter behandling i Nordiska rådets organ fastställde Nordiska minister-

rådet i november 1987 Nordiska ministerrådets budget för år 1988. Budgeten uppgår till totalt 564 495 000 danska kronor. Härutöver tillkommer anslaget till Nordiska hälsovårdshögskolan, som uppgår till 21 500 000 kr.

Sveriges andel av Nordiska ministerrådets budget för verksamhetsåret 1988 beräknas till 37,3 26 enligt den fördelningsnyckel som tillämpas. Den svenska andelen till 1988 års budget uppgår till ca 192 000 000 kr. Härutöver tillkommer det svenska bidraget till Nordiska hälsovårdshögskolan,

som uppgår till ca 8 500 000 kr. . Nordiska ministerrådets budget för år 1989 kommer att fastställas först i

november 1988.

Bl. a. mot bakgrund av den beräknade anslagsbelastningen för 1988 bör

anslaget uppföras till 200 000.000 kr. för budgetåret 1988/89.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen :

att till Nordiska ministerrådet för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanstag av 200 000 000 kr.

Prop. 1987/88: 100 B 3. Europarådet i Bil. 5

1986/87 Utgift 15 545 287 1987/88 Anslag 16 300 000 1988/89 Förslag 17 600 000

Det svenska bidraget till Europarådets ordinärie budget kan beräknas till

ca 14.6 milj. kr. för budgetåret 1988/89. : Förutom bidraget till Europarådets ordinarie budget tillkommer kostna-

der om ca 3 milj. kr. för pensionsbudgeten, för amortering av byggnadslån,

obligatoriska och frivilliga bidrag till europeiska ungdomsfonden, det europeiska farmakopésamarbetet, administrativa kostnader för Sveriges 'delta-" gande i ”Partial Agreements under Public Health Committee”, årligen

löpande kostnader för deltagande i Europarådets fond för bosättning och

regional utveckling samt för bidrag till den s.k. Pompidougruppen för narkotikabekämpning.

Anslaget bör med ledning av tillgängligt beräkningsunderlag räknas upp: med 1,1 milj. kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Europarådet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsan-

slag av 17 600 000 kr.

B4. Organisationen för ekonomiskt samärbete och utveckling (OECD) |

1986/87 Utgift 14 062 567 1987/88 Anslag 13 300 000 1988/89 Förslag -. 16 000 000

Huvuddelen av OECD:s budget avser kostnaderna för :sekretariatet och ” verksamheten i dess olika kommittéer, såsom kommittén för ekonomisk politik, handelskommittén, industrikommittén -och jordbrukskommittén.:

Samtliga medlemsländer bidrar till finansiering av denna dei efter en skala framräknad på basis av BNP under föregående treårsperiod. OECD:s budgetår löper per kalenderår, och för år 1987 var den svenska andelen 1.502. Resterande del av OECD-budgeten gäller frivilligt samarbete inom till

OECD anslutna samarbetsorgan som det internationella energiorganet (IEA), OECD:s utvecklingsinstitut (Development Centre), atomenergiorganet (NEA) samt dess programbibliotek och centrum för sammanställning av neutrondata, centrum för utbildningsforskning (CERI) och europeiska transportministerkonferensen (ECMT) samt vissa andra program, såsom

vägforskningsprogrammet, skolbyggnadsprogrammet och det speciella programmet för kemikaliekontroll. Beroende bl. a. på antalet deltagande länder varierade Sveriges andel av bidragen till dessa organ under OECD:s budgetår 1987 mellan 1,48 och 3,2590. 28

I detta anslag ingår även ett belopp avseende skattejustering (ca 65 000 Prop. 1987/88: 100

kr.) för en f. d. OECD-anställd, som vid pensioneringen bosatt sig i Sveri- Bil. 5 |

ge. Justeringen sker i enlighet med en överenskommelse, som gäller med

vissa internationella organisationer. ee

Anslagsbelastningen budgetåret 1986/87 uppgick till drygt 14 milj. kr.

Sveriges bidrag för budgetåret 1987/88 uppskattas till ca 15 milj. kr. Då

budgeten för OECD:s verksamhetsår 1989 fastställs först i december 1988, är beräkningsgrunden oviss vad gäller bidragets storlek för budgetåret 1988/89. Med ledning av tillgängligt beräkningsunderlag bör dock anslaget

räknas upp med 500 000 kr. för budgetåret 1988/89, dvs. till 16 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Organisationen för ekonomiskt samurbete och utveckling

(OECD) för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av

16 000 000 kr.

B 5. Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

1986/87 Utgift + 12 742 747 1987/88 Anslag 13 400 000 1988/89 Förslag 16 000 000

Sveriges bidrag till EFTA:s budget för innevarande budgetår har fastställts till 3 308 175 schweiziska francs eller ca 13,4 milj. kr., vilket enligt gällande

bidragsskala motsvarar 2596 av EFTA:s totala budget.

Organisationens budget för budgetåret 1988/89 fastställs i juni 1988. Med ledning av tillgängligt beräkningsunderlag finner jag att anslaget bör räknas upp med 2,6 milj. kr. för budgetåret 1988/89 dvs. till 16 milj. kr. Detta

motiveras av ökade insatser för EFTA i det västeuropeiska integrationsarbetet vari bl. a. ingår upprättande av ett EFTA-kontor i Bryssel och ökade '

insatser på standardiserings- och miljöområdet.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för bud-

getåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 16 000 000 kr.

B 6. Organisationer för internationell handel och Prop. 1987/88: 100

råvarusamarbete m. m. Bil. 5

1986/87 Utgift 6 388 503 1987/88 Anslag 7 004 000 1988/89 Förslag 7 062 000

Från anslaget betalas kostnader för Sveriges deltagande i vissa internationella organ. För budgetåret 1988/89 torde medel beräknas enligt följande.

Beräknad

ändring

1987/88 1988/89

1. GATT-organisationen 4 400 000 | of

2. Internationella rådet för samarbete på tullområdet 593 000 + 42 000

3. Internationella tulltariffbyrån 200 000 + 20 000

4. Internationella kaffeorganisationen t1CO: tprop. 1962:1 bil. 12 s. 281) 535 000 - 75 000

5. Internationella kakaoorganisationen (ICCO, (prop. 1986/87: 41) : 78 000 of

6. Internationella rädgivande bomullskommittén (ICAC) iprop. 1951:471 77 000 of

7. Internationella gummistudiegruppen (IRSG) (prop. | 1966:1 bil. 12 s. 168) 77 000 of

8. Internationella naturgummiorganisationen tINRO! (prop 1979780: 107) 35 000 - 5 00011)

9. Organisationen för de järnmalmsexporterande länderna (APEF) (prop. 1975/76: 24) 655 000 of

10. Internationella studiegruppen för bly- och zinkfrågor (LZ! tprop. 1960:1 bil. 12 s. 284) 94 000 of

11. Internationella tennorganisationen t(ITO) (prop. 1981/82: 117) 78 000: + 14 000

12. Internationella juteorganisationen (1IJO) iprop. 1982/83: 106: 30 000 - 5 000

13. Internationella organisationen för tropiskt timmer (ITTO) Itprop. 1983/84: 121; 50 000 + 10 000

Beräknad = Prop. 1987/88: 100

ändring . Bil. 5

1987/88 1988/89 : |

14. Internationella nickelstudiegruppen (INSG) (prop. 1985/86: 100, bil. 5 s. 31) 30 000 of 15. Internalionella kopparstudiegruppen (TCSG) Iiprop. 1986/87: 100, bil. 5 s. 34) 12) + 530 000 16. Internationella byrån i Paris för utställningar prop. 1947: 1 bil. 12 s. 156) 42 000 + 7 000 17. Övrigt . 10 000 of Summa 7 004 000 + 58 000 (1) Avtalet, som löpte ut i oktober 1987, omförhandlades inom UNCTAD:s ram våren 1987. Proposition om svensk anslutning kan komma att föreläggas riksdagen under år 1988. (2) Enligt prop. 1986/87: 100 kan kostnader tillkomma för en Kopparstudiegrupp med 50 000 kr. :

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen

att till Organisationer för internationell handel och råvarusamar-

bete m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av

7 062 000 kr.

B 7. Internationell råvarulagring

1986/87 Utgift 1 489 545 1987/88 Anslag 3 000 000 1988/89 Förslag 3 000 000

Två rävaruavtal förutses belasta anslaget: 1987 års internationella natur-: gummiavtal och det sjätte internationella tennavtalet.

Det första naturgummiavtalet, 1979: års internationella naturgummiavtal, trädde provisoriskt i kraft den 23 oktober 1980 och definitivt den 15

april 1982 (prop. 1979/80: 107, NU 40, rskr. 273). Avtalet skulle ha löpt ut i oktober 1985, men förlängdes med två är till oktober 1987.

Ett nytt avtal, 1987 års internationella naäturgummiavtal, framförhandlades inom UNCTAD:s ram våren 1987. Sammanlagt har Sverige hittills

bidragit med ca 6 milj. kr. till buffertlagerkontot enligt 1979 års avtal. Då

det nya avtalet träder i kraft och om Sverige beslutar ansluta sig kan ytterligare medel för lagerfinansiering aktualiseras. Sveriges bidrag härtill torde beräknas till ca 2 milj. kr. :

Det sjätte internationella tennavralet trädde provisoriskt i kraft den I

Juli 1982 (prop. 1981/82: 117, NU 32, rskr. 247). Avtalet. som skulle ha löpt ut vid utgången av juni månad 1987, har förlängts med två år till den 30 juni

1989. Sverige deltar för första gången i ett tennavtal. | 31

I enlighet med avtalet har ca 3,4 milj. kr. inbetalats till buffertlagerkon- Prop. 1987/88: 100 tot. Medel har varit anslagna men inte utnyttjats budgetåren 1984/85 och Bil. 5 1985/86 (1 250 000 resp. 1 700 000 kr.). För budgetåret 1986/87 var 1,7 milj. kr. budgeterade och för innevarande budgetår 1 milj. kr.

Sedan internationella tennrådets (ITC) operationer inställdes den 24 oktober 1985 på grund av otillräckliga resurser att hålla tennpriset inom en av medlemsländerna bestämd ram är tennorganisationens buffertlager under avveckling. Medlemmarna i tennrådet har beslutat att något nytt avtal. med ekonomiska artiklar för närvarande inte är aktuellt. Vissa banker och ' mäklare har påkallat rättslig prövning i samband med avvecklingen av. buffertlagret. Hur lång tid avvecklingen kommer att ta och till vilka kostnader är därför oklart. Den rättsliga prövningen kräver biträde av engelska advokater. Under budgetåret 1986/87 har ca 240 000 kr. utbetalats avseende advokatarvode, som har belastat detta anslag. Jag föreslår att 1 milj. kr. avsätts under budgetåret 1988/89 för den rättsliga prövningen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Internationell råvarulagring för budgetåret 1988/89 anvisa

ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.

B 8. Övriga internationella organisationer m. m.

1986/87 Utgift933 155
1987/88 Anslag1 205 000
1988/89 Förslag1 335 000

Under detta anslag beräknas bidrag till verksamheter och organisationer av delvis helt olika karaktär. -

Bidrag lämnas till organisationer och institutioner som i sin ordinarie verksamhet eller genom olika specialaktiviteter verkar för att främja de mänskliga rättigheterna, såsom det internationella institutet för mänskliga rättigheterna i Strasbourg (Fondation René Cassin) och den internationella juristkommissionen i Geneve. Bidragen beräknas .till 385 000 kr. Härutöver beräknas bidrag lämnas till den Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i Haag och Haag- -akademien för internationell rätt samt det > : internationella institutet för humanitär rätt i San Remo. Dessa tre bidrag kan beräknas till 65 000 kr.

Sverige deltar tillsammans med EG och sex andra västeuropeiska länder i det s. k. COST-samarbetet (tekniskt-vetenskapligt). Sveriges deltagande i COST är exempel på samarbete-med EG även på områden utanför frihandelsavtalet. En tredje COST-fond om 50 milj. belgiska francs motsvarande ca 7,5 milj. kr. har upprättats. En första inbetalning på 10 milj. belgiska francs gjordes i slutet av år 1984 till fonden och avsåg en treårsperiod. . Sveriges bidrag uppgick till 339 000 belgiska francs eller 55 000 kr. Nästa inbetalning beräknas ske i början av år 1989 till en kostnad av 339 000 belgiska francs eller ca 60 000 kr. |

Det europeiska forskningssamarbetet EUREKA omfattar 19 curopeiska länder samt EG-kommissionen. Det syftar till att höja Europas teknologiska nivå och öka industrins internationella konkurrenskraft. Under år 1986 har ett permanent EUREKA-sekretariat etablerats I Bryssel. Varje medlemsland bidrar till sekretariatet enligt BNP-nyckeln. som för svenskt

vidkommande betyder 3,07 72 av EUREKA-sekretariatets totala budget.

Det svenska bidraget för budgetåret 1988/89 beräknas till 290 000 kr. ,

Sedan budgetåret 1977/78 har över detta anslag även anvisats medel att . användas för ekonomiskt stöd till vissa internationella, icke-statliga organisationer (NGO) samt forsknings- och studiegrupper m. m.. (fr prop. 1976/77: 100 bil. 6, s. 14). Stödet går i första hand till enskilda organisationer och rörelser som företrädesvis verkar för mänskliga rättigheter, fred, nedrustning och andra huminitära frågor. Jag förordar en medelsram på

535 000 kr. för budgetåret 1988/89.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen lo

att till Övriga internationella organisationer m.m. för budgetåret

1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 335 000 kr. =:

3 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

C. Internationellt utvecklingssamarbete FA 1987/88: 100

u.

U-ländernas ekonomiska utveckling

Ekonomisk tillväxt i olika delar av u-världen

Den internationella ekonomiska miljön förblev under 1986 och 1987 ogynn-'

sam för de fiesta u-länder. Tillväxten var med några undantag svag i både

u-länder och i-länder. Råvarupriserna låg kvar på historiskt sett mycket låga nivåer. Handeln växte endast långsamt och tendenserna mot ökade

handelshinder höll i sig. Stora skuldbördor fortsatte att tynga många

u-landsekonomicr, vilket också försämrade investeringsklimatet. Det totala biståndet var fortfarande inte större än vid årtiondets början. Obalanser i i-ländernas ekonomier ökade riskerna för en recession med försämrad

tillväxt för u-länderna som följd. 2

Tillväxt i världsekonomin är betydelsefull för u-ländernas export och

därmed också för deras tillväxt. En tillväxttakt i i-länderna på ungefär 3 7

har ansetts av t.ex. Världsbanken som nödvändig för att u-länderna skall

förmå upprätthålla en måttlig egen tillväxt. 1985 föll i-ländernas tillväxttakt under denna nivå, och den fortsatte att falla under både 1986 och 1987.

Obalanserna i handeln mellan de största i-länderna bestod. Det stora underskottet i USA:s handelsbalans motsvarades under 1986 av överskotten i Japans och Förbundsrepubliken Tysklands utrikeshandel. Trots att dollarn fallit kraftigt sedan toppnoteringen 1985, och att den tyska D-marken och särskilt den japanska yenen stigit, har obalanserna i handeln visat

sig svåra att komma tillrätta med. Ytterligare åtgärder för att minska såväl

budget- som bytesbalansunderskotten i Förenta Staterna och samtidigt öka efterfrågan i underskottsländerna krävs. I avsaknad av effektiva samordnade åtgärder i de stora i-länderna består risken för en kraftig uppbroms-

ning av tillväxten i världsekonomin. En recession skulle drabba även u-länderna, både direkt genom en lägre efterfrågan på deras export och

indirekt genom ett sämre investeringsklimat. I båda dessa avseenden försämrades sannolikt u-ländernas utsikter när börsvärdena föll drastiskt i slutet av 1987.

Bland u-landskontinenterna har utan tvekan Asien utvecklats mest dynamiskt. De exportorienterade länderna i Östasien har haft bland de högsta tillväxttakterna i världen under senare år. Sydkoreas ekonomi, till exempel, växte med över 12596 under 1986. Med sina starka handelsbalanser,

baserade på en flexibel industrivaruexport, kommer dessa länders efterfrågan och investeringar att bli allt viktigare i den internationella ekonomin.

Andra betydelsefulla exportorienterade länder i Sydöstasien är Filippincerna, Indonesien, Malaysia och Thailand. Dessa länder är inte lika ckonomiskt utvecklade och är mer känsliga för låga råvarupriser, men har inte

desto mindre visat sig ha stor potential att driva sina ekonomier framåt

genom ökad export. En nyckelroll för utvecklingen i denna del av Asien

spelar Japan, som i ökande omfattning direktinvesterar i regionen. Asien rymmer också världens två folkrikaste länder, Kina och Indien,

vars befolkningar tillhör jordens fattigaste. Att dessa båda länder under 34

åttiotalet lyckats hålla en hög tillväxttakt, 8,3 Z i genomsnitt under åren Prop. 1987/88: 100 1980-1985, är därför mycket uppmuntrande. Särskilt uppmuntrande är att Bil. 5 det största bidraget till denna ökning kommit. från jordbruket, den för de fattiga mest betydelsefulla sektorn. För Indiens del blev dock 1987 en besvikelse, sedan stora delar av livsmedelsproduktionen drabbats av en

svår torka. Därmed blottlades också på vilken skör grund dessa länders

utveckling ännu vilar.

Den grupp länder som under senare tid fått uppleva den största inkomstminskningen är de oljeexporterande länderna. Oljepriset föll drastiskt un-

der 1986 från nivåer kring 30 US dollar per fat 1985 till som lägst ca 10

dollar innan de åter steg upp mot 20 dollar under 1987. De ökade försäljningsvolymer som följde kunde inte kompensera inkomstbortfallet som det lägre värdet på både oljan och dollarn innebar. Om hänsyn tas till de

försämrade bytesförhållandena föll inkomsterna per invånare drastiskt, med ca 1292, under 1986. 1987 har varit ett jämförelsevis bättre år för

dessa länder.

Utvecklingen i Latinamerika har varit blandad. Trots att flera länder, bl. a. Brasilien, Peru, Argentina och Colombia, hade en hög ekonomisk tillväxt under 1986, ökade inte tillväxten per invånare i regionen som helhet nämnvärt. Produktionen per invånare ligger fortfarande under 1980 års nivå. Flera latinamerikanska länder, störst bland dem Mexico, är betydande oljeexportörer och drabbades hårt av oljeprisfallet. Kaffepriset,

som under 1986 låg på en hög nivå sedan torka drabbat Brasiliens odlingar,

föll under 1987. Andra betydelsefulla råvarupriser, t. ex. socker-, vete- och kopparpriserna, föll under 1986 till sina lägsta nivåer på flera decennier. Trots att den redan låga importen pressades ned, föll exportinkomsterna ändå mer och handelsöverskottet minskade. Räntenivån på utlandsskulden

sjönk under 1986, men detta kunde inte hindra att Latinamerikas samlade

bytesbalans ändå försvagades. 1987 har i detta avseende sannolikt inte varit ett bättre år. Det har inneburit att regionens kreditvärdighet inte kunnat förbättras, att de internationella bankernas nettoutlåning till regionen ytterligare minskat och att skuldkrisen därför fortfarande är långt ifrån en lösning. Detta är desto mer oroande som många av länderna i överenskommelse med Internationella Valutafonden nu genomför svåra anpassningsprogram. för vilka det politiska stödet ofta är svagt.

I Afrika fick många länder söder om Sahara under 1986 uppleva en viss förbättring i de yttre villkoren för ckonomisk utveckling. Fallet i oljepriset

och en relativ uppgång i priserna på flera afrikanska exportråvaror innebar

att bytesförhållandena för flera länder blev något gynnsammare. God nederbörd hjälpte också till att ge kontinenten en av dess största skördar någonsin. Nöden minskade och flera länder kunde dra ned på sin betungande livsmedelsimport. För länderna i Afrika söder om Sahara innebar 1986 sannolikt att den genomsnittliga bruttonationalprodukten per capita steg för första gången sedan 1980. Det mest betydande undantaget var Nigeria, vars stora oljeberoende ekonomi drabbades hårt när oljepriset

föll.

Det är dock osäkert om den positiva utvecklingen i Afrika kan komma

att bli bestående. Redan under 1987 har bytesförhållandena för många av '»» 'n

de fattigaste länderna åter försämrats. Torka har återigen drabbat miljon- Prop. 1987/88: 100 tals människor, främst i Etiopien. I södra Afrika pågår krigen och Sydafri- — Bil. 5

kas destabilisering med ökad intensitet. Kontinenten som helhet har inte erfarit några avgörande förbättringar när-det gäller. handels-. skuld- eller biståndsläget. Den externa ekonomiska miljön har inte blivit gynnsamma-

re. -

Strukturanpassning i Afrika

De interna ekonomiska miljöerna har däremot genomgått stora förändringar i många afrikanska länder. Nedskrivna valutor, reformerad jordbrukspoliuk och sanerade statsfinanser har varit de viktigaste-reformerna i den

ekonomiska politiken. Strukturanpassningsprogram finns nu i ett tjugotal länder över hela Afrika. I ytterligare några länder pågår förhandlingar med

Valutafonden och Världsbanken. Bland de länder med vilka Sverige samarbetar har Tanzania, Mogambique och Guinea-Bissau nyligen ingått överenskommelser och lanserat långtgående återhämtningsprogram. Även.

Uganda genomför, med visst stöd från Sverige, ett strukturanpassningsprogram. Zambia rönte stor uppmärksamhet när det i maj 1987 övergav det program som landet överenskommit med Valutafonden och som också

Sverige stött. Angola har beslutat söka medlemskap:i Valutafonden och Världsbanken. :

För ett par år sedan koncentrerades debatten om Afrikas utveckling huvudsakligen till behovet av interna ckonomiska reformer. Drivande i denna diskussion var främst Världsbanken. Insikten om nödvändigheten av reformer vann allt bredare anslutning bland afrikanska länder, vilket särskilt tydligt kom till uttryck under FN:s extra generalförsamling om Afrika våren 1986, Det är nu intressant att notera hur långtgående de

ekonomiska reformer som genomförts i många afrikanska länder har varit.

De reala växelkurserna, till exempel, har för det tjugotal länder som har anpassningsprogram fallit med närmare hälften sedan de stod på sin höjd för ett par år sedan. Budgetunderskotten har kapats drastiskt, mest i de tyngst skuldsatta länderna. Huvudsakligen har detta gått ut över subventionerna till de statliga företagen och löncutgifterna för: statligt anställda. :

Diskrimineringen av jordbruket i förhållande till industri- och tjänstesekto-.

rerna har också minskats. Producentpriserna för livsmedelsgrödor beräknas ha stigit och devalveringarna ser ut att ha fått genomslag också i producentpriserna för exportgrödor. Bytesförhållandena mellan stad och

landsbygd har tydligt förskjutits till landsbygdens fördel. Effekterna av dessa reformer har inte uteblivit. Utan tvekan har de bidragit till den ökade produktion kontinenten upplevde under 1986 och sannolikt också 1987. Ändå är situationen långt ifrån uppmuntrande. Tillväxten är fortfarande alltför låg för att en bestående utveckling skall kunna åstadkommas. De interna reformerna är ensamma långt ifrån tillräckliga. Särskilt uppenbart har detta varit bland de svårt skuldtyngda länderna. De".

har trots reformerna haft en avsevärt lägre tillväxt som ännu inte är i takt med befolkningstillväxten. De externa resurser — exportinkomster, utländskt kapital och bistånd — som krävs för: alt tillväxten på nytt skall nå . . 36

nivåerna från tiden före krisen har inte kunnat mobiliseras i tillräckligt hög Prop. 1987/88: 100 grad. : : - Bil 5

Utan externa resurser måste många u- länder idag begränsa sina ansträngningar till att försöka upprätthålla den produktionsapparat och den

fysiska och sociala infrastruktur som finns. Men på flera håll i Afrika

räcker de tillgängliga resurserna inte ens till detta. Istället förfaller det som en gång byggts upp. Särskilt allvarligt är detta när det drabbar de investe-

ringar som gjorts i skolor, hälsovård, vattenförsörjning och bostäder. Det finns idag tecken på att de framgångar som uppnåtts i utbildning och hälsa

inte bara är hotade, utan faktiskt också har urholkats. Andelen barn som gär i grundskola minskar sedan några år i Afrika. Hälsostatistiken är mycket osäker, men uppgifter tyder på att den tidigare positiva utvecklingen av hälsostandarden nu stagnerat och att i vissa områden barnadödligheten till och med kan ha ökat. Den ekonomiska krisen förvärrar den redan utsatta situationen för de afrikanska kvinnorna.

Befolkningen växer fortfarande mycket snabbt. På många håll är natu-' rens bärkraft hårt ansträngd av det stora befolkningstrycket. Fattigdomen tvingar många bönder att överutnyttja redan 'magra.jordar som sedan utsätts för erosion och markförstöring. I flera avseenden har u-ländernas

miljöer utsatts för hårdare press. Detta- drabbar inte enbart människor

direkt, utan också grunden för. framtida möjligheter till utveckling. Situationen är allvarlig.

Investeringarna är idag alltför låga, särskilt när det gäller fysisk öch social infrastruktur. Investeringarnas andel av nationalinkomsten har sjunkit drastiskt under flera år i de skuldtyngda länderna i Afrika. De ligger nu på samma nivå som för mer än en generation sedan. Det är nödvändigt att "investeringarna åter tar fart. De anpassningsprogram som genomförs kan

inte ensamma åstadkomma detta. De externa resurser de åtföljs av.är otillräckliga och måste-främst inriktas på stöd till nödvändig import och inte till långsiktiga utvecklingsinsatser. Återigen står därför den internatio-

nella ekonomiska politiken, handelsfrågorna och skuldkrisen i centrum för debatten om de fattiga u-ländernas utveckling.

U-ländernas handel

U-ländernas viktigaste källa till externa resurser är utrikeshandeln. Att

på alla tredje världens kontinenter finns ; exempel på länder som genom en allt större och mer diversifierad export gjort imponerande framsteg. En

mer öppen utrikeshandelspolitik har blivit ett viktigt inslag i i u-ländernas

ekonomiska politik.

U-länderna möter dock stora svårigheter i sina ansträngningar att öka exporten. För det första förblir priserna på deras viktigaste exportproduk-

ter — råvaror — historiskt :sett mycket låga, medan. priserna på deras

importvaror — främst industriprodukter — stiger. De flesta u-länders bytesförhållanden fortsätter således att försämras. Jag har redan inledningsvis berört råvaruprisernas betydelse för olika u-länders tillväxt. Oljeprisets K

stora fall och relativa återhämtning har-stått för den mest dramatiska: = : 37

inkomstomfördelningen. Andra råvarupriser har utvecklats olika och Prop. 1987/88: 100 ibland svängt mycket snabbt, vilket ytterligare ökat osäkerheten för u-län- — Bil. 5

derna. Men fortfarande ligger råvarupriserna på en nivå som är jämförbar med den som gällde under den stora depressionen på trettiotalet. Det finns sält att minska effekterna av tillfälliga svängningar i råvarupriser, men utsikterna är små att deras långsiktiga utveckling skall kunna påverkas.

Ett annat hinder u-länderna möter i sin exportsträvan är den tilltagande

protektionismen i i-länderna. I synnerhet andra handelshinder än tullar

fortsätter att öka. Detta är en mycket oroande utveckling både för i-länder och u-länder. Förhandlings-rundan: inom ramen för GATT blir viktig för möjligheterna att driva tillbaka protektionismen.

U-länderna kan också vidga sina handelsmöjligheter genom att försöka riva de många institutionella handelshinder som finns u-länder emellan,

den s. k. syd-sydhandeln. Även om många u-länder idag exporterar likarta-

de varor och har en infrastruktur som inte är byggd för internhandel, är det ändå uppenbart att det finns vinster att göra på ökat regionalt ekonomiskt utbyte.

Särskilt oroande för u-ländernas utveckling är emellertid nu den låga tillväxten i i-länderna. Svårigheterna under det gångna året att få till stånd kraftfulla åtgärder för att komma tillrätta med obalanserna mellan de stora i-länderna har ökat riskerna för en ytterligare sänkning av tillväxten. I-länderna, och även några framgångsrika u-länder med överskott i bytes-

balansen, har ett ansvar för att hindra en sådan utveckling. Om tillväxten i världsekonomin åter skulle öka, om protektionismen drivs tillbaka, om råvarupriserna åtminstone inte ytterligare faller i förhållande till industrivarupriserna, och om skuldproblemen kunde hanteras mer rationellt, finns förutsättningar för att u-länderna skall få uppleva en

ny period av tillväxt. Mycket tyder idag på att u-länderna kommer att få

det svårt att.öka sin handel och sin tillväxt. Det finns dock en stor potential

för detta och det finns ett ömsesidigt intresse mellan u- och i-länder att det sker. :

Skuldkrisen

I många djupt skuldsatta u-länder kan emellertid inte handelsinkomsterna räcka för att länderna skall komma i ekonomisk balans med omvärlden och för att en bestående tillväxt skall bli möjlig. Till det är kraven på återbetalningar av kapital och räntor på tidigare lån alltför stora. 1986 översteg u-ländernas samlade skuld för första gången 1 000 miljarder dollar. I

Latinamerika, där de största skulderna finns, har den samlade skuldvoly-

men legat stilla för tredje året i rad. men en allt större del av exportintäkterna gick åt till att betala amorteringar och räntor. Skuldtjänstkvoten steg

från 40 Zz 1985 till 44 26 1986 och såg ut att stiga även under 1987. Detta har gått ut över både investeringar och import. I Afrika är skuldvolymerna inte

lika stora, men skuldbördorna är i många fall betydligt tyngre att bära för

de mindre utvecklade ekonomierna. För 17 tungt skuldsatta länder i Afrika

uppgår deras samlade skulder till 8072 av BNP och 4002 av den årliga exporten, Skuldtjänsten, dvs. de amorteringar och räntor som skall beta- - : 38

las, varierar, men uppgår för gruppen som helhet till 50 2£ av exportvärdet. Prop. 1987/88: 100

Faktiska betalningar uppgår emellertid bara till hälften. Bil. 5

Endast genom ökad tillväxt har u-länderna några som helst utsikter att ta sig ur den skuldfälla de befinner sig i, men nu hotas själva produktionsap-

paraten av att investeringarna uteblir. och utsikterna att få tillgång till nytt

kapital är mörka. Utan tillräcklig extern finansiering är det svårt att genomföra reformprogram med långsiktigt positiv effekt. Flödet av privat investeringskapital till u-länderna har minskat drastiskt, både i Latinamerika och Afrika. Flera amerikanska banker ökade under 1987 sina reserver för att kompensera de förluster de räknar med att göra på utestående lån. Det finns risk för att detta ytterligare kommer att minska tillgängligheten av privat kapital. Det har samtidigt varit intressant att notera hur under

1987 långsamheten i att uppnå formella överenskommelser lett till att olika

nya sätt att hantera förfallen skuld utvecklats på finansmarknaderna. En andrahandsmarknad har bildats för u-ländernas skuldsedlar till privata

banker, vilket öppnar vissa möjligheter att köpa upp och likvidera skuld för betydligt mindre än skuldsedlarnas nominella värden. Också andra sätt

att kvitta bort skuld prövas. Men detta är långt ifrån tillräckligt. Latiname-

rika betalar idag mer i amorteringar och räntor än det får in i nytt kapital. Till skillnad från den latinamerikanska skulden härrör den afrikanska huvudsakligen från offentliga källor, inte från privata. Bilaterala offentligt

garanterade skulder kan omförhandlas inom ramen för Paris-klubben. Sådana omförhandlingar knyts till strukturanpassningsprogram överenskom-

na med Valutafonden. Omförhandlingarnas villkor är en avgörande fråga.

För de fattigaste u-länderna har dessa förbättrats under det senaste året. Paris-klubben har medgett längre perioder för amorteringsfrihet och återbetalning. Förslag har även diskuterats om att bevilja lägre räntor på

konsoliderade skulder. | Skulder till Valutafonden och Världsbanken kan inte omförhandlas, En stor del av Afrikas skuld härrör just från dessa källor. När länderna inte har kunnat betala, har de utestängts från nya Jån, i praktiken också från

andra offentliga och privata källor. Otillräckligheten i nuvarande arrange-

mang visade sig tydligt när Zambia i maj 1987 lämnade överenskommelsen

med Valutafonden. Sedan den tid då Zambia ådrog sig sina stora skulder till bl. a. Valutafonden och Världsbanken har landets ekonomi drastiskt försämrats. Zambia har idag ett medelinkomstlands skulder, men ett lågin-

komstlands betalningsförmåga. De nuvarande institutionella arrangemang-

en är otillräckliga för att möta dessa finansiella problem.

Det internationella biståndet

Frågorna om biståndets totala volym har blivit allt viktigare under åttiotalet. Som en följd av att det privata resursflödet, inklusive exportkrediter, minskat så drastiskt, från USD 89 miljarder 1981 till USD 23 miljarder 1986 räknat i 1985 års priser och växelkurser har det totala årliga resursflödet till u-länderna närmast halverats, från USD 134 miljarder 1981 till 70 miljarder 1986. Om de räntor u-länderna betalar räknas bort återstår endast ett mindre nettoflöde till u-länderna. De officiella flödena har blivit allt vikti- 39

gare. Idag utgör dessa två tredjedelar av de totala flödena. 1986 kom Prop. 1987/88: 100

biståndet för första gången att utgöra mer än hälften av det totala nettoflö- Bil. 5 det av nytt kapital till u-länderna.

Den totala biståndsvolymen föll dock något under 1986. På grund av det

extraordinära katastrofbiståndet blev 1985 års bistånd det högsta hittills. Annars har biståndet i stort 'sett varit konstant under hela åttiotalet.

OECD-ländernas bistånd ökade i nominella tal mellan 1985 och 1986 till en rekordnivå på närmare USD 37 miljarder. Det speglar emellertid framför allt dollarns fallande värde och det därmed sammanhängande stigande

värdet på biständ från andra länder än USA. Den reala biståndsvolymen

ökade med bara 1,4 Z, en lägre takt än tidigare under åttiotalet. Som andel

av BNI låg OECD-ländernas bistånd kvar på 0,35 76. OECD:s bistånds-

kommitté (DAC) bedömer risken som stor att denna andel kan komma att sjunka under de kommande åren.

Tabell 1: Biståndsutbetalningar 1986 från DAC-länderna, OPEC, Sovjetunionen och Östeuropa samt samma länders percapita-inkomster

Biståndets Biståndets Inkomst

andel av storlek per capita

ENT 199 oo. (milj. USD) 1985 (USD)

DAC-länderna0,3536 676 - 12 343
Norge1,2079614 375 .
Nederländerna1,011 7409 285
Danmark0,8969511-201
Sverige0,851 09011 889
Frankrike (1i0,49 . 3 5089 537
Belgien: 0,495498 437
Canada0,481 69513 676
Australien0,4775210 834
Finland0,45313 "10 894
Förbundsrepub. -: : .
Tyskland0,433 83210 939
Italien0,402 4046 523
Storbritannien 0,321 75308 465
Nya Zeeland ov 0,31737 013
Schweiz"0,3042216 369
Japan0,295 63411 303
Irland0, 28624 851
USA0,239 56416 693
Österrike0,211979 121
OPEC-länderna0,954 582=

(Varav) Saudiarabien 4,52 3 575 8 850 Kuwait 2.99 715 14 480 Sovjetunionen .

och Östeuropa - 4 644 -

(1) exklusive Frankrikes bistånd till de översjöiska provinserna (Källa: OECD:s biståndskommitté DAC. 1987)

: Fortfarande har bara fyra länder — Norge, Nederländerna, Danmark och Prop. 1987/88: 100 Sverige — nått upp till det mål FN ställt upp för biståndet, 0.796 av BNI. — Bil. 5 | Gapet till övriga länder har dessutom ökat. Inget av dessa nådde under 1986 upp till 0,5 72. Finland -och Italien tillhörde det fåtal som ökade sin biståndsnivå. Fyra stora givare — USA, Förbundsrepubliken Tyskland. Frankrike och Storbritannien — minskade däremot sitt bistånd, räknat som andel av BNI. ;

Japan blir allt större som biståndsgivare. vilket till en viss del! förklaras av de ändrade växelkurserna. Med bred marginal är landets bistånd nu världens näst största, men räknat som andel av BNI ligger det kvar på en låg nivå.

Sovjetunionen ger ett litet bistånd räknat både i volym och som andel av nationalinkomsten. Under åttiotalet har emellertid, enligt OECD:s beräkningar, det sovjetiska biståndet nästan fördubblats som andel av det totala biståndet. Beroende på hur Sovjetunionens BNI beräknas, varierar uppskattningarna på landets biståndsnivå till mellan 0,20 och 0,33 26.

Afrika söder om Sahara är den region i världen som får mest bistånd. Sätts biståndet i förhållande till BNI framstår Afrika än tydligare som den mest biståndsberoende kontinenten. Ändå är det uppenbart att biståndet till Afrika är otillräckligt. De ökningar som registrerats under 1985 och” 1986 härrör framför allt från den tillfälliga ökningen av katastrofhjälp. Det vore oroande om det långsiktiga biståndet till Afrika skulle stagnera: Världsbanken är en av givarna som under senare tid betydligt ökat sitt bistånd till kontinenten, medan t.ex. USA och Japan fortfarande endast ger ett begränsat bistånd dit.

De flesta i-länder och u-länder börjar nu få ett tjugotal års erfarenhet av bistånd. En bredare samstämmighet råder om vad som är bra bistånd. Det finns en i världen allt bredare insikt om att bistånd behövs. Men insikten om utvecklingens villkor är också större. Det gäller till exempel tidsperspektivet. Å cna sidan har utvecklingen gått mycket snabbt, särskilt om u-ländernas utveckling ses i ett långsiktigt perspektiv. Fram till för bara 5— 10 år sedan gjorde de flesta u-länder stora framsteg. Många gör det fortfarande. Å andra sidan har många människors förväntningar svikits, den ekonomiska krisen kan förefalla oöverkomlig och besvikelserna drabbar även biståndet. U-ländernas utveckling och biståndets betydelse måste dock bedömas 1 ett realistiskt tidsperspektiv. Det finns också en ökad insikt i hur komplicerade faktorerna bakom utveckling är. Ekonomiska, sociala och politiska faktorer är ömsesidigt beroende. Människans kompli- : cerade samspel med naturen har underskattats. Utveckling förutsätter att framsteg görs på alla områden. Tillsammans bildar faktorerna en miljö som är mångfalt viktigare för utveckling än biståndet. Men biståndet spelar en viktig roll. Det har sin främsta betydelse som överföring av resurser och kunskaper, men det deltar också i den långsiktiga process som förändrar den internationella ekonomiska, sociala och politiska miljön.

4i

Prop. 1987/88: 100

Prioriteringar i Sveriges bistånd

Bil. 5

Jag har hittills givit en allmän bakgrund för att peka på den problemfyllda verklighet som utvecklingssamarbetet omges av. Planeringen och genom-

förandet av det svenska biståndet påverkas starkt av denna miljö, och

kräver kontinuerlig anpassning och flexibilitet.

Låt mig i detta sammanhang fastslå att det övergripande biståndspolitiska målet att höja de fattigaste folkens levnadsnivå står fast. Den starka

inriktningen av det svenska biståndet på de fattigaste u-länderna består. Jag kommer, utöver de nuvarande fyra målen för biståndets inriktning, att föreslå ett mål om miljö och naturresurser med lydelsen framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om miljön.

Kvinnornas roll i u-länderna och i biståndet vill jag särskilt framhålla. Insatser för att främja u-landskvinnornas ställning ingår i olika delar av

biståndsverksamheten.

Innan jag behandlar enskilda anslagsposter vill jag något närmare redovisa vissa prioriteringar och tyngdpunkter i Sveriges utvecklingssamarbete med u-länderna. Jag ämnar, i denna del. koncentrera min redovisning till «töljande punkter:

— miljömålet och de övriga biståndspolitiska målen — bistånd på miljöområdet — bistånd för demokrati och mänskliga rättigheter — Afrika i det svenska biståndet

— multilateralt utvecklingssamarbete

— bistånd utanför programländerna

Miljömålet och de övriga biståndspolitiska målen

Det allmänna målet för allt bistånd är att höja de fattiga folkens levnads-

nivå. För biståndets inriktning och utformning finns fyra mål som är

resurstillväxt. ekonomisk och social utjämning, ekonomisk. och politisk självständighet samt en demokratisk samhällsutveckling. Det har varit en styrka att den politiska enigheten stått sig om dessa formuleringar.

Till 1987 års riksdag yrkades om ett särskilt miljömål för biståndet.

Utrikesutskottet konstaterade då att miljö- och markvårdande insatser numera har fått så stort utrymme i det svenska utvecklingssamarbetet att

miljöhänsyn i praktiken: kan sägas utgöra ett av målen för vårt bistånd. Därför fanns det goda skäl att bekräfta detta förhållande även i formuleringen av de biståndspolitiska målen. Riksdagen godkände enhälligt utskottets förslag att regeringen, mot bakgrund av de gågna årens erfarenheter, skulle göra ”en översyn av formuleringen av biståndsmålen i syfte att i

dem ge uttryck åt hänsynen till miljön”

Regeringen tillsatte en utredning! för att göra en sådan översyn. I betänkandet ”Bistånd för bättre miljö” (SOU 1987:28) föreslås att framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om miljön blir ett mål för

biståndet. Utredningen har samrått med cen särskilt tillsatt parlamentarisk

1 Utredare var ambassadör Ernst Michanek.

referensgrupp, som ställt sig bakom förslaget. Därutöver innehåller utred- Prop. 1987/88: 100 ningen en diskussion om sambandet mellan miljömålet och de övriga Bil. 5 biståndsmålen, samt bakgrundsbeskrivningar av biståndsmålens tillkomst och av hur miljöhänsyn kommit till uttryck i olika internationella initiativ och i den svenska biståndspolitiken. Betänkandet har remissbehandlats. Remissammanställningen finns tillgänglig på utrikesdepartementet.

Att formulera miljöhänsynen i biståndsmålen var utredningens uppgift. Utredningens förslag om ett miljömål vann ett starkt bifall i den breda remissbehandling som ägt rum. Drygt 60 myndigheter, forskningsinstitu- tioner, folkrörelser och enskilda organisationer har yttrat sig. Även bakgrundsbeskrivningarna mottogs väl. Några hade gärna sett att miljömålet. givits en mer överordnad ställning. Svenska naturskyddsföreningen framhöll t. ex. att ”miljömålet är överordnat de övriga biståndsmålen på det sättet att om miljömålet inte uppfylls, de andra målen inte kan uppfyllas på sikt”. Några, t.ex. riksrevisionsverket, hade välkomnat en bredare översyn av biståndsmålen och biståndet i dess helhet.

I kommentarer kring den bakomliggande problembeskrivningen framhöll flera. bl. a. styrelsen för internationell utveckling (SIDA) och styrelsen för u-landsforskning (SAREC), den betydelse politiska och sociala faktorer har för utsikterna för ett mer aktivt miljöbistånd. Nägra remissinstanser. t.ex. Diakonia och Jordens vänner, ansåg att i-länderna och i-landstekniken borde framhållas tydligare som orsaker till miljöförstöring. LO och arbetarskyddsstyrelsen var bland dem som påpekade att ett miljömål också måste omfatta arbetsmiljön. Många instanser tog tillfället i akt att gå igenom sin egen verksamhet i ljuset av ett särskilt miljömål. BLI. a. statens naturvårdsverk och SAREC underströk utredningens slutsats om att miljö inte kan ses som en särskild sektor 1 biståndet, utan bör komma in som en aspekt i olika projekt och program för att prägla hela verksamheten.

Jag finner att utredningens formulering av ett miljömål är väl motiverad och föreslår därför att denna nu införes som ett av de biståndspolitiska målen. |

Inom ramen för det överordnande målet, som är att höja de fattiga

folkens levnadsnivå, skall biståndet bidra till

— resurstillväxt, — ckonomisk och social utjämning, — ekonomisk och politisk självständighet, — en demokratisk samhällsutveckling samt — framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om miljön. i mottagarländerna. : . |

Någon ändring av de gällande målen föreslås inte. Riksdagen har understrukit att målen utgör en helhet. Den ordning i vilken de presenteras innebär därför inte en inbördes rangordning. I det följande ger jag en kort översyn av sambanden mellan de biståndspolitiska målen i ljuset av ett miljömål. Beskrivningen ansluter i stort till utredningens syn.

Målen för biståndet skall ses som en helhet. Målen förstärker och kompletterar varandra inom ramen för det gemensamma syftet att höja de fattiga folkens levnadsnivå. Kampen mot fattigdomen och för förbättrade levnadsvillkor kräver ansträngningar på flera områden samtidigt. 43

Den kräver resurstillväxt för att fylla människornas grundläggande be- Pröp. 1987/88: 100 hov. Tillväxten skall ske inom ramen för ett förbättrat utnyttjande av Bil. 5 naturresurserna. Utvecklingen måste syfta till att tillfredsställa behoven utan att äventyra kommande generationers förutsättningar. De ekologiska sambanden måste skyddas, liksom växternas och djurens bestånd och

artrikedom. | NN or Tydligast framstår sambandet mellån tillväxt och miljö i situationen för u-ländernas fattiga bönder. De är för sin överlevnad beroende av att få ut

mer ur jorden. Enbart befolkningsökningen innebär ett snabbt växande tryck på marken, om inte de'redan låga konsumtionsnivåerna skall sjunka ytterligare. Markförstöring, skogsskövling, torka, översvämningar — många är de olika yttringar av den förstörelse av naturresurser och miljö som äger rum. Det är nödvändigt att öka produktionen utan att förbruka

det kapital den bygger på. Fattiga bönder har emellertid inte råd att |

investera i de nya produktionsmetoder som behövs. Bistånd kan spela en stor roll för att bönderna skall kunna. bryta sig ur denna onda cirkel.

Miljömålet och tillväxtmålet förutsätter varandra. : På många håll i u-länderna hotas miljön också av en hård exploatering av

naturresurserna. Rovdrift förekommerit. ex. malmbrytning, skogsavverk-

ning och exportjordbruk. Här bär ofta multinationella företag ett stort ansvar. U-ländernas behov av inkomster och industriell utveckling kan

utnyttjas av företag som vill bedriva miljöfarlig 'produktion. Allvarliga

miljöskador har blivit följden. Biståndet kan ge ett begränsat bidrag till att

stärka u-ländernas förmåga att hävda sina miljöintressen, men det grundläggande problemet är ojämlikheten i i-länders och u-länders ekonomiska styrka. : |

En höjd levnadsnivå i u-länderna kräver en stark tillväxt, något som

underlättas av tillväxt även i i-länderna. En långsiktigt bärkraftig utveck-

ling kan emellertid inte komma till stånd med ett oavlåtligt ökat förbrukande av jordens begränsade naturresurser, med en alltmer förorenad omvärld

och med hotade bostads- och arbetsmiljöer. Med den produktionsteknik

som idag används och de villkor som råder för exploatering och handel,

kommer tillväxtmål och miljömål ofta i konflikt. Lösningen på denna konflikt måste sökas i förbättrad produktivitet i bruket av naturresurser. Detta kräver stora politiska ansträngningar som endast blir svårare att

åstadkomma i tider av ekonomisk stagnation. I praktisk verksamhet, sär- ' skilt när det gäller biståndet, kommer avvägningar att ständigt behöva göras mellan vad som synes främja ett miljömål respektive ett tillväxtmål, men på sikt är endast den utveckling acceptabel som tillfredsställer dem båda. . Miljöfrågorna är också rättvisefrågor. Det är uppenbart att det är de fattigaste som drabbas hårdast av miljöförstörelsen. Åtgärdsprogram mot markförstörelse hänger nära samman med insatser för förbättrade sociala

villkor för de fattiga. Insatser för undervisning, omgivningshygien, familje- ': eS planering, bostadsmiljöer i städer är exempél på nödvändiga inslag i en '

framgångsrik miljöpolitik för u-länderna. Miljömålet berör därför i hög grad det bistånd som vill främja ekonomisk och social utjämning. I ett fattigdomscrienterat bistånd kommer i själva verket tillväxt-, utjäm- 44:

nings- och miljömål oftast att samverka. Insatser med dessa tre integrerade Prop. 1987/88: 100 aspekter är en allt viktigare del av vårt bistånd. För att klara dessa Bil. 5 krävande uppgifter behövs en kontinuerlig utveckling av metoderna att arbeta med utveckling. Här är erfarenheterna av insatser inriktade på

kvinnor centrala.

Kvinnor bär ofta den tyngsta bördan för de fattigas försörjning. De står

för huvuddelen av arbetet på åkern. De hämtar vatten och bränsle till

hushållet. Det är ofta kvinnorna som bygger och underhåller bostäderna. Det är de som sköter hygienen i bostaden och dess omgivning. Barnens

försörjning och fostran är deras ansvar. För att främja miljöhänsynen i ett

fattigdomsorienterat bistånd är kvinnorna särskilt viktiga som målgrupp. Vi har i Sverige kommit en god bit på väg i arbetet med ett mer kvinnoin-

riktat bistånd. Miljömålet kommer att stärka denna inriktning.

Eftersom en nations förutsättningar att utvecklas självständigt är beroende av styrkan i dess ekonomi blir också långsiktig miljö- och naturre-

surshänsyn en avgörande faktor. På så sätt finns en länk också mellan

miljömålet och självständighetsmålet. .

Bakom den ökande insikten om miljöns betydelse för utveckling ligger miljöproblemen och de ekonomiska relationernas alltmer globala karaktär.

Utveckling förutsätter idag mer än någonsin samverkan över gränserna. Den enskilda nationens perspektiv är för trångt när ett land kan förbättra .

sin miljö, sin ekonomi och sin politiska ställning i världen genom att lasta

kostnaderna för detta på sina grannar. Globala föroreningar, utnyttjandet

av vattnet i de regionala flodsystemen och exploateringen av jordens

allmänningar, t. ex. haven, atmosfären, rymden och Antarktis, är problemområden, där enskilda nationer kan främja sina egna kortsiktiga intressen

på bekostnad av andra länder. Särskilt tydligt blir problemet om frågan

ställs vem som har rätt att utnyttja jordens unika naturmiljöer och ändliga

råvaror. | : |

Miljöpåfrestningarna kan vara en källa till konflikter. Krig skadar miljön och upprustningen är ett slöseri med naturresurserna. Miljöfrågorna kan ha ett samband med frågor om fred och säkerhet. Hur en internationell samverkan för att angripa dessa frågor kan skapas är en av de mest. avgörande utmaningarna inför framtiden. !

Genom biståndet stödjer vi också en demokratisk samhällsutveckling i i mottagarländerna. Bredden i våra biståndsinsatser bidrar till att på många olika områden utveckla den kunskap och de institutioner som är en förut-

sättning för demokrati. I detta arbete är de metoder med vilka vi arbetar avgörande. En genomgående erfarenhet i stödet till landsbygdsutveckling

har sedan länge varit att framgångsrika program förutsätter ett nära samar- :

bete med bönderna själva. Ansvaret för programmens utformning och genomförande måste i högsta grad vila direkt på dem som berörs.: : | Detta är särskilt angeläget i. markvård och andra miljöprogram. I miljöproblemets kärna ligger att kostnaderna för en ekonomisk aktivitet inte är uppenbara för aktören, att den samhälleliga kostnaden kan vara större än den enskilda. I svaga samhällen är det lättare för exploaterande intressen

att dominera. För att ett upplyst egenintresse skall. kunna utvecklas krävs -

en alltmer demokratiskt organiserad samhällsstruktur. Därför är det av so 45

stor betydelse att fristående politiska, fackliga och enskilda organisatio- Prop. 1987/88: 100

ners inflytande på miljöpolitiken stärks. Därför är miljömålet också intimt — Bil. 5

förknippat med demokratimålet:

Bistånd på miljöområdet

Miljö- och naturresursfrågor kan inte särskiljas från andra utvecklingsfrå-

gor. Miljön kan inte betraktas som en särskild sektor. Hela biståndet måste bygga på insikten att en bärkraftig utveckling endast kan åstadkommas med en framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om miljön.

Avgörande för om vi kan bidra till en sådan samhällsutveckling är helheten i våra insatser. För att uppfylla ett miljömål krävs inte enbart särskilda miljöinriktade insater. Miljömålet måste prägla hela biståndsverksamhe-

ten. Detta är det integrerade synsätt som är så viktigt att föra fram i det svenska biståndet.

Hänsynen till miljön har blivit ett stående ämne i dialogen med u-länder-

na. Insatser på miljöområdet har blivit en allt viktigare del av biståndsmyn- . digheternas verksamhet. Denna utveckling måste fortsätta. SIDA framför i

sin anslagsframställning att dess ambition är att väsentligt öka kapaciteten

att lämna bistånd på miljö- och markvårdsområdet. Jag ställer mig bakom detta. Det utökade miljö- och markvårdsbiståndet kommer att lämnas både

inom de ordinarie landprogrammen, där huvuddelen av resurserna finns, och inom ramen för anslagsposten Särskilda program m. m.' För några av programländerna kommer detaljerade miljöanalyser att utarbetas. SIDA avser vidare att upprätta en rutin för beaktande av miliöhänsyn vid insatsbeslut, att utveckla teoribildningen kring sambanden mellan ckonomisk

tillväxt och miljöhänsyn samt att vidareutveckla samarbetet med organisa-

tioner och forskningsinstitut i Sverige och internationellt. Jag välkomnar

SIDA:s avsikt att presentera en handlingsplan för sina insatser på miljöområdet. Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS)

finansierar ett flertal insatser med direkt miljörelevans. BITS förbereder också, inom ramen för sitt tekniska bistånd i Sverige, internationella

SAREC stödjer u-ländernas forskning och kapacitetsuppbyggnad på

miljöområdet, dels inom sitt ordinarie program, dels inom ramen för det särskilda femåriga forskningsprogram, till vilket regeringen 1985 avsatte 100 milj. kr. SAREC ämnar i flera avseenden förstärka sina insatser. Inte

minst betydelsefullt är det stöd SAREC ger till att utvidga de svenska expertresurserna inom vissa områden som är centrala för u-ländernas utveckling. SAREC har till.exempel nyligen utlyst tre högre forskartjänster

"inom miljöområdet. :

Behovet är stort av förstärkt kompetens och utökad forskning i miljöfrågor. I u-länder har miljöutbildning haft svårt att hävda sig inom de redan

hårt ansträngda högre utbildningsinstitutionerna. I Sverige har vi god kompetens i miljöfrågor, men denna behöver anpassas till de frågeställ-

ningar som möter i utvecklingssamarbetet. Med syfte att både stärka den svenska resursbasen och utbildningen av studenter och forskare från u-län-

der, har biståndsmyndigheterna förklarat att de tillsammans med svenska, 46

och även utländska, forskningsinstitutioner avser att utveckla närmare Prop. 1987/88: 100 samarbetsformer. Bil.'5

Jag finner det angeläget att stärka u-ländernas egen kapacitet att främja

en bärkraftig utveckling genom att stödja planering och institutionsupp-

byggnad. Detta bör ske både genom vårt direkta samarbete med u-länder-

na och via de multilaterala biståndsorganen.

Jag har i det föregående framhållit folkrörelsernas och andra enskilda

organisationers betydelse för ett framgångsrikt bistånd. Detta gäller inte minst på miljövårdsområdet. De kan spela en roll såväl genom egna ut-

vecklingsprojekt som genom katastrofhjälpsinsatser samt genom den upp-

lysning de kan sprida i sin informationsverksamhet. Jag kommer senare att föreslå ökade anslag till de enskilda organisationernas biståndsverksam-

het. Samarbetet med u-ländernas egna organisationer liksom även med

internationella organisationer, bl.a. Internationella naturvårdsunionen

(IUCN), bör förstärkas. |

Ända sedan Sverige var värd för FN:s miljövårdskonferens i Stockholm :

1972 har Sverige aktivt hävdat miljöfrågornas betydelse i olika internationella sammanhang. Sverige har ofta agerat tillsammans med de övriga

nordiska länderna såväl inom FN-systemets olika organisationer, som ' inom Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna. Detta har fått till följd att miljöaspekterna blivit alltmer uppmärksammade. Världsban-

ken och de regionala utvecklingsbankerna har bildat särskilda miljöenheter och antagit riktlinjer för att bättre ta hänsyn till miljön i projektverksamhe-

ten. Syftet är både att verka för en ökad hänsyn till miljön i mottagarlän-

dernas ekonomiska planering och i enskilda bankprojekt samt att få till

stånd särskilda projekt med miljö- och markvårdsinriktning.

Under 1987 fick miljöfrågorna förnyad uppmärksamhet när Världskom-' missionen för miljö och utveckling under ordförandeskap av Norges statsminister Gro Harlem Brundtland presenterade sin rapport ”Vår gemensamma framtid”. Det är enligt min mening mycket angeläget att analysen och slutsatserna i rapporten får stort internationellt gehör. I maj 1987 anordnade Sverige en konferens som hölls i Saltsjöbaden, där de nordiska regeringarna, representanter för mottagarländerna och en lång rad inbjudna miljöexperter, ekonomer och representanter för enskilda organisationer diskuterade rapporten med medlemmar i kommissionen. Vid konferensen presenterades analyser av ett tiotal av de nordiska ländernas biståndsprojekt ur miljöperspektiv. De nordiska länderna har också erbjudit sig att stödja regionala konferenser i u-länder, där dessa får tillfälle att diskutera

Brundtland-kommissionens rapport och dess konsekvenser.

Vid styrelsemötet för FN:s miljövårdsprogram (UNEP) i Nairobi i juni

1987 ställde sig UNEP bakom Brundtland-rapportens analys och rekommendationer. Rapporten diskuterades sedan av FN:s generalförsamling under hösten 1987, där de nordiska länderna framförde sitt samfällda stöd. I en resolution har FN:s medlemsstater enats om principerna för uppfölj-

ningen av Brundtland-rapporten. Sverige och de övriga nordiska länderna

kommer att aktivt verka för att miljöhänsynen får genomslag i FN-arbetet. Även inom Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna verkar de : 47

nordiska länderna för att Brundtland-rapportens rekommendationer skall Prop. 1987/88: 100

omsättas i praktiken. Bil. 5

Sverige kommer att fortsätta att driva miljöfrågorna i olika internationel- .

la sammanhang. Sverige har också föreslagit en andra FN-konferens om

miljö 1992 och förklarat sig berett att stå som värd.

Bistånd för demokrati och mänskliga rättigheter '

De olika målen för svenskt utvecklingssamarbete skall ses som en helhet. Demokrati och respekt för mänskliga rättigheter utvecklas lättare i ett

samhälle där de allmänna levnadsförhållandena förbättras. Demokratiskt

inflytande och krav på respekt för mänskliga rättigheter är samtidigt mål

och verktyg för utvecklingen.

De länder som Sverige har biståndssamarbete med är mycket olika.

Tradition, historia och ideologiska synsätt är skilda. De har också varit utsatta för olika slag av påverkan utifrån under kolonialtiden och i det

internationella samarbetet. Nivån på ekonomisk och social utveckling skiljer kraftigt mellan u-landskontinenterna Afrika, Asien och Latinameri- -ka och mellan enskilda länder. Också inom ett och samma land möts

produktionssätt och samhällsorganisation med rötter i olika tidsåldrar.

Varje u-land genomgår sin egen utvecklingsprocess. I dagens internatio-

naliserade samhälle sker detta alltid under stark påverkan utifrån. Men

attityder, styrelseskick och institutioner formas i och av varje enskilt land.

Biståndet är en av många faktorer som påverkar utvecklingen. I några länder har biståndet liten betydelse, åtminstone kvantitativt sett. I andra

svarar det för en avgörande del av utvecklingssatsningarna. Allt detta måste vara utgångspunkter för arbetet med att genom bistån-

det främja en demokratisk samhällsutveckling i mottagarländerna. Det är inte möjligt att utforma någon för alla länder genenerellt tillämpbar katalog över konkreta insatser eller aktiviteter som främjar demokrati. Olika tradi-

tioner och kulturer kräver respekt och lyhördhet. Att sprida och förankra

demokratiska synsätt och respekt för mänskliga rättigheter är en fråga om

att bidra till att förändra både attityder och institutioner. I detta arbete är

det särskilt viktigt att ha ett långsiktigt perspektiv. Varaktiga resultat nås bäst där dialog och biståndsinsatser knyter an till strävanden och förutsätt-

ningar i varje enskilt land. |

Grundläggande förutsättningar för demokratisk samhällsutveckling

Fred, nationellt självbestämmande och frihet från diskriminering på grund av ras är förutsättningar för en demokratisk samhällsutveckling. I Sydafri-

ka och Namibia kränks de grundläggande mänskliga rättigheterna systema-

tiskt. Sydafrikas destabiliseringspolitik påverkar hela regionen. Det är

därför särskilt svårt att främja en utveckling i demokratisk riktning i länder som Mocambique och Angola. Avgörande för det demokratifrämjande arbetet är att apartheidsystemet i Sydafrika försvinner. Sveriges samlade biståndsinsatser i södra Afrika har detta syfte. | .

Nationellt självbestämmande är ett nödvändigt första steg. I u- länderna 48

. I hindrar också fattigdom och brist på kunskap många människor både från Prop. 1987/88: 100

att eftersträva delaktighet i inflytande och att hävda sina rättigheter. Den = Bil. 5 nuvarande ekonomiska krisen i många u-länder är i det perspektivet ett hot

också mot demokratin.

Kunskap och utbildning ökar förutsättningarna för ekonomisk utveck-

prioritet i det svenska biståndet. Omfattande stöd till skolsystemens ut-

veckling ingår i biståndet till Bangladesh, Botswana, Etiopien, Guinca-Bissau, Mocambique, Tanzania, Zambia och Zimbabwe.

En nyligen publicerad Världsbanksstudie av bistånd på undervisningsområdet har visat att Sverige är en av de få biståndsgivarna som har ett

omfattande stöd till primärundervisning. Samtidigt visar studien på primärundervisningens stora betydelse för utveckling liksom på hur angeläget det är att de framsteg som gjorts inom undervisningsområdet skyddas från att bli urholkade under den nuvarande ekonomiska krisen. Jag delar dessa uppfattningar.

Också annat bistånd som når ut till många människor, till exempel bättre

hälsovård eller åtgärder som skapar sysselsättning, kan på ett grundläggan- = de sätt främja demokrati. Att utforma projekt inom olika verksamhetsom-

råden så att folkligt inflytande främjas är likaså viktiga inslag i arbetet med demokratimålet. Jag går inte närmare in på dessa frågor utan övergår till

insatser som mer direkt berör mänskliga rättigheter, inflytande och styrelseformer i ett samhälle.

Styrelseskick och förvaltning

Endast några få u-länder har, enligt svenskt synsätt, demokratiska styrel-

seskick. Men även i en enpartistat kan pluralism. yttrandefrihet, rättssäkerhet och olika former för folkligt inflytande finnas i varierande grad. Atl främja sådana inslag av demokrati är en uppgift för biståndet. På motsvarande sätt finns flerpartisystem som bygger på pluralism och äsiktsfrihet. men där ekonomiska klyftor, våld och korruption försvårar för de fattiga att utnyttja de demokratiska styrelseformerna. 1 sådana länder är förbättringar för de fattiga, bl. a. genom biståndsinsatser, ofta en förutsättning för att demokratiseringsprocessen skall kunna föras vidare.

U-länderna utformar själva sina författningar och politiska system. Inom

det svenska biståndet kan vi stödja detta genom att på ett öppet sätt dela

med oss av erfarenheter, bidra till utbildning samt svara för rådgivning och tekniskt bistånd t. ex. i samband med allmänna val.

Insatser inom kultur och massmedia är angelägna. De kan bidra till att

stärka den nationella identiteten och till att främja öppenhet och pluralism. Inom massmediastödet lämnar SIDA bidrag t.ex. till ett projekt kring

"mänskliga rättigheter och demokratisk utveckling i Södra Konen av Latinamerika”. Projektet genomförs av Inter Press Service och riktar sig

till journalister i regionen. Mediaprojekt för afrikanska journalister i samarbete med Svenska journalistförbundet planeras också. Med målet att främja demokrati har SIDA på ett sätt som jag finner värdefullt ökat sina

insatser på kulturområdet. Svenska institutet har också kunnat öka sitt 49

4 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 5

engagemang i kulturutbyte med u-länder. Biståndsmedel för denna verk- Prop. 1987/88: 100

samhet har kanaliserats genom BITS. Under avsnittet om särskilda pro- Bil. 5

gram kommer jag senare att föreslå ökade insatser på kulturområdet,

samordnade genom SIDA.

Jag vill i detta sammanhang framhålla det ökade intresset inom bistånds-

myndigheterna, förvaltningen och på universiteten för institutionssamarbete, stipendiering och andra former av personutbyte som bidrar till att

skapa breda kontaktytor mellan u-länderna och det svenska samhället.

Förvaltningsbiståndet har ökat i det svenska utvecklingssamarbetet. Det är inriktat på att förbättra funktioner och effektivitet på olika områden i mottagarländernas förvaltning. Förvaltningsbiståndet bör, enligt min mening, kunna bidra till demokratisering genom att i utbildning vid personut-

byte och institutionsamarbete redovisa våra erfarenheter av demokratiskt

präglade sätt att lösa problem

Det kan ur demokratisynpunkt vara särskilt angeläget att bidra till framväxt av lokala styrelseformer och en decentralisering av förvaltningen. Biståndsinsatser för att utveckla lokal styrelse och förvaltning ingår i

samarbetet med 1. ex. Zimbabwe och Botswana. Förberedelse för stöd på '

detta område har också inletts med Nicaragua.

I Latinamerika har demokratiska krafter stärkt sin ställning under

1980-talet. Militären har fått lämna över makten till civila regeringar i flera länder. Dessa har nu ansvaret för att ta emot hemvändande flyktingar.

Detta, liksom den svåra skuldsituationen, ställer regeringarna inför stora svårigheter i utvecklingen mot demokrati. I Centralamerika har en fredsprocess inletts som kan få stor betydelse både för den ekonomiska utvecklingen och möjligheterna till demokrati i regionen.Latinamerika befinner

sig I en situation där det är angeläget och möjligt att ge demokratiska

krafter ett starkt stöd. |

På 1970-talet började SIDA ge humanitärt bistånd och SAREC forsk-

ningsstöd, som ofta kom att utgöra ett skydd för demokratiska idéer och för enskilda människor undan repressiva regimer i Latinamerika. I de kvarvarande diktaturerna behövs fortfarande detta bistånd. I andra länder har insatserna nu kunnat övergå i mer långsiktigt stöd för att befästa och stärka demokratin. Jag anser att det humanitära biståndet har en fortsatt angelägen roll att spela för att stödja en demokratisk samhällsutveckling i Latinamerika. Jag kommer senare att föreslå ökade bidrag under anslags-

posten för humanitärt biständ i Latinamerika.

I Centralamerika ges ett ökat stöd till regionala insatser i syfte att stärka freds- och demokratiseringsprocessen. Ett växande projektbistånd till

Costa Rica skall också ses i detta sammanhang. I det långsiktiga utveck-

lingssamarbetet med Nicaragua ingår flera insater inriktade på att främja demokrati. Ett par exempel är rådgivning för utveckling av konstitutionen och stödet för utveckling av en kooperativ bonderörelse. Stöd till kommunvalet kan också aktualiseras. Jag kommer senare att föreslå ökade insatser inom det regionala samarbetet i Centralamerika.

I biståndet för demokrati till Latinamerika liksom i det humanitära biståndet till södra Afrika spelar folkrörelser i respektive region och i Sverige en roll. 50

Demokrati och folkrörelser Prop. 1987/88: 100

Hösten 1986 inrättade jag ett folkrörelseråd för biståndsfrågor för att bl. a. Bil. 5 vara ett forum för utbyte av erfarenheter mellan regeringen och de enskilda

organisationer som är verksamma på biståndsområdet. Demokratimålet

har varit ett ämne för återkommande överläggningar i rådet. Exempel har

då redovisats både från det statliga biståndet och från organisationernas

bistånd på hur arbetssättet inom utvecklingsprojekt kan främja folkligt inflytande och ansvarstagande. Organisationerna genomför ofta projekt i direkt kontakt med t.ex. byarnas och storstadsslummens människor. I

sådana projekt kan demokratiska arbetssätt ges spridning. Folkrörelser.

däribland kyrkor och andra enskilda organisationer, kan också bidra till demokratisering genom att stödja och samverka med systerorganisationer i u-länderna.

Inte minst i u-länderna i Asien och Latinamerika växer folkligt förankrade rörelser fram på olika områden. I El Salvador hart. ex. en bostadsorganisation engagerat människor i självbygge av bättre bostäder. Projektet som också omfattar folkbildning stöds av svenska frikyrkor och arbetarrörelsen. Det fackliga biståndet har växt i omfattning och betydelse. Svensk fackföreningsrörelse är engagerad i utbildningsstöd till organisationer i 48 länder. Ett viktigt humanitärt bistånd för rättshjälp och humanitärt bistånd till bl. a. fängslade fackliga ledare kanaliseras till fackliga organisationer i Afrika och Latinamerika.

Stöd för att stärka kvinnornas ställning i u-länderna är ett stöd också för demokratin. Ett viktigt inslag i detta arbete är bidragen genom SIDA till kvinnoorganisationer i u-länderna. Genom detta stöd och övrigt bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer ges bidrag till insatser som syftar både till att vidga och ta till vara kvinnors rättigheter. Jag finner detta angeläget.

Mänskliga rättigheter Att respektera de mänskliga rättigheterna är ett centralt krav på en rättsstat och ett viktigt led i en demokratisk samhällsutveckling. Mottagarlän-

derna för svenskt bistånd står bakom FN:s deklaration om de mänskliga

rättigheterna. Flertalet har också anslutit sig till de särskilda konventioner-

na på området.

Genom ambassaderna, FN och rapporter från oberoende organisationer och institut följer regeringen utvecklingen i fråga om mänskliga rättigheter i mottagarländerna. I samband med biståndsförhandlingar och vid andra officiella kontakter förs en dialog med mottäågarländerna om biståndsmålet att främja en demokratisk utveckling och där Sveriges syn på demokrati och mänskliga rättigheter redovisas. Kränkningar av grundläggande mänskliga rättigheter påtalas som brott mot överordnade internationellt vedertagna principer. En arbetsgrupp inom UD kommer att se över den svenska politiken beträffande mänskliga rättigheter, främst i ett FN-perspektiv. I arbetsgruppens uppdrag ingår att undersöka möjligheterna att inom FN:s ram bistå utvecklingsländerna att främja en demokratisk ut-

tin veckling och respekten för de mänskliga rättigheterna.

Brist på respekt för mänskliga rättigheter leder ofta till att människor Prop. 1987/88: 100 tvingas fly och söka skydd utanför hemlandets gränser. Även efter flykten — Bil. 5

är de ofta i en utsatt situation. De flesta flyktingarna kommer ifrån och tas emot i u-länder. FN:s flyktingkommissarie UNHCR lämnar dessa grupper materiellt stöd samt bevakar och understödjer flyktingarnas rättigheter i enlighet med FN:s flyktingkonvention av 1951 och 1967 års protokoll.

UNHCR bevakar att flyktingarna ges skydd, bl.a. genom att de inte

återsänds till det land de flytt från eller sänds vidare till ett land där de

riskerar förföljelse. Sverige lämnar stora bidrag till UNHCR:s verksamhet

och jag kommer senare att föreslå en ökning av bidraget till UNHCR.

Som framgått av den tidigare redovisningen återfinns insatser. med

direkt anknytning till demokratimålet inom alla delar av biståndsverksamheten. Huvudinriktningen bör också i forsättning enligt min mening vara

att arbeta med demokratimålet på detta integrerade sätt. I sin anslags-

framställning har SIDA därutöver föreslagit att vissa insatser som rör

mänskliga rättigheter, rättsskydd och demokrati skall finansieras från en

särskild delpost för demokrati och mänskliga rättigheter inom anslagspos-

ten Särskilda program m.m. Till denna post. har förts sådana särskilda insatser som inte inryms i landprogram, humanitärt bistånd eller andra

anslagsposter. Det kan gälla seminarier för att få fram verksamhetsidéer,

erfarenhetsutbyte eller utbildning som berör flera länder. Ett samarbete för att stärka rättsskydd för fattiga har t. ex. inletts med Internationella juristkommissionen och andra organisationer.

Jag återkommer till dessa frågor under avsnittet om Särskilda program

m.m.

Afrika i det svenska biståndet

Afrika är den kontinent som idag har de mest akuta utvecklingsproblemen i världen. Ekonomiska anpassningsprogram 1 syfte att komma till rätta med de strukturella obalanser som råder har som tidigare nämnts genomförts i

flera afrikanska länder. Goda resultat har uppnåtts i vissa avseenden, men

inte tillräckligt för att lägga grunden till en varaktig utveckling i positiv

riktning. Jag anser att det bristande internationella stödet till de fattigaste

och mest skuldtyngda länderna i Afrika inger oro. Det faktum att biståndet under 1986 har minskat i reala termer är alarmerande.

Sverige har länge varit pådrivande i skuldfrågorna. Svenskt bistånd har i

flera avseenden varit föregångare, till exempel genom att tidigt skriva av

bilaterala biståndskrediter, koncentrera en stor del av stödet till Afrika och genom att vara flexibla i biståndets utformning, bl.a. genom långsiktiga

och krisanpassade sektorprogram, varubistånd och särskilda skuldlättnadsåtgärder. Regeringen har också varit pådrivande i de internationella fora. där de avgörande frågorna behandlas. I mars 1987 föreslog jag vid en

konferens i Världsbankens regi i Stockholm en rad internationella åtgärder rörande Afrikas skuldproblem och kunde med tillfredsställelse välkomna

initiativen som Världsbanken och Valutafonden tog senare under året. De

föreslog då en tredubbling av Valutafondens lån på mjuka villkor till

låginkomstländer för strukturompassning, (SAF), lättnader för Paris- 52

klubbsvillkoren, särskilt räntesubventioner, och avskrivning av utestående Prop. 1987/88: 100 bilaterala biståndsskulder, ökad prioritering av de afrikanska länderna = Bil. 5

inom Världsbankens IDA-utlåning, samt ökade bilaterala bidrag till samverkan med -Världsbankens strukturanpassningsprogram. Dessa initiativ måste nu drivas vidare och de kräver ytterligare ekonomiska resurser. De stora i-länder, som idag ger relativt sett minst av sin nationalinkomst eller har stora överskott i bytesbalansen bör öka sitt bistånd till dessa länder. Vid ett givarmöte i början av december blev uppslutningen stor kring

Världsbankens förslag om ökat samordnat stöd till länder som genomför

ekonomiska anpassningsprogram. Beslut om en ökning av IMF:s mjuka

lån beräknas komma till stånd i början av 1988. Dessa lån skall lämnas med gåvosubventionerad ränta för att minska bördan för skuldtyngda u-länder. Dessa åtgärder kan nå framgång bara om ökade resurser totalt ställs till

förfogande.

Det är förklarligt att de stora omställningar av ekonomierna som anpass-

ningsprogrammen innebär tar tid och innebär politiska påfrestningar. Å

andra sidan anser jag det väsentligt att strukturanpassningsåtgärderna drivs vidare för att ekonomierna ska kunna utvecklas på sikt. Världsban-

ken framhåller nu förbättringarna i många afrikanska länders ekonomiska ” politik men konstaterar att denna kan lyckas endast om biståndet ökar. Ett

ökat resursflöde krävs också för att den ekonomiska anpassningen inte

skall få negativa sociala konsekvenser.

Den ekonomiska anpassningspolitik som bedrivs i ett stort antal afrikan-

ska länder avser att lösa dagens strukturproblem, och samtidigt att lägga

en grund för framtida social och ekonomisk utveckling. Det svenska bilaterala biståndet har successivt anpassats för att kunna stödja programländerna i deras ansträngningar att ta sig ur den djupa ekonomiska krisen. Även om flertalet länder söder om Sahara brottas med stora problem så finns det

samtidigt på sikt stora möjligheter till utveckling inom många områden.

Jordbruket kan utvecklas — motsvarigheten till den gröna revolutionen i Asien är möjlig på längre sikt. Det är därför viktigt att satsa på jordbruksforskning anpassad till afrikanska förhållanden. Fisket kan utvecklas och det finns stora tillgångar av värdefulla mineraler och olja. Vattenkraften kan byggas ut och industri baserad på inhemska råvaror har stor potential. Handeln mellan länderna skulle också kunna öka och förutsättningarna för turism är goda. Det gäller att utnyttja dessa möjligheter på ett effektivt sätt, utan att äventyra en hållbar utveckling.

Investeringsnivån i Afrika är idag alltför låg för att åstadkomma den

nödvändiga tillväxten per innevånare. Detta gäller inte bara ifråga om maskiner och redskap utan minst lika mycket i mänskligt kunnande. Ut-

bildning och forskning måste ges högsta prioritet i framtiden. Utbildning är

inte bara viktig för den ekonomiska tillväxten, den är även väsentlig för utjämnings- och demokratisträvandena. Det är viktigt att lyfta fram och lära av de framgångar och lyckade satsningar som ändå gjorts i ett antal länder och sektorer. Jag tror att vi har

mer att vinna på att söka lära oss av framgångar snarare än av misstag när

det gäller Afrikas utveckling på sikt. Inte minst gäller det att söka bygga på och utveckla de dynamiska krafterna i Afrika. En sådan vital kraft har 53

visat sig vara produktion bedriven i mindre enheter och icke-reglerade Prop. 1987/88: 100 former inom den s.k. informella delen av såväl jordbruks-, som industri- = Bil. 5

och tjänstesektorerna. Kvinnorna spelar här en väsentlig roll. Som ett led i planeringen av det framtida biståndets inriktning har jag

tagit initiativ till en översyn av inriktningen av biståndet till Afrika inför

90-talet. Arbetet inleddes under hösten 1987 och skall redovisas som

förslag i 1989 års budgetproposition. Syftet är att närmare analysera den

anpassning av biståndet till Afrika som kan komma att krävas under 1990-talet. Utredningsarbetet avses utmynna i förslag och riktlinjer avse-

ende biståndets framtida inriktning.

Under den senaste tiden har Sydafrikas hållning gentemot grannländerna hårdnat. Väpnade militära attacker och brutala övergrepp har genomförts i dessa länder.

Situationen i Mocambique har allvarligt försämrats. Torka och gerillans härjningar har medfört att en tredjedel av landets befolkning för sin överlevnad är beroende av katastrofhjälp utifrån. Hundratusentals har flytt till grannländerna och över en miljon beräknas på grund av kriget vara hemlösa eller på flykt inom landet. I Angola har UNITA:s aktiviteter ökat,

Sydafrikanska regeringsstyrkor har öppet redovisat hur de deltagit på UNITA-sidan i striderna i södra Angola. Situationen för apartheidmotståndarna inne i Sydafrika har förvärrats. Svensk politik gentemot Sydafrika och södra Afrika består av olika element. Den ena delen, riktad mot apartheidregimen i Sydafrika, utgörs

av ekonomiska sanktioner och andra isoleringsåtgärder. I internationella

fora driver nu Sverige frågan vidare för att få sanktionerna allomfattande och tillämpade av alla länder. Den andra delen innebär stöd i olika former till de grannländer som

drabbas av Sydafrikas destabiliseringspolitik. Stödet går till de enskilda länderna och till det regionala samarbetsorganet Southern African Deve-

lopment Coordination Conference (SADCC). Bistånd ges också till befriel-

serörelser och till offren för och motståndare mot apartheidsystemet. Jag kommer senare att föreslå betydande ökningar i biståndet till södra Afrika.

Ytterligare en väg att stärka dessa länders självständighet är att uppmuntra till ökad etablering av företag i de självständiga staterna i södra Afrika. Därigenom skulle man motverka vissa icke önskade effekter för

frontstaterna av sanktioner på handelsområdet mot Sydafrika. Särskilda åtgärder för att uppmuntra företag från Sverige och övriga nordiska länder att etablera samarbete, till exempel genom att starta produktion, är således önskvärda och av stort intresse för SADCC-länderna. I samarbetet mellan

Norden och SADCC utarbetas förslag till åtgärder med detta syfte.

Multilateralt utvecklingssamarbete

Bistånd genom FN och andra internationella organ är ett exempel på ett fredligt och långsiktigt samarbete mellan världens alla länder. FN:s bi-

ståndsprogram bidrar till att stärka FN:s normskapande och fredsbevaran-

de funktioner och ansvar. För ett stort antal av världens u-länder utgör biståndssamarbetet med FN-systemet dessa länders främsta kontakt med 54 världsorganisationen.

Sveriges starka stöd till multilateralt samarbete och till FN är en god Prop. 1987/88: 100

grund för det praktiska samarbete som äger rum på biståndsområdet. Bil. 5 Det multilaterala biståndet har under lång tid svarat för omkring en tredjedel av det svenska biståndsanslaget. Flertalet andra till storleken jämförbara industrifänder har också upprätthållit en likartad andel multita-

teralt bistånd. Däremot ger större länder en lägre prioritet till det multilaterala biståndet och tendensen går mot minskade andelar. OECD-ländernas multilaterala andel blir därför i genomsnitt under en fjärdedel av det totala

biståndet. oo

Det multilaterala utvecklingssamarbetet täcker ett vitt fält av aktiviteter,

alltifrån stora infrastrukturprojekt till små utbildnings- eller rådgivningsin-

satser. Några internationella organisationer riktar sig till flyktingar, andra bygger vägar och kraftverk. Verksamheten försiggår i 120 u-länder även om den i vissa fall bedrivs i regionala eller subregionala organ.

Det är uppenbart att enskilda länders biståndsprogram inte på samma sätt kan bli heltäckande vare sig beträffande ämnen eller mottagarländer. Därigenom utgör de multilaterala organens verksamhet ett viktigt komple-

ment till det bilaterala biståndet.

Gemensamt för det multilaterala bistånd, som finansieras över den

svenska biståndsbudgeten, är dess fattigdomsinriktning. I detta och även

andra hänseenden föreligger en god överensstämmelse med de svenska

biståndsmålen. Härtill kommer att Sverige relativt ofta har kunnat få gehör

inom organisationernas beslutande organ eller hos deras ledning för svens-

ka synsätt och prioriteringar. En sådan påverkan av inriktningen av det internationella utvecklingssamarbetet åstadkommes också genom svenskt

agerande i de fora där resolutioner och rekommendationer med normativt innehåll beslutas. Den svenska regeringen deltar således aktivt i utformningen av biståndet i FN och i utvecklingsbankerna.

Sveriges bidragsandel till FN-systemets biståndsverksamhet är relativt

sett större än bidragen till utvecklingsbanker och fonder knutna till dessa.

Samma förhällande gäller flera av de mindre givarländerna. FN:s operativa

finansiellt från FN:s egen budget. Den finanskris som UNDP, UNFPA och

andra organ några år genomgått har i stor utsträckning orsakats av sväng-

ningar i dollarkursen men också, av stagnerande bidrag från stora industri-

länder som skurit ned sina åtaganden gentemot olika biståndsorgan. Bör-

defördelningen mellan bidragsgivarna tenderar att bli alltmer skev inom de olika FN-organen. I utvecklingsbankerna är dock bördefördelningen mera

balanserad. Den motsvarar bättre givarnas ekonomiska styrka och storlek.

Eftersläpande betalningar från Förenta Staterna och stagnerande bidrag från Storbritannien har dock på senare tid även satt denna balans i rubbning.

Det ligger i det multilaterala arbetets natur att beslutsformer och verk-

ställighet kompliceras och försvåras av den mångfald av intressen och

synsätt som finns representerade i arbetet. Samtidigt borgar denna mångfald för en vidsyn och för ett mera direkt engagemang hos alla av samarbe-

tet berörda länder. |

Verksamheten har byggts upp under 40 år allt eftersom olika ämnesom- in in

råden har aktualiserats. Antalet organ och organisationer har därför blivit Prop. 1987/88: 100 stort vilket skapar samordnings- och styrningsproblem. Intresset för, och = Bil. 5

behovet av, vissa verksamheter har också växlat över tiden. Det är enligt min mening viktigt med tanke på morgondagens problem att beslutsformer och biståndsverksamheten ses över.

Flera beslut som fattades vid 1986 års generalförsamling syftar till en sådan översyn. Den förändrade procedur som fastlades för FN:s budgcetar-

bete innebär att medlemsstaterna mer aktiv! engageras 1 prioriteringar mellan FN:s olika verksamheter. I denna process förutses att FN:s program- och samordningskommitté (CPC), kommer att spela en betydelsefull

roll.

FN:s arbete på det ekonomiska och sociala området omfattar en stor del

av FN:s aktiviteter. Det mellanstatliga maskineriet och den därmed sammanhängande sekretariatsstrukturen är nu föremål för en särskild genomgång, den s. k. ECOSOC-översynen, som går in i ett intensivt skede under

våren 1988. Sverige deltar tillsammans med de övriga nordiska länderna

aktivt i detta reformarbete.

För att Sverige skall kunna lämna konstruktiva bidrag till processen att effektivisera FN krävs insatser av olika slag. Ett särskilt utredningsarbete kommer att initieras för alt främja idéer och erfarenhetsutbyte om FN:s

roll på det ekonomiska och sociala området i ett längre tidsperspektiv.

Bistånd utanför programländerna

U-länderna kännetecknas av stora skillnader i utvecklingsnivå och möjligheter att utnyttja inhemska resurser för ekonomiskt och socialt framåtskri-

dande. Detta ställer krav på att biståndets inriktning och utformning anpassas till de skilda förutsättningarna i olika länder. Det svenska bilaterala biståndet är starkt inriktat på de fattigaste u-län-

derna. Biståndets roll är att bidra till en samhällsuppbyggnad som tillfredsställer grundläggande behov och kan utgöra en bas för ekonomisk och social utveckling. Detta kommer till uttryck i det långsiktiga biståndssamarbetet med programländerna.

Inom det bilaterala biståndet lämnas samtidigt bidrag till en rad olika

insatser i andra u-länder. Detta bistånd kännetecknas av mångfald och bredd säväl vad avser kanaler och former som ändamål. Sammantaget rör det sig om bidrag till olika insatser i ett 50-tal u-länder utanför programlän-

derna. Genom SIDA lämnas stöd till enskilda organisationers verksamhet och

katastrofinsatser. Under anslagen för regionalt samarbete, humanitärt bi-

stånd och särskilda program utgår också bidrag till utvecklingsprojekt i

andra länder än programländer.

SAREC samarbetar bilateralt med några u-länder utanför programlands-

kretsen och lämnar stöd till internationella och regionala forskningsprogram som engagerar forskare från ett stort antal u-länder. Bland de statliga biståndsorgan som förmedlar stöd till andra u-länder än

programländer har BITS den mest omfattande verksamheten. BITS bedriver tekniskt samarbete med drygt 20 u-länder. Med u-krediter finansieras 56

angelägna investeringsprojekt i en del av dessa länder liksom i kreditvärdi- Prop. 1987/88: 100

ga programländer. Valet av samarbetsländer har olika bakgrund och mo- = Bil. 5

tiv. Några länder är förutvarande programländer för svenskt bistånd. I andra är samarbetet en del i genomförandet av avtal om tekniskt, ekonomiskt och vetenskapligt samarbete som Sverige ingått med vissa u-länder.

I ett par fall är biståndet ett konkret uttryck för svenska önskemål om att

på olika sätt ge stöd till strävanden efter demokrati och självständighet. 1

åter andra har samarbetet sin upprinnelse i svenska företags engagemang inom nyckelsektorer för ländernas utveckling.

Fonden för industriellt samarbete med u-länder (SWEDFUND), som

medverkar till industrisamarbete i form av joint venture-företag, verkar i

säväl programländer som andra u-länder. Detsamma gäller för importkon-

toret för u-landsprodukter (IMPOD), vars uppgift är att främja u-landsexport till Sverige. De nyare instrumenten i biståndet, som framför allt BITS, SVEDFUND

och IMPOD arbetar med, har tillkommit i det uttalade syftet att stimulera och utveckla Sveriges samarbete med u-länder också utanför programlandskretsen. Inom ramen för det vidare perspektiv på svensk u-landspoli-

tik som utvecklats sedan mitten av 70-talet har ambitionen också varit att främja samarbetsformer av ömsesidigt intresse. Verksamheten skall styras

av u-ländernas behov och prioriteringar samtidigt som svenska r resurser och svenskt kunnande ställs till deras förfogande.

Under 70-talet fanns starka förhoppningar om att med bistånd som katalysator främja ett mer självgående ekonomiskt utbyte med u-länderna. Den för många u-länder ogynnsamma ekonomiska utvecklingen under 80-talet har gjort att dessa förhoppningar i hög grad grusats och effekterna har blivit begränsade. Detta har snarast förstärkt motiven för att såväl inom som utanför biståndet främja åtgärder som ger u-länderna nödvändig

draghjälp för att kunna spela en starkare roll i världsekonomin. Därmed

finns också ett starkt skäl för Sverige att fortsätta att utveckla ett differentierat bistånd. som också syftar till att stärka förbindelserna med och stödja andra u-länder än programländerna.

Det finns också andra biståndspolitiska skäl för ett sådant svenskt engagemang. I många av dessa länder har biståndsinsatser stor betydelse för att

undanröja olika hinder för utveckling eller för att minska klyftorna mellan olika befolkningsgrupper inom länderna. Det kan t.ex. handla om att stödja en demokratiseringsprocess i ett kritiskt läge. Det kan gälla stöd till

återuppbyggnad efter krig eller naturkatastrofer. Det kan röra utbyggnad av infrastruktur för att landet bättre skall kunna tillvarata sin utvecklingspotential eller för att bidra till utveckling av eftersatta regioner. Det kan

också gälla insatser för att utnyttja inhemska naturresurser eller stödja en spirande industri.

Solidariteten är det bärande motivet i hela det svenska utvecklingssamarbetet med u-länderna. Det gäller också biståndet utanför programländerna. De biståndspolitiska målen skall vara vägledande för allt svenskt utvecklingssamarbete, I vissa fall kan ett av målen skjutas i förgrunden. Det gäller t.ex.större delen av BITS verksamhet som är inriktad på tillväxtfrämjande insatser. Ambitionen att främja samtliga mål bör genom- 57

syra inriktningen och utformningen även av denna del av det bilaterala Prop. 1987/88: 100

biståndet. Bil. 5

Biståndet utanför programländerna har hittills till stor del växt fram som ett resultat av skiftande initiativ, motiv och samverkande intressen. Omfattningen varierar kraftigt mellan olika u-länder. I flertalet fall rör det sig om mycket blygsamma insatser. I vissa av BITS samarbetsländer har Sverige däremot kommit att framstå som en relativt betydande samarbetspartner och biståndsgivare.

Mångfalden av insatser på olika områden gör det ibland svårt att bedöma effektiviteten av de samlade insatserna I respektive land.

Mot denna bakgrund har en översyn av biståndet till u-länder utanför

programländerna inletts inom utrikesdepartementets avdelning för interna-

tionellt utvecklingssamarbete. Avsikten med projektet är att analysera

förutsättningarna för att utifrån de biståndspolitiska målen åstadkomma ett

effektivt bistånd som är anpassat till olika länders situation. Arbetet skall utmynna i klarare riktlinjer för detta bistånd inför 1990-talet vad gäller: länderval, inriktning och arbetsformer.

Utan att föregripa resultaten av översynen anser jag att det samtidigt

finns behov av att kunna ta initiativ till särskilda insatser i vissa u-länder

som ett uttryck för Sveriges önskan att ge stöd åt angelägna behov, särskilt i en kritisk fas i ett lands utveckling. Jag föreslår under anslaget C 3. Andra

biståndsprogram att medel anvisas för sådana insatser, som bör utformas som projektbistånd.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

godkänna de riktlinjer för internationellt utvecklingssamarbete som jag förordat under rubriken Prioriteringar i Sveriges bistånd,

samt att

fastställa att framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om miljön skall vara ett mål för Sveriges internationella utvecklingsarbete.

Biståndsanslagen m. m.

Enprocentmålet för biståndet står fast. Jag föreslår att biståndsramen för

budgetåret 1988/89 fastställs till 10 350 milj. kr.. vilket motsvarar en procent av den beräknade bruttonationalinkomsten (BNI) för kalenderåret 1988. Beloppet utgör en ökning med 480 milj. kr., i jämförelse med inneva-

rande budgetår. Ökningen av ramen kommer främst att utnyttjas för anslagen C 1. Bi-

drag till internationella biståndsprogram och C 2. Utvecklingssamarbete

genom SIDA. Inom anslaget för Utvecklingssamarbete genom SIDA bör

ökningen främst användas för regionala insatser och humanitärt bistånd, i Latinamerika och i södra Afrika.

Anslagsmedel för bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organi- 58

sationer räknas upp kraftigt liksom anslagsposten för Särskilda program. Prop. 1987/88: 100 Ökningen av särskilda program är framför allt föranledd av att stora = Bil. 5 insatser mot immunbristsjukdomen AIDS kommer att finansieras från denna anslagspost fr. o. m. budgetåret 1988/89. Dessa insatser finansierades tidigare inom ramen för anslagsposten för Katastrofer m. m.

De multilaterala bidragen under anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram föreslås öka med 145 milj. kr. och uppgår totalt till 2960 milj. kr., vilket motsvarar 28,6 Z& av biståndsramen. Det totala multilaterala biståndet är dock avsevärt större eftersom stora bidrag till internationella organisationer även ges från de andra anslagen inom biståndsramen.

Biståndsramen för 1988/89 inrymmer vidare ökade medel för det tekniska samarbetet genom BITS, importfrämjande verksamhet genom IMPOD samt för betalningsbalansstöd. För u-krediter genom BITS beräknas ett oförändrat belopp. Jag föreslår vidare en ny post för projektbistånd till vissa u-länder.

Vissa utgifter för bistånds- och u-landsverksamhet, som i statsbudgeten belastar andra anslag än biståndsanslagen bör på samma sätt som tidigare budgetår räknas av biståndsramen. För budgetåret 1988/89 uppgår dessa avräkningar till 171,5 milj. kr.

Planeringsramarna för utvecklingssamarbete under budgetåren 1989/90 och 1990/91 bör i förhållande till budgetåret 1988/89 utgöra oförändrade andelar av bruttonationalinkomsten.

De administrativa anslagen har prövats med stor restriktivitet. Fastställda huvudförslag har även inom biståndsområdet tillämpats på myndighetsanslagen. Ökad verksamhetsvolym och nya prioriterade områden har samtidigt motiverat vissa ökningar.

Följande förändringar av anslagsteknisk natur föreslås:

Delposten för bidrag till FN-stipendiater har tidigare redovisats under anslaget C 8. Övriga u-landspolitiska insatser m.m. Jag föreslår i det följande att dessa bidrag fr. o. m. budgetåret 1988/89 anvisas över anslagsposten Övriga multilaterala bidrag inom anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram.

Inom anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA, anslagsposten Särskilda program m. m. föreslår jag två nya delposter, en post för särskilda insatser mot immunbristsjukdomen AIDS samt en post för insatser för demokrati och mänskliga rättigheter. Inom anslagsposten Särskilda program finns även en delpost för kultur och massmediabistånd. Jag föreslår att denna post fr. o. m, budgetåret 1988/89 också skall inrymma det kulturutbytesprogram som hittills finansierats inom delposten för tekniskt samarbete genom BITS.

Vidare föreslår jag ett nytt anslag med benämningen C 3. Andra biståndsprogram. Anslaget kommer att inrymma flertalet av de ändamål som tidigare upptagits under anslaget C 8. Övriga u-landspolitiska insatser m.m. och därutöver programanslaget för forskningssamarbete genom SAREC. För SAREC:s och BITS administrativa kostnader föreslås särskilda förslagsvisa förvaltningsanslag.

Det tidigare anslaget C 3. Information föreslås bli ett nytt anslag C 9. 59 Information.

Anslagsbenämningar och anslagsbelopp framgår av nedanstående Prop. 1987/88: 100 sammanfattande tabell. Bil. 5

Tabell 2 Biståndsanslagen 1985/86—1988/89 (milj. kr.)

Anvisat Anvisat Anvisat Förslag Förändring

1985/86 1986/87 1987/88 1988/89 1987/88-1988/:

C 1.Bidrag till internationella biståndsprogram 2 280,0 2 350,0 2 815,0 360,0 + 145,0

C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA 4 226.1 4 649,9 5 146,3 413,8 + 267,5

C 3. Andra bistånds- (1)

program 1 164,3 1 303,3 1 432,1 324,2 + 72,1

(2) (3) (4)

C 4. Styrelsen för internationell utveckling SIDA] 181,6 195,9 201,8 211.9 + 10,1

C 5. Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö 17,8 20,4 — 21,1 21.2 + 0.1

C 6. Styrelsen för u-landforskning (SAREC) 5,8 7,3 9.4 10,3 + 0,9

C 7. Nordiska afrikainstitut

3,2 3,5 3.8 3,8 + 0,0

C 8. Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) 3,5 4,1 4,35 5,6 + 1,1

C 9. Information 24.6 26,1 27,2 28,6 + 1.4

Biståndskostnader som finansieras över andra huvudtitlar eller anslag 153,0 179,9 189,7 171,5 -—- 18.2

TOTALT: 8 060,0 8 940,0 9 870,9 10 350,9 —+ 480,0

(1) Anslaget C 3. Andra biståndsprogram är ett nytt anslag och innehåller fr.o.m. budgetåret 1988/89 delar av det tidigare anslaget C 8. Övriga u-landspolitiska insatser m.m. samt medel för SAREC:s programverksamhet, tidigare redovisade under anslaget C 6. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC).

(2) Tekniskt samarbete (122 370 tkr), U-krediter (445 600 tkri, FN-stipendier (750 tkri, Utredningar m. m. (2 500 tkr), Betalningsbalansstöd (400 000 tkr), SWEDFUND 125 000 tkr) Forskning (167 875 tkr); sammanlagt 1 164 295 tkr.

(3) Tekniskt samarbete (150 000 kri, U-krediter (475 000 tkr), FN-stipendier (780 tkr), Utredningar, m. m. (5 134 tkr!, Betalningsbalansstöd (400 000 tkr), SWEDFUND (40 000 tkri. IMPOD (8 000 tkri, Forskning 1224 372 tkri; sammanlagt 1 303 286 tkr.

(4) Tekniskt samarbete 1147 000 tkr), U-krediter (530 000 tkri, FN-stipendier (820 tkr), Utredningar m. m. (4 134 tkr), Betalningsbalansstöd (460 000 tkr), SWEDFUND (40 000 tkr) IMPOD (11 499 tkr), Gäststipendieprogram (3 000 tkri, Forskning (255 611 058 kr); sammanlagt 1 452 064 kr. 60

Regeringen har ett av riksdagen givet bemyndigande att genom avtal Prop. 1987/88: 100 med mottagarländer och internationella organisationer kunna utfästa ett — Bil. 5 belopp motsvarande tre gånger det belopp som anvisas för innevarande

budgetår. Verksamhetens inriktning inom några anslag och anslagsposter gör dock att regeringen ej utnyttjar detta bemyndigande fullt ut. För det humanitära biståndet och katastrofbiståndet medges utfästelser och åta-

ganden uppgående till ett belopp motsvarande två gånger innevarande års

ram, medan utfästelser för u-krediter genom BITS kan göras till ett belopp

motsvarande två gånger tillgängligt belopp på delposten för u-krediter.

För det tekniska samarbetet genom BITS kommer jag att föreslå. att utfästelser och åtaganden får göras av BITS till ett belopp motsvarande två

gånger innevarande års ram. För några poster föreslår jag att ett utökat bemyndigande för utfästelser

och åtaganden begärs av riksdagen. För det regionala samarbetet genom

SADCC föreslår jag att regeringen ges möjlighet att genom avtal göra utfästelser till ett belopp motsvarande fem gånger innevarande års ram. Jag

kommer senare att under delposten Betalningsbalansstöd inom anslaget

C 3. Andra biståndsprogram att föreslå ett särskilt bemyndigande för denna delpost.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen

föreslår riksdagen att godkänna vad jag förordat under rubriken Biståndsanslagen m. m.

C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram

1986/87 Utgift 2 186 217 3583 Reservation 683 178 397

Utestående

skuldsedlar 3 059 938 587 1987/88 Anslag 2 815 000 000 1988/89 Förslag 2 960 000 000

Den svenska andelen multilateralt bistånd fortsätter att vara hög. Anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram finansierar de direkta bidragen till det multilaterala samarbetet. Därutöver anslås medel under andra anslagsposter som katastrofposten, betalningsbalansstödet och särskilda program.

De internationella finansieringsorganen finansieras via framförhandlade fleråriga påfyllnader. Någon motsvarighet till detta finns inte inom FN-systemet. Vid de årliga bidragskonferenserna utfäster medlemsländerna fri-

villiga bidrag för ett år i taget. För att underlätta ett långsiktigt arbete och planering har Sverige tillsammans med de nordiska länderna drivit frågan

om flerårsutfästelser. Sverige har lämnat utfästelser för tre budgetår innebärande oförändrad bidragsnivå till ett antal FN-organ främst UNDP och UNICEF. Dessa

utfästelser görs med förbehåll för riksdagens godkännande.

Under senare tid har den internationella diskussionen betonat behovet 61

av nya former för att uppnå strukturanpassningsprogram som mer än Prop. 1987/88: 100

tidigare tar hänsyn till den ekonomiska krisen i många u-länder. Inte minst Bil. 5 gäller detta länderna i Afrika, vars kris är strukturell och långsiktig snarare

än Kkonjunkturellt betingad. Internationella valutafonden (IMF), har nu

infört mer långfristig utlåning till de fattigaste u-länderna.

Sverige har aviserat sin avsikt att bidra med medel för räntesubventione-

ring i en förestående utvidgning av IMF:s strukturanpassningsfacilitet. Faciliteten som avser stöd till anpassningsprogram i IDA-länder, föreslås

tredubblad till 9 mdr särskilda dragningsrätter, SDR. Sveriges bidrag kom-

mer att belasta anslaget C 3. Andra biståndsprogram, där denna fråga

redovisas närmare.

Sverige har genom sina bilaterala biståndsprogram bidragit till att underlätta den ekonomiska anpassningsprocessen i ett antal programländer. Sverige har utfäst ett rambelopp om 150 milj. kr. för samfinansiering och/eller

parallellfinansiering med Världsbanken t ett program för strukturanpassning i 18 skuldtyngda länder i Afrika söder om Sahara. Internationella utvecklingsfonden (IDA) skall bidraga med sammanlagt 2,3 mdr USD medan 1,8 mdr USD behövs som tilläggsmedel från bilaterala givare.

Under 1988 kommer påfyllnadsförhandlingar inom den Afrikanska ut-

vecklingsfonden att avslutas. Påfyllnadsförhandlingar avses också inledas under 1988 för den Internationella jordbruksutvecklingsfondens tredje på-

fyllnad.

Tabell 3. Multilateralt bistånd budgetåren 1987/88 och 1988/89 fördelat på

organisationer (milj. kr.)

Anslag Förslag Föränd-

1987/88 1988/89 ring

FN:s operativa verksamhet FN: s utvecklingsprogram (UNDP) 560, 0 600,0 + 40 varav — ordinarie bidrag (490,0) (525,0) (+ 35) — Sahelkontoret (UNSO:i ( 20,0) ( 20,0) (01 — UNDP: s verksamhet i de

minst utvecklade länderna( 50,0) I 55,0) (+ 5)
FN:s kapitalutvecklingsfond40,0 45,0 + 5
FN:s befolkningsfond (UNFPA!75,0 85,0 + 10
FN:s barnfond (UNICEF;245,0 260,0 + 15

920,0 990,0 + 70

Internationella finansieringsorgan

Vvärldsbanksgruppen 187,6 810,6 + 23 Afrikanska utvecklingsbanken ItAfDBi 20.0 15,0 - 5

Afrikanska utvecklingsfönden

(AÉDFI 181.535 = 255,0 — + 173,5

Asiatiska utvecklingsbanken

(ASDBI - - = Asiatiska utvecklingsfonden ” (ASDF i 91,4 91,4 [0]

1 080,5 1 172,0 + 91,5

Anslag Förslag Föränd- Prop. 1987/88: 100

1987/88 1988/89 ring Bil. 5

Internationellt livsmedelsbistånd

Världslivsmedelsprogrammet (WFP) 115,0 115,0 0 Livsmedelshjälpskonventionen (FAC) 52,0 40,0 - 12 Internationella beredskapslagret av livsmedel för katastrofinsatser (IEFR) 74,0 60,0 - 14 Merkostnad 65,0 65,0 [0]

306,0 280,0 — 26

Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD) 27,0 35,0 + 8

Flyktingbistånd genom FN

FN:s hjälporganisation för palestinaflyktingar (UNRWA) 75,0 82,0 + 7 FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) 110,0 120,0 + 10

185,0 202,0 + 17

Övriga organisationer

Internationella familjeplaneringsfederationen (IPPF) 75,0 75,0 0 UNCTAD/GATT: s internationella handelscentrum (ITC) 19,0(1) 18,0 - 1 FN: £ narkotikafond (UNFDAC) 11,0 20,0 + 9 Internationella sjöfartsuniversitetet 14,0 15,0 + 1

119,0 128,0 + 9

Övriga multilaterala bidrag 177,5 153, 0 — 24,5

Totalt 2 815,0 2 960,0 +145

(1) Innefattade även andra handelsrelaterade insatser till ett belopp av 3 milj.kr. Dessa insatser redovisas fr.o.m. budgetåret 1988/89 under anslagsposten Övriga multilaterala bidrag.

FN:s utvecklingsprogram (UNDP), kapitalutvecklingsfond (UNCDF) och befolkningsfond (UNFPA)

Budgetåret 1987/88 675 000 000 Budgetåret 1988/89 730 000 000 varav

Ordinarie bidrag till UNDP 525 000 000

Sahelkontoret (UNSO) 20 000 000

Bidrag till UNDP:s verksamhet

i de minst utvecklade u-länderna 55 000 000

Kapitalutvecklingsfonden (UNCDF) 45 000 000

Befolkningsfonden (UNFPA) 85 000 000

FN:s utvecklingsprogram (UNDP) skall vara FN-systemets centrala organ Prop. 1987/88: 100 för finansiering av tekniskt bistånd. UNDP har. även ett ansvar för att Bil. 5

FN-systemets samlade verksamhet inom detta område samordnas i mottagarlandet. Under första hälften av 80-talet försatte inflation, stigande dollarkurs och stagnerande bidrag organisationen i en allvarlig resurskris. Detta ledde till att UNDP:s roll både som central fond och som samordningsorgan för FN-systemets biståndsverksamhet kom att försvagas. Ökade bidrag från givarländerna behövs för att ge UNDP en resursbas som gör att dess samordnande uppgifter inom FN-biståndet kan förstärkas. Detta har på nytt understrukits i en FN-rapport — den s.k. Janssonrapporten — om FN-systemets biståndsverksamhet på fältet, vilken lades fram hösten 1987.

UNDP har en inriktning som stämmer väl överens med svenska biståndspolitiska mål. UNDP gör långsiktiga åtaganden gentemot mottagarländerna inom ramen för landprogram och ger rent gåvobistånd som dessutom främst riktar sig till de fattigaste länderna.

I en tid då behovet av samordnade biståndsinsatser blir allt mera uppenbart, inte minst i Afrika, bör samordningsfunktionen i FN-systemets fältverksamhet enligt min mening förstärkas. Detta var också en av slutsatserna i Jansson-rapporten. För att förbättra samordningen av FN-biståndet på fältet krävs bl. a. ökade resurser till UNDP.

Mot denna bakgrund anser jag det motiverat att Sveriges bidrag till UNDP för budgetåret 1988/89 höjs med 35 milj. kr. till 525 milj. kr. För att understödja UNDP:s handlingsprogram för torkdrabbade länder i Afrika bör Sverige för budgetåret 1988/89 ge ett oförändrat bidrag på 20 milj. kr. till FN:s Sahelkontor (UNSO).

UNDP spelar en viktig roll för uppföljningen av FN:s konferens om de - minst utvecklade länderna som hölls i Paris 1981. UNDP medverkar till att få till stånd ökat och samordnat bistånd till de minst utvecklade länderna genom att anordna s.k. rundabordskonferenser. Jag föreslår ett bidrag på 55 milj. kr. för budgetåret 1988/89, en ökning med 5 milj. kr.

FN:s kapitalutvecklingsfond (UNCDF) ger finansiellt och tekniskt bistånd till småskaliga investeringsprojekt som gynnar de fattigare befolkningsgrupperna i de minst utvecklade länderna. Fondens verksamhet har visat sig vara ett värdefullt komplement till UNDP:s tekniska bistånd och till de större projekt som de stora finansieringsorganen, t. ex. IDA, stödjer. Jag föreslår ett bidrag på 45 milj. kr. för budgetåret 1988/89, en ökning med 5 milj. kr.

FN:s befolkningsfond (UNFPA) är det centrala finansieringsorganet inom FN-systemet för bistånd på befolkningsområdet. Dess verksamhetsområde omfattar familjeplanering, folkräkningar, uppbyggande av system för folkbokföring och befolkningsstatistik samt utbildning och forskning.

Sverige har sedan länge spelat en pådrivande roll för att få till stånd internationella insatser för familjeplanering i u-länder. Det svenska bistån-det på detta område har i allt större utsträckning lämnats genom internationella program som UNFPA och Internationella familjeplaneringsfederationen (IPPF). 1984 års befolkningskonferens i Mexico har inte resulterat i några betydande tillskott till UNFPA:s resurser. Många länder har visserli-

gen ökat sina bidrag, men samtidigt har USA helt dragit in sina bidrag på Prop. 1987/88: 100

grund av missnöje med fondens program i Kina. Bil. 5

En snabb befolkningstillväxt utgör ofta ett problem för utvecklingsansträngningarna. Insikten härom har förstärkts av försörjningskrisen i

många afrikanska länder. Detta har lett till en stigande efterfrågan på bistånd från UNFPA. I det handlingsprogram för Afrikas ekonomiska återhämtning och ut-

veckling som antogs vid FN:s trettonde extra generalförsamling i maj 1986

läggs vikt vid de afrikanska ländernas befolkningspolitik och åtgärder på

befolkningsområdet. Vidare betonas i programmet att de internationella utvecklingsorganen bör beredas möjlighet att öka sitt bistånd till de afrikanska länderna. Enligt min uppfattning har UNFPA en betydelsefull roll i

uppföljningen av den extra generalförsamlingen om Afrika. Jag föreslår att det svenska bidraget uppräknas till 85 milj. kr., en ökning med 10 milj. kr.

FN:s barnfond (UNICEF) Budgetåret 1987/88 245 000 000 Budgetåret 1988/89 260 000 000

UNICEF:s verksamhet som till övervägande delen är förlagd till de fattigaste länderna bedrivs i samarbete med regeringar inom ramen för fleråriga

landprogram. Verksamheten omfattar främst hälso- och sjukvårdsinsatser, vattenförsörjning, förbättring av näringsstandarden och utbildning. UNI- CEF har framgångsrikt engagerat i- och u-länder i kampen för att minska barnadödligheten genom vaccinering och andra hälsovårdsåtgärder, bl. a. i samarbete med WHO. Barnfonden har på senare år givit ökad uppmärk-

samhet åt barn i särskilt svåra omständigheter och bistår barn i katastrofdrabbade områden, gatubarn i storstäderna och barn som är offer för

väpnade konflikter.

Ett övergripande mål för UNICEF är att öka medvetenheten om barnens behov och mobilisera politiskt engagemang och folkligt deltagande till stöd för förbättringar av barnens situation. Barnfonden har tagit som sin

uppgift att särskilt bevaka de sociala aspekterna på de strukturella om-

vandlingar i u-länders ekonomier, som genomförs bl. a.i samarbete med Världsbanken. Opinionsbildande åtgärder är också en viktig del av UNI- CEF:s verksamhet.

UNICEF har beräknat att omkring 35 000 barn i åldrarna under fem år

dör i u-länderna varje dag och att åtminstone hälften av dödsfallen med

små medel skulle kunna undvikas. Kampen för barns överlevnad och

utveckling kräver också i fortsättningen starkt engagemang. Det är viktigt

att det bland de internationella biståndsorganen finns en fältinriktad, effektiv och målmedveten organisation som UNICEF där barnen sätts i cent-

rum. Katastrofsituationen i Afrika har visat behovet av förebyggande och långsiktiga insatser för bl. a. hälsovård, vattenförsörjning och förbättrad | 65

5 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 5

näringsstandard, områden där UNICEF har särskilda förutsättningar att Prop. 1987/88: 100 bistå. Bil. 5

Sverige har under många år varit en av UNICEF:s största bidragsgivare. Såväl till den reguljära verksamheten som till de särskilda insatser som UNICEF genomför med hjälp av tilläggsbidrag. De svenska tilläggsbidragen finansieras över anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA, inom det långsiktiga bilaterala biståndet och inom anslagsposten för katastrofbistånd.

Mot bakgrund av vad jag nyss redovisat anser jag det angeläget att UNICEF:s arbete för barns överlevnad och utveckling får ett fortsatt starkt svenskt stöd och att Sveriges bidrag för budgetåret 1988/89 höjs från 245 milj. kr. till 260 milj. kr, en ökning med 15 milj. kr.

Världsbanksgruppen Budgetåret 19387/88 787 620 000 varav Internationella utvecklingsfonden (IDA) 774 420 000 varav IDA 7 224 420 000 IDA 8 550 000 000 Internationella finansieringsbolaget (IFC) 13 200 000 varav

IFC kapitalpåfyllnad10 000 000
IFC-APDF1 200 000
Budgetåret 1988/89810 595 000
varav.

Internationella utvecklingsfonden (IDA) 800 595 000 Internationella finansieringsbolaget i(IFC) 10 000 000

Internationella utvecklingsfonden (IDA) IDA är världsbanksgruppens organ för utlåning på särskilt förmånliga villkor till de fattigaste u-länderna. Utlåningen finansieras genom bidrag från ett drygt 30-tal länder, i första hand i-länder.

Som jag redovisat 1 budgetpropositionen 1987 slöts överenskommelse om åttonde påfyllnaden av IDA:s resurser (IDA 8) i december 1986 och omfattar perioden 1987/88—-1989/90. Det kan noteras att den största bidragsgivaren, USA, ännu i december 1987 inte ratificerat sitt IDA-8-bidrag. Påfyllnaden uppgår totalt till 12,4 miljarder dollar. Därav utgör 11,5 miljarder dollar det av bidragsländerna gemensamt överenskomna beloppet för IDA 8. Resterande belopp utgörs av ytterligare bidrag som lämnas på additionell basis. Sveriges andel av de 11,5 miljarderna dollar uppgår till 2,62 26 vilket representerar en ökning i förhållande till IDA 7 då andelen uppgick till 2,50. Detta motsvarar 2 151,19 milj. kr. att utbetalas under en treårsperiod. Första bidraget om 550 milj. kr. utbetalades under 66

budgetåret 1987/88. Återstående utbetalningar fördelas lika under budget- Prop. 1987/88: 100 åren 1988/89 och 1989/90. Medelsbehovet för budgetåret 1988/89 är således — Bil. 5 ca 800 milj. kr.

Mer än 9090 av IDA:s utlåning går till de fattigaste länderna och är i första hand inriktad på landsbygdsutveckling, utbildning, hälsovård och vattenförsörjning. IDA:s utlåning stämmer väl överens med svenska biståndspolitiska mål.

Världsbanken presenterade sommaren 1987 ett särskilt aktionsprogram för de mest skuldtyngda låginkomstländerna. Programmet innebär bl. a. att 5020 av IDA 8:s resurser skall gå till de fattigaste länderna i Afrika söder om Sahara. Programmet innebär vidare, mot bakgrund av de akuta finansiella problemen i dessa länder, att IDA:s långivning i ökad utsträckning får formen av finansiering av angelägen, löpande import i syfte att underlätta genomförandet av strukturella reformer.

Inom ramen för detta program har överenskommelse nåtts om ökad samverkan mellan givarländerna om stöd till strukturanpassning. Detta kan ske bl. a. i form av sam- eller parallellfinansiering.

Internationella finansieringsbolaget (1FC) Det tredje av fem lika stora årsbidrag under den senaste kapitalhöjningen från 1985 inbetalades under budgetåret 1987/88. De fjärde och femte om vardera ca 10 milj. kr. skall erläggas 1988/89 resp. 1989/90.

Den i samarbete med UNDP och Afrikanska utvecklingsbanken inrättade särskilda fonden African Project Development Facility tillfördes budgetåret 1987/88 det tredje och sista bidraget om 1,2 milj. kr.

Regionala utvecklingsbanker Budgetåret 1987/88 292 912 895 Budgetåret 1988/89 361 412 895 varav

Afrikanska utvecklingsbanken15 000 000
Afrikanska utvecklingsfonden255 000 000
Asiatiska utvecklingsfonden91 412 895

Förhandlingarna om den fjärde allmänna kapitalökningen i Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) slutfördes i november 1986 och överenskommelsen därom trädde i kraft i juni 1987. Beslutet innebär att bankens

kapital skall tredubblas under femårsperioden 1987—91 till ca 19,5 miljar-

der dollar. Av detta skall ca 1,2 miljarder dollar inbetalas till banken, återstoden utgör garantibelopp. Sveriges andel är 1,3 26. Den första utbe-

talningen om 14 219 332 kr gjordes under budgetåret 1987/88. För den

andra utbetalningen som skall verkställas under budgetåret 1988/89 beräk-

nar jag medelsbehovet till omkring 15 milj. kr.

Bristande projektkvalitet och låg genomförandetakt är problem som ofta försvårar arbetet för utvecklingsbankerna och -fonderna, framför allt i

Afrika. Stöd till förinvesteringsstudier kan utgöra ett effektivt medel att minska dessa problem. Sverige har enligt ett avtal med AfDB som ingicks i 67

december 1983 avsatt 15 milj. kr. för förinvesteringsstudier inom ramen för Prop. :1987/88: 100

transport- och kommunikationsårtiondet i Afrika. Dessa medel är nu för- Bil. 5

brukade. Banken har uttryckt starka önskemål om fortsatt svenskt stöd till förinvesteringsstudier. Jag föreslår att ett eventuellt bidrag för detta ändamål under budgetåret 1988/89 belastar anslagsposten Övriga multilaterala bidrag.

Förhandlingarna om den femte påfyllnaden av Afrikanska utvecklings-

fondens (AfDF) resurser slutfördes i november 1987. Givarländerna skall bidra med 2,66 miljarder dollar under treårsperioden 1988-90, vilket i

reala termer innebär en ökning med 25 4 jämfört med föregående påfyll-

nad. Sveriges bidrag beräknas uppgå till högst 765 milj. kr. vilket innebär

en ökning med 73 milj. kr. per år under treårsperioden. Beräkningen grundar sig på ett åtagande att svara för 4,5 Z0 av den totala påfyllnaden, att jämföra med 4,76 960 av föregående påfyllnad. Med hänsyn till de mycket

stora behov av utvecklingskrediter på förmånliga villkor, som afrikanska länder idag har skall den stora påfyllnaden välkomnas och jag anser det

kraftiga stödet från svensk sida väl motiverat. För den första utbetalningen som skall verkställas under budgetåret 1988/89 beräknar jag medelsbehovet till högst 255 milj. kr. Överenskommelse om en tredje allmän kapitalökning i Asiatiska utveck-

lingsbanken (AsDB) träffades i april 1983. Sveriges andel av ökningen

uppgår till drygt 4 milj. kr. och har betalats i fyra lika stora årsbidrag. Den sista utbetalningen om totalt ca 1 milj. kr. verkställdes under budgetåret

1987/88 och finansierades med tidigare anslagna medel. För budgetåret 1988/89 föreligger inget behov av ytterligare medel för bidrag till Asiatiska utvecklingsbanken.

Överenskommelsen om den fjärde påfyllnaden av Asiatiska utvecklingsfondens (ASDF) resurser slöts 1 april 1986. Påfyllnaden som avser perioden

1987-90 uppgår till 3,6 miljarder dollar. Sveriges bidrag om 365,7 milj. kr.,

som motsvarar 1,37 96 av påfyllnaden, skall inbetalas i fyra årsbidrag. Den

första utbetalningen om 91 412 895 kr. gjordes under budgetåret 1987/88.

För den andra utbetalningen som skall verkställas under budgetåret

1988/89 är medelsbehovet likaså 91 412 895 kr.

Internationellt livsmedelsbistånd

Budgetåret 1987/88306 000 000.
Budgetåret 1988/89280 000 000
varav|
Världslivsmedelsprogrammet iWFP)115 000 000

Bidrag under konventionen om” livsmedelshjälp (FAC) 40 000 200 Internationella beredskapslagret av livsmedel för katastrofinsatser (IEFR) 60 000 000 Merkostnad : 65 000 000

Världslivsmedelsprogrammet (WFP)

Sverige verkar för att en större andel av världens sammanlagda livsmedelsbistånd skall gå genom WFP och för att WFP skall spela en aktiv roll för att 68

lindra verkningarna av katastrofer av olika slag. WFP utför ett effektivt Prop. 1987/88: 100 biståndsarbete och har en betydelsefull roll vid samordning av livsmedels- = Bil. 5 leveranser i internationella hjälpprogram.

Utöver det ordinarie bidraget stödjer Sverige WFP genom att lämna annat multilateralt livsmedelsbistånd och katastrofhjälp genom WFP.

WFP:s bidragsmål för åren 1987—1988 är 1 400 milj. dollar. Regeringen har utfäst 83 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1987/88 och 1988/89. På regeringens förslag höjde 1986/87 års riksmöte bidraget för budgetåret 1987/88 till 93 milj. kr., dvs. med 10 milj. kr. utöver vad som tidigare utfästs. Två tredjedelar av bidraget till WFP är bundet till upphandling i i Sverige.

WFP:s mottagarländer skall normalt svara för kostnader för lagring, transportfordon och jordbruksredskap. Enligt WFP:s regler får dessa kostnader inte finansieras med användning av reguljära bidrag. I sådana fall måste WFP förlita sig på särskilda bidrag. Sverige har sedan budgetåret 1982/83 anslagit medel till detta ändamål. Medlen. som huvudsakligen använts till inköp av transportmedel till WFP:s verksamhet i några av de : fattigaste länderna, har enligt samstämmiga rapporter gjort stor nytta.

Jag föreslår oförändrade bidrag såväl till dessa särskilda ändamål, 22 milj. kr., som till WFP:s ordinarie resurser 93 milj. kr. Därutöver kan extrainsatser bli aktuella.

Livsmedelshjälpskonventionen (FAC) Under 1986 års livsmedelshjälpskonvention har medlemsländerna åtagit sig att ge bidrag som sammanlagt motsvarar 7,5 milj. ton spannmål per år. Konventionen är treårig. Bidragen kan utgå i form av spannmål eller kontanter. Det svenska årsbidraget motsvarar 40 000 ton vete.

Medelsbehovet för det svenska bidraget för budgetåret 1988/89 som lämnas genom WFP och innefattar frakt- och administrationskostnader beräknar jag till 40 milj. kr.

Internationella beredskapslagret av livsmedel för katastrofinsatser (IEFR) Enligt FN:s rekommendationer skall IEFR uppgå till minst 500 000 ton spannmål. Sverige har bidragit till lagret alltsedan dess tillkomst 1975: Sveriges bidrag ställs till WFP:s förfogande. Sverige lämnar även WFP ersättning för fraktkostnaderna. Jag föreslår att 60 milj. kr. anslås för detta ändamål. För katastrofinsatser via multilaterala kanaler samt, vilket jag senare kommer att omnämna också för IFAD, kan reservationer på delposterna för bidrag till IEFR och FAC utnyttjas.

Merkostnad » Riksdagen beslutade 1985 att de kvantiteter spannmål som åtgår för att uppfylla Sveriges utfästelser i det internationella samarbetet mot världssvälten bör ingå i den prisreglerade volymen (prop. 1984/85: 166, JoU: 33, rskr 393). Riksdagen beslutade vidare att kostnaderna för dessa =: 69

åtaganden bör finansieras från biståndsanslagen (prop. 1984/85:211, Prop. 1987/88: 100 JoU: 36, rskr 404). Detta beslut omfattade fem år. Upphandling av svensk Bil. 5

spannmål inom ramen för svenska multilaterala utfästelser hade dittills skett till världsmarknadspris. Merkostnaden under budgetåret 1986/87 belastar innevarande års budget.

Riksdagen har med rskr. 1985/86: 164 ställt sig bakom utrikesutskottets uttalande att användning av biståndsmedel för finansiering av de merkostnader som uppstår genom att spannmål för svensk livsmedelshjälp köps upp till svenska regleringspriser bör ses som ett undantag från huvudregeln s för användning av biståndsmedel.

Jag anmälde i föregående års budgetproposition att jag delar riksdagens uppfattning att denna användning av biståndsmedel skall ses som ett undantag. En utvärdering av olika anpassningsåtgärder i syfte att minska kostnaderna för det delansvar som staten tagit för överskottsarealen av spannmål skall göras i enlighet med riksdagens beslut om riktlinjerna för en samlad livsmedelspolitik (prop. 1984/85: 166). Med hänsyn till kostnadsutvecklingen bör enligt min mening formerna för svenskt livsmedelsbistånd omprövas.

Budgetåret 1987/88 avsattes 65 milj. kr. för täckande av merkostnad som uppkom under budgetåret 1986/87. För budgetåret 1988/89 beräknar jag oförändrat belopp avseende kostnader verksamhetsåret 1987/88.

Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD) Budgetåret 1987/88 27 000 000 Budgetåret 1988/89 35 000 000

Överenskommelsen om den andra påfyllnaden av IFAD:s resurser tillförde IFAD 460 milj. dollar för verksamhetsperioden 1985-87. Beloppet är knappt hälften så stort som den första påfyllnaden. Sänkningen föranleddes av OPEC-ländernas minskade bidrag. OECD-ländernas bidrag kom också att minska som en följd av den bördefördelningen mellan givarna, för närvarande 60 26 för OECD-länderna och 40 26 för OPEC-länderna.

Sveriges andel av den andra påfyllnaden är 3,1 26, vilket motsvarar 117,3 milj. kr. Hela beloppet har utbetalats. |

Mot bakgrund av den svåra situationen i Afrika inrättades i januari 1986 ett särskilt program för de drabbade afrikanska länderna söder om Sahara. Målet var att uppnå 300 milj. dollar för perioden 1986--88. Hittills har ca 200 milj. dollar utlovats av givare ur främst OECD-kretsen, men också av vissa u-länder.

Sverige har utfäst 131,7 milj. kr. till det särskilda afrikaprogrammet, varav 104,7 milj. kr. hittills utbetalats.

Fonden har efter 10 års verksamhet börjat åtnjuta åtskillig respekt genom en verksamhet som framgångsrikt strävar att nå de fattigaste människorna på landsbygden. Diskussioner om IFAD:s framtida finansiering inleddes mellan medlemsländerna under 1987 i en särskild s.k. högnivåkommitté i vilken bl. a. Sverige deltar. OPEC-ländernas beredvillighet att bidraga till den tredje påfyllnaden synes ha försvagats ytterligare, men ett 70

nytt element i förhandlingen är att bl. a. vissa medelinkomstländer utanför Prop. 1987/88: 100

OPEC-kretsen nu är beredda att medverka i påfyllnaden. Resultatet av Bil. 5

förhandlingarna kan dock komma att innebära ökade bidragsandelar för OECD-länderna.

Mot bakgrund av det osäkra förhandlingsläget både beträffande volym och tidpunkt för överenskommelse föreslår jag att 35 milj. kr. avsätts för svenskt bidrag till IFAD:s tredje påfyllnad. Skulle under budgetåret 1988/89 behov uppstå för större belopp, avser jag ta i anspråk reserverade medel under delposterna Livsmedelshjälpskonventionen och Internatio-

nella beredskapslagret av livsmedel för katastrofinsatser.

Flyktingbistånd genom FN

Budgetåret 1987/88 185 000 000 Budgetåret 1988/89 202 000 000 varav UNRWA 82 000 000 UNHCR 120 000 000

FNSs hjälporganisation för palestinaflyktingar (UNRWA)

Situationen i Mellanöstern har i stort inte medfört några förändringar för de palestinska flyktingarna i regionen. UNRWA beräknar medelsbehovet för verksamhetsåret 1988 till 216 milj. dollar, vilket skall jämföras med

1987 års budget på 200 milj. dollar.

Sveriges bidrag till UNRWA ökade för budgetåret 1987/88 (verksam-

hetsåret 1987) med 5 milj. kr. till 75 milj. kr. Dessutom har Sverige givit

totalt 11,5 milj. kr. som extra bidrag, bl. a. till katastrofhjälp i Libanon och

till skolbyggnader i Gazaområdet.

En del av utbetalningen för budgetåret 1987/88, 40 milj. kr. betalades ut i början av 1987, eftersom organisationen befann sig i en betalningskris. En liknande situation kommer att aktualiseras budgetåret 1988/89. Förskottsbetalningarna har hittills finansierats genom att medel tillfälligt ianspråks- ' tagits ur anslagsposten Övriga multilaterala bidrag. Efter övergång till nytt

budgetår, då medel blivit tillgängliga på delposten för bidrag till UNRWA

har de förskotterade medlen återförts till posten Övriga multilaterala bi-

drag. Under innevarande budgetår kommer en sådan återföring ej att ske. Medelstillgången på delposten för flyktingbistånd genom UNRWA blir

därmed tillräckligt stor för att fortsättningsvis möjliggöra reguljära utbetalningar i början av UNRWA:s budgetperiod som sammanfaller med kalen-

derår. Jag föreslår en ökning av det svenska bidraget till UNRWA med

7 milj. kr. till 82 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

FN:s flyktingkommissarie (UNHCR)

Sverige skall fortsätta stödja det nödvändiga humanitära arbetet att hjälpa världens flyktingar. UNHCR:s främsta uppgift är att ge rättsligt skydd åt

flyktingar samt att lämna materiellt bistånd. Flyktingproblemen har under 7

den senaste tioårsperioden nått en mycket stor omfattning. Flertalet flyk-': Prop. 1987/88: 100 tingar finns i u-länder. | Bil. 5

UNHCR:s totala budget för verksamhetsåret 1987 har beräknats till 440 milj. dollar.

För verksamhetsåret 1987 (budgetåret 1986/87) lämnade Sverige ett reguljärt bidrag på 90 milj. kr. till UNHCR. Dessutom utgick extra bidrag på 37 milj. kr. till bl.a. UNHCR:s verksamhet i Centralamerika. Budgetåret 1987/88 uppgår det reguljära bidraget till 110 milj. kr.

Behoven är långt ifrån täckta i de u-länder som tagit emot ett stort antal flyktingar. Det är också angeläget att stödja UNHCR:s verksamhet för främjande och vidmakthållande av flyktingarnas rättsskydd. Därför föreslår jag en höjning med 10 milj. kr. till 120 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Övriga organisationer Budgetåret 1987/88 119 000 000 Budgetåret 1988/89 128 000 000 varav Internationella familjeplanerings-

federationen tIPPF)73 000 000
UNCTAD/GATT: s internalionella:
handelscentrum (TTCi18 000 000
FN:s narkotikafond (UNFDAC)20 000 000

Internationella sjöfartsuniversitetet 15 000 000

Internationella familjeplaneringsfederationen (IPPF) Budgetåret 1987/88 75 000 000 Budgetäret 1988/859 75 000 000

Sverige har under en följd av år bidragit till IPPF:s verksamhet. Användningen av bidragen regleras i årliga avtal. För budgetåret 1986/87 (verksamhetsåret 1987) har avtal ingåtts om ett bidrag på 75 milj. kr.

IPPF:s karaktär av samarbetsorgan för nationella familjeplaneringsorganisationer innebär klara fördelar för verksamheten. Bidragsgivande rege- ' ringar har dock mindre insyn i och inflytande på verksamheten. Den svenska andelen av IPPF:s bidrag är mycket hög. Jag föreslår för budgetåret 1988/89 ett oförändrat belopp om 75 milj. kr.

UNCTADIGATT:s internationella handelscentrum (ITC)

ITC har till uppgift att stödja u-länderna på utrikeshandelns område och

har därigenom uppgifter som för svensk del delvis handhas av importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD). På grund av det nära sambandet föreslår jag att IMPOD skall ges det samordnande ansvaret för beredning och uppföljning av de medel som Sverige årligen bidrar med till ITCprojekt. | - Sveriges bidrag till ITC uppgår under innevarande budgetår till 16 milj. kr., varav I milj. kr. till ITC:s råvaruprogram. Projekt som genom- 7

förs av ITC stöds också av Sverige genom bidrag från andra anslag. I Prop. 1987/88: 100

Angola, Indien, Mocambique och Tanzania har ITC anlitats för att genom- = Bil. 5 föra handelsfrämjande projekt inom ramen för samarbetsavtalen med dessa länder. Inom ramen för samarbetet mellan Norden och SADCC-länder-

na har också en ITC-insats finansierats.

U-ländernas betalningsbalansproblem gör bistånd på handelns område särskilt angeläget i nuvarande situation. Jag föreslår därför för budgetåret

1988/89 en höjning av bidraget till 18 milj. kr. varav 1,5 milj. kr. till ITC:s råvaruprogram.

FN:s fond för kontroll av beroendeframkallande medel UNFDAC) Budgetåret 1987/88 11 000 000 (1) Budgetåret 1988/89 20 000 000

(1) Därutöver 9 milj. kr. från anslagsposten Övriga multilaterala bidrag.

UNFDAC bedriver sin verksamhet i narkotikaproducerande länder, främst i Asien och Latinamerika och Karibien, men även i Afrika och Mellanöstern. I samarbete med mottagarländernas regeringar söker fonden

bekämpa den illegala odlingen, produktionen, handeln och konsumtionen av narkotiska och psykotropa droger. Bl.a. söker man åstadkomma en övergång från odling av narkotiska växter till andra grödor. Förutom. bistånd till landsbygdsutvecklingsprojekt lämnar UNFDAC även stöd till utbildning, utveckling av social- och hälsovård, vård av missbrukare och

till uppbyggnad av rättsväsendet.

Fonden finansieras på frivillig väg. Sverige har stött UNFDAC med

medel ur biståndsbudgeten sedan 1977 och är en av de större bidragsgivarna. De svenska bidragen har främst avsett jordbruksprojekt, där nya grödor introducerats som alternativ till odling av opiumvallmo och kokabuskar. |

Vid FN:s konferens om narkotikafrågor, som ägde rum i Wien sommaren 1987, gjorde Sverige en utfästelse om 70 milj. kr. till fondens verksamhet. Av summan har en del öronmärkts för enskilda organisationers medverkan i UNFDAC-projekt. Bidraget avses utbetalas över en 3-årsperiod, budgetåren 1986/87 till 1988/89. Under det första budgetåret har 30 milj. kr. utbetalats. Budgetåret 1987/88 kommer 20 milj. kr. att utbetalas till fonden.

Jag föreslår ett bidrag på 20 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Internationella sjöfartsuniversitetet

Internationella sjöfartsuniversitetet som är beläget i Malmö drivs i den

internationella sjöfartsorganisationens (IMO) regi. Universitetet ger högre utbildning på sjöfartsområdet till personer som är sysselsatta inom sjöfart och hamnadministration i sina hemländer. Dessa verksamheter kännetecknas av en alltmer avancerad teknisk utveckling. Universitetet kompletterar

de regionala utbildningscentra som finns i en rad u-länder. Hittills har ca

300 studeranden utexaminerats. Sverige är en av universitetets största 73

bidragsgivare. Medelsbehovet för budgetåret 1988/89 beräknas till Prop. 1987/88: 100

15 milj. kr. Bil. 5

Övriga multilaterala bidrag

Budgetåret 1987/88 177 500 000 Budgetåret 1988/89 152 992 105

Över anslagposten Övriga multilaterala bidrag finansieras bidrag till ett

stort antal organisationer, program och andra internationella aktiviteter. Extra insatser genom internationella organisationer kan också aktualiseras under pågående budgetår.

Under andra anslagsposter redovisas beräknade anslag för vissa organi-

sationer. Ibland kan det av förhandlingstekniska skäl vara svårt att förutse

det svenska bidraget. I andra situationer råder osäkerhet om storlek och tidpunkt för kommande svenska bidrag. Tilläggsanslag för dessa situatio-

ner tas från anslagsposten Övriga multilaterala bidrag.

Vissa bidrag utgår som ett återkommande stöd till verksamhet som regeringen bedömer som angelägen. Under budgetåret 1988/89 kommer anslag att lämnas till bl.a. Röda korsets internationella kommitté (ICRC),

FN:s boende och bebyggelsecenter (HABITAT), FN:s kvinnofond, FN:s centrum för transnationella företag (UNCTC), Världsinstitutet för utveck-

lingsekonomisk forskning (WIDER), Internationella naturvårdsunionen

(IUCN) samt bidrag till den svenska UNICEF-kommitténs verksamhet. För budgetåret 1988/89 beräknas bidraget till UNICEF-kommittén till 584 000 kr., vilket inkluderar en engångsanvisning om 100 000 kr. avseende viss datorisering av kommitténs administration.

Under budgetåret 1987/88 har över denna anslagspost finansierats ett

extra bidrag om 20 milj. kr. till UNHCR:s reguljära program.

I slutdokumentet från det sjunde mötet med FN:s konferens för handel och utveckling (UNCTAD VID, som ägde rum i juli 1987, fick UNCTAD i

uppdrag att fortsätta sitt tekniska bistånd till u-länderna på bl. a. tjänste-

och konkurrenslagstiftningsområdet. Vidare begärdes att UNCTAD skall lämna tekniskt bistånd till u-länderna i samband med de multilaterala handelsförhandlingarna den s. k. Uruguayrundan inom GATT. Utöver det finansiella stöd som tillhandahålls av UNDP uppmanas UNCTAD:s med-

lemsländer att bistå med resurser för ändamålet. Sverige har ansett det angeläget att tekniskt bistånd ges till u-länderna på nämnda områden. Även stöd till UNCTAD:s särskilda organ för handelsprocedurfrågor (FALPRO) kan komma att aktualiseras under budgetåret 1988/89. FALP-

RO:s verksamhet syftar till att rationalisera administrativa rutiner i sam-

band med internationell handel. Jag anser det vidare angeläget att Sverige har beredskap att stödja vissa produktinriktade organisationers arbete med frågor rörande u-ländernas råvaruproduktion och deras strävan till ökad

avsättning för denna på i-landsmarknaderna. Vissa av dessa bidrag redovisades i föregående års budget tillsammans med ITC.

Avtalet om den gemensamma fonden för råvaror slöts i juli 1980. Sverige

ratificerade avtalet påföljande år. Det är sannolikt att avtalet och den

gemensamma fonden kommer att träda i kraft år 1988 sedan ett tillräckligt Prop. 1987/88: 100

antal stater ratificerat avtalet. För att fullgöra Sveriges åtaganden kommer = Bil. 5

i sådant fall ca 12 milj. kr. att behöva betalas ut och får då belasta denna

anslagspost.

Ett bidrag kommer under budgetåret 1988/89 sannolikt att lämnas till Afrikanska utvecklingsbanken för förinvesteringsstudier.

Som tidigare redovisats i anslutning till det nya miljömålet inom biståndet kommer även under kommande budgetår ytterligare miljöinsatser att aktualiseras. Hänsynen till miljön genomsyrar i allt högre grad det svenska biståndet, via olika kanaler, men därutöver behövs specifika insatser. Brundtlandkommissionens rapport har nyligen framlagts och behandlas bl.a. av de olika organen inom FN-systemet och andra multilaterala biståndsorganisationer t. ex. Världsbanken. För att kunna stödja olika insatser som kan vara del av uppföljningen av rapporten, har medel reserverats under denna anslagspost, liksom även under anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA, anslagsposten Särskilda program.

För innevarande budgetår har 50 milj. kr. reserverats för inrättande av en nordisk fond för förmånlig kreditgivning till u-länder, som övervägs mellan de nordiska länderna. De förslag som diskuterats under senare tid

innebär att Sveriges bidrag kan komma att överstiga detta belopp och

kostnaden får då belasta denna anslagspost.

Anslagsposten belastas också med extra bidrag till studier och utred-

ningar som bedrivs i internationella organisationer och som av regeringen bedöms som angelägna.

Svenska institutet kommer att erhålla medel för personal- och administrationskostnader i samband med mottagandet i Sverige av FN-stipendia-

ter. Utbetalningarna till detta ändamål beräknas budgetåret 1988/89 till

820 000 kr. och har överförts från det förra anslaget C 8. Övriga u-landspolitiska insatser m.m. Jag föreslår att 152 992 105 kr. anslås för övriga multilaterala bidrag för budgetåret 1988/89.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för multilateralt utvecklingssamarbete,

som jag har förordat i det föregående,

2. godkänna de gjorda utfästelser som jag angivit i det föregående,

3. bemyndiga regeringen att göra de utfästelser, åtaganden och

utbetalningar som jag härutöver har föreslagit i det föregående,

4. till Bidrag till internationella biståndsprogram för budgetåret

1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 2 960 000 000 kr.

C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA Prop. 1987/88: 100

Bil. 5: 1986/87 Utgift «4 095 213 568 Reservation 1 834 316 077 1987/88 Anslag 5 146 343 000 1988/89 Förslag 5 413 787 000

SIDA:s anslagsframställning Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) föreslår för budgetåret 1988/89 en höjning av biståndet genom SIDA med 233,657 milj. kr. till 5 380 milj. kr. SIDA har därvid utgått ifrån att biståndsramen för budgetåret 1988/89 skall motsvara en procent av bruttonationalinkomsten (BNI) år 1988 och därför skall höjas med '480 milj. kr. till 10 350 milj. kr. Förslaget innebär att andelen för utvecklingssamarbete genom SIDA förblir oförändrade 5296 av biståndsramen. :

SIDA framhåller att situationen i de skuldsatta u-länderna, särskilt i de svaga och skuldtyngda afrikanska länderna, kräver kraftiga skuldlättnader och ökat bistånd. Ekonomisk tillväxt med minskande fattigdom i u-länderna kan främjas genom ett välplanerat, målinriktat och effektivt bistånd.

Utvecklingssamarbetet har under 1980-talet blivit svårare och mera kapacitetskrävande. Kunskapsuppbyggnad är en av biståndets viktigaste uppgifter. Den allvarliga situationen i södra Afrika medför växande biståndsbehov. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt sambandet mellan i ekonomisk tillväxt och miljö.

SIDA avser öka sin kapacitet att lämna bistånd för miljö- och markvård. Verket framhåller behovet av administrativa resurser härför och för en höjning av kvaliteten och kvantiteten av biståndet genom SIDA.

Som ett led i strävandena att rationalisera verksamheten avser SIDA att utarbeta förenklade former för att förlänga löptiden för samarbetsavtal med ett tredje år. Vidare förordas att SIDA får utvidgat bemyndigande att göra utfästelser för regionala insatser, katastrofbistånd och humanitärt bistånd.

SIDA understryker vikten av långsiktighet i det bilaterala biståndet samtidigt som det enligt SIDA:s bedömning kan ifrågasättas om det är lämpligt med mer betydande reala ökningar av biståndet till programländerna. Därför bör möjligheterna att utvidga antalet mottagarländer för bistånd genom SIDA prövas av statsmakterna.

Spannmål för internationell livsmedelshjälp bör upphandlas till världsmarknadspriser. Beträffande det särskilda betalningsbalansstödet förutser SIDA att detta skall användas för internationellt samordnade skuldlättnader. Om överenskommelser därom inte uppnås, bör stödet ges till fattiga och skuldtyngda programländer som genomför strukturanpassning.

SIDA framhåller att styrelsens förslag till medelsramar för samarbetet med programländerna är grundade på ländernas biståndsbehov och mottagningsförmåga samt på SIDA:s administrativa resurser att bereda och kontrollera biståndsinsatser. Därvid har också svårigheter i genomförandet av landprogrammen och storleken av oförbrukade medel beaktats. Mera betydande höjningar föreslås för Mogambique och Nicaragua samt för humanitärt bistånd i södra Afrika, för stöd till folkrörelsernas och andra 76

enskilda organisationers utvecklingsprojekt, för regionalt samarbete i söd- Prop. 1987/88: 100 ra Afrika och för särskilda program. Bil. 5

Föredragandes överväganden

För budgetåret 1988/89 föreslår jag att 5413,8 milj. kr. ställs till förfogande för utvecklingssamarbete genom SIDA. Detta innebär en anslagsökning med 267,5 milj. kr. i förhållande till budgetåret 1987/88.

Programländer Jag förordar att medelsramarna för samarbetsländerna minskas med sammanlagt 60 milj. kr. till 3 145 milj. kr. I förändringarna av anslagsramarna

ingår en minskning för Sri Lanka med 160 milj. kr. Denna minskning förklaras av att de svenska åtagandena att utbetala biståndsmedel för

vattenkraftverket i Kotmale har fullgjorts. Förslagen till medelsramar för

mottagarländerna och andra ändamål framgår av tabell 4. Det icke land-

programmerade biståndet genom SIDA, främst anslagsposterna Regionala insatser och Katastrofer m. m. bör även fortsättningsvis i betydande utsträckning kunna användas för insatser i programländerna.

De fortgående väpnade konflikterna i Angola innebär en stor belastning

på landets ekonomi och utveckling. Nedgången i oljepriserna och dollar-

kursens fall har dessutom försämrat den ekonomiska situationen och tvingat fram en finansiell åtstramningspolitik med importrestriktioner som med-

fört svår varubrist bl. a. inom sociala sektorer. Angola har nyligen beslutat

att genomföra ett ekonomiskt reformprogram och ansöka om medlemskap i Världsbanken och Internationella Valutafonden. Reformprogrammet in-

nebär en förändring mot en mera marknadsinriktad ekonomi. Det svenska biståndet till Angola syftar främst till att stödja strävandena till resurs-

tillväxt och ökad ekonomisk självständighet. Härutöver stöds strävanden

till social utjämning genom bistånd till hälsosektorn. Som ett led i biståndets anpassning till den ekonomiska krisen i landet har varubiståndet fått

en ökad betydelse. Projektbiståndet när det gäller fiske bör fortsättas. Mot bakgrund av de allvarliga bristerna inom hälsovården anser jag att insatserna inom detta område bör förstärkas. Katastrofbistånd bör kunna utgå främst för att hjälpa det ökande antalet internflyktingar. Med hänsyn till Angolas förvärrade ekonomiska situation och landets utsatta läge i södra

Afrika finner jag det motiverat med en ökning av medelsramen med

10 milj. kr. till 150 milj. kr. Biståndet till Bangladesh har under senare år ändrat inriktning. Bistån-

det inriktas främst på att förbättra levnadsförhållandena för fattiga på landsbygden. En växande andel av stödet går till sysselsättningsskapande

insatser, primärhälsovård och primärundervisning. Jag anser att biståndet

även i fortsättningen bör vara inriktat mot den fattiga delen av befolkning-

en, även om erfarenheterna har visat att det är svårt att nå de fattiga. Arbetet med att höja kvaliteten i de svenska biståndsinsatserna i Bangla-

desh bör fortsätta. Jag förordar en oförändrad medelsram om 135 milj. kr.

Utvecklingssamarbetet med Botswana syftar främst till att stärka själv- - 77

ständigheten i förhållande till Sydafrika och till ekonomisk och social Prop. 1987/88: 100 utveckling. Insatserna inom vattenförsörjning, undervisning och distrikts- = Bil. 5 utveckling bör fortsätta. Botswana har byggt upp en relativt god ekonomi sedan självständigheten. Torkan och markförstöringen är dock ett problem. Jag anser att det är angeläget att öka pågående insatser för miljö- och markvård. Jag föreslår en oförändrad medelsram om 95 milj. kr.

Den väpnade konflikten i de norra delarna av Etiopien fortsätter och undergräver landets ekonomi. Som en följd av missväxt står Etiopien inför en ny allvarlig försörjningskris. Otillräckliga regn har försatt landets nordliga och nordöstra delar i en så svår situation att mer än fem miljoner etiopier uppges vara i behov av katastrofhjälp. Sverige har vid överläggningar med Etiopien uttryckt oro över den etiopiska jordbrukspolitikens negativa verkningar och det tvång som rapporterats i samband med folkomflyttningar och bybildning. Vid utformningen av utvecklingssamarbetet med Etiopien har hänsyn tagits till detta och till den mycket svåra försörjningssituationen i landet. Katastrofhjälp och insatser för att förebygga eller lindra verkningarna av framtida katastrofer kommer att prioriteras. Jag föreslår en oförändrad medelsram om 145 milj. kr.

Guinea-Bissau är i ekonomisk kris och har ett stort biståndsbehov. Biståndssamarbetet försvåras bl. a. av en outvecklad infrastruktur och olika följder av den ekonomiska krisen. I utvecklingssamarbetet med Guinea-Bissau skall tillväxt- och utjämningsmålen ges särskild tyngd och den inledda koncentrationen av biståndet fortsättas. Biståndet bör även i fortsättningen omfatta betydande stöd för att förbättra de grundläggande förutsättningarna för utveckling genom 1. ex. utbildningsinsatser och förbättrade telekommunikationer. Jag föreslår en oförändrad medelsram om 75 milj. kr.

Biståndet till Indien har under senare år alltmer förskjutits till insatser för de fattiga, särskilt på landsbygden. Biståndet koncentreras till eu fåtal långsiktiga insatser främst inom byskogsbruk, hälsovård, energi- och dricksvattenförsörjning. För vissa insatser, t. ex. byskogsbruk, är det folkliga deltagandet särskilt betydelsefullt. Varubiståndet har minskat till förmån för samarbete på energiområdet. Samarbetet på detta område har cj förbrukat medel i planerad omfattning. Detta har bidragit tll en ökning av reservationen. Den nuvarande inriktningen av utvecklingssamarbetet bör fullföljas. Jag föreslår med hänsyn till den stora reservationen en oförändrad medelsram om 380 milj. kr.

Biståndet till Kap Verde bör även i fortsättningen inriktas på insatser för att avhjälpa den livsmedelsbrist som råder. Det system för varubistånd, som utvecklats under ett flertal år, har visat sig fungera väl och bör fortsätta. När varorna säljs tillförs intäkterna en nationell utvecklingsfond som används för att finansiera markarbeten, bevattningsanläggningar och vägbyggen. Jag föreslår en oförändrad medelsram om 60 milj. kr.

Biståndet till Kenya syftar huvudsakligen till att förbättra försörjningen för fattiga på landsbygden. Jag anser att biståndet även fortsättningsvis bör inriktas på landsbygdsutveckling med koncentration på jordbruk med markvård, vattenförsörjning och hälsovård med familjeplanering. Ett ökat folkligt deltagande i projektgenomförandet skall eftersträvas. Det bundna 78

varubiståndet ökas och inriktas på telekommunikationsområdet. Under Prop. 1987/88: 100

den senaste tiden har läget beträffande mänskliga rättigheter försämrats i = Bil. 5

Kenya. Utvecklingen i landet på detta område inger oro. Jag förordar en

oförändrad medelsram om 140 milj. kr. för Kenya.

Utvecklingssamarbetet med Laos omfattar främst utveckling av landets naturresurser och uppbyggnad av infrastrukturen. Stöd utgår till skogsbruk, vägar och vattenkraftsutbyggnad. Varubiståndet spelar en viktig roll för landets utveckling. Fortsatt stor vikt bör läggas vid överföring av

kunskaper bl.a. när det gäller offentlig förvaltning, företagsledning och

underhåll. Det är också önskvärt att vidga kontakterna med omvärlden för detta isolerade land. Möjligheten av ett ökat personutbyte mellan Sverige och Laos och insatser inom sociala sektorer bör undersökas. Jag föreslär

Biståndet till Lesotho syftar till att långsiktigt minska det stora beroen-

det av Sydafrika. Insatserna inriktas på markvård för att hejda jorderosionen och öka produktionen av livsmedel. Genom program för arbetsintensiv teknik skapas fler arbetstillfällen i Lesotho för arbetskraft som nu

har kontrakt i sydafrikanska gruvor. Programmet för att effektivisera den lesothiska stats- och kommunförvaltningen bör fortsätta. Den stora reservationen bör användas för fortsatt utbyggnad av elnätet på landsbyg-

Mocambique är, jämte Angola, det land i södra Afrika som i särskilt hög

grad är utsatt för Sydafrikas destabiliseringsåtgärder. Landet har dessutom drabbats av flera naturkatastrofer. Dessa faktorer sammantagna har medfört en djup ekonomisk kris. Beroendet av utländskt biständ har kraftigt

ökat. I det internationella utvecklingssamarbetet med Moambique läggs

särskild tyngd vid ekonomisk och nationell självständighet samt ekono-

misk utveckling och resurstillväxt. Biståndet är en kombination av mer

långsiktiga insatser med sikte på en senare utveckling i fred och insatser för att mildra den akuta krisen. Till de största insatserna hör program för

industrirehabilitering, stöd till undervisningssektorn, stöd till jordbruket

samt ett betydande varubistånd. Jag anser att denna inriktning bör bestå,

samtidigt som den svåra situationen ställer krav på flexibilitet i biståndet.

Beredskap för akuta behov bör finnas genom varubistånd och katastrofbi-

stånd. Moambiques kapacitet att ta emot biståndet är förhållandevis god

och utnyttjandegraden har varit hög. Jag finner det motiverat med en ökning av medelsramen med 30 milj. kr. till 355 milj. kr.

Nicaragua befinner sig i en allvarlig ekonomisk kris, främst till följd av väpnad aggression och ekonomiska sanktioner. Biståndet är koncentrerat till gruvindustrin, skogsbruk, energisektorn och till varubistånd för köp av

insatsvaror för jordbruk och industri. Landets svåra ckonomiska situation

ställer krav på flexibilitet i biståndet. Beredskap bör även finnas för akuta behov genom katastrofhjälp. Fredsöverenskommelsen mellan de fem centralamerikanska länderna i augusti 1987 har bidragit till att stärka de demokratiska fri- och rättigheter i landet. Nicaraguas kapacitet att ta emot

bistånd är god. Jag anser det motiverat med en ökning av stödet med

30 milj. kr. till 190 milj. kr.

Utvecklingssamarbetet med Sri Lanka påverkas av att uppförandet av Prop. 1987/88: 100 vattenkraftverket Kotmale har avslutats under budgetåret 1987/88. För Bil. 5

1988/89 behöver inga medel avsättas för Kotmale. I föregående års budgetproposition beräknade jag 20 milj. kr. för övrigt bistånd till Sri Lanka som omfattar landsbygdsutveckling. undervisning m. m. Planeringen inför

fortsatta biståndsinsatser inom andra områden har försvårats som en följd av den pågående etniska konflikten i Sri Lanka. Genom en överenskom-

melse i juli 1987 mellan Sri Lanka och Indien kan en grund ha lagts för nationell försoning. Ett återuppbyggnadsprogram har inletts. Biståndsinsatserna bör i fortsättningen inriktas främst på landsbygdsutveckling och undervisning. Beredskap bör finnas för hjälp till dem som drabbats av den

etniska konflikten. Jag anser att medelsramen bör vara 50 milj. kr.

Biståndet till Tanzania skall främst utgöra ett stöd till den anpassning av ekonomin som nu genomförs, i enlighet med det tanzaniska ekonomiska återhämtningsprogrammet. Genomförandet av detta program är en förut-

sättning för ökad produktion och därmed en positiv ekonomisk utveckling i landet. Den tanzaniska ekonomin har under det senaste året utvecklats positivt. För att fullfölja programmet behövs betydande biståndsinsatser.

Ett omfattande varubistånd som inriktas på transporter, jordbruk och

industri är mot denna bakgrund väl motiverat. Biståndsinsatser inom det sociala området bör fortsätta, bl.a. med tanke på att återhämtningsprogrammet innebär budgetpåfrestningar. Jag finner det motiverat att medels-

ramen höjs med 10 milj. kr. till 520 milj. kr.

Biståndet till Vietnam bör som hittills koncentreras till pappersproduk-

tion, hälsovård, industrirehabilitering och varubistånd. Den nuvarande inriktningen inom sektorerna bör behållas. Beträffande stödet till skogsde-

len i Vinh Phuprojektet har en utvärdering av skogsarbetarnas villkor

gjorts. Den visar att arbetsvillkoren för skogsarbetarna har förbättrats. Jag

har tidigare framhållit att beslut om fortsatt långsiktigt utvecklingssamarbete med Vietnam efter år 1990 förutsätter att Vietnam dragit tillbaka sina trupper från Kampuchea. SIDA har dock i uppdrag att planera för ett fortsatt samarbete, utan bindande åtaganden. Jag föreslår en oförändrad

medelsram om 300 milj. kr. Biståndet till Zambia syftar till ökad livsmedelsproduktion och förbättringar för fattiga grupper på landsbygden. Biståndet bör anpassas till behovet av reformering av den skuldtyngda och kopparberoende ekonomin. Inriktningen på stödet inom jordbruks-, hälso- och undervisningsområdet bör behållas. Därtill är behovet av bistånd för löpande import och

skuldlättnadsåtgärder stort. Jag föreslår en ökning av medelsramen med

10 milj. kr. till 240 milj. kr. Biståndet till Zimbabwe skall bidra till att minska de sociala och ekono-

miska klyftorna i landet samt stödja strävandena till minskat beroende av Sydafrika. Eftersom de mest eftersatta grupperna finns på landsbygden bör stöd till landsbygdsutveckling utgöra ett centralt element i biståndet.

Varubistånd är av vikt för att bidra till oberoendesträvandena och för att

motverka verkningarna av Sydafrikas destabiliseringsåtgärder. Jag finner

det motiverat att medelsramen höjs med 10 milj. kr. till 160 milj. kr. Anslagsposten Vissa landprogramkostnader upptar skatter och sociala 80

avgifter för fältpersonal som erläggs i Sverige samt kostnader för försäk- Prop. 1987/88: 100 ringsavgifter vid varusändningar. Medelsbehovet för budgetåret 1988/89 = Bil. 5

beräknas till 45 milj. kr.

Tabell 4. Bilateralt utvecklingssamarbete genom SIDA budgetåren 1987/88— 1988/89

(milj. kr.)

Medelsram Förslag till medelsram

1987/88 1988/89

SIDA Före- Föränd-

draganden ring Utvecklingssamarbete med länder

Angola140150 150 + 10
Bangladesh135135 1350
Botswana9595 950
Etiopien145145 145[0]
Guinea-Bissau7575 750
Indien380380 3800
Kap Verde6060 600
Kenya140140 140[6]
Laos: 7070 700
Lesotho| 3535 350
Mocambique325355 355 + 30
Nicaragua160190 190 + 30
Sri Lanka21050 50 —16011)
Tanzania510520 520 + 10.
vietnanm300300 300 | 0
zambia230240 240 + 10!
Zimbabwe150160 160 + 10

Vissa landprogramkostnader 45 45 45 0 Totalt landprogrammerat bistånd 3 205 3 145 3 145 — 60 Regionala insatser 205 | 260 265 + 60 Humanitärt bistånd i Latinamerika 175 190 190 + 15 Humanitärt bistånd i

södra Afrika250300 320 + 70
Katastrofer m. m.595555 555 —- 40.-
Bistånd genom475525 3525 + 50|
folkrörelser: och andra "|

enskilda organisationer

Särskilda program m.m. 175,3 334 339,8 +164,.5

(1) Minskningen av biståndet till Sri Lanka beror på att vattenkraftverket Kotmale, vars medelsram för 1987/88 var 190

milj. kr., har färdigställts. Övriga biståndsinsatser inom

samarbetet med Sri Lanka, som 1987/88 hade en medeisram om

20 milj. kr., har för 1988/89 en medelsram om 50 milj.kr. 81

6Riksdagen 1987/88.1 saml. Nr 100. Bilaga 5

(milj. kr.) Prop. 1987/88: 100 Bil. 5

Medelsram Förslag till medelsram

1987/88 1988/89

SIDA Före- Föränd-

draganden ring

Rekrytering och utbildning av fältpersonal 66 71 74 + 8

Totalt övriga anslagsposter 1 941.3 2 235 2 268,8 327,5

Totalt bilateralt utvecklingssamarbete genom SIDA Lä 146,3 5 380 5 413,8 +267,5

Regionala insatser Anslagsposten används huvudsakligen för stöd till regionalt samarbete i södra Afrika inom ramen för samarbetsorganisationen Southern African

Development Coordination Conference (SADCC). Vidare utnyttjas anslagsposten för stöd till regionala insatser i Centralamerika, till den Östafri-

kanska utvecklingsbanken (EADB), till Mekongkommittén och till ett re-

gionalt program för fiske i Bengaliska viken. Stödet till det regionala samarbetet mellan SADCC-länderna syftar till ökad tillväxt och till att främja ländernas självständighet i förhållande till Sydafrika. Biståndet bör även i fortsättningen koncentreras till transpor-

ter, kommunikationer och energiförsörjning. Särskilt omfattande bidrag utgår till upprustning av Beirakorridoren och Tazarajärnvägen. En stor del

av insatserna genomförs i samarbete med de andra nordiska länderna.

Det vidgade ekonomiska och kulturella samarbetet mellan de nordiska länderna och SADCC-länderna bör utvecklas vidare enligt den överenskommelse som parterna träffat år 1986. Samarbetet bör koncentreras till investeringar, handel och kultur. Inom kulturområdet har bl. a. ett samarbete mellan ungdomar i de nordiska länderna och SADCC-länderna inletts.

För svensk del förmedlas detta genom Landsrådet för Sveriges ungdoms-

organisationer. Jag anser att detta ungdomsarbete bör få fortsatt finansiellt stöd.

Sveriges bidrag till regionala insatser i Centralamerika avser främja fredssträvandena i regionen och ansträngningarna att öka samarbetet mel-

lan länderna. Regionala insatser bör i första hand främja kunskapsuppbyggande erfarenhetsutbyte inom skilda områden såsom hälsovård, miljövård och förebyggande av naturkatastrofer. I valet av insatser bör särskilt

beaktas möjligheterna att främja och befästa en demokratisk utveckling och att bidra till ökad respekt för mänskliga rättigheter.

Den nybildade regionala organisationen för länderna på Afrikas horn,

Intergovernmental Authority on Drought and Development (IGADD), har hittills erhållit stöd från anslaget C 1. Bidrag till internationella bistånds-

program. För budgetåren 1988/89 och 1989/90 föreslår jag att stödet istället 82

skall belasta anslagsposten regionala insatser med 4,5 milj. kr. för vart och Prop. 1987/88: 100 ett av budgetåren. Bil. 5 Den ingående reservationen uppgår under innevarande budgetår till 286,3 milj. kr, Samtidigt har utfästelser gjorts motsvarande i stort sett hela

planeringsutrymmet, som är tre gånger medelsramen plus ingående reser-

vation. De låga utbetalningarna beror på att vägen från idé till genomförande av SADCC-projektet ofta är lång. Ett antal stora projekt har nyligen

påbörjats och kommer att medföra att utbetalningarna blir mycket stora under innevarande och nästa budgetår. Med tanke på den långa planeringscykeln för denna typ av investeringsprojekt är det angeläget att planerings-

utrymmet är stort, annars fördröjs projekten ytterligare. Jag finner därför SIDA:s förslag om en femårig planeringsram för SADCC-biståndet väl motiverat och föreslår att bemyndigande därom ges med början fr. o. m.

budgetåret 1988/89. När det gäller regionala insatser i Centralamerika och övriga regionala insatser föreslår jag att bemyndigande ges för utfästelser

motsvarande tre årsbelopp med början budgetåret 1988/89. > Jag föreslår att anslagsposten Regionala insatser ökas med 60 milj. kr. till 265 milj. kr. Medelsbehoven ökar framför allt med hänsyn till läget i södra Afrika och jag föreslår därför en ökning av stödet till regionala

insatser inom SADCC med 40 milj. kr. till 210 milj. kr., varav 30 milj. kr.

beräknas för det bredare ekonomiska samarbetet mellan Norden och SADCC-länderna. För regionala insatser i Centralamerika föreslår jag en

ökning från 15 milj. kr. till 25 milj. kr. och för övriga regionala insatser en

ökning från 20 milj. kr. till 30 milj. kr.

Humanitärt bistånd

Det humanitära biståndet till Latinamerika och södra Afrika fyller en viktig funktion. Betydande medel bör därför även i fortsättningen utgå till de

ändamål som finansieras genom anslagsposterna för humanitärt bistånd till

dessa regioner. Det humanitära stödet är starkt inriktat på att främja en

demokratisk samhällsutveckling. Ett centralt inslag i det humanitära biståndet är det stöd som lämnas till verksamhet, vars syfte är att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna. Därigenom konkretiseras den svenska hållningen i försvaret av medborgerliga och mänskliga rättigheter i länder där dessa grundläggande värden inte respekteras. I södra Afrika och Latinamerika har de demokratiska strävandena en påtaglig livskraft trots apartheidsystemet och andra former av politiskt förtryck. Stödet utifrån ger dessa strävanden ökad tyngd.

SIDA har hemställt om utvidgade bemyndiganden att göra utfästelser under bl. a. anslagsposterna Humanitärt bistånd i Latinamerika och Humanitärt bistånd i södra Afrika. Jag finner nuvarande ordning med möjligheter för SIDA att göra tvååriga utfästelser och åtaganden under dessa anslags-

poster ändamålsenlig.

Humanitärt bistånd i Latinamerika Det humanitära biståndet i Latinamerika utgörs till stor del av stöd till

insatser för att hävda mänskliga rättigheter och bistå politiskt förföljda. 83

Särskilt utvecklingen i Centralamerika har ställt krav på omfattande Prop. 1987/88: 100

nödhjälpsinsatser för ett ökande antal flyktingar och hemlösa. Efter den Bil. 5 centralamerikanska fredsplanen har möjligheten till nya insatser för återflyttning av flyktingar från Honduras och Mexico till sina hemländer i El Salvador och Guatemala starkt förbättrats. Ökade behov av stöd till förtryckets offer i de återstående militärdiktaturerna, särskilt i Chile, är att förutse. I Argentina, Bolivia och Uruguay finns fortsatta behov av att genom olika rehabiliteringsprogram underlätta återanpassning av politiska fångar och flyktingar som återvänt. Samtidigt finns behov av nya stödformer för att främja demokratisträvanden och bistå ekonomiskt och socialt eftersatta grupper som ofta saknar förutsättningar att delta i den politiska

processen. Detta gäller bl.a. kvinnor och barn. Stöd bör också kunna

lämnas för återuppbyggnad och förstärkning av demokratiska institutioner. .

Biståndet utgår huvudsakligen som bidrag till enskilda svenska och

internationella organisationer som Diakonia. Rädda Barnen, Röda korset, Kyrkornas Världsråd och World University Service till enskilda grupper och organisationer i mottagarländerna.

De förmedlande och mottagande organisationernas kapacitet är av avgö-

rande betydelse för Sveriges möjligheter att lämna bidrag och tillmötesgå

de behov som finns. Även om den politiska situationen i flera av länderna

ofta försvårar det humanitära biståndet, har under de senaste åren möjlig-

heterna att lämna effektivi bistånd förbättrats-.hos mottagande och förmedlande organisationer. Jag finner att situationen i Latinamerika motiverar :

fortsatta och betydande humanitära biståndsinsatser. Anslagsposten bör höjas med 15 milj. kr. till 190 milj. kr.

Humanitärt bistånd i södra Afrika Förtrycket mot befolkningsmajoriteten i Sydafrika ökar. Genom humani-

tärt bistånd i södra Afrika får rörelser och människor som är motståndare

till eller offer för apartheidsystemet ekonomiskt, moraliskt och politiskt stöd från Sverige. Utformningen av det humanitära biståndet syftar vidare till att stödja uppbyggnaden av demokratiska och icke-rasistiska samhällen i Sydafrika och Namibia. .

Biståndet omfattar stöd till försörjning av flyktingar, rättshjälp. uppbyggnad av demokratiska organisationer, studiestöd, facklig utbildning, bidrag till försörjning av politiska fångar och deras familjer samt information och forskning om apartheidsystemet och dess följder. Huvuddelen av

" detta bistånd skall även i fortsättningen anslås till humanitär verksamhet

inom befrielserörelserna African National Congress (ANC) och South West Africa Peoples Organization (SWAPO). Särskild hänsyn skall därvid tas till behovet av stöd till utbildning och planering inför framtida majoritetsstyre I Namibia och Sydafrika. Vidare bör i ökande omfattning stöd lämnas till humanitär verksamhet i de bägge länderna. : Jag finner att situationen i Sydafrika och Namibia ger anledning till en betydande ökning av medelsramen för det humanitära biståndet. Denna

bör ökas med 70 milj. kr. till 320 milj. kr. Skulle utvecklingen föranleda 84

ytterligare behov kan medel från anslagsposten Katastrofer m. m. utnyttjas Prop. 1987/88: 100 för humanitära insatser i södra Afrika. Bil. 5

Katastrofer m.m. | Katastrofbistånd lämnas i första hand som hjälp åt människor i u-länder, som har drabbats av naturkatastofer eller väpnade och politiska konflikter. Katastrofmedel kan även användas som extra bistånd till länder, som erhåller svenskt utvecklingsbistånd och vilkas försörjning och utveckling hotas av oförutsedda händelser. Ett tredje användningsområde är ätgärder för att förbättra katastrofberedskapen och förebygga katastrofer.

Försörjningssituationen har ytterligare försämrats i flera av länderna i

Afrika söder om Sahara. Inbördeskrig och utifrån stödd gerillaverksamhet.

torka, och andra förhållanden som leder till sjunkande livsmedelsproduk-

tion har skapat akut nöd och försörjningskris i några länder. Under de

gångna åren har en ökande andel av anslagsposten Katastrofer m. m. tagits i anspråk för insatser i Afrika. Under budgetåret 1986/87 avsattes hela

80Z0 av anslaget för insatser på den afrikanska kontinenten, varav en stor

del användes för katastrofhjälp i främst Mocambique och Angola. Jag

bedömer att den politiska och ekonomiska utvecklingen i frontstaterna

kommer att leda till stora behov av nödhjälpsinsatser också under kom-

mande år. Den svåra livsmedelsbristen i Etiopien och situationen i Uganda påkallar också fortsatt stöd från givarsamfälligheten. :

Akut livsmedelshjälp eller annan nödhjälp kan dock inte bidra till att öka självförsörjningen eller stärka ländernas ekonomi och förmåga att möta naturkatastrofer. Katastrofbiståndet inriktas därför också på insatser som

syftar till att förebygga eller lindra effekterna av i första hand torkkatastro-

fer. I programländerna kan katastrofmedel användas för att initiera nya

insatser och komplettera pågående program som syftar till ökad självförsörjning. På sikt bör dock sådana program integreras i det långsiktiga

utvecklingssamarbetet.

Situationen för flyktingar och andra krigsdrabbade människor fortsätter : att inge oro. Hjälpbehovet är omfattande. Enbart i Pakistan finns ca 3 miljoner flyktingar från Afghanistan. Jag förutser fortsatt stora och ökande behov av insatser till förmån för det svårt krigsdrabbade afghanska folket. Olika vägar måste prövas för att nå utsatta grupper med livsmedel och annan humanitär hjälp.

Immunbristsjukdomen AIDS är utbredd i flera av mottagarländerna för

svenskt bistånd. Jag anser att betydande belopp bör avsättas inom biståndsbudgeten för att bekämpa sjukdomen. På längre sikt bör åtgärder

mot sjukdomen kunna utgöra en del av det bilaterala stödet till hälsosektorn i berörda länder. Jag finner det också befogat att avsätta medel för internationella program huvudsakligen genom Världshälsoorganisationen.

För budgetåret 1987/88 har ca 100 milj. kr. avsatts för AIDS-bekämpning:'

från katastrofanslaget. För budgetåret 1988/89 anser jag att motsvarande insatser huvudsakligen bör finansieras under anslagsposten Särskilda'program. Därmed minskar behovet av katastrofmedel för ändamålet.

Beträffande SIDA:s hemställan om utvidgade bemyndiganden att göra 85

utfästelser under bl. a. anslagsposten Katastrofer m. m. finner jag nuvaran- Prop. 1987/88: 100 de ordning med möjlighet för SIDA att göra tvååriga utfästelser och åta- Bil. 5 ganden ändamålsenlig.

Jag föreslår att 555 milj. kr. avsätts under anslagsposten Katastrofer

m.m.

Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer Folkrörelser och andra enskilda organisationer spelar en viktig roll inom biståndsverksamheten. Den kunskap om bistånd och u-länder som finns i organisationerna är en betydelsefull bas för det svenska biståndet. Genom folkrörelserna engageras många människor i Sverige aktivt i biståndsverk-. samheten.

Folkrörelser har i ett långt och brett perspektiv varit bärare av demokra-

tiska ideal i vårt eget land. Som jag tidigare anfört arbetar ofta folkrörelser-

na i direkta kontakter med människor och med tillämpning av ett demokratiskt arbetssätt. De har goda möjligheter att med sina kunskaper och erfarenheter stödja framväxten av likasinnade rörelser i u-länderna och därmed främja en demokratisk samhällsutveckling. Vikten av folkrörelser-

nas roll inom miljövårdsområdet har jag tidigare berört.

Mot bakgrund av folkrörelsernas och andra enskilda organisationers betydelse för biståndet förslår jag att anslagsposten Bistånd genom folkrö-

relser och andra enskilda organisationer höjs med 50 milj. kr. till

525 milj. kr., varav 25 milj. kr. för bidrag direkt till enskilda organisationer som medverkar i projekt som ingår i samarbetet med programländer.

Särskilda program m.m. Anslagsposten Särskilda program är avsedd att vara ett komplement till i första hand det övriga biståndet genom SIDA. Syftet är dels att främja metodutveckling för biståndsverksamheten, dels att skapa förutsättningar för att särskilt uppmärksamma ämnesområden, där initiativ och utökade insatser är angelägna.

Anslagsposten Särskilda program m. m. är uppdelad i följande delposter:

försöksverksamhet och metodutveckling, miljö- och markvård. befolk-

nings- och hälsofrågor, energi, kvinnofrågor, kultur och massmedia samt insatsförberedelser och resultatvärdering.

Stöd från delposten försöksverksamhet och metodutveckling bör inrik-

tas på experimentell och nyskapande verksamhet på områden som bedöms angelägna. I första hand bör stödet utgå för insatser i programländer,

varvid en nära anknytning till de reguljära samarbetsprogrammen bör eftersträvas.

Verksamheten inom de övriga, ämnesinriktade delposterna bör omfatta insatser som har karaktär av långsiktigt utvecklingssamarbete. Avsikten med denna verksamhet är att tillgodose speciella behov i u-länderna. Insatserna bör ha anknytning till det långsiktiga utvecklingssamarbetet.

Jag välkomnar den rationalisering av verksamheten som SIDA eftersträ-

var genom koncentration av smärre insatser till större, sammanhållna 86

program som genomförs av t. ex. internationella organisationer, bl.a. på Prop. 1987/88: 100 miljö- och hälsoområdet. Vidare finner jag det angeläget att ett budgete- = Bil. 5 ringssystem med periodisering av beräknande utgifter införs så att planeringen kan förbättras och reservationerna minskas.

Jag delar SIDA:s bedömning att det föreligger behov av att utvidga markvårdsprogrammen i Sahel-länderna till att också omfatta insatser för att höja produktiviteten inom småjordbruken. Det är således nödvändigt att avsevärt öka insatserna på miljö- och markvårdsområdet, bl. a. i Sahelländerna, liksom för naturvård.

För budgetåret 1988/89 föreslår SIDA att särskild uppmärksamhet ägnas förstärkning av pågående insatser avseende immunbristsjukdomen AIDS, miljövård, kvinnobistånd samt demokrati och mänskliga rättigheter. Jag delar SIDA:s uppfattning och stöder vidare förslaget att uppta AIDS-insatser under anslagsposten Särskilda program m.m. Då AIDS-insatser kommer att utgöra ett prioriterat verksamhetsområde under överskådlig tid finner jag det befogat att inrätta en ny delpost härför.

Jag välkomnar SIDA:s förslag om inrättandet av en ny delpost för demokrati och mänskliga rättigheter. Jag noterar att SIDA inte planerat någon ökning av insatserna avseende delposten Kvinnofrågor, trots vad som tidigare sagts om att särskild uppmärksamhet skall ägnas bl. a. dessa frågor. Jag anser att kvinnofrågorna bör ges ökad prioritet.

I budgetpropositionen för budgetåret 1987/88 (prop. 1986/87: 100, s. 101) anmälde jag att jag avsåg att ge försöksprogrammet för kulturutbyte med u-länder en permanent karaktär. Jag nämnde vidare att ett utvidgat kulturutbyte borde övervägas, varvid även riktlinjerna för verksamheten liksom formerna för beslutordning och genomförande borde prövas. Den 1 juli 1987 tillsatte regeringen en särskild utredare! med detta uppdrag. Utredningen lade fram sitt betänkande Kultursamarbete med u-länder (Ds UD 1987:2) i september 1987. Betänkandet har remissbehandlats. Remissvaren finns tillgängliga på utrikesdepartementet.

Samarbete med u-länder på kulturområdet utgör ett viktigt komplement till det tekniskt och ekonomiskt inriktade biståndet, som nu bedrivs inom landramarna med våra programländer. Genom hittillsvarande verksamheter har dessutom kulturkontakter kunnat byggas upp med länder utanför programlandkretsen och på så sätt breddat våra bilaterala relationer. Samarbetet bidrar vidare till att sprida ökad förståelse i Sverige för främmande kulturer samtidigt som det innebär ett tillskott till u-ländernas kapacitet och förmåga att bygga upp en egen nationell och kulturell identitet. Mot bakgrund av de slutsatser och förslag som gjorts av utredningen och de synpunkter som lämnats av SIDA, SAREC, BITS, svenska institutet och statens kulturråd förordar jag ett utvidgat samarbete med u-länderna på kulturområdet.

Samarbetet på kulturområdet mellan Sverige och u-länderna är nu uppdelat på två olika program, kulturstöd och kulturutbyte. Denna uppdelning ställer, såsom påpekats av utredningen, stora krav på samordning och planering för att få till stånd ett väl fungerande kultursamarbete. Det är

! Riksantikvarie Roland Pålsson 87

knappast effektivt att ett utökat kultursamarbete med u-länder har kvar Prop. 1987/88: 100

denna uppdelning på två program. Jag ansluter mig därför till tankarna i — Bil. 5 utredningen. vilka stöds av SIDA öch svenska institutet, att båda dessa program läggs under en myndighet. Enklast kan det ske genom att SIDA påförs hela det finansiella ansvaret för kultursamarbete med u-länder och ätt svenska institutet fortsätter bedriva kulturutbytesprogrammet på uppdrag av SIDA. Att SIDA påförs hela ansvaret för kultursamarbetet med u-länder innebär inte att samarbetet skall begränsas till länder med vilka Sverige har ett långsiktigt utvecklingsbistånd. Andra u-länder skall också komma i fråga för stöd och utbyte på samma sätt som sker idag.

Även om jag delar utredningens uppfattning om vikten av övergripande planering av hela verksamheten på kulturområdet har jag inte funnit de av utredningen anförda skälen för en av regeringen särskilt tillsatt beredningsgrupp tillräckligt övertygande för att föreslå en sådan. Jag ansluter mig här till remissinstansernas uppfattning att den existerande samrådsgruppen med den sammansättning som den har med representanter från olika bistånds- och kulturorgan bör kunna fylla behovet av samordnings- och planeringsfunktion. Med det nya förslaget till arbets- och finanseringsordning, där kulturstöd och kulturutbyte samlas till ett program, bör dessutom samordningen förenklas och bli effektivare. Samrådsgruppen bör i fortsättningen administreras av SIDA, som har ansvarct för anslagsposten.

Beträffande ökade insatser på massmediaområdet delar jag SIDA:s uppfattning att en vidare analys av behoven erfordras.

Delposten Insatsförberedelse och resultatvärdering används för beredning, uppföljning och utvärdering av svenska biståndsinsatser genom anlitande av externa konsulter och experter för bl. a. utarbetandet av landrapporter och landanalyser. |

Jag föreslär att 339 787 000 kr. avsätts för anslagsposten Särskilda program m. m. Regeringen kommer senare att besluta om fördelning av medlen mellan delposterna. SIDA bör före utgången av budgetåret 1987/88 inkomma med förslag till fördelningarna. Förslaget bör innefatta en plan för verksamheten under samtliga delposter utom delposten för insatsförberedelser och resultatvärdering. Planen bör bl.a. innehålla en närmare redovisning av nya insatser, : |

Rekrytering och utbildning av fältpersonal Anslagsposten Rekrytering och utbildning av fältpersonal utnyttjas vid - sidan av rekryteringen av SIDA:s kontraktsanställda fältpersonal,'i allt högre grad för SIDA:s medverkan i samband med svenska företags urval av personal för u-landsarbete. Ett omfattande arbete bedrivs också för att aktivera den svenska resursbasen. Anslagsposten utnyttjas vidare bl. a. för att finansiera vissa programländers egen rekrytering av svensk och annan utländsk personal. Därigenom bidrar Sverige till att förstärka och utveckla mottagarländernas egen organisation och kapacitet för personalrekrytering. Fr. o. m. budgetåret 1985/86 ingår även stöd till biträdande experter och FN-volontärer i posten Rekrytering och utbildning av fältpersonal. SIDA rekryterar och finansierar idag omkring 50 biträdande experteér/Ju- 88

nior Professional Officers (JPO:s) per år. Målsättningen bör vara att utvid- Prop. 1987/88: 100 ga verksamheten till att omfatta 100 personer. Jag föreslår en successiv Bil. 5 ökning över de närmaste åren omfattande 20 tjänster budgetåret 1988/89. Syftet är att stärka det multilaterala samarbetet och att vidga den svenska

resursbasen. Jag förordar att 74 milj. kr. avsätts för anslagsposten Rekrytering och utbildning av fältpersonal.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer och bidrag för utvecklingssamarbete ge-

nom SIDA som jag i det föregående har förordat,

2. bemyndiga regeringen att göra de utfästelser och åtaganden

som jag föreslagit i det föregående.

2. till Utvecklingssamarbete genom SIDA för budgetåret 1988/89

anvisa ett reservationsanslag av 5 413 787 000 kr.

nr

C 3. Andra biståndsprogram

1986/87 Utgift 749 552 673 kr.! Reservation 1 370 067 843 kr. 1987/88 Anslag 1 452 064 058 kr. 1988/89 Förslag 1 524 199 000 kr. ! Varav 547 174 607 kr. utgifter på det tidigare anslaget C 8. Övriga u-landspolitiska insatser m. m. och 202 378 066 kr. under det tidigare anslaget C 6. Styrelsen för ulandsforskning (SAREC). ? Varav 1312889017 kr. under det tidigare anslaget C 8. och 57 178826 under det tidigare anslaget C 6.

Genom beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete

(BITS), fonden för industriellt samarbete med u-länder (SWEDFUND)

och importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD) lämnas stöd till insatser som syftar till att främja ckonomisk och social utveckling i u-länder även utanför programlandskretsen. Genom svenska institutet lämnas bidrag för bl. a. expert- och personutbyte samt stipendier. Verksamheten i dessa organ styrs av u-ländernas behov och prioriteringar samtidigt som svenska resurser och svenskt kunnande ställs till deras förfogande. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) lämnar stöd till forskning som kan underlätta för u-länder såväl inom som utom programlandskretsen att utvecklas mot ökat självbestämmande och mot ekonomisk och social rättvisa.

U-ländernas växande skuldbörda utgör ett allvarligt hinder för deras utveckling. Syftet med att avsätta medel för insatser i länder med akuta betalningsbalansproblem är att bidra till skuldlättnad och ekonomiska 'an-

passningsprogram.

BITS

BITS föreslår att 200 milj. kr. anvisas för tekniskt samarbete inkl. finansiellt stöd och internationella kurser för budgetåret 1988/89. Förslaget

innebär en ökning med 53 milj. kr. från innevarande budgetår. I beloppet : 89

ingår av BITS beräknade behov för program som administreras av svenska Prop. 1987/88: 100

institutet samt stöd till utbildning och driftledning i SVEDFUND-projekt. — Bil. 5

Vidare ingår beräknade kostnader om ca 3.5 milj. kr. för anlitande av konsulter för granskning och uppföljning av projektförslag inom BITS verksamhet och utveckling av administrativa system. BITS begär vidare bemyndigande att under budgetåret 1988/89 få lämna utfästelser om bidrag ihom det tekniska samarbetet motsvarande två gånger medelsramen.

Inom det tekniska samarbetet förordar BITS en ökning av stödet till såväl konsultinsatser som till utbildningsinsatser för enskilda länder. Vidare förutses ett ökat utnyttjande av det finansiella stödet, bl. a. för underhålls- och rehabiliteringsinsatser. BITS räknar också med att det tekniska samarbete som inletts med Världsbanken — BITS ställer medel till förfogande för utnyttjande av svenska konsulter och förinvesteringsstudier — kommer att växa.

Höjningen av medelsramen motiveras vidare med att BITS förutser att utrymmet för nya åtaganden kommer att krympa snabbt till följd av växande utbetalningar för gjorda utfästelser samtidigt som det finns goda möjligheter att utveckla det tekniska samarbetet.

För gåvoelement i u-krediter föreslår BITS en oförändrad medelsram om 530 milj. kr. Med hänsyn till reservationen av medel för u-krediter, som ökade under budgetåret 1986/87, finns ändå enligt BITS utrymme för den förutsedda ökningen av utbetalningarna under budgetåret 1988/89.

Ökningen sammanhänger bl. a. med den höjning av den lägsta tillåtna förmånlighetsgraden (gåvoelementet) i u-krediterna som genomförts under 1987 i enlighet med en överenskommelse mellan flertalet OECD-länder. U-krediter lämnas numera med en förmånlighetsgrad om 50 22 till minst utvecklade länder och till övriga u-länder om 30 26, som den 15 juli 1988 skall höjas till 35 Z. Detta innebär att mer biståndsmedel behöver tas i anspråk för varje kredit.

I samband med regeringens beslut om tillämpning av de nya reglerna bemyndigades BITS också i enlighet med det förslag som anmäldes i fjolårets budgetproposition att inleda försöksverksamhet med s. k. kombinationskrediter bestående av två separata komponenter; en gåva och en exportkredit. Försöksverksamheten omfattar de minst utvecklade länderna, till vilka u-krediter numera lämnas som kombinationskrediter. Om särskilda skäl föreligger kan även andra länder komma ifråga. En kombinationskredit erfordrar beslut av BITS om gåvodelen och av AB Svensk Exportkredit om exportkrediten.

U-krediter lämnas för finansiering av enskilda projekt i i mottagarländerna. BITS föreslår att u-kreditgivning även bör kunna aktualiseras via statliga utvecklingsbanker i vissa u-länder. Ett sådant arrangemang skulle göra det lättare att kanalisera u-krediter till mindre och medelstor industri, också inom den privata sektorn, där sådana företag ofta återfinns. U-kreditgivning i denna form förutsätter att utvecklingsbanken är väl etablerad, har kapacitet och kompetens att utvärdera projekt och en utlåningspolitik, som är förenlig med målen för svenskt bistånd. Bankens projektinriktning bör vidare överensstämma med den som gäller för u-kreditgivningen och lämpa sig för samarbete med svenska företag. 90

Inom u-kreditverksamheten uttas avgifter på outnyttjade kreditbelopp Prop. 1987/88: 100

som är bundna till åtaganden för u-krediter, s. k. löftesprovisioner. Medlen = Bil. 5 inbetalas till BITS konto i riksgäldskontoret. Erhållna löftesprovisioner t.o.m. budgetåret 1986/87 uppgick till 6,3 milj. kr. och beräknas under innevarande år växa med ca 5 milj. kr. BITS anser att utnyttjandet av dessa medel bör utredas och anger som en möjlighet att använda dem för BITS administrativa eller andra kostnader.

De medel BITS erhåller för tekniskt samarbete resp. u-krediter anvisas under separata delposter. I anslagsframställningen anför BITS att det, om

behov skulle uppkomma under löpande budgetår, skulle vara värdefullt att kunna omfördela medel mellan posterna. Fr.o.m. innevarande budgetår anvisas medel under en särskild delpost

för svenska institutets program för gäststipendier för sökande från u-länder

inkl. långtidsstipendier. För att återställa antalet läsårsstipendier, som

minskat under senare år, begär svenska institutet en ökning med 600 000 kr till 3,6 milj. kr. Svenska institutet föreslår vidare att 200 000 kr anvisas under en ny post för informationsverksamhet riktad mot tredje världen.

SWEDFUND

SWEDFUND har i en skrivelse till regeringen för budgetåret 1988/89

begärt dels ett extra resurstillskott om 60 milj. kr., dels resterande 45 milj. kr. av den av riksdagen beslutade höjningen av fondens grundkapi-

tal till 250 milj. kr. |

Tillskottet skulle användas för täckning av förluster som uppkommit eller kan beräknas uppstå i SVEDFUND:s verksamhet, främst för nedskrivningar i fondens investeringsportfölj, som består av aktier och lån.

Fonden framhåller att de underskott som redovisats under de senaste

två verksamhetsåren är en konsekvens av fondens inriktning på investe-

ringar med högt risktagande i joint venture-företag i fattigare .u-länder. Detta sammanhänger dels med det försämrade ekonomiska läget i många av de u-länder där fonden är verksam, dels med driftssvårigheter i vissa projek?! av andra skäl. Det föreslagna beloppet skulle enligt fonden täcka hittills förbrukat grundkapital samt beräknade underskott under 1987/88 och 1988/89.

Regeringen gav i fjol en särskild utredare i uppdrag att före utgången av 1987 göra en översyn av behovet av och formerna för särskilda stödinsatser i SWVEDFUND:s verksamhet i fattigare u-länder. SWEDFUND anför i

skrivelsen till regeringen att fondens förslag rör en långsiktig resursförsörjningsfråga som utredaren inte direkt fått i uppdrag att behandla.

SAREC

Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) föreslår i sin anslagsframställning en höjning av anslaget med 45 milj. kr. till 310 milj. kr. I beloppet ingår förvaltningskostnader om 10,5 milj. kr. .

Den största delen av SAREC:s resurser under budgetåret 1987/88 går till 91

internationella forskningsprogram, bl.a. medicinsk forskning genom Prop. 1987/88: 100 Världshälsoorganisationen (WHO) och jordbruksforskning genom cen Bil. 5 grupp av internationella forskningsinstitut (CGIAR). Forskning vid dessa institut har givit väsentliga resultat som tillämpas i u-länderna. Att stödja sådan forskning är en viktig del av SAREC:s uppdrag vid sidan av kapaci-

tetsuppbyggande i u-länderna. SAREC har åtagit sig ett ökat ansvar då det

gäller att söka verka för spridning av forskningsresultaten för praktisk tillämpning i de enskilda länderna. De bilaterala och regionala forskningsprogram som byggts upp under de år SAREC varit verksamt har gradvis

ökat i betydelse och planeras budgetåret 1988/89 beloppsmässigt samman-

lagt överstiga stödet till de internationella programmen. Stöd utgår även till svensk u-landsforskning.

SAREC:s bilaterala verksamhet innefattar stöd till forskning i och forsk-

ningssamarbete med länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Ett centralt

mål för verksamheten är att stärka u-ländernas egen forskningskapacitet. Detta sker bl. a. genom gemensam forskning och utbildning inom projekt

som genomförs I samarbete mellan ett 90-tal svenska institutioner och

institutioner i u-länderna. SAREC bistår även u-länderna med att på andra sätt skapa vetenskapliga kontakter för u-landsforskarna och upprätta vetenskapligt samarbete med internationella forskningsinstitutioner.

SAREC framhåller i sin anslagsframställning vikten av att fortsätta att

utveckla det bilaterala forskningsstödet. Detta har skett mot bakgrund av

riksdagens uttalade förord för uppbyggnad av nationell forskningskompe-

tens i tredje världen. SAREC:s insatser har alltmer Kommit att utformas så

att de kompletterar och stödjer andra bilaterala biståndsinsatser. Det bilaterala och regionala SAREC-stödet är störst i Afrika söder om Sahara — en

inriktning som har förstärkts under de senaste åren. Stödet till jordbruks-,

skogsbruks- och miljöforskning inom de bilaterala och regionala forsk-

ningsprogrammen ökar mest.

SARELC har tilldelats särskilda medel om 100 milj. kr. under fem år för forskning om avskogning och ökenutbredning. En viktig del av detta program avser uppbyggnad av forskningskapacitet, särskilt i Afrika. En sådan verksamhet är stöd till forskarutbildning i mark-'och vattenvård för studenter från Östafrika. En annan del av programmet avser stöd till

uppbyggnad av forskningskapacitet inom s.k. agroforestry (träd i jord-

bruksmark) för SADCC-länderna. SAREC framhåller att åtgärder för att minska vegetations- och markförslitning är angelägna för att uthålliga

brukningssystem skall kunna utvecklas inom ramen för små jordbrukares begränsade resurser. Forskning med denna inriktning prioriteras inom det

särskilda miljöforskningsprogrammet.

I SAREC:s stöd till Tanzania och Argentina ingår forskningsssamarbete om AIDS mellan institutioner i Sverige och institutioner i dessa länder. Kapacilet finns i Sverige för samarbete inom AIDS-forskning med ytterli-

gare några afrikanska länder. SAREC ser detta som ett viktigt komplement

till SIDA:s satsningar inom sitt hälsoprogram.

Tanslagsframställningen framhåller SAREC också sitt stöd till samhälls-

vetenskaplig forskning i Afrika och Latinamerika. :

Prop. 1987/88: 100

Föredragandens överväganden Bil. 5 Den verksamhet som genomförs av BITS, SWEDFUND, SAREC och

IMPOD spelar en central roll i ambitionerna att bredda den. bilaterala biståndspolitiken såväl innehållsmässigt som till länder utanför progam-

landskretsen. Syftet är att stärka u-ländernas kunnande och kapacitet på områden som är centrala i deras utvecklingssträvanden och samtidigt utveckla nya samarbetsformer som kan vara av ömsesidigt intresse. Expert- och personutbyte liksom kultursamarbete utgör ett värdefullt kom-

plement till det utökade tekniskt-ekonomiska biståndet och forskningssamarbetet. | | |

Det bistånd som bl. a. genom dessa organ kanaliseras till länder utanför programländerna har växt fram utifrån olika motiv och initiativ. Jag anser

att denna verksamhet givit stimulerande erfarenheter och bör vidare-

utvecklas. Samtidigt finns behov av en bättre överblick och bedömning av det samlade resultatet av olika insatser. Jag har därför, som tidigare nämnts, initierat en översyn av biståndet till länder utanför programlands-

kretsen i syfte att föreslå klarare riktlinjer för detta bistånd.

Tekniskt samarbete och u-krediter Det tekniska samarbetet genom BITS är ett flexibelt instrument som möjliggör insatser i olika former som kan anpassas till mottagarländernas

behov och utvecklingsnivå. I kretsen av ett 20-tal samarbetsländer ingår

främst länder med vilka Sverige ingått samarbetsavtal och några förutvarande programländer. Under 1986/87 tillkom ett nytt land, nämligen Filippinerna.

Ett växande antal insatser har kommit att inriktas på effektivare användning, underhåll och rehabilitering av befintliga anläggningar inom såväl

infrastruktur som viktiga basindustrier. Jag delar BITS uppfattning att det

är väl motiverat att öka stödet till sådana insatser liksom till miljöförbätt-

rande och energisparande åtgärder.

Genom de internationella kurserna överförs kunnande till ett stort antal u-länder på viktiga områden som energi, transporter och kommunikationer samt industri. som också dominerar inriktningen av BITS verksamhet i övrigt. .

Insatserna inom det tekniska samarbetet har under senare tid utvecklats i riktning mot lite större och mer komplexa projekt. som kräver längre planerings- och genomförandetid. Ett större utrymme för åtaganden är

därmed, enligt min mening, motiverat genom att BITS ges bemyndigande

att lämna utfästelser upp till två gånger medelsramen för tekniskt samarbete. Med hänsyn till detta liksom till utvecklingen av utbetalningarna anser jag att ett lägre belopp för tekniskt samarbete än vad BITS föreslagit bör vara tillräckligt. Jag förordar en medelsram om 170 milj. kr. för budgetåret 1988/89. Inom denna ram bör BITS reservera medel för fortsatt stöd till vissa insater i SVEDFUND-projekt. Jag kommer framdeles att lämna förslag om behovet av och formerna för sådana bidrag med ledning av den översyn som gjorts av särskilda stödinsatser i SWEDFUND:s verksamhet. 93

BITS bör vidare få ta i anspråk erforderliga medel för konsulter, bl.a. för Prop. 1987/88: 100

granskning av projektförslag och utvärderingar samt utveckling av admini- — Bil. 5

strativa system men även för information om myndighetens verksamhet.

Inom ramen för tekniskt samarbete har BITS vidare räknat in medel för expert- och kulturutbyte genom svenska institutet. För expertutbytesprogrammet förutses ett i stort sett oförändrat belopp om ca 3,5 milj. kr. Svenska instilutet har därutöver begärt 200 000 kr. för informationsverksamhet med anknytning till person- och expertutbyte i form av seminarier och konferenser för experter från u-länder. Jag ser detta som ett värdefullt sält att utveckla programmet. Det är dock inte motiverat att inrätta en särskild delpost för ändamålet, utan jag föreslår i stället en motsvarande uppräkning av beloppet för person- och expertutbyte. Beträffande kultursamarbete med u-länder har jag tidigare under anslaget C 2 föreslagit att denna verksamhet förs över till anslagsposten Särskilda program.

För svenska institutets gäststipendieprogram inkl. långtidsstipendier förordar jag en uppräkning med 700 000 kr. till 3,7 milj. kr. som kompensation för de kostnadsstegringar som urholkat antalet läsårsstipendier.

Genom u-krediter överförs finansiella resurser på förmånliga villkor för

att finansiera svenska varor och tjänster i prioriterade projekt som främjar u-ländernas utveckling. Den höjning av den s.k. förmånlighetsgraden i u-krediterna som genomförts under 1987 i enlighet med en överenskommelse mellan flertalet OECD-länder syftar till att understryka krediternas

karaktär av biståndspolitiskt instrument och motverka en osund konkur-

rens med användande av biståndsmedel.

Utbetalningarna som stigit snabbt under en följd av år sjönk något under

budgetåret 1986/87. Det kan sammanhänga med att investeringsverksamheten i många u-länder för närvarande är något lägre. Samtidigt är det naturligt att enstaka, större projekt medför svängningar i anslagsbelastningen. Reservationen, som ökade under budgetåret 1986/87, var vid utgången av budgetåret till närmare 60 Z intecknad för utestående utfästelser. Mot denna bakgrund föreslår jag ett oförändrat belopp om 530 milj. kr. för gåvoelement i u-krediter under budgetåret 1988/89. Detta ger ändå utrymme för en viss expansion av verksamheten samtidigt som en del av reservationen. som en särskild åtgärd under budgetåret 1988/89, kan disponeras för andra ändamål, vilket jag återkommer till i samband med att jag behandlar SWEDFUND. Enligt bemyndigande av riksdagen äger BITS rält att göra utfästelser om biståndsmedel för u-krediter med belopp om

högst två gånger de vid varje tillfälle tillgängliga medlen. Eftersom jag tidigare förordat att BITS ges ett liknande bemyndigande beträffande utfästelser om bidrag till tekniskt samarbete anser jag inte att

det för närvarande finns behov av att kunna omfördela medel mellan olika

delposter, vilket BITS tagit upp i sin anslagsframställning.

BITS förslag till u-kreditgivning via statliga utvecklingsbanker kan enligt min mening utgöra ett intressant komplement till den nuvarande verksamheten för att finansiera leveranser av svensk utrustning för investeringar i

små och medelstora industriföretag i u-länderna. Detta kan avse såväl

företag som SWEDFUND medverkar i som andra. Jag anser att sådana u-krediter i princip kan lämnas i enlighet med gällande riktlinjer för u-kre- 94

ditgivningen, men kan kräva speciella garantiarrangemang, som BITS i så Prop. 1987/88: 100 fall bör underställa regeringen. Bil. 5 BITS har pekat på olika möjligheter att utnyttja de löftesprovisioner som uppbärs inom u-kreditverksamheten. Jag är inte beredd att aktualisera

frågan om avgiftsfinansiering av BITS administration. Jag kommer senare att återkomma till regeringen med förslag om hur provisionerna bör användas. Medel för BITS administration upptas under anslaget C 8. Beredning-

en för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS).

Industriellt samarbete

SWEDFUND har till uppgift att främja industriell utveckling i u-länder

genom engagemang i samägda företag, s.k.joint ventures, tillsammans

med lokala parter och svenska företag. Sedan fondens tillkomst har det ekonomiska läget försämrats i många u-länder. Det gäller inte minst i de fattiga afrikanska länderna söder om

Sahara, där flera av de projekt SVEDFUND medverkar i återfinns. Detta har haft en ogynnsam inverkan på förutsättningarna för fondens verksamhet i fattigare samarbetsländer. Det har också medfört att arbetsinsatser

och behov av särskilda stödåtgärder i såväl pågående som nya projekt

blivit större än vad som kunde förutses från början.

Mot denna bakgrund tillsatte regeringen på mitt initiativ i juni 1987 en

utredning med uppdrag att före årets utgång göra en översyn av behovet av och formerna för särskilda stödinsatser i SWEDFUND:s verksamhet i

fattigare u-länder. Syftet är bl. a. att utarbeta klarare riktlinjer för i vilken

omfattning och på vilka villkor sådant stöd bör lämnas. Hittills har biståndsmedel tillskjutits för insatser avseende bl. a. driftledning och utbild-

ning i vissa projekt genom BITS och SIDA.

De svårigheter SNEDFUND mött i verksamheten har lett till betydande kapital- och driftsförluster. Fonden har nödgats göra avsevärda av- och nedskrivningar av gjorda investeringar i aktier och lån samt medverka i rekonstruktioner av ett flertal projektföretag.

De samverkansformer SWEDFUND arbetar med bör bidra till industrietableringar i u-länder som annars inte skulle komma till stånd och som har

positiva utvecklingseffekter. Den ekonomiska tillbakagången i många

u-länder understryker behoven av utveckling av bärkraftiga företag. Erfarenheterna visar samtidigt att detta ofta kräver en långsiktig medverkan

från fondens sida.

SWEDFUND:s besvärliga finansiella situation gör det motiverat med ett extra resurstillskott som fonden begärt. Jag anser dock att beloppet bör

begränsas till att motsvara hittills gjorda nedskrivningar. som uppgår till

52 milj. kr. Jag föreslår vidare att fonden tillförs ytterligare 20 milj. kr. inom ramen för den av riksdagen år 1985 beslutade höjningen av fondens

grundkapital med 150 milj. kr. till 250 milj. kr.. som skulle ske stegvis. Av kapitalpåfyllnaden har hittills sammanlagt 105 milj. kr. tillförts SWED- FUND. :

Jag föreslår att det sammanlagda tillskottet om 72 milj. kr. till SWED- FUND finansieras genom disposition av reservationsmedel för gåvocle- 95 ment i u-krediter. |

Förnyade överväganden om fondens finansiella resurser inklusive om Prop. 1987/88: 100

fullföljande av kapitalpåfyllnaden bör göras i samband med behandlingen = Bil. 5

av översynen av stödinsatser I SVEDFUND:s verksamhet. Jag kommer

senare all på grundval av översynen av SWEDFUND återkomma med

förslag om de nya riktlinjer och åtgärder som kan vara påkallade.

U-landsforskning

Forskning och uppbyggnad av forskningskapacitet är av stor betydelse för u-ländernas möjligheter att lösa grundläggande utvecklingsproblem. En central uppgift för SAREC är att bidra till att bygga upp och stärka forskningskapaciteten i enskilda u-länder, .vilket sker bl. a. genom samar-' bete mellan forskningsinstitutioner i Sverige och i respektive u-land. Genom att bidra till att stärka forskningsmiljöer i u-länderna och till utbild-

ning på akademisk nivå kan forskarflykt motverkas och u-ländernas förmåga att lösa problem i utvecklingen öka.

SAREC:s verksamhet är desto viktigare som den ekonomiska krisen har

drabbat forskningen i många u-länder hårt. Akuta problem har i många fall

tvingat länder att koncentrera sina begränsade resurser på mera omedelbara behov, varigenom forskningens bas har försvagats. U-ländernas forskare är därför nu I särskilt starkt behov av stöd. Flera i-länders biståndsmyn-

digheter har liksom de svenska uppmärksammat detta och givit forskning-

en ett ökat utrymme inom biståndsprogrammen. .

Ett angeläget område avser den tilltagande avskogningen och ökenutbredningen som kan utvecklas till en global ödesfråga. U-ländernas egna resurser att bedriva miljöforskning är blygsamma, varför ett långsiktigt och metodiskt engagemang krävs. SAREC administrerar ett femårigt program som syftar till att bygga upp kvalificerad forskningskapacitet kring dessa

problem vid några utvalda institutioner i olika u-länder. Denna och andra

satsningar inom skogs- och markvårdsforskning bör fortsatt ha hög priori-

tet. | .

Forskningens kapacitetskris har varit särskilt framträdande i Afrika. Jag

finner det därför naturligt att SAREC liksom övriga biståndsmyndigheter ger Afrika fortsatt hög prioritet i sin verksamhet. De ökade satsningarna på forskarutbildning och olika former av stöd till forskningens infrastruktur — exempelvis med litteratur, tidskrifter och utrustning — bör fortsätta.

De fattigaste u-länderna utgör SAREC:s främsta verksamhetsområde. Samtidigt bör SAREC även i fortsättningen bedriva visst forskningssamar-

bete med u-länder som har en starkare bas för forskning. Dessa länder

delar många utvecklingsproblem med resurssvagare länder. Att stödja

forskning för att bearbeta deras problem är angeläget både ur dessa länders

egen synvinkel och för att vinna erfarenheter som kan nyttiggöras i samar-

betet med fattigare länder. I Latinamerika har SAREC:s forskningsstöd

bidragit till att bevara samhällsvetenskaplig forskningskapacitet trots svåra

ekonomiska och politiska förhållanden. Forskningsstödet har därigenom

indirekt främjat demokratisträvandena i flera länder i Syd- och Central-

amerika. Stödet till bl. a. afrikanska samhällsforskares samarbetsorganisationer är också angeläget. . : 96

Jag instämmer i den av SAREC föreslagna prioriteringen vad avser Prop. 1987/88: 100 ämnesmässig och geografisk inriktning av det svenska u-landsforsknings- — Bil. 5 stödet. En ökad samverkan bör samtidigt eftersträvas mellan forskningsstöd och andra delar av utvecklingssamarbetet. Stödet till svensk u-landsforskning bör fortsätta i syfte att genom forskning och undervisning bidra till den internationella förståelsen i Sverige för u-ländernas problem och för Sveriges roll i ett internationellt utbyte med bl. a. u-länder. U-landsforskningen i Sverige är viktig för att utveckla resursbasen för utvecklingssamarbetet. I detta sammanhang har jag noterat att SAREC enligt riktlinjerna i förra årets forskningspolitiska proposition utlyst forskartjänster inom områdena ekonomi, statskunskap och miljö.

Anslagen för u-landsforskning har ökat starkt under en följd av år och anslagsutnyttjandet är högt. För budgetåret 1988/89 föreslås en höjning med närmare 25 milj. kr. till 280 milj. kr. Av beloppet avser 20 milj. kr. det särskilda programmet om avskogning och ökenutbredning. Medel för förvaltningskostnader upptas under anslaget C 6. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC).

Importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD) IMPOD:s verksamhet behandlas under anslaget E 6. Importkontoret för u-landsprodukter. För budgetåret 1987/88 ställdes ett belopp på. 11,5 milj. kr. till förfogande för IMPOD:s verksamhet. IMPOD har också tilldelats särskilda medel från anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA för satsningar i södra Afrika. Detta bör ske även under budgetåret 1988/89. Efter samråd med statsrådet Gradin föreslår jag för budgetåret 1988/89 att ett belopp på 16,5 milj. kr. anvisas under anslaget C 3. Andra biståndsprogram.

Projektbistånd till vissa u-länder Kretsen av mottagarländer för bilateralt bistånd har vidgats efter hand som nya instrument tillkommit i syfte att utveckla och bredda samarbetet med u-länderna. Det bistånd som kanaliseras till andra länder än programländer genom bl. a. BITS, SAREC och SWEDFUND är huvudsakligen inriktat på att främja utvecklingen inom vissa sektorer som energiförsörjning, kommunikationer, forskning och industriell verksamhet. SIDA har också en växande verksarnhet utanför programländerna. Som jag tidigare framhållit kan det därutöver finnas behov av att från svensk sida gå in med särskilda insatser i vissa u-länder för att markera vårt stöd till ett land i ett kritiskt skede där utgången kan bli avgörande för framtida utvecklingsmöjligheter. Svenska insatser kan t.ex. verksamt bidra till att främja en utveckling i demokratisk riktning. Aktuella exempel på sådana situationer är de uppmuntrande men svära förändringar som inletts i Filippinerna och Central-

amerika. oo | |

Jag föreslår därför att 50 milj. kr. avsätts för detta ändamål. Medlen bör disponeras av regeringen, som därmed kan ta initiativ till insatser i u-länder som det för svenskt vidkommande är särskilt motiverat att stödja. 97

7 Riksdagen 1987188. I saml. Nr 100. Bilaga 5

Avsikten är inte att inleda ett samarbete av programlandskaraktär eller att Prop. 1987/88: 100 generellt minska långsiktigheten i biståndet. Stödet bör vara projektorien- Bil. 5

terat och avse väl definierade insatser, som skall beredas och genomföras av biståndsmyndigheterna eller andra svenska eller internationella bi-

ståndsorgan.

Särskilda insatser i skuldtyngda u-länder Växande skuldbördor har lett till att många u-länder idag befinner sig i en akut betalningskris. Mest utsatta är de fattigaste, skuldtyngda länderna i Afrika söder om Sahara. Krisen undergräver deras bräckliga ekonomier

och utgör ett allvarligt hinder för möjligheterna att mobilisera de resurser

som behövs för att genomföra nödvändiga strukturreformer och därmed lägga grunden för långsiktig ekonomisk och social utveckling. Som SIDA framhåller i sin anslagsframställning är åtgärder för att lindra u-ländernas skuldbörda centrala under den närmaste tiden.

Skuldfrågorna har under senare år alltmer lyfts fram i diskussioner om orsakerna till de fattigaste u-ländernas problem. Det råder numera bred samstämmighet bland industriländer och internationella biståndsorgan om behovet av särskilda åtgärder för skuldlättnad och ekonomisk anpassning för de fattigaste och mest skuldtyngda u-länderna. Under det senaste året har olika förslag till samordnade aktioner förts fram, bl. a. från svensk sida. Genom att medel avsatts i biståndsbudgeten för sådana ändamål, har Sverige haft en beredskap att bidra till att bl. a. initiativ från Internationella

valutafonden och Världsbanken kommer till stånd. För innevarande budgetår har 460 milj. kr. anvisats för åtgärder på

skuldområdet. Beslut har fattats om särskilda bidrag till Mogambique, Tanzania och Uganda om sammanlagt 200 milj. kr.i anslutning till med andra givare samordnat stöd till ländernas ekonomiska reformprogram. Stödet till Tanzania används därutöver dels för att täcka förfallna skulder som landet har till Östafrikanska utvecklingsbanken, dels för att ersätta räntor m. m.i ett bilateralt skuldkonsolideringsavtal mellan Sverige och Tanzania. Sådan kompensation kommer även att lämnas i ett motsvarande avtal som förbereds med Mocambique.

Regeringen överväger därutöver särskilda insatser för skuldlättnad i samverkan med andra givare i andra länder bl. a. Zambia.

Under 1987 föreslog Världsbanken och Internationella valutafonden inom ramen för ett samordnat program olika former av ökat stöd till

ekonomiska reformer och strukturanpassning i de fattigaste och mest skuldtyngda länderna, särskilt i Afrika söder om Sahara. Valutafonden har föreslagit en tredubbling, från 3 till 9 miljarder särskil-

da dragningsrätter (SDR) av fondens strukturanpassningsfacilitet, som används för att med lån på mjuka villkor stödja anpassingsprogram i fattiga u-länder, s.k. IDA-länder. Regeringen har under förutsättning av riksda-

gens godkännande till Valutafonden utfäst bidrag i storleksordningen

150 milj. kr. per år under 1988-91 för räntesubventionering av krediter som lämnas till särskilt skuldtyngda u-länder. En förutsättning är ett brett

deltagande från andra i-länder i finansieringen och en rimlig bördefördel- Prop. 1987/88: 100 ning. Bil. 5 Regeringen har vidare gjort en utfästelse om en ram om ca 150 milj.

kr. under 1988 för ett av Världsbanken initierat program för att i samver-

kan med intresserade givarländer lämna stöd till strukturanpassningsåtgär-

der i 18 skuldtyngda låginkomstländer i Afrika söder om Sahara. Ytterligare bidrag kan bli aktuella under de närmaste åren.

Sammantaget innebär dessa bidrag och utfästelser att merparten av de

medel regeringen disponerar för stöd till länder med akuta betalningsba-

lansproblem förbrukas. Ett flerårigt stöd till Världsbankens och Valutafon-

dens särskilda program förutsätter ytterligare anslagsmedel.

Det är angeläget att Sverige kan fortsätta att bidra till särskilda insatser på skuldområdet för de fattigaste och mest skuldtyngda u-länderna. Stöd

bör i första hand kunna lämnas inom ramen för med andra givare samordnade insatser, som syftar till att åstadkomma långsiktiga lösningar på de fattigaste ländernas skuldproblem. Syftet kan t.ex. vara att underlätta genomförandet av ekonomiska reformprogram eller att direkt medverka

till att lindra skuldbördorna. Sverige bör vidare fortsätta att verka för

räntelättnader i samband med omförhandling av de fattigaste ländernas

skulder för att åstadkomma lindrigare villkor som är anpassade till deras

betalningsförmåga. I andra hand bör även särskilda bilaterala insatser i

programländer eller andra länder, med vilka Sverige bedriver biståndssamarbete, kunna övervägas, t.ex. för att ta initiativ till insatser som kan utgöra betydelsefulla komplement till gemensamma aktioner.

Mot denna bakgrund föreslår jag att 470 milj. kr. anvisas för budgetåret 1988/89 för särskilda insatser i skuldtyngda u-länder. Jag föreslår vidare att regeringen ges bemyndigande att till Internationella valutafonden utfästa

ett bidrag om 150 milj. kr. per år under fyra budgetår.

Övrigt För utredningar m. m. beräknar jag 4 000 000 kr. under budgetåret 1988/89.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att .

1. godkänna de riktlinjer och bidrag jag förordat i det föregående

under rubriken Andra biståndsprogram,

2. bemyndiga regeringen att göra de utfästelser och åtaganden

som jag föreslagit i det föregående,

3. till Andra biståndsprogram för budgetåret 1988/89 anvisa ett

reservationsanslag av 1 524 199 000 kr.

C 4. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) Prop. 1987/88: 100

- . Bil. 5 1986/87 Utgift 200 830 859

1987/88 Anslag 201 777 373 1988/89 Förslag 211 868 000

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Anslag Förvaltningskostn. 133 063 681 + 9 627 319 tvarav löneckostn. ) i 88 418 681) + 7: 390 319) Lokalkostnader hemmamyndigheten 16 574 632 - 163: 368 Lokalkostnader biståndskontoren 20 194 632 = Utlandstillägg : m.m. 27 645 060 - . 60 FEngångsanvisning 700 OM0 = 700 '000' Till regeringens : disposition 3 000 000 + 1 000 000

201 777 373 . + 10 090 627

SIDA Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) avser enligt sin anslagsfram-

ställning att intensifiera strävandena att höja kvaliteten i biståndet. Detta

förutsätter dock att styrelsen får erforderliga resurser. Den beslutade nedskärningen av SIDA:s administrativa resurser begränsar enligt SIDA, trots avsevärda rationaliseringsåtgärder, starkt möjligheterna att förmedla

ett växande bistånd med hög kvalitet.

SIDA yrkar medel för två avdelningsdirektörstjänster för miljö- och

markvårdsfrågor, en avdelningsdirektörstjänst för kulturbistånd och två

assistentljänster. Därutöver begär SIDA lönemedel för två tjänster för

arbetet med transportinsatser inom ramen för SADCC-samarbetet. Vidare

äskar SIDA 4 000 000 kr. som en engångsanvisning för den fortsatta utbyggnaden av det ekonomi-administrativa systemet.

Föredragandens överväganden

SIDA har, som övriga myndigheter, fått ett: huvudförslag tillämpat vid medelstilldelningen. SIDA har till stor del lyckats möta detta genom rationaliseringar. Möjligheterna för SIDA att handha en realt ökad biståndsvo-

lym utan att sänka kvalitetskraven är dock begränsade.

Regeringen uppdrog 1987 åt SIDA att i samarbete och samråd med statskontoret göra en översyn av i vilken utsträckning SIDA:s totala upp-

handling av konsulttjänster avser uppgifter som i princip borde kunna

utföras av egen personal. Översynen som överlämnades till regeringen i 100

september 1987 visar att SIDA av kapacitetsskäl sett sig tvingat att anlita. Prop. 1987/88: 100

konsulter för r väsentliga arbetsuppgifter av - myndighetskaraktär. Utred- Bil. 5

tre ässistenttjänster för att ersätta denna konsultupphandling.

Jag ansluter mig till utredningens förslag och föreslår att SIDA tillförs lönemedel om 2 635 000 kr. för att ersätta dessa konsulttjänster. SIDA får därigenom möjlighet att skaffa egen kompetens och kapacitet för dessa arbetsuppgifter.

SIDA bör efter detta resurstillskott i framtiden cj upphandla konsulter för utförande av arbetsuppgifter av myndighetskaraktär.

Jag har vid beräkningen av SIDA:s lönemedel även tagit hänsyn till"

ökade arbetsuppgifter inom framför allt områdena miljö och markvård,

kulturbiständ samt SADCC-samarbetet.

Vidare har jag vid beräkningen av förvaltningskostnaderna beaktat det försämrade säkerhetsläget i mottagarländerna och beräknar 850 000 kr. som en engångsanvisning för att höja säkerhetsnivån i kanslilokaler och bostäder vid biståndskontoren.

SIDA påbörjade under budgetåret 1987/88 utveckling av ett nytt ekono-

mi-administrativt system. För utvecklingsarbetet har SIDA fått disponera 2,7 milj. kr. under innevarande budgetår. :

SIDA bör fortlöpande redovisa till regeringen hur utvecklingsarbetet

med det nya systemet fortskrider samt senast den 1 maj 1988 presentera

ett färdigt systemförslag för regeringen. Systemförslaget skall uppfylla de

krav som normalt ställs på en huvudstudie. Detta innebär bl. a. att förslaget skall innehålla noggranna kalkyler för systemets kostnader och intäkter

vad gäller utveckling, drift och förvaltning.

Det nya ekonomisystemet skall uppfylla de krav som riksredovisningen ställer. SIDA bör fullgöra de skyldigheter som följer av RRV:s föreskrifter för redovisningsverksamheten angående användningen av eget redovisningssystem. SIDA bör i det fortsatta utvecklingsarbetet. fortlöpande samråda med RRV och beaktar dess förbehåll och krav:

Det är viktigt att erfarenheterna från utvecklingen och den kommande

driften av detta system kan tas tillvara i arbetet med den fortsatta utveck-

lingen av statens redovisningssystem. Jag föreslår därför att RRV inom” ramen för sitt tillsynsansvar för redovisningssystem inom statsförvaltningen följer upp och utvärderar det nu aktuella systemet. .

Mot denna bakgrund föreslår jag att SIDA bör tilldelas medel för att

fortsätta utbyggnaden av det ekonomi-administrativa systemet. I likhet

med förra året bör de föreslagna medlen om 4 000 000 kr. ställas till rege-

ringens disposition. : |

Vid beräkningen av SIDA:s förvaltningsanslag har jag tillämpat ett mo-

difierat treårigt huvudförslag om 4 26, varav. 1,5 20 skall utgöra beräknings-

grund för budgetåret 1988/89. :

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) för budgetåret 101

1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 211 868 000 kr.

C 5. Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö Prop. 1987/88: 100

U-centrum)i Bil. 5
1986/87 Utgift21 492 000
1987/88 Anvisat21 131 000
1988/89 Förslag21 214 000 1987/88Beräknad ändring

1988/89 Anslag

Förvaltningskostnader9 491 000— 261 000
tvarav lönekostnader)(6 878 0001(+ 39 000)
Elevförmåner2 444 000=
Lokalkostnader6 086 000+ 714 000
Utbildningsbidrag. 2 540 000+ 200 000
Engångsanvisning570 000 21 131 000- 570 000 + 83 000

Styrelsen Sandö U-centrum redovisar i sin anslagsframställning de fyra verksamhetsområden som styrelsen prioriterade i handlingsprogrammet som utarbetades 1987. Områdena är u-landsinformation, breddning av den svenska resursbasen, förberedelseutbildning för rekryterade personer och deras familjemedlemmar samt utbildning med kursdeltagare från tredje välden.

Styrelsen äskar som en engångsanvisning I 035 000 kr. avseende slutreglering av inventarieanskaffning till de nya administrations- och utbildningslokalerna. Styrelsen begär vidare att anslagsposten för utbildnings-

bidrag skall höjas till 3 000 000 kr. samt äskar medel för att möjliggöra en

bättre barnomsorg för kursdeltagarnas barn under vistelsen på Sandö.

Styrelsen föreslår också att den skall få rätt att disponera anslagsmedel

mer flexibelt inom ramen för styrelsens totalanslag samt rätt att få överföra

medel mellan två budgetår.

Styrelsen framför slutligen att den anser att förläggningskapaciteten vid Sandö måste ökas och hemställer därför att departementet förbereder projektering av en ny hotelldel vid Sandö U-centrum.

Föredragandens överväganden Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö fick fr. o. m. den 1 juli 1987 en ny

instruktion. Jag finner att de områden styrelsen prioriterat i arbetet med

styrelsens handlingsplan ligger väl i linje med instruktionens intentioner.

Verksamheten vid Sandö U-centrum finansieras dels genom avgifter, dels från anslag på statsbudgeten. Ansträngningarna att öka den avgiftsfinansierade andelen av verksamheten bör fortsätta.

Om- och tillbyggnaden av U-centrums lokaler som påbörjades hösten

1987 ger nya och förbättrade möjligheter för U-centrum att vidareutveckla och förbättra sin verksamhet. Byggnadsarbetena är nu inne i en slutfas och 102

invigning av de nya lokalerna beräknas ske i mars månad 1988. Kostnader- = Prop. 1987/88: 100

na för om- och tillbyggnaden finansieras till sin helhet av anslagsmedel. = Bil. 5

Kostnaderna redovisas i statsbudgeten under försvarsdepartementets huvudtitel och den del som avser Sandö U-centrum avräknas från biståndsramen.

Jag kan ej biträda U-centrums förslag om särskilda anslagsmedel för slutreglering av inventarieavskaffningen till de nya lokalerna. I regleringsbrev för budgetåret 1987/88 gavs U-centrum finansiell möjlighet att göra nödvändig inventarieanskaffning. Finansiering sker bl.a. genom att U-centrums förvaltningsanslag reducerades med 432 000 kr. per år under fem budgetår. Jag har vid beräkningen av förvaltningsanslaget för budgetåret 1988/89 tagit hänsyn till den reduktionen. Jag kan för närvarande ej heller biträda U-centrums begäran om att få rätt att disponera anslagsmedel mer flexibelt och överföra medel mellan två budgetår.

Förslaget om en ny hotellde] vid Sandö U-centrum är för närvarande inte möjligt att ta ställning till. Behov och efterfrågan måste först ytterligare klargöras, bl.a. mot bakgrund av den intäktsfinansierade verksamhetens utveckling och de utvecklingsmöjligheter som de nya utbildningslokalerna ger. Sandö U-centrum bör därför i anslagsframställningen för budgetåret 1989/90 utförligt redovisa vilket behov som föreligger av en ny hotelldel. Hänsyn bör tas till möjligheterna att samutnyttja statens räddningsverks förläggningslokaler vid Sandö.

Jag har vid beräkningen av förvaltningsanslaget tagit hänsyn till Sandös äskande om medel för en förbättrad barnomsorg för kursdeltagarnas barn.

Sandö U-centrum och statens skola för vuxna i Härnösand (SSVH) har sedan 1982 bedrivit ett samarbete beträffande språkutbildning inför arbete i u-land. SSVH:s språkutbildning, inriktad på distansundervisning, utgör ett komplement till den språkutbildning som ges vid Sandö U-centrum. Samarbetet har reglerats genom ett avtal mellan Sandö U-centrum och SSVH.

Bidrag till finansieringen av den verksamhet vid SSVH som föranleds av det svenska utvecklingssamarbetet med u-länderna har givits genom att Sandö U-centrum årligen avsatt medel för denna verksamhet. I regleringsbrev för Sandö U-centrum anges att lönemedel motsvarande två tjänster (hN19 och hN7) skall ingå i det belopp Sandö U-centrum anslår för undervisning genom SSVH.

Jag föreslår efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet en ny finansieringsmodell fr. o. m. budgetåret 1988/89. Medel för den biståndsrelaterade verksamheten vid SSVH kommer för budgetåret 1988/89 att anvisas direkt till SSVH under utbildningsdepartementets huvudtitel. För budgetåret 1988/89 uppgår beloppet till 600 000 kr. vilket är samma belopp som Sandö U-centrum avsatt för SSVH under innevarande budgetår. Beloppet avräknas biståndsramen. För att möjliggöra framtida ställningstaganden av regeringen bör SSVH inför budgetåret 1989/90 i sin anslagsframställning redovisa planer och medelsbehov för den språkutbildning som är relaterad till biståndsverksamheten.

Den nya ordningen innebär att Sandö U-centrum fr. o. m. budgetåret 1988/89 ej skall avsätta särskilda medel för verksamheten vid SSVH. Jag 103

har tagit hänsyn till detta vid beräkningen av Sandös förvaltningsanslag för Prop. 1987/88: 100

budgetåret 1988/89. : Bil. 5

Den nya finansieringsmodellen utesluter givetvis ej möjligheten att Sandö och SSVH köper tjänster äv varandra och i övrigt samordnar

arbetet med språkutbildning inför biståndsarbete i u-land.

Sandö U-centrum tillhör den grupp myndigheter som fr. o. m. budgetåret

1988/89 ej längre har rätt att utnyttja tjänstebrevsrätten. Jag har vid beräk-

ningen av förvaltningsanslaget tagit hänsyn till detta och tilldelat Sandö '

U-centrum extra medel om 32 000 kr. för att finansiera portokostnader. Vid beräkningen av Sandö U-centrums förvaltningsanslag har jag tilläm-

pat det fastställda treåriga 'huvudförslaget om 5 Z, varav 1,5 26 skall

utgöra beräkningsgrund för myndighetsanslaget under budgetåret 1988/89

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) för

budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 21 214 000 kr.

C 6. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC)

1986/87 Utgift9 778 000 (1
1987/88 Anslag9 388 942
1988/89 Förslag10 334 000

(1) 1 900 000 kr medgivet överskridande

på grund av flyttning

'1987/88 Beräknad ändring

1988/89 '

Anslag

. Förvallnings- . :

kostnader 8 188 942. +, 803 058 (varav lönekostnader: (3 956 951) (+ 507 049)

Lokalkost-

nader 1 200 000 + 142 000

9 388 942 + 945 058

SAREC

SAREC:s nya organisation har trätt i kraft under budgetåret 1986/87. Försöksverksamhet med ett regionkontor i Harare, finansierat från sakanslaget. har inletts. Styrelsen genomför en omfattande satsning på datori-

sering och internutbildning, vilken medgivit en storproduktivitetsökning.

Förvaltningskostnadernas andel av totalanslaget är endast omkring 3 Z.' SIDA tillhandahåller vissa administrativa tjänster. SAREC begär i sin anslagsframställning medel för två nya tjänster. Dels

har styrelsen beslutat höja sin ambition på informationsområdet och vill ha 104

möjlighet att genom ytterligare en tjänst kunna möta en ökad efterfrågan på Prop. 1987/88: 100

information om verksamheten. Dels har flyttningen till nya lokaler medfört — Bil. 5

att en anställd behöver avdelas för arbete i en reception.

Vidare äskar styrelsen 760 000 kr., som kompensation för ökade övriga förvaltningskostnader i samband med att tjänster tidigare överfördes från sakanslag till lönemedel samt för tillkommande kostnader på grund av flyttningen till nya lokaler.

Föredragandens överväganden

Genom omorganisationen och flyttningen till nya lokaler har SAREC kun-

nat förstärka och effektivisera sin administration. Jag finner det naturligt

att organisationen nu går in i en fas av konsolidering och är inte beredd att tillstyrka ytterligare lönemedel för tjänster.

Jag föreslår att styrelsen under övriga förvaltningskostnader tillförs 250 000 kr., för att täcka kostnader som följer av att SAREC budgetåret 1986/87 fick lönemedel för tjänster som tidigare finansierats från sakanslag. Kostnader för att lösa lokalproblemet för det särskilda skogs- och miljöprogrammet bör finansieras genom att sakanslaget för detta program tas i

anspråk. Vid beräkningen av SAREC:s förvaltningsanslag har jag tillämpat ett

modifterat treårigt huvudförslag om 4 Zz, varav 1,5 Z skall utgöra beräk-

ningsgrund för myndighetsanslaget under budgetåret 1988/89.

"Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) för budgetåret

1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 10 334 000 kr.

C 7. Nordiska afrikainstitutet

1986/87 Utgift 3 539 000 1987/88 Anslag 3 803 000 1988/89 Förslag 3 818 000

1987/88 Beräknad ändring

1988/89 ”

Anslag

Förvaltningskostn. 3 011 000+ 117 000
(varav lönekostn. ) (1 913 000)(+ 87 000)
Lokalkostnader722 000- 207 000
Engångsanvisning70 000 3 803 000+ 105 000 + 15 000

Institutet | Prop. 1987/88: 100

Styrelsen för nordiska afrikainstitutet framhåller i sin anslagsframställning Bil. 5 att efterfrågan på kvalificerad dokumentation och information om Afrika ökar. Som ett regionalt centrum i Norden för forskningsdokumentation och information om Afrika har institutet goda möjligheter att möta detta ökade intresse. Styrelsen anser mot denna bakgrund det angeläget att bibliotekets pågående upprustning och modernisering kan fortsätta.

Ytterligare medel begärs för biblioteket. Vidare äskar institutet extra medel för höjning av resestipendierna samt medel för en assistenttjänst.

Föredragandens överväganden

Nordiska afrikainstitutets bibliotek är en värdefull dokumentationskälla

för Afrika-intresserade i Norden. Institutet bör tilldelas en engångsanvis-

ning om 175 000 kr. för en fortsatt modernisering av biblioteket och för en

höjning enligt anslagsframställningen av resestipendierna.

Vid beräkningen av Nordiska afrikainstitutets förvaltningsanslag har jag

tillämpat ett modifierat treårigt huvudförslag om 49£ varav 1,56 skall

utgöra beräkningsgrund för budgetåret 1988/89.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Nordiska afrikainstitutet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 3 818 000 kr.

.C 8. Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt

samarbete (BITS)

1986/87 Utgift 4 400 000 1987/88 Anslag 4 547 000 1988/89 Förslag 3 607 000

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Förvaltningskostnader 4 197 000 +910 000 (varav lönekostnader! 2 896 000 (+801 000) Lokalkostnader 350 000 - Engångsanvisning - +150 000

4 547 000 +1 060 000

BITS

BITS verksamhet har under en följd av år ökat kraftigt. Enligt BITS är de

administrativa resurserna inte tillräckliga för att klara verksamheten på ett 106

tillfredsställande sätt. Ett snabbt växande antal genomförda och pågående Prop. 1987/88: 100 insatser ökar behovet av uppföljning och utvärdering. Bil. 5 I brist på lönemedel har två handläggartjänster fått hållas vakanta. BITS understryker nödvändigheten av att snarast kunna besätta dessa tjänster.

Vidare föreslås att kansliet får förstärkas med en assistenttjänst.

Föredragandens överväganden

Mina förslag innebär en fortsatt utbyggnad av BITS verksamhet, såväl

inom det tekniska samarbetet som u-kreditgivningen, om än i långsammare takt än under senare år. Jag vill samtidigt understryka BITS uppfattning om vikten av uppföljning och utvärdering

Jag anser att BITS bör erhålla ctt tillskott av lönemedel om 440 000 kr.

för att möjliggöra nyanställningar. BITS bör vidare tillföras lönemedel för

en assistenttjänst, bl. a. för att kunna erbjuda erforderlig service i myndighetens reception.

Det växande samarbetet med flera länder motiverar en ökad medelstilldelning för rese- och kontaktverksamhet, inte minst i de samarbetsländer

där svensk beskickning saknas. Hänsyn har tagits till detta vid beräkningen av BITS förvaltningsanslag. Jag föreslår vidare att myndigheten erhåller

ett engångsbelopp om 150 000 kr. för inventarier i samband med ombyggnadsarbeten för att göra lokalerna mer ändamålsenliga. Vid beräkningen

av BITS förvaltningsanslag har jag tillämpat ett modifierat treårigt huvudförslag om 4 26, varav 1,5 2 skall utgöra beräkningsgrund för budgetåret 1988/89.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete

(BITS) för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 5 607 000 kr.

C 9. Information

1986/87 Utgift 26 196 000 kr 1987/88 Anslag 27 240 000 kr 1988/89 Förslag 28 606 000 kr

Från anslaget bestrids kostnader för att sprida upplysning i Sverige om situationen i u-länderna samt Sveriges insatser för att bidra till utveckling i

dessa länder. Cirka två tredjedelar av anslaget går till folkrörelsernas och andra enskilda organisationers u-landsinformation och en tredjedel till SIDA:s egen informationsverksamhet. Anslaget går t. o. m. innevarande

budgetår, 1987/88, under benämningen C 3. Information.

SIDA

SIDA föreslår i sin anslagsframställning att informationsanslaget budgetåret 1988/89 skall uppgå till 32,0 milj. kr. en ökning med 4,8 milj. kr. . 107

I regeringens :proposition om de centrala museernas uppgifter och an- Prop. 1987/88: 100 svar förordas ett samarbete med SIDA för att sprida en fördjupad kunskap = Bil. 5 om den icke-europeiska omvärlden. SIDA redovisar planer på att i samar-

bete med de etnografiska museerna utarbeta samarbetsprojekt på detta

område. För detta ändamål äskas 2 milj. kr. för budgetåret 1988/89. Av den

resterande delen av den föreslagna höjningen om 4,8 milj. kr föreslås

2,0 milj. k. gå till folkrörelsernas informationsverksamhet och 0,8 milj. kr. till SIDA:s egen informationsverksamhet.

Föredragandes överväganden Informationsfrågorna spelar en central roll i det svenska utvecklingssamarbetet med u-länderna. Genom folkrörelsernas och. SIDA:s egen informationsverksamhet sprids kunskap om resultat och erfarenheter inom det svenska utvecklingsbiståndet samt fördjupad insikt om situationen i u-län- ” "derna. Av bidragen till folkrörelsernas information går den största delen till

24 mottagare av s.k. generella informationsanslag.

Utvecklingssamarbete genom SIDA omfattar drygt hälften av den totala

biståndsbudgeten. Resterande medel avser det multilaterala biståndet samt

bistånd genom andra statliga biståndsmyndigheter. Informationen om des-

sa myndigheters verksamhet bör byggas ut. I vissa fall har så redan skett.

SAREC har inom sitt eget programanslag avsatt medel för en särskild

informationsbudget. | | Vid riksdagsbehandlingen av biståndsbudgeten för budgetåret 1987/88

gav riksdagen regeringen i uppdrag att göra en översyn av systemet med generella informationsbidrag. Jag har därför tillkallat en särskild utredare

med uppdrag att göra denna översyn. Jag har valt att ge utredningsmannen

ett något v vidare mandat än vad riksdagens uppdrag i innebar och översynen

1 366 000 kr. varav 722 000 kr.z avser folkrörelsernas informationsverk-

samhet och 644 000 kr, avser SIDA:s cgen informationsverksamhet. Jag kan mot bakgrund av den påbörjade översynen ej biträda att särskil-

da medel avsätts för informationsverksamhet genom de centrala musecr-

na. Jag finner det dock naturligt att SIDA inom sitt nuvarande informationsanslag finansierar viss uppbyggnad av samarbetsprojekt med bl. a. de

etnografiska museerna. Verksamhet på: detta område bör även kunna

finansieras inom ramen för det kultur- och massmediasamarbete som ingår -

som en del i anslagsposten. Särskilda program m. m. under anslaget C 2 Utvecklingssamarbete genom SIDA.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att |

till Information för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsan- 108

slag på 28 606 000 kr.

D. Information om Sverige i utlandet m. m. : or 1987/88: 100

uu.

D 1. Svenska institutet m. m.

1986/87 Utgift 41 285.495 Reservation 3 580 846 1987/88 Anslag 44 023 000 1988/89 Förslag 47 540 0900

Svenska institutet är en statligt finansierad stiftelse med uppgift att främja

kultur- och erfarenhetsutbyte med andra länder, att förmedla kunskap om

svenskt samhälls- och kulturliv genom informationsverksamhet i utlandet

samt att svara för verksamheten vid svenska kulturhuset i Paris (Centre Culturel Suédois).

Institutet bidrar till informationen om det svenska samhället genom publikationer, filmer och utställningar samt genom dokumentationstjänst och besöksservice i Sverige. Kulturutbytet främjas genom publikationer, filmvisningar, utställningar, seminarier och personutbyte. Studier och forskning stöds genom stipendier, personutbyte, kurser och konferenser samt bidrag till undervisning i svenska vid utländska läroanstalter. Institu-

tet får inom sitt verksamhetsområde mot ersättning utföra uppdrag och

tillhandahålla produkter och tjänster. Institutet har fått ansvar för program

som syftar till att öka kontakterna mellan det svenska samhället och

länderna i tredje världen genom person- och erfarenhetsutbyte samt kulturutbyte.

Institutet har vidare i uppdrag att bedriva försöksverksamhet med s.k.

integrerad utlandsutbildning samt att administrera stipendier åt svenskar

för forskning i utlandet. oa

Institutet leds av en styrelse bestående av institutets direktör och elva

ledamöter. som utses av regeringen. Bland ledamöterna ingår företrädare

för utrikes- och utbildningsdepartementen, kulturlivet, massmedia, folkrörelser, fackliga organisationer och näringslivet. För kontakt med samhällsinstitutioner och andra organ, som har beröring med institutets verksamhet, finns rådgivande referensgrupper som tillsätts av styrelsen.

Änslag Beräknad ändring 1988/89

1987/88 .

Föredraganden Personal Summa 103511) of Anslag Förvaltningskostnader 2) 36 380 000 + 1 489 000 (därav lönekostnader) 15 200 000 (+ 973 000) Lokalkostnader 7 643 000 + 2 028 000 Summa 44 023 000 - 3 517 000 (1) Inkl. även anställda vid svenska kulturhuset i Paris 12) Inkl. informationsverksamhet

Svenska institutet Prop. 1987/88: 100

Svenska institutet begär under anslaget D 1. för budgetåret 1988/89 ett Bil. 5 anslag på 46 398 000 kr. (+2 375 000) exkl. pris- och löneomräkning. Därutöver begär institutet, med hänvisning till bl. a. den pågående utredningen

om de statliga insatserna inom Sverigeinformationen och kulturutbytet

med utlandet (IKU-utredningen), undantag från regeringens direktiv om huvudförslaget.

Därutöver begärs 4620000 kr. under littera C. Internationellt utvecklingssamarbete samt 7 973 000 kr. över åttonde huvudtiteln (utbildningsdepartementet).

Institutet begär följande höjningar under anslaget D 1.:

1. Återställande av gäststipendie- 100 000 kr.

verksamheten till 100 läsårsstipendier 2. Förstärkning av stödet till korttids- 2530 000 kr.

utbyte med Östeuropa 3. Extra medel till personalkostnader för 200 000 kr.

att återställa institutets servicenivå 4. Lokalkostnader 1 825 000 kr.

Föredragandens överväganden

För institutet tillämpas sedan budgetåret 1986/87 ett treårigt huvudförslag

som innebär en real minskning av utgifterna om en procent första året och

två procent per år under nästföljande två år. Pris- och löneomräkning har, enligt institutets önskemål, skett på huvuddelen av institutets program-

verksamhet, varvid även ett modifierat huvudförslag har tillämpats.

Jag förordar, i enlighet med institutets förslag, att en tjänst vid Centre Culturel Suédois i Paris vakanssätts för att delvis möta huvudförslaget. I övrigt överlämnar jag till institutet att avgöra hur huvudförslaget skall tillämpas.

Jag föreslår en ökning av anslaget för institutets verksamhet om 3 517 000 kr. Ökningen motiveras helt av pris- och löneomräkningen.

Vad gäller de anslag som Svenska institutet disponerar under åttonde huvudtiteln hänvisar jag till vad chefen för utbildningsdepartementet kom-

mer att anföra senare i dag.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Svenska institutet för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva-

tionsanslag av 47 540 000 kr.

D2. Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet Prop. 1987/88: 100

1986/87 Utgift 35 017 693 Reservation 1 643 540 Bil. 5 1987/88 Anslag 35 333 000 1988/89 Förslag 59 966 000

Utlandsprogrammet (UTP) är den enhet inom Sveriges Riksradio AB som svarar för programverksamheten för utlandet. UTP skall enligt avtalet

mellan staten och Sveriges Riksradio AB producera och på annat sätt

anskaffa och sända ljudradioprogram avsedda för mottagning i utlandet. UTP:s program skall ge i utlandet bosatta svenskar möjlighet att få infor-

mation om och upprätthålla kontakt med hemlandet samt hos utländska lyssnare sprida kunskap om Sverige. Radions sändningar till utlandet sker på sju språk och riktar sig till alla världsdelar.

Beräknad ändring 1988/89

Anslag

1987/88 Föredraganden

1. Programverksamhet 24 073 000 (1) + 1 244 00012) |

och driftskostnader 2. Investeringar 200 000 of 3. Kompensation för 3 160 000 . of

prisutveckling 4. Televerkets 7 900 000 + 3 400 000

kostnader Summa 35 333 000 + 4 644 000 (1)I 1985/86 års prisläge. (2)I 1986/87 års prisläge.

Sveriges Radio AB och televerket

Sveriges Radio AB begär för budgetåret 1988/89 ett anslag, exkl. priskompensation, om 29 367 000 kr. för programverksamhet för utlandet och investeringar. Därutöver begär televerket ersättning om 12 300 000 kr. för sändningskostnader. De begärda ökningarna avser följande:

Sveriges Riksradios utlandsverksamhet

Datorisering av nyhetsverksamheten (1) 2 250 000 kr. Insatser i samband med UTP:s femtioårs— 275 000 kr. jubileum (1) Förstärkning av språkgrupperna 623 000 kr. Inköp av inventarier i samband med 700 000 kr. flyttning (1)

Televerket

Förberedelser för nya kortvågssändare 1 000 000 kr.

i Hörby (1) MN 11

Drift av kortvågssändarna 3 400 000 kr. (1) Engångsanvisningar

Sveriges Radio AB begär inför omläggning av räkenskapsär till kalenderår - Prop. 1987/88: 100 även driftmedel, priskompensation och investeringsmedel om sammanlagt = Bil. 5

14 600 000 kr. för andra halvåret 1989. Av samma skäl föreslås medel för ersättning till televerket om 5 600 000 kr. för andra halvåret 1989.

Föredragandens överväganden .

Riksradion har begärt medel för möbler och inventarier med anledning av

byte av lokaler. Jag räknar med att 400 000 kr. anvisas för ändamålet under anslaget A 3. Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat för inköp av möbler till Riksradion.

Feleverket begär 1 000 000 kr. för förberedelser för återinvestering 1 kortvågssändare i Hörby. Jag anser dock att det ännu cj föreligger ett fullgott underlag för bedömning av utlandsverksamhetens distributionsförhållanden i ett längre tidsperspektiv. :

Jag har under hand erfarit att UTP i samråd med televerket under våren

1988 avser:

I. utarbeta en samlad bedömning av distributionsfrågorna vad gäller

Riksradions utlandsverksamhet (kort- och mellanvågssändningar, reläsändare, sändartidsbyte med andra länder, telefonöverföringar, olika former av satellitöverföring, m. m.);

2. mot denna bakgrund ange de teknisk-ekonomiska beslut som bör träffas vid skilda tidpunkter samt de konsekvenser som olika val ger för de

framtida distributionsmöjligheterna;

3.i samband härmed framlägga förslag till rullande plan för investeringar

och återinvesteringar. Enligt min mening bör beslut om eventuell återinvestering i nya

kortvågssändare avvakta det utredningsunderlag som Sveriges Radio och televerket kan komma att presentera.

Rundradiosändaren för mellanvåg i Hörby lades ned i mars 1985. Hör-

bystationen betjänar numera kortvågssändningar till utlandet dels från

Hörby, dels med fjärrstyrning över Karlsborg. Kostnader för, Hörby har tidigare delats mellan licens- och skattemedel i proportion till utnyttjandet. Nedläggningen av mellanvågssändaren innebär att. driften numera enbart belastar skattemedel över anslaget D 2. Därtill kommer kostnadsökningar

för personal och energi. Utebliven ersättning till televerket för de ökade distributionskostnaderna skulle innebära tidvis avstängning av sändare

med följd att de program som produceras av Riksradion och som är avsedda för utlandet inte skulle kunna distribueras i samma utsträckning

som för närvarande. Jag föreslår att televerket tillförs medel som motsvarar de ökade distributionskostnaderna.

Vid beräkning av medel till programverksamheten för utlandet har tilllämpats ett modifierat huvudförslag.

Inför omläggning av räkenskapsåret till kalenderår föreslår jag efter

samråd med statsrådet Göransson att anslag för andra halvåret 1989 utgår

till Sveriges radio med 14 339 000 kr. och till 1eleverket med 5 650 000 kr.

Hemställan Prop. 1987/88: 100

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet för

budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 59 966 000 kr.

D 3. Övrig information om Sverige i utlandet

1986/87 Utgift13 536 413 Reservation 1 697 440
1937/88 Anslag .14 602 000 111
1988/89 Förslag15 432 000 121

li Varav 1 300 000 kr. i engångsanvisning (21 Varav 1 700 000 kr. i engångsanvisning

Från anslaget finansieras sådant informations- och erfarenhetsutbyte

som samordnas av utrikesdepartementets press- och informationsenhet (anslagsposten 1. Samordnad informationsverksamhet) samt bidrag till: Svensk-Internationella Pressbyrån (SIP) och Ingenjörsvetenskapsakade-

mien (IVA). |

Beräknad ändring 1988/89

Anslag 7

1987/88 Föredraganden

1. Samordnad informa- 11 311 000 + 731 000

tionsverksamhet 2. Bidrag till Svensk- 2 055 000 + 62 000

Internationella

Pressbyrån 3. Bidrag till Ingen 1 236 000 + 37 000

Jörsvetenskaps—

akademien

Inom press- och informationsenheten fördelar informationsbyrån medel

från detta anslag främst till de svenska utlandsmyndigheterna för informationsinsatser och kulturutbyte, såsom personutbyte, seminarier, lokala kostnader i samband med film- och utställningsverksamhet m. m. Vidare

finns medel bl. a. för regionala insatser, utländska journalistbesök, infor-

mations- och kulturinsatser i anslutning till konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) samt prenumeration på tidskrifter, såsom Sweden Now, AMBIO och Inside Sweden. Medel ställs även till Svenska institutets förfogande för särskilda uppdrag av intresse för utrikesdepartementet. Informationsbyrån svarar härutöver för information i Sverige om utrikespolitiska frågor genom.-trycksaker, föredrag. seminarier m. m.

SIP distribuerar nyhetsbulletiner på nio språk till ca 7 000 utländska mottagare inom massmediesektorn. Bulletinerna innehäller dels nyheter

8 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

inom de industriella. tekniska och vetenskapliga sektorerna i Sverige, dels Prop. 1987/88: 100 nyheter om svenska politiska, samhälleliga och ekonomiska frågor. SIP Bil. 5 begär för budgetåret 1988/89 ett bidrag om 2 260 000 kr.

IVA begär bidrag om 1 660 000 kr. för avtalsbundet samarbete. främst forskarutbyte, mellan IVA och vetenskapsakademier eller motsvarande organisationer i östeuropeiska länder och Kina. Beloppet innebär inte en höjd ambitionsnivå utan skall enligt IVA täcka de beräknade faktiska kostnaderna för forskarutbyte med nämnda länder i dess nuvarande omfattning.

Föredragandens överväganden Inom ramen för IKU-utredningen har under hösten 1987 lagts fram ett delbetänkande om det statliga stödet till Svensk-Internationella Pressbyrän samt publikationerna Sweden Now, AMBIO och Inside Sweden. Betänkandet har remissbehandlats. Jag avser att återkomma till denna fråga när utredningens slutbetänkande föreligger. I avvaktan på detta anser jag att fortsatt stöd bör lämnas till den försöksutgivning av tidskriften Inside Sweden, som genomförs av Arbetarrörelsens internationella centrum. Jag

föreslår att 650 000 kr. avsätts för ändamålet. varav 450 000 kr. i form av en engängsanvisning. En engångsanvisning om 1 000 000 kr. har budgetåret 1987/88 ställts till

utrikesdepartementets förfogande för samhällsinformativa insatser i samband med projektet Nya Sverige 88 i Förenta staterna. Projektet pågår under hela kalenderåret 1988 och ett starkt behov av extra informationsmedel kommer att föreligga även under andra halvåret 1988.

Med anledning härav föreslår jag en engångsanvisning om 1 000 000 kr. för budgetåret 1988/89 avseende fortsatt samhällsinformativ verksamhet i anslutning till Nya Sverige 88 i Förenta staterna.

Jag föreslår vidare en engångsanvisning om 250 000 kr. för service till utländska medier i samband med de allmänna valen i Sverige år 1988.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Övrig information om Sverige i utlundet för budgetåret

1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 15 432 000 kr.

D 4. Utrikespolitiska Institutet

1986/87 Utgift - 1987/88 Anslag 1988/89 — Förslag

Utrikespolitiska institutet (UID skall enligt sin stadga främja kunskap om och intresse för utrikespolitiska frågor. Detta sker genom att Ul publicerar tidskrifter, böcker, skrifter och broschyrer om aktuella utrikespolitiska 114

frågor, anordnar seminarier och föreläsningar samt förser massmedierna — Prop. 1987/88: 100

med information och dokumentation om internationella frågor. UI:s biblio- — Bil. 5

tek har vidare Sveriges största offentliga specialbibliotek för internationella frågor.

Utrikespolitiska institutet har ett 60-tal ledamöter. Dessa är individuella

medlemmar, men normalt ingår i såväl samfundet som dess styrelse företrädare för en del stora organisationer.

Ul vänder sig till en vid målgrupp. från specialister på internationell

politik till massmedia och allmänhet. Spridningskanalerna är främst bibliotek. skolor, tidningar, bildningsförbund, folkrörelser, militära förband, universitet och vetenskapliga institutioner samt enskilda som prenumererar på UI:s publikationer.

Föredragandens överväganden

Utrikespolitiska institutet har begärt 4 878 000 kr., vilket är en ökning med

350 000 kr. Jag föreslår att bidraget till Utrikespolitiska institutet ökas med

136 000 kr. för kostnader för institutets lokaler, administration, informationsverksamhet samt gängse bidragsuppräkning vid nuvarande oförändra-

de verksamhetsnivå.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utrikespolitiska institutet för budgetåret 1988/89 anvisa ett

reservationsanslag av 4 664 000-kr.

E. Utrikeshandel och exportfrämjande Prop. 1987/88: 100.

os Bil. 5

Inledning

Världsekonomin och internationell handel

BNP-tillväxten i OECD-området under år 1987 synes ha blivit något högre

än tidigare förväntat. eller ca 2 3/490. I Västeuropa blev tillväxten endast : ca 2 1/44 och i våra nordiska grannländer i genomsnitt omkring 1 1/22.

Världshandeln ökade förhållandevis svagt med ca 3 1/26. Denna'utveck-

ling hänger framför allt samman med en kraftig dämpning av den amcerikanska importen, fortsatt anpassning i de oljeexporterande länderna och en minskning av i-ländernas oljeimport.

Börskrisen i oktober 1987 väntas medföra en påtagligt svagare efterfrågeutveckling i Förenta staterna än tidigare förutsett. Effekten på den Japanska ekonomin bedöms bli mera begränsad, medan däremot en märk- . bar nedrevidering av prognoserna får göras för de västeuropeiska ekonomierna. Den huvudsakliga effekten av börskrisen och åtföljande rörelser i valutakursrelationerna torde bli att andra länder drabbas indirekt av den svagare aktiviteten i Förenta staterna. framför allt genom minskade avsätt-

ningsmöjligheter för exporten. OECD-länderna sammantagna bedöms nå

en genomsnittlig tillväxt år 1988 om ca 2 1/42.

Sveriges utrikeshandel

Efter ett underskott på 7 miljarder kronor år 1982 har den svenska handels-

balansen nu visat överskott de senaste fem åren. Det stora överskottet år 1986 — ca 31 miljarder kronor — orsakades till en stor del av oljeprisfallet. Den svenska exporten kunde uppvisa en fortsatt väl hävdad ställning på de utrikes marknaderna — även om kapacitetsbegränsningar och i en del fall

. minskad konkurrenskraft orsakade förluster av marknadsandelar.

Under år 1987 utvecklades den svenska utrikeshandeln klart sämre än år 1986. Den svenska exporten har påverkats av en lägre efterfrågan i de för

vär industri viktiga marknaderna i Danmark och Norge. Även den viktiga

amerikanska marknaden har utvecklats svagt. Det kraftiga fallet i dollarkursen sedan år 1985 har stärkt den amerikanska industrins konkurrenskraft. Även den avsaktande ekonomiska aktiviteten i landet har lett till en försvagning av importen.

Den inhemska efterfragan har medfört en kraftig ökning av importen av främst konsumtions- och investeringsvaror. Handelsbalansens överskott

har därför reducerats till omkring 22 miljarder kronor vilket medfört en försvagning av bytesbalansen i förhållande till är 1986 med ca 12 miljarder

kronor.

Även om vi kunnat konstatera glädjande framsteg i Uruguayrundan är risken dock fortfarande betydande för att olika former av protektionistiska

ingrepp kommer att vidtas som fär en negativ inverkan på våra exportmöj-

ligheter.

Den turbulenta utvecklingen av växelkurser skapar allmänt sett en osä- 116

kerhet i den internationella handeln och kan snabbt ändra konkurrenskraf- Prop. 1987/88: 100 ten på viktiga marknader. Bil. 5

Fortfarande ger sig dessutom-en kapacitetsbrist till känna i den svenska

exportindustrin. Det är i och för sig glädjande att ordertecknandet lett till

en fortsatt hög beläggning inom stora delar av vår exportindustri. Det är

även glädjande att investeringarna nu börjat skjuta fart. Men i förhållande

till den importefterfrågan som nu håller på att växa fram till följd av inhemskt goda konjunkturer framstår exportindustrins totala kapåcitet

likväl som alltför liten för att långsiktigt kunna bidra till en balans i landets samlade utrikesbetalningar. Det högå efterfrågetrycket i den inhemska

ekonomin leder dessutom till att företag i en del fall föredrar att sälja på en

säkrare hemmamarknad än på en utlandsmarknad. vr

Hela detta perspektiv med dess olika riskfaktorer understryker vikten av att exportansträngningarna inte försvagas utan att vi fortfarande på alla de olika vägar som står oss till buds bör försöka fortsätta den framgångsrika

exportstrategi som inleddes i och med devalveringen år 1982. Förutsätt-

ningarna för detta är främst att det inhemska kostnadsläget hålls under kontroll. |

Nordiskt samarbete Det nordiska samarbetet är för närvarande i hög grad inriktat på konkreta

frågor som rör den ekonomiska utvecklingen och sysselsättningen. Ge-

nomförandet av den nordiska ekonomiska handlingsplan som antogs år 1985 har fortsatt. Planen, som huvudsakligen avser perioden 1986— 1988, består av en rad olika samordnade och förstärkta nordiska insatser såsom avlägsnande av handelshinder inom Norden, investeringar i vägar och järnvägar samt ökat nordiskt samarbete på det exportfrämjande området.

En ny ekonomisk handlingsplan. avsedd att träda i kraft år 1989, är nu under utarbetande. . d

Inom Nordiska ministerrådet-har förslag utarbetats för nya satsningar på

kultursamarbetet, för ett samarbetsprogram inom bioteknologin samt för

upprättandet av ett industriellt centrum i Oslo.

Att utveckla Norden som hemmamarknad är ett av huvudmälen för det

nordiska samarbetet på regeringsnivå. Det är ett fortlöpande arbete som bl.a. syftar till att ge de nordiska företagen bättre tillgång till den nordiska marknaden och därmed förbättrad konkurrensförmåga på världsmarknaden. Detta gäller inte minst de små och medelstora företagen. Särskild vikt

läggs vid att avveckla icke-tariffära handelshinder. Vid Nordiska rådets

session år 1987 presenterade ministerrådet ett samarbetsprogram för av-

veckling av handelshinder.i Norden, vilket antogs enhälligt. En första

rapport om implementeringen av samarbetsprogrammet presenterades för de nordiska utrikeshandelsministrarna i slutet av november 1987.

En utförlig redogörelse för det nordiska samäårbetet har lämnats i den berättelse som Nordiska ministerrådet överlämnat till Nordiska rådet i

december 1987 (dokument C 1 1988 i det nordiska trycket).

Västeuropa Prop. 1987/88: 100

Bil. 5 Drygt hälften av Sveriges utrikeshandel sker med EG och ytterligare

nästan 2086 med EFTA-länderna. År 1986 var Sverige EG:s tredje största

exportmarknad utanför Gemenskapen, dubbelt så stor som t. ex. Japan.

EFTA-länderna som grupp är EG:s största exportmarknad, där ca 25 % av

tredjelandsexporten avsätts, och dess största leverantör. Genom EFTA och frihandelsavtalet med EG ingår vi i ett frihandelsområde för industriprodukter på 350 miljoner människor. Samarbetet Sverige-

EG fungerar mycket väl. Problemen är utomordentligt få, särskilt sedan vi nått överenskommelse om anpassning av frihandelsavtalen med anledning av EG:s utvidgning till Spanien och Portugal.

Den svenska bedömningen att medlemskap i EG inte är förenligt med neutralitetspolitikens krav står fast. Med undantag för de utrikes- och

säkerhetspolitiska områdena är dock utrymmet för samarbete i princip obegränsat.

Från svensk sida finns därför en stark vilja att utveckla samarbetet med EG ytterligare på en rad områden. Bl.a. har Sverige tillsammans med

andra EFTA-länder uttryckt sitt intresse av att så långt möjligt medverka i EG:s strävanden att fullborda den s.k. inre marknaden.

EG-EFTA-samarbetet har en viktig roll i detta sammanhang. Luxem-

burgdeklarationen, som antogs av ministrar från EG- och EFTA-länderna i april 1984. anger områden för fortsatt samarbete. Målet är att åstadkomma tt "dynamiskt europeiskt ekonomiskt område” omfattande samtliga 18

EFTA- och EG-länder. Sverige, som under hösten 1987 innehaft ordföran-

deskapet i EFTA, strävar efter att EFTA-länderna så långt möjligt ska

uppträda samlat i förhandlingarna med EG. Uppföljningsarbetet har snabbt utvidgats från de ursprungligen prioriterade områdena — ursprungsregler, gränskontroller. handelsdokumentation och tekniska han-

delshinder — till en rad andra frågor, däribland statsstöd, finansiella tjäns-

ter, immaterialrätt, produktansvar och utbildning. Sammanlagt har därmed EG-EFTA-diskussioner inletts på 17 områden. -

Ytterligare förenklingar har skett i frihandelsavtalens ursprungsregler. Vid ett möte den 21 maj 1987 mellan ministrar från EFTA-länderna och

den ledamot av EG-kommissionen som är ansvarig för utrikesfrågorna

undertecknades de två första multilaterala konventionerna mellan EG- och

EFTA-länderna. Den ena avser införandet av ett gemensamt enhetsdoku-

ment för tullbehandling (Single Administrative Document, SAD). Den andra gäller en gemensam transitordning. Båda trädde i kraft den 1 januari

1988.

Ett miljöministermöte mellan EG- och EFTA-länderna hölls den 25—26 oktober 1987 i Nordwijk i Nederländerna.

Den 1 oktober 1987 hölls det andra mötet i den blandade kommittén

inom ramavtalet för forskningsfrågor mellan Sverige och EG. De stora

forskningsprogrammen, ESPRIT på dataområdet, RACE på telekommuni-

kationsområdet och BRITE för basteknologi. som hittills varit förbehållna deltagare i EG-länderna, håller nu på att öppnas för deltagande av institu-

tioner och företag i EFTA-länderna. 118

I takt med att arbetet med att åstadkomma en inre marknad inom EG Prop. 1987/88: 100

fortgår, intensifieras också EFTA-samarbetet. EFTA-länderna har i Bil. 5

många avseenden sammanfallande intressen att bevaka i den västeuropeis-

ka integrationen, varför det är naturligt med en betydande EFTA-samordning av kontakterna med EG. EFTA-samarbetet har hög prioritet för den

svenska regeringen och det är positivt att medlemsländerna nu gör an-

strängningar att stärka organisationen

I syfte att samordna arbetet med Europafrågorna har en särskild statssekreterargrupp tillsatts. En särskild beredningsgrupp under statssekreterargruppen går igenom konsekvenserna för svensk del av de olika försla-

gen i EG-kommissionens s.k. vitbok om den inre marknaden.

En utförlig redovisning av Sverige och den västeuropeiska integrationen

förelades för riksdagen i december 1987. (Prop. 1987/88: 66).

Multilaterala handelsfrågor

Det multilaterala handelssystemet fortsätter att, trots en hittills relativt gynnsam konjunktur i OECD-området, vara utsatt för påfrestningar. Obalanser i handeln mellan de stora handelsnationerna, liksom fortsatta bety-

dande handels- och betalningsbalansunderskott i t.ex. USA, ger grogrund

för protektionism. De gigantiska överskotten av jordbruksvaror har lett till

handelspolitiska konflikter. U-ländernas skuldsituation visar inga tecken på att radikalt förbättras med fortsatta problem i handelsrelationerna mel-

lan i- och u-länder som följd. En allvarlig utveckling är att förtroendet för

det multilaterala handelssystemet urholkats i många länder och att lösningar på handelspolitiska problem allt oftare söks på bilateral väg eller rentav genom unilaterala ingrepp i handeln.

För ett utrikeshandelsberoende land som Sverige är ett öppet och re-

spekterat multilateralt handelssystem av utomordentligt stor betydelse.

Den svenska regeringen verkar därför mot protektionism och för ytterliga-

re frigörelse av handeln bl.a. inom ramen för det Allmänna tull- och

handelsavtalet (GATT). Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och Förenta nationernas konferens för handel och. utveckling (UNCTAD).

Ett viktigt led i dessa strävanden har varit beslutet år 1986 i Punta del

Este, Uruguay, om en ny multilateral handelsförhandling inom ramen för GATT den s.k. Uruguayrundan. Genom ministerbeslutet har GATT-län-

derna bl. a. åtagit sig att inte vidta nya protektionistiska åtgärder ("stand

still") och att avveckla de GATT-stridiga åtgärder ("roll back") som i dag är i kraft. Härigenom kan förhandlingarna i sig hålla tillbaka den framväx-

ande protektionismen. Detta är enligt svensk uppfattning väsentligt. Hittills har den första fasen av förhandlingarna ägt rum i en konstruktiv

anda, vilket bl. a. resulterat i en mångfald förslag från enskilda medlems-

länder som nu studeras och debatteras. Förhandlingar har inletts om att

eliminera eller reducera återstående tullar. Ur svensk synpunkt är en sänkning av de höga tullnivåer som fortfarande existerar på för Sverige intressanta exportmarknader särskilt önskvärd. En fråga av stor betydelse

i förhandlingarna är att förbättra reglerna för vidtagande av skyddsåtgärder 119 mot skadevållande import.

Sverige har ett speciellt intresse av att komma till rätta med de s.k. Prop. 1987/88: 100 gräzonsätgärderna. dvs. skyddsåtgärder som inte omfattas av GATT:s — Bil. 5

regelverk. Bland de nya ämnena i rundan fäster Sverige stor vikt vid förhandlingarna om ett multilateralt regelsystem för tjänstehandeln syftande till liberalisering på detta område. Uruguayrundan omfattar också han-

delspolitiska aspekter på det immaterialrättsliga området. Såväl varumär-

kesförfalskning som andra former av immaterialrättsligt intrång berörs. Förhandlingarna skall bl. a. leda tull att ett multilateralt ramverk rörande

handeln med förfalskade varor utarbetas. | Förhandlingarna skall vidare söka motverka snedvridande effekter på den internationella handeln av handelsrelaterade krav i samband med

investeringar. En central fråga i rundan är jordbruket. Utan någon form 'av

uppgörelse på detta område kan förhandlingarna knappast lyckas.

Det är angeläget att det aktiva förhandlingsklimatet kan bevaras. En översyn av förhandlingsprocessen kommer enligt Punta del Este-beslutet . all äga rum på ministernivå efter halva tiden. dvs. sannolikt i slutet av år 1988. Förhandlingarna, som förs i Geneve, skall enligt ministerbeslutet vara avslutade inom fyra år, dvs. senast vid utgången av år 1990.

Regeringen tillmäter det breda internationella samarbetet inom OECD

stor betydelse. På det handelspolitiska området utförs inom organisationen

et omfattande och viktigt arbete som syftar till en så fri världshandel som möjligt. Uruguayrundan ger en särskild dimension åt detta arbete. Det

grundläggande analytiska arbete som fortgår inom OECD på viktiga sektorer ger betydande bidrag till GATT-förhandlingarna. Vid 1987 års minister-

rädsmöte i OECD diskuterades en inom organisationen utarbetad studie om effekterna av subventioner och handelsregleringar på handeln med

jordbruksprodukter. En betydande grad av enighet nåddes om såväl anåly-

sen som principerna för långsiktiga reformåtgärder, vilket haft en avgöran-

de inverkan på frågans fortsatta behandling. Naturligen ger också skeendet

inom GATT viktiga styrande impulser till verksamheten i OECD, bl. a. i handelskommittén, under de närmaste åren. På svenskt initiativ prövas nu

inom OECD nya former för övervakning av efterlevnaden under förhand-

lingsrundan av det i Punta del Este överenskomna stöppet för nya handelshinder.

Vid 1988 ärs ministerrådsmöte i OECD i mitten av maj kommer Sverige alt ha ordförandeskapet, vilket här betydelse för det svenska OECD-arbe-

tet under våren 1988.

FN:s sjunde konferens för handel och utveckling (UNCTAD VII) ägde rum den 9 juli — den 3 augusti 1987; Konferensen var inriktad på fyra områden — finansiella frågor, råvaror, internationell handel samt problemen i de minst utvecklade länderna. | | Denna UNCTAD-konferens blev den första som kommit fram till ett

gemensamt slutdokument med-en enig bedömning av läget i världsekonomin. I slutdokumentet ges:också uttryck för en gemensam vilja att stärka

samarbetet mellan u- och i-länder. De minst utvecklade ländernas pro-

blem, bl. a. på skuldområdet, tilldrog sig särskilt intresse. Konferensen kan

sägas ha fält en gynnsam inverkän på klimatet i arbetet med bl. a. interna-

tionella handelstrågor. Slutdokumentet betonar Uruguayrundans funda- = «= 120 mentala roll för att stärka det internationella handelssystemet. | |

På råvaruområdet blev konferensen en bekräftelse på den förändrade Prop. 1987/88: 100

inriktning mot lösningar -av då längsiktiga struktureHa problemen som = Bil. 5 samarbetet tagit under senare år. Bl. a. betonas att råvaruexportberoende

u-länder bör diversifiera sina ekonomier i ökad utsträckning mot bakgrund on

av råvarornas långsiktigt minskande relativa betydelse i världsekonomin.”

Stöd bör ges härför. Inte minst bör handelshinder avvecklas. Den tidigare

inriktningen på prisstabilisering genom reglering av råvarumarknaderna har nu tonats ner. Andra förmer för samarbete, som Sverige förespråkat, har fått ökat gehör. Genom ett: förbättrat informationsutbyte och/eller” forskning och utveckling är avsikten att råvarumarknaderna indirekt ska

nunna stabiliseras och stärkas utan regleringar. Konferensens särskilt på-

tagliga resultat var att den gemensamma fonden för råvaror genom Sovjet-

unionens m.fl. undertecknande av överenskommelsen närmar sig sitt -

ikraftträdande. Sverige välkomnar denna stimulans till ökat multilateralt råvarusamarbete, särskilt vad gäller forskning och utveckling.

Uppföljningen av slutdokumentets rekommendationer kommer nu att

ske i UNCTAD:s olika kommittéer samt i andra-internationella fora..En-

särskild FN-konferens för utvärdering av handlingsprogrammet för de minst utvecklade länderna föreslås äga rum är 1990. Sverige kommer att delta aktivt i detta uppföljningsarbete.

Exportfrämjande insatser

Den svenska exporten har under senare år utvecklats på ett förhållandevis gynnsamt sätt. Trots de positiva silfrorna måste konstateras att svenska företag förlorar marknadsandelar såväl i Sverige som på utlandsmarknaderna. Detta sker samtidigt som importen nu äter skjuter fart.

Det är därför viktigt att industrins internationella konkurrenskraft nu kan bibehållas. Detta är särskilt angeläget på den, för svenska exportföre-

tag, dominerande västeuropeiska marknaden men är betydelsefullt också

på de allt viktigare amerikanska och japanska marknaderna.

Exportansträngningarna måste. mot denna bakgrund, fortsätta och därmed bidra till att skapa balans i Sveriges ekonomi. Det finns starka skäl för staten att. tillsammans med näringslivet, verka för att det exportfrämjande arbetet intensifieras och anpassas till nya konkurrensförutsättningar.

Huvudansvaret för att den svenska exporten utvecklas tillfredsställande ligger hos företagen. Statlig medverkan i det exportfrämjande arbetet har, . dock betydelse för att uppnå framgångar. Sådan medverkan kan framför

allt behövas för att kartlägga områden, branscher och länder där särskilda exportansträngningar är angelägna.

Fortsatt stor uppmärksamhet i det exportfrämjande arbetet kommer att

ägnas OECD-området, där våra största handelspartners finns. Europa är .

den viktigaste exportmarknaden för svenska produkter. Stora ansträng-.

ningar riktas också mot Stilla Havsområdet.

Exportfinansiering

Många u-länder och ett antal statshandelsländer har mer eller mindre akuta: :

betalningsproblem. Efterfrågan på kapitalvaror och projekt är fortsatt låg | 121

på grund av att dessa länder har tvingats hålla tillbaka sin import. På de Prop. 1987/88: 100 kreditvärdiga marknaderna har konkurrensen skärpts. Finansiering av ex- = Bil. 5 porten är ett mycket viktigt konkurrensmedel. Från svensk sida läggs stor

vikt vid de ansträngningar som görs i olika fora för att stävja en osund utveckling av den internationella kreditkonkurrensen.

Kapitalvaror och projekt utgör en stor del av den svenska exporten. Ett nytt system för investeringsgarantier infördes den I oktober 1987 (prop.

1986/87:98, NU 27, rskr. 305, SFS 1987: 861). Detta bör få vissa positiva effekter på den svenska exporten genom att företagen numera kan försäkra inte bara investeringar i produktion utan också marknadsinvesteringar om

sådana kan leda till ökad export från Sverige. Betalningsproblemen har lett till att exportkreditnämnden (EKN) tving-

ats betala ut betydande belopp i skadeersättningar. Bl.a. för att undvika negativa effekter på den internationella handeln är det viktigt att överens-

kommelser nås om skuldkonsolideringar som kan bidra till att återställa

skuldländernas betalningsförmåga. Under budgetåret 1986/87 har Sverige

deltagit i ett flertal multilaterala överenskommelser om skuldkonsolideringar. På denna grund har åtta bilaterala avtal slutits mellan Sverige och

enskilda skuldländer. Under innevarande budgetår beräknas antalet skuldkonsolideringar fortsatt ligga på en hög nivå.

Mot bakgrund av bl. a. skuldprobiemen och den ökade internationalise- |

ringen, har en översyn av de system som finns för exportkreditgarantigivning, statsstödd exportkreditgivning och u-kreditgivning ansetts vara motiverad. Avsikten är att resultatet av översynen samt eventuella förslag till ändringar om möjligt skall föreläggas riksdagen i nästa års budgetpropositon.

Bilateralt samarbete Handelspolitiska och ekonomiska kontakter på regeringsnivå spelar en viktig roll för utvecklingen av Sveriges handel med statshandelsländer och

många u-länder. Dessa kontakter, som kan ha formen av ministerbesök

och delegationsresor, används ofta i handelsträmjande syfte. Detsamma gäller de regelbundet återkommande s.k. blandkommissionsmöten som

hålls med länder med vilka Sverige ingått bilaterala handels- eller samar-

betsavtal. | |

Under år 1987 har kommissionsmöten hållits med statshandelsländerna i

Östeuropa. samt med Algeriet, Indien och Malaysia. Vidare har handelskonsultationer ägt rum med Kina och Sovjetunionen i enlighet med särskilt

avtal. Ett möte inom ramen för det tekniska samarbetet med Cuba har också genomförts. |

Minskade råvarupriser har under året för många u-länder betytt lägre

exportintäkter och avmattning i den ekonomiska utvecklingen. Detta är en starkt bidragande orsak till att Sveriges handel med u-länderna stagnerade

under år 1987. Ansträngningarna att främja det ekonomiska samarbetet

med dessa länder har dock fortsatt i oförminskad styrka med sikte på en framtida förnyad expansion.

Ansträngningarna att minska underskottet i handeln med Östeuropa har 12 [NS

fortsatt. Fallande oljepriser och därmed minskande valutainkomster har Prop. 1987/88: 100 dock lett till att importen från Sverige och andra OECD-länder har minskat — Bil. 5

i relativ betydelse. Östeuropas andel av Sveriges utrikeshandel har under

året ytterligare minskat på exportsidan, medan andelen i totalimporten ökat något. Därmed växer på nytt det svenska underskottet i handeln med dessa länder. Aktuella satsningar på långsiktiga samarbetsprojekt bör på

sikt kunna ge svenska exportföretag en starkare ställning på Östeuropas marknader.

USA är en av Sveriges största exportmarknader. Importen från USA av bl.a. teknologi är av stor betydelse för svensk industri. De svensk-ameri-

kanska handelsrelationerna är goda. Sektorvisa bilaterala handelsrelaterade frågor kräver dock tidvis stor uppmärksamhet från svensk sida. Syftet är härvid bl. a. att underlätta marknadstillträdet i USA för svensk industri. De stora underskotten i USA:s handelsbalans under senare år har givit upphov till starka protektionistiska stämningar i kongressen och inom branscher med strukturproblem. Kongressens arbete med en ny handelslag har pågått under hela år 1987 och har ännu inte avslutats. Det resultat

som nås blir betydelsefullt mot bakgrund av de i flera fall protektionistiska

förslag från senaten och representanthuset som ligger till grund för lagstiftningsarbetet, förslag som kritiserats från den amerikanska administrationens sida och även från omvärlden. .

Handeln med Japan karaktäriseras av betydande svenska underskott. Japanska liberaliseringsåtgärder och yenens uppgång bör framdeles kunna ge utslag i form av ökad svensk export till Japan.

FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE) ECE, som omfattar Väst- och Östeuropa samt Canada och USA, behandlar frågor om handel. ekonomiska prognoser, statistik, energi, olika industribranscher, miljövård. byggnadsfrågor och transportfrågor. Sverige deltar aktivt i arbetet på samtliga områden. Mot bakgrund av FN:s finanskris har en särskild kommitté granskat ECE:s arbetsprogram och övriga aspekter på verksamheten. De föreslagna besparingsåtgärderna har antagits av kommissionen och kommer att resultera i betydande kostnadssänkningar.

Tullfrågor, handelsprocedurer m. m.

Sverige deltar i det internationella tullsamarbetet, främst inom ramen för

Tullsamarbetsrådet (Customs Co-operation Council) i Bryssel. Rådet an-

tog i juni 1983 en konvention om en ny, gemensam varunomenklatur

(Harmonized System). Riksdagen har godkänt Sveriges anslutning till konventionen (prop. 1986/87:53, SkU 13, rskr. 32), som trädde i kraft den I

januari 1988. Ett omfattande arbete med att överföra denna nomenklatur till svensk lagstiftning och utarbeta andra bestämmelser i anslutning härtill

har ägt rum.

Efter förhandlingar har EFTA-länderna och EG-kommissionen kommit

överens om att införa ett enhetligt tulldokument (Single Administrative i 123

Document. SAD). Dokumentet skall användas i handeln mellan EFTA- Prop. 1987/88: 100 länderna inbördes samt i handeln mellan EFTA-länderna' och EG såväl vid Bil. 5 export, transit som import. Överenskommelsen har formen av en konvention, som för svensk del har godkänts av riksdagen i maj 1987 (prop. 1986/87: 136, SKkU 47, rskr. 205). Enhetsdokumentet har börjat användas

"den I januari 1988. EFTA-länderna och EG-kommissionen har också kom-

mit överens om gemensamma transitbestämmelser för varor, vilka trädde i

kraft den I januari 1988. I enlighet med bestämmelserna i nämnda konventioner upprättas två nya kommittéer mellan EFTA-länderna och EG-kommissionen. Arbetet med att överföra de båda konventionernas bestämmel-

ser till svenska förhållanden har nu avslutats.

EG och EFTA-länderna har också inlett diskussioner rörande samord-

ning av datoriseringen av olika tull- och handelsprocedurer, bl.a. med utgångspunkt i EG:s s. k. CD-projekt (Coordinated Development Project).

EFTA-länderna och EG har genomfört en viktig reform vad gäller ur-

sprungsdokumentationen inom frihandelsområdet, nämligen periodiska: varucertifikat. s.k. fakturadeklaration, och avskaffande av blankett EUR.2. Överläggningar pågår om ytterligare förenklingar, bl. a. avseende de regler som gäller när en vara bearbetas i i flera. EFTA-' och EG-länder,

s.k. kumulation. |

Sverige har, för att underlätta tullverkets arbete med att bekämpa eko-

nomisk brottslighet på tullområdet och organiserad smuggling, ingått tullsamarbetsavtal med ett antal länder i Västeuropa. Riksdagen godkände den 25 november 1987 en proposition om tullsamarbetsavtal med USA. - Förhandlingar pågår med Spanien om ett tullsamarbetsavtal.

Förändringar i Sveriges tullpreferenssystem gentemot u-länderna trädde i kraft den I februari 1987. Dessa förändringar innebär bl. a. att tullfrihet nu ges för samtliga produkter från de minst utvecklade länderna. :

Skyddssystemet på beklädnadsområdet

Sverige anslöt sig den 20.september 1986 till det fjärde multifiberavtalet,

MFA IV, ett ramavtal för bilaterala textilbegränsningar. Omförhandlingar av de 16 bilaterala avtal som slöts under MFA III pågår.

De nya avtalen förhandlas i enlighet med de utfästelser, som Sverige gjorde under MFA IV-förhandlingarna. dvs. att medge större avsättningsmöjligheter av tekovaror på den svenska marknaden från i första hand de

minst utvecklade u-länderna samt nya och små exportörländer.

Den nya svenska begränsningspolitiken går ut på att stegvis trappa ner de nuvarande handelspolitiska skyddsåtgärderna, men också på att fort-

sättningsvis ge den svenska tekoindustrin ett skydd som är avpassat efter skyddsbehovet för olika varor. Tekoindustrin kan således inte räkna med

handelspolitiska skyddsåtgärder av den omfattning som tidigare förekom-

mit. |

Restriktionerna för import av läderskor från statshandelsländerna kom-

mer att avvecklas gradvis under en femårsperiod 1988-1992. För övriga

skor har avvecklingen genomförts vid ingången'av år 1988. 124

Utredning om utrikeshandeln i krislägen — - | Prop. 1987/88: 100

Regeringen har tillkallat en särskild utredare för att se över frågor om Bil

svensk utrikeshandel i krislägen och föreslå åtgärder. I uppdraget ingär att se över gällande lagstiftning om varuhandel och transportväsende. Utred-

ningen skall vara avslutad senast hösten 1989 (dir. 1987: 39).

Åtgärder mot Sydafrika

Efter ett omfattande arbete under hösten 1986 och påföljande vinter, i

vilket arbete Sverige tog en aktiv del, lade de alliansfria medlemmarna i FN:s säkerhetsråd i februari 1987 fram ett resolutionsförslag om bindande selektiva sanktioner. Förslaget kunde emellertid inte antas till följd av att USA och Storbritannien utnyttjade sin vetorätt. I avvaktan på ett verk-

samt sanktionsbeslut av säkerhetsrådet beslöt regeringen i mars 1987 att inhämta riksdagens bemyndigande att få utnyttja lagen (1971: 176) om vissa

internationella sanktioner för en ensidig svensk handelsblockad mot Sydafrika och Namibia (prop. 1986/87: 110). Riksdagen godkände förslaget (UU 1986/87: 20, rskr. 269). Förordningen (1987: 477) om förbud mot han-

del med Sydafrika och Namibia trädde i kraft den 1:juli 1987. Enligt denna

gäller förbud mot införsel till Sverige av varor som har sitt ursprung i Sydafrika eller Namibia och förbud mot utförsel ur Sverige av varor vilkas bestämmelseland är Sydafrikä eller Namibia. Förbuden omfattar den yrkesmässiga handeln. Företagen medgavs en övergångsperiod på tre måna-

der för att avveckla ingångna förbindelser och avsluta pågående frakter, och förbuden trädde därför i tillämpning den 1 oktober 1987. Regeringen

kan under vissa förutsättningar ge dispens från förbuden. Hittills har

regeringen avgjort 33 dispensansökningar varav fyra har beviljats. Dessa

har avsett export av angelägen medicinsk utrustning och läkemedel.

Regeringen beslutade i mars 1987 också tillsätta en parlamentarisk utredning med uppgift att utreda dels handeln med tjänster mellan Sverige och Sydafrika, dels handeln mellan svenska företag utomlands och Sydafrika, dels svenska företags verksamhet i Sydafrika. Om kommittén lägger fram förslag som kräver lagstiftning, bör. enligt direktiven, förslagen lämnas i sädan tid att lagstiftningen kan träda i kraft den I januari 1991 dir. 1987: 10). ”

Krigsmaterielkontroll'

Vid årsskiftet 1986/87 omfattade krigsmaterielinspektionens kontroll av tillverkningen av krigsmateriel i landet 130 enskilda tillverkare. Tillverk-

ningsvärdet för år 1986 var 5 663 milj. kr. (1985—4 815 milj. kr.).

Under år 1987 har ca 2 200 ansökningar om utförsel behandlats. Värdet

för de under året beviljade utförselullstånden, som i en del fall också avser export för flera följande år, uppgick till ca 5 300 milj. kr. (1986- 4.262

milj. kr.). : -

Jämfört med är 1985 ökade-krigsmaterielens andel av Sveriges totala . .

export under år 1986 från 0.82 till 1,22. . 125

Den parlamentariskt sammansatta rådgivande nämnden för frågor som Prop. 1987/88: 100 rör krigsmaterielexport har under år 1987 sammanträtt åtta gånger och det — Bil. 5 tekniskt-vetenskapliga rådet som bistår krigsmaterielinspektionen vid bedömningen av frågor om avgränsning mellan civil och militär materiel en gång.

På grundval av förslag från den s.k. KMI-utredningen har en förstärkning av krigsmaterielinspektionen skett under år 1987.

1 anslutning till betänkandet (SOU 1987: 8) Försvarsindustrins utlandsverksamhet förbereds en proposition till riksdagen med skärpta regler för krigsmaterielexporten.

En särskild redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten under år 1987 kommer att överlämnas till riksdagen under våren 1988.

E 1. Kommerskollegium

1986/87 Utgift 38 132 798 1987/88 Anslag 36 245 000 1988/89 Förslag 39 313 000

Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet med uppgift att handlägga frågor om handelspolitik och utrikeshandel samt vissa frågor i samband med näringsrättsliga regleringar och inrikeshandel. Kollegiet leds av en styrelse. Chef för kollegiet är en generaldirektör, som är styrelsens ordförande.

Till kollegiet är knutet ett handelspolitiskt råd, ett krishandelsråd, en CECA-nämnd och rådgivande nämnder för revisorsfrågor resp. tolk- och översättarfrågor.

Inkomster vid kommerskollegium, som redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttitel, beräknas till sammanlagt 10,4 milj. kr. för budgetåret 1988/89 (1986/87 11 milj. kr.).

Kommerskollegium Kollegiet har i en särskild rapport den 26 mars 1987 lämnat preliminärt budgetförslag för perioden 1988/89—-1990/91. Budgetförslaget har följts upp och preciserats i den ordinarie anslagsframställningen.

I den särskilda rapporten redovisas bl. a. resultatanalys avseende perioden 1982/83—-1986/87 och framtidsbedömningar.

Av resultatanalysen framgår att kollegiet funnit verksamhetens inriktning på det hela taget ändamålsenlig även om man i några fall ifrågasatt om

resursinsatserna är rätt avvägda.

Vidare har kollegiet funnit att utformningen av den egna organisationen medför vissa problem när det gäller att göra omdispositioner i verksamheten.

För att möta kraven på effektivisering och besparingar har ansträngningar att rationalisera verksamheten och att disponera om resurser gjorts. Resultaten av de försök som gjorts att mäta produktiviteten i verksamheten tyder enligt kollegiet på att denna har ökat. 126

Under den kommande treärsperioden prioriterar kollegiet de multilate- Prop. 1987/88: 100

rala, västeuropeiska och bilaterala funktionerna samt revisorsverksamhe- Bil. 5 ten. |

I budgetförslaget har kollegiet i första hand hemställt om oförändrat anslag och i andra hand redovisat ett treårigt huvudförslag med en anslags-

minskning av sammanlagt 54. I detta alternativ föreslår kollegiet att

minskningen fördelas med 14 det första resp. andra budgetåret och 3 det

sista budgetåret i perioden. En sådan besparing förutsätter, enligt kollegiet, förenklingsåtgärder och ambitionsnivåsänkningar på flera områden.

Kollegiet har i särskild skrivelse den 27 augusti 1987 redovisat strategi

och handlingsplan för sin ADB-verksamhet. På lång sikt skall ett heltäck-

ande integrerat kontorsinformationssystem finnas i drift. I inledningsskedet prioriteras ord- och textbehandling, därefter statistikfrågor samt ut-

ökat ADB-stöd till personal- och ekonomiadministration. Kollegict hem-

ställer att planen godtas.

För kollegiet har medel för beredskapsåtgärder budgetåret 1987/88 be-

räknats under fjärde huvudtiteln, anslaget G 2. Civil ledning och samordning. Kollegiet hemställer att medel för detta ändamål beräknas under kollegiets ordinarie anslag budgetåret 1988/89.

För kontantbidrag till Stiftelsen Öst Ekonomiska Byrån beräknar kolle-

giet 696 000 kr. budgetåret 1988/89 i enlighet med av stiftelsen till kollegiet

ingiven anslagsframställning.

1987/88 Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden Personal 158 of Anslag 36 245 00011) +3 068 00012) (1) varav lönekostnader 27 634 000 kr., stipendier avseende europeiska integrationsfrågor 70 000 kr. och kontantbidrag för Stiftelsen Öst Ekonomiska Byrån 678 000 kr. (2) varav lönekostnader +2 020 000 kr., stipendier avseende europeiska integrationsfrågor oförändrat och kontantbidrag för Stiftelsen Öst Ekonomiska Byrån 13 000 kr. tkonlantbidraget beräknas för varje enskilt budgetår:

Föredragandens överväganden Kommerskollegium ingår enligt särskilda direktiv, utfärdade av regeringen

den 23 oktober 1986, i försöksverksamhet med treäriga budgetramar. Enligt dessa skulle kollegiet i en särskild rapport till regeringen senast den 31

mars 1987 redovisa dels en analys av verksamhetens hittillsvarande innehåll, inriktning och resultat, dels överväganden om verksamhetens inrikt-

ning och innehåll under den kommande treårsperioden i syfte att med

tillgängliga resurser uppnå största möjliga utbyte. Därtill skulle en an-

slagsframställning lämnas senast den I september 1987. Kollegiets rapport innehåller en resultatanalys för perioden 1982/83—

[986/87 samt förslag till riktlinjer och -prioriteringar inför den kommande treårsperioden. Till grund för förslagen ligger bl. a. en bedömning av verk- 127

samheten in på 1990-talet: Rapporten innehåller också ett budgetförslag Prop. 1987/88: 100

samt särskilda redovisningar beträffande avgifter i verksamheten, ADB- = Bil. 5 frågor m. m. Kollegiet har även inkommit med en strategi och handlingsplan för sin ADB-verksamhet. Jag godtar den allmänna inriktningen av kollegiets ver ksamhet 's så som

den presenteras i rapporten och förordar att den läggs till grund för myn-

dighetens arbete under treärsperioden 1988/89—-1990/91. Jag instämmer också i de prioriteringar i verksamheten som kollegiet gör. Jag vill:särskilt

peka på det angelägna arbetet som rör EG:s inre marknad och samarbetet

mellan EG och EFTA. :

Vidare förordar jag ett huvudförslag, med en minskning av utgifterna med 596 under treårsperioden. Enligt min mening bör den totala reala

minskningen fördelas med I, 2 och 22 för första, andra resp. tredje

budgetåret. Avsikten är att uppnä en jämn fördelning av besparingarna.

För budgetåret 1988/89 innebär detta en minskning av kollegiets resurser

med 400 000 kr.. efter en pris- och löneomräkning med 3 136 000 kr. För.

resp. budgetår bör ramen beräknas till 39 313 000 kr.. 38 528 000 kr. och

37 758 000 kr. Beloppen för andra och tredje budgetåren i perioden -bör pris- och löneomräknas I vanlig ordning. :

Jag är dock inte beredd att ta ställning till de enskilda förslag om sänkningar av ambitionsnivån och andra åtgärder som kollegiet förutsätter för 574-alternativet. De frågor som kräver statsmakternas beslut bereds i särskild ordning. I övrigt utgår jag ifrån att kollegiet genom prioriteringar i

varje skede bedriver sin verksamhet med sädan flexibilitet att angelägna

uppgifter inte eftersätts.

Jag godtar kollegiets strategi och handlingsplan för ADB-verksamhet. Kollegiets arbete på detta omräde bör säledes fortgå. Drift- och utvecklingskostnader för kollegiets ADB-åtgärder skall rymmas inom ramen för tilldelade resurser. Jag har i denna fråga samrått med chefen för civildepar-

tementet. |

Avgilterna i kollegiets verksamhet bör ses över så att full' kostnadstäckning uppnås utom vad gäller auktorisation av tolkar och översättare. Detta

avser de avgifter som tas ut för vissa tillstånd enligt aktiebolagslagen och

närliggande författningar, för auktorisation och godkännande av revisorer samt för importlicenser. Även avgifterna för auktorisation av tolkar och

översättare bör ses över I syfte att öka kostnadstäckningen. Myndigheternas beredskapsplanering skall i enlighet med 1987 års försvarsbeslut finansieras Inom: ramen. för ordinarie förvaltningsanslag.

Kollegiets anslag har därför räknats upp med 110 000 kr. för detta ända-

mäl. Jag har i denna fråga samrått med chefen för försvarsdepartementet.

I 1986 års budgetproposition aviserades en översyn av tjänstebrevsrättssystemet. Under budgetåret 1986/87 har postverket genomfört mätningar av postmängder hos berörda myndigheter. Kollegiets tjänstebrevsrätt dras in fr.o.m. den I juli 1988, bl.a. i syfte att ge myndigheten möjlighet att genom prioriteringar mellan alternativa kommunikationsvägar kunna på-

verka kostnaderna. För portokostnader har jag därför räknat upp kollegiets förvaltningsanslag med 222 000 kr.

Kommerskollegium ingår sedan budgetåret 1987/88 i försöksverksamhet Prop. 1987/88: 100 avseende överföring av anslagsmedel mellan budgetår. Denna försöks- Bil. 5 verksamhet bör fortgå.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen . att till Kommerskollegium för budgetåret 1988/89 anvisa ett ram-

anslag av 39 313 000 kr.

E 2. Exportfrämjande verksamhet

1986/87 Utgift 232 621 030 Reservation 93 993 65311) 1987/88 Anslag 232 030 000 1988/89 Förslag 226 834 000

(1) Varav ca 80 milj. kr. är disponerade genom tidigare beslut.

Inledning

Under detta anslag beräknas medel för den exportfrämjande verksamhet som Sveriges exportråd antingen själv utövar eller planerar och leder inom handelssekreterarorganisationen och utrikesrepresentationen. Följande myndigheter/organ och anslag omfattas av exportfrämjande verksamhet.

Departement Anslag «Myndighet / organ/verksåämhet Anslag

1988/89

milj. kr.

Ulrikes- A 1 Utrikesförvaltningen tdel av " 210 departementet anslaget, ca 2051 . :

E 2 Exportfrämjande verksamhet 226

E 3 Exportkreditnämnden, täckande —

av vissa utgifter för skade-

ersättningar

E 5 Interamerikanska utvecklings- 25

banken . - Finans- F 4 Exportkreditbidrag (1) — departementet Jordbruks- 1 2 Stöd till turism och rekreation 108,5 departementet (del av anslageti (21 Industri- B 6 Kostnader för statsstödd export- 140 departementet kreditgivning genom AB Svensk

Exportkredit B 7 Kostnader för statsslödd export- 70 kreditgivning avseende cxport av fartyg m.m. B 8 Ersältning för extra kostnader = 110 för förmånliga krediter till u--länder

9 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 5

Departement Anslag <Myndighet/organ/verksamhet Anslag Prop. 1987/88: 100

1988/89 Bil. 5

milj. kr

B 10 Industripolitiska åtgärder för —

tekoindustrin idel av an-

slaget) (3)

B 11 Branschfrämjande åtgärder —

(del av anslaget) (3)

B 12 Småföretagsutveckling —

(del av anslaget)

il) Avsett för stöd till exportföretag som har orsakats ränteförluster i samband med exportkreditavtal som har ingåtts före är 1982. (2)Drygt hälften av anslaget utgör en stimulans av tjänsteexport i3) Båda dessa program har exportfrämjande inslag. Statens industriverk, som har ansvar för programmen, skall samråda med Sveriges exportråd i fråga om exportfrämjande åtgärder. Sveriges exportråd verkställer delvis de beslutade insatserna.

Organisation

Sveriges exportråd inrättades den I juli 1972 genom avtal mellan svenska staten och Sveriges allmänna exportförening. Inom exportrådet är tillsatt en särskild nämnd med uppgift att besluta om stöd till svensk projektex-

port. Vidare har tillsatts en styrgrupp för svensk bygg- och energiexport.

Exportrådets uppgift är att som centralt organ planera, samordna, mark-

nadsföra och genomföra åtgärder för att främja svensk export. Sveriges exportråd planerar och leder den exportfrämjande verksamheten dels vid

den specialiserade kommersiella utlandsrepresentationen, dvs. handelssekreterarna, dels inom utrikesrepresentationen. Sveriges exportråd har slutit samarbetsavtal med vissa handelskammare i utlandet, nämligen den i Sao Paulo, New York, Lissabon och i Madrid.

Det finns för närvarande 21 handelssekreterartjänster inrättade. Av dessa är två placerade i Nordamerika, nämligen i Chicago och i Toronto. I Europa finns 14 handelssekreterare, nämligen i Bryssel, Budapest, Dässeldorf, Haag, Helsingfors, Köpenhamn, London. Madrid, Milano, Oslo,

Paris, Prag, Wien och Zöärich. På övriga industrilandsmarknader finns handelssekreterare i Sydney och Tokyo. Tre handelssekreterare finns i

utvecklingsländer, nämligen i Caracas, Jeddah och Mexico City. Filialkon-

tor finns i Atlanta, Detroit, Hamburg, Los Angeles, Montreal, New York,

Stuttgart och Vancouver. Vidare finns en marknadssekreterare vid honorärkonsulatet i Bombay. Ett antal ambassader och konsulat i länder med särskilt intressanta marknader har givits en särskild kommersiell kompetens och tar — liksom handelssekreterarna — betalt för vissa av sina

exportfrämjande tjänster. Samtliga ambassader, liksom även vissa konsu-

lat. ger allmän exportfrämjande service.

Sveriges exportråd och handelssekreterarna sysselsätter 207 resp. 224

årsanställda.

Verksamheten och dess finansiering Prop. 1987/88: 100

Bil. 5

Sveriges exportråds och handelssekreterarnas verksamhet drivs i form av

projekt. Projekten planeras och följs upp per marknad och per bransch/affärsområde. Ett projekt kan bestå av exportservice, exportaktioner eller exportuppdrag. Med exportservice avses sådana tjänster som inte föranleder debitering, t. ex. mindre omfattande marknadsinformation, inledande

rådgivning till företag och enklare varuförfrågningar liksom viss uppsökan-

de och initiativtagande verksamhet. Exportaktioner omfattar bransch-, land- eller temabundna kollektiva aktiviteter som stödjer företagens ecx-

portansträngningar. I exportaktioner ingår också bl. a. åtgärder som särskilt stödjer små och medelstora företag i deras exportarbete. Uppdragsverksamheten omfattar tjänster som utförs på särskild beställning

och mot särskild avgift för enskild uppdragsgivare.

Verksamhetens finansiering är delad mellan staten och näringslivet.

Staten bidrar enligt det nu gällande avtalet om Sveriges exportråd (prop. 1979/80: 16. NU 20, rskr. 95) till exportrådets finansiering med ett belopp som motsvarar beräknad skillnad mellan rådets kostnader för exportservice till företag med export av mindre omfattning och rådets abonnemangs-

intäkter från dessa företag. Vidare ställer staten enligt nämnda avtal medel till förfogande för rådets uppgift att planera och leda handelssekreterarnas verksamhet och exportfrämjande verksamhet inom utrikesrepresentationen. Handelssekreterarnas exportservice finansieras med statliga medel. Flertalet för stat och näringsliv gemensamma exportaktioner finansieras i regel efter fördelningen 40/60.

Näringslivet deltar i finansieringen av Sveriges exportråd med bl.a.

abonnemangsavgifter. Abonnemang är en förutsättning för att få stadigva-

rande tillgång till Sveriges exportråds, handelssekreterarnas och utrikes-

representationens tjänster. Detsamma gäller handelskammare i utlandet som har slutit samarbetsavtal med exportrådet. Rådet kan lämna vissa inledande tjänster till andra än abonnenter. Abonnemang påverkar för närvarande inte prövningen om stöd till svensk projektexport eller till svensk bygg- och energiexport. Näringslivets medverkan i finansieringen utgörs också av uppdrag mot särskild avgift i Sverige eller i utlandet.

Vissa medel under anslaget är avsedda för att främja svensk projektex-

port (prop. 1978/79: 123 bil. 2, NU 59, rskr. 415) samt för statligt stöd till

konsultföretag (prop. 1984/85: 110, NU 33, rskr. 358).

Sveriges exportråd

Medelsbehov 11 000—-tal kr.:i Verksamhet 1986/87 1987/88 Beräknad ändring

budget utfall budget Export- Föredra-

rådet ganden Exportfrämjande åtgärder Anslag 194 505 199 209(1) 198 460 +19 052 -—1 080 Övriga 163 000 169 110 170 000 +11 000 -5 000 intäkter

Medelsbehov «1 000—tal kr.;i Prop. 1987/88: 100

Verksamhet — 1986/87 «> 1987/88 Beräknad ändring Bil. 5

budget utfall budget Export- Föredra-

: rådet ganden

Stöd till svensk pro- Jektexport m. m. Anslag 31 200 20 971121 27 200 + 3 800 -—2 200

Till regeringens disposition --Anslag 7 870 12 44113) 6 370 + 1 300 -1 916

Ränteintäkter 3 000 4 390 — — — m. m. :

Summa ” medelsbehov Anslag) 233 575 232 621:i5) 232 080 +26 352 —-35 196 Övriga . 166 000 173 300 170 000 +11 000 -5 000

intäkter : -

Garantiramar . Svensk pro- = 35 000 35 000 of of jektexport :

Konsultstödet 8 000 8 000 + 3 000 of

il; Varav 16,2 milj. kr. från budgetåret 1985/86. Härtill kommer 11,5 milj. kr. för vilka Sveriges exportråd har fattat beslut men inte lyft från anslaget (2) Varav 2.6 milj. kv. reserverade medel (3) I detta ingår 0,3 milj. kr. som utgör utbetalningar från anslagets reservation till kommerskollegium. Vidare har ca 12 milj. kr. av Sveriges exportraåad tillförts reserverade medel avscende bl.a. inte utnyttjade medel från tidigare budgetår och exporträdet fått disponera ca 18.3 milj.kr. . genom särskilda beslut 41 Härtill kommer 5 milj-kr. från annan huvudtitel 15) Sveriges cexportrad har för handelssekreterarna redovisat inte utnyttjat anslag om 779 470 kr. samt underskott om 690 080 kr.

Sveriges exportråd lämnar i sin anslagsframställning såväl förslag för bud-

getåret 1988/89 som en plan för de två påföljande verksamhetsåren. Ex-

portrådet framhåller — mot bakgrund av anslagsnedskärningen för inneva-

rande budgetår och de åtgärder som har vidtagits — det angelägna i att

verksamheten fortsättningsvis inriktas på att utveckla aktivt exportfrämjande insatser. Ytterligare nedskärningar skulle allvarligt skada den svenska exporten och exportrådets verksamhet.

Exportrådets målsättning och verksamhetsinriktning i stort fastställs av

dess styrelse. Rådets uppgift är i första hand att vara ett kunnigt och effektivt serviceorgan och stödja och komplettera företagens egna aktivite-

ter så att största möjliga export från Sverige uppnås. Scerviceinriktningen innebär att tillgänglighet och grundläggande kunnighet inom ett brett tjän- 132 steutbud är viktigare än specialkunskap inom många områden.

Exportrådet har under budgetåret 1986/87 varit föremål för en översyn - Prop. 1987/88: 100 av finansieringen med avseende på källor: och användningsområden (se = Bil. 5

prop. 1986/87: 100 bil. 5 sid. 130). Översynens beskrivande avsnitt utgör er

enligt exportrådet ett värdefullt tillskott till insikten om exportfrämjandets

struktur och villkor. Vidare pekar exportrådet på utredningens slutsats att

företagen budgetåret 1985/86 står för minst samma andel av de samfinansi-

erade och ursprungliga verksamheterna som de gjorde budgetåret 1978/79. De under senare år tillkommande uppgifterna genom statsmakternas beslut

har förändrat denna relation. Detta har lett till att finansieringsfördelningen framöver så långt möjligt görs mer likformig. Bl.a: har anslagsandelen i

exportchef-att-hyra verksamheten sänkts från 5096 i genomsnitt till 4096. Denna typ av kostnadsfördelning är emellertid enligt exportrådet ofta en chimär i beaktande av företagens egna, mycket större kostnader även för : exportsatsningar som administreras av exportrådet. Frågan om finansieringens fördelning bör därför inte vara avgörande för beslut om-anslagets storlek. Frågan är i stället hur' exportrådets verksamhet uppfattas hos exportföretagen.

Nyttan med exportfrämjandet är emellertid svår att fastställa generellt. Exportrådet framhåller svårigheterna att definiera. eller kvantifiera, marknadens behov av exportfrämjande åtgärder. Det finns hos: de flesta export-

företag en stor efterfrågan på information och på tjänster, men ingenting kan med säkerhet sägas om värdet av mediet ”Expörtfrämjande”. Det går

således inte alltid att via finansieringen få vägledning av hur många av de viktigaste tjänsterna värdesätts. För mångå tjänster kan avgiftsfinansiering vara ett ganska tillfredsställande sätt. Ett annat mått -kan vara antalet förfrågningar. Ytterligare ett sätt kan vara att fråga om attityder genom

t.ex. en Sifo-undersökning. En nyligen genomförd sådan visar att omdö-

met om exportrådet är mycket gott. :

Exportrådet pekar på det faktum att staten”har expanderat verksamhe-

ten genom att tillföra statligt initierade och finansierade projekt: Detta har påverkat exportrådets profil. identitet och arbetsfunktioner. Med krympande resursramar kommer enligt exportrådet av förväntans- och organisationsskäl mer resurser att bindas, relativt sett, till dessa projekt. Övrig

verksamhet tilldelas de resurser som återstår. Denna övriga verksamhet

kan i många fall leda till snabbare resultat. Flexibiliteten minskar emellertid för spontant efterfrågade tjänster av spjutspetskaraktär i i tider av minskande anslag.

Den statliga huvudmannens önskemål beträffande inriktning och omfatt-

ning av verksamhetens olika delar påverkar stora delar av exportrådets verksamhet. Företagens önskemål kommer främst genom efterfrågan på

individuella tjänster. Exportrådets tolkning av denna efterfrågan ger information om vilka typer av tjänster som skall prioriteras. Det saknås enligt

exportrådet på företagssidan en motsvarighet till statens samlade agerande såsom huvudman. Finansieringsöversynén har pekat på önskemålet att

även näringslivet deltar genom en stark representativ vilja kring hur exportfrämjandet skall inriktas. Exportrådet stöder denna önskan och har inlett ett arbete kring lämpliga former för en aktiv medverkan från näringslivets representativa organ. - 133

Exportrådet framhåller avslutningsvis med anledning av finansierings- Prop. 1987/88: 100 översynen att effektiviteten i det statliga exportfrämjandet skulle underlät- — Bil. 5 tas om all sådan verksamhet inom detta område kunde samordnas av exportrådet, såsom ursprungligen var tänkt. För närvarande är bilden splittrad bl. a. med variationer i principerna för statlig kostnadstäckning.

Vad gäller marknadsprioriteringar avses OECD-marknaderna prioriteras även fortsättningsvis. En handelssekreterare föreslås bli inrättad i Portugal och en filial i Barcelona till handelssekreteraren i Spanien. Utanför OECD-området görs särskilda insatser i Hongkong och Indien. Samtidigt som en koncentration och kostnadseffektivisering sker på de traditionella marknaderna finns det behov av att skapa nya slagkraftiga små handelskontor på vissa lovande men ofta besvärliga marknader. Därför föreslås inrättande av handelssekreterare på försök i tre år i Seoul samt i Hongkong. | .

Exportrådet kommer att göra särskilda insatser gentemot en viss export-

marknad. som utnämns till ”Årets exportmarknad”. För budgetåret

1988/89 föresläs Västtyskland.

Exportrådet har infört en förändring av sin organisation som återspeglar prioritering av vissa affärsområden. De viktigaste är bygg, energi, elektronik, skogsindustri, livsmedel, agroindustri och avfallshantering samt industriell automation. Andra prioriterade områden är liksom tidigare småföretagsprogrammet, tjänsteexport och projektbevakning.

Anslagsuppräkningen utgår från anslagsnivån för budgetåret 1987/88 för anslagsposten Exportfrämjande åtgärder som prisomräknas med totalt 11 561 000 kr. Huvudförslaget uppgår till 296. Därutöver begärs 8 milj. kr. Dessa medel avses finansiera ett handelskontor i Seoul (3 milj. kr.), ett i Hongkong (merkostnad 450 000 kr.) och ett i Lissabon (merkostnad 350 000 kr.), i samtliga fall med en handelssekreterare som chef. Vidare föreslås att ett filialkontor till handelssekreteraren i Spanien inrättas i Barcelona (kostnad 350 000 kr.). Medelsbehovet för ”Årets exportmarknad”, Västtyskland, beräknas till 3 milj. kr. Resterande belopp (850 000 kr.) utgör en reserv. .

Särskilda anslag har erhållits från industridepartementet, numera energi- och miljödepartementet, för exportfrämjande åtgärder inom energiområdet. Exportrådet förutsätter att detta blir fallet även kommande budgetår.

Exportrådets begäran om medel för svensk projektexport om 25 milj. kr. grundar sig på en uppskattning av anslag för att infria gjorda åtaganden . budgetåren 1986/87—-1988/89. En oförändrad garantiram om 35 milj. kr. begärs. :

För konsultstödet föreslås en ökad garantiram på 11 milj. kr., vilket är en ökning med 3 milj. kr. Exportrådet anför att rådet under senare tid har medgett stöd också till marknadsstudier och etablering förutom till anbudskostnader. Detta motiverar en ökad ram och ökade anslag i takt med att dessa stödformer blir kända. Anslagsbehovet uppskattas till 8 milj. kr., vilket är cen ökning med 2,3 milj. kr. för att infria gjorda åtaganden. Exportrådet meddelar slutligen att kansliet kommer att flyttas från regionen för u-länder till kansliet för svensk projektexport. 134

Föredragandens överväganden Prop. 1987/88: 100

Handelsbalansen har under senare tid utvecklats i positiv riktning. Det Bil finns dock ew antal faktorer som nu förmärks och som kan komma att försämra denna utveckling. Exportindustrins internationella konkurrens-

kraft har försvagats och devalveringseffekterna från år [982 urholkats med

förlust av marknadsandelar, ökad import m. m. som följd. Härtill kommer osäkerheterna i den allmänna konjunkturutvecklingen. Det är därför väsentligt att även fortsättningsvis göra ytterligare ansträngningar att genom förnyad konkurrenskraft öka den svenska exporten så att det kan bli en

långsiktig, strukturell balans i utrikesaffärerna. Företagen har helt naturligt

huvudansvaret för att den egna exporten utvecklas tillfredsställande. Den nationella ckonomiska politiken har också stor betydelse för företagen i deras exportansträngningar. Därutöver är de statliga insatserna för att | direkt främja exporten av väsentlig betydelse. Sveriges exportråd har här en central och viktig roll. Exportrådets insatser på detta område har av dess kunder enligt gjorda undersökningar bemötts mycket positivt. Jag delar denna positiva syn på exportrådets verksamhet.

Sveriges exportråd har varit föremål för en översyn avseende finansi-

eringen av verksamheten. Finansieringsöversynens analys har legat till

grund för fortsatta överväganden inom cexportrådet och mellan de två

huvudmännen om verksamhetens inriktning och finansiering. Detta är en fortlöpande process som tar tid att genomföra. Viss redovisning och för-

slag har lämnats i årets anslagsframställning, bl.a. avseende ompriorite-

ring och neddragning av vissa verksamheter med hög andel statsfinansiering. I det fortsatta arbetet är det enligt min mening angeläget att samtliga parter fortsätter att engagera sig för att få ett ännu mer effektivt exportfrämjande — ett exportfrämjande som förändras i takt med förändringar i omvärlden och efter näringslivets behov. I detta arbete ingår helt naturligt frågor som näringslivets engagemang. utvärdering av verksamhetsgrenar och relationer till andra organ liksom övergripande målsättning m. m. Jag anser att näringslivet såsom kund i och huvudman för cxportrådet enskilt och samlat har ett stort ansvar för att verksamheten utformas i en riktning som svarar mot företagens behov. Jag ser det som naturligt att verksamhetsgrenar kan förändras. minska ' eller avvecklas inom ramen för givna medel. Det statliga engagemanget till hjälp för näringslivets exportansträngningar skall ses i detta perspektiv.

nya medel att utnyttjas. Jag vill här exempelvis peka på exportrådets resultatanalyser, genomgång av de förändrade konkurrensförhållandena och utarbetandet av en marknadsplan där den nuvarande verksamheten analyseras och framtida åtgärder diskuteras. Jag vill därvid understryka att

samtliga parter har ett stort ansvar för arbetets genomförande. Jag hälsar detta arbete med stor tillfredsställelse och jag vill understryka att det är av

vikt att exportrådets verksamhet fortlöpande utvärderas mot bakgrund av

både nuvarande situation och ständigt förändrade förutsättningar. Det är av vikt att detta arbete bedrivs skyndsamt i syfte att uppnå konkreta — effektivitetsvinster.

Exportrådet har i sin verksamhetsplan angett vissa prioriterade markna- Prop. 1987/88: 100

der och branscher/sektorer. Jag delar exportrådets bedömningar i dessa — Bil. 5

frågor. OECD-området är vår största handelspartner och bör prioriteras —

inte minst EG-området — men vissa mer avlägset belägna marknader har

också betydelse. Liksom tidigare år vill jag peka på att insatserna görs i ett långsiktigt perspektiv och i samspel med olika aktiviteter inom hela det

område som påverkar våra exportansträngningar. Vidare bör insatserna koncentreras till betalningsstarka marknader.

Pris- och löneomräkning minskat med huvudförslagets 296 uppgår till

5 804 000 kr. pudgetåret. 1988/89. Mot bakgrund av det. statsfinansiella

11 milj. kr. förs bort från anslaget som en besparing. v varav I milj. k kr. avses finansiera det ökade arbetet inom ramen för EFTA. Detta belopp kan fördelas med 6,7 milj. kr. på anslagsposten för exportfrämjande åtgärder,

med 2,2 milj. kr. på anslagsposten för stöd till svensk projektexport m. m.

och med 2,1 milj. kr. på anslagsposten till regeringens disposition.

Sveriges exportråd har lämnat en rad förslag till åtgärder på det export-

främjande området avseende utlandsorganisationen, främst etablering av nya kontor. Förändringar i utlandsorganisationen måste vidtas från tid till annan för att anpassa organisationen till marknadspotentialen och efterfrå-

gan på tjänster. Jag delar exportrådets bedömning att Hongkong och .

Sydkorea utgör intressanta och växande marknader för svensk export. Jag

är dock inte nu beredd att föreslå att handelssekreterare inrättas på dessa marknader. Verksamheten bör bedrivas inom utrikesrepresentationens

ram och förstärkas vid behov.

Portugal liksom Spanien är också intressanta marknader för svensk export. Jag föreslår mot den bakgrunden att Sveriges exportråd ges möjlig-

het att etablera en handelssekreterare i Portugal under budgetåret 1988/89.

Den exportfrämjande verksamheten som nu utförs av ambassaden i Lissabon förs då över till handelssekreteraren. Jag föreslår också att Sveriges

exportråd under budgetåret ges möjlighet att etablera en filial i Barcelona till handelssekreteraren i Madrid. Nuvarande försöksverksamhet i Barcelona upphör därmed.

Förslaget att genomföra särskilda samlade exportfrämjande insatser på en utlandsmarknad är enligt min mening värdefull. Valet av Västtyskland

som det första ”Ärets exportmarknad” förefaller väl avvägt.

Jag beräknar behovet av anslagsmedel till svensk projektexport till 20,3

milj. kr. Utbetalningar under budgetåret 1988/89 avser åtaganden under det

budgetåret och tidigare budgetår. Garantiramen bör enligt min mening uppgå till oförändrat 35 milj. kr. Jag beräknar behovet av anslagsmedel till konsultstödet till 4.7 milj. kr. Utbetalningar under budgetåret 1988/89 avser åtaganden under det budgetåret och tidigare budgetår. Jag finner inte anledning att höja garantiramen

eftersom de: av wv exportrådet angivna stödområdena redan omfattas av kon-

Jag har "beräknat vissa medel till regeringens disposition för särskilda exportfrämjande insatser av olika slag. Som exempel på sådana insatser . kan nämnas särskilda exportaktioner, information och förstärkt kommersi- 136 "

ell representation i utlandet samt stöd till export av tjänster från statliga Prop. 1987/88: 100 myndigheter. Jag beräknar ett medelsbehov om 4 454 000 kr. för att möj- — Bil. 5 liggöra genomförandet av sådana åtgärder. Till detta kan läggas att medel

ur den ointecknade reservationen under anslaget också kan användas för

konkreta insatser.

Sveriges exportråd återbetalar varje budgetår statsanslag som har uppkommit när projekt har avslutats och behovet av statsbidrag har visat sig mindre än som har beräknats från början. Det rör sig om'ca 10 å 12 milj. kr. -

årligen. Exportrådet kan inte själv disponera dessa medel eftersom de

härrör från tidigare budgetår. Beloppet bokförs under anslagets reservera-

de medel. Exportrådet får sedan ta del av dessa medel genom särskilda

beslut för olika exportfrämjande aktiviteter. .

Under senare år har en rad förenklingar vidtagits avseende styrningen av användningen av de statliga medlen. Ett allt större ansvar har lagts på exportrådets ledning att inom ramen för tilldelade medel besluta om aktivi- . --

teter. Ett led i detta förenklingsarbete är att låta exportrådet självt besluta

också om användningen av nu nämnda medel. Jag föreslår således att exportrådet får besluta om användningen av de statsmedel som kan upp-

komma vid avslut av olika aktiviteter. En redovisning lämnas i samband

med bokslutet.

För budgetåret 1988/89 beräknar jag ett medelsbehov om totalt

226 834 000 kr.. vilket är en minskning jämfört med innevarande budgetår: Därtill kommer medel att: tillföras verksamheten genom omprövningar

inom chefens för miljö- och' energidepartementet verksamhetsområde. Det

är enligt min mening angeläget att fältorganisationen så långt möjligt priori-

teras inom ramen för tillgängliga medel.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att:

1. till Exportfrämjande-verksumhet för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 226 834 000 kr.,

2. bemyndiga regeringen att medge att uttagna men inte utnyttjade

anslag i projektverksamheten får disponeras av Sveriges exportråd.

3. bemyndiga regeringen att medge att utfästelser om stöd 'till

svensk projektexport får lämnas "till ett belopp av högst

35 000 000 kr., | | ” "

4. bemyndiga regeringen att medge att utfästelser om stöd till konsultexport får lämnas till ett belopp av högst 8 000 000 kr.

E 3. Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för Prop. 1987/88: 100 skadeersättningar Bil. 5

1986/87 Utgift 240 037 27911) 1987/88 Anslag 1 000 19838/289 Förslag 1 000 (1) 126 942 076 kr. hänför sig till ulgifter under budgetäret 1985/86. 56 647 567 kr. som hänför sig till budgetåret 1986/87 kommer att belasta anslaget 1987/88. Av tidigare ianspråktagna medel återbetalade EKN under budgetåret 1986/87 48 721 417 kr. 8 392 287 kr. som hänför sig till budgetåret 1986/87 kommer att äterbetalas under budgetåret 1987/88.

Exportkreditnämnden, EKN. har till uppgift att mot erläggande av premie erbjuda svenska exportörer skydd mot förluster i exportaffärer. EKN:s garantigivning för export av varor och tjänster bedrivs inom två system — normalgarantisystemet (n-systemet) och det:s.k. s/u-systemet — för vilka gäller separata riktlinjer och ramar för risktagande. ”S/u” står för garantigivning vid särskilt samhällsintresse resp. garantigivning vid export av betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling.

EKN:s skrivelse om verksamheten m. m. EKN har i skrivelse till regeringen daterad den 7 oktober 1987 inkommit med en redogörelse för verksamhetens utveckling och med en bedömning av det aktuella riskläget samt en prognos över verksamhetens framtida utfall.

EKN anser att nämndens övergripande riskpolicy är väl avvägd och ligger i linje med strävanden bl. a. från internationella valutafondens sida alt få garantiinstitut att spela en mer aktiv roll. Instituten bör på ett tidigare stadium stoppa sin garantigivning på länder som är på väg in i en skuldkris så att skuldproblemen inte fördjupas, men också öppna sin garantigivning tidigare på länder som drabbats av en skuldkris, så att återhämtningsåtgärder kan stödjas av ett ökat kapitalflöde.

EKN framhåller att allt fler länder drabbats av akuta betalningsproblem vilket har inneburit kraftigt ökade skaderegleringar. Det generellt sett försämrade betalningsläget har samtidigt lett till en påtaglig minskning av u-ländernas och statshandelsländernas projektimport, vilket fått negativa konsekvenser för EKN:s garantigivning och premieintäkter.

Den internationella utvecklingen och de preciseringar av riktlinjerna för n- resp. s/u-systemet som tidigare gjorts, vilka bl. a. inneburit att kravet på affärsmässighet i n-systemet förstärkts, har lett till en förskjutning av garantigivningen mot s/u-systemet.

EKN anmäler i skrivelsen att nämnden genomfört en kartläggning av den garantigivning som förekommit i s/u-systemet. Med denna kartläggning som utgångspunkt håller EKN på att ompröva s-garantigivningen dels för att konkretisera vilka samhällsekonomiska effekter EKN kan och bör eftersträva, dels för att förbättra metoderna för samhällsekonomiska hänsynstaganden vid garantigivningen.

EKN pekar på att garantigivningen inom s/u-ramen, liksom EKN:s 138

totala garantigivning, till den helt dominerande delen avser u-länder. Risk- Prop. 1987/88: 100

tagandet som särskilt motiveras av u-skäl har emellertid fått allt mindre — Bil. 5

betydelse under senare år.

EKN anmäler också att nämnden avser att pröva om de regler som

uppställs för att tillförsäkra en rimlig riskspridning i garantiåtagandena kan

förbättras.

EKN bedömer att de ramar för garantigivningen som riksdagen beslutat om kommer att vara tillfyllest även under kommande verksamhetsår. För

närvarande uppgår totalramen för exportkreditgarantigivningen till

70 000 milj. kr., varav 32 000 milj. kr. är reserverade för s/u-garantigiv-

ning. Dessutom finns ramar på 2 000 milj. kr. för kursgarantier och på 1000 milj. kr. för investeringsgarantier.

Till följd av de utbredda betalningsproblemen och den minskade efterfrågan på garantier, har EKN:s verksamhet under en följd av år visat

betydande underskott. De senaste verksamhetsåren, 1985/86 och 1986/87,

blev utfallen —207 milj. kr. resp. —243 milj. kr. EKN:s ackumulerade underskott uppgick vid utgången av verksamhetsåret 1986/87 till 1 393 milj. kr. EKN bedömer att den negativa utvecklingen kommer att

accentueras under de närmaste åren. Enligt EKN:s normalprognos skulle underskotten uppgå till ca 900 milj. kr. under verksamhetsåret 1987/88, ca 800 milj. kr. under verksamhetsåret 1988/89 och ca 100 milj. kr. under

verksamhetsåret 1989/90. | |

EKN:s rörliga kredit i riksgäldskontoret uppgår för närvarande till

3 700 milj. kr. Per den 30 juni 1987 hade drygt 2 000 milj. kr. utnyttjats. EKN har tidigare baserat sin beräkning av behovet av rörlig kredit på

utfallet av den pessimistiska prognosen. EKN pekar dock på att de faktis-

ka utfallen av verksamheten har anslutit sig nära normalprognosen och

anser därför att det är befogat att lägga detta prognosalternativ till grund

för beräkningen av behovet av rörlig kredit. Enligt normalprognosen be-

räknas underskottet i svenska kronor uppgå till ca I 900 milj. kr. under verksamhetsåren 1987/88 och 1988/89. Med hänsyn till den påtagligt osäkra riskbilden på flera viktiga gäldenärsländer, anser EKN att därtill bör läggas en marginal på 500 milj. kr. dvs. sammanlagt 2 400 milj. kr. För att täcka detta belopp erfordras utöver EKN:s reserver på ca 700 milj. kr. samt den outnyttjade delen av den rörliga krediten på ca 1 700 milj. kr., inte någon ytterligare höjning av den rörliga krediten. EKN framhåller dock att om underskottet skulle bli större än vad normalprognosen inkl. nyss nämnda marginal visar, kan EKN bli tvungen att i enlighet med vad som anförts i

prop. 1986/87: 100 bil. 5, belasta anslaget E 3. Vidare sägs att denna möjlighet är desto mer angelägen som utsikterna att nedbringa upplåningen ter sig begränsade också på längre sikt. Sedan den 1 januari 1987 kan EKN ge garantier i utländsk valuta. Vid

skadereglering på sådana garantier har EKN rätt att låna upp utländska valutor. EKN anför att behovet av upplåning torde förbli begränsat under de första åren som systemet är i tillämpning. EKN har för budgetåret

1987/88 erhållit rätt att ta upp lån i utländska valutor motsvarande högst

500 milj. kr. EKN hemställer att detta bemyndigande förlängs. .

EKN hemställer vidare att regeringen omprövar de regler som gäller 139

beträffande premier för garantier som beslutats av regeringen. Enligt be- Prop. 1987/88: 100

slut på grundval av prop. 1983/84: 100 bil. 5 skall premien för en garanti — Bil. 5

som beslutats av regeringen efter avdrag för skäliga administrationskostnader inbetalas till statskassan då garantiförbindelse löpt ut, såvida premiebeloppet inte utnyttjats för skadeersättning under samma garanti. Inbetalning av premie till statskassan har ännu inte blivit aktuell. I de premier som inkommit under budgetåret 1985/86 och budgetåret 1986/87 finns emellertid en latent skuld till statskassan. EKN anför att om dessa premier redovisas som skuld uppkommer en bristande balans eftersom de mot premierna svarande garantiåtagandena skall redovisas tillsammans med de av EKN beslutade åtagandena. Samtidigt är dét inte möjligt att redovisa eventuella framtida kostnadsersättningar från statsanslag som en tillgång i balansräkningen. I den internationella redovisning som EKN gör. uppstår också en obalans eftersom premier i detta sammanhang räknas som den viktigaste intäkten medan ersättning från statsanslag över huvud taget inte räknas som intäkt.

Föredragandens överväganden EKN:s garantigivning är av stör betydelse för den svenska exporten. framför allt för större projekt och systemleveranser vilka utgör en viktig del av vår export. En EKN-garanti är ofta en avgörande förutsättning för att sådan' export skall komma till stånd, speciellt till u-lands- och öststatsmarknader. Det är mot den bakgrunden väsentligt att EKN även fortsättningsvis får möjlighet att ge garantier i betydande omfattning för export till sådana länder. Riskerna i garantigivningen har dock ökat väsentligt under

uppgiften att ge ett rimligt stöd till exporten, i: huvudsak jämförligt med det som det stora flertalet utländska konkurrenter erhåller, och målet att få verksamheten att gå ihop på sikt. |

Många länder står inför mer eller. mindre akuta betalningsproblem. Antalet länder som tvingats konsolidera. sina skulder har ökat betydligt. Den belastning som dessa konsolideringar medfört och kommer att medföra har lett till stor försiktighet hos den industrialiserade världens långivare. Risk finns för att alltför stor återhållsamhet med krediter och garantier fördjupar betalningsproblemen och leder till en minskning av den internationella handeln. Därför försöker Sverige i samverkan med andra länder att för- ' bättra samordningen vid hantering av komplicerade skuldkriser och att åstadkomma konsolideringar som är anpassade till skuldländernas återbetalningsförmåga. För de fattigaste och mest skuldtyngda u-länderna har särskilda insatser bedömts nödvändiga som syftar till att åstadkorhma mer långsiktiga lösningar på dessa-'länders skuldproblem. Parisklubben har under det senäåste året redan beviljat längre återbetalningstider och amorteringsfria perioder för sådana länder. Diskussion om ytterligare åtgärder bl. a. lägre konsolideringsräntor pågår för närvarande i olika internationella fora. or |

EKN har vidtagit en rad åtgärder med syfte att förbättra garantisyste-'” men. Jag ser med tillfredsställelse på dessa ansträngningar. Jag vill i detta 140

sammanhang nämna att en översyn av de system som finns för cxportkre- Prop. 1987/88: 100

ditgarantigivning, statsstödd exportkreditgivning och u-kreditgivning an- — Bil. 5 setts vara motiverad. Avsikten är att reslutatet av översynen samt eventuella förslag till ändringar om möjligt skall föreläggas riksdagen i nästa års budgetproposition.

EKN har redovisat att cen översyn pågår av kriterierna för s-garantigiv-

ningen. Det är enligt min mening av stor vikt att en noggrann prövning sker av dessa kriterier.

EKN pekar i sin skrivelse på att även om den hel övervägande delen av

garantigivningen avser export till u-länder, har det risktagande som särskilt motiveras av u-skäl fått allt mindre betydelse under senare år. Jag vill

erinra om att EKN i sin skrivelse till regeringen år 1984 föreslog att

u-garantigivningen skulle avskaffas. Regeringen ansåg vid den tidpunkten att frågan borde övervägas ytterligare (prop. 1984/85: 100 bil. 5). Under en period fanns möjlighet för EKN att finansiera eventuella underskott. i u-garantigivningen mot biståndsanslagen. Den möjligheten upphävdes dock år 1978 (prop. 1977/78: 135, UU 1978/79:1, rskr. 9). I och med att:

EKN älades att finansiera eventuella underskott i första hand från egna reserver och resultatutvecklingen kraftigt försämrades, har utrymmet för

extra stort risktagande -av u-skäl i praktiken försvunnit. Jag anser mot denna bakgrund att u-motivet inte längre skall få utgöra grund för garanti-

givning inom det s.k. s/u-systemet. Jag vill i sammanhanget erinra om den diskussion som på senare år förts

i internationella fora angående garantiinstitutens möjligheter att anpassa garantigivningen så att den kan utgöra stöd för skuldländernas återhämtning. samtidigt som mer strikt fasthållande vid s.k. cut off date vid skuldomförhandlingar ger garantiinstituten minskad risk vid återupptagande av garantigivning. Vidare har vikten av att instituten beaktar nationella prioriteringar och utnyttjar internationella organs, i första hand Världsbankens, utvärderingar av projekt, vid prövning av garantiärenden framhållits. Jag anser att det ligger i såväl skuldländernas som i de nationella garantiinstitutens intresse att garantigivningen inriktas på högt prioriterade projekt med möjligheter intjäna utländsk valuta och som bidrar till förbättring av kreditvärdigheten.

EKN påpekar i sin skrivelse på risken för att resultatutvecklingen under

de närmaste åren kommer att bli mycket dålig. Jag vill i detta sammanhang

också framhålla vikten av att Sveriges internationella åtaganden vad ävser

exportkreditgarantier följs. Tillämpliga bestämmelser återfinns främst i

GATT-avtalets artikel XVI. Det är viktigt att premiesältningen sker med

hänsyn till riskbilden.

Genom riskdelning med exportföretag och banker kan EKN medverka

till fortsatt garantigivning på vissa marknader som är av stor betydelse för

de svenska exportföretagen. EKN har på detta område redan vidtagit

betydelsefulla åtgärder. Strävandena att dela risker, även med institut i andra länder, bör dock fortsätta. Viktigt är också attsamarbetet mellan garantiinstituten stärks så att möjligheterna förbättras att erbjuda företagen stöd i projekt där leveranser från fler länder ingår. Det är självfallet :

också av vikt att information om de tjänster som EKN kan erbjuda når ut 141 till alla de företag och banker som kan ha nytta av dem.

Jag delar EKN:s uppfattning att någon höjning av rambeloppen för Prop. 1987/88: 100 garantigivningen inom n- och s/u-systemen inte är nödvändig. I detta sam- = Bil. 5 manhang kan noteras att regeringen under föregående budgetår utnyttjat

riksdagens bemyndigande att överföra 10 000 milj. kr. till s/u-ramen.

Jag stöder EKN:s uppfattning att beräkningen av behovet av rörlig kredit kan baseras på normalprognosen och att den rörliga krediten i

riksgäldskontoret för nästa budgetår därför kan förbli oförändrad. Vidare bör EKN fortsatt få möjlighet låna upp utländsk valuta till ett morvärde i svenska kronor på 500 milj. kr.

EKN har hemställt om ändring av principerna för redovisning av premier för garantier som regeringen fattat beslut om. De regler som föreslogs i

prop. 1984/85: 100 bil. 5, har visat sig mindre lämpliga, bl. a. för den redovisning som EKN gör internationellt. EKN har rätt att med eget yttrande

hänskjuta ärenden av större vikt till regeringen för prövning. Det är enligt

min mening inte motiverat att ha särregler för premier som hänför sig till

garantier som EKN hänskjutit till regeringen för beslut och föreslår därför

att sådana garantier skall redovisas efter samma principer som gäller för Övriga garantier. Detta skall även gälla för de ärenden som regeringen

fattat beslut om sedan den 1 juli 1985 och fram till utgången av innevarande '

budgetår. Jag har i detta sammanhang noterat att EKN avser pröva kriterierna för riskspridning. För närvarande gäller att de sammanlagda åtagandena på enskilda länder inte får överstiga 10 å 15 96 av totalengagemanget. Jag förutsätter att EKN i detta sammanhang också ser över principerna för

hänskjutande av ärenden till regeringen för prövning.

När det gäller kursgarantier har EKN föreslagit att ramen på 2 000 milj.

kr. förblir oförändrad, vilket jag instämmer 1.

Ramen för investeringsgarantier har nyligen höjts till 1 000 milj. kr. (prop. 1986/87:98, NU 27, rskr. 305). Jag delar EKN:s uppfattning att ramen bör vara oförändrad under budgetåret 1988/89.

Hemställan Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen att

1. garantigivning vid export av betydelse för u-ländernas ekono-

miska utveckling, den s. k. u-garantigivningen, avskaffas.

2. medge att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti

för exportkrediter till ett belopp av högst 70 000 000 000 kr.. varav

32 000 000 000 kr. reserveras för garantigivning vid särskilt sam-

hällsintresse.

3. medge att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti för kursgarantier vid export till ett belopp av högst

2 000 000 000 kr.,

4. medge att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti

för investeringar i utlandet till ett belopp av 1 000 000 000 kr.,

5. godkänna att den rörliga kredit i riksgäldskontoret som ställts :

till. exportkreditnämndens förfogande oförändrat får uppgå till

3 700 000 000 kr., 142

6. bemyndiga regeringen att medge att exportkreditnämnden för Prop. 1987/88: 100

budgetåret 1988/89 får ta upp lån i utländska valutor motsvarande = Bil. 5 högst 500 000 000 kr.,

7. ull Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skade-ersättningar för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av

1 000 kr. för vissa utgifter för skadecersättningar som kan uppstå

enligt de riktlinjer jag förordat.

E 4. Krigsmaterielinspektionen

1986/87 Utgift1 000
1987/88 Anslag1 000
1988/89 Förslag1 000

Krigsmaterielinspektionen utövar kontroll över tillverkningen av krigsmateriel och handlägger ärenden rörande tillstånd till export och viss import av sådan materiel.

Kostnaderna för kontrollmyndighetens organisation och verksamhet skall bestridas genom avgifter från tillverkare av krigsmateriel samt genom expeditionsavgifter för tillstånd att utföra krigsmateriel från riket.

Under året har krigsmaterielinspektionens resurser förstärkts vilket avspeglas i ökningen av medlen på anslaget för förvaltningskostnader.

1987/88 Beräknad änd-

ring 1988/89

Föredraganden Anslag Förvaltningskostnader 1 410 000 + 879 000111 (därav lönekostnader) (1 226 000) t+ 716 000; Lokalkostnader 91 000 + 8 000

1 501 000 1 887 000

(1) Varav 32 000 kr. avser engångsanvisning för inköp av möbler och inventarier till två nya tjänster.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Krigsmaterielinspektionen för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag av I 000 kr.

E 5. Interamerikanska utvecklingsbanken Prop. 1987/88: 100

1986/87 Utgift 18 620 200 Bil. 5 1987/88 Anslag 25 000 000 19887/89 Förslag 25 000 000

Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) är en regional utvecklings-

bank, vars målsättning är att bidra till låntagarländernas sociala och ekono-

miska utveckling genom att lämna lån till finansiering av högprioriterade utvecklingsprojekt eller att på annat sätt främja en snabbare ekonomisk

utveckling i Latinamerika och Karibien. Bankens huvudkontor är beläget i

Washington. Antalet fast anställda tjänstemän i banken uppgår till drygt 1 400. Endast två av dessa är svenska medborgare. . IDB har i dag, sedan även Norge anslutit sig till banken i juli 1986, sammanlagt 44 medlemsstater. Dessa är förutom 25 låntagarländer i Latin-

amerika och Karibien, USA och Canada samt 17 icke-regionala bidragsgivande länder. Sverige inträdde som medlem i banken år 1977 efter det att nya upphandlingsregler trätt i kraft året innan. Enligt dessa är upphandlingen till bankfinansierade projekt begränsad till medlemsländerna. Sveri-

ge, tillsammans med Danmark, Finland och Norge samt fem andra västeu-

ropeiska länder bildar en s.k. valgrupp och representeras i bankstyrelsen

av en gemensam exckutivdirektör. Denna post som för närvarande innehas av Förbundsrepubliken Tyskland roterar mellan de större länderna i valgruppen. Posten som biträdande exekutivdirektör innehas för närvarande av Sverige. |

Beslut om en sammanslagning av bankens kapitalresurser, dvs. det

regionala kapitalet, till vilket de latinamerikanska medlemsländerna bi-

drar, med det inter-regionala kapitalet togs vid årsmötet i Wien år 1985. Sammanslagningen, som ännu inte kunnat verkställas, torde öka bankens möjligheter att låna upp pengar på de internationella kapitalmarknaderna på mer fördelaktiga villkor. Efter sammanslagningen kommer bankens

eget kapital att uppgå till 34 miljarder dollar. |

Förhandlingar om bankens sjunde allmänna kapitalpåfyllnad inleddes i samband med IDB:s årsmöte i mars 1986 i Costa Rica. Därefter har förhandlingar ägt rum i Buenos Aires, Paris, Washington. Nassau, Wash-

ington och senast i Guatemala i oktober 1987.

Påfyllnadsförhandlingarna syftar till att fastställa dels den totala påfyllnadsvolym som skall ligga till grund för bankens verksamhet under fyraårsperioden 1987-1990, dels den fördelning av bidragen som skall gälla mellan bidragsgivande medlemsländer. Storleken av påfyllnaden har före-

slagits till mellan 20 och 25 miljarder dollar med en åtföljande påfyllnad av

fonden för särskild verksamhet (FSO) med omkring 500 milj. dollar.

1 samband med Världsbankens/IMF:s årsmöte i Seoul i oktober 1985 framlade den amerikanske finansministern det s. k. Baker-initiativet. Detta

förslag förutser att de multilaterala utvecklingsbankerna tillsammans med

privata banker förser de mest skuldsatta länderna med ctt fortsatt kapitalflöde under förutsättning att dessa länder vidtar strukturella reformprogram. som underlättar en tillväxtinriktad anpassning till skuldsituationen.

Eftersom de största gäldenärsländerna i huvudsak återfinns i Latinamerika

tillmäts IDB tillsammans med Världsbanken initialt en nyckelroll i Baker- Prop. 1987/88: 100

initiativet. För att kunna spela denna roll borde därför institutionernas — Bil. 5 ' resurser avsevärt ökas. Sverige har uttalat sitt allmänna stöd för Baker-initiativet. IDB:s roll vad beträffar hanteringen av skuldproblemen i Catinamerika har dock kommit att ifrågasättas till följd av de konflikter som

uppstått under påfyllnadsförhandlingarna.

En förutsättning för USA:s deltagande i en väsentligt ökad resurspåfyllnad för banken är att nya beslutsregler införs med möjlighet till uppskjutande av projekt på begäran av en minoritet av länder. Detta krav har avvisals av låntagarländerna liksom av de icke-regionala länderna och Canada med hänvisning till bankens multilaterala karaktär. USA kräver

öka bankens effektivitet. Vid mötet i Guatemala strandade påtyllnadsför-

handlingarna och det är i dag inte möjligt att förutsäga när fortsatta förhandlingar om en sjunde påfyllnad kan komma att aktualiseras på nytt.

IDB har traditionellt ägnat sig åt främst projektutlåning, vilket innebär att banken tillskjuter en del av de projektkostnader som skall betalas i utländsk valuta. Till följd av de ekonomiska svårigheterna i Latinamerika

under senare år har det emellertid blivit allt svårare för låntagarna att klara

av de lokala projektkostnaderna. Följden har blivit att IDB:s utlåning minskat väsentligt.

Banken har emellertid sökt angripa dessa problem på olika sätt. Villko-

ren för lokalkostnadskomponenten i utlåningen har mjukats upp efter

hand. Vidare har banken ökat sina globala eller multisektorkrediter. som

kanaliseras via nationella institutioner. Under påfyllnadsförhandlingarna

har en majoritet förordat en ökad sektorsanpassad långivning. Av IDB:s totala utlåning skulle upp till 252: kunna utbetalas snabbt och bidra till att förbättra låntagarlandets betalningssituation. I syfte att höja kvalitén på

IDB:s operativa verksamhet krävs dessutom systemtätiska landprogram och landstrategier till grund för bankens utlåning både vad avser projektlån

och sektorsanpassade lån. Detta förutsätter ökad koordinering mellan olika nationella och internationella finansieringsorgan. vilket kräver organisatoriska förändringar i bankens administration.

Sveriges åtaganden i banken

| Sveriges röststyrka i IDB grundar sig på andelen tecknat aktiekapital och är för närvarande 0,1796. Vårt bidrag till fonden för särskild verksamhet motsvarar 0,42Z av samtliga bidrag. Fonden, som utgör IDB:s motsvarighet till IDA inom världsbanksgruppen. beviljar utvecklingskrediter på mycket fördelaktiga villkor. .

Fram till slutet av den pågående sjätte kapitalpåfyllnaden kommer Sveri-

ge att ha bidragit till IDB med totalt ca 24 milj. dollar. Betalningarna till påfyllnaden beräknas för Sveriges del vara avslutade under budgetåret 1993/94.

10 Riksdagen 1987188. I saml. Nr 100. Bilaga 5

Beräknade utbetalningar under budgetåret 1988/89 Prop. 1987/88: 100

Bil. 5

För budgetåret 1988/89 beräknas Sveriges utbetalningar komma att uppgå

till ca 25 milj. kr. Av detta belopp hänför sig ca 15,5 milj. kr till femte kapitalpåfyllnaden och ca 2 milj. kr. till sjätte påfyllnaden. Vidare skall

skuldsedlar på drygt 5 milj. kr. inlösas, vilka hänför sig till sjätte påfyllna-

den.

IDB:s utlåning

Banken be viljar lån till projekt i de regionala medlemsländerna dels på nära

kommersiella villkor, dels på särskilt förmånliga villkor från fonden för särskild verksamhet.

Vid utgången av år 1986 hade IDB, räknat från verksamhetsstarten är 1961, beviljat lån om totalt 34,7 miljarder dollar. Under verksamhetsåret

1986 beviljades lån om sammanlagt 3 037 milj. dollar, varav 292 milj. dollar utgjorde lån på mjuka villkor. IDB:s utlåning har mobiliserat komplette-

rande finansiering i låntagarländerna på ca 75 miljarder dollar, varför den totala projektkostnaden för IDB-projekten uppgår till mer än 100 miljarder dollar. Banken spelar på detta sätt en viktig roll som katalysator.

Upphandling från Sverige

Under perioden sedan Sverige inträdde i banken och fram t.o.m. år 1986 har svenska företag enligt IDB:s statistik levererat varor och tjänster till

bankfinansierade projekt i regionen för 108 milj. dollar. Under motsvaran-

de period har Sverige inbetalat totalt 18.9 milj. dollar till IDB i form av direkta inbetalningar och inlösta skuldsedlar. Svenska företag har därmed kunnat hävda sig väl i den internationella

konkurrensen om order till IDB-finansierade projekt med ett återflöde på 5.8. dvs. för varje inbetald dollar till banken har svenska företag erhållit kontrakt för 5,8 dollar. Genomsnittligt har de 17 s.k. icke-regionala medlemsländerna i banken ett återflöde på 4,4. Bara tre av dessa 17 länder kan visa högre siffror för återflöde, nämligen Schweiz (8,2), Italien (7.2) och Nederländerna (6,3). En motsvarande jämförelse av IDB:s utbetalningar

för projektleveranser visar i absoluta tal (milj. dollar) att Sverige kommer på åttonde plats efter Italien (762), Japan (710), Förbundsrepubliken Tysk-

land (657). Frankrike (543). Spanien (303), Schweiz (257) och Storbritannien (221).

Föredragandens överväganden

Sveriges bidrag om 25 milj. kr. till IDB skall ställas i relation till övriga svenska insatser i Latinamerika och Karibien. Det bilaterala biståndet till

Nicaragua har höjts i flera omgångar och uppgår under budgetåret 1987/88

till 160 milj. kr. Anslagsposten Humanitärt biständ i Latinamerika uppgär

för budgetåret 1987/88 till 175 milj. kr. Regionen får även bistånd via

anslagsposterna Katastrofer m. m., Regionala insatser och Folkrörelser

och andra enskilda organisationer samt anslagen Styrelsen för u-lands- Prop. 1987/88: 100 forskning (SAREC) och Andra biståndsprogram. Statsrådet Hjelm-Wallén = Bil. 5 föreslår att för budgetåret 1988/89 biståndet till Nicaragua höjs till 190

milj. kr. och anslaget Humanitärt bistånd i Latinamerika till 190 milj. kr.

Sverige motsätter sig regelbundet lån från IDB och andra multilaterala .

utvecklingsinstitutioner till Chile.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Interamerikanska utvecklingsbanken för budgetåret

1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 25 000 000 kr.

E 6. Importkontoret för u-landsprodukter

1986/87 Utgift 1 000 Reservation [01 1987/88 Anslag 1 000 1988/89 Förslag =» '1 000

Importkontoret för u-landsprodukter har till uppgift att främja import till Sverige från u-länderna och därigenom bidra till dessa länders utveckling. Verksamheten finansieras med biståndsmedel (reservationsanslaget C 8. Övriga u-landspolitiska insatser m. m., fr.o.m. budgetåret 1988/89 reservationsanslaget C 3. Andra biståndsprogram). Kontoret har möjlighet att bedriva viss uppdragsverksamhet. |

Importkontoret har antagit benämningen Import Promotion Office for Products from Developing Countries (IMPOD?).

Importkontoret för u-landsprodukter

IMPOD är en av de myndigheter som föreslås ingå i den andra omgången

av försöksverksamheten med treåriga budgetramar. I enlighet med de särskilda direktiv, som IMPOD erhöll hösten 1986, har IMPOD lämnat förslag till inriktning av verksamheten under perioden 1988/89—-1990/91 i en särskild rapport. Rapporten Service i samverkan ger en analys av

verksamheten, pekar på faktorer som påverkar den och innehåller en rad

förslag för den framtida verksamheten. Frågor som länderval. informationsinsatser, landinriktade insatser, samarbete med andra organ och resursbehov m. m. diskuteras. Visst ytterligare underlag ges 1 anslagsfram-

ställningen för budgetåret 1988/89.

IMPOD framhåller i sin analys av omvärldens behov att även om fakto-

rer som ekonomisk politik i u- och i-länder, valutapolitik, skuldkris och

marknadstillträde i i-länderna kommer att vara avgörande för u-ländernas utveckling blir exportfrämjande insatser för u-länderna av stor betydelse

även i framtiden. Huvudansvarcet för sådana insatser måste ligga på u-län-.

derna själva. Bristande resurser m. m. gör dock att man måste räkna med

att behovet av bistånd till exportfrämjande åtgärder kommer att öka, såväl

från internationella organisationer som från nationella organ som IMPOD.

: : 147

IMPOD formulerar sin uppgift som att nå målsättningar av biståndspoli- Prop. 1987/88: 100

tisk natur genom handelsfrämjande insatser. Arbetet har under åren vid- Bil. 5

gats till att omfatta allt fler länder och produkter. Verksamheten bestär i

huvudsak av serviceinriktade insatser för säväl exportfrämjande organisationer, exportföretag i u-länder som importerande företag I Sverige.

IMPOD har i sin rapport analyserat hittillsvarande verksamhet och vilka förutsättningar som är av betydelse för planeringsperioden. I resultatanalysarbetet har samtliga aktiviteter och prestationer identifierats och analyserats. Utöver tillgänglig verksamhetsstatistik har utvärderingar gjorts inom en rad områden för att bedöma verksamhetens resultat och effekter. Försök har gjorts att bedöma verksamhetens förenlighet med de av regering och riksdag fastställda allmänna målen för det svenska u-landsbiståndet.

Analysen visar enligt IMPOD att arbetet under den gängna femårsperioden bedöms ha varit framgångsrikt. En ständig anpassning sker till u-ländernas och de svenska företagens önskemål. Utvecklingen av antalet aktivileter och prestationer visar i flera fall på en volymmässig fördubbling

medan personalstyrkan har ökat endast marginellt. Administrationskost-

naderna är låga. IMPOD har för avsikt att ytterligare effektivisera arbetsformer, rutiner och organisation. .

IMPOD anför vidare att resultatet av utvärderingarna inte tyder på att kontoret behöver vidta några mer genomgripande förändringar i arbetssätt

och inriktning. En kraftigt ökande efterfrågan på kontorets tjänster konsta-

teras — en efterfrågan som för rådgivande och serviceinriktade funktioner är större än vad kontoret för närvarande har resurser till.

I rapporten föreslås olika ätgärder som bedöms vara lämpliga att vidta.

för att bättre kunna tillgodose u-ländernas behov. Förslagen avser dels hur samverkan och samarbetsformerna med andra aktörer inom området skulle kunna utvecklas, dels vilka konkreta insatser-IMPOD skulle kunna vidta för att ytterligare främja u-ländernas export till Sverige.

Vad gäller de länder som IMPOD arbetar med konstateras att service på

informationsområdet även i framtiden bör lämnas till representanter från

alla u-länder utanför Europa. Insatser som initieras av IMPOD eller vederbörande u-land i form av landbaserade projekt bör liksom hittills begränsas till en mindre grupp u-länder. Världsbankens ”graduation”-kriterium kan ,

förslagsvis användas för att sätta en högsta gräns.

Att röja undan vissa handelshinder, exempelvis på jordbruks- och tekoområdet, vore enligt IMPOD den viktigaste åtgärden för att främja u-landsimporten till Sverige. I takt med åtgärder i liberaliserande riktning som kan komma att beslutas ser IMPOD en viktig roll som informationsförmedlare. Vidare bör IMPOD ges möjlighet att mer aktivt än hittills delta i beredningsprocessen för beslut av betydelse för u-landsimporten.

IMPOD pekar i sin rapport på behovet att ytterligare utveckla samarbe-

tet med andra organ 1 Sverige, i Norden och med UNCTAD/GATT:s

internationella handelscentrum, ITC) i Geneve. Enligt IMPOD finns det stora fördelar att uppnå genom ökad samverkan. BI. a. föreslås att IMPOD ges det samordnande ansvaret för beredning och uppföljning av de medel som Sverige årligen bidrar med till TTC:s verksamhet. Därigenom kan 148

IMPOD:s och ITC:s insatser samplaneras bättre. Vidare planeras fördju- Prop. 1987/88: 100 pade kontakter med offentliga institutioner och industriföretag samt Bil. 5

branschorganisationer om samarbete där produkten sätts som utgångspunkt.

Arbetsområdet marknadsrådgivning och marknadsinformation förväntas successivt öka. En mycket viktig del av detta servicearbete är utgivning av olika slag av informationsmaterial. Det vore önskvärt enligt IM-

POD att få en heltidsanställd specialist på informationshantering i stället för konsulthjälp redan för nuvarande arbetsvolym. Ett annat område är

utbildning i form av seminarier. En utökning föreslås här till fler språk än engelska. -

En treårig planeringsperiod kommer att inverka positivt på uppläggningen av samarbetet med olika länder, ett arbete som hädanefter kan få en mer

långsiktig karaktär. Utöver hittillsvarande typ av insatser önskar IMPOD pröva även andra arbetssätt för att främja u-landsimporten. IMPOD avser

således att arbeta med en något längre introduktionsperiod i de fall detta

anses nödvändigt i samarbetet med svenska importörer. Vidare önskar IMPOD pröva en metod för villkorad kostnadsdelning med importörer vid

marknadsföring av nya produkter. Stöd utgår endast om lanseringen inte

lyckas och av skäl som importören inte kan påverka. Ytterligare en uppgift

kan vara att för ”handplockade” produkter, där en potentiell marknad i Sverige bedöms finnas, aktivt stödja produktanpassning eller produktut-

veckling. IMPOD framhåller att om affärer skall komma till stånd måste .

någon form av produktutveckling eller produktanpassning ske. IMPOD

skulle här kunna fylla en mycket stor uppgift i samråd med andra organisa-

tioner, t.ex. Swedfund. Slutligen avser IMPOD att med vissa u-länder

diskutera arbetsfördelningen mellan deras handelsrepresentation och IMPOD. Frågan om avgiftsfinansiering diskuteras ingående. Därvid konstaleras

att avgift skulle kunna tas ut vid försäljning av vissa: publikationer, av. svenska importörer eller av vissa u-länder. IMPOD anser dock att det är svårt att i större utsträckning bedriva någon form av uppdragsverksamhet. . Sådan verksamhet kräver också personal för den fysiska hanteringen. Nackdelarna med avgiftsbeläggning bedöms större än fördelarna. Ett annat sätt att få till stånd en delad finansiering kan vara att minska bidragen

till olika aktiviteter och låta 1. ex. svenska importörer stå för en större del av kostnaden. Detta tillämpas redan nu men kan ges ökad omfattning.

Vidare kan metoden med villkorad kostnadsdelning också innebära en

ökad kostnadsdelning för olika aktiviteter. | IMPOD redovisar ett huvudförslag där besparingen om 592 läggs på det sista budgetåret, dvs. budgetåret 1990/91. Huvudförslaget skulle enligt IMPOD få mycket negativa effekter, i synnerhet på landsamarbetet. Personalen, som är härt belastad, bör inte minska. Vidare ser IMPOD svårighe-

ter med att minska informationsverksamheten, som är efterfrågestyrd. : Uppföljning av gjorda aktiviteter gör enligt IMPOD att landsamarbetet kan dras ner först under det tredje året i planeringsperioden. Detta innebär att samarbetet med flera u-länder måste brytas. Ett annat skäl för huvudförslagets fördelning är förutsedda ökade hyreskostnader. 149

11 Riksdagen 1987/88.1 saml. Nr 1v0. Bilagu 5

IMPOD begär i anslagsframställningen ett anslag om 19,5 milj. kr. bud- Prop. 1987/88: 100

getåret 1988/89 samt möjligheter att lämna utfästelser om stöd till mark- — Bil. 5

nadsföring inom en ram av 5 milj. kr. Det ökade anslaget ger möjlighet till utökad seminarieverksamhet, ökade landinsatser, förbättrad information

och försök med villkorad kostnadsdelning vid marknadsföring av nya produkter och insatser för produktanpassning eller produktutveckling. Två nya tjänster föreslås inrättas. Vidare föreslås att anslaget utformas som ett ramanslag. För de två därpå följande budgetåren förutses ett ökat medelsbehov om 2 milj. kr. per år.

Föredragandens överväganden

Beräknad ändring

1987/88 1988/89 Personal, årsanställda 13,5 of Anslag, utgifter importfrämjande åtgärder 11 300 000 +5 000 000 Inkomster Från anslag under littera C 11 500 000 +5 000 000

IMPOD har lämnat förslag till verksamhetsinriktning för den kommande

treårsperioden 1988/89—1990/91. En grundlig analys av verksamhetens innehåll har företagits liksom utvärdering av resultat genom inte bara genomgång av tillgängligt siffermaterial utan också enkäter till avnämare i

Sverige och utomlands. Jag anser att resultatet av utvärderingen visar att IMPOD utför ett efterfrågat arbete och att därmed kraven på IMPOD ökar

i framtiden.

IMPOD:s verksamhet bör ses i ett långsiktigt perspektiv och kräver

söksverksamheten med treårsbudgetering för perioden 1988/89—-1990/91.

Den övergripande målsättningen för IMPOD är att med utgångspunkt i de biståndspolitiska målen genom handelsfrämjande insatser främja u-län-

dernas export till Sverige. Den internationella utvecklingen har självfallet också stor betydelse i sammanhanget. IMPOD har att sc till att insatserna

genomförs på mest effektiva sätt. Flexibiliteten måste därvid vara hög inom givna ramar.

Jag delar IMPOD:s slutsats att resultatet av utvärderingarna ger vid handen att några mer genomgripande förändringar inte behöver vidtas i inriktning och arbetssätt. Informationsinsatserna bör enligt min mening liksom hittills stå öppna för samtliga utomeuropeiska u-länder. Vad gäller

marknadsföringsinsatserna bör även dessa stå öppna för samtliga dessa

u-länder. Begränsningar kan dock i detta fall bli aktuella utifrån två fakto-

rer. Den cna är att tillgängliga resurser sätter gränser. Det andra är att

länder som ligger högre än Världsbankens ”graduation"-kriterium (för

närvarande US$ 2 850/capita) inte bör komma i fråga. Slutligen delar jag IMPOD:s uppfattning att de mer omfattande, långsiktiga och personal-

krävande insatserna bör koncentreras till en något mindre grupp länder. 150

IMPOD har tagit upp två arbetsområden inom ramen för landsamarbetet Prop. 1987/88: 100 som skulle ytterligare kunna främja u-landsimporten. Det ena är en modell — Bil. 5 för villkorad kostnadsdelning med svenska importörer vid marknadsföring i Sverige av nya u-landsprodukter. Det andra är att för särskilt utvalda produkter aktivt stödja en produktutveckling eller produktanpassning för

senarc export till Sverige. Jag anser att båda dessa arbetsområden kan medverka till en högre grad av risktagande hos de svenska importörerna och en större säkerhet för u-landsexportören. Jag föreslår därför att TM- POD ges möjlighet att arbeta med dessa områden. En utfästelseram för stöd till marknadsföring om 4 milj. kr. bör anges.

Jag delar IMPOD:s synpunkt att IMPOD bör begränsa sina insatser till

sådana produkter som har möjlighet att realiseras främst med tanke på gällande restriktioner. Jag ser det som naturligt att IMPOD ges möjlighet att mer aktivt medverka inför statsmakternas beslut av betydelse för

u-landsimporten. |

Samarbetet med olika organ i Sverige och utomlands liksom med företag har enligt min mening avgörande betydelse för det fortsatta arbetet. Jag vill

här endast ta upp frågan om relationerna till UNCTAD/GATT:s internatio-

nella handelscentrum (ITC). Redan nu förekommer ett intensivt samarbe-

te. Förutsättningarna för ett ökat samarbete kan dock förbättras. Jag föreslår därför att IMPOD får det samordnande ansvaret för beredning och uppföljning av de medel som Sverige bidrar med till ITC:s verksamhet. Därigenom ges bättre förutsättningar att samplanera aktiviteterna.

Frågan om avgiftsbeläggning av IMPOD:s tjänster eller delad kostnads-

börda i olika projekt diskuteras av IMPOD. Jag delar IMPOD:s uppfattning om önskvärdheten av delad kostnadsbörda. Detta arbetssätt är enligt min mening ett uttryck för att aktiviteten är efterfrågad. Ett annat sätt att

pröva graden av efterfrågan är avgiftsbeläggning. Jag anser dock att kostnadsdelning är att föredra. Frågan om avgiftsbeläggning kan emellertid behöva studeras ytterligare. En översyn av avgiftsbeläggning bör ske i samverkan med statskontoret och presenteras för regeringen senast i au-

gusti 1988. |

Medelsramen för IMPOD bör enligt min mening öka med 3 milj. kr. inkl.

pris- och löneomräkning till 16 500 000 kr. för budgetåret 1988/89. För de två följande budgetåren bör anslaget beräknas till 16 170 000 kr. och

15 847 000 kr. Beloppen för andra och tredje budgetåren i perioden bör pris- och löneomräknas i vanlig ordning. Huvudförslaget har fördelats med

192 budgetåret 1988/89, 222 budgetåret 1989/90 och 29Z budgetåret 1990/91.

En ny anslagsform, ramanslag, har införts från och med innevarande budgetår efter förslag från regeringen (FiU 1986/87: 10). Den begränsade grupp myndigheter som hittills har erhållit förvaltningsmedel under ramanslag ingår i en försöksverksamhet som följs av riksrevisionsverket. Mot

bakgrund av att jag har beräknat medel för IMPOD utifrån cen treårig

budgetram föreslår jag, efter samråd med chefen för finansdepartementet, att anslaget E 6. Importkontoret för u-landsprodukter förs upp som ctt ramanslag.

Jag anser att IMPOD bör ges möjlighet att inrätta de tjänster som behövs

med stöd av inrättandeförordningen (1985: 915). 151

Det ökade anslaget och ökad grad av kostnadsdelning i olika projekt Prop. 1987/88: 100 öppnar vägar för att pröva nya angreppssätt och att utveckla existerande Bil. 5 delar i verksamheten. Flexibiliteten måste hållas hög. Verksamheten ställer stora krav på löpande uppföljning och anpassning. Jag finner det därför angeläget att instrumenten för resultatuppföljning utvecklas och förbättras

så långt möjligt i samråd med statskontoret.

IMPOD har under budgetåren 1986/87 och 1987/88 tilldelats särskilda medel för satsningar i Södra Afrika (SADCC) från anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA. Detta bör vara fallet även under kommande

treårsperiod. vå

Statsmakterna har tidigare tagit ställning till bl. a. frågan om myndigheternas ledning (prop. 1986/87:99, KU 29, rskr. 226). Dessa ställningstaganden leder till att IMPOD:s instruktion behöver arbetas om. Vidare skall styrelsens sammansättning ses över. Jag har för avsikt att återkomma till

regeringen med förslag i dessa frågor under våren 1988.

Med hänvisning till sammanställningen förordar jag, efter samråd med statsrådet Lena Hjelm-Wallén, att I 000 kr. tas upp under anslaget.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. till Inportkontoret för u-landsprodukter för budgetåret 1988/89

anvisa ett ramanslag om 1 000 kr.,

2. bemyndiga regeringen att medge att utfästelser om stöd till .

marknadsföring får lämnas till ett belopp om högst 4 000 000 kr.

[AS

F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor Prop. 1987/88: 100

Bil. 5 S m.m.

F 1. Utredningar inom det nedrustnings- och

säkerhetspolitiska området.

1986/87 Ulgift - 1987/88 Anslag 6 140 00011) 1988/89 Förslag 4 264 000 (liAnslaget består av delar från anslagen A 10. och B 1 och inkluderar även ett engångsbidrag på 2 000 000 kr. avseende en förstudie om verifikationssatellit

Anslaget används för att betala kostnader för nedrustningsdelegationen, beredningsgruppen för information om freds- och nedrustningssträvanden, utredningar och andra insatser inom nedrustningsområdet samt en ram för

forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse. Jag beräknar det sammanlagda medelsbehovet till 4 264 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av

4 264 000 kr.

F 2. Europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen

1986/87 Utgift - 1987/88 Anslag 730 000 1988/89 — Förslag 1 440 000

Den curopeiska säkerhets- och samarbetskonferensens förhandlingar har sedan Helsingforsavtalét 1975 pågått i form av uppföljningsmöten och särskilda möten, såsom Stockholmskonferensen. Under budgetåret 1988/89 kommer denna konferens sannolikt att få sin uppföljning i form av förhandlingar om såväl förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder som nedrustning. Även andra ESK-möten kan bli aktuella.

Härtill kommer att ESK-länderna, i det s.k. Stockholmsdokumentet, har enats om olika förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder. Dessa innebär bl.a. att de deltagande staterna åtagit sig att inbjuda utländska

observatörer för att följa militära övningar ovanför en viss nivå, samt att vara beredda ta emot inspektion för kontroll av efterlevnaden av de olika åtagandena i dokumentet. De kostnader som dessa åtaganden medför för Sverige, och som är en förutsättning för en korrekt tillämpning av doku-

mentet, bör belasta tredje huvudtiteln (utrikesdepartementet).

Kostnaderna beräknas till I 440 000 kr., varav 750 000 kr. för uppfölj-

ningsmöten och särskilda möten inom ESK:s ram. 250 000 kr. för svenskt

deltagande i utländska observationsprogram och 440 000 kr. för ett eventu- 153

ellt svenskt observationsprogram .

Hemställan G Prop. 1987/88: 100

. os Bil. 5 Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen (ESK)

för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 440 000 kr.

F 3. Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m. m.

1986/87 Utgift 8 936 875(1) Reservation 469 915 1987/88 Anslag 15 000 000 1988/89 Förslag 20 000 000 (1) I anslaget ingick även bidragen till Utrikespolitiska Institutets informationsverksamhet (4 195 000), till Europainstitutet 1117 000) och till Stiftelsen Svenska UNICEF-kommittén 1406 000).

Information i Sverige om svensk utrikespolitik bedrivs på flera olika sätt. Utrikesdepartementet ger ut skrifter samt tar emot studiebesök. Departementet ger även bidrag, efter ansökan, till enskilda svenska organisationer som ägnar sig åt information och opinionsbildande verksamhet inom fredsoch nedrustningsområdet. Medel ställs till förfogande för bidrag till särskilda projekt. som syftar till att informera om nedrustnings- och fredsfrågor. Utanför budgeten ges projektstöd ur nettot av det s. k. fredslotteriet, som senast ägde rum år 1986.

Under 1980-talet har fredsrörelsen i Sverige vuxit sig allt starkare. Den har kommit att skapa opinion på en mängd olika områden och i många olika former. Även för andra folkrörelser har fredsfrågorna kommit att spela en allt viktigare roll.

I allt fler sammanhang — på hög politisk nivå, av forskare och bland massmedier och folkrörelser — understryks den viktiga roll en bred och stark fredsopinion spelar för utsikterna till framgång i det internationella nedrustningsarbetet. I vissa frågor skulle sannolikt nedrustningsförhandlingar över huvud taget inte ha kommit till stånd, om det inte funnits ett kraftigt opinionstryck med krav på nedrustning.

Denna positiva utveckling har ägt rum bl. a. tack vare de internationella kontakter fredsrörelsen byggt ut under senare år — trots ytterst knappa resurser. Kunskapsuppbyggnad och informationsinsatser i freds- och nedrustningsfrågor spelar därför en viktig politisk roll.

Anslagsframställningar Arbetarrörelsens fredsforum begär ett statsbidrag om 300 000 kr. Arbetsgruppen för svensk folkriksdag för nedrustning anhåller om ett bidrag på 590 000 kr.

Kristna fredsrörelsen önskar ett bidrag på 450 000 kr.

Kvinnor för fred begär ett statsbidrag om 350 000 kr. Liv och fred institutet önskar ett bidrag på 2 500 000 kr. . Myrdalsstiftelsen begär ett bidrag om 1 800 000 kr. | 154

Svenska FN-förbundet önskar ett statsbidrag på 3 200 000 kr. Prop. 1987/88: 100 Svenska fredskommittén begär ett bidrag om 212 000 kr. Svenska freds- — Bil. 5

och skiljedomsföreningen anhåller om ett bidrag på 950 000 kr.

Svenska läkare mot kärnvapen önskar ett bidrag på 300 000 kr. Svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet

anhåller om ett bidrag på 400 000 kr. | Sveriges fredsråd begär ett bidrag om 270 000 kr.

Utrikespolitiska föreningarnas FN-förbund önskar ett bidrag på 130 000 kr. |

Anslag Beräknad ändring 1988/89

1987/88

Föredraganden

Arbetarrörelsens freds- 158 000 + 142 000

forum

Arbetsgruppen för svensk 110 000 + 115 000 folkriksdag för nedrust-

ning

Kristna fredsrörelsen110 000+ 140 000
Kvinnor för fred71 000+ 54 000
Liv och fred institutet-(11 .
Myrdalsstifelsen-(1)
Svenska FN-förbundet2 120 000+ 580 000
Svenska fredskommittén --+: 175 000
Svenska freds- och158 000+ 242 000
skiljedomsföreningen:
Svenska läkare mot | 110 000+ 190 000
kärnvapen:
Svenska sektionen av71 000+ 54 000
Internationella kvinno-g

förbundet för fred och

frihet

Sveriges fredsråd71 000+ 154 000
Utrikespolitiska före-28 000 |- 28 000
ningarnas FN-förbund:
Studier och forskning+1 000 00011)
Projektstöd11 993 000-+2 182 000
Summa15 000 000+5 000 000

(1) Bidragsposten Studier och forskning föreslås 1988/89 fördelas med

vardera 500 000 kr. till Liv och fred institutet resp. Myrdalsstiftelsen

Föredragandens överväganden Prop. 1987/88: 100

Bil. 5

Jag föreslår en kraftig höjning av detta anslag i syfte att stärka möjligheter-

na till information, studter och forskning rörande freds- och nedrustnings-

strävanden m.m. I väntan på resultatet av folkrörelseutredningens (C 1986:01) samlade översyn av statens stöd till folkrörelser och andra ideella

organisationer bör en viss återhållsamhet gälla i fråga om grundbidragen.

Liksom tidigare finns ett större belopp reserverat som projektbidrag,

från vilket folkrörelser och andra ideella organisationer kan erhålla bidrag för projekt inom freds- och nedrustningsområdet.

Jämfört med det totala anslagsbeloppet för budgetåret 1987/88 föreslår jag, att anslaget för budgetåret 1988/89 höjs med 5 000 000 kr. Den föreslagna ökningen bör fördelas på följande sätt:

För att kunna intensifiera sin informationsverksamhet om FN och dess

fredsarbete föresläs Svenska FN-förbundet få en höjning med 580 000 kr.. varav 100 000 kr. utgörs av ett engångsbidrag till förberedelser för jubile-

umsskrift.

Behovet av och förutsättningarna för ett omfattande engagemang i fredsfrågan har fortsatt att öka. Ett aktivt folkligt intresse för nedrustnings-

strävanden är en viktig förutsättning för effektiva svenska insatser vid internationella förhandlingar.

Jag föreslår därför att bidraget till Arbetarrörelsens fredsforum ökas

med 142 000 kr., till Arbetsgruppen för svensk folkriksdag för nedrustning med 115 000 kr, till Kristna fredsrörelsen med 140 000 kr., till Kvinnor för fred med 54 000 kr., till Svenska freds- och skiljedomsföreningen med 242 000 kr., till Svenska läkare mot kärnvapen med 190 000 kr., till Svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet med

54 000 kr. och till Sveriges fredsråd med 154 000 kr.

Svenska fredskommittén, som bedriver ett omfattande arbete i nedrust-

ningsfrågor, föreslås få 175 000 kr. Utrikespolitiska föreningarnas FN-för-

hund har under ett antal år erhållit bidrag men kan inte längre anses ha en verksamhet av sådan omfattning, att den motiverar ett grundbidrag.

Behovet att inom folkrörelserna bygga upp kunskap på freds- och nedrustningsområdet är stort. Jag föreslår därför att I 000 000 kr. avsätts till en särskild bidragspost kallad Studier och forskning.

Liv och fred institutet är et några år gammalt internationellt fredsforsk-

ningsinstitut, initerat av Svenska ekumeniska nämnden. Genom sin inriktning på politiskt-etiska frågor utgör det ett värdefullt komplement till övrig

fredsforskning. Likaså har Myrdalsstiftelsen tagit initiativ till studier på

nedrustningsområdet. Jag föreslår, att nyssnämnda bidragspost under

1988/89 fördelas med 500 000 kr. till Liv och fred institutet och med

500 000 kr. till Myrdalsstiftelsen.

IF fråga om anslagsposten Projektstöd, som under innevarande budgetår

uppgår till 11.993 000 kr.. kan jag konstatera, att dessa nu liksom tidigare

rönt en mycket stark efterfrågan från folkrörelserna och andra ideella organisationer. Prövningen av ansökningar avseende bidrag till fredspro-

jekt gällande information, studier och forskning sker två gånger årligen inom en särskilt tillkallad beredningsgrupp.

För anslagsposten Projektstöd föreslås en ökning med 2 182 000 kr. till Prop. 1987/88: 100

15 175 000 kr. Bil. 5 Övriga ansökningar som inkommit bör anses behandlade genom de

förslag jag nu lagt fram.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Information, studier och forskning om freds- och nedrust-

ningssträvanden m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva-

tionsanslag av 20 000 000 kr.

F 4. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)

1986/87 — Utgifl 15 216 000 1987/88 — Anslag 15 7656 000 1988/89 Förslag 16 043 000

Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) är en stiftelse. ' för vilken regeringen fastställt stadgar den 12 juni 1980. Stiftelsen har till ändamål att i enlighet med de grunder för bidrag som riksdagen godkänt

(prop. 1966: 76, SU 88. rskr. 203, prop. 1979/80: 106, UU 21, SKU 48, rskr.

304) bedriva vetenskaplig forskning i konflikt- och samarbetsfrågor av betydelse för internationell fred och säkerhet i syfte att söka ge bidrag till förståelsen av betingelserna för fredliga lösningar av mellanstatliga konflikter och för en stabil fred.

1987/88 Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden Personal Tjänster på personalförteckningen 10 of Forskare 17 of Summa 2711) of Anslag Förvaltningskostnader 11 735 000 + 490 000 (därav lönekostnader) (10 089 0001 (+ 503 000)

Lokalkostinader1 740 000 - 280 000
Projektkostnader2 291 000 + 69 000
Summa15 766 000 + 279 000

(1) Härutöver finns vid institutet sju forskarassistenter samt 16 arvodesanställda (i vissa fall på deltid).

Stiftelsen leds av en internationell styrelse, som har sitt säte i Stockholm. Hos stiftelsen finns en institutsdirektör, som är institutets chef, och en

biträdande direktör. Hos stiftelsen finns i övrigt personal enligt särskilda Prop. 1987/88: 100 föreskrifter eller andra beslut som regeringen meddelar samt forskare och = Bil. 5

annan personal i mån av behov och tillgång på medel.

Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI

SIPRI begär för budgetåret 1988/89 en höjning av anslaget med 3 758 000

kr. Det begärda beloppet avser — förutom pris- och löneomräkning —

medel för ytterligare en forskare. Vidare hemställer SIPRI om höjt anslag

med 500 000 kr. för att täcka kostnaderna för ett möte med institutets vetenskapliga råd. Därutöver hemställes om anslag med 50 000 kr. för nästa s.k. Olof Palme Memorial Lecture. Slutligen hemställs om anslag

med 500 000 kr. för en vidareutveckling av SIPRI:s datautrustning samt

100 000 kr. för s. k. leasing av en modern telefonväxel frän televerket.

Föredragandens överväganden För nästa budgetår bör medel för SIPRI:s verksamhet beräknas med utgångspunkt i ett huvudförslag för tre år med en total real minskning av

utgifterna om fem procent med fördelningen två, en, och två procent för

första, andra resp, tredje budgetåret.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

16 045 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinsti-

tt (SIPRI) för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av

16 045 000 kr.

F 5. Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning

19867/87 Utgilt 16 543 100 1987/88 Anslag 21 273 00011) 1988/89 Förslag 21 219 00012; 1: Inkl. engångsbidrag på 9 350 000 kr. for modernisering av Hagforsstationen och uppbyggnad av en internationell datacentral vid FOA. (2: Inkl. engångsbidrag på 2 000 000 kr. för slutelapp av modernisering av Haglorsstationen, 6 100 000 kr. för uppbyggnad av en internationell datacentral vid FOA isiutetappi och 300 000 kr. för uppbyggnad av en Xenonstation.

Anslaget bekostar ett verksamhetsprogram vid försvarets forskningsanstalt (FOA) som syftar till att stödja utrikesdepartementets arbete i interna-

tionella förhandlingar för rustningsbegränsning och nedrustning. Personal i befintlig organisauion för budgetåret 1987/88 som finansieras över anslaget uppgick till sammanlagt 26,5 personår. 158

I nedanstående tabell framgår anslagen för budgetåret 1987/88 och be- Prop. 1987/88: 100 räknade anslag för budgetåret 1988/89 för FOA:s olika programdelar (exkl. — Bil. 5 pris- och löneomräkning).

Anslagsöversikt

Anslag Föredraganden Programdelar 1987/88 1988/89

9.1 Kärnvapen- 17 863 17 163

området

9.1.1A = Seismologisk (7 9991 18 349)

multipelstation

— varav engångs- (1 650) (2 000) bidrag

9.1.1B Uppbyggnad av (7 7001 (6 100)

internationell

datacentral, en-

gångsbidrag

9.1.2 Insamling och () 423) (1 973)

analys av luftburen radioaktivitet

— varav engångs- (300) bidrag

9.1.3 Kärnvapen och ( 741) ( 741)

kärnteknik

9.2 B- och C-vapen- 1 000 1 000

området

9.3 Europeisk 1 525 1 525

säkerhet

9.4 Rymdområdet885885
Summa anslag/förslag21 27320 573
varav engångsbidrag9 3508 400

Försvarets forskningsanstalt (FOA) FOA framhåller i sin anslagsframställning att en kvalificerad teknisk kompetens och expertmedverkan är en viktig förutsättning för ett framgångsrikt svenskt agerande i nedrustningssammanhang och för att den svenska politiken skall upplevas som seriös. Enligt försvarskommittén är det, menar FOA, utomordentligt betydelsefullt att FOA har tillräckliga resurser för att vidmakthålla kunskaper och kompetens för att möta de ökande behoven av tekniskt-vetenskapligt underlag på områden som aktualiseras i olika förhandlingar.

FOA påpekar att under senare år har dessutom den aktiva svenska Prop. 1987/88: 100

nedrustningspolitiken och det omfattande internationella förhandlingsar- — Bil. 5 betet inneburit allt fler ärenden och mer komplexa tekniskt-vetenskapliga frågeställningar. Detta medför ökade krav på FOA och ökande resursbehov.

Att tillgodose de ökande behoven och samtidigt följa regeringens gencrella besparingskrav om två procent per år menar FOA är orimligt. och hänvisar till att regeringen i försvarspropositionen skriver att försvarskom-

mitténs synpunkter och förslag i nedrustningsfrågorna är föremål för övervägande inom regeringskansliet. FOA har därför inte lämnat något bespa-

ringsförslag i sin anslagsframställning.

Seismologisk multipelstation (9.1.1A) För budgetåret 1987/88 har särskilda medel beviljats för att påbörja moder-

niseringen av FOÖA:s seismologiska observatorium. Avsikten med moder-

niseringen, som beräknas slutföras under budgetåret 1988/89 till en ytterligare kostnad av 2 000 000 kr.. är att mätstationen i Hagfors även fortsätt-

ningsvis skall utgöra ett internationellt värdefullt bidrag till ett globalt övervakningssystem för ett fullständigt provstoppsavtal.

Uppbyggnad av internationell datacentral (9.1.1B) I bilaga 5 till budgetpropositionen 1987 samt i bilaga 2 till propositionen

1986/87: 109 godtas FÖA:s förslag att under tre år bygga upp en internatio-

nell datacentral i Sverige för att insamla och analysera seismiska data av

betydelse för kontrollen av ett framtida provstoppsavtal.

Datacentralen upprättas så att den kan invigas hösten 1988 och tas i kontinuerlig drift fr. o. m. början av budgetåret 1989/90. Uppbyggnaden av den internationella datacentralen förutses ske som en integrerad del av den nu pågående detektionsseismologiska verksamheten vid FOA. De resurser inom denna verksamhet som inte krävs för att driva mätstationen, bedriva internationellt datautbyte och provuppföljning samt genomföra modernisering av Hagforsobservatoriet, koncentreras till att snabbt bygga upp data-

centralen. Tillkommande engångskostnader under budgetåret 1988/89 för

att färdigställa datacentralen och delta i det planerade internationella experimentet inom nedrustningskonferensens ram beräknas av FOA till totalt

6 100 000 kr.

Insamling och analys av luftburen radioaktivitet (9.1.2) Syftet med verksamheten är att ge ett bidrag till kontroll och verifikation

av 1963 års partiella provstoppsavtal och att utgöra ett element i ett kontrollsystem för ett fullständigt provstoppsavtal. |

Det svenska systemet har hög känslighet för att upptäcka mycket svaga signaler och har därmed uppmärksammats internationellt, när brott mot

1963 års avtal och andra ibland svårförklarade radionuklidutsläpp kunnat

påvisas. För att även i framtiden kunna behålla en ledande ställning vill 160

FOA komplettera systemet på några punkter. Dessa är företrädesvis över- Prop. 1987/88: 100

vakning av gasformig aktivitet och då i första hand de radioaktiva xenon- = Bil. 5

isotoperna samt ett utökat samarbete med SMHI för snabb lokalisering av

källan till olika detekterade nuklider. För övervakningen behövs utökade

resurser för att bygga upp och driva ewt antal övervakningsstationer inom

landet. FOA föreslår 300 000 kr. i engångskostnad för uppbyggnad av stationer samt 250 000 kr. för ytterligare en tjänst inom programmet.

FOA föreslår även vissa -ambitionshöjningar inom programdelarna Kärnvapen och kärnteknik (9.1.3), Europeisk säkerhet (9.3) och Rymdområdet (9.4).

Föredragandens överväganden För nästa budgetår bör medel för FOA:s verksamhet beräknas med utgångspunkt i ett huvudföslag för tre år med en total real minskning av utgifterna om fem procent med fördelningen en, två och två procent för första, andra resp. tredje budgetåret.

Jag beräknar anslaget till 21 219 000 kr. Därav ingår ett engångsbidrag på

totalt 8 400 000 kr... varav 2 000 000 kr. för en modernisering av den scismologiska forskningsstationen i Hagfors och 6 100 000 kr. för uppbyggnaden av en internationell datacentral vid FOA. Dessutom beräknas ett bidrag om 550 000 kr. för ökad kapacitet hos systemet för insamling och |

analys av luftburen radioaktivitet, varav 300 000 kr. i engångsbidrag för

uppbyggnad av stationen och 250 000 kr. för en tjänst inom programmet.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och ned-

rustning för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av

21 219 000 kr.

F 6. Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet

1986/87 Utgift 1 960 000 1987/88 Anslag 2 030 000 1988/89 Förslag 2 091 000

Forskningsavdelningen vid utrikespolitiska institutet (UI) omfattar i dag

sju fasta forskartjänster, varav en på halvtid. Genom utbytesverksamhet

har Ul under år 1987 tagit emot ett tiotal gästforskare som möjliggjort en avsevärd ökning av forskningsvolymen. Den fasta forskarstaben kommer

att under år 1988 inrikta sitt arbete på fyra ämnesområden: strategiska

studier, ekonomisk säkerhet, europeiska studier och regionala konflikter,

samt på arbetet med den vartannat år publicerade boken "Fred och säkerhet”. Forskningsresultaten redovisas och sprids genom vetenskapliga publikationer och internationella tidskrifter, genom utgivning av böcker samt

genom seminarier och konferenser.

Utrikespolitiska institutet (UI) . Prop. 1987/88: 100

Bil. 5

UI konstaterar i sin anslagsframställning att forskningsverksamheten finansicras nästan helt av statliga anslag. För att finansiera projektomkostnader och medverkan av gästforskare i olika projekt bedrivs en kontinuerlig jakt på externa anslag. Dessa anslag täcker dock ej personella kostnader för den fasta forskarstaben eller andra fasta kostnader.

Det statliga anslaget täcker för närvarande i stort sett endast kostnaderna för fem av de fast anställda forskarna, en dokumentalist och en sckrete-

rare samt forskningsavdelningens andel av de fasta kostnaderna för hyra, administration m. m.

Övriga kostnader måste, påpekar UI, täckas på annat sätt. Hittills har

detta kunnat ske genom tjänstledigheter, anslag från fonder och genom utnyttjande av tillskapade reserver. Härigenom anser man sig ha skjutit

den akuta krisen framför sig under flera år. Reserverna uppges ta slut

under budgetäret 1988/89 och därmed skulle krisen vara ett faktum.

I sitt äskande för budgetåret 1988/89 begär UI en höjning av statsbidraget för forskningsverksamheten med 237 000 kr.

Föredragandens överväganden

Såsom framgår av Utrikespolitiska institutets anslagsframställan har på

senare tid institutets forskningsprojekt organiserats i olika progrämområden. Detta välkomnas mot bakgrund av behovet av att klarare inrikta institutets forskningsverksamhet på regioner och problem som är särskilt

relevanta för Sveriges utrikes-, säkerhets- och nedrustningspolitik.

Jag beräknar en ökning av anslaget med 61 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet för

budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 2 091 000 kr.

Bilaga I Prop. 1987/88: 100 Bil. 5

FAKTA OM SVERIGES BISTÅND

— Statliga myndigheter och organ för Sveriges bistånd

— Internationella utvecklingsprogram

— Internationellt livsmedelsbistånd

— Övriga organisationer

— Bistånd till enskilda programländer — Andra anslagsposter | — Biståndet fördelat på enskilda länder |

— Nordiskt biståndssamarbete

12 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 5

Innehållsförteckning Prop. 1987/88: 100

Statliga myndigheter och organ för Sveriges bistånd Bil. 5

Det bilaterala utvecklingssamarbetet Prop. 1987/88: 100

Biståndet till enskilda programländer Bil. 5

Statliga myndigheter och organ för Sveriges bistånd Prop. 1987/88: 100

UD:s avdelning för internationellt utvecklingssamarbete Bil. 5

År 1970 samlades ansvaret inom regeringskansliet för det svenska biståndet till en avdelning i utrikesdepartementet. avdelningen för internationellt utvecklingssamarbete. i dagligt tal ”u-avdelningen”. -

Avdelningen är organiserad på tre enheter (första enheten ansvarar för det multilaterala biståndet. andra enheten för det bilaterala biståndet genom SIDA och tredje enheten ansvarar för budgetfrågor, allmän u-landsekonomisk bevakning samt andra biståndsprogram). Avdelningen har to-

talt drygt 50 tjänstemän och leds av ett statsråd och en statssekreterare.

Styrelsen för internationell utveckling (SIDA)

SIDA. som inrättades 1965, är ett centralt ämbetsverk under regeringen med uppgift att planera, genomföra och administrera det direkta (bilaterala) utvecklingssamarbetet med u-länderna. Detta bistånd omfattar dels samarbetet med 17 huvudmottagarländer, dels andra typer av bistånd. t.ex. katastrofinsatser, bidrag till utvecklingsprojekt via folkrörelser och andra enskilda organisationer, bistånd till flyktingar och befrielscrörelser, rekrytering av biståndspersonal m. m.

SIDA leds av en styrelse, som utses av regeringen. Den består av SIDA:s generaldirektör, som är ordförande, och elva andra ledamöter, som representerar riksdagspartier, folkrörelser och intresseorganisationer.

SIDA är organiserat på tre avdelningar med regionalt ansvar, en avdelning för sektorbyråerna-och en administrativ avdelning. Därutöver finns direkt underställda verksledningen. ett planeringssekretariat och étt informationsseketariat. I mottagarländerna har SIDA biståndskontor, som är

knutna till den svenska ambassaden. På SIDA finns 530 anställda, varav drygt 90 vid biståndskontoren.

Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt

" samarbete (BITS)

Beredningen för tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) inrättades 1975

(under namnet utbildningsberedningen) och fick 1979 ställning som själv-

ständig myndighet under utrikesdepartementet.

Beredningen har som uppgift att utvidga och stärka Sveriges relationer med vissa u-länder. Samarbetet skall främja ekonomisk och social utveckling i mottagarländerna samtidigt som Sveriges relationer med dessa länder fördjupas. BITS:s roll är begränsad till medverkan i planeringen av och att lämna bidrag till genomförandet av olika projekt. Verksamheten omfattar tekniskt samarbete, inklusive internationella kurser, och u-krediter.

Det tekniska samarbetet skall huvudsakligen ske med vissa u-länder utanför kretsen av huvudmottagarländer för det bilaterala biståndet. Det skall grundas på ömsesidigt intresse och i första hand bestå av kunskaps-

överföring på områden där Sverige är väl rustat med kunnande och kapacitet. | 168

U-krediter kan utgå till kreditvärdiga länder bland huvudmottagarlän- Prop. 1987/88: 100 derna för svenskt bilateralt bistånd, länder med vilka Sverige bedriver . Bil. 5

tekniskt samarbete eller andra länder vars utvecklingspolitik ligger i linje.

med de svenska biståndspolitiska målsättningarna.

U-krediterna utnyttjas för finansiering av svenska varor och tjänster i

projekt som ökar mottagande u-lands betalningsförmåga eller har annan utvecklingsfrämjande effekt.

Beredningen leds av en styrelse som-utses av regeringen. Vid d beredning-

en finns 15 anställda.

Fonden för industriellt samarbete med u-länder (SWEDFUND)

Fonden för industriellt samarbete med u-länder (SWEDFUND) är en statlig stiftelse, som inrättades 1978. Fondens grundkapital, ursprungligen 100 milj. kr., har förstärkts med 105 milj. kr. och skall steg för steg höjas

till 250 milj. kr. Fonden har rätt att ta upp lån eller utfärda lånegarantier till ett belopp som motsvarar högst tre gånger grundkapitalet.

Fondens huvuduppgifter är att förmedla kontakter mellan intressenter i u-länder och svenska företag. bidra till förinvesteringsstudier och medver- . ka i etablering av samägda företag, s.k. joint ventures, genon insatser i form av aktiekapital, lån och garantigivning. :

SWEDFUND skall i första hand samarbeta med länder med vilka Sveri-

ge bedriver långsiktigt utvecklingssamarbete. I den mån andra länder blir aktuella, bör endast sådana komma ifråga vars utvecklingspolitik är fören- '

lig méd målsättningen för svensk biståndspolitik.

- Fonden leds av en styrelse som utses av regeringen. Vid fondens kansli finns 23 anställda.

Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum)-

År 1981 omvandlades biståndsutbildningsnämnden (BUN) till nämnden för

u-landsutbildning. Den I juli 1987 ombildades nämnden till en styrelse för

verksamheten i Sandö. Den nya styrelsen har övertagit BUN:s huvudupp-. gift — att vid Sandöskolan i Kramfors bedriva utbildning i språk och u-landsutbildning som förberedelse för uppdrag i u-land. Styrelsen för u-landsutbildning har även andra uppgifter reglerade i styrelsens instruktion. Styrelsen skall bl. a. samarbeta med myndigheter, organisationer: och

företag när det gäller förberedelseutbildning för u- landsuppdrag. "Styrelsen skall :

— anordna allmänna enterminskurser i u-landskunskap,

ge förberedelseutbildning för fredskårsdeltagare,

— anordna språkutbildning som förberedelse för uppdrag i u- länder,

— anordna speciella kurser i u-landsfrågor och språk, samt

i samarbete med SIDA bistå myndigheter och andra med information

och rådgivning om lämplig förberedelse- och språkutbildning inför

uppdrag i u-länder.

Till enterminskursen antas sådana sökande, inklusive vapenfria tjänste- Prop. 1987/88: 100

pliktiga, som bedöms lämpliga för utbildningen. All övrig utbildning vid Bil. 5

Sandöskolan är avgiftsbelagd.

Styrelsen utses av regeringen och har sitt kansli vid Sandöskolan i Kramfors. Vid skolan som leds av en rektor, finns ett 60-tal anställda.

Styrelsen för u-landsforskning (SAREC)

Beredningen för u-landsforskning inrättades 1975 och ombildades 1979 till en självständig myndighet under utrikesdepartementet — styrelsen för

u-landsforskning (SAREC). |

SAREC har till uppgift att främja forskning som kan underlätta för u-länderna att utvecklas mot ökat självbestämmande och mot ckonomisk och social rättvisa.

En huvudinriktning för SAREC:s verksamhet är att ge stöd till u-ländernas strävan att bygga upp och stärka en egen kapacitet inom forskning. vetenskap och teknik. Verksamheten är uppdelad enhgt följande:

— direkt stöd, till enskilda u-länder med tonvikt på Afrika samt till

regionalt forskningssamarbete.

— stöd till internationella forskningsprogram, bl. a. inom världshälsoor-

ganisationen (WHO), konsultativa gruppen för jordbruksforskning

(CGIAR) och till internationella stiftelsen för vetenskap (IFS).

— stöd till svensk u-landsforskning.

SAREC har vidare det administrativa ansvaret för den u-landsinriktade

delen av ett femårigt särskilt forskningsprogram om avskogning och öken-

utbredning. . |

SAREC leds av en styrelse som utses av regeringen. I styrelsen ingår

representanter för olika forskningsområden, biståndsadministrationen och riksdagen. SIDA svarar för vissa administrativa tjänster. Vid SAREC:s kansli finns ett 30-tal anställda.

Nordiska afrikainstitutet

Nordiska afrikainstitutet tillkom 1962 på initiativ av Nordiska Rådet.

Institutet har till uppgift att i Norden främja studier av afrikanska förhållanden genom att: .

— främja och driva vetenskaplig forskning och undervisning om Afrika,

I utgöra ett dokumentationscentrum för afrikaforskningen,

genom kurser, föreläsningar, seminarier och eljest sprida information om Afrika och aktuella afrikanska förhållanden, samt

stödja utbildningen av personal för u-landsuppdrag i Afrika.

Verksamheten leds av en styrelse, som utses av regeringen. Ledamöter är bl. a. rektorn vid universitetet i Uppsala, som också är styrelsens ordfö-

rande, samt överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Uppsala. I

styrelsen ingår även representanter för de övriga nordiska länderna. Vid institutet finns ungefär 20 anställda, varav 12 tjänster finansieras över biståndsanslagen.

Importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD) Prop. 1987/88: 100

. . il. 5

Importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD) började sin verksamhet B .

1975.

: Kontoret har till uppgift att ge exportörer i u-länder hjälp med att avsätta sina varor i Sverige. Det sker genom information och handledning om

avsättningsmöjligheter och marknadsförhållandén i Sverige. Importkonto-

ret förmedlar även kontakter mellan u-landsexportörer och företag i Sverige och deltar också i konkreta marknadsföringsprojekt. IMPOD har med en begränsad krets u-länder ett samarbete som omfattar mer fördjupade insatser. | |

IMPOD har dessutom till uppgift att vara svensk kontaktpunkt för UNCTAD/GATT:s internationella handelscentrum (ITC) i konkreta frågor, som rör avsättning av u-landsprodukter på den svenska marknaden.

Importkontoret leds av en styrelse och chef för IMPOD är en direktör. Kontoret har drygt ett tiotal anställda. -

Internationella utvecklingsprogram = - "Prop. 1987/88: 100

Bil. 5 Bistånd genom FN-systemet

" Generalförsamlingen är FN-systemets centrala organ. Vid sidan av denna har FN:s ekonomiska och sociala råd, ECOSOC, en samordnande funktion vad gäller bl.a. FN- -systemets biståndsverksamhet. I ECOSOC förhandlar FN:s medlemsstater fram rekommendationer om biståndsverk- | samheten. Dessa behandlas sedan vidare av generalförsamlingen. Många av frågorna har dessförinnan behandlats av FN:s olika underorgan. De olika FN-organen (kommissioner, fonder m. m.) och fackorganen har också en egen normativ verksamhet liksom förhandlingsverksamhet inom sina . ' kompetensområden. Deras rekommendationer riktar sig. till FN-systemet, men också till medlemsstaterna.

FN-systemet innefattar en rik flora av. institutioner med varierande status och skilda verksamhetsområden. Inom biståndsverksamheten har UNDP en central ställning som samordnare och kanal för en stor del av FN:s tekniska bistånd. På fältet genomförs biståndsprojekten dock oftast av olika fack- eller specialorgan, vars företrädare är underställda: UNDP:s representant i verksamhetslandet. I samarbete med värdlandet utarbetar "UNDP länderprogram som löper på mellan tre och fem år. Då det gäller krediter för utvecklingsprojekt är världsbanksgruppen viktigast. Den internationella utvecklingsfonden, IDA, som lånar ut pengar på särskilt förmånliga villkor till de fattigaste u-länderna, är kanalen för stora belopp bi-.

ståndsmedel. .

Vidstående organogram ger en Översiktlig bild av FN-systemet. De organ som i större omfattning är verksamma på biståndsområdet är markerade med asterisk. Tabell I sammanfattar FN-systemets biståndsverksam-' : het.

Tabell 1: FN-systemets och världsbanksgruppens biståndsutbetalningar 1986 (milj. USD)

FN-organen

FN- -organens reguljära budgetar ” (256,61

UNDP (175,6)

UNFPA rö (101, 61

UNICEF : (326, 0)

Frivilliga bidrag via .

FN-organen c: . (451,11

WEP er (674,5)

Humanitärt, flykting-

och katastrofbistånd - (563,9)

3 148,4 Vär ldsbarksgruppen

Världsbanken (nettoöverföringar) (1 059.31

vär ldsbankens tekniska bistånd

(konsulter, utbildning) (194,1)

IDA tnettvöverföringar)' -: i2 813.0)

IFC (nettoutbetalningar; (156,51

4 222,2 IFAD | - 200. 3 172

Totalt =. | 7 371,6

Prop. 1987/88: 100

Bil..5

FN-SYSTEMET

Huvudkommittéer | Permanenta : Förvaltar- : Säkerhetskommittéer . skapsradet rådet

Andra biträdande organ

General församlingen Internationella Sekretariat domstolen

UNRWA ” . Ekonomiska -—O IAEA"

. och sociala . UNCTAD ÖH rådet

UNICEF" 0— FO ILO”

UNHCR” Q—H OO FAO”

wfeP: et Regionala O UNESCO”

UNITAR 0— kommissioner = OO wHO:' Ämbets- | FO IMF IDA” UNDP ” 0— UNEP” 0— kommissioner = IBRD '

UNU 0 Andra O ICAO"--O IFC

FN:s specialfonder” €&— kommittéer OO uUPU | :

= Världslivsmedelsrådet &— . O ITU

HABITAT " Q— OO wMOo

UNFPA ' Ö— -O IMO

i : FO wIiPO . — > IFAD '

0) FNs huvudorgan = so 4 UNIDO "

s bt. - N vv. -

Q Andra FN-organ | +--O GATT

| O Specialorgan och andra självständiga organisationer inom systemet -.

FN:s olika organ och övriga organisationer inom FN-systemet bedriver en: Prop. 1987/88: 100 omfattande biståndsverksamhet. Denna finansieras från organisationernas = Bil. 5 reguljära budgetar, UNDP, Världsbanken samt medlemsländernas frivilliga direkta bidrag. För Sveriges del härrör de frivilliga bidragen dels från anslagsposten Övriga multilaterala bidrag, dels från Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) och Styrelsen för u-landsforskning (SAREC). I tabell 2 redovisas de svenska frivilliga bidragen till FN-organ, vilka inte behandlas på annat ställe under anslaget C 1.

Tabell 2: Frivilliga bidrag år 1986 till vissa FN-organ (milj USD) |

Samtliga länders frivilliga bidragSveriges frivilliga bidrag
ILO27,11,3
FAO93,94,7
UNESCO '12,71,35
WHO57,111.2
WMO1,0--
IMO5,21,5
Övriga70.35.7

UNDP

Prop. 1987/88: 100

( ) Bil. 5

CZ

FN:s operativa verksamhet

FN:s utvecklingsprogram (UNDP)

FN:s utvecklingsprogram (UNDP), som bildades 1966 då två mindre bi- -

ståndsfonder slogs samman, har som mål att vara FN-systemets centrala fond för finansiering av tekniskt bistånd. Projekten genomförs främst av FN:s fackorgan (ILO, WHO, FAO m fl). UNDP har också ansvar för att

FN:s samlade biståndsverksamhet samordnas i samverkan med mottagar-

länderna.

Verksamhet UNDP:s uppgift är att främja mottagarländernas utveckling genom olika former av kunskapsöverföring och förinvesteringsstudier. Detta s. k. tekniska bistånd sker i huvudsak i form av expertrådgivning, stipendier, mindre utrustningsleveranser och konsulttjänster. Expertbiståndet dominerar. Verksamheten omfattar för närvarande omkring 4 500 projekt i 153 länder

och områden. |

UNDP:s verksamhet bygger i huvudsak på landprogrammering. Denna innebär att man för varje mottagarland fastställer hur mycket bistånd från UNDP landet kan räkna med under en femårsperiod. I samarbete mellan

mottagarlandet och UNDP:s fältkontorschef utarbetas sedan ett landpro-

gram för hur medlen skall utnyttjas. Detta program fastställs av UNDP:s styrelse.

Storleken på varje mottagarlands progråm bestäms främst av bruttonationalinkomsten per capita och befolkningens storlek.

De fattigaste u-länderna — med en bruttonationalinkomst per capita på

högst 750 dollar i 1983 års siffror — kommer under programperioden 1987—

91 att få 80 Zz av UNDP:s länderfördelade resurser. Rikare u-länder, med

en per capita-inkomst över 3 000 dollar, blir återbetalningsskyldiga för de

tjänster de får och länder med en per capita-inkomst mellan 1 500—3 000

dollar blir det i viss utsträckning. UNDP fullföljer därmed den omfördelning till förmån för de fattigaste u-länderna som gällt under programperioden 1982—86.

En mindre del (20 6) av UNDP:s resurser används för program som berör flera u-länder — regionala, interregionala och globala program.

UNDP har sedan 1972 ett särskilt program för de minst utvecklade

länderna. Under 1986 uppgick bidragen till detta särskilda program till [2 milj. dollar. Utbetalningarna från UNDP:s allmänna resurser till de 40 minst utvecklade länderna var 1986 drygt 200 milj. dollar.

Organisation | Prop. 1987/88: 100

UNDEP:s högsta beslutande organ är styrelsen (Governing Council), som Bil. 5 har 48 medlemmar. Av dessa representerar 27 u-länder, 17 västliga i-länder

och 4 socialistiska i-länder. Sverige var senast medlem 1985—87. Styrelsen bestämmer bl. a. fördelningen av UNDP:s resurser och fastställer landprogrammen. Sedan något år diskuteras dessa först i en särskild plenarkom-

mitté bestående av styrelsens medlemmar. Vidare beslöt styrelsen 1985 att tillsätta en arbetsgrupp för att diskutera programfrågor mellan de årliga

styrelsemötena. Båda dessa organ är tillsatta på försök och har tillkommit

för att öka styrelsens inflytande över programfrågorna. | |

UNDP:s styrelse är också beslutande organ för FN-sekretariatets tek-

niska biståndsprogram (Department of Technical Cooperation for Development, DFTCD), FN:s kapitalutvecklingsfond, FN:s befolkningsfond.

FN:s Sahel-kontor UNSO), FN:s kvinnofond, FN:s fond för vetenskap och teknik, FN:s raturresursfond samt en rad andra specialfonder.

UNDP:s sckretariat ligger i New York och har för närvarande omkring

650 fast anställda. Det leds av administratorn William Draper III från USA. . oe . Under 1970-talet ägde en omfattande decentralisering av UNDP:s verk-

samhet rum. Tyngdpunkten i arbetet med att förbereda och genomföra

landprogrammen förlades till 115 fältkontor med för närvarande omkring

3 300 anställda. Fältkontoren leds av s.k. ”resident representatives” (fältkontorschefer). som även har till uppgift att samordna andra FN-organs biståndsverksamhet i landet. De är oftast också FN:s fasta representant i

respektive land och fungerar som FN:s ”ambassadör” i landet.

Finansiering UNDP:s verksamhet finansieras genom frivilliga bidrag. De uppgick 1972

till 268 milj. dollar, 1975 till 419 milj. dollar och 1980 till 693 milj. dollar. '

För programperioden 1977-1981 var bidragsmålet totalt 3,5 miljarder dollar, vilket förutsatte att bidragen ökade med 14 4 per år, vilket också i stort sett uppnåddes. | .

För programpérioden 1982-1986 förutsattes UNDP:s resurser också

öka med 14 Z& per år och sammanlagt nå upp till 6.7 miljarder dollar. Stagnerande bidrag och stigande dollarkurs innebar emellertid att resurser- na minskade under början av åttiotalet så att det blev nödvändigt att skära

ner verksamheten till 55 46 av den ursprungligen planerade. För att om

möjligt undvika smärtsamma nedskärningar även under nästa program-

period 1987-91 har UNDP:s styrelse b beslutat bygga sin planering på att den årliga resursökningen uppgå till 8 4

UNDP:s verksamhet försvåras äv att programmet i praktiken gör femåriga biståndsutfästelser gentemot mottagarländerna medan givarländerna, med få undantag, endast lämnar ettåriga bidragsutfästelser. Sverige har därför sedan länge verkat för att alla bidragsgivare, liksom Sverige, skall lämna fleråriga utfästelser, vilket dock många stora givarländer motsätter sig. |

De största enskilda bidragsgivarna till UNDP är för närvarande USA, 176 Sverige, Nederländerna och Japan. Danmark, Norge och Förbundsrepu-

bliken Tyskland ger också stora bidrag. De fyra nordiska länderna svarade Prop. 1987/88: 100

1987 gemensamt för ca 30 76 av de ordinarie bidragen till UNDP. Bil. 5 | Sverige har budgetåret 1987/88 lämnat ett ordinarie bidrag på 450 milj.

kr. och 40 milj. kr. i extrabidrag. Det svenska bidraget under 1987/88 utgjorde knappt 9 2 av UNDP:s resurser. Utöver det ordinarie och det extra” bidraget gav Sverige 1987/88 50 milj. kr. till UNDP:s särskilda program för de minst utvecklade u-länderna. Vidare har Sverige lämnat ett bidrag på

20 milj. kr. under åren 1984/85—1987/88 til FN:s Sahel-kontor (UNSO)!.

Samordning |

Från att ha finansierat knappt två tredjedelar av FN-systemets tekniska bistånd i början av 1970-talet svarar UNDP numera endast för ca en

tredjedel. Förklaringen är au det s.k. multibi-biståndet, dvs. biståndsin-

satser som genomförs av fackorganen men finansieras av bilaterala 'biståndsmedel har ökat mycket snabbt, liksom fackorganens egna biståndsprogram. | oo

UNDP:s styrelse har med tilltagande oro sett denna ökade uppsplittring

av FN:s biståndsverksamhet, som i viss mån innebär ett underkännande

betonat att den FN-resolution från 1970 som ger UNDP den ledande och samordnande rollen i FN:s biståndsverksamhet skall respekteras. UNDP-

sekretariatet har också föreslagit att UNDP skall ta över det administrativa

ansvaret för olika särfonder inom FN-systemet. Detta skulle minska de administrativa kostnaderna, samtidigt som det skulle kunna ge givar- och mottagarländer en bättre överblick över FN-biståndet. Sverige stödjer dessa tankar som i viss mån börjat förverkligas i och med att FN:s kvinno-

fond anslutits till UNDP 1985. | |

FN:s kapitalutvecklingsfond (UNCDF)

FN:s kapitalutvecklingsfond tillkom 1966 med uppgift att ge gåvobistånd

eller lån på förmånliga villkor till småskaliga investeringsprojekt i u-länder-

na. | | | |

Hösten 1973 beslöt generalförsamlingen att kapitalutvecklingsfonden i fortsättningen endast skulle finansiera projekt i de minst utvecklade u-län-

derna, inriktade på folkflertalets basbehov (bostad, kläder, mat, undervis-

ning och grundläggande hälsovård). 1985 bestämdes att fonden skulle börja

använda sina möjligheter att ge lån på förmånliga villkor, en möjlighet som

dittills inte utnyttjats. |

! UNSO:s-uppgift är alt bistå länderna i Sahelområdet i Afrika att genomföra olika projekt för att minska effekterna av ökenutbredning och förebygga riskerna för . | kommande torkkatastrofer. . . 177

Verksamhet Prop. 1987/88: 100

Bil. 5

Fondens projekt skall enligt målsättningen nä de fattigaste människorna i

de minst utvecklade länderna. Projekten skall utformas så att befolkningen aktivt deltar i deras genomförande. Fonden kan ta hand om projekt som

andra givare bedömer vara för små. Den har ett tak på 5 milj. dollar för enskilda projekt. Fonden finansierar för närvarande drygt 190 projekt i 44

länder.

Organisation Fonden är underställd UNDEP:s styrelse och arbetar i huvudsak genom UNDP:s fältorganisation.

Finansiering Fonden finansieras genom frivilliga bidrag. Bidragen för 1987 beräknas till ca 32 milj. dollar jämfört med drygt 28 milj. dollar under år 1980. De viktigaste bidragsgivarna är några mindre industriländer. Sveriges bidrag under budgetåret 1987/88 uppgår till 40 milj. kr. Sverige och Nederländerna är de största bidragsgivarna.

FN:s befolkningsfond (UNFPA)

Efter beslut av generalförsamlingen inrättades 1967 en särskild fond för FN:s insatser på befolkningsomrädet. 1969 fick fonden beteckningen FN:s befolkningsfond.

Verksamhet Fonden hade till en början nästan uteslutande en finansiell och rådgivande funktion. FN:s ekonomiska och sociala råd. ECOSOC, antog 1973 nya riktlinjer för fondens verksamhet enligt vilka dess övergripande uppgift är att leda och samordna FN-systemets insatser på befolkningsområdet.

Fondens centrala verksamhetsområde är familjeplanering. Under 1985 avsattes över hälften av programresurserna till familjeplaneringsprojekt. Andra huvudprogram är stöd tll folkräkningar och befolkningsstatistik, uppbyggande av folkbokföringssystem, utbildning, forskning och information. Merparten av projekten verkställs av FN-sekretariatet och FN:s fackorgan. En växande andel genomförs av mottagarländerna själva samt även av fonden.

Två tredjedelar av de totala programresurserna avsätts för 53 prioritera-

de länder med tillsammans 75 42 av u-ländernas befolkning. Av dessa

länder ligger 30 i Afrika. - 178

Organisation | Prop. 1987/88: 100

Fonden är underställd UNDP:s styrelse, som godkänner det långsiktiga Bil. 5 arbetsprogrammet, budget och finansplan samt landprogram. Chef för UNFPA är sedan april 1987 pakistanskan Nafis Sadik. Huvudkontoret ligger i New York. UNFPA har inga egna fältkontor. De fältrepresentanter som för närvarande finns i ett femtiotal länder är knutna till UNDP-konto-

ren.

Finansiering

UNFPA:s verksamhet finansieras genom frivilliga bidrag. För 1986 upp-

gick regeringsbidragen till 140 milj. dollar. De största bidragsgivarna var Japan, Förbundsrepubliken Tyskland, Norge. Nederländerna. Canada och Sverige. USA, som under en följd av år svarat för ca en fjärdedel av UNFPA:s finansiella resurser, har sedan 1986 hel dragit in sitt bidrag. Anledningen är missnöje med fondens bistånd till Kinas befolkningsprogram, som enligt amerikansk uppfattning kan ses som ett stöd för tvångsåtgärder och aborter. Trots att detta vederlagts av fonden har de amerikanska bidragen ej återupptagits. Den sjunkande dollarkursen och ökade bidrag

från andra givare har till stora delar kompenserat förlusten av det amerikanska bidraget. Fondens resurser för 1987 beräknas bli minst 145 milj.

dollar. För närvarande prioriteras UNFPA:s verksamhet i Afrika söder om

Sahara, där efterfrågan på insatser inom befolkningsområdet ökat kraftigt under senare år.

Det svenska bidraget under budgetåret 1987/88 uppgår till 75 milj. kr.

FN:s barnfond (UNICEF)

UNICEF upprättades av FN:s generalförsamling 1946. Fondens uppgift var då att lämna katastrofhjälp till barn och mödrar i det krigshärjade Europa. Mandatet ändrades senare till att främst omfatta långsiktig utvecklingshjälp till barn i u-länder. UNICEF arbetar idag i 119 länder inom

ramen för fleråriga landprogram. Omkring 60 2 av biståndet går till de ekonomiskt hårdast drabbade och minst utvecklade länderna. Urval av

länder görs med hänsyn till dödlighet bland barn under 5 år, BNP/capita och antalet barn i landet.

Verksamhet

Även om UNICEF fortfarande spelar en viktig roll som förmedlare av

katastrofbistånd, ligger tyngdpunkten i fondens verksamhet numera på

längsiktiga biståndsprogram. Målet är att tillgodose de grundläggande behoven hos barn och mödrar. Både långsiktigt bistånd och katastrofbistånd 179

behövs idag i många u-länder och särskilt i de svältdrabbade länderna i Prop. 1987/88: 100 Afrika. UNICEF har under senare år förstärkt sin kapacitet i de mest = Bil. 5

behövande afrikanska länderna. . |

UNICEF:s programverksamhet omfattar insatser inom hälsö- och sjuk-

vård, vattenförsörjning, åtgärder för att förbättra näringsstandarden hos

barn och mödrar, familjeplanering, grundläggande utbildning, hjälp till barn i särskilt svåra omständigheter, exempelvis barn i väpnade konflikter och gatubarn.

Fonden samarbetar såväl på central som lokal nivå med andra FN-organ samt med frivilligorganisationer. Särskilt nära samarbetar UNICEF med Världshälsoorganisationen, WHO, för att bygga ut primärhälsovården i u-länderna. Insatserna omfattar olika förebyggande åtgärder, vaccinationer, kontroll av'diarrésjukdomar, distribution av basläkemedel. Inom ramen för FN:s samordnade katastrofinsatser i Afrika har UNICEF till-

sammans med WHO ansvarat för sektorerna hälsovård och vattenförsörjning. |

En viktig uppgift för UNICEF har under de senaste åren varit att söka finna nya metoder för att tillgängliga resurser skall komma nödlidande barn runt om i världen till godo. Ett uppmärksammat initiativ har varit att föra

fram enkla och billiga metoder för att radikalt minska spädbarnsdödlighe- «ten. UNICEF har lyckats föra ut sin strategi för barns överlevnad och

utveckling (Child Survival and Development) i vida kretsar. Därigenom har UNICEF skapat ett medvetande om möjligheten att med relativt enkla

åtgärder inom hälsovården halvera barnadödligheten och därmed också på

sikt medverka till en begränsning av födelsetalen. Behandling av diarréer med en socker-saltlösning, vaccinering, amning, viktökningskontroll är

några av åtgärderna i UNICEF:s överlevnadsstrategi som ingår i en ut-

byggd primärhälsovård. Samarbetet med WHO är i det sammanhanget av stor betydelse. Med början 1985 har UNICEF genom målmedvetna kampanjer sökt rikta världssamfundets uppmärksamhet på behovet av vaccinering och på det av världshälsoförsamlingen och FN:s generalförsamling uppsatta målet att till 1990 vaccinera alla barn mot sex vanliga infektionssjukdomar. Under det senaste året har UNICEF verkat för att särskild hänsyn tas till de mest sårbara grupperna i samhället, när krisdrabbade länder tvingas genomföra s.k. strukturanpassningsprogram för att återvinna ekonomisk balans.

- Organisation UNICEF:s styrelse (Executive Board) består av representanter för 41.sta-

ter med en majoritet för u-länder. Styrelsen sammanträder årligen i april. ..

Den granskar och drar upp riktlinjer för verksamheten och fördelar medel

till fondens program. Exekutivdirektör för: UNICEF är sedan 1980 James Grant, USA.

UNICEF:s huvudkontor är förlagt till New York, ett Europa-kontor till

Geneve och UNICEF:s leveranscentral, UNIPAC, till Köpenhamn. På

fältet finns sex regionalkontor och ett åttiotal länderkontor.

| | 180

Finansiering = Prop. 1987/88: 100

' UNICEF:s verksamhet finansieras genom frivilliga bidrag, huvudsakligen Bil. 5 från regeringar. De sammanlagda resurserna för 1986 uppgick till 463 milj.

dollar. 1987 beräknas bidragen uppgå till 448 milj. dollar (motsvarande

omkring 3 miljarder kr.). Regeringsbidragen har under senare år utgjort ca

75Z av fondens resurser. Nationalkommittéer, enskilda organisationer

och andra privata bidragsgivare svarar för återstoden. Bidragen från nationalkommittéer finansieras främst genom försäljningen av UNICEF-kort.

Svenska UNICEF-kommittén bidrog 1987 med ca 8,9 milj. kr. Utöver den

reguljära landprogramverksamheten, finansierad av ordinarie bidrag, ge-

nomför UNICEF särskilda insatser, både katastrofhjälp och långsiktiga

projekt, som finansieras genom tilläggsbidrag. oo

Det svenska ordinarie bidraget för budgetåret 1987/88 uppgår till

210 milj. kr. Därtill kommer ett extrabidrag på 35 milj. kr. för att göra det möjligt för UNICEF att förstärka sin kapacitet att utöka verksamheten i de

krisdrabbade länderna i Afrika. Via SIDA lämnas därutöver bidrag om ca

175 milj. kr. för särskilda insatser. Vidare lämnas bidrag från katastrofan-

slaget, under 1986/87 sammanlagt 33,5 milj. kr. Sverige står för ca 10 2 av

UNICEF:s totala budget: Andra stora givare är USA, Italien och Norge.

Internationella finansieringsorgan

Ner Nn) N A

Nod : NA LW

Världsbanksgruppen och de regionala. utvecklingsbankerna i i

Afrika och Asien! .

De internationella utvécklingsbankerna och -fonderna lämnar finansiellt bistånd främst i form av obundna lån. Dessutom lämnar de tékniskt bistånd. Den äldsta och största utvecklingsbanken är Världsbanken (IBRD), som även utgjort modell för uppbyggnaden av övriga utvecklingsbanker.

Tabell 1: Fakta om de internationella utvecklingsbankerna och -fonderna

Tillkom Antal : Antal

år medlems- an-

länder ställda Huvudkontor

Världsbanken 1944 151 ' . . 1 (IBRD) ola - :

6 002 Washington Internationella 1960 ' 135 : ” 'utvecklingsfonden OR ene (IDA)

! Den Interamerikanska utvecklingsbanker UIDB), behandlas inte i detta sammanhang, eftersom de svenska bidragen till IDB inte finansieras över biståndsanslaget. oo IDB behandlas i propositionstexten under littera E. Utrikeshandel och exportfräm- oo | 181 jande. 13 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 5

tillkom Antal Antal | Prop. 1987/88: 100

år medlems- an- =. oc | Bil. 5

länder ställda Huvudkontor

Afrikanska ut- = 1963 75 vecklingsbanken : (AfDB) ee :

: 1 073 Abidjan Afrikanska ut- 1972 175 vecklingsfonden (AfDF) Asiatiska ut- 1966 47 vecklingsbanken (ASDB)

1 553 Manila Asiatiska ut- 1974 47 : vecklingsfonden (ASDF)

Utvecklingsbankerna fungerar som ett mellanled mellan den internationella kapitalmarknaden och u-länderna. Bankerna kan genom sin goda kreditvärdighet låna upp och vidareförmedla lån på villkor, som är förmånligare än vad de allra flesta u-länder själva skulle kunna få. Detta beror på att i-länderna fungerar som garanter för utvecklingsbankernas eget kapital.

Många av de fattigare u-länderna saknar emellertid den nödvändiga återbetalningsförmågan även när det gäller utvecklingsbankernas relativt förmånliga tån. För att kunna bistå också dessa länder har som ett komplement till banklånen krediter från utvecklingsfonderna tillkommit. Fonderna lämnar lån på mycket förmånliga villkor. Krediterna löper utan ränta och har en lång löptid med en avsevärd amorteringsfri period. Gåvoelementet blir härigenom ca 90 Z. Bidragen till de i tabell 1 redovisade utvecklingsfonderna belastar biståndsbudgeten. |

Organisation Bankernas/fondernas högsta beslutande organ är guvernörsstyrelsen (Board of Governors). Den är sammansatt av regeringsrepresentanter för samtliga medlemsländer. Styrelsen möts en gång per år. Däremellan handhas det löpande arbetet av en direktörsstyrelse (Board of Directors). Eftersom antalet medlemsländer överstiger antalet platser i direktörsstyrelsen har de fått gå samman i röstgrupper. En direktör representerar således i regel flera länder.

De nordiska länderna ingår i samma röstgrupp (Island är inte medlem i AfDB/AfDF eller i ASDB/ASDF). De bildar i världsbanksgruppen en egen röstgrupp men är i AfDB/AfDF sammanförda med Schweiz och Indien och i ASDB/AsDF med Canada och Nederländerna.

I världsbanksgruppen är för närvarande en dansk nordisk direktör. Vid hans kontor tjänstgör en: svensk som teknisk assistent. I AfDB/AfDF | företräds röstgruppen också för närvarande av Danmark. Röstgruppen i 182

AsSDB/ASDPF företräds av en kanadensisk direktör och för närvarande av Prop. 1987/88: 100

en svensk biträdande direktör. Bil. 5

Rösträtten är i princip vägd i förhållande till andel tecknat kapital resp. lämnade bidrag. För att ge de många små och fattiga länderna ett större inflytande tilldelas varje medlemsland också ett visst antal röster, oberoende av landets kapital- och bidragsandelar. De svenska andelarna framgår av tabellerna 3 och 4. |

U-länderna har störst röststyrka i Afrikanbanken och -fonden — två tredjedelar resp. halva röststyrkan. I IBRD/IDA och AsDB/ASDF ligger motsvarande siffra för u-länderna i intervallet 32—45 Z.

Enligt en mer eller mindre uttalad regel har chefskapet i Världsbanken alltid tillfallit en amerikan, i ASDB alltid en japan och i AfDB naturligen en afrikan. Barber Conable är chef för Världsbanken sedan juli 1986. Babacar N'Diayc från Senegal är AfDB:s president sedan augusti 1985 och Masao Fujioka tillträdde chefsposten I ASDB i november 1981.

Finansiering och lånevillkor Utvecklingsbankernas utlåningsverksamhet sker till helt övervägande del

med medel upplånade på den internationella kapitalmarknaden. Av med-

lemsländernas kapitalinsatser inbetalas endast en mindre del medan resterande andel utställs som garanti för utvecklingsbankernas upplåning. Ut-

vecklingsbankernas utlåningsvillkor bestäms i huvudsak av de upplåningsvillkor de kan uppnå.

Tabell 2: Utvecklingsbankernas utlåningsvillkor

Bank Löptid Ränta per 1 juli 1987 ITBRD 15—20 år 7,76 & AfDB 12—20 år 1,33 & ASDB 10-25 år 7,03 &

Spännvidden i löptiderna beror på skillnader i låntagarländernas utvecklingsnivå och/eller i projektets karaktär.

Tabell 3: Utvecklingsbankernas tecknade kapital och utestående upplåning per 31 december 1986

IBRD AfDB ASDB

Tecknat kapital milj. dollar) 85 231 6 503 19 476 TInbetald andel tprocent i 8,5 25 12 Utestående medel- och långfristig upplåning milj. dollar) 74 923 1 401 7 135

IBRD AfDB AsSDB : Prop. 1987/88: 100

Bil. 5

Sveriges andel av tecknade kapitalet Dona procent) 1.19 1.39 0,55 Sveriges röstandel iprocent) 1,16 1,39 0,55

Till skillnad från bankerna finansieras fondernas verksamhet inte genom

upplåning på kapitalmarknaden utan genom bidrag från i första hand i-ländernas regeringar. Sedan mitten av 1970-talet har också vissa OPEC-länder och andra rikare u-länder tillkommit som bidragsgivare. Bidragens -

storlek fastställs i samband med s.k. påfyllnadsförhandlingar. En påfyll-

nad sker genom en internationell överenskommelse, där bidragsgivarna

gör en utfästelse för tre eller fyra år. IDA tillförs dessutom varje år en del

av IBRD:s vinst. AfDB lämnar bidrag till AIDF i samband med resurspåfyllnader. .

Utlåningen från fonderna sker på mycket förmånliga villkor. IDA har

hittills lämnat utvecklingskrediter med en löptid på 50 år. I och med att den åttonde påfyllnaden av IDA (IDA 8) har blivit operativ kommer löptiderna . att differentieras så att de för de fattigaste u-länderna (här definierat som de minst utvecklade länderna (MUL) plus de länder som enbart erhåller

krediter från IDA och ej lån från Världsbanken) sänks till 40 år och för övriga länder sänks till 35 år. IDA:s krediter kommer liksom tidigare att

vara räntefria med en administrationsavgift på 0,75 36. AfDF lämnar räntefria utvecklingskrediter med en löptid på 50 år med en administrationsav-

gift på 0,75 Za. AsDF:s likaså räntefria utvecklingskrediter har hittills löpt

på 40 år för alla låntagarländer med en avgift på I Z, men i och med att en översyn av kreditvillkoren företogs i ljuset av IDA-8 överenskommelsen

gäller fortsatt 35 år för de länder som får låna både från AsSDB och AsDF. De tio första åren är amorteringsfria vid lån från samtliga fonder.

Tabell 4: Inbetalda bidrag till utvecklingsfonderna per 31 december 1986

IDA - AfDF ASDF

Totalt inbetalda bidrag (milj. dollar: | 42 142 2 668 7 763 Sveriges samlade bidrag (milj. dollar) . 1 109 1530 56 Sveriges bidragsandel iprocent) 2.70 5,62 0,75 Sveriges röstandel iprocent: 2,21 2,87 0,55

Utlåningsvolym Prop. 1987/88: 100

Storleken av det tecknade kapitalet i respektive utvecklingsbank och av bidragen till respektive utvecklingsfond avspeglar samtidigt deras utlåningskapacitet.

Tabell 5: Utvecklingsbankernas och -fondernas utlåningsvolym

Total utlåning t. o. m. Utlåning 1986 31 december 1986 (milj. dollar: (milj. dollar)

IBRD130 798 '14 18811)
IDA44 4343 14011;
IBRD/IDA175 23217 67411)
AfDB4 8421 034
AfDF3 456586
AfDB/AfDF8 2981 620
ASDB19 4921 368
ASDF6 17533
ASDB/ASDF19 4922 001

tllAvser budgetåret 1986/87.

Fördelning av utlåningen på länder

Utvecklingsbankerna och -fonderna riktar sig till mottagarländer som har

olika utvecklingsnivå och varierande kreditvärdighet. Det finns dock en

allmän strävan att bistå de fattigare länderna, dvs. de med en lägre brutto-

nationalinkomst per capita. Denna inriktning utmärker särskilt utveck-

lingsfonderna. Sålunda går av IDA:s utlåning drygt 90 2 till länder med en | BNI per capita under 400 dollar (1984 års växelkurser och penningvärde). Även IBRD:s utlåning till denna grupp har blivit relativt sett större under

det senaste årtiondet och ökat från ca 10 25 till ca 20 Z av bankens årliga

totala utlåning. Ökningen under de senaste åren beror främst på ökad

utlåning till Folkrepubliken Kina. För att förstärka resursbasen för världsbanksgruppens utlåning till de

fattigaste länderna i Afrika söder om Sahara under perioden 1985—87 har Världsbankens särskilda Afrikafacilitet upprättats. Till denna fond, som administreras av IDA, har ett antal givarländer hittills lämnat bidrag på totalt 1,5 miljarder dollar (motsvarande omkring 10 miljarder kr.). Sverige

har utfäst ett bidrag på 440 milj. kr. | Tillgänglig statistik för ADB/AfDF resp. ASDB/ASDF gör det ej möjligt

att i detalj granska respektive banks och fonds utlåning på samma sätt som

kan göras för IBRD och IDA. Det allmänna omdöme som ovan redovisats .

om bankernas och fondernas tendens att inrikta sin verksamhet på de fattigaste länderna gäller dock i stort även för regionalbankerna/fonderna i

Afrika och Asien. | |

De fem största låntagarländernas andel av bankernas och fondernas totala utlåning t. o. m. 1986 (som framgår i tabell 5) redovisas i tabell 6:

Tabell 6: Utvecklingsbankernas och -fondernas fem största låntagarländer Prop. 1987/88: 100

per 31 december 1986 (milj. dollar)

Dessa länders pro-

centuella andel av

totala utläningen

TBRD (1) Brasilien 14 346 Indien 12 820 Mexico 10 496 40 & Indonesien 10 181 Turkiet 8 065

IDA (1! Indien 14 505 Bangladesh 4 058 Pakistan 2 638 56 &

Kina 2 182 |

Egypten 1 020

AfDB Marocko 454 Egypten 365 Tunisien 353 40 & Zaire 274 2ambia 185

AfDF Etiopien 2641 Zaire 165 Mali 158 27 < Madagaskar 126 Sudan 121

ASDB Indonesien 3 298 Filippinerna 1 898

Sydkorea1 29985 &
Thailand1 240
Pakistan1 196
ASDF Bangladesh927
Pakistan1 762
Nepal55587 &
Sri LankaSd6
Burma523

(1) Siffrorna avser per 30 juni 1987.

Fördelning av utlåningen på sektorer Utvecklingsbankernas och -fondernas totala utlåning fördelad på olika

sektorer framgår av tabell 7. Även här kan konstateras att utvecklingsfon-

derna har en klarare fattigdomsinriktad profil på sin utlåning. De har

strävat efter att utlåningen i första hand skall gå till sådana samhällssekto-

rer där resurserna mera direkt kommer de fattigaste betolkningsgrupperna till godo. Detta har skett genom satsning på jordbruks- och landsbygdsutveckling samt socialt inriktade projekt inom utbildning, hälsovård, befolkning, stadsutveckling och vattenförsörjning.

Satsningen på jordbruks- och landsbygdsutveckling och på socialt inriktade projekt grundas på insikten om dessa sektorers betydelse för utveck-

lingen och att det inte föreligger en motsättning mellan satsningen på

basbehov, som i hög grad tillfredställs genom sociala projekt, och ekonomisk tillväxt. 186

För en allsidig utveckling krävs emellertid även en satsning på ekono- Prop. 1987/88: 100 misk och samhällelig infrastruktur såsom energi, transport, kommunika- Bil. 5

tion och industri. Utvecklingsbankernas utlåning har koncentrerats till

dessa sektorer.

Traditionellt har den helt övervägande delen av IBRD:s/IDA:s utlåning inriktats på enskilda projekt. För att bistå u-länder vid genomförandet av

nödvändiga ekonomisk-politiska reformprogram har såväl IBRD som IDA

under de senaste åren starkt ökat långivningen till s.k. struktur- och sek-

toranpassning. Sektoranpassningslånen svarade under verksamhetsåret 1985/86 för 14 Z av IBRD:s/IDA:s totala långivning, jämfört med I 46 fem år tidigare. Motsvarande andel för strukturanpassningslånen var 1985/86

knappt 5 20. Struktur- och sektoranpassningslån är således ej knutna till specifika projekt utan utformas så att de kan stödja låntagarlandets ekonomisk-politiska åtgärder inom ramen för ett avtalat ekonomiskt program som syftar till att åstadkomma ekonomisk återhämtning och tillväxt. Världsbanken har spelat en central roll för att, i samråd med enskilda u-länder, upprätta grupper för biståndssamverkan, s.k. konsortier och

konsultativa grupper. Det finns för närvarande ett tjugotal sådana grupper under ordförandeskap av representanter för Världsbanken. Sverige är medlem i de grupper som berör länder som mottar svenskt bilateralt bistånd. Världsbanken leder också den konsultativa gruppen för interna-

tionell jordbruksforskning (CGIAR).

Tabell 7: Den procentuella fördelningen av utvecklingsbankernas och -fondernas utlåning på sektorer per 31 december 1986

Sektor IBRD(1) IDA(N

Jordbruks- och "21. 37. landsbygdsutveckling Sociala sektorn (2) 12 16

Delsumma: 33 53 Ekonomisk infrastruktur . 42 29 tinkl. turism och tekniskt bistånd) Industri och nationella 18 7 utvecklingsbolag

Delsumma: 60 36

Program- och struktur- 7 11

anpassningslån | :

Totalt: 100 +: : 100 (1) Siffrorna avser per 30 juni 1987 (2) Avser här utbildning, hälsovård, befolkning, stadsutveckling och vattenförsörjning

Prop. 1987/88: 100

sektor AfDB — AfDF CASDB ASDF

Bil: 5 Jordbruk 25 - 39 22. 52 Utbildning och 6 15 9 7 hälsovård bo törn |

Delsumma: 31 54 31 59 Transport 21 238 "16 8

offentliga nyttigheter 28 Ca oo Mo 28 |

(inkl vattenförsörjning, energi och telekommunikationer; Industri wo > 20 r 16 10

Delsumma: =. 69 46. 69 . 41

Totalt: "100 "100 100 100

0:

fanan!

Internationella finansieringsbolaget (IFC) ”

Internationella finansieringsbolaget, som upprättades 1956, är vid sidan av ' IBRD och IDA den tredje delen av världsbanksgruppen. IFC:s syfte är att främja ekonomisk utveckling i u-länder genom att med privat kapital medverka till upprättande av privata företag och främjandet av produktiva investeringar i u-länder.

För medlemskap i IFC krävs att man är medlem i Världsbanken (IBRD). IFC har 132 medlemsländer. Guvernörs- och direktörsstyrelserna är orga- ' niserade på samma sätt för IFC som för Världsbanken och IDA. Världs- : bankens chef fungerar som ordförande också i IFC:s direktörsstyrelse. Verksamheten leds av en verkställande vice-president, för närvarande engelsmannen Sir William Ryrie. Antalet anställda uppgår till nästan 500. Rösträtten är liksom i Världsbanken vägd i förhållande till andelen tecknat kapital.

Efter beslut i december 1985 om en fördubbling av IFC: s kapital till 1,3 miljarder dollar uppgår det av medlemsländerna per 30 juni 1987 tecknade kapitalet till 722 milj. dollar. Tidsfristen för tecknande av kapital utlöper först år 1990. Sveriges kapitalandel uppgår till 10,2 milj. dollar eller 1,42 20. Förutom av kapitalet finansieras IFC:s verksamhet genom ackumulerade vinster och lån från IBRD.

IFC:s investeringar sker i allmänhet i form av en kombination av aktieteckning och långfristiga lån. Investeringsobjekt skall enligt stadgan vara privata företag. Statligt delägande utesluts inte men företaget skall ha ”privat karaktär” och inte vara regeringskontrollerat. Varje investering måste uppfylla de två grundläggande kraven att bidra till utvecklingen av ekonomin i mottagarlandet samt att med hög sannolikhet vara vinstgivande. |

IFC:s investeringar under verksamhetsåret 1986/87 uppgick till 920 milj. 188

dollar (motsvarande omkring 6 miljarder kr.). Detta belopp utgjorde Prop. 1987/88: 100

knappt 30 46 av de totala kostnaderna för de investeringar, i vilka IFC

deltog. Resterande medel kom från andra finansieringskällor, i första hand ' privata banker.:

IFC:s totala investeringar t.o.m. verksamhetsåret 1986/87 uppgår till 9,2 miljarder dollar (motsvarande drygt 59 miljarder kr.). De fem största låntagarländerna i IFC var under verksamhetsåret 1986/87 Brasilien, Indien. Argentina. Fhailand och Mexico.

Någon motsvarighet till IFC finns. inte i Afrikanska resp. Asiatiska utvecklingsbanken. AsDB har emellertid 1983 beslutat att i begränsad omfattning göra investeringar av riskvilligt kapital inom ramen för den

ordinarie utlåningen. Medel härför erhålles genom årliga avsättningar om

5 milj. dollar från bankens vinst. Riktlinjerna följer i stort sett vad som

gäller för 1FC:s verksamhet. Till skillnad från IFC kan AsDB också erbju-

da riskvilligt kapital indirekt via existerande nätionella finansieringsinstitu-

tioner.

il IFAD

& INTERNATIONAL

| FUND FOR J L AGRICULTURAL

DEVELOPMENT

Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD)

Den internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD) är ett FN-organ

och upprättades 1977 efter en rekommendation antagen av världslivsme-

delskonferensen 1974. IFAD:s uppgift är att stödja projekt och utveck-: lingsprogram för livsmedelsproduktion och livsmedelshantering i u-länderna. I synnerhet uppmärksammas de fattigaste u-länderna med livsmedels-

brist och u-länder med goda förutsättningar att öka livsmedelsproduk-

tionen. Särskild vikt skall läggas vid näringsstandard och livsvillkor för de fattigaste befolkningsgrupperna.

Verksamhet

Under åren 1978—86 beviljade IFAD 198 lån till 89 länder på sammanlagt

omkring I 917 milj. SDR (Special Drawing Rights). 66 9; av lånen gavs på synnerligen mjuka villkor till de fattigaste u-länderna. Räntan på dessa lån är I Z och amorteringstiden 50 år, varav de första tio åren är amorteringsfria. Av de lån som har givits på de mest gynnsamma villkoren har huvuddelen gått till länder med en per capita-inkomst på 300 dollar eller mindre i 1976 års priser. Omkring 38 Zz av IFAD:s resurser gick till kategorin minst : utvecklade länder. Av de totala resurserna har ungefär 39 96 gått till asiatiska u-länder, 34 4 till afrikanska, 13 § till latinamerikanska länder

och 14 Zz till länder i Mellanöstern och Nordafrika Utöver lån förekommer även ett visst tekniskt bistånd som hittills uppgått till ca

93,4 milj. SDR. Av IFAD:s projekt har 57 22 utarbetats av fonden, medan övriga utarbetats I samarbete med andra internationella utvecklingsorgan . främst Internationella utvecklingsfonden IDA. 189

Organisation Prop. 1987/88: 100 Bil. 5

IFAD:s medlemsländer — för närvarande 142 — är indelade i tre kategori-

er: OECD-länder, OPEC-länder och mottagarländer. Samtliga länder ingår

i en styrande församling. Varje kategori har 600 röster. Inom de bidragsgivande kategorierna fördelas rösträtten i huvudsak i relation till bidragsandel. :

IFAD:s styrelse består av 18 medlemmar, sex från varje kategori. Styrelsen väljs för tre år. Finland är fr. o.m. 1987 ordinarie styrelsemedlem för de nordiska länderna. Sekretariatet, som har knappt 200 anställda, leds av Idriss Jazairy, Algeriet.

Finansiering

Fonden hade för sin första verksamhetsperiod (1977—1981) 1 061 milj.

dollar till sitt förfogande, varav 57 Z& kom från OECD-länderna och 43 Zz från OPEC-länderna. Sveriges bidrag under perioden uppgick till sammanlagt 115 milj. kr. Detta utgjorde 2,5 72 av den totala summan.

Den första påfyllnaden om 1 100 milj. dollar omfattade treårsperioden 1981-83. OECD-ländernas bidrag under påfyllnaden var 620 milj. dollar,

OPEC-ländernas 450 milj. dollar medan övriga u-länder svarade för 30 milj. dollar. Sverige bidrog under perioden med 148,3 milj. kr. vilket är

3,1 2 av det totala påfyllnadsbeloppet. | .

Inbetalningen till denna första påfyllnad gick långsammare än väntat och

IFAD har därför tvingats att skära ned utlåningen alltsedan 1981.

I januari 1986 nåddes en överenskommelse om den andra påfyllnaden för perioden 1985-87. Den uppgår till 460 milj. dollar varav OECD-länderna

svarar för 276 milj. dollar och OPEC-länderna för 184 milj. dollar. Därmed

har bördefördelningen mellan de båda bidragsgivande kategorierna ändrats

från 58—42 9 till 60—40 e. |

Sveriges andel av påfyllnaden är densamma som vid den första påfyllnaden. Den motsvarar därmed 117,3 milj. kr. Hela bidraget har utbetalts. Som en följd av Afrikas svåra situation har IFAD utarbetat ett särskilt

program för länder i Afrika söder om Sahara, vilka drabbats av torka och

ökenutbredning. Programmet syftar till att förbättra jordbruksproduktionen genom att främja traditionella grödor, förbättra småskaliga bevatt-

ningsanläggningar och vidta miljövårdande åtgärder. Målet är att uppnå en

finansiering om 300 milj. dollar för perioden 1986—988.

Sverige har utfäst 131,7 milj. kr. för hela perioden, varav 194,7 milj. kr.

utbetalats.

Internationellt livsmedelsbistånd Prop. 1987/88: 100

uu.

SN

FN:s/FAO:s världslivsmedelsprogram (WFP)

Under årtiondena efter andra världskriget använde vissa länder, främst USA, sina stora spannmålsöverskott för bilateral livsmedelshjälp, i vida större omfattning än för närvarande. Efterhand växte krav fram på ett internationellt komplement till den bilaterala hjälpen. År 1963 inrättades WEFP som en multilateral kanal för livsmedelshjälp, underställd FN och FAO.

Verksamhet WFP lämnar bistånd i form av livsmedel främst till jordbruksutvecklingsprojekt, där matransoner delas ut till de anställda vid anläggningsarbeten, s.k. Food-for-Work. WFP ger också hjälp till från näringssynpunkt särskilt behövande grupper, t. ex. kvinnor, spädbarn, skolbarn och flyktingar.

Vidare används ca en fjärdedel av WFP:s totala resurser för katastrofbistånd.

Verksamheten är inriktad på de fattigaste u-länderna, som mottar drygt 80 Z av WFP:s utvecklingshjälp.

Organisation

WFP:s styrande organ Committee on Food Aid Policies and Programmes (CFA) består av 30 medlemsländer, varav hälften u-länder. Kommittén

sammanträder två gånger per år i Rom, där WFP har sitt högkvarter.

Sverige är medlem av kommittén åren 1987—1989. CFA skall, utöver sin

styrelsefunktion för WFP, vara ett forum för debatt och ge rekommenda-

tioner om biståndsmetoder och biståndspolitik på livsmedelsområdet. 1 85

mottagarländer finns omkring 250 WFP-handläggare och drygt 700 lokalt anställda. Vid huvudkontoret i Rom arbetar sammanlagt omkring 260

personer. Chef för programmet är James C. Ingram, Australien.

Finansiering

WEFP finansieras med frivilliga bidrag, dels i form av livsmedel, dels i form

av kontantbidrag avsedda att täcka kostnader för administration, frakter

och försäkringar. Bidragen till WFP har ökat från några tiotal miljoner dollar per år under de första åren till 770 milj. dollar för tvåårsperioden 1981—82. Bidragsmålet för WFP:s reguljära resurser är 1 400 milj. dollar för perioden 1987—88

och lika mycket för 1989—90.

Därtill kommer bidragen, vilka redovisas närmare nedan, till det interna- 191

tionella beredskapslagret av livsmedel för katastrofinsatser International ” Prop. 1987/88: 100

Emergency Food Reserve (IEFR). Slutligen kanaliseras en mindre del av Bil. 5 de spannmälsgåvor som omfattas av livsmedelshjälpskonventionen Food Aid Convention (FAC) genom WFP.

WEFP förmedlar också alltmer livsmedelshjälp från bilaterala givare. Inte

minst utnyttjas WFP i s.k. triangelaffärer, där ett givarland begär WFP:s hjälp att köpa upp livsmedel i ett u-land för gåva till ett annat, ofta närbeläget, mottagarland. 1986 förmedlade WFP 579 000 ton bilateral livs-

medelshjälp till ett värde av 121 milj. dollar.

WEFP har sedan 1982 årligen levererat ca 2 miljoner ton livsmedel, dvs. mellan 20 och 25 96 av den globala livsmedelshjälpen. Av WFP:stotala livsmedelsleveranser år 1986 gällde 57 96 WFP:s reguljära program, 29 56 IEFR och 11 96 livsmedelssändningar för bilaterala givare.

1986 uppgick kontantbidragen till 197 milj. dollar, varav 150 milj. dollar

avsåg bidrag till WFP:s reguljära program. Huvuddelen av dessa medel

förbrukades för transportkostnader. | Under budgetåren 1986/87 och 1987/88 har Sverige lämnat ett årligt

reguljärt bidrag på 78 milj. kr. resp. 93 milj. kr. Den svenska andelen av de reguljära WFP-medlen uppgår till ca 3 Ze. De största bidragsgivarna är

USA och Canada. Det svenska bidraget har till två tredjedelar givits för upphandling i Sverige. Bland erbjudna svenska livsmedel -har WFP på

senare år nästan uteslutande valt leveranser av vegetabilisk olja. (1986/87 levererades drygt 9 000 ton). Därutöver har Sverige under de senaste

budgetåren ställt medel till WFP:s förfogande (22 milj. kr. budgetåret 1987/88) för att täcka vissa andra kostnader i samband med WFP-projekt.. Dessa bidrag har till största delen använts för upphandling av transportme-

del i Sverige.

Ava

Internationella beredskapslagret av livsmédel för katastrofinsatser (IEFR)

FN:s generalförsamlings sjunde extra möte år 1975 antog-en resolution, vari medlemsländerna uppmanas att ställa finansiella medel eller livsmedel vill WFP:s förfogande för att användas till katastrofinsatser i u-länder.

Målet sattes vid en reserv på minst 500 000 ton spannmål. Det internatio-

nella beredskapslagret (IEFR) upprättades 1976. Sedan 1978 har beredskapslagret en mera permanent karaktär med årliga påfyllnader. '

Finanstering | | | |

Utfästelserna till IEFR är frivilliga. Enskilda länder åtar sig att hålla en

viss kvantitet livsmedel i lager som med kort varsel kan användas i kata- oe a strofinsatser. 1986 uppgick bidragen från 17 länder till 592 000 ton livsme- 192

del, vilket motsvarade ett beräknat värde av 124 milj. dollar. 96 Z av dessa, Prop. 1987/88: 100 bidrag kanaliserades genom WFP. Bil. 5

Sverige var en av initiativtagarna till IEFR och har stött lagret sedan dess' tillkomst. Det svenska bidraget utgjordes budgetåret 1986/87 av 40 000 ton svenskt vete eller vetemjöl, 3 500 ton matolja, varav I 000 ton matolja som extrabidrag, samt medel för att täcka fraktkostnader. Sveriges bidrag ställs till WFP:s förfogande.

.

4

1986 års livsmedelshjälpskonvention (FAC)

Livsmedelshjälpskonventionen Food Aid Convention (FAC) är en del av det gällande internationella veteavtalet. Konventionen tillkom för att komplettera detta avtal med ett bidrag till u-ländernas:livsmedelstrygghet genom en särskild biståndskonvention med åtaganden om livsmedelshjälp.

Den tidigare överenskommelsen från 1980 förlängdes i flera omgångar, men har nu ersatts av 1986 års konvention som löper på tre år.

Syftet med 1986 års konvention är liksom tidigare att bidra till att nå det mål på 10 miljoner ton spannmålsbistånd per år, som uppställdes av 1974 års världslivsmedelskonferens. : :

Finansiering De 11 medlemmarna, varav EG är en, har åtagit sig att under 1986 års konvention leverera sammanlagt minst 7,5 miljoner ton per år. De största andelarna faller på USA, EG, Canada, Australien och Japan vilka tillsammans svarar för nära tre fjärdedelar av de totala-åtagandena. Sverige har - utfäst ett årligt bidrag motsvarande 40 000 ton.

Bidragen utgår i form av livsmedelsleveranser, främst spannmål, eller kontantbidrag, omräknade enligt världsmarknadspris. Leveranserna sker som gåva eller med förmånliga låncvillkor, bilateralt eller multilateralt enligt givarens bestämmande.

Det svenska bidraget kanaliseras i sin helhet genom WFP, som även får ett fraktbidrag. :

Styrande organ Det Internationella veterådets sekretariat och en under konventionen upp- : rättad kommitté för livsmedelshjälp Food Aid Committee är ansvariga för konventionens tillämpning. Alla elva medlemmar/givare ingår i kommittén.

Övriga organisationer Prop. 1987/88: 100

(0 i

FN:s V:s flyktingkommissarie (UNHCR)

Syfte och verksamhet

FN:s flyktingkommissarie inledde sin verksamhet 1951. UNHCR:s uppgift

är att ge rättsligt skydd och bistånd åt flyktingar och åt människor som befinner sig i en likartad situation. En viktig del av UNHCR:s arbete är inriktat på att genom internationella avtal och nationell lagstiftning främja flyktingars rättigheter, samt att övervaka att dessa tillämpas av de enskilda

staterna. Enligt FN:s uppgifter finns idag ca 14—15 miljoner flyktingar

varav 2 miljoner under FN:s hjälporganisations för palestinaflyktingar (UNRWA) mandat.

Som en följd av kraftigt ökade flyktingströmmar världen runt sedan mitten av 1970-talet, i synnerhet mellan u-länder, har UNHCR:s verksamhet haft en mycket snabb tillväxt och kommit att domineras av stora biståndsprogram.

I en akut massflyktingsituation söker UNHCR i första hand tillhandahål-

la hjälp för överlevnad i form av livsmedel, tält och filtar. Hjälpen kan vid behov utvidgas till att omfatta i första hand bostäder, vattenförsörjning, hälsovård, utbildning samt utrustning för viss självförsörjning. Redan på ett tidigt stadium söker UNHCR finna varaktiga lösningar för flyktingarna.

Frivillig repatriering till hemlandet är givetvis den bästa lösningen. Alter-

natlivt kan lokal integration i regionen och omplacering i tredje land komma

ifråga. Under 1980-talet har flyktingsituationer på många håll kommit att permanentas och därmed tagit i anspråk en stor del av UNHCR:s resurser för bistånd. Förutom sitt reguljära program bistår UNHCR, på generalför-

samlingens uppdrag, flyktingar efter återkomsten till hemlandet eller hjälper människor som av skilda orsaker är hemlösa i sitt eget land. UNHCR fortsätter att bistå ett stort antal hemlösa i torkdrabbade länder bl.a. på

Afrikas horn och i Sudan.

Organisation UNHCR:s verksamhet granskas av en rådgivande kommitté, den s.k.

exekutivkommittén. Kommittén har 41 medlemmar. Sverige är medlem

sedan 1958. FN:s flyktingkommissarie är schweizaren Jean-Pierre Hocké.

Kommittén sammanträder en gång per år i Geneve där tlyktingkommissarien har sitt säte. Därutöver äger informella möten med den rådgivande

kommitten rum två gånger per år.

Finansiering Flyktingkommissariens verksamhet finansieras nästan helt genom frivilliga bidrag. Endast ca 4—5 Z av budgeten finansieras över FN:s reguljära budget. 194

UNHCR:s verksamhet växte explosionsartat under senare delen av Prop. 1987/88: 100 1970-talet. 1975 uppgick totala budgeten för såväl reguljära som särskilda — Bil. 5

program till 69 milj. dollar och 1980 till 497 milj. dollar. 1987 års utgifter beräknas till totalt 440 milj. dollar. Den reguljära budgeten för 1988 har av

exekutivkommittén fastställts till 377 milj. dollar. Till detta kommer utgif-

ter för de särskilda programmen, för bl. a. hemvändande flyktingar.

De största bidragsgivarna 1987, räknat i absoluta tal. är USA, EG, Japan, Förbundsrepubliken Tyskland, Storbritannien, Danmark och Sveri-

ge. Räknat per capita är Sverige den fjärde störste bidragsgivaren. Sveri-

ges reguljära bidrag under budgetåret 1986/87 (verksamhetsåret 1987) upp-' gick till 90 milj. kr. Därutöver gavs extra bidrag från bl. a. anslagsposten

Katastrofer m. m. och anslagsposten Humanitärt bistånd i Latinamerika. Sveriges reguljära bidrag för budgetåret 1987/88 (verksamhetsåret 1988)

uppgår till 110 milj. kr.

GES

CE —

NETZ

FN:s hjälporganisation för palestinaflyktingar (UNRWA)

FN:s hjälporganisation för palestinaflyktingar började sin verksamhet 1950. UNRWA bistår de flyktingar som 1948 lämnade Palestina vid staten Israels tillkomst samt de som blev flyktingar efter junikriget 1967. I dag är ca 2,1 miljoner palestinier registrerade som flyktingar hos UNRWA. Ungefär en tredjedel av dessa befinner sig i läger i Jordanien, Libanon. Syrien

samt i Gazaområdet och på Västbanken.

Verksamhet Programmet för palestinaflyktingar omfattar utbildning, hälsovård och livsmedelshjälp. Genom utbildningsprogrammet. vilket omfattar två tredjedelar av budgeten, utbildas drygt 350 000 palestinska barn i 635 skolor. Omkring 10 000 lärare, nästan samtliga palestinska flyktingar, arbetar inom utbildningsprogrammet.

Organisation UNRWA:s chef, med titel generalkommissarie, rapporterar till generalför-

samlingen om organisationens verksamhet. I november 1985 tillträdde italienaren Giorgio Giacomelli som ny generalkommissarie efter svensken Olof Rydbeck. En rådgivande kommitté bestående av tio medlemmar finns

för planering av organisationens verksamhet.

Finansiering

1987 års budget uppgick till 200 milj. dollar. 1986 införde UNRWA ett nytt

budgetsystem med rullande treårsplanering som innebär att det belopp 195

som budgeteras är ett absolut minimum för genomförande av planerade Prop. 1987/88: 100 insatser. Nedskärningar i denna budget skulle leda till allvarliga konse- = Bil. 5

kvenser för UNRWA:s program och flyktingarnas undervisning, hälsovård m. m. För 1988 förutses. en budget på 216 milj. dollar. -

De största bidragsgivarna till UNRWA är USA, EG, Japan och Sverige. :

Det svenska bidraget för budgetåret 1987/88 (verksamhetsåret 1987) upp-

gick till 75 milj. kr. Därutöver gavs extra bidrag på totalt 11.5 milj. kr..

FN:s fond för kontroll av beroendeframkallande medel:

(UNEDAC)

FN:s fond för kontroll av beroendeframkallande medel (UNFDAC) bildades 1971. Bakgrunden var den kraftiga ökningen av narkotikamissbruk i världen i slutet av 60-talet. " Målet för fondens verksamhet är att angripa narkotikaproblemet genom

att minska tillgång och efterfrågan på illegal narkotika och bekämpa den illegala handeln. De viktigaste arbetsområdena är: kontrollinsatser, bi-

stånd till jordbrukare som frivilligt övergår till att odla annat än narkotikagrödor, behandling, rehabilitering och social återanpassning av missbrukare, utbildning och information om de skadliga verkningarna av narkotikamissbruk, utbildning i tillämpning av narkotikalagar, laboratorieutbildning för narkotikaanalyser samt forskning. .

Fram till början av 80-talet arbetade fonden med s.k. pilotprojekt. som

syftade till att tjäna som katalysatorer för framtida projekt i större skala. . Sedan 1983 har ambitionsnivån stigit och fonden utarbetar mer övergripande landplaner, s. k. masterplans i ett antal länder.

Fondens projekt genomförs av UNDP, FN:s narkotikadivision, fackorgan som FAO, WHO, ILO och UNESCO, av enskilda organisationer samt av mottagarländerna själva.

Organisation UNFDAC har ingen styrelse. De största givarländerna, dit Sverige hör,

samlas årligen tillsammans med ledningen för fonden till informella möten

för diskussioner kring verksamheten. nya projekt etc. Fonden leds sedan

1982 av exekutivdirektören Guiseppe'di Gennaro. Den övergripande kontrollen över och administrationen av fonden vilar hos FN:s genceralsekreterare.

Finansiering UNFDAC:s verksamhet finansieras genom frivilliga bidrag. Hittills har 87 länder lämnat bidrag. Programverksamhet pågår i 33 länder. Fonden har 1987 en budget på 40 milj. dollar. Den planerade budgeten för 1988 uppgår

till 60 milj. dollar. Sverige gjorde i samband med den första världskonfe- .. 196

rensen om narkotikafrågor i Wien i juni 1987 en utfästelse om bidrag till. Prop. 1987/8 8: 100

fonden om 70 milj. kr. över. en tre-årsperiod (budgetåren 1986/87—- Bil. 5

1988/89). :

ZMAN

HELL) ANUEDDD

NULLE .

Internationella familjeplaneringsfederationen (IPPF)'

Familjeplanering har i många länder startats genom initiativ av frivilliga

organisationer. Internationella familjeplaneringsfederationen International Planned Patenthood Federation (IPPF) är den enda världsomspännande

frivilligorganisatiohen för familjeplanering och ansvarigt föräldraskap.

IPPF har lokala medlemsorganisationer i över 100 länder. Verksamhet

Det övergripande målet för IPPF:s verksamhet är att främja familjeplane-

"hur många barn de vill ha och när de skall födas. Federationen verkar för

att öka medvetenheten om befolkningsfrågans betydelse och för att den

beaktas i nationella och internationella utvecklingsplaner. I u-länderna ' satsar IPPF på att utveckla och förbättra tillgången till familjeplanerings-

männen. Genom att vidga samarbetet med andra organisationer, enskilda : såväl som olika FN-organ, söker IPPF skapa en bredare förankring av sin

verksamhet. Federationen samarbetar nära med WHO i frågor som rör

sexualundervisning, nutrition och familjeplancringsservice inom ramen för

mödra- och barnavård. Man samarbetar också med UNICEF i ett program som länkar familjeplanering till UNICEF:s barnöverlevnadsprogram.

Över huvudtaget betonas familjeplaneringens betydelse för kvinnors och

barns hälsa allt mer. i

Organisation Representanter för samtliga medlemsorganisationer sammankallas vart tredje år till den s. k. medlemsförsamlingen. Då fastställs en arbetsplan för

tre år framåt. Ansvaret för verksamheten i övrigt ligger på styrelsen,

Central Council, som består av representanter för medlemsorganisationerna, s. k. volontärer, valda på regional basis. .

Generalsekreterare är sedan 1984 Bradman Weerakoon, Sri Lanka. Federationens sekretariat är beläget i London.

Finansiering IPPF:s verksamhet finansieras genom frivilliga bidrag från regeringar,”

organisationer och privata bidragsgivare. Därtill kommer s.k. lokala in-

komster från medlemsavgifter. försäljning av preventivmedel och bidrag

från statliga och privata källor vilka direkt tillfaller medlemsorganisatio-

nerna. | 197

14 Riksdagen 1987/88. I- saml. Nr 100. Bilaga 5

För 1987 uppgår IPPF:s budget till 62,2 milj. dollar, varav huvuddelen Prop. 1987/88: 100

utgörs av statliga bidrag. Japan, Sverige. Storbritannien, Canada och Bil. 5 Norge är de största bidragsgivarna. USA beslöt 1985 att inte ge fortsatt bidrag till IPPF. Indragningen av det amerikanska bidraget var en följd av USA:s nya riktlinjer för befolkningsbistånd, som bl. a. stipulerar att bidrag inte utgår till frivilligorganisationer som utför eller aktivt förespråkar aborter som en familjeplaneringsmetod i andra länder. IPPF:s uppfattning i frågan är att de lokala familjeplaneringsföreningarna, i länder där aborter är lagliga, själva får avgöra om de vill stödja abortrelaterad verksamhet.

Bortfallet av det amerikanska bidraget har nu till stor del kompenserats,

dels genom ökat stöd från andra givare, dels genom dollarkursens fall.

Det svenska bidraget för budgetåret 1987/88 uppgår till 75 milj. kr. Det motsvarar ca 22 76 av samtliga statliga bidrag och knappt 18 Z av den

totala budgeten.

UNCTAD/GATT:s internationella handelscentrum (1TC)

UNCTAD/GATT:s internationella handelscentrum (ITC) bildades 1964.

Dess syfte är bl. a. att främja u-ländernas export genom medverkan i marknadsundersökningar, utveckling av nya produkter, marknadsföring och uppbyggnad av nya institutioner för export. Även importrelaterade projekt förekommer. I enlighet med nordiska rekommendationer har ITC i ökande grad uppmärksammat de minst utvecklade länderna, SADCC-regionen samt rävarusektorn. :

Organisation Riktlinjerna för ITC:s verksamhet fastställs av de beslutande organen i UNCTAD och GATT på grundval av rekommendationer från en rådgivande grupp Joint Advisory Group on ITC. i vilken representanter för alla medlemsländer deltar.

För den löpande verksamheten svarar ett sekretariat i Genéve med ca 250 anställda, vartill kommer ca 800 expertkonsultuppdrag i ITC:s samarbetsländer. Sedan maj 1981 är svensken Göran Engblom exekutivdirektör för ITC. |

Finansiering ITC:s sammanlagda utbetalningar för verksamhetsåret 1986 uppgick till 34,9 milj. dollar. ITC:s tekniska samarbetsprogram finansieras genom UNDP-bidrag och frivilliga bidrag. Sverige är den störste enskilde bidragsgivaren. Det svenska bidraget uppgår budgetåret 1987/88 till 16 milj. kr, varav I milj. kr. till ITC:s råvaruprogram. Dessutom samarbetar: Sverige

med ITC inom ramen för det bilaterala utvecklingssamarbetet. 198

Biståndet till enskilda programländer or 1987/88: 100

. us

ANGOLA

ZAIRE

re ( i , -5 Uige ' ams i

H

..& Malanje L| (Er [4

a” somvepe Te ememmns

ZAMBIA

tomtens 4, | '. |

= mm as tj -—

- Fe PRIV se war at Je NAMIBIA i :Å BOTSWANA väg . sensturnönrarnnsnn jarnväg 0 300 600 km

flod L I

Befolkning | 8.8 milj (19831

Betolkningstillväxt/år 2,5 I (1980-1935)

BNP/ invånare ns

Offentligt nettobistånd/person - totalt texkl. östländer) : 79 kr. (1985)

- Sverige 11 kr. (19851

Ekonomisk och social utveckling Be 1987/88: 100

. il. . Angolas ekonomiska och sociala situation har försämrats under det sista året till följd av fortgående krigshandlingar samt finansiell kris och varubrist. Sydafrika fortsätter med sina regelrätta invasioner i södra Angola

och med sitt stöd till rebellrörelsen UNITA. Genom kriget har transport-

och kommunikationsleder förstörts samt produktion och distribution inom

jordbruk och industri försvårats. Omkring 60 000 människor har dödats i striderna och mer än 30 000 beräknas:ha invalidiserats. Ca 750 000 ango- .

laner lever som flyktingar i sitt eget land. Värst drabbade är kvinnor och barn. Kriget kräver betydande resurser ifråga om pengar och personal.

Landets ekonomi och relativt goda kreditvärdighet försämrades allvarligt under 1986, i och med nedgången i oljepriserna och dollarkursen. Den ekonomiska krisen har framtvingat en hård finansiell åtstramningspolitik

med importrestriktioner som lett till en stor brist på insats- och råvaror inom industri och jordbruk. - | . Regeringen har beslutat om en .effektivisering av ekonomin och ett

långsiktigt reformprogram har arbetats fram. I samarbete med Världsbanken och FN genomförs en större makroekonomisk studie. Beslut har fattats om att ansöka om medlemsskap i IMF. Angola orienterar sig mot

marknadsekonomi. Bl.a. uppmuntras enskilda initiativ inom jordbruket.

Den kraftigt övervärderade valutan utgör dock ctt stort problem.

Angola får betydande stöd från östländer och Cuba men strävar med viss framgång efter att vidga sina samarbetskontakter med olika västliga i-länder och övriga Afrika. Kriget och den bristande säkerheten i landet begränsar emellertid möjligheterna till samarbete med olika biståndsgivare.

Sveriges bistånd

Svenskt stöd till befrielserörelsen MPLA inleddes år 1971. Efter Angolas självständighet år 1975 lämnades stöd från Sverige i form äv katastrofbi-

stånd. Det långsiktiga utvecklingssamarbetet inleddes år 1979. Inklusive stödet till MPLA under tiden före självständigheten uppgår de svenska

biståndsutbetalningarna till Angola t.o.m. budgetåret —1986/87 till

921 milj. kr. Det nuvarande avtalet om utvecklingssamarbete omfattar kalenderåren 1987 och 1988. Medelsramen för denna period är 272,5 milj. kr. Sverige är jämte Italien en av de största bilaterala biståndsgivarna. FN, EG och Internationella röda korset är andra stora givare.

Biståndet är på grund av säkerhetsläget geografiskt koncentrerat till

området kring Luanda och kusten norr därom. Även i fortsättningen planeras utvecklingssamarbetet ha en sådan geografisk begränsning. Biståndet omfattar stöd till fiske, hälsovård samt varubistånd. Nya långsiktiga insat-

ser på transport- och teleområdena förbereds. Bristen på utbildad och erfaren personal är stor, främst inom tekniska områden. Det har medfört att personalbiståndet ökat kraftigt. Planering av ett andra personalbostads-

projekt har inletts. : . .

Genom det svenska samarbetet främjas i första hand de biståndspoliti-

ska målen résurstillväxt och ökad ekonomisk självständighet. Hälsostödet + 200

bidrar till att motverka en ytterligare försämring av befolkningens sociala Prop. 1987/88: 100 villkor. . | na Bil. 5

Medelstördelningen framgår av följande tabell:

Disponibelt . — 1986/87. 1987/88

Anslag 125 140 Ingående reservation. 38 72 S Summa 163 > 212 Fördelning

« Utbetalt Planerat '

1986/87 1987/88

Varubistånd: orso 21 os 70
Fiskeriundersökningar .57
Kustnära fiske1313
Fiskeskola . ':2122
- Hälsovård|1534
Importutbildning (ITC)33
Landsbygdselektrifiering (Dembos)11-
Personal- och konsultfond26
Fältarbetarbostäder| a [0]10
Transportsektornoo13
Telesektorn mo . |— Summa- 91. 19919
Utgående reservation:” 12 : 13

Varubistånd och stöd till landsbygdselektrifiering Varubiståndet utgör den största komponenten i biståndet. Det är inriktat på inköp av reservdelar för lastbilar, elmateriel och råvaror för industrin, vete och papper. En del av varubiståndet har tillsammans med katastrofbistånd använts för inköp av utsäde och jordbruksutrustning till småbrukare i södra Angola. En-annan del har använts för delfinansiering av ett projekt för elektrifiering på landsbygden Dembos.

Kustnära fiske och fiskeriundersökningar ' Stödet till kustnära fiske syftar till att utveckla fisket norr om Luanda. Det omfattar bl. a. utbildning, inköp av båtar och utrustning till fiskeföreningar, organisation och underhåll. Genom stödet har fiskekooperationens och fiskarföreningarnas ställning stärkts. Stödet till fiskeriundersökningar . syftar till att förbättra kunskaperna om fisketillgången i Angolas vatten. Verksamheten är väsentlig för den långsiktiga planeringen av fiskesektorn. I insatsen ingår undersökningar med forskningsfartyget Goa. Sverige bidrar med besättning till fartyget. forskningsrådgivare och utrustning.

Fiskeskola Stödet till en fiskeskola i Cacuaco, norr om Luanda, syftar till att utbilda angolansk personal för den moderna fiskeflottan. Skolans permanenta lokaler med plats för 300 elever togs i bruk under 1986. Det svenska stödet omfattar byggnader, personalbistånd och utrustning. | 201

Hälsovård . Prop. 1987/88: 100

na Bil. 5 Stödet till hälsosektorn avser sjuksköterskeutbildning, leveranser av läkemedel och planering. Stöd lämnas till -hälsoupplysning och program för bekämpning av sömnsjuka, malaria, tuberkulos och lepra. Vidare ingår konsultinsatser för AIDS-bekämpning. Genom UNICEF drivs också ett vaccinationsprogram.

Bistånd utanför landramen Katastrofbistånd har lämnats för att lindra nöden i landet. Det har omfattat leveranser av jordbruksredskap, utsäde, matolja, mediciner och sjukvårdsmaterial. Svenska röda korset planerar att delta i inrättandet av en protesverkstad i Luanda.

Prop. 1987/88: 100

BANGLADESH

Bil. 5

ex

ANA

i i

; ; Vi Saidpur, INDIEN olen 3

i

ANI Kå MN

t

V — Rajshahi nd te '. Ten

HA Neon I

Ganges & R San i SÅ

$, Kushtia”& se Faridpur . Kd Jessorey . Tu ÅK VANNS Khulna CBarisal INDIEN . :

! H i !

Bengaliska bukten y == Coxs Bazar 2N, == > ” I

= Ht SN

——S bög ro.

q BURMA

Bsänaneaverssnnnnn järnväg : [0] La 100 200 km L J flod

Befolkning « 101 milj. (1985) Befolkningstillväxt/år - 2,6 % (1980-85) ENP/ invånare 150 dollar (1985;

Offentligt nettobistånd/person — totalt tfexkl. östländer;) 88 kr. (1985) — Sverige 1,30 kr. (1983)

ta fam] red

Ekonomisk och social utveckling : Prop. 1987/88: 100

Bil. 5 Tillväxten i Bangladeshs ekonomi minskade något under 1986, till knappt

4 Ze, främst beroende på översvämningar och starkt fallande jutepriser. Översvämningarna under 1987 medför en betydande nedgång i landets

ckonomi. | Nn Det ekonomiska läget har förbättrats avsevärt under de « senaste åren.

Underskottet i såväl bytesbalansen som statsbudgeten hålls på en måttlig nivå, ca 7 Z. Inflationstakten ligger kring 10 26. Växelkursen motsvarar

en rimlig värdering av landets valuta. Skuldsituationen hålls under kon-

troll. | De tidigare svåra problemen med stora subventioner på livsmedel till medelklassen i städerna och stora, icke-återbetalade krediter till industri-.

företagen har minskat. Regeringen för en stabiliseringspolitik som vunnit "internationella valutafondens gillande. " Jordbruket är nyckelsektorn i i Bangladeshs ekonomi. Det svarar för mer än hälften av BNP, mer än tre fjärdedelar av sysselsättningen och en

dominerande andel av exporten. Regeringen eftersträvar självförsörjning

på spannmål. Livsmedelsproduktionen förblir. dock mycket beroende av

variationer i monsunregnen. För att minska importen av spannmål krävs

en betydligt snabbare ökning av produktionen vän hittills: Ökningen har

dessutom stagnerat under de senaste.åren.

Industrin, som svarar för ca 15 c av BNP och 102 c av sysselsättningen,

befann sig länge i stagnation. Försök har gjorts att stimulera privat företag- .

samhet och att överföra förstatligade företag i privat ägo. Under senare år

"har tillväxten förbättrats påtagligt. framförallt i den småskaliga industrin.

Exporten domineras fortfarande av jute och juteprodukter, varför prisfallet 1986 med nästan 50 4 utgjorde ett svårt avbräck för landets ckonomi. Den icke-traditionella exporten 'av främst konfektionsvaror och skal-

djur växer dock snabbt. |

Bangladeshs befolkning ökar med mer än 2 miljoner per år, vilket bidrar |

till att allt fler blir jordlösa och att arbetslösheten förvärras. Under många , år föll realinkomsterna för de fattigare befolkningsgrupperna, vilket bl. a.

yttrade sig i en ökad undernäring. Vissa uppgifter tyder dock på att ett

trendbrott inträffat i början av 1980-talet. delvis. till följd av omfattande

.nödhjälpsarbeten på landsbygden. med syfte att minska A undersysselsättningen under lågsäsongen.

Sparandet i Bangladesh är mycket lågt. Det inhemska sparandet uppgår

endast till knappt 5 Z& av BNP. Biståndet svarar för tre fjärdedelar av

utvecklingsbudgeten och hälften av importen. Landet är dock inte mer

biståndsberoende än ett genomsnittligt afrikanskt land.

Bangladesh erhåller bistånd från flertalet internationella givare. Särskilt

stora är bl. a. IDA och Asiatiska utvecklingsbanken medan Sverige endast svarar för ca I 2 av biståndet till landet.

. Sveriges bistånd

Sveriges utvecklingssamarbete med Bangladesh regleras av ett tvåårsavtal - 204

för budgetåren 1987/88 och 1988/89 omfattande 135 milj. kr. per år. Sedan

det svenska biståndssamarbetet med Bangladesh inleddes 1971 har ca Prop. 1987/88: 100

1,7 miljarder kr. utbetalats. Bil. 5

Biståndet till Bangladesh är i första hand inriktat på att. nå de fattiga på landsbygden. Det koncentreras till landsbygdsutveckling, hälsovård och undervisning. Under senare år har andelen av biståndet som går till projekt inom dessa sektorer Svt snabbt på varubiståndets bekostnad. Andelen uppegår nu till ca 80

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr. ):

Disponibelt 1986/87 1987/88 Anslag : 145 135 Ingående reservation 117 41

Summa | 262 176 Fördelning : Utbetalt Planerat

" 1986/87 1987/88

Landsbygdsutlveckling -7347
Hälsovård:- 4040
Undervisning2324
Konsultfond:. [0]1
Varubistäånd, bundet '8115
Varubistånd, obundet423
Konsultfond| | Summa0 221 "1501
Utgående reservation .41 . 26

Reservationen vid utgången av budgetåret 1986/87 var betydligt mindre än föregående år. Reservationen hänför sig alltjämt främst till det bundna

importstödet. |

Landsbygdsutveckling | Landsbygdsutveckling med inriktning på sysselsättningsskapande åtgärder. är den största samarbetssektorn. Sverige har stött projekt inom denna sektor sedan biståndssamarbetet inleddes med dåvarande Östpakistan.

Hösten 1986 ingicks ett treårigt avtal om stöd till Rural Employment

Sector Programme, en vidareutveckling av tidigare projekt. Mot bakgrund

av gjorda erfarenheter har det nya projektet fått en mer begränsad geogra-.

fisk spridning och den tekniska och ekonomiska uppföljningen har förstärkts. Projektet, som även stöds av Norge, omfattar förbättringar av

infrastruktur på landsbygden. Aktiviteter för kvinnor ges särskild upp-

märksamhet. |

Sverige stöder tillsammans med Nederländerna ett projekt för dränering och flodreglering. Stor vikt läggs vid att genom projektet skapa långsiktiga förbättringar för de fattiga.

Tillsammans med Norge och IFAD stöder Sverige Grameen Bank, som bedriver bankverksamhet för fattiga på landsbygden. Lån ges till inkomstskapande verksamhet. Merparten av låntagarna är kvinnor. Projektet är

det mest framgångsrika av de fattigdomsinriktade projekten i Bangladesh.

LAS SS An

Hälsovård Prop. 1987/88: 100

Bil. 5

Stödet till hälsovården är främst inriktat på primärhälsovården. Tillsam-

mans med UNICEF bekostar Sverige ett projekt för inköp och distribution av basläkemedel och A-vitaminkapslar till sjukhus och hälsocentraler i landet. Tillsammans med Danmark stöder Sverige ett projekt som avser förbättrad distribution, användning och kvalitetskontroll av basläkemedel.

Sverige stöder ett immuniseringsprogram som samordnas av UNICEF. Programmets mål är att ge 85 Z av alla barn skydd mot fem vanliga

sjukdomar och skydd mot stelkramp för kvinnor.

Ett minére bidrag har lämnats till en klinik för familjeplanering och utbildning i familjeplanering. |

Undervisning Sverige stöder i samfinansiering med Världsbanken ctt projekt för förbättring och utveckling av primärskolan med särskild inriktning på att öka flickornas deltagande. Ett projekt planeras, vilket skall omfatta utveckling av läromedel, fortbildning av lärare och underhåll av utrustning och byggnader.

Varubistånd Det bundna varubiståndet har använts för upphandling av pappersmassa, aluminium, elkablar och vete. Det obundna varubiståndet har använts för inköp av cement och zink. Under året har 32 milj. kr. omfördelats från det bundna importstödet till projektstöd.

Bistånd utanför landramen Utanför landramen lämnas bidrag till svenska enskilda organisationer för ' egen verksamhet i landet eller för samarbete med lokala organisationer. Stödet omfattar bl. a. mödra- och barnavård, familjeplanering och yrkesutbildning. Stöd lämnas direkt till bangladeshiska organisationer som arbetar för att förbättra kvinnornas situation. Stöd utgår även till andra enskilda bangladeshiska organisationer för insatser i anslutning till de landramsfi-

nansierade projekten. . SAREC stöder ett internationellt forskningscentrum för diarrésjuk-

domar i Bangladesh. SWEDFUND ingår som delägare i ett tändsticksföre-

tag.

Prop. 1987/88: 100

BOTSWANA

Bil. 5

3 =

hä

ANGOLA ZAMBIA

övang,

4 : » I

i 6 |

I

i y

i ' ZIMBABWE

1 fn

i

U| NAMIBIA i

i

I Ö

i 2” Nm

: (CGhanzi Selebi-Phikwe

meet ON pd

I 1 rr H 2 LT I N r00? - 1 Vs Vt i Kalahariöknen . XX

i >

1 ÅA : NN

1 N

i | so

I iw i

1 d

NN; I I » + XY Lä a. I w N jt Nim, I huvudstad PA i 4 Tshabono RÅ H = stad

. j 5 : 3 I i . € storby

i i .

SYDAFRIKA vag i i rd

i mee = - Mindre väg i men järnväg ärnvä

0 200 km mn flod

1 I I

i

Befolkning 1,1 milj (19851 Befolkningstillväxt/år 3,5 % (1980-85) ) BNP/invånare 840 dollar (19851

Offentligt nettobistånd/person = totalt (exkl. östländer) 683 kr (1985) — Sverige äl kr (1985)

Ekonomisk och social utveckling ' Prop. 1987/88: 100

. "> Bil. 5 Den botswanska ekonomin visar fortsatt hög tillväxt genom exportinkomster från framför allt diamanter. Landet disponerar valuta motsvarande nära två års import. Praktiskt taget alla livsmedel importeras. Mer än hälften av landets invånare får livsmedelshjälp, bl. a. till följd av torka.. Överbetning tillsammans med torka hotar förstöra en ömtålig ekologisk balans. Arbetslöshet och undersysselsättning tilltar samtidigt med en snabb urbanisering. De sociala och ekonomiska klyftorna fördjupas. Botswana är en av Afrikas få demokratier med parlamentariskt flerpartisystem. :

Beroendet av Sydafrika är stort på det ekonomiska planet. Sydafrika är. den dominerande handelspartnern. Praktiskt taget all export och import

sker genom Sydafrika. Botswana ingår i en tullunion med Sydafrika, Lesotho och Swaziland. Sydafrikanskt kapital dominerar investerings-

verksamheten.

Sydafrikanska väpnade aktioner förekommer i i Botswana liksom ekono-

miska sanktioner. Till exempel har järnvägstrafiken till sydafrikanska hamnar störts, vilket även fördröjt Botswanas övertagande av järnvägslinjen .

från Zimbabwes gräns till Sydafrika. Botswana spelar en aktiv roll i samar-

betet i SADCC, bl. a. för att minska beroendet av Sydafrika på transport-;

kommunikations- och energiområdena.

Sveriges bistånd

"Biståndssamarbetet med Botswana påbörjades vid självständigheten 1966.

Botswana blev programland 1971- och sedan dess har ca 830 milj. kr. utbetalats. Nuvarande avtal för budgetåren 1986/87 och 1987/88 omfattar

185 milj. kr. Botswana får ett omfattande multilateralt och bilateralt bi-

stånd . Ändå svarar landet för hela driftsbudgeten och drygt hälften av utvecklingsbudgeten. Tillsammans med WFP, USA, Norge, Förbundsre-

publiken Tyskland och Storbritannien tillhör Sverige de största biständsgivarna. :

Det svenska biståndet syftar till att minska Botswanas beroende av Sydafrika och till att främja social utjämning och ckonomisk tillväxt. Biståndet är inriktat på landsbygdens utveckling genom koncentration på insatser för vattenförsörjning, utbildning, distriktsutveckling och småindustri. Ett omfattande personalbistånd ingår.

Medélsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr. )

Disponibelt1986/87 1987/88Prop. 1987/88: 100 Bil. 5
Anslag|. 9095
Ingående reservation -Summa19 37 109 132
FördelningUtbetalt Planerat :1986/87 1987/88
Undervisning925
Vattenförsörjning2423
Distriktsutveckling1220
Småindustriutveckling910

Personal- och

konsultfond = '|1825
Järnväg:=5
- Summa72 108
Utgående reservation3724

Undervisning Det svenska stödet är inriktat på primärskolans utveckling. 85 22 av barn i

skolåldern går i skolan. En. tredjedel går vidare till sekundärskolan. Med

bidrag från Sverige har ca 2 000 klassrum byggts. Därtill kommer lärarbostäder, läromedel och bibliotek. 180 000 vuxna har deltagit i ett program för

ökad läskunnighet. Stöd har också utgått till specialundervisning, skolra-

dio, forskning-och nationalmuséeet.

En utvärdering av det svenska stödet lades fram 1987. Den visar att målen för stödet väl tillgodosetts och rekommenderar fortsatta insatser för att höja kvaliteten och för att nå de 15 Z som inte går i skolan. Infrastruk-

turinvesteringar bör enligt utvärderingen i 1 högre grad finansieras natio-

nellt.

Vattenförsörjning Hittills har 400 000 bybor fått förbättrad vattenförsörjning. Botswana planerar att före 1990 förse alla byar med rent vatten inom gångavstånd. Sverige stöder utbyggnad av 25 anläggningar per år. Samarbetet avser även uppbyggnad av drift och underhåll av landsbygdens vattenanläggningar samt vattenhygien. Programmet innehåller ett stort personalbistånd och leveranser av svenska varor och konsulttjänster. :

Distriktsutveckling Programmet syftar till att stärka de kommunala myndigheternas kompetens och underlätta decentralisering. Av sju delprogram är det viktigaste personalutbildning med stöd av svensk expertis. Andra delprogram med

betydelse för sysselsättning och köpkraft på landsbygden rör arbetsinten-

'siv anläggningsverksamhet samt underhåll av vattenanläggningar. En utvärdering av programmet i slutet av 1986 visade att målen för utbildningen

överträffats och att kompetensen och kapaciteten ökat betydligt hos de

lokala myndigheterna. 209

Småindustri Prop. 1987/88: 100

Bil. 5

Insatsen syftar till att utveckla producerande företag och skapa sysselsättning. Under 1986 fick 1 600 företagare utbildning eller rådgivning. Minst 450 arbetstillfällen tillkom under 1986/87 bl. a. genom samarbete med ctt svenskt konsultföretag. |

Personal- och konsultfonden Ca 40 kontraktsanställda och ett 15-tal personer. med direktanställning av botswanska staten arbetar inom personalbiståndet. Stöd ges även till ett trafikssäkerhetsprogram och till studier, bl. a. av trafikledning för civilflyg.

Bistånd utanför landramen I tillägg till landramsmedel utgår svenska bidrag för regionalt samarbete inom SADCC till att modernisera telekommunikationer och signalutrustning för järnvägen genom Botswana. Med medel från anslagsposten för katastrofbistånd finansieras reparation av delar av vägen till Zambia. Forskningssamarbete genom SAREC rör bl.a. jordbruksforskning. Stöd utgår vidare till enskilda organisationer, flyktingar, kvinnor och kultursamarbete. Ett växande stöd ges till miljö- och markvård., bl. a. för skapandet av en nationell strategi för bevarande av naturresurser.

Prop. 1987/88: 100

ETIOPIEN

Bil. 5

Saudi väg Arabien erenssnerenton0nns järnväg — flod

NE Pal RV Asmara Tf 4

SUDAN

4Mekele

i Gondar Kå CS '” Tanasjös

KN

Bahar Dar md 4 Debre Markos ,

I H Dire Dawa 5,

f ADDIS ABEBA | -

pod Metu =. Nekemte] / a I ”., KR Jimma Asela Waba MN & Awasa Goba

D om?

4 ArbafMinch

ed KReettta, ! vn.

h sw,

las" V w, A Moyale ;& "a,

+ SR oe” = .

D é SOMALIA =.

UGANDA 1 : : Få KENYA: c i

I

i [0] L 200 a 400 L 609 km | oo.

Befolkning 42,3 milj. (19861 Befolkningstillväxt/år 2,5 % (1980-851 I BNP/invånare 119 dollar 11985)

Offentligt nettobistånd/person

— totalt texkl. östländer) 125 kr. (1) (19851

— Sverige 2,6 kr. (19851 (1) Om katastrofhjälp frånräknas så erhöll landet internationellt

bistånd om 63 kr per capita under 1985.

Ekonomisk och social utveckling . Prop. 1987/88: 100

a . : Bil. 5

Elter folkomröstning har en ny författning antagits och parlamentsval ägt rum. Enligt författningen utser olika massorganisationer för varje valkrets

tre kandidater till parlamentet. Genom den nya författningen har det folkliga inflytandet stärkts. De ' militära råd och revolutionskommittéer som

tidigare styrt landét har upplösts. |

Etiopiens ekonomiska tillväxt har varit negativ sedan 1984. Torka, fort-

satt jordförstöring och snabb befolkningstillväxt är några av orsakerna härtill. .

Jordbruket svarar för hälften av landets BNP; för 90 36 av exporten och för 8572 av sysselsättningen. Spannmålshandeln koncentreras alltmer till ett statligt handelsmonopol. Bondekollektiv prioriteras framför enskilda

jordbrukare som utgör det stora flertalet av landets hushåll. Ett bybildningsprogram har inletts — främst i de .delar av landet som ännu inte dråbbats av torka. Den etiopiska jordbrukspolitiken, som kan få ogynn-

samma verkningar för jordbruksproduktionen, har utsatts för kritik från flera givare, däribland Sverige. Vidare har en folkomflyttning genomförts .

från de överbefolkade och erosionshotade områdena i landets nordliga

delar till odlingsbara områden i sydvästra Etiopien. I samband med folk-

omflyttning har tvång och hårdföra metoder förekommit. .

Trots en kraftigt ökande” skuldtjänstkvot har Etiopiens skuldsituation

ännu inte ingivit farhågor internationellt. : |

Katastrofläget har åter förvärrats. Behovet av katastrofhjälp väntas uppgå till nära I milj. ton sparinmål under 1988. Landets biståndsberoende har som en följd av försörjningskrisen ökat kraftigt. Internationell hjälpverksamhet har till stor del inriktats på katastrofförebyggande insatser av

miljö- och markvårdskaraktär.

Sveriges bistånd

Utvecklingssamarbetet med Etiopien regleras av ett tvåårigt avtal för

budgetåren 1986/87 och 1987/88. Ramen för tvåårsavtalet är 275 milj. kr. Sedan det svenska biståndet inleddes under 50-talet har — fram till innevarande budgetår — över 1,5 miljarder kr. utbetalats. Övriga stora bistånds-

givare är bl. a. Världsbanksgruppen, EG, Italien och öststaterna.

I avsikt att söka förebygga framtida katastrofer har Sverige och Etiopien

: enats om en ökad satsning på markvård och skogsbruk. :

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr. ):

[RO -— ta

Prop. 1987/88: 100

Disponibelt ="1985;87 1987/88 Ia Bil. 5
"Anslag. 130143
Ingående reservationSumma1 13111 156
FördelningUtlbetalt Planerat
:1986/87 1987788
Lantbruk2120
Markvård2337
Skogsbruk2531
Undervisning2730
'Hälsovård88
vattenförsörjning '7i
ÖvrigtSumma9: 1209 142
Utgående reservationJi14

Lantbruk Det regionala stödet för integrerad landsbygdsutveckling i jordbruksministeriets sydöstra utvecklingszon, (SEAD) har fr.o.m. 1986/87 begränsats. Avtalet om stöd löper ut 1989.

Markvård

Ett projekt för katastrofförebyggande markvård pågår i Wollo. Frågan om

en förlängning av denna insats kommer att prövas efter en utvärdering -år

1988. |

Skogsbruk I kampen mot den miljöförstöring som orsakas av vind- och vattenerosion utgör skogsprogrammet ett viktigt inslag. I programmet ingår bl. a. utbild-

ning i skogsutveckling på universitetsnivå, genomförd delvis i Sverige.

Undervisning Tre fjärdedelar av-landets skolbyggnader har byggts med delfinansiering från Sverige. Stöd lämnas även till produktion av skolböcker. I program-

"met ingår också vuxenutbildning och fortbildning av lärare.

Hälsovård Utbildning av hälsovårdspersonal för landsbygdens behov utgör ett centralt inslag i programmet. Förutom mödra- och barnavård ingår även insatser för förbättrad hygien och sanitet. En skola för hälsoassistenter i Harar

har inlett sin verksamhet.

[ ye

15 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 5

Vattenförsörjning : Prop. 1987/88: 100 Bil. 5

Programmet genomförs i den torkdrabbade regionen Hararghe. Genom

programmet har stora deltar av befolkningen fått tillgång till dricksvatten inom rimligt avstånd.

Övrigt Personal- och konsultfonden har i stor utsträckning utnyttjats för förvaltningsutbildning.

Bistånd utanför lundramen

SAREC bedriver ett omfattande forskningssamarbete med den etiopiska

forskningskommissionen. Under budgetåret 1986/87 utbetalades 10

milj. kr. Forskningen är till viss del inriktad på markvård, hydrologi och

medicin.

De sammanlagda utbetalningarna från katastrofanslaget för insatser i

Etiopien uppgick till 38 milj. kr. under budgetåret 1986/87: Härutöver har

vissa bidrag givits till Röda korset och andra hjälporganisåtioner för insatser inom ramen för ett regionalt program, som också omfattar Etiopien.

För enskilda organisationers utvecklingsprojekt utbetalades budgetåret 1986/87 9,9 milj. kr. Rädda barnen genomför en omfattande mödra- och

barnavärdsinsats.

Prop. 1987/88: 100 GUINEA BISSAU Bil. 5

lé Ad

SN ik Å vg

Na va tl

>. é SENEGAL oc

N ”

| /

a H y r J

ad Vr . vn

el os | i

et - Pitche

JJBatard ,

= Cr . s,

FU od

ATLANTEN = Madina do Boé

få unda Å å Xitote str K

Torubel ee” +

Få

jo”

GUINEA-CONAKRY |

I

I

0 50

EN

a L

Befolkning 0,9 milj. (19861 Befolkningstillväxt/år 2.25 11985) BNP/invänare . 180 dollar 11985:

offentligt nettobistånd/person — totalt iexkl. östländer: 488 kr. [1985] — Sverige 74 kr. 119851

to Aa

Ekonomisk och social utveckling oo | Prop. 1987/88: 100

. Bil. 5 Guinea-Bissau har haft en relativt lugn period efter den regeringsombildning som gjordes i mitten av juli 1986.

Landet befinner sig alltjämt i ett svårt ekonomiskt läge. Den guineanska regeringen genomför en omstrukturering av ekonomin, med upphävande av priskontroll, uppmuntran av utländska investeringar och fri utrikeshandel. även för privata företagare. En överenskommelse har träffats med ' Internationella valutafonden och Världsbanken om ett strukturanpassningsprogram som bl. a. innebär kraftig devalvering av den inhemska valutan och ett anpassningslån under två år på sammanlagt 40 milj. US dollar. Den nya ekonomiska politiken har medfört negativa sociala konsekvenser.

Omstruktureringen av ekonomin har även lett till positiva resultat bl. a. inom jordbruksproduktionen och genom liberalisering av handeln. Obalanserna i ekonomin kvarstår likväl, och läget är fortsatt allvarligt. Statens inkomster uppgår till knappt en femtedel av dess utgifter. Underskottet : finansieras delvis genom sedeltryckning. vilket påskyndar inflationen, delvis genom utländska lån och bistånd. Kapacitetsutnyttjandet i industrin uppgår till 15—20 2. Den höga externfinansieringen har lett till att utlandsskulden stadigt ökat. Denna uppgår i dag till närmare 300 milj. US dollar. Landets exportinkomster täcker för närvarande inte ens den årliga skuldtjänsten. Exportinkomsterna uppgick 1986 till endast 20 24 av importvärdet. :

Jordbruket svarar för drygt hälften av BNP och för 80 % av sysselsättningen. En stor del av befolkningen lever på självhushållning. Ägarfördelningen av jorden är jämn, vilket ger landsbygden en jämlik grundstruktur.

Sveriges bistånd

Sverige är tillsammans med EG och Världsbanken den största biståndsgivaren. Sedan utvecklingssamarbetet inleddes år 1975 har t. o. m. utgången av 1986/87 670 milj. kr. utbetalats. För budgetåret 1987/88 uppgår landramen till 75 milj. kr. Nu gällande samarbetsavtal omfattar åren 1988-89 med en ram på 150 milj. kr. Det svenska biståndet till Guinea-Bissau kännetecknas av ett omfattande projektbistånd. Prioriterade sektorer är landsbygdsutveckling, småindustri och undervisning. Dessutom lämnas stöd till kustnära fiske och telekommunikationer samt i form av varubistånd och en personal- och konsultfond. Samarbetet inriktas på att förstärka landets institutioner och infrastruktur. |

Medetlsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

"Prop. 1987/88: 100

Disponibelt. .1986/87 1987/88 rrCE: Bil. 5
Anslag .:7573
Ingående reservalionSumma23 : ' 9817 92
FördelningUtbetalt Planerat 1986/87 1987/88
Telekommunikationer511
Fiske49
Landsbygdsutveckling2121
Varubistånd |84
Småindustri2529
ÖvrigtSumma19: 8220 924
Utgående reservation17-3

Telekommunikationer Teleinsatsen har under senare år varit inriktad på underhåll av gjorda

investeringar och förstärkning av förvaltningens administrativa kapacitet.

Med hjälp av svenskt finansiellt och tekniskt bistånd planeras en utbyggnad av telenätet till cirka tio huvudorter på landsbygden.

Fiske

Fiskeprogrammet syftar till en höjning av fiskarbefolkningens levnadsstan-

dard och ökat fiske i landet. T. o. m. juni 1987 har ca 48 milj. kr. utbetalats till projektet. Ökade resurser lämnas till programmets icke-kommersiella verksamhet, som innefattar stöd till självhushållningsfiske, saltning, tork-

ning och rökning av fisk.

Den nya prispolitiken omfattar även fiskesektorn och har medfört ökad stimulans för fisket. Problem med brist på bränsle och brist på utländsk

valuta kvarstår dock. Det förutses att det svenska stödet kan avvecklas på

medellång sikt.

Landsbygdsutveckling Mellan 1980—1986 har över 100 milj. kr. av biståndsmedel lämnats till ett program för landsbygdsutveckling i den norra delen av landet. Programmet har flera delkomponenter som vattenförsörjning. stöd till kvinnor, jord-

brukskrediter, rådgivningsverksamhet, byskogsbruk, hälsocentraler och

vuxenutbildning. | |

Varubistånd Varubiståndet används till mediciner och konsumtionsvaror. Stödet är

obetydligt i förhållande till det stora strukturanpassningslånet från Världs- :

banken. ”

Småindustri Prop. 1987/88: 100 Bil. 5

Under en period av åtta år har Sverige utbetalat ca 150 milj. kr. till åtta olika industriprojekt.

Industriprogrammet består av uppbyggnad och drift av ett tegelbruk, två verkstäder, en träförädlingsindustri, ett hantverksprojekt och ett mindre reparationsvarv med tillhörande gjuteri. Vidare lämnas stöd till ett fanéroch plywoodföretag, som har svenska intressenter, bl. a. Swedfund. som minoritetsdelägare. Mer än hälften av landets industrianställda arbetar inom dessa industriföretag. ca 1 300 personer. Insatserna är av småindustrikaraktär och bygger delvis på samarbete med företag i Sverige. Industriministeriets kapacitet för industripohtisk planering; uppföljning och företagsservice stärks genom personalbistånd.

Personalbistånd Ett S0-tal svenskrekryterade biståndsarbetare tjänstgör i landet. Förutom personalbistånd i olika projekt får Guinea-Bissau stöd till att finansiera ett 40-tal utländska experter inom förvaltningen.

Bistånd utunför landramen Afrikagrupperna ökar sitt engagemang i Guinca-Bissau. För närvarande arbetar ett tiotal ARO-voluntärer i Bissau inom hälsovård, undervisning. förskola, tryckeri och träindustri.

SAREC ger institutionsstöd till ett forskningsinstitut och har bidragit till en studie vid hälsolaboratoriet om immunbristsjukdomen AIDS i samarbete med statens bakteriologiska laboratorium.

Prop. 1987/88: 100 INDIEN

sttp———— d

SIKKIME BHUTAN "=

ASSAM JNAGALAND

Arabiska havet 3 Bangalore g, QMadras = Bengaliska bukten |

d

ANDAMAN & NICOBAR

”»

0 200 400 600 800 km L a Å ÅL I

Befolkning 765 milj. (1985) Befolkningstillväxt/år 2,2 % (1980-85 I BNP/invånare 270 dollar (1985)

Offentligt nettobistånd/person = totalt 15 kr. (1985) — Sverige 0,40 kr. (198517

Prop. 1987/88: 100

Ekonomisk och social utveckling Bil. 5

Indiens ekonomi har under senare år utmärkts av en ökad tillväxt. Målet i femårsplanen för 1985—89 är 5 26 BNP-tillväxt per år, vilket hittills uppnåtts.

Utfallet för 1986/87 blev ca 5 6 tillväxt, en viss minskning från föregående år. Orsaken var främst en regnfattig monsun, vilket begränsade jordbrukets tillväxt till 1,5 2. Torkan under 1987 kommer att få starkt negativa effekter på tillväxt, sysselsättning och priser.

Det snabbt ökande budgetunderskottet, ca 10 Zz av BNP, liksom betal- ningsbalansunderskottet utgör orostecken. Det inhemska sparandet är. dock mycket högt för'ett u-land, ca 23 92 av BNP, vilket hittills inneburit att balansen i ekonomin kunnat upprätthållas.

Indiens export, som är starkt diversifierad i förhållande till andra u-länders export. ökade mer än importen under 1985/86. vilket medförde ett minskat underskott i handelsbalansen. Underskottet beräknas till under 2 % av BNP. Svårigheterna att öka exporten har länge utgjort ett hinder för högre ekonomisk tillväxt.

Tillväxtmålet i den nu aktuella femårsplanen förutsätter alt exporten ökar betydligt snabbare de närmaste åren, bl.a. för att kunna tillgodose behovet av växande import som är en förutsättning för snabbare öxpansion inom industrin. Ökad export är nödvändig för att förhindra problem med betalningsbalansen.

Prisutvecklingen var 1986/87 fortsatt lugn och inflationstakten beräknas ha sjunkit till omkring 5 96. Jordbruket stär för ca 40 2% av BNP i Indien och sysselsätter ca 70 % av befolkningen. Goda skördar hittills under 1980-talet har inneburit att Indi-en vanligen är självförsörjande på spannmål och t.o.m. producerar ett överskott vissa är. En förbättrad och ökad användning av konstgödsel, konstbevattning och högavkastande sädesslag har bidragit till de goda skörderesultaten och minskat beroendet av klimatet. -

Indiens fattiga har genom bristande köpkraft mycket små möjligheter att tillgodogöra sig den ökade tillgången på livsmedel och andra varor. Över en tredjedel av befolkningen eller närmare 300 milj. lever under det s.k. fattigdomsstrecket. Genom särskilda fattigdomsprogram och ökad sysselsättning är målet i den sjunde femårsplanen att reducera denna andel till drygt en fjärdedel av befolkningen.

Industri, gruvdrift och transporter står för ca 27 Z& av BNP. Strukturella svårigheter som bristande tillgång på elkraft och kol har liksom lågt utnyttjande av investeringar och svag exportefterfrågan lett till att tillväxten inom industrin varit låg, även om den förbättrats under senare år.

Indien, som hår en av världens lägsta inkomster per invånare, erhåller förhällandevis litet utvecklingsbistånd per invånare. Totalt sett utgör biståndet endast ca 2 2 av BNP. De multilaterala organisationerna är de . största givarna. Sverige står för en tämligen ringa del av biståndet. Under 1980-talet har biståndsflödet minskat i reala termer och Indien har i ökad utsträckning tvingats lita till kommersiell upplåning, vilket i kombination med återbetalningar av den IMF-kredit, som ställdes till förfogande 1981—

84, kommer att leda till att skuldtjänstkvoten, som nu ligger på ca 22 4, Prop. 1987/88: 100

ökar. Bil. 5

Sveriges bistånd

Sveriges utvecklingssamarbete med Indien regleras av ett tvåårsavtal för budgetären 1987/88 och 1988/89. Landramen för 1987/88 är 380 milj kr. Sedan biståndssamarbetet inleddes år 1953 har sammanlagt ca 4,3 miljarder kronor utbetalats. sN

En växande andel av biståndet, för närvarande ca 60 Z, används för insatser för fattiga befolkningsgrupper. främst på landsbygden. Biståndet till de sociala sektorerna koncentreras till skogsbruk med markvård, hälsovård och dricksvattenförsörjning på landsbygden. 'Varubiståndet har

steg för steg minskats till förmån för samarbete på energiområdet. Tonvikt

har lagts på projekt där Sverige har stort kunnande och kapacitet. ”

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

Disponibelt 1986/87 1987/88 Anslag : a ee 370 "> 380 Ingående reservation ' | 126 321

Summa | 496 701

FördelningUtbetalt Planerat 1986/87 1987/88
Skogsbruk med markvård61 130
Hälsovärd:24 215
DricksvattenS .28" 65
Fnergisamarbete| | d a 30
Varubistånd, bundet '5050 -
Grundvatlen22
Exportfrämjande810
Undervisning=5
KonsullflondSumma- 5 2 175 339
Utgående reservation321 162 >

Reservationen, som ökade mycket kraftigt under 1986/87, hänför sig till främst energisamarbete där projekten visat sig ta lång tid att bereda. ' Utbetalningar inom projekten sker fr. o. m. i år i efterskott vilket bidragit till en engångsökning av reservationen. Vidare har utbetalningar inom projektstödet blivit försenade över budgetårsskiftet, bl. a. inom hälsosektorn.

Skogs- och markvård

Samarbetet är koncentrerat till stora, långsiktiga projekt för sysselsättningsintensivt byskogsbruk i delstaterna Bihar, Orissa och Tamil Nadu.

Projekten, som inriktas på den lokala befolkningens behov, förutsätter

dess aktiva deltagande. Syftet är att öka tillgången på brännved, virke och

foder samt att främja markvård. Med verksamheten. följer möjlighet att 221

bereda sysselsättning för lantarbetarna. En utvärdering av projektet i Prop. 1987/88: 100 Tamil Nadu visar att betydande resultat har nåtts, men att de ambitiösa — Bil. 5

sociala målen inte helt har uppfyllts. |

Sverige lämnar vidare stöd till olika institutioner inom skögssektorn. Ett

förvaltningsstöd diskuteras.

Hälsovård | |

Sverige stödjer de nationella programmen för bekämpning av malaria, tuberkulos, genom WHO. och lepra, genom WHO och UNICEF. Stödet till malariaprogrammet kommer eventuellt att avslutas eller ändra inriktning eftersom det visat sig mindre effektivt. Det omfattande immuniseringsprogrammet för att skydda barn och mödrar mot sjukdomar. som Sverige stöder genom UNICEF, har nyligen inletts. Stöd till ett integrerat

program för barna- och mödravård beräknas kunna inledas inom kort.

Dricksvattenförsörjning på landsbygden Genom UNICEF ges långsiktigt stöd till det landsomfattande indiska programmet för dricksvatten och sanitet. Stöd lämnas även till ett projekt i delstaten Rajasthan för bekämpning av guineamasken.

Energisamarbete Stödet till energisektorn inriktas främst på vattenkraft, kraftöverföring,

energisparande, miljöskydd och icke-konventionella energikällor. Stödet

kan användas för samfinansiering med BITS av större u-krediter. Under år 1986/87 har utbetalningarna varit begränsade eftersom insatserna tar lång tid att bereda.

Varubistånd Varubiståndet är helt bundet till upphandling i Sverige. Det används för inköp av papper, maskiner m. m.

Övriga projekt

Utanför koncentrationssektorerna stödjer Sverige tre insatser. I Rajasthan genomförs ett projekt med stöd för primärundervisning, framför allt för flickor på landsbygden. Denna grupp nås ofta inte äv det allmänna skolväsendet. Genom ITC lämnas bidrag till ett projekt för exportfrämjande. med inriktning på sysselsättnings- och inkomstskapande aktiviteter. I delstaten Kerala och Tamil Nadu ges stöd till grundvattenundersökningar och ett vattenteknologicenter. Stödet beräknas avslutas 1988.

Bistånd utanför landramen

Indien är ett av de största mottagarna av u-krediter. Hittills har ca

370 milj. kr. utbetalats som gåvobistånd genom BITS. 222

SAREC lämnar stöd till svenskt-indiskt forskningssamarbete om Prop. 1987/88: 100 oljeväxter och nutritionstoxikologi. Bil. 5 Svenska enskilda organisationer erhåller stöd om ca 26 milj. kr. per år

för sin verksamhet i Indien, i huvudsak inom undervisning, hälsovård och utbildning. Vid sidan härav erhöll under 1986/87 ett trettiotal indiska kvinnoorganisationer sammanlagt ca 3 milj. kr. för i huvudsak inkomstskapande insatser. Direkt stöd lämnas vidare till vissa indiska enskilda organisationer för insatser inom de landramsfinansierade projekten, främst dricksvattenförsörjning och byskogsbruk. Detta stöd uppgick för budget-

året 1986/87 till 3 milj. kr.

Prop. 1987/88: 100

KAP VERDE

Bil. 5

[0] 50 100 km [FE

== SANTO ANTÄO SRS

sa Ribeira Grande === EEE

VICENTE

SEEN BRANCC —— SS BRANC Ribeira Brava ==

Ng PAN AT) a

a 3/0 NICOLAU ==

OR RR — — — —

ATLANTEN Ef

BOA VlsTa=== = ==

=== SÅN TIAGO == MAIO ==

Tarrafal3e

Porto Ingles

Befolkning 0,3 milj. (1985)

Befolkningstillväxt/år 25 (19861 NP/invånare 430 dollar (1985)

Offentligt nettobistånd/person — totalt (exkl. östländer) 1 460 kr. 119851 — Sverige 165 kr. (1985)

Ekonomisk och social utveckling

Kap Verde är ett starkt importberoende land. Den cgna exporten täcker endast en obetydlig del av importen. De ständiga underskotten i handeln finansieras genom överföringar från kapverdiska emigrantarbetare och med gåvobistånd och biståndskrediter. Landet har trots det svåra försörjningsläget lyckats hålla en valutareserv motsvarande sex månaders import. Svårigheterna att upprätthålla jämvikt i betalningsbalansen har dock ökat markant under 1980-talet.

Skuldtjänsten uppgick 1985 till 16 92 av inkomsterna i utländsk valuta. Den hastiga ökningen av utlandsskulden beror till stor del på två faktorer. Varvet i Mindelo har inte lyckats attrahera ett förväntat internationellt. kundunderlag och den internationella flygplatsen på ön Sal har drabbats av inkomstbortfall i utländsk valuta genom en minskning i flygtrafiken mellan Sydafrika och USA. Det senare är ett resultat av USA:s ekonomiska sanktioner gentemot Sydafrika. -

Trots dessa problem har regeringen hittills kunnat balansera ekonomin och dra nytta av ett stort resursflöde från utlandet. Kap Verde är kreditvärdigt och hade fram till 1982 inte tagit upp några kommersiella medelfristiga och långa lån. |

Av den totala landarealen är under normala förhållanden endast 15 Ke odlingsbar. Jordbruksproduktionen räcker inte att föda landets befolkning. Situationen har ytterligare förvärrats av att landet under de senaste 15 åren har drabbats av en ihållande torka. | |

Sedan självständigheten har en tredjedel av investeringarna gjorts inom jordbruket. Arbetskraftsintensiva beredskapsarbeten på landsbygden har under flera år sysselsatt 20 000 personer årligen. En jordreform håller på att genomföras.

En förskjutning mot ökade industriinvesteringar har ägt rum under åren 1982-1985. År 1986 presenterade Kap Verde en 4-årsplan för perioden ' fram till 1990. Planen präglas av ambitionen att etablera Kap Verde som ett kommersiellt centrum för handel mellan Afrika, Europa och Nord- och Sydamerika samt en strävan att uppnå balans mellan ekonomisk och social utveckling i landet.

Sveriges bistånd

Det svenska utvecklingssamarbetet med Kap Verde regleras av ett tvåårsavtal för åren 1987 och 1988 och omfattar totalt 120 milj. kr. Sedan det svenska biståndet inleddes 1975 har t.o m. budgetåret 1986/87 totalt 360 milj. kr. utbetalats. Biståndet domineras av varubistånd. Sverige är en av de största biståndsgivarna till Kap Verde. Relativt sett har det svenska biståndet minskat i takt med att biståndet från Frankrike, Nederländerna, Förbundsrepubliken Tyskland och USA ökat..

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

LE] 'n

Disponibelt1986/87 1987/88Prop. 1987/88: 100 Bil. 5
Anslag5560
Ingående reservationSumma2 5714. 74
FördelningUtbetalt Planerat 1986/87 1987/88
Varubistånd. obundet2640
Vvarubistånd, bundet1628
KonsulttjänsterSumma1 436 74
Utgående reservation14-

Varubistånd Det obundna varubiståndet har under 1985 använts till import bl. a. av

majs, ris, socker och trävaror. Varorna säljs för lokal valuta och intäkterna

tillförs den nationella utvecklingsfonden, som stöder olika arbetsintensiva utvecklingsprojekt, främst bevattningsanläggningar och markvård.

Det bundna varubiståndet har främst använts för inköp av lastbilar, bussar, brandfordon, kompressorer, reservdelar, matolja. papper, bygg-

nadsmaterial och -utrustning. .

De kapverdiska myndigheterna har visat god kapacitet att använda

varubiståndet på ett effektivt sätt. Av landramen har drygt en tredjedel använts till inköp av varor och tjänster i Sverige.

Konsulttjänster Kap Verde har slutit avtal med svenska konsultfirmor om planerings-, utrednings- och inköpstjänster inom industriområdet. Från konsultfonden finansieras utbildning, en studie om tillverkning av matolja och utarbetande av en kursplan för lantmäteritekniker.

Bistånd utanför landramen

SAREC och ett kapverdiskt forskningsinstitut samarbetar inom geoteknologi. vattenrening och marinbiologi. Dessutom lämnas stöd till institutet i

form av utrustning och stipendier. Rädda barnen bedriver sedan 1977 bl. a. ett barna- och mödravårdsprojekt. Rädda barnen har också fått medel att bygga upp ett ungdomscenter i staden Mindelo. Afrikagruppernas rekryteringsorganisation (ARO) har ett antal volontärer på Kap Verde. Dessa arbetar inom stadsplanering, sjukvärd, undervisning och slumsanering.

Swedfund har tillsammans med ett kapverdiskt och ett svenski företag

etablerat ctt företag för tillverkning av hushållsutensilier.

Kap Verdes kvinnoorganisation har fått stöd för insatser för ökad läskunnighet bland kvinnor.

Projektering av ombyggnad av marknaden i staden Mindelo har bekos-

tats av kulturstödsmedel. Syftet är bl.a. att bevara en gammal kulturbyggnad. bo [a

ot

Prop. 1987/88: 100

- = Bil. 5 il. 5

ETIOPIEN

i -—— "y ”— te

i Manderz9 /

Turkana-

sjön

SOMALIA

TANZANIA

——— Våg -

järnväg

or flod ==SKFE==HNHNHLNNR

150 250 km FFS

0 0 100 ; ER

Befolkning 20,4 milj. 119851

Bef olkningstillväxt/år 4.1 7 (1980-1985) BNP/ invånare 290 US dollar 11985)

Offentligt nettobiständ/person

— totall texkl. östländer: 164 kr. (19851

— Sverige 7 kr. (1985)

Ekonomisk och social utveckling | | Prop. 1987/88: 100

Kenyas bruttonationalprodukt ökade 1986 med 5.7 96, vilket medförde en Bil. 5

positiv tillväxt per invånare för första gången på fem år. Goda väderleks-

förhållanden med rekordstor skörd, höga kaffepriser och låga oljepriser på

världsmarknaden. ökade turistinkomster och en väl genomförd ekonomisk politik har bidragit till det goda resultatet. Bytesbalansen uppvisade ett överskott och valutareserven ökade något. Utsikterna är för närvarande

inte lika gynsamma. Kaffepriset har sjunkit kraftigt och är nu det lägsta på sex år. Även tepriserna är låga. | .

Av Kenyas befolkning lever 85 4£ på landsbygden. Endast omkring en fjärdedel av landets yta är odlingsbar. Den ojämna jordfördelningen — en fjärdedel av landsbygdsbefolkningen är jordlös — försvårar produktivitets- | förbättringar inom jordbruket. En fortsatt befolkningsökning i nuvarande

omfattning innebär en fördubblad folkmängd fram till år 2000. Arbetslöshe-

ten är hög och mindre än en femtedel av den nytillkommande arbetskraften kan beredas arbete. |

Sveriges bistånd

Utvecklingssamarbetet med Kenya regleras av ett tvåårigt avtal för bud-

getåren 1987/88 och 1988/89. Medelsramen för 1987/88 uppgår till 140 milj. kr. Sedan det svenska biståndet inleddes 1965 har 1,46 miljarder

kr. utbetalats. De största biståndsgivarna är Världsbanksgruppen, USA. Japan, Storbritannien. Förbundsrepubliken Tyskland, Nederländerna och

Norge. Det svenska biståndet utgör numera mindre än 5 Sa av det totala biståndet. I syfte att i ökad utsträckning nå den fattigaste deleri av landsbygdsbe-

folkningen kom är 1978 Sverige och Kenya överens om att koncentrera

biståndet till jordbruk med markvård, vattenförsörjning och hälsovård med

familjeplanering. I biståndet ingår även bundet varubistånd. en landsbygdsutvecklingsfond, en personal- och konsultfond och stöd för lagrings-

byggnader på landsbygden, artificiell insemination och landsbygdsvägar.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

Disponibelt : 1986/87 1987/88 Anslag 135 140 Ingående reservation | 65 76

Summa 200 216 Fördelning Utbetalt Planerat

1986/87 — 1987/88 Markvärd/j ordbruk 18 27 Landsbygdsutvecklingsfond 15 15 Vattenförsörjning 27 30 Hälsovärd och familjeplanering 45 30 Varubistånd, bundet ooo120 35

Landsbygdsvägar-15
Övrigt7.18
Summa124 170
Utgående reservation7646

Markvård m.m. Prop. 1987/88: 100

Ca 700 000 småjordbruk har hittills nåtts av ett markvårdsprogram. Terras- Bil. 5

seringar beräknas i dag behövas på ca 1,4 miljoner jordbruk. Huvuddelen av markvårdsinsatserna genomförs av bönderna själva. Insatsen omfattar även jordbruksstöd i form av ett intensivodlingsprogram för småjordbrukare samt uppförande av små lagringsbyggnader på landsbygden. Intensivodlingsprogrammet har betydelse för såväl livsmedels- som energiförsörj-

ningen. Under 1986/87 har ett antal nya insatser beretts inom markvårds-

programmet, såsom stöd till brännvedsförsörjning, trädplantering och

skogsplantering på jordbruksmark. Stöd lämnas även till ett nationellt forskningsprogram om markvård.

Genom stödet till landsbygdsutvecklingsfonden finansieras projekt för

självhjälp och sysselsättning på by- eller distriktsnivå.

Vattenförsörjning Stödet till landsbygdens vattenförsörjning syftar till att ge 800 000 människor tillgång till rent vatten. Vattenprojekten har under 1980-talet steg för steg omorienterats från relativt storskaliga och tekniskt krävande lösningar till enkel teknik, där befolkningen medverkar. Det svenska stödet är inriktat på drift och underhåll samt upprustning av befintliga anläggningar.

Hälsovård

Stödet till hälsosektorn har som målsättning att förstärka landsbygdshäl-

sovården, främst den förebyggande vården med inriktning på barna- och mödravård med familjeplanering. Sverige lämnar också stöd till fortbildning av hälsopersonal och — tillsammans med Danmark — ett program för

distribution av basläkemedel till hälsocentraler och dispensärer. Sverige

har finansierat uppförandet och utrustning av 30 hälsovårdsenheter och tre skolor för utbildning av hälsopersonal. Byggnadsverksamheten har numera ersatts av ett program för långsiktigt underhåll av hälsocentralerna.

Personalfond Personalfonden används för konsultinsatser, stöd till datorisering i central-

banken och utbildning och finansiering av säväl kenyanska som utländska

experter utanför det ändamålsbestämda biståndet.

Varubiståndet Varubiståndet har sedan 1978/79 använts för upphandling av järnvägsvagnar, handelsgödsel och för delfinansiering av gåvodelen i en förmånlig kredit.

16 Riksdagen 1987i88. I saml. Nr 100. Bilaga 5

Bistånd utanför landramen Prop. 1987/88: 100 Under budgetåret 1986/87 har ca 12 milj. kr. utbetalats till enskilda organi- Bil. 5 sationers verksamhet, främst för insatser inom kooperation, hälsovård och skog.

Sverige har genom BITS ställt två u-krediter om sammanlagt 400 milj. kr. till Kenyas förfogande.

Genom SAREC lämnas stöd till ett insektsforskningsinstitut. Detta stöd uppgår till 7,8 milj. kr. Vidare lämnas stöd till studier bl. a. om markvård och kooperation.

Några projekt som avser försöksverksamhet och metodutveckling får stöd genom ILO och FAO.

- Prop. 1987/88: 100 - Bil. 5

BT T 7

-— - FIF > er

$ 4 p

KINA 4 3 ,

AN FARS i; 4 ” NIA ES w. Fam Sö Vu Yv

- ' få > SR

a - NYE

”s, | ”s, G > Cér

NN sm :u=> 1 > SN i Phong Saly I hankd | . . -

BURMA i ov! i . =

I NN ”, SS

se” Nam - OCEAN —N VIETNAM

I. Tha ( Samneua > SEN

joe oo 6 . SE

L i i

LÅ H Louang Prabang I i I Hä ig — Krukslätten 1 s el set EES RR

i; ” - . . e —— ; Sayabourv e 13 Xieng Khouang va, fon

-. i Vangviang 4 oo bukten SIE

NN e Paklay 2 SE ———

I Uven pd RR

s- i os? MVIENTIANE 4 SS = RR

: EN ——— RR

RAR RAA

Savannakhet & EEE

WS N =

THAILAND . KN Saravane ” Vb oDa Nang

JÅ ot !

Då Bolowens | HM parse platån 4

' Attoped | Champassak le 4

väg Å å är? ” AR flod MS

satsrnaserser nns järnväg NM, hl

4 0 100 200 300 km , KAMPUCHEA L H l Få I

I

Befolkning 3.6 milj. (198351 Befolkningstillväxt 2,0 (1980-85

BNP/inväånare

Offentligt nettobistånd/person —- Totalt texklusive östländer) 81 kr. (19851

— Sverige 11 kr. 119851

to a

Ekonomisk och social utveckling Prop. 1987/88: 100

Bil. 5 Laos är ett litet, kustlöst och glesbefolkat land med en av de lägsta inkomsterna per invånare I världen. Den övervägande delen av befolkningen är sysselsatt i självhushållningsjordbruk. Den moderna ekonomin är obetydlig. Bristen på utbildad arbetskraft är stor. Den outvecklade infrastrukturen isolerar landets olika delar från varandra. De naturliga kommunikationerna går mer till och genom Thailand än mellan olika delar i landet.

BNP-tillväxten uppskattas till 6 7 för 1986. Jordbrukets andel av BNP är över 65 40 och har ökat under 1980-talet tack vare en god tillväxt. En betydande andel av jordbruksproduktionen sker i kooperativ, men kollektiviseringen har i praktiken bedrivits försiktigt sedan slutet av 1970-talet. Målet är att all produktion skall ske i kooperativ år 1990. Under goda år är landet självförsörjande med ris, som är den dominerande grödan. Under 1986/87 har landet drabbats av torka.

Industriproduktionen minskade i början av 1980-talet men har under de senaste åren ökat. Flertalet varor måste importeras. Importen är nästan fyra gånger så stor som exporten. Exporten begränsas till elkraft, trä och vissa andra råvaror. En omfattande gränshandel med Thailand förekommer, men omfattas inte alltid av den officiella statistiken. Denna obalans innebär att Laos finansierar sina investeringar, motsvarande ca 25 Zz av BNP, praktiskt taget helt genom bistånd.

Laos har stora outnyttjade naturtillgångar, vilka på sikt borde kunna bidra till en bättre ekonomisk utveckling. På kort sikt hotar dock en skuldkris.

Laos ekonomi präglas av stora strukturella problem, vilka bl. a. tar sig uttryck i en hög inflation, ca 40 Z£ år 1986, och en kraftigt övervärderad valuta. En betydande devalvering genomfördes dock 1987. Gjorda investeringar utnyttjas dåligt och landet saknar förmåga att upprätta och fullfölja de detaljerade planer som krävs för en planekonomi. Omfattande reformer, bl.a. en ökad självständighet för de statliga företagen, håller på att genomföras.

Det dåliga förhållandet till Thailand fortsätter att vara ett hinder för utvecklingen i landet. Nyligen har dock Laos och Thailand nått överenskommelse om export av elkraft från ett planerat vattenkraftverk i Xeset till Thailand. Vidare har antalet varor, som enligt thailändska bestämmelser inte får transiteras till Laos, minskat. För Laos är det dock viktigare att handeln över Da Nang i Vietnam har utvecklats snabbt.

Antalet flyktingar från Laos under 1986 uppgick till ca 5 000. Utvecklingen under 1987 tyder på en minskad flyktingström. Försök att genomföra repatriering av flyktingar har inte varit framgångsrika.

Laos är starkt biståndsberoende och erhåller betydande bistånd från öststaterna. Sverige tillhör jämte Japan, Australien och Nederländerna de största västerländska givarna.

Sveriges bistånd

Sveriges utvecklingssamarbete med Laos regleras av ett tvåårigt avtal för

[AS 2 [0 budgetåren 1986/87 och 1987/88 om 70 milj. kr. för vardera budgetåret.

Samarbetet koncentreras till skogs- och transportsektorn. Sedan bistånds- Prop. 1987/88: 100 samarbetet inleddes 1974/75 har ca 560 milj. kr. utbetalats. Bil. 5

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

Disponibelt1986/87 1987/88
Anslag7070
Ingående reservationSumma59 129 11747
FördelningUtbetalt Planerat 1986/87 1987/88
Skogsbruk och träindustri2515
Transport,/kommunikationer/underhåll20: 27
Varubistånd3522
KunsulttjänsterSumma2 824 68
Utgående reservation4749

Reservationen minskade under 1986/87, bl. a. tack vare att en större del av varubiståndet nu går genom Da Nang istället för genom Thailand.

Skogsbruk

Samarbetet inom skogssektorn har pågått i tio år. Ett par relativt effektiva

skogsföretag, vilka svarar för en tredjedel av virkesavverkningen i Laos, har byggts upp. Avsättningen av produktionen är dock ett problem. Stöd till Laos skogsstyrelse inleddes 1980 och omfattar inventering av skogsbeståndet, plantering, utbildning och rådgivning. Ett försöksprojekt för stabi-

lisering och effektivisering av svedjebruket inleddes 1986/87.

Transporter, kommunikationer och underhåll

Det svenska stödet till transportsektorn har bl. a. omfattat broar, tankbilar,

asfalt och en verkstad för underhåll av lastbilar. Verkstaden har länge haft låg produktivitet och dålig lönsamhet. Ett nytt svenskt stöd till verkstaden med inriktning på företagsledning och marknadsföring visar en lovande utveckling.

Ett långsiktigt stöd till vägsektorn inleddes 1985/86. Stödet syftar främst till att bygga upp landets kapacitet att förbättra och underhålla vägar.

Insatsen är därför till stor del inriktad på utbildning. Stöd lämnas även till

upprustningen av vägen söderut från Vientiane.

Varubistånd Varubiståndet omfattar varor som asfalt, borrar, takplåt och jutesäckar. En stor del av dessa går numera över Da Nang istället för genom Thailand, vilket till oförändrade kostnader medfört snabbare leveranser.

Vattenkraft

Stöd till ett vattenkraftprojekt i Xeset i södra Laos i samarbete med

Asiatiska utvecklingsbanken och Världsbanken är under beredning. . 233

Prop. 1987/88: 100

LESOTHO

Bil. 5

SYDAFRIKA

Teyateyaneng

MASERU ePitsengi =, Mu

oma ofhaba Tseka 3 r oMokhotlong

!

[ Sön ar, 2 Qachas Nek : tm-r a, orten NGRA

SYDAFRIKA vag flod sesernanarnanarnn järnväg

9 100 200 km

Befolkning 1,5 milj. 11985) Befolkningstillväxt/år 2,7 % (1980—85 1 BNP/invånare 470 dollar (19851 Offentligt nettobistånd/person — totalt (exkl. östländer:i 470 kr (1985) - Sverige 22 kr (1986/871

Ekonomisk och social utveckling Prop. 1987/88: 100

Bil. 5

Lesotho är helt omringat av Sydafrika och därigenom starkt ekonomiskt beroende av Sydafrika. Inkomster från tullunionen med Sydafrika är statens största inkomstkälla. Praktiskt taget all import kommer ifrån Sydafrika och över 100 000 lesothiska män arbetar i de sydafrikanska gruvorna. Om gruvarbetarna inte längre efterfrågas leder det till en omedelbar sysselsättningskris i Lesotho. BL a. till följd av migrantarbetet är jordbruket mycket eftersatt och lågproduktivt. En omfattande markförstöring hotar omintetgöra ansträngningar att öka självförsörjningsgraden.

År 1987 ingick Lesotho överenskommelse med Sydafrika om det s.k.

Highland Water Scheme. Projektet innebär att vatten leds från dammar i Lesotho till Sydafrika. Lesothos roll som fristad för flyktingar från Sydafrika har kraftigt inskränkts. Sådana flyktingar sänds numera så snabbt som möjligt vidare till tredje land. Partipolitisk verksamhet är förbjuden i Lesotho, men regeringen har inlett en lokaladministrativ reform för att öka

folkligt deltagande i utvecklingsarbetet. Val till lokala församlingar har hållits, varvid hövdingarna stärkt sitt inflytande.

Sveriges bistånd

Det svenska biståndet till Lesotho inleddes 1967, året efter landets själv-

ständighet. T. o. m. budgetåret 1986/87 har ca 213 milj. kr. utbetalats. Sam-

arbetsavtal ingicks i april 1987 och avser 70 milj. kr. för budgetåren 1987/88

och 1988/89. Utvecklingssamarbetet är koncentrerat till förvaltnings-

utveckling, markvård och sysselsättningsskapande åtgärder. Mcedelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

Disponibelt1986/87 1987/88
Anslag3535
Ingående reservation2426
?Summa 5961
FördelningUtbetalt Planerat 1986/87 1987/88
Förvaltningsbistånd1212
Skogsutbildning23
Markanvändning23
Markvård1t

Sysselsältningsskapande -

åtgärder1410
Telekommunikalioner12
Civil luftfart-8
Landsbygdselektritiering= Summa 33= 44
Utgående reservation2617

Förvaltningsbistånd Förvaltningsbiståndet syftar till att höja kompetensnivån i den centrala statsförvaltningen. Insatsen omfattar managementutbildning av chefstjäns- ta [ET tin

temän, utveckling av personaladministrativa system, förvaltningsrevision Prop. 1987/88: 100

och utveckling av lokala utbildningsinstitutioners kompetens: att själva Bil. 5

svara för förvaltningsutbildning samt stöd för att stärka statens kapacitet att styra och samordna verksamhet för att uppnå en effektiv användning av

de fysiska resurserna. Insatsen omfattar vidare stöd till statistikproduktion

och nyckelposter inom den centrala förvaltningen. Erfarenheterna av sam-

arbetet är goda.

Skogsutbildning, markvård och markanvändning

Genom FAO genomförs en insats för skogsutbildning. Inom jordbruksmi-

nisteriet byggs cn markanvändningsenhet upp. Stöd lämnas till ett markvårdsprojekt. Ca 70 Zz av bönderna i projektområdet deltar i verksamhe-

ten, där bykommittéer ansvarar för odlingar av grönsaker, säd och fruktträd.

Svsselsättningsskapande åtgärder genom arbetsintensiva metoder Programmet sysselsätter i medeltal 1 400 personer, framför allt i väg-

byggen. En enhet inom planceringsministeriet arbetar med planer på att

skapa sysselsättningsalternativ för migrantarbetare i Sydafrika.

Telekommunikationer Insatsen har bidragit till att göra Lesotho oberoende av Sydafrika för internationella kommunikationer. Den avslutas under 1987/88.

Civil luftfart Stödet omfattar konsulttjänster. utbildningsinsatser och reservdelar för ett flygplan som Sverige år 1985 finansierade inom ramen för SADCC-samar- . betet. Planet trafikerar bl. a. rutter till andra SADCC-länder som Swaziland, Mocambique och Zimbabwe.

Landsbygdselektrifiering Andra fasen av programmet slutförs under budgetåret 1987/88. Insatsen avses förstärka existerande ledningar och transformatorstationer samt utvidga distributionsnätet.

Bistånd utanför landramen

Utanför landprogrammet utgår stöd till SADCC:s markvårdssekretariat i

Maseru, driftsstöd till civil luftfart och landsbygdselektrifiering. En even-

tuell fortsättning av elektrifieringsinsatsen kommer huvudsakligen att be-

lasta landramen.

Prop. 1987/88: 100

MOCAMBIQUE Bil. 5

TANZANIA

- KR

ssempee! sas mA

ZAMBIA - a” ” Cabora Nampula emd Bassa ro or

ZIMBABWE

Xai-xai SR deseenertennnnsner järnväg APUTO - SE flod

SWAZILAND Fe ===) - 100 200 300 km

Befolkning 14 milj. (1985) Befolkningstillväxt/år 2,6 % 11984) 160 dollar (19851 BNP/invånare

Offentligt bistånd/person - totalt 141 kr. (1985) — Sverige 18 kr. (1985)

Ekonomisk och social utveckling Prop. 1987/88: 100 Bil. 5

Mocambique befinner sig sedan flera år i en djup ekonomisk och social

kris. Antalet människor som drabbats av krigsaktiviteter och andra oroligheter samt naturkatastrofer har ökat. Av landets befolkning på ca 14 miljoner uppskattas ca 4,5—5 miljoner vara beroende av bistånd för sin överlevnad. Över 600 000 mocambikier beräknas leva som flyktingar i sitt eget land och ungefär lika många beräknas ha flytt till grannländerna. Inkomsten per capita är bland de lägsta i världen.

Mogambiques utveckling är direkt knuten till det politiska skeendet i Sydafrika. Sålunda är landet hårt utsatt för den destabiliseringspolitik som

Sydafrika bedriver mot grannländerna. Sabotageaktioner och väpnad terror utförda av den av sydafrikastödda rebellrörelsen RNM har lett till att landets infrastruktur har slagits i spillror samt att produktion och distribu-

tion inom jordbruk, industri och handel har försvårats. Mogcambiques

framtid är fortsatt beroende av utvecklingen i Sydafrika,

Mogambiques ekonomiska kris, som förvärrades under åren 1985 och 1986, har lindrats något under 1987. Denna ljusning sammanhänger med det ekonomiska rehabiliteringsprogram som regeringen, trots krigsaktiviteterna i landet, har beslutat att genomföra. Programmet innebär en orientering mot ökad marknadsekonomi med bl. a. höjda jordbrukspriser, tillför-

sel av insats- och konsumtionsvaror till småbrukare samt kraftig devalve-

ring av valutan. Programmet har utarbetats av Mocambique i samarbete med IMF och Världsbanken. De positiva resultat som redan har kunnat förmärkas är bl.a. ökad export och ökat varuutbud. För att programmet skall bli framgångsrikt krävs en förstärkning av statsförvaltningen samt en

betydande ökning av det internationella gåvobiståndet. Trots omförhandlingar av utlandsskulden finns det anledning att se med oro på Mogambiques skuldsituation. Med en skuldkvot på 276 4 1985/86

kommer utlandsskulden att utgöra en fortsatt press på betalningsbalansen.

På grund av den besvärliga försörjningssituationen är internationell

hjälpverksamhet för närvarande främst inriktad på katastrofbistånd. Även

i fortsättningen kommer Mogambique att vara i stort behov av katastrof-

bistånd.

Sveriges bistånd

Mocambique är, som framgått ovan, starkt beroende av bistånd för landets

försörjning och ekonomiska återuppbyggnad. Ökat stöd i form av livsme-

del och upprustning av jordbruk. transporter och annan infrastruktur har

lämnats av ett flertal biståndsgivare från såväl öst- som västländer. Ett

växande antal enskilda organisationer arbetar också i landet, framför allt

med katastrofbistånd. Sveriges utvecklingssamarbete regleras av ett tvåårigt avtal för

1987/88— 1988/89 på sammanlagt 650 milj. kr. Sedan det svenska bilaterala samarbetet inleddes 1975/76 har totalt 2 250 milj. kr. utbetalats t. o. m. bud-

getåret 1986/87. Biståndet präglas av en hög utnyttjandegrad. De långsiktiga målen för biståndet till Mocambique är att minska beroen- ta

det av den sydafrikanska ekonomin och ge stöd åt landets ekonomiska och Prop. 1987/88: 100 sociala utveckling. Till de största insatserna hör stöd till jordbrukssektorn, — Bil. 5 undervisning och industriupprustning. Till detta kommer insatser av mer begränsad karaktär inom skogsindustri, telekommunikationer och energi, samt i form av stöd till landets förvaltning. Med den allt djupare krisen i landet har tillskott till betalningsbalansen i form av varubistånd blivit allt viktigare. Det svenska stödet har kontinuerligt anpassats till den ckonomiska krissituationen i landet. Anpassningen har lett till avvägningar mellan projektbistånd och varubistånd samt personalfond. Det regionala biståndet och katastrofbiståndet förstärker landramsbiståndet. Rådande förhållanden i Mogambique kräver fortsatt uppföljning och anpassning av biståndet. Trots kriget utnyttjas biståndsmedlen väl.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

Disponibelt1986/87 1987/88
Anslag300 325
Ingående reservationSumma5 305 37954
FördelningUtbetalt Planerat 1986/87 1987/88
Varubistånd67 182
MONAP4541
AGRICOM” 1713
Fiske117
Skogsindustri1921
Energi518
Telekommunikationer1016
Upprustning av industrier3629
Undervisning1920
Konsultfond27
Personalfond1920
Importutbildning (ITC). 24
Förvaltningsstöd1
OfördelatSumma1 251 379
Utgående reservation540

Varubistånd Omkring hälften av biståndet, som genom åren utbetalats över landramen, har utgjorts av varubistånd. I Mogambiques nuvarande krissituation utgör varubiståndet ett viktigt bidrag till att hålla industriproduktionen och transportapparaten igång. Varubiståndet är koncentrerat till ett fåtal varugrupper såsom papper, medicin, reservdelar och råvaror till industrier. Det är ett värdefullt tillskott till betalningsbalansen. Den bundna delen av varubiståndet har sänkts till 15 milj. kr.

Jordbrukssektorn Sverige ansvarar för administrationen av det omfattande nordiska biståndsprogrammet till jordbruket (MONAP). Programmet har successivt 239

koncentrerats och anpassats både till den försämrade säkerhetssituationen Prop. 1987/88: 100 och till den nya jordbrukspolitiken. Antalet projekt har reducerats och de = Bil. 5

inriktas främst på småjordbruk. Programmet utvärderades i slutet av 1986 och kommer att genomföras och organiseras på ett annat sätt än för närvarande fr. o. m. 1989 då nuvarande nordiska utfästelser upphör.

Stödet till marknadsföringsorganet AGRICOM utgör sedan 1985 ett eget

projekt. Verksamheten är mycket sårbar för krigsaktiviteter men hittillsva-

rande erfarenheter är goda. En utvärdering av stödet gjordes i slutet av

1986.

Ett treårigt projekt för stöd till hantverksfiske inleddes 1985 som utfasning av den verksamhet som tidigare stötts av MONAP.

Skogsindustri

Stödet omfattar uppförande och drift av ett industriprojekt för tillverkning

av sågade trävaror och spånskivor i provinsen Manica. Projektet genomförs tillsammans med arabfonden BADEA. Investeringsfasen är avslutad. Ett treårigt svenskt driftstöd utgår till mitten av 1988.

Energi Stödet utgår till insatser som avser drift och underhåll av högspänningsnät. utbildning av krafttekniker samt en tjärrkontrollstation för elnätet i Mapu-

to. Ett sektorstöd bereds med avtal från juni 1988.

Telekommunikationer "Inom telesektorn utgår konsult- och utbildningsstöd i samband med upprustning och utbyggnad av landets telenät. |

Upprustning av industrier Olika insatser genomförs för att i samarbete mellan svenska och mogambikiska systerföretag rusta upp industrianläggningar, vilka har stått stilla eller har haft outnyttjad kapacitet ull följd av brist på reservdelar, insatsva-

ror och råvaror.

Undervisning

Stödet är koncentrerat till tre områden nämligen förstärkning av undervis-

ningsministeriets centralförvaltning. yrkesutbildning samt alfabetisering och vuxenutbildning. Nuvarande avtal kommer att förlängas till den 1 juli 1988 med tillskott av nya medel. Nytt sektoravtal är under beredning.

Personalfond

Denna fond används för att täcka valutakostnaderna för av Mocambique rekryterad utländsk personal som förstärker den mogambikiska admini- 240

strationen. Även tekniker till skogsindustriprojektet i Manica finansieras Prop. 1987/88: 100

från fonden. Bristen på utbildad personal är akut. Fonden har därför stor = Bil. 5

betydelse för landets möjligheter att rekrytera kunnig utländsk personal.

Bistånd utanför landrämen

Det svenska stödet till Mogambique omfattar betydande insatser utanför landramen. Inom ramen för det regionala samarbetet i södra Afrika (SADCC) har ca. 50 milj. kr. utbetalats och ca. 400 milj. kr. är avtalade

eller under beredning. Det gäller insatser för att öka transitrafiken från

grannländerna genom Mocambique och förbättrad energiförsörjning.

SAREC lämnar stöd till forskningsverksamheten vid universitetet i Mapu-

10. Afrikagruppernas rekryteringsorganisation (ARO) har volontärer i Mocambique, rekryterade med finansiellt stöd från SIDA. Genom Social-

demokratiska kvinnoförbundet lämnas stöd till den mogambikiska kvinno-

organisationen OMM:s sociala verksamhet.

Under 1986/87 utgick katastrotbistånd om 150 milj. kr. till Mogambique.

Därmed är Mocambique den största mottagaren av svenskt katastrofbi-

stånd... Stödet är inriktat på de genom kriget och torkan mest utsatta

grupperna och består av läkemedel och medicinsk utrustning, livsmedel. konsumtions- och insatsvaror till småbrukare. Dessutom har stöd lämnats till en större transportinsats. |

Landet har beviljats 100 milj. kr. som särskilt betalningsbalansstöd.

NICARAGUA : "Prop. 1987/88: 100

Bil. 5

HOOVATIVS

| -

SRA Rn JG

"= Stilla havet === MANAGUA SP Psaya -

Granada

väg =

Karibiska =

—— flod

=E San Juan el Sur

[0] 50

COSTA RICA

FE

Befolkning 3,3 milj. (19851 Befolkningstillväxt/år 3.4 & 11980—-19851 BNP/ invånare 770 dollar 11985)

Of fentligt bistånd/person

- totalt (exkl. östländer) 238 kr. (19851 - Sverige 29 kr. 11983)

Ekonomisk och social utveckling Prop. 1987/88: 100

Bil. 5

Krisen i den nicaraguanska ekonomin har fördjupats på senare år. Den

ekonomiska tillväxten har varit negativ sedan 1984, till stor del beroende på den yttre väpnade konflikten. Kostnaderna för denna uppgår till 50 §&

av statsbudgeten. Budgetunderskottet som uppstått är en följd av de höga försvarskostnaderna, men också av stora subventioner till statliga och kooperativa företag. Följden har blivit en galopperande inflation på närmare I 000 &. Lönerna har inte stigit i samma takt. vilket medfört sänkt

levnadsstandard. Utlandsskulden uppgår till 6,5 miljarder dollar, vilket är den högsta skulden per invånare i Latinamerika.

Stora ansträngningar har gjorts för att bringa reda i ekonomin, främst genom en partiell avveckling av priskontrollen. Även den orealistiska växelkursen har justerats och ytterligare åtgärder förväntas. Åtgärderna har dock varit otillräckliga och någon förbättring av ekonomin är inte att vänta så länge den väpnade konflikten fortsätter.

En ny författning antogs i januari 1987. I denna bekräftas väsentliga

demokratiska principer avseende pluralism, val och mänskliga rättigheter. Företrädare för samtliga partier i nationalförsamligen deltog i utarbetandet

av författningen. |

Som led i genomförandet av fredsöverenskommelsen mellan de fem centralamerikanska länderna i augusti 1987 har oppositionstidningen La

Prensa åter fått tillstånd att komma ut och radiostationen Radio Catolica

har fått återuppta sina sändningar. Förhandscensur av pressen har upphävts. En politisk dialog har inletts med den politiska oppositionen. Utvisade präster har fått återvända. Förberedelser pågär för att ta emot den

som vill lägga ned vapen och söka amnesti.

Sveriges bistånd

Utvecklingssamarbetet med Nicaragua regleras i ett tvåårsavtal för budgetåren 1986/87 och 1987/88. Sedan det svenska biståndet inleddes 1979 har t.o.m budgetäret 1986/87 totalt över 630 milj. kr. utbetalats, varav 80 milj. kr. som katastrofbistånd, 51 milj. kr som bidrag genom enskilda organisationer och 26 milj. kr. som forskningsbidrag.

Biståndet har i första hand varit inriktat på ekonomisk tillväxt och nationellt oberoende. Koncentrationen har legat på utvecklingen av lan-

dets gruvor och på skog. Mindre stöd har också utgått för studier av

förutsättningarna för småkraftverk och utveckling av alternativa energikällor. Ett program för rationalisering av skatteuppbörden är i huvudsak avslutat.

Den fortgående ekonomiska krisen har föranlett en successiv anpassning av biståndet. Ökad vikt har lagts vid kortsiktiga produktiva insatser, samti-

digt som de långsiktiga perspektiven bibehållits. Huvudinstrumentet för

krisanpassningen har varit det varubistånd som infördes under budgetåret

1985/86. Medelstfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.): 243

Prop. 1987/88: 100

Disponibelt1986/87 1987/88 OO. Bil. 5
Anslag123 160
Ingående reservationSumma-23 148 18525
FördelningUtbetalt Planerat 1986/87 1986/87
Mineralsektorn52. 49
Skogssektorn22 + 85
Energisektorn414
Personal- och konsultfond:12
Varubistånd4436
SCC/UNAG-17
KulturbiståndSumma- 123 1841
Utgående reservation251

Mineralsektorn

Insatsen är koncentrerad till två av landets fyra guldgruvor. Biståndet

omfattar malmprospektering, upprustning av gruvorna, rådgivning för anrikningsverk samt utrustning och uppbyggande av ett minerallaboratorium. Biståndet syftar till utveckling av lönsam drift och bidrar till att säkra malmreserver för fortsatt brytning. Tillräckliga malmresurser för 15 års drift har identifierats. Två anrikningsverk har färdigställts och utbildnings-

verksamhet pågår.

Skogsbruk Biståndet syftar till att bidra till ett effektivt skogsbruk och att öka produktionen av skogsprodukter. Insatserna avser bl. a. rehabilitering av sägverk och en plywoodfabrik, utbildning av skogstekniker samt skogsplantering. Verksamheten har försvårats av den väpnade konflikten och den ekonomiska krisen, men har likväl utvecklats positivt.

Energisektorn Inom energiområdet stöds planering för små och mellanstora kraftverk i

områden på landsbygden dit det nationella eldistributionsnätet inte når. Den försöksverksamhet med alternativa energikällor, som pågått under ett

par år, har gett goda resultat. Bl. a. prövas en ny teknik för brikettering av

bomullshalm.

Varubistånd

Varubiståndet har främst använts för insatsvaror och reservdelar för jordbruk och industri.

Bistånd utanför landramen Prop. 1987/88: 100 Inom det forskningssamarbete som bedrivs med SAREC ges stöd rtill Bil. 5 forskning relaterad till det övriga samarbetet inom gruv-, skogs- och energisektorerna. Forskningssamarbetet genom SAREC regleras i ett tvåårigt avtal för budgetåren 1987/88—-1988/89, med en budget om 16 milj. kr.

Ett flertal svenska enskilda organisationer genomför insatser i Nicaragua för totalt 22 milj. kr. budgetåret 1986/87. De största bidragen har gått till Utbildning för biståndsverksamhet (UBV), Svensk volontärsamverkan (SVS) och Arbetarrörelsens internationella centrum (AIC).

Katastrofbistånd har under budgetåret 1986/87 utgått med ca 34 milj. kr.. varav 15 milj. kr. avser insatser till förmån för den del av landsbygdsbefolkningen, som drabbats av den väpnade konflikten. En större insats administreras av Swedish Co-operative Centre (SCC) i samarbete med en nicaraguansk bondefacklig organisation (UNAG). Vidare har humanitärt stöd lämnats till miskitobefolkningen.

17 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

Prop. 1987/88: 100

SRI LANKA

n Bil. 5

INDIEN

Bengaliska bukten

FE Vavuniya

Mannar viker nuradhapura Trincomalee

(CJ 'h Batticaloa altica'0a

, Pkelani :O

: SF Ganga NN. Kotmale Ö Amparai

COLOMBO ..Nuwara-Eliyal need Badulla

: Monaragala

Kalutara

HambantotaZ==

——

— — äg

"INDISKA OCEANEN

ETT EEEPPTETTTTPES järnväg

0 | 75 J 150 km a = AA flod

Befolkning 15,8 milj. 11985) Befolkningstillväxt/år 1,4 % (1980-85) BNP/invånare 380 dollar (1985)

Offentligt nettobistånd/person - totalt (exkl. östländer) 234 kr. (1985) — Sverige 16 kr. (1985)

Ekonomisk och social utveckling GA 1987/88: 100

tl. 5

Utvecklingen i Sri Lanka har präglats av den allvarliga väpnade konflikten mellan singaleser och tamiler. Genom en överenskommelse i juli 1987 mellan Sri Lanka och Indien har en grund lagts för nationell försoning och återuppbyggnad. En folkomröstning om förvaltningen av landets norra och östra provinser beräknas äga rum under 1988. Som en följd av det osäkra läget har den lankesiska investeringsviljan avmattats. På grund av konflikten har landets försvarskostnader ökat kraftigt och därmed förstärkt underskottet i statsbudgeten.

I sin ekonomiska politik har Sri Lanka inlett en omorientering med större inslag av marknadsekonomi. De låga världsmarknadspriserna på landets viktigaste exportartiklar — te, gummi och kokosnötter — har medfört en försämrad betalningsbalans.

Fredsuppgörelsen kan på sikt få stor betydelse för landets ekonomiska utveckling. Minskade försvarsutgifter, återuppbyggd turistnäring och utländsk investeringsvilja kan komma att bidra till att minska landets skuld-

tjänstkvot och förbättra valutareserven. |

Skuldtjänsten förväntas ta 30 2£ av exportintäkterna i anspråk under de närmaste åren. En kraftig minskning av överföringen av pengar från gästarbetare i oljeproducerande arabstater är att vänta som en följd av de

fallande oljepriserna. Världsbanken och Asiatiska utvecklingsbanken har vid sidan av flera

givarländer utfäst bistånd till Sri Lanka för återuppbyggnad i landets konfliktdrabbade delar. Världsbanken är landets största biständsgivare, medan de ledande bilaterala givarna är USA. Japan, Storbritannien och Canada.

Sveriges bistånd

Sveriges utvecklingssamarbete med Sri Lanka regleras av ett tvåårigt samarbetsavtal för perioden 1986/87—-1987/88 och omfattar totalt 293 milj. kr. Av det sammanlagda beloppet går 253 milj. kr till vattenkraftprojektet Kotmale. Med tillämpning av den av riksdagen beslutade fördelningen av medelsanvisningarna för Kotmale-projektet under budgetåren 1984/85—-1987/88 har medelsramarna för 1986/87 och 1987/88 bestämts till vardera 210 milj. kr. Häri ingår även i tidigare samarbetsavtal till Kotmale utfästa belopp med sammanlagt 127 milj. kr. Kotmale-projektet är härmed avslutat. |

Vid sidan av det omfattande biståndet till Kotmale ges stöd bl. a. till landsbygdsutveckling och utbildning.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

Prop. 1987/88: 100 Disponibelt | 1986/87 1987/88

Bil. 5

Anslag 210 210

Belopp som utnyttjats före.

budgetåren 1986/87 och 1987/88 '1) = 40 —- 87

Ingående reservation (2jSummai 36 "30206 153
FördelningUlbetalt Planerat 1986/87 1987/88
vat tenkraftverket Kotmale150 103
Landsbygdsutveckling1015
Undervisning1023
Immunisering:56
Konsultfond m mSumma1 176 1514
Utgående reservation302

(1) Enligt av riksdagen beslutad fördelning av medelsanvisningarna för vattenkraftprojektet Kutmale under budgetåren 1984/85 — 1987/88. (2) Avser biståndsmedel avsatta för annat ändamål än Kotmale.

Reservationen i fråga om biståndsmedel som avsatts för annat ändamål än Kotmale var vid utgången av 1986/87 av ungefär samma storlek som vid

utgången av 1985/86. |

Vattenkraft Sveriges bistånd till Sri Lanka har sedan 1979 helt kommit att domineras av stöd till vattenprojektet Kotmale. Detta kraftverk. som invigdes i augusti 1985, har för närvarande en kapacitet av 135 MW. Det kommer,

sedan en tredje turbin har installerats, att få en sammanlagd kapacitet om drygt 200 MW.

En kort tid efter kraftverkets invigning stod det klart att läckor i dess tunnelsystem skulle nödvändiggöra en stålinklädnad av delar av huvudtun-

neln. Kraftverket stängdes av och beräknas åter kunna tas i drift i början

av 1988. Reparationsarbetet bekostas av Sri Lanka.

Det i juli 1982 ingångna sexåriga insatsavtalet mellan Sri Lanka och

Sverige om det totala svenska stödet till Kotmale förutsätter att högst I 395 milj. kr. skall utgå. Större delen av stödet är bundet till upphandling i:

Sverige. Sri Lanka svarar för samtliga lokala kostnader och en rad andra kostnader för leveranser som ingår i projektet.

Den kommersiella kredit som Sri Lanka upptagit i Sverige för finansiering av elektriska och mekaniska leveranser till projektet garanteras med

biståndsanslaget som säkerhet. Under 1984 beställde Sri Lanka en tredje turbin från Sverige. Leverans och installation av turbinen finansieras på kommersiell basis. :

Landsbygdsutveckling Prop. 1987/88: 100 För att med biståndet nå de fattigaste i befolkningen stöder Sverige sedan Bil. 5 1979 ett distriktsutvecklingsprogram för Mataradistriktet som ligger i den södra, tättbefolkade delen av landet. Höglandsdistriktet Badulla stöds med ett särskilt program sedan 1984. Verksamheten är främst inriktad på undervisning och hälsovård för distriktets plantagearbetare.

Undervisning Undervisningsstödet är inriktat på utbildning av lärare och skoladministratörer. Sverige medverkar i uppbyggnaden av en lärarhögskola. Det svenska bidraget till skolan utgår i form av personalbistånd medan Asiatiska utvecklingsbanken finansierar byggnader och utrustning. Som nya verksamhetsområden har identifierats stöd till undervisning i plantagesektorn samt stöd åt bristfälligt utrustade primärskolor på landsbygden.

Bistånd utanför landramen Under budgetåret 1986/87 erhöll Diakonia av katastrofbiståndsmedel ett belopp om 1,7 milj. kr. för en insats för konfliktdrabbade familjer i landets nordliga delar.

Bland de enskilda organiationer som är verksamma i landet finns bl. a. Pingstmissionens U-landshjälp. Sammanlagt har enskilda organisationer erhållit 6,8 milj. kr. för insatser i Sri Lanka under 1986/87.

SAREC samarbetar med Sri Lankas nationella forskningsråd, NARESA. Insatserna kostade 3,1 milj. kr under budgetåret 1986/87. Verksamheten avser bl. a. forskning om vattenbufflar och sötvattenfiske.

Prop. 1987/88: 100

TANZANIA

Bil. 5

UGANDA

KENYA

Yes BE Pr, + Ö=Victoria mv +, få + Bukoba = sjön T. lusoma "ey,

i RWANDA Å| moms

BURUNDI +

Cå

Zanzibar =

Mteradammen

Iringa P.Kidatu

Rufill

i

LE

13: « Z HÅ So Masasi << 3 ZAMBIA I z 2 ng Tunduru Fr = 12 . = Mdke No eter ue é ye = ES

MOGAMBI'UE

—— väg

farmvas SN 0 100 200 300km

mn flod d

Befolkning 22.2 milj (19851 Befolkningstillväxt/år 3.5 (1980-1985) BNP/ invånare 290 dollar 11985)

Offentligt nettobiständ/person — totalt texkl. östländer) 171 kr. 11985) — Sverige 17 kr. (19851

Prop. 1987/88: 100

Ekonomisk och social utveckling

Bil. 5

Under president Mwinyis ledning har Tanzania genomfört en förändring av

landets ekonomiska politik, i huvudsaklig överensstämmelse med de linjer

IMF förordat. De viktigaste inslagen i landets ekonomiska återhämtningsprogram har varit en kraftig nedskrivning av valutan, en betydande nedskärning av de statliga utgifterna, minskad upplåning inom bankväsendet, uppjustering av räntenivån, effektivisering av den statliga verksamheten samt ökade producentpriser för jordbruksprodukter. Till stor del har Tanzania lyckats genomföra planerna i den takt som överenskommits med IMF. För att kunna fullfölja den inslagna vägen är Tanzania beroende av

att biståndsflödet upprätthålls på den nivå som överenskommits med

givarländerna bl. a. vid Världsbankens konsultativa gruppmöte i juni 1987.

Den ekonomiska utvecklingen har varit bättre än tidigare, med en till-

växt överstigande befolkningsökningen och ökade exportinkomster. Den ekonomiska krisen har dock ännu inte kunnat övervinnas.

Sveriges bistånd

Biståndet till Tanzania regleras av ett tvåårigt avtal för tiden den 1 juli 1987—den 30 juni 1989, omfattande totalt I 020 milj. kr. Sedan det svens-

ka biståndet inleddes 1964 har 1.0. m. budgetåret 1986/87 sammanlagt

4,8 miljarder kr. utbetalats. Målsättningen för det svenska biståndet under de senaste åren av svår ekonomisk kris har varit att medverka till struktur-

anpassningsåtgärder som bidrar till ekonomisk återhämtning och tillväxt.

Genom biståndssamarbetet skapas också förutsättningar för att upprätthålla standarden inom sociala områden t. ex. i fråga om hälsovård och under-

visning. En betydande del av biståndet används för rehabilitering. konsolidering och drift av existerande anläggningar samt social service. Vidare

tillgodoses genom biståndet särskilt angelägen import, huvudsakligen för

industri, jordbruk och kommunikationer. Inom biståndet ges ökad vikt åt åtgärder som främjar decentralisering och ökat folkligt deltagande.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

Disponibelt1986/87 1987/88
Anslag475 | 510
Ingående reservationSumma95 570 58979
FördelningUtbetalt Planerat 1986/87 1987/88
Industri11084
Undervisning: .5155
Landsbygdsutveckling7684
Förvaltning2223
varubistånd195 18
ÖvrigtSumma37 491 47442
Utgående reservation79115

Industri | : : Prop. 1987/88: 100 Bil. 5

Rehabiliteringsinsatser har givits ett ökat utrymme och omfattar för närvarande cementindustri, produktion av jordbruksredskap samt tryckeri- och förpackningsindustri. Stöd ges till driften av pappers- och massafabriken i

Mufindi, vilken bl.a. Sverige har finansierat. Inom småindustriprogrammet har 29 företag med totalt över 700 anställda etablerats med stöd från svenska systerföretag. Stöd ges också till exportfrämjande insatser. Bidragen till serviceinstitutioner för industrin samt till utvecklingsbanken, TIB,

har minskats.

Undervisning

Den ekonomiska krisen har lett till en försämring av utbildningskvaliteten. Biståndet till undervisning syftar till att motverka denna försämring och upprätthålla kvaliteten, bl. a. genom produktion av läroböcker och under-

visningsmaterial, rehabilitering av skolbyggnader och utbildning av lärare. Praktisk utbildning inom olika yrken stöds genom den svenskfinansierade

skolan för yrkesutbildning i Moshi.

Landsbygdsutveckling

Svenskt bistånd utnyttjas för att i de tre regionerna vid Victoriasjön säker-

ställa att installerade vattenförsörjningsanläggningar fungerar. I detta pro-

gram integreras vatten-, sanitets- och hälsovårdsaspekter. I programmet tillämpas en enkel teknologi, bl.a.i syfte att främja befolkningens och

särskilt kvinnornas deltagande.

Hälsostödet i samarbetsprogrammet avser färdigställande av: hälsocentraler och stöd till ett nutritionsinstitut. I fortsättningen kommer åtgärder för att förebygga AIDS att ges särskilt stöd.

Svenskt bistånd används till att på nytt bygga upp. den kooperativa

rörelsen i landet, Samarbete bedrivs också inom ett byskogsprogram med

tonvikt på enkel teknologi, folkligt deltagande och markvård.

Förvaltning

Biståndet till utveckling av förvaltningen avser främst åtgärder för att bistå

finans- och planeringsministeriet bl. a. i fråga om skuldhantering, förvaltning, beskattning, statistik och revision.

Varubistånd

Sverige och Tanzania har avtalat att en betydande del av biståndssamarbetet tills vidare skall utgöras av import av varor för att säkerställa priori-

terad produktion och underlätta den ekonomiska återhämtningen. Varu-

biståndets andel av utbetalningarna har under de senaste åren uppgått till en tredjedel. Dessa biståndsmedel används huvudsakligen för jordbruket, transportväsendet och industrin. Varubiståndet har utnyttjats bl. a. för att

[AE In NN

tillgodose behov för sammansättning och reparation av lastbilar och har Prop. [987/88: [00 även omfattat handelsgödsel. Bil. 5

Bistånd utanför landramen Svenska enskilda organisationer är engagerade i ett trettiotal projekt bl.a. inom hälsovård, undervisning och landsbygdsutveckling. För närvarande är 22 volontärer från Svensk volontärsamverkan verksamma i Tanzania. Utanför landramen ges även stöd till kvinnoprojekt. .

Genom SARELC ges stöd till tanzaniska forskningsinstitutioner, huvud- sakligen för forskning inom medicin, jord- och skogsbruk. |

Inom SADCC-samarbetet pågår tre projekt. De avser en mikrovågslänk mellan Tanzania och Malawi, rehabilitering av Dar es Salaams hamn och upprustning av TAZARA-järnvägen.

Under 1987 har Sverige gett särskilt betalningsbalansstöd till Tanzania om 90 milj. kr. Stödet har utnyttjats dels för reglering av tanzaniska skulder till Sverige, dels till Östafrikanska utvecklingsbanken (EADB) och dels som varubistånd.

ta 'n ww

Prop. 1987/88: 100

VIETNAM

Bil. 5

KINA Net "AN,

e Cao Bang”

z

KAMPUCHEA >

2JNeez tt

I < Ö ==

a - År Ze Phan Thiet === vag

i Tort HO CHI MINH-STADEN === järnvag

Ne” My Tho

. Can Thoe) " flod

Siam:

viken 200 400 km

Befolkning 62 milj. (1985; Befolkningstillväxt/år 2,6 % (1980-851 BNP/ invånare

Offentligt nettobistånd/person — Totalt (exkl. östländer) 14 kr. (1985) — Sverige 5 kr. (19851

Ekonomisk och social utveckling Prop. 1987/88: 100

Bil. 5

Den ekonomiska tillväxten i Vietnam minskade 1986 för andra året i rad. Tillväxten uppgick till drygt 4 7 jämfört med ca 8 S& under perioden 1981— 1984. Det är framför allt tillväxten inom jordbruket som minskat, men även industrins tillväxt har avstannat.

Under senare år har en rad reformer genomförts i syfte att förbättra

ekonomin. Priserna har höjts och företagens självständighet ökats. Reformerna har emellertid varken varit samordnade eller uthålliga. De har urholkats av en alltför expansiv finanspolitik.

Priserna ökade under 1986 med ca 800 <z och kursen på den vietnamesi-

ska valutan på den fria marknaden visar inga tecken på att förtroendet för

den förda politiken har ökat.

Enligt beslut vid den sjätte partikongressen 1 december 1986 skall reformarbetet fortsätta. Problemen är dock mycket stora. Delar av ekono-

min är nu i praktiken fria, vilket ökat påfrestningarna på den centralt

styrda delen av ekonomin. Skillnaderna mellan de norra och södra delarna

av landet ökar och ojämlikheten tilltar. Samtidigt torde det vara mycket svårt att återigen införa en centralistisk politik. Varutillgången har dock

ökat liksom det privata bostadsbyggandet på landsbygden.

Jordbruket dominerar ekonomin. Produktionen ökade snabbt under början av 1980-talet, men har stagnerat under de senaste två åren. delvis

beroende på otjänligt väder men också på grund av brist på insatsvaror som konstgödning och insektbekämpningsmedel. Kollektiviseringen av jordbruket i söder fortsätter.

Reformpolitiken skall främst gynna jordbruket, konsumtionsvaru-

industrin och exporten. Som ett led i åtstramningspolitiken har investeringarna minskat kraftigt. Inom industrin minskade produktionsökningen till hälften från 1985 till 1986. Till skillnad från tidigare år ökade den tunga industrins produktion, tack vare bättre tillgång på kol och elkraft.

Befolkningstillväxten utgör ett svårt problem för det tättbefolkade Viet-

nam. Särskilt deltaområdet i norra Vietnam har, på grund av befolknings-

trycket, svårt att uppnå självförsörjning. Över en miljon arbetstillfällen

måste skapas varje år.

Vietnams förbindelser med omvärlden är alltjämt problemfyllda både när det gäller ekonomi och politik. Vietnams isolering beror främst på dess ockupation av Kampuchea. Från vietnamesisk sida har vid flera tillfällen understrukits att alla trupper skall ha lämnat Kampuchea 1990.

Landet har en tämligen begränsad utrikeshandel, särskilt med västländer. Värdet av importen är mer än dubbelt så stort som exporten. Försöken att öka exporten har hittills varit utan större framgång. Underskottet

täcks genom lån från öststater. |

Vietnam är mycket biståndsberorende. Den helt dominerande delen av

biständet erhålls från öststaterna, varför det är svårt att uppskatta biståndets omfattning. I övrigt erhålls bistånd från främst FN, Sverige, Finland

och Indien.

to An 'n

Sveriges bistånd Prop. 1987/88: 100 Bil. 5

Utvecklingssamarbetet med Vietnam regleras av ett samarbetsavtal för

budgetåren 1987/88 och 1988/89 om 300 milj. kr. per budgetår. Det svenska biståndet inleddes 1970/71 och ca 4,7 miljarder kr. beräknas ha utbetalats

t. o. m. budgetåret 1986/87.

Genom ett regeringsbeslut i april 1987 uppdrogs åt SIDA att planera det fortsatta utvecklingssamarbetet med Vietnam så att inga bindande åtaganden finns vid utgången av budgetåret 1989/90. Insatser för tiden efter den

30 juni 1990 skall dock förberedas. Ett fortsatt bistånd förutsätter att Vietnam då lämnat Kampuchea. Beslutet, som ger handlingsfrihet beträffande det framtida biståndet, skall ses mot bakgrund av Vietnams utfästel-

se att år 1990 ha dragit tillbaka sina trupper från Kampuchea.

Biståndet omfattar främst stöd till skogsindustri, hälsovård och industrirehabilitering samt varubistånd.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

Disponibelt1986/87 1987;788
Anslag300 300
Ingående reservationSumma:15 315 3055
FördelningUtbetalt Planerat 1986/87 1987/88
Vvinh Phu-projektet m .m.156 139
Hälsosektorn4742
Industrirehabi-na
litering2835
Energi| 1235
Vvarubistånd6550
Konsultfondae Summa2 310 3032,
Utgående reservation52

Reservationerna var tidigare mycket stora men ligger nu på en låg nivå.

Skogssektorn

Svenskt stöd till skogssektorn domineras liksom tidigare av stöd till Vinh Phu-projektet. |

Pappersbruket i Vinh Phu producerade 1986 ca 30 000 ton papper. Stöd utgår enligt gällande avtal till 1990 då Vietnam beräknas helt kunna ta över

driften. Stödet koncentreras nu till utbildning. underhåll och företagsled-

ning. Två stora problem finns. Företaget behöver även efter 1990 tillgång till utländsk valuta för inköp av insatsvaror och reservdelar. Det är därför

nödvändigt att exportera papper. Vidare utgör bristen på vedråvara fortfarande ett allvarligt problem, främst under de närmaste åren.

Stödet till skogsbruket har i huvudsak utgått till avverkning och plantering för pappersbrukets behov. Ett särskilt planteringsprojekt startades hösten 1986 för att stödja försök med byskogsbruk och samodling av träd Le nn Aa

och jordbruksgrödor. Det är nödvändigt att försöka möta både pappersbru- Prop. 1987/88: 100 kets behov av papper och befolkningens behov av brännved, samtidigt = Bil. 5

som miljöskadorna genom erosion m. m. förhindras. Arbetet med att för-

bättra skogsarbetarnas villkor fortsätter. En särskild studie om villkoren för dessa arbetare ingår i den omfattande halvtidsöversyn av projektet som SIDA genomför under hösten 1987.

Hälsovård Stödet till hälsovården består av driftstöd till de svenskbyggda sjukhusen i Hanoi och Uong Bi, primärhälsovård, läkemedelsförsörjning samt upprustning av en läkemedelsfabrik i Hanoi.

Primärhälsovårdsprojektet har utvidgats till att omfatta flera distrikt och skall även omfatta råvaruområdet för Vinh Phu-projektet. Läkemedelsstö-

det är av stor betydelse för Vietnams läkemedelsförsörjning.

Industrirehabilitering

Upprustningen av två pappersbruk i södra Vietnam har gett goda resultat.

Produktionen och dess kvalitet har höjts påtagligt. |

En glasfabrik i södra Vietnam har rehabiliterats. Dessa insatser har visat

goda resultat. Fortsatta kortfristiga insatser för rehabilitering är under beredning.

Energi I södra Vietnam har upprustningen av ett oljeeldat kraftverk i det närmaste avslutats med gott resultat. Ett avtal har nyligen tecknats om fortsatt stöd till rehabilitering av elenergiförsörjningen i Ho Chi Minh-staden.

Varubistånd Bristen på utländsk, konvertibel valuta gör varubiståndet till en viktig del

av biståndet till Vietnam. Varubiståndet har främst använts för köp av

enkla insatsvaror för konsumtionsvaruindustrin och jordbruket, t. ex. polyesterfibrer och bekämpningsmedel.

Konsultfond Konsultfonden används i första hand för förberedande studier inför nya insatser och för utbildning. En insats inom företagsledning och administra-

tion är under beredning.

Bistånd utanför landramen Vietnam erhöll under budgetåret 1986/87 5 milj. kr. i katastrofbistånd.

SAREC ansvarar för forskningssamarbete med Vietnam sedan 1977.

Samarbetet är relativt omfattande och berör bl. a. mikrobiologi och geoteknik. 257

Prop. 1987/88: 100

ZAMBIA

Bil. 5

TANZANIA -

<<

ZAIRE i

U

1 ”., H RR met, nälad öd i i

He if

i < Mwinilunga n HS : or i

ANGOLA i Tove

se

srrsas—Å

| - > i ÖeZambezi ee EL

H H ! H H !

1 ”-, sw, - vr

i

NAMIBIA 4

! !

ZIMBABWE

I

BOTSWANA hö 1

sv, i

. hö 3 belagd väg hö '

vw, i örrtanesansnrneren järnväg MN 0 100 200 300 km 1

Ö mm .

mm flod v i N i

3 :

Befolkning 6,7 milj. 11985) Befolkningstillväxt/år 3,5 T (1980-851

BNP/invånare 390 dollar 11985:

Offentligt nettobistånd/person — totalt 338 kr. (1985) — Sverige 27 kr. (1985)

Ekonomisk och social utveckling Prop. 1987/88: 100

Bil. 5

Zambias ekonomiska kris har ytterligare fördjupats. Den allt tyngre skuldbördan gjorde att Zambia i maj 1987 beslutade avbryta det omstrukture- : ringsprogram som genomfördes i samarbete med IMF. En bidragande faktor var också de svåra kravaller, som utbröt i december 1986, när subventionerna på majs togs bort. Zambia inställde sina skuldbetalningar,

vilket medförde att biståndsflödet till landet minskade. Den zambiska

regeringen har därefter utarbetat ett eget anpassningsprogram. Tillämpningen av programmet har diskuterats med givarsamfundet, bl. a. Världsbanken.

Det zambiska jordbruket har gjort vissa framsteg. Under 1986 vär Zam-

bia t. ex. självförsörjande på majs. Även industriproduktionen ökade. Utvecklingen mot en liberalisering av ekonomin i riktning mot större mark-

nadsstyrning och mindre reglering tycks efter avhoppet från IMF-programmet hä stannat upp.

Utan en radikal lösning av Zambias skuldproblem och ett väsentligt större biståndsflöde har ekonomin små möjligheter utvecklas i positiv

riktning.

Det hittillsvarande anpassningsprogrammet har drabbat stadsbefolk-

ningen hårt och gynnat landsbygden bl. a. genom högre producentpriser på

livsmedel. De sociala sektorerna har drabbats av nedskärningar i statens budget.

Sveriges bistånd

Det svenska biståndssamarbetet med Zambia inleddes år 1965, efter självständigheten. Biståndet har sedan dess inriktats på landsbygdsutveckling och omfattar insatser inom jordbruk, hälsovård och undervisning. Därtill kommer ett importstöd som ökat i takt med den ekonomiska krisen.

Avtalet för 1986-87 omfattar 392,5 milj. kr. Från 1965 till 1986/87 har sammanlagt ca 1,7 miljarder kr. utbetalats. Sverige svarar för ca 10 96 av '

det samlade biståndet till Zambia. Andra stora biståndsgivare är USA och EG. Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

Disponibelt1986/87 1987/88
Anslag205 230
Ingående reservation2865
Summa233 295
FördelningUtbetalt Planerat 1986/87 1987/88
Jordbruk7795
Varubistånd59 110
Undervisning1435
Hälsovård1235

Personal-- och konsultfond 7 6

Summa 169 281

Utgående reservation 65 14

Jordbruk | Prop. 1987/88: 100 Bil. 5

Stödet till jordbrukssektorn är betydande. De största insatserna avser integrerad landsbygdsutveckling, kooperation, utsädes- och forsknings-

program. Målgruppen är småbönder och kvinnor på landsbygden. Svenska konsulter medverkar i betydande omfattning i samarbetet. |

Framgångar kan noteras vad gäller jordbruksproduktionen, särskilt |

bland små och medelstora jordbrukare. Stödet till pris- och inkomstkommissionen (PIC) kommer att avvecklas under 1988, sedan PIC fått ändrade

uppgifter.

Hälsovård Samarbetet innefattar uppbyggnad av primärhälsovård på landsbygden

genom uppförande och upprustning av hälsocentraler, personalutbildning.

nutritionsinsatser, hälsoplanering och inköp av transportmedel och läkemedel. Sverige stöder även ett zambiskt åtgärdsprogram mot HIV-smitta,

som hotar stora befolkningsgrupper. |

Undervisning

Insatserna omfattar produktion av skolmöbler, läromedel, lärarutbildning och handikapprogram inom primärskolan. Den statsfinansiella krisen gör

att undervisningsbudgeten minskar, vilket leder till att föräldrar får ta

större kostnader. Även biståndsgivare bekostar till viss del löpande utgif-

ter för att primärskolan ska kunna fungera.

&

Varubistånd

Bristen på utländsk valuta har motiverat ökat varubistånd. Svenska bidrag

har lämnats till det auktionssystem för valuta. som infördes år 1985. En

svensk utvärdering år 1986 visade att valutaaktioner i allt väsentligt fungerade tillfredsställande som resursallokeringsmekanism. Genom bristande tillgång på valuta kom dock den zambiska kwachan att förlora så snabbt i

värde att själva systemet blev politiskt kontroversiellt i Zambia. Det avskaffades genom beslut i maj 1987, varvid växelkursen lades fast och | riksbanken gavs i uppdrag att fördela valuta. Återstoden av det svenska importstödet har betalats till det nya systemet, bortsett från medel för

akuta importbehov som handelsgödsel för jordbruket.

Personal- och konsultfond

Det pågående stipendieprogrammet utgår till förmån för bl. a. finansiering

av nyckelposter i den zambiska förvaltningen.

Bistånd utanför landramen : Prop: 1987/88: 100

Zambia gynnas av de betydande insatserna för att upprusta TAZARA-järn- Bil. 3 vägen inom SADCC-biståndet. Därutöver lämnar Sverige omfattande hu- : manitärt bistånd till flyktingar i landet.

Särskilt betalningsbalasstöd har givits till Zambia för att minska skuld-

bördan.

18 Riksdagen 198788. I saml. Nr 100. Bilaga 5

"Prop. 1987/88: 100

ZIMBABWE mn eter men oe nen san > - Bil. 5

väg annan JÄTNVÄg - a flod

ZAMBIA +

9 i .

g st” md ] > ae MOGAMBIOUE

: DN Nu. | . Kariba ATEA | L KARIBA 255" ” ”wN i Rh YT -—" i

LETA

han,

Wed EN ;

NWvictoria Falls Kadoma | nn Hwange

BOTSWANA UL. "ZvishavaneR K : Zimbabweruinerna et

rn Beit Bridge

4 Limpopo SCemasn=vttement ”

0 100 200 300 km £/ SS

kh IN H I 34 SYDAFRIKA .

Befolkning 8,4 milj. (1985) Befolkningstillväxt/år 3,7 % (1980-1985) BENP/invänare 680 dollar (1985)

Offeniligt nettobistånd/person — Lotalt texkl. östländer) 210 kr. (1985) — Sverige 21 kr. (1985) | >

Ekonomisk och social utveckling Prop. 1987/88: 100

: Bil. 5 Förhandlingarna om att införa en enpartistat och att slå samman de båda största partierna — ZANU och ZAPU -— har slutförts under år 1987. Zimbabwes parlament har beslutat att upphäva grundlagens bestämmelser om särskild representation för den vita befolkningsgruppen i parlamentets båda kamrar. På de därigenom frigjorda platserna i under- och överhuset invaldes huvudsakligen personer som står ZANU nära. Hälften av de valda är vita. En ny grundlag håller på att utarbetas.

Den zimbabwiska ekonomin befinner sig för närvarande i en vågdal. Under 1986 uppgick BNP-tillväxten till 2 Zz, men för 1987 förväntas den bli negativ. Torkan, som drabbat stora delar av Zimbabwe, är en bidragande orsak. Den saluförda majsproduktionen 1987 halverades i jämförelse med 1986.

Bristen på utländsk valuta har en negativ inverkan på ekonomin och särskilt på industrisektorn. Industrins tilldelning av utländsk valuta beräknas 1986 endast motsvara 40 24 av det värde den hade fem år tidigare. Den kraftiga nedskärningen av importen har varit nödvändig för att vidmakthålla balans i utrikeshandeln. Läget beträffande betalningsbalansen är oroande, bl. a. på grund av landets stora utlandsskuld — närmare 10 miljarder kronor. Skuldtjänsten, som nu beräknas ligga på sin högsta nivå, utgör 35 Zo av exportinkomsterna. Underskottet i den zimbabwiska statsbudgeten ökar och beräknas motsvara en fjärdedel av statens samlade utgifter.

För att råda bot på den växande inflationen har löne- och prisstopp införts. Den ekonomiska utvecklingen har lett till stora svårigheter beträffande sysselsättningen. Den växande arbetslösheten är ett av landets allvarligaste sociala och politiska problem. Zimbabwes militära stöd till Mocambique 1 försvaret mot en rebellrörelse (RNM) är ekonomiskt be- . tungande.

Zimbabwe är kommersiellt och handelsmässigt beroende av Sydafrika. Över 4074 av industriexporten beräknas vara destinerad dit. Försök att tillsammans med andra frontstater besluta om sanktionsätgärder mot Sydafrika har misslyckats. Trots detta har Zimbabwe infört vissa restriktioner för att minska handeln med Sydafrika och för att utveckla handelsutbytet med andra länder. |

Sveriges bistånd

Det svenska biståndet till Zimbabwe inleddes när landet blev självständigt år 1980. Totalt har t. o. m. budgetåret 1986/87 utvecklingssamarbetet kostat ca 675 milj. kr . Det nu gällande samarbetsavtalet omfattar budgetåren 1987/88 och 1988/89 med en medelsram om 150 milj. kr. för vartdera året.

Huvudmålen för biståndssamarbetet är att medverka i Zimbabwes strävan till social och ekonomisk utjämning och till att minska landets ekonomiska beroende av Sydafrika. Zimbabwes ekonomi kännetecknas av en uppdelning i en väl utvecklad modern sektor och en föga utvecklad landsbygd, där majoriteten av befolkningen lever under svåra betingelser. I syfte att förbättra levnadsvillkoren för de fattiga på landsbygden driver 263

regeringen bl. a. en ambitiös hälsovårds- och undervisningspolitik.' Genom Prop. 1987/88: 100

stöd till dessa sektorer bidrar det svenska biståndet till utjämningen inom Bil. 5

landet. Det svenska stödet till en personal- och konsultfond och delar av varubiståndet, t. ex. inköp av borrutrustning för landsbygdens vattenförsörjning, gynnar också utjämningssträvandena. Personal- och konsultfon-

den och varubiståndet används 1 övrigt för att bistå Zimbabwe i dess ansträngningar att diversifiera och förstärka sin handel och ekonomi, för att på längre sikt minska beroendet av Sydafrika. Förvaltningsbiståndet

syftar till att förstärka den zimbabwiska förvaltningen och därigenom effektivisera landets utvecklingsansträngningar. Inom detta bistånd intar

också demokratifrämjande åtgärder en framskjutande plats.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

Disponibelt : 1986/87 — 1987/88 Anslag 185 oo. 150 Ingående reservation «81 "25

:Summa166 . 175
Fördelning.Utbetalt Planerat 1986/87 1987/88
Hälsovård19"25
Undervisning4050
Förvallningsbistånd. 2025
Personal- och konsultfond1710
Transporter—-20
VarubiständSumma|46 85 140165
Utgående reservation.25 10

Hälsovärd

Tonvikten inom biståndet till hälsosektorn ligger på att förbättra primär-

hälsovården på landsbygden. Detta sker bl. a. genom stöd till uppbyggnad av bostäder till personal inom byhälsovården, sanitets- och nutritionsaktiviteter och hälsocentraler. För att förbättra utbildningen av hälsovårds-

personal används medel för att inrätta två vårdskolor. Det landsomfattan-

de vaccinationsprogrammet bedrivs med svenskt stöd. Insatser som direkt

riktas på att nå de fattiga lantarbeterna planeras inom hälsovårdsstödet och undervisningsområdet.

Undervisning

Undervisningsbiståndet inriktas på att förbättra kvalitet och innehåll i

undervisningen. Lokalt anpassade läromedel har producerats och distribuerats till samtliga sekundärskolor i Zimbabwe. I eftersatta områden används biståndet till uppbyggnad och utrustning av primärskolor. Bistånd till läromedelsutveckling och utveckling av undervisningsmetoder plane-

ras. |

Förvaltningsbistånd Prop. 1987/88: 100

Stöd ges till uppbyggnad och förbättring av Zimbabwes förvaltning, för Bil. 5

utveckling av och utbildning för statliga organisationer samt till statistisk

och ekonomisk planering. Svenska institutioner såsom Svenska kommun-

förbundet, statens institut för personalutbildning (SIPU) och statistiska

centralbyrån (SCB) medverkar i detta biståndssamarbete. Genom stöd till

kvinnoministeriet stärks det folkliga deltagandet på lokal nivå.

Personal- och konsultfond Större delen av fonden har använts för personal inom vägförvaltningen och

till konsultstudier för att förbättra transportnätet. För att fylla väsentliga poster inom zimbabwiska myndigheter finansieras via fonden svensk per-

sonal, som direkt anställs av. Zimbabwes förvaltning.

Transporter Fr. o. m. budgetåret 1987/88 ges stöd till att bygga och underhålla vägar på

landsbygden. Projekten genomförs med arbetsintensiva metoder för att främja sysselsättning och folkligt deltagande.

Varubistånd Varubiståndet är till sin huvuddel bundet till inköp i Sverige. Inköp såväl till den statliga som den privata sektorn finansieras genom denna bistånds-

form. Av särskild vikt är att härigenom bidra till minskat handelsberoende av Sydafrika. Varubistånd har i ökande utsträckning kommit att användas

för insatser med inriktning på landsbygdsutveckling och för varor som i

övrigt kompletterar skilda insatser inom biståndssamarbetet.

+ Bistånd utanför lundramen Ett flertal svenska organisationer, bl.a. Afro Art. Lantbrukarnas riksförbund, Svensk volontärsamverkan, Svenska scoutrådet, Sveriges kyrkliga studieförbund och Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund bedriver utvecklingssamarbete i Zimbabwe och får bidrag för detta.

SAREC lämnar stöd till Zimbabwes institut för utvecklingsstudier (ZIDS) och finansierar forskningsprojekt. Under året har SAREC inrättat

ett regionalt kontor i Harare.

Inom biståndet till SADCC finns det stora svenska stödet till uppbygg-

nad av Beira-korridoren, vilken löper mellan Harare och Beira. U-krediter

har beviljats — uppgående till 227 milj. kr.. bl. a. för en kontrollcentral för

landets eldistributioh och en sprängämnesfabrik. Den sistnämnda är ett

joint venture mellan ett svenskt och ett zimbabwiskt företag med Swed-

fund som delägare. Swedfund är också delägare i ett företag som tillverkar optimuskök. |

bo Aa in

Andra anslagsposter Prop. 1987/88: 100

. | Bil. 5

Regionala insatser

Regionalt ekonomiskt samarbete i södra Afrika Det svenska stödet till regionalt ekonomiskt samarbete inom ramen för

Southern African Development Coordination Conference (SADCC) har pågått sedan budgetåret 1981/82. De nio medlemsstaterna i SADCC —

Angola, Botswana, Lesotho, Malawi, Mocambique, Swaziland, Tanzania, Zambia och Zimbabwe — vill genom sitt samarbete minska beroendet av Sydafrika och stimulera ekonomisk tillväxt i regionen.

T.o. m. budgetåret 1986/87 har sammanlagt 314 milj. kr. utbetalats till SADCC-projekt. Beslut har fattats om flera större projekt. vilket väntas

leda till en kraftig ökning av utbetalningarna under budgetären 1987/88 och

1988/89. - | Det svenska biståndet går huvudsakligen till transport-, kommunika-

tions- och cnergisektorerna. Stöd utgår även till SADCC:s regionala sekretariat för mark- och vattenvård i Lesotho. Fortsatt stöd ges till den tekniska enheten vid SADCC:s transport- och kommunikationskommission i Maputo. Under budgetåret 1986/87 fattade regeringen beslut om stöd bl. a.

till upprustning av järnvägen och vägen i Beira-korridoren samt för elför-

sörjning i Beira stad. För godsvagnar till Tazara-järnvägen mellan Tanzania och Zambia gavs även bidrag liksom till reparation av-hamnen i Dar es

Salaam. Stödet till flera projekt inom SADCC lämnas i samarbete mellan

två eller flera nordiska länder.

Vid SADCC:s givarkonferens år 1987 i Gaborone lades tonvikten på

utveckling av produktiva resurser i SADCC-området. Ett stort antal'affärsmän från SADCC- och givarländerna deltog och lämnade förslag till åtgär-

der ägnade att underlätta produktiva investeringar.

Inom det vidgade ekonomiska och kulturella samarbetet mellan de nor-

diska länderna och SADCC-länderna som påbörjades 1986, pågår förbere-

delser för en rad insatser. BI. a. förbereds åtgärder för att stimulera handeln mellan de två regionerna och inom SADCC-regionen och för att åstadkomma joint ventures mellan företag i Norden och SADCC-länderna. Några kulturprojekt har genomförts. SADCC avser utge en tidskrift — The

Southern African Economist — med ekonomiskt stöd från Danmark, Norge och Sverige. En konsultfond för SADCC:s sekretariat har inrättats.

Regionala insatser i Centralamerika

Medel för regionala insatser i Centralamerika anvisades första gången

för budgetåret 1986/87. För innevarande budgetår anslogs 15 milj. kr. för ändamålet. Medlen har utnyttjats för stöd till primärhälsovård genom den allamerikanska hälsovårdsorganisationen (PA HO) och för stöd till regional

kooperativ utbildning genom den centralamerikanska kooperativa konfe-

derationen (CCC-CA). Vidare stöds regionala insätser på miljövårdsområdet genom Utbildningscentret för tropiskt jordbruk (CATIE), Aktionskom-

mittéen för stöd till ekonomisk och social utveckling i Centralamerika 266

(CADESCA) samt verksamhet för kulturutbyte och förebyggande av ka- Prop. 1987/88: 100 tastrofer. . Bil. 5

Övriga regionala insatser Förutom till regionala insatser i södra Afrika och Centralamerika utgår' stöd till Östafrikanska utvecklingsbanken (EADB), fiskeprojekt i länderna kring Bengaliska bukten och Mekongkommittén.

Sverige har stött EADB:s verksamhet sedan 1972. En räntefri kredit på 30 milj. kr. lämnades för budgetåren 1985/86 och 1986/87. En utvärdering av EADB görs i början av 1988 och bildar underlag för beslut om fortsatt svenskt stöd. De hitillsvarande erfarenheterna av EADB är positiva, trots att medlemsländerna Kenya, Tanzania och Uganda brottas med svåra ekonomiska problem.

Stöd till fiskeprojekt i länderna kring Bengaliska bukten lämnas sedan 1979 och utgår genom FAO. Projektet har till syfte att förbättra den fattiga fiskarbefolkningens situation. En utvärdering 1985 visade att projektet var framgångsrikt. Ett avtal om fortsatt svenskt stöd för åren 1987-1991

ingicks hösten 1986. |

Sverige ger sedan 1981 stöd till Mekongkommittén. som verkar för regionalt samarbete mellan Laos, Thailand och Vietnam i utnyttjandet av Mekongfloden. Sverige finansierar vissa tjänster vid kommittéen och ett vattenkvalitetsprogram. Avtal om en konsultfond bl. a. för t. ex. förstudier av kraftverk ingicks 1986. |

Humanitärt bistånd i Latinamerika

Under anslagsposten Humanitära insatser i Latinamerika utbetalades budgetåret 1986/87 144 milj. kr.

Det humanitära biståndet i Latinamerika inleddes efter militärkuppen i Chile 1973, då främst nödhjälp lämnades till flyktingar och offer för förtryck. Verksamheten har därefter vidgats till stöd för försvar av mänskliga rättigheter i flertalet länder i Latinamerika. Under 1980-talet har humanitärt bistånd i växande utsträckning lämnats till Centralamerika.

Under de senaste åren har de större insatserna i Centralamerika planerats på årsbasis och i Sydamerika har rutinerna förbättrats, bl. a. genom samarbetsavtal mellan SIDA och de större mottagarorganisationerna. I synnerhet i Centralamerika har kapaciteten hos mottagande och förmedlande organisationer utvecklats, vilket skapat förutsättningar för ökade hjälpinsatser. Det humanitära biståndet har bidragit till att stärka mottagargrupperna och ge dem ökad prestige i arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter. :

Stöd utgår till insatser för utveckling av demokratiska strukturer - t. ex. genom bidrag till folkbildningsverksamhet och kooperation. Nödhjälp till hemlösa och flyktingar samt juridisk hjälp är vanligt förekommande. ECikaså utgår stöd till särskilt utsatta grupper t. ex. kvinnor och s. k. gatubarn. Stöd har lämnats till anhöriga till politiska fångar och försvunna personer.

Bidrag har också utgått till försvar av mänskliga rättigheter, sysselsätt- 267

ningsprojekt i form av verkstäder och daghem för krigsdrabbade barn. Prop. 1987/88: 100 Vidare har under senare år utgått stöd till flyktingar som återvänt till Bil. 5

hemlandet.

Biståndet förmedlas av svenska folkrörelser och andra svenska och internationella enskilda organisationer. Bland dessa organisationer kan

nämnas Arbetarrörelsens internationella centrum, Latinamerikanska flyktingfonden, Diakonia, Kyrkornas världsråd, LO/TCO:s biståndsnämnd, I .utherhjälpen, Rädda barnen, Svenska röda korset, Svenska kyrkans mission och World University Service.

Humanitärt bistånd i södra Afrika

Under de senaste åren har motsättningarna i det sydafrikanska samhället på ctt allt brutalare sätt kommit i dagen. Sydafrikas regering har klart visat att den inte avser avskaffa apartheidsystemet. Den svarta befolknings-

majoriteten har visat att den inte längre tolererar en rasåtskillnadspolitik

utan kräver sina grundläggande demokratiska och mänskliga rättigheter.

Regimen har valt att med våld och terror försöka krossa och splittra det

växande apartheidmotståndet. I en snabbt ökande takt blir alltfler människor i och utanför Sydafrika och Namibia offer för apartheidsystemet och

för regimens metoder att vidmakthålla detta.

Det humanitära biståndet i södra Afrika utgör ett stöd till offer för och motståndare mot-apartheidsystemet. Syftet är att medverka till att uppnå ett fritt, icke-rasistiskt och demokratiskt Sydafrika. Biståndet omfattar bl. a. stöd till uppbyggnad av folkliga organisationer såsom fackföreningar och kyrkor, rättshjälp och försörjningsbidrag till fängslade apartheidmotståndare och deras familjer, flyktinghjälp, stipendier, utbildningsinsatser

samt information och forskning. Bidragen lämnas som direkta bidrag till

den humanitära verksamheten för de bägge befrielserörelserna South West Africa People's Organisation (SWAPO) och African National Congress

(ANC) humanitära verksamhet och dels till:svenska och internationella enskilda organisationer... i

Det svenska humanitära biståndet till SWAPO inleddes redan budgetåret 1970/71. Till juli 1987 har 436 milj. kr. utbetalats. För budgetåret

1987/88 har 64 milj. kr anvisats. Huvuddelen av biståndet har använts för inköp av dagliga förnödenheter som kläder, livsmedel och mediciner till de ca 70 000 namibiska flyktingar som finns huvudsakligen i Angola och

Zambia. Fordon har också inköpts för transport av förnödenheterna till

flyktinglägren. En ökande andel av biståndet används för olika utvecklingsprojekt i flyktinglägren. t.ex. utbildnings-, vattenförsörjnings- och

hälsovårdsinsatser i Kwanza Sul i Angola. Stöd ges också bl.a. till jord-

bruksprojekt för att öka självförsörjningsgraden i flyktinglägren, till förbättring av vattenförsörjningen i dessa läger, och till uppbyggnad av en fordonverkstad, bagerier samt bostäder. Ett antal namibier får praktiskt

inriktad utbildning i Sverige.

Biståndssamarbetet med ANC har pågått sedan budgetåret [972/73 och närmare 300 milj. kr. har utbetalats. För samarbetet budgetåret 1987/88 har

64 milj. kr. anvisats. Även biståndet till ANC används huvudsakligen för 268

inköp av dagliga förnödenheter för försörjning av sydafrikanska flyktingar. Prop. 1987/88: 100 En viss projektverksamhet pågår främst inom jordbrukssektorn i anslut- - Bil..5 =”

ning till läger i Tanzania och Zambia. Biståndet innefattar bidrag till

administration, information och transporter. Medel utgår även för utbild-

ning i Sverige, vari lärare, undersköterskor, textilkonstnärer och under-

hållstekniker från ANC deltar. |

Det övriga humanitära biståndet rör insatser för offren för och motstån-

dare mot apartheidsystemet. förmedlat av olika enskilda organisationer.

En stor del av detta bistånd avser insatser för stipendieverksamhet och -' utbildning. Huvuddelen används för flyktingstipendier, bl. a. genom World University Service, African Educational "Trust och FN:s utbildningspro-

gram för södra Afrika (UNETPSA). Stöd lämnas också till personer och

organisationer i Namibia och Sydafrika, för universitetsstipendier, korrespondensundervisning, kvällskurser, fackliga kurser och alternativa utbildningsinsatser.

De sydafrikanska kyrkorna har en stark ställning i Sydafrika och inom apartheidmotståndet. Stöd ges till olika kyrkliga aktiviteter, som samlings-

lokaler, socialt arbete och utbildningsinsatser, bl. a, genom Diakonia, Frikyrkan hjälper, Lutherhjälpen, Svenska ekumeniska nämnden och Svens-

ka kyrkans mission. -

Det sydafrikanska förtrycket har medfört ett växande antal politiska fångar. För att hjälpa dessa ges bidrag till advokathjälp och stöd till de

drabbade familjernas försörjning, bl.a. genom International Defence and

Aid Fund och FN:s förvaltningsfond för apartheidpolitikens offer (UNTF):

Fackföreningsrörelsen blir en allt viktigare faktor i antiapartheidrörelsen

och stöd till denna lämnas genom LO/TCO:s biståndsnämnds lörsorg.

Spridning av information och forskningsresultat om situationen i Sydafrika är betydelsefull för att öka medvetenheten om apartheidsystemet.

nisationer som svarar för informationen och får stöd är bl. a. Arbetarrörel-

sen Internationella Centrum, Catholic Institute for International Relations

och Afrikagrupperna i Sverige. |

Bland andra organisationer som förmedlar svenskt humanitärt bistånd till offer för och motståndare mot apartheidsystemet i södra Afrika kan nämnas Brödet och Fiskarna, Centerns Ungdomsförbund, Emmausrörelsen, Folkpartiets kvinnoförbund, Socialdemokratiska kvinnoförbundet och Riksutställningar samt FN:s Namibiafonder.

Katastrofbistånd

Anslagsposten Katastrofer m.m. uppgick under budgetåret 1986/87 till

500 milj. kr. jämte 33,2 milj. kr. från föregående budgetår. Härav har

529,9 milj. kr tagits i anspråk för ett 100-tal insatser.

Över tre fjärdedelar av anslagsposten har utnyttjats för insatser i ett.

femtontal afrikanska länder. Insatserna har företrädesvis avsett hjälp till

människor som drabbats av väpnade konflikter och torka. Den svåra” försörjiningssituationen bl.a. i frontstaterna har motiverat betydande ka- 269

tastrofbistånd främst till Mogambique och Angola. Stora bidrag har också Prop. 1987/88: 100

utgått till Uganda och Etiopien. Bil. 5

Drygt 10 Z av anslagsposten har utnyttjats för insatser i Asien för humanitär hjälp bl.a. åt flyktingar och krigsdrabbade från Afghanistan,

Iran, Irak och Kampuchea. I Latinamerika har katastrofbistånd utgätt till

åtta länder, däribland El Salvador, som drabbats av jordbävning, och Nicaragua.

Omkring hälften av tillgängliga medel har använts för bilaterala insatser i

programlandskretsen medan ca en tredjedel förmedlats av svenska enskilda organisationer. Återstoden har utgjort stöd till FN:s katastrofinsatser.

Specialenheten för katastrofhjälp inom beredskapsstyrkan för FN-tjänst

har genomfört en insats i Uganda för UNHCR avseende vattenförsörjning m. m. för återvändande ugandicr.

Beslutade insatser

(milj. kr.>

| Budgetåret 1 juli — Deslination | 1986/87 15 okt 1987

AFRIKA

Svenska röda korset/Interna-

tionella rödakorskommitltéen 1986 30, 0

Svenska röda korset/Interna-

tionella rödakorkommittéen 1987 "20,0

UNICEF (Angola, Mocambique m. fl.: 5.0

FAO, Sahel, Afrikas Horn, gräshopps-'

bekämpning 10,0

södra Afrika, humaniläara insatser 1t;, 8

södra Afrika, katastrofberedskap 5,8 Algeriet

Rådda Barnen/flyktingstöd11,0
Angola -
OEOA/UNDRO, transportinsats2,0
matolja7,5

insatsvaror för jordbruket, läkemedel m. m. 22,5

Svenska röda korset, ortopedisk verkstad 3,0

Botswana väginsats 20,0

Etiopien markvård, vatten, transporter 29,0

Evangeliska Fosterlandsstiftelsen

(EFS), gräshoppsbekämpning i regioa-

nerna Eritrea och Tigre 1,0

Beslutade insatser Prop. 1987/88: 100

(milj.kr.: - | Bil. 5

Budgetåret 1 juli —

Destination1986/87 15 okt 1987
EFS, rehabilitering Tigre0.5
EFS, jordbruksutveckling, Tigre2,0
Lutherhjälpen, vatteninsatser2.5 1,2
FAO, gräshoppsbekämpning1.0

UNHOR, extra bidrag för flyktingbistånd 2,0 Svenska röda korset, markvård, Wollo 10.0 EFS, rehabiliteringsinsatser i

Eritrea och Tigre-| 13,7
Rädda Barnen, insatser för barn3,0
vattenförsörjning, transporter20,0
transportstudie :0,2

Lesotho

Sveriges socialdemoktatiska

kvinnoförbund (SSKF), upprustning

av brandskadat daghem 0,1

Malawi

Diakonia, flyktingbistånd 1,5

UNHCR, flyktingbistånd 2,0

Mauretanien

Lutherhjälpen, insatser mot öken-

spridning : 3,0

Mocambique

basläkemedel15.0
socker, råvaror för tvältillverk-v
ning, katastrofsamordning30.5
Afrikagrupperna. hälsovårdsinsats,8,0
matolja, socker, kläder20,0

Namuno-kommittén, livsmedelsproduktion 3,1 bussar Beirahamnen 7,0 Rädda Barnen, insatser för intern-

flyktingar1.0
WFP, logistikstöd1,5
långdistanstransporter, TRANSCARGA64,0
flygtransporter: 0,1
Afrikagrupperna, insatser mot AIDS1,7

Beslutade insatser Prop. 1987/88: 100

(milj.kr.), Bil. 5

. Budgetåret 1 juli — ” Destination 1986/87 15 okt 1987

livsmedel, konsumtionsvaror, läkemedel, insatsvaror för jordbruket 50,0

Nigeria WHO, vaccinationsprogram mot gula febern 1986 1,5 WHO, vaccinalionsprogram mot gula febern 1987 1,0 Zz

Sao Tomé och Principe . Rädda Barnen, förlossningsklinik 3,5

Somalia Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, flyktingstöd 1,2

WFP, livsmedel. till flyktingar 3,0

Sudan -:

Pingstmissionen, internflyklingar1.0
Pingstmissionen, skogsplantering3,0
FFS, flyktingbistånd3,0

EFS, flyktingbistånd, självförsörj-

ningsprogram 15.0

Tchad |

UNHCR, extra bidrag för flykting- "

bistånd 1,0

Rädda Barnen 0,1

Uganda . s

UNHCR/specialenheten för katastrof-

hjälp, vattlenförsörjning 8,0

Swedish Co-operalive Centre, transport-

insats: 10.0
Adventistsamfundet, skola Nakaseke0,2
UNICEF. vattensinsats3,5
UNICEF, läkemedelsinsats3,0:
UNICEF, hälsosektorstöd14,0
Lutherhjälpen, vatteninsats2,0

Pingstmissionen, rehabiliterings-

insatser, internflyktingar 4,3 Zimbabwe .

Lutherhjälpen, livsmedelsdistribution 3,0

— I

Beslutade insatser - Prop. 1987/88: 100

, (milj. kr. > Bil. 5

Budgetåret 1 juli — Destination 1986/87 15 okt 1987

ASIEN

Afghanistan - Svenska afghanistankommittén, hälsovård, livsmedel 5,0 Svenska afghanistankommittén, . hälsovärd, livsmedel . 12,5 . T.5

Bangladesh . Diakonia, översvämning 0,3 Svalorna, översvämning 0.1

Filippinerna Svenska röda korset/Internationella rödakorskommittén, 3,8

Indien Erikshjälpen, översvämning, nödhjälp 2.5

Iran/Irak Svenska röda korset/Inter- | nationella rödakorskommittén 1987 5,0

Kampuchea UNICEF 8,0

Diakonia, konstbevattning för risodling : 0,9

UNBRO 1,5

UNHCR | . 1.0 oo

Pakistan UNHCR/Världsbanken,. flyktinginsats 5.0

futherhjälpen, flyktinginsats 6,0

Sri Lanka Diakonia, stöd till konfliktdrabbade 1.7 5,0

Thailand Diakonia, flyktinginstöd a 2.2

: Vietnam Svenska rödå korset, översvämning "2,0 FAO, bekämpning av skadeinsekter 1,0

MELLANÖSTERN

Libanon Palestinagrupperna, sjukvårdsinsatser 0,6

LATINAMERIKA

Bolivia : Svenska röda korset, stöd till Bolivias röda kors 1.6

Beslutade insatser Prop. 1987/88: 100

(milj. kr.) Bil. 5 .

Budgetlåret 1 juli — Destination 1986/87 13 okt 1987

:Brasilien | Diakonia, matutdelning 0,2 chile Diakonia, nödhjälp efter översvämning 0,3 Colombia Hoppets Stjärna, nödhjälp efter vulkanutbrott 0,1 Adventistsamfundet, nödhjälp efter . vulkanutbrott 1,2 Ecuador Diakonia, jordbävningsdrabbade 0,9 Svenska Missionsförbundet, jordbävningsdrabbade 0,8 UNDP, jordbävningsdrabbade 2,0 El Salvador Arbetarrörelsens Internationella Centrum (AIC), jordbävningsdrabbade 2,0 Diakonia, jordbävningsdrabbade 2,0 Svenska röda korset, jordbävningsdrabbade 2,0 Rädda Barnen, jordbävningsdrabbade 2,0 Haiti Diakonia, rehabilitering 0,8 Hoppets stjärna, nödhjälp 1,3 UNICEF, insatser för gatubarn och vaccinationsprogram . 3,0 Honduras Svenska Kyrkans Mission, nödhjälp till torkdrabbade 0,2 Nicaragua Swedish Co-operative Centre, insats för konfliktdrabbade småbönder 15,0 Rädda Barnen, barnhem 0,3 Vänskapsförbundet Sverige Nicaragua, stöd till krigsdrabbade . 0,7 extra bistånd 18,2 Peru Diakonia, jordbävningsdrabbade 0,2 .

Beslutade insatser Prop. 1987/88: 100 (milj.kr.: Bil. 5

. Budgetåret 1 juli -

Destination 1986/87 15 okt 1987

ÖVRIGT

Svenska röda korset administrationsbidrag 0,5

Regional katastrofkoordinator, Etiopien 1,0

Svenska röda korset, smärre kata-

strofer3,0
Fraktbidrag3,1
Transporter Mogambique |10,0
Katastrofkoordinator, Mocambique2,0
Summa ”329,9 145,6

Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer

Anslagsposten för stödet till folkrörelsers och andra enskilda organisationers utvecklingsprojekt har flerdubblats sedan 1974/75. Under 1986/87

utbetalades sammanlagt 351,2 milj. kr. av totalt tillgängliga 428,6 milj. kr.

Huvuddelen av de återstående medlen är i det närmaste helt intecknad genom bidragsbeslut. Reservationerna har under senare år uppgått till ca 10 22 av anslaget. |

Bidrag utgick budgetåret 1986/87 för mer än 400 projekt i programländerna för bilateralt bistånd och ca 70 andra u-länder. De nio största mottagar-

länderna och storleken av bidragen till dem framgår av följande uppställ-

ning:

1986/87

milj. kr.

Tanzania35,2
Indien26,1
Nicaragua24,5
Zaire16,7
Zimbabwe14,9
Bangladesh13,6
Kenya13,3
Etiopien9,9
Peru9,1
Bolivia7,1 ,

Missionsorganisationerna mottog den största delen av bidragen, 178 milj. kr., motsvarande 40 26 av tillgängliga medel. Bidragen till fackliga och kooperativa insatser var 46 milj. kr. resp. 35 milj. kr.

Liksom tidigare år har stödet i huvudsak använts till hälsovårds- och 275

utbildningsprojekt. Stödet till landsbygdsutvecklingsprojekt har ökat. Stöd Prop. 1987/88:100 har utgått för såväl investeringar som drifts- och underhållskostnader i Bil. 5

lokal valuta.

Enskilda organisationers u-landsverksamhet stöds även med bidrag från

andra anslagsposter. En stor del av katastrofbiståndet och det humanitära biståndet lämnas genom sådana organisationer. Totalt utbetalades budgetåret 1986/87 ca 700 milj. kr. genom 250 enskilda organisationer i över 90 länder. |

Genom den av regeringen under hösten 1986 tillkallade särskilda folkrö-

relseberedningen har ett instrument skapats för fördjupat samråd, erfarenhetsutbyte och diskussion kring organisationernas egna biståndsprojekt.

men också organisationernas syn på det totala svenska biständets innehåll

och utformning. Ett ingående samråd och erfarenhetsutbyte äger också rum mellan SIDA och organisationerna. Det sker vid årsgenomgångar, konferenser och sc-

minarier, gemensamma fältbesök, uppföljningar och utvärderingar.

Ramavtal Ramavtal om biståndsinsatser har ingåtts mellan SIDA och följande elva

organisationer, som tillsammans representerar ett 80-tal medlemsorganisa-

"tioner: Afrikagruppernas rekryteringsorganisation (ARO), Arbetarrörelsens internationella centrum (A1C), Diakonia, LO/TCO, Handikapprörel-

sens internationella biståndsstiftelse (SHIA), Pingstmissionens u-lands-

hjälp (PMU), Rädda barnen, Swedish Co-operative Centre (SCC), Svens- , ka missionsrådet (SMR), Svensk volontärsamverkan (SVS) samt Utbild-

: ning för volontärverksamhet (UBV). Av medlen under anslagsposten går

omkring 75 §t tull dessa organisationer. Resterande 25 §£ utgär till ett 150-tal andra föreningar och organisationer.

Volontärbidrag Genom stödet till volontärer, som arbetar för enskilda organisationer, får. ett stort antal svenskar möjlighet till praktisk erfarenhet av arbete i u-land. Antalet volontärer med SIDA-bidrag budgetåret 1986/87 var ca 700. För varje volontär utgår ett schablonmässigt bestämt bidrag. Fr. o. m. budget-

året 1986/87 är bidraget 110 000 kr. per år. För' volontärbidragen tas ca

20Ze av anslagsposten i anspråk. Bidragen uppgår till över 80 milj. kr.

Direktstöd till organisationer i mottagarländerna Stöd har lämnats direkt till kvinnoorganisationer i u-länder. Under 1986/87

uppgick detta stöd till 9,5 milj. kr. 1982 reviderades riktlinjerna för detta stöd så att stödet huvudsakligen begränsas till programländerna. Bistånds-

kontoren ansvarar för beredning och uppföljning av insatserna.

Sedan budgetåret 1985/86 lämnas även direkt stöd till enskilda organisa-

tioner i u-länder för projektverksamhet i anslutning till landramsfinansicra-

de program. Organisationer i Indien, Sri Lanka och Bangladesh har fått di- .

rektstöd. Verksamheten har uppvisat goda resultat. : . 276

Internationella enskilda organisationer . Prop. 1987/88: 100

Tre internationella enskilda organisationer — Kyrkornas världsråd. Inter- Bil. : nationella kooperativa alliansen och Disabled Peoples International — får | bidrag från anslagsposten för sin verksamhet.

Särskilda program m. m.

Anslagsposten Särskilda program m. m. omfattar delposterna försöksverksamhet och metodutveckling, miljö- och markvård. befolknings- och hälsofrågor, energi, kvinnofrågor. kultur- och massmedia och-insatslförberedelser och resultatvärdering. Medelsfördelningen framgår av följande ta-

bell (milj. kr.): |

Delposier Anvisat Planerat

1986/87 111 1987788 Försöksverksamhet och .

metodutveckling137.0 90,4
Miljö- och markvård13,8121
Energi11.1
Befolkningsfrågor7.5
Hälsofrågor10.5
Kvinnofragor1.7
Kultur och massmedia :10,0

Ilnsatsförberedelser och

resultatutvärdering32,530,0
Summa169,5175.3
Ingående reservation70.859,3
Disponibla medel240,3234,6
Utbetalningar181,0

1) 1986/87 benämdes anslagsposten Försöksverksamhet och metodutveckling m.m. och omfattade Försöksverksamhet och metodutveckling samt Insatsförberedelser och resultatvärdering. Försöksverksamhet och metodutveckling omfattade även Amnesinriktad verksamhet som under 1987:88 redovisas under särskilda delposter. 2) Tillkommer 20 milj.kr. från den ointecknade reservationen per den 30 juni 1986.

Försöksverksamhet och metodutveckling (FoM) Försöksverksamhet och metodutveckling är inriktat på experimentell och nyskapande verksamhet på områden som bedöms angelägna, men saknar resurser. Verksamheten har under 1986/87 vtterligare knutits till behoven inom det landprogrammerade biståndet. De flesta insatserna syftar till att 277

19Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 5

förbättra situationen för den fattigare delen av landsbygdsbefolkningen. Prop. 1987/88: 100 Samarbete bedrivs med FN-organ, andra mellanstatliga organ samt institu- Bil. 5 tioner och företag i Sverige. | |

Fr. o. m. budgetåret 1987/88 innefattar anslagsposten Särskilda program m. m. även de ämnesinriktade delposterna miljö- och markvård, energi,

befolkningsfrågor, hälsofrågor, kvinnofrågor samt kultur och massmedia. Avsikten med verksamheten är att tillgodose speciella behov i u-länderna inom områden där Sverige har särskild kompetens. Insatserna bör främst ha anknytning till det reguljära utvecklingssamarbetet med programländerna, men kan även omfatta verksamhet i andra utvecklingsländer i samarbe-

te med FN-organ eller andra internationella organisationer. Fördelning på ämnesområde av medel för försöksverksamhet och metodutveckling samt den ämnesinriktade verksamheten 1986/87 och för särskilda program 1987/88. exkl. insatsförberedelser och resultatvärdering

(milj.kr.)

Ämnesområde1986/87 1987/88
Miljö- och markvård30,6 27,511
Energi12,3 16,8
BefolkningsfrågorT, 7 8,6
Hälsovård9,6 10,5
Kvinnofrågor8.5 7,3
Kultur och massmedia8,3 10.0
Lantbruk och livsmedelsförsörjning20.0 20,0
Industriteknik9,9 11,4
Infrastruktur4,0 4,3
Undervisning15,5 15,4

Förvaltning: Import (internationell upphandling) 4.6 6,0 Sparfrämj ande 1,3 1,3 Utvecklingsstudier tutvecklingsalternativ) 4,6 6.0 Mänskliga rättigheter och demokratisk utveckling - 2,7 Övrigt 2,7 1.0

Summa 137,0 145.0 (1) tillkommer 20 milj. kr. från den ointecknade reservationen per den 30 juni 1986

Miljö- och markvård

Ämnesområdet omfattar långsiktiga fältinsatser inom markvård, utbild-

ningsinsatser, stöd för naturresursplanering och metodutveckling avseende olika tekniker. Det regionala utbildningsprogrammet för markvård i

Östafrika och Sahel-programmet i Senegal, Burkina Faso och Niger för markvård/byskog ingår. Metodutvecklingsprogrammen för markvård i torra områden i Tunisien och agroforestry-metoder ingår. Ett mindre mark-

vårdssamarbete med Kina har påbörjats. En ny insats om möjligheterna att utnyttja satellitteknik vid samhällsplanering har påbörjats. Informationsarbetet om miljöfrågor har ägnats stor uppmärksamhet. En nordisk konferens om miljöfrågor och bistånd hölls i maj 1987 i Stockholm.

Energi: Prop. 1987/88: 100

Arbetet under budgetåret har inneburit en omstrukturering från många små Bil. 5

insatser till ett par större program. Samarbete har inletts med Världsbanken och UNDP avseende ett energiprogram, ESMAP. En inventering av

den svenska resursbasen har genomförts. Ett energiplaneringssystem har

tagits i bruk i Zambia och planeras även för Angola. Andra insatser rör bl. a. utvecklingen av en ångmaskin och ett gengasaggregat samt förbättring av spisar.

Befolkningsfrågor

Insatserna har koncentrerats till Etiopien, Kenya och Tanzania. De bilaterala insatserna har främst avsett enskilda organisationers verksamhet inom

familjeplaneringsområdet. Samarbete sker med International Committee on Management of Population Programmes (1COMP) och Inter Press Scr-

vice (IPS).

Hälsovård

Insatserna på hälsovårdsområdet har varit inriktade på primärhälsovärd.

Stöd har givits via WHO till det omfattande AIDS-programmet. Övriga insatser sker inom områdena nutrition, läkemedel, materialproduktion, stöd till handikappade och resursbasutveckling. Samarbete sker med ett flertal internationella och svenska organisationer. '

Kvinnofrågor

Ett regionalt kvinnokontor inrättades i Nairobi 1987. Kontorets program omfattar stöd för insatser riktade till kvinnor i Botswana, Etiopien, Kenya.

Lesotho, Tanzania och Zimbabwe. Erfarenheterna från verksamheten i Afrika kommer senare att ligga till grund för ett eventuellt liknande program i Asien. Landspecifika planer för ett kvinnoinriktat bistånd har

upprättats för mottagarländerna i Afrika. I övrigt har verksamheten kon-

centrerats till tre områden: informationsspridning, bildande av nätverk,

kreditprojekt för kvinnor samt management- och ledarskapsträning.

Kultur och massmedia Kulturstödet har varit koncentrerat till främst Tanzania och Zimbabwe. En omfattande manifestation för Mocambique organiserades år 1987 på Kulturhuset i Stockholm. Bibliotekssektorn i Nicaragua har erhållit stöd. På massmediaområdet ges stöd till Inter Press Service (IPS).

Lantbruk och livsmedelsförsörjning Programmet omfattar jordbruk, skogsbruk och fiske samt insatser som rör

bl.a. strategi för landsbygdsutveckling, folkligt deltagande och förstärk- - 279

ning av den svenska resursbasen.

Särskild uppmärksamhet har ägnats åt förbättrade driftsmetoder och Prop. 1987/88: 100

jordbruksteknik för småjordbruk och lantbrukskooperation i Afrika. Bil. 5

Industriteknik

Sedan 1986 koncentreras insatserna till utveckling av u-landsanpassade industriella produkter och processer, stimulans av småindustriell verksamhet i Afrika, infrastruktur för internationellt industrisamarbete och handel samt industriell miljö. Stöd lämnas bl.a. till utveckling av pimpstensba-

serad lättbetong i Etiopien och utbildning av småföretagare i ILO:s regi.

Infrastruktur Stöd ges bl. a. till ILO:s program för byggnads- och anläggningsteknologi.

Koncentrationen ligger på vägbyggnad och vägunderhåll i Afrika och

Asien.

Undervisning

Verksamheten inom detta område rör huvudsakligen utbildningsplanering

och administration, yrkesinriktad utbildning på landsbygden, idéspridning, regionala program för förvaltningsutbildning i de portugisisktalande länderna i Afrika och utveckling av den svenska resursbasen.

Stöd lämnas till utbildning av planerare vid International Institute for Educational Planning (JEEP). Genom FN:s organisation för utbildning. vetenskap och kultur (UNESCO) lämnas stöd för utbildning i utbildningsstatistik. |

Förvaltning: Import (internationell upphåndling) -

Under budgetåret 1986/87 startade två långsiktiga importutbildningspro-

gram i Angola och Mogambique. SIDA samarbetar med UNCTAD/ GATT':s internationella handelscentrum (ITC) i dessa program. |

Stöd utgår till pågående forskningsprojekt inom OECD Development

Centre med syfte att uppmuntra småsparande i u-länderna. Därvid undersöks om traditionella och informella former för småskalig spar- och kreditverksamhet kan sammanlänkas med formella finansiella institutioner.

Vidare har samarbete inletts med den afrikanska jordbrukskreditförening-

en AFRACA och den internationella sparbanksföreningen ISBI.

Utvecklingsstudier (Utvecklingsalternativ)

Verksamheten inom detta område syftar till bl. a. att belysa utvecklings-

strategiska frågor av långsiktig betydelse. Bidrag har utgått till Världsbanken för två forskningsprojekt, där den ekonomiska politikens betydelse för

tillväxt- och fördelningsfrågor och u-ländernas ekonomiska kris kartläggs.

Stöd har bl.a. utgått till Dag Hammarskjöld-fonden och International

Foundation for Development Alternatives (IFDA) för seminarier och ut-

givning av tidsskrifter. | | 280

Demokrati och mänskliga rättigheter Prop. 1987/88: 100 Fr. o. m. budgetåret 1987/88 införs ett särskilt delprogram benämnt ”De- . Bil. 5 mokrati och mänskliga rättigheter”. Två större insatser har påbörjats, genom International Council of Voluntary Agencies (ICVA) resp. Arbetarrörelsens Internationella Centrum (AIC). Bidrag har dessutom lämnats bi. a. till Internationella Juristkommissionen och Broderskapsrörelsen.

Insatsförberedelser och resultatvärdering Under denna delpost disponerar SIDA medel avsedda att i första hand tillfälligt förstärka Stockholms-kontorets och biståndskontorens personal. Medlen används vid beredning och utvärdering av program och insatser som bekostas eller avses finansieras med svenska biståndsmedel. Utredningarna genomförs med hjälp av specialister inom bl. a. industriell teknik, energi, undervisningsplanering, jordbruks- och vattenfrågor samt medicin.

En stor del av verksamheten sker i samarbete med institutionella konsulter, bl.a. Sveriges lantbruksuniversitet. Fiskeristyrelsen, Stockholms universitet och Enheten för internationell barnhälsovård (ICH).

Tekniskt samarbete och u-krediter

Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) BITS uppgift är att främja ekonomisk och social utveckling i vissa u-länder samt att utvidga och stärka Sveriges förbindelser med dessa länder.

Verksamheten omfattar bidrag till tekniskt samarbete med vissa u-länder, inkl. internationella kurser i Sverige, och u-kreditfinansiering av investeringsprojekt i u-länder. BITS insatser förutsätter att samärbetsländerna har kapacitet att planera och genomföra projekt som erhåller stöd, att projekten är prioriterade i ländernas utvecklingsplaner och att en kostnadsdelning sker mellan parterna. Huvuddelen av BITS verksamhet är inriktad på energiförsörjning, transporter, kommunikationer och industri.

BITS verksamhet har expanderat kraftigt under 80-talet. Anslagen har ökat från 130 milj. kr. budgetåret 1980/81, då förmånliga krediter till u-länder, s.k. u-krediter inrättades, till 629 milj. kr. budgetåret 1986/87. Utbetalningarna har också ökat snabbt. men sjönk under budgetåret 1986/87 jämfört med föregående budgetår, då en topp i ökningen för u-krediterna noterades, främst på grund av två större u-kreditprojekt. Utbetalningarna uppgick budgetåret 1986/87 till 441 milj. kr, varav 125 milj. kr för tekniskt samarbete och 316 milj. kr för u-krediter (gåvoelement). Den ackumulerade reservationen för u-krediter vid utgången av budgetåret 1986/87 uppgick till 876 milj kr, varav 500 milj. kr var intecknade för utestående utfästelser.

BITS samarbetar med låg- och mellaninkomstländer (enligt Världsbankens definition). En stor del av verksamheten avser låginkomstländer med en BNP/capita på upp till 400 USD. Närmare hälften av lämnade utfästelser om bistånd i u-krediter avser denna kategori. Inom det tekniska samarbetet ligger tyngdpunkten volymmässigt på lägre mellaninkomstländer.

20 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 5

Tekniskt samarbete Prop. 1987/88: 100

Tekniskt samarbete bedrivs med drygt 20 u-länder och ingår bl. a. som en Bil. 5 del i genomförandet av samarbetsavtal som Sverige ingått med vissa u-länder men innefattar även förutvarande programländer.

I länderkretsen ingår Algeriet, Argentina, Bolivia, Costa Rica, Dominikanska Republiken, Ecuador. Egypten, Filippinerna, Jamaica, Jordanien, Kina, Kuba, Malaysia, Mexico, Nigeria, Pakistan, Peru. Somalia. Sudan, Thailand, Tunisien och Uruguay. Enstaka insatser görs även i andra länder, vilkas utvecklingspolitik bedöms vara förenlig med målen för svenskt utvecklingssamarbete. Under 1986/87 lämnades bidrag till ca 180 insatser i ett 30-tal länder. I de länder med vilka BITS bedriver reguljärt tekniskt samarbete ligger den genomsnittliga nivån på stödet i storleksordningen 10 milj. kr per land och år. I de internationella kurserna fanns deltagare även från programländerna och andra u-länder.

Det tekniska samarbetet syftar till att överföra kunnande från Sverige till samarbetsländerna. I detta inbegrips att skapa kontakter, planera projekt och ge utbildning inom områden där Sverige har god kompetens och kapacitet. BITS medverkan i det tekniska samarbetet utgörs av bidrag till konsultinsatser, utbildning för enskilda länder, institutionssamarbete, finansiellt stöd, försöksutrustning och internationella kurser. Vidare ingår ett samarbete med svenska institutet som avser personutbyte och kultur-. samarbete. BITS samarbetar också med SVEDFUND genom insatser för utbildning och driftledning i industriprojekt där SNEDFUND medverkar.

Det tekniska samarbetet sker främst inom sektorerna industri och energi. Flera av de internationella kurserna avser dessa områden. Stöd till konsultinsatser, som är den största verksamhetsformen. har i växande utsträckning avsett insatser för att effektivisera utnyttjandet av befintlig industri och infrastruktur, t.ex. genom energisparande åtgärder. Finansiellt stöd på gåvobasis för inköp av utrustning kan ges som komplement till det tekniska samarbetet i länder med betalningsbalansproblem, vilka inte kan komma ifråga för u-krediter. Stöd lämnas främst för underhålls- och rehabiliteringsinsatser.

U-krediter U-krediter är statsstödda krediter som med utnyttjande-av biståndsmedel kan lämnas på mjuka villkor för att finansiera svenska varor och tjänster i projekt som främjar u-ländernas ekonomiska och sociala utveckling. U- .krediter kan lämnas till vissa u-länder, vilkas utvecklingspolitik är förenlig med målen för svenskt bistånd och som bedöms ha en tillfredsställande kreditvärdighet. | |

U-kreditgivningen har övervägande inriktats på programländer för svenskt bistånd och länder med vilka BITS bedriver tekniskt samarbete. De beviljade och aktuella krediterna fördelar sig på 25 länder med en tyngdpunkt i kreditgivningen på Indien, Algeriet och Kina. Andra större mottagarländer är Angola, Egypten, Jordanien, Kenya, Pakistan, Tunisien och Zimbabwe. Av aktuella länder för u-kreditgivning tillhör samtliga 282

utom Algeriet, Jordanien och Malaysia låg- och lägre mellaninkomstlän- Prop. 1987/88: 100 der. För vissa länder som beviljats u-krediter begränsas möjligheterna till Bil. 5

nya krediter av en försämrad kreditvärdighet.

Kreditgivningen har främst inriktats på projekt inom energiförsörjning, transporter och kommunikationer samt industriell verksamhet. Närmare 60 Z- av beviljad kreditvolym avser energisektorn.

I vissa programländer lämnas u-krediter till projekt i samarbete med SIDA. Exempel på detta är ett vattenkraftprojekt i Kenya och kraftöverföring i Indien.

BITS har i flera fall av parallellfinansiering medverkat med u-krediter i

projekt där Världsbanken eller en regional utvecklingsbank är huvudfinan-

slär. U-krediter har även beviljats projekt där Nordiska investeringsban-

ken eller arabfonder är engagerade i finansieringen. Förmånlighetsgraden (det s.k. gåvoelementet) i u-krediterna har hitills

normalt uppgått till 25 2. I enlighet med en internationell överenskommelse inom OECD som Sverige biträtt lämnas u-krediter numera med en förmånlighetsgrad om 30 76 resp. 50 4. för s. k. minst utvecklade länder.

U-krediter lämnas normalt i en integrerad transaktion där biståndselementet används för att subventionera kreditvillkoren. I vissa fall, främst till minst utvecklade länder, lämnas numera inom ramen för en försöksverksamhet s. k. kombinationskrediter bestående av en gåva i kombination

med cxportkredit. Som regel erfordras i u-kreditsystemet att upphandling sker i internationell konkurrens för att tillgodose att priserna blir så förmånliga som möjligt

för mottagarländerna.

Den totala kreditvolymen för beviljade och aktuella krediter (utfästelser)

uppgick vid utgången av budgetåret 1986/87 till 5 867 milj. kr med en beräknad biståndskostnad på 1 720 milj. kr. Av de 99 krediter som var aktuella vid budgetårskiftet hade 71 krediter lett till åtaganden med en total länevolym på 4 431 milj. kr till en beräknad kostnad för biståndet på

1222 milj. kr. -

I det modifierade u-kreditsystemet (som infördes 1985) garanteras samtliga u-krediter mot biståndsanslagen. Det totala garantiengagemenget under s. k. biståndsgarantier uppgick den 30 juni 1987 till 2 988 milj. kr.

För biståndsgarantierna har upprättats en säkerhetsreserv som uppbär garantipremier för biståndsgaranterade krediter. Till reserven har tidigare

även förts medel från biståndsanslaget. Reserven belastas för skadeersättningar vilka budgetåret 1986/87 uppgick till 22 milj. kr. Totalt uppgår reserven till 227 milj. kr. vilket motsvarar 8:92 av utestående garanticngagemang.

Exporteffekter

Genom att anslagsmedlen för BITS verksamhet används för upphandling av svenska varor och tjänster uppnås en direkt effekt för svensk export.

Genom att kunskaperna om och erfarenheterna av de svenska resurserna

ökar uppnås också en indirekt exportetfekt. "Den totala export som biståndet genom BITS direkt medverkar till kan ta 20 '

uppskattas till ungefär tre gånger utbetalningarna. För det tekniska samar- Prop. 1987/88: 100 betet baseras uppskattningen på cen enkät om exporteffekter av konsultstu- — Bil. 5

dier som genomfördes under budgetåret 1985/86.

Internationella riktlinjer för blandade krediter S.k. blandade krediter och biståndskrediter utgör ofta konkurrensmedel

på en rad utlandsmarknader. Risken för kapplöpning med subventioner och urgröpning av biståndets kvalitet har lett till att användningen av

blandade krediter ägnats stor uppmärksamhet i internationella fora. OECD:s biståndskommitté (DAC) antog 1987 reviderade riktlinjer för ut-

nyttjande av offentligt bistånd i kombination med exportkreditgivning och

för annat bundet bistånd. Riktlinjerna syftar bl. a. till att skärpa biståndskriterierna för och begränsa sådan kreditgivning. |

Reglerna för blandade krediter har vidare. skärpts, genom en överenskommelse inom OECD, som ingicks våren 1987 och som Sverige biträtt.

om en höjning av den lägsta, tillåtna förmånlighetsgradén i blandade kredi-

ter. Fr.o.m den 15 juli 1987 skall sådana krediter lämnas med en förmån-

lighetsgrad om lägst 50 Z till minst utvecklade länder och till övriga u-länder lägst 30 22, som den 15 juli 1988 skall höjas till 35 2.

Fonden för industriellt samarbete med u-länder

SWEDFUND:s verksamhet skall bidra till industriell utveckling i u-länderna genom att främja samägda s.k. joint venture-företag för tillverkning

eller tjänsteproduktion. Fondens uppgift är att genom en relativt begränsad insats med statliga medel stimulera svenska företag att gå in i ett samarbete i u-länder och att satsa egna resurser häri. Sttmulansen skall särskilt

inriktas på fattigare u-länder som tidigare endast i begränsad utsträckning försökt engagera svenska företag i industrisatsningar.

SWEDFUND är enligt sina stadgar en självständig statlig stiftelse. De

huvuduppgifter som ålagts fonden är förmedling av kontakter, medverkan

till och finansiering av investeringsstudier samt finansiell medverkan i långsiktiga samverkansprojekt genom aktiesatsningar samt lån- och garantigivning.

Fondens grundkapital, ursprungligen 100 milj. kr.. skall enligt riksda- :

gens beslut steg för steg höjas till 250 milj. kr, varav 205 milj. kr hittills

inbetalats. Därtill har fonden fått bemyndigande att med statsgaranti låna

upp medel inom en ram motsvarande:'högst tre gånger det vid varje tillfälle inbetalda kapitalet. De totala utestående kontrakterade åtagandena för aktiesatsningar, långarantigivning och förstudier uppgick den 30 juni 1987

till 180 milj. kr. Utbetalningarna uppgick vid samma tidpunkt till ca

124 milj. kr. Fondens löpande kostnader täcktes t.o.m. 1984/85 i huvud-

sak av avkastning från det egna grundkapitalet och vissa administrativa

bidrag från statsbudgeten under verksamhetens tre första år. Från 1985/86

redovisar fonden ett underskott. Detta sammanhänger med att det försämrade ckonomiska läget i många u-länder haft en ogynnsam inverkan på .

fondens verksamhet i fattigare u-länder. Andra skäl till driftssvårigheter i . 284

mindre projekt är t. ex. bristande företagsledning. Fonden har varit tvung- Prop. 1987/88: 100 en att aktivt medverka i rekonstruktioner av ett flertal företag och som en' = Bil: 5 följd därav göra betydande av- och nedskrivningar i investeringsportföljen. Fondens arbetsinsatser och behovet av särskilda stödåtgärder i projektens inledande fas har vidare blivit större än vad som kunde förutses när fonden etablerades. .

Mot denna bakgrund tillsatte regeringen i juni 1987 en särskild utredare med uppgift att fram till årsskiftet 1987—88 göra en översyn av behovet av

och formerna för särskilda stödåtgärder i SMVEDFUND:s verksamhet i

fattigare u-länder. |

SWEDFUND medverkade finansiellt per 30 juni 1987 i sammanlagt 46 projekt inkl. förstudier i 19 u-länder. Projekten återfinns i nuvarande eller tidigare programländer och u-länder med vilka Sverige önskar utveckla ctt bredare samarbete. Av. projekten befann sig 38 under förhandling om genomförande, under uppbyggnad eller i produktion.

Det totala värdet av investeringarna i de pågående projekten beräknas

uppgå till ca I 850 milj. kr.-".SWEDFUND:s totala finansiella åtagande i'

dessa projekt uppgår till 177 milj. kr. Övriga finansiärer är projektens

svenska och lokala intressenter, nationella och regionala utvecklingsinsti-: tutioner, exportkreditorgan, affärsbanker m.fl. I genomsnitt uppgår

SWEDFUND:s finansiella insats till ca-10 26 av projektens: totala investeringskostnader. ör |

De pågående projekten väntas skapa drygt 6 000 nya arbetstillfällen i

värdländerna. Urvalet av projekt inriktas mot sådana som baserar sin tillverkning på lokala råvaror och resurser. Ansträngningar görs för att

utveckla projekt med en produktionsteknik som bedöms kunna fungera i

länder med svagt utvecklad infrastruktur och med liten tillgång till service-

och underhållstjänster. Samtidigt läggs vikt vid projekt som medför att ny och något mer avancerad teknik än vad som tidigare funnits, introduceras i landet. :

Som svenska parter i samarbetet genom SWEDFUND förekommer både stora och små företag, statliga. kooperativa och privata. De svenska företagens intresse är inte genomgående knutet till export från Sverige.

Andra incitament gäller utnyttjandet av en befintlig materiell eller perso-

nell överkapacitet. marknadsföring av en ny intressant produkt samt utveckling av ny teknik.

Styrelsen för u-landsforskning (SAREC)

SAREC:s verksamhet skall stödja u-ländernas strävan att bygga upp och

stärka en egen kapacitet inom forskning, vetenskap och teknik. Målet är att främja forskning som kan underlätta för u-länderna att utvecklas mot

ökat självbestämmande och mot ekonomisk och social rättvisa. Det åligger SAREC

— att främja forskning och bevaka forskningsfrågor inom områden: som är betydelsefulla för u-länderna och för utvecklingssamarbetet. |

— att handlägga frågor rörande samarbete med och biståndsfinansierat

stöd till u-länderna på forskningens område samt stöd till u-landsinriktade Prop. 1987/88: 100 internationella forskningsprogram, Bil. 5

— att fördela anslag för u-landsforskning i Sverige, och — att ta initiativ till forskningsinsatser inom området för u-landsforsk-

ning. .

SAREC:s verksamhet innefattar stöd till forskning och forskningssamar-

bete med länder i Afrika, Asien och Latinamerika, stöd till internationella forskningsprogram, samt stöd till:svensk u-landsforskning. En betydande

del av det bilaterala forskningsstödet utgår inom ramen för gemensamma

forskningsprojekt mellan svenska institutioner och institutioner i u-länder-

na. Stödet till internationella forskningsprogram utgör SAREC:s största

post. De sammanlagda bilaterala och regionala forskningsprogrammens

andel av det stöd som administreras av SAREC växer dock, och för budgetåret 1988/89 har styrelsen planerat att dessa program beloppsmässigt skall överstiga stödet till de internationella programmen.

För budgetåret 1987/88 anvisades anslaget C 6, Styrelsen för u-lands-

forskning (SAREC) 265 milj. kr. Under budgetåret 1986/87 uppgick de

totala utbetalningarna under anslaget Styrelsen för u-landsforskning (SA- REC) till 210 milj. kr, en ökning med 25 milj. kr jämfört med föregående

budgetår. Den ingående reservationen budgetåret 1987/88 utgjorde 60. milj. kr, värav 45 milj. kr var avtalsfästa. Av den ointecknade reserva-

tionen på 15 milj. kr hänförde sig drygt 11 milj. kr till skog- och miljöprogrammet, där första anslagsåret (1986/87) främst ägnades åt planering av insatserna.

Budgcetåret 1987/88 avsattes särskilda medel för högre forskartjänster

inom statskunskap, nationalekonomi och miljörelaterade ämnen.

Den del av anslaget som går till administration av verksamheten ligger på ca 3 2.

Biståndet fördelat på enskilda länder Prop. 1987/88: 100

Bil. 5 Den följande statistiken avser de utbetalningar som gjorts budgetåret 1986/ 87 av biståndsorganen, SIDA, SAREC, BITS, IMPOD och SWEFUND. Utbetalningar som inte kunnat länderfördelas, har förts till de regionala posterna eller övrigposten. Så har också skett med bidragen till de länder som totalt erhållit mindre än 1 milj. kr. Också visst forskningsbistånd och humanitärt bistånd redovisas på det sättet. Utbetalningarna för u-krediter avser avräkningar mot biståndsanslaget för gåvoelement för kreditförbindelser som utfärdats under 1986/87. Utgifterna för den centrala biståndsadministrationen har utelämnats. Med hänsyn till IMPOD:s arbetssätt ingår: dock i dess utbetalningar lönekostnader för personal med undantag av chefen för kontoret samt viss administrativ personal. Det multilaterala biståndet (under anslaget C 1) ingår inte i statistiken emedan det inte visat sig möjligt att på ett rättvisande sätt fördela det biståndet på enskilda länder. |

Prop. 1987/88: 100

Bil. 5

Teen 005 1€8 OcK £59 £01 cOI (6) $18901 §se Its TLt £S01 BLT €LF8I 8EL . 8961 LI9F9 SFor6 S91 0008 £s60 £8/9861 NRO rt [GRE TI Si 9bI 161 VArv CST

-O3MS ANNA £9€c S91c cI8t

O0O4MW] 00€ 16c 6t bl tt 6t Z6I St

JPY

008 000 005 001

L6 SI 08 97

S1aqtewvs IASTUNIJT c8Å let Lol 0801 SPP BLyt L9S 859 685 9crt SLI : I tI I CT

. OdAvS v0LI L88F SIL6

-SpUrISIg JOJUOY Irér tslt Sp6 FLLP

I

— -Sföpalu purlsg +Et6 §r6S cOl Olcc [KAKA ste OltS 591 Zstli SAIT I

PPIIySUg -BSIURFIO tor SP 1868 c6L La [KAN 9cc cI9 61 OM 116 43U0N

— 430 -OJISE1LY -uRLUNH -Iq 005 §1091I 660 00t 008 LLT 9 §L9 0008 £96 pugis < HB) 13) CI 1£ 1 99

PPIDISIRS "WRIBOId Bjeuorgsar -NEIPINYS 'LaSIBSUL "Bjespeu Lpt 1858 I98S 60F7T 0€I 98101] "wu Fl wW -purj'pyut JOPRUISONY — upjign — WeIPULT -wWrI3o.sd FUMdAINNY 00 887 9968 T6L1C -aI vals £6 JUUPS £91 "Oo

UuJISnYSUIQUaI[A LYSUPYIUNWOG osed uejsueysjy ysapejsueg uanngndag JOPPAJES Bar BuNuaIty PUPMSIOG BIQWo[oD uatselg eunruINng JOpend4 uardA33 uardonag 12L38y ejo3uy uenyug erATfOg wadA2 pue ay e150D) eqn)

Id

Prop. 1987/88: 100

Bil. 5

IR[EISQIR 090€ O1c FÖRT Isle 6L£8 1981 IFO OsÅ tic cell 865 09 0005 686 LIE + cl O8F9Ir Stt ££009 £8/9V61 ILE

YLIOL UYN 6L 81 I c IT i ti TY

-GIMS UNNI 6€tc :

i AOdWI 6lc SST 9cl +t81 Rs6 1e ItI

23UPAY-N | | 00r€1 005 00£

cc 9r

JHJIquRUWms 008E NSUNIL slic Ort 09 686 TI Or SIIT T cI " - NO3J4vS Ic Oster €9t1 |

Co "Spupisig 4201U0Y 19ct cS8c JoSt |

— -SJOpåWw purisig 697 T99 86 659 +t81 Oct £89 PRO Str SAIT . I I I T

. epIIpug -PSIURBIO Ir 0Ic tv0r Fix SSL t9s Cltl ct Or SF Ost 698 43U0H

-tuPwunH — 430 -OIISBIRY -Iq LI6 [UA tic UptEc 0005 ci : puris MBI . I +l 10)

Bpysses 'WBeIBOId Bjeucrsar -NPIPINYS "JaSJVSUT "THESPRU cl Föl 689 > ttcl 661 L8Ptl "ww

purpur IIpPLUISOy uppgin Wespur”] -wwIrZold FULIJÄLY dt 095 Stt I8LtF tE8LIN vals UURS cL 091 'o

udygndasyjog nesst-edunD Busavrddiuig BaYSndurY PjRwWSIrENnD UdISJUOpuT SpI3A . STUNPUOH uauepsof UNJawIe BIQUETN FaummnD BarwWef uogeD rureyD uarpuj PAUIN pur”] NIeH [2215] BUN NEJ ue deY er LA 30

21 Riksdagen 19871/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5.

Prop. 1987/88: 100

Bil. 5

lejergn Ir FLBTS Ysv Ucc 6 Ifcc 1066 c99 091 lek 9c0 tircOrt c SSL 1£0 0917 L LIE 008 tOrc Oc 3999 69t 6F0c LOE £8/9861 UYRlOL (ND OR I I pRI I BT

-GIMS ANNA LT6I

OOdWI L9 OL 96 st L 8 9L

J3UPasY-M

006L 00t

£

JIIgqtPURS IYNSTUNIL ct8l lek 056 099 30€ O0F FOtt Oc SLI4 c 3

ID Fort $669 tFs6 4AvS |

-SPUPIsTG 401004 LLAT OFLI tlst VLÖT

— -S[2paw purisIiq 6T 091 | 0ET OI6I BIC TSS FOST 10 IS9r1 8T0 söt tl L8 -SANT . I I

PpIIysug -PsiULTIO —— 10 c0OI 688 9c65 IF6 96F FÅ Oct tJaUOR I I

— 4530 -OJISPILY -tuBtunH -Iq SL 9s51 000 L8665 6r6 005 0059 00c OF9c I9L61 puris MR) 43) T tt I

PpPJIYSIeS "lURIBOId BjeuoIBalr -VNE[PINYS — ”JISTESUL "FjesSpeu stl 9IS81 te IscEl S Bolt su uw -PUej JOPRUISOY — uppgan WLIPURT -wWPIS0.1d FULA FIT El 90CbFr orr9cc -A1 vals yu! UPS 9L tE Oo

430 JPNSPEPPP UJURJAINEA anbiqursow TULS[[JdYIÄIG JU0IT BNIRILIIN BIJONPION BPISÄRLIEW OY SAOUNEN JUO] OY108I7T uoureg!] BIQNUPN uPISTYRd VWRUBd [e3Nnuod adidunud [EFJUIG BLY] EMPIEN OMIXIN Sot LIING pug”] SORT nlad OS

| 3

JA WN

Prop. 1987/88: 100 Bil. 5

Ieje1raQun 659 Fet L66 ttr6 9 961 £8T 000c 699F CSR 5838 861 066 SPL tslter LO01ILI 169 185 TLER tI8sSI 100 8SEBSES £8/9861 YPOL UND 51 sal 8c ll F 109 I tc E 9t1 09€ 970

I

-GIMS ONANI b86 Iris I98LLI

AOdMWI | st c9 Fet Lel Ti SS tt 081 68F tEelc TIEL

401PeIY-N — 008SI€

FIJQIRLUES INSIUNIL OSLE Occt 8cr s89c 859 L69T 91t I8S GS6FTI S.LI9 I tF

- IJAY4vs COST tLOt [Ua test 1/07 sort CASPER 966661

-SpurISIg JOWOY Tocc I9F8 90r rt $FI6r L8REFL +I1E8007

<

— -SI3P3u puryisigq Söct +r6881 3I6 91ti 961 cts cll cletc sttr LYF cIt L8OTEL TOTBST "SAT F I 61

BPINNSUG -RSLURIIO - 43401 000t l6Fr 369 bFols OrI 08 yct 8611 9cr $8I LL stt 019 OSTS6T O9IISE

430 -ONSBIRY -tUPUWUNH -1Q 006 0S6L cL8 000 Ost 6FF 0005 605 68 : FIS66T SpIPtl €YC8RE TET008

puers 1103 12) c 61 Fr I I I

UURISOId PjrRuoräar -NEIPINYS — = "JISIRSUL "Fjespeu ww 8r 96t 0cI 68188 tsör 96 cs p9cI este t6V09 cleR £t68L 0ISS91 BOGSEK SJPS

-puet IIPBUISOY — uppg WeIPUeT -wWeIZOLd FuLDJÄIY -JI VOL ScL ccr Läs VYY9 c8rccl BILGS TLI vars JWURS yu FA II SBF 66C FI 9F9T Oo

Iejapsoktapurj

PYNIWRUNET ENUPT purzems UdupAS IMAGQUQUIIZ tvriurzurL purrykr uarsrunL Arnänid WUPUNA UagLieH PYLWON VINT vepue3' BIqUeZ uepns USAS pPeyaL eNLIV uasy HLEIOL puet 0301 MS el

fa CN

Nordiskt biståndssamarbete Prop. 1987/88: 100

Bil. 5 De nordiska länderna har sedan början av 1960-talet samarbetat på bi-

ståndsområdet. Projektverksamheten regleras genom en konvention mel-

lan samtliga nordiska länder, vilken. undertecknades i mars 1981. Enligt

denna skall ärenden av principiell karaktär, såsom utvidgning, förlängning och revision av insatserna, beslutas av det Nordiska ministerrådet som

även fastställer ekonomiska ramar. Den löpande granskningen av bi-

ståndsprojekten sker genom en s. k. ämbetsmannakommitté för biståndsfrågor (EKB), bestående av de ansvariga ämbetsmännen i de nordiska

biståndsadministrationerna. Genom konventionen upprättades även cen rådgivande kommitté för lekmannarepresentation (RK B). |

Förutom samarbetet på projektområdet sker regelbundna överläggning-

ar i ämbetsmannakommittén i multilaterala och bilaterala ärenden.

Det nordiska samarbetet i biståndsärenden omfattar också informella överläggningar, t. ex. i anslutning till internationella möten. där de nordiska länderna ofta uppträder som en enhet. De nordiska länderna har även en gemensam representation i Världsbanken, de regionala utvecklingsbankerna och den internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD).

De gemensamma biståndsprojekten administreras av något av de natio-

nella biståndsorganen. Danmark administrerar exempelvis kooperativa projekt i Tanzania och Kenya medan Sverige administrerar den nordiska insatsen för stöd till jordbruket samt den tekniska enheten vid SADCC:s transportkommission i Mogambique. .

De biståndsansvariga ministrarna i de nordiska länderna har under 1987 utarbetat ett program för nordiskt samarbete på biståndsområdet.

Prop. 1987/88: 100 Bil. 5

"Vissa förkortningar

AfDB African Development Bank Afrikanska utvecklingsbanken AfDF African Development Fund Afrikanska utvecklingsfonden

AIC. Arbetarrörelsens .

Internationella Centrum

ANC African National Congress Afrikanska nationalkongressen

"ARO Afrikagruppernas

- Rekryteringsorganisation

AsDB Asian Development Bank Asiatiska utvecklingsbanken

ASDF Asian Development Fund Asiatiska utvecklingsfonden BITS Swedish Agency for Beredningen för

International Technical and internationellt

Economic Co-operation tekniskt-ckonomiskt samarbete

CDB Caribbean Development Bank Karibiska utvecklingsbanken

CFA : Committee on Food Aid Policies Kommittén för and Programmes livsmedelsbistånd .

CGIAR Consultative Group on Konsultativa gruppen för

International Agricultural internationell

Research jordbruksforskning

CILSS Committee Inter-Etats de Lutte Koordinerande kommittén för

contre la Sécheresse au Sahel utveckling i Sahelområdet CTC United Nations Centre for FN:s center för

Transnational Corporations transnationella företag DAC Development Assistance CECD:s kommituc för

Committee histåndsfrågor

EADB East African Development Bank Östafrikanska

utvecklingsbanken ECOSOC Economic and Social Council FN:s ekonomiska och sociala

of the United Nations. råd EG European Communities De curopeiska gemenskaperna EKN Swedish Export Credit Exportkreditnämnden

Guarantee Board FAC Food Aid Convention Livsmedelshjälps-

konventionen

FAO Food and Agricultural FN:s livsmedels- och.

Organization Jordbruksorganisation

GATT General Agreement on Tariffs Allmänna tull- och

and Trade haändelsavtalet HABITAT United Nations Center for FN:s boende- och

Human Settlements bebyggelsecenter

Prop. 1987/88: 100 Bil. 5

JAEA International Atomic Energy Internationella

Agency atomenergiorganet

JBRD International Bank for Världsbanken

Reconstruction and Development IEA International Energy Agency Internationella

energimyndigheten

International Co-operative Internationella kooperativa

ICA

Alliance alliansen (IKA)

IDA International Development Internationella Association utvecklingsfonden

IDB Interamerican Development Bank Interamerikanska

utvecklingsbanken IEFR International Emergency Food Internationella

Reserve . katastroflagret för livsmedel

IFAD International Fund for Internationella, |

Agricultural Development jordbruksutvecklingsfonden IFC International Finance Internationella

Corporation finansieringsbolaget IGADD Intergovernmental Authority on

Drought and Development

HED International Institute for Internationella miljö- och

Environment and Development naturvårdsinstitutet ILO International Labour Internationella

Organization arbetsorganisationen IMF International Monetary Fund Internationella valutafonden IMO International Maritime Internationella

Organization sjöfartsorganisationen IMPOD Import Promotion Office for Importkontoret för

Products from Developing u-landsprodukter

Countries

IPPF International Planned -Internationella

Parenthood Federation familjeplanerings-

federationen ISO Internationel Standardization Internationella

Organization standardiserings-

organisationen ITC International Trade Centre UNCTAD/GATT:s internationella

handelscentrum IUCN International Union for Con- Internationella Naturvårds-

servation of Nature and Natural unionen Resources

Prop: 1987/88: 100 Bil. 5

MONAP Mocambique Nordic Det nordiska

Agricultural Programme jordbruksprogrammet för

Mogambique

NIB Nordiska Investeringsbanken

OECD Organization for Economic Organisationen för ekonomiskt Co-operation and Developement - samarbete och utveckling

OEOA Office for Emergency FN:s-katastrofkontor för

Operations in Africa Afrika OMM Organizagäo da

- Maulhér Mozambicana

OPEC Organization of Petroleum De oljeexporterande ländernas

Exporting Countries organisation

RNM Resistencia Nacional de

Mozambique SADCC Southern African Development Konferensen för samordnad utveck- Coordination Conference ling i södra Afrika SAREC Swedish Agency for Research Styrelsen för Co-operation with Developing u-landsforskning :

Countries

SATCC Southern African Transport and Kommissionen för transporter och Communications Commission kommunikationer i södra Afrika

SDR Special Drawing Rights Speciella dragningsrätter

SEK Swedish Export Credit AB Svensk Exportkredit Corporation

SHIA Swedish Organization of the Svenska handikapporganisationernas Handicapped International internationella biståndsstiftelse

Aid Foundation

SIDA Swedish International Styrelsen för internationell

Development Authority utveckling SLU Sveriges Lantbruksuniversitet SWAPO South West Africa People's Sydvästafrikanska folkorganisa-

Organization tionen SWEDFUND Swedish Fund for Industrial Fonden för industriellt

Co-operation with Developing samarbete med u-länder

Countries SVS Swedish Volunteer Service Svensk Volontärsamverkan TIB Tanzania Industrial Bank

UBV Utbildning för biståndsverksamhet UNCDF United Nations Capital FN:s kapitalutvecklingsfond

Development Fund

[5] Ne in

Prop. 1987/88: 100

Bil. 5

UNCTAD United Nations Conference on FN:s konferens för handel och

Trade and Development utveckling

UNDP United Nations Development FN:s utvecklingsprogram

Programme

UNDRO Office of the United Nations FN:s katastrofhjälps- . Disaster Relief Co-ordinator koordinator

UNEP ' United Nations Environment FN:s miljöprogram

Programme ” UNESCO United Nation Educational. FN:s organisation för

Scientific and Cultural utbildning, vetenskap och Organization: | kultur |

UNFDAC United Nations. Fund for Drug FN:s fond för kontroll av

Abuse Control . » beroendeframkallande medel

UNFPA ' United Nations Fund for FN:s befolkningsfond

Population Activities | UNHCR United Nations High FN:s flyktingkommissarie

: Commissioner for Refugees

UNICEF United Nations Children's Fund FN:s barnfond UNIDO United Nations Industrial FN:s organisation för

Development Organization industriell utveckling

UNITA Uniao National para la |

Independencia Total de Angola/National Union for the

total Liberation of Angola -

UNITAR United Nations Institute for FN:s utbildnings- och

Training and Research forskningsinstitut =

UNRWA United Nations Relief and FN:s hjälporganisation för

Works Agency for Palestine palestinaflyktingar

Refugees in the Near East .

UNSO United Nations Sudano-Sahcelian FN:s särskilda organ för

| Office | | Sahelområdet och Sudan

UNV United Nations Volunteers FN:s volontärprogram

Programme |

WCC World Council of Churches . Kyrkornas Världsråd

WEP World Employment Programme ILO:s världssysselsättningsprogram

WFP World Food Programme Världslivsmedelsprogrammet

WHO World Health Organization Världshälsoorganisationen WIPO World Intellectual Property Världsorganisationen för den

Organization intellektuella äganderätten WMU World Maritime University Internationella sjöfartsuniversitetet

ZANU Zimbabwe African National Union ZAPU Zimbabwe African Peoples Union

Bilaga 5.2 Prop. 1987/88: 100 Bil. 5

Förteckning över Sveriges lönade utlandsmyndigheter samt ackrediteringar för de Stockholmsbaserade ambassadörerna

per den I januari 1988.

I. Beskickningar

(sidoackrediteringsorter inom parentes) Abidjan Gaborone

(Lomé, Ouagadougou, Porto Novo) (Mascru)

Abu Dhabi(") | Guatemala

Addis Abeba i (San Salvador, Tegucigalpa)

(Djibouti) Haag

Alger Hanoi

Amman Harare Ankara Havanna Athén (Kingston) -

Bagdad Helsingfors

Bangkok Islamabad

(Vientiane, Rangoon) (Malé)

Beirut | Jakarta

Belgrad Kairo

(Tirana) (Khartoum)

Berlin Kinshasa(")

Bern Kuala Lumpur

Bissau(") Kuwait

Bogotå (Abu Dhabi, Doha. Manama)

(Panamå) Köpenhamn Bonn Lagos Brasilia (Accra) Bryssel Lima

(Luxemburg) (La Paz) Budapest Lissabon Buenos Aires (Bissau, Praia) : (Montevideo, Asuncién) London Bukarest Luanda Canberra (Sao Tomé)

(Honiara, Port Moresby, Port Lusaka

Vila) (Lilongwe)

Caråcas Madrid

(Bridgetown, Port of Spain) Managua

Colombo(") (San José)

Damaskus Manila Dar es Salaam Maputo Dhaka (Mbabane) Dublin Maseru(")

Mexico 297

.Monrovia(”) Rom Prop. 1987/88: 100

Montevideo(") (Valetta) Bil. 5

Moskva Santiago de Chile

(Ulan Bator) Scoul

Muscat(”) Singapore Nairobi (Bandar Seri Begawan) (Bujumbura, Kampala, Kigali) Sofia New Delhi Teheran (Colombo, Kathmandu, Thimpu) : Tel Aviv Oslo (Nicosia)

Ottawa Tokyo

(Nassau) Tripoli Paris Tunis

Peking Vientiane(") (Pyongyang) Warszawa

Prag Washington Pretoria Wellington Pyongyang(") (Apia, Nuku Alofa, Suva)

Quito Wien

Rabat

Reykjavik

Riyadh

(Muscat, Sana)

+ beskickningen förestås av en t.f. chargé d'affaires

II. Delegationer Sveriges ständiga representation vid Förenta nationerna i New York Sveriges ständiga delegation vid de internationella organisationerna i Genéve Sveriges nedrustningsdelegation (CD) i Genéve Sveriges delegation vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och

utveckling (OECD) i Paris

Sveriges delegation vid de Europeiska gemenskaperna (EG) i Bryssel

Sveriges delegation vid Europarådet i Strasbourg Sveriges delegation vid uppföljningsmötet i Wien till konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK)

II. Lönade konsulat

a) Generalkonsulat b) Konsulat

Barcelona Jeddah Berlin Las Palmas Chicago Marichamn Frankfurt am Main Palma de Mallorca Hamburg Szezecin Hongkong Vancouver 298

Istanbul : Prop. 1987/88: 100

Leningrad . | Bil. 5 |

Los Angeles | |

Målaga Marseille

Minneapolis Montreal

Möänchen New York

Rio de Janeiro

Sydney |

Stockholmsbaserade ambassadörer De fem sändebuden har följande ackrediteringar:

1. Bamako (Mali), Banjul (Gambia), Conakry (Republiken Guinea), Dakar (Senegal), Freetown (Sierra Leone). Monrovia (Liberia), Niamey (Niger) och Nouakchott (Mauretanien). na

2. Belmopan (Belize), Castries (St Lucia), Georgetown (Guyana),

Kingston (Jamaica), Paramåribo (Surinam), Port-au-Prince (Haiti), Santo Domingo (Dominikanska Republiken) och St Georges (Grenada).

3. Aden (Demokratiska Folkrepubliken Yemen), Mogadishu (Somalia).

Moroni (Comorerna), Port Louis (Mauritius), Antananarivo (Madagaskar)

och Victoria (Seychellerna).

4. Bangui (Centralafrikanska Republiken), Brazzaville (Folkrepubliken Kongo), Kinshasa (Zaire), Libreville (Gabon), Malabo (Ekvatorialguinea) och Yaoundé (Kamerun).

5. Valletta (Malta), Vatikanstaten/Heliga Stolen.

Prop. 1987/88: 100

Anslagsförteckning

Bil. 5

A. Utrikesdepartementet m. m.

A 1. Utrikesförvaltningen, förslagsanslag 1053 983 000

2 . Utlandstjänstemännens representation, reserva-

tionsanslag oo 16 400 000

. Inventarier för beskickningar. delegationer och

konsulat, reservationsanslag 12 868 000

BB 1000

. Kursdifferenser, förslagsanslag

in . Olönade konsuler, förslagsanslag 10759 000

a . Särskilda. förhandlingar med annan. stat eller inom

internationall organisation, förslagsanslag36 684 000
Nordiskt samarbete, förslagsanslag1498 000
Vissa nämnder m. m., förslagsuanslag600 000
- Utredningar m. m., reservationsanslag4560 000
- Extra utgifter, reservationsanslag728000
- Officiella besök m. m., förslagsanslag :8 171000

- Ekonomiskt-bistånd till svenska medborgare i iutlan-

det m. m. förslagsanslag 3 740 000

1149 992 000

B. Bidrag till vissa internationella organisationer

B1. Förenta nationerna, förslagsanslag73841 000
B2. Nordiska ministerrådet, förslagsanslag200 000 000
B3. Europarådet, förslagsanslag17 600000

B4. Organisationen för ekonomiskt' samarbete och utveckling (OECD), förslagsanslag 16 000 000

BS. Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA),

förslagsanslag 16000 000 B 6. Organisationer för internationell handel och råvaru-

samarbete m. m., förslagsanslag en 7062 000. B 7. Internationell råvarulagring, förslagsanslag 3000 000 B 8. Övriga internationella organisationer m. m., förslags-

anslag | 1335 000

334838 000

C. Internationellt utvecklingssamarbete

C1. Bidrag till internationella biståndsprogram, reservationsanslag 2960 000 000

C2. Utvecklingssamarbete genom SIDA, reservationsan-

slag 5413 787 000

C3 Andra biståndsprogram. reservationsanslag 1 524.199 000 C4. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA), för-

slagsanslag 211 868 000 CS. Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö 300

U-centrum), förslagsanslag 21214 000

C 6. Styrelsen för u-landsforskning (SARECO), förslagsan- "> Prop. 1987/88: 100

slag 10334000 Bil. 5 C 7. Nordiska Afrikainstitutet, förslagsanslag 3818 000

C8. Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt

samarbete (BITS), förslagsanslag 5607 000 C 9. Information, reservationsanslag 28 606 000

10 179433.000

D. Information om Sverige i utlandet m. m.

D 1. Svenska institutet. reservationsan slag 47 540 000 D 2. Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet, |

reservationsanslag : 59 966 000

D3. Övrig information om Sverige i utlandet, reserva- |

tionsanslag 15432 000

D 4. Utrikespolitiska institutet, reservationsanslag 4 664 000

| 127602 000

E. Utrikeshandel och exportfrämjande

"E 1. Kommerskollegium, ramanslag . 39313 000

E 2. Exportfrämjande verksamhet, reservationsanslag 226 834 000 E 3. Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för .

skadeersättningar, förslagsanslag 1000 E 4. Krigsmaterielinspektionen, förslagsanslag . 1000

E 5. Interamerikanska utvecklingsbanken, förslagsanslag 25 000 000

E 6. Importkontoret för u-landsprodukter, ramanslag 1000

| 291150 000

F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m. m.

F 1. Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspo-

litiska området, reservationsanslag 4264 000 :

F2. Europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen

(ESK)., förslagsanslag 1440 000 F3. Information, studier och forskning om freds- och

nedrustningssträvanden m. m., reservationsanslag "20000000

F4. Bidrag till Stockholms internationella fredsforsk-

ningsinstitut (SIPRI, reservationsanslag 16.045 000 - F 5. Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och :

nedrustning, förslagsanslag 21219 000 F 6. Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet,

reservationsanslag 2091 000

65 059 000

Summa kr: — 12 148074 000

Innehållsförteckning oo Prop. 1987/88: 100

a . Bil. 5

[0173 ET AA ol

Utrikesdepartementet

F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m. m. Prop. 1987/88: 100

Bil. 5 F 1. Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska om-

TÅet oooeeeeeeerseeeeee ere ers reser rss rss ss rss esse sena 153 F2. Europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen (ESK) Lees 153 F3. Information, studier och forskning om freds- och nedrustnings-

SträvVANden MM. fflooososeoeesereererrrerese rss rr rr rss rs sees 154 F4. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut

[0 8538 157 F 5. Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning 158

Bilaga 6 till budgetpropositionen 1988 NN

ns förs l

--N

es Prop.

Försvarsdepartementet 1987 788-100

(fjärde huvudtiteln) Bil.6

Översikt

Försvarsdepartementet har ansvar för alla de åtgärder som krävs för att förbereda landet för att motstå väpnad eller annan yttre aggression och för att ställa om samhället till kris- och krigsförhällanden. Totalförsvaret består av en militär och en civil del.

Totalförsvarets militära del! omfattar i planeringshänseende armén, marinen och flygvapnet samt den operativa ledningen. Ofta benämns dessa delar för huvudprogram 1, 2, 3 resp. 4. Därutöver finns ett antal myndigheter som budgettekniskt är sammanförda som huvudprogram-

met 5. | |

Totalförsvarets civila delutgörs av ett stort antal samhällssektorer eller funktioner. Försvarsdepartementet ansvarar härvid för civil ledning och samordning, befolkningsskydd och räddningstjänst, psykologiskt försvar, Övrig varuförsörjning samt kyrklig beredskap. Försvarsdepartementet ansvarar vidare för samordningen inom regeringskansliet av samtliga funktioner inom totalförsvarets civila del samt för räddningstjänsten i fred.

Riksdagen fattade i juni 1987 ett nytt försvarsbeslut som bl. a. angav en inriktning av verksamheten för fem år framåt. Det nu framlagda budgetförslaget för budgetåret 1988/89 utgår från försvarsbeslutets förutsättningar och omfattar det andra året i försvarsbeslutsperioden.

Efter försvarsbeslutet har det inte inträffat något som motiverar ändringar i inriktningen av vår försvarspolitik. I ett för de militära och civila delarna gemensamt avsnitt av försvarsdepartementets bilaga till budgetpropositionen Orienteras om pågående arbete med att göra en samlad översyn av totalförsvarets ledning under kris och krig. Överbefälhavaren och överstyrelsen för civil beredskap kommer att redovisa ett uppdrag härom tidigt under år 1988. Förslag avges till en för totalförsvaret gemensam skyddsskola.

Budgeten för den militära delen av totalförsvaret innehåller en rad åtgärder som i linje med försvarsbeslutet innebär förstärkningar. Sålunda ökas bl. a. resurserna för grundutbildningen, för telemotmedel och för beväpningen av flygvapnets jakt- och attacksystem. Det visar sig dock samtidigt att förutsättningarna för att genomföra 1987 års försvarsbeslut

Lt Riksdagen 1987-88. I saml. Nr 100. Bilaga 6

resurstilldelning är det nödvändigt att bl. a. genomföra kraftiga reduktioner i repetitionsutbildningen vid armén och i mindre omfattning vid marinen. Ett uppdrag har i mars 1987 lämnats till överbefälhavaren att utreda bl. a. arméns krigs- och fredsorganisation på sikt och försvarsmaktens ledning av den fredstida verksamheten. Förslag från överbefälhavaren väntas under september 1988.

Försvarsdepartementets bilaga till budgetpropositionen innehåller sedvanlig, av riksdagen begärd. redovisning av läget i JAS-projektet. I denna konstateras att projektet försenats ytterligare. Första serieleverans bedöms nu ske ca sex månader senare än planerat. Projektet kan genomföras inom den avsatta kostnadsramen.

Den aktuella planeringens konsekvenser för den anställda personalen, det långsiktiga behovet av anställda samt vissa åtgärder för att täcka personalbehoven redovisas. .

Lösningar på problemet med militära piloters avgångar till de civila flygbolagen redovisas. Erforderligt antal piloter skall kallas in för tjänstgöring om avgångarna i flygvapnet medför att beredskapen i luftförsvaret blir lidande. .

Förslag avges till ändrad Ivdnadsställning för försvarshögskolan (FHS). Den bör fortsättningsvis vara en myndighet utanför försvarsmakten men inom den militära utgiftsramen.

Kustbevakningen förs över från tullverket för att bilda en egen myndighet inom försvarsdepartementets verksamhetsområde men utanför för-. svarsmakten.

Budgeten innehåller vidare förslag om förbättrade ersättningar till värnpliktiga. Sålunda föreslås dagersättningen höjas med 2 kr. till 30 kr. och utryckningsbidraget till 3 000 kr. Likaså föreslås en höjning av den behovsprövade familjepenningen och beklädnadsersättningen. Motsvarande förbättringar föreslås för de vapenfria tjänstepliktiga.

Budgeten för den civila delen av totalförsvaret innehåller en fortsatt satsning på bl. a. förbättrad beredskap vid myndigheterna, hälso- och sjukvårdsberedskapen i krig, psykologiskt försvar samt på elförsörjningen i krig, inkl. kommunalteknisk försörjning.

Samordningen av civilförsvarsverksamheten och fredsräddningstjänsten fortsätter varvid kommunernas ansvar successivt utvidgas.

Inriktningen av befolkningsskyddet i krig förändras i enlighet med för-

svarsbeslutet. Sålunda har en översyn inletts av s. k. mål- och riskana-

lyser liksom av studier avseende en samlad syn på befolkningens behov av skydd i krig. Det framtida skyddsrumsbyggandet kommer som en : följd härav att inriktas mot sådana områden där mer betydande risker bedöms finnas för civilbefolkningen.

Insatser görs för att förebygga olvekor och för att begränsa konsekvenserna av sådana, om de skulle inträffa. Förmågan att leda räddninpstjänsten under svåra förhållanden skall stärkas.

Regeringen har gett en kommitté i uppdrag att utreda beredskapen mot utsläpp av radioaktiva ämnen. Kommittén skall enligt sina direktiv beakta de grundläggande principerna för beredskapen.

[NA

Beredskapen för att bekämpa olje- och kemikalieutsläpp förstärks enligt den grundsyn för inriktningen av det marina oljeskadeskyddet för 1990-talet som har lagts fast av riksdagen.

Sammanfattning Förändringarna inom försvarsdepartementets verksamhetsområde i förhållande till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Anvisat Förslag 1987 /88 1988/89Föränd- ring
A. Försvarsdepartementet44,041,3 - 2,7
B. Arméförbund8 865, 0 9 335, 0 + 470,0
C. Marinförband3 928,0 4 053,0 + 125,0
D. Flygvapenförband8 569, 0 9 025, 0 + 456,0
E. Operativ ledning m. m.1 163,0 1 215,5 + 52,5
F. Gemensamma myndigheter m. m.:
— Anslagen F 1.-F 17. och F 201 913,6 2 115,3 + 201,7
— Anslaget F 18 Kustbevakningen1197,7 + 197,7

- Anslaget F 19. Anskaffning äv

materiel för kustbevakningen 1 40,0 + 40,0 - Anslaget F 21. Reserv för det

militära försvaret 132,5 165,5 + 33,0 - Anslaget F 22. Regleringavprisstegringar

för det militära försvaret 1 600,0 1 600, 0 + 0

Summa B-F (totalförsvarets militära del) 26 171,1 27 747,0 + 1 575,9 6. Civil ledning och samordning 131,1 145,2 + 14,1 H. Befolkuingsskydd och räddningstjänst 1 085,6 1 099,9 + 14,3

1. Psykologiskt försvar7,6 8,0 + 0,4
J. Övrig varuförsör jning352,2 325,0 - 21,2
Summa 6-J (totalförsvarets civila del)1 576,5 1 578,1 + 1,6
K. Övriga ändamål411,9 397,2 - 14,7
Summa för fjärde huvudtiteln28 203,5 29 763,6 + 1 560,1

'Kustbevakningen ingår i tullverket intill den 1 juli 1988.

Försvarsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 januari 1988

Föredragande: statsrådet R. Carlsson

Anmälan till budgetpropositionen 1988

I Huvudtitelns utformning

Denna bilaga till 1987/88 års budgetproposition upptar till största delen åtgärder som är en direkt konsekvens av riksdagens försvarsbeslut 1987 (prop. 1986/87:95, FöU II, rskr. 310). Upprepning av det i försvarsbeslutspropositionen sagda har undvikits. Här redovisas därför i princip endast det som förändrats eller tillkommit.

Inledningsvis sammanfattas 1987 års försvarsbeslut. Därefter följer ett avsnitt om riksdagen och försvarsplaneringen följt av säkerhetspolitiska och försvarspolitiska överväganden. Härefter behandlas vissa för totalförsvaret gemensamma frågor, bl.a. utgångspunkter för planeringen samt om ledning och samordning av totalförsvaret. Överväganden om verksamhet och fortsatt utveckling för det militära försvaret följer sedan, först med avseende på krigsförbanden, därefter för fredsorganisationen. JAS-projektet redovisas särskilt. Totalförsvarets civila del behandlas på motsvarande sätt. Fortsatt utveckling beskrivs därvid funktionsvis. Kustbevakningen har tillkommit och behandlas som en särskild myndighet direkt under regeringen men finansierad inom utgiftsramen för det militära försvaret. Sist behandlas försvarsdepartementets samtliga anslag för budgetåret 1988/89 med förslag till anslagsbelopp. -

Vissa anslag har sedan föregående budgetår ändrat littera eller tillkommit enligt följande:

Anslag Förändring

A2. Utredningar m. m. Benämndes tidigare A3. A3. Extra utgifter. Benämndes tidigare A4. F18. Kustbevakningen. Nytt anslag. F19. Anskaffning av materiel till Nytt anslag.

: kustbevakningen. F20. Vissa nämnder m. m. inom det Benämndes tidigare F18.

militära försvaret. F21. Reserv för det militära försvaret. Benämndes tidigare F19. F22. Reglering av prisstegringar för Benämndes tidigare F20.

det militära försvaret. GS. Vissa teleanordningar. Benämndes tidigare G6. K9. Vissa nämnder m. m. inom för- Benämndes tidigare A2.

svarsdepartementets område. Vissa nämnder m. m. inom

totalförsvaret.

2 1987 års försvarsbeslut

Genom riksdagens beslut (prop. 1986/87:95, FöU II, rskr. 310) 1987 om totalförsvarets fortsatta utveckling fastställdes mål och planeringsram för perioden 1987/88 — 1991/92. Budgetåret 1988/89 utgör därmed andra året i försvarsbeslutsperioden. Jag återger i det följande det huvudsakliga innehållet i riksdagsbeslutet.

1987 års försvarsbeslut grundas på att säkerhetspolitikens yttersta mål är atttrygga Sveriges frihet och nationella oberoende. Sveriges alliansfria politik syftande till neutralitet om det skulle bli krig i vår omvärld ligger fast. Säkerhetspolitiken formas väsentligen i ett samspel mellan utrikespolitiken och försvarspolitiken.

Ett starkt och allsidigt totalförsvar är väsentligt för att göra säkerhetspolitiken trovärdig. Totalförsvaret skall i första hand vara fredsbevarande. Om vi ändå angrips skall vi till det yttersta värna vår frihet och vårt oberoende. Befolkning och egendom skall skyddas och den livsnödvändiga försörjningen tryggas. |

Det nordeuropeiska området med angränsande havsområden har gradvis fått en ökande betydelse för stormakterna. I förening med den vapentekniska utvecklingen får detta återverkningar och konsekvenser för de nordiska länderna.

Totalförsvarets mål ligger fast men ges en delvis moderniserad beskrivning.

Enhetliga planeringsantaganden om krisers och krigs varaktighet och

karaktär, inbegripet vilken utrikeshandel som bör förutsättas möjlig i

olika lägen, skall tillämpas.

. Totalförsvarets militära del skall ha följande huvudsakliga utveck-

ling: — På den allmänna värnpliktens grund prioriteras åtgärder som syftar

till att höja krigsorganisationens kvalitet och utbildningsnivå samt att

modernisera och komplettera befintliga och beslutade system för att

förbättra dessas verkan. Betydelsen av en effektiv underrättelsetjänst

betonas. . — Luftförsvarets utveckling och verkansmöjligheter prioriteras. Moder-

na vapen och elektroniska motmedel samt förbättrad stridsledning

och luftbevakning tillförs. Luftvärn med längre räckvidd utökas. En

läångsiktug inriktning skapas för förbättring av flygstridskrafternas

jaktbeväpning. | — För att förbättra tillgången på effektiva system för bekämpning av en

angripares fartyg utökas antalet ubåtar och tillförs moderna tunga

kustrobotförband. Ubåtsskyddets kvalitet höjs genom ett antal åtgär-

der. Viktigare delar av det områdesbundna försvaret moderniseras. — Arméns krigsorganisation, förbandsomsättning, utbildningssystem

och fredsorganisation utreds. Ett kompletterande underlag tas fram

till år 1988. Målet för arbetet är att riksdagen under år 1989 skall

kunna fatta beslut som medger armén förbättrad utbildning och en

stabil långsiktig inriktning.

— Försvarsmaktens personalsituation uppmärksammas i högre grad.

Åtgärder föreslås bl. a. för att bryta den nuvarande trenden vad gäller

förtidsavgångar. |

För marinens del godkänns att en ny ledningsorganisation inrättas.

Med syfte att säkra en handlingsfrihet inför 1992 års försvarsbeslut bör möjligheterna att modifiera ett antal flygplan J 35 utöver det beslutade "antal som krävs för nuvarande tre divisioner prövas.

För den angivna utvecklingen fastställs en planeringsram om 124 867 milj. kr. i prisläge februari 1986 för det militära försvaret under femårsperioden 1987/88 — 1991/92. Vidare skall priskompensationssystemet justeras.

Totalförsvarets civila del skall utvecklas så att 1982 års försvarsbeslut i väsentliga avseenden fullföljs och vidareutvecklas. Enhetliga planeringsantaganden, utgående från gemensamma operativa grunder, skall tillämpas inom hela totalförsvaret bl. a. för att uppnå balans i fråga om uthållighet. I enlighet härmed förordas bl. a. en kraftig förstärkning av beredskapen på hälso- och sjukvårdsområdet.

Delvis ändrade bedömningar av krisers och krigs karaktär och den militärtekniska utvecklingens konsekvenser motiverar vissa omprioriteringar i jämförelse med föregående försvarsbeslut.

När det gäller krisers och krigs varaktighet och karaktär innebär försvarsbeslutet att ett förkrigsskede i planeringen kan antas ha en varaktighet av upp till ett år under vilket det sker en gradvis minskning av utrikeshandeln. Detta leder till mer gynnsamma importantaganden än vad som hittills legat till grund för planeringen. Vidare anges att förkrigsskedet kan komma att följas av ett krigs- eller neutralitetsskede under vilket ingen utrikeshandel alls kan påräknas. Ett akut krigsskede mellan maktblocken uppskattas kunna pågå några månader. Totalförsvaret, dvs. det för kris- och krigsförhållanden omställda samhället, skall ha en uthållighet för detta skede som är betryggande i förhållande härtill. Denna bedömning av krisers och krigs varaktighet och karaktär föranleder en minskning av oljelagren samt av .vissa andra beredskapslager inom det förutvarande ekonomiska försvarets område.

Inom befolkningsskyddet innebär försvarsbeslutet att bristerna när det gäller tillgången på skyddsrum i vissa områden är så stora att de med fortsatt byggande enligt hittills tillämpade principer inte kan täckas under de närmaste årtiondena. Mot denna bakgrund har en inriktning som i stort innebär att resurserna för skyddsrumsbyggande i huvudsak skall användas för insatser inom sådana områden som för närvarande betecknas som riskområden i aktuella skyddsplaner.

Under former som medger parlamentarisk insyn och medverkan bör en översyn av de regionala mål- och riskanalyserna samt studier inriktade på en samlad syn på befolkningens behov av skydd i krig genomföras.

Finansieringsprinciper och priskompensationssystem fastställs. Det . bört. ex. inte längre vara ett statligt ansvar att finansiera s. k. fredskrislager avseende olika insatsvaror för industrin, främst vissa petrokemiskt baserade produkter och legeringsmetaller. Beredskapsåtgärder som avser fredstida störningar bör i normalfallet genomföras och bekostas av

det organ som har ansvaret för den fredstida verksamheten. Det bör Prop. [987/88:100 därför fortsättningsvis ankomma på företagen att genom sin kommersiella lagring själva svara för erforderlig beredskap inför sådana kriser.

Vissa riktlinjer för kustbevakningens organisation godkänns.

Utöver det ovan anmälda innebär riksdagsbeslutet att regeringen bör handlägga frågan om alarmering av befolkningen och viktiga meddelanden till den, utöver vad som är möjligt genom utomhusalarmering, så att ställning kan tas tidigt under försvarsbeslutsperioden. |

Slutligen betonas den svenska försvarsindustrins betydelse och förutsättningar. oo

1 1987 års försvarsbeslut behandlade riksdagen också frågan om parlamentarisk insyn och påverkan. Jag återkommer i det följande särskilt till denna fråga. | .

Regeringen utfärdade i mars 1987 anvisningar för programplaner m. m. för perioden 1989/90 — 1991/92 och för anslagsframställningar för budgetåret 1988/89. Anvisningarna, som avsåg såväl den militära som den civila delen av totalförsvaret, utgick bl. a. från de förslag som lämnats av 1984 års försvarskommitté i februari 1987 (SOU 1987:9).

Överbefälhavaren har i juli 1987 lämnat programplan för perioden 1988 — 1992 till regeringen. Överstyrelsen för civil beredskap har i september 1987 lämnat motsvarande plan för den civila delen av totalförsvaret. Myndigheterna har inkommit med anslagsframställningar i september 1987.

3Riksdagen och försvarsplaneringen

Riksdagen uppdrog i december 1983 åt regeringen att låta 1984 års försvarskommitté pröva förslag från riksdagens revisorer angående riksdagen och försvarsplaneringen (Förs 1982/83:22, FöU 1983/84:6, rskr. 22). Så skedde, och försvarskommittén redovisade sina överväganden och förslag i juni 19871 rapporten Ang. riksdagens inflytande på utvecklingen inom totalförsvarssektorn, m. m. :

Kommitténs förslag är i huvudsak — riksdagens försvarsutskott ges ett vidgat verksamhetsområde genom

att utskottet engagerar sig I en regelbunden och systematisk kontroll

och uppföljning av genomförandet av riksdagsbeslut om försvaret

och av systemplaneringen inom viktigare områden, — inför ett flerårigt försvarsbeslut bör propositionen lämnas senast i

början av februari, — försvarskommittébetänkanden om säkerhetspolitikens inriktning

och — som underlag för programplaneringen — den allmänna in-

riktningen av totalförsvarets fortsatta utveckling, bör undergå en

bred remissbehandling.

Enligt min mening är förslagen från försvarskommittén i sina huvuddrag lämpliga och bör beaktas i planeringen inför kommande försvarsbeslut. När det gäller uppföljning av fattade beslut har jag uppfattat försvarsutskottets intentioner så att utskottet påtagit sig en mer aktiv roll. Att en höjd ambition i dessa avseenden allmänt sett är motiverad följer bl. a. av statsmakternas beslut om ledning av den statliga förvaltningen (prop. 1986/87:99, KU 29, rskr. 226).

Frågan om hur det parlamentariska inflytandet bör beaktas i planeringen inför kommande riksdagsbeslut om försvaret bereds för närvarande i regeringskansliet.

Hemställan Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om riksdagen och försvarspla-

neringen.

4Säkerhetspolitiska överväganden

Sveriges säkerhetspolitik syftar vtterst till att bevara vårt lands frihet och nationella oberoende. Vårt säkerhetspolitiska mål är att i alla lägen och i former som vi själva väljer trygga en nationell handlingsfrihet. Denna skall göra det möjligt för oss utt inom våra gränser bevara och utveckla vårt samhälle i politiskt, ekonomiskt, socialt, kulturellt och varje annat hänseende efter våra egna värderingar samt i samband därmed utåt verka för internationell avspänning och en fredlig utveckling. Ett viktigt led i dessa strävanden är att bidra till fortsatt lugn och stabilitet i Norden och att minska riskerna för att Sverige dras in i krig eller konflikter.

Sverige kommer att orubbligt fullfölja en alliansfri politik syftande till neutralitet i krig i vår omvärld. Den svenska neutralitetspolitiken utgör den främsta garanten för vår fred och vårt oberoende.

Säkerhetspolitiken formas väsentligen i ett samspel mellan utrikesoch försvarspolitiken. Politiken utformas för att i omvärlden skapa förtroende och respekt för vår vilja att hålla fast vid den valda linjen. Detta förtroende grundläggs genom kontinuitet och fasthet i vårt agerande.

En långsiktig, fast och konsekvent utrikespolitik utgör en väsentlig del av säkerhetspolitiken. Sverige för en aktiv internationell politik, grundad på folkrättens principer, för avspänning, internationell nedrustning och fredlig lösning av konflikter mellan stater, liksom för internationell solidaritet, rättvisa och respekt för mänskliga rättigheter.

Neutralitetspolitiken förutsätter vidare en fast och konsekvent försvarspolitik, som skapar förtroende i omvärlden för vår vilja och förmåga att försvara oss. Ett starkt och allsidigt totalförsvar är väsentligt för att göra säkerhetspolitiken trovärdig.

Det råder bred enighet om den angivna inriktningen av säkerhetspolitiken. Politiskt har detta manifesterats i den parlamentariska försvarskommittén och 1 1987 års försvarsbeslut.

Regeringen har i proposition 1986/87:95 Totalförsvarets fortsatta utveckling mer utförligt redovisat de överväganden om den säkerhetspolitiska utvecklingen och vårt totalförsvar som framkommit under beredningen av försvarsbeslutet. Mina överväganden utgår från denna redovisning.

Sveriges säkerhet är i hög grad beroende av den internationella utvecklingen, särskilt av relationerna mellan stormaktsblocken i Europa.

Förhållandet mellan Sovjetunionen och Förenta staterna kännetecknas såväl av rivalitet, politiska motsättningar och fortsatta rustningar som av en viss samverkan, främst i syfte att undvika en konflikt som kan leda till direkta konfrontationer och ytterst till kärnvapenkrig. Kampen om inflytande fortgår dock i global skala.

En överenskommelse har nyligen träffats mellan Sovjetunionen och Förenta staterna om att avskaffa markbaserade medeldistanskärnvapen i Europa. Positiv är även ambitionen att kraftigt minska de strategiska kärnvapenarsenalerna och-att inleda samtal om begränsningar för kärnvapenprov. I nedrustningskonferensen i Genéve förefaller en uppgörelse om förbud mot kemiska vapen ligga inom räckhåll. De överenskommel-

ser om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder i Europa som träffades i den s.k. Stockholmskonferensen granskas av ett uppföljningsmöte i Wien.

Regeringen följer uppmärksamt eventuellt kommande och intensifierade samtal mellan maktblocken om konventionella rustningar i Europa och särskilt sådana som mer direkt kan beröra svenska säkerhetsintressen.

Stormakterna engagerar sig i lokala konflikter på olika håll i världen. I Mellanöstern och Gulfområdet, där de båda ledande makterna har starka intressen, finns risk för en direktkonfrontation mellan stormakterna.

Den militära situationen i Europa återspeglar rådande motsättningar och misstänksamhet mellan maktblocken. Båda sidor har sedan den nuvarande politiska och militära strukturen i Europa grundlades för omkring 40 år sedan byggt upp mycket stora insatsberedda militära styrkor i Europa. Betydande kärnvapenresurser liksom mycket omfattande konventionella stridskrafter står mot varandra på ömse sidor om blockgränsen i Centraleuropa. De militära satsningarna inom både NATO och Warszawapakten har under det senaste decenniet gradvis ökat i reala termer, främst för att höja den materiella kvaliteten på de konventionella stridskrafterna.

Den militärpolitiska situationen i Europa kännetecknas samtidigt av betydande stabilitet. Inte minst hotet från kärnvapnen har fört med sip mycket starka restriktioner på agerandet. Utfallet av ett konventionellt krig i Europa beror på så många och skilda faktorer, att det även framgent blir utomordentligt svårt för parterna att förutse utgången. Trots att båda maktblocken har delvis skilda uppfattningar om vad som är politiskt och militärt önskvärt i Europa. är det mot denna bakgrund osannolikt att någondera parten skulle vara beredd att tillgripa våld i syfte att ändra de rådande maktförhällandena till sin fördel. Maktblockens styrkedispositioner, som kännetecknas av hög beredskap och långtgående operativa förberedelser, visar emellertid att man inte utesluter möjligheten av en konflikt.

Den pågående utvecklingen i Sovjetunionen motiveras bl. a. av ett starkt behov av effektiviserande reformer inom industri och samhälle. I Östeuropa består spänningen mellan sovjetiska säkerhetsintressen och folkens nationella aspirationer. Den långsiktiga utvecklingen i såväl Sovjetunionen som Östeuropa är svårbedömbar. Kriser och konflikter inom och mellan dessa stater kan inte uteslutas.

Jag vill då det gäller bedömningen av den internationella utvecklingen också hänvisa till vad som tidigare i dag anförts av utrikesministern.

Nordeuropa karaktäriseras dels av en fortsatt grundläggande stabilitet i vad avser den politiska situationen och den säkerhetspolitik som förs av de nordiska länderna, och dels av att det nordeuropeiska och nordatlantiska området ägnas ett ökande säkerhetspolitiskt och strategiskt intresse från stormakternas sida.

Trots skilda säkerhetspolitiska lösningar har de nordiska länderna i stor utsträckning sammanfallande intressen. De nordiska länderna har på denna grund också kunnat verka gemensamt, företrädesvis inom För-

enta Nationerna och andra internationella organisationer. En förutsättning för detta samarbete är de nordiska ländernas respekt för varandras skilda säkerhetspolitiska lösningar och politiska ställningstaganden.

dets läge skulle vara mer utsatt i samband med kriser och väpnade konflikter mellan maktblocken. Det nordiska området, även Sverige, kan komma att beröras redan i inledningsskedet av en militär konflikt mellan maktblocken.

Det nordiska områdets strategiska betydelse liksom de rådande alliansförhållandena innebär dock att sannolikheten för ett angrepp mot det nordiska området som inte har ett omedelbart samband med en storkonfMikt mellan maktblocken framstår som mycket ringa. |

Sveriges totalförsvar skall verka i första hand fredsbevarande genom att ha sådan styrka, sammansättning, ledning och beredskap att en angripares förluster och andra uppoffringar i samband med ett försök att utnyttja vårt land inte ter sig rimliga i förhållande till fördelarna. Ett så utformat totalförsvar utgör ett väsentligt bidrag till lugn, stabilitet och en begränsad stormaktsnärvaro i det nordiska området i fred och i internationella kriser. Det är därtill en förutsättning för att svensk neutralitet skall bli respekterad vid krig i vårt närområde.

Ett militärt angrepp mot Sverige skall kunna mötas varifrån det än kommer. Våra stridskrafter skall i det längsta kunna förhindra att angriparen får fast fot på svensk mark. Skulle angriparen likväl lyckas tränga in på vårt territorium skall ett effektivt och uthålligt motstånd genomföras I varje del av landet. Befolkning och egendom skall skyddas och den livsnödvändiga försörjningen tryggas. Samhällets väsentligaste funktioner skall säkerställas.

Totalförsvaret skall även inriktas på att möta konsekvenser av andra säkerhetspolitiska kriser än krig. Sådana kriser kan bli utdragna och kan kännetecknas bl. a. av ekonomisk och handelspolitisk konfrontation. Det är väsentligt för vår säkerhetspolitiska trovärdighet och för vårt totalförsvars styrka i krig att vi kan möta försök till påtryckningar och handelsrestriktioner i sådana situationer. |

Regeringen har i utrikesdeklarationen aviserat sin avsikt att tillsätta en kommitté för att kartlägga i vilken mån det föreligger behov av export av krigsmateriel för att bevara och utveckla en stark svensk försvarsindustri. Det föreligger en bred enighet i Sveriges riksdag om behovet av en svensk försvarsindustri med tillräcklig kompetens och kapacitet. Under 1986/87 års riksmöte har denna enighet befästs. Det är en säkerhetspolitisk tillgång att vårt behov av materiel till försvarsmakten till huvuddelen tillgodoses av svensk industri. En egen livskraftig försvarsindustri och försvarsforskning skapar respekt för Sveriges vilja och förmåga att föra en fast och konsekvent neutralitetspolitik och ökar våra möjligheter att motstå påtryckningar av'olika slag. Det är väsentligt att i detta sammanhang långsiktigt säkra vår tillgång till avancerad kompetens och teknologi enligt våra krav. En viss ökning av vårt försvarsindustriella samarbete med andra länder främjar en säker långsiktig materielförsörjning. Vårt samarbete med andra länder skall ske i former som är förenliga med

varit till fördel för andra länder att dessa kunnat köpa försvarsmateriel från Sverige, och inte behövt förlita sig enbart till stormakterna.

Möjligheter till viss export har mot denna bredare bakgrund hittills bedömts utgöra en förutsättning för att svensk försvarsindustri skall bibehålla tillräcklig kompetens och kapacitet för att kunna fylla sin funktion som huvudsaklig försörjare av materiel till det svenska försvaret.

Kränkningar av vårt lands territoriella integritet har konstaterats även under 1987. Främmande undervattenskränkningar har förekommit på vårt sjöterritorium, inklusive på inre vatten. Sverige kommer aldrig att acceptera kränkningar av vår territoriella integritet. Vårt lands territorium skall värnas med alla till buds stående medel. Regeringens förordning innebär att försvarsmakten utan föregående varning skall tillgripa vapenmakt mot en främmande ubåt i inre vatten. Syftet är att tvinga den kränkande ubåten till ytan för identifiering och andra åtgärder. Ubåtsskyddet fortsätter att förstärkas. Respekten för vår territoriella integritet skall tryggas genom förmåga att ingripa mot varje form av kränkningar av vårt territorium i såväl fred som under neutralitet vid krig i omvärlden.

Regeringen kommer att fullfölja neutralitetspolitiken med kraft och konsekvens. Den inriktning av totalförsvaret som angavs genom försvarsbeslutet 1987 ligger fast.

Hemställan Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om säkerhetspolitiken.

5Försvarspolitikens inriktning

Jag redovisade i prop. 1986/87:95 mitt förslag till beskrivning av det svenska totalförsvarets mål. I huvudsak överensstämde dessa med vad som lagts fast i 1982 års försvarsbeslut, men i moderniserad form. Jag redovisade även mina förslag till operativa grunder för totalförsvaret. Riksdagen har beslutat i enlighet med mina förslag i dessa delar (prop. 1986/87:95, FöU I1, rskr. 310).

Enligt min mening har det inte inträffat någonting som gör att jag vill förorda ändringar i beskrivningen av det svenska totalförsvarets mål eller i de operativa grunderna för totalförsvaret.

Totalförsvaret har väsentliga uppgifter förutom i krig också i fred och i olika kris- och neutralitetssituationer. Ökad uppmärksamhet skall i planeringen ägnas åt förmågan att i fred, kris och under neutralitet hantera uppkommande situationer. Ett militärt angrepp med syfte att utnyttja Sverige är det allvarligaste hotet och skall utgöra den viktigaste utgångspunkten för planeringen. De krav som en kris eller neutralitetssituation ställer bör även beaktas i planeringen.

Hemställan Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

attta del av vad jag har anfört om försvarspolitikens inriktning.

6Vissa för totalförsvaret gemensamma frågor

6.1Vissa gemensamma utgångspunkter för planeringen

1 prop. 1986/87:95 anmälde jag att ett starkt och allsidigt totalförsvar förutsätter att dess olika delar är i balans med varandra och väl samordnade. Det är av största betydelse att gemensamma operativa grunder tillämpas inom alla samhällssektorer för att en hög effektivitet skall uppnås. Jag vill understryka betydelsen av fortlöpande samverkan och en förbättrad samordning mellan totalförsvarets civila och militära delar.

För att kunna fullfölja vår säkerhetspolitiska linje i situationer med reducerad eller avbruten import är det av stor betydelse att vi inom landet har sådana tillgångar till förnödenheter och den produktionskapacitet som erfordras för att totalförsvarets uthållighet skall säkerställas. Enhetliga antaganden om krisers och krigs varaktighet och karaktär måste enligt min mening tillämpas inom hela samhället i syfte att uppnå en tillfredsställande balans i uthållighetshänseende.

En konflikt i Europa torde inledas med en period av växande politiska motsättningar mellan maktblocken, alltmera omfattande handelsstörningar och efter hand höjd militär beredskap inom blocken. Krigshandlingar utanför Europa, i vilka även stormakterna är indragna, kan därvid förekomma, medan däremot öppna krigshandlingar mellan maktblocken i Europa inte antas äga rum i detta skede, s. k. förkrigsskede. Under förkrigsskedet försöker de båda maktblocken agera så att krisen inte utvecklas till öppet krig i Europa. Härvid kan olika typer av maktmedel, bl. a. ekonomiska, komma till användning mellan blocken, vilket även kan påverka Sveriges situation. En utveckling till krig mellan maktblocken i Europa kan emellertid i en sådan spänd situation ske mycket snabbt. Vid krig i vår omvärld finns risk för att Sverige kan komma att dras in såväl på ett mycket tidigt stadium, som senare.

Mot denna bakgrund skall planeringen av beredskapsåtgärder för förkrigsskedet göras så att behovet av att förbereda landet för krig tillgodoses samtidigt som störningarna i samhället, i möjligaste mån, begränsas.

Jag bedömer att handelsstörningarna i förkrigsskedet främst kan komma att gälla strategiska varor, t. ex. olja, legeringsmetaller och högteknologiprodukter, men att även andra för vår försörjning viktiga varor kan utsättas för störningar.

En annan utgångspunkt för planeringen bör vara att förkrigsskedet kan ha en varaktighet av upp till ett år. Det bör antas att den internationella handeln och tillgången på varor vid periodens inledning i huvudsak har normal omfattning. Främst mot periodens slut bör det däremot antas att avsevärda handelsbegränsningar kan förekomma. Ett totalt handelsbortfall ter sig emellertid för de flesta varuområden inte realistiskt ens vid förkrigsskedets slut — mot bakgrund av förutsättningen att öppet krig mellan maktblocken i Europa inte förekommer i detta skede. Ett undantag kan dock utgöras av sådana förnödenheter där något eller några nära lierade länder har en monopolsituation.

Försvarsbeslutet betonar även möjligheterna till snabbt uppväxande -Prop. 1987/88:100 konflikter. Vår beredskap skall därför även ta hänsyn till att ett krigsutbrott i Europa kan följa efter en förhållandevis kort kris. |

Synen på förkrigsskedet bör som grund för planeringen därför vara, att ett upp till ettårigt förkrigsskede före ett krigsutbrott inte får innebära att vår krigsuthållighet avsevärt försvagas. Samtidigt måste beredskapen också tillgodose de krav som blir resultatet av kortvarig kris och förvarning före ett krigsutbrott.

Förkrigsskedet kan sedan komma att följas av en perivd med krig i vår omvärld. Under detta krig kan Sverige stå neutralt alternativt dras in redan inledningsvis eller senare. Jag anser att vår uthållighet för detta skede bör dimensioneras utgående från en bedömning av varaktigheten av ett akut krigsskede mellan maktblocken i Europa. En rimlig uppskattning är att ett sådant skede kan pågå några månader. Totalförsvaret skall enligt min mening ha en betryggande uthållighet i relation härtill.

Möjligheterna till import i ett läge med krig i Europa är svårbedömda. Det förefaller sannolikt att viss handel kommer att fortgå åtminstone inledningsvis, men jap har i strävan att säkerställa en tillräckligt hög försörjningssäkerhet ändå bedömt att planeringen bör utgå från att all utrikeshandel kan omöjliggöras i en sådan situation. Planeringen bör emellertid medge att eventuella möjligheter till utrikeshandel tas till vara även under krig. Det gäller t. ex. planeringen av utrikeshandeln i kristider, inkl. frågor om transporter i sådana lägen. I planeringen bör också beaktas behovet av att i sådana lägen kunna exportera strategiskt intressanta varor.

I planeringen bör även försörjningsproblemen under ett skede efter ett krig 1 vår omvärld beaktas, främst i form av vissa analyser rörande omställning till inhemsk produktion av livsnödvändiga förnödenheter. Utgångspunkten bör därvid vara att utrikeshandeln inom något år gradvis återgår till en acceptabel nivå.

Jag vill i detta sammanhang påpeka att förloppet av en framtida kris inte kan förutses. Jag vill därför understryka betydelsen av ett flexibelt synsätt I beredskapsarbetet och att valet av åtgärder för att säkerställa beredskap och uthållighet bör ske så att de stärker vårt lands anpassningsförmåga även i kriser av annan karaktär än de här beskrivna.

Regeringen har mot bakgrund härav i december 1987 beslutat om föreskrifter för totalförsvarets planläggning och övriga fredstida förberedelser. Föreskrifterna innehåller regeringens inriktning av verksamheten under fred, kris, neutralitet och krig för överbefälhavaren och ansvariga myndigheter enligt förordningen (1986:294) om ledning och samordning inom totalförsvarets civila del samt Sveriges Radio AB. Föreskrifterna kompletterar gällande lagar, förordningar samt andra föreskrifter och skall bilda utgångspunkt för de bestämmelser m. m. som dessa myndigheter med stöd av sina instruktioner utfärdar.

Enligt regeringsbeslutet skall överbefälhavaren och de civila centrala myndigheterna inom totalförsvaret sträva efter enhetlighet och samordning. Regeringen har därför föreskrivit dels att överbefälhavaren i sam-

råd med överstyrelsen för civil beredskap skall lämna berörda civila centrala myndigheter de uppgifter om försvarsmaktens operativa planläggning som behövs för myndigheternas planering, dels att överstyrelsen för civil beredskap i samverkan med funktionsansvariga myndigheter och överbefälhavaren skall samordna den operativa planeringen inom den civila delen av totalförsvaret. Civil central myndighet skall lämna överbefälhavaren, överstyrelsen för civil beredskap och övriga berörda myndigheter motsvarande uppgifter om sin egen planläggning. Civilbefälhavarna och militärbefälhavarna skall i samverkan utarbeta en gemensam inriktning för försvarsplaneringen inom regionen och delge berörda myndigheter denna.

Sammantaget anser jag att dessa föreskrifter kommer att skapa en god grund för planläggning och förberedelser för att nå målen att avhålla en tänkbar angripare från militär aggression eller hot om sådan. Den samlade och ensade uthållighet som uppnås genom tillämpning av här redovisade föreskrifter bidrar till att ge vår säkerhetspolitik trovärdighet.

I prop. 1986/87:95 om totalförsvarets fortsatta utveckling anförde jag att den administrativa beredskapen uppvisar vissa brister i fråga om form och innehåll. I propositionen anfördes vidare att en viss tveksamhet råder beträffande beredskapsbegreppets innebörd, vilket försvårar möjligheterna att behandla beredskapsfrågorna entydigt. Jag vill här speciellt peka på den oklarhet som råder beträffande verksamheten inom kommuner och landstingskommuner när beslut om beredskapshöjande åtgärder före ett beredskapstillstånd riktats mot statliga myndigheter.

Regeringen har därför, mot bakgrund av vad som anfördes i nämnda proposition, i augusti 1987 beslutat att genom tilläggsdirektiv ge utredningen (Fö 1985:01) om översyn av civilförsvarslagstiftningen m. m. i uppdrag att bl. a. se över lagen (1960:513) om beredskapstillstånd och de andra författningar som berörs därav samt att överväga behovet av ytterligare lednings- och samordningsbestämmelser för totalförsvarets civila del.

6.2Ledning och samordning av totalförsvaret

Styrkan i totalförsvaret är beroende av en effektiv ledning och av en väl fungerande samordning mellan dess olika delar.

För att få en samlad översyn av totalförsvarets ledning under kris och i krig samt för att finna formerna för en effektivare och mer samordnad ledning av totalförsvaret lämnade regeringen i januari 1987 vissa uppdrag i denna fråga till överbefälhavaren och överstyrelsen för civil beredskap. Härvid anförde jag att översynen berör alla nivåer och sammanhanget mellan nivåerna samt att antalet ledningsorgan på varje nivå bör övervägas, varvid antalet civil- och militärområden särskilt skall prövas.

Överbefälhavaren och överstyrelsen för civil beredskap kommer att redovisa ett första steg i utredningsarbetet i januari 1988.

Jag anmälde i försvarsbeslutspropositionen 1987 att omfattningen och komplexiteten i denna fråga är så stor att ett par år torde åtgå för att erhålla ett samlat förslag. Ledningens utformning för det militära försva-

ret har en mycket stark koppling till det utredningsarbete om organisation, utbildning och produktion som nu på regeringens uppdrag bedrivs av överbefälhavaren. En översyn av civilbefälhavarnas krigsorganisation har gjorts och överlämnats till regeringen i september 1987. Förslagen övervägs för närvarande inom regeringskansliet. Ett samlat underlag för totalförsvarets ledning skall föreligga till hösten 1989 varefter jag avser att lämna förslag till regeringen om organisation och om former för en effektivare och mer samordnad ledning av totalförsvaret under kris och krig.

Hemställan Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle |

att ta del av vad jag har anfört om ledning och samordning av

totalförsvaret.

6.3Skydd mot kärnvapen, biologiska stridsmedel och

kemiska hot :

Åtgärder för skydd mot kärnvapen, biologiska stridsmedel och kemiska hot behandlades utförligt i 1982 års försvarsbeslut som i dessa hänseenden innebar en klar ambitionshöjning. I 1987 års försvarsbeslut uttalades att arbetet med att förbättra skyddet bör fullföljas i syfte att uppnå de tidigare angivna målen samtidigt som en fortsatt resursuppbyggnad bör ske. Överbefälhavarens grundsyn ABC och den av totalförsvarets chefsnämnd utarbetade gemensamma grundsynen ABC för den civila delen av totalförsvaret ligger till grund för arbetet. |

Myndigheterna har i sina programplaner redovisat åtgärder i enlighet med den inriktning som angavs i 1987 års försvarsbeslut. För det militära försvaret gäller det bl. a. utbildningsanordningar för ABC-utbildning och visst skydd mot den elektromagnetiska pulsen (EMP). Inom ramen för det uppdrag överstyrelsen för civil beredskap fått att i samråd med berörda funktionsansvariga myndigheter redovisa en plan för utbyggnaden av ABC-skyddet pågår arbete med att klarlägga ansvarsförhållanden, inventera utbildningsbehov och understödja de funktionsansvariga myndigheternas planering. Det samlade medelsbehovet har ännu inte kunnat preciseras. Inom försvarets forskningsanstalt är ABC-skydd ett av de prioriterade forskningsområdena som grund för stödet till myndigheternas planering och materielutveckling.

Jag anser att uppbyggnaden av ABC-skyddet bör fortsätta i enlighet med riktlinjerna i 1987 års försvarsbeslut.

Grundläggande för skyddet mot kärnvapen, biologiska stridsmedel och kemiska hot är en god förmåga till indikering, alarmering och ledning samt goda kunskaper om stridsmedlens och kemikaliernas verkningar och skyddet mot dessa. För att tillgodose behovet av särskilt skyddsutbildad personal inom totalförsvaret anmälde jag i propositionen inför 1987 års försvarsbeslut min avsikt att med bl. a. försvarets skyddsskola som grund organisera en för totalförsvaret gemensam ut-

2 Riksdagen 1987-88. I saml. Nr 100. Bilaga 6

bildning. Därigenom borde även behovet av specialutbildade handläg- Prop.. 1987/88:100 gare vid myndigheterna liksom av utbildare kunna tillgodoses.

Överbefälhavaren har i september 1987 och i samråd med överstyrelsen för civil beredskap, statens räddningsverk och socialstyrelsen redovi-: : sat underlag för beslut i denna fråga. Enligt överbefälhavaren bör — en för totalförsvaret gemensam skyddsskola organiseras den 1 juli

1988. med successiv uppbyggnad intill budgetåret 1990/91, då verk-

samhet skall kunna bedrivas i full omfattning, — skolans organisatoriska innehåll göras till föremål för kontinuerlig

prövning under uppbyggnadsperioden och anpassas till faktiskt utbildningsomfång,

— skolan ges namnet Totalförsvarets skyddsskola, = — skolan lokaliseras till Försvarets skyddsskolas nuvarande anlägg-

ningar i Kungsängen i Upplands-Bro kommun, — skolan ges en ställning som egen myndighet direkt underställd chefen

för armén och att uppgifter och resurser från berörda myndigheter

tilldelas skolan via chefen för armén, — ekonomiska resurser för investeringar och ökade driftkostnader till-

föras utanför försvarsmaktens ram, så att verksamheten i begränsad omfattning kan upptas från hösten 1988 och i full skala från budget-

året 1990/91. | |

Redovisningen omfattar också konsekvenserna för totalförsvaret av

att lokalisera skolan till Umeå kommun.

Jag anser att det underlag som överbefälhavaren har redovisat är tillräckligt för statsmakternas beslut, utom vad gäller skolans lokalisering. Underlaget remitteras för närvarande till de båda berörda kommunerna.

Enligt min mening bör en för totalförsvaret gemensam skyddsskola,

benämnd Totalförsvarets skyddsskola, inrättas den 1 juli 1988. Den bör

ges en ställning som myndighet inom huvudprogrammet Arméförband och bör inledningsvis bedriva sin verksamhet i nuvarande Försvarets skyddsskolas lokaler i Kungsängen i Upplands-Bro kommun. Det ankommer på regeringen att besluta härom. |

Jag har beräknat medel inom den civila totalförsvarsramen för utbildning vid skolan av den personal som skall tjänstgöra i civilförsvaret.

I fråga om den nya myndighetens slutliga lokalisering och finansiering av nödvändiga investeringar härför avser jag att återkomma till regeringen med förslag om proposition till riksdagen under våren 1988.

Hemställan Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle:

atrta del av vad jag har anfört om skydd mot kärnvapen, biolo-

giska stridsmedel och kemiska hot.

6.4Utveckling av planerings- och uppföljningssystemet

Min uppfattning är att statsmakternas styrning mer än hittills måste inriktas på försvarets förmåga och beredskap enligt ett försvarsbesluts intentioner.

I försvarsbeslutspropositionen (1986/87:95) anmälde jag att en huvudtanke i förändringen.av ledningssystemet är att ”— — de mål som anges i försvarsbeslutet för femårsperioden i form av kvalitet och kvantitet hos krigsförbanden även skall utgöra mål för de centrala myndigheternas produktion. De hittillsvarande årsvis uppstyckade produktionsmålen från statsmakternas sida avses därför tonas ner i hög grad. Det viktiga blir i stället att visa och följa upp hur myndigheternas verksamhet gradvis leder mot försvarsbeslutets mål”. oo

Riksdagen hade i sitt beslut (FöU 1986/87:11, rskr. 310) intet att erinra häremot. Dessa principer i styrningen infördes att gälla fr. o. m. den I juli 1987. Inom materielanskaffningsområdet beräknas, genom den klarare avgränsning av ansvaret mellan regering och myndigheter som regelförändringen innebär, antalet materielärenden som regeringen skall avgöra, minska till ca hälften mot tidigare.

I propositionen om ledning av den statliga förvaltningen (prop. 1986/ 87:99) anförde chefen för civildepartementet beträffande verksamhetsplanering och budgetfrågor att . "Riksdagen och regeringen bör tydligare ange vad man förväntar sig att myndigheterna skall åstadkomma i fråga om verksamhetens resultat. Detaljstyrningen av myndigheterna bör minska. — — Planeringen av myndigheternas arbete bör bli mer långsiktig. Myndigheternas resultatredovisning bör ges ny form och förstärkas”. |

Riksdagen tillstyrkte i sitt beslut med anledning av denna proposition (KU 1986/87:29, rskr. 226) dessa riktlinjer för ”styrning av myndigheternas verksamhetsinriktning”.

En grundtanke i det ledningssystem som enligt riksdagens beslut år 1970 nu tillämpas inom försvarsdepartementets verksamhetsområde uttryckte försvarskostnadsutredningen i sitt betänkande (SOU 1968:1) på följande sätt ”Planeringen inriktas på program, som i huvudsak hänför sig till krigsorganisationen och på prestationer. — — Kostnadsredovisning och rapportering utformas i anslutning till budgeteringen vilket ger möjlighet till uppföljning av kostnader, prestationer och resultat med uppdelning på program och ansvarsområden”.

I regleringsbrevet i juni 1987 för försvarsdepartementets verksamhetsområde har målen för myndigheternas verksamhet i större utsträckning än tidigare hänförts till krigsorganisationen och uppdelats på program. Beskrivningen av målen har utgått från riksdagens beslut om totalförsvarets fortsatta utveckling och från information ur myndigheternas långsiktiga planering för utvecklingen av det militära försvaret och de civila delarna av totalförsvaret. Denna förändring har, enligt vad jag har inhämtat, av myndigheter inom försvarsmakten, upplevts som positiv och meningsfull.

Myndigheterna skall under försvarsbeslutsperioden nå de på detta sätt preciserade målen inom en av riksdagen i fast prisläge bestämd ekonomisk ram. I detta ligger en konflikt mellan målstyrning och ramstyrning. Denna accentueras genom den fortlöpande förändringen av priser och

19 "löner. Överbefälhavaren och överstyrelsen för civil beredskap måste på

sektoransvarig myndighets nivå hantera denna konflikt mellan mål och resurser. I en återkommande omprövningsprocess måste åtgärder anpas- sas till resurserna med hänsyn till prioriteringar i och mellan målen. De båda myndigheterna måste sedan till regeringen redovisa klara ställningstaganden och förslag för sina resp. sektorer. Detta skedde tidigare med målen successivt rullande i fem och tio års perspektiv men sker nu med målen liggande fast i försvarsbeslutets tidsperspektiv. Vid ett nytt försvarsbeslut fastställs mål för den kommande försvarsbeslutsperioden.

Jag anser att den förändring av styrningen som kommit till uttryck genom den nya utformningen av regleringsbrevet ställer mera preciserade krav i enlighet med tankarna i prop. 1986/87:99, inte bara på de bägge myndigheterna med centralt och övergripande planeringsansvar utan på alla myndigheter på central nivå. Beslutsunderlaget till statsmakterna behöver emellertid förbättras i det hänseendet att de ekonomiska beräkningarna och övervägandena knyss starkare till målen enligt grundtankarna i ledningssystemet.

Jag anser att kraven på effektivitet skall vara höga. Det är därvid inte enbart fråga om att verksamheten i sig kan bedrivas rationellt. Det gäller också att göra rätt saker med hänsyn till de mål statsmakterna satt upp. Jag avser att låta bedriva ett fortsatt utvecklingsarbete med avsikt att förbättra regeringens möjligheter att följa upp och kontrollera verksamheten inom försvarsdepartementets ansvarsområde. | ”

Hemställan Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

attta del av vad jag har anfört om utveckling av planerings- och

uppföljningssystemet.

7.1Det senast förflutna budgetåret (1986/87)

7.1.1 Verksamheten Verksamheten under budgetåret 1986/87 baserades på 1982 års försvarsbeslut och den fortsatta inriktning som statsmakterna därefter beslutat om. Budgetåret 1986/87 utgjorde härvid det sista året i 1982 års försvarsbeslutsperiod.

Överbefälhavaren anmäler, i avvaktan på slutliga årsredovisningar, i förord till sin årsberättelse för 1986/87 bl. a. följande:

Under det nu avslutade budgetåret har ej den i regleringsbrevet beslutade verksamheten kunnat genomföras planenligt beroende på att tillgängliga medel inte räckt till, Redan vid ingången av verksamhetsåret | var utgångsläget att utgiftsramen måste minska med 200 milj. kr. till följd av föregående års överutnyttjande. Detta och en något för låg bedömning av verksamhetens kostnader samt otillräcklig priskompensation har medfört att det har varit nödvändigt att göra omfattande omplaneringar av verksamheten. I vissa fall har dessa omplaneringar varit av sådan storlek att de krävt regeringsbeslut. Exempel är minskning och senareläggning av materielanskaffning och nybyggnation, en mindre förkortning av grundutbildningstiden inom armén och en avsevärd begränsning av repetitionsutbildningen inom armén från planerade 87 000 man till inkallade ca 40 000. .

Utbildningsmålen för grundutbildningen har i flera avseenden måst sättas lägre än de mål som fastställts mot bakgrund av förbandens krigsuppgifter. Detta medför att krigsförbanden inte når upp till den planerade kvaliteten. Som nämnts i tidigare årsredovisningar är möjligheterna att ge kompletterande grundutbildning under repetitionsövning i det närmaste obefintliga med hänsyn till den tid som finns tillgänglig och den verksamhet som måste genomföras under sådana övningar.

I förhållande till de reducerade målen för grundutbildningen bedöms utbildningsresultatet även i år som tillfredsställande — mycket tack vare en helhjärtad insats av berörd personal och en god anda bland både värnpliktiga och befäl.

Personalsituationen för försvaret är fortfarande allvarlig, framför allt på grund av bristen på yngre yrkesofficerare och reservofficerare. brister på viss kvalificerad personal och stora förtidsavgångar av yrkesofficerare. Det finns dock vissa positiva tecken. Förtidsavgångarna har minskat något och ca 100 yrkesofficerare har kunnat återanställas. Bidragande härtill kan vara den förbättring av löneläget för stora delar av försvarets personal som blev följden av årets avtalsrörelse.

Bland större materielobjekt som beställts under året kan nämnas ett nytt pansarvärnsrobotsystem (pvrb 56 BILL). En ubåt, Västergötland, och ett minjaktfartyg, Kullen, har levererats. Leveranser av rörligt kustartilleri har fortsatt. Vidare har renoverings- och modifieringsåtgärder för stridsvagn 103, moderniseringen av ubåtar typ Sjöormen och fasta

tunga batterier fortsatt. Ombeväpningen av jaktflygförbanden till JA 37 Prop. 1987/88:100 och moderniseringen av J 35-systemet (Draken) har pågått. Utvecklingen av JAS 39 har fortsatt. Utbyggnaden av flygbassystemet (Bas 90) har fortsatt. Utvecklingsuppdrag har lagts avseende luftvärn med mörkerkapacitet och stridsfordon 90. Under året har flera militärrestauranger

byggts. n

För egen del har jag inte något att erinra mot överbefälhavarens redovisning. Jag vill emellertid något komplettera överbefälhavaren. Regeringen såg med stort allvar på arméns akuta problem. Åtgärder vidtogs därför dels inom ramen för beslut om priskompensation dels i form av ett särskilt uppdrag till generaldirektören Gunnar Petri. Petri som skulle undersöka orsakerna till försvarsmaktens akuta problem redovisade sedermera sitt uppdrag i betänkandet (Ds Fö 1987:1) Utredningen om försvarsmaktens akuta ekonomiska problem. Detta har bl. a. resulterat i ett uppdrag till överbefälhavaren att utarbeta förslag till förbättrad produk- " tionsledning. |

Regeringen beslutade efter förslag från överbefälhavaren att reducera arméns repetitionsutbildning. Inställda krigsförbandsövningar får emel- | lertid långtgående konsekvenser. Ett krigsförband som inte övas och samtränas med andra förband får en lägre kvalitet. Häri kan sägas ligga ett ökat försvarspolitiskt risktagande. Härutöver vill jag anmäla som min uppfattning att tvära kast i planläggningen av krigsförbandsövningar på sikt riskerar att minska försvarsmaktens trovärdighet gentemot de värnpliktiga och därmed svenska folket.

Sammanfattningsvis bedömer jag för närvarande att resultatet av genomförd verksamhet under budgetåret är godtagbart. Ffter gjorda redu- . ceringar har verksamheten i huvudsak skett planenligt.

7.1.2 Det ekonomiska utfallet Utgiftsramen för det militära försvaret uppgick för budgetåret 1986/87 till 22 411 482 000 kr. i pris-, löne- och växelkursläget februari 1985 (prop. 1985/86:100, bil. 6, FöU 5, 8 och 9, rskr. 117, 182 och 278). Regeringen bemyndigades, i överensstämmelse med tidigare riksdagsbeslut (prop. 1983/84:100, s. 49, FöU 20, rskr. 348), att justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1956/87 med hänsyn till pris- och löneutvecklingen enligt försvarsprisindex med beaktande av växelkursförändringar m. m. efter februari 1985: "

Efter kompensation för prisökningar enligt vad som ovan nämnts uppgick den militära utgiftsramen : under budgetåret 1986/87 till 24 379 210 000 kr. Denna ram har justerats enligt följande: Tillkommer: Löner till personal med : s. k. NOM-garanti : : : + 1500 000 kr. Medel för mervärdesskatt på ADB-tjänster . + 15 000 000 kr. Medel för konsulttjänster m. m. + 9 500 000 kr. Avgår: Överutnyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1985/86 (prop. 1985/86:100, . |

ta Nn bil. 6, FöU 5, 8 och 9, rskr. 117, 182 och 278) -200 700 000 kr. Summa korrigering -174 700 000 kr.

Den tillgängliga utgiftsramen för det militära försvaret budgetåret 1986/ 87 blev därmed 24 379 210 000 — 174 700 000 = 24 204 510 000 kr. Enligt riksrevisionsverkets budgetredovisning uppgick utgifterna under de rambundna anslagen inkl. ianspråktagna prisregleringsmedel till 24 820 528 000 kr. Utgifterna var alltså 24 820 528 000 — 24 204 510 000 = 616 018 000 kr., avrundat 616 milj. kr., större än utgiftsramen. Detta belopp skall emellertid justeras ner med hänsyn till vissa redovisningstekniska effekter av övergången till nytt system för utgiftsredovisning (SFS 1986:204). Denna justering uppgår till 612 milj. kr. Det sammanlagda överutnyttjandet kan därmed beräknas till 616 — 612 = 4 milj. kr. Regeringen kommer med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1986/ 87:95, bil. I sid. 92, FöU 11, rskr. 310) att beakta det sålunda justerade överutnyttjandet när utgifterna för det militära försvaret för budgetåret 1987/88 prisregleras.

Hemställan Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om det ekonomiska utfallet för

budgetåret 1986/87.

7.2Verksamheten under innevarande budgetår (1987/88)

Innevarande budgetår utgör första året i 1987 års försvarsbeslutsperiod. Som jag anförde i totalförsvarspropositionen (prop. 1986/87:95, bil. I kap. 4.9, sid. 50) är det min strävan att tona ned de årsvisa produktions- målen. Det av regeringen den 11 juni 1987 beslutade regleringsbrevet för försvarsdepartementets verksamhetsområde redovisar därför mål för pe-

nu, utöver vad jag anmäler i det följande (kapitel 7.3 Det militära försvarets fortsatta utveckling), närmare beröra verksamheten under innevarande år. Jag avser däremot i kommande budgetpropositioner anmäla hur och i vilken takt som dä genomförd verksamhet leder fram till försvarsbeslutets mål för budgetåret 1991/92.

Försvarsmaktens resurser efter mobilisering i läge juni 1988 framgår av följande översiktliga sammanställning. Armén Marinen Infanteribrigader 77 10 Torpedbåts-/Robotbåts-/ Infanteribrigader 66 8. Kustkorvettdivisioner 3 : Norrlandsbrigader 5 Patrullbåtsdivisioner 4 Pansarbrigader 5! Minfartygsflottiljer 6 Mekaniserade brigader 1 Ubåtsflottiljer (motsv. ) 2 Fältbatal joner ca 100 Minröjningsflottiljer 8 Lokalförsvarsbataljoner ca 100 Helikopterdivisioner 4 Hemvärnet ca 100 000 "Kustartilleribataljoner ca 30 Flygvapnet mn Operativ ledning | Jaktflygdivisioner JA 37 8 Högkvarteret Jaktflygdivisioner J 35 3 Nilitärområdesstaber 6 Attackflygdivisioner AJ 37 — 5, 5 Spaningsflygdivisioner 5 37 6 Lätta attackflygdivisioner 4 Stril- och basbataljoner 44. ! Inkl. pansarbrigad Gotland. Totalt kan försvarsmakten mobilisera ca 850 000 man (inkl. hemvärn).

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

artta del av vad jag har anfört om verksamheten under inneva-

rande år. |

7.3Det militära försvarets fortsatta utveckling

7.3.1 Regeringens uppdrag till överbefälhavaren om bl. a. arméns fortsatta utveckling

Jag anmälde i prop. 1986/87:95 behov av att — arbetet med en samlad översyn av totalförsvarets ledning snarast full-

följs, — underlag för långsiktigt ställningstagande till utvecklingen av arméns

utbildningssystem och fredsorganisation bör föreligga under år 1988,

så att erforderliga riksdagsbeslut kan fattas våren 1989, — erforderliga förbättringar av försvarsmaktens produktionsledning

redovisas senast vid samma tidpunkt, — erforderligt underlag tas fram för att kunna inrikta huvudprogram-

men 4 och 5 för perioden fram till år 1997.

Mot bakgrund härav uppdrog regeringen i mars 1987 åt överbefälhavaren att utreda och redovisa ett förslag till arméns långsiktiga utveckling, produktionsledningen inom försvarsmakten, organisationen inom huvudprogrammet 4 samt konsekvenserna härav för huvudprogrammen 2,3 och 5. Enligt uppdraget skall överbefälhavaren redovisa arbetsläget i december 1987 och slutredovisa uppdraget senast den 30 september 1988. Jag återger i det följande regeringens närmare direktiv i sammanfattad form.

Överbefälhavaren skall vad avser arméns långsiktiga utveckling redovisa de operativa grunderna för utvecklingen av arméstridskrafterna, de operativa behoven av beredskap och ledning samt de operativa inflytelserna på fredsorganisationen i övrigt. .

Att fastställa den krigsorganisatoriska utvecklingen för 1990-talet är en fråga för 1992 års försvarsbeslut. Överväganden och förslag om bl. a. utbildningssystem och fredsorganisation måste emellertid utgå från krigsorganisationens utveckling. Överbefälhavaren skall därför redovisa en plan för utvecklingen av arméns krigsorganisation i den utsträckning som fordras för överväganden om utbildningssystem och fredsorganisation.

Andra principer för omsättning av förband än de nuvarande skall prövas. Ett syfte är därvid att genom en effektivare förbandsomsättning höja den personella kvaliteten i främst brigader och viktigare territoriella förband.

Överbefälhavarens förslag till förbandsomsättningssystem skall hänga ihop med vad som föreslås som mål för utbildningen och om utbildningssystemets uppbyggnad. Därvid bör avvägningen mellan befäls-, grundoch repetitionsutbildning prövas inom ramen för nuvarande totala utbildningstid. Det bör vidare övervägas att utforma systemet på ett sådant sätt att behovet av anstånd för värnpliktiga minimeras. De förslag som

1983 års värnpliktsutbildningskommitté lämnat avseende beredskaps- Prop. 1987/88:100

tjänstgöring i samband med grund- och repetitionsutbildning bör ytterligare övervägas. Fullständig förstegsutbildning skall vara utgångspunkt för överbefälhavarens förslag till utbildningssystem. De i tidigare sammanhang redovisade bristerna i fråga om krigsförbandens samträning skall kunna avhjälpas. Behov av och tillgång på utbildningsbefäl skall särskilt redovisas.

Fredsorganisationen inom armén bör utvecklas så att den i ökad utsträckning blir en integrerad del i krigsorgansationen och i försvarsmaktens beredskapssystem samt så att organisatoriska förutsättningar skapas för att nå en effektivare utbildning och samträning.

I arbetet skall strävan vara att så snart som möjligt minska det nu besvärande kvarståendeläget för värnpliktiga. Därvid bör bl. a. befälstillgångens inverkan analyseras. Vidare skall utbildningsorganisationens totala kapacitet anpassas till den framtida tillgången på värnpliktiga.

Överbefälhavaren skall också redovisa en plan för fredsorganisationens utveckling som tar hänsyn till sammanhanget mellan de operativa grunderna, organisationen, ledningen, beredskapen samt förbandsomsättnings- och utbildningssystemen. Planen skall gälla minst intill sekelskiftet. Förslag skall vidare lämnas om sådana åtgärder som fordrar statsmakternas beslut före år 1992.

Överbefälhavaren och överstyrelsen för civil beredskap har i regeringsbeslut i januari 1987 fått i uppdrag att utreda totalförsvarets ledning I kriser och i krig. Viktiga frågor är härvid antalet ledningsorgan på varje nivå. Antalet civil- och militärområden skall särskilt prövas. Möjligheterna att rationalisera organisationen för ledning i krig bör uppmärksammas. Regeringen kommer senare att ge en närmare inriktning av det fortsatta utredningsarbetet på denna punkt.

Ledning av produktionen inom försvarsmakten har ett samband med utvecklingen av såväl ledningen i kris och krig som med utbildningssystemet och fredsorganisationen. Överbefälhavaren har fått regeringens uppdrag att redovisa de åtgärder som erfordras för att förbättra produktionsledningen. Utredningen om försvarsmaktens akuta ekonomiska problem (Ds Fö 1987:1) skall därvid utgöra ett underlag.

Tyngdpunkten i de här redovisade grunderna för utredningsarbetet

nen inom marinen och flygvapnet skall föreslås om de leder till ökad effektivisering och samordning mellan försvarsgrenarna. '

Stabsmyndigheternas organisation och arbetsformer skall samtidigt granskas i syfte att inte binda större resurser än nödvändigt i fredsadministrationen.

Överbefälhavaren skall för huvudprogrammet 5, Gemensamma myndigheter, redovisa hur detta huvudprogram påverkas av förslagen om huvudprogrammen I — 4. | |

Balansen i fråga om utbildningsnivå för stridskrafter ur olika försvarsgrenar skall vidare prövas.

I samband med förslagen om utbildning, fredsorganisation och pro-

ba n duktionsledning skall ekonomiska konsekvenser av förslagen redovisas i samråd med försvarets rationaliseringsinstitut. Planeringsförändringar för att inrymma lämnade förslag skall redovisas översiktligt.

Många av förslagen som nu behandlas inom den s. k. försvarsmaktsutredningen och andra utredningar inom detta område är av stor principiell och praktisk betydelse. Jag vill dock för närvarande inte här kommentera detta arbete utan anser det väsentligt att utredningarna genomförs enligt givna direktiv och bereds'i den ordning som riksdag och regering uttalat sig för. : :

Den samlade utredningen leds av överbefälhavaren och är samordnad med perspektivplanestudierna inför nästa långsiktiga försvarsbeslut. Arbetet följs av en särskild referensgrupp ur regeringskanshiet.

Jag räknar med att kunna föreslå regeringen att beträffande organisation, ledning, utbildning m. m. återkomma med förslag till riksdagen under 1988/89 års riksmöte.

Hemställan Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

art ta del av vad jag har anfört om regeringens uppdrag till.

överbefälhavaren om bl. a. arméns fortsatta utveckling.

7.3.2 1987 års försvarsbeslut och säkerheten i planeringen

7.3.2.1 Försvarsbeslutet Jag framhölli 1987 års försvarsbeslutsproposition (prop. 1986/87:95 sid.. 56) då jag redovisade mina förslag om det militära försvarets fortsatta utveckling att erfarenheterna från de senaste försvarsbeslutsperioderna hade visat på betvdande osäkerheteri planeringen. Jag angav vidare att den av mig föreslagna inriktningen utgick från det då föreliggande underlaget och att detta innehöll osäkerheter vilka måste anses betydande . och som kunde påverka möjligheterna att genomföra den planerade verksumheten under försvarsbeslutsperioden. Osäkerheterna rörde dels de bedömda kostnaderna för verksamheten, dels prisutvecklingen och kompensationen för denna. Det modifierade priskompensationssystem som därefter har börjat tillämpas kommer enligt min mening att förbättra överensstämmelsen mellan den verkliga prisutvecklingen och den kompensation som försvaret får för denna. När det gäller osäkerheten i förhållandet mellan planerad verksamhet och tillgängliga ekonomiska resurser kvarstår dock problemen.

Överbefälhavaren har sålunda i sin programplan för perioden 19887 89 — 1991/92 anmält att en fullständig följsamhet gentemot försvarsbeslutet inte är möjlig. En planering helt i överensstämmelse med statsmak-. ternas intentioner skulle medföra kostnader som betydligt överstiger tilldelade ramar. Överbefälhavaren anger att betydande omplaneringar i

verksamheten under denna period därför har måst ske i förhållande till

den planering som redovisades för försvarskommittén i programplanen för perioden. Enligt överbefälhavaren medför ändrade planeringsförutsättningar — främst uppskjuten materielanskaffning, ökade kostnader för arbetsvårdsfall, höjda frivilligförmåner och förstärkt utbildning vid armén — kostnadsökningar på ca 200 milj. kr. per budgetår. Ungefär "lika stort årligt omplaneringsbehov har uppstått genom fördyringar och ambitionsförändringar i materielplanerna. Härtill kommer nödvändiga

" lönesatsningar till en kostnad av ca: 150 milj. kr. per år utöver vad 'som kan tilldelas i priskompensation och som måste tas inom den ekonomiska ramen. Slutligen har redan i försvarsbeslutet förutsatts en reducering av främst materielanskaffningen med 840 milj. kr. under perioden. Enligt överbefälhavaren innebär dessa ändrade planeringsförutsättningar att betydande resurser saknas för att kunna genomföra den planering : som förutsattes i den av' överbefälhavaren reviderade programplanen för perioden 1987/88 — 1991/92, -

Överbefälhavaren har föreslagit tre slags åtgärder för att avväga de brister som följer av de ändrade förutsättningarna, nämligen — reduceringar av repetitionsutbildningen inom armén och marinen, — senareläggning och réduceringar av den materiella förnyelsen, främst

inom armén samt | Å

— begränsningar av krigsorganisationen på sikt. > Jag återkommer med min syn på överbefälhavarens förslag till åtgärder i samband med mina överväganden om krigsorganisationens utveckling. ee :

Jag konstaterar att den av överbefälhavaren anmälda omplaneringen:i förhållande till föregående plan uppgår till flera miljarder kronor under försvarsbeslutsperioden. Ställd i relation till försvarsbeslutet blir dock förändringen betydligt mindre eftersom beslutet faktiskt förutsatte en omplanering inom materielområdet med 630 milj. kr. och av kostnader-

na för civil personal med 210 milj. kr. | |

Möjligheten av höga löneavtal var också förutsedd. Jag vill erinra om vad jag har framfört härom i försvarsbeslutspropositionen. Jag angav då att jag vid beräkningen av anslagsbeloppen tagit hänsyn till det nyligen slutna kollektivavtalet (RALS 86 — 87) och att jag var beredd att omfördela ekonomiska resurser inom den militära utgiftsramen om ytterligare personaladministrativa åtgärder senare skulle visa sig nödvändiga.

Jag berörde också i samma proposition frågan om kostnadsökningar för materiel och framhöll att' omplaneringar i form av reducerad och senarelagd anskaffning kan bli nödvändiga. Jag har bl..a. som följd här-. av, och efter försläg från försvarskommittén avdelat reserver på 1 500 milj. kr. under perioden 1987/88 — 1991/92 för osäkerheter i kost-

naderna, främst inom materielområdet.

Vidare anmälde jag (sid. 79 och 145 — 146) att begränsningar måste göras i utbildningen men att det härvid var nödvändigt bl. a. för tilltron till värnpliktssystemet och det anställda befälets intresse för sitt yrke att grundutbildningen kunde genomföras på ett riktigt sätt. I syfte att nå dithän anförde jag att det kunde bli nödvändigt att vidta vissa begränsningar i övrigt inom arméns ledning och förbandsverksamhet. Jag framhöll också att trots de ökade satsningarna inom utbildningsområdet måste ändå vissa brister även fortsättningsvis godtas hos krigsförbanden. Först i och med ett nytt utbildningssystem räknar jag med att kvaliteten hos krigsförbanden i vad avser personal och utbildning kan börja att förbättras. a

. Sammanfattningsvis vill jag sålunda framhålla att det i försvarsbeslutspropositionen har anmälts ett antal områden, där stora brister eller osä-

kerheter förelåg, allt i förhållande till det material som togs fram av försvarskommittén. Den beredningsprocess som ägde rum i regeringskansliet från det att kommittén lämnade sina förslag till den färdiga

kerheter aviserades. Betydande delar av de brister som öv erbefälhavaren har anmält var redan beaktade i försvarsbeslutspropositionen och har därmed även behandlats av riksdagen. Försvarsbeslutets prioriteringar och mål ligger således fast, även om vissa delmål inte hinner realiseras fullt ut före år 1992.

Jag vill dock framföra som min mening att det är oacceptabelt att säkerheten i planeringen är så låg att överbefälhavaren redan några månader efter försvarsbeslutet behöver hemställa om regeringens medgivande att få reducera repetitionsutbildningen. Säkerheten i försvarsplaneringen måste förbättras.

Alla planer innehåller ett visst mått av osäkerheter. Enligt min mening är det dock angeläget att säkerheten ökas i hög grad i det fortsatta arbetet ' med försvarsplaneringen. Jag redovisar i det följande vilka åtgärder som jag har vidtagit.

7.3.2.2 Säkerheten i planeringen för försvarsbeslutsperioden Jag har i det föregående berört min anmälan i totalförsvarspropositionen 1987 om de svårigheter som försvarsmakten haft att genomföra planerad verksamhet inom gällande ckonomiska ramar och de likviditetsproblem som uppstått.

Som ett resultat av de undersökningar som genomförts med anledning härav och med syfte att förbättra försvarsmaktens styrsystem har regeringen uppdragit åt överbefälhavaren att senast den 30 september 1988 lämna förslag om förbättringar av produktionsledningen.

För att öka säkerheten i planeringen ställde regeringen i sina anvisningar ökade krav på ekonomisk realism i kommande planer bl. a. för materielplaneringen. Överbefälhavaren har utformat sin programplan utgående från dessa anvisningar. I förhållande till föregående plan kan jag konstatera att ändringarna varit omfattande för att skapa en ökad säkerhet och stabilitet i planeringen för perioden fram till år 1992. |

Jag har för avsikt att föreslå regeringen att i anvisningarna inför nästa programplan begära att överbefälhavaren ytterligare belyser säkerheten i ' planeringen och redovisar alternativ för hur försvarsbeslutets intentioner skall kunna förverkligas.

Regeringen tillsatte i juni 1987 en särskild arbetsgrupp med represen- ' tanter från regeringskansliet och berörda myndigheter för att bedöma och lämna förslag till åtgärder för att öka den ekonomiska säkerheten i i den militära planeringen för försvarsbeslutsperioden.

Utgående från arbetsgruppens analys av nuvarande planering med de avsevärda reduceringar av verksamheten som genomförts mot tidigare planer, kan jag sammanfattningsvis konstatera att den ekonomiska säkerheten och stabiliteten för perioden 1987/88 — 1991/92 i nu föreliggande plan är bättre än tidigare. Osäkerheter föreligger dock ännu i

arméns och marinens resp, planeringar i en utsträckning som gör att jag anser det motiverat att hålla en reserv under ett särskilt anslag. Jag har sålunda för att öka regeringens handlingsmöjligheter inför dessa osäkerheter avsatt 165 milj. kr. under anslaget F 21. Reserv för det militära försvaret. |

Viss osäkerhet föreligger vidare för enstaka materielobjekt samt om möjligheterna att genomföra förväntade rationaliseringar. Regeringen kommer dock inför beslut om varje större materielärende att noggrant bevaka det kvarstående s. k. fria ekonomiska utrymmet så att en godtagbar handlingsfrihet bevaras. Beträffande rationaliseringar kommer regeringen att ytterligare analysera de mål som tidigare satts upp. De förväntade rationaliseringarna är nödvändiga för att kunna genomföra övrig prioriterad verksamhet och jag behandlar denna fråga ytterligare under avsnittet om rationalisering. Jag vill dock påpeka att planeringen för perioden kan komma att påverkas i betydande grad av de nu pågående utredningarna.

Hemställan Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om 1987 års försvarsbeslut och

säkerheten i planeringen.

7.3.3 Planeringsramar

För perioden 1987/88 — 1991/92 bör planeringsramarna för det militära försvaret justeras med försvarsprisindex 1987 (prop. 1986/87:95, bil. I, FöU 11, rskr. 310). Försvarsprisindex omfattar fem delindex som mäter prisutvecklingen inom olika utgiftsandelar. De procentandelar av totalutgifterna som beräknats för de fem utgiftsandelarna mot bakgrund av planeringen för försvarsbeslutsperioden framgår av följande tabell. Andelarna avses ligga fast under försvarsbeslutsperioden 1987 — 1992.

Kostnads- Löner Inhemsk Importerad Olje- — Övrigt slag försvars- 'försvars- import

materiel materiel

Andel 29,0 34,0 9,0 2,5 25,5

Planeringsramen för det militära försvaret har för budgetåret 1988/89 angetts till 24 774 milj. kr. i pris-, löne- och växelkursläget februari 1986. Planeringsramen skall höjas varje budgetår t. o. m. budgetåret 1991/92 med 200 milj. kr. (prop. 1986/87:95, bil. I, FöU I1, rskr. 310).

I enlighet med gällande metod för ramberäkning har jag beräknat utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1988/89 enligt vad som i det följande framgår till 26 147 000 000 kr. i pris-, löne- och växelkursläget februari 1987.

Planeringsram (prisläge -:- 24 774 000 000 kr. februari 1986) : Tillkommer: Prisomräkning februari 1986 — februari 1987 + 1.129 700 000 kr. - Ökade kostnader till följd

av att tjänstebrevsrätten cv . hävs för vissa myndigheter + 2 900 000 kr.

- Ökade kostnader för bygg-

nadslovsavgifter + 2 200 000 kr. - Omföring av kostnader för |

kustbevakningen . + 237 700 000 kr. - Överföring av vissa kostnader

för försvarets personalnämnd

från anslaget A 1. Försvarsdepar-

tementet till anslaget F 20.

Vissa nämnder m. m inom det

militära försvaret + 600 000 kr. - Överföring av medel för militära |

tjänster vid försvarsdepartementet - 100 000: kr.

Utgiftsram för budgetåret 1988/89 .

(prisläge februari 1987) 26 147 000 000 kr.

Beräknad priskompensation .

t

februari 1987 — medelprisläget 1988/89 1 600 000 000 kr.

Beräknat utfall den 30 juni 1989 27-747 000 000 kr.

I anslutning till ramberäkningen för budgetåret 1988/89 vill jag anföra följande. |

Som en följd av den nya ordning om utbyte av meteorologisk, hydrologisk och oceanografisk information mellan den civila och militära vädertjänsten som civilministern närmare berör under bil. 2 Gemensamma frågor och som jag också behandlar under avsnittet Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet bör i regleringsbrevet för budgetåret 1988/89 den militära planeringsramen justeras med hänsyn till de omfördelade kostnaderna, Detta komrner inte att leda till en ökad belastning

för statsbudgeten. |

Utgiftsramen för budgetåret 1988/89 utgör tillika planeringsram för detta år uttryckt i pris-, löne- och växelkursläget februari 1987. Planeringsramen för de fyra budgetåren 1988/89, 1989790, 1990/91 och 1991/ 921 prisläget februari 1987 framgår av följande tabell.

Budgetår 1988/89 1989/90 1990/91 1991/92

Milj. kr. 26 147 26 356 26 565 26 774

Jag förordar dessutom att regeringen i likhet med föregående år begär bemyndiganden av riksdagen att : — justera utgiftsramen med hänsyn till prisutvecklingen enligt försvars-

prisindex 1987, — justera de beställningsbemyndiganden som har lämnats med hänsyn

till prisutvecklingen enligt nettoprisindex efter februari 1987,

— justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1988/89

på grund av över- eller underutnyttjande av ramen för budgetåret

1987/88 samt — medge överskridande av utgiftsramen för det militära försvaret samt

av lämnade beställningsbemyndiganden om beredskapsbudgeten för totalförsvaret sätts i kraft, dvs. vid krigsfara eller krig. Bemyndigandet omfattar också beredskapsåtgärder i andra situationer än direkt : krigsfara eller krig. Här avses sådana åtgärder som att värnpliktiga av beredskapsskäl kallas in till krigsförbandsövning eller beredskapsövning eller att andra särskilda åtgärder måste vidtas av samma skäl.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. fastställa planeringsramen, tillika utgiftsramen, för det militära försvaret för budgetåret 1988/89 till 26 147 000 000 kr. i prisläget februari 1987, : 2. fastställa planeringsramen för det militära försvaret för perioden 1989/90 — 1991/92 i enlighet med vad jag har förordat i det föregående, 3. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1988/89 med hänsyn till prisutvecklingen efter februari 1987 enligt försvarsprisindex 1987, 4. bemyndiga regeringen att justera lämnade beställningsbemyndi- : ganden enligt nettoprisindex, 5. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1988/89 på grund av över- eller underutnyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1987/88, 6. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1988/89 medge överskridande av utgiftsramen för det militära försvaret samt av lämnade beställningsbemyndiganden, om det behövs av beredskapsskäl,

7.3.4 Inriktningen av huvudprogrammen

7.3.4.1 Arméestridskrafter 1987 års försvarsbeslut innefattar nödvändigheten av en långsiktig förändring av arméns krigsorganisation, utbildning och fredsorganisation. Jag förutsätter att underlag för beslut härom kommer att föreligga under hösten 1988 när överbefälhavaren har redovisat sina förslag. De av överbefälhavaren nu föreslagna åtgärderna kommer att ytterligare begränsa den operativa effekten hos infanteribrigaderna av typ IB 66 M och av en stor del av lokalförsvaret. Enligt min mening är dock detta i rådande läge nödvändigt eftersom arméns grundutbildning och materielanskaffning behöver ges något ökade resurser. Dessutom har överbefälhavarens förslag ett klart samband med det förväntade resultatet från pågående utredningar om en ändrad organisation. Nedgången i den operativa för- 31

mågan under de närmaste åren kommer dock fortfarande vara möjlig att återta, om det senare skulle visa sig att vissa brigader av typ IB 66 M bör behållas. Nu föreslagna åtgärder innebär sålunda inte i sig att infanteribrigader typ 66 M utgår ur krigsorganisationen. Däremot kommer denna förbandstyps förmåga att lösa krigsuppgifter att minska ytterligare.

I avvaktan på ett beslut om den framtida inriktningen anser jag att arméstridskrafterna i huvudsak skall utvecklas i enlighet med vad som angavs i 1987 års försvarsbeslut. Sålunda bör främst nivån på grundutbildningen höjas under början av: försvarsbeslutsperioden, medan de större systemmässiga förbättringarna inom utbildningsområdet för armén inte kan börja att genomföras förrän mot slutet av perioden. Under den därpå följande femårsperioden prioriteras materielförnyelsen i en moderniserad struktur och organisation samtidigt som utbildningen i ett nytt system får fullt genomslag.

För att de prioriterade brigaderna skall få erforderlig kvalitet får under de närmaste åren ambitionerna minskas för andra brigader och vid lokalförsvarsförbanden. Repetitionsutbildningen för de viktigaste förbanden skall säkerställas.

Till dess att armén har fått en ny balanserad krigsorganisation får förutsättas att den kompletterande utbildningen efter mobilisering behöver ökas vid ett antal krigsförband.

Arméförbandens materiel får förnyas i en långsammare takt än vad som förutsattes i 1987 års försvarsbeslut. För att skapa utrymme för utvecklingsobjekt inför arméns förnyelse under 1990-talet har anskaffningen av luftvärn med medellång räckvidd uppskjutits. Robotsystem 70 i mörkerversion beställs i reducerat antal.

Enligt min uppfattning innebär den föreslagna inriktningen för armén för de närmaste budgetåren i första hand ökad satsning på de prioriterade förbanden och grundutbildningen samt åtgärder för att tillgodose behoven av personal.

7.3.4.2 Marinstridskrafter I enlighet med 1987 års försvarsbeslut tillförs marinstridskrafterna relativt betydande resurser under perioden. I förhållande till försvarsbeslutet förordar emellertid överbefälhavaren i sin programplan för perioden 1988/89 — 1991792 viss omplanering. Härvid ges materielanskaffningen mindre resurser än vad som tidigare planerats till förmån för ledning: och förbandsverksamhet. Detta på grund av att det inom marinen har varit nödvändigt att förstärka förbandsbudgetarna. Trots detta förutsätter planen en låg ambition för repetitionsutbildning och underhåll av. materiel. Det har emellertid enligt överbefälhavaren inte varit möjligt att omfördela ytterligare resurser från materielanskaffningen. Möjligheterna till differentiering av vissa marina system m. m. vad avser materiell tillgänglighet och utbildningsnivå skall prövas. Kvalitetsförbättringen av ubåtsskyddet har prioriterats i tiden. Det är bl. a. som en följd härav inte möjligt att tidigarelägga anskaffningen av Ubåt 90. Materielförnyelsen I marinen kan inte till alla delar genomföras i den takt som försvarskommittén förutsatt. För egen del har jag för närvarande inte anledning att ifrågasätta föreslagen planering i dessa delar.

Mot bakgrund av den rapport som överbefälhavaren har lämnat avse- = Prop. 1987/88:100 ende incidenter under andra och tredje kvartalen 1987 har dock regeringen uppdragit åt överbefälhavaren att redovisa underlag bl. a. som grund för inriktningen av den fortsatta uppbyggnaden av ubåtsskyddet.

Enligt programplanen finns inom marinen på lång sikt ett omfattande behov av att ersätta utgående enheter. Enligt chefen för marinen är det inte möjligt att i ett längre perspektiv omsätta alla nuvarande förband, om de ekonomiska ramarna för huvudprogrammet ges en i huvudsak rak

inom marinens planering sedan förra årets programplan. Orsakerna härtill liksom långsiktiga ekonomiska m. fl. konsekvenser härav har ej till fullo klarlagts. Överbefälhavaren avser därför under kommande budgetår fördjupa granskningen av planeringen inom marinen i syfte att närmare klarlägga i vilken takt 1987 års försvarsbeslut kan genomföras. Liksom inom armén kommer därvid en reduktion av marinens organisation att prövas.

För egen del anser jag att de begränsningar i verksamheten som tidigare genomförts och som också genomförs innevarande budgetår kan medföra negativa återverkningar för krigsförbanden. Jag bedömer att marinens planering är osäker och delar överbefälhavarens uppfattning att organisationen bör prövas i nästa års planering. Jag utgår därvid från att inriktningen i 1987 års försvarsbeslut ligger fast.

7.3.4.3 Flygstridskrafter Överbefälhavaren anmäler i sin programplan för perioden 1988/89 — 1991/92 att det även inom flygvapnet finns obalanser. En sådan är personalsituationen. Vakansläget till följd av de senaste årens stora avgångar här bl.a. medfört besvärande luckor i krigsorganisationen och att övningar och repetitionsutbildning inte kunnat inplaneras i erforderlig omfattning. Jag utgår från att den utökade rekryteringen samt de särskilda löneavtal som nyligen slutits för flygande personal och tekniker på sikt kommer att ge ett godtagbart personalläge i krigsorganisationen och förutsättningar för erforderliga övningar och repetitionsutbildning. Bassystemet bör också med nu inplanerade atgärder få en acceptabel kvantitativ och kvalitativ nivå under första delen av 1990-talet.

Överbefälhavaren pekar också på osäkerheter för vissa materielobjekt. Fördyringar för den tvåsitsiga versionen av flygplan JAS 39 (JAS 39 B) samt av de framtida stridslednings- och radiosystemen (StrilC 90 resp. RAS 90) har inte kunnat accepteras i planeringen. Andra lösningar övervägs därför när det gäller den framtida flygutbildningen liksom krav och teknisk ambitionsnivå för StrilC 90 och RAS 90. Utbyggnaden av det nya stridsledningssystemet har senarelagts något. Härtill kommer osäkerheter om kostnaderna för att utveckla den nya radarjaktroboten 71 A.

Jag konstaterar att de relativt sett betydande förstärkningar av flygstridskrafterna som förutsätts i 1987 års försvarsbeslut i allt väsentligt har inplanerats. Sålunda finns program samt medel avdelade för en förbättrad jaktrobotbeväpning och motmedelskapacitet för såväl system JA 37 [a ' som JAS 39. På motsvarande sätt förstärks systemet AJ 37 med en mo-

3 Riksdagen 1987-88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

dern sjömålsrobot och en förbättrad attackrobot. Detta leder, tillsammans med de åtgärder som kommer att vidtas för att utveckla stril- och bassystemen, till en successivt ökad kapacitet för luftförsvars- och attackfunktionerna.

Jag kan tills vidare acceptera denna planering och avser att ge anvisningar om särskild uppföljning av det nya radarjaktrobotprojektet. Jag återkommer i det följande med en särskild redogörelse om JAS-projektet. : :

Överbefälhavaren har, i enlighet med försvarsutskottets betänkande (FöÖU 1986/87:11), prövat möjligheterna att modifiera fler flygplan J 35 än vad som tidigare beslutats och föreslår att samtliga byggs om till den s.k. J-versionen. Detta innebär en utökning med tolv flygplan i förhållande till förutvarande inriktning. Enligt överbefälhavaren skapar en sådan åtgärd handlingsfrihet att på 1990-talet organisera ytterligare en jaktdivision.

Enligt min mening kan den av överbefälhavaren — inom den givna ramen — föreslagna omfördelningen för modifiering av ytterligare tolv flygplan J 35 godtas med hänsyn till den möjligher till handlingsfrihet som detta ger. Jag utgår emellertid från att en sådan modifiering grundas på en helhetssyn på organisation, materiel, behov av utbildning och anläggningar samt därav föranledda resursanspråk. Jag förutsätter vidare att erforderligt underlag för beslut om krigsorganisationens utveckling föreligger inför 1992 års försvarsbeslut. Vidare måste då också finnas underlag för ställningstaganden om den framtida jaktrobotbeväpningen, i första hand för JAS 39.

7.3.4.4 Operativ ledning Det operativa ledningssystemet skall successivt utvecklas i enlighet med vad jag anmälde i propositionen 1986/87:95. Detta beslutades också av riksdagen (FöU:ll, rskr. 310). Överbefälhavaren har i linje härmed i sin programplan för perioden 198889 — 1991/92 inplanerat medel bl. a. för att effektivisera underrättelsetjänsten och för att förbättra försvarets telenät. Härutöver fortsätter utbyggnaden av vissa nya Iedningsplatser.

Hemställan Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

art ta del av vad jag har anfört om inriktningen av huvudpro-

grammen.

7.3.5 Krigsorganisationens långsiktiga utveckling

Jag kan tills vidare i huvudsak godta de av överbefälhavaren i programplanen för budgetåret 1988/89 framförda planeringsförutsättningarna för krigsorganisationen.

Krigsorganisationen bör enligt min mening utvecklas kvantitativt enligt följande tabell. Beträffande utvecklingen av främst arméns krigsorganisation avser jag återkomma under budgetåret 1988/89. 34

Förband/enheterNål 1991/92 — Inriktning 1996/97
Infanteribrigader 77101
Infanteribrigader 6611
Norrlandsbrigader51

Pansarbrigader 5 Mekaniserad brigad 1 i Fältbataljoner : ! Lokalförsvarsbataljoner : ! Hemvärn ca 100 000 man Kustkorvettdivisioner 1 Robotbåtsdivisioner Patrullbåtsdivisioner BN Minfartygsflottiljer ca OO 2 Ubåtsflottiljer (motsv. ) Helikopterdivisioner Minröjningsflottiljer . ca O LS Kustartilleribataljoner ca ww OMÅMRNMoamAM ca 3 OmMrmnnomRn— Tunga kustrobotbatterier va

uu

ra Jaktflygdivisioner 35 Jaktflygdivisioner 37 MUR Nr Flygdivisioner JAS 39 Led [5 Mm Attackflygdivisioner 37 + an Spaningsflygdivisioner 37 MÄMmMmI ma Lätta attackflygdivisioner Stril- och basbataljoner ca 4 SR ca 40

'Framtida organisation utreds. ”Handlingsfrihet finns att öka till 4 resp. 3. 4 st. budgetåret 1997/98.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle attta del av vad jag har anfört om krigsorganisationens långsiktiga utveckling.

7.3.6Redovisning av JAS-projektet

Bakgrund

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1981/82:102 bil. 2, FöU 18, rskr.

374) i juni 1982 om riktlinjer för utveckling och anskaffning av JASsystemet skall regeringen årligen orientera riksdagen om läget inom JASprojektet. Grunden för JAS-projektets värdering är riksdagsbeslutet (prop. 1982/83:119, FöU 9, rskr. 271) om riktlinjer för JAS-projektet fram till år 2000. I propositionen (prop. 1986/87:95, FöU I1, rskr. 310) om totalförsvarets fortsatta utveckling redovisades läget inom JAS-projektet. Överbefälhavaren har därefter med underlag från chefen för flygvapnet och försvarets materielverk lämnat rapport till regeringen om läget inom JAS-projektet för tiden fram till den I juli 1987.

7.3.6.1Teknisk värdering av projektet

I överbefälhavarens rapport ingår försvarets materielverks tekniska värdering av projektet. Av denna framgår att flygplanets specificerade flyg- 35

tekniska prestanda i allt väsentligt bedöms kunna uppnås i serieflygplanen. Den tidigare anmälda förseningen av projektet har under året inte kunnat återtas utan har ökat ytterligare. Flygutprovningen bedöms kunna inledas först i mitten av år 1988. Den flygutprovning som måste genomföras före leverans av det första serieflygplanet bedöms nu inte kunna slutföras före kontrakterad tidpunkt för första serieleverans. Av försvarets materielverks tekniska värdering framgår att en senareläggning av första serieleveransen på minst sex månader bedöms som mycket sannolik. Det är för närvarande ovisst om detta kommer att påverka omskolningsplanen. En senareläggning av omskolningen innebär att den operativa effekten av JAS-systemet kan komma att försenas.

Flygplanets konfiguration har i allt väsentligt nu fastlagts och markutprovning har påbörjats med det första provflygplanet. Detta provflygplan visades för allmänheten för första gången i april år 1987. Förseningen av den första flygningen beror främst på återstående arbete med styrsystemet där större delen av ett omfattande verifieringsprogram återstår innan flygutprovningen kan börja. Även andra delsystem har försenats men i mindre grad än styrsystemet.

Arbetet med motorn (RM 12) fortlöper men vissa problem kvarstår att lösa. Motorn bedöms inom kort kunna godkännas för flygning. Arbetet med att omkonstruera efterbrännkammaren för att ge specificerade prestanda pågår i USA. Nio motorer provkörs i Sverige och USA.

Jag konstaterar att JAS-projektet i tekniska avseenden utvecklas mot den avsedda nivån. Det har inte framkommit någonting under utvecklingen som visar att specificerade prestanda i stort inte kommer att kunna uppnås. De sedan föregående år ökade resurserna för att återta förseningarna har inte gett förväntat resultat. Jag konstaterar att industrin inom väsentliga områden har underskattat arbetsvolymen för projektet vilket medfört ökade kostnader för industrigruppen JAS (1G JAS). Ett mycket pressat utprovningsprogram skall nu genomföras fram till dess serieleveranserna enligt kontraktet skall börja. Tidpunkten för leverans av operativt användbara flygplan kan komma att förskjutas och då i så fall försena tidpunkten för krigsorganisationen av JAS-divisioner. Jag vill bestämt understryka att industrin i samverkan med myndigheterna måste pröva varje möjlig åtgärd för att förhindra ytterligare förseningar och så långt möjligt återta förlorad tid.

För flygplanets vapenprogram har redovisats olika alternativ. Jag räknar med att beslut om den fortsatta inriktningen för vissa av flygplanets vapenprogram kan fattas under år 1988.

7.3.6.2 De ekonomiska förutsättningarna för projektet I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1982/83:119, FöU 9, rskr. 271) våren 1983 är planeringsramen för projektet fram till år 2000 24,9 miljarder kronor i prisläget februari 1981. JAS-projektet följer samma regler för priskompensation som övrig materiel inom försvarsmakten. Riksdagens beslut (prop. 1983/84:112, FöU 20, rskr. 348) under våren 1984 om det militära försvarets fortsatta utveckling m, m. innebar

förbättringar för JAS-projektet främst avseende eu nytt priskompensationssystem som tar hänsyn till försvarskostnadernas utlaändsberoende. Försvarsbeslutet år 1987 har ytterligare förbättrat priskompensationssystemet och tillförde JAS-projektet därutöver ytterligare 1,8 miljarder kronor under tiden 1987 — 1997 för komplettering av motmedelssystemet samt för en eventuell utökning av antalet flygplan efter 1992 års försvarsbeslut.

JAS-projektets planeringsram för budgetåren 1982/83 — 19997/00 var 1 1982 års riksdagsbeslut i prisläget februari 1981 25,7 miljarder kronor. 1983 års riksdagsbeslut innebar för JAS-projektet att planeringsramen skulle minskas med 800 milj. kr. till 24,9 miljarder kronor. De i överbefälhavarens rapport redovisade kostnaderna utgår fortfarande från den högre planeringsramen från 1982 års försvarsbeslut.

Av överbefälhavarens rapport i oktober 1987 framgår vidare att resterande planeringsram för JAS-projektet exkl. prisreserver enligt gällande beräkningsmetoder uppgår till 34,5 miljarder kronor i prisläget februari 1987. Kostnaderna för JAS-projektet. reducerade med 800 milj. kr. från 1983 års riksdagsbeslut, beräknas under motsvarande tid uppgå till 34,6 miljarder kronor i prisläget februari 1987. Överbefälhavaren har tidigare anmält att en reducering till 1983 års nivå inte bör göras nu utan bör anstå till dess ökad säkerhet erhålls i projektet. Detta har accepterats av riksdagen.

Överbefälhavaren konstaterar att medelsförbrukningen i projektet i stort följer uppgjorda planer. Förseningarna och osäkerheter beträffande motorkostnaderna medför dock enligt överbefälhavaren att priset för delserie två (flygplan 31 — 140) är osäkert. Som en följd av detta anser överbefälhavaren att ökade reserver kan behöva skapas. Vidare konstaterar överbefälhavaren att den tvåsitsiga versionen av JAS (JAS 39B) tills vidare har utgått ur planeringen av kostnadsskäl. Tidskritisk verksamhet för JAS 39B genomförs dock på låg nivå för att möjliggöra att även 39B kan värderas i ett kommande val av utbildningssystem. Slutligt val kommer att ske före den I juli 1988.

Jag konstaterar att JAS-projektet följer de kostnadsramar som förutsattes i grundbeslutet för typarbetet och för de första 30 flygplanen. För delserie två och vissa vapensystem kan ännu inte priset säkert fastställas. Eventuella prisökningar i framtida beställningar kommer att täckas inom projektets ram.

Jag konstaterar även att återstående planeringsram och beräknade kostnader för projektet nu i det närmaste stämmer överens. Tidigare år har de olika indexuppräkningarna redovisat stora skillnader mellan ram och kostnader. En överensstämmelse mellan ram och kostnader är viktig, på lång sikt och bör eftersträvas. Förändringar av planeringsramen och kostnaderna redovisas till regeringen av försvarets myndigheter i samband med de årliga redovisningarna av JAS-projektet. Därmed kan en jämförelse ske med de ursprungliga JAS-kostnaderna.

Jag vill understryka att JAS-projektets kostnader fortsätter att minska i jämförelse med föregående år främst genom att nedgången på den ameri-

kanska dollarn sänker projektets totalkostnad. Samtidigt anmäler överbefälhavaren att osäkerheten ökar om det slut!iga priset på delserie två. Det krävs enligt min uppfattning en noggrann uppföljning av projektets ekonomi så att balansen inom projektet bibehålls mellan olika delsystem.

7.3.6.3 Vissa industripolitiska aspekter på projektet I samband med att JAS-kontraktet slöts år 1982 lämnade Industrigruppen JAS (IG JAS) vissa utfästelser beträffande sysselsättningsskapande åtgärder och teknologiöverföring som skulle genomföras under en femårsperiod, samt industriellt samarbete mellan deras utländska underleverantörer och svensk industri i vissa fall ända fram till år 2002.

Jag har av chefen för industridepartementet erfarit att han den 24 sep-

tember 1987 från IG JAS har erhållit en rapport om hittills uppnådda resultat. |

Fram till mitten av år 1987 utlovade IG JAS drygt 800 nya arbetstillfällen, varav minst 1001 Norrbotten. När perioden var till ända har närmare 1 200 nya arbetstillfällen skapats. Av dessa är drygt 140 hänförliga till Norrbotten. Härutöver tillkommer drygt 50 arbetstillfällen vid en ny vindrutefabrik i Svappavaara. Alla fyra IG JAS-företagen har uppfyllt sina individuella utfästelser.

Utfästelserna innebar också att IG JAS i samverkan med styrelsen för teknisk utveckling och Ingenjörsvetenskapsakademien under femårsperioden utifrån JAS-programmet skulle utarbeta och genomföra ett kunskapsprogram för teknologiöverföring till svensk industri och utbildningsväsende. Programmet har bestått av s. k. temadagar kring specificerade teknikområden, till vilka en bred krets av representanter för svensk industri har inbjudits. Totalt har tio sådana temadagar genomförts, vilket är två mer än som ursprungligen utlovats. Vidare har i samarbete med utländska underleverantörer anordnats utställningar, seminarier och forskningsbesök. En utvärdering som Ingenjörsvetenskapsakademien inom ramen för samarbetet har genomfört av temadagarna har visat ett tillfredsställande resultat.

För fortsatt uppföljning av IG JAS industripolitiska utfästelser inrättades vid industridepartementet år 1986 en särskild arbetsgrupp vilken konstaterar att IG JAS på alla punkter har infriat sina åtaganden beträffande både sysselsättning och teknologiöverföring.

Hittills har drygt 20 utländska underleverantörer åtagit sig industriell samverkan med svensk industri t. o. m. år 1990 för ca 2 600 milj. kr. och totalt fram till år 2002 om drygt 5 150 milj. kr. Av dessa har enligt IG JAS till mitten av år 1987 1 750 milj. kr. uppfyllts genom beställningar eller motsvarande till svensk industri.

Den särskilda arbetsgruppen konstaterar att de hittillsvarande resultaten av industriell samverkan mellan IG JAS utländska leverantörer och svensk industri kan anses motsvara förväntningarna. Vid en jämförelse mellan de enskilda utländska leverantörerna framgår det dock att resultaten hittills är ojämnt fördelade.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

art ta del av vad jag har anfört om JAS-projektet.

7.3.7 Anställd personal

7.3.7.1 Allmänna överväganden Hförsvarsbeslutspropositionen 1987 redovisade jag relativt utförligt vissa frågor rörande den anställda personalen. Jag framhöll bl. a. att det är nödvändigt att i högre grad än tidigare uppmärksamma personalfrågorna när det gäller att utforma det framtida försvaret men också att personalfrågorna kommit i förgrunden på ett annat sätt än tidigare.

att belysa den nu aktuella planeringens konsekvenser för de anställda, redovisa det långsiktiga behovet av anställda, något beröra styrmetoderna beträffande personalvolymen samt slutligen ta upp vissa åtgärder för att täcka personalbehoven.

Den planerade verksamheten kommer att medföra en fortsatt hög belastning på personalen. För vissa kan den komma att öka. Beredskapsnivån inom såväl operativ ledning som försvarsgrenarna kräver en långsiktigare planering av arbetstiden och att ledighet läggs ut inte bara under sommaren utan sprids under en större del av året. Detta är för övrigt inte unikt för försvaret utan tillämpas inom alla sektorer där man har krav på ständig bemanning.

Decentralisering av ansvar och befogenheter inom personalområdet kommer att ställa allt större krav på chefer och personalhandläggare. Jag återkommer till utbildningsbehoven för dessa grupper i'avsnitt 7.3.9.

Den minskade omfattningen av repetitionsutbildningen inger en viss oro. Detta kommer att medföra mindre träning i krigsuppgiften, inte bara för stora grupper värnpliktiga utan också för den anställda personalen: yrkesofficerare, reservofficerare och civila.

Den nu föreliggande programplanen innebär i personalhänseende inga stora förändringar jämfört med den som låg till grund för försvarsbeslutet. Jag noterar med tillfredsställelse att den speglar en ökande medvetenhet om olika åtgärders betydelse för personalen. Jag räknar med att denna medvetenhet också kommer att prägla överbefälhavarens överväganden och förslag i nu pågående utredningar.

7.3.7.2 Långsiktigt behov av anställd personal Överbefälhavaren redovisar i programplanen 1988 — 1992 sin syn på personallägets utveckling under perioden 1988/89 — 1996/97 samt den årliga rekryteringen av yrkesofficerare enligt följande sammanställningar.

Personalvolymerna redovisas dessutom under resp. anslag. Dessa senare redovisningar grundar sig på myndigheternas anslagsframställningar och kan i vissa fall skilja sig från sammanställningen här. 39

Huvudprogram Kategori: — Utfall? Planerat Planerat Planerat

1986/87 — 1988/89 = 1991/92 —1996/97

1 (Armén) Militär 8 331 8 460 9 100 9 200

Civila 6 356 6 075 5 825 5 825

Summa 14 687 14 535 14 925 15 025 2 (Marinen) Militär 3 073 3 130 3 280 3 300

Civila 2 1769 2 652 2 Sn 2 511

Summa 5 898 5 782 5 851 5 871 3 (Flyg- Militär 3 568 3 167 3 275 3 569

vapnet] CivilaSumma3 324 3 301 3 300 3 300 6 892 6 468 6 575 6 869
4 (Operativ = Militär783863 864 864
ledning] CivilaSumma2 894 2 949 2 907 2 907 3 677 3 812 3 771 3 77n
5 (Cemen- Militär519548 533 533
sammaCivila5 793 5 192 4 892 4 789
mynd. ) Summa6 312 5 740 5 425 5 322
SummaMilitär 16 274 16 168 17.052 17 466 Civila 21 136 20 169 19.495 19-392 Summa37 410 36 337 — 36 547 36 858

"ÖB 1987-06-26 Plan 1 483:62436, tabell 6 A.

"Inkl. intäktsfinansterad personal, exkl. yrkesofficersaspiranter, frivilligtjänstgörande, lönebidragsanställda, beredskapsarbetare och arbetsvårdsfalt. > Utfall enligt PAF 1987-08-07. I de redovisade värdena ingår den överföring av verkstadspersonal som ägde rum 1987-07-01 från armén till operativ ledning.

Årlig rekrytering av yrkesofficerare!”

Huvudprogram = Utfall Planerat = "Planerat

1986/87 1988/89 1991/92

1 (Armén)300525450
2 (Marinen)165175190
3 (Flygvapnet) 143220245
Summa608920885

"ÖB 1987-06-26 Plan I 483:62436, tabell 7.

"TT tabellen redovisas det antal som slutligt anställs.

Överbefälhavaren anger att tillgången på yrkeso/fficerarei stort understiger behoven. Enligt överbefälhavaren skall personalmålen nås genom ökad rekrytering och begränsning av förtidsavgångarna. Härutöver skall möjligheterna att återanställa förtidsavgångna yrkesofficerare och att anställa reservofficerare tillvaratas.

När det gäller den civila personalen anförde jag i prop. 1986/87:95 bl. a. följande: ”Jag anser liksom kommittén att tillgången på civilt anställda bör förbättras i förhållande till den inriktning som blev följden av 1982 års försvarsbeslut, dock inte i den omfattning som överbefälhavaren föreslagit. Avvägningen mellan anställd personal och köpta tjänster bör enligt kommittén göras med utgångspunkt från de funktioner som fortlöpande 40

I skall fullgöras. Jag delar denna uppfattning och anser att för arbetsuppgifter som fortlöpande skall fullgöras bör i första hand anställd personal komma i fråga. När överbefälhavaren i sin nästa programplan har visat konsekvenserna av de principer som jag har redovisat ovan är jag beredd att återkomma till en precisering av det långsiktiga målet beträffande civilt anställda.”

Överbefälhavaren anger att tillgången på civilt anställda överstiger tidigare redovisade behov samt att en reducering enligt försvarsbeslutets inriktning inte har inplanerats i avvaktan på resultatet av pågående utredningar.

Enligt överbefälhavaren är behovet av reservofficerare ca 13 700 medan tillgången är ca 12 500. Bristen på reservofficerare är störst inom armén.

Jag konstaterar att det för närvarande föreligger brist på yrkesofficerare och att överbefälhavarens planering innebär att antalet officerare (personår) ökar jämfört med utfall 1986/87 med ca 800 till 1991/92 och 1 200 till 1996/97. De civilt anställda däremot minskar vid motsvarande tillfällen med ca 1 600 resp. ca 1 700. Enligt min mening kan det långsiktiga behovet av yrkesofficerare, reservofficerare och civilt anställda inom det militära försvaret komma att minska som ett resultat av regeringens och riksdagens ställningstaganden till nu pågående utredningar, vilka beräknas komma att redovisas hösten 1988. Då emellertid antalet officerare är ca I 700 färre än vad som behövs för närvarande anser jag att den planerade rekryteringen tills vidare kan genomföras utan att risk för övertalighet inträffar på sikt. I avvaktan på de ställningstaganden som kan bli följden av utredningen anser jag att överbefälhavarens planeringsinriktning tills vidare bör kunna godtas. Den får emellertid inte leda till att arbetsuppgifter som fortlöpande skall fullgöras och som på ekonomiskt mest fördelaktiga sätt kan fullgöras med anställd personal, löses på annat sätt.

7.3.7.3 Styrmetoder beträffande personalvolymen I försvarsbeslutspropositionen (prop. 1986/87:95) framhöll jag att den strikta personalramstyrning som sedan föregående försvarsbeslut har tillämpats gentemot de lokala myndigheterna har fått negativa konsekvenser. Jag framhöll vidare att styrningen av personalvolymen, genom de detaljerade myndighetsvisa personalramarna som försvarsgrenscheferna har utformat inom ramen för av regeringen angivna totalramar, borde förändras.

I enlighet med detta tog jag i propositionen under de enskilda anslagen inte heller ställning till det exakta antalet årsanställda vid resp. myndighet. I regleringsbrev innevarande budgetår har regeringen i stället angivit att försvarsmaktens personalmäl budgetåret 1991/92 preliminärt skall vara ca 36 500 ärsanställda varav ca 17 500 yrkesofficerare (exkl. yrkesofficersaspiranter). Inriktningen för budgetåret 1996/97 har angivits till ca 37 000 årsanställda varav ca 18 000 yrkesofficerare (exkl. yrkesofficersaspiranter). 41

Det är ännu för tidigt att dra några slutsatser av hur den nya metoden för styrningen av de centrala myndigheterna beträffande personalvolymerna har fallit ut. Jag avser att vid ett senare tillfälle föreslå regeringen att uppdra åt överbefälhavaren att redovisa hur de förändrade styrmetoderna tillämpats på lokal nivå samt erfarenheterna under det första tilllämpningsåret.

7.3.7.4 Åtgärder för att täcka personalhehoven I försvarsbeslutspropositionen 1987 anförde jag att särskilt lämpade reservofficerare. med avsteg från befälsordningens principer, skulle kunna få anställas som yrkesofficerare. Jag konstaterade också att om rekryteringen av yrkesofficerare får erforderlig omfattning bortfaller successivt behovet av detta avsteg från befälsordningens principer. Under år 1987 har regeringen givit dispens så att ungefär 10 reservofficerare skulle kunna anställas som yrkesofficerare. Mot bakgrund av det begränsade antalet dispensärenden ser jag för närvarande inget behov att föreslå en ändring av regeringens generella föreskrifter.

Överbefälhavaren har lämnat förslag till ändringar i systemet för utbildning till och av yrkesofficerare. Jag konstaterar att, förutom delar i förslaget som överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna inom ramen för gällande föreskrifter själva äger genomföra. överbefälhavarens förslag innebär sådana avsteg från gällande befälsordning att riksdagens godkännande av eventuella ändringar erfordras. Som jag anmälde i försvarsbeslutspropositionen har jag ullsatt en arbetsgrupp inom försvarsdepartementet med uppgift att följa upp och utvärdera införandet av den nya befälsordningen samt bereda de förslag till ändringar som eventuellt kan komma att aktualiseras. Jag avser att, sedan gruppen slutfört sitt arbete, föreslå regeringen att återkomma till riksdagen med en redovisning och då också ta upp eventuella behov av ändringar av befälsordningens principer.

För att underlätta den personalrörlighet som erfordras framför allt inom försvarsmakten har regeringen medgivit att reglerna om medflyttandebidrag i förordningen (1987:407) om flyttningsbidrag m. m. får tilllämpas i hela landet för anställda hos myndigheter som hör till försvarsdepartementet.

För att stimulera reservofficersrekryteringen har regeringen beslutat höja den premie som utbetalas efter genomförd utbildning. Vidare har regeringen uppdragit åt generaldirektör Alf Resare att se över det nuvarande reservofficerssystemet. Utredaren skall överväga och föreslå system för ett flexiblare och effektivare utnyttjande av reservofficerarnas tjänstgöringstid, överväga alternativa former för anställning och ersättning samt lämna förslag till erforderliga författningsändringar. Detta arbete skall vara klart senast den 31 december 1988.

Hemställan Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

attta del av vad jag har anfört om anställd personal.

7.3.8 Pilotfrågan

I olika skrivelser och propositioner till riksdagen under senare år har regeringen redovisat åtgärder för att säkerställa tillgången på piloter i bl. a. flygvapnet. Det har framhållits att en långsiktig lösning på problemet med militära flygförares avgångar till de civila flygbolagen nu finns med det avtal (pilotavtalet) som slöts mellan statens arbetsgivarverk och personalorganisationerna våren 1986 som grund. Flygvapnet kommer på sikt inte längre att vara huvudrekryteringskälla för flygbolagen. Den nedgång i flygvapnets operativa förmåga som orsakats av de hittillsvarande avgångarna skall enligt skrivelserna och propositionerna lösas genom ”återlån” av piloter från flygbolagen. Innebörden härav är att förtidsavgångna piloter skall kallas in som reservofficerare eller värnpliktiga officerare och tjänstgöra under längre tidsperioder vid flygförbanden I stället för de yrkesofficerare som annars ständigt skulle tjänstgöra vid divisionerna.

Efter det att pilotavtalet slöts har huvuddelen av flygvapnets stridspiloter förbundit sig att stanna kvar i tjänst upp till 10 år. Ett 70-tal piloter kommer emellertid som jag tidigare anmäl för riksdagen att gå över till de större svenska och skandinaviska flygbolagen under åren 1987 och 1988. Några flygvapenpiloter som tidigare slutat i flygvapnet har också återgått i tjänst. En flygförare har hittills brutit sitt åtagande att stanna kvar i tjänst. Han har rekryterats av SAS. Under hand har också framkommit att flygbolagen för närvarande genomför rekryteringsåtgärder med sådana flygförare som är i olika stadier av sin grundläggande utbildning och ännu inte förbundit sig att stanna kvar i tjänst. Flygbolagen har emellertid framhållit att de för år 1989 avser att tillgodose sina rekryteringsbehov genom att anställa elever som utexamineras från den statliga civila trafikflygarhögskolan (TFHS) i Ljungbyhed, Bromma flygskola och civila flygskolor i USA.

Vid TFHS har utbildning bedrivits sedan våren 1984. Hittills har 64 elever utexaminerats. För närvarande genomgår 28 elever utbildning. Närmast börjar en kurs med 20 elever under januari 1988 och slutar en kurs med 8 elever under april 1988. Målet att nå upp till 60 utexaminerade elever per år beräknas kunna nås under år 1989. Utbildningen bekostas fr. 0. m. den I juli 1987 från anslag under kommunikationsdepartementets huvudtitel. I sammanhanget vill jag också anmäla att avtal avses slutas före årsskiftet 1987 —1988 mellan chefen för flygvapnet och norska samferdseldepartementet om utbildning mot betalning av civila norska piloter i Sverige, Utbildningen i Sverige avser enbart den kvalificerade delen medan de grundläggande delarna genomförs i Norge. De första 5 — 10 eleverna från Norge planeras börja sin utbildning i Sverige hös- ' ten 1988. I ett utbyggt system kommer högst 40 norska elever att utbildas vid TFHS.

Som jag tidigare har framhållit anser jag det viktigt att överbefälhavaren tar initiativ till att erforderligt antal piloter kallas in för tjänstgöring om avgångarna i flygvapnet medför att beredskapen inom lultförsvaret blir lidande. Jag följer fortlöpande upp att de beredskapsmässiga kraven

uppfylls. Efter det att pilotavtalet slöts har frågan uppkommit om vilka åtgärder som bör vidtas för att också de allra yngsta flygförarna skall finna det attraktivt att genom överenskommelse med chefen för flygvapnet åta sig utt stanna kvar i tjänst under en längre period. Jag hälsar härvid med tillfredsställelse det beslut som fattats av statens arbetsgivarverk i oktober 1987 med innebörd att personliga löneplanstillägg utgår till de yngsta piloterna som kommer överens med chefen för flygvapnet att stanna kvar i tjänst.

Hemställan Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle :

art ta del av vad jag har anfört i pilotfrågan.

7.3.9 Vissa frågor rörande gemensamma skolor

Inom försvarsmakten finns tre skolor på central nivå nämligen försvarshögskolan, militärhögskolan och försvarets förvaltningsskola. Jag kommer nu att redovisa vissa överväganden och förslag rörande försvarshögskolan och försvarets förvaltningsskola. Det kan finnas anledning att ta upp frågor om utbildningen vid militärhögskolan i samband med den redovisning av befälsordningen som jag aviserade i avsnitu 7.3.7.4. Det kan också finnas anledning att i annat sammanhang ta upp vissa frågor om fördelning av utbildningsansvar mellan olika skolor.

7.3.9.1 Försvarshögskolan Försvarshögskolans uppgift är att bedriva utbildning av personal från civila och militära myndigheter m. fl. för ledande befattningar inom totalförsvaret samt studier som underlag för undervisningen av frågor som rör totalförsvaret. Huvuddelen av eleverna är civila.

Innan jag tar upp vissa förslag till ändring av skolans ställning ger jag inledningsvis en kort bakgrundsbeskrivning.

Frågan om en skola för högre försvarsutbildning diskuterades redan i början av 1940-talet. I oktober 1950 lade överbefälhavaren fram förslag om inrättande av en särskild försvarshögskola över de dåvarande försvarsgrensvisa militära högskolorna.

I prop. 1952:120 anmäldes frågan om inrättande av en försvarshögskola. Föredraganden var emellertid inte beredd att ta slutlig ställning till verksamhetens omfattning utan ansåg att skolans kostnader skulle bestridas från försvarsstabens anslag.

Fr. o. m. budgetåret 1953/54 fick försvarshögskolan egna anslag. Enligt det provisoriska reglementet för försvarshögskolan löd denna

under överbefälhavaren. För att medverka till att utbildningen fick en allsidig inriktning och omfattning stod till överbefälhavarens förfogande försvarshögskolans råd. Detta bestod enligt reglementet av sammanlagt sju personer med framstående skicklighet och erfarenhet inom kunskaps- och verksamhetsområden av betydelse för utbildningen vid högskolan. 44

Frågan om försvarshögskolans organisation och fortsatta verksamhet togs ånyo upp i statsverkspropositionen 1966. Föredraganden anförde där att han framför allt av praktiska skäl inte hade något att erinra mot att högskolan tills vidare lydde under överbefälhavaren även om han kunde ifrågasätta en sådan ordning med hänsyn till skolans ställning som totalförsvarets högskola.

År 1966 utfärdades Kungl. Maj:ts stadgar (1966:262) för försvarshögskolan. Där angavs att överbefälhavaren sedan han hört försvarshögskolans råd avgjorde ett antal viktigare frågor om skolans inriktning, organisation, ekonomi m. m. Skolans stadgar ersattes 1983 av förordningen (1983:276) om verksamheten inom försvarsmakten samt förordningen (1983:277) om handläggning av ärenden, tjänstetillsättning m. m. inom försvarsmakten. Detta innebar dock ingen ändring av överbefälhavarens befogenheter gentemot skolan.

Med anledning av vissa riksdagsbeslut finns det nu anledning att ompröva försvarshögskolans ställning.

Såväl i 1982 års försvarsbeslut (prop. 1981./82:102 bil. I, FöÖU 18, rskr. 374) som i riksdagens beslut om ledningen av de civila delarna av totalförsvaret m. m. (prop. 1984/85:160, FöU 11, rskr. 388) framhålls att ansvaret för en verksamhet i fred behålls under kriser och krig och dessutom är förenat med ett ansvar för att erforderliga beredskapsåtgärder vidtas i fredstid. Denna skyldighet har regeringen lagt fast i förordningen (1986:294) om ledning och samordning inom totalförsvarets civila del.

Myndigheter och företag med uppgifter inom totalförsvaret har alltså ett eget ansvar för att erforderliga beredskapsåtgärder vidtas i fredstid. I detta ansvar ligger naturligtvis också att säkerställa att personalen får erforderlig utbildning. Det finns således ingen särskild skyldighet för försvarsmakten vare sig att tillhandahålla utbildningen för civila myndigheters och företags räkning eller att styra inriktningen av den.

Statsmakterna, myndigheterna och berörda företag har således enligt min mening ett gemensamt intresse av den utbildning som försvarshögskolan tillhandahåller. Mot denna bakgrund finns det numera inget bärande motiv för att försvarshögskolan skall tillhöra försvarsmakten, särskilt med hänsyn till att huvuddelen av undervisningen avser det civila samhällets förhållanden och att de flesta eleverna kommer från myndigheter och företag utanför försvarsmakten.

Riksdagen har också fattat beslut om ledningen av den statliga förvaltningen (prop. 1986/87:99 /verksledningspropositionen/ KU 29, rskr. 226). I verksledningspropositionen gör föredraganden följande be-

dömning: |

”Hos centrala myndigheter under regeringen bör verkschefen normalt vara den inför regeringen ansvarige för myndighetens verksamhet. Verkschefen skall leda myndigheten och bör tilldelas beslutsbefogenheter som korresponderar mot ansvaret.

Normalt bör i myndigheterna också finnas en lekmannastyrelse. Styrelsens uppgift skall vara att öva insyn I verksamheten och att biträda verkschefen med sakkunskap och medborgerligt omdöme. Lekmanna-

45 styrelsen skall besluta i vissa klart angivna och av regeringen bestämda

ärenden. Den skall därvid dela verkschefens ansvar inför regeringen i samma mån som den tilldelats beslutsrätt.” |

Föredraganden anför också bl. a. att en styrelse vars uppgift i första hand är att tillföra någon form av professionell sakkunskap eller kunskap om avnämarnas krav och behov bör sättas samman så att det finns inslag av expertis resp. företrädare för avnämarna och att ledamöterna skall utses efter de personliga förutsättningarna att fylla uppgiften.

Chefen för försvarshögskolan bör mot bakgrund av riksdagens ställningstagande ha samma befogenheter och ansvar som andra verkschefer i vad avser ledningen av skolans verksamhet. Något särskilt lydnadsförhållande till överbefälhavaren i detta avseende bör därför inte föreligga.

Jag förordar därför, utgående från vad jag ovan har anfört om utbildningen vid skolan, att försvarshögskolan inte längre skall tillhöra försvarsmakten eller lyda under överbefälhavaren. Några praktiska admi-

vidare bör skolan dock finansieras inom den militära utgiftsramen. Skolans råd bör ombildas till en styrelse.

7.3.9.2 Försvarets förvaltningsskola Bildandet av försvarets förvaltningsskola föregicks av krigsmaktens förvaltningsutbildningsutredning (KFU) som lämnade sitt slutbetänkande 1977. Försvarets förvaltningsskola inrättades den 1 juli 1977, då intendenturförvaltningsskolans och delar av tygförvaltningsskolans utbildningsverksamhet slogs samman med viss förvaltningsutbildning vid and-

ra skolor. Förvaltningsskolan lokaliserades till Östersund men med vissa

delar förlagda till Karlstad. KFU:s intentioner var att förvaltningsskolan skulle omfatta ansvaret för all utbildning av personal för förvaltningsverksamhet i den mån det inte åvilade annan myndighet. Även annan personal i statlig tjänst skulle, om så medgavs, beredas utbildning vid skolan. Vid sidan av detta borde skolan bedriva forskning, utveckling och försök inom området. |

Försvarets förvaltningsskola har i skrivelse den 21 maj 1987 lämnat regeringen förslag till förändrade styr-, lednings- och finansieringsformer. Förvaltningsskolan redovisar därvid att dess utveckling i huvudsak har skett i enlighet med KFU:s förslag och bl. a. har fortifikationsutbildning för lägre regional/lokal nivå och personalhjänstutbildning successivt tillförts skolan. Utbildning riktad mot civil sektor har genomförts i mycket begränsad utsträckning.

Skolan anger att den nu är väl etablerad i Östersund resp. Karlstad och

att det finns förutsättningar för att ta ytterligare ett steg i skolans utveckling genom att öppna skolan dels för förväntade ökade krav på utbildning vid myndigheter inom försvarsdepartementets område, dels i syfte att kunna förmedla utbildning inom kompetensområdet till övrig offentlig sektor. I den omfattning möjlighet ges till stimulerande erfarenhetsutbyte, effektivisering och vitalisering av skolans utbildning bör även utbildning, i viss omfattning, kunna förmedlas också till näringslivet.

Nuvarande tillämpning av FPE-systemet vid finansiering av utbildningsverksamheten begränsar emellertid i dag skolans möjligheter att bredda marknaden för skolans verksamhet. Inom skolan har genomförts en utredning av planeringsprocessen för att eliminera denna begränsning. En förutsättning är dock att intäktsfinansiering av viss utbildning kan medges.

Skolans förslag innebär att dess styr- och ledningssystem utvecklas i syfte att den totala verksamheten inledningsvis kan delas upp i en anslagsfinansierad och en intäktsfinansierad del. Inriktningen medför på sikt att skolans totala produktion intäktsfinansieras. En utvidgning av skolans uppgifter och därmed utveckling av ledningssystemet innebär ingen förändring i skolans roll och uppgifter gentemot nuvarande avnämare. Utvecklingen av den intäktsfinansierade delen sker successivt. För kurser som riktas mot försvarets myndigheter sker övergång till intäktsfinansiering i den takt, som i samverkan med berörda centrala myndigheter bedöms effektiv för verksamheten.

Enligt min mening är den breddning av marknaden, mot vilken förvaltningsskolan anger sig kunna förmedla utbildning, riktig. Jag är emellertid inte nu beredd att ta ställning till en helt intäktsfinansierad verksamhet för utbildning av personal hos statliga myndigheter. Däremot bör verksamheten med utbildning av externa kunder intäktsfinansieras. Jag anser att skolans förslag bör läggas till grund för dess fortsatta utveckling” i detta avseende. En utgångspunkt bör därvid vara full kostnadstäckning.

Enligt vad jag har inhämtat avser skolans styrelse utarbeta en plan för förvaltningsskolans långsiktiga inriktning och omfattning av sin utbildningsproduktion. Vidare utarbetar skolan ett förslag till en ny chefsutbildning i personaltjänst för försvarets myndigheter. En sådan utbildning bör försöksvis kunna påbörjas redan under nästa budgetår. Med anledning härav vill jag erinra om att jag tidigare I propositionen om vissa personalfrågor inom försvaret (prop. 1986/87:36, FöU 3, rskr. 69) har framhållit att en successiv kompetensköjning inom personaladministrationen vid berörda myndigheter måste ske genom uppbyggnad av såväl utbildningsinsatser, som genom praktiskt arbete. Jag räknar med att förvaltningsskolan, som instruktionsmässigt har att ge utbildning inom detta område, redan under innevarande budgetår vidtar åtgärder för att kunna möta det ökade behovet av utbildning inom det personaladministrativa området och då i ett första steg redan budgetåret 1988/89.

I propositionen om inrättande av ett flygvapenmuseum och vissa skolor för försvarsmakten (prop. 1975/76:190, FöU 39, rskr. 375) uttalade departementschefen att en angelägen uppgift för förvaltningsskolan även bör vara att skapa goda förutsättningar för den civila personalen inom försvaret. I princip bör varje förvaltningskurs stå öppen för alla. Riksdagen delade föredragandens uppfattning att förvaltningsskolan bör utgöra en självständig myndighet, eftersom skolan skall vara öppen även för personal som inte tillhör försvarsmakten. Jag utgår därför ifrån att den nu aktuella personalchefsutbildningen utformas så att den kan stå öppen för såväl civil, som militär personal.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

artta del av vad jag har anfört om vissa frågor rörande gemen-

samma skolor.

7.3.10 Vissa frågor rörande värnpliktiga

7.3.10.1 Utbildning Jag redovisade i totalförsvarspropositionen (1986/87:95) min syn på värnpliktsutbildningens fortsatta utveckling, bl. a. i fråga om införande av fullständig förstegsutbildning och genomförande av repetitionsutbildning. Vidare angav jag att det med tillgängligt underlag inte var möj- Het att ta ställning till hur arméns utbildning borde vidareutvecklas. Arméns utbildningssystem utreds för närvarande av överbefälhavaren. Genom en ändring i värnpliktsutbildningsförordningen (1980:1035) har överbefälhavaren dock fått befogenhet att efter hörande av försvarsgrenarna föreskriva om grundutbildningens förläggning under året. Ändringen möjliggör att fullständig förstegsutbildning införs. För marinens del har överbefälhavaren föreslagit ett nytt utbildningssystem för såväl kustartilleriet som flottan. Enligt riksdagens beslut med anledning av totalförsvarspropositionen bör systemet få införas och förberedelserna för detta således fortsätta. Överbefälhavaren föreslår nu att införandet av marinens utbildningssystem senareläggs med ett år till budgetåret 1991/ 92. Jag godtar detta förslag.

Jag berörde i totalförsvarspropositionen förhållandet att ett stort antal värnpliktiga får vänta upp till tre år efter inskrivningen innan grundutbildningen kan påbörjas, vilket ger upphov till det s. k. kvarståendeläget. Som jag tidigare har angett (avsnitt 7.3.1) bör strävan vara att så snart som möjligt minska det nu besvärande kvarståendeläget. Vidare skall utbildningsorganisationens totala kapacitet anpassas till den framtida tillgången på värnpliktiga. De senaste prognoserna som redovisats av värnpliktsverket tyder på att de framtida värnpliktstillgångarna ökar.

På lång sikt är givetvis planeringen för grundutbildningskontingenten beroende av de frågor som för närvarande utreds av överbefälhavaren. På kort sikt är det nödvändigt att beakta bristen på utbildningsbefäl. Jag godtar därför en i huvudsak oförändrad grundutbildningskontingent för budgetåret 1988/89 jämfört med budgetåret 1987/88.

7.3.10.2 Konantförmåner Av departementspromemorian (Ds Fö 1987:3) Grundutbildningsvärnpliktigas ekonomiska och sociala villkor m. m. framgår att sedan budgetåret 1981/82 har de olika kontantförmånerna till grundutbildningsvärnpliktiga höjts i en takt som avsevärt överstiger konsumentprisindex. Enligt min mening bör detta förhållande ha bidragit ull att öka de värnpliktigas intresse för och engagemang i utbildningen.

Trots ovan nämnda förbättringar av förmånerna kan det fortfarande

48 vara förenat med vissa ekonomiska uppoffringar för den tjänstepliktige

viktigt att dessa grupper även fortsättningsvis får följa den allmänna standardutvecklingen. Det motsatta förhållandet skulle enligt min mening riskera att sänka motivationen och därmed motverka ett gott utbildningsresultat och i ett mer långsiktigt perspektiv verka hämmande på försvarsviljan i samhället.

Jag vill emellertid fram hålla, att min målsättning är att beakta såväl de värnpliktigas behov av etttillfredsställande förmånssystem som nödvändigheten av en effektiv kontroll över kostnadsutvecklingen avseende de olika förmånsslagen. Jag nämner detta mot bakgrund av att kostnaderna för bostadsbidrag till grundutbildningsvärnpliktiga stigit kraftigt under senarc år. Kostnadsökningen kan sannolikt delvis ses som en följd av den är 1982 slopade s. k. sex-månadersregeln. En ytterligare orsak kan vara det tillägg till bostadsbidraget som infördes år 1983.

Enligt min mening bör en närmare granskning och analys av kostnadsökningen för bostadsstödet göras av berörda myndigheter, huvudsakligen överbefälhavaren och försvarets civilförvaltning. En sådan granskning får visa om en omprövning av tillämpningen av nuvarande regler är motiverad. | |

Genom försvarsbeslutet (prop. 1986/87:95, FöU LI, rskr. 310) har riksdagen dessutom beslutat att kontantförmånerna realt skall förbättras med sammanlagt 100 milj. kr. under försvarsbeslutsperioden, räknat i det prisläge som låg till grund för försvarsbeslutet. Jag beräknar det totala, dvs. summan av det reala och indexmässiga, utrymmet för höjning av kontantförmåner till värnpliktiga och vapenfria under grundutbildning till totalt ca 62 milj. kr.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att regeringen i april 1986 uppdrog åt överbefälhavaren att i samarbete med statistiska centralbyrån undersöka de värnpliktigas ekonomiska förhållanden under grundutbildningen. Resultatet av undersökningen skulle ha redovisats för regeringen senast i slutet av september 1987. Utredningsarbeter h har av olika

detta sammanhang,

Utryckningsbidraget bör enligt min mening höjas med 500 kr. till 3 000 kr. Jag räknar vidare med att den maximala beklädnadsersättningen skall kunna höjas från 200 kr. till 250 kr. per månad.

Det ekonomiska utrymmet medger vidare att dagersättningen höjs med 2 kr. från 28 kr. till 30 kr. Efter 230, 300 och 360 dagars tjänstgöring utgår som tidigare tillägg med 15, 30 resp. 60 kr.

Vidare bör den behovsprövade familjepenningens maximibelopp höjas med 100 kr. per månad för hustru och med 50 kr. per månad för barn till 2450 resp. 1375 kr.

I tillämpliga delar bör förbättringarna också gälla andra som uppbär ersättning enligt samma grunder som värnpliktiga t. ex. vapenfria tjänsteplikuga.

Ovan redovisade höjningar beräknas kosta ca 52 milj. kr. Det resterande utrymmet bör avsättas för att finansiera ökade kostnader för bostads-

49 bidrag till följd av hyreshöjningar m. m.

4 Riksdagen 1987-88. I saml. Nr I00. Bilaga 6

De förbättringar av värnpliktsförmånerna som jag förordar bör genomföras den I juli 1988. Beträffande utryckningsbidraget förordar jag dock att det högre beloppet skall ullämpas fr. o. m. den 1 januari 1988.

Höjningen av familjepenningen kräver ändring av familjebidragslagen (1978:520) medan det ankommer på regeringen att besluta om övriga ändringar av förmånerna. Förslag till lag om ändring i familjebidragslagen har upprättats inom försvarsdepartementet och bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 6.1. Frågan är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

7.3.10.3 Medinflvtande för värnpliktiga I prop. 1984/85:100 bil. 6 redogjorde min företrädare utförligt för förslagen I värnpliktsinflytandekommitténs betänkanden (Ds Fö 1979:2, 1981:3) och den utveckling som dessa förslag hade lett fram till i form av försöksverksamhet. Han konstaterade därvid att eftersom erfarenheterna av försöksverksamheten hade varit goda var tiden nu mogen att avsluta försöksverksamheten och låta värnpliktsinflytandet ingå som en naturlig del i värnpliktsutbildningen.

Frågan har nu reglerats i förordning den 26 november 1987 om medinflytande för värnpliktiga. Förordningen lägger i stort sett fast den ordning som har gällt sedan ovan nämnda försöksverksamhet avslutades.

skyldighet i frågor som är av vikt för de värnpliktiga införts även för centrala myndigheter. Vidare ger förordningen möjlighet till en utökad representation på förmötena från förbandets plutonsnivå enligt överbefälhavarens närmare bestämmande. Regeringen har dessutom gett överbefälhavaren i uppdrag att vid minst fem förband genomföra försök med en obligatorisk närvarorätt vid förmötena för de förtroendevalda. För- ' sökserfarenheterna skall redovisas till regeringen senast den 31 december 1990. | |

Enligt min mening vilar de värnpliktigas medinflytande nu på en fast grund. Detta fär dock inte hindra att verksamheten utvecklas med hän-

åstadkommas I samråd mellan överbefälhavaren och Sveriges centrala värnpliktsråd inom ramen för nu gällande förordning.

7.3.10.4 Behovet av en större översyn om grundutbildningsvärnpliktigas ekonomiska och sociala villkor m. m. | Mot bakgrund av riksdagens behandling av ett motionsförslag om en större värnpliktssocial utredning (FöU 19857/86:5, rskr. 117) uppdrog jag i mars 1986 åt en sakkunnig att under tiden fram till våren 1987 förbereda ett eventuellt sådant kommittéarbete. Den sakkunnige överlämnade i mitten av april 1987 rapporten (Ds Fö 1987:3) Grundutbildningsvärnpliktigas ekonomiska och sociala villkor m. m.

I rapporten har utredaren belyst ett flertal områden och övervägt behovet av en större kommitteöversyn för vart och ett av dessa. Det har gällt kontantersättningar, familjebidrag, försäkringsskydd, hälso- och sjuk-

jö, militära regler, arbetsförmedling inför utryckningen samt medinflytande. Mot bakgrund av flera relativt nyligen genomförda reformer, det begränsade utrymmet för höjda värnpliktsförmåner samt regeringens restriktiva syn på tillkallandet av nya kommittéer har den sakkunnige ansett att en övergripande kommittéutredning inte är motiverad.

Inom två avgränsade områden har den sakkunnige dock föreslagit särskilda kommitttutredningar. Den ena skulle gälla familjebidragens administration och den andra relationerna mellan försvaret och soldathemsrörelsen. |

Flertalet av remissinstanserna har anslutit sig till utredarens förslag. Några remissinstanser anser att ställning till frågan om särskilda kommittéutredningar bör tas först efter att resultatet föreligger av nu pågående utredningar om bl. a. arméns utbildning. Försvarets personalvårdsnämnd, Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges centrala värnpliktsråd, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund och Centerns ungdomsförbund anser i motsats till utredaren att en övergripande utredning bör göras.

För min del anser jag att en större utredning av de värnpliktigas ekonomiska, sociala och andra villkor inte bör Böras nu. Om de pågående

pliktiga b bör dock frågan ånyo aktualiseras. Detta bör i så fall ske som ett led i förberedelserna för nästa försvarsbeslut.

Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

dels föreslår riksdagen att antaga förslaget till lag om ändring i |

familjebidragslagen (1978:520),

dels bereder riksdagen ullfälle att ta del av vad jag it övrigt har

anfört om vissa frågor rörande värnpliktiga.

7.3.11 Vissa frågor om fredsorganisationen Förändringar av fredsorganisationen kan komma att föreslås av överbefälhavaren som följd a av regeringens uppdrag att granska arméns framti-

dagen under våren 1989.

Jag vill emellertid nu ta upp vissa frågor rörande fredsorganisationen, nämligen — rationalisering. — informationssystem för försvaret, — vidareutveckling av militärmusiken, — Iekmannainflytande i försvarsmaktens regionala och lokala myndig-

heter.

7.3.11.1 Rationalisering I försvarsbeslutspropositionen 1987 redovisade jag överbefälhavarens

51 viktigaste slutsatser av en fördjupad redovisning av hur det efter budget-

året 1985/86 bedömdes gå att genomföra besparingsprogrammet för pe- Prop. 1987/88:100

"rioden 1982/83 — 1987/88. Tre av dessa slutsatser var följande. — Besparingsmålet intill är 1987 bedömdes kunna nås. Till del skedde detta genom ambitionssänkningar. De ekonomiska ramarna hade bl. a. innehållits genom förtidsavgångar av militär personal, uppskjutna investeringar inom byggnadsverksamheten och senarelagt underhåll. — Det kunde inte uteslutas att det hårt drivna besparingsarbetet var en bidragande orsak till de stora förtidsavgångarna. Innan besparingsmål fastställs måste denna fråga noggrant analyseras. Besparingar måste motsvaras av uppgiftsförändringar eller bestå av väl förankra- de rationaliseringsprojekt: — Inför försvarsbeslutsperioden 1987/88 — 1991/92 borde styrning och uppföljning av rationaliseringsverksamheten bedrivas på annorlunda sätt. | Jag redovisade också innebörden av överbefälhavarens dåvarande . planering för perioden 1987/88 — 1996/797. I förhållande till basåret 1986/87 och i prisläge februari 1986 planerades besparingsåtgärder om ca 2,8 miljarder kronor under perioden 1987/88 — 1991/92. Vidare redovisade jag regeringens uppfattning att omfattningen av de planerade besparingsåtgärderna var lämplig, och att det är angeläget att varje myndighet inom det militära försvaret är föremål för ett fortsatt rationaliseringstryck motsvarande det som gäller för myndigheterna i den civila delen av statsförvaltningen. Slutligen anmälde jag att överbefälhavaren skulle få i uppdrag att lämna förslag rörande mål för. samt styrning av, rationaliseringsverksamheten för perioden 1987/88 — 1991/92, baserat på erfarenheterna under | perioden 1982/83 — 1986787. I anslutning till den nu aktuella planeringen för perioden 1988 — 1992 har på regeringens uppdrag | — Överbefälhavaren I samråd med försvarets rationaliseringsinstitut redovisat en realiserbarhetsbedömning av de planerade rationaliseringsåtgärderna under perioden 1987/88 — 1991/92, — försvarets rationaliseringsinstitut: redovisat försvarets rationaliseringsplan 1987, | — Överbefälhavaren I samråd med försvarets rationaliseringsinstilut redovisat förslag rörande mål! för samt styrning och uppföljning av rationaliseringsverksamheten under perioden 1987/88 — 1991/92. Enligt överbefälhavarens realiserbarhetsbedömning finns i den nu aktuella planeringen besparingar om totalt 2 240 milj. kr. i prisläge februari 1987. Härav avser 820 milj. kr. senareläggningar inom byggnadsområdet : och 1 420 milj. kr. rationaliseringsåtgärder inom den fredstida driften. Av de senare svarar ca 650 milj. kr. mot rationaliseringsåtgärder som är genomarbetade och förankrade i organisationen. Enligt försvarets rationaliseringsplan är planeringen för perioden 1987/88 — 19917/92 inte tillfyllest för att uppnå inriktningen i försvarsbeslutet. Institutet föreslår att in to

— fackmyndigheterna gör en förnyad redovisning av rationaliserings- — Prop. 1987/88:100

möjligheterna. | — produktions- och fac kmyndigheterna gemensamt prövar förutsätt-

ningarna för att genomföra rationaliseringar utöver de nu planerade, — rationaliseringsverksamheten tas upp vid planerings- och budgetdia-

logen på alla nivåer inom produktionsledningen på ett mera genom-

arbetat sätt än hittills.

Överbefälhavarens förslag rörande mål, styrning och uppföljning in-

nebär att | |

— ett rationaliseringsmål om 1 700 milj. kr. läggs fast, varvid senarelag-

da byggnadsinvesteringar inte räknas som rationaliseringsåtgärder, — uppföljning av rationaliseringsverksamheten görs genom myndighe-

ternas årsredovisningar och den årliga försvarets rationaliserings-

plan, | | — ingen styrning av rationaliseringsverksamheten från statsmakternas

sida sker, så länge inte uppföljningen ger särskild anledning till det.

De preliminära mål för rationaliseringsverksamheten som överbefälhavaren har satt upp innebär enligt min mening ett rationaliseringstry ck på administration, stödproduktion m. m. motsvårande det som gäller för de civila statsmyndigheternas förvaltningsanslag. Vissa skillnader finns emellertid mellan de olika huv udprogrammen. De preliminära målen bör därför överarbetas.

Vad gäller rationaliseringsmöjligheterna i primärproduktionen under perioden 1987/88 — 1991/92, dvs. inom bl. a. utbildningsverksamheten, bör de inventeras särskilt. Den hittillsvarande rationaliseringsplaneringen har inte i tillräcklig grad beaktat dessa. Däremot torde rationaliseringsmöjligheterna i primärproduktionen för tiden efter'perioden 1987/ 88 — 1991/92 komma att belysas i överbefälhavarens redovisning av regeringens uppdrag att granska arméns fortsatta utveckling m. m.

Försvarets rationaliseringsinstitut har ett instruktionsmässigt ansvar för att följa och medverka i rationaliseringsverksamheten. Resultatet härav redovisas regelmässigt i försvarets rationaliseringsplan. Jag förutsätter att institutet i fortsättningen även redovisar omfattningen av de rationaliseringar inom primärproduktionen som myndigheterna har ge-

nomfört resp. planerat.

Jag anser det inte lämpligt att med nuvarande underlag föreslå riksdagen några beslut angående rationaliseringsverksamheten under perioden 1987/88 — 1991/92. Jag förutsätter emellertid att överbefälhavaren i anslutning till nästa programplan kan redovisa genomarbetade och i organisationen förankrade rationaliseringsmål och rationaliseringsplaner. Därmed skulle underlag finnas för konkreta förslag i proposition under våren 1989. | i |

Jag vill i detta sammanhang nämna ett projekt som under flera år har drivits av försvarets rationaliseringsinstitut på regeringens uppdrag, det s.k. SAMBRUK-projektet. Inom projektet har ett antal militära fredsförband, kommuner och landsting på frivilighetens grund bedrivit försöksverksamhet med lokalt samordnat'utnyttjände av produktionsresur-

'n '” ser av olika slag, bl. a. för förplägnad och transporter. De kanske mest intressanta resultaten har nåtts i Örebro.

Det har i dessa försök visat sig mindre naturligt att avgränsa den statliga medverkan till just försvarsmyndigheterna. Många olika statliga myndigheter har i sådan lokal samverkan enligt min mening vinster att göra och att bidra till. Jag vill efter samråd med chefen för civildepartementet anmäla att regeringen nyligen har uppdragit åt statskontoret att lämna förslag om hur detta arbete bör drivas vidare.

7.3.A1.2 Informationssystem för försvaret 1 1986 års budgetproposition (prop. 19857/86:100 bil. 6) angav jag att den fortsatta utvecklingen av den administrativa databehandlingen i såväl

krig som fred skall inriktas mot standardiserade lokala datorer och till-

lämpningsprogram där de enskilda myndigheterna inom ramen för av överbefälhavaren fastställd standard får ett ökat ansvar för utvecklingen av egna tillämpningssystem samt för driften av den egna datorutrustningen.

Jag angav vidare att överbefälhavaren i april 1985 lämnat förslag till organisation av ADB-verksamhetens ledning och stöd inom det militära försvaret samt att en särskild informationssystemsektion skulle inrättas inom försvarsstaben för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom informationsteknologiområdet. Jag anförde att jag fann den av överbefälhavaren föreslagna uppgiftsfördelningen lämplig.

Överbefälhavaren har i oktober 1987 redovisat uppläggningen av den

nya informationssystem- och datakraftplan (IDP) som kommer att lämnas till regeringen den I mars 1988 och som avses bli överbefälhavarens samlade dokument för att leda ADB-verksamheten inom försvarsmak-

ten. |

Jag utgår från att IDP kommer att innehålla en samlad redovisning och inriktning av försvarets olika systemprojekt med angivande av de prioriteringar som görs och hur olika delar inom ADB-området skall samordnas.

För viktiga systemutvecklingsprojekt skall redovisningen innefatta utveckling, investering i utrustning m. m., behov av utbildning samt beräknade drift- och underhållskostnader.

Försvarets rationaliseringsinstitut anmäler i Försvarets rationaliseringsplan 1987 (FRP 1987) att verksamheten inom informationshantering och ADB-verksamhet i stort har den inriktning som regeringen har fastlagt. BI. a. domineras utvecklingen inom försvarsmakten av satsning på den lokala nivån. Institutet pekar på att den nuvarande uppbyggnaden i stort sker försvarsgrensvis men att den bör ske inom en gemensam ram som även innefattar de operativa och taktiska systemen.

Jag konstaterar att försvarets ADB-verksamhet är mycket omfattande. De samlade kostnaderna för utveckling och drift av försvarsmaktens större ADB-system beräknas sålunda enligt överbefälhavaren uppgå till drygt 350 milj. kr. under budgetåret 1988/89. Jag anser att arbetet med utvecklingen av försvarsmaktens administrativa databehandling nu har en lämplig inriktning och sker planmässigt under överbefälhavarens ledning.

Liksom försvarets rationaliseringsinstitut vill jag framhålla att det är viktigt att gemensamma grunder skapas och att erforderlig överblick av helheten erhålls samtidigt som tyngdpunkten i utvecklingsarbetet inriktas mot den lokala nivån.

7.3.11.3 Vidareutveckling av militärmusiken Överbefälhavaren har regeringens uppdrag att redovisa förutsättningar-

na för militärmusiken. Redovisningen skulle ha gjorts i september 1987.

Överbefälhavaren har emellertid anmält att en samlad redovisning kan göras först i september 1989, mot bakgrund av dels att tjänste-, ceremonioch högvaktsmusiken för närvarande organiseras om, dels överväganden inom ramen för regeringens uppdrag om av arméns fortsatta utveckling m. m. vilken kan påverka utbildningen av musikplutoner för krigsorganisationen.

7.3.11.4 Lekmannainflytande i försvarsmaktens regionala och lokala myndigheter I propositionen om ledning av den statliga förvaltningen (prop. 1986/ 87:99 bil. I, sid 101) redovisade civilministern, efter samråd med mig, regeringens överväganden rörande lekmannainflytande i försvarsmaktens centrala myndigheter. Riksdagen (KU 1986/87:29, rskr. 226) hade inget att erinra. I försvarsbeslutspropositionen (prop. 1986/87:95, bil. I, s. 86) anmälde jag att jag avsåg att ta upp frågan om lekmannainflytande i försvarsmaktens regionala och lokala myndigheter, efter det att riksdagen hade behandlat ledningspropositionen.

Överbefälhavaren har på regeringens uppdrag genomfört försök med rådgivande lekmannaorgan vid lägre regionala och lokala myndigheter. Försöken har bedrivits under fyra år och vid fyra förband/garnisoner.

Överbefälhavaren har i juni 1986 redovisat erfarenheter av försöksverksamheten samt lämnat förslag om att rådgivande Iekmannaorgan införs vid samtliga myndigheter på lägre regional och lokal nivå, i förekommande fall garnisonsvis. Enligt förslaget bör verksamheten bedrivas med beaktande av de erfarenheter som framkommit under försöken och i huvudsaklig överensstämmelse med de order som överbefälhavaren har gett för försöksverksamheten. Vidare skall enligt förslaget totalt 258 lekmannaledamöter föreslås av berörda landsting och förordnas av regeringen. Kostnaderna för försvarsmakten blir enligt förslaget mindre än I milj. kr. per år.

Mot bakgrund av riksdagens nyss nämnda ställningstaganden till lekmannainflytande i försvarsmaktens centrala myndigheter anser jag att lekmannaorgan med beslutanderätt inte bör införas i försvarsmaktens regionala och lokala myndigheter. Däremot bedömer jag att rådgivande lekmannaorgan har ett värde som stöd för myndighetschefernas beslutsfattande och som kontaktyta med kommuner och landsting. Initiativ till att skapa sådana organ bör enligt min mening tas av resp. myndighet, med beaktande av de för myndigheten specifika förutsättningarna. 55

Jag avser att återkomma till regeringen med förslag om hur ett sådant lekmannainflytande bör komma till stånd. De kostnader som följer härav bör finansieras inom den militära utgiftsramen.:'

Hemställan Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om fredsorganisationen.

8Totalförsvarets civila del

8.1Inledning

Med totalförsvaret avses alla de åtgärder som är nödvändiga för att förbereda landet inför yttre hot-och för att ställa om samhället till krigsförhållanden. I krig omfattar totalförsvaret hela samhällets verksamhet.

Beredskapsförberedelserna i fred inom totalförsvarets civila del syftar till att göra denna beredd att under kriser och i krig medverka i de samlade försvarsansträngningarna och att säkerställa individens och samhällets överlevnad.

8.2Den fortsatta utvecklingen av totalförsvarets civila del

8.2.1 Grunder och inriktning

Totalförsvarets civila del har viktiga uppgifter i alla skeden av en krisutveckling. Uppgifterna är mer beroende av arten och omfattningen av de störningar och skador som uppstår på samhället än av vilken typ av yttre omständigheter som har orsakat dessa. |

Totalförsvarets civila del har till uppgift dels att i krig stödja försvarsmaktens krigsorganisering och stridsförmåga, upprätthålla de viktigaste samhällsfunktionerna, samt värna civilbefolkningen mot verkningarna av krigshandlingar genom att bereda skydd, rädda nödlidande och ombesörja vård, dels att under kriser och krig trygga en livsnödvändig försörjning. : |

Möjligheterna för den civila delen av totalförsvaret att fullgöra dessa uppgifter har stor betydelse för vår förmåga att avhålla från angrepp samt att motstå hot och ekonomiska påtryckningar. Således bidrar t. ex. vår försörjningsberedskap till den krigsavhållande förmågan genom att göra det troligt att vi kan motstå ekonomiska påtryckningar och upprätthålla vår försvarsförmåga även vid kraftiga störningar i utrikeshandeln.

Vär förmåga i här nämnda avseenden grundas främst på det fredstida samhällets resurser, dess förmåga att möta störningar och dess förmåga till omställning. Grundprincipen är att ansvar för viss verksamhet i fred också innebär ett motsvarande ansvar i krig.

Jag vill betona vikten av att det i fredstida planering och samhällsutveckling tas särskild hänsyn till beredskapen för kriser och krig. Sådana åtgärder kani sin tur vara betydelsefulla även för fredssamhället t. ex. vid olyckor och katastrofer av olika slag. En samhällsplanering som sker i . fred under beaktande av totalförvarsintressena minskar behovet av beredskapsplanering och särskilda beredskapsåtgärder.

Jag har i det föregående redogjort för innehållet i stort i 1987 års s för-

svarsbeslut. | | lo

Jag har därvid närmare utvecklat synen på krisers och krigs varaktighet och karaktär som.grund för planeringen. Jag bedömer att en tillräckligt hög uthållighet i försörjningen uppnås om man i planeringen räknar in NN

med en gradvis minskande handel under förkrigsskedet, utgående från fredsmässiga förhållanden vid dess inledning.

Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) har i enlighet med regeringens anvisningar i augusti 1987 lämnat ”Programplan för det civila försvaret 88—93”. Programplanen har utarbetats i samråd med övriga funktionsansvariga myndigheter.

ÖCB har i sin programplan gjort en gruppering av importvaror som grund för antaganden om genomsnittlig import under förkrigsskedet. Beräknad importnivå för resp. grupp visar att grupp A kan väntas vidkännas de största störningarna och grupp D de minsta.

Grupperna är

A. Strategiska varor där endera blocket har en stark direkt kontrollmöjlighet, t. ex. elektronik och vissa läkemedel. B. Strategiska varor där endera blocket på grund av produktions- och handelsförhållanden — t. ex. produktion på ett eller ett fåtal ställen — har eller i ett krisläge kan få en stark indirekt kontrollmöjlighet, t. ex. vissa legeringsmetaller och läkemedel. C. Övriga strategiska varor, t. ex. olja, petrokemikalier, legeringsmetaller, vissa läkemedel och ammoniak. D. Övriga försörjningsviktiga varor.

Jag anser att ÖCB:s gruppering är ändamålsenlig som grund för prioritering av beredskapsåtgärder.

Planeringen skall utgå från att förkrigsskedet kan komma att följas av en period med krig i vår omvärld. Under ett sådant kän Sverige stå neutralt, alternativt dras in redan inledningsvis eller senare. Som jag tidigare framhållit anser jag att vår uthållighet för detta skede bör dimensioneras utgående från en bedömning av -varaktigheten av ett akut krigsskede mellan maktblocken i Europa. En rimlig uppskattning är att ett sådant skede kan pågå några månader. Totalförsvaret skall enligt min mening ha en betryggande uthållighet i relation härtill.

Möjligheterna till import i ett läge med krig i Europa är svårbedömda. Planeringen bör utgå från att all utrikeshandel kan omöjliggöras i en sådan situation. Planeringen bör emellertid samtidigt ske så att möjligheter till utrikeshandel även i ett sådant skede kan tillvaratas. Det gäller t. ex. planeringen av utrikeshandeln i kristider inkl. frågor om transporter i sådana lägen. I planeringen bör också beaktas behovet att i utbyte kunna exportera strategiskt intressanta Varor.

I planeringen bör även försörjningsproblemen under ett skede efter ett krig beaktas, främst i form av vissa analyser rörande omställning till inhemsk produktion av livsnödvändiga förnödenheter. Utgångspunkten bör därvid vara att utrikeshandeln inom något år gradvis återgår till en acceptabel nivå. |

ÖCB gör i programplanen en bedömning av beredskapsläget inom den civila delen av totalförsvaret. Som positivt framhåller därvid ÖCB att

medvetandet om behovet av beredskapshänsyn i samhällsplaneringen har förbättrats, Vidare bedöms den administrativa beredskapen, innefattande såväl författningsberedskapen som den organisatoriska beredskapen, liksom ledningssystemet i huvudsak vara tillfredsställande. Däremot är uthålligheten på vissa områden, främst på hälso- och sjukvårdsområdet, inte tillfredsställande. ÖCB framhåller vidare att sårbarheten i fråga om kommunalteknisk försörjning och på el-, tele- och AD B-områdena är betydande, att bristen på ett beredskapsavtal mellan arbetsmarknadens parter är ett allvarligt problem samt att möjligheten att bereda skydd åt befolkningen i de större städerna än så länge är otillfredsställande.

Jag vill för egen del framhålla att för de problemområden som ÖCB pekar på innebär 1987 års försvarsbeslut att en förstärkning av beredskapsåtgärderna vidtas. Vad gäller frågan om beredskapsavtal mellan arbetsmarknadens parter vill jag erinra om den arbetsrättsliga beredskapslag som riksdagen nyligen beslutat om (prop. 1986/87:165, AU 4, rskr. 9). Jag vill understryka vikten av att särskilda beredskapsavtal nu träffas. .

ÖC'B har redovisat de särskilda resurser som enligt överstyrelsen skulle erfordras för att uppnå de i 1987 års försvarsbeslut angivna målen. Jag återkommer härtill i det följande.

När det gäller prioriteringar av beredskapsåtgärder framhåller ÖCB att beredskapsförberedelserna bör koncentreras till sådana delar av verksamheten där kraven på säkerhet i måluppfyllelse är särskilt stora. Detaljerad och formaliserad planläggning bör minska till förmån för mer utätriktade åtgärder som förbättrar olika samhällsfunktioners egen förmåga att lösa uppgifter under kriser och i krig. Därmed måste enligt ÖCB ökad vikt läggas på information, utbildning och övning.

ÖCB framhåller i programplanen att för de funktioner som skall trygga försörjningen har statsmakternas ställningstagande i 1987 års försvarsbeslut till karaktären och varaktigheten av kriser och krig stor betydelse för prioriteringen mellan olika beredskapsåtgärder.

Enligt ÖCB bör följande principiella inriktning gälla.

Beredskapslagring bör förutom för neutralitets- eller krigsskedet

endast ske för den tid under det s. k. förkrigsskedet då tillförseln

understiger de oundgängliga behoven eller skyddsnätet. (.. .)

Åtgärder för bevarad produktionskapacitet bör vidtas när kost-

naden för kapacitetsbevarandet understiger kostnaden för lagring

av varor enligt tidigare redovisad princip. Sådan åtgärd bör också

vidtas i det fall kapacitetskostnaden inte väsentligt överstiger lag-.

ringskostnaden med hänsyn till fördelen av en levande, flexibel

kapacitet under ett neutralitetsskede. Ett krigsskede kan dock på

vissa områden innebära motsatta krav.

Åtgärder för substitut och omställning bör vidtas om omställ-

ningen eller produktionsstarten är klar innan neutralitets- eller

krigsskedet gått till ända och om kostnaden för åtgärden — inkl.

erforderlig lagring under omställningstid eller starttid — inte vä-

sentligt överstiger kostnaden för lagring enligt tidigare redovisad

princip. Beslut om omställning eller substitut antas härvid kunna

fattas tidigast fr. o. m. fjärde månaden under förkrigsskedet.

Jag kan i huvudsak ställa mig bakom de principer för val av beredskapsåtgärder som ÖCB har redovisat. Jag vill särskilt betona värdet av att i en krissituation på väsentliga områden ha tillgång till produktionskapacitet. Karaktären av en kris eller ett krig kan inte med säkerhet förutses. Den flexibilitet och den uthållighet som sammanhänger med en produktionskapacitet innebär därför väsentliga fördelar jämfört med beredskapslagring. | .

På vissa områden är det emellertid av vikt att förnödenheter finns omedelbart tillgängliga vid angrepp på Sverige. Det kan gälla t. ex. vissa läkemedel och sjukvårdsmateriel. För att på sådana områden skapa beredskap för ett överraskande inlett angrepp eller ett angrepp efter endast ett kort förkrigsskede bör beredskapslagring väljas före beredskapsåtgärder som innebär att ett produktionsresultat kan åstadkommas först efter en tid och med lägre säkerhet, bl. a. med hänsyn till risken för utslagning.

8.2.2 Grundsyn mål- och riskanalyser, m. m. Regeringen har uppdragit åt överbefälhavaren och överstyrelsen för civil beredskap att genomföra en översyn och en revidering av de för den nuvarande planeringen utnyttjade regionala mål- och riskanalyserna. Ett förslag till'grundsyn för mål- och riskanalyser överlämnades i oktober 1987 till regeringen. I grundsynen föreslås att mål- och riskanalyserna i varierande grad skall vara styrande för ett flertal-aktiviteter inom totalförsvaret. Riskområdena föreslås bli definierade i tre olika risknivåer (stor risk, risk och mindre risk). En funktionsvis prioritering mellan mål inom viktigare funktioner och en geografisk prioritering skall enligt förslaget ligga till grund för riskområdenas indelning i risknivåer. '

Regeringen har i december 1987 fastställt att den igrundsyhen angivna ' metodiken skall utnyttjas vid det fortsatta arbetet med att ta fram ett förslag till regionala mål- och riskanalyser. Förslaget skall i enlighet med uppdraget lämnas senast den I september 1988. Regeringen har vidare. gett överstyrelsen för civil beredskap i uppdrag att i samråd med överbefälhavaren ge ut riktlinjer för genomförandet av de regionala mål- och riskanalyserna. |

Regeringen har uppdragit åt statens räddningsverk att genomföra studier om befolkningens behov av skydd i krig. Uppdraget skall redovisas den 1 september 1988. Regeringen har vidare beslutat att arbetet med att ta fram olika skyddsnivåer, som är anpassade till grundsynens risknivåer skall genomföras inom ramen för räddningsverkets studier.

Hemställan Jag hemställer att regeringen

dels föreslår riksdagen att godkänna de principer för val av be- .

redskapsåtgärder inom totalförsvarets civila del som jag har redo-

visat i det föregående, |

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag i Övrigt har 60

anfört om den fortsatta utvecklingen äv totalförsvarets civila del.

8.3.1 Planeringsramar Jag erinrar om den i 1987 års försvarsbeslut (prop. 1986/87:95, FöU Il, rskr. 310) föreslagna planeringsramen för den civila delen av totalförsvaret som under försvarsbeslutsperioden skall uppgå till 7 823 milj. kr. i prisläge 1986/87 (för civilförsvar prisläge februari 1986).

Planeringsramen skall i stort fördelas enligt följande. Ändrade förutsättningar kan motivera avvikelser från denna fördelning.

Civilförsvar 5 025 milj. kr Hälso- och sjukvård 696 -”- Förutvarande ekonomiska försvaret . 1960 -"- Psykologiskt försvar 37 -"- Övrigt 205 -"-

7 823 milj. kr.

Vidare skall för försvarsbeslutsperioden härutöver avdelas 500 milj. kr. för att förbättra beredskapen på hälso- och sjukvårdsområdet. Fredskrislagren på kemi-, metall- och beklädnadsområdena skall försäljas varvid intäkterna från försäljningen bör användas för åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret. Beredskapslagren av olja förutsätts minska. Driftkostnaderna för den statliga oljelagringen skall inte ingå i ramen. Televerket skall självt finansiera sina beredskapsåtgärder genom krigsskyddsåtgärder som under försv arsbeslutsperioden skall vidtas motsvararande ett belopp av 375 rnilj. kr.

Den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del för budgetåret 1987/88 fastställdes till I 591, 8 milj. kr. iberäknat genomförandeprisläge 1987/88.

Ekonomiska planeringstörutsättningar Regeringen har i anvisningar för programplaner m. m. för perioden 1988/89 — 1992/93 inom den civila delen av totalförsvaret angivit att överstyrelsen för civil beredskap i samråd med övriga funktionsansvariga myndigheter skall lämna förslag till fördelning av den ekonomiska planeringsramen inför programplaneringen.

Planeringsramen omfattar utgifter över statsbudgeten för investeringar, driftkostnader (exkl. för oljelagring), förvaltningskostnader vid överstyrelsen för civil beredskap, statens räddningsverk, styrelsen för psykologiskt försvar och civilbefälhavarna. Kapitalkostnader för beredskapslagring omfattas inte av ramen.

| anvisningarna har följande ekonomiska planeringsram lagts till grund för programplaneringen (milj. kr.).

1988/89 1989/90 1990/91 —”— 1991/92 1992/93 — 1988/89—1992/93

1591,8 1 591,8 1 591,8 1591,8 1 591,8 "7 959 - : 61

Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) har i ”Programplan för det civi-

la försvaret 88 — 93” lämnat förslag till årlig fördelning av den ekonomiska planeringsramen enligt följande sammanställning (1 000-tal kr.).

Funktion 1988/89 — 1989/90 — 1990/91 — 1991/92 — 1992/93 Summa Civil ledning och samordning 101 512 99 522 101-007 100 317 101 917 504 275 Befolkningsskydd och räddningstjänst 1 081 113 1072 113 1 061 113 1 023 113 1023 113 5 260 565 Psykologiskt försvar 7 600 7 600 7.600 7 600 7 600 38 000 Hälso- och sjukvård Mm Mm 105 200 111 200 119 200 141 200 119 200 596 000 Transporter — 84 575 90 165 90 580 90 370 90 770 446 560 Livsmedelsförsör jning Mm Mm 29 000 29 000 29 000 45 000 64 100 196 100 Arbetskraft — 13 700 13 700 14 200 14 200 14 200 70 000 Energiförsörjning 25 100 25 100 24 600 23 000 24 300 122 100

Övrig varu- |

försörjning 144 000 143 400 144 400 147 000 146 600 725 400 Summa 1591 800 1 591 800 1 591 800 1 591 800 1 591 800 7 959 000

Jag kan i huvudsak biträda ÖCB:s förslag till fördelning av den ekonomiska planeringsramen under programplaneperioden. Jag avser att i det följande återkomma med förslag avseende periodens första år. De beredskapsåtgärder som ÖCB redovisat inom den anvisade ekonomiska planeringsramen är enligt ÖCB för vissa funktioner inte tillräckligå för att nå uppsatta mål enligt 1987 års försvarsbeslut. ÖCB har därför redovisat ett ytterligare medelsbehov enligt följande sammanställning

Funktion Medelsbehov 1988/89 — 1992/93 (1 000-tal kr.) Civil ledning och . samordning 27 000 Befolkningsskydd och

räddningstjänst460 000
Transporter15 000
Livsmedelsförsör jning76 000
Arbetskraft17 000
Övrig varuförsör jning370 000
Summa965 000

Jag vill för egen del framhålla att försvarsbeslutets inriktning och ekonomiska prioriteringar bör ligga fast, varför det inte är möjligt att förorda den resursförstärkning som OCB föreslår. 62

&.3.2.1 Finäansieringsprinciper I enlighet med 1987 års försvarsbeslut skall nya principer tillämpas för finansiering av beredskapsåtgärder inom totalförsvarets civila del. Dessa medför för budgetåret 1988/89 att följande funktioner tilldelas medel ur den gemensamma ekonomiska planeringsramen nämligen Civil ledning och samordning, Befolkningsskydd och räddningstjänst, Psykologiskt försvar, Hälso- och sjukvård m. m., Transporter, Livsmedelsförsörjning m. m., Arbetskraft, Energiförsörjning, Övrig varuförsörjning och Kyrklig beredskap.

Beträffande beredskapsförberedelser inom affärsverkens ansvarsområde finansieras dessa, med undantag för statens järnvägar och luftfartsverket, med driftmedel.

Beredskapsförberedelser inom övriga funktioner bör finansieras inom ramen för myndigheternas ordinarie förvaltningsanslag.

8.3.2.2 Ekonomisk ram för budgetåret 1988/89 Den ckonomiska ramen för totalförsvarets civila del har för budgetåret 1988/89 angetts till 1 591 800 000 kr. i beräknat genomförandeprisläge 1987/88. Riksdagen har bifallit regeringens förslag (prop. 1986/87:95, bil. I, FöU I1, rskr. 310) i fråga om finansieringsprinciper och priskompensationssystem.

Jag beräknar i enlighet härmed den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del för budgetåret 1988/89 enligt vad som i det följande framgår till 1639 900 000 kr. i beräknat genomförandeprisläge 1988/89.

Ekonomisk ram (genomförande- 1 591 800 000

prisläge 1987/88) . Tillkommer: Uppräkning med CPI

(civilt prisindex) 3,23 X + 51 400 000 Kostnader under anslaget G 5. | Vissa teleanordningar : + 3 000 000

Avgår: Kostnader för beredskaps-

åtgärder hos. kommerskollegium,

riksförsäkringsverket, general-

tullstyrelsen, statens pris- och

kartellnämnd, riksbanken och

försäkringsinspektionen - 900 000

Engångsreducering under anslaget J 2. Beredskapslag-

ring och industriella åtgärder! | - 5 400 000 Ekonomisk ram = (genomförandeprisläge 1988/89) 1.639 900 000

! Kostnaderna för ÖCB:s avtal med Bergvik Kemi AB uppgår totalt till 165 milj. kr. Härav avses 48,3 milj. kr. finansieras via den ekonomiska ramen för den civila delen av totalförsvaret med fördelning över avtalsären 1987/88 - 19917 92 med 8, 18,4, 7.3, 7,3 och 7,3 milj. kr. resp. budgetår. Det faktiska betalningsutfallet för avtalet under budgetåret 1988/89 är 13 milj. kr. I syfte at bidra till finansieringen av det stora betalningsutfallet under avtalets två första år (126 milj. kr.) har emellertid ramen belastats med 18,4 milj. kr. Överskjutande belopp (18.4-13=5,4 milj.kr) dras av från ramen. 63

I anslutning till ramberäkningen vill jag anföra följande.

Uppräkning av ramen från genomförandeprisläge 1987/88 till genomförandeprisläge 1988/89 har gjorts genom användning av ett uppräkningstal som uttrycker den historiska prisförändringen juli 1986 — Juli 1987. Härvid har vägts samman förändringar i nettopris- och SAVindex, vilka under perioden ökat med 2,64 "4 resp. 8 "0. Vikterna uppgår till 0,89 resp. 0,11. Uppräkningstalet för beräkning av den ekonomiska ramen 1 genomförandeprisläge 1988/89 blir därför 0,89 x 2,64 + 0,11 x8 = 3,23.

8.3.2.3 Anslagsfrågor m. m. för budgetåret 1988-89 För att åstadkomma ett naturligare samband dels ' med numera rådande . ansvarsförhållanden, dels med faktiskt genomförande av verksamheten

skyddsrumsanläggningar bör avvecklas. Anslagsposten Nybyggnad m. m. bör fr. o. m. budgetåret 1988/89 redovisas under räddningsverkets produktionsområde 6 Anläggningar för krigsorganisationen under anslaget H 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst. Övriga anslagsposter. dvs. Centralt vidtaget materielunderhåll m. m. och Centralt vidtagen ma- ”' terielanskaffning bör från samma tidpunkt redovisas under reservations-

anslaget G 2. Civil ledning och samordning. Ändringarna- innebär att

bemyndiganden motsvarande de beräknade kostnaderna måste avsättas under produktionsområde 6 under anslaget H I. Befolkningsskydd och räddningstjänst. Som en följd av att reservationsanslaget G 5. Vissa skyddsrumsanläggningar upphör förordar jag att reserverade medel per den 30 juni 1988 på anslaget förs över till anslagen G 2. Civil ledning och samordning samt H 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst.

Mot bakgrund av osäkerheten i prognosen för behovet av betalningsmedel för skyddsrumsproduktionen under anslaget H 3: Skyddsrum förordar jag i enlighet med vad som anförts i totalförsvarsbeslutet att det med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex justerade anslagsbeloppet för budgetåret 1987/88, inkl. medel som överförts från budgetåret 1986/87, minskat med det faktiska utfallet för budgetåret får föras över till budgetåret 1988/89 för i första hand samma ändamål.

Vid 1986/87 års riksmöte (prop. 1986/87:95 bil. 1. FöU I I. rskr. 310) har riksdagen bemyndigat regeringen att justera de bemyndiganden som har lämnats med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex. Motsvarande bemyndigande bör begäras för budgetåret 1988/89.

Genom nämnda beslut har riksdagen vidare bemyndigat regeringen att under innevarande budgetår överskrida anslagen inom den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del samt lämnade bemyndiganden . om beredskapsbudgeten för totalförsvaret sätts i kraft, dvs. vid krigsfara eller i krig. Ett motsvarande bemyndigande behövs för budgetåret 19887.

de att överskrida anslagen'inom den ekonomiska ramen för totalförsva-

rets civila del samt lämnade bemyndiganden, om det behövs av bered-

skapsskäl. | | 64

- Anslagsfrågor för totalförsvarets civila del avseende budgetåret 1988/ 89 anmäls i dag av cheferna för berörda departement. Jag redovisar här en sammanställning av dessa anslag. För budgetåret 1988/89 beräknas sålunda ett totalt medelsbehov över statsbudgeten på ca 2 775 milj. kr. för . verksamheten inom totalförsvarets civila del. Räntekostnader och övriga kapitalkostnader för beredskapslagringen beräknas till ca 690 milj. kr., exkl. beredskapslagringen på hälso- och sjukvårdsområdet. Den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del beräknas till 1 639,9 milj. kr. Under försvarsdepartementets huvudtitel beräknas I 578,1 milj. kr.

Utöver den verksamhet som bekostas av statliga anslag och som jag i det föregående har redovisat betalas även vissa beredskapsförberedelser av affärsdrivande verk, kommuner och landsting samt av näringslivet:

Anslag budgetåret 1988/89 (1 000-tal kr.)

Departe- — Anslagsrubrik:' . Budgeterat Kapital- Övriga = Totalt ment. inom ramen kostnader kostnader Littera Ju B 2. Polisverksamheten rörande

brott mot rikets säkerhet |

m Mm 211 469 211 469 Fö G 1. Överstyrelsen för civil

beredskap: Förvaltnings-

kostnader — :44 90044 900
[CV Civil ledning och samordning 60 00060 000
GC 3 Civilbefälhavarna24 00024 000
GC 4 Signalskydd4 1804 180
65 Vissa teleanordningar12 11012 110

H1 Befolkningsskydd- och rädd- .

ningstjänst 588 500 588 500 H 2 Anläggningar för fredsorga-

nisationen 21 200 21 200 H 3. Skyddsrum 489 300 489 300 H 4. Identitetsbrickor 935 935 11. Styrelsen för psykologiskt

försvar 8 000 8 000 J1 Drift av beredskapslager 39 175 202 279 241 454 J2 Beredskapslagring och indu-

striella åtgärder : 83 000 508 83 508 J3 Täckande av förluster till

följd av statliga beredskaps-

garantier m.m 1 1 S E1. Socialstyrelsen (del) 6 420 6 420 E 13. Statens bakteriologiska laborato-

rium: Försvarsmedicinsk verksamhet 4186 4186 E 20. — Beredskapslagring och utbildning

m. m. för hälso- och sjukvård i .

krig 52 965 52 965 E21. — Driftkostnader för beredskapslag-

ring m Mm 55 035 55 035

5 Riksdagen 1987-88. I saml. Nr 100. Bilaga 6

Departe- — Anslagsrubrik Budgeterat — Kapital- Övriga Totalt ment. inom ramen kostnader kostnader littera

K BB. Vägverket: Försvarsuppgifter 38 325 38 325

D 3. Försvarsinvesteringar i

järnvägar20 80020 800
F 1. Beredskap för civil luftfart25 10025 100
H1. Transportrådet (del)1775: 1775 .
Fi F 6. Statens krigsförsäkringsnämnd m. m.100 100
Jo B 1. Lantbruksstyrelsen (del)356356
B2 Lantbruksnämnderna375 375
C 1. Statens jordbruksnämnd (del)2 951 2 951

C 4. Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring 8 300 8 300 C 5. Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m. m. 21 069 122 600 143 669 F1. Statens livsmedelsverk (del) 185 120 305 F 13. Bidrag till djurens hälso- och sjukvård (del) 90 90 A B1. Arbetsmarknadsverket (del) 1 040 18 500 19 540 B 8. Statsbidrag till frivilliga för- . svarsorganisationer 13 760 13 760 D 1. Statens invandrarverk 500 500 Bo D 4. Lantmäteriet: Försvarsberedskap 3 586 3 586 ME Ct Statens energiverk (del) 4 000 4 000

C 16. Drift av beredskapslager 365 000 78 508 443 508

C 17. — Beredskapslagring och industriella åtgärder 6 200 6 200 C 18. — Särskilda kostnader för lagring av olja, motorbensin, m m. 1 1

C 19. Åtgärder inom delfunktionen

Elkraft 19 600 19 600 C D1. Länsstyrelserna m. m (del) 114 000 114 000

Summa 1 639 900 689 879 445 225 2 775 004

8.3.3 Ekonomisk: planeringsram för perioden 1988/89 - 1991/92

Planeringsramen för totalförsvarets civila del har jag för budgetåret 1988/89 tidigare beräknat till I 639,9 milj. kr. i genomförandeprisläge 1988/89. För budgetåret 1989/90 bör 5,4 milj. kr återföras till ramen. Planeringsramen för budgetåren 1988/89 - 1991/92 beräknar jag sålunda i genomförandeprisläge 1988/89 enligt följande tabell.

Budgetår 1988/89 1989/90 1990/91 1991/92 Milj. kr. 1 639,9 1 645,3 1 645,3! 1 645,3!

! Härtill kommer 5,7 milj. kr. för avtal med Bergvik Kemi AB.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. fastställa planeringsramen för totalförsvarets civila del för perioden 1988/89 — 1991/92 i enlighet med vad jag har förordat i det föregående, 2. fastställa att anslagen på statsbudgeten inom den ekonomiska planeringsramen för totalförsvarets civila del för budgetåret 19887 89 förs upp med sammanlagt I 639,9 milj. kr. i beräknat genomförandeprisläge 1988/89, 3. bemyndiga regeringen att för budgetåret 1988/89 justera lämnade bemyndiganden med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex, | 4. bemyndiga regeringen att medge att det med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex justerade anslagsbeloppet för budgetåret 1987/88, inkl. medel som överförts från budgetåret 1986/87, under anslaget H 3. Skyddsrum minskat med det faktiska utfallet för budgetåret förs över till motsvarande anslag budgetåret 1988/89, 5. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1988/89 medge överskridande av anslagen inom den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del samt av lämnade bemyndiganden om det behövs av beredskapsskäl. | Jag hemställer vidare att regeringen bereder riksdagen tillfälle

attta del av vad jag i övrigt har anfört om ekonomiska resurser för totalförsvarets civila del.

8.4Funktionsvis inriktning

8.4.1 Civil ledning och samordning Funktionen omfattar övergripande ledning och samordning av totalförsvarets civila del på central, högre och lägre regional samt lokal nivå. Regeringen har den 29 oktober 1987 beslutat förordningen (1987:991) 67

om ändring i förordningen (1986:294) om ledning och samordning inom totalförsvarets civila del.

Som jag tidigare har redovisat i mitt anförande om ledning och samordning av totalförsvaret övervägs för närvarande formerna för och strukturen av totalförsvarets ledning under kriser och i krig. I detta arbete ingår bl. a. att klarlägga hur den operativa ledningen av totalförsvarets civila del skall relateras till den funktionsinriktade styrningen som tilllämpas i fred. Resultaten av dessa överväganden kan komma att påverka inriktningen av funktionen: |

Överstyrelsen för civil beredskap | Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) är på central nivå ansvarig myndighet för funktionen Civil ledning och samordning. Ledningsuppgifter på övriga nivåer handhas av civilbefälhavare (CB), länsstyrelser och kommunstyrelser.

ÖCB har även ansvaret för samordningen av de civila beredskapsförberedelserna och skall vidare verka för att de uppgifter som centrala myndigheter ålägger de regionala statliga myndigheterna blir samordnade och balanserade samt samordna de centrala myndigheternas administrativa beredskap m. m. ÖCB har slutligen uppgiften att på central nivå leda och samordna studier och planering inom totalförsvarets civila del.

Lednings- och samordningsuppgiften är en i hög grad utåtriktad uppgift. Förtroendefulla relationer till övriga beredskapsmyndigheter och till andra samhällsorgan är därför en förutsättning för att ÖCB skall nå framgång i sitt arbete. Den kontaktskapande verksamheten syftar till att öka intresset och förståelsen för beredskapsfrågorna hos chefer och andra anställda vid myndigheter och företag och att motivera dessa organs ledningar att engagera sig djupare i beredskapsfrågorna.

Lednings- och samordningsuppgiften går i stor utsträckning ut på att motivera andra samhällsorgan att känna ansvar för och ta initiativ till atgärder som kan bidra till att höja beredskapen. ÖCB:s verksamhet syftar således inte till att ta över ansvar och befogenheter från andra beredskapsmyndigheter. Det är enligt min mening i stället väsentligt att. lednings- och samordningsuppgiften utövas i samverkan med berörda

myndigheter. | | et

Jag kommer att budgetera medel för ÖCB:s uppgifter under denna funktion på anslaget G 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Förvaltningskostnader och G 2. Civil ledning och samordning. |

Civilbefälhavarna

Landet är indelat i sex civilområden som sammanfaller med militärområdena. En av landshövdingarna inom varje civilområde utses av rege-' ringen att vara civilbefälhavare.

Civilbefälhavaren skall i fred verka för att totalförsvaret inom resp. civilområde planläggs så att det i krig och vid krigsfara kan föras med en enhetlig inriktning samt så att största möjliga försvarseffekt uppnås. Ci- . vilbefälhavarna samverkar härvid med militärbefälhavarna. 68

överlämnats till regeringen i september 1987. Härav föranledda förslag övervägs för. närvarande inom regeringskansliet inom ramen för den översyn av totalförsvarets ledning som jag tidigare redovisat.

Jag kommer senare denna dag att föreslå att civilbefälhavarna tilldelas

24 milj. kr. för budgetåret [988/89 under anslaget G 3.

Länsstyrelserna På lägre regional nivå ärlänsstyrelserna ansvariga myndigheter för funktionen Civil ledning och samordning. I fred åligger det länsstyrelserna bl. a. att genom råd och rekommendationer inom. resp. län verka för enhetlighet i frågor som är gemensamma för totalförsvarets civila del. Länsstyrelserna skall även samverka med militära myndigheter på mot- . svarande nivå för att åstadkomma en enhetlig inriktning och ledning av verksamheten samt en ändamålsenlig användning av civila och militära resurser. I den fortlöpande samhällsplaneringen måste därvid beredskapshänsynen kontinuerligt beaktas. Länsstyrelsernas insatser i dessa avseenden är av stor betydelse för vår beredskap.

BI. a. med hänsyn till kommunernas övertagande av civilförsvarsverksamheten på lokal nivå har länsstyrelsernas försvarsenheter härutöver i betydande omfattning kommit att medverka i pågående utbildnings-, övnings- och informationsverksamhet av förtroendevalda och tjänstemän i kommunerna. Detta får dock inte innebära att övriga uppgifter inom funktionen eftersätts.

Jag har tidigare redovisat den pågående översynen av totalförsvarets ledning under kriser och i krig. Inom ramen för denna översyn kommer . även en till regeringen i september 1987 överlämnad översyn av länsstyrelsernas freds- och krigsorganisation att beaktas.

Kommunal beredskap Kommunstyrelsen är högsta civila” totalförsv arsmyndighet på lokal nivå och tillika högsta beredande instans i kommunerna. Detta innebär att förutsättningarna är goda för att en effektiv ledning under kriser och .i krig skall kunna uppnås. Planläggnings-, övnings- och utbildningsverk-. samheten kommer enligt min mening att vara av största betydelse härvid för att bl. a. realiserbarheten i upprättade planer skall kunna prövas:

Den under budgetåret 1987/88 påbörjade översynen. av den landstingskommunala beredskapsplanläggningen kommer att fullföljas under budgetåret 1988/89, varvid grunden till en god beredskap. skapats för samverkan mellan den landstingskommunala omsorgs- och primärvården och den kommunala socialtjänsten. -

När det gäller den kommunaltekniska försörjningen, dvs. försörjningen med el, gas, värme samt vatten och avlopp, är det väsentligt att en tillräcklig säkerhet åstadkoms även mot fredstida störningar. Sådana åtgärder ankommer på kommunerna att vidta. När det gäller åtgärder som härutöver krävs för att motverka krigstida störningar har avsatts särskil- 69

da resurser för bl. a. installationer av reservanordningar och åtgärder som möjliggör start och drift av separata delsystem.

Överstyrelsen för civil beredskap har i skrivelse den 12 oktober 1987 lämnat förslag till principer för finansiering av åtgärder för att förstärka beredskapen mot störningar av den kommunaltekniska försörjningen. Förslagen bereds för närvarande i regeringskansliet. .

Jag kommer att budgetera medel för genomförande av denna verksamhet under anslaget G 2. Civil ledning och samordning.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen :

att ta del-av vad jag har anfört om den fortsatta utvecklingen

inom funktionen Civil ledning och samordning.

8.4.2 Befolkningsskydd och räddningstjänst

Inledning Med begreppet betfolkningsskydd avses de förebyggande åtgärder som vidtas för att förhindra olyckor och för att begränsa skadan, om en olycka skulle inträffa. Med räddningstjänst avses de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall svara för vid olyckshändelser och överhängande fara för olyckshändelser för att hindra och begränsa skador på människor eller egendom eller i miljön. Befolkningsskyddet och räddningstjänsten i fredstid har samlats i uttrycket fredsräddningstjänst. Motsvarande verksamhet under civilförsvarsberedskap kallas civilförsvarsverksamhet. |

Statens räddningsverk är central förvaltningsmyndighet för frågor om befolkningsskydd, inkl. frågor om landtransporter av farligt gods, och räddningstjänst. Räddningsverket skall bl. a. planera och genomföra utbildning och övning av civilförsvarsorganisationen och av personal för räddningstjänst och sotningsväsende samt av beredskapsorganisationen för kärnkraftsolyckor.

Varje kommun skall svara för räddningstjänsten inom kommunen om inte ansvaret ligger på den statliga räddningstjänsten. Ansvaret för den statliga fredsräddningstjänsten är fördelat på flera huvudmän. Kommunerna och de statliga myndigheterna skall samarbeta med varandra. Räddningsverket skal! samordna samhällets verksamhet inom. befolk- : ningsskyddet och räddningstjänsten. Kustbevakningen (intill utgången av juni 1988 tullverkets kustbevakning) har ansvaret för olje- och kemikaliebekämpning till sjöss.

Med syfte att följa upp inträffade allvarliga olyckshändelser och tillbud till sådana händelser har regeringen tillkallat en kommitté (Kn 1981:02), som har fått till uppgift att göra kompletterande undersökningar beträffande säkerhetsåtgärder och räddningsinsatser. Kommittén avlämnade i juni 1986 betänkandet (Ds Fö 1986:3) Statens katastrofkom- 70

mission. Betänkandet har remissbehandlats och övervägs för närvarande.

Regeringen har tillkallat en kommitté (Fö 1927:01) med uppdrag att utreda beredskapen mot utsläpp av radioaktiva ämnen. Kommittén skall enligt direktiven (Dir. 1987:28) därvid beakta de grundläggande principerna för beredskapen, bl. a. att verksamheten så långt möjligt decentraliseras till länsstyrelserna och kommunerna, att den. kompetens och de resurser som finns uppbyggda normalt kan utnyttjas effektivt även vid detta slags olyckor samt att organisationen är likartad såväl i fred som i krig så att den kompetens och de resurser som byggs upp för krig tas till vara I fredsorganisationen.

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1985/86: 170, FöÖU 1986/87:2, rskr. 1986/87:58) gav regeringen i februari 1987 räddningsverket i uppdrag dels att göra en översyn av sotningsfristerna, dels att mot bakgrund av erfarenheterna av räddningstjänstlagen bl. a. utvärdera sotningsverksamheten i fråga om dess brandförebyggande betydelse i olika samman- . hang. Räddningsverket har till regeringen redovisat uppdraget avseende sotningsfrister. I augusti 1987 meddelade således räddningsverket nya. föreskrifter om sotningsfrister för eldstäder m. m. och i september meddelade verket allmänna råd i ämnet. Föreskrifterna och råden trädde i kraft den I januari 1988. Utvärderingen av sotningsverksamheten skall redovisas för regeringen före utgången av år 1989.

Inom fredsräddningstjänstområdet pågår ett betydande internationellt samarbete. Bl. a. förekommer samverkan i fråga om åtgärder mot förorening av den marina miljön. Vidare pågår ett samarbete med övriga nordiska stater som syftar till att underlätta och öka räddningstjänstsamverkan över riksgränserna. Arbetet med ett ramavtal om sådant samarbete är under slutförande. Inom Internationella atomenergiorganet (IAEA) har utarbetats ett förslag till konvention om bistånd i händelse av en kärnenergiolycka eller ett radioaktivt nödläge. Efter svenskt initiativ har en översyn genomförts av det nordiska samarbetsavtalet i samband med strålningsolyckor, undertecknat i Wien den 17 oktober 1963. Arbete pågår med den lagstiftning och de andra praktiska åtgärder som fordras för att Sverige skall kunna ratificera dessa internationella överenskommelser. I fråga om transport av farligt gods förekommer ett omfattande internationellt samarbete med hänsyn till att transporterna ofta är internationella.

Allmän inriktning Samhällsutvecklingen förändrar fortlöpande riskbilden och skapar nya och ökade risker. Statens räddningsverk framhåller ;.sin programplan att förbättrad kunskap, ökad medvetenhet i samhällsplaneringen om riskernä, utnyttjandet av modern teknik och förbättrad samordning inom befolkningsskyddsarbetet är de medel som är tillgängliga för att förebygga riskerna för skador till följd av stora olyckor. Eftersom riskerna aldrig helt kan elimineras fordras enligt min mening därutöver en väl utvecklad kompetens inom räddningstjänsten för att ingripa vid olyckorna. Vidare 71

fordras en effektiv samordning av samhällets resurser för att konsekvenserna av de stora olyckor som inträffar skall kunna begränsas så långt som möjligt. Jag förordar därför att insatser görs för att utveckla kompetensen och göra samordningen inom fredsräddningstjänsten effektivare. :

Grunderna för civilförsvarsverksamhetens inriktning har lagts fast genom 1987 års försvarsbeslut. Som framhölls i samband med försvarsbeslutet är en väl fungerande fredsräddningstjänst, som:utvecklats med hänsyn tagen till krigsuppgifterna, en väsentlig grund för att motsvarande verksamhet i krig skall kunna genomföras effektivt. Samtidigt får detta, som jag ser det, inte innebära att kraven på krigsorganisationen

organisationen ges högre prioritet än vad som förutsätts i i räddningsverkets programplan. -

Den pågående integrationen av civilförsvarsverksamheten och fredsräddningstjänsten bör fortsätta. Detta skapar enligt min mening förutsättningar för en bättre verksamhet både i fred och i krig. Samtidigt ställs emellertid nya och större krav på länsstyrelserna och dess personal. Jag förordar sålunda att åtgärder vidtas för att tillgodose dessa krav.

I övrigt kan jag i allt väsentligt ansluta mig till de överväganden och förslag som statens räddningsverk och generaltullstyrelsen redovisar i sina programplaner för inriktningen av befolkningsskydd och räddningstjänst. I det följande behandlar jag några frågor utförligare..

Inriktningen av befolkningsskvddet

Som räddningsverket framhåller har det fredstida samhället och dess

utformning stor betydelse för de risker befolkningen kan utsättas för samtidig! som det utgör grunden för befolkningens skyddsmöjligheter i i

påverka den fysiska planeringen i syfte att åstadkomma ett mindre sårbart samhälle både under fredsförhållanden och i krig. Här är det viktigt '

att räddningsverket spelar en aktiv roll. Även i övrigt bör samhällsut-

vecklingen följas, risker påvisas och åtgärder föreslås för att förhindra olyckor eller minska skadorna vid inträffade olyckor. |

När det gäller befolkningsskyddet i fred är ansvaret fördelat på olika ' myndigheter. Statens räddningsverk och på regional nivå resp. länsstyrelse har ansvaret för samordningen av befolkningsskyddet. Varje kommun skall svara för att åtgärder vidtas inom kommunen så att bränder och skador till följd av bränder förebyggs. Kommunen skall främja olycks- och skadeförebyggande verksamhet.

För att uppnå praktiska resultat på befolkningsskyddsområdet måste enligt min mening ett intimt samarbete mellan berörda organ byggas ' upp. Räddningsverket bör tillsammans med berörda instanser utveckla former för detta samarbete. Verket bör vidare utarbeta underlag för att fredsräddningstjänsten, i första hand genom kommunerna, skall kunna främja den olycksförebyggande verksamheten och påverka den fysiska . planeringen för att åstadkomma ett mindre sårbart samhälle i fred och i krig.

Ett inte obetydligt antal olyckor med kemikalier eller farligt gods inträffar varje år. Erfarenheterna från andra länder visar att sådana olyc-” kor kan få mycket stora och svåra konsekvenser. För att förhindra olyckor eller minska risken för skada fordras enligt min mening fortsatta insatser från räddningsverkets sida för att utvärdera riskerna och sam--: ordna de berörda myndigheternas åtgärder. Detta gäller inte minst formerna för det praktiska genomförandet. I detta sammanhang bör även frågor om industriers och andra anläggningars samt trafikleders lokalisering och utnyttjande behandlas. Jag vill också peka på att regeringen har gett räddningsverket i uppdrag att i samråd med trafiksäkerhetsverket, statens naturvårdsverk och vägverket samt under medverkan av transportrådet, statens planverk och kemikalieinspektionen utarbeta riktlin-. jer för vägvalsstyrning. Uppdraget skall vara genomfört senast den 31 mars 1988. Även i övrigt bör enligt min mening arbetet med att minska riskerna vid transporter med farligt gods ges hög prioritet. Jag förordär att befolkningsskyddet i fred får den inriktning som jag har angett i de nu berörda frågorna.

Vad gäller befolkningsskyddet i i krig vill jag erinra om att regeringen : uppdragit åt berörda myndigheter att göra en översyn av de regionala mål- och riskanalyserna samt genomföra studier och redovisa en samlad syn på befolkningens behov av skydd i krig vilken är anpassad till de . . olika risknivåer som anges i mål- och riskanalysen, Detta arbete beräknas bli genomfört under år 1988. [ enlighet med försvarsbeslutet förordar . jag att, i avvaktan på resultatet .av myndigheternas arbete, de resurser som avsätts till skyddsrumsbyggande används främst vid tillkomsten av ny bebyggelse som skapar behov av skyddsrum (nybehovsproduktion) inom sådana områden som betecknas som riskområden i aktuella skyddsplaner.

I propositionen om totalförsvarets fortsatta utveckling har jag föror- "> dat fortsatta studier beträffande ledningen av det civila totalförsvaret på lokal nivå och de krav som bör ställas på utformningen av ledningsplatserna härför. Riksdagen (prop. 1986/87:95, bil. 1, FöU 11, rskr. 310) hade inget att erinra häremot. Regeringen har uppdragit åt räddningsverket att genomföra sådana studier varvid skyddsnivån för ledningsplatserna anpåssas till den nya inriktningen av befolkningsskyddet och möjligheterna till god fredsanvändning tas till vara i större utsträckning: Jag föreslår därför att, så långt det är möjligt, produktionen av ledningsplatser för närvarande, med beaktande av den nya inriktningen, anpassas till kommunernas planerade byggnation av anläggningar som är lämpliga för att inrymma ledningsplatser. I övrigt bör, iavvaktan på resultatet av studierna, befintliga ledningsplatser i huvudsak ges förlängd användning.

Den del av hemskyddsorganisationen som rekryteras och utbildas med civilförsvarsplikt blir fullt utbyggd i enlighet med försvarsbeslutets in-. riktning under programplaneperioden. Jag föreslår att Sveriges civilförsvarsförbund ges fortsatt stöd i sitt arbete med rekrytering och utbildning av de frivilliga hemskyddsombuden. -

Enligt min mening bör förmågan att leda räddningstjänsten under svåra förhållanden både i fred och i krig stärkas. Även effektiviteten i övrigt

samordnande roll inom såväl den statliga som den kommunala räddningstjänsten, t. ex. när det gäller alarmering, ledning och samband, planläggning, övning, utbildning, materielstandardisering, erfarenhetssammanställning samt forskning och utveckling. Samordningen bör syf- ta till att åstadkomma ett bättre resursutnyttjande och en högre funktionssäkerhet och effektivitet inom hela samhällets räddningstjänst. Jag vill i sammanhanget peka på betydelsen av att särskilda insatser görs för att utveckla formerna för samverkan i de kommunala räddningstjänstregionerna. Jag föreslår att insatser görs med den inriktning som jag nu har angett. | "> Räddningsverket framhåller i fråga om beredskapen mot kärnenergiolyckor att stor vikt kommer att läggas vid planering, genomförande och utvärdering av övningar och av organisationen. För egen del vill jag understryka betydelsen av detta liksom av planerade åtgärder med avseende på olje- och kemikaliebekämpning. Jag förordar därför att insatser görs på dessa områden. Som både räddningsverket och generaltullstyrelsen (kustbevakningen) föreslår bör en successiv förbättring av beredska- pen för oljebekämpning till sjöss ske genom tillförsel av materiel som utvecklats inom styrelsens för teknisk utveckling (STU) insatsprogram TOBOS 85. Programmet avlöses nu av löpande forskning och utveckling som genomförs av myndigheterna. Även havsövervakningen för att förhindra utsläpp av olja och annat som är skadligt för miljön bör utvecklas ytterligare. Riksdagen har godkänt en grundsyn för inriktningen av det marina oljeskyddet för 1990-talet. Grundsynen har utarbetats inom TOBOS 85. På kemikalieområdet pågår ett nordiskt samarbete för utveckling av materiel och teknik för bekämpning av utflöden. Mot denna bakgrund har jag under anslaget F 19. Anskaffning av materiel för kustbevakningen beräknat medel för fortsatt ny- och ersättningsanskaffning av materiel för bekämpning samt för underhåll och utbildning av personal. Medel har även inräknats för utbildning och övning av de räddningskårer som enligt avtal skall ingå i kustbevakningens beredskapsorganisation för kemikaliebekämpning. Jag har beräknat medel för fortsatt utbyggnad av den i Sverige utvecklade flygburna fjärranalysutrustningen för spaning efter olje- och kemikalieutsläpp. Med fjärranalysutrustningen kan utsläpp upptäckas och utrustningen gör det också möjligt att följa oljan under en bekämpningsoperation så att denna kan bli effektivare. Fartyg som gör sig skyldiga till olagliga utsläpp kan identifieras med utrustningen vilket möjliggör rättsligt ingripande. De medel som upptas för forskning och utveckling avser till större delen vidareutveckling av kustbevakningens fjärranalyssystem för havsövervakning och detektering av olje- och kemikalieutsläpp. Jag vill i detta sammanhang tillägga att de åtgärder som vidtagits efter Tjernobylolyckan för att förbättra beredskapen mot kärnenergiolyckor inom kort kommer att redo-

174 visas särskilt i en skrivelse till riksdagen. |

I räddningsverkets programplan har civilförsvarsverksamheten givits en lägre ambitionsnivå i fråga om övning och materielanskaffning än vad som förutsatts i försvarsbeslutet. Strävan bör enligt min mening vara att hela organisationen för räddningstjänst i krig kan verka direkt efter mobilisering. Detta har också legat till grund för ställningstagandena i försvarsbeslutet. Där anges att förmågan att leda räddningstjänsten under svårare förhållanden skall stärkas, vilket kan ske genom integrerade övningar eller funktionsövningar mellan kommunledning, civilförsvarsstab och fältstab, dvs. ledningsorganisationens olika besluts- och ansvarsnivåer vid ett och samma tillfälle, samt genom en ökad övningsverksamhet för räddningsorganisationen.t. ex. i form av utökade enhetsövningar. Hemskyddsorganisationen skulle också samövas med den övriga kommunala krigsorganisationen. Hela krigsorganisationen bör enligt min mening få den övning som har förutsatts i försvarsbeslutet. Härutöver fordras utveckling och omsättning av materielen för att dels krigsuppgifterna skall kunna fullgöras, dels lätta ammunitionsröjningsgrupper skall kunna byggas upp. Jag förordar att åtgärder för att bättre uppfylla försvarsbeslutets intentioner genomförs genom omprioriteringar. Utbyggnaden av varningssystemet bör t. ex. kunna ske i en något långsammare takt. Även i fråga om ledningsplatser skulle en viss omprioritering kunna komma i fråga med hänsyn till de pågående studierna.

Mot bakgrund av vad jag här har anfört har jag budgeterat medel för genomförandet av verksamheten under littera H. Befolkningsskydd och räddningstjänst m. m. Som jag tidigare har anfört budgeteras dock medel för olje- och kemikaliebekämpningen till sjöss under littera F. Gemensamma myndigheter m. m.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att .

I. godkänna de riktlinjer för den fortsatta utvecklingen in inom funk-

tionen Befolkningsskydd och räddningstjänst som jag har förordat

i det föregående,

2. godkänna de riktlinjer för den fortsatta utvecklingen av: freds-

räddningstjänsten som jag har förordat i det föregående.

8.4.3 Psykologiskt försvar Huvudinriktningen för det psykologiska försvaret lades fast i 1982 års försvarsbeslut. Denna inriktning innebär att fri opinionsbildning och debatt skall utgöra grunden för verksamheten både i krig och fred. Vid krigsfara och krig skall vår försvarsvilja och motståndskraft mot främmande propaganda säkerställas av det psykologiska försvaret. Detta

skall främst ske genom att man med snabb, saklig och effektiv informa-

tion sprider kännedom om händelseutvecklingen och om våra försvarsåtgärder.

Ansvarig för samordningen inom funktionen psykologiskt försvar a är styrelsen för psykologiskt försvar (SPF). Inom funktionen har även tele- 75

verket uppgifter. Sveriges Radio AB ansvarar för Sveriges Radiokoncernens kris- och krigsplanläggning men SPF har ett nära samarbete med företaget inom informationsomrädet. Statens biografbyrå har hittills setts som en del av det psykologiska försvaret men av skäl som kommer att redovisas av statsrådet Göransson finns det inte längre någon grund för att hävda att biografbyrån har en roll inom funktionen. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag till de författningsändringar som erfordras till följd härav. :

Grunden för det psykologiska försvaret skall även i fortsättningen vara den huvudinriktning som finns angiven i 1982 års försvarsbeslut. Detta har fastslagits genom 1987 års försvarsbeslut. Genom försvarsbeslutet gavs styrelsen för psykologiskt försvar en ekonomisk förstärkning över försvarsbeslutsperioden om 2 milj. kr.

Jag kommer senare denna dag att föreslå att styrelsen för psykologiskt försvar tilldelas 8 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att ta del av vad jag har anfört om den fortsatta utvecklingen

inom funktionen Psykologiskt försvar.

8.4.4 Hälso- och sjukvård m. m

Funktionen Hälso- och sjukvård m. m. omfattar civil hälso- och sjukvård, socialtjänst samt miljö- och hälsoskydd. Socialstyrelsen är funktionsansvarig myndighet. Därutöver har försvarsmakten en egen organisation för hälso- och sjukvård m. m.

Målet för totalförsvarets hälso- och sjukvård i krig är att varje människa som är i behov därav skall ges den vård som hennes tillstånd kräver så långt möjligheterna medger. I 19827 års försvarsbeslut avdelades betydan-. de resurser för att förbättra beredskapen inom den civila hälso- och sjukvården samt för att undanröja de brister som föreligger, främst i fråga om försörjning i krig med såväl sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär . som läkemedel. För perioden 1987 — 1992 avsattes 500 milj. kr. för särskilda insatser inom en total ram för hälso- och sjukvård på I 096 milj. kr.

För egen del vill jag understryka betydelsen av den prioritering av hälso- och sjukvården i krig som gjorts i 1987 års försvarsbeslut. Som framhölls i beslutet bör en helhetssyn tillämpas för att tillförsäkra att de olika delarna av den civila hälso- och sjukvården samt försvarsmaktens motsvarande verksamhet är sinsemellan balanserade och samordnade. Detta förutsätter en ökad och förbättrad samverkan mellan främst socialstyrelsen, försvarsmakten och sjuk vårdshuvudmännen. Enligt min mening bör sålunda fortsatta förbättringar av verksamheten genomföras med den inriktning som angavs i 1987 års försvarsbeslut.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt personalförsörjningen inom funktionen samt åt utbildning och övning av personal. Som framhölls i : 176

1987 ärs försvarsbeslut bör utbildningen för hälso- och sjukvården i krig i så stor utsträckning som möjligt decentraliseras till regional och lokal nivå och därvid ses som en naturlig del i den ordinarie personalutbildningen. I enlighet med ÖCB:s programplan bör den lokala utbildningen förstärkas och särskilda insatser därutöver göras genom regionalt och centralt bedriven utbildningsverksamhet.

Vad gäller ledningen av hälso- och sjukvården i krig fordras enligt min mening förstärkningsåtgärder. Sambandssystemen bör t. ex. kompletteras så att de svarar mot kraven i krig.

I fråga om säkerheten för den civila hälso- och sjukvården fordras som ÖCB framhåller en prioritering av de åtgärder som skall genomföras. En anpassning bör ske till resultatet av den pågående översynen av de regionala mål- och riskanalyserna samt studierna som skall ge en samlad syn på befolkningens behov av skydd i krig. Enligt min mening är det vidare angeläget att få fram en prioritering av åtgärderna för att förbättra den tekniska försörjningen av hälso- och sjukvården. Det får också anses angeläget att en plan snarast redovisas för denna funktion för uppbyggnaden av skyddet i radioaktiv, bakteriologisk och kemisk miljö.

Chefen för socialdepartementet kommer senare denna dag att i samråd med mig föreslå att 108 milj. kr. anvisas från den ekonomiska ramen för totaltförsvarets civila del för beredskapen inom funktionen Hälsooch sjukvård m. m. Jag vill i sammanhanget peka på riksdagens beslut att 500 milj. kr. under försvarsbeslutsperioden utöver anslagsmedlen skall avsättas för att förbättra beredskapen vad avser tillgången på läkemedel, förbrukningsmateriel m. m. för hälso- och sjukvårdens behov 1 händelse av krig (prop. 1986/87:! 95, FöU Il, rskr. 310).

Hemställan Jag hemställer att regeringen

dels föreslår riksdagen att godkänna de riktlinjer för säkerheten

och den tekniska försörjningen inom hälso- och sjukvården som

Jag har förordat,

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag i övrigt har

anfört-om funktionen Hälso-.och sjukvård m. m.

8.4.5 Telekommunikationer Funktionen Telekommunikationer omfattar de för totalförsvaret gemensamma telekommunikationer som tillhandahålles genom televerkets försorg. Televerket är funktionsansvarig myndighet.

I 1987 års försvarsbeslut betonades att telekommunikationernas funktionssäkerhet är av grundläggande betydelse för totalförsvaret under kri- . ser och i krig och att detta är särskilt uppenbart i fråga om ledningsfunktionen och den operativa verksamheten inom alla delar av totalförsvaret. Det framhölls som ytterst angeläget att televerkets nät ges en sådan motståndskraft och flexibilitet att det kan uppfylla de höga funktionskrav som kommer att ställas på det under kriser och i krig. Strävan bör vara att 77

kerhet skall kunna upprätthållas i godtagbar omfattning även under störda förhållanden. De här nämnda kraven bör beaktas vid den fortsatta utbyggnaden av telenätet.

Försvarsbeslutet innebar att televerket under försvarsbeslutsperioden skall vidta krigsskyddsåtgärder som årligen uppgår till ca 75 milj. kr. och att televerket skall svara för finansieringen av samtliga sina beredskapsåtgärder. Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare denna dag att föreslå att av detta belopp 4,5 milj. kr. skall finansieras med medel från rundradiofonden. Beloppet motsvarar kostnaderna för de krigsskyddsåtgärder som vidtas inom rundradioområdet.

Hemställan Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

art ta del av vad jag har anfört om den fortsatta utvecklingen

inom funktionen Telekommunikationer. |

8.4.6 Transporter Verksamheten inom funktionen är inriktad på att tillgodose totalförsvarets behov av transporter. Funktionen delas in i delfunktionerna Transportsamordning, Järnvägstransporter, Landsvägstransporter, Väghällning, Flygtransporter och Sjötransporter. Transportrådet är ansvarig myndighet för funktionen Transporter och delfunktionerna FTransportsamordning och Landsvägstransporter medan statens järnvägar, vägverket, luftfartsverket och sjöfartsverket svarar för beredskapsplaneringen inom resp. delfunktion.

I 1987 års försvarsbeslut betonades transporternas stora betydelse för totalförsvaret. De samlade resurserna måste kunna utnyttjas allt efter lägets krav. Särskilt viktigt är att transporterna kan fungera med kort förvarning i samband med en snabb mobilisering och krigsorganisering.

Behovet av beredskapsåtgärder måste baseras på en samlad bedöm-' ning av beredskapsläget, de brister som finns inom olika delfunktioner mot bakgrund av hotbilden samt från de för försvarsmakten och totalförsvarets civila del gemensamma operativa principerna.

Transportrådet har från trafikverken inhämtat underlag beträffande värdering och prioritering av åtgärder inom funktionen enligt en av transportrådet utarbetad modell. Transportrådet vidareutvecklar nu denna modell.

Jag har inget att erinra mot'den av ÖCB i programplanen föreslagna inriktningen av verksamheten inom funktionen Transporter för budgetåret 1988/89.

Efter samråd med mig kommer chefen för kommunikationsdepartementet senare denna dag att förorda att 86 milj. kr. anvisas från den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del för funktionen Trans-

porter under budgetåret 1988/89. | 78

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att ta del av vad jag har anfört om den fortsatta utvecklingen

inom funktionen Transporter.

8.4.7 Livsmedelsförsörjning m. m.

Funktionen Livsmedelsförsörjning m. m. omfattar försörjningen med livsmedel inkl. vatten, reglerings- och ransoneringsåtgärder avseende livsmedel, livsmedelshygien och civil veterinärverksamhet. Med livsmedelsförsörjning avses härvid all verksamhet från producent till konsument.

Statens jordbruksnämnd är funktionsansvarig myndighet. Vidare har lantbruksstyrelsen, statens livsmedelsverk och statens naturvårdsverk

uppgifter inom funktionen. .

ÖCB anför i sin programplan att de medel som har kunnat avdelas för funktionen Livsmedelsförsörjning inte tillgodoser behovet för neutralitets-/krigsskedet. Funktionen har därför tilldelats en något större del av planeringsramen över planeringsperioden än vad som motsvaras av en prolongering av 1987/88 års anslagsbelopp.

De väsentligaste utgångspunkterna för planeringen utgörs liksom tidigare av antaganden om en kriskost motsvarande 2 900 kcal/dygn och att en omställning av jordbruksproduktionen bör vara den grundläggande beredskapsåtgärden för att kunna möta utrikeshandelsstörningar.

Mot bakgrund av planeringsförutsättningarna avses utförsäljningen av beredskapslagrade insatsvaror för jordbruket fortsätta även under budgetåret 1988/89.

I fråga om de statliga lagren av livsmedel och livsmedelsråvaror pågår en fortlöpande förnyelse av sortimentet. Den regionala försörjningsförmågan, främst vad gäller övre Norrland, kommer att ägnas särskild uppmärksamhet i den fortsatta planeringen. En analys av konsekvenserna för livsmedelsförsörjningen om storstadsområdena i krig avskärs från tillförsel har påbörjats. Arbetet med ett centralt avtal med KF, ICA och Dagab om att dessa i ett skymningsläge ökar varulagren främst i Norrland avses snarast slutföras. Statens jordbruksnämnd och ÖCB har påbörjat studier rörande omfattning och lokalisering av denna lagring.

Handlingsberedskapen kommer att förbättras vad avser skyddet mot ABC-stridsmedel, beträffande livsmedelshygien och vattenförsörjning samt beträffande övningsverksamheten.

Som grund för dimensioneringen av mindre kostnadskrävande beredskapsåtgärder utgår JN i sin planering inte från några preciserade antaganden om tidsförhållanden och importnivåer när det gäller krisers och krigs karaktär.

Förslag till ransoneringssystem för dagligvaror har redovisats under år

1987. |

Jag finner, efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet, att de åtgärder som föreslås i programplanen ger uttryck för en lämplig

79 inriktning av verksamheten.

Efter samråd med mig kommer chefen för jordbruksdepartementet Prop. 1987/88:100 senare denna dag att förorda att 30 milj. kr. anvisas från den ekonomiska | ramen för totalförsvarets civila del för funktionen Livsmedelsförsörjning m: m. under budgetåret 1988/89.

Hemställan Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om den fortsatta utvecklingen

inom funktionen Livsmedelsförsörjning m. m..

8.4.8. Energiförsörjning

Verksamheten inom funktionen syftar till att tillgodose samhällets behov av energi under kriser och i krig. Funktionen är uppdelad i delfunktionerna Bränslen och drivmedel samt Elkraft.

Statens energiverk är ansvarig myndighet för funktionen Energiförsörjning och samordnar de beredskapsåtgärder som är aktuella inom detta försörjningsområde, främst lagring av importerade bränslen och drivmedel, förberedelser för regleringar och ransoneringar samt övergång till inhemska energislag. Vidare har statens vattenfallsverk, statens kärnkraftinspektion och transportrådet uppgifter inom funktionen.

Delfunktionen Bränslen och drivmedel Delfunktionen omfattar frågor om försörjningen med bränslen och drivmedel samt smörjmedel. Energiverket har delfunktionsansvar. :

1987 års försvarsbeslut innebar en minskning och omstrukturering av de totala beredskapslagren. Således har numera staten ansvar för beredskapslagringen inför neutralitets- och krigsskeden medan lagringen för , Ur fredskris och förkrigsskede sker i näringslivets regi genom tvångslagring.

Enligt programplanen kommer för delfunktionen Bränslen och drivmedel att utarbetas ett handlingsprogram om hur handlingsberedskapen och krishanteringsförmågan successivt skall höjas. Grundläggande i detta handlingsprogram är ersättning av olja och kol med inhemska energitillgångar samt effektivare styr- och ledningssystem.

Regeringen uppdrog i augusti 1987 åt statens energiverk att senast den: 31 december 1987 redovisa en krisförsörjningsplan för energiområdet.

Efter samråd med mig kommer chefen för miljö- och energidepartementet senare denna dag att föreslå att 6,2 milj. kr. anvisas från den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del för industriella åtgärder och för att stärka handlingsberedskapen inom. delfunktionen. .

Delfunktionen Elförsörjning "Delfunktionen omfattar frågor om försörjningen med elektrisk energi. Statens vattenfallsverk har delfunktionsansvar.

I uppgiften ingår att verka för att erforderliga beredskapsåtgärder vidtas vid kommunala och enskilda kraftföretag. Beredskapsåtgärderna ut- ” 80

görs bl. a av förbättringar av motståndskraften i elsystemet, åtgärder för reparationsberedskap, organisation av driften under kriser och i krig, m. m.

Enligt 1987 års försvarsbeslut skall elförsörjningen ges hög prioritet i beredskapsplaneringen. Fortsättningsvis bör särskild uppmärksamhet ägnas distributionsnäten. Bakgrunden härtill är bl. a. betydelsen av en stabil eltillförsel för funktionssäkerheten hos transporter, telekommunikationer och kommunaltekniska system i samband med en krigsorganisering av samhället.

För delfunktionen Elförsörjning har operativa elförsörjningsstudier genomförts på regional nivå. Mot bakgrund av dessa studier bedöms i programplanen beredskapsåtgärder med början år 1987 kunna vidtas som avser reservanordningar i stort och drift av elförsörjningen i separata delsystem ete..

Jag har i övrigt behandlat frågan om den kommunaltekniska försörjningen, dvs. försörjningen med el, gas, värme samt vatten och avlopp, under avsnittet Kommunal beredskap, funktionen Civil ledning och samordning.

Efter samråd med mig kommer chefen för miljö- och energidepartementet senare denna dag att föreslå att 19,6 milj. kr. anvisas från den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del för åtgärder inom delfunktionen Elkraft under budgetåret 1988/89.

Hemställan Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om den fortsatta utvecklingen

inom funktionen Energiförsörjning.

8.4.9 Övrig varuförsörjning Funktionen Övrig varuförsörjning omfattar delfunktionerna Beklädnad m. m., Kemiska produkter m. m. samt Metaller och verkstadsprodukter m. m. ÖCB är funktionsansvarig myndighet.

När det gäller beredskapsåtgärdernas allmänna inriktning inom funktionen framhåller ÖCB i programplanen att handlingsberedskap med utbildning, övning och information i första hand bör prioriteras. I ökad utsträckning skall näringslivet stimuleras till en aktiv medverkan i beredskapsarbetet. Under perioden kommer en ny krisorganisation, försörjningskommissionen, att byggas upp och övas. Reglerings- och ransoneringssystem kommer att vidareutvecklas.

Det nuvarande beredskapslagret måste i viss utsträckning omstruktureras från att vara ett lager avsett för ett förkrigsskede till ett lager som skall täcka behov under ett neutralitets-/krigsskede. Därtill kommer att en stor del av det befintliga beredskapslagret skall säljas ut. Härigenom frigjorda medel skall finansiera andra beredskapsåtgärder inom funktionen. Dessutom skall fredskrislagret av legeringsmetaller, petrokemikali- SI

6 Riksdagen 1987-88. I saml. Nr I00. Bilaga 6

er och svntetfibrer säljas ut för att finansiera insatser på sjukvårdens "Prop. 1987/88:100 område.

ÖCB framhåller i anslagsframställningen att givna ekonomiska resurser endast räcker till att till knappt 3/4 tillgodose behoven för neutralitets-/krigsskedet. Några åtgärder för förkrigsskedet kan inte vidtas.

Delfunktionen Beklädnad m. m. Med hänsyn till den ändrade synen på krisers och krigs karaktär som ligger till grund för 1987 års försvarsbeslut bedöms det i programplanen inte längre vara nödvändigt med någon tillförsel av kläder till vuxna för att kunna upprätthålla ett ”skyddsnät” under neutralitets-/krigsskedet. I detta avseende begränsas målet ull au bara gälla tillförseln till barn och ungdomar samt speciella bristgrupper, vilka skall kunna få en tilldelning av kläder och skor som i rimlig grad täcker krav på värme, skydd, hygien och andra väsentliga funktioner. |

I enlighet med 1987 års försvarsbeslut säljs buffertlagret av tyg till uniformer ut under en femårsperiod med början budgetåret 1987/88.

ÖCB föreslår att för budgetåret 1988/89 inom den av regeringen angivna ramen avsätts totalt 51,5 milj. kr. för beklädnadsområdet främst för olika slag av industriella åtgärder. Av detta belopp avses 38 milj. kr. finansieras genom utförsäljning av beredskapslager. |

Jag anser att den av ÖCB förordade inriktningen av beredskapsåtgärderna inom delfunktionen är lämplig.

Jag kommer i det följande att för budgetåret 1988/89 beräkna att 41.1 milj. kr. avsätts för beredskapslagring och. industriella åtgärder

främst inom den grundtextila industrin. Härav finansieras 38 milj. kr.

genom utförsäljning av beredskapslager och 3,1 milj. kr. ur den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del.

Delfunktionen Kemiska produkter m. m. ÖCB förutsätter på kemiområdet att produktionen i ett neutralitets- . /krigsskede liksom även i ett förkrigsskede begränsas till 25 — 30 "4 av den normala fredstida produktionen. |

ÖCB föreslår i programplanen att för budgetåret 1988/89 inom den av regeringen angivna ramen totalt 83,0 milj. kr. anslås för delfunktionen främst för beredskapslagring och industriella åtgärder. Bl.a. avses nya s. k. funktionssäkerhetsavtal ingås med försörjningsviktiga företag. Dessa avtal innebär att företagen åtar sig att svara för att behovet av s. k. funktionskemikalier, elektronikkornponenter samt service och underhåll för den egna driften är tillgodosett i en krissituation. Forskning samt försök och utveckling för att kunna utnyttja inhemska råvaror i stället för importerade avses fortsätta. . |

Jag anser att den av ÖCB förordade inriktningen av beredskapsåtgärderna inom delfunktionen är lämplig.

Jag kommer i det följande att för budgetåret 1988/89 förorda en bemyndiganderam för beredskapslån om 30 milj. kr. Jag kommer vidare att 82

civila del utnyttjas för beredskapslagring och industriella åtgärder.

Delfunktionen Metaller och verkstadsprodukter m. m. ÖCB förutsätter på metall- och verkstadsområdet att produktionen i ett neutralitets-/krigsskede liksom även i ett förkrigsskede begränsas tll. 25 — 35 "4 av den normala fredstida produktionen.

ÖCB föreslår att för budgetåret 1988/89 inom den av regeringen angivna ramen avsätts totalt 34,3 milj. kr. för delfunktionen. Av detta belopp finansieras 12 milj. kr. genom utförsäljning av beredskapslager och övrigt medelsbehov ur den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del. Liksom på kemiområdet avses funktionssäkerhetsavtal ingås med företag. En stor del av resurserna avses avsättas för att åstadkomma en beredskap på elektronikområdet.

ÖCB anmäler i anslagsframställningen att befintliga lager av metallurgisk koks skall omsättas och att vissa lagringsförluster därvid kan uppkomma. |

Jag har inhämtat att lagret av koks för närvarande uppgår till knappt 200 000 ton. Lagret har successivt minskats sedan mitten av 1970-talet. Det har under senare år visat sig att den lagringsmetod som valts och som innebär att koksen har lagrats utomhus, inte till fullo bibehåller varans reduktionsförmåga i masugnsprocessen. Lagren är vidare lokaliserade med hänsyn till stålindustrins tidigare struktur och den filosofi som tidigare gällde för beredskapsplaneringen. Det är därför nödvändigt att nu omsätta hela lagret och lokalisera det med hänsyn till nuvarande förutsättningar. Lagringen kommer i fortsättningen huvudsakligen att ske i magasin.

Bl. a. genom de planeringsförutsättningar som gäller efter 1987 års försvarsbeslut kommer behovet att beredskapslagra koks att minska. Värdet av det nya beredskapslagret av koks, inkl. investeringar i magasin, beräknas till ca 152 milj. kr. De medel som erhållits vid minskningen av kokslagret till dagens nivå uppgår till ca 115 milj. kr. Den återstående försäljningen beräknas inbringa ytterligare ca 40 milj. kr. Den lagringsmetod som använts medför att betydande hanteringskostnader nu uppstår vid försäljning. Mot bakgrund av den minskade reduktionsförmågan hos koksen kommer försäljningen vidare att medföra förluster, s. k. lagringsförluster. Sänkningen av lagringsmålet för koks möjliggör dock . att hanteringskostnader och lagringsförluster vid: omsättningen inte erfordrar särskilt medelstillskott.

Jag kommer i det följande att för budgetåret 1988/89 förorda en bemyndiganderam för beredskapslån om 12 milj. kr. Jag kömmer vidare att beräkna att 26,2 milj. kr. ur den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del avsätts för beredskapslagring och industriella åtgärder. Härav finansieras 12 milj. kr. genom utförsäljning av beredskapslager och 14,2 milj. kr. ur den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen ullfälle

art ra del av vad jag har anfört om den fortsatta utvecklingen

inom funktionen Övrig varuförsörjning.

8.4.10 Övriga viktiga samhällsfunktioner Domstolsväsende m. m. Domstolsverket är ansvarig myndighet för funktionen Domstolsväsende m. m. med ansvar att samordna beredskapsförberedelserna inom funktionen, vilken inkluderar domstolsväsendet, den statliga advokatverksamheten samt rättshjälpsfrågor.

Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) har i sin programplan för det civila försvaret för perioden 1988/89 — 1992/93 anfört att myndigheterna har genomfört beredskapsplanläggning i enlighet med givna föreskrifter för krigsplanläggning inom totalförsvaret.

Under perioden 1985 — 1988 har företrädare för ca 180 myndigheter inom funktionen beretts möjlighet till utbildning, vilket har utnyttjats till nära 90 "4.

Ordning och säkerhet m. m. Funktionsansvarig myndighet är rikspolisstyrelsen.

Funktionen omfattar upprätthållande av allmän ordning och säkerhet, brottsbekämpning och brottsutredning samt åklagarväsende. Funktionen omfattar även handläggning av utlänningsfrågor utom flyktingverksamhet. | |

Regeringen har den 5 november 1987 tillkallat en kommitté med uppdrag att genomföra en översyn av säkerhetspolisens organisation och verksamhet. | .

I sin programplan för det civila försvaret för perioden 1988/89 — 1992/93 anför ÖCB att funktionen och polisväsendet i synnerhet är beroende av effektiva sambandsanordningar. Möjligheterna att från reservplats leda verksamheten har på senare år kraftigt försvårats genom att beviljade medel endast täcker kostnader för löpande abonnemang. För anslutning av data- eller radiokommunikation till reservplats finns för närvarande inga ekonomiska medel tillgängliga. |

Efter samråd med mig har chefen för justitiedepartementet tidigare denna dag föreslagit att 211,5 milj. kr. anvisas för polisverksamheten rörande brott mot rikets säkerhet.

Kriminalvård Kriminalvårdsstyrelsen är ansvarig myndighet för funktionen.

Funktionen omfattar i krig straffverkställighet för personer som dömts : till fängelsestraff.

Huvudmannaskapet för de allmänna häktena med undantag för kriminalvårdsanstalten Hall överförs i krig från kriminalvårdsverket till polisväsendet. 84

Kriminalvårdsverket svarar för all verksamhet inom funktionen.

I sin programplan för det civila försvaret för perioden 1988/89 — 1992/93 anför ÖCB att personal i tillräcklig utsträckning och med beaktande av regeringens anvisningar är krigsplacerad inom kriminalvårdsverket. Beredskapskalendrar för verkets linjemyndigheter finns framtagna.

Utrikeshandel | Funktionen omfattar de åtgärder som är nödvändiga för att upprätthålla den import och export som behövs under kriser och i krig för att klara försvarsansträngningarna och befolkningens försörjning.

Kommerskollegium är ansvarig myndighet för funktionen. Beredskapsåtgärderna är av främst administrativ karaktär.

Enligt ÖCB:s programplan kommer bl. a. utrikeshandelsbehovet i olika krissituationer att analyseras närmare av kollegiet i samråd med ÖCB.

Jag finner, efter samråd med statsrådet Gradin, att de åtgärder som föreslås i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten.

Socialförsäkring m.m.

Funktionen omfattar administrationen av socialförsäkringssystemet, arbetslöshets- och tjänstegrupplivförsäkring samt försäkringsrätternas verksamhet.

Riksförsäkringsverket är ansvarig myndighet för funktionen,

Beredskapsåtgärderna är av främst administrativ och planläggande karaktär.

Enligt ÖCB:s programplan kommer den grundläggande beredskapsplaneringen att inriktas på att fredstida socialförsäkringsförmåner — anpassade efter rådande förhållanden — i huvudsak skall bibehållas även under beredskap och krig.

Jag finner efter samråd med chefen för socialdepartementet, att de åtgärder som föreslås i programplanen ger uttryck åt en lämplig inriktning av verksamheten.

Postbefordran Funktionen omfattar befordran av brev och paket m. m. I krig organiseras dessutom fältpost- och kurirpostverksamhet.

Postverket är ansvarig myndighet för funktionen.

Fniigt ÖCB:s programplan skall verksamheten ägnas åt att skapa och vidmakthålla en god beredskap bl. a. genom personalplanering och förberedande av reservrutiner samt genom utbildning, övning och information.

Jag finner, efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet, att de föreslagna åtgärderna ger utrymme för en lämplig inriktning av "verksamheten.

Funktionen omfattar penningmedelsförsörjning och betalningsförmedling under krig. :

Målsättningen beträffande penningmedelsförsörjningen : är att brist på sedlar och mynt inte skall uppstå i någon del av landet. Betalningsförmedlingen syftar till att ge statliga och kommunala myndigheter. krigsviktiga företag m. fl. möjlighet att även under krigsförhållanden sköta betalningar utan användning av kontanta medel.

Enligt 20 § lagen (RFS 1975:6) med reglemente för riksbanken (Bankoreglementet) skall fullmäktige i riksbanken ombesörja beredskapsplanläggning på bank- och betalningsväsendets område.

I mars 1987 överlämnade regeringen till riksdagen ett förslag om ny riksbankslag och ändrat huvudmannaskap för riksgäldskontoret (prop. 1986/87:143). Enligt förslaget skall vid planeringen och genomförandet av riksbankens verksamhet i fred de krav som totalförsvaret ställer beak-. tas. Riksbanken skall därvid i erforderlig utsträckning samråda med berörda myndigheter, kreditinstitut och andra företag. Överstyrelsen för civil beredskap skall hållas underrättad om beredskapsplanläggningen. Den nya riksbankslagen föreslås träda i kraft den I januari 1989. Bestämmelserna ansluter sig till den roll inom totalförsvarets civila del som riksbanken fått genom riksdagens beslut (prop. 1984/85:160, FöU II, rskr. 358).

Postverket svarar genom postgirot och postkontoren för betalningsförmedlingen under krig. Verket har'också vissa uppgifter inom penningmedelsförsörjningen.

Efter samråd med chefen för finansdepartementet finner jag att de ' åtgärder som föreslås i ÖCB:s programplan ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten.

Försäkringar utom Socialförsäkring m. m. Funktionen omfattar annan försäkringsverksamhet än socialförsäkringar samt ersättning till befolkningen för krigsskador.

Försäkringsinspektionen är ansvarig myndighet för funktionen.

Beredskapsåtgärderna är av främst administrativ och planläggande karaktär vid försäkringsinspektionen, statens krigsförsäkringsnämnd och statens krigsskadenämnd samt vid de övriga enskilda krigsviktiga företagen som finns inom funktionen.

Enligt ÖCB:s programplan kommer bl. a. fortsatt uppmärksamhet att ägnas åt personalplanering, förberedelser för verksamhet i datorlöst tillstånd och betalningsförmedling under kris och i krig.

Efter samråd med chefen för finansdepartementet finner jag att de åtgärder som föreslås i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten.

Skatte- och uppbördsväsende Funktionen omfattar beskattning samt uppbörd av skatter, tullar och avgifter. 86

Riksskatteverket är ansvarig myndighet för funktionen.

Prisreglering . Prop. 1987/88:100 Funktionen omfattar prisövervaknings- och prisregleringsåtgärder inom näringsliv och handel (ej bank- och försäkringsväsende).

Statens pris- och kartellnämnd är ansvarig myndighet för funktionen.

Beredskapsåtgärderna är av främst administrativ och planläggande karaktär. Enligt ÖCB:s programplan kommer den grundläggande beredskapsplaneringen att fortsätta och hållas aktuell.

Jag finner, efter samråd med statsrådet Johansson, att de åtgärder som föreslås i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten.

Skolväsende Funktionen omfattar den undervisning som i krig avses bedrivas inom ramen för det allmänna skolväsendet.

Skolöverstyrelsen är ansvarig myndighet för funktionen. Verksamheten inom funktionen inriktas mot att säkerställa att skolans

verksamhet — i första hand den obligatoriska — skall kunna upprätthållas så långt möjligt i krigssituationer och att arbetsmarknadsutbildningens behov av resurser 1 krig beaktas.

Jag har i frågor rörande denna funktion samrått med chefen för utbildningsdepartementet och statsrådet Göransson.

Arberskrafi Funktionen omfattar frågor om totalförsvarets försörjning med civil arbetskraft samt vapenfriutbildning, arbetarskydd och arbetsmarknadstvister.

Arbetsmarknadsstyrelsen är ansvarig myndighet för funktionen.

Beredskapsåtgärderna omfattar handlingsberedskap, arbetskraftsplanläggning, arbetarskydd, frågor rörande arbetsmarknadstvister samt frivillig försvarsverksamhet. :

Åtgärderna inom arbetskraftsfunktionen skall enligt ÖCB:s program-

plan inriktas på att bl. a. fortlöpande planlägga och förbättra arbetskraftstillgången inom prioriterade sektorer samt att utveckla metodiken för personalplanläggningen.

Jag har inget att erinra mot en i programplanen föreslagen förstärkning av funktionen. Grund- och repetitionsutbildningen av frivilliga inom arbetsmarknadsverkets ansvarsområde avses öka jämfört med föregående programplaneperiod. .

Jag vill erinra om det förslag till totalförsvarsbefattningar som arbetsmarknadsstyrelsen på regeringens uppdrag har lämnat och som för närvarande bereds i regeringskansliet. Jag avser att senare informera riksdagen om regeringens ställningstagande i denna fråga.

Efter samråd med mig kommer chefen för arbetsmarknadsdepartementet senare denna dag att föreslå att från den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del 13,8 milj. kr. anvisas för den frivilliga försvarsverksamheten och I milj. kr. för kostnader vid personalplanläggning m. m. inom funktionen. 87

Flvktingverksamhet Funktionen omfattar ansvar för mottagande och omhändertagande av flyktingar under kriser och i krig.

Statens invandrarverk är ansvarig myndighet för funktionen. Statsrådet G. Andersson kommer senare denna dag, efter.samråd med

mig, att föreslå att medel anslås för beredskapsplaneringen under tionde huvudtitelns anslag D 1. Statens invandrarverk.

Läandskapsinformation Funktionens verksamhet syftar till att tillgodose totalförsvarets behov av kartor, flygbilder samt geodetiska och fotogrammetriska data. Vidare upprätthålls i krig viss fastighetsregistrering samt delar av fastighetsbildnings- och mätningsverksamheten. Funktionen omfattar också säkerhetsskydd, dvs. sekretessgranskning av kartor och flygbilder, och infor-: måtion om fastighetsförhållandena.

Statens lantmäteriverk är ansvarig myndighet för funktionen.

LÖCB:s programplan redovisas verksamhetens inriktning. Jag ansluter mig i huvudsak till denna inriktning som bl. a. innebär att lantmäteriverket skall vidmakthålla en hög handlingsberedskap genom en kontinuerlig planöversyn, vidmakthålla en hög verksamhetsberedskap genom övningar, fortsätta och öka utbildningsinsatserna, genomföra en funktionsövning enligt plan samt genomföra mobiliseringsförberedelseövningar med krigstryckeriorganisationen (KTO) enligt plan.

Jag vill här erinra om att regeringen i maj 1987 beslutat att genom tilläggsdirektiv uppdra åt utredningen (Fö 1982:03) om tillträdesskydd att utreda frågor om sekretessgranskning av landskapsinformation m. m. Denna utrednings arbete bör vara avslutat under år 1988.

Efter samråd med mig kommer chefen för bostadsdepartementet senare denna dag att föreslå att medel för försvarsberedskapen inom lantmäteriet anslås under elfte huvudtitelns anslag D 4. Försvarsberedskap.

Kyrklig beredskap Funktionen omfattar såväl svenska kyrkans som de fria trossamfundens beredskapsförberedelser.

För den del av svenska kyrkans verksamhet som bedrivs av statliga myndigheter gäller förordningen (1977:55) om vissa statliga myndigheters beredskap m.m. För de kyrkliga kommunerna -gäller lagen (1981:1216) om kyrklig beredskap. Inom varje stift åligger det domkapitlet att följa tillämpningen av lagen. I samordningsfrågor skall domkapitlet samråda med länsstyrelsen.

Lagen om kyrklig beredskap gäller inte för de fria trossamfunden som dock genomför vissa beredskapsförberedelser på frivillig väg. Detta arbete utgår bl. a. från en rekommendation av Svenska ckumeniska nämnden enligt vilken trossamfunden skall samverka i krig.

" ÖCB är ansvarig myndighet för funktionen. ÖCB anger i sin program-

plan att den under programplaneperioden kommer att se över och revidera allmänna råd för funktionen Kyrklig beredskap. 2 co

beslutat att huvudmannaskapet för folkbokföringen fr. o. m. den I juli 1991 skall ligga på skattemyndigheterna. Det är angeläget att ÖCB därvid bevakar beredskapsaspekterna vid utformningen av den nya organisationen.

I det följande kommer jag att under anslaget G 2. Civil ledning och samordning för funktionen Kyrklig beredskap beräkna vissa medel i enlighet med det förslag till inriktning som angetts av ÖCB.

Jag har i denna fråga samrått med chefen för civildepartementet.

Hemställan Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle | att ta del av vad jag har anfört om den fortsatta utvecklingen

inom Övriga viktiga samhällsfunktioner.

8.4.11 Beredskap inom ADB-området

Riksdagen beslutade under hösten 1987 (FöU 1987/88:1, rskr. 24) att ÖCB:s roll när det gäller beredskapen inom ADB-området, utöver ctt ansvar under kriser och krig, även skall innefatta fredstida störningar. Regeringen återkommer i denna fråga i samband med den datapolitiska proposition som avses föreläggas riksdagen under våren 1988.

Hemställan Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

attta del av vad jag har anfört om beredskap inom ADB-områ-

det.

9.1Forskning

Kvalificerad försvarsforskning är en viktig förutsättning för att vi skall kunna tillgodogöra oss den militärtekniska utvecklingen. Forskningen bidrar till att upprätthålla ett visst nationellt oberoende till omvärlden

vid framtagning av viktiga system. Härigenom utgör den ett betydelse-

fullt stöd för vår säkerhetspolitik. | |

Tyngdpunkten i den gemensamma försvarsforskningen. bör enligt överbefälhavarens uppfattning ligga inom de områden som berör informations- och sensorteknik samt vapen, vapenverkan och skydd. Härutöver bör skyddsforskning bedrivas inom kärnvapenområdet samt beträffande biologiska och kemiska stridsmedel. Även människans roll och förmåga i det framtida kriget bör studeras. Vidare skall systemanalytiska utredningar som stöd för försvarsdepartementet, de centrala staberna och de civila försvarsmyndigheterna genomföras.

Anslagsramen för försvarsforskningen förutsätter koncentration av verksamheten till ett begränsat antal områden. Härvid bör särskilt sådana forskningsområden prioriteras där den tekniska utvecklingen går särskilt snabbt celler eljest är av stor betydelse för totälförsvaret. |

Sådana områden är exempelvis informationsteknologi (IT), bioteknik, kemi och forskning av särskild betydelse för det civila totalförsvaret samt ABC-skydd.

För de militärtekniska tillämpningarna bör erforderlig kompetens eftersträvas inom de viktigaste delarna av följande områden: — Underrättelse-, lednings- och sambandssystem. — Kvalificerade vapensystem. — Styrd ammunition samt land- och sjöminor. — Telekrigföring. — Undervattensteknologi med försvarstillämpning.

Forskningsstödet bör vidare, enligt överbefälhavarens uppfattning i ökad omfattning genomföras som samlade, systemorienterade insatser inom de koncentrationsområden som bedöms som väsentliga för totalförsvarets verksamhet, såsom redan pågår beträffande ubåtsskydd, pan-

sarvärn samt samhällets funktioner i kris och krig.

Framdeles bör koncentrationsområden också avse forskningsområdena luftförsvar, telekrigföring, ledningssystem samt sjukvård i krig.

Via försvarets forskningsanstalt och försvarets materielverk medverkar försvaret i det nationella informationsteknologiprogrammet. Samverkan sker med såväl universitet och högskolor som industrin.

Jag vill betona betydelsen av att det svenska försvaret kan utformas med egna värderingar och eget kunnande som grund. Försvarsforskningen skall i linje härmed stödja utvecklingen genom att tidigt upptäcka, identifiera och analysera sådana förändringar, dels i vår omvärld och | dels inom landet, vilka har betydelse för våra försvarsansträngningar. - 90

+ 'Försvarsforskningen skall vidare lämna underlag för erforderlig anpassning inom totalförsvaret. Sveriges alliansfria politik gör att vi måste sätta målen högt i dessa hänseenden och innebär att den svenska försvarsforskningen måste ha hög kvalitet. |

Jag erinrar om det senast fattade försvarsbeslutet (prop. 1986/87:95, FöU II, rskr. 310) där riktlinjerna för den framtida försvarsforskningen slås fast.

Den föreslagna inriktningen av den försvarsgemensamma forskningen stämmer i allt väsentligt överens med inriktningen i försvarsbeslutet.

9.2Försvarsindustri

Överbefälhavaren framhåller att den svenska försvarsindustrin är av stor betydelse för svensk säkerhetspolitik samt för försvarets möjligheter att utvecklas efter våra egna förutsättningar, dvs. ges en svensk profil. Vidare har överbefälhavaren beskrivit den låga beläggning från svenskt försvar inom några sektorer av svensk försvarsindustri som den gällande planeringen innebär. Enligt överbefälhavarens mening är export av försvarsmateriel nödvändig för att tidvis belägga industrins produktionska- . pacitet och betala delar av utvecklingskostnaderna. I annat fall kommer enligt överbefälhavaren större anpassningsåtgärder än vad 1987 års försvarsbeslut pekade på att krävas. Överbefälhavaren pekar särskilt på problem inom eldrörs- och ammunitionssektorn, varvssektorn beträftfande övervattensfartyg, lätta pansarvärns- och luftvärnsrobotar samt flygindustrin. | | |

Inhemsk kapacitet att utveckla, tillverka och underhålla försvarsmateriel är en betydande säkerhetspolitisk tillgång. Vår försvarsindustri är därtill en viktig förutsättning för att vi självständigt skall kunna vidmakthålla, utveckla och tillverka försvarsmateriel under kriser och krig. 1 1987 års försvarsbeslut framhöll riksdagen bl. a. att industrins förmåga att hålla samman utveckling och tillverkning av kvalificerad försvarsmateriel så långt möjligt bör bevaras. Enligt min bedömning kommer dessutom behovet av inköp utifrån av tekniskt kunnande, komponenter och delsystem att öka i omfattning i framtiden. Ett samarbete med utländsk industri för att bevara och befästa systemkompetenser bygger därför på förutsättningen att hög teknisk och industriell kompetens även fortsättnings-' vis kan upprätthållas inom svensk försvarsindustri.

En annan förutsättning för försvarsindustrins förmåga och möjligheten att bevara väsentliga delar av sin kompetens, kapacitet och konkurrensförmåga är möjligheter till export. Enbart det svenska försvarets planerade beställningar av utveckling och produktion av materiel ger varken tids- eller volymmässigt tillräcklig beläggning vid industrin för att göra verksamheten möjlig till rimliga kostnader och — kanske än viktigare — med bibehållande av en hög teknisk nivå. Frågor som rör krigsmaterielexporten är emellertid för närvarande föremål för beredning inom regeringskansliet. Överväganden i hithörande frågor kommer därför alt närmare presenteras I samband med en kommande proposition 91

på om ökad styrning och kontroll av krigsmaterielexporten. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Gradin.

Jag delar överbefälhavarens uppfattning att försvarsindustrin står inför anpassningsåtgärder som i vissa fall även kan kräva strukturförändringar. Försvarsindustrins kapacitet behöver anpassas till försvarsmaktens behov av materiel och till rimliga exportantaganden. En sådan anpassning förutsätter samtidigt att försvarsmaktens planering i högre grad än vad som i dag är fallet anpassas till industrins behov av jämnare beläggning. I det följande utvecklar jag min syn på vissa materielområden.

Svensk varvsindustris förmåga att utveckla och producera örlogsfartyg enligt marinens behov bör enligt min mening så långt möjligt bevaras inom landet. Jag konstaterar dock att det svenska försvarets behov av varvskapacitet blir lägre under den närmaste 10-årsperioden. Dessa lägre behov hänför sig främst till den minskande produktionen av övervattensfartyg. Ubåtsproduktionen kan dock i stort upprätthållas enligt tidigare inriktning. Mot ovanstående bakgrund är det min uppfattning att den totala kapaciteten för nybyggnad och underhåll av örlogsfartyg måste anpassas till aktuella förhållanden. Härvid måste kompetensen att utveckla och producera ubåtar enligt min mening prioriteras.

Den militära beläggningen vid svensk /Ivgindustri minskar när produktionen av JA 37 Viggen avslutas och JAS 39 Gripen börjar produceras. Med hänsyn till försvarsmaktens långsiktiga behov är därför ett rationellt utnyttjande av flygindustrins resurser för både militär och civil produktion angelägen och bör säkerställas. Även beträffande flygmotorområdet kommer de militära beställningarna att minska. Möjligheterna att säkerställa en fortsatt rationell och kostnadseffektiv flygmotorkompetens inom landet bör eftersträvas.

Enligt min uppfattning bör ammunitionsindustrin anpassa sig till försvarsmaktens behov och till rimliga exportantaganden. Härvid är det viktigt att utvecklings- och produktionsresurser inom både finkaliberoch grovkaliberområdena säkerställs, kapacitet för krigsproduktion upprätthålls samt att påbörjad utveckling av kvalificerad ammunition inte äventyras.

Den svenska försvarsindustrin har god förmåga att utveckla och tillverka artilleri- och pansarvärnssystem av varierande slag. Jag anser att denna förmåga om möjligt bör bevaras inom landet samtidigt som vidmakthållande av vårt nuvarande bestånd av artilleri- och pansarvärnssystem måste säkerställas. Vidare måste studier och utveckling av ny materiel påbörjas redan nu för att skapa reella möjligheter till att påbörja en materiell förnyelse av främst armén under 1990-talet.

En svensk robotindustri är angelägen om det därigenom blir möjligt att till rimlig kostnad få tillgång till robotar som är anpassade till våra krav. Försvarets nuvarande planering innebär för svensk industri en möjlig beläggning av utvecklingsresurserna för tunga robotar fram till omkring år 1990. Beläggningen därefter blir beroende av kommande ställningstaganden i radarjaktrobotfrågan. Inom området för lätta robotar finns i

nuvarande planer mycket få utvecklingsprojekt. Ett särskilt problem är att utvecklingsresurserna för lätta robotar i huvudsak är désamma som utvecklingsresurserna för kvalificerad ammunition.

Jag anser att det är angeläget att behålla inhemsk kapacitet att utveckla och tillverka robotar. Försvarets behov av nya robotar är dock inte tillräckligt stort för att i framtiden belägga nuvarande industrikapacitet. Anpassningsåtgärder erfordras därför inom industrin för att erforderlig kompetens skall kunna säkerställas. Målet bör enligt min mening vara att företagens samlade kompetens utnyttjas på ett rationellare sätt.

Överbefälhavaren har tidigare redovisat en mängd tänkbara samverkansområden där militära tillämpningar inom havstekniken har direkta civila tillämpningsmöjligheter. Jag delar hans bedömningar av områdets betydelse och anser att bildandet av ett nationellt program för havsresursverksamheten bör övervägas.

Hemställan Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om vissa frågor rörande forsk-

ning och försvarsindustri.

10Kustbevakningen

10.1Bakgrund

"Riksdagen har beslutat att kustbevakningen organisatoriskt avskiljs från tullverket och bildar en egen civil myndighet inom försvarsdepartementets verksamhetsområde och inom den militära utgiftsramen men utanför försvarsmakten (prop. 1986/87:95 bil. I, FöU I1, rskr. 310). I propositionen har bl. a. angetts att en organisationskommitté bör lämna förslag rörande den nya myndighetens organisation, ledning, lokalisering, arbetsformer och relation till försvarsmakten. Vidare skall kommittén utarbeta ett förslag till erforderliga författningsändringar och en plan för genomförandet. Målet är att den nya myndigheter skall inrättas den I juli 1988. Regeringen har i juni 1987 tillkallat en kommitté som i enlighet med vad jag har beskrivit nyss, skall utarbeta förslag till organisation m. m. för den nya myndigheten. Kommittén som antagit namnet Kustbevakningskommittén, har som särskild uppgift fått i uppdrag att redovisa vilka resurser som i samband med bildandet av myndigheten skall överföras till den militära utgiftsramen. Kommittén har med utgångspunkt i tullverkets anslagsframställning för budgetåret 1988/89 lämnat förslag i anslagsfrågan tll regeringen.

10.2Överväganden

I den anslagsframställning för budgetåret 1988/89 som kustbevakningskommittén överlämnat till regeringen hemställer kommittén bl. a. att — den nya myndigheten benämns kustbevakningen, — kustbevakningen inordnas under fjärde huvudtitelns Gemensamma myndigheter m. m. med anslagen F 18. Kustbevakningen och F 19. Anskaffning av materiel till kustbevakningen, — anslag för budgetåret 1988/89 anvisas under anslaget F 18. Kustbevakningen med 191 785 000 kr. — en ordinarie tjänst som generaldirektör med beteckningen CP inrättas vid myndigheten, — den militära utgiftsramen i enlighet med framställningen utökas med 191 785 000 kr. samt med det belopp som kommer att beviljas för materielanskatffning budgetåret 1988/89. Dessutom överlämnar kommittén utan eget ställningstagande ett underlag avseende anskaffning av materiel om 116 350 000 kr. för budgetåret 1988/89. Mina förslag om anslagsmedel återkommer jag till när jag redogör för de nya anslagen F 18. Kustbevakningen och F 19. Anskaffning av materiel för kustbevakningen. Dessutom äskar tullverket i sin anslagsframställning för budgetåret 1988/89 vissa andra medel som hänger samman med kustbevakningens verksamhet. Mina överväganden rörande dessa äskanden redovisar jag 94

under avsnittet 8.4.2 Befolkningsskydd och räddningstjänst. I föregående års budgetproposition fanns även anslaget H 6. Beredskap för oljeoch kemikaliebekämpning till sjöss som äskades av tullverket. För att underlätta planeringen inom kustbevakningen har jag emellertid fört resurser för olje- och kemikaliebekämpning till sjöss till det nya anslaget F 19. Anskaffning av materiel för kustbevakningen. Programplanering m. m. för olje- och kemikaliebekämpning bör dock ske inom ramen för övrig planering som sker för befolkningsskydd och räddningstjänst.

Kustbevakningskommittén föreslår att den nya myndigheten bör ledas av en styrelse. Jag finner att detta ligger helt i linje med vad som anförs i prop. 1986/87:99 Ledning av den statliga förvaltningen. Jag avser därför att senare föreslå regeringen att myndigheten skall ledas av en lekmannastyrelse. |

I likhet med vad som gäller för de flesta andra myndigheter som lyder direkt under regeringen bör enligt min mening chefen för myndigheten vara generaldirektör. Jag anser vidare att tjänsten i enlighet med intentionerna i prop. 1986/87:99 bör vara en ordinarie tjänst med visstidsförordnande (Cp). Civilministern har under bil. 2 Gemensamma frågor hemställt att regeringen föreslår riksdagen att regeringen får ett generellt bemyndigande att inrätta sådana tjänster där det för närvarande krävs att riksdagen lämnar sitt medgivande i varje särskilt fall. Förslaget innebär således att regeringen inte skall behöva något särskilt bemyndigande för att få inrätta en tjänst som chef för en myndighet. Om riksdagen inte lämnar regeringen ett sådant generellt bemyndigande, krävs ett särskilt bemyndigande för regeringen att få inrätta en ordinarie tjänst som chef för kustbevakningen med beteckningen p. |

Jag anser att den nya myndigheten bör heta kustbevakningen eftersom detta är en väl inarbetad och med hänsyn till uppgifterna lämplig benäm-' ning. I 1987 års försvarsbeslutsproposition framhölls att målet är att den nya myndigheten skall inrättas den 1 juli 1988. Riksdagen (FöU 19867 S7:11, rskr. 310) har inte haft något att erinra häremot. Jag anser att organisationsarbetet nu har framskridit så långt att tidpunkten för att inrätta myndigheten kan fastställas till den I juli 1988. Det ankommer på regeringen att besluta i dessa frågor.

Beträffande lokaliseringen av kustbevakningens centrala och regionala organisation räknar jag med att kustbevakningskommittén kommer att lämna förslag i början av nästa år. Jag är därför inte beredd att nu ta ställning till lokaliseringsfrågorna för den nya kustbevakningsorganisationen utan avser att senare återkomma till regeringen i dessa frågor.

Hemställan Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

dels att ta del av vad jag har anfört om inrättandet av en ordina-

rie tjänst som chef för kustbevakningen med beckningen p,

dels att ta del av vad jag i övrigt har anfört om kustbevakningen.

II Anslagsfrågor för budgetåret 1988/89

Fjärde huvudtiteln

A. Försvarsdepartementet m. m.

A 1. Försvarsdepartementet

1986/87 Utgift 34 721 220 1987/88 Anslag 35 150 000 1988/89 Förslag 37 490 000

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

1987/88 Beräknad

ändring

1988/89

Personal 140 - 1 Anslag Förvaltningskostnader 35 150 + 2 340

därav personalkostnader 27 400 + 2727

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

37 490 000 kr. Vid min bedömning av försvarsdepartementets medelsbehov har jag tagit hänsyn till den reducering av anslaget som en tillämpning av huvudförslaget medför. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att vill Försvarsdepartementer för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag av 37 490 000 kr.

A 2. Utredningar m. m.

1986/87 Utgift 5 344 332 Reservation 5 990 881 1987/88 Anslag 8 200 000

1988/89 Förslag 3 000 000

Anslaget benämndes tidigare A 3. Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten bör anslaget för nästa budgetår uppgå till 3 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atttill Utredningar m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett resert-

vationsanslag av 3 000 000 kr.

A 3. Extra utgifter

1986/87 Utgift 571 985 "Reservation 65 219 1987/88 Anslag 700 000 1988/89 Förslag 770 000 926

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 770 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen .

atttill Extra utgifter för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva-

tionsanslag av 770 000 kr.

7 Riksdagen 198788. I saml. Nr 100. Bilaga 6

B. Arméförband Prop . 1987/88:100

Chefen för armén är programmyndighet för huvudprogrammet Arméförband. Verksamheten finansieras från följande anslag. B 1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet B 2. Arméförband: Anskaffning av materiel B 3. Arméförband: Anskaffning av anläggningar

B 1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet

1986/87 Utgift 6 630 211 226 1987/88 Anslag 6 678 000 000 1988/89 Förslag 7 055 000 000

Under anslaget bedrivs dels allmän ledning och förbandsverksamhet, operativ och krigsorganisatorisk verksamhet, utbildning till och av fast anställd personal m. fl. samt grundutbildning och repetitionsutbildning av värnpliktiga inom armén, dels allmän ledning och förbandsverksamhet inom hemvärnet.

Verksamhetens omfattning

Verksamhet ” 1986/87 1987/88 — 1988/89

Planerat = Utfall = Planerat Chefen för

armén

Antal utexaminerade yrkesofficersaspiranter 325 291 400 500 Crundutbildning av värn-

pliktiga Antal man 37 300 38 900 35 000 35 000 Antal tjänstgöringsdagar (1 000-tal dagar) 9 620 10 049 9 384 9 267

Repetitionsutbildning

Antal man 86 600 41 000 80 000! 42 200 Antal tjänstgöringsdagar (1 000-tal dagar) 1 232 655 1 140! 575

i I regeringsbeslut den 15 oktober 1987 har medgivits att repetitionsutbildningens omfattning får minskas till 47 800 man och 650 000 tjänstgöringsdagar.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.) :

Primäruppdrag m. m. 1986/87 1987/88 — 1988/89

Planerat Utfall Planerat Chefen för Föredra-

. armén ganden

Arméförband: Allmän ledning och förbandsverksamhet 1 800 300 1 968 311 2 085 800 Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet 327 600 416 400 452 400 Utbildning till och av fast anställd personal

m. fl.525 100 625 000 > 6 678 000. 845 300
Grundutbildning av7055 000
värnpliktiga2 452 100 2 874 7002 906 900
Repetitionsutbildning808 800 583 300560 700

Allmän ledning och förbandsverksamhet för delprogrammet Hemvärnet 143 100 162 500 203 900 Kostnader = medelsbehov 6 057 000 6 630 211 6 678 000 7055 000 7055 000

Personal' Personalkategori Antal anställda områknat till personår

1986/87 1987 /88 1988/89

Planerat Utfall Planerat Chefen

för

armén

Militär personal”8 9018 512 8 3708 460?
Civil personal!7 598"7 9215 6 0786 0395
Summa 716 49916 433 14 44814 499?

! Inkl. intäktsfinansierad personal. > Exkl. yrkesofficersaspiranter och frivilligt tjänstgörande personal. ' Härtill kommer 1 025 personår för yrkesofficersaspiranter och ca 225 personår för frivilligt tjänstgörande personal. "Exkl. lönebidragsanställda och beredskapsarbetare. Inkl. verkstadspersonal som förts över till huvudprogram 4 Operativ ledning m. m. den I juli 1987. + Härtill kommer 300 personår för lönebidragsanställda och beredskapsarbetare. Exkl. arbetsvårdsfall. " Härtull kommer 150 personår för arbetsvårdsfall.

Budgetåret 1988/89

Chefen för armén Regeringens uppdrag till överbefälhavaren att hösten 1988 lämna förslag till arméns utveckling avseende utbildningssystem och grundorganisation medför att chefens för armén inriktning av verksamheten måste betraktas som preliminär. 99

w

Målet för grundutbildningen är att alla värnpliktiga skall erhålla en sådan utbildning att de är krigsplaceringsbara. Den: värnpliktige skall utbildas för en befattning i ett särskilt krigsförband och vara användbar i sin huvudtjänst it. o. m. det fjärde året efter genomförd grundutbildning. Den inriktning som anges i totalförsvarspropositionen 1987 för budgetäret 1987/88 gäller också för budgetåret 1988/89 och innebär en fortsatt prioritering för att säkerställa att målen för grundutbildningen uppfylls. 35 000 värnpliktiga beräknas rycka in till grundutbildning budgetåret 1988/89.

Resurser för att genomföra repetitionsutbildning enligt militärbefälhavarnas repetitionsutbildningsplaner har inte kunnat avdelas. Detta innebär — i likhet med budgetåret: 1987/88 — omfattande begränsningar av verksamhetens omfattning. Totalt kommer ca 42 200 värnpliktiga att inkallas jämfört med behovet ca 75 500. A. Pris- och löneomräkning Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 363 milj. kr. B. Justering En analys av utfallet för budgetåret 1986/87 visar att någon justering av basnivån inte är motiverad. C. Uppgiftsförändringar Inom den ram som överbefälhavaren har anvisat för huvudprogrammet

Dessa medför sammanlagt kostnadsökningar om totalt 14 milj. kr. i hu-

vudsak enligt följande. |

1. Rekryteringen och utbildningen av den fast anställda personalen ökar (+ 58 milj. kr.). 2, Antalet tjänstgöringsdagar för grundutbildning minskar liksom värnpliktsresorna (— 26 milj. kr.). ' | 3. Repetitionsutbildningen minskar (— 38 milj. kr.). 4. Rationaliseringar medför ett minskat medelsbehov (— 48 milj. kr.). 5. Investeringar för att möjliggöra rationaliseringarna ökar medelsbehovet (+ 34 milj. kr). 6. Medel har avsatts för rostskyddsåtgärder på terrängbilar (+ 20 milj. kr.). 7. Medel för tjänstemusik överförs från huvudprogram 4(—+ 14 milj. kr.).

Överbefälhavarens vitrande Överbefälhavaren tillstyrker chefens för armén planering och föreslår att anslaget förs upp med 7 055 milj. kr.

Föredragandens överväganden Beträffande inriktningen av verksamheten under programplaneperio-. den får jag hänvisa till vad jag har anfört i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling.

Som jag har angivit under avsnittet 7.3.7 Anställd personal finner jag 100

det viktigt att åtgärder vidtas för att täcka den besvärande personalbristen inom armén. Jag biträder därför chefens för armén förslag till ökad rekrytering av officersaspiranter och anställning av reservofficerare.

Jag konstaterar att målet för arméns grundutbildning under budgetåret 1988/89 i stort sett är detsamma som för budgetåret 1987/88 och att grundutbildningen har prioriterats. Som jag angav i försvarsbeslutspropositionen (prop. 1986/87:95 bil. I, s. 79) anser jag att detta är nödvändigt för värnpliktssystemets trovärdighet. Det är dessutom en fråga av stor betydelse för den anställda personalens arbetsbetingelser.

Den starka begränsning av repetitionsutbildningen som chefen för armén har föreslagit för budgetåret 1988/89 har ekonomiska orsaker. Den repetitionsutbildning som avses bli genomförd har emellertid planerats så att de viktigaste brigadförbanden får den förbandsutbildning som de behöver. Återverkningarna blir dock stora för övriga förband, vilket jag har berört under avsnittet 7.3.4.1 Arméstridskrafter.

Även underhållet av vissa byggnader har kommit att eftersättas i betydande omfattning i arméchefens förslag. Som jag har angett i det föregående anser jag emellertid att jag i huvudsak måste godta chefens för armén förslag till uppgifter för budgetåret 1988/89.

Vid min beräkning av kostnader för primäruppdragen och medelsbehov för anslaget har jag utgått från chefens för armén beräkning.

Hemställan Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Med hänvisning till denna . hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Armeförband: Ledning och förbandsverksamhet för bud-

getåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 7 055 000 000 kr.

B 2. Arméförband: Anskaffning av materiel

1986/87 Utgift 2 376 582 347' 1987/88 Anslag 2 062 000 000 1988/89 Förslag 2 145 000 000 ! Varav 95 milj. kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar dels materielunderhåll, som inte. är en direkt följd av materielens förrådshållning eller utbildning och övning vid förbanden, dels'anskaffning av materiel för krigsorganisationen och av viss materiel för fredsbruk samt dels utveckling av materiel för armén. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakt bestäms av medelstilldelningen. . . |

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni. 1987 6 481 795 779 kr. För budgetåret 1987/88 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 2 785 milj. kr. och anvisat ett anslag av 2 062 milj. kr. | 101

1988 blir därmed (6481 795 779 + 2785 000 000 — 2 062 000 000)

7 204 795 779 kr.

Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel (1 000-tal kr.).

Primäruppdrag m. m. 1987/88 1988/89

Chefen för armén Föredraganden

Bemynd. Anslagsa. — Bemynd. Anslagsn. Bemynd. Anslagsm.

Arméförband: Anskaffning av materiel m m för delprogrammen 1.1 — 1.99

1630 700 2 606 000 3 616 600 2 458 300 3 616 600 2 418 300 Till regeringens disposition 980 000 — — — — — Kostnader 2610 700 2 606 000 3 616 600 2 458 300 3 616 600 2 418 300

Prisreglering + 414 300 — + 954 600 . o— + 800 900 — Justering på grund av — betalnings- |

förskjutningar | — —- 304 000 — —- 133 300 — 133 300 — inkomster - 240 000 — —- 240 000 —— 140 000 —- 140 000 — —140 000 -140 000

Medelsbehov — 2 062 000 -— 2185 000 2 145 000 Bemyndigandebehov 2 785 000 — 4 431 200 : — 4 277 500 —

Budgetåret 1988/89

Chefen för armén

Anslaget B 2. Arméförband: Anskaffning av materiel bör föras upp med

2185 milj. kr. och ett beställningsbemyndigande om 4 431,2 milj. kr. inhämtas. . . Under budgetåret kommer pansarvärnsfunktionen att förstärkas genom beställning av bl. a REMO-åtgärder på pansarbandvagn 302, slutfasstyrda granatkastargranaten STRIX samt fortsatt utveckling och försök med stridsfordon 90. Inom [Iuftvärnsfunktionen anskaffas [uftvärnsrobotsystem 90 och spaningsradarstationer. Den övriga eldkraften förbättras genom anskaffning av bl. a skjutelementräknare och REMO-åtgärder på 15,5 cm bandkanon. Ledning och samband förbättras genom anskaffning av materiel för miloradiolänkförband. Vidare börjar det nya fältuniformssystemet anskaffas. Fördelningen av de beställningsbemyndiganden som begärs för budgetåret 1988/89 framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1987: 1 000-tal kr.).

Objekt | Bemyndigande

Systemplane- och stegobjekt 2 499 300 Stridsfordon 90 Indirekt pansarvärnsammunition Luftvärnsrobotsystem 90 REMO luftvärnsbataljon 48 Slutfasstyrd granatkastarammunition Övriga regeringsobjekt 123 600 Övriga objekt 994 000 Skjutelementräknare : 15,5 cm bandkanon Fältuniform

Därutöver har bemyndiganden om 954,6 milj. kr. begärts för prisreglering. Överbefälhavarens yttrande I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbefälhavaren att anslaget B 2. Arméförband: Anskaffning av materiel skall reduceras med 13 733 000 kr. som ramanpassning och föras upp med 2 171 259 000 kr. Föredragandens överväganden Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet under anslaget B 2. Arméförband: Anskaffning av materiel framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och anslagsmedel. Mot bakgrund av vad jag har anfört under avsnittet 7.3.2.2 Säkerheten i planeringen för försvarsbeslutsperioden har jag fört över vissa resurser från förevarande anslag till anslaget F 21. Reserv för det militära försvaret. Vissa myndighetsuppgifter vid försvarets materielverk betalas för närvarande över anslagen för anskaffning av materiel. Enligt min uppfattning bör sådana uppgifter budgeteras under anslaget till försvarets materielverk. Jag förordar att myndighetsuppgifter och resurser motsvarande 11,1 milj. kr. förs över till anslaget F 4. Försvarets materielverk. Jag har därvid tagit hänsyn till den inriktning som jap har förordat i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1989 (7 204795799 + 4277 500 000 — 2 145 000 000) 9 337 295 789 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1987/88 och 1988/89. Den beräknade bemyn-

digandeskulden den 30 juni 1989 blir därmed ca 9 100 milj. kr.

Liksom tidigare bör det ankomma på regeringen att ta ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

|. bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel

m. m. och utvecklingsarbete för arméförband får läggas ut inom en

kostnadsram av 4 277 500 000 kr.,

2. till Arméförband: Anskaffning av materiel för budgetåret 1988/ Prop . 1987/88:100

39 anvisa ett förslagsanslag av 2 145 000 000 kr.

B 3. Arméförband: Anskaffning av anläggningar

1986/87 Utgift 249 436 260 1987/88 Anslag 125 000 000 1988/89 Förslag 135 000 000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt

beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m. m., befästningar och ammunitionsförråd för armén samt markförvärv för dessa

ändamål och för övnings- och skjutfält m. m. .

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m. "> 1987/88 s 1988/89 '

Planerat ' Chefen för Föredra-

armén ganden

Arméförband: Markanskaffning för delprogrammet Cemensamma produktionsresurser 3 500 3 000 Nybyggnad m. m. samt

centralt beslutade ombyggnads- och : : underhållsåtgärder för . 1 147 000 delprogrammet

Cemensamma produktions-

resurser185 400174 400
Utrednings- och projekte-.. :.
ringskostnader+ 16 000 + 15 000.
Summa201 900192 400 147 000

Inkomster från bostäder, " försäljning av mark och byggnader samt vissa ränteinkomster | - 12 000 - 12 000: —12 000

Överplanering - 17 900 - 2400 5 —

Beräknat medelsbehov . 175 000 178 000 :135 000 ' Inkl. del av anslaget F 19. Reserv för det militära försvaret.

Budgetåret 1988/89

Chefen för armén

Medelsbehovet beräknas till 178 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över-kostnader och medelsbehov. : 104

Kostnaderna för primäruppdragen beräknas till total 192,4 milj. kr., Prop. 1987/88:100

varav — för markanskaffning 3 milj. kr., — för nybyggnad 117,5 milj. kr. Härav beräknas 100,3 milj. kr. för ob-

jekt som avses påbörjas under budgetåret 1988/89, — för ombyggnad 56,9 milj. kr. Härav beräknas 53,4 milj. kr. för objekt

som avses påbörjas under budgetåret 1988/89. Överbefälha varens yttrande Överbefälhavaren tillstyrker att anslaget förs upp med 178 milj. kr. Föredragandens överväganden Mot bakgrund av vad jag har anfört under avsnittet 7.3.2.2 Säkerheten i planeringen för försvarsbeslutsperioden har jag fört över vissa resurser från förevarande anslag till anslaget F 21. Reserv för det militära försvaret.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att vill Arméförband: Anskaffning av anläggningar för budgetå-.

ret 1988/89 anvisa ett-förslagsanslag av 135 000 000 kr.

Chefen för marinen är programmyndighet för huvudprogrammet Marin-

förband. Verksamheten finansieras från följande anslag.

C 1. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet C 2 Marinförband: Anskaffning av materiel C 3. Marinförband: Anskaffning av anläggningar

C 1. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet

1986/87 Utgift — 2 172 363 614 1987/88 Anslag 2 108 000 000 1988/89 Förslag 2 200 000 000

Under anslaget bedrivs allmän ledning och förbandsverksamhet, operativ och krigsorganisatorisk verksamhet, utbildning till och av fast anställd personal m. fl. samt grundutbildning och repetitionsutbildning av värnpliktiga inom marinen.

Verksamhetens omfattning

Verksamhet | 1986/87 1987/88 = 1988/89

Planerat = Utfall Planerat Chefen

för

marinen Antal utexaminerade officerare exkl. reservofficerare 165 160 165 175 Grundutbildning av värnpliktiga | Antal man 6 222 5 867 6 122 5 911 Antal tjänstgöringsdagar (1 000-tal dagar) 1 929 1 900 1914 1 850 Repetitionsutbildning AÅntal man 8 480 4 500 8 100! 5 900 Antal tjänstgöringsdagar (1 000-tal dagar) 113 59,6 115! 58 ' I regleringsbrev för 1987/88 har medgivits att repetitionsutbildningens omfattning får minskas till 4 000 man och ca 40 000 tjänstgöringsdagar.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m. 1986/87 1987/88 — 1988/89

Planerat Utfall Planerat Chefen för Föredra-

marinen ganden

Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet Kostnader 1.976 950 2173 217 2110 000 2 220 000 2 220 000 106

| Primäruppdrag m. m. 1986/87 1987/88 = 1988/89

Planerat Utfall Planerat Chefen för - Föredra-

marinen ganden

Tillkommer/avgår: Intäkter av isbrytar- : verksamhet - 21 550 — - 26 000 = — 26 000 — - 26 000 Övriga intäktert-/ut-

gifter m. m.- 73 400 = - 13 392———
Överplanering, reser-.:-
ver m. Mm.+ 12 539! + 24.000 + 6000 + 6 000
Nedgiven prisreglering 209 400— ———
NMedelsbehov2 091 400 2172 364 -. 2108 000 2 200 000 2 200 000

! Skillnad mellan kostnader till internpriser och faktiska utgifter. Personal! Personalkategori Antal anställda omräknat till personår

1986/87 1987 /88 > 1988/89

Planerat = Utfall Planerat Chefen

för

. marinen

Militär personal? 3 100 3 073 3 0653 095?
Civil personal”271 2 769 2 6092 5815
Summa?5 811 5 842 5 6745 676”
tInkl. intäktsfinansierad personal..

> Exkl. yrkesofficersaspiranter och frivilligtjänstgörande. ' Härtill kommer 370 yrkesofficersaspiranter och 35 frivilligtjänstgöra inde. > Exkl. löncbidragsanställda och arbetsvårdsfall. 5 Härtill kommer 20 personår för lönebidragsanställda. "Exkl. arbetsvårdsfall. " Härtill kommer 51 personår för arbetsvårdsfall. Budgetåret 1988/89

Chefen för marinen Under budgetåret 1986/87 har den genomförda verksamheten påtagligt avvikit från planeringen, både i fråga om ekonomiskt utfall och verksamhetens innehåll.

Med hänsyn härtill har chefen för marinen funnit det nödvändigt att i sin slutliga planering för verksamhetsåret 1987/88 avvika från den planering som var förutsatt i prop. 1986/87:95, bil. 1. FöU 11, rskr. 310. Bl. a. minskas repetitionsutbildningens omfattning, i enlighet med regeringens medgivande i regleringsbrevet för budgetåret 1987/88, med omkring 40 milj. kr. i betalningsmedel räknat.

För budgetåret 1988/89 redovisar chefen för marinen i sin anslagsframställning en planering som utgår från utfallet av verksamheten under budgetåret 1986/87. : 107

Verksamheten inriktas på att producera förband med förmåga att lösa huvuduppgiften omedelbart efter mobilisering. Härutöver vidtas liksom tidigare omfattande åtgärder för att förbättra beredskapen bl. a. mot ubåtskränkningar.

Chefen för marinen föreslår att anslaget förs upp med 2 200 milj. kr.

Överbefälhavarens yttrande . Överbefälhavaren tillstyrker chefens för marinen planering och föreslår att anslaget förs upp med 2 200 milj. kr.

Föredragandens överväganden Beträffande inriktningen av verksamheten under programplaneperioden får jag hänvisa till vad jag har anfört i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling.

Chefen för marinen har redovisat en planering som har sin utgångspunkt i utfallet av budgetåret 1986/87. I relation till vad som redovisades i totalförsvarspropositionen 1987 för budgetåret -1987/88 innebär chefens för marinen planering för budgetåret 1988/89 i huvudsak följande.

Repetitionsutbildning bedrivs även under budgetåret 1988/89. 1 en mindre omfattning än vad som tidigare var planerat. Förbättringar av underhållet av materiel och anläggningar kan inte heller genomföras på det sätt som avsågs i planeringen inför försvarsbeslutet. För ubåtsskyddsverksamhet beräknas medel i ungefär den omfattning som planerats i försvarsbeslutet. -

Vid min beräkning av medelsbehovet för anslaget har jag utgått från chefens för marinen förslag. Jag bedömer dock att planeringen under anslaget i viss mån är osäker även för budgetåret 1988/89. De begränsningar i verksamheten som har genomförts även under tidigare budgetår medför negativa återverkningar för krigsförbanden. Överbefälhavaren. har anmält att han avser att pröva en reduktion av marinens organisa- . ; tion. Mot bakgrund härav kan jag i huvudsak godta chefens för marinen förslag till uppgifter och kostnader för budgetåret 1988/89 men räknar med att det kan bli nödvändigt att begränsa delar av den planerade verksamheten.

Försvarets rationaliseringsinstitut har i mars 1987 lämnat en utvärdering av omorganisationen av Västkustens marinkommando. Institutets slutsats är att de åtgärder som vidtagits till följd av riksdagens beslut, som bl. a. innebar att Nya Varvet skulle avvecklas, innebär påtagliga kostnadssänkningar som gör att beslutet är klart lönsamt.

Hemställan Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Med hänvisning till denna hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

attruill Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet för bud- ;

getåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 2 200 000 000 kr. 108

1986/87 Utgift 1 662 397 390! 1987/88 Anslag 1 680 000 000 1988/89 Förslag 1 743 000 000 ! Varav 72,5 milj. kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar dels översyner av stridsfartyg, åtgärder på grund av haverier m. m., dels materielunderhåll som inte är en direkt följd av materielens förrådshållning eller utbildning och övning vid förbanden, dels anskaffning av materiel för krigsorganisationen och av viss materiel för fredsbruk samt dels utveckling av materiel för marinen. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakt bestäms av

medelstilldelningen. " / .

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1987

5081 027 573 kr. För budgetåret 1987/88 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 1 029 000 000 kr. och anvisat ett anslag av

1 680 000 000 kr. Bemyndigandeskulden under anslaget den 30 juni 1988 blir därmed (5 081 027 573 + 1029 000 000 — 1 680 000 000) 4 430 027 573 kr. .

Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel a 000-tal kr.)

Primäruppdragm. m 1987/88 1988/89

Chefen för marinen Föredraganden

Bemynd. Anslagsn. Bemynd. Anslagsm. — Bemynd. ” AÅn-

| slagsm. Marinförband: Anskaffning av materiel m m för delprogrammen 2. 1-2. 99 ” .

819 000 1703 800 1 129 500: 2057 000 939 500 1 895 000 Reserv — — — 19 000! — — Kostnader 819 000 "1703 800 1 129 500 2 078 000 939 500 1 895 000

Prisreglering + 212 000 — + 314 500 — + 249 900 — Justering på grund

av betalningsförskjutningar — - . 21 800 — —- 150 000 - 150 000

inkomster -= 2000 —- 2000 - 2.000 - 2000 - 2000 -- 2000

Medelsbehov — 1680 000 — 1 924 0007 — 1.743 000 Bemyndigandebehov 1 029 000 — 1 442 000? — 1187 000 —

!För teknisk fördyring m. m. "Varav 220 000 kr. som tilläggsäskande. "Varav 149 000 kr. som tilläggsäskande. 109

Budgetåret 1988/89 Chefen för marinen Anslaget C 2. Marinförband: Anskaffning av materiel bör föras upp med 1 924 milj. kr. och ett beställningsbemyndigande om 1 441,8 milj. kr. inhämtas.

Beställningsbemyndigandena är avsedda bl. a. för utveckling och anskaffning av tunga kustrobotar, testrigg för nytt ytstridsfartyg, minor, helikoptermateriel, hydrofoner till patrullbåtar, områdesbundet kustartilleri, torpedmateriel, sambands- och stridsledningsmateriel samt ubåtsskyddsmateriel.

Fördelningen på funktioner (rnotsvarande) av de bemyndiganden som begärs för budgetåret 1988/89 samt de viktigare objekt som avses beställas framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1987: 1 000tal kr.).

Objekt | Bemyndigande

Stegobjekt 179 100 000 Torped 440 : Testrigg ytfartyg Kustrobot 15 K Övriga regeringsobjekt 113 000 000 Hydrofonutrustning för patrullbåtar Minmateriel Övriga objekt 647 400 000 Tilläggsäskande 220 000 000 Ubåts jaktflygplan Analysutrustning Hydrofon- och radarmateriel m. m

Därutöver har bemyndiganden om 314,5 milj. kr. begärts för prisreglering. Överbefälhavarens yttrande I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbefälhavaren att anslaget C 2. Marinförband: Anskaffning av materiel reduceras med chefens för marinen tilläpgsäskande på 149 000 000 kr. och 2210 000 kr. som ramanpassning och att anslaget förs upp med I 761 953 000 kr. I övrigt lämnar överbefälhavaren chefens för marinen anslagsframställning utan erinran. Föredragandens överväganden Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet under anslaget C 2. Marinförband: Anskaffning av materiel, framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och anslagsmedel. Jag har därvid tagit hänsyn till den inriktning som jag har förordat i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling. Mot bakgrund av vad jag : har anfört under avsnittet 7.3.2.2 Säkerheten i planeringen för försvarsbeslutsperioden har jag fört över vissa resurser från förevarande anslag till anslaget F 21. Reserv för det militära försvaret. Vissa myhdighetsuppgilter vid försvarets materielverk betalas för närvarande över anslagen 110

för anskaffning av materiel. Enligt min uppfattning bör sådana uppgifter budgeteras under anslaget till försvarets materielverk. Jag förordar att myndighetsuppgifter och resurser motsvarande 11,1 milj. kr. förs över till anslaget F 4. Försvarets materielverk.

Med utnyttjande av de belopp som jag har tagit upp i sammanställningen — blir - bemyndigandeskulden den 30 juni = 1989 (4 430 027 573 + 1187 400 000 — 1743 000 000) 3 874 427 573 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1987/88 och 1988/89. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1989 blir därmed ca 3 750 milj. kr.

Liksom tidigare bör det ankomma på regeringen att ta ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

I. bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel

m. m. och utvecklingsarbete för marinförband får läggas ut inom

en kostnadsram av 1 187 400 000 kr.,

2. till Marinförband: Anskaffning av materiel för budgetåret 1988/

89 anvisa ett förslagsanslag av I 743 000 000 kr.

C 3. Marinförband: Anskaffning av anläggningar

1986/87 Utgift 143 638 756 1987/88 Anslag 140 000 000 1988/89 Förslag 110 000 000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m. m., befästningar och ammunitionsförråd för flottan och kustartilleriet samt markförvärv för dessa ändamål och för övnings- och skjutfält m. m.

Delprogram m. Mm. 1987 /88 1988/89

Chefen för — — Föredra-

marinen ganden Markanskaffning för delprogrammen 2093 För krigsorganisationen .

gemensamma resurser 1 000 500 Nybyggnad m. m för delprogrammen 2013 — Ledningsförband 800 23 000 2023 — Flyg- och helikopter-

förband 3 200 5 000 2033 — Ytstridsfartygsförband 2043 — Ubåtsförband 2053 — Minröjningsförband 800 2063 — Fasta KA-förband = . 24 200 19 000 115 300 2073 — Rörliga KA-förband 6 200 3 000 2083 — Bas-underhållsförband 25 000 24 500 2093 För krigsorganisationen

gemensamma resurser 31 800 23 000 2103 — Fredsorganisation 42 800 28 800 Utrednings- och projekterings-

kostnader15 000 15 500
Summa kostnader150 800 142 300 115 300
Inkomster- 6 300 - 5 300 - 5 300
Medgiven prisreglering+ 10 000- -
Överplanering, reserver mm. = - 14 500-
Beräknat medelsbehov140 000 137 000 110 000

Budgetåret 1988/89 Chefen för marinen Medelsbehovet beräknas till 137 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Kostnaderna för primäruppdragen beräknas till totalt 142,3 milj. kr.

Överbefälhavarens yttrande Överbefälhavaren tillstyrker planeringen och föreslår att anslaget förs upp med 137 milj. kr.

Föredragandens överväganden Mot bakgrund av vad jag har anfört under avsnittet 7.3.2.2 Säkerheten i planeringen för försvarsbeslutsperioden har jag fört över vissa resurser till anslaget F 21. Reserver för det militära försvaret.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atttill Marinförband: Anskaffning av anläggningar för budgetå-

ret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 110 000 000 kr.

8 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 6

Chefen för flygvapnet är programmyndighet för huvudprogrammet Flygvapenförband. Verksamheten finansieras från följande anslag. D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet D 2. Flygvapenförband: Anskaffning av materiel D 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet

1986/87 'Utgift 3 394 859 779 1987/88 Anslag 3 256 000 000 1988/89 Förslag 3 407 000 000

Under anslaget bedrivs allmän ledning och förbandsverksamhet, opera-

tiv och krigsorganisatorisk verksamhet, utbildning till och av fast anställd personal m. fl. samt grundutbildning och repetitionsutbildning av

värnpliktiga inom flygvapnet.

Verksamhetens omfattning

Verksamhet 1986/87 1987/88 — 1988/89

Planerat Utfall Planerat — Chefen för

flygvapnet

Antal flygtimmar 90 300 77 800 91 640 92 300 Antal utexaminerade yrkesofficersaspiranter 155 143 155 160 Grundutbildning av värn-

pliktiga

Antal man 4 450 4 800 4 400 4 550 Antal tjänstgöringsdagar (1 000-tal dagar) 1370 1 506 1.355 1414 Repetitionsutbildning Antal man 8 700 6 300 12 295 93 000 Antal tjänstgöringsdagar (1 000-tal dagar) 68,2 70 110,3! 175

'T regeringsbeslut den 3 december 1987 har medgivits att repetitionsutbildningens omfattning får minskas till 8 100 man och 64 000 tjänstgöringsdagar.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m 1986/87 1987/88 —1988/89

Planerat Utfall Planerat Chefen för Föredra-

| flygvapnet ganden

Flygvapenförband: För flera delprogram gemensamma ledningsoch strilförband 398 130 430 409 433 710

Jaktförband«573 290 367 060 579 800
Attackförband333 320 306 605 299 390 +3 411 000 +3 430 000 114
Spaningsförband170 430 161 584 155 460

Flygtransportförband 107 540 135 311 101 750

- Prop: 1987/88:100

Prinäruppdrag nm. nm. — 1986/87 1987/88 — 1988/89

Planerat Utfall Planerat Chefen för Föredraflygvapnet ganden

Basförband 746 560 877 349 801 400 Gemensamma produktionsresurser 820 030 1 171 022 852 690 Kostnader I 149 I00 I 449 390 I 224 200 3 411 000 3 430 000

Tillkommer /avgår: | Intäkter - 20 000-54 530 = -—- 22 800 - 23 000 —- 23 000

-Överplanering,

reserver m m. - 300 — + 54 600 + 20 000 —

Medgiven prisreg- : lering 192 000 — = — — Medelsbehov 3 321 000 3 394 860 3 256 000 3.408 000 3 407 000

Personal!

Personalkategori Antal anställda omräknat till personår

1986/87 1987 /88 1988/89

Planerat Utfall Planerat Chefen för flygvapnet

Militär personal?3 681 3 580 3 6793272
Civil personal”3 379 3 360 3 3103 3015
Summa?7 060 6 940 6 9896 573

! Inkl. intäktsfinansierad personal. > Exkl. yrkesofficersaspiranter och frivilligt tjänstgörande personal. 3 Härtill kommer 435 personår för yrkesofficersaspiranter och ca 200 personår för frivilligt tjänstgörande personal. + Exkl. lönebidragsanställda och beredskapsarbetare. " Härtill kommer 60 personår för lönebidragsanställda och beredskapsarbetare. " Exkl. arbetsvårdsfall. - > Härtill kommer 50 personår för arbetsvårdsfall.

Budgetåret 1988/89

Chefen för flygvapnet Den under budgetåret 1985/86 påbörjade ökade rekryteringen av flygförare och officerare inom det tekniska facket fortsätter.

Flygtiden på krigsflygplanssystemen planeras att ökas. Utbildningen inom flygvapnets stridsdivisioner inriktas mot bibehål-

lande av stridsförmågan samt ersättning av avgångar ur krigsdivisionerna. Införande av flygbassystem 90 fortsätter. 115

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1987/88 detaljmotiveras. på följande sätt. A. Pris- och löneomräkning Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 173 milj. kr. B. Uppgiltsförändringar m. m. | I. Personalkostnaderna minskar med 7,6 milj. kr. på grund av pensionsavgångar och förtidsavgångar. 2. Överflyttning av vissa byggnadsunderhållsåtgärder från huvudproduktionsområde 3 medför att kostnaderna ökar med 11 milj. kr. 3. Övergång från flygplan 35 till flygplan JA 37 och en ökning av antalet flygtimmar innebär att materielunderhållskostnaderna ökar med 37 milj. kr. | 4, Ökad rekrytering och utbildning av främst flygande personal och yrkesofficerare i teknisk tjänst medför ökade rese- och traktamentskostnader med 5 milj. kr. 5. Minskad repetitionsutbildning minskar kostnaderna för värnpliktsförmåner med 9 milj. kr. 6. Besparingsåtgärder och anpassning till faktiskt utfall minskar kostnaderna med 57,4 milj. kr. | Överbefälhavarens vttrande Plancringen tillstyrks. Anslaget bör föras upp med 3 408 000 kr. Föredragandens överväganden Inriktningen av verksamheten under programplaneperioden framgår av avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling.

Jag kan i huvudsak godta chefens för flygvapnet förslag till uppgifter under budgetåret 1988/89 liksom hans beräkning av kostnaderna.

Chefen för civildepartementet föreslår under bilaga 2 Gemensamma frågor att ett kund-/leverantörsförhållande skall tillämpas mellan Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut samt chefen för flygvapnet i fråga om utbyte av meteorologisk information m. m. Den nya ordningen skall träda i kraft den I juli 1988. Enligt min mening bör i regleringsbrevet för budgetåret 1988/89 anslaget D 1. justeras med hänsyn till de omfördelade kostnaderna. | |

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att ull Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet för

budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 3 407 000 000 kr.,

attregeringen bemyndigas att justera anslaget D I. med hänsyn

till de omfördelade kostnaderna mellan den civila och militära

vädertjänsten. 116

1986/87 Utgift 4 469 629 208! 1987/88 Anslag 4 983 000 000 1988/89 Förslag 5 241 000 000 ! Varav 208,9 milj. kr i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar dels materielunderhåll, som inte är en direkt följd av materielens förrådshållning eller utbildning och: övning vid förbanden, dels anskaffning av materiel för krigsorganisationen och av viss materiel för fredsbruk samt dels utveckling av materiel för flygvapnet. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakt be-

stäms av anslagstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1987

21 561 177 475 kr. För budgetåret 1987/88 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 6 931 000 000 kr. och anvisat ett anslag av

4983 000 000 kr. Bemyndigandeskulden under anslaget den 30 juni 1988 blir därmed (21 561 177 475 + 6 931 000 000 — 4 983 000 000) 23 509 177 475 kr.

Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m. 1987/88 1988/89

Chefen för flygvapnet Föredraganden

Bemynd. Anslagsm. Bemynd. Anslagsnm. Benynd. Anslagsm.

Flygvapenförband: Anskaffning av materiel för delprogrammen 3.1 — 3.99

5 347 300 5 468 900 3 668 900 5 725 500 3 468 900 5 697 500 Reserv — — — 75 000" — 75 000 Till regeringens disposition 495 000 oo oo — — — Kostnader 5 842 300 5 468 900 3 668 900 5 800 500! 3 468 900 5 772 500 Prisreglering = + 1 344 700 — + 904 800 — + 127 400 Justering på grund av - betalningsförskjutningar — —- 199 900 — — 480 500 — - 480 500 — inkomster - 256 000 = - 286 000 ——- 51 000 —- 51 000 —- -51 000 —- 51 000 Medelsbehov — 4 983 000 — 5 269 000 — 5 241 000 Bemyndigandebehov 6 931 000 — 4 522 700 — 3 545 300

! För teknisk fördyring m. m.

Budgetåret 1988/89

Chefen för flygvapnet Anslaget D 2. Flygvapenförband: Anskalfning av materiel bör föras upp med 5 269 milj. kr. och ett beställningsbemyndigande om 4 522,7 milj. kr. inhämtas. 117

Beställningsbemyndigandena är bl. a. avsedda för fortsatt typarbete för nytt radiosystem och radarjaktrobot samt för komplettering av motmedelsanskaffning för flygplan JAS 39 och flygplan JA 37.

Bemyndigandena är också avsedda för fortsatta typförbättringar av motorn och modifiering av simulator för flygplan JA 37, för modifiering av robot 71 och som reserv inom JAS 39-programmet.

Vidare behövs bemyndiganden för bl. a. fortsatt utbyggnad och komplettering av försvarets telenät och för flygsäkerhets-, försörjnings- och fältarbetsmateriel samt för specialfordon.

Bemyndigandena är också avsedda för forskning och försök och drift

av försöksplatser. |

Beställningsbemyndiganden behövs även för anskaffning av beklädnads-, verkstads-, förplägnads- och sjukvårdsmateriel samt för centralt vidtaget materielunderhåll.

Fördelningen av de beställningsbemyndiganden som begärs för budgetåret 1988/89 framgår av följande sammanställning (prisläge februari

1987: 1 000-tal kr.)

ObjektBemyndigande:
Systemplaneobjekt609 100
Flygplan JAS 39.
Stegobjekt1.379 200

Radiosystem för flygplan JA 37 Radar jaktrobot [Jaktrobot 2000) Motmedel för flygplan JA 37 | , Övriga objekt 1 680 600 Övrig materielutveckling, materiel- | anskaffning och centralt vidmakthållande

Därutöver har bemyndiganden om sammanlagt 904,8 milj. kr. begärts för prisreglering.

Överbefälhavarens yttrande I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbefälhavaren att anslaget D 2. Flygvapenförband: Anskaffning av materiel skall föras upp med 5 241 411 000 kr.

Föredragandens överväganden Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet under anslaget D 2. Flygvapenförband: Anskaffning av materiel framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och anslagsmedel. Jag har därvid tagit hänsyn till den inriktning som jag har förordat i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling.

Beställning av IR-jaktrobot som planerats ske under budgetåret 1988/ 89 har skett redan under budgetåret 1987/88 med utnyttjande av beställningsbemyndiganden som stått till regeringens disposition.

Vissa myndighetsuppgifter vid försvarets materielverk betalas för närvarande över anslagen för anskaffning av materiel. Enligt min uppfattning bör sådana uppgifter budgeteras under anslaget till försvarets mate- 118

rielverk. Jag förordar tills vidare att myndighetsuppgifter och resurser motsvarande 21,3 milj. kr. förs över till anslaget F 4. Försvarets materielverk.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir den sammanlagda bemyndigandeskulden den 30 juni 1988 (23 509 177 475 + 3 545 300 000 — 5 241 000 000) 21813 477 475 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1987/88 och 1988/89. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1989 blir därmed ca 21-250 milj. kr.

Liksom tidigare bör det'ankomma på regeringen att ta ställning till vilka anskaffningar m. m. och vilket utvecklingsarbete som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna. |

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

I. bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel

m. m. och utvecklingsarbete för flygvapenförband får läggas ut

inom en kostnadsram av 3 545 300 000 kr.,

2. till Flygvapenförband: Anskaffning av materiel för budgetåret

1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 5 241 000 000 kr.

D 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

1986/87 Utgift 376 507 492 1987/88 Anslag 330 000 000 1988/89 Förslag 377 000 000"

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m. m., befästningar, flygfält och ammunitionsförråd för flygvapnet samt markförvärv för dessa ändamål och för övnings- och skjutfält. Verksamheten omfattar vidare kompletteringsarbeten m. m. på eller i anslutning till befintliga flygbaser, anläggningar för el- och teleutrustning vid baserna samt inlösen av flygbullerstörda fastigheter.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. nm. | 1987 /88 1988/89

Chefen för Föredra-

flygvapnet ganden

Flygvapenförband: Markanskaffning för delprogrammet Gemensamma produktions- | resurser .2 000 "2000 119

Primäruppdrag m. m. 1987 /38 1988/89

Chefen för Föredra-

flygvapnet ganden

Nybyggnad m. m. och centralt

beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder för delprogrammen

För flera delprogram gemensamma lednings- och strilförband 98 200 109 600 Basförband 152 200 245 900 450 245 Gemensamma produktionsresurser 123 600 69 900 Utrednings- och

projekteringskostnader20-09026 800
Summa396 000454 200 450 245
Inkomster- 3 000 -= 3000 —- 3 000

Reducering på grund av

överplanering- 53 000 - 60 200 — — 60 245
AMS- medel- 10 000-10 000
Beräknat medelsbehov340 000381 000 377 000

Budgetåret 1988/89

Chefen för flygvapnet Medelsbehovet beräknas till 381 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Kostnaderna för primäruppdragen beräknas till totalt 454,2 milj. kr. varav för — markanskaffning 2 milj. kr., — nybyggnad och ombyggnad 425,4 milj. kr.

Medel behövs för isolering/inlösen av bullerstörda bostäder i Norrköping,

Överbefälhavarens yttrande Planeringen tillstyrks. Anslaget bör föras upp med 381 milj. kr.

Föredragandens överväganden Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över

kostnader och medelsbehov.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Flgvapenförband: Anskaffning av anläggningar för bud-

getåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 377 000 000 kr. 120

Överbefälhavaren är programmyndighet för huvudprogrammet Operativ ledning m. m. Verksamheten finansieras från följande anslag E I. Operativ ledning m. m.: Ledning och förbandsverksamhet E 2. Operativ ledning m. m.: Anskaffning av materiel E 3. Operativ ledning m. m.: Anskaffning av anläggningar E 4. Operativ ledning m. m.: Forskning och utveckling

E I. Operativ ledning m. m.: Ledning och förbandsverksamhet

1986/87 Utgift 761 847 271

1987/88 Anslag 744 000 000

1988/89 Förslag 799 000 000

Under anslaget bedrivs dels allmän ledning och förbandsverksamhet, dels operativ och krigsorganisatorisk verksamhet.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Delprogram 1986/87 1987/88 = 1988/89

Planerat Utfall Planerat Överbefäl- = Föredra-

: havaren ganden

Operativ ledning m. m. 83 665 87 820 78 668 97 975 Beredskap m. nm. 117 021 141 236 131-789 143 071 Krigsorganisation av centrala och högre re- 799 000 gicnala staber m. m. 112 721 132 424 = 172 298 202 445 Cemensamma produktions-

resurser! 335 696 399 815 365 693 361 509

Kostnader 649 103 761 295 748 488 805 000 799 000

Tillkommer/avgår: . Intäkter - 7 600 — — — — Överplanering, reserver m. Mm - 9103 652 - 4 448 — — Nedgiven prisreglering 109 100 45 000

Medelsbehov 741 500 761 847 — 789 000 805 000 799 000

! Under primäruppdraget har beräknats kostnader för bidrag till soldathemsverksamhet, tidningen Värnpliktsnytt och medel för Sveriges centrala värnpliktsråds (f.d. värnpliktiga arbetsgruppen) verksamhet. | | Intäkter ingår fr. o. m. budgetåret 1987/88 i kostnadsramen.

Personal | : Prop. 1987/88:100

Personalkategori! Antal anställda omräknat till personår

1986/87 1987 /88 1988/89

Planerat — Utfall Planerat Överbe-

fälha-

, varen

Militär personal?641 620"858 oo 867
Civil personal":1 156 1182 2 9502 913
Summa?1797 1 802 3 8083 780

! Inkl. intäktsfinansierad personal. > Verkstadsförvaltningarna överfördes från armén den I juli 1987 (190 personår ' militär personal och 1 760 personår civil personal). "Exkl. frivilligt tjänstgörande personal. 2? Härtill kommer 3 personår för frivilligt tjänstgörande personal. 5 Exkl. lönebidragsanställda. » Härtill kommer 14 personår för lönebidragsanställda. "Exkl. arbetsvårdsfall. x Härtill kommer 6 personår för arbetsvårdsfall.

Budgetåret 1988/89

Överbefälhavaren anför som programansvarig myndighet för huvudpro-

grammet Operativ ledning m. m. följande motiveringar för förändringar i förhållande till budgetåret 1987/88.

A. Pris- och löneomräkning : Kostnaderna ökar med 44 milj. kr.

Förstärkning av underrättelsetjänsten ökar kostnaderna med £ 140 000 kr. Le Diverse överföringar av uppgifter mellan olika anslag gör att kostnaderna ökar med 10 485 000 kr.

Försvarets underrättelsenämndtillstyrker den särskilda verksamheten vid försvarsstaben i överbefälhavarens anslagsframställning.

Föredragandens överväganden Beträffande inriktningen av verksamheten under programplaneperioden får jag hänvisa till vad jag har anfört'i avsnittet om 'det militära försvarets fortsatta utveckling.

Upplysningar om primäruppdraget Beredskap m. m.: Särskild verksamhet kommer att lämnas riksdagens försvarsutskott.

Jag kan i huvudsak godta överbefälhavarens förslag till uppgifter under budgetåret 1988/89.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. 122

Hemställan = . . . Prop. 1987,/88:100

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen |

att till Operativ ledning m. m.: Ledning och förbandsverksamher '

för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 799 000 000 kr.

E 2. Operativ ledning m. m.: Anskaffning av materiel

1986/87 Utgift 213 633 188 1987/88 Anslag 202 000 000 1988/89 Förslag 207 500 000

Verksamheten under anslaget omfattar bl. a. anskaffning av telemateriel för försvarets telenät och för försvarets gemensamma stabsplatser samt uppbyggnad av signalförbindelser. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakt bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1987 389 125 650 kr. För budgetåret 1987/88 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 177,2 milj. kr. och anvisat ett anslag. om 202 milj. kr. . | :

Den beräknade bemyndigandeskulden under anslaget den 30 juni 1988 blir därmed (389 125650 + 177 200000 — 202000 000) 364 325 650 kr. |

Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m. 1987 /88 1988/89

Överbefälhavaren Föredraganden

Bemynd. — Anslagsm. Bemynd. Anslagsm. Bemynd. Anslagsm Operativ ledning m. m : Anskaffning av materiel för delprogrammen 4.1 — 4.99

158 500 225 600 152 300 . 236 700 152 300 235 200 Kostnader 158 500 225 600 152 300 236 700 152 300 235 200

Prisreglering + 18 700 — + 35 600 — + 28 900 — Justering på grund av betalningsförskjutningar — 23 600 — - 21 700 — -- 27 700

Medelsbehov — 202 000 — 209 000 — 207 500 Bemyndigandebehov 177 200 — 187 900 — 181 200 —

Budgetåret 1988/89 Överbefälhavaren Överbefälhavaren har som programansvarig myndighet för huvudpro- | 1 [ES 2

gräm 4 anfört att anslaget bör föras upp med 209 milj. kr. och att ett Prop. 1987788:100 : beställningsbemyndigande om 127,9 milj. kr. inhämtas.

Verksamheten inriktas främst mot en fortsatt anskaffning och installation av sambandsmateriel för utbyggnad och komplettering av försvarets telenät och för försvarsmaktens gemensamma staber.

Föredragandens överväganden Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och anslagsmedel. Jag har därvid tagit hänsyn till den inriktning som jag har förordat i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling.

Verksamheten inom anslaget skall samordnas med motsvarande verksamhet inom det civila totalförsvaret.

Vissa myndighetsuppgifter vid försvarets materielverk betalas för närvarande över anslagen för anskaffning av materiel. Enligt min uppfattning bör sådana uppgifter budgeteras under anslaget till försvarets matcrielverk. Jag förordar att myndighetsuppgifter och resurser motsvarande 1,5 milj. kr. förs över till anslaget F 4. Försvarets materielverk.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1989 (364 325650 + 181 200 000 — 207 500 000) 338 025 650 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1987/88 och 1988/89. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1988 blir därmed ca 290 milj. kr.

Liksom tidigare bör det ankomma på regeringen att ta ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel

m. m. för operativ ledning m. m. får läggas ut inom en kostnads-

ram av 181 200 000 kr.,

2. till Operativ ledning m. m.: Anskaffning av materielför budgetår-

et 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 207 500 000 kr.

E 3. Operativ ledning m. m.: Anskaffning av anläggningar

1986/87 Utgift 205 217 662 1987/88 Anslag 135 000 000 1988/89 Förslag 122 000 000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m. m. och befästningar för huvudprogrammen Operativ ledning m. m. och Gemensamma myndigheter m. m. samt markförvärv för dessa ändamål.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Delprogram 1987 /88 1988/89

Överbefäl- — Föredra-

havaren ganden

Krigsorganisation för centrala och högre regionala staber m. m. Centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder . 63 200 64 100 64 100 Gemensamma produktionsresurser: Centralt beslutade ombyggnads- och

underhållsåtgärder78 10061 50061 500
Projekteringskostnader12 0008 2008 200
Summa153 300133 800 133 800
Inkomster- 2 200- 1 000 - 1000
Överplanering- 16 300= 10 800 = 10 800
Beräknat medelsbehov135 000122 000 122 000

Budgetåret 1988/89 Överbefälhavaren Medelsbehovet beräknas till 122 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Kostnaderna för primäruppdragen beräknas till totalt 133,8 milj. kr., varav — för markanskaffning beräknas 0,6 milj. — för ombyggnad beräknas 133,2 milj. kr. Härav beräknas 33,7 milj. kr.

för objekt som avses påbörjas under budgetåret 1988/89.

Överbefälhavaren föreslår att anslaget förs upp med 122 milj. kr.

Föredragandens överväganden Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Beslut om större objekt fattas av regeringen — eller i vissa fall av överbefälhavaren — efter särskild framställning från fortifikationsförvaltningen.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Operativ ledning m. m.: Anskaffning av anläggningar för

budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 122 000 000 kr.

E 4. Operativ ledning m. m.: Forskning och utveckling

1986/87 Utgift 15 294 160 1987/88 Anslag 82 000 000 1988/89 Förslag 87 000 000

Verksamheten under anslaget består dels av olika nationella program, dels av för försvarsmakten gemensam verksamhet. Dessa omfattar bl. a. inledande system- och materielarbete samt bevakning och utveckling av intressanta teknikområden. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakt bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30juni 1987 38 007 420 kr. För budgetåret 1987/88 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 227,8 milj. kr. och anvisat ett anslag av 82 milj. kr.

Den beräknade bemyndigandeskulden under anslaget den 30 juni 1988 blir därmed (38 007 420 + 227 800 000 — &2 000 000) 183 807 420 kr.

Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel (1 000-tal kr.)

1987/88 1988/89

Primäruppdrag m. Mm. Överbefälhavaren — Föredraganden

Bemynd. Anslagsm. Bemynd. Anslagsm. Bemynd. Anslagsn.

Operativ ledning m. m: Utvecklingsarbete för delprogrammet 4.99 213 000 48 115 45 000 92.692 45000 52 692 Till regeringens disposition 40 000! 40 000! - Kostnader 213 000 88-115 45 000 45 000 92 692

Prisreglering 14 800 — 13 200 : 10 600 Justering på grund av . |

betalningsförskjutningar mm. -6 115 - 5 692 - 5 692

Medelsbehov -— 82 000! 87 000! 87 000! Bemyndigandebehov 227 800 — 58 200 55 600

Varav 40 milj. kr. skall användas för industriella utvecklingsprojekt inom ramen för det nationella informationsteknologiprogrammet. Se även uppdrag F5.

Budgetåret 1988/89 Överbefälhavaren Överbefälhavaren har som programansvarig myndighet för huvudprogram 4 anfört att anslaget bör föras upp med 87 milj. kr. och att ett beställningsbemyndigande om 58,2 milj. kr. inhämtas.

Verksamheten inriktas främst mot fortsatt verksamhet inom ramen för det nationella informationsteknologiprogrammet. Vidare sker uppföljning och utveckling av försvarsmaktsgemensamma datasystem och inom motmedelsområdet. Föredragandens överväganden . Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och anslagsmedel. Jag har därvid beaktat försvarsmaktens deltagande i det av riksda- 126

gen fastställda nationella mikroelektronikprogrammet, bevakning och utveckling av försvarsmaktens gemensamma datorsystem samt försvarsmaktens deltagande och stöd till det nationella informationsteknologiprogrammet. För detta stöd till det nationella informationsteknologiprogrammet har jag för budgetåret 1988/89 beräknat 40 milj. kr. > Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1989 (183 807 420 + 55 600 000 — 87 000 000) 152 407 420 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1987/88 och 1988/89. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1989 blir därmed ca 140 milj. kr.

Liksom tidigare bör det ankomma på regeringen att ta ställning till vilket utvecklingsarbete som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att .

1. bemyndiga regeringen att medge' att utvecklingsarbete för ope-

rativ ledning m.m. får läggas ut inom en kostnadsram av

55 600 000 kr.,

2. till Operativ ledning m. m.: Forskning och utveckling för budget-

året 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 87 000 000 kr.

F. Gemensamma myndigheter m. m. «Prop. 1987/88:100

F1. Försvarets civilförvaltning

1986/87 Utgift 127 366 819 1987/88 Anslag 101 950 000 1988/89 Förslag 109 480 000

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets civilförvaltning. Som uppbördsmedel redovisas bl. a. ersättningar för datorkostna-' der vid drift av ekonomiska redovisningssystem samt inkomster av viss avlöningsuträkning och av andra tjänster som civilförvaltningen utför.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Delprogram 1986/87 1987/88 1988/89

Planerat — Utfall Planerat Försva- Föredra-

rets ci- ganden

vilför-

valtning

Försvarets civilförvaltning 117 001 143 673 114 111 127 325 120 570 Kostnader 117 001 143 673 114 111 127 325 120 570

Tillkommer/avgår Tjänster för försvarsmyndigheter JL -10 050 -10 715 Avlöningsuträkning m m för vissa civila -16 306 -11 090

myndigheter= 1 600= 1600 - 1 600
Externa tjänster- 350- 511 —- 300
Medgiven prisreglering + 16 473— — —
Medelsbehov122 013 127 367 101-950 114 710 109 480

Personal

Personalkategori Antal anställda omräknat till personår

1986/87 1987/88 — 1988/89

Planerat — Utfall Planerat Försva-

rets ci-

vilför-

valtning Civil personal? 175 169,5? 152 150 ! Inkl. intäktsfinansierad personal. > Exkl. beredskapsarbetare. + Härtill kommer ca 2 personår för beredskapsarbetare. 128

Budgetåret 1988/89 Försvarets civilförvaltning Förändringarna i förhållande till budgetåret 1987/88 motiveras på följande sätt. A. Pris- och löneomräkning Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 10 990 000 kr. B. Förändringar enligt regeringens beslut Tjänstebrevsrättens upphörande innebär att kostnaderna ökar med 3 671 000 kr. varav 0,7 milj. beräknas kunna debiteras externa kunder. C. Uppgiftsförändringar I. Kostnaderna för verksamheten beräknas öka med 10 990 000 kr. 2. Intäkterna beräknas sammanlagt minska med I 171 000 kr.

Överbefälhavarens vtitrande Anslagsyrkandet bör minskas med 2 790 000 kr. på grund av minskningari verksamheten och andra grunder för prisuppräkningar. Överbefälhavaren tillstyrker i övrigt planeringen.

Föredragandens överväganden Jag kan i huvudsak godta vad civilförvaltningen har anfört beträffande behov av medel för budgetåret 1988/89 men har liksom överbefälhavaren gjort vissa reduceringar enligt vad som närmare framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har vid min medelsberäkning tagit hänsyn till att tjänstebrevsrätten upphör fr. o. m. den I juli 1988. |

Jag har vid min beräkning av anslagsbeloppet gjort en något större begränsning än som föreslagits av överbefälhavaren.

Antalet anställda vid civilförvaltningen har under senare år varit större än vad tilldelade medel medgivit. För budgetåret 1988/89 har jag därför beräknat ett engångsbelopp för att möjliggöra en successiv nedtraäppning av personalkostnaderna.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att ill Försvarets civilförvaltning för budgetåret 1988/89 anvisa

ett förslagsanslag av 109 480 000 kr.

F 2. Försvarets sjukvårdsstyrelse

1986/87 Utgift 33 830 884 1987/88 Anslag 30 400 000 1988/89 Förslag 32 450 000

Försvarets sjuk vårdsstyrelse har fackuppgifter och tillsynsansvar för försvarsmaktens hälso- och sjukvård, miljö- och hälsoskydd, djurhälsovård, 129

9 Riksdagen 1987-788. I saml. Nr 100. Bilaga 6

utbildning i sjukvårdsstabstjänst och krigsplanering för viss personal. . Prop. 1987/88:100 Styrelsen har vidare produktionsansvar för anskaffning av sjukvårdsförnödenheter för försvaret. Verksamheten finansieras från förslagsanslagen Försvarets sjuk vårdsstyrelse och K 4. FN-styrkors verksamhet utomlands.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m. 1986/87 1987/88 — 1988/89

Planerat — Utfall Planerat Försva- Föredra-

rets ganden

sjuk-

" vårds-

styrelse Försvarets sjukvårdsstyrelse: Allmän ledning och förbandsverksamhet 28 700 33. 831 30400: 33 725 32 450 Kostnader. 28 700 33 831 30-400 33 725 32 450

Tillkommer/avgår: | | Medgiven prisreglering + 4 960 -—- = — —

Medelsbehov 33 660 33 831 30400 33-725 32 450

Personal

Personalkategori Antal anställda områknat till personår

1986/87 1987/88 —1988/89

Planerat — Utfall Planerat Försva-

rets

sjuk-

vårds-

styrelse

Militär personal22222222
Civil personal: 42524244
s |6474!6466

' Inkl. lönebidragsanställda, reservsjuksköterskor, beredskapsarbetäre m. fl. (sammanlagt 7 personår). |

Budgéetåret 1988/89 Försvarets sjukvårdsstyrelse Förändringarna i förhållande till budgetåret 1987/88 motiveras på följande sätt. ”

A. Pris- och löneomräkning. Kostnaderna ökar med 2 390 000 kr.

Sjukvårdsstyrelsen äskar medel för tre tjänster som inte ryms inom 1987/ 88 års anslagsram samt för två tjänster för krigsplacering av hälso- och sjukvårdspersonäl. Styrelsen förutsätter att.resurser för utveckling av informationssystem enligt struktur 90-konceptet tilldelas myndigheten i särskild ordning. |

Överbefälhavarens yttrande Överbefälhavaren utgår från en lägre pris- och löneomräkning än sjukvårdsstyrelsen. I överbefälhavarens beräkning av anslaget ingår medel för struktur 90-konceptet. Där ingår även medel för de två tjänster för krigsplacering av hälso- och sjukvårdspersonal som överbefälhavaren fattade beslut om våren 1987. Överbefälhavaren avstyrker äskandet av medel för tre tjänster som inte ryms inom 1987/88 års anslagsram.

Överbefälhavaren föreslår att anslaget förs upp med 32 825 000 kr.

Föredragandens överväganden Jag ansluter mig till överbefälhavarens yttrande vad avser kostnader för ADB-utveckling och kostnader för två personår som tillförs myndigheten enligt överbefälhavarens förslag. Beträffande de tre personår för vilka inte tillförts särskilda lönemedel under budgetåret 1987/88, är två

motiverade av den verksamhet som bedrivs av en svensk FN-bataljon i

Mellersta Östern (Libanon). Vid min beräkning av anslagsbeloppet har. jag förutsatt att kostnader för den verksamhet som bedrivs i Libanon finansieras från anslaget K 4. FN-styrkors verksamhet utomlands.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

attull Försvarets sjukvårdsstyrelse för budgetåret 1988/89 anvisa

ett förslagsanslag av 32 450 000 kr.

F 3. Fortifikationsförvaltningen

1986/87 Utgift 195 995 100 1987/88 Anslag 175 600 000 1988/89 Förslag 184 200 000

Primäruppdrag m. m. 1986/87 1987/88 1988/89

Planerat Utfall Planerat Fortifi- Föredrakations- ganden förvaltningen

Fortifikationsförvaltningen Allmän ledning och . förbandsverksamhet 175 300 202 917 177 900 183 900 181 710

Centralt vidtagen mate- :

rielanskaffning m. nm. 1 700 971 1 700 1.700 1700 ' Försök med bevaknings- | teknisk utrustning — — — 1 500 1 000 Intäktsfinansierad - | verksamhet — — — — 5 790 Kostnader | 177 000 203 888 179 600 187 100 190 200

Tillkommer/avgår: Intäkter - 4000 - 7 893 - 4 000 — -6 000

Anslag 173 000 195 995 :175 600 187 100 184 200 .

Personal!

Personalkategori Antal anställda omräknat till personår

1986/87 1987/88 = 1988/89

Planerat — Utfall Planerat Fortifi-

kations-

förvalt-

ningen :

Militär personal 2 21 2 2 Civil personal 785 » 756 749 739

806 Kd 770 "760

!' Inkl. intäktsfinansierad personal. > Härtill kommer 15 personår för anställda med lönebidrag.

Budgetåret 1988/89

Fortifikationsförvaltningen Ett nytt primäruppdrag för försök med bevakningsteknisk utrustning föreslås under anslaget. Ett nytt I 000 kr.-anslag, för intäktsfinansierad verksamhet, föreslås under litt. K. Förändringarna i förhållande till budgetåret 1987/88 motiverar fortifikationsförvaltningen på följande sätt.

Kostnader för primäruppdrag under anslaget A. Pris- och löneomräkning innebär att kostnaderna ökar med

12 490 000 kr. 132

4990 000 kr. Intäkter under anslaget

C. Intäkterna minskar med 4 milj. kr.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren föreslår att anslaget förs upp med 184,2 milj. kr.

Föredragandens överväganden Jag kan i huvudsak godta vad fortifikationsförvaltningen har anfört om verksamheten. Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag är inte beredd att förorda något nytt anslag för intäktsfinansierad verksamhet.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen atttill Fortifikationsförvaltningen för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 184 200 000 kr.

F 4. Försvarets materielverk

1986/87 Utgift 733 812 275 1987/88 Anslag 626 100 000 1988/89 Förslag 761 700 000 Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. nm. 1986/87 1987/88 — -1988/89

Planerat Utfall Planerat Försvarets Föredra-

materiel- ganden

verk Försvarets materielverk: Allmän ledning och förbandsverksamhet 625 795 756 972 647 835 947 790 788 290 Till regeringens disposition = — — — 5 900 Kostnader 625 795 756 972 647 835 947 790 794 190

Tillkommer/avgår: Intäkter av extern : | : | provning | - 4640 -5384 -4950 -5490 —- 5 490 Intäkter av förvaltningskontoret - 8960 -9939 —-9690 =—-22 035 = -22 035 Intäkter av lokalvård = —- 80 — - 8 - 105 --- 105 Intäkter av admini- : stration av ackord- . . hästorganisationen - 25 - 265 - 40 - . 40 - 40

Övrigt — - 882 — = —

Kapitalkostnader för : : anläggningar - 6690 -6690 -6970 =—-4820 -4 820 Medgiven prisreglering +113 383. — — — —

Medelsbehov 718 783 733 812 626 100 915 300! 761 700

! Häri ingår 200 205 000 kr. som äskats utöver överbefälhavarens ram. Försvarets materielverk begär därutöver 810 000 kr. för anställda med s. k. NOM-garanti.

Personalkategori Antal anställda omräknat till personår

1986/87 1987/88 = 1988/89

Planerat Utfall Planerat Försvarets

materiel-

verk Militär personal 285 265 280 275 Civil personal 2 602 2 545 2 508 25 ooo Förvaltningskontoret SS i Karlstad NN 74 8 74 Summa 2964 .- 2884 2 864! 2 920 Varav intäkts- . finansierade (63) (63) (64) (61)

"Exkl. ca 30 personår för intäktsfinansierad extern provning.

Budgetåret 1988/89 Försvarets materielverk Förändringarna i förhållande till budgetåret 1987/88 motiverar försvarets materielverk på följande sätt. A. Pris- och löneomräkning Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med' 59 319 000 kr. B. Förändringar enligt regeringens beslut Den personalminskning som det åligger materielverket att genomföra minskar medelsbehovet för budgetåret 1988/89 med 16,5 milj. kr. C. Uppgiftsförändringar . 1. För att kunna rekrytera upp till medgiven personalram erfordras lönemedel om 21 210 000 kr. - 2, För mervärdesskatt till ADB-konsulter erfordras 4 milj. kr. 3. För anslutning till företagshälsovården erfordas 300 000 kr. 4, För 15 nya personår vid reservmaterielavdelningen erfordras 2250 000 kr. 5. För att dämpa takten i minskningar av antalet personår erfordras 20,2 milj. kr. 6. För utökning av antal personår vid flygplansavdelningen erfordras 5 milj. kr. 7. Hyror minskar med 843 000 kr.

8. För teknisk kontroll av ADB-säkerhet erfordras 5 milj. kr.

9. Ombyggnad av datanät erfordrar 2 milj. kr. 10. Nytt avtal om resekostnadsersättning ökar kostnaderna med 0,7 milj. kr. 11]. Utveckling, drift och underhåll av produktionsplaneringssystemet (PPS) ökar med 22,9 milj. kr. os . 12. För utnyttjunde av annexbyggnad vid'renovering av Tre Vapen erfordras 3 860 000 kr.

13. Subventionerade måltider för personalen ökar kostnaderna med 3,5 Prop. 1987/88:100

milj. kr. - | | . 14. Anskaffning av nya telefonväxlar till försöksplatsen i Vidsel och till Karolinen i Karlstad för 2 milj. kr. resp. 15 milj. kr. 15. Överföring av 145 milj. kr: från huvudprogrammen 1 — 4 för myndighetsanknutna kostnader, varav 100 milj. kr. för konsulttjänster och 45 milj. kr. för inventarier, övriga kontorsändamål m.m.

Överbefälhavarens vttrande I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar tillstyrker överbefälhavaren den del av överföringen från huvudprogrammen I — 4 om 45 milj. kr. som avser inventarier, kontorsändamål m. m. Vidare avstyrks 20,2 milj. kr. för att dämpa takten i minskningen av antalet personår. Telefonväxeln vid försöksplatsen i Vidsel tillstyrks medan beslut om telefonväxeln i Karlstad kräver ytterligare underlag. Överbefälhavaren förordar därutöver vissa andra reduktioner samt föreslår att anslaget förs upp med 764 240 000 kr.

Överbefälhavaren tillstyrker i övrigt planeringen.

Föredragandens överväganden Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har för vissa myndighetsanknutna kostnader som belastar anslagen för materielanskaffning inom huvudprogrammen 1 — 4, inledningsvis räknat med en överföring om 45 milj. kr. från berörda anslag. Jag har också godtagit det av matericlverket beräknade behovet av medel för produktionsplaneringssystemet för budgetåret 1988/89. Jag har dock inte kunnat avsätta medel för en ny telefonväxel i Karlstad.

I samband med beslut om en ny organisation ålades försvarets materielverk en successiv resursanpassning under 1980-talet. Dåvarande chefen för försvarsdepartementet angav i totalförsvarspropositionen (prop. 1981/82:102 bil. 2) antalet helårsanställda till 2 920 budgetåret 1986/87

att målet nu är 2 560 helårsanställda för budgetåret 1991/92.

Materielverket har på grund av stor personalomsättning och svårigheter att'rekrytera lämplig personal under en följd av år legat under de av . statsmakterna angivna personalramarna. Under budgetåret 1986/87 förbättrades rekryteringssituationen och verket föreslår mot bakgrund av. verkets uppgifter — som i betydande omfattning måste lösas med hjälp av konsulter — att en viss begränsning bör ske av den takt med vilken antalet anställda reduceras.

I likhet med överbefälhavaren är jag inte nu beredd att generellt förändra inriktningen av verkets dimensionering. |

Enligt min uppfattning är det viktigt att materielverket driver rekryteringsarbetet vidare med kraft. Jag anser därför att materielverket bör medges att rekrytera upp till den av statsmakterna tidigare medgivna inriktningen och att erforderliga lönemedel därvid kommer att ställas till förfogande genom omfördelning inom den militära utgiftsramen. Samti- | Se 'n

digt bör materielverkets utnyttjande av externa resurser begränsas. Eftersom rekryteringssituationen är osäker bör tills vidare 5,9 milj. kr. stå till regeringens disposition. .

I syfte att ytterligare begränsa utnyttjandet av externa resurser där så är motiverat av ekonomiska skäl eller för att erhålla en bättre styrning av materielprocessen är jag i likhet med överbefälhavaren beredd att från fall till fall pröva en vtterligare tilldelning av lönemedel genom omfördelning.

Liksom föregående budgetår bör regeringen inhämta riksdagens bemyndigande att medge att förnödenheter för fredsutbildningen inom det militära försvaret får läggas ut inom en kostnadsram av 700 milj. kr.

Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att |

I. bemyndiga regeringen att medge att för budgetåret 1988/89 för-

nödenheter för fredsutbildningen får beställas så att vid varje till-

fälle uteliggande skuld inte överstiger 700 000 000 kr.,

2. till Försvarets materielverk för budgetåret 1988/89 anvisa ett för-

slagsanslag av 761 700 000 kr.

F 5. Gemensam försvarsforskning

1986/87 Utgift 393 761 710 1987/88 Anslag 349 000 000 1988/89 Förslag 366 580 000

Delprogrammet Gemensam försvarsforskning omfattar tillämpad forskning och grundforskning för totalförsvarsändamål främst inom de naturvetenskapliga, tekniskt — vetenskapliga, medicinska och beteendevetenskapliga forskningsgrenarna.

Försvarets forskningsanstalt har programansvar för delprogrammet samt produktionsansvar för huvuddelen av den forskning som bedrivs inom delprogrammet. Fortifikationsförvaltningen har produktionsansvar för den fortifikatoriska forskningen och försvarets materielverk har motsvarande ansvar inom programelementet Övrig försvarsteknisk forskning.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Gemensam försvarsforskning.

Under rubriken K 1. Försvarets forskningsanstalt Intäktsfinansierad verksamhet beskrivs försvarets forskningsanstalts organisation och lokalisering samt den intäktsfinansierade verksamheten.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Uppdrag m. nm. | 1986/87 1987 /88 1988/89

Planerat Utfall Planerat Försvarets = Föredraforsk- ganden ningsanstalt

Gemensam försvarsforskning: Forskning vid

försvarets forskningsanstalt 317 465 373 381 329 600 365 240 347 740

Forskning vid fortifikationsförvaltningen 5 985 6 809 6 050 6 290 6 290 Forskning vid försvarets materielverk 12 750 13 571 13 350 12 550 12 550 Kostnader 336 200 393 761 349 000 384 080 366 575

Tillkonmer/avgår. NMedgiven prisreglering + 51 640 — — — — Medelsbehov 387 840 393 761 349 000 384 080! 366 580

"Härav står 10,6 milj. kr. till regeringens disposition för det nationella informationsteknologiprogrammet. |

Budgetåret 1988/89 Försvarets forskningsanstalt Förändringarna i förhållande till budgetåret 1987/88 motiverar försvarets forskningsanstalt på följande sätt. A. Pris- och löneomräkning Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 23 180 000 kr. B. Uppgiftsförändringar

högre nivå än den av överbefälhavaren anvisade planeringsramen. j. Löneutveckling utöver index med 5,9 milj. kr. 2. Viss intäktsfinansierad verksamhet vid fortifikationsförvaltningen beräknas minska kostnaderna med 100 000 kr. 3. Minskade kostnader på grund av sänkta ambitioner avseende flyg- och robotteknisk forskning, 1,4 milj. kr. 4. Kostnaderna för inredning och utrustning vid Ursvik beräknas öka med 2 730 000 kr. under budgetåret. 5. Utbyte av telefonväxlar i Linköping och Umeå. Forskningsanstalten äskar 4 milj. kr. som ett engångsbelopp. Återbetalning beräknas ske under en tioårsperiod. 6. Kostnader för utbildning i telekrigföring 0,5 milj. kr. 7. Kostnader för OA-grupp vid materielverket 1,2 milj. kr. 8. Anskaffning av studiedator 2 milj. kr. 9. Investeringar inom forskningsområdena hydroakustisk vågutbred- 137 ning, skydd mot nya vapen och supraledare med 4,2 milj. kr.

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar konstaterar överbefälhavaren att forskningsanstaltens äskanden överstiger den av "överbefälhavaren anvisade planeringsramen med 19 430000 kr. Överbefälhavaren avstyrker samtliga dessa äskanden och tillstyrker i övrigt forskningsanstaltens planering samt föreslår att anslaget förs upp med 364 650 000 kr.

Föredragandens överväganden Jag kan i huvudsak godta vad försvarets forskningsanstalt har anfört om verksamheten för budgetåret 1988/89.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid bl. a. räknat med fortsatt förstärkning till forskning inom ramen för det nationella informationsteknologiprogrammet. För budgetåret ' 1988/89 har jag avsatt 10,6 milj. kr. för denna verksamhet. Dessa medel bör stå till regeringens disposition.

Jag förordar vidare att 0,5 milj. kr. anvisas för utbildning i i telekrigföring.

Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att medge beställningar av materiel för forskningsändamål utöver anvisade medel. Kostnadsramen bör bestämmas till 11 milj. kr.

Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

I. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1988/89 medge att

materiel för forskningsändamål får beställas i inom en kostnadsram

av 11 000 000 kr.,

2. till Gemensam försvarsforskning för budgetåret 1988/89 anvisa

ett förslagsanslag av 366 580 000 kr. '

F6. Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt i

"1986/87 Utgift 52 688 036

1987/88 Anslag 35 500 000 1988/89 Förslag 42 850 000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler m. m. för. försvarets forskningsanstalt.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.) . + Prop. 1987/88:100

Delprogram | 1987/88 — 1988/89

Försvarets Föredraforsknings- ganden anstalt Gemensam försvarsforskning Nybyggnad m. m.

Grindsjöprojektet4 9001 500 - 1250
Ursviksprojektet28 65039 20039 200 '
Smärre objekt1 9503 9002 400
Beräknat medelsbehov35 50044 60042 850

Budgetåret 1988/89 Försvarets forskningsanstalt Medelsbehovet beräknas till 44,6 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Kostnaderna för primäruppdragen beräknas till totalt 44,6 milj. kr., varav - — för nybyggnad beräknas 44,6 milj. kr. Härav beräknas 3,9 milj. kr.

för objekt som avser påbörjas under budgetåret 1988/89. Överbefälhavarens yttrande I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbefälhavaren att anslaget förs upp med 42 850 000 kr. Föredragandens överväganden Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Byggnadsstyrelsen skall redovisa huvudhandlingar för nya byggnadsobjekt. Det ankommer på regeringen att, efter prövning av huvudhandlingarna och inom ramen för det anslag som riksdagen anvisar, besluta om de redovisade byggnadsprojekten. |

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen -

att till Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstaltför budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 42 850 000 kr.

F 7. Försvarets radioanstalt

1986/87 Utgift 261 440 237 1987/88 Anslag 255 700 000 1988/89 Förslag 263 300 000

! Varav 29 508 000 kr. i prisregleringsmedel. | sv 139

Försvarets radioanstalt svarar för signalspaning inom totalförsvaret.

Verksamheten är av sådan natur att närmare redogörelse i övrigt inte bör lämnas till regeringsprotokollet. Ytterligare upplysningar kommer att lämnas till riksdagens försvarsutskott. Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.) Primäruppdrag m. m. 1986/87 1987/88 — 1988/89

Planerat Utfall Planerat Försva- = Föredra-

: rets ra- ganden

dioan-

stalt Försvarets radioanstalt: Allmän ledning och förbandsverksamhet 153 080 183 139 175 342 185 207 185 060 Centralt vidtagen materielanskaffning m m 73590 78 304 82 468 81 803 80 300 Kostnader 226 670 261 443 257 810 267 010 265 360 Tillkommer/avgår: | Överplanering m. nm. - 2 170 — - 2110 - 2060 = -2 060 Medgiven prisreglering 29 508 — — — — Medelsbehov 254 008 261 443 255 700 264 950! 263 300

Varav 1,5 milj. kr. som tilläggsäskande.

Budgetåret 1988/89 Försvarets radioanstalt A. Pris- och löneomräkning Pris- och löncomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 9720 000 kr. Överbejälhavarens yttrande I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar tillstyrker överbefälhavaren radioanstaltens anslagsframställning och föreslår att

anslaget förs upp med 263 450 000 kr. |

Föredragandens överväganden Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att ull Försvarets radioanstalt för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag av 263 300 000 kr.

F 8. Värnpliktsverket

1986/87 Utgift 118 138 658

140 1987/88 Anslag 114 200 000 1988/89 Förslag 119 000 000

pliktslagen, uttagning, fördelning och inkallelse av värnpliktiga samt redovisning och medverkan vid krigsplacering av försvarsmaktens personal. Kostnaderna för verksamheten under delprogrammet Värnpliktsverket budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet. Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Värnpliktsverket.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m. — 1986/87 1987/88 1988/89

Planerat Utfall Planerat Värnplikts- Föredra-

verket ganden

Värnpliktsverket:

Allmän ledning och | förbandsverksamhet 108 000 118 138 114 200 123 678 119 000

Kostnader 108 000 118 138 114 200 123 678 119 000

Tillkommer/avgår: Medgiven prisreglering + 9996 — — — — Medelsbehov 117 996 118 138 114 200 123 678 119 000

Personal

Personalkategori Antal anställda omräknat till personår

1986/87 1987/88 = 1988/89 Planerat = Utfall Planerat = Värnplikts-

verket

Militär personal10597 103 103
Civil personal247265 251 252
Summa352362 354 355

Budgetåret 1988/89 Värnpliktsverket Förändringarna i förhållande till budgetåret 1987/88 motiverar värnpliktsverket på följande sätt. A. Pris- och löneomräkning Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 7 048 000 kr. B. Uppgiftsförändringar I. Utvidgning av personalramen med tre personår för biträdande inskrivningsöverläkare ökar lönekostnaderna med 1.3 milj. kr. 2. Konsulter för nya och utvidgade datarutiner och för ny utrustning ökar kostnaderna med 3 650 000 kr. 141

3. Förändringarna i övrigt minskar kostnaderna med 2 520 000 kr.

Verket hemställer att den funktion inom huvudkontoret som är truppregistreringsmyndighet för högkvarterets personal (truppregistrerings-. myndighet 9) tills vidare skall vara lokaliserad till Solna. Överbefälha värens vitrande Överbefälhavaren avstyrker att ytterligare medel tilldelas verket och föreslår att verkets kostnader för personal bör minskas till förmån för övrigå projekt. I övrigt tillstyrker överbefälhavaren planeringen och föreslår att värnpliktsverket tilldelas ett anslag av 117 255 000 kr. Föredragandens överväganden | Jag kan i huvudsak godta vad värnpliktsverket har anfört om verksamheten. | |

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid beräknat medel för biträdande inskrivningsöverläkare, viss konsultmedverkan och viss ny utrustning. :

Truppregistreringsmyndighet 9:s verksamhet är för närvarande knuten till värnpliktskontoret för marinen. I prop. 1984/85:100 bil. 6 anmälde min företrädare att verket i sin anslagsframställning för budgetåret 1985786 föreslagit att truppregistreringsmyndighet 9 omlokaliseras från - Solna till Karlstad. I en begränsad organisationsöversyn har verket anfört att en omlokalisering till Karlstad bör anstå i avvaktan på ett slutligt ställningstagande i fråga om värnpliktskontorets framtida uppgifter. Jag delar den uppfattningen.

Hemställan Med hänvisning till vad jag:har anfört och till sammanställningen över kostnader och medelsbehov hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Värnpliktsverket för budgetåret 1988/89 anvisa ett för-

slagsanslag av 119 000 000 kr.

F 9. Försvarets rationaliseringsinstitut

1986/87 Utgift 25 400 543 1987/88 Anslag 22 100 000 1988/89 Förslag 22 555 000

Försvarets rationaliseringsinstitut har fackansvar för rationaliseringsverksamheten inom försvarsdepartementets område samt ansvar för viss produktion.

Verksamheten under delprogrammet Försvarets rationaliseringsinstitut budgeteras på ett primäruppdrag inom 'delproduktionsområdet: Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras huvudsakligen från förslagsanslaget I För-. svarets rationaliseringsinstitut. 142

Primäruppdrag m. m. 1986/87 1987/88 1988/89

Planerat Utfall Planerat Försva- = Föredra-

rets ra- ganden -.

tionali-

serings-

institut

Försvarets rationaliseringsinstitut Allmän ledning och ” : oo förbandsverksamhet -- 24 850 29 074. 23 600 23570 23 555 Kostnader 24 850 29 074 23 600 23.570 23 555

Tillkommer /avgår: Intäkter - 3 500 -3 673 - 1500 —-1 000 -1 000

Anslag 21 350-25 401 22100 22570 22555

Personal!

Personalkategori - Antal anställda omräknat till personår

1986/87 1987/88 — 1988/89

Planerat — Utfall Planerat Försva-

rets ra-

tionali-

serings-

institut

Militär personal6665
Civil personal65 n64 7061 6757 62

! Inkl. intäktsfinansierad personal.

Budgetåret 1988/89 Försvarets rationaliseringsinstitut - Förändringarna i förhållande till budgetåret 1987/88 motiverar försvarets rationaliseringsinstitut på följande sätt.

Kostnader för primäruppdrag A. Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 1,8 milj. kr. B. Det preliminära utfallet för budgetåret 1986/87 motiverar att kostnaderna räknas upp med 44 000 kr. C. Förändrade uppgifter innebär att kostnaderna minskar med 1 874 000 kr. BL a. beräknas kostnaderna minska för anställd personal och för datorbearbetningar. | | 143

D. Intäkterna minskar med 0,5 milj. kr.

Överbefälhavarens yttrande : Överbefälhavaren tillstyrker planeringen och föreslår att anslaget förs upp med 22 570 000 kr.

Föredragandens överväganden Jag kan i huvudsak godta vad försvarets rationaliseringsinstitut har anfört om verksamheten. Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid beaktat det slutliga utfallet för budgetåret 1986/87.

Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att ull Försvarets rationaliseringsinstitut för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 22 555 000 kr.

F 10. Försvarshögskolan

1986/87 Utgift 4 920 211 1987/88 Anslag 4 830 000 1988/89 Förslag 5 220 000

Försvarshögskolan har till uppgift att utbilda personal i ledande befattningar inom totalförsvaret. Kostnaderna för verksamheten under delprogrammet Försvarshögskolan budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Utbildning till och av fast anställd personal m. fl. Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarshögskolan.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. nm. 1986/87 1987/88 = 1988/89 Planerat Utfall Planerat Försvars- Föredrahögskolan ganden

Försvarshögskolan: Utbildning till och av fast anställd personal m. fl. 3 520 4 920 4 830 5 624 5 220 Summa kostnader 3520 4920 4 830 5 624 — 5 220

Tillkommer/avgår: Medgiven prisreglering + 1 430 — — — — Medelsbehov 4 950 4 920 4 830 5 624 — 5 220 144

Personal . Prop . 1987/88:100

Personalkategori Antal anställda omräknat till personår

1986/87 1987 /88 1988/89

Planerat = Utfall Planerat Försvars-

högskolan

Militär personal6 666
Civil personal -5,6 5,65,6 -5,6
Summa11,6 11,611,611,6

Budgetåret 1988/89 Försvarshögskolan Förändringarna i förhållande till budgetåret 1987/88 motiverar försvarshögskolan på följande sätt. A. Pris- och löneomräkning Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 794 000 kr. Överbefälhavarens yttrande . Överbefälhavaren anför att en preliminär analys av utfall pekar på att försvarshögskolan vid oförändrad volym bör ha ett anslag om 5 120 000 kr. och föreslår att försvarshögskolans anslag förs upp med detta belopp. Föredragandens överväganden Jag kan i huvudsak godta vad försvarshögskolan har anfört om verksam- heten. Jag har tidigare (avsnitt 7.3.9) behandlat vissa förändringar av försvarshögskolans ställning. |

Hemställan Mina beräkningar av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarshögskolan för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag av 5 220 000 kr.

F 11. Militärhögskolan :

1986/87 Utgift 49 526 001 1987/88 Anslag 48 900 000 1988/89 Förslag 51 150 000

Militärhögskolan har till uppgift att utbilda yrkesofficerare och reservofficerare för kvalificerade befattningar i krigs- och fredsorganisationen. Militärhögskolan svarar också för den militärhistoriska forskningen inom försvarsmakten.

Kostnaderna för verksamheten under delprogrammet Militärhögskolan budgeteras på två primäruppdrag inom delproduktionsområdena Utbildning till och av fast anställd personal m. fl. samt Grundforskning.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Militärhögskolan. 145

10 Riksdagen 1987-88. I saml. Nr 100. Bilaga 6

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m. 1986/87 1987/88 1988/89

Planerat = Utfall Planerat Nilitär- Föredra-

: : högskolan ganden

Militärhögskolan: Utbildning till och av fast anställd personal nm. fl. 39 805 46 755 52 945 46 550 Grundforskning 1995 2145 2330 2 200 Varav delegationen för militärhistorisk forskning (450) (475) (500) (500) Till regeringens disposition 2 400 Summa kostnader 41 800 49 526 48 900 55 275 51 150

Tillkommer /avgår: Medgiven prisreglering m Mm + 6 307 — — — —

Medelsbehov 48 107 49 526 48 900 55 275 51-150

Personal

Personalkategori Antal anställda omräknat till personår

1986/87 1987/88 1988/89

Planerat Utfall Planerat Militär-

högskolan

Militär personal93 839394
Civil personal26 30 119 11326 11921 121

Budgetåret 1988/89 Militärhögskolan Förändringarna i förhållande till budgetåret 1987/88 motiverar militärhögskolan på följande sätt. A. Pris- och löneomräkning Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 3 380 000 kr. B. Uppgiftsförändringar I. Av anslaget för 1987/88 utgör. 2.8 milj..kr. en engångsanvisning (— 2.8 milj. kr.). 2. Skolan vill öka personalen med en ADB-tekniker och en yrkesofficer för utvecklingsavdelning. (+-480 000 kr.). . 3. Skolan vill genomföra ytterligare två fältövningar (+ 1,1 milj. kr.) 4. Teknisk utrustning i stabsövningsbyggnad, ny dator för huvudsakligen 146

administrativt bruk samt underhåll av datorer medför kostnader (+ 2.560 000 kr.). 5. Omsättning av kontorsutrustning och reparation av inventarier på grund av tidigare uppkommen eftersläpning innebär utökat medelsbe- "hov (+ 680 000 kr.). 6. Utökat elevantal, utökad folkrättslig utbildning m. m. medför ökade kostnader (+ 975 000 kr.). Delegationen för militärhistorisk forskning Delegationen anför att redan initierade forskningsprojekt tar en stor del av tilldelade resurser i anspråk och att även annan angelägen militärhistorisk forskning är till stor del avhängig av delegationens stöd. Delegationen hemställer att ytterligare 125 000 kr. ställs till dess förfogande. Överbefälhavarens yttrande Överbefälhavaren tillstyrker kostnader för teknisk utrustning i stabsövningsbyggnad, administrativ dator samt datorunderhåll med sammanlagt 2060 000 kr. Vidare tillstyrks ökade utbildningskostnader med 385 000 kr. Föredragandens överväganden Jag kan i stort godta vad militärhögskolan har anfört om verksamheten. Jag har dock inte beräknat medel för utökad personal. Av beräknade medel utgör 2,4 milj. kr. en engångsanvisning som bör stå till regeringens disposition.

Hemställan Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att ull Militärhögskolan för budgetåret 1988/89 anvisa ett för-

slagsanslag av 51 150 000 kr.

F 12. Försvarets förvaltningsskola

1986/87 Utgift 12 052 700 1987/88 Anslag 12 100 000 1988/89 Förslag 13 120 000

Försvarets förvaltningsskola har till uppgift att utbilda främst försvarsmaktsanställd personal för befattningar i krig och fred inom allmän administration, personaladministration, kameraltjänst, förplägnad, förrådsverksamhet, materielunderhåll och verkstadsdrift.

Kostnaderna för verksamheten under delprogrammet Försvarets förvaltningsskola budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Utbildning till och av fast anställd personal m. fl. Elevberoende kostnader budgeteras på sekundäruppdrag.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets förvaltningsskola samt från sekundäruppdrag från överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna m. fl. 147

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m. 1986/87 1987/88 — 1988/89

Planerat Utfall Planerat Försva- = Föredra-

rets ganden

förvalt-

nings-

skola

Försvarets förvaltningsskola: Utbildning till och av fast anställd . personal m. fl. 10 600 12.053 12100 13720 13 120

Jillkommer/avgår: Medgiven prisreglering mm. + 1 420 - — — — Medelsbehov 12 020 12.053 12100 13720 13 120

Personal

Personalkategori Antal anställda omräknat till personår

1986/87 1987 /88 1988/89

Planerat Utfall Planerat Försva-

rets

förvalt-

nings-

skola

Militär personal19 22 : 22
Civil personal11 1313 14
Summa30 3434 | 36

Budgetåret 1988/89 Försvarets förvaltningsskola Skolan uppger att det med nuvarande utbildningsbehov råder balans mellan interna och externa lärarresurser. A. Pris-och löneomräkning Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 780 000 kr.

I. En tjänst för kurschef för högre intendentutbildning (+ 240 000 kr.) tillkommer. En assistenttjänst för skrivarbeten överföres från Östersunds ' armégarnison (+ 180 000 kr.). | 2. Underhållskostnader för ADB-utrustning (Struktur-90) (+ 100 000 kr.). | | 3. Ökade rese- och traktamentskostnader i anledning av kollektivavtal om cen utökning av fria hemresor — ”Ast-resor”(+ 320 000 kr.). Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren bedömer att skolans pris- och löneomräkning skett

med för högt belopp. Överbefälhavaren tillstyrker en överföring av assi- 148

stenttjänsten"och ökade kostnader för hemresor. Tjänst för kurschef och Prop « 1987788:100 underhållskostnader avstyrks. Överbefälhavaren tillstyrker i övrigt pla- neringen och föreslår att förvaltningsskolans anslag förs upp med 13 090 000 kr. Föredragandens överväganden Jag erinrar om vad jag tidigare (avsnitt 7.3.9.2) har anfört beträffande förvaltningsskolans personalchefsutbildning. Med hänsyn till osäkerheten kring utbildningens omfattning, kostnader och dess finansiering är jag inte nu beredd att föreslå att särskilda anslagsmedel anvisas. Ställning till detta får tas när ytterligare klarhet vunnits i frågan.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid beräknat medel för överföring av en tjänst från Östersunds armégarnison till förvaltningsskolan samt för vissa ökade rese- och traktamentskostnader.

Hemställan | Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atttill Försvarets förvaltningsskola för budgetåret 1988/89 anvi-

sa ett förslagsanslag av 13 120 000 Kr. " |

F 13. Försvarets läromedelscentral

1986/87 — Utgift 1 000 1987/88 Anslag 1 000 1988/89 Förslag 1 000

Försvarets läromedelscentral har till uppgift att framställa publikationer och läromedel åt myndigheter inom i första hand försvarsdepartementets ' verksamhetsområde. Läromedelscentralens verksamhet skall i sin helhet intäktsfinansieras.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m. 1986/87 1987/88 1988/89

Planerat Utfall Planerat. Försvarets Föredraganden

: läromedels-

central Försvarets läromedelscentral: Allmän ledning'och | förbandsverksamhet 51 855 53 192 52 000 55 000 55 000 Summa kostnader 51 855 53 192 52 000 55 000 55 000

Tillkommer/avgår: Intäkter av uppdragsverksamhet -51 854 —-63 653' — 51 999 54 999 54 999

Medelsbehov 1 1 1 1 1 "Överskottet skall enligt regeringsbeslut I1 juni 1986 balanseras till budgetäret 149 1987/788. :

N Budgetäåret 1988/89

Försvarets läromedelscentral Verksamheten kommer att ha ungefär samma omfattning som under budgetåret 1987/88. N

Läromedelscentralen begär för budgetåret 1988/89 ett förslagsanslag

om 1 000 kr. | Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbefälhavaren att läromedelscentralen tilldelas ett 1000 — kronorsanslag. Föredragandens överväganden Verksamheten vid läromedelscentralen förutsätter en fullständig intäktsfinansiering. Därvid skall beaktas att tjänstebrevsrätten dras in för läromedelscentralen fr. o. m. den I juli 1988. Det ankommer på regeringen att fastställa omfattningen av läromedelscentralens rörliga kredit.

Hemställan Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Med hänvisning till denna hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

attull Försvarets läromedelscentralför budgetåret 1988/89 anvi-

sa ett förslagsanslag av 1 000 kr. |

F 14. Krigsarkivet

1986/87 Utgift 8 987 759 1987/88 Anslag 8 270 000 1988/89 Förslag 8 940 000

Krigsarkivet har inom försvarsdepartementets verksamhetsområde produktionsansvar för depåtjänsten och forskarservicen i Stockholm och för arkivservicen till myndigheterna. Krigsarkivet är arkivmyndighet enligt allmänna arkivstadgan (1961: 590). |

Verksamheten under delprogrammet Krigsarkivet budgeteras på ctt primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Krigsarkivet. Som uppbördsmedel redovisas inkomster av kopieringsverksamhet.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.) Primäruppdrag m. m. 1986/87 1987/88 — 1988/89

Planerat = Utfall Planerat Krigs- Föredra-

arkivet ganden Krigsarkivet: Allmän ledning och förbandsverksamhet 8 000 9 084 8345 9172 9 020 Kostnader 8 000 9 084 8345 9172 9020 Tillkommer/avgår: | | Intäkter - "70 - 96 - 736 - 80 - 80 Medgiven prisreglering — +1 114 — — — — Medelsbehov | 9 044 8 988 8 270 | 9092 8 940

Personal Personalkategori Antal anställda områknat till personår

1986/87 1987/88 = 1988/89

Planerat Utfall Planerat = Krigs-

arkivet Civil personal! 28 29 28 29 ! Exkl. lönebidragsanställda och beredskapsarbetare.. > Härtill kommer 2 personår för lönebidragsanställda och 2 personår för beredskapsarbetare.

Budgetåret 1988/89

Krigsarkivet

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1987/88 motiverar krigsarkivet på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med

683 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar En tjänst för arkivarie bör inrättas i syfte att bättre kunna följa utvecklingen av ny teknik (+ 139 000 kr.).

Överbefälhavarens yttrande .

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar tillstyrker överbefälhavaren krigsarkivets framställning.

Föredragandens överväganden Min beräkning av medelsbehovet framgår a av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. 151

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen | att till Krigsarkivet för budgetåret 1928/89 anvisa ett förslag sanslag av 8 940 000 kr.

F 15. Statens försvarshistoriska museer

1986/87 Utgift 14 513 446 1987/88 Anslag 14 670 000 1988/89 Förslag 14 870 000

Statens försvarshistoriska museer omfattar armémuseum, marinmuseur och flygvapenmuseum och har bl. a. till uppgift att samla och bevara föremål av betydelse för kunskapen om det svenska försvarets verksamhet och utveckling samt bearbeta anförtrodda samlingar. Kostnaderna för verksamheten under delprogrammet Statens försvarshistoriska museer budgeteras på ett primäruppdrag inom delpro-

duktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Statens försvarshistoriska museer. Som uppbördsmedel redovisas inkomster av inträdesavgif-

ter.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.).

Primäruppdrag m. m. 1986/87 1987/88 1988/89

Planerat Utfall Planerat Statens Föredra-

försvars- ganden

histo-

riska

museer Statens försvarshisto- -riska museer: Allmän

ledning och förbandsverksamhet 12.695 14.658 14-815 17 480 15 015

Tillkommer/avgår: Inträdesavgifter - 195 - 145 - 145 —-- 145 = —- 145 Medgiven prisreglering + 2 050 — — — —

Medelsbehov 14 550 14513 ' 14670 17-335 : 14 870

Personal

Personalkategori Antal anställda omräknat till personår

1986/87 1987 /88 1988/89

Planerat — Utfall Planerat Statens

| : ee ""försvars-

histo-.

riska

museer Civil personal! 48,5 47 49,5 53? ! Exkl. lönebidragsanställda ? Härti!l kommande 17 personår för lönebidragsanställda

Statens försvarshistoriska museer Förändringarna i förhållande till budgetåret 1987/88 motiverar statens försvarshistoriska museer på följande sätt. A. Pris- och löneomräkning Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 875 000 kr. B. Uppgiftsförändringar I. En tjänst (+ 243 000 kr.) för förste intendent/chef för den pedagogiska avdelningen vid marinmuseum. 2. En tjänst (+ 168 000 kr.) för administratör vid flygvapenmuseum. 3. En halv tjänst (+ 84 000 kr.) för byråsekreterare vid armémuseum.

4. En handläggartjänst för ADB-frågor vid central ledning (+ 195 000

kr.). . | 5. Engångsutgifter för flyttning av föremål vid marinmuseum och inredning av förråd i Solvalla samt för ADB-inköp (+ 1,1 milj. kr.).

Överbefälhavarens vttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar avstyrker överbefälhavaren museernas tilläggsäskanden samt anser att pris- och löneomräkningen är 35 000 kr. för hög. Museernas planering i övrigt godtas och anslaget föreslås föras upp med 15 510 000 kr. ,

Föredragandens överväganden Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen -

att till Statens försvarshistoriska museer för budgetåret 1988/89

anvisa ett förslagsanslag av 14 870 000 kr.

F 16. Frivilliga försvarsorganisationer m. m.

1986/87 Utgift 97 070 000 1987/88 Anslag 99 600 000 1988/89 Förslag 103 600 000

De frivilliga försvarsorganisationerna kompletterar de statliga försvarsåtgärderna. Organisationerna skall informera, rekrytera och utbilda frivilliga för krigsorganisationen samt vidareutbilda till totalförsvaret uttagen personal. 153

Primäruppdrag m. m 1986/87 1987/88 1988/89

Planerat = Utfall Planerat Överbe- = Föredra- ,

fälhava- ganden ren

Frivilliga försvarsorganisationer m. m. Allmän ledning och : förbandsverksamhet 24 562 24 562 . 25825 27 685 26 600 Utbildning till och av fast anställd personal am. fl. 66 178: 66 178 73 715 77 915 77 000 Kostnader 90 740 90-740 99 600 105 600 103 600

Tillkommer: Medgiven prisreglering + 6 330 — — — —

Medelsbehov 97 070 90740 99-600 105 600 103 600

Budgetåret 1988/89

Överbefälhavarens yttrande I sitt yttrande föreslår överbefälhavaren att anslaget ökas med 6 milj. kr.

Föredragandens överväganden Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att vill Frivilliga försvarsorganisationer m.m. för budgetåret

1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 103 600 000 kr.

F 17. Försvarets datacentral

1986/87 Utgift 3 500 999 1987/88 Anslag 1000 1988/89 Förslag 1000

Försvarets datacentral skall producera tjänster inom ADB-området in-

riktat mot totalförsvarets behov.

Verksamheten inom delprogrammet Försvarets datacentral budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning

och förbandsverksamhet.

Verksamheten redovisas som självbärande. 154

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.) Prop. 1987/88:100 :

Delprogram 1986/87 1987 /88 1988/89

Planerat Utfall Planerat Försvarets Före-

datacentral — draganden

Försvarets datacentral Kostnader 129 033 140 182 156 078 163 001 163 001

Tillkommer/avgår Intäkter -125 532 -136 681 -156 077-163 000 — -163 000

Medelsbehov = 3501 3501 1 i 1”

Kostnader och intäkter (1 000-tal kr.)

Kostnader /intäkter 1986/87 1987/88 — 1988/89 för primäruppdraget Försvarets datacent- = Planerat Utfall Planerat Försva- Föredraral: Allmän ledning rets ganden och förbandsverk- datasamhet rs central

Ingående balans den 1 juli resp. år : 0 7 535 7142 0 0 Utgifter -130 959 —-137 075 -163 220 -—-158 001 -158 001 Summa utgifter -130 959 :-129 540 -156 078 +-158 001 -158 001 Tillkommer/avgår Inkomster 125 532 136 681 156 077 163 000 163 000 Medelsbehov 1 1 1 1 1 Utgående balans den 30 juni resp. år - 5 426 7142 0 5 000 5 000

Personal!

Personalkategori Antal anställda omräknat till personår

1986/87 1987/88 — 1988/89

Planerat Utfall Planerat = Försva-

rets

data-

central

Civil personal 242 235 245 255

Inkl. intäktsfinansierad personal.

Budgetåret 1988/89

Försvarets datacentral

Datacentralens verksamhet är intäktsfinansierad varför man begär ett anslag om 1 000 kr. 155

Överbefälhavarens vttrande Överbefälhavaren tillstyrker datacentralens planering och föreslår att anslaget förs upp med 1 000 kr. Föredragandens överväganden Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningarna över kostnader och medelsbehov samt utgifter och medelsbehov. Hänsyn har härvid tagits till att tjänstebrevsrätten upphör fr. o. m. den I juli 1988. Jag hår beräknat 1 000 kr. för anslaget:

Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningarna hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarets datacentral för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag av 1 000 kr.

F 18. Kustbevakningen

'1988/89 Nytt anslag (förslag) 197 700 000 Riksdagen har beslutat att kustbevakningen organisatoriskt skall avskiljas från tullverket och bilda en egen myndighet (prop. 1986/87:95 bil. 6, FöU I1, rskr. 310).

Kustbevakningen ansvarar för den reguljära civila övervakningen längs kusten, inom sjöterritoriet, den svenska fiskezonen och kontinentalsockeln. Kustbevakningen verkar inom olika sektorer såsom havsfiskeövervakning, sjötrafikövervakning, allmän gränsövervakning och tullövervakning. Kustbevakningen ansvarar vidare för insatser när olja eller andra skadliga ämnen komrnit ut till sjöss.

Regeringen har låtit tillkalla en organisationskommitté (kustbevakningskommittén) som har utarbetat en anslagsframställning för den nya myndigheten för budgetåret 1988/89.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m. 1986/87' 1987/88' 1988/89

Planerat Utfall Planerat Kustbe- Föredra-

vaknings- ganden?

kommittén?

Kustbevakningen: Ledning och drift — — — 191 785 197 700 Kostnader — — — 191785 197 700 Tillkommer/avgår: | Medgiven pris-

- — = — — reglering Medelsbehov — — — 191 785 197 700

! Kustbevakningen ingick som en integrerad del i tullverket. "Prisläge juli 1986. :

Prisläge februari 1987. 156

Personalkategori Antal anställda omräknat till personår

1986/87' 1987/88' — 1988/89

Planerat = Utfall Planerat = Kustbevaknings-

kommittén

Civil personal — — — 580

!' Kustbevakningen ingick som en integrerad del i tullverket.

Budgetåret 1988/89 Kustbevakningskommittén Anslagsframställningen överlämnas innan myndighetens utformning och uppgifter har kunnat fastställas. Kommittén förutsätter därför att det är möjligt att vid senare tidpunkt korrigera anslaget med hänsyn till utredningsarbetet, bl. a..kommer olika möjligheter till rationaliseringar att Övervägas.

Förslagen för budgetåret 1988/89 motiveras på följande sätt. I. Personalkostnaderna för 579 personår som förs över från tullverket, en nyinrättad generaldirektörstjänst och lekmannastyrelse beräknas till 106 448 000 kr. (härav överförs I milj. kr. för 5 personår från det hittillsvarande anslaget H 6. Beredskap för olje- och kemikaliebekämpning till sjöss).

När organisations- och bemanningsfrågorna slutligt prövats i kommitten kan personalbehovet komma att omprövas. 2. Övriga förvaltningskostnader (kostnader för administration, lokalvård, resor och utbildning, bl. a. flygutbildning samt vissa övergångskostnader) beräknas till 17 030.000 kr.

Ytterligare medel för ADB-stöd kan komma att aktualiseras senare. 3. Lokalkostnaderna beräknas uppgå till 14 844 000 kr. 4. Kostnaderna för drift och underhåll av teknisk materiel beräknas till 53 463 000 kr. Föredragandens överväganden | Beträffande mina överväganden när det gäller chefstjänst, lekmannastyrelse, benämning för den nya myndigheten m. m. får jag hänvisa till vad jag har anfört under avsnittet 10. Kustbevakningen.

Mina ställningstaganden i materielanskaffningsfrågor redovisar jag under anslaget F 19. Anskaffning av materiel för kustbevakningen.

Jag kan i huvudsak godta kustbevakningskommitténs förslag för budgetåret 1988/89. Jag har anpassat förslaget till det i försvaret gällande prisläget februari 1987.

För närvarande råder osäkerhet om kostnaderna för bl. a. lokal- och lokaliseringsfrågor. Jag avser att återkomma till regeringen i dessa frågor. |

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställ-

ningen över kostnader och medelsbehov. 157

Jag har beräknat medel för att även detta budgetår upprätthålla sambandscentralen vid Gryt i enlighet med tidigare beslut av riksdagen.

Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Kustbevakningen för budgetåret 1988/89 anvisa ett för-

slagsanslag av 197 700 000 kr.

F 19. Anskaffning av materiel för kustbevakningen

1988/89 Nytt anslag (förslag) 40 000 000 kr.

Verksamheten omfattar bl. a. anskaffning av fartyg för kustbevakningen samt materielunderhåll för fartyg och elektronisk materiel.

Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. nm. 1987/88 ' 1988/89

Kustbevaknings- = Föredraganden kommittén och tullverket Benynd. Ånslagsm = Bemynd. Ånslagsm. Bemynd. Anslagsm:

Anskaffning av — — i 116 350? 37 500 25 100 materiel m m. Beredskap för oljeoch kemikaliebekämpning till sjöss — 13 400 ! 28 740 17 500 14 300

— | 2 116 350: Kostnader 13 400 | 28 740 55 000 40 000

16 350? Medelsbehov — 13 400 | 28 740 — 40 000 Bemyndigandebehov — — ? — 55 000 - : Kustbevakningen ingick som en integrerad del i tullverket. > Några beställningsbemyndiganden har inte begärts. "Kommittén har utan eget ställningstagande överlämnat det underlag som framgår av tullverkets anslagsframställning.

Budgetåret 1988/89 Kustbevakningskommittén Utan eget ställningstagande av kommittén överlämnas ett underlag avseende anskaffning av materiel om totalt 116 350 000 kr.

Behovet av ersättningsanskaffning av fartyg bör ses i ett flerårsperspektiv och samordnat med planerad anskaffning till marinen. Tullverket Anslaget H 6. Beredskap för olje- och kemikaliebekämpnineg till sjöss bör föras upp med 28 740 000 kr.

Föredragandens överväganden Mina "beräkningar av det totala bemyndigande- och medelsbehovet. framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och anslagsmedel. Jag har vid min beräkning av medelsbehovet tagit hänsyn till kustbevakningens kostnader för materielanskaffning budgetåren 1983/84 — 1987/88 samt planen för anskaffning av materielunder budgetåren [988789 — 1992/93 enligt tullverkets anslagsframställning för 1988/89. |

Enligt min mening bör kustbevakningens verksamhet programplaneras så att ett förvaltningsmässigt genomarbetat underlag om materielanskaffningen föreligger inför anslagsframställningen 1989/90.

Det bör få ankomma på regeringen att ta ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag har inräknat hela det tidigare anslaget H 6. Beredskap för olje- och kemikaliebekämpning till sjöss under det nya anslaget F 19.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

I. bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. för kustbevakningen får läggas ut inom en kostnadsram av 55 000 000 kr., 2, till Anskaffning av materiel för kustbevakningen för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 000 kr., 3. bemyndiga regeringen att överföra de reserverade medel som per den 30 juni 1988 finns under sjunde huvudtitelns anslag D 6. Tullverket: Anskaffning av viss materiel till fjärde huvudtitelns anslag F 19. Anskaffning av materiel för kustbevakningen. ,

F 20. Vissa nämnder m. m. inom det militära försvaret

1986/87 Utgift 15 912 000 1987/88 Anslag 14 700 000 1988/89 Förslag 16 270 000

Anslaget benämndes tidigare F 18. Vissa nämnder m. m. inom det militära försvaret.

Från anslaget täcks fr. o. m. budgetåret 1987/88 kostnader för vapenfrinämnden, värnpliktsnämnden, försvarets fastighetsnämnd, försvarets personalnämnd, riksvärderingsnämnden, de lokala värderingsnämnderna, försvarets skaderegleringsnämnd, försvarets personalvårdsnämnd, sakkunniga för rådgivning 1 publicitetsfrågor, fiskeskyddsnämnder inom försvarsdepartementets verksamhetsområde, försvarsmaktens flygförarnämnd, försvarets underrättelsenämnd, militärledningens rådgivande nämnd samt försvarets centrala förslagskommitté. : 159

Primäruppdrag m. Mm. 1986/87 1987/88 = 1988/89

Planerat — Utfall Planerat Nämnderna Föredra-

- ganden

1. Vapenfrinämnden 9285 11295 10055 11-386: 10-425 2 Värnpliktsnämnden 2500 2711 2640 27274 2745 3. Försvarets fastig-

hetsnämnd710 582 700 650 ' 670
4. Försvarets personal- =|
nämnd: 885 846 825 - 2300 1 900
5. Övriga nämnder650 478 480 530 530
Summa kostnader14 030 15912 14-700 17 640 16 270

Tillkommer/avgår: Medgiven prisreglering - 2135 — — — —

Medelsbehov 16 165 15912 14 700-17 640 16 270

Personal

Personalkategori Antal anställda omräknat till personäår

1986/87 1987/88 1988/89

Planerat — Utfall Planerat Nämnderna

Vapenfrinämnden | Handläggande personal 17 17 17 17

Övrig personal 6 6 6 . 6

- Värnpliktsnämnden Handläggande personal 5 5 | 5 5

Övrig personal 5,5 5,5 5,5 5,5

Försvarets fastighetsnämnd

Handläggande personal1111
Övrig personal11 |11
Försvarets personalnämnd|
Handläggande personal22"55
Övrig personal1 38,5 38,51— 40,5= 40,5

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1987/88 motiverar nämnderna på följande sätt.

Vapenfrinämnden a) ) Pris- och löneomräkningen ökar kostnaderna med 242 000 kr. b) Höjning av arvodet för vapenfriutredningar m. m. ökar kostnaderna med 1 089 000 kr. 2. Värnpliktshämnden

a) Pris- och löneomräkningen ökar kostnaderna med 134 000 kr.

3. Försvarets fastighetshämnd Föreslår en minskning av anslaget med'50 000 kr. 160.

4. Försvarets personalnämnd a) Pris- och löneomräkningen medför att kostnaderna ökar med 66 000 kr: b) Förändringar enligt regeringens beslut. I. För personalförstärkningar erfordras ytterligare 921 000 kr. 2. Nämndens ökade lokalbehov medför ytterligare kostnader på 83 000 kr,

c) Uppgiftsförändringar: .

Volymökningar med anledning av försvarets personalnämnds instruktion ökar kostnaderna fr. o. m. den 1 april 1987 med 390 000 kr.

5. Övriga nämnder Den nyinrättade försvarsmaktens flygförarnämnd ökar kostnaderna med 76 000 kr.

Överbefälhavarens yttrande I sitt yttrande anger överbefälhavaren att nämnderna överskrider överbefälhavarens ram med 2 185 000 kr. Försvarets personalnämnd äskar 1 410 000 kr. mer än av överbefälhavaren anvisad ram. Dessa medel förutsätter överbefälhavaren tillförs den militära utgiftsramen. |

Överbefälhavaren föreslår att anslaget förs upp med 16 865 000 kr.

Föredragandens överväganden Jag kan i huvudsak godta vad nämnderna har anfört om verksamheten för budgetåret 1988/89. |

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid beräknat medel för en tjänst som chef, en tjänst som handläggare, ökade lokalbehov samt medel för . viss ökad verksamhet vid försvarets personalnämnd.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att tilll Vissa nämnder m. m. inom det militära försvaret för bud-

getåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 16 270 000 kr.

F 21. Resery för det militära försvaret

1987/88 Anslag 132 518 000 kr. 1988/89 Förslag 165 513 000 kr.

Anslaget benämndes tidigare F 19.

Jag har beräknat medel under anslaget för att kunna möta osäkerheter inom främst arméns och marinens resp. planeringar samt för att i övrigt täcka oförutsedda medelsbehov inom det militära försvaret. 161

It Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 6

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att vill Reserv för det militära försvaret för budgetåret 1988/89

anvisa ett anslag av 165 513 000 kr.

F 22. Reglering av prisstegringar för det militära försvaret

1986/87 Utgift 1 967 728 110! 1987/88 Anslag 1 600 000 000 1988/89 Förslag 1 600 000 000 'Utgifterna redovisas under övriga anslag inom utgiftsramen för det militära försvaret.

Anslaget benämndes tidigare F 20. Anslagen inom utgiftsramen för det militära försvaret är för budgetåret 1988/89 beräknade i pris- och löneläget februari 1987. Anslaget Reglering av prisstegringar för det militära försvaret är avsett att täcka sådana pris- och löneökningar som inträffar från februari 1987 till det genomsnittliga prisläget budgetåret 1988/89. Anslaget är ett s. k. täckningsanslag som inte skall belastas.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Reglering av prisstegringar för det militära försvaret för

budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 600 000 000 kr.

Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) är central förvaltningsmyndighet med uppgift att i fred leda och samordna beredskapsförberedelserna vid övriga funktionsansvariga myndigheter och att vara ansvarig myndighet för funktionerna Civil ledning och samordning, Övrig varuförsörjning samt Kyrklig beredskap. Vidare är ÖCB uppdragsmyndighet för andra myndigheter med ansvar för den statliga beredskapslagringen och andra beredskapsåtgärder.

ÖCB utför vissa lagringsuppgifter på uppdrag av statens jordbruksnämnd. socialstyrelsen och statens energiverk när det gäller beredskäpslagring av gödsel- och bekämpningsmedel, läkemedel och sjukvårdsmateriel resp. anskaffning och lagring av bränslen och drivmedel. Överstyrelsen för civil beredskap ÖCB redovisar för budgetåret 1988/89 två budgetalternativ benämnda A och B. Det första alternativet ansluter till den planeringsram som regeringen har angett i anvisningarna för programplaneringen och anslagsframställningen. Alternativ B är myndighetens eget budgetförslag.

ÖCB begär i anslagsframställningen medel över följande anslag på försvarsdepartementets huvudtitel (alt. B) — förslagsanslaget G 1. Överstyrelsen för civil bered-

skap: Förvaltningskostnader 43 130 000 — reservationsanslaget G 2. Civil ledning och sam- |

ordning 58 090 000 — förslagsanslaget J 1. Drift av beredskapslager 239 415 000 — reservationsanslaget J 2. Beredskapslagring och in-

dustriella åtgärder 143 948 000 — förslagsanslaget J 3. Täckande av förluster till följd

av statliga beredskapsgarantier m. m. 1 000 — Medel för täckande av under budgetåret 1986/87 .

uppkomna lagringsförluster inom funktionen .

Övrig varuförsörjning 10 996 000

— Medel för inredning och utrustning av projektera-

de kontorslokaler på Liljeholmen 6 784 000

Jag kommer i det följande att beräkna medel till ÖCB under anslagen G 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Förvaltningskostnader G 2. Civil ledning och samordning JAI. Drift av beredskapslager J2. Beredskapslagring och industriella åtgärder J 3. Täckande av förluster till följd åv statliga beredskapsgarantier m. m.

Medelsbehovet under anslagen är uppdelade på olika funktioner och delfunktioner. Regeringen har möjlighet att göra omfördelningar av anslagna medel mellan olika anslag och anslagsposter.

Förvaltningskostnader

1986/87 Utgift 35 641 660

1987/88 Anslag 40 800 000 1988/89 Förslag 44 900 000

Anslaget omfattar centrala myndighetskostnader och upptar främst kostnader för personal, resor, lokaler, ADB-drift och övriga expenser.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr)

1987 /88 För 1988/89 beräknar

Anslagspost Anslag : -

OCB Föredraganden

Ledning och samordning 10 025 10 443 10 715 Övrig varuförsörjning 9 745 9 954 10 690 Central administration = 21 030 22-733 23 495 (varav engångsanvis- (300) (430) ning) .

Summa anslag 40 3800 43 130 44 900

Överstyrelsen för civil beredskap ÖCB föreslår i sin anslagsframställning bl. a. följande: I. För nya arbetsuppgifter behövs ytterligare två tjänster för ledning och samordning, en tjänst för övrig varuförsörjning och en tjänst för central administration samt administrativa följdkostnader för dessa (+ 930 000 kr.). . 2. För vissa ADB-kostnader begärs ytterligare 305 000 kr. 3. Ökad hyreskostnad motiverar en prisuppräkning med 0.8 milj. kr. 4. För övriga omkostnader inom myndigheten behövs en förstärkning med 165 000 kr. bl. a. för att inrätta ett utbildningsråd vid ÖCB. 5. Behovet av engångsanvisning för inventarier etc. beräknas till 430 000 kr. 6. Härutöver har ÖCB begärt medel för inredning och utrustning av nya kontorslokaler på Liljeholmen.

"Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för ÖCB:s verksamhet beräknas med ut-

gångspunkt i ett huvudförslag. Jag beräknar pris- och löneomräkningen till 3 085 000 kr. .

Jag beräknar därutöver medel för verksamheten inom ett utbildningsråd samt för tre nya tjänster inkl. administrativa följdkostnader (745 000 kr.). |

Jag är inte beredd att nu ta ställning till ÖCB:s förslag till medelstill- : delning för inredning och utrustning av nya kontorslokaler.

Chefen för civildepartementet kommer under våren, efter samråd med mig, att förelägga riksdagen en datapolitisk proposition, vars innehåll i vissa delar kan komma att påverka ÖCB:s anslagstilldelning. 164

Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att ull Överstyrelsen för civil beredskap: Förvaltningskostnader

för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 44 900 000 kr. --

G 2. Civil ledning och samordning

1986/87 Utgift 31 257 914 — Reservation 7 407 435 1987/88 Anslag 53 300 000 1988/89 Förslag 60 000 000 Från anslaget bestrids utgifter för statsbidrag till kommuner för den planläggning som kommunerna ålagts att genomföra enligt 10 b § civilförsvarslagen (1960:74) samt till kommuner, landstingskommuner och kyrkliga kommuner för den planläggning, utbildning och övning samt de andra förberedelser som de enligt länsstyrelsens förordnande enligt 6 . och 7 §§ lagen (1964:63) om kommunal beredskap ålagts att genomföra.

Bestämmelser om ersättning för planläggningskostnaderna finns i 90 § civilförsvarskungörelsen (1960:377, omtryckt 1986:1046).

Från anslaget bestrids också utgifter för övriga beredskapsåtgärder inom funktionen Civil ledning och samordning.

Överstyrelsen för civil beredskap är ansvarig myndighet för funktionen Civil ledning och samordning. Vid överstyrelsen finns ett råd för kommunal beredskap.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Ändamål : — 1987/88 1988/89

"Planerat ÖC8 "> Föredraganden

Kommunal, landstingskommunal och kyrklig

beredskapsplanläggning — ' 17 000 16.830 17-000

Utbildnings- och övnings- : verksamhet på lokal nivå 2 670 4 870 6 120 Studier, utbildning och information samt övriga beredskapsåtgärder 7 730 11 590 11 200 Kommunalteknisk försör jning 19 700 19 000 19 000 Teleanordningar för den

civila försvarsberedskapenos:
1 länen2 500 5 800 6 000
Central administration "2 500 . ——

Till regeringens disposi-

tion 1200 — 900 ”

"Kostnader 53 300 58 090 60 220"

Tillkommer/avgår Utnyttjande av överförd reservation från hittillsvarande anslaget G 5. Vissa skyddsrums- : anläggningar - 220

Medelsbehov 60 000

Överstyrelsen för civil beredskap 1. Ersättning enligt 90 § civilförsvarskungörelsen (1960:377) för att hålla de kommunala beredskapsplanerna aktuella samt kostnader för att slutföra översynen av den landstingskommunala beredskapsplanläggningen uppgår för budgetåret 1988/89 till 16 830 000 kr. 2. För att genomföra utbildning och övningar av förtroendevalda och tjänstemän i kommuner, landstingskommuner och kyrkliga kommuner erfordras under budgetåret 1988/89 5 870 000 kr. 3. För studier, utbildning, extern information och övriga beredskapsåtgärder beräknas kostnaderna för budgetåret 1988/89 uppgå till 10 590 000 kr. 4. För genomförande av åtgärder inom området kommunalteknisk försörjning beräknas kostnaderna för budgetåret 1988/89 uppgå till 19

milj. kr. '

5. I syfte att effektivisera ledningen på högre och lägre regional nivå under kriser och i krig planeras en begränsad utbyggnad av teleanord-

ningar för den civila försvarsberedskapen i länen. För budgetåret 1988/

89 beräknas kostnaderna härför uppgå till 5,8 milj. kr. | Föredragandens överväganden I enlighet med riksdagens beslut i juni 1987 om totalförsvarets fortsatta utveckling har jag beräknat 14,2 milj. kr. att utbetalas till kommunerna för att hålla sina beredskapsplaner aktuella.

Den under innevarande budgetår påbörjade översynen av den landstingskommunala beredskapsplanläggningen bör kunna slutföras under budgetåret 1988/89. Kostnaderna härför har beräknats till 2,7 milj. kr.

I enlighet med vad jag tidigare har anfört är det angeläget att realiserbarheten i upprättade beredskapsplaner i kommuner och landstingskommuner prövas i samband med återkommande ledningsövningar för totalförsvaret på lokal nivå. Jag har beräknat kostnaderna för utbildnings- och övningsverksamheten på lokal nivå till ca 6,1 milj. kr.

Överstyrelsen har i sin anslagsframställning för budgetåret 1988/89 redovisat behovet av studier, information och utveckling av funktionen Civilledning och samordning samt av utbildning vid funktionsansvariga

beredskapsåtgärder inom verksamhetsområdet beräknat kostnaderna till 11,2 milj. kr. Vid fullgörande av dessa uppgifter bör särskilt uppmärksammas det stöd som kan komma att behöva lämnas till civilbefälhavare och länsstyrelser vid utvecklingen av funktionen Civil ledning och samordning.

Jag har tidigare redovisat betydelsen av den kommunaltekniska försörjningens funktionssäkerhet. I syfte att förbättra denna har avdelats 19 milj. kr. Jag anser emellertid art i avvaktan på att slutlig ställning tas till fördelning av finansieringen mellan stat och kommun bör dessa medel stå till regeringens disposition.

Jag ansluter mig vidare till överstyrelsens förslag avseende en begränsad utbyggnad av vissa teleanordningar för den civila försvarsberedskapen i länen. Från hittillsvarande anslaget G 5. Vissa skyddsrumsanlägg- 166

ningar har dessutom primäruppdragen Centralt vidtaget materielunderhåll m. m. och Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. förts över till teleanordningar för den civila försvarsberedskapen i länen. Jag förordar att en behållning av 220 000 kr. som vid utgången av budgetåret 1987/88 kommer att finnas på hittillsvarande reservationsanslaget G 5. Vissa skyddsrumsanläggningar förs över till anslaget G 2. Civil ledning och samordning.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

I. bemyndiga regeringen att av de reserverade medlen per den 30

juni 1988 på nuvarande anslaget G 5. Vissa skyddsrumsanlägg-

ningar 220 000 kr. förs över till anslaget.G 2. Civil ledning och

samordning,

2. till Civil ledning och samordning för budgetåret 1988/89 anvisa

ett reservationsanslag av 60 000 000 kr.

Civilbefälhavarna

Landets sex civilbefälhavare skall i fred verka för att totalförsvaret inom resp. civilområde planläggs så att det i krig och vid krigsfara kan föras med en enhetlig inriktning samt så att största möjliga försvarseffekt uppnås. Förutom uppgiften att samordna viss planläggning skall civilbefälhavaren leda övningar, utbilda eller verka för utbildning av viss personal för uppgifter i krig samt planera för den egna verksamheten i krig och vid krigsfara. Civilbefälhavaren får meddela länsstyrelserna de föreskrifter som behövs för planläggningen inom civilområdet och får också meddela vissa andra myndigheter föreskrifter om inriktningen av de beredskapsförberedelser som berör civilområdet.

För dessa uppgifter biträds civilbefälhavaren av ett kansli, vilket i vissa administrativa avseenden replierar på en länsstyrelse.

Civilbefälhavarkanslierna har ca 50 anställda.

G 3. Civilbefälhavarna

1986/87 Utgift 18 916 883 1987 /88 Anslag 21 300 000 1988/89 Förslag 24 000 000 Civilbefälhavarnas anslagsframställningar Civilbefälhavarnas anslagsframställningar för budgetåret 1988/89 redovisar inom av ÖCB tilldelad ram en ökning med 2 754 000 kr. jämfört med innevarande år.

Civilbefälhavarna lägger härutöver fram förslag till förstärkning av organisationen med sex tjänster vilket innebär en ökning med ytterligare 1.036 000 kr. till 25 090 000 kr. 167

För 1988/89 beräknar Anslagspost 1987/88 .

| Civilbefäl- Föredra-

havarnaganden
Förvaltningskostnader12 04514 829 13 468
Lokalkostnader1575 | 1 7641765

Utbildnings- och

övningsverksamhet7 2388 0557 488
Till regeringens disposition 4424421 279
Summa anslag21 30025 090 24 000

Föredragandens överväganden Huvudförslaget har tillämpats på anslaget. Med hänvisning till sammanställningen förordar jag ett anslag till civilbefälhavarna med 24 milj. kr.

Med hänsyn till civilbefälhavarnas utökade ansvar för verksamheten i fred inom civilområdena har jag beräknat medel för en ny tjänst samt medel för förvaltningskostnader för denna.

Jag övergår nu till att redovisa de beräknade medelsbehoven för resp. civilbefälhavare.

Civilbefälhavaren i Södra civilområdet

För 1988/89 beräknar

Anslagspost 1987 /88 |

Nyndiga- hetenFöredra- ganden
Förvaltningskostnader2 572 | 2 7942 760
Lokalkostnader27213 | 213
Utbildnings- och- :
övningsverksamhet: 16211 1541 200
Summa anslag -4 46442204 233

Föredragandens överväganden Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 4233 000 kr.

Civilbefälhavaren i Västra civilområdet

|För 1988/89 beräknar
Anslagspost1987 /88Myndig- hetenFöredra- ganden
Förvaltningskostnader1 5291 8141657
Lokalkostnader145.140140

Utbildnings- och övningsverksamhet 607 918 98

Summa anslag 2 281 2872 275

Medel för en ny tjänst (+ 184 000 kr.) har begärts. 168

Föredragandens överväganden | Prop. 1987788:100 Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 2715 000 kr. Civilbefälhavaren i Östra civilområdet

För 1988/89 beräknar

Anslagspost1987/88 |Nyndig- heten: Föredra- ganden
Förvaltningskostnader26393 1852 932
Lokalkostnader465482482

Utbildnings- och övningsverksamhet 1 851 2.095 1 900 Summa anslag 4 955 5 762 5 314

1. Civilbefälhavaren begär medel för två nya tjänster (+ 368 000 kr.). 2. Medel för anskaffning av persondator (+ 75 000 kr.) har begärts. Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 5 314 000 kr.

Civilbefälhavaren i Bergslagens civilområde

- För 1988/89 beräknar Anslagspost 1987 /88

:Nyndig- hetenFöredra-" ' ganden
Förvaltningskostnader1 5582 6551 922
Lokalkostnader .49300300

Utbildnings- och Öövningsverksamhet 999". 1 040 1 020

Summa anslag 2 606 3 995 3 240 |

1. Civilbefälhavaren begär medel för skillnaden mellan lönekostnader och erhållna medel för anställd personal (+ 181 000 kr.). Vidare begärs medel för en handläggare (+: 153 000 kr.) och: en assistent:

(+ 129 000 kr.) samt för konsulttjänster (+ 300 000 kr.).

2. Medel för anskaffning av persondator (+ 75 000 kr.) har begärts. 3. Medel för anskaffning av kopiator (+ 60 000 kr.) har begärts.

Föredragandens överväganden Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 3 242 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för merkostnader på grund . av tidigare tillsatt tjänst. : "169

För 1988/89 beräknar

Anslagspost1987 /88Myndig- hetenFöredra- ganden
Förvaltningskostnader176219251907
Lokalkostnader138143143

Utbildnings- och övningsverksamhet 1220 804 750 Summa anslag 3 120 28712 2 800

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till

2 800 000 kr.

Civilbefälhavaren i Övre Norrlands civilområde

För 1988/89 beräknar

Anslagspost1987 /88Nyndig- hetenFöredra- . ganden
Förvaltningskostnader1 9852 4562 290
Lokalkostnader5084217427

Utbildnings- och övningsverksamhet 939 2 043 1700 Summa anslag 3 432 4 926 4 417

Civilbefälhavaren begär medel för en tjänst som handläggare (+ 202.000 kr.).

Föredragandens överväganden Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 4 417 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för ytterligare en tjänst.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Civilbefälhavarna för budgetåret 1988/89 anvisa ett för-

slagsanslag av 24 000 000 kr. :

G 4.Signalskydd

1986/87 Utgift 1781 497 Reservation 0 1987/88 Anslag 4 050 000 1988/89 Förslag 4 180 000 170

Verksamheten under delprogrammet Signalskydd omfattar resor och Prop. 1987/88:100 traktamenten för elever vid totalförvarets signalskyddsskola samt anskaffning och underhåll av viss signalskyddsmateriel för totalförsvarets civila del.

Verksamheten budgeteras på tre primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet, Centralt vidtaget materielunderhåll m. m. och Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

Verksamheten finansieras från reservationsanslaget Signalskydd.

Planering för perioden 1988-89 — 1992.:93 Verksamhetens planerade omfattning och inriktning är av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas till regeringsprotokollet. Ytterligare upplysningar kommer att lämnas riksdagens försvarsutskott.

Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Signalskydd framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1987: I 000-tal kr.).

Summa 1987/88 — 1988/89 1989/90 1990/91 — 1991/92 —1992/93 1988/93

4050 4180 5 420 6 420 7 450 8 950 32 420

! Prisläge februari 1986.

Det beräknade behovet av bemyndiganden för signalskyddsmateriel samt bemyndigandeskuldens storlek under programplaneperioden framgår av följande sammanställning (1 000-tal kr.).

Summa

1987/88 1988/89 1989/90 1990/91 1991/92 1992/93 1988/93

Bemyndigandebehov 1910 4400 8 370 370 6400 4900 24 440 Bemyndigan- | deskuld vid utgången av resp. budgetår 479 2749 7749 3749 4749 2749 —

Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel (1 000-tal kr.) Prop: 1987/88:100

Primäruppdrag m.m. 1987 /88 1988/89

Överbefälhavaren Föredraganden

Bemynd. - Ånslagsm. ' Bemynd. Anslagsm. Bemynd. Anslagsm. Signalskydd:

Allmän ledning och : a

förbandsverksamhet — 1 600 — 2 050 — 2 050 Centralt vidtaget materielunderhåll

mom300 300330 330 330 330
Centralt vidtagen'
materielanskaff-|
ning M. M.1 610 2 150 4 070 1 800 3 600 1 800
Kostnader = medels--.
behov— 4 050— 4 180— 4 180
Bemyndigandebehov 1910 — 4 400 — 3 930—

Överbefälhavaren

Anslaget bör räknas upp med 130 000 kr. till 4 180 000 kr. och ett bemyndigande om 4,4 milj. kr. inhämtas. Föredragandens överväganden Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över bemyndiganden och anslagsmedel.

Hemställan Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge att beställningar av signal-

skyddsmateriel får läggas ut inom en kostnadsram av

3 930 000 kr.,

2. till Signalskydd för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservations-

anslag av 4 180 000 kr.

G 5. Vissa teleanordningar

1986/87 Utgift106 557 361 — Reservation 1 363 323
1987/88 Anslag2 850 000
1988/89 Förslag12 110 000

Anslaget benämndes tidigare G 6. Vissa teleanordningar.

Verksamheten omfattar anskaffning av viss teleteknisk utrustning.

Verksamheten finansieras från reservationsanslaget G 5. Vissa teleanordningar. Anskaffningen av teleteknisk utrustning för vissa statliga myndigheter är av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas till regeringsprotokollet. Ytterligare upplysningar kommer att lämnas riksdagens försvarsutskott.

« Den av televerket beräknade utvecklingen av anslaget Vissa teleanord- Prop. 1987/88:100

ningar framgår av följande sammanställning (prisläge december 1987:

I 000-tal kr.). i

| | Summa 1987/88' 1988/89 1989/90 1990/91 1991/92 1992/93 1988/93 2 850 12107 19.698 35626 11652 3 000 82 083 ! Prisläge december 1986. .

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

. | 1988/89 Primäruppdrag 1987 /88

i Televerket Föredra-

” ganden Vissa teleanordningar: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. 2 850 12.107 12 110 Kostnader = medelsbehov 2 850 12 107 12 110

Föredragandens överväganden Jag är inte nu beredd att ta ställning till televerkets förslag till inriktning av verksamheten under programplaneperioden. Min beräkning av medelsbehovet för budgetåret 1988/89 framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa teleanordningar för budgetåret 1988/89 anvisa ett

reservationsanslag av 12 110 000 kr.

H. Befolkningsskydd och räddningstjänst m. m. = Prop. 1987/88:100

Statens räddningsverk är central förvaltningsmyndighet för frågor om befolkningsskydd, inkl. frågor om landtransporter av farligt gods, och räddningstjänst. Verket har programansvar för huvudprogrammet Civilförsvar och fredsräddningstjänst. Huvudprogrammet indelas i delprogrammen Befolkningsskydd, Räddningstjänst och Central förvaltning m. m. .

Räddningsverkets centrala del är lokaliserad till Karlstad och dess skolor till Revinge, Skövde, Rosersberg och Sandö. Räddningsskolan i Katrineholm avses bli nedlagd under budgetåret 1987/88 på grund av att utbildningsbehovet kan tillgodoses vid övriga skolor.

Statens räddningsverks verksamhet budgeteras på ett antal primäruppdrag inom delprogrammen Befolkningsskydd, Räddningstjänst och Central förvaltning m. m. och inom produktionsområdena Central förvaltning, Utbildning och övning, Extern information, Underhåll och förrådsverksamhet, Materielanskaffning, Anläggningar för krigsorganisationen, Anläggningar för fredsorganisationen, Skyddsrum, Forskning och utveckling samt Ersättning till kommuner m. m.

Under littera H. Befolkningsskydd och räddningstjänst m. m. täcks också kostnaderna för framställning och distribution av identitetsbrickor m. m. som kostnadsfritt tilldelas nyfödda och barn till invandrare eller till självkostnadspris tillhandahålls andra personer. Verksamheten under delprogrammet Identitetsbrickor budgeteras på ett primäruppdrag under delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet. Länsskattemyndigheten i Kristianstads län svarar för detta. delprogram.

Vidare budgeteras under detta littera ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m.

Verksamheten finansieras från följande anslag. H I. Befolkningsskydd och räddningstjänst H 2. Anläggningar för fredsorganisationen H 3. Skyddsrum H 4. Identitetsbrickor H 5. Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m.

Räddningsverket redovisar för budgetåret 1988/89 ett budgetalternativ som ansluter till den planeringsram som regeringen angett i anvisningar för programplanering och anslagsframställning. Verket redovisar härutöver ett tilläggsyrkande.

Jag vill här erinra om vad jag förordat under avsnitt 8.3.2.3 Anslagsfrå-

Befolkningsskydd och räddningstjänst.

H 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst

1986/87 Utgift 513 658 113 1987/88 Anslag . 546 600 000 1988/89 Förslag 588 500 000 Bemyndigandeskulden för anskaffning av materiel var den 30 juni 1987

206 779 000 kr. För budgetåret 1987/88 har riksdagen lämnat ett bemyn- 174

digande om 109 500 000 kr. och anvisat ett anslag av 134 371 000 kr. i

blir därmed (206 779 000: + 109 500 000 — 134 371 000) 181 908 000 kr.

Bemyndigandeskulden för anskaffning m. m. av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation var den 30 juni 1987 60 420 764 kr. För budgetåret 1987/88 har riksdagen lämnat ett bemyndigande om 56 milj. kr. och anvisat ett anslag av 56 milj. kr. Med utnyttjande av dessa belopp blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1988 (60 420 764 + 56 000 000 - 56 000 000) 60 420 764 kr. - Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel (1 000-tal kr.) Produktionsområde 1987 /88 1988/89

Statens räddningsverk! = Föredraganden?

Benmynd. Anslagsn. Benynd. Anslagsn. Bemynd. Anslagsm. Befolkningsskydd och räddningstjänst:

Centralförvaltning71 90074 00075 160
Utbildning och övning221 400226 600239 682
Extern information. 34 50035 20035 574
Underhåll och förråds-|:
verksamhet52 75055 00056 045
Materielanskaffning131 300? 158 700 261 800 172 050 249 4505 173 380

Anläggningar för krigs-

organisationen.56 0008 - 68 000 66 77072 172 620? 63 7002? 73 585?
Forskning och.
utveckling8 5008 5008 925
Ersättning till-
kommuner9 2509 5009 750
Kostnader187 300 625 000 328 570 653 470 313 150 672 101

Tillkommer/avgår: Reducering på grund av överplanering — HNaterielanskaffning -13 329 -12 950 -12 000 — Anläggningar för krigs-

organisationen -12 000 -12 600 -12 000 Intäkter m. m. -11 000 -63 071 -10 200 -59 700 -10 200 -59 700 Outnytt jade bemyndiganden -10 800 Från budgetåret 1987 /88 :

överförd utgående reservation- Vissa skyddsrumsanläggningar | - 800

Till regeringens disposition + 899

Medelsbehov 546 600 568 220 588 500 Bemyndigandebehov 165 500 | 318 370 302 950 V Exkl. pris- och löneomräkning. "Inkl. pris- och löneomräkning. . > Varav I1,9 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden. + Varav 20 650 000 kr. i prisregleringsbemyndiganden. 5 Varav 10,8 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden. ” Varav 4,4 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden. ” Varav 5 650 000 kr. i prisregleringsbemyndiganden. " Varav 3,2 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.

? Inkl. bemyndiganden resp. anslagsmedel för del av förutvarande G 5. Vissa 175

skyddsrumsanläggningar.

Medelsbehovet för budgetåret 19857/88 beräknas till 568 220 000 kr. För ' materielanskaffning behövs ett bemyndigande om 251,6 milj. kr. Dessutom behövs ett bemyndigande att medge ersättning till kommuner för att anskaffa anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation om 66 770 000 milj. kr.

Central förvaltning 74 000 000 kr. Inom produktionsområdet Central förvaltning har budgeterats en ökning med 2,F milj: kr. i förhållande till budgetåret 1987/88. Räddningsverket motiverar ökningen på följande sätt.

Erfarenheterna från räddningsverkets första verksamhetsår visar att de faktiska lönekostnaderna överstiger tilldelade lönemedel. Detta bör enligt verket justeras och lönemedlen öka med 3,6 milj. kr. Målsättningen är att fortlöpande rationalisering och administrativ utveckling skall

leda till en besparing på 1,5 milj. kr. |

Utbildning och övning : 226 600 000 kr. Inom produktionsområdet Utbildning och övning begärs en ökning med 5,2 milj. kr. i förhållande till. budgetåret 1987/88. Räddningsverket motiverar ökningen på följande sätt.

Löne- och hyreskostnaderna vid räddningsskolorna i Rosersberg, Revinge, Sandö och Skövde ökar med 6,2 milj. kr. Avvecklingen av skolan i Katrineholm innebär en minskning med netto 23 tjänster om hänsyn tas till viss utökning på andra håll för fredsräddningsutbildning och lokalvård. Kostnadsminskningen beräknas till 6,5 milj. kr. inkl. lägre underhålls- och driftkostnader.

För ökning av underhållet vid de övriga fyra skolorna och anskaffning av inventarier, utrustning och utbildningsanordningar upptas 2,3 milj. kr.

Bidragen till Svenska brukshundklubben och Kungl. Svenska Aeroklubben föreslås uppräknas med 250 000 kr. resp. 100 000 kr.

Dagkostnaderna för 272 635 elevdagar uppgår till ett belopp som med 1.3 milj. kr. underskrider innevarande års kostnader. Vid beräkningen har förutsatts att övningarna med des. k. B-prioriterade undsättningsenheterna inställs.

För ny- och utökad utbildningsverksamhet samt ökad anskaffning av läromedel begärs totalt 3,9 milj. kr. |

Under produktionsområdet upptas härutöver 20 milj. kr. som tilläggsäskande. Av beloppet avser 8 milj. kr. enhetsövningar med s. k. B-prioriterade undsättningsplutoner och I1 milj. kr. grundutbildning av personal, som skrivs in i civilförsvaret. För funktionsövningar upptas I milj. kr. |

Extern information 35200 000 kr. Under produktionsområdet Extern information har budgeterats en ökning med 0,7 milj. kr. i förhållande till budgetåret 1987/88. Räddnings- . verket motiverar ökningen på följande sätt. 176

Medel för informationsförberedelser för beredskap och krig reduceras medan medel för räddningsverkets övriga informationsåtgärder ökas. Försatt få möjlighet till ömsesidigt informationsutbyte med personal från länsstyrelserna och civilbefälhavare budgeteras medel för konferensverksamhet. Bidraget till Sveriges civilförsvarsförbunds verksamhet avseende rekrytering och utbildning av hemskyddsombud ökas.

Underhåll och förrådsverksamhet 55 000 000 kr. Under produktionsområdet Underhåll och förrådsverksamhet har budgeterats en ökning med 2,3 milj. kr. i förhållande till budgetåret 1987/88. Räddningsverket motiverar ökningen på följande sätt.

Kostnaderna för löner, hyror, resor och traktamenten har totalt stigit. Med anledning av-att räddningsskolan i Katrineholm läggs ned medan materielenheten avses bli kvar krävs två nya tjänster i Katrineholm. Ökade kostnader för tätare kontroller av alarmeringsaggregat liksom för tele-. kommunikationer och alarmering avseende kärnkraftsberedskap har budgeterats.

Materielanskaffning 172 050 000 kr. För budgetåret 1988/89 behövs bemyndiganden om 261,8 milj. kr. och anslagsmedel om 172 milj. kr. Ökningen av anslagsmedel, 13,4 milj. kr. i förhållande till regleringsbrevet för budgetåret 1987/88 motiveras på följande sätt.

Fördelningen på materielslag framgår av följande sammanställning (1 000-tal kr).

1. Alarmeringsmateriel29 200
2. Andningsskydd73 950
3. Beklädnadsmateriel5 000
4. Brandmateriel10 600
5. Diverse materiel |5 150
6. Fordonsmateriel. 2 000

7. Olje- och kemikalie-

bekämpningsmateriel2100
8. Radiomateriel14 000
9. Räddningsmateriel3 000
10. Sjukvårdsmateriel8 250
11. Skydds- och sanerings-|
materiel| 9 700
12. Telefonmateriel2 000
13. Datorutrustning6 000
14. Övrigt1 100
Summa kostnadera 172 050

Som tilläggsyrkande under detta produktionsområde har räddningsverket begärt ytterligare 20 milj. kr. för att markera en högre målsättning inom varningsområdet samt för att skapa utrymme för begränsad omsättning av viktigare civilförsvarsmateriel och för åtgärder för viss utveckling inom fredsräddningstjärsten.

Anläggningar för krigsorganisationen oo : 72 620 000 kr. För att uppnå förenklingar bör vissa förändringar i anslags- 177

12 Riksdagen 1987-88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

konstruktionen genomföras. Anslagsposten Nybyggnad m. m. under det. hittillsvarande anslaget G 5. Vissa skyddsrumsanläggningar bör föras över till produktionsområde 6. Anläggningar för krigsorganisationen. Detta produktionsområde bör sedan föras över till anslaget H 3. Skyddsrum. |

För anläggningar för krigsorganisationen behövs för budgetåret 1988/ 89 bemyndiganden om 58,8 milj. kr. och anslagsmedel till ett belopp av 64,6 milj. kr.

Fördelningen på objektgrupper av de bemyndiganden som begärs för budgetåret 1988/89 framgår av följande sammanställning (genomförandepris 1987/88: 1 000-tal kr.).

ObjektgruppBemyndigande
Produktion av Iedningscentraler25 000
Ledningsplatser för organisation 80 K13 000
Branddammar och skydd för framskjutna enheter500
Övrigt14 600

Tillkommer/avgår Prisreglering +5 650 Summa | 58 750

För anskaffning av andelar för statliga myndigheter i anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation beräknas ett medelsbehov av 3.020 000 kr. och bemyndiganden till samma belopp. Den utgående reservationen under det hittillsvarande reservationsanslaget G 5. Vissa skyddsrumsanläggningar beräknas den 30 juni 1988 till ca I milj. kr.

Forskning och utveckling 8 500 000 kr. För produktionsområdet begärs ett oförändrat anslag i jämförelse med innevarande budgetår. Inriktningen av verksamheten framgår av en särskild studie- och förskningsplan.

Ersättning till kommuner m. m. 9 500 000 kr. En ökning begärs med 250 000 kr. avseende undersökning av risker för ras och naturolyckor. Föredragandens överväganden Jag har tidigare i samband med mina ställningstaganden till programpla- ” nen för statens räddningsverk (avsnitt 8.4.2.) redogjort för de riktlinjer som verksamheten bör utvecklas efter i fortsättningen. Beträffande kostnaderna för budgetåret 1988/89 och de bemyndiganden som behövs för verksamheten vill jag anföra följande.

Pris- och löneomräkning för anslaget beräknas till 26,8 milj. kr. Under produktionsområdet Central förvaltning har jag beräknat kost-

naderna till 75,2 milj. kr.

Jag har under produktionsområdet Utbildning och övning beräknat medel med utgångspunkt i att räddningsskolan i Katrineholm har av- 178

vecklats den I juli 1988. Jag uppskattar att den reguljära utbildnings- och övningsverksamheten kommer att omfatta drygt 283 000 elevdagar vartill kommer bl. a. utbildning och övning för kärnkraftsberedskapen och AC-utbildning vid skyddsskolan. Antalet inkluderar all planerad övning av undsättningsenheter. Jag förutsätter därvid att länsstyrelserna kommer att ha erforderliga resurser för rekrytering och inskrivning av personal till civilförsvarsorganisationen.

Jag har också räknat in medel för tre nya tjänster inom utbildningsområdet, för funktionsövningar och för vissa förbättringar av utbildningen av fredsräddningstjänstens och sotningsväsendets personal.

Totalt uppgår kostnaderna under detta produktionsområde till ca 239,7 milj. kr.

Informationsverksamheten är av stor betydelse från beredskapssynpunkt både under fredsmässiga förhållanden och i en krigssituation. Verket har till uppgift att lämna information inom sitt verksamhetsområde till allmänhet, myndigheter och organisationer. Medel har beräknats till Sveriges civilförsvarsförbund och Rikskommittén för självskydd med [2185 000 kr. resp. 17 613 000 kr. Jag beräknar kostnaderna för produktionsområdet till 35,6 milj. kr.

Under produktionsområdet Underhåll och förrådsverksamhet har jag beräknat medel för en tjänst vid förrådsenheten i Katrineholm. Kostnaderna för produktionsområdet beräknas till 56 milj. kr.

Under produktionsområdet Materielanskaffning bör enligt min mening utbyggnaden av alarmeringssystemet ske långsammare än vad verket föreslagit. Med hänsyn till att frågan om närradions användning skall Övervägas vidare avsätts inga medel för detta ändamål. För att tillgodose verkets tilläggsyrkande vad avser åtgärder för att snabbt förbättra krigsorganisätionens materiella beredskap har beräknats 10 milj. kr. Jag beräknar kostnaderna till 173,4 milj. kr.

Under avsnitt 8.3.2.3 Anslagsfrågor m. m. för budgetåret 1988/89 har Jag föreslagit att vissa anslagsförändringar genomförs. Produktionsområdet Anläggningar för krigsorganisationen omfattar därför förutom anskaffningen av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation även tillgodoseendet av behovet av utrymmen i dessa anläggningar för statliga myndigheter. Jag är inte beredd att för närvarande förorda att produktionsområdet förs över till anslaget H 3. Skyddsrum. Som en följd av

Juni 1988 på nuvarande anslaget G 5. Vissa skyddsrumsanläggningar 0,8 milj. kr. föras över till produktionsområdet. Kostnaderna beräknar jag till 73,6 milj. kr. |

Jag föreslår att 8,9 milj. kr. anvisas för forskning och utveckling.

Även vad avser produktionsområdet Ersättning till kommuner m. m. biträder jag räddningsverkets förslag, dvs. ett anslag om 9,8 milj. kr.

För budgetåret 1988/89 beräknar jag att räddningsverket för materielanskaffning behöver disponera ett bemyndigande om 239 250 000 kr. Behovet av anslagsmedel beräknar jag till 151 180 000 kr. Vid bifall till vad jag har förordat kommer bemyndigandeskulden för materielbeställ-

179 ningar den 30 juni 1989 att uppgå till ca 270 milj. kr.

Jag beräknar att bemyndiganden att medge ersättning till kommuner för anskaffning m. m. av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation behövs till ett belopp av 63 700 000 kr. Behovet av anslagsmedel beräknar jag till 60 785 000 kr. Beloppen inkluderar bemyndiganden resp. anslagsmedel för att tillgodose behovet av utrymmen i anläggningarna för statliga myndigheter. Vid bifall till vad jag har förordat blir bemyndigandeskutden för anskaffning m. m. av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation den 30 juni 1989 ca 63 milj. kr.

Min beräkning av bemyndigande- och anslagsmedelsbehov framgår av sammanställningen över bemyndiganden och anslagsmedel.

Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

I. bemyndiga regeringen att medge att av de reserverade medlen

per den 30 juni 1988 på nuvarande anslaget G5. Vissa

skyddsrumsanläggningar 800 000 kr. förs över till anslaget H1.

Befolkningsskydd och räddningstjänst,

2. bemyndiga regeringen att medge att materiel beställs inom en

kostnadsram av 239 250 000'kr..

3. bemyndiga regeringen att medge att ersättning utgår för produk-

tion av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation inom en

kostnadsram av 63 700 000 kr., |

4. till Befolkningsskydd och räddningstjänst för budgetåret 1988/89

anvisa ett förslagsanslag av 588 500 000 kr. |

H 2. Anläggningar för fredsorganisationen

1986/87 Utgift 39 733 754 1987/88 Anslag 48 000 000 1988/89 Förslag 21 200 000

Verksamheten under anslaget omfattar. nybyggnad av lokaler, utbildningsanordningar m. m. vid statens räddningsverks skolor och nybygg-

nad av vissa förråd för civilförsvarets mobiliseringsmateriel.

Primäruppdrag m. m. 1987 /88 1988/89

Statens Föredra-

räddnings- = ganden?

verk! Anläggningar för fredsorganisationen: Nybyggnad m. m. för delprogrammet Central förvaltning m. m. 50 917 22-105 23 431 Summa 50 917 22.105 23 431 Reducering på grund av Över- . planering - 2 917 - 2105 -- 2 231

Beräknat medelsbehov | 48.000 20 000 21 200 (varav för styrelsen för : : u- landsutbildning) 14 400 0 [0]

VExkl. pris- och löneomräkning. "Inkl. pris- och löneomräkning.

Statens räddningsverk Räddningsverket beräknar ett medelsbehov av 20 milj. kr. för budgetåret 1988/89 enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. För objekt som har påbörjats eller avses påbörjas före den I juli 1988 beräknas ca 11 milj. kr. Återstående medelsbehov hänför sig till de nya objekt som avses påbörjas under budgetåret 1988/89, bl. a. en förläggningsbyggnad i Revinge. Föredragandens överväganden I en skrivelse till regeringen har räddningsverket anmält att på grund av bl. a. höga indexuppräkningar av kostnaderna för redan igångsatta projekt anvisade medel inte räcker till för att sätta igång de två större projekt — förläggningsbyggnad etapp I och garagebyggnad i Revinge — som planerats för innevarande budgetår. Med anledning härav har regeringen i oktober 1987 beslutat att: projekten senareläggs. Två nya mindre projekt har i stället planerats in för budgetåret.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Byggnadsstyrelsen skall redovisa byggnadsprogram och i en del fall huvudhandlingar för merparten av de nya byggnadsobjekt som finns upptagna i anskaffningsplanen. Det bör få ankomma på regeringen att, efter prövning av byggnadsprogrammet eller huvudhandlingarna och inom ramen för det anslag riksdagen anvisar, .: besluta om de redovisade byggnadsföretagen.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Anläggningar för fredsorganisationen för budgetåret

1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 21 200 000 kr. 181

1986/87 Utgift 469 644 788 1987/88 Anslag 476 700 000 1988/89 Förslag 489 300 000

Verksamheten under anslaget omfattar utbetalning av ersättning m. m. för anordnande av skyddsrum för skydd av befolkningen.

Bemyndigandeskulden för skyddsrumsbyggandet var den 30 juni 1987 1 626 253 981 kr. För budgetåret 1987/88 har riksdagen lämnat ett bemyndigande om 427 milj. kr. och anvisat ett anslag av 476,7 milj. kr. Härutöver beräknas 41,3 milj. kr. behöva tas i anspråk av outnyttjade anslagsmedel överförda från budgetåret 1986/87. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1988 blir därmed (1 626253 981 + 427 000 000 — 476 700 000 — 41 300 000) 1535 253 981 kr.

Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag 1987 /88 1988/89 Mm Mm.

Statens Föredraräddnings- ganden? verk! Bemynd. — Anslagsm. Bemynd. = Anslagsm. Bemynd. Anslagsnm.

Skyddsrum 360 000 476 700 380 000 500 000 380 000 489 300 Prisreglering + 67 000 + 97 000 + 51 000 Bemyndigandeoch medelsbehov 427 000 476 700 477 000 500 000 431 000 489 300

'Exkl. pris- och löneomräkning. "Inkl. pris- och löneomräkning.

Statens räddningsverk Med utgångspunkt i riktlinjerna för försvarsbeslutet har bemyndiganderamen räknats upp till genomförandeprisläget 1987/88. På grund av svårigheten att prognosticera anslagsmedelsutfallet föreslås att möjligheten att överföra outnyttjade anslagsrmedel från ett budgetår till nästa bibehålles.

För budgetåret 1988/89 behövs bemyndiganden om 477 milj. kr. och anslagsmedel till ett belopp av 500 milj. kr.

Fördelningen på objektgrupper av de bemyndiganden som begärs för budgetåret 1988/89 framgår av följande sammanställning (genomförandepris 1987/88: I 000-tal kr.).

Q - Objektgrupp | Bemyndigande Ersättning för skyddsrumsbyggande enligt 32 3 civilförsvarslagen 285 000 Ersättning för skyddsrumsåtgärder enligt 40 5 civilförsvarslagen 70 000 Modernisering 1 000 Underhållsbesiktning av skyddsrum samt tillrättande av fel och brister 22 000 Byggnadst jänst 2 000

Tillkommer/avgår Prisreglering + 97 000

Summa 477 000

För att kunna bygga skyddsrum i enlighet med intentionerna i försvarsbeslutet behövs ytterligare resurser. I tilläggsyrkande hemställes därför om ytterligare 40 milj. kr. i bemyndiganden och anslagsmedel. Föredragandens överväganden Under avsnitt 8.3.2.3 Anslagsfrågor m. m. för budgetåret 1988/89 har jag förordat att det med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex justerade anslagsbeloppet för budgetåret 1987/88 under förevarande anslag, inkl. medel som överförts från budgetåret 1986/87, minskat med det faktiska utfallet för budgetåret, får föras över till budgetåret 1988/89 för i första hand samma ändamål.

Min beräkning av bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över bemyndiganden och anslagsmedel.

Den budgettekniska terminologin vad avser skyddsrumsbyggandet bör enligt min mening ändras så att den bättre svarar mot intentionerna i försvarsbeslutet. Skyddsrumsbyggande för att tillgodose behovet av skyddsrum när nya byggnader och anläggningar uppförs bör kallas svhehovsproduktion av skyddsrum. Övrigt skyddsrumsbyggande avser täckande av brister och bör följaktligen kallas hristtäckningsproduktion.

Som jag framhållit under avsnitt 8.4.2 Befolkningsskydd och räddningstjänst bör i enlighet med försvarsbeslutet i avvaktan på resultatet av pågående studier resurserna för skyddsrumsbyggandet användas främst för nybehovsproduktion av skyddsrum i skyddsrumsorternas riskområden.

Jag bedömer att de bemyndiganden jag har beräknat är tillräckliga för nybehovsproduktionen av skyddsrum i skyddsrumsorternas riskområden och för viss bristtäckningsproduktion i främst de största städernas innerområden.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden för skyddsrumsbyggandet den 30 juni 1989 ca 1477 milj. kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

. a erat 2 pu 83

1. bemyndiga regeringen att medge att ersättning utgår för anskaff- 18:

ning av skyddsrum för befolkningen inom en kostnadsram av

431 000 000 kr., |

2. till Skyddsrum för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag

av 489 300 000 kr.

H 4. Identitetsbrickor

1986/87 Utgift 653 888 1987/88 Anslag 884 000 1988/89 Förslag 935 000

Länsskattemyndigheten i Kristianstads län svarar för framställning och distribution av identitetsbrickor m. m. som kostnadsfritt tilldelas nyfödda och barn till invandrare eller till självkostnadspris tillhandahålls andra personer, allt enligt riktlinjer som godkänts av riksdagen (prop. 1962: 1 bil. 13, SU II, rskr. 11).

Verksamheten under delprogrammet Identitetsbrickor budgeteras på ett primäruppdrag under delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Identitetsbrickor. '

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m. 1986/87 1987/88 1988/89

Planerat Utfall Planerat Riks- Föredraskatte- — ganden verket

Identitetsbrickor Allmän ledning och förbandsverksamhet 877 654 884 H3 935 Kostnader = medelsbehov 877 654 884 913 935

Budgetåret 1986/87 Under budgetåret 1986/87 har 127 000 identitetsbrickor tillverkats för nyfödda och invandrarbarn. Länsstyrelsen i Kristianstads län har tillhandahållit 5 000 brickor till självkostnadspris.

Budgetåret 1987/88 Verksamheten bedöms få i stort sett oförändrad omfattning.

Budgetåret 1988/89 Riksskatteverket . Pris- och löneomräkning innebär att kostnaderna ökar med 46 000 kr. 184

Föredragandens överväganden Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Anslaget bör även i fortsättningen ingå i den civila planeringsramen.

Hemställan Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att ull Identitetsbrickor för budgetåret 1988/89 anvisa ett för-

slagsanslag av 935 000 kr. -

H 5. Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m.

1986/87 — Utgift 24 142 185 1987/88 Anslag 4 000 1988/89 — Förslag 4 000

Enligt 36 § räddningstjänstlagen (1986:1102) är en kommun berättigad till ersättning av staten för kommunal räddningstjänst med anledning av oljeutflöde till havs eller i vissa inre farvatten. För räddningstjänståtgärder som vidtagits före den I januari 1987 tillämpas 21 § första stycket I brandlagen (1974:80).

Kommunen har vidare enligt 37 § räddningstjänstlagen rätt till ersättning av staten om en räddningsinsats i kommunal räddningstjänst har medfört betydande kostnader. För insatser före den I januari 1987 gäller motsvarande bestämmelser i brandlagen, nämligen 21 § första stycket 3.

Om en kommun haft kostnader för sanering med anledning av sådant oljeutflöde som avses i 36 § räddningstjänstlagen (21 § första stycket I brandlagen) har kommunen rätt till ersättning enligt 65 § räddningstjänstförordningen (1986:1107). För saneringsarbete, utfört före den I januari 1987, gäller 21 § första stycket 2 brandlagen.

Tillämpningsbestämmelser till ovanstående ersättningsregler finns i räddningstjänstförordningen samt vad gäller åtgärder före den I januari 1987 i förordningen (1983:1002) om ersättning för deltagande i räddningstjänst m. m. Statens räddningsverk ansvarar för tillämpningen av ersättningsbestämmelserna.

Kustbevakningen svarar enligt 27 § räddningstjänstlagen för räddningstjänsten när olja eller andra skadliga ämnen har kommit ut i vattnet inom Sveriges sjöterritorium med undantag för vattendrag, kanaler, hamnar samt andra insjöar än Vänern, Vättern och Mälaren. Från anslaget bestrids kostnaderna för bekämpningsoperationerna inkl. ersättningar till utomstående, som deltar i räddningstjänsten. Förskottsmedel och annan återbetalning tas upp som uppbörd under anslaget.

Medelsbehov (1 000-tal kr.) : 1987 /88 1988/89

Föredraganden

Ersättning enligt 36 § räddningstjänstlagen (21 § första stycket 1 brandlagen] 1 1 37 § räddningstjänstlagen (21 5 första stycket 3 brandlagen) 1 1 65 § räddningstjänstförordningen (21 § första stycket 2 brandlagen) 1 1 Kostnader för bekämpningsoperationer till sjöss LR 1

Summa 4 4

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen | att till Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m för budgetåret 1988/89 anvisa ctt förslagsanslag av 4 000 kr.

I 1. Styrelsen för psykologiskt försvar

1986/87 — Utgift 5 613 499 1987/88 Anslag 7 600 000 1988/89 Förslag 8 000 000

Styrelsen för psykologiskt försvar är central förvaltningsmyndighet för det psykologiska försvaret med uppgift att leda och samordna planläggningen av rikets psykologiska försvar, att sprida kunskaper om säkerhetspolitiken och totalförsvaret samt att främja och samordna andra myndigheters information. I krig har myndigheten dessutom till uppgift att bevara och stärka befolkningens försvarsvilja och motståndsanda.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag 1986/87 1987/88 — 1988/89 m m

Planerat Utfall Planerat Styrelsen = Föredra-

för psyko- ganden

logiskt

försvar

5 415 5613 7 600 7 600 8 000

Styrelsen för psykologiskt försvar 1. Styrelsen framhåller i sin anslagsframställning att den resursförstärkning som tillkom genom 1987 års försvarsbeslut, kommer att ge fortsatt utrymme för satsningar på väsentliga områden och konsolidering av tidigare på grund av bristande resurser eftersläpande verksamhet. 2. Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 348 000 kr. Föredragandens överväganden Styrelsens för psykologiskt försvar verksamhet kännetecknas av att myndigheten befinner sig i en period under vilken krigsorganisationen utbildas och övas samtidigt som myndighetens insatser inom informationsområdet ökar. Verksamheten inom psykologiskt försvar tillhör de områden som Pprioriterats genom 1987 års försvarsbeslut. Jag finner den av styrelsen för psykologiskt försvar föreslagna inriktningen vara lämplig.

Medel för styrelsen för psykologiskt försvar har beräknats med utgångspunkt i huvudförslaget.

Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Styrelsen för psykologiskt försvar för budgetåret 1988/89

anvisa ett förslagsanslag av 8 000 000 kronor. 187

J. Övrig varuförsörjning "Prop. 1987/88:100

Verksamheten inom funktionen Övrig varuförsörjning består huvudsakligen av försörjningsanalyser, förberedelser för reglering, ransonering och annan planläggning, anskaffning av materiel, tryggande av försörjningsviktig inhemsk produktion, utveckling av inhemska substitut samt beredskapslagring.

JAI. Drift av beredskapslager

1986/87 Utgift 246 154 514 1987/88 Anslag 264 000 000 1988/89 Förslag 241 454 000

Anslaget omfattar drift- och förvaltningskostnader för beredskapslagring, exkl. inlagringskostnader och centrala myndighetskostnader.

1 000-tal kr.

1987 /88 För 1988/89 beräknar Anslagspost Anslag -

OCB Föredraganden

Kapitalkostnader 226 864 202 279 202 279 Drift- och för- | valtningskostnader 37 136 37 136 38 393 Till regeringens disposition — — 782 Summa 264 000 239.415 241 454

Överstyrelsen för civil beredskap 1. ÖCB föreslår i sin anslagsframställning en minskning av anslaget med 24 585 000 kr. Minskningen avser helt kapitalkostnaderna medan driftsoch förvaltningskostnaderna förutsätts vara oförändrade. 2. Härutöver har ÖCB begärt 10 996 300 kr. för täckande av under budgetåret 1986/87 uppkomna lagringsförluster. Föredragandens överväganden Jag föreslår att för budgetåret 1988/89 medel beräknas enligt ett ettårigt huvudförslag med en real minskning av drift- och förvaltningskostnaderna om 2 24. Jag beräknar dessa till 38,4 milj. kr. Jag beräknar kapitalkostnaderna för budgetåret 1988/89 till 202,3 milj. kr. Härav utgör 189,8 milj. kr. kostnader för varulager och 12,5 milj. kr. kostnader för anläggningar.

ÖCB uppdrog i februari 1988 till försvarets rationaliseringsinstitut (FRI) att genomföra en översyn av ÖCB:s affärs- och lagringsverksamhet. Detta uppdrag, som senare ändrades att avse endast den s. k. torra lagringen och därmed sammanhängande affärsverksamhet, avrapporterades av FRI i juni 1987.FRI:s förslag har legat till grund för en hemställan från ÖCB till regeringen i oktober 1987. Hemställan innebär i korthet att ÖCB:s ”torra” lagringsverksamhet föreslås bli uppdragsfinansierad över ett s.k. I 000-kronorsanslag samt att lagringsverksamheten skall 188 omfatta även nya typer av externa lagringsuppdrag i syfte att motverka

den överkapacitet som kan uppstå. Affärs- och förhandlingsverksamheten inom nuvarande affärsbyrån skall enligt förslaget även fortsättningsvis vara anslagsfinansierad. Den nya organisationen bör enligt ÖCB träda i kraft fr. o. m. den 1 juli 1989. Ärendet handläggs för närvarande . inom regeringskansliet.

På grund av under budgetåret 1986/87 redovisade lagringsförluster föreslår jag att värdet av ÖCB:s omsättningstillgångar får skrivas ned. Statskapitalet bör därvid sättas ned med 10 996 300 kr. |

Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

|. bemyndiga regeringen att sätta ned statskapitalet med 10 996 300 kr. för under budgetåret 1986/87 uppkomna lagringsförluster, 2. till Drift av beredskapslager för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 241 454 000 kr. :

J 2. Beredskapslagring och industriella åtgärder

1986/87 Utgift 90 132 000 Reservation 225 390 620 1987/88 Anslag 88 230 000 1988/89 Förslag 83 508 000

Anslaget omfattar samtliga investeringar i varor inkl. inlagringskostnader samt olika former av industriella åtgärder. Under anslaget beräknas . också medel för investeringar i förråd samt åtgärder för att öka handlingsberedskapen.

1 000-tal kr.

1987/88 För 1988/89 beräknar Delfunktion

Anslag = ÖCB ÖCB Föredra-

ve : (alt. ÅA) (alt. B) ganden

Beklädnad m. m. 41 230 39 493 41 230 41 097 Kemiska produkter m. m. 68 200 56 734 98 200 63 647 Netaller och verkstadsprodukter m. m 24 800 25 449 52 018 26 214 Funktionsgemensamma aktiviteter - | — "500 500 500 Central administration — 2 000 2 000 2 050

Summa kostnader 134 230 124 176 193 948 133 508

Intäkter från utförsäljning av beredskapslager -29 000 — 50 000 — —- 50 000 —— 50 000 Intäkter från utförsäljning av buffert- . lager -17 000 — — —

Summa anslag 88 230 74 176 143 948 83 508

Överstyrelsen för civil beredskap ÖCB:s förslag enligt huvudalternativet (alt. A) är baserat på den ekonomiska ram som regeringen föreskrivit i anvisningarna för programplaneringen. ÖCB:s eget alternativ (alt. B) grundas på det förslag till medelsbehov utöver anvisad ram som ÖCB redovisat i programplanen.

ÖCB hemställer om bemyndiganden för beredskapslån på 42 milj. kr. Föredragandens överväganden Riksdagen har för innevarande budgetår beviljat en bemyndiganderam på 169 milj. kr. för beredskapslån. Jag föreslår att ramen under budgetåret 1988/89 utgör 42 milj. kr.

Jag kommer i det följande att redovisa medelsbehovet uppdelat för delfunktionerna Beklädnad m. m., Kemiska produkter m. m. samt Metaller och verkstadsprodukter m. m.

För delfunktionen Beklädnad m. m. beräknar jag 37,8 milj. kr. för beredskapslån och 3,3 milj. kr. för övriga beredskapåtgärder. Av medels-behovet finansieras 38 milj. kr. genom utförsäljning av beredskapslager.

För att täcka ett under tidigare budgetår uppkommet underskott beräknar jag en engångsanvisning utanför den civila planeringsramen om 508 212 kr.

I fråga om delfunktionen Kemiska produkter m. m. beräknar jag 30 milj. kr. i bemyndiganderam för beredskapslån och för kostnader under detta anslag 63,6 milj. kr. Av dessa medel beräknar jag 13 milj. kr. för avtal med Bergvik Kemi AB, 39,1 milj. kr. för beredskapslån och för beredskapslagring av funktionskemikalier samt 11,5 milj. kr. för övriga beredskapsåtgärder.

För delfunktionen Metaller och verkstadsprodukter m. m. beräknar jag 12 milj. kr. i bemyndiganderam för beredskapslån och för kostnader under detta anslag 26,2 milj. kr. Av dessa medel beräknar jag 18,4 milj. kr. för beredskapslån och beredskapslagring och 7,8 milj. kr. för övriga beredskapsåtgärder. Av medelsbehovet finansieras 12 milj. kr. genom utförsäljning av beredskapslager.

För funktionsvisa gemensamma aktiviteter beräknar jag 0,5 milj. kr. och för central administration, främst utgifter för ADB-verksamhet och därmed sammanhängande kostnader, 2 050 000 kr.

Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att |

I. bemyndiga regeringen att inom en kostnadsram av

42 000 000 kr. medge avtal om nya beredskapslån som medför ut-

betalningar under senare budgetår,

2. till Beredskapslagring och industriella åtgärder för budgetåret

1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 83 508 000 kr.

J3. Täckande av förluster till följd av statliga beredskapsgarantier m. m.

1986/87 — UtgiftSS
1987/88 — Anslag1 000
1988/89 Förslag1 000

Från anslaget betalas utgifter för infriande av statlig beredskapsgaranti enligt förordningen (1982:517) om beredskapslån och beredskapsgaranti, statlig garanti enligt brev den 15 december 1972 samt statlig garanti för säsongkrediter till läderskoföretag enligt regeringsbeslut den 30 april 1981. Överstyrelsen för civil beredskap ÖCB hemställer att beredskapsgarantier får lämnas inom en engagemangsram om 73 milj. kr. Föredragandens överväganden I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1986/87:95, bil. I, FöU IL, rskr. 310) har för beredskapsgarantier beviljats en engagemangsram om 125 milj. kr. att gälla för budgetåret 1987/88. För budgetåret 1986/87 uppgår lämnade garantier till 13,2 milj. kr. Vid budgetårets utgång hade inga ytterligare utfästelser om beredskapsgarantier gjorts.

För beredskapsgarantier bör beräknas en engagemangsram på 73 milj. kr. Anslaget bör tas upp med ett formellt belopp av I 000 kr. Även förluster på sådana garantier som har lämnats t. o. m. budgetåret 1986/87 gällande den tidigare ramen om 125 milj. kr. bör belasta anslaget.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

attvill Täckande av förluster till följd av statliga beredskapsgaran-

tier m. m. anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

Kl. Försvarets = forskningsanstalt: Intäktsfinansierad uppdragsverksamhet

1987/88 Anslag 1 000 1988/89 Förslag 1 000

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Uppdrag m. nm. 1987 /88' 1988/89?

Planerat Försvarets = Föredra-

forsk- ganden

Nings-

anstalt Försvarets forskningsanstalt: Kostnader för forskning och utvecklingsarbete 72 001 58 001 58 001 Avgår: | Intäkter av uppdragsverksamhet - 72 000 - 58 000 - ——- 58 000 Medelsbehov 1 . 1 . 1.

' Medelprisläge för budgetåret 1987/88. > Medelpristäge för budgetåret 1988789.

Försvarets forskningsanstalt biträder myndigheterna inom försvarsmakten, Övriga myndigheter inom totalförsvaret, myndigheter utanför totalförsvaret, forskningsråd och företag med intäktsfinansierade forsknings-, utrednings- och utvecklingsuppgifter. Ungefär hälften av uppdragsvolymen utgörs av insatser för totalförsvaret, främst försvarets materielverk. Den återstående delen domineras av uppdrag från den offentliga sektorn, huvudsakligen statliga myndigheter och forskningsorgan.

Den intäktsfinansierade uppdragsverksamheten vid forskningsanstalten befinner sig ännu i ett uppbyggnadsskede. Den har tillmätts ökad betydelse i strävandena att vidmakthålla och vidareutveckla kompetensen inom sådana vetenskaps- och teknikområden som är betydelsefulla för totalförsvaret. Forskningsanstalten avser att utveckla sin marknads-

föring. |

Budgetåret 1987/88 Försvarets forskningsanstalt | . Insatserna för ett utvidgat forskningssamarbete över myndighets- och sektorsgränser fortsätter. Kompetensprofil och uppdragsstruktur anpassas till efterfrågan på tjänster, under förutsättning att den intäktsfinansierade verksamheten samtidigt kan komplettera och stödja forskningen för totalförsvaret.

Budgetåret 19887/89 Möjligheterna att öka volymen på IF-verksamheten bedöms vara mycket begränsade bl. a. på grund av bristen på kvalificerade projektledare. I 192

övrigt beräknas inriktningen för budgetåret 1987/88 även gälla för bud-' getåret 1988/89.

Anstalten hemställer om återbetalning till resursfonden av inbetalade medel till statsbudgeten. Föredra gandens överväganden Jag kan i huvudsak godta vad försvarets forskningsanstalt har anfört om den intäktsfinansierade uppdragsverksamhetens omfattning och inriktning under budgetåret 1988/89. Denna verksamhet har betydelse framför allt för att vidmakthålla och vidareutveckla kompetensen inom sådana " vetenskaps- och teknikområden som är betydelsefulla för totalförsvaret och/eller samverkan mellan olika samhällssektorer.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Forskningsanstalten redovisar i sitt bokslut för budgetåret 1986/87 avsättningar till statskapitalet och till särskilda resursfonder för investeringar. Jag anser att statskapitalet inte bör få öka till mer än ca 10 240 av årsomsättningen för den intäktsfinansierade verksamheten och att återbetalning till resursfonden inte bör ske.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

attull Försvarets forskningsanstalt: Intäktsfinansierad uppdragsverksamhet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

K 2. Flygtekniska försöksanstalten

1986/87 Utgift 7 150 000 1987/88 Anslag 10 000 000: 1988/89 Förslag 8 837 000

Flygtekniska försöksanstalten (FFA) har till uppgift att främja utvecklingen av flygtekniken inom landet. Förutom den s. k. uppdragsforskningen bedriver försöksanstalten egen, främst kunskapsuppbyggande forskning av allmän flygteknisk karaktär.

Flygtekniska försöksanstalten, som är central instans för flygteknisk forskning, ligger i Stockholm. Den leds av en styrelse. Chef för försöksanstalten är en generaldirektör. Försöksanstalten är organiserad på ett kansli, en aerodynamisk avdelning, en hållfasthetsavdelning och en teknisk avdelning.

Verksamheten under delprogrammet Flygtekniska försöksanstalten budgeteras på ett primäruppdrag i inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet samt två primäruppdrag inom huvudproduktionsområdet Forskning och utveckling. Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Flygtekniska försöksanstalten. Uppdragsverksamheten redovisas som självbärande verksamhet under anslaget.

13 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 6

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m. -1986/87 , 1987/88 = 1988/89

Planerat Utfall! Planerat = Flygtek- = Föredraniska ganden försöksanstalten?

Flygtekniska försöksanstalten Allmän ledning och förbands- | verksamhet 1 050 1 050 1180 1705 1 689 Utvecklingsarbete [uppdragsverksamhet) 83 395 139 633 93 375 108 865 108 865 Tillämpad forskning 6 100 6 100 6 320 9 160 6 713 Bidrag till utrustning . 2 500 2 605 435 Kostnader 90 545 146 783 103 375 122 335 117 702

Avgår: Intäkter av uppdragsverksamhet — 83 395 -146 667 —- 91 600 -108 865 -108 865 Balanserat över/ underskott — + 72034 = - 1778

Hedelsbehov 7 150 7.150 10 000 13 470 8 837

"Av kostnader och intäkter för uppdragsverksamhet avser 48 036 tkr. extern del av investeringen i ny mätsträcka T 1500. " Verksumheten kommer enligt flygtekniska försöksanstalten att ge underskott budgetåret 1987/88 om 1 775 tkr. > Flygtekniska försöksanstalten har redovisat ett tilläggsförslag som innebär en med 3". under perioden 1988/89 — 1990/91 stegvis ökad forskning. Medelsbehovet för detta alternativ är 13 470 tkr. för budgetåret 1988/89. För grundförslaget är medelsbehovet 12 470 tkr. "Avser akustiklaboratorium I 630 tkr., PCB-sanering 435 tkr. och ombyggnad av utrustning 540 tkr.

Personal

Antal anställda omräknat till personår

Primäruppdrag m. m. 1986/87 1987/88 1988/89

Planerat — Utfall — Planerat Flygtekniska

försöksanstalten

Civil personal 250 247 267 2

Under perioden 1988/89 till 1992/93 skall verksamheten enligt flygtekniska försöksanstalten inriktas på att stödja dels utveckling och genomförande av försvarets materielplaner dels den svenska flygindustrins för- : måga att utveckla och tillverka flygplans- och robotsystem. Till följd av 194

regeringens och överbefälhavarens åtgärder för att säkerställa inhemsk produktion av robotar kommer FFA:s resurser och kompetens att få "ökad betydelse.

FFA:s verksamhet kommer att påverkas av den inhemska utvecklingen av civila flygplan och Sveriges deltagande i det europeiska rymdprogrammet. Inom det senare medverkar FFA bl.a vid utvecklingen av rymdfarkosten Hermes. De internationella forskningsbehoven m. m. inom det flygtekniska området bedöms ytterligare öka efterfrågan på FFA:s tjänster. |

Det flygtekniska rådet har i sin årsrapport 1986 rekommenderat inriktning och omfattning av verksamheten samt erforderlig modernisering av de experimentella resurserna.

Budgetåret 1987/88 Omstrukturering av verksamheten fortsätter som följd av ändrade beställningar från försvarets materielverk och Saab-Scania AB och tillkommande experimentella resurser.

FFA kommer att öka den analytiska och beräkningsmässiga delen inom aerodynamiken samt komposittillämpningar inom hållfasthetsomrädet. Härtill kommer också ny verksamhet inom det akustiska området. Rymd- och robotfrågorna ökar i betydelse. =

Den tillämpade forskningen kommer att koncentreras till viss långsiktig forskning och påbörjade internationella samarbetsprojekt.

Budgetåret 1988/89 Flygtekniska försöksanstalten Verksamhetens inriktning och omfattning under budgetåret 1988/89 bestäms främst av arbetet för JAS 39-projektet och de militära och civila forskningsprogrammen. Den påbörjade verksamheten inom akustikområdet fortsätter och den tillämpade forskningen kommer att koncentreras på viss långsiktig forskning samt vidareutveckling av påbörjade internationella samarbetsprojekt. För de experimentella resursområdena bedöms marknadsföringen kunna ge något ökad beläggning.

Tillgång till erforderlig superdatorkraft inom landet är en förutsättning för en fortsatt positiv utveckling av FFAÅ verksamhet.

Försöksanstalten föreslår en uppräkning av medel för ullämpad forskning fr. o. m. budgetåret 1988/89, för att kompensera minskade beställningar från delprogrammet Gemensam försvarsforskning.

Försöksanstalten föreslår också att rörelsekapitalet skall få uppgå till 200 av omsättningen.

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1987/88 motiverar flygtekniska försöksanstalten på följande sätt. "ÅA. Pris- och löneomräkning för primäruppdragen Pris- och löneomräkningen ökar kostnaderna med 640 000 kr., varav 100 000 kr. för allmän ledning och förbandsverksamhet och 540 000 kr. för tillämpad forskning. 195

B. Uppgpiftsförändringar Materiel och anläggningar Anstalten hemställer för budgetåret 1988/89 om utrustningsbidrag för PC B-sanering med 435 000 kr. och för ombyggnad av utrustning med 540 000 kr. Regeringen förutskickade i prop. 1986/87:95 bil. I bidrag med 1,5 milj. kr. årligen 1987/88 resp. 1988/89, nu prisomräknat till

1630 000 kr. för nytt akustiklaboratorium, vilka medel således nu också

beräknats. : -

Vid försöksanstalten pågår en utredning om att anskaffa en ny låghas-

tighetstunnel.

Föredragandens överväganden Jap kan i huvudsak godta den av flygtekniska försöksanstalten föreslagna inriktningen. Min beräkning av det totala medelsbehovet för allmän ledning och förbandsverksamhet och tillämpad forskning framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Bidraget till akustiklaboratorium har, efter samråd med chefen för industridepartementet, beräknats under det departementets huvudtitel.

Jag förordar att rörelsekapitalet för anstalten får upppgå till 20 20 av

omsättningen. | | -

Jag har vid min beräkning av medelsbehovet tagit hänsyn till att tjänstebrevsrätten dras in för flygtekniska försöksanstalten fr. o. m. den t juli

1988.

Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hem- . ställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atttill F/vgrekniska försöksanstalten för budgetåret 1988/89 an-

visa ett förslagsanslag av 8 837 000 kr. |

FN-styrkor m. m.

Verksamheten under delprogrammet FN-styrkor m. m. omfattar bl.'a. rekrytering, organisation och utbildning i Sverige av beredskapsstyrkan : för FN-tjänst. Denna verksamhet budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet och finansieras från förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst. Delprogrammet omfattar vidare FN-styrkors tjänstgöring utomlands m. m. Denna verksamhet finansieras fr. o. m. budgetåret 1985/86 från förslagsanslagen FN-styrkors verksamhet utomlands och Övervakningskontingenten i Korea.

Verksamheten under delprogrammet leds av chefen för armén.

K 3. Beredskapsstyrka för FN-tjänst

1986/87 Utgift 32 200 000 1987/88 Anslag 28 600 000 1988/89 Förslag 34 200 000 196

Primäruppdrag 'm. m. 1986/87 1987/88 — 1988/89

Planerat Utfall Planerat Chefen Föredra-

för armén ganden Beredskapsstyrka för FN-tjänst: Allmän ledning och förbandsverksamhet 33 000 32 200 28 600 33 787 — 34 200 Kostnader = medels- behov 33 000 32 200 28 600 33 787 34 200 ! Varav 960 000 kr. till regeringens disposition för ADB-stöd. Personal Personalkategori Antal anställda omräknat till personår

1986/87 1987/88 —1988/89

Planerat Utfall Planerat Chefen.

för

armén

Nilitär personal 1212 16,5 16,5
Civil personal37 4937 42,5 42,5 . 49 "59 59

Budgetåret 1986/87

Under budgetåret 1986/87 har en beredskapsbataljon om ca 700 personer och en FN-bataljon Cypern om ca 400 personer rekryterats och utbildats vid FN-skolan i Almnäs, Södertälje. Av dessa har totalt omkring 700 personer tagits i anspråk för tjänstgöring vid den svenska FN-bataljonen i Republiken Cypern. .

Med anledning av regeringens beslut i augusti 1986 om ett utökat engagemang i södra Libanon har två underhållsbataljoner om vardera ca 650 personer rekryterats och utbildats.

För tjänst i FN:s observatörsstyrkor i Mellersta Östern, Indien och Pakistan har rekryterats och utbildats 36 resp. 8 observatörer.

För tjänst vid FN-stab har rekryterats och utbildats ca 60 personer. För att bereda kvinnor utan militär utbildning möjlighet att ingå i

beredskapsstyrkan för FN-tjänst har ca 160 personer rekryterats och utbildats (två veckor) vid FN-skolan i Almnäs.

För tjänstgöring vid övervakningskontingenten i Korea har 7 personer rekryterats och utbildats.

Budgetåret 1987/88 Under budgetåret 1987/88 har verksamheten, på grund av dels regeringsbeslutet om ett ökat engagemang i södra Libanon och dels regeringens beslut i juni 1987 om att avveckla FN-bataljonen i Republiken Cypern 197

14 Riksdagen 1987,/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

före den 31 december 1987, förändrats. Bl. a. sker utbildningen av FNförband som direkt FN-missionsinriktad utbildning. Som exempel kan nämnas underhållsbataljonen till styrkan i södra Libanon.

För att uppfylla Sveriges åtagande mot FN att kunna ställa två beredskapsbataljoner till FN:s förfogande i beredskap, tecknas beredskapsavtal med hemvändande personal.

Budgetåret 1988/89 Chefen för armén Två underhållsbataljoner om vardera ca 650 personer kommer att rekryteras och utbildas för tjänstgöring i södra Libanon, samt ca 50 personer (civil: och militärpoliser samt stabspersonal) för tjänstgöring vid den svenska FN-kontingenten i Republiken Cypern (25 personer per halvår).

För att kunna uppfylla Sveriges åtagande mot FN att kunna ställa två beredskapsbataljoner till FN:s förfogande i beredskap, avses rekrytering och utbildning av två skyttekompanier för beredskapsbataljon att ske.

Under förutsättning att mandaten förlängs kommer under budgetåret totalt omkring 1 350 personer att tas i anspråk för tjänstgöring vid de svenska kontingenterna i FN:s fredsbevarande styrkor i södra Libanon : och i Republiken Cypern.

Rekrytering och utbildning av observatörer m. fl. förutsätts få oförändrad omfattning.

Omkring 50 personer kommer att rekryteras och utbildas till specialenheten för katastrofhjälp.

Ett ADB-baserat rekryterings- och bemanningssystem avses utvecklas för att skapa förutsättningar för en ur beredskapssynpunkt anpassad personaladministration av FN-personal. Föredragandens överväganden Jag kan i huvudsak godta vad chefen för armén har anfört om verksamheten under budgetåret 1988/89. |

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsråmen för det militära försvaret.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Beredskapsstyrka för FN-tjänst för budgetåret 1988/89

anvisa ett förslagsanslag av 34 200 000 kr.

K 4. FN-styrkors verksamhet utomlands

1986/87 Utgift 217 500 000 1987/88 Anslag 213 800 000 1988/89 Förslag 205 120 000

Medel för en svensk militär styrka i FN-tjänst anvisades första gången på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1956/57 (prop. 1956: 198, SU 198

179, rskr. 539). Därefter har årligen ytterligare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet.

Sedan budgetåret 1965/66 har anvisats medel för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige under anslaget Kostnader för svenska FN-styrkor m. m., fr. o. m. budgetåret 1972/73 benämnt FN-styrkors verksamhet utomlands.

Sammanlagt har för den svenska verksamheten utomlands t. o. m. budgetåret 1987/88 anvisats 2 268 415 000 kr.

Del av ifrågavarande kostnader avses bli ersatta av FN. Intill den 30 september 1987 har från FN återbetalats 813 493 278 kr. Vid den tidpunkten uppgick Sveriges återstående fordran hos FN enligt dittills framlagda krav till 168 747 491 kr. Ersättningar från FN tillgodogörs statsbudgetens inkomsttitel Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m. 1986/87 --1987/88 = 1988/89

Planerat = Utfall Planerat Chefen = Före-

för dragan-

armén den FN-styrkors verksamhet

utomlands: Allmän ledning och förbandsverksamhet 209 100 217 540 213 800 198 000 205 120

Kostnader = medelsbehov 209 100 217 540 213 800 198 000 205 120

Budgetåret 1987/88 Under budgetåret har verksamheten fått en minskad omfattning med anledning av regeringens beslut i juni 1987 att avveckla FN-bataljonen i Republiken Cypern före den 31 december 1987. En mindre kontingent omfattande ca 25 personer (civil- och militärpoliser samt stabspersonal) kommer att fr. o. m. den I januari 1988 att ingå i FN:s fredsbevarande styrka i Republiken Cypern.

Enligt tidigare regeringsbeslut deltar Sverige i de nedan angivna freds-

bevarande FN-operationerna. | .

— UNTSO (United Nations Truce Supervision Organization) i Meller-

sta Östern med 36 observatörer. — UNMOGIP (United Nations Military Observer Group in India and

Pakistan) i Kashmir med åtta observatörer. — UNFICYP (United Nations Force in Cyprus) på Cypern med en

bataljon (avvecklad före den I januari 1988). — UNIFIL (United Nations Interim Force in Lebanon) i Libanon med

en bataljon. |

Förordningen (SFS 1984:309) om beredskapsstyrkan för FN-tjänst har ändrats genom förordningen (SFS 1987:859) om ändring i nämnda för-

ordning. Ändringen trädde i kraft den I oktober 1987. 199

Budgetåret 1988/89

Chefen för armén Om mandatet förlängs kommer en mindre kontingent (25 personer) att tjänstgöra i FN:s fredsbevarande styrka i Republiken Cypern.

Om mandatet förlängs, kommer en underhållsbataljon att tjänstgöra i FN:s fredsbevarande styrka i södra Libanon.

Om deltaganden med ytterligare en fredsbevarande styrka beslutas under budgetåret, krävs ytterligare medel. . Föredragandens överväganden Genom beslut i juni 1982 förordnade regeringen att ett sjukhuskompani omfattande högst 150 personer jämte viss stabspersonal skulle ställas till FN:s förfogande för fortsatt tjänstgöring i Mellersta Östern tills vidare.

Genom beslut i juni 1983 förordnade regeringen att tiden för den svenska FN-insatsen i Republiken Cypern skulle förlängas tills vidare. Styrkan på Cypern uppgår till ca 400 personer. ”

Genom beslut i juni 1985 medgav regeringen att chefen för armén varje budgetår får rekrytera och utbilda personal till sjukhuskompaniet i södra Libanon, styrkan i Republiken Cypern, specialenheten för katastrofhjälp samt observatörer i FN-tjänst. Vidare medgav regeringen att chefen för armén varje budgetår skall besluta om avlösning av observatörer I FN-tjänst.

Genom beslut i augusti 1986 medgav regeringen att ytterligare personal ur beredskapsstyrkan för FN-tjänst, en underhållsbataljon som inkl. sjukhuskompaniet omfattar ca 630 man, skulle ställas till FN:s förfogande för tjänst i södra Libanon tills vidare.

Genom beslut i juni 1987 skall FN-bataljonen i Republiken Cypern ävvecklas före den 31 december 1987 samt en mindre kontingent om ca 25 personer fr. o. m. den I januari 1988 ingå i den fredsbevarande styrkan.

Jag kan för närvarande inte bedöma hur länge de svenska FN-styrkorna behöver fortsätta sin verksamhet.

Min beräkning av. medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov varvid medel har beräknats för två personår vid försvarets sjukvårdsstyrelse. Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för det militära försvaret. |

Jag kan i huvudsak godta vad chefen för armén har anfört om verksamheten under budgetåret 198889.

Beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1988/89 måste betraktas som ungefärlig med hänsyn till svårigheterna att beräkna vissa utgiftsposter samt möjligheten att regeringen fattar beslut om nya svenska FNinsatser eller att de nuvarande kontingenterna avvecklas.

Under anslaget disponeras 375 000 kr. av försvarets sjukvårdsstyrelse för försörjning med sjukvårdsmateriel och uttagning av medicinalpersonal för FN-styrkor i Mellersta Östern.

Hemställan | :

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atttill FN-styrkors verksamhet utomlands för budgetåret 1988/89

anvisa ett förslagsanslag av 205 120 000 kr.

K 5. Övervakningskontingenten i Korea

1986/87 Utgift 3 000 000 1987/88 Anslag 3 200 000 1988/89 Förslag 3 500 000

Medel för övervaknings- och repatrieringskontingenten i Korea anvisades första gången på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1953/54 (prop. 1953: 234, SU 196, rskr. 431). Den svenska repatrieringskontingenten upplöstes efter slutfört uppdrag år 1954 men övervakningskontingentens uppgift står alltjämt kvar.

För övervakningskontingentens fortsatta verksamhet har anvisats medel under anslaget Svenska övervakningskontingenten i Korea, fr. o. m. budgetåret 1972/73 benämnt Övervakningskontingenten i Korea.

Sammanlagt har för den svenska verksamheten i Koreat. o. m, budgetåret 1987/88 anvisats 55 280 000 kr.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m = 1986/87 1987/88 = 1988/89

Planerat -Utfall Planerat Chefen = Före-

för dragan-

armén den Övervakningskontingenten i Korea: Allmän ledning och förbandsverksamhet 3 200 2 995 3 200 3485 3 500 Kostnader = medelsbehov 3 200 2 995 3 200 3485 3 500

Föredragandens överväganden Genom beslut i maj 1984 föreskrev regeringen att det skall finnas en övervakningskontingent i Korea om högst tio personer. Jag kan för närvarande inte bedöma hur länge övervakningskontingenten i Korea behöver fortsätta sin verksamhet. Medel för verksamheten bör emellertid anvisas för budgetåret 1988/89. Jag anser att kontingentens personalstyrka även i fortsättningen bör hållas så låg som möjligt.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för det militära försvaret.

Beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1988/89 måste betraktas som ungefärlig med hänsyn till svårigheterna att beräkna vissa utgiftsposter samt möjligheten att kontingenten avvecklas. 201

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atttill Övervakningskontingenten i Korea för budgetåret 1988/89

anvisa ett förslagsanslag av 3 500 000 kr.

K 6. Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål

1986/87 Utgift 15 398 140 Reservation 236 000 1987/88 Anslag 23 700 000 1988/89 Förslag 9 400 000

Verksamheten under delprogrammet Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål omfattar sådana ändamål som bekostas av medel utanför utgiftsramen för det militära försvaret. I verksamheten ingår för budgetåret 1988/89 den projektilröjning som enligt avtal ankommer på staten inom de delar av Järvafältet som har överlåtits till Stockholms m. fl. kommuner, anskaffning av mark i anslutning till pansarövningsfältet i Skövde som kompensation för övningsmark som har överlåtits till Skövde kommun samt ombyggnad av diverse befästningsobjekt.

Av verksamheten under delprogrammet budgeteras projektilröjningen på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Centralt vidtagen materielanskaffning m. m., markanskaffningen på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Markanskaffning samt ombyggnaden av befästningsobjekt på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder. |

Verksamheten finansieras från reservationsanslaget Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Delprogram 1987 /38 1988/89

Fortifika- Före-

Planerat = tionsför- draganden

valtningen

” Anläggningar m. m för vissa militära ändamål: Centralt vidtagen materiel-

anskaffning m. Mm.5 0005 000 5 340
Markanskaffning500 | 500535
Nybyggnad m. m.1 467——

Centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder 10 800 3 300 3 525 Kostnader = medelsbehov 23 767 8 800' 9 400?

| Prisläge februari 1987.

? Prisläge februari 1989. [ So ta

Budgetåret 1988/89 Fortifikationsförvaltningen Medelsbehovet beräknas till 8.8 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Kostnaderna för primäruppdragen beräknas till totalt 8,8 milj. kr., varav — för centralt vidtagen materielanskaffning beräknas 5 milj. kr. — för markanskaffning beräknas 0,5 milj. kr. — för ombyggnad beräknas 3,3 milj. kr. Härav beräknas inga objekt

påbörjas under budgetåret 1988/89. Föredragandens överväganden Jag kan i huvudsak godta vad fortifikationsförvaltningen har anfört om verksamheten under budgetåret 1988/89. Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag förordar att medel anvisas enligt följande anslagsberäkning.

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)

MedelstillgångBeräknad medelsförbrukning
Reservation 1987-07-012361987 /8823 936
Anslag för 1987/8823 7001988/899 400'
Anslag för 1988/89Beräknad
(förslag)9 400 32 736reservation 1989-06-300 32 736

! Prisläge februari 1987.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

året 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 9 400 000 kr.

K 7. Nämnden för vapenfriutbildning

1986/87 Utgift 5 406 000 1987/88 Anslag 5 400 000 1988/89 Förslag 5 830 000

Nämnden för vapenfriutbildning (NVU) har till uppgift att svara för uttagning till tjänstgöring, registrering och redovisning av vapenfria tjänstepliktiga.

Utgifterna för verksamheten finansieras från förslagsanslaget K 7. Nämnden för vapenfriutbildning.

Utgifterna för de vapenfria tjänstepliktigas utbildning och förmåner m. m. finansieras från förslagsanslaget K 8. Vapenfria tjänstepliktiga.

Anslag m. nn. 1986/87 1987 /88 1988/89

Planerat Utfall = Planerat = NVU Föredrag-

anden

K 7. Nämnden för 5138 5 406 5 400 6 3265 830
vapenfriutbildning.
Kostnader5 138 5 406 5 400 6 3265 830
Medelsbehov5 138 5 406 5 400 6 3265 830

Personal Personalkategori Antal anställda omräknat till personår

1986/87 ">. 1987/88 —1988/89

Planerat — Utfall Planerat — . NVU Civil personal 22 22 22 22

Budgetåret 1988/89 Nämnden för vapenfriutbildning Förändringarna i förhållande till budgetåret 1986/87 motiverar nämnden för vapenfriutbildning på följande sätt. A. Pris- och löneomräkning Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 751 000 kr. B. Uppgiftsförändringar Förbättring av datarutiner ökar kostnaderna med 40 000 kr. Föredragandens överväganden Min beräkning av medelsbehovet framgår av.sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen över kostnader och medelsbehov hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Nämnden för vapenfriutbildning för budgetåret 1988/89

anvisa ett förslagsanslag av 5 830 000 kr.

K 8. Vapenfria tjänstepliktiga

1986/87 Utgift 112 700 000 1987/88 Anslag 119 600 000 - .

: : | . 204 1988/89 Förslag 122 320 000

Från anslaget finansieras kostnaderna för de vapenfria tjänstepliktigas ekonomiska och sociala förmåner samt vissa utbildningskostnader m. m. till kommuner, organisationer och affärsdrivande verk vilka tilldelas vapenfria tjänstepliktiga.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Anslag m. m. 1986/87 | 1987 /88 1988/89

Planerat : Utfall Planerat =. NVU Föredra-

. ganden

Kostnader = | ” | medelsbehov | 124.785 — 112 700 119-600 122 100 122 320

Budgetåret 1988/89

Nämnden för vapenfriutbildning Nämnden för vapenfriutbildning beräknar behovet av tjänstgöringsdagar till 500 000. Medelsbehovet beräknas på följande sätt. Förmåner för vapenfria tjänstepliktiga kostar 100 milj. kr., kostnaderna för familjebidrag uppgår till 15 milj. kr., kostnaderna för särskild hjälpverksamhet uppgår till 150 000 kr. medan = fritidsstudieverksamheten kostar 350 000 kr.

Nämnden för vapenfriutbildning föreslår att ersättningen till bidragsberättigade utbildningsanordnare för grundutbildning av vapenfria höjs från 3 000 kr. till 4 000 kr. per vapenfri. Dessa kostnader beräknas därmed uppgå till 6,6 milj. kr. Kostnaderna för medinflytandeverksamheten beräknas till 290 000 kr.

Föredragandens överväganden Enligt min mening bör förmåner för vapenfria tjänstepliktiga överensstämma med motsvarande förmåner för värnpliktiga. Jag har tidigare . (avsnitt 7.3.10) redovisat detta.

Vid min beräkning av medelsbehovet har jag beaktat höjningen av förmånerna för de vapenfria tjänstepliktiga. Jag har även beräknat kostnader för viss administration av utbildningsanordnarna samt för medinflytande.

Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört-och till sammanställningen över kostnader och medelsbehov hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen =: |

atttill Vapenfria tjänstepliktiga för budgetåret 1988/89 anvisa ett”

förslagsanslag av 122 320 000 kr.

område . 1986/87 Utgift 6 962 357

1987/88 Anslag 7 630 000 1988/89 Förslag 8 040 000

Anslaget har tidigare benämnts A 2. Vissa nämnder m. m. inom totalförsvaret.

Över anslaget finansieras utgifterna för totalförsvarets chefsnämnd, delegationen för planläggning av efterforskningsbyråns verksamhet, delegationen för icke-militärt motstånd m. m. Dessutom lämnas bidrag till Centralförbundet Folk och Försvar samt Stiftelsen Gällöfsta Kurscentrum.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

1986/87 1987/88 — 1988/89

Planerat Utfall Planerat Nämnder Föredraganden

Anslagsposten 1 Totalförsva-

rets chefsnämnd 300 422 440 485 470

2 Övriga nämnder

m Mm 1245 1020 1140 1320 1 070 Bidrag till 3 Centralförbun-

det Folk och Försvar 2250 2250 12670 2975 2750

4 Stiftelsen

Gällöfsta KurScentrum 3270 3270 3380 3790 3 485

Till regeringens

disposition | 265 Medelsbehov 7065 6962 7630 8570 8 040

Budgetåret 1988/89

I. Nämnderna . Pris- och löneomräkning samt vissa volymförändringar inom nämnderna medför att kostnaderna ökar med 225 000 kr. 2. Bidrag Centralförbundet Folk och Försvar och Stiftelsen Gällöfsta Kurscentrum begär sammanlagt 715 000 kr. mer i bidrag för verksamheten. Föredragandens överväganden Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 8 040 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atttill Vissa nämnder m. m. inom försvarsdepartementets område

för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 8 040 000 kr.

Förslag till Bilaga 1.1" Prop. 1987/88:100

Lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520)

Härigenom föreskrivs att 9 § familjebidragslagen (1978:520) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Familjepenning beräknas för Familjepenning beräknas för månad till högst 7 325 kronor för månad till högst 7 375 kronor för barn och till högst 2 350 kronor för barn och till högst 2 450 kronor för annan person. Familjepenning för annan person. Familjepenning för den som uppbär ersättning för den som uppbär ersättning för vård som avses i 7 § 7 eller för den vård som avses i 7 § 7 eller för den som har rätt till underhållsbidrag, som har rätt till underhållsbidrag, som tjänstepliktig är skyldig att som tjänstepliktig är skyldig att utge, får dock inte överstiga ersätt- utge, får dock inte överstiga ersättningens eller bidragets belopp för ningens eller bidragets belopp för månad. månad.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

! Senaste lydelse 1987:482. 207

Översikt

I Huvudtitens utformning =sssseererereerererrrrrr rr sr rest 2 1987 års försvarsbeslut —..ossssseoserrrrrrrrrrrr rer rr ers rss

18. Kustbevakningen sosssoseeseeresserrrrrrsesrer ers ere ra 156

Bilaga 7 till budgetpropositionen 1988 ÄN

PY ey!

CY Na

.

Socialdepartementet

(femte huvudtiteln) Bil. 7

Översikt

Verksamhetsområdet Socialpolitiken utgör grunden i välfärdspolitiken. Det sociala välfärdssystemet är ett uttryck för en fördelningspolitik som bygger på solidaritet och rättvisa.

Till socialdepartementets verksamhetsområde hör det sociala trygghetssystemet i form av ekonomiskt stöd till barnfamiljer, försäkring vid sjukdom, arbetsskada, handikapp och ålderdom samt hälso- och sjukvård och socialtjänst. Socialtjänsten omfattar bl.a. barnomsorg och omsorg om äldre och handikappade samt alkohol- och narkotikapolitik. Socialdepartementet ansvarar också för forskning och utvecklingsarbete inom den sociala sektorn.

Ekonomisk utveckling

Den generella välfärdspolitiken har byggts upp under årtionden av expansiv reformverksamhet. Den ekonomiska krisen i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet medförde stor återhållsamhet med de sociala utgifterna. Socialpolitiken blev föremål för omprövningar. Barnfamiljer, pensionärer och andra grupper gjorde ekonomiska uppoffringar för att sanera den svenska ekonomin. Kostnadsökningarna inom hälso- och sjukvården bromsades. Efter årtionden av kontinuerlig ökning har de sociala utgifterna i andel av BNP under de senaste åren legat på en i stort sett oförändrad nivå.

De sammanlagda utgifterna för samhällets socialpolitik under 1988 beräknas uppgå till 320 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 30 ec av bruttonationalprodukten BNP.

En stark och stabil social välfärd har under krisåren återigen visat sig vara en omistlig tillgång och har inneburit ett gott skydd för människors levnadsförhållanden. Den svenska välfärdspolitiken utgår från att social trygghet och jämlikhet, utöver att ge de enskilda individerna ett bättre liv, också har en positiv effekt på samhällets ekonomiska utveckling. Den sociala tryggheten frigör människors resurser. Människor som känner en social trygghet kan lättare ta till sig ny kunskap och delta i utveckling och förnyelse. Detta underlättar i sin tur den omstrukturering och anpassning som krävs i näringslivet och den offentliga sektorn, när de ekonomiska förutsättningarna änd-

ter. I Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100

Regeringens ekonomiska politik har varit framgångsrik. Sedan några år Prop. 1987/88:100

har samhällsekonomin börjat att stabiliseras och förbättras. Ökat ekono- = Bil. 7 miskt utrymme skapas av bättre resursutnyttjande och de ökande intäkter som den ekonomiska tillväxten för med sig. Angelägna behov inom den sociala sektorn kan åter tillgodoses. Genom att arbetslösheten pressats ner och fler människor fått arbete har familjernas förvärvsinkomster ökat. Genom att de generella trygghetssystemen bevarats har människors behov av vård. omsorg. skola. pensioner och annan social trygghet kunnat tillgodoses. Förslagen i årets budget är utformade med hänsyn till en stram finanspolitik där utrymme skapats genom tillväxt och omprioriteringar.

Förslagens profil

Vård och omsorg är ett av de tre områden som prioriteras i årets budgetförslag. Särskilda insatser görs inom hälso- och sjukvården, äldreomsorgen, stödet till de handikappade samt i bekämpningen av AIDS. Under 1988 tillförs hälso- och sjukvården genom den allmänna sjukvårdsetsättningen och särskilda ersättningar 12 575 milj. kr. och under 1989 13 955 milj. kr. Arbetet inriktas på att bättre tillgodose patienternas önskemål och krav på förbättrad service, större valfrihet och tillgänglighet i vården. De äldre måste garanteras en trygg och värdig ålderdom. Bl.a. föreslås att anhörigas möjligheter att medverka i vården förstärks. De äldre bör ges större möjligheter att välja vård- och boendeformer. Omfattande reformer ger större rättvisa och delaktighet för handikappade och deras familjer. Bl.a. föreslås en reformering av bilstödet och en utbyggnad av den tillfälliga föräldraförsäkringen från 60 till 90 dagar. Resurserna för att bekämpa AIDS ökas kraftigt. Ett samlat program för att förstärka det epidemiologiska arbetet. fördjupa informationen, öka stödet i storstäderna för vård och behandling samt att förbättra missbrukarvården kommer att presenteras i en särskild proposition.

Omfattande reformer genomförs också innevarande budgetår inom socialförsäkringen. Pensionärerna erhåller en del av kompensationen för att de tog ansvar för att medverka till saneringen av landets ekonomi. Tillägget till basbeloppet om 400 kr. har permanentats fr.o.m. den 1 januari 1988 genom att räknas in i basbeloppet. De kommunala bostadstilläggen har förbättrats avsevärt den I januari 1988 bl.a. genom att de övre hyresgränserna höjs. Detta gynnar främst de sämst ställda pensionärerna. Från och med den 1 december 1987 genomfördes den s.k. timsjukpenningen samtidigt som den återstående karensdagen avskaffades i sjukförsäkringen. Reformen medför kraftiga förbättringar av ersättningen vid sjukdom för framför allt privatanställda arbetare och deltidsanställda med koncentrerad deltid. Det innebar att en gammal orättvisa försvann.

För socialdepartementets omräde beräknas utgifterna för budgetåret 1988/89 till sammanlagt 95 421 milj. kr. Det är en ökning med 3 339 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. Till dessa belopp skall läggas den del av socialförsäkringssystemet som ligger utanför statsbudgeten. Utgiftssumman blir då 217 000 milj. kr. och ökningen 25 000 milj. kr.

MD

Bil. 7

Samhällets ekonomiska stöd till barnfamiljerna syftar till att utjämna skillnader i ekonomiska villkor mellan barnfamiljer och familjer utan barn samt till att skapa en rättvis fördelning mellan olika tvper av barnfamiljer.

Barnbidrag, som utges med samma belopp för alla barn under 16 års ålder. betalas ut till ca en miljon familjer med sammanlagt ca 1,6 miljoner barn. Familjer med tre eller flera barn får dessutom flerbarnstillägg. I årets budget lämnas förslag om förändringar som rör flerbarnstillägget 1 familjer med fyra eller flera barn.

Från den 1 januari 1988 utges barnbidrag inkl. flerbarnstillägg och maximalt bostadsbidrag med följande belopp vid olika barnantal:

Antal Barnbidrag Bostadsbidrap Summa barn

Kr. per år Kr. per mån. Kr. per år Kr. per mån. Kr. perär Kr. per mån.

I 5 82048516 800 40022 620) I 855
2 11 64027021 420 178533 060 2755
3 20 370 169827 300 227547 670 3973
4 35 502 295928 740 2395A4 242 5 354
5 50 634 4220)32 160 2 RNS2 794 6 900

Maximalt bostadsbidrag utgår för hyror över den övre hyresgränsen vid en bidragsgrundande inkomst upp till 59 000 kr./år.

Bostadsbidrag utges till ca 250 000 familjer med ca 510 000 barn.

Föräldraförsäkringen ger föräldrarna möjlighet att vara hemma hos barnet under sammanlagt 360 dagar varav 270 dagar med ersättning motsvarande sjukpenningen. Målet är att bygga ut föräldraförsäkringen till att omfatta 18 månader och att ersättningen skall betalas enligt sjukpenningnivån. Ambitionen är att utbyggnaden till 18 månader skall vara slutförd i början av 1990-talet. Takten i utbyggnaden blir beroende av de ekonomiska förutsättningarna och av avvägningen mot andra reformkrav.

Den tillfälliga föräldrapenningen lämnas till föräldrar som avstär från förvärvsarbete bl.a. för värd av sjukt barn. Ersättningen kan utges under högst 60 dagar under ett år till dess barnet fyller 12 år. Vid särskilda behov kan ersättning också utges för barn mellan 12 och 16 år. Förslag läggs att, i det fall barnets sjukdom motiverar det. ytterligare 30 dagars tillfällig föräldrapenning skall kunna lämnas.

Ersättningen vid tillfällig vård av barn beräknas från den 1 december 1987 enligt samma regler som gäller för timberäknad sjukpenning. Därigenom kommer ersättningen i princip att uppgå till 90 3 av inkomstbortfallet. vilket tidigare inte varit fallet.

Vårdbidrag lämnas till föräldrar som har handikappat barn som behöver särskild tillsyn och vård. Ytterligare en bidragsnivå, en fjärdedels vårdbidrag, har föreslagits. Förslag lämnas också att vårdbidrag skall kunna bibehållas under en omställningsperiod om barnet avlider.

Genom bidragsförskotten ger samhället ett ekonomiskt grundskydd för barn vars föräldrar lever åtskilda. Bidragsförskott betalas ut för ca 288 000 barn i de flesta fall med 40 6: av basbeloppet.

Det sammanlagda direkta statliga stödet till barnfamiljerna år 1988 beräknas till 23 431 milj. kr. med följande fördelning. Bil. 7

Statens direkta stöd till barnfamiljerna år 1988

Milj. kr. Zz

Barnbidrag10 14043,3
Bostadsbidrag (staten)!15736.7
Föräldraförsäkring8 57536.6
Vårdbidrag för handikappade barn603"2.6
Bidragsförskott1 900BI
Barnpensioner6402,7
Summa23 431100.0

! Beräknad kostnad. Kommunernas kostnader beräknas till I 573 milj. kr. Staten ersätter kommunerna kalenderårsvis i efterskott för utbetalningar av bostadsbidrag. Statens utgifter under år 1988 avser därför bostadsbidrag som har utbetalats under år 1987. Anm. Dessutom tillkommer statsbidrag till barnomsorgen.

Försäkring vid sjukdom, handikapp och åldrande

Genom socialförsäkringssystemet garanteras medborgarna en allmän ekonomisk trygghet vid ålderdomen och ersättning för inkomstbortfall vid sjukdom och handikapp.

Socialförsäkringen omfattar sjukförsäkring (inkl. tandvårdsförsäkring), föräldraförsäkring, folkpension med pensionstillskott, kommunalt bostadstillägg, allmän tilläggspension, arbetsskadeförsäkring och delpensionsförsäkring.

De ersättningar som utges från socialförsäkringen har en mycket stor fördelningspolitisk betydelse. Omkring 26 % av den totala privata konsumtionen i landet sker med hjälp av de ersättningar som efter skatteavdrag betalas ut från socialförsäkringen och vissa andra stödsystem. Det är av central betydelse att den ekonomiska trygghet som härigenom byggts upp för de grupper som har svårt att klara sin försörjning genom egna förvärvsinkomster också kan bevaras under åren framöver. Den svenska socialpolitiken skall även i fortsättningen bygga på generella åtgärder och vara en socialpolitik för hela folket.

Pensionerna värdesäkras genom att basbeloppet beräknas utifrån utvecklingen av konsumentprisindex. Genom den tillämpade värdesäkringsmetoden erhåller pensionärerna full kompensation för inträffade prisförändringar under perioden november 1986 till november 1987.

Pensionärerna har burit sin del av den börda som krävdes för att sanera landets ekonomi. Som en del i kompensationen för denna uppoffring infördes den I juli 1987 ett tilläggsbelopp till basbeloppet på 400 kr.. att användas vid beräkning av pensionsförmåner m.m. Pensionsutbetalningarna ökar härigenom med ca 1.8 miljarder kr. Fr.o.m. år 1988 ingär tilläggsbeloppet i basbeloppet. Avsikten är att kalla pensionärernas organisationer till överläggningar om resterande del av den gjorda uppoffringen.

Situationen för de sämre ställda pensionärerna förbättras avsevärt. Den övre bostadskostnadsgränsen i bestämmelserna om kommunalt bostadstill-

lägg har höjts med 700 kr. per månad fr.o.m. den 1 januari 1988. Samtidigt — Prop. 1987/88:100 har reglerna ändrats-så att kommunerna åläggs att utge kommunalt bostads- = Bil. 7 tilllägg. Som mest kan en ensamstående pensionär eller ett pensionärspar få en höjning av sitt kommunala bostadstillägg med 8 400 kr. per år.

Delpensionens ersättningsnivå har återställts till 65 <£. Den tidigare minskningen av antalet personer som tar delpension har nu upphört. I stället har antalet personer som ansöker om delpension åter ökat. Detta gäller speciellt arbetare inom industrin. Från den 1 juli 1987 gäller också förenklade regler för beräkning av delpension.

Ett nytt system för beräkning av sjukpenning gäller från den I december 1987 för sjukfall som är kortare än 14 dagar och för de första 14 dagarna av längre sjukfall. Reformen medför en avsevärd förbättring för framför allt privatanställda arbetare och deltidsanställda. Sjukpenningen ger nu alla en ersättning som motsvarar 90 ce av arbetsinkomsten upp till 7,5 gånger basbeloppet.

Från sjukförsäkringen lämnas också vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen. Ersättning lämnas dels i form av en allmän sjukvårdsersättning, dels i form av särskilda ersättningar för avinstitutionalisering inom hälsooch sjukvården, för förebyggande åtgärder och för hjälpmedel till handikappade. En överenskommelse har träffats om ersättningarna för åren 1988 och 1989. Sammantaget beräknas ersättningarna för de båda åren uppgå till 12 575 milj. kr. respektive 13 955 milj. kr.

Inom socialförsäkringsadministrationen pågår ett arbete för att decentralisera i princip all handläggning av ärenden som rör individuella förmåner. Syftet är att förbättra försäkringskassornas service och effektivitet. Stora delar av verksamheten flyttas härigenom närmare medborgarna.

Försäkringskassornas lokalkontor kommer härvid att spela en central roll. Det framtida lokalkontorsnätet bör därför bygga på kontor som har tillräcklig bärkraft att med kunnig personal och teknikstöd ge en fullgod service med i stort sett all handläggning av ärenden som rör individuella förmåner. En betydande satsning kommer under de närmaste åren att ske på utbildning och utveckling av kunskaperna hos försäkringskassornas personal. Under våren 1988 kommer också en utredning att redovisas av riksförsäkringsverket angående teknikstödet för den framtida socialförsäkringsadministrationen.

Hälso- och sjukvård m.m.

Inom hälso- och sjukvården pågår f.n. ett omfattande reformarbete. Tillgängliga resurser utnyttjas effektivare. Patienten sätts i centrum. Strävan är att hela befolkningen skall kunna få en vård på lika villkor.

Reformarbetet förutsätter en samordning på riksplanet. En ny hälso- och sjukvårdsberedning, med statsministern som ordförande, har bildats. Beredningen skall behandla sådana frågor inom hälso- och sjukvården som är av stor vikt från nationella utgångspunkter. Bl.a. gäller det frågor om övergången från forskning till praktisk vård, om den högspecialiserade vården samt om folkhälsofrågor ur ett brett samhällsperspektiv.

sjukförsäkringen har förändrats fr.o.m. är 1985, då en övergång skedde från — Bil. 7 prestationsbundna ersättningar till en samlad ersättning per invånare. Ersättningarna till sjukvårdshuvudmännen utjämnades härigenom. För att ytterligare förbättra möjligheterna till en vård på lika villkor för hela befolkningen införs fr.o.m. år 1988 en behovsbaserad fördelning av den allmänna sjukvårdsersättningen (prop. 1987/88:63). Fördelningen kommer att ske med hänsyn till förhållandena inom respektive sjukvårdsområde beträffande sjukfrånvaro. frekvens av förtidspensionärer, andel ensamboende äldre och dödlighet. Ersättningen till sjukvårdshuvudmännen var under 1987 12.075 milj. kr. Under 1988 och 1989 blir motsvarande belopp 12.575 milj. kr. resp. 13 955 milj. kr. Dessutom utges under dessa år ett särskilt statsbidrag med 164 milj. kr. resp. 169 milj. kr. till den psykiatriska värden.

Ett informationssystem skall utvecklas för att bl.a. resursanvändningen, behandlingsresultaten samt produktivitets- och etfektivitetsutvecklingen skall kunna följas. En utredning med uppdrag att söka utforma ett sådant informationssystem skall tillsättas gemensamt av staten och sjukvårdshuvudmännen.

Utbyggnaden av primärvården för att ge medborgarna en god och närbelägen vård fortsätter. Bl.a. kommer samverkan mellan primärvården och den sociala hemtjänsten att förbättras.

Patienterna bör ges ökade möjligheter att välja läkare, vårdcentral och sjukbus. De försöksprojekt som regeringen stöder i samarbete med landstingen har visat att patienterna upplever en väsentligt förbättrad hälso- och sjukvårdsservice. .

Ett viktigt inslag i den framtida äldrepolitiken blir ökad valfrihet för äldre människor när det gäller vård- och boendeformer.

De långa väntetiderna inom vissa omräden av sjukvården förkortas nu genom särskilda åtgärder. En särskild ersättning utgår till sjukvårdshuvudmännen för att operationskapaciteten inom viktiga områden skall kunna ökas. Ersättningen har fr.o.m. år 1988 inordnats i den allmänna sjukvårdsersättningen.

Regeringen har tillsatt en särskild beredning med uppgift att utvärdera medicinsk metodik. Beredningens främsta uppgift är att samordna utvärderingen av såväl nya som befintliga medicinska metoder inom landet.

Möjligheterna att rekrytera och behålla kompetent personal är av avgörande betydelse för att en god hälso- och sjukvård skall kunna förverkligas. En arbetsgrupp. som tillsattes av den tidigare hälso- och sjukvårdsberedningen, analyserar förutsättningarna att öka rekryteringen av läkare till allmänmedicin och glesbygd. Olika åtgärder övervägs som kan främja en tillfredsställande personalförsörjning inom såväl hälso- och sjukvården som socialvården.

Utvecklingen har medfört att etiska frågeställningar fått allt större betvdelse inom hälso- och sjukvärden. Aktuella områden där man kommer in på svåra etiska avgöranden är befruktning utanför människokroppen. fosterdiagnostik och genteknik. En proposition med förslag till regler beträffande barn genom befruktning utanför kroppen planeras att lämnas våren 1988. 6

| : Bil. 7 Infektion av HIV (Human Immunodeficiency Virus). som kan leda till - AIDS (Acquired Immune Deficiency Syndrome) - förvärvat immunbristsyndrom - utgör ett allvarligt hot mot folkhälsan. Botemedel eller vaccin mot infektionen finns inte. Alltmer effektiva läkemedel som fördröjer sjukdomsförloppet utvecklas dock. Forskningen kring HIV/AIDS i Sverige stöds eko- nomiskt på många sätt. Landsting, kommuner och myndigheter bedriver en omfattande verksamhet för att hindra infektionens spridning. Regeringen har tillkallat AIDS-delegationen, som har till huvuduppgift att samordna arbetet inom alla samhällets områden med olika åtgärder mot HIV/AIDS.

I en särskild proposition kommer ett samlat åtgärdsprogram mot AIDS att redovisas. Det omfattar information och psykosocialt stöd till riskutsatta grupper m.fl., insatser för att begränsa smittspridningen samt insatser för vård och behandling av narkotikamissbrukare. Informationsinsatserna som rör HIV/AIDS kommer att förstärkas. Åtgärder för att kartlägga smittspridningen är också angelägna.

Det epidemiologiska arbetet ställs i förgrunden i i förslaget till handlingsprogram. AIDS-epidemin har klart påvisat behovet av ett fungerande smittskydd med en stark ledning och väl avgränsade ansvarsområden.

Det är också viktigt att garantera ett kvalificerat omhändertagande då vård behövs. HIV-smittade och AIDS-sjuka skall ges ett fullgott medicinskt omhändertagande och psykosocialt stöd.

HIV/AIDS-epidemin har gjort de stora vårdbehoven bland narkotikamissbrukare alltmer uppenbara. Regeringen kommer att i en särskild proposition föreslå att 35 milj. kr. avsätts för bidrag till institutionsplatser för vård enligt lagen (1981:1243) om vård av-missbrukare i vissa fall (LVM).

För insatser mot AIDS kommer att föreslås resurser budgetåret 1988/89 om sammanlagt ca 215 milj. kr. Därtill skall läggas bidraget till missbrukarvården på 35 milj. kr. Statens totala resursinsats för bekämpningen av AIDS uppgår därmed till ca 250 milj. kr.

Omsorg om barn och ungdom .

Barnomsorgen intar en central plats i samhällets service till barnfamiljerna. Barnomsorgen syftar till att ge barnen omvårdnad och utvecklingsfrämjande stimulans. Den skall stödja föräldrarna i föräldrarollen och förbereda barnen för ett vuxenliv i gemenskap och solidaritet. Barnomsorgen gör det ocksä möjligt för båda föräldrarna att förvärvsarbeta eller studera. Därigenom främjas jämställdheten mellan kvinnor och män.

Barnomsorg bedrivs i olika organisatoriska former. För förskolebarnen finns daghem, familjedaghem, deltidsgrupper och. öppna förskolor. För skolbarnen finns fritidshem och familjedaghem.

Utbyggnaden av barnomsorgen fortsätter i enlighet med riksdagens beslut hösten 1985. So

Genom riksdagsbeslutet hösten 1985 ges alla barn en rätt att delta i kommunal barnomsorg frän ett och ett halvt års ålder till dess de börjar skolan. För barn vars vårdnadshavare förvärvsarbetar eller studerar skall rätten avse 7

plats i kommunalt daghem. föräldrakooperativ eller familjedaghem. För barn som är i familjedaghem eller vars föräldrar är hemarbetande skall rät- Bil. 7 ten gälla deltagande i öppen förskola eller plats i deltidsgrupp.

Den angivna målsättningen skall uppfyllas genom en planmässig utbyggnad som innebär att barnomsorgen för alla barn i äldern 1 1/2 - 7 år skall täcka efterfrågan senast år 1991.

Av statsbidraget till kommunernas barnomsorg avsätts årligen medel för utvecklings- och förnyelsearbete inom barnomsorgen. Projekt av detta slag bedrivs f.n. i ca 200 kommuner. .

Ett nytt statsbidragssystem för barnomsorgen har införts fr.o.m. den 1 januari 1988.

Omsorg om äldre och handikappade

Äldreomsorgen måste även i fortsättningen ges hög prioritet. Antalet personer i de äldsta åldersgrupperna fortsätter att öka. En fortsatt utveckling av och satsning på hemtjänsten och andra öppna stödformer måste ske och standarden på institutionerna förbättras.

Den sociala hemtjänsten har utvecklats kraftigt de senaste åren. Antalet arbetstimmar har från år 1980 till år 1985 ökat med 21 miljoner timmar, vilket motsvarar 42 procents ökning. Nästan hälften av alla personer som är 80 år och äldre får social hemhjälp.

Primärkommunernas åtagande inom äldreomsorgen vidgas successivt. Från och med år 1988 höjs därför bidragsbeloppet per årsarbetare med 4 000 kr. till 34 000 kr. Samtidigt kan en avsevärd ökning av hemtjänstens volym förväntas. Statens andel av hemtjänstens kostnader beräknas under 1988/89 uppgå till ca 2 724 milj. kr. För bidrag till utveckling av hemtjänsten avsätts 20 milj. kronor.

Äldreberedningens slutbetänkande (SOU 1987:21) har nyligen remissbehandlats. Under våren 1988 kommer en proposition att förcläggas riksdagen om den framtida äldreomsorgen. I denna kommer bl.a. frågor om inriktningen av äldreomsorgens ansvarsfördelning och samordning mellan huvudmännen, statens bidrag till äldreomsorgens kostnader samt stödet till närstående att behandlas.

Samhället måste genom cen väl utbyggd äldreomsorg svara för att äldre får den hjälp de behöver.

Samhällets stöd till anhöriga som vill göra vårdinsatser måste emellertid också förbättras. Förvärvsarbetande som under en kortare tid vill vårda närstående i hemmet bör därför ges rätt till ledighet och ersättning från socialförsäkringen. Regeringen avser att i den kommande äldrepolitiska propositionen lägga fram ett förslag med denna innebörd.

I regeringens finansplan 1987 tramhölls att det är angeläget att finna en mer permanent lösning av kostnadsfördelningen mellan stat, kommuner och landstingskommuner i samband med omstruktureringen av vården. I avvaktan härpå och som ett provisorium borde årsarbetarbidraget till social hemhjälp från 1988 höjas med 4 000 kr. till 34 000 kr. I finansplanen framhålls även att ett liknande förfarande borde tillämpas under 1989.

Regeringen avser återkomma i samband med den äldrepolitiska propositionen våren 1988 till frågan om en långsiktig lösning av kostnadsfördel- Bil. 7 ningen. I avvaktan på att en sädan längsiktig lösning kan genomföras bör en höjning av statsbidraget ske även 1989. Schablonbeloppet per ålders- och förtidspensionär bör därvid höjas från 250 kr. till 400 kr., vilket motsvarar ungefär 275 milj. kr.

Genom en höjning av schablonbeloppet blir statsbidraget starkare relaterat till befolkningsstrukturen och därmed till behoven i den enskilda kommunen. Kommunernas möjligheter till en flexibel användning av medlen ökar också. :

Färdtjänsten har stor betydelse för äldres och handikappades möjligheter att leva självständigt och oberoende. Antalet personer med rätt till färdtjänst var år 1985 ca 360 000. Statens kostnad för bidrag till färdtjänsten beräknas till 497 milj. kr. för 1988/89.

Genom effektivisering och omprioriteringar har utrymme skapats för flera viktiga handikappolitiska reformer. Regeringen kommer inom kort att föreslå reformer på tre socialt viktiga områden. I början av 1988 läggs en proposition fram om ctt nytt och kraftigt förstärkt bilstöd till handikappade. Totalt beräknas det nya bilstödet att kosta ca 250 milj. kr. Under våren 1988 kommer regeringen även att föreslå riksdagen att verksamheten med tidningsutgivning för synskadade permanentas och utvecklas. Målet är att under den närmaste femårsperioden utöka utgivningen av dagstidningar för synskadade från nuvarande femton till femtio. I början av 1988 kommer också förslag att föreläggas riksdagen om införande av en ny kompetensinriktad vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda.

I budgetpropositionen lämnas förslag på en serie handikappolitiska reformer. Inom socialdepartementets verksamhetsområde föreslås åtgärder för att förbättra situationen för familjer med handikappade barn. Förslag läggs om att rätten till tillfällig föräldrapenning för vård av sjuka barn skall utökas från nuvarande 60 till 90 dagar. Föräldrar med handikappade barn för vilka vårdbidrag utges drabbas ofta av svåra ekonomiska omställningsproblem i de fall deras barn avlider. För att ge dessa familjer möjligheter till ekonomisk omställning, föreslås att vårdbidraget skall kunna lämnas även en viss tid efter barnets död. Vidare föreslår regeringen att de statliga bidragen till handikapporganisationerna, till den s.k. rikstolktjänsten och Föreningen Sveriges dövblinda för tidningsutgivning skall förstärkas kraftigt. Föreningen Rekryteringsgruppen. som bedriver tränings- och rehabiliteringsverksamhet för nyhandikappade, föreslås få ett särskilt driftbidrag över budgeten. Även på andra områden lämnas förslag som syftar till att förbättra verksamheten för handikappade.

Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapolitik

En viktig uppgift för socialtjänsten är att arbeta förebyggande genom att bl.a. delta i samhällsplaneringen. bedriva en aktivt uppsökande verksamhet och ge social service. Socialtjänsten skall också svara för omsorg och service till familjer och enskilda som behöver detta. Inom socialtjänsten pågår en

utveckling av organisation och metoder. Regeringen föreslår att drygt — Prop. 1987/88:100

29 milj. kr. beräknas för utvecklings- och försöksverksamheter vad gäller = Bil. 7 missbrukarvården, socialt arbete bland barn och unga. krisproblematik i familjerna och socialbyråernas arbete. |

Socialberedningen har i augusti 1987 överlämnat betänkandet (SOU 1987:22) Missbrukarna, Socialtjänsten, Tvånget, som béhandlar tväångsvården av vuxna missbrukare och redovisar vissa överväganden och förslag beträffande missbrukarvården i övrigt. Regeringen avser lämna en proposition med förslag i dessa frågor till riksdagen i mars 1988.

"De barn och ungdomar som socialtjänsten möter i sitt individinriktade arbete har ofta en mer komplicerad problembild än tidigare. Olika utredningar visar att vård- och behandlingsinsatserna för de ungdomar som befinner sig i den s.k. högriskgruppen behöver samordnas och intensifieras. Vidare har de tunga missbrukarnas förhållanden försämrats i olika avseenden. Det är angeläget att se över samhällets insatser för vård och behandling av de mest

utsatta grupperna. | |

Den av regeringen tillsatta arbetsgruppen med uppgift att analysera socialbidragsutvecklingen under 1980-talet har i mars 1987 lämnat en slutrapport (Ds S 1987:2) som visar att en komplex kedja av samverkande faktorer lett till ökade socialbidrag. Som en följd av arbetsgruppens slutrapport har bl.a. anslagits medel i syfte att förbättra samarbetet mellan socialtjänsten

och arbetsförmedlingarna. |

Regeringen har uppdragit åt socialstyrelsen att utreda flyktingbarnéns problem och behov av speciella stödinsatser från socialtjänsten och hälsooch sjukvården. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 30 april : 1988. : .

Narkotikamissbruket domineras i huvudsak av missbruk av cannabis. En sammantagen bedömning av olika data tyder på att omfattningen av det tunga missbruket inte har genomgått några stora förändringar. Bland ungdomar har dock injektionsmissbruket av'allt att döma gått ned.

Regeringen för en offensiv och beslutsam narkotikapolitik. Målet är att stoppa allt missbruk av narkotika. Inriktningen av narkotikapolitiken har ett: brett stöd i medborgaropinionen, i de politiska partierna, i frivilliga organisationer och folkrörelser. |

Spridningen av HIV-virus bland intravenösa missbrukare har lett till en kraftig intensifiering av kampen mot narkotikamissbruket. Regeringens ställningstagande om förstärkta insatser mot HTV/AIDS redovisas i en sär- : skild proposition. Häri ingår särskilda ätgärder för utbyggnad av resurser för tvångsvård enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM).

En viktig del i alkohol- och narkotikapolitiken är det förebyggande arbete: som bedrivs dels genom folkrörelser och föreningsliv, dels genom olika myn-

digheter. Både lokal och central information och andra opinionsbildande in-

satser, liksom stöd till lokalt förankrade drogförebyggande verksamheter är av stor vikt. Inriktningen på ungdomsgruppen är av särskild betydelse.

Genom rådet för alkohol- och narkotikafrågor (AN-rådet) sker en kontinuerlig dialog mellan organisationslivets representanter och socialdepartementet. Rådet ombildades i slutet av är 1986 samtidigt som dess arbete breddades. Inom rådet har tillsatts en särskild beredningsgrupp med uppgift att 10 intensifiera opinionsbildningen mot alkohol och droger.

una dl - . s Bil. 7 Anslagsförändringarna inom socialdepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1988/89 i förhållande till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 framgår av följande sammanställning (milj. kr).

Statsbudget — Förslag Förändring

198788 1988/89

Femte huvudtiteln A. Socialdepartementet m.m. 168.1 177.1 + 9.0 B. Administration av socialförsäkring

m.m. 837.9 817,4 - 20,5. C. Ekonomiskt stöd till barnfamiljer

m.m. . 13 788,6 14 150,7 + 362,1 D. Försäkring vid sjukdom, handikapp

och ålderdom57 991,7 60 809,5 + 2 817,8
E. Hälso- och sjukvård m.m.6 284,8 5 248,8 - 1,036,0
F. Omsorg om barn och ungdom9 178,0 9 833,0 + 655,0

G. Omsorg om äldre och handikappade 2 915,4 3 459,6 + 544,2 H. Socialt behandlingsarbete, alkohol-

och narkotikapolitik891,4896,4 + 5.0
I. Internationell samverkan26,328,5 + 22
Totalt för socialdepartementet92 082,2 95 421,0 + 3 338,8

. Bil. 7 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 januari 1988. Föredragande: statsrådet Sigurdsen, såvitt avser frågor under littera A1-2, A4d-5, B, C2-3, CS, D, E, H och I; statsrådet Lindqvist såvitt avser frågor under littera A3, C1, C4, C6, F och G.

Anmälan till budgetpropositionen 1988

FEMTE HUVUDTITELN

A. Socialdepartementet m.m.

A 1. Socialdepartementet

1986/87 Utgift 25 897 775 1987/88 Anslag 23 445 000 1988/89 Förslag 29 089 000 1987/8& Beräknad ändring

1988/89 Anslag

Förvaltningskostnader23 445 000+ 1744 000
(därav lönekostnader)(21-009 000)(+ 1 771 000)
Engångsanvisning+ 3 900 000
Summa23 445 000+ 5 644 000

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 29 089 000 kr. Jag har därvid, som en engångsanvisning, beräknat medel för ett ökat ADB-stöd inom departementet. I övrigt har medelsbehovet beräknats med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna om 5 2 på tre år med fördelningen 1, 2 och 2 Z för första, andra resp. tredje året.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Socialdepartementet för budgetåret 1988/89 anvisa ett för-

slagsanslag av 29 089 000 kr.

A 2. Utredningar m.m.

1986/87 Utgift 25 922 U42 Reservation — 8995 191

1987/88 Anslag 26 000 000 1988/89 Förslag 27 720 000

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten bör anslaget uppgä till 27 720 000 kr under nästa budgetär. 12

Hemställan | : ; Bil. 7 Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Utredningar m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 27 720 000 kr.

A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet

1986/87 Utgift 33 653 662 Reservation = 2 041 257 1987/88 Anslag 36 909 000 1988/89 Förslag 38 385 000 Från detta anslag utgår bidrag till forsknings- och utvecklingsarbete, FoU, samt försöksverksamhet inom socialdepartementets verksamhetsområde. Som beredningsorgan till regeringen för bidrag från detta anslag finns delegationen för social forskning (DSF). Delegationen har också till uppgift att initiera och stimulera FoU inom socialdepartementets ansvarsområde. I den av riksdagen antagna propositionen om forskning (prop. 1986/87:80, UbU 26, SoU 28, rskr. 288) fastställdes en treårig forskningsram. Riksdagsbeslutet innebar oförändrat anslag för treårsperioden. Den forskning som stöds från anslaget ligger i linje med de rekommendationer föredragande statsrådet angav i den forskningspolitiska propositionen. Det långsiktiga stödet från anslaget till universiteten har ökat något. Forskningen om det ekonomiska trygghetssystemet har utvecklats. Vid fyra universitet finns aktiva forskningsgrupper som angriper problem inom området ur olika vetenskapliga perspektiv. Ett internationellt samarbete inom området har fått stöd. | . För den barn- och familjepolitiska forskningen har kontakt etablerats med . dem som förbereder ”Tema barn” vid universitetet i Linköping. Frågan om stöd till forskning kring barnomsorgen i ett samhällsekonomiskt perspektiv prövas. Då det gäller forskning om beroendeframkallande medel har särskilt alkoholforskningen prioriterats. Från anslaget kommer 1 milj. kr. att avsättas för forskar-. forskarassistent- och doktorandstipendier för alkobolforskning med social-, samhälls- och beteendevetenskaplig inriktning inom områdena Alkoholbruk och missbruk samt Behandling och rehabilitering. Ett seminarium kommer att anordnas för att belysa forskning om missbrukarna och deras anhöriga. Inom handikappforskningen har fyra stipendier inrättats för forskare, forskarassistenter och doktorander. Ytterligare stöd till den längsiktiga kunskapsuppbyggnaden samordnas av forskningsrådsnämnden med stöd bl.a. från detta anslag i överensstämmelse med riksdagens beslut. Initiativ inom äldreforskningen kommer att prövas under året. Forskningen inom socialtjänsten inriktas dels mot relationen socialarbeta- | re-klient. dels mot utveckling av metoder som skall göra det möjligt för socialtjänsten att medverka i samhällsplaneringen. Inom hälso- och sjukvårdsforskningen ligger prioriteten för hälsoekonomisk och samhällsekonomisk forskning fast. Härutöver prioriteras forskning 13

om hur ohälsa varierar mellan olika sociala grupper och vad som ligger bakom denna variation. Vidare kan framhållas forskning med inriktning mot — Bil. 7 sociala och psykologiska aspekter på vården och vilken roll detta spelar för behandlingens framgång eller hur vårdresultaten påverkas av personalens motivation och arbetstillfredsställelse. Försök görs att stödja forskargrupper med syftet att få till stånd teori- och metodutveckling samt forskarutbildning.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet

för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 38 385 000 kr.

A 4. Extra utgifter

1986/87 Utgift 2154 310 Reservation = 81 I81 1987/88 Anslag 1769 000 | 1988/89 Förslag 1880 000:

Från anslaget utgår bl.a. bidrag till vissa pensionärsorganisationer. För nästa budgetår bör anslaget räknas upp med 101 000 kr. för-.detta ändamål. - Avsikten är också att göra en viss omläggning av bidragssystemet så att bidraget till en organisation påverkas av förändringar i medlemsantalet.

Bidrag utgår som hittills efter ansökan till pensionärsorganisation som är av riksomfattande karaktär. står öppen för alla och är partipolitiskt obunden. Lägsta medlemsantal för bidrag föreslås bli 30 000 medlemmar.

Bidrag föreslås utgå i form av grundbidrag och för organisation med fler än 75 000 medlemmar även i form av rörligt bidrag. Till organisation med ' högst 75 000 medlemmar föreslås halvt grundbidrag och vid fler medlemmar helt grundbidrag. Det rörliga bidraget föreslås utgå i intervallet 75 000 - 150 000 medlemmar med 5 kr./medlem, i intervallet 150 000 - 300 000 medlemmar med 4 kr./medlem. i intervallet 300 000 - 450 000 medlemmar med 3 kr./medlem samt med 2 kr./medlem för medlemmar utöver 450 000.

Jag beräknar anslagsbehovet för nästa budgetår till 1 880 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservations-

anslag av I 880 000 kr.

A 5. Särskilda medel för bekämpningen av AIDS

Regeringen kommer att förelägga riksdagen en proposition om fortsatta insatser mot AIDS. IT avvaktan på denna proposition föreslår jag att anslaget förs upp med oförändrat belopp.

| Bil. 7

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen .

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Särskilda medel

för bekämpningen av AIDS för budgetåret 1988/89 beräkna ett reser-

vationsanslag av 80 000 000 kr. :

Bil. 7

Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna svarar för administrationen av huvuddelen av samhällets ekonomiska trygghetssystem.

Den ekonomiska omfattningen av det socialförsäkrings- och bidragssystem som handhas av denna administration framgår av följande sammanställning.

Beräknade utbetalningar

budgetåret 1987/858 (milj. kr.)

Allmänna barnbidrag10 100
Föräldraförsäkring| 455
Värdbidrag för handikappade barn550
Bidragsförskott (brutto)2 600
Barnpensioner,.inkl. ATP625
Sjukförsäkring| 40 600
Folkpension och pensionstillskott50 380
Allmän tilläggspension (ATP)56 800
Kommunalt bostadstillägg5 000
Delpension1 130
Arbetsskade- och vrkesskadeersättning5 500
Kontant arbetsmarknadsstöd. utbildningsbidrag3 400
Dagpenning till värnpliktiga m.m.170

185 310

De olika stödformerna redovisas under C- och D-avsnitten. De ersättningsformer som ingår i de två sista punkterna redovisas under arbetsmarknads- och försvarsdepartementens resp. huvudtitel. De här nämnda ekonomiska trygghetssystemens kostnadsutveckling och

relativa andel av samhällsekonomin framgår av följande sammanställning.

Miljarder kr.

1970 1980 1986 De sociala stödformernas ekonomiska omfattning 19,5 97,9 181,2 BNP till marknadspris 172,2 S2SA1 9361 Stödformernas andel av BNP i 11.3 18.6 19.4 "Transfercringar från socialförsäkring m.m. till hushållen

(efter skatteav drap)!14.0 68,0 — 1214
Total privat konsumtion92.0 270,0 — 478.1
Transfereringar i & av privat konsumtion!15,0 25,0 26,0

! Är 1970 uppskattade värden

De ersättningar som efter skatteavdrag utgår från socialförsäkringen m.m. motsvarar omkring 26 <& av den totala privata konsumtionen i landet och har således stor betydelse ur fördelningspolitisk synvinkel. De innebär en betydande omfördelning av utrymmet för privat konsumtion till förmån för de ekonomiskt sämre ställda grupperna i samhället. Det ekonomiska trygghetssystemet omfattar hela befolkningen och är till större delen samordnat i lagen (1962:381) om allmän försäkring, som omfattar sjukförsäkring (inkl. tandvårdstörsäkring och föräldraförsäkring), folkpensionering och ATP.

Handläggningen av ersättningsärenden m.m. på lokal nivå sköts av de allmänna försäkringskassorna. Det finns en försäkringskassa i varje landstingskommun och kommun som inte ingår i landstingskommun. Lokalkontor 16

finns i varje kommun. Riksförsäkringsverket (Rfv) är central förvaltnings- — Prop. 1987/88:100

myndighet för verksamhetsområdet och utövar den centrala ledningen och — Bil. 7 tillsynen över försäkringskassornas verksamhet. Socialförsäkringsförmänerna betalas i huvudsak ut genom verkets försorg.

En av Rfv:s viktigaste uppgifter är att följa upp och utvärdera socialförsäkringens effekter för individ och samhälle. Verket här också att ta fram prognoser Över försäkringens utveckling. .

Rfv har hand om debitering och uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare t.o.m. utgiftsåret 1984. Fr.o.m. utgiftsåret 1985 samordnades uppbörden av arbetsgivaravgifterna med skatteuppbörden och administrationen ankommer på skattemyndigheterna. Omläggningen innebär att Rfv:s medverkan vid uppbörden av arbetsgivaravgifterna under de närmaste åren successivt upphör. Avgifter som betalas av staten skall dock även framdeles hanteras av Rfv. | : | |

En förutsättning för att det omfattande ekonomiska ersättningssystemet skall kunna administreras säkert och med rimliga resursinsatser är att modern ADB-teknik används. Rfv förfogar över en stor datoranläggning som är placerad i Sundsvall. Försäkringskassorna är genom ett omfattande terminalnät anslutna till denna ADB-anläggning.

För att få underlag för ett ställningstagande i fråga om den längsiktiga inriktningen av ADB-verksamheten på socialförsäkringsområdet har Rfv i uppdrag att i samråd med statskontoret och i nära samarbete med försäkringskassorna genomföra ett utrednings- och utvecklingsarbete samt praktisk försöksverksamhet avseende ADB-verksamheten, den s.k. FAS 90-utredningen (Framtida ADB-verksamhet inom socialförsäkringen på 90-talet och därefter). Utrednings- och utvecklingsarbetet skall bl.a. belysa olika alternativ med spridning av register och datorresurser på regional och lokal nivå. Härvid skall redovisas för- och nackdelar mellan de olika alternativen och ett bibehållande av nuvarande ADB-struktur. Utredningen beräknas bli klar under våren 1988.

Under budgetåret 1986/87 har en översyn av administrationen av socialförsäkringen inletts inom regeringskansliet. Syftet med översynen är att ge underlag till ett mera långsiktigt ställningstagande till administrationens resursbehov. Översynen har att särskilt beakta sambanden mellan införandet av teknikstöd, decentraliseringen av ärendehandläggningen och de allmänna försäkringskassornas lokalkontorsnät.

När det gäller administrationen av socialförsäkringarna pågår inom verksamheten ett omfattande utvecklingsarbete. Strävan att decentralisera verksamheten från centralkontoren till försäkringskassornas lokalkontor är en av hörnstenarna i detta pågående utvecklingsarbete. Målet är att i huvudsak all s.k. individinriktad handläggning av försäkringsärenden skall förläggas till försäkringskassornas lokalkontor. Ett syfte med decentraliseringen är att förbättra servicen och effektiviteten. I det fortsatta arbetet med decentraliseringen bör beaktas om det kan vara mera funktionellt att vissa ärendeslag behålls vid centralkontoren.

Flertalet försäkringskassor har redan beslutat om decentralisering elter är i färd med att utreda hur den kan genomföras. De kassor som har färdiga planer anger att decentraliseringsarbetet bör vara genomfört före juli månad 17

2 Riksdagen 198788. I suml. Nr 100

1990. Rfv har angett inriktningen att en decentralisering av det helt övervä- = Prop. 1987/88:100

gande antalet ärendetyper bör vara genomförd till juli 1991. Bil. 7

Jag vill även för egen del ställa mig bakom att inriktningen bör vara att det övervägande antalet ärendetyper som handläggs inom socialförsäkringsområdet bör decentraliseras från försäkringskassornas centralkontor till lokalkontoren. Det verkar också rimligt att därvid sträva efter att decentraliseringen i huvudsak bör vara genomförd till budgetåret 1991/92. Härvid bör dock hänsyn tas till de försäkringskassor som av bl.a. regionala förhållanden har andra förutsättningar än t.ex. storstäderna att genomföra decentraliseringen inom angiven tid.

En välförgrenad organisation av försäkringskassornas lokalkontor är en av förutsättningarna för att decentraliseringen skall kunna bli framgångsrik. Av avgörande betydelse är också att det vid en decentraliserad handläggning av försäkringsärendena finns erforderliga kunskaper om socialförsäkringen vid lokalkontoren.

En arbetsgrupp med företrädare för Rfv, försäkringskassorna och de fackliga organisationerna har tidigare under år 1987 tillsatts för att studera alternativa strukturer för lokalkontoren. Enligt Rfv:s nya organisationskungörelse skall det finnas minst ett lokalkontor i varje kommun. Arbetsgruppen har analyserat olika strukturer för lokalkontoren och studerat kostnadsskillnader för olika kommunstorlekar och kontorstyper.

Gruppen, som har redovisat resultaten i två rapporter (LK-grupp 87, rapport 1987-05-25, tilläggsrapport 1987-09-30), konstaterar att för att kunna svara mot de krav som kommer att ställas på lokalkontoren vid en decentraliserad handläggning av i princip alla individrelaterade försäkringsärenden bör kontoren ha ett befolkningsunderlag på minst 5 000 invänare. Detta motsvarar ca fem årsarbetare.

I en särskild skrivelse (1987-11-18) till regeringen har Rfv - mot bakgrund av arbetsgruppens rapporter - redogjort för den inriktning som verket rekommenderar när det gäller utformningen av försäkringskassornas framtida kontorsnät.

En utgångspunkt för försäkringskassornas verksamhet är det kontaktbehov som finns, inte bara med de försäkrade utan också med kommuner, landsting, arbetsgivare m.fl. Enligt min bedömning bör vid en genomförd decentralisering lokalkontoren ha en sådan förgrening att medborgarna även fortsättningsvis - i alla delar av landet kan erbjudas en god service.

Jag instämmer i uppfattningen att en god service till medborgarna kräver en minimigräns för lokalkontorens befolkningsunderlag. Alltför små enhe-

ter medför både försäkringsmässiga och administrativa svårigheter. All den

kunskap och allsidighet som den vittomfattande verksamheten kräver kan i allmänhet inte upprätthållas på ett tillfredsställande sätt på alltför små enheter.

Till detta vill jag för egen del ge min syn på principerna för den framtida administrationen av socialförsäkringen. Den bör utmärkas av en organisation där personalen kan utnyttja teknikstöd i syfte att medverka till god service och ökad kvalitet i handläggningen av försäkringsärenden. Detta leder till slutsatsen att en rimlig minsta storlek måste föreligga hos lokalkontoren och därmed hos det befolkningsunderlag som kontoret skall betjäna. Dessa 18

synpunkter ligger enligt min mening väl i linje med Rfv:s ställningstagande till rapporterna om lokalkontorsnätet. Jag vill också framhålla att det i gles- = Bil. 7 bygder med långa avstånd och ringa befolkningsunderlag kan behöva tas särskilda hänsyn vid utformningen av lokalkontorsnätet.

Jag vill understryka att det liksom hittills ankommer på styrelsen för respektive försäkringskassa att inom tilldelade ekonomiska resurser besluta om organisationen av lokalkontoren inom kassans område.

Administrationen av det ekonomiska trygghetssystemet sker med ett betydande stöd av automatisk databehandling (ADB). En förutsättning för att det omfattande ekonomiska ersättningssystem som socialförsäkringarna utgör skall kunna administreras säkert och med rimliga resursinsatser är att modern ADB-teknik används. Vid en genomförd decentralisering kommer de anställda på lokala enheter att handlägga ärenden inom fler olika försäkringsområden än för närvarande. Teknisk samverkan med andra lokala och regionala organ ökar sannolikt. Kommunikationstekniken kommer att utvecklas och de lokala enheterna kommer att få ett större inflytande över den egna verksamheten.

Inriktningen att nästan all handläggning som bygger på personkontakter i försäkringssystemen utförs lokalt innebär att ADB-tekniken kommer att bli en väsentlig hjälp- och stödfunktion för personalen. Säkrare handläggning och kortare handläggningstider bör kunna uppnås genom ett utvecklat teknikstöd. Då det kommer att röra sig om omfattande investeringar blir det också angeläget att åstadkomma en optimal användning av teknikstödet.

Införandet av ett nytt decentraliserat teknikstöd bör förbättra möjligheterna att uppfylla kravet på service. För att upprätthålla en god service kan där geografiska eller kommunikationsmässiga förhållanden så motiverar lokalkontoren kompletteras med olika organisationsformer. Lokala lösningar som svarar mot respektive kassas speciella behov bör kunna skapas. Detta gäller inte minst glesbygden där ett utbyggt teknikstöd bör ge utrymme för passande lösningar.

Som en följd av decentraliseringen kommer centralkontorens nuvarande roll att förändras. Centralkontorens uppgifter i framtiden kommer att fokuseras på ledning, samordning, uppföljning och rådgivning m.m. En fortsatt analys av centralkontor bör därför göras.

Inom Rfv pågår ett översynsarbete inför den anslagsframställning som skall avges inför budgetåret 1989/90. Rfv kommer i detta översynsarbete också att belysa effekterna för verkets del av den nu pågående decentraliseringen av försäkringsärenden från central- till lokalkontoren. I anslagsframställningen för budgetåret 1989/90 bör Rfv redovisa resultaten av verkets Översyn.

Som framgår av vad jag nu har anfört pågår ett omfattande förändringsoch utvecklingsarbete när det gäller administrationen av socialförsäkringen. Organisation och arbetssätt förändras i riktning mot större ansvar och befogenheter för enskilda handläggare - antalet chefsnivåer minskar. En omfattande satsning på personalutvecklande insatser kommer att krävas. Det är min bedömning att den pågående decentraliseringen, kommande utveckling av teknikstödet och de personalutvecklande åtgärderna kommer att ytterligare förbättra försäkringskassornas och Rfv:s möjligheter att hantera och ut- 19

veckla verksamheten. Det framtida lokalkontorsnätet bör då bygga på kon- Prop. 1987/88:100

tor som har tillräcklig bärkraft att med kunnig personal och teknikstöd ge en = Bil. 7 fullgod service i i stort sett samtliga s.k. individinriktade ärenden.

I fjolårets budgetproposition anmäldes, som tidigare nämnts, att en översyn av administrationen av socialförsäkringen skulle företas inom regeringskansliet. Under innevarande budgetår kommer översynen att avslutas i och med behandlingen av FAS 90-utredningen och dess förslag till framtida teknikstöd. Avsikten är att det samlade resultatet från översynen kommer att redovisas i budgetpropositionen för 1989/90.

Försäkringskassornas beslut i socialförsäktingsärenden m.m. kan överklagas vid försäkringsdomstol. Det finns tre regionala försäkringsrätter och som högsta instans - försäkringsöverdomstolen. Anslag till försäkringsdomstolarna har för tid t.o.m. budgetåret 1987/88 anvisats under socialdepartementets huvudtitel. I samråd med chefen för justitiedepartementet anser jag att försäkringsdomstolarna fr.o.m. budgetåret 1988/89 bör föras in under domstolsverket som central förvaltningsmyndighet och att anslag bör anvisas under justitiedepartementets huvudtitel.

Försäkringsdomstolarna medverkar i de pågående försöken med treåriga budgetramar. I enlighet med de särskilda direktiv som meddelades försäkringsdomstolarna hösten 1986 har domstolarna lämnat en gemensam rapport om sin verksamhet.

I rapporten framhåller försäkringsdomstolarna att det innebär vissa problem att dessa domstolar - till skillnad från nästan alla andra domstolar - står utanför domstolsverkets område. Detta gäller det personalpolitiska området, utbildningsfrågor m.m. Försäkringsdomstolarna föreslår ett närmare samarbete med övriga domstolar. Man föreslår även vissa organisatoriska förändringar i syfte att göra försäkringsrätterna helt jämförbara med hovrätter och kammarrätter. I nuläget har försäkringsrätterna svårigheter att rekrytera och framför allt behålla skicklig domarpersonal.

Att samordna försäkringsdomstolarna med de allmänna förvaltningsdomstolarna under domstolsverket kan enligt min mening lösa många av de beskrivna problemen vid dessa domstolar. Bl.a. ökar möjligheterna att uppnå en gemensam domarbana. En samordning beräknas också på sikt medföra rationaliserings- och effektivitetsvinster på det ekonomiadministra- : tiva området. Vidare ökar möjligheterna att vid behov omfördela resurser inom domstolsväsendet vid förändringar i målmängderna. > Jag vill i detta sammanhang framhålla att det givetvis är viktigt att den stora fond av specialkunskaper på socialförsäkrtingsomrädet som försäkringsdomstolarnas personal besitter inte går förlorad samt att de nuvarande goda kontakterna med övriga myndigheter och andra organ på socialförsäkringsområdet kan bibehållas. Avsikten är att dessa kontakter skall bibehållas oe och utvecklas även efter en administrativ samordning under domstolsverket. I detta avseende är jag övertygad om att det även i framtiden skall finnas ett fruktbart samspel mellan domstolar och socialförsäkringsadministration.

:1986/87 Utpgift 342 473 780 Bil. 7 1987/88 Anslag 344 661 000 1988/89 Förslag" 355 756 000

I Tidigare anslaget B 3. Riksförsäkringsverket

Riksförsäkringsverket (Rfv) är central förvaltningsmyndighet främst för ärenden som rör den allmänna försäkringen — dvs. sjukförsäkring inkl. föräldraförsäkring och tandvårdsförsäkring, folkpensionering, tilläggspensionering = samt delpensionsförsäkring och arbetsskadeförsäkring, allmänna barnbidrag och bidragsförskott samt för ärenden som rör utbetalning av utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning och dagpenning till vissa värnpliktiga.

I verkets uppgifter ingår bl.a. att utöva tillsyn över de allmänna försäkringskassorna och svara för den centrala ledningen av den allmänna försäkringen och övriga trygghetsanordningar inom verkets ansvarsområde. Rfv svarar för utbetalningen av huvuddelen av förmånerna genom sin ADB-central i Sundsvall. Verket handlägger också ärenden enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring m.fl. äldre författningar inom motsvarande område. I verket handläggs även ärenden angående debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter som avser tid före år 1985. För bevakning av rättspraxis inom socialförsäkringsområdet finns en ombudsenhet som fullgör verkets uppgift att inträda som part i försäkringsdomstolarna. Verket är vidare redovisningscentral för ett antal myndigheter och de allmänna försäkringskassorna.

Riksförsäkringsverket Rfv föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande.

1. Huvudförslag budgetåret 1988/89 - 7 895 000 kr. Utgiftsminskningen följer det treåriga huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1986/87 och . uppgår för budgetåret 1988/89 till 2 26. Minskningen beräknas genomföras bl.a. genom en successiv avveckling av avgiftsbyrån. Avvecklingen medför också en ytterligare minskning av kostnaderna för ADB-driften med ca 230 000 kr. och portokostnaderna med ca 50 000 kr.

2. Regeringen har uppdragit åt Rfv att genomföra ett utrednings- och utvecklingsarbete avseende den långsiktiga inriktningen av ADB-verksamheten på socialförsäkringsområdet. Utredningen beräknas avslutas under innevarande budgetår. Medelsbehovet minskar därför med 4 097 000 kr.

3. Till följd bl.a. av utbyte av terminalutrustning vid försäkringskassorna behövs för ADB-driften ytterligare ca 36 milj. kr. Den kraftiga kostnadsökningen sammanhänger med att den äldre utrustningen är slutavskriven.

4. Individuell information om den framtida pensionens storlek m.m. utsändes under våren 1985 till försäkrade i åldern 55-64 år och under våren 1987 till försäkrade i åldern 50-55 år. För innevarande budgetår har medel beräknats för information till två åldersgrupper, 50- och 64-åringar. Under 1988/69 bör enligt riksförsäkringsverket information sändas till förutom sistnämnda åldersgrupper även 52- och 60-åringar. De som fvller 52 år under år 21

1989 har inte tidigare fått någon information. Till 60- åringarna bör informa- — Prop. 1987/88:100

tion ges därför att det är första året som möjlighet ges till flexibelt pensions- = Bil. 7

uttag. Detta innebär en kostnadsökning med 657 000 kr., i huvudsak porto-

kostnader. 5. För beredskapsverksamhet inom socialförsäkringsväsendet behövs

150 000 kr. Beloppet avser kostnader för planerings-, utbildnings- och övningsverksamhet.

198788 Beräknad

ändring 1988/89

| Föredraganden Personal 940 - 38 Anslag Utgifter

Förvaltningskostnader173 842 000+ 5 800 000
(därav lönekostnader)(153 948 000) (+ 6 584 000)
Lokalkostnader30 502 000+ 262 000

Kostnader för drift av data-

maskinanläggning m.m.| 95 031 000+ 16 691 000
Ersättning till postverket m.m.187 320 000+ 13-125 000
Engångsanvisning11 235 000- 11235 000
Summa utpifter497 930 000+ 24 643 000 -

Inkomster Försäljning av publikationer m.m. 35 000 - 20 000 Ersättning från allmänna pen-

sionsfonden 56 673 000 - 825 000 Ersättning från de allmänna för- .

säkringskassorna 88 195 000 + 14 000 000 Ersättning från statens löne- och

pensionsverk för datadrift m.m. 6 516 000 + 193 000 Ersättning från de affärsdrivande

verken 1850 000 + 200 000 Nettoutgift 344 661 000 + 11-095 000

Föredragandens överväganden

Fr.o.m den 1 januari 1985 samordnades uppbörden av arbetsgivaravgifterna med skatteuppbörden och administrationen ankommer på skattemyndigheterna. Rfv skall dock svara för debitering och uppbörd av avgifter som avser utgiftsår före år 1985. I samband med omläggningen kan riksförsäkringsverkets avgiftsbyrå successivt avvecklas i takt med att arbetsuppgifterna försvinner.

Även andra handläggande arbetsuppgifter i individärenden har successivt avvecklats och förts ut till regional och lokal förvaltning. Därigenom sker en renodling av verkets roll som central förvaltnings- och tillsynsmyndighet. En av verkets viktigaste uppgifter härvid är att följa upp och utvärdera socialförsäkringens effekter för individ och samhälle. Det är enligt min mening viktigt att verket kan öka sina insatser i fråga om att ta fram statistiksystem samt prognoser över försäkringens utveckling. Möjligheterna till cen omprioritering i detta syfte bör belvsas särskilt i verkets anslagsframställning för budgetåret 1989/90.

Jag godtar Rfv:s förslag om en planenlig real minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 enligt det treåriga huvudförslag som fastlades inför tids- = Bil. 7 perioden 1986/87 — 1988/89. Besparingen innebär för budgetåret 1988/89 | bl.a. ett bortfall av 38 tjänster i samband med den pågående avvecklingen av

verkets avgiftsbyrå. : |

Med hänsyn till att Rfv:s utrednings- och utvecklingsarbete avseende den långsiktiga inriktningen av ADB-verksamheten, den s.k. FAS 90-utredningen, väntas bli klar inom kort beräknar jag att anslagsbehovet minskar med ca 4 milj. kr. Rfv väntas redovisa utredningsresultatet till regeringen under våren.

Kostnaderna för ADB-driften beräknas öka främst i samband med utbyte av förslitna terminaler vid försäkringskassorna. Med hänsyn till att terminalanskaffningen är förknippad med det framtida datorstödet är jag för närvarande inte beredd att räkna upp anslaget med mer än c:a 14 milj. kr. Härav avser c:a 4 milj. kr. installation av ett höghastighetsnätverk vid ADB-centra- Jen i Sundsvall. Denna investering räknar jag med skall leda till framtida rationaliseringsvinster. Sedan FAS 90-utredningens resultat redovisats och närmare ställning kan tas angående den långsiktiga inriktningen av teknikstödet avser jag att återkomma till regeringen angående medel för den anskaffning som då bedöms som erforderlig.

Det är angeläget att fortsatta riktade informationsinsatser kan göras på pensionsområdet. Informationen bör liksom hittills ske i form av utsändande av s.k. pensionsförsäkringsbesked med uppgifter om intjänade pensionspoäng och hur stor pensionen kan beräknas bli. Under nästa budgetår bör enligt min mening pensionsförsäkringsbesked sändas till försäkrade som fyller 50, 60 eller 64 år. För ökade kostnader i samband härmed beräknar jag 360 000 kr. I likhet med vad som skett tidigare år har jag beaktat beloppet vid beräkningen av ersättningen från allmänna pensionsfonden.

För beredskapsverksamhet inom totalförsvaret har Rfv tidigare anvisats medel från försvarsdepartementets huvudtitel, anslaget G 2. Civil ledning och samordning. Som tidigare denna dag anförts av chefen för försvarsdepartementet bör framdeles medel för beredskapsverksamhet inom vissa funktioner, bl.a. socialförsäkringsområdet, anvisas under resp. myndighetsanslag. Jag har under Rfv:s anslag beräknat 300 000 kr. för beredskapsverksamhet.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 355 756 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen |

att till Riksförsäkringsverket för budgetåret 1988/89 anvisa ett för-

slagsanslag av 355 756 000 kr.

1986/87 — Utgift 442569 029 Bil. 7

1987/88 Anslag 440 203 000 1988/59 Förslag 461 641 900

! Tidigare anstapet B 4. Allmänna försäkringskassor

Försäkringskassorna handlägger enskilda ärenden inom socialförsäkringsoch bidragssystemen på regional och lokal nivå. Kassorna tar emot ansökningar och prövar rätten till ersättning samt fattar beslut i de enskilda ärendena.

Det finns 26 allmänna försäkringskassor i landet, en i varje landstingskommun och i kommun som inte tillhör landstingskommun. Huvuddelen av den verksamhet som innebär kontakt med de försäkrade sker vid lokalkontoren som uppgär till drygt 430. I varje kommun finns minst ett lokalkontor. Härtill kommer ett drygt 30-tal filialexpeditioner.

Hos försäkringskassorna finns för närvarande omkring 14 500 årsarbetare, varav ca 10 000 årsarbetare på lokalkontor.

Bestämmelserna om allmänna försäkringskassor finns i "lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Från anslaget finansieras 15 % av kostnaderna för försäkringskassornas administration. Resterande 85 § finansieras med arbetsgivaravgifter och egenavgifter från inkomsttitel på statsbudgeten. Anvisade medel fördelas av riksförsäkringsverket mellan de olika försäkringskassorna.

Riksförsäkringsverket

Riksförsäkringsverkets (Rfv) förslag kan sammanfattas enligt följande.

I enlighet med givna direktiv har Rfv lagt fram ett huvudförslag som omfattar budgetåren 1988/59 - 1990/91. Enligt förslaget minskas utgifterna med 5 Fe på tre år med fördelningen 1 §e första och 2 4 andra resp. tredje budgetåret. Rfv framhåller emellertid med skärpa att det inte finns några möjligheter för försäkringskassorna att i framtiden fullgöra ålagda arbetsuppgifter utan att göra långtgående ingrepp inom flera försäkringsområden om resurserna minskar. Sådana ingrepp skulle medföra väsentliga försämringar för allmänheten. Besparingskravet enligt huvudförslaget motsvarar en minskning med ca 970 heltidsanställda tjänstemän t.o.m. budgetåret 1990791. Rfv har fastställt mål och handlingslinjer för det fortsatta utvecklings- och förändringsarbetet för administrationen av socialförsäkringarna under budgetperioden 1988/859 - 1990/91. För att kunna fullfölja denna inriktning förordar Riv att medel tilldelas enligt ett treårigt s.k. tilläggsförslag. Tilläggsförslaget innebär i huvudsak oförändrade resurser samt tillägg för särskilda resursbehov. Rfv:s treåriga anslagsframställning innebär i huvudsak följande.

1. Rfv konstaterar att antalet arbetsskadeärenden fortsätter att öka vilket i sin tur har lett till en vtterligare kraftig ökning av inneliggande balanser. Detta medför långa väntetider för beslut. Rfv framför att det inte är möjligt att göra säkra prognoser över ärendeutvecklinger för hela budgetperioden. Behovet av resursförstärkning för arbetsskadeförsäkringen får därmed en-

ligt verkets uppfattning bedömas för ett budgetår i taget. För nästa budgetår vrkas en permanentering av den engångsanvisning på 30 milj. kr. som har = Bil. 7 beviljats för innevarande budgetår samt ett ytterligare resurstillskott motsvarande 330) årsarbetare. Rfv föreslår därmed ett resurstillskott motsvarande + 82 800 000 kr. för budgetåret 1988/89.

2. Vidare framför Rfv att de höjningar av de kommunala bostadstilläggen (KBT) som föranleds av att statsbidragsreglerna ändras fr.o.m. år 1988 kommer att medföra en väsentligt ökad arbetsvolym hos försäkringskassorna. Då det saknas underlag för att i anslagsframställningen ange hur stor resursökning som behövs för handläggningen av de tillkommande ärendevolymerna anmäldes att anslagskonsekvenserna skulle redovisas i en särskild.skrivelse. En sådan skrivelse (1987-11-26) har tillställts regeringen. Verket hemställer att dels få överskrida anslaget för försäkringskassornas förvaltningskostnader för innevarande budgetår med + 12 600 000 kr. dels tilldelas + 19 700 000 kr. för den kommande treårsperioden (varav + 8 000 000 kr. beräknas för 1988/89). |

3. Arbetsvolymen ökar successivt inom vissa försäkringsslag. För att möta denna ökade ärendetillstämning behöver kassorna — utöver resursbehoven för handläggning av arbetsskadorna och för merarbetet med KBT tillföras medel för ytterligare 150 årsarbetare för den kommande treårsperioden (+ 24 000 000 kr. varav + 8 000 000 kr. beräknas för 1988/89).

4. Som en följd av det förslag (prop. 1986/87:69) om förbättrad kompensation vid korttidssjukdom och vid tillfällig vård av barn har Rfvi sitt tilläggsförslag beräknat ett minskat resursbehov med sammanlagt - 32 200 000 kr. för de två kommande budgetåren (varav - 2 100 000 kr. beräknas för 1988/

89).

5. Rfv framför att personalens kunskaper inom olika områden är av avgörande betydelse för genomförandet av det pägående och planerade utvecklings- och förändringsarbetet. Omfattande satsningar behöver göras på grund- och vidarebildning inom försäkringsområdet, kunskap om omvärlden och ADB-teknik m.m. För att möta dessa ökade resursbehov avseende bl.a. personalutveckling hemställer Rfv att de resurser som frigörs genom förenklingar och rationaliseringar under perioden 1988/89 — 1990/91 får användas för personalutvecklande åtgärder.

6. För fortsatt projekt- och försöksverksamhet beräknar Rfv 10 milj. kr. för vart och ett av budgetären 1988/89 — 1990791.

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden

Anslag Utgifter Förvaltningskostnader 2 714 461 000 + 197 559 000

(därav lönekostnader)(2 355 525 000) (+ 172 600 000)
(varav engångsanvisning)CC -30 000 000) (+ 16 000 000)
Lokalkostnader414 230 000 + 7160 000
Pensionskostnader: 57 500 000 + 6600 000
Ersättning till postverket70 800 000 + 2100 000
Summa utgifter, kr.3 256 991 000 + 213 419 000

Inkomster Ersättning från allmänna pensionsfonden 193 700 000 + 12200 000 Ersättning för extern verksamhet 1 600 000 + 300 000 Ersättning från arbetsskade-

försäkringen127 000 000 + 58 000 000
Arbetsgivaravgifter m.m.2 494 488 000 + 121 481 000
Summa inkomster, kr.2 816 788 000 + 191 981 000
Nettoutgift140 203 000 + 21438 000

Föredragandens överväganden I de senaste årens anslagsframställningar har riksförsäkringsverket (Rfv) uttryckt ett starkt önskemål om att få besked om en treårig medelstilldelning. I fjolårets budgetproposition anförde jag att en djupare analys erfordras innan ett långsiktigt ställningstagande till försäkringskassornas resurstilldelning kan göras. Ett sådant översynsarbete har sedan dess bedrivits inom olika områden.

Mot bakgrund av vad jag i det föregående har anfört när det gäller den pågående decentraliseringen och de beslut som krävs vad gäller utformningen av det framtida datorstödet är jag inte beredd att nu lägga fram ett fullständigt flerårigt budgetförslag. Jag anser det dock angeläget att så långt möjligt redan nu lämna besked om den framtida inriktningen av försäkringskassornas verksamhet inom vissa väsentliga områden.

Det program för utbildning och personalutvecklingsinsatser som Rfv har tagit fram för perioden 1987/88-1990/91 bör genomföras och finansieras genom besparingar som frigörs genom förenklingar och rationaliseringar så som har förutsatts I Rfv:s anslagsframställning. Mot bakgrund av vad jag anföri det följande kan dock genomförandet av programmet behöva utsträckas i tiden.

När det gäller det framtida teknikstödet är jag i avvaktan på FAS-90 utredningens resultat inte beredd att redovisa någon längsiktig inriktning för denna verksamhet. I enlighet med vad jag nyss har anfört angående riksförsäkringsverkets medelstilldelning avser jag att återkomma till regeringen i denna fråga. :

För budgetåret 1988/89 bör medel för försäkringskassornas förvaltningskostnader beräknas i enlighet med ett reducerat huvudförslag. Jag anser att det, utöver vad Rfv har redovisat, bör göras en reducering på 23 milj. kr. i

försäkringskassornas förvaltningskostnader. Reduceringen bör så långt möj- Prop. 1987/88:100

ligt göras genom besparingar. Bil. 7

För försäkringskassornas personalkostnader beräknar jag för nästa budgetår drygt 2,5 miljarder kr. Jag har därvid beräknat ytterligare närmare 14 milj.kr. för volymökningar och för nya arbetsuppgifter som tillförs försäkringskassorna. I denna beräkning ingår inte kostnaderna för handläggningen av arbetsskadorna. Jag beräknar 7 milj.kr. för att klara den förväntade volymökningen inom olika delar av socialförsäkringen. Jag har vidare beräknat 2,5 milj.kr. för administrationskostnader för ett fjärdedels vårdbidrag för handikappade -barn (prop. 1987/88:46 om vissa socialförsäkringsfrågor). > Rfv har hemställt om betydande resursförstärkningar - ca 80 milj.kr. - till försäkringskassorna för att klara den kraftiga ärendetillströmningen av arbetsskadeärenden. Rfv föreslår bl.a. att ytterligare resurser motsvarande 330 årsarbetskrafter tillförs försäkringskassorna. Jag delar uppfattningen att resurserna för handläggning av arbetsskadeärenden behöver förstärkas.

Jag förordar en i förhållande till Rfv:s önskernål reducerad förstärkning av resurserna. Enligt min bedömning bör den engångsanvisning på 30 milj.kr. som beviljades för innevarande budgetår förnyas. Det innebär att personaltillskottet för innevarande budgetår med 220 årsarbetare behålls även nästkommande budgetår. Vidare förordar jag att medel motsvarande ytterligare 100 nya årsarbetskrafter tilldelas försäkringskassorna för nästa budgetår. Jag beräknar därmed sammanlagt 46 milj.kr. för förstärkning av handläggningen av arbetsskadeärenden för budgetåret 1988/89.

När det gäller försäkringskassornas lokalkostnader beräknar jag dem till drygt 420 milj.kr för nästa budpetår.

Liksom tidigare anser jag att den nuvarande försöksverksamheten med förändrings- och utvecklingsarbete bör fortsätta. Jag föreslår att 10 milj.kr. avsätts även för nästa budgetår för särskild projektverksamhet.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag det totala medelsbehovet för de allmänna försäkringskassornas förvaltningsutgifter under nästa budgetår till 461 641 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Allmänna försäkringskassor för budgetåret 1988/89 anvisa ctt

förslagsanslag av 461 641 000 kr.

C. Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m.m. Prop. 1987/58:100

Bil. 7

Samhällets direkta ekonomiska stöd till barnfamiljerna utgörs främst av allmänna barnbidrag inkl. flerbarnstillägg. bostadsbidrag, föräldraförsäkring, bidragsförskott, barnpensioner samt vårdbidrag för handikappat barn. Vidare finns ett särskilt stöd motsvarande bidragsförskott för ensamstående adoptivföräldrar.

Följande sammanställning visar omfattningen och utvecklingen av samhällets direkta ekonomiska stöd till barnfamiljerna (milj.kr.).

Är Barn- Bostads- Föräldra- = Vård- Bidrags- Barn- Summa

bidrag bidrag försäkring bidrag "förskott "pension

1980 4995 2 210 3 539 300815 42512 284
1983 6088 2 765 47343751257 55915778
1985 8289 2 865 6 144 427 0 1 SIS 57419 817
1986 8284 2745 7215 4831 680 595 21 002
1987! 10 110 3 145 8 255 : 5081745 616 24 379
1988! 10 140 2 740. 8 3925701 850 640 24 332

! Beräknat.

Om man till dessa belopp lägger studiehjälpen och vissa skatteförmåner kan samhällets direkta stöd till barnfamiljerna år 1988 beräknas till närmare 26 miljarder kr. Till detta Kommer statens bidrag till barnomsorgen med 9.8 miljarder kr.

Genom de allmänna barnbidragen tillförsäkras alla familjer med barn ett grundläggande ckonomiskt stöd. Jag kommer i det följande att föreslå vissa förändringar för flerbarnstillägg i familjer med fyra eller flera barn.

Från den 1 januari 1988 utgår barnbidrag inkl. fterbarnstillägg och maximalt bostadsbidrag med följande belopp vid olika barnantal:

Antal Barnbidrag Bostadsbidrag Summa barn

Kr. per är Kr. per mån. Kr. perår Kr. per mån. Kr. per år: Kr. per mån.

1 5 82048516 800 140022 620 1855
2 11 64097021 420 178533 60 2755
3 20 370 169827 300 227547 670 3973
4 35 5012 295928 740 239564 242 53514
5 50 634 422032 160 2 68082 794 6 900

För elever i grundskolan eller viss annan utbildning och som fyllt 16 år utgår förlängt barnbidrag. Bidraget utgår med samma belopp per månad som det allmänna barnbidraget.

Som komplement till de allmänna barnbidragen utgår inkomstprövade bostadsbidrag till barnfamiljer. Bostadsbidragen består dels av ett visst belopp som lämnas för de tre första barnen. dels av ett belopp som är beroende av hur stör bostadskostnaden är. Bostadsbidrag utgår till ca 250 000 familjer med ca 510 000 barn.

Genom föräldraförsäkringen har föräldrarna rätt till ersättning och genom föräldraledighetslagen rätt till ledighet för att värda barn. Från anslaget till föräldraförsäkringen betalas kostnaderna för föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning.

Ersättning i form av föräldrapenning utbetalas i samband med barns fö-

delse eller 'adoptivbarns ankomst under 360 dagar. För 270 av de 360 ersätt- — Prop. 1987/88:100

” ningsdagarna betalas föräldrapenning med belopp motsvarande sjukpen- = Bil. 7 ningen till den av föräldrarna som stannar hemma och vårdar barnet, dock lägst 60 kr. per dag (det s.k. garantibeloppet är 60 kr. per dag från den I januari 1987). Under resterande 90 dagar får alla garantibeloppet. Det innebär att föräldrapenningen uppgår sammanlagt till lägst 21 600 kr. eller 1 800 kr. per månad vid ett barns födelse. Föräldrapenning får tas ut längst till dess barnet fyller fyra år.

En förälder som behöver avstå från förvärvsarbete för att vårda barn under 12 års ålder har rätt till tillfällig föräldrapenning under högst 60 dagar per barn och år. Vid särskilda behov kan tillfällig föräldrapenning utges även för barn mellan 12 och 16 är. Ersättningen utges med samma belopp som sjukpenningen. De förbättringar av kompensationen inom sjukförsäkringen som infördes den I december 1987 gäller även den tillfälliga föräldrapenningen. En ny beräkningsmetod som utgår från den försäkrades ordinarie arbetstid angiven i timmar gör att ersättningen i huvudsak uppgär till 90 £ av inkomstförlusten. Därmed upphör de ogynnsamma effekter som det tidigare beräkningssättet kunde leda till för försäkrade med anställningsinkomst. sor

Jag kommer i det följande att föreslå vissa förändringar vad gäller tillfällig föräldrapenning. Bl.a. förordas en utökning av rätten till tillfällig föräldrapenning från 60 till 90 dagar vid främst värd av sjukt barn.

Tillfällig föräldrapenning kan lämnas vid sjukdom hos barnet eller dess ordinarie vårdare samt när en förälder behöver följa med barnet till barnavårdscentral m.m. Härutöver har fadern rätt till tillfällig föräldrapenning i samband med barns födelse eller adoption. Antalet sådana ersättningsdagar är 10 för varje nyfött eller adopterat barn.

Inom den tillfälliga föräldrapenningen har föräldrarna utöver de nu nämnda ersättningarna möjlighet att varje år disponera två särskilda dagar (kontaktdagar) för varje barn som har fyllt 4 men inte 12 år. Dagarna är bl.a. avsedda för besök i och kontakt med barnens vardagliga miljö, t.ex. barnomsorg och skola.

Blivande mödrar, som under graviditetens senare del på grund av arbetets art inte kan fortsätta i sitt vanliga arbete och inte kan omplaceras. har rätt till havandeskapspenning. Denna utges tidigast fr.o.m. den 60:e dagen före den beräknade förlossningen och längst t.o.m. den 11:e dagen före denna tidpunkt, dvs. under högst 50 dagar. Havandeskapspenning utges med samma belopp som sjukpenningen. Har kvinnan blivit avstängd från sitt arbete därför att arbetsmiljön kan medföra risk för fosterskador utges ersättning redan fr.o.m. dagen för avstängningen.

Målet är att bygga ut föräldraförsäkringen till att omfatta 18 månader och att ersättningen skall betalas enligt sjukpenningnivån. Ambitionen är att utbyggnaden till 18 månader skall vara slutförd i början av 1990-talet. Takten i utbyggnaden blir beroende av de ekonomiska förutsättningarna och av avvägningen mot andra reformkrav.

Utöver föräldrarnas rätt till ledighet från anställningen under tid då föräldrapenning utges finns en fristående rätt till ledighet för vård av barn utan ekonomisk ersättning för föräldrar som vill vara helt lediga så länge de vår- 29

att förkorta arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arbetstid fram till dess — Bil. 7

barnet fyller åtta år eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat sitt första skolår. Föräldrar som har ett sjukt eller handikappat barn som behöver särskild tillsyn och vård i hemmet kan få vårdbidrag med samma belopp som folkpensionen för en förtidspensionär. Vårdbidraget utges med helt eller halvt bidrag (192 resp. 96 26 av basbeloppet). Regeringen har föreslagit att en ytterligare nivå med ett fjärdedels vårdbidrag skall införas fr.o.m. den 1 juli 1988 (prop. 1987/88:46). Förslaget har ännu inte slutbehandlats av riksdagen. Omkring 12 700 vårdbidrag per månad beräknas utges år 1988. Antalet fjärdedels vårdbidrag beräknas komma att uppgå till 4 000. Vid bedömning av rätt till vårdbidrag beaktas även merkostnader på grund av barnets sjukdom eller handikapp. Bidraget beskattas som inkomst av tjänst. En viss del av vårdbidraget kan dock bestämmas som ersättning för merkostnader. Denna del är skattefri. För barn som vårdas på institution kan s.k. ferievårdbidrag lämnas när barnet vistas i föräldrahemmet. Jag kommer i det följande att föreslå att föräldrar som uppbär vårdbidrag skall få rätt till ett reducerat vårdbidrag under en omställningsperiod på åtta månader efter den månad då barnet avlider. Genom bidragsförskotten ger samhället ett ekonomiskt grundskydd för barn vilkas föräldrar lever åtskilda. Den ekonomiska tryggheten för dessa barn är därför inte helt beroende av föräldrarnas förmåga att sörja för barnens ekonomiska behov. Bidragsförskott utgår vanligen med 40 % av basbeloppet. Antalet barn för vilka bidragsförskott utgår kan beräknas till drygt 288 000. Under våren 1987 har regeringen tillsatt en utredning, som antagit namnet Underhållsbidragskommittén, med uppgift att förutsättningslöst se över reglerna om underhållsbidrag, bidragsförskott och andra system som påverkar särlevande föräldrars ekonomi. Ett barn vars förälder eller föräldrar avlidit får ett ekonomiskt grundskydd genom barnpension från folkpensioneringen och den allmänna tilläggspensioneringen (ATP). Barnpensionen från folkpensioneringen utges till ca 30 000 barn under 18 års ålder. Pensionen utges med lägst 26 6 av basbeloppet och högst 41 96 av basbeloppet i de fall då inte änkepension eller barnpension från ATP utgår. Barnpensionen från ATP är knuten till den avlidne förälderns arbetsinkomst och utges för närvarande till 34 500 barn under 19 års ålder. Adoptionskostnadsutredningen har under våren 1987 avlämnat ett betän-

kande (Ds S 1987:1) Kostnader i samband: med adoption av utländska barn.

Ärendet bereds för närvarande i socialdepartementet.

1986/87 — Utgift 9 252 186 199 Bil. 7 1987/88 — Anslag 10100 000 000 1988/89 — Förslag ' 10 140 000 000

Allmänna barnbidrag utgår fr.o.m. den 1 januari 1987 med 5 820 kr. per år och barn under 16 års ålder. Därutöver utgår ett flerbarnstillägg med ett halvt barnbidrag per år till familjer med tre barn och med 160 92 av ett helt barnbidrag för varje ytterligare barn. Även 16-19-åringar som studerar medräknas vid bedömningen av rätt till flerbarnstillägg.

Barnbidraget betalas ut fr.o.m. månaden efter barnets födelse. Motsvarande gäller när rätten till barnbidrag inträder av annat skäl än födelse. Bidraget utges t.o.m. kvartalet då barnet fyller 16 år.

Förlängt barnbidrag utgår med samma belopp som det allmänna barnbidraget fr.o.m. kvartalet efter det barnet har fyllt 16 år, när barnet studerar vid grundskolan eller deltar i viss annan motsvarande utbildning.

Kostnaderna täcks helt av medel från statsbudgeten. Administrationen av barnbidragen handhas av riksförsäkringsverket och försäkringskassorna.

Riksförsäkringsverket Verket beräknar medelsbehovet för budgetåret 1988/89 till 10 085 milj. kr. Beräkningarna grundas på statistiska centralbyråns befolkningsprognos för riket åren 1986-2025. Med ledning härav beräknas antalet bidragsberättigade barn vara ca 1 600 000 vid utgången av år 1988. Antalet familjer med flerbarnstillägg beräknas till 154 000. Antalet mottagare av förlängt barnbidrag beräknas till ca 36 000.

Föredraganden Fr.o.m. den 1 januari 1988 minskas den icke bostadsanknutna delen av bostadsbidragen för familjer med fyra eller flera barn. Dessa familjer ersätts med höjda flerbarnstillägg. Motivet för förändringen är i första hand att minska de kraftiga samlade marginaleffekter av skatt och bostadsbidrag som kan uppstå i de berörda familjerna.

För att ytterligare minska de samlade marginaleffekterna kommer chefen för bostadsdepartementet senare i dag bl.a. att föreslå liknande förändringar i reglerna för bostadsbidraget fr.o.m. den 1 januari 1989. På samma sätt som vid den senaste ändringen av bostadsbidragssystemet föreslås att delar av den icke bostadsanknutna delen av bostadsbidragen ersätts av flerbarnstilllägg.

Jag finner det lämpligt att ersätta det minskade bostadsbidraget med motsvarande ökning av flerbarnstillägget så att det för fjärde barnet lämnas ett flerbarnstillägg som motsvarar 190 7 av ett helt barnbidrag och för det femte barnet 240 20 av helt barnbidrag. De därpå följande barnen får som tidigare 160 26 av ett helt bidrag. Ändringen innebär en höjning av flerbarnstillägget med 1 746 kr. per år för familjer med fyra barn samt med

6 402 kr. för familjer med fem eller flera barn. 31

Höjningen av flerbarnstillägget förutsätter ändring i 2a§8 lagen Prop. 1987/88 :100 (1947:529) om allmänna barnbidrag. Ett inom socialdepartementet upprät- Bil. 7 tat förslag till lag om ändring i lagen om allmänna barnbidrag bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.1. |

Vid det föreslagna ikraftträdandet den 1 januari 1989 innebär förslaget ökade kostnader med ca 70 milj. kr. för helt år. De ändrade bostadsbidragsreglerna innebär en motsvarande kostnadssänkning under bostadsdepartementcets huvudtitel. Eftersom staten ersätter kommunerna i efterskott inträffar emellertid denna kostnadssänkning först under budgetåret 1989/90.

Jag har i denna fråga samrätt med chefen för bostadsdepartementet.

Med beaktande av de ändrade reglerna för flerbarnstillägg och antalet barn i bidragsberättigad ålder beräknar jag anslaget till 10 140 milj. kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

I. att anta förslaget till lag om ändring i lagen (1947:529) om all-

männa barnbidrag.

2. att till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag av 10-140 000 000 kr.

C 2. Bidrag till föräldraförsäkringen

19386/87 Utgift I 141 673 927 1987/88 Anslag 1 167 000 000 1988/89 Förslag 1286 000 000

Under anslaget ryms ersättningsförmånerna föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning samt havandeskapspenning. .

Föräldraförsäkringen är en integrerad del av sjukförsäkringssystemet vad gäller såväl finansieringen som' administrationen av försäkringen. Kostnaderna för föräldrapenningen, den tillfälliga föräldrapenningen och havandeskapspenningen finansieras således till 15 ££ genom statsbidrag på utgiftsanslag och till 85 4& genom socialavgifter från arbetsgivare och egenföretagare på inkomsttitel..

Riksförsäkringsverket Beräkningarna av totala antalet ersatta dagar år 1988 grundas på statistiska centralbyråns befolkningsprognos över antalet levande födda barn. Dessutom har hänsyn tagits till de övergångsregler som gör det möjligt att t.o.m. år 1987 ta ut resterande dagar med s.k. särskild föräldrapenning för barn som har fyllt fyra år. Detta förklarar den beräknade minskade kostnaden för föräldrapenningen år 1988.

Med hänsyn härtill och med beaktande av kända löneökningar beräknar riksförsäkringsverket de totala kostnaderna för föräldraförsäkringen till 8 440 milj. kr. respektive & 490 milj. kr. för åren 1988 och 1989. Anslagsbehovet för budgetåret 1988/89 beräknas därmed till ca I 270 milj. kr.

Verkets beräkningar av kostnadsutvecklingen för de olika förmånsslagen — Prop. 1987/88:100

framgår av följande tabell (milj. kr. avrundat). : Bil. 7

Föräldraförsäkring1986 1987 1988 1989
Föräldrapenning5 860 6 645 6 360 6 390
Tillfällig föräldrapenning1 190 1.365 1 880 1890
Havandeskapspenning165 200 220 230

Avdrag från föräldrapenning vid förlossningsvård - 20 - 20 Summa . 7215 > 8210 8 440 8490 Statsbidrag 15 €& 1080 1230 1 265 1270

Föredragandens överväganden På grundval av riksförsäkringsverkets beräkningar och med beaktande av löneutvecklingens inverkan på de olika förmånerna inom föräldraförsäkringen beräknar jag kostnaderna under nästa budgetår enligt följande: föräldrapenning ca 6 415 milj. kr.. tillfällig föräldrapenning ca 1 930 milj. kr. och havandeskapspenning ca 230 milj. kr. När det gäller kostnaderna för tillfällig föräldrapenning ingår ca 510 milj. kr. som en följd av reglerna om en förbättrad kompensation vid tillfällig vård av barn.

På förslag av regeringen har riksdagen nyligen beslutat om sjukhusvårdsavdrag på föräldrapenning (prop. 1987/88:46, SfU 11, rskr. 102). Beslutet, som gäller fr.o.m. den 1 januari 1988, innebär att utgifterna för föräldraförsäkringen beräknas minska med drygt 20 milj. kr. per år.

Som förutsättning för att tillfällig föräldrapenning skall kunna utges vid bl.a. vård av sjukt barn krävs att föräldern behöver avstå från förvärvsarbete. I förarbetena till den lagstiftning varigenom ersättning vid vård av ett sjukt barn infördes, uttalades bl.a. att rätt till ersättning inte förelåg om en förälder vårdade det sjuka barnet under semester eller annan ledighet. Ersättning skulle inte heller utges om den andra föräldern till följd av sådan ledighet fanns hemma och kunde ge barnet erforderlig tillsyn (prop. 1973:47, SfU 19. rskr. 198). Under senare år har i rättstillämpningen det för ersättningsrätten uppställda kravet på att en förälder skall behöva avstå från förvärvsarbete kommit att ges en mer inskränkt betydelse än vad som synes ha förutsatts vid reformens införande. I praxis godtas numera bl.a. att en förälder som redan är tjänstledig från sitt arbete och uppbär föräldrapenning i samband med barns födelse kan få rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av samma barn, om barnet blir sjukt.

Föräldraförsäkringen ger - som tidigare har anförts - föräldrarna rätt att vara lediga med ekonomisk ersättning under sammanlagt 360 dagar med anledning av ett barns födelse eller adoptivbarns ankomst. Till helt övervägande del väljer föräldrarna att ta ut de flesta ersättningsdagarna i en följd i anslutning till barnets födelse. Genom föräldrapenningen får de förvärvsarbetande föräldrarna i huvudsak täckning för den inkomstförlust som uppstår under denna period. En generell möjlighet att under den pågående och ekonomiskt kompenserade föräldraledigheten ta ut tillfällig föräldrapenning vid barns sjukdom för enligt min uppfattning för långt. Beträffande barn som inte har plats i den kommunala barnomsorgen eller i annan stadigvarande '» [oS

3 Riksdagen 198788. I saml. Nr 100 Räuelse: $. 38 rad 12 Står: 6 000 000 Rättat till: 5 700 000 Rad 23 och 28 Står: 6.0

resp. 6 000 000 Rättat till: 5,7 resp. 5 700 000

barnomsorg förordar jag därför att en regel införs om att tillfällig föräldra- — Prop. 1987/88:100

penning inte skall kunna utges för vård av sjukt barn under dess första 240 — Bil. 7 levnadsdagar. De föräldrar som redan innan barnet har uppnått 240 dagar ordnat en sådan mer beständig barntillsyn som ger möjlighet att återinträda i arbetslivet berörs alltså inte av förslaget.

För barn som vårdas på sjukhus finns skäl att göra undantag. Även för dessa mycket unga barn bör föräldrar — liksom hittills — få tillfällig föräldrapenriing när de behöver avstå från förvärvsarbete för att besöka ett barn som vårdas på sjukhuset. Av särskild betydelse är detta för föräldrar med för ti-

digt födda barn. | |

Förslaget föranleder ändring i 4 kap. 10 § lagen (1962:381) om allmän försäkring samt konsekvensändringar i 12 och 16 §§ samma kapitel. Ändringarna bör träda i kraft den 1 juli 1988. Frågan om följdändring bör göras i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. beträffande förläggningen av föräldraledighet avses bli behandlad i en till våren 1988 planerad proposition om andra ändringar i denna lag.

Tillfällig föräldrapenning kan utges under högst 60 dagar för varje barn och år. -

För en liten grupp föräldrar med barn, som ofta är sjuka eller drabbas.av en allvarlig sjukdom under en begränsad tid, finns ett behov av ytterligare dagar med rätt till tillfällig föräldrapenning. Även med hänsyn tagen till att den tillfälliga föräldrapenningens syfte är att täcka ett behov av ersättning i mera akut uppkomna vårdsituationer. anser jag att den nuvarande 60-dagarsgränsen bör höjas. Jag förordar att rätten till tillfällig föräldrapenning för främst vård av sjukt barn utökas till 90 dagar. Utvidgningen av förmånen. bör dock inte omfatta rätten till ersättning på grund av ordinarie vårdares

sjukdom. n . |

Förslaget, som bör genomföras per den I juli 1988, innebär att utgifterna för föräldraförsäkringen ökar med drygt 2 milj. kr. Förslaget föranleder ändring i4 kap. 12 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Ett för ändringarna beträffande den tillfälliga föräldrapenningen och vissa andra ändringar inom den allmänna försäkringen (se under C 3.) gemensamt förslag till lag om ändring i lagen om allmän försäkring bör fogas till protokollet i detta. :' ärende som bilaga 5.2. . .

Mot bakgrund av det redovisade beräknar jag de totala kostnaderna för föräldraförsäkringen under nästa: budgetår till ca 8 575 milj. kr. Statsbidragskostnaderna uppgår därmed till ca 1 286 milj. kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1. att anta förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381)om allmän

försäkring. såvitt det avser 4 kap. 10..12 och 16 §§,

2. att till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1988/89 an-

visa ett förslagsanslag av 1 286 000 000 kr.' | |

; . . : Bil. 7

1986/87 Utpift 503 512 984 1987/88 Anslag 560 000 000 1988/89 Förslag 603 000 000

Från anslaget bekostas vårdbidrag till förälder som vårdar barn under 16 års ålder som behöver särskild tillsyn och vård på grund av sjukdom eller handikapp. |

Riksförsäkringsverket Riksförsäkringsverket beräknar anslagsbehovet för vårdbidrag under budgetåret 1988/89 till 551 milj. kr.. utgående från ett antaget basbelopp om 25 000 kr. Antalet vårdbidrag beräknas uppgå till 12 800 varav 6 700 hela och 6 100 halva i genomsnitt under budgetåret. Vidare har en uppräkning gjorts till följd av retroaktiva utbetalningar. I beräkningarna ingår inte kostnaderna för ett föreslaget fjärdedels vårdbidrag.

Föredragandens överv äganden Regeringen har nyligen lagt fram förslag (prop. 1987/88: 46 om vissa socialförsäkringsfrågor) om införande av en ny bidragsnivå inom vårdbidraget, ett fjärdedels vårdbidrag. Propositionen har i denna del inte slutbehandlats av riksdagen. |

Om ett barn för vilket föräldrarna uppbär vårdbidrag avlider upphör bidraget. Behovet av bidrag kan dock kvarstå för tid efter det barnet har avlidit. Föräldrarna måste då anpassa sig till den nya situation som uppkommit . när barnet har avlidit. Det gäller inte minst en förälder som under en lång period har vårdat barnet. Bostaden och andra förhållanden i den dagliga livsföringen har i allmänhet anpassats efter det handikappade eller sjuka barnets behov. Praktiska och ckonomiska svårigheter kan därmed uppstå på grund av bortfall av bidrag vid barnets frånfälle.

Jag anser att ett stöd bör införas till efterlevande föräldrar vilkas handikappade barn har avlidit. Detta bör ske genom att det vårdbiarag som har utgetts för barnet får utges i reducerad omfattning för viss tid efter det att barnet har avlidit. Förlängningen bör avse en tid av åtta månader efter den . månad då barnet har avlidit. Bidraget skall självfallet utges för kortare tid än åtta månader för den händelse vårdbidraget skulle ha upphört i anslutning till att barnet uppnätt 16 ärs ålder om det hade levat. Detsamma skall gälla om föräldern skulle ha mist vårdbidraget därför att förutsättningarna för att utge sädant inte längre var uppfyllda. Däremot är avsikten att full förlängningstid skall gälla i de fall en under barnets livstid bestämd period för vård- bidraget löper ut före åttamånaderstidens slut men det måste antas att vårdbidraget skulle ha förlängts om barnet hade fått leva.

Reduktionen bör innebära att helt vårdbidrag omvandlas till halvt sådant medan halvt vårdbidrag reduceras till ett fjärdedels vårdbidrag. I de fall en förälder vårdar flera handikappade barn som inte fyllt 16 år grundas bedömningen av rätten till vårdbidrag på det sammanlagda behovet av tillsyn och [Sr in

vård samt merkostnadernas omfattning. Om ett barn i en sådan familj avlider bör vårdbidrag utges till efterlevande förälder under förutsättning att — Bil. 7 barnet ensamt motiverade ett helt eller halvt vårdbidrag.

Föräldrar som enligt de i prop. 1987/88:46 föreslagna reglerna blir berättigade till fjärdedels vårdbidrag berörs inte av förslaget. Reformen bör träda i kraft den 1 juli 1988.

Som en följd av förslaget beräknar jag att utgifterna för vårdbidrag för handikappade barn ökar med 1,5 milj. kr. per år.

Förslaget föranleder vissa ändringar och tillägg i 9 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring. En komplettering av lagteknisk natur bör vidare ske i 19 § kommunalskattelagen (1928:370) för att klargöra att vårdbidrag till efterlevande föräldrar skall vara skattefritt till den del det utgör merkostnadsersättning. Det under avsnitt C 2. upptagna förslaget till lag om ändring i lagen om allmän försäkring innefattar bestämmelser om vårdbidrag till efterlevande förälder. Ett inom socialdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.3. I fråga om detta lagförslag har jag samrått med chefen för finansdepartementet.

Mot bakgrund av det redovisade och med hänsyn till utvecklingen av basbeloppet beräknar jag det totala kostnaderna för vårdbidrag för handikappade barn under nästa budgetår till 603 milj. kr. Jag har då också beaktat kostnaderna för fjärdedels vårdbidrag i enlighet med det förslag som tidigare har förelagts riksdagen i prop. 1987/88:46.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1. att anta förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om all-

män försäkring såvitt avser 9 kap. 4 a och 4 b §§,

2. att anta förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370),

3. att till Vårdbidrag för handikappade barn för budgetåret 1988/

89 anvisa ett förslagsanslag av 603 000 000 kr.

C 4. Bidragsförskott

1986/87 Utgift 1703 578 132 1987/88 Anslag 1.745 000 000 1988/89 Förslag 1900 000 000

Bidragsförskott utgår för barn som endast en av föräldrarna har vårdnaden om eller som står under vårdnad av annan än föräldrarna. Bidragsförskott kan också utgå när föräldrarna har gemensam vårdnad. Fram till den 1 januari 1985 gällde 18 år som en generell åldersgräns för bidragsförskott. Numera kan bidragsförskott utgå också för studerande barn i åldern 18-20 år. De bidragsberättigade barnen garanteras ett generellt ekonomiskt bidrag. som i regel motsvarar 40 2 av basbeloppet. 36

Riksförsäkringsverket

Bil. 7 Riksförsäkringsverket beräknar vid nuvarande regler och ett antaget basbelopp om 25 000 kr. kostnaderna för bidragsförskott under budgetåret 1988/ 89 till I 805 milj. kr.

Föredraganden Antalet barn för vilka bidragsförskott utgår kan för budgetåret 1988/89 beräknas till ca 288 000. Bidragsförskottet utgör vid basbeloppet 25 800 kr.

10 320 kr. per barn och år. -

På grundval av riksförsäkringsverkets beräkningar och prisutvecklingen beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår till 1 900 milj. kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidragsförskott för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsan-

slag av 1 900 000 000 kr.

C 5. Barnpensioner

1986/87 Utgift 207 100 257 1987/88 Anslag 211 000 000 1988/89 Förslag 216 000 000

Från detta anslag bekostas barnpension från folkpensioneringen. Barnpension utges till barn som är under 18 års ålder och vars far eller mor eller båda föräldrar har avlidit.

Barnpension från folkpensioneringen utges med 41 9c av basbeloppet eller, om barnet uppbär bidragsförskott eller särskilt bidrag till vissa adoptivbarn, med 31 90 av basbeloppet. För barn vars båda föräldrar har avlidit utgör barnpensionen 31 960 av basbeloppet efter vardera föräldern. Pensionen minskar om det även utges barnpension från ATP eller om modern får änkepension, men skall alltid utges med minst 26 20 av basbeloppet.

Barnpension från tilläggspensioneringen. som är knuten till den avlidna förälderns arbetsinkomst, finansieras direkt genom ATP-avgiften och utgifterna redovisas inte över statsbudgeten.

Riksförsäkringsverket

Antalet barnpensioner från folkpensioneringen har minskat markant under senare år. I januari 1980 uppgick antalet till ca 41 000 och beräknas i januari 1989 uppgå till ca 29 400. Barnpensionens medelbelopp beräknas i januari 1989 uppgå till 27,1 ce av basbeloppet.

Riksförsäkringsverket beräknar kostnaderna för barnpensioner från folkpensioneringen under budgetåret 1988/89 till 206 milj. kr. utgående från ett basbelopp av 25 000 kr. 37

Föredragandens överväganden

Bil. 7 På grundval av riksförsäkringsverkets beräkningar och med beaktande av basbeloppets utveckling beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår till 216 milj. kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Barnpensioner för budgetäret 1988/89 anvisa ett förslagsan-

slag av 216 000 000 kr.

C 6. Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn

1986/87 Utgift 5 421 735 1987/88 Anslag 5 600 000 1988/89 Förslag 5 700 000

Från den 1 januari 1985 utgår ett särskilt bidrag till sådana barn som är adopterade av endast en person. Reglerna för det nya bidraget motsvarar i stort sett dem som gäller för bidragsförskott. Bidraget utgår säledes fr.o.m. år 1987 i normalfallet med 40 46 av basbeloppet per år för barn under 18 år och för studerande barn i åldern 18-20 år.

Riksförsäkringsverket Antalet bidragsberättigade barn beräknas till 570 under budgetåret 1988/89. Riksförsäkringsverket beräknar kostnaderna till 5 700 000 kr. utgående från ett basbelopp av 25 000 kr. | |

Föredraganden Jag beräknar kostnaderna för bidraget till 5,7 milj. kr. för budgetäret 1988/ 89. | SS

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn för budgetåret 1988/89

anvisa ett förslagsanslag av 5 700 000 kr.

Bil. 7 Under detta avsnitt redovisas huvuddelen av den allmänna försäkringen, nämligen sjukförsäkring (inkl. tandvårdsförsäkring). folkpensionering och allmän tilläggspension (ATP). Här redovisas också de kompletterande förmånerna hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg samt arbetsskadeför- +": säkring och delpensionsförsäkring. (Föräldraförsäkringen, vårdbidrag för handikappade barn samt barnpension redovisas under avsnitt C).

Dessa ersättningssystem utgör grundstenarna för den sociala tryggheten och det skydd mot inkomstbortfall alla behöver vid sjukdom, handikapp och ålderdom. Utbyggnaden och effektiviseringen av detta ekonomiska trygghetssystem, som omfattar hela befolkningen, har skett successivt under flera decennier. Det är viktigt att slå vakt om detta grundläggande välfärdssystem inte minst i ekonomiskt kärva tider.

ATP-systemet och folkpensioneringen har i nuvarande huvudsakliga utformning varit i kraft i över 25 år. Regeringen har tillsatt en parlamentarisk utredning, pensionsberedningen (S 1984:03). med uppgift att göra en översyn av det allmänna pensionssystemet. Några av de frågor som kommittén enligt direktiven bör behandla är reglerna för värdesäkring av pensionerna, reglerna för intjänande av ATP och utformningen av efterlevandepensioneringen. Med utgångspunkt från förslag från beredningen har förändrade regler inom delpensionsförsäkringen trätt i kraft den 1 juli 1987. Samtidigt höjdes kompensationsgraden inom delpensioneringen från 50 till 65 96 av inkomstbortfallet. S |

Penstonärerna förklarade sig i samband med nedskrivningen av den svenska kronan i oktober 1982 villiga att bära sin del av den börda som krävdes för att sanera landets ekonomi. Som en del i kompensationen för denna, uppoffring infördes den 1 juli 1987 ett tilläggsbelopp till basbeloppet på 400 kr., att användas vid beräkning.av pensionsförmåner m.m. Vid fastställandet av basbeloppet för 1988 har tilläggsbeloppet inräknats i basbeloppet. Jag avser att inom kort kalla pensionärernas organisationer till en överlägpning rörande den resterande delen av den gjorda uppoffringen. .

Rehabiliteringsberedningen (S 1985:02) har i uppgift att se över, vissa grundläggande regler bl.a. inom sjukförsäkringen som kan utgöra ett hinder i rehabiliteringsarbetet. Utredningen skall även se över sjukförsäkringens ersättningsregler när det gäller åtgärder som syftar till att förebygga framtida nedsättning av arbetsförmågan. Vissa resurs-, ansvars- och samordningsfrågor när det gäller rehabiliteringsinsatserna behöver också ses över. Syftet med översynen är att ge sjukförsäkringen en mera aktiv roll i rehabiliteringsarbetet och när det gäller sjukdomsförebyggande insatser. |

Försäkringens omfattning Ersättningarna från den allmänna försäkringen är.värdesäkrade genom anknytning till basbeloppet som fastställs för varje år på grundval av den allmänna prisutvecklingen under föregående år. Basbeloppet har för år 1988

fastställts till 25 800 kr. |

Sjukförsäkringen

Bil. 7 Sjukförsäkringssystemet omfattar hela befolkningen. Försäkringen ger rätt till sjukpenning vid sjukdom med i regel 90 4 av arbetsinkomster upp till 7,5 gånger basbeloppet (193 500 kr. år 1988).

Nya regler för beräkning av ersättning från sjukpenningförsäkringen » vid sjukperioder som varar högst 14 dagar och för de första 14 dagarna av sjukperioder som varar längre har införts fr.o.m. den I december 1987. Sjukpenningen bestäms enligt det nya beräkningssättet med hjälp av en timberäkning. Ett timbelopp räknas fram genom att den sjukpenninggrundande inkomsten delas med årsarbetstiden, uttryckt i timmar. Ersättningen vid en sjukperiod ställs sedan i relation till antalet frånvarotimmar från arbetet och utgör 90 Sc av kvoten av den sjukpenninggrundande inkomsten och årsarbetstiden. Samtidigt har reglerna om att sjukpenning inte kunde utges för insjuknandedagen och vissa fridagar slopats.

Sjukförsäkringen ger vidare rätt till viss ersättning i samband med läkarvård och annan sjukvårdande behandling. läkemedelsinköp, tandvärd, sjukhusvård samt sjukresor.

Ersättningar till sjukvårdshuvudmännen Det ändrade system för ersättning till sjukvårdshuvudmännen avseende öppen vård som infördes fr.o.m. år 1985 och som fr.o.m. år 1987 även omfattar sluten vård och sjuktransporter m.m. kommer fr.o.m. år 1988 att ändras på ett par väsentliga punkter till följd av den överenskommelse som under hösten 1987 träffades med sjukvårdshuvudmännen för åren 1988 och 1989. Regeringen har genom proposition 1987/88:63 berett riksdagen tillfälle att ta del av överenskommelsen.

Sammanfattningsvis innebär överenskommelsen bl.a. att den allmänna sjukvårdsersättningen fr.o.m. är 1988 skall fördelas per invånare. men där hänsyn tas till dödlighet, sjukfrånvaro och förtidspensionering samt andelen ensamboende äldre. Den andra större förändringen gäller avskaffande av det s.k. avgiftsfria året vid sjukhusvård för pensionärer fr.o.m. den I januari 1989. Till denna förändring återkommer jag längre fram.

Enligt överenskommelsen skall fr.o.m. den I juli 1988 ändring göras i ersättningssystemet för den födelsekontrollerande verksamhet m.m., som bedrivs genom vissa organisationer med socialstyrelsens tillstånd. Till dessa hör studerandeorganisationerna med sina hälsovårdsmottagningar. Dessa har sedan den 1 juli 1985 varit avskilda från den allmänna försäkringens ersättningssystem med undantag för ifrågavarande verksamhet. Det är därför, enligt min uppfattning, naturligt att även denna verksamhet ersätts genom systemet med statsbidrag under åttonde huvudtiteln. Ett belopp motsvarande försäkringsersättningen, som uppgår till 0.5 milj. kr. per år, bör således föras över till anslaget E 8. Bidrag till vissa studiesociala ändamål. anslagspost I. under nämnda huvudtitel. Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare denna dag att återkomma till denna fråga.

Bil. 7

Sjukförsäkringens ersättningsregler för öppen sjukvård innebär att patienten vid läkarbesök betalar en enhetlig avgift på f.n. högst 50 kr. per besök i offentlig vård och vanligen 55 kr. per besök hos privatpraktiserande läkare. För rådgivning per telefon är avgiften högst 20 kr. Försäkringsersättning utges i form av allmän sjukvårdsersättning till sjukvårdshuvudmännen och enligt särskild taxa till privatpraktiserande läkare.

Motsvarande ersättningsregler gäller även för sjukvårdande behandling som utförs av annan personal än läkare. Patientavgiften är där högst 25 kr. per besök i offentlig värd och 30 kr. per besök hos privatpraktiserande sjukgymnast.

De nämnda patientavgifterna i offentlig vård gäller även under år 1988. Därefter kommer avgifterna i öppen offentlig vård till följd av överenskommelsen att vara högst 60 kr. vid läkarbesök och högst 35 kr. vid annan sjukvårdande behandling. För telefonrådgivning får avgiften vara högst 25 kr. Patientavgifterna vid öppen vård hos till försäkringen ansluten privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster har höjts med 5 kr. fr.o.m. den 1 januari 1988. Detta innebär att dessa avgifter i regel är 60 kr. respektive 35 kr. per besök eller behandling. |

Läkemedelsförmåner och högkostnadsskydd Vid läkemedelsinköp betalar patienten efter den 1 juli 1987 den faktiska läkemedelskostnaden, dock högst 60 kr. för varje inköpstillfälle. Kostnaderna därutöver betalas från sjukförsäkringen.

För personer med stort behov av sjukvård och läkemedel finns ett högkostnadsskydd. Skyddet gäller för läkar- och tandläkarordinerade läkemedel samt för läkarvård och sjukvårdande behandling i privat och offentlig öppen vård. Det innebär i princip att en person blir befriad från ytterligare kostnader för läkemedel och vårdbesök när han har betalat avgift för 15 inköp eller vårdbesök. Befrielsen gäller under en tolyvmånadersperiod räknat från första inköpet eller besöket. För barnfamiljer gäller att inköp eller vårdbesök för samtliga barn under 16 är i en familj får läggas samman.

Sjukförsäkringens utgifter för de s.k. läkemedelsförmånerna har ökat kraftigt under senare år. För att komma till rätta med kostnadsutvecklingen på läkemedelsområdet har olika åtgärder vidtagits. Patientens avgift vid läkemedelsinköp har successivt höjts. Begränsningar har införts i fråga om förbrukningstid och förskrivningsmängd för läkemedel. Vissa läkemedel har . under en tid undantagits från prisnedsättning enligt lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader. Informationsinsatser har genomförts för att öka kostnadsmedvetenheten hos de förskrivande läkarna. Två olika utredningar inom läkemedelsområdet har nyligen lämnat sina förslag till regeringen om åtgärder för att bl.a. hejda kostnadsutvecklingen. Det är dels 1983 års läkemedelsutredning som avlämnat sitt betänkande Läkemedel och hälsa (SOU 1987:20). dels riksförsäkringsverket som överlämnat rapporterna Kostnadsutvecklingen för läkemedel — en systemanalys och Högkostnadsskyddet. Remissbehandling pågår och i avvaktan härpå bör enligt min be- 41

dömning inga nya åtgärder vidtas på läkemedelsområdet bortsett från att jag — Prop. 1987/88:100 förordar en höjning av patientavgiften till högst 65 kr. för varje inköpstill- — Bil. 7 fälle fr.o.m. den 1 juli 1988. Detta beräknas medföra en besparing i försäkringsutgifterna på ca 60 milj. kr. räknat per år. Jag återkommer senare till denna fräga. |

Sjukhusvård m.m.

Fr.o.m. år 1987 ingår ersättning för sjukhusvård i den allmänna sjukvårdsersättningen. För varje dag som den försäkrade vårdas på sjukhus görs samtidigt avdrag från hans sjukpenning med 55 kr. Avdraget får dock utgöra högst en tredjedel av sjukpenningen före skatt. För pensionärer som förbrukat det s.k. fria året får vårdavgift tas ut med högst 55 kr. per vårddag. "Pensionärer har, som följer av vad jag nyss sagt. i princip rätt till avgiftsfri sjukhusvård under 365 dagar. Detta gäller för både ålders- och förtidspensionärer. Från sjukförsäkringen lämnas som jag tidigare nämnt ersättning till sjukvårdshuvudmännen för detta. Därefter betalar pensionären en vårdavgift som uppgår till högst 55 kr. per värddag till sjukvårdshuvudmannen. Motivet för detta avgiftsfria år, som genomfördes i etapper fram till år 1970, var att förbättra sjukförsäkringsskyddet i samband med att vårdavgifterna vid sjukhusvård höjdes. Ett annat motiv för den fria sjukhusvården under ett år torde ha varit att göra sjukhusvård på grund av mer akuta sjukdomar avgiftsfri till skillnad från varaktig sjukhusvistelse. Den nuvarande regeln får dock sägas vara ett mindre lyckat instrument när det gäller att skilja de vårdtagare som bör ha helt fri vård från dem som bör betala en avgift. Till detta kommer inte minst det faktum att pensionärernas ekonomiska förhållanden avsevärt har förbättrats sedan år 1970. ATP-pensionärerna har blivit allt fler och folkpensionsförmånerna har successivt förbättrats. Jag anser det också vara rimligt att den som vistas på sjukhus och därmed inte har utgifter för t.ex. livsmedel och omvårdnad i hemmet bidrar till att täcka dessa kostnader på sjukhuset. | Mot denna bakgrund föreslog jag i budgetpropositionen för 1987/88 att pensionärer under det hittills avgiftsfria året bör betala en avgift på högst 55 kr. per vårddag vid sjukhusvistelse. Detta belopp motsvarar den minskning av sjukpenningen som vanligtvis sker vid sjukhusvärd. Jag ansåg emellertid "att det var motiverat att göra undantag för pensionärer med hel förtidspension och låta dem behålla det avgiftsfria året med hänsyn till att deras ekonomiska situation i många fall inte tillåter cn kostnädsökning av detta slag. ' | Riksdagen delade uppfattningen att det. avgiftsfria året vid sjukhusvård för pensionärer borde slopas och ansåg att ett nytt system med vårdavgifter för älderspensionärer och utförsäkrade förtidspensionärer skulle införas. Det nya systemet borde dock; enligt vad riksdagen givit till känna, utgå från det regelsystem som gäller för sjukpenningförsäkrade. Riksdagen anförde | att det behövs en begränsningsregel av det slag'som nu finns för sjukpenning- avdrag även för pensionärer med låga inkomster (SU 1986/87:14, rskr. 234). Mot bakgrund härav avser jag att under år 1988 återkomma till regeringen med förslag om att förelägga riksdagen särskild proposition i denna fråga. Det nya avgiftssystemet. som även skall omfatta utförsäkrade förtidspen- 42

sionärer, bör innebära att avgiften tas ut genom avdrag på pension, Det blir Prop. 1987/88:100

därvid naturligt att svstemet administreras via de allmänna försäkringskas- — Bil. 1 sorna. Med hänsvn till den tid som krävs för att utveckla och praktiskt genomföra ett sådant nytt system har omläggningen ansetts kunna ske den 1 januari 1989.

Jag vill i detta sammanhang också erinra om att förbättrade villkor för kommunalt bostadstillägg har införts fr.o.m. den 1 januari 1988. De nya reglerna innebär sammanfattningsvis att de stora skillnader som finns mellan de olika kommunerna i fråga om storleken av kommunala bostadstillägg kommer att minska. | :

Som ett resultat av den tidigare redovisade överenskommelsen med sjukvårdshuvudmännen kommer den ersättning med 45 kr. per vårddag som utges till vissa enskilda sjukvårdsinrättningar, vilka är uppförda på en av riksförsäkringsverket upprättad förteckning, att fr.o.m. år 1989 ingå i den allmänna sjukvårdsersättningen.. Ersättningen till riksförsäkringsverkets sjukhus i Nynäshamn och Tranås avses dock betalas ut enligt samma regler som tidigare.

Tandvård Sjukförsäkringen innefattar också den allmänna tandvårdsförsäkringen. Den omfattar alla försäkrade fr.o.m. 20 års ålder. Barn och ungdomar under 20 års ålder har, enligt den tandvårdslag som trädde i kraft den I januari 1986, rätt till avgiftsfri tandvård genom landstingens folktandvård. Försäkringens bidrag till denna verksamhet har på grund av att den numera är fullt =: utbyggd inom samtliga landsting tagits bort fr.o.m. den I januari 1987. Tandvårdsförsäkringen ersätter kostnaderna för de vuxnas tandvård enligt tand-: värdstaxan med 40 26 upp till 2 500 kr. och med 75 56 för kostnader där- Över. . .

Den I februari 1987 företogs vissa ändringar i tandvårdstaxan. Den förenklades i flera avseenden och förändringar gjordes med avsikt att göra taxan bruttointäktsneutral för vårdgivarna. Nämnas bör ocksa att det i taxan infördes en bestämmelse om garantitider för vissa protetiska arbeten. Reglerna för förhandsprövning konstruerades om och i den avgiftsfria tandvår-. den gjordes flera viktiga förändringar.

Det är glädjande att kunna konstatera att tandhälsan har förbättrats under senare År. främst för barn och ungdomar. Tyvärr är tandhälsosituationen fortfarande inte tillfredsställande för vissa mindre grupper i samhället. Enligt tandvårdslagen är målen för tandvården en god tandhälsa och en tand-' vård på lika villkor för hela befolkningen. Enligt lagen skall tandvården lägga särskild vikt vid förebyggande åtgärder, vara lätt tillgänglig och av god kvalitet. Riksförsäkringsverket har nyligen. på uppdrag av regeringen, redovisat konsekvenserna av att göra om tandvårdstaxan med inriktning på att alla vuxna skall få rätt till regelbundna tandläkarbesök mot en läg fast avgift, medan försäkringen ersätter tandläkaren för varje besök med ett schablonbelopp. Patienten avses för denna avgift få en individuellt anpassad s.k. bastandvård i form av undersökning och viss förebyggande vård. Finansieringen av en sädan reform måste ske genom omfördelningar. av försäkringsersätt- 43

ningen beträffande övrig tandvård som taxan ersätter. Riksförsäkringsverkets rapport bereds f.n. inom regeringskansliet. Bil. 7

Vid en genomgång av sjukförsäkringens tandvårdskostnader har uppmärksammats att kostnaderna för tandtekniskt material - som i huvudsak utgörs av dentalguld - har ökat kraftigt sedan tandvårdsförsäkringen infördes. Detta kan till viss del förklaras av prisutvecklingen på finguld och en successiv övergång till dyrare guldlegeringar. En inte obetydlig del av ökningen beror dock på att det rådande ersättningssystemet för dentalguld lett till att oskäligt höga inköpspriser i många fall ersatts av försäkringen. De s.k. riktpriser som f.n. tillämpas har visat sig innehålla olika inköpsförmåner avsedda för de privata tandtekniska laboratorierna.

Till följd av dessa inte avsedda effekter för försäkring och patienter bör ersättningsreglerna för laboratoriernas inköp av dentalguld ändras. Begreppet skäligt pris bör således bytas ut mot en mer klart definierad ersättningsnorm. Jag har därför för avsikt att föreslå regeringen dels en ändring i tandvårdstaxan, dels att riksförsäkringsverket ges i uppdrag att senast till den I juli 1988 införa ett nytt riktprissystem för ersättning av dentalguld. Detta bör medföra att priserna i princip kommer att motsvara folktandvårdens debiteringspriser. Priset bör göras beroende av det finguldspris som gäller vid tidpunkten när det tandtekniska arbetet beställs. Hänsyn måste också tas till de olika guldtyper som förekommer och ev. övriga kostnader som kan vara motiverade.

Det har också blivit uppenbart att nuvarande kompensation till laboratorierna för svinn vid utförande av tandtekniska arbeten som innehåller dentala gjutguld är för högt beräknad. Nuvarande kompensationsgrad, som utgör 12 €& av vikten på det färdiga tandtekniska arbetet, har gällt sedan försäkringen infördes år 1974 när priset på dentalguld var mycket lågt i förhållande till i dag. Prisutveckling, teknisk utveckling och förbättrad utbildning av tekniker har medfört att svinnet kunnat reduceras betydligt. Till detta kommer att en stor del av svinnet, vilket ersätts av försäkringen, kan tas till vara och skickas till rening. Laboratorierna får ersättning för detta, men vinsten härav borde rätteligen tillfalla patient och försäkring. Det är därför naturligt att nämnda uppdrag åt riksförsäkringsverket även omfattar en översyn av föreskrifterna ifråga om kompensation för svinn. Utgångspunkten bör vara att kompensationsgraden fr.o.m. den 1 juli 1988 sänks till högst 8.

De här berörda ändringarna i ersättningsnormerna för dentalguld beräknas leda till en sammanlagd minskning i försäkringsutgifterna på ca 65 milj. kr. per år. För patienterna beräknas tandvårdskostnaderna minska med ca. 20 milj. kr. per år.

Sjukresor Försäkringens kostnader för sjukresor har ökat markant under de senaste åren, till stor del beroende på att den försäkrades självrisk, det s.k. karensbeloppet. som i regel utgjort 30 kr. för tur- och returresa inte hade ändrats sedan den 1 januari 1981. Även i andra avseenden har det funnits behov av ändringar. Den 1 maj 1987 ersattes därför sjukteseförordningen (1975:974) 44 av förordningen (1987:82) om ersättning vid sjukresa. Karensbeloppet för

resa med egen bil och taxi sattes därvid till 20 kr. för enkel resa. Vidare före- — Prop. 1987/88:100

togs ett flertal andra ändringar i regelsystemet. En viktig sådan var att ersätt- — Bil. 7

ning för resa med egen bil lämnas utan hänsyn till kostnaden för andra färdmedel och den försäkrades hälsotillstånd. Vid öppen vård i form av läkarvård eller annan sjukvårdande behandling lämnas ersättning för resa inom den kommun där den försäkrade vistas till en mottagning, offentlig eller privat, som kunnat ge nödvändig vård. När samåkning sker i bil eller taxi tilllämpas särskilda ersättningsregler.

Fr.o.m. den 1 juli 1987 har införts en möjlighet för försäkringskassan att lämna ersättning till kommuner och landsting för sjukresor med färdtjänst enligt en schabloniserad modell. En förutsättning för detta är dock att försäkringskassan genom de överenskommelser om gottgörelse som skall träffas får del av de samåkningsvinster som en samverkan skall kunna leda till. Jag förutsätter också att en sådan ersättningsmodell innebär administrativa besparingar för försäkringskassan.

Sjukförsäkringskostnader

Kostnaderna för sjukförsäkringen (exkl. föräldraförsäkringen) beräknas för år 1988 till 42 805 milj. kr. Kostnadsutvecklingen framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

ÅrSjuk- penning sjukvård?Öppen Tandvård — Läke- Övriga Summamedel? = sjukvårds- utgifter
1970 2 68358415516 3134 111
19758 024 1 1819891276 46111 931
1980 12 635 3 7392 174 2 326 172122 595
1985 17 925 5 3883 369 3 830 3 337 33 849
1986 20 212 4 316 3 114 4199 3 35135 192
1987! 23 153 7 560 2710 4 740 65538 818
1988! 26 922 80632 826 4 352 642 42 805

I Beräknat. " Fr.o.m. 1987 ingår all sjukvårdsersättning som utbetalas till sjuk vårdshuvudmännen exkl. tandvård. Yinkl. prisnedsatta livsmedel och kostnadsfria förbrukningsartiklar.

Sjukförsäkringen finansieras till 15 4c av statsbidrag och till 85 2 av socialavgifter från arbetsgivare och egenföretagare. Avgiften till sjukförsäkringen utgör fr.o.m. år 1988 10,1 Z& av avgiftsunderlaget för arbetsgivare och 9,6 2 av avgiftsunderlaget för egenföretagare.

I följande tabell belyses utvecklingen av antalet sjukdagar, sjukfallsfrekvens m.m.

ÅrErsatta sjukdagar per försäkradSjukfallsfrekvens Antal fall per försäkradGenomsnittligt antal dagar per fall
196515.70,6623,9
197019.81.0918,2
197522.01,3715.6
197822.81,5215.2
198021.21.4914.9
198318.41.4612.5
198520,91.6811.8 45
198621.51.6612.2
1987!22.3

! Beräknat,

Som framgår av tabellen har antalet ersatta dagar minskat från i genom- — Prop. 1987/85:100 snitt 22,8 år 1978 till 18,4 år 1983. varefter en ökning hår skett. Ökningen = Bil. 7

var särskilt kraftig under år 1985 och har fortsatt även under åren 1986 och 1987. Ökningen hänför sig framför allt till sjukfall som varar längre.än 180 dagar, En förändring av det genomsnittliga antalet ersatta sjukdagar med en dag motsvarar en kostnadsförändring för sjukförsäkringen med totalt drygt 1 100 milj. kr. per år.

Av följande tabell framgår hur andelen sjukdapar resp. sjukfall fördelar sig på sjukfall a av olika längd för åren 1970-1986.

Sjukfallets varaktighet 3

År1-6 dagar Andel av sjukfallen KaAndel av Andel av sjukdagarna sjukfallen ä7-89 dagar rnAndel av Andel av sjukdagarna > sjukfallen ät90 dagar eller mer | ejAndel av. sjukdagarna cr|
1970od13345344
197469122843345
1978701327H3J06
1980721325. 39347
198374162442242
19857I821| 382nd
19867172138245

Folkpensioner

Antalet folkpensionärer och utgifterna för fölkpensionerna framgår av följande sammanställning. Vårdbidrag och barnpension redovisas under avsnitt

C.

Antalet folkpensionsförmåner

I slutet Ålders- Förtids- Hustru- = Änke- I fandi- — Barn- Summa "Komm. av år pension pension tillägg pension : kapp- tillägg bost.

ersätt- tillägg

ning |
1965851 400 150 900 41 100 Så 100 11-300 11 100 I 188 600-580 000
1970Yö6 300 189 500 52 S00 101 600-14 600 12 000 1.376 000-654 500
19751 082 300-284 200 67 400 104 200. 21: 900 16 000 1628 200 754 100
19801 381 000-291 400 53 600 81-500 38 200-32 000.930 200 779 900
19851 480 100-322 700 37 700 72 400 42 200 34 400 2033 600 596 200
19861.502 400-328 500 30 500 69 300 43 600 35 600 2054 400 575 600
1987!1520 000-335 000 25 100 66 900 44 700 306 500 2071 200 360 000
1988!1 533 000-339 000 24 000 65 100 45 600 37 000 2043 700 650 N00

! Beräknat.

Bil. 7

År ”Ålders- Förtids- Ankepen- Hustru- Handi- Barn- Summa Bostads-

pension — "pension sion: ,tillägg kapp- tillägg =. ooo. stöd tillersättningpensionärer .
1965 3 146577 302882013 4 146449
1970 5 180 1 04053717033146 974549
1975 9 945 2 660910450) .661914 050 1 663
1980 21 940 5 200 11486752425020255 3 512
1985 33 295 8 00013856004306843 778 4167
1986 35 710 865 - 1420 > 510475"7 "46 807 4 362
1987! 37 355 9 1151 433445510 8348 941 4570
1988! 39 630 97101450 > 4085628551 848 5 500

! Beräknat « Den första tabellen visar att antalet personer med ålders- och förtidspension har ökat successivt under de senaste 20 åren. Ökningen av antalet ålderspensionärer avspeglar självfallet ökningen av antalet äldre i befolkningen. Andelen personer över 65 år av hela befolkningen var 12,7 %e år 1965 och har därefter successivt ökat och är f.n. ca 18 Ce.

Den ekonomiska tryggheten är av avgörande betydelse för de äldres välfärd. Reformerna inom folkpensioneringen var omfattande under 1960- och 1970-talen. Tillsammans med 'det ökade antalet. äldre personer har :detta medfört kraftigt ökade pensionskostnader. Kostnadsökningen orsakas också av förmånernas anknytning till basbeloppet och därmed anpassning till förändringarna av penningvärdet. Vidare har de standardförbättringar som skett i form av höjda pensionstillskott medfört en ökad kostnad. Av det totala antalet folkpensionärer i december 1988 beräknas 674 000 eller 35 26 hä helt eller reducerat pensionstillskott. oo

Fr.o.m. januari 1988 uppgår folkpensionens årsbelopp — inklusive helt pensionstillskott men exklusive kommunalt bostadstillägg — till 37 152 kr. för ensam ålderspensionär och till 65 274 kr. för ett pensionärspar. Motsvarande årsbelopp för en ensam förtidspensionär uppgår till 49 536 kr.

Anslagsbehovet för folkpensioner under budgetåret 1988/89 beräknas till 52 810 milj. kr. a

Folkpensionerna finansieras över statsbudgeten som tillförs en socialavgift som betalas av arbetsgivare och egenföretagare. Denna folkpensionsav- " gift är för närvarande 9,45 % av avgiftsunderlaget. Avgiften beräknas vid .nämnda avgiftsuttag täcka ca 82 42 av statens utgifter för folkpensioneringen år 1988.

Bostadsstöd till pensionärer En kraftig förbättring av de kommunala bostadstilläggen (KBT) har genomförts fr.o.m. den I januari 1988. För det första har KBT gjorts obligatoriskt. för kommunerna och för det andra har statsbidraget till KBT höjts avsevärt. Enligt de nya reglerna (SFS 1987:877) utges statsbidrag för kommunernas kostnader för KBT under förutsättning att kommunen svarar för minst 80 <c av varje del av den månatliga bostadskostnaden som ligger mellan 80 kr. och -' 1500 kr. för ogift pensionär samt mellan 80 kr. och 1 650 kr. för makar. Kommunen får statsbidrag med 25 <& av sina KBT-kostnader i dessa inter- ov 47 vall.

Kommunerna bestämmer själva vilka grunder som skall gälla, men bostadstillägget måste minst täcka den bostadskostnad som ligger till grund för Bil. 7 statsbidraget. |

Inkomstprövningsreglerna är fastlagda i lag. KBT administreras av riksförsäkringsverket och försäkringskassorna och betalas ut samtidigt med folkpension. KBT utges f.n. till ca 560 000 pensionärer.

De totala KBT-kostnaderna har för år 1988 beräknats till 5 500 milj. kr. och statsbidraget till I 250 milj. kr. Kostnaderna för KBT ökar genom den allmänna hyreskostnadsstegringen men samtidigt har den fortgående ökningen av antalet pensionärer med ATP en äterhållande effekt på kostnadsutvecklingen.

Allmän tilläggspension Antalet ATP-pensionärer och utgiftsutvecklingen framgår av följande sammanställningar. Barnpension redovisas under avsnitt C.

Antalet ATP-pensioner

I slutet Ålders- Förtids- Änke- Barn- Summa av år pension pension pension pension

196576 500 22 90024 700 14 800138 900
1970257 700 77 50076 700 30 200442 100
1975455 300 176 500 148 500 39 500819 100
1980792 400 212 200 230 300 43 0001.277 900
19859294 ON0 261 100 306 800 37 1001.599 000
1986 1036 000 269 700 319 700 35 7001 661 900
1987! 1.074 000 278 000 331 000 34 5001717 500
1988! 1110 000 285 000 345 000 33 5001773 500

! Beräknat

Utgifterna för ATP, milj.kr.

ÅrÅlders- Förtids- Änke- pension pension pension pensionBarn-Summa
196557474816168
1970560359195521 166
19752 4501 8306101165 006
1980 12 3504 6401 78025819 028
1985 28 8408 9503 95537142 116
1986 33 5509 990)449038848 418
1987! 37 68511 115497540554 180
1988! 42 56012 3505 61042560 945

! Beräknat.

ATP:s ålderspension utgör 60 76 av den pensionsgrundande inkomsten, räknat på medeltalet av den försäkrades 15 bästa inkomstår i arbetslivet. Pensionsgrundande inkomst beräknades första gången för år 1960. Enligt huvudregeln krävs 30 års förvärvsarbete för full pension. Den årliga pensionsgrundande inkomsten beräknas på inkomster som ligger mellan 1 och 7,5 basbelopp. ATP-poäng för år 1988 beräknas således på inkomster mellan 25 800 kr och 193 500 kr. Reglerna för pensionsålder m.m. överensstämmer med motsvarande regler inom folkpensioneringen. 48

Av de redovisade sammanställningarna framgår att ATP-förmånerna successivt fått ökad betydelse. Andelen ATP-pensionärer utgjorde år 1970 Bil. 7 30 30 av samtliga pensionärer med motsvarande förmåner från folkpensioneringen. Denna andel uppgår nu till ca 70 Zc. Av de f.n. drygt 1,5 milj. ålderspensionärerna och ca 335 000 förtidspensionärerna med folkpension har ca 1,1 milj. (70 96) resp. 278 000 (83 26) också ATP-pension. Ökningen av antalet ATP-pensionärer fortsätter. Utöver denna ökning av andelen folkpensionärer med ATP sker det också en markant ökning av den genomsnittliga ATP-pensionens storlek genom att de nytillkommande pensionärerna vanligen har en högre ATP-poäng.

ATP finansieras genom avgifter från arbetsgivare och egenföretagare. ATP-avgiften utgör för är 1987 10,2 46 av avgiftsunderlaget. Avgiften har för åren 1988 och 1989 fastställts till 10,6 %c av avgiftsunderlaget.

ATP-avgiften betalas in till allmänna pensionsfonden (AP-fonden). Fondförvaltningen är uppdelad på nio styrelser. Första — tredje fondstyrelserna förvaltar var sin del av influtna medel från avgifter till tilläggspensioneringen, medan fjärde fondstyrelsen förvaltar en avgränsad del av dessa medel genom placering i aktier m.m. De fem löntagarfondsstyrelserna skall förvalta de medel som inflyter dels från vinstdelningsskatt och vinstskatt. dels från en särskild del (0,2 procentenheter) av ATP-avgiften. Löntagarfondsstyrelserna skall årligen överföra en real kapitalavkastning på minst 3 6 till AP-fondens pensionsmedel.

AP-fonden uppgick år 1965 till 7300 milj. kr. och ökade till 31 343 milj. kr. år 1970 samt 148 312 milj. kr. år 1980. I januari 1988 beräknas AP-fonden uppgå till 320 000 milj. kr.

Ålderspension utan ansökan

Mitt förslag: Kravet på att ansökan skall göras för att erhålla ålderspension slopas för pensionsberättigad som är inskriven hos allmän försäkringskassa och som vill ta ut hel ålderspension fr.o.m. den månad han fyller 65 år. Den som önskar uppskjutet uttag skall skriftligen meddela detta till försäkringskassan.

Skälen för mitt förslag: Enligt lagen om allmän försäkring skall den som önskar erhålla ålderspension ansöka därom hos allmän försäkringskassa.

Frågan om ansökningsförfarandet i samband med ålderspension har ofta

diskuterats och det har därvid framhållits att ålderspension är en generell

rättighet och att försäkringskassan redan har alla behövliga uppgifter för att beräkna pensionen. Ansökan har därför inte sällan uppfattats som en onödig formalitet.

Ansökningsförfarandet gäller inte heller för alla blivande ålderspensionärer. För dem som redan tidigare uppbär allmän pension i form av förtidspension, änkepension eller hustrutillägg byts denna pensionsförmån automatiskt ut mot ålderspension. Inte heller de som uppbär statlig eller kommunal tjänstepension behöver ansöka om ålderspension, Dessa försäkrade inform- 49

4 Riksdagen 1987188. I saml. Nr 100

eras om att de inte behöver ansöka och erhåller ett beslutsmeddelande angå- — Prop. 1987/88:100 ende ålderspension i månaden före den månad då de fyller 65 år. Totalt be- = Bil. 7 viljas ca 60 000 personer ålderspension årligen utan att de behövt lämna någon ansökan.

Till övriga blivande ålderspensionärer, ca 35 000 årligen, sänds ansökningshandlingar från riksförsäkringsverket (Rfv) två och en halv månad före 65-årsmånaden. För att ålderspension skall betalas ut måste ansökan fyllas i, undertecknas och skickas till försäkringskassan.

I regel har försäkringskassan även för dessa personer redan alla uppgifter som behövs för att bevilja pensionen. Behovet av att trots detta kräva en ansökan för att utge ålderspension har aktualiserats i olika sammanhang och frågan har även behandlats i riksdagen. Motioner med förslag om slopande: av ansökningsförfarandet har behandlats vid de båda senaste riksmötena. Socialförsäkringsutskottet har vid båda tillfällena hemställt om avslag på motionerna (SfU 1985/86:15 resp. SfU 1986/87:10) med motivering att frågan utreddes inom Rfyv och att resultatet av denna utredning borde avvaktas. Riksdagen har följt utskottets förslag. :

Rfv har nu slutfört utredningen och i skrivelse den 20 augusti 1987 till regeringen föreslagit att ansökan för att erhålla ålderspension inte längre skall krävas.

I stället bör enligt verket ett förhandsbesked om pensionens storlek och uppgift om när denna börjar betalas ut sändas ut till blivande ålderspensionärer i god tid före 65-årsmånaden. Beskedet bör också innehålla information om de förhållanden som ligger till grund för beräkningen av pensionen, som t.ex. ATP-poäng och civilståndsuppgifter samt upplysning om aktuella tilläggsförmåner. Uppgift bör vidare lämnas om skatteavdragets storlek med hänsyn till av försäkringskassan kända uppgifter.

Verket framhåller dock att det i vissa fall krävs en komplettering av befintliga uppgifter för att ett korrekt beslut om ålderspension skall kunna fattas. Detta gäller t.ex. uppgift om sammanboende, eventuell utländsk pension eller uppgift om bosättnings- och vistelsetid i Sverige för utländska medborgare. Därför bör en svarsblankett sändas till den blivande ålderspensionären tillsammans med förhandsbeskedet. I de fall det framgår av förhandsbeskedet att pensionen är beräknad på felaktiga grunder bör det åligga pensionären att återsända svarsblanketten med kompletterande uppgifter. Blanketten bör också ge möjlighet att begära uppskjutet uttag av pensionen eller ändring av skatteavdrag eller framställa önskemål om utbetalningssätt.

Erhåller försäkringskassan ingen svarsblankett sänds ett beslutsmeddelande ut som överensstämmer med förhandsbeskedet och pensionen börjar betalas ut fr.o.m. 65-årsmånaden.

För egen del anser jag att ett slopat ansökningsförfarande innebär en sådan förenkling av myndigheternas administrativa hantering som regeringen strävar efter och att det samtidigt innebär en förbättrad service för allmänheten.

Jag ansluter mig därför till Rfv:s förslag och förordar att kravet på ansökan för att erhålla ålderspension slopas för pensionsberättigad som är inskriven hos försäkringskassan och tar ut hel'ålderspension från 65 år. Självfallet kan den som så önskar — liksom hittills — uppskjuta' uttaget av ålderspension. 50 För att minska risken för missförstånd bör en sådan framställning ske i skriftlig form. Ändringen föreslås gälla fr.o.m. den 1 oktober 1988. För dem som

uppnär 65-årsåldern före denna tidpunkt gäller tidigare regler. Vad jag nu har föreslagit medför ändring i 16 kap. 1 § i lagen om allmän försäkring. Bil. 7.

För att minska risken för felaktiga beslut om ålderspension bör det samtidigt införas en skyldighet för de försäkrade att lämna sådana uppgifter om t.ex. samboendeförhållanden, utländska pensioner m.m. som behövs för att ge ett korrekt beslut om ålderspension. Nödvändiga föreskrifter i detta avseende kan utfärdas av Rfv. : . :

Ett inom socialdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.4

Delpensionsförsäkring

Förvärvsarbetande i åldern 60 — 65 år har möjlighet att minska arbetsinsatsen genom att övergå till deltidsarbete i kombination med delpension. Delpensionen fyller då ut en viss andel av det inkomstbortfall som följer av arbetstidsminskningen. För att delpension skall kunna utges krävs bl.a. att den försäkrade har haft ATP-grundande inkomst under sammanlagt minst 10 år fr.o.m. 45 års ålder och att vederbörande under de senaste tolv månaderna före arbetstidsminskningen förvärvsarbetat under minst fem månader.

För anställda gäller att arbetstiden måste minskas med minst fem timmar i veckan och efter minskningen uppgå till minst 17 timmar i veckan. Egna företagare måste minska sin arbetstid med i genomsnitt minst hälften och därefter arbeta i genomsnitt minst 17 timmar i veckan. Kompensationsnivån inom delpensionsförsäkringen har fr.o.m. den 1 juli 1987 äterställts till 65 2 av inkomstbortfallet. Samtidigt ändrades reglerna för beräkning av inkomsten före arbetstidsminskningen. Inkomsten beräknas med utgångspunkt från pensionspoängen för de sista fem åren före arbetstidsminskningen. De två sämsta poängåren elimineras och därefter beräknas inkomsten före arbetstidsminskningen till den inkomst som motsvarar den genomsnittliga pensionsgrundande inkomsten för de återstående tre åren. Den genomsnittliga inkomsten räknas upp med aktuellt basbelopp. Delpensionen är knuten till basbeloppet och är pensionsgrundande för ATP.

Av följande sammanställning framgår hur antalet delpensionärer och kostnaderna har utvecklats sedan pensionsformen infördes år 1976. Under perioden 1981 - 1 juli 1987 ersattes den tidigare ökningen av en klar minskning av antalet personer med delpension eftersom kompensationsnivån inom försäkringen sänktes från 65 till 50 Zc av inkomstbortfallet. Sedan kompensationsnivån numera återställts förväntas antalet delpensionärer åter öka.

Antalet delpensionärer och utgifterna

I slutet av årAntalet delpensionärer Utgifter per år, milj.kr.
197841-900687
198067 8001 239
198164 600 :: 1558
198354 600a 1 340
198632 200764 51
1987!37.000380
1988!43 0001 290

I Beräknat.

Delpensionsförsäkringen finansieras genom en socialavgift om 0,50 26 — Prop. 1987/88:100 från arbetsgivare och egenföretagare. Avgiften förs till en särskild fond. Bil. 7

Den allmänna pensioneringens kostnader Sammanfattningsvis kan konstateras att utbetalningarna från de allmänna pensionssystemen uppgår till mycket stora belopp. Statens kostnader under folkpensionsanslaget uppgår således till 52 810 milj. kr. under nästa budgetår. Härtill skall läggas statens och kommunernas kostnader, 5 500 milj. kr. för kommunala bostadstillägg. Vidare tillkommer delpensions- och ATP-utbetalningarna, som för det kommande budgetåret beräknas uppgå till i runda tal 1 700 resp. 62 800 milj. kr. Totalt kommer utgifterna för förmånerna från den allmänna pensioneringen inkl. bostadstillägg därmed att uppgå till ca 123 000 milj. kr. vilket innebär en ökning med ca 9 miljarder kr. i förhållande till motsvarande beräkningar för innevarande budgetår.

Arbetsskadeförsäkringen Arbetsskadeförsäkringen omfattar anställda, uppdragstagare och egenföretagare. Den ger i princip full ersättning för inkomstbortfall till den som drabbas av skada i sitt arbete.

Arbetsskadeförsäkringen anknyter till de principer som gäller för invaliditetsbedömning inom den allmänna försäkringen. Det är därigenom den faktiska nedsättningen i den försäkrades förmåga att skaffa sig inkomst genom förvärvsarbete som bestämmer ersättningens storlek. Ersättning för arbetsskada utges vid bestående nedsättning av arbetsförmågan i form av en livränta, som i princip skall utgöra skillnaden mellan den inkomst som den försäkrade kan antas ha haft om han inte hade skadats och den inkomst som han trots skadan kan beräknas få. Arbetsskadeförsäkringen är samordnad med den allmänna sjukförsäkringen på så sätt att ersättning utges från sjukförsäkringen för de första 90 dagarna sedan skadan uppkom (samordningstiden). Från arbetsskadeförsäkringen utgår efter samordningstidens slut ersättning för sjukvårdskostnader inkl. resor och andra kostnader. Vidare utges sjukpenning och — som tidigare nämnts — livränta. Livränta kan också utges till efterlevande anhörig. Den ersätter årlig inkomstförlust upp till samma inkomsttak som gäller för ATP, dvs. 7,5 gånger basbeloppet, vilket för år 1988 motsvarar 193 500 kr.

Antalet arbetsskadeärenden har utvecklats snabbt. Förklaringarna till detta är flera. Kunskapen om arbetsskadeförsäkringen har ökat genom information från försäkringskassorna och parterna på arbetsmarknaden. En snabb utveckling har också skett av praxis och därigenom också en ökning av försäkringskassornas godkännandefrekvens. Den snabba praxisutvecklingen har också lett till problem vad gäller försäkringens tillämpning och administration.

Rfv och de allmänna försäkringskassorna har genomfört ett flertal av de förenklingsförslag som förordats i arbetsskadeutredningens betänkande (SOU 1985:54). Försäkringskassorna har fr.o.m. den 1 januari 1987 tillförts 52

betydande resurser i form av framför allt personal för att minska vänteti- Prop. 1987/88:100

derna för beslut i arbetsskadeärenden. En ytterligare förstärkning föreslås — Bil. 7 för nästa budgetår. Rfv har inrättat en särskild arbetsskadebyrå bl.a. för att snabbt sprida kunskaper om praxis och arbetsmetoder till försäkringskassorna. |

Praxisutvecklingen inom arbetsskadeförsäkringen har skett successivt. Innehållet i de för försäkringen centrala faktorerna skadlig inverkan i arbetsmiljön och sambandet mellan denna skadliga inverkan och den försäkrades skada har allt sedan försäkringens ikraftträdande kommit att förändras. Därigenom har utgifterna ökat med påföljande behov av höjning av arbetsgivaravgiften. Riksdagen har också gett regeringen till känna (SfU 1987/88:2, rskr. 25) att det skulle vara värdefullt med en analys av orsakerna till det ökande antalet arbetsskadeanmälningar. Riksdagen anför att regeringen snarast bör ta de initiativ som erfordras för att en sådan analys kommer till stånd. Ett arbete kring dessa frågor har påbörjats inom regeringskansliet.

Arbetskadeförsäkringen redovisas utanför statsbudgeten och finansieras genom avgifter från arbetsgivare och egenföretagare. Avgiften till arbetsskadeförsäkringen utgör fr.o.m. den 1 januari 1988 0,9 2 av avgiftsunderlaget. Genom kostnadsutvecklingen för arbetsskadeförsäkringen överstiger utgifterna de inkomster som följer genom arbetsskadeavgiften. Detta gäller även efter det att höjningen av avgiften fr.o.m. den 1 januari 1988 har beaktats. Arbetsskadefonden redovisar ett underskott som beräknas uppgå till 1 000 milj. kr. vid utgången av år 1987.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att anta förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring.

D 1. Bidrag till sjukförsäkringen

1986/87 Utgift 5 604 000 000 1987/88 Anslag 5 744 000 000 1988/89 Förslag 6 767 000 000

Från anslaget utgår statsbidrag till försäkringskassornas utgifter för sjukförsäkringsförmåner (utom föräldraförsäkringen, som redovisas under anslaget C 2). Statsbidrag utgår med 15 20 av kostnaderna för den obligatoriska försäkringen, medan 85 96 finansieras genom socialavgifter från arbetsgivare och egenföretagare. Avgiften är fr.o.m. år 1988 10,1 90 av avgiftsunderlaget för arbetsgivare och 9,6 2 för egenföretagare.

De grundläggande bestämmelserna finns i lagen (1962:381) om allmän försäkring (omtryckt 1982:120) och lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader m.m.

Riksförsäkringsverket Prop. 1987/88:100-.

Bil. 7

Verkets 'kostnadsberäkningar för nästa budgetår utgår från det förväntade utfallet för budgetåret 1986/87. Verket beräknar att sjuktalet för år 1987 ökar från 21,5 till 22,3 dagar per sjukpenningförsäkrad. Vidare förutser verket en något förhöjd medelsjukpenning för såväl år 1987 som år 1988. För år 1989 beräknar verket samma sjukpenningkostnader som för år 1988. När det gäller sjukvårdsförmånerna har verket utgått från de ersättningsbelopp som gäller för år 1988.

Fördelning av de beräknade kostnaderna på förmånsslag under dessa förutsättningar framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

FörmånsslagUtgifter Beräknade utgifter 1986 1987. 1988 1989
Sjukpenning20 202 23.035 27 030 27 030
Frivillig sjukpenningförsäkring10181818
Allmän sjukvårdsersättning4022 5650 5 HO 5 110
Hemsjukvård!: S&I- ooo-
Öppen psykvård!200=--
Avinstitutionalisering- 796 1797 798
Förebyggande hälso och sjukvård411402 403 404
Hjälpmedel till handikappade672 712 713 714
Ambulanstransporter”244---
Vissa kategorier”50--=
Resor546 615 "626 655 --
Tandvård3 114 2 710 2 710 2710
Ersättning till arbetsgivare?16620--
Sjukhusvård?758151515
Läkemedel4199 4 740 4 180 4 980
Konvalecentvård m.m.17181818
Totalt35 192 38 731 41619 42452

! Har fr.o.m. 1987 sammanförts till en ersättning för avinstitutionalisering. ” Ingår fr.o.m. 1987 i den allmänna sjukvårdsersättningen utom sjukhusvård enligt riksförsäkringsverkets förteckning. > Fr.o.m. år 1986 ingår ersättning från företagshälsovården inte i sjukförsäkringen.

Utifrån nämnda förutsättningar beräknar riksförsäkringsverket anslagsbehovet under budgetåret 1988/89 till 6 370 milj. kr.

Föredragandens överväganden Vid min beräkning av de sammanlagda sjukförsäkringskostnaderna har jag utgått ifrån riksförsäkringsverkets kostnadsberäkningar. Samtidigt har jag beaktat en viss löne- och prisutveckling samt vissa volymförändringar. Vidare har jag tagit hänsyn till innebörden av överenskommelsen om ersätt" ningar till sjukvärdshuvudmännen för åren 1988 och 1989 samt vissa ändringar i ersättningsreglerna för läkemedel och taridvård. Jag beräknar med dessa förutsättningar de sammanlagda sjukförsäkringskostnaderna (exkl. föräldraförsäkringen) till 45 112 milj: kr. för nästa år.

Den i inledningen till avsnitt D förordade ändringen i fråga om prisnedsättning av läkemedel fordrar lagändring. Ett inom socialdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m.m. bör fogas till protokollet i ärendet som bilaga 5.5.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1981:49) om begräns-

ning av läkemedelskostnader, m.m.

2. att till Bidrag till sjukförsäkringen för budgetåret 1988/89 anvisa

ett förslagsanslag av 6 767 000 000 kr.

D 2. Folkpensioner

1986/87 Utgift 47 726 000 000 1987/88 Anslag 50 630 000 000 1988/89 Förslag 52 810 000 000

Från detta anslag bekostas folkpension som utges i form av ålderspension, förtidspension och änkepension samt hustrutillägg och barntillägg till den som uppbär ålders- eller förtidspension. Härifrån bekostas också handikappersättning.

Folkpensionssystemet omfattar hela befolkningen. Ålderspension utges från 65 års ålder. Den enskilde har dock möjlighet att mellan 60 och 70 års ålder själv bestämma tidpunkten för sin pensionering. Vid uttag av ålderspension före 65 års ålder reduceras pensionen livsvarigt och vid uppskjutet uttag efter 65 års ålder sker i stället en höjning av pensionen. Det är även möjligt att ta ut halv ålderspension.

Förtidspension utges till den som fått sin arbetsförmåga varaktigt nedsatt med minst hälften. Änkepension utges till änka fram till den allmänna pensionsåldern. Hustrutillägg, som är inkomstprövat, kan utges till gift kvinna mellan 60 och 65 års ålder vars make har ålders- eller förtidspension.

Folkpensionsförmånerna är indexreglerade, vilket innebär att pensionsbeloppen automatiskt ändras i takt med basbeloppets utveckling.

Ålderspension liksom hel förtidspension eller änkepension utges för år räknat med 96 §c av fastställt basbelopp för ensam pensionär och med sammanlagt 157 § för två pensionsberättigade makar. För den som inte har. ATP eller har lågt ATP-belopp kompletteras folkpensionen med pensionstillskott, som utges med 48 96 av basbeloppet för ensam ålderspensionär och med 96 90 för makar gemensamt. För en förtidspensionär utges pensionstillskott med 96 96 av basbeloppet. Pensionstillskottet avräknas krona för krona mot utgående ATP-pension. Däremot görs ingen avräkning mot annan pension eller annat slag av inkomst.

Bestämmelserna om folkpensionsförmånerna finns i lagen (1962:381) om allmän försäkring (omtryckt 1982:120), lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension (omtryckt 1976:1014) samt lagen (1969:205) om pensionstillskott.

Från anslaget bekostas även vissa läkarundersökningar m.m. för den allmänna försäkringens behov främst vid riksförsäkringsverkets sjukhus i Nynäshamn och Tranås.

Bil. 7 Vid beräkningen av folkpensionskostnaderna för budgetåret 1988/89 har riksförsäkringsverket utgått från ett uppskattat antal utbetalda pensioner och utbetalt medelbelopp i december 1988. Verket har därvid gjort följande uppskattning beträffande antalet pensionärer med olika slag av pensionsförmåner.

Pensionsförmån Uppskattat antal pensioner med reguljär

utbetalning Dec 1987 Dec 1988 Förändring (1987/88) (1988/89) under 1988

Ålderspension1.520 000 1533 000 + 13 000
Förtidspension335 000339 000 + 4 000
Hustrutillägg25 10024 000 - 1100
Ankepension66 90065 100 = 1 800
Handikappersättning44 70045 600 + 900 .
Barntillägg (antal barn)36 50037 000 + 500
Summa2 028 000 2 043 700 + 15 500
Därav med pensionstillskott710 600673 600 = 37 000

Med utgångspunkt från uppskattningar för december 1988 och med basbeloppet 25 000 kr. beräknar riksförsäkringsverket anslagsbehovet för här aktuella pensionsförmåner till 50 210 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Föredragandens överväganden Folkpensionernas grundbelopp kommer fr.o.m. den 1 januari 1988 och vid basbeloppet 25 800 kr. att uppgå till 24 768 kr. per år och för en ensam pensionär och 40 506 kr. för ett pensionärspar. För den som saknar ATP eller har lågt ATP-belopp kompletteras folkpensionen med ett pensionstillskott som kan uppgå till 12 384 kr. för en ålderspensionär. Härtill kommer ett kommunalt bostadstillägg.

För budgetåret 1988/89 beräknar jag de sammanlagda kostnaderna under detta anslag till 52 810 milj. kr. Det innebär en ökning med 2 180 milj. kr. i förhållande till nuvarande budgetår.

Utgifterna för de olika pensionsförmånerna framgår av följande sammanställning.

PensionsförmånBeräknade utgifter, milj. kr. 1988/89Förändring från 1987/88
Ålderspension40 290+ 1750
"Förtidspension -9 900+ 385
Hustrutillägg425- 15
Ankepension |1 460= IS
Handikappersättning575+ 50
Barntillägg90 52 740+ 10 + 2165

Bil. 7

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Folkpensioner för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsan-

slag av 52 810 000 000 kr.

D 3. Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension

1986/87 Utgift 679 494 000 1987/88 Anslag 1 615 000 000 1988/89 Förslag 1230 000 000

Från detta anslag finansieras statsbidrag till kommunernas kostnader för kommunala bostadstillägg till folkpension (KBT). Nya beloppsgränser har införts fr.o.m. den 1 januari 1988. Statsbidrag utges enligt de nya reglerna under förutsättning att kommunen före avdrag på grund av inkomst täcker minst 80 Fe av varje del av den månatliga bostadskostnaden som överstiger 80 kr. men inte 1 500 kr. för ogift pensionär och 1 650 kr. för makar. Kommuner erhåller statsbidrag med 25 96 av sina bidragsberättigande kostnader för KBT.

Bestämmelserna om statsbidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension finns i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstilllägg till folkpension och förordningen (1979:830) om statsbidrag till kommunalt bostadstillägg till folkpension.

Reglerna för utbetalning av statsbidrag till KBT ändrades den 1 juli 1987. Ändringen innebär att varje månads KBT-utbetalning avräknas mot utbetalning av kommunalskattemedel samma månad. Detta innebär en stärkt likviditet för staten, men samtidigt belastas anslaget av dubbla statsbidragsutbetalningar under budgetåret 1987/88, dvs. utgiften under budgetåret avser statsbidrag för KBT som utbetalats dels under 1986/87 och dels under 1987/88.

Riksförsäkringsverket På grundval av den från den 1 januari 1988 gällande lagstiftningen har riksförsäkringsverket beräknat anslagsbehovet för budgetåret 1988/89 till 1230 milj. kr.

Föredragandens överväganden Mot bakgrund av riksförsäkringsverkets anslagsframställning beräknar jag utgifterna under detta anslag till 1 230 000 000 kr. för budgetåret 1988/89.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension för bud-

getåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 230 000 000 kr.

Bil. 7

1986/87 Utgift 2.309 000 1987/88 Anslag 2 700 000 1988/89 Förslag 2 500 000

Från anslaget bekostas tillägg på vissa äldre livräntor samt ersättning i anledning av skadefall, där ersättningen på grund av speciella författningar eller särskilda beslut helt eller delvis utgår av statsmedel. -

Riksförsäkringsverket För budgetåret 1988/89 beräknas medelsbehovet för äldre skadefall till 1,7 milj. kr., varav 0,4 milj. kr. för uppräkning av vissa äldre livräntor från arbetsskade- resp. fiskarförsäkringsfonden. För nyare skadefall beräknas medelsbehovet till 0,7 milj. kt. Riksförsäkringsverket föreslår att anslaget förs

upp med 2,4 milj. kr. |

Föredragandens överväganden

Jag har med utgångspunkt i riksförsäkringsverkets kostnadsberäkningar och med beaktande av utvecklingen av basbeloppet under åren 1988 och 1989 beräknat kostnaderna under anslaget till 2 500 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa yrkesskadeersättningar m.m. för budgetåret 1988/89 an-

visa ett förslagsanslag av 2 500 000 kr.

os «Bil. 7 Under detta avsnitt redovisas samtliga myndigheter och vissa andra organisationer som är verksamma inom hälso- och sjukvården. I avsnittet redovisas vidare den del av de statliga bidragen till denna verksamhet som ej finansieras via sjukförsäkringen.

En hälso- och sjukvård av god kvalitet är av grundläggande betydelse för medborgarna. Det övergripande målet för hälso- och sjukvården är enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL. en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Fortfarande finns regionala och sociala skillnader både vad gäller hälsa och tillgång på hälso- och sjukvård. Det är därför viktigt att ägna särskild uppmärksamhet åt förebyggande insatser och åt att vårdresurserna fördelas rättvist.

De totala kostnaderna för hälso- och sjukvården beräknas snart uppgå till 90 miljarder kr., vilket motsvarar närmare 10 96 av BNP. Under 1970-talet expanderade kostnaderna kraftigt, kostnadsandelen i förhållande till BNP nära fördubblades. Från början av 1980-talet har denna utveckling brutits. Kostnadsandelen i relation till BNP har planat ut.

De statliga bidragen och ersättningen från sjukförsäkringen svarar för ca en fjärdedel av hälso- och sjukvårdens totala kostnader. Denna andel ökade under 1970- och 1980-talet. Samtidigt infördes den nya hälso- och sjukvårdslagen, som är mer av ramkaraktär. |

Förutsättningarna för en fortsatt utveckling av den nationella hälso- och sjukvårdspolitiken i enlighet med politiska beslut är starkt kopplade till frågor om resurser, styrning och uppföljning. |

De statliga resurserna till hälso- och sjukvården regleras i 1 stor utsträckning i överenskommelserna med sjukvårdhuvudmännen om bidrag och er-

sättningar från sjukförsäkringen. Överenskommelse om bidragens storlek

har träffats för åren 1988 och 1989. Därvid har bl.a. inräknats fortsatta medel för att stimulera en ökad operationskapacitet för att eliminera köer. Detta : syftar till att stimulera ett effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården. |

Statsbidragen skall bl.a. verka för en snabbare anpassning av länssjukvårdens struktur till den medicinska och tekniska utvecklingen samt till primärvårdens utbyggnad.

Frågan om att på riksplanet samordna de olika delarna av vården och på bästa sätt göra de avvägningar, som är nödvändiga för att utnyttja tillgängliga resurser, har blivit allt viktigare. En ny hälso- och sjukvårdsberedning, med statsministern som ordförande, har bildats. Beredningen skall behandla frågor inom hälso- och sjukvården, vilka är av stor vikt från nationell utgångspunkt. Bl.a. gäller det frågor om övergången mellan forskning och praktisk vård och om den högspecialiserade vården samt folkhälsofrågor ur ett bredare samhällsperspektiv.

En särskild beredning har också tillsatts, med uppgift att utvärdera medicinsk metodik. Beredningens främsta uppgift är att verka för att en nationell samordning sker av insatser för att utvärdera medicinska metoder.

Regeringen har i juni 1987 erhållit en lägesrapport om arbetet med att minska riskerna med radon i bostäder. Rapporten har på regeringens upp- oo 59

drag utarbetats av statens strålskyddsinstitut i samråd med socialstyrelsen och statens planverk. Dessa myndigheter har bedömt läget som allvarligt och Bil: 7 beslutat vidta åtgärder för att minska hälsoriskerna. Bl.a. har en radonepidemiologisk studie inletts vilken beräknas pågå i fem år. Det är av stor betydelse att genomföra en epidemiologisk studie som har tillräcklig omfattning för att bestämma riskernas storlek. Mot bakgrund av rapporten har vidare bostadsdepartementet föreslagit att medel skall beviljas för statsbidrag avseende radon i bostäder.

En beredskapsdelegation för hälso- och sjukvården i krig har tillsatts som en följd av 1987 års försvarsbeslut. Syftet med delegationen är att den skall hålla sig informerad om och föreslå åtgärder avseende de beredskapsförberedelser som behövs för hälso- och sjukvården i krig.

Planerade hälso- och sjukvårdspolitiska propositioner våren 1988 Proposition med förslag till ny psykiatrisk tvångslagstiftning är planerad att efter lagrådsremiss föreläggas riksdagen under år 1988. Propositionen bereds mot bakgrund av socialberedningens betänkande (SOU 1984:64) Psykiatrin, tvånget och rättssäkerheten samt remissbehandlingen av detta. Förhandlingar pågår mellan staten och sjukvårdshuvudmännen om ett överförande av den rättspsykiatriska verksamheten till landstingen.

Samordnat med arbetet om ny psykiatrisk tvångslagstiftning förbereds vidare proposition med förslag till permanent lagstiftning om förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården.

Proposition med förslag till lag om befruktning utanför kroppen är planerad att lämnas till riksdagen under våren 1988. Propositionen bereds mot bakgrund av betänkandet (SOU 1985:5) Barn genom befruktning utanför kroppen samt remissbehandlingen av detta.

Proposition med förslag till ny smittskyddslagstiftning m.m. är planerad att efter lagrådsremiss lämnas till riksdagen under våren 1988. Ärendet bereds mot bakgrund av smittskyddskommitténs betänkande (SOU 1985:37) Om smittskydd samt remissbehandlingen av detta.

Socialstyrelsen har ställt samman en rapport angående hälsoutvecklingen inom befolkningen Folkhälsorapport 1987. Denna rapport kommer att redovisas för riksdagen i en skrivelse under våren 1988.

E 1. Socialstyrelsen

1986/87 Utgift 163 411 307 1987/88 Anslag 156 830 000 1988/89 Förslag 170 613 000

Socialstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör socialtjänst, hälso- och sjukvård, tandvård, läkemedelsförsörjning, hälsoskydd, omsorger om psykiskt utvecklingsstörda samt frågor som rör alkohol

och andra missbruksmedel. |

Läkemedelskontrollen behandlas under anslaget E 2. Statlig kontroll av läkemedel m.m: 60

Verksamhetsinriktning Bil. 7 Socialstyrelsen ingår enligt direktiv utfärdade av regeringen den 9 oktober 1986 i den särskilda försöksverksamheten med treåriga budgetramar för vissa myndigheter.

Socialstyrelsen har, i enlighet med direktiven, i sin treårsbudgetrapport : redovisat ett beslutsunderlag som bl.a. innehåller en resultatanalys för perioden 1984/85-1986/87, en redovisning av planerad verksamhet för perioden 1987/88-1990/91 samt slutsatser och behov. av åtgärder. Styrelsen redovisar också en omläggning av sitt planeringssystem som skall göra det möjligt att mer ingående analysera styrelsens verksamhet, inkl. produktivitets- och effektivitetsfrågor. I detta hänseende utgör treårsbudgetrapporten ett första steg i en utveckling fram till år 1990.

Socialstyrelsen har i sin resultatanalys delat in verksamheten i tre verksamhetsgrenar — hälso- och sjukvård (inkl. läkemedel), socialtjänst och vissa hälsopolitiska insatser (hälso- och smittskydd, hälsoupplysning samt alkohol och drogupplysning).

Verksamheten inom hälso- och sjukvården (inkl. läkemedel) är betydligt mer omfattande än övriga verksamhetsområden. För budgetåret 1986/87 disponerade denna verksamhetsgren ca 60 96 av samtliga resurser, socialtjänsten ca 25 20 och övriga insatser ca 15 96. Verksamhetsgrenarna har dock väsentligt olika karaktär. .

Om man lägger samman ”traditionella” myndighetsuppgifter som tillsyn/ kontroll!, författningsfrågor, enskilda patient/klientärenden, behörighetsfrågor och tillståndsgivning uppgick deras relativa andel av resurserna (exkl. internadministration) för hälso- och sjukvården (inkl. läkemedel) till 57 medan motsvarande andel för socialtjänsten var 17 960. Om man skiljer ut läkemedlen uppgick:andelen ”traditionella” myndighetsuppgifter för hälsooch sjukvården till 36 20.

Uppgifter av mer utvecklings- och utvärderingsinriktad karaktär som tillsyn/uppföljning, planeringsunderlag, policyutveckling, utbildningsfrågor, information (och internationella frågor) samt kunskapsutveckling av FoUkaraktär disponerade sammanlagt för hälso- och sjukvården 48 90 av resurserna (exkl. läkemedel). Motsvarande andel för socialtjänsten var 70 20. För vissa hälsopolitiska insatser uppgick andelen utvecklingsinriktade uppgifter till sammanlagt 70 9. |

Vid socialstyrelsen fattas årligen ca 60 000 beslut med anledning av inkomna ärenden. Omkring hälften av dessa faller inom läkemedelskontrollens område. Legitimations- och behörighetsärenden svarar för omkring 15 6 av samtliga ärenden inom socialstyrelsen.

Av rapporten framgår att socialstyrelsen avser att fortsätta och vidareutveckla omorienteringen från traditionell myndighetsutövning och detaljreglering till uppföljning, planering, kunskapsutveckling och kunskapsförmedling. Socialstyrelsen konstaterar vidare att ambitionen är att i större omfatt-

! BL a. ärenden som rör hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, ”Lex Maria” och övriga anmälningsärenden. : 61

ning än hittills behandla frågor om kostnader och effektivitet samt att ge- Prop. 1987/88:100' nomföra systematiska övergripande utvärderingar av verksamheten inom = Bil. 7 hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Socialstyrelsen redovisar med hänsyn till mångfalden av styrelsens uppgifter främst planerade insatser inom sex områden som har prioriterats i styrelsens handlingsprogram. Dessa områden är personalförsörjningen inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, eget boende och framtidens institutioner, effektiviseringen av läns- och regionsjukvården, nationell resultatanalys för hälso- och sjukvården och socialtjänsten, insatser mot HIV/AIDS samt åtgärder för begränsning av konsumtionen av alkohol och tobak.

Socialstyrelsen bedömer att den form av kunskapsförmedling som kräver .. de största resurserna är skrifter av olika slag. Styrelsen framhåller i rapporten att kunskapsförmedling till och attitydpåverkan av huvudmännen och personalen i olika verksamheter i större utsträckning än som f.n. sker bör göras i form av direktkontakter samt riktat informationsmaterial. Skriftproduktionen bör begränsas och kvaliteten på det.som ges ut bör vara fortsatt hög. Ett utvärderingsprojekt med detta syfte skall genomföras.

Socialstyrelsen konstaterar att treårsbudgeteringen ställer krav på en betydande vidareutveckling av planeringsteknik, former för verksamhetsredovisning och intern uppföljning. Detta förutsätter ett fortsatt nära samarbete med statskontoret och riksrevisionsverket. .

Förslag som kräver externa beslut är enligt socialstyrelsen bl.a. följande:

1. Socialstyrelsen bör själv svara för systematisk uppföljning och analys av landstingens och kommunernas verksamhet. Uppföljningen av i vad mån nationella mål uppfylls bör ges till annat organ än sådana till vilka riksdagen decentraliserat ett utförandeansvar.

Begränsningsförordningens bestämmelser leder till tolkningsproblem. Utredningsuppdrag eller nya permanenta uppgifter som naturligen borde

ankomma på socialstyrelsen att fullgöra läggs på för ändamålet särskilt inrättade organ, t.ex. socialberedningen och beredningen för utvärdering av medicinsk metodik. Detta försvagar socialstyrelsens nya roll att svara för planering och uppföljning som underlag för bl.a. vårdpolitiska beslut. Det blir en svåröverskådlig ansvars- och inflytandestruktur.

2. Staten bör, som ett led i koncentrationen av de kvalificerade statliga utredningsresurserna inom hälso- och sjukvårdsområdet, aktualisera frågan om sitt engagemang i Sjukvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri) när avtalet löper ut vid utgången av år 1989.

3. Möjligheterna att anlita expertis måste förbättras. 4. Statistikfrågorna bör prioriteras under planeringsperioden. 5. På det regionala planet behövs ökade resurser och en lämplig organisa-

tion för tillsyn inte bara inom det sociala området utan även inom hälso- och sjukvården samt hälsoskyddet. :

6. Omprövning, avveckling och förenkling krävs av de lagar'och förordningar som till stor del orsakar att socialstyrelsen fortfarande handlägger en rad frågor av detaljkaraktär. Ett rationaliseringsprojekt med ett sådant syfte pågår inom styrelsen. Styrelsen avser att återkomma med konkreta förslag.

7. Ansvars- och resursfördelningen mellan hälso- och sjukvårdens an-

svarsnämnd och socialstyrelsen bör bli föremål för särskild analys. 62

8. Ett intensifierat samarbete krävs med de forskningsinstitutioner som är aktiva inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården och hälsoskyddet. Bil. 7 Y9. Socialstyrelsen förutsätter att frågan om huvudmannaskap för rättspsy-

kiatri, rättsmedicin och rättskemi snarast får en slutlig lösning.

Budgetförslag Socialstyrelsen har enligt direktiven för treårsbudgetrapporten redovisat verksamheten dels vid en real anslagsnivå som utgör anslaget för budgetåret 1987/88 minskat med 5 2 under perioden, dels vid ett realt oförändrat an-

slag.

Socialstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande: 1. Oförändrade reala resurser med hänsyn till behovet av utrymme för den omprioritering av personalinsatserna som redovisats i treårsbudgetrapporten. Detta resurstillskott beräknas till i storleksordningen sammanlagt 2,5 a 3 96 av styrelsens medel för löner eller omkring 2 300 000 kr. fr.o.m. budgetåret 1988/89. (Ett huvudförslag skulle innebära en anslagsminskning med ca 7,5 milj. kr. för en treårsperiod). Socialstyrelsen har redovisat en planering som .gör omprioriteringen möjlig även vid ett huvudförslag. 2 . Medel för förstärkning av resurserna för planerings- och utredningsarbete rörande en effektiviserad läns- och regionsjukvård, s.k. ”rörliga medel” för bl.a. studier av strukturförändringar och resursanvändning inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten, medel för styrelsens arbete med frågor som rör homosexuella, socialtjänstens informationsbas, tillsynsläkare, särskilda insatser för ny smittskyddslagstiftning, alkohol- och narkotikafrågor samt rekrytering av aspiranter (sammanlagt 9,2 milj. kr.). Socialstyrelsen har i en särskild skrivelse hemställt om medel för förstärkta insatser mot sjukdomen HIV/AIDS.

1987/88 Beräknad

ändring 1988/89

Föredraganden Anslag Utgifter | Förvaltningskostnader 131 059 000 : + 10 584 000 (därav lönekostnader) (99 351 000 (+ 4867 000) Lokalkostnader "26 024 000 + 261 000 Övriga utgifter 781 000 + 23 000 Psykiatriska nämnden 295 000 + 15 000 (därav lönekostnader) : | (269 000) (+ 15 000)

Tidskriften Vigör.1000: -
Viss administrativ service m.m.|- 0-
Till regeringens disposition |- + 3 000 000
Summa utgifter158 160 000 + 13 883 000
Inkomsteree:
Försäljning av publikationer1.330 000 + 100 000
Summa inkomster|1.330 000 + 100 000
Nettoutgift156 830 000 + 13 783 00063

Föredragandens överväganden Socialstyrelsens framtida verksamhet Bil. 7 Socialstyrelsen är central myndighet inom ett område som har avgörande betydelse för medborgarnas välfärd, socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt hälsoskyddet. Alla medborgare skall tillförsäkras vård och omsorg av god kvalitet och på lika villkor. Det är inte acceptabelt att skillnaderna i hälsosituation och social välfärd mellan medborgarna blir för stora. Jag vill därför betona socialstyrelsens mycket viktiga roll framöver att följa och utvärdera kommunernas och landstingens verksamheter i nu nämnda avseenden.

Av jämlikhets- och solidaritetsskäl är det också viktigt att samhällets gemensamma resurser inom den sociala sektorn används så väl som möjligt. Socialstyrelsen har en viktig roll att förmedla kunskap om hur man når den högsta kvaliteten och den bästa effekten i olika avseenden med tillgängliga resurser.

Beslut om verksamhetens omfattning, inriktning och prioriteringar inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten har decentraliserats till kommuner och landsting. En viktig förutsättning för decentraliseringen har varit utvecklingen mot stora och bärkraftiga kommuner.

Regeringen har i skrivelsen (1984/85:202) öm den offentliga sektorns förnyelse samt propositionen (1986/87:99) om ledningen av den statliga förvaltningen utvecklat sin syn på relationerna mellan kommunerna och landstingen samt de centrala politiska organen.

Kommunerna och landstingen bör ha stor frihet att själva fastställa sin verksamhetsinriktning samt välja sättet att nå uppställda mål och utforma sin verksamhet inom de ramar som måste uppställas för att tillgodose nationella intressen. De centrala politiska organen — regering och riksdag - måste kunna genomföra en politik för landet som helhet, t.ex. vad gäller likvärdig standard, rättvist fördelad samhällsservice, särskilt för utsatta grupper. Staten måste således enligt skrivelsen alltid kunna gripa in och genom lagstiftning och på andra sätt inskränka den kommunala handlingsfriheten.

Även inom kommuner och landsting finns en strävan att decentralisera ekonomiskt ansvar och ansvar för verksamhetens praktiska utformning till olika verksamhetsställen, t.ex. barnstugorna i barnomsorgen och klinikerna i sjukvården. Syftet är dels att komma närmare brukarna av de kommunala tjänsterna och få en service som är bättre anpassad till medborgarnas behov dels att öka effektiviteten i övrigt i verksamheten.

Myndigheternas uppgift blir i första hand att följa och värdera kommunernas och landstingens verksamhet för att för regering och riksdag skapa en bild av hur de verksamhetsmål som finns i lagstiftningen uppfylls, vilka problem som orsakar brister i måluppfyllelsen samt effektiviteten i verksamheten. Resultatet av uppföljningen bör återföras till kommuner och landsting för att detta skall kunna påverka verksamhetsinriktning, resursanvändning och prioriteringar.

Socialstyrelsens uppgift framöver bör således enligt min mening i första hand vara att inom ramen för tillsynsansvaret utveckla former och metoder för en systematiserad uppföljning och utvärdering av kommunernas och landstingens verksamhet. 64

Detta stämmer väl överens med den av socialstyrelsen i treårsbudgetrap- = Prop. 1987/88:100

porten uttalade ambitionen att i större omfattning än hittills behandla frågor = Bil. 7 om kostnader och effektivitet samt att genomföra systematiska övergripande utvärderingar av verksamheten inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Socialstyrelsens uppgift i detta avseende bör dock ytterligare preciseras och konkretiseras.

För socialtjänstens del bör även ett effektivare och mer systematiskt tillsynsarbete kunna utvecklas i samarbete med länsstyrelsernas sociala funktioner.

Förutom tillsyn, uppföljning och utvärdering har socialstyrelsen enligt min mening en betydelsefull uppgift att främja en hög kvalitet och en god . resursanvändning i vården och omsorgerna genom olika planerings- och kunskapsunderlag. Behovet av sådana underlag kan variera mellan olika

verksamhetsområden.

Flertalet kommuner och samtliga landsting har numera byggt upp en betydande egen kompetens med avseende på planering och utveckling av verksamheten. Socialstyrelsen bör prioritera sådana underlag där det inte är rimligt att ett utvecklingsarbete sker lokalt. Det gäller i synnerhet sådana områden där det behövs en förnyelse eller omstrukturering av vården och omsorgerna och det samtidigt krävs en avvägning mellan resultat/effekter och kostnader för en verksamhet.

Den medicinska kunskapsutvecklingen öppnar ständigt nya möjligheter att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. För att nå en god och effektiv sjukvård bör forskningsresultaten omsättas 1 bred klinisk tilllämpning så snart de är tillräckligt kontrollerade i klinisk prövning. Föråldrade metoder bör mönstras ut. Regeringen har nyligen tillkallat en beredning för utvärdering av medicinsk metodik. Men det är också en viktig uppgift för socialstyrelsen att föra ut kunskap om effektiva diagnostik- och behandlingsmetoder samt konsekvenserna för resursfördelningen mellan olika s medicinska områden, på olika nivåer, samt hur vårdorganisationen påverkas. .

Ett exempel på ett sådant utvecklingsarbete är det planeringsunderlag som socialstyrelsen f.n. utarbetar för att effektivisera den högspecialiserade sjukvården. Styrelsen utreder f.n. resursfördelningen mellan olika vårdnivåer och den högspecialiserade vårdens organisation.

Inom vården, i första hand äldreomsorgen, eller omsorgerna om psykiskt handikappade och sjuka, pågår en omfattande omstrukturering i riktning mot dels, och framför allt, mer öppna insatser dels en vidareutveckling och förnyelse av det kollektiva boendet och den långsiktiga vården. Socialstyrelsen bör kunna belysa lämpliga former för omstruktureringen med hänsyn till såväl mänskliga som ekonomiska aspekter och effektivitetssynpunkter.

Socialberedningen har numera slutfört sitt uppdrag. Beredningen har haft som en av sina uppgifter att följa och utvärdera socialtjänstreformen. Jag anser att ansvaret för denna allmänna uppföljning nu bör övergå till socialstyrelsen. Styrelsen bör därvid bl.a. överväga vilka förändringar av vårdinsatserna som erfordras för att vissa utsatta grupper och grupper med omfattande hjälpbehov skall få sina behov bättre tillgodosedda. Jag avser att scnare återkomma till regeringen med förslag till preciserat uppdrag ät social- 65 styrelsen i detta avseende.

5 Riksdagen 19871/88. I saml. Nr 100

Även inom socialtjänsten kan finnas problem med att få en effektiv sprid- Prop. 1987/88:100

ning av kunskap om effektiva behandlingsmetoder och organisationsformer. — Bil. 7

Socialstyrelsen bygger f.n. upp ett datorbaserat informationssystem för social forskning och utvecklingsarbete. Uppgifter skall registreras även om utvecklingsarbete som bedrivs av kommuner och andra huvudmän. Databasen skall kunna användas även av externa användare, bl.a. kommunerna.

Socialstyrelsen har för socialtjänstens del en viktig uppgift att sammanställa kunskap som ligger i ”kunskapsfronten”, dvs. ”ny” kunskap från universitet och högskolor, forskningsråden och andra sektorsforskningsorgan m.fl. Kunskapen bör sammanställas och komprimeras så att underlaget får en rimlig omfattning och anpassas så att det blir begripligt för olika motta-' gargrupper på fältet. Behovet av en sådan kunskapsförmedling kan variera mellan olika kunskapsområden och olika mottagargrupper.

Jag bedömer slutligen att socialstyrelsen har en viktig funktion när det gäller att förutse en framtida utveckling — vad som händer internationellt inom ett kunskapsområde, vilken utveckling vi kan förutse i landet när det gäller nya behandlingsmetoder inom socialtjänsten och sjukvården, m.m. Styrelsen bör bidra till att ge kommuner och landsting handlingsberedskap för tänkbara alternativa omvärldsförändringar och underlag för att påverka utvecklingen i önskvärd riktning. |

Jag har nyss berört socialstyrelsens roll i förhållande till kommuner och landsting. Jag skall nu behandla socialstyrelsens roll som regeringens stabsorgan. De centrala politiska organen behöver bl.a. underlag från socialstyrelsen för att bedöma effektiviteten i nuvarande statliga styrsystem, t.ex. olika statsbidragssystem och lagstiftningar. Centralt behövs också kunskap om de samlade resursanspråk som finns inom den sociala sektorn i förhållande till andra samhällssektorer. :

Av propositionen (1987/88:63)om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m. framgår att ett gemensamt informationssystem skall utvecklas för staten och sjukvårdshuvudmännen. Det skall bl.a. ge regeringen under- : lag för fortsatta överväganden för att bedöma hälso- och sjukvårdssektorns samlade utveckling. Detta gäller förutom effektivitets- och produktivitetsutvecklingen inom hälso- och sjukvården bl.a. beskrivningar och analyser av folkhälsan och sjukdomsmönstret.

Det finns vissa frågor som bör lösas för att skapa förutsättningar för att förverkliga den av mig föreslagna verksamhetsinriktningen.

Det finns vissa oklarheter när det gäller ansvars- och rollfördelning på cen- ' tral nivå inom socialsektorn. Ansvars- och rollfördelningen bör preciseras.

Socialstyrelsen är chefsmyndighet för statens rättskemiska laboratorium, statens rättsläkarstationer, statens rättspsykiatriska stationer och kliniker, statens miljömedicinska laboratorium (SML) och statens giftinformationscentral. För att styrelsen skall kunna koncentrera sina insatser kring de uppgifter som prioriteras framöver bör styrelsen inte ha ett centralt förvaltningsansvar för dessa verksamheter med sinsemellan mycket olika karaktär, bl. a. olika driftuppgifter. Jag kommer att under anslagen för respektive myndighet redovisa de förändringar som blir aktuella för dem. Jag kommer senare att behandla frågan om vilka former som är lämpliga för att tillgodose social-

sektorns behov av utredningsstöd m.m. från SML. 66

Vid den av riksdagen tidigare beslutade omorganisationen av styrelsen = Prop. 1987/88:100

förutsattes att styrelsen i mindre utsträckning skulle ägna sig åt uppgifter av - Bil. 7 detalj- eller rutinkaraktär eller s.k. enskilda ärenden.

Jag bedömer att det är oundvikligt att styrelsen även framöver kommer att ha vissa uppgifter av. mer traditionell myndighetskaraktär, framför allt inom hälso- och sjukvården. Det är möjligt att den av regeringen tillkallade utredningen (S 1987:03) för översyn av bestämmelserna om tillsyn över hälso- och sjukvården kommer att visa att det är möjligt att överlämna vissa ytterligare ärenden till länsstyrelserna. Socialstyrelsen får då en samordnande roll samt ansvaret för att det blir en enhetlig praxis i landet. Vidare skall socialstyrelsen i det tidigare nämnda ärendeprojektet belysa om det finns ytterligare ärenden som kan avvecklas eller delegeras till andra organ. I detta projekt studeras även om hanteringen av kvarvarande ärenden kan rationaliseras. Vissa sådana åtgärder har redan inletts.

De framtida uppgifterna förutsätter en flexibel och anpassningsbar organisation och ändamålsenliga arbetsformer. Resurserna vid socialstyrelsen är t.ex. i dag ofta ”låsta” under lång tid. För att styrelsen skall kunna fungera som stabsorgan åt regeringen måste det med relativt kort framförhållning vara möjligt att frigöra resurser för olika analyser och bearbetningar. En sådan flexibilitet bör vara möjlig att åstadkomma genom organisatoriska åtgärder.

Budgetförslag

I regeringens satsning på att förnya och utveckla vården och omsorgen får socialstyrelsen en viktig roll att följa upp och utvärdera verksamheterna inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Socialstyrelsen måste även i högre grad leda utvecklingen av verksamheten och fungera som regeringens

stabsorgan. |

Inom hälso- och sjukvården bör styrelsen prioritera medicinsk uppföljning, tillsyn och rådgivning, utvärdering och analys av hälso- och sjukvården samt resursanvändning och effektivitet.

Inom socialtjänsten måste kontinuerliga uppföljningar av verksamhetens resultat och effektivitet göras. Tillsynen bör utvecklas och bl.a. omfatta skillnader mellan kommuner. Socialstyrelsen bör även följa och analysera de kostnadsmässiga, organisatoriska och mänskliga konsekvenserna av den pågående omstruktureringen inom vården samt granska användningen av statens bidrag till olika delar av socialtjänsten.

Dessa ökade krav på socialstyrelsen medför att en betydande satsning måste ske på kompetenshöjning och utnyttjande av modern teknik. Nya arbetsformer måste utvecklas.

Jag avser att under första halvåret 1988 vidta åtgärder för att i nära samarbete med socialstyrelsen precisera och konkretisera socialstyrelsens roll, huvudsakliga uppgifter samt inriktningen av styrelsens verksamhet. I detta arbete kommer bl.a. det underlag som styrelsen presenterat i sin treårsbudgetrapport att användas. Med utgångspunkt från en precisering av styrelsens roll, uppgifter och inriktning kommer en närmare bedömning av styrelsens framtida resursbehov att ske. I avvaktan på detta arbete föreslår jag att me- 67

del för bl.a. personalförstärkningar, kompetenshöjande åtgärder och perso- = Prop. 1987/88:100

nalutveckling under budgetåret 1988/89 t.v. ställs till regeringens disposition — Bil. 7 (3 milj. kr.).

Jag föreslår mot denna bakgrund att en ettårig budgetram skall gälla för socialstyrelsen. För att få den framförhållning som styrelsen behöver bör styrelsen i sin planering för de två sista åren i den nu aktuella treårsperioden tills vidare utgå från en anslagsnivå som är realt oförändrad minskad med ett huvudförslag på sammanlagt 4 Zz. :

Jag utgår från att socialstyrelsen, med den inriktning som redovisats, under de närmaste åren kommer att fortsätta det nu inledda arbetet med att utveckla förbättrade system för planering, budgetering och uppföljning av verksamheten vid styrelsen. För att kunna göra en bedömning av vilka om- "prioriteringar som är nödvändiga och vilka resurser som erfordras för att åstadkomma en önskvärd verksamhetsinriktning behövs ett underlag som kan belysa inriktning, resursåtgång för olika uppgifter och verksamhetens utfall. Det av styrelsen planerade utvecklingsarbetet syftar enligt styrelsen till att åstadkomma ett successivt förbättrat sådant underlag.

För budgetåret 1988/89 räknar jag med ett huvudförslag på 1 90. Medel för anskaffning av teknisk utrustning bör finnas tillgängliga i början av treårsperioden för att möjliggöra rationaliseringar av verksamheten. Vidare återlämnar socialstyrelsen lokaler till byggnadsstyrelsen med en hyreskostnad på nära 2 milj. kr. under budgetåret 1987/88. En del av denna besparing har redan utnyttjats för att kunna tillgodose ett huvudalternativ under innevarande budgetår. Jag delar socialstyrelsens bedömning att ytterligare lokalbesparingar inte är möjliga förrän under den senare delen av treårsperioden.

Medel för socialstyrelsens insatser mot AIDS-epidemin har tidigare beräknats under anslaget E 16. Epidemiberedskap m.m. Jag föreslår att en överföring sker av dessa medel till myndighetsanslaget fr.o.m. budgetåret 1988/89 (4 155 000 kr.). Frågan om ytterligare medel för styrelsens insatser i samband med sjukdomen AIDS kommer att behandlas i den särskilda proposition som skall föreläggas riksdagen i början av år 1988.

Medel för tjänster vid Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) föreslås överförda från socialstyrelsens myndighetsanslag till anslaget H 1. Upplysning och information på drogområdet (3 518 000 kr.) Jag föreslår vidare att från anslaget H 1 till myndighetsanslaget överförs ett belopp på 1 269 000 kr. för den information och upplysning om alkohol och andra droger som socialstyrelsen svarar för. :

Regeringen har i bilaga 8 till budgetpropositionen för budgetåret 1988/89 föreslagit att vissa myndigheters tjänstebrevsrätt skall avskaffas fr.o.m. den 1 juli 1988. Jag har således beräknat medel med 2 484 000 kr. för socialstyrelsens portokostnader under detta anslag.

Debitering för telefonkostnader sker numera för myndigheter som är belägna i kvarteret Garnisonen efter faktiskt utnyttjande av telefontjänsterna. Jag föreslår att medel överförs från socialstyrelsens myndighetsanslag till statistiska centralbyråns anslag för att vid övergången anpassa resursfördelningen mellan myndigheterna efter nuvarande debiteringsprinciper (461 000 kr.). | | : 68

Bil. 7

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

1. att godkänna de riktlinjer för verksamhetens huvudinriktning vid

socialstyrelsen som jag har förordat

2. att till Socialstyrelsen för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslags-

anslag av 170 613 000 kr.

E 2. Statlig kontroll av läkemedel m.m.

1986/87 Utgift 0 1987/88 Anslag 1 000 1988/89 Förslag 1 000

En farmacevtisk specialitet får i regel inte säljas utan att vara registrerad

hos socialstyrelsen. Varje registrerad farmacevtisk specialitet skall fortlöpande kontrolleras genom styrelsens försorg. Inom socialstyrelsen finns en särskild läkemedelsavdelning (SLA) som svarar för granskning och analys av läkemedel m.m. Läkemedelsavdelningen utövar också kontroll av fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso- och sjukvårdsändamål, radioaktiva läkemedel, naturmedel, diabetestest, allergenprodukter, vissa fodermedel m.m.

Läkemedelsavdelningen är lokaliserad till Uppsala. Vid avdelningen fanns den 1 juli 1987 ca 150 tjänster.

Samtliga kostnader för kontrollen av läkemedel m.m. skall täckas med avgifter. |

Verksamheten omfattar följande tre huvudprogram.

Program 1. Läkemedel före registrering

Programmet omfattar de verksamheter som ligger före en registrering av en farmacevtisk eller radiofarmacevtisk specialitet. Häri ingår arbetet med ansökningar om förskrivning av preparat på licens, ansökningar om klinisk prövning av läkemedel, arbetet med registrering av farmacevtisk eller radiofarmacevtisk specialitet och godkännande av ny indikation för sådan farmacevtisk specialitet som redan har registrerats för viss indikation.

Program 2. Läkemedel i användning

Programmet omfattar arbetet med kontroll av registrerad farmacevtisk eller radiofarmacevtisk specialitet. Kontrollen sker utifrån medicinska, biologiska och farmacevtiska krav. I programmet ingår vidare den inspektionsverksamhet som omfattar bl.a. tillverkare, partihandel och apotek. Programmet innesluter även biverkningskontroll, tillsynsverksamhet samt konsumtionsstudier och de informationsinsatser som i första hand riktar sig till sjukhuspersonal och farmacevter.

Program 3. Kontroll av andra produkter än läkemedel

Bil. 7

Programmet omfattar kontroll av andra produkter än läkemedel såsom fabrikssteriliserade engångsartiklar för sjuk- och hälsovård, naturmedel, naturmedel för injektion, preventivmedel samt diabetestester.

Socialstyrelsen För budgetåret 1988/89 begär styrelsen en ekonomisk ram om 68 462 000 kr. Av detta belopp är 4 510 000 kr. pris- och löneomräkning. I detta har socialstyrelsen redovisat ett förslag om utökad verksamhet med ca 5,1 milj. kr. Av beloppet avses 1,8 milj. kr. användas för kontroll av kosmetiska och hygieniska preparat. Vidare föreslås ca 1,3 milj. kr. gå till förstärkta resurser för kliniska läkemedelsprövningar samt 2 milj. kr. till effekter och användning av marknadsförda läkemedel samt värdering och information.

Föredraganden 1983 års läkemedelsutredning (S 1983:04), som överlämnat sitt betänkande (SOU 1987:20) Läkemedel och hälsa, har bl.a. haft till uppgift att överväga åtgärder för att registreringen av nya läkemedel skall bli så snabb som möjligt utan att säkerhetskraven eftersätts. Riksrevisionsverket har överlämnat - en revisionsrapport (Dnr 1986:58) Den statliga läkemedelskontrollen, som utgör en granskning av verksamheten vid socialstyrelsens läkemedelsavdelning och av samordningen inom den statliga läkemedelskontrollen. I avvaktan på remissbehandling och beredning av förslagen räknar jag för budgetåret 1988/89 med en verksamhet av ungefär samma omfattning som innevarande budgetår. Prioriterade områden för avdelningens verksamhet bör främst vara registrering av läkemedel med högt medicinskt och samhällsekonomiskt värde samt efterkontroll av redan registrerade läkemedel.

Socialstyrelsen har under år 1986 redovisat förslag till märkningsföreskrifter m.m. för kosmetiska och hygieniska medel. Förslaget har remissbehandlats och övervägs nu inom regeringskansliet. I detta sammanhang övervägs frågan om organisation och resurser för tillsyn och kontroll av sådana medel.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statlig kontroll av läkemedel m.m. för budgetåret 1988/89 an-

visa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

1986/87 Utgift 21 277 865 Bil. 7 1987/88 Anslag 23 636 000 1988/89 Förslag 24 590 000

Statens rättskemiska laboratorium (SRL) har till uppgift att utföra undersökningar av rättskemisk och blodgruppsserologisk art samt att bedriva annan hithörande verksamhet med praktiskt och vetenskapligt syfte. Laboratoriet är uppdelat på en toxikologisk- kemisk och en blodgruppsserologisk avdelning. |

Socialstyrelsen Antalet toxikologiska dödsfallsutredningar vid kemiska avdelningen har ökat med 8 26 mellan åren 1985 och 1986. Antalet trafiknykterhetsärenden har samma period ökat med 15 9e.

Verksamheten med faderskapsundersökningar vid blodgruppsserologiska avdelningen har en relativt konstant omfattning. Vid avdelningen har påbörjats ett långvarigt och kostnadskrävande utvecklingsarbete med DNA-teknik för framtida användning inom faderskapsdiagnostiken.

Kemiska avdelningen bedriver dessutom en av kriminalvårdsstyrelsen bekostad uppdragsverksamhet med kontroll av narkotika och läkemedel i urinprov från personer intagna på kriminalvårdsanstalter. Dessa ärenden har ökat från drygt 6 000 år 1979 till nära 50 000 år 1986. Dessutom pågår vid blodgruppsserologiska avdelningen en successivt utökad uppdragsverksamhet med analyser åt sjukhuskliniker i samband med transplantationer m.m. mo |

Socialstyrelsen redovisar i sin anslagsframställning bl.a. följande: | 1]. Det föreskrivna huvudförslaget innebär en reduktion med 236 000 kr. 2. Medel för miljöförbättrande åtgärder bör anvisas utöver huvudförsla-

get (267 000 kr.). | |

3. Medel bör anvisas för bidrag till finansiering av Centrum för forensisk vetenskap vid universitetet i Linköping (100 000 kr.).

1987/88 Beräknad

: ändring 1988/89

Föredraganden

Personal80!se
Anslagnr :
Förvaltningskostnader.19 513 000+ 824 000
(därav lönekostnader)(14 916 000) (+ 689 000)
Lokalkostnader|4 122 000+ 130 000
Uppdragsverksamhet1 000-
Summa23 636 000+ 954 000

Inkomster vid laboratoriet som redovisas på budgetens inkomstsida 10 500 000 + 2 300 000 ! Helårsarbetskraft.

. . no . Bil. 7 Den s.k. tjänstebrevsrätten avvecklas för vissa myndigheter, bl.a. statens rättskemiska laboratorium, fr.o.m. den 1 juli 1988. Jag har beräknat medel för laboratoriets portokostnader.

För nästa budgetår har medel för myndighetens verksamhet beräknats enligt ett ettårigt huvudförslag med en reduktion om 2 96. Med hänvisning till sammanställningen föreslår jag att anslaget tas upp med 24 590 000 kr. Den s.k. RRK-utredningens förslag i betänkandet (Ds S 1986:3) Samordning av det rättsmedicinska, rättskemiska och kriminaltekniska undersökningsväsendet bereds f.n. inom regeringskanslict.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens rättskemiska laboratorium för budgetåret 1988/89 a an-

visa ett förslagsanslag av 24 590 000 kr.

E 4. Statens rättsläkarstationer 1986/87 Utgift 26 838 400 1987/88 Anslag 26 997 000 1988/89 Förslag 26 933 000

Statens rättsläkarstationer har till huvudsaklig uppgift att utföra rättsmedicinska undersökningar av olika slag såsom obduktioner, undersökningar av misshandlade eller för brott misstänkta personer samt laboratorieundersökningar. Rättsläkarstationerna är underställda socialstyrelsen. |

Rättsläkarstationer finns i Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå.

Totala antalet rättsmedicinska undersökningar har ökat med ca 6 Z£ under femärsperioden 1982-1986. Det är främst en ökning av svårlösta fall, som är mycket tids- och resurskrävande.

Socialstyrelsen Socialstyrelsen. redovisar i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1. Med hänsyn till rättsmedicinens karaktär — framför allt att verksamheten styrs av förrättningar begärda av andra myndigheter — finns ingen möjlighet att uppfylla kravet på en minskning av anslaget med 2 26 årligen för statens rättsläkarstationer. Huvudförslaget bör därför ej genomföras (+ 450 000 kr.).

2. För ökade kostnader för förbrukningsartiklar och provtagning i sam-: band med undersökning av misstänkta AIDS-fall äskas tillägg på anslagsposten Förvaltningskostnader (+ 300 000 kr.).

1987/88 Beräknad

ändring 1988/89 Bil. 7

Föredraganden

Personal 7! -

Anslag

Förvaltningskostnader18 816 000+ 475 000
(därav lönekostnader)15 782 000) (+ 407 000)
Lokalkostnader5 890 000+ 461 000

Ersättning enligt vissa

avtal, förslagsvis1291 000-
Engångsanvisning740 000— 740 000
Till regeringens disposition260 000— 260 000
Summa26 997 000 — 64 000

! Helårsarbetskraft.

Föredragandens överväganden

Jag räknar med att det skall bli möjligt att nedbringa antalet rättsmedicinska undersökningar inom en nära framtid. Jag avser att återkomma till regeringen med vissa förslag i detta hänseende. Med anledning härav finner jag det möjligt att beräkna medel för myndighetens verksamhet enligt ett ett- . årigt huvudförslag med en reduktion om 2 Ze. Den s.k. RRK-utredningens förslag i betänkandet (Ds S 1986:3) Samordning av det rättsmedicinska, rättskemiska och kriminaltekniska undersökningsväsendet bereds f.n. inom regeringskansliet. |

Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare denna dag att förorda att en ordinarie tjänst som professor, tillika föreståndare vid rättsläkarstationen, inrättas vid universitetet i Linköping den 1 juli 1988. Medel beräknas för denna tjänst under anslag under åttonde huvudtiteln. Jag har tagit hänsyn till detta vid medelsberäkningen under anslaget.

Med hänvisning till sammanställningen föreslår jag att anslaget tas upp med 26 933 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens rättsläkarstationer för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag av 26 933 000 kr.

E 5. Rättspsykiatriska stationer och kliniker

1986/87 Utgift 89 588 165 1987/88 Anslag 81 527 000 1988/89 Förslag 90 439 000

Från anslaget bekostas verksamheten vid rättspsykiatriska stationer och kliniker.

De rättspsykiatriska stationernas och klinikernas huvuduppgift är att utföra rättspsykiatriska undersökningar. Därutöver utförs ett betydande antal s.k. $ 7-undersökningar, läkarundersökningar av häktade och icke häktade 73

(1964:542). Vidare bedrivs viss vård samt rättspsykiatrisk forskning och ut- = Bil. 7

bildning.

Det rättspsykiatriska undersökningsväsendet har socialstyrelsen som chefsmyndighet.

Rättspsykiatriska stationer finns i Linköping och Umeå. Rättspsykiatriska kliniker finns i Stockholm, Uppsala, Lund och Göteborg.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen föreslår i anslagsframställningen att ett huvudförslag — om detta åläggs — skall genomföras budgetåret 1990/91. Socialstyrelsen framlägger emellertid ett alternativt förslag.

T anslagsframställningen konstateras att anslaget till löner inte motsvarar kostnaden för anställd personal. Styrelsen föreslår att en uppräkning sker av lönemedlen. Del av denna uppräkning föreslås-ske genom omfördelning inom förvaltningskostnadsanslaget. Vidare föreslås att medel reserveras för arbetsmiljöförbättrande åtgärder.

1987/88 "Beräknad

ändring 1988/89

. . Föredraganden Personal 296 - . Anslag Utgifter

Förvaltningskostnader62 838 000+2 210 000
(därav lönekostnader): (53 739 000) (+ 3 567 000)
Lokalkostnader10 744 000+1 198 000
Ersättning enl. vissa avtal8 000 000-
Vårdverksamhet (löner)= +3504 000
Summa utgifter81 582 000+8 912 000

Inkomster Uppbördsmedel 55 000 - Nettoutgifter 81 527 000 +8 912 000

Föredragandens överväganden En särskild arbetsgrupp inom socialstyrelsen har utarbetat ett planeringsunderlag, ”Förslag till rättspsykiatrisk regionvård”, som år 1981 överlämnats till socialdepartementet. En av huvudpunkterna i förslaget är att ansvaret för rättspsykiatriska undersökningar samordnas med vårdansvaret för motsvarande patientkategorier inom allmänpsykiatrin. Förslaget bereds för närvarande inom regeringskansliet. Ställning till förslaget kommer att tas samordnat med prövningen av socialberedningens förslag i betänkandet (SOU 1984:64) Psykiatrin, tvånget och rättssäkerheten. En proposition avses föreläggas.riksdagen under våren 1988.

Regeringen har uppdragit åt statens förhandlingsnämnd att — under förutsättning av godtagbara ckonomiska villkor — träffa avtal med berörda landstingskommuner och Göteborgs kommun om överförande av den rättspsykia-

triska verksamheten till dessa. a | | 74

Verksamhetssituationen inom den nuvarande rättspsykiatriska undersök- — Prop. 1987/88:100 '

ningsorganisationen har under en följd av år varit mycket problematisk. Ett — Bil. 7 stort antal undersökningar har inte kunnat genomföras inom den lagstadgade maximitiden om sex veckor och väntetiderna inför undersökning av häktade har varit oacceptabelt långa. Riksdagen har under 1987 starkt kriti- : serat förhållandena och begärt att åtgärder vidtas för att i ett kortare tidsperspektiv avhjälpa missförhållandena (SoU 1986/87:15 om långa väntetider för rättspsykiatriska undersökningar, SoU 1986/87:16 om anslag till Socialstyrelsen m.m., JuU 1987/88:3 om huvudförhandling i brottmål efter rättspsykiatrisk undersökning samt JuU 1987/88:7 om anhållande och häktning).

Statens förhandlingsnämnd har på regeringens uppdrag träffat avtal med vissa landstingskommuner om att utföra rättspsykiatriska undersökningar på häktade. Under budgetåret 1987/88 genomförs sålunda en tidsbegränsad undersökningsverksamhet i samarbete med Östergötlands och Västerbottens : läns landstingskommuner i syfte att minska kön av häktade.

Problemen med de långa väntetiderna har också tidigare uppmärksammats av regeringen. I föregående års budgetproposition (prop. 1986/87:100, bil. 7, SoU 16, rskr. 137) redovisades ett åtgärdsprogram som socialstyrelsen utarbetat på uppdrag av regeringen. |

De åtgärder som vidtagits har av naturliga skäl inte givit full effekt omedelbart. Emellertid har en förbättring av situationen kunnat noteras under år ' 1987. Både de genomsnittliga undersökningstiderna för häktade och antalet personer, väntande i häkte, har kunnat reduceras.

Förbättringen är positiv men otillräcklig. Fortsatta insatser krävs från socialstyrelsens sida för att öka effektiviteten i verksamheten. De åtgärder som redan har initierats måste fortgå och intensifieras. I början av år 1988 kommer socialstyrelsen att ge ut dels föreskrifter, dels allmänna råd om utformningen av de rättspsykiatriska utlåtandena.

Mot bakgrund av de beskrivna insatserna bedöms att det under budgetåret 1988/89 bör kunna inträda en balanserad situation där man inom den nuvarande organisationen kan utföra undersökningarna inom den lagstadgade maximitiden om sex veckor för det rättspsykiatriska förfarandet. Socialstyrelsen bör vidareutveckla den månatliga statistikredovisningen dels så att den ger omedelbar information om förändringar i produktiviteten, dels så att den löpande ger information om skillnader i i produktivitet mellan olika enheter.

Avtal mellan statens förhandlingsnämnd och Göteborgs kommun om upplåtelse av vissa vårdavdelningar m.m. vid statens rättspykiatriska klinik i Göteborg har träffats den 21 februari.1986. Avtalet innebär bl.a. att staten upplåter två vårdavdelningar för sluten psykiatrisk vård. Staten tillhandahåller personal för vårdavdelningarna. Eftersom de lönekostnader som belastar den verksamhet som bedrivs i enlighet med detta avtal inte avser rättspsykiatriska undersökningar bör de redovisas under en särskild anslagspost fr.o.m. budgetåret 1988/89.

Anslaget till löner under anslagsposten Förvaltningskostnader har under en följd av år överskridits. Erfarenheterna har visat att anslagna medel till löner varit otillräckliga för att - med de problem som finns i verksamheten och inom befintlig organisationsstruktur - upprätthålla en verksamhet som | 175

motsvarar de krav som ställs i den nuvarande lagstiftningen. En uppräkning av lönemedlen enligt vad socialstyrelsen föreslagit i anslagsframställningen Bil.. 7 bör därför genomföras. Jag beräknar medel i enlighet med detta.

Samtidigt kan konstateras att den rättspsykiatriska undersökningsorganisationen är överdimensionerad i förhållande till sina nuvarande uppgifter. Att organisationen trots detta har stora problem att fullgöra verksamheten sammanhänger med vissa struktuella brister som bör få sin lösning i samband med att rättspsykiatrin kan samordnas med allmänpsykiatrin. De förbättringar som uppnåtts under år 1987 visar att det är möjligt att effektivisera verksamheten också inom de ramar som den nuvarande organisationen ger. Mot denna bakgrund har jag beräknat medel med utgångspunkt från att huvudalternativet skall genomföras med det sålunda uppräknade anslaget som bas.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 90-439 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Rättspsykiatriska stationer och kliniker för budgetåret 1988/

89 anvisa ett förslagsanslag av 90 439 000 kr.

E 6. Statens miljömedicinska laboratorium

Under anslaget beräknas medel till statens miljömedicinska laboratorium, som bedriver viss undersökningsverksamhet m.m. inom miljömedicin och : hälsoskydd. Laboratoriets arbetsuppgifter och organisation framgår av förordningen (1980:571) med instruktion för statens miljömedicinska laboratorium.

Föredragandens överväganden Statskontoret har redovisat en rapport (1986:24) som innehåller en översyn över organisationen för statens miljömedicinska laboratorium (SML). Rapporten remissbehandlas f.n. Statskontoret föreslår i första hand att SML infogas i karolinska institutets organisation som en särskild inrättning. Jag räknar med att ställning skall kunna tas till förslagen i rapporten sedan remissyttrandena kommit in under januari 1988. Förslag beträffande SML:s framtida organisation bör kunna läggas fram i en proposition under innevarande riksmöte. Samtidigt bör förslag läggas fram i anslagsfrågan. Därvid bör hänsyn tas till att den s.k. tjänstebrevsrätten avvecklas för bl.a. SML fr.o.m. den 1 juli 1988. SML bör kompenseras för portokostnaderna.

Jag förordar att anslaget tas upp med oförändrat 20 506 000 kr.

Hemställan

Bil. 7 Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Statens miljöme-

dicinska laboratorium för budgetåret 1988/89 beräkna ett förslagsan-

slag av 20 506 000 kr.

E 7. Statens giftinformationscentral

1986/87 Utgift 6 051 454 1987/88 Anslag 5 486 000 1988/89 Förslag 1 000

Statens giftinformationscentral (GIC) svarar för information i akuta förgiftningssituationer till allmänheten och till läkare. Upplysningarna lämnas på grundval av insamlad och bearbetad information om ämnens giftiga egenskaper. GIC betjänar hela landet. De flesta förfrågningarna kommer frän allmänheten. Verksamhetens tyngdpunkt ligger dock i besvarandet av kvalificerade medicinska frågeställningar från läkare. GIC deltar också i förebyggande arbete, undervisning och forskning. |

Socialstyrelsen är chefsmyndighet för GIC. Centralen förestås av en överläkare.

Giftinformationscentralens arbetsuppgifter och organisation framgår av förordningen (1982:442) med instruktion för statens giftinformationscentral.

Enligt avtal med Stockholms läns landstingskommun (SLL) får staten utnyttja lokaler för GIC på Karolinska sjukhusets område.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1. Huvudförslaget innebär att GIC skall reducera anslaget med 5 4, eller 274 300 kr., under en treårsperiod. Neddragningen skulle leda till en genomgripande ändring av GIC:s service, t.ex. stängning under viss del av dygnet. Med hänsyn till betydelsen av att verksamheten upprätthålls föreslås att undantag från huvudförslaget görs.

2. GIC har två läkare anställda. Tre läkare erfordras emellertid för bakjoursarbetet. Även den ökade arbetsvolymen motiverar ännu en läkartjänst. En nödvändig ändring av den inre organisationen för att få balans mellan bakgrundsarbetet och rådgivningsverksamheten förutsätter att GIC tillförs ytterligare tre apotekartjänster. Det administrativa arabetet har ökat och föranleder att en halvtidstjänst som förste byråsekreterare bör utökas till heltid (+895 000 kr.).

3. Med hänsyn till kostnadsutfallet under budgetåret 1986/87 föreslås att medlen till löner räknas upp med 1053 000 kr. och expenser med 213 000 kr. Hanteringen av informationskartoteket bör rationaliseras genom användande av ADB-teknik. Genomförandet medför lönekostnader om 1 222 000 kr. och en driftkostnad om 73 000 kr. Medel till kostnaden för ADB-systemet söks hos statskontoret.

4. Hyreskostnaderna beräknas öka med 31 000 kr. i avvaktan på ett hy- = : 7! resavtal med SLL.

1987/88 Beräknad

ändring 1988/89 Bil. 7

Föredraganden Personal 17 1/2 - Anslag

Förvaltningskostnader5 306 0005 305 000 :
(därav lönekostnader)(4 814 000) (— 4 814 000)
Hyreskostnader180 000 — 180 000
Summa5 486 000— 5 485 000

Föredragandens överväganden Statskontoret har redovisat resultatet av en organisationsöversyn med anledning av regeringens uppdrag åt statskontoret att i samråd med socialstyrelsen .. se över GIC:s organisation (Statskontorets rapport 1983:54). Statskontoret har framhållit att den dominerande delen av GIC:s verksamhet är en del av samhällets hälso- och sjukvårdssystem.

Regeringen har genom beslut den 17 december 1987 upphävt tidigare uppdrag åt statens förhandlingsnämnd att förhandla med berörda sjukvårdshuvudmän om deras deltagande i kostnaderna för verksamheten vid GIC och att förhandla om ett landstingskommunalt huvudmannaskap för GIC. Regeringen har i stället uppdragit åt förhandlingsnämnden att utreda de organisatoriska förutsättningarna och utarbeta förslag till avtal med Apoteksbolaget AB i fråga om ett överförande till bolaget den 1 juli 1988 av verksamhe- ten vid GIC. Jag bedömer att utsikterna är goda att bolaget övertar giftinformationscentralens verksamhet den 1 juli 1988 och att detta sker vederlags-: fritt. Härigenom skulle statens utgifter under detta anslag upphöra.

Vissa oförutsebara övergångskostnader kan emellertid inträffa. Jag anser därför att det är ändamålsenligt att förslagsanslaget bibehålls under budgetåret 1988/89 genom att ett formellt belopp av 1 000 kr. tas upp under våren

1988. |

Jag avser att föreslå regeringen att återkomma till riksdagen under våren 1988 i frågan om giftinformationsverksamheten.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens giftinformationscentral för budgetåret 1988/89 anvisa

ett förslagsanslag av 1 000 kr.

E 8. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

1986/87 Utgift 5 230 823 1987/88 Anslag 4 851 000 1988/89 Förslag 5 990 000

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd har till uppgift att pröva frågor om disciplinansvar och om behörighet för hälso- och sjukvårdspersonal m.m. enligt lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl.

Nämndens arbetsuppgifter och organisation framgår av lagen samt av för- 78

ordningen (1980:497) med instruktion för hälso- och sjukvårdens ansvars- Prop. 1987/88:10

nämnd. Bil: 7

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1. Ett huvudförslag innebär en reduktion av anslaget med totalt 242 000 kr. under budgetåren 1988/89, 1989/90 och 1990/91. Besparingen kan göras med 78 000 kr. under vart och ett av de två första budgetåren och 86 000 kr. under det sista. En konsekvens av huvudförslaget blir emellertid enligt nämnden längre handläggningstider och ökade ärendebalanser. Den genomsnittliga handläggningstiden för ett ärende uppgår f.n. till aderton månader. Med hänsyn härtill föreslås att ansvarsnämnden undantas från tilllämpningen av huvudförslaget.

2. Nämnden föreslår att medel beräknas för två assistentjänster (278 000 kr.) .

3. Nämnden begär en uppräkning av anslaget med sammanlagt 597 000 kr. för ökade kostnader för vikarier och resor m.m.

4. För inköp av ett kassaskåp och en dokumentförstörare bör 22 000 kr.

anvisas.

5. Lokalkostnaderna beräknas öka med 133 000 kr. för budgetåret 1988/ 89.

1987/88 Beräknad

"ändring 1988/89

Föredraganden Personal 16 - Anslag

Förvaltningskostnader4 401 600 +1 005 000
(därav lönekostnader)(3 393 000) (+ 780 000)
Lokalkostnader450 000+ 134 000
Summa4 851 000+1 139 000

Föredragandens överväganden Med hänsyn till de skäl som hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd har anfört bör ansvarsnämnden delvis undantas från tillämpningen av huvudförslaget. Undantaget finansieras genom omprioritering av anslagsmedel inom huvud-

titeln. |

Med hänsyn till föreliggande långa genomsnittliga handläggningstid har jag för budgetåret 1988/89 beräknat medel för att möjliggöra en avarbetning av ärendebalansen och därigenom en förkortning av tiden.

Jag avser också att föreslå regeringen att ge statskontoret i uppdrag att göra en översyn av verksamheten vid ansvarsnämnden i syfte att finna konkreta förslag om hur arbetet skall kunna bedrivas effektivare.

Utredningen (S 1987:03) om översyn av bestämmelserna om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen, m.m., som nyligen tillkallats, kommer att behandla frågan om ansvarsnämndens uppgifter på något längre sikt. 79

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa Prop. 1987/88:100

budgetår till 5 990 000 kr. Bil. 7

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd för budgetåret 1988/

89 anvisa ett förslagsanslag av 5 990 000 kr.

E 9. WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverkningar

1986/87 Utgift 1569 744 1987/88 Anslag 1709 000 1988/89 Förslag — 1 863 000

Från anslaget bekostas driften av de operativa delarna av verksamheten vid världshälsoorganisationens enhet för läkemedelsbiverkningar (WHO Drug Monitoring Centre) som fr.o.m. den I januari 1978 har förts över till Sverige och verkar som ett WHO Collaborating Centre. Verksamheten bedrivs i stiftelseform.

Styrelsen för stiftelsen Under budgetåret 1986/87 har ca 44 000 biverkningsrapporter bearbetats. Databasen innehöll den 30 juni 1987 ca 500 000 rapporter med medicinsk information rörande iakttagna läkemedelsbiverkningar.

Styrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1. Medelstilldelningen är otillräcklig för verksamheten, som fullgörs enligt avtal med WHO. Sveriges förpliktelser bör fullgöras. Det föreskrivna huvudförslaget bör därför inte tillämpas.

2. Handläggande personal får nu ta på sig rena kontors- och skrivgöromål. En tjänst som assistent i lgr N 11 bör inrättas för nämnda göromål

(+ 143 000 kr.).

3. Debiteringen för datortjänster ökar nu med 80 000 kr./år. En utökad minneskapacitet kostar 50 000 kr. Datakostnaderna bör därför räknas upp med sammanlagt 130 000 kr. för nästa budgetår.

4. Expensmedlen bör räknas upp med 40 000 kr./år. Lokalkostnaderna ökar med 7 000 kr. En allmän omräkning av medlen bör ske med 6 6 eller 96 000 kr. Sammanlagt behövs en ökning med 143 000 kr. för nämnda ändamål.

1987/88 Beräknad

ändring 1988/89

Föredraganden Personal 5 -

Anslag|
Förvaltningskostnader1 594 000+ 147 000
(därav lönekostnader)( 900 000) (+ 62 000)|80
Lokalkostnader115 000+ 7000:|
Summa1 709 000+ 154 000

Föredragandens överväganden

Bil. 7

Myndigheten har hemställt om undantag från huvudförslaget. Med hänsyn till de skäl som myndigheten har anfört bör ett begränsat huvudförslag beräknas. .

Jag har vidare beräknat ytterligare medel till datorkostnader.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 1 863 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverkningar

för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 863 000 kr.

E 10. Statens institut för psykosocial miljömedicin

1986/87 Utgift 3 288 000 1987/88 Anslag 3 215 000 1988/89 Förslag. — 3 380 000

Statens institut för psykosocial miljömedicin (IPM) har till uppgift att utveckla, värdera och förmedla kunskaper om psykosociala risksituationer, riskgrupper och riskreaktioner. Verksamheten omfattar målinriktad forskning samt utbildning, dokumentation och information.

Institutets arbetsuppgifter och organisation regleras i förordningen (1980:303) med instruktion för statens institut för psykosocial miljömedicin.

Statens institut för psykosocial miljömedicin

Institutet föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1. Huvudförslaget innebär en reduktion med 64 000 kr. IPM bedömer att denna besparing inte kan genomföras, om IPM skall kunna bedriva sin verksamhet enligt de intentioner som förelåg vid institutets inrättande. |

2. Förstärkning av lönekostnadsanslaget med 492 000 kr. (en forskare, en forskningsassistent och en sekreterare).

3. Medel för inköp av grundläggande fysiologisk laboratorieutrustning (500 000 kr.).

1987/88 Beräknad

ändring 1988/89

Föredraganden

Personal9-
Anslag|
Förvaltningskostnader2 590 000+ 160 000
(därav lönekostnader)(2 017 000) (+ 150 000)
Lokalkostnader625 000+ 5000
Summa3 215 000+ 165 000

6 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100

Bil. 7 Jag anser det angeläget att IPM:s verksamhet kan bedrivas så effektivt som ” möjligt inom de ramar riksdagen angav vid institutets tillkomst. Myndigheten har hemställt om undantag från huvudförslaget. Med hänsyn till de skäl som myndigheten anfört bör endast ett begränsat huvudförslag tillämpas. |

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 3 380 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens institut för psykosocial miljömedicin för budgetåret

1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 3 380 000 kr.

E 11-14. Statens bakteriologiska laboratorium

Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) är i samverkan med socialstyrelsen landets centrala organ för epidemiologiskt befolkningsskydd. Dess huvudsakliga uppgift består i att förebygga infektionssjukdomar, speciellt epidemiska. Laboratoriet utför diagnostik, framställer bakteriologiska preparat och utövar epidemiologisk övervakning. En speciell gren av verksam- ' heten är upprätthållandet av civil och militär beredskap mot epidemier.

Laboratoriets arbetsuppgifter och organisation framgår av förordningen (1965:786) med instruktion för statens bakteriologiska laboratorium.

Program SBL har sedan budgetåret 1970/71 tillämpat programbudgetering. Följande programindelning gäller. |

1. Programmet Diagnostiska undersökningar omfattar diagnostiska undersökningar av prov från människa samt från läkemedel, livsmedel; vatten: eller annat material.

2. Programmet Preparatförsörjning innefattar tillhandahållande av bakteriologiska preparat (vacciner, immunglobuliner m.fl.) och vissa hjälpprodukter för laboratoriearbete genom egen produktion eller inköp från annan tillverkare. Här ingår även leveranser till civila och militära beredskapslager.

3. Programmet Centrallaboratorieuppgifter omfattar funktioner för bekämpning av och beredskap mot infektionssjukdomar, speciellt epidemiska. I uppgifterna ingår verifikation av epidemiologiskt viktiga diagnoser; s.k. fagtypningar för att spåra smittkällor; introduktion, standardisering och utprovning av nya metoder; framställning och standardisering av laboratoriereagens; konferenser för att främja enhetlighet i teknik och tolkning av diagnostiska undersökningar och för avancerad fortbildning. Programmet omfattar även vattenundersökningar, sterilitetsundersökningar av medicinska engångsartiklar, internationell referensverksamhet samt resurser för bekämpning av sjukhusinfektioner och cancerimmunologisk verksamhet. 82

Centrallaboratorieuppgifterna utgör grunden för SBL:s viktigaste funktion, nämligen att från centralt håll bekämpa infektionssjukdomar, speciellt Bil. 7 epidemiska, och att hålla beredskap mot dessa sjukdomar.

4, Programmet Försvarsmedicinsk verksamhet omfattar utveckling av diagnostiska metoder och tillverkning av vacciner av betydelse för totalförsvaret.

5 Programmet Epidemiologisk verksamhet omfattar bevakning av epidemiläget i Sverige och utomlands, informations- och rådgivningsverksamhet av olika slag (inkl. undervisning), epidemiologiskt fältarbete vid utbrutna epidemier samt undersökningar för att följa befolkningens immunitet mot vissa sjukdomar.

6. Programmet Bekämpning av AIDS omfattar genomförandet av olika åtgärder, som är ägnade att motverka spridningen av HIV/AIDS, såsom utveckling av rapporteringssystem, analys av epidemiologiska data, screening med antikroppstester, särskild diagnostik av HIV, medverkan i informationsinsatser samt medverkan i internationellt samarbete för att bekämpa ATDS. Under ett delprogram redovisas kostnader för ett säkerhetslaboratorium för HIV-antigenproduktion, som får ekonomiskt stöd från regeringens särskilda medel för bekämpningen av AIDS.

SBL står som arrangör för den fjärde internationella AIDS konferensen i juni 1988.

7. Programmet Service till utomstående omfattar service till karolinska institutets institution för virologi vad avser lokaler, substrat, diskgods, djur m.m. Vidare innefattar programmet leverans av värme och varmvatten till polishögskolan i Solna och viss destruktion av avfall åt externa kunder.

Forsknings- och utvecklingsarbetet inom programmet Diagnostiska undersökningar tar bl.a. sikte på att förbättra diagnostiska metoder för identifiering av infektionssjukdomar. Det syftar också till att öka kunskapen om infektionssjukdomars uppkomst och utveckling. Forsknings- och utvecklingsarbetet omfattar även bl.a. områdena tumörvirologi, antibiotika och utveckling av snabba och arbetsbesparande testmetoder samt immunologiska reaktioner vid bindvävssjukdomar (reumatiska sjukdomar m.fl.), leversjukdomar och sköldkörtelsjukdomar.

När det gäller programmet Preparatförsörjning syftar forsknings- och utvecklingsverksamheten till kvalitetsförbättring av nuvarande vaccinsortiment samt till utveckling av nya produkter. i

Anslag Medel för laboratoriets verksamhet anvisas under följande anslag: E 11. Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet E 12. Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter E 13. Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet E 14. Statens bakteriolopgiska laboratorium: Utrustning E 16. Epidemiberedskap m.m. (Vissa anslagsposter)

SBL:s verksamhet berörs vidare av följande anslag för statens insatser inom den sjukdomsförebyggande verksamheten. E 2. Statlig kontroll av läkemedel m.m. (för viss kontroll av fabrikssteriliserade engångsartiklar)

E 20. Beredskapslagring och utbildning m.m. för hälso- och sjukvården i = Prop. 1987/88:100

krig Bil. 7 E 21. Driftkostnader för beredskapslagring m.m. Anslaget Uppdragsverksamhet är ett förslagsanslag som tas upp med ett formellt belopp på 1 000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för programmen 1, 2 och 7 och till viss del även program 3. Anslaget får i princip inte belastas. Regeringen har dock medgivit att anslaget får belastas med merkostnader för löner till arbetshandikappade. För att lösa tillfälliga eller säsongsmässiga likviditetsproblem för uppdragsverksamheten samt för att tills vidare tillgodose behovet av rörelsekapital disponerar SBL en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 18 milj. kr.

E 11. Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet

1986/87 Utgift 2 732 703 1987/88 Anslag 1 000 1988/89 Förslag 1 000

Uppdragsverksamheten omfattar tjänster och tillhandahållande av olika preparat till andra statliga myndigheter, enskilda kunder, kommuner och landsting samt viss export av preparat. För undersökningar och preparat uppbär SBL ersättning enligt en taxa som SBL fastställer efter samråd med riksrevisionsverket. Verksamheten inom de program, som ingår i uppdragsverksamheten, skall enligt regeringens beslut uppvisa full kostnadstäckning. SBL skall vidare enligt regeringens beslut per program föreslå regeringen hur överskott skall disponeras eller hur underskott skall åtgärdas.

SBL Program I. Diagnostiska undersökningar Antalet debiterade undersökningar framgår av följande tabell.

Antal debiterade1985/86 — 1986/87 = 1987/88 = 1988/89
undersökningarUtfall Utfall Budget = Budget
Bakteriologisk diagnostik125 062 102.000 95700 92-100
Virologisk diagnostik56 398 46 000 40 800 41 100
Immunologisk diagnostik59 950 51 700 53 500 41 100
Parasitologisk diagnostik19 773 18 900 19 100 19 000
Summa program 1261 183 218600 209100 193 600

SBL:s bakteriologiska diagnostik har minskat kraftigt under den senaste 10-årsperioden. Samtidigt har undersökningarna blivit mer arbetskrävande.

Program 2. Preparatförsörjning Programmet Preparatförsörjning är framför allt inriktat på att förse den svenska förebyggande sjukvården med erforderliga vacciner och immunglobuliner. Export sker också till främst övriga nordiska länder. SBL:s sortiment domineras av preparat som ingår i officiellt rekommenderade och av samhället finansierade vaccinationsprogram.

SBL har år 1981 träffat licensavtal med ett amerikanskt läkemedelsbolag 84 om framställning av ett vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund.

Hittillsvarande tillverkning av poliovaccin har krävt tillgång på apor. En modernare tillverkningsmetodik med cellkulturer kommer att leda till ett Bil. 7 kraftigt minskat behov av apor. Det nya poliovaccinet avses ersätta det nuvarande vaccinet år 1989.

SBL har organiserat en klinisk prövning av ett japanskt kikhostevaccin. Resultaten är tillfredsställande beträffande såväl skyddseffekten som frånvaron av allvarliga biverkningar. Förberedelser pågår för att vaccinet skall kunna registreras och användas inom den svenska barnhälsovården.

SBL:s exportintäkter av vacciner under budgetåret 1986/87 uppgick till ca

28 milj. kr.

Resultatutveckling Resultatutvecklingen för program 1-6 framgår av följande tabell (tkr).

1985/86 1986/87 1. Diagnostiska undersökningar

Intäkter59 97359 068
Kostnader64 93158 205
Resultat- 4 958863

2. Preparatförsörjning

Intäkter115 393146 135
Kostnader110 273146 440
Resultat+ 5 120- 105

3. Centrallaboratorieuppgifter

Intäkter 22 098 23 731 Kostnader 22 098 23 731 Resultat 0 0 4. Försvarsmedicinsk verksamhet Intäkter 4 002 4 232 Kostnader 4 002 4232 Resultat 0 0

5. Epidemiologisk verksamhet!

Intäkter 22 124 24 779

Kostnader 22 124 24 779

Resultat 0 0

6. Service till utomstående

Intäkter40186 865
Kostnader4 0286 890
Resultat- 10- 25
Summa intäkter227 608265 010
Summa kostnader227 456264 277
Rörelseresultat+ 182+ 733

! Bekämpning av AIDS har ingått som delprogram under programmet Epidemiologisk verksamhet t.o.m. budgetåret 1986/87.

1985/86 1986/87 Personal 576 571

Föredragandens överväganden SBL har den 15 december 1987 lämnat förslag till ändrad organisation m.m. för SBL. Förslaget remissbehandlas f.n. Jag räknar med att kunna föreslå regeringen att underställa riksdagen förslag om SBL:s framtida organisation genom en proposition i sådan tid att ställning bör kunna tas till propositionen under pågående riksmöte. 85

Jag föreslår att anslaget tas upp med ett formellt belopp om 1 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen Bil. 7

att till Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet

för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

E 12. Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter

1986/87 Utgift 22 308 000 1987/88 Anslag 21 694 000 1988/89 Förslag 22 306 000

Detta anslag finansierar program 3. Centrallaboratorieuppgifter.

SBL

SBL föreslår i sin anslagsframställning följande: |

1. SBL erinrar om att den generella nedskärningen enligt huvudförslaget vidtas under en treårsperiod med 0 § under budgetåret 1986/87 samt med 2 resp. 3 Ze under de två påföljande budgetåren. SBL föredrar att besparingskravet på 3 4 för samtliga SBL:s anslag för budgetåret 1988/89 genomförs under detta anslag, vilket innebär en minskning med 1 408 000 kr.

2. I och med att vissa diagnostikintäkter, som tidigare har finansierat basresurser vid de diagnostiska avdelningarna, har fallit bort krävs ett tillskott av anslagsmedel för att SBE skall kunna bibehålla erforderlig kompetens för att kunna utföra riksfunktionerna och upprätthålla en tillräcklig forskningsnivå. SBL föreslår att anslaget uppräknas med 4 milj. kr.

Föredragandens överväganden Jag beräknar anslaget till 22 306 000 kr. Huvudförslaget genomförs med en minskning av utgifterna om 5 ce med fördelningen 2 och 3 öo för budgetåren 1987/88 resp. 1988/89. Jag har vid min beräkning tagit hänsyn till detta.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieupp-

gifter för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av

22.306 000 kr.

E 13. Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet

1986/87 Utgift 4 230 000 1987/88 Anslag 4 070 000 1988/89 Förslag 4 186 000

Detta anslag finansierar program 4. Försvarsmedicinsk verksamhet.

Statens bakteriologiska laboratorium (SBL)

Bil. 7 SBL föreslår i sin anslagsframställning följande:

1. Huvudalternativet föreslås inte belasta ifrågavarande anslag utan anslaget E 12.

2. Pris- och löneomräkning + 110 000 kr.

3. SBL föreslår att anslaget räknas upp med 830 000 kr. Uppräkningen avser dels pris- och löneomräkning med 3 96 efter avdrag för besparing med 2 Jo, dels för återbesättning av vakanta tjänster och ökade lokalkostnader. Uppräkningen medger en utbyggnad av försvarsmedicinsk epidemiologi.

Föredragandens överväganden Jag beräknar anslaget till 4 186 000 kr. Huvudförslaget genomförs, enligt vad SBL föregående budgetår förordat, med en minskning av anslaget med 3 6 för budgetåret 1988/89. Jag har inte något att erinra mot att SBL, inom ramen för anvisade medel, satsar ökade resurser på försvarsmedicinsk epidemiologi.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen |

att till Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk

verksamhet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av

4 186 000 kr.

E 14. Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning

1986/87 Utgift 4 483 277 Reservation — 6 438 314 1987/88 Anslag 2 190 000 1988/89 Förslag — 2 190 000

SBL:s anskaffning av utrustning finansieras dels genom utnyttjande av detta reservationsanslag för anskaffning av utrustningsobjekt, vars värde överstiger 10 000 kr. och har en livslängd överstigande tre år, dels genom anlitande av medel under resp. program för utrustningsobjekt, vars värde inte uppgår till nämnda belopp. Medel motsvarande avskrivning och förräntning av utrustningskapitalet tas upp i SBL:s budget och inlevereras till staten under inkomsttitel. |

SBL SBL beräknar investeringsbehovet beträffande utrustning under budgetåret 1988/89 till 3 937 000 kr.

SBL:s långsiktiga kapacitet styrs i stor utsträckning av de resurser som ställs till förfogande för ny- och reinvestering i utrustning. Bl.a. bestäms möjligheterna till en fortlöpande rationalisering av verksamheten i hög grad

av tillgången på investeringsmedel till utrustning. | 87

; Bil. 7 Jag beräknar för budgetåret 1988/89 ett medelsbehov av 2 190 000 kr. för utrustningsanskaffning.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning för budget-

året 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 2 190 000 kr.

E 15. Bidrag till hälsoupplysning

1986/87 Utgift 6 468 567! Reservation — 56 094 1987/88 Anslag 2913 000! 1988/89 Förslag 3 000 000 I Anslaget Hälsoupplysning upptar även medel för socialstyrelsens hälsoupplysningsverksamhet samt utgivandet av tidskriften Vigör.

Från förevarande anslag bekostas upplysningsverksamhet genom vissa organisationer, bl.a. Nationalföreningen för upplysning om tobakens skadeverkningar (NTS) och Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU).

1987/88 Beräknad ändring 1988/89

Social- Föredra-

styrelsen ganden Bidrag, till organisationer 2913 000 + 500 000 + 87 000

Socialstyrelsen Konkreta mål för hälsoupplysningen är bl.a. att

— få till stånd rökfria miljöer få till stånd bättre matvanor —- öka människors fysiska aktivitet minska antalet aborter begränsa förekomsten av sexucllt överförbara sjukdomar.

I förutsättningarna för ett framgångsrikt hälsoarbete ingår en aktiv medverkan av folkrörelser och frivilliga organisationer.

Det finns starka skäl att förbättra folkrörelsernas möjligheter att bedriva förebyggande och hälsobefrämjande verksamheter i egen regi. Rörelsernas insatser med inriktning t.ex. på avgränsade målgrupper kan förstärka effekterna av hälsoupplysningsarbetet och blir ett viktigt komplement till statens mer allmänt inriktade verksamhet.

Ansökningarna om bidrag till hälsoarbetet vittnar om hög aktivitet och starkt ökande intresse för förebyggande insatser inom organisationerna.

Utöver uppräkning av anslaget som motsvarar förväntad kostnadsökning kan en ytterligare uppräkning vara önskvärd.

Bil. 7

Folkrörelser och organisationer har en viktig uppgift i arbetet med hälsoupplysning. Det är enligt min mening viktigt att se hälsoupplysningen som en del av ett folkbildningsarbete som syftar till att fördjupa befolkningens kunskaper om hälsorisker och bredda intresset för hälsofrämjande verksamhet. Det är därför av avgörande betydelse att samhällets insatser inom hälsoupplysningen bedrivs i samarbete med folkrörelser och organisationer. Härigenom ökar förutsättningarna för en mer nyanserad debatt och opinionsbildning i hälsopolitiska frågor. som kan bli en viktig motvikt till den ur ett hälsopolitiskt perspektiv ofta ofullständiga och förenklade människosyn som präglar vissa delar av t.ex. den kommersiella reklamen och massmediautbudet, vars genomslagskraft är stor hos bl.a. barn och ungdom.

Jag beräknar anslaget för nästa budgetår till 3 000 000 kr. Regeringen beslutar efter förslag av socialstyrelsen om den närmare fördelningen av tillgängliga medel under anslaget.

Hemställan Jag bemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till hälsoupplysning för budgetåret 1988/89 anvisa ett

reservationsanslag av 3 000 000 kr.

E 16. Epidemiberedskap m.m.

1986/87 Utgift 44 868 919 1987/88 Anslag 30 233 000 1988/89 Förslag 26 980 000

Anslaget kan betecknas som ett allmänt beredskapsanslag för hälso- och sjukvården såvitt avser smittsamma sjukdomar.

Från anslaget utgår ersättning för vissa kostnader och förluster som uppkommit på grund av myndighets ingripande för att förhindra spridning av smittsam sjukdom. Bestämmelserna i ämnet finns i kungörelsen (1956:296) om ersättning av statsmedel i vissa fall vid ingripanden i hälsovårdens intresse och lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare. Från anslaget bekostas också planläggning av epidemiberedskap inom riket och medicinsk katastrofberedskap m.m.

Från anslaget bekostas även den epidemiologiska verksamhet. som bedrivs vid statens bakteriologiska laboratorium (SBL).

Socialstyrelsen och SBL Beräknat medelsbehov för verksamheten under budgetåret 1988/89 är följande.

Planläggning av epidemiberedskap inom riket, medi- Bil. 7

cinsk katastrofberedskap samt diverse kostnader,

främst för epidemiförebyggande åtgärder med avse-

ende på den internationella trafiken 390 000 2. SBL

Epidemiologisk verksamhet5 550 000
Civil beredskapslagring250 000
Åtgärder för att begränsa spridningen av AIDS14.500 000 Summa 20 690 000

1. En översyn har genomförts av socialstyrelsens roll och uppgifter när det gäller katastrofberedskapen inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och hälsoskydd m.m. samt av organisationen av arbetet inom detta område. Översynen var bl.a. föranledd av de erfarenheter som vunnits från Tjernobylkatastrofen våren 1986 och från en rad kemiska industriolyckor utomlands under senare år. Vid översynen redovisades såväl de planeringsuppgifter som styrelsen har under normala förhållanden som de uppgifter som styrelsen kan komma att få under akuta katastrofsituationer.

2. Den epidemiologiska verksamheten vid SBL avser epidemibekämp- . ning, rapportering samt rådgivning och information. Anslaget är avsett att täcka utgifterna för den epidemiologiska basorganisationen vid SBL. Anslaget har under budgetåret 1986/87 belastats med vissa extraordinära utgifter till följd av insatser för att begränsa spridningen av sjukdomstillståndet AIDS. Fr.o.m. budgetåret 1987/88 har SBL erhållit en ram av högst 14 milj. kr. till basorganisation m.m. för bekämpning av AIDS. Ramen föreslås bli uppräknad. Medlen disponeras under programmet Bekämpning av AIDS.

Föredragandens överväganden Spridningen av det virus, HIV, som kan leda till sjukdomstillståndet AIDS, | har alltsedan upptäckten av det i vårt land noga följts av socialstyrelsen och SBL, som deltagit i den landsomfattande verksamheten för att hindra spridningen. De extraordinära utgifter avseende SBL:s och socialstyrelsens insatser mot AI1DS-epidemin som tidigare belastat anslaget i form av överskridande, har från och med budgetåret 1987/88 reglerats under en särskild anslagspost. SBL disponerar 14 milj. kr. för detta budgetår.

Jag räknar med en kostnadsram om 14 543 000 kr. för SBL avseende insatser för att bekämpa spridningen av AIDS under budgetåret 1988/89. Anslagsbehovet för den löpande epidemiologiska verksamheten beräknar jag till 4 934 000 kr. Härtill kommer 260 000 kr. för civil beredskapslagring.

Jag beräknar medelsbehovet för ersättning till smittbärare m.m. till 7 000 000 kr. och för socialstyrelsens planeringsverksamhet till 242 000 kr.

Jag har i det föregående föreslagit att medel till socialstyrelsens basorganisation m.m. för bekämpning av AIDS fr.o.m. nästa budgetår beräknas un-

der förslagsanslaget E1. Socialstyrelsen. Jag har vid min medelsberäkning under detta anslag tagit hänsyn till detta. Bil. 7

Anslaget för nästa budgetår bör tas upp med sammanlagt 26 980 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Epidemiberedskap m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett

. förslagsanslag av 26 980 000 kr. |

E 17. Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut

1986/87 Utgift 20 500 000 1987/88 Anslag 20 500 000 1988/89 Förslag 16 575 000

Från anslaget utgår statens bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri). Institutet har till uppgift att främja, samordna och medverka i huvudmännens planerings- och rationaliseringsverksamhet inom hälso- och sjukvården samt socialvården. Huvudmän för institutet är staten och Landstingsförbundet (prop. 1967:68, SU 105, rskr. 251, prop. 1976/77:100 bil. 8, SoU 25, rskr. 200).

Avtal har senast träffats den 6 december 1982 mellan staten och Landstingsförbundet om Spri. Avtalet gäller fr.o.m. den 1 januari 1984 tills vidare intill utgången av år 1989. Om avtalet inte sägs upp senast den 30 juni 1988skall det anses förlängt för sex år. |

Föredragandens överväganden Enligt den överenskommelse som träffats mellan staten och Landstingsförbundet om finansieringen av Spri under åren 1987-1989 skall institutet bedriva sin verksamhet inom en ekonomisk totalram för perioden om 196,7 milj. kr:

Bidragen från staten och Landstingsförbundet, som lämnas till en fond som används till Spri:s verksamhet, utbetalas kvartalsvis i förskott. Jag anser att betalningsrutinerna bör förändras så att staten i fortsättningen betalar ut bidraget för tredje kvartalet efter den 1 juli i stället som tidigare före samma datum. Härigenom uppkommer en engångsbesparing för statsverket under budgetåret 1988/89. : oo

Jag föreslår att anslaget för budgetåret 1988/89 beräknas till 16 575 000 kr. för statens bidrag till institutets verksamhet.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och! ra-

tionaliseringsinstitut för budgetåret 1988/89 anvisa ett anslag av . 91

16 575 000 kr. |

Bil. 7

1986/87 Utgift 4 564 118 243 1987/88 Anslag 4 564 182 000 1988/89 Förslag — 4552 182 000 Från anslaget utgår dels ett särskilt statsbidrag till den allmännna sjukvårdsersättningen som fr.o.m. den 1 januari 1985 lämnas till sjukvårdshuvudmännen från den allmänna försäkringen, dels ett bidrag till sjukvårdshuvudmännen enligt överenskommelse med Landstingsförbundet om ändring i 1966 års avtal om den psykiatriska vården m.m. (prop. 1983/84:190, SfU 31, rskr. 393 och prop. 1985/86:167, SfU 1, rskr. 9). Från anslaget utgår även ersättning till landstingskommunerna och Gotlands kommun enligt övenskommelse mellan staten och dessa kommuner om deras övertagande av statens ansvar för provinsialläkarnas pensionering (prop. 1972:50, SoU 17. rskr. 169). Staten ersätter huvudmännen för deras åtaganden genom utbetalning av dels ett engångsbelopp motsvarande pensionsskulderna, dels årliga bidrag.

Riksförsäkringsverket I enlighet med propositionen 1985/86:157 om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen, m.m. (SfU 1, rskr. 9) utgår det särskilda statsbidraget till den allmänna sjukvårdsersättningen med 4 300 milj. kr. för år 1987. Ersättningen för tiden fr.o.m. år 1988 beror på resultatet av överläggningar mellan staten och sjukvårdshuvudmännen. Tills vidare utgår verket från ett oförändrat belopp och föreslår att 4 300 milj. kr. beräknas för ändamålet för budgetåret 1988/89.

Socialstyrelsen Socialstyrelsen beräknar medelsbehovet för pensioner till provinsialläkarna för budgetåret 1988/89 till 15 025 000 kr. Enligt överenskommelse skall staten till sjukvårdshuvudmännen utge ett särskilt bidrag till den psykiatriska vården fr.o.m. 1985 t.o.m. 1991. Bidraget för budgetåret 1988/89 beräknas till 166 500 000 kr.. samt 70 657 000 kr. till pensionskostnaderna.

Föredragandens överväganden En överenskommelse mellan staten och sjukvårdshuvudmännen om statsbidrag och ersättningar från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen har träffats för åren 1988 och 1989. Regeringen har förelagt riksdagen propositionen 1987/88:63 om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen, m.m., i vilken bl.a. resultatet av dessa överläggningar redovisas. Jag beräknar anslagsbehovet för budgetåret 1988/89 till 4 552 182 000 kr. Av detta anslag föreslås riksförsäkringsverket disponera 4 300 milj. kr. som statsbidrag till den allmänna sjukvårdsersättningen. Socialstyrelsen föreslås disponera 252 182 000 kr.

Hemställan

Bil. 7 Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till allmän sjukvård m.m. för budgetåret 1988/89 an-

visa ett förslagsanslag av 4 552 182 000 kr.

E 19. Specialistutbildning av läkare m.m.

1986/87 Utgift 31 720 421 Reservation — 17 869 936 1987/88 Anslag 35 141 000

1988/89 Förslag — 34 547 000

Från anslaget bekostas olika utbildnings- och informationsinsater, som socialstyrelsen svarar för. Dessa avser i huvudsak vidareutbildning av läkare till specialistkompetens, viss vidareutbildning av tandläkare, kompletteringsutbildning för hälso- och sjukvårdspersonal med utländsk utbildning

samt konferenser m.m.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande.

När det gäller vidareutbildning av läkare och tandläkare beräknas antalet

årligen avlagda examina för läkare till omkring 850 under de närmaste åren.

Dessutom tillkommer ca 100-150 läkare med utländska examina varje år.

Medel beräknas för ca 260 specialistutbildningskurser för läkare om vardera en vecka med i genomsnitt 25 deltagare i varje kurs. Varje kurs beräknas kosta ca 112 000 kr.

Efterfrågan på kursplatser har inte kunnat tillgodoses inom vissa specialiteter under en följd av år. Läkarna har i vissa fall fått svårigheter att hinna genomgå föreskrivna kurser innan erforderlig läkartjänstgöring under vidareutbildningen genomförts. 260 kurser behövs med hänsyn till det löpande behovet. Kostnaden för kurserna är 29 120 000 kr. Härutöver bör extra kurser anordnas. På detta sätt kan undvikas att läkarna hindras från att få specialistkompetens genom bristen på kurser. Socialstyrelsen avser att av en förväntad reservation ta i anspråk ytterligare medel till kurserna.

För vidareutbildningen av läkare till specialistkompetens beräknar socialstyrelsen för omkostnader 174 000 kr., för prov under allmäntjänstgöringen 1 050 000 kr. och för sekretariat hos regionkommittéerna 880 000 kr.

Antalet s.k. AT-prov i en centralt utformad kunskapskontroll, som skall avsluta allmäntjänstgöringen (AT) för tandläkare, beräknas under budgetåret 1988/89 bli 325. Material till provet jämte en utvärdering av erfarenheterna m.m. beräknas kosta ca 345 000 kr.

Till efterutbildningskurser för allmänläkare m.fl. beräknar socialstyrelsen "att 3 217 000 kr. erfordras.

Kurser m.m. för hälso- och sjukvårdspersonal med utländsk utbildning syftar till att skapa förutsättningar för hälso- och sjukvårdspersonal med utländsk utbildning att utöva olika vårdyrken i Sverige. Till detta ändamål föreslås 2 745 000 kr.

Genom konferenser och seminarier kan socialstyrelsen bidra till att sprida 93

kunskaper och erfarenheter, samtidigt som styrelsen får tillfälle att följa utvecklingen inom vårdområdet. Verksamheten är ett betydelsefullt led i sty- Bil. 7 relsens tillsyn och planering. Styrelsen föreslår att 875 000 kr. anvisas för detta ändamål.

Socialstyrelsen föreslår att viss kostnad för administrationen av den systematiska undervisningen inom ramen för läkares vidareutbildning bestrids från detta anslag under en särskild anslagspost. Kostnaden utgörs av löneförmåner till en byrådirektör och en byråassistent samt arvoden till de av styrelsen förordnade ämnesexperterna (600 000 kr.)

Anslag Beräknad

1987/88 "ändring 1988/89

Föredraganden 1. Vidareutbildning av läkare och tand läkare 29 450 000 — 822 000

(därav kostnader för systematisk undervisning med kunskapsprov) (26 988 000) (— 921 000)

2. Efterutbildningskurser för allmänläkare

m.fl. 2 496 000 + 100 000 3. Kurser m.m. för hälso- och sjukvårds-

personal med utländsk utbildning 2 585 000 + 103 000 4. Konferenser m.m. 610 000 + 25 000

35 141 000 — 594 000

Föredragandens överväganden Utredningen om läkarnas specialistutbildning m.m. har nyligen lämnat sitt betänkande (SOU 1987:53) Kompetensutvecklingen efter läkarexamen. I avvaktan på att förslagen prövas beräknar jag anslaget med utgångspunkt från hittillsvarande system för specialistutbildningen av läkare.

Jag delar inte socialstyrelsens uppfattning att vissa administrativa kostnader. som nu bestrids från anslaget E 1, fr.o.m. budgetåret 1988/89 skall be- stridas från anslaget.

Jag anser det möjligt att — sedan jag räknat upp anslaget med hänsyn till löne- och prisutvecklingen - minska utgifterna för den systematiska undervisningen med kunskapsprov för läkare med 2 milj. kr.

Med hänvisning till sammanställningen föreslår rjag att anslaget tas upp med 34 547 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen |

att till Specialistutbildning av läkare m.m. för budgetåret 1988/89

anvisa ett reservationsanslag av 34 547 000 kr. |

E 20. Beredskapslagring och utbildning m.m. för hälsooch sjukvård i krig

1986/87 Utgift 118 324 724 Reservation — 115 188 590 1987/88 Anslag 62 200 000 1988/89 Förslag 52 965 000

Från anslaget bekostas utgifter för investeringar i beredskapslager m.m. 94 avseende den civila hälso- och sjukvården i krig samt för utbildning av perso-

nal som skall tjänstgöra inom den civila hälso- och sjukvårdens krigsorgani- Prop. 1987/88:100

sation. Bil. 7

Socialstyrelsen Planeringen för hälso- och sjukvården, socialtjänsten samt hälsoskyddet i krig utgår från dels den inriktning som anges i 1987 års försvarsbeslut (prop. 1986/87:95 bil. 4, FöU 11, rskr. 310), dels från regeringens anvisningar 1987-03-05, vilket har redovisats i programplan för perioden 1988/89-1992/ 93 för hälso- och sjukvården m.m. inom den civila delen av totalförsvaret.

Styrelsen föreslår bl.a. följande:

1. Medel för anskaffning av s.k. varaktig sjukvårdsutrustning avsedda för 50 operationsannex (12,0 milj. kr.).

2. Försörjningsberedskapen vad avser läkemedel är f.n. oacceptabelt låg. Försörjningen med läkemedel = prioriteras enligt försvarsbeslutet (46 milj. kr.) Styrelsen hemställer även om beställningsbemyndigande med 20 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

3. Försörjningen med förbrukningsmateriel prioriteras enligt försvarsbeslutet (46 milj. kr.). Styrelsen hemställer om beställningsbemyndigande på 20 milj. kr. för anskaffning av sådan materiel.

4. Enligt ändring i lagen (1981:292) om tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m.m. har dessa numera även skyldighet att i fredstid delta i utbildning och övning. I styrelsens programplan framgår de fortbildnings- och konferensaktiviteter som styrelsen avser att genomföra (4,5 milj.kr.).

5. Grundläggande för den civila hälso- och sjukvården i krig är möjligheterna att utnyttja de fredstida sjukvårdsanläggningarna. De förberedelser i fred som erfordras för dess lokaler är att säkerställa: den tekniska försörjningen avseende el, vatten, värme m.m: (27 milj. kr.).Styrelsen hemställer vidare om beställningsbemyndigande på 10,0 milj. kr.

6. Styrelsen har den 1 juli 1986 övertagit programansvaret för fristående sjukvårdsplutoner och sjuktransportavdelningar från civilförsvaret. 25 sjukvårdsenheter byggs upp under budgetåret 1988/89 (16,6 milj. kr.).

7. För ledning av hälso- och sjukvården krävs ett sambandssystem med stor tillgänglighet och stor uthållighet. Styrelsen har tagit fram förslag till sambandssystem. Medel beräknas för kompletteringar av sjukvärdshuvudmännens fredssambandssystem till behovet för krigsorganisationen (8 milj. kr.). et

8. Socialstyrelsen är utbildnings- och krigsplacerande myndighet för vapenfria tjänstepliktiga inom hälso- och sjukvårdsområdet. Utbildning och tjänstgöring prioriteras inom specialområden, t.ex. teknisk försörjning, sjuktransporter, sanering och hemsjukvård (1 milj. kr.).

9. Svenska röda korset utbildar civilsamariter för placering inom den civila sjukvårdens krigsorganisation i första hand inom hemsjukvården samt personal för krigsblodcentraler. Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund utbildar bilförare för sjuktransporter. Styrelsen hemställer om bidrag för utbildning av frivillig sambandspersonal (3,2 milj. kr.).

: 95

ändring 1988/89 Bil. 7

Föredraganden

Utgifter 1. Anskaffning av utrustning m.m. 13 000 000 + 9715 000 2. Beredskapslagring av läkemedel, bakte-

riologiska preparat m.m. 40 000 000 + 6 000 000 3. Beredskapslagring av förbruknings-

matericl 45 000 000 + 2000 000 4. Utbildning av personal för den civila

hälso- och sjukvårdens krigsorganisation 4 500 000-
5. Hälso- och sjukvårdens säkerhet m.m.10 000 000 + 10 000 000
6. Sjukvårdsenheter10 000 000 + 4 500 000
7. Samband3 000 000-
8. Vapenfri utbildning1000 000-

9. Bidrag till Svenska röda korset och

Sveriges kvinnliga bilkåristers riks-

förbund m.m.3 150 000 + 100 000
10. Till regeringens disposition27 550 000 — 27 550 000
Summa utgifter162 200 000 + 4 765 000

Inkomster 1. ÖCB 100 000 000 + 14 000 000

Nettoutgift 62 200 000 - 9235 000

Föredragandens överväganden

I 1987 års försvarsbeslut (prop. 1986/87:95, bil. 4, FöU 11, rskr. 310) har hälso- och sjukvården i krig prioriterats. De principer för hälso- och sjukvården i krig som fastställdes i 1982 års försvarsbeslut skall fortfarande gälla. Genom 1987 års beslut har fastställts att sjukvårdshuvudmännen har samma kostnadsansvar för sina invånare i krig som i fred. Innebörden härav är att ansvaret för finansieringen av beredskapsåtgärder beträffande den civila fredsmässiga hälso- och sjukvården under ett förkrigsskede samt under neutralitet och i krig åvilar sjukvårdshuvudmännen, medan motsvarande ansvar för det i krig tillkommande behovet åvilar staten. Det bör enligt min mening betonas att den i försvarsbeslutet fastlagda uppdelningen av ansvaret för bl.a. försörjningsberedskapen på det civila hälso- och sjukvårdsområdet ställer stora krav på sumverkan mellan staten och sjukvårdshuvudmännen när det gäller att finna de lösningar på beredskapsproblem som totalt sett är de mest rationella. Som exempel på frågor där en samordning är viktig vill jag nämna avvägningen mellan beredskapslagring och produktion under kriser och i krig. Då beredskapsbehov för både den fredsmässiga sjukvården och det tillkommande behovet i krig klaras bäst genom etablering eller bevarande av en inhemsk produktionskapacitet bör staten och sjukvårdshuvudmännen gå samman i gemensamma projekt med delad finansiering. Socialstyrelsen har som ansvarig myndighet för funktionen civil hälso- och sjukvård ett övergripande ansvar för att en samordning av det slag jag här redogjort för kommer till stånd. Därvid bör socalstyrelsen i samarbete med överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) verka för att angelägen kapacitet skapas eller behålls.

Enligt försvarsbeslutet bör omedelbara åtgärder vidtas dels för att förbättra möjligheterna till inhemsk produktion under kriser och krig, dels för 96

fortsatt uppbyggnad av beredskapslager för krigsbehovet. För att bereda = Prop. 1987/88:100

detta har jag tillkallat en särskild utredare, som har till uppgift att tillsam- — Bil. 7 mans med berörda parter till den 1 juni 1988 klargöra och lägga fast de åtgärder som behövs för att förstärka den civila hälso- och sjukvården i krig vad avser lokaler, utrustning och förbrukningsmateriel.

Som chefen för försvarsdepartementet tidigare denna dag har framhållit bör särskild uppmärksamhet ägnas åt personalförsörjningen inom funktionen samt åt utbildning och övning. I fråga om hälso- och sjukvårdens säkerhet fordras en prioritering av de åtgärder som skall genomföras.

Mina beräkningar av anslagsbehovet för nästa budgetår utgår från den femåriga ekonomiska ram och de principer som lagts fast i senaste försvarsbeslut för den civila hälso- och sjukvården i krig. En särskild departemental arbetsgrupp har till uppgift att klarlägga förutsättningarna för att förverkliga 1987 års försvarsbeslut vad avser anskaffning av helikoptrar för sjuktransporter. Arbetsgruppen väntas inom kort redovisa sina förslag. En anskaffning förutsätter att sjukvärdshuvudmännen är beredda att medverka i betydande utsträckning. Är de beredda att medverka till detta kan behov uppstå att under nästa budgetår omfördela medel under anslaget.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Beredskapslagring och utbildning m.m. för hälso- och sjuk-

vård i krig för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av

52 965 000 kr.

E 21. Driftkostnader för beredskapslagring m.m.

1986/87 Utgift 44 333 000 1987/88 Anslag 57 000 000 1988/89 Förslag 55 035 000

Från anslaget bekostas förvaring och underhåll av beredskapsutrustning samt drift av beredskapslager av läkemedel m.m. för den civila hälso- och

sjukvårdens krigsorganisation.

Socialstyrelsen Styrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1. Driftkostnaderna för s.k. varaktig sjukvärdsutrustning består huvudsakligen av hyror och underhåll av förrådslokaler, frakter, löner. Anslagsposten belastas också med kostnader för databaserad matcerielredovisning (10 milj. kr.). :

2. Driftkostnader för beredskapslagring av läkemedel m.m. utgörs av bl.a. hyres- och omsättningskostnader. Driftkostnader för sera och vaccinlagring vid SBL ingår också i delposten (9,1 milj. kr.).

3. Styrelsen har beräknat driftkostnaderna för beredskapslagring av förbrukningsmateriel enligt de avtal som träffats med sjukvårdshuvudmännen 97 (11.1 milj. kr.).

7 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100 Rättelse: S. 104 rad 6 Står: 5 000 Rättat till 15 000

4. Medlen avser ersättning till sjukvårdshuvudmännen för s.k. admini- — Prop. 1987/88:100 strativa kostnader (planläggning, utbildning och övning) av hälso- och sjuk- = Bil. 7 vården (24 milj. kr.).

1987/88 > Beräknad

ändring 198889

Föredraganden 1. Förvaring och underhåll av utrust-

ning m.m.10-000 000= 1000 000
2. Läkemedel m.m.13-100 000= 4 000 000
3. Förbrukningsmateriel9 200 000+ 1000 000
4. Ersättning till sjukvårdshuvudmännen 24-000 000+ 2 000 000
5. Viss utredningsverksamhet m.m. .: 700 000 + 35 000
Summa: 57 000 000— 1965 000

Föredragandens överväganden Driftkostnaderna för hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap är beroende av de investeringar som görs under det föregäende anslaget. För statens bidrag till sjukvårdshuvudmännen för s.k. administrativa kostnader har jag beaktat vissa merkostnader vad avser hälso- och sjukvärdspersonalens utbildning för sjukvårdsenhet 86. |

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 55 035 000 kr. -

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen .

att till Driftkostnader för beredskapslagring m.m. för budgetåret

. 1988/89 anvisa ett förslagsanslap av 55 035 000 kr.

E 22. Investeringsersättningar enligt läkarutbildningsavtal m.m.

1986/87 Utgift 1 164 716 350! : 1987/88 Anslag 1.090 000 000! 1988/89 Förslag 134 500 000 I Anslaget Bidrag till undervisningssjukhus m.m. som även omfattat medel för statlig driftersättning enligt avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning.

Från anslaget utgår statlig investeringsersättning enligt avtal om samar-, . bete om läkarutbildning och forskning (prop. 1984/85:28. SoU 7. rskr. 69). Från anslaget utgår även visst övergångsbidrag till Uppsala läns landstingskommun med anledning av att landstingskommunen har övertagit huvudmannaskapet för Akademiska sjukhuset i Uppsala (prop. 1981/82:145, SoU 40, rskr. 267). Vidare utgår från anslaget statlig investeringsersättning enligt avtal om samarbete om tandläkarutbildning och forskning i Umeå (prop. 1985/86:68. UbU 9, rskr. 111).

98.

Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande (NUU) Prop. : 1987/88:100

Bil. 7

De avtal som gäller för samarbetet mellan staten och berörda sjukvärdshuvudmän om läkarutbildning och medicinsk forskning träffades år 1984 (prop. 1984/85:28. SoU 7, rskr. 69). De bestämmelser för detta samarbete som är gemensamma för alla utbildningsorter finns intapna i ett samarbetsavtal. Lokalt anpassade bestämmelser för samarbetet återfinns i ortsvisa avtal, som träffats med Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Malmöhus, Västerbottens och Göteborgs och Bohus läns landstingskommuner samt Malmö och Göteborgs kommuner.

Enligt samarbetsavtalet utgår drift- och investeringsersättningar till nämnda sjukvårdshuvudmän för deras åtaganden vad gäller de medicinskt kliniska ämnesområdena. |

Fen uppgörelse mellan staten och Västerbottens läns landstingskommun (prop. 1985/86:68, UbU 9, rskr. 111) ingär ett avtal. om samarbete om tandläkarutbildning och forskning i Umeå. Under anslaget beräknas, medel för de investeringsersättningar som staten enligt detta samarbetsavtal skall lämna landstingskommunen. |

Övergångsbidrag till Uppsala läns landstingskommun med anledning, av att landstingskommunen övertagit huvudmannaskapet för Akademiska sjukhuset i Uppsala (prop. 1981/82:145, SoU 40, rskr. 267) utgår också från detta anslag.

Från anslaget bestrids vidare investeringsersättningar för kostnaden för byggnadsarbeten inom sådana lokaler i sjukhusbyggnader som enligt särskilda avtal upplåtits för följande statliga verksamheter.

1. Sjukgymnastutbildning i Stockholm och Lund.

2. Statens rättsläkarstationer ! Linköping, Lund, Göteborg och Umeå.

3. Statens rättskemiska laboratorium i Linköping. 4, Institutionen för medicinsk teknik vid universitetet i Linköping.

Övergångsbidragen enligt uppgörelsen om ändrat huvudmannaskap för Akademiska sjukhuset är angivna 1 prisläget juli 19851. Med beaktande av indexökningen därefter räknar NUU med ett medelsbehov för budgetåret 1988/89 av 64.5 milj. kr. Uppgörelsen innebär att övergångsbidraget successivt minskar och att den sista utbetalningen skall ske år 1992.

Investeringsersättning lämnas enligt bestämmelser i samarbetsavtalet. Bestämmelserna har under senare år successivt ändrats i syfte bl.a. att förenkla det administrativa arbetet för staten och berörda sjukvårdshuvudmän. I huvudsak gäller fr.o.m. år 1987 att ersättning utgår för vissa byggnads- och utrustningsinvesteringar vid de åtta undervisningssjukhus vid vilka staten byggt upp en permanent forskningsorganisation i samarbete med berörd sjukvårdshuvudman. Ersättningen utgår därvid i regel med med 25 <& av kostnaderna för investeringar som avser den somatiska korttidssjukvården samt därtill anknuten läkarutbildning och forskning. I fråga om utrustning lämnas investeringsersättning endast för artiklar som kostar mer än 100 000 kr.

Det är erfarenhetsmässigt svårt att bedömna medelsbehovet för investeringsersättningarna, bl.a. med hänsyn till att det till stor del beror på i vilken takt och omfattning sjukvårdshuvudmännen kommer att genomföra plane-

rade byggnadsobjekt och utrustningsanskaffningar. Med beaktande även av medelsbehovet för investeringsersättningar enligt avtalet om samarbete om = Bil. 7 tandläkarutbildning och odontologisk forskning i Umeå uppskattar NUU medelsbehovet för investeringsersättningar till 70 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Föredragandens överväganden En överenskommelse med företrädare för vissa landstingskommuner/kommuner om driftersättning för åren 1987-1988 för läkarutbildning och forskning, m.m. har träffats (prop. 1986/87:144, SoU 33, rskr. 325). Regeringen har den 26 mars 1987 föreskrivit att överenskommelsen skall tillämpas i av- ' vaktan på regeringens slutliga beslut i ärendet.

Driftersättningar enligt avtalet om samarbete om läkarutbildning och forskning (samarbetsavtalet) betalas f.n. ut från detta anslag. Jag föreslår efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet — att sådana ersättningar från och med budgetåret 1988/89 betalas ut med anlitande av anslag - under åttonde huvudtiteln för att åstadkomma bättre förutsättningar för en samlad resursanvändning för högskolan och forskningen. Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare denna dag att ta upp ifrågavarande anslagsfråga.

När det däremot gäller den nuvarande utformningen av investeringsersättningarna medför dessa direkta effekter på utövandet av sjukvården. Jag anser därför att det är ändamålsenligt att investeringsersättningarna även i fortsättningen betalas ut från anslag under femte huvudtiteln.

Anslaget, som hittills benämnts Bidrag till undervisningssjukhus m.m., bör fr.o.m. budgetåret 1988/89 benämnas Investeringsersättningar enligt läkarutbildningsavtal m.m.

I överensstämmelse med nämndens för undervisningssjukhusens utbyggande förslag beräknar jag medelsbehovet till 70 milj. kr. för investeringsersättningar och 64,5 milj. kr. för övergångsbidrag enligt träffad uppgörelse om ändrat huvudmannaskap för Akademiska sjukhuset, eller sammanlagt 134,5 milj. kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Investeringsersättningar enligt läkarutbildningsavtal m.m. för

budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 134 500 000 kr.

Bil. 7

Barnomsorgen är en kommunal uppgift. Den intar en central plats i samhällets service till barnfamiljerna. Senast år 1991 skall alla barn över 1 1/2 års ålder ha rätt att delta i en organiserad förskoleverksamhet.

För barn vars vårdnadshavare förvärvsarbetar eller studerar skall rätten avse plats i kommunalt eller annat statsbidragsberättigat daghem eller familjedaghem. För barn som är i familjedaghem eller vars föräldrar är hemarbetande skall rätten dessutom gälla deltagande i öppen förskola eller plats i deltidsgrupp.

Förskolan är av stor betydelse för de yngre barnen. Förskoleverksamheterna i form av omsorg i daghem eller familjedaghem är också viktig för föräldrarnas möjligheter att förena förvärvsarbete eller studier med vård och ansvar för barn.

Under de senaste åren har det skett en kraftig utbyggnad av den kommunala barnomsorgen. Mellan åren 1980 och 1986 ökade antalet barn i daghem, fritidshem och familjedaghem med ca 140 000 eller drygt 45 26. Utbyggnaden fortsätter för att i enlighet med riksdagens beslut nå full behovstäckning år 1991.

Enligt barnomsorgsundersökningen år 1987 fick 452 000 barn — 67 9I£ av alla förskolebarn — del av barnomsorg i form av daghem, familjedaghem, deltidsgrupp eller öppen förskola. Om man inte räknar in de barn som är hemma med en föräldraledig förälder, fick ca 80 26 av barnen del av barnomsorgen.

Av samma undersökning framgår att kösituationen har förbättrats. År 1987 stod 60 000 barn i kö, jämfört med 75 000 år 1986 och 137 000 år 1980. Ca hälften av de 60 000 barn som stod i kö år 1987 var under två år. Barnomsorgsundersökningen visar också att för 77 9e av de barn som står i kö önskas plats i kommunalt daghem. I kö för plats i alternativ barnomsorg finns ca 2 400 barn.

Följande sammanställning visar utvecklingen av antalet barn i barnomsorgen från år 1960 till år 1988.

År Antal barn (31 dec.)

daghem familjedaghem fritids- sammanlagt — antal barn i '

06år 712 år hem antal barn — deltidsgrupp

1960 10-300 4 000 "2 400 16 700 38 400 1970 33 000 32 000 6 500 71 500 82 900 1980 129 100 90 200 35-300 48 800 303 400 104 700

1985 184 400 113 500 48900 73 800 420 60078 000
1986! 199 300 119 300 52 200 81400 452 20076 000
1987? 212 300 123 300 53 200 86 400 475 20078 000
1988? 225 300 127 300 54 200 91-400 498 20080 000

! Beräknat utifrån statsbidragsansökningarna ? Beräknat

Riksrevisionsverket fick den 21 november 1985 regeringens uppdrag att analysera kostnadsutvecklingen inom barnomsorgen. Mot bakgrund av den rapport som RRV avlämnade i juni 1986 genomfördes inom regeringskans- 101

liet en översyn av statsbidragsreglerna för barnomsorgen. Med anledning av översynen infördes ett nytt statsbidragssystem från och med den 1 januari = Bil. 7 1988. Enligt det nya systemet utgår statsbidrag per varje femtontal barn som' är inskrivna i daghem, fritidshem eller deltidsgrupp. Bidrag utgår också för öppen förskola. Statsbidrag till familjedaghem utgår per inskrivet barn. I statsbidraget till daghem och fritidshem har inberäknats dels ett belopp för insatser för barn med behov'av särskilt stöd och dels ett belopp för fortbildningsinsatser för personalen.

Statsbidrag lämnas även till alternativa barnomsorgsformer under förutsättning att dessa finns upptagna i kommunens barnomsorgsplan och att den som driver sådant daghem eller fritidshem är en sammanslutning av föräldrar Som gemensamt tar ansvaret för sina egna barn (föräldrakooperativ). en sammanslutning som har anknytning till en ideell organisation, erbjuder en speciell form av pedagogik eller arbetar på andra liknande ideella grunder.

Inom ramen för statsbidraget till kommunernas barnomsorg avsätts årligen medel för utvecklings- och förnyelsearbete inom barnomsorgen. Dessa medel fördelas av regeringen. Projekt av detta slag bedrivs f.n. i ca 200 kommuner. |

Av de 105 milj. kr. som anslagits för budgetåren 1984/85 — 19877/88 har fram till början av december 1987 ca 96 milj. kr. fördelats på ca 600 projekt. Projekten omfattar bl.a. möjligheter till bättre resursutnyttjande, pedagogiskt innehåll i barnomsorgen, förbättring och utveckling av fedningsfunktioner i daghem och fritidshem, enklare former av skolbarnsomsorg för mellanstadiebarn, utveckling av verksamheten i familjedaghem, föräldramedverkan, samverkan förskola-lågstadium och särskilda insatser för invandrarbarn. |

Statsbidraget till barnomsorgen finansieras över statsbudgeten som tillförs en särskild socialavgift från arbetsgivare och egenföretagare. Avgiften uppgår till 2,2 Se av avgiftsunderlaget.

I samband med behandlingen av propositionen (1984/85:209) om förskola för alla barn slog riksdagen fast vissa grundläggande principer för verksamheten i förskolor (daghem, deltidsgrupp och öppen förskola) och familjedaghem. . |

Därvid anfördes att för mål och innehåll i barnomsorgens förskoleverksamhet skall finnas en gemensam ram för hela landet i form av ett pedagogiskt program för förskolan. Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag utarbetat ett sädant program. Arbetet redovisades 1 början av år 1987. Socialstyrelsen har vidare med stöd av en forskargrupp och en expertgrupp påbörjat ett arbete med att utforma ett kompletterande material till det pedagogiska programmet för förskolan för de äldre förskolebarnen. Arbetet avses vara avslutat under år 1989.

Regeringen har den 12 mars 1987 givit socialstyrelsen i uppdrag att utreda den sociala snedrekryteringen inom barnomsorgen i samarbete med bl.a. : LO. Svenska kommunförbundet och SCB.

Socialstyrelsen har under är 1987 även fått i uppdrag att utarbeta ett pedagogiskt program för fritidshem. Uppdraget skall redovisas under 1988. Socialstyrelsen avser dessutom redovisa ett förslag till allmänna råd för familje-. -

daghemmen i början av är 1988. : 102

Jag här vidare för avsikt att föreslå regeringen att ge riksrevisionsverket i: uppdrag att belysa vissa frågor ang. de kommunala avgifterna inom barnom- Bil. 7 sorg, hemtjänst och färdtjänst. > Riksdagens revisorer har i november 1987 redovisat en granskning av statsbidragssystemet för barnomsorgen (Dnr. 1986:48). I detta sammanhang har revisorerna också gjort en fördjupad studie av den alternativa barnomsorgen och de statliga och kommunala kostnaderna för denna verksamhet.

Utbyggnaden av den öppna förskolan har fortsatt. Enligt barnomsorgsundersökningen hade 143 000 barn besökt en öppen förskola-vid något tillfälle i januari 1987. Verksamheten är sedan I januari 1984 statsbidragsberättigad. .

Riksdagens beslut om förskola för alla barn innebär att den öppna förskolan får en alltmer betydelsefull roll som ett led i att ge förskolebarn i familjedaghem celler barn som är hemma hos en förälder tillgång till en pedagogiskt inriktad verksamhet. Den öppna förskolan har visat sig spela en väsentlig roll i strävandena för att skapa sociala kontakter mellan människor i bostadsområdena. Den utgör ofta en bas för arbetet med föräldrasamverkan och föräldrautbildning och är ett stöd för dagbarnvårdarna i deras arbete. I början av år 1987 fanns det ca I 100 öppna förskolor i landet.

Ett särskilt statsbidrag utgår till kommunerna för hemspråksträning för invandrarbarn. Jag kommer under anslaget F 2 att redovisa ett förslag till viss omläggning av det nuvarande statsbidragssystemet för hemspråksträning i förskolan.

Barnmiljörådet har till uppgift att samordna frågor som rör barns miljö och säkerhet. Rådet har bl.a. bildat en referensgrupp för barnsäkerhetsfrågor och en för barnmiljöfrågor för att samordna insatserna inom barnsäkerhets- resp. barnmiljöområdet. |

Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) har till uppgift att underlätta adoption i Sverige av utländska barn, att informera i frågor som rör sådana adoptioner samt att auktorisera ideella organisationer som lämnar adoptionshjälp och utövar tillsyn över verksamheten. Vidare prövar och godkänner nämnden utländska beslut om adoption. NIA beslutar också om fördelningen äv statsbidraget till de auktoriserade organisationerna.

Sedan början av 1970-talet har det anlänt närmare 30 000 barn från ett 30tal olika länder utanför Norden till Sverige för adoption. De flesta barnen har kommit från Asien och Latinamerika. Under de senaste åren har omkring 1 500 barn anlänt till Sverige varje år.

F 1. Bidrag till kommunal barnomsorg

198687 Utgift 8 719 278 183 1987/88 Anslag 9140 000 000 1988/89 Förslag 9795 000 000

Statsbidrag för barnomsorg lämnas enligt förordningen (1987:860) om statsbidrag till kommunerna för barnomsorg för inskrivna barn i följande omsorgsformer och med följande belopp.

Bidrag kr.

Bil. 7.

Daghem För varje femtontal inskrivna barn 445 000 - varav för barn med behov av

särskilt stöd 15 000 — varav för fortbildning av anställda i:

" daghem15 000
" familjedaghem10 000
+ deltidsförskola/öppen förskola5 000
Därutöver för varje nattöppen avdelning150 000
Fritidshem.
För varje femtontal inskrivna barn195 000
- varav för öppen fritidsverksamhet25 000
- varav för barn med behov av särskilt stöd15 000

—- varav för fortbildning av änställda i | .

fritidshem/öppet fritidshem 19 000 Deltidsgrupp För varje femtontal inskrivna barn 30 000 Öppen förskola | För varje enhet som hålls öppen minst tre dagar per vecka 30 000 Familjedaghem För barn inskrivna minst 7 tim./dag 16 500 För barn inskrivna mindre än 7 tim./dag | 7 500

Statsbidrag till alternativa daghem och fritidshem lämnas till kommunen enligt samma regler som för kommunalt driven verksamhet. De delar som avser insatser för barn med behov av särskilt stöd resp. fortbildning förmedlas av kommunen till den som driver barnomsorgen endast i den mån denna har kostnader för den verksamhet som avses.

Statsbidragen beviljas och betalas ut av socialstyrelsen. Förskott lämnas med 75 4 av statsbidraget för året före bidragsåret. Förskottet betalas ut med en fjärdedel i vardera april, juli och oktober under bidragsåret samt i januari året efter bidragsåret. Slutavräkning sker i april året efter bidragsåret.

Inom ramen för statsbidraget till barnomsorgen avsätts årligen medel för lokalt utvecklings- och förnyelsearbete. Utöver de sedan tidigare prioriterade utvecklingsområdena, som t.ex. effektivare resursutnyttjande och pedapogiskt innehåll, kommer under nästa budgetår särskilt att satsas på projekt som rör miljö- och teknikfrågor. Dessa medel fördelas efter beslut av regeringen.

Få Socialstyrelsen Socialstyrelsen beräknar medelsbehovet utifrån styrelsens statistik över utbetalda statsbidrag, kommunernas barnomsorgsplaner och SCB:s barnom-

sorgsundersökning för år 1986.

vikten av att bl.a. se hur speciellt markerade delar av anslaget används i — Bil. 7 :

praktiken. Detta ställer krav på att tillsynsmyndigheten mer aktivt än tidigare utvecklar former och metoder för systemätiska uppföljningssystem. Styrelsen avser också att bygga upp en tillsynsverksamhet i syfte att följa upp och analysera kostnaderna i förhållande till kvalitetsaspekterna inom barnomsorgen.

Vidare genomför socialstyrelsen under hösten 1987 en kartläggning av orsakerna till avgången från förskolärar- och fritidspedagogyrkena.

Socialstyrelsen föreslår att bidragen för fortbildningsinsatser höjs från 2,5 milj. kr. till 3,5 milj. kr. :

Socialstyrelsen beräknar det totala medelsbehovet för statsbidragen till

barnomsorgen för budgetåret 1988/89 till 9 800 milj. kr.

Föredragandens överväganden Utbyggnaden av barnomsorgen sker i enlighet med riksdagens beslut. Senast : 1991 ska alla förskolebarn från ett och ett halvt års ålder ha rätt att delta i någon form av förskoleverksamhet. Denna rätt avser plats i daghem, familjedaghem, deltidsgrupp eller rätt till deltagande i öppen förskoleverksamhet beroende på föräldrarnas förvärvarbete eller studier och barnens behov.

Genom införandet av det nya statsbidragssystem, som trädde i kraft den 1 januari 1988. har vissa oönskade effekter av det tidigare statsbidragssyste-

met rättats till. Den koppling, som tidigare fanns mellan vistelsetid och bi-

drag och som ledde till att barn med behov av deltidsomsorg i daghem miss-

gynnades, har slopats. Vidare höjs bidraget till barn med behov av särskilt

stöd. Statsbidrag införs till nattöppna daghem, till personalens fortbildning och för nva öppna former av fritidshemsverksamhet för skolbarn.

Statsbidrag till alternativa daghem och fritidshem lämnas enligt samma regler som till kommunal verksamhet. Statsbidrag lämnas dock endast under förutsättning att den som driver daghemmet eller fritidshemmet är antingen en sammanslutning av föräldrar som gemensamt tar ansvaret för omsorgen om sina egna eller varandras barn (föräldrakooperativ), eller en sammanslutning som har anknytning till en ideell organisation. erbjuder en speciell form av pedagogik eller arbetar på andra liknande ideella grunder. I sammanhanget vill jag nämna att socialstyrelsen i en skrivelse till socialdepartementet den 27 augusti 1987 pekat på behovet av att åstadkomma preciseringar av vissa krav och begrepp när det gäller dessa förutsättningar för statsbidrag åt de alternativa barnomsorgsformerna. Jag vill här informera om de förtydliganden som socialstyrelsen avser att tillämpa.

När det gäller föräldrakooperativ. eller ”en sammanslutning av föräldrar som gemensamt tar ansvaret om sina egna barn eller varandras barn” krävs det liksom för övriga daghem och fritidshem att verksamheten bedrivs fortlöpande och att barnen är inskrivna. Med föräldrakooperativ menar socialstyrelsen att de föräldrar som har barn i daghemmet/fritidshemmet utgör medlemmar i den sammanslutning (förening) som driver verksamheten och att inga andra bör vara medlemmar i den sammanslutningen.

Det hindrar inte att medlemmarna väljer andra personer till styrelsen för 105 föreningen, t.ex. personer som fyller ett behov av sakkunskap.

Det finns för föräldrakooperativen inga krav på en speciell form av pedagogik eller anknytning till ideell organisation annat än att verksamheten Bil. 7 skall drivas inom ramen för av samhället accepterade målsättningar och pedagogiska former som de kommer till uttryck i 1'$ socialtjänstlagen. Förcningsformen kan vara såväl ideell som ekonomisk. Socialstyrelsen anser att med ideell organisation skall förstås etablerade ideella organisationer såsom frikyrkliga samfund, miljöorganisationer, politiska ungdomsorganisationer etc. Det fordras att den sökande kommunen i ansökan visar hur anknytningen till den ideella organisationen är beskaffad. [ dessa fall fordras inte heller någon speciell form av pedagogik. Det räcker alltså med att man skall verka i överensstämmelse med den ideella organisationens anda och målsättning och i likhet med föräldrakooperativen «inom ramen för av samhället accepterade målsättningar och pedagogiska former. Med en speciell form av pedagogik avser socialstyrelsen etablerade alternativa pedagogiska inriktningar som Montessori- och Walldorfpedagogik. Utöver'dessa alternativpedagogiska skolor finns utrymme att stödja nya och väl genomtänkta pedagogiska alternativ. Dessa bör i så fall erbjuda något som den kommunala barnomsorgen normalt inte erbjuder. Med ”genomtänkt” avser socialstyrelsen bland annat att den sökande som åberopar alternativpedagogiska grunder för statsbidrag skall kunna motivera pedagogisk målsättning och metod och vari alternativet till kommunal barnomsorg består. sa | . När det gäller begreppet arbetar på andra liknande ideella grunder framhåller socialstyrelsen att det bör gälla nya rörelser som har ett ur samhällets synpunkt intressant och värdefullt tillskott till den svenska barnomsorgen och som bör stödjas med statsbidrag. Styrelsen anser att tolkningen av begreppet bör vara restriktiv och att de enskilda daghemmen/fritidshemmen normalt bör inrymmas under de övriga kategorierna. Jag har under anslaget beräknat oförändrat 2,5 milj. kr. till socialstyrelsen för fortbildningsinsatser. Jag har vidare beräknat 20 milj. kr. för utvecklings- och förnvelsearbete inom barnomsorgen. Jag vill i detta sammanhang: betona vikten av en tidig miljöfostran hos barn. Efter samråd med chefen för miljö- och energidepartementet kommer därför en särskild satsning med dessa medel att göras för miljöfostran inom barnomsorgen under nästa budgetår. Liksom tidigare kommer även teknikfrågor att vara ett prioriterat område. Jag har vidare beräknat medel för en ny barnomsorgsundersökning år 1989. Det totala anslagsbehovet beräknat jag till 9,795 miljarder kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Bidrag till kommunal barnomsorg för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 9 795 000-000 kr.

art . a Bil. 1986/87 Utpift' 32 030 105 7 1987/88 Anslag 31 050 000 : : 1988/89 Förslag 30 300 000 eo od

Från anslaget utgår statsbidrag till kostnaderna för hemspråksträning för 5- och 6-åringar med annat hemspråk än svenska. Statsbidraget har fastställts till 3 375 kr. Bidragsbestämmelserna återfinns i förordningen (1977:628) om statsbidrag till hemspråksträning i förskolan (ändrad 1979:266 och 1985: 603). |

Socialstyrelsen. Socialstyrelsen beräknar medelsbehovet utifrån antalet 5- och 6-åringar i förskolan med behov av hemspråksstöd.

I tidigare anslagsframställningar har socialstyrelsen pävisat behovet av hemspråksstöd för de yngre barnen i förskolan. Socialstyrelsen föreslår att en översyn av statsbidraget till hemspråksträning i förskolan görs i detta syfte. Som tänkbart alternativ anges att slopa statsbidraget för barn i grupper med fast tvåspråkig personal, s.k. hemspråksgrupper, och rikta det till barn i grupper utan sådan personal.

Det totala medelsbehovet beräknas av socialstyrelsen till 32.4 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Föredragandens överväganden Målet för hemspråksträningen i förskolan är, som även anges för skolans hemspråksträning, att främja en aktiv tvåspråkighet och att stödja bårnets språkutveckling med förankring i det egna språket.

Förutsättningen för att ett barn skall kunna få hemspråksträning i i försko- . lan är att barnet i hemmet har ett annat dagligt umgängesspråk än svenska med minst en förälder/vårdnadshavare. Detta krav gäller dock inte för samiska barn och vissa utländska adoptivbarn som har ett etablerat språk när de kommer till Sverige och som har behov av .språkstöd i förskolan.

Enligt min mening bör undantaget från kravet om hemspråk som dagligt umgängesspråk i hemmet utökas till att även gälla zigenska barn och torne- | dalsfinska barn, i likhet med vad som n nyligen införts när det gäller hem- « språksundervisningen i grundskolan.

Socialstyrelsen har i sina tidigare anslagsframstiällningar framhållit att barn som har ett annat modersmål än svenska är i behov av stöd oavsett ålder. Det är i synnerhet i de lägre åldrarna som behovet är störst. Den:ökande andelen flyktingbarn i förskolan gör det än mer motiverat att se Över statsbidragets konstruktion. Speciellt för barn i flyktingfamiljer. men även för invandrar- och minoritetsbarn i övrigt, är det viktigt att de i förskolan från början får möjlighet att utveckla modersmålet och få stöd för sin kulturella förankring. I princip finns tre typer av barngrupper med invandrarbarn i förskolan. Hemspråksgrupper, dvs. enspråkiga barngrupper med fast tvåspråkig perso- 107

nal, sammansatta barngrupper, dvs. tvåspråkiga barngrupper med fast

tvåspråkig personal och svenska barngrupper med invandrarbarn, där ambu- = Bil. 7

lerande tvåspråkig personal ger hemspråksstöd åt invandrarbarnen.

Som socialstyrelsen framhållit i sin anslagsframställning är det önskvärt att barnen får del av hemspråksträning redan före 5 års ålder. Samtidigt kan konstateras att hemspråksträningen i hemspråksgrupper med fast tvåspråkig personal normalt inte medför någon merkostnad för kommunen. Jag förordar därför att dessa medel i stället används för att ge även barn i åldern 0-4 år hemspråksträning. Statsbidragssystemet för hemspråksträning i förskolan bör därför ändras fr.o.m. den 1 januari 1989 så att det omfattar alla barn i åldern 0-6 år som får sin hemspråksträning i sammansatta grupper eller genom ambulerande hemspråkstränare.

Den förändring av statsbidragssystemet som jag här förordar kan finansieras inom nuvarande anslagsram. |

Jag beräknar anslagsbehovet för nästa budgetår till 30,3 milj. kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1. att godkänna de riktlinjer för statsbidrag till hemspråksträning i

förskolan som jag här förordat,

2. att till Bidrag till hemspråksträning i förskolan för budgetåret

1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 30 300 000 kr.

F 3. Barnmiljörådet

1986/87 Utgift 3 250 068 1987/88 Anslag 3 243 000 1988/89 Förslag 3 754 000

Barnmiljörådet är en central förvaltningsmyndighet med uppgift att handlägga frågor rörande barns miljö och barns säkerhet. Instruktion för barnmiljörådet framgår av särskild förordning (1980:572).

Barnmiljörådet leds av en styrelse bestående av ordförande och tio övriga ledamöter. I styrelsen, som utses av regeringen, ingår ledamöter med anknytning bl.a. till socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, konsumentverket, bostadsstyrelsen, statens planverk och statens trafiksäkerhetsverk.

Barnmiljörådets verksamhet omfattar olika samordningsprojekt inom barnsäkerhets- och barnmiljöområdet. Vidare arbetar rådet med särskild information inom dessa områden genom skrifter. konferenser, utställningar, seminarier m.m. En referensgrupp för barnsäkerhet och en för barnmiljö är knuten till rådet i syfte att samla in erfarenheter. stimulera till och samordna olika insatser, sprida information och uppmärksamma brister i barns miljö. Rådet medverkar också i ett samarbete med de övriga nordiska länderna i barnsäkerhetsfrågor.

. . Bil. 7 För att på ett tillfredsställande sätt kunna svara mot de krav som ställs på rådet anser rådet att dess löncanslag bör förstärkas. Rådet framhåller bl.a. att barnolycksfallen under senare tid delvis ändrat karaktär. En del av olyckorna har ett direkt samband med det ökande våldet i samhället. Detta ställer ökade krav på förebyggande insatser för Barnmiljörådets sida.

Barnmiljörådet föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1. Huvudförslag budgetåret 1988/89 3 753 000 kr. Minskningen av utgifterna fördelas över en treårsperiod med fördelningen 0 26, 5 96 och 0 46 för första och andra respektive tredje äret. Barnmiljörådets utställningslokal avvecklas från och med den 1 juli 1987 vilket innebär en besparing med 179 500 kr.

2. Medel begärs för en ny tjänst som handläggare av barnmiljöfrågor (+ 200 000 kr.), för vikariats- och övertidstillägg i samband med långtidssjukdom och graviditetsledighet (+ 215 000 kr.). som kompensation för avtalsmässig höjningar i tjänstetidsklasser (+ 108 000 kr.) och för effektivisering av verksamheten genom dataanskaffning (+ 75 000 kr.).

1987/88 Beräknad

ändring 1988/89

Föredraganden Personal H . 0 Anslag

Förvaltningskostnader3 061 000+ 213 000
(därav lönekostnader)(1 782 000) (+ 216 000)
Lokalkostnader152 000+ 298 000
Engångsanvisning: 30 000
Summa3 243 000+ 511 000

Föredragandens överväganden För budgetåret 1988/89 bör medel för Barnmiljörädets verksamhet beräknas med utgångspunkt i rådets huvudförslag. Jag beräknar därutöver 30 000 kr. för en fortsatt utbyggnad av rådets datautrustning. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 3 754 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Barnmiljörådet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsan-

slag av 3 754 000 kr. |

F 4. Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor

1986/87 Utgift 3 865 240 1987/88 Anslag 3 792 000 1988/89 Förslag 3 961 000

Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) är en central N förvaltningsmyndighet med ansvar för information. tillsyn och kontroll i frå- 109

gor rörande internationella adoptioner. Instruktion för NIA framgår av sär- — Prop. 1987/88:100

skild förordning (1981:681. ändrad 1986:891). Bil. 7

Socialnämnderna skall från den 1 januari 1985 enligt lagen (1984: 1092) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)-inhämta ett yttrande från NIA om tillförlitligheten i ett förmedlingsärende när det är fråga om adoption av utländskt barn utan medverkan av auktoriserad organisation. Andelen adoptioner av detta slag har sjunkit från 30 €& år 1981 till 10 procent år 1986.

Nämnden ansvarar vidare för frågor enligt förordningen (1976:834) om prövning av utländska beslut om adoption (ändrad 1981:674) samt frågor om auktorisation av organisationer enligt lagen (1979:552) om internationell adoptionshjälp (ändrad 1981:580 och 1984:1093). Efter ansökan och särskild prövning kan NIA ge auktorisation till ideella organisationer som avser arbeta med internationell adoptionshjälp. NIA beslutar också om fördelningen av statsbidrag till sådana organisationer.

Nämnden består av elva ledamöter. som förordnas av regeringen.

1987/88 Beräknad :

ändring 1988/89

Föredraganden Personal : | 12 0 Anslag

Förvaltningskostnader2 361 000+ 150 000
(därav lönekostnader)(1.787 000) (+ 128-000)
Lokalkostnader256 000—- 16 000
Bidrag, till auktoriserade1175 000+ 35 000

organisationer

Summa 3792 000 + 169 000

Statens nämnd för internationella adoptuonsfrågor Med hänsyn till behovet av att utveckla uppgifterna inom nuvarande ansvarsomräde avvisas en nedskärning av tilldelade resurser bestämt. NIA föreslår därför att myndigheten kompenseras för de nedskärningar som följer av huvudförslaget samt därutöver tilldelas vissa smärre resurser, väsentliga för att NIA skall kunna utföra sina av regering och riksdag ålagda uppgifter.

NIA föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

I. Pris- och löneomräkning.

2. För bl.a. förstärkt informationsverksamhet och utbildning önskas extra medel (+ 35 000 kr.). Vidare yrkas att en nedskärning enligt huvudförslaget inte tillämpas på myndighetens löne- och förvaltningsanslag (+ 43 000 kr.).

3, För bidrag till auktoriserade organisationer för internationell adoptionshjälp föreslår NIA (+ 96 0001.

Föredragandens överväganden

Adoptionskostnadsutredningen som arbetat med att se över kostnaderna för enskilda i samband med adoption av utländskt barn har under våren 1987 avlämnat betänkandet (Ds S 1987:1) ”Kostnader i samband med adoption 110

av utländska barn”. Betänkandet har remissbehandlats. Förslaget bereds: Prop. 1987/88:100

f.n. inom socialdepartementet. | Bil. 7

Jag delar i huvudsak NIA:s bedömning av effekterna av en resursfördelning enligt huvudförslaget för budgetåret 1988/89. Jag föreslår. att nämnden undantas från huvudförslaget. Detta undantag har finansierats genom omfördelning av andra förvaltningsresurser inom socialdepartementets huvudtitel. | .

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för nästa budgetår för nämndens verksamhet och: för bidrag till auktoriserade organisationer för internationell adoptionshjälp till 3 961 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor för budget-

året 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 3 961 000 kr.

G. Omsorgen om äldre och handikappade "> Prop. 1987/88:100

a Bil. 7 Aldreomsorg Åtgärderna inom samhällets omsorger för äldre syftar till att förstärka äldres delaktighet i samhällsgemenskapen. Gemensamt för åtgärderna är också att de skall utveckla och säkerställa en ålderdom under trygga och värdiga former och med tillgång till boende. vård och service av god kvalitet.

Service och vård till äldre består av en rad olika verksamheter hos kommuner och landsting. Hit hör social hemtjänst, färdtjänst, servicebostäder, ålderdomshem, hemsjukvård och långtidssjukvård. Betydande delar av psykiatrin och akutsjukvården utnyttjas också av äldre människor. År 1985 uppgick kostnaderna för service och vård till äldre (inkl. kommunala bostadstilllägg) till uppskattningsvis 52 miljarder kronor. Bland människor över 80 års ålder får i dag hälften social hemhjälp och ungefär var fjärde bor på någon form av institution. I primärkommunernas äldreomsorg, landstingens långtidssjukvård samt hemsjukvård arbetade är 1985 ca 165 000 personer.

Äldreomsorgen har under senare år byggts ut kraftigt. Under 1980-talet . har andelen av de äldre som bor på institution minskat något. De öppna stödinsatserna inom primärvård och hemtjänst har i stället ökat starkt. Inom hemtjänsten har insatserna i allt högre grad riktats till de allra äldsta som behöver omfattande hjälp.

Staten deltar finansiellt i landstingskommunernas och kommunernas verksamhet för äldre framför allt genom de statliga bidragen till den sociala hemhjälpen, färdtjänsten, ersättningarna till hälso- och sjukvården samt till hjälpmedelsverksamheten.

Tillgängliga befolkningsprognoser visar att antalet personer över 65 års ålder inte förändras nämnvärt fram till år 2000. Däremot ökar den del av de äldre som är över 80 år med 125 000 personer mellan åren 1985 och 2000. Många av dessa kommer att vara ensamstående och i många fall ensamboende. Detta kommer även fortsättningsvis att ställa stora krav på utveckling av samhällets äldreomsorg.

Enligt min bedömning bör vissa för samhällets äldreomsorg principiellt viktiga frågor uppmärksammas särskilt under den närmaste framtiden. Jag avser därför att under våren 1988 föreslå regeringen att förelägga riksdagen en proposition om riktlinjerna för den framtida äldreomsorgen. Propositionen kommer att bygga på äldreberedningens slutbetänkande (SOU 1987:21) ”Äldreomsorg i utveckling” som nyligen har remissbehandlats. Redan nu vill jag emellertid särskilt framhålla några av de frågor som kommer att behandlas i propositionen.

Äldre människor måste, i större utsträckning än för närvarande, kunna få välja hur de vill bo och vårdas under den tid de behöver samhällets service och vård. Det innebär att allt fler äldre, som så önskar, skall få den hjälp de behöver för att kunna bo kvar hemma. Dessutom bör ett varierat utbud av olika typer av servicebostäder finnas för äldre som behöver hjälp och tillsyn eller som önskar få den extra trygghet som en servicebostad kan pe. Servicebostäderna skall förena hög omvårdnads- och tillsynsnivå med god materiell standard. Statens bidrag till den sociala hemhjälpen syftarbl.a. till att under-

lätta en utveckling i denna riktning. 112

Ålderdomshemmen skall finnas kvar som en mellanform mellan eget bo- Prop. 1987/88:100 ende och långtidssjukvård. Nuvarande ålderdomshem uppfyller emellertid = Bil. 7 i

som regel inte de krav på standard, som riksdagen i politisk enighet beslutat skall gälla vid ombyggnad av ålderdomshem. En fortsatt utveckling och förbättring av ålderdomshemmen har därför enligt min mening hög prioritet. Jag vill betona att ombyggnaden av ålderdomshem måste ske med stor varsamhet och i samråd med de boende. .

I sammanhanget kan nämnas att en av socialstyrelsen och bostadsstyrelsen nyligen genomförd enkät preliminärt visar att antalet platser på ålderdomshem minskat med ca 11 400 platser hittills under 1980-talet, främst genom ombyggnader. Samtidigt har antalet platser i servicehus och servicebostäder ökat med ca 19 700. Kommunernas planer för 1988-89 visar samma utvecklingstendens.

År 1986 utgjorde bidraget per pensionär 21 26 av statsbidraget till den sociala hemhjälpen. Bidraget per pensionär - totalt ca 436 milj. kr. - kan kommunerna fritt använda till den del av äldreomsorgen som kommunen prioriterar. Bidraget per årsarbetare utgår till kostnader för vårdbiträden inom den sociala hemhjälpen. När ålderdomshemmen byggs om i enlighet med riksdagens beslut kan dels statliga lån med räntebidrag till ombyggnaden utgå, dels statsbidrag till personalkostnaderna för hemmets fortsatta drift.

Jag vill i detta sammanhang också erinra om de nya bestämmelser för kommunalt bostadstillägg (KBT), som trätt i kraft den 1 januari 1988. Den övre gränsen för bostadskostnaden vid beräkning av KBT höjs då till 1 500 kr. för ensamstående och 1 650 kr. för makar.

Mellan berörda huvudmän, landstingskommuner och kommuner, bör det finnas en sådan ansvarsfördelning och samordning av insatserna för äldre, att den enskilde inte riskerar att få otillräcklig service och vård på grund av otydliga ansvarsförhållanden eller bristande samarbete. Enligt min mening bör ansvaret för olika delar av äldreomsorgen därför preciseras och verksamheten samordnas bättre än för närvarande.

Utformningen av de statliga bidragen till kommunernas äldreomsorg och landstingens hälso- och sjukvård bör prövas mot bakgrund av den pågående utvecklingen mot allt mer öppna vård- och serviceformer och den därmed sammanhängande förskjutningen av uppgifter till primärkommunerna.

De ökade möjligheterna för äldre att bo kvar och vårdas hemma kommer att ställa stora kvantitativa och kvalitativa krav på kommunernas hemtjänst.

Hemtjänsten har utvecklats kraftigt de senaste åren. Antalet arbetstimmar har från år 1980 till år 1985 ökat med 21 milj. timmar, vilket motsvarar 42 procents ökning. Samtidigt har organisations- och metodutvecklingen inom området getts allt större uppmärksamhet.

Enligt äldreberedningens beräkningar kan antalet äldre som behöver hemtjänst fram till år 2000 komma att öka med omkring 100 000 personer. Målet att äldre skall ges ökad valfrihet kommer sannolikt dessutom att innebära att allt fler med stora vårdbehov väljer att bo kvar hemma.

Enligt äldreberedningens beräkningar behöver totalt omkring 10 000 vårdbiträden rekryteras per år fram till år 2000. Detta medför enligt äldreberedningen dels att stora insatser behöver göras för att främja rekryteringen av personal, dels behöver personalen ges den yrkesutbildning som krävs som 113

8 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100

en följd av att hemtjänsten får nya och svårare uppgifter. Omkring hälften = Prop. 1987/88:100

av vårdbiträdena inom hemtjänsten saknar i dag adekvat yrkesutbildning. Bil. 7

Med anledning av den rådande personalsituationen har regeringen gett socialstyrelsen i uppdrag att komma med förslag till insatser för att förbättra rekrytering av kompetent personal till hemtjänsten på kort och lång sikt. Uppdraget skall genomföras i nära samarbete med berörda myndigheter och organisationer och redovisas till regeringen senast den 1 april 1988.

Samhället måste genom en väl utbyggd äldreomsorg svara för att äldre får den trygghet, omvårdnad och praktiska hjälp som de behöver. Samhällets grundläggande ansvar får inte överlåtas på anhöriga eller andra närstående.

Många människor vill emellertid göra omfattande insatser för närstående. Samhället bör på olika sätt underlätta vid sådana insatser.

Landstingskommuner och kommuner kan vid sidan av avlastning och andra stödinsatser också objektanställa närstående, som så önskar, främst vid mer långvarig vård i hemmet.

Jag anser det därutöver synnerligen angeläget att förvärvsarbetande som under en kortare tid, framför allt vid svåra sjukdomstillstånd, vill vårda en närstående i dennes hem får en lagstadgad rätt till ledighet under denna period. För att ge rätten till ledighet ett reellt innehåll bör ledigheten förenas med rätt till ekonomisk ersättning. Ersättningen bör kompensera inkomstbortfallet och lämnas under maximalt 30 dagar samt utgå efter samma principer som den tillfälliga föräldrapenningen. Regeringen avser att i den kommande äldrepolitiska propositionen lägga ett förslag med denna innebörd. Jag beräknar kostnaden för en sådan reform till 35 milj. kr.

Statsbidraget till den sociala hemhjälpen består av två delar, dels ett belopp per årsarbetare inom hemhjälpen dels ett schablonbelopp per åldersoch förtidspensionär. Fr.o.m. 1988 höjs beloppet per årsarbetare med 4000 kr. till 34 000 kr. Detta bidrar till att öka möjligheterna att bygga ut och förbättra hemtjänsten. Samtidigt kommer sannolikt en avsevärd ökning av hemtjänstens volym att ske. Anslaget för statsbidrag till social hemhjälp, G 1. föreslås öka med ca 490 milj. kr. från 2 234 till 2 724 milj. kr.

I regeringens finansplan 1987 framhölls att det är angeläget att finna en mer permanent lösning av kostnadsfördelningen mellan stat, landstingskommuner och kommuner i samband med omstruktureringen av vården. I avvaktan härpå och som ett provisorium borde årsarbetarbidraget till social hemhjälp från 1988 höjas med 4 000 kr. till 34 000 kr. I finansplanen framhålls även att ett liknande förfarande borde tillämpas under 1989.

Som jag ovan redovisat genomförs den aviserade höjningen av årsarbetarbidraget till 34 000 kr. fr.o.m. 1988.

Jag återkommer i samband med den äldrepolitiska propositionen våren 1988 till frågan om en långsiktig lösning av kostnadsfördelningen.

Enligt min bedömning bör en höjning av statsbidraget ske även 1989 i avvaktan på att en sådan långsiktig lösning kan genomföras. Schablonbeloppet per ålders- och förtidspensionär bör därvid höjas från 250 kr. till 400 kr., vilket motsvarar ungefär 275 milj. kr. Därmed kommer den del av statsbidraget som kan användas oberoende av verksamhetsform i kommunernas äldreomsorg att öka till ca en fjärdedel av det totala statsbidraget.

Genom en höjning av schablonbeloppet blir statsbidraget starkare relate- 114 rat till befolkningsstrukturen och därmed till behoven i den enskilda kom-

munen. Detta bedömer jag som angeläget inte minst med tanke på behovet — Prop. 1987/88:100

av utveckling och förbättring av ålderdomshemmen. Bil. 7

Färdtjänsten är ett komplement till kollektivtrafiken och av stor betydelse för människor som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller anlita allmänna kommunikationer. Statsbidraget till kommunernas färdtjänst är av stor vikt för att bibehålla och förstärka denna service. Under år 1985 hade 360 000 människor färdtjänsttillstånd. För budgetåret 1988/89 beräknar jag att anslaget G 2. Bidrag till färdtjänst bör ökas med 37 milj. kr. från 460 till 497 milj. kr.

Handikappomsorg Målet för handikappolitiken är ett samhälle som garanterar handikappade full delaktighet och jämlikhet. En av grundförutsättningarna för att detta mål skall kunna förverkligas är att samhället i vid bemärkelse utformas så att det blir tillgängligt för alla medborgare.

På uppdrag av riksdagen genomförde regeringen under hösten 1986 och våren 1987 en uppföljning av det nationella handlingsprogram i handikappfrågor (SOU 1982:46) som utarbetades i anslutning till det internationella handikappåret. Resultaten av uppföljningen har redovisats för riksdagen i en särskild skrivelse (skr. 1986/87:161). Skrivelsen har nyligen behandlats av riksdagen (SoU 1987/88:3, rskr. 26).

I skrivelsen konstaterar regeringen att ett betydande antal handikappolitiska reformer har kunnat genomföras sedan 1982. trots att mycken kraft har fått ägnas åt att sanera landets ekonomi. Trots dessa insatser är bristerna i samhället alltjämt omfattande, framhåller regeringen. Regeringens sammanfattande bedömning är att politiken även framdeles måste inriktas på en rättvis fördelning av samhällsresurserna, med målmedvetna förstärkningar inom handikappområdet. Endast då kan målet om full delaktighet och jämlikhet förverkligas.

De förslag som regeringen lägger fram eller aviserar i årets budgetproposition präglas av en sådan rättvis fördelning av samhällsresurserna med målmedvetna handikappolitiska förstärkningar. Enligt min bedömning innebär ett genomförande av regeringens förslag att betydande steg kan tas mot målet full delaktighet och jämlikhet. Lät mig här i punktform ange huvuddra-

gen i förslagen. |

I fjolårets budgetproposition underströk jag vikten av att få till stånd förbättringar av bilstödet till handikappade. Vid årsskiftet 1986/87 överlämnades betänkandet (Ds S 1986:11) Bilstödet åt handikappade till regeringen. Betänkandet har remissbehandlats under våren 1987. Jag har därefter haft överläggningar med företrädare för Handikappförbundens Centralkommitté (HCK) och avser att inom kort föreslå regeringen att för riksdagen lägga fram ett förslag till ett helt nytt och kraftigt förstärkt bilstöd. Avsikten är dels att utvidga personkretsen inom bilstödet, dels att förbättra själva bidragsvillkoren. Totalt beräknas det nya bilstödet komma att kosta 250 milj. kr.

De handikappreformer som föreslås i budgetpropositionen för budgetåret 1988/89 berör flera huvudtitlar. Under socialdepartementets huvudtitel läm- 15

nas förslag med syfte att förbättra situationen för familjer med svårt handi- — Prop. 1987/88:100

kappade barn. Föräldrar med handikappade barn för vilka vårdbidrag utgår — Bil. 7 drabbas ofta av svåra ekonomiska omställningsproblem i de fall deras barn avlider. För att ge dessa familjer möjligheter till nödvändig omställningstid, föreslås att vårdbidrag enligt vissa regler skall kunna utgå under nio månader efter barnets dödsfall. Samhällets stöd till familjer med handikappade eller svårt sjuka barn förbättras också i ett annat viktigt avseende. Det maximala antalet dagar med rätt till tillfällig föräldrapenning utökas från 60 till 90. Låt mig i detta sammanhang också påminna om den ytterligare nivå inom vårdbidraget som enligt prop. 1987/88:46 föreslagits införd den 1 juli 1988. Sammantaget innebär dessa förslag att samhällsstödet till familjer med handikappade barn kommer att förstärkas på väsentliga punkter.

Vidare föreslås under socialhuvudtiteln ytterligare ett antal förbättringar inom handikappområdet. Bidraget till handikapporganisationerna förstärks med 5 milj. kr. utöver ordinarie uppräkning. Även de statliga bidragen till rikstolktjänsten och till Föreningen Sveriges dövblinda (FSDB) för tidningsutgivning utökas kraftigt. Vidare föreslås att Föreningen Rekryteringsgruppen fr.o.m. nästa budgetår skall erhålla stöd för sin verksamhet via ett statligt bidrag över budgeten, samt att styrelsen för vårdartjänst skall ges medel till viss personalförstärkning. I likhet med vad som skedde under fjolåret bör . även förstärkning ske av bidragen till Synskadades riksförbund (SRF) för viss Övrig verksamhet samt till Sveriges dövas riksförbund (SDR) för dess teckenspråksavdelning.

Under arbetsmarknadshuvudtiteln föreslås att de särskilt riktade medlen till datorbaserade hjälpmedel fördubblas; från 10 milj. kr. till 20 milj. kr. Vidare tillförs arbetsmarknadsinstituten 100 nya tjänster samt vissa ytterligare investeringsmedel. Arbetstillfällena inom Samhallgruppen utökas. Ökningen innebär att ytterligare ca 350 arbetshandikappade kan beredas arbete.

Inom ramen för den föreslagna handikappolitiska satsningen kommer vidare förslag att lämnas om betydelsefulla handikappolitiska reformer inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Regeringen avser att under våren 1988 föreslå riksdagen att en permanentning och utveckling sker av verksamheten med taltidningsutgivning för synskadade. Utgångspunkten för det kommande regeringsförslaget är taltidningskommitténs betänkande Radio- och kassettidningar - slutsatser och rekommendationer (Ds U 1987:6). Avsikten är att i propositionen lägga fast målet att under den närmaste femårsperioden utöka taltidningsutgivningen från nuvarande 15 till 50 dagstidningar. Regeringen ämnar vidare att inom kort till riksdagen lägga fram ett förslag om en ny kompetensinriktad vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda. Därmed kommer en permanentning av särvux att ske, vilket ger utvidgade möjligheter till vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda.

När det gäller utbildningshuvudtiteln föreslås i fråga om datorstöd till handikappade elever i skolväsendet att specialskolan tillförs 1 milj. kt. under budgetåret 1988/89 och särskolan 2 milj. kr. under vart och ett av de två kommande åren för inköp av datorutrustning. Medel anvisas också till viss försöksverksamhet med datorn som pedagogiskt hjälpmedel i särskolan. Vi- 116

dare föreslås att statens institut för läromedel (SIL) ges utökade resurser till två nya tjänster för utveckling av läromedel inom dataområdet. Vad gäller — Bil. 7 reforminsatser inom skolområdet i övrigt anvisas 1 milj. kr. till vissa informationsinsatser med anledning av den nya läroplanen för särskolan. Vidare ges SIL förstärkta medel till bl.a. läromedelsproduktion och till inköp av utrustning. Inom specialskolan tillförs resurser till bl.a. inköp av texttelefoner och till förbättrad tolktjänst. På vuxenutbildningsområdet föreslås att medlen till studieförbundens handikappverksamhet förstärks med 2 milj. kr. Vidare anvisas medel till talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) för produktion av högskolelitteratur för dyslektiker.

Genom stöd ur allmänna arvsfonden kan varje år ett betydande utvecklingsarbete genomföras inom handikappområdet. Under år 1987 har två större handikappolitiska satsningar om sammanlagt 20 milj. kr. gjorts, vilka jag bedömer vara av stor vikt för de kommande åren. Belopp om 10 milj. kr. vardera har anvisats till försöksverksamhet dels med insatser för ökad sysselsättning bland handikappade, dels med insatser för att förbättra handikappades möjligheter till fritid och rekreation. Projektmedlen disponeras av socialstyrelsen respektive statens handikappråd.

Jag vill i det här sammanhanget också påminna om vad jag nyss sagt om avsikten att föreslå att rätt till lagstadgad ledighet förenad med en rätt till ersättning införs vid vård av närstående i hemmet.

De insatser som görs av kommunerna inom socialtjänsten och av hälsooch sjukvårdshuvudmännen inom habiliteringen/rehabiliteringen är av grundläggande betydelse för handikappades levnadsvillkor. Under senare år har i synnerhet en rad frågor kring socialtjänstens insatser på handikappområdet varit föremål för diskussion. Av ett antal undersökningar har bl.a. framkommit att det finns mycket omfattande skillnader kommunerna emellan när det gäller standarden på och avgiftssättningen för olika handikappinsatser. Det har också visat sig att det finns brister i stödets utformning för olika grupper, framförallt för personer med omfattande handikapp.

Min bedömning är att det mot bl.a. denna bakgrund finns anledning att närmare utreda frågan om de insatser som görs för handikappade dels av kommunerna inom socialtjänsten, dels av hälso- och sjukvårdshuvudmännen inom habiliteringen/rehabiliteringen. Utredningsarbetet beräknas kunna påbörjas under 1988 och inriktas på i huvudsak sådana insatser inom socialtjänst och habilitering/rehabilitering som är av särskild vikt för personer med svåra handikapp och för handikappade barn och ungdomar. Utredningen bör vidare ägna särskild uppmärksamhet åt sådana små och mindre kända handikappgrupper, om vilkas situation det för närvarande i många fall saknas nödvändig kunskap hos ansvariga samhällsorgan. En av utredningens uppgifter bör bli att bedöma hur dessa grupper framdeles skall kunna tillförsäkras ett fungerande samhällsstöd.

Efter regeringens bemyndigande tillkallade jag år r 1986 en särskild utredningsman (Dir. 1986:31) med uppgift att kartlägga och analysera situationen på hjälpmedelsområdet och att, om det är motiverat, föreslå oiika åtgärder för att få till stånd en bättre fungerande och mer effektiv hjälpmedelsverksamhet sett ur både den enskildes och samhällets perspektiv. Utrednings-

mannen skall enligt sina direktiv redovisa sitt arbete för regeringen senast — Prop. 1987/88:100 den 1 juli 1988. Bil. 7

Under detta litteraavsnitt utges statliga medel till handikappinsatser av flera olika slag.

Under anslaget G 3. utges statsbidrag till vissa förskolekonsulenter och talpedagoger inom omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda. Som en följd av vad jag nyss sagt beträffande särvux för vuxna psykiskt utvecklingsstörda, kommer kostnaderna för denna vuxenutbildning att fr.o.m. nästa budgetår beräknas under utbildningsdepartementets huvudtitel.

Genom anslaget G 4. till styrelsen för vårdartjänst bedrivs verksamhet för vissa handikappade studerande. Verksamheten, som ökar svårt handikappade människors möjlighet att studera vid högskolor, folkhögskolor och gymnasieskolor, gäller dels boendeservice och habilitering åt svårt rörelsehindrade gymnasieelever inom en försöksverksamhet i Stockholm-Skärholmen, dels boendeservice åt studerande vid folkhögskolor, universitet och högskolor.

Texttelefonen är en angelägen insats för dövas delaktighet i samhället. Televerkets förmedlingstjänst för kommunikation mellan texttelefoner och vanliga telefoner erbjuder service åt hörande och döva telefonabonnenter. För dessa ändamål beräknas medel under anslaget G 5. Ersättning till televerket för texttelefoner.

Under anslaget G 6. utges ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser.

Från anslaget G 7. under detta avsnitt finansieras en rad särskilda insatser för synskadade och döva, samt bidrag till rikstolktjänst, till rekreationsanläggningar och till viss forskning. Fr.o.m. nästa budgetår föreslås att Föreningen Rekryteringsgruppen skall erhålla ett särskilt statsbidrag över budgeten. |

Utbildningen av ledarhundar och vissa tjänstehundar äger rum vid statens - hundskola i Sollefteå. Jag avser att under våren 1988 återkomma till regeringen med förslag om att förelägga riksdagen en proposition beträffande hundskolans framtida organisation och finansiering. I avvaktan på dessa förslag beräknas nu ett oförändrat anslag under G 8. Statens hundskola.

Statens handikappråd har till uppgift att verka för förbättrade levnadsförhållanden för handikappade och främja samarbetet mellan olika samhällsorgan på handikappområdet. Kostnaderna för rådets verksamhet beräknas under anslaget G 9.

Handikapprörelsen har en avgörande betydelse både för inriktningen och den konkreta utformningen av samhällets handikappåtgärder. Organisationerna har ett omfattande samarbete med staten, landstingskommunerna och primärkommunerna. Statens ekonomiska stöd avser riksorganisationernas verksamhet. Stödet till handikapporganisationerna beräknas under anslaget G 10. och föreslås väsentligt förstärkt även för nästa budgetår.

1986/87 — Utgift — 2097-428 765 Bil. 7

1987/88 — Anslag 2234 000 000 1988/89 — Förslag 2723 540 000

Från anslaget betalas statsbidrag till kommunernas kostnader för social hemhjälp till äldre, handikappade och barnfamiljer. Statsbidraget består av två delar. Det är dels ett belopp per årsarbetare inom den sociala hemhjälpen, dels ett belopp av lägst 250 kr. och högst 350 kr. per person i gruppen . ålders- och förtidspensionärer.

Statsbidragsbestämmelserna finns i förordningen (1983:944) om statsbidrag till social hemhjälp. Bidragen betalas för kalenderår i efterskott. Anslaget för budgetåret 1988/89 avser således bidrag för verksamheten under år 1988.

Under anslaget anvisas dessutom särskilda medel för utveckling och förnyelse av den sociala hemhjälpen.

Socialstyrelsen

Den ökade satsningen på öppna former för vård och omsorg som pågår inom hälso- och sjukvården, omsorgen om psykiskt utvecklingsstörda och den sociala äldreomsorgen kräver en fortsatt och intensifierad utbyggnad av den sociala hemhjälpen. I takt med att antalet platser minskar vid ålderdomshem och hälso- och sjukvårdens institutioner ökar kraven på den sociala hemhjälpen vad gäller både antal årsarbetare och personalens kompetens.

Under senare år har det skett en förskjutning i ålderssammansättningen hos dem som har stöd av den sociala hemhjälpen. Andelen personer över 80 år med social hemhjälp ökar för varje år och dessa personer tar i anspråk betydligt mer av de samlade resurserna för social hemhjälp än vad deras andel av hjälptagarna motsvarar. Cirka 50 20 av alla personer som är 80 år eller äldre har i dag social hemhjälp.

Insatserna per hjälpt person inom den sociala hemhjälpen kan förväntas öka successivt på grund av att personer med stort behov av stödinsatser i ökande utsträckning bor kvar i sina egna bostäder.

Föredragandens överväganden En strävan inom omsorgerna om äldre och handikappade är att de skall ges möjlighet att få service och vård i den egna bostaden. Kommunernas sociala hemtjänst är en viktig förutsättning för att detta skall kunna uppnås.

Omställningen inom socialsektorn mot ökat stöd i eget boende ger kom-" ' munerna merkostnader: Jag föreslår därför att bidraget per årsarbetare höjs från 30 000 kr. till 34 000 kr.

För att stimulera utvecklingsarbete inom den sociala hemtjänsten utgår ett särskilt stöd för lokalt utvecklings- och förnyelsearbete, Under de tre budgetår verksamheten nu varit igång har regeringen beviljat stöd till ca 300 projekt, vilka tillsammans fått dela på ca 55 milj. kr. Vid fördelning av medlen för 1988/89 bör projekt som rör personalutveckling, huvudmannaskaps-

119 och ansvarsfördelningsfrågor samt effektivare resursanvändning prioriteras.

Medelsbehovet för statsbidrag till social hemhjälp beror dels på omfatt- — Prop. 1987/88:100 ningen av de kommunala insatserna, dels på storleken av bidragen per årsar- = Bil. 7 betare och per ålders- och förtidspensionär. Jag beräknar att medelsbehovet kommer att öka med 489 540 000 kr. Jag har därvid utgått från en höjning av bidraget per årsarbetare men ett oförändrat bidrag per ålders- och förtidspensionär. För bidrag till utveckling av hemtjänsten beräknar jag 20 milj. kr.

Enligt min bedömning bör en höjning av statsbidraget ske även år 1989 i avvaktan på att en långsiktig lösning av kostnadsfördelningen mellan stat, landstingskommuner och kommuner kan genomföras. Schablonbeloppet per ålders- och förtidspensionär bör därvid höjas från 250 kr. till 400 kr., vilket motsvarar ungefär 275 milj. kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till social hemhjälp för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag av 2 723 540 000 kr.

G 2.Bidrag till färdtjänst

1986/87 Utgift 426 083 046 1987/88 Anslag 460 000 000 1988/89 Förslag 497 000 000

Från anslaget betalas statsbidrag till landstingskommuner och kommuner för färdtjänst. Bidraget är 35 90 av bruttodriftkostnaderna. Det får dock inte öka med mer än ett belopp som står i visst förhållande till antalet personer som är 65 år och äldre samt utvecklingen av konsumentprisindex. Bidragsbestämmelserna finns i kungörelsen (1974:840) om statsbidrag till färdtjänst. Bidraget betalas för kalenderår i efterskott. Anslaget för budgetåret 1988/89 avser således bidrag för verksamheten under år 1988.

Socialstyrelsen Statsbidraget till färdtjänst har stor betydelse för kommunernas möjligheter att utveckla färdtjänsten. Det finns fortfarande stora skillnader mellan kommunerna i färdtjänstens utbyggnad och kvalitet. Under år 1986 fick 134 kommuner reducerat statsbidrag till följd av begränsningsregeln för statsbidragets utveckling. 75 96 av kommunerna har fått minskat statsbidrag eller ligger omedelbart under bidragstaket. Styrelsen har inlett en särskild utredning i syfte att beskriva och analysera skillnaderna mellan kommunerna när det gäller den enskildes tillgång till färdtjänst.

Socialstyrelsen föreslår att 15 milj. kr. inom ramen för anslaget anvisas för utveckling och effektivisering av färdtjänsten samt handikappanpassning av kollektivtrafiken.

Föredragandens överväganden

Bil. 7 Färdtjänsten är ett komplement till kollektivtrafiken för dem som inte kan utnyttja denna. Den kommunala färdtjänsten underlättar för den enskilde att bo självständigt och ha kontakt med andra. Det ökande antalet personer i åldrarna över 80 år föranleder behov av en fortsatt utbyggnad av färdtjänsten.

Riksrevisionsverket har nyligen avlämnat en granskningsrapport med förslag till förändringar i statsbidragssystemet. Rapporten bereds för närvarande i regeringskansliet. Jag vill dock redan nu framhålla att socialstyrelsen bör utveckla sin tillsyn och erfarenhetsförmedlande roll på området.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till färdtjänst för budgetåret 1988/89 anvisa ett för-

slagsanslag av 497 000 000 kr.

G 3. Kostnader för viss omsorg om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.

1986/87 Utgift 19 052 740! 1987/88 Anslag 37 990 000! 1988/89 Förslag 35 576 000

! Anslaget Kostnader för viss omsorg om handikappade.

Landstingskommunerna och de kommuner som inte ingår i landstingskommun får statsbidrag med 95 Zz av lönekostnaderna för vissa förskolekonsulenter inom omsorgsverksamheten enligt lagen (1985:568) om särskilda omsorger för psykiskt utvecklingsstörda m.fl. Fr.o.m. 1 juli 1987 utgår statsbidrag även till talpedagoger som arbetar med utvecklingsstörda förskolebarn. Bidraget betalas i efterskott, men huvudmännen får under redovisningsåret ett på visst sätt beräknat förskott. Bidragsreglerna finns i förordningen (1986:566) om statsbidrag till lönekostnader för vissa förskolekonsulenter och talpedagoger (ändrad senast 1987:591). Socialstyrelsen erhåller medel för viss kurs- och konferensverksamhet. Från anslaget betalas också statsbidrag till en försöksverksamhet med undervisning för vuxna psykiskt utvecklingsstörda.

Socialstyrelsen Socialstyrelsen föreslår att det nuvarande statsbidraget ändras till ett bidrag på 15 000 kr. per barn och år inom omsorgerna som får socialpedagogiska och rådgivande insatser genom förskolekonsulenter och talpedagoger och beräknar medelsbehovet för statsbidraget till 34 milj. kr. Socialstyrelsen begär vidare 278 000 kr. för kurs- och konferensverksamhet för personal inom omsorgerna för psykiskt utvecklingsstörda.

Bil. 7 Verksamheten med undervisning av vuxna psykiskt utvecklingsstörda bör

enligt SÖ, i avvaktan på principbeslut om en av SÖ föreslagen reguljär kom-

petensinriktad vuxenutbildning, fortsätta i hittillsvarande försöksform. SÖ föreslår att medlen för försöksverksamheten räknas upp med 480 000 kr.

Föredragandens överväganden Psykiskt utvecklingsstörda förskolebarn är numera integrerade i kommunernas förskola. De psykiskt utvecklingsstörda barnen behöver emellertid särskilt pedagogiskt stöd. Detta behov tillgodoses genom att landstingskommunerna står för specialpedagogiska och rådgivande insatser åt den kommunala barnomsorgen. Förskolekonsulenter och talpedagoger hos landstingskommuner, ca 210 årsarbetare, svarar för denna verksamhet.

Skolöverstyrelsen överlämnade i början av år 1987 ett förslag till regeringen rörande fortsatt verksamhet med undervisning av vuxna psykiskt utvecklingsstörda. Förslaget bereds för närvarande i regeringskansliet. Den försöksverksamhet med undervisning av vuxna psykiskt utvecklingsstörda som bedrivits sedan år 1970 bör enligt min mening upphöra och ersättas med en reguljär kompetensinriktad vuxenutbildning.

Statsbidraget till lönekostnaderna för förskolekonsulenter och talpedagoger hos landstingskommunerna för specialpedagogiska och rådgivande insatser beräknar jag till 35 389 356 kr. Socialstyrelsens förslag till ändring av statsbidragskonstruktionen kräver ytterligare beredning och överväganden. Jag är i dag inte beredd att föreslå en förändring som innebär ett bidrag per år och barn inom omsorgerna. Däremot bör nuvarande bidrag ändras så att det avser kalenderår och därmed bättre överensstämmer med huvudmännens planering. Nuvarande utbetalningsförfarande med förskott och slutreglering bör vidare upphöra och ersättas av en utbetalning per år i efterskott. Detta medför en förenklad administration såväl för socialstyrelsen som för huvudmännen. Till huvudmännens rekvisition skall fogas en beskrivning av antalet anställda förskolekonsulenter och talpedagoger och antalet barn som har fått socialpedagogiskt stöd genom förskolekonsulent och talpedagog. Socialstyrelsen bör noga följa effekterna av statsbidraget och utveckla sin tillsyns- och erfarenhetsförmedlande roll på området. För 'socialstyrelsens kurs- och konferensverksamhet för personal inom omsorgerna för psykiskt utvecklingsstörda beräknar jag 187 000 kr. Statsbidrag till verksamhet med vuxenutbildning för vuxna psykiskt utvecklingsstörda kommer fr.o.m. nästa budgetår att beräknas under åttonde huvudtitelns förslagsanslag C 1. Bidrag till kommunal utbildning för vuxna. I denna fråga har jag samrått med utbildningsministern.

Anslagets rubrik bör ändras till Kostnader för viss omsorg om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.

Bil. 7 Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för viss omsorg om psykiskt utvecklingsstörda

m.fl. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 35 576 000 kr.

G 4. Styrelsen för vårdartjänst

1986/87 Utgift 39 416 671! 1987/88 Anslag 31936 000! 1988/89 Förslag 30 707 000

! Anslaget Kostnader för viss utbildning av handikappade m.m.

Från anslaget betalas en försöksverksamhet med omvårdnad åt svårt rörelsehindrade elever vid Skärholmens gymnasium i Stockholm. Vidare betalas vårdartjänst åt svårt handikappade, som studerar vid universitet, högskolor och folkhögskolor. Verksamheten leds av styrelsen för vårdartjänst. Den består av sju ledamöter, som förordnas av regeringen.

Från anslaget utgår också bidrag till institutionen för handikappforskning vid universitetet i Göteborg, bidrag till viss hörselteknisk forskning samt bidrag till palynologiska laboratoriet vid naturhistoriska riksmuseet. Bidrag utgår även till De handikappades riksförbund (DHR) och till Synskadades riksförbund (SRF) för rekreationsanläggningar.

Styrelsen för vårdartjänst

1. Försöksverksamheten med omvårdnad åt svårt rörelsehindrade i Skärholmens gymnasium i Stockholm gällde 30 elever vid ingången av läsåret 1987/88. Styrelsen bedömer att efterfrågan på boende och omvårdnad med nuvarande organisation kommer att vara oförändrad 1988/89. Medelsbehovet beräknas till 12,0 milj. kr.

2. Vårdartjänst har under läsåret 1986/87 beviljats drygt 20 studerande vid universitet och högskolor samt 140 elever vid folkhögskolornas långa vinterkurser. Dessutom tillhandahålls vårdartjänst under ca 1 200 elevveckor vid folkhögskolornas korta kurser. Styrelsen räknar med fortsatt hög efterfrågan på vårdartjänst under nästa budgetår. Efterfrågan på vårdartjänst vid folkhögskolornas korta kurser fortsätter att öka, särskilt vid introduktionsoch datakurser. För vårdartjänst enligt nuvararide riktlinjer beräknar styrelsen ett medelsbehov av ca 26,0 milj. kr.

3. Styrelsen föreslår att medel beviljas för förstärkning vid kansliet, för ytterligare utvecklings- och försöksverksamhet, för ökade lokalbehov samt för merkostnader för personlig assistans till vissa tjänstemän och styrelseledamöter med handikapp. Inskränkningar i verksamheten går inte att göra och styrelsen motsätter sig besparing enligt huvudförslaget. Medelsbehovet beräknas till ca 4,3 milj. kr.

1987/88 Beräknad

ändring 1988/89 Bil. 7

Föredraganden 1. Omvårdnad för vissa gymnasieskolelever 1.000 - 2. Vårdartjänst åt elever vid universitet,

högskolor och folkhögskolor 22 376 000 + 5212 000 3. Styrelsen för vårdartjänst 2 888 000 + 230 000 4. Handikappforskningen vid

universitetet i Göteborg 735 000 - 735 000 5. Hörselteknisk forskning 2 484 000 - 2 484 000 6. Palynologiska laboratoriet

för allergiservice362 000 - 362 000
7. Bidrag till rekreationsanläggningar3 090 000 - 3 090 000
Summa utgifter31 936 000 - 1229 000 1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden Ap 3 Styrelsen för vårdartjänst Personal 12 + 1 Anslag

Förvaltningskostnader1444 000 + 240 000
(därav lönekostnader)(1.051 000) (+ 239 000)
Utvecklingsarbete1.035 000 + 40 000
Lokalkostnader409 000 - 50 000
Summa2 888 000 + 230 000

Föredragandens överväganden I avvaktan på resultatet av statens förhandlingsnämnds slutliga redovisning av uppdraget om försöksanordningarna i Skärholmen har regeringen uppdragit åt styrelsen för vårdartjänst att fr.o.m. den 1 januari 1987 debitera berörda landstingskommuner och kommuner en preliminär avgift för omvårdnad och därmed sammanhängande verksamhet vid Skärholmens gymnasium. Utgångspunkten vid fastställandet av avgifter är att verksamheten skall finansieras med primär- och landstingskommunala medel.

Jag beräknar utgifterna för verksamheten till 12 390 000 kr. och intäkterna till 12 389 000 kr. varvid kostnader för planerad arbetstidsförkortning och förväntad löneutveckling beaktats.

Verksamheten med vårdartjänst åt studerande med omfattande funktionshinder vid folkhögskolor, universitet och högskolor har stor betydelse för många ungdomar. Allt fler elever med omfattande funktionshinder får vårdartjänst, inte minst vid korta kurser på folkhögskolor. Jag beräknar ett medelsbehov av 27 588 000 kr.

Med tanke på den omfattning vårdartjänsten numera har, avser jag att snart föreslå att regeringen utfärdar närmare föreskrifter om verksamhetens innehåll för vårdartjänsten och en instruktion för myndighetens verksamhet. Jag anser också att anslaget G 4. bör förbehållas verksamheten vid Styrelsen för vårdartjänst. Övriga anslagsposter bör därför föras över till anslaget G 7. Kostnader för viss verksamhet för handikappade.

Styrelsen har sedan två år tillbaka medel för att bidra till utveckling av metoder för boendeservice och andra kvalificerade insatser för personer 124 med omfattande funktionsnedsättningar.

Styrelsen bör omfattas av ett reducerat huvudförslag. Jag anser också att styrelsens kansli bör förstärkas med en tjänst då tidigare service från Stock- Bil. 7 holms läns landsting upphört. Jag beräknar ett medelsbehov av 3 118 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Styrelsen för vårdartjänst för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag av 30 707 000 kr.

G 5. Ersättning till televerket för texttelefoner

1986/87 Utgift 18 378 806 1987/88 Anslag 24 350 000 1988/89 Förslag — 27269 000

Från anslaget ersätts televerket, dels för texttelefoner som lämnas åt döva, gravt hörselskadade, dövblinda och talskadade, dels för förmedlingstjänst för samtal mellan texttelefoner och vanliga telefoner. Ersättningen be-

talas budgetårsvis i efterskott och innefattar ränta på nedlagt kapital.

Socialstyrelsen Enligt socialstyrelsen torde ca 350 texttelefoner komma att tillhandahållas inom den berättigade personkretsen under innevarande budgetår. De sammanlagda engångsavgifterna för texttelefoner anges till 5,3 milj. kr. och serviceavgifterna till 1,2 milj. kr. Förmedlingstjänsten beräknas under innevarande budgetår kosta 18,9 milj. kr. Televerkets ränta beräknas till 1,3 milj. kr. och anslaget bör således föras upp med 26,7 milj. kr.

Föredragandens överväganden Jag bedömer i likhet med socialstyrelsen att ca 350 telefoner kommer att lämnas ut innevarande budgetår. För engångsavgifter beräknar jag sammanlagt 5 300 000 kr. och för serviceavgifter 1 200 000 kr.

Förmedlingstjänsten för kommunikation mellan texttelefoner och vanliga telefoner ger en bra service åt telefonabonnenter som anlitar denna teletjänst. Televerkets ersättning för förmedlingstjänsten bör beräknas till 19 410 000 kr.

Medelsbehovet för ersättning till televerket för dess befattning med texttelefoner utgör följaktligen 25 910 000 kr. Härtill kommer ränta på grund av att ersättningen till televerket betalas i efterskott efter en räntefot av 11 96. Anslaget för nästa budgetår bör tas upp med 27 269 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning till televerket för texttelefoner för budgetåret 1988/

89 anvisa ett förslagsanslag av 27 269 000 kr.

skriftsförsändelser Bil. 7

1986/87 Utgift 39 907 000 1987/88 Anslag 40 651 000 1988/89 Förslag — 42 644 000

Från anslaget ersätts postverket för befordran av portofria blindskriftsförsändelser. Ersättningen får lyftas halvårsvis i efterskott.

Socialstyrelsen Medelsbehovet anges av socialstyrelsen till 42 633 000 kr.

Föredragandens överväganden Ersättningen till postverket bör fastställas till 42 644 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsänd-

elser för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 42 644 000 kr.

G 7. Kostnader för viss verksamhet för handikappade

1986/87 Utgift 22 026 000! 1987/88 Anslag 24 358 000! 1988/89 Förslag 34 169 000

! Anslaget Kostnader för viss verksamhet för synskadade och döva.

Från anslaget får Synskadades riksförbund (SRF) bidrag till Aktiebolaget SRF-Produkters depåverksamhet, till verksamheten med ledarhundar samt till viss övrig verksamhet. Föreningen Sveriges dövblinda (FSDB) erhåller bidrag till tidningsutgivning för dövblinda och Sveriges dövas riksförbund (SDR) till sin teckenspråksavdelning. Under anslaget utges vidare bidrag till rikstolktjänst.

Synskadades riksförbund (SRF)

1. Kostnaderna för depåverksamheten beräknas av SRF till 5 051 000 kr.

2. SRF beräknar behovet av ledarhundar för det kommande budgetåret till 40. För inköp av hundar samt för veterinär- och materialkostnader anges ' ett medelsbehov av 6 726 000 kr. Kostnaderna för konsulentverksamheten beräknas till 1 537 000 kr. och för kursverksamheten till 1 623 000 kr. SRF begär vidare 190 000 kr. för viss informationsverksamhet till ledarhundsförarna. Det totala medelsbehovet anges till 10 076 000 kr.

3. Under anslaget utges bidrag till SRF för viss övrig verksamhet. Medlen : 126

verksamhet för synskadade med ytterligare funktionshinder samt service och = Bil. 7

stöd med arbetsmarknadsinriktning för synskadade. Kostnaden för denna verksamhet beräknas för budgetåret 1988/89 till 7 615 000 kr.

Föreningen Sveriges dövblinda (FSDB)

4. FSDB pekar på behovet av en fortsatt utveckling av tidningsutgivningen och hemställer om utökat bidrag med 786 000 kr. Medelsbehovet för budgetåret 1988/89 skulle därmed uppgå till 3 436 000 kr.

Sveriges dövas riksförbund (SDR)

5. SDR konstaterar att bidraget till teckenspråksavdelningen har stor betydelse för utvecklingen av dövas tvåspråkighet. Kostnaderna för verksamheten beräknas av SDR till 2 098 630 kr.

Handikappinstitutet

6. Rikstolktjänsten, som permanentades fr.o.m. innevarande budgetår, har till syfte att bekosta den tolktjänst som förtroendevalda i handikappades organisationer behöver när de utför uppdrag av riksövergripande karaktär. Handikappinstitutet beräknar medelsbehovet under det kommande budgetåret till 2,4 milj. kr., vilket skulle innebära en höjning av bidraget med

1,2 milj. kr.

7. Sverige har en avancerad hörselteknisk forskning som bedrivs vid flera

institutioner. Den har till syfte att förbättra såväl hörseltekniska hjälpmedel

som rehabilitering av hörselskadade. Medelsbehovet under budgetåret 1988/ 89 anges av Handikappinstitutet till 2 605 000 kr.

Handikappforskningen i Göteborg

8. Bidraget avser huvudsakligen löner. Institutionen för handikappforskning begär för 1988/89 ett anslag om 764 000 kr.

Naturhistoriska riksmuseet

9. Palynologiska laboratoriet vid naturhistoriska riksmuseet mäter och rapporterar om pollenhalten i luften. Rapportering sker regelbundet till radio, text-TV och dagstidningar. Kostnaderna för verksamheten anges till 676 000 kr.

De handikappades riksförbund (DHR) och Synskadades riksförbund (SRF)

10. DHR hemställer om bidrag om 5 350 000 kr. till sina rekreationsanläggningar för budgetåret 1988/89. Av beloppet avser 1 750 000 kr. kapitalkostnader och 3 600 000 kr. boendeservice. För Almåsa semesterhem och 127

gård begär SRF för det kommande budgetåret 1 800 000 kr. Det begärda Prop. 1987/88:100 beloppet avser särskilt tillrättalagd service samt insatser för ökad tillgänglig- — Bil. 7

het och anpassning av verksamheten.

1987/88 Beräknad

ändring 1988/89

Föredraganden

1. Depåverksamheten4 715 000 + 291 000
2. SRF för ledarhundar8 582 000 +0
3. SRF för viss övrig verksamhet5 727 000 + 344 000
4, FSDB för tidningsutgivning2 650 000 + 680 000
5. SDR för teckenspråksavdelning1 484 000 + 920 000
6. Rikstolktjänst1 200 000 + 1100 000
7. Hörselteknisk forskning+ 2583 000
8. Handikappforskningen i Göteborg+ 764 000
9. Palynologiska laboratoriet+ 376 000
10. Bidrag till rekreationsanläggningar+ 2183 000
11. Bidrag till Föreningen Rekryterings--+ 1400 000

gruppen Summa utgifter 24 358 000 + 9 811 000

Föredragandens överväganden Pris- och löneomräkningar för depåverksamheten beräknar jag till 291 000 kr. För ändamålet bör därmed 5 006 000 kr. anvisas.

Som nämnts i det föregående avser jag att under våren 1988 lämna förslag när det gäller den framtida inriktningen och organisationen av statens hundskola. Jag finner det lämpligt att frågan om SRF:s bidrag till ledarhundsverksamheten behandlas i anslutning till det kommande förslaget om statens hundskola. Jag föreslår därför ett tills vidare oförändrat bidrag till SRF för verksamheten med ledarhundar, dvs. 8 582 000 kr. för 1988/89.

SRF erhåller under detta anslag statsbidrag till viss övrig verksamhet. Medlen används till produktion av ersättningstidningar till synskadade, till individinriktade insatser bland synskadade med ytterligare funktionshinder samt till SRF:s sysselsättningsprojekt. Verksamheten är av stor betydelse för många synskadade och fungerar i hög grad som ett komplement till samhällets insatser på området. Till SRF för viss övrig verksamhet beräknar jag för det kommande budgetåret 6 071 000 kr., vilket innebär viss förstärkning utöver ordinarie uppräkning.

FSDB:s nyhetsförmedling är av grundläggande betydelse för dövblindas möjligheter att få tillgång till nyheter och annan information. I likhet med FSDB finner jag det angeläget att tidningsutgivningen kan fortsätta att utvecklas och förbättras. Statsbidraget till FSDB för nyhetsförmedling bör för budgetåret 1988/89 förstärkas med 680 000 kr., vilket innebär att totalt 3 330 000 kr. bör anslås för verksamheten.

Den verksamhet som SDR bedriver för att utveckla teckenspråket är grundläggande både för dövas kommunikation med varandra och för deras delaktighet i det hörande samhället. SDR:s teckenspråksavdelning fyller en viktig funktion i sammanhanget. Även här bör en viss förstärkning utöver ordinarie uppräkning ske. Statens bidrag bör således utökas med 90 000 kr.. vilket innebär att 1 574 000 kr. bör anvisas för ändamålet. 128

Verksamheten med rikstolktjänst, som permanentades fr.o.m. den 1 juli — Prop. 1987/88:100

1987, syftar till att bekosta den tolktjänst som förtroendevalda i handikappa- = Bil. 7

des organisationer behöver när de utför uppdrag av riksövergripande karaktär. Statsbidraget till rikstolktjänst uppgår under innevarande budgetår till 1 200 000 kr. Handikappinstitutet har i sin anslagsframställning pekat på en rad omständigheter som innebär ett ökat tryck på rikstolktjänsten under 1988/89.

Som jag betonade i föregående års budgetproposition - i samband med att rikstolktjänsten permanentades - är det såväl handikappolitiskt som principiellt riktigt att samhället svarar för tolkkostnader av denna karaktär. Min bedömning är att rikstolktjänsten bör vara ett prioriterat område även under det kommande budgetåret. Jag förordar därför att bidraget till rikstolktjänst förstärks med 1 100 000 kr. och att ett belopp om 2 300 000 kr. därmed anvisas under 1988/89 för ändamålet. Jag har därvid beräknat medel även för de rikstolkuppdrag som utförs inom HCK.

Som jag redan påpekat, anser jag att det av anslagstekniska skäl är lämpligt att från anslaget G 4. överföra vissa delposter till detta anslag. De aktuella posterna gäller bidrag till hörselteknisk forskning, till handikappforskningen i Göteborg, till palynologiska laboratoriet samt till DHR och SRF för rekreationsanläggningar.

Till hörselteknisk forskning beräknar jag för 1988/89 ett medelsbehov om 2 583 000 kr. Till institutionen för handikappforskning i Göteborg bör ett belopp om 764 000 kr. anvisas. Jag vill i sammanhanget nämna att regeringen nyligen uppdragit åt forskningsrådsnämnden att utarbeta ett förslag till en framtida lämplig form för hantering av dessa båda anslagsposter, utan att förändra den grundläggande inriktningen för forskningsmedlen.

Till naturhistoriska riksmuseets palynologiska laboratorium beräknar jag ett anslag om 376 000 kr. :

Enligt min bedömning bör bidragen till DHR för rekreationsanläggningar och till SRF för Almåsa semesterhem och kursgård avse endast merkostnaderna för driften av anläggningarna. Jag förordar att DHR för sina anläggningar för rekreation och turism anvisas ett belopp om 1 591 000 kr. Bidraget till SRF avseende Almåsa semesterhem och kursgård bör för nästa budgetår fastställas till 592 000 kr.

Jag övergår nu till att behandla en framställning från Föreningen Rekryteringsgruppen om särskilt statsbidrag till den tränings- och rehabiliteringsverksamhet, som man sedan 1976 bedriver för nyhandikappade. Verksamheten bedrivs i lägerform och syftar till att genom idrott och träning förbättra handikappades möjligheter till ett aktivt och självständigt liv. Verksamheten har under ett antal år stötts finansiellt med bidrag ur allmänna arvsfonden och genom ett visst bidrag från Svenska handikappidrottsförbundet.

Enligt min uppfattning har Rekryteringsgruppens rehabiliteringsverksamhet visat sig vara av stort värde för många handikappade. Den utgör i dag ett

betydelsefullt komplement till den traditionella rehabilitering som samhället

svarar för. Under många år har frågan om formerna för och finansieringen av Rekryteringsgruppens rehabiliteringsverksamhet diskuterats. I dessa sammanhang har bl.a. tanken på att skapa ett permanent rehabiliteringscenter för gruppens tränings- och rehabiliteringsverksamhet varit aktuell. För 129

9 Riksdagen 19871/88. I saml. Nr 100

egen del anser jag det väsentligt att den verksamhet som Rekryteringsgruppen bedriver kan utvecklas och förbättras. Jag har mot den bakgrunden nyli- Bil. 7 gen uppdragit åt statens handikappråd att närmare utreda bl.a. de ekonomiska och organisatoriska förutsättningarna för att inrätta ett sådant rehabiliteringscenter vid idrottsinstitutet Bosön på Lidingö.

I avvaktan på att förutsättningarna för ett eventuellt rehabiliteringscenter klargörs, anser jag det rimligt att ett statligt bidrag utgår till Rekryteringsgruppens verksamhet. För budgetåret 1988/89 bör 1 400 000 kr. anvisas för ändamålet. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Lönnqvist.

De förordade resursförstärkningarna under anslaget har finansierats genom omprioriteringar inom huvudtiteln. Med hänvisning till sammanställningen förordar jag, att anslaget förs upp med 34 169 000 kr. :

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för viss verksamhet för handikappade för budget-

året 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 34 169 000 kr. |

G 8. Statens hundskola Statens hundskola i Sollefteå säljer dresserade hundar och ger utbildning i hundtjänst. Produktionen av hundar skall tillgodose polisväsendets, tullverkets och andra statliga och kommunala myndigheters behov av tjänstehun-. dar samt Synskadades riksförbunds behov av ledarhundar. Skolan får även. tillhandahålla djursjukvård och andra tjänster åt myndigheter och enskilda, om det kan ske utan att övriga arbetsuppgifter eftersätts. |

Hundskolan leds av en styrelse. Ledamöter är chefen för skolan och sex andra ledamöter, som utses av regeringen.

Statens hundskola Statens hundskola har de senaste åren dragits med betydande underskott. Under budgetåret 1986/87 har skolan vidtagit en rad åtgärder för att minska kostnaderna och öka intäkterna. Ansträngningarna kommer att fortsätta med oförminskad intensitet. Skolan beräknar anslagsbehovet för verksamhetens genomförande till 4 140 000 kr. under budgetåret 1988/89.

Föredragandens överväganden De utbildade hundar som statens hundskola levererar har erkänt goda egenskaper. Viktiga förutsättningar för detta är yrkesskicklig dressyr och avel. Verksamheten har emellertid under senare år haft stora ekonomiska problem. Statskontoret har på regeringens uppdrag ombesörjt en utredning och lämnat förslag till åtgärder. Frågan om hundskolans framtida organisation och finansiering bereds för närvarande inom regeringskansliet. Jag avser att senare under innevarande budgetår föreslå regeringen att förelägga riksda- 130

gen en särskild proposition i ämnet. Chefen för justitiedepartementet och Prop. 1987/88:100

jag har samrått i dessa frågor. | «> Bil. 7

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att i avvaktan på en särskild proposition i ämnet, till Statens hund-

skola för budgetåret 1988/89 beräkna ett förslagsanslag av 2 600 000

kr.

G 9. Statens handikappråd

1986/87 Utgift 3 656 611 1987/88 Anslag 4049 000 1988/89 Förslag 3 968 000

Statens handikappråd skall verka för förbättrade levnadsförhållanden för handikappade och främja samarbetet i handikappfrågor mellan samhällsorganen samt mellan dem och handikapporganisationerna. Rådet, som utses av regeringen, består av ordförande och 17 övriga ledamöter. Regler om rådets organisation finns i förordningen (1979:421) med instruktion för statens handikappråd.

Statens handikappråd Statens handikappråd hemställer om dels löne- och prisomräknade medel dels ökade medel om 100 000 kr. för övriga förvaltningskostnader. En reduktion enligt huvudförslaget skulle försvåra rådets möjligheter att bedriva kontaktverksamhet och informationsspridning.

1987/88 Beräknad

ändring 1988/89

Föredraganden Personal 13 -

Anslag.
Förvaltningskostnader3 115 000 + 170 000
(därav lönekostnader)(2 472 000) (+ 169 000):
Lokalkostnader. 9234 000 - 251 000
Summa4 049 000 - 81 000

Föredragandens överväganden Statens handikappråd skall främja samordning och samarbete inom handikappområdet. Särskild uppmärksamhet har inom handikapprådet under senare år ägnats frågor om insatser för flerhandikappade. Sådana frågor förutsätter en samordnad verksamhet mellan många organ i samhället. Denna inriktning av handikapprådets arbete bör enligt min mening fortsätta. Riksrevisionsverket tillställde i november 1985 regeringen en revisionsrapport angående bl.a. statens handikappråd. Beredning med anledning av rapporten

pågår inom regeringskansliet. 131

Jag har funnit att den planenliga utgiftsminskningen med 1,6 96 för budgetåret 1988/89 enligt det treåriga huvudförslag som fastlades budgetåret Bil. 7 1987/88 bör fullföljas.

Hemställan Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens handikappråd för budgetåret 1988/89 anvisa ett för-

slagsanslag av 3 968 000 kr.

G 10. Bidrag till handikapporganisationer

1986/87 = Utgift = 49000000 Reservation = -— 1987/88 — Anslag 55 470 000

1988/89 Förslag 62 134 000

Från anslaget erhåller handikapporganisationerna bidrag till sin verksamhet. Regeringen beslutar om fördelningen av anslagsbeloppet mellan organisationerna efter förslag av statens handikappråd. Följande 29 organisationer har fått bidrag under innevarande budgetår:

Afasiförbundet i Sverige, Bröstcancerföreningarnas riksorganisation, Riksförbundet för döva och hörselskadade barn, De handikappades riksförbund, Föreningen för blödarsjuka i Sverige, Föreningen Sveriges dövblinda, Riksföreningen för psykotiska barn, Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna, Hörselfrämjandets riksförbund, ILCO/Svenskt förbund för ileo-, colo- och urostomiopererade, Neurologiskt handikappades riksförbund, Svenska psoriasisförbundet, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, Riksföreningen för cystisk fibros, Riksförbundet för hjärt- och lungsjuka, Riksförbundet för laryngectomerade, Riksförbundet för mag- och tarmsjuka, Riksförbundet mot astma-allergi, Riksförbundet mot reumatism, Riksförbundet för njursjuka, Riksförbundet för social och mental hälsa, Riksförbundet för trafik- och polioskadade, Svenska celiakiförbundet, Svenska diabetesförbundet, Sveriges dövas riksförbund, Svenska epilepsiförbundet, Synskadades riksförbund, Sveriges stamningsföreningars riksförbund samt Handikappförbundens centralkommitté.

Föredragandens överväganden Handikapporganisationernas verksamhet fullföljer en folkrörelsetradition. Deras insatser har haft en avgörande betydelse för utvecklingen av synen på handikapp och handikappfrågor.

Statsbidraget till handikapprörelsens riksorganisationer utgör innevarande budgetår 55 470 000 kr. Handikapporganisationerna har i flera sammanhang betonat vikten av att statsbidragen till dem fortsätter att utvecklas. Jag bedömer det viktigt att så sker. Handikapporganisationerna spelar en betydelsefull roll både för den politiska inriktningen och för den konkreta utformningen av handikappåtgärderna. 132

sådana insatser som organisationerna gör för att på olika sätt skapa förutsätt- — Bil. 7 ningar för ett förstärkt brukarinflytande. Bakgrunden till de särskilda medlen är, som jag angav i den föregående budgetpropositionen, utvecklingen mot ökad decentralisering och minskad statlig detaljreglering samt reformeringen av grundläggande lagstiftning på handikappområdet.

Erfarenheterna av dessa medel är hittills mycket goda. Med stöd av innevarande budgetårs medel genomför handikapporganisationerna en rad aktiviteter av betydelse med sikte på att få till stånd ett förstärkt brukarinflytande. Det finns enligt min bedömning uppenbara skäl att ytterligare intensifiera insatserna på detta område.

Med hänvisning till vad jag nu sagt anser jag att bidragsgivningen till handikapporganisationerna även fortsättningsvis bör vara ett prioriterat område. För bidrag till handikapporganisationerna beräknar jag för nästa budgetår 62 134 000 kr. Av detta belopp bör 10 milj. kr. avse insatser som organisationerna gör för att få till stånd ett förstärkt brukarinflytande.

Det bör ankomma på statens handikappråd att efter ansökan från organisationerna lämna förslag till regeringen om fördelningen av dessa särskilda medel i samband med fördelningen av det allmänna bidraget.

I detta sammanhang vill jag även erinra om handikapporganisationernas möjligheter att finansiera särskilda projekt med understöd från allmänna arvsfonden. Under år 1987 har ca 24 milj. kr. ställts till förfogande för ändamålet, och jag räknar med att regeringen har möjlighet att bevilja sådant understöd i ungefär samma omfattning under år -1988.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till handikapporganisationer för budgetåret 1988/89

anvisa ett reservationsanslag av 62 134 000 kr.

politik | : Bil. 7

Allmänt Socialtjänsten skall arbeta förebyggande genom att bl.a. delta i samhällsplaneringen, bedriva en aktivt uppsökande verksamhet och ge social service. Socialtjänsten skall också svara för omsorg och service till familjer och enskilda som behöver detta.

Inom alkohol- och narkotikapolitiken sker ett viktigt förebyggande arbete bl.a. genom folkrörelsernas och föreningslivets engagemang. Inom missbrukarvården stimuleras metodutveckling i inom såväl den öppna som den slutna vården.

Samtidigt som levnadsförhållandena för stora grupper i befolkningen förbättras, riskerar en mindre grupp att mer permanent bli kvar i en utsatt situation. Den analys av socialbidragens utveckling som slutfördes i mars 1987 av en arbetsgrupp inom socialdepartementet visar'att det särskilt bland ungdomar finns risk för detta. Det gäller främst ungdomar med kort utbildning och ungdomar med bristande anknytning till arbetsmarknaden.

En oroande tendens är även att utslagningen av tunga missbrukare har ökat kraftigt.

Vård- och behandlingsresurserna för dessa grupper är otillräckliga. Det ställs bl.a. krav på metodutveckling såväl inom den öppna vårdens individoch familjebehandling som inom den kvalificerade institutionsvården. Det är angeläget att se över samhällets insatser för vård och behandling av de mest utsatta grupperna. .

Socialberedningen överlämnade i februari 1986 betänkandet (SOU 1986:20) Barns behov och föräldrars rätt. Betänkandet behandlade socialtjänstens arbete med utsatta familjer och innehöll förslag till förändringar i regelsystemet. Utredningens ledamöter och sakkunniga redovisade skilda åsikter på en rad väsentliga punkter. Mot denna bakgrund tillkallades en särskild utredare för att göra en ytterligare översyn av lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Utredningsmannen överlämnade i april 1987 betänkandet (Ds S 1987:3) Översyn av LVU. Betänkandet har nyligen remissbehandlats och bereds för närvarande i socialdepartementet.

Vidare har socialberedningen i augusti 1987 överlämnat betänkandet (SOU 1987:22) Missbrukarna, Socialtjänsten, Tvånget. I betänkandet har gjorts en översyn av lagen (1981:1243) om vård av missbrukare i vissa fall och vidare har redovisats vissa överväganden och förslag beträffande missbrukarvården i övrigt. Betänkandet har remissbehandlats och min avsikt är att i mars 1988 föreslå regeringen att lägga fram en proposition kring dessa frågor.

Socialberedningen får därmed anses ha slutfört sitt uppdrag. Beredningen har som en av sina uppgifter haft att följa och utvärdera socialtjänstreformen. Ansvaret för denna allmänna uppföljning bör nu övergå till socialstyrelsen. Styrelsen bör därvid bl.a. överväga vilka förändringar av vårdinsatserna som erfordras för att utsatta grupper skall få sina behov bättre tillgodosedda. Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag till preci- 134 serat uppdrag åt socialstyrelsen i detta avseende:

jordbruksdepartementets huvudtitel. Bil. 7

Socialdatautredningens betänkande (Ds S 1986:5) Gallra och bevara som lämnades i april 1986 har varit föremål för remissbehandling. Betänkandet behandlar bl.a. socialnämndernas personregister samt frågan om journaler och register vid hem för vård eller boende. Det fortsatta arbetet skall samordnas bl.a. med behandlingen av förslag i betänkandet (SOU 1987:38) Arkiv för individ och miljö.

I november 1985 tillsatte regeringen en arbetsgrupp inom socialdepartementet med uppgift att analysera socialbidragsutvecklingen under 1980-talet. Arbetsgruppen presenterade i juni 1986 delrapporten (Ds S 1986:7) Socialbidrag - en faktaredovisning och probleminventering och i mars 1987 slutrapporten (Ds S 1987:2) Om socialbidrag - analyser av utvecklingen under 1980talet. | |

Enligt arbetsgruppen var det en komplex kedja av samverkande faktorer som ledde till ett ökat socialbidragsberoende under 1980-talet.

Som en följd av arbetsgruppens slutrapport har anslagits medel i syfte att förbättra samarbetet mellan socialtjänsten och arbetsförmedlingarna, främst vad gäller arbetslösa ungdomar. En rapport om hur detta samarbete kan utvecklas beräknas vara färdig i januari 1988.

En delförklaring till socialbidragsökningen, framför allt under åren 1984- 1986, är flyktinginvandringen. Under de åren svarade denna invandrargrupp för nästan halva ökningen av socialbidragen. De asylsökande flyktingarna är i avvaktan på arbets- och uppehållstillstånd under vistelsen i kommunerna : beroende av socialbidrag för sin försörjning. På grundval av en i arbetsmarknadsdepartementet upprättad promemoria (Ds A 1987:1) Ett stödsystem för asylsökande har utarbetats förslag till lagstiftning om en ny form för bistånd till de asylsökande. Förslaget har nyligen behandlats av lagrådet och en proposition i ärendet beräknas bli avlämnad i början av år 1988.

Förutom samhällets generella insatser för att stödja familjerna krävs särskilda åtgärder för familjer i utsatta situationer där olika former av våld som kvinnomisshandel, barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn förekommer. Dessa former av våld utspelas mellan människor som har nära känslomässiga relationer till varandra vilket gör frågorna komplicerade att arbeta med.

Socialstyrelsen har disponerat särskilda medel för en treårig försöksverksamhet för att utveckla vårdinsatserna för misshandlade kvinnor och deras familjer. Vidare disponerar styrelsen medel bl.a. till försöks- och utvecklingsarbete som bedrivs av kvinnojourer och andra organisationer som stöder misshandlade kvinnor. Kvinnojourernas verksamhet är enligt min mening ett utmärkt exempel på hur ideell verksamhet kan komplettera samhällets insatser. |

Regeringen har beviljat medel till ett projekt som bl.a. skall kartlägga omfattningen av sexuella övergrepp mot barn. Projektet drivs av en arbetsgrupp inom brottsförebyggande rådet. Gruppen behandlar även frågan om den information som behöver ges till vissa yrkesgrupper för att dessa skall kunna upptäcka sexuella övergrepp, om hur dessa problem handläggs av myndigheterna och om hur alternativa behandlingsmetoder skall kunna ut- 135 vecklas. Projektets resultat kommer att redovisas under år 1988.

Under senare år har männens situation vid familjekriser kommit att diskuteras alltmera. På flera orter har startats mansjourer och kriscentrum för Bil. 7 män. Dessa har som syfte att ge råd och stöd till män som befinner sig i en svår livssituation.

Barns uppväxtvillkor behöver uppmärksammas mer, bl.a. barn som lever under svåra förhållanden. De organisationer som bedriver arbete för barn i en besvärlig situation, exempelvis Barnens Rätt I Samhället (BRIS) och Familjehemmens Riksförbund (FR) har en stor betydelse. BRIS har beviljats medel ur allmänna arvsfonden för att utveckla sin verksamhet på rikspla-. net.

Ett omfattande utvecklingsarbete pågår inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Detta rör såväl metoderna i det sociala arbetet som frågor om organisation, vårdinnehåll m.m. Staten lämnar olika former av stöd och stimulans till sådana utvecklingsinsatser. Totalt beräknas drygt 29 milj.kr. för utveckling av det sociala arbetet bland barn och ungdom, krisproblema-

tik i familjerna, missbrukarvård, institutionsvård och socialbyråernas arbe-

te.

Med anledning av sociala problem och ordningsproblem under midsommarhelgen 1986 lämnade regeringen uppdrag till socialstyrelsen att utreda frågan om förebyggande insatser inom socialtjänsten. Motsvarande uppdrag lämnades till rikspolisstyrelsen. Uppdragen har redovisats varvid socialstyrelsen bl.a. föreslagit åtgärder som rör större beredskap på vissa orter genom utökat samarbete socialtjänst-skola-polis, spridning av festligheter till fler orter och intensifierad upplysning om alkohol med speciell inriktning på ungdomarnas situation. Socialstyrelsens arbete på detta område fortsätter och en ytterligare redovisning har skett med anledning av förnyat regeringsuppdrag.

Socialstyrelsen har att svara för viss utbildning och fortbildning av familjepedagoger och annan personal inom socialtjänsten som arbetar med flyktingar. Vad gäller kommunernas insatser för zigenare kommer statligt stöd liksom hittills att kunna lämnas från socialstyrelsen till familjepedagogiska insatser och till andra former av socialt arbete av projektkaraktär.

Regeringen har i november 1987 uppdragit åt socialstyrelsen att utreda frågan om de behov av speciella stödinsatser från socialtjänsten och hälsooch sjukvården som kan finnas hos flyktingbarn som tillåtits stanna i Sverige. Uppdraget skall redovisas senast den 30 april 1988. Inom socialstyrelsen genomförs vidare en utredning om behov och problem hos flyktingbarn som väntar på beslut att få stanna i Sverige.

Som en följd av riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition om de homosexuellas situation i samhället har regeringen givit socialstyrelsen i uppdrag att följa utvecklingen vad beträffar förekomsten av diskriminering av homosexuella. Styrelsen skall fortlöpande redovisa sina erfarenheter. Ett särskilt bidrag med 500 000 kr. har beräknats för de homosexuellas organisationers arbete på riksplanet.

Alkoholpolitik Grunderna för alkoholpolitiken enligt 1977 års riksdagsbeslut bör ligga fast.

136. Det innebär bl.a. insatser för att undanröja orsakerna till alkoholmissbruk,

en omfattande opinionsbildning, en aktiv prispolitik samt reglering och kon- — Prop. 1987/88:100 troll av alkoholförsäljningen. En viktig del i alkoholpolitiken är att det före- = Bil. 7 byggande arbete som bedrivs genom folkrörelser och föreningsliv stimuleras. Genom det till regeringen knutna rådet för alkohol- och narkotikapolitiska frågor (AN-rådet) äger en kontinuerlig dialog rum med organisationslivets representanter.

Sverige har genom riksdagsbeslut år 1985 ställt sig bakom WHO:s mål att minska alkoholkonsumtionen fram till år 2000 med 25 4.

Försäljningen av alkoholdrycker i Sverige har minskat med drygt 20 70 under tioårsperioden 1976-1985. År 1985 var försäljningen 6,07 liter 10096 alkohol per invånare 15 år och däröver, dvs. i stort sett oförändrad jämfört med året dessförinnan. År 1986 ökade emellertid konsumtionen till 6,34 liter.

Utvecklingen under första halvåret 1987 innebär att en viss försäljningsminskning har ägt rum på nytt, samtidigt som det har skett en förskjutning av konsumtionsmönstren. Starkölsförsäljningen har ökat med 7,8 20. Restaurangförsäljningen av starköl har ökat med hela 18,4 20. Denna trend har visserligen pågått under det senaste decenniet, men de senaste siffrorna tyder på en accelererande utveckling. Eftersom ungdomar utgör den största gruppen ölkonsumenter kan detta tyda på att ungdomars konsumtion åter ökar.

Olika indikationer talar för att alkoholskadorna har minskat i omfattning i samband med nedgången av alkoholförsäljningen sedan mitten av 1970-talet. Således har antalet omhändertaganden enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. (LOB) minskat markant på senare år. Vidare har dödligheten i levercirrhos och vissa andra alkoholrelaterade dödsorsaker minskat sedan slutet av 1970-talet. Motsvarande minskningar har kunnat noteras i statistik från sjukvården.

En översyn av reglerna på alkoholområdet har genomförts av alkoholhandelsutredningen. Utredningen har överlämnat två betänkanden (SOU 1985:15) Handel med alkoholdrycker och (SOU 1986:35) Handel med teknisk sprit m.m. samt promemorian (Ds $ 1986:4) Partihandel med starköl. Utredningens olika betänkanden har remissbehandlats. Flera av utredning- ens centrala förslag har kritiserats. Det har visat sig vara svårt att väga samman förslagen till mer genomgripande förändringar med kravet att regelsystemet skall fylla sin alkoholpolitiska funktion. Vissa oroande tendenser vad gäller konsumtionens utveckling talar även för stor försiktighet vad gäller större förändringar inom alkoholpolitikens område. Mot denna bakgrund är jag för närvarande inte beredd att lägga fram någon proposition med anledning av utredningens förslag.

Narkotikapolitik Regeringen för en offensiv och beslutsam narkotikapolitik. Målet för samhällets insatser är att stoppa allt missbruk av narkotika. Denna inriktning av narkotikapolitiken har ett brett stöd i medborgaropinionen, i de politiska partierna, i frivilliga organisationer och folkrörelser.

En samlad bedömning av olika data tyder på att omfattningen av det tunga 137

missbruket inte har genomgått några stora förändringar. Bland ungdomar Prop. 1987/88:100

har dock injektionsmissbruket av allt att döma gått ned. | Bil. 7

Narkotikamissbruket domineras i huvudsak av missbruk av cannabis vilket är spritt över hela landet. Heroinmissbruket är däremot koncentrerat till Stockholms- och Malmö-Lundregionerna. Amfetaminmissbruk förekommer i hela landet. Olika myndigheter har också rapporterat om ett ökat missbruk av amfetamin bland både unga och vuxna som är socialt etablerade. Missbruket bland dessa grupper sker i första hand oralt och kombineras ofta med missbruk av alkohol och cannabis. Det föreligger också rapporter om ökat missbruk av läkemedel bland etablerade narkotikamissbrukare.

Spridningen av HIV-virus bland intravenösa missbrukare har lett till en ytterligare intensifiering av kampen mot narkotikamissbruket. Stora satsningar har gjorts för att förbättra det förebyggande arbetet liksom för att utveckla en offensiv narkomanvård.

Frivilliga organisationer och folkrörelser spelar en nyckelroll i kampen mot missbruket. Regeringens stöd till organisationslivet är därför en central del av narkotikapolitiken.

En effektiv och konsekvent kontrollpolitik är en annan hörnsten i narkotikapolitiken. Här spelar inte bara samhällets insatser för att stoppa den narkotikahantering som sker i stor skala en viktig roll. Genom bestämda insatser mot t.ex. försäljning av narkotika på gatunivå visar samhället en konsekvent och entydig reaktion mot narkotikamissbruket. |

För drygt tre år sedan inrättades ett samordningsorgan för narkotikafrågor inom regeringskansliet (SAMNARK). Samordningsorganet har under året tagit initiativ som rör bl.a. samordning av insatser mellan polis, kriminalvård och socialtjänst. Samordningsorganet har också berett frågor som rör det internationella narkotikaarbetet. |

Inom det nordiska samarbetet sker en uppföljning av den handlingsplan som genomfördes åren 1985 och 1986. En rad aktiviteter pågår inom polisoch tullområdet liksom inom prevention, vård och forskning. AIDS-frågan har hög prioritet i uppföljningsarbetet.

Inom den s.k. Pompidougruppen, som är en samarbetsgrupp för narkotikafrågor inom Europarådet, har ett nytt tvåårsprogram initierats. I januari 1987 beslöt ett ministermöte att ytterligare utvidga det europeiska samarbetet. Sverige arbetar aktivt för ett ökat engagemang för narkotikafrågorna inom FN. En världskonferens på ministernivå om narkotika ägde rum i juni 1987 i FN:s regi. För budgetåren 1986/87 och 1987/88 har sammanlagt 50 milj.kr. anslagits till FN:s fond för kontroll av beroendeframkallande medel. Dessa bidrag är del av det bidrag om 70 milj. kr. som regeringen har utlovat till fonden. Sverige lämnar också ett årligt bidrag till narkotikafondens allmänna verksamhet. Under anslaget I 1. beräknas 347 000 kr. för detta ändamål. Vidare beräknas 500 000 kr. som ett särskilt stöd för utvecklingsländernas kamp mot missbruket.

Förebyggande insatser inom alkohol- och narkotikaområdet Stor vikt läggs vid att genom förebyggande insatser motverka alla former av drogmissbruk. Opinionsbildning genom information och upplysning samt | 138 olika drogfria fritidsarrangemang har därvid stor betydelse.

Socialstyrelsen har det samlade ansvaret för den statliga droginformatio- Prop. 1987/88:100 nen. Styrelsen har utarbetat ett långsiktigt program för detta område, Stra- = Bil. 7

tegi för droginformation.

Rådet för alkohol- och narkotikapolitiska frågor (AN-rådet) har uppmärksammat tendenserna till ökad alkoholkonsumtion bland ungdom. En särskild beredningsgrupp har inrättats inom rådet med uppgift att intensifiera och utveckla de opinionsbildande insatserna. Insatserna skall ha sin utgångspunkt i ungdomars levnadsvillkor och värderingar och skall bl.a. ta sikte på att utveckla arbetet med att skapa drogfria miljöer. Arbetet har främst inriktats på gruppen ungdomar mellan 15 och 20 år samt föräldrar, lärare, ungdomsledare m.fl.

Läkemedelsberoende är ett utbrett och allvarligt problem som under senare tid kommit att uppmärksammas allt mer. AN-rådet har haft en hearing om missbruk och överförskrivning av beroendeframkallande medel. Inom sjukvården och socialtjänsten pågår ett arbete med dessa frågor. Socialstyrelsen kommer bl.a. att ge'ut allmänna råd om åtgärder vid läkemedelsberoende. Vissa bidrag till utvecklingsinsatser inom detta område utgår från anslaget H 4. Utvecklings- och försöksverksamhet.

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har främst" . rollen av ett basfaktaförmedlande organ som en länk mellan forskningen och olika avnämare. En av de centrala uppgifterna är att samlat följa drogproble- : mens förändringar. CAN skall också ge service åt organisationslivet i drogupplysningsfrågor.

Statsbidrag utgår till folkrörelserna och andra organisationer dels i form av centralt organisationsstöd, dels som projektmedel till verksamheter med drogförebyggande syfte.

Nykterhetsorganisationerna och vissa andra organisationer får omfattande bidrag för sin centrala verksamhet. Socialstyrelsen fördelar medel till föreningslivet för informationsinsatser och annan drogförebyggande verksamhet. Särskilda medel utgår för insatser inom området Alkohol och arbetsliv. Socialstyrelsen fördelar också bidrag till organisationerna för deras insatser i samband med rehabilitering av missbrukare. För bidrag till organisationernas insatser inom drogområdet beräknar jag för nästa budgetår 49,5 milj. kr. oe

Bidrag för utvecklingsarbete bland barn och ungdomar lämnas också från allmänna arvsfonden. När det gäller drogområdet. har sammanlagt 12 milj.kr. avsatts för att utveckla formerna för tidiga insatser mot drogmissbruk bland ungdomar. En särskild arbetsgrupp (TIMU) leder arbetet. TIMU har bl.a. genomfört regionala mässor och konferenser för att sprida erfarenheter från projektarbete på ungdomsområdet. Inom TIMU pågår dokumentatior av projekten. . :

Vården av missbrukare Ett viktigt mål inom missbrukarvården är att bryta gränserna mellan institutionsvård och öppen vård så att vården kan ske i en sammanhållen form. Ett nytt system för statsbidragen till missbrukarvård gäller fr.o.m. år 1986. Huvuddelen av statsbidraget går till kommunerna som härigenom fått större 139

frihet i valet av vårdformer. För att underlätta förändringar av institutions- — Prop. 1987/88:100

vården går en del av statsbidraget till s.k. omstruktureringsbidrag. Huvud- = Bil. 7 männen för de tidigare statliga ungdomsvårdsskolorna och nykterhetsvårdsanstalterna erhåller vidare s.k. platsbidrag. Statsbidraget för år 1987 är 810 milj.kr. Det nuvarande bidragssystemet gäller enligt överenskommelse mellan staten och kommun- och landstingsförbunden t.o.m. år 1989.

Utvecklingen av metoder och nya arbetsformer m.m. inom missbrukarvården stimuleras på olika sätt. I samband med att det nya statsbidragssystemet genomförts har också en ytterligare satsning på försöks- och utvecklingsverksamhet skett. För utvecklingsarbete när det gäller nya eller förändrade former av institutionsvård eller alternativ till sådan vård beräknar jag för nästa budgetår 10 milj. kr.

Vidare bör ges fortsatt stöd till utvecklingsinsatser inom narkomanvården. Insatserna bör bl.a. inriktas på att utveckla dels metoder i socialt fältoch behandlingsarbete, dels former för samverkan mellan narkomanvård, andra myndigheter och frivilliga organisationer. Jag beräknar drygt 5 milj.kr. för detta ändamål nästa budgetår.

Spridningen av HIV-smitta bland narkotikamissbrukare har ställt narkomanvården inför nya problem som kräver snabba och offensiva insatser. Socialstyrelsen har liksom socialberedningen uppmärksammat behovet av en. utbyggnad av vårdresurserna för missbrukare som vårdas med tvång enligt LVM.

Jag avser senare föreslå regeringen att förelägga riksdagen en särskild proposition om fortsatta insatser för att bekämpa HIV/AIDS.

I propositionen redovisar jag de åtgärder som vidtagits inom narkotikaområdet, liksom en rad förslag till fortsatta insatser inom detta område.

H 1. Upplysning och information på drogområdet m.m.

1986/87 Utgift 4 435 187 Reservation — 551 576 1987/88 Anslag 5 031 000 1988/89 Förslag — 7 513 000!

! Inkl. medel för personalkostnader vid CAN. Medel för socialstyre!sens upplysningsverksamhet beräknas under anslaget E 1. socialstyrelsen.

Under innevarande års anslag disponerar socialstyrelsen 1 190 000 kr. för upplysningsverksamhet om alkohol och andra droger som socialstyrelsens byrå för alkohol- och narkotikafrågor bedriver. Vidare disponerar centralförbundet för alkohol- och narokotikaupplysning (CAN) av detta anslag medel till omkostnader för sin verksamhet med 3 841 000 kr. Medel för CAN:s personalkostnader har för innevarande budgetår beräknats under anslaget E 1. Socialstyrelsen, med högst 3 286 000 kr.

Socialstyrelsen Socialstyrelsen har i sin handlingsplan prioriterat åtgärder i enlighet med målen att minska alkoholkonsumtionen fram till år 2000 med 25 22 och att 140

skapa ett samhälle fritt från allt icke medicinskt-bruk av narkotika. Information och upplysning är ett av flera medel som samhället har till sitt förfo- Bil. 7 gande att nå dessa mål.

Aktiviteter som socialstyrelsen ser som angelägna: — Fortsatta informationsinsatser om alkoholpolitiken. - En särskild föräldrasatsning parallellt med ungdomsinriktade informa-

tionsaktiviteter. - Information som syftar till att stödja och öka förståelsen för barn som le-

ver i familjer med alkoholproblem. —- Information om exempel på bra drogförebyggande insatser riktade till

olika invandrargrupper. - Information om kokain och crack riktade till speciella målgrupper. —- Medverka till att en bättre samordning av samhällets droginformation

kommer till stånd bl.a. via informationsbulletinen Aktion mot droger, genom centrala och regionala konferenser samt utbildning och fortbildning i drogfrågor av vissa personalgrupper. CAN har hemställt om drygt 5 miljoner utöver personalkostnader för sin

verksamhet. Socialstyrelsen tar inte ställning till nivån på CAN:s förslag, men betonar vikten av att CAN får tillfredsställande kompensation för sina ökade kostnader för hyra, försäkringar och dylikt så att medlen för verksamheten inte urholkas.

Föredragandens överväganden För nästkommande budgetår beräknar jag medel för CAN, inkl. personalkostnader, samlat under detta anslag. Medel för socialstyrelsens upplysningsverksamhet om alkohol och andra droger beräknar jag under anslaget E 1. Socialstyrelsen.

För CAN:s verksamhet har jag för budgetåret 1988/89 beräknat 3 995 000 kr, varvid CAN bör disponera minst 950 000 kr. för att samlat följa drogutvecklingen och låta genomföra olika undersökningar m.m. Medel för lönekostnader för tjänster, som är inrättade vid socialstyrelsen, har beräknats till 3 518 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Upplysning och information på drogområdet m.m. för bud-

getåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 7 513 000 kr.

H 2. Bidrag till missbrukarvård m.m.

1986/87 Utgift 807 403 331 1987/88 Anslag 810 000 000 1988/89 Förslag 810 000 000

Från anslaget utgår bidrag till missbrukarvård m.m. i enlighet med den överenskommelse som statens förhandlingsnämnd har träffat med Lands- 141

ringen har den 6 juni 1985 efter riksdagens bemyndigande godkänt överens- = Bil. 7

kommelsen. Bidragssystemet skall gälla t.o.m. år 1989. För år 1987 har bidraget fastställts till 810 milj.kr.

Statsbidraget utgår i form av kommunbidrag, platsbidrag och omstruktureringsbidrag.

Kommunbidraget utgår till kommunerna för olika typer av insatser för

missbrukare och vissa ungdomar och fördelas i huvudsak utifrån det genom-

snittliga antalet vårddagar som varje kommun har utnyttjat vid statsbidragsberättigade institutioner under åren 1983 och 1984.

Platsbidrag utgår till huvudmännen för i huvudsak de f.d. statliga nykterhetsvårdsanstalterna och ungdomsvårdsskolorna med ett bestämt belopp per plats. | Fn -

Omstruktureringsbidrag kan utgå till huvudmän för dels sådana institutioner som är statsbidragsberättigade enligt ovan, dels de f.d. erkända och enskilda nykterhetsvårdsanstalterna. Omstruktureringsbidrag utgår med ett fast engångsbelopp per avvecklad plats om minst fem platser avvecklas vid institution som är berättigad till platsbidrag eller om minst en fjärdedel av antalet platser dock lägst 10 platser avvecklas vid en f.d. erkänd eller enskild nykterhetsvårdsanstalt.

Statsbidragen utbetalas av socialstyrelsen efter anmälan av statens förhandlingsnämnd.

Socialstyrelsen skall årligen efter samråd med Landstingsförbundet och

Svenska kommunförbundet till socialdepartementet redovisa en samman-

ställning och analys av de förändringar som har skett inom missbrukarvården m.m.

Socialstyrelsen Socialstyrelsen har uppmärksammat att institutionsplatserna för tvångsvård

enligt 18 § LVM är otillräckliga. Styrelsen har i en särskild skrivelse till so-

cialdepartementet påtalat dessa förhållanden och föreslagit att en ledningsgrupp tillsätts i socialstyrelsen och att statliga medel snarast anvisas för att stimulera en utbyggnad.

I avvaktan på avtal mellan staten och huvudmännen äskas oförändrat anslag eller 810 milj.kr. för den avtalsreglerade missbrukarvården samt 35 milj.kr. för utbyggd tvångsvård enligt 18 § LVM.

Föredragandens överväganden Statsbidrag till missbrukarvård m.m. bör ges i enlighet med den överenskommelse som år 1985 träffades mellan företrädare för staten, landstingen och kommunerna. Fördelningen av statsbidraget för år 1988 kommer att

fastställas efter överläggningar mellan statens förhandlingsnämnd och kom-

mun- och landstingsförbunden på grundval av uppgifter som har inkommit under hösten 1987. Jag beräknar för nästa budgetår 810 000 000 kr. till detta. ändamål. : .

Frågor om bidrag till utbyggnad av vården enligt 18 § LVM återkommer 142

jag till senare i en proposition om särskilda insatser mot AIDS.

Hemställan :

Bil. 7 Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till missbrukarvård m.m. för budgetåret 1988/89 an-

visa ett förslagsanslag av 810 000 000 kr.

H 3. Bidrag till organisationer

1986/87 Utgift 45 740 053 Reservation — 191 946 1987/88 Anslag 47 310 000 | 1988/89 Förslag 49 534 000

Från anslaget utgår 3,6 milj.kr. till arbetsmarknadens organisationer för insatser inom området Alkohol och arbetsliv. Vidare fördelar socialstyrelsen närmare 7,9 milj.kr. till främst organisationslivet för drogförebyggande verksamheter. 4,6 milj.kr. disponeras av statens ungdomsråd för motsvarande insatser genom ungdomsorganisationerna. För bidrag till sammanslutningar av f.d. alkoholmissbrukare, till sammanslutningar för stöd och hjälp åt narkotikamissbrukare samt till organisationer som bedriver rehabiliteringsarbete disponerar socialstyrelsen sammanlagt 13,25 milj.kr. Vidare disponeras för organisationsstöd 14,5 milj.kr. till vissa nykterhetsorganisationer, 357 000-kr. till Nykterhetsrörelsens landsförbund och drygt 3,1 milj.kr. till KALV-organisationerna (Länkens kamratförbund, Alkoholproblematikers riksorganisation, Länkarnas riksförbund och Nykterhetsorganisationen Verdandi).

Socialstyrelsen Socialstyrelsen har en central uppgift när det gäller att stödja och utveckla den drogförebyggande verksamheten genom organisationslivet och i kommunerna. .

De kamratstödjande insatser som görs inom arbetslivet bör även fortsättningsvis stödjas. Detta är viktigt inte minst i tider av industriell strukturomvandling och ökade krav på effektivitet.

Bidrag till drogförebyggande verksamhet genom organisationslivet bör ökas till 10 milj.kr. Det är viktigt att anslaget får behålla karaktären av stimulansbidrag och inte övergå till att bli ett organisationsanslag.

Det finns enligt socialstyrelsens uppfattning starka skäl att stödja och stimulera en fortsatt utbyggnad av länkrörelsen i Sverige. Det statliga stödet är då av väsentlig betydelse. Socialstyrelsen finner med tanke på den ökning av antalet länk- och klientorganisationer som redan skett och utökad verksamhet inom befintliga föreningar att medelstilldelningen härför bör öka med 5 20, dvs. med 305 000 kr.

Som angavs i det av styrelsen redovisade regeringsuppdraget rörande insatser för att förebygga sociala problem, ordningsproblem och brottslighet i samband med större helger och andra allmänna festdagar (PM 164/87) behövs en intensifiering av de lokala insatserna för att stimulera socialtjänstens förebyggande arbete i samverkan med det lokala föreningslivet, framför allt

barn- och ungdomsorganisationer. . 143

Vissa riksorganisationer bedriver verksamhet bland barn och ungdom i

kris. Ofta rör det sig om barn som befinner sig i miljöer där missbruk före- — Prop. 1987/88:100 kommer. Socialstyrelsen anser att separata anslagsposter bör tas upp för än- = Bil. 7

damålet. Styrelsen föreslår tre nya poster inom anslaget: - Utvecklingsbidrag till kommuner för drogförebyggande verksamhet,

3 milj. kr. | — Bidrag till nöjesaktiviteter i alkoholfri miljö, 2 milj. kr. — Bidrag till organisationer som riktar sin verksamhet mot barn och familjer

i kris, 0,5 milj. kr.

Statens ungdomsråd

Statens ungdomsråd hänvisar till Folkrörelseutredningens betänkande (SOU 1987:37) Stödet till barn- och ungdomsorganisationer och föreslår att projektbidraget skall avskaffas och i stället ingå i ett allmänt organisationsstöd.

Samarbetsnämnden för fördelning av statsbidrag till vissa nykterhetsorganisationer m.fl.

Samarbetsnämnden äskar anslag med 22 miljoner kronor. Vidare hemställer nämnden att bidrag utgår till Nykterhetsrörelsens Landsförbund med

368 000 kr.

KALV-organisationerna

Organisationerna anhåller om en 50-procentig höjning av statsbidraget.

1987/88 Beräknad ändring 1988/89

Mynd.! Föredraganden

1. Bidrag för insatser inom området Alkohol och arbetsliv 3 600 000 + 108 000 2. Bidrag till drogförebyggande verksamhet genom organisationslivet 7 870 000 + 2130 000 + 236 000 3. Bidrag till sammanslutningar av f.d. alkoholmissbrukare. sammanslutningar för stöd och hjälp åt narkotikamissbrukare samt organisationer som bedriver rehabilite-

ringsarbete 13 250 000 + 305 000 + 703 000

4. Bidrag till ungdomsorganisationernas droginformation 4 600 000 - + 138 000 5. Organisationsstöd till vissa nykterhetsorganisationer m.fl. - Samarbetsnämnden för fördelning av statsbidrag till vissa nykterhetsorganisationer m.fl. 14 500 000 + 7500 000 + 435 000

— Nykterhetsrörelsens landsförbund 357 000 + 18 000 + 11000

6. Bidrag till -KALV-organisationerna (Länkens kamratförbund, Alkoholproblematikers riksorganisation, Länkarnas riksförbund och Nykterhetsorganisationen Verdan-

di) 3133 000 + 1567 000 + 93 000

7. Bidrag till de homosexuellas orga-

nisation + 500 000 Summa utgifter 47 310 000 + 11 520 000 + 2 224 000 144

I Punkterna 1-3 socialstyrelsen, punkt 4 statens ungdomsråd, punkt 5 samarbetsnämnden för fördelning av statsbidrag till vissa nykterhetsorganisationer m.f!l., punkt 6 KALV-organisationerna, punkt 7 socialstyrelsen.

Bil. 7

Folkrörelser, barn- och ungdomsorganisationer samt övriga organisationer utgör en viktig resurs i samhällets drogförebyggande arbete. Deras insatser är viktiga för att målet att sänka alkoholkonsumtionen med 25 27 fram till år 2000 skall kunna uppnås. .

Det är enligt min mening angeläget att arbetsmarknadens organisationer kan fortsätta att bedriva sin viktiga verksamhet inom området Alkohol och arbetsliv. För denna verksamhet beräknar jag för nästa budgetår 3,7 milj.kr.

Medel till drogförebyggande projekt fördelas av socialstyrelsen till främst riksorganisationer och till kommuner som i samverkan med organisationslivet genomför lokala projekt. Verksamheter som bör stödjas är sådana som syftar till ökad kontakt och gemenskap i bostadsområden. Invandrargruppers behov av kontaktskapande verksamhet bör också uppmärksammas samt insatser för kvinnor. Kamratstödjande insatser är fortfarande ett viktigt arbete inom ramen för förebyggande insatser där socialtjänst och det lokala föreningslivet är naturliga samverkansparter. Drogförebyggande insatser som riktar sig till ungdomar är av särskild vikt. För nästa budgetår beräknar jag 8,1 milj kr. för bidrag till sådant projektarbete.

För bidrag till sammanslutningar av f.d. alkoholmissbrukare, sammanslutningar för stöd och hjälp åt narkotikamissbrukare samt vissa organisationer som bedriver rehabiliteringsarbete inom missbruksområdet beräknar jag för nästa budgetår 13,95 milj.kr.

Statens ungdomsråd fördelar statsbidrag för drogförebyggande insatser genom ungdomsorganisationerna. Samma inriktning av bidragen bör i huvudsak gälla som för de bidrag socialstyrelsen fördelar till projektarbete i övriga organisationer. För nästa budgetår bör för detta ändamål beräknas 4 738 000 kr.

Organisationsstödet till nykterhetsorganisationerna bör för nästa budgetår räknas upp med sammanlagt 435 000 kr. För samarbetsnämndens fördelning av statsbidrag till vissa nykterhetsorganisationer har jag beräknat 14 935 000 kr. och för Nykterhetsrörelsens Landsförbund 361 000 kr. För KALV-organisationerna bör beräknas 3 226 000 kr. Jag utgår härvid från att bidragen fördelas mellan organisationerna på samma sätt som innevarande budgetår.

För stöd till de homosexuellas egna organisationers arbete på riksplanet har jag beräknat 0,5 milj.kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till organisationer för budgetåret 1988/89 anvisa ett

reservationsanslag av 49 534 000 kr.

10 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100

1986/87 Utgift 27 787 372 Reservation — 13 245 793 Bil. 7. 1987/88 Anslag 29 020 000 . 1988/89 Förslag 29 369 000

För innevarande budgetår disponerar socialstyrelsen 1,36 milj.kr. för bl.a. kurs- och konferensverksamhet inklusive utbildning och information för handläggare av alkoholärenden hos länsstyrelserna samt för personal inom kommunernas socialtjänst som arbetar med flyktingar eller zigenare. Styrelsen disponerar närmare 2,5 milj.kr. för utvecklingsprojekt med olika former av socialt arbete med zigenare samt 6,35 milj.kr. för bl.a, försöksoch utvecklingsprojekt avseende behandling och stöd till familjer i kris, barn och ungdomar som far illa samt nya vård- och behandlingsmetoder främst inom den öppna missbrukarvården.

Socialstyrelsen har fått i uppdrag att inom en ram av 5 milj. kr. föreslå regeringen utvecklingsprojekt inom narkomanvården. För stöd till utveckling och förändring av främst institutionsvården eller alternativ till denna disponeras 10 milj.kr. :

Enligt bestämmelser som regeringen meddelar kan sammanlagt drygt 3,5 milj.kr. disponeras för utveckling av socialbyråernas arbete med familjer i kris, utveckling av metoder i det sociala arbetet inkl. planering av individoch familjeomsorgen, samt projekt rörande läkemedelsmissbrukare.

Socialstyrelsen skall före den 1 september 1988 lämna socialdepartementet redogörelse för användningen av de medel styrelsen disponerar under anslaget.

Socialstyrelsen Kurs- och konferensverksamhet är ett viktigt instrument för socialstyrelsens tillsynsverksamhet. För att utveckla samarbetet med länsstyrelsernas socialkonsulenter samt för ökade insatser för personal som arbetar med invandrare föreslår styrelsen en ökning av anslaget med 575 000-kr.

Styrelsen finner utvecklingsarbetet genom projekt- och försöksverksamhet vara mycket värdefullt inte minst genom att det speglar aktuella frågor och visar på ett positivt förändringsarbete. Styrelsen äskar i stort oförändrade resurser men pekar på olika områden med stora behov av utvecklingsarbete.

Föredragandens överväganden Utvecklings- och försöksverksamheten inom missbrukarvården och det sociala arbetet i övrigt är av stor betydelse. Inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg pågår ett omfattande förändringsarbete. I ett sådant skede är en utveckling av metoder och arbetssätt angelägna.

Socialstyrelsen bedriver en omfattande kurs- och konferensverksamhet bl.a. för personal inom socialtjänsten som arbetar med invandrare eller flyktingar. Det är angeläget att sådan fortbildning också når andra personalgrupper främst inom hälso- och sjukvården. Jag beräknar för denna verksamhet 146 en ökning av anslaget med 250 000 kr.

För stöd till utvecklings- och försöksverksamhet vid institutionsvård eller Prop. 1987/88:100

alternativ till sådan beräknar jag även för nästa budgetår 10 milj.kr. Bil. 7 |

För att stimulera utvecklingsarbetet inom narkomanvården beräknar jag | 5,46 milj.kr. :

Det totala medelsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till 29 369 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen |

att till Utvecklings- och försöksverksamhet för budgetåret 1988/89

anvisa ett reservationsanslag av 29 369 000 kr.

Bil. 7 Samarbetet med världshälsoorganisationen (WHO) är den mest omfattande enskilda delen av socialdepartementets internationella verksamhet. Arbetet inriktas bl.a. på att stödja WHO:s strategi för Hälsa för alla år 2000 där ett viktigt område är att utveckla primärvård och hälsofrämjande åtgärder i hela samhället. I detta sammanhang har Sverige markerat behovet av sektorsövergripande hälsoplanering och hälsopolitiska jämlikhetsfrågor. Av särskilt intresse för Sverige är det arbete som bedrivs inom WHO:s europaregion för uppföljningen av de 38 hälsopolitiska mål som antagits för Europa. Sverige har i WHO tagit upp bl.a. behovet av ett ökat arbete inom läkemedelsområdet, åtgärder beträffande livsstilsfaktorer som alkohol, narkotika och rökning, ökade insatser för handikappade samt uppföljning av den internationella koden för marknadsföring av bröstmjölksersättningar. WHO inrättade i början av år 1987 ett nytt AIDS-program, som dels omfattar globala strategier, dels hjälp åt länder att bygga upp nationella AIDS- program. Sverige följer aktivt och stöder WHO:s arbete i kampen mot AIDS. Inom ramen för biståndsmedlen har Sverige fram till november år 1987 varit det land som gjort de största ekonomiska åtagandena för att stödja programmet. Sveriges kandidat, professor Barbro Westerholm, invaldes i maj 1987 i WHO:s styrelse för perioden 1987-90 på den plats som normalt tillfaller en person från något av de nordiska länderna.

Samarbetet inom Förenta nationerna (FN) gäller organisationens sociala verksamhet, särskilt handikapp-, narkotika-, äldre-, barn- och kvinnofrågor. Under år 1987 har tre viktiga FN-möten ägt rum på det socialpolitiska området, nämligen i juni en konferens om narkotikamissbruk och olaglig handel med narkotika, i augusti - med Sverige som värdland - ett expertmöte för att utvärdera de första fem åren av FN:s handikappårtionde, samt i september en interregional konsultation i FN:s regi på socialministernivå.

Även inom Europarådet, organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och internationella arbetsorganisationen (ILO) bedrivs ett omfattande social- och hälsovårdspolitiskt samarbete i vilket Sverige deltar. I Europarådet svarar socialdepartementet för deltagande i rådets hälsovårdskommitté, sociala kommitté och socialförsäkringskommitté, i den s.k. Pompidou- gruppens arbete med narkotikafrågor och sedan i mars 1987 även i handikappkommittén. Två fackministerkonferenser på socialdepartementets område har under året arrangerats av Europarådet, nämligen en familjeministerkonferens i Bryssel i maj och en hälsovårdsministerkonferens i Paris i november. OECD anordnar i juli 1988 den första socialministerkonferensen i organisationens historia.

Det nordiska regeringssamarbetet på social- och hälsovårdsområdet har sin utgångspunkt i Nordiska ministerrådet och dess ämbetsmannakommitté för socialpolitik, den nordiska socialpolitiska kommittén. Verksamheten har bedrivits enligt riktlinjerna i det reviderade samarbetsprogram som fastställdes av social- och hälsovårdsministrarna i augusti 1982. Förslag till nytt samarbetsprogram kommer att föreläggas Nordiska rådet vid dess session i Oslo i mars 1988.

Den 1 januari 1986 trädde en konvention på pensionsområdet med Ca- 148

provinsregeringen i Québec som beräknas träda i kraft inom kort. Under år — Bil. 7

1987 har en ny socialförsäkringskonvention med Storbritannien undertecknats och väntas träda i kraft under år 1988. Vidare har förhandlingar förts med Belgien och Kap Verde om nya socialförsäkringsavtal och med Jugosiavien och Förbundsrepubliken Tyskland om revision av gällande avtal med dessa länder.

En överenskommelse med Algeriet om sjukvårdsförmåner för tillfälliga besökare har undertecknats och träder i kraft i början av år 1988. En liknande överenskommelse med Tyska Demokratiska Republiken har undertecknats i november 1987 och förhandlingar i samma ämne har förts med Australien och Polen.

Med Australien har diskuterats en överenskommelse om samarbete på läkemedelsområdet. Slutligen har avtalet med Ungern om samarbete inom hälso- och sjukvårdsområdet (SÖ 1978:8) ändrats så att det automatiskt kan

förlängas för fem år i sänder. |

11. Bidrag till världshälsoorganisationen samt internationellt socialpolitiskt samarbete m.m.

1986/87 Utgift 29 245 000 1987/88 Anslag 24 298 000 1988/89 Förslag 27 498 000

Från anslaget bekostas bl.a. Sveriges deltagande i Förenta nationernas (FN), världshälsoorganisationens (WHO) verksamhet, bilateralt samarbete på social- och hälsovårdsområdet, internationellt - särskilt nordiskt - socialpolitiskt samarbete samt riksförsäkringsverkets medlemskap i International Social Security Association (ISSA).

Beräknad ändring

1987/88 1988/89

1. Utgifter för svenskt deltagande Förenta

nationernas (FN och UNICEF) reguljära

sammankomster + 50 000

2. Bidrag till WHO 20 828 000 + 2 405 000

3. Utgifter för svenskt deltagande i WHO:s

reguljära sammankomster 257 000 + 8 000

4. Bidrag till FN:s fond för kontroll

av beroendeframkallande medel 337 000 + 10 000

5. Stöd till narkotikabekämpning |

i utvecklingsländerna 500 000 =

6. Bilateralt samarbete på social-

och hälsovårdsområdet641 000+ 32 000
7. Nordiskt socialpolitiskt samarbete748 000+ 570 000
8. Vissa internationella resor143 000+ 4 000

9. Riksförsäkringsverkets medlemskap

i ISSA245 000+ 43 000
10. Övrigt599 000+ 78 000
Summa utgifter24 298 000+ 3 200 000

Socialstyrelsen föreslår för bilateralt samarbete på social- och hälsovårdsområdet en ökning med 30 000 kr. Under posten Vissa internationella resor . föreslår socialstyrelsen en ökning med 107 000 kr. | 149

11 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100

: Bil. 7 Anslaget bör för nästa budgetår räknas upp med 540 000 kr. för extra utgifter inom ramen för det nordiska socialpolitiska samarbetet under år 1988.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag det sammanlagda anslagsbehovet till 27 498 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till världshälsoorganisationen samt internationellt so-

cialpolitiskt samarbete m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslags-

anslag av 27 498 000 kr.

I 2. Vissa internationella kongresser i Sverige

1986/87 Utgift 1 000 000 1987/88 Anslag 2 000 000 1988/89 Förslag — 1 010 000

Föredragandens överväganden Anslaget bör för nästa budgetår tas upp med 1 010 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret 1988/

89 anvisa ett reservationsanslag av 1 010 000 kr.

Bilaga 5.1 Prop. 1987/88:100

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Härigenom föreskrivs att 2 a § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2a§

Flerbarnstillägg utgår om någon uppbär allmänt barnbidrag för tre eller flera barn. Vid tillämpning av denna paragraf beaktas inte barn som avses i

4 § tredje stycket eller 7 §.

Flerbarnstillägget "motsvarar ett Flerbarnstillägg lämnas med behalvt barnbidrag om barnens antal lopp som motsvarar uppgår till tre och ökas med etthund- 1. ett. halvt. barnbidrag för det rasextio procent av ett helt barnbi- tredje barnet, drag för varje ytterligare barn. 2. etthundranittio procent av ett

helt barnbidrag för det fjärde barnet,

3. tvåhundrafyrtio procent av: ett

helt barnbidrag för det femte barnet,

4. etthundrasextio procent av ett

helt barnbidrag för det sjätte barnet

och varje ytterligare barn.

Vid beräkningen av flerbarnstillägget skall de barn för vilka någon uppbär allmänt barnbidrag räknas samman med de barn för vilka någon annan uppbär allmänt barnbidrag om dessa barnbidragsmottagare stadigvarande sammanbor och är eller har varit gifta med varandra eller har eller har haft barn gemensamt. |

Den som önskar uppbära flerbarnstillägg med stöd av tredje stycket skall anmäla detta till den allmänna försäkringskassan.

Om inte annat föreskrivs skall bestämmelserna om allmänt barnbidrag i . denna lag eller i andra lagar eller författningar tillämpas på flerbarnstillägg.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

! Lagen omtryckt 1973:449. ? Senaste lydelse 1987:548.

Bilaga 5.2

Bil. 7

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring! dels att nuvarande 9 kap. 4 a § skall betecknas 9 kap. 4 b §, dels att 4 kap. 10, 12 och 16 §§ samt den nya 9 kap. 4 b § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 9 kap. 4 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

10 §?

En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett barn, som inte har fyllt tolv år, om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med 1. sjukdom eller smitta hos barnet, 2. sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare, 3. besök i samhällets förebyggande barnhälsovård, 4. vårdbehov som uppkommer till följd av att barnets andra förälder besöker läkare med ett annat barn till någon av föräldrarna, under förutsättning att sistnämnda barn omfattas av bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning. För vård av ett barn vars levnadsålder understiger 240 dagar utges tillfällig föräldrapenning enligt första stycket endast om tillsynen av barnet är stadigvarande ordnad eller om barnet vårdas på sjukhus.

En förälder till barn som fyllt fyra men inte tolv år har rätt till tillfällig föräldrapenning även när föräldern avstår från förvärvsarbete i samband med föräldrautbildning, besök i barnets skola eller besök i förskole- eller fritidshemsverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken barnet deltar (kontaktdagar). Rätt till tillfällig föräldrapenning tillkommer även en fader som avstår från förvärvsarbete i samband med barns födelse för att närvara vid förlossningen, biträda i hemmet eller vårda barn. Motsvarande gäller i tillämpliga delar för en fader vid adoption av barn, om barnet inte fyllt tio år. Som adoption anses även att någon tar emot ett barn i avsikt att adoptera det.

128 Tillfällig föräldrapenning enligt Tillfällig föräldrapenning enligt

10 § första stycket och 11 § utges un- 10 § första stycket och 11 § utges un-

der högst 60 dagar för varje barn och der högst 60 dagar för varje barn och år och enligt 10 § andra stycket under år. Om föräldern behöver avstå från högst två dagar per barn och år. förvärvsarbete av skäl som anges i 10 § första stycket I, 3 och 4 utges tillfällig föräldrapenning under ytterligare högst 30 dagar för varje barn 152 och år.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bil. 7

Tillfällig föräldrapenning enligt 10 § tredje stycket utges under högst två dagar per barn och år. Tillfällig föräldrapenning enligt Tillfällig föräldrapenning enligt 10 § tredje stycket utges under högst 10 § fjärde stycket utges under högst tio dagar per barn. Sådan tillfällig tio dagar per barn. Sådan tillfällig föräldrapenning utges inte för tid ef- föräldrapenning utges inte för tid efter sextionde dagen efter barnets ter sextionde dagen efter barnets hemkomst efter förlossningen. Vid hemkomst efter förlossningen. Vid adoption räknas tiden från den tid- adoption räknas tiden från den tidpunkt föräldrarna fått barnet i sin punkt föräldrarna fått barnet i sin : vård. vård. Uppbär en förälder oavkortade löneförmåner under tid då han bedriver studier, jämställs avstående från studier med avstående från förvärvsarbete vid tillämpning av bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning, i den mån föräldern går miste om löneförmånerna.

16 §' Föräldrapenningförmåner får inte Föräldrapenningförmåner får inte

utges till båda föräldrarna för utges till båda föräldrarna för samma barn och tid i annat fall än samma barn och tid i annat fall än som anges i 4 § andra stycket och som anges i 4 § andra stycket och 10 § andra och tredje styckena. 10 8 tredje och fjärde styckena.

Tillfällig föräldrapenning får utges till båda föräldrarna för samma barn och tid, om båda följer med ett barn till läkare när barnet lider av allvarlig sjukdom. Detsamma gäller om båda föräldrarna, som en del i behandlingen : av barnet, behöver delta i ett läkarbesök eller i någon av läkare ordinerad behandling. Oavsett antalet barn utges till en förälder inte mer än sammanlagt hel föräldrapenning per dag.

9 kap. 4a§ Om föräldrarna till ett barn, för Avlider ett barn, för vilket vårdvilket rätt till vårdbidrag föreligger, bidrag enligt 4 § utgår med belopp lever åtskilda, får de uppbära hälften motsvarande hel eller halv förtidsav vårdbidraget vardera om båda tar pension till ensamstående jämte pendel i vården om barnet. sionstillskott som svarar mot pensio- För uppdelning av vårdbidrag en- nen, utges vårdbidrag till efterleligt första stycket krävs att föräld- vande förälder till och med den åtraärna har gemensam vårdnad om tonde månaden efter dödsfallet, dock barnet och att båda föräldrarna be- längst till och med den månad då gär att bidraget delas upp. vårdbidraget annars skulle ha upphört. Vårdbidrag enligt första stycket utges som halv förmån, om vid tiden för dödsfallet vårdbidrag lämnades med belopp motsvarande hel förtidspension till ensamstående jämte pen- Sionstillskott som svarade mot pensionen, och i annat fall som fjärdedels förmån. Om det vårdbidrag som utgick vid 153

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dödsfallet till viss del hade bestämts Bil. 7

som merkostnadsersättning skall motsvarande del av vårdbidraget enligt denna paragraf anses utgöra sådan ersättning.

4b§?

Om föräldrarna till ett barn, för vilket rätt till vårdbidrag föreligger, lever åtskilda, utbetalas hälften av vårdbidraget till dem vardera om båda tar del i vården om barnet eller, i fall som avses i4 a §, båda vid tiden för dödsfallet tog del i vården.

För uppdelning av vårdbidrag enligt första stycket krävs att båda föräldrarna begär att bidraget delas upp och att föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet eller, i fall som avses i 4 a §, vid tiden för dödsfallet hade gemensam vårdnad.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988. 2. Den nya föreskriften i 4 kap. 10 § andra stycket tillämpas första gången på ersättningsfall som börjar efter ikraftträdandet. 3. De nya föreskrifterna i 9 kap. 4 a § tillämpas första gången vid dödsfall: som inträffar efter ikraftträdandet.

! Lagen omtryckt 1982:120. 2 > Senaste lydelse 1985:87. | Senaste lydelse 1985:87. 4 Senaste lydelse 1985:87. 5 Senaste lydelse av förutvarande 4 a § 1982:778.

Bilaga 5.3 Prop. 1987/88:100 Bil. 7

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 19 § kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §!

Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:

vad som vid bodelning tillfallit make eller sambo eller vad som förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;

vinst vid icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra fall än som avses i 35 § 3-4 mom.;

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100 kronor;

ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för år eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för år, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2 mom. , så ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller, med nedan angivet undantag, annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av skadeståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;

ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den tid den skadade är arbetsoförmögen och beräknas så att ersättningen uppgår för insjuknandedagen till högst 30 kronor och för övriga dagar till högst 6 kronor för dag;

belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått på grund av kapitalförsäkring;

försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser driftbyggnad på jordbruksfastighet, byggnad på fastighet som avses i 24 § 1 mom., byggnad som är avsedd för användning i ägarens rörelse eller sådan del av värdet av markanläggning som får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, dels i den mån köpeskilling, som skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade sålts, hade varit att hänföra till intäkt av fastighet

! Senaste lydelse 1987:1204. | 155

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bil. 7

eller av rörelse och dels i den mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill omkostnad för fastighet eller rörelse;

vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst. samt vinstandel, som utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;

ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för år:

periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke utgör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån givaren enligt 20 § eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för utgivet belopp;

stipendium som är avsett för mottagarens utbildning och inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för utgivarens räkning:

studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), internatbidrag, återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda, och äger i följd härav den bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;

allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag;

lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt;

kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel;

handikappersättning enligt 9 kap. - handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om allmän försäk- 2 och 3 §§ lagen om allmän försäkring, sådan del av vårdbidrag enligt ring, sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 § samma lag som utgör er- 9 kap. 4 och 4 a §§ samma lag som sättning för merkostnader samt utgör ersättning för merkostnader hemsjukvårdsbidrag, som utgår av samt hemsjukvårdsbidrag, som utkommunala eller landstingskommu- går av kommunala eller landstingsnala medel till den vårdbehövande; kommunala medel till den vårdbe-

hövande;

kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension;

kommunalt bostadstillägg till handikappade;

bostadsbidrag som avses i förordningen (1987: 818) om bostadsbidrag till barnfamiljer eller förordningen (1987:870) om bostadsbidrag till vissa hushåll utan barn:

ersättning som fastställts av allmän domstol eller utgått av allmänna medel till den som — utan att det skett yrkesmässigt — inställt sig inför domstol eller annan myndighet, om ersättningen avser reseersättning, traktamente eller ersättning för tidsspillan;

sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid första tillfälle dvlika medel finnas i stiftelsen;

gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen; 156

Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse

Bil. 7

intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar som den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskattningsår inte överstiger 5 000 kronor, såvida intäkterna inte kan hänföras till rörelse som den skattskyldige driver eller utgör lön eller liknande förmån:

ränta enligt 61 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 69 § 1 och 2 mom., 69 a § tredje stycket eller 75 a § fjärde stycket uppbördslagen (1953:272), 36 § 3 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt, 22 § tullagen (1973:670), 20 § lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar, 5 kap. 13 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, 40 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, 24 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller 32 och 34 §§ tullagen (1987:1065): . ränta som enligt bestämmelserna i 37 § 8 mom. c) och d) taxeringslagen (1956:623) inte redovisas i kontrolluppgift om sådan ränta för den skattskyldige under ett beskattningsår sammanlagt inte uppgår till 500 kr. |

Beträffande vissa försäkringsbelopp som utgår till lantbrukare, skogsbrukare, yrkesfiskare, renskötare m.fl. gäller särskilda bestämmelser i punkt 16 av anvisningarna till 21 § och i punkt 11 av anvisningarna till 28 §.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

Bilaga 5.4

Bil. 7

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 16 kap. 1§ lagen (1962: 381) om allmän försäkring! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 kap.

1§

Den som önskar komma i åtnju- 'Den som ' önskar pension skall

tande av pension skall göra ansökan göra ansökan hos allmän försäkhos allmän försäkringskassa i enlig- ringskassa i enlighet med vad regehet med vad regeringen förordnar. ringen förordnar. Försäkringskas-

san skall dock utan ansökan besluta

om hel ålderspension till en hos kas-

san inskriven = pensionsberättigad

från och med den månad han fyller

65 år, om han inte skriftligen begärt -

annat.

Åtnjuter försäkrad sjukpenning eller ersättning för sjukhusvård enligt denna lag, må allmän försäkringskassa tillerkänna honom förtidspension utan hinder av att han icke gjort ansökan därom. Detsamma skall gälla då försäkrad åtnjuter sjukpenning, ersättning för sjukhusvård eller livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande.

Åtnjuter försäkrad sjukbidrag eller har handikappersättning eller vårdbidrag tillerkänts honom för begränsad tid, må den tid varunder sådan förmån skall utgå förlängas utan att ansökan därom gjorts.

I den mån regeringen så förordnar må allmän försäkringskassa tillerkänna den pensionsberättigade pension enligt denna lag utan hinder av att han icke gjort ansökan därom.

För den försäkrades kostnader för läkarundersökning och läkarutlåtande vid ansökan om förtidspension, handikappersättning eller vårdbidrag skall ersättning utgå i enlighet med vad regeringen förordnar.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1988.

I Lagen omtryckt 1982:120.

Bilaga 5.5

Bil. 7

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:49) om begränsning av läke-

medelskostnader, m.m.

Härigenom föreskrivs att 3 och 7 §§ lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §!

Fandra fall än som avses i2 § skall I andra fall än som avsesi2 § skall det fastställda priset för samtidigt på det fastställda priset för samtidigt på grund av sjukdom förskrivna och in- grund av sjukdom förskrivna och inköpta läkemedel sättas ned med köpta läkemedel sättas ned med hela det belopp som överstiger 60 hela det belopp som överstiger 65 kronor.' Om en förskrivning är av- kronor. Om en förskrivning är avsedd att expedieras mer än en gång, sedd att expedieras mer än en gång, gäller nedsättningen köpesumman gäller nedsättningen köpesumman vid varje avsett expeditionstillfälle. vid varje avsett expeditionstillfälle. Vid beräkning av prisnedsättningen Vid beräkning av prisnedsättningen beaktas inte den avgift som kan ha beaktas inte den avgift som kan ha

uttagits för expedition av telefonför- uttagits för expedition av telefonför-

skrivna läkemedel. skrivna läkemedel.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas även när skyddsläkemedel i annat fall än som avses i 2 § andra stycket förskrivs till havande eller ammande kvinna eller till barn.

Från prisnedsättning enligt denna paragraf kan regeringen undanta ett visst läkemedel eller en viss grupp av läkemedel som avses 1 första stycket.

Visar någon att han i den omfattning som anges i andra stycket har köpt prisnedsatta eller andra läkemedel som avses i 3 § eller har erlagt patientavgift för läkarvård eller annan sjukvårdande behandling som avses i 2 kap. 2 och 5 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring eller för motsvarande vård eller behandling som erhållits inom företagshälsovård, för vilken bidrag lämnas efter beslut av yrkesinspektionen, är han befriad från att därefter betala för utskrivna läkemedel. Befrielsen gäller under den tid som återstår av ett år, räknat från det första vårdtillfället, behandlingstillfället eller läkemedelsinköpet.

För kostnadsbefrielse enligt första För kostnadsbefrielse enligt första stycket fordras att prisnedsatta läke- stycket fordras att prisnedsatta läkemedel har inköpts eller patientavgif- medel har inköpts eller patientavgifter för läkarbesök erlagts vid sam- ter för läkarbesök erlagts vid sammanlagt minst 15 tillfällen. Med ett manlagt minst 15 tillfällen. Med ett sådant tillfälle likställs dels ett köp sådant tillfälle likställs dels ett köp av läkemedel som avses i 3 § för ett av läkemedel som avses i 3 § för ett belopp som överstiger 30 men inte belopp som överstiger 30 men inte

! Senaste lydelse 1987:267.

Senaste lydelse 1987:267.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bil. 7

60 kronor, dels två tillfällen då pati- 65 kronor, dels två tillfällen då pati-

entavgift har erlagts för besök för entavgift har erlagts för besök för sjukvårdande behandlingar eller för sjukvårdande behandlingar eller för

telefonrådfrågningar som har skett telefonrådfrågningar som har skett hos läkare eller privatpraktiserande hos läkare eller privatpraktiserande sjukgymnast. sjukgymnast.

Har en förälder eller föräldrar gemensamt flera barn under 16 år i sin vård, får barnen gemensamt kostnadsbefrielse när antalet vårdtillfällen, behandlingstillfällen och låkemedelsinköp för barnen sammanlagt uppgår till vad som sägs i andra stycket.

Kostnadsbefrielse gäller under den tid som avses i första stycket även för barn som under denna tid fyller 16 år.

Med förälder avses även fosterförälder. Som förälder räknas även den med vilken en förälder stadigvarande sammanbor och som är eller har varit gift eller har eller har haft barn med föräldern.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

Bil. 7

sid. Kronor 1 Översikt

Femte huvudtiteln

12 Socialdepartementet m.m. 12 Socialdepartementet,' förslagsanslag 29 089 000 12 Utredningar m.m., reservationsanslag 27 720 000 13 ad Forsknings- och utvecklingsarbete samt för-

söksverksamhet, reservationsanslag 38 385 000 14 Extra utgifter, reservationsanslag 1 880 000 14 vB Särskilda medel för bekämpning av AIDS,

reservationsanslag 80 000 000"

177 074 000

16 Administration av socialförsäkring m.m.

Inledning 21 Riksförsäkringsverket, förslagsanslag 355 756 000 24 Allmänna försäkringskassor, förslagsanslag 461 641 000

817 397 000

28 Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m.m.

Inledning 31 Allmänna barnbidrag, förslagsanslag 10 140 000 000 32 Bidrag till föräldraförsäkringen, förslagsan-

slag 1 286 000 000 35 Vårdbidrag för handikappade barn, förslags-

anslag 603 000 000 36 Bidragsförskott, förstagsanslag 1 900 000 000 37 An Barnpensioner, förslagsanslag 216 000 000 38 Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn, för-

slagsanslag 5 700 000

14 150 700 000

39 Försäkring vid sjukdom, handikapp och ål-

derdom .

Inledning 53 Bidrag till sjukförsäkringen, förslagsanslag 6 767 000 000. 55 Folkpensioner, förslagsanslag 52 810 000 000 57 wN— Bidrag till kommunala bostadstillägg till

folkpension, förslagsanslag 1230 000 000 58 Vissa yrkesskadeersättningar m.m., för-

slagsanslag 2 500 000

60 809 500 000

59 Hälso- och sjukvård m.m.

Bil. 7

Inledning 60 Socialstyrelsen, förslagsanslag 170 613 000 69 Statlig kontroll av läkemedel m.m. , förslags-

anslag 1 000 71 Statens rättskemiska laboratorium, förslags-

anslag 24 590 000 72 Statens rättsläkarstationer, förslägsanslag 26 933 000 73 Rättspsykiatriska stationer och kliniker, för-

slagsanslag 90 439 000 76 Statens miljömedicinska laboratorium, för-

slagsanslag 20 506 000"

71 Statens giftinformationscentral, förslagsan-

slag | 1000

78 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, för-

slagsanslag 5990 000 80 WHO-enheten för rapportering av läkeme-

delsbiverkningar, förslagsanslag 1.863 000 81 Statens institut för psykosocial miljömedi-

cin, förslagsanslag 3 380 000

Statens bakteriologiska laboratorium: 84 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag 1 000 86 Centrallaboratorieuppgifter, förslagsanslag 22 306 000 86 Försvarsmedicinsk verksamhet, förslagsan-

slag 4 186 000 87 Utrustning, reservationsanslag 2.190 000

88Bidrag till hälsoupplysning, reservationsan- slag3 000 000
89 16. Epidemiberedskap m.m., förslagsanslag26 980 000

91 17. Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens

planerings- och rationaliseringsinstitut 16 575 000 92 18. Bidrag till allmän sjukvård m.m., förslagsan-

slag 4 552 182 000

19. Specialistutbildning av läkare m.m., reserva-

tionsanslag 34 547 000 94 Beredskapslagring och utbildning m.m. för

hälso- och sjukvård i krig, reservationsanslag 52 965 000 97 Driftkostnader för beredskapslagring m.m.,

förslagsanslag 55 035 000 98 Investeringsersättningar enligt läkarutbild-

ningsavtal m.m., förslagsanslag 134 500 000

5 248 783 000

Bil. 7

Inledning 103 Bidrag till kommunal barnomsorg, förslags-

anslag 9 795 000 000 107 Bidrag-till hemspråksträning i förskolan, för-.

slagsanslag 30 300 000 108 Barnmiljörådet, förslagsanslag « 3 754 000 109 Statens nämnd för internationella adop-

tionsfrågor, förslagsanslag 3 961 000

9 833 015 000

112 Omsorg om äldre och handikappade

Inledning 119 Bidrag till social hemhjälp, förslagsanslag 2 723 540 000 120 Bidrag till färdtjänst, förslagsanslag 497 000 000 121 Kostnader för viss omsorg om psykiskt ut-

vecklingsstörda m.fl., förslagsanslag 35 576 000 123 Styrelsen för vårdartjänst, förslagsanslag 30 707 000 125 Ersättning till televerket för texttelefoner,

förslagsanslag 27 269 000 126 Ersättning till postverket för befordran av

blindskriftsförsändelser, förslagsanslag 42 644 000 126 Kostnader för viss verksamhet för handikap-

pade, förslagsanslag 34 169 000 130 Statens hundskola, förslagsanslag 2 600 000" 131 Statens handikappråd, förslagsanslag 3 968 000 132 Bidrag till handikapporganisationer, reser-

vationsanslag 62 134 000

3 459 607 000

134 Socialt behandlingsarbete, alkohol- och nar-

kotikapolitik

Inledning | . 140 Upplysning och information på drogområdet

m.m., reservationsanslag 7 513 000 141 Bidrag till missbrukarvård m.m., förslagsan-

slag . 810 000 000 143 Bidrag till organisationer, reservationsan-

slag 49 534 000 146 Utvecklings- och försöksverksamhet, reser-

vationsanslag | 29 369 000 -

896 416 000

Inledning Bil. 7 149 1. Bidrag till världshälsoorganisationen samt

internationellt — socialpolitiskt samarbete

m.m., förslagsanslag 27 498 000 150 2. Vissa internationella kongresser i Sverige,

reservationsanslag : 1010 000

28 508 000

Totalt för socialdepartementet 95 421 000 000 151 Lagförslag

gotab Stockholm 1987 86876 164

Bilaga 8 till budgetpropositionen 1988

dn

EYE ey

Prop.

Kommunikationsdepartementet 1987/88: 100

(sjätte huvudtiteln) Bil. 8

Översikt

Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde omfattar väg-, järn-

vägs-, sjö- och lufttransporter, post- och telekommunikationer, trafik-

säkerhet samt forsknings- och utvecklingsverksamhet på transportområ-

det. Till kommunikationsdepartementet hör också bl. a. Sveriges meteoro-

logiska och hydrologiska institut (SMHI) och statens geotekniska institut

(SGD). Det ungefärliga antalet anställda vid myndigheterna under kommunika-

tionsdepartementet framgår av nedanstående sammanställning.

Myndighet Antal Myndighet Antal

anställda” 1987anställda” 1987
Vägverket8437Feleverket43400
Trafiksäkerhetsverket693Transportrådet58
Statens järnvägar36 000Sveriges meteorologiska och
Sjöfartsverket1424hydrologiska institut864
Handelsflottans pensionsanstalt5Statens väg- och
Handelsflottans kultur-trafikinstitut196
och fritidsråd38Statens geotekniska
Luftfartsverket2907institut81
Statens haverikommission8Transportforsknings-
Postverket66 000beredningen14

+ Exkl. de anställda vid statliga bolag.

Inriktning

Regeringen aviserade i föregående års budgetproposition att ett trafikpoli-

tiskt uppföljnings- och utvecklingsarbete hade påbörjats inom kommunika-

tionsdepartementet. Som mål för arbetet angavs att säkerställa en fortsatt

utveckling mot ett effektivt transportsystem — ett system som också kan förenas med att ansvar tas för miljö, säkerhet och regional balans.

Regeringen har för avsikt att presentera sina förslag i en särproposition om trafikpolitiken inför 1990-talet. I propositionen föreslås en vidareutveckling av 1979 års trafikpolitiska beslut beträffande bl. a. trafikgrenarnas samhällsekonomiska kostnadsansvar. Hänsyn tas därvid bl. a. till trafikens

I Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 8

inför 1990-talet av trafikpolitiken på olika områden såsom vägar och trafik- = Bil. 8

säkerhet. järnvägar, luftfart, kollektivtrafik. miljö och energi samt regional utveckling. |

I den trafikpolitiska propositionen kommer att tas upp anslagsfrågor avseende budgetåret 1988/89 som berör de nämnda områdena. I avvaktan på detta föreslås att en rad anslag under sjätte huvudtiteln 'upptas med

oförändrade belopp i föreliggande budgetproposition.

Regeringen har för avsikt att under våren 1988 återkomma till riksdagen med cen proposition om vissa telepolitiska frågor. I propositionen kommer

inriktningen av telepolitiken att behandlas. Det s. k. kontorsväxelmonopo-

let och inriktningen av televerkets verksamhet under perioden 1988-1991

kommer att tas upp. I avvaktan på detta behandlas inte frågor om telekommunikationer i budgetpropositionen.

De frågor som inte berörs av de nyss nämnda särskilda propositionerna och som således behandlas i årets budgetproposition rör verksamhetsom-

rådena visså trafiksäkerhetsfrågor, postväsende, transportstöd, forsk-

nings- och utvecklingsverksamhet, meteorologi och hydrologi samt nordiska och internationella frågor.

Vissa trafiksäkerhetsfrågor

För att ge trafiksäkerhetsarbetet ett särskilt stöd bör prövas att ge trafiksäkerhetsverket möjligheter att på kommersiella grunder få sälja individuellt

valda registreringsnummer.

Postväsende

Enligt flera genomförda undersökningar står sig svensk postservice väl i

ett internationellt perspektiv. Detta gäller både portoutveckling och befordringsstandard för brev. Portot för 20-grams normalbrev har, med hän-

syn tagen till inflationen, sjunkit med 1496 mellan åren 1977 och 1987. Sverige har också en hög andel av inrikes normalbrev som befordras över natt.

Statsmakternas styrning av postens verksamhet sker genom att service-

mål och ekonomiska mål fastställs på grundval av rullande treårsplaner. För treårsperioden 1989—1991 bör målet vara att 9592 av normalbreven

skall befordras över natt. Det ekonomiska resultatet bör motsvara ca 5 Zz av omsättningen för att möjliggöra nödvändiga investeringar och konsolidering.

Målen för servicen samt förväntad volymtillväxt med 4—5 2 för försändelser av brev och paket under den kommande treårsperioden kommer att kräva fortsatta stora investeringar i utrustning och lokaler.

Transportstöd

Det regionalpolitiska transportstödet för Norrland syftar till att minska de

merkostnader näringslivet i de norra delarna av landet har för godstrans- ro

porter. För att minska de norrländska företagens kostnader för nödvändiga = Prop. 1987/88: 100 personkontakter med södra och mellersta Sverige har också från år 1986 — Bil. 8

införts ett nytt stöd för persontransporter. Till datatekniska serviceföretag belägna i Gällivare, Kiruna och Pajala kommuner gäller vidare under en treårig försöksperiod att stöd lämnas till datakommunikation.

Forsknings- och utvecklingsverksamhet

För att kunna höja effektiviteten inom transportsektorn krävs ett fortlöpande forsknings- och utvecklingsarbete rörande bl. a. fordon, transport-

system och transportorganisation, En målmedveten satsning på forsknings- och utvecklingsverksamhet är därför en viktig del av regeringens

trafikpolitik. Riksdagen antog våren 1987 en proposition om forskning, vari FOU om miljöfrågor fick en ökad prioritet. Transportforskningsbered-

ningen (TFB) har med anledning av detta under år 1987 tagit fram ett program för FoU-insatser inom området trafik och miljö.

Vädertjänst

Arbetet med att förbättra väderövervakningen fortgår kontinuerligt. Som

ett led i förbättringen av övervakningen över Östersjön föreslår regeringen

att 5,8 milj. kr. anslås till en väderradar på Gotland och en boj på Midsjöbankarna,

Öresundsförbindelserna

Förhandlingarna mellan Sverige och Danmark rörande en regeringsöver-

enskommelse om fasta förbindelser över Öresund har fortsatt under år 1987.

De danska och svenska ämbetsmannadelegationerna har nu genomfört en kompletterande genomgång och värdering av de miljömässiga konsekvenserna av olika fasta förbindelser i syfte att klarlägga dessa konsekvenser innan ställning tas i valet mellan olika alternativ. Dessutom har gjorts en utvärdering av två nya trafiklösningar. Det gäller dels en kombinerad

väg- och järnvägsförbindelse mellan Köpenhamn och Malmö, dels en

tunnel mellan Helsingör och Helsingborg i en sträckning söder om de båda städerna.

Resultatet av arbetet har redovisats i rapporterna Fasta Öresundsförbin-

delser (SOU 1987:41) och Miljökonsekvenser av fasta Öresundsförbindelser (SOU 1987:42).

Rapporterna har remissbehandlats. Sammanställning av remissyttrande-

na pågår.

Nordiska och internationella frågor

Det nordiska samarbetet på trafik- och transportområdet är väl utvecklat. Inom nordiska ämbetsmannakommittén för transportfrågor (NAT) drivs

ett flertal projekt som i huvudsak finansieras över nordiska ministerrådets 2

budget. Nordiska trafiksäkerhetsrådet (NTR) utarbetar förslag till långsiktig handlingsplan för att effektivisera det nordiska samarbetet på trafiksä- Bil. 8 kerhetsområdet.

Sverige deltar aktivt i arbetet med internationella transportpolitiska frågor. Samarbete sker bl. a. inom ramen för Europeiska transportministerkonferensen (CEMT), Landtransportkommittén inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE), Sjöfartskommittén inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), Konsultativa sjöfartsgruppen (CSG). Internationella sjöfartsorganisationen (IMO), Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) och Europeiska civila luftfartskonferensen (ECAC). :

EG:s stats- och regeringschefer beslöt år 1985 att den s.k. vitbokens förslag om inrättande av en fri gemensam marknad inom EG fr. o. m. år 1992 skall genomföras. Flera viktiga beslut har därefter fattats för att förverkliga detta mål inte minst i fråga om en gemensam framtida transportpolitik.

Denna utveckling kommer att få mycket stor inverkan på Sverige och möjligheterna att på trafikområdet bedriva konkurrens på lika villkor med EG-länderna. För att undvika att EG-beslutet leder till försämrade konkurrensvillkor för de länder som står utanför EG har CEMT, på svenskt initiativ, beslutat undersöka förutsättningarna för ingående av ett multilateralt avtal om landsvägstrafiken. En arbetsgrupp under svenskt ordförandeskap studerar för närvarande frågan.

Kommunikationsdepartementet AA 1987/88:100

il. 8

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 januari 1988

Föredragande: statsrådet Hulterström

Anmälan till budgetpropositionen 1988

A. Kommunikationsdepartementet m. m.

A 1. Kommunikationsdepartementet

1986/87 Utgift 19132 863 1987/88 Anslag 18610 000 1988/89 Förslag 20400 000

1987/88 Beräknad

ändring

1988/89

Personal 78 - Anslag Förvaltningskostnader 18610 000 (+1790 000)

(därav löner) (16475 000) (+1425 000)

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa

budgetår till 20400 000 kr., vilket innebär att besparingar enligt huvudför-

slaget genomförs.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kommunikationsdepartementet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 20400 000 kr.

A 2. Utredningar m. m.

1986/87 Utgift 7295 110 Reservation 2572 199

1987/88 Anslag 5 700 000! 1988/89 Förslag 4800 000 ! Varav 1700 000 kr. på TB I för budgetåret 1987/88.

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamhe-

ten bör anslaget uppgå till 4 800 000 kr. under nästa budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utredningar m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 4800 000 kr.

A 3. Extra utgifter Prop. 1987/88: 100

1986/87 Utgift 526 391 Reservation —96 358 Bil. 8 1987/88 Anslag 730 000! 1988/89 Förslag 600 000

! Varav 300 000 kr. på TB I för budgetåret 1987/88.

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av kostnader i samband med utländska besök främst av exportfrämjande karaktär beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 600 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1988/89 anvisa ett

reservationsanslag av 600 000 kr.

Prop. 1987/88: 100

B. Vägväsende

Bil. 8

1Vägverkets uppgifter

Vägverket är väghållare för statliga vägar och central förvaltningsmyndighet för ärenden om allmänna vägar och gator samt statsbidrag till statskommunvägar, vissa kollektivtrafikanläggningar m. m. och vissa enskilda vägar. Verket svarar även för viss tillsyn över enskilda järnvägar, spårvägar och tunnelbanor. Väglagstiftningen innehåller de grundläggande bestämmelserna om väghållningen.

Ett av vägverket helägt dotterbolag — Swedish National Road Consulting Aktiebolag — bildades år 1982. Bolaget skall på affärsmässiga grunder bedriva exportverksamhet på väghållningsområdet.

2Vägnätet

Det svenska väg- och gatunätet är mycket omfattande. Praktiskt taget varje bebyggd fastighet kan nås med en vägtransport.

I nedanstående tabell redovisas omfattningen vid slutet av vart och ett av åren 1984—1987 av de statliga insatserna på vägnätet i resp. års prisnivå, väglängder m. m.

1984 1985 1986 1987!

Allmänna vägar statsvägar: väglängd (km) 98 100 98 200 98 300 98 300 anslag/medel (milj. kr.)

— drift (inkl. invest. i anlägg-:
ningstillgångar)35313961 41934420
— byggandeP251970 10881000
— beredskapsarbeten (VV regi)213190200 150
personal?12 807 12219 12 10011 700
därav fast anställda86778619 84828200

statskommunvägar: väglängd (km) 5800 5800 5800 5800 bidrag (milj. kr.) — drift 570 698 681 651 — byggande 526 340 340 360

Kommunala gator gatulängd (km) 27200 27 200 27200 27200

Enskilda vägar bidragsberättigade vägar (km) 70 100 69 900 71100 71 100 bidrag (milj. kr.) 290 310 373 391 icke bidragsberättigade vägar (km) 210000 210000 210000 210000

Totalt väpglängd 30 juni (km) 410 000 410 000 410000 410 000 motorfordon (antal) 3470000. — 3519000 3608 000 3730 000 anslag/bidrag (milj. kr.) 6381 6479 6875 6972

! Beräknat för år 1987.

” Per den 31 december.

Det totala vägnätet i landet omfattar omkring 410000 km. Det allmänna Prop. 1987/88: 100 vägnätet har en längd av omkring 103800 km. Av dessa sköter staten Bil. 8 genom vägverket väghållningen på 98 000 km statsvägar. Väghållningen för resterande 5 800 km — de s.k. statskommunvägarna — sköts av kommuner som har förordnats till egna väghållare. För närvarande har 110 kommuner sådana förordnanden. Inklusive statskommunvägarna uppgår längden av de kommunala vägarna och gatorna till 33 000 km. Det enskilda vägnätet omfattar omkring 280000 km. Av de enskilda vägarna erhåller omkring 70000 km statligt bidrag.

3Vägverkets väghållning

Huvudkontor. Vägverket arbetar sedan den I januari 1986 i en ny organisation. Den nya organisationen innebär att ansvaret för väghållningen har samlats i tre regioner, norra, östra och sydvästra. Regionerna leds av en regionchef som även ingår i verksledningen. |

Regioncheferna har under verkschefen det samlade ansvaret för väghållningen i sin region. Byggnadsdistrikt, vägförvaltningar och projekteringskontor lyder under regionchefen. Verksamheten på huvudkontoret har organiserats i dels nämnda regioner, dels i sex serviceavdelningar enligt figur 1.

Figur 1. Organisationsplan för vägverket

GD

Press

Plan/ GD GD Proj kansli! stab Väg! Bro

Intern Bygg/ revision

; frem

Region Region Region

3e Sydväst Öst Norr

Intern | I |

41 styrelse ) - -

ADB

7 Vägförv 9 Vägtörv 8 Vägförv

2 Byggdistr 2 Byggdistr 2 Byggdistr

1 Projkont 1 Projkont

NV

Regional organisation. Den regionala organisationen för väghållningen utgörs av 24 st. vägförvaltningar, en i varje län och sex byggnadsdistrikt, vilket vart och ett omfattar två till fem lån. Under vägförvaltningarna finns den lokala organisationen, som består av 262 lokala enheter s. k. arbetsom-

råden. Under byggnadsdistrikten finns ett varierande äntal lokala vägbygg- Prop. 1987/88: 100

nadsarbetsplatser. Bil. 8

4 1986 års resultat

Riksdagen anvisade 6611,7 milj. kr. till vägväsendet för verksamhetsåret 1986. Effekterna av under året genomförda väghållningsinsatser samt fördelningen mellan olika åtgärder har av vägverket redovisats i verksamhetsberättelsen huvudsakligen uppdelat på drift, byggande samt bidragsgiv-

ning.

4.1 Drift

Beläggningar. Beläggningsunderhållet kostade totalt 976 milj. kr. En ökning med 104 milj. kr. jämfört med år 1985. 106 av det belagda vägnätet fick ny beläggning under år 1986. Till detta kommer beläggningsarbeten till

en kostnad av 212 milj. kr. i samband med ombyggnad och förstärkning av vägar. Den totala kostnaden för beläggningsverksamheten har därmed

under år 1986 uppgått till omkring 1 200 milj. kr.

Broar. Av de närmare 12 000 broar som vägverket underhåller finns en

plan för särskild inspektion av omkring 7000. Till och med år 1986 har

5 000 broar undersökts. Resultatet från inspektionen tyder på att omkring 1800 broar — 2592 är skadade (isoleringsskador). För att kunna reparera skadade broar har vägverket prioriterat brounderhållet. Under år 1986 kostade brounderhållet 200 milj. kr., vilket motsvarar I Z av broarnas

återanskaffningsvärde.

Bärighet. Omkring 2000 mil berördes av bärighetsrestriktioner under

tjällossningen vilket i stort motsvarade situationen under år 1985.

Vinterväghållning. Kostnaden för vinterväghållningen var 555 milj. kr. En minskning med 46 milj. kr. jämfört med år 1985. En ökad satsning har genomförts för att minska antalet olyckor beroende på snö- och isväglag.

Trafiksäkerhet. Antalet trafikolyckor ökade under år 1986 jämfört med

år 1985. Under året inträffade på det statliga vägnätet omkring 37000 polisrapporterade olyckor. 554 personer omkom och omkring 11000 perso-

ner skadades. Singelolyckorna ökade under år 1986, medan olyckor med

flera fordon inblandade minskade trots ökad trafik. Vägverkets möjligheter att förebygga olyckor omfattar förutom byggnadsåtgärder och normala driftåtgärder även vissa s.k. riktade åtgärder.

Under år 1986 utförde vägverket sådana trafiksäkerhetsåtgärder till en kostnad av omkring 90 milj. kr.

Grusvägar. Närmare 800 km grusväg belades. Kostnaden för grusväghållningen uppgick till 199 milj. kr. Fördelat på grusvägarnas längd innebär

det omkring 6 700 kr. per kilometer.

Färjor. Vägverket trafikerade under år 1986 49 färjeleder. Drygt 8 miljo- Prop. 1987/88: 100 ner fordon transporterades till en kostnad av 157 milj. kr., omkring 19 kr. Bil. 8

per fordon.

4.2 Byggande

Nya genomfartsleder och förbifartsleder har stor betydelse för att öka

trafiksäkerheten. Ofta kan trafiksäkerheten på en nybyggd förbifart vara

2—3 gånger högre än på en befintlig dålig genomfart. Sådana förbifarter

medför också ofta miljöförbättringar i övrigt för berörda tätorter.

Under år 1986 har 18 större väg- och broobjekt med en byggkostnad över

10 milj. kr. öppnats för trafik.

Län Väg «Objekt Byggkostn.

milj. kr. Riksvägar

D E4 Gammelsta- Nyköping138
D 58 Ålspånga— Vadsbro, söder Flen14
E 50 Delen vid Norrsten10
F E4 Genom A6, Jönköping47
G 23 Almhult— Liatorp55
M E66 -Osbyholm—Stavröd, förbi Hörby46
[0] E6 Bro över SJ i Skee27
Oo E6 Skogar-Svinesund16
P 41 Förbifart Kinnarum19
R 46 Luttra— Falköping1
AC E4 Sörmjöle — Ansmark26

Länsvägar

AB 226 — Dalvägen i Tumba28
AB 276 = Delav Södra infarten, Norrtälje18
F 132 — Förbifart AnebyJS
L 117 Förbifart Mala, norr Hässleholm12
[0] 1026 — Bro över Hålkedalskilen13
S [72 — Gustafsfors- Arjäng18
S 890 — Svenbergstorp-Rörkullen6

Totalt öppnades år 1986 222 km nybyggd väg för trafik.

4.3 Bidragsgivning

Statskommunvägar. De beviljade bidragen till drift uppgick år 1986 till

678 milj. kr. och det bidragsberättigade väg- och gatunätet var 5 800 km.

Enskilda vägar. De beviljade bidragen till drift uppgick till 323 milj. kr. 23 000 enskilda vägar varav 7 färjeförbindelser erhöll bidrag.

5Vägverkets anslagsframställning

Vägverkets verksamhet är uppdelad på nio programinriktade anslag på statsbudgeten och anslagsframställningen avser för samtliga dessa anslag

verksamhetsåret 1989. Vägverket hemställer för budgetåret 1988/89 att väganslagen ökas med

2689 milj. kr. till 10349 milj. kr. Enligt huvudförslaget redovisar vägverket

en höjning med omkring 18 milj. kr. Pris- och löneomräkningen — som i . Prop. 1987/88:100 enlighet med gällande anvisningar är baserad på prisutvecklingen under = Bil. 8 perioden april 1986 t.o.m. mars 1987 — har beräknats till ca 96 milj. kr. eller omkring 1.296 av anslagen.

Anvisat Föreslagen ökning till Pris- och

1987/88 budgetåret 1988/89 löneom-

räkning

vägverket huvudförslag

milj. kr. milj. kr. milj. kr.

B 1. Vägverket:

Ämbetsverksuppgifter 10,5 0,5 0,3 0,5 B2. Drift av statliga vägar 4543,8 556,2 —28,8 18,2 B 3. Byggande av statliga vägar 1 020,0 1980,0 17.0 27,0 B 4. Bidrag till drift av kommu-

nala vägar och gator 663,7 6,2 - 0,7 6,1 B 5. Bidrag till byggande av

kommunala vägar och

gator 370,0 10,0 8,0 11,5 B 6. Bidrag till drift och byggan-

de av enskilda vägar 407,8 117,2 9,6 13,9 B7. Tjänster till utomstående 33,9 1,5 11 1,4 B 8. Vägverket: Försvarsupp-

gifter 37,0 2,7 2,4 2,0 B 9. Vägverket: Särskilda

bärighetshöjande åtgärder 575,0 15,0 9.1 15.0

7661,7 2689,3 18,0 95,6

6Anslag

B 1: Vägverket: Ämbetsverksuppgifter m. m.

1986/87 Utgift 7530 000 1987/88 Anslag 10450 000 1988/89 Förslag 10 700 000

Från anslaget betalas vissa kostnader för central administration (andel),

översiktlig vägplanering, fastställande av arbetsplaner, järnvägsärenden samt vägverkets internrevision.

Vägverket

Vägverket hemställer om ett anslag av 10,9 milj. kr. för budgetåret 1988/89 avseende verksamheten under år 1989.

Föredragandens överväganden

Jag bedömer att kostnaderna för år 1989, som jag beräknar till 10 700 000 kr., ungefärligen kommer att fördela sig på följande sätt. 11

Prop. 1987/88: 100

Plan1989 kr. | Bil. 8
Central administration2200 000
Översiktlig vägplanering4050 000
Fastställande av arbetsplaner1000 000
Järnvägsärenden m.m.750 000
Internrevision2700 000

10700 000

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vägverket: Ämbetsverksuppgifter m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 10700 000 kr.

B2. Drift av statliga vägar

1986/87 Utgift 4152251 000 Reservation 2596 910000

1987/88 Anslag 4543 760 000

1988/89 Förslag = 4543760 000!

! Utbrutet anslag

Från anslaget betalas vägverkets kostnader för drift av statliga vägar, vissa förbättringsarbeten samt investeringsutgifter för vägverkets anlägg-

ningstillgångar.

Anslaget kommer senare att behandlas i regeringens proposition om trafikpolitiken inför 1990-talet. Jag föreslår därför att anslaget förs upp med oförändrat belopp.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Drift av statliga

vägar för budgetåret 1988/89 beräkna ett reservationsanslag av

4543 760 000 kr.

B3. Byggande av statliga vägar

1986/87 Utgift 1260 007 000 Reservation 479 691 000 1987/88 Anslag 1020 000 000 | 1988/89 Förslag —1020000000!

! Utbrutet anslag

Från anslaget betalas vägverkets kostnader för byggande av statliga vägar, vissa förbättringsarbeten samt bidrag till cykelleder m.m. i icke väghållade kommuner. Bidragsgivningen regleras genom förordningen 12

(1979:627) om statsbidrag för cykelleder samt anordningar och åtgärder Prop. 1987/88: 100 som främjar viss busstrafik (ändrad senast 1984:770). Bil: 8

Anslaget kommer senare att behandlas i regeringens proposition om trafikpolitiken inför 1990-talet. Jag föreslår därför att anslaget förs upp med oförändrat belopp.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Byggande av

statliga vägar för budgetåret 1988/89 beräkna ett reservationsanslag

av 1020000 000 kr.

B4. Bidrag till drift av kommunala vägar och gator

1986/87 Utgift 611000 000 Reservation 651048 000 1987/88 Anslag 663 718 000 1988/89 Förslag 663 718 000! ! Utbrutet anslag

Från anslaget lämnas i mån av tillgång på medel driftbidrag till statskommunvägar samt väg- och gatuanläggningar för kollektiv persontrafik m. m. Bidragsgivningen regleras genom förordningen (1982:853) om statsbidrag till väg- och gatuhållning m. m. (ändrad senast 1986:668).

Anslaget kommer senare att behandlas i regeringens proposition om trafikpolitiken inför 1990-talet. Jag föreslår därför att anslaget förs upp med oförändrat belopp. |

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till drift

av kommunala vägar och gator för budgetåret 1988/89 beräkna ett

reservationsanslag av 663 718 000 kr.

BS. Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator

1986/87 Utgift 378 536 000 Reservation —60 768 000 1987/88 Anslag 370.000 000

1988/89 Förslag 370.000 000!

! Utbrutet anslag.

Från anslaget lämnas i mån av tillgång på medel bidrag till byggande av statskommunvägar, cykelleder, väg- eller gatuanläggningar för kollektiv persontrafik samt spåranläggningar för lokal kollektiv persontrafik. Bidragsgivningen regleras genom förordningen (1982:853) om statsbidrag till väg- och gatuhållning m. m. (ändrad senast 1986:668). 13

trafikpolitiken inför 1990-talet. Jag föreslår därför att anslaget förs upp = Bil. 8

med oförändrat belopp. |

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till

byggande av kommunala vägar och gator för budgetåret 1988/89

beräkna ett reservationsanslag av 370 000 000 kr.

B 6. Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar

1986/87 Utgift 406 658 000! Reservation 315 684 000! 1987/88 Anslag 407 800 000 1988/89 Förslag 407 800 0007

" Anslagen Bidrag till drift av enskilda vägar m.m. och Bidrag till byggande av enskilda vägar. > Utbrutet anslag.

Från anslaget lämnas bidrag till drift och byggande av vissa enskilda vägar. Bidragsgivningen regleras genom förordningen (1979:788) om stats-

bidrag till enskild väghållning (ändrad senast 1984:771).

Anslaget kommer senare att behandlas i regeringens proposition om trafikpolitiken inför 1990-talet. Jag föreslår därför att anslaget förs upp

med oförändrat belopp.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att. i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till drift

och byggande av enskilda vägar för budgetåret 1988/89 beräkna ett

reservationsanslag av 407 800000 kr.

B7. Tjänster till utomstående

1986/87 Utgift 102 876 000 1987/88 Anslag 33 940 000 1988/89 Förslag 35 400 000

Från anslaget betalas vissa kostnader inom vägverket för planering av beredskapsarbeten m. m.

Vägverket Vägverket hemställer om ett anslag av 35 400 000 kr. avseende verksamheten under år 1989. 14

Jag beräknar medelsbehovet till 35,4 milj. kr. Bil. 8

Statsmakterna har i skilda sammanhang under scnare år framhållit vikten av att vägverket på ett smidigt sätt kan rationalisera i organisations-

och drifthänseende utan att servicenivån på vägverkets olika delar cfter-

sätts eller undergår någon väsentlig försämring.

Riksdagen har tidigare godkänt att anslaget får användas för upprustning

av vägar i samband med beslut om överföring av trafik från järnväg till landsväg eller vid beslut om att dra in en färjeled. Det bör även under nästa

budgetår vara möjligt att använda anslaget till nämnda ändamål.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

I. att till Tjänster till utomstående för budgetåret 1988/89 anvisa

ett förslagsanslag av 35 400 000 kr. samt

2. att godkänna vad jag har anfört om användningen av anslaget

för upprustning av vissa vägar.

B8. Vägverket: Försvarsuppgifter

1986/87 Utgift 24595 000 Reservation 40943 000

1987/88 Anslag 37 000 000 1988/89 Förslag 38 325 000

Från anslaget betalas vägverkets kostnader för planering m.m. samt investeringar vad gäller försörjningsberedskapen inom totalförsvarets civila delar.

Vägverket Vägverket hemställer om ett anslag av 39 700 000 kr. avseende verksamhe-

ten under år 1989.

Föredragandens överväganden Anslaget avser den verksamhet som skall tillgodose totalförsvarets krav på

väghållning vid krigsfara och i krig och den planläggning i fred som erford-

ras härför. Anslaget omfattar delposterna drift och investering.

I delposten drift inräknas främst sådana uppgifter som planläggning av vägverkets krigsorganisation, upprättande av krigsvägplan, försvarsutbild-

ning, organisering och utbildning av driftvärn, säkerhetsskydd samt övriga åtgärder inom ramen för civilt och militärt försvar.

Delposten investeringar omfattar främst anskaffning av reservbromateriel och reservdelar för verkets färjor, fordon och maskiner. Jag beräknar för delfunktionen Vägar medelsbehovet för budgetåret

1988/89 till 38.325 milj. kr. I följande sammanställning redovisas hur kost-

naderna i stort fördelar sig under år 1989. 15

Plan1989 kr. Bil. 8
Drift13 925 000
Investeringar24 400 000

38 325 000

Vägverket bör genom ett lämpligt avvägt beställningsbemyndigande ges möjlighet att anskaffa reservbromateriel så ekonomiskt som möjligt. Mot bakgrund av de av mig förordade investeringarna anser jag att ett lämpligt

beställningsbemyndigande för år 1990 är 10 milj. kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1. att till Vägverket: Försvarsuppgifter för budgetåret 1988/89

anvisa ett reservationsanslag av 38 325 000 kr. samt |

2. att medge att regeringen lämnar vägverket det beställningsbe-

myndigande som jag har förordat i det föregående.

B9. Vägverket: Särskilda bärighetshöjande åtgärder

1987/88 Anslag 575 000 000

1988/89 Förslag 575 000 000!

! Utbrutet anslag

Från anslaget betalas vägverkets kostnader och lämnas bidrag för vissa bärighetshöjande åtgärder på riksvägar och primära länsvägar samt på

länsvägar i övrigt i Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Från anslaget lämnas även bidrag till byggande av vissa enskilda vägar i nämnda län. Denna bidragsgivning regleras genom förordningen (1979:788) om statsbidrag till enskild väghållning (ändrad senast 1984:771). Bidragsgivningen till statskommunvägar regleras genom förordningen (1982:853) om statsbidrag till väggatuhållning m. m. (ändrad senast 1986:668).

Anslaget kommer senare att behandlas i regeringens proposition om trafikpolitiken inför 1990-talet. Jag föreslår därför att anslaget förs upp

med oförändrat belopp.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Vägverket:

Särskilda bärighetshöjuande åtgärder för budgetåret 1988/89 beräkna

ett reservationsanslag av 575 000 000 kr.

C. Trafiksäkerhet Prop. 1987/88: 100

Bil. 8

Trafiksäkerhetsverket är central myndighet för uppgifter rörande trafikreg-

lering, fordonskontroll, förarutbildning, körkort, bil- och körkortsregistre-

ring, trafiksäkerhetsinformation och allmänt trafiksäkerhetsarbete. Det åligger verket särskilt att samordna trafiksäkerhetsarbetet.

Trafiksäkerhetsverket leds av en styrelse. Chef för verket är en general-

direktör som tillika är ordförande i styrelsen. Till verket är knutet ett råd

för samordning och planering där generaldirektören är ordförande. Inom

verket finns en trafikbyrå, en fordonsbyrå, en körkortsbyrå och en kansli-

byrå samt en avdelning för bil- och körkortsregistren m. m. Vidare finns under generaldirektören en planeringsenhet och en juridisk enhet. För | förarprov, fordonsbesiktning, informations- och utbildningsuppgifter samt tillsyn av efterlevnaden av vissa trafikregler finns en regional organisation med sju distrikt.

Verksamheten finansieras genom tre anslag (anslag C1—-C3). Regeringen har givit trafiksäkerhetsverket särskilda direktiv för cen försöksverksamhet

med treåriga budgetramar inför perioden 1989/90—1991/92. Regeringen har

1 samband härmed uppdragit åt statskontoret och riksrevisionsverket att biträda trafiksäkerhetsverket i arbetet med resultatanalys, ADB-—-frågor,

anslagskonstruktion och förnyelse av styrformerna.

Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) är den riksorganisation som verkar som företr ädare för och samordnare av det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet. Föreningen erhåller statsbidrag för sin stadgeenliga verksamhet (anslag C4).

C1. Trafiksäkerhetsverket: Trafik och administration

1986/87 Utgift 25996 777 1987/88 Anslag 26151 000

1988/89 Förslag 26 151 000!

! Utbrutet anslag |

Anslaget kommer senare att behandlas i regeringens proposition om trafikpolitiken inför 1990-talet. Jag föreslår därför att anslaget förs upp med oförändrat belopp.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet. till Trafiksäker-

hetsverket: Trafik och administration för budgetåret 1988/89 beräk-

na ett förslagsanslag av 26 151 000 kr.

2 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 8

C2. Trafiksäkerhetsverket: Fordon och körkortProp. 1987/88: 100
1986/87 Utgift1000Bil. 8
1987/88 Anslag1000
1988/89 Förslag1000

Verksamheten finansieras genom avgifter. Från anslaget betalas trafiksäkerhetsverkets kostnader för fordonsbyrån, körkortsbyrån, vissa tjänster inom planeringsenheten och juridiska enheten samt för merparten av tjänster inom kanslibyrån samt för internutbildning. Vidare betalas trafiksäkerhetsverkets kostnader för förarprov, fordonsinspektion, tillsyn rörande förares arbetstid och åtgärder rörande trafikskolor: Till statsverket inlevereras 592 av inkomsterna från avgifter för att täcka vissa övriga verksamhetsanknutna kostnader inom statsförvaltningen.

Trafiksäkerhetsverkets anslagsframställning Inom fordonsbyrån kommer arbetet med typgodkännande av fordon och fordonsdetaljer att öka med anledning av att flera internationella fordonsbestämmelser antagits av Sverige. Ökade insatser kommer också att ske på typefterkontroll. Målet för regelarbetet är att så långt som möjligt, inom ramen för arbetet med att uppnå trafiksäkerhetsmålen, anpassa de svenska ' reglerna till internationella regler. Den snabba tekniska utvecklingen innebär emellertid att reglerna behöver en kontinuerlig översyn. Genom en minskad detaljreglering och en anpassning till internationella kravnivåer kan resurser omfördelas från regelarbete till annat mera långsiktigt arbete inom byrån.

Det internationella arbetet med harmonisering av fordonsbestämmelserna innebär att fordonsbyrån medverkar aktivt vid utarbetandet av ECEreglementen (Economic Commission of Europe. dvs. FN:s ekonomiska kommission för Europa). Därefter åvilar det trafiksäkerhetsverket att föreslå regeringen i vilken utsträckning de bör tillämpas av Sverige.

Verkets regionala organisation bedriver bl. a. flygande inspektion, tekniska undersökningar av fordon sorn varit inblandade i trafikolyckor samt kontroll av förares arbetstid. Den flygande inspektionen kommer att koncentreras på den tunga trafiken. Samverkan kommer att ske med polisen bl. a. när det gäller kontroll av fordonsvikterna.

Körkortsbyråns roll som central körkortsmyndighet innebär omfattande kontaktverksamhet med länsstyrelserna. För att uppnå en hög kvalitet på förarutbildningen används styrmedel som godkännande av trafikskolor och dess personal, regler om och tillsyn av trafikskolor samt utarbetande av kursplaner för dessa skolor. Antalet tillstånd att driva trafikskola beräknas öka under perioden. Ett nytt teoriprov beräknas tas i bruk under 1988/89.

I sin anslagsframställning redovisar trafiksäkerhetsverket resultatutvecklingen inom förarprovs- och fordonsverksamheten. Antalet förarprov beräknas minska med 3 Z, då antalet 18-åringar minskar samt på grund av en förväntad minskning av antalet underkända prov. Redovisningen har senare kompletterats i samband med verkets årliga taxeöversyn. 18

Jag kommer senare i regeringens proposition om trafikpolitiken inför 1990- Bil. 8

talet att behandla verkets framställning om reformering av bilförarutbildningen.

Resultatet för verksamheten inom anslaget beräknas uppvisa en förlust för budgetåren 1987/88 och 1988/89. Regeringens tidigare beslut om av-

giftshöjningar inom främst förarprovsområdet innebär ett steg mot målet om kostnadstäckning för varje verksamhetsområde. | Verkskapitalet beräknas vidare för samma budgetår uppvisa en negativ

behållning. Detta beror på ändrade redovisningsprinciper. Likviditeten är dock god.

1987/88 1988/89

milj. kr. milj. kr. Inkomster

Förarprov58,664,3
Fordon32.133,0
Räntor3,4 94,1 '2,6 "99,9
Utgifter-
Förarprov74.678,3
Fordon24,826,1
Inleverans (5 7)4,5 oo 4,9 103,9109,3
Resultat—9,8—9,4
Likviditetssaldo |39,03L1

(bankkonton hos riksgäldskontoret)

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Trafiksäkerhetsverket: Fordon och körkort för budgetåret

1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

C 3. Trafiksäkerhetsverket: Bil- och körkortsregister m. m.

1986/87 Utgift1000
1987/88 Anslag1000
1988/89 Förslag1000

Verksamheten är avgiftsfinansierad. Kostnader för bil- och körkortsregistrering, framställning och distribution av körkort, registreringsskyltar

m.m. täcks av registerhållnings-. avställnings- och skyltavgifter samt av särskilda avgifter för körkort. För att täcka kostnader för uppbörd av vägtrafikskatt och för administration av felparkeringsavgiftssystem får verket avräkna ett visst antal kronor per fordonsskatt resp. felparkerings- 19

bil- och körkortsregister. Till statsverket inlevereras vidare 54 av inkoms- = Bil. 8 terna genom avgifter för att täcka vissa övriga verksamhetsanknutna kost-

nader inom statsförvaltningen.

Verksamheten är indelad i områdena fordon, körkort, yrkestrafikregis-

ter, vägtrafikskatt och uppdrag.

] verksamhetsområdet fordon ingår bl.a. registrering av fordon och registerhållning av ägardata och fordonsuppgifter. I verksamhetsområdet ingår även tillverkning och distribution av registrerings-, saluvagns- och exportvagnsskyltar samt av provisoriska skyltar.

Verksamhetsområdet körkort omfattar förandet av det centrala körkortsregistret, produktion och utfärdande av körkort samt handhavande av vissa andra delar av körkortsadministrationen. Vidare ingår registerhåll-

ning av uppgifter om körkortshavare,

Inom verksamhetsområdet yrkestrafikregister fullgörs de funktioner och rutiner som följer av verkets roll som central registreringsmyndighet för

yrkestrafiktillstånd.

I verksamhetsområdet vägtrafikskatt ingår bl. a. administration av fordons-, kilometer- och saluvagnsskatt samt av parkeringsanmärkningar.

Parkeringsanmärkningssystemet administreras av trafiksäkerhetsverket

som uppbär och redovisar felparkeringsavgifter och överlämnar obetalda ärenden till kronofogdemyndighet för indrivning.

Verksamhetsområdet uppdrag utgörs av försäljning av uppgifter ur trafiksäkerhetsverkets datorbaserade register. Verksamheten bedrivs på kommersiella grunder.

Trafiksäkerhetsverkets anslagsframställning Länsstyrelserna svarar för större delen av förändringarna i bil-, körkortsoch yrkestrafikregistret. Vissa centrala registreringar utförs också av trafiksäkerhetsverket, bl.a. via magnetband från bilgrossister och försäkringsbolag samt från utfall av kontrollbesiktningar m. m.

Sedan oktober 1985 får verket bedriva försöksverksamhet med direkt registrering av vissa bilärenden via datakommunicering med uppgiftslämnaren. De s.k. direktregistreringsrutinerna kan i första hand förenkla anmälningar av äganderättsövergångar inom större bilhandelsföretag och i motsvarande mån minska behovet av insatser på länsstyrelsernas bilregister för dessa ärenden. -

I samarbete med postverket undersöks möjligheterna att kunna använda

postens nya kassaterminaler för vissa bilregisterärenden, exempelvis på-

ställning av fordon. En sådan åtgärd skulle i hög grad höja servicegraden

för fordonsägaren eftersom man i de vanligaste bilärendena skulle få betydligt fler platser att vända sig till jämfört med i dag.

AB Svensk Bilprovning; ASB, inrapporterar per postbefordran besiktningsutfall till trafiksäkerhetsverket. Inkomna rapporter genomgår en omfattande och tidskrävande hantering innan uppgift om genomförd besiktning noteras i bilregistret. Mot bakgrund av bl. a. den snabba teknologiska utvecklingen i omvärlden är rutinerna otidsenliga. En övergripande analys 20

av möjligheterna till rationellare rutiner mellan ASB och trafiksäker-

betsverket har inletts. Bil. 8 I samarbete med riksskatteverket pågår ett projekt som syftar till förenklingar i uppbörden av kilometerskatt genom preliminärdebitering. För tra-

fiksäkerhetsverkets del kan kostnadsminskningen beräknas till ca 5 milj. kr. per år genom främst reducerade portokostnader.

Enligt trafiksäkerhetsverkets bedömning bör ett nytt system anskaffas för registrering av klimat, larm och störningar i datahallarna. Vidare bör

ytterligare en dieselgenerator och utrustning för blankettmatning och fals-

ning till laserskrivare 2 anskaffas. Slutligen bör viss försliten utrustning bytas ut samt ersättningsinvesteringar göras för kontorsmaskiner m. m. Verket har beräknat det sammanlagda investeringsbehovet till 7,5 milj. kr.

Trafiksäkerhetsverket har i en särskild framställning bl. a. föreslagit att

verket på kommersiella grunder skall få sälja registreringsskyltar där köparen själv — efter vissa regler — får utforma ett personligt registreringsnum-

mer. Verket har vidare anfört följande. Inkomsterna från denna försäljning bör gå till en fond för speciella trafiksäkerhetsinsatser. Förvaltningen av fondmedlen bör därvid handhas av en styrelse med representation från

näringsliv samt från intressenter inom trafiksäkerhetsområdet. Registreringsskylten bör bestå av en valfri text/nummer-Kkombination med tre till sex tecken. Det tilldelade numret skall därvid vara personligt och flyttas

med till ny bil vid bilbyte. Skylten betalas genom en engångsavgift. Giltighetstiden bör bestämmas till mellan fem och tio år samt medföra rätt att förnya sitt innehav. I bilregistret skall dock alltid finnas ett ordinarie

registreringsnummer som det personliga numret är anknutet till.

Föredragandens överväganden Verket har i sin anslagsframställning pekat på en rad områden där rationaliseringar kan göras i kombination med en ökad service för medborgarna. Genom fortsatt rationalisering kan verket även framöver bidra till en låg kostnadsutveckling. De förslag som kan bli följden av utredningsarbetet

får prövas på sedvanligt sätt.

Resultatet för verksamheten inom anslaget beräknas uppvisa en förlust för budgetåren 1987/88 och 1988/89. Regeringens tidigare beslut om avgiftshöjningar inom främst körkortsområdet innebär ett steg mot målet om kostnadstäckning för varje verksamhetsområde. Verkskapitalet beräknas

för nämnda budgetår uppvisa en negativ behållning. Detta beror på ändrade redovisningsprinciper. Likviditeten är dock god.

Trafiksäkerhetsverket har föreslagit att landets fordonsägare bl. a. er-

bjuds möjlighet att som ett särskilt stöd för visst trafiksäkerhetsarbete individuellt välja ett registreringsnummer och betala ett på kommersiella grunder fastställt pris för detta. Inkomsterna skulle enligt verkets förslag föras till en fond och förvaltas av en styrelse med vid representation. För egen del kan jag i huvudsak ansluta mig till trafiksäkerhetsverkets

förslag. Genom försäljning av individuella registreringsnummer kan skapas ekonomiskt utrymme för ny eller kompletterande verksamhet på trafiksäkerhetsområdet som det för närvarande inte finns utrymme för. Jag kan i 21

sammanhanget erinra om att verket redan i dag enligt sin instruktion på kommersiella grunder får försälja datatjänster och programvara för auto- — Bil. 8 matisk databehandling. Inkomsterna från försäljningen av individuellt valda registreringshummer bör emellertid inte gå till en fond utan i stället tillföras anslaget C3 för att där särredovisas. Det bör sedan ankomma på regeringen att efter framställning från trafiksäkerhetsverket eller i annat fall besluta om medlens användning. :

Om riksdagen biträder förslaget om försäljning av personligt valda registreringsnummer har jag för avsikt att återkomma till regeringen med förslag till de författningsändringar som behövs för att åstadkomma detta.

1987/88 1988/89

milj. kr. milj. kr. Inkomster

Fordon: 197,2206,1
Körkort| 50.453,3
Uppdrag8.48,8
Vägtrafikskatt123.1126,5
Yrkesmässig trafik1.31,3
Räntor7.06,2
Övrigt2,5 389,92,6 404,8

Utgifter vid trafiksäkerhetsverket

Fordon153,5: 163,5
Körkort71,6= 761
Uppdrag8,08,8
Vägtrafikskatt141,2152,6
Yrkesmässig trafik. 0,40,4
Inleverans (5 20)19.0 393,719,8 421,2
Länsstyrelsernas kostnader härav137,0139,7
Resultat. —3,8 . —-16,4
Likviditetssaldo100,085,1

(bankkonton hos riksgäldskontoret)

Jag anser att verket av tillgängliga likvida medel bör få anskaffa ett nytt system för registrering av klimat m. m.. ytterligare en dieselgenerator, utbyte av försliten utrustning samt ersättningsinvesteringar för kontorsma-

skiner m. m., allt för en sammanlagd kostnad av 3 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen I. att till Trafiksäkerhetsverket: Bil- och körkortsregister m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr. samt

2. att godkänna de av mig förordade riktlinjerna för försäljning av

personliga registreringsnummer.

främjande | > Bil. 8

1986/87 Utgift 26 265 000 1987/88 Anslag 29 100 000 1988/89 Förslag 29 100 000! ! Utbrutet anslag

Anslaget kommer senare att behandlas i regeringens proposition om trafikpolitiken inför 1990-talet. Jag föreslår därför att anslaget förs upp med oförändrat belopp.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till

nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret

1988/89 beräkna ett anslag av 29 100 000 kr.

to [

Prop. 1987/88: 100

D. SJ-koncernen

Bil. 8

Regeringens aviserade proposition om trafikpolitiken inför 1990-talet kommer bl. a. att innehålla förslag till en genomgripande förändring av anslagskonstruktionen för järnvägsändamål. 1 det följande redovisar jag samtliga anslag som för närvarande finns upptagna på statsbudgeten. Förslag till ny

anslagsberäkning redovisas för anslaget för försvarsinvesteringar. I avvak-

tan på den trafikpolitiska propositionen föreslår jag att övriga anslag inom området förs upp med oförändrade belopp.

D 1. Investeringar i järnvägens infrastruktur

1986/87 Utgift 1 002 674 000 Reservation 129 106 000

1987/88 Anslag 760 000 000 1988/89 Förslag 760 000 000!

! Utbrutet anslag.

Under anslaget finansieras sådana investeringar i fasta anläggningar som har en direkt parallell till samhällets väginvesteringar. Investeringar i det ersättningsberättigade bannätet förs inte till statskapitalet. Av resterande

investeringar skall 8092 föras till statskapitalet och förräntas fullt ut. Av-

kastningskravet är dock villkorligt. För vissa investeringar i Stockholmsre-

gionen i enlighet med den överenskommelse som träffats mellan de berörda intressenterna gäller särskilda förräntningsregler.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Investeringar i

järnvägens infrastruktur för budgetåret 1988/89 beräkna ett reserva-

tionsanslag av 760 000 000 kr.

D 2. Ersättning till statens järnvägar för köp av vissa tjänster

1986/87 Utgift 1443 000 000 Reservation 16296 000

1987/88 Anslag 1364 000 000

1988/89 Förslag = 1364000000!

! Utbrutet anslag.

Från anslaget betalas ersättning till SJ för sådana tjänster som är önsk-

värda från samhällsekonomiska utgångspunkter men som inte är företags-

ekonomiskt motiverade för SJ som affärsverk.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Ersättning till

statens järnvägar för köp av vissa tjänster för budgetåret 1988/89 Bil. 8

beräkna ett reservationsanslag av 1364 000 000 kr.

D 3. Försvarsinvesteringar i järnvägar!

1986/87 Utgift 12 587 000 Reservation 6 594 000 1987/88 Anslag 28 000 000 1988/89 Förslag 20 800 000 I Tidigare benämnt Försvarsinvesteringar vid statens järnvägar.

Från anslaget betalas investeringar vad gäller försörjningsberedskapen för totalförsvarets civila del. SJ har beräknat anslagsbehovet för budgetåret 1988/89 till 20,8 milj. kr. |

Chefen för försvarsdepartementet har tidigare denna dag anmält bl. a. programplaner för totalförsvarets civila del och därvid redovisat sin syn på delprogrammet Järnvägstransporter. Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet tillstyrker jag medelsberäkningar för nästa budgetår till 20,8 milj. kr. Beloppet skall inte föras till statskapitalet. Medel under anslaget bör, om mina trafikpolitiska riktlinjer för införandet av en vägtrafikmodell för järnvägen godtas, disponeras av statens banverk.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Försvärsinvesteringar i järnvägar för budgetåret 1988/89

anvisa ett reservationsanslag av 20800 000 kr.

D 4. Särskilda investeringar vid statens järnvägar

1986/87 Utgift 36 106 000 Reservation 8894 000 1987/88 Anslag 100.000 000

1988/89 Förslag 100 000 000!

! Utbrutet anslag.

Från anslaget betalas investeringar enligt den nordiska handlingsplanen för ekonomisk utveckling och full sysselsättning på västkustbanan.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Särskilda

investeringar vid statens järnvägar för budgetåret 1988/89 beräkna

ett reservationsanslag av 100000 000 kr.

E. Sjöfart

Bil. 8 Sjöfartsverket

Sjöfartsverket har att inom transportsektorn svara för väsentliga delar av

sjöfartens infrastruktur i form av sjövägar och säkerheten i dessa samt att

se till att sjöfart kan bedrivas i svenska farvatten under säkra och effektiva former. Därtill har verket att verka för säkerheten ombord på svenska

fartyg oberoende av farvatten. Verksamheten skall huvudsakligen inriktas

på handelssjöfarten, men även fritidsbåtstrafikens och fiskets intressen

skall beaktas.

Under de senaste budgetåren har statsmakterna successivt ändrat prin-

ciperna för sjöfartsverkets betalningsansvar och finansiering i riktning mot

en ökad affärsmässighet och marknadsanpassning. Genom riksdagens beslut våren 1987 (prop. 1986/87:100 bil. 8, TU 14, rskr. 178) ombildades

sjöfartsverket från den 1 juli 1987 till affärsverk. Den tidigare hårda knytningen till statsbudgeten upphörde i praktiken samtidigt. Övergången till affärsverk innebär bl. a. att — verket fritt disponerar intäkter och ersättningar, — verket disponerar avskrivningsmedlen till finansiering av investeringar

eller annan intern disposition, | — verket får finansiera investeringar genom lån i riksgäldskontoret, — verket får använda en rörlig kredit i riksgäldskontoret som likviditets-

buffert, |

— verket får fondera överskott utöver fastställt avkastningskrav,

— verkets ackumulerade avskrivningar utöver plan per den 30 juni 1987, ca

340 milj. kr., har överförts till en resultatutjämningsfond, — statskapitalet per den 30 juni 1987, ca 417 milj. kr., har omvandlats till

ett fast statskapital, — verket skall till statskassan inleverera ränta beräknad på det fasta stats-

kapitalet.

Kostnader för verksamhet som inte skall ingå i handelssjöfartens betalningsskyldighet finansieras på oförändrat sätt genom anslag över statsbud-

geten.

Beslutet om övergång till affärsverk innebär vidare att sjöfartsverket

skall presentera rullande treårsplaner för verksamheten. Syftet är att stats-

makternas styrning skall bli mer övergripande och ta sikte på att fastställa

ekonomiska mål och servicemål. Fr. o. m. år 1988 övergår verket till kalen-

derårsredovisning. Medelstilldelningen för den anslagsfinansierade verksamheten förutsätts dock även i fortsättningen ske per budgetår.

Verksamhetens inriktning m. m.

Sjöfartsverket anger i sin första treårsplan för 1988-1990 mål för samtliga

verksamhetsgrenar och den planerade inriktningen av verksamheten under

perioden.

Målen för farleder och utmärkning är att

— skapa förutsättningar för säker vägledning av sjöfarten i Sverige omgi-

och underlätta intagning av fartyg vid nedsatt sikt och under vintersjö- = Bil.-8

fartsförhållanden, |

— med bibehållande av nuvarande servicenivå gentemot sjöfarten vid-

makthålla och effektivisera driftfunktionerna i befintliga säkerhetssystem. "

Inriktningen av verksamheten går ut på en fortsatt rationalisering av fyrdriften och att skapa utrymme för nödvändiga anpassningar av farledsutmärkningen med hänsyn till ändrad trafikstruktur och säkerhetsproblem. Programmet för ombyggnad av småfyrar fortsätter. Detta medger samti-

digt att användningen av tjänstefartygen kan minskas. Ett av tjänstefartygen beräknas kunna tas ur drift vid utgången av år 1988. Från samma

tidpunkt avses besättningen på ett gasningsfartyg kunna reduceras. Ratio-

naliseringseffekten beräknas till ca 4,5 milj. kr. per år.

Målet för lotsningen är att

— alla hamnar av någon betydelse för handelssjöfarten skall kunna påräk-

na lotsningsservice.

Den planerade inriktningen under treårsperioden innebär att det administrativa samordningsarbetet fullföljs. De sjötrafikområden som avses er-

sätta nuvarande lotsplatser och lotsdistrikt syftar till att skapa förutsätt-

ningar för en gemensam och mer slagkraftig organisation av fältverksam-

heten inom hela lots- och fyrväsendet. Det tidigare träffade lotsarbetstids-

avtalet bedöms kunna medföra en minskning med 21 lotstjänster under

treårsperioden.

Inom ramen för nuvarande arbetstidsavtal för båtmännen beräknas att 19 tjänster skall kunna dras in under treårsperioden.

För att öka utrymmet för rationaliseringar har emellertid förberedelser vidtagits för att inleda förhandlingar om ett nytt arbetstidsavtal för båtmännen. Ett nytt avtal avses kunna vara klart under år 1988. Strävan är att åstadkomma ett flexibelt arbetstidssystem som möjliggör cen mer verksamhetsanpassad personaldimensionering.

Genom en fortsatt minskning av antalet lotsbåtar, möjliggörs en motsvarande minskning av underhållsbehovet.

Målet för isbrytningen är att . — sjöfart skall kunna bedrivas året runt på alla väsentliga hamnar.

År 1986 fattades beslut om investering i en ny kapacitetsstark isbrytare som skall ersätta de två äldsta enheterna. Den nya isbrytaren beräknas

kunna tas i drift hösten 1988. Med den nya isbrytaren bedöms målsättningen för isbrytningen kunna uppfyllas även fortsättningsvis.

Verket konstaterar att det hittills gått att rationalisera isbrytardriften med i genomsnitt ca 2746 per år. Detta har varit möjligt genom ett bättre utnyttjande av isbrytarna, en hårdare styrd underhållsplanering och genom att utnyttja egna tjänstefartyg som hjälpisbrytare. Verket bedömer att det

går att åstadkomma rationaliseringar av samma omfattning även under

kommande treårsperiod. :

Målen för sjömätning och sjökortsproduktion är att Prop. 1987/88: 100

— utföra sådana mätningar och undersökningar i farvatten inom landet och = Bil. 8

angränsande havsområden som fordras för sjöfartens och totalförsvarets behov,

— utarbeta och utge eller låta utge allmänna sjökort och seglingsbeskriv-

ningar samt utarbeta särskilda sjökort och seglingsbeskrivningar för

marinen, .

— i den mån det är ändamålsenligt för landets sjöfart, utarbeta och utg

eller låta utge sjökort och seglingsbeskrivningar även över områden som ej angränsar till svenska farvatten.

Sjömätningarnas resultat från en säsong skall vara utvärderade i djup-

kartans form senast den 31 augusti nästföljande år.

Den inriktning verket anger innebär bl. a. att 3—5 nya allmänna sjökort i den svenska sjökortsportföljen skall ges ut årligen. En ny upplaga av båtsportkortscerierna bör ges ut vartannat år. Vidare bör enligt verket minst två internationella sjökort ges ut under perioden.

Sjöfartsverket har vidare i sin treårsplan för 1988—1990 redovisat detaljerade mål för fartvgstekniska och fartygsoperativa frågor samt för sjöräddning och sjöolycksutredning. Som Övergripande ekonomiskt mål för sjöfartsverket har sedan länge

gällt kravet på full kostnadstäckning, vilket innebär att intäkterna skall täcka samtliga kostnader, inkl. avskrivningar, och därutöver lämna en av statsmakterna fastställd avkastning. Övergången till affärsverk ställer ytterligare krav på drift enligt affärsmässiga principer och på tillfredsställande lönsamhet. Viss del av verkets verksamhet skall emellertid inte anses ingå i handelssjöfartens betalningsansvar. För den verksamheten anslås i stället särskilda medel.

Sjöfartsverket sätter som mål för sitt ekonomiska resultat för treårspe-

rioden att klara statsmakternas krav att inleverera avkastning på verkets fasta statskapital enligt fastställd avkastningsränta. Avkastningsräntan utgör för närvarande 114.

Sjöfartsverkets resultat har de senaste fem åren överstigit förräntnings-

kravet. Detta överskott har levererats in till staten. Som affärsverk får sjöfartsverket möjlighet att fondera överskottsmedel. Verket framhåller att

de första åren som affärsverk fordrar att resultatet ger möjlighet till rimlig

konsolidering. Fonderade medel krävs bl. a. som gardering för oförutsedda svängningar i konjunkturen och vidare för att möjliggöra självfinansiering

av det nya sjömätningsfartyg som enligt verkets investeringsplan skall

beställas i slutet av år 1990. En fondering är vidare enligt verket viktig för att långsiktigt förstärka det egna kapitalet så att soliditeten kan hållas

uppe.

Verket förordar som lämplig konjunkturmarginal ett överskott i förhål-

lande till omsättningen på 1,5—2 9 efter kapitalkostnader och avkastningskrav.

Beträffande prissättningen anger sjöfartsverket att verket sedan början av 1980-talet har haft som mål att höjningar av de allmänna sjöfartsavgifterna skall hållas inom inflationsramen och att prissättningen på de pro-

dukter och tjänster som sjöfartsverket tillhandahåller skall utgå från full 28

kostnadstäckning. Verket föreslår att detta skall gälla som mål även under Prop. 1987/88: 100 treårsperioden 1988-1990. Bil. 8

Inom fartygsverksamheten motsvarar för närvarande ca-.66 Ze av kostnaderna den del av stämpelskatten som erläggs vid förvärv av registreringspliktiga fartyg. Resterande del av verkets kostnader täcks genom förrättningsavgifter och till en mindre del med anslagsmedel. Verket räknar med i stort sett oförändrade relationer under treårsperioden. Verket anser att avgiftsfinansieringens andel bör öka på sikt.

Soliditeten beräknad som andelen eget kapital inklusive det fasta statskapitalet i förhållande till balansomslutningen anges för treårsperioden till ca 85960. Av verkskapitalet utgör det fasta statskapitalet mer än 5096. Sjöfartsverket anser dock att statskapitalet bör betraktas som en långfristig skuld till staten vid beräkning av soliditeten. Det kapital på vilket soliditeten enligt verket bör beräknas utgörs således av de avsättningar som verket själv genererat genom resultatutjämningsfonden och fondering av vinstmedel. Soliditeten skulle därigenom hänföras till de poster som påverkas av verkets ekonomiska mål. Räknat på det av verket föreslagna sättet ligger soliditeten under treårsperioden på ca 40 4.

Inom enskilda verksamhetsgrenar finns det, enligt verket, i stor utsträckning prestationsmått som kan belysa produktivitetsförändringar. Problem möter dock vid en sammanvägning av materialet för att visa produktivitetsförändringen i hela verket.

Tills vidare anser verket att den sänkning av kostnadsnivån i fast pris som löpande rationaliseringsåtgärder åstadkommer ger en godtagbar bild av produktivitetsförändringen.

Investeringar Verkets investeringsplan för treårsperioden 1988-1990 omfattar ett belopp på 252,2 milj. kr. enligt följande fördelning.

Milj. kr.198819891990
Fyrväsendet23.819,118.3
Lotsväsendet12,815,214,6
Sjöräddning2,24,02,1
Sjökartläggning7.810.486,6
Isbrytning7.013.55,5
Övrigt6,31.51.5
Summa59,963,7128,6

Investeringar i fyr- och telemateriel, ombyggnad av fyrar och återan-

skaffning av lotsbåtar utgör dominerande inslag. Den höjning som föreslås

år 1990 följer bl. a. av att ett nytt sjömätningsfartyg planeras att anskaffas som ersättare för ett äldre och orationellt fartyg (Anders Bure), 31,5 milj. kr. Vidare ingår under perioden 21 milj. kr. i investeringar för prov med

djupmätning med hjälp av flygburen laser.

Finansieringen av investeringarna sker till övervägande del med avskriv-

ningsmedel.

Finansieringen framgår av följande uppställning:

Bil. 8

Milj. kr.. 19881989 : 1990
Totala investeringar59,963,7128,6
Avskrivningsmedel55,3357,359,3
Driftmedel4,66,4-
Lånebehov=-69,3!

! Länebehovet kan komma att minska med 21,3 milj. kr. om sjöfartsverket tar i anspråk fonderade vinstmedel.

Verket hemställer om bemyndigande att under budgetåret 1988/89 få finansiera investeringar genom marknadsmässig upplåning i riksgäldskontoret inom en ram av 70 milj. kr. Låneutrymmet skall ses som en möjlighet ifall finansieringen inte kan genomföras på föreslaget sätt.

Sjöfartsverket hemställer vidare om godkännande av den i planen föreslagna allmänna inriktningen och omfattningen av verksamheten under perioden 1988-1990 samt av före-

slagna servicemål och ekonomiska mål för perioden,

att få disponera eventuell från budgetåret 1987/88 kvarstående del av för det budgetåret medgiven ram för upplåning i riksgäldskontoret för finansiering av investeringar, att till den del löpande utbetalningar inte kan bestridas med löpande

inbetalningar under budgetåret 1988/89 få disponera en rörlig kredit hos

riksgäldskontoret inom en ram av 40 milj. kr. och att få sätta in kassamässigt överskott på räntebärande konto i riksgäldskontoret, att handelsflottans kultur- och fritidsråd förs bort från handelsflottans

betalningsansvar och fr.o.m. den 1 juli 1988 finansieras över anslag på statsbudgeten.

Verket anser vidare med hänsyn till att verket övergått till kalenderår som räkenskapsår att treårsplanen bör prövas av riksdagen under hösten och ej i samband med den normala budgetprocessen.

Föredragandens överväganden Sjöfartsverket har i en skrivelse den 10 mars 1987 redovisat förslag till en

ny organisation av verket. Verket har i en skrivelse den 30 september 1987

justerat förslaget i vissa delar. Den föreslagna omorganisationen är inte av sådan omfattning att riksdagens godkännande krävs. Den redovisning som jag lämnar i det följande kan tjäna som information beträffande huvuddragen, Enligt verkets förslag skall den nuvarande centralförvaltningen ersättas med ett huvudkontor med sex enheter och tre stabsenheter. I fältorganisationen ersätts nuvarande lotsdistrikts- och lotsplatsorganisation med

sjötrafikområden. Nuvarande sju sjöfartsinspektionsdistrikt ersätts med tre sjöfartsinspektionsområden. Bakom organisationsförslaget ligger en

'strävan att slå vakt om och stärka fältverksamheten och att anpassa organisationen till de nya förutsättningar som det innebär att verket blivit

ett affärsverk. 30

effektiv ledning och administration av verkets totala verksamhet som i sin — Bil. 8

tur kan leda till en ökad delegering ut på fältet. Den nya fältorganisationen bör ha goda förutsättningar att erbjuda sjötrafiken de tjänster och den

service som det finns behov av längs våra kuster. Organisationen bör kunna göra det på ett rationellt och effektivt sätt så att den avgiftsbörda som via verkets kostnader tas ut av framför allt handelssjöfarten kan hållas

nere. Huvudkontorets föreslagna organisation förefaller vara väl anpassad

till fältorganisationens krav och till verkets nya funktion som affärsverk.

Jag har för avsikt att under innevarande budgetår föreslå regeringen de

ytterligare åtgärder som behövs för att genomföra organisationsförändringen. Jag ser det som angeläget att förändringen kan genomföras utan att det

totalt sett ställs anspråk på ökade administrativa resurser. Jag har inget att erinra mot de mål för de olika verksamhetsgrenarna som verket redovisar. Beträffande de fartygstekniska frågorna vill jag erinra om

att riksdagen antagit en ny lag om fartygssäkerheten. I lagen har besiktnings- och certifieringsuppgifterna överlåtits på internationella klassificeringssällskap, under förutsättning att det föreligger ett avtal om detta mellan staten och sällskapet i fråga. Härigenom kan sällskapen i större

utsträckning än i dag komma att utföra besiktningar och certifiering av

svenska fartyg. Ett sådant samarbete mellan verket och sällskapen kan

eventuellt påverka verkets behov av egna resurser för den verksamheten.

Jag vill även erinra om de uppgifter verket har angående sjötrafikens

påverkan på miljön.

Jag biträder verkets målsättning att inom oförändrad servicenivå ratio-

en kostnadsbesparing på ca 23 milj. kr. under treårsperioden.

Jag biträder även verkets ekonomiska mål och jag vill understryka vikten av att verksamheten bedrivs så att höjningarna av sjöfartsavgifterna kan hållas på en sådan nivå att näringens konkurrensförmåga inte försvå- ras.

Frågan om lämplig soliditet bör tills vidare bedömas mot bakgrund av nuvarande finansieringsformer för verkets investeringar. Eftersom statsmakterna tar ställning till investeringsvolymen och finansieringssätt kan det i och för sig inte anses helt nödvändigt att statsmakterna lägger fast ett specifikt soliditetsmål för perioden. Jag föreslår ändå att så sker. Vissa av

sjöfartsverket anförda skäl kan tala för att soliditeten beräknas på det sätt verket har föreslagit. Jag förordar dock att soliditeten beräknas som ande-

len eget kapital (verkskapitalet) i förhållande till hela balansomslutningen.

Detta beräkningssätt överensstämmer också med vad som gäller för andra verk. Beräknad på det sättet antas soliditeten för verket ligga runt 85 § för treårsperioden. Jag förordar att det också skall vara verkets mål för solidi-

teten under perioden.

Verkets planerade investeringar avses genomföras i syfte att modernise-

ra och effektivisera verksamheten. Jag har inget att erinra däremot. Vad gäller investeringen i ett nytt sjömätningsfartyg förutsätter jag att verket genomför cen grundlig analys av rationaliseringseffekten och behovet av ett nytt fartyg innan beslut fattas om investeringen. 31

Jag biträder verkets förslag om nivån för upplåning i riksgäldskontoret = Prop. 1987/88:100 och att verket skall få kunna utnyttja icke ianspråktagen del av bemyndi- = Bil. 8

gandet för innevarande budgetår.

Jag finner det för närvarande inte vara lämpligt att föreslå att verkets treårsplaner behandlas vid annan tidpunkt än den som gäller för den sedvanliga budgetbehandlingen. Jag vill därvid bl. a. erinra om att, vid den nuvarande ordningen, treårsplanerna kan behandlas i samband med att verkets anslag prövas. Jag kan inte heller biträda verkets förslag till ändrad finansiering av handelsflottans kultur- och fritidsråds verksamhet.

I enlighet med verkets förslag föreslår jag att verket under budgetåret 1988/89 får disponera en rörlig kredit hos riksgäldskontoret på högst 70

milj. kr. och även får sätta in kassamässigt överskott på det sätt och för de

ändamål som verket föreslagit.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordat om inriktningen av sjöfartsver-

kets verksamhet under perioden 1988-1990,

2. godkänna att sjöfartsverkets verksamhet skall inriktas på de

resultat- och prisnivåer som jag förordat för perioden 1988-1990,

3. godkänna vad jag anfört om sjöfartsverkets investeringar under

perioden 1988-1990 samt bemyndiga regeringen att besluta om av-

vikelser därifrån.

E 1. Ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster

1987/88 Anslag 101 406 000 (Nytt anslag) 1988/89 Förslag 101 471 000

För den del av sjötartsverkets verksamhet som inte skall ingå i handets-

sjöfartens betalningsansvar anvisas medel över ett särskilt anslag. Riksda-

gen har beslutat att denna verksamhet även fortsättningsvis skall finansicras genom ett anslag över statsbudgeten (prop. 1986/87:100 bil. 8, TU 14,

rskr. 178).

Sjöfartsverkets anslagsframställning Sjöfartsverket föreslår att som ersättning till verket för vissa tjänster avseende farleds- och fartygsverksamhet anvisas ca 103.6 milj. kr. för budgetåret 1988/89 i oförändrad pris- och lönenivå. Verkets yrkade anslag

för radiokostnader åt sjöfarten har dock räknats upp i enlighet med offert från televerket. Av sjöfartsverkets yrkande avser ca 98,2 milj. kr. ersättning för tjänster

inom farledsverksamheten. Kostnadsposterna består bl. a. av bränslekostnader m.m. för isbrytningen. vissa kostnader för fritidsbåttrafiken och 32

yrkesfisket, sjösäkerhetsrådet, bemanning av fyrar av regionalpolitiska — Prop. 1987/88:100 skäl samt vissa kostnader för bemanning av sjömätningsfartyg. Bil. 8

Verket beräknar ersättningen för vissa tjänster avseende fartygsverksamheten för budgetåret 1988/89 till ca 5,4 milj. kr. I detta belopp har verket bl. a. inkluderat ersättning för vissa kostnader för sjömansregistret och deltagande i vissa internationella organisationers arbete.

Vidare har verket, under delprogram 12 Ersättning för inspektion och andra uppdrag, tagit upp 1000 kr. i ersättning för verkets kostnader för fartygstillsyn och skeppsmätningsverksamhet som överstiger verkets inkomster från avgifter för dessa verksamheter samt från de anvisade medlen för jämkning av besiktningsavgifter. För nettokostnaden tar verket i anspråk medel motsvarande det belopp under inkomsttiteln stämpelskatt som är hänförlig till fartygsförsäljningar. I den del kostnaderna inte kan täckas av stämpelskattemedel skall kostnaderna täckas från verkets övriga intäkter. Inkomsterna av denna del av stämpelskatten har under de senaste fyra budgetåren legat omkring 30 milj. kr. Verket anser det svårt att prognosticera inkomsterna av stämpelskatten. Inget tyder dock på någon betydande nedgång inom den närmaste tiden. Verket har sålunda inte förutsatt att kostnaderna under anslagets delprogram till någon del skall behöva täckas över verkets övriga intäkter.

Sjöfartsverket nämner att enligt vägverkets bedömning krävs de närmaste åren omfattande underhållsåtgärder av bron över Falsterbokanalen. ' Driften av kanalen är inte lönsam. Öppethållande av trafiken genom kanalen är för närvarande främst motiverad av fritidsbåtstrafikens behov och av beredskapsskäl. Sjöfartsverket avser att i särskilt sammanhang återkomma till regeringen med förslag om anslag för ombyggnad av bron.

Verkets kostnader i samband med 'fritidsbåtsregistret enligt lagen (1987:773) om fritidsbåtsregister tar jag upp under en särskild anslagspost.

Föredragandens överväganden

Mitt förslag, efter pris- och löneomräkning, fördelat på delprogrammen framgår av följande sammanställning. |

3 Riksdugen 1987/88.1 saml. Nr 100. Bilaga &

Anvisat Verket Före-

draganden

tusental kr. I. Radiotjänst åt sjöfarten 2037 2442 2442 2. Omlokaliseringskostnader 2863 2863 2949 3. Bemanning av fyrar av regional-

politiska skäl 1580 1580 1706 4. Deltagande i vissa internationella

organisationers arbete 1265 2041 1380 5. Vissa kostnader för fritidsbåttrafik

och yrkesfiske 37 550 39518 40704 6. Sjösäkerhetsrådet . 2860 2860 2946 7. Bränslekostnader m. m. för

isbrytning, förslagsvis 49 120 49 120 46 120 8. Vissa kostnader inom totalförsvaret — 1500 500 515 9. Åtgärder mot vattenförorening från |

fartyg l | 1 10. Särskild undersökningskommission

vid sjöolyckor, förslagsvis 115 115 118 11. Vissa kostnader för sjömans-

registret 2514 2514 2589 12. Ersättning för inspektion och andra

uppdrag I 1 ! Summa anslag 101 406 103555 101471

Deltagandet i vissa internationella organisationers arbete sker i väsentlig

utsträckning för att befrämja handelssjöfartens ställning. Jag anser därför

att en del av kostnaderna bör finansieras över verkets ordinarie intäkter.

Jag föreslår att verkets yrkade anslag för ändamålet minskas med 700 000

kr. före pris- och löneomräkning.

För bränslekostnader för isbrytningen och inhyrning av hjälpisbrytare

har verket yrkat förslagsvis ca 49 milj. kr. vilket överensstämmer med

anslaget för innevarande år. Sedan anslaget prövades för innevarande år

har bränslekostnaderna gått ner. Jag bedömer att priserna under den nu

aktuella perioden inte kommer att höjas påtagligt. Jag föreslår därför att

anslaget för delprogrammet minskas med 3 milj. kr. Anslaget under delprogrammet bör inte heller prisomräknas.

Inom delprogrammet 8, Vissa kostnader för totalförsvaret, har tagits

upp ett belopp för bl.a. information och utbildning om sjöfartens och handelsflottans betydelse i kris och krig. Från delprogrammet 12 betalas verkets kostnader för inspektion och

andra uppdrag. De verkliga kostnaderna som beräknas till ca 30 milj. kr.

täcks till viss del genom olika förrättningsavgifter. Anslagsposten får vida-

re belastas med utgifter som motsvarar den del av stämpelskatten som är hänförlig ull fartygsförsäljningar.

Som redovisats under verkets anslagsframställning inkluderar det yrka-

de anslaget under delprogrammet 1. Radiotjänst åt sjöfarten, beräknade

kostnadsökningar. För delprogrammet 3. Bemanning av fyrar av regionalpolitiska skäl, föreslår jag att anslaget räknas upp i pris- och löneomräkning med 8 Z. På övriga delprogram föreslår jag en pris- och löneomräkning på 396. Det totala anslaget uppgår härefter till 101 471 000 kr. 34

Jag har i mitt förslag beaktat att tjänstebrevsrätten föreslås slopad.

Bil. 8

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning till sjötartsverket för vissa tjänster för budget-

året 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 101471 000 kr.

E 2. Fritidsbåtsregister

Nytt anslag

1988/89 Förslag 13 000 000

Den 1 januari 1988 träder lagen (1987:773) om fritidsbåtsregister i kraft.

Enligt lagen skall registrering av vissa båtar ske i ett fritidsbåtsregister som skall föras av sjöfartsverket, trafiksäkerhetsverket och länsstyrelserna

med hjälp av automatisk databehandling. Kostnaderna för registeruppläggning, drift, underhåll och administration av registret skall täckas genom

avgifter. Ägaren av registerskyldig båt skall betala en årlig registeravgift.

Influtna registeravgifter redovisas under en särskild inkomsttitel i stats-

budgeten. Sjöfartsverket avses årligen före den 1 september till regeringen

lämna förslag till registeravgift för nästföljande år. Som underlag för beräkningen av avgiften skall redovisas de avgifter som influtit under föregående

budgetår och samtliga utgifter för registret under föregående budgetår samt

de beräknade utgifterna för såväl det löpande som nästföljande budgetår.

Föredragandens överväganden

Sjöfartsverket, trafiksäkerhetsverket samt vissa länsstyrelser kommer att ha utgifter för registerarbetet. Sjöfartsverket avses ha en övergripande överblick över samtliga kostnader för registerhållningen. Jag föreslår där-

för att sjöfartsverket tilldelas ett anslag för täckande av samtliga kostnader och att verket från anslaget får täcka, utöver sina egna kostnader jämväl trafiksäkerhetsverkets och länsstyrelsernas kostnader. Jag är angelägen om att samarbetet mellan myndigheterna blir smidigt. Jag förutsätter därför att länsstyrelserna och trafiksäkerhetsverket på ett enkelt sätt kan redovisa medelsbehovet till sjöfartsverket.

För att täcka utgifterna för tiden fram till budgetåret 1988/89 disponerar

medel över anslaget.

Sjöfartsverket har beräknat driftkostnaderna för registret under budget-

året 1988/89 till ca 13 milj. kr. Jag avser att inom ramen för nästa års anslagsbehandling redovisa förslag till anslag som även skall täcka periodiserad del av det slutliga utfallet av initialkostnaderna. Till anslaget för

budgetåret 1988/89 bör därför anvisas 13 milj. kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag anfört om medel för fritidsbåtsregistret. 35

2. till Fritidsbåtsregister för budgetåret 1988/89 anvisa ett för- Prop. 1987/88: 100

slagsanslag av 13000 000 kr. Bil. 8

E 3. Transportstöd för Gotland!

1986/87 Utgift 59 000 000

1987/88 Anslag 52 000 000

1988/89 Förslag 37 000 000 ! Ändrat littera.

Från anslaget ges statsbidrag till trafiken till sjöss till och från Gotland. Transportstödet omfattar såväl person- som godsbefordran i färjetrafiken på Gotland och är inbyggd i den taxa som. tillämpas. Vidare ges från anslaget ett bidrag till vissa transportföretag för att täcka de merkostnader

som inte kompenseras av det s. k. Gotlandstillägget.

Transportrådets anslagsframställning Anslaget har tidigare redovisats under littera H. Transportstöd m.m. Transportrådet har för budgetåret 1988/89 beräknat kostnaderna under anslaget för färjetrafiken till 30 milj. kr. Kostnaderna för det särskilda statsbidraget till lastbilsföretagen beräknas oförändrat till 7 milj. kr.

Föredragandens överväganden Regeringen meddelade den 19 februari 1987 Nordström & Thulin Aktiecbo-

lag tillstånd att fr.o.m. den 1 januari 1988 tills vidare bedriva sjöfart i

regelbunden trafik mellan Gotland och svenska hamnar utanför Gotland.

Ersättning för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland redovisas över

littera F. Luftfart. I konsekvens härmed bör transportstödet till Gotlands-

trafiken redovisas över littera E. Sjöfart, eftersom transportstödet till Gotlandstrafiken under detta anslag i allt väsentligt är relaterat till sjötrans-

porter. Jag föreslår därför att anslaget får ändrad littera fr. o. m. budgetåret 1988/89. Någon ändring i stödets administration innebär mitt förslag inte. Jag förordar i enlighet med transportrådet ett anslag på 37 milj. kr. för budgetåret 1988/89, varav 7 milj. kr. avser särskilt statsbidrag till lastbils-

företag.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Transportstöd för Gotland för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 37 000 000 kr.

| | Prop. 1987/88: 100 Övriga sjöfartsändamål

Bil. 8 E 4. Handelsflottans pensionsanstalt!

1986/87 Utgift1000
1987/88 Anslag1000
1988/89 Förslag1000

! Ändrad anslagsbeteckning.

Handelsflottans pensionsanstalt (HPA) handlägger ärenden om pensionering av sjömän enligt kungörelsen (1972:412) om sjömanspension (änd-

rad senast 1980:432).

Eriligt lagen (1981:691) om socialavgifter skall arbetsgivare som syssel-

sätter sjömän betala sjömanspensionsavgift.

Kostnaderna för pensionsanstaltens administration betalas med dessa avgifter. Av medlen tas ett så stort belopp i anspråk till pensionsanstalten,

som motsvarar summan av anstaltens avlöningar och omkostnader med avdrag för 14000 kr.

Föredragandens överväganden

1987/88 Beräknad ändring 1988/89!

: Pensions- Före-

anstalten draganden Utgifter, avlöningar och : : .

omkostnader 1491 000 +30000 +30000

11 1987/88 års pris- och löneläge.

Efter pris- och löneomräkning beräknas kostnaderna till 1602 333 kr. Till uppbörd under anslaget skall således tas 1601 2333 kr. Över statsbudgeten

anvisas oförändrat 1000 kr. .

Jag har i mitt förslag beaktat att tjänstebrevsrätten föreslås slopad.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Handelsflottans pensionsanstalt för budgetåret 1988/89

anvisa ctt anslag av 1000 kr.

E 5. Handelsflottans kultur- och fritidsråd!

1986/87 Utgift1000
1987/88 Anslag1000
1988/89 Förslag1000

' Ändrad anslagsbeteckning.

Handelsflottans kultur- och fritidsråd (HKF) planlägger. samordnar och genomför kultur- och fritidsverksamhet för sjöfolk. Rådets verksamhet inriktas på kulturell service som avses ge en bild av det svenska kulturutbudet genom distribution av böcker, tidningar och tidskrifter, inspelade 37

TV-program, film m. m. Rådet ordnar även bl. a. idrottsarrangemang. Rå- — Prop. 1987/88:100 det har ett omfattande samarbete med bl. a. motsvarande nordiska organi- = Bil. 8 sationer och med svenska kyrkan i utlandet samt med kommuner och

idrottsorganisationer.

HKF:s anslagsframställning

HKF beräknar utgifterna exkl. filmverksamheten till ca 12,3 milj. kr. före pris- och löneomräkning under budgetåret 1988/89. .

Rådets verksamhet finansieras i dag genom att kostnaderna avräknas

mot fyravgifterna. Filmverksamheten finansieras till viss del genom intäkter. Rådet bemyndigas att överskrida anslagsposten Kultur- och fritids-

verksamheten med ett belopp som motsvarar intäkterna från filmverksam-

heten. En viss annan verksamhet finansieras också genom avgifter för utförda tjänster. HKF föreslår ingen ändring av nuvarande finansieringsform. Rådet hemställer emellertid om bemyndigande att få överskrida utgiftsposten Kultur- och fritidsverksamhet med ett belopp som motsvarar

inkomster av distribution av TV-program till landbaserade utlandssvenskar samt för service till fartyg som inte för svensk flagg men som rådet har medgivande att mot kostnadstäckning tillhandahålla service.

Regeringen uppdrog den 26 mars 1987 åt HKF att i besparingssyfte göra en översyn av rådets utlandsverksamhet och i sin anslagsframställning för budgetåret 1988/89 redovisa förslag till en ändrad organisation i denna del.

I anslagsframställningen för budgetåret anför HKF att man anser att ut-

landsverksamheten väl svarar mot dagens situation för svensk sjöfart. En

mer genomgripande förändring av den nuvarande organisationen förutsätter en radikal omstrukturering av vår utrikes sjöfart.

Föredragandens överväganden

Efter tillägg för pris- och löneomräkning beräknar jag kostnaderna för

rådets kultur- och fritidsverksamhet exklusive utlandsverksamheten till 10 milj. kr. budgetåret 1988/89. Jag har därvid beräknat I milj. kr. i kompensation för ökade förvaltningskostnader i samband med den indragning av

tjänstebrevsrätten som föreslås. Lönekostnaderna har räknats upp med ca 12. För utlandsverksamheten har rådet yrkat ca 2,9 milj.kr. före pris- och löneomräkning. Jag anser att rådets verksamhet primärt skall vara inriktad på all ge service till sjömän som gästar svenska hamnar och att se till att

böcker, filmer m. m. kan spridas till svenska fartyg utomlands. Det vore önskvärt om rådets övriga utlandsverksamhet kunde göras mer beroende av avnämarna så att de som utnyttjar servicen gör det mot avgift motsva-

rande rådets kostnader på det säti som redan sker med exempelvis distri-

bution av inspelade TV-program till landbaserade utlandssvenskar. De inbesparingar på anslaget som ett sådant system skulle medföra bör komma handelsflottan till del. Jag avser att föreslå regeringen att HKF ges i uppdrag att utarbeta ett förslag till avgiftssystem för utlandsverksamheten och att presentera det i nästa anslagsframställning tillsammans med en 38

bedömning av de konsekvenser ett sådant system skulle få. I avvaktan på en ändrad finansiering för utlandsverksamheten föreslår jag att ett oföränd- — Bil. 8 rat belopp, ca 2,9 milj. kr., tas upp för nästa budgetår. I den mån HKF under budgetåret 1988/89 kan få in intäkter för service utomlands, lämnad inom ramen för den ordinarie verksamheten bör rådet få överskrida anslagsposten med motsvarande belopp. Intäkterna och kostnaderna härför bör dock redovisas i anslagsframställningen.

Kostnaderna för rådets verksamhet föreslår jag, i likhet med HKF, skall avräknas mot fyravgifterna. Avräkningen bör dock inte utgöra mer än 9 46 av fyravgifterna. Därutöver bör HKF få tillgodoräkna sig eventuellt överskott av rådets filmverksamhet. Uppstår underskott i filmverksamheten får resterande belopp tas från anslagna medel för kultur- och fritidsverksamhet på bekostnad av övrig verksamhet.

Det förhållandet att fyravgifterna är trafikberoende kan medföra att avräkningen på högst 992 inte blir tillräcklig för finansiering av HKF:s

får göra avsteg från den gällande procentavräkningen för finansieringen av HKF:s verksamhet för budgetåret 1988/89.

Jag har i mitt förslag beaktat att tjänstebrevsrätten föreslås slopad.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de av mig föreslagna riktlinjerna för finansiering av

Handelsflottans kultur- och fritidsråd,

2. till Handelsflottans kultur- och fritidsråd anvisa ett förslagsan-

slag av 1000 kr.

E 6. Ersättning till viss kanaltrafik m. m.!

1986/87 Utgift 45 600 000 1987/88 Anslag 47 900 000 1988/89 Förslag 51 500 000 "Ändrad anslagsbeteckning.

Från anslaget kompenseras Trollhätte kanalverk och Vänerns seglationsstyrelse enligt statsmakternas beslut om att slopa de särskilda passageavgifterna för Vänertrafiken (prop. 1978/79:24, TU 6. rskr. 61). Riksdagen har därefter beslutat (prop. 1985/86:100 bil. 8, TU 14, rskr. 228) att kostnaderna över anslaget skall betalas av staten.

Föredragandens överväganden Kostnaden för ersättning till Trollhätte kanalverk och Vänerns seglationsstyrelse uppgick budgetåret 1986/87 till 45,6 milj. kr., varav 41 milj. kr. avsåg kanalverket. Inkomsterna från farledsvaruavgifter inkl. distanstilllägg som var hänförliga till trafiken på Trollhätte kanal och Vänern uppgick under budgetåret till ca 11,6 milj. kr. |

Trollhätte kanalverk har för budgetåret 1988/89 beräknat medelsbehovet till ca 48.2 milj. kr., inklusive amortering av lån för finansiering av repara- 39

tionskostnader i samband med ett tillfälligt driftstopp i kanalen hösten 1987. : Bil. 8

Vid min beräkning av ersättning till kanalverket har jag inkluderat medel för amortering och kapitalkostnader för nämnda lån. Eventuella överskott i kanalrörelsen bör få användas för en snabbare amortering av lånet, som jag tidigare föreslagit skall återbetalas inom högst sju år. Jag har beräknat kostnaden för ersättning till kanalverket för budgetåret 1988/89 till 47 milj. kr. Jag har då mot bakgrund av de omfattande underhållsåtgärder som nyligen gjorts räknat med något lägre underhållskostnader än verket. Av anslaget har jag beräknat 1,5 milj. kr. som ett engångsbelopp mot bakgrund av den gångna svåra isvintern. : .

För Vänerns seglationsstyrelse har jag beräknat ca'4,5 milj. kr. vilket är 1,5 gånger de beräknade farledsvaruavgifterna. Den föreslagna ersättningen på 4,5 milj. kr. bör tillsammans med intäkterna från farledsvaruavgifter, lotsavgifter och övriga rörelseintäkter väl täcka seglationsstyrelsens rörelsekostnader under budgetåret. I kostnaderna är då inkluderade utgifter för utmärkning m.m. av fritidsbåtsleder. Jag föreslår därför för budgetåret 1988/89 att den över anslaget beräknade ersättningen till seglationsstyrelsen även får täcka kostnader för fritidsbåtslederna. Det bör ankomma på regeringen att anpassa utbetalningarna från anslaget till utvecklingen av övriga inkomster i verksamheten.

Vid beräkningen av anslagsbehovet har jag utgått från att de inkomster av farledsvaruavgifter inkl. distanstillägg som är hänförliga till trafiken i Trollhätte kanal och på Vänern, skall tillgodoräknas kanalverket respektive seglationsstyrelsen.

Trollhätte kanalverk tillämpar kalenderårsredovisning. Regeringens beslut om driftstat före kalenderårets början kommer därför att omfatta del av kalenderår för vilken riksdagen vid tidpunkten för beslut om driftstat inte anvisat något anslag. Regeringen har tidigare inhämtat riksdagens godkännande om att ersättningen från anslaget även i fortsättningen får beslutas för kalenderår.

Jag hemst att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag anfört i fråga om beslut om ersättning till

Trollhätte kanalverk,

2, till Ersättning till viss kanaltrafik m.m. för budgetåret 1988/89

anvisa ett förslagsanslag av 51500 000 kr.

E 7. Stöd till svenska rederier!

1986/87 Utgift 122956 000 1987/88 Anslag 25 000 000 1988/89 Förslag 25 000 000 ! Ändrad anslagsbeteckning.

Våren 1982 fattade riksdagen beslut om vissa sjöfartspolitiska frågor (prop. 1981/82:217, TU 37, rskr. 437). Beslutet innebar bl.a. ett tidsbegränsat stöd till svenska rederier. Stödet grundas i normalfallet på den : 40

nämnden för rederistöd. Bil. 8

Nämndens för rederistöd anslagsframställning Nämnden redovisar i sin anslagsframställning att 620 milj. kr. utbetalats i. stöd t.o.m. halvårsskiftet 1987. Av beloppet avser 421,4 milj. kr. konsoli-

deringsstöd och resterande belopp utvecklingsstöd. För budgetåret 1988/89 beräknar nämnden medelsbehovet för stöd till ca 25 milj. kr. Nämnden beräknar kostnaderna för administration m. m. till 550 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag förordar för nästa budgetår ett anslag på 25 milj. kr. vilket bör kunna

täcka jämväl nämndens administrationskostnader. Jag godtar nämndens beräkning av administrationskostnaderna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till svenska rederier för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag av 25 000 000 kr.

Prop. 1987/88: 100

F. Luftfart

Bil. 8

Luftfartsverkets uppgifter och mål

Luftfartsverket har fyra huvuduppgifter nämligen att . — driva och förvalta statens flygplatser för civil luftfart och även ansvara

för driften av stationsområden för civil luftfart vid militära flygplatser, — i fred svara för civil och militär flygtrafikledning, — ha tillsyn över flygsäkerheten för den civila luftfarten, samt — utföra vissa trafikala myndighetsuppgifter.

Luftfartsverkets övergripande mål. som gäller den civila luftfarten, är att främja en på sunda ekonomiska villkor grundad utveckling av luftfarten och verka för att en tillfredsställande flygtransportförsörjning uppnås och vidmakthålls till lägsta möjliga kostnader. Verket skall självt, eller i samverkan med övriga intressenter i luftfartssektorn, vidta eller initiera sådana åtgärder som stärker sektorns långsiktiga konkurrenskraft.

Verksamheten skall drivas med full kostnadstäckning. Därutöver skall luftfartsverket uppnä ett överskott som motsvarar statens avkastningsränta på statskapitalet.

Luftfartsverkets treårsplan för budgetåren 1988/89—-1990/91

Genom tidigare genomförda organisatoriska förändringar har en grund lagts för att uppnå en ökad affärs- och marknadsorientering av luftfartsverkets verksamhet. Med statsmakternas beslut våren 1985 om luftfartsverkets investeringar m.m. (prop. 1984/85:139, TU 26, rskr. 333) ersattes tidigare anslagsframställningar med treårsplaner. Verket har därigenom fått ett smidigare instrument för att anpassa såväl verksamhet som investe-

ringar till förändringar i efterfrågan. Verket fick samtidigt vidgade möjligheter att finansiera investeringar utanför statsbudgeten. Genom beslut med

anledning av förslag i 1987 års budgetproposition har verket fått ytterligare handlingsfrihet i fråga om finansiering och beslut om investeringar.

Verksamhetens inriktning m. m. Luftfartsverkets strategier för sitt agerande gentemot marknaden, enskilda kunder och övriga intressenter ligger fast. Verkets agerande tar sikte på att stärka flygtransportsektorns konkurrensförmåga. Förutom en stor följsam-

het av tjänsteutbudet till förändrade behov eller möjligheter skall flygbola-

gen kunna erbjudas förutsättningar för hög regularitet. korta markuppehåll och smidig twrafikavveckling. Verket har vidare den ambitionen att flygsäkerhetsstandarden lägst skall vara i nivå med den som finns i övriga välutvecklade luftfartsnationer.

Luftfartsverkets marknad har utvecklats gynnsamt de senaste åren. Trafiktillväxten inom inrikesflyget och särskilt regionalflyget är markant.

För regionalflygets del har ökningen under de senaste åren legat på drygt

30Z per år. Trots att inrikesflyget numera befordrar nära 7 milj. passagerare per år gör verket den bedömningen att tillväxtpotentialen är betydan-

get för tjänsteresor och ca 400000 för privatresor. Verket räknar i sina — Bil. 8

prognoser med en ökning av passagerarantalet i inrikestrafiken på ca 84

per år mellan åren 1986 och 1990. För den reguljära utrikestrafiken räknar

verket med en ökning på 7.576 och för charter med 54 under samma period.

Till följd av inrikesflygets starka tillväxt håller kapaciteten på att bli

otillräcklig framför allt på Arlanda. Det är därför enligt verket viktigt att den kapacitet som finns tillgänglig i första hand används för sådan trafik

som har betydelse för en tillfredsställande flygtransportförsörjning.

Kapacitetsutnyttjandet har en stor betydelse för verkets ekonomi och för dess kunder. Uppbyggnad av ytterligare kapacitet skall ske för en

efterfrågan och en trafikutveckling som kan anses vara realistisk. Fortsatt

utbyggnad kan ske senare i takt med ökad efterfrågan. Luftfartsverkets möjligheter att uppnå fastställda resultat- och lönsamhetsmål har en avgörande betydelse i dessa sammanhang.

Luftfartsverket framhåller i treårsplanen att satsningen på kommersiella

tjänster fullföljs. Verket avser att ta vara på de möjligheter som finns att bedriva lönsam verksamhet inom detta område. Vidare skall verkets kun-

nande marknadsföras internationellt. En förbättrad lönsamhet inom det

kommersiella tjänsteområdet kan användas till att hålla tillbaka priserna på de trafikinriktade tjänsterna. De nu nämnda åtgärderna är mot den bakgrunden enligt verket ett medel att förbättra sektorns konkurrensförmåga. Luftfartsverket framhåller vidare att man avser att fullfölja de inledda åtgärderna för att förbättra den interna effektiviteten. Man avser vidare att

utveckla och förstärka det marknadsinriktade arbetssättet.

De mål som lufifartsverket tidigare formulerat för olika produktgrupper som start- och landningstjänst, passagerartjänst, flygtrafiktjänst en route, ramp- och expeditionstjänst samt flygsäkerhetstjänst ligger fast även i den

nya treärsplanen. Servicemålen som verket formulerar i treårsplanen är

liksom i gällande plan samtidigt relaterade till krav på rimliga avgifter och

till statens krav på lönsamhet och avkastning på det statliga kapitalet.

Ekonomiska mål m. m.

Luftfartsverket redovisar för perioden 1988/89—-1990/91 i sin treårsplan ekonomiska mål för verksamheten. Det gäller mål för resultatutveckling,

prissättning, produktivitet och soliditet. Vidare redogör verket 1 treårs-

planen för verkets investeringar under perioden som uppgår till ca 2

miljarder kronor. För budgetåret 1987/88 redovisas en investeringsökning

jämfört med föregående treårsplan på 345 milj. kr. Ett centralt inslag är de

omfattande investeringar som planeras på Arlanda. Som exempel kan

nämnas en ny inrikesterminal och en tredje start- och landningsbana.

Luftfartsverkets investeringar och ekonomiska mål kommer att behandlas

i den trafikpolitiska propositionen.

Det ekonomiska resultatet för budgetåret 1986/87 gav ett överskott på ca

160 milj. kr., vilket innebär att det statliga förräntningskravet kunde uppfyllas till ca 8872. För budgetåret 1987/88 är målet att nä full förräntning 43

och därutöver ett överskott på ca 15 milj. kr. Det senare innebär en Prop. 1987/88: 100

påbörjad återbetalning till staten av tidigare ackumulerad underförräntning Bil. 8 som uppgår till ca 640 milj. kr. Enligt gällande resultatutjämningsplan skall

återbetalningen vara avslutad senast budgetåret 1991/92.

Luftfartsverket hemställer i treårsplanen om ökade befogenheter för verket att fatta beslut om samtliga luftfartstaxor. Verket anser att den

målstyrning som utvecklats i fråga om ekonomi och service nu bör ut-

sträckas även till taxeområdet. En övergång till striktare tillämpning av målstyrning inom taxcområdet bör enligt luftfartsverket innebära att statsmakterna fastställer mål och policy för taxeförändringarna medan besluten om hur enskilda taxor skall förändras fattas av luftfartsverket.

Föredragandens överväganden

Flygresandet har under cen följd av år ökat. Antalet passagerare i inrikestrafiken har de senaste åren ökat med mellan 10 och 1536 per år. Den

reguljära utrikestrafiken har samtidigt ökat med ca 77Z per år och charter-

trafiken med ca 1056. Den kraftigaste tillväxten har registrerats inom det

s.k. regionalflyget för vilket den årliga ökningen varit ungefär 306 de senaste åren. Detta har bl.a. medfört att det nu finns ett relativt vitt förgrenat inrikes flygnät. Inrikesflyget har genom samarbete med t. ex. taxi och bussföretag genomfört satsningar på en utökad markservice vilket inneburit att fler orter fått smidiga anknytningar till de flygplatser som trafikeras av inrikesflyget. Detta har ytterligare förbättrat flygets tillgäng-

lighet.

Utvecklingen har emellertid medfört kapacitetsproblem inom olika delar

av flygscktorn. För luftfartsverkets del har den nya efterfrågesituationen

medfört alt omfattande standardförbättringar och kapacitetsutbyggnader genomförts inom flygplatssystemet. Ytterligare investeringar krävs fram-

för allt på Arlanda där terminalkapaciteten och bankapaciteten nu börjar bli otillräcklig. Det marknadsmässiga agerande som numera präglar luftfartsverkets

relationer gentemot flygbolagen ger förutsättningar att på ett smidigt sätt kunna tillgodose variationer i efterfrågan på verkets tjänster. Genom en nära dialog med flygbolag, kommuner och andra berörda intressenter om inriktningen och omfattningen av såväl service som investeringsåtgärder

kan man anpassa utbud och efterfrågan på ett lämpligt sätt. Genom en finansiell samverkan mellan olika intressenter kan förmånliga finansie-

ringslösningar av olika investeringsprojekt uppnås. Samverkan mellan ver-

ket, flygbolag, kommuner och andra intressenter har också i många fall

inneburit att investeringar kunnat genomföras tidigare än vad som annars varit möjligt. :

Utbudet av verkets tjänster måste dock samtidigt vägas mot verkets kostnader för att driva verksamheten och kundernas. vilja att betala för

detta. Förutom önskemål från kunderna om rimliga avgifter skall hänsyn

också tas till statens krav på ckonomisk avkastning. Det s.k. SILA-protokollet begränsar emellertid verkets möjligheter att

via avgiftsuttag finansiera investeringar som efterfrågas av flygbolagen. En 44

överenskommelse har därför slutits mellan flygbolagen och verket som ger — Prop. 1987/88: 100 möjlighet att genomföra angelägna investeringar genom separata avtal om = Bil. 8

kostnadsersättning. En viktig utgångspunkt är emellertid att verket liksom hittills genom rationaliseringar även fortsättningsvis kan öka produktivite-

ten. Detta är särskilt viktigt eftersom efterfrågan på nya investeringar och

tjänster ökar.

När det gäller luftfartsverkets redovisning av investeringar och ekonomiska mål för treårsplanen, avser jag att behandla dessa i den trafikpolitiska propositionen.

Mot bakgrund av vad jag nu anfört förordar jag att den verksamhetsinriktning som verket redovisat samt vad jag i övrigt här förordat bör läggas

till grund för verksamheten under treårsperioden 1988/89—-1990/91.

Anslagsfrågor .

F 1. Beredskap för civil luftfart

1986/87 Utgift 15990 000 1987/88 Anslag 17 100 000 1988/89 Förslag 25 100 000

Verksamheten under anslaget omfattar planläggning och förberedelser för flygtransportledning, flygplatsdrift och flygtransportverksamhet under beredskapstillstånd och krig.

Föredragandens överväganden Luftfartsverket har beräknat medelsbehovet till 25,1 milj. kr. Chefen för försvarsdepartementet har tidigare denna dag bl.a. anmält programplan

vad gäller försörjningsberedskapen inom totalförsvarets civila delar och

därvid redovisat sin syn på den programplan för delfunktionen Flygtransporter som luftfartsverket lagt fram. Jag ansluter mig till hans ställningstaganden och beräknar medelsbehovet för budgetåret 1988/89 till 25.1 milj. kr.

F 2. Ersättning för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland

1986/87 Utgift 14 500 000

1987/88 Anslag 14 500 000

1988/89 Förslag 14 500 000

Sedan budgetåret 1973/74 har riksdagen beviljat ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafik till och från Gotland. Från anslaget kan numera ersättning utgå till olika flygbolag för särskilda rabatter inom de anvisade ramarna. Sedan en tid tillbaka driver förutom Linjeflyg också Syd Aero reguljär flygtrafik på Gotland. Enligt luftfartsverket går det ännu 45

inte att redovisa några erfarenheter av stödets fördelning på flera företag. — Prop. 1987/88:100 Verket anser att syftet med stödet skall kunna uppnås med ett oförändrat — Bil. 8

anslag.

Föredragandens överväganden

Jag förordar i likhet med luftfartsverket ett anslag på 14.5 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

F 3. Bidrag till kommunala flygplatser m. m.

1987/88 Anslag 15000 000 1988/89 Förslag 15 000 000

Från anslaget kan bidrag utgå för drift och investeringar till huvudmän för kommunala flygplatser i skogslänen med regionalt betydelsefull linje-

trafik. Vidare utgår från anslaget viss ersättning till huvudmännen för det

s.k. Sveg-flyget.

Föredragandens överväganden

Regeringen har i bilaga till prop. 1987/88:64 om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland föreslagit riksdagen att utöver tidigare för budgetåret 1987/88 beslutade 15 milj. kr. för innevarande budgetår anvisa ytterligare 35 milj. kr. engångsvis för bidrag till enbart investeringar. Dessa medel bör som jag då framhöll i första hand utnyttjas för bidrag till flygplatsinvesteringar i Norrlands in- Jand. Det bör då gälla sådana fall där behovet av en flygplats är av regionalpolitiskt stor betydelse och där flygplatsen som sådan har en roll som matarflygplats till primärnätet. Genom att ett större belopp kan ställas till förfogande för bidrag till en enskild investering bör samtidigt i förekommande fall det ekonomiska ansvaret för driften och för själva trafiken ävila lokala och regionala intressenter.

För nästa budgetår förordar jag ett anslag på 15 milj. kr. Av beloppet bör

liksom tidigare 10 milj. kr. kunna användas för bidrag till drift av kommu-

nala flygplatser i skogslänen med regionalt betydelsefull linjetrafik. Resterande belopp disponeras dels för bidrag till i första hand investeringar i befintliga flygplatser i skogslänen för att etablera eller utveckla befintlig

reguljär flygtrafik, dels för bidrag med 600000 kr. till huvudmännen för

Sveg-flyget.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

I. godkänna vad jag har anfört om verksamhetens inriktning un-

der perioden 1988/89—-1990/91,

2. till Beredskap för civil luftfart för budgetåret 1988/89 anvisa ett

reservationsanslag av 25 100 000 kr.. 46

3. till Ersättning för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland

för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 14 500 000 kr., Bil. 8

4. till Bidrag till kommunala flygplatser m.m. för budgetåret

1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.

F 4. Civil trafikflygarutbildning

1987/88 Anvisat 39 000 000 1988/89 Förslag 43 600 000

Från anslaget utbetalas ersättning till chefen för flygvapnet (CFV) för civil pilotutbildning vid wrafikflygarhögskolan i Ljungbyhed (TFHS). Vidare kan från anslaget utbetalas bidrag för sådan civil pilotutbildning som bedrivs i privata skolor enligt förordningen (1986:682) om statsbidrag för utbildning av trafikflygare m. m.

Föredragandens överväganden

CFV begär för nästa budgetår en ersättning på 44,2 milj. kr. Verksamheten vid TFHS planeras. att budgetåret 1988/89 nå upp till en utbildningsvolym på 60 elever. Denna utbildningsvolym kräver ytterligare investeringar i elevbostäder, utbildningslokaler och flygplan. Vidare har nyligen ett avtal slutits mellan chefen för flygvapnet och samferdselsdepartementet i Norge om utbildning av norska trafikflygarelever vid TFHS. Avtalet innebär att som mest 40 norska elever per år skall vidareutbildas vid TFHS efter sin grundläggande flygutbildning i Norge. Utbildningen av de norska eleverna kommer att bekostas av den norska staten.

För att möjliggöra investeringar för den planerade utbildningen disponerar TFHS 40 milj. kr. i investeringsmedel genom luftfartsverkets försorg. Dessa medel lånar luftfartsverket i riksgäldskontoret. Luftfartsverkets kostnader i samband med utlåningen skall betalas av CFV från anslaget.

Jag förordar för nästa budgetår ett anslag på 43.6 milj. kr. I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår bör de medel som inte förbrukas vid TFHS få utnyttjas för att understödja annan civil pilotutbildning. Efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet räknar jag med att 500000 kr. även för nästa budgetår kan föras över till högskolan för lärarutbildning i Stockholm för utbildning av flyglärare.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Civil trafikflygarutbildning för budgetåret 1988/89 anvisa ett

reservationsanslag av 43600 000 kr. 47

F 5. Statens haverikommissionProp. 1987/88: 100
1986/87 Utgift1000Bil.:8
1987/88 Anslag1000
1988/89 Förslag1000

Statens haverikommission utreder enligt sin instruktion (1978:555) allvarliga luftfartsolyckor och tillbud till sådana inom civil och militär

flygverksamhet enligt bestämmelser i luftfartslagen (1957:297). luftfarts-

förordningen (1986:171) och kungörelsen (1966:436) om undersökning av militära luftfartsolyckor. Fr.o.m. budgetåret 1982/83 utreder kommissionen även mindre allvarliga olyckor och olyckstillbud. Luftfartsverket och chefen för flygvapnet skall svara för kostnaderna för haverikommissionens

verksamhet. Antalet civila och militära haverier och resursåtgången för att

utreda haverierna skall ligga till grund för fördelningen av kostnaderna. På statsbudgeten upptas därför endast ett formellt anslag.

Hemställan |

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens haverikommission för budgetåret 1988/89 anvisa ett

anslag av I 000 kr.

Prop. 1987/88: 100 G. Postväsende

Bil. 8

I Postens uppgifter

Postverkets (postens) huvuduppgift är att svara för landets postservice, inklusive postgiroverksamheten. Verksamhetens omslutning beräknas

uppgå till ca 13 miljarder kr. för år 1987.

Posten skall förmedla försändelser, lättare gods och betalningar på ett

snabbt och säkert sätt inom hela landet och till och från utlandet. Posten

utför också mot ersättning uppdrag för statens räkning (ex. distribution av

blindskriftsförsändelser och utbetalning av barnbidrag, pensioner m. m.)

och åt PKbanken och andra banker. Till postkoncernen hör också ett antal särskilda resultatenheter och bolag. Inom dessa bedrivs verksamheter som på ett naturligt sätt stödjer och kompletterar den egentliga postverksamheten. En annan viktig uppgift är att bedriva utvecklingsarbete inom områden där posten har naturliga förutsättningar. Detta påverkar positivt pos-

tens långsiktiga förmåga att upprätthålla en god postservice i landet. Verk-

samheten skall bedrivas inom ramen för de ekonomiska mål och servicemål som statsmakterna ställer upp.

Enligt riksdagens beslut (prop. 1984/85:100, TU 11, rskr. 203) infördes

nya former för statens styrning av posten fr. o.m. den 1 juli 1985. Statsmakternas styrning av postens verksamhet sker genom att servicemål och

ekonomiska mål fastställs på grundval av rullande treårsplaner.

2Postens treårsplan 1989-1991

2.1 Allmän inriktning De två huvudkraven som statsmakterna ställer på postverket — krav på

service och ekonomiskt resultat — har, liksom i föregående treårsplan,

varit styrande för postens planering av perioden. Jag återkommer till dessa

frågor i det följande. Förslagen i planen innebär att posten under perioden

fortsätter inriktningen mot kundorientering och affärsmässighet. Serviceoch kvalitetsfrågor ägnas stor uppmärksamhet liksom åtgärder för att nå

uppställda resultatmål.

2.2 Organisation Postkoncernens organisation per den I juli 1987 framgår av följande dia-

gram.

4 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Biluga 8

Prop. 1987/88: 100

Styrelse . | Bil. 8

Verkschef med

staber

Huvudaf färsområdet Huvudaffarsområdet

Brev och Paket Giro och Kassa

| Regioner |

Resultatenheter Bolag

2.3 Postens utveckling påverkas av omvärldsförändringar Postens tre viktigaste verksamhetsområden är informationsöverföring, varudistribution och betalningssystem. Trender och tendenser på det internationella planet och i det svenska samhället påverkar marknadsutvecklingen inom dessa områden. Informationsflödet ökar snabbt och en allt större andel av informationsöverföringen sker med hjälp av datorer och telekommunikation. Informationstillväxten är dock så stor att den medför en betydande utveckling också för brevburen information. Postens bedömning för den aktuella treårsperioden är en volymtillväxt på cirka 4—5 4 per år för brevburen information. Mycket tyder på att den ökade brevkommunikationen till betydande del hänger samman med den ökade datoranvändningen. En annan trend är att intresset för det skrivna ordet ökar snabbt.

Ytterligare en tydlig trend inom kommunikationsmarknaden är den starkt ökade internationaliseringen. Ny teknik och expansion av handeln mellan länderna leder till nya krav på snabb och effektiv kommunikation. På bland annat svenskt initiativ har det mellan vissa postverk nyligen skapats en ny form för samtrafik genom att en gemensam organisation med centrum i Bryssel har bildats.

Även för varudistributionen förväntas en volymtillväxt i storleksordningen 4—5 2 per år. Hela lättgodsmarknaden befinner sig i en dynamisk 50

nationalisering inom lättgodsområdet. Posten arbetar bland annat för att ta — Bil. 8 | marknadsandelar på det internationella området och vad gäller ”dörr- till dörr-transporter'”” mellan företag.

Det sker också en snabb utveckling av betalningssystemen. Bankoma- -ter, allt mera utvecklade girosystem, kontokortens utbredning m.m. är exempel på detta. För samhällets infrastruktur har effektiva och väl fungerande betalningssystem stor betydelse. Internationella jämförelser visar att Sverige intar en tätposition när det gäller effektiva betalningssystem. Detta ger svenska företag ökad konkurrenskraft. Tillväxten inom området, där posten har en stor marknadsandel, är god. Samtidigt är konkurrensen mycket stark vilket kommer kunderna till godo. Den utmaning som ligger i

utvecklingen för postens del är att kunna vidmakthålla ett omfattande nät '

av postkontor och lantbrevbäringslinjer samtidigt som datautvecklingen

medför minskade betalningstransaktioner inom linjeorganisationen.

2.4 Internationell jämförelse

Svensk postservice står sig väl i ett internationellt perspektiv enligt en

undersökning av ett antal OECD-länder gjord av postverket sommaren 1987. Undersökningen visar på att Sverige har en hög andel inrikes normalbrev som övernattbefordras. När det gäller portonivån för ett 20-grams normalbrev så ligger Sverige väl till vid cn internationell jämförelse. Sverige ligger också bra till vid jämförelsen av realportot i 15 olika OECD-länder. Realportot för 20-grams inrikes normalbrev har i Sverige sjunkit med

14 6 mellan åren 1977—1987.

Postens roll i betalningsförmedlingen är också betydande jämfört med

några övriga europeiska länder. I den gjorda jämförelsen som omfattar åtta

länder har Sverige den högstå kontotätheten, mätt i antal postgirokonton

per 1000 invånare. Kontotätheten i Sverige är mer än dubbelt så hög som i

något av de andra undersökta länderna. Nästan 4 svenskar av 10 har konto med postgirofunktion. Även när det gäller användningen av Postgirot för betalningstransaktioner intar Sverige en tätposition, mätt i antal transaktioner per invånare i respektive land. En svensk gör i genomsnitt drygt 60

transaktioner per år på konto med postgirofunktion.

2.5 Attitydundersökningar om postens verksamhet

Posten är ett välkänt företag. Få verksamheter i Sverige har en så frekvent

kontakt med en så stor kundkategori som posten. Tidigare mätningar har visat alt privatpersoner har en mycket positiv uppfattning om posten. För att närmare undersöka hur företagskunderna uppfattar posten gjordes år 1986 en omfattande attitydundersökning i Sverige. Undersökningen, som

genomfördes av SIFO, visade att posten är det mest välkända av alla de

företag som undersöktes. Posten har också det bästa anscendet. Det stora flertalet av företagskunderna ansåg att — posten har en viktig uppgift i samhället, — posten har serviceinriktad och kunnig personal, | 51

— posten är pålitlig, effektiv och modern. Prop. 1987/88: 100

Ett fåtal av de tillfrågade företagen kom med konstruktiv kritik och vill Bil. 8

ha förbättringar och då gällde det bland annat

— mer serviceinriktad personal på de lokala postkontoren, — bättre effektivitet och — större snabbhet.

De lokala postkontoren värderas genomgående högt. I de flesta fall vill man vända sig dit när det gäller ohka tjänster. Stora företag med mer än 100 anställda vill dock i högre utsträckning ha information från regionala eller centrala instanser inom posten. .

Postverket ser det som angeläget att agera på ett sådant sätt att kunder-

nas positiva attityder består. Lyhördhet för kritik och snabba åtgärder för

att rätta till brister är här ett viktigt medel. Ett annat är att förbättra informationen till kunderna i samband med förändringar i service och

taxor.

2.6 Verksamhetens inriktning

Allmänt

Statsmakternas krav på service och ekonomiskt resultat har varit styrande för postens planering av treårsperioden. Posten planerar bland annat utifrån angivna servicemål för postbefordran och mål för tillgänglighet till kassaservice. Planen bygger vidare på att posten under perioden kan uppfylla det av staten fastställda målet för det ekonomiska resultatet.

Målet innebär att ett överskott på ca 596 av omsättningen skall uppnås

under perioden. För att uppnå de överordnade målen arbetar posten också med interna ekonomiska mål, som till exempel mål för försäljning, prissätt-

ning och produktivitet. Genom att uppnå de två huvudmålen för service

och ekonomiskt resultat kan posten uppfylla de krav på ränta och avkastning som staten fastställer. :

Posten aktualiserar i treårsplanen på nytt förslag om ändrade regler för postens rätt till prissättning av sina tjänster. Posten vill ha rätt att prissätta även inrikes normalbrev samt, i avtal med tidningsutgivarna, avgifterna för tidningar. Denna förändring skulle enligt posten medföra möjlighet till ökad effektivitet i verksamheten.

För att nå de övergripande målen beträffande service och ekonomiskt resultat har konkreta strategier formulerats för de olika affärsområdena

som presenteras närmare i det följande.

Huvuduaffärsområdet Brev och Paket

Huvudmålet för Brev och Paket är att på ett rationellt sätt distribuera

försändelser och lättare gods. Brev och Paket erbjuder kunderna olika

servicealternativ där priset är kopplat till snabbheten i befordran. Över-

nattbefordran innebär att försändelserna prioriteras i posthanteringen genom att snabbaste transportsätt används och att sortering sker direkt efter inlämning, dvs. på kvällstid och nattetid. Vid tredagarsbefordran är priset

billigaste transportsätt. För kunderna finns således möjlighet att välja = Bil. 8

servicenivå i förhållande till pris. För posten innebär de olika servicealternativen ett bättre utnyttjande av såväl lokaler och maskiner som av personal.

För normalbrev är målsättningen att 95 procent skall gå fram över natten. Produktionssystemen är uppbyggda för att klara normalbrev till 100 procent, men på grund av faktorer som posten inte ensam råder över är

målet 95 procent. Sådana faktorer är bland annat förseningar vid flyg- och

tågtransporter. Dessutom gäller att post till och från ett fåtal orter som från

kommunikationssynpunkt är särskilt svåra att nå inte erhåller övernattbe-

fordran.

Produktionssystemet för ekonomibrev är uppbyggt så att 98 procent av

den totala volymen erhåller fastlagd servicenivå. I trafiksvåra relationer

(förbindelserna mellan några delar av nordligaste-sydligaste' Sverige och

vice versa) är servicenivån ett dygn längre. Servicenivåcerna utvärderas

ständigt. Under år 1985 togs ett nytt system för mätning av servicekvalite-

ten i bruk. Systemet är rikstäckande och innebär att ca 12 000 normalbrev

och ca 11 000 ekonomibrev varje kvartal sänds till alla delar av landet.

Systemet omfattar också mätning av befordringstider till och från utlandet.

För år 1986 blev utfallet att 94 procent av normalbreven kom fram över

natten. Målet nåddes alltså inte fullt ut. Genomsnittet för andra kvartalet

1987 var också 94 procent medan senare genomförda mätningar visar att

man då klarade det fastställda målet på 95 procent. Förutom servicemål finns för huvudaffärsområdet ekonomiska mål. Det övergripande ekonomiska målet — att uppnå ett ekonomiskt resultät som medför möjlighet till konsolidering och att fastställt avkastningskrav tillgodoses — skall enligt posten nås genom följande delmål: — försändelsevolymen skall öka med ca 3 56 per år, — personalproduktiviteten skall öka med ca 3 Z per år och

— för Brev och Pakets tjänster skall marknadsprissättning tillämpas. För

normalbrev är målsättningen emellertid att begränsa prishöjningar till högst inflationstakten i samhället. Huvudaffärsområdet Brev och Paket är uppdelat i två affärsområden

och ett resultatområde. Affärsområdet Brev är indelat i fyra delaffärer

motsvarande var sin del av brevmarknaden. Dagligkommunikation är företagens dagliga korrespondens — det vanliga affärsbrevet. Den tekniska

utvecklingen kan på sikt leda till att nuvarande volymtillväxt bryts. En del

av den kommunikation som idag sker med brev kan ersättas med elektro-

nisk överföring. Administrativ kommunikation är brev producerade som

besked ur ett dataregister. Marknaden har vuxit fram under de senaste decennierna och någon avmattning av tillväxten har ännu inte kunnat '

skönjas. Marknadskommunikation är reklambudskap i form av adresserad

och oadresserad direktreklam. Marknaden har under senare år expan-

derat. Produkterna inom privatkommunikation utgörs främst av brev och

vykort. Marknaden är tämligen stabil. Julkortsskrivandet ökar dock för varje år och tendensen är att brevets betydelse för kontakt mellan människor ökar. An -

Lättgodsmarknaden inom affärsområdet Paket-Transporter omfattar pa- — Prop. 1987/88: 100 ket och lättare styckgodsförsändelser. Marknaden präglas för närvarande = Bil. 8

av en otillfredsställande lönsamhet och mycket hård konkurrens. Samti-

digt är tillväxten inom lättgodsmarknaden större än för transportmarkna-

den i övrigt bland annat beroende på företagens växande intresse för

kapitalrationalisering. Postorderhandelns utveckling och den ökande ande-

len distribution direkt från tillverkarnas lager till slutförbrukare medverkar -

också i denna riktning.

Huvudaffärsområdet Giro och Kassa Giro och Kassa har sina väsentligaste verksamheter inom marknaderna för betalningsförmedling och banktjänster. Det finns vidare en finansrörelse

som fungerar som en internbank för posten. Giro och Kassa bedriver sin verksamhet på en marknad som är utsatt för en allt hårdare konkurrens. Posten har emellertid väl kunnat hävda sig i konkurrensen. Som entrepre-

nör för Post- och Kreditbanken utför posten kassa- och bankservice över

hela landet. Postgirot är störst på den svenska giromarknaden och omsatte

år 1986 85 procent av den totala giromarknaden.

Huvudmålet för betalningsförmedlingen är att befästa och utveckla postgirots roll för både företag och privatpersoner, Beträffande banktjänsterna .

skall inriktningen enligt posten vara att bibehålla dessa som en viktig och '

lönsam del i postens verksamhet. Fullständig bankservice skall erbjudas

privatpersoner. För att nå huvudmålen är det viktigt att nå de uppställda servicemålen både beträffande tillgängligheten till kassaservicen och snabbheten och säkerheten i förmedlingen av betalningar. Förutom servicemålen finns för huvudaffärsområdet det ekonomiska målet; att nå en stabil ekonomisk utveckling. Krav på avkastning skall kunna tillgodoses '

och en konsolidering inom huvudaffärsområdet skall kunna ske. Medlen

för en stabil ekonomisk utveckling är bland annat marknadsmässig avgifts-

sättning, att agera rätt på penning- och kapitalmarknaderna för att erhålla bästa möjliga förräntning av den samlade likviditeten samt en fortsatt regelbunden och snabb uppföljning av kostnads- och investeringsutveck-: lingen. De övergripande målen beträffande service och ekonomi för Giro

och Kassa kan delas upp i mål för de ingående affärsområdena. Affärsområdet kassaservice och bankmarknad omfattar idag ca 2200 postkontor :

samt ca 2700 lantbrevbäringslinjer. Kassaserviceri domineras av hanteringen med bank- och betalningsuppdrag. Idag sker en allt snabbare övergång från kontantbetalningar i kassa till överföringar mellan konton. Dessutom ökar användningen av olika former av betalkort. Kontantuttag i

automater sker i allt större utsträckning. Behovet av traditionella” post-

bankuppdrag. Postens bankverksamhet består a av ett tt omfattande entrepre-

nadåtagande åt PKbanken. Arbetet med PKbankens tjänster tar i anspråk

ca 20 procent av kapaciteten i postkassorna och av postgirots centrala

produktionsenhet. För att kunna bibehålla och utveckla nätet sker samti-

digt en fortsatt utbyggnad av kompletterande tjänster. Inriktningen är att :

dessa tjänster skall vara effektivitetshöjande men däremot inte dimensionerande. 54

servicen. Tillgängligheten till kassaservicen har två dimensioner: kunder- = Bil. 8

nas geografiska närhet till posten samt öppethållanden. Beträffande den geografiska närheten kan konstateras att postkassanätet är rikstäckande.

Mycket få hushåll saknar idag tillgång till daglig postkassaservice. Anpass-

ning av kontorsnätet till bebyggelseförändringar m.m. kommer att ske med fortsatt varsamhet och så att det rikstäckande servicekravet kan tillgodoses. :

Av landets girotransaktioner förmedlar affärsområdet Postgirot ca 85 'procent av förmedlat belopp och ca 80 procent av antalet betalningstransaktioner. Postgirots målsättning: är att nuvarande marknadsandelar skall

produktivitet och säkerhet och att förbättra kundservicen. Postgirokontoret ansvarar för den centrala produktionen av postgiro- och entreprenadtjänster. Utvecklings- och investeringsprogrammen under den kommande

treårsperioden hör till postgirokontorets största någonsin. I postgirokonto-

ret sker fram till 1990 investeringar i ny utrustning och på alla större postkontor kommer byte till nya postkassamaskiner att ske. Den nya tekniken som innebär en integrering av postkassa- och girosystemen möjliggör en decentralisering av kontovård till postkontoren. Härigenom kom-

mer posten närmare kunderna i frågor om information, reklamationer och

övrig kundkontakt.

Affärsområdet finansrörelsen ansvarar för de likvida medel som finns inom posten. Huvuduppgiften är att placera och förränta postens likviditet

och att förse organisationen med investerings- och rörelsekapital. Riksda-

gen beslöt våren 1987 att posten självt får förvalta sin likviditet. Postens styrelse har delegerat det operativa ansvaret för detta till en placeringsdelegation som kontinuerligt rapporterar till postens styrelse om placeringsverksamhetens resultat. Den grundläggande placeringsstrategin är att uppnå en förräntning som garanterär en stabil intäktsutveckling samtidigt som risktagandet vid placeringar kommer att vara starkt begränsat.

Postens bolag och resultatenheter Inom postkoncernen finns för närvarande två bolag, Postbolagen AB och fastighetsaktiebolaget Certus. Postbolagen AB är ett helägt dotterföretag till posten vars främsta uppgift är att vara moderföretag i en dotterbolags-

koncern som består av Tidningstjänst AB, Postens Transporttjänst AB,

Hultberg Inrikes Transporter AB, Swedpost International Transport AB,

Swedpost Consultancy Service AB, Malmfältens Omnibus AB, Gällivare

Trafik AB och Bertex Mail AB. Postbolagskoncernen budgeterar år 1987

en årsomsättning på 604 milj.-kr.

Cirka 6096 av omsättningen är hänförlig till Tidningstjänst AB. Verksamheten består i utdelning av dagstidningar. Postens bilbudsverksamhet

bedrivs i Stockholm, Göteborg och Malmö av Postens Transporttjänst AB.

På övriga orter är bilbudsverksamheten integrerad i den ordinarie postverksamheten. Hultberg Inrikes Transporter AB ombesörjer tidningstransporter och lättgodsdistribution. Swedpost Consultancy Service AB ansva- 'n An

internationell kurirpost i samverkan med Federal Express. Fastighetsak- Bil. 8

tiebolaget Certus är helägt av posten och har till uppgift att förvärva och förvalta fastigheter där posten är delägare tillsammans med andra bolag eller där andelen extern uthyrning är stor.

Inom postkoncernen finns vidare åtta särskilda resultatenheter, nämli-

gen postens adressregister, postens frimärksavdelning. postens diligenstrafik, postens industrier, postens tryckeri, postens inköpscentral, postens fastighetsenhet och en enhet för administrativ service.

Vissa resultatenheter har huvudsakligen en intern marknad och är främst direkta servicefunktioner till den övriga postkoncernen. Andra enheter har en stor del av sin marknad utanför posten. Samtliga resultatenheter har varit föremål för en översyn i syfte att bättre marknadsanpassa verksamheten. Samtliga resultatenheter lämnar ett positivt bidrag till post-

koncernens resultat.

Bolagen och resultatenheterna är väl integrerade delar av postkoncernen. Den ekonomiska styrningen sker via rullande treårsplaner och ettårsbudgetar. Enheterna leds av styrelser med representanter från olika intressenter inom posten samt extern representation. Bolagen och resultatenheterna lämnar ett positivt bidrag till postkoncernens resultat.

Postens investeringsutveckling Postens totala investeringar för treårsperioden 1989-1991 beräknas till ca 3,1 miljarder kronor. En bedömning av investeringarnas fördelning på

kalenderåren framgår av följande tabell.

Postens investeringar (löpande priser), milj. kr.

1987 1988 1989 1990 1991

Budget — PrognosTreårsplan
Posthus m. m.604 603543 430 274
Motorfordon9593 123112 106
Maskiner och inventarier 352 755679538 343

1051 1451 1345 1080 723

Investeringsbehovet i posten styrs främst av kundernas efterfrågan på olika tjänster och deras servicekrav på tjänsterna. Kunderna har höga krav och förväntningar på posten. till exempel när det gäller övernattbefordran av normalbrev och snabbhet i girobokföringen. Under de senaste åren har också skett en kraftig tillväxt i postvolymerna. Postens planerade investeringar i utrustning och lokaler under treårsperioden är ett viktigt medel att nå uppställda servicemål och därigenom tillgodose kundernas krav. Investeringar i posthus beräknas till cirka 1200 milj. kr. för treårsperioden. Ca 600 milj. kr. avser större postterminaler. Under perioden planeras postterminalen Stockholm Årsta bli färdig. Övriga investeringar i posthus avser främst det nationella postterminalnätet. Investeringarna skall bidra till att klara de fastställda servicemålen samt förväntad volymtillväxt för brev och 56

varudistribution med sammanlagt 1096 under treårsperioden. Även inves- — Prop. 1987/88: 100

teringar i maskiner och inventarier (1 600 milj. kr. under treårsperioden) = Bil. 8 syftar till att klara fastställda servicemål inom de två huvudaffärsområdena.

De investeringsprojekt som ingår i investeringsplanen är samtliga prövade och behovet konstaterat enligt ett nytt styrsystem för investeringar som posten har infört. I detta styrsystem kan posten pröva materiella investeringar, immateriella investeringar samt större förhyrningar av anläggningstillgångar. Posten bedömer att en lägre investeringsnivå inte är lämplig om posten skali vidmakthålla servicenivå och konkurrensförmåga. När det

gäller investeringar i posthus och terminaler anser posten dessa nödvändi-

ga med tanke på att postvolymen förväntas öka med 1096 under den kommande treårsperioden. Om servicenivån skall kunna garanteras för denna förväntade volymökning måste det finnas en god framförhållning

när det gäller lokalbeståndet. Investeringar i motorfordon avser i huvudsak utbyte med hänsyn till ålder och förslitning och bör, enligt posten, därför göras ur ekonomisk synpunkt. Investeringar i maskiner och inventarier

består främst av inköp av postkassaterminaler,' datorer och datorutrustning för postgirot samt maskinell utrustning för postterminaler. Dessa investeringar är mycket viktiga för att klara servicen samt för att möjliggö-

ra rationalisering.

3Föredragandens överväganden

På senare år har ett styrsystem utvecklats för postverket som innebär att riksdag och regering anger den allmänna inriktningen av verksamheten och investeringarna samt mål för service, ekonomiskt resultat och priser. I det

nya systemet ingår även att verket har getts friare finansieringsformer och

att detaljstyrningen av investeringarna har avvecklats. De mål som fastställs för postverket idag är mål för servicen och prisutvecklingen beträffande normalbrev, mål för tillgängligheten till kassaservice samt mål för det ekonomiska resultatet.

De mål för postverket som regeringen hittills har förelagt riksdagen bör,

med undantag av mål för prisutvecklingen för normalbrev, även i årets

budgetproposition föreläggas riksdagen för den nu aktuella treårsperioden

1989—1991. I en fortsatt översyn av mål och styrinstrument för postverket

ingår bland annat att särskilt studera hur prismålen för postservicen bör

inte något mål för prisutvecklingen nu läggas fast.-

Jag tillstyrker den allmänna inriktningen av verksamheten som innebär

en fortsatt kundorientering. Kundernas efterfrågan inom områdena infor-

mationsöverföring, varudistribution och betalningsförmedling bör vara styrande för postens insatser. Verksamheten skall syfta till att till rimligt

pris och med god servicekvalitet betjäna såväl stora som små kunder i hela landet. För huvudaffärsområdet Brev och Paket är servicemålet att 95 Zz av alla normalbrev skall gå fram över natten. Detta servicemål är tillfredsställande. Postens produktionssystem är uppbyggda för att klara normalbrev till 57

100 96 men bland annat på grund av små tidsmarginaler i transportnätet är Prop. 1987/88: 100 målet 9526. En högre servicenivå skulle, enligt posten, inte vara 'ekono- Bil. 8 miskt rimlig. Jag delar den bedömningen. Nyligen genomförda mätningar visar att man nu klarar det fastställda målet på 95 26. Det är angeläget att service- och kvalitetsfrågor ägnas fortsatt stor uppmärksamhet.

Servicemålet inom huvudaffärsområdet Giro och Kassa är att bibehålla den höga täckningsgraden för daglig postkassaservice via postkontor och lantbrevbärare till hushållen. Mycket få hushåll — något hundratal hushåll i områden utan dagliga kommunikationer — saknar idag tillgång till daglig postkassaservice. Att täcka 100296 av hushållen med daglig service skulle vara mycket kostnadskrävande. Jag delar postens uppfattning att den nuvarande höga täckningsgraden vad avser geografisk tillgänglighet skall bibehållas. Det bör även framgent ankomma på posten att avgöra om denna tillgänglighet i det enskilda fallet skall tillgodoses genom fast postkontor, lantbrevbäring eller postväskeservice. Jag kan med tillfredsställelse konstatera att liksom tidigare gäller att den anpassning som blir aktuell av servicens utformning inom glesbygd kommer att ske med varsamhet och så att kravet på rikstäckande service kan tillgodoses. Vidare försöker posten på olika sätt förbättra tillgängligheten till kassaservicen i tätorterna. Som exempel kan nämnas att öppethållandetiderna fortlöpande anpassas till kundernas behov och att väntetiderna mäts systematiskt sedan en tid tillbaka vid alla större postkontor. Åtgärder har också satts in som lett till påtagliga förbättringar. Kundernas attityder till postkontorens service följs upp regelmässigt genom regionala kundenkäter. Ansträngningarna för att förbättra tillgängligheten bör fortsätta.

Beträffande det mål för det ekonomiska resultatet som postverket redovisat i treårsplanen vill jag anföra följande. Postens samlade verksamhet skall vara ekonomiskt effektiv för att garantera att inga subventioner över statsbudgeten skall behövas. God ekonomi och finansiell styrka utgör en nödvändig förutsättning för att andra mål, till exempel mål för befordran av normalbrev och mål för kassaservicen, skall kunna nås. En god ekonomi "skall innebära att intäkterna i verksamheten skall täcka kostnaderna och ge viss avkastning på utnyttjat kapital. Därutöver skall det ekonomiska resultatet ge utrymme för nödvändiga investeringar och konsolidering. Treårsplanen är uppgjord så att riksdagens beslut i fråga om det ekonomiska resultatet skall kunna uppfyllas. Det betyder att resultatet före avsättningar bör motsvara ca 596 av omsättningen eller lägst 650 milj. kr. uttryckt I 1987 års prisnivå. Målet för det ekonomiska resultatet bör ligga fast. Dessutom skall givetvis statens krav på ränta på statslånet och avkastning på statskapitalet ligga fast. För treårsperioden beräknas statens avkastningskrav till 45 milj. kr./år samt räntan på statslånet till motsvarande belopp per år. |

Anslagsfrågor Prop. 1987/88: 100

G 1. Ersättning till postverket för befordran av Bil. 8 tjänsteförsändelser

1986/87 Utgift 583900 000 1987/88 Anslag 586 000 000 1988/89 Förslag 595 830 000 ”

En översyn av det nuvarande tjänstebrevsrättssystemet i syfte att öka kostnadsmedvetandet hos myndigheterna och därigenom successivt kunna avlasta tjänstebrevsanslaget har inletts. Regeringen gav sålunda den 10 juli 1986 postverket i uppdrag att mäta postmängder och däremot svarande kostnader hos ett 40-tal myndigheter. Postverket har redovisat resultatet av de gjorda mätningarna till regeringen. Regeringen föreslår i årets budgetproposition att tjänstebrevsrätten avvecklas från och med den 1 juli 1988 för vissa myndigheter med uppdragsverksamhet. Jag får i denna fråga hänvisa till vad chefen för finansdepartementet anför i bilaga 1 till budgetpropositionen under avsnittet Särskilda frågor. Vid beräkningen av ersättningen till postverket för befordran av tjänsteförsändelser från anslaget G I. har jag tagit hänsyn till en ny portonivå samt att tjänstebrevsrätten avvecklas för vissa myndigheter med uppdragsverksamhet.

Regeringen gav vidare den 17 september 1987 postverket i uppdrag att mäta postmängder och däremot svarande kostnader hos ytterligare ett 170-tal myndigheter. Avsikten är att när resultatet av mätningarna föreligger kan tjänstebrevsrätten avskaffas även för dessa myndigheter. Jag avser att återkomma till regeringen i frågan. Liksom för innevarande budgetår bör gälla att myndigheters större, väl avgränsade utskick skall underställas regeringens prövning.

G 2. Ersättning till postverket för tidningsdistribution

1986/87 Utgift 30 000 060 1987/88 Anslag 30 000 000 1988/89 Förslag 24000 000

Riksdagens beslut (prop. 1975/76:127. TU 22. rskr. 301) om en successiv avveckling av särkostnadsunderskottet i postens tidningsrörelse t. o. m. år 1991, innebär att det bidrag postverket varje år erhåller över statsbudgeten för att täcka särkostnadsunderskottet successivt skall avvecklas under en I15-årsperiod. De avgifter som postverket tar ut i tidningsrörelsen regleras i den postala tidningskungörelsen och baseras i princip på avtal mellan postverket och de organisationer som företräder tidningsutgivare. Regeringen gav i juni 1987 postverket i uppdrag att efter förhandlingar med berörda parter föreslå nya principer för fastställande av taxorna i postverkets tidningsrörelse. En ny förhandlingsordning i postens tidningsrörelse kan tidigast komma att gälla från år 1989. Jag avser återkomma till regeringen i den frågan. 59

4Hemställan Prop. 1987/88: 100

Bil. 8

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordat om inriktningen av postens verksamhet under perioden 1989— 1991,

2. godkänna att postverkets verksamhet skall inriktas på de resultat- och servicemål som jag har förordat för perioden 1989-1991,

3. till Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 595 830 000 kr., :

4. till Ersättning till postverket för tidningsdistribution för budgetåret 1988/89 anvisa ett anslag av 24000 000 kr.

H. Kollektivtrafik m. m.! Prop. 1987/88: 100

o Bil. 8

H 1. Transportrådet

1986/87 Utgift 17 102 000 1987/88 Anslag 27 479 000 1988/89 Förslag 19225 000 ! Tidigare transportstöd m. m.

Transportrådet (TPR) har enligt sin instruktion (SFS 1979:1037, ändrad senast 1986: 1072) uppgifter inom i huvudsak följande områden — trafikplanering — handikappanpassning av kollektiva färdmedel — riksfärdtjänst | — energihushållning inom transportsektorn — beredskapsplanering inom transportsektorn — drivmedelsransonering — statsbidrag till kollektivtrafik — yrkestrafikfrågor — transportstöd

TPR leds av en styrelse. I styrelsen ingår generaldirektören, sex ledamöter som företräder riksdagen och näringslivet samt två personalrepresentanter. Till TPR är knutet två rådgivande delegationer, nämligen en för riksfärdtjänst och handikappanpassning samt en för beredskapsplanering m.m. Vidare finns olika samrådsgrupper bl.a. för yrkestrafikfrågor och trafikplaneringsfrågor. |

TPR:s arbetsuppgifter på yrkestrafikområdet finansieras delvis genom avgifter. Avgifterna redovisas på statsbudgetens inkomstsida och beräknas uppgå till ca 3,1 milj. kr. för nästa budgetår (1986/87 2.5 milj. kr.).

Förutom anslaget H 1. Transportrådet administrerar TPR anslaget E 3. "Fransportstöd till Gotland. H 2. Transportstöd för Norrland m.m... H 3. Riksfärdtjänst, H 4. Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik samt H 5. Kostnader för visst värderingsförfarande.

TPR:s anslagsframställning Inriktning och målsättning för TPR:s arbete är de allmänna trafikpolitiska riktlinjerna. Det trafikpolitiska målet är att erbjuda medborgarna och näringslivet i landets olika delar en tillfredsställande trafikförsörjning till lägsta samhällsekonomiska kostnader. I det samhällsekonomiska synsättet ligger att trafikpolitiken skall utformas så att den bidrar till ett effektivt resursutnyttjande i samhället som helhet. Resurserna inom transportsektorn skall utnyttjas så rationellt som möjligt. Det är nödvändigt med en samordning mellan trafikgrenarna så att onödig överkapacitet inom enskilda trafikgrenar inte uppstår.

Det trafikpolitiska målet har också en fördelningspolitisk inriktning. En tillfredsställande transportförsörjning ses som en förutsättning för att uppnå en balanserad befolkningsutveckling i skilda delar av landet. Den tra- 61

fikplanering som TPR bedriver syftar till att skapa ett effektivt transport-

nät och en effektiv transportorganisation. Bil. 8

Förutom de uppgifter som ålagts TPR enligt instruktionen har TPR av

regeringen tilldelats ett antal särskilda uppdrag. Under innevarande budgetår har TPR bl. a. utrett frågor angående taxitaxan, interregional busstra-

fik samt riksfärdtjänstens framtida utformning.

TPR konstaterar att rådets verksamhet på en rad sätt bidrar till att skapa förutsättningar för effektiva och rationella transporter i enlighet med de

trafikpolitiska målen. |

TPR:s förslag för budgetåret 1988/89 kan sammanfattas enligt följande:

1. Huvudförslaget innebär för en treårsperiod en besparing med 870 000 kr. Rådet anser att besparingsmålet kan uppfyllas genom följande åtgärder

— en handläggartjänst på utredningssektionen återbesätts inte vid eventu-

ell vakans (200 000 kr.) . — minskade insatser på energihushållningsområdet (670 000 kr.).

2. På trafikplaneringsområdet tar TPR fram underlagsmaterial och gör

prognoser på nationell nivå. Arbetet med den samordnade investeringspla-

neringen inom transportsektorn innebär att TPR inhämtar, sammanställer

och bearbetar resp. trafikverks investeringsplaner. För att fortsättningsvis

bättre kunna analysera effekter av stora investeringar begär TPR att cn tjänst inrättas för utveckling av metoder för övergripande konsekvensanalyser. Kostnaden för denna tjänst beräknar TPR uppgå till 200000 kr.

3. För industri- och regionalpolitiska insatser föreslår TPR att 500 000 kr.

i projektmedel överförs från industriverkets anslag C4. | |

4. TPR bedömer att efterfrågan på prognosmaterial och statistikunderlag kommer att öka. TPR föreslår att rådet förstärks med ytterligare en tjänst för 200000 kr.

S.TPR bedömer det angeläget att vidareutveckla prognoserna för person- och godstransporter. För detta ändamål beräknar TPR att 300000 kr.

behövs för konsultarbete med konsekvensanalyser. 6. För informationsverksamhet inom energihushållningsarbetet begär TPR en medelsuppräkning på 800 000 kr.

7. TPR är ansvarig myndighet för funktionen transporter inom total-

försvarets civila del. För att tillfredsställande kunna fullgöra dessa uppgif-

ter begär TPR 200000 kr. för ytterligare en handläggartjänst.

8. TPR begär ett engångsanslag på 200000 kr. för utarbetande av utbild-

ningsprogram för blivande trafikutövare.

9. För särskilda åtgärder inom det civila totalförsvaret begär TPR ett

engångsanslag på 1775 000 kr. Merparten av medlen föreslås användas för åtgärder att utveckla systemet för drivmedelsransonering (850 000 kr.). I

förslaget ingår vidare utbildningsinsatser i ransoneringsrutiner (250000 kr.), förstärkning av ledningsorganisationen (500000 kr.). utbildning av personal vid CB och länsstyrelser (95000 kr.), produktion av datalistor med fordonsuppgifter för länsstyrelsernas krigsplanläggning (15000 kr.)

samt underhåll för radioutrustning (65 000 kr.).

TPR har vidare i samband med sin anslagsframställning redovisat regeringsuppdraget att följa upp nya personbilars bränsleförbrukning och de

skedde en betydande sänkning av bränsleförbrukningen för det totala Prop. 1987/88: 100

antalet levererade fordon. Den snabba nedgången har bromsats upp under Bil. 8

senare år och utvecklingen sker nu i en långsammare takt, dock fortfarande mot energieffektivare fordon.

Föredragandens överväganden

TPR medverkar till att förverkliga den trafikpolitiska målsättningen genom att bl.a. skapa förutsättningar för effektiva och rationella transporter i

landets olika delar såväl under normalförhållanden som under kriser och 1: krig. .

I den aviserade trafikpolitiska propositionen kommer förslag att lämnas

som kan innebära en omfattande förändring av TPR:s arbetsuppgifter. Jag avser därför att vid ett senare' tillfälle återkomma till regeringen med

förslag om en översyn av bl. a. resursfördelningen till transportrådets olika

arbetsområden.

För budgetåret 1988/89 bedömer jag det rimligt att huvudförslaget tilläm-

pas med en reducering av TPR:s anslag H1. med 292. Detta innebär en

minskning med 354000 kr. för budgetåret 1988/89. För innevarande bud-

getår har TPR anvisats 500 000 kr. för dataanskaffning vid yrkestrafiksektionen. Detta belopp kan för nästa budgetår reduceras till 200000 kr. för

drift och underhåll av systemet. Pris- och löneomräkning beräknas till

700 000 kr. |

1987/88 Beräknad ändring 1988/89

TPR > Före-

i draganden Personal 58 0 H 0 Anslag

Förvaltningskostnader15318 000 +2-400 000+ 419000
(därav lönekostnader)(10.795 000)0 (+ 917000)
Lokalkostnader2085 0000— 373 000
Engångskostnader10.075 000 —8 300 000-8 300 000
Uppbördsmedel|
Ersättning för uppdrag1000 27479 000 —5 900 00000 —8254 000

Mitt förslag innebär att jag inte är beredd att biträda rådets förslag om resursförstärkningar.

Den första omgången av den samordnade investeringsplaneringen kommer att slutföras och redovisas under innevarande budgetår. I avvaktan på att en närmare utvärdering av resultatet görs är jag inte beredd att tillstyrka

personalförstärkning för utveckling av metoder för konsekvensanalvser.

TPR:s arbete med projektverksamhet inom länen för att effektivisera .

näringslivets materialflöde och transporter är betydelsefullt ur regionalpo-

litisk synvinkel. Jag anser dock efter samråd med chefen för industridepar- 63 tementet att det samarbete som redan sker mellan TPR och industriverket i

olika projekt bör kunna fortsätta. Jag är således inte beredd att föreslå en överföring av särskilda medel för regionala projektinsatser. Bil. 8

Jag är inte beredd att förstärka verksamheten inom prognos- och statistikfunktionen med ytterligare en tjänst eller konsultinsätser för analvsarbete. Arbetet bör inrymmas inom ramen för TPR:s disponibla resurser.

Vad gäller TPR:s förslag om ökade insatser för energihushållning kan konstateras att det alltjämt är viktigt att åstadkomma encergibesparingar på transportområdet. Därmed är det möjligt att öka effektiviteten i transportsystemet, förbättra energimedvetenheten. reducera energiförbrukningen samt minska oljeberoendet. Ytterligare effekter av arbetet för en effektiv energianvändning är förbättrad miljö och ökad trafiksäkerhet. Sedan ett par år har energiverket och TPR samarbetat rörande åtgärder som syftar till att minska energiförbrukningen på transportområdet. Arbetet har bekostats av energiverket. En förutsättning för fortsatt samarbete är att energiverket fortsätter att finansiera denna verksamhet. Jag är mot denna bakgrund inte beredd att särskilt uppräkna TPR:s anslag för ändamålet.

Jag bedömer TPR:s arbete som funktionsansvarig myndighet för transporter inom totalförsvarets civila del av stor vikt med hänsyn till totalförsvarets ökade krav på snabbhet och flexibilitet inom transportberedskapen. Arbetet med beredskapsplanering bör prioriteras inom ramen för tillgängliga resurser.

Det är viktigt att utbildningen av yrkestrufikutövare fungerar tillfredsställande. TPR har i uppdrag att följa utbildningsverksamheten och meddela föreskrifter i fråga om krav på yrkeskunnande i samband med att yrkestrafiktillstånd beviljas. Jag är för närvarande inte beredd att tillstyrka 'TPR:s förslag att anlita konsulter för att utveckla utbildningsmaterial för blivande åkare. Jag anser att det inte finns anledning för staten att ombesörja nytt material för dessa kurser. Jag anser att branschorganisationerna för yrkestrafikutövarna bör engagera sig i denna uppgift.

Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet godtar jag TPR:s medelsberäkning på 1 775 000 kr. inom ramen för totalförsvarets civila del.

Hemställan Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen |

att till Transportrådet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsan-

slag av 19225 000 kr.

H 2. Transportstöd för Norrland m. m.

1986/87 Utgift 227 386 000 1987/88 Anslag 242 100 000 1988/89 Förslag 257 300 000

Från anslaget ges stöd för att utveckla näringslivet i de norra delarna av landet genom bidrag till godstransporter och persontransporter samt till datakommunikation. 64

Godstransportstödet syftar till att minska de merkostnader för transpor- — Prop. 1987/88: 100 ter som näringslivet i stödområdet har. Det ges i form av fraktbidrag i — Bil. 8

efterskott till företagen. Bidrag lämnas för järnvägs- och landsvägstransporter i yrkesmässig trafik. Det gäller för transporter av dels varor som förädlats inom stödområdet till hel- eller halvfabrikat samt vissa jordbruksoch livsmedelsprodukter som kommer från stödområdet. Stödet omfattar

även råvaror och halvfabrikat som anskaffas av företag i stödområdet inom

vissa bestämda näringsgrenar.

Transportstödet lämnas för transporter över 250 km med 10 till 50 56 av nettofraktkostnaden beroende på transportsträckans längd och var företaget ligger inom stödområdet. Ett särskilt bidrag lämnas för transporter som skett till hamnar vid Norrlandskusten, vid Mälaren eller vid Vänern.

Persontransportstödet syftar till att minska de norrländska företagens kostnader för nödvändiga personkontakter med södra och mellersta Sverige. Stödet gäller tjänsteresor med flyg och tåg för personal anställd vid företag som hänförs till viss industri- och uppdragsverksamhet.

Stödet lämnas med 20 till 40 56 av reskostnaden beroende på var företa-

gen är belägna i stödområdet.

Stödet till datakommunikation gäller under en treårig försöksperiod som påbörjades i januari 1986 och syftar till att understödja etablering och utveckling av datatekniska serviceföretag i malmfälten. Stödet innebär en kraftig reducering av avgifterna för datakommunikation med dataföretag belägna i Gällivare, Kiruna och Pajala kommuner.

TPR:s anslagsframställning

TPR har i sin anslagsframställning angett att bidragsbehovet för godstruns-

portstödet är beroende av dels de stödberättigade transporternas omfatt-

ning, dels förändringar i transportkostnaderna.

Det totala stödbeloppet för bidragsåret 1986 uppgick till 222,2 milj. kr. Med denna utgångspunkt och med hänsyn till cn beräknad volym- och fraktprisökning om 3 resp. 396 beräknas behovet av godstransportstöd att

uppgå till 242.7 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Reglerna för persontransportstöd har utformats så att det totala stödbe-

loppet för innevarande budgetår skall uppgå till högst 18,6 milj. kr. TPR

har efter utvärdering av reglernas tillämpning konstaterat att rådet vid persontransportstödets införande utformade föreskrifterna allt för restrik-

gällande förordning. Föreskrifterna för persontransportstöd ändras så att fler delbranscher inom uppdragsverksamhet samt att även anslutningsresor till utrikes avgångar blir bidragsberättigade. Medelsbehovet för budgetäret 1988/89 beräknar TPR till 15 milj. kr.

Försöksverksamheten med stöd till darakommunikation med malmfälten skall enligt riksdagens regionalpolitiska beslut våren 1985 bedrivas

inom en kostnadsram på 1 milj. kr. per år. TPR har därför beräknat

anslaget till I milj. kr. också för budgetåret 1988/89. 65

5 Riksdagen 1987/88.1 saml. Nr 100. Bilaga 8

Föredragandens överväganden Jag anser att godstransportstödet är ett viktigt regionalpolitiskt stöd till Bil. 8

företagen inom stödområdet. Någon ändring av nuvarande stödregler har

inte aktualiserats av rådet. Jag ansluter mig till TPR:s anslagsberäkning "och beräknar medelsbehovet till 242,7 milj. kr.

TPR har i anslagsframställningen aviserat planerade förändringar i föreskrifterna för persontransportstöd. Rådet har även i skrivelse till regeringen hemställt att förordning (1985:855) om statligt stöd till vissa tjänsteresor

ändras avseende ortsbestämningen utanför stödområdet. Jag räknar med

att de av TPR planerade förändringarna i föreskrifterna för persontransportstöd som ligger inom rådets beslutsbefogenheter kan inrymmas inom stödramen. Däremot är jag inte beredd att föreslå regeringen att ändra förordningen avseende ortsbestämningen. Med hänsyn till den låga

medelsförbrukningen under första bidragsåret beräknar jag att person-

transportstödet kan inrymmas i en ram på 13,6 milj. kr. för budgetåret

1988/89.

Stöd till datakommunikation i malmfältskommunerna har utgått sedan januari 1986. Stödet bör utvärderas efter en treårsperiod. Jag anser därför att reglerna för stödet bör vara oförändrade och ansluter mig till transportrådets anslagsberäkning om I milj. kr. för ändamålet.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Transportstöd för Norrland m.m. för budgetåret 1988/89

anvisa ett förslagsanslag av 257 300 000 kr.

H 3. Riksfärdtjänst

1986/87 Utgift 49546 000 1987/88 Anslag 63 300 000 1988/89 Förslag 62 400 000

Från anslaget ges stöd till riksfärdtjänst. Syftet med riksfärdtjänsten är

att göra det möjligt för svårt handikappade att göra längre resor inom

landet till normala kostnader. Berättigade till riksfärdtjänst är personer

som på grund av handikappet och bristande tillgänglighet i trafikmedlen måste resa på ett dyrare sätt än normalt. Riksfärdtjänstresor kan ske med

flyg, tåg, taxibil eller med specialfordon, i vissa fall också med ledsagare,

till ett pris som motsvarar vad det kostar att åka andra klass tåg.

TPR:s anslagsframställning Alltsedan riksfärdtjänsten infördes år 1984 har antalet resor ökat snabbt. 'TPR:s prognoser visar dock för budgetåret 1988/89 att antalet nytillkom-

mande rescnärer inte väntas bli lika stort som under tidigare år. TPR 66

4

beräknar att 20300 resenärer kommer att göra 38400 riksfärdtjänstresor Prop. 1987/88: 100

under nästa budgetår. Bil. 8

Kostnaden per resa beräknas till drygt 1600 kr. i genomsnitt. Medelkostnaden påverkas i hög grad av valet av färdmedel. Taxibil eller specialfordon används för en stor andel av det totala antalet riksfärdtjänstresor. Med hänsyn till detta kostsamma färdmedelsutnyttjande har TPR bl.a. i förra

årets anslagsframställning påpekat vikten av att samordna dessa resor på

ett effektivt sätt. Under innevarande år har därför en gemensam beställningscentral inrättats. TPR bedömer att samordningscentralen kommer att medföra väsentliga besparingar genom ett effektivare utnyttjande av fordo-

nen i form av ökad samåkning. Dessa effektiviseringsåtgärder är en del i

arbetet med att begränsa kostnadsutvecklingen för riksfärdtjänsten. Regeringen har uppdragit åt TPR att i en utredning behandla riksfärdtjänstens framtida utformning som skulle redovisas i december 1987. |

Föredragandens överväganden

Regeringen har uppdragit åt TPR att pröva olika åtgärder i syfte att begränsa riksfärdtjänstens kostnadsutveckling och öka effektiviteten. Regeringen har, med anledning av framställan från TPR, beslutat om anstånd för uppdragets slutredovisning. Jag kommer efter uppdragets slutförande att återkomma till regeringen med mina överväganden vad avser riksfärds-

tjänstens framtida utformning.

Mot denna bakgrund bör reglerna för riksfärdtjänsten under budgetåret 1988/89 ligga fast. Jag ansluter mig till TPR:s medelsberäkning för riksfärd-

tjänsten och föreslår att 62,4 milj. kr. anvisas för nästa budgetår.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Riksfärdtjänst för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsan-

slag av 62 400 000 kr.

H 4. Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik

1986/87 Utgift 253 558 000

1987/88 Anslag 117 100 000

1988/89 Förslag 49 000 000

Från anslaget har tidigare budgetår utgått statligt stöd till kollektivtrafik,

skärgårdstrafik och till fjällflygtrafik. Dessa stöd är fr. o. m. nästa budgetår avvecklade. Från anslaget ges ett särskilt statsbidrag till sådan trafik som ersätter nedlagd järnvägstrafik under en femårsperiod. 67

TPR:s anslagsframställning

Bil. 8 Statsbidrag till ersättningstrafik för nedlagd järnvägstrafik utgör för innevarande budgetår 49,5 milj. kr. TPR beräknar medelsbehovet till 49 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Föredragandens överväganden Jag godtar transportrådets beräkning och föreslår därför att 49 milj. kr. anvisas för nästa budgetår.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik för

budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 49 000000 kr.

H 5. Kostnader för visst värderingsförfarande

1986/87 Utgift0
1987/88 Anslag1.000
1988/89 Förslag1.000

Från anslaget betalas kostnaderna för buss- och taxivärderingsnämn-

dens verksamhet. Nämnden prövar frågor om inlösen av trafikrörelser

enligt 3 kap. 7§ yrkestraftiklagen (1979:559) och enligt 5 8 lagen (1985:449) om rätt att driva viss linjetrafik. Nämnden består av tre iedamöter med ersättare som utses av regering-

en. Nämndens kostnader förskotteras av staten och belastar slutligt den som förvärvar tillståndet genom utdebitering efter varje värdering. TPR svarar för nämndens kanslifunktion.

TPR:s anslagsframställning TPR förordar att anslagsbeloppet under nästa budgetår förblir oförändrat med 1000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag ansluter mig till TPR:s bedömning och föreslår att anslaget under nästa

budgetår förs upp med ett formellt belopp om 1000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för visst värderingsförfarande för budgetåret

1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

I. Transportforskning Prop. 1987/88: 100

Bil. 8

I 1. Statens väg- och trafikinstitut

1986/87 Utgift 0 1987/88 Anslag 1000 1988/89 Förslag 1000

I 2. Bidrag till statens väg- och trafikinstitut

1986/87 Utgift 35 446 000 Reservation 159 000

1987/88 Anslag 36713 000

1988/89 Förslag 40700 000

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) har enligt sin instruktion till uppgift att bedriva forsknings- och utvecklingsarbete främst avseende vägar, väg-

trafik och vägtrafiksäkerhet samt systematisk informations- och dokumen-

tationsverksamhet rörande sådan verksamhet, att sprida information om de resultat som nåtts i arbetet och att samverka med universitet och högskolor för att främja undervisningen på de vetenskapliga och tekniska områden som omfattas av institutets verksamhet.

VTI leds av en styrelse. I denna ingår institutschefen och fem andra ledamöter som utses av regeringen och två som utses av personalorganisationerna. Antalet heltidsanställda vid institutet uppgår till ca 200 personer. Institutet är administrativt uppdelat på fyra avdelningar: en vägavdelning, en trafikant- och fordonsavdelning, en trafikavdelning samt en driftavdel-

ning. Verksamheten är för närvarande indelad i fem olika program. nämli-

gen trafiksystem, väg, järnväg, trafikant och fordon samt myndighetsuppgifter.

VTI:s verksamhet finansieras dels med bidrag direkt över statsbudgeten, dels med ersättning för uppdragsforskning. Bidraget över statsbudgeten avser att täcka kostnader för programmet Myndighetsuppgifter samt egen FoU-verksamhet vid institutet.

Bidragsmedlen används huvudsakligen för att höja kunskapsnivån och

förändra kunskapsprofilen så att institutets attraktionskraft som uppdrags-

myndighet minst bibehålls samt för att utföra forskning inom områden som av statsmakterna angivils som viktiga men där uppdragsgivare saknas eller inte är beredda att satsa cgna resurser. Till grund för VTI:s verksamhet ligger ett av institutet utarbetat s. k. ramprogram.

VTI:s anslagsframställning Institutet föreslår i sin anslagsframställning att anslaget 12. (Bidrag till

VTI) bibehålls på en realt oförändrad nivå för budgetåret 1988/89.

Institutet redovisar även ett besparingsalternativ innebärande att det treåriga huvudalternativ som inleddes med en tvåprocentig nedskärning

innevarande budgetår fullföljs med en enprocentig real nedskärning budgetåret 1988/89. VTI avvisar dock detta alternativ. Motiven för detta är i

huvudsak att en neddragning av bidragsanslaget på sikt kommer att leda till 69

konsekvenser beträffande ekonomin, som betydligt överstiger de temporä-

ra nominella besparingarna. Behovet av en stark egen FoU beror framför Bil. 8

allt på att det enligt alla erfarenheter krävs en väl etablerad och erkänd forskning på hög nivå för att uppdragsgivare över huvud taget skall anlita

institutet. Risken för negativt rörelseresultat för VTI:s del ökar också på grund av att 80 26 av uppdragsgivarna är statliga organ som själva i flera fall

utsätts för en reduktion av sina anslag.

Institutet räknar med att man vid oförändrat bidragsanslag kan, tillsammans med SJ, fullfölja och utöka den av regeringen uttalade prioriteringen

av järnvägsforskning. Inom ramen för oförändrat bidragsanslag bör också

ett annat prioriterat område, trafikmiljöforskning, kunna utökas genom omprioriteringar.

Institutet föreslår i sin anslagsframställning även att 2 milj. kr. anslås till en ny telefonväxel.

Föredragandens överväganden I följande sammanställning redovisas den totala verksamheten samt den av mig föreslagna ändringen.

1987/88 Beräknad ändring

Föredraganden Personal (årsarbetskrafter) 196 -2 Kostnader (tkr.)

Myndighetsuppgifter9210+ 997
Egen FoU27 503+2 990)
FoU-uppdrag41 000+ 5000
Div. försäljning28000
Totalt80513+8987

Intäkter

Anslag myndigheten9210+ 997
Anslag egen FoU27503+2990
Summa anslag36 713+3987
Fool på uppdrag41000+5000
Div. försäljning2 8000
Totalt80513+8 987

Institutet erhöll genom riksdagens forskningspolitiska beslut (prop.

1986/87:80, TU 27, rskr. 290) en nivåhöjning av sitt bidragsanslag med 500

tkr. per år för FoU inom järnvägsområdet från och med budgetåret

1987/88. Jag anser att utvecklingen av järnvägsforskningen vid VTI är av

stor vikt och jag avser att återkomma till denna fråga i den trafikpolitiska

propositionen. Min bedömning är cmellertid att situationen för VTI inför bugetåret 1988/89 är sådan att en planenlig real minskning av utgifterna

med en procent enligt det treåriga huvudförslag som fastlades inför budget-

året 1987/88 bör gälla. Jag förutsätter härvid att vägverkets uppdragsforskning hos VTI som utgör cirka hälften av den totala uppdragsforskningen 70

vid institutet även fortsättningsvis kan bibehållas på en hög nivå. För att — Prop. 1987/88:100 forskningen vid VTI skall ha fortsatt hög kvalitet krävs att VTI på ett tidigt — Bil. 8

stadium får besked av vägverket om storleken på och inriktningen av uppdragsforskningen.

Jag har tidigare, senast i samband med budgetpropositionen 1987 (prop. 1986/87:100 bil.8, TU 18, rskr. 213) aviserat en förestående översyn av tjänstebrevsrätten för uppdragsmyndigheter och redogjort för mina skäl för detta. VTI tillhör de myndigheter som berörts av översynen. Mot denna bakgrund föreslår jag nu att tjänstebrevsrätten för institutet avvecklas fr.o.m. den 1 juli 1988. För portokostnader som är att hänföra till institutets myndighetsuppgifter skall i fortsättningen ersättning utgå via

anslaget 12. För budgetåret 1988/89 har jag beräknat 382 tkr. för detta ändamål. Övriga portokostnader skall bäras av institutets uppdragsverksamhet.

VTI anför beträffande medel till ny telefonväxel att den nuvarande under flera år varit underdimensionerad och nu är helt otillräcklig såväl beträffande ingående linjer som interna anknytningar, samt att den även driftsmässigt är mogen för utbyte. Jag anser, inte minst med tanke på den

från regeringen uttalade strävan att inom statsförvaltningen hålla en hög tillgänglighet för allmänhetens förfrågningar, att den nuvarande överbelastade växelsituationen på VTI är olycklig. Jag föreslår därför att en engångsanvisning om 2,0 milj. kr. tillförs anslaget 12. Bidrag till statens väg- och trafikinstitut budgetåret 1988/89 för att möjliggöra en snabb an-

skaffning av ny växelutrustning. Beloppet är att anse som ett lån från

statskassan och skall betalas tillbaka under tio år med 200 tkr. per år genom en nivåsänkning av I 2. anslaget.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1. att till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1988/89

anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

2. att till Bidrag till statens väg- och trafikinstitut för budgetåret

1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 40 700 000 kr.

I 3. Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning

1986/87 Utgift 377 000 Reservation 395 000

1987/88 Anslag 500 000 1988/89 Förslag 500 000

Över utrustningsunslaget finansieras utrustningsobjekt vars värde överstiger 20000 kr. och vars hvslängd är längre än tre år. 7

VTI:s anslagsframställning

Bil. 8

500 000 kr. Anslaget bedöms som tillräckligt med hänsyn till att en del av det totala investeringsbehovet avses finansieras med uppdragsmedel.

Föredraganden Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens väg- och trafikinstiur: Utrustning för budgetåret

1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 500000 kr.

14. Transportforskningsberedningen

1986/87 Utgift 25 362 000 Reservation 9312 000

1987/88 Anslag 31692 000

1988/89 Förslag 35 830 000

Transportforskningsberedningen (TFB) har till uppgift att initiera. planera, samordna och stödja forskning, utveckling och demonstrationsprojekt

inom trafik- och transportområdet, i den mån sådana uppgifter inte ankommer på någon annan myndighet.

Beredningen består av 20 ledamöter som företräder myndigheter, forskning, näringsliv och intresseorganisationer inom transportsektorn. Vidare finns ett kansli som består av 14 personer.

Beredningen har utarbetat ett långsiktigt forskningsprogram och inrättat ledningsgrupper för vissa av de forskningsområden som prioriterats i programmet. Programmet indelas i huvudområdena övergripande FoU. persontransporter, godstransporter och materialadministration samt trafiksäkerhet.

TFB:s anslagsframställning Eftersom TFB inte har separata anslag för förvaltning och FoU-bidrag redovisar TFB hela verksamheten i enlighet med regeringens anvisningar för förvaltningsanslag. Det innebär att anslagsframställningen omfattar tre

budgetär.

TFB anför i sin anslagsframställning att behovet av statligt stöd till transportforskning allmänt sett är väsentligt större än vad som för närvarande utgår. Såväl inom person- som godstransportsektorn krävs i dag

stora forskningsinsatser för att samhälle och näringsliv skall kunna utveck-

la transportväsendet i riktning mot de mål som finns på området, såväl miljömässiga, energimässiga, samhällsekonomiska som trafiksäkerhetsmässiga.

TFB föreslår i anslagsframställningen för budgetåret 1988/89 i första

2,5 milj. kr. av FoU-delen av anslag 14. TFB redovisar också ett bespa-

ringsalternativ som innebär en real nedskärning av förvaltningsdelen av

anslaget med knappt 2. Något huvudförslag beträffande FoU-medlen = Prop. 1987/88:100

redovisas inte, eftersom detta enligt beredningen skulle motverka syftet — Bil. 8 med dessa medel.

TFB föreslår också inrättandet av ett nytt engångsanslag för forskning, utveckling och demonsträtionsobjekt inom kollektivtrafiken som ersättning för anslaget ”åtgärder för att främja investeringar och utvecklingsarbete i kollektivtrafik” (119., 1982). TFB hemställer också att få utnyttja återstående medel från detta tidigare anslag även under budgetåret

1988/89. Beredningen hemställer slutligen även om att få göra åtaganden under

anslaget 14. för budgetåret 1989/90 om 23,0 milj. kr. och för budgetåret 1990/91 om 16,0 milj. kr.

Föredragandens överväganden I följande sammanställning redovisas den totala verksamheten samt den av

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden Personal 14 0 Kostnader (tkr.) Förvaltningskostnader 4866 + 301

(därav lönekostnader) (3360) (+ 240 Lokalkostnader 263 + 177 Bidrag till forskning, utveckling

och demonstrationsprojekt 26 563 +3 660 Uppdragstforskning : 1 0 Totalt 31693 +4 138 Inkomster (tkr.) Anslag I 4. 31692 +4138 Ersättning för uppdrag m. m. | 0 Totalt 31693 +4138

Jag delar TFB:s uppfattning att medlen från det engångsanslag för ”åt-

gärder för att främja investeringar och utvecklingsarbete i kollektivtrafiken” som beredningen fått disponera för sin FoU utgjort ett viktigt bidrag till TFB:s verksamhet. Jag har inget att erinra mot att de återstående

medlen från detta engångsanslag får disponeras av TFB under budgetåret 1988/89. Beträffande förslaget om inrättande av ett nytt engångsanslag för

utvecklingsarbete inom kollektivtrafiken kommer denna fråga att behand-

las i den trafikpolitiska propositionen. Riksdagen antog vid sitt forskningspolitiska beslut förslaget om att TFB

för ökade FoU-insatser inom speciellt miljöområdet skulle erhålla en nivå-

höjning av sitt anslag med 2,5 milj. kr. från och med budgetåret 1988/89.

Beredningens förslag i anslagsframställningen är i enlighet med detta be-

slut. Jag anser att FoU-insatserna för att minska trafikens miljöproblem är

av stor vikt. Jag delar också TFB:s syn att tillämpning av huvudförslaget

på FoU-medelsdelen av anslaget skulle förfela sitt syfte. Jag föreslår därför 73

6 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga &

en uppskrivning av denna anslagsdel med 44 för budgetåret 1988/89 i likhet med andra forskningsstödjande organ. I anslagets FoU-medelsdel Bil. 8 inkluderas i enlighet med det forskningspolitiska beslutet 4,0 milj. kr. från den treåriga energiforskningsramen. Från anslaget skall också utgå medel till långsiktig kunskapsuppbyggnad inom handikappområdet. Medelsfördelningen för detta ändamål samordnas av forskningsrådsnämnden.

Beträffande TFB:s förvaltningskostnader vill jag anföra följande. Med de ökade FoU-medel som beredningen i enlighet med vad jag nyss anfört fått att administrera genom riksdagens forskningspolitiska beslut följer givetvis ökade förvaltningskostnader. Detsamma kan också bli fallet vad gäller de förslag om FoU-insatser inom kollektivtrafikområdet som jag avser återkomma till i den trafikpolitiska propositionen. Till detta kommer dessutom att TFB under våren 1988 kommer att flytta till nya lokaler. Det är min bedömning att TFB mot denna bakgrund inte kan klara en planenlig nedskärning av förvaltningsdelen av anslaget i enlighet med det treåriga huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1986/87 utan att TFB:s administrativa service på ett allvarligt sätt skulle försämras. Jag föreslår därför tillämpning av ett reducerat huvudalternativ som innebär att lokalkostnaderna för budgetåret 1988/89 undantas och att förvaltningskostnaderna i övrigt minskas rcalt med en procent.

Beträffande beredningens hemställan angående medelsdispositioner för budgetåren 1989/90 och 1990/91 har jag inget att erinra mot dessa.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1. att till Transportforskningsberedningen för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 35 830 000 kr.

2. att medge att regeringen bemyndigar transportforskningsberedningen att besluta om statligt stöd till forskning, utveckling och demonstrationsprojekt under budgetåren 1989/90 och 1990/91 inom en ram av 23 000 000 kr. resp. 16000 000 kr.

J. Övriga ändamål Prop. 1987/88: 100

. . . so Bil. 8

J 1. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

1986/87 Utgift0
1987/88 Anslag1000
1988/89 Förslag1000

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) är central förvaltningsmyndighet för meteorologiska, hydrologiska och oceanografi-

ska ärenden. SMHI utför undersökningar och utredningar på uppdrag av myndigheter och enskilda. Institutet bedriver också tillämpad forskning och utveckling.

SMHI leds av en styrelse. I styrelsen ingår generaldirektören och sex ledamöter som utses av regeringen. En av dem är ordförande.

SMHI:s verksamhet finansieras dels med bidrag direkt över statsbudge-

ten, dels med ersättning för uppdrag. Bidraget avser att täcka institutets myndighetsuppgifter. Uppdragsverksamheten skall ge full kostnadstäckning.

I följande sammanställning redovisas utfallet för verksamheten för bud-

getåret 1986/87, budgeten för 1987/88 och den prognosticerade verksamhe-

ten för 1988/89.

Utfall Budget Prognos

1986/87 1987/88 1988/89

tkr. tkr. tkr. Intäkter

Myndighetsuppgifter109 504109145117 686
Uppdragsverksamhet7701586 200920000
Övrigt12833 199352 204345 216 6869200092000
Kostnader197 861 200 345 212 686
Resultat före avskrivningar149140004000

Föredragandens överväganden Regeringen utsåg hösten 1986 SMHI att ingå i den fortsatta försöksverksamheten med treåriga budgetramar. En viktig förutsättning för beslutet var ett klarläggande av hur den framtida civila och militära vädertjänsten skall bedrivas. Under våren 1987 stod det klart att denna fråga krävde ytterligare beredning. Förberedelscrna för försöksverksamheten avbröts därför för SMHI:s del. Regeringen har sedermera uppdragit åt chefen för flygvapnet och SMHI att planera för en ordning där ett ömsesidigt kund/ leverantörsförhållande skall gälla vid utbyte av information m. m. För en närmare redovisning av denna fråga får jag hänvisa till vad civilministern anför under bilaga 2 gemensamma frågor.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut för bud-

getåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr. 75

institut Bil. 8

1986/87 Utgift 109 504 000 Reservation 0 1987/88 Anslag 108 800 0007 1988/89 Förslag 117 686 000 + varav 3 milj. kr. avser solmätning och anvisats genom prop. 1986/87:80 om forskning.

Från anslaget betalas kostnaderna för SMHI:s myndighetsuppgifter.

SMHI:s anslagsframställning

SMHI har redovisat ett huvudförslag enligt anvisningarna som innebär ett

pris- och löneomräknat anslag med en besparing på 576 under tre år. För

1988/89 har SMHI beräknat besparingen till 1,671 milj. kr.

SMHI pekar i sin anslagsframställning på att verksamheten till stor del inriktar sig mot eller har betydelse för allmän miljövård, fysisk planering och vattenklimat. Institutet anser att dessa delar bör undantas från besparingar enligt huvudalternativet. Om dessa verksamheter undantas från tillämpning av huvudalternativet blir besparingen för 1988/89 0,6 milj. kr.

För att klara 1988/89 års besparingar planerar SMHI bl. a. att göra vissa rationaliseringar i stationsnäten och att föra över kostnader för basverk-

samheten till den uppdragsfinansierade verksamheten.

För budgetåret 1988/89 hemställer SMHI dessutom om utökade anslagsramar enligt följande. SMHI föreslår att Sveriges bidrag till WMO t(världsmeteorologiska organisationen) bryts ut ur bidragsanslaget och blir ett eget anslag samt att ytterligare 400 000 kr. tillförs anslaget.

Sverige är sedan starten år 1986 medlem i den europeiska vädersatellitorganisationen Eumetsat. I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1983/84:201, TU 1984/85:1. rskr. 1984/85:4) har Sverige förbundit sig att betala 0.93 92 av de beräknade totala kostnaderna t. o. m. år 1995. Inflationen har sedan starten medfört en ökning av det ursprungliga beloppet.

Sveriges betalningsprofil innebär att Sverige idag är det enda land vars

begärt ett engångsbelopp på 5,3 milj. kr. som kompensation för inflationseffekterna.

För drift av en väderradar på Gotland och en observationsboj på Midsjöbankarna har SMHI också begärt medel. SMHTI har vidare hemställt om medel för att bygga och driva åtta vattenföringsstationer samt automatisera ett antal stationer under 1988/89. Medel för investeringsutgifterna har begärts under utrustningsanslaget. Till den oceanografiska verksamheten har SMHI hemställt om 400 000 kr. för drift av en ny automatisk mätstation. Dessutom har institutet aviserat att resurserna för dess occanografiska laboratorium är otillräckliga och att stora svårigheter föreligger för att upprätthålla mätverksamheten i Ålands hav, Bottenhavet och Bottenvi-

ken. Slutligen har vissa redovisningstekniska ändringar föreslagits. 76

Föredragandens överväganden Prop: 1987/88: 100

Anslaget för nästa budgetår bör beräknas i enlighet med SMHI:s bespa- Bil. 8 ringsplan, dvs. besparingar på 1.671 milj. kr. bör kunna göras. Det finns ingen anledning att undanta vissa delar av verksamheten från besparingskraven. En fortlöpande rationalisering och effektivisering är angelägen inom institutets hela verksamhetsområde.

Från anslaget betalas bidrag till vissa internationella organisationer. Det finns skäl att vid anslagsberäkningen särbehandla dessa bidrag eftersom de bl. a. är beroende av olika valutakursers inbördes förhållanden och endast delvis är påverkbara för SMHI. De internationella organisationer Sverige bidrar till via SMHI och medlemsavgiftens storlek framgår av följande sammanställning.

Beräknad

avgift Kurs Kronor

1988/89

WMO! a560 000 CHF"4:302400 000
ECMWF-330 000 £10:803550 000
Eumetsat"380000 ECU"” 160 000 Dkr. (60 50)7:45 0:932846 000
NAOS10.000 £140 7)10:80250000

! Världsmeteorologiska organisationen. > Europeiska centret för medellånga väderprognoser. > Europeiska vädersatellitorganisationen. + Väderskeppsorganisationen (Sverige har utträtt men är fortfarande bundet av vissa kapitalkostnader). " Övergång från S till sechweizerfranc fr. o. m. budgetåret 1987/88. " European currency unit.

Anslaget för 1988/89 är beräknat med hänsyn till dessa belopp. För

WMO:s del gäller att medlemsländernas bidrag hittills betalats i dollar medan utgifterna betalas i schweizertranc. Eftersom schweizerfrancen har ökat i värde gentemot dollarn har det lett till att Sveriges bidrag till WMO

ökat. Med hänsyn bl. a. till detta föreslår jag att SMHI tillförs ytterligare

400000 kr. för ökat WMO-bidrag. I övrigt är jag inte beredd att nu föreslå ytterligare resurser till den internationella verksamheten.

I förra årets budgetproposition aviserade jag att insatser för en förstärkt väderövervakning över Östersjön var motiverad men att möjligheterna av

att minska behovet av anslagsmedel för sådana insatser borde undersökas

ytterligare. Dessa undersökningar har lett till att chefen för flygvapnet har angett möjligheten till att bidra med både investerings- och driftmedel till en dopplerväderradar på Gotland. För att komplettera väderradarn behövs

en boj på Midsjöbankarna. Enligt uppgift från SMHI är det danska meteo-

rologiska institutet berett att bidra till driften av en sådan. Mot denna bakgrund och under dessa förutsättningar är jag nu beredd att förorda att

högst 475 000 kr. anvisas till drift av en väderradar och boj för att förstärka

väderövervakningen över Östersjön. Investeringsutgifterna tas upp under anslaget SMHI: Utrustning. För att möjliggöra vissa förstärkningar inom

den oceanografiska verksamheten anser jag att institutet därutöver bör tillföras 600 000 kr. Jag har i denna fråga samrått med cheferna för jord-

bruks- och miljö- och energidepartementet. TI

1 1986 års budgetproposition aviserades en översyn av tjänstebrevsrättssystemet. Ett resultat av översynen är att tjänstebrevsrätten för ett antal Bil. 8 myndigheter avvecklas från den 1 juli 1988 och att myndigheternas portokostnader blir en del av myndigheternas förvaltningskostnader. För SMAHI:s del innebär det att förvaltningskostnaderna It denna del bör räknas upp med 533 000 kr. De portokostnader som är hänförliga till uppdragsverksamheten skall belasta denna. Härutöver är jag inte nu beredd att

föreslå några ytterligare medel till SMHI eller att göra några andra föränd-

"ringar.

SMHI bör således för budgetåret 1988/89 ges ett pris- och löneomräknat anslag minskat med en besparing på 1671000 kr. samt tilldelas vissa ytterligare medel enligt vad jag har förordat. Anslaget för 1988/89 blir då

enligt följande plan.

Plan Beräknad ändring 1988/89

(987/88

Föredraganden

Förvaltningskostnader9219008212
(därav lönekostnader)(70 900)"(5955)
Lokalkostnader8200328
Internationella organisationer8 700346
Summa108 8008886

ring (SAV beslut 1987-03-27).

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska insti-

tut för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av

117 686 000 kr.

J 3. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utrustning

1986/87 Utgift [5 907 251 Reservation . 3673 443

1987/88 Anslag 10 400 000 1988/89 Förslag 33 900 000" + Varav minst 2,6 milj. kr. för investeringar inom uppdragsverksamheten. &+& Varav minst 7,2 milj. kr. för investeringar inom uppdragsverksamheten.

SMHI:s anslagsframställning

SMHI föreslår att institutet fortsättningsvis får finansiera alla sina investe-

ringar inklusive ADB-investeringar genom att ta upp lån i riksgäldskontoret. Bland de planerade investeringarna ingår följande.

En ytterligare förtätning av vattenföringsstationsnätet uppnås genom att

SMHI under nästa budgetår skulle bygga åtta nya stationer. Härigenom 78

skulle man lättare kunna tillfredsställa den ökade efterfrågan på vattenfö- Prop. 1987/88: 100 ringsuppgifter. Bil. 8 En väderradar på Gotland och en boj föreslås för att minska risken för

olyckor i Östersjön. Dessutom anser SMHI att det är absolut nödvändigt att ersätta telegramförmedlingssystemet ATESTO. Den totala investeringsutgiften för det nya telegramförmedlingssystemet Metcom beräknas

preliminärt till 25,3 milj. kr., varav 17,7 milj. kr. avser 1988/89. | Totalt beräknar SMHI] sitt investeringsbehov till 48,6 milj. kr. för 1988/89.

Föredragandens överväganden Jag är inte nu beredd att föreslå någon ändring av utrustningsanslagets

konstruktion. SMHI:s investeringsutgifter bör således tills vidare bestridas

från ett särskilt anslag. Frågan om alternativa finansieringsformer för SMHI bör beredas samlat när principer för uppdragsmyndigheternas verksamhet vidareutvecklats.

Behovet av fortsatt utbyggnad av vattenföringsstationsnätet kvarstår.

Jag räknar med att SMHI bör kunna prioritera sina investeringar så att

ytterligare minst en station kan byggas under 1988/89.

Jag föreslår att sammanlagt 5,8 milj. kr. beräknas för en väderradar på

Gotland och för en boj på Midsjöbankarna enligt vad jag anfört i det

föregående. .

Av de planerade investeringarna för 1988/89 är ersättningen av telegramförmedlingssystemet ATESTO den ekonomiskt mest betungande.

Det internationella telekommunikationsnätet GTS (Global Telecommunications System) administreras av världsmeteorologiska organisationen WMO. WMO:s medlemsländer har telecentraler som är anslutna till GTS. I Sverige förvaltar televerket ATESTO-centralen och den meteorologiska telegramtjänsten och televerkets publika telegramtjänst delar på kapaciteten. SMHI:s användande av ATESTO regleras i ett kontrakt med televerket som gick ut år 1984. Det har nu visat sig att det inte längre är optimalt att ha en gemensam anläggning för metcorologisk och publik telegramtjänst. Eftersom telegramförmedlingstjänsten kan betecknas som hel grundläggande för SMHI:s verksamhet är det mycket angeläget att institutet ges möjlighet att investera i det nya Metcom-systemet som ersättare för

ATESTO. Den totala investeringsutgiften, exklusive eget arbete, beräknas

enligt SMHI till 25,3 milj. kr., varav 17,7 milj. kr. för 1988/89 och 7,6 milj.

kr. för 1989/90. Jag föreslår således att SMHI tilldelas de investeringsmedel som är nödvändiga för att genomföra detta utbyte av system. Eftersom

Metcom är ett modernt system bör det, åtminstone efter viss tids drift, leda

till avsevärt lägre driftkostnader än ATESTO. När ATESTO tagits ur bruk

bör således driftkostnaderna kunna minska. Jag har därför räknat med att SMHI:s bidragsanslag skall kunna reduceras med 0,8 milj. kr. för 1989/90

och med 1.7 milj. kr. för 1990/91.

Hemställan Prop. 1987/88: 100

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen Bil. 8

att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utrustning för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av

33 900 000 kr.

J 4. Statens geotekniska institut

1986/87 Utgift0
1987/88 Anslag1000
1988/89 Förslag1000

Stalens geotekniska institut (SGD är central förvaltningsmyndighet för

geotekniska ärenden. SGI bedriver geoteknisk forskning och utvecklar och utprovar geoteknisk utrustning samt nya metoder för grundläggning, jord-

förstärkning, m. m. SGI skall också inventera och värdera efterfrågan på

geoteknisk forskning samt systematiskt samla, bearbeta och offentliggöra

resultaten av verksamheten. Vidare skall institutet verka för spridande av geoteknisk kunskap samt främja undervisningen inom sakområdet. SGI

utför undersökningar och utredningar på uppdrag av myndigheter, kom-

muner och enskilda.

SGI leds av en styrelse. I styrelsen ingår generaldirektören och fem ledamöter som utses av regeringen. En av dem är ordförande.

SGI:s verksamhet finansieras dels med bidrag direkt över statsbudgeten,

dels med ersättning för uppdrag. Bidraget avser att täcka institutets myndighetsuppgifter. Uppdragsverksamheten skall ge full kostnadstäckning.

I följande sammanställning redovisas utfallet för verksamheten för budgetäret 1986/87. budgeten för 1987/88 och den prognosticerade verksamheten för 1988/89.

Utfall 1986/87 1987/88 tkr.Budget tkr.Prognos 1988/89 tkr.
Intäkter.
Myndighetsuppgifter99239395H 152
Uppdragsverksamhet181761952319500
Övrigt56 281552891830 652
Kostnader| 269722836930304
Resultat före avskrivningar1183549348

Föredragandens överväganden

SGI har till regeringen lämnat ett förslag till omorganisation som innebär att de nuvarande sju enheterna slås samman till två tekniska avdelningar,

en informations- och marknadsavdelning samt en administrativ avdelning. Riksdagen har tidigare fastställt institutets nuvarande organisation. Riks- | 80

prop. 1986/87:99 om ledning av den statliga förvaltningen innebär att = Bil. 8

regeringen bör besluta om myndigheternas organisatoriska grundstruktur. Jag avser att återkomma till regeringen i frågan.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens geotekniska institut för budgetåret 1988/89 anvisa

ett förslagsanslag av 1000 kr.

J 5. Bidrag till statens geotekniska institut

1986/87 Utgift 8950 589 Reservation 729936 1987/88 Anslag 2395 000

1988/89 Förslag 11152 000

Från anslaget betalas kostnaderna för SGI:s myndighetsuppgifter.

SGI:s anslagsframställning SGI begär i sin anslagstframställning ett pris- och löneomräknat anslag utan

nedskärning enligt det s. k. huvudförslaget. Bl.a. tillkomsten av den nya

plan- och bygglagen samt naturresurslagen har lett till att SGI i allt större utsträckning anlitas som expertmyndighet vid frågor om lämpligheten av bebyggelse i vissa områden. Härutöver är SGI en tung remissinstans vid tillståndsprövning av deponering av kärnbränsleavfall. För att hantera

bl.a. dessa frågor på ett rationellt sätt hemställer SGI att 1,1 milj. kr.

tillförs institutet.

Föredragandens överväganden SGI:s primära uppgift är att bedriva tillämpad forskning inom geoteknik-

området. Kunskap inom olika geotekniska verksamhetsområden är enligt

min mening nödvändig för att SGI skall kunna leva upp till sin instruktion. Tack vare den kunskap som finns inom SGI kan institutet även åta sig

uppdrag från olika avnämare vilket också görs i mycket stor omfattning.

Det är därför angeläget att institutets anslagsfinansierade verksamhet kan bedrivas i ullräcklig omfattning för att uppdragsverksamheten skall ha

förutsättningar att gå ihop. Mot denna bakgrund har jag utgått från att SGI i likhet med föregående år bör ges ett pris- och löneomräknat anslag med

viss besparing för budgetåret 1988/89.

1 1986 ärs budgetproposition aviserades en översyn av tjänstebrevsrättssystemet. Ett resultat av översynen är att tjänstebrevsrätten för ett antal myndigheter avvecklas från den I juli 1988 och att myndigheternas portokostnader blir en del av myndigheternas förvaltningskostnader. För SGI:s del innebär det att förvaltningskostnaderna i denna del bör räknas upp med : 81

84 200 kr. De portokostnader som är hänförliga till uppdragsverksamheten = Prop. 1987/88:100 skall belasta denna. Bil. 8

P.g.a. mark- och grundvattenfrågornas ökade betydelse anlitas SGI :i allt större utsträckning som expertorgan i samband med prövningar som görs av andra myndigheter. Jag har funnit det motiverat med en viss förstärkning av institutets resurser för dess remiss- och rådgivningsverksamhet. Jag föreslår därför att institutet tillförs 0,5 milj. kr. för denna verksamhet.

Jag förordar att institutet tilldelas medel enligt nedanstående plan.

Plan Beräknad ändring 1988/89

1987/88

Föredraganden

Förvaltningskostnader 7883 1315

(därav lönekostnader)(6478)(782)
Lokalkostnader1512442
Summa| 93951757

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till statens geotekniska institut för budgetåret

1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 11 152 000 kr.

J. Statens geotekniska institut: Utrustning

1986/87 Utgift 129 775 Reservation 248 710

1987/88 Anslag 330 000

1988/89 Förslag utgår

Anslaget belastas med kostnader för utrustning vars värde per objekt överstiger 20000 kr. och vars livslängd överstiger tre år.

SGI:s anslagsframställning

SGI har begärt 350 000 kr. för investeringar som finansieras via utrustningsanslaget. Institutet har dessutom föreslagit att ackumulerade vinst-

medel bör kunna användas även till investeringar. |

Föredragandens överväganden

För att SGI skall kunna ta tillvara den specialistkompetens som institutet har krävs tillgång till tekniskt avancerad utrustning. Den anslagsfinansiera-

de verksamheten och uppdragsverksamheten är intimt sammanfogade. Detta leder till att all utrustning används inom hela institutets verksamhet. SGI har under senare år breddat sin verksamhet inom forsknings-, informations- och konsultationsprogrammen. Förutsättningen för att kunna göra detta har varit en kunskapsuppbyggnad hos personalen samt investe- 82

ringar. Bil. 8

För cen fortsatt gynnsam utveckling av verksamheten är det angeläget att institutet har möjlighet att göra nödvändiga investeringar. Den samlade

verksamheten bör bedrivas så att investeringsutgifterna kan finansieras

inom ramen för institutets ekonomi. Mot den bakgrunden föreslår jag att

SGI fortsättningsvis bör få finansiera sina investeringar med de avskrivnings- och överskottsmedel som verksamheten genererar. Detta bör med-

föra ett incitament för SGI att effektivisera sin planering. Mitt förslag

innebär att utrustningsanslaget avskaffas och att all medelstilldelning till SGI fortsättningsvis sker via anslaget J5. Bidrag till statens geotekniska institut. Det bör ankomma på regeringen att besluta om de närmare förutsättningarna för att finansiera SGI:s investeringar. Riksdagens bemyndi-

gande härtill bör inhämtas.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen att förordna om att försörjningen av

kapital till investeringar i statens geotekniska institut i fortsättningen

skall ske med anlitande av driftmedel under självkonsolideringsan-

svar.

J6. Viss internationell verksamhet

1986/87 Utgift2 566 304
1987/88 Anslag2815 000
1988/89 Förslag2815 000Anvisal 1987/88Beräknad ändring 1988/89
I. Förhandlingar rörande lufifarten300 000100 000

2. Förenta Nationernas ekonomiska

kommission för Europa (ECE) . 550 000 = 100 000 3. Europeiska transportminister-

konferensen (CEMT) 400 000 = 4. Internationella järnvägsfördragen

(COTIF) 20000 =

5, Internationellt samarbete rörande

sjöfarten samt Internationella

sjöfartsorganisationen (IMO)!1320 000=
6. Diverse internationell verksamhet225 000=
Summa kr.2815 0000

! Redovisas delvis under littera E. Sjöfart.

Föredragandens överväganden På grund av kostnadsutvecklingen behöver anslagsposten 1 räknas upp. 1 anslagsposten 6 ingår bl. a. kostnader för visst internationellt trafiksäker- 83

hetsarbete, vissa förhandlingar om tele-. satellit- och vädertjänstfrågor Prop. 1987/88: 100

samt förhandlingsmöten rörande vägtransporter med EG. Bil. 8

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Viss internationell verksamhet för budgetåret 1988/89 anvi-

sa ett förslagsanslag av 2 815 000 kr.

Register Prop. 1987/88: 100

I Översikt Bil. 8

Sjätte huvudtiteln A. Kommunikationsdepartementet m. m.

5 1 Kommunikationsdepartementet20400 000
5 2 Utredningar m.m.4 800 000
6 3 Extra utgifter600 000

25 800 000

7 BB. Vägväsende = -

11 1 Vägverket: Ambetsverksuppgifter m. m.10 700 000
12 2 Drift av statliga vägar4543 760 000
12 3 Byggande av statliga vägar1020 000 000
13 4 Bidrag till drift av kommunala vägar och gator663 718 000
13 5 Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator370 000 000
14 6 Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar407 800 000
14 7 Tjänster till utomstående35 400 000
IS 8 Vägverket: Försvarsuppgifter38.325 000
16 9 Vägverket: Särskilda bärighetshöjande åtgärder575 000 000

7664 703 000

17 -C. Trafiksäkerhet

Trafiksäkerhetsverket: 17 1 Trafik och administration 26 151 000 18 2 Fordon och körkort 1000 > 19 3 Bil- och körkortsregister m. m. 1000 23 4 Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens

främjande 29 100 000

55253 000

24 — D. SJ-koncernen 24 1 Investeringar i järnvägens infrastruktur 760 000 000 24 2 Ersättning till statens järnvägar för köp av vissa tjänster 1364 000 000

25 3 Försvarsinvesteringar i järnvägar 20800 000

25 4 Särskilda investeringar vid statens järnvägar 100 000 000

2244 800 000

26EE. Sjöfart

Sjöfartsverket

32 I Ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster101 471 000
35 2 Fritidsbåtsregister13.000 000
36 3 'Transportstöd för Gotland37 000 000

37 Övriga sjöfartsändamål

37 4 - Handelsflottans pensionsanstalt1090
37 5 Handelsflottans kultur- och fritidsråd1000
39 6 Ersättning till viss kanaltrafik m. m.51500 000
40 7 Stöd till svenska rederier25000 000

227 973 000

42 F. Luftfart 45 1 Beredskap för civil luftfart 25 100 000 45 2 Ersättning för särskilda rabatter vid flygtrafik på

Gotland 14 500 000 46 3 Bidrag till kommunala flygplatser m. m. 15000 000 47 4 Civil trafikflygarutbildning 43 600 000 48 5 Statens haverikommission 1000 -

98201 000

49 — G. Postväsende

59 1 Ersättning till postverket för befordran av tjänste- .

försändelser s95830000 — Bil. 8

59 2 Ersättning till postverket för tidningsdistribution 24 000 000

619 830 000

61 H. Kollektivtrafik m. m.

61 1 Transportrådet19225 000
64 2 Transportstöd för Norrland m. m.257 300 000
66 3 Riksfärdtjänst62 400 000
67 4 Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik49.000 000
68 5 Kostnader för visst värderingsförfarande1000

387 926 000 69 I. Transportforskning

69 I Statens väg- och trafikinstitut1000
69 2 Bidrag till statens väg- och trafikinstitut40700 000
71 3 Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning500 000
72 4 Transportforskningsberedningen358230 000

77.031 000

75 -J. Övriga ändamål 75 I Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 1000 76 2 Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut 117 686 000 78 3 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Utrustning 33 900 000 80 4 Statens geotekniska institut 1000 81 5 Bidrag till statens geotekniska institut 11152 000 83 6 Viss internationell verksamhet 2815 000

165 555 000

Summa kr. 11 567 072 000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 86

Bilaga 9 till budgetpropositionen 1988 Ö [ks As

Ey

. Prop.

Finansdepartementet 1987/88: 100

(sjunde huvudtiteln) Bil. 9

Översikt

Finansdepartementets verksamhetsområde omfattar frågor om ekonomisk

politik och skattepolitik, frågor som rör statens budget och resursfördelningen inom den offentliga sektorn samt statens löne- och pensionsfrågor.

Vidare omfattar verksamheten frågor om skattcutjämningsbidrag m. fl. generella statliga bidrag till den kommunala sektorn och andra kommunal-

ekonomiska frågor. Till departementets verksamhetsområde hör också

tullfrågor utom tulltaxan och befrielse från tull samt pris-, konkurrens- och konsumentfrågor. Vidare bereder departementet frågor som rör statligt byggande, bank- och försäkringsväsendet, värdepappershandeln, statliga lotterier och spel, m. m.

De förslag till utgifler inom finansdepartementets verksamhetsområde

som nu läggs fram för budgetåret omfattar 23 899 milj. kr. Detta innebär en

ökning med 2627 milj. kr. i förhållande till motsvarande budgeterade utgifter under innevarande budgetår.

Den ekonomiska politiken och budgetpolitiken Inom finansdepartementet utarbetas riktlinjerna för den ekonomiska politiken. Vidare utarbetas budgetpolitiska riktlinjer på kortare och längre sikt. Regeringskansliets arbete med budgetförslaget leds och samordnas av finansdepartementet.

Riktlinjerna för den ckonomiska politiken och budgetpolitiken redovisas I finansplanen tillsammans med förslaget till statsbudget. I bilagor till finansplanen redovisas en preliminär nationalbudget (PNB) samt riksrevisionsverkets inkomstberäkning och beräkning av budgetutfallet. Nationalbudgeten utarbetas inom finansdepartementet. med underlag från bl.a. konjunkturinstitutet. Nationalbudgeten innehåller en analys av den inter-

nationella och svenska ekonomiska utvecklingen och en prognos för de närmaste två åren.

Inom finansdepartementet görs även kalkyler och analyser av den eko-

nomiska utvecklingen på medellång och lång sikt. Bl. a. görs inom finans-

departementet de statliga långtidsutredningarna. Ett huvudsyfte med dessa är att analysera olika strategier för att uppnå de grundläggande ekonomiskpolitiska målen. I detta arbete kartläggs både de resurser som finns tillgängliga i framtiden och de anspråk på resurserna som kan komma att

| Riksdagen 1987/88.1 saml. Nr 100. Bilaga 9

ställas. För närvarande publiceras långtidsutredningar vart tredje år. Un-

der de två mellanliggande åren utarbetas och publiceras s. k. treårskalkyler Bil. 9

i kompletteringspropostionen.

Finansdepartementet svarar för de årligen utarbetade långtidsbudgetar-

na för statens utgifter och inkomster för de kommande fem budgetåren. Längtidsbudgeten presenteras i samband med kompletteringspropositionen varje år. Långtidsbudgetkalkylerna beskriver vilken budgetutveck-

ling som blir följden om inga nya utgiftsåtaganden görs och inga nya beslut fattas om ändrade skatte- och utgiftsregler. De utgör däremot inte någon prognos över innehållet i kommande statsbudgetförslag, utan är rena konsekvensframskrivningar av gällande åtaganden.

Kredit- och valutapolitik Bestämmelserna i lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel har ändrats så

att kassakrav vid behov kan tillämpas inte bara på banker utan också på andra kreditinstitut och fondkommissionärer. Till kreditinstitut hänförs i

detta sammanhang bl. a. allmänna penstonsfonden och försäkringsföretag med svensk koncession.

Regeringen har i prop. 1986/87:143 föreslagit en ny riksbankslag och att huvudmannaskapet för riksgäldskontoret skall föras över från riksdagen till regeringen. Förslaget till ny riksbankslag innebär bl. a. att riksbankens

uppgift som centralbank så långt som möjligt renodlas. Överflyttningen av huvudmannaskapet för riksgäldskontoret avser att främja samordningen av statsupplåningen och finanspolitiken. Förslagen förutsätter vissa ändringar i regeringsformen (RF). För sådana ändringar krävs två riksdagsbe-

slut med mellankommande val till riksdagen. Riksdagen har under innevarande riksmöte (rskr. 1987/88:4) antagit som vilande de framlagda försla-

gen till ändringar i RF. | På valutapolitikens område kan nämnas att en fortsatt liberalisering av

valutaregleringen har skett. Riksbanksfullmäktige har bl. a. fattat beslut om att med början under 1988 ge valutainlänningar tillstånd att i viss utsträckning förvärva utländska aktier. |

Internationellt ekonomiskt samarbete

Sverige tar aktiv del i arbetet inom flera internationella organisationer för

ekonomiskt-politiskt och valutapolitiskt samarbete. Finansdepartementet verkar härvid i samråd med övriga berörda departement och myndigheter.

De ckonomiska attachéerna I Bryssel, Paris och Washington spelar en viktig roll genom att tillhandahålla värdefull information på det ekonomiska och ekonomisk-politiska området. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) är

den mest betydande organisationen för ekonomiskt samarbete mellan in-

dustriländerna. Inom ramen för OECD analyseras det. ekonomiska läget och diskuteras aktuella ckonomisk-politiska problem. Ungefär en gång per

år granskas dessutom varje enskilt medlemsland med avscende på den [AS

OECD:s ministerrådsmöte 1988 är Sverige ordförandeland. Bil. 9

Internationella valutafonden (IMF) spelar en central roll i det internatio-

nella valutasamarbetet. Fonden spelar en alltmer betydelsefull roll i arbe-

tet med att lösa akuta betalningsproblem i de skuldtyngda länderna. En ökad vikt har härvid kommit att ges samarbetet med Världsbanken (IBRD) för att stödja strukturomvandlingen i utvecklingsländerna. Konsultationer sker regelbundet mellan IMF och varje enskilt medlemsland om den ekonomiska utvecklingen i landet.

Ekonomisk-politiska och valutapolitiska spörsmål avhandlas även i den

s.k. Tio-gruppen (G 10) där Sverige som ett av de numera elva medlems-

länderna aktivt deltar och där, för närvarande, den svenske finansministern är ordförande.

Inom ramen för det curopeiska frihandelsavtalet (EFTA) diskuteras främst handelsfrågor men, även, bl.a. i den ekonomiska kommittén, det

allmänna ekonomiska läget i EFTA-länderna.

Inom ramen för Sveriges samarbete med de europeiska gemenskaperna

(EG) hålls årligen ett möte mellan representanter för EG-kommissionen

och finansdepartementet, varvid frågor om den ekonomiska utvecklingen och den ekonomiska politiken diskuteras. Det pågående integrationsarbetet inom EG, som bl. a. omfattar ett flertal åtgärder på kapitalliberalise-

rings- och skatteområdet, bevakas fortlöpande av finansdepartementet.

Det nordiska samarbetet på det ekonomiska området är väl utbyggt. De nordiska finansministrarna möts normalt två gånger per år för att avhandla

frågor av gemensamt intresse och för att förbereda gemensamma nordiska insatser i internationella sammanhang. Vid dessa möten behandlas även

frågor och rekommendationer från Nordiska rådet vilka faller inom finans-

ministrarnas ansvarsområden. Nordiska möten äger rum regelbundet för

att granska den ekonomiska utvecklingen i de nordiska länderna. En

nordisk konjukturrapport överlämnas varje år av finansministrarna till

Nordiska rådet. I den nordiska ämbetsmannakommittén för ekonomiska och finanspolitiska frågor bereds ekonomiska frågor av gemensamt nor-

diskt intresse. Gemensamma nordiska ståndpunkter i IMF förbereds i nordiska finansutskottet. Nordiska ekonomiska forskningsrådet ger stöd till analyser av och utredningar om aktuella frågor rörande de nordiska ekonomierna.

En viktig del av det nordiska ekonomiska samarbetet sker för närvarande inom ramen för den nordiska handlingsplanen "Norden i växt”. Planen, som började genomföras 1986, omfattar en rad åtgärder med syfte att

främja den ekonomiska utvecklingen och integrationen i Norden. Under

1987 har arbetet inletts med att utarbeta en ny nordisk ekonomisk hand-

lingsplan som skall avlösa den första när denna löper ut 1988.

Finansdepartementet deltar också i arbetet inom FN:s ekonomiska kom-

mission för Europa (ECE), där främst den långsiktiga ekonomiska utvecklingen i såväl de västliga industriländerna som i Östeuropa analyseras.

FN:s konferens för handel och utveckling (UNCTAD) håller normalt möten vart fjärde år. Den senaste konferensen ägde rum i juli 1987. Dessemellan hålls löpande möten med UNCTAD:s styrelse, olika expert- 3

grupper etc. Finansdepartementets medverkan avser främst monetära och Prop. 1987/88: 100 vissa finansiella frågor. Bil. 9

Finansdepartementet medverkar vidare i de bilaterala blandade regeringskommissionerna med Förbundsrepubliken Tyskland, Norge samt Ja-

pan.

Skatte- och indrivningsväsen

Riksskatteverket (RSV) svarar för den centrala ledningen av beskatt-

nings-, uppbörds-, indrivnings- och folkbokföringsväsendet. En huvud-

uppgift för verket inom skatteområdet är att verka för en effektiv, rättvis

och likformig beskattning. Denna uppgift fullgör verket genom råd. föreskrifter, utbildning, information till myndigheter och allmänhet, kon-

trollverksamhet samt en kontinuerlig uppföljning och anpassning av organisation och arbetsformer inom skatteväsendet till utvecklingens krav. Den regionala skatteförvaltningen består av 24 länsskattemyndigheter och

120 lokala skattemyndigheter.

Ett väl fungerande skattesystem är av stor betydelse för samhällets verksamhet. De senaste åren har en lång rad reformer genomförts i syfte

att förbättra och förenkla skattesystemet. Reformerna gäller såväl organi-

sationen som de materiella beskattningsreglerna. En ny organisation för skatteförvaltningen genomfördes sålunda fr. o. m. den I januari 1987. Den

nya organisationen innebär bl. a. att det i varje län bildats en från länssty-

relsen fristående länsskattemyndighet och att riksskatteverkets ledningsoch styrfunktioner förstärkts. Den nya organisationen har av allt att döma

fungerat väl under det första året. Skatteförvaltningen har i likhet med andra myndigheter utsatts för en

strikt budgetprövning med ökade krav på prioriteringar och höjd effektivitet. Med hänsyn till framför allt förberedelser inför 1990 års allmänna

fastighetstaxering, det investeringsbehov av ADB-utrustning som förelig-

ger och det omfattande reformarbetet på skatteområdet föreslås dock att skatteförvaltningen tillförs ytterligare resurser.

Parallellt med arbetet med att forma skatteförvaltningen till en samman-

hållen och slagkraftig organisation pågår arbetet på att förenkla beskattningsreglerna. Ett förenklat deklarationsförfarande för löntagare infördes fr.o.m. 1987 års taxering. Ytterligare exempel på förenklingar är att den

kommunala taxeringen för juridiska personer slopats, att sambeskattning-

en av makars B-inkomster slopats, att beskattning av fysiska personer i

andra kommuner än hemortskommunen slopats och att enklare regler för

uppbörd av kvarstående skatt har införts. Sammantaget har dessa beslut

lett till inte oväsentliga rationaliseringsvinster. Ett andra reformskede i syfte att förbättra och förenkla skattesystemet har nu inletts. Tre stora

skatteutredningar har sålunda tillsatts för att se över skattesystemet. Arbe-

tet beräknas vara klart i slutet av år 1988 och kunna resultera i en genomgripande reform i början av 1990-talet.

Exekutionsväsendet omorganiseras fr. o. m. den I juli 1988 på så sätt att

det i stället för 81 kronofogdedistrikt bildas 24 distrikt, ett i varje län. Målsättningen är att få fram ett mer rationellt utnyttjande av resurserna

inom exekutionsväsendet och att underlätta samverkan mellan kronofogdemyndigheterna och länsskattemyndigheterna på regional nivå. Bil. 9

Arbetsgivarpolitik En klart uttalad och samordnad statlig arbetsgivarpolitik är en förutsättning för en effektiv statlig verksamhet. Ansvaret för en sådan politik bör så långt möjligt föras ut till verk och myndigheter. Det är endast genom en aktiv och kompetent lokal arbetsgivare som statens personalförsörjningsfrågor kan lösas.

Statens arbetsgivarverk (SAV) har ett övergripande ansvar för den statliga arbetsgivarpolitiken. SAV måste aktivt medverka till en uppbyggnad av arbetsgivarkompetensen hos myndigheterna.

Den centrala arbetsgivarfunktionen är i dag uppdelad på ett flertal. myndigheter. Statens arbetsmarknadsnämnd (SAMN) arbetar bl. a. med frågor som sammanhänger med personalförsörjningen inom statsförvaltningen. Statens löne- och pensionsverk svarar för bl.a. administration av det statliga pensionssystemet. Även inom statens institut för personalutveckling (SIPU), statskontoret och riksrevisionsverket handläggs uppgifter som påverkar den statliga arbetsgivarrollen.

Enligt min uppfattning måste den centrala arbetsgivarfunktionen samordnas bättre. Samarbetet mellan de myndigheter som handlägger frågor av betydelse för statens roll som arbetsgivare måste utvecklas. Vissa organisatoriska förändringar bör också övervägas.

I första hand bör de frågor som har direkt betydelse för den statliga personalförsörjningen samordnas. Jag föreslår därför, efter samråd med chefen för civildepartementet, att förutsättningarna att inordna dessa frågor i SAV:s verksamhet närmare studeras. SAV skulle därmed få bättre förutsättningar att verka för en väl fungerande personalförsörjning inom staten. Detta bör ske genom att SAV inriktar sin verksamhet mot att utveckla ett mer flexibelt statligt lönesystem, en mer decentraliserad förhandlingsordning, förbättrade rekryteringsåtgärder, rörlighetsstimulerande åtgärder och personalutvecklande åtgärder.

Pris-, konkurrens- och konsumentpolitik Statens pris- och kartellnämnd (SPK) övervakar fortlöpande pris- och konkurrensförhållandena i näringslivet och i offentlig verksamhet i enlighet med sin instruktion och särskilda riktlinjer från regeringen. I utredningsverksamheten analyseras pris- och konkurrensförhållanden av betydelse. SPK skall bl. a. belysa hur offentliga regleringar påverkar pris- och konkurrensförhållanden. Insynen i och offentligheten kring prisbildning och konkurrensförhållanden utgör en viktig förutsättning för att främja en effektivt fungerande konkurrens. Utredningarna utgör i stor utsträckning också underlag för bedömningar i aktuella frågor hos näringsfrihetsombudsmannen (NO), offentliga utredningar, andra myndigheter och departement. SPK har i anslutning till sin anslagsframställning redovisat resultaten av en organisationsöversyn inom nämnden. I årets budgetförslag tas

ställning till huvuddragen i den framtida verksamhetsinriktningen. I samband härmed har regeringen vidare uppdragit åt SPK och statistiska cent- Bil. 9 ralbyrån (SCB) att i samråd före utgången av juni månad år 1988 redovisa förslag till en ordning med enhetligt mätningsförfarande av konsumentprisutvecklingen. Ett förslag till ny prisregleringslag (Ds Fi 1987:5) har nyligen remissbehandlats och bereds nu i finansdepartmentet. NO har under året redovisat ytterligare erfarenheter från tillämpningen av konkurrenslagen. NO har lagt stor vikt vid granskning av och ingripanden mot bl. a.' företagsförvärv, horisontell prissamverkan och offentliga regleringar. Denna inriktning av arbetet väntas bestå under det kommande året.

Ett väsentligt inslag i konsumentpolitiken utgör utbildning i konsumentkunskap. Konsumentfrågor finns företrädda i en rad olika utbildningsvägar i samhället. Under senare tid har konsumentfrågorna kommit att framstå som än viktigare i utbildningen. Barn och ungdomar utsätts tidigt för ett allt kraftigare tryck från kommersiella intressen. Utbildningsfrågor gavs hög prioritet redan i det beslut om konsumentpolitikens inriktning som riksdagen antog våren 1986. Vissa förändringar inom. skolväsendet är planerade, bl. a. när det gäller grundskollärarutbildningen. Ökade insatser för att förstärka konsumentfrågornas plats i skolan är påkallade. Intensifierad fortbildning av lärare i konsumentkunskap möjliggörs genom att spardelegationen föreslås avsätta medel till konsumentverket för denna uppgift. Rådgivningen till hushållen i olika konsumentfrågor, inte minst hushållsbudgetfrågor, har stor betydelse. Denna verksamhet ombesörjs, i enlighet med de principer som tidigare fastslagits för konsumentpolitiken, på lokal nivå. Även reklamationshanteringen ombesörjs i allt större utsträckning av kommunala konsumentvägledare.

Med anledning av ett regeringsuppdrag har konsumentverket i samråd med bankinspektionen sökt ästadkomma en förbättrad konsumentinformation om olika banktjänster. Efter överläggningar med bankorganisationerna har enighet nåtts om vissa åtgärder för att förbättra konsumentinformationen om bankernas kredit- och sparerbjudanden samt avgifter för olika banktjänster. Av den rapport där arbetet redovisas framgår att enighet uppnåtts om att för hela konsumentkreditområdet tillämpa en enhetlig metod för beräkning av effektiv ränta. Vidare har vissa rekommendationer om etik vid kreditgivning till privatpersoner antagits. Information om bankernas långivning kommer vidare att publiceras i konsumentverkets marknadsöversikt på kreditområdet.

Statlig lokalförsörjning Nya riktlinjer för handläggningen av lokalförsörjningsärenden föreslås. Bl. a. kommer ökad vikt att läggas vid myndigheternas lokalkostnader och deras förändring. Myndigheterna kommer successivt att få ökade möjligheter att ta kostnadsansvar för lokalförsörjningen. Genomförandet av lokalförsörjningen föreslås delegeras genom ökade bemyndiganden till regeringen och myndigheterna. Inom ramen för en' treårsplan föreslås ett gemensamt investeringsanslag för samtliga departements verksamhetsområden, Riktlinjerna för statsmakternas styrning av byggnadsstyrelsen kommer att ses Över.

Bil. 9

Kontrollinsatser riktade mot narkotikasmuggling och ekonomisk brottslighet är verksamheter som tullverket prioriterar. Exempel på andra angelägna områden för kontrollverksamheten är efterlevnaden av miljöskyddsbestämmelser och exportkontroll. För budgetåret 1988/89 föreslår styrelsen en besparing i form av en neddragning med 8 tjänster. Styrelsen yrkar på nya resurser i form av bl.a. 4 hundekipage, 11 tjänster för kontroll av farligt gods, medel för det nya europeiska enhetsdokumentet, medel för en ny grundutbildning och medel för flygövervakning. I övrigt yrkar styrelsen på ökade driftsmedel om 2,5 milj. kr., anskaffningar om 11 milj. kr. för bl. a. inköp av bilar och teknisk utrustning för narkotikabekämpning.

Ett modifierat huvudförslag föreslås tillämpas på tullverket för budgetåret. Besparingen uppgår till 2,0 milj. kr. Resursförstärkningar föreslås för förbättrad utbildning i farligt gods, medel för ny grundutbildning, fortsatt utbyggnad av tullens ADB-baserade spaningsregister och resurser för flygövervakning av landgränser mot Norge och Finland, Vidare föreslås resurser för uppbyggnad av en ADB-baserad tullprocedur i samband med import och export av varor. Regeringen föreslår att den centrala ADB-enheten i det nya tulldatasystemet lokaliseras till Luleå.

Bank- och försäkringsverksamhet, m. m. Under de senaste åren har strukturen på den svenska kreditmarknaden förändrats radikalt. Penningmarknaden har vuxit fram: och är alltjämt föremål för en snabb utveckling. Under de senaste åren har också flertalet av de tidigare centrala regleringarna på kreditmarknaden avskaffats i snabb takt. Efter hand som kreditmarknaden utvecklats har också bankernas och övriga kreditinstituts verksamheter förändrats både med avseende på inriktning och former. Utvecklingen har medfört en breddning av verksamheten i olika finansiella institut. Vedertagna gränser mellan dessa har efter hand suddats ut.

Bankerna har i dag alltjämt kvar den centrala funktionen på kreditmarknaden. Den har emellertid till viss del förskjutits från den traditionella inoch utlåningsverksamheten till emissionsverksamhet, förmögenhetsförvaltning, penningmäkleri och andra finansiella verksamheter. Med dessa följer i sin tur andra och betydligt större risker än dem som är förenade med den traditionella verksamheten. Den snabba omvandlingen på kreditmarknaden har också drivits fram genom den nya teknologin inom datakommunikation och informationsbehandling. De förändringar som ägt rum på banksektorn har sin motsvarighet inom ' andra sektorer på kreditmarknaden. Detta gäller om finansbolagen med verksamheter som täcker flertalet tjänster på det finansiella området, om fondkommissionsbolagen som breddat sin verksamhet genom handeln med nya riskinstrument som optioner och terminer, liksom även om kreditaktiebolagen vars verksamhet förändrats bl.a. genom en ökad kortfristig upp- och utlåning,

Under senare år har viktiga ändringar skett inom försäkringsområdet.

Nya försäkringsformer har föranlett strukturella förändringar i branschen. Bolagen söker nya vägar för sin försäljningsverksamhet. För bolagens Bil. 9 " kapitalplaceringar kan man för varje år notera en växande volym och komplexitet. Man kan också se tendenser att gränserna mellan försäkrings-

bolagens och andra kreditinstituts verksämheter suddas ut inom vissa

sektorer.

Den finansiella utvecklingen har nödvändiggjort att strukturfrågorna på. kredit- och försäkringsmarknaderna utreds skyndsamt. Detta görs inom kreditmarknadskommittén (Fi 1983:06) vars huvudbetänkande beräknas

vara klart under våren 1988. Inom värdepappersmaurknadskommittén (Fi

1987:03) behandlas frågor rörande värdepappersmarknaden, fondbörsverksamheten och fondkommissionärsverksamheten. Dess förslag väntas

före utgången av år 1988. Inom optionsutredningen (Fi 1987:01) vars förslag väntas under våren 1988, utreds frågor om handeln med optioner och liknande instrument. Inom försäkringsområdet har försäkringsverk-

samhetskommittén avlämnat sitt huvudbetäknande (SOU 1987:58) Försäkringsväsendet i framtiden.

Gemensamt för det nu redovisade utredningsarbetet gäller att det i

väsentliga avseenden kan komma att påverka förutsältningarna för bankinspektionens och försäkringsinspektionens framtida tillsynsverksamhet. Utvecklingen på bank- och försäkringsområdet ställer redan på kort sikt

krav på ökade resurser hos inspektionerna. Verksamheten hos dessa finansieras genom obligatoriska avgifter från de institut som står under tillsyn.

Den ökade aktiviteten på marknaderna har medfört att inspektionerna

untantagits från huvudförslaget i årets budgetproposition. Bankinspektionen föreslås få en resursförstärkning för att möta de ökade kraven med nära fem milj. kr. För försäkringsinspektionens del föreslås en resursförstärkning med drygt två milj. kr.

Bidrag och ersättningar till kommunerna Skatteutjämningssystemet syftar till att utjämna de stora skillnader som finns mellan enskilda kommuner resp. landstingskommuner i fråga om skattekraft och kostnader för bedrivande av kommunal verksamhet. Bidragssystemet är ett av de främsta medlen för en i möjligaste mån likvärdig kommunal service i olika delar av landet.

Riksdagen beslöt våren 1979 (prop. 1978/79:95, FiU 35, rskr. 335, SFS

ket medförde att bidraget ökade med 2,9 miljarder kr. i 1979 års penning-

värde eller 646. Reformen var fullt genomförd år 1982 och innebar att grundgarantinivån höjdes kraftigt i framför allt de södra och mellersta delarna av landet. År 1985 sänktes alla grundgarantier med en procenten-

het för att finansiera den automatiska ökningen av skatlleutjämningsbidra-

get detta år. Bidragsökningarna för åren 1986—1988 har finansierats genom en skaltcutjämningsavgift som tas ut på kommunernas och landstingskommunernas totala skatteunderlag. Skatteutjämningsavgiften bestämdes till 0:14 kr./skr. tkronor per skattekrona) för år 1986 och har sedan höjts med 0:10 kr./skr. för vardera åren 1987 och 1988. Fr.o.m. år 1987 höjdes

dessutom skatteutjämningsavgiften med 0:13 kr./skr. för kommunerna för Prop. 1987/88: 100

att ersätta en utebliven besparing på utbildningsbidragen. Skatteutjäm- Bil. 9 ningsavgiften uppgår således för år 1988 till 0:47 kr./skr. för kommunerna och till 0:34 kr./skr. för landstingskommunerna.

För år 1988 får kommuner och landstingskommuner tillsammans ordina-

rie skattcutjämningsbidrag med preliminärt 13920 milj. kr. Av landets

totalt 284 kommuner erhåller 253 (89 45) skattcutjämningsbidrag år 1988. Samtliga landstingskommuner utom Stockholms läns landsting får skatteutjämningsbidrag. |

Utöver ordinarie bidrag får regeringen enligt 13 § i lagen (1979:362) om

skattcutjämningsbidrag bevilja extra skatteutjämningsbidrag. För år 1988

har regeringen beviljat 323 milj. kr. i extra bidrag. Förutom bidrag som

efter ansökan beviljas kommuner och landstingskommuner som av olika

skäl har kommit i ekonomiska svårigheter utgår för år 1988 bidrag för tre speciella ändamål. Det för är 1986 provisoriska stödet till 20 kommuner för

att göra det möjligt för dem att sänka sin höga skattesats har förlängts till alt gälla även för åren 1987 och 1988. Bidraget som för år 1988 uppgår till 118 milj. kr. är förknippat med villkoret att utdebiteringen inte höjs. För att

trygga kollektivtrafiken i glesbygden, sedan statsbidraget för detta ända-

mål slopats, utges ett särskilt bidrag om 70 milj. kr. till Gotlands kommun

samt till kommunerna och landstingskommunerna i de s.k. skogslänen.

Inom ramen för extra skatteutjämningsbidrag beviljas också efter ansökan

25 milj. kr. som stöd till kommuner som vidtar förebyggande åtgärder mot

jordskred, översvämningar och andra naturolyckor.

Skatteutjämningsbidragen för år 1988 motsvarar en kommunal skatte-

sats på 3:29 kr./skr. i genomsnitt för landet eller 1700 kr./inv. Den största betydelsen har skatteutjämningsbidragen för Gotlands, Jämtlands och

Norrbottens län. .

Skatteutjämningsbidragens utveckling under senare år framgår av följan-

de sammanställning.

Skatteutjämningsbidrag till den kommunala sektorn åren 1979, 1982 samt

1984—1988 (milj. kr.)

1979 1982 1984 1985! 1986 1987 1988? Ordinarie bidrag 4604 9886 10950 10844 11699 12908 13919 varav till kommuner 2705 5467 6259 6015 6470 7143 7681 landstingkommuner 1774 4337 4691 4829 5229 5765 6238 kyrkliga kommuner 125 82 = = = - = Extra skatteutjämningsbidrag 115 206 [5 00 n 180 230 356 323 varav särskild kompensation (1982) riktat stöd (1984) = 105 300 = = = - Totalt 4719 10092 11335 11024 11929 13264 1422

! Bidragsnivån år 1985 hänger samman dels med neddragningen av grundgarantin

dels med slopande av den kommunala beskattningen av juridiska personer > Preliminära uppgifter

Våren 1983 utfärdades: direktiv till en parlamentarisk kommitté med Prop. 1987/88: 100 uppdrag att se över skaltcutjämningssystemet. Skatteutjämningskommit- Bil. 9 tén överlämnade i december 1985 sitt betänkande (SOU 1985:61) till chefen för finansdepartementet. I budgetpropositionen 1987 lades ett förslag till reviderat skatteutjämningssystem fram, som dock inte bifölls av riksdagen. Nu föreslås ändringar i skatteutjämningssystemet som avses träda i kraft den I januari 1989. Förslaget innebär en kraftig förstärkning av det regionalpolitiska stödet. En omfördelning av bidragen sker från södra till norra delen av landet. Den norra delen tillförs genom förslaget ytterligare ca 500 milj. kr. .

Fr.o.m. år 1985 slopades den kopwnunala beskattningen av juridiska personer och kommunerna får en kompensation härför genom ct särskilt statsbidrag. Riksdagen har senare beslutat reducera kompensationen för år 1986 med 30 kr./inv. och för är 1988 med ytterligare 90 kr./inv. För 1988 har regeringen fastställt kompensationen tilll kommunerna för slopad kommunal beskattning av juridiska personer till sammanlagt 879 milj. kr.

I samband med förenklingar av skattereglerna har garantibeskattningen av fysiska personers fastigheter slopats liksom det extra avdraget från inkomst av schablontaxerad fastighet. Även beskattning i utbokommun har slopats. Slopandet av garantibeskattningen och det extra avdraget medför ett nettobortfall av skatt för kommunerna fr. o. m. år 1989 på ca 800 milj. kr. och en minskning av skatteutjämningsbidragen med ca 100 milj. kr. Nu föreslås att den kommunala sektorn kompenseras för dessa intäktsminskningar genom ett särskilt statsbidrag.

Slopandet av beskattningen i utbokommun för med sig påtagliga inkomstminskningar endast för ett fåtal kommuner utanför skatteutjämningssystemet. Dessa föreslås få en kompensation i form av extra skatteutjämningsbidrag. Behovet av extra bidrag för detta ändamål uppskattas till högst 20 milj. kr.

Sammanfattning Förändringarna inom finansdepartementets verksamhetsområde i förhållande till motsvarande utgiftsändamål på statsbudgeten för budgetåret 1988/89 framgår av följande sammanställning.

AnvisatFörslagFörändring
1987881988/89
milj.kr.milj.kr.milj.kr.
A Finansdepartementet m. m. 76.095,0+ 19,0

B Skatte- och indrivnings-

väsen 3187,1 3521,2 + 334,1 C Pris-, konkurrens- och

konsumentfrågor 107.4 116,4 + 9,0 D Vissa centrala myndig-

heter 1016,8 1695,0” + 678,3 É Bidrag och ersättningar

till kommunerna 14831,0 15 840,2 +1009.1 F Övriga ändamäl 2053,9 2624,8 + 570,9 Totalt för finansdepartementet 21272,2 23 892,6 +2 620,4

+ Inkl. anslag för investeringar m. m. som överförts från justitie-, utrikes-, utbildnings-. jordbruks- och civildepartementen.

Finansdepartementet Bg 1987/88:100

uu.

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 januari 1988

Föredragande: statsrådet Feldt såvitt avser frågorna under littera A, B, D

punkterna 1—8, E, F punkterna 1—5, statsrådet Johansson såvitt avser frågor under littera C, D punkterna 9—11, F punkterna 6—238.

Anmälan till budgetpropositionen 1988

A. Finansdepartementet m. m.

A 1. Finansdepartementet

1986/87 Utgift 56 234 365 1987/88 Anslag 50990 000 1988/89 Förslag 61788 000

1987/88Beräknad ändring 1988/89
Personal232+$5
Anslag -
Förvaltningskostnader50990 000+ 10798 000
(därav lönekostnader)(41 348 000) (+ 6729 000) 50 990 000+ 10798 000

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 61 788 000 kr. Utvecklingen de senaste åren på värdepappersoch kreditmarknaden har medfört en ökad arbetsbelastning på departementet. För att kunna hålla jämna steg med utvecklingen måste ytterligare resurser tillföras. Den ökade omfattningen av arbetet med ett nytt skattesystem ryms inte heller inom befintliga ramar. Sammantaget krävs 5 nya

tjänster. Jag har för budgetåret 1988/89 beräknat medel för anskaffning av

ytterligare ADB-resurser för att därmed möjliggöra en fortsatt rationalisering av departementsarbetet. Resursförstärkningen har finansierats. '

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Finansdepartementet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 61 788 000 kr.

A 2. Finansråd/Ekonomiska attachéer

1986/87 Utgift2708234 Bil. 9
1987/88 Anslag2540 000
1988/89 Förslag3030 000

Från anslaget bestrids kostnaderna för finansråd/ekonomiska attachéer. Sådana tjänster finns inrättade i Bryssel, Paris och Washington. Medelsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till 3 030 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Finansråd/ekonomiska attachéer för budgetåret 1988/89

anvisa ett förslagsanslag av 3 030 000 kr.

A 3. Utredningar m. m.

1986/87 Utgift 22535 536 Reservation 4150316 1987/88 Anslag 21 300 000 1988/89 Förslag 29000 000

Från anslaget bestrids förutom kostnaderna för finansdepartementets kommittéer även kostnaderna för de ekonomiska långtidsutredningarna och vissa arbetsgrupper.

Utredningsverksamheten inom finansdepartementets verksamhetsområde har ökat mer i omfattning än vad som tidigare kunnat förutses. För närvarande är över 30 utredningar verksamma. Under 1987 har utredningen om tulldata, utredningar om nytt skattesystem, lönestatistik m. fl. tillkallats. Jag räknar med att omfattningen av utredningsverksamheten bud-

upp med 29 000 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utredningar m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reser-

vationsanslag av 29 000 000 kr.

A 4. Extra utgifter

1986/87 Utgift 845 821 Reservation 237 737 1987/88 Anslag 1120 000 1988/89 Förslag 1200 000

Jag förordar att anslaget förs upp med 1200 000 kr. i statsbudgeten för nästa budgetår. Jag har därvid räknat med att bidrag till utgivningen av Sveriges statskalender skall bestridas från detta anslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva-

tionsanslag av 1200 000 kr.

'B. Skatteförvaltningen och exekutionsväsendet HA 1987/88:100

u".

I Allmänt om skatteförvaltningen och

exekutionsväsendet

Ett väl fungerande skattesystem är av stor betydelse för samhällets verksamhet. Regeringen har under senare år gjort en målmedveten satsning i syfte att förenkla och förbättra skattesystemet. Insatserna gäller såväl de

materiella beskattningsreglerna som förfarandereglerna. Vidare har orga-

nisatoriska förändringar beslutats och i viss mån redan genomförts för att få en mer ändamålsenlig förvaltning samt för att förbättra centralmyndighetens lednings- och styrningsfunktion. Ytterligare reformer förestår. Flera stora utredningar arbetar sålunda med att se över skattesystemet och

arbetet beräknas i huvudsak vara avslutat vid utgången av år 1988.

Den totala anslagsökningen för skatteförvaltningen och exekutionsväsendet uppgår till ca 330 milj. kr. En del av ökningen — 180 milj. kr. — förklaras av en överföring från trettonde huvudtitelns anslag E 1 Länsstyrelserna på grund av fördelning av kostnader för lokaler och lokalvård mellan länsstyrelserna och länsskattemyndigheterna. Vidare utgör kostnaderna för anskaffningar av nya ADB-terminaler och skrivare till skatteförvaltningen en stor del av resurstillskottet.

2Organisationen

2.1Skatteförvaltningen

Skatteförvaltningen omorganiserades den I januari 1987. Länsstyrelsernas skatteavdelningar bröts ut och bildade egna myndigheter, länsskattemyndigheterna. Den sista delen av utbrytningen regleras kostnadsmässigt i föreliggande proposition genom att kostnaderna för lokaler och lokalvård för länsstyrelserna och länsskattemyndigheterna fördelas efter förslag från byggnadsstyrelsen. 'Samtliga redovisningstrågor förutsätts vidare senast den 1 juli 1988 ha flyttats över från länsstyrelsernas organisationsnämnd till riksskatteverket. |

Den nya organisationen har varit i funktion för kort tid för att några djupare analyser skall kunna göras. Jag vill här bara konstatera att den av allt att döma har medfört en effektivare förvaltning samtidigt som riksskatteverket (RSV) har fått bättre lednings- och styrmöjligheter. Detta kommer på sikt att innebära en mer flexibel resursanvändning och ge ökade möjligheter till en fortlöpande rationalisering av verksamheten. Det finns således enligt min mening goda skäl att tro att den nya organisationen skall kunna bilda grundvalen för en fortsatt utveckling mot en allt effektivare, mer serviceinriktad och på det hela taget bättre skatteförvaltning.

2.2 Exekutionsväsendet Prop. 1987/88: 100

Bil. 9

Fr. o. m. den 1 juli 1988 kommer exekutionsväsendet att organiseras om. I stället för de 81 myndigheter som finns i dag kommer det att bildas 24 st. länskronofogdemyndigheter. Målsättningen är att åstadkomma ett mer rationellt utnyttjande av resurserna och att underlätta samverkan mellan kronofogdemyndigheterna och länsskattemyndigheterna på regional nivå. Vidare kommer riksskatteverket att få en starkare ledningsroll än i dag.

2.3Huvudmannaskapet för folkbokföringen

Genom riksdagsbeslut (prop. 1986/87:158, SkU 1987/88:2, rskr. 1987/88:2) har bestämts att de lokala skattemyndigheterna fr.o.m. den 1 juli 1991 skall sköta den lokala folkbokföringen. Härigenom har ställning tagits till en fråga som har diskuterats och utretts sedan början av 1900-talet. I förhållande till propositionen ledde utskottsbehandlingen till vissa ändringar. De allmänna försäkringskassorna skall integreras i folkbokföringsarbetet på så sätt att de skall kunna medverka vid handläggning av samtliga de ärenden som initieras genom anmälan från enskilda. Prövningen av folkbokföringsfrågorna, registerföringen och ansvaret för registret skall dock förbehållas folkbokföringsmyndigheterna. Den nya organisationen skall som nämnts börja fungera den 1 juli 1991. Avsikten är att snarast möjligt tillsätta en organisationskommitté som skall få lämna förslag på hur organisationen närmare skall utformas.

2.4Lokalförsörjningen

Byggnadsstyrelsen har i samråd med riksskatteverket upprättat en lokalförsörjningsplan för skatteområdet. Planen innehåller stora osäkerheter beroende på att nya uppgifter nyligen lagts på skattemyndigheterna, att exekutionsväsendets organisation utreds samt att huvudmannaskapet för folkbokföringen ändras. Redovisningen kommer därför att byggas ut under innevarande år och myndigheterna kommer att lämna ett fylligare underlag i anslagsframställningen för budgetåret 1989/90.

3Förenklingar och kommande förändringar av skattesystemet

Regeringen har under de senaste åren arbetat målmedvetet på att förenkla och förbättra skattesystemet. Arbetet avser såväl förändringar i de materiella reglerna som i de regler som styr förfarandet. Jag kommer i detta

eller tidigare och ange vilka effekter detta fått på skatteförvaltningens resurser. Jag kommer också att något beröra planerade förändringar.

3.1Effekter av beslutade förenklingar Prop. 1987/88: 100

Bil. 9

Hösten 1986 gav regeringen riksskatteverket i uppdrag att utreda de administrativa effekterna för skatteförvaltningen av vissa ändringar i skatteoch uppbördsförfattningarna. Riksskatteverket har redovisat uppdraget i anslagsframställningen. Följande förenklingar har tagits upp: slopad kommunal taxering av juridiska personer, förenklad självdeklaration, ändrade regler om skattetillägg, höjd gräns för deklarationsplikt, slopad marginalskattespärr, slopad sambeskattning av makars B-inkomster, slopade räntetillägg, slopad kommunal garantibeskattning och utbobeskattning, uppbörd av kvarskatt vid endast ett tillfälle samt utökat datastöd i fastighetstaxeringen. Nu nämnda förenklingar får enligt riksskatteverket till följd att mellan 92 och 107 årsarbetskrafter kan sparas in under budgetåret 1988/89. Detta motsvarar en besparing på ca 25,7—28,5 milj. kr. Härutöver kan under loppet av kommande femårsperiod sparas ytterligare 60 årsarbetskrafter.

I mitt budgetförslag, som jag strax återkommer till, har jag beaktat rationaliseringsvinsterna genom att reducera anslaget för regional och lokal skatteförvaltning med drygt 16 milj. kr. Anslaget Kostnaderför årlig taxering m. m. föreslås bli reducerat med 9 milj. kr.

3.2Planerade förändringar

Ett omfattande utredningsarbete pågår i syfte att ytterligare förenkla och förbättra skattesystemet. Jag skall här begränsa mig till att peka på fyra stora utredningar som alla beräknas vara klara med sitt arbete under år 1988. Jag tänker först och främst på utredningen om en reformerad inkomstbeskattning. Den har enligt sina direktiv till uppgift att lägga fram förslag om bl. a. lägre marginalskatter, breddad skattebas genom minskade avdragsmöjligheter, en mer enhetlig kapitalbeskattning och förenklingar. En annan utredning har till uppgift att se över företagsbeskattningen och även den skall sträva efter lägre skattesatser, bredare skattebas och förenklingar. En tredje utredning ser från liknande utgångspunkter över den indirekta beskattningen. Slutligen kan nämnas att skatteförenklingskommittén under året kommer att redovisa detaljförslag på grundval av statsmakternas beslut under hösten 1986 om ett förenklat taxeringsförfarande.

Av det anförda framgår att det finns all anledning att räkna med ytterligare förenklingar och förbättringar av skattesystemet. Enligt min mening bör det pågående utredningsarbetet kunna resultera i genomgripande förändringar av skattesystemet med angiven inriktning i början av 1990-talet.

4Prioritering under budgetåret 1988/89

Tre prioriterade områden i årets budgetförslag är förstärkning av riksskatteverkets koncernledningsfunktion, ADB-utrustning och skattekontroll av de största företagen.

Vad först beträffar förstärkning av koncernledningsfunktionen är det . 15

framför allt ett område som jag anser att det finns behov av kraftfulla åtgärder på, nämligen utveckling av uppföljningssystem. Regeringen gav i Bil. 9 februari 1987 riksskatteverket i uppdrag att i samråd med riksrevisionsverket utveckla ett system för uppföljning av kostnaderna för skatteadminist-

rationen. Enligt riksskatteverket har något arbete i detta avseende ännu

inte varit möjligt att påbörja. Jag kommer senare att föreslå att riksskatte-

verket får ett resurstillskott för att komma igång med arbetet och snabbt utveckla ett uppföljningssystem.

När det gäller ADB-utrustning kommer jag att föreslå att riksskatteverket får ett resurstillskott för att kunna dels ersätta en del äldre terminaler och skrivare, dels nyanskaffa sådan utrustning. Jag delar riksskatteverkets

uppfattning att de nya flerfunktionsterminalerna bör kunna medföra stora rationaliseringsvinster, särskilt när de används i granskningsarbetet. Inför

en eventuell fortsatt ökning av antalet terminaler i skatteförvaltningen och exekulionsväsendet bör riksskatteverket till regeringen redovisa var och vid vilken tidpunkt rationaliseringseffekterna uppkommer och hur stora de blir.

I fråga om skattekontrollen föreslår riksskatteverket att det görs en

relativt kraftig satsning på kontroll av de största företagen. För närvarande saknas i stort sett resurser för sådan kontroll. Enligt verket bör man införa

ett system med en planmässig revision vart femte år av de 175 största

bolagen. Jag delar verkets uppfattning att resurser bör tillföras så att en kontroll av de största företagen kan ske. Det saknas emellertid underlag för att bedöma vilken omfattning denna kontroll bör ha i framtiden och hur

gransknings- och revisionsresurserna i stort bör fördelas mellan olika kontrollområden. Det kan nämnas att riksskatteverkets yrkande i denna

del motsvarar ca 110 revisorer, vilket skall jämföras med nuvarande ca 800 revisorer på revisionsenheterna. Jag kommer mot denna bakgrund fram till att man i ett första skede bör inrikta sig mot en något lägre ambitionsnivå när det gäller kontrollen av de största företagen och då som huvudsaklig

målsättning hä att skaffa erfarenheter och underlag för att kunna göra en

noggrannare avvägning av hur kontrollresurserna bör fördelas. Riksskatteverket bör fortlöpande följa upp och utvärdera satsningen på kontroll av storföretag samt avrapportera sina slutsatser till regeringen. I samband därmed bör verket också redovisa hur man för framtiden planerar att

fördela gransknings- och revisionsresurserna på olika kontroHändamål och därvid ange bl.a. den inriktning och ambitionsnivå som är tänkt för olika fall. När jag har beräknat medel för en ökad kontroll har jag beaktat behovet av ökad revisionsverksamhet även beträffande andra företag än storföretagen. Jag vill i det sammanhanget erinra om att man inte har infriat den målsättning i fråga om antalet revisioner som antogs av riksdagen i samband med den s. k. RS-reformen i slutet av 1970-talet. Jag vill också framhålla att den ökade satsningen på revisionsverksamheten ligger

helt i linje med en av tankarna bakom arbetet med förenkling av skattesy-

stemet, nämligen att en del av de resurser som frigörs genom förenklingar-

na skall föras över till kontroll av de svårare deklarationerna.

Bil. 9

1986/87 Utgift 369 014 861 1987/88 Anslag 541 104 000 1988/89 Förslag 608 200.000

Riksskatteverket är dels central förvaltningsmyndighet för frågor om

skatter och socialavgifter samt folkbokföring och val, dels centralmyndig-

het för administration av exekutionsväsendet, allt i den mån annat ej följer av särskilda föreskrifter. Riksskatteverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör som även är styrelsens ordförande. Denne har närmast under sig en

överdirektör. I verket finns en skatterättslig huvudavdelning och en skatte- . administrativ huvudavdelning som var och en består av tre avdelningar. Vidare finns en exekutionsavdelning, en avdelning för folkbokföring och val, en ekonomiavdelning.. en personalavdelning och en teknisk avdelning.

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden Personal 1267 Anslag Förvaltningskostnader sn 183 434 000 +36 898 000

(därav lönekostnader) (138 023 000) (+15 930000) Expenser för annat än

eget behov57 240 000- 102000
Utbildning och information37214 000+ 4228 000
ADB-verksamhet263 216000+26072 000
Summa541 104 000+67 096 000

Riksskatteverkets yrkanden Riksskatteverket har i anslagsframställningen för 1988/89 redovisat ett treårigt huvudförslag som, jämfört med anslaget för innevarande budgetår, innebär en minskning med två procent för 1988/89, en procent för 1989/90 och två procent för 1990/91.

I enlighet med regeringens direktiv till myndigheterna har någon prisoch löneomräkning för budgetåret 1988/89 inte gjorts.

Riksskatteverkets beräknade huvudförslag för budgetåret 1988/89 innebär att anslaget räknas ned med 0,2 milj. kr. En nedräkning av verkets anslag med två procent motsvarar ca 10,8 milj. kr., men verket har i sin: beräkning begränsat nedskärningen till 0,2 milj. kr. genom överföring av medel från skatteförvaltningen i övrigt. Verket har i sin anslagsframställning i första hand yrkat att det skall undantas från huvudförslaget och i andra hand att huvudförslaget bara skall bestämmas för ett år. Som skäl för att slippa huvudförslagstillämpning anförs att skattesystemet kontinuerligt är föremål för mer eller mindre omfattande förändringar till vilka skatteadministrationen successivt måste anpassas. De långsiktiga åtgärder som nu 17

2 Riksdagen 1987/88. 1 suml. Nr 100. Bilagu 9

vidtas kräver initialt stora investeringar i ett förändringsarbete som kom- = Prop. 1987/88:100 mer att pågå in på 90-talet. Verket konstaterar att besparingar kan åstad- = Bil. 9

kommas på två sätt dels genom de rationaliseringsvinster som uppkommit på grund av genomförda förenklingar i skattesystemet, dels genom minskad verksamhet. När det gäller besparingar genom rationaliseringsvinster pekar riksskatteverket emellertid på vissa problem. Ett problem är att resursdimensioneringarna inom skatteförvaltningen bygger på den s.k. RS-reformen från mitten av 70-talet. Sedan dess har deklarationsvolymen ökat och det har också blivit en högre svårighetsgrad i materialet. Resurser som frigörs tas därför snabbt i anspråk för andra arbetsuppgifter. Det är också svårt att ”ta hem" smärre rationaliseringsvinster. Det andra sättet att göra besparingar på — minskad verksamhet — kan på riksskatteverkets

myndighetsanslag åstadkommas på två sätt. Det första är genom minskad

utbildning och stopp för pågående eller planerade utvecklingsprojekt. Det andra är genom minskad otfensiv kontrollverksamhet.

Utöver huvudförslaget lämnar riksskatteverket ett budgetförslag som innebär en utbyggnad av verksamheten med 103 749 000 kr. Ett av riksskatteverket högt prioriterat område i budgetförslaget är förstärkning av kon-

cernledningsfunktionen. För detta ändamål begär verket ca 6 milj. kr. motsvarande 27 nya tjänster vid verket. För utbyggnad av ADB-stödet

begärs totalt 55,2 milj. kr.. varav 8,8 milj. kr. hänför sig till kostnader för

personalförstärkningar på verket i syfte att minska beroendet av ADBkonsulter. Resterande 46.4 milj. kr. hänför sig till utrustning. Det gäller

ersältningsanskaffning och nyanskaffning av terminaler och skrivare. För förberedelsearbetet och utbildning inför den allmänna fastighetstaxeringen 1990 begärs 14,6 milj. kr. För en ny grundutbildningsmodell i beskattning

begärs 3 milj. kr. Verket har tillförts vissa arbetsuppgifter när det gäller

gåvoskatt och begär 1,7 milj. kr. för detta. För kostnader hänförliga till den förenklade självdeklarationen begärs 2,6 milj. kr. Vidare begärs för kostnader för folkbokföring och val, flyttning av verkets beskattningsavdelning till Ludvika, ökade lokal- och lokalvårdskostnader samt ny telefonväxel ca 20,2 milj. kr. Slutligen begär riksskatteverket resurser till central skyddskommitté och avgifter till statshälsan med 0,2 milj. kr.

Föredragandens överväganden För nästa budgetår bör medel för riksskatteverkets verksamhet — med undantag av skatterättsliga och skatteadministrativa huvudavdelningarna — beräknas i enlighet med ett ettårigt huvudförslag. Enligt mina beräkningar innebär huvudförslagstillämpningen för budgetåret 1988/89 en reduce-

ring av anslaget med 7 milj. kr. efter pris- och löneomräkning. Jag har gjort

den bedömningen att den föreslagna huvudförslagstillämpningen bör kunna ske utan allvarliga konsekvenser på verkets prioriterade områden.

I syfte bl. a. att stärka riksskatteverkets ledande och samordnande roll i skatteförvaltningen har verket under innevarande budgetår fätt i uppdrag

att fördela vissa medel i skatteförvaltningen. Beloppet motsvarar den

besparing om två procent som tillämpats för den regionala och iokala skatteförvaltningen plus ytterligare en procent av dessa myndigheters an- 18

har resurser kunnat överföras från myndigheter med relativt sett goda Bil. 9

resurser till de mest resursansträngda myndigheterna. Metoden har visat sig fungera väl varför jag föreslår motsvarande tillämpning för budgetåret

1988/89.

Beträffande anslagen till riksskatteverket vill jag framhålla följande. Pris- och löneomräkningen uppgår till 33,3 milj. kr. För förstärkning av

koncernledningsfunktionen har jag beräknat 2,2 milj. kr. motsvarande ca

10 nya tjänster. Av dessa bör enligt min mening 5 inledningsvis enbart

ägnas åt att utveckla uppföljningssystem för skatteförvaltningen. Denna

del av koncernledningsfunktionen bör alltså ges högsta prioritet. När det

gäller medel för utbyggnad av ADB-stöd har jag beräknat 32,8 milj. kr. Beloppet hänför sig i sin helhet till ersättnings- och nyanskaffningar av

terminaler och skrivare. Jag har noterat att RSV under de kommande

budgetåren planerar omfattande ADB-investeringar. Verket bör som en grund för dessa investeringar i anslutning till nästa års anslags-

framställning, ange verkets ADB-strategi inför 1990-talet samt upprätta en

därmed sammanhängande treårig investeringsplan. Strategin skall vara grundad på överväganden om verksamhetens utveckling och bl. a. innehålla riktlinjer för system- och datorkraftstrukturen på 1990-talet. För förbe-

redelsearbetet med 1990 års allmänna fastighetstaxering har jag beräknat

riksskatteverkets resursbehov till ca 14,6 milj. kr. Resurstillskottet avser

till stor del ADB-kostnader och kostnader för utbildning. Jag återkommer senare till frågan om resurser till länsskattemyndigheterna. Kostnaderna för att trycka broschyren Dags att deklarera har ökat på grund av införan-

det av den förenklade självdeklarationen. Detta deklarationsförfarande

innebär också att ett särskilt taxeringsmeddelande måste sändas ut. För

dessa ändamål har jag beräknat 2,6 milj. kr. När det gäller beräknade resurstillskott för folkbokföring och val, flyttningen till Ludvika, ökade

lokal- och lokalvårdskostnader godtar jag riksskatteverkets beräkning om 10,9 milj. kr. Under anslagsposten Förvaltningskostnader har jag beräknat 9,3 milj. kr. för investering i en ny telefonväxel för riksskatteverket. Investeringen ger utrymme för rationaliseringar och driftskostnadsminskningar. Investeringen skall därför finansieras genom cen minskning av anslaget under en tioårig avskrivningsperiod. Vidare har jag beräknat resurser till verket för en central skyddskommitté, 0.2 milj. kr. Jag har slutligen

för budgetåret 1988/89 på samma sätt som föregående budgetår beräknat

särskilda medel om 3 milj. kr. för skatte- och ADB-utbildning.

Med hänvisning till vad jag anfört och i övrigt till sammanställningen

beräknar jag anslaget till 608 200 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Riksskatteverket för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslags-

anslag av 608 200 000 kr.

Bil. 9

1986/87 Utgift 997 115795 1987/88 Anslag 1886 665 000 1988/89 Förslag = 2139829000

Den regionala och lokala skatteförvaltningen utgörs av 24 länsskatte-

myndigheter och 120 lokala skattemyndigheter.

Länsskattemyndigheten är regional förvaltningsmyndighet för frågor om

skatter och socialavgifter samt folkbokföring, om inte annat följer av särskilda föreskrifter. Myndigheten bistår riksskatteverket med vissa administrativa arbetsuppgifter som rör exekutionsväsendet i länet. Länsskat-

temyndigheten är under riksskatteverket chefsmyndighet för de lokala

skattemyndigheterna i länet och skall meddela de beslut som behövs i fråga

om verksamheten hos dessa myndigheter. om inte detta ankommer på

annan. .

Länsskattemyndigheten leds av en styrelse. Chef för myndigheten är en länsskattechef, som även är styrelsens ordförande. Myndigheterna är med ett undantag organiserade i sju enheter, nämligen en taxeringsenhet, en revisionsenhet, en besvärsenhet, en mervärdeskatteenhet. en uppbördsen-

het, en dataenhet och en administrativ enhet. Länsskattemyndigheten i

Gotlands län är organiserad i en taxerings-, uppbörds- och dataenhet, en

revisions- och mervärdeskatteenhet, en besvärsenhet samt en administra-

tiv enhet. Antalet tjänster vid länsskattemyndigheterna uppgår till ca 6300.

De lokala skattemyndigheterna är lokala förvaltningsmyndigheter för frågor om skatter och socialavgifter, bestämmande av pensionsgrundande

inkomst samt folkbokföring, allt i den mån inte annat följer av särskilda

föreskrifter. Varje län är indelat i fögderier. Inom varje fögderi finns en lokal skattemyndighet. I hela landet finns det 120 lokala skattemyndigheter. Varje sådan myndighet förestås av en fögderichef. Antalet tjänster vid

de lokala skattemyndigheterna uppgår till ca 6 300.

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

. Föredraganden Anslag Förvaltningskostnader 1831 557 000! + 169358 000

(därav lönekostnader) (1656 310 000) (+ 168790 000) (till riksskatteverkets

disposition)(56 039.000) (+ 30081 000)
Lokalkostnader130413 000+ 168 399 000
Engångsutgifter7444 000+ 22780 000
Till regeringens disp.3 600 000- 3600 000
Summa1973014 000+ 356937 000
Uppbördsmedel.
Ersättning från allmänna79 849000—. 103773 000
pensionsfonden 1987/88|: |
Ersättning från dataenheterna"6500 000+ 0
Nettoutgift1886 665 000+ 253 164 000

I Ny anslagsstruktur. I förvaltningskostnaderna ingår den i föregående budgetproposition som särskild anslagspost upptagna delposten Till riksskatteverkets disposition.

Bil. 9

Riksskatteverket har i anslagsframställningen för 1988/89 redovisat ett treårigt huvudförslag som, jämfört med anslaget för innevarande budgetår, innebär en minskning med två procent för 1988/89, en procent för 1989/90 och två procent för 1990/91.

I enlighet med regeringens direktiv till myndigheterna för budgetåret 1988/89 har någon pris- och löneomräkning inte gjorts.

Riksskatteverkets beräknade huvudförslag för budgetåret 1988/89 innebär att anslaget räknas ned med 39,8 milj. kr. Som skäl för att länsskattemyndigheterna och de lokala skattemyndigheterna skall undantas från huvudförslagstillämpningen anför riksskatteverket bl.a. följande. Besparingar kan ske bl. a. genom minskad verksamhet. På länsskattemyndigheterna skulle resursminskningar behöva göras på flertalet enheter. Detta skulle leda till längre handläggningstider och sämre kontroll av svårgranskade deklarationer. Även arbetsgivarkontrollen skulle försämras. Detta skulle få till följd att skatte- och avgiftsintäkterna minskade. På de lokala skattemyndigheternas område är handläggningstiderna ofta reglerade i författningar. Utrymmet för ambitionsnivåsänkningar är därför litet.

Utöver huvudförslaget redovisar riksskatteverket ett budgetförslag, vilket innebär en utbyggnad av verksamheten med 249,3 milj. kr. I budgetför-" slaget begärs resurser för -bl. a följande ändamål. För att påbörja ett projekt med en planmässig revision vart femte år av de 175 största bolagen begärs ca 29,9 milj. kr. För vissa resursförstärkningar inför den allmänna fastighetstaxeringen begärs 3,2 milj. kr. För ökade kostnader på grund av volymökningar i bl. a. deklarationsmaterialet begärs 8,6 milj. kr. För ökade lokal- och lokalvårdskostnader begär riksskatteverket 179,8 milj. kr., varav 179,1 milj. kr. är en överföring från trettonde huvudtitelns anslag E 1 Länsstyrelserna. För diverse engångsutgifter i samband med mindre ombyggnader och anskaffning av ny utrustning begärs 13 milj. kr. För anskaffning av nya telefonväxlar begär riksskatteverket 21,2 milj. kr.

Föredragandens överväganden Jag delar riksskatteverkets uppfattning att en renodlad huvudförslagstilllämpning skulle få negativa effekter för den regionala och lokala skatteförvaltningen bl. a. när det gäller genomförandet av de omfattande reformer som förestår inom skatteförvaltningen och även i fråga om förberedelsearbetet inför 1990 års allmänna fastighetstaxering. Jag gör den bedömningen att ett huvudförslag om två procent bör tillämpas på länsskattemyndigheterna och de lokala skattemyndigheterna budgetåret 1988/89 men att det bör ske på samma sätt som innevarande budgetår dvs. att motsvarande del av myndigheternas anslag förs till riksskatteverkets disposition. Detta innebär enligt mina beräkningar att myndigheternas anslag minskas med 44,9 milj. kr.

Jag har tidigare nämnt att härutöver ytterligare medel skulle tillföras riksskatteverket för att stärka verkets ledande och samordnande roll. Jag finner lämpligt att för budgetåret 1988/89 för detta ändamål omföra en procent av det totala anslaget för den regionala och lokala skatteförvalt-

ningen, dvs. ca 23 milj. kr. Till riksskatteverkets disposition kommer Prop. 1987/88: 100 sålunda att ställas 67,9 milj. kr. av den regionala och lokala skatteförvalt- Bil. 9

ningens resurser.

Beträffande anslagen till den regionala och lokala skatteförvaltningen

vill jag vidare framhålla följande. Pris- och löneomräkning uppgår till 143

milj. kr. Vid bildandet av länsskattemyndigheterna den 1 januari 1987 gjordes ingen fördelning mellan länsstyrelserna och länsskattemyndigheterna beträffande kostnaderna för lokaler och lokalvård. Byggnadsstyrelsen har under våren 1987 utarbetat en fördelning vilken innebär att det från trettonde huvudtitelns anslag E 1 Länsstyrelserna skall överföras 157 milj.

kr. för lokalkostnader och 17 milj. kr. för lokalvårdskostnader till länsskat-

temyndigheterna. Till följd av utökade lokaler hos vissa lokala skattemyn-

digheter ökar lokalvårdskostnaderna med 0,7 milj. kr. För att inleda en

satsning på planmässig revision av de största koncernerna i landet och för

att överlag förbättra kontrollnivån får riksskatteverket totalt 15 milj. kr. att fördela inom skatteförvaltningen. Vissa förstärkningar behöver göras på

länsskattemyndigheterna inför den allmänna fastighetstaxeringen 1990. Resurser för detta, 3,3 milj. kr., får myndigheterna genom en överföring av medel från anslaget B5 Kostnader för årlig taxering m. m. Jag har beräknat 2,6 milj. kr. för de förstärkningar som behöver göras på grund av volymök-

ningar på mervärdeskatteenheterna och på det s.k. GD-kontorcet. De nya

reglerna för anförande av besvär i taxeringsmål medför att de lokala skattemyndigheterna måste tillföras resurser. Jag har beräknat 4,6 milj. kr. för detta ändamål. Ett antal myndigheter har behov av ny utrustning i samband med flyttning och vissa ändringar i befintliga lokaler måste göras. För detta har ca 7,2 milj. kr. beräknats. För länsskattemyndigheten i

Stockholms län och lokala skattemyndigheten i Helsingborg har jag beräk-

nät medel för investeringar i nya telefonväxlar, nämligen totalt 21,2 milj. kr. Anskaffningarna ger utrymme för rationaliseringar och driftkostnads-

av anslaget under en tioårig avskrivningsperiod.

Med hänvisning till vad jag har anfört och i övrigt till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 139 829 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Regional och lokal skatteförvaltning budgetåret 1988/89

anvisa ett förslagsanslag av 2 139 829 000 kr.

[Ne] tå

1986/87 Utgift 622816 322 Bil. 9

1987/88 Anslag 565 525 000 1988/89 Förslag 610412 000

Kronofogdemyndigheternas verksamhet avser dels det allmännas fordringar på skatter, böter, allmänna avgifter m. m., dels ärenden som anhängiggörs av enskilda rättsägare. Kronofogdemyndigheternas indrivningsverksamhet regleras bl.a. i utsökningsbalken. Dessutom handlägger kronofogdemyndigheterna ärenden enligt lagen (1970:741) om statlig lönegaranti vid konkurs. Vidare är vissa kronofogdemyndigheter tillsynsmyndigheter enligt 7 kap. 25§ konkurslagen (1987:672) och har i denna egenskap tillsyn över förvaltningen I konkurser.

För den exekutiva verksamheten är landet indelat i kronofogdedistrikt. I

varje distrikt finns en kronofogdemyndighet med en kronodirektör eller kronofogde som chef. Riksskatteverket är centralmyndighet för administration av exekutionsväsendet.

Från och med den I juli 1988 ändras exekutionsväsendets organisation

på så sätt att det i stället för nuvarande 81 kronofogdedistrikt bildas 24

distrikt, ett i varje län. I samband därmed får vidare RSV en starkare ledningsroll för exekutionsväsendet. Antalet tjänster i exekutionsväsendet

uppgår till ca 3 100.

Anslag . 1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden

Förvaltningskostnader477 498 000+32 926 000
(därav lönekostnader)(435 542 000) (+31559 000)
Lokalkostnader78 068 000+10252 000
Exekutiva7927 000+ 0

förrättningskostn. Div. ändamål 15 247 000 — 3739 000 Summa 578 740 000 +39 439 000 Uppbördsmedel Ersättning från allmänna :

pensionsfonden 13215000 + 5448 000 Nettoutgift 565 525 000 +44 887 000

Riksskatteverkets yrkanden

Riksskatteverket hänvisar i sin anslagsframställning för kronofogdemyn-

digheterna för budgetåret [988/89 till att kommittén (1987:02) för genomfö-

rande av en ny organisation för exekutionsväsendet (KOX) kommer att redovisa de förändringar i resursbehoven som föranleds av omorganisationen.

Riksskatteverket har, mot bakgrund av den pågående omorganisationen i exekutionsväsendet, ansett att sådana särskilda skäl föreligger att något

huvudförslag inte bör beräknas. Vad gäller kronofogdemyndigheternas 23

budgetförslag har riksskatteverket endast beräknat resurser om 1.2 milj. Prop. 1987/88: 100 kr. för vissa engångsutgifter. Bil. 9

Organisationskommittén har i en skrivelse till regeringen den I oktober 1987 anfört att det vid denna tidpunkt var omöjligt att exakt beräkna resursbehoven. Med hänsyn härtill anser kommittén att resursramarna inte bör fastställas för mer än ett budgetår. För att exekutionsväsendet skall kunna överta ansvaret för sin egen ekonomi- och personaladministration begärs ett resurstillskott motsvarande två procent av hela anslaget. Vidare begär kommittén att få återkomma med mer specifika krav på resurser, i första hand av engångsnatur, för omorganisationen.

Föredragandens överväganden Kronofogdemyndigheternas huvudsakliga arbetsuppgifter är verkställighet i allmänna mål — skatter, böter och allmänna avgifter m.m. '— samt enskilda mål. Antalet inkomna allmänna mål har minskat sedan 1981. Under perioden 1981-1986 har antalet inkomna allmänna mål minskat med ca 30 procent. När det gäller inkomna enskilda mål har det under senare år däremot skett en ökning.

I och med ingången av budgetåret 1988/89 kommer den nya organisationen för exckutionsväsendet att träda i kraft. Som tidigare nämnts innebär omorganisationen att det i stället för 81 kronofogdemyndigheter kommer att finnas 24 st., en i varje län. Omorganisationen innebär också att riksskatteverket skall ges en starkare ledningsroll än vad som är fallet i dag. Vidare skall de nya länskronofogdemyndigheterna själva svara för ekonomi- och personaladministrativa uppgifter för myndigheten.

Jag delar riksskatteverkets och organisationskommitténs bedömning att något huvudförslag inte bör tillämpas på exekutionsväsendet för budgetåret 1988/89. Emellertid bör resurser motsvarande två procent av anslaget avsättas för att användas till vissa reformer som blir en följd av den nya organisationen. Som exempel kan nämnas att kronofogdemyndigheterna kan komma att behöva tillföras vissa personalresurser för att sköta ekonomi- och personaladministrationen på myndigheterna.

Pris- och löneomräkningen uppgår till 43,6 milj. kr. För vissa kronofogdemyndigheters kostnader i samband med ombygg-

nader, flyttningar och dylikt samt andra engångsutgifter har jag beräknat 0,8 milj. kr. Beloppet bör ställas till riksskätteverkets disposition. Organisationskommittén har aviserat att ytterligare kostnader av engångsnatur kan uppkomma vid omorganisationen men att det är för tidigt att ange storleken av dessa och för vilket ändamål de kan behövas. Jag delar organisationskommitténs bedömning att ställning till dessa frågor får tas

under våren 1988. |

Med hänvisning till vad jag anfört och i övrigt till sammanställningen beräknar jag anslaget till 610412 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1988/89 anvisa

ett förslagsanslag om 610412 000 kr.

Bil. 9

1986/87 Utgift2116000
1987/88 Anslag2847 000
1988/89 Förslag2556 000

Från detta anslag bestrids kostnaderna för postverkets uppbörd av in-

flutna stämpelmedel och tillhandahållande av stämpelmärken.

Kostnaderna för stämpelväsendet under nästa budgetår beräknar jag till

2556 000 kr. Jag vill i detta sammanhang erinra om att en särskild utredare (B

1977:06) arbetar med att bl.a. se över reglerna om expeditionsavgift. I översynen, som i denna del i första hand syftar till att få till stånd ett

förenklat och mer lättöverskådligt system än det nuvarande, ingår att

undersöka möjligheterna till rationalisering av stämpelmedelsuppbörden samt överväga om stämpelmärkena bör mönstras ut ur ett framtida system. Utredningsmannen räknar med att uppdraget skall kunna vara slutfört

under år 1988. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stämpelomkostnader för budgetåret 1988/89 anvisa ett för-

slagsanslag av 2556 000 kr.

B5. Kostnader för årlig taxering m. m.

1986/87 Utgift 199967 118 1987/88 Anslag 133 000 000 1988/89 Förslag 110200 000

Från detta anslag betalas för närvarande bl. a. ersättningar till ordförande och kronoombud i taxeringsnämnder enligt 1298 taxeringslagen (1956:623) samt kostnader för handräckning på grund av avtal med främmande makt i vissa beskattningsärenden.

Från detta anslag bör även andra kostnader som kan bli aktuella för allmän eller särskild fastighetstaxering kunna få bestridas.

Pris- och löneomräkningen uppgår till 4,7 milj. kr. Systemet med den förenklade självdeklarationen medför en reducering av anslaget med 9 milj. kr. Riksskatteverket har, som jag tidigare redogjort för, hemställt om

att få resurser för 16 biträdande kontaktmän för fastighetstaxering på

länsskattemyndigheterna. Motiveringen härför är att de biträdande kon-

taktmännen minskar beroendet av taxeringskonsulenter. Jag har tidigare tillstyrkt resurser för länsskattemyndigheterna för detta ändamål. En mot-

svarande reducering, 3,3 milj. kr., av detta anslag bör göras. Slutligen har

jag beräknat 1,5 milj. kr. för kostnader i samband med digitalisering av riktvärdeområden för småhus.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för årlig taxering m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 110900 000 kr. ta tin

B 6. Ersättning till postverket m. fl. för bestyret medProp. 1987/88: 100
skatteuppbörd m. m.Bil. 9
1986/87 Utgift70065 735
1987/88 Anslag57937 000

1988/89 Förslag 49 345 000

Från anslaget betalas ersättningar till postverket. affärsbankerna, sparbankerna och föreningsbankerna för deras medverkan vid skatteuppbör-

den. Ersättningarna avser bl.a. uppbörd och redovisning av skatt som inbetalas genom postverket och bankerna. utbetalning genom postkonto-

ren av Ööverskjutande preliminär skatt samt kostnader för postverkets bestyr med mervärdeskatten. Från anslaget betalas vidare ersättning till postverket för de kostnader som uppstår genom att folkbokföringsmyndig-

heterna underrättas om permanenta adressförändringar som har anmälts till posten.

Enligt en promemoria som har upprättats inom postverket beräknas

medelsbehovet för verket för nästa budgetår till 49 344 444 kr. Därav avser

47 424444 kr. ersättning för postverkets arbete i samband med in- och utbetalningar av skatt, befordran av frankeringsfria försändelser, bestyret med mervärdeskatt m. m. samt 1917 000 kr. ersättning för information till folkbokföringsmyndigheterna.

Postbefordringsavgifter och inbetalningsavgift i postgirorörelsen har av

postverket beräknats i gällande avgiftsnivå.

Föredragandens överväganden

Med utgångspunkt i postverkets beräkningar och det avtal som har träffats med bankerna om dessas medverkan i skatteuppbörden förordar jag att

anslaget förs upp i statsbudgetförslaget för nästa budgetår med 49,3 milj. kr. Det ankommer emellertid på regeringen att senare besluta om de ersättningsbelopp som skall utgå. Detta sker på grundval av särskilda framställningar som bygger på vederbörandes faktiska medverkan, m. m.

Jag vill i detta sammanhang nämna att ersättning till postverket för

distribution av skattsedlar och förtryckta deklarationsblanketter betalas från det under sjätte huvudtiteln upptagna förslagsanslaget Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning till postverket m.fl. för bestyret med skatteupp-

börd m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av

49345 000 kr.

C. Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor Prop. 1987/88: 100

Bil. 9

C 1. Marknadsdomstolen

1986/87 Utgift2 501 726
1987/88 Anslag2.599 000
1988/89 Förslag2818 000

Marknadsdomstolen handlägger ärenden enligt konkurrenslagen (1982: 729), marknadsföringslagen (1975:1418), konsumentkreditlagen (1977:

981), lagen (1978:763) med vissa bestämmelser om marknadsföring av alkoholdrycker och lagen (1978:764) med vissa bestämmelser om mark-

nadsföring av tobaksvaror. konsumentförsäkringslagen (1980:38). lagen (1971:112) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, samt lagen (1984: 292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare.

Marknadsdomstolen består av ordförande och vice ordförande samt tio andra ledamöter, av vilka fyra är särskilda ledamöter, tre för ärenden om konkurrensbegränsning och ärenden om avtalsvillkor mellan näringsidkare och en för ärenden om marknadsföring och ärenden om avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Till domstolen är knutet ett kansli.

Marknadsdomstolen Antalet inkomna ärenden har under de senaste åren ökat. Domstolen

räknar med att den totala arbetsbelastningen med all sannolikhet kommer att bestå eller öka under budgetåret 1988/89. Marknadsdomstolen föreslår i sin anslagsframställning bl. a. följande.

1. Huvudförslag budgetåret 1988/89 2574000 kr. Förslaget följer det treåriga förslag som fastlades inför budgetåret 1986/87, vari domstolen

undantogs från kravet på en real minskning av anslaget för budgetåret 1988/89.

2. Domstolen yrkar en ökning av anslaget med 30 000 kr. för utgivning av domstolens avgöranden. Dessa utges numera årligen mot tidigare vartan-

nat år då medel härför beviljades som engångsanvisning.

3. Ökade lokalkostnader (+70 000)

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden Personal 8 - Anslag

Förvaltningskostnader2055 000+204 000
(därav lönekostnader)(1573 000)(+163 000)
Lokalkostnader489 000+ 70000
Engångsanvisning55 000 2599 000- 55000 +219 000

Föredragandens överväganden Prop. 1987/88: 100

Jag godtar marknadsdomstolens förslag om realt oförändrade utgifter för Bil. 9

budgetåret 1988/89 enligt den treårsplan som fastlades inför budgetåret 1986/87. Jag beräknar vidare 30000 kr. för höjning av anslaget för årlig

utgivning av domstolens avgöranden.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Marknadsdomstolen för budgetåret 1988/89 anvisa ett för-

slagsanslag av 2818 000.

C 2. Näringsfrihetsombudsmannen

1986/87 Utgift7 179055
1987/88 Anslag6 786 000
1988/89 Förslag7672 000

Näringsfrihetsombudsmannen (NO) handhar uppgifter som tillkommer honom enligt konkurrenslagen (1982:729) om förordningen (1982:1048)

med instruktion för NO. NO biträds i sin tjänsteutövning närmast av en ställföreträdare. Verksamheten är uppdelad på rotlar, med inriktning på olika branscher av

näringslivet.

Näringsfrihetsombudsmannen De strukturella förändringarna i näringslivet och alltmer svårbedömda . konkurrensbegränsningar ställer ökade krav på NO:s arbetsinsatser. Det

sker också en medveten förskjutning från enklare till principiellt viktigare och därmed också mera komplicerade ärenden. NO vill söka avdela ytterli-

gare resurser för egna initiativ. Eftersom en treårsram har fastlagts (prop. 1985/86: 100, bil. 9) finner NO det inte meningsfullt att ange beräknade

resursanspråk.

M föreslår i sin anslagsframställning bl. a. följande.

. Huvudförslag budgetåret 1988/89 6 746000 kr. Utgiftsminskningen följer det treåriga begränsade huvudförslag som fastlades inför budgetåret

1986/87 och uppgår för budgetåret 1988/89 till 1 26. Konsekvenserna härav skulle kunna bli att i den mån en anpassning till besparingarna inte kan ske genom rationaliseringar, NO kommer att i

ökande utsträckning avsluta ärenden när det är tveksamt om det från allmän synpunkt är motiverat med en fördjupad utredning. Detta kan

möjligen leda till att antalet anmälningar från enskilda till marknadsdom-

stolen ökar.

2. Ökade lokalkostnader (+28 000 kr.).

1988/89 Bil. 9

Föredraganden Personal 30 +1 Anslag

Förvaltningskostnader6285 000+858 000
(därav lönekostnader)(5839 000)(+828 000)
Lokalkostnader501 000 6 786 000+ 28 000 +886 000

Föredragandens överväganden Jag godtar näringsfrihetsombudsmannens förslag om en planenlig real minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 enligt det treåriga begränsade huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1986/87. Därutöver föreslår jag att näringsfrihetsombudsmannen tillförs medel motsvarande en ny

handläggartjänst. Kostnaden härför beräknar jag till 275000 kr. varav

25 000 kr. är merkostnader för utrikes resor. Förstärkningen skall ses mot bakgrund av att jag anser det angeläget att näringsfrihetsombudsmannen

ges möjlighet att på ett mera effektivt sätt bevaka lagstiftning och praxis på

konkurrensområdet i andra länder, inte minst inom EG, liksom strukturförändringar inom näringslivet på den internationella marknaden.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Näringsfrihetsombudsmannen för budgetåret 1988/89 anvi-

sa ett förslagsanslag av 7 672 000 kr.

C 3. Statens pris- och kartellnämnd

1986/87 Utgift 40046 000 1987/88 Anslag 38019 000

1988/89 Förslag 40764 000

Statens pris- och kartellnämnd (SPK) är central förvaltningsmyndighet för frågor rörande pris- och konkurrensövervakning med uppgift att följa utvecklingen av och främja allmän kännedom om pris- och konkurrensförhållanden inom näringslivet (med undantag av bank- och försäkringsväsendet). SPK skall utföra sådana utredningar som behövs för att klarlägga

prisbildning och konkurrensförhållanden inom näringslivet samt för

tillämpning av konkurrenslagen (1982:729) och lagen (1971:112) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Vidare skall SPK belysa hur offentli-

ga regleringar påverkar pris- och konkurrensförhållanden samt föra kartelloch marknadsregister. SPK administrerar sådana prisregleringar som kan

beslutas när allmänna prisregleringslagen (1956:236) är i tillämpning.

Statens pris- och kartellnämnd Prop. 1987/88: 100

1. Huvudförslag budgetåret 1988/89 37 308000 kr. Utgiftsminskningen Bil. 9

följer det treåriga huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1986/87 och uppgår för budgetåret 1988/89 till 22.

2. SPK har i anslutning till anslagsframställningen redovisat resultatet av

en organisationsöversyn som genomförts i samråd med statskontoret. I

översynen redovisas förslag till framtida verksamhetsinriktning och prioriteringsgrunder samt en delvis ändrad organisation för nämnden. SPK har vidare utrett registerföringen och datoranvändningen hos nämnden. Resul-

taten av denna utredning har redovisats I en ADB-strategi, en ADB-plan och cen rapport rörande marknadsregistret. Enligt förslaget i översynen

skall SPK:s löpande marknadsövervakning ges högre prioritet i framtiden.

Allmänna utredningsprojekt ävscende pris- och konkurrensförhäållanden i skilda branscher av mer kartläggande karaktär föreslås i framtiden bli mer begränsade till omfånget och få cn mer probleminriktad uppläggning. En

ökad resursandel föreslås läggas på studier och löpande övervakning av

pris- och konkurrensförhållanden inom områdena boende och konsumenttjänster samt på rävaror och insatsvaror. SPK föreslår vidare att ökad uppmärksamhet skall ägnas frågor om konkurrenseffekter av offentliga

regleringar samt offentliga monopol med delvis konkurrensutsatt verksam-

het. I översynen har vidare behandlats frågan om att såväl SPK som statistiska centralbyrån (SCB) redovisar mätningar av konsumentpris-

utvecklingen. SPK föreslår att denna fråga bör bli föremål för en särskild

utredning. Slutligen har en översyn gjorts av fältarbetets (länsstyrelsernas

priskontor) inriktning och organisation.

SPK föreslår att nämnden tillfälligtvis tillförs medel för genomförande av en ny organisation. Sådana åtgärder kan avse utbildning, konsultarbete för utveckling av administrativa rutiner eller rekrytering av personer med särskild kompetens.

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden Personal 162 Anslag

Förvaltningkostnader32349+2221
(därav lönekostnader)(29235)(+1903)
Lokalkostnader5670+ 24
Engångsanvisning38019+ 500 2745

Föredragandens överväganden Jag godtar SPK:s förslag till ny verksamhetsinriktning. När det gäller frågan om de framtida konsumentprismätningarna har regeringen i beslut den 8 oktober 1987 uppdragit åt SPK och SCB att i samråd före utgången av juni månad 1988 redovisa förslag till en ordning med enhetlig redovis- 30

ning av konsumentprisutvecklingen. Jag räknar med att ett enhetligt sy- Prop. 1987/88: 100 stem skall kunna tillämpas kort därefter. Som ett första steg mot samord- = Bil. 9

nade mätningar skall, enligt uppdraget, från början av år 1988 SPK och SCB publicera sina mätningar endast en gång per månad vid ett gemensamt

tillfälle. I enlighet med förutsättningarna för organisationsöversynen bör enligt min mening utgifterna för SPK för budgetåret 1988/89 i huvudsak följa det treåriga huvudförslag som lades fast inför budgetåret 1986/87. Jag delar

emellertid nämndens bedömning att vissa resurser tillfälligtvis bör tillföras nämnden för att resultatet av organisationsöversynen skall få ett snabbt genomslag. SPK bör därför engångsvis tillföras ett belopp på 500000 kr. Jag avser i övrigt när det gäller nämndens organisation och det framtida fältarbetets verksamhetsinriktning och organisation att senare återkomma till regeringen.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens pris- och kartellnämnd för budgetåret 1988/89 anvisa eu förslagsanslag av 40 764 000 kr.

C 4. Konsumentverket

1986/87 Utgift 53478 110

1987/88 Anslag 51161 000

1988/89 Förslag 53 654 000

Konsumentverket är central förvaltningsmyndighet för konsumentfrå-

gor med uppgift att stödja hushållen i deras strävan att effektivt utnyttja

sina resurser samt att stärka konsumenternas ställning på marknaden. I anslutning till detta fullgörs de uppgifter som tillkommer konsumentombudsmannen (KO) enligt marknadsföringslagen (1975:1418) och lagen

(1971: 112) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Verket fullgör vida-

re uppgifter enligt konsumentkreditlagen (1977:981), lagen (1971: 1081) om

bestämning av volym och vikt och förordningen (1985:619) om glesbygds-

stöd.

Konsumentverket leds av en generaldirektör som dessutom är konsumentombudsman. Generaldirektören är ordförande i konsumentverkets styrelse. En särskild nämnd, glesbygdsnämnden, med företrädare för bl. a. enskild och kooperativ handel, centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner, är knuten till verket som rådgivande organ i frågor som rör distribution och varuförsörjning i glesbygd. Vidare är en konsumentteknisk nämnd knuten till verket med uppgift att verka för att brukarkrav beaktas vid utveckling och upphandling är produkter.

Konsumentverket Konsumentverkets verksamhet är i hög grad koncentrerad till hushållsekonomiska frågor. Insatser kommer att göras för en utbyggnad av budgetråd-

givningen och för pris- och kreditinformation till hushållen. Arbetet med produktsäkerhet kommer att bedrivas med prioritet och 31

koncentreras på bl.a. sport/iek. Bevakningen av företagens marknads- Prop. 1987/88: 100 föring och av deras avtalsvillkor upprätthålls. När det gäller marknads- Bil. 9 föringen kommer områdena prisinformation, krediter och produktsäkerhet att prioriteras. En vidareutveckling av stödet till kommunernas konsumentverksamhet och ett aktivt stöd till frivilliga organisationer på konsumentområdet är väsentligt. Verkets utbildnings- och informationsinsatser är vidare viktiga för att öka spridningen av kunskaper och stärka opinionsbildningen i konsumentfrågor.

Utvecklingen inom Europa när det gäller harmoniseringen av regler för att underlätta handeln är snabb. Detta har aktualiserat konsumentverkets medverkan i internationellt standardiseringsarbete. Denna uppgift medför behov av ökade resurser. Konsumentverket föreslår i sin anslagsframställning bl. a. följande:

1. Huvudförslaget för budgetåret 1988/89 50 806 000 kr.' Konsumentverkets anslag skall under planeringsperioden 1988/89—-1990/91 minska med 52. För budgetåret 1988/89 föreslås minskningen till 292. Trots olika rationaliseringsåtgärder för att möta krympande anslag kommer nedskärningarna allmänt att leda till att färre undersökningar kan göras av verket. Detta medför att färre handböcker och läromedel kan produceras och att underlaget för verkets tidskrifter försämras.

2. Konsumentverket får en engångsanvisning på 400 000 kr. för verkets arbete med internationella standardiseringsfrågor.

3. Verket får också ersättning för kostnader med 420 000 kr. för intäkters förvärvande, avseende publikationsverksamheten m. m., som ej beaktats för budgetåret 1987/88. | |

4. Konsumentverket får disponera en rörlig kredit hos riksgäldskontoret för den uppdragsfinansierade verksamheten intill ett belopp av 500 000 kr. Verket disponerar för.närvarande en rörlig kredit intill ett belopp av 400 000 kr. :

5. Konsumentverket får vidare disponera 100 000 kr. under tionde huvudtitelns reservationsanslag A2 Utredningar m.m. för arbetet med könsdiskriminerande reklam.

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden Personal | 192 Anslag

Förvaltningskostnader55 158 000+2486 000
(därav lönekostnader)(35 683 000) (+2 108 000)
Lokalkostnader5902 000+ 244000
Engångsanvisning+ 300000
Varuprovningar m.m.1 000

på uppdrag

Avgår kostnader för

tryckning m. m.-8437 000
Summa kostnader61061 000—5 407 000
Intäkter från-9900 000+9 900 000

publikationsverksamhet

Summa anslag 51 161 000 +4493 000

Föredragandens överväganden Prop. 1987/88: 100

Bil. 9

Riksdagen beslutade våren 1986 om en delvis förändrad inriktning av konsumentpolitiken (prop 1985/86:121, LU 34, rskr. 292), som innebär. bl.a. en starkare koncentration till de hushållsekonomiska frågorna. Verkets satsning på detta område har fortsatt. Den lokala konsumentverksamheten har ökat och omfattar nu 265 av landets 284 kommuner. Under de närmaste åren planerar konsumentverket att i ökad utsträckning vara engagerat i internationellt standardiseringsarbete.

Utgångspunkten vid beräkningen av anslaget är det huvudförslag som lades fast i prop 1985/86:121, dvs. en minskning av utgifterna med 57 under en treårsperiod. Av dessa skall 2 procentenheter tas budgetåret 1988/89. Jag har dock vid min beräkning av anslaget tagit hänsyn till att konsumentverkets resurser för budgetåret 1988/89 bör förstärkas med 250000 kr. för att ge möjlighet till ytterligare insatser för den lokala konsumentverksamhetens rådgivning i hushållsekonomiska frågor. Jag har vidare vid min beräkning av anslaget tagit hänsyn 'till konsumentverkets deltagande i internationellt samarbete i standardiseringsfrågor. Jag föreslår att anslaget engångsvis räknas upp med 300 000 kr. för detta ändamål. Jag är för närvarande inte beredd att tillstyrka att verkets kredit hos riksgäldskontoret ökar på det sätt som verket har föreslagit.

För att förstärka konsumentfrågornas ställning i skolan krävs ytterligare insatser för fortbildning av lärare. Jag förutsätter att det hos spårdelegationen avsätts 700 000 kr. för konsumentverkets uppgifter på detta område. I mitt förslag för bankinspektionen har jag utgått från att 310 000 kr. avsätts hos inspektionen, varav 210000 kr. avser lönemedel för att inspektionen i samarbete med konsumentverket skall utföra vissa bevakningsuppgifter. Konsumentverket bör också tillföras 100000 kr. från de medel som beräknats för forsknings- och utredningsarbete under tionde huvudtitelns kommittéanslag för arbetet med könsdiskriminerande reklam.

Från och med budgetåret 1988/89 har jag vid min beräkning av anslaget ' ändrat underlaget så att varken utgifter eller inkomster för publikationsverksamheten längre ingår.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Konsumentverket för budgetåret 1988/89 anvisa ett för-

slagsanslag av 55 654 000 kr.

C 5. Allmänna reklamationsnämnden

1986/87 Utgift9513083
1987/88 Anslag8882 000
1988/89 Förslag9477 000

Allmänna reklamationsnämnden har till uppgift att pröva tvister mellan konsumenter och näringsidkare rörande varor, tjänster och andra nyttighe- 3 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 9

ter samt att ge rekommendationer om hur tvisterna bör lösas. Nämnden

skall dessutom på begäran av domstol avge yttrande vid sådana tvister som Bil. 9 förts till domstol. Vidare skall nämnden stödja kommunernas reklamationshantering och därvid bl. a. informera om nämndens praxis och ge råd till konsumentvägledare på lokal nivå.

Chef för nämnden är en heltidsanställd ordförande.

Till nämnden har knutits ett råd med uppgift att bistå nämnden i viktigare frågor om verksamhetens omfattning och inriktning. Rådet skall bestå av företrädare för konsumenter, näringsidkare och kommuner.

Allmänna reklamationsnämnden Under budgetåret 1986/87 kom 7 186 anmälningar till nämnden, vilket är en

minskning med 277 jämfört med föregående budgetår. Under budgetåret

1986/87 har 7 208 ärenden avgjorts av nämnden varav 3993 vid sammanträde. Ärendebalansen var vid utgången av budgetåret 1986/87 2648 ärenden.

Det är en minskning med 100 ärenden jämfört med föregående år. Allmänna reklamationsnämnden föreslår i sin anslagsframställning bl. a. följante:

. Huvudförslaget budgetåret 1988/89 8841 000 kr. En minskning av

anslaget med 1 Z enligt huvudförslaget kommer att drabba huvudsakligen personalkostnaderna men även sammanträdeskostnaderna. Detta leder till

att balanserna ökar och handläggningstiderna väsentligt förlängs. Huvudförslaget bör därför inte tillämpas. Anslaget till allmänna reklamations-

nämnden bör vara 9351 000 kr.

2. Nämnden tillförs medel bl. a. för att utvidga verksamhetsområdet till

att omfatta snickeritjänster (+100000 kr.), för besiktningar i vissa fall

(+50000 kr.), för ökad kontroll av efterlevnaden av nämndens beslut (+30000 kr.) samt för bättre utbildningsinsatser avscende kommunala konsumentvägledare (+50 000 kr.).

3. Enhetsuppdelningen vid nämndens kansli avvecklas. Detta förutses medföra en ökad flexibilitet i organisationen.

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden Personal 34 Anslag

Förvaltningskostnader7978 000+593 000
(därav lönekostnader)(6 705 000)(+544 000)
Lokalkostnader904 000 8882 000+ 2000 +595 000

Föredragandens överväganden Nämndens kansli är f.n. uppdelat på två enheter (prop. 1979/80:114 och instruktionen 12 §). Jag kan ansluta mig till nämndens förslag om en av- 34

veckling av enhetsuppdelningen vid kansliet. Det bör framdeles ankomma på regeringen och allmänna reklamationsnämnden att besluta om organisa- Bil. 9 tionsförändringar inom nämnden.

Jag föreslår att för nästa budgetår medel för allmänna reklamationsnämnden beräknas med en real minskning av utgifterna med 192.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag anfört om nämndens organisation.

2, till Allmänna reklamationsnämnden för budgetåret 1988/89 an-

visa ett förslagsanslag av 9477 000 kr. -

Bil. 9 Statlig lokalförsörjning

Föredragandens överväganden Regeringen har i 1987 års budgetproposition redovisat förslag som rör

riktlinjerna för utvecklingen av den statliga lokalförsörjning m.m. (prop. 1986/87: 100 bil. 2 s 18—25, bil. I s 69—70 och bil. 9 s 52—53). De föreslagna förändringarna är ett viktigt led i förnyelsen av offentlig sektor. Frågorna

har därför bearbetats inom ramen för regeringens verksamhetsplanering

under år 1987. För att nå målet enligt dessa nya riktlinjer måste i ctt inledande skede arbetsfördelningen mellan regering och riksdag förändras.

1. Statsmakterna och myndigheterna bör lägga ökad vikt vid lokalkost-

naderna och deras förändringar.

2. Verksamhet och lokalförsörjning bör prövas samlat. 3. Lokalförsörjning bör prövas långsiktigt.

4. Myndigheter bör ges ökade möjligheter att under kostnadsansvar

disponera resurser för lokaler.

5. Handläggningen av lokalförsörjningen bör i ökad utsträckning kunna delegeras till myndigheterna.

6. Ökad samordning av den statliga lokalförsörjningen

Kostnaderna för lokaler utgör en stor andel av myndigheternas budget.

Kostnaderna för drift och underhåll har ökat mer än genomsnittet under de

senaste åren. Hyresmarknaden för lokaler är oreglerad och hyresökningarna överstiger f.n. ökningarna för andra resursslag, särskilt i storstadsområden och större residensstäder. Lokalkostnaderna och förändringarna

måste därför ägnas ökad uppmärksamhet från statsmakternas sida.

Myndigheterna ges successivt större ansvar för verksamheten genom ökad ramstyrning från statsmakternas sida och får större frihet att själva besluta om resursanvändningen. Denna utveckling bör även omfatta myndigheternas rådighet över sina lokalresurser. Förslag om ändrad inriktning, omfattning eller lokalisering av verksamhet bör innehålla beskrivningar av lokalkonsekvenser. Prövningen av verksamhet och lokaler bör så långt som möjligt göras i ett sammanhang.

Eftersom lokaler är en trögrörlig resurs är det av vikt med cn långsiktig

planering. Affärsverkens investeringar behandlas bl.a.inom ramen för

fleråriga program. Inom försvarsmakten utgör planering av investeringar i byggnader och anläggningar en del av program- och produktionsplaneringen. Det är enligt min mening önskvärt att även lokalförsöriningen för de civila myndigheterna exkl. affärsverken kan prövas mer Jångsiktigt än för närvarande. Som underlag för statsmakterna bedriver byggnadsstyrelsen fortlöpande ortsvisa lokalförsörjningsstudier. Behovet av nyinvesteringar sammanfattas bl.a i projektplaner. Fr.o.m. innevarande budgetår har

byggnadsstyrelsen dessutom utarbetat lokalförsörjningssplaner för ett an-

tal större sektorer typ polisväsendet. Härigenom har statsmakterna ett underlag för ett långsiktigt ställningstagande till lokalförsörjningen för vissa sektorer. Jag återkommer till detta i mitt förslag till treårsplan för

investeringar under anslaget Investeringar m. m.

1 1987 års budgetproposition redovisades förslag till försöksverksamhet — Prop. 1987/88: 100 med ramanslag ( prop. 1986/87:100 bil.1). Syftet med försöket är bl.a. att — Bil. 9

stimulera lokalbrukarna till ett effektivare lokalutnyttjande. Försöksverksamheten öppnar möjligheter för en diskussion om arbetsfördelningen mellan byggnadsstyrelsen och de lokalbrukande myndigheterna. Det bör

enligt min mening vara möjligt att myndigheterna kan avtala om en vari-

erande grad av service inom. ramen för en totalhyra. Eftersom byggnadsstyrelsen idag har hela kostnadsansvaret för lokalerna så förutsätter detta att den lokalbrukande myndigheten övertar delar av. kostnadsansvaret och att medel omfördelas mellan byggnadsstyrelsen och berörda myndigheter.

Dylika överföringar får prövas i det årliga budgetarbetet. För att underlätta

myndigheternas budgetering av lokaler pågår inom byggnadsstyrelsen ett utvecklingsarbete som syftar till att införa ett system med totalhyror. I detta sammanhang kommer villkoren för nuvarande lokalupplåtelser att ses Över successivt, bl. a. för att skapa ett mer avtalslikt förhållande mellan byggnadsstyrelsen och resp. lokalbrukare.

För att samspelet mellan lokalhållare och lokalbrukare resp. mellan statsmakterna och myndigheterna skall kunna ske smidigt måste nuvaran-

de handläggningsordning för lokalförsörjningsärenden ses över. Riktlinjer-

na för detta redovisades i 1987 års budgetproposition och dessa innebär att affärsverkens, försvarsmaktens och byggnadsstyrelsens nuvarande be-

myndigande bör utvidgas. .

Verkställandet av lokalförsörjningen bör inom givna ckonomiska ramar kunna delegeras till myndigheterna och även decentraliscras i geografisk mening. Detta förutsätter att regeringen kan delegera beslutsbefogenheter,

vilket i sin tur bygger på att riksdagens bemyndigande till regeringen

utökas väsentligt. Denna fråga har utretts under de senast åren, bl.a. i Lokalförsörjningsutredningen (DsC 1986: 3) och har redovisats i 1987 års budgetproposition (bil. 2, FiU 21, rskr 215). En beloppsgräns om 25—50 milj. kr. har därvid föreslagits för investeringar genom byggnadsarbeten.

Det av mig förordade förnyelscarbetet har hög prioritet. Förnyclsearbetet kan underlättas genom en samordning av den statliga lokalförsörjningen och denna fråga utreds för närvarande (Fi 1987:04).

En förändrad handläggning av den statliga lokalförsörjningen måste genomföras stegvis. Mot bakgrund av de riktlinjer som föregående år redovisades för riksdagen föreslår jag, efter samråd med chefen för civildeparlementet, att regeringen inhämtar ökade bemyndiganden i lokalförsörjningsfrågor. Målet bör vara att regeringen har likartade bemyndiganden att besluta om investeringar för den civila statsförvaltningen som idag gäller för affärsverken och inom försvarsmakten.

Affärsverkens investeringar redovisas översiktligt för riksdagen. Inom

ramen för godkända investeringsplaner kan regeringen besluta om enskilda investeringsobjcekt. Flertalet affärsverk har inom dessa investeringsplaner bemyndiganden som överstiger regeringens motsvarande bemyndiganden inom den övriga civila statsförvaltningen. Investeringar för luftfartsverket, televerket och postverket redovisas i form av treårsplaner.

Investeringar genom byggnadsarbeten för försvarsmaktens myndigheter planeras långsiktigt inom ramen för överbefälhavarens årligen utarbetade 37

femåriga programplaner.. Planeringen redovisas översiktligt för riksdagen - Prop. 1987/88:100 under berörda anslag över fjärde huvudtiteln. Ifråga om de enskilda inves- = Bil. 9

teringsobjekten, inom ramen för den- långsiktiga planeringen och de av riksdagen anvisade anslagen, finns inga beloppsgränser för regeringens beslutsbefogenheter.

I fråga om investeringar genom byggnadsarbeten för de civila myndighe-

terna exkl. affärsverken har regeringen idag bemyndigande att besluta om utförande av byggnadsobjekt upp till 4 milj. kr. för ett enskilt objekt. För dessa ändamål finns särskilda kostnadsramar benämnda Diverse objekt. Därutöver kan regeringen besluta om s.k. åtgärdsprogram, d.v.s. etappvis ombyggnad, upprustning etc, i de fall den årliga kostnaden uppgår till högst 4 milj. kr. | :

Under vissa förutsättningar kan regeringen dessutom besluta att igångsätta angelägna byggnadsobjekt utöver denna beloppsgräns med anlitande

av tillgängligt utrymme på nämnda kostnadsramar. Vid utnyttjande av

finansfullmakten gäller inga beloppsgränser för enskilda objekt.

Byggnadsstyrelsen framhåller i sin anslagsframställning att större delen av investeringsbehovet för överskådlig tid utgörs av ersättningslokaler i '' någon form. Antalet ärenden som sammanhänger med ändrad inriktning,

omfattning eller lokalisering av verksamheter bedöms som begränsade.

Detta är enligt min mening en omständighet som möjligör en' utökad delegering av sådana Iokalförsörjningsfrågor som är av mer rutinartad och löpande karaktär.

Jag erinrar i detta sammanhang om att sedan hösten 1986 beslutar resp. länsarbetsnämnd om igångsättning 'av -samtliga byggnadsarbeten

inkl. statliga investeringar. Regeringens prövning av utförande av enskilda

byggnadsobjekt avser i första hand frågor om medelsanvändningen.

I enlighet med de riktlinjer som redovisades för riksdagen i 1987 års

budgetproposition föreslår jag att bemyndigande lämnas till regeringen att besluta om investeringar genom byggnadsarbeten upp till 50 milj. kr. per objekt eller för sk åtgärdsprogram upp till en sammanlagd kostnad om 50 milj. kr. per år och objekt. Därutöver bör regeringen i sitt budgetförslag för aktuellt budgetår informera om förslag över 25 milj. kr. Frågor som skall underställs riksdagen därför att de rör ändrad inriktning, omfattning eller

lokalisering av verksamheter bör så långt det är möjligt innehålla en redovisning av lokalkonsekvenser, oavsett storlek på investeringen i det enskilda fallet. Jag föreslår vidare att investeringarna inom byggnadsstyrelsens lokalhållningsansvar fortsättningsvis skall redovisas samlat och i form av en rullande treårsplan, på liknande sätt som nu sker för vissa affärsverk och

för försvarsmakten. Inom denna treårsplan kan regeringens åtagande preciseras. Jag återkommer till denna fråga under anslaget Investeringar

m.m. | | Jag vill i detta sammanhang aktualisera frågan om övriga bemyndigan-

den som berör investeringar och förmögenhetsförvaltningen. Byggnadsstyrelsen kan enligt gällande förordning (1980:598) besluta om förhyrning av lokaler för statsmyndigheterna. Förhyrningar inom utbildnings- och

jordbruksdepartementets område skall dock underställas regeringen för > 38

prövning. Vidare kan regeringen besluta om inköp av fastigheter inom ramen för medet som ställts till förfogande på det under sjunde huvudtiteln = Bil. 9 uppförda reservationsanslaget Inköp av fastigheter m. m. Enligt min mening bör regeringens och byggnadsstyrelsens bemyndigande i dessa frågor kvarstå i princip oförändrat.

Regeringen har bemyndigande att inom rimliga gränser överskrida kostnadsramar för enkilda byggnadsobjekt (prop. 1966:1 bil.2 s.32, SU 14, rskr 14). Detta bemyndigande är av praktisk betydelse i olika upphandlingssituationer och bör därför kvarstå.

Regeringen kan besluta om försäljning av fast egendom till kommun för samhällsbyggnadsändamål m. m. Detta bemyndigande bör kvarstå. I övrigt kan regeringen besluta om försäljning upp till 5 milj. kr. per objekt. Frågan om utökade bemyndiganden för försäljning av fast egendom som inte avser : samhällsbyggnadsändamål m.m. har behandlats under 1986 och 1987 (prop. 1985/86:101 och prop. 1986/87:100 bil. 9). Riksdagen har begärde att regeringen lämnade förslag till riktlinjer för försäljning. Regeringen har därvid visat att allmänna riktlinjer för enskilda försäljningsobjekt inte kan uppställas. Enligt min mening bör frågan om utökade bemyndigande ses i sammanhang med de nya riktlinjerna för lokalförsörjningen och strävanden att delegera genomförandefrågor. Mitt förslag är att nuvarande beloppsgräns Justeras så att regeringen bemyndigas besluta om försäljning upp till 50 milj. kr. per objekt i de fall det inte rör sig om samhällsbyggnadsändamål m.m. Som riktlinje för denna typ av försäljning skall gälla att överskottet normalt skall återanvändas för investeringar i form av byggproduktion eller inköp samt planeras och genomföras så att statens samlade förmögenhet inte urholkas, d.v.s. så att ingen netto-utförsäljning av statens egendom sker. Överskott som genereras på detta sätt bör endast i begränsad omfattning användas för att finansiera underhållsåtgärder (jfr prop 1986/87:100 bil. 9, FiU 12, rskr 165).

De av mig förordade beloppsgränserna för investeringar och försäljning är angivna i 1987 års prisläge. För beslut under kommande år bör det vara möjligt att ta hänsyn till kostnadsutvecklingen från den tidpunkt när riksdagen tagit ställning i dessa frågor:

Statsmakternas syn på förmögenhetsvärden m. m. har behandlats bl. a. i prop. 1976/77:130. Syftet med förmögenhetsredovisningen är att uppnå en förbättrad resursstyrning snarare än att visa en aktuell förmögenhetsställning. Riksrevisionsverket har utarbetat riktlinjer för myndigheternas redovisning i dessa avseenden. För försvarsmakten gäller normalt att investeringarna direktavskrivs till 100 36. Inom kriminalvården gäller normalt direktavskrivning med 508 av kostnaden för investeringar. Inom byggnadsstyrelsens lokalhållningsområde gäller normalt fullt förräntningskrav på gjorda investeringar liksom för affärsverkens investeringar. Regeringen har hittills underställt riksdagen frågor om bortskrivning av statskapital objekt för objekt. I fråga om avskrivning av kostnader för projektering kan regeringen besluta. Med nuvarande system där lokalbrukande myndigheter betalar en marknadsanpassad lokalhyra och myndigheter kommer att få möjlighet att ta ett ökat kostnadsansvar, uppnås en effektiv resursstyrning. Härigenom minskar behovet av att till riksdagen redovisa frågor om bort- 39

skrivning av tillgångsvärden. Enligt min mening bör därför regeringen inhämta riksdagens bemyndigande att fortsättningsvis besluta om bort- = Bil. 9 skrivning av tillgångsvärden för gjorda investeringar enligt samma allmänna praxis som hittills gällt. Samma förhållande bör gälla för avskrivning av projekteringskostnader. Beslut som avviker från hittills tillämpad praxis bör underställas riksdagen för prövning.

Hemställan: Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen | att bemyndiga regeringen att besluta om investeringar, försäljning

av fast egendom och bortskrivande av tillgångsvärden i enlighet med vad jag har förordat

D 1. Byggnadsstyrelsen

1985/86 Utgift-
1986/87 Anslag1000
1987/88 Förslag1000

Byggnadsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för frågor om anskaffning av lokaler för civila statliga myndigheter och förvaltning av statliga fastigheter.

I verkets uppgift ingår främst att förvalta de fastigheter som är upptagna i styrelsens förmögenhetsredovisning, att anskaffa lokaler för statsmyndigheterna och utreda behovet av statliga byggnadsprojekt i den mån dessa uppgifter inte ankommer på annan myndighet, att efter uppdrag projektera, bygga och inreda byggnader för statens räkning samt att genom utvecklings- och normeringsarbete verka för rationaliseringar och besparingar i fråga om byggande och fastighetsförvaltning för statens räkning.

Verket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör som också är ordförande i styrelsen. Den centrala förvaltningen är uppdelad på sju byråer, nämligen en utredningsbyrå, en projekteringsbyrå, en byggnadsbyrå, en utrikesbyrå, en fastighetsbyrå, en teknisk byrå samt en administrativ byrå. Härtill kommer ett planerings- och budgetsekretariat, en inredningssektion, en personaladministrativ enhet samt en internrevisionsenhet. Den regionala verksamheten är uppdelad i fem regioner, södra, västra, Östra, mellansvenska och norra med regionkontor i Lund, Göteborg, Stockholm, Uppsala och Umeå. Inom regionerna finns även ett antal lokalkontor som svarar för fastighetsförvaltning och byggnadsarbeten. Regionkontoren i Lund, Stockholm och Uppsala har enheter för byggnadsverksamhet i egen regi.

Inom byggnadsstyrelsen fanns vid utgången av budgetåret 1986/87 sammanlagt 2 147 anställda vilket är ca 50 färre än vid utgången av budgetåret innan. Av de anställda var 2772 kvinnor. Den regionala organisationen omfattade 1567 anställda varav 855 sysselsatta med fastighetsdrift och 379 med byggnadsverksamhet i egen regi inkl. regional administration. | . 40

grammen: Lokalhållning, Fastighetsförvaltning, Anskaffning, Egen regi, Bil. 9

Inredning samt Övrig verksamhet — samt stödprogrammen Administration och ekonomi, Teknik samt Gemensamma funktioner. Kostnaderna -för " byggnadsstyrelsens verksamhet har indelats i direkta kostnader och indi-

rekta kostnader. Med indirekta kostnader avses de administrationskostna-

der som slutligt fördelas på de nämnda huvudprogrammen. Kostnaderna

finansieras på följande sätt: Lokalhållning från hyresintäkter, Fastighetsförvaltning från hyresintäkter, uppdragsintäkter, parkeringsintäkter m. m.,

anskaffning av Inredning från inredningsanslag och uppdragsintäkter, Övrig verksamhet med uppragsintäkter m. m.

Fr.o.m. innevarande budgetår har byggnadsstyrelsen övertagit lokal-

hållningsansvarcet för tullverket. Regeringen har den 25 juni 1987 godkänt myndigheternas förslag till överenskommelse. om hur handläggningen av lokalförsörjningen skall ske. .

Omfattningen av byggnadsstyrelsens administration fastställs av regeringen. I statsbudgeten förs endast upp ett formellt anslag av 1000 kr.

Resultat av verksamheten 1986/87. Intäkterna består till övervägande del av hyror från statsmyndigheterna. Kostnaderna fördelas på statsägda lokaler, inhyrda lokaler samt administration. Kostnaderna för de statsägda

lokalerna består av drift och underhåll m. m. samt kapitalkostnader. An-

slag för byggproduktion och inredning redovisas i särskild ordning.

Jämfört med verksamhetsåret 1985/86 har det samlade resultatet 1986/87

ökat med 150 milj. kr. till totalt 674 milj. kr. Resultatet efter finansiella

poster, d. v.s. utan hänsyn till extraordinära intäkter m. m. och före bok-

slutsdispositioner m. m., är 529 milj. kr., en minskning med 29 milj. kr.

Hyresintäkterna har, liksom de totala intäkterna ökat med 622 från föregå-

ende år. Kostnaderna för drift, underhåll, administration m. m. har ökat

med 696. Driftkostnaderna ökade endast 196 och kostnaderna för underhåll m.m. ökade med 1522. Den större ökningen för underhåll m. m. beror på

ökade insatser för att åtgärda hus med eftersatt underhåll.

För 1986/87 uppvisar verksamheten med inhyrda lokaler ett underskott om 70 milj. kr. att jämföra med ett underskott om 2 milj. kr. året dessförinnan. Huvuddelen av årets underskott beror på att byggnadsstyrelsen strävat efter att vid debiteringen av lokalhyror inte avvika från den hyres-

avisering som gjorts. De förändringar som föreligger i förhållande till

budget sammanhänger främst med de omförhandlingar av hyreskontrakt

som har gjorts under perioden efter aviseringstillfället. Under året har

vidare lokaler i storleksordningen 15 000 m” stått tomma.

Det bokförda värdet av de statsägda fastigheterna uppgick till 11330

milj. kr. Fastigheternas marknadsvärde uppskattas till mellan 25 000—

30 000 milj. kr. Rörelseresultatet i relation till fastighetenas marknadsvärde

blir drygt 8 96. |

Byggproduktionen omfattar såväl den civila statsförvaltningen som vissa affärsverk m.fl. Volymen för 1986/87 var 1718 milj. kr. varav uppdragsverksamheten omfattade investeringar för 916 milj. kr. Egenregiverksamheten har därav omsatt 210 milj. kr. inkl uppdragsverksamhet.

Under året har fastigheter för 46,6 milj. kr. förvärvats, bl.a. förvalt- 41

ningsbyggnader i Linköping och Halmstad. Vidare har fastigheter för 127 Prop. 1987/88: 100 milj. kr. försålts. Bland större försäljningar är ett område för samhälls- Bil. 9 byggnadsändamål till Järfälla kommun.

Inom övriga områden har verksamheten i stort genomförts i enlighet med planeringen.

Byggnadsstyrelsens budgetförslag 1988/89. Byggnadsstyrelsen utvecklar planerings- och budgetrutinerna, liksom formen för resultatmätning och resultatuppföljning inom fastighetsförvaltningen. För fastighetsunderhåll föreslår byggnadsstyrelsen 725 milj. kr. Byggnadsstyrelsen avser att undersöka möjligheterna att dela upp kostnaderna för underhåll och ombyggnad i en fastighetsberoende och en verksamhetsberoende del. Vidare planeras en översyn av vissa finansieringsfrågor när det gäller energibesparande åtgärder samt ombyggnader och underhåll. Byggnadsstyrelsen har satt ett besparingssmål om 242 per år för verkets totala.driftkostnader för den närmaste femårsperioden (prop. 1986/87:100 bil. 9).

Byggnadsstyrelsens förslag till resultatbudget för fastighetsförvaltningen

Intäkter1987/88Mynd. förslag 1988/89
Hyror från statsmyndigheterna5720 000+184 500
Hyror från enskilda198 200+ 8100
Diverse intäkter19900- 1000
Summa intäkter| 5938 100+191 600

Kostnader

Statsägda lokaler

— fastighetsdrift: 877 000+ 33000
— fastighetsunderhåll509 000+216 000
— kapitalkostnader.1615 000+106 000
Inhyrda lokaler2027 500+ 17500
Administration127 500 .—- 10700
Summa kostnader: 5156 000+361 800

Resultatet efter finansiella poster 1988/89 beräknas bli ca 612 milj. kr.: eller ca 170 milj. kr. lägre än det belopp som har budgeterats för innevarande budgetår. Detta beror till större delen på att byggnadsstyrelsen föreslår en kraftig ökning av fastighetsunderhållet. Under utgifterna för fastighetsförvaltningen för budgetåret 1988/89 har byggnadsstyrelsen beräknat sammanlagt ca 1635 milj. kr. för teknisk fastighetsförvaltning i statsägda lokaler. Av beloppet avser ca 910 milj. kr. fastighetsdrift. För fastighetsunderhåll samt ombyggnad och energibesparande åtgärder beräknar byggnadsstyrelsen sammanlagt 725 milj. kr., varav 20 milj. kr. avser slottsbyggnader m. m. och 25 milj. kr. utrikes fastigheter. Detta innebär en ökning för den inrikes fastighetsförvaltningen med 214 milj. kr. För utrikes fastigheter ökar underhållskostnaderna med 2 milj. kr. Av kostnaderna för inrikes fastighetsunderhåll är 70 milj. kr. kostnader för sådana underhållsåtgärder som utförs i samband med större om- och tillbyggnader. Sådana kostnader. har före 1987/88 bekostats med investeringsmedel. Förslaget innefattar, inte intäkter och kostnader för kriminalvårdens fastigheter.

Byggproduktionen omfattar projektering och byggande. För projektering anlitas utomstående konsulter. Projektledningen utförs av projekte-

ning, kontroll 'och besiktning. Kostnaderna redovisas slutligt under resp. — Bil. 9

byggnadsobjekt. Byggnadsstyrelsen har i likhet med de senaste åren angelägenhetsgraderat planerade byggnadsobjekt. Med hänsyn till bl. a. investeringsbehoven inom polisväsendet, högskolan och kultursektorn samt

inom skatteadministrationen och länsförvaltningen föreslår byggnadssty-

relsen en höjd planeringsnivå till 650 milj. kr./år, en ökning med drygt 60 milj. kr. Byggnadsstyrelsen pekar även på möjligheterna att i ökad utsträckning utnyttja s. k. hyra/köp avtal som ett alternativ till inhyrning av : lokaler.

I samband med upphandling av enskilda byggnadsobjekt inträffar ibland

att anbuden på grund av marknadssituationen ligger över den av statsmakterna fastställda kostnadsramen. För att förenkla administrationen av sådana ärenden föreslår byggnadsstyrelsen att verket, under förutsättning av

oförändrade totala investeringkostnader inom en sektor, skall få bemyndigande att överskrida kostnadsramen för aktuella objekt med 1096.

I enlighet med vad som har redovisats i 1987 års budgetproposition förutsätter byggnadsstyrelsen att formerna för statsmakternas prövning av statliga lokalförsörjningsärenden utvecklas så att gällande bemyndigande för såväl regeringen som byggnadsstyrelsen kan höjas.

Vid obalans mellan anslag och kostnadsramar för mindre investeringar,

ombyggnader och inredningskompletteringar m. m. föreslår byggnadsstyrelsen att utbytbarhet bör gälla i begränsad omfattning mellan anslag (motsv.) för underhåll och ombyggnad, investering och inredning. - Byggnadsstyrelsen föreslår vidare att nuvarande investeringsanslag för

byggproduktion under de olika huvudtitlarna inom verkets lokalhållningsområde slås ihop till ett anslag. I anslutning till pågående förändringsarbete inom byggnadsstyrelsen och

för att möta de krav på förändringar som har aviserats från statsmakterna

har byggnadsstyrelsen genomfört ett internt projekt benämnt Förnyelse-

program 1987. Avsikten är att programmet skall avslutas under hösten 1987 och det fortsatta förändrings- och förnyelsearbetet i största möjliga utsträckning skall därefter ske som cen naturlig del i verkets budget- och

av ändrade styrformer mellan statsmakterna och byggnadsstyrelsen, översyn av byggnadsstyrelsens roller, översyn av organisation och ledning m. fl. frågor. |

Enligt regeringens direktiv för myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret 1988/89 skall civila statliga myndigheter redovisa i vilken

omfattning och vid vilka tidpunkter som begränsningar i lokalinnehavet beräknas kunna genomföras under de närmaste följande tre budgetåren. Redovisningarna skall utföras i samråd med byggnadsstyrelsen. Ett flertal

myndigheter har föreslagit lokalbesparingar som enligt verkets bedömning bör Icda till reducering av lokalkostnaderna under budgetåret 1988/89. Av

det redovisade materialet framgår att den disponerade lokalarean kan minskas med ca 21000 m?. För att åstadkomma reella lokalbesparingar kommer byggnadsstyrelsen att samråda med berörda myndigheter utreda hur de lokaler som lämnas skall kunna användas för annan verksamhet. | 43

Byggnadsstyrelsen tillämpar, vid beräkning av verkets administrations- Prop. 1987/88: 100

kostnader, det huvudförslag som fastställdes inför budgetåret 1986/87 vil- Bil. 9

ket för budgetåret 1988/89 innebär en real minskning av utgifterna med

298c. För nästa budgetår beräknas administrationskostnaderna till

218 600 000 kr. varav lokalkostnader 31962 000 kr. Utöver administrationskostnaderna beräknas en nettoförbrukning under nästa budgetår av

9000 000 kr. för utredningar rörande byggnadsprojekt m. m.

Föredragandens överväganden:

Jag har tidigare redovisat förslag till genomförande av nya riktlinjer för utvecklingen av den statliga lokalförsörjningen. I korthet innebär dessa

förändringar att

1. Statsmakterna och myndigheterna bör lägga ökad vikt vid lokalkostnaderna och deras förändringar.

2. Verksamhet och lokalförsörjning bör prövas samlat.

3. Lokalförsörjning bör prövas långsiktigt.

4. Myndigheter bör ges ökade möjligheter att under kostnadsansvar

disponera resurser för lokaler.

5. Handläggningen av lokalförsörjningen bör i ökad utsträckning kunna

delegeras till myndigheterna. |

6. Ökad samordning av den statliga lokalförsörjningen.

Förslaget får konsekvenser för byggnadsstyrelsen och den styrning som statsmakterna idag utövar genom förordningar, instruktion och bestämmelser i regleringsbrev för byggnadsstyrelsens verksamheter. Jag har mot

denna bakgrund tillkallat särskilda arbetsgrupper för att se över bestäm-

melserna för handläggningen av statliga lokalförsörjningsärenden samt de förordningar och bestämmelser som styr byggnadsstyrelsens verksamhe-

ter.

Stora delar av detta förnyelsearbete ankommer på regeringen att besluta om. Mot denna bakgrund bör regeringen ge riksdagen möjlighet att ta del av vissa riktlinjer för förnyelsearbetet, eftersom jag räknar med att delar av dessa förändringar kan komma att genomföras redan under budgetåret

1988/89. Byggnadsstyrelsen svarar för frågor som rör den statliga lokalförsörj-

ningen som helhet och är expertmyndighet i frågor som rör byggande och fastighetsförvaltning. Ökat ansvar har lagts på byggnadstyrelsen under

senare år. Vidare har byggnadsstyrelsen en viktig stödfunktion i frågor

som rör inredning, transportfrågor m. m. Byggnadsstyrelsen är lokalhållare för i stort sett hela den civila statsförvaltningen exkl. affärsverken. Detta innefattar all lokalförsörjningsplanering, byggadministration och fastighetsförvaltning. Byggnadsstyrelsen svarar även för uppdragsverksamhet gentemot uppdragsmyndigheter och affärsverk, i första hand projekt-

och byggadministration. Dessutom förekommer samverkan i frågor som rör den tekniska fastighetsförvaltningen med andra lokalhållare, såväl

statliga som kommunala etc. Byggnadsstyrelsen intar därför olika roller

beroende på vilka intressenter verket samverkar med. Den klart domine-

rande huvuduppgifien är dock lokalhållningsansvaret för de civila myndig- 44

heterna. Prop. 1987/88: 100 De civila myndigheterna exkl. affärsverken disponerar ca 9 milj. m? = Bil. 9

lokaler, för vilka de betalar knappt 6000 milj. kr. i hyra årligen. Som jag tidigare redovisat bör statsmakterna och de lokalbrukande myndigheterna

därför ägna stort intresse åt lokalkostnaderna och deras förändringar.

Frågor som rör fastighetsförvärv, försäljning av fastigheter, inhyrningar,

omdispositioner, ombyggnader och nybyggnader måste hållas samman för

lokalförsörjning och den planering som sammanhänger med detta och att

verket tar ansvar för att lokalförsörjningen sker på ett kostnadseffektivt

sätt. Av det totala lokalbeståndet är ca två tredjedelar, eller knappt 6 milj

m? statsägt. Kostnadsutvecklingen för detta fastighetsbestånd är möjligt att påverka på ett annat sätt än för det inhyrda beståndet. Fastighets-

förvaltningen är därför en viktig uppgift. Mot bakgrund av kostnadsut-

vecklingen är det värdefullt att byggnadsstyrelsen står fast vid ett bespa-

ringsmål för fastighetsdriften om 292 per år under en femårsperiod. För dessa tjänster debiterar byggnadsstyrelsen lokalhyror. Dessa hyror skall sättas på ett marknadsanpassat sätt utan att därför vara marknadsledande. Medel för de lokalbrukande myndigheternas lokalkostnader anvisas årli-

gen av statsmakterna, oftast i form av förslagsvisa anslagsposter.

Byggnadsstyrelsen har en samordnade uppgift i frågor som rör standard

på generella lokaler etc. Som har redovisats i 1987 års budgetproposition kommer byggnadsstyrelsen att ges en övergripande roll för anskaffningen av kontorslokaler och andra lokaler av generell karaktär för hela statsför-

valtningen inkl. affärsverken genom ett samrådsförfarande för att dels kunna ta till vara statens intresse, dels kunna undvika att suboptimeringar görs av Övriga lokalhållare. Dessa frågor behandlas för närvarande av

utredningen om genomförande av samordnad statlig lokalförsörjning (Fi 1987:04) och den arbetsgrupp som ser över bestämmelserna för handläggningen av statliga lokalförsörjningsärenden. För att undvika dubblering av kompetens och resurser svarar byggnadsstyrelsen för projekt- och byggadministration för affärsverkens räkning när det gäller större byggnads-

objekt. Till skillnad från övriga civila myndigheterna är affärsverken dock

beställare med eget betalningsansvar. Affärsverken svarar själva för fastighetsförvaltningen och kostnader som sammanhänger med lokalutnyttjandet. Statsmakterna har delegerat en stor del av de civila myndigheternas lokalförsörjning till byggnadsstyrelsen. Byggnadsstyrelsen har kostnadsansvaret för lokalförsörjningen inom ramen för den av regeringen fastställda driftstaten för inrikes och utrikes fastighetsförvaltning. Byggnads-

styrelsen beslutar således om enskilda myndigheters lokaldisposition så att en för staten ekonomisk lokalförsörjning kan upprätthållas på sikt. Förändringarna I lokalkostnader som uppstår genom detta förfarande kan idag hanteras på ett smidigt sätt genom att lokalkostnaderna har anvisats under förslagsvisa poster. Om lokaldispositionen kräver en investering som för närvarande överstiger 2 milj. kr. måste dock lokalärendet underställas

regeringens prövning. Enligt min mening är detta i sina huvuddrag en ändmålsenlig arbetsfördelning mellan statmakterna och byggnadsstyrelsen i lokalförsörjningsfrågor som bör behållas även fortsättningsvis. 45

lingsarbete i fråga om myndigheternas budget i riktning mot en friare = Bil. 9 resursanvändning och ökad ramstyrning. Denna utveckling bör även om-

fatta resurser för lokaler. Jag har i 1987 års budgetproposition redovisat ett förslag till försöksverksamhet med ramanslag. Syftet med detta är bl. a. att stimulera myndigheterna till ett effektivare lokalutnyttjande. Försöksverk-

samheten öppnar även möjligheter för diskussion om arbetsfördelningen mellan byggnadsstyrelsen och de lokalbrukande myndigheterna. Det bör

enligt min mening vara möjligt att myndigheter, där förutsättningar finns i form av kompetens och resurser, kan avtala med byggnadsstyrelsen om

varierande grad av service inom ramen för en lokalhyra. Eftersom bygg-

nadsstyrelsen idag har hela-kostnadsansvaret för lokalerna, så förutsätter detta att den lokalbrukande myndigheten i dessa fall övertar delar av kostnadsansvaret och att medel omfördelas mellan byggnadsstyrelsen och resp. myndigheter. .

För att underlätta budgetering av lokaler pågår inom byggnadsstyrelsen

ett utvecklingsarbete som syftar till att införa ett system med totalhyror. I

detta sammanhang kommer villkoren för nuvarande lokalupplåtelser att

ses över succesivt, bl. a. för att skapa ett mer avtalslikt förhållande mellan

byggnadsstyrelsen och resp. lokalbrukare. En friare resursanvändning och

mer rambetonad styrning av myndigheterna förutsätter att även byggnads-

styrelsen ges likartade möjligheter. Ett genomförande av dessa riktlinjer

kräver att styrningen av byggnadsstyrelsens administration ses över som helhet och att byggnadsstyrelsens ges möjligheter att anpassa sina verk-

samheter i förhållande till de olika myndigheternas resp. affärsverkens förutsättningar. En allmän riktlinje för denna översyn bör vara att byggnadsstyrelsen ges ökade möjligheter att resultatutjämna mellan olika projekt inom resp. program. Vidare bör byggnadsstyrelsen administrations-

kostnader särbehandlas beroende på uppdragsgivare eller lokalbrukare. Däremot bör resultatutjämning inte ske mellan olika huvudgrupper av lokalbrukare/uppdragsgivare, eftersom detta skulle kunna ge en obalans i resursanvändningen för byggnadsstyrelsen som helhet. Dessa frågor kommer att behandlas av en av de arbetsgrupper som nyligen har tillsatts. Jag avser att återkomma till regeringen när underlag föreligger.

Byggnadsstyrelsen har redovisat planer för lokalförsörjningen under den kommande 5—10 årsperioden. Projektplaner har utarbetats och omfattar både verkets lokalhållningsansvar och uppdragsverksamheten. Projekten

inom byggnadsstyrelsens lokalhållningsansvar har angelägenhetsgraderats. Byggnadsstyrelsen har vidare utarbetat lokalförsörjningsplaner för

polis- och åklagarväsendet, skatteförvaltningen och exekutionsväsendet,

länsförvaltningen och högskolan. Under kommande år kommer redovisningen att byggas ut till att omfatta även domstolsväsendet, arbetsmark-

nadsverket, Sveriges lantbruksuniversitet och kultursektorn. Enligt min mening utgör dessa dokument ett viktigt underlag för statsmakternas pröv-

ning av lokalförsörjning på sikt. Jag utgår därför ifrån att byggnadsstyrel-

sen kommer att lägga ökad vikt vid dessa redovisningar under kommande

år. Byggnadsstyrelsen har i sitt budgetförslag utgått ifrån en genomsnittlig 46

planeringsnivå för investeringar om 650 milj. kr. per år. Detta överstiger Prop. 1987/88: 100 den nivå som har angivits i 1983 års budgetproposition, som motsvarar 585 Bil. 9 milj. kr. i aktuellt prisläge. Planeringsnivån är ett viktigt instrument för planeringen av kommande lokalförsörjning och skall ses i sammanhang med andra åtgärder typ köp och förhyrning. Jag är mot denna bakgrund inte beredd att föreslå en höjning av planeringsnivån för investeringar. Däremot bör givetvis beaktas att investeringar för kriminalvården, utrikesförvaltningen och tullverket tidigare inte inräknats i nämnda planeringsnivå.

Under verksamhetsåret 1986/87 har det uppkommit realisationsvinster som uppgår till 115,8 milj kr. Byggnadsstyrelsen föreslår att överskottet får användas för planerade åtgärder inom verksamheterna fastighetsförvaltning, byggproduktion och fastighetsköp. Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag om hur medlen skall disponeras.

Inom programmet Fastighetsförvaltning kommer byggnadsstyrelsen att fortsätta med besparingar inom fastighetsdriften med 225 per år. I fråga om medel för fastighetsunderhåll vill jag erinra om att byggnadsstyrelsen föreslår en uppdelning av fastighetsunderhållet och ett antal åtgärder som innebär ökad ramstyrning och ökad driftsfinansiering av olika verksamheter. Jag är för närvarande inte beredd att ta ställning till dessa förslag men har för avsikt att senare återkomma till regeringen när underlag föreligger från den särskilda arbetsgrupp som jag har tillkallat. Jag föreslår mot denna bakgrund att posten för fastighetsunderhåll uppräknas med hänsyn till prisförändringen.

1987/88Beräknad ändring 1988/89 KBSFöre- dragande
Kostnader för|
Fastighetsunderhåll m. m.509 000000 — +216000 000 +20000 000
varavmös
slottsbyggnader20000 0000 0
utrikes fastigheter23 000 000 +2 000 000+1000 000

Chefen för justitiedepartementet föreslår att byggnadsstyrelsen övertar

lokalhållningsansvaret för kriminalvårdens fastigheter fr. o. m. nästa budgetår. Den driftstat som tidigare budgetår har redovisats under kriminal-

vården bör därför inarbetas i byggnadsstyrelsens driftstat för inrikes fastighetsförvaltning. Jag föreslår därför att intäkter och kostnader i byggnads- : styrelsens driftstat uppräknas med 47 000 000 kr.

Inom delprogrammet Byggproduktion bör byggnadsstyrelsen ges ökade möjligheter att resultatutjämna inom delar av verksamheten som riktar sig

mot uppdragsmyndigheter och affärsverk. Jag är däremot inte beredd att

bifalla byggnadsstyrelsens förslag att inom de anslag som disponeras för de civila myndigheterna exkl. affärsverken få överskrida enskilda kostnadsramar med 1072 eller att viss utbytbarhet skall kunna råda mellan anslag för investeringar resp.inredning. Anslag för byggproduktion föreslås

fr.o.m. nästa budgetår anvisas från ett samlat investeringsanslag. Detta 47

de civila myndigheterna exkl. affärsverken. Bil. 9 Jag vill i detta sammanhang ta upp vissa frågor som sammanhänger med

upphandling av byggnadsarbeten m. m. eftersom detta tidigare har redovi-

sats i prop. 1973:73 angående riktlinjer för den offentliga upphandlingen

(s.62). Regeringen utfärdade 1973 ett cirkulär (1973:667) till samtliga statsmyndigheter om upphandling av statliga byggnads- och anläggningsarbeten

till fast pris. Riksrevisionverket (RRV) meddelade den 12 september 1973

föreskrifter för tillämpningen av cirkuläret. Regeringen uppdrog den 13 juni 1985 åt RRV att verka för alt byggnadsstyrelsens form för fastprisupphandling, s.k. fast pris med mallreglering, tillämpades av myndigheterna. I - samråd med riksrevisionsverket arbetar byggnadsstyrelsen tillsammans med Svenska Byggnadsentreprenörföreningen med ett förslag till prisregler för byggnads- och anläggningsentreprenader. Sådana regler bör enligt

parterna kunna leda till att det s. k.fastpriscirkuläret blir överflödigt. Min uppfattning är att cirkuläret och RRV:s föreskrifter kan upphävas under

dessa förutsättningar och jag avser därför att återkomma till regeringen med ett förslag i denna riktning efter det att berörda parter träffat avtal om

nya prisregler vid byggnads- och anläggningsentreprenader.

Jag är positiv till den beredskap som byggnadsstyrelsen visar genom verkets interna förnyelseprogram. Några av de övergripande frågeställningarna förutsätter emellertid ställningstagande från statsmakterna. En-

med resultatet från utredningen om genomförande av samordnad statlig lokalförsörjning, liksom från de översyner av bestämmelserna för hand-

läggningen av lokalförsörjningen som har påbörjats.

Jag godtar byggnadsstyrelsens förslag om en planenlig real minskning av utgifterna för administration om 277 för budgetåret 1988/89. Jag beräknar kostnaderna för byggnadsstyrelsens administration till 218 600 000 kr. Jag erinrar om att omfattningen av bl. a. byggnadsinvesteringarna och av reparations- och underhållsåtgärderna och därmed verksamheten inom byggnadsstyrelsen kan komma att förändras i förhållande till budgetförslaget.

Det beror i så fall på verkets ökade lokalhållningsansvar och de konjuktur-

och arbetsmarknadsåtgärder som fortlöpande övervägs. Vidare kan kostnaderna slutligen komma att fördelas på det sätt som jag har anmält rörande en förändrad styrning av byggnadsstyrelsen. Kostnaderna för

byggnadsstyrelsens administration och övriga driftkostnader bestrids, inom ramen för de ekonomiska restriktioner som regeringen beslutar,

slutligt från hyresinkomster samt de anslag m. m. som står till förfogande för förvaltning och anskaffning av fastigheter och lokaler, för inredning

samt av inkomster från uppdragsverksamheten. I statsbudgeten tas endast upp ett formellt belopp om 1 000 kr. under detta anslag.

Hemställan Jag hemställer att regeringen dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om

I. riktlinjer för förändringen av den statliga lokalförsörjningen och

statsmakternas styrning av byggnadsstyrelsen 48

2. upphandling av byggnads- och anläggningsarbeten till fast pris — Prop. 1987/88:100 dels föreslår riksdagen att Bil. 9 3. till Byggnadsstyrelsen för: budgetåret 1988/89 anvisa ett för- |

slagsanslag om 1 000 kr.

D2. Investeringar m. m.

1986/87 Utgift 794 437 969" Reservation 119416321” 1987/88 Anslag 675 673 000” 1988/89 Förslag 800 000 000

> Medel för motsvarande ändamål har under tidigare budgetår anvisats under följande huvudtitlar: justitiedepartementet:anslagen B 9, D 6 och E 7 : (prop. 1986/87:100,bil.4. JuU 23,25 resp.20, rskr 201, 202 resp. 153) utrikesdepartementet: anslaget A 3 (prop 1986/87:100. bil.5. UU 11, rskr 127) finansdepartementet:anslagen D2,D3ochD7 . (prop 1986/87: 100, bil.9, FiU 12, rskr 165 resp.SkU 25, rskr 195) utbildningsdepartementet: anslaget I 2 (prop. 1986/87:100, bil. 10, UbU 23, rskr 220) jordbruksdepartementet:anslaget G 3 (prop. 1987/88:80, bil.7, JoOU19, rskr 291) civildepartementet:anslaget C 1 (prop. 1987/88: 100 bil. 15, FiU 21. rskr 215)

Föredragandens överväganden Jag har tidigare redovisat förslag till nya riktlinjer för handläggning av den statliga lokalförsörjningen och vissa förslag till utökade bemyndiganden

för regeringen. Mina förslag till investeringar m.m. budgetåret 1988/89 bygger på dessa förslag. Som jag har redovisat under anslaget Byggnadsstyrelsen ankommer det på regeringen att ange närmare bestämmelser för

handläggningen av lokalförsörjningsärendena. En strävan bör därvid vara att delegera vissa typer av rutinbetonade ärenden till myndigheterna. Des-

sa frågor bereds för närvarande av en arbetsgrupp inom regeringskansliet.

Jag har för avsikt att återkomma till regeringen i dessa frågor när underlag

föreligger.

Enligt min mening bör riksdagen beredas tillfälle att ta del av ett samlat och långsiktigt material som rör investeringar för civila myndigheter inom

byggnadsstyrelsens lokalhållningsområde. I likhet med vad som sker för

vissa affärsverk kan detta ske i form av en rullande treårsplan. Planen omfattar medel både för byggnadsarbeten och för fastighetsförvärv. Inom

ramen för anvisade medel och de riktlinjer som anges i treårsplanen bör det

ankomma på regeringen att besluta om genomförandet. Betalningsmedel

bör enligt mitt förslag anvisas budgetårsvis. För detta ändamål bör inrättas

ett nytt anslag benämnt Investeringar m.m. De anslag som uppförts under

innevarande budgetår för motsvarande ändamål kan därför utgå. De anslag som berörs under sjunde huvdutiteln är D2. Inköp av fastigheter m. m.,

D3. Engergibesparande åtgärder i statliga byggnader m. m. och D7. Vissa byggnadsarbeten vid tullverket. 49

4 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Biluga 9

Investeringsbehovet för perioden 1988/89—1990/91 kan beräknas till ca 2400 milj. kr. En bedömning av investeringarnas fördelning på respektive Bil. 9

budgetår framgår av följande tabell. Beloppen för de sista åren bör betrak-

tas som preliminära. Min bedömning baseras på de projekt- och lokalförsörjningplaner som har utarbetats av byggnadsstyrelsen och jag har utarbetat förslaget efter samråd med berörda statsråd. Det bör noteras att bygg-

nadsobjekten befinner sig i skilda planeringsstadier. Erfarenhetsmässigt

innebär det att kostnaderna kan komma att ändras. Det ankommer på regeringen att besluta om mindre justeringar av aktuella kostnadsramar.

Investeringar milj. kr. i prisläget 1987-01-01

1987/88 1988/89 1989/90 1990/91

Medels- förbrukning. "Treårsplan
Pågående/beslutade580384280
Nya Investeringar m.m.220416520
Summa investeringar 840800800800

Inom ramen för treårsplanen bör följande större byggnadsobjekt över so milj. kr. kunna påbörjas under perioden 1988-91. Objekten redovisas i

prioriteringsordning inom resp huvudtitel.

Dep Byggnadsobjekt Kostnad

(milj kr)

Ju Stockholm. Ombyggnad för tingsrätten 60

Linköping. Förvaltningsbyggnad 112

Nyköping. Förvaltningsbyggnad 73 Malmö. Förvaltningsbyggnad 204

UD Tokyo. Ambassad 240 Fi Stockholm. Nybyggnad i kv Rosteriet 66 .

U Göteborg. Musikutbildning m.m.135
Uppsala. Ombyggnad av f. d. S1-området för
dataämnen85
Uppsala. Om- och nybyggnad för landsarkiv70

I gällande investeringsplan finns uppförd en preliminär kostnadsram om 66 milj. kr. för nybyggnad i kvarteret Rosteriet i Stockholm (prop

1985/86:100, bil. 15, s.34). Vid riksdagens behandling av 1987 års budgetproposition föreslogs i motion Fi417 att anslaget Byggnadsarbeten för statlig förvaltning skulle minskas med 20 milj. kr. i förhållande till regering-

ens förslag. Det projekt som avsågs i motionen var nämnda nybyggnad i kv. Rosteriet. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och avstyrkte sålun-

da motionen Fi417 i denna del. Riksdagen avslog dock finansutskottets betänkande och anvisade ett anslag om 178.5 milj. kr. till Byggnadsarbeten

för statlig förvaltning (prop. 1986/87:100, bil. 15, FiU 21. rskr 215). Motivet till regeringens förslag var att byggnadsstyrelsen vill minska inhyrningen av lokaler i de centrala delarna av Stockholm och därigenom på sikt

minska kostnaderna för staten. Det aktuella projektet avser lokaler för

överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB), energiforskningsnämnden. sta- — Prop. 1987/88:100 tens elektriska inspektion och statens industriverk. Staten har sagts upp = Bil. 9

för avflyttning från de lokaler som f.n. upplåts för ÖCB. Hyreskostnaden

för nästa budgetår överstiger 10 milj. kr. Enligt byggnadsstyrelsens bedömning är det inte möjligt att förhyra lokaler för ÖCB till lägre kostnader än vad som motsvarar nybyggnad. Detta sammanhänger bl. a. med de krav på säkerhet och reservkraft som ÖCB:s verksamhet ställer och som idag inte finns att tillgå på marknaden. Övriga myndigheter har idag en splittrad lokalsituation. Ett lokaltillskott i anslutning till nuvarande lokaler i samma kvarter förbättrar lokalförsörjningen för dessa myndigheter. Byggnadssty-

relsen beräknar en i förhållande till dagsläget i stort sett oförändrad lokalkostnad för aktuella myndigheter om nybyggnaden i kvarteret Rosteriet

genomförs. Myndigheterna skulle således erhålla bättre lokaler till oför-

ändrad kostnad. Enligt min mening innebär byggnadsstyrelsens förslag

sådana fördelar för staten som helhet att det bör genomföras. Jag föreslår därför att regeringen på nytt underställer riksdagen för prövning att nämn-

da nybyggnad i kvarteret Rosteriet skall komma till utförande inom ramen

för treårsplanen.

Vidare räknar jag med att treårsplanen inrymmer ett antal mindre obiekt under 50 milj. kr. och sådana etappvisa åtgärdsprogram där den ärliga

medelsförbrukningen inte överstiger detta belopp. Omfattningen av och

kostnaderna för de objekt som redovisas i detta sammanhang har prövats av regeringen och projekteringsarbetet pågår. Därutöver räknar jag liksom

tidigare år med ett antal smärre om- och tillbyggnader, närmast motsvaran-

de vad som tidigare har utförts med anlitande av kostnadsramarna Diverse objekt. Inom justitiedepartementets område räknar jag med lokalanstalter i Göteborg, Halmstad och Vänersborg samt ett polishus i Finspång. Inom utrikesdepartementets område bör planeringen för bostäder och ambas-

sadkansli i Washington fullföljas. Inom socialdepartementets område kommer det särskilda säkerhetslaboratoriet för AIDS-forskning att fullföljas.

Inom utbildningsdepartementets område beräknas ett antal ombyggnader för högskolan och kulturområdet. bl. a. ombyggnad för atomforskningsinstitutet I Stockholm och en tillbyggnad för plasmafysik m. m. vid tekniska högskolan. Inom jordbruksdepartementets område räknar jag med en omoch tillbyggnad för skogsinsitutet, Bispgården.

Medelsreservationen från budgetäret 1986/87 uppgår till sammanlagt 119416321 kr. inkl medel för inköp och energibesparande åtgärder. För innevarande budgetår här sammanlagt 675 673 000 kr. anvisatls för motsva-

rande ändamål. Sammanlagt disponerar byggnadsstyrelsen således

795089 321 kr. under innevarande budgetår. Medelsförbrukningen för färdigställda, men ej slutredovisade byggnadsobjekt beräknas under inneva-

rande budgetår till drygt 111 milj kr. För redan beslutade och pågående

investeringar beräknas ett medelsbehov om ca 730 milj kr för innevarande

år, varav inköp om ca 75 milj kr. och energibesparande åtgärder om 20 milj kr. Sammantaget innebär detta att den beräknade förbrukningen överstiger anvisade medel med (111000000 + 730 000000 — 795 089 321=) avrundat

46 milj kr. Detta innebär att ytterligare medel måste anvisas och jag har för

avsikt att senare återkomma till regeringen med förslag till anslag på 51

tilläggsbudget II för budgetåret 1987/88 för att reglera dessa frågor. Enligt — Prop. 1987/88:100 min mening bör därvid eftersträvas ätt minimera ingående reservationer = Bil. 9 för budgetåret 1988/89. Mcdelsbehovet för budgetåret 1988/89 för färdigställda, beslutade och pågående byggnadsobjekt, tillkommande byggnads- : objekt, medel för ombyggnader och planerade fastighetsförvärv beräknar

jag till 800 milj kr. |

Byggnadsstyrelsen föreslår att regeringen bortskriver sammanlagt ca 1,6

milj. kr. av vissa investeringar för civilförsvarsförråd m. m. I enlighet med

vad jag har förordat om bortskrivning av tillgångsvärden bör detta fortsättningsvis ankomma på regeringen att besluta om.

Hemställan: Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

I. godkänna treårsplanen för investeringar: m: m.i enlighet med

vad jag har förordat

2. tilllnvesteringar m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reser-

valionsanslag om 800000 000 kr. |

D 3. Inredning och utrustning m. m.

1986/87 Utgift 1458 320" Reservation 9744 598

1987/88 Anslag 10197 0007 |

1988/89 Förslag 25 000-000

+ tidigare anvisat under trettonde huvudtiteln: anslaget C 2 (prop. 1987/88:100 bil. 15, FiU 21, rskr 215)

Föredragandens överväganden:

Anslaget föreslås disponeras av byggnadsstyrelsen och får användas för

inredning och utrustning m.m. av statliga lokaler efter beslut av regering- ' en. Medel för motsvarande ändamål har under innevarande år anvisats under trettonde huvudtiteln, anslaget Ca 2. Inredning av byggnader för

statlig förvaltning m. m. | :

I gällande inredningsplan finns uppfört kostnadsramar för inredning och utrustning om sammanlagt 93 359 000 kr.(prop. 1986/87:100 bil. 15. FiU 21, rskr 215) för vissa förvaltningslokaler inkl. regeringskanslicts lokaler i

Södra Klara samt för Nordiska hälsovärdshögskolan. Medelsförbrukning-

en för dessa pågående och beslutade objekt beräknas till ca 27 milj. kr. under innevarande och nästa budgetår.

För nästa budgetår föreslår jag en kostnadsram om sammanlagt 60:

milj. kr. för inredning och utrustning till pågående byggnadsarbeten och

omdispositioner av lokaler för regeringskansliet. Beloppet avser viss gemensam utrustning. försörjningsåtgärder för tele- och datanät samt komplettering av tele- och datorutrustning. Medelförbrukningen under nästa

budgetår för dessa tillkommande objekt beräknas till ca 18 milj. kr. Anslagsbehovet för nästa budgetår uppgår därmed till (27 000 000 + 18 000 000 — 9744598 — 10197 000=) avrundat 25 milj kr. Under anslaget bör en ne 52

sådan utrustning som sammanhänger med byggnadsåtgärder, medan övri- = Bil. 9 ga medel ställs tills regeringens disposition. :

Hemställan: Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att : :

1. att bemyndiga regeringen att besluta om inredning och utrust-

ning i enlighet med vad jag har förordat

2. att till Inredning och utrustning m.m. för budgetåret 1988/89

anvisa ett reservationsanslag om 25 000 000 kr.

D 4. Tullverket: Förvaltningskostnader

1986/87 Utgift 864 974 281 1987/88 Anslag ' 843961000 1988/89 Förslag — —793483000

Tullverket har till uppgift att debitera, uppbära och redovisa tull samt

vissa andra skatter och avgifter. Verket övervakar vidare efterlevnaden av

särskilda bestämmelser om införsel och utförsel av varor och utövar i

övrigt uppsikt över trafiken till och från utlandet samt fullgör kontrolluppgifter, som sammanhänger därmed, och vissa andra övervakningsuppgif-

ter. | | |

Den centrala ledningen för tullverket utövas av generaltullstyrelsen. Chef för verket är en generaltulldirektör. Till verksledningen hör en överdirektör, ett tullråd, ett sekretariat och en organisationsenhet. Verksamhe-

ten är fördelad på 5 byråer: kanslibyrån, ekonomibyrån, personalbyrån.

tariffbyrån samt bevaknings- och kontrollbyrån.

Tullverkets regionala ' organisation består av 7 tullregioner, nämligen Norrbottens tullregion, Norra tullregionen, Östra tullregionen, Södra tullregionen, Helsingborg tullregion, Västra tullregionen och Karlstads tullre-' gion. Chefsmyndigheter för tullregionerna är tulldirektionerna i Haparanda, Sundsvall, Stockholm, Malmö, Helsingborg, Göteborg och Karlstad. Tullregionerna är indelade i sammanlagt 21 tulldistrikt. Ledningsorgan för

tulldistrikten är distriktstullkammare. Tulldistrikten vid landgränsen är

indelade i 7 gränsbevakningsområden. |

Generaltullstyrelsen

Verksamhetsinriktning

I anslagsframställningen för budgetåret 1988/89 redovisas fyra områden där utvecklingen är sådan att den påverkar förutsättningarna för tullver-

kets arbete. Det första området gäller den växande utrikeshandeln. Antalet import-,

export- och transiteringshandlingar har ökat avsevärt under de senaste 53

åren. Styrelsen menar att tillväxttakten överstigit 5 Z& per år. Styrelsens

uppfattning är att erhållna resursförstärkningar inte har varit tillräckliga för Bil: 9

att kunna möta denna volymökning. Detta har lett till en gradvis minskad granskning, mer kostnadssnåla kontrollstrategier, införandet av sanktioner

för att höja kvalitetsnivån på tulldeklarationer m. m. Styrelsen menar att

en förutsättning för att kunna hantera volymökningarna är att datorisering-

en av import- och exportrutinerna påbörjas, men även att en anpassning sker av de sparmål som skall gälla för tullverket. Ett andra område som styrelsen vill framhålla avser den europeiska

integrationen och de verksamhetsmässiga förändringar som följer av detta. Den I januari 1988 infördes ett nytt västeuropeiskt enhetsdokument, en ny transiteringsordning och en ny internationell tullnomenklatur.

Det tredje området avser datoriseringen av tullproceduren. Tulldatut-

redningen (TDU) avlämnade den I september en förstudierapport (SOU

1987/88:40 — ”Datorisering av tullens export- och importrutiner'”") i vilken förslag lämnades till hur tullverkets rutiner i anslutning till export och import bör datoriseras. Enligt styrelsens mening är det väsentliga att datoriseringen möjliggör en bra kontroll utan onödiga störningar av utrikestrafiken. Styrelsen påpekar att det är viktigt att komma igång med

praktiska försök. | | Som ett fjärde område vill styrelsen framhålla narkotikabekämpningen.

Inom tullverket har mycket arbete lagts ned på att utveckla metoderna i

kontrollarbetet. Vissa huvudlinjer har därvid varit bl.a utplacerande av

särskilda sambandsmän i Europa, utbyggnad av tullkriminalsektionerna, utnyttjandet av tekniska hjälpmedel och hundtjänst.

Sparmål Generaltullstyrelsen hävdar i likhet med föregående är att budgetförslaget bör begränsa sig till att avse enbart ett budgetår. Tulldatautredningens

ett ställningstagande till ett budgetförslag för en längre period bör anstå. Ytterligare ett argument som styrelsen menar bör vägas in I sammanhanget är kustbevakningens avskiljande från tullverket. Konsekvenserna av detta

beslut anser styrelsen inte kan urskiljas förrän den tillsatta organisations-

kommitténs arbete har avslutats.

Styrelsen återger det krav i regeringens budgetanvisningar som innebär att myndigheter som förordar en ettårsbudgetering som huvudförslag skall redovisa en 2 procentig besparing. Enligt styrelsens uppfattning har resursläget inte förbättrats utan snarare försämrats till följd av bl. a volymtillväxten. Styrelsen finner — mot denna bakgrund — det rimligt att sparmålet för budgetåret 1988/89 sätts till 8 tjänster. Detta motsvarar 1,2 milj. kr.

Förslag till resursförstärkningar Tlikhet med föregående år föreslår styrelsen resursförstärkningar för vissa

insatser. Sammanlagt begärs 28.3 milj kr som resursmässig förstärkning till

olika områden inom tullverksamheten.

I föregående års anslagsframställning anmälde styrelsen fortsatta pro- — Prop. 1987/88:100 blem till följd av omfattande pensionavgångar och ett oväntat stort antal — Bil. 9 avgångar av andra skäl bland tullens kammarskrivare. Mot denna bak-

grund föreslog regeringen att tullverket skulle få disponera engångsvisa resurser om 3. 5 milj kr för en förstärkt tulltaxerarutbildning. Styrelsen planerar en ordinarie kurs under 1988/89. Styrelsen begär 3,6 milj. kr. för att genomföra beslutade och planerade tulltaxerarkurser under budgetåret

1988/89.

I februari 1985 tillsatte styrelsen en intern utbildningsutredning. I betänkandet föreslås att nuvarande bevaknings kurser, tullassistentkurser och tulltaxerarkurser slopas och ersätts med en gemensam grundutbildning. Styrelsen avser att överarbeta utbildningsutredningens förslag med hjälp av konsulter. Styrelsen hemställer därför om ett engångsvis belopp om 2.5 milj. kr. för konsultinsatser på utbildningssidan.

De gränskontroller av farligt gods som tullverket genomfört visar att ca

en tredjedel av transporterna är behäftade med sådana fel att fortsatt färd ej tillåtes. Styrelsen menar att den nuvarande resursramen endast tillåter

stickprovsvisa kontroller. En effektiviserad gränskontroll på detta område kräver en uppbyggnad av en ”back-office” funktion vid de större in- och utfartsorterna. Styrelsen anser att tillgång till en sådan dygnstäckande

expertfunktion, inklusive vissa centrala funktioner, kräver ett resurstillskott på 28 tjänster. I en första etapp begär styrelsen eu tillskott på 11

tjänster. Kostnaden uppgår till 2.2 milj. kr.

Styrelsen föreslår att ytterligare 4 hundekipage anskaffas under budget-

äret 1988/89 och hemställer om 2,2 milj. kr. för ändamålet.

I 1987 års budgetproposition föreslog regeringen cu engångsvis belopp om 2 milj kr att användas för förberedelsarbete, informationsinsatser m. m. inför införandet av det nya europeiska enhetsdokumentet — ”Single Administrative Document” (SAD). Förslaget bifölls av riksdagen. Härutöver har tullverket — för att resursmässigt kunna klara trafiken över landets gränser när enhetsdokumentet införs -- medgivits att överskrida anslaget med 3,4 milj. kr. under budgetåret 1987/88. Styrelsen begär att få disponera dessa resurser även för budgetåret 1988/89.

Införandet av enhetsdokumentet och den nya transiteringsordningen medför att tryck- och blankettkostnaderna ökar. Det sammanlagda resursbehovet. enligt styrelsens beräkningar. uppgår till 2,3 milj. kr.

Med anledning av riksdagens godkännande av propositionen om en internationell konvention rörande systemet för en harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (HS — ”Harmonized system") medgav regeringen tullverket i regleringsbrevet att överskrida anslaget med 3,5 milj. kr. Beloppet avsåg dels tryckningskostnader, dels utbildnings- och informationsinsatser inom tullverket och till näringslivet. Styrelsen menar att

arbetet med anledning av HS mäste fortsätta även under budgetåret 1988/89. Styrelsen begär för detta ändamål 1,5 milj. kr.

I februari 1987 lämnade styrelsen rapporten ”ADB inom tullverket

1987 —1992 till regeringen”. I rapporten analyseras tullverkets ADB-behov fram till budgetåret 1992/93. Två alternativ redovisades. Alternativ A innebar att nuvarande utrustning kompletteras med hänsyn taget till "An 'n

förväntad volymtillväxt. Kostnaden för detta alternativ beräknades till 2,9 Prop. 1987/88: 100 milj. kr. Alternativ B innebar att nuvarande datorer ersätts med ett moder- Bil. 9

nare system. Investeringskostnaden i detta alternativ uppskattades till 11.3

milj. kr. Regeringen beslutade i mars 1987 att anskaftning skulle få ske i:

enlighet med det lägre alternativet. Styrelsen menar nu att denna anskaff-

ning inte täcker den förväntade volymtillväxten och de anpassningsåtgärder som kommer att krävas i-samband med den kommande datoriseringen av tullens import- och exportrutiner. Bl. a. krävs utbyte av både nuvarande operativsystem och en utvecklingsdator. Den totala investeringskostnaden

uppgår till I milj. kr. Styrelsen yrkar medel motsvarande 300000 kr som

skall täcka kostnaden för avgifter till statskontoret.

Tullverkets uppbördsystem bygger på en fakturering varje vecka. Innevarande budgetår disponerar generaltullstyrelsen 0.3 milj. kr för att klara

tillfälliga arbetstoppar. Dessa resurser används för att hyra in tillfällig servicebyråpersonal. Styrelsen begär en utökning av dessa resurser med

0,2 milj. kr till 0,5 milj. kr. under budgetåret 1988/89.

Styrelsen hemställer om att 1,0 milj. kr. anslås för att pröva utnyttjandet . av arméns helikopterresurser och andra möjligheter till utnyttjande av flyg

i bekämpningen av narkotikasmugglingen över svensk-norska landgrän-

sen.

I 1987 års budgetproposition föreslog regeringen att tullverkets spaningsdiarium (SPADI) skall drivas på polisens datorer (tull-ASP) och driftsättas I etapper. Förslaget bifölls av riksdagen. I en första etapp under hösten 1987 påbörjades en försöksverksamhet i Stockholm och i Helsingborg. I maj 1988 beräknas driften av systemet ha gett tillräckligt med erfarenhet för att styrelsen skall kunna lämna en rapport till regeringen med utvärdering av försöksverksamheten. Enligt styrelsens plan för utbyggnad av SPADI efter provverksamheter «etapp 2) träder systemet i drift under hösten 1988 i södra och västra tullregionerna. Övriga regioner beräknas anslutas vid årsskiftet 1988—89. Styrelsen hemställer om 1,8 milj. kr. för denna utbyggnad för budgetåret 1988/89.

Byggnadsstyrelsen övertar successivt ansvaret för tullverkets lokalförsörjning under innevarande budgetår. För tullverkets egna (statsägda) lokaler övertog byggnadsstyrelsen formellt ansvaret den 1 juli 1987. För innevarande budgetår har för lokalkostnader anvisats 75,9 milj. kr. Efter samråd med byggnadsstyrelsen har styrelsen för budgetåret 1988/89 beräknat — efter avdrag för kustbevakningens andel — et resursbehov om 72.1

milj. kr. för tullverkets lokalkostnader. Av detta” belopp avser 3,1 milj. kr.

hyresökningar till följd av avtal. I beloppet ingår också av styrelsen beräk-

nade ökade hyreskostnader för distriktstullkammaren vid Arlanda flygplats. Styrelsen räknar numera med en produktionskostnad på 27 milj. kr

för detta bygge, vilket innebär en ökning av kostnadsramen med ca 10

milj. kr.

Övriga förslag

Styrelsen påpekar att tullverket fäster stor vikt vid arbetet på att förenkla

gränspassager och ta bort gränshinder som upplevs vara till besvär både

för näringslivet och för tullverket. I tullförfattningarna finns vissa be- — Prop. 1987/88: 100

loppsgränser fastlagda av regeringen efter delegering av riksdagen. Här = Bil. 9

kan nämnas beloppsgränserna 1000 kr för resandetullfrihet , 50 kr förtullfrihet för postförsändelser, 400 kr för gåvoförsändelse, 2000 kr för : tullfrihet för vissa varor till undervisningsanstalt eller vetenskapligt institut

samt 50 eller 200 kr som minimigräns för särskild respektive annan restitu- .

tion. Det är av olika skäl en omständlig procedur att ändra beloppsgränser-

na. Möjlighet finns för regeringen att delegera beslutanderätten i de berörda avseendena till generaltullstyrelsen. Styrelsen anser det vara en lämplig

åtgärd att regeringen meddelar föreskrifter i enlighet härmed.

Tulldatautredningen

I juni 1986 tillkallades en särskild utredare med uppdrag att utreda-(Fi 1986:20) förutsättningarna för och lämna förslag angående dokumentlös hantering av procedurer i samband med import- och export av gods.

Den I september 1987 överlämnade den särskilde utredaren en förstudie

"rörande datorisering av tullens import- och exportrutiner (SOU 1987:40

”Datorisering av tullens export- och importrutiner). Betänkandet har re-

missbehandlats. En sammanfattning av betänkandet och en sammanställning av remissvaren lämnas i bilagorna 9.3 och 4. Den 10 september 1987

beslutade regeringen att den särskilde utredaren — i avvaktan på remissbe-

handlingen och erforderliga beslut av statsmakterna — skulle fortsätta sitt

arbete i enlighet med de förslag till riktlinjer för det fortsatta arbetet som lämnades i förstudierapporten. |

Uppbyggandet av ett tulldatasystem är, enligt förstudien, en långsiktig

investering. Under en sexårsperiod behöver investeringar för 128 å 145

milj. kr. göras. De kostnader som införandet av ett tulldatasystem medför föreslås bli finansierade genom främst personalbesparingar. Den samlade

rationaliseringspotentialen bedöms till ca 390 personår. Detta motsvarar en årlig besparing på ca 80 milj. kr. Dessa beräkningar stämmer väl överens

med motsvarande erfarenheter som gjorts både i Norge och i Danmark. I kalkylen har beaktats bl. a. ökande ärendevolym, trögheter och odelbarheter motsvarande 100 personår. 'FTulldatasystemet medför också att kontrol- "len i fråga om införsel och utförsel i viss mån behöver förskjutas till efterkontroll hos företagen. Utredaren förordar, i anslutning till en datori-

sering, att resurserna för det ändamålet utökas. I kalkylen ingår därför

resurser motsvarande 40 personår för förstärkning av insatserna i fråga om

ökad efterkontroll. I kalkylen har också 'inlagts behov av en utbyggd

central och lokal ADB organisation motsvarande 78 personår. Intäkterna

uppträder successivt med början under investeringsfasens sista år. Utveckling av exportsystemet föreslås inledas under hösten 1987. Tester och - försök genomförs under 1988. Från mitten av 1988 kan en slutlig systembeskrivning påbörjas samt anskaffning av utrustning, utbildning och infor-'

mation förberedas. Därefter skall, enligt utredaren. med början under år 1989 systemet fortlöpande kunna införas på de 22 platser som täcker 8546 =: r av antalet exportanmälningar. Samtidigt med att exportsystemet börjar : 57:

utvecklas inleds utveckling av importsystemet och försök genomförs på ett Prop. 1987/88: 100

antal orter. Våren 1990 kan ett partiellt importsystem tas i bruk på någon Bil. 9 ort. Slutlig systembeskrivning, anskaffning av utrustning, utbildning och

information kan ske under 1991. Ett successivt införande av det fullständi-

ga importsystemet kan påbörjas under hösten 1991. Från mitten av 1993

skall alla import- och exportärenden kunna hanteras i tulldatasystemet.

Utredaren föreslår att under budgetåret 1988/89 bör kostnader för utveckling och drift av tulldatasystemet anvisas under anslag till tullverket. Den särskilde utredaren har gjort följande beräkningar avseende resursbehovet för budgetåret 1988/89. För investeringar i utvecklingsarbete, utbildning och lokalanpassning beräknas resursbehovet uppgå till 11,8 milj. kr. För driftskostnader avseende tekniskt underhåll, personal för drift- och

underhällsarbete, datakommunikation, lokalkostnader och förbruknings-

materiel beräknas ett resursbehov motsvarande 4,9 milj. kr. Under budget-

året 1988/89 behöver också anskaffning av ADB-utrustning göras. Kostnaden för datorer och terminaler m. m. beräknas uppgå till 13,8 milj. kr.

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden Personal

Gencraltullstyrelsen357315.5
Avgår KBV—-40,5
Tullstaten36983 156,5
Avgår KBV—- 538,5|

Anslag

Förvaltningskostnader783 087-42319
varav KBY-118 948
(därav lönekostnader)(705 786)(—46919)
(varav KBV)(—104 748)
lokalkostnader, förslagsvis75 784—8 160
varav KBY:—12 860
Summa kostnader858 951—50 478
Avgår intäkter15000 843 951—50478

Föredraganden Verksamhetsinriktning Generaltullstyrelsen hänvisar i årets anslagsframställning till fyra områden som särskilt kommer att påverka förutsättningarna för tullverkets arbete framöver . Den beskrivning som styrelsen gör inom dessa områden anslu-

ter sig till de allmänna policyavvägningar som tidigare har redovisats.

Styrelsen redovisar det problem det innebär att samtidigt hantera en vo-

lymökning, genomföra vissa verksamhetsmässiga förändringar, upprätthålla kontrollnivån och uppfylla de sparmål som statsmakterna lägger fast.

För egen del gör jag följande bedömning. I december 1986 fick tullverket i uppdrag att i samråd med statskontoret och riksrevisionsverket utarbeta ett uppföljningssystem för tullverket. Detta arbete avslutas under februari 1988. Uppföljningssystemet kommer enligt min mening att innebära att

hittills möjliggör en avstämning mellan resursbehov och resursinsatser. På — Bil. 9

så sätt kommer tullverket att ha bättre möjligheter att bemästra de problem |

som styrelsen har pekat på.

I ett avseende har jag nyligen vidtagit åtgärder i syfte att höja tullens möjligheter att öka sin servicenivå. Enligt tidigare beslut har tullen givits

rätt att av inflytande medel från tullförrättningsavgifter utnyttja 6 milj. kr. för servicchöjande åtgärder. Regeringen har på mitt förslag i december

1987 beslutat höja denna ram till 10 milj. kr. Detta har beaktats i beräkning-

en av anslaget för budgetåret 1988/89.

Spurmål

Jag är beredd att godta styrelsens skäl för ett eut-årigt budgetförslag. Under 1988 kommer det nya uppföljningssystemet att införas i tullverket. Ett

väsentligt förbättrat underlag kommer då följaktligen att finnas för att ta ställning till ett mer långsiktigt sparmål. I likhet med föregående år bör tullverket omfattas av ett begränsat huvudförslag. ”Produktionen” i form

av kontroll- och tultaxeringsverksamhet bör undantas från neddragning. Jag föreslår att cn besparing motsvarande ett belopp om 2 milj. kr. avseen-

de främst genceraltullstyrelsens och tulldirektionernas administration tas

ul.

Resursförstärkningar 11987 ärs budgetproposition föreslog regeringen med anledning av tidigare

anmälda problem med höga pensionsavgångar bland tullens kammarskri-

vare alt tullverket engångsvis skulle få disponera 3.5 milj. kr. ytterligare ett är för anordnande av tulltaxerarkurser. Dessa extra kurser avslutas under budgetåret 1988/89. För att resursmässigt klara att starta en ordinarie tulltaxerarkurs under detta budgetår har styrelsen hemställt om ett resurs-

tillskott på 3.5 milj. kr. Jag har erfarit att problemen med höga avgångar

numera har minskat. Min bedömning är emellertid att en ordinarie kurs bör startas under budgetåret 1988/89. I syfte att underlätta den personalomställning som blir nödvändig i tullverket till följd av den kommande datoriseringen anser jag att till denna kurs i första hand skall rekryteras personer som nu är verksamma inom tullen. Jag föreslår därför ett resurstillskott i enlighet med styrelsens förslag.

Styrelsen har redogjort för en nyligen avslutad översyn av utbildningen inom tullverket. I utredningen föreslås att en enhetlig grundutbildning utvecklas inom tullverket. Styrelsen begär konsultmedel för att utforma en sådan utbildning. Jag delar styrelsens uppfattning. Jag ser stora fördelar med en förändrad utbildningsinriktning med tanke på de omfattande framtida förändringar som planeras inom tullverket och som kommer att ställa höga krav på flexibilitet i organisationen. Min uppfattning är att denna konsultinsats bör komma till stånd redan under innevarande år. Mitt förslag är därför att tullverket medges att överskrida anslaget med 2,5 milj. kr. under innevarande budgetår för detta ändamål | 59

Tullverket har vid kontroller påvisat sådana fel vid transporter av farligt — Prop. 1987/88:100 gods att ca en tredjedel av transporterna inte har fått tillstånd att fortsätta. — Bil. 9 Styrelsen begär 11 tjänster för budgetåret 1988/89 som skall fullgöra en s k ”back-office” funktion vid de större införselorterna. Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet och statens räddningsverk gör jag bedömningen att behovet av insatser på området är stort.Jag är inte beredd att föreslå nya tjänster för kontroll av farligt gods. Mitt förslag är att lösa de problem som styrelsen pekat på med förstärkta fortbildningsinsatser för särskilt utvalda tulltjänstemän vid de utsatta gränsorterna. Jag anser det också vara lämpligt att förbereda en framtida uppkoppling mellan tullens s.k. SPADI terminaler vid de större färjelägena med räddningsverkets register över farligt gods som är under uppbyggnad. Jag har beräknat 0,5 milj. kr. för ändamålet.

Även i år begär styrelsen ett resurstillskott för hundekipage för narkotikabekämpning. Jag ser förtjänster med att använda hundar i kampen mot . narkotikasmuggling. Jag är därför beredd att föreslå ytterligare fyra nya

hundekipage till tullverket till en kostnad.av 1,3 milj. kr.

Den 1 januari 1988 infördes det europeiska s.k. enhetsdokumentet. . Styrelsen har tidigare anmält farhågor för den arbetsbelastning som uppstår vid gränsorterna med anledning av det nya tulldokumentet. Tullverket har emellertid medgivit vissa övergångsarrangemang. För innevarande år disponerar tullen 3,4 milj. kr. för att resursmässigt förstärka de större gränsorterna. Styrelsen menar i årets anslagsframställning att de övergångsproblem som tidigare anmälts avseende införandetidpunkten den 1 januari 1988 också kommer att uppträda den 1 januari 1989 då övergångsarrangemangen upphör. Styrelsen hemställer att även under budgetåret 1988/89 få disponera 3,4 milj. kr på samma sätt som under innevarande år. : : :

Min bedömning är följande. Införandet av enhetsdokumentet den 1 januari 1988 kommer under en övergångstid att ställa till svårigheter. Detta gäller inte bara i Sverige utan i flertalet EG- och EFTA-länder. Tullprocedurerna i de olika länderna är inte harmoniserade.Den tid som står till förfogande för att anpassa sig till det nya enhetsdokumentet har varit mycket kort. Av detta skäl har tullmyndigheterna medgivit att de nuvarande blanketterna övergångsvis får accepteras vid sidan av enhetsdokumentet. Mitt förslag är att tullverket får disponera de ”extra” lönemedel som regeringen föreslog i 1986 års budgetproposition. På så sätt erhåller, enligt min uppfattning, tullverket resursmässigt goda förutsättningar att under . övergångsperioden hantera de problem som införandet av enhetsdokumentet medför. Därefter bör planen återgå och avslutas på det sätt som före-

ringstalet i förhållande till den ursprungliga och av riksdagen godkända planen:

1987/88:8,5 milj. kr (+3,4 milj. kr.) 1988/89:6,8 milj. kr. (+3,4 milj. kr.) 1989/90: 1,7 milj. kr. a 1990/91:0 | | 60

innevarande budgetår för extra tryckkostnader med 3,8 milj. kr. i samband = Bil. 9

med införandet av enhetsdokumentet. Styrelsen påpekar att enhetsdoku- : mentet är dyrare att trycka än de gamla blanketterna och att ett permanent

tillskott om 2,3 milj. kr behövs för att resursmässigt klara av detta. Osäkerheten är dock stor vad gäller näringslivets behov av enhetsdokument som

tryckes och försäljes i tullverkets regi. Jag föreslår därför att tullverket anpassar kostnaderna och produktionen av det nya enhetsdokumentet till efterfrågan och att denna kostnad finansieras genom försäljningsinkom-

sterna. | I samband med prövningen av tullverkets resursbehov i 1987 års bud-

getproposition vad gällde införandet av den nya tullnomenklaturen den 1 januari 1988 konstaterade jag att beräkningarna var mycket osäkra. Jag anmälde att tullverket avsåg att senare inkomma med en precisering av

kostnaderna. En sådan "bedömning kunde göras under våren 1987 och

regeringen beslutade att tullverket skulle få överskrida anslaget under

innevarande år med 3,5 milj. kr. för detta ändamål. Styrelsen menar att

resursbehovet delvis kvarstår under budgetåret 1988/89 och att resurser motsvarande 1,5 milj. kr bör tillföras anslaget. Min bedömning är att

tullverket resursmässigt har givits möjligheter att klara av de övergångsproblem som uppstår med den nya tullnomenklaturens införande och att de kvarvarande informations- och utbildningsproblemen under budgetåret 1988/89 kan lösas inom befintliga ramar.

De ytterligare behov av ADB-resurser som styrelsen pekar på kommer

att bli tillgodosedda dels genom den anskaffning som sker med anledning av regeringens tidigare anskaffningsbeslut, dels genom den anskaffning av

ADEB-resurser som planeras med anledning av tulldatasystemet. Jag åter-

kommer senare till detta. | |

Styrelsen hemställer om utökade resurser för att hyra in tillfällig personal i samband med oplanerad frånvaro och andra typer.av störningar vid generaltullstyrelsens statistiska sektion. Riksdagen godkände (prop

1986/87:100, bil. 9, SkU 25, rskr 195) att 0,3 milj. kr. skulle få disponeras av tullverket för detta ändamål. Jag anser att detta resurstillskott är tillräckligt för att lösa de av styrelsen utpekade problemen. och är därför inte

beredd att föreslå en utökning av nyss nämnda belopp.

Styrelsen hemställer om 1 milj. kr. för att köpa flygtjänster från i första hand armén. För egen del är jag beredd att föreslå att resurser motsvarande styrelsens förslag avsätts för en försöksverksamhet med flygspaning. Emellertid bör styrelsen genomföra en utvärdering av effektiviteten av denna typ av spaningsmetod och redovisa resultatet av denna under våren

- 1989. | | I min anmälan i 1987 års budgetproposition av uppbygghaden av tullens

spaningsdiarium (SPADIN) föreslog jag att detta skulle ske i samarbete med rikspolisstyrelsen och samordnas med polisens allmänna spaningsregister (tull-ASP). Jag föreslog också att utbyggnaden av tull-ASP borde ske i etapper och att en utvärdering borde ske under våren 1988 av den första ctappen. Förslagen bifölls av riksdagen. Styrelsen hemställer nu om resurser avseende utbyggnadsetapp 2 av SPADI systemet. Styrelsen anmäler : 61

också sin avsikt att i maj 1988 redovisa en utvärdering av genomförandet — Prop. 1987/88:100

av etapp I. För egen del anser jag att redovisningen av denna utvärdering = Bil. 9 bör avvaktas innan något preciserat ställningstagande från min sida är möjlig att göra. Jag är också medveten om att det är angeläget att inför-

andet av SPADI-systemet inte blir försenat. Mitt förslag är därför att det

av styrelsen framlagda förslaget till resursförstärkning för SPADI ställs till . regeringens disposition i avvaktan på den nyss nämnda utvärderingen.

Övrigt

Vad gäller styrelsens förslag i fråga om delegering av föreskriftsrätten

rörande vissa belopp i tullförfattningarna som har samband med tull- och

skattefrihet m. m. får jag anföra följande. En ny tullagstiftning trädde i

kraft den 1 januari 1988. Regelverket på tullområdet har således nyligen setts över. I samband med denna översyn har överlämnats åt generaltull-

styrelsen att meddela föreskrifter i sådana avseenden där detta har varit möjligt och lämpligt. I den nya lagstiftningen har vissa av de nu aktuella

beloppen reglerats i lag utan delegeringsmöjlighet. När det gäller föreskrif-

ter om andra skatter än tullar medger inte heller regeringsformen att delegering sker. Jag avser inte att föreslå någon utvidgad delegeringsrätt i

de författningar som riksdagen har att besluta om.

Lokalkostnader Efter samråd med byggnadsstyrelsen har generaltullstyrelsen beräknat ett resursbehov om 72,1 milj. kr. för tullverkets lokalkostnader. Av detta be-

lopp avser 3,1 milj. kr. hyresökningar till följd av avtal. I 1987 års budget-

proposition föreslog regeringen att resurser skulle avsättas för byggande av ny distriktstullkammare vid Arlanda flygplats inom en kostnadsram av 17,0 milj. kr. Förslaget bifölls av riksdagen. Styrelsen räknar numera med en produktionskostnad på 27 milj. kr. för detta bygge, vilket innebär en ökning av kostnadsramen för detta projekt med 10 milj. kr.

Jag föreslår att lokalkostnaderna för budgetåret räknas upp med 2,5

milj. kr, vilket motsvarar de av styrelsen beräknade kostnaderna för omskrivning av hyresavtal och för indexuppräkning. Vad gäller den av styrelsen aktualiserade ambitionshöjningen för byggandet av ny distriktstullkammare vid Arlanda flygplats är jag f. n. inte beredd att ta ställning till.

Tulldatautredningen Den I september 1987 överlämnade den av regeringen utsedde utredaren sin förstudierapport om datorisering av tullens export- och importrutiner

till mig. Betänkandet har remissbehandlats. Den 10 september 1987 beslutade regeringen att den särskilde utredaren i avvaktan på remissbehandlingen och erforderliga beslut av stutsmakterna skulle fortsätta sitt arbete i

enlighet med de riktlinjer som han hade föreslagit i sitt betänkande.

Utredaren har enligt min uppfattning på ett mycket klargörande sätt belyst förutsättningarna för en datorisering, redovisat överväganden som 62

slutligen avlämnat förslag och angivit de konsekvenser som följer av en = Bil. 9 datorisering för olika intressenter. Även de kostnadsmässiga konsekven- | serna av en datorisering enligt tre alternativ har redovisats. Jag är medveten om — i enlighet med utredarens påpekanden — att dessa beräkningar i dagsläget kan vara något osäkra. Jag anser emellertid att det underlag som utredaren har redovisat är tillräckligt för att erforderliga ställningstaganden från regeringens sida kan göras vad gäller arbetets fortsatta bedrivande. Jag redovisar i det följande de ställningstaganden som utredningen föranleder från regeringens sida.

Tulldatautredningen (TDU) föreslår att ettrulldatasystem utvecklas och införs i Sverige. Innebörden i förslaget är att företag i framtiden bör — efter medgivande från tullverket — få lämna uppgifter för importdeklarationer och exportanmälningar m. m.i elektronisk form, i första hand direkt via telenätet till tullen. De företag som får rätt att lämna uppgifter i elektronisk form skall normalt inte behöva lämna styrkande handlingar annat än när tullen till följd av slumpmässig kontroll. urvalskontroll eller av andra skäl begär sådana.

Remissinstanserna är odelat positiva till att de nu i huvudsak manuella förfaranden som används vid export och import blir föremål för datorisering. Svenska Tulltjänstemannaförbundet är dock kritiskt mot utredningens förslag att låta de företag som är anslutna till tulldatasystemet slippa bifoga styrkande dokument till den elektroniskt överförda tulldeklarationen. Generaltullstyrelsen menar att starka skäl talar för att slå in på den linje som TDU föreslagit. Styrelsen menar att befrielse från kravet att förete styrkande handlingar inte bör knytas till om tulldeklarationen överförts elektroniskt eller inte, utan grunden bör vara om tullen litar på företaget eller inte. Detta ställningstagande från tullverkets sida måste, menar styrelsen, kombineras med ett åtagande från statsmakternas sida att resursmässigt öka satsningar på efterkontroll, revisionsbesök etc.

Jag är beredd att föreslå att ett tulldar. system utvecklas och införs i Sverige i enlighet med TDUs förslag. Jag kan inte biträda de farhågor som Svenska tulltjänstemannaförbundet har get uttryck för vad gäller förändringarna i kraven på bifogandet av styrkande handlingar. I likhet med generaltullstyrelsen ser jag ett stort värde i att hanteringen av papper minskas så att vinsterna från datoriseringen fullt ut kan tas till vara. Risken för försämrat kontrollunderlag, som påtalas av styrelsen, anser jag kan motverkas genom förändringar i kontrollstrategin som följer av tulldatasystemets funktionssätt. Normalt skall således inte styrkande handlingar behöva lämnas när företag lämnar uppgifter till tullen i elektronisk form. Jag är för närvarande inte beredd att ta ställning till styrelsens krav på ett åtagande från statsmakternas sida vad gäller insatserna för ökad efterkontroll.

TDU har angivit ett antal förutsättningar som bör gälla för utvecklandet och införandet av ett tulldatasystem. Utredarens förslag är att tullproceduren behöver modifieras 1 nägra avseenden. Viktiga punkter är därvid att hemtagningsförfarandet vid import ersätts av en stegvis förtullningsrutin eller direktförtullning. Olika förenklade förfaranden för uppgiftslämnande i 63

samband med import och export förutsätts utvecklas. TDU föreslår att den — Prop. 1987/88:100

officialtulltaxering av postförsändelser som tullen nu utför åt posten skall — Bil. 9

upphöra. Posten bör som andra speditörer kunna upprätta deklarationer m.m. för mottagarnas räkning. Ett annat förslag berör den nuvarande

ordningen med tullverket som uppbördsmyndighet för mervärdeskatten. Även dessa förslag har i stort sett mottagits positivt från remissinstansernas sida. Vissa synpunkter på utredningens förslag har dock framförts från några håll. Vad gäller övergången från det nuvarande hemtagningssy-

stemet till en stegvis förtullning menar generaltullstyrelsen att förändringarna inte är större än att de kan accepteras ur tullverkets synpunkt. Sveriges industriförbund, Sveriges grossistförbund, Sveriges speditörsför-

bund och Sveriges redareförening vill för sin del framhålla att någon

förkortning av nuvarande tidsgränser för avlämnande av deklarationer inte kan accepteras. Man menar också att modifieringar i tullproceduren inte

får innebära att fördelar i dagens procedur går förlorade. När det gäller officialtulltaxeringen vid postförsändelser föreslår generaltullstyrelsen att det arbete som påbörjats inom utredningen bör avvaktas innan styrelsen

tar ställning. Postverket finner utredningens principiella förslag i huvudsak riktiga. Verket anser det vara angeläget att en ansvarsfördelning mellan

post och tull liknande den som gäller mellan tull och speditörer genomförs.

Emellertid bör, menar postverket, de ekonomiska konsekvenserna för

posten av en eventuell förändring klargöras innan ett utvecklingsarbete med tullen kan starta. | | En överföring av uppbördsansvaret för mervärdeskatten bort från tullen

har kommenterats av ett antal remissinstanser. Statskontoret ansluter sig

till utredningens uppfattning och vill ifrågasätta om tullen framöver skall debitera och uppbära mervärdeskatt på importerade väror. Statskontorets

ringar i momshanteringen påverkar tullens behov av ADB-stöd bör göras innan ställning tas till en slutlig utformning av tullens ADB-system. Även

riksskatteverket menar att det är viktigt att tullen inte inför ett datasystem som bygger på att tullen även i framtiden kommer att handha debitering

och uppbörd av mervärdeskatt på importvaror. Även Sveriges industriförbund, Sveriges grossistförbund, Sveriges speditörsförbund och Sveriges

redareförening framhåller en liknande synpunkt och framhåller vikten av

samordning mellan TDU och den nya momsutredningen. Sveriges tull-

tjänstemannaförbund vill för sin del påpeka att tullverkets debitering och

uppbörd av momsen är mycket säker samt uppnås utan några större extrainsatser.

Jag vill för egen del konstatera att det fortsatta utvecklingsarbetet bör bedrivas med sikte på en övergång från nuvarande hemtagningssystem till ett stegvist förfarande. Ingen av remissinstanserna har framfört några principiella betänkligheter mot en sådan förändring, utan förslaget är enligt

min mening väl ägnat att ligga till grund för det fortsatta utrednings arbetet.

Vad gäller inriktningen på arbetet med officialtulltaxeringen är jag beredd att biträda utredningens förslag att denna klareringsform bör upphöra och att postverket jämställs med andra speditörer. De ekonomiska konsekven-

ser som postverket pekar på i sitt remissvar kommer att uppstå som en 64

följd av förändringen bör uppmärksammas i det fortsatta arbetet. Även de — Prop. 1987/88:100

problem som generaltullstyrelsen menar vidlåder kontrollen av privat- = Bil. 9 importen av postförsändelser bör uppmärksammas i det fortsatta arbetet. = ' Jag har i denna fråga samrått med chefen för kommunikationsdepartementet. :

I fråga om tullens roll i momsuppbörden delar jag utredningens uppfattning att det inte skall vara en utgångspunkt för datoriseringen att nuvaran-

de ordning skall bestå. Utredningen om indirekta skatter (dir 1987:30) har fått i uppdrag, att förutsältningslöst pröva frågan om vi fortsättningsvis skall ha en generell beskattning av all import eller om man kan uppnå administrativa eller andra vinster för samhället eller för enskilda näringsidkare genom att begränsa beskattningen till att vid import omfatta endast de fall där importen sker av eller för icke mervärdeskattskattskyldigas räkning, dvs. de fall där skatten får reell effekt. Kommittén skall därvid samråda med tulldatautredningen. Kommittén skall redovisa sitt förslag i sina huvuddrag vid årsskiftet 1988/89.- |

En rad remissinstanser — framför allt från näringslivets organisationer — har understrukit vikten av att utredningen fortlöpande håller sig underrättad om det pågående arbetet inom det europeiska s k CD-projektet inom vilket bl.a. standardiserade tullmeddelanden utarbetas. Svenska tulltjänstemannaförbundet har förståelse för att Sverige och den svenska tullen : måste harmonisera regler och rutiner till.den europeiska gemenskapen.

Förbundet menar dock att detta inte får leda till en sämre kontroll.

Jag delar den uppfattning som utredningen. givit uttryck för vad gäller . inriktningen av det fortsatta utredningsarbetet i denna del och som också en samstämmig remissopinion instämt i. Jag föreslår att det fortsatta utvecklingsarbetet skall bedrivas så att den pågående internationella utvecklingen — framför allt inom EG — beaktas.

I förstudien har tre alternativa datorstrukturer ställts mot varandra — en centraliserad datorstruktur, en regional datorstruktur och en central-lokal datorstruktur. Vid en samlad bedömning — där både kvalitativa och ekonomiska intressen vägts in — föreslår TDU att en central-lokal datorstruk-

tur bör väljas för tulldatasystemet. Innebörden i en central-lokal dator-

struktur är alt en uppdelning görs av bearbetningarna mellan centralt och lokalt placerad datorkraft. Större gemensamma register och resurskrävande bearbetningar kan komma att läggas centralt, liksom stora utskrifter och bearbetningar med magnetbandshantering som kräver operatörsinsatser.

På de lokala datorerna görs huvuddelen av alla bearbetningar vid ärendehandläggning, lokal lagring av data om egna pågående ärenden. rent lokala

bearbetningar och vidarcbearbetning av uppgifter från det centrala syste-

met. I jämförelse med andra datorstrukturer menar TDU att det central-lo- " :

kala alternativet bäst uppfyller kraven vad gäller sårbarhet. användarinfly-

tande, åtkomsttid, tillgänglighet och arbetsmiljö, d.v.s. har fördelar på

områden som är användarrelaterade.

Inga invändningar har rests från remissinstansernas sida vad gäller detta

förslag. Rikspolisstyrelsen menar att när utredaren väljer den central-loka- -

la datorstrukturen är detta. ett logiskt val, inte bara med tanke på de datapolitiska riktlinjer som gäller för statsförvaltningen utan också med 65

5 Riksdagen 1987/88.1 saml. Nr 100. Bilaga 9 Rättelse: S. 71 raderna 1, 3 och 4 nerifrån ändrad text.

tanke på den tekniska utvecklingen. Styrelsen anser också att den central- — Prop. 1987/88:100 lokala strukturen sannolikt möjliggör en enklare övergång till nästa ma- = Bil. 9

skingeneration och ett minskat leverantörsberoende. Även generaltullstyrelsen delar utredningens uppfattning beträffande val av datorstruktur.

Jag föreslår — i linje med vad en enhällig remissopinion gett uttryck för

— att utvecklingsarbetet bedrivs med utgångspunkt i att tulldatasystemet

skall drivas i en central-lokal datorstruktur.

Ett avancerat tulldatasystem är omfattande och komplext. Införandetak-

ten påverkas av att tulltjänstemännen för närvarande inte har någon erfarenhet av datorer i förtullningsarbetet. Dataerfarenheten mäste därför byggas upp successivt som ett led i genomförandet. Ca 2000 tjänstemän

måste ges användarutbildning. Att genomföra utbildning för alla dessa

tjänstemän på alla de rutiner som datoriseras inför ett samtidigt genomförande är inte möjligt. Härtill kommer att tullens verksamhet är spridd på ett hundratal orter vilket också komplicerar en samtidig datorisering. Sammantaget innebär detta att tulldatasystemet måste införas stegvis.

Exportsystemet föreslås bli det delsystem som först tas i drift.Delsystemet

för stöd till transitering bör följa samma genomförandeschema som exportsystemet. Då exportsystemet är infört på flertalet orter kan systemet för debitering av vägtrafikskatt också införas. Först efter nu nämnda delsystem har utvecklats kan importsystemet börja införas.

Utveckling av exportsystemet har inletts under hösten 1987. Tester och försök genomförs under 1988. Under 1989 kan systemet successivt införas på 22 platser som täcker 85 26 av antalet exportanmälningar. Samtidigt med att exportsystemet börjar utvecklas inleds utveckling av importsyste-

met och de första försöken genomförs på ett antal orter. Från mitten av

1993 skall alla import- och exportärenden kunna hanteras i tulldatasystemet. TDU påpekar att denna genomförandeplan är preliminär. Tidsplanen kommer att övervägas ytterligare under det fortsatta utredningsarbetet.

Några av remissinstanserna har kommenterat genomförandeplanen. Rikspolisstyrelsen anser aut planen verkar väl optimistisk. Kommunikationssystemen, som är komplicerade och sannolikt tidsödande att bygga upp, riskerar att bli det mest kritiska i tidsplanen men även programutvecklingen kan komma att ta avsevärt längre tid än som bedömts i

utredningen. Även generaltullstyrelsen hyser farhågor på denna punkt.

Vad gäller det etappvisa införandet stödjer styrelsen ett tidigt införande av exportsystemet. I fråga om datorisering av vägtrafikskatten råder en all-

. män tveksamhet inom tullen om detta verkligen är lönsamt. Men finns det

övergripande samhällsintressen som talar för datorisering bör denna givet- .

vis likväl genomföras. Statskontoret menar att den ringa datamognaden

inom tullverket pekar mot att ett genomförande av tulldatasystemet blir en mödosam process som kan komma att ta längre tid än vad utredningen

räknar med. Riksrevisionsverket noterar också att den föreslagna tidspla-

nen förefaller komprimerad.

För egen del kan jag i och för sig hålla med de remissinstanser som redovisat farhågor angående genomförandeplanen. Tulldatasystemet kommer att bli ett omfattande och komplext system. Datamognaden inom tullverket är låg. Utredningen har också redovisat dessa iakttagelser. Jag 66

vill ansluta mig till det etappvisa införande som utredningen förordar med — Prop. 1987/88:100

exportsystemet som en första datoriseringsetapp. Det vidare utvecklings- = Bil. 9 arbetet får utvisa i vad mån den föreslagna tidsplanen behöver utsträckas. Jag föreslår att den av utredningen angivna tidsplanen tills vidare får ligga till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet.

Kostnaderna för utveckling och drift av tulldatasystemets olika delar bör fördelas på i huvudsak samma sätt som ansvaret för systemet, menar den särskilde utredaren. För att utveckla statens del av tulldatasystemet och anskaffa datorer behövs investeringar på inemot 130 milj. kr. De årliga driftskostnaderna för hela systemet, exklusive kapitalkostnader för investeringen, beräknas till ungefär 40 milj. kr. TDU har övervägt huruvida

näringslivet bör finansiera statens kostnader för tulldatasystemet. Två skäl

talar emot. menar utredningen. För det första är det ur statens synpunkt angeläget att systemet snabbt får en hög anslutningsgrad från näringslivets

sida. För det andra bör beaktas att företagen får egna utgifter för att kunna

utnyttja systemet. Företagen måste bedriva visst systemutvecklingsarbete. I många fall måste man också räkna med att näringslivet måste anskaffa utrustning och bära kostnader för telcöverföring m.m. Företagen förutsätts också komma att svara för kostnaderna för att registrera minst hälften av de uppgifter som lämnas till tullen. Dock kommer tulldatasystemet att

kunna erbjuda företagen viss service. Exempel härpå kan vara tillgång till vissa bearbetningar och deklarationshjälp. För sådan service som företagen frivilligt väljer att utnyttja bör, menar utredningen, avgifter lämpligen kunna tas ut.

Utredningens förslag är att kostnaderna för tulldatasystemet främst finansieras genom besparingar av personal inom tullverket. Utredningen beräknar att netto kunna spara drygt 380 personår. Kalkylen har då reducerats med 100 personår av den potentiella besparingen på drygt 600

personår för att täcka upp beräknad volymökning, odelbarheter och trög-

heter samt med hänsyn tagen till att all arbetstid inte kan användas effektivt. Dessutom har förutsatts att 40 personår används för intensifierad

efterkontroll och för information till och utbildning av den personal inom .

företagen som arbetar med tulldeklarationer och liknande. Slutligen har inräknats ca 80 personår för drift- och förvaltning av ADB-systemet. Utredningens uppfattning är att statsmakterna bör ta ställning till och lägga fast den totala ramen för den del av rationaliseringspotentialen som skall realiseras och dessutom ange den tidsmässiga profilen härför. Om förutsättningarna för ramen senare ändras väsentligt, får givetvis även ramen

jämkas. Utredningen menar att hänsyn till att tullverksamheten skall kun-

na drivas under ordnade former även under omläggningsskedet gör att den takt med vilken personalbesparingarna bör realiseras kan behöva uppmärksammas ytterligare. Utredningen räknar därför med att behandla

denna fråga även i slutrapporten. En rad synpunkter har från remissinstansernas sida anförts i denna fråga. Generaltullstyrelsen vill ifrågasätta rationaliseringspotentialens storlek och dess utnyttjande. Huruvida denna uppgår till 400 årsarbetskraf-

ter som utredningen antar är omöjligt att bedöma innan bl.a. fältprov

gjorts. Vidare kan styrelsen inte instämma 1 att lönsamheten i systemet 67

primärt skall uppnås genom minskning av antalet tullanställda. Bättre vore — Prop. 1987/88:100 att konstatera att stora delar av rationaliseringspotentialen skall tas till — Bil. 9

vara men att dess storlek inte nu låter sig bestämmas. Styrelsen har också uppfattningen att en del av de frigjorda resurserna bör användas för att

effektivisera tulltjänsten. Enligt tullstyrelsens uppfattning är den avgöran-

de frågan vad gäller lönsamheten näringslivets anslutningsgrad. Om anslut-

ningen inte blir tillräckligt hög från näringslivets sida blir heller inte projektet lönsamt ur statens synpunkt , menar styrelsen. Av detta skäl accepterar

tullstyrelsen utredningsmannens förslag att systemet blir avgiftsfritt.

Svenska tulltjänstemannaförbundet är också kritiskt till TDUs förslag i denna del. Förbundet avvisar utredningens finansieringsförslag. Kostnaderna för det föreslagna tulldatasystemet bör delas mellan staten och näringslivet. En del av systeminförandet bör, enligt förbundet, bestridas av näringslivet genom avgiftsbeläggning av tullens tjänster. Förbundet

menar att en finansiering av projektet med personalminskning som föreslås i utredningen kommer att få allvarliga konsekvenser för tullverkets service till både näringsliv och allmänhet samt utarma tullverkets kontrollarbete, vad gäller skydd för liv, hälsa, miljö och uppbörd.

Kommerskollegium menar att utredningens förslag att inte finansiera

tulldatasystemet med obligatoriska avgifter från näringslivet bör godtas.

Samtidigt anser kollegiet det inte vara möjligt att med säkerhet avgöra om den rationaliseringspotential som TDU räknar med inom tullverket kan

uppnås. |

Statskontoret anser att utredningens lönsamhetskalkyler talar för att det

är ekonomiskt motiverat att införa det föreslagna tulldatasystemet. Erfarenheten är dock att kostnaderna i samband med datorisering oftast blir

högre än vad som beräknats: Detta gäller i särskilt hög grad då ett genomförande i likhet med tulldatasystemet ställer krav på ett omfattande systemutvecklingsarbete. På intäktssidan möjliggör tulldatasystemet omfat-. tande personalbesparingar. Dessa visar sig ofta svåra att realisera. Mot denna bakgrund bedömer statskontoret det vara angeläget att i det fortsatta utredningsarbetet bevaka systemets lönsamhet allt eftersom systemet byggs upp. I detta arbete bör ingå en uppföljning av att den av regeringen fastlagda ramen för rationalisering verkligen realiseras. Statskontoret an-

sluter sig också till utredningens ståndpunkt att näringslivet inte med

obligatoriska avgifter skall behöva finansiera statens kostnader för tullda-

tasystemet. Om det emellertid visar sig att företagen inte i tillräcklig -: omfattning ansluter sig till systemet och tullen därmed parallellt med ett

datoriserat system tvingas kvarstå vid en omfattande manuell hantering bör någon form av obligatorisk anslutning kunna aktualiseras. En väg kan

vara att företag med en viss ärendemängd obligatoriskt ansluts till systemet och att därtill Kopplas möjlighet att ge dispens. I det fortsatta utred-

ningsarbetet bör frågan om företagens anslutning till tulldatasystemet följas noga. |

Sveriges industriförbund delar helt TDUs syn att företagen inte med några obligatoriska avgifter skall behöva medverka i att finansiera statens

kostnader för ett tulldatasystem. Förbundet menar också att tullverket

skall svara för finansieringen av de löpande driftskostnaderna och för 68

grossistförbund, Sveriges speditörsförbund och Sveriges redareförening Bil. 9 framför en likartad principiell uppfattning.

För egen del anser jag att huvudsyftet med tulldatasystemet är att underlätta gränsöverskridande handel, vilket är till godo för såväl näringsliv som tull liksom självfallet för samhället i stort. Behovet av ett svenskt tulldatasystem förstärks ytterligare av att datoriserade tullsystem är under

införande hos våra viktigare handelspartners i Europa. Utgångspunkten

för TDUs förslag är att tulldatasystemet skall vara lönsamt. Någon statsfinansiell belastning skall på sikt inte uppstå till följd av de omfattande investeringar i datorer. terminaler m. m. som föreslås och de kostsamma systemutvecklings- och programmeringsarbeten som skall genomföras. Även driftskostnaderna i ett fortvarighetstillstånd kommer att bli betydande. Flera av remissinstanserna har påpekat att osäkerhet föreligger både

vad gäller beräkningarna över kostnaderna och rationaliseringspotentialen

inom tullverket. Jag delar statskontorets bedömning att erfarenheten talar för att kostnaderna i samband med datorisering ofta blir högre än de ursprungligen beräknade. Min bedömning är — i likhet med vad general-

tullstyrelsen har anfört — att rationaliseringspotentialen inte på detta stadium låter sig anges med någon större säkerhet. Innebörden i detta är

samtidigt att någon begränsning i denna rationaliseringspotential ej heller kan formuleras. Utgångspunkten för hur tulldatasystemet skall finansieras

är — enligt min uppfattning — de förslag till besparingar inom tullverket

som utredningen fört fram. I likhet med statskontoret anser jag att det är angeläget att systemets lönsamhet fortlöpande bevakas allt eftersom syste-

met byggs upp. Jag kan också dela statskontorets uppfattning att om denna fortlöpande utvärdering visar på olönsamhet t ex till följd av en alltför låg

anslutningsgrad från näringslivets sida, bör alternativa finansieringsformer kunna aktualiseras.

Med anledning av de förslag till rationaliseringar i form av personalminskningar som utredningen redovisar vill jag framhålla följande. Det-är viktigt att tullstyrelsen redan nu påbörjar en långsiktig personalpolitisk planering för den omställning av personal från nuvarande arbetsuppgifter : . som påverkas av datoriseringen till andra typer av arbetsuppgifter. Min bedömning är att de omfattande pensionsavgångarna som sker de närmaste eo åren i kombination med aktiva, långsiktiga personalpolitiska insatser bör skapa ovanligt goda förutsättningar föratt undvika övertalighet till följd av de förslag jag här förordar.

Utredningen anser att den centrala enheten i den föreslagna centrala-lokala datorstrukturen — med hänsyn till statsmakternas regionalpolitiska

riktlinjer — inte bör placeras i Stockholm. I stället föreslår TDU att en.

enhet för central drift och utveckling av tulldatasystemet byggs upp i en

annan ort i landet. TDU har avstått från att föreslå någon ort, men redovisar ett antal kriterier som bör beaktas vid val av ort. I eller i närheten

av orten bör det finnas en betydande tulladministration, en ganska omfattande och varierad tullverksamhet. högskola med datautbildning samt några företag som är engagerade i import- och export. Orten bör vidare ha goda kommunikationer med Stockholm och övriga landet. ve : 69

Bland remissinstanserna har enbart generaltullstyrelsen och Stockholms Prop. 1987/88: 100 handelskammare närmare kommenterat vilken, eller vilka. orter som bör Bil. 9 komma i fråga för en lokalisering. Stockholms handelskammare menar att

lokaliseringen bör vara Storstockholmsområdet. Generaltullstyrelsen ser inga avgörande nackdelar med de kriterier som utredningsmannen angivit

för lokaliseringen förutsatt att tullen kompenseras för de merkostnader

som torde komma att uppstå.

Mitt förslag är att den centrala ADB-enheten lokaliseras till Luleå. Enligt min uppfattning handlar det om att väga de verksamhetsmässiga argumenten mot de regionalpolitiska hänsyn som i varje sådant samman-

hang som här aktualiseras måste ges stor betydelse. Det är enligt min

mening angeläget att tillföra Luleå den typ av permanenta satsningar som

tullens ADB-central kommer att innebära. Luleå har en ADB-utbildning

som enligt min mening uppfyller de kvalitetskrav som driften av ett stort, rikstäckande ADB-nät erfordrar. Ur tullverkets synpunkt innebär detta

stora fördelar då den kvalificerade arbetskraft som ADB-utbildningen vid

orten genererar kan förväntas söka arbete vid tullens ADB-enhcet och att

personalomsättningen kan hållas på en låg nivå. Verksamhetsmässigt är omfattningen på tulladministrationen inte av samma omfattning som vid de

orter generaltullstyrelsen har utpekat i sitt remissvar. Samtidigt finns det i Luleå ett antal företag, varav ett mycket stort, som är engagerade i import och export av varor. Även om omfattningen mätt i antalet tullsedlar och exportanmälningar inte är lika stor i Luleå som hos de av tullverket angivna orterna så håller enligt min mening volymen en sådan nivå att

tillräckliga verksamhetsmässiga erfarenheter kan vinnas för uppbyggnaden av den centrala ADB-enheten. Jag har i dennna fråga samrått med chefen

för industridepartementet.

Tulldatasystemet kommer att bli av central betydelse för en stor del av tullverkets framtida produktion och service. Utveckling och drift av systemet måste därför bli en integrerad del av tullverket och stå under dess fulla kontroll och ansvar. Mot denna bakgrund anser jag det inte vara möjligt att överväga att låta driften ske på en datacentral vars kapacitet och resurser delas med andra, Jag anser således att tullen bör bygga upp en egen datacentral.

Den särskilde utredaren menar att de ändrade rutiner och den ändrade uppgiftshantering som följer av användningen av enhetsdokumentet och tillämpningen av den europeiska transiteringsordningen samt införandet av

tulldatasystemet, kommer att få genomgripande effekter på tullverksamheten. Sådana genomgripande förändringar gör det önskvärt att se över tullverkets organisation.

Både generaltullstyrelsen och Svenska tulltjänstemannaförbundet är positiva till att en organisationsöversyn genomförs. Styrelsen menar dock att

det är lämpligt att en sådan görs om ca ett år när mer detaljerade riktlinjer m. m. finns för datoriseringsarbetet framöver. Tulltjänstemannaförbundet

biträder också TDUs förslag om en organisationsöversyn med anledning

av den genomgripande datoriseringen i tullverket. Förbundet påpekar att i

organisationsöversynen bör ingå en översyn av ledningsfunktionerna inom tullen. Även statskontoret delar utredningens uppfattning, men menar att 70

en sådan inte med nödvändighet behöver löpa helt parallellt med att Prop. 1987/88:100. tulldatasystemet utvecklas och införs. Statskontoret finner det vara väsent- = Bil. 9

ligt att åtminstone grunddragen i en framtida organisation för tullverket läggs fast så tidigt som möjligt i utredningsarbetet utan tidsmässig samordning med tulldatautredningens genomförandeplan.

För egen del ansluter jag mig till utredningens uppfattning att en organisationsöversyn är nödvändig bl. a som en följd av den omfattande datorisering som skall genomföras. Jag anser det angeläget att en sådan påbörjas snarast. Jag avser därför att återkomma till regeringen med ett förslag till uppdrag till generaltullstyrelsen att genomföra en organisationsöversyn.

Vad gäller resurser för uppbyggnaden av det nya tulldatasystemet har utredningen för budgetåret 1988/89 begärt 2.1 milj. kr. för drifts- och underhållspersonal till den centrala ADB-enheten, 12,4 milj. kr för systemutveckling, utbildning, datakommunikation och underhåll och 2,2 milj. kr.

för anpassningsåtgärder för arbetsplatser och hyra för den centrala ADB-

enheten. Utredningen föreslår investeringar i datorer m. m., terminaler och nät för 13,8 milj. kr inklusive mervärdeskatt. I anslutning till sitt

remissvar har generaltullstyrelsen föreslagit vissa resursförstärkningar

med anledning av tulldatautredningens betänkande. Sammanlagt begär styrelsen 4,6 milj. kr. för utbildnings- och lokalkostnader.

För egen del vill jag ansluta mig till de beräkningar som TDU har gjort

för resursbehovet för budgetåret 1988/89. Jag föreslår att de kostnader jag

har beräknat för tulldatasystemet under 1988/89 ställs till regeringens disposition och förs in under en egen förslagsvis anvisad anslagspost under förvaltningsanslaget.

Kustbevakningens avskiljande från tullverket Chefen för försvarsdepartementet har tidigare denna dag lämnat förslag angående den nya kustbevakningsmyndigheten som inrättas den 1 juli

1988. Regeringen har i juni 1987 tillkallat en kommitté med uppgift att bl. a

redovisa vilka resurser som skall överföras till den militära utgiftsramen i samband med bildandet av myndigheten. Kommittén föreslår att en avräkning sker från tullverkets förvaltningskostnadsanslag motsvarande de resurser som är hänförliga till kustbevakningens verksamhet med 131,8

milj. kr.

Jag godtar de beräkningar som kommittén har gjort och föreslår att en avräkning görs från tullverkets förvaltningskostnadsanslag med 131,8 milj kr.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen : dels 1. bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört

angående inriktningen på tulldatautredningens fortsatta arbete.

dels 2. föreslår riksdagen att till Tullverket: Förvaltningskostna-

der för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 793 483 000 VÄ!

kr.

D 5 Tullverket: Drift och underhåll av teknisk materiel m. m. Prop. 1987/88: 100

Bil. 9 1986/87 Utgift 59476 965

1987/88 Anslag 63 862 000

1988/89 Förslag 17757 000

Från anslaget bekostas drift och underhåll av tullverkets tekniska utrust-

ning samt vissa mindre anskaffningar.

Generaltullstyrelsen Styrelsen yrkar 2,4 milj. kr. för utbyte av tjänstefordon, ökade drivmedelskostnader för begärda motorfordon och driftskostnader för begärda narkotikaekipage.

Föredragandens överväganden

Under anslaget har jag beräknat 1,9 milj. kr. för utbyte av tjänstefordon och driftskostnader för de av mig tidigare föreslagna fyra hundekipagen. Under anslaget har jag också beräknat 1,0 milj. kr för ersättningsanskaff-

ning av tidigare erhållen utrustning för bekämpning av narkotikasmugg- '

ling. Kustbevakningskommittén har under anslaget beräknat en avräkning för kustbevakningen med 49.7 milj. kr. Jag godtar kommitténs beräkning.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att ull Tullverket:Drift och underhåll av teknisk materiel m.m

för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 17 757 000 kr.

D 6 Tullverket: Anskaffning av viss materiel

1986/87 Utgift 16 605 701 Reservation 8 070515 : 1987/88 Anslag 2600 000

1988/89 Förslag 4800 000

Från anslaget bestrids utgifter för anskaffning av fortskaffnings- och telemateriel. | |

Gencraltullstyrelsen Styrelsen hemställer om ett anslag på sammanlagt 10,7 milj. kr. Styrelsen har beräknat 3,3 milj. kr för nyanskaffning av 20 bilar, 4.0 milj. kr. för

ytterligare anskaffning av teknisk utrustning för bekämpning av narkotikasmuggling, 2,4 milj. kr. för byte av cn telefonväxel, 0.7 milj. kr. för anskaff-

ning av viss radiomateriel: och 0,3. milj. kr. för släpvagnar för transport av riskavfall. |

Föredragandens överväganden Prop. 1987/88: 100

För nästa budgetår föreslår jag medel motsvarande 4,8 milj. kr. I beloppet Bil. 9 har jag beräknat byte av telefonväxel för 2,4 milj. kr., anskaffning av viss

radiomateriel 0,7 milj. kr., anskaffning av fyra bilar för de av mig tidigare föreslagna hundekipagen 0.7 milj. kr. och 1.0 milj. kr. för nyanskatfning av narkotikautrustning. | :

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Tullverket:Anskaffning av viss materiel för budgetåret

1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 4 800000 kr. |

D 7. Konjunkturinstitutet

1986/87 Utgift14811 513
1987/88 Anslag15974 000
1988/89 Förslag16987 000

Konjunkturinstitutet är ett vetenskapligt forsknings- och utredningsor-

gan med uppgift att följa och analysera den ekonomiska utvecklingen inom

och utom landet, utarbeta prognoser för den svenska ekonomin och bedri-

va forskning i anslutning härtill. Chef för konjunkturinstitutet är en överdirektör. Institutets uppgifter är

fördelade på tre verksamhetsområden: forskning, löpande verksamhet och

administration. | :

Konjunkturinstitutet

Konjunkturinstitutet har under budgetåret 1986/87 redovisat resultat av sin

verksamhet dels som underlag för utarbetandet av den preliminära och

reviderade nationalbudgeten för 1987, dels i publikationen Konjunkturlä-

get, som utkommit med tre nummer och i cn engelsk version, the Swedish Fconomy, som utkommit med ett nummer. Konjunkturläget i mäj 1987

innehöll fördjupade analyser av världshandeln, utrikeshandeln och hus-

hållssektorn. Resultaten av verksamheten har också redovisats i publikationen Analysunderlag som utkommit med tre nummer.

Barometerundersökningar har liksom tidigare genomförts och publice-. rats kvartalsvis. Ett förberedande arbete har under året också lagts ner på ett nytt företagsurval inom industribarometern. Resultat av undersökning-

en Hushållens inköpsplaner. som statistiska centralbyrån utför på uppdrag

av konjunkturinstitutet, har redovisats fyra gånger under året.

Konjunkturinstitutets forskningskapacitet har utökats relativt kraftigt under det senaste året. Arbetet med att utveckla en ekonometrisk konjunkturmodell har fortsatt. En första modellversion har utvecklats, vilken

främst är avsedd att utnyttjas för prognosering av den ekonomiska utveck-

lingen halvårsvis för en period på upp till tre år. Institutet har vidare, inom ramen för det uppdrag som institutet fått av 1987 års långtidsutredning att analysera den svenska utrikeshandelns utveckling på medellång sikt, ge- | 73

nomfört ytterligare skattningar av exportfunktioner. Arbetet har dokumen- = Prop. 1987/88: 100 terats i en rapport, vilken publicerats som bilaga till långtidsutredningen. Bil. 9 Under budgetåret har institutet också bedrivit ett omfattande arbete på

ADB-området, i första hand avseende dataprogrammet KONDIS. Pro-

gram har också utvecklats inom barometerverksamheten och specialprog-

ram har tagits fram för den löpande prognosverksamheten. Under budget-

året har vidare en festskrift till 5S0-årsjubileet av institutets tillkomst utarbe-

tats.

Institutets förslag inför budgetåret 1988/89 kan sammanfattas enligt följande.

1. Förslag 15 974 000 kr.

Förslaget innebär oförändrat anslag i fasta priser jämfört med innevaran-

de budgetår.

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredragande Personal 52 0 Anslag Förvaltningskostnader 14279 000 +936 000

(därav lönekostnader) (9603 000) (+846 000) Lokalkostnader 1695 000 +78 000

15974 000 +1013000

Föredragandens överväganden Riksdagen ställde sig, vid behandlingen av prop. 1985/86:100, bakom förslaget att medel för konjunkturinstitutets verksamhet under budgetåren 1986/87— 1988/89 beräknas med utgångspunkt i ett begränsat huvudförslag. Enligt detta minskas utgifterna realt med 27 på tre år med fördelningen 27 första och 02 andra resp. tredje budgetåret. Det förslag jag nu lägger fram för konjunkturinstitutets verksamhet budgetåret 1988/89 följer detta beslut och anslaget föreslås därmed bara räknas upp med hänsyn till pris- och

löneutvecklingen. | Beträffande konjunkturinstitutets uppdragsverksamhet föreslår jag en ändrad anslagskonstruktion. Institutet bör få disponera inkomsterna av

uppdragsverksamheten. Konjunkturinstitutet skall därvid bestämma ersättningarna för publikationerna så, att de täcker kostnaderna för tryck-

ning, försäljning och distribution av publikationerna. Institutets försäljning

av tjänster skall bedrivas med full kostnadstäckning.

I institutets anslag har inräknats vissa medel för utredningsresurser m. m. till det vetenskapliga ekonomiska råd, som regeringen har inrättat.

Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hem-

ställer jag att regeringen föreslår riksdagen | 74

att till Konjunkturinstitutet för budgetåret 1988/89 anvisa ett för- — Prop. 1987/88:100

slagsanslag av 16 987 000 kr. Bil. 9

D 8. Statens förhandlingsnämnd

1986/87 Utgift4024 667
1987/88 Anslag3990 000
1988/89 Förslag4480 000

Statens förhandlingsnämnd har till uppgift att efter uppdrag av regeringen för statens räkning föra förhandlingar med kommuner, landsting eller annan icke statlig huvudman. Nämnden, som inrättades år 1963, arbetade ursprungligen huvudsakligen med frågor om villkor för samverkan mellan staten och huvudman inom sjukvård. utbildning eller forskning. Nämndens verksamhet har senare utvidgats till att omfatta olika statsbidragsfrågor och frågor om ändring av huvudmannaskap. Nämnden handlägger vidare bl.a. ärenden om förvärv eller överlåtelse av mark mellan stat och kom-

mun. På nämnden ankommer också vissa uppgifter beträffande tolkning

och tillämpning av avtal inom nämndens verksamhetsområde,

Nämnden består av en ordförande som tillika är chef för nämndens

kansli samt fyra ordinarie ledamöter med personliga suppleanter. Hos nämnden finns ett kansli. För att biträda nämnden i de olika aktuella förhandlingsfrågorna anlitar nämnden dessutom ett stort antal experter.

Statens förhandlingsnämnd Omfattningen av nämndens verksamhet styrs väsentligen av i vilken utsträckning nämnden får förhandlingsuppdrag och av uppdragens karaktär.

Det är f.n. inte möjligt att överblicka i vilken utsträckning pågående

större utrednings- och förhandlingsuppdrag kommer att kunna slutföras under innevarande budgetår eller vilka frågor som eljest kommer att kräva utrednings- och förhandlingsarbete under budgetåret 1988/89. Nämnden räknar med en i allt väsentligt oförändrad verksamhet under nästa budgcet-

år. oo

Huvudförslag budgetåret 1988/89 3925 000 kr. Utgiftsminskningen följer det treåriga huvudförslaget som fastlades inför budgetåret 1986/87 och

uppgår för budgetåret 1988/89 till 1,6 Z. Utgifterna för budgetåret 1988/89 minskas härigenom med åvrundat 65 000 kr. Nämnden vill fästa uppmärk-

samheten på att förhandlingsarbetets speciella karaktär innebär att tidta-

bell och tidsåtgång för törhandlingsverksamheten endast i begränsad ut-

sträckning kan påverkas av nämnden. Nämnden måste också vara beredd att med kort varsel disponera om resurserna.

1987/88 Beräknad ändring Prop. 1987/88: 100

1988/89 .

Bil. 9

Föredraganden Personal 14 0 Anslag Kostnader för utrednings- och

förhandlingsarbete 3990 000 +490 000

Föredragandens överväganden Jag godtar förhandlingsnämndens förslag om 'en planenlig real minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 enligt det treåriga huvudförslag s som fastlades inför budgetåret 1986/87.

Anslaget bör således föras upp med 4480 000 kr. i förslaget till statsbud-

get för budgetåret 1988/89.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens förhandlingsnämnd för budgetåret 1988/89 anvisa

ett förslagsanslag av 4480 000 kr.

D 9. Bankinspektionen

1986/87 Utgift 1000 Reservation SS - 1987/88 Anslag 1000

1988/89 Förslag 1000

Bankinspektionen är central förvaltningsmyndighet med huvuduppgift

att utöva tillsyn över bankerna, dvs. bankaktiebolag inkl. de som bildats av ” utländska bankföretag samt sparbanker och föreningsbanker. På bankom-

rådet ingår det vidare i inspektionens uppgifter att följa såväl svenska bankers etableringar i utlandet som verksamheten vid utländska bankers representationskontor i Sverige. Inspektionen är också tillsynsmyndighet för finansbolag, kreditaktiebolag, landshypoteks- och stadshypoteksinsti-

tutionerna, Stockholms fondbörs, fondkommissionärerna, Värdepappers-

centralen VPC Aktiebolag, Upplysningstentralen UC Aktiebolag samt

fondbolag, dvs. bolag som förvaltar aktiefonder: Bankinspektionen är registreringsmyndighet för bankerna och har en förteckning över finansbolag. En särskild uppgift för bankinspektionen är att följa utvecklingen av

och främja allmän kännedom om pris- och 'konkurrensförhållanden inom

dess verksamhetsområde och att föra kartellregister. Inspektionens tillsynsverksamhet omfattar även uppgifter på konsumentskyddsområdet. t. ex. granskning av avtalsvillkor samt tillsyn enligt konsumentkreditlagen. Bankinspektionen har också uppgifter av övervakande, utredande och registrerande karaktär avseende den s.k. insiderhandeln med värdepap-

per. Bankinspektionen har ett samordningsansvar rörande kreditmark-

nadsstatistiken.

-Bankinspektionen leds av en generaldirektör, som också är ordförande i 76

inspektionens styrelse. Inom inspektionen finns tre avdelningar — en allmän avdelning, en kreditavdelning och en redovisningsavdelning — samt Bil. 9 en byrå för administrativa ärenden.

Bankinspektionens verksamhet finansieras genom obligatoriska avgifter

från dem som står under tillsyn av inspektionen. Avgifterna tas inte upp på

statsbudgetens inkomstsida utan förs till ett reservationsanslag som uppbördsmedel. För inspektionens verksamhet skall regeringen fastställa en

stat för varje budgetår. oe

Bankinspektionen Bankinspektionens förslag kan sammanfattas enligt följande.

1. I enlighet med givna direktiv har inspektionen lagt fram ett huvudförslag som omfattar tre budgetår och som innebär en resursminskning med

296 för budgetåret 1988/89, med I Z budgetåret 1989/90 och med 272 för 1990/91. Inspektionen framhåller dock att huvudförslagets effekter skulle gå stick i stäv mot inspektionens strävan:att nå och upprätthålla angivna

mål för tillsynsverksamheten. Huvudförslaget bör därför inte komma i

fråga för tillämpning. | 2. Inspektionen förordar i stället ett alternativ som innebär kompensa-

tion för pris- och löneomräkningar samt en förstärkning av resurserna med

sammanlagt 3 084000 kr., varav 1600000 kr i form av överskridande av

den fastställda utgiftsstaten för budgetåret 1987/88. Den föreslagna förstärkningen avser främst tillsynen av värdepappershandeln inkl. fondkommissionärernas verksamhet, insideraffärer samt bankernas utlandsrörelse.

finansbolagens verksamhet och institutens ADB-säkerhet. Inspektionen

pekar på behovet av datorisering, främst med avseende på rapporteringen till inspektionen, och lägger fram en plan för anskaffning av ADB-utrust-

ning de närmaste tre budgetåren inkl. det innevarande budgetåret till en beräknad kostnad av 1200 000 kr. i genomsnitt för vartdera budgetåret. 3. Pris och löneomräkning 1628 000 kr.

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden | Personal 60 +7 Stat | Förvaltningskostnader =: 20008 000 +4 698 000

(därav lönekostnader) . (13053 000) (+2 683 000)

Lokalkostnader. 3501 000-38000 |
Kungörelsekostnader127 000-
Engångsanvisning0+175 000
— nordiskt möte(+150 000)
— inredning och utrustning: 23636 000:(+25 000) +4835 000

Föredragandens överväganden

Jag har i det föregående erinrat om att bankinspektionens verksamhet

finansieras genom avgifter från de kreditinstitut m.fl. som berörs av in- 77

spektionens tillsyn. I statsbudgeten tas upp ett reservationsanslag om «Prop. 1987/88:100 1000kr. och i regleringsbrev fastställer regeringen en utgiftsstat för det — Bil. 9 kommande budgetåret. I likhet med vad som har skett tidigare år skall i

förevarande sammanhang redovisas de ändringar som nu kan beräknas i fråga om utgiftsstaten. .

Som övergripande mål för verksamheten gäller att inspektionen skall se till att laglighet, säkerhet och sundhet råder inom tillsynsområdet och att en ändamälsenlig struktur och inriktning på kredit- och värdepappersmarknaderna främjas.

Tillsynsområdet genomgår fortlöpande stora och snabba förändringar.

Kapitalmarknaden, både vad gäller kreditmarknaden och värdepappers-

marknaden, har vuxit såväl i fråga om omsättning som omsättningshastighet. Avregleringen har medfört nya konkurrensförutsättningar. Nya och ändrade regler, inte minst i form av en ny grundläggande banklagstiftning,

har införts. Ett viktigt och alltmer resurskrävande inslag i bilden är den

tilltagande internationaliseringen på kapitalmarknadsområdet. Till detta

kommer en ökad integration och samverkan mellan olika operativa verksamheter hos tillsynsobjekten. Sådana förhållanden i förening med en

snabb teknisk utveckling inom informations- och kommunikationstekni-

ken, vilket ökat riskerna inom tillsynsområdet, ställer ökade anspråk på

inspektionens eget behov av teknikstöd i tillsynsverksamheten.

Mot bakgrund av vad jag nu anfört bör inspektionen undantas från tillämpning av huvudförslaget. Vidare bör inspektionen förstärka sina resurser i form av personal med företagsekonomisk inriktning samt, i viss utsträckning, ADB-erfarenhet. Som framgått tidigare under konsument-

verkets anslag är det även viktigt att inspektionen ökar sina resurser för

arbetet med tillsynen av kreditinstitutens marknadsföring, kreditvillkor m.m. Jag har kostnadsberäknat den erforderliga ökningen av inspektionens utgifter för dessa ändamål till 1425 000 kr. Härigenom bör inspektionen få en bättre beredskap än för närvarande för platsundersökningar samt

löpande tillsyn av finansbolagens verksamhet och värdepappershandeln inkl. fondkommissionsverksamheten. Resursförstärkningen bör också utnyttjas för tillsyn av kreditinstitutens ADB-säkerhet, liksom för inspektio-

nens egen ADB-uppbyggnad. I övrigt bör den inriktas på tillsynen över bankernas utlandsrörelse. de större bankernas och kreditinstitutens led-

nings- och revisionsverksamhet samt deras penning- och kapitalmarknadsverksamhet. . n Jag är för närvarande inte beredd att ta ställning till den av inspektionen framlagda treårsplanen för anskaffning av ADB-utrustning. En förutsättning för ett sådant ställningstagande är att det görs en verksamhetsplanering med en närmare analys av resursanvändningen samt effektivitetsvins-

terna av gjorda och planerade ADB-investeringar. Analysen bör lämpligen redovisas i samband med anslagsframställningen för budgetåret 1989/90.

Med hänsyn till inspektionens behov av teknikstöd finner jag det emel-

lertid angeläget att viss ADB-utrustning anskaffas utan dröjsmål. Jag förordar därför att medel beräknas på inspektionens utgiftsstat med 1 160 000 kr.

för budgetåret 1988/89. I beloppet ingår en avgift till statskontoret om

200000 kr. för anskaffning av terminaler och skrivare motsvarande en 78

investeringskostnad av 550000 kr., vilken uppförts på trettonde huvudti- — Prop. 1987/88:100

telns anslag B2 Anskaffning av ADB-utrustning. Jag tillstyrker därmed = Bil. 9 vad inspektionen begärt i denna del i sin anslagsframställning för budget-

året 1988/89. |

Jag vill slutligen erinra om att för närvarande tre statliga utredningar, nämligen kreditmarknadskommittén (Fi 1983:06), optionsutredningen (Fi 1987:01) och värdepappersmarknadskommittén (Fi1987:03), arbetar

med väsentliga problem vars lösning kan få betydande effekter på inspek-

tionens tillsynsuppgifter i framtiden.

Med hänvisning till sammanställningen och vad jag anfört tidigare beräknar jag inspektionens utgifter till 28471 000 kr. för nästa budgetår. I likhet

med vad som skett föregående år bör anslaget i statsbudgeten föras upp

med ett formellt belopp om 1 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bankinspektionen för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva-

tionsanslag av 1000 kr. |

D 10. Försäkringsinspektionen

1986/87 Utgift 1000 Reservation - 1987/88 Anslag 1000 1988/89 Förslag 1000

Försäkringsinspektionen har som central förvaltningsmyndighet att utöva tillsyn över det enskilda försäkringsväsendet.

Försäkringsinspektionen leds av en styrelse. Chef för försäkringsinspektionen är en generaldirektör, som också är styrelsens ordförande. Inom

inspektionen finns tre byråer, nämligen en för försäkringsjuridiska ärenden, en för livförsäkringsärenden och en för skadeförsäkringsärenden samt en enhet för administrativa ärenden.

Försäkringsinspektionens verksamhet finansieras genom obligatoriska bidrag från försäkringsbolag och understödsföreningar. På samma sätt som gäller för bankinspektionen tas tillsynsbidragen upp som uppbördsmedel under ett reservationsanslag utan att redovisas på statsbudgetens inkomstsida. För inspektionens verksamhet faställer regeringen en stat för varje

budgetår.

Försäkringsinspektionen Inspektionens förslag avseende budgetåret 1988/89 kan sammanfattas enligt följande.

Med anledning av pågående utredningsarbete rörande inspektionens framtida tillsynsverksamhet bedömer inspektionen det som olämpligt att fastlägga resursramar för verksamheten för mer än ett budgetår, dvs. för budgetåret 1988/89. För detta budgetår har utarbetats två alternativ, dels 79

ett s. k. huvudalternativ enligt regeringens direktiv (alt. A). dels ett alterna- — Prop. 1987/88:100 tiv som utgör inspektionens budgetförslag (alt. B). Alt. A innebär en real = Bil. 9 minskning med 27 under ett år. Enligt inspektionens bedömning skulle alternativet kunna innebära en minskning av inspektionsverksamheten från en i och för sig otillfredsställande nivå —, en mindre grundlig behandling av klagomålsärenden från allmänheten och en minskad ambitionsnivå såvitt gäller skadereglerings- och villkorsgranskningen. Inte heller skulle några ökade insatser av nämnvärd omfattning kunna göras i fråga om kapitalförvaltningskontrollen och vad gäller bevakningen av den internationella utvecklingen på försäkringsområdet. Alt. B innebär en ökning av resurserna genom att dels ett par vakanta tjänster tillsätts, dels två nya tjänster (byrådirektörstjänster) inrättas och medlen för inspektionsverksamheten ökas.

1987/88Beräknad förändring 1988/89 Föredraganden
Personal39+6
Anslag.
Förvaltningskostnader10202 000 +2 378 000
(därav lönekostnader) .(8694000) — (+2079 000)
Lokalkostnader2382 000 +260 000
Engångsanvisning300 000 —300 000

12884 000 +2338 000

Föredragandens överväganden

I det föregående har jag erinrat om att försäkringsinspektionens verksamhet finansieras genom avgifter från inspektionens tillsynsobjekt. I stats-

budgeten tas upp ett reservationsanslag om 1000 kr. och i regleringsbrev fastställer regeringen en ultgiftsstat för det kommande budgetåret. I likhet

med vad som har skett tidigare år skall här redovisas de ändringar som nu kan beräknas i fråga om utgiftsstaten.

Genom ändring av regleringsbrevet för budgetåret 1987/88 har försäkringsinspektionen under löpande budgetår tillförts medel för en tjänst som avdelningsdirektör i lönefältet N 24-N 31.

Försäkringsverksamheten i Sverige genomgår för närvarande förändringar som ställer nya krav på försäkringsinspektionen. Sedan den s.k.

behovsprincipen upphävdes den 1 januari 1985 har antalet koncessionsansökningar ökat för varje år och mycket talar för att denna utveckling

kommer att fortsätta. Nya försäkringsformer föranleder strukturella förändringar i branschen och skapar nya tillsynsfrågor. Konkurrensen mellan försäkringsbolagen tar sig alltmer uttryck i att de olika bolagens produkter

utformas olika. Detta medför att granskningen av bolagens villkor blir

alltmer komplicerad och tidskrävande. De senaste årens växande volym och komplexitet av försäkringsbolagens kapitalplaceringar har medfört

nya arbetsuppgifter för inspektionen. Det är tydligt att inspektionsverksamheten mot denna bakgrund idag har en alltför liten omfattning. Det kan

även konstateras att den internationella bevakningen — såväl av.utveck- 80

lingen bl. a. inom EG som av de svenska försäkringsbolagens utlandsetab- — Prop. 1987/88:100

leringar — måste förstärkas. Bil. 9

Försäkringsverksamhetskommittén har i sitt slutbetänkande (SOU

1987:58) Försäkringsväsendet i.framtiden, som nyligen lagts fram. bl.a.

behandlat försäkringsinspektionens tillsynsverksamhet och organisation.

Mot bakgrund av det nu anförda föreslår jag att försäkringsinspektionen undantas från huvudförslaget. Jag föreslår vidare att inspektionen redän nu

— utan att en eventuell organisationsöversyn behöver inväntas — tillförs

vissa ytterligare resurser.

För personalförstärkningar vid inspektionen har jag beräknat 1050 000 kr. Medlen bör i första hand användas för en högre ambitionsnivå vad

gäller kapitalplaceringsgranskning, inspektionsverksamhet samt villkors-

granskning och bevakning av bolagens skadereglering. För att möjliggöra

mer av inspektioner hos bolagen och en bättre internationell bevakning

tillförs inspektionen vidare 130 000 kr. för resekostnader.

Försäkringsinspektionen är sedan den 1 juli 1987 funktionsansvarig myndighet i fråga om beredskapsplaneringen inom försäkringsområdet.

För uppgifter i anslutning härtill tillförs inspektionen 100000 kr.

För innevarande budgetår har försäkringsinspektionen engångsvis till-

törts medel för ADB-utveckling. Statskontoret deltar i pågående utred-

ningsarbete. Det är för närvarande för tidigt att ta ställning till eventuellt ökade ADB-driftskostnader under budgetåret 1988/89. |

Med hänvisning till sammanställningen och till vad jag tidigare anfört beräknar jag inspektionens utgifter till 15 222 000 kr. för nästa budgetår. Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till försäkringsinspektionen för budgetåret 1988/89 anvisa ett

reservationsanslag av 1000 kr.

D 11 Statens arbetsgivarverk

1986/87 Utgift 33269412 1987/88 Anslag 26 269 000

1988/89 Förslag 32545 000.

Statens arbetsgivarverk (SAV) är central myndighet för dels förhandlingar i och samordning av frågor som rör reglering mellan offentlig arbetsgivare och arbetstagare. såvitt gäller anställnings- eller arbetsvillkor som fastställs under medverkan av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, dels arbetsgivarpolitiken inom'statsförvaltningen..

SAV leds av en styrelse, Chef för SAV. är en generaldirektör.

SAV har organiserats så att förhandlings- och avtalsarbetet samt infor-

mationsverksamheten i största möjliga utsträckning anknyts till myndighetsspecifika områden. Detta arbete bedrivs vid en förhandlingsavdelning ' under ledning av en förhandlingschef. Avdelningen är organiserad på fem

enheter. en för gemensamma avtal samt fyra sektorer för resp. civil stats- |

förvaltning, försvaret. affärsverken och skolområdet, Genom denna orga-

nisation underlättas arbetet med att åstadkomma s.k. sektoravtal. Till 81

6 Riksdarxen 1987/88.1 saml. Nr 100. Bilaga 9

varje sektorenhet är knuten en förkandlingsdelegation som utses av SAV:s — Prop. 1987/88:100 styrelse. Bil. 9

Ansvaret för det övergripande planerings- och utredningsarbetet samt utveckling och samordning av statens arbetsgivarpolicy ävilar avdelningen för utredning och utveckling under ledning av en förhandlingsdirektör (utredningschef). -

Som stöd- och servicefunktioner åt nyssnämnda enheter inom SAV finns ett antal stabsenheter. Dessa sorterar direkt under generaldirektören

och består av

— samhällsekonomiska enheten — informationsenheten

enheten för personal och intern service

rättsenheten

SAV ingår i den försöksverksamhet med treåriga budgetramar som har beslutats av regeringen. Med anledning härav erhöll SAV den 13 november 1986 särskilda direktiv för anslagsframställningen för budgetåret 1988/89—-

1990/91. SAV avlämnade den 14 april 1987 en särskild rapport med under-

lag för anslagsframställningen inför perioden 1988/89 1990/91.

Statens arbetsgivarverk SAV föreslår i sin anslagsframställning

1. att regeringen fattar beslut om att den allmänna inriktningen av verksamheten och utvecklingsarbetet godkänns och får bli vägledande för myndighetens arbete under planerigsperioden. 2. att få återkomma under planeringsperioden med begäran om

särskilda medel för täckande av kostnader som kan uppstå under

bl. a. avtalsrörelser samt om medel för täckande av ökade lönekostnader till följd av löneavtal, 3. att få äterkomma före och under planeringsperioden med konkreta värden när det gäller förväntad minskning av intäkter för publikationstryck när databaserna driftssätts,

4. alt besparingskravet fritt får fördelas mellan budgetåren i plane-

ringsperioden, 5. att inbesparade anslagmedel får användas för intern kompetensuppbyggnad, | 6. att besparingar utöver fastställda krav får tillgodoräknas myndigheten efter 1990/91, 7. att odisponerade respektive överutnyttjade anslagsmedel får överföras mellan i planeringsperioden ingående budgetår, 8. att investeringar i telefonväxel och ADB-utrustning får ske inom

en kostnadsram av 3 500 000 kr..

9. att medel för verksamhetens genomförande under aktuella budgetår anvisas genom ramanslag för verksamheten på totalt

124 579 000 kr.

1987/88 Beräknad ändring 1988/89 Prop. [987/88: 100 Föredraganden Bil. 9

Personal 122 - Anslag Utgifier Förvaltningskostnader 29815 000 + 6248 000

(därav lönekostnader) (25 767 000 (+ 2875 000) Lokalkostnader 6511 000 + 2305 000 Summa utgifter 36 326 000 + 8553 000! Inkomster Ersättning frän de affärs- .

drivande verken 2 276000 +2496000 Ersättning från vissa icke-

statliga institutioner 562 000 = Nettoutgifter 26488 000 +6 057 000 ! varav 3 500 000 engångsutgift

Föredragandens överväganden Ett klart uttalad och samordnad statlig arbetgivarpolitik är en förutsättning.

för en effektiv statlig verksamhet. Ansvaret för en sådan politik bör så långt möjligt föras ut tull verk och myndigheter. Det är endast genom en

aktiv och kompetent lokal arbetsgivare som statens personalförsörjnings-

frågor kan lösas. Statens arbetsgivarverk (SAV) har ett övergripande an-

svar för den statliga arbetsgivarpolitiken. SAV måste aktivt medverka till en uppbyggnad av arbetsgivarkompetensen hos myndigheterna. I SAV:s

uppgifter ingår också att utveckla och samordna den statliga arbetsgivar-

politiken. Enligt min mening ligger den av SAV föreslagna inriktningen av verksamheten väl i linje med som krävs för att SAV skall kunna fullgöra dessa uppgilter. Jag föreslår därför att förslaget läggs till grund för en treårig budgetram för SAV perioden 1988/89—1990/91.

Det främsta målet för den statliga arbetsgivarpolitiken skall vara att

möjliggöra en effektiv verksamhet i statsförvaltningen. SAV skall därför

enligt min mening under treårsperioden utveckla och redovisa metoder avseende följande frågor. - —- Inom det statliga området finns fortfarande problem med personalför-

sörjningen. SAV skall — med utgångspunkt i de målsättningar som lagts

fast av riksdagen (prop. 1984/85:219, AU 1985/86:6, rskr. 48) utveckla

instrument för en bättre personalförsörjning. Sådana instrument bör

vara ett mer flexibelt och marknadsanpassat statligt lönesystem, en mer

decentraliserad förhandlingsordning, förbättrade rekryteringsåtgärder,

rörlighetsstimulerande åtgärder och personalutvecklande åtgärder. — Inslagen av produktivitetsrelaterade löner är begränsade inom statsför-

valtningen. SAV skall verka för en mer generell tillämpning av löneför-

måner som har samband med produktivitetsutvecklingen i statsförvalt-

ningen. En utgångspunkt bör därvid vara att delar av rationaliserings-

vinster skall kunna återföras till de anställda.

— Möjligheterna att med hjälp av lönestatistiken för anställda inom stats-

förvaltningen jämföra lönenivåer och löneutveckling för olika typer av 83

befattningar, arbetsuppgifter och arbetsförhållanden är begränsade. Så-

dana jämförelser är viktiga hjälpmedel vid den lokala lönesättningen. Bil. 9

SAV skall utarbeta metoder för att möjliggöra jämförelser inom den

statliga sektorn och med andra arbetsmarknadssektorer.

— Lönestatistiken för statsanställda visar på skillnader mellan avtalade och faktiska lönenivå- resp. kostnadsökningar. SAV skall närmare klarlägga orsakerna till dessa skillnader. Syftet skall vara att så långt som

möjligt beräkna avtalsmässiga kostnader. = Metoderna för kostnadsberäkningar av anställningsförmåner har ut-

vecklats under senare år. SAV skall vidareutveckla metoder för beräk-

ning av kostnader på kort och lång sikt för löneförändringar och föränd-

ringar av allmänna anställningsvillkor, t.ex. pensionsvillkor, semester-

förmåner och arbetstid. Arbetet skall syfta till att förbättra underlaget

inför förhandlingar och inför budgetarbetet i statsförvaltningen. SAV

skall också mer systematiskt följa upp de ekonomiska konsekvenserna

av avtal som träffats. När det gäller metoder för kostnadsberäkningar inom pensionsområdet skall SAV samråda med statens löne- och pensionsverk. — SAV skall utarbeta modeller för tillämpning av alternativa löneformer,

som inte baseras på löneplanssystem. En utgångspunkt skall därvid vara

att en större del av löneökningsutrymmet fördelas lokalt.

Den centrala arbetsgivarfunktionen är idag uppdelad på ett flertal myn-

digheter. Statens arbetsmarknadsnämnd arbetar bl.a. med frågor som sammanhänger med personalförsörjningen inom statsförvaltningen. Sta-

tens löne- och pensionsverk svarar för bl. a. administration av det statliga pensionssystemet. Även inom statens institut för .personalutveckling,

statskontoret och riksrevisionsverket handläggs uppgifter som påverkar

den statliga arbetsgivarrollen.

Enligt min uppfattning måste den centrala arbetsgivarfunktonen samord-

nas bättre. Samarbetet mellan de myndigheter som handlägger frågor av betydelse för statens roll som arbetsgivare måste utvecklas. Vissa organisatoriska förändringar bör också övervägas.

I första hand bör de frågor som har direkt betydelse för den statliga personalförsörjningen samordnas. Jag föreslår därför, efter samråd med

chefen för civildepartementet. att förutsättningarna att inordna dessa frå-

gor I SAV:s verksamhet närmare studeras. SAV skulle därmed få bättre

förutsättningar att verka för en väl fungerande personalförsörjning inom

staten. Detta bör ske genom att SAV inriktar sin verksamhet mot de

åtgärder som mjag nå nämnt I det föregående. Därvid bör också en samordnad

system underlättas. SAV måste också mer aktivt ta ansvar för information och rådgivning ti till myndigheterna vid övertalighet « och i I strukturfrågor

den.

Som jag tidigare har föreslagit bör medel för arbetsgivarverkets förvalt-

ningsutgifter anvisas under ramanslag. SAV bör dock inte ingå i den

försöksverksamhet med ramanslag som följs av riksrevisionsverket.

huvudförslag med en real minskning av utgifterna om 5 för treårsperio- = Bil. 9

den med fördelningen 196 första året och 22 under vardera andra och

tredje året. Vissa resurser bör återföras till SAV bl.a. för tillkommande

arbetsuppgifter vid statens chefslönenämnd. Sammantaget innebär vad jag nu har anfört att jag för budgetåren 1988/99—-1990/91 har beräknat medels-

behovet till 32 545000 kr., 29045 000 kr. resp. 28145000 kr. för resp. budgetår. För budgetåret 1988/89 ingår 3 500000 kr. som engångsanvisning

för anskaffning av en ny telefonväxel och för uppbyggnad av internt ADB-stöd. Budgeten är beräknad i 1988/89 års priser. Anslagen för budgetåren 1989/90 och 1990/91 skall prisomräknas i vanlig ordning. SAV bör få . omfördela medel mellan budgetåren. I samband med översynen av statens arbetsgivarorganisation kan ytterligare medel behöva tillföras SAV under treårsperioden för de uppgifter jäg redogjort för tidigare.

Hemställan Med hänvisning till vad jag nu och i det föregående har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen -

att till Starens arbetsgivurverk för budgetåret 1988/89 anvisa ett

ramanslag av 32 545 000 kr.

. so | Bil. 9 < Andringar i skatteutjämningssystemet

I Förslag i budgetpropositionen 1987

11987 års budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 9) föreslog regeringen att skatteutjämningssystemet skulle revideras. Enligt förslaget skulle en väsentligt större andel än för närvarande av anslaget till skatteutjämningsbidrag tillföras kommunerna och landstingen i den norra delen av landet. Samtidigt föreslogs en minskning av bidragsramen men också en sänkning av den skatteutjämningsavgift som kommunerna och landstingen betalar. Förslaget fick inte majoritet i riksdagen (FiU 1986/87:29, rskr. 343). |

Den ogynnsamma utvecklingen av skattesatserna i den norra delen av landet jämförd med den södra delen, som förslaget i budgetpropositionen

1987 avsåg alt komma till rätta med. har fortsatt. I det följande föreslås

därför ändringar i skatteutjämningssystemet i syfte att bryta nämnda utveckling.

2Kommunernas olika ekonomiska förutsättningar

Alla invånare i landet har rätt till en i möjligaste mån likvärdig kommunal service. Priset för en likvärdig standard, i form av skatter och avgifter, är

emellertid inte detsamma i alla kommuner, vilket till stor del beror på

olikheter i kommunernas ekonomiska förutsättningar. Kommunalskatten är kommunernas och landstingens väsentligaste inkomstkälla. Skillnadernå är stora mellan kommunerna i fråga om skattekraft!. dvs. skatteunderlag per invånare. I Kommuner med mycket hög skattekraft är denna mer än

dubbelt så stor som i kommuner med mycket låg skattekraft. Skillnaderna

mellan landstingen är väsentligt mindre på grund av att de omfattar hela län och således både kommuner med hög och kommuner med låg skattekraft. Även på kostnadssidan finns stora skillnader beroende på geografiskt läge,

bebyggelsestruktur, befolkningssammansättning m. m. En kommun med svag skattekraft eller höga kostnader har sämre möjlig-

heter att tillgodose kommuninvänarnas behov av service än andra kommuner med bättre ekonomiska förutsättningar. För att förhindra orimliga

skillnader i skattesats eller standard måste kommuner med sämre förutsättningar erhålla tillskott till sitt skatteunderlag. Under 1960- och 1970-talen behövde den kommunala verksamheten byggas ut för att förbättra

servicen. Detta behov kunde tillgodoses dels genom kommunsammanläggningar, dels genom att staten tillsköt skatteunderlag till kommuner och landsting enligt ett skatteutjämningssystem som trädde i kraft år 1966. I det

nuvarande systemet, som har gällt fr. o. m. år 1980, sker i vissa delar även

en inomkommunal utjämning. Skillnader i kostnader för vissa verksam-

heter, som beror på olika åldersstruktur, utjämnas i princip mellan kom-

! Vissa definitioner som används i texten förklaras i en ordlista, bilaga 9.1. 86

munerna inbördes och mellan landstingen. I detta sammanhang bör också — Prop. 1987/88: 100 nämnas att Stockholms läns landsting enligt lagen (1982:1070) om skatte-. — Bil. 9

utjämning I Stockholms läns laändsungskommun lämnar bidrag till länets kommuner enligt ett inomregionalt skatteutjämningssystem som i huvudsak liknar och anknyter till det statliga skatteutjämningssystemet.

Syftet med skatteutjämningen är säledes att utjämna de ekonomiska förutsättningarna. Detta bör också leda till en rimlig utjämning av skatte- ' satserna. Skillnader i skattesats som beror på den standard som kommu-

nen och landstinget valt får givetvis accepteras. Skatteutjämningssystemet

har en mycket stor betydelse. För invånarna I ca 35 kommuner innebär

bidraget att den sammanlagda skattesatsen kan hållas mer än 10 kronor per

skattekrona (kr./skr.) lägre än vad som annars skulle ha varit fallet, i några kommuner närmare 20 kr./skr. lägre. I dessa senare fall skulle den sam-

manlagda skattesatsen utan skatteutjämningsbidrag teoretiskt sett ha varit ca 50 kr./skr.

3Det nuvarande skatteutjämningssystemet

I det nuvarande skatteutjämningssystemet garanteras varje kommun och landsting en viss individuellt beräknad skattekraft, som de anses behöva för att kunna tillgodose medborgarnas krav på en likvärdig kommunal service. Denna garanterade skattekraft anges i procent av medelskatte-

kraften.

Det nuvarande systemet enligt lagen (1979:362) om skatteutjämningsbidrag består i sina huvuddrag av följande delar — grundgaranti | — tillägg eller avdrag på grund av ogynnsam resp. gynnsam åldersstruktur — tillägg för stor befolkningsminskning.

Samtliga delar anges i procent av medelskattekraften. Vid summeringen mäste hänsyn tas till två spärregler i systemet, för vilka en redogörelse. lämnas senare. Staten tillskjuter det skatteunderlag som behövs för att resp. kommun och landsting skall nå upp till den totalt garanterade skattekraftsnivån. Skattceutjämningsbidraget räknas sedan fram genom att tillskottet av skatteunderlag multipliceras med kommunens resp. landstingets skattesats för bidragsäret. Kommuner och landsting som har en högre egen

skattekraft än den av staten garanterade får därför inte något tillskott av skatteunderlag. För år 1988 befinner sig 31 kommuner och Stockholms

läns landsting i denna situation.

3.1 Grundgarantin ,

Kommunalekonomiska utredningen (KEU), vars betänkande (SOU 1977:78) ligger till grund för nuvarande system, försökte genom beräkning-

ar av kostnader på grund av geografiskt läge och bebyggelsestruktur be-

stämma grundgarantin för varje enskild kommun och landsting. Beräkningar genomfördes av kostnader för byggnad och underhåll, transporter, uppvärmning och kallortstillägg för bestämmande av det geografiska lägets 87

betydelse. Bebyggelsestrukturens inverkan på kostnaderna beräknades för Prop. 1987/88: 100 vatten och avlopp. gator, vägar och parker, kollektiv trafik och skolskjut- Bil. 9

sar samt för fritidshus. Till grund för beräkningarna för varje verksamhet

låg enhetskostnader, exempelvis en viss enhetlig kostnad per meter vattenledning. Den beräknade kostnaden för varje kommun ställdes i relation till

ett riksgenomsnitt.

Den på så sätt framräknade grundgarantin justerades emellertid betydligt på grund av att utredningen dels var osäker på beräkningarnas tillförlitlighet, dels också ville undvika alltför stor splittring av grundgarantierna

inom geografiskt sammanhängande områden. Resultatet blev därför en

kompromiss mellan dessa motstridande önskemål.

Kommunerna och landstingen indelades i skattekraftsklasser med tre-

procentsintervaller från 103 till 136 procent av medelskattekraften. Den lägsta grundgarantin sattes således högre än medelskattekraften. Det bety-

der att staten ger skatteutjämningsbidrag även till kommuner och landsting

med genomsnittliga skatteinkomster och kostnader per invånare. Fr. o. m. år 1985 har en generell sänkning med en procentenhet genomförts.

3.2Åldersstruktur och befolkningsminskning

Befolkningens ålderssammansättning har stor betydelse för kostnaderna för många verksamheter som väger tungt i kommunernas och landstingens

budgetar. Det har därför bedömts att det finns särskild anledning att i

skatteutjämningssystemet ta hänsyn till skillnaderna mellan kommunerna resp. landstingen i fråga om åldersstrukturen. |

KEU utförde år 1977 beräkningar av kostnadsskillnaderna mellan kom-

munerna för följande verksamheter — barnomsorg |

— förskolans deltidsgrupper

— grundskolan — statskommunala bostadsbidrag och kommunalt bostadstillägg till folk-

pension

- service till pensionärer samt ifråga om sjukvårdshuvudmännen för

— sluten sjukvård.

Beräkningarna byggde för flertalet verksamheter på enhetliga nettokost-

nader per invånare i aktuell åldersgrupp. Även för barnomsorgen kalkyle-

rades med enhetliga nettokostnader per plats i daghem resp. fritidshem och : familjedaghem. Med hänsyn till att behovet av barnomsorg inte behöver

överensstämma med antalet barn i berörda åldrar gjordes dock en sammanvägning, där kostnader beräknade efter enbart åldersstruktur och kostnader efter antal utnyttjade platser i lika grad får inverka på de kostnader för barnomsorgen som läggs till grund för utjämningen.

Alla beräkningar över skillnader i kostnader för de verksamheter som

ingår I åldersstrukturfaktorn utgår från de genomsnittliga beräknade kost- .

naderna i riket. Summan av alla tillägg skall alltså ungefär motsvaras av samtliga avdrag och således en i princip full kostnadsutjämning ske inom

kommun- resp. landstingskollektivet. I praktiken uppnås inte denna utjäm-

ning inom det nuvarande skatteutjämningssystemet. Det finns i huvudsak 88

skatteutjämningssystemet, dels medför de två spärreglerna i systemet att = Bil. 9 effekten av åldersstrukturen inte alltid slår igenom. Skillnaden mellan

tillägg och avdrag för åldersstrukturfaktorn faller på staten i form av ökade eller minskade bidrag.

Om folkmängden minskar i en kommun får vissa fasta kostnader bäras av ett mindre antal invånare till dess att en anpassning hunnit ske till det -lägre befolkningsunderlaget. KEU gjorde beräkningar av sådana:' fasta kostnader som inte kan reduceras i takt med folkminskningen. Med stöd av

dessa beräkningar görs i systemet ett tillägg med ett enhetligt belopp per person för den folkminskning som överstiger fem procent under den senas-

te tioårsperioden. Tillägget sammanläggs med kostnadsskillnader på grund av åldersstruktur och omvandlas tillsammans med dessa till hela procent : av medelskattekraften.

3.3Spärregler

Vid beräkningen av den totalt garanterade skattekraften gäller som tidigare nämnts två spärregler: I. Avdrag för gynnsam åldersstruktur får inte i något fall leda till att en : kommun eller landstingskommun något år erhåller lägre skattekraftsga-

ranti än 100 96 av medelskattekraften (99 2 fr. o. m. år 1985).

to . Samtliga kommuner och landstingskommuner tillförsäkras en höjning av garantin med lägst 37 av medelskattekraften i förhållande till de

regler som gällde för år 1979 (2 50 fr. o. m. år 1985).

99 Z-regeln- har för närvarande praktisk betydelse för endast två landsting. Den andra regeln har däremot stör effekt för 37 kommuner och ett landsting, samtliga belägna inom skogslänen. För dessa kommuner och

landsting har således den fastställda grundgarantin och åldersfaktorn ingen betydelse utan bidragen bestäms helt av spärregeln.

3.4Bidrag till sänkt skattesats

För att begränsa de mest extrema skillnaderna i utdebiteringen beslöt

riksdagen våren 1985 på regeringens förslag (prop. 1984/85:150 bil. 1, FiU. . 29, rskr. 406) att i avvaktan på resultatet av en då pågående översyn av

skatteutjämningssystemet ge bidrag till att sänka skattesatsen i de mest

skattetyngda kommunerna för år 1986. Som senare skall redovisas beslöt

riksdagen samtidigt att ta ut en särskild skatteutjämningsavgift av kommuner med mycket hög skattekraft. Genom dessa åtgärder minskade skillnaden mellan högsta och lägsta sammanlagda skattesats med inemot två

kronor per skattekrona från är 1985 till 1986.

Med hänsyn till att några ändringar i skatteutjämningssystemet ännu inte

genomförts har bidragen förlängts till att gälla även åren 1987 och 1988 för

att ifrågavarande kommuner skall kunna behålla sin sänkta skattesats. Bidragen ges i form av extra skatteutjämningsbidrag och är förknippade” med villkor att skattesatsen inte höjs. - : 89

3.5Extra skatteutjämningsbidrag . | Prop. 1987/88: 100

Bil. 9

Enligt 13§ i lagen (1979:362) om skatteutjämningsbidrag får regeringen efter ansökan bevilja extra skatteutjämningsbidrag. Bidragen syftar till att hjälpa kommuner och landsting som av skilda anledningar kommit i ekonomiska svårigheter. Bedömningen av bidragsbehovet görs mot bakgrund av den samlade kommunalekonomiska situationen i kommunen. I bedömningen ingår också utvecklingen inom näringslivet i kommunen, befolkningsutvecklingen och andra faktorer av större betydelse för kommunens ekonomi.

Bidragsformen används också ibland vid avlösning av statsbidrag. Således får Gotlands kommun och kommuner och landsting inom de s.k. skogslänen bidrag till kollektiv landsbygdstrafik enligt riksdagens beslut (prop. 1985/86:150 bil. 1, FiU 29, rskr. 361), sedan det generella statsbidra-

get till lokal och regional kollektivtrafik avvecklats. Bidrag utgår också

efter ansökan till kommuner som vidtar förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor (prop. 1985/86:150 bil I och 3, FöU 11, FiU 29, rskr. 345 och 361). Som tidigare nämnts beviljas också extra skatteutjämningsbidrag till vissa kommuner för bibehållande av sänkt skattesats.

3.6Skatteutjämningsavgifter

Genom kopplingen till medelskattekraften följer skatteutjämningsbidragen automatiskt skatteunderlagets förändringar. Bidragets storlek styrs härige-

bidraget kan därför vissa år bli mycket kraftig | jämförelse med den

beräknade kostnadsutvecklingen.

Av statsfinansiella och kommunalckonomiska skäl har olika åtgärder vidtagits i syfte att begränsa automatiken i de statliga transfereringssystemen. Skatteutjämningsbidraget är ett av de största statsbidragen till kommunsektorn. I syfte att neutralisera den automatiska ökningen av skatteutjämningsbidraget för år 1986 beslöt riksdagen (prop. 1984/85:150 bil. I FiU 29, rskr. 406, SFS 1985:533) att kommuner och landsting skulle erlägga en skatteutjämningsavgift, beräknad på det totala skatteunderlaget med 0:14 kr./skr. Denna avgift har av samma skäl höjts med 0:10 kr./skr.

för vardera åren 1987 och 1988. Fr. o. m. år 1987- höjdes dessutom skatte-

utjämningsavgiften med 0:13 kr./skr. för kommunerna för att ersätta en

utebliven besparing på utbildningsbidragen. Skatteutjämningsavgiften uppgår således för år 1988 till 0:47 kr./skr: för kommunerna och till 0:34

kr./skr för landstingen.

För att utjämna de mest extrema skillnaderna i skattekraft beslöt riksdagen (prop. 1984/85:150 bil. I, FiU 29, rskr. 406) att ta ut en särskild tilläggsavgift på skatteunderlag som överstiger 1357: av medelskattekraften. Denna tilläggsavgift har riksdagen senare (prop. 1986/87:100 bil. 9, FiU 29, rskr. 343, SFS 1987:561) beslutat skärpa genom att sänka gränsen för uttaget av avgift till 130 9£ av medelskattekraften. Tilläggsavgiften är

progressiv och utgår med 5 kr./skr. i intervallet 130-135 2 av medelskat- 90

4

tekraften. med 6 kr./skr. i intervallet 135-145 96 och med 8 kr./skr. för skatteunderlag som överstiger 145 92 av medelskattekraften. Bil. 9

4Skatteutjämningskommitténs översyn av systemet |

Våren 1983 utfärdades direktiv (1983:46) till en parlamentarisk Kommitté

med uppdrag att se över skatteutjämningssystemet. Skatteutjämningskom-

mittén överlämnade sitt betänkande (SOU 1985:61) i december 1985. Betänkandet har remissbehandlats. Kommitténs sammanfattning av sitt

förslag redovisades I budgetpropositionen 1987 (prop. 1986/87:100 bil. 9, underbil. 9.2).

Förslaget innehåller inga genomgripande förändringar. Den tekniska uppbyggnaden av systemet behålls. Grundgarantin ditferentieras med

tyngdpunkten lagd till det regionalpolitiska stödområdet, vilket ger systemet en något mer regionalpolitisk inriktning än det nuvarande. Spärregler-

na avvecklas och inarbetas i grundgarantierna liksom det tillfälliga stödet till vissa högskattekommuner för att sänka skattesatserna. För att finansiera de föreslagna ökningarna av grundgarantierna i vissa kommuner föreslås en generell sänkning av grundgarantin med en procentenhet. Den

lägsta grundgarantin skulle således bli 101 92 av medelskattekraften. De åldersberoende verksamheter vars nettokostnader utjämnas inom systemet, föreslås kompletterade med gymnasieskolan för kommunerna

och med den öppna vården för landstingen. Kostnadsutjämningen för

barnomsorgen bör enligt kommittén bygga uteslutande på åldersfördel-

ningen och inte till någon del på utbyggnadsgraden. Åtgärder för att stimulera utbyggnaden av barnomsorgen bör i stället enligt kommitténs mening

ske genom sektorvisa bidrag eller andra åtgärder. För kommunernas del

föreslår kommittén också att kostnader som beror på social struktur skall

utjämnas genom att hänsyn tas till individ- och familjeomsorg. Kommittén

föreslår vidare en ny teknik för beräkning av skillnader i kostnader för åldersstruktur. För var och en av ifrågavarande verksamheter används standardtal som visar utnyttjandet i riket av resp. verksamhet i de olika åldersgrupperna. För varje kommun och landsting beräknas ett teoretiskt utnyttjande av verksamheterna genom att standardtalen multipliceras med befolkningen i resp. åldersgrupp. Ett indextal för varje verksamhet kan därefter räknas fram. Samtliga indextal vägs sedan samman till ett

sammanfattande indextal för varje kommun och landsting. Som vikter används resp. verksamhets andel av summa nettokostnader i riket för

dessa verksamheter enligt finansstatistik. Det sammanvägda indextalet omräknas sedan till åldersfaktor i procent av medelskattekraften.

En förstärkning av bidraget till stor befolkningsminskning föreslås.

Kommittén föreslår också att även landsting skall kunna få bidrag av

denna orsak.

Skatteutjämningsbidragen föreslås även i fortsättningen bli beräknade

med användning av kommunernas och landstingens egna skattesatser. Den 91

skattesats som får användas vid beräkningen maximeras dock till 18

kr./skr. för kommunerna, till 14:50 kr./skr. för landstingen och till 32:50 Bil. 9

kr./skr. för kommuner utanför landsting, dvs. till nuvarande högsta skatte-

satser. |

Den automatiska ökningen av skatteutjämningsbidragen föreslås i huvudsak finansieras genom en avgift på kommunernas -och landstingens totala skatteunderlag. Kommittén föreslår att bestämmelser härom tas in i lagen om skatteutjämningsbidrag. Efter årliga överläggningar mellan rege-

ringen och representanter för kommuner och landsting kan, enligt kommit-

téns mening, förslag föreläggas riksdagen om avgiftens storlek, anpassad efter aktuella samhällsekonomiska förutsättningar: En kortfattad samman-

ställning av remissvaren på betänkandet har lämnats i budgetpropositionen

1987 (prop. 1986/87:100 bil. 9. underbil. 9.3).

5 Överväganden och förslag

5.1Skattesatsernas utveckling

Som jag inledningsvis nämnde tillkom skatteutjämningssystemet år 1966

"för att ge kommuner och landsting möjligheter. att bygga ut verksamheten

så att alla medborgare i princip skulle få samma standard utan att skillnaderna i skattesats blev alltför stora. Utbyggnadsbehovet har nu minskat

men alltjämt kvarstår ett behov av att utjämna de relativt stora skillnader i utdebitering som finns. Systemet behöver nu ändras i syfte att nå en bättre

utjämning av de ekonomiska skillnaderna. Mellan de kommuner som har högst resp. lägst sammanlagd utdebitering är skillnaderna mycket stora.

Till stor del beror dock detta på att kommuner med mycket hög skattekraft inte kan påverkas av bidragssystemet. Nämnda skillnad uppgick år 1985

till 8:28 kr./skr. . a

Det nuvarande skatteutjämningssystemet. som trädde i kraft år 1980, betydde en kraftig höjning av garantinivån i de södra och mellersta delarna av landet. I den norra delen höjdes garantierna väsentligt mindre. Reformen innebar en ökning av bidragen med tillsammans ca 2,9 miljarder i 1979 års penningvärde eller med 6452. Inriktningen av reformen ledde dessvärre "till att skattesatserna generellt sett blev betydligt högre i Norrland än i övriga delar av landet. Med ett par exempel vill jag redovisa utvecklingen.

Medelutdebitering, kr./skr.

19791987
Storstadslän28:4430:18
Skogslän29:3832:00
Övriga län29:45 |- 30:60
Hela riket29:0230:44

Skogslänen har således höjt sin utdebitering med 2:62 kr./skr. sedan år 1979 medan övriga län, exkl. storstadslänen, höjt den med 1:15 kr./skr. Den balans i utdebiteringen mellan skogslän och övriga län, exkl. stor-

skogslänens nackdel. Det finns inte anledning anta att denna utveckling = Bil. 9

- beror på att standarden på servicen till medborgarna ökat så mycket meri =: skogslänen än i andra delar av landet. De preliminära uppgifter som nu finns om utdebiteringsändringar för år 1988 tyder på att skillnaden mellan skogslän och övriga län kommer att öka ytterligare, med ca 0:20 kr./skr.

I följande tabell redovisas medelutdebiteringen i de enskilda länen i ordning högsta — lägsta medelutdebitering för år 1987. De högsta genom-

snittliga skattesatserna finns i skogslänen samt i Örebro och Blekinge län.

Gotland har också hög utdebitering. |

Län | Kr. Iskr.

Västerbotten ” 32:42

Örebro . | 32:26

Gotland 32:12

Blekinge 32:12 Värmland 31:96

Kopparberg 31:90 Västernorrland 31:70

Jämtland | 31:55

Gävleborg 31:45

Södermanland 31:25 Östergötland | 31:10 Jönköping 30:81 Kalmar 30:81 Västmanland . 30:78

Uppsala | 30:40

Norrbotten | 30:38

Kronoberg : 30:34

Älvsborg | 30:22

Göteborgs och Bohus - 30:12

Skaraborg | 29:87

Stockholm "29:73

Malmöhus29:61
Kristianstad28:39
Halland28:10
Hela riket"30:44

I 1987 års budgetproposition framhöll regeringen att utvecklingen mot allt större utdebiteringsklyftor mellan den norra delen och övriga delar av landet mäste brytas och bättre jämvikt mellan landsdelarna återställas.

betydelse i strävandena att nå en bättre regional balans, borde få en mer påtaglig regionalpolitisk inriktning än för närvarande. Utvecklingen sedan

dess har stärkt mig i uppfattningen att skatteutjämningsbidraget bör förstärkas i de regionalpolitiskt prioriterade områdena. |

Skatteutjämningssystemets snabba kostnadsökning genom automatiken 93

i systemet medför statsfinansiella påfrestningar. Regeringen föreslog där- — Prop. 1987/88:100 för i 1987 års budgetproposition att den totala bidragsramen skulle minskas Bil. 9

genom en relativt kraftig reducering av bidragen i de södra delarna av landet. Grundgarantin inom dessa områden skulle i stort sett återställas till 1979 års nivå. Samtidigt föreslog regeringen att den proportionella skatteutjämningsavgiften skulle minskas. Riksdagen (FiU 1986/87:29, rskr. 343) kunde emellertid inte nå enighet om förändringarna av grundgarantierna utan valde att tills vidare behålla det nuvarande skatteutjämningssystemet

en höjning av skatteutjämningsavgifterna och en reducering av den kompensation som utgår till kommunerna för den slopade kommunala beskattningen av juridiska personer.

Jag föreslår därför nu att systemet för kommunal skatteutjämning ändras

utjämningseffekt på skattesatserna. Medlen bör omfördelas så att en större andel ges till kommuner och landsting i de norra delarna av landet. Även några områden i de södra delarna har haft en ogynnsam utveckling inom näringslivet och bör få en viss förstärkning av skatteutjämningsbidraget. I det föregående har nämnts att ett antal kommuner och landsting inte får skatteutjämningsbidrag på grund av att de har en hög egen skattekraft. Dessa påverkas således inte direkt av ändringar i systemet. En viss utjämningsetfekt kan emellertid nås genom att ändra grunderna för uttagande av

den särskilda skatteutjämningsavgiften. I detta syfte föreslår jag i det

följande en skärpning av detta avgiftssystem för att ytterligare reducera de mest extrema skillnaderna i skattesats.

5.2Grundgarantier

Skatteutjämningskommittén föreslog inga ändringar i den tekniska uppbyggnaden av skattcutjämningssystemet. Flertalet remissinstanser var också positiva till nuvarande konstruktion, bl. a. samtliga länsstyrelser och. kommunförbunden. Jag föreslår därför att den tekniska uppbyggnaden i princip behålls med bl.a. anknytningen till medelskattekraften som en viktig del i systemet. Det nuvarande intervallet om tre procentenheter mellan skattekraftsklasserna bör dock minskas till två. Skälet till detta är att effekterna av vissa ändringar som jag föreslår bör inarbetas i grundgarantin. Omvandlingen av dessa effekter ull skattekraftsklasser underlättas om intervallerna minskas. Skillnaden mellan den lägsta och näst lägsta skattekraftsklassen bör dock fortfarande vara tre procentenheter för att några kommuner i södra delen skall få den förstärkning av bidraget som jag nyss förordat.

De spärregler i nuvarande system, som jag tidigare redogjort för. bör avvecklas och effekterna av dessa inarbetas i grundgarantierna. I ett nytt system bör också effekterna av nuvarande bidrag till högskattekommunerna, för sänkning av skattesatserna, inarbetas i grundgarantin. I det följande kommer jag att föreslå att den skattesats, som får användas vid beräkningen av skatteutjämningsbidraget, maximeras till viss nivå. Kommuner och | landsting med en högre skattesats får därför mindre bidrag än de skulle ha 94

fått om den egna skattesatsen obegränsad fått ligga till grund för bidragsbe- — Prop. 1987/88: 100

räkningen. För kommunerna och landstingen i de norra delarna av landet, — Bil. 9 där denna maximering får den största effekten, bör hänsyn tas till bidragsförlusten vid upprättandet av förslaget till grundgarantier.

Omfördelningen mellan norr och söder föreslår jag ska gå till på det sättet att grundgarantierna i södra delen av landet sänks med i princip två

procentenheter. Härigenom kan grundgarantierna i norra delen höjas med i princip två procentenheter utöver vad som föreslogs i budgetpropositionen

1987. För sju kommuner i norr höjs garantin ytterligare medan den hålls på

samma nivå som föreslogs i 1987 års budgetproposition för sju kommuner. I likhet med vad som föreslogs i budgetpropositionen 1987 innebär förslaget också en viss omfördelning inom norra delen från kust till inland för att ytterligare förstärka den regionalpolitiska effekten.

Till den norra delen räknar jag i detta sammanhang de sju skogslänen,

Bergslagen och stödområdet i övrigt. De kommuner i södra och mellersta

Sverige som tillhör stödområdet (Gotland, Bengtsfors, Dals-Ed och Amål)

behandlas på samma sätt som den norra delen. Till Bergslagen har jag i detta sammanhang räknat följande kommuner utöver de som ingår i skogslän: Degerfors, Hällefors, Karlskoga, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora i Örebro län, Fagersta, Hallstahammar, Norberg, Skinnskatteberg och Surahammar i Västmanlands län samt Tierp, Älvkarleby och Östham-

mar I Uppsala län.

I nuvarande skatteutjämningssystem särbehandlas 48 kommuner i den södra delen så till vida att de åsatts högre grundgaranti än den lägsta, 102 26 av medelskattekraften. Skatteutjämningskommittén föreslog i sitt betän-

kande att 22 kommuner skulle placeras högre än den lägsta grundgarantin, som kommittén satte till 101 Z av medelskattekraften. Länsstyrelsen i

Kalmar län föreslog i sitt remissyttrande att Västervik tillsammans med av kommittén föreslagna Hultsfred. Högsby och Vimmerby skulle få högre grundgaranti än 101 7. Blekinge länsstyrelse föreslog i remissyttrandet att samtliga kommuner i länet och landstinget skulle placeras en klass högre än den lägsta.

Vid min genomgång har jag funnit det skäligt att situationen i ett större

sammanhängande område i östra Östergötland. östra Småland och Ble-

kinge beaktas genom höjda grundgarantier. Även för några andra kommu-

ner bör grundgarantin höjas. Sammanlagt skulle härigenom 35 kommuner och 4 landsting i den södra delen få högre grundgaranti än 100 Zz av medelskattekratten.

I det följande redovisas ett förslag till lag om skatteutjämningsbidrag. I

detta lagförslag, bilaga 9.2, anges grundgarantin för varje kommun och

landsting. |

5.3Åldersstruktur och social struktur

Jag har i det föregående redogjort för skatteutjämningskommituéns förslag till ny teknik för beräkning av skillnader i kostnader för åldersstruktur och social struktur. Remissinstanserna har påtalat vissa tekniska brister i förslaget. Jag instämmer i remissinstansernas påpekanden och har i mitt 95

förslag avhjälpt dessa brister. Då den utarbetade konstruktionen har up- — Prop. 1987/88: 100 penbara fördelar jämförd med nuvarande system föreslår jag att den an- = Bil. 9 vänds. : |

För närvarande avrundas åldersfaktorn till hela procenttal. Avrundningsregelns syfte har varit att visa att beräkningen av åldersfaktorn inte gör anspråk på att vara exakt. Avrundningen kan dock leda till relativt. stora årliga förändringar av bidragens storlek och till att de tillägg som görs för befolkningsminskning i. vissa fall inte blir effektiva. Skatteutjämningskommittén föreslår därför, att åldersfaktorn och bidrag för befolkningsminskning beräknas var för sig och bestäms med en decimal. Jag instämmer i kommitténs förslag.

Skatteutjämningskommittén föreslog även att de åldersberoende verk- ' samheter som beaktas i skatteutjämningssystemet.skulle kompletteras med gymnasieskolan för kommunerna och med den öppna vården för sjukvårdshuvudmännen. Jag instämmer även i detta förslag.

Jag föreslår vidare att en av de två komponenter för beaktande av . kostnader för statskommunala bostadsbidrag, som kommittén har föreslagit, tas bort. Ifrågavarande komponent anger andel invånare 0—18 år.

Skälet härför är av närmast teknisk natur. Kostnaderna föreslås bli beräk-

nade enbart med hänsyn till andelen familjer med bostadsbidrag.

Som jag tidigare nämnt föreslog skatteutjämningskommittén att kostnaderna för barnomsorg skulle beräknas uteslutande med utgångspunkt i antalet barn i berörda åldrar. I en reservation föreslogs att beräkningen skulle ske efter behovet av barnomsorg, eller om detta inte kunde göras, att nuvarande beräkningssystem skulle behållas. Remissvaren är splittrade efter de två linjerna. Svenska kommunförbundet anser att kommitténs förslag innebär en uppenbar försämring för de kommuner som har en väl utbyggd barnomsorg. Jag ansluter mig till förbundets åsikt att det i nuläget fortfarande finns skäl som motiverar att såväl faktisk utbyggnad som åldersstruktur skall beaktas. Därför föreslår jag att den faktiska utbyggna- ” den av barnomsorgen tills vidare vägs in till 50:32, dvs. i princip det system som nu tillämpas.

De flesta remissinstanser ställer sig positiva till kommitténs förslag att den sociala strukturen skall beaktas i skatteutjämningssystemet. Många är dock mycket skeptiska till utformningen av faktorn individ- och familjeomsorg. Denna är uppbyggd på fyra komponenter, varav ”andel boende i flerfamiljshus” bemötts med stor tveksamhet i remissvaren. Under ärendets beredning har jag också konstaterat att denna faktors konstruktion ur teknisk synpunkt är mycket diskutabel.

Jag föreslår därför att faktorn individ- och familjeomsorg i sin helhet byts ut. I stället bör hänsyn tas till kommunernas kostnader för socialbidrag. För att kommunerna själva i så liten utsträckning som möjligt skall kunna påverka skatteutjämningsbidragets storlek bör beräkningen baseras på antalet bidragshushåll i resp. kommun. Det förutsattes i förslaget i budgetpropositionen 1987 att statistiken över antalet bidragshushåll skulle rensas från de hushåll för vilka kommunerna får ersättning enligt förordningen (1984:634) om statlig ersättning för mottagande av flyktingar och vissa andra utlänningar. Det har dock av statistiska orsaker visat sig 96

omöjligt att för närvarande företa en sådan rensning varför beräkningen får — Prop. 1987/88: 100

göras på det totala antalet bidragshushåll. Bil. 9 '

Skatteutjämningskommittén ansåg att skillnader i sjukvårdshuvudmännens kostnader på grund av den sociala strukturen borde beaktas i för-

handlingarna om sjukvårdsersättningen. I prop. (1987/88:63) om vissa

ersättningar till sjukvårdshuvudmännen, m. m. föreslås att den allmänna sjukvårdsersättningen fr.o.m. år 1988 fördelas efter en behovsbaserad modell. som grundas på de tre socioekonomiska faktorerna dödlighet, sjukfrånvaro och förtidspension samt antal ensamboende äldre: I likhet

med skatteutjämningskommittén anser jag därför att det inte finns behov

av någon social faktor I skatteutjämningssystemet för sjukvårdshuvudmännens del.

5.4Befolkningsminskning

Enligt nuvarande system får kommunerna ett tillägg till grundgarantin om befolkningsminskningen under den senaste tioårsperioden överstiger fem

procent. Tillägget läggs samman med kostnaderna för åldersstrukturen och

omvandlas tillsammans med dessa till hela procent av medelskattekraften.

Skatteutjämningskommittén föreslår inga ändringar i metoden att beräk-

na den folkminskning som berättigar till skatteutjämningsbidrag. Kommit-

tén föreslår att samma gränsvärden för beräkning av folkminskning som nu

gäller för kommunerna även skall gälla för landstingen. Vidare föreslår kommittén att bidraget per person utöver gränsvärdet skall förstärkas och

att det beräknas separat och således skilt från åldersstrukturen.

Landstingsförbundet anser i sitt remissvar att tillägg bör utgå till lands-

tingen om befolkningsminskningen överstiger två procent under den senas-

te tioårsperioden i stället för fem procent som gäller för kommunerna.

Jag föreslår att skatteutjämningskommitténs förslag i denna del tillämpas i sin helhet vilket innebär att bidraget för befolkningsminskning mer än fördubblas.

5.5Skattesatsens inverkan på skatteutjämningsbidraget

Den egna skattesatsen används för närvarande vid uträkningen av skatte-

utjämningsbidraget. Detta förhållande har kritiserats från den utgångspunkten att skatteutjämningssystemet i princip skall vara opåverkbart av

kommunernas och landstingens egna åtgärder. Skatteutjämningskommit-

tén framhöll att användande av en enhetlig skattesats skulle missgynna

kommuner och landsting med höga skattesatser och vara till fördel för de

som har en låg utdebitering. Kommittén föreslog därför att bidraget även i

fortsättningen skulle beräknas på grundval av den egna skattesatsen, men att denna vid bidragsberäkningen maximerades till de högsta skattesatser som gällde för år 1986, dvs. 18 kr./skr. för kommuner, 14:50 kr./skr. för landsting och 32:50 kr./skr. för kommuner utanför landsting.

Jag delar kommitténs uppfattning att det är olämpligt att i bidragssammanhang premiera kommuner och landsting med låg skattesats, vilket sker om man utgår från en enhetlig skattesats vid bidragsgivningen. En maxi- 97

7 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 9

är därför att föredra. Jag föreslår dock att taket sätts betydligt lägre än vad = Bil. 9 kommittén föreslagit. Mitt förslag är att detta sätts till 16 kr./skr. för

kommunerna, 13:50 kr./skr. för landstingen och till 29:50 kr./skr: för de kommuner som inte ingår i landsting. Utdebiteringstaken anknyter härigenom nära till kommunernas och landstingens medelutdebiteringar för år 1987. De kommuner och landsting som har en högre skattesats får genom

denna ändring minskade skatteutjämningsbidrag. Denna bidragsminskning har i den norra delen kompenserats genom en högre grundgaranti.

Under senarc år har i några landstingsområden genomförts s.k. skatteväxlingar mellan landsting .och kommuner i samband med omstrukturering av vissa vårduppgifter. I vissa lägen kan den föreslagna maximeringen av skattesatsen vid bidragsberäkningen motverka förutsättningarna för

sådana reformer på grund av bidragseffekterna. Jag föreslår därför att regeringen ges möjlighet att i sådana fall medge erforderligt undantag från

tillämpningen av maximerad skattesats. |

5.6Förslagets effekter

Jag har tidigare redovisat utvecklingen av medelutdebiteringarna inom storstadslän, skogslän och övriga län mellan åren 1979 och 1987 och

kunnat konstatera att den balans mellan skogslän och övriga län, exkl. storstadslän, som rådde år 1979, innan den senaste skatteutjämningsrefor-

men genomfördes, har ändrats till skogslänens nackdel med 1:40 kr./skr.,

en utveckling som kommer att ytterligare accentueras år 1988. Om man till

1987 års utdebiteringar lägger de förändringar, uttryckta i kr./skr. som

ändringarna i systemet innebär, får man följande utveckling.

Medelutdebitering, krIskr.

Nuv. systemFörslag
Storstadslän30:1830:33
Skogslän32:0031:50
Övriga län30:6031:00

Större delen av utdebiteringsskillnaden mellan skogslän och övriga län hämtas in genom de föreslagna ändringarna. Jämfört med förslaget i bud-. getpropositionen 1987 är ändringarna till fördel för de norra delarna av landet. I det förra förslaget återställdes balansen i huvudsak genom en relativt kraftig sänkning av grundgarantierna i södra delen. Det förslag som jag nu lägger fram betyder att de norra delarna tillförs drygt 500 milj. kr. utöver bidrag enligt nuvarande system. Samtliga kommuner i norra delen med enstaka undantag och alla landsting i skogslänen får en reell höjning av skatteutjämningsbidraget. För invånarna i ca 20 kommuner motsvarar ökningarna mer än en krona i sänkt kommunal utdebitering.

Kommunerna och landstingen i södra delen får som tidigare nämnts en generell sänkning av grundgarantierna med två procentenheter. För kommunerna i Stockholms län och ytterligare några kommuner, som i nuvaran-

de system har högre grundgaranti än den lägsta, blir sänkningen dock fem 98

procentenheter. Sammanlagt 15 kommuner fär i praktiken en sädan sänk- — Prop. 1987/88: 100 ning. . Bil. 9 Till de kommuner och landsting som drabbas särskilt hårt av ändringar- . i na bör kompensation utgå under det första året för att underlätta anpassningen till en lägre bidragsnivå. Jag föreslår därför att kompensation ges

1989 för den bidragsminskning, som överstiger 0:50 kr./skr. Jämförelsen

görs mellan 1988 års bidrag enligt nuvarande system och det bidrag som

skulle ha erhållits om de föreslagna ändringarna då hade tillämpats. Kompensationen bör ges i form åv extra skatteutjämningsbidrag.

Beträffande extra skatteutjämningsbidrag instämmer jag i skatteutjämningskommitténs uttalande att de ordinarie bidragen aldrig kan utformas så

att de utesluter behovet av extra bidrag. Regeringens möjlighet att bevilja

tillfälliga extra stöd till kommuner och landsting i en besvärlig ekonomisk

situation bör därför behållas. |

5.7Skatteutjämningsavgifter

| -

5.7.1Grundavgift =

Jag har tidigare redogjort för den skatteutjämningsavgift som tas ut av kommuner och landsting fr. o. m. år 1986 för att finansiera den automatiska ökningen av skatteutjämningsbidragen som följer av att dessa är anknutna till medelskattekraften. I budgetpropositionen 1987 föreslog regeringen att

en del av den då föreslagna reduceringen av skatteutjämningsbidragen

skulle användas till en sänkning av den proportionella skatteutjämningsav-

giften. Riksdagen beslöt emellertid (FiU 1986/87:29, rskr. 343, SFS

1987:560) att behålla skatteutjämningssystemet oförändrat för år 1988 och i stället för den uteblivna besparingen på bidragen bl. a. höja avgiften med 0:10 kr./skr. Efter denna höjning är skatteutjämningsavgilten 0:47 kr./skr. för kommunerna och 0:34 kr./skr. för landstingen. .

Det förslag till ändringar i skatteutjämningssystemet som jag nu lägger fram är så anpassat att inga ändringar behövs av den proportionella skatteutjämningsavgiften för år 1989. | |

5.7.2Särskild avgift

Av min tidigare redogörelse framgår också att en särskild tilläggsavgift tas

ut fr.o.m. år 1986 av kommuner med mycket hög skattekraft. Denna avgift, som är progressiv, skärps år 1988 enligt riksdagens beslut (prop.

1986/87:100 bil. 9, FiU 29, rskr. 343, SFS 1987:561). . Kommuner och landsting som inte får skatteutjämningsbidrag på grund av för hög egen skattekraft påverkas inte av de föreslagna ändringarna i

bidragssystemet. Den reducering av inkomster som kommuner och landsting i södra delen av landet får kännas vid drabbar således inte dem. Jag anser det därför skäligt att ändra uttaget av tilläggsavgifter så att de kommuner som har den högsta skattekraften får vidkännas en ökad kostnad. Jag föreslår att den nedre gränsen för uttagande av avgift sänks så att 99

ytterligare kommuner får erlägga avgift och att dessutom progressiviteten — Prop. 1987/88:100

skärps för att ytterligare reducera de mest extrema skillnaderna i kommu- = Bil. 9 nalskatt. Mitt förslag jämfört med nuvarande avgiftsuttag framgår av föl-

jande tablå.

Uttag i kr .Iskr. inom resp. intervall (procent av medelskattekraften)

125-130 130-135 135-145 -145—155 -155-

Nuvarande = 5 6 8 20 Förslag 6 6 8 10 I DD

Enligt nuvarande regler erlägger tre kommuner tilläggsavgift för år 1988 med tillsammans 77 milj. kr. Om de föreslagna reglerna hade tillämpats för år 1988 hade fem kommuner fått betala särskild åvgift på tillsammans 218 milj. kr.

5.8Nettoresultat

Utgångspunkten för mitt förslag var att göra en omfördelning av skatteutjämningsbidragen inom en i stort sett oförändrad kostnadsram. Beräkningarna har gjorts på 1988 års förhållanden för att få cn säker jämförelse med nuvarande system. Förslaget skall träda i kraft 1989. De automatiska ökningarna av skatteutjämningsbidragen och skatteutjämningsavgifterna mellan åren 1988 och 1989 har beräknats under vissa antagna förutsättningar. En jämförelse mellan kostnaderna för skatteutjämningssystemet 1989 med föreslagna ändringar och bidragen enligt nuvarande regler för 1988 ger följande resultat i milj. kr. ”

Kommuner Landsting Totult Ändrat bidragssystem 8090 6390 14480 Nuvarande bidragssystem -—7800! —6 240 —- 14 040 Automatisk avgifts-

ökning 1989 —- 190 - 120 — 310

Ökad tilläggsavgift = 160 = 160

Skillnad = 60 30 - 30

I det föregående har jag föreslagit en viss kompensation för år 1989 ull de kommuner och landsting som drabbas av särskilt stora bidragsminskningar till följd av de föreslagna ändringarna i bidragssystemet. Denna kompensation inryms dock i nuvarande anslag till extra skatteutjämningsbidrag till följd av att bidraget tull kommuner för sänkning av hög skattesats har ersatts av höjda grundgarantier.

Inkl. bidrag för sänkning av skattesats 100

garantibeskattningen m. m. Bil. 9

Riksdagen beslöt våren 1986 (prop. 1985/86:150 bil 1, SkU 50, rskr. 360) att slopa garantibeskattningen av fysiska personers fastigheter, liksom det extra avdraget från inkomst av schablontaxerad fastighet. Slopandet av garantibeskattningen och det extra avdraget medför netto ett skattebortfall

för kommunerna, landstingskommunerna och de kyrkliga kommunerna. Riksdagen beslöt samtidigt att den kommunala sektorn skulle erhålla en särskild kompensation på grund av skattebortfallet. Eftersom den kommunala sektorns inkomster inte påverkas förrän år 1989, skulle en undersök-

ning om omfattningen av inkomstbortfallet knytas till 1987 års taxering.

Denna undersökning är ännu inte avslutad. Inkomstbortfallet kan därför inte nu beräknas med bestämdhet. Riksrevisionsverket har utifrån sin

taxeringsstatistiska undersökning avseende inkomståret 1985 beräknat effektiviteten av garantibeskattningen av schablontaxerade fastigheter. Med

ledning av denna undersökning kan inkomstbortfallet för kommuner, landstingskommuner och kyrkliga kommuner beräknas till ca 1400 milj.

kr. Härtill kommer en minskning av skatteutjämningsbidraget med ca 100 milj. kr. Det extra avdraget från inkomst av schablontaxerad fastighet kan uppskattas till sammanlagt ca 600 milj. kr. Nettobortfallet blir följaktligen ca 900 milj. kr.

Jag föreslår att den kommunala sektorn kompenseras för hela inkomstbortfallet. Kompensationen bör beräknas på följande sätt. Med stöd av den undersökning som görs i anslutning till att 1987 års taxering avslutas konstateras den minskning av medelskattekraften som skattebortfallet medför. Kompensationen för var och en av kommunerna och landstings- : kommunerna inom skatteutjämningssystemet år 1989 räknas fram genom

att multiplicera minskningen av medelskattekraften med den i skatteutjämningen för år 1989 faställda garantiprocenten, med invånarantalet den I

januari 1988 och med skattesatsen för år 1988. För kommuner och lands-

ting utanför skatteutjämningssystemet får en individuell framräkning av

inkomstbortfallet vid 1987 års taxering göras. |

De på ovanstående sätt framräknade beloppen i kronor utgör varje kommuns och landstingskommuns årliga kompensation. Utbetalning bör

ske med en tolftedel varje månad i samband med utbetalningen av kommu-

nalskattemedel.

Det totala inkomstbortfallet för de kyrkliga kommunerna kan beräknas i proportion till bortfallet för kommuner och landstingskommuner till ca 30 milj. kr. Jag föreslår att fördelningen av detta belopp görs av kyrkofonden,

som omhänderhar det kyrkliga utjämningssystemet.

Samtidigt med slopandet av garantibeskattningen av fysiska personers fastigheter beslöt riksdagen också att slopa beskattningen i utbokommun dvs. i annan kommun än hemortskommunen. All inkomst beskattas såle-

des i hemortskommunen. Även denna ändring får vissa etfekter på kom-

munernas inkomster fr. o. m. år 1989. Slopandet av beskattningen i utbo-

kommun innebär i första hand en viss omfördelning av inkomster mellan kommunerna. Eftersom den inte påverkar medelskattekraften får denna 101

omfördelning inte heller någon inkomsteffekt på kommunerna inom skatte- ' Prop. 1987/88:100 utjämningssystemet. Bil. 9

För kommunerna utom skatteutjämningssystemet görs en utredning av nettoeffekten av att beskattningen i utbokommun slopas.: Även denna undersökning görs i anslutning till 1987 års taxering. För det fåtal kommu” ner som får ett mer påtagligt skattebortfall bör ett särskilt stöd ges övergångsvis genom extra skatteutjämningsbidrag. Jag uppskattar behovet av' extra skatteutjämningsbidrag för detta ändamål till högst 20 milj. kr. Denna kompensation bör med stöd av nämnda undersökning ges utan ansökan.

6Upprättade lagförslag

I enlighet med det anförda har inorn finansdepartementet upprättats försläg till |

I lag om skatteutjämningsbidrag, |: 2. Jag om ändring i i lagen (1987:561) om särskild skatteutjämningsavgift. 3. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m. Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 9.2. De faller inte under området för lagrådets granskning.

7Författningskommentar

Lagen om skatteutjämningsbidrag

18Liksom 18 i den nuvarande.lagen om skatteutjämningsbidrag innehåller paragrafen en grundläggande bestämmelse om att kommuner och lands- ” tingskommuner kan ha rätt till skatteutjämningsbidrag.

28 Liksom 2 § i den nuvarande lagen om skatteutjämningsbidrag innehåller paragrafen definitioner av en lång rad termer som används i i lagen. I vissa fall har nya termer införts.

Till de nuvarande termerna skatteunderlag och skattekraft har — utan ändring av innebörden — i förtydligande syfte lagts ordet ”eget” resp. ”egen”. : " : .

I lagen har vidare uttrycket tillförsäkrad skattekraft utbytts mot garante-

rad skattekraft. Såväl sistnämnda beteckning som den däremot svarande termen garanterat skatteunderlag har givits en definition i paragrafen. Härigenom har cen särskild bestämmelse motsvarande 4§ i den nuvarande lagen om skatteutjämningsbidrag blivit överflödig. 102

3 och 4 §§ Prop. 1987/88: 100

Paragraferna motsvarar 5 och 6 §§ i den nuvarande lagen om skatteutjäm- Bil. 9 ningsbidrag och innehåller procentsatserna för grundgarantin.

58Paragrafen motsvarar 7 § i den nuvarande lagen om skatteutjämningsbidrag och innehåller bestämmelser om beräkning av garanterad skattekraft

genom tillägg till eller avdrag från grundgarantin. Justeringarna hänför sig

till åldersstrukturens -och för kommunerna även den sociala strukturens — påverkan på kostnaderna. För landstingskommunerna — och de kommuner som inte ingår i landsting — är det fråga om inverkan på kostnaderna

för sjukvård: För kommunerna gäller det flera verksamheter avseende i

första hand barnomsorg, skola och äldreomsorg.

Tillägg skall också göras om befolkningsminskningen under den senaste tioårsperioden har överstigit fem procent.

Det bör ankomma på regeringen att fastställa de närmare reglerna för beräkning av kostnader för åldersstruktur och social struktur.

6§

Paragrafen motsvarar 3 § i den nuvarande lagen om skatteutjämningsbi-

drag och innehåller den grundläggande bestämmelsen om att skatteutjäm-

ningsbidraget motsvarar tillskott av skatteunderlag multiplicerat med skat-

tesatsen. En skattesats som överstiger en viss nivå beaktas dock inte fullt

ut. Den maximala skattesats som ligger till grund för beräkning av skatteutjämningsbidrag är för landstingskommun. kommun som ingår i lands-

tingskommun och annan kommun 13:50. 16 resp. 29:50 kr./skr.

För att inte motverka s.k. skatteväxlingar mellan landstingskommun och kommun i samband med omstrukturering av vårduppgifter bör regeringen ges möjlighet att medge undantag från tillämpningen av maximerad skattesats.

78Paragrafen motsvarar 13§ i den nuvarande lagen om skatteutjämningsbi-

drag.

85Paragrafen motsvarar 9§ första stycket i den nuvarande lagen om skatteutjämningsbidrag. Någon bestämmelse motsvarande andra stycket i förstnämnda paragraf har inte tagits upp i förslaget. Vid sammanslagningar eller uppdelningar av kommuner bör ändring göras i bestämmelserna om grund-

garanti i 48. 103

9 och 10 88 Prop. 1987/88 :100

Bil. 9

Paragraferna motsvarar 11 och 1288 i den nuvarande lagen om skatteutjämningsbidrag.

118 Paragrafen motsvarar 148 1 den nuvarande lagen om skatteutjämningsbi-

drag. |

128 Paragrafen motsvarar 168 i den nuvarande lagen om skatteutjämningsbi-

drag. |

Ikrafttrådande- och övergångsbestämmelserna Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1988. T.o. m. bidragsåret

1988 skall den gamla lagen tillämpas.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till

1. lag om skatteutjämningsbidrag.

2. lag om ändring i lagen (1987: 561) om särskild skatteutjämnings-

avgift. |

3, lag om ändring i lagen (1965: 269) med särskilda bestämmelser

om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m.

E 1. Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m. Prop. 1987/88: 100 Bil. 9

1986/87 Utgift 12 582 473 267 ! 1987/88 Anslag 13607 000000 1988/89 Förslag 14511 000000

Från anslaget bestrids skatteutjämningsbidrag till kommuner och landstingskommuner enligt lagen (1979:362) om skatteutjämningsbidrag. den föreslagna lagen om skatteutjämningsbidrag samt lagen (1982:221) med särskilda bestämmelser angäende det kommunala skatteunderlaget m, m. Ytterligare föreskrifter för bidragsgivningen finns i förordningen (1979:363) om skatteutjämningsbidrag. Vidare bestrids kostnaderna för skatteutjämningsnämnden, som är ett rådgivande organ i fråga om extra

skatteutjämningsbidrag, från detta anslag.

Jag har i det föregående redovisat ett förslag till ändringar i skatteutjämningssystemet. Förslaget som haft en utgångspunkt i en i stort sett oförändrad anslagsram skulle om det hade tillämpats på 1988 års bidragsgiv- .

ning gett ordinarie bidrag på tillsammans 13490 milj. kr. Bidragen under

1989 är beroende av den fortsatta utvecklingen av skatteunderlaget och av

"de kommunala skattesatserna för samma år. Skatteutjämningsbidraget för år 1989 är vidare avhängigt av de skattekraftsgarantier för kommuner och landstingskommuner som kommer fram vid omräkning under sommaren

med säkerhet. Med utgångspunkt i 1988 års skattesatser och en viss antagen höjning av skatteunderlaget samt att åldersstrukturen är densamma som för 1988 bedöms det ordinarie skatteutjämningsbidraget uppgå till 14 480 milj. kr. 1989.

De föreslagna ändringarna i skatteutjämningssystemet medför att vissa kommuner får vidkännas relativt stora minskningar av skatteutjämningsbidraget. Jag har i det föregående föreslagit att kommuner och landstingskommuner skall kompenseras för år 1989 för hela bidragsminskningen över 0:50 kr./skr. genom extra skatteutjämningsbidrag. Bidrugsminskningen beräknas genom en jämförelse mellan nuvarande bidrag för 1988 och bidrag enligt det föreslagna systemet om detta hade tillämpats för år 1988. Jag bedömer det sammanlagda behovet av kompensation till 75 milj. kr. Denna speciella form av extra skatteutjämningsbidrag bör kunna ges utan ansökan.

I samband med förenklingar av skattereglerna har beskattning i utbo-

kommun slopats så att all inkomst beskattas i hemortskommunen. Denna

ändring för med sig en viss omfördelning av skatteinkomster mellan kom-

munerna. För kommuner inom skatteutjämningssystemet kompenseras denna omfördelning automatiskt av ökade eller minskade skattcutjämningsbidrag. Några kommuner utanför skatteutjämningssystemet drabbas

emellertid av relativt stora intäktsminskningar. Dessa bör kompenseras genom ett extra skatteutjämningsbidrag. Inkomstbortfallen kan beräknas i samband med 1987 ärs taxering. Jag bedömer behovet av extra bidrag för detta ändamål till högst 20 milj. kr. Även dessa bidrag bör kunna ges utan | ansökan. 105

Det.extra bidrag som utgått till högskattekommuner för bibehållande av — Prop. 1987/88: 100 sänkt skatt slopas 1989 eftersom hänsyn till detta bidrag tagits i förslaget — Bil. 9 till nya grundgarantier. Anslagsbehovet för extra skatteutjämningsbidrag beräknas till 300 milj. kr. enligt följande sammanställning.

Extra skatteutjämningsbidrag 1988 och 1989 (milj. kr.)

1988 1989 Till högskattekommuner för bibehållande av sänkt

skatt118-
Till kollektiv landsbygdstrafik7070
Till förebyggande åtgärder mot jordskred m. m.2525

Kompensation för stora bidragsminskningar genom

ändrat skatteutjämningssystem - 75 Kompensation för slopad beskattning i

utbokommun = 20

Extra skatteutjämningsbidrag i övrigt | 110 110

Jag övergår nu till beräkningen av anslaget för budgetåret 1988/89. Medelsbehovcet under detta budgetår avser bidrag som utbetalas under andra hälften av år 1988 och första hälften av år 1989. Storleken av de

preliminära skatteutjämningsbidragen för 1988 och beräknade bidrag för 1989 framgår av följande sammanställning.

Skatteutjämningsbidrag 1988 och 1989 (milj. kr.)

19881989
Kommuner” 76818090
Landstingskommuner|62386390
Extra skattcutjämningsbidrag:323300
Summa.14 24214780

Hälften av beloppen för resp. kalenderår 1988 och 1989, 14511 milj. kr.

utbetalas under budgetåret 1988/89. Jag förordar att anslaget förs upp med

detta belopp. |

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen ätt

1. bemyndiga regeringen att utge kompensätion till kommuner och

landstingskommuner för år 1989 i form av extra skatteutjämnings-

bidrag i enlighet med vad jag har förordat, dels för stora bidragsminskningar på grurid av ändringar i skatteutjämningssystemet, dels för stora förluster på grund av slopad beskattning i utbokommun.

2. till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 14511 000 000 kr. 106

E 2. Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet — Prop. 1987/88: 100 av den kommunala företagsbeskattningen . Bil. 9

1986/87 Utgift 1569 753 000 1987/88 Anslag 1224 000 000 1988/89 Förslag 879 172 000

Från anslaget betalas bidrag till kommunerna som kompensation för det

intäktsbortfall som uppstår i samband med att den kommunala beskatningen av juridiska personer upphört (prop. 1983/84:133 bil. 1, FiU 39,

rskr. 422, SFS 1984:504). Första bidragsåret var 1985. För år 1986 beslöt

riksdagen (prop. 1984/85:150, FiU 29, rskr. 29) att kompensationen skulle reduceras med 30 kr ./inv. En ytterligare reducering med 90 kr./inv. har riksdagen beslutat om för är 1988 (FiU 1986/87:29, rskr. 342). Regeringen har i september 1987 fastställt beloppen för år 1988 till sammanlagt ca 879 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av

kommunala företagsbeskattningen för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag av 879 172 000 kr.

E 3. Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av kommunala garantibeskattningen m. m.

Nytt anslag (förslag) 450 000 000

Jag har i det föregående: föreslagit att den kommunala sektorn skall

kompenseras för nettobortfallet av skatteinkomster till följd av riksdagens beslut att slopa garantibeskattningen av fysiska personers fastigheter och det extra avdraget från inkomst av schablontaxerad fastighet.

Den totala kompensationen till kommunér, landstingskommuner och kyrkliga kommuner kan beräknas till 900 milj. kr. Hälften av detta utbetalas under budgetåret 1988/89.

Jag Pemstler att regeringen föreslår riksdagen att

I. bemyndiga regeringen att utge bidrag till kommunerna, lands-

tingskommunerna och de kyrkliga kommunerna méd anledning a av

avskaffandet av den kommunala garantibeskattningen;

. till Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av kommunala garantibeskattningen m.m. för budgetåret 1988/89 an-

visa ett förslagsanslag av 450 000 000 kr.

F. Övriga ändamål Prop. 1987/88: 100

Bil. 9 F 1. Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m.m.

1986/87 Utgift166 500
1987/88 Anslag250000
1988/89 Förslag250 000

Från anslaget bestrids för närvarande Sveriges bidrag till nordiska skat-

tevetenskapliga forskningsrådet. Mcedelsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till avrundat 250000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer

m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 250000 kr.

»F2. Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon

1986/87 Utgift15221 060.
1987/88 Anslag16 500 000
1988/89 Förslag16 700 000

Enligt lagen (1960:603) om bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon utgår bidrag av statsmedel till sådana handikappade motoör-

fordonsägare som har befriats från årlig vägtrafikskatt. Bidragen motsva-

rar skattekostnaderna för viss mängd bensin som för ägare av bil uppgår till

700 liter och för ägare av motorcykel till 250 liter för helt år. Bidragen utgår

i efterskott för budgetår. Ärenden om bidrag handläggs av riksskatteverket.

Riksskatteverket föreslår — med utgångspunkt i nu gällande skattesatser — att anslaget för budgetåret 1988/89 beräknas till 16 700000 kr. Antalet

bidragsberättigade beräknas därvid av verket till ca 10000.

Regeringen avser att inom kort till riksdagen lägga fram ett förslag om ett nytt bilstöd till handikappade. För budgetåret 1988/89 beräknar jag kostnaderna för bidrag enligt detta anslag till 16 700 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon för

budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 16 700 000 kr.

F3. Bidrag till vissa investeringar

1986/87 Utgift1000
1987/88 Anslag1000
1988/89 Förslag1000

Från detta anslag bekostas statliga investeringsbidrag enligt dels lagen (1975:1149) om statligt investeringsbidrag för inventaricanskaffning, dels lagen (1978:951) om statligt investeringsbidrag för vissa byggnadsarbeten. 108

budgetåret 1988/89 kan endast belopp på grund av överklagade beslut = Bil. 9

komma att utbetalas. Med hänsyn härtill föreslår jag att anslaget förs upp med ett formellt belopp av 1000 kr. för budgetåret 1988/89.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa investeringar för budgetåret 1988/89 anvisa

ett förslagsanslag av 1000 kr.

F4. Exportkreditbidrag

1986/87 Utgift- 1000
1987/88 Anslag1000
1988/89 Förslag1000

Från detta anslag bekostas exportkreditbidrag enligt lagen (1978:401)

om exportkreditstöd.

En förutsättning för att exportkreditstöd skall komma i fråga är bl. a. att exportkreditavtalet ingåtts före utgången av år 1981. Ansökan om stöd görs i första hand hos exportkreditnämnden. Nämnden prövar om de

allmänna förutsättningarna för stöd föreligger. Stödet ges i form av antingen ett avdrag vid inkomsttaxeringen eller ett skattefritt bidrag. Bidrag utgår bara om avdraget inte kan utnyttjas skattemässigt. Ansökan om utbetalning av bidrag skall göras hos riksskatteverket senast en månad efter det att exportföretagets taxeringar för beskattningsåret har vunnit laga kraft.

Riksskatteverket Under de år möjlighet funnits till exportkreditbidrag har endast ett fätal

ansökningar inkommit till riksskatteverket. Då någon prognos för budgetår

1988/89 inte låter sig göras föreslår riksskatteverket att anslaget tas upp med 1 000 kr. i statsbudgeten.

Föredraganden Någon tillförlitlig beräkning av medelsbehovet under detta anslag är inte

möjlig att göra. Förutom svårigheten att överblicka omfattningen av under-

laget för exportkreditstödet är det omöjligt att förutse taxeringsutfallet och de därav föranledda yrkandena om bidrag. Med hänsyn till osäkerheten om

vilket medelsbehov som kan bli aktuellt förordar jag att anslaget förs upp

med ett formellt belopp av 1000 kr. också i statsbudgeten för budgetåret

1988/89.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Exportkreditbidrag för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr. 109

Bil. 9

1986/87 Utgift 3 006 000 1987/88 Anslag 1000

1988/89 Förslag 1000

Under detta anslag redovisas, brutto, den statliga garantiverksamheten. Även fortsättningsvis bör för vissa garantisystem särskilda anslag under resp. huvudtitel belastas vid eventuella infriande av statliga garantier. För de garantier där detta inte är fallet bör detta anslag belastas vid eventuella förluster. För att upprätthålla principen om bruttoredovisning har redan tidigare särskilda inkomsttitlar inrättats för, dels influtna avgifter för statliga garantier, dels återbetalning av tidigare infriade statliga garantier.

I förslaget till statsbudget bör anslaget föras upp med ett belopp av 1000

kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Täckande av förluster till följd av vissa statliga garantier

för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

F 6 Kostnader för vissa nämnder

1986/87 Utgift1290 629
1987/88 Anslag1190 000
1988/89 Förslag2163 000

Från anslaget bestrids f.n. utgifter för arvoden, expenser m.m. för resegarantinämnden. Medelsförbrukningen för resegarantinämnden beräknas till 31 500 kr. för budgetåret 1988/89.

Kostnader för statens krigsförsäkringsnämnd och statens krigsskade-

nämnd bestrids från detta anslag. Medelsförbrukningen för nästa budgetår

beräknar jag för statens krigsförsäkringsnämnd till 62 500 kr. och för statens krigsskadenämnd till 37 500 kr. : :

I prop. 1986/87:100, bil. 9, anmälde regeringen att ett ekonomiskt råd med vetenskaplig inriktning skulle inrättas. Samtidigt meddelades att ekonomiska planeringsrådet och utredningsrådet, som var knutna till finansdepartementet, skulle läggas ned. Regeringen har nu inrättat det ekonomiska rådet. Rådet har i uppgift att initiera forskning och utredningsarbete av särskilt intresse för den ekonomiska politikens utformning, att redovisa relevant forsknings- och utredningsarbete i rapporter och internationella

temasymposier och att bistå finansdepartementet och konjunkturinstitutet med råd i vetenskapliga frågor särskilt när det gäller arbetet med att

utveckla modeller för analys av ekonomiska frågeställningar. Rådet är knutet till konjunkturinstitutet och i förslaget rörande anslag till intstitutet har inräknats vissa medel för utredningsresurser m. m. till rådet. Medelsförbrukningen för nästa budgetår för det ekonomiska rådet beräknas till

1300 000 kr.

Från anslaget bestrids vidare kostnaderna för kontraktsdelegationen, Offentliga arbetsgivares samarbetsnämnd (såvitt avser statsverket), sta- 110

tens grupplivnämnd, statens tjänstepensionsnämnd, statens utlandslöne- Prop. 1987/88: 100

nämnd, nämnden för lokalanställda, statens chefslönenämnd och stats- Bil. 9 rådslönenämnden. Mcdelsförbrukningen beräknas till 731 500 kr. för bud-

getåret 1988/89.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Koswader för vissa nämnder för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 2 163 000 kr.

F 7. Sparfrämjande åtgärder

1986/87 Utgift 20076 143 Reservation 16 866 993 1987/88 Anslag 36 000 000 1988/89 Förslag 16 640 000

Spardelegationen inrättades genom beslut av regeringen den 13 juni

1985. Dess huvudsakliga uppgift är att svara för brett inriktade informations- och utbildningsinsatser i syfte att långsiktigt främja hushållssparandet samt att ansvara för statens informationsinsatser avseende allemanssparandet. Den skall också svara för nödvändiga förvaltningsuppgifter i anslutning till detta. När det gäller informationsinsatserna avseende allemanssparandet skall det samarbete som förekommit mellan delegationen för allemanssparandet och riksgäldskontorcet fortsätta. I övrigt får spardelegationen fritt organisera sitt arbete och välja de samarbetspartners som bäst lämpar sig för respektive projekt. Spardelegationen har vidare fått i uppdrag av regeringen att utreda vissa frågor rörande hushållssparandet. Av delegationens anslag har 16 milj. kr. anvisats för nu nämnda uppgifter.

Återstående 20 milj. kr. är en' engångsanvisning att disponeras under budgetåret 1987/88. Medlen är avsedda att användas för informationskampanjer riktade speciellt till barn och ungdomar. |

Delegationen leds av en ordförande. Till sitt förfogande har delegationen ett sekretariat. Konsult- och experttjänster inhandlas vid behov.

1987/88Beräknad ändring 1988/89 Föredraganden
Personat2 -
Ekonomisk plan|
Förvaltningskostnader700 000+40 000

(inkl. lokaler) Sparfrämjande 15 300 000 +600 000 Engånpsanvisning — barn och ungdom 20000 000 ——20000 000

36 000 000 16 640 000

Spardelegationen

Spardelegationens förslag innebär att medlen för allmänt sparfrämjande

åtgärder och insatser avseende allemanssparandet skall tas upp med ett

realt sett oförändrat beiopp. Pris- och löneomräkning beräknas till

1468 000 kr. It

Föredragandens överväganden Prop. 1987/88: 100

Spardelegationen bör under det kommande budgetåret bedriva sina all- Bil. 9 mänt sparfrämjande insatser på en i stort sett oförändrad nivå. Häri ingår

att spardelegationen förutsätts avsätta 700 000 kr. till konsumentverket för

att stärka konsumentfrågornas ställning i skolorna genom fortbildning av lärare. Vidare skall spardelegationen långsiktigt främja hushållssparandet

och ansvara för statens informationsinsatser avseende allemanssparandet.

Jag beräknar beloppet till 16 640 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Spurfrämjande åtgärder för budgetåret 1988/89 anvisa ett

reservationsanslag av 16640 000 kr.

F8. Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m.

1986/87 Utgilt 667 153 696 1987/88 Anslag 2.000 000 000

1988/89 Förslag —25894000 000

Till grund för beräkningen av anslagsmedlen till avlöningar och pensioner under nästa budgetår har. som jag tidigare denna dag redovisat vid

min anmälan av punkt 7 i Gemensamma frågor (bil. 2 till budgetproposi-

tionen), lagts de lönebelopp som enligt gällande avtal tillämpas fr. o. m. den 1 oktober 1986. Lönckostnadspålägg har beräknats med 3946 av lönebeloppen.

Medelsbehovet för nästa budgetår beräknas med utgångspunkt i gällande avtal mellan parterna på den statliga arbetsmarknaden. För nya avtal bör medelsbehovet beräknas med utgångspunkt i den utgiftsram för löneökningar som jag föreslagit tidigare denna dag. Jag förordar därför att anslaget för nästa budgetår förs upp med ett belopp av 2589 000 000 kr.

Regeringen bör i huvudsaklig överensstämmelse med vad som har gällt beträffande tidigare anvisade täckningsanslag — efter prövning i varje särskilt fall — kunna från anslaget anvisa de medel som behövs utöver reservationsanslag och obetecknade anslag på grund av lönehöjningar m. m. som föranleds av avtal som har godkänts av riksdagens finansutskott eller regeringen. På motsvarande sätt bör medel kunna anvisas, när merbelastning inte bör ske av förslagsanlag och förslagsvis betecknade anslagsposter som har maximerats av regeringen.

Merkostnaderna för de affärsdrivande verken bör dock betalas på sam-

ma sätt som verkens övriga utgifter. Merkostnader för löner som faller på

anslag inom utgiftsramarna för det militära försvaret och civilförsvaret bör täckas av fjärde huvudtitelns anslag för reglering av prisstegringar.

Regeringen bör vidare i likhet med vad som gäller för innevarande

budgetår ha möjlighet att — efter prövning i varje särskilt fall — från

anslaget kunna anvisa de medel som behövs. när reservationsanslag, obetecknade anslag eller affärsverk belastas med större utgifter än som har beräknats i budgetpropositionen eller särskild anslagsproposition på grund av att personliga tjänster har inrättats för tjänstemän som enligt beslut av 112

trygghetsnämnden bör undantas från flyttning från stockholmsområdet i samband med myndighets omlokalisering. Bil. 9

Regeringen bör slutligen i enlighet med vad jag tidigare har anfört om kostnader för trygghetsåtgärder till följd av utgiftsram för löneökningar — efter prövning i varje särskilt fall — från anslaget kunna anvisa de medel som behövs när reservationsanslag eller obetecknade anslag belastas med större utgifter än som har beräknats I budgetproposition eller annan anslagsproposition för åtgärder inom ramen för trygghetsavtal (TrA).

Under hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att |

I. godkänna vad jag har anfört om användning av ifrågavarande

anslag för trygghetsåtgärder till följd av utgiftsram för löneökningar,

2. till Täckning av merkostnader för löner och pensioner m.m. för

budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 2 589 000 000 kr.

8 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 9

Bilaga 9.1 Prop. 1987/88: 100 Bil. 9

Ordlista Egen skattekraft Skatteunderlag per invånare i en kommun resp. ett landsting, uttrycks i procent av medelskattekraften eller skattekronor per invånare (skr./inv.). Garanterad skatte- Skattceunderlag per invånare som ga-

kraft ranteras genom skatteutjämningssyste-

met. uttrycks i procent av medelskattekrafien. Garanterat Skattcunderlag som garanteras genom skatteunderlag skattcutjämningssystemet, uttrycks 1 skattekronor (skr.). Grundgaranti En fastställd skattekraft för varje kommun och landsting som är bas för beräkning av garanterad skattekraft, uttrycks i procent av medelskattekraf-

ten.

Kommun Används här i betydelsen primärkom-

mun.

Landsting Används här i betydelsen landstingskommun.

Mcedelskattekraft Skatteunderlag per invånare i riket

(skr./inv.). Sjukvårdshuvudman Samtliga landsting och de tre kommuner, Göteborg. Malmö och Gotland, som bedriver hälso- och sjukvård. Skattekraftsgaranti Se garanterad skattekraft. Skattesats Den andel av den beskattningsbara in-

komsten som invånarna betalar i skatt till kommun resp. landsting. Benämns

även utdebitering och uttrycks i kronor per skattekrona (kr./skr.). Skatteunderlag Summa beskattningsbara inkomster. uttrycks i skattekronor (skr.). Spärregler Regler som garanterar en viss lägsta skattekrali oavsett utfallet av formell grundgaranti och åldersfaktor. Tillskott av Skillnaden mellan det garanterade och skatteunderlag cgna skatteunderlaget, uttrycks i skattekronor (skr.).

Tillägg för Ett tal som beräknas årligen med hän- — Prop. 1987/88:100 befolkningsminskning syn till befolkningsförändringen under = Bil. 9

den senaste tioärsperioden, uttrycks i

procent av medelskattekraften. Total garanti Se garanterad skattekraft. Total skattekraft Högsta värde av egen eller garanterad

skattekraft. uttrycks i procent av me-

delskattekraften. Äldersfaktor Ett tal som beräknas årligen med hän-

syn främst till åldersfördelningen i var-

je kommun och landsting. uttrycks i

procent av medelskattekraften.

Bilaga 9.2 Prop. 1987/88: 100

Bil. 9

1Förslag till

Lag om skatteutjämningsbidrag

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Landstingskommun och kommun kan få skatteutjämningsbidrag enligt denna lag.

28 llagen förstås med

bidragsår det år under vilket skatteutjämningsbidraget utbetalas,

eget skatteunderlag antalet skattekronor enligt taxeringsnämndens beslut om taxering till kommunal inkomstskatt året före bidragsåret.

egen skattekraft skatteunderlag per kyrkobokförd invånare vid ingången av året före bidragsåret,

medelskattekraft skatteunderlaget för riket per kyrkobokförd invånare vid ingången av året före bidragsåret,

garanterad skattekraft det procenttal av medelskattekraften som motsvaras av landstingskommunens eller kommunens grundgaranti enligt 3 och 4 §§ justerad enligt 5 §,

garanterat skatteunderlag det antal skattekronor som motsvarar den garanterade skattekraften,

tillskott av skatteunderlag det antal skattekronor varmed det egna skatteunderlaget understiger det garanterade skatteunderlaget.

3§ "För landstingskommun gäller följande skattekraft i procent av medelskattekraften som grundgaranti.

LandstingGrund- garanti
Norrbottens läns landstingskommun141
Västerbottens läns landstingskommun. 129
Jämtlands läns landstingskommun125
Västernorrlands läns landstingskommun115

Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs läns landstingskommuner 107 Blekinge läns landstingskommun 105 Kalmar, Örebro och Västmanlands läns landstingskommuner = 103

Övriga landstingskommuner 100

4 & För kommun gäller följande skattekraft i procent av medelskattekraften som grundgaranti. Bil. 9

Län Kommuner Grund-

garanti Stockholms Samtliga 100

UppsalaEnköping, Håbo och Uppsala Tierp och Östhammar100 107
:Älvkarleby109
Södermanlands =: Samtliga100

Östergötlands Finspång, Linköping, Mjölby, Motala,

Norrköping, Söderköping, Vadstena och Ödeshög 100 Boxholm, Ydre och Åtvidaberg 103 Kinda 105 Valdemarsvik 111

Jönköpings Samtliga utom Aneby, Eksjö och Tranås 100 Aneby, Eksjö och Tranås 103

Kronobergs Alvesta, Ljungby, Markaryd, Växjö och

Älmhult 100

Lessebo, Tingsryd och Uppvidinge 105 Kalmar . Borgholm, Kalmar, Mönsterås, Mörbylånga, Nybro och Oskarshamn 100

Emmaboda, Hultsfred, Torsås, Vimmerby | och Västervik 103

Högsby 105

Gotlands Gotland 117

BlekingeSamtliga105
Kristianstads Samtliga '100
MalmöhusSamtliga100
HallandsSamtliga100

Göteborgs och Göteborg, Härryda, Kungälv, Munkedal, Bohus Mölndal, Partille, Sotenäs, Strömstad och

| Tanum100
Orust, Stenungsund och Tjörn103
Lysekil och Uddevalla105
" Öckerö111
Älvsborgs Ale, Alingsås, Borås, Herrljunga, Lerum,

Mark, Mellerud, Svenljunga, Tranemo, Trollhättan, Ulricehamn, Vårgårda och Vänersborg 100 ' Färgelanda och Lilla Edet 103

Åmål 105

Bengtsfors och Dals-Ed 109 ' Skaraborgs Samtliga utom Gullspång och Karlsborg 100

Karlsborg103
| Gullspång107
Värmlands Karlstad105”
Hammarö107

Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums,

Hagfors, Kil, Kristinehamn. Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle och Årjäng 109 Torsby 115

Örebro Hallsberg och Kumla- 100 Prop. 1987/88: 100
Askersund. Laxå och Örebro103 Bil. 9
Degerfors och Karlskoga107
Hällefors, Lindesberg och Nora109
Ljusnarsberg111

Västmanlands Arboga, Heby. Kungsör, Köping. Sala och

Västerås100
Hallstahammar och Surahammar105
Fagersta och Norberg109
Skinnskatteberg11
Kopparbergs Falun|105
Borlänge.107

Avesta. Ludvika. Smedjebacken och Säter 109 Gagnef, Hedemora, Leksand, Rättvik och Vansbro 111 Mora 1i3 Orsa 115 Malung 119

Älvdalen | 139

Gävleborgs Gävle 105 Sandviken . : 107 Hofors, Hudiksvall, Nordanstig och Ockelbo = 111 Bollnäs, Ovanåker och Söderhamn 113 Ljusdal 119 Västernorrlands — Härnösand, Sundsvall och Timrå 115

Kramfors och Örnsköldsvik 117

Ånge 121.

Sollefteå 127

Jämtlands Östersund 115.

Berg och Bräcke 127 Krokom och Ragunda 129 Härjedalen . 133

Åre . 135

Strömsund 137 Västerbottens Umeå | 117 Nordmaling, Robertsfors och Skellefteå = 119

Vindeln och Vännäs127
Bjurholm129
Norsjö133
Malå.135
Lycksele137
Sorsele, Storuman och Vilhelmina145
Dorotea och Åsele149
Norrbottens Luleå och Piteå|127
Haparanda och Kalix.131
Boden och Älvsbyn|135
Arvidsjaur139
Gällivare och Kiruna143
Arjeplog, Jokkmokk, Överkalix och
Övertorneå145
Pajala157

5 & Med utgångspunkt i grundgarantin enligt 3 och 4 §§ beräknas årligen den garanterade skattekraften. Denna utgörs av grundgarantin med tillägg eller avdrag för landstingskommun för åldersstrukturens inverkan på 118

landstingskommunens kostnader och för kommun för åldersstrukturens

och den sociala strukturens inverkan på kommunens kostnader. För lands- Prop. 1987/88: 100 tingskommuner och kommuner som inte ingår i landstingskommuner skall — Bil. 9 hänsyn tas till skillnader i fråga om kostnader för sjukvård. För kommuner

skall hänsyn tas till skillnader i fråga om kostnader för barnomsorg. grund-

skola. gymnasieskola, äldreomsorg, kommunalt bostadstillägg till folkpension, socialbidrag samt statskommunala bostadsbidrag.

I fråga om landstingskommun och kommun vars folkmängd senaste tioårsperioden har minskat skall tillägg göras för den befolkningsminskning

som överstiger fem procent.

6 & Landstingskommun och kommun får skatteutjämningsbidrag, om det

egna skatteunderlaget understiger det garanterade skatteunderlaget. Bidra-

get motsvarar tillskottet av skatteunderlag multiplicerat med skattesatsen

för bidragsåret i den män denna inte överstiger för landstingskommun 13 kronor 50 öre per skattekrona. för kommun som ingår i landstingskommun

16 kronor per skattekrona och för annan kommun 29 kronor 50 öre per skattekrona.

Regeringen får medge undantag från tillämpningen av ovan angivna högsta skattesatser i det fall att ländstingskommunen och kommunerna

inom landstingsområdet kommer överens om en ändrad fördelning av den

sammanlagda landstings- och kommunalskatten.

7 & Regeringen får efter ansökan bevilja extra skatteutjämningsbidrag.

Ansökan inges till länsstyrelsen senast den 31 mars året före bidragsåret.

8 & Ändras rikets indelning i landstingskommuner eller kommuner be-

räknas tillskott av skatteunderlag på grundval av den indelning som gäller vid bidragsårets ingång.

9 8 Länsskattemyndigheten fastställer tillskott av skatteunderlag samt lämnar senast den 25 januari bidragsåret landstingskommun och kommun uppgift om tillskottets storlek.

Till ledning för landstingskommuns och kommuns budgetarbete skall länsskattemyndigheten senast den 10 september året före bidragsåret lämna landstingskommun och kommun uppgift om uppskattat tillskott av skatteunderlag.

10 & Statistiska centralbyrån fastställer medelskattekraften senast den 31

december året före bidragsåret.

11 § Ifråga om utbetalning av skatteutjämningsbidrag under bidragsåret tillämpas bestämmelserna i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt. m. m.

12 & Landstingskommunen eller kommunen får överklaga statistiska centralbyråns eller länsskattemyndighets beslut enligt denna lag hos regeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988 och tillämpas första gången i fråga

om bidragsåret 1989. Genom lagen upphävs lagen (1979:362) om skatteutjämningsbidrag. Den

upphävda lagen tillämpas dock alltjämt i fråga om skatteutjämningsbidrag

för år 1988 och tidigare år.

Bil. 9 Lag om ändring i lagen (1987:561) om särskild skatteutjämningsavgift

Härigenom föreskrivs att I och 3 §§ lagen (1987:561) om särskild skatte-

utjämningsavgift skall ha följande lydelse. :

Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse

Landstingskommun och kom- Landstingskommun och kom-

mun skall erlägga särskild mun skall erlägga särskild

skatteutjämningsavgift om antalet skatteutjämningsavgift om antalet

skattekronor enligt taxeringsnämn- skattekronor enligt taxeringsnämndens beslut vid taxeringen till kom- dens beslut vid taxeringen till kom-

munal inkomstskatt föregående år munal inkomstskatt föregående år

överstiger vad som motsvarar 130 överstiger vad som motsvarar 125

procent av medelskattekraften. procent av medelskattekraften.

Den särskilda skatteutjämnings- Den särskilda skatteutjämnings-

avgiften är avgiften är

5 kronor per skattekrona till den 6 kronor per skattekrona till den del underlaget överstiger vad som del underlaget överstiger vad som

motsvarar 130 men inte överstiger motsvarar 1/25 men inte överstiger vad som motsvarar 135 procent av vad som motsvarar 135 procent av medelskattekraften. medelskattekraften,

6 kronor per skattekrona till den 8 kronor per skattekrona till den

del underlaget överstiger vad som del underlaget överstiger vad som motsvarar 135 men inte överstiger motsvarar 135 men inte överstiger

vad som motsvarar 145 procent av vad som motsvarar 143 procent av medelskattekraften, medelskattekraften,

8 kronor per skattekrona till den 10 kronor per skattekrona till den del underlaget överstiger vad som del underlaget överstiger vad som

motsvarar 145 procent av medel- motsvarar 145 procent av medel-

skattekraften. skattekraften men inte överstiger

vad som motsvarar 155 procent av

medelskattekraften,

12 kronor per skattekrona till den

del underlaget överstiger vad som

motsvarar 155 procent av medel-

skattekraften.

Denna lag träder i kraft den I juli 1988 och tillämpas första gången i fråga

om särskild skatteutjämningsavgilt för år 1989.

Bil. 9 Lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt. m. m.

Härigenom föreskrivs att I & lagen (1965:269) med särskilda bestämmel-

ser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m.! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §? Skattesatsen för kommuns och Skattesatsen för kommuns och

annan mcenighets uttag av skatt annan menighets uttag av skatt skall bestämmas i förhållande till skall bestämmas i förhållande till det antal skattekronor och skatte- det antal skattekronor och skatteören, som enligt länsskattemyndig- ören, som enligt länsskattemyndig-

hetens beräkning kommer att påfö- hetens beräkning kommer att påföras de skattskyldiga vid taxeringen ras de skattskyldiga vid taxeringen det år skattesatsen skall fastställas, det år skattesatsen skall fastställas,

ökat med det antal skattekronor, ökat med det antal skattekronor, som staten uppskattas skola till- som staten uppskattas skola tillskjuta enligt lagen (1979:362) om skjuta enligt lagen (1988:000) om

skatteutjämningsbidrag. skatteutjämningsbidrag.

Om enligt 4 kap. 4 § andra stycket kommunallagen (1977:179) eller 6

kap. 4 § tredje stycket lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga

samfälligheter annan skattesats slutligt fastställs än den som har bestämts

tidigare, skall den nya skattesatsen om möjligt bestämmas med hänsyn till

det antal skattekronor och skatteören som har påförts de skattskyldiga vid taxeringen det år skattesatsen skall fastställas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988. Intill den 1 januari 1989 skall dock hänvisningen 1 I $ första stycket avse lagen (1979:362) om skatte-

utjämningsbidrag.

I Lagen omtryckt 1973:437. Senaste lydelse av lagens rubrik 1977:191. 2 Senaste lydelse 1986:1315.

Bil. 9

Sammanfattning av tulldatautredningens betänkande (SOU 1987:40) Datorisering av tullens

export- och importrutiner — Förstudie

Uppdraget

Tulldatautredningen (TDU) har i uppdrag att lämna förslag till hur tullverkets rutiner i anslutning till export- och import kan datoriseras.

I korthet innebär uppdraget att förslag skall lämnas till hur ADB-basera-

de rutiner i datautväxlingen mellan företagen och tullen skall kunna ersätta nuvarande blankettbuserade rutiner. Vidare skall förslag lämnas om hur tullens hantering av uppgifterna kan automatiseras med hjälp av modern datateknik. .

I direktiven sägs att utgångspunkter för utredningsarbetet skall vara en

verksamhetsanalys av den nuvarande tullproceduren—både vad gäller

tullverket internt och förhållandet mellan tullverket och exportörer respek-

tive importörer. Vidare skall en analys göras av den internationella utveck-

lingen--särskilt i EG- och EFTA-länderna -innefattande en beskrivning av de tullprocedurer nuvarande system för automatiserad informationsöver-

föring bygger på. I direktiven understryks att en datorisering av tullverksamheten kan komma att aktualisera ändringar i tullverkets och trafikanternas rutiner i samband med införsel av gods. Utformningen av kontrollstrategier kan bli så stora att de kommer att medföra behov av förändringar såväl i själva

tullproceduren som i andra föreskrifter som styr tullverksamheten. I detta sammanhang betonas att utredaren bör uppmärksamma de legala problem som kan vara förknippade med utväxling av information mellan näringsli-

vet och tullverket med hjälp av ADB eller andra elektroniska metoder. I ett

system med dokumentlös uppgiftsöverföring måste det finnas möjlighet att konstatera vem uppgiftslämnaren är dvs en identifikationsmöjlighet som tjänar samma ändamål som namnunderskrifterna i de nuvarande tulldeklarationerna.

Till samtliga de alternativ som presenteras skall fogas kalkyler över

kostnaderna för systemutveckling, investeringar och drift. Rationaliseringspotenialen för vart och ett av alternativen skall beräknas. En effekt-

beskrivning skall fogas till varje alternativ, dvs de återverkningar som varje angivet alternativ ger och vilka krav som kommer att ställas på de i

systemet ingående intressenterna i organisatoriskt. funktionellt och tek-

niskt hänseende. För varje alternativ skall också anges i vad mån systemen

kan anpassas till förändringar i de internationella och svenska regelsystemen, tekniska förändringar etc. Slutligen skall anges hur ansvarsfördelningen mellan tullen och näringslivet bör vara vad gäller driften av systemens skilda delar och uppdateringen av information. På grundval av en

sådan genomlysning skall en diskussion föras om sätten att finansiera

systemen.

Bil. 9

Utredningsarbetet har bedrivits med inriktningen att den första rapporten skall ha ett innehåll motsvarande vad som enligt gängse regler bör ingå i en förstudie för ett stort datoriseringsprojekt. Rapporten avslutas med att förslag lämnas till de riktlinjer som regeringen bör fastställa för det fortsat-

ta arbetet med tullens datorisering.

Syften med datorisering

Den allmänna inriktningen av rationaliserings- och datoriseringsarbetet

inom stalsförvaltningen är att i berörd verksamhet öka effektivitet och

produktivitet, att förbättra servicen och att sträva mot decentralisering i olika avseenden. En datorisering av tulladministrationen har, enligt TDU, goda förutsättningar att leva upp till dessa tre övergripande mål. Mot

denna bakgrund preciserar utredningen syftena med en datorisering av

tullverksamheten.

En datorisering av tullens verksamhet är i hög grad en fråga om att gå

över från en pappersbaserad informationshantering, innefattande årligen

flera tiotals miljoner dokument, till informationshantering med utnyttjande

av modern datateknik. Den nuvarande verksamheten kännetecknas av flera av de karaktäristiska som talar för att en datorisering är en lämplig rationaliseringsäåtgärd. Således förekommer i stor omfattning manuella

registreringar, summeringar, avstämningar och sorteringar. Vidare hanteras samma uppgifter flera gånger och omfattande fysisk transport och lagring av dokument förekommer.

Mot denna bakgrund utgör en datorisering av tullen ett kontorsrationali-

seringsprojekt som kan medverka till att hanteringen för berörda parter blir

enklare, snabbare, säkrare och mer ekonomisk. Dessutom ger en datorisering möjlighet att lämna stöd till företagen och effektivisera kontrollen. bl.a. genom att systemet kan göra enkla, automatiska avstämningar och kontroller och tjäna som vägledning för den manuella kontrollen till angelägna områden.

Inom EG bedrivs ctt intensivt utredningsarbete för att i stor omfattning ta i anspråk datorteknik för att förenkla och förbilliga tulladministrationen och företagens uppgiftslämnande till tullen. Arbetet bedrivs inom det s k CD-projektet. En grundval för datoriseringen är den harmonisering av uppgifterna som åstadkoms med det sk enhetsdokumentet. Med Sveriges

anslutning till konventionerna mellan EG och EFTA-länderna om enhets-

dokumentet och om en gemensam transitleringsordning skapas förutsättningar för förenkling av formaliteterna vid export, transitering och import.

Förutsättningar för en långtgående och samordnad datorisering av tullpro-

cedurerna i det europeiska frihandelsområdet föreligger därmed. I ett

sådant perspektiv är det ett övergripande samhällsintresse att den svenska

tullproceduren och datoriseringen av denna underlättar landets handelsut-

byte med andra länder. Det är därför av stor handelspolitisk vikt att utvecklingen på det tulladministrativa området i vårt land sker med så 123

våra största handelspartners. Bil. 9

För företagen finns ett allmänt intresse av att de höga kostnaderna för handelsprocedurer som sammanhänger med utrikeshandel kan reduceras. Härvid avses inte bara kostnader för att hantera handelsdokument utan kanske än mer kostnader som beror på godsets omloppstid. Procedurer och tidsfördröjningar som är avhängiga av just tullförfarandet vid gränsöverskridande handel utgör emellertid en mindre del av procedurkostnaderna i vid bemärkelse. Inte desto mindre är det viktigt att på detta område erbjuda företagen i vårt land minst lika goda förutsättningar som deras konkurrenter i andra länder har eller kommer att få. Till saken hör också att företagen på handelsprocedurområdet kan skörda frukterna av datoriserad kommunikation, först när alla viktiga parter som medverkar i gränsöverskridande handelstransaktioner kan ta emot och sända uppgifter i elektronisk form. För företagen är det viktigt att en datorisering av tullen kan medverka till en enklare och snabbare tullhantering som kan ge ökad konkurrenskraft för svenskt näringsliv. Detta är ockå ett samhälleligt mål.

För tullverket som statlig myndighet finns en skyldighet och ett intresse att minska kostnaderna och höja produktiviteten i sin verksamhet. En påtaglig rationalisering av tullhanteringen förutsätter att det fysiska dokumentflödet inom tullen i väsentlig mån kan begränsas. Det är också nödvändigt att tullen kan nyttiggöra sig uppgifter i maskinläsbar form, uppgifter som tidigare registrerats av företagen. För tullverket är det också viktigt att en datorisering främjar verkets möjligheter att fullgöra sin kontrollerande myndighetsuppgift. Den manuella kontrollen bör kunna inriktas mot kvalificerade kontroller. Kontrollmetetoder och kontrollstrateg: förändras givetvis när ny teknik tas i anspråk. Härtill kommer att en datorisering bör underlätta för tullen att erbjuda en förbättrad service till företagen, allmänheten och andra myndigheter. Det är också önskvärt att ett tulldatasystem utformas så att det kan ge underlag för att löpande öka: effektiviteten i tullens resursanvändning. Med hänsyn till de stora belopp i tull, annan skatt och avgifter som debiteras och redovisas, är det vidare nödvändigt att systemet utformas med beaktande av de höga krav på datasäkerhet som redovisningsrevisionen kan ställa.

Sammanfattningsvis preciserar TDU följande syften eller mål som bör främjas av en datorisering av tullverkets rutiner och av en övergång till elektronisk uppgiftsöverföring från företagen till tullen..

1. Tulldatasystemet skall medge att debitering och uppbörd av tull m. m.

kan ske säkert och att tillfredsställande underlag till handelsstatistiken

kan tas fram snabbt.

2. Tulldatasystemet bör erbjuda möjligheter till samverkan med motsva-

rande system hos våra viktigaste handelspartners.

3. Tulldatasystemet och tullprocedurerna bör främja ett snabbt godsflö-

de. .

4. Tulldatasystemet bör erbjuda förutsättningar för att företagens upp-

giftslämnande kan förenklas och förbilligas.

5. Tulldatasystemet bör ge företag möjlighet att lämna uppgifter på några

olika sätt, beroende på förutsättningar.

service till myndigheter och stöd till företagen. Bil. 9

7. Tulldatasystemet bör leda till ökad effektivitet och lägre kostnader i

tullverkets administration. 8. Tulidatasystemet och tullprocedurerna skall erbjuda tillfredsställande :

kontrollmöjligheter för tullverket. : 9. Tulldatasystemet skall fylla de krav på datasäkerhet som uppbörden

av tull, andra skatter och avgifter motiverar.

10. Tulldatasystemet bör erbjuda tillfredsställande informationssäkerhet för företagen. : | 11. Tulldatasystemet bör erbjuda möjligheter till ökad delegering av an-

svar och befogenheter inom tullverket. 12. Tulldatasystemet bör erbjuda de anställda i tullverket goda arbets-

miljöförhållanden och meningsfulla arbetsuppgifter.

13. Tulldatasystemet bör ha en systemstruktur som erbjuder god driftsäkerhet samt underlättar ett etappvist genomförande och flexibel anpassning till framtida procedurer och metoder. Huvuddelen av systemet bör vara i drift före utgången av år 1992.

Ändringar i tullproceduren

De tullförfaranden som nu används vid export och import bygger på att flertalet arbetsmoment inom tullen utförs manuellt. I samband med en

genomgripande datorisering är det, enligt TDU, lämpligt att pröva om och ' hur moment i tullproceduren kan modifieras för att största möjliga nytta

skall kunna dras av de möjligheter som datatekniken erbjuder, samtidigt som tjänstemännens insatser koncentreras till uppgifter där den mänskliga

förmågan bäst kommer till sin rätt.

Stegvis förtullning Tullproceduren vid import bör, enligt TDU, innehålla två dominerande

förfaranden, nämligen stegvis förtullning och direktförtullning. Den stegvi-

sa förtullningen bör ersätta hemtagningsanmälan med efterföljande importanmälan. Uppgifter som lämnas i första steget när godset frigörs, skall inte behöva upprepas I det andra steget, dvs i tulldeklarationen. Gods som

hanteras på tullupplag bör godsredovisas av upplaget på så sätt som anges

av tullen. Varje sändning skall därvid åsättas ett identitetshummer. Motsvarande nummer tilldelas sändning av tullen när importgodset inte hante- ' ras på tullupplag. Detta identitetshummer ersätter nuvarande hemtag-

ningsnummer, godsnummer och redovisningsnummer. I fråga om export föreslår TDU inte några väsentliga modifieringar av tullproceduren. Dock skall även alla exportsändningar tilldelas ett identitetsnummer. | es En del deklaranter bör i ett datasystem i framtiden kunna bygga upp

deklarationen eller tullmeddelandet för direkförtullning eller stegvis för-

tullning, innan godset ankommer till landet, påpekar TDU. När godset finns vid gränsen eller skall tas ut från tullupplag, bör deklarationen för 125

direktförtullning eller steg I anmälas för handläggning hos tullen. Det kan — Prop. 1987/88:100

även övervägas att tulldeklarationer i vissa fall skall kunna lämnas och = Bil. 9

eventuellt behandlas innan godset kommer till landet. Dessa möjligheter

bör underlätta snabb gränspassage.

Med anledning av bl.a. den nya västeuropeiska transiteringsordningen bör tullen, bl. a. genom att tillämpa förenklade förfaranden, underlätta för

företagen att i så stor utsträckning som möjligt import- och exportklararera på annan plats än i direkt anslutning till gränspassage. Transitering kan då, särskilt i fråga om enhetslaster, i så stor utsträckning som möjligt påbörjas

resp avslutas vid annan tullanstalt än sådan som finns i direkt anslutning till gränspassage. Även detta bör öka förutsättningarna för att gränspassa-

ge kan ske snabbt.

TDU erinrar också om att enligt konventionerna om enhetsdokumentet

och den gemensamma transiteringordningen vissa exportörer och importö-

rer av tullmyndighet kan auktoriseras att själva utföra vissa klareringsåt-

gärder. Tillämpas detta förenklade förfarande kan transitering ske direkt från resp till vissa svenska företags lager. Även detta kan främja en snabb

och tidsmässigt säker transport.

Officialtulltaxering Kännetecknande för posttullförfarandet är att tullen officialtulltaxerar en stor del av inkommande postförsändelser. Den ordning som allmänt gällde

i fråga om förtullningsförfarandet i vårt land före 1974 dröjer sig således kvar på detta område. Detta innebär att tullen årligen fyller i drygt en halv miljon posttullsedlar för brev och. paket. För denna tjänst erlägger posten

inte någon ersättning. Postverket som speditör och ombud får därmed en kostnadsfördel gentemot andra ombud som svarar för import och export

av motsvarande försändelser.

TDU föreslår att detta förfarande bör upphöra. Posten bör i stället upprätta tulldeklarationer som lämnas till tullen för granskning. Därmed får posten samma roll som övriga ombud.

Tulldatasystemet

TDU föreslår följande riktlinjer för uppbyggandet av ett tulldatasystem. Efter medgivande från tullen bör företag få lämna uppgifter för importde-

klarationer och exportanmälningar m m i elektronisk form till tullen. I

första hand bör uppgifterna överföras via telenätet. Styrkande handlingar

såsom fakturor och ursprungsintyg behöver då normalt inte lämnas annat

än efter anmodan av tullen i varje särskilt fall. Företagen bör ha sin bokföring och arkivering ordnad så att fakturor och andra handlingar

snabbt kan överlämnas till tullen. Strävan skall vara att snabbt nå fram till en situation där en hög andel av de samlade uppgifterna överförs till tullen i elektronisk form.

Företag och personer som lämnar uppgifter i elektronisk form bör identi- . ficras med främst ett antal datatekniska metoder så att rättsligt bindande verkan nås. Genom tekniska metoder skall förebyggas att vanställda med- 126

delanden tas emot. Kronologisk registrering av vilka meddelanden som = Prop. 1987/88:100 faktiskt har lämnats och mottagits bör också ske. Bil. 9

För att tulluppgifter skall kunna överföras i elektronisk form måste

företagen använda vissa standardiserade tekniska procedurer och vissa standardiserade meddelanden. Däremot skall någon skyldighet inte föreligga alt använda särskilda försystem eller kommunikationskanaler.

De företag som önskar får fortsätta att lämna uppgifter med gängse blanketter. I sådana fall skall föreskrivna styrkande handlingar också överlämnas. Deklarationsuppgifter m.m. registreras i detta fall av tulltjänstemän samtidigt som ärendet handläggs.

Tulldatasystemet skall erbjuda deklaranter och tulltjänstemän ett antal : automatiska stödrutiner som kan medverka till att begränsa antalet felakti-

ga registreringar. Behovet av fördjupad kontroll av statistik- och upp-

bördsuppgifter efter den maskinella granskningen vid registreringen av

uppgifterna i systemet, skall begränsas till ett minimum med ledning av de

erfarenheter som successivt vinns.

Med styrt och slumpmässigt urval fördelas importsändningar på en grön, en gul och en röd kanal. Till grön kanal förs sändningar som kan lämnas ut utan ytterligare kontroll. Sändningar som hamnar i röd kanal genomgår manuell dokumentkontroll och kanske fysisk kontroll. Handlingar inford-

ras då och skall av företaget snabbt översändas med t ex telefax. Uppgifter avseende sändningar i gul kanal underkastas en rimlighetskontroll. När de sändningar som hamnat i gul och röd kanal granskats färdigt och ev åtgärder vidtagits, förs de av tulltjänsteman till grön kanal.

I fråga om exportsändningar bör det räcka med en grön och en röd kanal.

Kontrollförfarandet bör i princip vara likartat det som gäller för import-

sändningar, med beaktande av att det fiskala kontrollbehovet är litet.

Tulldatasystemet skall genom urval och signaler kopplade till t.ex.

statistiska nummer och länder ge stöd vid kontrollen av efterlevnaden av

import- och exportbestämmelser.

Underlag för utrikeshandelsstatistiken bör även fortsättningsvis utgöras

av uppgifter som insamlas för tulladministrativa ändamål. ”FTulldatasyste-

met bör medge så snabb rapportering att särskilda uppgifter inte skall behöva insamlas för snabbstatistiken.

Som en följd av datloriseringen av tullen, menar TDU, och som ett led i strävan att förbättra kvaliteten på de uppgifter som företagen lämnar till tullen. bör tullen i ökad omfattning göra företagsbesök. Vid sådana besök skall information, stöd och utbildning lämnas samt kan framåtsysftande eltergranskning göras. Frågor som därvid uppmärksammas kan vara hur

företagens artikelnummer översätts till statistiska nummer och hur faktu-

ravärden omräknas till tullvärden. TDU har beaktat resursbehovet för en

utökad verksamhet av detta slag.

Tulldatasystemet skall innehålla säkerhetsanordningar och behörighets-

system som gör risken liten att obehöriga inom eller utom tullen får del av företagsuppgifter som överförs ull tullen samt behandlas och lagras inom

tullen. Rätt att utföra analyser och sammanställande bearbetningar förutsätter att tulltjänstemannen har särskild behörighet.

Den datorisering som eftersträvas skall inledningsvis avse de volymmäs- 127

sigt stora tulladministrativa förfarandena. Det betyder att rutiner i anslut-

ning till bla import, export och transitering av gods samt vägtrafikbeskatt- Bil. 9 ning av utländska fordon bör datoriseras. För att dessa tillämpningssystem

skall fungera krävs att ett antal viktiga gemensamma system finns inom

tullen, t ex system för tulltaxa och företagsregister. Vid sidan av dessa huvudsystem behövs successivt datoriserade rutiner också för volymmäs-

sigt mindre tillämpningar och för en mängd stödsystem.

Datorstruktur Tulldatasystemet skall drivas i en datorstruktur med en bestämd teknisk uppbyggnad. TDU har prövat de olika kvalitativa och ekonomiska förutsättningar som en centraliserad struktur, en regionaliserad struktur och en central-lokal struktur erbjuder. I utredningen diskuteras ett tjugotal kvali-

tativa faktorer som kan påverka valet. Därvid framkommer att en regionaliserad struktur knappast framstår som fördelaktig ur någon aspekt. Detta beror bl a på att denna struktur saknar förankring i den form för ärende-

handläggning som tulldatasystemet skall stödja.

Den centraliserade datorstrukturen bedöms enklast kunna uppfylla åtskilliga krav. Detta gäller särskilt krav om sekretess, säkerhet. åtkomst till lagrad information, underhåll och beprövad teknik. Den central-lokala

strukturen framstår däremot som fördelaktig i fråga om krav såsom sårbarhet, användarinflytande, åtkomsttid, tillgänglighet och arbetsmiljö. Med

viss förenkling kan sägas att den centraliserade strukturen har fördelar i ett antal teknikrelaterade avseenden. Den central-lokala strukturen synes där-

emot ha påtagliga fördelar på områden som är verksamhets- och användan-

darrelaterade.

En jämförelse av de investeringar i systemutveckling, utbildning och maskiner samt de kostnader och intäkter som bedöms vara förenade med att utveckla tulldatasystemet för var och en av de tre datorstrukturerna, visar att den centrala och den central-lokala strukturen är ekonomiskt tämligen likvärdiga. Den regionaliserade strukturen bedöms vara väsentligt dyrare. Mot bakgrund av kvelitativa och ekonomiska bedömningar samt med beaktande av regeringens datapolitiska riktlinjer (prop 1984/85:220) förordar TDU att tulldatasystemet skall drivas i en central-lokal datorstruktur.

Lokalisering av central ADB-enhet Med hänsyn till statsmakternas regionalpolitiska riktlinjer bör den centrala

utrustningen inte placeras i Stockholm. I stället bör en enhet för central

drift och utveckling av tulldatasystemet byggas upp i en annan ort i landet. För att vara lämplig för ändamålet bör på eller i närheten av orten finnas en betydande tulladministration, ganska omfattande och varierad tullverksamhet, högskola med datautbildning samt några företag som är engagerade i import och export. Orten bör vidare ha goda kommunikationer med Stockholm och övriga landet. Flera orter finns som i varierande grad

uppfyller samtliga dessa krav. 128

Lönsamhet . "> Prop. 1987/88: 100

- - og 0 - Bil. 9

FDU påpekar att för närvarande föreligger osäkerhet om tulldatasystemets exakta storlek och om de intäkter som det kan förväntas avkasta. De samlade investeringarna i maskin- och programvaror samt utbildning

m.m. kan bedömas uppgå till inemot 130 milj. kr.i 1987 års pris- och löneläge. Driftkostnaderna per är för ett fullt utbyggt tulldatasystem beräk-

nas till ungefär 40 milj. kr. Investeringarna bör göras över en sexårsperiod.

Intäkterna utgörs till övervägande del av möjliga personalbesparingar i

Atullverket. Resurserna bedöms kunna minskas med ungefär 465 personår. Då har beaktats att efterkontroll. information och utbildning i samband med företagsbesök behöver stärkas med 40 personår. Vidare har beaktats att all arbetstid inte kan utnyttjas effektivt samt att tullverkets spridda

organisation m. m. kan ge upphov till trögheter och odelbarheter när resur-

serna anpassas till behoven. Utrymme finns också för viss volymtillväxt. ADB-organisationen för drift, underhåll och vidareutveckling av tulldatasystemet kan bedömas behöva bestå av inemot 80 personår. Ungefär 50

härav bör ingå i en central drift- och utvecklingsenhet. Detta betyder att tulldatasystemet bör medge en reduktion med netto ungefär 385 personår.

Personalreduceringen är så relativt begränsad att den bör kunna klaras

inom ramen för naturlig avgång under aktuell period. Den personalomställning som behöver ske, bör stödjas med fort- och vidareutbildning.

Bland övriga kostnadsminskningar och intäktsökningar inom tullen märks bl. a. minskade lokalkostnader avseende arkivutrymme.

Kalkylen bygger på att företagen, tre år efter det att resp. system tagils i

drift. lämnar uppgifter i elektronisk form för hälften av alla sändningar.

Från det att en tulldeklaration lämnas in till tullen och till dess tullen kan sända ut en tullfaktura, åtgår i dagens system drygt 20 dagar. 1 tulldatasystemet bör denna tid kunna krympas högst avsevärt. Varje intjänad dag motsvarar en räntevinst för statsverket på 1,5 milj. kr. för annan uppbörd än mervärdeskatt. Det förefaller då rimligt att i detta sammanhang räkna med en årlig intäkt på i vart fall 15 milj. kr. En motsvarande ränteförlust

uppstär för företagen. |

När kostnader och intäkter förenade med tulldatasystemet sammanställs i en lönsamhetskalkyl utgående från den centrala-lokala datorstrukturen, framkommer att datasystemet blir lönsamt redan under andra året efter det att det tagits i full drift. Tulldätasystemet är stort och komplext. Av

praktiska skäl behöver därför utvecklings-'och införandearbetet sträckas

ut över en sexårsperiod. Annorlunda uttryckt innebär detta att tulldatasy- ' stemet av TDU bedöms bli lönsamt senast under åttonde året efter projekt-

start.

Med det för staten angelägna målet att snabbt nå hög anslutning till tulldatasystemet, förordar TDU att företagen inte med obligatoriska avgif-

ter skall behöva medverka i att finansiera statens kostnader för tulldatasy-'

stemet. TDU har också beaktat att företagen får egna utgifter för att utnyttja tulldatasy stemet.

9 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Biluga 9

Tidsplan för genomförande Prop. 1987/88: 100

Bil. 9

Tulldatasystemet är stort och komplext och tullen har nästan inte någon

datacerfarenhet i tullklareringsarbetet. TDU föreslår därför ett ctappvist

införande. Indelning kan dä tänkas ske efter ärendetyper, orter och trans-

portsätt.

Utvecklingsarbetet bör från gemensam projektstart bedrivas parallellt för ett antal delsystem. Inriktningen bör vara att färdigställa alla viktiga delsystem inom ramen för den kalendertid som åtgår för det mest tidskrävande systemet. Detta är impor tsystemt.

Med en sådan strategi räknar TDU med följande tidsplan.

Utveckling av exportsystemet kan förberedas under hösten 1987. Tester och försök kän genomföras under första hälften av 1988. Från mitten av 1988 kan en slutlig systembeskrivning börja tas ftam samt anskaffning av

utrustning, utbildning och information förberedas. Därefter kan systemet med början under 1989 successivt införas på de 22 platser som täcker 85 Zz

av antalet exportanmälningar. I anslutning till exportsystemet utvecklas och införs delsystem för transitering och för vägtrafikskatt.

Samtidigt med att exportsystemet börjar utvecklas inleds utveckling av importsystemet och försök genomförs på ett antal orter. Våren 1990 kan

ett partiellt importsystem tas i bruk på någon ort. Slutlig systembeskriv-

ning, anskaffning av utrustning, utbildning och information kan ske under 1991. Ett successivt införande av det fullständiga importsystemet kan' påbörjas under hösten 1991.

Parallellt med dessa aktiviteter skall bl. a. krav på regler för det godsre-

dovisningssystem, som skall finnas hos tullupplagshavare, utvecklas. Tidigt under 1988 bör ett projekt för utformning av tullmeddelande påbörjas.

Utvecklingsarbete tillsammans med posten och statens järnvägar bör intedas under budgetäret 1987/88 och elektronisk överföring från dessa tvä

företag till tulldatasystemet bör kunna inledas under vären 1990. Från

mitten av 1993 bör hela tulldatasystemet vara i full drift.

Effekter av tulldatasystemets införande

Konsekvenser för tullen TDU drar slutsatsen att införandet av ett tulldatasystem kommer att få

genomgripande konsekvenser för tullen i olika avseenden. Dessa effekter

förstärks av de förändringar som följer av att konventionerna om cenhetsdokumentet och om den gemensamma västeuropeiska transiteringsord-

ningen träder i kraft 1988. Generaltullstyrelsen påverkas bl. a. av att personalbehovet vid den sta-

tistiska sektionen starkt reduceras. Samtidigt behöver en ny enhet för drift och underhåll av tulldatasystemet byggas upp. |

Den lokala organisationen påverkas av att verksamheten vid de tre centrala tulltaxeringsenheterna bör decentraliseras till enheter med mer

trafiknära uppgifter.

En väsentlig organisatorisk förändring inträder också när officialtulltaxeringen av postförsändelser upphör. 130

Den minskade pappershanteringen påverkar på ett genomgripande sätt — Prop. 1987/88:100 det kamerala arbetet vid tullens alla arbetsställen. Tullen påverkas också = Bil. 9

av att datorisering av de tulladministrativa rutinerna bedöms kunna leda till väsentliga personalbesparingar.

De ändrade rutiner och den ändrade uppgiftshanteringen som följer av

användningen av enhetsdokumentet och tillämpningen av den europeiska

transiteringsordningen samt införandet av tulldatasystemet, kommer att få '

genomgripande effekter för tullverksamheten. Som en konsekvens av des-

sa förordar TDU att en översyn bör göras av tullverkets organisation. Detta motiveras också av att kustbevakningen avskiljs från tullverket 1 juli 1988. Översynen av organisationen bör göras parallellt med utvecklingsar-' betet för tulldatasystemet.

Tulltjänstemännens arbetsuppgifter i anslutning till tulldatasystemet bör utformas så att de blir så omväxlande som möjligt. menar TDU. Enbart

registreringsarbete skall normalt inte förekomma, utan sådant arbete skall

integreras med ärendehandläggningen i övrigt. I största möjliga utsträckning skall den som påbörjat handläggningen av ett ärende också avsluta ärendet. Företagsbesök skall ske i ökad omfattning. Tulldatoriseringen avses få till effekt att arbetsuppgifterna blir mer omväxlande och känns mer meningsfulla än idag. Därigenom kan tulldatasystemet bidra till en ökad trivsel i arbetet.

Konsekvenser för företagen

TDU påpekar att flertalet av de konsekvenser som cen tulldatorisering medför för företagen innebär fördelar. TDU menar att på sikt kan företa-

gen sannolikt nå inte oväsentliga ekonomiska fördelar om tullen datoriseras och teleöverföring av deklarationer möjliggörs.

Företagen kan då kommunicera med tullen på samma sätt som med

övriga datoriserade samverkanspartners i gränsöverskridande handel. Övergång till dokumentlös hantering blir då verkligt intressant. De som teleöverför deklarationer befrias också normalt från att till tullen inlämna styrkande underlag, i andra fall än när tullen särskilt begär att få sådant.

Företagen kan vid teleöverföring också få tillgång till olika stödfunktioner i tulldatasystemet. |

De svenska företagens konkurrenter i de mest utvecklade industriländerna har redan eller får inom kort möjlighet att med datakommunikation genomföra sina kontakter med tulladministrationer i olika länder. Förverk-

ligandet av EG:s inre marknad minskar samtidigt många konkurrentföre-

tags tullprocedurkostnäder på den västeuropeiska marknaden. För att de svenska företagen skall kunna vidmakthålla sin konkurrensförmäga är det,

enligt TDU, angeläget att de snarast inleder förberedelser så att de kan

överföra uppgifter i elektronisk form till tulldatasystemet så snart dess

olika delar sätts i drift.

Bil. 9

Betänkandet utgör en förstudie till eu tulldatasystem. Under budgetåret

1987/88 avser TDU fortsätta arbetet med ett antal moment som ingår i en sedvanlig huvudstudiefas. Sålunda avses en projektplan och en projektorganisation utformas. Viktigare frågor om arbetsmetoder i utvecklingsarbe-

tet behöver fastställas. Därefter avses de datoriserade rutinerna preciseras

i en användarkravspecifikation. En grov teknisk systembeskrivning skall också göras. Avgränsade fältförsök behöver, enligt. TDU, göras med de delsystem som först skall införas. Fördjupande studier avses göras av nägra frågor som behandlats under förstudiefasen. Exempelvis avses sår- - barhetstrågor. rättsliga frågor. tullproceduren, genomförandeplanen och de ekonomiska kalkylerna behandlas ytterligare.

I mitten av 1988 avser TDU att lämna en slutrapport. Arbetsläget i i stort redovisas då, liksom den slutliga ståndpunkten i ett antal frågor. Det fortsatta analys-. konstruktions- och intörandearbetet avseende tulldata-

systemet bör. menar TDU, efter denna tidpunkt ledas och utföras av

tullverket.

| | | Bil. 9. Sammanställning av remissyttranden över | tulldatautredningens betänkande (SOU 1987:40) Datorisering av tullens export- och importrutiner

Remissinstanser

Efter remiss har yttrunden- över betänkandet avgetts av rikspolisstyrelsen. datainspektionen, kommerskollegium överbefälhavaren. socialstyrelsen, postverket. televerket. statens järnvägar, luftfartsverket, transporträdet,.

generaltullstyrelsen. byggnadsstyrelsen, riksskatteverket. riksarkivet. lantbruksstyrelsen, statens livsmedelsverk, statens jordbruksnämnd.

statskontoret, riksrevisionsverket (RRWV), statistiska centralbyrån (SCB), Hovrätten för västra Sverige. Kammarrätten i Jönköping, Varusmugglingsutredningen (Fi 86:05), Data- och offentlighetskommittén (Ju 86:06). Sveriges riksbank. Svenska bankföreningen, Centralorganisa-

tionen SACO/SR, Landsorganisationen i Sverige. Tjänstemännens Cen-

tralorganisation (TCO), Företagens uppgiftslämnardelegation. Handels-

procedurrådet, "Svenska hamnförbundet, Sveriges exporträd, Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges redareförening. Sveri-

ges speditörförbund. Stockholms handelskammare, Västsvenska handelskammaren. |

Syften med datorisering och förslag till riktlinjer för ett tulldatasystem

Remissinstanserna är odelat positiva till att de nu i: huvudsak manuella förfaranden som används vid export och import blir föremål för datorise-

ring.

Kommerskollegium anser att TDU:s förslag I sina huvuddrag kan läggas

till grund för ett beslut om att gå vidare på det sätt och i den takt utredning-

en föreslår. Kollegiet vill därvid som myndighet med ansvar för utrikeshandel och handelspolitik understryka vad TDU anför om betydelsen från utrikes- och handelspolitisk synpunkt av att utvecklingen på det tulladmi- .

nistrativa området i Sverige sker med så långt möjligt samma inriktning

och I takt med utvecklingen hos våra största handelspartners.

Luftfartsverket biträder också utredningens förslag och ser utveckling

och införande av ett tulldatasystem som det skisserade som ytterst angeläget och brådskande. SJ tillstyrker också förslaget att datorisera tullens

export- och importrutiner. |

Trunsportrådet menar att utredningen på ett mycket förtjänstfullt sätt

penetrerat och klargjort de olika problem som rör tullens export- och

importrutiner. Förstudien utgör vidare eu mycket gott underlag för det Fortsatta arbetet med att i ett databaserat informationssamhälle förenkla de

tulladministrativa rutinerna. on . 2 | 133

Generaltullstyrelsen menar att starka skäl talar för att slå in på den linje som TDU föreslagit. Styrelsen menar dock att befrielse från kravet att Bil. 9 förete styrkande handlingar inte bör knytas till om tulldeklarationen över-

förts elektroniskt eller inte, utan grunden bör vara om tullen litar på

företaget eller inte. Detta ställningstagande från tullverkets sida måste, menar styrelsen, kombineras med ett åtagande från statsmakternas sida att resursmässigt öka satsningar på efterkontroll, revisionsbesök etc. Vad

gäller införandet menar styrelsen att tidsplanen förefaller optimistisk.

Svenska tulltjänstemannaförbundet ser positivt på huvuddelen av TDU:s förslag till en datorisering uv tullverkets export- och importrutiner. Datoriseringen möjliggör en förbättrad service till näringslivet. Vidare kan

datoriseringen ge möjlighet till en ökad arbetstilllredsställelse hos de tull-

anställda. Förbundet riktar dock in vändningar mot utredningens förslag att läta de företag som är anslutna till rulldatasystemet slippa bifoga styrkande dokument till den elektroniskt överförda tulldeklarationen. Förbundet har

också förståelse för att Sverige och den svenska tullen mäste harmonisera

regler och rutiner till den europeiska gemenskapen. Förbundet menar dock att detta inte får teda till en sämre kontroll. -

Stutskontoret stödjer 1 huvudsak utredningens förslag ull riktlinjer för det fortsatta utvecklingsarbetet för införande av tulldatasystemet. Statskontoret tror dock att genomförandet av tulldatasystemet blir en mödosam process. Införandet kan komma att ta längre tid än vad utredningen räknat med. Samma synpunkt framförs av RRV.

Även rikspolisstyrelsen anser att planen verkar väl optimistisk. Kommunikationssystemen, som är komplicerade och sannolikt tidsödande att bygga upp. riskerar att bli det mest kritiska i tidsplanen men även programutvecklingen kan komma att ta avsevärt längre tid än som bedömts i utredningen.

SCB har funnit att den omläggning ull ett tulldatasystem som utrednngen föreslär torde vara nödvändig för att tullverket skall kunna utföra sitt arbete på ett rationellt sätt vid en ökande utrikeshandel och ett växande pappersflöde. SCB har dock synpunkter på utredningens förslag att slopa den särskilda uppgiftsinsamlingen I hemtagningsanmälningarna för snabbstatistiken. Detta kommer att innebära en senareläggning av den första informationen om importvärdet med minst I vecka jämfört med nuläget. SCB:s åsikt är därför alt en rutin som är avsedd att ge underlag för publicering senast den femtonde i månaden efter export- och importmåna-

den mäste finnas även fortsättningsvis.

Företagens uppgiftslämnardelegation ullstyrker förstudien och att arbetet utvecklas vidare. Delegationen understryker vikten av att utvecklingen inom EG särskilt uppmärksammas i utredningsarbetet. Delegationen menar också att det borde övervägas om inte tullverket borde ges status av en

självständig statistikproducent.

Handelsprocedurrådet delar 1 allt väsentligt de uppfattningar som framförs i utredningen.

Sveriges industriförbund menar att en datorisering är nödvändig främst

mot bakgrund av den pågående internationella utvecklingen i fråga om

datorisering av tullprocedurerna. Förbundet finner det önskvärt att TDU 134

analyserade vilka konsekvenser — i fråga om merkostnader, resursinsat- — Prop. 1987/88: 100

ser, service till företagen osv — en överföring av arbetsuppgifter från SCB = Bil. 9

till tullen skulle innebära vad gäller framställning av handelsstatistik och

annan statistik rörande tullverksamheten. Sveriges exporträåd understryker att det är viktigt att vid uppbyggnaden

av ett svenskt tulldatasystem vara på det klara med hur datakommunika-

tionen är avsedd att fungera inom EG för att inte äventyra möjligheterna

att kommunicera på ett praktiskt sätt men det övriga Europa.

Även Sveriges grossistförbund, Sveriges speditörförbund och Sveriges redareförening tillstyrker huvuddragen i förstudien. Man anser att utredningen på ett noggrant sätt studerat existerande rutiner i samband med

gränsöverskridande handel och presenterat genomtänkta förslag till datoriserade rutiner eller inringat problemområden som mer noggrant skall belysas i det kommande arbetet. Man vill — i likhet med Företugens uppgifts-

lämnardelegation, Sveriges industriförbund och Sveriges exportråd — un-

derstryka att i det fortsatta arbetet med att utforma datameddelanden noga

följa utvecklingen inom EG.

Förändringar i tullproceduren

Viktiga punkter i TDU:s förslag att modifiera tullproceduren är att hem-

tagningsförfarandet vid import ersätts av en stegvis förtullningsrutin eller

direktförtullning. Olika förenklade förfaranden för uppgiftslämnande i. samband med import och export förutsätts utvecklas. TDU föreslår att den officialtulltaxering av postförsändelser som tullen nu utför åt posten skall

upphöra. Posten bör som andra speditörer kunna upprätta deklarationer m

m för mottagarnas räkning. Ett annat förslag berör den nuvarande ordningen med tullverket som uppbördsmyndighet för mervärdesskatten.

Även dessa förslag har i stort sett mottagits positivt från remissinstansernas sida. Vissa synpunkter på utredningens förslag har dock framförts

från nägra håll. Vad gäller övergången från det nuvarande hemtagninssy-

stemet till en stegvis förtullning menar generaltullstyrelsen att förändringarna inte är större än att den kan accepteras ur tullverkets synpunkt. Sveriges industriförbund. Sveriges grossistförbund. Sveriges speditörförbund och Sveriges redareförening vill för sin del framhålla att någon förkortning av nuvarande tidsgränser för avlämnande av deklarationer inte

kan accepteras. Man menar också att modifieringar i tullproceduren inte

får innebära att fördelar i dagens procedur gär förlorade. |

När det gäller officialulltaxeringen vid postförsändelser föreslår gene-

raltullstyrelsen avt det arbete som påbörjats inom utredningen bör avvak-

tas innan styrelsen tar ställning. Postverket finner utredningens principiella

förslag i huvudsak riktiga. Verket anser det vara angeläget att en ansvarsfördelning mellan post och tull liknande den som gäller mellan tull och

speditörer genomförs. Emellertid bör, menar postverket, de ekonomiska konsekvenserna för posten av en eventuell förändring klargöras innan ett utvecklingsarbete med tullen kan starta. Konunerskollegium är å sin sida cj övertygad om att officialtulltaxeringen av postförsändelser bör slopas. I varje fall i fråga om privatimporten .bör nuvarande system bibehållas. | 135

slopa officialtulltaxeringen för postgods. Bil. 9

En överföring av uppbördsansvaret för mervärdesskatten bort från tullen har kommenterats av ett antal remissinstanser. Starskontoret ansluter sig till utredningens uppfattning och vill ifrågasätta om tullen framöver skall debitera och uppbära mervärdesskatt på importerade varor. Statskontorets uppfattning är att en grundlig analys av frågan om och i vad mån förändringar I momshanteringen påverkar tullens behov av ADB-stöd bör göras innan ställning tas till en slutlig utformning av tullens ADB-system. Riksskatteverket menar att det är viktigt att tullén inte inför ett datasystem som bygger på att tullen även i framtiden kommer att handha debitering

och uppbörd av mervärdesskatt på importvarör. Även Sveriges industri-

förbund, Sveriges grossistförbund. Sveriges speditörförbund och Sveriges

redareförening framhåller en liknånde synpunkt och framhåller vikten av samordning mellan TDU och den nya momsutredningen. Svenska tull-

tjänstemannaförbunder vill för sin del påpeka att tullverkets debitering och uppbörd av momsen är mycket säker samt uppnås utan några större extralnsalser.

Val av datorstruktur

Inga invändningar har rests från remissinstansernas sida vad gäller utredningens förslag att bygga upp tulldatasystemet efter en central-lokal datorstruktur. Rikspolisstyrelsen menar att när utredaren väljer den centrala-' lokala datorstrukturen är detta ett logiskt val, inte bara med tanke på de datapolitiska riktlinjer som gäller för statsförvaltningen utan ockå med

tanke på den tekniska utvecklingen. Styrelsen anser också att den centra-

la-lokala strukturen sannolikt möjliggör en enklare övergång till nästa maskingeneration och ett minskat leverantörsberoende. Även generaltullsiyrelsen delar utredningens uppfattning beträffande val av datorstruk-

wr.

Rättsliga frågor

Någon av remissinstanserna har påpekat vikten av att utredningen i det

fortsatta arbetet uppmärksammar de rättsliga problem som finns vid övergång från dokumentbaserade rutiner till elektroniskt uppgiftslämnande.

Hovrätten för västra Sverige kan inte ansluta sig till utredningens närmast pragmatiska auntyd till angelägenheten av att lösa de rättsliga problem som är förknippade med ett tulldatasystem. Dessa problem bör enligt

hovrättens mening tas upp till en allsidig och fördjupad prövning i ett vidare sammanhang. Hovrätten utpekar ett antal problemområden för en sädan analys. Begreppsbildningen i det juridiska språkbruket och ADB överenstämmer inte. Som exempel nämner hovrätten ”behörighet” och

dokument”. Enligt hovrättens bedömning är det hög tid att man söker skapa en fungerande terminologi för behandling av juridiska frågor i ADBsammanhang, särskilt som datoriseringen kommit att beröra allt fler rättsområden. Även i fråga om urkundsbegreppet pekar hovrätten på problem. =” - ” 136

För att ADB-tekniken skall bli rationellt använd är det sannolikt att lagring — Prop. 1987/88:100 av data i ett tulldatasystem sker på så sätt att de ur brottsbalkens urkunds- = Bil. 9

begrepp härrörande kraven på att en materialisering skall ha originalkaraktär och ett förklaringsinnehäll, som är sammanhängande och fullständigt lagrat, ofta inte uppfylls.

Varusmugglingsutredningen utgår ifrån att tullens datasystem utformas så att det inte blir möjligt vare sig för den tullskyldige eller för befattningshavare inom tullen att i efterhånd ändra deklarationer som intagits i datorn. Ett problem vid datorisering av tullproceduren är. menar utredningen, hur identiteten på den som lämnat en tulldeklaration skall kunna fastställas.

Frågan kan nalkas på två sätt. En linje kunde vara att utgå från att frågan

löses i ett större sammanhang under den tidsperiod som tulldatasystemet: utvecklas. En annan linje vore att inrikta sig på att finna praktiska lösningar som kan fungera på tullområdet om frågan inte får en generell lösning. Enligt varusmugglingsutredningens mening är det angeläget att identifieringsfrägan, som ju har betydelse på en mängd andra områden, får en

generell lösning. I avbidan på en sådan lösning torde — i vart fall under en

övergångsperiod — en mer praktisk lösning av den art TDU har föreslagit kunna accepteras. |

Företagens uppgiftslämnardelegation ser positivt på den praktiska lös-

ning som utredningen förordat vad avser överenskommelse mellan ett företag och tullmyndigheten om förutsättningarna för teletransmitterat uppgiftslämnande. Delegationen anser dock att principfrågan bör analyse- "ras inom ramen för tulldatautredningen och ej hanteras inom en vidare ram

utanför utredningen. Även Sveriges exportråd menar att frågan måste

lösas inom ramen för ett tulldatasystem om inte datoriseringen skall bli ett slag I luften när det gäller kommunikationen mellan tullverket och näringslivet. Exportrådet menar att det inte förefaller vara omöjligt att lösa den frågan. TDU:s förslag torde kunna accepteras av alla parter.

Sekretess- och särbarhetsfrågor

Även vikten av att utredningen i det fortsatta arbetet uppmärksammar sekretess- och sårbarhetsfrågorna understryks av några remissinstanser.

ÖB anser att förstudien bör kompletteras med en särskild studie av säkerhetsaspekter med anledning av den föreslagna datoriseringen. ÖB saknar också en: bedömning av hur en datorisering kan päverka rikets särbarhet och säkerhet. ÖB föreslår att utredningen genomför en hot- och riskanalys.

Datainspektionen menar alt förstudien inte innehåller någon närmare

analys av de integritetsaspekter som en datorisering av rutinerna ger upphov till. Inspektionen understryker vikten av att registreringsförfarandet författningsregleras. Data- och offentlighetskommittén anser att tulldatasystemet bör regleras i en särskild registerlag, Man bör också tillgodose

att sekretessbelagda uppgifter ätnjuter ett verkligt sekretesskydd. Statskontoret vill också starkt betona att datasäkerhets- och sårbarhets- |

frågorna snarast uppmärksammas 1 det fortsatta arbetet. Dessa frågor måste uppmärksammas i alla de utvecklingsprojekt som kommer att på- | 137

bevaka och utveckla säkerhets och sårbarhets området. Därvid bör en = Bil. 9 uppgift vara att göra en riskanalys av systemförslaget. Även i fråga om

ADB-säkerhet och ADB-sårbarhet anser företagens uppgiftslämnardelagtion all en analys och ett förutsättningslöst åtgärdsprogram upprättas inom ramen för tulldatautredningens arbete.

Sveriges exportråd menar att de tekniska lösningarna och hanteringen

av sekretess- och säkerhetsfrågorna måste av företagen uppfattas som

tillfredsställande. Sveriges grossistförbund, Sveriges speditörförbund och Sveriges redareförening understryker att utredningen noga bör uppmärksamma näringslivets krav på tulldatasystemet med avseende på rättssäker-

het. integritet, sekretess och sårbarhet. Den förestående datoriseringen får

inte leda till försämringar för företagen på dessa områden. En likartad

synpunkt framförs av Sveriges industriförbund. Men förbundet argumen-

terar ytterligare för denna ståndpunkt. Förbundet menar — i likhet med datainspektionen och Data- och oftentlighetskommittén — att utredningen

närmare bör analysera förutsättningarna för en särskild tullregisterlag och

en tullregisterförordning. Detaljerade krav på angivande av ändamäl och

innehåll för register bör prövas. Det är också, enligt förbundet, viktigt att

lagstiftningens registeransvarighetsbegrepp får styra bestämningen av an-

svarsgränserna, Förbundet frågar sig också om det är möjligt att tillämpa

sekretesslagen i ett landsomfattande system med 800 terminaler. Industriförbundet understryker också att det är ett oavvisligt krav från näringslivets sida att sårbarhets-, säkerhets- och sekretessfrågorna löses tillfredsställande. I likhet med företagens uppgiftslämnardelegation vill förbundet att dessa frågor noga får analyseras inom ramen för tulldatautredningen

och att ett åtgärdsprogram upprittas.

Finansiering

Utredningens förslag att tulldatasystemet främst skall finansieras genom besparingar av personal inom tullverket har föranlett en rad synpunkter

från remissinstansernas sida. Generaltullstyrelsen vill ifrågasätta rationaliseringspotentialens storlek

och dess utnyttjande. Huruvida dessa uppgår till 400 ärsarbetskrafter som utredningen antar är omöjligt att bedöma innan bl a fältprov gjorts. Vidare

kan styrelsen inte instämma i att lönsamheten i systemet primärt skall uppnås genom minskning av antalet tullanställda. Bättre vore att konstate-

ra att stora delar av rationaliseringspotentialen skall tas till vara men att

dess storlek inte nu låter sig bestämmas. Styrelsen har också uppfattningen alt en del av de frigiorda resurserna bör användas för att effektivisera

tulltjänsten. Enligt tullstyrelsens uppfattning är den avgörande frågan vad gäller lönsamheten näringslivets anslutningsgrad. Om anslutningen inte blir tillräckligt hög från näringslivets sida blir heller inte projektet lönsamt ur statens synpunkt, menar styrelsen. Av detta skäl accepterar tullstyrelsen utredningsmannens förslag att systemet blir avgiftsfritt.

Svenska tulltjänstemannaförbundet är också kritiskt ull TDU:s förslag i denna del. Förbundet avvisar utredningens finansieringsförstlag. Kostna- =. 138

näringslivet. En del av systeminförandet bör. enligt förbundet, bestridas — Bil. 9

av näringslivet genom avgiftsbeläggning av tullens tjänster. Förbundet menar att en finansiering av projektet med personalminskning som föreslås

i utredningen kommer att få allvarliga konsekvenser för tullverkets service till både näringsliv och allmänhet samt utarma tullverkets kontrollarbete.

vad gäller skydd för liv, hälsa. miljö och uppbörd. .

Kommerkollegium menar att utredningens förslag att inte finansiera tulldatasystemet med obligatoriska avgifter från näringslivet bör godtas.

Samtidigt anser kollegiet det inte vara möjligt att med säkerhet avgöra om

den rationaliseringspotential som TDU räknar med inom tullverket kan

uppnås.

Statskontoret anser att utredningens lönsamhetskalkyler talar för att det

är ekonomiskt motiverat att införa det föreslagna tulldatasystemet. Erfarenheten är dock att kostnaderna i samband med datorisering oftast blir

högre än vad som beräknats. Detta gäller i särskilt hög grad då ett genomförande i likhet med tulldatasystemet ställer krav på ett omfattande sy-

stemutvecklingsarbete. På intäktssidan möjliggör tulldatasystemet omfattande personalbesparingar. Dessa visar sig ofta svåra att realisera. Mot denna bakgrund bedömer statskontoret det vara angeläget att i det fortsat-

ta utredningsarbetet bevaka systemets lönsamhet allt eftersom systemet byggs upp. I detta arbete bör ingä en uppföljning av att den av regeringen fastlagda ramen för rationalisering verkligen realiseras. Statskontoret ansluter sig också till utredningens ståndpunkt att näringslivet inte med obligatoriska avgifter skall behöva finansiera statens kostnader för tulldatasystemet. Om det emellertid visar sig att företagen inte i tillräcklig omfattning ansluter sig till systemet och tullen därmed parallellt med ett datoriserat system tvingas kvarstå vid en omfattande manuell hantering bör någon form av obligatorisk anslutning kunna aktualiseras. En väg kan vara att företag med en viss ärendemängd obligatoriskt ansluts till syste-

met och att därtill kopplas möjlighet att ge dispens. I det fortsatta utred-

ningsarbetet bör frågan om företagens anslutning till tulldatasystemet följas noga. s

Sveriges industriförbund delar helt TDUs syn att företagen inte med nägra obligatoriska avgifter skall behöva medverka I att finansiera statens kostnader för ett tulldatasystem. Förbundet menar också att tullverket skall svara för finansieringen av de löpande driftkostnaderna och för tillhandahällande av basinformation. Även Sveriges exportråd. Sveriges grossistförbund, Sveriges speditörförbund och Sveriges redureförening framför en likartad principiell uppfattning.

Organisationsöversyn

TDU menar att de ändrade rutiner och den ändrade uppgiftshantering som

följer av användningen av enhetsdokumentet och tillämpningen av den

curopeiska transiteringsordningen samt införandet av tulldatasystemet, kommer att få genomgripande effekter på tullverksamheten. Sådana ge- 139

uon. Bil. 9

Både generaltullstyrelsen och Svenska tulltjänstemannaförbunder är positiva till att en oOrganisationsöversyn genomförs. Styrelsen menar dock att

det är lämpligt att en sådan tillkallas om ca ett år när mer detaljerade riktlinjer m. m. finns för datoriseringsarbetet framöver. FTulltjänstemanna-

förbundet biträder också TDUs förslag om en organisationsöversyn med anledning av den genomgripande datoriseringen i tullverket. Förbundet påpekar att i organisationsöversynen bör ingå en översyn av ledningsfunktionerna inom tullen. Även statskontoret delar utredningens uppfattning,

men menar att en sådan inte med nödvändighet behöver löpa helt parallellt

med att tulldatasystemet utvecklas och införs. Statskontoret finner det

vara väsentligt att åtminstone grunddragen i en framtida organisation för

tullverket läggs fast så tidigt som möjligt i utredningsarbetet utan tidsmäs-

sig samordning med tulldatautredningens genomförandeplan.

Lokalisering av den centrala ADB-enheten

Utredningen anser att den centrala enheten i den föreslagna centrala-lokala

datorstrukturen — med hänsyn till statsmakternas regionalpolitiska riktlinjer — inte bör placeras i Stockholm.

Bland remissinstanserna har enbart generaltullstyrelsen och Stockholms handelskammare närmare kommenterat vilken, eller vilka. orter som bör komma i fråga för en lokalisering. Stockholms handelskammare menar alt lokaliseringen bör vara Storstockholmsområdet. Generaltullstyrelsen ser inga avgörande nackdelar med de kriterier som utredningsmannen angivit

för lokaliseringen förutsatt att tullen kompenseras för de merkostnader

som torde komma att uppstå. Styrelsen accepterar detta om de krav som utredningen uppställer om viss tullverksamhet, högskoleutbildning m. m. följs. Tullstyrelsen lämnar också förslag över orter som ur styrelsens synpunkt kan komma ifråga för en lokalisering. De orter som därvid utkristalliseras — utöver storstadsområdena — är enligt styrelsen Helsingborg, Karlstad. Norrköping/Linköping och Västerås.

Register Prop. 1987/88: 100 Bil. 9

Sid Anslag kr.

| Översikt

1 A. Finansdepartementet m. m. 1 Finansdepartementet 61 788.000 11 Finansräd/ekonomiska attachéer 3030 000 12

Utredningar m. m. 29-000 000 12

Extra utgifter 1 200000

95 018 000

13 B. Skatteförvaltningen och exekutionsväsendet

17 Riksskatteverket608 200 000
20 Regional och lokal skatteförvaltning2139 829 000
23 Kronofogdemyndigheterna610412 000
25 Stämpelomkostnader2556 000
25 Kostnader för årlig taxering110900000

26Ersättning till postverket m.fl. för bestyret med

skatteuppbörd m. m. 49.345 000

3521 242 000 27 C. Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor

27 Marknadsdomstolen2818 000
28 Näringstrihetsombudsmannen7672 000
29 Statens pris- och kartellnämnd40764 000
31 Konsumentverket55 654 000
33 Allmänna reklamationsnämnden9477 000

116 385 000 .

36 D. Vissa centrala myndigheter m. m. 36 Statlig lokalförsörjning' 40 Byggnadsstyrelsen 1000

49Investeringar m. m. 800000 000

52 Inredning och utrustning 25 000 000 53 Tullverket: 53 Förvaltningskostnader 793483 000

72Drift och underhåll av teknisk

materiel m. m. 17757 000

72 Anskaffning av viss materiel4800 000
73 Konjunkturinstitutet16987 000
75 Statens förhandlingsnämnd4480 000
76 Bankinspektionen1000
79 Försäkringsinspektionen1000
81 Statens arbetsgivarverk32.545 000

1695 055 000

S6 E. Bidrag och ersättningar till kommunerna 86 Ändringar i skatteutjämningssystemet 105 Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m. 14511 000 000 107 Bidrag till kommunerna med anledning av avskaf-

fandet den kommunala företagsbeskattningen 879 172 000 107 Bidrag till kommunerna med anledning av avskaf-

fandet av kommunala garantibeskattningen 450 000 000 141

15 840 172 000

108F. Övriga ändamål Prop. 1987/88: 100

108 Bidrag till vissa internåtionella byråer och organisa-

Bil. 9

tioner 250 000 108 Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfor-

don 16 700 000 108 Bidrag till vissa investeringar 1000

109Exportkreditbidrag 1000

110 Täckande av förluster till följd av vissa statliga ga-

rantier 1000 110 Kostnader för vissa nämnder 2163 000 11 Sparfrämjande åtgärder 16 640 000

112Täckning av merkostnader för löner och pensioner

m.m. 2 589 000 000

2624 756 000

Totalt för finansdepartementet 23892 628 000

114 Bilaga 9.1 Ordlista 116 Bilaga 9.2 Förslag till lag om skatteutjämningsbidrag 122 Bilaga 9.3 Sammanfattning av tulldatautredningens betänkande

(SOU 1987:40) Datorisering av tullens export- och

importrutiner — Förstudie

Bilaga 9.4 Sammanställning av remissyttranden över tulldatautredningens betänkande (SOU 1987:40) Datorisering av tullens export- och importrutiner — Förstudie

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 142

Bilaga 10 till budgetpropositionen 1988 VN EYrY [AX

Utbildningsdepartementet 198788: 100

(åttonde huvudtiteln) Bil. 10

Översikt

Till utbildningsdepartementets verksamhetsområde hör skolväsendet, högskoleutbildningen, forskningsfrågor, vuxenutbildningen, studiestödet, kulturverksamheten, massmedierna och internationellt kulturutbyte.

Ett omfattande fortbildningsprogram för i grundskolan i dag verksamma lärare genomförs i samband med den nya grundskollärarutbildningen.

Fortbildningsprogrammet inleds budgetåret 1989/90 och finansieras med

särskilda medel och befintliga medel för lokal skolutveckling. Även frågan

om lärartjänstorganisationen i grundskolan tas upp. Inom grundskolan pågår sedan några år satsningar på utvecklingsarbete i

skilda former. Utvecklingsarbetet för att förstärka matematikundervisningen i grundskolan fortsätter liksom utvecklingsarbetet med kultur i skolan. Likaså fortsätter det särskilda utvecklingsarbete på mellanstadiet

som syftar till att utveckla innehåll och arbetssätt samt att förbättra sko-

lans undervisning främst i de grundläggande färdighetsämnena svenska

och matematik. För detta ändamål anslås ytterligare 16 milj. kr. dvs.

sammanlagt 32 milj. kr. En plan för utveckling av dataundervisningen i skolan redovisas. Särskilda insatser görs för att datorn skall kunna användas som hjälpmedel för handikappade elever.

Vidare underlättas nyetablering av högstadieskolor i glesbygd genom att

det tidigare kravet på minst tre klasser i varje högstadieskola tas bort i

vissa fall.

Beträffande gymnasieskolan är regeringens mål att bereda alla ungdomar under 20 år plats. Till nästa läsår minskar både antalet ungdomar

under 20 år och antalet 16-åringar, som går ut grundskolan. Trots detta

föreslår regeringen oförändrat 127 000 intagningsplatser för dem som söker

på betyg från grundskolan, i första hand knappt 110000 16-åringar.

Yrkesutbildningar, som många elever söker till och som kan ge ett bra insteg på arbetsmarknaden, är ofta dyra att anordna. Kommunernas vilja

och förutsättningar att utvidga sådan yrkesutbildning stimuleras genom

särskilda insatser. Ett utvecklingsarbete gällande den gymnasiala yrkesutbildningen omfattande 5 000 intagningsplatser startar läsåret 1988/89, bl. a.

med syftet att pröva de praktiska förutsättningarna för en förlängd och mer arbetsplatsförlagd utbildning. I utvecklingsarbetet ingår bl. a. en moderni-

sering av kursplaner för yrkesämnen och medel anslås för en förstärkt

undervisning i svenska på vissa yrkeslinjer.

1 Riksdagen 1987/88.1 suml. Nr 100. Bilaga 10

En proposition om utvecklingsarbete och försöksverksamhet aviseras. Prop. 1987/88: 100 Elevernas intresseval även på det estetiska området möts med bl.a. en = Bil. 10 utökning av musiklinjen och av den estetisk-praktiska linjen. Särskilda

medel anslås till undervisning om fredsarbete och mänskliga rättigheter.

Inom vuxenutbildningen föreslås två större förändringar. Ett nytt tillläggsbidrag om 40 kr./tim. föreslås för de studiecirklar som har som syfte att rekrytera nya grupper av korttidsutbildade. Det nya bidraget ersätter

" bl.a. det särskilda bidrag som hittills utgått för uppsökande verksamhet i bostadsområden. Vidare föreslås förändringar av statsbidragen till kom-

munerna för grundläggande undervisning i svenska för invandrare. Förändringen innebär att bidraget till kommunerna beräknas efter det aktuella

antalet nyinflyttade invandrare som får undervisning i svenska. På det studiesociala området framläggs förslag om ett ökat antal särskil-

. da vuxenstudiestöd. Under våren 1988 kommer förslag om ett förändrat studiemedelssystem att läggas fram i en särskild proposition.

Inom den grundläggande högskoleutbildningen föreslås en fortsatt utbyggnad av de mindre och medelstora högskolorna bl. a.:genom ett ökat

kursutbud vid dessa högskolor.

Den nya grundskollärarutbildningen startar på 12 högskoleorter. Antalet

platser på förskollärarlinjen utökas. Fritidspedagoglinjen förläggs till hög-

skolan i Kalmar. Utbildningsarvoden införs för studerande på vårdlärar-

linjen samt handels- och kontorslärarlinjen. En omfattande försöksverksamhet med samordnad ingenjörsutbildning på mellannivå genomförs på

28 orter. Kvalitetsförstärkning görs inom högskolans språkutbildning och på vissa konstnärliga utbildningslinjer. Antalet platser på bl. a. turismlinjen i Kalmar och dataingenjörslinjen i Halmstad föreslås ökas. Nya linjer

lokaliseras till nya högskolor bl.a. industritekniklinjen till högskolan i

Skövde och dataingenjörslinjen till högskolan i Kalmar. Slutligen föreslås

ekonomlinjens fördjupningsdel starta vid högskolan i Eskilstuna/Västerås

och systemvetenskaplig linje vid högskolan i Sundsvall/Härnösand.

Beslut om resursutvecklingen för forskning och forskarutbildning under

treårsperioden 1987/88 — 1989/90 fattades våren 1987 på grundval av förslag i 1987 års proposition om forskning (prop. 1986/87:80 bil. 6, UbU

26, rskr. 282). För budgetåret 1988/89 innebär beslutet förstärkningar om sammanlagt ca 60 milj. kr. En allmän förstärkning görs av forskningsresurserna inom högskolan med ca 25 milj. kr. Särskilda insatser görs inom de i

forskningspropositionen prioriterade forskningsområdena, framför allt in- : formationsteknologi och kulturvetenskaper. Studiefinansieringen inom forskarutbildningen förbättras. Forskningsråden får ökade anslag. Ett antal nya tjänster som professor inrättas den I juli 1988.

Ett centrum för idrottsforskning inrättas i Stockholm. Fyra professurer tillkommer inom området genom överföring av medel från jordbruksdepar-

tementets område.

Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning skall,

enligt tidigare beslut, läggas ned vid utgången av budgetåret 1987/88. Arbetsuppgifter, som hittills åvilat delegationen, förs över till forsknings-

rådsnämnden, kungl. biblioteket. styrelsen för teknisk utveckling och

universitets- och högskoleämbetet. rr

För att främja utvecklingsarbete inom kulturområdet föreslås resurserna Prop. 1987/88: 100

till kulturrådets ”fria” disposition öka med ca 8,5 milj. till sammanlagt 13.6 Bil. 10

milj. kr. Särskilt riktade insatser görs för att stödja barn- och ungdomskulturen. :

"Den treåriga planen för utbyggnad av de regionala stöden till teatrar och

muscer samt till de fria grupperna fullföljs. Därutöver föreslås att grundbelopp utgår till den regionala teatern i Skaraborg, som startas under år 1988.

Ett reguljärt bidrag föreslås utgå till vård- och konserveringsanstalten i

Kiruna.

Förstärkta insatser föreslås för bl. a. tonsättare och dansare.

Verksamhetsbidragen till kulturinstitutionerna föreslås öka med ca 4

milj. kr. Sveriges tekniska museum föreslås få 1,4 milj. kr. som bl. a. skall användas till att utveckla Science-Center- verksamheten. Inom medieområdet föreslås en satsning på kvalitetsfilmvisning för barn i skola och förskola. Litteraturfrämjandet föreslås få ökat anslag för läsfrämjande verksamhet

och bokspridning inom folkrörelserna. Utgivningen av lättläst litteratur

föreslås bli överförd från SÖ till stiftelsen för lättläst nyhetsinformation. Produktionsbidraget till dagspressen föreslås höjas med 5 96. En särskild proposition om taltidningar aviseras. För att stärka information och dokumentation om internationellt utbyte

inom högskole- och skolområdet föreslås ett informations- och dokumentationscentrum bli inrättat inom svenska institutet.

På investeringsområdet innebär förslaget att investeringar redovisas för

riksdagen i form av en treårsplan. Under budgetåret 1988/89 föreslås en

igångsättning av om- och tillbyggnaden av f. d. Kjellbergska gymnasieskolan i Göteborg för teater- och musikutbildningarna vid universitetet. För budgetåren 1989/90 och 1990/91 beräknas ombyggnad av lokaler inom f. d.

S I området för datautbildningar vid universitetet i Uppsala samt om- och tillbyggnad för landsarkivet i Uppsala kunna påbörjas. Det nuvarande

anslaget Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde upphör. Medel för samtliga departements investeringar beräknas fr. o. m. nästa budgetår under ett gemensamt anslag under sjunde huvudtiteln.

Under budgetåret 1986/87 har ur behållningen av de särskilda lotterier som anordnas till förmån för konst, teater och andra kulturändamål anvisats medel med sammanlagt 11016000 kr. Medlen har fördelats enligt

följande: :

2000 000 kr. till statens kulturråd för fördelning till investeringar,

3410000 kr. för investeringar inom teater-, dans- och musikområdet,

3361 000 kr. till investeringar inom konst-. musei- och utställningsområdet,

2245 000 kr. till andra ändamål.

Totalbeloppen för de olika anslagsgrupperna inom utbildningsdeparte-

mentets område framgår av nedanstående tabell. De redovisade beloppen för budgetåret 1987/88 inkluderar inte medel anvisade på tilläggsbudget.

Belopp i milj. kr.

Littera Anslagsgrupp Anvisat Förslag Förändring Bil. 10

1987/88 1988/89

ÅA. Utbildningsdepartementet 57,4 54,5 —2,9 B. Skolväsendet 23 035,0 23399,7 364,7

Centrala och regionala myndigheter m.m. 346,7 365.7 19,0 För skolväsendet gemensamma

frågor 370,5 452,5 82,0

Det obligatoriska skolväsendet

m.m. Gymnasiala skolor m. m. Investeringsbidrag16 906,5 16 862,3 —-442 5 302,9 5 606,4 303,5 108,3 112,7 4,4
C. Vuxenutbildning2833,1 3034,6 201,5
D. Högskola och forskning8 114,9 9797,8 1682,9

Centrala och regionala myndigheter

för högskolan m. m.15459 1667,0121.1
Grundläggande högskoleutbildning 32551 3479 I224,0
Forskning m. m.3313,9 4651,6! 1346,8!
Studiestöd m. m.7966,2 7996,830,6
F. Kulturverksamhet m. m.1561,1 1731,1170,0
Allmän kulturverksamhet m. m.41,952,8 +10,9

Ersättningar och bidrag till

konstnärer Teater, dans och musik Bibliotek Bild och form Arkiv Kulturminnesvård Museer och utställningar Forskning110,2 827.3 36,1 38,9 102, 77.1 323,8 361,3 2,9111,5 931,3” 104,0? 38,3 39,9 114,2 TA 4,71.3 22 1.0 11.3 of 37,5 1,8
G. Massmedier m. m.Film m.m. Dagspress och tidskrifter Litteratur Radio och television677,4 753,7 60,1 516,7 587,3 93,9 6,667,9 91.0 7.576,3 7,8 70,6 -29 0,9
H. Internationellt-kulturellt samarbete34,036,62,6
L Lokalförsörjning m. m.730,1 395,4? —334,7?
Totalt för utbildningsdepartementet45 009,3 47 200,4 2191,1

! Härav utgör 970,5 milj. kr. en överföring från socialdepartementet (Driftersättning

enligt läkarutbildningsavtal m. m.).

? Fr.o.m. budgetåret 1988/89 beräknas medel för samtliga departements investeringar under ett gemensamt anslag under sjunde huvudtiteln.

> Anslagen Rikskonsertverksamhet och Regionmusiken utgår. För anslagen Bidrag

till Svenska rikskonserter och Bidrag till regional musikverksamhet har helårskostnad beräknats.

Prop. 1987/88: 100 Utbildningsdepartementet Bil. 10

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 januari 1988

Föredragande: statsrådet Bodström såvitt avser frågorna under Inledning punkterna 1, 2.2—2.6, 2.9, 3.2.3.6—3.4.1, 3.4.3—3.4.5, littera A, B anslagspunkterna 19—22, C,D, H. I;

statsrådet Göransson såvitt avser frågorna under Inledning punkterna 2.1, 2.7, 2.8, 3.1—3.2.3.5, 3.4.2, 3.4.6, littera B anslagspunkterna 1—18, F och G.

Anmälan till budgetpropositionen 1988

Utbildningsministern anför

1. Utgångspunkter

Min anmälan av detta avsnitt sker efter samråd med statsrådet Göransson.

Varje medborgare har rätt till en god grundläggande utbildning. En god utbildning ger den enskilda människan större frihet i val av yrke, ökar hennes möjligheter att delta i kultur- och samhällsliv och stärker hennes självkänsla.

För att denna rätt skall kunna utnyttjas måste samhällets utbildningspolitik formas utifrån individens intressen och behov. Detta individperspektiv på utbildningen står inte i konflikt med att utbildningen sedd som en samhällsinvestering är av vital betydelse för näringsliv och ekonomisk utveckling. Men utbildningspolitiken kan aldrig bli framgångsrik om den utformas utifrån snäva avnämarintressen. Bara den skola som utgår från elevernas behov kan lämna ifrån sig individer som äger den mognad och det omdöme, som är ett villkor för att de skall kunna göra en självständig insats i arbetsliv och samhälle.

Ungdomsskolan har byggts ut och omvandlats under efterkrigstiden. Vägledande vid reformeringen av skolan har varit dels att höja utbildningens kvalitet, dels att vidga elevernas frihet att efter håg och fallenhet välja utbildning.

Skolreformerna har varit framgångsrika. De geografiska och ekonomiska hinder som tidigare begränsade individens möjligheter att skaffa sig en önskad utbildning är numera i det närmaste undanröjda. Det stora flertalet ungdomar går i dag i skolan fram till artonårsåldern. En utbildning av denna längd var tidigare förbehållen ett fåtal. Rekryteringen till ungdomsskolan har breddats utan att avkall gjorts på kunskapskraven. Detta bevisas bla av att svenska elever i de flesta ämnen placerar sig högt i alla jämförande undersökningar av skolelevers kunskaper och färdigheter i olika länder. Detta förtjänar att framhållas, eftersom påståenden om att in

förhållandet skulle vara det motsatta då och då framförs i den offentliga debatten. Bil. 10

Ambitionsnivån i skolan måste vara hög. När den genomsnittliga utbildningstiden ökar, växer elevers och föräldrars förväntningar på skolan. Varje ung människa tillbringar en lång period av sitt liv i skolan. Om denna tid skall vara meningsfull. måste skolans personal ständigt vinnlägga sig om att höja kvaliten i verksamheten och att finna arbetsformer som väcker elevernas lust att lära.

Utbildningsväsendets olika delar är ömsesidigt berorende av varandra. Ett villkor för att verksamheten vid universitet och högskoleinstitutioner skall hålla en hög standard är att den grundläggande utbildningen i ungdomsskolan fungerar väl. Lärarutbildningen och kunskapsåterföringen från högskolan är i sin tur av central betydelse för ungdomsskolans utveckling. En bred vuxenutbildning är väsentlig för att tillgodose behovet av återkommande utbildning.

Regeringens politik syftar till att säkerställa en hög standard inom alla delar av utbildningsväsendet. Utbildningsfrågorna tillhör därför de prioriterade områdena i årets budgetproposition.

Dagens lärare har en arbetssituation som i många avseenden skiljer sig från den tidigare generationer av lärare hade. Kunskapsstoffet som ska överblickas är större. För att undervisningen skall kunna bedrivas individualiserat i enlighet med läroplanens intentioner krävs en god pedagogisk förmåga. Lärarutbildningen och lärarfortbildningen får i detta perspektiv en ökande betydelse. Den nya lärarutbildningen för grundsskollärare som startar hösten 1988 innebär att lärarkompetensen förstärks. Större förkunskapskrav kommer att ställas på de blivande lärarna och utbildningstiden förlängs. För lärare som redan är verksamma i grundskolan föreslås i årets budgetproposition ett omfattande fortbildningsprogram.

Studierna i gymnasieskolan måste utformas med lyhördhet för ungdomarnas egna önskemål. Antalet ungdomar som söker från grundskolan till gymnasieskolan kommer de närmaste åren att minska. För att öka elevernas möjligheter att komma in på sina förstahandsval föreslås i årets budgetproposition att antalet intagningsplatser till gymnasieskolan skall vara oförändrat. Den tidigare aviserade reformeringen av gymnasieskolans yr- : keslinjer påbörjas läsåret 1988/89. På de förlängda yrkeslinjerna ökas inslaget av allmänna ämnen och mer tid ges åt arbetsplatsförlagd utbildning. Denna försöksverksamhet bör ge värdefulla erfarenheter, som kan ligga till grund för hur gymnasieskolans yrkeslinjer fortsättningsvis skall utvecklas för att svara mot elevernas önskemål och behov.

I en skola som skall locka fram det bästa av elever och lärare måste arbetsmiljön vara god. Lokal- och utrustningsstandarden i landets skolor varierar kraftigt. Alltför många skolor är bristfälligt underhållna och nerslitna. I kommunerna är I dag medvetenheten stor om att dessa brister i skolmiljön måste avhjälpas. Av budgetbehandlingen i kommunerna framgår att betydande insatser nu plancras för att förbättra lokal- och utrustningsstandarden 1 skolorna. Det är angeläget att de statliga myndigheter som är involverade i kommunalt tyggande medverkar till att förtur ges åt renovering och underhåll av skolbyggnader.

Lärobokens ställning i skolarbetet behöver stärkas. Läroboken är det Prop. 1987/88: 100 främsta pedagogiska läromedlet för läraren och en viktig kunskapskälla för Bil. 10 eleven. Den ger också föräldrarna en god möjlighet att följa det dagliga skolarbetet. Regeringen har därför för avsikt att i en skolpolitisk proposition under våren lägga fram förslag om hur elevernas tillgång till läroböcker av god kvalitet skall säkras. En viktig åtgärd i denna riktning är att skolförordningen ändras så att det tydligt framgår att eleverna har rätt till ' hela och aktuella läroböcker och att gåvoläromedel skall ges i vissa ämnen.

De höga priserna på läromedel kan bedömas spela en stor roll för kommunernas vilja och möjligheter att köpa läroböcker i tillräcklig omfatt-

läromedel. I den skolpolitiska propositionen kommer regeringen att redovisa förslag till sådana insatser.

Det är dock angeläget att åtgärder vidtas redan nu. Regeringen kommer därför i vår att inbjuda kommunförbundet och läromedelsförlagen till överläggningar om prisnivån på läromedel. Vidare kommer möjligheterna till prismässigt förmånlig upphandling av vissa läroböcker att övervägas.

För att högskoleutbildningen skall bli tillgänglig i alla delar av landet har under senare år en planmässig utbyggnad av de små och medelstora högskolorna ägt rum. En hög kunskaps- och kompetensnivå på olika orter i landet har stor betydelse för att åstadkomma regional balans. Närhet till utbildningsanordnarna är en viktig faktor för näringslivets utveckling. Som ett led i strävandena att förstärka de små och medelstora högskolorna föreslås att försöksverksamhet med ingenjörsutbildning på mellannivå startar på sammanlagt 28 orter och att särkilda medel avsätts för att utveckla nya linjer och kurser vid de små och medelstora högskolorna. Utbildningsarvode återinförs för studerande vid vårdlärar- samt handelsoch kontorslärarlinjen. Inom ramen för den treåriga forskningspolitiska reform som beslutades våren 1987 ökar anslagen till forskning och forskarutbildning med 60 milj. kr. nästa budgetår. För att förbättra de forskarstuderandes ekonomiska villkor föreslås i årets budgetproposition att utbildningsbidraget till doktorander höjs med tio procent.

De snabba förändringarna i arbetslivet kräver flexibilitet på utbildningsområdet. Utbildningsväsendet måste utformas så att det på alla nivåer vidgar den enskildes möjligheter att delta i fortbildning och vidareutbildning. Det är av vikt att villkoren för vuxenstudier är goda. Flertalet vuxna som bedriver studier på hel- eller halvtid finansierar sitt uppehälle med studiemedel. För de flesta av dem innebär detta en omfattande skuldsättning. Det är därför angeläget att antalet särskilda studiestöd för vuxna ökar. I det följande föreslår jag att ytterligare 100 milj. kr. av de medel som inflyter genom vuxenutbildningsavgiften skall anslås till särskilda vuxenstudiestöd. Antalet personer som erhåller särskilt studiestöd bör därmed kunna öka från ca 23 000 till ca 26 000.

Det lokala kulturlivet i vårt land har utvecklats starkt sedan målen för kulturpolitiken fastställdes i mitten av sjuttiotalet. Ett vitalt kulturliv och en god kulturmiljö har en stor betydelse för livskraften och framtidstron i varje enskild ort och region. I de flesta län finns i dag väl fungerande kulturcentra. Det är nu angeläget att ägna ökad uppmärksamhet åt hur :

kulturlivets utveckling skall stimuleras även på mindre orter och i gles-

bygd. Bil. 10

Ett viktigt spänningsfält i framtiden är konkurrensen mellan massmedierna och den levande kulturen. Vi har redan upplevt de kanske mest

ändrades människors fritidsvanor i hög grad. Videon och satellitsändningar från utlandet har ytterligare förändrat massmedievanorna.

Spänningsfältet mellan levande kultur och massmedier behöver inte vara negativt laddat. Ett rikt nationellt och starkt förankrat kulturliv kan ge innehåll och impulser åt massmediekulturen. På samma sätt kan en nationell television förmedla kulturupplevelser och kvalitetsprogram åt tittare i hela landet. Denna möjlighet till ömsesidig påverkan mellan levande kultur och massmediekultur är en viktig del i vad som kan kallas ett kulturvärn. Särskilt när det gäller barn- och ungdomskulturen är det viktigt med insatser på detta område.

Det finns i dag en stor oro för att den nya medietekniken leder till att barn- och ungdomskulturen förvandlas till en kommersiell massmediekultur med ett förflackat eller i värsta fall brutalt och människoförnedrande innehåll. Den oron är befogad med hänsyn till många av de produkter som i dag saluförs.

Den effektivaste motåtgärden mot detta har ofta visat sig vara att skapa ett kvalitetsmedvetande hos ungdomarna, som gör att skräpkulturens produkter förlorar i attraktionskraft. En framgångsrik metod för massmedieundervisning har varit en kombination av filmupplevelse, filmanalys och i vissa fall även eget skapande. I den satsning på barn- och ungdomskultur som görs i årets budgetproposition föreslås ett anslag på sex milj. kr. för att utveckla dessa metoder och ge dem spridning i olika delar av landet.

Statsrådet Göransson och jag inleder budgetförslaget med att utveckla vårt synsätt inom de övergripande områden jag nyss berört. Sedan behandlas vissa större frågor. Därefter följer de enskilda anslagspunkterna.

Statsrådet Göransson anför

2. Åtgärder

2.1 Grundskolans verksamhet 2.1.1 Situationen inom grundskolan Svenskt skolväsende har genomgått en total omorganisation under de senaste 20 till 30 åren. Under denna tid har grundskolan införts och byggts ut. Fullt utbyggd i hela landet var grundskolan först i början av 1970-talet. Med utgångspunkt i att alla elever skall ha samma möjligheter till en god grundläggande utbildning har vi gått från ett utbildningssystem, som byggde på segregation och urval till en sammanhållen grundskola för alla. Det har varit fråga om en för skolan, men också för samhället i sin helhet, omvälvande förändring. Härigenom, men också genom andra stora refor-

fallet varit av grundläggande betydelse både för individerna och för sam- Bil. 10 hällets demokratiska, kulturella och ekonomiska utveckling.

I grundskolan finns i det närmaste en miljon elever samt bortåt 100000 lärare och nästan lika många övriga anställda. Totalt har mellan en sjättedet och en sjundedel av landets befolkning sin dagliga verksamhet i grundskolan.

Det är nödvändigt att ha detta övergripande perspektiv avseende såväl omfattningen av förändringen som storleken av verksamheten, när det gäller att bedöma hur den svenska skolan har lyckats med sin uppgift.

I ett sådant övergripande perspektiv måste grundskolan bedömas vara en framgång. Överallt i landet finns det tillgång till utbildning på nära avstånd, Alla elever erhåller kompetens för fortsatta studier i gymnasieskolan. Mellan 90 och 95 Z av en årskull fortsätter också med studier på gymnasienivå. Detta kan jämföras med realskolan, som inte alls var geografiskt spridd i samma utsträckning och som bara omfattade en mindre del av en årskull.

Tvärtemot vad många kritiker påstår har grundskolereformen också varit en framgång från kunskapssynpunkt. Den nya skolans ambitioner att ge alla ungdomar en förlängd utbildning, införa nya arbetssätt och ge uppmärksamhet åt elevernas sociala utveckling, inte bara åt kunskaps- och färdighetsutvecklingen, har uppfattats som att kunskapsinhämtandet i skolan skulle vara satt på undantag. Visst är det riktigt att en del skolor, särskilt under 1960- och 1970-talen, bedrivit sitt arbete på ett sätt som givit anledning att framhålla vikten av att återupprätta respekten för kunskap. Den omprövning och det sökande efter nytt innehåll som pågått innebär dock i stort en positiv förnyelse som inte har behövt gå ut över den allmänna kunskapsnivån. Inga tidigare generationer har varit så välutbildade som den som i dag lämnar skolan. Den allmänna nivån bland ungdomar vad gäller färdigheter och kunskaper i svenska, främmande språk, matematik, samhällskunskap, historia, naturvetenskap och andra ämnesområden är utan tvivel högre i dag än någonsin tidigare.

Det är inte heller så, vilket befarades från vissa håll när beslut fattades om en sammanhållen skola, att denna generella höjning av utbildningsnivån skett på bekostnad av utvecklingen för de mest studiemotiverade eleverna. Det mesta talar för att den mest framgångsrika fjärdedelen av en årskull i dag har väl så goda kunskaper som de som för 25 år sedan gick i realskolan. Detta förefaller bl. a. bekräftas av de relativt fåtaliga mätningar som finns av hur kunskapsnivån i skolan utvecklats över tiden. Alla sådana mätningar måste dock tolkas med försiktighet, bl. a. eftersom synen på vad som är viktig kunskap förändras. Härigenom blir det svårt att göra denna typ av jämförelser.

Resultaten när det gäller andra mål för grundskolan såsom clevernas sociala och personliga utveckling. är ännu svårare att mäta. En bedömning av hur grundskolan lyckas i dessa avseenden måste därför i allt väsentligt göras utifrån allmänna erfarenheter. Ingenting talar därvid för annat än att grundskolan också i dessa avseenden i huvudsak fungerar väl.

Den bild som nu tecknats av grundskolan stöds i stort av internationella

jämförelser. Det finns dock anledning att också i detta avseende varna för Prop. 1987/88: 100 alltför långtgående slutsatser. Utbildningssystemen i olika länder, också i Bil. 10

Västeuropa, är trots många likheter ändock så olika att det är svårt att göra rättvisande jämförelser.

De internationella jämförelser som finns tyder likväl på att svenska

elever i de flesta ämnen hävdar sig väl. Det gäller ämnen som modersmå-

let, engelska, samhällskunskap och naturorienterande ämnen. Det ämne som svenska elever haft svårast att hävda sig i är matematik. De dåliga

resultaten från den förra undersökningen på 1960-talet bekräftades vid den

senaste mätningen i början av 1980-talet. Denna mätning stöder likväl den generella tesen att de elever som når de bästa'resultaten hävdar sig väl —

också vid en internationell jämförelse. | Undersökningarna visar också att det svenska skolsystemet, jämfört

med andra länder, är långt mindre segregerat i bemärkelsen att skillnader- '

na i kunskapsnivå mellan olika skolor är relativt små. Även om grundsko- Jan i förhållande till de förhoppningar vi haft inte bidragit tillräckligt till

social utjämning, anser jag att detta likväl tyder på att den jämfört med andra länder nått långt på väg i rätt riktning. | :

Därmed vill jag inte ha sagt att det saknas anledning till kritik och

framåtsyftande utvecklingsarbete. Grundskolan har inte tillräckligt (liksom

inte heller gymnasieskolan och vuxcenutbildningen) bidragit till att åstadkomma en social utjämning. Framgång i skolan liksom också 1. ex. val av

fortsatta studier är fortfarande i stor utsträckning socialt betingad.

För en mindre grupp elever uppnås inte godtagbart ett minimum 'i fråga

om kunskaper och färdigheter. Olika undersökningar tyder på att det rör

sig om ca fyra procent av eleverna som misslyckas i grundskolan, manifesterat t. ex. genom mer omfattande anpassad studiegång, eller genom att de lämnar grundskolan med het otillräckliga kunskaper. Detta problem är inte nytt. Det nya är att kunskaper får ökande betydelse i vårt samhälle,

är för dåligt rustade när de lämnar skolan. Mot bakgrund av vad jag nu anfört finns inte någon anledning till mer

generella omvärderingar av målen för grundskolan. Problemen rör istället som jag ser det, hur vi skall kunna uppnå en ökad måluppfyllelse, och hur vi bättre skall kunna utnyttja de resurser grundskolan disponerar över.

De senaste fem åren har för grundskolans del varit en period där genom-

förandet av 1980 års läroplan för grundskolan (Lgr 80) dominerat. En

läroplan är dock generellt ingenting som kan sägas vara genomfört vid en viss tidpunkt i bemärkelsen att alla lärare och skolor helt arbetar enligt läroplanen. I den bemärkelsen måste också de kommande åren präglas av

åtgärder för att förverkliga Lgr 80. Det kan uttryckas så att läroplanen bildar den ram inom vilken olika åtgärder för att utveckla arbetet i skolan

ryms.

Som jag nämnde är grundskolans huvudproblem att en mindre grupp

elever lämnar grundskolan med helt otillräckliga kunskaper, eller t:o. m.

befrias från undervisning helt eller delvis. Jag redovisade min syn på dessa

frågor i 1985 års budgetproposition. Efter förslag där beslutade riksdagen

bl. a. om särskilda insatser i form av fortbildning för lärare samt öppnade 10

möjlighet till ökad tid för vissa basämnen för elever med svårigheter. Som ett resultat har skolöverstyrelsen (SÖ) vidare fått i uppdrag att utarbeta — Bil. 10 underlag för preciseringar av de grundläggande basfärdigheter och baskunskaper i centrala ämnen i grundskolan som varje elev måste ha tillägnat sig på de olika stadierna för att med framgång kunna gå vidare.

Utöver denna grupp elever finns en större grupp som också har sådana svårigheter i skolan att de behöver någon form av stödåtgärder. Hur stor denna grupp är skiftar mellan olika skolor, årskurser och ämnen, men den kan bedömas vara i genomsnitt mellan tio och tjugo procent av eleverna.

Dessa elever har många gånger svårigheter under hela skoltiden. Problemen blir dock ofta akuta under tiden på högstadiet. Orsakerna härtill är flera. En är naturligtvis att det är en tid som sammanfaller med puberteten. Det finns också andra orsaker som likaså har sin grund utanför skolan. Därutöver finns dock orsaker som jag menar måste sökas inom skolan.

Både innehåll och arbetssätt i skolan framstår för en del elever som abstrakta och i många fall obegripliga. Vissa undersökningar tyder på att när det gäller t. ex. de naturvetenskapliga ämnena så har en betydande del av eleverna svårigheter att följa delar av undervisningen. En viktig åtgärd för att förbättra effektiviteten i grundskolan är således att utveckla arbetssätt och metoder. Synen på vilken kunskap skolan skall förmedla behöver också utvecklas och anpassas till vad vi i dag vet om hur elever utvecklas och lär sig.

Från många håll finns förväntningar och ställs krav på skolan att medverka till att lösa olika problem och brister i samhället. Att så sker är i grunden positivt. Det visar på en grundläggande tilltro till skolans möjligheter. Men förväntningarna och kraven kan också bli för stora för dem som är verksamma i skolan. Många lärare upplever att kraven blivit så omfattande att de inte längre anser sig ha praktiska förutsättningar att leva upp till dem. Det har lett till att lärare med höga ambitioner känner sig pressade och utsatta. Härtill kommer den många gånger svepande och onyanserade kritik som skolan utsätts för. Följden har blivit att den trivsel och arbetsglädje som är en viktig förutsättning för en utveckling av skolan ibland saknas.

För att uppnå en bättre måluppfyllelse i grundskolan och ett bättre utnyttjande av skolans resurser är det enligt min mening nödvändigt att skapa ett mer positivt utvecklingsklimat i skolan, och att klarare fastlägga det centrala i skolans uppgift så att arbetet i skolan kan koncentreras till detta. Det är också nödvändigt att alla oavsett sina olika roller inom skolan upplever att de arbetar inom ett system vars mål är gemensamma för alla.

En viktig åtgärd i detta sammanhang är förändringen av lärarutbildningen. Genom 1985 års riksdagsbeslut (prop. 1984/85:122, UbU 31, rskr. 366) har grunden lagts för en anpassning av lärarutbildningen till grundskolan och dess mål. Det är angeläget att denna förändring följs upp med åtgärder som riktar sig också till de befintliga lärarna:

I det följande kommer jag att ange inriktningen för en stor satsning på att fortbilda lärarna i grundskolan. Jag kommer också att föreslå utökade resurser för denna fortbildning med sammanlagt en halv miljard kronor under en tioårsperiod. Jag ser en förändrad lärarutbildning och en satsning 1

skolan. Ett tredje viktigt inslag i en sådan strategi är att ge utvecklingsarbe- = Bil. 10

tet i skolan en ökad roll.

Den traditionella metoden att förändra skolan, med stora reformer som

beslutas centralt och som skall genomföras överallt samtidigt, fungerar enligt min mening mindre väl när det gäller att åstadkomma förändringar

av arbetssätt och innehåll i skolan. Sådana förändringar är svårt att åstad-

komma genom centrala beslut. Skall vi kunna få till stånd en utveckling i

detta avseende måste tyngdpunkten i förändringsarbetet ligga lokalt.

Huvudansvaret för ett sådant lokalt utvecklingsarbete måste som jag ser det ligga hos skolstyrelser och framför allt hos personalen i den enskilda skolan. Målet bör vara att varje skola och ytterst varje lärare skall ha möjlighet, men också känna ansvar för, att ta egna initiativ till att utveckla

och förnya undervisningen. Ett sådant lokalt baserat utvecklingsarbete

kan genom att inspirera andra lärare och skolor nå bred effekt. Ytterst kan det genom att påverka läroplaner, fortbildning och lärarutbildning förändra skolväsendet i sin helhet. För ett sådant skolbascerat utvecklingsarbete finns resurser i form av bidraget till loka! skolutveckling som utgår direkt till varje kommun.

En förnyelse av skolan som i större utsträckning bygger på lokalt utvecklingsarbete utesluter inte behovet av centrala initiativ. Ramar och mål för utvecklingsarbetet bör anges av riksdag och regering. Härigenom är det möjligt att utveckla skolan i en viss riktning samtidigt som initiativ och handlingskraft kan frigöras lokalt.

De scnaste åren har denna metod prövats i flera fall. Intresserade lärare

och skolor har inom en vid ram själva fått definiera vad de önskar göra för att utveckla skolan. Som en stimulans har det, utöver det generella bidra-

get till lokal skolutveckling, funnits möjlighet att erhålla bidrag från länsskolnämnderna. Ett exempel är det utvecklingsarbete som sedan läsåret

1983/84 bedrivits på först lågstadiet och fr. o. m. läsåret 1986/87 också på mellanstadiet. Målet har varit att utveckla arbetssätt och innehåll på resp. stadium. På lågstadiet har utvecklingsarbetet bl.a. omfattat samverkan

med förskolan. På mellanstadiet har betonats behovet av att stärka undervisningen i de grundläggande färdighetsämnena svenska och matematik. För utvecklingsarbetet har anslagits ca 30 milj. kr. per år. I runda tal 5 300 projekt har kommit till stånd under den tid utvecklingsarbetet har bedri-

vits. Enligt vad jag erfarit har denna satsning på låg- och mellanstadierna

mottagits mycket väl av många lärare. De preliminära utvärderingarna

tyder också på att utvecklingsarbetet haft positiva effekter. Jag vill vidare som ett exempel på denna typ av utveckling av skolan peka på arbetet med kultur i skolan som pågår sedan läsåret 1985/86. Ca 16

milj. kr. per är har avsatts för att genom lokala projekt stärka kulturens

ställning i skolan. Under de båda första åren har mer än 2000 kulturprojekt startats i grund-, gymnasie- och särskolor. Enligt min mening har denna

satsning haft stor betydelse både från kultursynpunkt och som ett sätt att

utveckla arbetet i skolan.

Ett ytterligare exempel som bygger på samma filosofi för utveckling av

skolan är den matematiksatsning som påbörjades läsåret 1986/87. 12

Den generella erfarenheten är således att denna metod för att åstadkom- = Prop. 1987/88:100 ma en utveckling av arbetssätt och innehåll i skolan fungerar väl. Genom i = Bil. 10 detta sammanhang begränsade resurstillskott har det varit möjligt att nå en effekt som knappast hade varit möjlig med mångdubbelt större resurser utlagda på ett traditionellt sätt.

Jag anser att vi bör gå vidare på denna väg. En viss försiktighet bör dock iakttas. Om det skall vara möjligt att bedriva utvecklingsarbete på detta sätt, får det för det första inte samtidigt röra sig om mer än ett mindre antal centralt prioriterade områden för utvecklingsarbete. För det andra måste det vara områden som av personalen i skolan kan upplevas som angelägna.

I det följande kommer jag att lägga förslag med denna inriktning när det gäller att förstärka skolans miljöundervisning.

En viktig åtgärd för att skapa ett mer positivt utvecklingsklimat i skolan och en ökad förändringsbenägenhet är att minska detaljregleringen och öka friheten för dem som arbetar inom skolan. Detta kan medföra att personalen i skolan känner ökad motivation att utveckla skolan. Det blir också lättare att anpassa skolan till lokala förutsättningar.

Vissa åtgärder i denna riktning har redan vidtagits. BI. a. har genom Lgr 80 öppnats ökade möjligheter till lokala tillval. I skolförordningen har vidare införts en bestämmelse om att hänsyn skall tas till elevers och föräldrars önskemål när det gäller att välja skola. |

Viktiga inslag i det fortsatta arbetet bör enligt min mening vara att stimulera pedagogisk förnyelse i grundskolan, och att öka utrymmet inom timplanen för lokalt beslutat innehåll bl. a. grundat på de försök regeringen medgivit med dels specialisering för skolor och klasser inom kulturområdet, dels dubbla tillval.

Ytterligare en grundläggande förutsättning för att skolan skall kunna lyckas med sin svåra och viktiga uppgift är att den möts med respekt och förståelse. Tyvärr är så inte alltid fallet i dag. Många människor som finns runt omkring skolan — föräldrar, anställda i förskola, social omsorg och fritidsverksamhet, lokala politiker och kulturarbetare — upplever skolan som en sluten värld. Jag tror detta är olyckligt. Skolan måste vara en verksamhet mitt i samhället — en kulturinstitution i vid mening. Självfallet har skolan sin specifika uppgift, men den måste också vara öppen för samarbete och vara en resurs i det lokala samhället. Först då kan skolan påräkna att få den respekt, den tillit och ytterst de resurser som den behöver.

Sedan ett halvår tillbaka arbetar en parlamentarisk beredning med frågor som rör skolans styrning, den s.k. styrningsberedningen. Dess grundläggande uppgift kan enligt min mening sägas vara att skapa organisatoriska förutsättningar för en sådan utveckling av skolan som jag nu har skisserat.

Jag räknar med att under våren 1988 återkomma till regeringen med förslag till en proposition till riksdagen. Min avsikt är därvid att samlat redovisa dels överväganden grundade på styrningsberedningens förslag, dels min syn på vissa frågor rörande grundskolans läroplan m. m. med den inriktning jag nu redovisat. Jag avser också att ta upp frågor om skolans specialpedagogiska insatser.

Sedan slutet av 1970-talet har de statliga bidragen till kommunerna 13

Detta har utgjort ett led i det besparingsarbete som varit nödvändigt för att ' Bil. 10

förbättra samhällsekonomin. Generellt sett har kommunerna haft en gynn-

sammare ekonomisk situation än staten. Trots besparingar har de flesta

kommuner kunnat ge hög prioritet åt utbyggnad av barnomsorg och äldre-

omsorg. Skolan har dock på många håll inte fått tillräckliga anslag för att hålla en tillfredsställande nivå på alla delar av verksamheten. De missför-

hållanden som uppstått kan nu rättas till när den ckonomiska situationen förbättrats. I centrum för uppmärksamheten bör enligt min mening speciellt två områden ställas, nämligen läromedel och skollokaler.

2.1.2Åtgärder för att förbättra läromedelssituationen

Tillgång till goda läromedel är en av de väsentligaste förutsättningarna för

skolans undervisning. Det är därför med stor oro som jag noterat de rapporter som kommit från olika håll om läromedelssituationen i skolan. Dessa rapporter visar på brister såväl när det gäller den kvantitativa

tillgången till som kvaliteten på läroböcker. Inom utbildningsdepartementet tillkallades våren 1987 en sakkunnig för att kartlägga läromedelssituationen. I uppdraget ingår att särskilt bedöma lärobokens ställning i dagens skola. Han skall både belysa den faktiska

tillgången till läroböcker och pröva om dagens läroböcker är av önskvärd

kvalitet. .

Jag räknar med att resultatet av arbetet skall kunna föreligga under våren 1988, och att jag därefter skall kunna återkomma till regeringen med förslag till åtgärder på läromedelsområdet. Jag vill dock redan nu redovisa vissa principiella resonemang när det gäller inriktningen av dessa åtgärder.

Under det senaste tiotalet år har kommunernas anslag till läromedel

relativt sett minskat. Det finns flera orsaker härtill. Den viktigaste orsaken

är självfallet en ökad ckonomisk återhållsamhet i kommunerna. En annan orsak till att anslagen är otillräckliga är den snabba prisökningen på böcker överhuvudtaget och i synnerhet på läroböcker.

Den vidgning av läromedelsbegreppet som Ler 80 inneburit kan också ha bidragit till att läromedelsanslagen i ökad utsträckning används till annat än böcker. Den har möjligen också skapat intrycket att läroböcker inte

längre skulle vara lika viktiga. Jag menar därför att det är angeläget att

klarare betona lärobokens roll som det centrala läromedlet.

Den debatt som förts om läromedelssituationen i skolan de senaste åren

här inneburit att kommunerna uppmärksammats på problemen. I många kommuner har de senaste årens budgetbeslut medfört reella ökningar när det gäller läromedelsanslagen. Situationen är dock mycket skiftande i olika

kommuner. I vissa måste läget fortfarande bedömas som klart otillfredsställande. |

I debatten har från flera håll förts fram krav på att införa ett statsbidrag till läromedel. Ett sådant bidrag skulle dels kunna tjäna syftet att tillföra

skolorna ökade ekonomiska resurser för att köpa läromedel, dels kunna utgöra en markering av vikten av god tillgång på läromedel i skolan. Det 14

statsbidrag. | Bil. 10

Det är önskvärt att försöka skapa ökad klarhet i ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna på skolområdet. Ett sådant arbete pågår i styrningsberedningen. Att införa ett nytt specialdestinerat statsbidrag på ett område där det ändock är kommunerna som skall ha det ekonomiska huvudansvaret, skulle inte bidra till en sådan ökad klarhet.

Det skulle vidare bli svårt att skapa garantier för att kommunerna inte minskar sina egna insatser om ett statsbidrag införs. Effekten av statsbidraget skulle helt eller delvis kunna gå förlorad så att det inte blir någon

reell ökning av läromedelsresurserna.

Enligt min mening är dessa invändningar mot ett särskilt statsbidrag till

läromedel så starka att jag inte är beredd att förorda ett sådant. Jag räknar

med att läromedelskostnaderna trots allt inte är större än att kommunerna utan allt för stora problem bör kunna klara de erforderliga påslagen. Många

kommuner har också som jag nämnt redan ökat sina läromedelsanslag.

Jag anser att statens insatser när det gäller läromedel istället bör vara att

medverka till att förbättra den pedagogiska kvaliteten på läroböckerna, att

ange riktlinjer för kommunernas grundläggande skyldighet när det gäller

läromedelsstandard samt att vidta åtgärder för att hålla nere prisnivån. När bestämmelserna om gåvoläromedel för några år sedan ändrades, var

avsikten inte att ta bort skyldigheten att ge eleverna egna exemplar av vissa grundläggande läroböcker. Formuleringarna i skolförordningen och

läroplanen har dock blivit så allmänna att de har kommit att tolkas mycket

olika. Som jag ser det är det angeläget att klarare fastställa kommunernas skyldighet när det gäller läromedelsstandard. Jag vill således redan nu anmäla att jag, när läromedelsutredaren lämnat sina förslag våren 1988, avser att föreslå regeringen att göra en precisering av bestämmelserna om

tillgång till läromedel. Innebörden av preciseringen bör vara att eleverna skall ha tillgång till de läromedel som fordras för undervisningen. Eleverna skall som gåva få de böcker som kan behövas som underlag för fortsatta

studier eller som de i övrigt kan ha anledning att gå tillbaka till.

Jag anser vidare att länsskolnämnderna bör få ökad möjlighet att låta sin tillsyn av skolväsendet omfatta också läromedelssituationen. Om en

nämnd kan konstatera att en kommun tveklöst har en helt otillfredsställan-

de standard när det gäller läromedel, bör nämnden kunna ålägga kommunen att rätta till situationen. Jag räknar med att styrningsberedningens arbete skall kunna resultera i förslag om en sådan klarare tillsyn från statens sida när det gäller läromedel i skolan.

En orsak :till att läromedelsstandarden försämrats är att kommunerna

inte ökat anslagen i takt med prisökningarna på läromedel. I syfte att ge kommunerna ett bättre underlag för budgetarbetet räknar jag med att

föreslå regeringen att uppdra åt statens institut för läromedel (SIL) att

tillsammans med statens pris- och kartellnämnd (SPK) undersöka förut-

sältningarna för att till kommunerna redovisa prisutvecklingen på läroböc-

ker. Härigenom kan kommunerna få bättre kunskap än idag om vilka

påslag som behövs på läromedelsanslagen för att hålla oförändrad ambitionsniväå. | 15

Under nästan samtliga år under 1980-talet har läromedelsförlagen höjt priserna på tryckta läromedel utöver vad som motsvaras av inträffade = Bil. 10 kostnadsökningar. Ett skäl härtill har varit de minskade reella anslagen i kommunerna. Följden har blivit att prisutvecklingen på läroböcker har varit betydligt snabbare än höjningen av konsumentprisindex. I en situation när vi kan emotse reella ökningar av läromedelsanslagen och därmed ökad försäljning är det viktigt att förlagen på motsvarande sätt pressar sina priser. Jag räknar med att tillsammans med Svenska kommunförbundet ta initiativ till en överläggning med läromedelsbranschen om prisutveckling m. m. Jag avser också att i anslutning till pågående kartläggning av situationen senäre föreslå regeringen att uppdra åt SPK att göra en fördjupad konkurrensstudie inom läromedelsmarknaden.

Det kan också i ett något längre tidsperspektiv finnas anledning att överväga en mera direkt central upphandling av vissa läromedel för att hålla priserna nere. Det måste dock enligt min mening i så fall röra sig om läromedel som ställer sig pedagogiskt neutrala. Det skulle kunna gälla 1. ex. lexikon, ordböcker och kartböcker. Ett sådant förfarande kan sägas innebära en vidgning av den verksamhet SIL redan idag bedriver med att lämna bidrag till förlag för produktion av vissa läromedel. Jag räknar med att kunna återkomma till också denna fråga när resultatet av läromedelsutredarens arbete föreligger.

Från många håll har framförts synpunkter på den pedagogiska utformningen av läroböckerna. Jag ser det som ytterst angeläget att våra läroböcker håller högsta möjliga pedagogiska kvalitet. Sannolikt är det läroböckerna som i praktiken mer än något annat styr undervisningen i skolan. Mot den bakgrunden är det viktigt att vi har en livaktig och kvalificerad debatt om läroböckernas utformning, och att vi är beredda att hela tiden försöka förbättra kvaliteten. Detta kan inte vara ett ansvar enbart för de enskilda förlagen. Staten måste också enligt min mening ta ett ansvar för utvecklingsarbete på läromedelsområdet. Också till dessa frågor räknar jag med alt senare äterkomma när ett underlag föreligger från den pågående läromedelsöversynen.

2.1.3 Skolans fysiska miljö Ett annat område inom skolan där situationen är otillfredsställande gäller den fysiska miljön. Rapporter från många håll visar att situationen i vissa kommuner när det gäller skollokaler är allvarlig.

Orsakerna härtill är Nera. En är den tidigare stora utbyggnaden av lokalbeståndet under 1960- och 1970-talen, delvis med brister i kvaliteten, som nu har börjat kräva mer omfattande underhåll. En annan orsak är att många kommuner under ett antal år uppenbarligen inte har anslagit tillräckligt med medel för underhåll av lokalerna.

Enligt vissa undersökningar motsvarar de kommunala anslagen i genomsnitt endast en tredjedel av de faktiska underhållsbehoven. Det innebär att det för närvarande pägår en avsevärd kapitalförstöring i kommunerna. Ett allt större underhållsbehov skjuts framåt. Resultatet har på många håll blivit en allt sämre arbetsmiljö för elever och anställda i skolan. 16

Skevheter förekommer också vad gäller underhållsanslagens fördelning mellan olika typer av kommunala lokaler. Skolbyggnaderna har normalt ett — Bil. 10 större relativt underhållsbehov än många andra kommunala lokaler, vilket dock inte alltid kommer till uttryck i den faktiska fördelningen av resurser för fastighetsunderhåll.

Det är svårt att exakt ange storleken på det eftersatta underhållet. Det är dock betydande. Under hand har jag inhämtat att det eftersatta underhållet enbart i Stockholm och Göteborg uppgår till flera miljarder kr. Sannolikt är det så att situationen är särskilt bekymmersam i just stora och i viss mån medelstora kommuner.

Den dåliga fysiska arbetsmiljön har enligt min mening på vissa håll blivit ett av de största problemen i skolan. Som jag ser det är situationen nu så allvarlig att det är nödvändigt med stora ansträngningar från kommunernas sida. Inte minst gäller det för kommunerna att få till stånd en bättre planering när det gäller underhåll av skollokalerna.

Vad jag nu har anfört innebär att jag ser det som nödvändigt att också de statliga myndigheter som har en roll i planering av kommunalt byggande medverkar till att renovering av skolbyggnader prioriteras.

Regeringen har den 5 november 1987 beslutat om vissa föreskrifter angående byggnadsverksamheten i Stockholms samt Göteborgs och Bohus län. Beslutet innebär bl. a. att byggnadsverksamheten i Stockholms samt Göteborgs och Bohus län inte heller under år 1989 får överstiga 1986 års volym. I beslutet har bl. a. angetts att ombyggnad och reparation av skolor särskilt skall prioriteras. . :

Också när det gäller skollokaler har från olika håll rests krav på införande av statsbidrag till underhållskostnader. Av samma skäl som jag tidigare anfört när det gäller läromedel, är jag inte beredd att förorda ett sådant. Härtill kommer att det skulle vara olämpligt att i den överhettade konjunktur som råder på byggmarknaden införa ett sådant bidrag.

Jag har i denna fråga samrått med cheferna för arbetsmarknads- och finansdepartementen. |

Utbildningsministern anför

2.2 Den nya lärarutbildningen Riksdagen beslutade våren 1985 om cn ny lärarutbildning för grundskolan (prop. 1984/85:122, UbU 31, rskr. 366). Denna utbildning inleds hösten 1988.

Grundskolan får nu för första gången, sedan den för drygt 20 år sedan genomfördes i flertalet kommuner i landet, en lärarutbildning som utgår från och bygger på läroplanen för grundskolan. Nuvarande klasslärarutbildningar samt ämneslärarutbildningen för grundskolan ersätts av en linje, grundskollärarlinjen.

Inom denna linjes ram skall de blivande lärarna få den grundläggande utbildning som behövs för arbetet i skolan. Utbildningen skall förbereda 17

2 Riksdagen 1987/88.1 saml. Nr 100. Bilaga 10

dem för de uppgifter skolan har att fostra eleverna och medverka till deras personliga utveckling. Skolan skall ta hand om alla elever väl och stödja Bil. 10 och uppmuntra varje elev att utveckla sin förmåga och sina intressen. Alla lärare måste därför få grundläggande insikter i vilka svårigheter eleverna

kan ha, orsakerna till dessa svårigheter och hur skolan kan hjälpa eleverna.

Dessa kunskaper är nödvändiga för varje lärare, oavsett inom vilken årskurs eller på vilket stadium de tjänstgör. Det finns ytterligare kunskaper

- och färdigheter som är gemensamma och nödvändiga för alla lärare i grundskolan. Min företrädare har utvecklat dessa frågor i nyss nämnda

proposition.

Grundskolans huvuduppgift är att ge eleverna goda kunskaper och färdigheter. Det har inte varit möjligt att inom ramen för en odifferentierad linje rymma alla de kunskaper och färdigheter som en lärare behöver för

att undervisa i grundskolans samtliga nio årskurser. Det har därför varit

nödvändigt att differentiera utbildningen på grundskollärarlinjen. Linjen består därför av två grenar: en som är utformad för de lärare som skall

tjänstgöra i årskurserna 1 — 7, och en för lärare med tjänstgöring i årskur-

serna 4 — 9, Även om lärarna utbildas på skilda grenar. finns det ett behov

av en gemensam kunskapsbas. Framför allt lärarna som utbildas för årskurserna 4-9 måste emellertid ha fördjupade kunskaper. Deras utbildning är därför differentierad mot olika ämnesområden. Utbildningen för årskur-

serna 1-7 har två fördjupningsalternativ för att också dessa lärare skall få

vissa möjligheter till fördjupade studier.

Den nya lärarutbildningen innebär en avsevärd förstärkning av kunska-

perna för lärarna i grundskolan. De börjar också sin högskoleutbildning

med bättre förkunskaper än tidigare. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har nämligen i överensstämmelse med regeringens och riksdagens uttalanden skärpt förkunskapskraven.

De nya lärarna börjar komma ut på arbetsmarknaden under år 1992. De

kan då, där det finns praktiska förutsättningar, följa sina elever under en längre tid än tre år. vilket bör förbättra den sociala situationen i skolan. De har också kunskaper för att undervisa eleverna i fler ämnen på högstadiet,

vilket kan medföra att splittringen i arbetssituationen minskar. De har också bättre kunskaper om skolan som organisation och om barnen som de

skall undervisa. Det förhållandet att ämneslärarutbildningen i fortsättningen kan utfor-

mas utifrån gymnasieskolans och vuxenutbildningens behov innebär att ämneskunskaperna för dessa lärare kan fördjupas ytterligare. Ämneslärar-

linjen föreslås omfatta 160 — 200 poäng, vilket bl. a. medför att utbildningen i svenska, engelska, tyska och franska bör omfatta 80 poäng i varje

ämne.

Även för andra lärarutbildningar föreligger förslag om förändringar. För

speciallärarutbildningen har en översyn gjorts som också innefattar organisationen av specialundervisningen i skolan. För förskollärare och fritidspedagoger har UHÄ lämnat förslag till en ny samordnad utbildning för barn-

och ungdomspedagoger. UHÄ har också redovisat en översyn av industrioch hantverkslärarutbildningen samt av handels- och kontorslärarutbildningen. Jag avser att återkomma till regeringen i dessa frågor, när beredningen av dem är avslutad.

2.3Gymnasiepolitiken inför 1990-talet Prop. 1987/88: 100 Bil. 10

Omfattande förändringar är aktuella för gymnasieskolan inför 1990- talet. När jag i det följande redogör för gymnasiepolitiken de närmaste åren vill jag inleda med en tillbakablick för att ge översikt och perspektiv.

2.3.1Bakgrund

För tjugo år sedan fanns inte gymnasieskolan. Före 1970 hade vi i stället

tre från varandra fristående skolformer: gymnasiet, fackskolan och yrkes-

skolan. Dessa hade skilda utbildningsmål och framtiden för eleverna tedde sig mycket olika beroende på i vilken skolform de gått. Universitet och

högskolor var stängda för dem som inte hade studentexamen eller motsva-

rande. Möjligheterna till vuxenutbildning var begränsade. Den kommunala vuxenutbildningen började byggas ut först efter ett riksdagsbeslut 1967. Grundskolans högstadium var fram till 1969 uppdelat i tillvalsgrupper och linjer, som gav olika kompetens. Ungdomarnas framtid bestämdes på den

tiden i avgörande utsträckning av vilka studieval de gjorde i tolvårsåldern

vid övergången från mellanstadiet till högstadiet. Många fortsatte aldrig i någon utbildning efter grundskolan. De hade en arbetsmarknad att gå ut till — som springpojkar, varubud, hantlangare, biträden, lärlingar och barn-

flickor. |

Genom 1968 års riksdagsbeslut sammanfördes de tre skolformerna till gymnasieskolan. Den fick sin läroplan 1970 med gemensamma mål och riktlinjer för alla studievägar och började införas 1971. Gymnasiet och fackskolan gick tämligen oförändrade in i gymnasieskolan med fem respektive tre linjer. Den stora förändringen gällde yrkesutbildningen.

Utbildningen vid ett stort antal yrkesskolor gjordes om och blev tvååriga

yrkesförberedande linjer. Tiden för de flesta yrkesämnena — särskilt inom industri- och hantverkssektorn — blev kraftigt reducerad. Inslaget av allmänna ämnen ökade. Några helt nya linjer skapades. t. ex. vårdlinjen. Den yrkesutbildning som gymnasieskolan skulle ge var inte avsedd att vara en färdig yrkesutbildning. Den skulle följas av en s.k. ”färdigutbildning” i

arbetslivet. Denna skulle stå helt fri från gymnasieskolan och regleras

genom avtal mellan arbetsmarknadens parter.

Vi har nu ett drygt femtonårigt perspektiv på den integrerade gymnasie-

skolan enligt 1970 års läroplan. Jag vill peka på några utvecklingslinjer

under den period som förflutit.

Gruppen sextonåringar i landet var som störst åren 1980 — 1983, då

antalet sextonåringar varje år översteg 120000. Nu och ett par år framöver

uppgår antalet sextonåringar till knappt 110 000.

Benägenheten att fortsätta utbilda sig i gymnasieskolan efter grundskolan har ökat. Idag söker praktiskt taget alla ungdomar dit och de allra flesta

kommer också in. I mitten av 1970-talet var det endast ca 70 7 av dem som

slutade grundskolan som fortsatte i gymnasieskolan. Under hela denna tid har det funnits tydliga mönster i valen av studievägar. Ett sådant mönster är alt barn till arbetare och lägre tjänstemän i betydligt större utsträckning

än barn till högre tjänstemän har valt en yrkesinriktad utbildning. Ett annat 19

mönster är att flickor och pojkar väljer enligt traditionella könsrollsmöns- Prop. 1987/88: 100 ter. Till några studievägar — t. ex. den fyraåriga tekniska linjen — har dock Bil. 10 under 1980-talet vissa utjämningar skett.

Någon arbetsmarknad för sexton- och sjuttonåringar motsvarande den som tidigare fanns existerar knappast sedan mitten av 70-talet. En gymnasial utbildning har blivit ett allmänt kvalifikationskrav på arbetsmarknaden.

1977 genomfördes en högskolereform som bl. a. innebar att högskolan tillfördes ett stort antal utbildningslinjer. Det blev samtidigt möjligt att på flera vägar skaffa sig behörighet och meriter för att antas dit.

Inom arbetslivet har den tekniska utvecklingen både i fråga om snabbhet och omfattning varit utan motstycke. De flesta yrken har fått nytt innehåll, många arbetsuppgifter har försvunnit, nya yrken har tillkommit. Rätten till medbestämmande i arbetslivet för de anställda har fastslagits genom den lagstiftning som har vuxit fram på detta område under 1970-talet.

Målen för kulturpolitiken lades fast 1974. Skolan har här viktiga uppgifter. Många ungdomar har starka intressen inom det kulturella området — för Jitteratur, musik, konst, teater och dans. Efterfrågan på utbildning med denna inriktning är stor och växande.

Förbindelserna mellan folk och länder har ökat. Genom utvecklingen på telekommunikationsområdet och genom förbättrade resemöjligheter har världen krympt. Sveriges handelsutbyte med andra länder är stort, ungefär två tredjedelar av svensk industriproduktion säljs utomlands. Många överlevnadsfrågor kan bara lösas i internationell samverkan. Det gäller t. ex. frågor om naturresurser, rustning och miljö.

Gymnasieskolans utveckling sedan mitten av 1970-talet speglar dessa samhällsförändringar. Den är väl spridd över hela landet och har byggts ut för att ta emot de stora ungdomskullarna. Praktiskt taget alia elever i grundskolan söker nu vidare till gymnasieskolan. Under den senaste tioårsperioden har också många nya utbildningar tillkommit både för att tillgodose behoven av moderna yrkeskunskaper — t. ex. påbyggnadsutbildningar — och för att möta det stora intresset för utbildning med estetiskkulturell inriktning.

2.3.2 Pågående försöksverksamhet och utvecklingsarbete Jag vill här erinra om de två stora översyner som gjorts — den första av Gymnasieutredningen, (GU, SOU 1981:96). den andra av arbetsgruppen för översyn av den gymnasiala yrkesutbildningen (ÖGY, SOU 1986:2 och 3). :

Med anledning av GU:s arbete föreslog min företrädare i propositionen Gymnasieskola i utveckling (prop. 1983/84:116) att en femårig period av försöksverksamhet och utvecklingsarbete skulle äga rum efter de riktlinjer hon där drog upp.

I samma proposition aviserades att en särskild översyn behövde göras rörande den gymnasiala yrkesutbildningen. Riksdagen beslutade i enlighet med förslagen.

Riksdagen betonade i sitt beslut vikten av att noggrant utvärdera för-

söksverksamheten. SÖ har nu lämnat en första, samlad utvärdering av de första årens försök. Jag tycker därför att det kan vara lämpligt att här — Bil. 10 någorlunda utförligt för riksdagen redovisa huvuddragen i verksamheten. Jag vill samtidigt ange inriktningen för den fortsatta verksamheten i de delar den skall stödjas med särskilda medel.

SÖ konstaterar att läsåret 1985/86 blev det första egentliga försöksåret. Enligt SÖ var då i runda tal 8000 lärare och 100000 elever vid 300 skolor engagerade i 800 projekt. " Det utvecklingsarbete som pågår gäller lokala försök på fyra huvudområden — den yttre organisationen av studierna, det inre arbetet, praktikförsök och samarbete gymnasieskola — vuxenutbildning. De flesta försöken gäller gymnasieskolans teoretiska linjer. | |

En klar majoritet av de 800 projekten — hela 500 — gäller. skolans inre arbete. Jag noterar med tillfredsställelse det stora intresset för lokala försök på detta område. Många försöksskolor arbetar med övergången grundskola — gymnasieskola och särskilda stödinsatser för att på bästa sätt ta emot elevgrupper, som tidigare inte sökte till gymnasieskolan. Jag har med glädje erfarit att vissa kommuner för sitt arbete på detta område gjort upp lokala utvecklingsplaner, som i sig lett till en livligare pedagogisk diskussion ute på skolorna. Även i detta finns ett värde, som inte bör underskattas. Jag räknar också med att skolornas arbete för att stödja de elevgrupper jag nu talat om skall gagnas av det nya statsbidragssytemet med dess möjligheter till friare resursanvändning. En förutsättning är då att de lokala utvecklingsplanerna integreras med de riktlinjer för resursanvändningen som skolstyrelserna har att göra upp.

Av ett hundratal ämnesmetodiska försök gäller flertalet basämnet svenska på yrkeslinjerna. Jag anser att skolorna här har gjort en riktig och viktig prioritering. Det är angeläget att en metodutveckling får komplettera de rena resursinsatser som jag vet att många skolor gör för ämnet svenska på yrkeslinjerna. Genom en sådan metodutveckling kan utbytet bli större av det särskilda resurstillskott för svenska på yrkeslinjerna som jag senare kommer att föreslå (anslaget B 19.). |

Relativt få försök har som huvudsyfte haft ökat medansvar och medinflytande för eleverna. Möjligheterna att förstärka skolledningens informations- och samrådsplikt samt att bredda och fördjupa elevernas medbestämmande och medinflytande diskuteras av den s. k. styrberedningen. Jag räknar.med att åtgärder på detta område kommer att föreslås i beredningens betänkande under våren 1988. Jag finner det för min del naturligt att gymnasieelever skall kunna ta ett större ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö än grundskoleelever. Därmed bör också följa att de får ett större medbestämmande i skolan. Detta är ett eftersatt område, som enligt min mening bör få större stöd i den fortsatta försöksverksamheten än hittills. .

På området ämnesanknuten praktik finns över 160 olika projekt på 23 linjer. I runda tal 12000 elever i 480 klasser och 1700 lärare berörs av försöken. Fyra försök av fem bedrivs på de teoretiska linjerna. Treårig ekonomisk linje är den klart dominerande. SÖ refererar viss tveksamhet på sina håll inför en ytterligare utbyggnad av försöken. En orsak är problem 21

också osäkerhet om tillgången på goda praktikplatser vid en utbyggnad. Bil. 10 Enligt min mening skulle några ”fullskaleförsök” t betydelsen alla årskurser i en skola med åtminstone två veckors ämnesanknuten praktik vara

av värde för den fortsatta prövningen av frågan om praktik i gymnasieskolan. Jag ser här en naturlig koppling till vad jag senare kommer att redovisa om ett utvecklingsarbete med förläggning av delar av den yrkesinriktade

utbildningen till arbetsplatser.

På det studieorganisatoriska området finner jag anledning att uppmärksamma vissa försök i anslutning till ungdomsuppföljningen. Där prövas som introduktionskurser kortare kurser med praktikinslag eller utbildning,

varvad med ungdomsplats. Försöksskolorna redovisar vissa svårigheter

att rekrytera elever men samtidigt att, då så lyckats, utfallet ofta blivit gott. Jag skulle gärna se en vidgning av detta slags försök. särskilt i perspektivet

av de förslag på området som ÖGY presenterat. | Det sista och minsta försöksområdet gäller samarbete mellan gymnasie-

skola och vuxenutbildning. Av särskilt intresse är här — i perspektivet av 90-talets kraftigt minskande elevkullar — de rena samordningsförsöken

mellan gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning på de riktigt små

gymnasieorterna i syfte att behålla den utbildning man hittills haft.

Som en summering av vilka prioriteringar jag för min del skulle vilja se i den fortsatta försöksverksamheten vill jag således ange följande.

— Integration av en förbättrad yrkesutbildning med det redan pågående utvecklingsarbetet, inte minst i fråga om det inre arbetet

— Övergången grundskola — gymnasieskola och särskilda stödinsatser — Metodutveckling i ämnet svenska på yrkeslinjer — Medansvar och medinftytande — Ämnesanknuten praktik — fullskaleförsök, modeller för återläsning,

lärarfortbildning i anknytning mellan ämnen och praktik — Introduktionskurser — Samordning gymnasieskola — komvux för att bevara ett utbildningsut-

bud i glesbygd

2.3.3 Yrkesutbildningen

Under loppet av 1970-talet försvann arbetsmarknaden för sexton- och

sjuttonåringar. Samtidigt ökade behovet av kompletterande arbetsmarknadsutbildning för ungdomar kring tjugo år och närmast däröver.

Därmed framträdde i bjärt kontrast ett missförhållande, som i och för sig

alltid har varit förhanden. Skillnaderna är stora, för att inte säga växande,

när det gäller framtidsmöjligheter och valfrihet mellan elever som gått på en tvåårig yrkeslinje i gymnasieskolan å ena sidan och dem som genomgått en treårig allmän utbildning å den andra.

Vad som hände under 1970-talet gör det nödvändigt att intensifiera arbetet med att höja den grundläggande yrkesutbildningens kvalitet. Det

bör ske parallellt med att dessa gymnasielinjer tillförs ett större inslag av

allmänna ämnen. Bara därigenom kan fler ungdomar finna en studieväg, som Överensstämmer med deras framtidsplaner och utkomstmöjligheter. 22

Det måste kunna ske utan att den valda gymnasielinjen för den skull får

karaktär av återvändsgränd. Bil. 10

Med detta perspektiv för ögonen arbetade ÖGY. Dess förslag innebär i

korthet följande:

— Yrkeslinjerna bör förlängas från två till tre år. — Yrkesutbildningen bör bedrivas 1 nära samspel med arbetslivet. En

avsevärd del av yrkesutbildningen bör förläggas till arbetsplatser, sär-

skilt under det tredje året. Detta kommer att bidra till att höja kvaliteten

i den gymnasiala yrkesutbildningen. Skolan och arbetslivet står här inte

i något motsatsförhållande till varandra. För en bra yrkesutbildning är

de i stället varandras förutsättning.

— Den förlängda utbildningstiden ger utrymme för en utökning av allmänna ämnen. Kunskaper i ämnen som svenska, engelska, samhällskun-

skap, matematik eller något estetiskt ämne ger eleverna möjligheter till fortsatta studier, bl. a. vid vissa högskolelinjer. Men det är också så att man i yrkeslivet numera inte alltid kan dra någon bestämd gräns mellan behovet av s.k. yrkesämnen och av allmänna ämnen. Själva yrkesutbildningen är i dag ofta så avancerad att den fordrar stöd av kunskaper i t. ex. språk, matematik och samhällskunskap.

— Genom att på yrkeslinjerna erbjuda en klart yrkesinriktad studiestart bör denna del av gymnasieskolan mer än hittills uppfattas som en ny och ” annorlunda skolform jämfört med grundskolan. Eleverna skall kunna känna att deras yrkesplaner tas på allvar och börjar förverkligas. Studieobestämda elever erbjuds introduktionskurser. — Genom en ny typ av kompetensrelaterade kursplaner i yrkesämnena bör

inlärningstiden kunna variera, så att var och en går vidare till nästa

avsnitt av en kurs först när han eller hon lärt sig det föregående.

Min egen positiva bedömning av dessa förslag överensstämmer i allt

väsentligt med remissinstansernas. En modernisering av yrkesutbildning-

en brådskar. Det är inte acceptabelt att nära hälften av våra ungdomar får en utbild-

ning, som i flera avseenden har brister och begränsningar med hänsyn till de krav som framtiden ställer och vad de själva, som medborgare, har rätt att fordra.

Det är hög tid att göra något. Samtidigt är jag förvissad om att ett omfattande kursplanearbetce fordras, innan en modernisering kan komma i gång över hela fältet. Ordentlig tid krävs också för planering och förberedelser i övrigt. Arbetsplatsförläggning och ett större inslag av allmänna ämnen ger anledning till ingående pedagogiska överväganden. Detsamma

gäller även de rent yrkespedagogiska frågorna. Praktiskt vunna erfarenheter behöver komma in i bilden.

För att förena dessa båda ståndpunkter kommer jag i en särskild propo-

sition inom kort att föreslå, att en treårig försöksperiod inleds 1988/89 och samordnas med övrigt arbete i syfte att förbättra kvaliteten på gymnasie-

skolans yrkeslinjer. Detta utvecklingsarbete bör bedrivas i kommuner och regioner med olika arbetsmarknadsmässiga förutsättningar. Under denna

period avser jag att särskilt följa arbetet med att förlägga delar av utbild-

ningen till arbetsplatser samt hur den utvidgade undervisningen i allmänna 23 ämnen utfaller i praktiken.

. Jag har för budgetåret 1988/89 — det första året av utvecklingsperioden = Prop. 1987/88:100 — reserverat 24,4 milj. kr. Min avsikt är att utvecklingsarbetet skall omfat- = Bil. 10 ta 5000 intagningsplatser för vart och ett av de tre läsåren. Därutöver redovisar jag senare i föreliggande proposition mina förslag om att anvisa 10 milj. kr. för att möjliggöra en bättre undervisning i svenska på vissa yrkesinriktade linjer (anslaget B 19). .

Min bedömning är vidare att erfarenheterna från läsåren 1988/89, 1989/ 90 och 1990/91 bör göras till föremål för en samlad utvärdering hösten 1991. Jag avscr därefter att återkomma till regeringen med ett slutgiltigt ställningstagande till den fortsatta reformeringen av den yrkesinriktade utbildningen. Förutsättningarna för en på detta sätt förbättrad yrkesutbildning kommer då säkrare att kunna bedömas.

2.3.4 Ny läroplan för 1990-talet Jag har nu talat om två utvecklingslinjer utifrån två propositioner, den ena från 1984 om i första hand de teoretiska utbildningarna och den andra en kommande om yrkesutbildning. Det är av stor vikt att de närmaste årens utvecklingsarbete bedrivs så att det gagnar hela gymnasieskolan. Denna skolform kommer enligt min bedömning att ställa mycket stora krav på de utvecklingsresurser som kommunerna i dag förfogar över, i första hand medlen för lokalt utvecklingsarbet2e. Kommunerna har hittills visat stort engagemang för såväl det redan pågående utvecklingsarbetet som det aviserade reformarbetet. Utifrån detta vågar jag för min del förutsätta att kommunerna kommer att se minst lika positivt som hittills på gymnasieskolans behov vid sin prioritering av medel för lokal skolutveckling.

Gymnasieskolan är utbyggd i alla delar av landet. Härigenom har ungdomar fått tillgång till utbildning nära sina hemorter. Särskilda åtgärder har vidtagits för att kommuner som har ett litet elevunderlag skall kunna erbjuda utbildning på så många linjer som möjligt. Ofta arrangeras yrkesinriktade linjer i B-form. Flera kommuner har så kallade alternativa eller samordnade timplaner för de teoretiska linjerna. Dessa timplaner har kommit till för att göra det möjligt att — till en rimlig kostnad — kunna erbjuda utbildningen även i glesbygd.

I början av 1990-talet minskar ungdomskullarna i gymnasieskolåldern kraftigt. I många regioner uppgår minskningen till över 20 procent. Det är därför en utomordentligt viktig uppgift att planera för att de kommuner 'som nu har gymnasieskola också i framtiden skall. kunna erbjuda sina ungdomar en gymnasial utbildning. I prop. 1987/88:64 om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland har jag redogjort för mina förslag om åtgärder för gymnasieskolorna i dessa regioner och preliminärt beräknat ca 25 miljoner kronor härtill under en femårsperiod.

Gymnasieskolan har idag 27 linjer och ca 550 specialkurser. Detta stora utbud av studievägar måste nu sättas ifråga. Ungdomar i 16 — 19-arsåldern har rätt till gymnasiala utbildningar som ger bredd och senare valmöjligheter. Antalet studievägar kommer att minska kraftigt vid bifall till mina kommande förslag om den framtida yrkesutbildningen. 24

Härutöver anser jag att ytterligare två översyner bör göras. Den första — Prop. 1987/88:100 gäller de tvååriga mer allmänt inriktade linjerna — den sociala linjen, Bil. 10 konsumtionslinjen, musiklinjen och den estetisk-praktiska linjen. Den sociala linjen och konsumtionslinjen är de största linjerna i denna grupp. Intresset från ungdomarna att söka dessa linjer har dock minskat. Förra året fanns ca 8500 som sökte till dessa båda linjer. Av dessa sökte 3 600 till konsumtionslinjen. Möjligheterna att fortsätta med högskolestudier direkt efter den sociala linjen har beskurits genom de särskilda behörighetskrav. som gäller för tillträde till den nya grundskollärarutbildningen. Många hävdar att osäkra och dåligt studiemotiverade elever också i framtiden : behöver studiealternativ. i gymnasieskolan som är allmänt inriktade och

relativt korta. Men en fråga bör också ställas förutsättningslöst, nämligen

om förekomsten av sådana studiealternativ verkligen är det bästa sättet att stödja den grupp osäkra ungdomar det här är fråga om och som praktiskt taget alltid är flickor.

Jag anser att dessa och andra frågor rörande denna grupp av studievägar fordrar en noggrann genomlysning och avser att återkomma till hur en översyn skall ske i propositionen om yrkesutbildning.

Den andra nära förestående översynen gäller de nuvarande tre- och fyraåriga linjerna — humanistisk, samhällsvetenskaplig, treårig ekonomisk, naturvetenskaplig och fyraårig teknisk linje.

I avsnitt 2.5 lägger jag fram mina förslag om en försöksverksamhet med förstärkt ingenjörsutbildning på mellannivå. I 1989 års budgetproposition avser jag att redovisa mina slutliga ställningstaganden till hur denna ingenjörsutbildning i framtiden skall utformas. Detta kan komma att få konsekvenser för i först hand den fyraåriga tekniska linjen.

I detta sammanhang ges bl.a. tillfälle att ingående pröva de moderna språkens ställning på de teoretiska linjerna. Av vikt blir också att pröva hur dessa linjer bäst kan bevaras på de orter där de i dag redan finns, när elevunderlaget kraftigt minskar under 1990-talet. Min ambition är att nya timplaner för dagens tre- och fyraåriga linjer skall kunna tillämpas fr. o. m. läsåret 1991/92.

Jag har nyss redogjort för de utvärderingsresultat av och mina synpunkter på den försöksverksamhet och det utvecklingsarbete som hittills bedrivits och som haft sin tyngdpunkt inom de studievägar jag nu talar om. Denna försöks- och utvecklingsperiod sträcker sig fram till och med budgetåret 1989/90. Jag är övertygad om att — när perioden i sin helhet utvärderats — vi därifrån kommer att ha mycket väsentliga bidrag till hela gymnasieskolans förnyelse.

Vad jag nu redovisat utgör hörnstenarna i arbetet med en ny läroplan för gymnasieskolan. Som framgår av redogörelsen har arbetet planerats så att den nya läroplanen skall kunna träda i kraft i början av 1990-talet. Den nya läroplanen kommer att bära en stark prägel av vad jag anser viktigast för 1990-talets gymnasieskola. Kort sammanfattat gäller det för det första att kraven på kvalitet måste vara högt ställda. Det gäller innehåll, arbetssätt och arbetsmiljö vid såväl studieförberedande som yrkesinriktade linjer. För det andra gäller det att gymnasieskolan är till för alla ungdomar och skall vara bra för alla. I denna ambition finns ett villkor inbyggt — nämligen 25

gymnasieskolan nu blir mer likvärdiga skall inte betyda att deras olika Bil. 10 utbildningsprofil suddas ut. Jämlikhetsbegreppet, som så starkt präglar utbildningspolitiken, utgår från allas lika värde och bygger samtidigt på insikten att människor är olika. Grundskolans mål och riktlinjer uttrycker detta på följande sätt: ”Barn är olika då de kommer till skolan. Skolan bör heller inte sträva efter att göra dem lika. När de lämnar skolan bör de göra det med bibehållen individualitet och särprägel och med en uppövad förmåga att respektera individualiteten hos andra människor”. Det är denna grundskolans målsättning som är gymnasieskolans utmaning och som skall prägla dess utformning.

2.4 Den allmänna vuxenutbildningen Samhällets insatser på vuxenutbildningsområdet har under 1980-talet legat på en i stort oförändrad nivå. Trots detta har omfattningen av vuxenutbildning totalt sett blivit större.

Detta beror på att personalutbildningen har ökat, dvs. sådan utbildning som äger rum i huvudsak på arbetsgivarens villkor och bekostnad i företag, myndigheter och kommuner.

Kännedomen om den totala omfattningen och inriktningen av den personalutbildning som förekommer i Sverige är ofullständig. Därtill är det osäkert om den kompetensuppbyggnad som sker hos de anställda i första hand har formen av klart urskiljbara utbildningsinsatser. Det finns forskare som hävdar att den i stället äger rum i ett mera informellt system och genom den kunskapsutveckling som sker i själva arbetet.

Enligt uppgift i arbetskraftsundersökningen (AKU) I juni 1986 deltog inemot en miljon personer (drygt 20 procent av de sysselsatta) i någon form av personalutbildning under det första halvåret 1986. Andelen deltagare är klart högre inom den offentliga sektorn än inom den privata. De allra flesta förefaller delta i mycket korta utbildningar, från någon dag upp till cn vecka.

Kostnaderna för personalutbildningen är inte närmare kända. En ungefärlig skattning ger vid handen att de i form av lön under utbildning och övriga kostnader är minst lika stora som de sammantagna statliga utgifterna för vuxenutbildning och för ekonomiskt stöd till deltagarna inom utbildnings- och arbetsmarknadsdepartementens områden. Dessa uppgår till cirka nio miljarder kronor.

Trots att alltså personalutbildningen redan nu kräver stora resurser talar det mesta för att den i framtiden bör öka väsentligt i volym. Utan tvivel kommer arbetskraftens utbildning, etler snarare dess kompetens, att få allt större betydelse för vårt lands möjligheter som industri- och välfärdssamhälle. Det är i detta perspektiv man måste se det ökande intresset från näringslivets sida att avsätta resurser för investeringar i de anställdas utbildning och kompetens.

Behovet av bättre utbildad arbetskraft har hittills gjort sig gällande främst inom de expanderande delarna av tjänstesektorn och inom de avancerade högteknologiska företagen inom industrin. Enligt långtidsut-

näringslivet mot ett ökat kunskaps- och tjänsteinnehåll i produktion och = Bil. 10

produkter.

Det finns alltså all anledning för samhället att verka för ökade insatser för personalutbildning. Samtidigt måste man vara medveten om de problem som är förknippade med personalutbildningen, problem som också kan komma att öka.

Eftersom behoven är särskilt tydliga där är personalutbildningen särskilt

omfattande inom expanderande delar av tjänstesektorn och varusektorn.

Det innebär att personer anställda inom sådana företag har särskilt stora

möjligheter att få utbildning. Samtidigt utvecklas allt tydligare inom dessa

företag en intern arbetsmarknad som erbjuder nya och intressanta arbetsuppgifter och möjligheter till avancemang. I företag som arbetar inom andra sektorer och branscher är möjligheterna till personalutbildning ofta väsentligt mindre. Dels har företagen troligen inte råd att satsa på utbild-

ning, dels är investeringar i utbildning ofta inte det som för företagen synes mest angeläget. Det finns alltså risk för att personalutbildningen bidrar till att arbetsmarknaden segmenteras.

Utbildningsmöjligheterna är inte bara ojämnt fördelade mellan olika företag. Av olika undersökningar framgår. att möjligheterna till utbildning

också inom såväl företag som myndigheter är mycket skevt fördelade. Det

är främst de som redan har god utbildning och kvalificerade befattningar som erbjuds personalutbildning. I en nyligen publicerad undersökning som gjorts av Svenska Metallindu-

striarbetareförbundet bekräftas bilden. Av Metalls medlemmar har 74 pro-

cent under ett år fått 0 — 2 dagars utbildning, medan bara fyra procent har fått mer än nio dagars utbildning som betalats av arbetsgivaren. Undersök-

ningen visar också att det finns stora skillnader i synen på utbildning mellan fackklubbarna och arbetsgivarna. En klar majoritet av klubbarna vill i första hand satsa på att ge sina medlemmar baskunskaper, medan arbetsgivarna vill att Metall- medlemmarna i första hand skall vidareutbilda sig i yrket.

Det är inte för mycket sagt att arbetsgivarsynen hittills har präglat

personalutbildningen. Det är naturligtvis inte givet att detta förhållande skall råda också i framtiden. Då det gäller användningen av medlen i

förnyelsefonderna finns ett fackligt inflytande, och det har enligt Mctalls undersökning medfört ett klart stöd för det slag av utbildning som fack-

klubbarna önskar. Det är möjligt att den situationen ånyo uppstår att det finns anledning för samhället att söka påverka personalutbildningens omfattning och infly-

tandet över den, såsom syftet var med förnyelsefonderna. I huvudsak bör

man emellertid räkna med att besluten om personalutbildning även i fram-

tiden kommer att fattas lokalt i företagen.

Man kan alltså hoppas att personalutbildningen i framtiden i större

utsträckning blir tillgänglig för dem som har den kortaste utbildningen

bland de anställda och att den i högre grad blir inriktad på att ge dessa

anställda breda baskunskaper. Gränserna för utbildningsmöjligheterna kommer då att bestämmas i överenskommelser mellan arbetsgivarna och 27

de fackliga organisationerna inom de ramar som de olika företagens lön- — Prop. 1987/88:100 samhet och framtidsutsikter sätter. Detta ensamt ger inte individen frihet = Bil. 10 att själv bestämma vilken utbildning han eller hon vill delta i, inte ens i ett mycket framgångsrikt företag. I förlustföretag och i företag med osäkra framtidsutsikter blir den anställdes möjligheter till utbildning små.

Arbetsmarknadsutbildning är definitionsmässigt sådan utbildning för vilken utbildningsbidrag beviljas. Den är i huvudsak avsedd för personer som är eller riskerar att bli arbetslösa. Den äger rum dels som särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning. vilket innebär utbildning som upphandlas av länsarbetsnämnderna, dels som utbildning inom det reguljära utbildningsväsendet eller hos vissa andra utbildningsanordnare. Den normala förutsättningen för att arbetsmarknadsutbildning skall beviljas är alltså att den enskilde bedöms behöva utbildning för att få en säker plats på arbetsmarknaden. Det innebär att hans eller hennes behov av utbildning prövas av en myndighet. Arbetsmarknadsutbildningens syfte medför att den som regel är klart yrkesinriktad, men, om det bedöms nödvändigt eller värdefullt, att den kan föregås av eller kompletteras med utbildning av mera allmänt slag, som ofta äger rum i det allmänna utbildningsväsendet.

Möjligheterna till personalutbildning är således framför allt stora för dem som är anställda inom den offentliga sektorn samt för dem som har en relativt säker sysselsättning i framgångsrika företag med en kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster eller på kvalificerade befattningar i myndigheter och kommuner. Möjligheter till arbetsmarknadsutbildning " har man främst om man befinner sig i den andra extremen, dvs. om man är eller riskerar att bli arbetslös.

Det är uppenbart att personalutbildningen och arbetsmarknadsutbildningen bara delvis kan tillgodose vuxnas behov av och önskemål om att förbättra sina kunskaper, och att de därtill är tillgängliga bara för ett begränsat antal personer. Detta gäller även för yrkesinriktade studier.

Den vuxenutbildning som sorterar under utbildningsdepartementet kallar jag fortsättningsvis för den allmänna vuxenutbildningen. Denna bedrivs av ett flertal olika anordnare: kommunal och statlig utbildning för vuxna (komvux och grundvux). folkhögskolor och studieförbund.

Målen för den allmänna vuxenutbildningen fastställs av riksdagen och är en del av utbildningspolitiken. De är mera generella än de som gäller för personalutbildning och arbetsmarknadsutbildning.

Den allmänna vuxenutbildningen står öppen för i princip alla vuxna och för grupper som själva söker sig till den därför att de rent allmänt vill förbättra sina kunskaper inom ett eller flera områden eller själva anser sig behöva större kompetens i samhälle och arbetsliv. Deltagarna gör uppoffringar i tid och levnadsstandard för att utbilda sig. I stor utsträckning använder de sin fritid för att bedriva studierna; de som bedriver dem på heltid får försörja sig på studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd, vilka, trots att de delvis består av lån, vanligen inte ger full ersättning för förlorad arbetsinkomst.

Den allmänna vuxenutbildningen erbjuder i huvudsak studier av bred och grundläggande karaktär. Den vänder sig framför allt till dem som fick : en kort och otillräcklig utbildning i ungdomen, och den har som främsta 28 utbildningspolitiska mål att höja den allmänna kunskapsnivån i samhället.

- Naturligtvis är den allmänna vuxenutbildningen av störst betydelse för dem som inte får sina behov av ökade kunskaper tillgodosedda i sitt arbete — Bil. 10 eller genom personalutbildning, samt för dem som inte på heltid deltar i särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning. För dem är den allmänna vuxenutbildningen den enda möjligheten att befästa och öka sina kunskaper i organiserade former. Även för dem som har förmånen att få personalutbildning är den allmänna vuxenutbildningen av stor betydelse då den erbjuder många alternativa studiemöjligheter.

Den allmänna vuxenutbildningen är, som jag nyss har nämnt, inriktad på att erbjuda bred, grundläggande allmän utbildning. Allting tyder på att utbildning av detta slag blir allt viktigare både för individerna och för samhället. Därför kommer den allmänna vuxenutbildningens tyngdpunkt även i framtiden att ligga inom detta område. Denna uppgift är av vital utbildningspolitisk betydelse, nationellt och lokalt. Den är långsiktig och kan inte få göras beroende av olika företags och branschers utveckling eller av tillfälliga konjunktursvängningar. Det är en uppgift som inte kan övertas, men väl kompletteras. av personalutbildning och arbetsmarknadsutbildning.

2.5 Ingenjörsutbildning på mellannivå En för framtiden viktig fråga är hur utbildningsväsendets utbud av kortare teknisk utbildning skall samordnas och organiseras så att de samlade resurserna för sådan utbildning utnyttjas på effektivast möjliga sätt. Viktigt är vidare att beakta de allt starkare signalerna från näringslivets sida om att den tekniska utbildning som ges på gymnasieskolans T-linje inte längre är tillräcklig utan behöver kompletteras. Jag har tidigare berört dessa frågor i budgetpropositionerna 1986 och 1987.

I föregående års budgetproposition framhöll jag att en komplettering av T-linjen på kort sikt bör ske genom att man inom högskolan erbjuder kurser om 40 poäng, vilka bygger på det fjärde året av T-linjen. Jag framhöll vidare att den framtida inriktningen, omfattningen och organisationen av den tekniska utbildningen på mellannivå noga behöver belysas såväl ekonomiskt som organisatoriskt och tidsmässigt. Jag meddelade därför min avsikt att återkomma till regeringen med förslag om att tillsätta en arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet med uppgift att särskilt studera förutsättningarna att på sikt föra all teknisk utbildning på mellannivå till högskolan.

En sådan arbetsgrupp för samordnad ingenjörsutbildning på mellannivå (SIM-gruppen) tillsattes av mig i mars 1987. Enligt sina direktiv skulle gruppen senast den 15 september 1987 lämna förslag om ev. ändrad och /eller utvidgad försöksverksamhet med ingenjörsutbildning på mellannivå. Vidare skall den senast den 15 mars 1988 avlämna sina slutliga förslag.

I den delrapport (Ds U 1987:12) Försök med samordnad ingenjörsutbildning på mellannivå som gruppen avlämnade i september 1987 föreslås att den pågående försöksverksamheten med en förlängning av den fyraåriga tekniska linjen med ett femte år i Kronobergs och Blekinge län förändras vad gäller det fjärde och det femte året, vilka föreslås bli ersatta av. 29

80-poängsutbildning i högskolan. Vidare föreslås på ett stort antal orter ny Prop. 1987/88: 100 försöksverksamhet med både 80-poängsutbildning i högskolan som ersätt- Bil. 10 ning för fjärde året av fyraårig teknisk linje och 40-poängsutbildning som bygger på det fjärde året av denna linje. Den föreslagna försöksverksamhe-

ten är så utformad att den inte skall föregripa de ställningstaganden som

arbetsgruppen enligt sina direktiv skall redovisa i sin slutrapport den 15

mars 1988 vad gäller behoven av en förstärkt ingenjörsutbildning på mel-

lannivå samt denna utbildnings dimensionering och lokalisering, kostnadsfördelning mellan stat och kommun, frågan om huvudmannaskapet för

utbildningen m. m. Enligt min mening är det angeläget att den tekniska utbildningen på

mellannivå förstärks. Den föreslagna försöksverksamheten kan ge viktig information om hur en sådan förstärkning kan åstadkommas. Jag föreslår

därför att sådan försöksverksamhet påbörjas redan budgetåret 1988/89. Jag

återkommer till detta under berörda anslag för gymnasieskolan (anslaget B19) resp. högskolan (anslaget D 8).

2.6 De mindre och medelstora högskolorna Den nuvarande högskoleorganisationen är nu drygt tio år gammal. Under

denna tid har högskolorna fått en stark lokal och regional förankring. Förväntningarna på dem från såväl ungdomsstuderande som från vuxna

med önskemål om fortbildning och vidareutbildning är stora. Företrädare för kommuner, landsting och länsstyrelser samt för olika företag och organisationer hyser en stark tilltro till högskolans möjligheter att bidra till att lösa problem av lokal och regional betydelse och att medverka till utvecklingen i regionen.

Denna förankring är viktig och värdefull. Den enskilda högskolan kan emellertid inte ensam tillgodose de vitt skilda önskemål och förväntningar som ställs på den. Det är därför angeläget att betona att varje enhet utgör en del i ett nätverk, där också de universitet och högskolor som har fasta

forskningsresurser ingår. Detta nätverk är en viktig förutsättning för att ett

land med de geografiska och befolkningsmässiga egenskaper som Sverige har fullt ut skall kunna dra fördel av en slagkraftig högskolcorganisation.

Kontakter och samarbete mellan universiteten och högskolorna är av

mycket stor betydelse för högskoleutbildningen. De är viktiga inte bara

därför att varje universitet och högskola kan och bör utveckla en egen kompetens som är av betydelse också för andra enheter inom organisationen. Kvaliteten på den utbildning som de mindre och medelstora högsko-

lorna ger får inte förutsättas vara annorlunda än kvaliteten på den utbildning som ges vid universitet och högskolor med fast forskningsorganisa-

tion. Universiteten står i tät och nära förbindelse med den vetenskapliga utvecklingen internationellt. De mindre och medelstora högskolorna kan

med sina nära kontakter med samhället i omgivningen få utbildningsfrågor '

och praktiska problemställningar belysta på ett särskilt sätt. Detta kommer deras utbildning till godo. Samarbete och kontakter, där ett ömsesidigt utbyte av kunskaper och erfarenheter äger rum, är därför av stort värde för heia högskoleorganisationen. 30

Den samverkan som äger rum mellan universitetet i Uppsala och hög- — Prop. 1987/88:100 skolorna i Bergslagen är ett gott exempel på regionalt betydelsefulla insat- — Bil. 10

ser av det slag, vars principiella innebörd jag här har velat antyda.

Av vad jag nu anfört framgår att de mindre och medelstora högskolorna

har sitt värde och sin betydelse i det lokala och regionala sammanhanget genom att deras verksamhet är nationellt och internationellt orienterad.

Jag kommer i fortsättningen bl. a. av denna anledning inte att använda den benämning som UHÅÄ stannat för i det dokument som jag nu kommer att

presentera, nämligen de ”nya” högskolorna. Den termen ger enligt min mening — liksom uttrycket de ”regionala” högskolorna — upphov till

associationer som i sammanhanget är oförenliga med den principiella strä-

van, som jag nu har velat framhäva. UHÅÄ har presenterat utvecklingsplaner för de mindre och medelstora högskolorna (UHÄ-rapport 1987:13). Enligt UHÄ:s mening får dessa pla-

ner inte uppfattas som en anslagsframställning. Ställning har sålunda inte tagits till enskildheterna i dessa planer. Ej heller har någon avvägning skett

gentemot behov av ökade resurser för utbildning vid universiteten och fackhögskolorna. Planerna måste också enligt UHÄ förändras med hänsyn till utvecklingen i övrigt. UHÄ:s redovisning innebär att en systematisk genomgång har skett på lokal, regional och central nivå av de mindre och medelstora högskolornas

möjligheter och ambitioner. Arbetet är därför enligt min mening mycket

värdefullt som en grund för den fortsatta planeringen. Förutsättningarna för planerna kan dock i vissa avseenden förändras och justeringar av dem

Innehållet är också mycket omfattande. De förslag till utbyggnad av

högskolorna som läggs fram med anledning av UHÄ:s strukturplan kommer att på sedvanligt sätt prövas i det årliga budgetarbetet. Jag vill i detta sammanhang erinra om vad jag i 1987 års proposition om forskning (prop. 1986/87:80) anförde i fråga om forskning vid de mindre

och medelstora högskolorna. Propositionen och riksdagens beslut med anledning därav innebär att forskningen vid dessa högskolor skall vidarceutvecklas i de former som idag är etablerade och att ytterligare ansträngningar skall göras för att stärka banden mellan universiteten och de mindre och medelstora högskolorna.

Medel anvisas för två typer av stöd till forskning vid dessa högskolor: dels för direkt finansiering av tidsbegränsade forskningsinsatser av vetenskapligt kvalificerade lärare, som arbetar på eget programansvar, dels för

åtgärder som syftar till att öka dessa lärares möjligheter att åta sig olika

typer av forskningsuppdrag.

Den projektverksamhet. som nu bedrivs vid de mindre och medelstora högskolorna, utgörs till stor del av utredningar och utvecklingsarbete av

relativt kort varaktighet. För att öka omfattningen av forskning på eget

programansvar ges särskilt stöd till lärarna i deras arbete med att utarbeta

slagkraftiga ansökningar till fakultetsnämnder, forskningsråd och sektors-

organ. De medel, som avsatts för detta ändamål, bör också kunna användas för stöd till forskarutbildning av lärare vid de mindre och medelstora högskolorna. Jag utgår från att erfarenheterna av de insatser, som görs 31

under den nu aktuella treårsperioden, kommer att ge värdefullt underlag för den forskningsproposition, som planeras till våren 1990. Bil. 10

De förslag som jag lägger fram i årets budgetproposition har sin tyngdpunkt i en utbyggnad av de mindre och medelstora högskolorna.

Utbildning på grundskollärarlinjen kommer från och med nästa läsår att anordnas vid flertalet av dem. Som jag redan tidigare har betonat innebär

olika avseenden. Den kommer också att behöva medföra en breddning och förstärkning av högskolornas kompetens, t.ex. inom det humanistiska området. Möjligheter att erbjuda kurser inom olika områden ökar därigenom. Detta är viktigt inte bara när det gäller fortbildning för skolans personal utan också fortbildningen och vidareutbildningen i allmänhet.

Jag kommer också att förorda en utökad försöksverksamhet med samordnad ingenjörsutbildning på mellannivå som berör flera av dessa högskolor. Försöken förutsätter och bygger på en samverkan med kommuner som har utbildning på fyraårig teknisk linje i gymnasieskolan. För de studerande innebär förslaget att möjligheter till en kvalificerad påbyggnad på eftergymnasial nivå öppnas. För högskolornas del kommer förändringen att medföra att deras kompetens att ge kortare teknisk utbildning i olika former förstärks ytterligare.

I anmälan till proposition om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland (prop. 1987/88:64, bil. 2) har jag aviserat en utbyggnad av högskolorna i Falun/Borlänge och Östersund. En förstärkning av dessa högskolor är, som jag framhöll redan i denna proposition, betingad av starka regionalpolitiska skäl. De förslag som jag nu lägger fram kommer därför att kompletteras senare när ytterligare underlag för en utbyggnad av dessa högskolor föreligger. Jag vill därvid bl. a. erinra om att en särskild grupp inom regeringskansliet arbetar med åtgärder för att förstärka utvecklingsmiljön i Östersund. Högskolan bör kunna spela en betydelsefull roll i detta sammanheng.

En viktig förändring, sedd inte minst i ett regionalpolitiskt sammanhang, är en utbyggnad av ekonomlinjens basblock till en fullständig ekonomutbildning. På sikt kan detta starkt bidra till att förstärka kompetensen i en region. Om de studerande får en fullständig utbildning på eller i närheten av hemorten, ökar möjligheterna att de stannar kvar där efter avslutad utbildning. Förslagen om fullständig ekonomutbildning berör, förutom högskolorna i Falun/Borlänge och Östersund, högskolan i Eskilstuna/Västerås. Den fortsatta planeringen bör enligt min mening inriktas på att så många högskolor som möjligt med utbildning på enbart basblock skall få fullständig ekonomutbildning.

Vid högskolorna i Gävle/Sandviken och Kalmar pågår en strukturomvandling till följd av att lärarutbildning för grundskolan inte längre skall ges vid dessa högskolor.

Högskolan i Gävle/Sandviken deltar i projektet ”Bergslagens tekniska högskola”, som är ett samverkansprojekt mellan högskolorna i Bergslagen och universitetet i Uppsala. Inom ramen för detta projekt har två lokala linjer, material- och produktionsteknisk linje och dataingenjörslinje, startats. Den senare linjen har en särskild studiegång som medger att även 2 tv

sökande som saknar särskild behörighet i bl.a. matematik kan antas, ett — Prop. 1987/88:100

förhållande som har betydelse för rekryteringen av kvinnor. Försöksverk- = Bil. 10 samhet med samordnad ingenjörsutbildning föreslås nu starta vid högskolan. Vidare föreslår jag inrättande av den materialtekniska civilingenjörslinjen, vars avslutande delar skall förläggas bl.a. till högskolan samt en förstärkning av resurserna för kurser.

För högskolan i Kalmar föreslår jag att ytterligare nya utbildningar etableras. Till tidigare beslut om produkttonsteknikerlinje, verkstadsingen- Jörslinje och driftingenjörslinje läggs nu dataingenjörslinje och fritidspedagoglinje. Fler nybörjarplatser på turismlinjen föreslås också. Resurserna för lokala linjer och kurser vid högskolan, som växte genom bl. a. förslagen i föregående års budgetproposition, föreslås öka ytterligare.

Tillsammans ger de resurser som anvisats för de båda högskolorna utrymme för en ny och intressant utveckling. Det är därför viktigt att alla krafter nu kan koncentreras till ansträngningar att trygga rekryteringen till de nya utbildningarna och att ge dessa utbildningar en fast och kompetent basorganisation. |

Högskolan i Kalmar är en av de högskoleenheter som har förlagt en del . av sin utbildning till Blekinge. I propositionen om fortsatt decentralisering inom högskolan (prop. 1986/87:127, UbU 1987/88:1, rskr. 1) berörde jag frågan om högskoleutbildningen i detta län. Det splittrade ledningsansvaret motiverade enligt min mening en utredning om hur en enhetlig ledning för utbildningen skulle kunna åstadkommas. En särskilt tillkallad sakkunnig har lagt fram ett förslag, DsU 1987:11, Utbyggd högskoleutbildning. Förslaget innebär att en högskola inrättas i Blekinge senast den 1 juli 1989 och att förberedelsearbetet härför leds av en interimsstyrelse.

Jag avser att senare idag anmäla att en särskild proposition om högskolans styr- och anslagssystem m.m. kommer att framläggas under våren. Jag avser att i denna proposition redovisa mitt ställningstagande också till frågan om högskoleorganisationen i Blekinge.

Den sakkunnige har också haft i uppdrag att föreslå en organisation för högskoleutbildningen på Gotland. För detta län föreslås att medel för högskoleutbildning fr.o.m. budgetåret 1988/89 anvisas till länsstyrelsen. En särskild högskolekommitte knyts till denna med uppgift att planera ett utbildningsutbud och fördela medlen till de universitet och högskolor som anordnar utbildningen. Förslaget uppfattar jag som en smidig lösning som bör kunna tillämpas i ett län med de speciella förutsättningar som Gotland har. Möjligheterna att på ett effektivt sätt tillgodose skilda och skiftande utbildningsbehov bör därmed bli större.

Mina förslag till förstärkningar av högskoleutbildningen i övrigt är i mycket stor utsträckning ägnade att förbättra möjligheterna till såväl grundläggande högskoleutbildning som till fortbildning och vidareutbildning. Rekryteringen till högskolan varierar avsevärt mellan olika län. Närheten till studieorten är av stor betydelse för benägenheten att studera i högskolan. Detta gäller särskilt för kvinnorna. Högskoleutbildningen i flera län har dominerats av vårdutbildningar och lärarutbildningar och detta förhållande har bidragit till att konservera kvinnornas utbildningsval. . Mina förslag innebär att dessa högskolor får flera tekniska och ekonomiska 33

3 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 10

utbildningar. Detta bör kunna bidra till ett mindre könsmässigt bundet studieval. Rekryteringen till kurser är av naturliga skäl särskilt avstånds- = Bil. 10 känslig. Mina förslag innehåller därför satsningar på kurser för fortbildning och vidareutbildning vid de mindre och medelstora högskolorna.

Statsrådet Göransson anför

2.7 Kulturverksamhet Den kulturpolitik som har förts med utgångspunkt från 1974 års riksdagsbeslut (prop. 1974:28, KrU 15, rskr 248) har varit framgångsrik. Målen för denna politik var att främja yttrandefrihet, mångfald, kvalitet och kulturell jämlikhet. Beslutet om kulturpolitikens inriktning innebar en rad nya statliga åtaganden och stödformer för att främja dessa -mål, som t.ex. en utbyggnad av den regionala kulturen, stöd till kvalitetsprodukter inom litteratur- och filmområdena och stöd till: kulturarbetarna.

I dag har en regional struktur av länsteatrar, länsbibliotek, länsmuseer och regionmusik vuxit fram och manifesterats i välrustade kulturhus av de ' mest skilda slag. Kulturområdet har blivit'en omhuldad del av kommunernas verksamhet. Genom riktade insatser — studieförbundens kulturverksamhet, kultur i skolan, kultur i arbetslivet osv. — har nya grupper stimulerats att delta i och ta del av kulturverksamheten. Intresset för att bevara och levandegöra kulturarvet har ökat och fått stöd av en aktiv musei- och arkivpolitik. I skärningspunkten mellan kultur- och miljöpolitiken har intresset ökat för kulturvärdena i den yttre miljön. För det kvalificerade konstskapandet finns väl utvecklade stödformer. Konstnärernas rätt till ersättning när deras verk utnyttjas har stärkts. | |

Att de kulturpolitiska insatserna kan betecknas som framgångsrika betyder inte att de är tillräckliga. Kulturen har ännu inte i alla regioner blivit tillräckligt fast förankrad. Ännu återstår mycket att göra för att bryta klassmönster och ändra kulturvanor. Omsorgen om den yttre kulturmiljön behöver ökas. Men framför allt: när aktiviteten börjar komma i gång skapas en grogrund för nya idéer. Konstnärerna finner nya uttrycks- och ' utvecklingsmöjligheter. Publiken som vant sig vid teaterföreställningar och konserter hemmavid kräver ett ökar utbud. En växande amatörverksamhet ställer krav på studieförbundens resurser-och organisationstalang. =

1974 års kulturpolitik utgjordes av dels allmänt formulerade mål och riktlinjer för det kulturpolitiska arbetet, dels konkreta reformprogram för olika delar av kulturområdet. Målen äger givetvis giltighet för lång tid framåt. Reformprogrammen måste däremot förändras och utvecklas i takt med att erfarenheter vinns och nya behov kommer till uttryck.

Vi har nu kommit i ett läge då det är angeläget att värdera kulturreformernas resultat och med utgångspunkt i de erfarenheter som gjorts dra upp nya riktlinjer för utvecklingen. Detta arbete kan bedrivas på olika sätt. I och med det grundläggande reforrnarbete som skett finns det enligt min mening inte något behov av en ny övergripande kulturutredning. Det finns | 34

i stället anledning att pröva en betydligt rörligare strategi för kulturpoliti- — Prop. 1987/88:100 kens förnyelse. Problemområdena bör bearbetas var för sig och av många — Bil. 10

olika medverkande grupper — t. ex. kulturrådet, särskilda utredningar och arbetsgrupper inom departementet. Det föreliggande budgetförslaget innebär en första ansats till en sådan översyn. Innan jag presenterar förslagets innehåll vill jag för riksdagens kännedom redogöra för min syn på angelägna utvecklingsområden i ett något längre perspektiv. | :

En aktiv kulturpolitik måste understödja strävan till förnyelse av pågå-.

ende verksamheter och skapa utrymme för att pröva nya idéer. Det oprövade och vägröjande behöver i' särskild grad ett ekonomiskt stöd för att kunna utvecklas. Risken för stagnation lurar inom all kulturell verk sam-

het, den institutionella såväl som den som bedrivs i friare former. Att stimulera förnyelsen är en av de viktigaste kulturpolitiska uppgifterna. Förnyelse kan åstadkommas genom att nya ekonomiska resurser tillförs verksamheten men också andra faktorer än de ekonomiska spelar en viktig roll, t.ex. verksamhetsledningen och den organisatoriska strukturen. Det är nödvändigt att våga ifrågasätta etablerade verksamheter som i

längden kanske saknar berättigande eller rent av brister i kvalitet.

Statens kulturråd har en särskilt viktig roll när det gäller att främja

kulturlivets förnyelse och utveckling. Kulturrådets rörelsefrihet är dock inte särskilt stor. De bidrag rådet fördelar är i stor utsträckning specialdestinerade. Dessutom är detaljstyrningen från regeringens och riksdagens sida mycket stor. Enligt min mening är det angeläget att försöka åstadkom-

ma en enklare anslagsstruktur inom det område som kulturrådet ansvarar

för genom en sammanläggning av anslag och anslagsposter. Förändringen

bör syfta till att skapa större rörlighet och till att i högre grad inrikta uppmärksamheten på vilka aktiviteter som är förnyande och utvecklings-

bara. Jag föreställer mig att vissa av de medel som i dag är uppdelade på olika fasta anslag i framtiden skulle kunna föras över till ett särskilt anslag för utvecklingsinsatser. Jag avser att återkomma till regeringen med uppdrag till statens kulturråd att utarbeta ett förslag till förändrad anslagsstruktur som bör aktualiseras först i budgetpropositionen år 1989.

Jag finner det dock angeläget att ett medvetet och systematiskt utvecklingsarbete kan komma i gång redan under nästa budgetår. Jag föreslår

därför att resurserna till kulturrådets fria disposition skall öka med ca 8,5

milj. kr. I första hand bör medlen användas för folkbildningsinsatser och verksamhet i kulturgrupper utanför institutionerna, men även projektförslag från institutionerna bör kunna stödjas. Insatser för barn- och ung-

domskulturen bör ges hög prioritet.

Én huvuduppgift för kulturpolitiken är att stimulera nya grupper att delta i och ta del av kulturverksamheten. Undersökningar av kulturvanor-

na visar att utvecklingen går i rätt riktning. Intresset för kulturaktiviteter

ökar och deltagandet breddas. Ännu återstår dock mycket att göra innan vi '

kan tala om kulturell demokrati.

Det arbete som inleddes i början av 1970-talet för att aktivera nya grupper har gett många värdefulla erfarenheter av hur ett aktiverande

arbete på kulturområdet kan bedrivas. Studieförbunden har utfört en framgångsrik uppsökande verksamhet och nått ut i nya grupper med sina : 35

intressanta projekt genomförts. Amatörverksamheten på musik- och tea- = Bil. 10

terområdena har engagerat både tränade och otränade aktörer.

Det finns anledning att samla och analysera de erfarenheter som har vunnits I arbetet för att aktivera nya grupper i kulturverksamheten i syfte att stimulera och stärka ansträngningarna i framtiden. Jag avser att åter-

komma till regeringen angående uppdrag till kulturrådet att företa en sådan

erfarenhetsinsamling och analys.

Kulturengagemanget börjar ofta i folkbildningen. Folkhögskolor och

studieförbund har utvecklat en studieverksamhet på kulturområdet som har både bredd och kvalitet. Särskilt framgångsrik har verksamheten på

musikområdet blivit. Den omfattande körverksamheten i vårt land är i

grunden resultatet av ett framgångsrikt folkbildningsarbete. Men det finns

också brister när det gäller det folkliga kulturarbetet. Jag tänker i första hand på konstbildningsarbetet. Trots ansträngningar från många håll har denna alldeles för liten omfattning och i vissa avseenden dessutom alldeles

för låg kvalitet. Det behövs en förnyelse av både arbetsmetoder och

aktivitetsformer. Idéer finns till nydanande projekt. Det gäller att utveckla dessa i ett samlat arbetsprogram, Jag avser att också i detta avseende

föreslå ett uppdrag till kulturrådet. Rådet bör utarbeta ett program för förnyelsen av konstbildningsarbetet och därvid utgå från de erfarenheter

och idéer som finns hos aktörerna inom detta arbetsfält: studieförbunden,

Konstfrämjandet, Sveriges konstföreningars riksförbund, folkhögskolorna, Riksutställningar och universiteten.

Sedan år 1985 har en projektverksamhet med Kultur i arbetslivet bedri- . vits med stöd av särskilda medel som fördelats av regeringen. I denna har främst lokala fackföreningar och de s.k. främjandeorganisationerna deltagil. Den största framgången har vunnits genom verksamheten med arbetsplatsbibliotek i Litteraturfrämjandets regi. Undersökningar har visat

att biblioteken på arbetsplatserna stimulerar många nya läsare och låntaga-

re. Mycket talar för att arbetsplatsbiblioteken bör kunna fungera som

knutpunkter till vilka andra kulturaktiviteter knyts, t.ex. studiecirklar,

kulturprogram och konstutställningar. Med hänsyn till de goda erfarenheter som vunnits av Litteraturfrämjandets projektverksamhet vill jag föror-

da att främjandet får fasta resurser under en treårsperiod för att utvidga

arbetsplatsaktiviteterna.

fattning. Den bör dock ges en fastare förankring i de engagerade fackliga organisationerna, LO och TCO, och i deras studieförbund. En arbetsgrupp med representanter för LO, TCO, ABF och TBV bör överta ansvaret för

en treårig projektverksamhet. : Ansträngningarna att få till stånd en regional kulturverksumhet har varit

framgångsrika. De nya kulturinstitutioner som skapats har lyckats väl, både konstnärligt och publikt. Innan det kulturpolitiska arbetet inleddes

var kulturinstitutioner en storstadsföreteelse. Nu är vi på väg att få livs-

kraftiga kulturella centra i varje län. Detta har inte bara en kulturpolitisk betydelse. Kulturlivet är en viktig stimulansfaktor i den allmänna regionala utvecklingen. 36

I 1986 års budgetproposition (prop. 1985/86:100 bil. 10 s. 50—51) presen- = Prop. 1987/88:100 terade jag en treårig plan för utbyggnad av de små regionala teatrarna och = Bil. 10 museerna. Denna plan fullföljs i årets budgetförslag. Utöver tidigare plane-

rade insatser föreslås förstärkningar av folkrörelsearkiven och resurser för en ny regional teater i Skaraborgs län.

Riksdagen (KrU 1986/87:12, rskr t61) har i anslutning till sin behandling av 1987 års budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 10) framhållit vikten

av att den regionala kulturverksamheten ges goda möjligheter att utvecklas. Kulturutskottet uttalade sig för en utredning om den fortsatta utbyggnaden av det statliga stödet till regional kulturverksamhet och uppmärksammade särskilt behovet av att se över bidragsreglerna för den regionala kulturverksamheten efter det att landstingen övertagit ansvaret för regionmusiken, då två olika stödsystem kommer att tillämpas för regional kulturverksamhet. Jag avser att återkomma till regeringen i frågan om hur

detta utredningsarbete skall genomföras. Utvecklingen av den regionala kulturverksamheten bör emellertid också

diskuteras ur ett annat och vidare perspektiv. En kulturell utveckling av

verklig regional betydelse kan inte ta sikte bara på verksamheten i regio-

nernas centralorter. Kulturlivet måste få bättre utvecklingsmöjligheter i alla typer av kommuner. Det gäller då inte att skapa så mycket nytt utan att bygga vidare på det som finns — aktivering av studieförbund och kulturföreningar, modernisering av Folkets hus och bygdegårdar, räddningsak-

tioner för biografer, förbättringar av bibliotek och hembygdsmuseer osv.

En aktiv kulturmiljövård är viktig för att kanalisera engagemang i stadsdels- och hembygdsföreningar och för att säkra goda boendemiljöer. En

utveckling i denna riktning för kulturen närmare människorna och gör fler platser attraktiva att bo och leva på. För kulturlivet utanför residensstäderna har staten inte iklätt sig något

ansvar genom särskild bidragsgivning. Bidragen till studieförbunden och samlingslokalorganisationerna spelar en viktig roll, men ansvaret vilar på

förorda. Staten kan dock ha en viktig roll att spela för att på olika sätt

stimulera utvecklingen av det lokala kulturlivet. Många av kulturrådets initiativ är inriktade på detta.

Jag vill erinra om att regeringens proposition (1987/88:64 bil. 2) om regionalpolitiken innehåller förslag om resurser för lokala kulturinsatser i bl.a. Jämtland och Bergslagen i syfte att främja dessa regioners vitalitet

och attraktionskraft. Erfarenheterna av dessa insatser kan enligt min me-

ning få stor betydelse för bedömningen av hur regionernas kulturliv i framtiden skall utformas och ge bidrag till diskussionen om den regionala

kulturpolitikens förnyelse.

De statliga museerna har under de senaste åren i etapper varit föremål för översyns- och utredningsarbete. Samverkansmöjligheterna har analyserats. Statliga museers ansvar gentemot den regionala och lokala museiverksamheten har preciserats. Som ett resultat av detta arbete har projekt

innebärande samarbete mellan olika statliga museer börjat komma till

stånd. För närvarande arbetar en arbetsgrupp knuten till departementet

med frågan om statliga muscers ansvar när det gäller kulturmiljövården i 37

landet.

Det utredningsarbete som genomförts och pågår tar sikte på att de statliga museerna har ett nationellt ansvar och måste spela en central roll i = Bil. 10 den kulturella utvecklingen på alla nivåer och runtom i landet. Därför måste de vara vitala och effektivt arbetande institutioner. Utredningar och översyner har till uppgift att främja vitalitet och effektivitet. .

Det är min uppfattning att utredningsarbete av det slag jag nyss beskrivit kan behöva bedrivas även i fortsättningen för att söka lösningar på problem som är gemensamma. för flera museer. Jag är inte nu beredd att redovisa några konkreta utredningsplaner. Jag vill endast ange den väg jag anser bör väljas för att stimulera de statliga museernas förnyelsearbete.

Givetvis kan även ett enskilt museums verksamhet liksom hittills behöva bli föremål för överväganden genom ett särskilt regeringsinitiativ. Jag vill erinra om det arbete som utförts beträffande lantbruksmuseum i Julita, luft- och rymdmuseum och Sveriges Tekniska museum. När det gäller det sistnämnda finns förutsättningar för att utredningsarbetet kommer att leda till en inte oväsentlig förstärkning av museets verksamhet:

Ett annat område som måste stå i centrum i det kulturpolitiska arbetet är kulturmiljövården. Redan under nästa budgetår kommer ett viktigt steg att kunna tas för att förstärka insatserna för kulturmiljön.

I budgetpropositionen 1987 (prop. 1986/87: 100 bil. 10 s. 39—40) anmälde jag den översyn av kulturminnesvården som görs inom regeringskansliet. Utgångspunkten för detta arbete har varit att möjligheterna att ta till vara kulturkvaliteterna i vid mening i den byggda och odlade miljön bör utvecklas.

Jag räknar med att redovisa resultaten av översynen I en särskild proposition om kulturmiljövård under våren 1988. Därvid avser jag bl. a. att lägga fram ett förslag till kulturminneslag samt föreslå ett handlingsprogram för insatser mot luftföroreningarnas skador på kulturmiljön. Jag räknar också med att kunna presentera förslag om förändringar i den statliga kulturmiljövårdens resurser som skall göra det möjligt att möta ökade krav. Civilministerns förslag senare denna dag om vissa förstärkningar till länsstyrelsernas länsantikvarieenheter bör ses i detta sammanhang. or

Jag övergår nu till att översiktligt presentera kulturinsatserna i årets budgetförslag. :

Som jag tidigare har nämnt bör medlen till kulturrådets fria disposition öka med ca 8,5 milj. kr. till 13,6 milj. kr. för att ge rådet möjlighet att påbörja ett systematiskt utvecklings- och förnyelsearbete inom kulturområdet. -

När det gäller den regionala kuiturverksamheten föreslås en ökning av stödet till de regionala museerna med 15 nya grundbelopp och till de regionala teatrarna med 25 grundbelopp. Därmed har den utvecklingsplan: som riksdagen på mitt förslag beslutade år 1986 fullföljts. Budgetförslaget omfattar också andra insatser av'betydelse för den regionala kulturverksamhetens utveckling. Som uppföljning av beslut i Skaraborgs län att inrätta en regional teater föreslås att teatern tilldelas 15 grundbelopp. Resurserna till folkrörelsearkiven föreslås ökade. Ett reguljärt bidrag till vård- och konserveringsverksamheten vid Stiftelsen Föremålsvård i Kiru- 38

na föreslås. Vissa kostnader i samband med Riksteaterns flyttning till Botkyrka föreslås täckta genom särskilda anslag. Bil. 10

Jag vill i detta sammanhang också erinra om att regeringen under hösten 1987 har uppdragit åt en särskild förhandlingsman att med berörda landsting och kommuner förhandla om finansieringen av en ny musikteater i Västra Sverige. Förhåndlingarna är ännu inte avslutade. Jag utgår ifrån att staten skall bidra med 230 milj. kr. för en ny musikteaterbyggnad. Beloppet motsvarar närmare hälften av den beräknade byggnadskostnaden för musikteatern. Ett villkor för statens bidrag är att berörda landsting och . kommuner totalt satsar minst lika mycket som staten.

För kulturinstitutionerna har föreslagits en medelstilldelning som i allmänhet innebär att det s. k. huvudförslaget har eliminerats eller reducerats väsentligt. Inom museiområdet föreslås en betydande anslagsökning för Sveriges Tekniska museum för bl. a. ett utvecklingsarbete kring frågan om den s.k. Science Center-verksamheten. Det inkomstbortfall som kommer att drabba Wasavarvet i samband med ombyggnadsarbeten föreslås kompenserat. Vissa basresursförstärkningår bör tillföras bl.a. arkitekturmuseet, etnografiska museet och statens historiska museer. Väsentligt ökade bidrag föreslås vidare för bl. a. Stiftelsen Elektro-akustisk Musik i Sverige (EMS), Millesgården, Vadstena-akademien .och Svenska barnboksinstitutet. :

Ett viktigt motiv bakom förslaget till förstärkning av kulturrådets resurser för utvecklings- och förnyelsearbete är behovet att öka insatserna för barn och ungdomars deltagande i kulturlivet. Jag utgår således ifrån att de förstärkta resurserna skall ge möjligheter till ökade insatser på barn- och .

ungdomsområdet, bl. a. på barnteaterområdet. |

Det produceras många intressanta barn- och ungdomsfilmer i Sverige. Filminstitutet gör viktiga insatser liksom barn- och ungdomsorganisationerna, bl.a. genom Barnens Bio Kontrast, för att filmerna skall visas i skolor och föreningar. På senare tid har skolorna visat ett ökat intresse för att i anslutning till undervisningen i filmkunskap visa filmklassiker och annan kvalitetsfilm. Dessa ansträngningar måste dock förstärkas avsevärt om en motvikt skall kunna skapas mot det stora utbudet av undermåliga videofilmer. I budgetförslaget föreslås att 6 milj. kr. skall kunna disponeras för att stimulera kvalitetsfilmvisningar bland barn och ungdom.

Jag finner det angeläget att kulturpolitiken även i fortsättningen bedrivs så att den aktivt främjar konstnärligt skapande på en kvalitativt hög nivå och ger ökade möjligheter för konstnärerna att nå sin publik. Detta kan enligt min mening bäst ske genom riktade stödinsatser på de konstområden där problemen är störst. Jag kommer i det följande att föreslå förstärkta insatser för bl. a. tonsättare och dansare. Förhandlingar med upphovsmännens organisationer om biblioteksersättningens grundbelopp pågår för närvarande. Jag räknar med att senare återkomma till regeringen med förslag i i denna fråga. | !

2.8 Massmedier | - :u TV-sändningar med hjälp av ny teknik har dragit till sig stor uppmärksamhet under scnare år. Med hjälp av satelliter har det blivit möjligt att sprida 39

TV-program över många länder samtidigt. Kabelnät gör det möjligt att ta — Prop. 1987/88:100 emot flera kanaler än som ryms i tillgängliga frekvenser för marksändning- = Bil. 10 ar. De nya tekniska möjligheterna har lockat många att satsa på gränsöverskridande TV-sändningar. I dag sänds åtminstone ett trettiotal programkanaler ut via satellit över Europa. Av dessa vidaresänds ungefär ett dussin i kabelnät i Sverige. Förväntningarna på snabba ekonomiska framgångar har emellertid inte infriats. Utbyggnaden av kabelnät har på de flesta håll i Europa gått trögare än vad man från början föreställde sig. De kommersiella företag som sänder i satellit i Europa har stora ekonomiska problem. Programutbudet är i många fall utslätat och ointressant. Utvecklingen ger emellertid anledning till några iakttagelser. : — I flera europeiska länder har den hotande konkurrensen från satellitprogrammen drivit fram nya marksända kommersiella TV-kanaler. Bakom dessa står i många fall finansgrupper med intressen i kommersiell television i flera olika länder. I framtiden skymtar en koncentration av den kommersiella televisionen till ett fåtal multinationella kedjeföretag. — Den viktigaste finansieringskällan både för sateHitkanalerna och för de nya marksända TV-kanalerna är reklam. I flera fall har det visat sig att intresset från annonsörernas sida inte har varit tillräckligt för att kanalernas budget skall gå ihop. Den hårda konkurrensen mellan TV-kanalerna för med sig en aggressiv satsning på ett publikfriande programutbud samtidigt som behovet att hålla kostnaderna nere -:medför en koncentration på prisbilligt, inköpt material. I många av de länder där man redan tidigare tillät reklam i de nationella kanalerna har man erfarit att konkurrensen på reklammarknaden leder till att reglerna för reklamens mängd, placering och innehåll hotar att luckras upp. — En konsekvens av den ökade konkurrensen om reklamintäkterna som ger anledning till oro är en ökad satsning på program med våldsinslag särskilt när sådana program direkt vänder sig till barn och ungdom. Den slutsats som man kan dra av denna utveckling är att det både krävs reglerande åtgärder och satsningar på positiva alternativ. Den svenska lagstiftningen inom detta område anger regler för vidaresändning i kabelnät av programkanaler från satelliter i s.k. fast trafik. Sverige har på detta område valt en öppen linje. Den som har fått tillstånd till satellitsändning i kabelnät får vidaresända alla programkanaler. Öppenheten innebär emellertid inte att alit som sänds kan accepteras. Vidaresändningar kan förbjudas för viss tid bl. a. om en programkanal har innehållit våldsskildringar, pornografi eller hets mot folkgrupp. Den tekniska utvecklingen på satellitområdet innebär att satelliter med starkare sändare kommer att kunna tas i bruk inom kort. Signalerna från sådana satelliter kan komma att betraktas som rundradiosändningar, vilket leder till att gällande regler för vidaresändning inte är tillämpliga. Detta skulle inte bara ha betydelse för möjligheterna att ingripa mot ett programutbud med våldsinslag m. m. utan också för de övriga skyldigheter som enligt reglerna åligger en nätinnehavare. Ett exempel är skyldigheten att kostnadsfritt ställa en kanal till förfogande för cgensändningar. Radiolags- 40

utredningen har nyligen lagt fram ett förslag om att justera reglerna i detta — Prop. 1987/88:100 avseende. Förslaget är på remiss och det är min avsikt att föreslå regering- = Bil. 10 en att lägga fram en proposition i sådan tid att ändrade regler kan träda i kraft till halvårsskiftet 1988.

De möjligheter till programutbyte över nationsgränserna som satellittekniken erbjuder skulle kunna utnyttjas på ett bättre sätt om olika länder kom överens om gemensamma regler för gränsöverskridande TV-sändningar. Sverige deltar aktivt i det arbete som bedrivs inom Europarådet med sikte på att få till stånd en europeisk konvention om sådana sändningar.

Utvecklingen av satellitsändningar och av kommersiell TV i Europa understryker emellertid också behovet av svensk television. Huvudansvaret för TV-utbudet i Sverige måste även i fortsättningen ligga på ett företag som står i allmänhetens tjänst. Det är viktigt att ett sådant företag arbetar effektivt, att det har en trygg finansiering genom avgifter och tillräckliga ekonomiska resurser. På så sätt kan företaget åstadkomma ett mångsidigt programutbud som har det svenska samhället och den svenska kulturen för ögonen. De nuvarande målsättningarna för programföretagen inom Sveriges Radio-koncernen innebär bl. a. att företagen skall utöva sin sändningsrätt opartiskt och sakligt, att de skall söka tillgodose skiftande behov och intressen och ge utrymme åt en mångfald av olika åsikter och meningsriktningar och att programutbudet som helhet skall präglas av folkbildningsambitioner. I en situation då det uppkommer nya kommersiella programkanaler finns det en risk att den svenska televisionen lockas att anpassa sig till dessa. En sådan förändring är inte önskvärd och skulle enligt min mening knappast kunna förenas med företagets uppdrag.

I en tid då den kommersiella televisionens omfattning verkar öka i Europa är det angeläget att de företag som verkar i allmänhetens tjänst samarbetar. Genom ett samarbete där varje nation bidrar på egen grund är det möjligt att åstadkomma alternativ till det massproducerade kommersiella programutbudet. :

På ett europeiskt plan sker redan nu ett sådant samarbete inom ramen för Europeiska radiounionen (EBU). EBU:s verksamhet har stor betydelse för att ge radio- och TV-företagen tillgång till nyhetsmaterial och till evenemang av olika slag (Eurovisionen). Också inom Europarådet diskuteras olika åtgärder för att förstärka produktionen av europeiskt programmaterial.

Jag vill också i detta sammanhang ta upp frågan om nordiskt TV-programsamarbete via satellit. Tele-X-satelliten kommer enligt beräkningarna att kunna sändas upp i början av år 1989. Som -ett alternativ till den samarbetsmodell i två redigerade kanaler som beslöts år 1985 har andra lösningar diskuterats som skulle möjliggöra att varje deltagande land sände en hel programkanal. Det visade sig emellertid inte möjligt att uppnå nordisk enighet om ett förslag om att efter ombyggnad använda satelliten för fyra kanaler. För närvarande diskuteras i stället att utan ombyggnad utnyttja satelliten för tre kanaler, vilket skulle göra det möjligt att sända en kanal från vardera Finland, Norge och Sverige.

I avvaktan på att det nordiska TV-samarbetet via satellit kommer i gång distribueras ett finländskt program via Nackasändaren över Stockholms- 41

tiden för den särskilda lagstiftningen på området förlängas t. o. m. utgång- Bil. 10 en av år 1989.

Under 1980-talet har videogrammen utvecklats till en viktig distributionsform för rörliga bilder. Omsättningen för videouthyrningen uppskattas i detaljistledet till drygt I miljard kr. Antalet personer som ser filmer på video är mångdubbelt större än biografpubliken.

Denna utveckling har många positiva drag. Filmer som tidigare har varit tillgängliga på storstädernas biografer kan nu hyras över hela landet. Ett problem är emellertid att videogrammen också utnyttjas för att sprida filmer med grova våldsinslag.

Våldsskildringsutredningen har i uppgift att undersöka behovet av ytterligare åtgärder för att förhindra att framför allt barn och ungdomar drabbas av skadeverkningar genom. våldsskildringar i rörliga bilder. Utredningen lade i juni 1987 fram rapporten (Ds U-1987:7) Videovåld. Jag räknar med att utredningens slutbetänkande kommer att avges under våren 1988. Efter remissbehandling kommer regeringen att kunna ta ställning till den fortsatta behandlingen av frågan om åtgärder mot vidcovåld under hösten 1988.

De förändringar i lagstiftningen som kan behöva göras räcker emellertid inte. Det är också viktigt att videobranschen genom självsanerande insatser söker komma tillrätta med våldsproblemet. Jag har för avsikt att under våren ta kontakt med företrädare för branschen för att ta upp denna fråga. Enligt vad jag erfarit planerar statens biografbyrå att under våren 1988 öka informationen om de bestämmelser som reglerar offentlig visning och uthyrning av filmer och videogram. Chefen för justitiedepartementet har vidare tidigare denna dag uttalat sig om behovet att genom ökad övervakning förbättra efterlevnaden av reglerna för vidareuthyrning.

Det produceras många intressanta barn- och ungdomsfilmer i Sverige. Filminstitutet gör viktiga insatser liksom barn- och ungdomsorganisationerna, bl.a. genom Bio Kontrast, för att filmerna skall visas i skolor och föreningar. På senare tid har skolorna visat ett ökat intresse för att i anslutning till undervisningen i filmkunskap visa filmklassiker och annan kvalitetsfilm. Dessa ansträngningar måste dock förstärkas avsevärt om en motvikt skall kunna skapas mot det stora utbudet av undermåliga videofilmer. I budgetförslaget föreslås att 6 milj. kr. skall kunna disponeras för att stimulera kvalitetsfilmvisningar bland barn och ungdom. |

Utvecklingen av nya distributionsvägar för filmer aktualiserar frågan huruvida de avgiftssystem som finansierar en del av de filmpolitiska åtagandena har lämplig omfattning och utformning. Jag tänker då både på avvägningen mellan biografvisning och videogramdistribution och på behandlingar av olika former av kabeldistribution. Jag avser att återkomma :

till dessa frågor i annat sammanhang.

I slutet av år 1985 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté — dagstidningskommittén (1985:11) -- för att se över stödet till dagspressen och föreslå ändringar i reglerna. Enligt regeringens direktiv skulle utredningen vara slutförd vid årsskiftet 1987/88. Av olika skäl har kommittén blivit försenad i sitt arbete. Enligt vad jag erfarit planerar kommittén att lägga fram sitt slutbetänkande under första halvåret 1988.

Stödet till dagspressen har i stort sett varit oförändrat sedan år 1985. — Prop. 1987/88: 100 Samtidigt har kostnadsutvecklingen varit fortsatt kännbar för branschen. = Bil. 10

Effekterna har varit särskilt märkbara för tidningar med relativt sett låga | annonsintäkter, dvs. de lågtäckningstidningar som får statligt presstöd i syfte att upprätthålla konkurrens och mångfald inom dagspressen.

Mot bakgrund av vad jag har anfört anser jag det befogat med en mindre höjning av produktionsbidraget inom presstödet i avvaktan på dagstid-

ningskommitténs överväganden och förslag. Jag föreslår i det följande att produktionsbidraget höjs med 596 fr. o. m. budgetåret 1988/89 till en total

kostnad av ca 18,65 milj. kr.

Taltidningskommittén (U 1982:5) lade i maj 1987 fram sitt slutbetänkande (DsU' 1987:4) om den fortsatta verksamheten med radio- och kassettidningar. Betänkandet har remissbehandlats. Beredningen av frågan är ännu inte ävslutad, och jag avser att föreslå regeringen att i en särskild proposi-

tion inför 1987/88 års riksmöte lämna förslag till riksdagen i frågan.

Taltidningskommitténs arbete har varit framgångsrikt. Kommittén meddelar i sitt betänkande bl.a. att ett femtiotal tidningar nu anmält sitt intresse av en radio- och kassettidning. För närvarande kommer femton

tidningar ut i talversion.

Jag anser det angeläget att resultaten av kommitténs arbete nu tas till vara och förs vidare. Jag avser att föreslå regeringen att verksamheten i fortsättningen inriktas på utgivning av det femtiotal tidningar som anmält

sitt intresse. Med hänsyn till de praktiska problem m. m. som kan hänga

samman med en väsentlig breddning och:utveckling av verksamheten ämnar jag föreslå att målsättningen genomförs successivt under en femårs-

period.

Utbildningsministern anför

2.9 Sveriges arbete inom Unesco I förra årets budgetproposition anmälde jag vissa frågor och bedömningar rörande utvecklingen i Unesco. Kritik hade riktats mot organisationen

under några år för bl. a. splittring av arbetsprogrammet och brist på kon-

centration liksom för ineffektivitet i administrationen.

Unescos generalkonferens hösten 1987 kunde genomföras i ett klimat av betydande enighet och uppslutning kring organisationens huvuduppgifter.

Ett antal beslut som inger hopp om en bättre framtid har fattats. Dit hör

bl.a. val av en ny generaldirektör, förbättringar av budgetplanering och budgetredovisning samt fortsatta insatser för att koncentrera programmet. Därtill kommer en omfattande och av samsyn präglad diskussion om Unescos nästa långtidsprogram, som skall antas av generalkonferensen

1989. Alltjämt gäller att Unesco måste återfå sin universalitet. :

Sverige är medlem av Unescos styrelse under perioden 1985-89. Mot

bakgrund av utvecklingen i Unesco och Sveriges ansvar i organisationen 43

finner jag det angeläget att för riksdagen ånyo samlat anmäla vissa aktuella frågor rörande organisationen. Bil. 10

Den kommande tvåårsperioden blir avgörande för utformningen av Unescos verksamhet fram till år 2000. Den nya långtidsplanen för åren

1990-95, som är under arbete, kommer inte bara att styra programinrikt-

ningen utan också påverka beslutsorganens funktioner och scekretariatets arbetsmetoder.

Förberedelsearbetet har för Sveriges del bedrivits i nära samarbete med övriga nordiska länder. Nordens uppfattning om planens uppläggning har fått ett betydande genomslag i andra länder att döma av debatten under generalkonferensen. Sveriges strävan är att uppnå ett kraftigt koncentrerat program, inriktat på vissa huvuduppgifter enligt Unescos stadga. Följande fem områden bör enligt min mening ges prioritet: — kamp mot analfabetism, — utveckling av modern kommunikationsteknologi, dess möjligheter och effekter,

— främjande av kulturellt samarbete på alla nivåer,

— främjande av forskning och internationellt vetenskapligt samarbete samt — miljöarbete, bl.a. genom stöd till Unescos omfattande forskningspro-

gram.

En strategi för att utrota analfabetismen har antagits. Målet kan te sig

omöjligt att nå men enligt min mening bör ambitionsnivån hållas så hög

som möjligt. Utbildning är en grundläggande mänsklig rättighet och förmå-

gan att läsa och skriva en förutsättning för all utveckling.

Förslag om att effektivisera Unescos internationella program för kom-

munikationsutveckling, IPDC, är under behandling. Sverige har valts in i IPDCSs mellanstatliga råd för perioden 1988-92. Dess särskilda konto har

beviljats ett nytt bidrag om I miljon kronor bå 1987/88.

Vidare har en handlingsplan för ett s. k. kulturårtionde (1988-97), pro-

klamerat av FNs generalförsamling 1986, antagits. En internationell kommitté, i vilken bl.a. Finland ingår, har tillsatts för att samordna och internationellt driva verksamheten under årtiondet. Kulturårtiondet bör enligt min mening prägla Unescos programverksamhet på kulturområdet

under lång tid framöver.

Av särskild betydelse i Unescos vetenskapliga arbete är miljöfrågor. Genom sina stora forskningsprogram om exempelvis biosfär, geologi, oceanografi och hydrologi har organisationen byggt upp en viktig kompetens. Unesco har värdefulla förutsättningar att på det internationella planet

verka för miljöutbildning och miljöinformation.

Ytterligare en fråga av vikt, som på nordiskt initiativ kommer att be-

handlas i samband med långtidsplanen, gäller en effektivisering av be-

slutsprocesserna inom Unesco. Enligt min mening bör framtida general-

konferenser i högre grad inrikta sitt arbete på långsiktiga frågor. Styrelse och sekretariat bör kunna utarbeta detaljerna i de tvååriga program- och

budgetdokumenten. Härigenom skulle organisationen vitaliseras och större klarhet skapas i fråga om ansvarsfördelning mellan de olika styrorganen.

Svenska unescorådet har fortsatt en viktig roll att i samverkan med

övriga nordiska unescokommissioner förbereda Unescos nästa lång- 44

tidsplan. Utvärderingsrapporter rörande Unescos insatser på alfabetiserings- och de vetenskapspolitiska områdena har slutförts. De nordiska = Bil. 10 förslagen rörande långtidsplanens utformning och innehåll överlämnas i början av februari i år. Ett fortsatt beredningsarbete är planerat under året för att ta fram ytterligare underlag till generalkonferensen år 1989.

Statsrådet Göransson anför

3. Vissa särskilda frågor

3.1 Lärartjänster och lärarfortbildning

Riksdagen beslutade vid 1984/85 års riksmöte om en ny lärarutbildning för grundskolan (prop. 1984/85:122, UbU 31, rskr. 366). Utbildningen organiseras som en allmän utbildningslinje inom högskolan, grundskollärarlinjen. Grundskollärarlinjen inrättas den 1 juli 1988.

Genom beslutet om en ny lärarutbildning anpassas lärarutbildningen till dagens grundskola. Alla lärare som gått igenom den nya lärarutbildningen kommer jämfört med dagens lärare att få en ökad allmän kompetens för sitt arbete i skolan. De kommer bl. a. att få bättre insikter i-hur undervisningen ter sig för eleverna och hur elever med svårigheter skall undervisas. Lärarna för de tidigare årskurserna i skolan kommer att få fördjupade ämneskunskaper. Lärarna för de senare årskurserna kommer genom en bredare ämneéskompetens att få ökade förutsättningar att ta ett helhetsansvar både för elevernas undervisning och deras allmänna utveckling. Gcnom att lärarna utbildas för flera stadier kan stadiegränserna bli mindre skarpa. Enligt min mening innebär dessa förändringar att lärarutbildningen nu anpassas till de mål och den läroplan som gäller för grundskolan. Förutsättningarna blir bättre för en pedagogisk utveckling i grundskolan.

Lärarutbildningsbeslutet är däremot inte ett uttryck för en önskan om mer långtgående organisatoriska förändringar av grundskolan. Jag ser det t.ex. inte som möjligt att ändra uppdelningen i stadier av grundskolan. Inte heller förutsätter reformen i sig några förändringar i grundskolans lokala organisation i form av t. ex.indelning i skolenheter. Det är enligt min mening inte rimligt att ge lärarutbildningsbeslutet en innebörd som i sin förlängning skulle innebära krav på en omfattande om- eller nybyggnad av

viktig utgångspunkt när tjänstekonstruktionsfrågan och fortbildningsbehoven skall bedömas.

Riksdagsbeslutet innebär att alla blivande lärare i grundskolan får en utbildning med en gemensam grund. Den nya lärarutbildningens uppgift blir att skapa förutsättningar för en utveckling av det pedagogiska arbetet i grundskolan genom att alla lärare som jag nämnt ges bättre förutsättningar än hittills att undervisa elever med skiftande studieförutsättningar och bakgrund. Praktiskt kommer detta att ske genom att de nya lärarna dels kommer att utbildas för undervisning i fler årskurser än dagens lärare, dels 45

kommer att ha en ämneskompetens som är annorlunda än nuvarande lärares. Därför bör tjänsteorganisationen ges en annan utformning än vad = Bil: 10 den har i dag. Lärare utbildade på grundskollärarlinjen kommer inte på ett " naturligt sätt att passa in i grundskolans nuvarande klass- och ämneslärarsystem. En förändring av tjänsteorganisationen kan enligt min mening också bidra till en utveckling och förnyelse av undervisningen i grundskolan i enlighet med de intentioner som legat till grund för beslutet om ny lärarutbildning.

I samband med riksdagsbeslutet uttalade utbildningsutskottet (UbU 31 s. 19—20) att det borde upprättas en plan över hur olika fortbildningsbehov hos den befintliga lärarkåren skall kunna täckas. Utskottet erinrade därvid om att det finns ett samband mellan den nya lärarutbildningen och en sådan fortbildningsplan. Frågan om anpassning av lärartjänstorganisationen till förändringarna inom lärarutbildningen behandlades dock inte i samband härmed. Det finns därför anledning att för riksdagen nu redovisa vissa principer för utformningen av tjänsterna.

För att få underlag för ställningstaganden i fortbildnings- och tjänsteorganisationsfrågorna gav regeringen den 26 juli 1985 resp. den 25 september 1986 skolöverstyrelsen (SÖ) i uppdrag att, i samråd med universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), utarbeta förslag till dels en fortbildningsplan, dels övergången till nya tjänstesystem för lärare i grundskolan resp. grundutbildning för vuxna (grundvux). Regeringen angav i det senare uppdraget att sö därvid borde utgå från ett system med sex eller sju olika tjänster i grundskolan och två eller tre tjänster i grundvux.

SÖ har i rapporterna ” Fortbildning av nuvarande lärare i grundskolan och grundvux i anslutning till den nya grundskollärarlinjen” och ”Förslag till nya tjänstesystem m.m. för grundskolan resp. grundutbildningen för vuxna (grundvux) i anslutning till reformeringen av lärarutbildningen” redovisat uppdragen till regeringen. Jag återkommer till dessa i det följan-

de. |

Av tidsskäl har det inte varit möjligt att remissbehandla SÖ:s rapporter. Lärarnas fackliga organisationer har emellertid vid överläggningar i utbildningsdepartementet beretts tillfälle att lämna synpunkter på rapporterna. Därvid har redovisats skilda meningar främst i frågan om hur tjänsteorganisationen för lärare i grundskolan bör vara utformad. Sveriges lärarförbund och Svenska facklärarförbundet å ena sidan anser, mot bakgrund av att de som jag uppfattat dem lägger in en ambition i lärarutbildningsbeslutet av mer långtgående organisatoriska förändringar av grundskolan, att det bör finnas en tjänsteorganisation i grundskolan med endast en lärartjänst. Lärarnas riksförbund å andra sidan menar att en ny tjänsteorganisation bör omfatta tre olika lärartjänster samtidigt som den nuvarande tjänsteorganisationen bör bibehållas parallellt med den nya.

För egen del får jag i fortbildnings- och tjänsteorganisationsfrågorna anföra följande. När det g t gäller grundvux. har jag samrått med utbildningsministern. .

Den första och självklara utgångspunkten för uppbyggnaden av en tjänsteorganisation är att undervisningen i skolan skall handhas av lärare som är kompetenta för uppgiften. Det innebär att lärare skall undervisa i de ämnen 46

och årskurser som de är utbildade för. De nya lärartjänsterna måste enligt — Prop. 1987/88:100 min mening utformas så att de så långt det är möjligt garanterar detta. Det — Bil. 10 är vidare viktigt att lärarnas tjänster utformas så att de främjar utveckling |

och förnyelse av skolan. Det är också önskvärt att de nya reglerna blir

enkla och lätthanterliga. | :

En annan utgångspunkt bör vara att tjänsteorganisationen i sig inte skall

behöva ge upphov till något mer omfattande fortbildningsbehov bland de

befintliga lärarna. De lärare som i dag är behöriga att inneha tjänst i

grundskolan eller grundvux. skall med andra ord vara behöriga också den dag de nya tjänsterna införs. De skall också ha samma möjligheter som de

nyutbildade lärarna att söka och komma ifråga till lediga lärartjänster.

SÖ har föreslagit att de nya tjänsteorganisationerna skall omfatta en

grundskollärartjänst resp. en grundvuxlärartjänst. Motiveringen är att det-

ta är ändamålsenligt och praktiskt framför allt med hänsyn till möjligheten

att föra över de befintliga lärarna till de nya systemen. Enligt SÖ är det den lösning som gör det möjligt att utan omfattande och för de enskilda lärarna tvingande fortbildningsinsatser föra över de nuvarande lärarna till de nya

tjänsteorganisationerna. Samtidigt ger den, enligt SÖ, utrymme för en :

flexibel läraranvändning. Vidare anser SÖ att det ligger ett psykologiskt värde i att den sammanhållna grundskolan har bara ett slags: lärare, en grundskollärare. |

För egen del anser jag det betydelsefullt att alla lärare i grundskolan

benämns grundskollärare. Härigenom markeras att grundskolan är en enhetlig och sammanhållen skolform. Till skillnad från SÖ anser jag det dock nödvändigt med flera olika grundskollärartjänster. Skälen är följande.

Ett enhetligt skolsystem och en likvärdig utbildning med hög kvalitet över hela landet är två grundläggande principer för regeringens politik på

skolområdet. En enhetlig lärarutbildning är ett medel för att nå dessa mål.

Ett annat är organisationen av lärarnas tjänster. Lärartjänsterna måste utformas så att de bidrar till att uppnå syftena med lärarutbildningsreformen och härigenom grundskolans mål.. Hävdar man principen, vilket jag

gör, att lärare skall undervisa i ämnen och årskurser som de har utbildning

för, är det naturligt att låta deras tjänster ansluta sig till huvudinnehållet i lärarutbildningen. Härigenom erhålls den bästa garantin för överensstämmelse mellan lärarnas utbildning och tjänstgöring. Detta är viktigt främst från kvalitetssynpunkt. Det är också enligt min mening viktigt för att ge

förutsättningar för en innehållsmässig och pedagogisk förnyelse av under-

visningen i skolan i enlighet med lärarutbildningsreformens syften.

En betydande svaghet med SÖ:s förslag är enligt min mening att det i praktiken överlåter ansvaret för att utforma tjänstesystemet i grundskolan

till den lokala nivån. Tjänsternas faktiska innehåll och omfattning kan komma att skifta från kommun till kommun och från skola till skola. Detta skulle enligt min mening vara olyckligt och bl.a. ge sämre förutsättningar

för planering av lärarutbildning och fortbildning.

Jag förordar mot bakgrund av vad jag nu sagt att tjänsteorganisationen

för lärare i såväl grundskolan som grundvux., i likhet med vad som angavs

i uppdraget till SÖ, anknyts till grundskollärarutbildningens huvudsakliga

uppläggning och innehåll. Detta innebär för grundskolans del att det för 47

tjänstgöring i årskurserna 1—7 skall kunna finnas grundskollärare med tjänstgöring främst i samhällsorienterande ämnen och svenska resp. i = Bil. 10 naturorienterande ämnen och matematik. För dessa årskurser skall svenska som andraspråk, engelska, hemspråk eller praktiskt-estetiska ämnen kunna kombineras med nyssnämnda ämnen.

För tjänstgöring i årskurserna 4—9 skall det kunna finnas grundskollärare i dels samhällsorienterande ämnen, dels naturorienterande ämnen med eller utan matematik, dels i svenska, svenska som andraspråk, engelska, tyska, finska, franska, hemspråk, matematik och praktiskt-estetiska ämen i olika kombinationer. Dessutom skall det i grundskolan. som hittills, kunna finnas ettämnestjänster i praktiskt-estetiska ämnen liksom i maskinskrivning, hemspråk och specialpedagogik.

För grundvux. innebär mitt förslag att det skall kunna finnas grundvuxlärare i dels samhälls- och naturorienterande moment, svenska, svenska som andraspråk och matematik, dels specialpedagogik.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av vad jag har förordat om principer för nya tjänster som lärare i grundskolan resp. grundvux. Det bör få ankomma på regeringen att besluta om den närmare utformningen av tjänsteorganisationerna.

Med min utgångspunkt, att tjänstesystemen bör vara enkla och lätthanterliga, är det önskvärt att de befintliga lärarna kan föras över från sina nuvarande tjänster till tjänster i de nya systemen vid den tidpunkt dessa införs. SÖ:s huvudmotiv för att frångå vad som angavs i regeringens uppdrag, var att SÖ inte ansåg det möjligt att utan omfattande fortbildning föra in de nuvarande lärarna i ett system med flera tjänster. Hur övergången till det nya tjänstesystemet skall ske bör det ankomma på regeringen att besluta om. För sammanhangets skull vill jag dock redovisa hur jag menar att de befintliga lärarna kan föras in i ett nytt tjänsteorganisatoriskt system. Till skillnad från SÖ menar jag, att detta även med ett system med flera tjänster bör kunna ske genom ett enkelt överföringsförfarande. SÖ utgår från att lärarna i ett system med flera tjänster måste fortbildas till att kunna undervisa i alla ämnen som ingår i tjänstens benämning. Jag ser inte det som en ovillkorlig förutsättning.' Lika lite som det i ett system med en tjänst är nödvändigt att innehavaren kan undervisa i alla ämnen och årskurser som ligger inom ramen för tjänsten, är det nödvändigt i ett system med flera tjänster. Huvuddelen av lärarna bör därför genom det förenklade förfarandet kunna övergå till närmast motsvarande tjänster i den nya organisationen. Detta innebär inte någon förändring i deras tjänstgöring. Lärarna fortsätter att efter övergången undervisa i de ämnen och årskurser som de har utbildning för och undervisningserfarenhet från. Allteftersom de fortbildar sig kan de sedan vidga sin tjänstgöring till att omfatta även andra ämnen och årskurser inom ramen för tjänsten.

I en det fall kommer det dock inte att kunna fungera på detta enkla sätt. Till dessa fall hör de lärare där det inte är självklart vad som är närmast motsvarande tjänst och där alternativa lösningar blir möjliga i fråga om val av tjänst. I dessa fall bör en individuell prövning göras. Prövningen bör göras av skolstyrelsen med utgångspunkt i den enskilde lärarens utbildning och undervisningserfarenhet, lärarens önskemål samt skolans behov av en 48

skall gälla för olika lärargrupper kommer att behövas, får det fortsatta — Bil. 10

beredningsarbetet utvisa.

Jag avser att i så fall återkomma till regeringen med förslag till föreskrif-

ter om överföring av befintliga lärare till nya tjänster.

Jag vill i detta sammanhang understryka att mitt förslag till nya lärartjänster i grundskolan innebär en klar förenkling jämfört med dagsläget bl. a.. genom att antalet tjänstekategorier mer än halveras. De grundläggande förutsättningarna för fortsatt anställning för de behöriga lärare som innehar

sina tjänster med förordnanden tills vidare utan tidsbegränsning påverkas

dock inte. Inte heller påverkas anställningstryggheten för motsvarande lärare inom grundvux. Jag vill också betona att förslagen inte kommer att

medföra en försämrad anställningstrygghet för dem som innehar ordinarie

tjänster som lärare.

I detta sammanhang vill jag också ta upp en viktig fråga som SÖ inte närmare har utvecklat i sin rapport om nya tjänsteorganisationer.

Ett särskilt problem vid byte av tjänsteorganisation är vad som skall gälla vid tjänstetillsättningar efter den tidpunkt då den nya tjänsteorganisa-

tionen har trätt i kraft och ersatt den gamla. Grundinställningen i detta stycke måste enligt min mening vara att alla utbildade lärare — oavsett var

och när de har genomgått sin grundutbildning — i princip skall ha likvärdiga möjligheter att konkurrera om lediga tjänster. Jag vill konkretisera mitt

resonemang med följande exempel. En skolstyrelse söker en lärare för undervisning i naturorienterande ämnen och matematik på högstadiet. Lärarna A och B anmäler sig som sökande till tjänsten. Båda är behöriga. A har en äldre lärarutbildning i

ämnena matematik, fysik och kemi. B är nyutexaminerad lärare från

grundskollärarlinjen i naturorienterande ämnen och matematik för senare årskurser. Sökanden A är klart mest meriterad till tjänsten. . I denna situation bör enligt min mening meritbedömningen läggas till

grund för tillsättningsbeslutet. A bör alltså förordnas på tjänsten, om inte alldeles särskilda skäl föranleder annat. Till särskilda skäl hör då enligt min mening inte att skolstyrelse eller skolledning av olika skäl vill ha just en lärare som täcker in alla naturorienterande ämnen. Kravet bör vara att det objektivt sett inte är möjligt att organisera undervisningen på rimligt sätt annars. Sådana situationer är ovanliga och torde i princip endast kunna

uppstå vid små högstadieskolor med få klasser. Avgörande för att en Järare

förordnas på en tjänst får således enligt min uppfattning inte vara enbart att läraren genomgått den nya utbildningen.

Enligt min mening är det viktigt att kommunerna får god tid på sig för att planera övergången till de nya tjänsteorganisationerna. Jag anser därför att dessa bör träda i kraft tidigast den 1 juli 1990. Det bör få ankomma på

regeringen att besluta om den närmare tidpunkten.

För att de nya tjänsteorganisationerna skall kunna införas behöver löneoch anställningsvillkoren för de nya tjänsterna regleras, vilket normalt sker i kollektivavtal. Min utgångspunkt att avsikten inte är att förändra de

nuvarande lärarnas tjänstgöring i och med att de förs över till de nya

tjänsterna borde innebära att några särskilda kostnader inte skall behöva =. 49

4 Riksdagen 1987/88.1 saml. Nr 100. Bilaga 10

uppstå i detta sammanhang. De långsiktiga kostnaderna för reformen kan

dock inte med säkerhet bedömas förrän avtal har träffats. Bil. 10

de nuvarande tjänsteorganisationerna även med den nya lärarutbildningen. Det är också i princip möjligt att införa de nya tjänsterna, men samtidigt

behålla de nuvarande för befintliga lärare. Vidare kan de nya tjänsteorgani-

sationerna successivt införas för befintliga lärare, t. ex. i den takt de vidareutbildar sig till de nya tjänsterna. Även om, som jag tidigare sagt, det är

önskvärt att det finns endast en tjänsteorganisation för lärare i resp.

skolform och att de nuvarande lärarna förs över till denna måste, enligt

min mening, för att hålla kostnaderna nere, alla dessa handlingsvägar stå

öppna för regeringen. Det bör därför få ankomma på regeringen att besluta

i dessa avseenden. För att hålla kostnaderna för tjänsteorganisationerna

nere och för alt göra det möjligt att komma fram till flexiblare former för den fortbildning jag strax kommer att behandla, kan det också finnas skäl att i detta sammanhang ta upp frågan om arbetstidsregleringen för lärare.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av vad jag har anfört

om att regeringen bör få besluta dels om tidpunkten för att införa de nya

tjänsteorganisationerna, dels. om hur införandet skall ske för befintliga

lärare.

Jag övergår nu till att behandla frågan om fortbildning av lärare i anslutning till den nya lärarutbildningen.

Som jag tidigare har nämnt har SÖ på regeringens uppdrag analyserat fortbildningsbehoven inom den befintliga lärarkåren i grundskolan och grundvux. Med denna analys som grund har SÖ utarbetat ett förslag till fortbildningsprogram. I programmet redovisas en plan för genomförande

av en fortbildning under en tioårsperiod med början våren 1989. Vidare

beskrivs översiktligt hur fortbildningens innehåll kan utveckla en för alla lärare gemensam och fördjupad allmän lärarkompetens och samtidigt öka den ämnesinriktade kompetensen hos olika lärargrupper.

SÖ beräknar kostnaderna för fortbildningsprogrammet till 330 milj. kr. per år under en tioårsperiod. 170 milj. kr. härav bör enligt SÖ kunna täckas genom cen omprioritering av statsbidraget till lokal skolutveckling m. m. i

grundskolan. Enligt SÖ bör detta tekniskt gå till så att SÖ via länsskol-

nämnderna fördelar ca 75 26 av statsbidraget till lokal skolutveckling m. m. i grundskolan till de kommuner som resp. år har den relativt största

andelen lärare i fortbildning. Resterande del av statsbidraget skal! som hittills tilldelas kommunerna direkt. Utgångspunkten för all lärarfortbildning måste enligt min mening vara de faktiska behov av förbättringar som skolan har. Bl. a. gäller det att grund-

skolan inte tillräckligt bra klarar den grupp av elever som har särskilda

problem i skolarbetet. Det finns vidare brister i vissa elevers basfärdighe-

ter. Att tillgodose dessa behov var ett viktigt motiv för lärarutbildningsre-

formen. Jag ser det därför som naturligt att lärarfortbildningen i anslutning

till reformen också bestäms utifrån dessa behov av förbättringar i skolan och utformas så att den knyter an till de övriga insatser som görs lokalt i

kommunerna för att utveckla skolan.

I ett decentraliserat skolväsende som vårt har grundutbildningen och

fortbildningen av lärare stor betydelse som medel för att styra skolverk- = Prop. 1987/88: 100 samheten. Det innebär att bådadera måste utnyttjas för att främja skolans = Bil. 10

utveckling i önskvärd riktning.

Eftersom det kommer att ta lång tid innan effekterna av den nya lärarut-

bildningen får genomslag i skolorna kommer fortbildningen av befintliga

lärare att i särskilt hög grad utgöra ett styrmedel i fråga om skolans

verksamhet och utveckling under den kommande tioårsperioden. Det är. enligt min mening därför av avgörande betydelse att fortbildningen ges en

klar målinriktning och utgår från klara prioriteringar. Det långsiktiga målet för fortbildningen bör enligt min mening vara att så

långt det är möjligt jämställa de nyutbildade och de nuvarande lärarna i grundskolan resp. grundvux. Det gäller såväl den gemensamma och grundläggande kompetensen för alla lärare som kompetensen för olika ämnen eller ämnesgrupper. Av bl. a. praktiska och ekonomiska skäl kan detta mål

dock inte uppnås ens på flera års sikt. I likhet med SÖ menar jag att det är

nödvändigt att särskilda fortbildningsinsatser sker under en tioårsperiod. För att de mest angelägna behoven av förbättringar i skolan skall kunna tillgodoses ens inom cen sådan tid, blir det likväl nödvändigt med en

förhållandevis stark central prioritering av fortbildningens inriktning. Den-

na styrning måste dock ske på ett sådant sätt att man lokalt i skolväsendet kan besluta om utformning och genomförande av fortbildningen.

För lokalt utvecklingsarbete i grundskolan, inbegripet fortbildning, disponerar kommunerna ca 250 milj. kr. per år i statligt bidrag. Jag räknar

med att merparten av dessa resurser skall användas till den fortbildning

som jag nu föreslår. Härutöver är det enligt min mening nödvändigt med ytterligare resurser för att fortbildningen skall kunna genomföras snabbare. Jag kommer därför i det följande att föreslå att 50 milj. kr. per år under

en tioårsperiod skall avsättas för fortbildningen.

De olika utbildningarna på grundskollärarlinjen kommer att ge alla lärare en gemensam och grundläggande lärarkompetens, med utgångspunkt i den grundsyn som präglar grundskolans läroplan. Denna kompetens kommer att utgöra grunden också för den ämnesvisa och årskursinriktade kompe-

tensen hos de nya lärarna och därmed förena dem i grundsyn och profes-

sionalism. :

I varierande omfattning innehåller denna del av den nya lärarutbildningen sådant stoff som de nuvarande lärarna redan har mött i sin grundutbildning, i fortbildning och under sin lärartjänsgöring. Likväl kommer det i den

nya utbildningen att finnas flera inslag som dagens lärare inte har fått del

av i tillräcklig omfattning. Det gäller områden som efter hand har tillmätts

allt större betydelse i skolarbetet på grund av den utveckling som har skett

inom och utom skolan. Som exempel vill jag nämna de grundläggande sociala förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och inlärning, behovet av ett ökat elevansvar i skolan samt önskan om ett närmare

samarbete mellan skola och hem. De allra flesta lärare med äldre utbildning behöver komplettera sina kunskaper inom bl. a. dessa områden. Jag anser det därför angeläget att fortbildningen i anslutning till den nya Järarutbildningen också behandlar dessa för läraryrket centrala områden. Jag har bl.a. i 1985 års budgetproposition redovisat min principiella syn 51

på grundskolan som en skola för alla och i samband därmed på skolans särskilda ansvar för elever med svårigheter. Jag underströk därvid den = Bil. 10 stora betydelse som lärarnas attityder till elever med svårigheter har. Alla lärare måste få insikter i vilka svårigheter elever kan ha, vad orsakerna till dessa svårigheter kan vara och hur skolan kan avhjälpa dem.

Med denna utgångspunkt kommer specialpedagogisk utbildning att omfatta minst 10 poäng i den nya grundskollärarutbildningen. Behovet av specialpedagogisk kompetens också hos tidigare utbildade lärare är stort och speciallärarutbildningen kommer inte att ensam kunna tillgodose detta. - :

Mot denna bakgrund och med hänsyn till att åtgärder för elever som möter särskilda svårigheter i skolan måste inriktas på hela skolans verksamhet är det enligt min mening angeläget med en fortsatt brett upplagd fortbildning av lärare i specialpedagogik som en del i en fortbildning för ökad allmän lärarkompetens.

Insatserna för att öka den specialpedagogiska kompetensen i skolan har hittills i huvudsak riktats mot lärare på låg- och mellanstadierna. Jag anser det lika angeläget att fortbildningsinsatserna på det specialpedagogiska området i fortsättningen riktas också mot lärare som undervisar i grundskolans senare årskurser. Jag vill framhålla att vad jag här har anfört om fortbildning av grundskolans lärare i specialpedagogik i tillämpliga delar också gäller för gymnasieskolans och vuxenutbildningens lärare. Jag vill. således framhälla att jag ser det som naturligt att fortbildningen för att utveckla den allmänna och specialpedagogiska kompetensen hos lärarna omfattar alla lärargrupper i skolan och vuxenutbildningen.

Fortbildning för att höja den allmänna lärarkompetensen bör enligt min mening få en omfattning motsvarande minst två till tre veckor. Studiedagstid kan täcka endast en del av dessa fortbildningsinsatser och bör kompletteras med fortbildning på annan tid. Jag anser att fortbildning kring den allmänna lärarkompetensen bör planeras och i princip också genomföras lokalt. Erfarenheterna av att utnyttja studiedagar till en innehållsligt och organisatorisk sammanhängande fortbildning så som skett i t.ex. Emmaboda kommun bör enligt min mening kunna tjäna som en av flera tänkbara modeller för denna del av fortbildningen. I samband därmed är stöd via eterburna media av stor betydelse. Jag ser det därför som önskvärt att ett samarbete etableras mellan kommuner, den statliga skoladministrationen, fortbildningsnämnderna och Utbildningsradion när det gäller denna fortbildning liksom lärarfortbildning över huvud taget.

Jag har i skilda sammanhang framhållit behovet av att ytterligare förbättra undervisningen i grundläggande kommunikations- och färdighetsämnen i skolan, såsom matematik och svenska. Även om en framgångsrik lärarfortbildning redan delvis har genomförts i detta syfte anser jag det angeläget att låg- och mellanstadiets lärare ges fortsatta möjligheter till ämnesoch metodinriktad fortbildning i matematik och naturorienterande ämnen, inkl. teknik, samt i svenska. En motsvarande fortbildning med vuxenpedagogisk inriktning är angelägen för lärare inom grundvux. Fortbildningen bör utgå från utbildningen på grundskollärarlinjen och relateras till dels de årskurser som den enskilde läraren kan antas komma att undervisa i, dels 52

den utbildning i ämnet/ämnena som läraren tidigare har genomgått och den undervisningserfarenhet han eller hon har förvärvat. Utbildningstidens = Bil. 10 längd kommer således att behöva variera liksom utbildningsformerna. Jag anser att fortbildningen bör omfatta alla nuvarande klasslärare. Jag räknar med att sådan fortbildning kommer att behöva omfatta i genomsnitt tre till fyra veckor.

I syfte att förstärka matematikundervisningen i grundskolan inleddes efter förslag i föregående års budgetproposition fortbildning av klasslärare i matematik. Medel härför är beräknade att utgå under en fyraårsperiod med början innevarande budgetår. SÖ har i årets anslagsframställning föreslagit att dessa medel fr. o. m. budgetåret 1988/89 skall inordnas i den långsiktiga satsning på fortbildning av grundskolans lärare som blir en följd av den nya lärarutbildningen.

Mot bakgrund av de allvarliga brister som under senare år har kunnat iakttas beträffande vissa grundskoleelevers matematikkunskaper anser jag att det är angeläget att garantera att den inledda framgångsrika matematiksatsningen kan fullföljas planenligt. Jag är således inte beredd att följa SÖ:s förslag i anslagsframställningen.

Som jag tidigare har nämnt behöver flera lärargrupper på högstadiet bredda sin ämneskompetens. Utbildningsbehovet är: enligt min mening störst för lärare som undervisar i samhälls- och naturorienterande ämnen samt i matematik. Fortbildningsinsatser som breddar ämneskompetensen hos dessa lärare bör därför få hög prioritet. Omfattningen beräknar jag till i genomsnitt motsvarande 20 poäng per ämne. Till skillnad från de fortbildningsbebov som jag tidigare redovisat, menar jag att det knappast är rimligt att fortbildning som innebär att en lärare utbildar sig i ett nytt ämne är obligatorisk. Den nu föreslagna fortbildningen bör därför vara frivillig.

De fortbildningsbehov som jag här har redovisat bör enligt min mening prioriteras. Detta innebär självfallet inte att de andra fortbildningsbehov som följer av den nya lärarutbildningen är oviktiga. Jag tänker bl.a. på sådan fortbildning som skall möjliggöra för lärarna att vidga sin tjänstgöring över stadiegränserna. Även sådan fortbildning är angelägen men jag är, mot bakgrund av att det inte är realistiskt att tro att alla befintliga lärare vare sig vill eller kan få organisatoriska förutsättningar att undervisa på ytterligare stadier, inte beredd att förorda en generell sådan fortbildning för alla lärare. I den mån tillgängliga resurser medger det bör dock också en sådan fortbildning kunna komma till stånd. Den bör i så fall riktas till sådana lärare som själva önskar det och som i praktiken också kan beräknas tjänstgöra i årskurser som de i dag inte kan anses ha kompetens för.

Regeringen bör bereda riksdagen tillfälle att ta del av vad jag här har anfört om angelägna fortbildningsbehov.

Som jag tidigare har framhållit bör den slutnivå i fråga om kompetens som fortbildningen skall ge lärarna i stort motsvara den som kommer att gälla för olika kurser och moment på grundskollärarlinjen. Detta gäller främst i den ämnesinriktade delen av fortbildningen. Inom den ram som följer därav får fortbildningsinsatserna bestämmas med utgångspunkt dels i den grundutbildning och fortbildning/vidareutbildning som den enskilde läraren har genomgått, dels i de kunskaper som läraren förvärvat i sin 53

yrkesutövning och de erfarenheter som han eller hon förvärvat på annat = Prop. 1987/88:100 sätt. Detta innebär att fortbildningens innehåll och omfattning kan komma = Bil. 10 att variera från lärare till lärare. Av det skälet bör kompetensnivåer för olika ämnen och ämnesområden beskrivas. Dessa bör ange den kompetens som lärarna skall uppnå.

Kompetensnivåbeskrivningarna bör kunna utgöra ett slags fortbildningsplan som kan sägas motsvara utbildningsplanen för grundskollärarlinjen. De kan därmed utgöra ett stöd och ett underlag för såväl skolans och den enskilde lärarens som högskolans planering av fortbildningen. Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag att uppdra åt SÖ att i samråd med UHÄ utarbeta sådana kompetensnivåbeskrivningar. I uppdraget bör också ingå att utarbeta modeller för hur förändringar i lärarnas formella kompetens efter genomgången fortbildning skall kunna dokumenteras.

Jag går nu över till att sammanfatta min syn på ansvarsfördelningen mellan stat och kommun för fortbildningen. Jag tar också upp frågan om finansiering av fortbildningen.

Utgångspunkten för genomförandet av fortbildningen i anslutning till den nya lärarutbildningen bör enligt min mening vara densamma som generellt gäller för personalutbildning och lokalt utvecklingsarbete i fråga om ansvarsfördelning mellan kommuner, högskola och den statliga skoladministrationen. Fortbildningen bör ses som en naturlig fortsättning på redan pågående lokalt utvecklingsarbete i kommunerna. Ansvaret för planering och beslut om fortbildningen på rektorsområdes/skolenhetsnivå ligger på skolledningen. Skolstyrelsen skall svara för övergripande planering för kommunen och fördela de resurser kommunen erhåller. Både skolstyrelserna och skolledningarna har därvid att utgå från vad jag här har anfört om angelägna fortbildningsbehov och anpassa dem till de lokala behov och förutsättningar som varje kommun och rektorsområde/skolenhet kan ha.

Länsskolnämndernas roll inom kompletteringsfortbildningen blir att stödja kommunerna i planeringen av fortbildningen och i eventuella förändringar av lärarnas tjänstgöring samt därtill kopplade analyser av fortbildningsbehov. En särskilt viktig uppgift för nämnderna blir att se till att fortbildningen i de olika kommunerna planeras och genomförs på ett sådant sätt att den leder till en i stort sett enhetlig och likvärdig lärarkompetens i landet. .

Fortbildningsnämndernas och högskolans roll inom kompletteringsfortbildningen blir att planera, samordna och genomföra fortbildningskurser samt i Övrigt stödja kommunerna i deras planering och genomförande av fortbildningen. Genom att högskolan har ansvaret för genomförandet av lärarnas grundutbildning blir det enligt min mening naturligt att utnyttja högskolans resurser och kunnande också i fortbildningen i anslutning till denna. En viktig uppgift blir att tillsammans med den statliga skoladministrationen och skolstyrelserna utveckla olika former för distansundervisning. Detta gäller inte minst den del av fortbildningen som avser att utveckla den gemensamma och grundläggande lärarkompetensen.

Genomförandet av den fortbildning som jag nu har förordat måste av flera skäl sträckas ut över många år. Det främsta skälet härför är — utöver 54

det rent ekonomiska — att det ger utrymme för en successiv uppbyggnad av fortbildningen. Att efter hand låta genomförandet finna sina former och = Bil. 10 omfatta allt fler kommuner och rektorsområden/skolenheter bör enligt min mening vara mer effektivt än att genom centrala beslut och riktlinjer från början låsa fortbildningen till en bestämd uppläggning och ett bestämt innehåll. För en flerårig genomförandeperiod talar också det faktum att det då blir lättare att tillgodose behovet av lärare m. m. i fortbildningen liksom eventuella vikariebehov.

Som jag nämnt räknar jag i likhet med SÖ med att fortbildningen behöver pågå under omkring tio år. Enligt min uppfattning är det viktigt att kommunerna får god tid på sig för att förbereda fortbildningen. Jag anser därför att denna bör starta först läsåret 1989/90. Härigenom ges kommunerna möjlighet att göra de nödvändiga förarbeten som behövs samtidigt som de kan fullfölja de planer som gjorts upp för lokal skolutveckling för nästkommande läsår. |

Som jag tidigare framhållit har SÖ föreslagit att kostnaderna för fortbildningen skall finansieras bl. a. genom en omprioritering av statsbidraget till lokal skolutveckling m. m. i grundskolan. SÖ:s förslag i detta stycke innebär att det till den enskilda kommunen skulle utgå dirckt endast omkring 25 Zz av nuvarande statsbidrag för lokal skolutveckling. Resten av statsbidraget skulle fördelas av SÖ via länsskolnämnderna till kommunerna i relation till den omfattning i vilken dessa genomför fortbildningen.

Jag delar SÖ:s uppfattning att en stor del av fortbildningsbehovet i anslutning till den nya lärarutbildningen måste bekostas genom de medel för lokal skolutveckling som kommunerna disponerar för bl. a. utbildning av skolans personal. Till skillnad från SÖ anser jag dock att statsbidraget till lokal skolutveckling m. m.. liksom hittills, skall utgå direkt till kommunerna. Härigenom kan de väl fungerande rutiner som kommunerna utarbetat på personalutbildningsområdet bibehållas. Härigenom skapas också förutsättningar för ett nödvändigt lokalt engagemang och ansvarstagande för fortbildningen samtidigt som samordningsvinster och ett effektivt resursutnyttljande kan uppnås. Jag utgår då som en självklarhet från att kommunerna kommer att följa de prioriteringar som jag nu redovisat.

Jag vill framhålla att det är väsentligt att lärarna inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen ges samma möjligheter till fortbildning som lärarna i grundskolan. De förslag jag här lägger fram för lärarna i grundskolan och grundvux. innebär inte att andra lärargruppers speciella behov av fortbildning skulle minska. Jag ser således inte några förutsättningar att generellt utnyttja de resurser som beräknas för fortbildning i gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen för fortbildning i grundskolan och grundvux.

Med hänsyn till att den nya lärarutbildningen och fortbildningen i anslutning till denna ger förutsättningar för cn utveckling av det inre arbetet i grundskolan som är ytterst angelägen finner jag det motiverat att det utöver medlen för lokal skolutveckling avsätts särskilda medel på i storleksordningen 50 milj. kr. per år för fortbildningsinsatser bland lärarna. Dessa medel bör användas så att de möjliggör en intensivare satsning under något eller några år i sådana kommuner som har en planering som 55

ligger långt framme och som görs i enlighet med de prioriteringar som jag Prop. 1987/88: 100 nu redovisat. Medlen bör därför inte fördelas jämnt mellan alla kommuner Bil. 10

utan bör fördelas av länsskolnämnderna efter ansökan från kommunerna.

En utgångspunkt vid fördelningen bör därvid vara att de kommuner som har otillräckliga medel för lokal skolutveckling i förhållande till behovet av fortbildning och som valt att pröva pedagogiskt och ekonomiskt nya och

effektiva former för att lösa sina fortbildningsbehov skall tilldelas bidrag i första hand. Jag räknar med att dessa medel skall kunna utgå under en

tioårsperiod fr. o. m. budgetåret 1939/90.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen dels föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordat om de nya tjänsteorganisatio-

nerna för lärare i grundskolan resp. grundvux., 2. godkänna att de nya tjänsteorganisationerna får införas vid den tidpunkt och på det sätt som regeringen bestämmer, 3. godkänna vad jag har förordat om särskilt bidrag till fortbild-

ning av lärare,

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om

4. angelägna fortbildningsbehov.

3.2 Dataundervisning i skolan m. m.

Min anmälan av detta avsnitt sker efter samråd med utbildningsministern

3.2.1 Allmänt

Informationstekniken påverkar alla delar av vårt samhälle. Den har om- ' vandlat vårt arbetsliv, dess arbetsorganisation samt arbetsinnehållet för de

enskilda löntagarna. Den erbjuder möjligheter men har även skapat oro.

Utnyttjandet av den nya tekniken och inte minst datatekniken kräver nya kunskaper och en ökad kompetens inom näringslivet, inom förvaltningar och i samhället i sin helhet. Vårt utbildningssystem måste utformas

så att det kan bidra till att höja kunskapsnivån i detta avseende. Den nya informationsteknologin gör det möjligt att öka den information

vi kan överföra, sprida, lagra och hantera. Men den innebär även att den mängd information, de budskap som varje dag når de enskilda människorna ökar dramatiskt. Allt oftare tvingas vi göra val i det överväldigande flöde av information som omger oss. Det kräver förmåga att avgöra vad i detta informationsflöde som är värt att ta till sig och omvandla och låta mogna till kunskap. Skolan har en viktig uppgift att förbereda eleverna för

verksamhet i ett samhälle med dessa förutsättningar. Alla människor behöver grundläggande kunskaper om datorer så att datateknikens möjligheter kan utnyttjas på bästa sätt och dess risker kan undvikas. Kunskaper om datorer liksom om datorers möjligheter och

begränsningar är ett villkor för ett medborgerligt inflytande över datateknikens utveckling och användning. 56

Om alla elever skall kunna nå framgång i skolan, och om skolan skall — Prop. 1987/88: 100 kunna ge alla en god förberedelse för ett aktivt deltagande i samhällslivet, — Bil. 10. är det viktigt att även elever med särskilda behov — elever som har svårigheter att tillägna sig kunskap och elever med funktionshinder — ges möjligheter att bli förtrogna med ny teknik och dess möjligheter och konsekvenser för individ och samhälle.

Datatekniken kommer att spela en allt viktigare roll i olika yrkesutbildningar. Den har enligt min mening också goda möjligheter att bli ett stöd i undervisningen. Datorn har således i detta sammanhang två roller. Den är dels ett tekniskt hjälpmedel som inom vissa utbildningsvägar har mycket stor betydelse, den är dels ett pedagogiskt hjälpmedel som kan hjälpa oss att utveckla undervisningen på ett sätt som är omöjligt med nuvarande metoder och hjälpmedel. I dag används datorer huvudsakligen på grundskolans högstadium och i gymnasieskolan. I ett framtidsperspektiv är det sannolikt att datorer kommer att användas också på låg- och mellanstadierna.

Datatekniken öppnar nya möjligheter för barn och ungdomar med funktionshinder genom att datorbaserade tekniska hjälpmedel utvecklas. Via syntetiskt tal, videoutrustning, specialutvecklad och/eller anpassad -programvara har de fått helt nya och förbättrade möjligheter till utbildning.

Fskolans undervisning om och med datorer är det angeläget att insatser- . na görs utifrån en helhetssyn på datatekniken. Frågor om tekniken och dess användning samt konsekvenser av datoriseringen måste betraktas i ett sammanhang. Denna centrala aspekt bör betonas på alla utbildningsnivåer.

Genom tradition och uppfostran är synen på teknik olika könen emellan. Det gäller inte minst på dataområdet. Till detta måste särskild hänsyn tas vid uppläggning av dataundervisningen i skolan. Flickor kan exempelvis behöva undervisas i egen grupp och kan också behöva mer tid för att arbeta med datatekniken.

I läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan betonas vikten av att undervisningen i allmänhet bedrivs så att faktakunskapen sätts in i ett meningsfullt sammanhang så att insikt och förståelse ökar. Elevernas kreativitet skall tas tillvara och utvecklas. Undervisningen skall individualiseras så att varje elev får möjlighet att arbeta i sin takt efter sina förutsättningar. Också dataundervisningen måste bedrivas med denna utgångspunkt. Det. innebär att datorer inte bör användas för mer rutinartade drillövningar eller för en i förväg styrd s. k. programmerad undervisning.

Utbildningsministern tillkaltade i september 1985 en arbetsgrupp för frågor om dataundervisningens framtida inriktning, datautbildningsgruppen. Arbetsgruppen har haft till uppgift att dels redovisa de åtgärder som redan vidtagits inom datautbildningsområdet och det utvecklingsarbete som pågår, dels utarbeta ett samlat handlingsprogram inom datautbildningsområdet med förslag till inriktning för framtiden när det gäller såväl mål och innehåll som organisation. Arbetsgruppen har under år 1986 redovisat resultatet av sitt arbete i en promemoria (DsU 1986:10) Handlingsprogram för datautbildning i skola, vuxenutbildning och lärarutbildning. Arbetsgruppen har i ett femårigt handlingsprogram bl. a. tagit upp 57

frågor som berör pedagogisk ledningsförstärkning i skolan, försöksverksamhet med datorn som pedagogiskt hjälpmedel i grundskolan och gymna- Bil. 10

sieskolan, datafrågor inom lärarutbildningen, forsknings- och utvecklingsarbete samt behovet av särskilda insatser inom vuxenutbildningen. En

sammanfattning av promemorian bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 10.2.

Promemorian har sänts ut för kännedom till samtliga skolstyrelser samt

till några myndigheter, kommuner och organisationer.

SÖ har under hösten 1987 redovisat en samlad utvärdering av dataundervisningen på grundskolans högstadium och i gymnasieskolan. Till grund för mina ställningstaganden om dataundervisningen i skolan

ligger i huvudsak arbetsgruppens överväganden och förslag samt SÖ:s utvärdering.

3.2.2Nuvarande dataundervisning i skolan

Inledningsvis vill jag för riksdagen ge en samlad redovisning för de beslut

som de senaste åren har fattats om skolans dataundervisning. Genom de insatser som redan gjorts har enligt min mening lagts en god grund för en

brett upplagd dataundervisning i grundskolan och gymnasieskolan.

Grundläggande undervisning om datorer och deras användning i samhället, datalära, ges enligt läroplanen för grundskolan på högstadiet inom

ramen för i första hand matematik samt samhälls- och naturorienterande

ämnen. Härutöver kan undervisning ges inom ramen för tillval och fria

aktiviteter. Undervisningen i datalära skall enligt studieplanen, som SÖ

utfärdat på regeringens uppdrag, orientera eleverna om användningen av datorer i samhället och därvid betona att datorerna är viktiga tekniska hjälpmedel vilkas användning skall styras av mänskliga behov och värde-

ringar. I undervisningen skall även behandlas frågor om informationsbe-

handling och databehandling och om datorns betydelse i detta sammanhang.

Efter förslag i 1984 års budgetproposition har riksdagen beslutat att med början läsåret 1984/85 utöka tiden för dataundervisning på grundskolans

högstadium till två stadieveckotimmar, motsvarande ca 70 lektioner (prop.

1983/84:100 bil. 10, UbU 18, rskr. 222). Med hänsyn till skolornas olika

förutsättningar har utökningen skett successivt. Den skall vara fullt genomförd i samtliga högstadieskolor läsåret 1989/90.

För att möjliggöra denna undervisning har ett särskilt bidrag till kostna-

der för anskaffning av datorutrustning m.m. för dataundervisningen på grundskolans högstadium utgått sedan budgetåret 1984/85. Totalt har se-

dan dess beviljats statsbidrag med 60 milj. kr. Kommunernas kostnad har

uppgått till minst lika mycket som statens. Statsbidraget upphör med utgången av innevarande budgetår.

Samtidigt med insatser för dataundervisning och utrustningsanskaffning har också fortbildning av lärare på grundskolans högstadium bedrivits. En

eller två lärare per högstadieskola har getts möjlighet att genomgå en

kvalificerad fortbildning på dataområdet i syfte att de skall dels kunna föra 58

vidare sina kunskaper till sina kolleger, dels kunna svara för en del av - Prop. 1987/88:100

dataundervisningen. Bil. 10

I samband med behandlingen av grundskolans läroplan (Ler 80) beslöt riksdagen år 1979 att datalära skulle införas i årskurs 1 i gymnasieskolan (prop. 1978/79:180, UbU 45, rskr. 422). Undervisningen är integrerad i

samhällskunskap och matematik och omfattar ca 20 lektioner. På de linjer

som saknar dessa ämnen ingår datalära i arbetslivsorientering eller för de

yrkesförberedande linjerna i linjens karaktärsämne. Dataläran i gymnasieskolan skall komplettera och fördjupa de datakunskaper eleverna får på grundskolans högstadium. Utöver den grundläggande undervisningen i datalära bedrivs i gymnasieskolan undervisning som syftar till att fördjupa kunskapen om datorer och datorers användning inom olika ämnen och yrken. På flertalet yrkesförberedande linjer skall datoranvändning ingå i karaktärsämnet. För att åstadkomma detta bedriver SÖ en fortlöpande översyn av kursplanerna med

utgångspunkt i hur datorerna används i yrkeslivet.

Efter förslag i 1985 års budgetproposition har riksdagen också beslutat om ett särskilt stumulansbidrag till kommunerna för anskaffning av datorut-

rustning och programvara för dataundervisningen i gymnasieskolan

(prop. 1984/85:100 bil. 10, UbU 19, rskr. 273). Enligt riksdagens beslut skall fr. o. m. budgetåret 1985/86 statsbidrag utgå med 15 milj. kr. per år

under en fyraårsperiod till uppbyggnad av drygt 700 datasalar med 15 arbetsplatser i varje datasal. Statsbidrag kan utgå till kostnader för uppbyggnad av cn till fyra datasalar per gymnasieskola beroende på skolans storlek och linjeuppsättning. De resurser som genom denna satsning byggs

upp i varje gymnasieskola är också avsedda att komma till användning i

kommunal vuxenutbildning. Som förutsättning för bidrag gäller att vissa krav på kvalitet på datorutrustning och programvara är uppfyllda.

För de lärare i gymnasieskolan och komvux som skall svara för undervisning i datalära anordnar högskolan olika kurser. Högskolans kurser ger

dels grundkunskaper om datorers användning i samhället, datalära, dels

fördjupade kunskaper om datorers användning inom vissa ämnen och yrken.

För Övriga lärare, som undervisar i ämnen där kunskaper om datoranvändning skall ges, måste olika utbildningsalternativ utnyttjas hos andra utbildningsanordnare med ett för gymnasieskolan lämpligt kursutbud. Ibland deltar lärare i kurser som primärt är avsedda för personal inom industri, näringsliv eller förvaltning. Lärarna kompletterar också teoretisk

fortbildning med praktik i form av yrkesstudier eller näringslivspraktik. Efter förslag i 1985 års budgetproposition har riksdagen också beslutat

om särskilda insatser för utveckling av programvara för skolans dataun-

dervisning (prop. 1984/85:100 bil. 10, UbU 11, rskr. 148). Med anledning av riksdagsbeslutet tillkallade chefen för utbildningsdepartementet våren

1985 en arbetsgrupp — dataprogramgruppen — för dataprogramutveckling

inom skolans område. Arbetsgruppen skall redovisa resultatet av sitt arbete under våren 1988. Sedan datalära infördes i grundskolan har verksamheten vid några tillfäl-

len utvärderats av SÖ, senast våren 1987. Av utvärderingen framgår bl. a. 59

område med en egen studieplan och med en avancerad teknik har införts i Bil. 10 högstadieskolorna,

— att en omfattande fortbildning har genomförts och att de lärare som tidigare var bekanta med datatekniken, lärare i naturorienterande ämnen, har varit de som i första hand deltagit i de längre fortbildningskurserna,

— att det är angeläget att bl.a. lärare i. samhällsorienterande ämnen prioriteras när det gäller den fortsatta utbildningen inom dataområdet,

— att skolorna ger mellan 30 och 60 timrmars undervisning i datalära och att den stora variationen bl.a. beror på när respektive skola har försetts med datorutrustning, i hur hög grad en bred fortbildning är genomförd vid skolan samt hur ersättning till de lärare som är datoransvariga har kunnat ges, Samt

— att kommuner och enskilda skolor ser den fysiska utrustningen med datorer och programvara som en förutsättning för att undervisningen i datalära skall kunna genomföras vilket i allmänhet leder till att skolorna inte påbörjar själva undervisningen i datalära förrän respektive skola är försedd med en datasal.

Vidare kan man av utvärderingen utläsa att det intresse som skolledning och lärare vid den enskilda skolan visat för den nya tekniken har varit avgörande för hur väl undervisningen i datalära i grundskolan blivit genomförd.

För gymnasieskolans del framgår av utvärderingen att skolorna i varierande omfattning genomfört undervisning i datalära. På linjer som innehåller matematik och samhällskunskap är situationen i allmänhet tillfredsställande. På övriga linjer är det sämre ställt, särskilt inom den yrkesförberedande utbildningen där datalära skall ingå i karaktärsämnena. Därvid spelar tillgången på utrustning en avgörande roll. :

Även den yrkesförberedande dataundervisningen i gymnasieskolan har utvärderats. Bl. a. framgår att kursplanerna inom den ekonomisk-merkantila sektorn har reviderats för samtliga ekonomiska ämnen och att dataundervisning har införts i takt med att utrustning anskaffats i skolorna. De ekonomiska utbildningarna tillhör den grupp som mest frekvent använder datorer i undervisningen. :

På några orter förekommer också försök med datakunskap på de humanistiska, samhällsvetenskapliga och sociala linjerna.

Inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga sektorerna råder dock allmänt sett brist på erfarenheter av datoranvändning i undervisningen samt på programvara anpassad till undervisningen.

Gymnasieskolor med naturvetenskaplig och/eller teknisk linje är i allmänhet välutrustade. För dessa undersöks möjligheten att införa s.k. CAD-tillämpningar i teknologiämnet redan från årskurs 1.

Vissa gymnasieskolor, framför allt 'sådana med enbart yrkesinriktad . utbildning på tvååriga linjer, saknar helt utrustning. Särskilt besvärande är det att så många av de gymnasiala vårdskolorna saknar datorutrustning eller inte alls använder den utrustning som finns. En faktor som ofta framhålls från skolorna är att det nästan inte finns någon programvara att tillgå till den befintliga maskinutrustningen. 60

Bil. 10

Som framgår av den redovisning för den hittillsvarande utvecklingen som jag nu lämnat har åtgärder vidtagits i bred skala för att grund- och gymnasieskolan skall kunna förbereda eleverna för ett samhälle där datateknik spelar en allt viktigare roll. Som också framgår av redovisningen finns det dock vissa problem med utvecklingen hittills. |

Lärarna kan inte alltid hantera och pedagogiskt utnyttja den programvara som finns för undervisningen i datalära. Lärarna saknar ofta tillräckliga kunskaper i att praktiskt handha datorer. Många skolor saknar en sammanhållande funktion för planering av dataundervisningen och fortbildningen samt för drift och underhåll av datorutrustningen. |

Möjligheten att använda datorer som pedagogiska hjälpmedel, något som många lärare är intresserade av, förhindras främst av att pedagogiskmetodisk erfarenhet och lämplig programvara saknas.

Bristen på programvara är generell för gymnasieskolan och är särskilt påfallande för de tvååriga yrkesinriktade linjerna. Många av de program som används i gymnasieskolan kommer från näringslivet och passar inte alltid direkt i undervisningssituationen. Behovet av en skolanpassning av denna programvara och utarbetande av exempél och annat stödjande materiel är därför stort.

Den allmänna kunskapsnivån när det gäller handikapp och datateknik är för närvarande alltför låg. Goda kunskaper hos lärare om vad datateknik kan betyda för handikappade måste utvecklas. Inte minst måste de handikappade själva öka sina kunskaper så att de kan formulera sina krav och sina behov.

Jag ser det som angeläget att skolan nu går vidare med vissa ytterligare åtgärder som bl. a. har till syfte att underlätta att lösa de problem jag har nämnt, men som också har till syfte att genom utvecklingsarbete kartlägga förutsättningarna för att använda datorer som pedagogiska hjälpmedel i skolan. Jag ger nu en samlad redovisning för förslag till fortsatt utveckling av skolans dataundervisning.

3.2.3.1 Försöksverksamhet med datorn som pedagogiskt hjälpmedel Mycket talar för att datorer kan komma att spela en viktig roll som hjälpmedel i undervisningen. Med hjälp av datorer och annan ny teknik kan det bli möjligt att simulera processer och konkretisera företeelser som skolan annars kän ha svårt att förmedla kunskap om och skapa förståelse för hos eleverna. Genom försöksverksamhet som bedrivits i dataprogramgruppens regi styrks enligt min mening dessa uppfattningar. Det finns skäl att anta att det är möjligt att på sådant sätt förbättra och effektivisera undervisningen i olika ämnen. Försök med datorer som hjälpmedel har gjorts inte bara i matematik och naturvetenskapliga ämnen utan också i t.ex. svenska, samhällskunskap, främmande språk, musik och bild. I gymnasieskolan finns likaså exempel från olika linjer och ämnen.

Detta utvecklingsarbete liksom det lokala utvecklingsarbetet har dock 61

för grundskolans del till skillnad mot vad som är vanligt i andra länder = Prop. 1987/88:100

huvudsakligen varit inriktat mot högstadiet. Bil. 10

När det gäller datorer i undérvisningen på låg- och mellanstadierna finns ännu begränsade erfarenheter av utvecklingsarbete i Sverige. Resultat och erfarenheter från forsknings- och utvecklingsarbete i andra länder ger inte några entydiga svar på frågor som rör små barn och dataundervisning.

Enligt min mening behövs mer forsknings- och utvecklingsarbete för att belysa om och hur datorer kan användas som ett pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen på alla nivåer i skolan. |

Ilikhet med datautbildningsgruppen föreslår jag att en bred försöksverksamhet med datorn som pedagogiskt hjälpmedel inleds vid ett antal skolor i landet. Försöksverksamheten, som till att börja med bör bedrivas under en treårsperiod, bör läggas upp med sådan bredd att generella slutsatser skall kunna dras om datorns möjligheter som pedagogiskt hjälpmedel i flertalet ämnen i grundskolan, specialskolan, särskolan och gymnasieskolan. Stor uppmärksamhet bör därvid ägnas åt frågor om datorn som stöd för elever med särskilda svårigheter. I försöksverksamheten bör studeras hur datorer kan användas för att stödja och förbättra elevers inlärning. Enligt min mening bör i det sammanhanget samordning ske bl.a. med SIL:s och Handikappinstitutets verksamhet med utveckling av programvara för handikappade elever.

I försöksverksamheten bör också ägnas uppmärksamhet åt frågor om jämställdhet mellan flickor och pojkar vad gäller undervisning om och med datorer.

Särskilda resurser bör ställas till förfogande för fortbildning av de lärare som är berörda av försöksverksamheten.

Resurser bör också ställas till de berörda skolornas förfogande som bidrag till inköp av utrustning och programvara.

Enligt min mening bör försöksverksamheten bedrivas i samarbete med högskoleenheter med lärarutbildning. På så sätt får skolan del av de resurser och det utvecklingsarbete som finns inom högskolan, samtidigt som den grundläggande lärarutbildningen härigenom kan öka sin egen kompetens och kan använda försöksverksamhetens erfarenheter direkt i utbildningen.

Jag kommer senare under anslaget B 12. Bidrag till driften av grundskolor m. m. att föreslå att särskilda medel anslås till försöksverksamhet med datorn som pedagogiskt hjälpmedel i grundskolan, specialskolan och gymnasieskolan.

Jag kommer också senare under anslaget B 17. Bidrag till driften av särskolor m. m. att föreslå att särskilda medel anslås till sådan försöksverksamhet i särskolan.

3.2.3.2 Pedagogisk ledningsförstärkning för datafrågor Datautbildningsgruppen har som en av de mest angelägna frågorna pekat på behovet av att avsätta resurser för en pedagogisk ledningsförstärkning för dataundervisningen. Gruppens uppfattning styrks också av SÖ:s utvärdering. | 62

Jag föreslår mot denna bakgrund att för varje grundskola med högstadi- — Prop. 1987/88:100 um beräknas särskilda resurser för en lärare med datoransvar. Det bör ske = Bil. 10 genom all de resurser som nu tilldelas kommunerna för lärare med specialfunktioner i skolan utökas i syfte att åtminstone i genomsnitt en och en halv veckotimme per skola kan avsättas för detta ändamål. Den föreslagna resursen bör i första hand avsättas för att främja pedagogisk utveckling och viss fortbildning för dataundervisningen i skolan samt visst ansvar för datorutrustningen. Jag utgår från att kommunerna med kommunala medel bekostar de ytterligare insatser som kan behövas för det renodlade tekniska underhållet av datorsystemen i skolan. Också denna uppgift bör dock av praktiska skäl kunna läggas på den lärare som är datoransvarig.

För att datorutrustningarna i specialskolan skall kunna utnyttjas effektivt såväl i den grundläggande dataundervisningen som i mer utvecklade former av datoranvändning i undervisningen anser jag att det är angeläget att också specialskolan tilldelas särskilda resurser för en pedagogisk ledningsförstärkning på dataområdet.

Jag kommer under anslagen B 12. Bidrag till driften av grundskolor m.m. och B 15. Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader föreslå att medel anvisas för en pedagogisk ledningsförstärkning för datafrågor på grundskolans högstadium och i specialskolan.

Till frågan om en pedagogisk ledningsförstärkning för datafrågor i gymnasieskolan återkommer utbildningsministern i en proposition om yrkesutbildningen.

3.2.3.3 Investeringar i datorutrustning och programvara i specialskolan och särskolan Den undervisning som skall ge grundläggande kunskaper om datorer och deras användning — datalära — som bedrivs på grundskolans högstadium och i gymnasieskolan skall även i tillämpliga delar förverkligas inom specialskolan.

För budgetåren 1986/87 och 1987/88 har totalt anvisats 1850 000 kr. för inköp av datorutrustning till specialskolan. Dessa medel har i första hand utnyttjats för att förse skolorna med en grunduppsättning av datorer och basprogramvara för ord- och textbehandling, databashantering och kalkylering.

Härutöver bör medel anvisas för anskaffning av speciella handikappanpassningar till utrustningarna samt särskild programvara för att kunna göra alla elever i specialskolan delaktiga i den nya tekniken. Jag kommer senare under anslaget B 16. Specialskolan m. m.: Utrustning m. m. att föreslå att särskilda medel anvisas för detta.

Statsbidrag till kostnader för upphandling av datorutrustning inom särskolan utgår för närvarande inte. Avsaknaden av sådant statsbidrag till särskolan gör att dataundervisningen där har kommit i ett sämre läge än i andra skolformer. Jag förordar därför att bidrag utgår till kostnader för anskaffning av datorutrustning även inom särskolan. Jag kommer senare under anslaget B 17. Bidrag till driften av särskolor m. m. att föreslå att särskilda medel anvisas för detta. 63

3.2.3.4 Investeringar i datorutrustning och programvara i gymnasieskolan

Bil. 10

Som tidigare har redovisats utgår särskilt stimulansbidrag till kommunerna för anskaffning av datorutrustning och programvara för dataundervisning-

en i gymnasieskolan. Vid utgången av budgetåret 1989/90 beräknas alla gymnasieskolor vara utrustade med en till fyra datasalar med vardera 15

arbetsplatser, Därmed kommer alla gymnasieskolor att ha tillgång till och

kunna arbeta med program för bl. a. ord- och textbehandling, kalkylering

och databashantering.

Vissa tekniska, yrkestekniska och ekonomiska studievägar har emeller-

tid behov av såväl mer avancerad datorutrustning som mer avancerad

programvara. Som exempel kan nämnas utrustning för konstruktions- och produktionsberedning inom tekniska utbildningar. Kommunerna bör därför få ett särskilt stimulansbidrag för anskaffning av datorutrustning och programvara som erfordras i tekniska, yrkestekni-

ska och ekonomiska ämnen. Utbildningsministern avser att återkomma

med förslag med denna innebörd i 1989 års budgetproposition. |

3.2.3.5 Utvecklingsarbete m. m.

Datautbildningsgruppen anför i sin promemoria att datorer som pedagogiska hjälpmedel i undervisningen skiljer sig väsentligt från de läromedel som

hittills använts. Likaväl som datorn kan påverka undervisningen i positiv

riktning kan den komma att användas på ett sätt som vrider den pedagogis-

ka utvecklingen tillbaka. Det är därför viktigt, menar gruppen, att föränd-

ringar av utbildningen med anledning av datatekniken genomförs med utgångspunkt i resultat av utvecklingsarbete och försöksverksamhet.

Jag delar denna uppfattning. Jag menar i likhet med arbetsgruppen att den viktiga men problematiska uppgiften att göra datatekniken till ett redskap för lärare i skolan i syfte att effektivisera och samtidigt kvalitativt

förbättra undervisningen till stor del fortfarande är olöst. Visserligen pågår

utvecklingsarbete kring pedagogiska och metodiska problem inom området. Men vare sig ansvariga myndigheter eller lärarnas flertal är i dag säkra

på datorns roll som pedagogiskt hjälpmedel.

Framväxten av dataundervisningen i skolan har delvis byggt på och

åtföljts av forskning och utvecklingsarbete. Området är dock mycket om-

fattande och resurserna har hittills varit begränsade, varför endast ett fåtal

frågor har kunnat belysas. |

Utöver vad jag tidigare anfört om försöksverksamhet med datorn som

pedagogiskt hjälpmedel förordar jag mot denna bakgrund särskilda resur-

ser för centralt och regional utvecklingsarbete på dataområdet. Ett syfte med sådana insatser bör vara att ge stöd i planering, genomförande och utvärdering av den föreslagna försöksverksamheten. Ett annat syfte bör vara att stödja en fortsatt utveckling när det gäller programvara. Särskilt

stöd bör också ges till centrala insatser för utveckling av datatekniken i undervisningen för handikappade elever och för elever med andra särskil-

da behov.

Jag kommer senare under anslagen B 4. Statens institut för läromedel, B 64

5. Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet m.m. och B 12. Bidrag till" Prop. 1987/88:100

driften av grundskolor m.m. att föreslå att särskilda medet anslås till — Bil. 10

utvecklingsarbete för dataundervisningen i skolan. :

Huvudansvaret för att genomföra försöksverksamhet och utvecklingsar-

bete bör på central och regional nivå åvila flera myndigheter, förutom SÖ

främst SIL och högskolor med lärarutbildning. Också myndigheter och organisationer inom handikappområdet kommer att vara berörda. Jag avser att senare föreslå regeringen att tillsätta en grupp för samordning av.de

insatser jag har föreslagit för försöksverksamhet och utvecklingsarbete:

Det bör ankomma på regeringen, efter förslag från berörda myndigheter, att fördela de medel som anslås för dessa båda ändamål.

Utbildningsministern anför

3.2.3.6Lärarutbildning .

I den proposition som låg till grund för riksdagsbeslutet om en ny grund-

skollärarutbildning framhöll min företrädare att datafrågor hör till de områ-

den som är gemensamma för all lärarutbildning för grundskolan. även om lärarna behöver kunskaper. i datafrågor i olika omfattning beroende på inriktning och specialisering (prop. 1984/85:122, UbU 31, rskr. 366).

UHÄ och berörda högskoleenheter arbetar för närvarande med genom-

förandet av reformen. Detta sker i samverkan med skolväsendet på olika

nivåer. Av UHÄ:s överväganden och förslag. för den nya utbildningen

framgår att dataundervisning skall ingå i utbildningen för samtliga lärare. För lärare som skall undervisa i matematik och naturorienterande ämnen ingår utbildning i datafrågor i större omfattning. Enligt min mening framgår av UHÄ:s överväganden att behovet av datautbildning har beaktats i det hittills genomförda reformarbetet. Jag utgår ifrån att datafrågorna också behandlas enligt samma intentioner i arbetet med lokala planer och kurs-

planer. Också i speciallärarutbildningen är det, enligt min mening, nödvän-

digt att behandla datafrågor. Jag har för avsikt att återkomma till denna

fråga i samband med en redovisning för speciallärarutbildningen.

Jag instämmer i den bedömning som datautbildningsgruppen gjort av vikten av fortbildning för lärarutbildare i datafrågor. Utan en kraftig sats-

ning på lärarutbildares fortbildning kommer det att vara svårt att uppnå en

förbättrad lärarutbildning i detta avseende inom acceptabel tid. Jag utgår ifrån att berörda högskoleenheter prövar möjligheten för sin personal att delta i de kurser som anordnäs för skolans personal. Jag förutsätter vidare

att detta fortbildningsbehov beaktas i samband med grundskollärarreformen. oo :

Enligt min mening måste situationen vad gäller datorutrustning för lärarutbildningen kraftigt förbättras. Lärarutbildningen bör ges möjligheter att använda datorn på ett likartat sätt som i skolan. Jag har vid min medelsbe-

räkning under anslaget I 2. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. inom kostnadsramen för utrustning för grundskollärarutbildningen inbegripit medel för inköp av datorutrustning också för övriga

lärarutbildningar. sa 65

s Riksdagen 19871/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga I0

N

Vad gäller gymnasieskolans dataundervisning vill jag här redovisa att tjänster i datakunskap och annat ämne bör kunna inrättas fr;o.m. hösten — Bil. 10 1988. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag i denna fråga. Lärarutbildning för dessa ämnen bör därefter kunna anordnas.

3.2.3.7 Bred datautbildning för vuxna Datautbildningsgruppen har hänvisat till att regering och riksdag sedan början av 1980-talet gjort särskilda satsningar på bred, grundläggande datautbildning för vuxna, i synnerhet kortutbildade, och föreslagit att dessa satsningar skall fortsätta och utvidgas. När det gäller utbildningens innehåll och omfattning bygger arbetsgruppen på ett förslag av datadelegationen som presenterades i betänkandet (SOU 1985:50) Bred datautbildning. Arbetsgruppen har föreslagit att de som inte kan få en bred datautbildning på sin arbetsplats eller inom ramen för annan vuxenutbildning skall erbjudas att på fritid och på rimliga ekonomiska villkor genomgå en sådan utbildning i studieförbundens regi. Arbetsgruppen anser att studieförbunden är lämpliga anordnare, därför att de har lätt att nå ut till grupper med kort utbildning, t. ex. kvinnor, invandrare och handikappade.

Arbetsgruppen har föreslagit att studieförbunden skall få ett tilläggsbidrag om 150 kr., när de anordnar grundläggande datautbildning av det slag som beskrivits i datadelegationens betänkande. Tilläggsbidragen behövs enligt arbetsgruppen för att deltagaravgifterna inte skall bli högre än för andra studiecirklar, trots att kostnaderna är höga för anordnarna. Arbets- ' gruppen har föreslagit en satsning om sammanlagt 150 milj. kr. under fem år. För det första året har föreslagits 10 milj. kr.

Jag anser att både datadelegationens och arbetsgruppens förslag är väl underbyggda. Det är väsentligt, både ur allmän demokratisk synpunkt och för att åstadkomma ett väl fungerande arbetsliv, att även korttidsutbildade vuxna erbjuds grundläggande kunskaper om datatekniken och dess konsekvenser. Jag är emellertid av statsfinansiella skäl inte beredd att föreslå att det utgår ett så stort tilläggsbidrag som det föreslagna för studiecirklar i bred, grundläggande datautbildning.

Studieförbunden har fr. o. m. innevarande budgetår möjlighet att anordna ett visst antal studiecirklar enligt friare regler för verksamhet främst för korttidsutbildade och för andra med motsvarande särskilda behov. Jag kommer senare denna dag att föreslå att det för timmar som ingår i denna verksamhet skall utgå ett tilläggsbidrag om 40 kr. Målgruppen för denna verksamhet sammanfaller i stor utsträckning med den målgrupp som avses med datautbildningsgruppens förslag. Min förhoppning är att de friare reglerna och tilläggsbidraget skall ge studieförbunden ökade möjligheter att erbjuda bred, grundläggande datautbildning till grupper som inte får sådana kunskaper i sitt arbete eller på annat sätt.

3.3 Jämställdhetsfrågor I föregående års budgetproposition lämnade jag en lägesbeskrivning av skolans förhållanden från jämställdhetssynpunkt. Av denna framgick att, 66

sett över en längre tidsperiod, en viss positiv utveckling kan iakttagas. Detta gäller t ex könsfördelningen på gymnasieskolans och högskolans = Bil. 10 olika linjer. Samtidigt kan konstateras att förändringstakten är relativt långsam och att förhållandena på en rad områden alltjämt är klart otillfredsställande. Det finns därför skäl att intensifiera arbetet med jämställdhetsfrågor inom utbildningsväsendet.

Arbetet synes mig böra drivas längs två huvudlinjer. Längs den ena gäller det att söka påverka innehållet i de yrken och utbildningar som våra ungdomar väljer. I den mån det faktiskt sker en utjämning av ansvar, arbetsmiljö och arbetsvillkor finns det därmed anledning att räkna med att såväl den sociala och regionala snedrekryteringen som obalansen mellan könen till olika utbildningsvägar minskar i omfattning och betydelse.

Längs en andra huvudlinje gäller det att genom skilda former av särbehandling söka påskynda en utveckling i den riktning vi önskar. Om den unga människan inte behöver jämföras med andra än sina kamrater av samma kön ökar utsikterna för att vederbörande skall våga ta det steg som hon eller han annars tvekar inför. Ingen form av särbehandling verkar emellertid av egen kraft. Detta är viktigt att' understryka. Såväl den valda utbildningsvägen som det efterföljande yrkesarbetet måste vara bättre än vad de positivt särbehandlade i utgångsläget föreställer sig. I annat fall kan effekten lätt bli rakt motsatt till vad som har varit avsikten. :

Jag delar skolöverstyrelsens uppfattnir.g att det nu finns skäl för att gå vidare med det jämställdhetsarbete som påbörjats såväl vad gäller förändringar i skolarbetets organisation och innehåll som i arbetet med skilda former av särbehandling. Skolöverstyrelsen presenterar i sin framställan en rad exempel på åtgärder i dessa båda syften.

Det finns goda motiv för att nu pröva mer okonventionella lösningar för att åstadkomma ett tydligare genombrott för arbetet med jämställdhet inom såväl ungdomsskolan som högskolan och den allmänna vuxenutbildningen. Jag avser att bedriva arbetet enligt den inriktning, som jag här har angivit. Formerna härför kommer jag att närmare redogöra för i den samlade proposition om jämställdhetsarbetet, vars framläggande våren 1988 arbetsmarknadsministern senare i dag kommer att förutskicka. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Göransson.

3.4 Miljöfrågor 3.4.1 Allmänt Frågor som rör värnet av vår miljö har allt mer kommit att framstå som avgörande för våra framtida livsbetingelser och vår överlevnad. Luftföroreningar, skogsdöd och förorening av sjöar och hav har nått en sådan omfattning att de utgör hot mot vår hälsa och den ekologiska balansen. Kraftfulla åtgärder för att förbättra miljön är därför nödvändiga.

Ett framgångsrikt miljöarbete förutsätter emellertid medverkan inom alla samhällsområden. Utbildnings-, forsknings- och kulturpolitiken har där viktiga bidrag att lämna.

Utbildningspolitikens centrala roll har uppmärksammats världen över. 67

Vid Unesco:s och UNEP:s kongress om miljövårdsutbildning i Moskva i = Prop. 1987/88:100 augusti 1987 redovisades från en rad länder — både industriländer och = Bil. 10 u-länder, såväl OECD-länder som socialistiska stater i Öst-Europa och Asien — ökade ambitioner på detta område.

En fundamental roll för forskningen och den högre utbildningen är att | utveckla den sofistikerade teknik som behövs för att lösa miljöproblemen. Genom att systematiskt inrikta tekniken mot lösningar som innebär hushållning med naturresurser och energi får vi ett positivt samband mellan teknisk och ekonomisk tillväxt och god miljö. Uppfattningen att tillväxt oundvikligen leder till sämre miljö bygger på en felsyn. Det är snarare så att ju mer tekniken utvecklas och förfinas, desto större blir möjligheterna att skydda och bevara en god miljö.

Utbildningspolitikens mest påtagliga roll för miljöarbetet är att svara för utveckling och upprätthållande av kompetensen hos befattningshavare inom miljövården och andra områden av betydelse för miljön. Den mest grundläggande rollen är dock att ge alla en ekologisk allmänbildning och en förståelse för sambanden mellan människan och hennes omgivning.

Med hänvisning till utbildningsfrågornas strategiska betydelse för miljövårdsarbetet anmälde miljö- och energiministern i förra årets bud- =. getproposition (prop. 1986/87:100 bil. 16 s. 19) att hon i samråd med mig och statsrådet Göransson funnit det ändamålsenligt att bilda en gemensam arbetsgrupp mellan utbildningsdepartementet och miljö- och energidepartementet.

Arbetsgruppen har varit verksam under år 1987 och utarbetat ett antal. förslag till åtgärder.

De förslag som jag och statsrådet Göransson i i det följande redovisar har i flertalet fall utarbetats inom den nyss nämnda arbetsgruppen. Vår anmälan av dessa förslag sker efter samråd med miljö- och energiministern.

Statsrådet Göransson anför

3.4.2 Undervisning i miljöfrågor i grundskolan Beträffande miljöfrågorna i grundskolan har den nyss nämnda arbetsgruppen i samråd med skolöverstyrelsen (SÖ) och statens naturvårdsverk utarbetat vissa förslag till åtgärder fr. o. m. budgetåret 1988/89. Jag vill i det närmast följande beröra några av dessa.

I dag finns särskilda personer knutna till länsskolnämnderna med uppgift att vägleda och inspirera undervisningen i miljöfrågor, s. k. miljöresurspersoner. Inga särskilda ekonomiska resurser har dock avsatts för ändamålet. Jag anser i likhet med arbetsgruppen att länsskolnämnderna bör få ett reellt handlingsutrymme genom att det under anslaget B 3. Stöd för utveckling .av skolväsendet beräknas medel för den personella insatsen samt för inköp av tjänster från miljöorganisationer m. m.

Stort behov finns även av fakta- och informationsmaterial av olika slag, liksom av en periodisk tidskrift om miljöfrågor och miljöundervisning. . 68

Miljö- och energiministern kommer'senare denna dag att föreslå att medel — Prop. 1987/88: 100 för sådana åtgärder anvisas till statens naturvårdsverk. : Bil. 10:

I samarbete med statens naturvårdsverk organiserar nu allt fler kommuner s.k. naturskolor. Syftet med dessa är att vara ett praktiskt komplement till skolans undervisning i orienteringsämnen. Jag ser det som glädjande och angeläget att verksamhet av detta slag får en ökad spridning. Särskilt för de många elever som växer upp i tätorter är det en ovärderlig tillgång att det finns en naturskola i kommunen, men även för skolor som har naturmiljöer nära inpå sig är det av stort värde att ha en organiserad friluftsverksamhet. Naturskolorna bör ses som en resurs som den tidigare nämnda personalen på länsskolnämnderna kan hänvisa till och utnyttja i sin verksamhet i kontakt med enskilda skolor.

För att stimulera skolorna till en utveckling av undervisningen i miljöfrågor behöver vidare årligen återkommande motivationshöjande åtgärder vidtagas. SÖ och naturvårdsverket kommer att samverka vid planering och genomförande av sådana aktiviteter. En mindre del av de medel som anslås under tidigare nämnda anslag bör därför reserveras för dessa åtgärder.

Utbildningsministern anför

3.4.3 Undervisning i miljöfrågor i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning Som jag framhållit i det föregående är miljöfrågorna av en så övergripande natur att de har anknytningspunkter i praktiskt taget alla ämnen i skolan och den kommunala vuxenutbildningen. I vissa ämnen har dock miljöfrågorna en mera självskriven plats än i andra. |

Inom teoretiska utbildningar är framför allt biologi ett naturligt ”värdämne”, men också t. ex.ämnena naturkunskap, fysik, kemi och samhälls- . kunskap. Flera av dessa ämnen har huvudmoment som direkt har koppling till miljöfrågor och miljövård.

Vad gäller yrkesinriktade utbildningar torde det naturliga värdämnet vara det eller de dominerande yrkesämnena på respektive linjer/kurser.

Enligt min mening är det angeläget att på olika sätt stödja lärarna i deras arbete att ta upp miljöfrågorna i undervisningen. Detta skulle kunna"ske genom en mer genomtänkt produktion av informations- och undervisningsmaterial, som är mer direkt anpassat till respektive undervisningsämne. Sålunda behöver t. ex. undervisningen i samhällskunskap stöd av informations- och undervisningsmaterial om miljöskyddslagen, naturvårdslagen, näringslivets resp. allmänhetens ansvar m. m. Sådant material bör, för att vara tillräckligt konkret, även innehålla praktikfall, tagna ur verkligheten. - För de olika yrkesämnena behövs konkreta beskrivningar av vad miljöskyddslagen och naturvårdslagen innebär för resp. yrkesämne.

Som hjälp att utnyttja informations- och undervisningsmaterial av detta slag är det också angeläget att ett nära samarbete sker med länsstyrelser- 69

nas naturvårdsenheter och kommunala hälso- och miljöskyddsförvaltning- — Prop. 1987/88:100 ar. Dessa kan även bidra med lokalt anknutet material att bygga undervis- = Bil. 10 ningen på.

I en kommande proposition om den framtida yrkesutbildningen i gymnasieskolan avser jag att återkomma till miljöfrågornas plats inom detta utbildningsområde.

3.4.4 Miljöfrågorna i grundläggande högskoleutbildning Grundläggande högskoleutbildning är ett viktigt instrument för att föra ut kunskap om miljöfrågor till dem som senare i yrkeslivet på olika sätt kommer att påverka utformningen av vår miljö. Jag ser det därför som självklart att studerande i den grundläggande utbildningen får insikter i dessa frågor. .

Miljöfrågorna berör i stort sett samtliga högskoleutbildningar. Omfattningen av miljöinslagen varierar naturligtvis inom vida gränser, eftersom högskolan omfattar ett brett spektrum av utbildningar, från humanistiska och konstnärliga utbildningar till specialistutbildningar.

I detta sammanhang kommer jag att behandla utbildningar där miljöfrågorna är väsentliga för en god insats i arbetslivet. Jag tänker då främst på tekniska och naturvetenskapliga utbildningar som leder till sådan yrkesverksamhet där beslut fattas och åtgärder vidtas som påverkar vår yttre och inre miljö. Vidare tänker jag på lärarutbildningarna. Dessa är av stor betydelse i detta sammanhang, eftersom lärarna i grundskolan har ansvaret för att ge barn och ungdomar kunskaper om och förståelse för miljöns betydelse för våra livsbetingelser och vår överlevnad.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har i skrivelse till regeringen den 1 oktober 1987 redovisat olika åtgärder som vidtagits för att öka miljöinslagen i matematisk-naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. . UHÄ konstaterar där att man utnyttjat möjligheterna att påverka utbildningarnas innehåll via utbildningsplaner så långt det är möjligt. I fortsättningen avser UHÄ att koncentrera sitt arbete på att följa upp hur målen för miljöinslagen uppfylls vid olika högskoleenheter. Bl. a. planeras en konferens med linjenämndsföreträdare och utbildningsledare inom den tekniska sektorn.

I de utbildningsplaner för lärarutbildningen som fastställs av UHÄ har kraven på kunskaper om miljöfrågor skärpts. Eftersom utbildningens konkreta innehåll utformas genom lokala beslut, har linjenämnderna en nyckelroll när det gäller att införa miljöfrågor i utbildningen. UHÄ bör i samarbete med naturvårdsverket m. fl. kunna ge vägledning och stöd åt det lokala arbetet. Jag har erfarit att UHÄ bl.a. planerar konferenser med linjenämndsföreträdare och utbildningsledare inom undervisningssektorn och med lärarutbildare inom de naturvetenskapliga ämnena.

Jag ser positivt på de åtgärder som UHÄ vidtagit. Det finns emellertid nu skäl att vidga insatserna till att också omfatta fler utbildningslinjer, också inom andra yrkesutbildningssektorer. Jag avser därför att återkomma till regeringen med ett förslag till uppdrag åt UHÄ att intensifiera sina 70

insatser även vad avser utbildningarna inom sektorn för utbildning för Prop. 1987/88:100

administrativa, ekonomiska och sociala yrken. | Bil. 10

Fortbildning av lärare och lärarutbildare är ett väsentligt medel för att förbättra miljöfrågornas ställning i skolan och förskolan. Dessa frågor har hittills inte prioriterats särskilt högt av kommunerna när det gäller lärarut- . bildning. Jag har i det föregående redovisat en rad åtgärder för att stärka miljöfrågorna i skolan. Jag räknar med att kommunerna följer upp de nu föreslagna åtgärderna genom att ge fortbildning inom miljöområdet ökad prioritet. Jag utgår också från att högskolan i samband med de förändringar av lärarutbildningarna som nu genomförs utnyttjar tillfället att fortbilda lärarutbildarna inom detta viktiga område.

3.4.5 Miljöinsatser inom forskningsområdet Forskning för en bättre miljö och en varsammare resurshushållning var ett av de områden som prioriterades i 1987 års proposition om forskning. Propositionen har inneburit väsentliga förstärkningar inom en rad ämnesområden som är av stor betydelse för att vi skall få underlag för åtgärder mot olika miljöproblem.

Jag vill i detta sammanhang särskilt nämna det centrum för miljövetenskaplig forskning som inrättats vid universitetet i Umeå den 1 juli 1987, stödet till det internationella miljöforskningssamarbetet Global Change, där Sverige genom Vetenskapsakademien åtagit sig sekretariatsfunktionen, och de förstärkningar som tillförts den toxikologiska forskningen, bioteknikområdet och polarforskningen. Vidare skall baslaboratorier för marin naturvetenskaplig forskning inrättas. Dessa kommer att kunna få en betydelsefull roll för miljöövervakningen kring våra kuster. Dessa och andra insatser inom forskningen kommer enligt min bedömning att få stor betydelse, direkt eller indirekt, för möjligheterna att bedriva en aktiv miljöpolitik. .

Statsrådet Göransson anför

3.4.6 Miljöinsatser inom kulturområdet Uppgiften att förbättra miljöundervisningen är också av betydelse för kulturområdet. En viktig uppgift för länsskolnämndernas personal med särskild kompetens inom miljöområdet bör vara att företräda en bred miljösyn som också omfattar vården av den av människan byggda och odlade miljön — kulturmiljön. Naturvärden och kulturhistoriska värden bör sålunda ses i ett samlat perspektiv, t. ex. när det gäller det traditionella odlingslandskapet där ett äldre ekonomiskt markutnyttjande givit betingelserna för den flora och fauna som vi nu värnar om.

Det är numera också uppenbart att luftföroreningarna hotar också värt kulturhistoriska arv genom att värdefulla byggnader och kulturföremål bryts ned i accelererande takt. En viktig utgångspunkt för undervisningen i 71

att skyddet av miljön skall omfatta även de värden som människan själv Bil. 10

har tillfört. Jag återkommer till :dessa frågor i den proposition om kulturmiljövården som regeringen planerar till våren 1988.

I regeringens proposition (prop. 1986/87:97 s. 27-28) om de: centrala museernas uppgifter och ansvar behandlade jag museernas ansvar för ckologisk kunskapsspridning. Medel har anvisats som gjort det möjligt för bl. a. naturhistoriska riksmuseet, Skansen, kulturrådet och naturvårdsverket att påbörja ett utvecklingsprojekt inom detta område.

Bil. 10 A 1. Utbildningsdepartementet

1986/87 Utgift 38463 319

1987/88 Anslag 34 500 000

1988/89 Förslag 36995 000

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden Personal : : | 163 = 4 Anslag

Förvaltningskostnader34281 000+2490 000
(därav lönekostnader)(28 697 000) (+2 240 000)
Besvärsnämnd219000+ 5000
Summa34500 000+2495 000

För utbildningsdepartementets del beräknar jag medel med utgångspunkt i ett huvudförslag, som fördelas med 596 över en treårsperiod. Totalt beräknas för budgetåren 1988/89 t.o.m. 1990/91 en besparing med 1725 000 kr., fördelat med resp. 100000, 625 000 och 1000 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utbildningsdepartementet för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag av 36995 000 kr. |

A 2. Utredningar m. m.

1986/87 Utgift 21242 507 Reservation 79010 1987/88 Anslag 21953 000 1988/89 Förslag 16613 000

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utredningar m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reser-

vationsanslag av 16613 000 kr. ' :

A 3. Extra utgifter|
1986/87 Utgift -933 585 Reservation17 464
1987/88 Anslag951 000
1988/89 Förslag951 000

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva-

tionsanslag av 951 000 kr. |

Prop. 1987/88: 100

B. SKOLVÄSENDET

Bil. 10

Centrala och regionala myndigheter m. m.

:B 1. Skolöverstyrelsen

1986/87 Utgift 142 553 434 1987/88 Anslag 128 592 000 1988/89 Förslag 133 611000

Skolöverstyrelsens (SÖ) arbetsuppgifter och organisation framgår av förordningen (1981:1371) med instruktion för den statliga skoladministrationen.

Skolöverstyrelsen SÖ:s anslagsframställning innebär i huvudsak följande. ee

1. Enligt regeringens direktiv för myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret 1988/89 skall ett treårigt huvudförslag redovisas med en sammanlagd minskning om 5 76. Om en myndighet emellertid av särskilda skäl bedömer det inte lämpligt att fastlägga resursramen för mer än ett år, skall myndigheten lämna ett förslag för budgetåret 1988/89 vilket innebär en minskning med minst 222. Sådana skäl kan enligt direktiven vara statsmaktsbeslut som märkbart kommer att påverka myndighetens verksamhet under perioden.

SÖ redovisar följande skäl för att en resursram bör fastläggas för endast ett budgetår. |

Beredningen av frågor om styrningen av skolan har nyligen börjat sitt arbete. Inom ramen för beredningen behandlas fördelningen av ansvar mellan olika intressenter på skolområdet, särskilt förhållandet mellan staten och kommunerna. Beredningens förslag torde få stor betydelse för SÖ:s roll och verksamhet. Även den aviserade förändringen av den statliga förvaltningen i länen kan få konsekvenser för SÖ:s organisation. SÖ:s redovisningscentrals framtida roll och verksamhetsområde är beroende av utredningen om den samordnade länsförvaltningen men också av riksrevisionsverkets utredning om redovisningsverksamheten. Inom den närmaste framtiden, sannolikt inom dén treårsperiod som ett huvudförslag innefattar, kommer SÖ:s verksamhet alltså med mycket stor sannolikhet att förändras. SÖ lämnar därför ett huvudförslag innebärande en tvåprocentig minskning (—2 422 000 kr.) för enbart budgetåret 1988/89 och hemställer att resurserna fastställs endast för detta budgetår.

SÖ föreslår att denna minskning tas ut genom dels indragning av tjänsten som överdirektör och åtta tjänster i lönefältet N 8—N 16 vid'redovisningscentralen, dels genom minskning av medel till expertis och övriga förvaltningskostnader samt lokalkostnader. Tjänsten som överdirektör har enligt riksdagens beslut varit vakant sedan innehavaren förordnades på annan tjänst den 1 juli 1985. En enklare konstruktion av verksledningen har under tiden prövats. Ett av skolråden har, utan förändringar av hans arbetsuppgifter i övrigt, fungerat som ställföreträdare för generaldirektören och bl. a. 74

varit ledamot och vice ordförande i SÖ:s styrelse. Denna ordning bör enligt SÖ:s mening permanentas. : Bil. 10

2. SÖ har i skrivelse den 29 juni 1987 föreslagit vissa förändringar i SÖ:s ' organisation, som syftar till en omstrukturering av planeringssekretariatet och administrativa avdelningen.

3. SÖ anser att medel för information behöver ökas med minst 4 milj. kr. Härav har SÖ beräknat 2 milj. kr. för information om förändringar av den yrkesinriktade gymnasiala utbildningen. SÖ förutsätter att medel för detta ändamål ställs till förfogande i särskild ordning. Medelsbehovet för övriga informationsinsatser ökar med 2 milj. kr. för bl.a. ökat sidantal i LäroplansDebatt, information till lärare i grundskolan om fortbildning till kompetens motsvarande den nya grundskollärarutbildningen, breddad information till skolledare i form av nyhetsblad samt informationsbroschyr om statens skolor för vuxna.

4. Förbundet Mot Läs- och Skrivsvårigheter (FMIS) bildades år 1979. Dess verksamhet Skriv-Knuten bedrivs på försök under en treårsperiod till utgången av december.1988. Försöket bekostas med medel ur Allmänna arvsfonden och vissa medel från Utbildningsradion. .

SÖ anser att en mer permanent lösning bör sökas av frågan om resurser för den angelägna verksamhet som Skriv-Knuten bedriver och avser återkomma med förslag i anslagsframställningen för budgetåret 1989/90. SÖ anser emellertid att det nu är nödvändigt att garantera fortlevnad av Skriv-Knutens verksamhet även under andra hälften av budgetåret 1988/89. Skriv-Knuten har beräknat kostnaderna härför till 665 000 kr. SÖ föreslår en engångsanvisning om 500 000 kr. för ändamålet.

5. SÖ beräknar medelsbehovet under förslagsanslaget Skolöverstyrelsen till 133 346 000 kr. (exkl. pris- och löneomräkning, vilken enligt direktiven skall göras av regeringskansliet).

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden

Personal359—10
Anslag |
Förvaltningskostnader104445 000+3 799 000
(därav lönekostnader)(80253 000) (+4 203 000)
Lokalkostnader16 687 000+ 19000
Kostnader för redovisningscentral1436 000+ 128000
Skolöverstyrelsens författningssamling1208 000+ 161000
Bidrag till vissa organisationer m. m.1594000+ 780000
Bidrag till löntagarorganisationer3312 000 128 592 000+ 132000 +5019 000

Föredragandens överväganden Kommittén Beredningen om ansvarsfördelning och styrning på skolområdet skall lämna sina förslag så att en proposition kan föreläggas riksdagen under våren 1988. Förslagen kan få konsekvenser för skolöverstyrelsen (SÖ). Jag har därför i huvudförslaget utgått från att en resursram bör 75

fastställas för endast ett budgetår och vid mina beräkningar utgått från en Prop. 1987/88:100 ' minskning om 2551 000 kr. Jag vill för riksdagens kännedom meddela att — Bil. 10 jag avser att återkomma till regeringen med förslag att fr.o.m. den 1 juli 1988 dra in tjänsten som överdirektör vid skolöverstyrelsen.(1)

Jag har beräknat 7 837 000 kr. i pris- och löneomräkning. Jag vill för riksdagens kännedom meddela att regeringen den 15 oktober

1987 beslutat om vissa smärre organisatoriska förändringar av SÖ. Således sammanförs delar av den administrativa avdelningen och planeringssekretariatet fr. o. m. den 1 juli 1988 till en planeringsavdelning samtidigt som en enhet under generaldirektören inrättas för juridiska ärenden.(2)

I likhet med SÖ finner jag det viktigt att sprida information om skolans mål och arbete. Särskilt viktigt är det att informationsinsatserna till skolledare kan breddas och fördjupas. Jag har dock inte nu beräknat några extra medel för detta. Anslaget förstärktes senast inför budgetåret 1986/87 med I milj. kr.(3) | : |

Den verksamhet som bedrivs av Förbundet Mot Läs- och Skrivsvårigheter genom Skriv-Knuten fyller enligt min mening en viktig funktion. Jag

budgetåret 1988/89. Medlen beräknas under anslagsposten Bidrag till vissa organisationer.(4)

Jag har i inledningen (ävsnitt 3.2) redovisat mina överväganden beträffande insatser rörande dataundervisning i skolan m.m. Jag har därvid funnit att det inte längre är nödvändigt att här anvisa särskilda informationsmedel (— 1 milj. kr.).

Jag kommer senare under anslaget G 11. Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation att föreslå att ansvaret för framställning av Jättläst litteratur överförs från SÖ till den fr. o. m. den 1 januari 1987 bildade Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation. Till följd härav överförs medel motsvarande kostnaderna för personal jämte lokaler, sammanlagt 320 000 kr., från detta anstag till det nämnda anslaget G 11.

[ övrigt räknar jag inte med andra förändringar under anslaget än sådana

som är av automatisk natur. |

Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Skolöverstyrelsen för budgetåret 1988/89 anvisa ett för-.

slagsanslag av 133 611 000 kr.

B 2. Länsskolnämnderna

1986/87 Utgift 160503 141 1987/88 Anslag 154 159 000 1988/89 Förslag 147 986 000

Länsskolnämndernas arbetsuppgifter och organisation framgår av förordningen (1981:1371) med instruktion för den statliga skoladministra- | 76

tionen. Föreskrifter om vissa ledamöter och suppleanter i länsskolnämn- = Prop. 1987/88:100 derna finns i 2 kap. 3 § skollagen (1985:1100). Bil. 10

Ur anslaget bestrids kostnader för personal vid länsskolnämnderna samt vid utbildningsenheten vid länsstyrelsen i Norrbottens län. |

. Skolöverstyrelsen 1. Enligt regeringens direktiv för myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret 1988/89 skall ett treårigt huvudförslag lämnas med en sammanlagd minskning om minst 5 76. Om emellertid en myndighet av särskilda skäl bedömer det olämpligt att fastlägga resursramen för mer än ett år, skall emellertid ett förslag lämnas för budgetåret 1988/89 innebärande en minskning med minst 2 Zz.

Övervägandena om en samordnad länsförvaltning innebär i nuläget en betydande osäkerhet om länsskolnämndernas framtida organisation. Även förslag från beredningen om ansvarsfördelning och styrning på skolområdet torde komma att påverka länsskolnämndernas roll och arbetsuppgifter i framtiden.

SÖ anser dessa faktorer vara skäl för att en resursram bör fastläggas för endast ett budgetår. SÖ bedömer det inte vara lämpligt och möjligt att nu föreslå rationaliseringar. som medför indragning av tjänster, utan anser sig - starka skäl för att begränsa Iuvudförslaget för budgetåret 1988/89 till

96, (—-1542 000 kr.)

2. SÖ beräknar medelsbehovet under förslagsanslaget Länsskolnämnderna till 153921 000 kr. (exkl. pris- och löneomräkning, vilken enligt direktiven skall beräknas av regeringskansliet.

1987/88 Beräknad ändring.

1988/89

Föredraganden Personal 454,5 of. Anslag | : | Förvaltningskostnader 140 862 700 ! -6938 000 ?

(därav lönekostnader) (111715 000) (—6929 000) Lokalkostnader | 13 296 300 7 + 991000"

154 159 000 —6 173 000 I varav för Norrbottens län 7261 800. Anges med anledning av försöksverksamhet med samordnad länsförvaltning i Norrbottens län (SFS 1985: 1073 och 1986: 418). + varav för Norrbottens län 5 560 000 > varav för Norrbottens län 574 900 4 varav för Norrbottens län —533 800 5 varav för Norrbottens län —466 000 $ varav för Norrbottens län +2 100

Föredragandens överväganden Förslag från kommittén Beredningen om ansvarsfördelning och styrning på skolområdet kommer att läggas till grund för en proposition till riksdagen under våren 1988. Jag finner det därför nu lämpligast att i huvudförsla- - 7

get föreslå en resursram endast för budgetåret 1988/89. Jag har vid min me-

delsberäkning utgått från en minskning om 2 26 eller 3 285 000 kr.(1) Bil. 10

Jag har beräknat pris- och löneomräkning med 10 112 000 kr. Som jag senare redovisar har jag överfört vissa expertmedel till anslaget

B 3. Stöd för utveckling av skolväsendet.

Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Länsskolnämnderna för budgetåret 1988/89 anvisa ett för-

slagsanslag av 147986 000 kr.

B 3. Stöd för utveckling av skolväsendet

1986/87 Utgift 30501 610 Reservation 1055 294

1987/88 Anslag 31930 000! 1988/89 Förslag 49 188 000

! Anslaget Länsskolnämndernas utvecklingsstöd.

Ur anslaget utgår medel dels för länsskolnämndernas verksamhet för

främjande av lokalt utvecklingsarbete, dels för länsskolnämndernas med-

verkan i program för samlad skolledarutbildning enligt förordningen

(SÖ-FS 1987:42) om skolledarutbildning, dels för bidrag till kommunernas

lokala skolutveckling enligt förordningen (1983:238) om särskilt statsbi-

drag till lokal skolutveckling (omtryckt 1984:630), dels ock för bidrag för

försöks- och utvecklingsarbetet inom gymnasieskolan enligt förordningen (1984:632) om extra statsbidrag till försöksverksamhet och utvecklingsar-

bete i gymnasieskolan.

Anslag 1987/88 Beräknad ändring 1988/89

Skolöver- Före-

styrelsen draganden I. Regional verksamhet till

stöd för utveckling av skolväsendet” 6771 000 + 542000 +16203 000

2. Bidrag till kommunernas :

lokala skolutveckling 10 190 000 —-3 184 000 + 306000 3. Försöks- och utvecklings- | arbete inom gymnasieskolan 14969 000 +3 199.000 + 449000 4. Främjande av jämställdhet

i skola och vuxenutbildning - +1000000 0 5. Fredsundervisning - +1 000 000 + 300000

31930 000 +2557 000 +17258 000 2? Tidigare Nämndernas verksamhet till främjande av lokalt utvecklingsarbete

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsens (SÖ) anslagsframställning innebär i huvudsak följande. I. Pris- och löneomräkning 2 557 000 kr. 78

L

2. Fr. o. m. budgetåret 1985/86 har från anslagsposten årligen 4 milj. kr. — Prop. 1987/88:100 fördelats till små kommuner med litet antal lärare och stort avstånd till — Bil. 10

högskola för att kompensera dem för deras relativt sett högre kostnader för lärarnas deltagande i fortbildning i högskolan.

SÖ upprepar sitt förslag från föregående års anslagsframställning att kompensationen till de angivna kommunerna bör ges inom ramen för

bidraget till lokal skolutveckling. Tekniskt bör detta gå till så att den generella bidragsprocenten som tillämpas för alla kommuner minskas med fyra hundradelar. De medel som dessa hundradelar motsvarar bör fördelas av SÖ direkt till de kommuner som behöver kompenseras för sina relativt

sett högre kostnader för fortbildning. De frigjorda medlen under före varande anslag bör enligt SÖ:s mening utnyttjas för att finansiera reformer.

3. Intresset för försöksverksamhet och utvecklingsarbete i gymnasiesko-

lan har fått en betydande omfattning. Såväl SÖ som länsskolnämnderna

har vid bedömning av ansökningarna tvingats till hårda prioriteringar och

begränsningar. Utgångspunkten för dessa bedömningar är de försöksområden som redovisades i propositionen (1983/84:116) om gymnasieskola i

utveckling och som utvecklats och exemplifierats i SÖ:s försöks- och

utvecklingsprogram. Inom dessa områden har det visat sig nödvändigt att

- göra skillnad mellan lokalt utvecklingsarbete som siktar till förbättringar

vid den egna skolan och sådan verksamhet som kan leda till förändringar av gymnasieskolan i ett nationellt perspektiv. Även med dessa avgränsningar har ytterligare prioriteringar erfordrats. Vissa försöksområden och verksamheter har krävt större ekonomiska insatser än hittills anslagna resurser medgivit. Detta gäller bl.a. försök med ämnesanknuten praktik. SÖ bedömer här behovet av ett extra resurstillskott till 4,5 milj. kr. Under försöksperioden har flera hundra enskilda skolor tillförts en

grundläggande utvärderingskompetens som varit av stort värde för skolans utveckling.

Läsåret 1985/86 deltog ca 300 skolor i verksamheten. Även här har en

anpassning måst göras till den knappa medelstilldelningen. Under för-

söksverksamhetens senare skede bör utvärderingen intensifieras, medan planering av nya projekt upphör. Även vid en sådan omprioritering av

verksamheten kvarstår behovet av en begränsad ökning av medlen för

verksamheten. SÖ bedömer att ytterligare 100 skolor borde få möjlighet att arbeta med lokal utvärdering (+2 500 000 kr.).

SÖ bedömer det sammanlagda behovet av medel för reformeringen av gymnasieskolan till 24 milj. kr. SÖ saknar emellertid möjlighet att inom sitt ansvarsområde lämna förslag om omprioriteringar för att finansiera en sådan utökning (+9,031 milj. kr.) varför SÖ begränsar sitt förslag till en

ökning med 2 milj. kr.

4, Elevernas könsbundna studie- och yrkesval har — trots en livlig debatt och mänga lokala och regionala skolprojekt — förändrats i alltför ringa grad.

Arbetsmarknadsdepartementet har under ett antal år understött olika jämställdhetsprojekt inom skolans område. Projektverksamheten har varit vitaliserande, men enligt SÖ:s uppfattning räcker det inte med att bedriva 79

tillfälliga. tidsbegränsade projekt. Det är helt nödvändigt att integrera jämställdhetsfrågan i utbildningsplanering, läroplansarbete m.m. inom = Bil. 10 resp. skolform. För detta måste en särskild offensiv komma till stånd, varvid tydliga mål skall anges för arbetet avseende resp. skolform. Särskild personal inom SÖ bör leda arbetet och tydliga tidsramar bör anges för när målen skall ha nåtts. För gymnasieskolan t. ex. bör målsättningen vara att ingen linje inom fem år skall ha mindre än 2096 av underrepresenterat kön. För T-linjen bör dock målsättningen vara att 40 76 skall vara flickor. Vidare avser SÖ att verka för att ett kontaktnät skapas mellan skola och aktiva yrkesverksamma med otraditionella yrken, vilka i egenskap av ”faddrar” engageras i skolans jämställdhetsarbete, art utforma ett långsiktigt handlingsprogram för jämställdhetsarbetet inom vuxenutbildningssek- - torn speciellt med tanke på invandrarkvinnor och kvinnor med handikapp samt art i samarbete med universitets-och högskoleämbetet ta fram ett handlingsprogram för hur jämställdhetsfrågorna skall få genomslag i lärarutbildningen.

För att göra den kraftsamling för skolans jämställdhetsarbete som SÖ finner nödvändig beräknar SÖ ett medelsbehov av 1 milj. kr.

5. Enligt SÖ:s uppfattning finns starka skäl att verka för att förstärka fredsundervisningens ställning i skolan. Läroplanernas mål och riktlinjer talar tydligt om betydelsen av att frågorna om internationell förståelse och fred uppmärksammas i undervisningen. Trots detta får dessa frågor ofta inte någon samlad och genomtänkt behandling i skolan. De globala hoten, inte minst de som kärnvapen och de militära rustningarna i övrigt innebär, kan leda till framtidsångest och pessimism bland barn och ungdom. Bl. a. av denna anledning är det av betydelse att frågor om fred och internationell förståelse behandlas i skolan.

SÖ föreslår att medel ställs till förfogande för att utveckla och förstärka - fredsundervisningen och undervisningen om och i internationell förståelse. Medlen bör i första hand användas för att bedriva pilotprojekt i grundskolan och i gymnasieskolan och koncentreras till ett begränsat antal län. SÖ föreslår I milj. kr. för detta ändamål.

6. SÖ beräknar medelsbehovet under reservationsanslaget Stöd för utveckling av skolan till 34487 000 kr.

Föredragandens överväganden Jag har beräknat pris- och löneomräkning med' 958 000 kr.

Jag anser att den kompensation, som sedan budgetåret 1985/86 utgått till små kommuner med litet antal lärare och stort avstånd till högskola för - deras relativt sett högre kostnader för. lärares deltagande i fortbildning i högskolan, även i fortsättningen bör bekostas från detta anslag (2).

Våren 1984 godkände riksdagen riktlinjerna för en utveckling av gymnasieskolan genom olika slag av försöksverksamhet (prop. 1983/84:116, UbU 29, rskr. 412). Under detta anslag beräknas medel till stöd för planering, genomförande och utvärdering av försöken. |

Chefen för utbildningsdepartementet har redan tidigare i inledningen (avsnitt 2.3) beskrivit SÖ:s första, samlade utvärdering av försöken. Där- = 80

vid har han angett ett antal områden som särskilt väsentliga att nu koncen- = Prop. 1987/88:100 trera insatserna på. Bil. 10

Med en koncentration av detta slag, när medel knappast längre behövs för planering, kan utrymme skapas för att fr.o.m. budgetåret 1989/90 använda medel under både detta och andra anslag till stöd för t. ex. det utvecklingsarbete som kommer att startas avseende treåriga yrkesutbildningar.

För budgetåret 1988/89 beräknar jag därmed inte någon ytterligare ökning av medlen för försöksverksamhet och utvecklingsarbete utöver de ca 15 milj. kr. som redan utgår (3).

Såsom jag tidigare har anfört i inledningen (avsnitt 3.3) avser jag att återkomma med en redovisning för hur jämställdhetsarbetet inom utbildningsdepartementet bör bedrivas. I avvaktan härpå beräknar jag inte nu några extra medel för jämställdhetsarbete. Jag anser det emellertid angeläget att SÖ även fortsättningsvis inom ramen för tilldelade resurser arbetar för en utveckling av jämställdhetsfrågorna.(4)

Undervisning i de viktiga frågorna om fred, överlevnad och mänskliga rättigheter bör bedrivas med en ämnesövergripande undervisning och i ett väl fungerande lagarbete. I likhet med SÖ finner jag det motiverat att utveckla och förstärka skolans undervisning i internationell förståelse och fredsfrågor. Därvid bör även vårt eget lands utrikes- och säkerhetspolitik beröras. Vid min medelsberäkning har jag därför avsatt 0,3 milj. kr. för att vid några skolor stödja ett antal pilotprojekt för att utveckla metoder för sådan undervisning. (5)

Som jag anfört i inledningen (avsnitt 3.4.2) anser jag att särskilda medel bör avsättas för att förstärka miljöfrågornas ställning i grundskolan. Jag har beräknat 3 milj. kr. för detta ändamål.

Jag finner det motiverat att rubriceringen av anslaget B 3. ändras till Stöd för utveckling av skolväsendet. Jag föreslår vidare att de medel som för närvarande anvisas under anslaget B 2. Länsskolnämnderna för anlitande av expertis inom skilda sakområden överförs till förevarande anslag och där sammanförs med anslagsposten 1. Därvid bör anslagspostens benämning ändras till Regional verksamhet till stöd för utveckling av skolväsendet.

Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1988/89

anvisa ett reservationsanslag av 49 188 000 kr.

6 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 10

Bil. 10

1986/87 Utgift 24442 423! 1987/88 Anslag 18378 000 1988/89 Förslag 20225 000

! Avser anslagen Statens institut för läromedelsinformation och Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade. |

För statens institut för läromedel (STIL) gäller förordningen (1987:578)

med instruktion för statens institut för läromedel.

SIL skall fullgöra uppgifter enligt förordningen (1982:393) om vissa statliga insatser beträffande läromedel (omtryckt 1983:273), nämligen fastställa basläromedel, låta utföra läromedelsgranskning, informera om läromedel och om läromedelsgranskning. SIL skall vidare främja produktion

av goda läromedel som är avsedda att användas vid utbildning som står under tillsyn av skolöverstyrelsen (SÖ). SIL skall också handlägga ärenden om statsbidrag enligt förordningen (1974:439) om statsbidrag till pro-

duktion av vissa läromedel (omtryckt senast 1987:579). SIL skall särskilt främja utveckling och produktion av samt utge information om läromedel för elever med handikapp i utbildningar som står under tillsyn av SÖ, för

barn med handikapp i förskolan, för minoritetsspråks- och invandrarun-

dervisning samt för hemspråksträning i förskolan. SIL skall även i övrigt

verka för förbättrad tillgång på läromedel inom områden där det råder brist.

Statens institut för läromedel SIL:s anslagsframställning för budgetåret 1988/89 innebär i huvudsak följande:

I. Huvudförslaget beräknas för SIL till totalt — 920000 kr. Minskningen av utgifterna fördelas över en treårsperiod med fördelningen 2, I och 276 för första, andra resp. tredje budgetåret. För nästa budgetår beräknas en minskning med 368 000 kr. (246). SIL räknar med att en tillämpning av huvudförslaget medför en minskning av antalet tjänster och risk för övertalighet. En minskning av antalet handläggare kan enligt SIL endast ske om någon av SIL:s obligatoriska arbetsuppgifter bortfaller. SIL hemställer att

huvudalternativet inte tillämpas.

2. På grund av underbudgetering beträffande medlen för de fasta tjäns-

terna föreslår SIL att 159000 kr. förs över från övriga förvaltningskostnader till lönekostnader. 3, Vid uppdelningen på de nya anslagen för budgetåret 1987/88 hänfördes för lite medel till verksamheten med läromedelsgranskning. En överföring av 115 000 kr. bör därför ske från anslaget B 5. Utvecklingsinsatser på

läromedelsområdet m. m. till detta anslag.

4. SIL föreslår att två tjänster inrättas för dataprogramutveckling för

handikappade (+352 000 kr.). 5. Vidare föreslår SIL expertismedel motsvarande en halv språkvetartjänst för produktionen av lexikon för invandrarundervisningen (Lexin) (+100000 kr.).

6. För att kunna bedöma ansökningar om produktionsstöd behöver Prop. 1987/88:100

SIL genomföra inventeringar av läromedelsbehoven på olika områden = Bil. 10 (+65 000 kr.). -

7. Enligt SIL behövs ökade medel för personalutbildning, kontorsmateriel, serviceavtal för datorutrustning. inventarier m. m. (+325 000 kr.).

8. SIL beräknar medel för ytterligare kontorsrum vid centrala kansliet

samt för utökade lokaler för lager, videostudio m.m. vid handikappenheten i Umeå (+ 100000 kr.).

9. SIL redovisar behov av engångsanvisningar för bl. a. datorutrustning för administrationen, dataterminaler för punktskrift samt diverse teknisk utrustning till handikappenheterna (+1 736 000 kr.).

10. SIL beräknar medelsbehovet under försilagsanslaget Statens institut

för läromedel till 20934000 kr. (exkl. pris- och löneomräkning, vilken enligt direktiven skall göras av regeringskansliet).

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden Personal 76,5 +2 Anslag Utgifter

Förvaltningskostnader15 045 000+1216 000
(därav lönekostnader)(12 995 000)(+1534 000)
Lokalkostnader3 583 000+ 231000
Engångsanvisning100 000 18 728 000+ 400000 +1847 000
Inkomster: 350 000 18378 000of. +1847 000

Föredragandens överväganden Jag har beräknat löne- och prisomräkningen under anslaget till I 126 000 kr.

Vidare har jag vid mina beräkningar utgått från att huvudförslaget fördelas över en treårsperiod med en total reduktion av 5920 med fördelningen 296, 190 och 224 för första, andra resp. tredje budgetåret. Minskningen för budgetåret 1988/89 beräknar jag till 390 000 kr. Jag bedömer att en sådan reduktion skall vara möjlig utan att arbetsuppgifterna för statens institut för läromedel (SIL) behöver förändras.(1)

I samband med omorganisationen den I juli 1987 av SIL och rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade gjordes även en anslagsomläggning. Fr.o. m. budgetåret 1987/88 anvisas medel för SIL:s verksamhet dels under detta anslag, dels under anslaget B 5. Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet m.m. På grund av underbudgetering av lönemedlen för de fasta tjänsterna förordar jag att 159 000 kr. förs över från övriga förvaltningskostnader till lönekostnader. Vidare förordar jag i enlighet med SIL:s förslag att 115000 kr. förs över från anslaget B 5. Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet m. m. till detta anslag med anledning av att för lite medel hänfördes till verksamheten med läromedelsgranskning vid uppdelningen på de nya anslagen för budgetåret 1987/88.(2 och 3) 83

I enlighet med vad jag har anfört i inledningen (avsnitt 3.2) om data- — Prop. 1987/88:100 undervisning i skolan m. m. beräknar jag under detta anslag medel för två = Bil. 10 tjänster för dataprogramutveckling för handikappade. (4)

Jag tillstyrker ett belopp om 100000 kr. i ökade expertismedel för bl. a. Lexin och inventeringar av läromedelsbehoven på olika områden samt 96 000 kr. under övriga förvaltningskostnader för bl. a. kostnader för personalutbildning, kontorsmaterial, serviceavtal m. m. (5-7)

Vidare tillstyrker jag ett belopp om 0,5 milj. kr. för bl. a. inventarier och utrustning till handikappenheterna, dataterminaler för punktskrift samt viss datorutrustning för administration. Det bör ankomma på SIL att inom denna ram göra de närmare avvägningarna av anskaffningsbehoven.(9)

Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens institut för läromedel för budgetåret 1988/89 anvisa

ett förslagsanslag av 20225 000 kr.

B 5. Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet m. m.

1987/88 Anslag 7483 000 1988/89 Förslag 10292 000

Från anslaget betalas kostnader för utveckling och produktion av samt information om läromedel för elever med handikapp samt för minoritetsoch invandrarundervisningen. Från anslaget finansieras även kostnader för arvoden till externa läromedelsproducenter och annan expertis samt köpta produktionstjänster för denna verksamhet.

Statens institut för läromedel Statens institut för läromedel (SIL) föreslår i sin anslagsframställning för budgetåret 1988/89 bl. a. följande:

1. SIL föreslår att 115 000 kr. förs över till anslaget B 4. Statens institut för läromedel från detta anslag.

2. Inom vissa bristområden med små målgrupper har det inte varit möjligt att få förlag att producera läromedel, varför SIL har fått ta på sig ansvaret för produktionen av dessa läromedel. Detta gäller bl. a. utveckling och produktion av läromedel inom dataområdet för främst handikappade elever, läromedel för flerhandikappade och vissa ämnen i gymnasieskolan samt lexikon för invandrarundervisningen. SIL föreslår därför att 1,9 milj. kr. förs över till detta anslag från anslaget B 6. Stöd för produktion av läromedel.

3. SIL begär en uppräkning av medlen för utveckling och produktion av läromedel (+1 033 000 kr.) samt för information om läromedel (+ 134000 kr.). 84

Jag beräknar prisomräkningen under anslaget till 224 000 kr. Bil. 10

Som jag har redovisat under föregående anslag tillstyrker jag att 115 000 kr. förs över till anslaget B 4. Statens institut för läromedel från detta anslag. (1)

Sedan budgetåret 1985/86 har under anslaget B 6. Stöd för produktion av

läromedel 0,5 milj. kr. anvisats för utveckling av och stöd till produktion

av läromedel på dataområdet i första hand för elever med handikapp. Jag förordar, enligt vad jag anfört i inledningen (avsnitt 3.2), att dessa medel

även fortsättningsvis får utgå. Dessa medel ingår i det belopp om 1,9 milj.

kr. som statens institut för läromedel (SIT) föreslagit skall föras över till

detta anslag från anslaget B 6. Stöd för produktion av läromedel för bl. a. utveckling och produktion av läromedel inom dataområdet för främst handikappade elever, läromedel för flerhandikappade och i vissa ämnen i

gymnasieskolan samt lexikon för invandrarundervisningen (Lexin). Jag tillstyrker SIL:s förslag att 1,9 milj. kr. förs över till detta anslag från

anslaget B 6. Stöd för produktion av läromedel.(2)

Riksdagen bemyndigade vid föregående års riksmöte regeringen att för statens räkning godkänna avtal med förlag om produktion av Lexin (prop.

1986/87:100 bil. 10, UbU 10, rskr. 145). Regeringen uppdrog därför åt SIL

att uppta erforderliga förhandlingar för att få till stånd ett avtal mellan

staten och ett förlag om det totala produktionsansvaret för Lexin. SIL har

redovisat att SIL inte godtagit det enda anbud som lämnats avseende produktionen av Lexin. Jag vill för riksdagens kännedom anmäla att rege-

anvisade medel. Enligt min mening bör produktionen avse de mest fre-

kventa invandrarspråken och framställningen av lexikon får ske i den takt som anvisade medel för SIL:s verksamhet tillåter. Handikappinstitutet, SIL och statens handikappråd har i en gemensam skrivelse påtalat bristen på läromedel för flerhandikappade. Mot bakgrund

av detta och andra behov som föreligger föreslår jag att anslaget ökas med

800 000 kr. för utveckling och produktion av samt information om läromedel. Det bör ankomma på SIL att inom ramen för anvisade medel prioritera olika ändamål.(3)

Hemställan

Jag hemställer att regeringen dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om

produktionen av Lexin, :

dels föreslår riksdagen att till Utvecklingsinsatser på läromedels-

området m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag

av 10292 000 kr.

Bil. 10

1986/87 Utgift 6378 763 Reservation 120720 1987/88 Anslag 6 127 000

1988/89 Förslag 4411 000

Ur anslaget utgår bidrag för produktion av läromedel i ämnen där det är

brist på lämpliga läromedel. Bidrag utgår endast för produktion av lärome-

del som är avsedda att användas vid hemspråksträning i förskolan, inom undervisning som står under tillsyn av skolöverstyrelsen (SÖ), arbets-

marknadsutbildning som anordnas av AMU-gruppen och tolkordlistor.

Bestämmelser om verksamheten finns i förordningen (1974:439) om :'stats-

bidrag till produktion av vissa läromedel (omtryckt senast 1987:579).

Statens institut för läromedel

Statens institut för läromedel (SIL) föreslår i sin anslagsframställning för budgetåret 1988/89 bl. a. följande:

1. SIL föreslår att 1,9 milj. kr. förs över till anslaget B 5. Utvecklingsin-

satser på läromedelsområdet m. m. från detta anslag för utveckling och produktion av läromedel inom områden där något förlag inte vill svara för verksamheten. | |

2. SIL begär en höjning av anslaget med 630 000 kr. på grund av det stora behovet av stöd inom bristområden. |

3. SIL kan efter regeringens bemyndigande lämna förhandsbesked om

produktionsstöd i form av garantibelopp inom vissa fastställda ekonomiska planeringsramar, vilka årligen revideras. Regeringen har fastställt plane-

ringsramar för perioden 1988/89--1991/92. SIL föreslår att planeringsra-

marna för perioden 1989/90—- 1992793 skall vara följande (milj. kr.).

1989/90 1990/91 1991/92 1992/93 3,0 2, 2,0 1,5

Föredragandens överväganden

Jag har beräknat prisomräkningen under anslaget till 184 000 kr.

Som jag har redovisat under föregående anslag tillstyrker jag att 1,9 milj.

kr. förs över från detta anslag till anslaget B 5. Utvecklingsinsatser på

läromedelsområdet m. m. (1)

Inom utbildningsdepartementet pågår, enligt vad jag har redovisat i inledningen (avsnitt 2.1.2), en översyn av läromedelsfrågorna. I avvaktan

på resultaten härav är jag inte beredd föreslå någon uppräkning av ansla-

get.(2)

För att kunna ge förhandsbesked om produktionsstöd föreslår jag för budgetåren 1989/90—1992/93 följande planeringsramar (milj. kr.). (3)

1989/90 1990/91 1991/92 1992/93 3,0 2,0 2,0 1,5

Hemställan Prop. 1987/88: 100

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att Bil. 10

1. medge att förhandsbesked om statsbidrag till stöd för produk-

tion av läromedel får lämnas i enlighet med vad jag har förordat,

2. till Stöd för produktion av läromedel för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 4411 000 kr.

För skolväsendet gemensamma frågor

Bil. 10 B 7. Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet

1986/87 Utgift 25819 809 Reservation 2969 191

1987/88 Anslag 29572 000 1988/89 Förslag 30755 000

Från anslaget bekostas forskning och centralt utvecklingsarbete inom

ungdomsskola och vuxenutbildning samt informationsåtgärder i samband

därmed. Skolöverstyrelsen (SÖ) ansvarar för planering, samordning, ut-

värdering och spridning av information om verksamheten.

Vidare bekostas från anslaget den centrala utvärderingen av pågående försöksverksamhet inom gymnasieskolan.

Skolöverstyrelsen

1. Pris- och löneomräkning 2 481 000 kr.

2. SÖ föreslår att ytterligare 5 milj. kr. för läroplansarbete för gymnasie-

skolans och vuxenutbildningens yrkesutbildningar anvisas under anslagsposten till centralt utvecklingsarbete. 3. SÖ beräknar medelsbehovet under reservationsanslaget Forskning

och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet till 37 053 000 kr.

Föredragandens överväganden SÖ har i anslagsframställningen redovisat sitt forskningsprogram. Jag finner SÖ:s ansatser vad gäller dispositionen av medlen till forskning stämma överens med vad som anfördes i den forskningspolitiska propositionen (prop. 1986/87:80). De forskningsinsatser som SÖ planerar bedömer jag som angelägna. I anslutning till vad jag redovisat i inledningen (avsnitt 2.3) är därvid projekt som utvecklar och prövar metoder för att organisera och utforma en modern yrkesutbildning särskilt angelägna liksom projekt om glesbygdens utbildningsfrågor samt språkpedagogik.

Jag har beräknat pris- och löneomräkning med 1 183 000 kr.

Många av kursplanerna inom den gymnasiala yrkesutbildningen är 15—

20 år gamla. Förändringar i arbetslivet sker i snabb takt inte minst i tekniskt hänseende. Behovet av kursplaneförnyelse är därför mycket stort. Innevarande budgetår har 3 milj. kr. anvisats för en första etapp av

ett centralt kursplanearbete beträffande yrkesinriktade utbildningar. Jag

har beräknat ytterligare 6 milj. kr. för det fortsatta kursplanearbetet på

central nivå med anledning av den aviserade propositionen om försöksverksamhet och utvecklingsarbete rörande de yrkesinriktade utbildningar-

na.(2)

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår

riksdagen 88

att till Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsen- = Prop. 1987/88:100

det för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av = Bil. 10

30 755 000 kr.

B 8. Fortbildning m. m.

1986/87 Utgift 18191 343 Reservation 1579 518 1987/88 Anslag 23 797 000 1988/89 Förslag 66 656 000

Från anslaget betalas kostnader för skolledarutbildningen och för sådana övriga utbildningsinsatser där skolöverstyrelsen (SÖ) ansvarar för genomförandet. SÖ ansvarar därvid för att vissa angelägna utbildningar kommer till stånd, vilka inte kan anordnas inom högskolan. SÖ ansvarar således för att vissa kurser och andra utbildningsinsatser anordnas för lärare i yrkesämnen och för personal vid specialskolan och sameskolan. Under innevarande år disponerar SÖ också medel för fortbildning av fysiklärare i ämnet elektronik. Inom anslaget disponerar SÖ även medel, som i styrande och stimulerande syfte fördelas vidare till kommunerna för att täcka kostnader för viss utbildning. som kommunerna själva ansvarar för. Under innevarande år fördelas således medel till fortbildning för lokalt utvecklingsarbete i kommunal vuxenutbildning (komvux) och grundutbildning för vuxna (grundvux), till lokala fortbildningsinsatser i anslutning till reformarbetet i gymnasieskolan samt för utbildning av lärare vid skolor som skall medverka i den skolförlagda delen inom grundskollärarlinjen. Vidare bekostas från anslaget bidrag till lärarorganisationer m. fl. för fortbildningsverksamhet och bidrag till skolpersonal för deltagande i internationella kurser och konferenser. Inom anslaget disponerar SÖ också medel för planering, uppföljning och information.

Enligt 8 § förordningen (1981:1371) med instruktion för den statliga skoladministrationen skall SÖ kartlägga behovet av personalutbildning inom skolväsendet. Kartläggningen skall tillsammans med SÖ:s förslag till prioriteringar årligen presenteras för regeringen som ett underlag för dess och riksdagens ställningstaganden när det gäller resurser till högskolan, sÖ och kommunerna samt de övergripande riktlinjer som skall gälla för verksamheten.

Skolöverstyrelsen TI avvaktan på beslut med anledning av rapporten (DsU 1986:6) Personalut- bildning och lokalt utvecklingsarbete i skolan föreslår SÖ för budgetåret 1988/89 inte någon förändring i ansvarsfördelningen mellan SÖ och högskolan när det gäller att anordna personalutbildning för skolväsendet. SÖ:s förslag under detta anslag innebär i huvudsak följande. |

I. Pris- och löneomräkning 1669 000 kr.

2. SÖ beräknar 10,6 milj. kr. för budgetåret 1988/89 för den nya skolledarutbildningen, som anordnas fr. o. m. innevarande budgetår.

3. Fr. o. m. budgetåret 1986/87 disponerar SÖ medel för vidareutbildning 89

i ämnet elektronik för lärare i fysik i gymnasieskolan. SÖ föreslår ingen Prop. 1987/88: 100 höjning av anslaget för budgetåret 1988/89 men däremot att medel för Bil. 10 denna vidareutbildning utgår under ytterligare en treårsperiod utöver den fastställda treårsplanen.

4. I avvaktan på beslut i anledning av den förväntade propositionen om en reformerad gymnasial yrkesutbildning föreslår SÖ oförändrad medelstilldelning till sådan fortbildning som anordnas på uppdrag av SÖ.

5. Under anslaget B 20. Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m. m. anvisas medel för utbildning av handledare för ungdomar på ungdomsplats. SÖ föreslår att medlen i fortsättningen skall beräknas under detta anslag. Dessa medel får enligt regeringsbeslut den 4 maj 1987 användas också till utbildning av handledare inom försöksverksamhet med vissa treåriga yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan. SÖ föreslår att ersättning till kursledare inom denna försöksverksamhet höjs med 50 kr. per dag och deltagare. SÖ beräknar antalet deltagare till ca 400. Kostnaderna beräknas rymmas inom ramen för anslagsposten.

6. SÖ föreslår att fortbildning för grundskolans lärare i anslutning till den nya grundskollärarlinjen startar vårterminen 1989. För centrala insatser för planering, uppföljning och information i anslutning till denna fortbildning föreslår SÖ att medel tillförs detta anslag budgetåret 1988/89 (+2 milj. kr.).

7. SÖ disponerar under innevarande.budgetår särskilda medel för utbildning av lärare vid de skolor som skall medverka i den skolförlagda delen inom grundskollärarlinjen. SÖ föreslår oförändrad medelstilldelning budgetåret 1988/89 för detta ändamål.

8. SÖ beräknar medelsbehovet för budgetåret 1988/89 under reservationsanslaget Fortbildning m. m. till 35 566 000 kr.

Föredragandens överväganden I 1987 års budgetproposition anmälde jag att det inom utbildningsdepartementet har gjorts en utvärdering av hur systemet för skolväsendets personalutbildning har fungerat hittills. Systemet, som började tillämpas den 1: juli 1982, grundar sig på riksdagens beslut om skolforskning och personalutveckling (prop. 1980/81:97, UbU 37, rskr. 385) och om den statliga skoladministrationen m. m. (prop. 1980/81:107, UbU 38, rskr. 395).

Syftet med utvärderingen har varit att få belyst i vilken utsträckning personalutbildningen är ett effektivt instrument för att utveckla skolan. Syftet har vidare varit att pröva förutsättningarna för att personalutbildningen i än högre grad skall kunna styra och stimulera skolväsendets utveckling. Resultatet av utvärderingen finns redovisat i rapporten (DsU 1986:16) Personalutbildning och lokalt utvecklingsarbete i skolan. En sammanfattning av rapporten bör fogas till protokollet i detta ärende som

bilaga 10.3. |

Rapporten har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 10.4.

Den gjorda utvärderingen visar att personalutbildningssystemet i huvud- 90

sak fungerar väl. Det har kommit att svara mot de bakomliggande syftena, = Prop. 1987/88:100

att styra och stimulera utvecklingen i skolväsendet i enlighet med läropla- = Bil. 10 ner och andra måldokument. Utvärderingen tyder också på att personalen har kommit att i allt större utsträckning aktivt engagera sig i den egna skolans utveckling. Det är med stor tillfredsställelse som jag har noterat detta. Jag är övertygad om att de olika reformer som under senare tid har genomförts i syfte att minska den centrala detaljregleringen av skolan till förmån för ett ökat lokalt ansvarstagande har spelat en viktig roll i det sammanhanget.

Remissopinionen är genomgående positiv till personalutbildningssystemet. Den kritik som framkommit gäller enskildheter i systemet och inte dess principiella utformning.

Mot denna bakgrund ser jag för närvarande inga skäl att ändra på de

grundläggande principerna för personalutbildningssystemet. Detta hindrar

enligt min mening inte att det på ett par års sikt, när ytterligare erfarenhe-

ter har vunnits och när den tidigare nämnda styrningsberedningen har redovisat sina överväganden och förslag, kan finnas anledning att återkomma till riksdagen med förslag till vissa ändringar i systemet. Ett problem är bl. a. på vilken tid skolans personalutbildning skall äga rum för att den så lite som möjligt skall störa elevernas undervisning. Frågan om ett eventuellt slopande av uppdelningen av statsbidraget till lokal skolutveckling

m.m. på två bidragsdelar avser jag att återkomma till i anslutning till redovisningen av styrningsberedningens arbete.

Riksdagens beslut med anledning av propositionen om fortsatt decentra-

lisering inom högskolan (prop. 1986/87:127, UbU 1987/88:1, rskr. 1) inne-

bär bl. a. att regionstyrelserna och högskoleregionerna avskaffas den 30

juni 1988. Detta påverkar den regionala organisationen för skolväsendets personalutbildning, dvs. fortbildningsnämnderna och fortbildningsavdelningarna inom högskolan. Enligt min mening bör fortbildningsorganisa-

tionen behandlas i ett sammanhang. Efter samråd med utbildningsministern redovisar jag därför också den frågan i detta sammanhang.

I varje högskoleregion finns i dag en fortbildningsavdelning. Dessa är knutna till dels högskolan för lärarutbildning i Stockholm, dels resp. universitet i Övriga regioner. Avdelningen har som uppgift att inom regionen

främja fortbildning och vidareutbildning av personal i skolväsendet. Vida-

re skall avdelningen verka för en ändamålsenlig planering och samordning

av personalutbildningen. Avdelningen skall också biträda vid planering och genomförande av personalutbildningen. Avdelningén leds av en fortbildningsnämnd och under nämnden av en fortbildningsledare. Medien för personalutbildningen fördelas på högskoleenheter av regionstyrelsen efter

förslag av nämnden.

Utredarna har föreslagit att nämndernas beslutsfunktion skall förstärkas

samt att skolväsendets företrädare skall få majoritet i nämnderna. Flertalet remissinstanser instämmer i förslaget. Jag tillstyrker utredarnas förslag. Enligt min mening bör ledamöterna i nämnderna utses av regeringen. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag till föreskrifter om nämndernas sammansättning.

Utredarna har vidare, för det fall att regionstyrelserna skulle avskaffas, so 91

föreslagit att nämnderna antingen knyts till universitetet i regionen eller till Prop. 1987/88: 100

länsskolnämnden eller att nämnden blir en egen myndighet. Utredarna Bil. 10 förordar det första alternativet. Enligt min mening bör nämnderna administrativt knytas till högskolan för lärarutbildning i Stockholm, samt universiteten i Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå. Nämndernas ansvarsområden bör tills vidare omfatta samma län som för närvarande. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag till närmare föreskrifter om verksamheten.

Medel till personalutbildning för skolväsendets behov samt för fortbild-

ningsavdelningarna anvisas innevarande budgetår under anslaget D 11.

Utbildning för undervisningsyrken. Med en ordning där fortbildningsnämnderna ges en starkare och självständigare ställning och där de på ett

tydligare sätt än i dag blir det beställande skolväsendets organ, blir det enligt min mening naturligt att anvisa medlen över anslaget B 8. Fortbildning m.m. Medlen som skall användas för personalutbildning för skolväsendets behov bör anvisas till högskolan för lärarutbildning i Stockholm

samt universiteten i Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå samt

fördelas till högskoleenheter inom ansvarsområdet eller i de fall högskolan

bedöms sakna kompetens för viss fortbildning till annan anordnare. Medlen skall fördelas i enlighet med fortbildningsnämndens beslut. Det bör ankomma på SÖ att efter hörande av fortbildningsnämnderna och efter samråd med universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) inkomma med an-

slagsframställning även för denna del av anslaget. För personalutbildning för skolväsendets behov har jag för budgetåret 1988/89 beräknat följande medel:

Fortbildningsnämnd 1988/89

Lärarhögskolan i Stockholm | 6508 000 kr. Universitetet i Uppsala 8571 000 kr. Universitetet i Linköping 4 583000 kr. Universitetet i Lund 7806 000 kr. Universitetet i Göteborg 7236 000 kr. Universitetet i Umeå 4977 000 kr. Summa 39 681 000 kr.

Jag har i det föregående förordat att fortbildningsnämnderna skall ha

oförändrade ansvarsområden tills vidare. Dessa områden skiljer sig på ett markant sätt åt bl. a. vad gäller antalet lärare i området och den geografiska omfattningen. Det finns därför skäl att utreda frågan om ansvarsområde-

nas framtida omfattning och antal. Jag avser att senare återkomma till

regeringen med förslag om ett uppdrag till SÖ därvidlag. Uppdraget bör fullgöras i samråd med UHÄ. Enligt utredarna anordnas den största delen av personalutbildningen i

form av enstaka kurser vid högskolan. Detta har, enligt utredarna, inneburit en krånglig process inom högskolan både vad gäller antagning och

hantering av kursplaner. Utredarna föreslår därför att personalutbildning-

en skall kunna anordnas också som annan utbildning inom högskolan. Jag

delar denna uppfattning. Jag vill erinra om att uppdragsutbildning numera

är möjlig inom högskolan på ett annat sätt än som gällde när den nuvarande

ringen att meddela närmare föreskrifter om utbildningen. Bil. 10 Jag har i inledningen (avsnitt 3.1) redovisat den inriktning och omfatt-

ning som lärarfortbildningen i anslutning till den nya grundskollärarutbild-

ningen enligt min mening bör ha.

Jag vill hänvisa till vad jag därvid har anfört om särskilt angelägna fortbildningsbehov. Det gäller bl.a. att ge alla lärare en gemensam och grundläggande lärarkompetens. Det gäller också behovet att ge klasslärarna ökad kompetens att utveckla elevernas grundläggande färdigheter i främst naturorienterande ämnen inkl. teknik, i matematik men också i svenska samt att bredda ämneskompetensen hos ämneslärarna på högstadiet.

Jag har föreslagit att fortbildningen i anslutning till den nya grundskol-

lärarutbildningen skall starta först hösten 1989. Oaktat detta är det enligt

min mening önskvärt att den inriktning av fortbildningen, som jag har förordat, i görligaste mån får genomslag redan under det kommande budgetåret. Inriktningen och omfattningen av fortbildningen och vidareutbildningen för skolväsendets personal bör i övrigt vara i huvudsak densamma

under budgetåret 1988/89 som under innevarande år. Det innebär bl. a.,

som jag tidigare har redovisat, att den under innevarande år inledda fortbildningen av klasslärare i matematik bör fortgå planenligt.

I likhet med SÖ anser jag det viktigt att fortbildningssatsningen i anslutning till den nya grundskollärarutbildningen förbereds på ett noggrant sätt.

Detta är en uppgift för såväl SÖ som länsskolnämnderna och fortbildnings-

nämnderna. För central och regional planering inom detta område beräk-

nar jag 1.8 milj. kr. för budgetåret 1988/89. |

Bristen på utbildade lärare i elektronik och den snabba tekniska utvecklingen inom elektronikområdet gör det angeläget med en fortsatt satsning på fortbildning av fysiklärare i gymnasieskolan inom detta område. Jag

biträder därför SÖ:s förslag att medel för denna fortbildning bör utgå under

ytterligare tre år fr. o. m. budgetåret 1989/90.

SÖ har föreslagit att medel för utbildning av handledare för ungdomar på ungdomsplats anvisas under detta anslag i stället för under anslaget B 20. Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom

under 18 år m. m. Utbildningsministern kommer att behandla denna fråga

under anslaget B 20.

Lärarnas organisationer och ämnesföreningar fyller, inte minst genom sina tidskrifter, en viktig funktion för utveckling och förnyelse av undervisningen i skolan. Jag anser därför att anslagsposten Bidrag till lärarorga-

nisationer m. fl. för fortbildningsverksamhet bör höjas med 200 000 kr. I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med några andra förändringar

under detta anslag än sådana som är av automatisk natur.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Fortbildning m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reser-

vationsanslag av 66 656 000 kr. 93

| Bil. 1987/88 Anslag 14 655 000 il. 10 1988/89 Förslag 16495 000

Från anslaget bekostas framställning av standardprov för grundskolan enligt förordningen (SÖ-FS 1987:98) om obligatoriska standardprov i grundskolan, framställning av centrala prov för gymnasieskolan enligt förordningen (SÖ-FS 1987:99) om vissa prov i gymnasieskolan samt framställning av prov för yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan och prov för kommunal vuxenutbildning (komvux). Vidare bekostas utveckling av instrument för den del av den nationella utvärderingen som rör elevers kunskaper, färdigheter och attityder.

Skolöverstyrelsen

1. Skolöverstyrelsen (SÖ) beräknar 1 117000 kr. i prisomräkning.

2. Regeringen har i 1987 års budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 10 s. 52) uttalat att det är angeläget att SÖ fortsätter arbetet med att utveckla diagnostiska uppgifter för både grundskola och gymnasieskola i de grundläggande kommunikations- och färdighetsämnena, samt att dessa ställs till skolornas förfogande utan kostnad. SÖ beräknar ett ytterligare medelsbehov av 500000 kr. i engångsanvisning under budgetåret 1988/89 för konstruktions- och utvecklingsarbete av diagnostiska material för grundskolan och gymnasieskolan. |

3. För kostnader för tryckning av obligatoriska standardprov beräknar SÖ en ökning med 100 000 kr. |

4. För genomförande av programmet med särskilda prov för komvux föreslår SÖ en ökad medelsanvisning om 1 000 000 kr.

5. SÖ beräknar att det för den del av den nationella utvärderingen som avser elevers kunskaper, färdigheter och attityder krävs särskilda genomförandekostnader inkl. tryckkostnader med 700 000 kr. i engångsanvisning för budgetåret 1988/89.

Föredragandens överväganden Riktlinjerna för ett nationellt program för utvärdering behandlades i 1987 års budgetproposition. Därvid underströk jag att det är väsentligt att ett nationellt utvärderingsprogram ger en helhetsbild av skolväsendets verksamhet. Regeringen gav senare skolöverstyrelsen (SÖ) i uppdrag att ytterligare utveckla innehållet i och formerna för ett nationellt utvärderings-

program. SÖ skulle därvid särskilt belysa de delar av programmet som inte

utgörs av prov samt hur programmets olika delar förhåller sig till varandra och hur de kan samspela för att ge en helhetsbild av skolans verksamhet. SÖ har nu i sin redovisning av uppdraget redogjort för de olika delarna i ett nationellt utvärderingsprogram.

Jag ställde mig i förra årets budgetproposition positiv till SÖ:s förslag om ett nationellt utvärderingsprogram men förordade samtidigt en viss återhållsamhet i ett initialskede vad gällde programmets omfattning. SÖ har 94

valt att under ett inledningsskede arbeta med lägre kvantitativ ambition än vad som tidigare redovisats, men med bibehållen tidsplan och med bibe- Bil. 10 hållna ambitioner vad gäller kvaliteten. I en första omgång kommer grundskolans årskurser 2 och 5 att omfattas. SÖ har hemställt om ytterligare 700 000 kr. för det nationella utvärderingsprogrammet.

Frågan om utvärdering som ett viktigt inslag i skolans styrsystem övervägs av den styrningsberedning som för närvarande arbetar inom utbildningsdepartementet. I avvaktan på resultatet av dessa överväganden är jag inte beredd att särskilt beräkna ytterligare medel för det nationella utvärderingsprogrammet.

Som jag uttalade i 1987 års budgetproposition finner jag det angeläget att SÖ fortsätter att framställa diagnostiska uppgifter för både grundskolan och gymnasieskolan samt att dessa uppgifter så snart som möjligt ställs till skolornas förfogande utan kostnad. Detta arbete är en av förutsättningarna för utformningen av individinriktade pedagogiska åtgärdsprogram.

Standardproven i grundskolan i engelska, svenska och matematik blir obligatoriska fr. o. m. läsåret 1988/89. Detta medför ökade tryckkostnader.

Jag beräknar en ökning av anslaget med sammanlagt 400 000 kr. för de ändamål jag nu behandlat och därvid i första hand utveckling av diagnostiska uppgifter samt ökade kostnader för standardprov. Det ankommer på SÖ att avgöra hur medlen skall disponeras för de olika ändamålen.

För genomförande av programmet med särskilda prov för komvux har jag, utöver vad som redan anvisas för ändamålet, beräknat ytterligare I milj. kr.

Jag har samrått med utbildningsministern i de delar förslagen berör hans ansvarsområde. |

I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar under anslaget än sådana av automatisk natur.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen :

att till Nationell utvärdering och prov för budgetåret 1988/89

anvisa ett reservationsanslag av 16495 000 kr.

B 10. Kopiering av litterära och konstnärliga verk inom skolområdet

1986/87 Utgift 9272035! 1987/88 Anslag 9 750000! 1988/89 Förslag 26 900 000

! Anslaget Kopiering av litterära och konstnärliga verk inom utbildningsväsendet

Mellan staten och vissa upphovsrättsliga organisationer har avtal träffats dels den 21 februari 1985 om kopiering i skolorna, dels den 11 april 1985 om kopiering inom högskoleområdet (se prop. 1984/85:196, UbU 37, rskr. 374). Avtalen gäller fr.o.m. den 1 juli 1985 t.o.m. den 30 juni 1988. 95

Avtalen omfattar utbildning som staten, kommun eller landstingskommun = Prop. 1987/88:100 är eller under avtalsperioden blir huvudman för och som står eller under = Bil. 10 avtalsperioden ställs under tillsyn av skolöverstyrelsen, universitets- och högskoleämbetet eller styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet. Avtalen ger lärare vid skolor och högskolor rätt att i viss utsträckning kopiera svenska och utländska litterära eller konstnärliga verk samt fotografier. Ersättning betalas av staten med ett visst belopp per kopiesida. Den slutliga ersättningen för avtalsperioden skall grundas på statistiska undersökningar avseende omfattningen av kopieringen på såväl skolområdet som högskoleområdet. Ersättningen betalas till föreningen BONUS (Bild, Ord, Not — Upphovsrättslig Samorganisation).

För arbetsmarknadsutbildning som en regional AMU-myndighet anordnar på uppdrag av arbetsmarknadsverket skall i fråga om kopiering tillämpas ett den 2 maj 1986 träffat avtal med tillägg till avtalet den 21 februari 1985 om kopiering i skolorna.

Skolöverstyrelsen Skolöverstyrelsen (SÖ) förutsätter att nya kopieringsavtal kommer att träffas för perioden efter den 1 juli 1988. SÖ utgår därvid från att resultaten av kopieringsundersökningarna för nuvarande avtalsperiod kommer att ligga till grund vid förhandlingarna om nya avtal. |

I avvaktan på definitiva resultat av kopieringsundersökningen på skolområdet beräknar SÖ kostnaderna för skolområdet till 16 800 000 kr. Vidare beräknar SÖ kostnaderna för högskoleområdet till 4 920000 kr. Därtill kommer arvoden för ledamöter i styrelsen för BONUS.

SÖ hemställer att till Kopiering av litterära och konstnärliga verk inom utbildningsväsendet för budgetåret 1988/89 anvisas ett förslagsanslag av 21775 000 kr.

Föredragandens överväganden Kopieringsavtal har funnits på skolområdet sedan år 1973 och inom högskoleområdet sedan år 1981. Nuvarande kopieringsavtal löper ut den 30 juni 1988.

Lärare har av såväl pedagogiska som praktiska skäl behov av att kunna kopiera upphovsrättsligt skyddat material för sin undervisning. Dessa behov kan endast till begränsad del tillgodoses inom ramen för den upphovsrättsliga lagstiftningen. Kopieringsavtalen har bl. a. träffats för att tillgodose lärarnas behov av att kopiera och för att därigenom underlätta deras yrkesutövning.

För den kopiering som lärarna utför betalar staten ersättning till ett antal upphovsmannaorganisationer företrädda genom föreningen Bild, Ord, Not — Upphovsrättslig Samorganisation (BONUS). Ersättningen utgör således egentligen kostnader för läromedel. Sådana kostnader svarar normalt skolhuvudmannen för.

Kostnaderna för 1985 års skolavtal baseras på en av statistiska centralbyrån (SCB) gjord kopieringsundersökning. Enligt undersökningen skall staten betala ersättning för 224 milj. kopiesidor per avtalsår. Kostnaderna 96

för hela avtalsperioden uppgår till 73 920 000 kr. Under avtalsperioden har

förskott för avtalsåren 1985/86 och 1986/87 utbetalats med 8,4 milj. kr. För — Bil. 10

redovisningsåret 1987/88 har riksdagen anvisat 4,8 milj. kr. för skolavtalet. Kostnaderna för skolavtalet uppgår således till 60 720000 kr. mer än vad som anslagits.

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1984/85:196, UbU 37, rskr. 374) avser jag att senare föreslå regeringen att i samband med fastställandet av grundskolans tilläggsbidrag för budgetåret 1987/88 minska bidraget till kommunerna med 60 720 000 kr., vilket motsvarar de ökade kostnaderna på grund av 1985 års skolavtal. |

Den ökade omfattningen av kopieringen skulle enligt min bedömning kunna tyda på att lärarna i betydande utsträckning kopierar ur läromedel i stället för att kommunerna köper sådana. Kostnaderna för kopieringen utgör i praktiken kostnader för läromedel, vilka kommunerna själva svarar | för. Det är därför — enligt min mening — naturligt att BONUS i fortsättningen träffar avtal direkt med kommunerna, alternativt Svenska kommunförbundet, om kopiering i skolorna.

Med hänsyn till den korta tid som återstår innan nuvarande avtal löper ut, vill jag anmäla att förhandlingar inom kort kommer att tas upp med BONUS om förlängning med ett år av nuvarande skolavtal. Härigenom får kommunerna och BONUS god tid på sig att förhandla och träffa avtal om kopiering i skolorna förtiden efter den 1 juli 1989.

Jag beräknar kostnaderna för avtalsåret 1988/89 till 26,9 milj. kr. Dessa kostnader bör — i likhet med vad som gäller för nuvarande treårsavtal — finansieras i samband med fastställandet av tilläggsbidraget för budgetåret 1987/88. Riksdagen bör beredas tillfälle att ta del av vad jag här har anfört.

Hittills har medel för båda kopieringsavtalen anvisats under anslaget Kopiering av litterära och konstnärliga verk inom utbildningsväsendet. Fr. o. m. budgetåret 1988/89 bör medel för kopieringsavtalet inom högskoleområdet anvisas under anslaget D 7. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. Utbildningsministern återkommer i denna fråga vid sin anmälan av det anslaget.

Hemställan Med anledning av vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

I. bemyndiga regeringen att ikläda staten de ekonomiska förplik-

telser som följer av förhandlingarna om förlängning av 1985 års avtal

om kopiering i skolorna, |

2. godkänna vad jag har förordat om minskning av bidrag till

kommunerna, .

3. till Kopiering av litterära och konstnärliga verk inom skolom-

rådet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 26 900000

kr. : oa

Jag hemställer vidare att regeringen bereder riksdagen tillfälle att

ta del av vad jag har anfört om kopieringsavtal på skolområdet för

tiden efter den I juli 1989. 97

7 Riksdagen 1987/88.1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Bil. 10

1987/88 Anslag! 292 700 000 1988/89 Förslag 311 726 000

:I Nytt anslag fr. o. m. budgetåret 1987/38. Tidigare utgick medlen från anslagen B 9. Regionala åtgärder för elever med handikapp. B 12. Särskilda åtgärder i grundskolan och B 21. Särskilda åtgärder i gymnasieskolan samt, såvitt avser kostnader för särskild undervisning inkl. sociala avgifter, från anslaget B 11. Bidrag till driften av grundskolor m. m.

Från anslaget betalas kostnader för statsbidrag enligt förordningen

(1987:738) om statsbidrag till särskilda insatser inom skolområdet.

Skolöverstyrelsen fördelar de medel som anvisats under anslaget mellan länsskolnämnderna i huvudsak med utgångspunkt i elevantalet i grund-

och gymnasieskolorna i resp. län.

Länsskolnämnderna fördelar medlen till dels kommuner som tar på sig regionala undervisningsinsatser, dels kommuner som har behov av resärstillskott för undervisning av handikappade och sjuka elever eller elever med andra särskilda behov.

Skolöverstyrelsen

anslagen B 15. och B 16. Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader och

Utrustning m. m. samt B 17. Bidrag till driften av särskolor m. m. finansieras genom besparingar under detta anslag. Besparingen har beräknats till 4194 000 kr. Medelsbehovet för särskilda insatser inom skolområdet beräknar SÖ efter föreslagna omföringar och efter pris- och löneomräkning till 304 800 000 kr.

Föredragandens överväganden Enligt förordningen (1984:75) om regional samverkan i fråga om undervisning för elever med handikapp är landet sedan den 1 april 1984 indelat i fem planeringsregioner. I varje region finns det en planeringsberedning, som skall samordna insatserna och planera så att befintliga resurser utnyttjas på bästa möjliga sätt. Vid länsskolnämnden på varje regions huvudort finns en

handikappkonsulent. Dessutom finns vid länsskolnämnderna en regional pedagogisk stödorganisation i form av konsulenter för olika handikappgrupper. Från detta anslag utgår statsbidrag till kostnader för undervisningsin-

satser av dels regional, dels lokal art som kommuner vidtar för elever med handikapp eller andra särskilda behov i grundskolan och gymnasieskolan. Resurser från detta anslag utgår utöver vad som avsätts inom ramen för skolans ordinarie resurser. Med regionala undervisningsinsatser avses samordnade utbildningsinsatser för elever med handikapp eller andra sär-

skilda behov och som i stor utsträckning kommer även sådana elever till

del, vilka inte är kyrkobokförda i den kommun som anordnar utbildningen.

Regeringen har uppdragit åt skolöverstyrelsen (SÖ) att efter samråd med 98

nadsfördelning mellan stat, värdkommun och hemkommun för regionala — Bil. 10

undervisningsinsatser. I skrivelse den 5 oktober 1987 har SÖ redovisat

uppdraget. SÖ:s förslag innebär i korthet att statsbidrag ur detta anslag skall utgå för merkostnader för sådana ändamål för vilka reguljärt statsbi-

drag utgår samt för viss del av kostnaderna för dels planering, dels elevvår-

dande insatser. Vidare föreslår SÖ att den handikappade elevens hemkom-

mun skall ta ett större ekonomiskt ansvar än vad som i vissa fall sker i dag. De kommuner som därigenom får höga kostnader och som också har ett jämförelsevis stort antal elever med handikapp i sitt eget skolväsende, bör

kunna få statsbidrag till dessa kostnader från förevarande anslag.

Kostnaderna för eleverna vid en regionalt anordnad utbildning är som regel betydligt högre än i den vanliga skolan. De elever som måste få sin skolgång anordnad på detta sätt är ofta i behov av extra stödinsatser, t. ex. personell assistans, undervisning i mindre grupper, särskilt anpassade

lokaler, extra resurser vad gäller elevvårdsinsatser m.m. För egen del

anser jag att en grundläggande princip måste vara att en kommun, som anordnar en regional utbildning för elever med handikapp celler andra

särskilda behov, skall få kostnaderna täckta för de elever som inte är

kyrkobokförda i kommunen. Detta torde vara en förutsättning för att en kommun skall ta på sig ansvaret för denna typ av verksamhet.

Utgångspunkten bör därvid vara att värdkommunen med hjälp av ordinarte undervisningsresurser som beräknas för verksamheten (bas- och förstärkningsresurserna, skolledarresurserna m. m.) svarar för grundkostnaderna. Som redan nämnts är kostnaderna för en regionalt 'anordnad utbildning dock normalt betydligt högre än i den vanliga skolan. Från detta anslag bör därför bidrag utgå för att täcka merkostnaderna för elevernas undervisning. |

I likhet med SÖ anser jag det befogat att — om elevvårdskostnaderna är särskilt stora — värdkommunen som stimulans skall kunna erhålla ett visst bidrag även för dessa kostnader. Det bör ankomma på länsskolnämnden att bedöma behovet av ett sådant resurstillskott.

För de elever det här är fråga om räcker oftast inte den interkommunala ersättningen till för att täcka värdkommunens merkostnader. Resterande

kostnader för verksamheten bör därför finansieras på det sätt som SÖ har

föreslagit. Det innebär att hemkommunen bör betala det högre belopp som erfordras. Enligt vad jag har erfarit betalar hemkommuner redan nu i stor utsträckning efter frivillig överenskommelse mellan kommunerna högre ersättning än sedvanlig interkommunal ersättning. Om värdkommun och hemkommun inte kan komma överens om kostnaderna bör det ankomma

på länsskolnämnden celler, om flera län är berörda, på SÖ att fastställa

skälig ersättning. För vissa kommuner kan vad jag nu har förordat innebä-

ra en ökad kostnad. Med hänsyn härtill förordar jag. i likhet med SÖ, att de

nya finansieringsprinciperna införs först fr. o. m. budgetåret 1989/90.

Jag delar också SÖ:s uppfattning att en kommun som på detta sätt får

höga kostnader för handikappade elevers skolgång i en annan kommun, om andelen handikappade elever totalt sett i kommunen är stor, skall

kunna få bidrag från den egna länsskolnämnden från detta anslag. 99

SÖ har med skrivelse den 7 september 1987 redovisat en utvärdering av den regionala stödorganisationen för elever med handikapp och av plane- Bil. 10

ringsberedningarnas verksamhet. SÖ föreslår bl. a. att medel för regionala åtgärder skall få användas också för insatser för elever med flerhandikapp i

särskolan. Resultaten av utvärderingen har redovisats i rapporterna (R 87: 47 och 48) Utvärdering av insatser på regional nivå för elever med handikapp och omfattar perioden den 1 juli 1984—den 31 december 1986-

SÖ framhåller bl. a. att införandet av en regional planeringsnivå inte kan

förväntas få fullt genomslag under en så kort tidsperiod som utvärderingen

avser, utan resultaten bör framför allt kunna tjäna som underlag för en

fortsatt utveckling av verksamheten. SÖ anser emellertid. med utgångspunkt i vad som kommit fram genom utvärderingen, att insatserna på

regional nivå för elever med handikapp har utvecklats enligt intentionerna i det riksdagsbeslut som låg till grund för 1984 års förordning om regional

samverkan i fråga om elever med handikapp (prop. 1983/84:27. UbU 8. rskr. 112).

De särskilda medel som är avsatta under detta anslag för regionala åtgärder för elever med handikapp är avsedda för elever inom grundskolan och gymnasieskolan. Jag anser emellertid, i enlighet med SÖ:s förslag, att även huvudmän för särskolor bör kunna få bidrag till regionala åtgärder för elever med flera handikapp i särskolan.

Enligt min mening bör det vara möjligt för länsskolnämnderna att i mindre utsträckning disponera de särskilda medlen för regionala åtgärder för att bedriva utvecklingsprojekt och analyser som syftar till att utveckla undervisningsmetodiken inom området. SÖ bör årligen i sin anslagsfram-

ställning redovisa de belopp som använts för sådana utvecklingsprojekt. I övrigt räknar jag inte med andra förändringar under anslaget än sådana

av automatisk natur.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordat om principerna för kostnadsför-

delning vid regionala utbildningsanordningar

2. godkänna vad jag har förordat om bidrag till regionala åtgärder

för flerhandikappade elever i särskolan,

3, till Särskilda insatser inom skolområdet för budgetåret 1988/89.

anvisa ett anslag av 311 726 000 kr.

Det obligatoriska skolväsendet m. m. BP 987/88: 100

| u.

B 12. Bidrag till driften av grundskolor m. m.

1986/87 Utgift 14 832 107 458 1987/88 Anslag 16070 000000 1988/89 Förslag 16005 400 000

Från anslaget betalas utgifter för statsbidrag till kommunerna för kostnader för driften av grundskolan, viss praktisk lärarutbildning vid grundsko-

lan och lokala planeringsråd. Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1978:345) om statsbidrag till driftkostnader för grundskolan, m. m. (om-

tryckt 1987:523). Dessa bestämmelser innebär i korthet att statsbidrag till

kostnader för driften av grundskolan i huvudsak utgår i form av basresur-

ser och förstärkningsresurser. För varje skolenhet beräknas antalet basre-

surser med hänsyn till antalet elever i varje årskurs av grundskolan vid enheten. För filialskolor gäller dock särskilda regler. Förstärkningsresur-

ser utgår direkt till kommunerna med 0,6301 veckotimmar per elev i grundskolan. Vidare utgår tilläggsbidrag för vissa kostnader, främst vika- riekostnader. Tilläggsbidraget utgår med viss procentsats av statsbidraget

för bas- och förstärkningsresurserna. Härutöver utgår bidrag för vissa särskilda ändamål, bl.a. skolledningsfunktioner, hemspråksundervisning och vissa arbetsgivaravgifter.

Regeringen fastställer årligen veckotimpris för bas- och förstärkningsre-

surser m. m. I den förordning som avser redovisningsåret 1986/87 (SÖ-FS

1987:135) har veckotimpriset för basresurser för resp. stadium fastställts "till i genomsnitt 4619 kr., 4592 kr. och 5327 kr. samt veckotimpriset för förstärkningsresursens undervisningsbundna del till 5001 kr. och den icke undervisningsbundna delen till 4251 kr. Tilläggsbidraget har fastställts till

6,3. .

Statsbidraget utbetalas i form av förskott och slutreglering. Budgetåret 1988/89 belastas anslaget med förskott för det budgetåret beräknat på statsbidraget för redovisningsäret 1987/88 samt slutreglering av bidraget

för redovisningsåret 1987/88. Från anslaget betalas vidare kostnader för statsbidrag till kommunerna

för lokal skolutveckling enligt bestämmelser i förordningen (1982:608) om statsbidrag till lokal skolutveckling m.m. tomtryckt 1983:416). Även för detta bidrag gäller ett förskotts- och slutregleringsförfarande.

Anslaget belastas vidare med bidrag till kommuner och organisationer för vissa verksamheter, för kostnader för bl. a. reservlärare enligt förordningen (1984:626) om statsbidrag till kostnader för vissa trygghetsåtgärder för skolledare, biträdande skolledare och lärare i kommunal utbildning

samt med kostnader för reducerat lönekostnadspålägg (Ikp).

I enlighet med föreskrifter i förordningen (1981:449) om minskning av

vissa statsbidrag till kommunal utbildning skall flertalet bidrag som utbeta-

las under detta anslag minskas med 2 26 av det belopp som annars skulle ha

utgetts. : oo

Ur anslaget utgår bidrag enligt förordningen (1983:97) om statsbidrag till

fristående skolor för skolpliktiga elever samt enligt förordningarna (SÖ-FS 101

1986:75, 76 och 77) om dels statsbidrag till Kristofferskolans utbildning på grundskolenivå, dels statsbidrag till Hillelskolan (ändrad SÖ-FS — Bil. 10 1987:111), dels statsbidrag till estniska skolor i Stockholm och Göteborg. Medel får även disponeras för bidrag till de estniska s. k. kompletteringsskolorna.

Ur anslaget utgår bidrag enligt förordningen (SÖ-FS 1987:94) om statsbidrag till lokalt utvecklingsarbete på grundskolans mellanstadium.

Ur anslaget utgår bidrag enligt förordningen (SÖ-FS 1984:101) om statsbidrag till datorutrustning och programvara för dataundervisning på grundskolans högstadium. .

Ur anslaget utgår bidrag enligt förordningen (SÖ-FS 1985:55) om statsbidrag till utvecklingsarbete med kultur i skolan (ändrad SÖ-FS 1986:87).

Ur anslaget utgår bidrag enligt förordningen (SÖ-FS 1987:93) om utvecklingsarbete med samlad skoldag i grundskolan.

Ur anslaget utgår extra bidrag till studie- och yrkesorientering i glesbygd samt bidrag till kommuner som anordnar praktisk arbetslivsorientering på högstadiet under kortare tid än fyra. veckor.

Ur anslaget utgår även särskilt bidrag till åtgärder för undervisning i ämnet matematik.

Skolöverstyrelsen Skolöverstyrelsens (SÖ) anslagsframställning innebär i huvudsak följande.

SÖ har — där ej annat anges — beräknat kostnaderna efter ett preliminärt veckotimpris för bas- och förstärkningsresurser m. m. för redovisningsåret 1987/88. Därefter redovisas förslag till förändringar fr. o. m. verksamhetsåret 1988/89 och i vilken utsträckning de bör påverka medelsberäkningen under anslaget för 1988/89.

1. Antalet elever, basresurser och veckotimmar fördelade på stadier framgår av följande sammanställning.

StadiumBeräknat Basresurser Basresurser Timmar i bas- elevantal 1987/88 |1986/87 |1987/88resurs inkl. garantitimmar 1987/88
Låg285 5001423914350362 100.
Mellan297 7001355413070471 600:
Hög3294001248212395529 600
Totalt912 60040275398151363 300

Kostnader för basresurserna beräknar SÖ till 6 692,6 milj. kr. för verksamhetsåret 1987/88. |

Totalt beräknar SÖ förstärkningsresursen till 2 834,1 milj. kr. för verksamhetsåret 1987/88. |

Tilläggsbidraget utgår med viss procent av de sammanlagda kostnaderna för bas- och förstärkningsresurser. Efter den för budgetåret 1986/87 fastställda — procentsatsen 6,3 beräknar SÖ = kostnaderna = för = tillläggsbidraget till 600,2 milj. kr. för verksamhetsåret 1987/88. 102

SÖ beräknar statsbidraget för kostnader för stödundervisning i svenska — Prop. 1987/88:100

samt hemspråksundervisning och studiehandledning på hemspråk till 390,7 — Bil. 10

resp. 296,3 milj. kr. för verksamhetsåret 1987/88.

Statsbidraget till kostnader för skolledningsresurser beräknar SÖ till 695 milj. kr.

För bidrag till kallortstillägg och finskspråktillägg beräknar SÖ 30,3 milj. kr.

SÖ beräknar det totala bidraget under anslagsposten 1 till 11539,3 milj.

kr. för verksamhetsåret 1987/88. De under anslagsposten 1 uppförda bidragsändamålen omfattas av ett förskotts- och slutregleringsförfarande. Under budgetåret 1988/89 utbeta-

las ett förskott om 907 av beslutat bidrag för redovisningsåret 1987/88. Anslaget belastas budgetåret 1988/89 även av slutregleringen av anslaget

för redovisningsåret 1987/88.

Beräkning av förskott och slutreglering under budgetåret 1988/89, belopp i

milj. kr. ' Anslagspost 1 Budgetår Totalt Förskott Slutreg- Summa Summa

bidrag lering 10052 984

1986/87 11616,7!

1987/88 11538,3! 10455,0

1988/89 10 384,5 1084,3 11 468,8 11239,4

! Avser underlag för förskott.

Förslag till förändringar under anslagspost 1 fr. o. m. verksamhetsåret

1988/89

SÖ föreslår språkstöd till barn till föräldrar med ofta förekommande ut-

landsstationeringar. SÖ föreslår att dessa elever i grundskolan får rätt till

två veckotimmars undervisning per elev i sådant främmande språk som

eleven under tidigare utlandsvistelse undervisats på. SÖ beräknar kostnaden för budgetåret 1988/89 till 544000 kr. SÖ föreslär att statsbidrag för

ifrågavarande ändamål utgår inom ramen för statsbidraget till hemspråks-

undervisning.

I syfte att stärka pedagogisk utvecklingsverksamhet för finskspråkiga elever föreslår SÖ att I milj. kr. överförs från anslagsposten 1 till anslagsposten 3 budgetåret 1988/89. Förskottsunderlaget för anslagsposten 1 för budgetåret 1988/89 bör därvid minskas med motsvarande belopp.

SÖ föreslog i föregående anslagsframställning att de resurser, som nu tilldelas kommunerna för lärare med specialfunktioner i grundskolan, i

genomsnitt utökas med två veckotimmar per högstadium för pedagogisk

ledning och systemansvar för dataundervisningen i grundskolan. SÖ framhåller nu att om en utökning av skolledningsresursen genomförs den 1 juli

1988 påverkas statsbudgeten först budgetåret 1989/90 på grund av anslagets konstruktion med ett förskotts- och slutregleringsförfarande. 103

2. Under anslagsposten Bidrag till kommuner och organisationer för vissa verksamheter beräknar SÖ 238000 kr. för bidrag till -lägerskolor = Bil. 10 anordnade av Riksförbundet finska föreningar i Sverige.

För pedagogisk utvecklingsverksamhet m.m. för undervisning av finskspråkiga elever beräknar SÖ medelsbehovet för budgetåret 1988/89 efter pris- och löneomräkning samt med nyssnämnda föreslagna överföring från anslagsposten I med 1 milj. kr. till sammanlagt 3,3 milj. kr. . För sommarkurser i teknik för flickor föreslår SÖ för budgetåret 1988/89 efter pris- och löneomräkning ett bidrag om 3,2 milj. kr. .

3. SÖ föreslår att bidrag till fristående skolor utgår med 6 162 000 kr. till Kristofferskolan, med 2613 000 kr. till Hillelskolan och med 2 640000 kr. till de estniska skolorna.

SÖ beräknar för bidrag till övriga fristående skolor budgetåret 1988/89 ett anslagsbehov av 25 023 000 kr.

4. SÖ föreslår att en viss andel av bidraget för lokal skolutveckling specialinriktas för den särskilda fortbildningen i anslutning till den nya grundutbildningen av lärare. Det bidrag som utgår direkt till kommunerna bör därför enligt SÖ minska. Minskningen föreslår SÖ för verksamhetsåret 1988/89 till 85 milj. kr. Ytterligare 5 milj. kr. av fortbildningskostnaderna föreslår SÖ finansieras genom omprioriteringar.

Resterande kostnader för '"kompletteringsfortbildningen, 75 milj. kr. verksamhetsåret 1988/89, bör enligt SÖ:s mening täckas på annat sätt än genom omprioriteringar av skolans och vuxenutbildningens resurser.

SÖ föreslår vidare att små kommuner och sådana kommuner som ligger långt från högskoleort kompenseras för sina relativt höga kostnader för fortbildning genom en omprioritering av 4 milj. kr. inom bidraget för lokal skolutveckling.

SÖ beräknar kostnaderna för det generella statsbidraget för lokal skolutveckling för grundskolan verksamhetsåret 1988/89 till 145,8 milj. kr.

Med hänsyn till att bidraget för lokal skolutveckling omfattas av ett förskotts- och slutregleringsförfarande och ull att bidraget före utbetalning skall minskas med 276 beräknar SÖ medelsbehovet budgetåret 1988/89 till 174,8 milj. kr. för det generella bidraget, till 2,9 milj. kr. för bidraget till små kommuner med långt avstånd till högskoleort och till 111,3 milj. kr. för bidrag till den särskilda grundskollärarfortbildningen.

SÖ beräknar således det sammanlagda medelsbehovet budgetåret ' 1988/89 till lokal skolutveckling till 289 milj. kr., varav 46,1 milj. kr. för den särskilda grundskollärarfortbildningen lämnas ofinansierat. Härutöver lämnar SÖ en ökning av anslagspost 7 Lönekostnadspålägg med 2.8 milj. kr. ofinansierat.

5. SÖ föreslår att en andel av kostnaderna för kompletteringsfortbildningen och av kostnaderna för vissa andra reformer täcks genom en minskning av bidraget till lokalt utvecklingsarbete på mellanstadiet från 32 milj. kr. till 12,7 milj. kr. budgetåret 1988/89 och med en ytterligare minskning med 5 milj. kr. budgetåret 1989/90. För lokalt utvecklingsarbete på grundskolans mellanstadium beräknar därmed SÖ efter pris- och löneomräkning medelsbehovet budgetåret 1988/89 till 12,7 milj. kr.

6. För bidrag till datorutrustning och programvara för dataundervisning 104

året 1988/89. Bil. 10

7. SÖ beräknar bidrag till utvecklingsarbete med kultur i skolan efter

pris- och löneomräkning till 16,9 milj. kr. budgetåret 1988/89.

8. SÖ beräknar medelsbehovet efter löneomräkning till 4,1 milj. kr. för extra bidrag för studie- och yrkesorientering i glesbygd samt bidrag till kommuner som anordnar praktisk arbetslivsorientering på högstadiet under kortare tid än fyra veckor. |

9. Den särskilda satsningen i matematik bör enligt SÖ inordnas som en

viktig del i den fortbildning av grundskollärare som SÖ föreslagit med anledning av riksdagens beslut om ny grundskollärarutbildning. | 10. SÖ beräknar för utveckling av samlad skoldag för budgetåret 1988/89 medelsbehovet efter pris- och löneomräkning till 26,4 milj. kr.

11. SÖ beräknar medelsbehovet under förslagsanslaget Bidrag till driften av grundskolor m. m. till 15 409 300 000 kr.

I skrivelse den 11 september 1987 har SÖ redovisat förslag om en

nyordning för statsbidrag för hemspråksundervisning och studiehandled- -

ning på hemspråk samt undervisning i svenska som andraspråk. SÖ föreslår därvid att bidraget för dessa ändamål inordnas i förstärkningsresursen

och att de specialdestinerade statsbidragen för nyssnämnda ändamål upphör.

Anslagsberäkning

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden Anslag

I. Bas- och förstärkningsresurser m.m. —11850000000 - 128900 000 2. Bidrag till den samlade skoldagen! 7635 000 - 7635 000 3. Bidrag till kommuner och organisa-

tioner för vissa verksamheter5425 000 + 175 000
4. Bidrag till fristående skolor29900 000 + 7900 000
5. Bidrag till lokal skolutveckling247.500 000 + 3200000

6. Bidrag till kostnader för vissa

socialavgifter2520 300 000 + 57900 000
7. Lönekostnadspålägg1318 800 000 - 6900 000
8. Bidrag till lokalt utvecklingsarbete|
på mellanstadiet16 000 000 + 16000 000
9. Bidrag till datorutrustning m. m.!17 640 000 — 17640 000

10. Bidrag till kulturellt utvecklingsarbete .

i skolan : 16000 000 of. 11. Extra bidrag till syo i glesbygd och

bidrag till kommuner som anord-

nar prao på högstadiet under kortare

tid än fyra veckor 3 800 000 + 300000 | 12. Särskilda åtgärder för undervisningen

1 ämnet matematik . 12.000 000 of. 13. Utveckling av samlad skoldag 25 000 000 of. 14. Utveckling av skolans dataunder- |

visning - + 11000 000

16 070 000 000 — 64600 000

! Anslagsposten upphör vid utgången av budgetåret 1987/88.

Föredragandens överväganden | Prop. 1987/88: 100

Bil. 10 Bas- och förstärkningsresurser Jag ansluter mig till skolöverstyrelsens (SÖ) bedömning rörande antalet elever i grundskolan samt antalet timmar i bas- och förstärkningsresurserna. Den totala kostnaden för bas- och förstärkningsresurserna beräknar jag till 9791,7 milj. kr. för redovisningsåret 1987/88. Mina beräkningar grundar sig på löneläget i juli 1987 med viss uppräkning för de kostnadsökningar som kan förväntas under redovisningsåret.

Finansministern har tidigare i dag anmält vissa överväganden rörande utgiftsram för löneökningar. Efter samråd med utbildningsministern vill jag anföra följande. Principen om en ram för löneökningar måste tillämpas också för skolväsendet. Ett eventuellt löneavtal utöver utgiftsramen skall således få konsekvenser för organisationen inom skolväsendet. Hur detta skall ske bör bl. a. bli beroende på hur högt över ramen avtalet i så fall hamnar. Om situationen uppstår återkommer utbildningsministern och jag till regeringen med förslag till åtgärder för våra resp. ansvarsområden inom skolväsendet.

Högstadieundervisning i glesbygd Efter förslag i 1973 års glesbygdsproposition (prop. 1973:77, UbU 29, rskr. 243) fastslog riksdagen att det inte längre var motiverat att uppställa det tidigare kravet på tre klasser per årskurs (paralleller) som minimum för en högstadieskola. Detta uttalande tog sikte på situationen i glesbygd. I övrigt kvarstod kravet på tre paralleller som minimum för en högstadieskola. För glesbygdsområden tog uttalandet sikte framför allt på bevarandet av befintliga små skolor och inte på nyetablering av högstadieskolor.

Efter förslag av regeringen beslöt riksdagen vid 1981/82 års riksmöte att kommuner i icke-glesbygd skall kunna behålla celler etablera små högstadieskolor som vid tilldelningen av statsbidrag i form av basresurser inte betraktas som självständiga skolenheter utan som filialskolor till större högstadieskolor (prop. 1981/82:157. UbU 36, rskr. 445). Eleverna i filialskolan räknas således samman med eleverna i huvudskolan vid basresurstilldelningen.

Utbildningsutskottet.uttalade vid riksdagsbehandlingen (UbU 36 s. 6) att i det fall en glesbygdskommun vill nyinrätta en liten högstadieskola bör självfallet systemet med filialhögstadium kunna komma i fråga.

Reglerna för filialhögstadium tillämpades första gången vid fastställandet av antalet basresurser för redovisningsåret 1983/84.

Såväl 1973 års som 1982 års riksdagsbeslut har således i första hand tagit sikte på att bevara befintliga skolor i glesbygd. I det fall en glesbygdskommun vill nyinrätta en högstadieskola med mindre än tre paraileller innebär 1982 års riksdagsbeslut att systemet med s.k. filialhögstadium tillämpas. Resurstilldelning sker i sådana fall gemensamt till huvudskola och filialskola. Skälen till denna förhållandevis restriktiva inställning till nyinrättande är att de statliga kostnaderna blir högre vid nyetablering av en högstadieskola med mindre än tre paralleller jämfört med om systemet med filialhögstadium används. Det är dock svårt att generellt ange merkostnaden 106

för staten vid en sådan nyetablering. Omständigheterna i det enskilda fallet — Prop. 1987/88: 100 såsom elevernas fördelning på skolenheter m. m. påverkar kraftigt kostna- = Bil. 10

derna. Ett medgivande om inrättande av en självständig högstadieskola med mindre än tre paralleller skulle innebära en generösare timtilldelning än om skolan betraktas som en filial till en annan högstadieskola. I vissa fall innebär det också att extra basresurser utgår.

Från flera kommuner har framförts önskemål att få etablera små högsta-

dieskolor. Enligt min mening är det angeläget att tillgodose detta krav.

Från regionalpolitisk synpunkt är det viktigt att kunna erbjuda också

högstadicundervisning inom rimligt avstånd i en bygd.

Jag föreslår därför att kravet på minst tre paralleller vid nyetablering av små högstadieskolor i glesbygd slopas. Regeringen bör få medge inrättande

av självständiga högstadieskolor i sådana fall där avståndet mellan huvudskola och filialskola är så stort att det är svårt att sambruka delar av resurserna.

För närvarande är det aktuellt att nyinrätta ett sådant högstadium i

Stockholms skärgård, på Ljusterö i Österåkers kommun. Jag bedömer att nyinrättande av små högstadieskolor kan bli aktuellt i ytterligare några

kommuner i landet. Det normala bör dock även fortsättningsvis vara att skolstyrelsen själv beslutar inom ramen för nu gällande ordning med filialhögstadium.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av förslaget om inrät-

tande av högstadieskolor. |

Tilläggsbidrag

Tilläggsbidraget utgår med viss procent av bidraget för bas- och förstärkningsresurser. Regeringen har för redovisningsåret 1986/87 fastställt procentsatsen till 6,3 (SÖ-FS 1987:135). Till grund för detta beslut har legat

dels en beräkning av kommunernas bidragsberättigade vikariekostnader för lärare och skolledare, som utförts av SÖ grundade på uppgifter från Kommun-data:AB, dels en beräkning av kommunernas kostnader för viss nedsättning av lärares undervisningsskyldighet grundade på uppgifter från statistiska centralbyrån (SCB). Ett motsvarande underlag kommer under våren 1988 att presenteras för fastställande av definitiv procentsats för tilläggsbidraget för redovisningsåret 1987/88.

Jag beräknar att tilläggsbidraget för redovisningsåret 1987/88 skall utgå med 5,6 46 av bidraget till bas- och förstärkningsresurser. Detta motsvarar

ett bidragsunderlag på 551,1 milj. kr. Med hänvisning till vad jag har anfört

under anslaget B 10. Kopicring av litterära och konstnärliga verk inom skolområdet har jag därvid vid mina beräkningar för innevarande läsår reducerat tilläggsbidraget med kostnaderna för kopiering i skolorna.

Hemspråksundervisning

SÖ har på regeringens uppdrag gjort en översyn av reglerna om statsbidrag

till kommuner för kostnader för hemspråksundervisning och studiehand-

ledning på hemspråk samt undervisning i svenska som andraspråk i grund- 107

skolan. SÖ har därvid föreslagit bl. a. att nuvarande bidrag till undervis- Prop. 1987/88: 100

ning i hemspråk. studiehandledning på hemspråk och undervisning i svens- Bil. 10 ka som andraspråk tillförs grundskolans förstärkningsresurs samtidigt som en viss minimigaranti för omfattningen av hemspråksundervisningen för varje berörd elev införs. Genom viss omfördelning av medlen har SÖ vidare föreslagit att 2 veckotimmar i särskilt språkstöd för annat språk än svenska för elev som med sina föräldrar ofta vistas utomlands skall bekostas ur förstärkningsresursen. SÖ har beräknat kostnaderna för denna reform till 544 000 kr. exkl. sociala avgifter och lönekostnadspålägg.

Som jag tidigare nämnt avser jag att senare i vår föreslå regeringen att förelägga riksdagen en proposition om bl. a. styrningen av skolan. I denna proposition kommer grundskolans statsbidragssystem att tas upp. Iavvaktan härpå är jag inte beredd att nu förorda några förändringar vad gäller de

heller beredd att nu ta ställning till SÖ:s förslag om ett nytt statsbidrag till språkstöd för annat språk än svenska för elev som ofta vistas utomlands.

Jag vill i detta sammanhang behandla frågan om hemspråksundervisningens förläggning i tiden. I samband med att språk- och kulturarvsutredningens betänkande (SOU 1983:57) Olika ursprung — Gemenskap i Sverige, Utbildning för språklig och kulturell mångfald behandlades i 1985 års budgetproposition (prop. 1984/85:100 bil. 10, UbU 12, rskr. 149) tog jag upp frågan om att hemspråksundervisning skall kunna erbjudas elever utanför tid som schemalagts för den ordinarie undervisningen eller under t. ex. tid för fria aktiviteter. Detta för att eleverna då inte behöver gå miste om annan undervisning. Enligt vad jag erfarit har denna möjlighet inte utnyttjats på det sätt som jag avsåg. Det finns därför anledning att ta upp frågan på nytt. Jag anser att hemspråksundervisningen i större utsträckning bör förläggas utanför den ordinarie timplanen. Jag ser flera fördelar .med en sådan ordning. Eleverna går inte miste om annan undervisning och ett lugnare och bättre arbetsklimat skapas i klassen genom att invandrar-. eleverna kan närvara på alla lektioner tillsammans med sina kamrater med svensk bakgrund. Denna ordning ger också möjligheter att använda tillgängliga resurser på ett mer rationellt sätt. Om undervisningen förläggs utanför ordinarie timplan finns större möjligheter än i dag att samla elever i grupper till denna undervisning. Jag menar således att hemspråksundervisningen, där detta är praktiskt genomförbart, i första hand skall förläggas på det sätt jag här redovisat. |

För helhetens skull vill jag här nämna att utbildningsministern vid sin anmälan av anslaget D 11. Utbildning för undervisningsyrken kommer att föreslå en ny hemspråkslärarutbildning.

För stödundervisning i svenska och för hemspråksundervisning beräknar jag 402,4 milj. kr. resp. 305,2 milj. kr. för redovisningsåret 1987/88. Jag har därvid beaktat att ett särskilt veckotimpris skall beräknas för hemspråksundervisning, vilket baseras på kommunernas lönekostnad för enbart de lärare som bedriver hemspråksundervisning. | Regeringen har i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1984/85:100 bil. 10. UbU 12, rskr. 149) beslutat om pedagogisk utvecklingsverksamhet för finskspråkiga elever i 14 kommuner. För särskilt statsbidrag till denna 108 verksamhet utgår innevarande budgetår 2,2 milj. kr.

Förslaget skall enligt SÖ finansieras genom den omläggning av statsbidra- Bil. 10 get till bl.a. hemspråk som jag nyss har redovisat. Som jag likaså har

nämnt tidigare är jag inte beredd att nu ta ställning till SÖ:s förslag om ett

nytt statsbidragssystem. Jag är därför inte heller beredd att följa SÖ:s förslag om en utökning av den särskilda medelstilldelningen till den pedagogiska utvecklingsverksamheten för finskspråkiga elever.

För bidrag till kostnader för kallortstillägg och finskspråktillägg beräknar jag 31,2 milj. kr.

Skolledningsresurser Fr.o.m. redovisningsåret 1986/87 gäller ett nytt system för tilldelning av skolledningsresurser 1 grundskolan (prop. 1984/85:100 bil. 10; UbU 16, rskr. 234). I skolledningsresursen ingår bidrag till kostnader för löner åt rektorer och studierektorer, kostnader för uppdragstillägg till tillsynslärare samt kostnader för nedsättning av undervisningsskyldigheten för tillsyns-. lärare och lärare med specialfunktioner.

Som jag har anfört i inledningen (avsnitt 3.2) förordar jag att det för varje grundskola med högstadium avsätts särskilda resurser för att främja pedagogisk utveckling och viss fortbildning för dataundervisningen i skolan samt visst ansvar för datorutrustningen. Jag beräknar kostnaden för detta ändamål till 7,5 milj. kr. På grund av anslagets konstruktion med ett : förskotts- och ett slutregleringsförfarande påverkar mitt förslag inte beräkningarna för budgetåret 1988/89. Jag har beräknat skolledningsresurserna till sammanlagt 715,7 milj. kr.

Anslagsberäkning Totalt beräknar jag statsbidraget för redovisningsåret 1987/88 till ändamål under anslagsposten 1 till 11797,5 milj. kr. Som jag har redovisat i det föregående omfattas denna anslagspost av ett förskotts- och slutregleringsförfarande. Under budgetåret 1988/89 utbetalas till kommunerna dels förskott baserat på det fastställda bidraget för redovisningsåret 1987/88, dels slutreglering för detta redovisningsår.

Beräkning av förskott och slutreglering under budgetåret 1988/89, belopp i milj. kr. Budgetår Totalt Förskott Slut- Summa

bidragreglering
1986/8711 616,7
1987/88HH797,510455,0
1988/89.10 617,81.342,5 11960,3

Som jag tidigare har nämnt skall enligt förordningen (1981:449) om minskning av vissa statsbidrag till kommunal utbildning driftbidrag till grundskolan och vad därmed hör samman reduceras med 226. Jag beräknar bidraget på anslagsposten till 11721,1 milj. kr. 109

För bidrag till kostnader för vissa arbetsgivaravgifter beräknar jag Prop. 1987/88: 100

2578,2 milj. kr. Vid min beräkning har jag tagit hänsyn till att utbetalning - Bil. 10 av bidraget sker med 98 2 av bidragsunderlaget. För reducerat lönekostnadspålägg beräknar jag 1 311,9 milj. kr. Beräkningen grundar jag därvid på utbetalningen sedan den tvåprocentiga besparingen fråndragits.

Under posten Bidrag till kommuner och organisationer för vissa verk-

samheter har jag för budgetåret 1988/89 beräknat 230 000 kr. för bidrag till lägerskolor anordnade av Riksförbundet finska föreningar i Sverige. Efter förslag i 1985 års budgetproposition (prop. 1984/85:100 bil. 10

s. 154, UbU 16, rskr. 234) och propositionen om kvinnors villkor på arbetsmarknaden (prop. 1984/85:130 s. 13, AU 18, rskr. 346) har riksdagen

beslutat att avsätta särskilda medel till sommarkurser i teknik för flickor. Dessa kurser genomförs under sommaruppehållet efter årskurs 8 eller efter

årskurs 9. För budgetåret 1988/89 har jag beräknat 3 100000 kr. för som-

markurser i teknik för flickor.

Jag har också under denna anslagspost beräknat 2 270 000 kr. för peda-

gogisk utvecklingsverksamhet för undervisning av finskspråkiga elever.

Under posten Extra bidrag till yrkesorientering i glesbygd samt bidrag till kommuner som ordnar praktisk arbetslivsorientering på högstadiet under kortare tid än fyra veckor har jag beräknat 4,1 milj. kr. för nästa

budgetår.

Fristående skolor

Statsbidrag till fristående skolor m. m.

Enligt 9 kap. I $ skollagen (1985:1100) får vanlig skolplikt fullgöras i en fristående skola, om skolan är godkänd för ändamålet.

Godkännande skall meddelas, om skolans utbildning ger kunskaper och

färdigheter som till art och nivä väsentligen svarar mot de kunskaper och

färdigheter som grundskolan förmedlar och skolan även i övrigt väsentli-

gen svarar mot grundskolans allmänna mål.

Ärenden om godkännande skall prövas av skolstyrelsen i den kommun där skolan skall bedriva sin verksamhet.

Hösten 1982 beslöt riksdagen (prop. 1982/83:1, UbU 10, rskr. 63) om ett

nytt statsbidragssystem för fristående skolor för skolpliktiga elever. Be-

stämmelserna om statsbidrag finns i förordningen (1983:97) om statsbidrag

till fristående skolor för skolpliktiga elever. Bestämmelserna innebär att regeringen kan förklara sådan skola berättigad till statsbidrag. Som grund-

läggande förutsättning gäller att skolan är godkänd samt att skolan genom sin pedagogik eller särskilda inslag i verksamheten eller på annat sätt kan

ge erfarenheter av värde för kommunernas grundskolor eller komplettera dessa I något annat allmännyttigt avseende. Dessutom krävs, om inte: särskilda skäl föranleder annat. att skolan har bedrivit sin verksamhet i minst tre År.

I samband med att regeringen den 6 oktober 1983 förklarade vissa fristående skolor för skolpliktiga elever berättigade till statsbidrag fr. o. m.

redovisningsåret 1983/84 uppdrogs åt SÖ att utvärdera verksamheten vid dessa skolor. SÖ skulle vidare göra en bedömning av i vilken utsträckning 110

och på vilket sätt erfarenheterna från skolorna kan överföras till det — Prop. 1987/88:100

allmänna skolväsendet. Bil. 10

SÖ uppdrog åt professorn Sixten Marklund att leda utvärderingen. Sixten Marklund har utarbetat en rapport (R 86:23) Fristående skolor och alternativ pedagogik, som legat till grund för SÖ:s utvärdering av de

statsbidragsberättigade fristående skolorna.

Rapporten och SÖ:s förslag har remissbehandlats. Till protokollet i detta ärende bör fogas som bilaga 10.5 en sammanfattning av rapporten och som

bilaga 10.6 en sammanställning av remissyttrandena.

Utvärderingen visar i korthet följande:

Vad gäller waldorfskolorna har dessa erfarenheter av intresse att redovi-

sa, men förutsättningen är en i viktiga avseenden annan skolstruktur än

grundskolans. Detta försvårar eller rentav omöjliggör att erfarenheterna

förs över till grundskolan. I andra delar är erfarenheterna lättare överförbara men skiljer sig då i princip inte från vad som görs eller åtminstone kan

göras I grundskolan.

Beträffande de kristna skolorna är huvuderfarenheten att dessa är annorlunda än grundskolan i sin religionsundervisning, vilket enligt 1982 års

riksdagsbeslut inte utgör tillräckligt skäl för statsbidrag. I övrigt framstår

de kristna skolorna principiellt inte som alternativ till grundskolan.

Utvärderingen visar generellt sett att det inte finns några markanta

skillnader mellan fristående skolor å ena sidan och grundskolan å andra sidan utöver vissa svårligen överförbara förhållanden. När det gäller den

direkta undervisningen är likheterna större än skillnaderna. Utgångspunk-

ten för 1982 års beslut, att statsbidrag utgår till en fristående skola för att

den skall ge erfarenheter till grundskolan, har i praktiken således inte uppfyllts. Det finns därför enligt min mening skäl att delvis ändra de

grundläggande förutsättningarna för statsbidrag till fristående skolor.

Enligt min mening bör regeringen även i fortsättningen pröva fråga om

statsbidrag till fristående skola i varje särskilt fall. Jag är således inte

beredd att förorda att alla godkända skolor automatiskt skall få statsbidrag.

Regeringens beslut bör grundas på en helhetsbedömning av skolans verksamhet. Följande punkter bör vara utgångspunkt för regeringens prövning.

Som utvärderingen visar är det inte möjligt att utgå från att erfarenheterna från varje enskild fristående skola skall kunna överföras till det allmänna skolväsendet. Kravet på att varje enskild skola skall ge erfarenheter av

enligt min uppfattning vara att det är av allmänt intresse att alternativ pedagogik och alternativ inriktning av skolans verksamhet kan prövas

oavsett om erfarenheterna i det enskilda fallet kan bedömas vara direkt

överförbara till grundskolan.

Detta innebär att en fristående skola för att komma i fråga till statsbidrag bör ha en prägel som i något avseende avviker från grundskolan. Det kan vara fråga om såväl en verksamhet bedriven utifrån en särskild pedagogisk grundsyn (t.ex. Waldorfpedagogik) som en i fråga om timplaner eller kursplaner påtagligt annorlunda upplagd verksamhet. Även skolor som står på konfessionell grund bör kunna komma i fråga till statsbidrag. 111 Regeringen bör också bedöma om skolan är av en sädan storlek att det i

praktiken är fråga om skolverksamhet och inte enskild undervisning eller — Prop. 1987/88:100 undervisning i hemmet. Elevavgifterna bör också vara på en sådan nivå, så — Bil. 10 att det inte blir möjligt att med hjälp av statsbidrag i kombination med höga avgifter få mycket små klasser.

I likhet med vad som gäller i dag bör en skola normalt ha funnits tre läsår

för att få bidrag.

Jag vill i detta sammanhang också ta upp frågan om kommunala bidrag till fristående skolor. Från olika håll har rests krav på tvingande regler för kommunerna att betala sådant bidrag. Det är enligt min mening rimligt att en kommun betalar bidrag till en fristående skola för elever som är mantalsskrivna i kommunen med ett belopp som i princip motsvarar den besparing kommunen gör genom att slippa betala t.ex. skolmåltider och läromedel. Jag är dock inte beredd att förorda en absolut regel med denna innebörd. De flesta kommuner betalar redan i dag bidrag enligt denna princip och jag räknar med att berörda kommuner kommer att göra så I framtiden.

Jag vill också ta upp frågan om vilken instans som skall godkänna en skola för fullgörande av skolplikt. Som jag har redovisat är det i dag skolstyrelsen i den kommun där skolan är belägen som har att fatta sådant beslut. Enligt vad jag har erfarit bedömer inte skolstyrelserna frågor om godkännande på ett enhetligt sätt. Enligt min mening är det önskvärt med en mer enhetlig praxis i dessa frågor. Jag menar därför att det i fortsättningen bör vara länsskolnämnderna som skall godkänna resp. återkalla godkännanden för fristående skolor. Självfallet bör skolstyrelserna därvid beredas tillfälle att yttra sig före nämndernas beslut.

Med hänvisning till vad jag nyss har anfört behöver några mindre ändringar göras i 9 kap. I, 7 och 11 §§ skollagen (1985: 1100). Jag kommer även under anslaget B 14. Sameskolor och anslaget B 17. Bidrag till driften av särskolor m. m. att föreslå ändringar i skollagen. |

Lagförslagen är av sådan beskaffenhet att det inte är erforderligt att höra lagrådet. .

Det fullständiga förslaget till ändringar. i skollagen bör fogas till detta protokoll som bilaga 10.1.

Anslagsberäkning Jag beräknar bidraget för Kristofferskolan, Hillelskolan och de estniska skolorna till 11960000 kr. för redovisningsåret 1988/89. Häri ingår även belopp för bidrag till de s.k. kompletteringsskolorna (viss undervisning i estniska språket m.m. som meddelas skolpliktiga elever av estniskt ursprung på ett tiotal orter i landet).

Regeringen har genom beslut den 6 oktober 1983, den 19 december 1985, den 13 november 1986 och den 17 december 1987 förklarat sammanlagt 26 fristående skolor berättigade till statsbidrag. Jag beräknar kostnaderna för bidrag för dessa skolor till 25 840 000 kr. för budgetåret 1988/89.

Lokal skolutveckling . Regeringen har för redovisningsåret 1987/88 fastställt procentsatsen för bidrag till lokal skolutveckling avseende grundskolan till 2,3492 av ett 112

bidragsunderlag i vilket ingår bidraget till bas- och förstärkningsresurser Prop. 1987/88:100, samt resurser för hemspråksundervisning och stödundervisning i svenska. — Bil. 10 I enlighet med riksdagens beslut om ett samlat program för skolledarutbildning (prop. 1985/86:173, UbU 1986/87:1, rskr. 24) ingår fr. o. m. budgetåret 1987/88 medel för skolledarutbildningen i bidraget för lokal skolutveckling. :

Jag beräknar medelsbehovet för budgetåret 1988/89 till 250,7 milj. kr. med nuvarande regler för utbetalning av bidrag, dvs. att endast 98Z av bidraget skall betalas ut.

Den samlade skoldagen Efter förslag i föregående års budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 10 s. 98-99, UbU 12, rskr. 185) omvandlades det tidigare statsbidraget till samlad skoldag till ett särskilt stimulansbidrag för utvecklingsarbete med ” frågor rörande den icke-timplanebundna delen av skoldagen. Jag har beräknat 25 milj. kr. för detta ändamål budgetåret 1988/89.

Lokalt utvecklingsarbete på mellanstadiet Efter förslag i föregående års budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 10, UbU 12, rskr. 185) överfördes de medel som tidigare utgått för utvecklingsarbete på lågstadiet till mellanstadiet för att:bl. a. möjliggöra en uppföljning på detta stadium av utvecklingsarbetet på lågstadiet. Överföringarna skulle göras i två steg. Innevarande budgetår anslogs 16 milj. kr. och budgetåret 1988/89 skulle ytterligare lika mycket tillföras. Detta innebär således 32 milj. kr. för budgetåret 1988/89. SÖ:s förslag innebär, som jag tidigare har nämnt, att endast 12.7 milj. kr. skall utgå i bidrag till lokalt utvecklingsarbete på mellanstadiet. Enligt min mening bör 16 milj. kr. tillföras denna anslagspost för budgetåret 1988/89. Jag har således beräknat sammanlagt 32 milj. kr. för lokalt utvecklingsarbete på mellanstadiet.

Kultur i skolan Riksdagen har efter förslag i 1985 års budgetproposition beslutat att särskilda medel skall avsättas för bidrag till utvecklingsarbete med kultur i skolan (prop. 1984/85:100 bil. 10 s. 23—24 och 156, UbU 16, rskr. 234). För nästa budgetår beräknar jag oförändrat bidrag, dvs. 16 milj. kr. Som jag inledningsvis har anfört avser jag att senare i vår återkomma till riksdagen med en särskild proposition om skolpolitiska frågor. Jag avser att i detta sammanhang bl. a. redovisa hitillsvarande erfarenheter av utvecklingsarbetet med kultur i skolan.

Mautematik i skolan Efter förslag i 1986 års budgetproposition (prop. 1985/86:100 bil. 10 s. 101) avsattes 6,2 milj. kr. för att förstärka matematikundervisningen i skolan. I föregående års budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 10 s. 103) fram- 113

8 Riksdagen 19871/88. I saml. Nr 100. Bilaga 10

höll jag det nödvändiga i att t ytterligare åtgärder skulle vidtas i syfte a att Prop. 1987/88: 100

Bil. 10

detta ändamål och innevarande budgetår utgår 12 milj. kr. Jag framhöll också att medlen borde utgå under en fyraårsperiod. Jag har i inledningen (avsnitt 3.1) redovisat mina skäl för att även fortsättningsvis beräkna

särskilda medel för detta ändamål. Jag har således beräknat 12 milj. kr. för särskilda åtgärder vad gäller matematikundervisningen budgetåret 1988/89.

Utveckling av skolans dataundervisning

Som jag har anfört i inledningen (avsnitt 3.2) förordar jag i samråd med

utbildningsministern att en försöksverksamhet med datorn som pedago-

giskt hjälpmedel inleds fr. o. m. nästa läsår i grundskolan, specialskolan och gymnasieskolan. Jag förordar också att särskilda medel avsätts för

utvecklingsinsatser för dataundervisningen i skolan. Det bör ankomma på

regeringen att ange de närmare formerna för sådana insatser. Jag beräknar sammanlagt 11 milj. kr. för dessa ändamål budgetåret 1988/89.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. anta ett inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag

om > ändring i skollagen (1985: 1100),

2. godkänna vad jag har förordat om inrättande av självständiga

högstadieskolor i 1 vissa fall,

3. godkänna vad jag har förordat om statsbidrag till fristående

skolor, .

4. godkänna vad j jag har förordat om resurser för bl. a . planering

av skolans dataundervisning,

5. godkänna vad jag har förordat om försöksverksamhet och ut-

vecklingsinsatser för dataundervisningen i skolan,

6. till Bidrag till driften av grundskolor m.m. för budgetåret

1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 16 005 400 000 kr.

B 13. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m.

1986/87 Utgift 28 149 171 1987/88 Anslag 31 217 000

1988/89 Förslag 42249 000

Statsbidrag till svensk undervisning i utlandet utgår enligt förordningen

(1978:591) om statsbidrag till svensk undervisning i utlandet.

Statsbidrag till utlandsskola utgår i form av bidrag till kostnader för lärarlöner med belopp som i princip motsvarar lönen för motsvarande lärartjänst vid svensk grundskola och bidrag till skolans lokalkostnader med 5096 av årskostnaden för nödvändiga undervisningslokaler samt i

form av särskilt driftbidrag med 8 76 av lönekostnader och vissa pensions-

kostnader. Vidare utgår statsbidrag till korrespondensundervisning, kom- 114

pletterande svensk undervisning och svensk undervisning vid internatio- — Prop. 1987/88:100 nell skola. Bil. 10 Från anslaget bestrids vidare utgifter för statsbidrag till kostnader för

dels tilläggspensionsavgift för vissa lärare (SÖ-FS 1982:187), dels resor

och flyttning för lärare vid utlandsskolor (SÖ-FS 1978:182, ändrad SÖ-FS 1981:127). Överenskommelse har den 15 september 1982 träffats mellan Finland, Norge och Sverige om samarbete på utlandsundervisningens område.

Skolöverstyrelsen

Organisationen vid de svenska utlandsskolorna innevarande läsår framgår av följande sammanställning.

Stutsunderstödda svenska utlandsskolor läsåret 1987/88 : '

Låg- och Högstadium

mellan- ee

stadium

Europa = Belgien (Bryssel) Xx Xx England (London) Xx Xx Frankrike (Paris) Xx Xx Italien (Milano) Xx Portugal (Lissabon) . Xx Schweiz (Genéve) Xx Sovjetunionen (Moskva) Xx Spanien (Fuengirola) Xx -- (Madrid) Xx Xx -"- (Palma de Mallorca) Xx 2 (Las Palmas) Xx Förbundsrepubliken Tyskland (Berlin) x' 0 (Hamburg) Xx Österrike (Wien) Xx

Asien Bangladesh (Dhaka) Xx Indonesien (Java) Xx Japan (Kosai) Xx Saudi-Arabien (Riyadh) Xx Sultanatet Oman (Muscat) Xx Thailand (Hua Hin) x Vietnam (Bai Bang) Xx 2 (Hanoi) Xx

Afrika Angola (Luanda): AH Botswana (Gaborone) Burundi (Bujumbura) - MKR Egypten (Alexandria) Etiopien (Addis Abeba) AR Guinea Bissau (Bissau) Kenya (Nairobi) MR Folkrepubliken Kongo (Pointe Noire) Mogambique (Maputo) RM Tanzania (Dar es Salaam) en (Nzega) - RA

Republiken Zaire (Semendua)

Zambia (Lusaka) HM

Låg- och Högstadium

mellan- .

stadium Bil. 10 Amerika Argentina (Tucumän) Xx

Bolivia (Cochabamba) Xx

Brasilien (Sao Paulo) Xx

Columbia (Cali) Xx

Mexico (Mexico City) Xx

Peru (Carhuaquero) x

-""- (Lima) x

Skolöverstyrelsens (SÖ) anslagsframställning för budgetåret 1988/89 innebär i huvudsak följande:

1. Pris- och löneomräkning m. m. 3 332 000 kr.

2. För läsåret 1988/89 beräknar SÖ antalet skolor till 50. Antalet elever i de statsunderstödda utlandsskolorna beräknas till 1200, antalet elever i korrespondensundervisning beräknas till 485 samt i kompletterande svensk undervisning till 2 500.

3. Ekonomisk avräkning skall enligt samarbetsavtalet mellan Sverige, Norge och Finland ske efter varje läsårs slut. SÖ beräknar att 965 000 kr. kommer att inbetalas till SÖ under budgetåret 1988/89 efter avräkning för budgetåret 1987/88.

4. SÖ har på regeringens uppdrag gjort en översyn av bestämmelserna om statsbidrag till svensk undervisning i utlandet. SÖ har redovisat uppdraget den 24 februari 1987. De framförda förslagen har preciserats och kostnadsberäknats i SÖ:s anslagsframställning för budgetåret 1988/89. SÖ:s förslag medför ökade kostnader om sammanlagt 9 842 000 kr.

Bidraget till lärarlöner föreslås utgå med en grundresurs i form av lärartjänster samt kompletterande undervisningstimmar. Lärartjänsterna föreslås beräknas i princip efter nuvarande regler, dock med något ändrade delningstal. Förslaget medför en utökning av antalet lärartjänster med en tjänst som lärare 16 budgetåret 1983/89 (+166 000 kr.).

Kompletteringsresursen beräknas i veckotimmar per grupp av elever på låg- och mellanstadierna resp. på högstadiet enligt särskilda tabeller. Sammanlagt beräknar SÖ kompletteringsresursen till 667 veckotimmar för nästa budgetår. SÖ föreslår att kompletteringsresursen beräknas efter 6000 kr. per veckotimme, vilket innebär en kostnad om 4002 000 kr.

SÖ föreslår att driftbidraget räknas upp från nuvarande 82 till 1696. 1 bidragsunderlaget bör även kompletteringsresursen ingå (+2 018 200 kr.).

Vidare föreslår SÖ en höjning av bidraget till lokalkostnader från nuva-: rande 50 Z av årskostnaden för de lokaler som används i undervisningen

till 65 96 (+ 1696 000 kr.).

Genom regler i förordningen (SÖ-FS 1978:182) om statsbidrag till kostnad för resor och flyttning för lärare vid utlandsskolor (ändrad SÖ-FS 1981:127) bestäms storleken av ifrågavarande statsbidrag. SÖ föreslår en höjning av de i punkten 4 i förordningen angivna schablonbeloppen till bl. a. kostnader för transport och försäkring av gods och för vaccinationer (+100000 kr... |

SÖ föreslår även en ändring av reglerna för tilldelning av antalet veckotimmar för handledd korrespondensundervisning. Förslaget medför en 116 ökning med totalt 305 veckotimmar (+1 110 000 kr.).

För kompletterande svensk undervisning utgår för närvarande ett driftbidrag om 200 kr. per elev. SÖ föreslår en höjning av bidraget till 500 kr. — Bil. 10 per elev. Även driftbidraget till Lycée International i Paris bör beräknas som ett allmänt driftbidrag med 500 kr. per elev (+750 000 kr.).

5. SÖ föreslår en ändring av bestämmelserna för ämnet Swedish Culture vid internationell skola fr. o. m. budgetåret 1989/90. För budgetåret 1988/89 föreslås försöksverksamheten få bedrivas i nuvarande form.

6. SÖ föreslår att bestämmelserna under punkten 3 i 29 § förordningen (1978:591) om statsbidrag till svensk undervisning i utlandet ändras till att förutom tjänstgöring vid företag med nära anknytning till Sverige även omfatta tidsbegränsad tjänstgöring vid utländsk juridisk person.

7. SÖ beräknar medelsbehovet under förslagsanslaget Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m. till 44 991 000 kr.

Föredragandens överväganden Skolöverstyrelsen (SÖ) har i skrivelse den 24 februari 1987 redovisat sina ställningstaganden med anledning av regeringens uppdrag om en översyn av bestämmelserna om statsbidrag till svensk undervisning i utlandet. Förslagen har preciserats och kostnadsberäknats i SÖ:s anslagsframställning för budgetåret 1988/89. SÖ:s förslag medför en kostnadsökning om sammanlagt ca 9,8 milj. kr. |

Jag anser det angeläget att förbättra statsbidraget till svensk undervisning 1 utlandet. Enligt min uppfattning bör bidragen till svensk undervisning i utlandet för nästa budgetår höjas inom en kostnadsram om 7,5 milj. kr.

För nästa budgetår föreslår jag således följande förbättringar av statsbi-

draget. |

Jag tillstyrker SÖ:s förslag att statsbidraget till lärarlöner i fortsättningen bör beräknas som grundresurs i form av fasta lärartjänster samt kompletterande undervisningstimmar (kompletteringsresurs) relaterad till elevantalet.

För beräkning av antalet lärartjänster föreslår jag endast smärre justeringar av delningstalen i förhållande till nu gällande regler. Förslaget beräknas medföra en utökning med en lärartjänst för nästa budgetår.

Antäl eleverAntal lärartjänster
Låg- och mellanstadierna — 101
152
453
175>I tjänst för varje

påbörjat 30-tal elever över 74

Högstadiet 14—192
"20-353
>354

Vidare föreslår jag att kompletteringsresursen beräknas för låg- och mellanstadierna med fem veckotimmar för varje elev i intervallet 10—14 117

elever. Vid högre elevantal bör beräknas fem veckotimmar för varje femtal — Prop. 1987/88:100 elever inom resp. intervall för tilldelning av lärartjänster. För högstadiet — Bil. 10 bör beräknas en veckotimme för varje elev i intervallet 14—19 elever. en veckotimme för varannan elev i intervallet 20-30 elever samt en vecko- . timme för varje tretal elever som överstiger 36 elever. Vidare bör beräknas en viss kompletteringsresurs i de fall en skola får behålla en lärartjänst på låg- och mellanstadierna trots att elevantalet understiger tio. Jag beräknar kompletteringsresursen för budgetåret 1988/89 efter 5000 kr. per veckotimme på låg- och mellanstadierna samt :6 000 kr. per veckotimme på högstadiet. I dessa belopp ingår kostnader för vissa sociala avgifter. Totalt beräknar jag att mina förslag innebär ytterligare 486 veckotimmar på låg- : och mellanstadierna och 18 veckotimmar på högstadiet, vilket medför en : kostnad'av 2538 000 kr. |

Jag beräknar i likhet med SÖ en höjning av procentsatsen för det särskilda driftbidraget till 16 96, vilket medför en ökad kostnad av 1784 000 kr.

Lokalkostnadsbidraget utgår för närvarande med 5072 av de verkliga kostnaderna för nödvändiga undervisningslokaler. Jag föreslår en uppräkning av procentsatsen för statsbidrag till 60 22, vilket innebär en beräknad. kostnadsökning av 1052 000 kr.

Genom regler i förordningen (SÖ-FS 1978: 182) om statsbidrag till kostnad för resor och flyttning för lärare vid utlandsskolor bestäms storleken av de statsbidrag som kan utgå till skolans huvudman för kostnaderna i samband med lärares till- och frånträde av statsbidragsgrundande lärartjänst vid svensk utlandsskola. Jag förordar att de under punkten 4 i förordningen angivna schablonbeloppen för statsbidrag till flyttningskostnader räknas upp enligt SÖ:s förslag. Jag beräknar kostnaden härför till 100 000 kr. |

Vid korrespondensundervisning på högstadie- och gymnasienivå utgår statsbidrag för handledning med det antal veckotimmar som sÖ bestämmer. Jag förordar en ökning av antaälet veckotimmar för handledning. Förslaget medför en utökning med 305 veckotimmar till en kostnad av 1110000 kr.

För kompletterande svensk undervisning utgår ett allmänt driftbidrag om 200 kr. per elev och läsår. Bidraget skall täcka alla kostnader utöver. lönekostnader. Jag förordar i likhet med SÖ att driftbidraget höjs till 500 kr. per elev och år. Till Lycée International i St Germain-en-Laye i Frankrike utgår statsbidrag till kompletterande svensk undervisning enligt särskilt regeringsbeslut. Bl. a. utgår ett särskilt driftbidrag räknat på medel motsvarande två lärartjänster. Fr. o. m. nästa budgetår bör medel i stället ' få utgå som ett allmänt driftbidrag om 500 kr. per elev och år. Jag beräknar de ökade kostnaderna för en höjning av driftbidraget till totalt 750 000 kr.

SÖ föreslår att bestämmelserna för undervisning i ämnet Swedish Culture ändras fr.o.m. budgetåret 1989/90: Bl.a. föreslås att verksamheten enbart skall omfatta gymnasienivå och även kunna förläggas till andra skolor än internationella skolor. Jag delar SÖ:s uppfattning i dessa frågor. Det bör ankomma på regeringen att utfärda bestämmelser härom. För budgetåret 1988/89 tillstyrker jag att försöksverksamheten får bedrivas enligt nuvarande bestämmelser. | 118

Vid beräkning av statsbidraget till dels antalet lärartjänster vid utlands- — Prop. 1987/88:100 . skolorna, dels aritalet handledartimmar vid korrespondensundervisningen = Bil. 10 finns bestämmelser i 29 § förordningen (1978:591) om statsbidrag till svensk undervisning i utlandet om vilka elever som får medräknas i underlaget (s.k. behöriga elever). Jag delar SÖ:s uppfattning att ett tillägg bör göras under punkten 3 i nämnda bestämmelse så att förutom tjänstgöring vid företag med nära anknytning till Sverige även tidsbegränsad tjänstgöring vid utländsk juridisk person får medräknas som kriterium för att eleven skall få räknas som behörig. Jag vill därvid framhålla att det här är fråga om de fall där en i förväg tidsmässigt begränsad anställning förelig- | ger. Jag räknar inte med att mitt förslag skall medföra annat än begränsade kostnadsökningar. |

För närvarande bedrivs högstadieundervisningen vid de flesta -utlandsskolorna i form av korrespondensundervisning med handledning. Reguljärt högstadium finns endast vid fem utlandsskolor. Jag avser föreslå regeringen att ge SÖ i uppdrag att närmare utreda i vilken form undervisningen på högstadienivå skall bedrivas samt lämna förslag till ytterligare förbättring-

ar av statsbidraget. SÖ bör därvid även beakta konsekvenserna för Liber-

Hermods, som nu svarar för korrespondensmaterialet. Förslagen bör redovisas i anslagsframställningen för budgetåret 1990/91.

Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att |

1. godkänna det system för beräkning av lärarresurser som jag har

. förordat,

2. godkänna vad jag har förordat om höjning av procentsatsen för

särskilt driftbidrag,

3. godkänna vad jag har förordat om höjning av procentsatsen för:

bidrag till lokalkostnader,

4. godkänna vad jag har förordat om förlängning av försöksverk-

samheten med Swedish Culture budgetåret 1988/89, |

5. bemyndiga regeringen att utfärda bestämmelser om undervis-

ning i ämnet Swedish Culture fr. o. m. budgetåret 1989/90,

6. godkänna de ändringar som jag har förordat beträffande elever

som skall ingå i underlaget vid beräkning av antalet lärartjänster vid

utlandsskolorna, |

7. till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. för budget-

året 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 42 249 000 kr.

B 14. SameskolorProp. 1987/88: 100 Bil. 10
1986/87 Utgift14639 787
1987/88 Anslag15 130 000
1988/89 Förslag16 871 000

Sameskolor finns i Karesuando, Lannavaara, Gällivare, Jokkmokk, Tärnaby och Änge. Innevarande läsår förekommer undervisning i årskurserna

1—6. Integrerad samisk undervisning bedrivs på låg- och mellanstadierna

vid grundskolan i Arjeplog och på högstadiet vid grundskolan i Gällivare. I

Kiruna anordnas sameskola på försök. Elevantalet vid sameskolorna uppgår läsåret 1987/88 till 127 och beräknas läsåret 1988/89 till 154. Därutöver deltar innevarande läsår 33 elever och beräknas läsåret 1987/88 delta 31

elever i den integrerade sameundervisningen. Verksamheten regleras i

sameskolförordningen (1967:216, omtryckt senast 1987:711D, i förordningen (SÖ-FS 1983:125) om integrerad samisk undervisning vid grundskolan

i. i förordningen (SÖ-FS 1985:64) om försöksverksamhet med sameskola i Kiruna samt i förordningen (SÖ-FS 1987:92) om integrerad samisk undervisning vid grundskolan i Arjeplogs och Gällivare kommuner.

Vid sameskolan sker undervisning på svenska och samiska. Ämnet

samiska förekommer i samtliga årskurser. Bestämmelser om tilldelning av lärarresurser finns i förordningen

(SÖ-FS 1984:68) om tilldelning av lärarresurser vid sameskolan, som

gäller under försöksperioden 1984/85—1987/88. Sameskolorna leds av en styrelse, vars kansli är förlagt till Jokkmokk.

Skolöverstyrelsen Skolöverstyrelsens (SÖ) anslagsframställning för budgetåret 1988/89 inncebär i huvudsak följande:

1. Pris- och löneomräkning 1602 000 kr. Engångsanvisning på 100 000 kr. avgår.

2. SÖ beräknar minskade lönekostnader vid elevhemmet i Änge

(—78600 kr.). Samtidigt föreslår SÖ att den beslutade verksamheten med

integrerad högstadieundervisning vid grundskolan i Åre, som på grund av " bristande elevunderlag ej kunnat starta, avbryts fr. o. m. läsåret 1988/89.

3. SÖ föreslår att sameskolkansliet omorganiseras och beräknar medel

för ökade lönekostnader (+93 000 kr.). |

4. SÖ föreslår att försöksverksamhet med integrerad samisk undervisning anordnas dels på högstadiet vid Karesuando skola i Kiruna kommun

(+121400 kr), dels på Jåg- och mellanstadierna vid Porjus skola i Jokkmokks kommun (+ 102 600 kr.).

5. Vidare räknar SÖ med en successiv utbyggnad av sameskolan i Kiruna. .

6. SÖ föreslår att försöksperioden för tilldelning av lärarresurser för-

längs ett år till att gälla även läsåret 1988/89. 7. SÖ beräknar medelsbehovet under förslagsanslaget Sameskolor till

16 342 000 kr. 120

1988/89 Bil. 10

Föredraganden Anslag

Utgifter|
Lönekostnader för lärarpersonal m. m. 5 192.900!—- 477000
Integrerad sameundervisning-+3 100 000
Förvaltningskostnader6938 000— 752000
(därav lönekostnader)(4155 000)(— 603 000)
Lokalkostnader3092 000>- 30000
Engångsanvisning100000 | 15 322 000— 100.000 +1741 000
Inkomster :192 000of.
Nettoutgift15 130 000+1741 000

! Därav 810000 kr. för integrerad sameundervisning

Föredragandens överväganden

Riksdagen har vid flera tillfällen uttalat att 1962 års nomadskolreform (prop. 1962:51, SU 141, rskr. 319) alltjämt skall ligga till grund för samhäl-

lets insatser på skolområdet. Enligt nämnda riksdagsbeslut ankommer det

på regeringen att besluta om erforderliga organisatoriska förändringar och eventuell minskning av antalet sameskolor.

Med anledning av propositionen (1976/77:80) om insatser för samerna uttalade riksdagen (KrU 43, rskr. 289), att samerna — så länge de själva

önskar det — skall ha tillgång till 1vå likvärdiga utbildningsalternativ på det

obligatoriska skolstadiet, nämligen sameskola och kommunal grundskola.

Härav följer att fråga om nedläggning av en sameskola måste prövas i nära

samråd med samernas företrädare. Först när alla parter är överens om att

de samiska intressena bättre kan tillgodoses i kommunens grundskolor bör

det komma i fråga att lägga ner en sameskola. I nämnda uttalande förutsatte riksdagen att samernas företrädare skulle vara öppna för att som alternativ till nedläggning av en sameskola pröva nya organisatoriska lösningar.

Fr.o.m. redovisningsåret 1984/85 pågår försöksverksamhet med ett

schabloniserat system för ulldelning av lärarresurser vid sameskolorna. Lärarresurserna beräknas på elevantalet vid varje enskild sameskola. Resurssystemet ger sameskolstyrelsen (Sams) stor frihet att fördela erhållna

lärarresurser så att behoven vid varje enskild sameskola tillgodoses på

bästa sätt.

Det är dock fortfarande regeringen som — efter beslut av riksdagen i samband med medelstilldelningen till sameskolorna — har att ta ställning

till vissa detaljfrågor i organisationen. Som exempel kan nämnas att det är regeringen som beslutar om anordnande av integrerad samisk undervisning

vid kommunala grundskolor, om inrättande resp. indragning av tjänster vid elevhem och om nedläggning av elevhem m. m.

Jag ser det som önskvärt att samerna själva — genom SamS — får ökade

möjligheter att disponera den samlade resurs som utgår för samisk under- =

visning. SamS bör således själv kunna besluta om befintliga resurser skall 121

användas för undervisning i traditionella sameskolor med elevhemsboende = Prop. 1987/88:100

eller om de skall användas för sameundervisning i grundskolor. Bil. 10

Sameskolan i Ange Elevantalet vid Änge sameskola har varierat under de senaste åren. Läs-

året 1982/83 fanns det 19 elever, läsåret 1987/88 finns det sju elever och

enligt prognoserna kommer det läsåret 1988/89 att erfdast finnas tre elever vid skolan. |

Med anledning av det vikande elevunderlaget har SamS sett över vilka möjligheter det finns att omorganisera sameundervisningen inom det sydsamiska området. SamS har redovisat ett förslag den 28 september 1987. Förslaget har bearbetats i utbildningsdepartementet. SamS har vid kontak-

ter under hand inte haft något att erinra mot det reviderade förslaget.

Med anledning härav vill jag anmäla att regeringen denna dag beslutat lägga ner sameskolan i Änge fr. o. m. läsåret 1988/89. Det ankommer på SamS att genomföra nedläggninger.

Innevarande budgetår beräknar jag kostnaderna för 'driften av Änge

sameskola till ca 2,3 milj. kr. Med hänsyn till bl.a. den arbetsrättsliga "lagstiftningen kommer SamS att även under budgetåret 1988/89 ha vissa kostnader för löner åt lärare och öv rig personal.

I enlighet med den principiella uppfattning jag nyss redovisat anser jag att de resurser som successivt frigörs genom att sameskolan i Änge läggs ner skall: få disponeras av SamS för att anordna samisk undervisning,

främst inom det sydsamiska området, men även i andra delar av landet.

Detta innebär att SamS, om den bedömer det angeläget, kan använda de

frigjorda resurserna för bl. a. samisk undervisning vid grundskolan i Porjus resp. Karesuando. Jag är således inte beredd att beräkna särskilda medel

för denna verksamhet.(4)

Resurserna bör disponeras så att de blir rörligå och kan flyttas mellan orter där det enligt SamS bedömning finns behov av att anordna sameundervisning. Resursen bör fördelas till kommuner som slutit avtal med SamS om att anordna samisk undervisning i sin grundskola. Jag förutsätter att samisk undervisning i första hand kommer att anordnas vid de skolenheter inom grundskolan som redan i dag har ett flertal samiska barn som elever. Om samisk undervisning anordnas i en grundskola, deltar sameeleverna liksom övriga elever i undervisningen i grundskolan på hemorten.

Därutöver får sameeleverna under vissa veckotimmar någon form av samisk undervisning.

För att sameeleverna inte skall behöva gå miste om annan undervisning,

bör sameundervisningen — i likhet med vad jag har förordat om hemspråksundervisningen under anslaget B 12. Bidrag till driften av grundsko-

lor m.m. — där det är praktiskt genomförbart förläggas utanför tid som schemalagts för den ordinarie undervisningen celler under tid för fria aktivi-

teter.

Om en kommun, som enligt avtal med SamS anordnar sameundervisning i sin grundskola, tar emot sameelever som inte tillhör elevområdet, skall bestämmelserna om interkommunal ersättning i 4 kap. 18—20 §§ skollagen (1985:1100) tillämpas. Om särskilda skäl föreligger får SamS besluta att 12 [NS

kostnader för boende, hemresor m.m. skall belasta sameskolanslaget. "Prop. 1987/88:100

Sådana kostnader skall dock rymmas inom ramen för de resurser som Bil. 10 frigörs genom att Änge sameskola läggs ner.

Övriga frågor

I enlighet med SÖ:s förslag förordar jag att sameskolan i Kiruna under

läsåret 1988/89 får omfatta årskurserna 1—6.(5)

Förordningen (SÖ-FS 1984:68) om tilldelning av lärarresurser vid same-

skolan (ändrad SÖ-FS 1987:73) gäller t. o. m. budgetåret 1987/88. I enlig-

het med SÖ:s förslag förordar jag att resurstilldelningssystemét får tilläm-

pas även budgetåret 1988/89.(6)

Riksdagen har (prop. 1982/83:100 bil. 10 p. D 14, UbU 20, rskr. 253) godkänt att samisk högstadieundervisning får anordnas vid grundskolan i kommun fr. o. m. läsåret 1983/84. Verksamheten har inte kommit till stånd, bl. a. beroende på svårigheter att rekrytera såväl elever som lärare. För-

ordningen (SÖ-FS 1983:125) om integrerad samisk högstadieundervisning vid grundskolan i -Åre bör mot denna bakgrund upphävas.(2)

Enligt riksdagens 'beslut med anledning av propositionen (1979/80:82.

" UbU 25, rskr. 285) om ledning och administration av sameskolorna m. m. skall i sameskolstyrelsen ingå företrädare för samerna och för de myndig-

heter, som inom sitt verksamhetsområd2 har kontakt med frågor som rör

undervisningen av samer. Enligt 23 § sameskolförordningen (1967:216, omtryckt 1987:711) skall fem ledamöter, däribland ordföranden, företräda . samerna och fyra de myndigheter som berörs. Enligt min mening bör de

icke-samiska ledamöterna utses enbart på grundval av de personliga förut-

sättningarna för uppgiften som ledamot, oavsett om de har anknytning till en sådan myndighet som avses 1 23 § eller inte. Riksdagen bör beredas tillfälle att ta del av vad jag här har anfört.

Några mindre följdändringar behöver göras i 3 kap. 17 § och 8 kap. 1 8 skollagen (1985:1100) på grund av att högstadiet vid sameskolan i Gälliva-

re numera är nedlagt (prop. 1986/87:100 bil. 10 s. 109). Förslag till ändringar i lagen har jag behandlat under anslaget B 12. Bidrag till driften av

grundskolor m. m. |

I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar under anslaget än sådana av automatisk natur.

Hemställan |

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordat om förlängning av bestämmelser-

na om beräkning av lärarresurser, | 2. godkänna att de frigjorda resurserna från nedläggningen av sameskolan i Änge får disponeras av SamS för sameundervisning,

3. till Sameskolor för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag

av 16871 000 kr.

Jag hemställer vidare att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört: om sammansättningen av sameskolsty-

relsen. | Q

B 15. Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader . Prop. 1987/88:100 Bil. 10

1986/87 Utgift 203 036 627 1987/88 Anslag 200 709 000 1988/89 Förslag 213212 000

Synskadade elever med ytterligare handikapp undervisas vid en skolenhet i Örebro (Ekeskolan). Vid Ekeskolan mottas som elever även synskadade barn utan ytterligare handikapp. Döva och hörselskadade elever undervisas vid dels fem regionala skolenheter, belägna i Stockholm (Manillaskolan), Lund (Östervångskolan), Vänersborg (Vänerskolan), Örebro (Birgittaskolan) och Härnösand (Kristinaskolan), dels i särskilda klasser förlagda till grundskolan (s.k. externa klasser). Döva och hörselskadade elever med ytterligare handikapp undervisas vid en skolenhet i Gnesta (Åsbackaskolan). Vid skolenheten i Sigtuna (Hällsboskolan) undervisas normalbegåvade barn med grava språkstörningar samt hörselskadade barn med beteendestörningar och vissa andra komplikationer.

Vid Tomtebodaskolan, Ekeskolan, Åsbackaskolan och Hälisboskolan finns specialpedagogiska resurscenter.

Verksamheten regleras i specialskolförordningen (1965:478, omtryckt senast 1983:736).

Bestämmelser om tilldelning av lärarresurser finns i förordningen (1987:721) om lärarresurser I specialskolan m. m.

I förordningen (SÖ-FS 1984:66, ändrad SÖ-FS 1987:91) meddelas bestämmelser om utveckling av verksamheten vid specialskolan.

Från anslaget bekostas även resor för elever jämte ledsagare.

Skolöverstyrelsen Skolöverstyrelsens (SÖ) anslagsframställning för budgetåret 1988/89 innebär i huvudsak följande:

1. Pris- och löneomräkning m. m. 17 826 000 kr.

2. SÖ föreslår att specialskolorna övertar kostnadsansvaret från arbetsmarknadsstyrelsen för anlagstestning av skolornas elever i årskurs 10 och att medel anvisas för detta ändamål (+225 000 kr.).

3. Ökade medel begärs till kostnader för specialskolornas styrelser (+135 000 kr.).

4. SÖ föreslår att en personlig tjänst som assistent inrättas vid Ekeskolan (+84 000 kr.). |

5. SÖ begär ytterligare medel för tolkkostnader (+50 000 kr.). 6. En uppräkning görs även av medlen för resor för elever på grund av

ökat antal hemresor vid veckosluten samt försämrade rabattmöjligheter på tåg och flyg (+ 1300 000 kr.).

7. SÖ beräknar medelsbehovet under förslagsanslaget Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader till 220 329 000 kr.

Tomtebodaskolans resurscenter

SÖ har med skrivelse den 11 december 1986 överlämnat ett förslag om bl. a. mål och verksamhet samt organisation för Tomtebodaskolans resurs- 124

utveckling, en för utbildning och en för administration. Under styrelsen = Bil. 10

bör det finnas en chef för den direkta ledningen av verksamheten. Denne bör även ansvara för utvecklingsenheten. Inom denna enhet bör finnas en

projektsekreterare med erfarenhet av utvecklingsarbete. För vardera ut-

bildningsenheten resp. enheten för administration bör finnas en ansvarig chef. Den förre bör även vara biträdande chef för resurscentret och ha lärarkompetens inom området undervisning av synskadade. SÖ utgår i sina förslag från att den nya organisationen skall rymmas inom nuvarande ram för Tomtebodaskolans verksamhet samt att även den pedagogiska perso-

nalen skall ha semestertjänster i stället för ferietjänster. Tomtebodaskolan förfogar läsåret 1986/87 över 61,5 tjänster. SÖ föreslår att 55,5 fasta tjäns-

ter inrättas vid resurscentret samt att centret disponerar en rörlig resurs

motsvarande 4,5 tjänster. Vidare föreslår SÖ att medel motsvarande 1,5

tjänster får disponeras av SÖ för samordnande verksamhet avseende spe-

cialskolornas resurscenter.

Yttranden i ärendet har avgetts av socialstyrelsen, byggnadsstyrelsen (lokalfrågor), statskontoret, riksrevisionsverket (RRV). planeringsberedningarna i Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Stockholms, Örebro och Västerbottens län, Tomtebodaskolan. Ekeskolan, Åsbackaskolan, Svens-

ka kommunförbundet, Handikappförbundens centralkommitté (HCK) och

Synskadades riksförbund (SRF).

Socialstyrelsen tillstyrker förslaget 1 sin helhet. Statskontoret anser det

angeläget med en förutsättningslös analys av den framtida resursverksamheten för Tomtebodaskolan. Flera remissinstanser, bl.a. RRV, samtliga planeringsberedningar, Eke-

skolan och Åsbackaskolan, tar upp frågan om översyn av verksamheten vid övriga resurscenter och avgränsningen mellan Tomtebodaskolans och Ekeskolans resurscenter.

Tomtebodaskolan förutsätter att den nya organisationen kommer att

träda i kraft senast den 1 juli 1988. Tomtebodaskolan anser inte att chefen

för resurscentret samtidigt kan ha ansvar för utvecklingsenheten. Ansvarig för utvecklingsarbetet bör vara en forskningssekreterare. Liknande syn-

punkter framförs av SRF.

Statskontoret, Svenska kommunförbundet och SRF tillstyrker semestertjänster för den pedagogiska personalen. :

Statskontoret, planeringsberedningen i Malmöhus län, Tomtebodaskolan och SRF avstyrker förslaget att vissa resurser skall tillföras SÖ.

Statskontoret och Svenska kommunförbundet förordar en större rörlig resurs än vad SÖ föreslagit medan SRF föreslår att den rörliga resursen

skall vara mindre än vad SÖ föreslagit.

1987/88 . Beräknad ändring

1988/89 .

Bil. 10

Föredraganden : Personal Lärare | 347 of.

Övrig personal es 471 +1

818 +1 Utgifter

Lönekostnader m. m. för skol-Lo :
ledare och lärarpersonal66 585000+ 4561 000
Utveckling av verksamheten” |
vid specialskolan |2696 000+ 108 000
Förvaltningskostnader90512 000+ 5937 000
(därav lönekostnader)(77951 000)A+5 190 000)
Resor för elever jämte ledsagare14 524000+ 1076 000
Lokalkostnader27108 000 | 201425 000+ 850000 +12532 000
Inkomster716 000+ 29000
Nettoutgift: 200 709 000 : -+12503 000

Föredragandens överväganden

Tomtebodaskolans resurscenter

Riksdagen beslöt vid 1979/80 års riksmöte att ett specialpedagogiskt resurscenter skulle inrättas vid Tomtebodaskolan (prop. 1979/80: 100 bil. 12, UbU 26, rskr. 301). Några extra medel tillfördes inte, utan centret skulle utvecklas i takt med att skoldelen minskade. Elevantalet vid skolan har

successivt sjunkit. Med utgången av läsåret 1985/86 upphörde skolverk-

samheten vid Tomtebodaskolan, där således numera enbart resurscentret återstår. |

Resurscenter finns vidare vid Ekeskolan, Åsbackaskolan och Hällsboskolan. Vid dessa skolor finns dock även en skoldel.

Skolöverstyrelsen (SÖ) har med skrivelse den 11 december 1986 överlämnat ett förslag till dels mål och verksamhet för samtliga resurscenter, dels mål och verksamhet samt organisation för Tomtebodaskolans resurs-

center. Förslaget har remissbehandlats enligt vad som tidigare redovisats under detta anslag.

Jag delar SÖ:s uppfattning att de gemensamma målen för resurscentrens verksamhet bör vara att främja en allsidig utveckling av barn och ungdo-

mar med syn- och/eller hörselhandikapp eller med svåra tal- och språkstör-

ningar genom att erbjuda specialpedagogisk utredning och träning samt

information, utbildning och fortbildning till familjen och personalen kring barnet. Vidare bör resurscentren påverka och stimulera utvecklingen inom handikappområdet genom att samla och sprida information samt följa

forsknings- och utvecklingsarbete i frågor som rör utbildning av barn och ungdomar med syn- och/eller hörselskada eller med svåra språkstörningar. Det bör ankomma på regeringen att fastställa målen för verksamheten vid resurscentren.

Flera remissinstanser har tagit upp frågan om översyn även av verksam- 126

lans och Ekeskolans resurscenter. Enligt min mening är det angeläget att — Bil. 10

verksamheten vid Tomtebodaskolan regleras så snart som möjligt i och med att skoldelen upphört. Jag är därför inte beredd att skjuta på ett ställningstagande avseende Tomtebodaskolan i avvaktan på ytterligare utredningsarbete. | |

Jag anser — i enlighet med SÖ:s förslag — att verksamheten vid Tomte-

bodaskolans resurscenter skall ledas av en styrelse och.organiseras på tre enheter, en. för utveckling, en för utbildning och en för administration. Under styrelsen bör det finnas en chef för den direkta ledningen av verksamheten. Denne bör även ansvara för utvecklingsenheten. För vardera . utbildningsenheten och den administrativa enheten bör det finnas en an-

svarig chef. Anställnings-' och arbetsvillkoren för personalen bör bli före- |

mål för förhandlingar, varvid utgångspunkten bör vara att även den peda-

gogiska personalen skall ha samma arbetstider som tjänstemän i övrigt. Befintliga lärartjänster vid Tomtebodaskolan bör därför så långt möjligt dras in och nya tjänster inrättas i enlighet med vad jag nyss har anfört. Det

bör ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att avgöra de särskilda målen och verksamheten vid Tomtebodaskolans resurscenter samt vilken närmare utformning organisationen skall ha.

Det finns två resurscenter för synskadade, Ekeskolans och Tomteboda-

skolans, som båda har hela riket som upptagningsområde. Tomtebodasko- .

lans resurscenter riktar sig till synskadade barn och ungdomar utan till-

läggshandikapp, Ekeskolans till synskadade med tilläggshandikapp t. ex. i

form av hörselskada (dövblinda) och/eller utvecklingsstörning. Denna an-

svarsuppdelning bör i stort upprätthållas tills vidare. I vissa fall kan det

vara svårt att avgöra vart en elev bör hänföras. Det är därför nödvändigt att ett samarbete sker mellan de båda centren.

Enligt vad jag har erfarit har SÖ för avsikt att även se över verksamheten vid de övriga resurscentren. Jag utgår därvid'ifrån att SÖ även överväger hur resurserna vid Tomtebodaskolans och Ekeskolans resurscenter bäst skall utnyttjas och i vilken form samverkan skall ske mellan de båda centren. Jag utgår vidare ifrån att frågan hur den specialpedagogiska kompetensen skall upprätthållas och utvecklas vid Tomtebodaskolan uppmärk--

sammas. |

Den nya organisationen för Tomtebodaskolan bör rymmas inom nuvarande medelsram. Den av SÖ föreslagna resursen om 1,5 tjänster för samordnande verksamhet avseende specialskolornas resurscenter bör enligt min mening tillfälligt kunna disponeras av SÖ för Översynsarbetet med resurscentren. Det bör därefter ankomma på regeringen att ta ställning tll

hur resursen skall disponeras.

Övriga frågor

SÖ har föreslagil att specialskolorna övertar kostnadsansvaret från arbets-

marknadsstyrelsen (AMS) för anlagstestning av specialskolornas elever i

årskurs 10 och att medel anvisas för detta ändamål. För egen del ifrågasätter jag behovet av anlagsundersökningar I nuvarande form för samtliga . | 127

t. ex. av elevernas språkliga utveckling. Däremot anser jag att det är viktigt — Bil. 10 att de elever som är i särskilt behov av vägledning kan få stöd och hjälp,

även av AMS personal, inför valet av fortsatt verksamhet efter avslutad

skolgång i specialskolan. Metoder bör därför utvecklas inom specialskolan

för alt ge eleverna en god vägledning. Enligt vad jag har erfarit av chefen för arbetsmarknadsdepartementet har AMS inlett ett utvecklingsprojekt

för att bl.a. lära ut ny vägledningsmetodik till syofunktionärerna inom specialskolan så att dessa på sikt kan ta över ansvaret för anlagsundersök-

ningarna.(2) .

Jag beräknar 70 000 kr. i ökade kostnader för specialskolornas styrelser

på grund av ökat antal sammanträden m. m.(3)

För inrättande av en personlig tjänst som assistent vid Ekeskolan beräk-

när jag medel i enlighet med SÖ:s förslag.(4)

Vidare beräknar jag 50 000 kr. i ökade medel för tolkkostnader.(5)

Under senare år har de negativa effekter som kan bli följden av en tidig separation barn-föräldrar alltmer uppmärksammats. En faktor som mildrar de negativa effekterna för specialskolans elever är täta hembesök. Numera

reser eleverna hem i stort sett varje helg. Detta innebär kostnadsökningar under anslagsposten Resor för elever. Andra faktorer som påverkar kost-

naderna är rabattmöjligheterna på tåg och flyg. Som utbildningsministern

kommer att anmäla i det följande under anslaget E 8. Bidrag till vissa studiesociala ändamål har centrala studiestödsnämnden och statens järnvägar 1 höst slutit ett preliminärt avtal om förbättrade rabatter på tåg för

studerande. Avtalet gäller även specialskolans elever. Detta innebär att medlen för elevernas resor kan räknas upp med ett lägre belopp än vad SÖ har föreslagit. Jag förordar därför en uppräkning av medlen för detta

ändamål med 350.000 kr.(6) | I enlighet med vad jag har anfört i inledningen (avsnitt 3.2) om dataun-

dervisning i skolan m. m. beräknar jag särskilda medel inom specialskolan för planering och drift av datorsystem samt för att främja metodiskt och pedagogiskt utvecklingsarbete. Jag har beräknat sammanlagt 200000

kr. för detta ändamål.

Reguljär högstadicundervisning bedrivs vid samtliga specialskolor utom

vid Hällsboskolan i Sigtuna. Sedan läsåret 1984/85 pågår efter regeringens medgivande försöksverksamhet med högstadieundervisning för gravt språkstörda elever vid Hällsboskolan. SÖ har i skrivelse den 20 oktober

1987 hemställt att högstadieundervisning får finnas även vid Hällsboskolan. Enligt SÖ kommer högstadicundervisning vid Hällsboskolan inte

att medföra ökade kostnader jämfört med förläggning till annan regional

specialskola. Jag tillstyrker att högstadieundervisning för språkstörda ele-

ver får bedrivas vid Hällsboskolan för de elever som inte kan placeras på

annan regional specialskola eller i hemortens grundskola.

Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att 128

bodaskolans resurscenter, Bil. 10

2. godkänna vad jag har förordat om högstadieundervisning vid Hällsboskolan,

3. till Specialskolan m.m.:Utbildningskostnader för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 213212 000 kr.

Jag hemställer vidare att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om mål för verksamheten vid resurscent-

ren.

B 16. Specialskolan m. m.: Utrustning m. m.

1986/87 Utgift6829 830 Reservation . 1006 788
1987/88 Anslag6616 000
1988/89 Förslag7275 000

Från anslaget betalas utgifter för läromedel, undervisnings- och arbetsmaterial, inventarier m. m., bibliotek samt hörsel- och talteknisk utrustning.

Skolöverstyrelsen Skolöverstyrelsens (SÖ) anslagsframställning för budgetåret 1988/89 inne-

bär i huvudsak följande: | 1. Prisomräkning 180000 kr. Engångsanvisningar på 630 000 kr. avgår. 2. SÖ föreslår att 200000 kr. per år beräknas under fyra budgetår för

successiv anskaffning av texttelefoner till elevbostäderna.

3. SÖ beräknar medelsbehovet under reservationsanslaget Special-

skolan m. m.: Utrustning m. m. till 6366 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag föreslår att 200000 kr. per budgetår anvisas under fyra budgetår

(1988/89—-1991/92) för successiv anskaffning av texttelefoner till eleybostä-' derna. (2) |

I enlighet med vad jag har anfört i inledningen (avsnitt 3.2) om dataun-

dervisning i skolan m. m. beräknar jag särskilda medel för investeringar i utrustning och programvara för specialskolans behov. Jag har för nästa budgetår beräknat 1 milj. kr. i engångsanvisning för detta ändamål.

av automatisk natur.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Specialskolan m.m.: Utrustning m.m. för budgetåret 1988/89 .

anvisa ett reservationsanslag av 7275 000 kr. | 129

9 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 10

B 17. Bidrag till driften av särskolor m. m. Prop. 1987/88: 100 Bil. 10

1986/87 Utgift 582 364 976

1987/88 Anslag 582 273 000

1988/89 Förslag 577 335 000

Landstingskommunerna och de kommuner som inte ingår i landstingskommun samt kommuner som anordnar särskola i fall som avses i 6 kap.

2 § skollagen (1985:1100) får statsbidrag med 95 2 av lönekostnaderna för

rektorer, studierektorer, tillsynslärare och lärare vid särskolan. Även till

särskoleverksamhet som anordnas av enskilda, föreningar och stiftelser utgår statsbidrag i vissa fall. Bidragsbestämmelserna finns i förordningen

(1986:188) om statsbidrag till driftkostnader för särskolan m. m. samt i förordningen (1986:574) om statsbidrag till fristående särskolor.

Bestämmelserna innebär i korthet att statsbidraget till särskolan beräk-

nas efter en grundresurs om sju veckotimmar per elev. Vidare beräknas

tilläggsresurser för undervisning i hemspråk och för stödundervisning i

svenska med fyra veckotimmar per clev samt för särskild undervisning

med fem veckotimmar per elev. Härutöver kan länsskolnämnden medge en behovsprövad kompletteringsresurs uttryckt i veckotimmar. För integrerade särskoleelever beräknas en resurs om högst sju veckotimmar. Tilläggsbidrag till kostnader för vikarier m. m. lämnas med 4,9 9e av lönebidraget. Regeringen fastställer årligen veckotimpris per lärarveckotimme

I särskolan. Statsbidraget till lönekostnader för rektorer och studierektorer

lämnas med hänsyn till årslönebeloppet för varje inrättad tjänst. Statsbidrag utgår även för tilläggspensionsavgifter.

Statsbidraget utbetalas i form av förskott och slutreglering. Budgetåret 1988/89 belastas anslaget med förskott för detta år beräknat på statsbidraget för redovisningsåret 1987/88 samt slutreglering av bidraget för redovis-

ningsåret 1987/88.

Från anslaget betalas vidare kostnader för statsbidrag för lokal skolutveckling enligt bestämmelser i förordningen (SÖ-FS 1986: 100) om statsbi-

drag till lokal skolutveckling i särskolan (ändrad SÖ-FS 1987:109). Även

för detta bidrag gäller ett förskotts- och slutregleringsförfarande. Från anslaget betalas även kostnader för vissa trygghetsåtgärder enligt

bestämmelser i förordningen (1984:626) om statsbidrag till kostnader för vissa trygghetsåtgärder för skolledare, biträdande skolledare och lärare i kommunal utbildning.

Ur anslaget utgår bidrag till yrkesundervisning för hörselskadade psy-

kiskt utvecklingsstörda enligt ämbetsskrivelse den 21 augusti 1969 om

godkännande av avtal avseende vrkesundervisning för hörselskadade psykiskt utvecklingsstörda.

Skolöverstyrelsen (SÖ) erhåller dessutom medel till informations- och

konferensverksamhet för skolledare och lärare vid särskolor.

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsens (SÖ) anslagsframställning för budgetåret 1988/89 inne-

bär i huvudsak följande: 130

1. Ungefär 11200 elever gick i särskolan läsåret 1986/87, vilket innebär Prop. 1987/88: 100

en minskning med 1300 elever från föregående läsår. Antalet skolledare Bil. 10

var 135 och antalet utnyttjade lärarveckotimmar var ca 93 000.

Anvisat belopp under anslagsposten 1 för budgetåret 1987/88 innehåller

medel för kostnader för undervisning vid reguljär särskola och enskilda inrättningar.

SÖ:s beräkning av anslagsposten 1 för budgetåret 1988/89 framgår av

följande sammanställning, belopp i tusental kr.

Budgetår Beräknat Förskott "Slut- Summa

statsbidrag 504 reglering till lönekostnader

1986/87 484228! . 1987/88 450 254 242 114 1988/89 225 127 208 140 433 267 I Förskottsunderlag för budgetåret 1987/88

2. SÖ beräknar medelsbehovet för bidrag till lokal skolutveckling till

10.18 milj. kr. under budgetåret 1988/89, varav 5,2 milj. kr. i förskott för redovisningsåret 1988/89 och 4,98 milj. kr. i slutreglering för redovisnings-

året 1987/88. |

3. SÖ beräknar bidraget för tilläggspensionsavgifter till 45,9 milj. kr. För

reducerat lönekostnadspålägg beräknar SÖ 48,6 milj. kr.

4. Inom SÖ pågår ett arbete med revidering av särskolans läroplan. SÖ har därvid utgått från 1980 års läroplan för grundskolan (Lgr 80), som kommer att omfatta även särskolan med vissa nödvändiga kompletterande

föreskrifter. SÖ räknar med att den nya läroplanen för särskolan kan träda

i kraft den 1 juli 1989. SÖ föreslår att för införande av läroplan för särskolan får utgå en genomföranderesurs uppgående till 2,2 milj. kr. för

vartdera av budgetåren 1988/89—-1990/91. :

5. SÖ beräknar medelsbehovet under förslagsanslaget Bidrag till driften

av särskolor m. m. till 544 169 000 kr. |

Anslagsberäkning

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden 1. Bidrag till lönekostnader 469 310 000 - 10060 000 2. Bidrag till lokal skolutveckling 10519 000 + 257000 3. Bidrag till kostnader för tilläggs-

pensionsavgifter46 191 000+ 2309 000
4. Lönekostnadspålägg52571 000- 1083 000
5. Bidrag till kostnader för yrkes-:

undervisning för hörselskadade

psykiskt utvecklingsstörda 3640 000 + 337 000 6. Kostnader för informations-

och konferensverksamhet för skol-

ledare och lärare vid särskolan 42 000 +. 2000 7. Information om ny läroplan för

särskolan=+ 1000 000
8. Datautbildning i särskolan-+ 2300 000
Summa582 273 000— 4938 000

Föredragandens överväganden Anslagsberäkningar . Bil. 10

Totalt beräknar jag statsbidraget under anslagsposten 1 till 466 339 000 kr. för redovisningsåret 1987/88. Mina beräkningar grundar sig på antalet inrättade tjänster som skolledare och ett beräknat veckotimtal för undervisning redovisningsåret 1987/88 samt på löneläget den 1 juli 1987 med viss uppräkning för de kostnadsökningar som kan förväntas under redovisningsåret. Vidare har jag beaktat att ett särskilt veckotimpris skall beräknas för hemspråksundervisning, vilket baseras på landstingens lönekostnad för enbart de lärare som bedriver hemspråksundervisning. Som jag har redovisat i det föregående omfattas denna anslagspost av ett förskotts- och slutregleringsförfarande. Under budgetåret 1988/89 utbetalas till huvudmännen dels förskott baserat på det fastställda bidraget för redovisningsåret 1987/88, dels slutreglering för detta redovisningsår.

Beräkning av förskott och slutreglering under anslagspostenl, belopp i tusental kr. | Budgetår Beräknat Förskott Slut- Summa

statsbidrag 02 reglering till lönekostnader

1986/87 480517! 1987/88 466 339 240259 1988/89 233 170 226 080 | 459250 ! Förskottsunderlag för budgetåret 1987/88.

Jag beräknar medelsbehovet för lokal skolutveckling budgetåret 1988/89 till 10,8 milj. kr., varav 5,4 milj. kr. utgör förskott för redovisningsåret 1988/89 och 5,4 milj. kr. utgör stutreglering för redovisningsåret 1987/88. (2)

Bidraget för tilläggspensionsavgifter beräknar jag till 48,5 milj. kr. och för reducerat lönekostnadspålägg beräknar jag 51,5 milj. kr.(3)

Under senare år har särskolans organisation markant förändrats. Från att särskolan tidigare har anordnats mest i form av skolinternat är dess klasser numera normalt förlagda i grundskolans och gymnasieskolans skolbyggnader. Särskolan regleras sedan den 1 juli 1986 i skollagen (1985: 1100), förordningen (1986: 572) med vissa tillämpningsföreskrifter till skollagen (1985: 1100) samt särskoleförordningen (1986: 573). Särskolans regelsystem har härvid anpassats till regelsystemen för det övriga offentliga skolväsendet. Även det nya statsbidragssystemet för särskolan (SFS 1986: 188) har bidragit till denna anpassning.

Utvecklingen inom särskolan har lett till att bl.a. arbetsformer och innehåll i undervisningen bör ses över och ges en delvis annan inriktning än tidigare. Inom skolöverstyrelsen (SÖ) pågår en översyn av särskolans läroplan. Utgångspunkten är därvid att 1980 års läroplan för grundskolan (Ler 80) skall gälla även i särskolan, men med vissa nödvändiga komplette-

132 rande föreskrifter. Den nya läroplanen beräknas kunna träda i kraft den 1 juli 1989.

Jag delar SÖ:s uppfattning att en särskild resurs bör tillföras särskolan - Prop. 1987/88:100 för att underlätta genomförandet av läroplansförändringarna. Jag beräknar = Bil. 10 därför I milj. kr. per budgetår under tre budgetår (1988/89—-1990/91) för detta ändamål. Medlen bör disponeras av SÖ och länsskolnämnderna

enligt beslut som regeringen senarc meddelar.(4)

I enlighet med vad jag har anfört i inledningen (avsnitt 3.2) om dataun- .

dervisning i skolan m. m. beräknar jag särskilda medel för investeringar i

utrustning och programvara för särskolans behov. Jag har beräknat 2 milj.

kr. per budgetår under budgetåren 1988/89 och 1989/90 för detta ändamål.

Vidare beräknar jag 300000 kr. för försöksverksamhet med datorer som

pedagogiskt hjälpmedel i särskolan. För budgetåret 1988/89 bör dessa medel användas för försöksverksamhet med datorbaserad undervisning i tre geografiska områden inom särskolan. |

Fristående särskolor

Förordningen (1986:574) om statsbidrag till fristående särskolor omfattar endast de särskolor med enskild huvudman som före den 1 juli 1986 fick

bidrag för skolan enligt kungörelsen (1968:350) angående statsbidrag till omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda. För närvarande utgår stats-

bidrag till fem sådana skolor. Enligt min mening bör det vara möjligt för

regeringen att förklara ytterligare fristående särskolor (grundsärskolor, | träningsskolor och yrkessärskolor) berättigade till statsbidrag. Som grundläggande förutsättning för bidrag bör gälla att skolan kompletterar de landstingskommunala särskolorna i något allmännyttigt avseende och att

den normalt har bedrivit sin verksamhet i minst tre år. För de fristående särskolor som förklarats berättigade till statsbidrag bör bidrag utgå enligt 6—10 §§ förordningen (1986:188) om statsbidrag till driftkostnader för

särskolan m. m. Vissa särskilda statsbidragsvillkor liknande dem som gäller enligt förordningen (1983:97) om statsbidrag till fristående skolor för skolpliktiga elever bör gälla för nytillkommande fristående särskolor. Ansökan om statsbidrag bör, i likhet med vad som gäller för statsbidrag till fristående skolor för skolpliktiga elever, inlämnas senast den I mars som infaller sexton månader innan det tilltänkta första bidragsåret börjar löpa. Detta innebär att det inte kan bli aktuellt med statsbidrag till några nya fristående särskolor förrän budgetåret 1989/90. Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av de angivna grunderna och de särskilda villkoren för statsbidrag till nytillkommande fristående särskolor.

Överklagande av vissa beslut

Enligt 3 kap. 19 § första stycket skollagen (1985: 1100) har ungdomar som

inte kan gå i gymnasieskolan därför att de är psykiskt utvecklingsstörda -

rätt att efter skolpliktens upphörande få annan utbildning inom det.offentli- .' ga skolväsendet intill utgången av vårterminen det kalenderår då de fyller

21 år. Om de inte bereds utbildning i specialskolan, skall: de tas emot i

särskolan. :

SÖ har i skrivelse till utbildningsdepartementet den 16 november 1987 133

intagning i särskolan efter skolpliktens upphörande, eftersom möjlighet Bil. 10 saknas att överpröva sådana beslut. SÖ har därför föreslagit att det i skollagen tas in en regel om rätt att överklaga beslut om vägrad intagning i särskolan av ungdomar vars skolplikt upphört.

Psykiskt utvecklingsstörda ungdomar som fyllt 17 år och som inte kan gå i gymnasieskolan har en ovillkorlig rätt att få utbildning inom det offentliga skolväsendet under fyra år efter skolpliktens upphörande eller i fall som avses i 3 kap. 19 § andra stycket skollagen under sex år. Rätten gäller oberoende av om skolplikten har fullgjorts i särskolan eller på något annat sätt (se prop. 1985/86:10 del A s. 46 och 94). Ungdomar som på grund av sin utvecklingsstörning inte kan gå i gymnasieskolan och som inte heller har sådana ytterligare handikapp att de bör gå i specialskolan skall således tas emot i särskolan.

Enligt 1 kap. 8 § skollagen gäller det som i lagen sägs om psykiskt utvecklingsstörda även dem som har fått ett betydande och bestående begåvningshandikapp på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom samt personer med barndomspsykos.

Beslut om intagning i särskolan fattas av den lokala styrelsen för särskolan. Det kan givetvis råda olika uppfattningar om huruvida den intellektuella funktionsnedsättningen hos en person är så grav att personen bör anses tillhöra den personkrets för vilken särskolan är avsedd. Mot den bakgrunden finner jag. liksom SÖ, att det bör vara möjligt att överklaga ett beslut av den lokala styrelsen för särskolan, varigenom styrelsen vägrat att ta emot en person som elev där på grund av att denne bedömts kunna gå i gymnasieskolan trots utvecklingsstörningen. Jag föreslår därför att regler om överklagande förs in i 3 kap. 19 § skollagen i ett nytt stycke.

Förslag till ändringar i lagen har jag behandlat under anslaget B 12. Bidrag till driften av grundskolor m. m.

Övriga frågor

I skrivelse den 29 juli 1987 har SÖ hemställt att regeringen gör ett förtydli-

gande av reglerna vad gäller funktionen som särskolchef. Jag vill därför göra följande klarläggande. .

Enligt 2 kap. 2 § förordningen (1986:572) med vissa tillämpningsföreskrifter till skollagen (1985:1100) skall varje landstingskommun och kommun som är huvudman för särskola ha en särskolchef som närmast under den lokala styrelsen leder särskolan. Avsikten med denna bestämmelse är att en landstingskommun normalt skall ha en heltidstjänst som särskolchef. Detta för att garantera en pedagogisk kompetens på central nivå inom landstingen. Frågorna om slopande av den statliga regleringen av tjänster som särskolchef och av statsbidragsgivningen till dessa tjänster behandlades i samband med förslaget till ny skollag (prop. 1985/86:10 del A s. 46—- 47, UbU 6, rskr. 39). Som bakgrund till förslaget crinrades i propositionen om statsmakternas beslut beträffande de kommunala skolcheferna (prop. 1984/85: 100 bil. 10, UbU 16, rskr. 234). Vid riksdagsbehandlingen i denna fråga uttalade utbildningsutskottet att utskottet utgick ifrån att kommuner- 134

undervisningserfarenhet hos skolchef (UbU 16 s. 7). Jag utgår ifrån att — Bil. 10 även huvudmännen för särskolan på samma sätt beaktar behovet av peda-

gogisk kompetens hos särskolcheferna.

Fr. o. m. den 1 juli 1986 utgår statsbidrag efter ett förenklat och schablo-

niserat system som ger särskolans huvudmän en större organisatorisk frihet att inom givna ramar fördela resurserna och anordna undervisningen. Resurstilldelningen är elevbaserad och lärarresurserna beräknas utifrån ett schabloniserat antal lärarveckotimmar per elev. Lärarresurserna beräknas enligt ett system med grundresurs, tilläggsresurs för vissa speciella verksamheter, en behovsprövad kompletteringsresurs och vissa övriga lärarresurser. Resurserna fastställs av länsskolnämnden uttryckt i ett visst antal veckotimmar. Enligt vad jag har erfarit finns det en tendens till att landsting inte lägger ut hela det antal lärarveckotimmar som länsskolnämn-

den fastställt. Detta finner jag ytterst allvarligt. Det är en skyldighet för landstingen att anordna undervisningen inom särskolan så att det antal

veckotimmar som har fastställts av länsskolnämnden verkligen kommer

eleverna till godo. Jag avser att senare föreslå regeringen att ett förtydli-

gande görs i statsbidragsbestämmelserna. Jag vill i sammanhanget också erinra om tillsynsmyndigheternas skyldigheter och deras möjligheter att

innehålla statsbidrag.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemstäl-

ler jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna att regeringen under de förutsättningar som jag har

förordat skall kunna förklara fristående särskolor berättigade till

statsbidrag,

2. godkänna vad jag har förordat om grunderna och särskilda

villkor för statsbidrag till nytillkommande statsunderstödda friståen-

de särskolor,

3. till Bidrag till driften av särskolor m.m. för budgetåret 1988/89

anvisa ctt förslagsanslag av 577 335 000 kr.

B 18. Kostnader för viss personal vid statliga realskolor

1986/87 Utgift-
1987/88 Anslag1000
1988/89 Förslag1.000

Med utgången av läsåret 1972/73 var samtliga statliga realskolor avvecklade. Vissa ordinarie tjänster fördes då på övergångsstat. I den mån innehavarna av tjänsterna inte har kunnat beredas tjänstgöring vid annan skolform får medel för lönekostnader och sjukvård för dem utgå ur detta anslag. 135

Skolöverstyrelsen . . | Prop. 1987/88: 100

Anslaget bör tills vidare föras upp med oförändrat belopp. Bil. 10

Föredragandens överväganden

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för viss personal vid statliga realskolor för

budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

Bil. 10

B 19. Bidrag till driften av gymnasieskolor

1986/87 Utgift 4974 910 000 1987/88 Anslag 4989 227000 1988/89 Förslag = 5247573 000

Från anslaget utgår statsbidrag till driften av gymnasieskolor bl. a. enligt bestämmelser i gymnasieförordningen (1987:743). Statsbidrag lämnas enligt denna i form av

1. skolledningsbidrag

. allmänt undervisningsbidrag

WIN . särskilt undervisningsbidrag

. särskilda lönekostnadsbidrag

UYR . Socialavgiftsbidrag .

. bidrag till särskilda kostnader för kurser för invandrarungdom

Na . bidrag till kostnader för inbyggd utbildning

. bidrag till kostnader för studie- och yrkesorientering

DD . bidrag till kostnader för gymnasial lärlingsutbildning

Ur anslaget ersätts även bl. a. följande kostnader garantiresurs till den skolhuvudman som, vid tilldelning av resurser

enligt det schabloniserade statsbidragssystemet, får en resurstilldelning som är mer än 5 Z£ mindre än den tilldelning som huvudmannen skulle ha

fått enligt de regler som gällde för tiden före den 1 juli 1987,

bidrag till särskilda kostnader för gymnasial utbildning för döva och hörselskadade i Örebro kommuns gymnasieskola enligt avtal mellan staten

och Örebro kommun. |

bidrag till lokal skolutveckling enligt förordningen (1982:608) om statsbi-

drag till lokal skolutveckling m. m. (omtryckt 1983:416), reducerat lönekostnadspålägg enligt kungörelsen (1969:54) om beräk-

ning och redovisning av lönekostnadspålägg.

Enligt förordningen (1981:449) om minskning av vissa statsbidrag till kommunal utbildning skall en del av de nämnda statsbidragen minskas med 296 av det belopp som annars skulle ha utgått. I fråga om landstingskommunal vårdutbildning görs en minskning med 20 Zz.

I gymnasieskolan finns ett stort antal studievägar i form av 27 linjer och

ca 550 specialkurser. Härtill kommer gymnasial lärlingsutbildning.

Linjerna och de gängse förkortningarna av dem är följande.

Minst treåriga linjer (teoretiska)

Ekonomisk linje Humanistisk linje Naturvetenskaplig linje Samhällsvetenskaplig linje Teknisk linje (fyraårig) HPZTrn

Tvååriga, huvudsakligen teoretiska linjer Prop. 1987/88: 100

Ekonomisk linje Ek Bil. 10 Estetisk-praktisk linje (försöksverksamhet) Ep Musiklinje Mu Social linje So Teknisk linje Te

Tvååriga yrkesinriktade linjer

Beklädnadsteknisk linje Be Bygg- och anläggningsteknisk linje. Ba Distributions- och kontorslinje Dk Drift- och underhållsteknisk linje Du El-teleteknisk linje Et Fordonsteknisk linje Fo Handels- och kontorslinje (försöksverksamhet) Hk Jordbrukslinje Jo Konsumtionslinje Ko Livsmedelsteknisk linje Li Processteknisk linje Pr Skogsbrukslinje Sb Social servicelinje Ss Trädgårdslinje Td Träteknisk linje Tr Verkstadsteknisk linje Ve Vårdlinje Vd

Gymnasieskolans dimensionering beslutas årligen av riksdagen. Syste-

met för dimensioneringen — det s.k. planeringssystemet — är reglerat i

gymnasieförordningen (1987:743). Det innebär bl.a. att elevplatsramar i

gymnasieskolan fastställs för varje budgetår. Riksdagen beslutar om ramar för de två närmaste budgetåren och planeringsramar för ett tredje budget-

år. För hela riket fastställs en frotalram. Den är uppdelad på dels en ram för utbildningar, vilka eleverna kan påbörja direkt efter grundskolan (direktra-

men), dels en ram för kurser för invandrarungdom och för utbildningar som kräver viss ålder, praktik eller utbildning utöver grundskolan för tillträde (lilla ramen).

Direktramen är uppdelad på sex sektorsramar och en ram för ospecificerade platser. 1 sektorsramarna ingår utbildningar enligt följande.

Sektor Utbildningar (till linjerna kommer

närliggande specialkurser)

). HS — Humanistisk och samhälls- H.S, So, Mu, Ep

vetenskaplig sektor | 2. VSK — Vård-, social- och konsum- Vd, Ss, Ko

tionssektor 3. EM — Ekonomisk och merkantil E, Ek, Dk. Hk

sektor 4. TN — Teknisk och naturveten- N,. T. Te, Du

skaplig sektor 5. TI — Teknisk och industriell ' Ba, Be, Et, Fo, Li, Pr, Tr, Ve,

sektor gymnasial lärlingsutbildning samt specialkurser, ej näraliggande någon linje

6. JST — Jordbruks- och skogs- Jo, Sb, Td

brukssektor

Lokalt arbetsmarknadsanknutna specialkurser, som omfattar mindre än ett läsår och som inte kräver viss ålder, praktik eller utbildning utöver = Bil. 10 grundskolan för tillträde (korta LA-kurser), ingår i ramen för ospecificerade platser.

Skolöverstyrelsen Dimensioneringen Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår att direktramen i gymnasieskolan ökas från 300 342 till 302 600 årselevplatser för budgetåret 1988/89, dvs. med 2258 årselevplatser. För budgetåret 1989/90 föreslår SÖ att direktramen skall omfatta 300342 årselevplatser, vilket överensstämmer med den av riksdagen beslutade planeringsramen. För budgetåret 1990/91 föreslår SÖ 300 342 årselevplatser.

SÖ föreslår en utökning i förhållande till den av riksdagen beslutade lilla ramen om 32230 årselevplatser för budgetåret 1988/89 med 500 årselevplatser för invandrarkurser, dvs. totalt 32 730 årselevplatser. Samma antal föreslås för budgetåren 1989/90 och 1990/91.

SÖ begär bemyndigande att även budgetåren 1988/89 och 1989/90 göra omfördelningar av platser dels mellan sektorerna, dels mellan direktramen och lilla ramen. Vidare föreslår SÖ att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att, i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar, öka dimensioneringen utöver förslaget. SÖ föreslår också att regeringen inhämtar bemyndigande att öka lilla ramen, om behovet av kurser för invandrarungdom visar sig överstiga vad SÖ beräknat.

Yrkesutbildningen

SÖ föreslår bl. a. att

— försöksverksamheten med treårig studiegång på vissa yrkesinriktade

studievägar får utökas med minst 500 intagningsplatser, — särskilda resurser avsätts för att undervisningen i svenska i årskurs 1 av

vissa yrkesinriktade linjer skall kunna bedrivas i mindre grupper samt

att . — en försöksverksamhet med sammanläggning av Ko- och So-linjerna får

påbörjas.

Intresseval

SÖ föreslår på detta område bl. a. att

— musiklinjen får ytterligare fem nybörjarklasser, dvs. 150 intagningsplat-

ser, varav tre klasser (90 intagningsplatser) budgetåret 1988/89 och två klasser (60 intagningsplatser) budgetåret 1989/90, .

— försöksverksamheten med estetisk-praktisk linje förlängs med tre år, att

timplancen för linjen revideras och att linjen får ytterligare fem nybörjarklasser (150 intagningsplatser) budgetåret 1988/89,

— försöksverksamheten med individuella timplanejämkningar för estetisk

verksamhet får utvidgas med ytterligare tio kommuner samt att — kombination med schack i gymnasieskolan får inrättas i Norrköpings

kommun. 139

Övrigt Prop. 1987/88: 100

Bil. 10 SÖ föreslår vidare bl. a. att

— en första etapp av en förstärkning av språkprogrammet på tre- och

fyraåriga linjer i form av vissa timplanejusteringar genomförs och att — engelskspråkig gymnasial utbildning för International Baccalaureate-

examen får starta i Göteborgs kommun läsåret 1988/89.

SÖ beräknar medelsbehovet under förslagsanslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor till 5 514 311 000 kr.

Föredragandens överväganden 1 Disposition Jag kommer att disponera min föredragning av gymnasieskolanslaget på följande sätt.

I avsnitt 2 lämnar jag mina förslag beträffande intagningen i gymnasie-

skolan läsåren 1988/89—1990/91. |

Jag övergår sedan (avsnitt 3) till vissa förslag rörande yrkesutbildningen jämte ett resurstillskott för att ge möjlighet till mindre undervisningsgrupper i svenska på vissa yrkeslinjer. I avsnitt 4 behandlar jag ett antal förslag till förmån för elevernas intresseval i gymnasieskolan, i huvudsak på det estetiska området. | | .

I avsnitt 5 diskuterar jag bl. a. språkundervisningen och vissa frågor om undervisning av invandrarelever. Föredragningen avslutas med anslagsberäkningar (avsnitt 6).

2 Dimensioneringen av gymnasieskolan 2.1 Intagningen till läsåret 1987/88 Resultatet av intagningen läsåret 1987/88 visar att ca 110000 ungdomar togs in till årskurs 1 varav ca 105 000 tillhörde den prioriterade gruppen 16—17-åringar. Läsåret 1986/87 intogs 104000 ungdomar från prioritetsgrupp 1. Antalet ej intagna behöriga förstahandssökande 16—17-åringar i gymnasieskolan vid höstterminens början läsåret 1987/88 var ca 7000 eller 5,87 av antalet sökande i gruppen. I förhållande till intagningen läsåret 1986/87 innebär detta att ca 2 000 fler 16—17-åringar inte fått sitt önskemål om plats i gymnasieskolan tillgodosett. Till detta kommer 1000 av de sökande 18—19-åringarna som blev utan gymnasieplats på de studievägar de sökt till. Inom den teknisk-industriella sektorns utbildningar har 1996 (ca 7600) av de sökande inte tagits in. Ca 3 700 av dessa var 16— 17-åringar, av vilka ca 1700 endast hade angett ett val. De studievägar som uppvisar den största andelen ej intagna är beklädnadsteknisk linje. följd av livsmedelsteknisk linje, vårdlinje samt bygg- och anläggningsteknisk linje. :

2.2 Slutliga ramar för budgetåren 1988/89 och 19891/90 Direktramen SÖ föreslår att direktramen i gymnasieskolan ökas med 2258 årselevplatser eller ca 800 intagningsplatser till. 302 600 årselevplatser för budgetåret 140

minskar, skall omfatta 300 342 årselevplatser. Bil. 10 För egen del vill jag anföra följande.

. Från den senaste intagningen kan noteras ett fortsatt ökat intresse för de 3- och 4-åriga utbildningarna. Vidare fortsätter de regionala skillnaderna

att vara stora. Om sökandesammansättningen kan sägas att 16—17-åringar- :

na utgör huvuddelen (99 226) av det totala antalet sökande till dessa utbildningar medan deras andel av det totala sökandeantalet till de tvååriga

utbildningarna utgör något över 8076. Det största intresset från sökande över 20 år uppvisar vårdlinjen. SÖ har i sin anslagsframställning föreslagit att prioriteringen av 16—

17-åringar avvecklas för vård- och social servicelinjerna. Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet har i skrivelser framfört synpunkter på vårdlinjens dimensionering. Även jag är medveten om att behovet av

vårdpersonal kommer att fortsätta att öka i framtiden. I fråga om vårdlinjen bör därför gällande rätt till omfördelning av platser inom en region mellan sektorer begränsas. Jag anser att vid överskott på platser på vårdlinjen i en region bör dessa i första hand omfördelas till annan region med brist på platser på denna linje. Denna omfördelning bör

göras när resultatet från den preliminära intagningen föreligger. Det bör

ankomma på SÖ att besluta om sådan omfördelning. Min avsikt med denna möjlighet till omfördelning är denna. I oktober

1987 gjordes en preliminär fördelning av intagningsklasser i alla län inför

läsåret 1988/89. Mot bakgrund av det dokumenterat stora behovet av

vårdutbildning vill jag se det antal klasser som nu är utlagda som ett minimum. Det bör inte få; underskridas genom att tilldelade klasser på vissa håll inte kan inrättas, om samtidigt ett ökat antal klasser skulle kunna kan åstadkommas på andra håll. Jag vill i detta sammanhang anmäla att jag

avser att snart återkomma till regeringen med ett uppdrag till SÖ om att

pröva t. ex, på vilka andra utbildningar en ”minimiram” kan behövas.

Jag anser det däremot inte nödvändigt att prioriteringen slopas på vårdoch social servicelinjerna. Vad gäller den senare linjen uppvisar denna för övrigt inte sällan stora vakanser, varigenom äldre sökande ändå kan väl tillgodoses.

Antalet 16-åringar minskar till nästa år med 1200. Jag föreslår dock ingen minskning av direktramens antal intagningsplatser budgetåret 1988/89 (127 000). Jag har vidare vid min beräkning av årselevplatser tagit

hänsyn till den ökade andelen sökande till tre- och fyraåriga linjer. Detta antal bör tills vidare också gälla de kommande två budgetåren.

Lilla ramen För introduktionskurser och sommarkurser för invandrarungdom beräknas i dag inom lilla ramen 1000 platser. Dessa kurser utgör ett viktigt instrument för att öka invandrarungdomars intresse för gymnasiestudier

och att förbereda dem för sådana. En relativt större andel invandrarung-

domar avstår från att söka till gymnasieskolan direkt efter grundskolan. De senaste årens ökade invandring är vidare till stor del en följd av ett ökat 141

antal flyktingar. Genom att flyktingmottagandet numera sprids över prak- = Prop. 1987/88:100 tiskt taget alla kommuner blir fler kommuner tvungna att anordna intro- = Bil. 10 duktionskurser och sommarkurser för invandrarungdom, även om de inte alltid kan fylla grupperna. Jag kommer senare att under avsnittet Statsbidrag för vissa åtgärder för invandrarungdom föreslå vissa förändringar avseende introduktionskurserna. Jag vill därför öka utrymmet för dessa kurser med 500 platser dock utan att i övrigt ändra antalet platser inom lilla ramen.

Närmare om ramarna för budgetåret 1988/89 Direktramen Ramarna för budgetåret 1988/89 bör fördelas enligt följande.

Förslag till slutliga ramar för budgetåret 1988/89 på grundskoleanknutna

studievägar (direktramen)|
SektorRiksdagsbeslut våren 1987 intag- nings- platser (ip)årselev- åe | ip platser (åe)SÖ:s förslag, förslagFöredragandensåe
HS47 00047 80018 30047 800
VSK3560036 00019 80036 500
EM64 00064 80025 80064 800
TN7975080 00024 30079 100
TI65 40065 40034 50067 200
JST5350535026755350
Ospec.3242325016253250
Totalt127 000 300 342 302 600 127 000 304 000

Antal åe/ 16-åring 2,66 2,68 2.69 Procent av 112,8 112,5 16-åringar 112550 112932

Mina förslag om försöksverksamhet med en ersättning av det fjärde året

av fyraårig teknisk utbildning med 80-poängsutbildning i högskolan (av-

snitt 2.5) innebär att resurser motsvarande 880 årselevplatser bör överfö-

ras till högskolan för att där ge utrymme för ett utökat antal årsstudieplat-

ser. Jag har tagit hänsyn härtill vid beräkningen av antalet årselevplatser i

gymnasieskolan för budgetåren 1988/89—-1990/91.

Lilla famen Den av riksdagen beslutade lilla ramen för budgetåret 1988/89 omfattar 32 230 årselevplatser, varav 1000 beräknas för kurser för invandrarung-

dom. Härutöver beräknas 450 årselevplatser för viss teknisk utbildning på

gymnasial nivå i Stockholms kommun (f.d. Stockholms Tekniska Institut,

STI). Enligt vad jag redovisat föreslår jag cn ökning inom den oförändrade 142

lilla ramen med 500 platser för kurser för invandrarungdom. För dessa Prop. [987/88:100 beräknas därmed sammanlagt 1500 årselevplatser. Totalt föreslås således = Bil. 10 32 680 årselevplatser för lilla ramen för budgetåret 1988/89.

Omfördelning m.m. Den möjlighet till omfördelning mellan såväl sektorsramarna som mellan direktramen och lilla ramen, som finns innevarande budgetår, bör gälla också för budgetåret 1988/89. Som jag tidigare anfört bör dock viss begränsning härvid gälla för platser på vårdlinjen.

Chefen för finansdepartementet har under avsnittet Särskilda frågor berört bl.a. frågan om riksdagens bemyndiganden som regeringen kan använda om det behövs av konjunktur- eller sysselsättningsskäl. För utbildningsdepartementets verksamhetsområde har sådant bemyndigande funnits sedan 1970-talet för antalet elevplatser i gymnasieskolan. Det har behövt utnyttjas endast ett fåtal gånger, senast våren 1983. Gymnasieskolan har byggts ut under de senaste åren och antalet ungdomar i ungdomslag har minskat kraftigt. Mot bakgrund av detta och det allmänt förbättrade sysselsättningsläget anser jag att sådant bemyndigande inte behövs för budgetåret 1988/89.

Närmare om ramar för budgetåret 1989/90 Direktramen Förslag till slutliga ramar för budgetåret 1989/90 på grundskoleanknutna studievägar (direktramen)

SektorRiksdagsbeslut våren 1987 ipåeSÖ:s förslag, förslag åeFöredragandens ipåe
HS47 00047 0001830047 800
VSK356003560019 80036 500
EM64 00064 00025 80064 800
TN7975079750 - 2430079 100
TI65 40065 40034 50067 200
JST53505350626755350
Ospec.3242324216253250
Totalt127 000 300 342 300 342127 000 304 000
Antal åe/|
16-åring2,712,712,74
Procent av 114,8114,6
16-åringar |110 665110839

Lilla ramen Den av riksdagen såsom planeringsram beslutade lilla ramen för budgetåret 1989/90 utgör 32 230 årselevplatser, varav 1000 beräknas för kurser för

invandrarungdom. Härutöver beräknas 450 årselevplatser för viss teknisk utbildning på gymnasial nivå i Stockholms kommun (f. d. STI). Enligt vad 143

jag redovisat i det föregående bör lilla ramen för budgetåret 1989/90 fastställas till 32 680 årselevplatser, varav alltså 1500 beräknas för kurser för Bil. 10 invandrarungdom. Innevarande läsår påbörjas inom en ram av 500 intagningsplatser försöksverksamhet med treåriga yrkesinriktade linjer, dvs. en ersättning av befintlig tvåårig studieväg och ettårig påbyggnadsutbildning. Budgetåret 1989/90 utgör således det tredje året varför 500 av lilla ramens totala platsantal behöver tas i anspråk för försöket.

2.3Planeringsramar för budgetåret 1990/91 Direktramen

SektorSÖ:s förslag, åeFöredragandens förslag ipåe
HS47 00018 30047 800
VSK35 6001980036 500
EM64 00025 80064 800
TN7975024 30079 100
TI65 40034 50067 200
JST535026755350
Ospec.324216253250
Totalt300 342127 00)304 000

Antal åe/ 16-åring 2,69 2,72 Procent av 113,8 16-åringar 111597

Lilla ramen Lilla ramen bör omfatta 32680 årselevplatser, varav 1500 beräknas för

särskilda kurser för invandrarungdom. Jag har därvid inkluderat 450 års-

elevplatser för viss teknisk utbildning på gymnasial nivå i Stockholms kommun.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av planeringsramar för budgetåret 1990/91 i enlighet med vad jag förordat.

3Yrkesutbildningen

3.1Förnyelse av den yrkesinriktade utbildningen

Som jag har framhållit i inledningen brådskar en modernisering av den

yrkesinriktade utbildningen i gymnasieskolan. Jag kommer inom kort att

föreslå regeringen att lägga fram en proposition med riktlinjer för en treårig försöksperiod. Redan läsåret 1988/89 bör en försöksverksamhet inledas med treåriga

yrkesinriktade studievägar inom gymnasieskolan. Försöksverksamheten bör i huvudsak bygga på de förslag som arbetsgruppen för översyn av de yrkesinriktade studievägarna (ÖGY) lade fram 1986. Verksamheten bör få en omfattning motsvarande 5000 intagningsplatser. De tekniska konse- 144

ma till i den särskilda propositionen. Bil. 10

Genom denna försöksverksamhet kan det stora intresset från skolhuvudmän och olika branschområden att påbörja cn modernisering av olika delar av yrkesutbildningen snabbt fångas upp och tillgodoses. Skol-

huvudmän som bedöms ha förutsättningar att delta i försöksverksamheten redan från 1988/89 bör alltså kunna göra det.

Försöksverksamheten skall baseras på det arbete med utveckling av kursplaner riksdagen under innevarande budgetår anvisat medel för och för vilket jag tidigare aviserat ytterligare medel under anslaget B 7. Forsk-

ning och centralt utvecklingsarbetc. Verksamheterna inom utvecklingsar-

betet, inklusive den föreslagna försöksverksamheten, bör följa de riktlinjer som jag inom kort kommer att presentera i den särskilda propositionen. Jag har i inledningen angivit vilken huvudinriktning det fortsatta arbetet bör ha. :

En ökad andel arbetsplatsförlagd utbildning stärker sambandet mellan skolan och arbetslivet och bidrar till att höja kvaliteten på yrkesämnena. Det ökade inslaget av allmänna ämnen kommer bl. a. att innebära att elever

som deltagit i försöksverksamheten uppnår allmän behörighet för högskolestudier. Inom försöksverksamheten skall förutsättningarna att utnyttja arbetslivet som resurs för yrkesutbildningen särskilt uppmärksammas. Ökad ar-

betsplatsförläggning och ett större inslag av allmänna ämnen kan dessutom ge underlag till mer ingående överväganden av pedagogisk natur i anslutning till försöksverksamheten, liksom, givetvis, de rent yrkespedagogiska

frågorna.

Jag har erfarit att tim- och kursplaner för treåriga studievägar inför läsåret 1988/89 beräknas kunna föreligga inom följande områden: Bygg- och anläggningsteknisk linje : El-teleteknisk linje Fordons- och transportteknisk linje ' Industriell teknisk linje

Social service- och omvårdnadslinje

Textil- och beklädnadslinje VVS-teknisk linje

Härutöver pågår kursplaneutveckling inom jord-, skogs- och trädgårds-

området. Det vore enligt min mening önskvärt att även det ekonomisktmerkantila området kunde ingå i försöksverksamheten.

Det föreslagna försöks- och utvecklingsarbetet innebär en bransch- eller studievägsanpassad modernisering av yrkesutbildningen och en därtill knuten försöksverksamhet på lämpliga orter. Som et komplement till en sådan geografiskt utspridd verksamhet bör inom försöksverksamheten

också prövas en modell med viss koncentration av försök inom flera utbildningsområden till några mer avgränsade områden, 1. ex. ett län eller några näraliggande gymnasieregioner. En sådan fullskalemodell bör: ge

bättre underlag för en fortsatt förnyelse och bättre underlag för utvärdering av hur en fullt utbyggd yrkesutbildning fungerar i förhållande till arbetsli- 145 vet. : ”

10 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Beslut om lokalisering av försöksverksamheten bör fattas av regeringen - Prop. 1987/88:100 eller myndighet som regeringen bestämmer. Bil. 10

Den försöksverksamhet som inleddes innevarande budgetår med treåriga studievägar inom ramen för 500 intagningsplatser bör ingå som en del i utvecklingsarbetet och om så är möjligt närmare anpassas till de riktlinjer jag inom kort kommer att föreslå regeringen att meddela.

Inom ramen för de 500 intagningsplatserna har verksamheten under läsåret 1987/88 haft en tyngdpunkt på industriell teknisk linje med inriktning mot elmekanisk gren. För denna utbildning föreslog jag i förra årets budgetproposition att särskilda ansträngningar skulle göras för att rekrytera flickor. I detta syfte borde minst 2074 av platserna avsättas för kvinnliga elever. Vid läsårsstarten var 66 flickor intagna på utbildningens 352 platser. Utbildningen var lokaliserad till 20 kommuner, av vilka 17 uppnådde den ambition i fråga om rekrytering av flickor jag satt upp för verksamheten. Med beaktande av den i övrigt ringa andelen kvinnliga elever inom denna sektor och den korta tid som stått till skolhuvudmännens förfogande bedömer jag resultatet som mycket tillfredsställande. SÖ har fått i uppdrag att följa utvecklingen.

Inom ramen för det föreslagna försöks- och utvecklingsarbetet avseende gymnasial yrkesutbildning bör den påbörjade satsningen att rekrytera flickor till industriell-teknisk utbildning fortsätta. En liknande satsning bör göras inom vård- och omsorgsområdet avseende pojkar. Jag återkommer till dessa frågor i samband med min anmälan av förslag till en yrkesutbildningsproposition.

3.2 Transportteknisk gren på fordonsteknisk linje (Fo-linjen) Den transporttekniska grenen av Fo-linjen, som har anordnats på försök sedan läsåret 1977/78, ingår sedan läsåret 1984/85 i det reguljära utbudet av studievägar. I samband med regulariseringen var min företrädare av finansiella skäl inte beredd att föreslå en utökning av antalet utbildningsplatser. . Fr.o.m läsåret 1986/87 biträdde riksdagen mitt förslag om en utökning med fyra klasser.

SÖ föreslår i sin anslagsanställning att den begränsning som finns beträffande antalet klasser på transportteknisk gren upphävs och att SÖ får fastställa dimensioneringen av denna studieväg.

Jag delar SÖ:s uppfattning att beslut om dimensionering även för denna lågfrekventa studieväg bör åvila SÖ. På grund av de höga utrustningskostnaderna kan antalet klasser även i framtiden beräknas bli begränsat. SÖ har beräknat 3—4 nytillkommande klasser. Jag beräknar en tillkommande kostnad på grund av ett större behov av lärartimmar med totalt 700 000 kr.

3.3 Försöksverksamhet med sammanläggning av So- och Ko-linjerna SÖ föreslår en försöksverksamhet med en gemensam tim- och kursplan för den tvååriga sociala linjen och konsumtionslinjen. SÖ menar att de två studievägarna idag fyller en viktig funktion för elever som har svårt att välja mellan yrkesinriktade och studieförberedande linjer. Detta gäller 146

särskilt flickor. Den föreslagna försöksverksamheten skulle kunna förhind- — Prop. 1987/88: 100 ra att utbildningarna helt försvinner ur kommunernas utbildningsutbud = Bil. 10 som en följd dels av en allt mindre sökandefrekvens till dessa linjer, dels av krympande elevkullar totalt.

En proposition om utvecklingsarbete avseende den yrkesinriktade utbildningen har inledningsvis aviserats. Även en proposition om nya tillträdesregler till högskolan kommer senare att presenteras. Först när dessa båda propositioner föreligger är jag beredd att ta ställning till hur utvecklingsarbetet bör bedrivas avseende den sociala linjen och konsumtionslinjen.

3.4 Ämnet svenska på vissa yrkeslinjer

SÖ har föreslagit att 15,5 milj. kr. anvisas som särskilda medel för att

möjliggöra undervisning i mindre grupper i svenska i årskurs 1 av vissa yrkeslinjer. Ett motsvarande förslag har redan tidigare framförts av arbetsgruppen för översyn av den gymnasiala yrkesutbildningen (ÖGY).

På de åtta linjerna inom den teknisk-industriella sektorn arbetar eleverna i de stora karaktärsämnena i 16-klass (dvs. med högst 16 elever i gruppen). I de allmänna ämnena, t.ex. svenska och engelska, skall eleverna läsa tillsammans i grupper som i enstaka fall kan bestå av upp till 32 elever. Det anförs ofta, inte minst från lärarhåll, att undervisning i stora grupper ger mindre goda resultat än i mindre. Jag har förståelse för detta i de fall elever från helt olika linjer i ämnet svenska måste föras samman i en grupp (från t.ex. beklädnadsteknisk resp. verkstadsteknisk linje).

Jag ser för min del möjligheten till mindre undervisningsgrupper i svenska som en viktig åtgärd för att stärka detta basämne på yrkeslinjerna. Frågan om god kvalitet i undervisningen får dock aldrig bli beroende av enbart resurstillskott. Jag fäster därför stora förhoppningar vid de försök som pågår med en metodutveckling av svenskämnet på yrkeslinjerna. Jag har redan tidigare i inledningen markerat sådana försök som särskilt viktiga. |

Vad jag nu föreslår blir också ett viktigt led i utvecklingsarbetet för de yrkesinriktade linjerna. |

I fråga om vilka rena resurstillskott som bör göras är min inställning följande. För tilldelning av lärarresurser i gymnasieskolan finns nu ett nytt, delvis schabloniserat system (prop. 1985/86:97, UbU 37, rskr. 357). Inom detta har skolstyrelserna större frihet än tidigare att omfördela vissa förstärkningsresurser. I en del fall görs detta så att just svenska på yrkeslinjer redan i dag prioriteras 1. ex. genom att undervisningsgrupper minskas.

Undervisningsgrupperna i svenska på vissa yrkeslinjer är alltså redan i dag mindre i icke så få fall, och SÖ:s förslag är alltså i praktiken delvis genomfört. Mot den bakgrunden beräknar jag att ett resurstillskott om 10 milj. kr. bör räcka för att anordna svenska i mindre grupper.

Enligt min mening bör den eftersträvade prioriteringen av svenska på vissa yrkeslinjer genomföras så, att resurstillskottet skall tillfalla ämnet svenska. Friheten att lokalt fördela rörliga resurser bör samtidigt värnas. Om man på en skola — i undantagsfall — anser att elever i årskurs 1 av de 147

aktuella yrkeslinjerna kan läsa svenska i t.ex. 24- eller 30-grupper, skall Prop. 1987/88: 100 man där också kunna fortsätta med detta. Därvid bör dock de resurser som = Bil. 10 inte åtgår till mindre grupper i svenska i årskurs I användas för detta ämne i årskurs 2 av de aktuella linjerna.

Tekniskt bör tillskottet av resurser göras genom en ökning av resursschablonerna för gemensamma ämnen på de åtta linjer det här gäller, samtidigt med en höjning av skolhuvudmännens grundresurs för gemensamma ämnen.

4 Intresseval 4.1 Musiklinjen

SÖ har föreslagit att tre nya klasser får inrättas på musiklinjen och att

resursschablonerna för linjen skall ändras.

Elevernas intresse för musiklinjen är oförändrat stort. Linjen är med sina ofta mycket små undervisningsgrupper kostnadskrävande och finns därför bara på ett mindre antal orter. SÖ har en plan för hur tillgängligheten över landet bör ökas. I planen ingår en utbyggnad från i dag 15 intagningsklasser till totalt 20 läsåret 1989/90. | :

Jag anser att denna utbyggnad av musiklinjen bör få göras. En utökning med tre intagningsklasser läsåret 1988/89 ger cen merkostnad om 1,5 milj. kr. Denna täcks, och en besparing erhålls, genom en ändring av resursschablonerna. I de allmänna övervägandena om det nya resurssystemet var en viktig fråga hur långt man borde gå i schablonisering (förenkling) i förhållande till öronmärkning ("rättvisa"). Den mycket lilla musiklinjen fördes därvid för enkelhetens skull ihop med vissa andra tvååriga linjer (Ek, So och Te). Därigenom vanns att systemet fick ett mindre antal schabloner. |

+

Realiter avviker dock musiklinjen relativt kraftigt från sina ”syskonlinjer” i sin ämnesuppsättning genom att den har betydligt fler ämnen med större undervisningsskyldighet. Genom ett ”rättställande” av musik- . linjens schabloner får systemet nu ett något större antal sådana. Med de förändringar som görs av schablonerna görs en besparing på totalt 5,4 milj. kr. De nya schablonerna bör gälla för både årskurs I och 2 fr. o. m. läsåret 1988/89.

4.2 Tvåårig estetisk-praktisk linje | Försöksverksamhet med tvåårig estetisk-praktisk linje (Ep-linje) pågår -

sedan läsåret 1984/85. SÖ anför i en utvärdering att Ep-linjen blivit ett.

meningsfullt alternativ för vissa elever. Linjen har ett övertryck av sökande och bör enligt SÖ göras mer tillgänglig i olika delar av landet.

Därför föreslår SÖ en utökning med fem intagningsklasser (utöver de 15 som nu finns). Jag tillstyrker detta förslag såsom en åtgärd för att tillgodose intresseval. Vid en utökning kan också utbudet av estetiska ämnen öka. Jag delar SÖ:s åsikt att en ny gren bör inrättas på linjen, nämligen för cirkus, teater och varieté. Den sammanlagda merkostnaden för de fem nya klasserna blir 300 000 kr. .

Beträtfande timplanen bör en ändring göras för alt komma ifrån ett 148

problem för eleverna med ett ”dubbelt” tillval, som SÖ pekat på i sin — Prop. 1987/88:100 utvärdering. Bil. 10

I sitt första förslag om Ep-linje anförde SÖ 1984 att det fanns ett behov av resurser för vissa specialisters medverkan i undervisningen. Inga medel gavs då till detta. När nu försöket bedrivits några år, visar det sig enligt SÖ:s utvärdering att behovet var rätt bedömt. Jag har för detta ändamål beräknat medel för 25 lärarveckotimmar. : .

Dels med tanke på de konsekvenser en reformering av yrkesutbildning-. en kan komma att få för Ep-linjen, dels för att pröva de timplaneförändringar som SÖ föreslagit vill SÖ ha en förlängning av försöksverksamheten t.o.m. läsåret 1991/92. Mot bakgrund av vad jag tidigare anfört om en treårig utvecklingsperiod för den gymnasiala yrkesutbildningen anser jag för min del att försöksperioden för Ep-linjen nu inte bör förlängas längre än ' 1.0. m. läsåret 1990/91.

4.3 Timplanejämkningar för estetisk verksamhet Vid de s.k. idrottsgymnasierna har elever sedan 1977 kunnat välja bort upp till fem veckotimmar för att i stället ha träning i idrott. Detta gäller ungdomar med stor talang för en viss idrottsgren. Efter denna modell godkände riksdagen 1984 att även elever med stora estetiska intressen skulle kunna få en minskning av sitt skolarbete genom individuella timplanejämkningar för estetisk verksamhet (prop. 1983/84:116, UbU 29, rskr. 412). Försöket gäller för närvarande ca 250 elever i knappt 30 kommuner.

Enligt en rapport från SÖ har försöket mottagits positivt.

För att sprida möjligheterna för elever att delta och för att få en bättre

grund för sin utvärdering föreslår SÖ att ytterligare tio kommuner får tas in

i försöket, som skall avrapporteras hösten 1989: "

Jag anser i likhet med SÖ att ytterligare tio kommuner bör få delta i försöksverksamheten fr. o. m. läsåret 1988/89. I förutsättningarna för försöket ingår att det inte skall ha några budgetkonsekvenser, dvs. inga särskilda medel anslås till lärare, handledare eller instruktörer. Jag vill erinra om detta med anledning av att jag erfarit att i vissa fall skolans förstärkningsresurser har använts till lärarinsatser. I och för sig leder inte detta till några ökade kostnader, men dessa resurser, som ofta sägs vara för små, är icke tänkta för detta ändamål.

4.4 Estetiska variantämnen Estetisk variant på H- och S-linjerna innebär att eleverna under tre timmar i vardera av årskurserna 2 och 3 har ett tillval av ämnet bild, dramatik eller musik i stället för ett språk. Denna tillvalsmöjlighet är, liksom andra, en viktig förutsättning för att kunna tillgodose elevers personliga intressen. På vissa skolor med få klasser på H och/eller S kan det dock vara svårt att få underlag för mer än ett av de tre ämnena. SÖ har för sådana fall nu föreslagit en möjlighet att inrätta ett lokalt valt estetiskt variantämne, som ett flertal av de elever som valt estetisk variant kan enas om. oo 149

Jag ser SÖ:s förslag som ännu ett sätt att tillgodose intresseval. Jag vill dock modifiera förslaget så, att eft alternativt estetiskt variantämne ut- = Bil. 10 vecklas och erbjuds i de fall de reguljära variantämnena inte kan få tillräckligt underlag. Jag har erfarit att ett sådant ”blandämne” lätt kan skapas. Därmed blir det möjligt att något bättre tillmötesgå elever som gärna vill ha ett estetiskt tillval. En försöksverksamhet av detta slag kan också ge erfarenheter av hur estetiska val kan tillgodoses i en krympande organisation av det slag vi har att se fram emot på 1990-talet. Försöket bör få bedrivas i upp till tio kommuner. Inga extra resurser anslås för verksamheten.

4.5 Ett ”schackgymnasium' Jag har nyss helt kort erinrat om verksamheten vid de s.k. idrottsgymnasierna. Efter modell av dessas s.k. kombination med specialidrott vill Norrköpings kommun få inrätta kombination med schack.

SÖ har funnit det principiellt rirnligt att specialidrottsverksamheten vidgas till att omfatta även sådana idrottsliknande aktiviteter som inte betecknas som idrott men där det 1. ex. finns ett engagemang från ett etablerat nationellt förbund, liksom på idrottens område. SÖ har därför tillstyrkt Norrköpings framställning om kombination med schack. Handledarkostnaderna vid fullt utbyggd verksamhet skulle uppgå till 100 000 kr.

För min del anser jag att det primära i förslaget är att ge mycket schackbegåvade gymnasieelever möjlighet att på en gemensam plats träna sig i sitt spel. Detta bör enligt min mening-kunna ordnas genom att Norrköpings kommun får tillstånd att ha riksintagning till. sin gymnasieskola för ett litet antal ungdomar med stor talang för schack. Jag anser vidare att dessa ungdomar skall ha rätt att byta ut fem veckotimmar i de reguljära ämnena mot schack. Jag förutsätter dock att verksamheten bedrivs utan:extra statliga medel.

5 Övrigt 5.1 Det nya systemet för statsbidrag till lärarlöner i gymnasieskolan Våren 1986 beslutade riksdagen om ändrade former för beräkning av undervisningslimmar och statsbidrag till lärarlöner i gymnasieskolan fr.o.m. den t juli 1987 (prop. 1986/87:97, UbU 37, rskr. 357). Resurstilldelningen är nu mer än tidigare beroende av antalet elever, samtidigt som kommunerna genom systemet skall få större möjligheter att själva avgöra hur resurserna skall användas. En parlamentariskt sammansatt referensgrupp skall under de närmaste åren följa bl. a. hur kommunerna i praktiken utnyttjar sin ökade frihet. |

Referensgruppen började sitt arbete i december 1986 och har därmed kunnat följa förändringarna redan på förberedelse- och informationsstadiet. Jag har vidare med tillfredsställelse erfarit att SÖ startat ett samverkansprojekt med sex länsskolnämnder rörande gymnasieskolans resurssystem, varifrån erfarenheter så småningom också skall kunna hämtas. 150

Slutligen planerar även kommunförbunden en resursmässig uppföljning av = Prop. 1987/88:100 förändringarna. Bil. 10

Det nya systemet har ännu bara gällt ett knappt halvår, och erfarenheterna är ännu inte särskilt omfattande. Jag har emellertid från referensgruppen inhämtat att informationen om det nya systemet allmänt synes ha fungerat väl. Intentionerna att inom den friare resursanvändningen stödja allmänna ämnen på yrkeslinjerna har enligt flera rapporter uppfyllts på ett glädjande sätt.

Administrationen i kommuner med flera skolenheter har, som väntat, särskilt i ett inledande skede, ökat men upplevs också som mer menings- ”

full. Med varje schablonisering följer av naturen plus- eller minusutfall. Generellt synes dock svängningarna inte ha varit särskilt stora.

5.2 Det nya systemet för skolledningsresurser Enligt beslut av statsmakterna gäller fr. o. m. den I juli 1987 även ett nytt system för statsbidrag till skolledning vilket innebär tre specialdestinerade bidrag, ett för vardera grundskolan, gymnasieskolan och kommunal utbild-

ning för vuxna. I samband med att förslag om det nya systemet fördes fram

till riksdagen (prop. 1984/85:100) talade föredraganden bl.a. om ökade möjligheter att samordna skolledningen i olika skolformer. En sådan samordning skulle kunna medföra pedagogiska och administrativa fördelar i de

fall någon eller några skolformer i en kommun är av ringa omfattning. Bestämmelser om skolledningsresurser finns för gymnasieskolans del i gymnasieförordningen (1987:743). Erfarenheterna från våren 1987 när SÖ

första gången skulle besluta om skolenhetsfrågor enligt det nya systemet visade behov av viss justering. Jag vill därför för riksdagens kännedom

meddela att möjligheten till samordning nu vidgats. Det skall sålunda vara

möjligt att samordna en viss del av kommunens gymnasieskola med t. ex. kommunal vuxenutbildning i annan del inom kommunen. Detta förutsätts dock endast gälla i enstaka fall, nämligen när så redan skett till följd av en kommuns demografiska förhållanden.

Jag föreslår vidare att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att bestämma vilka följdändringar som skall göras i reglerna för korrespon-

densundervisning på gymnasial nivå med hänsyn till de ändrade bestäm-

melserna för skolledningsresurser i gymnasieskolan.

5.3Språkundervisningen

5.3.1 Krav på språkundervisningen Under de senaste åren har det allt oftare sagts att det behövs mer språk, i

första hand B- och C-språk, i gymnasieskolan. BI. a. har detta anförts av företrädare för näringslivet i debattskriften ”Har språken en framtid i den

svenska skolan?”. SÖ har i årets anslagsframställning föreslagit vissa förstärkningar av B- och C-språk på de treåriga teoretiska linjerna.

Jag anser att denna fråga är viktig. Jag har samtidigt i inledningen föreslagit en allmän strategi för översyn av timplanerna för de teoretiska 151

linjerna. Jag vill därför här göra en rätt ingående analys av språkfrågan i Prop. 1987/88: 100 gymnasieskolan. Bil. 10

5.3.2 Kvantitet och kvalitet Antalet språkläsande är nu totalt lägre, men språkkompetensen är högre än för fem å tio år sedan, dvs. fler går ut från gymnasieskolan med slutförda treåriga studier i språk än tidigare.

Denna förbättring av språkkunskaperna beror på de förändringar av språkprogrammet som gjordes inför läsåret 1982/83. Då renodlades språkprogrammet i stort sett enligt det förslag som SÖ hade lämnat till regeringen redan 1975. Så avskaffades t. ex. de irrationella och ocekonomiska ettårskurserna i språk på N- och T-linjerna. Inriktningen var: I några fall färre men under längre tid lästa språk.

Förbättringen av språkkompetensen framstår tydligt i ett längre perspektiv:

1979/801982/831985/86
Elever i årskurs 339 000 34000 : 38000
Elever med tre års gymnasiestudieree
i B-eller C-språk13.0001800026000

Läsåret 1985/86 fanns det alltså ungefär lika många elever i årskurs 3 ' som läsåret 1979/80, men det var dubbelt så många som hade slutförda, treåriga studier i språk (14 500 mot 6 500 på B-nivå och 11500 mot 6 500 på C-nivå). |

Denna ökning har skett trots en samtidig minskning av antalet språkläsande elever. T. ex. fanns dét läsåret 1982/83 i årskurserna 1—3 av de treoch fyraåriga linjerna 113000 elever. B- och C-språk lästes av 129000 elever. Läsåret 1985/86 fanns det 115 000 elever i årskurserna 1-3. B- och C-språk lästes av 124000 elever (dvs. en minskning med 5 000 elever trots en total ökning av antalet elever).

5.3.3 SÖ:s förslag till en första etupp av förändringar Kvalitativt avser SÖ bl.a. att bedriva ett kursplanearbete och att verka för integration mellan språk och andra ämnen. Jag finner detta vara en mycket lämplig väg att gå och kommer att med intresse följa detta arbete.

Kvantitativt ser SÖ:s förslag i sammanfattning ut så här: N-eleverna bör ha två språk i årskurs 3, även om de har ett naturvetenskapligt alterna-' tivämne (som för närvarande ersätter ett språk). Detta bör åstadkommas genom att eleverna i årskurs 3 läser bara ett av ämnena historia, filosofi och psykologi. SÖ vill också minska det naturvetenskapliga alternativämnet med en timme. : :

S-eleverna bör på samma sätt också ha två språk obligatoriskt i årskurs 3. De som inte har det så i dag är de (relativt få) som väljer estetisk variant. = De bör nu enligt SÖ ha tre extra timmar B- eller C-språk i årskurs 3. Jag vill 152

här som min uppfattning inskjuta att en del av dem som väljer ett estetiskt : Prop. 1987/88: 100 ämne i stället för ett språk faktiskt torde göra detta för att välja bort språk. — Bil. 10 De ändringar som SÖ föreslår får effekter också för H-eleverna.

E-eleverna, slutligen. har i årskurserna 2 och 3 att välja mellan ett av sina språk och matematik. Detta val upplevs av vissa som olyckligt. SÖ vill nu göra det möjligt att behålla både språk och matematik alla tre åren. Här behövs ett större antal timplaneändringar mellan olika årskurser. Bl.a. slopas ett ämne och ett nytt förs in. ”

5.3.4 Mitt ställningstagande Jag är för min del inte beredd att nu förorda några förändringar av timplanerna av detta slag. Mina skäl är följande..

Timplanerna har ändrats ett antal gånger sedan 1982, bl. a. till förfång för

elever som återkommit efter studieuppehåll eller t. ex. studieår utomlands. De förslag som nu finns är för övrigt enligt SÖ bara att se som en första

skulle öka kvantiteten i språkundervisningen bör enligt min uppfattning prövas samlat och i samband med den översyn av de tre- och fyraåriga linjerna som jag redan tidigare talat om. Då skall också tillfälle ges till en. bred remiss till företrädare för olika intressen och värderingar.

Jag vill också erinra om att riksdagen senast vid det förra riksmötet (UbU 1986/87:14, s. 30) avvisade förslag om separata åtgärder på detta område: ”I stället bör man invänta det samlade förslag som SÖ aviserat”.

Ett ytterligare skäl att inte nu göra några ändringar är enligt min mening att, som jag har visat, språkkompetensen faktiskt har ökat på de nivåer som är av störst intresse för näringsliv, ekonomisk och teknisk utveckling

osv. oo | |

Jag vill även påminna om att systemet med timreduktioner vid mindre grupper (som oftast rörde språken) nu har avskaffats. Vidare har sÖ nyligen redovisat ett uppdrag om hur undervisningstiden i språk skall kunna värnas (UbU 1986/87:14 s. 28 ff). Jag avser att med det snaraste återkomma till regeringen med förslag om hur detta skall kunna genomföras redan läsåret 1988/89. Sammantaget bör vad jag nu har nämnt få en gynnsam effekt på språkundervisningen i gymnasieskolan.

Härtill kommer att jag redan nu finner det möjligt att pröva ett annat av SÖ:s förslag om bättre språkundervisning. Jag övergår nu till detta.

5.3.5 Dubbelt timtal i vissa språk m.m. SÖ har föreslagit försöksverksamhet med dubbelt timtal i B- och C- språk. Detta innebär att elever på E-, H- och S-linjerna erbjuds att koncentrera sig på antingen ett B- eller ett C-språk under hela den tid som finns för Boch C-språk, alltså en fördubbling av studietiden i ett av språken.

Bakgrunden till förslaget är de önskemål från näringslivet om hög kvalitet på språkkunskaperna som framförs med stor tyngd. Med ett försök av detta slag skulle fler elever än nu gå ut i ett arbetsliv med väl fungerande. språkfärdighet inte bara i engelska. | 153

het i högst tio kommuner. I SÖ:s förslag ligger att inga förändringar görs av Bil. 10 resurstilldelningen. Därmed uppstår inte heller några budgetkonsekvenser av försöket.

Innan jag lämnar språkfrågorna vill jag nämna att jag senare i dag kommer att föreslå att utbildningen i engelska, franska och tyska förlängs från 60 till 80 poäng inom lärarutbildningen för gymnasieskola och vuxenutbildning (anslaget D 11. Utbildning för undervisningsyrken). Även detta är ägnat att gagna språkundervisningen.

5.4 Engelskspråkig utbildning (IB) i Göteborg IB står för International Baccalaureate — den internationella studentexamen som i dag är möjlig att avlägga på två ställen i landet, i Sigtuna och i Stockholm.

SÖ har tillstyrkt en framställning från Göteborgs kommun om att få starta en 1B-utbildning med samma. inriktning som i Stockholm. Jag har erfarit att intresse och stöd finns också från näringslivet i Göteborg för detta förslag.

Mot denna bakgrund föreslår jag att Göteborgs kommun får starta IButbildning med början i årskurs 1 läsåret 1988/89. Jag beräknar 100000 kr. för det första årets utbildning. |

5.5 Avveckling av s.k. gemensam start i ekonomisk utbildning Sedan läsåret 1982/83 har i Mora bedrivits försöksverksamhet med en sammanhållen ekonomisk utbildning (E- och Dk-linjerna). Försöket hade sin upprinnelse i förslag från gymnasieutredningen (U 1976:10) och har redovisats för riksdagen i olika sammanhang. Med åren har förutsättningarna för försöket ändrats. Bl.a. har en ny utbildning (Hk-linjen) startat. och försöket med den s. k. gemensamma starten för E- och Dk-linjerna har visat sig vara dyrare än reguljärt anordnade utbildningar. Jag vill nu anmäla att SÖ efter samråd med Mora kornmun föreslagit att verksamheten skall avvecklas successivt fr. o. m. läsåret 1988/89. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag till beslut om avveckling enligt SÖ:s förslag.

5.6 Statsbidrag till vissa åtgärder för invandrarelever i gymnasieskolan 5.6.1 Extra undervisning i svenska Gymnasieskolans extra undervisning i svenska anordnas antingen som stödundervisning, varvid eleven deltar i den ordinarie undervisningen i oförminskad omfattning, eller som undervisning i svenska som andraspråk, som sker i utbyte mot timmar i den ordinarie undervisningen under minst två timmar i veckan. Därvid får inget ämne helt falla bort. Av ämnet svenska får endast en timme i veckan bytas ut. Betyg sätts inte i ämnet svenska som andraspråk i gymnasieskolan.

SÖ har på regeringens uppdrag gjort en utvärdering av den extra under- 154

visningen i svenska i gymnasieskolan och lagt fram förslag till vissa föränd- — Prop. 1987/88: 100 ringar. Bil. 10

Den extra undervisningen i svenska har ökat i omfattning alltsedan den infördes år 1982. SÖ konstaterar dock att inte alla de elever, som av lärarna bedöms behöva det, kommer i åtnjutande av denna undervisning.

SÖ anser att detta beror bl.a. på ämnets oklara status och bristen på

utbildade lärare. Som en annan viktig orsak anges de mycket skiftande

behov av extra undervisning i svenska som finns bland eleverna samt att

den undervisning som erbjuds inte täcker de behov som eleverna själva

upplever sig ha av extra undervisning i svenska.

För att höja ämnets status så att fler elever vill läsa ämnet föreslår SÖ att gymnasieeleverna i framtiden också skall kunna studera ämnet svenska som andraspråk helt eller delvis i utbyte mot ämnet svenska och/eller något annat ämne eller som utökad studickurs. Betyg bör ges när eleven får två veckotimmars undervisning eller mer i svenska som andraspråk.

Jag vill för min del anföra följande i denna fråga.

Utgångspunkten vid planeringen av invandrarelevernas gymnasiestudier måste vara att finna lösningar som gör att dessa elever liksom alla andra elever ges möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen.

Jag är medveten om att den extra undervisningen i svenska i gymnasieskolan lokalt kan ha betydande brister. Detta beror bl.a. på att ämnet alltför ofta används till att fylla ut en tjänst för lärare med annan ämnes-

kompetens eller för lärare som av olika skäl önskar undervisa i mindre

grupper. Härtill kommer att lärare med utbildning i svenska som andraspråk av olika skäl inte undervisar i ämnet.

Jag vill starkt betona att det inte är förenligt med målen för skolan att den extra undervisningen i svenska organiseras på ett sätt som får negativa effekter på invandrarelevernas skolsituation. I detta ämne liksom i andra skolämnen måste principen vid tjänstefördelning vara att ämnesbehöriga lärare eller lärare som på annat sätt har synnerligen goda förutsättningar att klara undervisningen skall tilldelas denna tjänstgöring. Tjänsterna måste planeras och organiseras så att de blir attraktiva för ämnesutbildade sökanden och så att elevernas studiesituation främjas. Detta anser jag

också vara en utgångspunkt för att enskilda skall vara villiga att satsa på en

grund- och fortbildning i ämnet.

Det torde alltså enligt min uppfattning ofta vara de enskilda skolornas tjänstefördelningsrutiner som kan behöva ses över när det gäller gymnasie-

skolans extra undervisning i svenska och inte bestämmelserna i kursplanen för ämnet. Jag är således inte beredd att biträda SÖ:s förslag om att ämnet

svenska som andraspråk helt skall kunna ersätta ämnet svenska eller annat ämne.

Enligt min mening riskerar många elever, som på detta sätt skulle få sin

studiegång i gymnasieskolan förändrad att inte få den allmänna behörigheten för högre studier. De kan också — och detta är min allvarligaste invändning mot SÖ:s förslag — gå miste om väsentliga delar av den sociala

gemenskapen liksom även den valda studievägens särprägel och yrkesin-

riktning. Jag anser att detta på ett alltför avgörande sätt skulle försämra invandrarelevernas utgångsläge vid utträdet på arbetsmarknaden och de- 1 'n tin ras möjligheter att söka vidare till högre studier.

För de elever. som har ett annat hemspråk än svenska och som endast Prop. 1987/88:100-: har vissa svårigheter att följa den ordinarie undervisningen i gymnasiesko- = Bil. 10

lan är enligt min mening de stöd- och jämkningsmöjligheter som redan nu : erbjuds tillräckliga. Jag avser därmed både dem som finns inom ramen för

stödundervisning i svenska och inom hemspråksundervisningen men också gymnasieskolans övriga stödmöjligheter som exempelvis mindre studie-

kurs och förlängd undervisning. .

Stödåtgärderna bör planeras för invandrareleverna på ett målinriktat

sätt. Det bör ankomma på den enskilda skolan att tillsammans med elev,

föräldrar och lärare planera ett individuellt studieprogram för eleven under hela studietiden i gymnasieskolan. Detta program bör tillsammans med

eleven aktualiseras och justeras under studiernas gång.

Den extra undervisningen i svenska, antingen den ges.som stödundervisning eller som undervisning i svenska som andraspråk, är avsedd att sättas

in vid behov för att elever med ett annat hemspråk än svenska ska kunna

följa med den ordinarie undervisningen på studievägen. Det är en resurs som, i likhet med gymnasieskolans andra stödresurser, skall kunna anpas-

sas på ett flexibelt sätt under läsåret till elever med olika hemspråk och med mycket olikartade behov. Därför är denna stödundervisning inte

heller betygsatt.

Av dessa skäl och mot bakgrund av vad jag tidigare anfört finner jag det inte motiverat alt regeringen frångår sitt tidigare ställningstagande när det gäller frågan om betygsättning av svenska som andraspråk i gymnasiesko- t lan. . .

För extra undervisning i svenska i gymnasieskolan utgår statsbidrag för 0,85 lärarveckotimmar per deltagande elev och läsår. För budgetåret 1988/89 beräknar jag 29 226 000 kr.

5.6.2 Särskilt statsbidrag till kurser för invandrarungdom i gymnasieskolan

Det finns elever med annat hemspråk än svenska som har så stora svårigheter att förstå och uttrycka sig på svenska att-de skulle behöva så

omfattande och permanenta stödåtgärder att deras studiegång i gymnasieskolan inte skulle bli den avsedda. Enligt statistiken fanns det läsåret

1985/86 nästan 400 elever på gymnasieskolans tvååriga och tre- och fyraåri-

ga teoretiska linjer som inte förstod någon svenska alls eller förstod endast mycket enkel svenska. När det gäller sådana elever ser jag det inte som meningsfyllt att de direkt tas in på någon av gymnasieskolans ordinarie

studievägar. Dessa elever bör först erbjudas förberedande studier i en introduktionskurs för invandrare i gymnasieskolan.

Jag anser att det är viktigt för helheten i detta sammanhang att redovisa:

verksamheten . med introduktionskurserna. I nyssnämnda .uppdragsre-

dovisning har SÖ också lämnat vissa förslag med avseende på dem.

För närvarande anordnas introduktionskurserna som sexveckors sommarkurser, som entermins- och som helårskurser. Ramtimplanen för dessa introduktionskurser omfattar bl. a. ämnena svenska som andraspråk, samhällskunskap, valfria ämnen samt studie- och yrkesorientering. Det finns 156

också introduktionskurser med yrkesinriktning, för närvarande endast Prop. 1987/88: 100 inom vårdområdet. Bil. 10

För ungdomar med inga eller svaga kunskaper i svenska eller bristfälliga kunskaper i andra ämnen, t. ex. nyanlända flyktingungdomar. har erfarenheterna enligt SÖ visat att ett enda år i introduktionskurs oftast inte är

tillräckligt. SÖ föreslår därför en försöksverksamhet med tvåårig ram-

timplan för introduktionskurs för invandrarungdom. SÖ avser att i det

fortsatta arbetet också undersöka möjligheterna att utveckla prov i svenska som ett hjälpmedel vid intagningen.

Enligt min mening ligger SÖ:s förslag väl i linje med vad jag nyss har

anfört. Jag vill också erinra om att jag i samband med mina överväganden

om gymnasieskolans dimensionering föreslagit en utökning av platser för

kunna tillgodose ett ökat behov av introduktionskurser för invandrare.

Ett särskilt bidrag på högst 25000 kronor per kurs utgår för att täcka

sådana kostnader som eljest inte täcks av några statsbidrag. Kommuner

som anordnat dessa kurser under en följd av år bör ha inordnat verksamhe-

ten inom ordinarie resursramar. Bidraget är således avsett huvudsakligen

för sådana kommuner som startar en kurs för första gången och avser

endast verifierade kostnader. Jag har i det föregående berört frågan om det

växande antal kommuner som tar emot flyktingar och i anslutning därtill beräknat fler platser för introduktionskurser för invandrare. Jag förutsätter

att de nytillkommande kommunernas behov beaktas vid utbetalning av bidraget och beräknar för budgetåret 1988/89 oförändrat 250000 kr. i

särskilda bidrag till kurser för invandrarungdomar.

5.6.3 Undervisning i hemspråk och studiehandledning på hemspråk

Statsbidrag till kostnader för undervisning i hemspråk och studiehandledning på hemspråket utgår för 0,75 lärarveckolimmar för varje elev som

deltar i sådan verksamhet under läsäret. För helhetens skull vill jag här nämna att jag senare idag vid min anmälan av anslaget D 11. Utbildning för undervisningsyrken kommer att föreslå cn ny hemspråkslärarutbildning.

För hemspråksundervisning i gymnasieskolan beräknar jag 21084000

kr. för budgetåret 1988/89.

5.7 Teknikservice Verksamheten med teknikservice har pågått i skolor med de avslutande

åren på teknisk linje under några år. Projektet innebär att mindre företag

och enskilda idégivare erbjuds att utnyttja skolans resurser i olika utvecklingsprojekt. Elever och lärare får därigenom kontakt med näringslivet och de får arbeta med realistiska och stimulerande uppgifter.

SÖ föreslår att projektet teknikservice får fortsätta under budgetåren

1988/89—1990/91. |

När teknikserviceprojektet påbörjades 1984/85, planerade SÖ för 'en treårig projektperiod. Projektet har varit framgångsrikt, och på många 157

mindre företag är betydande. Bil. 10

I den teknikspridningsrapport som statens industriverk, styrelsen för teknisk utveckling, universitets- och högskoleämbetet samt SÖ överläm-

nade till regeringen 1 mars 1987 anförs ett behov av fortsatt stöd till detta

getåret 1987/88.

Jag biträder SÖ:s förslag att 8) lärarveckotimmar, motsvarande ca

800 000 kr., anslås till projektet under vart och ett av budgetåren 1988/89— 1990/91. Stödet skall utformas så, att en lärare på en skola som deltar i projektet skall kunna få nedsatt undervisningsskyldighet med högst två

veckotimmar för att arbeta med projektet.

5.8 Ingenjörsutbildning på mellannivå Som jag anfört i inledningen (avsnitt 2.5) bör försöksverksamhet med

ingenjörsutbildning på mellannivå, förlagd till högskolan, påbörjas. Försöksverksamheten skall omfatta både 40-poängskurser som bygger på det

fjärde året av fyraårig teknisk linje och 80-poängsutbildning som ersätter

det fjärde året av denna linje.

Den nu föreslagna försöksverksamheten har konsekvenser för redan

påbörjad försöksverksamhet med en sammanhållen årskurs tre och ett femte år på fyraårig teknisk linje, vilken pågår i Kronobergs och i Blekinge län. Berörda kommuner har ansökt om att få förändra försöksverksamheten vad gäller det fjärde och femte året så att dessa i stället förläggs till

högskolan. Jag anser det naturligt att så sker och återkommer till denna

fråga under anslaget D 8. Utbildning för tekniska yrken.

6 Anslagsberäkningar Utifrån den dimensionering jag föreslagit beräknar jag antalet undervisningstimmar, före mina reformförslag, budgetåret 1988/89 enligt följande.

Utbildning a-tim b-tim c-tim d-tim Totalt Direktramen

3—4 år. linj.176 789 1883 1448 26 134 206254
2-årig. linj.71908 13103 29008 126692 240711
Specialkurs.5334 1436 2753 7504 17 027

Lilla ramen Specialkurs.: | invandr. ungd. 3486 = = = 3486 övriga 16 002 4311 8261 22511 51085 Summa 273519 20733 41470 182 841 518 563

Det totala medelsbehovet för allmänt undervisningsbidrag för dessa

timmar beräknar jag till 3 046,4 milj. kr.

Under anslagsposten beräknar jag vidare 250000 kr. för bidrag till särskilda kostnader för kurser för invandrarungdom, 1,4 milj. kr. för statsbi- 158

drag till engelskspråkig gymnasial utbildning i Stockholm, 2,1 milj. kr. för — Prop. 1987/88:100

statsbidrag till korrespondensundervisning på gymnasial nivå samt 0.2 — Bil. 10 milj. kr. för kostnader för Sveriges anslutning till examensorganisationen International Baccalaureate (IBO) i Gen&ve. Jag har här också beaktat medelsbehovet med anledning av påbörjad försöksverksamhet med tec-

kenspråk som C-språk. .

Mina förslag under punkterna 3.2, 3.4, 4.1, 4.2, 5.4 och 5.7 föranleder ett

ökat medelsbehov av sammanlagt ca 6,5 milj. kr. Jag beräknar således det totala medelsbehovet för allmänt undervisningsbidrag m.m. till 3052, 4 milj. kr.

Under anslagsposten Särskilt undervisningsbidrag utgår bidrag till kostnader för lärarlöner för särskild undervisning, hemspråksundervisning och

extra undervisning i svenska. Vidare utgår bidrag till kostnader för stödundervisning och specialundervisning vid utbildningarna i Örebro för döva

och hörselskadade samt i vissa fall för svårt rörelsehindrade elever vid Skärholmens gymnasium i Stockholm.

Jag beräknar medelsbehovet för särskild undervisning till 6 milj. kr. För hemspråksundervisning beräknar jag 21,1 milj. kr. och för extra undervisning i svenska 29,2 milj. kr. Jag beräknar kostnaderna för stöd- och specialundervisning för döva och hörselskadade i Örebro samt för gravt rörelsehindrade elever vid Skärholmens gymnasium till 1.2 milj. kr.

En garantiresurs kan utgå till den skolhuvudman som för allmänna timresurser fått en resurstilldelning som är mer än 576 mindre än den tilldelning som huvudmannen skulle ha fått enligt de regler som gällde för

tiden före den I juli 1987. Garantiresursen utgår som ett tillskott till det

slutligt fastställda timunderlaget.

En skolhuvudman skall senast den 15 oktober efter redovisningsårets utgång göra framställning till SÖ om tilldelning av garantiresurs.

Beslut enligt reglerna för garantiresurs fattas således första gången i

början av budgetåret 1988/89. I avvaktan på erfarenheterna av detta beräk-

nar jag 5 milj. kr. för detta ändamål.

Statsbidrag ull skolledningsresurser beräknas enligt följande. För varje gymnasicenhet hos en kommun eller landstingskommun fram-

räknas ett poängtal för redovisningsåret. Det samlade poängtalet för kommunens gymnasieskola multipliceras med en faktor vilken fastställts efter avdrag av den undervisningsskyldighet som ingår i tjänsterna. Den produkt som därigenom erhålls multipliceras med det belopp som regeringen fastställer för varje redovisningsår för en skolledningsresurs. Utifrån för bud-

getåret 1987/88 kända förhållanden beräknar jag medelsbehovet för skolledningsbidrag för budgetåret 1988/89 till 220 milj. kr.

Särskilda lönekostnadsbidrag utgår för lönetillägg m.m. som regleras i statliga kollektivavtal och i vissa fall för kostnader för vikarier. Jag beräknar medelsbehovet för särskilda lönekostnadsbidrag till 406 milj. kr.

Bidragen till kostnader för tilläggspensionsavgifter, sjukförsäkringsoch folkpensionsavgifter och lönekostnadspålägg utgör procentuella beräkningar av bidragen till allmänt resp. särskilt undervisningsbidrag, ga-

rantiresurs, skolledningsbidrag och särskilda lönekostnadsbidrag. Jag beräknar sammanlagt I 206 milj. kr. för detta ändamål. 159

Jag har tidigare i inledningen (avsnittet 2.3) anfört hur. viktigt jag finner — Prop. 1987/88:100 det vara att gymnasieskolans medel för lokal skolutveckling värnas och = Bil. 10 inriktas på vissa särskilda åtgärder för såväl det pågående som det-kommande utvecklingsarbetet.

Jag beräknar medelsbehovet för bidrag 2 enligt förordningen (1982:608) om statsbidrag till lokal skolutveckling m.m... (omtryckt 1983:416) för budgetåret 1988/89 till 53 976 000 kr. :

Bidrag till studie- och yrkesorientering utgår med belopp enligt beteck-' ningen AT 12:10 per elev i gymnasieskolan med undantag av elever i påbyggnadsutbildningar och gymnasial lärlingsutbildning. Jag beräknar för bidrag till studie- och yrkesorientering ett belopp av 54 556 000 kr.

Vid mina medelsberäkningar har jag beaktat den reducering som skall göras av driftbidrag för gymnasieskolan enligt förordningen (1981:449) om minskning av vissa statsbidrag till kommunal utbildning. .

Enligt avtal som träffats den 22 maj 1986 mellan staten och Örebro kommun om gymnasial utbildning i Örebro för döva och hörselskadade skall statens bidrag till kommunen fastställas vid årliga förhandlingar. Sedan sådana förhandlingar förts, har staten och Örebro kommun träffat ett avtal om statsbidraget för läsåret 1988/89. Enligt detta beräknar jag 15,9 milj. kr. som ett bidrag till de särskilda kostnaderna i samband med denna utbildning.

Inbyggd utbildning med statsbidrag. förekommer inom utbildning dels för industri och hantverk, dels för handel och kontor. Undervisning i form av inbyggd utbildning får anordnas även om sådan utbildning ej föreskrivs i timplanen. Timmar för undervisning som får anordnas i form av inbyggd utbildning ingår i de allmänna timresurserna.

Särskilt bidrag utgår om undervisningen i arbetsteknik skall vara inbyggd enligt timplanen och i vissa fall om denna undervisning anordnas ' som inbyggd i årskurs två på 2-åriga linjer och specialkurser. Bidraget är avsett för den ersättning som skolhuvudmannen betalar företagen och institutionerna för de utbildningsplatser som de tillhandahåller. SÖ fastställer belopp per elev och timme för varje redovisningsår. Jag beräknar medelsbehovet för budgetåret 1988/89 till 93 171 000 kr.

Den gymnasiala lärlingsutbildnikgen utgör en i princip tvåårig grundutbildning och regleras i gymnasieförordningen (1987:743). Den gymnasiala lärlingsutbildningen omfattar mer än 150 olika yrken. Lärlingsplatser kan inrättas löpande under året. Jag beräknar medelsbehovet för oförändrade 5915 årselevplatser, för budgetåret 1988/89 till 73 920 000 kr.

För utbildning som av Stockholms stad anordnas som påbyggnadsutbildning. i gymnasieskolan som ersättning för utbildning vid det nedlagda Stockholms Tekniska Institut utgår bidrag enligt förordning den 11 juni 1987 (SÖ-FS 1987:148) om viss teknisk utbildning på gymnasial nivå i Stockholms kommun. Jag beräknar medelsbehovet för bidrag till viss teknisk utbildning i Stockholm budgetåret 1988/89 till 6 980 000 kr. |

För de ändamål som avses med detta anslag behöver enligt mina beräk- — Prop. 1987/88:100

ningar således anvisas medel enligt följande. nämligen bidrag tillBil. 10
1. allmänt undervisningsbidrag, m. m.3052 370 000
2. särskilt undervisningsbidrag57 500 000
3. garantiresurs5000 000
4. skolledningsbidrag220000 000
5. särskilda lönekostnadsbidrag406 000 000
6. kostnader för tilläggspensionsavgifter358 000 000

7. kostnader för sjukförsäkrings- och folk-

pensionsavgifter440.000 000
8. lönekostnadspålägg408 000 000
9. lokal skolutveckling |53 976 000
10. studie- och yrkesorientering54556 000

11. särskilda kostnader för gymnasial utbildning

i Örebro för döva och hörselskadade18 100 000
12. särskilda kostnader för inbyggd utbildning93 171 000
13. gymnasial lärlingsutbildning73920000 '
14. viss teknisk utbildning i Stockholm6980 000
Summa kr.5 247 573 000

7 Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

I. godkänna vad jag för budgetåret 1988/89 förordat om ramar för elevplatser i gymnasieskolan, (2.2)

2. godkänna vad jag för budgetåret 1989/90 har förordat om ramar för elevplatser i gymnasieskolan (2.2),

3. godkänna vad jag för budgetåret 1990/91 har förordat om planeringsramar för elevplatser i gymnasieskolan (2.3),

4. godkänna vad jag förordat om fortsatt försöksverksamhet med tvåårig estetisk-praktisk linje (4.2).

5. godkänna vad jag förordat om försöksverksamhet med lokalt valt alternativt estetiskt variantämne på H- och S-linjerna (4.4),

6. bemyndiga regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att få avgöra vilka följdändringar som skall genomföras för korrespondensgymnasiet i Torsås för att anpassa gällande bestämmelser till vad som gäller för den kommunala gymnasieskolan (5.2),

7. godkänna vad jag förordat om försöksverksamhet med dubbelt timtal i B- och C-språk på E-, H- och S-linjerna (5.3.5).

8. godkänna vad jag förordat om IB-utbildning i Göteborgs kommun (5.4),

9. till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 5 247 573 000 kr.

11Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

uppföljningsansvar för ungdom.under 18 är m. m. Bil. 10

1986/87 Utgift 244498 745 1987/88 Anslag 224007 000 1988/89 Förslag 266012 000

Ur anslaget utgår statsbidrag enligt förordningen (1983:583) om statsbidrag till uppföljningsinsatser för ungdomar under 18 år. Enligt förordning-

en får kommuner statsbidrag för uppföljningsprogram och administration (allmänt bidrag). Till arbetsgivare som anställer ungdomar på ungdoms-

platser lämnas bidrag till ungdomsplats. Till kommunerna lämnas bidrag

till utbildningsinslag under ungdomarnas perioder på ungdomsplats. I vissa

fall får bidrag som annars utgår för ungdomsplatser och utbildningsinslag i stället användas till insatser enligt förordningen (SÖ-FS 1986:120) om

försöksverksamhet med gymnasieutbildning inom ramen för individuella planer.

Från anslaget bestrids också kostnader för bidrag till kommuner enligt förordningen (1983:584) om statsbidrag till utbildning av handledare för

skolungdomar under praktik på arbetsplats. Medlen får i vissa fall användas enligt förordningen (SÖ-FS 1987:125) med föreskrifter om försöks-

verksamhet med vissa treåriga yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan.

Anslag 1987/88 Beräknad ändring 1988/89

Skolöver- Före-

styrelsen draganden Uppföljningsprogram m. m.

(allmänt bidrag)51 770 000 +43 579 000 +43 579 000
Ungdomsplatser139 346 000 + 4081 000 + 1216 000
Utbildningsinslag24791 000 — 2364 000 — 2790 000
Handledarutbildning8 100 000 - 8100 000 of.

224007 000 +37 196 000 +42 005 000

Skolöverstyrelsen 1. För budgetåret 1988/89 föreslår skolöverstyrelsen (SÖ) differentierade beräkningsgrunder för anslagsposterna Uppföljningsprogram m.m. (allmänt bidrag), Ungdomsplatser och Utbildningsinslag enligt följande — att medel till uppföljningsprogram beräknas för 31 100 ungdomar — att medel till ungdomsplatser beräknas för 21400 ungdomar — att medel till utbildningsinslag beräknas för 10700 ungdomar.

SÖ föreslår att kostnadsberäkningarna för resp. anslagspost justeras i enlighet med de förändrade beräkningsgrunderna.

2. SÖ föreslår att ungdomar utan uppehållstillstånd medges rätt till placering på ungdomsplats i den kommun de anvisats till och att för detta ändamål medel för 150 ungdomar anvisas under anslagsposterna Ungdomsplatser och Utbildningsinslag.

3. SÖ föreslår att medel för 150 ungdomar som fyllt 18 år och som deltar i DELTA-försöket beräknas inom anslagsposterna Ungdomsplatser och Utbildningsinslag. 162

4. SÖ föreslår-att anslagsposten för handledarutbildning förs till anslaget — Prop. 1987/88:100 B 8. Fortbildning. SÖ föreslår att statsbidraget höjs till 500 kr. per dag för = Bil. 10

utbildning av handledare inom försöket med treårig yrkesinriktad utbildning.

5. SÖ beräknar medelsbehovet under förslagsanslaget Bidrag till åtgär-

der inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m. m.

till 261 203 000 kr.

Föredragandens överväganden

Antalet ungdomar i det kommunala uppföljningsansvaret fortsätter att minska både antalsmässigt och sett i relation till totala antalet ungdomar i

aktuella åldrar. Skälen härtill är att ungdomar i allt högre utsträckning valt

att gå till gymnasieskolan efter grundskolan och att gymnasieskolans dimensionering gjort det möjligt att ta emot en ökande andel av ungdomarna

från grundskolan. Prioriteringen av 16—17-åringarna har också haft avsedd

verkan.

Behovet av ungdomsplatser har minskat mer än behovet av uppföljningsprogram. En förklaring härtill torde, enligt SÖ, vara att åtgärderna i högre utsträckning inriktats mot att ge ungdomarna i uppföljningen olika

former av förberedelse för gymnasial utbildning, t. ex. korta kurser.

1 Olika beräkningsgrunder för vissa anslagsposter

Erfarenheterna från de senaste fyra åren visar på behovet av en mer

differentierad resursanvändning för åtgärder inom det kommunala uppfölj-

ningsansvaret. Resursberäkningen har hittills varit knuten till en gemen-

sam beräkningsgrund — antalet ungdomar som beräknas behöva åtgärder — för alla poster inom anslaget.

Jag vill här erinra om att riksrevisionsverket (RRV) har gjort en egen

undersökning av ungdomarna inom uppföljningsansvaret, Kommunernas

uppföljningsansvar för ungdomar under 18 år (1985:609). RRV kritiserar

bl. a. kommunerna för att de i verksamheten inte tillräckligt uppmärksammar ungdomarnas skilda förutsättningar och behov i ett medvetet plancringstänkande och genom ett mera varierat åtgärdsutbud.

För att åstadkomma en mera realistisk budgetering föreslår jag i det

följande att beräkningsgrunderna för anslagsposterna Uppföljningsprogram, Ungdomsplatser och Utbildningsinslag beräknas var för sig. Jag vill understryka att jag fäster stor vikt vid att de centrala och kommunala myndigheternas planering och resursanvändning på detta sätt ges möjlig-

het att bli mera strukturerad och differentierad och därmed mera utgå från

ungdomarnas behov.

I sammanhanget vill jag informera riksdagen om att jag inom kort ämnar ta initiativ till en översyn av det kommunala uppföljningsansvaret och statsbidragskonstruktionen för detta anslag.

2 16- och 17-åringar utan uppehållstillstånd SÖ:s förslag att ungdomar i 16- och 17-årsåldern. som inte har uppehållstillstånd och således inte heller arbetstillstånd, under utredningstiden skul- 163

le kunna få anställning på ungdomsplats, finner jag inte genomförbart. Att — Prop. 1987/88: 100 generellt ge arbetstillstånd för sådana ungdomar skulle inte bara strida mot = Bil. 10 den nu gällande lagstiftningen på området utan göra det på ett sätt som också kommer i konflikt med de : principer som riksdagen har lagt fast för invandringspolitiken. .

Jag har i denna fråga samrått med statsrådet G. Andersson, som också påpekar att alla ansträngningar görs för att förkorta väntetiderna. Man eftersträvar således en ordning som innebär att väntetiden i framtiden skall vara högst två månader för att få en ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd prövad av statens invandrarverk.

Jag vill emellertid också erinra om att bestämmelserna medger att ungdomar som vistas i Sverige i avvaktan på beslut i ärende om uppehållstillstånd får tas in i kurser för invandrarungdom, s.k. introduktionskurser. Jag har i det föregående, under anslaget B 19. Bidrag till driften av gymnasieskolor, redovisat mina överväganden och förslag avseende dessa kurser.

3 18-åringar i DELTA-försöket Jag vill anmäla att regeringen genom beslut den 27 maj 1987 föreskrivit att om en påbörjad utbildning inom försöksverksamheten med gymnasieutbildning inom ramen för individuella planer inte avslutats när eleven fyller 18 är skall i första hand alla möjligheter prövas för att eleven skall kunna avsluta utbildningen inom ramen för det reguljära utbildningsväsendet. Undantagsvis får en påbörjad utbildning slutföras inom försöksverksamhetens ram efter det att eleven fyllt 18 år, dock utan att ytterligare medel beräknats för detta ändamål.

4 Handledarutbildning SÖ föreslår att medel för handledarutbildning, som för närvarande anvisas under detta anslag, i fortsättningen skall anvisas under anslaget B 8. Fortbildning. Motivet skulle vara att de handledare som utbildas med dessa medel ofta också är handledare för elever i prao och gymnasiepraktik. : | |

Jag finner det inte nu motiverat att ändra på den nuvarande anslagsfördelningen.

Medlen inom anslagsposten får detta budgetår också användas till utbildning av handledare inom försöksverksamheten med vissa treåriga yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan. SÖ föreslår att ersättning till handledare inom nämnda försöksverksamhet höjs till 500 kr. per dag och deltagare. SÖ beräknar antalet deltagare till ca 400.

Jag har i det föregående, under anslaget B 19. Bidrag till driften av gymnasieskolor, redovisat mina överväganden och förslag avseende den fortsatta verksamheten med vissa treåriga yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan. Enligt min mening bör kostnaderna för utbildning av handledare inom försöksverksamheten även fortsättningsvis kunna belasta denna anslagspost. Kostnaderna för detta liksom för den föreslagna höjningen av os 164

ersättningen till handledare, som jag anser bör bifallas, bör kunna rymmas inom oförändrad résursram. . . Bil. 10

5 Anslagsberäkningar För de ändamål som avses med detta anslag behöver enligt mina beräkningar anvisas medel enligt följande, nämligen bidrag till Anslagspost Beräknat antal Kostnader

ungdomar 1. uppföljningsprogram

(allmänt bidrag)3110095 349 000
2. ungdomsplatser21400140 562 000
3. utbildningsinslag1070022001 000
4. handledarutbildning8 100 000
Summa kr.266 012 000

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar

för ungdom under 18 år m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag av 266 012 000 kr.

B 21. Bidrag till driften av fristående skolor på gymnasial

nivå

1986/87 Utgift 100 095 767 1987/88 Anslag 89713 000 1988/89 Förslag 92.835 000

Riksdagen fastställer den totala ramen för årseleyvplatser, som får ligga till grund för statsbidrag till fristående skolor på gymnasial nivå. Regeringen fastställer för varje skola hur många årselevplatser som får ligga till grund för statsbidrag.

Ur anslaget utgår bidrag till bl. a. riksinternatskolor. skolor som omfattas av privatskolförordningen (1967:270, omtryckt 1971:259), Bergsskolan i Filipstad, Vackstanässkolan och Apelrydsskolan.

Från anslaget bekostas också statsbidrag till sådana skolor med enskild huvudman som av regeringen. har förklarats berättigade till statsbidrag enligt förordningen (1984:573) om statsbidrag till fristående skolor på gymnasial nivå. Statsbidrag utgår per ianspråktagen årselevplats med belopp som regeringen årligen fastställer per högstadieelev enligt förordningen (1983:97) om statsbidrag till fristående skolor för skolpliktiga elever. : Detta belopp multipliceras med en faktor, som regeringen fastställer för utbildning vid resp. skola. -

Ur anslaget bekostas även vissa statsbidrag enligt särskilda föreskrifter, 165

bl. a. till engelskspråkig internationell gymnasial utbildning (IB-utbildning- — Prop. 1987/88:100

en) vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket (SÖ-ES 1982:202).Bil. 10
Anslag1987/88Beräknad ändring 1988/89 Skolöver- Före- styrelsen draganden
1 Riksinternatskolor22 805 000+1703 000 +2911 000
2 Bergsskolan i Filipstad3 103 000+ 238000 + 215000
3 Vissa privatskolor23 160 000 - 327000 - 347 000

4 Vackstanässkolan, Apelryds-

skolan 2372 000 + 69000 + 213000 5 Fristående skolor utan statligt

reglerade tjänster 32273 000 +4 595 000 + 130000 6 Till regeringens disposition 1.000 000 of of

89713 000 +6 278 000 +3 122 000

Skolöverstyrelsen

1. Pris- och löneomräkning 8 490 000 kr.

2. Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår att ramen för årselevplatser för fristående skolor på gymnasial nivå hålls oförändrad. |

3, Utbildningsdepartementet har i remiss anmodat SÖ att i samband med anslagsframställningen för budgetåret 1988/89 avge yttrande över ansökan från Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket (SSHL) om ökning av nuvarande IB-organisation om 90 årselevplatser med ytterligare en klass i årskurs 2 (IB 2) budgetåret 1988/89 och en klass i årskurs 3 (IB 3) fr. o. m. budgetåret 1989/90, totalt en ökning med 60 årselevplatser.

Även styrelsen för Grännaskolan har kommit in med ansökan om inrättande av IB-utbildning. SÖ har yttrat sig i ärendet.

IB-utbildning bedrivs i Sverige dels vid gymnasieskolan i Stockholms stad dels vid SSHL. Utbildningen i Stockholm riktar sig huvudsakligen till elever med utländska föräldrar, som inte har för avsikt att bosätta sig i Sverige. Utbildningen vid SSHL riktar sig huvudsakligen till svenska elever med föräldrar bosatta i utlandet.

SÖ har under anslaget B 19. Bidrag till driften av gymnasieskolor tillstyrkt en framställning från Göteborgs kommun om inrättande av en treårig IB-utbildning fr. o. m. läsåret 1988/89. Utbildningen i Göteborg skall vara av samma typ som den i Stockholm. SÖ ser det angeläget att vidga antalet orter med IB-utbildning för elever med utländska föräldrar. Enligt SÖ:s bedömning finns det för närvarande inte underlag för ytterligare en IB-klass, och SÖ avstyrker därför ansökningarna från såväl SSHL som Grännaskolan.

4. SSHL har i skrivelse begärt en uppräkning av statsbidraget till hemföreståndare m.fl. SÖ finner det inte möjligt att tillstyrka denna ansökan utöver vad som följer av löneomräkningen.

5. Franska skolan i Stockholm begär statsbidrag för 12 extra veckotimmar för en förkunskapsanpassad undervisning i franska på tre olika nivåer. Som främsta skäl anför Franska skolan det heterogena elevunderlaget. 166

Kostnaderna beräknas till 111000 kr., inkl. sociala kostnader. SÖ är inte beredd att tillstyrka ökade resurser för detta. : Bil. 10

6. SÖ föreslår att antalet statsbidragsberättigade årselevplatser vid Ör-

Janskolan ökas med 15 platser under vart och ett av budgetåren 1988/89- 1990/91 dvs. med totalt 45 årselevplatser samt att en ny skola skall få statsbidrag, nämligen Falkenbergs konstskola (+16 årselevplatser), sammanlagt således 61 årselevplatser, vilka ryms inom befintlig årselevplatsram.

7. SÖ föreslår att 171000 kr. anvisas engångsvis till Carl Malmstens Verkstadsskola för dels läromedelsframställning, dels utställningsverksamhet, dels assistentlärare i kursen för instrumentframställning. '

8. SÖ föreslår att 500000 kr. anvisas engångsvis till Kristofferskolan för investering i utrustning för hantverksundervisning.

9. SÖ föreslår att 200000 kr. per år under tre budgetår anvisas till Centrala Hantverksnämnden i Leksand för att bygga ut ett hantverksinstitut med uppgift att samordna hantverksutbildningar. :

10. SÖ beräknar medelsbehovet under förslagsanslaget Bidrag till driften av fristående skolor på gymnasial nivå till 95 991 000 kr.

Föredragandens överväganden Ramen för årselevplatser föreslås oförändrad, dvs. 4090. Därvid har avdragits det antal platser, som tidigare tilldelats Stockholms tekniska institut (STD, vilket fr. o. m.innevarande budgetår övergått till kommunalt huvudmannaskap. (2)

I likhet med skolöverstyrelsen (SÖ) anser jag att den nu gällande s.k. IB-organisationen vid de fristående skolorna inte skall utökas (3).

Jag har förståelse för att det är stor skillnad i förkunskaperna i franska språket bland eleverna i Franska skolans gymnasieklasser, eftersom eleverna har så skiftande bakgrund. För att öka elevernas motivation vid undervisningen i franska har skolan funnit det nödvändigt att göra en gruppindelning, där hänsyn tas till förkunskaperna. Detta leder till ett större antal undervisningstimmar och ökade kostnader. I avvaktan på den allmänna översyn av timplaner och språkprogram i gymnasieskolan, som jag tidigare aviserat, är jag dock inte nu beredd att föreslå ökade resurser till Franska skolan för detta ändamål. (5)

Till Örjanskolans begäran om utökning av antalet årselevplatser liksom till frågan om statsbidrag till Falkenbergs konstskola avser jag att återkomma till regeringen i annat sammanhang (6).

Jag vill erinra om att medel under detta anslag för bidrag till driften av fristående skolor i huvudsak är avsedda för skolornas lönekostnader. Jag kan därför inte biträda SÖ:s förslag om bidrag till läromedelsframställning och till utställningsverksamhet vid Carl Malmstens Verksstadsskola. Jag ämnar återkomma till regeringen i annat sammanhang om bidrag till kostnader för assistentlärare i kursen för instrumentframställning. (7)

Jag finner det inte heller möjligt att beräkna medel för bidrag till Kristofferskolan för kostnader för anskaffning av utrustning (8).

Vidare har jag erfarit att statens industriverk lämnar bidrag till Centrala 167

uppgift att samordna hantverksutbildningar. Jag räknar därmed med att Bil. 10 SÖ:s förslag under p. 9 tillgodoses.

SÖ har på regeringens uppdrag den 28 september 1987 redovisat effekterna för fristående skolor med statligt reglerade tjänster om de bestämmelser skulle tillämpas som gäller för kommunala gymnasieskolor. I uppdraget ingick att även överväga behovet av ändringar i gällande bestämmelser, vilka inte har ett direkt samband med bestämmelser i gymnasieförordningen. SÖ har därvid enbart föreslagit att bidrag till kostnader för skolhälsovård schabloniseras.

Jag avser att i annat sammanhang återkomma tillr regeringen beträffande SÖ:s förslag om bidrag till kostnader för skolhälsovården liksom med förslag om anpassning av gällande bestämmelser om resurstilldelning för undervisning och skolledning till vad som gäller för den kommunala gymnasieskolan.

En riksinternatskolas uppgift är att anordna utbildning, som motsvarar grundskolan och gymnasieskolan eller endera av dessa skolformer, för i första hand barn och ungdomar som har utlandssvenska föräldrar eller har behov av miljöombyte eller som är från glesbygd och inte kan beredas tillfredsställande inackordering.

Utbildningsutskottet har i sitt utlåtande (UbU 1985/86:13) ansett det motiverat att regeringen överväger möjligheterna att med statliga medel bereda lärare vid riksinternatskolorna möjlighet till fortbildning. Jag anser att bidrag till lokal skolutveckling bör införas även vid riksinternatskolor.

Bidraget bör få användas enligt samma principer som gäller för bidraget till lokal skolutveckling för gymnasieskolan, dvs. till avlöningsförmåner, resekostnadsersättning, traktamenten, kurskostnader, arbetsavlastande åtgärder, anställning av experter och för andra åtgärder som bedöms lämpliga för att utveckla verksamheten. .

Det bör emellertid ankomma på regeringen att utforma bestämmelser för bidraget.

Bidraget bör, i likhet med vad som gäller för motsvarande bidrag till kommunala gymnasieskolor, utgöras av en viss procentandel av bidraget till lärarlöner. Vid min medelsberäkning har jag utgått från procentsatsen 1,66, vilket innebär att det för budgetåret 1988/89 beräknas sammanlagt 257 000 kr. till lokal skolutveckling vid de aktuella skolorna.

Med detta förslag har medel til lokalt utvecklingsarbete för undervisningen vid dessa skolor jämställts med vad som gäller härvidlag i det kommunala skolväsendet.

Riksinternatskolorna har emellertid också ansvar för. elevers boende och fritid. I likhet med vad som gäller för sameskolor och specialskolor bör bidrag för vissa kostnader i samband med fortbildning för personal för boende- och fritidsverksamhet vid riksinternatskolor kunna utgå ur anslaget B 8. Fortbildning. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Göransson. .

I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar under anslaget än sådana som är av automatisk natur.

Enligt beslut av statsmakterna gäller fr.o.m. den 1 juli 1987 ett nytt 168

system för resurstilldelning och statsbidrag för skolledning i det kommuna- Prop. 1987/88: 100 la skolväsendet. Fr.o.m. samma tidpunkt upphörde organisationen med Bil. 10 huvudlärare och institutionsföreståndare. Istället infördes ett systern med

lärare med specialfunktioner. Bestämmelserna för riksinternatskolor, sko-

lor som omfattas av privatskolförordningen (1967:270), Bergsskolan i Filipstad samt de fristående lanthushållsskolorna Apelrydsskolan och Vackstanässkolan bör nu ses över. Jag föreslår att regeringen inhämtar

riksdagens bemyndigande att bestämma vilka följdändringar som skall

göras i reglerna för nämnda skolor med hänsyn till de ändrade bestämmelserna för skoHledningsresurser i gymnasieskolan. |

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemstäl-

ler jag att regeringen föreslår riksdagen att

I. godkänna vad jag förordat om medel för lokalt utvecklingsar-

bete vid riksinternatskolor, . 2. bemyndiga regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att avgöra vilka följdändringar som skall genomföras för

riksinternatskolor, skolor som omfattas av privatskolförordningen

(1967:270), Bergsskolan i Filipstad samt Apelrydsskolan och Vack-

stanässkolan för att anpassa gällande bestämmelser till vad som

gäller för den kommunala gymnasieskolan.

3. till Bidrag till driften av fristående skolor på gymnasial nivå

anvisa ett förslagsanslag av 92 835 000 kr.

Investeringsbidrag Prop. 1987/88: 100 Bil. 10

B 22. Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m. m.

1986/87 Utgift 143 345 642 Reservation 95358 170 1987/88 Anslag 108 340 000

1988/89 Förslag 112 684 000

Från anslaget utgår statsbidrag till anskaffning av utrustning i gymnasie-

skolan. Bestämmelser om bidrag finns i förordningen (1987:708) om stats-

bidrag till anskaffning av utrustning i gymnasieskolan.

Kommuner har enligt föreskrifterna rätt att i mån av medel få — startbidrag till anskaffning av stadigvarande utrustning för karaktärsäm-

nena på studievägen inom de tekniskt-industriella och tekniskt-naturvetenskapliga områdena då en för kommunens gymnasieskola ny studieväg införs eller då antalet platser på en redan införd studieväg utökas,

— kompletteringsbidrag då undervisningen på en redan införd studieväg

övergår i försök med treårig yrkesinriktad utbildning eller i andra fall läggs om till följd av nya föreskrifter som medför behov av ny utrustning

för karaktärsämnen på samma studievägar som är berättigade till startbidrag samt för studievägar inom det ekonomiskt-merkantila området.

Särskilda föreskrifter gäller i fråga om statsbidrag till kostnader för

datorutrustning och programvara i gymnasieskolan. Efter beslut av regeringen i varje enskilt fall kan ur anslaget också anvisas medel för särskilt verksamhetsstöd till vissa lågfrekventa utbildningar i gymnasieskolan.

Ur anslaget utgår efter särskilda beslut av regeringen medel för stöd för verksamheten vid tekniska centra där gymnasieskolan medverkar.

Vidare utgår medel till Stockholms stad för viss teknisk utbildning.

Anslag 1987/88 Beräknad ändring 1988/89

Skolöver- Före-

styrelsen draganden I Statsbidrag till kostnader för

start- och kompletteringsbidrag m.m. 71.000 000 +2 130000 +6 644 000

2 Datorutrustning och

programvara16 540 000 + 496 000 + 660 000
3 Stöd till teknikcentra10400 000 + 312000 + 416000
4 Till regeringens disposition5600 000 + 168000 + 224000
5 Övrigt4800 000 —-3 600 000 -3 600 000

108 340 000 — 494000 +4 344000

Skolöverstyrelsen I. Prisomräkning 3 106 000 kr.

2. Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår att verket får bemyndigande att, om

synnerliga skäl föreligger, i enskilda fall få besluta att statsbidrag utgår med 100496 av bidragsunderlaget.

3. SÖ beräknar medelsbehovet under reservationsanslaget Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m. rn. till 107 846 000 kr: 170

4. I avvaktan på statsmakternas ställningstaganden beträffande reformering av yrkesutbildningen föreslår SÖ oförändrad ram för följande år. Bil. 10

Föredragandens överväganden Jag beräknar prisomräkningen under anslaget till totalt 4 344 000 kr.

1. Start- och kompletteringsbidrag för budgetåret 1988/89 Sökandetrycket på vissa yrkesinriktade studievägar är mycket stort. SÖ begär därför bemyndigande att, om synnerliga skäl föreligger, få fastställa att statsbidraget till startbidrag får motsvara upp till 100 Z av bidragsunderlaget. Kommuner som har svårigheter att klara stora utrustningskostnader skulle därmed kunna stimuleras till att starta efterfrågade utbildningar.

Jag framhöll redan föregående år att riktade insatser behöver göras för att bygga ut dessa utbildningar i snabbare takt så att fler ungdomar kan tas in i gymnasieskolan. Jag biträder därför SÖ:s förslag på denna punkt.

Som jag tidigare framhållit (anslaget B 19.) bör SÖ få bemyndigande att fastställa dimensioneringen av den fordonstekniska linjens transporttekniska gren. Startbidrag till utrustning skall rymmas inom denna anslagsposts ram.

Jag beräknar start- och kompletteringsbidraget för budgetåret 1988/89 till 77 644 000 kr.

2. Bidrag till datorutrustning och programvara Riksdagen har beslutat att särskilt bidrag skall kunna utgå till datorutrustning och programvara (prop. 1984/85:100 bil. 10, UbU 19, rskr. 273). Bidraget beräknas till 17 200 000 kr. för budgetåret 1988/89.

3. Bidrag till tekniska centra Riksdagen har beslutat att för vart och ett av budgetåren 1986/87— 1988/89 ställa 10 milj. kr. till förfogande för stöd till verksamheten vid sådana tekniska centra som förläggs till gymnasieskolan eller som får sådan organisation, att skolan garanteras tillgång till ett sådant centrum (prop. 1985/86:100 bil. 10. UbU 17, rskr. 205). Regeringen fattar beslut om fördelning av medlen.

4. Verksamhetsstöd Verksamhetsstöd kan utgå till vissa lågfrekventa utbildningar efter beslut av regeringen. För budgetåret 1988/89 beräknar jag 5 824 000 kr.

5. Övrigt

Från denna anslagspost lämnas medel till viss teknisk utbildning inom Stockholms kommun som ersättning för den utbildning som tidigare gavs 171

bidrag under budgetåret 1988/89 till Stockholms kommun till utrustning för Bil. 10 ändamålet.

6. Planeringsramar för start- och kompletteringsbidrag för budgetåren 1989/90 och 1990/91 Start- och kompletteringsbidraget för budgetåret 1988/89 har jag föreslagit till 77 644 000 kr. Jag föreslår att samma belopp också får gälla som planeringsramar för budgetåren 1989/90 och 1990/91.

7. Hemställan Jag remstöller att regeringen föreslår riksdagen att

. godkänna vad jag förordat om statsbidrag till start- och kom-

Dlettetingsbiaras för utrustning till gymnasieskolan,

2. godkänna vad jag förordat om planeringsramar för anslaget,

3. till Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m.m. för budget-

året 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 112 684000 kr.

C. VUXENUTBILDNING Prop: 1987/88: 100

C 1. Bidrag till kommunal utbildning för vuxna NS

1986/87 Utgift 1030 570 714 1987/88 Anslag 1044 860 000 1988/89 Förslag 1 101807 000

Från anslaget betalas kostnader för bidrag till grundutbildning för vuxna (grundvux) och kommunal vuxenutbildning (komvux).

Grundvux syftar till att ge vuxna grundläggande färdigheter i att läsa, skriva och räkna. Varje kommun skall i mån av behov anordna grundvux.

Komvux erbjuder genom grundskolekurser och gymnasieskolekurser vux-

na möjlighet att skaffa sig kompetens motsvarande den som ungdomar får

genom grundskolan och gymnasieskolan. Till gymnasieskolekurserna hör

även särskilda yrkesinriktade kurser. Genom dessa erbjuder komvux

yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå utan motsvarighet i gymnasieskolan. Kommuner och landstingskommuner är huvudmän för komvux.

Utbildningen i komvux anordnas som fristående ämneskurser. Grund-

skolekurser får anordnas i ämnena svenska, svenska som andraspråk,

matematik, engelska, religionskunskap, samhällskunskap, historia, geo-

grafi, biologi, kemi, fysik och hemspråk. Gymnasieskolekurser får anordnas i ämnen ur samtliga reguljära utbildningar i gymnasieskolan med un-

dantag av bild, musik, konst- och musikhistoria eller annat estetiskt ämne,

vilka för vuxenutbildningens del anses tillhöra folkbildningens ansvarsom-

råde. Gymnasieskolekurser får heller inte anordnas i hemspråk och idrott.

De grundläggande bestämmelserna om grundvux och komvux finns i

vuxenutbildningslagen (1984:1118). Ytterligare föreskrifter finns i bl.a.

vuxenutbildningsförordningen (1985:288), förordningen (1984:1120) om inbyggd utbildning i kommunal och statlig vuxenutbildning och förordning-

en (1986:677) om ökade möjligheter att anlita personal vid företag m. fl. för

viss undervisning i kommunal vuxenutbildning och vid statens skolor för vuxna. I dessa förordningar ingår bestämmelser om vissa statsbidrag.

Riksdagen har beslutat (prop. 1986/87:100 bil. 10 s. 169 f., UbU 22, rskr.

258) att statsbidragen till grundvux och komvux skall schabloniseras fr.o.m. den I juli 1988.

Statsbidrag till lokal skolutveckling regleras genom förordningen (1982:608) om statsbidrag till lokal skolutveckling m.m. (omtryckt 1983:416). Dessutom finns en förordning om statsbidrag för särskilda behov inom kommunal utbildning för vuxna (1986:349). Vidare finns be-

stämmelser om statsbidrag i förordningen (1984:626) om statsbidrag till

kostnader för vissa trygghetsåtgärder för skolledare, biträdande skolledare och lärare i kommunal utbildning.

Enligt förordningen (1981:449) om minskning av vissa statsbidrag till kommunal utbildning skall flertalet statsbidrag till komvux minskas med två procent av det belopp som annars skulle ha utgetts. I fråga om lands-

tingskommunal vårdutbildning görs en minskning med 2026.

Riksdagen beslutar vilket antal undervisningstimmar som får disponeras

för grundvux och komvux i riket. Timmarna fördelas enligt förordningen 173 (1987:736) om timramar för kommunal utbildning för vuxna.

Enligt lagen (1985:903) om uppdragsutbildning i anslutning till det kommunala skolväsendet m. m. får en kommun eller landstingskommun som är Bil. 10 huvudman för komvux i anslutning till sådan utbildning bedriva uppdragsutbildning som i fråga om art och nivå har anknytning till den verksamhet

som får förekomma i huvudmannens komvux. Vissa närmare föreskrifter finns i förordningen (1986:65) om uppdragsutbildning i anslutning till kom-

munal vuxenutbildning. Uppdragsutbildningen skall inte medföra några kostnader för staten. När lärare med statligt reglerad anställning undervisar deltagare i uppdragsutbildning skall huvudmannen till staten betala bl.a. viss ersättning som tillförs inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter,

netto.

Skolöverstyrelsen

Kommunal utbildning för vuxna har under budgetåret 1986/87 anordnats i

285 kommuner och 23 landstingskommuner. Antalet särskilda skolenheter

för vuxenutbildning uppgick den 1 maj 1987 till 128.

Antalet deltagare inom grundvux framgår av följande sammanställning.

1985/86 1986/87 1987/88 1988/89

(beräkn.) (beräkn.) Antal deltagare 20103 21572 22000 23 000

Antalet kursdeltagare i komvux framgår av följande sammanställning.

Kursdeltagare vecka 40

1986 1987 1988

(beräkn.) (beräkn.)

Grundskolekurser (etapp 1) 129 500 95 000! 95 000 Gymnasieskolekurser i allmänna ämnen (etapperna 2—4) 922 800 129000! 129 000 Gymnasieskolekurser i yrkesämnen och särskilda yrkesinriktade kurser (yrkesutbildning) 29900 921 000 88 000 Summa 312 200 315 000 312 000 ! Förändring av antalet beror på överflyttning av etapp 2 i svenska, engelska, matematik och samhällskunskap mellan delramarna.

Antalet undervisningstimmar i grundvux och komvux framgår av följan- — Prop. 1987/88:100 de sammanställning. Bil. 10

1986/87 1987/88 1988/89

Utnyttjade — Regl.brev - SÖ:s

förslag

Grundvux 1278 000 1 265250 +50 000 Komvux (delramar): grundskolekurser (etapp 1) 1095 000 825 000! of. gymnasieskolekurser i allmänna ämnen (etapperna 2—4) 690 000 1053 000! of. gymnasieskolekurser i yrkesämnen och särskilda yrkesinriktade kurser (yrkesutbildning) 852 000 786 000 —-40 000 Summa 3915 000 3929 250 +10000 I Förändring av antalet beror på överflyttning av etapp 2 i svenska, engelska, matematik och samhällskunskap mellan delramarna.

Kommunernas och landstingens efterfrågan på undervisningstimmar för grundvux och komvux har under senare år ökat och överstiger väsentligt den tillgängliga resursramen. En rad skäl skulle kunna anges för en utökning av det totala antalet undervisningstimmar. Skolöverstyrelsen (SÖ) har inte bedömt att detta är ekonomiskt möjligt.

SÖ redovisar de principer som tillämpades vid fördelningen mellan länen av undervisningstimmar för kommunal utbildning för vuxna inför budgetåret 1987/88. Därvid beaktades särskilt antalet korttidsutbildade beträffande länsramar för grundvux och för etapp I samt arbetsmarknadsproblem beträffande länsramar för etapp 2—4 och för yrkesutbildning. SÖ:s fördelningsbeslut har inneburit en viss omfördelning av resurser från i första hand storstadslänen till glesbygder.

SÖ föreslår följande i sin anslagsframställning för budgetåret 1988/89:

1. Pris- och löneomräkning 98 545 000 kr.

2. Ökning av riksramen för grundvux med 50000 undervisningstimmar. Ökningen motiveras dels av ökande invandring från länder med låg utbildningsnivå, dels av att invandrare som är berättigade till grundvux förutsätts få svenskundervisning motsvarande grund-sfi i grundvux och dels av ökad tillströmning av svenska deltagare. Ett flertal kommuner redovisar svårigheter att erbjuda undervisning i den omfattning som är önskvärd. Den föreslagna ökningen innebär ett ökat medelsbehov av 10,6 milj. kr.

3. Minskning av riksramen för yrkesutbildning med 40000 undervisningstimmar (— 7,7 milj. kr.). Motsvarande undervisningsvolym borde enligt SÖ:s uppfattning kunna finansieras som uppdragsutbildning.

4. SÖ föreslås vid behov få innehålla 10000 undervisningstimmar ur riksramen för yrkesutbildning för överföring till statens skolor för vuxna att användas till lågfrekvent yrkesutbildning för framför allt personer som bor i glesbygd.

5. SÖ förordar efter samråd med centrala studiestödsnämnden att det skall finnas möjlighet att utöka antalet timmar med timersättning i grundvux till 2900 i de fall målet för utbildningen inte har nåtts.

per vecka, när starka pedagogiska skäl föreligger. Bil. 10

7. En översyn föreslås av reglerna om vilka deltagare, som får vara

resursgrundande i kurser på grundskolenivå (etapp 1).

8. Kostnader för arvodering av annan personal än lärare som skrivnings-

vakter vid centrala prov skall kunna bestridas ur schablontillägget.

9. Medelsbehovet under förslagsanslaget Bidrag till kommunal utbild-

ning för vuxna beräknas till 1 146288 000 kr. . I skrivelse den 16 december 1986 har SÖ lagt fram förslag angående

vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda — särvux.

Göteborgs skolförvaltning har i en skrivelse bl. a. anhållit att studier i grundvux skall få omfatta mer än I5 timmar per vecka.

Föredragandens överväganden

Timramar för grundvux och komvux budgetåret 1988/89

Skolöverstyrelsen (SÖ) har föreslagit att riksramen för grundvux skall

ökas med 50000 undervisningstimmar. SÖ har inte bedömt det vare sig skäligt eller möjligt att finansiera merkostnaderna, ca 10,6 milj. kr., genom omprioriteringar inom SÖ:s ansvarsområde. 'Av statsfinansiella skäl kan jag inte biträda förslaget. (2)

SÖ har under våren 1987 beslutat att upphäva vissa tim- och kursplaner i

komvux för utbildningar med karaktär av intern personalutbildning. De aktuella kursplanerna kan dock tillämpas vid uppdragsutbildning. Redan

gjorda indragningar av kursplaner och de smärre ytterligare justeringar som kommer att göras bör sammanlagt enligt SÖ föranleda att riksramen

för yrkesutbildning minskas. SÖ föreslår därför en minskning med 40 000

undervisningstimmar.

I sammanhanget vill jag erinra om att min företrädare, när möjligheten öppnades att anordna uppdragsutbildning i anslutning till komvux (prop. 1984/85:195, UbU 1985/86:4, rskr. 16), bl.a. framhöll att vad som bör eftersträvas är att genom enskild finansiering möjliggöra en ökning av insatserna inom olika angelägna områden. Genom att t.ex. förnyelsefonderna utnyttjas för personalutbildningsinsatser kan det offentliga utbild-

ningsväsendet inom vissa områden: avlastas kostnaderna för utbildning som ligger i gränszonen mot personalutbildning och få ökat utrymme för bl. a. utbildning av bredare och mera grundläggande karaktär.

Som exempel vill jag också nämna att behovet av yrkesutbildad personal

inom områdena vård och social service kommer att fortsätta öka i framti-

den. Äldreberedningen anger i betänkandet (SOU 1987:21) Äldreomsorg i

utveckling, att rekryteringsbehovet inom den sociala hemtjänsten under

1990-talet kan bli uppemot 10000 personer per år. Även inom vårdområdet kommer avsevärda nyrekryteringsbehov att finnas. Inom dessa yrkesområden är det stor efterfrågan på personal med livserfarenhet och mognad. Med hänsyn till dessa faktorer behövs enligt min mening en satsning på vuxenutbildning inom områdena vård och social service. Även inom den

teknisk-industriella sektorn finns stora behov av förbättrad tillgång till vuxenutbildning. 176

Mot den bakgrund som jag här har skisserat avser jag inte att föreslå Prop. 1987/88: 100 regeringen någon minskning av riksramen för yrkesutbildning. (3) Bil. 10

Riksdagen har efter förslag i budgetpropositionen 1987 (prop. 1986/87:100 bil. 10 s. 169 f.) beslutat att statsbidragsbeloppen till grundvux och komvux skall schabloniseras tidigast fr. o. m. budgetåret 1988/89 (UbU 22, rskr. 258). För närvarande pågår arbete inom regeringskansliet i syfte att schablonisera statsbidragen till skolledningsresurser och till undervisningstimmar för grundvux och komvux fr. o. m. den 1 juli 1988. Schabloniseringen kommer bl. a. att innebära en viss utökning av det totala antalet undervisningstimmar. Utökningen är av rent formell natur och sker inom en oförändrad kostnadsram. Bakgrunden till denna formella ökning av timramen är att det i nuvarande statsbidrag till skolledarlöner, utöver skolledningsuppgifterna, även ingår den undervisningsskyldighet som åligger skolledarna i tjänsten. När det nya schabloniserade systemet införs kommer statsbidrag att utgå dels renodlat för skolledningsuppgifter, dels för undervisningstimmar oavsett om dessa fullgörs av en skolledare eller en lärare. |

Efter förslag I budgetpropositionen 1987 (prop. 1986/87:100 bil. 10 s. 165 ff., UbU 22, rskr. 258) gäller nu en ny ordning för fördelning av undervisningstimmar mellan kommunerna. I denna ordning ingår bl. a. att det är regeringen som fastställer riksramarna och redan i januari beslutar om preliminära riksramar på grundval av sitt förslag i budgetpropositionen. Det totala antalet timmar för grundvux och komvux uppgår nu till 3 929 250 undervisningstimmar. Jag räknar med att den formella utökningen av totalramen med anledning av schabloniseringen av statsbidragen uppgår till 35750 limmar. Jag förordar alltså att den totala omfattningen av grundvux och komvux under budgetåret 1988/89 skall vara 3965 000 timmar. Jag avser att inom kort återkomma till regeringen med förslag till preliminära riksramar för budgetåret 1988/89.

Samverkan mellan komvux och statens skolor för vuxna

SÖ har föreslagit att SÖ vid behov skall få innehålla 10.000 undervisnings-

timmar ur riksramen för yrkesutbildning för överföring till statens skolor för vuxna (SSV) att användas till lågfrekvent utbildning för framför allt personer som bor i glesbygd. I prop. 1983/84:169 (s. 54 f.) behandlades frågan om arbetsfördelning och samverkan mellan komvux och SSV. Försöksverksamhet och utvecklingsarbete som främjar samarbetet borde inledas. Riksdagen bemyndigade regeringen (UbU 1984/85:1, rskr. 11) att inom ramen för de sammanlagda resurserna för komvux och SSV medge avvikelser från gällande regler och omfördelningar mellan anslag. Något ytterligare riksdagsbeslut erfordras därför enligt min mening inte för att regeringen vid behov skall kunna genomföra överföringar mellan dessa anslag. (4)

I sammanhanget vill jag betona att jag lägger stor vikt vid att ett vidgat samarbete mellan komvux och SSV verkligen prövas i försöksverksamhet och utvecklingsarbete. Ett sådant samarbete är betydelsefullt bl. a. för att vidga och bredda möjligheterna till kompetensinriktad utbildning i mindre 177

12 Riksdagen 1987/88.1 saml. Nr 100. Bilaga 10

utbildningsbehov. Jag har med tillfredsställelse noterat att SÖ överväger = Bil. 10 att ge ut en informationsbroschyr om SSV. För att stimulera till och underlätta samverkansprojekt bör SÖ få rätt att innehålla ett mindre antal undervisningstimmar för fördelning direkt till kommuner, som skall delta i sådan samverkan. Det ankommer på regeringen att utfärda erforderliga föreskrifter.

Den 1 juli 1976 infördes ett särskilt studiesocialt stöd, s.k. timersättning, för deltagarna i den alfabetiseringsundervisning för vuxna som då förekom

i form av särskild undervisning i grundskolan (prop. 1975/76:100 bil. 10 s.

499 f., SfU 23, rskr. 202). När grundvux i nuvarande form tillkom den 1 juli

1977 infördes (prop. 1976/77:100 bil. 12 s. 468, SfU 18, rskr. 156) regeln att en deltagare i grundvux kan få timersättning under totalt högst 1120

timmar. Om särskilda skäl finns kan tiden förlängas, dock högst till 2220 timmar. |

Rätten att genomgå grundvux regleras i vuxenutbildningslagen (1984:1118). Regelsystemet i övrigt finns dels i vuxenutbildningsförordningen (1985:288), dels i förordningen (1986:395) om timersättning vid vissa vuxenutbildningar. Där regleras dels både studietidens och timersätt-

ningens högsta tillåtna omfattning per vecka och år, dels timersättningens högsta omfattning totalt. Någon bestämd övre tidsgräns för studierna i grundvux finns inte. Tanken med det nuvarande systemet har dock aldrig varit att undervisningstiden skulle kunna vara obegränsat lång. Av vux-

enutbildningslagen framgår således att undervisningen skall upphöra dels

när målet med undervisningen är uppnått, dels om eleven inte gör tillfredsställande framsteg. I realiteten fungerar de nuvarande reglerna oftast så att

studierna avslutas när gränsen för timersättning har nåtts, även om studiemålet inte är uppnått.

Efter samråd med centrala studiestödsnämnden (CSN) förordar SÖ att det skall finnas möjligheter att utöka det högsta tillåtna antalet timmar med timersättning i grundvux till 2900 i de fall målet för utbildningen inte har

nåtts. CSN framlägger samma förslag. Bakgrunden till förslaget är främst att icke svensktalande personer, som är berättigade till grundvux, numera inte får delta i grund-sfi utan förutsätts få motsvarande kunskaper i svens-

ka språket inom ramen för grundvux (prop. 1983/84:199 s. 25, UbU 1984/85:6, rskr. 77). Vissa studerande, främst de som har omfattande

brister i de grundläggande basfärdigheterna, har svårt att uppnå målet för

utbildningen på alla dessa delområden inom ramen för det nuvarande högsta timantalet med timersättning, 2220 timmar.

Att enbart höja den övre gränsen för timersättning till 2900 timmar

skulle leda till en kostnadsökning för timersättningen och kunna innebära ett behov av ytterligare grundvuxtimmar som jag av statsfinansiella skäl

inte är beredd att förorda. Den önskade utökningen av studietiden för sådana grundvuxstuderande som har de största kunskapsbristerna kan | enligt min mening tillgodoses genom att en differentierad maximering av 178

studietiden införs den 1 juli 1988: Detta förutsätter en ändring i vuxenutbildningslagen. Jag kommer dessutom under anslaget E 6 att föreslå att — Bil. 10 timersättning skall kunna utgå under hela studietiden i grundvux. Detta överensstämmer med vad som redan gäller beträffande grund-sfi.

Med hänsyn till omfattningen av grund-sfi bör skillnaden i studietid för svensktalande och icke svensktalande i grundvux utgöra ca 500 timmar. ; Av SÖ:s senaste uppföljningsrapport om grundvux framgår bl. a. att de | svenskar som slutfört sin utbildning i genomsnitt har deltagit 306 timmar i undervisning, medan motsvarande siffra för invandrarna är 1 120 timmar. Mot denna bakgrund bör det vara möjligt att göra en mindre sänkning av studietiden för svenskarna jämfört med nuvarande övre gräns för timersättning. |

Det bör ankomma på regeringen att närmare reglera omfattningen av studietiden i grundvux. Som en information vill jag här redogöra för vilka nya gränser beträffande studietid i grundvux jag anser bör gälla. Svensktalande bör ha rätt att studera högst 1000 timmar och icke svensktalande högst 1500 timmar. Därefter bör skolstyrelsen ha rätt att besluta om en förlängning av studietiden med högst 500 timmar, i de fall studiecmålet inte har nåtts. Sådana beslut skall givetvis inte fattas kollektivt för en hel grupp av studerande eller slentrianmässigt utan de skall grundas på en bedömning av varje studerandes individuella studiemål, behov och förutsättningar. I ett begränsat antal fall bör en förlängning av studietiden med ytterligare högst 1000 timmar kunna göras. Detta förslag innebär alltså att möjlighet öppnas att i speciella fall öka den totala studietiden till högst 2500 timmar för svensktalande och högst 3000 timmar för icke svensktalande grundvuxstuderande, vilket är en utökning jämfört med nuläget för båda kategorierna. Denna sistnämnda utökning av studietiden bör endast kunna medges för studerande -med speciella svårigheter, t.ex. invandrare som hade omfattande brister i både läsning, skrivning och räkning när studierna påbörjades. Ett villkor bör också vara att den studerande bedöms kunna nå studiemålet genom den ytterligare förlängningen av studietiden. Beslut i detta avseende bör fattas av länsskolnämnden. (5)

Grundvux skall bedrivas som deltidsstudier (prop. 1983/84:169, UbU 1984/85:1, rskr. 11). Därmed avses nu högst 15 timmar per vecka. SÖ redovisar att det för en begränsad grupp studerande finns starka pedagogiska nackdelar med den nu gällande begränsningen. Jag anser att definitionen av deltidsstudier bör ändras till att avse högst 20 timmar per vecka, vilket överensstämmer med vad som redan gäller för grund-sfi. Det bör ankomma på regeringen att fastställa det högsta antalet timmar. (6)

Skrivningsvakter vid centrala prov i komvux Enligt uppgift från SÖ förekommer det att lärarpersonal anlitas för att vara skrivningsvakter vid centrala prov och att resurser för ändamålet tas från timramarna för komvux. Enligt min mening bör lärare i regel fungera som skrivningsvakter endast vid sådana skrivningar som genomförs. som en del av en lektion. Vid längre skrivningar bör man i stället kunna anlita t. ex. kontorspersonal som vakter. Jag förordar att schablontillägget får utnyttjas 179

komvux. Det bör ankomma på regeringen att föreskriva vilket statsbidrag — Bil. 10 som högst får utgå för detta ändamål.

Särvux Försöksverksamhet med vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (s.k. särvux) bedrivs sedan 1970 av landstingskommuner. Statens bidrag bekostas från femte huvudtiteln. Inom regeringskansliet pågår beredning av en reform inom en total kostnadsram på 15 milj. kr. Jag avser att inom kort, efter samråd med statsrådet Lindqvist, återkomma till regeringen med förslag om en ny kompetensinriktad utbildning för vuxna utvecklingsstörda.

Upprättat lagförslag Mitt förslag att begränsa studietiden i grundvux i stället för tiden med timersättning kräver, som jag redan nämnt. ändring i 3 kap. 6 § vuxenutbildningslagen. Vissa formella ändringar bör också göras i 3 kap. 73.

- Ändringarna bör träda i kraft den I juli 1988.

I enlighet härmed har inom utbildningsdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i vuxenutbildningslagen.

Lagförslaget bör fogas till detta protokoll som bilaga 10.7.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. anta förslaget till lag om ändring i vuxenutbildningslagen

(1984:1118).

2. godkänna vad jag har förordat beträffande den totala omfatt-

ningen av grundvux och komvux budgetåret 1988/89,

3. godkänna vad jag har förordat om användningen av schablon-

tillägget för komvux,

4.till Bidrag till kommunal utbildning för vuxna för budgetåret

1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 101807 000 kr.

C 2. Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader

1986/87 Utgift 17497 735 1987/88 Anslag 17 223 000 1988/89 Förslag 20351 000

Statens skolor för vuxna (SSV) i Härnösand och Norrköping utgör ctt komplement till den kommunala vuxenutbildningen (komvux).

De grundläggande bestämmelserna om SSV finns i vuxenutbildningslagen (1984:1118). Ytterligare föreskrifter finns bl.a. i vuxenutbildnings- 180

förordningen (1985:288), förordningen (1984:1120) om inbyggd utbildningi «Prop. 1987/88:100 kommunal och statlig vuxenutbildning, förordningen (1986:348) om ut- = Bil. 10

veckling av verksamheten vid statens skolor för vuxna och förordningen (1986:64) om uppdragsutbildning vid statens skolor för vuxna. Ersättningen för uppdragsutbildning skall motsvara samtliga statliga kostnader med anledning av uppdraget.

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden Personal Lärarpersonal 39,5 of. Övrig personal 23,5 of. Undervisningstimmar 28000 -of.! Anslag Förvaltningskostnader 16416 000 +2981 000

(därav lönekostnader) (14766 000) (+2945 000) Utveckling av verksamheten vid statens 130 000 +116000 [000c]skolor för vuxna Stödåtgärder för handikappade stude-

rande69 000+5 000
Lokalkostnader608 000 17 223 000+26 000 +3 128 000

I Exkl. den biståndsrelaterade verksamheten vid SSV i Härnösand.

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen föreslår bl. a. följande:

I. Pris- och löneomräkning 1525 000 kr.

2. Oförändrad personal och ett oförändrat antal undervisningstimmar. 3. Under budgetåret 1986/87 har skolöverstyrelsen (SÖ) i samverkan

med statens skolor för vuxna (SSV) utrett hur SSV:s roll skall bestämmas och utvecklas. SÖ föreslår att SSV främst utvecklas inom det yrkesinriktade området och att rollen skall bestå i att utveckla och anordna yrkesutbildningar för små prioriterade målgrupper, vilka inte kan få sina utbildningsbehov tillgodosedda på hemorten eller inom närregionen. SSV:s uppgifter bör inkludera utveckling av kurs- och timplaner, material m. m. för yrkesutbildningar, vilka sedan anordnas av komvux i vissa bestämda kommuner men med rekrytering från en region eller hela riket. SÖ hänvisar

också till vad som anförts under anslaget C 1. Bidrag till kommunal utbildning för vuxna om rätt att få innehålla högst 10000 komvuxtimmar

för anordnande av vissa yrkesutbildningar vid SSV med rekrytering från hela riket eller vissa regioner.

4. Kostnaderna för rättning av svarslösningar i distansundervisning har

tidigare beräknats under anslaget C 3. Statens skolor för vuxna: Undervis-

ningsmateria! m. m. Under senare år har rättningen successivt övertagits

från Liber/Hermods och Brevskolan. Övertagandet beräknas vara helt genomfört under budgetåret 1988/89. SÖ föreslår därför att ytterligare

400 000 kr. överförs från C 3 till C 2. | 181

5. SÖ beräknar en ökning av kostnaderna för rättning, specialfunktioner, särskilda prövningar, skrivningsvakter och bibliotekarier med 517 000 kr... — Bil. 10 exklusive den nyss angivna överföringen om 400000 kr. Ökningen förklaras av tidigare underbudgetering som förstärkts bl. a. av att antalet särskilda prövningar ökat markant under senare år.

6. Enligt SÖ:s uppfattning bör kursdeltagare som huvudsakligen studerar på hemorten — till skillnad mot vad som för närvarande gäller — betala avgift även för den första särskilda prövningen i ämnet. Förslaget innebär att länsstyrelsernas avgiftsintäkter beräknas öka med 95 000 kr.

7. Beslut om ersättning för skrivningsvakter vid statlig vuxenutbildning upphävdes genom regeringsbeslut 1986-08-07. SÖ föreslår att föreskrifter om att skrivningsvakter får anställas med särskilt arvode återinförs.

8. SÖ föreslår att SSV tilldelas en extra genomföranderesurs om 100 000 kr. per år under tre år för att utveckla SSV:s speciella undervisningsmetodik. Förslaget skall ses mot bakgrund av att SSV aldrig fick tillgång till den genomföranderesurs som den kommunala vuxenutbiläningen fick vid genomförandet av Lvux 82. Anslaget för lokal skolutveckling är inte tillräckligt för utvecklingsinsatser av denna storlek.

9. En syo-tjänst vid vardera skolan bör inrättas 1988-07-01. Kostnaderna för dessa tjänster ryms inom nuvarande medelsanvisning för syo.

10. SÖ beräknar medelsbehovet under förslagsanslaget Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader för budgetåret 1988/89 till 19733 000 kr.

I skrivelse den 23 oktober 1987 har SÖ behandlat den framtida inriktningen av verksamheten vid SSV.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län och statens skola för vuxna i Härnösand (SSVH) har i skilda skrivelser hemställt om resurser till SSVH för att utveckla ett utbildningscentrum för småföretagare i glesbygd.

Föredragandens överväganden Pris- och löneomräkning Vid min beräkning av högstlöneposten har jag gjort löneomräkning med något lägre belopp (+1 147000 kr.) än vad skolöverstyrelsen (SÖ) föreslagit. Jag har prisomräknat medlen för övriga förvaltningskostnader (+69 000 kr.) och lokalkostnader (+26 000 kr.) med något lägre samt stödåtgärder ' för handikappade studerande (+5 000 kr.) med något högre belopp än vad SÖ föreslagit. Jag har beräknat ökade medel för utveckling av verksamheten (+16000 kr.). (1) Medel för särskilda skrivningsvakter ingår i övriga förvaltningskostnader. (7) .

Vidare har jag beräknat 465 000 kr. för att täcka en tidigare underbudgetering beroende bl. a. på ett ökat antal särskilda prövningar. (5)

Personal Jag delar SÖ:s uppfattning att det är lämpligt med en fast grundorganisation för studie- och yrkesorientering (syo) vid statens skolor för vuxna (SSV) men att medlen för syo inte i sin helhet bör låsas i tjänster eftersom 182

beloppet också kan användas till bl. a. informationsinsatser. Det ankom- = Prop. 1987/88:100 mer på regeringen att besluta om tjänster som syofunktionär och jag avser = Bil. 10

att återkomma till regeringen med förslag om att inrätta en extra ordinarie tjänst som syofunktionär vid vardera skolan. Kostnaderna för dessa tjänster ryms inom medelsanvisningen för syo. (9)

Statens skola för vuxna i Härnösand (SSVH) har på senare år spelat en

mycket aktiv roll när det gäller att initiera regionalpolitiskt värdefull utbild-

ning. Själva utbildningen genomförs ofta av eller i samråd med komvux i glesbygdskommunerna. SSVH har visat på de möjligheter som finns att

genom ett samarbete SSVH-komvux och utvecklingsfonderna/utbildningsenheterna nå ut i glesbygd med utbildningsinsatser. Mer än 3 000 småföretagare har t. ex. deltagit i utbildning i ekonomi, marknadsföring, ny teknik

och utvecklingskunskap. I propositionen (prop. 1987/88:64) om särskilda

regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland understryks ytterligare betydelsen av SSV:s insatser i regionalpolitiskt

viktiga utbildningssammanhang. Jag har nu beräknat medel (+350 000 kr.)

för en förstärkning av administrationen vid SSVH.

Huvudförslag Jag har vid min beräkning av anslaget utgått från ett huvudförslag med en

real minskning med två procent av administrativa kostnader. (— 33 000 kr.)

Timram Beträffande SÖ:s förslag om överföring av högst 10000 komvuxtimmar till SSV hänvisar jag till vad jag anfört under anslaget C 1. Bidrag till kommu-

nal utbildning för vuxna. Jag beräknar alltså medel för ett oförändrat antal

undervisningstimmar. (3)

Överföring av medel för rättningskostnader Tidigare har kostnaderna för rättning av svarslösningar i distansundervisning i sin helhet beräknats under anslaget C 3. Statens skolor för vuxna:

Undervisningsmaterial m.m. Rättningen har under senare år successivt övertagits från Liber/Hermods.och Brevskolan. I stället har lärarna vid

SSV i ökande utsträckning tagit hand om rättningen av insändningsuppgifter. Kostnaderna för rättning skall numera betalas från förevarande anslag (prop. 1985/86: 100, bil. 10 s. 172, UbU 18, rskr. 210). Det har visat sig att

ytterligare 400000 kr. behöver föras över från reservationsanslaget C 3. Statens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m.m. till förevarande

anslag för att täcka rättningskostnaderna. (4)

Avgift vid särskild prövning

Jag är inte beredd att ansluta mig till SÖ:s uppfattning att kursdeltagare : som huvudsakligen studerar på hemorten bör betala avgift även för den första prövningen i ämnet. (6) 183

Inriktning av verksamheten Prop. 1987/88: 100

Bil. 10

Jag delar de synpunkter och förslag rörande den framtida inriktningen av verksamheten vid SSV som SÖ fört fram i sin skrivelse den 23 oktober 1987. En del av SÖ:s förslag kan komma att medföra vissa smärre ändring-

ar i och tillägg till mål och riktlinjer i läroplan för kommunal och statlig

utbildning för vuxna (Lvux 82). Jag avser att senare återkomma till rege-

ringen i denna fråga. =

Utveckling av undervisningsmetodik SÖ har anmält att de båda skolorna har intressanta planer på att utveckla den speciella metodik som skolorna tillämpar med hänsyn till att verksamheten bedrivs som distansundervisning. Medlen för utveckling av verksamheten vid SSV är inte tillräckliga för en satsning av detta slag. Jag förordar därför en extra resurs om 100000 kr. per år under tre år för detta ändamål. (8)

Medel för språkutbildning inför U-landsarbete

SSVH anordnar sedan budgetåret 1981/82 språkutbildning inför U-lands-

arbete enligt ett avtal med Sandöskolan. Medel härför har hittills anvisats

från tredje huvudtitelns anslag C 5. Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum). I samråd med statsrådet Hjelm-Wallén förordar jag att

medel för verksamheten fr. o. m. budgetåret 1988/89 anvisas under de båda anslagen till statens skolor för vuxna på åttonde huvudtiteln. Jag beräknar

sammanlagt 600000 kr. för ändamålet under budgetåret 1988/89, varav

520000 kr. under förevarande anslag. Beloppet finansieras genom avräkning från biståndsramen. För att möjliggöra framtida ställningstaganden av regeringen bör SSVH:s planer och medelsbehov för den språkutbildning som är relaterad till biståndsverksamheten redovisas i anslagsframställ-

ningen inför budgetåret 1989/90.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna att 520000 kr. av de medel som tidigare beräknats

under anslaget C 5. Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö

U-centrum) (biståndsramen) används till att delvis finansiera ansla-

get Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader,

2.till Statens skolor för vuxna:Utbildningskostnader för budget-

året 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 20351 000 kr.

il. 10

1986/87 Utgift 4468 110 Reservation 232 470 Bi

1987/88 Anslag 4812 000 1988/89 Förslag 4855 000

Ur anslaget betalas material för självstudier och andra läromedel och hjälpmedel som används i utbildningen samt utrustningskomplettering

m.m. vid statens skolor för vuxna.

Anslaget tillförs inkomster från avgifter för studiematerial och andra

hjälpmedel enligt 4 kap. 4 a § vuxenutbildningsförordningen (1985:288). Inkomsterna har beräknats till 1300 000 kr. för innevarande budgetår.

Skolöverstyrelsen

1. Prisomräkning 367 000 kr.

2. Skolöverstyrelsen (SÖ) beräknar inkomsterna från de studerandes

avgifter för studiematerial till 1300 000 kr.

3. SÖ föreslår att 400000 kr. överförs till anslaget C 2.

4. SÖ beräknar medelsbehovet under reservationsanslaget Statens sko-

lor för vuxna: Undervisningsmaterial m.m. för budgetåret 1988/89 till

4770 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag har gjort prisomräkning med ctt något högre belopp än skolöverstyrelsen (SÖ) av bruttoutgifterna för undervisningsmaterial m.m. (+372 000 kr.). (1)

Jag har vid min beräkning av anslaget utgått från ett huvudförslag med

en real minskning med två procent av den del av anslaget som inte avser undervisningsmaterial (— 9000 kr.). Jag beräknar i likhet med SÖ inkomsterna från de studerandes avgifter för studiematerial till 1300 000 kr. (2)

Enligt vad jag nyss redovisat rörande kostnaderna för rättning av insändningsuppgifter bör 400.000 kr. föras över från förevarande anslag till anslaget C 2. Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader. (3)

Som framgått av min föredragning under föregående anslag bör medel för undervisningsmaterial m. m. i anslutning till den språkutbildning inför U-landsarbete som bedrivs vid skolan i Härnösand anvisas under förevarande anslag. För budgetåret 1988/89 bör 80 000 kr. anvisas för ändamålet.

Beloppet finansieras genom avräkning från biståndsramen.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

I. godkänna att 80000 kr. av de medel som tidigare beräknats under anslaget C 5. Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) används till att delvis finansiera anslaget Statens skolor

för vuxna: Undervisningsmaterial m. m.,

2. till Statens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m.m. för

budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 4855 000 kr. 185

Bil. 10

1986/87 Utgift 990 302 006 1987/88 Anslag 981852 000 1988/89 Förslag = 1041366 000

Enligt de grunder som har godtagits av 1981 års riksdag (prop. 1980/81:127, UbU 36, KrU 6y, rskr. 386) utgår ur detta anslag bidrag till studiecirklar, till kulturverksamhet i studieförbunden, till studieförbundens organisation. pedagogiska verksamhet och verksamhet för handikappade, till Folkbildningsförbundet och länsbildningsförbunden samt till uppsökande verksamhet i bostadsområden. Medlen till kulturverksamhet samt till Folkbildningsförbundet och länsbildningsförbunden disponeras av statens kulturråd. Övriga medel disponeras av skolöverstyrelsen.

Enligt förordningen (1981:518) om statsbidrag till studiecirklar m. m. utgår schablonbidrag, tilläggsbidrag och bidrag till kostnader för resekostnadsersättningar och traktamenten för vissa studiecirklar. Schablonbidrag utgår med 96 resp. 29 kr. för varje studietimme. Det högre schablonbidraget utgår under budgetåret 1987/88 för 6425 000 studietimmar. Upp till tio procent av antalet timmar för vilka högre schablonbidrag utgår får användas på ett friare sätt enligt 21 a & förordningen främst till verksamhet för korttidsutbildade och därutöver för andra med motsvarande särskilda behov. Tilläggsbidrag utgår till vissa studiecirklar med 30 kr. för varje studietimme. Till studiecirklar inom de kommuner som ingår i stödområdena A, B och C enligt bestämmelserna om regionalpolitiskt stöd utgår tilläggsbidrag med 15 kr. för varje studietimme.

Enligt förordningen (1986:276) om statsbidrag till studiecirklar i data för kortutbildade utgår schablonbidrag och tilläggsbidrag för sådant ändamål under tiden 1 juli 1986 till den 30 juni 1988.

Enligt förordningen (1981:519) om statsbidrag till kulturverksamhet i studieförbunden m. m. utgår bidrag till sådan verksamhet som anordnas av studieförbund, föreläsningsföreningar och andra ideella föreningar.

Statsbidrag till studieförbundens centrala organisationskostnader, deras pedagogiska verksamhet och utvecklingsarbete, deras uppsökande verksamhet i bostadsområden samt deras verksamhet för handikappade, utgår enligt bestämmelser i förordningen om statsbidrag till studiecirklar m. m.

Enligt förordningen (1987:535) om statsbidrag till en särskild studiekampanj för invandrare utgår statsbidrag till en sådan kampanj i syfte att stimulera invandrare till ett ökat valdeltagande. Förordningen gäller till utgången av år 1988.

89 milj. kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för innevarande budgetår används till att delvis finansiera anslaget Bidrag till studieförbunden m. m.

1987/88Beräknad ändring 1988/89 FöredragandenProp. 1987/88: 100 Bil. 10
1. Bidrag till studiecirklar, förslagsvis 766483 000+57 162 000
2. Bidrag till kulturverksamhet103 443 000+4 103 000

3. Bidrag till studieförbundens centrala

organisationskostnader 56928 000 +1 708 090 4. Bidrag till Folkbildningsförbundet

och länsbildningsförbunden 3115 000 +93 000 5. Bidrag till studieförbundens pedago-

giska verksamhet och utvecklingsarbete . 28490 000 +855 000

6. Bidrag till studieförbundens verk-

samhet för handikappade 16350000 +2 490 000 7. Bidrag till uppsökande verksamhet i

bostadsområden 6 901000 —6 901 000 8. SÖ:s konferenser för studieförbun-

den . 142 000 +4000

981 852 000 +59 514 000

Skolöverstyrelsen

1. Pris- och löneomräkning 69 854 000 kr. Eftersom det lägre schablonbidraget avses täcka en väsentlig del av kostnaderna för sådana studiecirklar som anordnas utan att cirkelledararvode utgår, tillämpar skolöverstyrelsen (SÖ) löneomräkning endast för den del av det högre schablonbi-

draget som överstiger nivån för det lägre schablonbidraget (69.876 av 96 kr.). För resterande andel av det högre schablonbidraget och för hela det

lägre schablonbidraget tillämpar SÖ prisomräkning. För övriga anslagsposter som innehåller såväl pris- som löneomräkning tillämpar SÖ genomgående prisomräkning för halva beloppet.

2. SÖ beräknar att det totala antalet studietimmar för budgetåret 1988/89

" kommer att uppgå till 9328 000. Med utgångspunkt i principen om högre schablonbidrag för 70 Ze av det totala antalet studietimmar, beräknar SÖ

att antalet studietimmar med högre schablonbidrag bör justeras upp med 105 000 studietimmar. Denna uppjustering beräknas medföra en övrig auto-

matisk kostnadsökning om 10080 000 kr. Antalet studietimmar med högre schablonbidrag blir därmed 6 530 000. Inflationen i kombination med det

ansträngda budgetläget har lett till att såväl stats- som kommunbidrag

förlorat i realvärde. I syfte att motverka denna utveckling, som ytterligare

förvärrats genom cirkelverksamhetens årliga volymökning sedan budget-

året 1982/83 föreslår SÖ att det för budgetåret 1988/89 beräknade antalet

studietimmar med högre schablonbidrag bör ligga fast även för budgetåret

1989/90. För att ytterligare motverka möjligheterna att öka verksamhetsvolymen föreslår SÖ att en eventuell ökning av antalet studietimmar : med det lägre schablonbidraget under budgetåren 1987/88; 1988/89 och

1989/90 inte skall få påverka fördelningen mellan studieförbunden av antalet högschablontimmar budgetåren 1989/90, 1990/91 och 1991/92.

3, SÖ anmäler behov av uppräkning av det högre schablonbidraget med

fem kronor per studietimme, utöver ordinarie prisomräkning, för att i

någon mån kompensera tidigare låga prisomräkningar. Kostnaderna för en 187

sådan uppräkning uppgår till 32650000 kr. som SÖ inte bedömt vara möjligt att finansiera genom omprioritering inom sitt ansvarsområde. SÖ = Bil. 10 anser det dock nödvändigt att anmäla behovet för regeringens kännedom.

4. SÖ föreslår att ett särskilt tilläggsbidrag om 81 kr. per studietimme införs för högst 80000 studietimmar inom studiecirkelverksamheten med fri resursanvändning. Förslaget syftar till att möjliggöra kostnadsfria studier för del av verksamheten med fri resursanvändning.

5. SÖ anmäler behov av ytterligare resurser för bidrag till studieförbundens verksamhet för handikappade med 2 000000 kr. SÖ har inte bedömt det möjligt att genom omprioritering inom sitt ansvarsområde finansiera denna utökning. SÖ anser det dock vara nödvändigt att anmäla behovet för regeringens kännedom.

6. SÖ föreslår att medel till tolkar för döva och personlig assistans beräknas särskilt från medel till mer utvecklingsinriktade insatser för handikappade.

7. SÖ föreslår att bidrag till merkostnader för kontakttolkutbildning, som innevarande budgetår beräknats under anslaget C 8. Bidrag till kontakttolkutbildning beräknas under förevarande anslag så vitt gäller verksamhet inom studieförbunden. Det särskilda bidraget som utgår föreslås höjt från 57 kr. 85 öre till 69 kr. 60 öre per undervisningstimme.

8. SÖ föreslår att bidraget till studieförbundens uppsökande verksamhet i bostadsområdena skall fördelas med utgångspunkt i resp. studieförbunds andel studiecirkelverksamhet inom ramen för den fria resursanvändningen.

Statens kulturråd För anslagsposten Bidrag till kulturverksamhet begär kulturrådet anslagsökning med sammanlagt 23 103000 kr. Av ökningen avser 20 milj. kr. förstärkning av bidraget. 3 103 000 kr. utgör kompensation för kostnadsutvecklingen.

De 20 milj. kr. i bidragsförstärkning som rådet begär motiveras dels av pedagogiska skäl, förutsatt att grundtankarna i den senaste folkbildningspropositionen fortfarande gäller, dels av att kvalitén på verksamheten måste bibehållas. .

För anslagsposten till Bidrag till Folkbildningsförbundet och länsbildningsförbunden begär kulturrådet kompensation för pris- och löneökningar med 93 000 kr.

Föredragandens överväganden Studiecirkelverksamheten under budgetåret 1986/87 omfattade ca 9 647 000 studietimmar. Jag bedömer att verksamheten under budgetåret 1988/89 kommer att vara av ungefär samma omfattning.

Schablonbidrag utgår med 96 kr. för varje studietimme (högre schablonbidrag) eller med 29 kr. för varje studietimme (lägre schablonbidrag). Jag föreslår att det högre schablonbidraget räknas upp med tre kronor till 99 kr. fr. o. m. nästkommande budgetår. 188

Jag beräknar antalet studietimmar med det högre schablonbidraget till Prop. 1987/88: 100 6465 000 vilket innebär en ökning jämfört med innevarande budgetår med = Bil. 10 40000 studietimmar. Genom ökningen möjliggörs bl.a. ett visst expansionsutrymme för Svenska idrottsrörelsens studieförbund (SISU), som är under uppbyggnad, utan att detta behöver få negativa effekter för andra studieförbund. Det angivna antalet högschablontimmar innebär att ungefär två tredjedelar av det totala antalet studietimmar utgörs av högschablontimmar medan ungefär en tredjedel utgörs av lågschablontimmar. Jag är inte beredd att på det sätt som skolöverstyrelsen (SÖ) föreslagit låsa fast antalet högschablontimmar vid 1988/89 års nivå för två budgetår. Som en följd härav är jag inte heller beredd att biträda SÖ:s förslag om att en eventuell ökning av antalet studietimmar med det lägre schablonbidraget under budgetåren 1987/88, 1988/89 och 1989/90 inte skall påverka fördelningen mellan studieförbunden av antalet högschablontimmar under budgetåren 1989/90, 1990/91 och 1991/1992. Jag föreslår dock att kvoten för det högre schablonbidraget fr. o. m. budgetåret 1988/89 skall utgöra ungefär två tredjedelar av det beräknade totala antalet studietimmar under resp. budgetår.

Fr.o.m. innevarande budgetår får studieförbunden använda upp till tio procent av sina högschablontimmar på ett friare sätt. Ifrågavarande timmar får användas främst till verksamhet för korttidsutbildade och därutöver för andra med motsvarande särskilda behov. Utifrån vad jag tidigare har föreslagit beträffande antalet högschablontimmar innebär det att högst 646 000 högschablontimmar får användas till detta ändamål under budgetåret 1988/89. SÖ har föreslagit att för 80 000 högschablontimmar inom den friare resursanvändningen skall utgå ett tilläggsbidrag om 81 kr. per studietimme och att detta tilläggsbidrag bör kunna utgå i kombination med övriga tilläggsbidrag. De 80000 timmarna skulle fördelas i relation till resp. studieförbunds andel av verksamheten inom den fria resursanvändningen. Genom tilläggsbidraget bör enligt SÖ:s bedömning en del av undervisningen inom den fria resursanvändningen kunna ges kostnadsfritt för deltagarnä.

Jag delar SÖ:s uppfattning att ett nytt tilläggsbidrag bör utgå för timmar inom den fria resursanvändningen, utöver vad som utgår för studiecirkelverksamhet i övrigt. Därigenom bör studieförbunden stimuleras att satsa ytterligare krafter på att nå de korttidsutbildade. Jag är däremot inte beredd att biträda SÖ:s förslag till konstruktion av bidraget innebärande att endast en del av antalet möjliga timmar skulle ges tilläggsbidrag. Detta skulle i princip innebära att det införs ytterligare ett system med hög- och lågschablontimmar inom en del av studiecirkelverksamheten. Jag föreslår i stället att ett tilläggsbidrag om 40 kr. skall utgå för samtliga utnyttjade timmar inom den fria resursanvändningen. Ifrågavarande bidrag skall kunna utgå i kombination med andra tilläggsbidrag.

Under innevarande budgetår utgår ett bidrag till uppsökande verksamhet i bostadsområdena med 6 901000 kr. Bidraget fördelas av SÖ till de studieförbund som kan presentera väl underbyggda projekt. SÖ föreslår att bidraget i stället får fördelas på studieförbunden i förhållande till resp. studieförbunds andel av den fria resursanvändningen eftersom bidraget är 189

till för att rekrytera just de grupper som denna riktar sig till. Jag för min del Prop. 1987/88: 100

föreslår att bidraget för uppsökande verksamhet tas bort och att motsva- Bil. 10

rande resurs i stället utnyttjas till att delvis finansiera kostnaderna för det nu föreslagna tilläggsbidraget till den fria resursanvändningen. Jag beräknar de sammanlagda kostnaderna för det nya tilläggsbidraget till 25 800 000 kr. :.

Den sammanlagda ökningen av anslagsposten till studiecirklar blir

57 162000 kr. .

För anslagsposten till kulturverksamhet föreslår jag en prisomräkning om 3 103 000 kr. Därutöver föreslår jag att anslagsposten tillförs ytterligare

1000 000 kr. för att möjliggöra ett ökat bidrag till SISU utan att detta

behöver medföra negativa effekter för övriga studieförbund.

För anslagsposten till studieförbundens centrala organisationskostnader

föreslår jag en prisomräkning med 1708 000 kr.

För anslagsposterna till Folkbildningsförbundet och länsbildningsför-

bunden, till studieförbundens centrala pedagogiska verksamhet och utvecklingsarbete samt till anslagsposten SÖ:s konferenser för studieförbunden räknar jag med en bidragsomräkning om sammanlagt 952 000 kr. För anslagsposten Bidrag till studieförbundens verksamhet för handi-

kappade räknar jag med en prisomräkning om 490 000 kr. Anslagsposten

bör därutöver tillföras ytterligare 2,0 milj. kr. för att möjliggöra ökade insatser för handikappade deltagare. Jag är inte beredd biträda SÖ:s för-

slag att medel till tolkar för döva och personlig assistans beräknas särskilt från medel till mer utvecklingsinriktade insatser för handikappade deltaga-

re. Under budgetåren 1986/87 och 1987/88 har studieförbunden haft möjlighet att anordna grundläggande bred datautbildning för korttidsutbildade

med friare regler än vad som gäller för vanliga studiecirklar (jfr. prop. 1985/86:100 bil. 10, UbU 19, rskr. 161). Jag bedömer att ifrågavarande verksamhet kan inrymmas under de bestämmelser som gäller för den fria resursanvändningen fr. o. m. nästkommande budgetår.

Anslaget bör tillföras 70 milj. kr. av de medel som tillfaller statsverket genom inkomster från vuxenutbildningsavgiften.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har föreslagit beträffande tilläggsbidrag för studietimmar inom den fria resursanvändningen, 2. godkänna att 70 000 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1988/89 används till att delvis finansiera anslaget Bidrag till studieförbunden m. m.,

3. till Bidrag till studieförbunden m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1041 366 000 kr.

Bil. 1 1986/87 Utgift 235489 005 1. 10

1987/88 Anslag 244414 000 1988/89 Förslag 282 094 000

Från anslaget betalas kostnader för statsbidrag till grundläggande svenskundervisning (grund-sfi) och påbyggnadsundervisning (påbyggnadssfi)l. De grundläggande bestämmelserna om grund-sfi finns i lagen (1986:159) om grundläggande svenskundervisning för invandrare. För grund-sfi utgår statsbidrag till kommunerna enligt bestämmelserna i för-

ordningen (1986:207) om grundläggande svenskundervisning för invandra-

re. För påbyggnads-sfi i studieförbunden utgår statsbidrag enligt bestämmelserna i förordningen (1986:208) om statsbidrag till studiecirklar i påbyggnadsundervisning i svenska språket för invandrare. Statsbidrag utgår med 317 kr. per undervisningstimme i grund-sfi och med 268 kr. per studietimme i påbyggnads-sfi inom studieförbunden.

Ur anslaget betalas även kostnader för fortbildning av lärare, pedagogiskt utvecklingsarbete och viss kompetensgivande utbildning för lärare.

Skolöverstyrelsen

1. Pris- och löneomräkning 14 646 000 kr.

2. Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår att statsbidraget till grundläggande

svenskundervisning för invandrare (grund-sfi) räknas upp till 336 kr. per

undervisningstimme och att statsbidraget per studietimme i påbyggnadsundervisning i studieförbund (påbyggnads-sfi) räknas upp till 284 kr.

3. Beräkningen av antalet deltagare i grund-sfi och påbyggnads-sfi får

justeras när sluträkning av kyrkobokförd nyinvandring föreligger.

4. SÖ föreslår ytterligare 6000 undervisningstimmar för undervisningsgrupper med mindre gruppstorlek än 12 i genomsnitt i kommuner med liten invandring och där samverkan med andra kommuner inte är möjlig att genomföra. Kostnaden härför beräknas till 2000000 kr., vilket SÖ inte funnit möjligt eller skäligt att finansiera. Enligt SÖ:s mening bör man även av praktiska skäl acceptera att grund-sfi samordnas med grundvux i kommuner med endast enstaka personer som är berättigade till grund-sfi.

5. SÖ bedömer att 400 000 kr. erfordras för bidrag till särskilda insatser för handikappade deltagare i grund-sfi enligt samma grunder som i huvudsak gäller för grundvux. SÖ har dock inte kunnat finansiera en sådan reformkostnad genom omprioritering.

6. SÖ föreslår att 4346000 kr. avsätts för fortbildning, pedagogiskt.

utvecklingsarbete och viss kompetensgivande utbildning för lärare.

7. För grund-sfi för tidigare invandrare beräknar SÖ ett medelsbehov av

18 020 000 kr.

8. SÖ föreslår att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att

under löpande budgetår få besluta om de ändringar i medelstilldelningen

för påbyggnads-sfi inom AMU resp. studieförbund som kan föranledas av

ändrade relationer mellan antalet deltagare i de båda utbildningarna. | 191

9. SÖ beräknar medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1988/89 till

261 460 000 kr.

Föredragandens överväganden Prop. 1987/88: 100 Nytt statsbidragssystem Bil. 10

Enligt nu gällande regler framräknas för ett budgetår en riksram för antalet timmar i grund-sfi. Riksramen grundar sig på det antal invandrare som har kyrkobokförts under det föregående kalenderåret och som med hänsyn till ålder och modersmål m.m. beräknas vara berättigade till grund-sfi. För varje invandrare beräknas en resurs om 36 undervisningstimmar. Riksramen är en totalresurs uttryckt i undervisningstimmar. Den får inte överskridas utan riksdagens godkännande.

Enligt nu gällande regler fördelar skolöverstyrelsen (SÖ) antalet undervisningstimmar för grund-sfi på kommunerna. Fördelningen grundas, på samma sätt som nu gäller för riksramen, på antalet nyinvandrade kyrkobokförda i kommunen kalenderåret före aktuellt budgetår för vilka kommunen har skyldighet att anordna grund-sfi. Kommunens timkvot är 9096 av det totala antalet undervisningstimmar som detta antal invandrare skulle berättiga kommunen till. SÖ fastställer varje kommuns kvot. Kommunen har, upp till sin kvot, rätt till statsbidrag för 36 undervisningstimmar för varje nytillkommande deltagare för vilken kommunen har skyldighet att anordna undervisning och som har påbörjat undervisning genom kommunens försorg under ett kvartal. Statsbidraget betalas ut av SÖ i efterskott för varje kvartal. Återstående 1096 av det totala antalet undervisningstimmar för budgetåret fördelas av SÖ efter samråd med statens invandrarverk till kommuner som kan påvisa särskilda behov av timmar.

Såsom jag konstaterade vid mina överväganden i prop. 1985/86:67 med vissa bestämmelser om svenskundervisningen för vuxna invandrare valde jag att mot bakgrund av bl. a. behovet att undvika ökade statsutgifter ett bidragssystem för sfi som både garanterade kostnadskontroll och ett rationellt utnyttjande av tillgängliga resurser. Det nuvarande statsbidragssystemet för grund-sfi har tillämpats under knappt två budgetår. Jag finner det angeläget att betona att de mål som uppställts för systemet delvis har uppnåtts.

Samtidigt har dock den kraftiga invandringen av flyktingar och asylsökande, som skett under de senaste åren, lett till att systemet utsatts för stora påfrestningar. I kommunerna har man upplevt att systemet i sig lett till brist på undervisningstimmar och att det även varit administrativt svårhanterligt.

Det främsta skälet till att undervisningstimmarna totalt sett har blivit otillräckliga är att kommunerna är skyldiga att under vissa givna förutsättningar ge undervisning även för dem som under längre tid väntat på att få uppehållstillstånd i Sverige. Undervisningen för denna grupp, som för närvarande är mycket stor, har förutsatts ske inom ramen för de resurser, som har tillförts kommunerna på grundval av antalet kyrkobokförda invandrare under närmaste föregående år. Statsrådet Georg Andersson kommer senare denna dag att föreslå ett antal åtgärder, bl. a. i syfte att kraftigt minska handläggningstiderna för asylärenden. Det finns därför anledning att räkna med att en av orsakerna till svårigheterna att ställa tillräckliga sfi-resurser till kommunernas förfogande på sikt kommer att minska i 192

betydelse. Det kommer dock att ta en viss tid innan dessa åtgärder slagit — Prop. 1987/88:100

igenom fullt ut. . Bil. 10 a

Jag vill därför mot bakgrund av vad jag nu har anfört föreslå att det nuvarande systemet för grund-sfi förändras i ett par väsentliga hänseen-

den. Om i framtiden handläggningstiderna för ansökningar om uppehålls-

tillstånd kan förkortas och om invandringen blir mera stabil över en längre tidsperiod bör statsbidragssystemet för grund-sfi på nytt prövas: därvid bör även en återgång till det nuvarande systemet kunna övervägas.

Jag föreslår nu att det nuvarande systemet med fastställda kvoter för

varje enskild kommun, där tilldelningen baseras i huvudsak på föregående kalenderårs nyinvandring, upphör. I stället bör cen kommun ha rätt till statsbidrag för 36 undervisningstimmar för varje nytillkommande invandrare eller asylsökande, för vilken kommunen har skyldighet att anordna grund-sfi och som deltagit i grund-sfi under minst 100 timmar genom kommunens försorg. Sådant statsbidrag får utgå endast en gång för varje invandrare. I likhet med vad som kan vara möjligt i nuvarande system bör

en kommun, om antalet invandrare som ger underlag för statsbidrag är minst sex men mindre än tolv, få statsbidrag för 12 x 36 = avrundat 430

undervisningstimmar under budgetåret, trots att det totala antalet deltagare är mindre än tolv. Antalet deltagare som påbörjar grund-sfi skall dock

vara lägst sex från den egna kommunen för att denna utökning skall ske.

Statsbidraget skall betalas ut av SÖ i efterskott för varje kvartal efter rekvisition av kommunen. Kommunens rekvisition skall inges via läns-

skolnämnden, som granskar och fastställer antalet bidragsgrundande undervisningstimmar. :

Genom det nu föreslagna statsbidragssystemet garanteras kommunerna statsbidrag för alla de invandrare och asylsökande för vilka kommunen har

skyldighet att anordna grund-sfi för under det aktuella budgetåret. Genom

länsskolnämndernas granskning av statsbidragsrekvisitionerna och fastställande av antalet bidragsgrundande undervisningstimmar bör garantier finnas för att inte statsbidrag utgår för icke statsbidragsberättigad verksamhet. Den fortsatta begränsningen av statsbidraget till 36 undervisningstimmar per deltagare möjliggör en fortsatt individualisering av undervisningen men gör det samtidigt nödvändigt för kommunerna att utnyttja de -

samlade resurserna på ett rationellt sätt för att åstadkomma en sådan

individualisering.

En kommun med så lågt antal invandrare att den inte ens kan tilldelas

statsbidrag för 430 undervisningstimmar har förutsatts fullgöra sin skyldig-

het att svara för grund-sfi genom att samverka med någon annan kommun. För detta kan utgå statsbidrag för 36 undervisningstimmar för varje delta-

gare. Jag föreslår att det i sådana kommuner även bör prövas om man

genom att samulnyttja resurser för grund-sfi och grundvux kan åstadkomma en god grundutbildning i svenska. Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag om att SÖ bör ges i uppdrag att närmare utreda

förutsättningarna härför och inkomma till regeringen med de förslag till de bestämmelser som erfordras. Det bör därefter ankomma på regeringen att

utfärda erforderliga bestämmelser.

Mitt förslag innebär att det inte behöver fastställas någon riksram för . 193

13 Riksdagen 19871/88.1 samdl. Nr 100. Biluga 10

grund-sfi och följaktligen behövs inte heller några fördelningsbeslut från Prop. 1987/88: 100 SÖ:s sida. Det belopp för grund-sfi som tas upp i statsbudgeten får med Bil. 10 detta system baseras på en prognos, medan det verkliga utfallet blir bero- ' ende i första hand av storleken på invandringen och av antalet personer som under budgetåret påbörjar grund-sfi.

Jag beräknar för nästkommande budgetår ett behov av 673 900 undervisningstimmar i grund-sfi vilket innebär en ökning jämfört med innevarande budgetår med 61150 timmar. Beräkningarna baseras på att ca 18720 invandrare skall delta i grund-sfi, medan ca 2800 invandrare beräknas få sin svenskundervisning inom grundvux.

Schablonbidrag till kommunen utgår för närvarande med 317 kr. per undervisningstimme. Schablonbidraget bör höjas med 19 kr. till 336 kr. Det sammanlagda statsbidraget till kommunerna för grund-sfi beräknar jag till 226430 000 kr. Som jag tidigare har anfört är detta en skattning av det totala behovet av resurser för grund-sfi till kommunerna. Den låsning i en totalram som inte får överskridas utan riksdagens godkännande, som hittills gällt, bör således upphöra, varför anslagsposten bör ges en förslagsvis beteckning.

Påbyggnads-sfi Statsbidraget för påbyggnads-sfi inom studiecförbunden baseras bl.a. på antagandet att 3096 av deltagarna i grund-sfi skall få sin påbyggnads-sfi inom studieförbund medan 70 96 förutsätts få den inom arbetmarknadsut- ' bildningen. Mycket tyder på att denna fördelning för närvarande inte överensstämmer med faktiska förhållanden. Efterfrågan på påbyggnads-sfi inom studieförbund verkar vara större och efterfrågan inom arbetsmarknadsutbildningen mindre än vad som tidigare antagits. En sådan förändring påverkar i sin tur behovet dels av undervisningstimmar inom grund-sfi, dels av studietimmar inom påbyggnads-sfi i studieförbund, dels ock behovet av resurser inom arbetsmarknadsutbildningen. Frågan, som för närvarande bereds inom regeringskansliet, behöver ytterligare belysas innan definitiv ställning tas. BL. a. kan en minskad efterfrågan på påbyggnads-sfi inom arbetsmarknadsutbildningen innebära oönskade arbetsmarknadspolitiska konsekvenser. Jag är således inte beredd att nu lägga fram förslag om ökade resurser för grund-sfi och påbyggnads-sfi inom studieförbund, som kan baseras på en ändrad fördelning av invandrare mellan påbyggnads-sfi inom studieförbund resp. arbetsmarknadsutbildning. Jag avser att senare återkomma till regeringen i denna fråga. Jag har vid mina överväganden samrått med arbetsmarknadsministern.

Jag har således nu vid min medelsberäkning utgått från att 302 av deltagarna i grund-sfi kommer att fortsätta i påbyggnads-sfi inom studieförbunden, dvs. 5615 personer under budgetåret 1988/89. Detta ger ett behov av 112300 studietimmar, en ökning jämfört med innevarande budgetår med 9500 studietlimmar. Statsbidrag bör utgå med 284 kr. per studietimme jämfört med 268 kr. per studietimme under innevarande budgetår. Jag beräknar oförändrat 1300 000 kr. för uppsökande verksamhet och barntillsyn. Jag beräknar, likaså oförändrat, 2 kr. per studietimme för studieför- 194

bundens centrala administration. Sammanlagt beräknar jag 33 424000 kr. Prop. 1987/88: 100

för påbyggnads- sfi inom studieförbund. Bil. 10 -

Enligt nu gällande bestämmelser ankommer det på SÖ att fördela antalet studietimmar på studieförbunden i förhållande till det genomsnittliga antalet statsbidragberättigade studietimmar i sfi under de tre senaste budgetåren. Viss kritik har riktats mot detta sätt att fördela studietimmarna. Jag avser att senare, i samband med frågan om ändrad fördelning av resurserna mellan studieförbund och arbetsmarknadsutbildning beträffande påbyggnads-sfi, återkomma till regeringen med förslag till ställningstagande även i detta avseende.

Övrigt För fortbildning och viss kompetensgivande utbildning av lärare samt pedagogiskt utvecklingsarbeéte beräknar jag för budgetåret 1988/89 4240 000 kr.

För grund-sfi för invandrare som kommit till Sverige före den I januari 1985 (s. k. tidigare invandrare) beräknar jag ett oförändrat behov av 53 600 undervisningstimmar. Detta medför en kostnad om 18 milj. kr. Det bör som hittills arkomma på SÖ att fördela timmarna på kommunerna efter behov.

Vad jag nu har anfört beträffande svenskundervisning för invandrare ligger väl i linje med vad utbildningsutskottet anfört i sitt betänkande (UbU 1987/88:8) om svenskundervisning för invandrare (rskr. 77).

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har föreslagit beträffande grunderna för ett nytt statsbidragssystem för grundläggande svenskundervisning för invandrare,

2. godkänna vad jag har förordat om timram för påbyggnads-sfi inom studieförbund,

3. godkänna vad jag har förordat om timram för grundläggande svenskundervisning för tidigare invandrare,

4.tillUndervisning för invandrare i svenska språket m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 282094 000 kr.

C 6. Bidrag till driften av folkhögskolor m. m.

1986/87 Utgift 560153 642 1987/88 Anslag 499 820 000 1988/89 Förslag 542 819 000

Från anslaget lämnas statsbidrag till driftkostnader för 127 folkhögskolor enligt folkhögskoleförordningen (1977:551, omtryckt 1983:510) i form av ett schablonbidrag per elevvecka beräknat genom att talet 0.0036 multipliceras med årskostnaden för lärarlön enligt L 13:6 jämte sociala avgifter.

Sedan budgetåret 1983/84 har varje skolas statsbidragsberättigade volym begränsats. För budgetåret 1987/88 garanteras varje folkhögskola statsbi- — Bil. 10 drag för en verksamhetsvolym motsvarande genomsnittet av skolans ge- | nomförda verksamhet 1984/85 och 1985/86. För verksamhet därutöver lämnas bidrag i den mån den för hela skolformen begränsade bidragsvolymen inte överskrids. .

För handikappades folkhögskolestudier lämnas bidrag till extrastöd samt bidrag till extra förstärkningsåtgärder. Bidrag till extrastöd utgår dessutom inom en begränsad ram för mer omfattande musikundervisning vid vissa folkhögskolor.

Vidare bekostas vissa speciella statsbidrag med medel ur anslaget.

Skolöverstyrelsen Omfattningen av undervisningen vid folkhögskolor under de fem senaste budgetåren framgår av följande uppställning.

Budgetår Antal deltagareKurser om minst Kurser kortare [5 veckorAntal deltagare än 15 veckorAntal deltagare sammanlagt .
1982/8317 100230 100247 200
1982/84 16 600232 900249 500
1984/85 17 100 :231700 .248 800
1985/86 17 500241200258 700
[986/87 18000237400255 400
1. Pris- och lönecomräkning 36 576 000 kr.|

2. Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår att den form för totalbegränsning av folkhögskolans undervisningsvolym, som gäller fr.o.m. budgetåret

1985/86, skall gälla också för 1988/89. Det innebär att enskild folkhögskola

garanteras statsbidrag för en volym som baseras på genomsnittet av verksamhetens omfattning budgetåren 1985/86 och 1986/87 — med den in-

skränkning som följer av nedanstående förslag om 1 procent — och att

ytterligare statsbidrag kan utgå i den mån folkhögskolans samlade verksamhet inte överskrider nedan föreslagen totalvolym. SÖ föreslår att de

skolor som tillkommit sedan budgetåret 1980/81 och som ännu inte nått en verksamhetsvolym om 4000 elevveckor får tillfälle härtill fr. o. m. budgetåret 1988/89. SÖ föreslår vidare att detta förslag skall finansieras genom att alla folkhögskolor själva bekostar I procent av sin egen verksamhetsvo-

Ilym.

SÖ föreslår att totalvolymen minskas med 200 bidragsveckor avseende särskilt statsbidrag till fritidsledarutbildningen vid Birka och Viskadalens

folkhögskolor.

För budgetåret 1988/89 föreslår SÖ således att den totala volymen för

folkhögskolans reguljära verksamhet skall uppgå till högst 703500 bidragsveckor.

3. Av finansiella skäl kan SÖ inte tillstyrka att framställningar om inrättande av självständiga folkhögskolor beviljas inför budgetåret 1988/89. 196

4, SÖ:s medelsberäkning av anslaget är baserad på den genomsnittliga — Prop. 1987/88: 100 lärarlönekostnaden för samtliga folkhögskolor. Enligt folkhögskoleförord- - Bil. 10 ningen (1977:551) utgör fr.o.m. budgetåret 1985/86 den genomsnittliga | årslärarlönekostnaden L 13:6. SÖ föreslår att den genomsnittliga lärarlö- ' nekostnaden enligt 88 § folkhögskoleförordningen fastställs till det belopp

som motsvarar summan av kostnaderna för årslönen i L 14:8 jämte vissa sociala avgifter. :

5. SÖ föreslår att bidrag till kontakttolkutbildning, som nu beräknas under anslaget C 8. Bidrag till kontakttolkutbildning, beräknas under före-. varande anslag i vad avser verksamhet som bedrivs vid folkhögskola. 6. SÖ föreslår att bidraget till särskilda åtgärder i anslutning till folkhögskolans kulturarbete räknas upp med 134000 kr. utöver prisomräkning

samt att begränsningen till tio skolor upphävs.

7. SÖ förutsätter slutligen att frågan om behovet av bidrag till datorut-

rustning och visst pedagogiskt stöd för folkhögskolans dataundervisning beaktas i samband med att ställning tas till datautbildningsgruppens för-

slag. :

8. SÖ beräknar medelsbehovet under förslagsanslaget Bidrag till driften

av folkhögskolor m. m. för budgetåret 1988/89 till 590 157 000 kr.

Föredragandens överväganden Bidragsgrundande undervisningsvolym Den statsbidragsberättigade volymen för folkhögskolans reguljära verk-

samhet uppgår budgetåret 1987/88 till 703 700 bidragsveckor. I föregående års budgetproposition anförde'jag att den dåvarande totalramen för folk-

högskolans undervisningsvolym utnyttjades fullt upp och att de folkhögskolor som då överskridit sin garanterade statsbidragsberättigade undervisningvolym erhöll reducerat statsbidrag för den överskjutande delen. Detta förhållande gäller även för budgetåret 1985/87.

I sin anslagsframställning anför skolöverstyrelsen (SÖ) bl.a. att nuvarande form av begränsning av statsbidraget alltjämt är nödvändig, men att denna konstruktion samtidigt medför att flera skolor, som inrättats under senare budgetår, inte har haft möjlighet att utvidga sin verksamhet till en tillfredsställande nivå.

Frågan om att inrätta en katolsk folkhögskola behandlades i föregående års budgetproposition. Jag anförde att det inte fanns anledning att redan då föreslå inrättande av en folkhögskola, vars verksamhet. skulle påbörjas

först budgetåret 1988/89. SÖ, som i föregående års anslagsframställning

förordade inrättandet av en katolsk folkhögskola, anför i årets anslags-

framställning att den positiva bedömningen kvarstår men att sÖ inte kun-

nat lösa finansieringsfrågan.

Jag finner att det är angeläget att den totala ramen för folkhögskolans reguljära verksamhet utökas. För budgetåret 1988/89 föreslår jäg därför att den totala undervisningsvolymen för den reguljära verksamheter utökas med 4000 bidragsveckor. Tillskottet av bidragsveckor gör det möjligt för mig att föreslå inrättandet av en ny folkhögskola med katolska kyrkan som | 197

huvudman. Därutöver får de folkhögskolor som har inrättats sedan budget- — Prop. 1987/88:100 året 1980/81 större möjlighet att öka sin verksamhet till en pedagogiskt och — Bil. 10 organisatoriskt tillfredsställande nivå. I likhet med vad som tillämpats för de två nya folkhögskolor som inrättades efter förslag i 1987 års budgetproposition bör SÖ undersöka i vad mån det är möjligt att — för den katolska folkhögskolans del — överföra sådana elevveckor som för närvarande genomförs i samverkan med den katolska kyrkan vid annan folkhögskola.

För budgetåret 1988/89 beräknar jag en total undervisningsvolym för den reguljära folkhögskoleverksamheten om 707500 bidragsveckor. Jag har därvid, i likhet med SÖ, dragit av 200 bidragsveckor av det särskilda statsbidrag som utgår för fritidsledarutbildning vid Birka och Viskadalens folkhögskolor.

Allmänt bidrag m.m. Det allmänna bidraget baseras bl.a. på den genomsnittliga årslärarlönekostnaden. I likhet med tidigare budgetår beräknar jag nämnda lönekostnad efter lönegrad L 13 ålderstilläggsklass 6. För den reguljära verksamheten beräknar jag 475 501 000 kr., (+38 520000 kr.) För den kvalificerade musikundervisningen beräknar jag 8754 000 kr. (+654 000 kr.) och för den särskilda resursen i form av en tilläggsschablon för handikappades studier 13 441 000 kr. (+1 006 000 kr.)

För de korta kurserna för vuxna dövblinda med anhöriga föreslår jag att 624 000 kr. (+27 000 kr.) skall avsättas och för tilläggsbidrag för tjänstledighetslöner 8 701 000 kr. (+437 000 kr.), varav 421 100 kr. avser fortbildningsåtgärder för skolledare. Kallortstilläggen uppgår till 1063 000 kr. (+31 000 kr.) och medlen till semesterlönetillägg samt till viss avlöningsförstärkning till 5752 000 kr. (+390 000 kr). Vidare beräknar jag 425 000 kr. (+23 000 kr.) för undervisning i samiska språk och sameslöjd vid Samernas folkhögskola.

Sammantaget räknar jag med att anslagsposten allmänt bidrag m.m. skall uppgå till 514 267 000 kr. budgetåret 1988/89 (+42 999 000 kr.)

Studier för vuxna med olika funktionshinder m.m. Den anslagspost, som upptar medel för extra förstärkningsåtgärder för handikappades folkhögskolestudier, beräknar jag till 10199000 kr. (+421 000 kr.) och till kostnader för korta anpassningskurser av skilda slag samt till heminstruktörsutbildning har jag beräknat 7895 000 kr. (+326 000 kr.). Till utbildning av teckenspråkstolkar, tolkar för vuxendöva och dövblinda samt för tolkutbildare beräknar jag 5 554 000 kr.

Övrigt | Till Finska folkhögskolan och till Samernas folkhögskola utgår ett särskilt bidrag per genomförd och statbidragsberättigad elevvecka som kompensation för uteblivit landstingsbidrag. För budgetåret 1988/89 beräknar jag . . detta bidrag till högst 1810 000 kr. (+53 000 kr.). 198

Medel för SÖ:s konferenser med företrädare för folkhögskolan beräknar jag till 109.000 kr. (+3 000 kr.) och till särskilda åtgärder i anslutning till — Bil. 10 folkhögskolans kulturarbete 193000 kr. (+5 000 kr). För de s. k. samrådskretsarna beräknar jag 276000 kr. (+8000 kr.). Till Folkhögskolornas informationstjänst beräknar jag 528000 kr. (+28 000 kr.) och för det särskilda bidraget till Vårdinge folkhögskola avsätts 158000 kr. (+8 000 kr.). Bidraget till Vuxenutbildarcentrum beräknas till 1030 000 kr. (+30000 kr.) för budgetåret 1988/89. —

I föregående års budgetproposition (1986/87: 100 bil. 10) anmälde jag att frågan om Samernas folkhögskola fortsättningsvis bör verka enligt folkhögskoleförordningen skulle beredas. Frågan avsågs att behandlas i 1988 års budgetproposition. Beredningen av ärendet har visat att det finns skäl att ytterligare avvakta innan beslut fattas om skolans framtid. På grund av att Samernas folkhögskola inte har den verksamhetsvolym, som är önskvärd av såväl pedagogiska som ekonomiska skäl, har skolan under flera år uppvisat stora driftunderskott. Regeringen har genom beslut den 22 oktober 1987, bidragit med medel för att täcka sameorganisationernas andel av uppkommet driftunderskott. Jag avser att senare föreslå regeringen att i tilläggsbudget föreslå riksdagen att godkänna den vidtagna åtgärden.

I avvaktan på ett slutligt ställningstagande om i vilka organisatoriska former verksamheten vid Samernas folkhögskola bör drivas, föreslår jag att särskilda medel anvisas för att bidra till att täcka eventuellt driftunderskott som kan uppkomma. För budgetåret 1988/89 föreslår jag att högst 800 000 kr. anvisas för nämnda ändamål.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordat om folkhögskolans undervis-

ningsvolym, : :

2. godkänna att en ny självständig folkhögskola får inrättas på de

villkor jag har förordat,

3. godkänna vad jag har anfört om bidrag för täckande av driftun-

derskott vid Samernas folkhögskola,

4. till Bidrag till driften av folkhögskolor m.m. för budgetåret

1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 542 819 000 kr.

C 7. Bidrag till viss central kursverksamhet

1986/87 Utgift 36050 000 1987/88 Anslag 37 132 000 1988/89 Förslag 38 246 000

Från anslaget betalas utgifter för statsbidrag till löntagarorganisationer, Lantbrukarnäs riksförbund, Sveriges fiskares riksförbund samt Småföretagens riksorganisation för central kursverksamhet.

Enligt bestämmelserna i förordningen (1970:272) om statsbidrag till viss central kursverksamhet (omtryckt 1983:269) skall bidragsberättigad kurs 199

omfatta minst fem kursdagar eller, i fråga om kurs som inom en för Prop. 1987/88: 100 kursdeltagarna sammanhållen utbildningsgång uppdelas på flera kurstillfäl- Bil. 10 ' len (delkurser), sammanlagt minst fem kursdagar. Vidare skall kurs för att vara bidragsberättigad till inte obetydlig del avse utbildning i allmänna

ämnen som samhällskunskap, nationalekonomi, psykologi, svenska, matematik eller produktionsteknik.

Bidragen ges i form av ett årligt fast bidrag till varje organisation.

Beloppens storlek bestäms av regeringen. Anslaget finansieras i sin helhet av medel som tillfaller statsverket'

genom vuxenutbildningsavgiften.

Skolöverstyrelsen

Prisomräkning 1 114000 kr. : Under budgetåret 1985/86 omfattade den centrala kursverksamheten 969

kurser, 5734 kursdagar och 23 144 kursdeltagare. Skolöverstyrelsen (SÖ)

utgår från oförändrad volym under budgetåret 1988/89.

Föredragandens överväganden

Det har under senare år framförts önskemål om att central facklig organisa- -: tion som mottar statsbidrag till stöd för sin centrala fackliga studieverksamhet skall kunna få utnyttja dessa bidrag även för kurser som är kortare än fem dagar. men dock minst av tre dagars längd. Skälen för detta anges

vara svårigheter att ibland rekrytera till centrala fackliga kurser med en

längd av fem dagar eller däröver. Speciellt framhålls att rekryteringen av

kvinnor till central facklig utbildning skulle förbättras om möjligheter fanns att med samhällsstöd genomföra kurser ner till tre dagars längd.

Jag anser det betydelsefullt att bl. a. av jämställdhetsskäl underlätta en

breddad rekrytering till facklig utbildning. Jag avser därför att senare återkomma till regeringen med förslag om att statbidragsreglerna utformas

så att bidragstagande central facklig organisation kan tillåtas utnyttja stats-

bidragen för kurser som omfattar minst tre dagar och som i övrigt uppfyller:

villkoren för att dessa bidrag skall utgå.

Anslaget bör räknas upp med 1 114 000 kr: till totalt 38 246 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna att 38 246 000 kr. av de medel, som tillfaller statsver-

ket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1988/89, an- .

vänds till att finansiera anslaget,

2.till Bidrag till viss central kursverksamhet för budgetåret

1988/89 anvisa ett anslag av 38 246 000 kr.

C 8. Bidrag till kontakttolkutbildning . Prop. 1987/88:100

Bil. 10 1986/87 Utgift! 2920 948 ! 1987/88 Anslag! = — 2977000 1988/89 Förslag! ' —3087000

! Avser merkostnader för kontakttolkutbildningen. Därutöver utgår medel till kostnaderna under anslagen Bidrag till studieförbunden m. m. och Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. -

Medlen disponeras av skolöverstyrelsen (SÖ) för bidrag enligt förordningen (1977:461) om statsbidrag till kontakttolkutbildning m.m. samt förordningen (SÖ-FS 1978:165) om ersättning för rese- och inackorderingskostnader samt ersättning för förlorad arbetsförtjänst för deltagare i

kontakttolkutbildning m. m. |

Från anslaget betalas kostnader för kontakttolkutbildning. framtagning av studiematerial, pedagogiskt utvecklingsarbete, administrativa och pedagogiska merkostnader för anordnarna samt information och studiesocialt stöd till kursdeltagare. | |

Utbildning .anordnas inom fem huvudområden, socialtolkning, sjukvårdstolkning, arbetsmarknadstolkning, arbetsplatstolkning och rättstolk-

ning. För undervisning i studiecirklar ges ett särskilt statsbidrag med 57 kr.

85 öre per stludietimme. Ett särskilt statsbidrag ges också för undervisning i folkhögskolekurs. Bidraget lämnas på motsvarande sätt som förhöjt bidrag till musikutbildning enligt 86 § folkhögskoleförordningen (1977:551, omtryckt 1983:510). Under innevarande budgetår får kontakttolkutbildningen vid folkhögskola omfatta högst 2340 elevveckor med ökad lärartät-

het. Kontakttolkutbildningen vid studieförbund får omfatta högst 6800

studietimmar.

Skolöverstyrelsen

1. Pris- och löneomräkning 53 000 kr.

2. Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslär att medlen vad avser merkostnader för utbildning av kontakttolkar, administrativa och pedagogiska merkostnader för anordnarna beräknas under anslagen C 4. Bidrag til studieförbunden m. m. och C 6; Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. Under förevarande anslag beräknar SÖ medel för studiesocialt stöd till kursdelta-

garna.

Vidare anför SÖ att de studiesociala stöden till kursdeltagarna bör räknas upp till vuxenstudiestödsnivå. SÖ kan i nuvarande situation inte

finansiera en sådan reform, vilken beräknas medföra en kostnad av 670 000

kr. Efter en uppräkning bör ansvaret för de studiesociala förmånerna överföras till centrala studiestödsnämnden.

Föredragandens överväganden Skolöverstyrelsen (SÖ) har föreslagit att det under förevarande anslag beräknas medel för studiesocialt stöd till kursdeltagarna och att medel vad avser övrig verksamhet beräknas under andra anslag. 201

Jag är inte beredd att biträda SÖ:s förslag utan anser att medlen vad avser merkostnader för utbildning av kontakttolkar, administrativa och Bil. 10 pedagogiska merkostnader för anordnarna samt de studiesociala stöden till kursdeltagarna även fortsättningsvis bör anvisas under ett eget anslag.

Jag förordar att bidraget för merkostnader för folkhögskolekurserna för budgetåret 1988/89 höjs från 740 000 kr. till 779 000 kr.

Det särskilda bidraget för undervisning i studiecirklar bör höjas från 57 kr. 85 öre till 59 kr. 50 öre per studietimme. För administrativa och pedagogiska merkostnader för utbildningsanordnarna såvitt gäller studiecirkelverksamhet beräknar jag 82000 kr.

Bidraget till inackorderingskostnader bör höjas från 176 kr. till 181 kr. per dygn. Resekostnadsersättningen till folkhögskolekurser bör höjas från 209 kr. 50 öre till 221 kr. 50 öre per kurstillfälle.

Ersättning för förlorad arbetsförtjänst vid folkhögskolekurs bör höjas från 196 kr. till 202 kr. per dygn samt vid deltagande i studiecirkel från 34 kr. till 35 kr. per timme.

Totalt beräknar jag under detta anslag ett medelsbehov av 3 087 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret 1988/89

anvisa ett förslagsanslag av 3087 000 kr.

D. HÖGSKOLA OCH FORSKNING Prop. 1987/88: 100

ul.

Vissa anslagsfrågor

För reservationsanslagen till grundläggande högskoleutbildning samt

forskning och forskarutbildning har universitets- och högskoleämbetet

(UHÄJ) begärt en prisomräkning med 3.075 procent utom för bokinköp, där

ämbetet begärt 4,9 procent. Jag har beräknat en generell prisomräkning om 4 procent. För bokinköp har jag beräknat en prisomräkning i enlighet med

UHÄ:s förslag. Därutöver har jag beräknat ytterligare 1 147000 kr. för

materialkostnader för vissa konstnärliga utbildningar. I löneomräkning för

grundläggande högskoleutbildning, till fakulteterna samt till temaorienterad forskning har jag beräknat 512 000 000 kr. för följande avtal:

Avtal löneplan N fr. o. m. den 1 oktober 1986 (RALS 5 §).

Avtal om marknadslönetillägg 1986/87 (RALS 8 §). Förhandlingar enligt 17 § ATF (RALS 9 §).

Selektiva åtgärder enligt 5 § I mom. L-ATF. Avtal om vissa selektiva åtgärder RALS.

Förstärkning av ledningsfunktionen. Undervisning utöver fastställt årsmått.

Timarvodering av s. k. lösa timmar. Arvodering av adjungerad professor.

Höjning fr, o. m. den 1 oktober 1986 av lönegrad med två enheter för tjänster vid universitets- och högskolebibliotck. Ändrade befordringsgångar för institutionssekreterare och laboratorieassistenter. Höjning av lägsta gränsen för variabel lönegrad från N 1 till N 2.

Höjning av jour- och beredskapstillägg.

L-ATF (RALS 12 §). Avtal den 19 februari 1987 om arvode till konstmodeller.

Avtal 1987-02-23 om överföring av tjänster och tjänstemän på löneplan

SK till löneplan SB.

Avtal 1987-04-03 om löner m. m. för vissa statliga läkare m. fl. Beslut 1986-12-11 om höjning av professorslönerna fr. o. m. den 1 juli

1986. Selektiva åtgärder för professorer per den 1 juli 1986.

Övriga chefslöner.

Avtal 1985-09-24 om anställningsvillkor för vissa statliga läkare m. fl. Efter förslag från regeringen har riksdagen bemyndigat regeringen, eller

den myndighet regeringen i sin tur bemyndigar, att medge överföringar mellan anslag på statsbudgeten och mellan anslagsposter som har underställts riksdagen. Detta har bl.a. varit nödvändigt för att erforderliga resurser för handikappåtgärder skall kunna disponeras på det sätt riksdagen beslutade om i enlighet med förslag prop. 1980/81:100 bil. 12 (UbU 20,

rskr. 246). För att samma ordning skall kunna gälla även i fortsättningen behövs ett

bemyndigande av denna art. Regeringen bör därför föreslå riksdagen att lämna ett motsvarande bemyndigande för budgetåret 1988/89. 203

Statliga myndigheter har s.k. tjänstebrevsrätt, vilket innebär att myn-' Prop. 1987/88:100

digheterna kan skicka postförsändelser utan kostnad. Postverket ersätts Bil. 10 genom ett särskilt anslag under kommunikationsdepartementets huvudti- :

tel. I budgetpropositionen 1986 aviserades en översyn av tjänstebrevsrätts-.

systemet. En sådan översyn har bl. a. genomförts för datorcentralerna för

högre utbildning och forskning i Stockholm, Göteborg och Lund. Jag

föreslår mot denna bakgrund att tjänstebrevsrätten för dessa dras in

fr.o.m. den 1 juli 1988. Kompensation för vissa kostnader med anledning härav har jag beräknat i samband med pris- och löneomräkning. De förslag

som myndigheterna har fört fram i sina anslagsframställningar och som inte behandlas i det följande har jag med hänsyn till det statsfinansiella

läget eller av andra skäl inte tagit upp. :

Sammanfattning av budgetförslag för högskoleutbildning Medlen för grundläggande högskoleutbildning kommer vid bifall till mina förslag att fördelas på följande sätt.

Medel för grundläggande högskoleutbildning budgetåret 1988/89

AndamålMilj. kr.
Utbildning för tekniska yrken|927
Utbildning för administrativa. ekonomiska och sociala yrken413
Utbildning för vårdyrken660
Utbildning för undervisningsyrken -837
Utbildning för kultur- och informationsyrken244
Lokala och individuella linjer samt fristående kurser486
Gemensamta14
Summa3581

Medel för grundläggande högskoleutbildning budgetåret 1988/89

Högskoleenhet m. m. | Milj. kr.

Universitetet i Stockholm : 205.6 Tekniska högskolan i Stockholm 233,1 - Karolinska institutet 188.8

Högskolan för lärarutbildning i Stockholm - pe S p-

Danshögskolan SÅ Dramatiska institutet Konstfackskolan IRA

Konsthögskolan Musikhögskolan i Stockholm WW IN

Operahögskolan

DR WAR Teaterhögskolan

Högskoleutbildning på Gotland Universitetet i Uppsala ta 00 SO

2 NB

Högskolan i Eskilstuna/Västerås a

Högskolan i Falun/Borlänge NI

Högskolan i Gävle/Sandviken Högskolan i Örebro "Ito NIDE AO Universitetet i Linköping LE] Högskolan i Jönköping WD De

Universitetet i Lund > sl LA Högskolan i Halmstad - BUDA 20 204

Högskoleenhet m.m.Milj. kr.
Högskolan i Kalmar ". 44,0 Bil. 10
Högskolan i Kristianstad26,1
Högskolan i Växjö53,7
Högskoleutbildning i Blekinge"32
Universitetet i Göteborg. 407,7
Chalmers tekniska högskola169.7
Högskolan i Borås30,6
Högskolan i Karlstadbe 60,8
Högskolan i Skövde11,9
. Universitetet i Umeå211,7
Högskolan i Luleå150,4
Högskolan i Sundsvall/Härnösand45,8
Högskolan i Östersund21,9
Kommunal högskoleutbildning200.0
Ej fördelat |74.9
Summa3581,0

Budgetförslaget i det följande innebär att totalt omkring 5,1 miljarder kr. ställs till förfogande för grundläggande högskoleutbildning m. m. inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Fördelningen av detta belopp framgår av följande tabell.

Medel för grundläggande högskoleutbildning inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde Ändamål Milj. kr.

Högskolan — grundläggande högskoleutbildning 3581 — lokalkostnader | : 1459 — central myndighet . 102 Summa 5142

Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår :

riksdagen |

att bemyndiga regeringen att besluta om överföringar mellan an-

slag för högskolan i enlighet med vad jag har förordat.

Jag presenterar här vissa särskilda frågor inom grundläggande högskole- | utbildning. Jag kommer i det följande — omedelbart före min anmälan av anslaget D 15. Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete — att presentera vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning.

Översyn av högskolans anslagssystem I budgetpropositionen 1987 redovisades några utgångspunkter för den ' inledda översynen av högskolans anslagssystem (prop. 1986/87:100 bil. 10 | 205

s. 210, UbU 25, rskr. 317). För att uppnå en ökad långsiktighet i planering- — Prop. 1987/88: 100 en av högskolans verksamhet aviserades bl.a. att treåriga budgetramar = Bil. 10 borde införas fr. o. m. budgetåret 1990/91 för grundutbildningen. Beredningen av frågan om högskolans framtida styr- och anslagssystem

har ännu inte slutförts. Så snart detta beredningsarbete är avslutat avser

jag att återkomma till regeringen under våren med förslag till proposition. I propositionen om fortsatt decentralisering inom högskolan (prop.

1986/87:127, UbU 1987/88:1, rskr. 1) föreslogs en förenkling av högskolans anslagssystem som innebär att fortsättningsvis medel för lokala och

individuella linjer skall fördelas direkt till olika universitet och högskolor

och inte som tidigare via regionstyrelserna. I konsekvens härmed föreslogs att regionstyrelserna skulle avskaffas och att högskolestyrelserna genom

att få en majoritet av allmänföreträdare skulle ges bättre förutsättningar att

svara för ledningen av högskolornas verksamhet. Riksdagen har sedermera beslutat härom. Jag vill'i detta sammanhang informera riksdagen om att

jag avser att återkomma till regeringen med förslag till ändring av högsko-

leförordningen så att förslag till rektor på högskoleenhet alltid skall inhäm-

tas från valförsamling.

I prop. 1986/87:127 (s. 24) aviserade jag att benämningen enstaka kurser bör ersättas med benämningen fristående kurs. Den ändrade benämningen avses införas först fr. o. m. budgetåret 1988/89. I konsekvens härmed an-

vänds den ändrade benämningen i det följande.

Forskning och utveckling för högskolans eget behov

I den forskningspolitiska propositionen (prop. 1986/87:80, bil. 6, s. 7) uppehöll jag mig särskilt vid den roll som högskolans forskning och forskarutbildning spelar. Jag vill här anlägga ett något bredare perspektiv. Utan en väl fungerande grundläggande utbildning sker ingen återrekrytering och förs inte den internationella forskningens idéer och resultat med tillräcklig snabbhet ut i yrkesliv och samhälle.

Önskan om en fortgående ekonomisk, kulturell och social förnyelse ställer ökande krav på högskoleutbildningens omfattning, kvalitet och tillgänglighet i geografiskt avseende. Jag kommer senare att redovisa förslag vad gäller omfattning och ökad tillgänglighet.

Vad gäller utbildningens kvalitet är det en fråga som enligt min mening

bara marginellt kan påverkas genom centrala beslut. Det är visserligen sant

att ekonomiska åtgärder, t. ex. per capita-förstärkningar, kan ha betydelse och jag kommer senare att framlägga några sådana förslag om än av

begränsad omfattning. Central reglering av organisation och tillträde har

naturligtvis också betydelse. När allt kommer omkring är det emellertid inte sådana yttre faktorer som ensamma bestämmer den anda och det engagemang som utmärker arbetet i föreläsningssalar, i seminarierum, i bibliotek, i laboratorier och på kliniker. Uppmärksamheten behöver i

växande utsträckning riktas mot Aela det komplex av organisatoriska och ekonomiska förhållanden som bestämmer hur långt de studerande när i

riktning mot goda kunskaper, problemlösningsförmåga och självständigt

omdöme. 206

De instrument för uppföljning som sedan några år finns inom högskolan = Prop. 1987/88:100 — högskoleenheternas och UHÄ:s årliga verksamhetsberättelser — ger en = Bil. 10 god bild av det livliga utvecklingsarbete som pågår lokalt. Utvecklingsar-

bete bedrivs såväl när det gäller utbildningens former som när det gäller dess innehåll. Kursplanerna moderniseras för att vara i takt med den

internationella forskningens krav. Omfattande fortbildning och vidareut-

bildning av personalen pågår och experiment med nya former av decentraliserad utbildning och distansundervisning är vanligt förekommande.

Det är därför viktigt att centrala insatser på utvecklingsområdet inriktas

så att de stöder och stimulerar de initiativ som tas på lokal nivå. Inom

UHÄ finns två program som är av särskilt intresse i detta sammanhang:

forskningsprogrammet och personalutbildningsprogrammet. Båda programmen håller hög klass och bör enligt min mening utifrån sina förutsättningar yuerligare kunna bidra till att stimulera utvecklingsarbetet på lokal

nivå.

Forskningsprogrammet har trots sin relativt begränsade omfattning

verksamt bidragit till att göra den svenska forskningen om högskolefrågor

allmänt erkänd. Särskilt har jag fäst mig vid det oberoende och den internationella kringsyn som utmärker arbetet inom detsamma. Det är min bestämda övertygelse att en sådan inriktning är den som i längden bäst

gagnar också den mer praktiskt orienterade, svenska högskoledebatten. Personalutvecklingsprogrammet påverkar också det i betydande omfatt-

ning högskolans utvecklingsarbete. Programmet har under de senaste åren

i stor utsträckning varit inriktat mot personal i administrativa ledningsbe-

fattningar. Detta har enligt min bedömning höjt kvaliteten på ledningsfunk-

tionen inom högskolan. I det föregående har jag lagt särskild vikt vid

utvecklingen av utbildningen i högskolan. Det leder till slutsatsen att programmet nu i högre grad än tidigare bör inriktas på grundläggande, rent pedagogiska frågor i vad avser samspelet mellan lärare och studerande.

UHÄ:s arbetsuppgifter

I prop. 1986/87:99 om ledning av den statliga förvaltningen, den s.k. verksledningspropositionen, har regeringen lämnat förslag om åtgärder som syftar till förnyelse av den statliga förvaltningen. Bättre möjligheter skapas för regeringen att styra myndigheternas verksamhet i stort, samtidigt som myndigheterna i ökad utsträckning får ansvaret för utformningen

av den löpande verksamheten.

Efter riksdagens beslut i frågan (KU 1986/87:29, rskr. 226), vilket innebar att regeringens förslag i allt väsentligt bifölls, har regeringen fullföljt arbetet genom att besluta om en verksförordning (SFS 1987:1100) som

ersätter den hittills gällande allmänna verksstadgan. Verksförordningen

skall tillämpas i den omfattning som regeringen föreskriver. För vissa myndigheter kommer att behövas särskilda bestämmelser, som är specifika för en sådan myndighet och som ges i myndighetens instruktion. För

mitt vidkommande blir det därmed anledning att se över instruktionen för universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Jag vill för riksdagens informa-

tion här även ta upp vissa frågor som gäller UHÄ som central myndighet 207

för högskolan samt beröra vissa uppgifter som skall ankomma på ämbetet. — Prop. 1987/88: 100 Jag kommer också att beröra samspelet mellan UHÄ och de olika högsko- = Bil. 10

leenheterna. . .

I budgetpropositionen 1987 (prop. 1986/87:100, bil. 10, s. 219) förordade jag bl.a. delvis nya uppgifter för UHÄ., varvid uppgiften att initiera och

administrera olika former av uppföljning av högskolans verksamhet enligt

min mening borde bli en huvuduppgift. Riksdagen hade inte någon crinran häremot (UbU:25, rskr. 317). .

UHÄ har i samband med anslagsframställningen för budgetåret 1988/89 avgivit förslag om hur ämbetets framtida uppgifter inom utbildning och

forskning skall fullgöras. UHÄ diskuterar därvid fyra uppgifter:som

genomförare av statliga beslut, som beredningsorgan till regeringen, som .

företrädare för landets högskolor gentemot regeringen samt som företräda-

re för högskolan gentemot det övriga samhället.

Jag vill i detta sammanhang först erinra om bakgrunden till UHÄ:s

nuvarande organisation. Inför högskolereformen år 1977 sammanfördes de

centrala myndigheter eller delar av myndigheter, vilka dittills hade svarat för de utbildningar som kom att ingå i den nya högskolan. Det nya äm-

betsverket UHÄ hade redan fr. o. m. den 1 oktober 1976 fått i uppgift att förbereda högskolereformen i enlighet med 1975 års riksdagsbeslut (prop. 1975:9, UbU 17, rskr. 179) och att även leda genomförandet i enlighet med

prop. 1977:59 (UbU 20, rskr. 246). Organisationen och arbetsuppgifterna för det nya ämbetsverket anpassades I hög grad till den decentralisering av verksamhetsansvaret till universitet och högskolor som 1977 års reform innebar.

Som ett led i den fr. o. m. år 1977 genomförda planeringen av högskolans grundläggande utbildningar inom ramen för olika sektorer ingick i UHÄ:s organisation en planeringsberedning för varje yrkesutbildningssektor. Des-

sa skulle även svara för planeringen inom de närmast motsvarande fakul-

tetsområdena. I planeringsberedningarna har ingått företrädare för lärare, studerande och yrkesliv. Genom planeringsberedningarna erhöll UHÄ en

god kontakt med berörda intressen inom vart och ett av de olika sektorsoch fakultetsområdena. |

Den decentralisering som 1977 års högskolereform syftade till är i dag

väl etablerad. Sedan några år pågår, som jag tidigare har berört, en fortsatt

utveckling av högskolans anslags- och styrsystem. I detta sammanhang är

det angeläget, att UHÄ:s roll görs tydligare på ett sätt som svarar mot verksledningspropositionens intentioner. Därvid kan den samlade uppgif-

ten för UHÄ inte fullt ut renodlas till endera av de av UHÄ diskuterade uppgifterna. Det måste med nödvändighet bli fråga om att UHÄ fullgör

uppgifter inom var och en av de fyra kategorier som UHÄ har analyserat i sin skrivelse. |

Enligt UHÄ:s nuvarande instruktion (SFS 1976:702 jämte ändringar)

skall UHÄ följa utvecklingen på högskolans område såväl inom som utom

landet, svara för översiktlig och samordnad planering. ta initiativ för att

utveckla högskolans verksamhet samt därutöver främja, samordna och stödja verksamheten. Vidare skall UHÄ utarbeta underlag för riksdagens och regeringens beslut samt varje år avge förslag till anslagsframställning- 208

ar. Ämbetet är vidare central förvaltningsmyndighet på högskolans område med undantag för Sveriges lantbruksuniversitet. Bil. 10

UHÄ:s uppgifter enligt instruktionen överensstämmer i sina huvuddrag

med regeringens intentioner i verksledningspropositionen, varför det, enligt min mening inte finns anledning till mera genomgripande förändringar i detta avseende. Det är emellertid inte alltid möjligt att generellt överföra verksledningspropositionens och verksledningsförordningens regler till

högskolans område. Det beror på att UHÄ:s huvuduppgift är att vara

central myndighet för de självständiga högskoleenheterna. Vad som här

följer är ett antal kommentarer, som tar sikte på vad som särskilt utmärker

UHÄ.

Som central myndighet bör UHÄ genom sin instruktion ges i uppdrag att, utöver uppgiften att bereda olika frågor, även ansvara för uppföljning

och utvärdering samt utöva tillsyn över högskolan. Detta innebär bl. a. att UHÄ måste ikläda sig ett ökat ansvar när det gäller t.ex. ekonomisk

förvaltning samt tillse att bestämmelserna i högskoleförordningen och andra författningar tillämpas och efterlevs inom högskolan.

De nya regler som i enlighet med verksledningspropositionen skall gälla för myndigheterna innebär att myndighetens chef ansvarar för verksamheten. Universitetskanslern får därigenom ett ökat ansvar för UHÄ:s verk-

samhet. Inom en så vitt förgrenad verksamhet som högskolans bör emellertid styrelsen även i fortsättningen spela en viktig roll för ämbetets kontakter såväl med högskolans verksamhet som med det övriga samhället. Det är emellertid viktigt att styrelsens ledamöter gemensamt medverkar till att utforma UHÄ:s verksamhet och inte ser sig som representanter . för olika intressegrupper.

Den nuvarande beredningsorganisationen vid UHÄ med planeringsberedningar för de olika yrkesutbildningssektorerna har lagt grunden för en

stor del av högskolans nuvarande verksamhet. Organisationen har kritiserats för att den alltför mycket kommit att inrikta planeringen på verksam-

heten som sådan medan enhets- och regionalpolitiska synpunkter har kommit i skymundan. Det har samtidigt Jegat ett betydande värde i nuvarande organisation genom att den inneburit garantier för en fortlöpande bevakning av aktuella frågor inom alla sektors- och fakultetsområden. Problemet har enligt min mening varit att planeringsberedningarna har utselts av regeringen. Deras ställning i förhållande till den likaledes av

regeringen utsedda styrelsen har varit oklar. Jag anser, i enlighet med den

syn som har uttryckts i verksledningspropositionen, att den centrala regle-

ringen av vilka beredande organ som skall finnas inom UHÄ bör upphöra.

Det bör ankomma på UHÄ:s styrelse att besluta vilka beredningsorgan som skall finnas för att handlägga de frågor det här gäller. Härvid kan en mera flexibel beredningsorganisation övervägas.

Arbetet inom UHÄ är för närvarande organiserat inom fyra byråer, nämligen en byrå för utbildning och forskning, en utredningsbyrå, cn

antagningsbyrå samt en byrå för förvaltnings- och personalärenden. Jag finner inte anledning att nu föreslå en annan organisation, eftersom det

enligt min mening bör ankomma på UHÄ att komma in med förslag om ändringar som kan komma att behövas. 209

14 Riksdagen 1987/88. I suml. Nr 100. Bilaga 10

Utbildningsplanerna har hitintills fastställts av UHÄ, i förekommande Prop. 1987/88: 100

fall i samarbete med de myndigheter som utfärdar bestämmelser om legiti- Bil. 10

mation eller behörighet för berörda yrken. Utbildningsplanerna har varit ett viktigt instrument för förnyelse av högskolans utbildningsutbud och för att garantera en enhetlig kvalitet inom högskolan som helhet. I takt med den ökade decentraliseringen har emellertid utbildningsplanerna fått en allt

mindre styrande funktion. I stället har varje högskoleenhet själv fått ta

ansvaret för att utbildningen håller en hög kvalitet nationellt och internationellt sett och att utbildningen vid olika högskoleenheter kvalitativt sett

är jämbördig. I budgetpropositionen 1987 (prop. 1986/87:100, bil. 13,

s. 217) aviserade jag därför ett uppdrag till UHÄ att utreda för vilka

utbildningslinjer utbildningsplanerna skulle kunna slopas. UHÄ har däref-

ter i en särskild skrivelse föreslagit att samtliga utbildningsplaner i fortsätt-

ningen bör fastställas av den enskilda högskoleenheten.

För egen del anser jag det emellertid motiverat att bibehålla utbildningsplanerna för sådana utbildningar som är direkt inriktade mot yrken där det

finns olika former av officiellt fastställd legitimation eller behörighetskrav, dvs. framför allt inom sektorerna för utbildning för vårdyrken och undervisningsyrken. Härigenom kan för dessa yrkesområden på ett enkelt sätt

utbildningen anpassas till kraven för motsvarande yrken och befattningar. Men huvudskälet är givetvis att detta minskar risken för att de studerande

efter genomgången utbildning finner att de ej uppnått avsedd: behörighet. För förskollärare och fritidspedagoger finns för närvarande inga formella behörighetskrav. Frågan om ett eventuellt slopande av utbildningsplaner-

na för förskollärarlinjen och fritidspedagoglinjen bör emellertid övervägas

ytterligare.

I samband med att riksdagen tar ställning till en ny allmän utbildningslinje bör riksdagen utöver uppgifter om linjens benämning och studietidens längd även ta ställning till de övergripande målen för linjen. För de redan inrättade linjerna, vilka enligt föreliggande förslag fr o m budgetåret 1988/89 inte kommer att ha centralt beslutade utbildningsplaner, bör i stället anges övergripandé mål utifrån de tidigare riksdagsbesluten om inrättande av linjen. Jag avser att uppdra till UHÄ att inkomma med

förslag till mål för dessa linjer. |

Hemställan Regeringen hemställer

att riksdagen får tillfälle att ta del av vad jag här har anfört rörande

UHÄ:s arbetsuppgifter.

. Centrala och regionala myndigheter för högskolan Ban 1987/88: 100

Bil. 10 m.m.

D 1. Universitets- och högskoleämbetet

1986/87 Utgift 86 883 000 1987/88 Anslag 89.922 000 1988/89 Förslag 102 488 000

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) är central förvaltningsmyndighet för de statliga högskoleenheterna med undantag för Sveriges lantbruksuniversitet. UHÄ är dessutom central förvaltningsmyndighet för de övriga myndigheter som regeringen bestämmmer. För UHÅÄ gäller förordningen (1976: 702) med instruktion för universitets- och högskoleämbetet.

Anslagsfördelning

Anslag1987/88Beräknad ändring 1988/89
1. Förvaltningskostnader52 646 000+ 7952 000
2. Lokalkostnader, f6851 000- 274 000

3. Drift, underhåll och utveckling av data-

system för central antagning av

studerande, f 5925 000 + 62000 4. Utveckling m. m. av lokala system för

studiedokumentation, statistik och

antagning 4 121000 + 9042 000 5. Högskoleprov 3 770 000 + 910000 6. Centralt utvecklingsarbete och perso-

nalutbildning m. m.11112 000= 6055 000
7. Forskning om högskolan5497 000 : 89922 000+ 929000 +12 566 000

Universitets- och högskoleämbetet Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

1. Anslagsposten 4. Utveckling m. m. av lokala system för studiedokumentation, statistik och antagning får breddat ändamål och beloppet ökas temporärt. Den del av anslagsposten som avser kostnader för viss personal

inom UHÄ (295000 kr.) beräknas under anslagsposten. 1. Förvaltnings-

kostnader. Ny benämning: Administrativ utveckling (AU) i högskolan

(+4629 000 kr.). | .

2. Den del av anslagsposten 6. Centralt utvecklingsarbete och personal-

utbildning m. m. som avser UHÄ:s förvaltningsverksamhet beräknas un-

der anslagsposten 1. Förvaltningskostnader. Under anslagsposten 6 beräknas medel för personalutveckling inom högskolan (5 000 000 kr.). Ny benämning: Personalutveckling inom högskolan.

3. Besparing enligt huvudförslaget (—2 824 000 kr.). UHÄ hemställer att

medel för verksamhetens genomförande anvisas genom ett förslagsan-

slag för verksamheten under D 1. Universitets- och högskoleämbetet med . 211

92 605 000 kr.

Föredragandens överväganden Prop. 1987/88: 100

Jag vill först erinra om vad jag har anfört i det föregående vid min redovis- Bil. 10 ning av vissa för högskolan gemensamma frågor.

I prop. 1985/86: 100 (bil. 10 s. 205) redogjorde jag för beräkningen av ett huvudförslag med en real minskning av utgifterna under anslaget om 5 92

på tre år. Budgetåret 1986/87 uppgick besparingen i enlighet härmed till

127. Jag beräknar en besparing om 4'7Z på anslagsposterna 1, 2 och 6 för budgetåret 1988/89, varigenom besparingen slutförs (— 2 824000 kr.).

UHÄ har föreslagit vissa anslagstekniska förändringar som innebär att anslagsposten 1. Förvaltningskostnader tillförs medel motsvarande dem som innevarande år har beräknats under dels anslagsposten 4 och avser vissa lönekostnader (+295 000 kr.), dels anslagsposten 6 och avser utveck-

lings- och utredningsinsatser (+5 688 000 kr.), dels anslaget D 7. Vissa

särskilda utgifter inom högskolan m. m. anslagsposten 1 och avser värde-

ring av utländsk högre utbildning (+690000 kr.). dels sistnämnda anslag

anslagsposten 2 och avser lokal antagning (+188 000 kr.). Jag har beaktat dessa förslag i den redovisade ansiagsfördelningen.

UHÄ har föreslagit att anslagsposten 4 temporärt ökas för att det skall

bli möjligt att vid de skilda högskolorna snabbare få ta i bruk de administrativa system som nu utvecklas. Det är ur skilda synpunkter viktigt att så sker. Sett över en något längre period torde en tillfällig höjning nu innebära en reell besparing. Jag tar därför upp medel för ändamålet som en engångs-

anvisning (+4 767 000 kr.). Som en konsekvens av att anslagspostens ändamål breddas bör postens benämning ändras. På grund av vissa minskade omkostnader inom anslagsposten beräknar jag också en minskning av denna (—138 000 kr.).

I det föregående har jag redovisat min syn på UHÄ:s forskningsprogram. När professorn Stefan Björklund nu lämnar tjänsten som planceringschef vid UHÄ efter att tidigare varit rektor vid högskolan i Örebro är det

viktigt att ta till vara hans kompetens och erfarenhet inom programmet. Jag beräknar därför medel (+472000 kr.) för att han inom ramen för sin

tjänst vid universitetet i Uppsala odelat skall kunna bearbeta grundläggande frågor inom ämnesområdet statskunskap, särskilt högskolepolitik.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

(89922 000+12 566 000=)102 488 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Universitets- och högskoleämbetet för budgetåret 1988/89

anvisa ett förslagsanslag av 102488 000 kr.

D 2. Regionstyrelserna för högskolan

1986/87 Utgift 12 989 000 1987/88 Anslag 13 470 000 1988/89 Förslag 1000

iv [AD

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns upptaget ett förslagsan- Prop. 1987/88: 100 slag om 13470000 kr.till regionstyrelserna för högskolan. I prop. Bil. 10 1986/87: 127 om fortsatt decentralisering inom högskolan har regeringen föreslagit att regionstyrelserna skall upphöra fr. o. m. den 1 juli 1988. Riksdagen har beslutat i enlighet med förslaget (UbU 1987/88: I. rskr. I).

Anslagsframställning jämte komplettering härav har lämnats av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

UHÄ hemställer att

ett förslagsanslag D 2. Regionstyrelserna för högskolan för budgetåret 1988/89 skall finnas kvar.

Föredragandens överväganden Med hänsyn till gällande regler om anställningstrygghet m. m. på arbetsmarknaden kan vissa kostnader för personal m. m. som bör belasta detta anslag komma att uppstå under ett övergångsskede. Anslaget bör därför även för nästa budgetår finnas uppfört i statsbudgeten.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Regionstyrelserna för högskolan för budgetåret 1988/89

anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

D 3. Redovisningscentralerna vid universiteten

1986/87 Utgift1000
1987/88 Anslag1000
1988/89 Förslag1000

Genom anslaget regleras inkomster och utgifter för sex redovisnings-

centraler, en vid vart och ett av universiteten. Till redovisningscentralerna

är knutna samtliga högskoleenheter inom universitets- och högskoleämbetets verksamhetsområde samt vissa andra statliga myndigheter. Verksamheten bedrivs under inseende av riksrevisionsverket. Redovisningscentralerna beslutar i samråd med berörda myndigheter om taxor för sina tjänster. Var och en av redovisningscentralerna är självfinansierad.

Universitets- och högskoleämbetet föreslår att anslaget förs upp med oförändrat belopp.

Föredragandens överväganden

I enlighet med universitets- och högskoleämbetets förslag bör anslaget för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Redovisningscentralerna vid universiteten för budgetåret

1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

D 4. Datorcentralen för högre utbildning och forskning iProp. 1987/88: 100
StockholmBil. 10
1986/87 Utgift1000
1987/88 Anslag1000
1988/89 Förslag1000

Under anslaget redovisas inkomster och utgifter för verksamheten vid datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm. Centralen är knuten till regionstyrelsen för Stockholms högskoleregion och gemensam för universitetet i Stockholm, tekniska högskolan i Stockholm och karolinska institutet samt försvarets forskningsanstalt.

Universitets- och högskoleämbetet föreslår att anslaget förs upp med oförändrat belopp.

Föredragandens överväganden I enlighet med universitets- och högskoleämbetets förslag bör anslaget för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp.

Efter beslut av regeringen den 4 december 1986 har jag tillkallat en särskild utredare med uppgift att se över huvudmannaskap och yttre orga-

nisation vid Stockholms datorcentral, QZ. Utredaren har den 15 oktober

1987 avgivit sina förslag. Efter beslut av regeringen har jag tillkallat en särskild utredare med uppdrag att ytterligare bereda frågan om hur datorcentralen skall ombildas till ett dotterbolag till statliga DAFA Data AB. Jag - avser att senare föreslå regeringen att avge en proposition i frågan till riksdagen vid 1987/88 års riksmöte. I avvaktan på beslut i dessa frågor bör anslaget finnas uppfört i statsbudgeten även för budgetåret 1988/89.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stock-

holm för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

D 5. Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna

1986/87 Utgift 1316 947 000 1987/88 Anslag 1 344723 000 1988/89 Förslag 1459 060 000

Från "anslaget betalas innevarande budgetår utgifter för lokalhyror, bränsle, lyse och vatten samt övriga kostnader för fastighetsdriften vid de statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde, Institutet för internationell ekonomi, kungl. biblioteket, statens psykologisk-pedagogiska bibliotek och Nordiska institutet för samhällsplanering.

Från anslaget betalas även hyreskostnader för lokaler som har upplåtits för viss statlig verksamhet vid de kommunala undervisningssjukhusen.

Vidare betalas från anslaget subventioner till universitetsrestaurangverksamhet som bedrivs i lånefinansierade lokaler. 214

Anslagsfördelning ' : | Prop. 1987/88: 100

. | Bil. 10

Myndighet 1987/88 Beräknad ändring

. 1988/89

Lokalhyror Universitetet i Utgifter, f 172 257 000 + 6155 000 Stockholm Inkomster, f 1 100 000 Tekniska högskolan i Utgifter, f 127 723 000 + 30881 000 Stockholm Inkomster, f 2000000 Karolinska institutet Utgifter, f 76 286 000 + 9080 000 :

Inkomster. f 2700 000 Högskolan för lärar- Utgifter, f 32 298 000 + 5090 000 utbildning i Stockholm Inkomster, f 100 000 Danshögskolan Utgifter, f 1751 000 + 20 000 Dramatiska institutet Utgifter, f 5952 000 + 489 000 Grafiska institutet Utgifter, f 1117 000 + 74 000 och institutet för högre kommunikationsoch reklamutbildning Konstfackskolan Utgifter, f 14448 000 + 494000 Konsthögskolan Utgifter, f 6 149 000 + 656000 Musikhögskolan i Utgifter, f 8607 000 + 291000 Stockholm Operahögskolan i Utgifter, f 9298 000 + 319000 Stockholm

Teaterhögskolan i Utgifter, f 2827000 = + 329000

Stockholm : Datorcentralen för Utgifter, f 4945 000 + 77 000 högre utbildning och forskning i Stockholm Universitetet i Utgifter, f 164 126 000 + 13636 000 Uppsala Inkomster, f 2600 000 Högskolan i Utgifter, f 9 504 000 + — 167000 Eskilstuna/Västerås Inkomster, f 300 000 Högskolan i Falun/ . Utgifter, f 4825 000 + 26 000 Borlänge : Inkomster, f 75000 Högskolan i Gävle/ Utgifter, f 3 884 000 + 692 000 Sandviken Inkomster, f 125 000 Högskolan i Örebro Utgifter, f 18 596 000 - 232000

Inkomster, f 200 000 Universitetet i Utgifter, f 63 507 000 + 12664 000 Linköping Inkomster, f 2600 000 Högskolan i Jönköping Utgifter, f 4633 000 + 845000

Inkomster, f 75000 Universitetet i Lund Utgifter, f 201 562 000 + 3926 000

Inkomster, f "3500 000 Högskolan i Halmstad Utgifter, f 1993 000 + 3507 000

Inkomster, f 100 000 - Högskolan i Kalmar Utgifter, f 6775 000 + 2114000

Inkomster, f 300 000

Högskolan iUtgifter, f3453 000 + 348000
KristianstadInkomster, f50 000
Högskolan i Växjö = - Utgifter. fInkomster, f6528 000 + 27 000300 000

Myndighet 1987/88 Beräknad ändring Prop. 1987/88: 100 1988/89 Bil. 10

Universitetet I Utgitter, f 152 707 000 + 13730 000 ' Göteborg Inkomster, f 2700 000 Chalmers tekniska Utgifter, f 80.673 000 + 2009-000 högskola Inkomster, f 2 100000 Högskolan i Borås Utgifter, f 13 314000 + 189000

Inkomster, f 100 000

Högskolan i Karlstad Utgifter, f 11 887 000 - 402000

Inkomster, f 125 000 Högskolan i Skövde Utgifter, f 2234 000 + 1323000

Inkomster, f 100000 Universitetet i Umeå Utgifter, f 82835 000 - 3065 000

Inkomster, f 2 600 000

Högskolan i LuleåUtgifter, f Inkomster, f52 049 000 - 4031 000950 000
Högskolan i Sundsvall/ Utgifter, f8 193 000 + 4477 000
HärnösandInkomster, f100 000
Högskolan i Östersund Utgifter. fInkomster, f3 570000 + 3410 000100000
Nordiska institutetUtgifter, f1 120 000 + 45 000

för samhällsplanering Institutet för inter- Utgifter, f 488 000 + 149 000 nationell ekonomi Kungl. biblioteket Utgifter, f 11488 000 + 1877 000 Statens psykologisk- Utgifter, f 826 000 - 21000 pedagogiska bibliotek Forskningsinstitutet Utgifter, f - + 5254000 för atomfysik Kostnader för viss med fastighetstjänsten sammanhängande service 3595 000 - 3595 000 Subventioner till Utgifter, f - + 1313000 s.k. L-restauranger

1369 723 000 +114 337 000 Summa inkomster av upplåtelse av lokaler m. m. 25 000 000 of.

1344 723 000 +114 337 000

Universitets- och högskoleämbetet Anslagsframställning jämte komplettering härav har lämnats av universi-

tets- och högskoleämbetet (UHÄ).

De för budgetåret 1988/89 beräknade hyreskostnaderna fördelar sig en-

ligt följande sammanställning (tkr). |

Indexuppräknade Marknadsanpass- Lokal- Summa Prop. 1987/88: 100 lokalhyror . ning, ommätningar = förändringar Bil. 10

och lokalföränd-

ringar Statliga 1249 334 44147 1293 481 Inhyrda 171 588 587 6048 178223 Inom kommunala undervisningssjukhus 6025 6025 Summa 1426 947 44734 6 048 1477 729

UHA hemställer att

under ett förslagsanslag D 5. Lokalkostnader m. m. vid högskoleenhe-

terna för budgetåret 1988/89 anvisas I 469 042 000 kr..

Föredragandens överväganden

Vid mina beräkningar av anslaget har jag beaktat UHÄ:s förslag att kost-

nader för viss med fastighetstjänsten sammanhängande service nästa bud-

getår skall belasta de skilda ändamålsanslagen. Jag tar också under en särskild anslagspost upp medel för subventioner som skall utgå till univer-

sitetsrestaurangverksamhet som bedrivs inom lånefinansierade lokaler.

Vid min anmälan i det följande av anslaget till Manne Siegbahn institutet

för fysik (tidigare benämnt forskningsinstitutet för atomfysik), kommer jag

att beröra vissa frågor som rör institutets anslag. Jag tar under förevarande anslag upp medel för institutets lokalhyror.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

(1 344723 000 + 114337 000=) 1459 060 000 kr. |

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna för budget-

året 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1459 060 000 kr.

D 6. Vissa tandvårdskostnader

1986/87 Utgift 86 902 000 Reservation 515 630 1987/88 Anslag 88813 000 1988/89 Förslag 92353 000

Detta anslag avser den tandvård som bedrivs i anslutning till den odonto-

logiska utbildningen och forskningen vid karolinska institutet (enheten vid Huddinge) samt universitetet i Göteborg. Vidare utgår från anslaget vissa medel till den statliga tandsköterskeskolan vid universitetet i Göteborg samt till ersättning åt tandsköterskepraktikanter.

AnslagsfördelningProp. 1987/88: 100
Högskolenhet/Ändamål m. m.1987/88Beräknad ändring 1988/89Bil. 10
Karolinska institutet47919 000+2941 000
Universitetet i Göteborg40894 000+ 599 000
Utgift88 813 000+3 540 000

Uppbördsmedel Patientavgifter m. m. 23 835 000 of.

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet

(UHÄ).

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m.! Kostnad

budgetåret

1988/89

(tkr.) 3. Konsekvenser av tidigare beslu 3.1 Minskat antal platser på

tandläkarlinjen, UG - [848 Summa under 3 — 1848 Summa totalt —- 1848 ! UG = universitetet i Göteborg.

Föredragandens överväganden Riksdagen har bemyndigat regeringen att ändra ämnesinnehållet för tjäns-

terna som professor i endodonti och pedodonti vid universitetet i Göteborg (prop. 1986/87:80 bil. 6, UbU 26, rskr. 282). För att grundutbildningen

skall kunna organiseras på ett tillfredsställande sätt har universitetet föreslagit att en omfördelning görs av resurserna mellan anslaget Vissa

tandvårdskostnader och anslagen Utbildning för vårdyrken och Odontologiska fakulteterna. UHÄ har tillstyrkt förslaget. Jag biträder förslaget och: förordar en minskning av anslaget (— 472000 kr.) och kommer i det följande att föreslå en motsvarande ökning av anslagen Utbildning för

vårdyrken och Odontologiska fakulteterna.

Jag beräknar konsekvenser i enlighet med UHÄ:s förslag. Med hänvis-

ning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (88813000 +

3 540 000=) 92 353 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen förslår riksdagen att till Vissa tandvårdskostnader för budgetåret 1988/89 anvisa ett

reservationsanslag av 92353 000 kr.

D 7. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m.Prop. 1987/88: 100 Bil. 10
1986/87 Utgift11 988 000 Reservation7952 989
1987/88 Anslag9044 000”
1988/89 Förslag13 142 000

Under anslaget beräknas medel för bl. a. kostnader för internationalisering

av högskoleutbildningen.

Anslagsfördelning

Anstagspost "> 1987/88 Beräknad ändring

1988/89 1. Till universitets- och

högskoleämbetets disposition | . 5404 000 - 200000

2. Vissa kostnader för

lokal antagning651 000- 651 000
3. Till regeringens dispo-i
sition2989 000+4949 000
Utgift9 044 000+4 098 000

Detta anslag avser verksamhet inom högskoleområdet för vilken medel inte ställts till förfogande under annat anslag.

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet

(UHÄ).

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Prop. 1987/88: 100

Bil. 10

Ändamål Kostnad =" Ändamål Kostnad

budgetåret budgetåret

1988/89 1988/89

ftkr.) (tkr.)

2 Förändringar av anslagstek- 2.5 Medel för lokal antagning nisk natur . (medel för detta ändamål har 2.1 Medel för internationalise- beräknats under anslagen till ring (medel för detta ändamål yrkesutbildningssektorerna, har beräknats under sektors- anslaget D [. Universitetsutbildningsanslagen och D och högskoleämbetet samt 14. Bidrag till kommunal under anslagsposten I på högskoleutbildning m. m.) —-4231 detta anslag) - 651 2.2 Medel för värdering av utländsk högre utbildning (me- Summa under 2 -5 205 del för detta ändamål har be- 4 Budgetförslag räknats under anslaget D 1. 4.1 Anskaffning av ADB-utrust- Universitets- och högskole- ning m. m. (ny anslagspost, ämbetet) — 690 som ersätter den tidigare an- 2.3 Medel för lokal antagning slagsposten 2. Vissa kostna- (medel för detta ändamål har der för lokal antagning vid : för innevarande budgetår an- högskoleenheterna) +20 000 ice a ole ” vå detta ansleg) lagsposten 2 + 17 Summa under 4 +20000 2.4 Bidrag avseende Summa punkterna 2-4 +14795 högskoleföreträdare i internationella organisationer (medel för detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslaget H 1. Kulturellt utbyte med utlandet) + 250

UHÄ hemställer att

1. de redovisade förslagen till anslagstekniska förändringar genomförs, 2. 20000 000 kr. anvisas för anskaffning av ADB-utrustning m. m.,

3. under ett reservationsanslag D 7. Vissa särskilda utgifter inom hög-

skolan m. m. för budgetåret 1988/89 anvisas 23 839 000 kr.

Föredragandens överväganden

För innevarande budgetår finns under anslagsposten Till UHÄ:s disposition medel beräknade för internationalisering. Medlen används för högskolornas och de studerandes internationella verksamhet. UHÄ anser att den

internationella verksamheten nu utgör en naturlig del av högskolornas verksamhet och föreslår att ifrågavarande medel för internationalisering i fortsättningen anvisas under scktorsanslagen.

Integrationen och samarbetet mellan de europeiska länderna är i dag omfattande inom många verksamhetsområden. I framtiden kommer detta samarbete sannolikt att öka i betydande omfattning. Sveriges samarbete med EG-länderna kommer att fördjupas inte minst inom utbildningsområ-

det. Mot denna bakgrund är en fortsatt samordning av internationalisering- 220

en inom högskolans område nödvändig. Jag anser att UHÄ tills vidare Prop. 1987/88: 100 skall disponera och fördela medlen för internationalisering. Bil. 10 ' UHÅÄ föreslår att 690 000 kr. för värdering av utländsk högre utbildning,

vilka innevarande budgetår disponeras av UHÄ för en försöksverksamhet,

överförs till anslaget D 1. Universitets- och högskoleämbetet. Jag anser i likhet med vad utbildningsutskottet uttalat i betänkande 1986/87: 15 att denna försöksverksamhet med ekvivalering bör övergå till att bli permanent verksamhet och att medel bör anvisas i enlighet med UHÄ:s förslag.

Medel för lokal antagning vid högskoleenheterna anvisas under detta anslag, anslagsposten 2. Från anslagsposten bidrar UHÄ med att täcka kostnader i samband med den lokala antagningen som sker vid högskolor-

na. Av anslagsposten D 7.2 som innevarande år uppgår till 651000 kr. beräknas 117000 kr. som stöd till den lokala antagningen på högskolorna.

Medlen för detta beräknas under anslagsposten D 7.1 Under sektorsan-

slagen beräknas 346000 kr. för blanketter till den lokala antagningen.

Övriga medel på denna anslagspost, 188000 kr., beräknas för UHÄ:s

arbete med den lokala antagningen under anslagsposten D 1.1.

Under reservationsanslaget H 1. Kulturellt utbyte med utlandet dispone-

rar UHÄ anslagsposten 8. Bidrag avseende högskoleföreträdare i internationella organisationer, 250000 kr. UHÄ föreslår att motsvarande medel

för nästa budgetår ställs till UHÄ:s disposition under detta anslag, anslags- posten 1. De bidrag som lämnas är avsedda att täcka sådana merkostnader

som kan uppkomma när ett förtroendeuppdrag innebär mer omfattande insatser. Jag anser att de av UHÄ föreslagna anslagstekniska förändringarna innebär cen förenkling och biträder därför förslagen.

Tidigare har statsrådet Göransson beräknat medel under anslaget B 10.

Kopiering av litterära och konstnärliga verk inom skolområdet för kopi-

ering i skolorna. Han har vidare anfört att medel för kopieringsavtalet inom högskoleområdet bör beräknas under detta anslag.

Jag vill anmäla att avtal om viss förlängning av 1985 års avtal om

kopiering inom högskoleområdet träffats den 22 september 1987. Förläng-

ningsavtalet är ettårigt och gäller t. 0. m. den 30 juni 1989.

Enligt avtalet skall förskott för avtalsåret 1988/89 betalas med 5 100 000 kr. Den slutliga ersättningen för 1985 ärs resp. för 1987 års avtal skall baseras på en av statistiska centralbyrån (SCB) gjord undersökning. Undersökningen skall göras under tiden den I januari-den 31 december 1988.

I avvaktan på resultatet av nämnda kopieringsundersökning beräknar jag kostnaderna för kopieringen inom högskoleområdet till 5099000 kr.

Medel beräknar jag under anlagsposten Till regeringens disposition. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (9.044 000—4 098 000=)13 142 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

bemyndiga regeringen att utge den ersättning som följer av för-

längningsavtalet om kopiering inom högskoleområdet, |

till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret 221

1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 13 142 000 kr.

Grundläggande högskoleutbildning 5 up STB 100

u.

D 8. Utbildning för tekniska yrken

1986/87 Utgift 754042 615 Reservation 37 616978 1987/88 Anslag 815 141 000 1988/89 Förslag — —927503000

Detta anslag avser grundläggande utbildning för tekniska yrken vid de statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Under anslaget beräknas medel för allmänna utbildningslinjer och

påbyggnadslinjer inom sektorn. Under anslaget beräknas vidare medel för

försöksverksamhet med samordnad ingenjörsutbildning på mellannivå.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet/ändamål : 1987/88 Beräknad ändring m.m. 1988/89

Universitetet i Stockholm 29806 000 + 2550000 Tekniska högskolan i Stockholm 203 497 000 + 20952 000 Universitetet i Uppsala 47 643 000 + 4874000 Högskolan i Eskilstuna/ Västerås 6012 000 + 2854 000 Högskolan i Falun/ Borlänge 3 124 000 + 794000 Högskolan i Gävle/ Sandviken . 3047 000 + 2964 000 Högskolan i Örebro . 1422000 + 102000: Universitetet i Linköping 90 633 000 + 9061 000 Högskolan i Jönköping - - 2372 000 + 753000 Universitetet i Lund 134 589 000 + 13323 000 Högskoleutbildning i Blekinge 0 + 3330000 Högskolan i Halmstad : 1100 000 + "929000 Högskolan i Kalmar : 11143 000 + . 4336 000 Högskolan i Kristianstad 0 + 540000 Högskolan i Växjö | 2559 000 + 4764000 Universitetet i Göteborg 22019 000 + 2031 000 Chalmers tekniska högskola . 150929 000 + 17025 000 Högskolan i Borås | 5 543 000 + 381000 Högskolan i Karlstad 5234 000 + 2101 000

Högskolan i Skövde1 100000 + 943000
Universitetet i Umeå21952 000 + 3163 000
Högskolan i Luleå :” 57 158 000 + 9969000
Högskolan i Sundsvall/ Härnösand12261 000 + 3261 000
Högskolan i östersund0 + 540 000
Vissa kurser för aktiv sjöpersonal1998 000 + 122 000
Tekniskt basår0 + 700 000
Utgift815 141 000 +3112 362 000

Anslagsframställning jämte komplettering härav har avgivits av universi-

tets- och högskoleämbetet (UHÄ).

Sammantaget innebär ändringsförslagen följande.

Ändamål/höeskolee .m. Prop. 1987/88: 100 Andamål/högskoleenhet m. | Kostnad budget- Bil. 10 i

året 1988/89 (tkr.)

2 Förändringar av anslagsteknisk natur 2.1 Skyddsingenjörslinjen (medel har för innevarande budgetår anvisats under anslaget, D 13. Lokala och individuella linjer och enstaka kurser) HJ ' + 500 2.2 Med fastighetstjänsten sammanhängande service (medel har för innevarande budgetår anvisats under anslaget D 5. Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna) US. KTH, UU, ULi, UL, UG, CTH. UUm, HLu + 1017 2.3 Lokal antagning (medel har för innevarande budgetår anvisats under anslaget D 7. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.) US. KTH, UU, HE/V, HF/B, HG/S, ULi, HJ, UL, | HK, HV, UG, CTH, HB, HKs, UUm, HLu, HS/H + 93 2.4 — Gemensamma ändamål (medel har för innevarande budgetår anvisats under anslaget D 11. Utbildning för undervisningsyrken) HG/S, HK + 1380 2.5 Studerandehälsovård (beräknas under anslaget E 8.1 Bidrag till hälso- och sjukvård för: studerande) CTH - 68 2.6 Medel för internationalisering (har för innevarande budgetår anvisats under anslaget D 7. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m:) US. KTH, UU, HE/V, HF/B, HG/S, HÖ, ULi, HJ, UL, HH, HK, HV, UG, CTH, HB, HKs, HS, UUm, HLu, HS/H + 883

Summa under 2 : + 3805

3 Konsekvenser uv tidigare beslut 3.1 Enligt BP 85, åp i högre årskurser, KTH, UU, ULi, UL. CTH. UUm, HLu + 6402 3.2 — Enligt BP 86, åp i högre årskurser, UL, CTH + 603 3.3 Enligt BP 87, åp i högre årskurser, KTH, UL. HK, HLu, ” HS/H + 4551 3.4 — Enligt BP 87, övrigt 3.4.1 Teknisk fysiklinjen, UU Teknisk fysiklinjen, UUm Planeringsmedel, UUm = 300 3.4.2 Fysikerlinjen, UUm + 0 3.4.3 Maskintekniklinjen, HLu + 285 3.4.4 Driftingenjörslinjen, HK, UL + 1233 3.4.5 Produktionsteknikerlinjen, UL (30 npl på regionalpolitiska medel) + :0 Summa under 3 +12774

Ändamål/högskoleenhet m. m. Kostnad Prop. 1987/88: 100

1.2,3,4

budget- Bil. 10

året

1988/89

(tkr)

4 Budgetförslaget 4.0 Minskad administration, US, KTH, UU, HE/V. HF/B, HG/S,

HÖ, ULi, HJ, UL, HH. HK. HV, UG, CTH, HB, HKs, HS, UUm, HLu, HS/H — 1096

4.1 Ny matematisk-naturvetenskaplig linje och biotekniksatsning, :

US. UU, ULi. UL, UG, UUm + 2000 4.2 Basresurser 4.2.1 Civilingenjörsutbildning, KTH, CU, ULi,

UL, CTH, HLu + 2000 4.2.2 Ingenjörs- och teknikerutbildning, HF/B, HG/S. ULi, HH,

HV, HKs, HS, UUm, HLu, HS/ + 2000 4.2.3 Yrkesteknisk högskoleutbildning, KTH, HE/V, HE/B, HG/S,

ULi, HJ, UL. CTH, HB, HKs, HLu, HS/H + 500 4,3 — Driftteknikerlinjen, 80p, HE/V, HÖ + 630 4.4 Produktionsteknikerlinjen, 80p, (Skellefteå) HLu + 840 4.5 Industritekniklinjen (inr tillverkningsindustri) 60p, HS + 840 4.6 - Byggnadstekniklinjen (inr byggnadsindustri) 60p, CTH + 315 4.7 Väg- och vatlenbyggnadslinjen inordnas bland b-linjerna

(KTH, UL, CTH, HLu) + 0 4.8 Verkstadsingenjörslinjen, 80p, HS + 840 4,9 Elektrotekniklinjen. 180p, KTH + 0 4.10 — Skyddsingenjörslinjen, 80p (Se även 2.1) HJ + 340 4.11 Dataingenjörslinjen, 80p, HH. HK + 1155 4.12 — Industritekniklinjen (inr tillverkningsindustri) 60p (Norrkö-

ping) ULi + 840 4.13 — Tekniskt basår och dataingenjörslinjen, HK + 630 4.14 — Brandingenjörslinjen, omklassificering fr 100p till t20p, UL + 0

Summa under 4 +11834

Summa punkterna 2—4 +28413

I US=universitetet i Stockholm, KTH=tekniska högskolan i Stockholm, UU =universitetet i Uppsala, HE/V =högskolan i Eskilstuna/Västerås, HF/B= högskolan i Falun/Borlänge, HG/S=högskolan i Gävle/Sandviken, HÖ= högskolan i Örebro. ULi=universitetet i Linköping, HJ= = högskolan i Jönköping, UL=universitetet i Lund, HH=högskolan i Halmstad, HK =högskolan i Kalmar, HV =högskolan i Växjö, UG=universitetet i Göteborg, CTH=Chalmers tekniska högskola, HB=högskolan i Boräs. HKs=högskolan i Karlstad, HS=högskolan i Skövde, UUm=universitetet i Umeå, HLu=högskolan i Luleå, HS/H=högskolan. i Sundsvall/Härnösand. : > npl=nybörjarplatser. > åp = ärsstudieplatser. " BP= budgetproposition.

UHÄ hemställer att

1. en ny allmän utbildningslinje, linjen för byggnadsteknik, 60 poäng, inrättas fr.o.m. 1988-07-01,

2. en ny allmän utbildningslinje, linjen för industriell teknik, 60 poäng. inrättas fr. o. m. 1988-07-01, 3. samtliga nuvarande yrkestekniska högskolelinjer inom teknisk scktor läggs ner fr. o. m. 1988-07-01, | 4, en ny allmän utbildningslinje, skyddsingenjörslinjen, 80 poäng, inrättas

fr. o. m. 1988-07-01, 5. planeringsramar fastställs i enlighet med vad UHÄ förordat, 6. en ny allmän utbildningslinje, den matematisk-naturvetenskapliga linjen

160 poäng, inrättas fr. o. m. 1989-07-01, med avveckling av motsvarande

äldre linjer, se

7.under ett reservationsanslag D 8. Utbildning för tekniska yrken för Prop. 1987/88: 100

budgetåret 1988/89 anvisas 843 554 000 kr. med av UHÄ angiven fördelning Bil. 10

på anslagsposter.

Skrivelse har inkommit från Ingenjörsvetenskapsakademien om resurs-

läget för de tekniska högskolorna. |

Skrivelser har inkommit från Chalmers tekniska högskola samt från Arkitektförbundet, Sveriges Praktiserande Arkitekter och Svenska Arkitekters' Riksförbund om dimensioneringen av arkitektutbildningen.

Skrivelse har inkommit från Byggnadsindustrins yrkesnämnd om dimen-

sioneringen av byggnadsindustrilinjen.

Föredragandens överväganden Konsekvenser av tidigare beslut

När jag har beräknat medelsbehovet till följd av förändringar av antalet

nybörjarplatser budgetåren 1985/86—-1987/88 har jag använt den beräk-

ningsmodell avseende kostnaderna per utbildningsplats som har tillämpats under senare år.

Kvalitets- och dimensioneringsfrågor

Som jag framhöll i förra årets budgetproposition (prop. 1986/87: 100, bil. 10, s. 233) har omfattande åtgärder under de senaste åren vidtagits för att höja kvaliteten i civilingenjörsutbildningen. Resurserna för utbildningen har förstärkts med sammanlagt 41 milj. kr., utbildningen har omklassificerats från 160 till 180 poäng, och förstärkningar har skett av anslaget till

utrustning.

I årets anslagsframställning föreslår universitets- och högskoleämbetet

(UHÄ) fortsatta förstärkningar av basresurserna med sammanlagt 2 milj.

kr. för civilingenjörsutbildning, 2 milj. kr. för ingenjörs- och teknikerutbildning och 0,5 milj. kr. för yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH). Mot

bakgrund av de stora satsningar som redan har genomförts och med

hänsyn till det statsfinansiella läget är jag inte beredd att biträda UHÄ:s förslag.

En omfattande omstrukturering och förstärkning av den matematisk-

naturvetenskapliga utbildningen har föreslagits av UHÄ, som på regering-

ens uppdrag genomfört en samlad översyn av hela området. Även beträf-

fande den nuvarande YTH-utbildningen har UHÄ föreslagit en ändrad linjestruktur. Jag återkommer i det följande till dessa frågor.

UHÄ framhåller, liksom föregående år. att stor försiktighet bör iakttas

vad gäller utökning av antalet nybörjarplatser på civilingenjörslinjerna, framför allt med hänsyn till rekryteringssituationen på några års sikt. Även budgetåret 1988/89 bör främst ägnas åt konsolidering av utbildningen.

Förutom en utbyggnad av elektrotekniklinjen vid tekniska högskolan i Stockholm (KTH) med 60 nybörjarplatser — fr.o.m. 1989/90 — föreslår UHÄ inga dimensioneringsförändringar inom budgetförslaget; utanför ra-

men tar UHÄ dock upp en mindre utökning av arkitektlinjen och väg- och [5] in

IS Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga [0

Prop. 1987/88: 100 Bil. 10

Planeringsramar för sektorn för utbildning för tekniska yrken budgetåret [988/89

Utbildningslinje/poäng Stock- Uppsala — Eskils- Falun? Gävle! Örebro Lin- Jön-

holm tuna Borlänge Sand- köping/ köping

Västeräs viken Norr-

köping

Viss teknisk utbildning (a-linjer) Miljö- och hälsoskyddslinjen, 120 p

Summa

Viss civilingenjörsutbildning (b-linjer) Arkitektlinjen, 180 p 60!

Datatekniklinjen. 180 p 90! 120

Elektrotekniklinjen, 180 p 235! Farkosttekniklinjen, 180 p 90! Geoteknologilinjen, 180 p Industriell arbetsmiljölinjen, 180 p Industriell ekonomilinjen, 180 p 188 Kemitekniklinjen, 180 p 120! Lantmäterilinjen, 180 p 90! Maskintekniklinjen. 180 p 280! 20 Materialfysiklinjen, 180 p 45 Materialtekniklinjen, 180 p 90! Samhällsbyggnadstekniklinjen, 180 p Teknisk fysik-linjen,

180 p 120! 120

Teknisk fysik- och elektroteknik-linjen, 180 p 180 Väg- och vattenbyggnadslinjen, 180 p 100!

Summa 1275 — 165 | 608

Ingenjörsutbildning (b-linjer) Brandingenjörslinjen, 100 p Data- och elektroniklinjen, 80 p 30 30 30 Dataingenjörslinjen, 80 p 30 Driftingenjörslinjen, 80 p 30! : Sjöingenjörslinjen. 40 p Textilingenjörslinjen, 80 p Verkstadsingenjörslinjen, 80 p Summa 30 30 60 30

Prop. 1987/88: 100

Bil. 10

Utbildningslinje/pväng Lund? Ble- Halm- Kal- Växjö Göte- — Borås Karl- = Skövde Umeå = Luleå — Sunds- Summa

Malmö = kinge stad — mar borg stud vall! Härnosund

Viss teknisk utbildning (a-linjer) Miljö- och hälsoskyddslinjen, 120 p | 62 62 Summa 62 2

Viss civilingenjörsutbildning tb-linjer) Arkitektlinjen, 180 p 45 45? 150 Datatekniklinjen, 180 p 90 120? 90 510 Elektrotekniklinjen, 180 p 186 250? 671 Farkosttekniklinjen, 180 p | . 90 Geoteknologilinjen, 180 p 30 30 Industriell arbetsmiljölinjen, 180 p 30 30 Industriell ekonomi-

linjen, 180 p: 60:30 278
Kemitekniklinjen, 180 p 125100?345
Lantmäterilinjen. 180 p90

Maskintekniklinjen, 180 p 118 180" 140 838 Materialfysiklinjen, 180 p 45 Matertialtekniklinjen, 180 p 90 Samhällsbyggnadstekniklinjen, 180 p 30 30 Teknisk fysik-linjen, 180 p 67 100? 30 437 Teknisk fysik- och elektroteknik-linjen,

180 p 180

Väg- och vattenbyggnadslinjen, 180 p 90 105? 30 325 Summa 721 960 30 380 4139

Ingenjörsutbildning (b-linjer) Brandingenjörslinjen, 100 p 30 30 Data- och elektroniklinjen, 80 p 30 20 30 170 Dataingenjörslinjen, 80 p 45 30 30 : 30 30 195

Driftingenjörslinjen, 80 p 60 30 60? 30 210

Sjöingenjörslinjen, 40 p 24 30? 54 Textilingenjörslinjen,

80 p 15? 15

Verkstadsingenjörslinjen, 80 p 30 30

Summa 90 45 Il4 30 105 30 30 20 30 60 704

Prop. 1987/88: 100

Bil. 10

Utbildningslinje/poäng Stock- Uppsala Eskils- Falun? Gävle! Örebro Lin- Jön-

holm tuna/ Borlänge Sand- köping: köping

Västerås viken Norr-

köping

Teknikerutbildning (b-linjer)

Driftteknikerlinjen, 80 p 60! 60 30

Maskinteknikerlinjen,

80 p

Produktionstekniker-

linjen, 80 p 30

Textil- och konfektions-

tekniklinjen, 80 p

Summa 60 90 30

Yrkesteknisk utbildning YTH (b-linjer)” Byggnadsteknik-

Jinjen, 60 p .

Industriell teknik-

linjen, 60 p 60 920

Summa 60 0 0 90

Nautisk utbildning (b-linjer) Radiokommunikationslinjen, 60 p Sjökaptenslinjen, 40 p Styrmanslinjen, 80 p

Summa

Muatematisk-naturvetenskaplig utbildning (b-linjer) Biologlinjen, 120 p 607 68 18.

Biotekniklinjen", 40 p Datavetenskapliga

linjen, 160 p 60 30

Fiskevårdslinjen, 80 p

Fysikerlinjen, 120 p307 43
Geovetarlinjen, 120 p27: 40
Kemistlinjen. 120 p72 5818
Matematikerlinjen, 120 p 607 5520
Summa249 33698
Summa a- och b-linjer 1674 501 1503060 30 736 90

Prop. 1987/88: 100

Bil. 10

Utbildningshnje/poång Lund! Ble- Halm- Kal” Växjö Göte = Borås Karl- Skuvde Umeå = Luleå — Sunds- Summa

Malmo — kinge = stad — mar borg stad vallé Harnösand

Teknikerutbildning

(b-linjer) s Driftteknikerlinjen, 80 p 60 60 907 60 420

Maskinteknikerlinjen,

80 p 30 45! 75

Produktionstekniker-

linjen, 80 p30303060 180
"Fextil- och konfektions-|
tekniklinjen, 80 p60.60
Summa901201325 60-30120 735

Yrkesteknisk utbildning YTH (b-linjer)”

Byggnadsteknik-|
linjen, 60 p30"0 60
Industriell teknik--.
linjen, 60 p30 30/307 0 90 3090 30 510
Summa30 3060 0 90 23090 30 570

Nautisk utbildning "(b-linjer)

Radiokommunikations-

linjen, 60 p30oo30
Sjökaptenslinjen, 40 p244872
Styrmanslinjen, 80 p6060120
Summa"4108222

Matematisk-naturveten-

skaplig utbildning

(b-linjer) .
a soh
Biologlinjen, 120 p 75ST”46324
Biotekniklinjen", 40 p 101032

Datavetenskapliga

linjen. 160 p-30120
Fiskevärdslinjen, 80 p16716
Fysikerlinjen, 120 p35267146
Geovetarlinjen. 120 p 20207107
Kemistlinjen, 120 p45402416 273
Matematikerlinjen,ab|
120 p40"304531281
Summa22530 204Id16 1299

Summa a- och b-linjer — 1156 30 45 348 60 1572 60 150 60 253 500 226 7731

I Tekniska högskolan i Stockholm. i Universitetet i Stockholm. Chalmers tekniska högskola. "| Universiteret i Goteborg. Antagning vartannat år.

Universitetet i Göteborg. " Varav 60 avser Skelleftea. " Antagning tili Dertalet linjer sker var tredje termin. Här anges antalet . nybörjarplatser budgetåret 1988/89. M Avser Karlskrona. Påbyggnadshnje.

vattenbyggnadslinjen samt av maskintekniklinjen. Vidare föreslår UHÄ cen Prop. 1987/88: 100 utökning av ingenjörs- och teknikerutbildningarna med ca 170 nybörjar- Bil. 10

platser och av YTH med 75 platser.

UHÄ:s förslag beträffande väg- och vattenbyggnadslinjen bygger på en utredning som ämbetet genomfört med anledning av ett regeringsuppdrag

att se över linjens innehåll och dimensionering. UHÄ tramhåller att det

inte längre finns anledning att i formen för dimensioneringsbesluten särbehandla denna linje i förhållande till övriga civilingenjörslinjer. UHÄ föreslår därför att även väg- och vattenbyggnadslinjen inordnas bland (b)-linjerna. dvs. att planeringstalet anges som en riktpunkt inom total planeringsram för samtliga civilingenjörslinjer vid resp. enhet.

Jag delar UHÄ:s uppfattning. Enligt min mening finns det skäl att vidta samma åtgärd även för arkitektlinjen och lantmäterilinjen, som båda har ett nära samband med väg- och vattenbyggnadslinjen. Härmed blir det möjligt för de berörda högskolcenheterna att själva pröva möjligheterna till mindre förändringar av antagningstalen även till dessa linjer genom egna

dispositioner. Om riksdagen följer mitt förslag kommer därefter arkitekt-

linjen och samtliga civilingenjörslinjer att vara (b)-linjer.

För nästa budgetår räknar jag inte med någon ökning av civilingenjörsutbildningen utöver vad som följer av riksdagens tidigare ställningstaganden

beträffande materialteknisk civilingenjörsutbildning i Bergslagen (+45 ny-

börjarplatser) samt teknisk fysik-linjen i Umeå (30 nybörjarplatser, med samtidig avveckling av fysikerlinjen där). Jag kommer i det följande att förorda en ökning av antalet nybörjarplatser inom ingenjörs- och teknikerutbildningen (+80) och i YTH (+30) samt på kemistlinjen (+ 20 nybörjarplatser).

Förslag om försöksverksamhet med förstärkt ingenjörsutbildning i sam-

verkan mellan högskola och gymnasieskola har, som jag tidigare berört, lagts fram av en särskild arbetsgrupp inom departementet. UHÄ har i anslutning till gruppens arbete fört fram förslag om resurser för försöksverksamhet inom området under anslaget D 13. Lokala och individuella linjer och enstaka kurser. Jag tar i det följande upp denna fråga under förevarande anslag.

Mina förslag till planeringsramar redovisar jag + det följande. Därvid anges planeringsram per linje och högskoleenhet (a) eller per grupp av

linjer och högskolcenhet tillsammans med beräkningsunderlaget i form av

beräknad antagning per linje och högskoleenhet inom parentes (b).

Jag går nu över till frågor som rör vissa utbildningslinjer och utbildningsområden.

Matematisk-naturvetenskaplig utbildning

Regeringen uppdrog i maj 1986 till UHÄ att lägga fram förslag till en

långsiktig samlad planering av de matematisk-naturvetenskapliga utbild-

ningarna. UHÄ har i september 1987 lämnat sina förslag med anledning av

uppdraget. Förslagen, som bygger på en utredning som genomförts av UHÄ (UHÄ-rapport 1987:6), innebär att de nuvarande fem matematisk-

naturvetenskapliga utbildningslinjerna — matematikerlinjen, biologlinjen, 230

fysikerlinjen, geovetarlinjen och kemistlinjen — vid universiteten ersätts Prop. 1987/88: 100 av en enda, den matematisknaturvetenskapliga linjen, samtidigt som ut- — Bil. 10 bildningen förlängs från tre till fyra år. Den totala kostnaden för genomförandet beräknas av UHÄ till 23 milj. kr.. fördelade över en femårsperiod.

Utbildningen på den nya linjen föreslås bli organiserad med två separata ingångar, den ena matematisk-fysisk och den andra kemisk-biologisk-geovetenskaplig. Utbildningen inom resp. ingång inleds med ett tvåårigt basblock, varefter den studerande kan välja mellan fyra avslutande huvudinriktningar. Studierna avslutas med filosofie magister-examen, men det föreslås också bli möjligt att avlägga en fil. kand-examen efter tre års studier. De högskolor som så önskar föreslås även få möjlighet att ordna en etappavgång med högskoleexamen efter tre år. Övergång till forskarutbildning skall enligt förslaget normalt ske efter fullgjord fyraårig utbildning.

UHÄ har inte föreslagit någon förändring av övriga allmänna linjer inom det matematisk-naturvetenskapliga området, dvs. biotekniklinjen (påbyggnadslinje), den datavetenskapliga linjen, fiskevårdslinjen och miljö- och hälsoskyddslinjen. I regeringens uppdrag ingick att UHÄ särskilt skulle pröva det förväntade behovet av matematisk utbildning i förhållande till behovet av datavetenskaplig utbildning. UHÄ har nu anmält att ämbetet kommer att se över hela det datavetenskapliga området i särskild ordning, med anledning av de synpunkter som kommit fram under det hittills genomförda utredningsarbetet.

Enligt UHÄ:s förslag skall den nya matematisk-naturvetenskapliga linjen inrättas fr. o. m, läsåret 1989/90. En övervägande remissopinion har ställt sig positiv till huvuddragen av de föreslagna förändringarna, däribland samtliga universitet.

För egen del anser jag att det nu är motiverat att stärka den matematisknaturvetenskapliga utbildningen i landet, och UHÄ:s förslag utgör enligt min mening en god grund för detta. Utbildningen ges med den föreslagna uppläggningen en betydligt större bredd än dagens utbildningslinjer. Samtidigt innebär konstruktionen med en enda utbildningslinje, men med skilda ingångar, att det kommer att bli enklare för högskolorna själva att inom denna ram pröva nya utbildningskombinationer; det fortsatta utvecklingsarbetet kommer att kunna bedrivas lättare och mera flexibelt.

Den fortsatta planeringen bör inriktas på att en ny utbildningslinje, den matematisk-naturvetenskapliga, om 160 poäng, inrättas den 1 juli 1989, med samtidig avveckling av de nuvarande matematisk-naturvetenskapliga utbildningslinjerna i enlighet med UHÄ:s förslag. Den reella kostnaden för denna förlängning av utbildningen får prövas i det årliga budgetarbetet: den bör dock beräknas med hänsyn till att ett inte obetydligt antal studerande redan i dagens situation utnyttjar möjligheten att komplettera sina linjestudier med hjälp av fristående kurser.

Det ankommer på UHÄ att fastställa den examensbenämning som skall knytas till den nya utbildningslinjen. Då filosofie magister tidigare varit examensbenämning för ämneslärarutbildningarna finner jag dock denna benämning mindre lämplig i förevarande sammanhang.

UHÄ:s förslag innebär att den nya matematisk-naturvetenskapliga utbildningslinjen förläggs till universiteten. UHÄ föreslår att nu matemati- 231

kerlinjen i' Växjö och kemistlinjen i Sundsvall/Härnösand tills vidare bibe- Prop. 1987/88: 100 hålls. Det är enligt min mening angeläget att den nuvarande kompetensen Bil. 10 inom dessa områden vid de båda tHögskolorna bibehålls och ges möjlighet till fortsatt utveckling. Jag förutsätter att UHÄ återkommer med förslag härom.

Jag återkommer senare: under avsnittet Teknisk fysik-linjen till frågan | om den matematisk-naturvetenskapliga utbildningslinjens anordnande vid universitetet i Umeå.

UHÅÄ har föreslagit att resurser för utvecklingsarbete och försöksverksamhet ställs till förfogande under budgetåret 1988/89. Den omläggning av utbildningen som jag föreslagit kommer att ställa stora krav på sådana insatser, och jag beräknar därför rnedel för detta (+1770 000 kr., varav 1000 000 kr. som ett engångsbelopp).

Utbildning inom bioteknikområdet Med anledning av förslag från universitetet i Uppsala om inrättande av en ny bioteknisk civilingenjörsutbildning har UHÄ framhållit, att en förstärkning av bioteknikområdet är mycket angelägen men att den lämpligast och snabbast kan komma till stånd i form av inriktningar på befintliga linjer eller som påbyggnadsutbildningar. För att skapa en rekryteringsbas för sådana föreslår UHÄ att kemistlinjen i Uppsala och i Lund utökas med vardera 10 platser fr. o. m. budgetåret 1988/89. Jag delar UHÄ:s bedömning av vikten av en utbyggnad av bioteknikområdet och beräknar medel i enlighet med förslaget (+230 000 kr.)

Utbildning inom det materialtekniska området I föregående års budgetproposition (prop. 1986/87: 100 bil. 10,'s. 242) redovisade jag den planering som skett för en materialteknisk civilingenjörsutbildning inom ramen för projektet ” Bergslagens tekniska högskola”, och föreslog att sådan utbildning fr. o. m. budgetåret 1988/89 skulle förläggas till universitetet i Uppsala för att genomföras i samverkan mellan universitetet samt högskolorna i Falun/Borlänge och Gävle/Sandviken. Regeringen uppdrog senare åt UHÄ att lägga fram m förslag till hur utbildningen skall bedrivas.

UHÄ framhåller i sitt förslag att stor restriktivitet hittills iakttagits när det gäller att inrätta nya allmänna utbildningslinjer inom olika områden. I stället bör olika specialområden kunna tillgodoses genom studieinriktningar inom ramen för breda utbildningslinjer. Den för närvarande svaga rekryteringen till materialtekniklinjen vid KTH talar enligt UHÄ:s mening mot att anordna denna linje även vid universitetet i Uppsala. UHÄ har därför stannat för att föreslå att den planeräde nya materialtekniska utbildningen anordnas genom att teknisk fysiklinjen i Uppsala utökas med 45 platser.

För egen del ser jag — som jag framhöll redan i förra årets budgetproposition — förslaget om en materialteknisk civilingenjörsutbildning i samverkan mellan universitetet i Uppsala och högskolorna 'i Falun/Borlänge och Gävle/Sandviken som en modell med utbildningspolitiskt intressanta in- [NS [ND

slag. Utbildningen kommer genom denna samverkan att ha en från teknisk Prop. 1987/88: 100 fysik-linjen i övrigt avvikande uppläggning och jag finner det naturligt att Bil. 10 den ges en egen identitet. I enlighet med förslag från universitetet i Uppsala och de båda högskolorna föreslår jag att en ny allmän linje, matcrialfysiklinjen om 180 poäng, inrättas den 1 juli 1988 och anordnas med 45 nybörjarplatser vid universitetet i Uppsala med den avslutande delen förlagd dit samt till högskolorna i Falun/Borlänge öch Gävle/Sandviken.

Utbildningen kommer inledningsvis att finansieras med medel som jag har beräknat i propositionen 1987/88:64 om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland.

Jag framhöll i förra årets budgetproposition att möjligheterna också borde övervägas att, som ett komplement till en civilingenjörsutbildning i Uppsala, förlägga några av de mera tillämpade delarna av materialtekniklinjen vid KTH till högskolorna i Falun/Borlänge och Gävle/Sandviken. UHÄ redovisar nu att direkta överläggningar tagits upp mellan företrädare för KTH och universitetet i Uppsala om möjligheterna till en bred samverkan inom det materialtekniska området. Jag finner det mycket tillfredsställande att dessa kontakter har tagits, och utgår från att de kommer att föras vidare av de berörda högskoleenheterna.

Utbildning inom data- och elektronikområdet m.m. I de båda senaste årens budgetpropositioner har jag framhållit angelägenheten av att kompetensuppbyggnaden inom data- och elektronikområdet fortsätter och att jag därför sett mycket positivt på de initiativ som har tagits från näringsliv och myndigheter för att i samverkan skapa centra för : detta ändamål. Därvid har jag särskilt nämnt elektronikcentrum i Kista resp. Lund.

Uppbyggnaden av elektronikcentrum i Kista fortgår planenligt. Inflyttning i de nya lokalerna pågår sedan hösten 1987, och utrustning — gemensam datorutrustning och utrustning för processlaboratorium, radiolaboratorium samt för mätteknik-, elektronik- och datortekniklaboratorium — har ställts till förfogande av näringslivet.

Vad avser utbildningsinsatserna i anslutning till Kistaprogrammet har riksdagen tidigare beslutat om en utbyggnad av datatekniklinjen vid KTH med 30 platser fr. o. m. budgetåret 1987/88. I planeringen för Kista har vidare ingått en utökning av elektrotekniklinjen vid KTH med 60 platser.: Jag räknar för egen del med att en sådan utökning skall kunna genomföras med 30 platser fr. o. m. budgetåret 1989/90 och med ytterligare 30 platser fr. o. m. budgetåret 1991/92. Denna förstärkning av utbildningskapacitetén gör det möjligt att förlägga delar av civilingenjörsutbildningen vid KTH till elektronikcentrum, och enligt vad jag inhämtat avser KTH att redan hösten 1988 förlägga utbildning svarande mot 75 årsstudieplatser till Kista.:

Det är enligt min mening angeläget att den resursuppbyggnad söm nu sker vid elektronikcentrum i Kista även utnyttjas för att åstadkomma fortbildning och vidareutbildning för yrkesverksamma samt påbyggnadsutbildning inom data- och elektronikområdet. Jag kommer därför att under anslaget D 13. Lokala och individuella linjer samt fristående kurser beräk- ET

na medel svarande mot sammanlagt 40 årsstudieplatser för sådana insatser Prop. 1987/88: 100 vid KTH. Inför budgetåret 1989/90 bör vidare resurser kunna ställas till Bil. 10

förfogande för en utbyggnad av den lokala linjen för elektronik och datateknik med 30 platser: härvid måste dock hänsyn tas till de förslag som kan

komma att läggas fram som ett resultat av pågående utredningsarbete om samordnad ingenjörsutbildning på mellannivå. Jag redovisade i förra årets budgetproposition läget beträffande den satsning på bl. a. mikroelektronik vid universitetet i Lund som ingår i den

förstärkning riksdagen tidigare beslutat om av högre utbildning i sydsveri-

ge med sammanlagt 24 milj. kr. under budgetåren 1986/87 — 1989/90. I

denna satsning ingick bl. a. en utökning av platsantalet på elektroteknik-

linjen i Lund med 30 platser. Som jag då framhöll hade det inte varit möjligt att få det stöd från det skånska näringslivet till utrustningskostnaderna som

påräknats vid riksdagens tidigare beslut. Jag förordade dock att antalet

nybörjarplatser på linjen skulle ligga kvar på den högre nivån tills vidare.

och riksdagen gjorde ingen erinran häremot.

Universitetet i Lund har under våren 1987 redovisat cen verksamhetsplan för de utbildningsinsatser som avsetts ingå i totalramen om 24 milj. kr. Det

framgår av detta förslag att starten för flertalet utbildningar måste senareläggas ytterligare, bl.a. med hänsyn till lokal- och utrustningsfrågorna.

Utbildningarnas genomförande kommer därför att sträcka sig över en längre tidsperiod än vad som förutsattes i riksdagsbeslutet. Regeringen har genom beslut i juni 1987 medgivit att universitetet i Lund

får disponera högst 16,7 milj. kr., avseende kostnader budgetåren 1986/87 t.o. m. 1989/90, av den totala ramen. Dessa medel avsågs för bl.a. 30

nybörjarplatser på elektrotekniklinjen 1986/87 resp. 1987/88, för påbyggnadsutbildning inom området maskinteknik samt för 30 nybörjarplatser på

verkstadsindustrilinjen (fr. o. m. vårterminen 1988) och 30 nybörjarplatser

på produktionsteknikerlinjen 1988/39 och ytterligare 30 1989/90. I regering-

ens beslut angavs vidare att den fortsatta planeringen borde utgå från att driftingenjörslinjen får ytterligare 30 nybörjarplatser 1990/91 samt att antalet nybörjarplatser i produktionsteknikerlinjen fr. o. m. samma år bör vara

30.

Jag avser att återkomma till regeringen med förslag om dispositionen av återstående medel inom den avsatta totalramen sedan universitetet inkommit med redogörelse för användningen av de tilldelade medlen. I detta sammanhang kommer jag att ta ställning till frågan om ytterligare antagning till elektrotekniklinjen, och till fortsatt påbyggnadsutbildning inom det maskintekniska området, efter 1987/88. Jag kommer därvid även att ta

hänsyn till det intresse det skånska näringslivet har visat för dessa utbildningar genom att ge ytterligare bidrag till utrustningskostnaderna. UHÄ har föreslagit att dataingenjörslinjen utökas med 15 platser vid

högskolan i Halmstad samt att den anordnas med 30 platser vid högskolan i Kalmar. Jag beräknar medel för denna utbyggnad (+ 1 155 000 kr.).

Teknisk fysik-linjen Prop. 1987/88: 100

Bil. 10

Jag tog i förra årets budgetproposition upp ett förslag från universitetet i Umcå om att ersätta den nuvarande fysikerlinjen vid universitetet med teknisk fysik-linjen, med en inriktning mot gränsområdet mellan tysik, kemi och den moderna molekylärbiologin med tillämpningar inom biotekniken. Jag framhöll därvid att den grundläggande planmässiga arbetsför-

delningen mellan högskolan i Luleå och universitetet i Umeå bör bestå

även i framtiden, men att det finns starka närings- och sysselsättningspolitiska skäl som talar för en civilingenjörsutbildning i Umeå med en sådan inriktning som universitetet föreslagit. Den fortsatta planeringen borde därför inriktas på att teknisk fysik-linjen anordnas med 30 nybörjarplatser

vid universitetet i Umeå fr. o. m. budgetåret 1988/89, med samtidig avveck-

ling av fysikerlinjen. Riksdagen lämnade detta uttalande utan erinran, men betonade att den planerade utbildningen i så stor utsträckning som möjligt borde anpassas till de utbildnings- och forskningsmässiga förutsättningar som redan finns vid universitetet i Umeå (UbU 1986/87: 16, rskr. 216).

Sedan regeringen uppdragit åt UHÄ att planera anordnandet av teknisk fysik-linjen i Umeå har UHÄ i oktober 1987 inkommit med förslag i

anledning av uppdraget. UHÄ anför att förutsättningarna för teknisk fy-

sik-utbildning i Umeå förändrats avsevärt sedan riksdagsbeslutet, dels

genom det förslag om ny naturvetarutbildning som utarbetats, dels genom den samverkan som universitetet i Umeå och KTH planerat inom det elektrotekniska området. UHÄ framhåller att svårigheter kan uppstå att rekrytera ett tillräckligt antal studerande till de olika utbildningar som planeras inom den tekniska sektorn i Umeå. UHÄ föreslår mot denna bakgrund dels att den föreslagna nya matema-

tisk-naturvetenskapliga utbildningslinjen i dess helhet inrättas vid universi-

tetet i Umeå redan fr. o. m. budgetåret 1988/89, dels att möjligheterna utreds att i Umeå anordna en gemensam inledande civilingenjörsutbildning

i teknisk fysik och elektroteknik med en avslutande inriktning mot teknisk fysik (i samverkan med högskolan i Luleå) eller en avslutande inriktning

mot elektroteknik (elkraft) förlagd till KTH.

För egen del vill jag anföra följande.

Jag är, mot bakgrund av de skäl för linjens inrättande som jag tidigare

angivit, inte beredd att föreslå riksdagen att ändra sitt tidigare ställningstagande i denna fråga. De samverkansmöjligheter med högskolan i Luleå och med KTH som har redovisats av UHÄ är värdefulla för att åstadkomma

den ingenjörsmässiga inriktning av utbildningen i Umeå som jag redan

föregående år framhöll som önskvärd, och de bör kunna utvecklas vidare.

Frågan om förutsättningarna för den matematisk-naturvetenskapliga linjens anordnande i dess helhet vid universitetet i Umeå fr. o. m. budget-

året 1989/90 får prövas under det fortsatta planeringsarbetet.

Jag föreslår alltså att teknisk fysik-linjen anordnas med 30 nybörjarplat-

ser vid universitetet i Umeå fr. o. m. budgetåret 1988/89 samt att fysiker-

linjen vid universitetet avvecklas från samma tidpunkt. Jag räknar med att

utbildningen under 1988/89 kan bedrivas inom oförändrad kostnadsram.

[NS

Förstärkt ingenjörsutbildning Prop. 1987/88: 100

Bil. 10

Som jag tidigare anfört är en förstärkning av den tekniska utbildningen på mellannivå angelägen. En arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet har haft till uppgift att särskilt studera förutsättningarna för att på sikt föra all

teknisk utbildning på mellannivå till högskolan samt att föreslå en lämplig

utbyggnadstakt. Arbetsgruppen skall redovisa sina slutliga förslag senast den I5 mars 1988, men har också haft till uppgift att i en första utredningsetapp bedöma pågående försöksverksamhet samt föreslå eventucll förändring eller utökning av denna.

Den redan pågående försöksverksamheten inom detta område omfattar dels försöksverksamhet med ett femte år på gymnasieskolans fyraåriga tekniska linje (T-linjen) i Kronobergs och Blekinge län, dels ett av UHÄ och skolöverstyrelsen gemensamt initierat utvecklingsarbete för samverkan mellan högskola och gymnasieskola på fem orter (Borlänge, Jönköping, Karlstad, Skellefteå, Stockholm/kommunerna i södra Stockholms

län), dels slutligen den påbyggnadsutbildning ovanpå T- linjen i form av 40-poängskurser inom högskolan som påbörjats under budgetåret 1987/88 efter förslag i prop. 1986/87: 100 (s. 293). Sistnämnda slag av kurser har

efter beslut av resp. regionstyrelse inrättats i Haninge, Södertälje, Visby, Skellefteå, Trollhättan, Härnösand och Örnsköldsvik.

Arbetsgruppen har i september 1987 redovisat sina förslag med anledning av den första utredningsetappen (DsU 1987:12, ”Försök med samordnad ingenjörsutbildning på mellannivå”'): Förslagen innebär sammanfattningsvis:

— att försöksverksamheten med femårig utbildning på gymnasieskolans T-linje i Kronobergs och Blekinge län förändras så att de två avslutande åren fr. o. m. 1988/89 överförs till högskolan:

— att den pågående försöksverksamheten med 40-poängskurser inom

högskolan som påbyggnad på T-linjen fortsätter även läsåret 1988/89 på

samma orter, i Härnösand och Örnsköldsvik i utökad omfattning;

— att motsvarande försöksverksamhet inleds på ytterligare 8 orter:

samt att ny försöksverksamhet med tvåårig högskoleutbildning som

bygger på tredje årskursen av T-linjen inleds på 19 orter.

Den nya försöksverksamheten med tvåårig högskoleutbildning föreslås på resp. ort ersätta motsvarande antal intagningsplatser på den fjärde årskursen av gymnasieskolans T-linje.

Arbetsgruppen har utarbetat sina förslag i nära kontakt med berörda

kommuner och högskoleenheter. Härvid har det framgått att förslagen har

ett brett stöd, och att kommuner och högskolor genomgående är beredda till en sådan samverkan som jag bedömer önskvärd och nödvändig.

UHÄ har i sin anslagsframställning förespråkat att den fortsatta försöksverksamheten enbart skall avse tvåårig högskoleutbildning som bygger på tredje årskursen av T-linjen. Jag är inte beredd att nu, innan arbetsgruppen har redovisat sina slutliga ställningstaganden och dessa har remissbehandlats. följa UHÄ:s förslag i detta avseende. |

UHÄ och arbetsgruppen har föreslagit att resurser för försöksverksamheten beräknas under anslaget D 13. Lokala och individuella linjer samt 236

fristående kurser. Jag har dock stannat för att beräkna resurser för mitt Prop. 1987/88: 100 förslag i det följande under förevarande anslag. Föreskrifterna i högskole- Bil. 10

förordningen om fristående kurser resp. lokala linjer bör dock enligt min mening kunna tillämpas i övrigt för 40-poängskurser resp. för de tvååriga utbildningarna under försöksperioden.

Jag har beräknat medel för utökad försöksverksamhet med samordnad ingenjörsutbildning på mellannivå under budgetåret 1988/89 (+ 22 640 000 kr., varav 14277000 kr. som överföring från anslaget B 19. Bidrag till

driften av gymnasieskolor). I prop. 1987/88: 64 om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland har jag tidigare beräknat medel för 40-poängskurser i Borlänge och Ludvika under budgetåret 1988/89. Sammantaget innebär detta att följande utbildningar kan anordnas (med 30 nybörjarplatser per utbildning när inget annat anges):

Högskola! ort utbildning

tvååriga utbildningar KTH Huddinge el-teleteknik KTH Södertälje maskinteknik KTH Visby maskinteknik HE/V Eskilstuna maskinteknik HE/V Västerås elteknik HE/V Katrineholm installationsteknik/VVS HF/B Borlänge maskinteknik — CAD/CAM HG/S Bollnäs teleteknik HG/S Hudiksvall maskinteknik ULi Linköping el-teleteknik ULi Norrköping elkraft-reglerteknik HJ Jönköping maskinteknik HKr Hässleholm el-teleteknik HH Halmstad maskinteknik HKs Karlstad produktionsingenjör UUm Umeå kemiteknik/bioteknik HLu Skellefteå elteknik — elektronik/data HS/H Sundsvall maskinteknik/konstruktion HÖs Östersund = maskinteknik 40-poängskurser HE/V Nyköping maskinteknik HE/V Ludvika elkraft HF/B Borlänge CAD/CAM HG/S Gävle VVS-teknik CTH Uddevalla elektroteknik CTH Trollhättan elektroteknik HKs Karlstad datateknik/bygg HLu Kiruna elteknik HS/H Härnösand maskinteknik (15 platser) HS/H Örnsköldsvik maskinteknik (15 platser)

I KTH=tekniska högskolan i Stockholm, HE/V =högskolan i Eskilstuna/Västerås, HF/B=högskolan i Falun/Borlänge, HG/S=högskolan i Gävle/Sandviken, ULi= universitetet i Linköping, HJ=högskolan i Jönköping, UL=universitetet i Lund, HKr=högskolan 1 Kristianstad, HH=högskolan i Halmstad, CYH=Chalmers tekniska högskola, HKs=högskolan i Karlstad. UUm=universitetet i Umeå, HLu= högskolan i Luleå, HS/H=högskolan i Sundsvall/Härnösand, HÖs= högskolan i Östersund

Mitt förslag innebär vidare att den pågående försöksverksamheten i Prop. 1987/88: 100

Växjö och Karlskrona med ett femte år på T-linjen, inklusive nuvarande Bil. 10 årskurs 4, ersätts av försöksverksamhet inom högskolans ram. Båda kommunerna har ansökt om en sådan förändring. och jag finner det motiverat

att den genomförs i enlighet med deras önskemål och arbetsgruppens

förslag. Jag utgår därvid från' att de elever som nu befinner sig i fjärde årskursen kommer att få hela sin utbildning tillgodoräknad i högskolan.

För antagningen av studerande till den försöksvisa utbildningen bör

särskilda bestämmelser gälla. Jag avser att återkomma till regeringen i

denna fråga. I enlighet med arbetsgruppens förslag bör dessa bestämmelser utformas så att förtur till resp. 40-poängskurs ges till de elever som

fullföljt T4 på orten, samt förtur till resp. tvååriga högskoleutbildning ges till de elever som tillhör upptagningsområdet för motsvarande T4-skola.

Samtliga kommuner som ingår i den föreslagna utvidgningen av för-

söksverksamheten har, enligt vad arbetsgruppen redovisat, förklarat sig villiga att under försöksperioden ställa lokaler och utrustning till förfogan-

de. Jag har därför inte beräknat några kostnader för dessa ändamål.

Brandingenjörslinjen UHÄ har föreslagit att poängtalet för brandingenjörslinjen vid universite-

tet i Lund räknas upp från 100 till 120 poäng. Förslaget, som inte förutsätts

medföra några kostnadsökningar, motiveras med den motsvarande omklassificering som genomförts av väg- och vattenbyggnadslinjen. med vilken brandingenjörslinjen har ett kursmässigt samband.

Jag är inte beredd att nu föreslå en sådan uppräkning av poängtalet för

linjen som UHÄ fört fram. På grund av arbetsmarknadsläget föreslår jag

att antalet nybörjarplatser på linjen ökas från 25 till 30 (+125 000 kr.).

Driftpersonalutbildning Jag angav i 1987 års budgetproposition att den fortsatta planeringen borde inriktas på att driftingenjörslinjen förläggs även till högskolan i Kalmar

fr. o. m. budgetåret 1988/1989. I enlighet härmed föreslår jag nu att linjen

anordnas med 30 platser vid högskolan (+1 233 000 kr.).

Yrkesteknisk högskoleutbildning

I sin anslagsframställning för budgetåret 1985/86 framförde UHÄ att verk-

samheten med YTH skulle underlättas och förbättras om den inriktades på

ett fåtal linjer med bred uppläggning. UHÄ pekade därvid på den struktur-

omvandling som har skett inom industrin under senare år. Expertgruppen för kortare teknisk utbildning föreslog hösten 1985 att UHÄ skulle få i uppdrag att lägga fram förslag bl. a. till en förändrad studieorganisation för YTH med ett fåtal breda utbildningslinjer inom vilka olika specialiseringar kan rymmas.

Regeringen gav under 1986 UHÄ i uppdrag att sc över studieorganisationen för YTH i syfte att föra samman de olika linjerna till större block. I [5

uppdraget ingick också att pröva behovet av påbyggnadsutbildning efter Prop. 1987/88: 100

YTH. Efter förslag av en expertgrupp inom ämbetet (UHÄ-rapport Bil. 10

1986: 36) och remissbehandling redovisar UHÄ i anslagsframställningen sina förslag med anledning av uppdraget.

UHÄ framhåller som sin uppfattning att verksamheten bör ges en ökad flexibilitet och att beslutsprocessen bör decentraliseras i möjligaste mån. UHÄ föreslår därför en ny linjeorganisation för de nuvarande femton olika

YTH-linjerna inom tekniksektorn och dessas olika grenar och varianter. Enligt förslaget inrättas två linjer för yrkesteknisk högskoleutbildning inom den tekniska sektorn, nämligen

— en linje för byggnadsteknik, omfattande den nuvarande byggnadsindustrilinjen samt

— en linje för industriell teknik, omfattande de övriga nuvarande YTHlinjerna inom sektorn.

De nuvarande linjerna inordnas enligt UHÄ:s förslag oförändrade som inriktningar inom de nya utbildningslinjerna. En rullande femårsplanering

för YTH-utbildningarna förutsätts komma till stånd, med nära kontakt

mellan högskolan och arbetsmarknadens organisationer såväl på lokal som

central nivå. Remissopinionen är splittrad. De instanser som är negativa till det remitterade förslaget från arbetsgruppen anser-att den branschspecifika karak-

tär som hittills kännetecknat YTH riskerar att försvinna vid en omorgani-

sation. De instanser som är positiva menar att den nya organisationen skulle

innebära att beslut om inriktning och utformning decentraliseras, att flexi-

biliteten ökar och att möjligheterna till YTH-utbildning inom flera områden därmed breddas.

Till de positiva hör av arbetsmarknadens organisationer Sveriges Ar-

betsledarförbund, Fabriksarbetareförbundet, Statsanställdas förbund, Handelsanställdas förbund. Handelstjänstemannaförbundet, Transportar-

betareförbundet, Byggnadsarbetareförbundet, Metallindustriarbetareförbundet, Tjänstemännens centralorganisation, Arbetsgivarföreningen SFO, Svenska Arbetsgivareföreningens Allmänna Grupp, Handelns Yrkes-

nämnd, Sveriges Hotell- och Restaurangförbund och Stål- och Metallförbundet, av högskolans organ högskolorna 1 Sundsvall/Härnösand, Skövde,

Jönköping, Luleå, Borås, Karlstad, Gävle/Sandviken, KTH (linjenämnden för verkstadsindustrilinjen och grafisk industri), universitetet i Lund (linje-

nämnden för verkstadsindustrilinjen) samt regionstyrelserna för Stock-

holms, Göteborgs, Uppsala och Umeå högskoleregioner.

Till de instanser som är tveksamma eller avstyrker förslaget hör Lands-

organisationen i Sverige, Träindustriarbetareförbundet, Pappersindustriarbetareförbundet, Svenska Arbetsgivareföreningen, Motorbranschens Arbetsgivareförbund, Svenska Mejeriernas Riksförening, Livsmedelsbran-

schernas Utbildningsorgan, Sveriges Skogsindustriförbund, Småföreta-

gens Riksorganisation, Tekoförbundet, Industriförbundet, Träindustriför-

bundet, Verkstadsföreningen och Centralorganisationen SACO/SR samt Chalmers tekniska högskola, universitetet i Lund (linjenämnderna för pappers- och pappersmasseindustrilinjen och livsmedelsindustrilinjen), KTH 39

(linjenämnden för byggnadsindustrilinjen) och regionstyrelsen för Lund/- Prop. 1987/88: 100 Malmö högskoleregion. Bil. 10

För egen del vill jag anföra följande. |

De första yrkestekniska högskolelinjerna (YTH) tillkom 1975 som försöksverksamhet i samband med förberedelserna för den planerade högskolereformen. Tillkomsten av linjerna innebar en väsentlig innovation inom högskolans verksamhet, genom deras anknytning till praktisk yrkeserfarenhet och genom att en återvändsgränd i utbildningssystemet upphävdes.

Planeringen och utvecklingen av de yrkestekniska utbildningslinjerna har sedan 1975 genomförts i mycket nära kontakt mellan högskolan och berärda arbetsmarknadsorganisationer. En successiv utbyggnad av organisationen har lett till att för närvarande femton olika YTH-linjer har inrättats inom den tekniska utbildningssektorn, med sammanlagt ca 800 årsstu-

dieplatser. |

Tiden är nu enligt min mening mogen att förenkla studieorganisationen inom YTH-området. Det är inte motiverat att varje ny utbildnignsinriktning inom detta område skall föreläggas riksdagen för beslut genom att den föreslås som en separat utbildningslinje. Utrymmet för decentralisering och lokal förnyelse bör ökas.

ring av linjeorganisationen för de yrkestekniska högskoleutbildningarna som UHÅÄ har föreslagit. Jag vill stryka under att den föreslagna åtgärden inte i sig själv innebär någon innehållslig förändring av de nuvarande utbildningarna. Frågan om sådana förändringar måste även fortsättningsvis prövas i nära samråd mellan högskolans organ och de arbetsmarknadsorganisationer som är berörda och med stort hänsynstagande till arbetsmarknadens behov. Den föreslagna ramorganisationen av linjerna innebär därvid, som UHÄ betonat, att beslutsorganisationen för fortsatt utveckling och förnyelse förenklas och decentraliseras.

Den yrkestekniska högskoleutbildningens styrka har legat i den nära samverkan som etablerats med arbetsmarknadens organisationer. Jag delar den uppfattning som kommit till uttryck i remissvaren att denna samverkan inte får försvagas. Det är därför bland annat angeläget att de informationsinsatser som blir nödvändiga i samband med omläggningen av linjeorganisationen utformas med hänsyn till de olika inriktningarnas egenart.

Jag förordar alltså att två nya linjer inrättas för yrkesteknisk högskoleutbildning inom teknisk sektor, linjen för byggnadsteknik och linjen för industriell teknik, båda om 60 poäng samt att de nuvarande yrkestekniska utbildningslinjerna inom sektorn samtidigt avvecklas. Inga kostnader är förknippade med förslaget.

UHÄ har föreslagit att linjen för industriell teknik, med inriktning mot tillverkningsindustri, anordnas vid högskolan i Skövde med 30 nybörjarplatser fr. o. m. budgetåret 1988/89. Jag beräknar medel för detta ändamål (+840 000 kr.).

Tekniskt basår "Prop. 1987/88: 100 Bil. 10

Jag angav i förra årets budgetproposition att jag skulle återkomma med förslag om ytterligare anordnande av s.k. tekniskt basår. Detta riktas till studerande från gymnasieskolans treåriga samhällsvetenskapliga och ckonomiska linjer och är avsett att ge behörighet för teknisk och naturvetenskaplig högskoleutbildning. Det tjänar både till att vidga antalet studie-

alternativ för studerande från dessa linjer — inte minst med tanke på

flickornas yrkesval — och att öka rekryteringsbasen för högre teknisk och

naturvetenskaplig utbildning. Jag beräknar nu medel för ytterligare fyra

studerandegrupper budgetåret 1988/89. Medlen bör ställas till regeringens disposition (+700 000 kr.).

Övriga frågor

Jag räknar med att det' skall vara möjligt att bedriva en fortsatt rationalisering inom högskolans administrativa verksamhet. Jag har härför beräknat

en minskning av detta anslag med 1056 000 kr. Med hänvisning till vad jag har anfört under anslaget D 5. Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna rörande medelsanvisningen till service

som hänger samman med fastighetstjänsten tar jag under förevarande

anslag upp medel för ändamålet (+ 1017 000 kr.).

I enlighet med vad jag anfört under anslaget D 7. Vissa särskilda utgifter

inom högskolan, rörande medelsanvisningen till lokal antagning, tar jag under förevarande anslag upp medel för ändamålet (493 000 kr.).

Med anledning av den beslutade avvecklingen av låg- och mellanstadie- '

lärarlinjerna vid högskolan i Gävle/Sandviken resp. högskolan i Kalmar

har UHÄ föreslagit en omfördelning mellan berörda anslag av medlen för

gemensamma ändamål vid dessa högskolor. Jag har i enlighet härmed under förevarande anslag tagit upp medel som för innevarande år anvisats

under anslaget D 11. Utbildning för undervisningsyrken (+1 380 000 kr.).

Jag beräknar vidare under förevarande anslag en minskning med 68 000 kr. Motsvarande belopp förs upp under anslaget E 8. Bidrag till vissa

studiesociala ändamål, anslagsposten för bidrag till hälso- och sjukvård för studerande.

Jag för under detta anslag upp en ny anslagspost, Högskoleutbildning i Blekinge. Under denna beräknar jag medel för den hittillsvarande verk-

stadsindustrilinjen i Karlskrona, med motsvarande minskning under anslagsposten Universitetet i Lund. Jag beräknar slutligen under detta anslag en minskning svarande mot tidigare tilldelade planeringsmedel av engångskaraktär för brandingenjörslinjen vid universitetet i Lund (—182 000 kr.).

Med hänvisning till det nu anförda beräknar jag anslaget till (815 141 000

+112362000=) 927 503 000 kr.

16 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10 Rättelse: S. 248 under Eskilstuna/Västerås och Falun/Borlänge Rättat till: (60)” 60 90 resp. (60)" (60) 120 S. 249 ändrade summor i rad 15, 21 och 23 samt rad 8 nerifrån är ändrad

Hemställan Prop. 1987/88: 100 Bil. 10

Jag hemställer att regeringen dels föreslår riksdagen att

I. bemyndiga regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje,

linjen för materialfysik, om 180 poäng den 1 juli 1988,

2. bemyndiga regeringen att avveckla byggnadsindustrilinjen,

elektronikindustrilinjen, fordonstekniklinjen, grafisk industrilinjen,

livsmedelsindustrilinjen, pappers- och pappersmasseindustrilinjen,

plast- och gummiindustrilinjen, processindustrilinjen, styr- och reg-

lertekniklinjen, stålindustrilinjen, sågverksindustrilinjen, textil- och konfektionsindustrilinjen, träindustrilinjen, underhållsteknikerlinjen samt verkstadsindustrilinjen fr. o. m. budgetåret 1988/89.

3. bemyndiga regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje,

linjen för byggnadsteknik, om 60 poäng den 1 juli 1988,

4. bemyndiga regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje,

linjen för industriell teknik, om 60 poäng den 1 juli 1988,

5, fastställa planeringsramar enligt vad jag har förordat.

6. till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 927 503 000 kr.

dels bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag anfört om planering för en matematisk-

naturvetenskaplig utbildningslinje.

D 9. Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala

yrken

1986/87 Utgift 339 167 000 Reservation 4 508 429

1987/88 Anslag 347 794 000

1988/89 Förslag 377 253 000

Detta anslag avser grundläggande utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken vid de statliga högskoleenheterna (motsvarande)

inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Under anslaget beräknas medel för allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom

sektorn. Medel för kommunal högskoleutbildning inom sektorn beräknas under anslaget D 14. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m.

ta

AnslagsfördelningProp. 1987/88: 100
Högskoleenhet/Ändamål m. m.1987/88Beräknad ändring Bil. 10 1988/89
Universitetet i Stockholm58 043 000 + 3411 000
Universitetet i Uppsala43 678 000 + 3333 000
Högskolan i Eskilstuna/Västerås1856 000 + 498000
Högskolan i Falun/Borlänge2 505 000 + 713000
Högskolan i Gävle/Sandviken1897 000 + 508 000
Högskolan i Örebro23 198 000 + 1067 000
Universitetet i Linköping17 997 000 + 2029 000
Högskolan i JönköpingI 582 000 + 202 000
Universitetet i Lund57 599 000 + 5822 000:
Högskolan i Kalmar375 000 + 948000
Högskolan i Kristianstad1254 000 + 484000
Högskolan i Växjö13 896 000 + 1060 000
Universitetet i Göteborg51955 000 + 3673 000
Högskolan i Borås1461 000 + 100000
Högskolan i Karlstad11 247 000 + 807 000
Högskolan i Skövde2582 000 + 757 000
Universitetet I Umeå29814 000 + 2207 000
Högskolan i Luleå4929 000 + 663 000
Högskolan i Sundsvall/Härnösand3792 000 + 283000
Högskolan i Östersund14 680 000 + 1174 000
Vissa kostnader för ekonomlinjen1291 000 = 280000
Utgift347 794 000 +29 459 000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet

(UHÄ).

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

bb '

Prop. 1987/88: 100 Bil. 10

Ändamål/högskoleenhet m. mb Kostnad Ändamäl/högskoleenhet m. m.!2 Kostnad

budgetåret budgetåret

1988/89 1988/89

(tkr) (kr)

2 Förändringar av anslagstek- 3 Konsekvenser av tidigare benisk nätur slut 2.1 Medel för statistikerlinjen 3.1 Ökade resurser psykolog- (har under innevarande bud- linjen, BP 1984, US, UU. getår anvisats under anslaget UL. UG, UUm + 335 D 13. LIE) ULi + 473 3.2 Minskat antal äp psykolog- 2.2 > bokal antagning (medel har linjen, BP 1984, US, UU. under innevarande budgetår UL, UG - 380 anvisats under anslaget DD 3.3 Minskat antal åp sociala 7.1) US. UU, HE/V., HF/B, linjen, BP 1985, US. HÖ, HG/S, HÖ, ULi. HJ, UL, UL. HÖs — 988 HKr, HV, UG, HB. HKS. 3.4 Minskat antal äp förvalt- HS, UUm. HLu, HS/H. ningslinjen. BP 1985. US - 209 HÖs + 103 3.5 — Ökat antal åp ekonomlinjen, : 23 Med fastighetstjänsten sam- BP 1985, ULi + 146 manhängande service (medel 3.6" Ökat antal åp hotell- och res- : har under innevarande bud- taurangekonomlinjen. BP getår anvisats under anslaget 1986, UG + 809 Dp 5.2) US, UU, ULi. UL, 3.7 Minskat antal åp ekonom- UG. UUm, HLu + 218 linjen, BP 1986, UG - 292 2.4 Gemensamma ändamal (me- 3.8 Minskat antal åp p-linjen, BP del har under innevarande 1986, UG = 292 budgetär anvisats under an- 3.9 Ökat antal äp ekonomlinjens slaget D 11. Utbildning för basblock. BP 1986, HS + 337 undervisningsyrken) HG/S, 3.10 — Minskat antal åp ckonom- HK + 456 linjen, BP 1987, US, UU. 2.5 Medel för internationalise- ULi, UL, HV, UG. UUm 0 ring (har under innevarande 3.11 Minskat antal åp juristlinjen, budgetår anvisats under an- BP 1987, US. UU. UL 0 slaget D 7.1) US. GU, HE/V, 3.12 Ökat antal ap systemveten- HF/B, HG/S, HÖ, ULi, HJ, skapliga linjen, BP 1987, HÖ + 284 UL, HK, HKr, HV, UG, 3.13 — Minskat antal äp förvalt- HB, HKs, HS, UUm, HLu. ningslinjen. BP 1987. HÖ = 142 HS/H, HÖs + 1400 3.14 —- Minskat antal äp p-linjen, BP

Summa under 2 + 2650 3.15 MH Öntal åp sociala 142

linjen. BP 1987, HÖ - 315

3.16 - Minskat antal åp handels-

och distributionslinjen, BP

1987, HS - 315

3.17 Ökat antal äp handels- och

distributionslinjen. BP 1987,

US + 315

3.18 — Ökat antal åp turismlinjen, |

BP 1987, HF/B, HK. HÖs + 1313

3.19 —- Ökat antal åp systemveten-

skapliga linjen. BP 1987, HS + 473

Summa under 3 + 937

Prop. 1987/88: 100

Bil. 10

Ändamål/högskoleenhet m. m.!223 Kostnad Ändamål/högskoleenhet m.m.!5 Kostnad

budgetåret budgetåret

1988/89 . 1988/89

(tkr) | | (tkr)

4 Budgetförslag 4.4 Resursförstärkning för eko- 4.0 Minskad administration, US. Doo nomlinjens basblock, HKr + 378

UU, HE/V, HF/B, HG/S, 4.5 Ökad planeringsram turism- ” HÖ, ULi, HJ, UL, HK. linjen. HF/B, HK, HÖs + 1261 HKEr, HV, UG, HB, HKs, 4.6 Nedläggning av PEG. UUm - 263 HS, UUm, Hl.u, HS/H, 4.7 Resursförstärkning för psy- : HÖs - 463 kologlinjen, UUm + 263

4.1 Resurser för ekonomlinjens 4.8 Nya platser på internationel-

| fördjupningsdel, UHA. UU, Ja eckonomlinjen, UG + 315

UL, HV, UG. UUm, HS/H + 4022 4.9 Minskad planeringsram eko- 4.2 Riktade resursförstärkningar nomlinjen, UG = 315

systemvetenskapliga linjen, 4.10 — Inrättande av statistiker- US, UU, HÖ, ULi, UL. HV. : linjen (se 2.1), ULi 0 HÖ HKs, HS. UUm, HLu. + 2626 Summa under 4 . + 8392

"43 Resursförstärkning för på- Summa punkterna 2—4 . +11979

byggnadslinjen i socialt be-

handlingsarbete, US. UL + 568

I US=universitetet i Stockholm, UU=universitetet i Uppsala, HE/V=högskolan i Eskilstuna/Västerås, HF/B=högskolan i Falun/Borlänge. HG/S=högskolan i Gävle/Sandviken, HÖ=högskolan i Örebro. ULi=universitetet i Linköping. HJ=högskolan i Jönköping, UL=universitetet I Lund. HH=högskolan i Halmstad, HK =högskolan i Kalmar, HKr=högskolan i Kristianstad, HV =högskolan i Växjö. UG=universitetet i Göteborg, HB=högskolan i Borås, HKs=högskolan i Karlstad, HS=högskolan i Skövde. UUm= universitetet i Umeå, HLu=högskolan i Luleå, HS/H= högskolan i i Sundsvall/Härnösand. ” åp =årsstudieplatser. BP =budgetproposition.

UHÄ hemställer att .

1. en allmän utbildningslinje, statistikerlinjen, omfattande 120 poäng inrättas fr. o. m. budgetåret 1988/89.

2. psykologutbildning efter grundexamen (PEG) avvecklas vid universitetet i Umeå fr. o. m. budgetåret 1988/89, |

3. planeringsramar fastställs i enlighet med vad UHÄ förordat, 4. benämningen på kontors- och distributionsltinjen (YTH) ändras till kon-

torslinjen fr. o. m. budgetåret 1988/89,.

5. benämningen på handels- och distributionslinjen (YTH) ändras till han-.

delslinjen fr. o. m. budgetåret 1988/89, |

6. under ett reservationsanslag D 9. Utbildning för administrativa, ckono-

miska och sociala yrken för budgetåret 1988/89 anvisas 357 610 000 kr. med enligt av UHÄ angiven fördelning på anslagsposter. as

Anslagsframställning har avgivits även av styrelsen för Stiftelsen Stora

Sköndal.

Föredragandens överväganden Prop. 1987/88: 100

Bil. 10

För konsekvenser av tidigare fattade beslut beräknar jag i huvudsak medel i enlighet med vad universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har föreslagit. För universitetet i Lund beräknar jag dock ytterligare (+800000 kr.) för storhushålls- och restauranglinjen.

Medel för Stiftelsen Stora Sköndal beräknar jag under anslaget D 14. Vissa bidrag till kommunal högskoleutbildning (— 2 163 000 kr.)

Med hänvisning till vad jag har anfört under anslaget D 5. Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna, rörande medelsanvisningen till service som hänger samman med fastighetstjänsten, tar jag under förevarande anslag upp medel för ändamålet (+218 000 kr.).

I enlighet med vad jag under anslaget D 7. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. anfört rörande medelsanvisningen till lokal antagning, tar jag under förevarande anslag upp medel för ändamålet (+103 000 kr.).

För gemensamma ändamål tar jag under detta anslag upp + 456000 kr., varav 400 000 kr. avser högskolan i Gävle/Sandviken och 56 000 kr. avser högskolan i Kalmar, vilka tidigare anvisats under anslaget D 11. Utbildning för undervisningsyrken. |

Jag räknar med att det skall vara möjligt att bedriva en fortsatt rationali-

nat en minskning av detta anslag med 432 000 kr.

Jag kommer i det följande att föreslå vissa resurser för ekonomlinjens fördjupningsdel. Högskolor, som i dag endast har basblock, bör på sikt även kunna arrangera fördjupningsdelen.

Jag föreslår också att den systemvetenskapliga linjen lokaliseras till högskolan i Sundsvall/Härnösand med (30 platser) fr. o. m. budgetåret 1988/89.

Jag föreslår resursförstärkningar på påbyggnadslinjen i socialt behandlingsarbete vid universiteten i Stockholm och Lund samt för ekonomlinjens basblock vid högskolan i Kristianstad.

Jag kommer vidare att föreslå en ökning av antalet nybörjarplatser på turismlinjen (+30). PEG-utbildningen vid universitetet i Umeå (—10 platser) föreslås bli nedlagd, samtidigt som medel motsvarande dem för PEGutbildningen, anvisas som resursförstärkning av psykologlinjen vid universitetet i Umeå.

Jag föreslår också en minskning av antalet platser (—30) på ekonomlinjen vid universitetet i Göteborg och en ökning av antalet platser (+30) på internationella ekonomlinjen i Göteborg.

Jag är för närvarande inte beredd att föreslå omvandling av statistikerlinjen i Linköping till allmän linje. Jag avvaktar tills ytterligare erfarenheter erhållits i samband med att den första studerandegruppen avslutat utbildningen.

Jag föreslår vidare att benämningen av kontors- och distributionslinjen (YTH) ändras till kontorslinjen samt att benämningen av handels- och distributionslinjen (YTH) ändras till handelslinjen.

Resurssituationen inom sektorn Prop. 1987/88: 100 UHÄ har i sin anslagsframställning föreslagit resursförstärkning av vissa Bil. 10 utbildningar inom sektorn. Enligt UHÄ skapar resursbristen avsevärda problem. Den låga resursnivån genomsnittligt sett försvårar i avsevärd utsträckning möjligheterna för högskoleenheterna att genom interna omfördelningar förstärka de utbildningar som har speciellt behov därav. UHÄ för i anslagsframställningen särskilt fram systemvetenskapliga linjen. Också för psykologlinjen kvarstår otillfredsställda behov. Vidare föreslås medelsförstärkningar dels för ekonomlinjens basblock vid högskolan i Kristianstad, dels för påbyggnadslinjen fortbildning i socialt behandlingsarbete. För de berörda högskoleenheterna och utbildningarna är detta av utomordentligt stor vikt.

För egen del vill jag anföra följande. Administrativa, ekonomiska och sociala utbildningar har den lägsta re-

sursnivån per årsstudieplats av alla sektorer i högskolan. Den minskning som skedde 1987/88 med 180 nybörjarplatser på juristlinjen i Stockholm, Uppsala och Lund och med 420 nybörjarplatser på ekonomlinjen vid universiteten samt högskolan i Växjö innebär dock en lättnad i den ansträngda situationen eftersom motsvarande medel återförs som resursförstärkning.

För påbyggnadslinjen i socialt behandlingsarbete är jag beredd att föreslå ökade medel (+564 000 kr.) fr. o. m. budgetåret 1988/89. Linjen förlängdes fr. o. m. budgetåret 1987/88 från 20 tll 30 poäng. för att den skulle kunna ge behörighet till den nya psykoterapiutbildningen. Den måste därmed innehålla moment av egen psykoterapi och handledning, samma moment som tidigare föranlett behov av en resursökning på psykologlinjen.

Jag föreslår också att högskolan i Kristianstad ges en resursförstärkning för ekonomlinjens basblock (+378 000 kr.) fr.o.m. budgetåret 1988/89. När högskolan i Kristianstad övertog utbildningen från högskolan i Växjö överfördes otillräckliga resurser.

Nedläggning av PEG UHÄ aviserade i anslagsframställningen inför budgetåret 1987/88 att avvecklingen av PEG (psykologutbildning efter grundexamen) skulle inledas fr. o. m. budgetåret 1988/89. UHÄ har nu gjort en inventering av antalet studerande till utbildningen. Inventeringen visar att efter den antagning som skett till PEG inför vårterminen 1987, det för närvarande är ca 308 personer till 154 antagningsplatser per år. Vid universitetet i Umeå köar emellertid enbart fem till tio antagningsplatser. UHÄ finner därför att PEG kan avvecklas i Umeå fr. o. m. budgetåret 1988/89. Jag biträder UHÄ:s förslag.

UHÄ föreslår att de resurser (263 000 kr.) som frigörs när PEG-utbildningen vid universitetet i Umeå läggs ner, skall användas till en resursförstärkning för psykologlinjen i Umeå. Jag biträder förslaget.

Prop. 1987/88: 100 Bil. 10

laneringsramar för sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken budgetåret 1988/89

tbildningslinie/poäng Stock- Solna Uppsala Eskilstuna/ Falun? Gävle? Örebro Linkö- - Jön-

holm Västerås Borlänge Sandviken ping! köping

Nurr-

köping

tatlig högskoletbildning ) Fortbildning i socialt behandlingsarbete. 30" Handelslinjen, 60

(YTH) (30)

Kontorslinjen, 60

(YTH) (30)7

Kostadministration, 20” 24

Kostterapi, 20" 16

Linjen för kostekonomi och

kostterapi, 120 54

Psykologlinjen, 200 30 30 Psykologutbildning efter grundutbildningen (PEG), 80” 50

Storhushålls- och

restauranglinjen, 60

(YTH)

Förvaltningslinjen. 140 (150) (60) (75) (60) Hotell- och restaurangekonomlinjen,

140 Linjen för personal-

och arbetslivsfrågor.

140 (150) (50) (45) (60)

Sociala linjen. 140 (210) (150) Bostads- och fastighetsförvaltningslinjen. 607 (30)

Ekonomlinjen. 140 (405) (60)? (60)7 130)! (160) (90) (60)!

Internationella ekonomlinjen, 160 (90) Juristlinjen. 180 (400) Samhällsvetarlinjen, 120 (30) Systemvetenskapliga

linjen, 120 (90) (50) 160)

Turismlinjen, 80 (60) Planeringsram för

linjer enligt b) 1405 : 60 120 - 60 510 360 60

sommunal högskoletbildning

ADB-linjen. 40 90 150 30 30? 60

Prop. 1987/88: 100

Bil. 10

Utbildningslinje/ poäng Lund! Kal- Kristian- Växjö Guöle- Borås = Karl- Skovde Umeå = Luleå = Sunds- Öster- Summa

Malmö = mar- stad "borg stad ' vall! sund Härnösand

Statlig högskoleutbildning a) Fortbildning i socialt

behandlingsarbete, 305 — 20 40

Handelslinjen, 60

(YTH) 30

Kontorslinjen. 60

(YTH) 30

Kostadministra-

tion, 20" 36 60

Kostterapi, 20" 16 32

Linjen för kost-

ekonomi och:
kostterapi. 1207238164
Psykologlinjen, 200 303030:150

Psykologutbildning efter grundutbildningen (PEG). 80" 33 28 144 Storhushålls- och restauranglinjen, 60 (YTH) 30 30 b) Förvaltningslinjen, 140 (120) (30) (120) (30) (60) (60) 765 Hotell- och restau- : rangekonomlinjen, | 140 (60) 60 Linjen för personaloch arbetslivsfrågor, 140 (60) (30) (60) (30) (60) (30) 585 Sociala linjen, 140 (150) (210) (120) (120) 960 Bostads- och fastighets- : förvaltningslinjen, 60” 30

Ekonomlinjen. 140 (290) (60)! (125) (280) (60)! (150) (60)! (120) (90) (100): (30)! 2535

Internationella ekonomlinjen, 160 (90) (30) (120) 420 Juristlinjen, 180 (315) | (1207 (40)7 1165 Samhällsvetar- . linjen, 120 (110) (20) (60) (45) 345 Systemvetenskapliga : linjen, 120 (90) (40) (90) (48) (30) (60) (30) . (30) (60) 738 Turismlinjen, 80 (60) : (60) 180 Planeringsram för linjer enligt b) 1225 60 60 275 1120 60 258 90 505 120 130 360 7783

Kommunal högskole- | utbildning | ADB-linjen, 40 90 30 150 30 810 Summa | 9273

+ Päbyggnadslinje. ! Endast basblock. | . > Varav 30 basblock i Eskilstuna/Västerås. Falun/Borlänge, Växjö och Sundsvall/Härnösand. " Avser Västerås. | + Avser Gävle. 5.30 i vardera kommun. " Avser Malmö. 7 Avser grundläggande rättsutbildning, 80 p. & Avser Sundsvall. 249 ” Antagning sker var tredje termin. ingen antagning budgetåret 1988/89.

Turismlinjen Prop. 1987/88: 100 Bil. 10

Turismlinjen inrättades som allmän utbildningslinje vid högskolorna i Falun/Borlänge, Kalmar och Östersund budgetåret 1987/88. Antalet nybörjar-

platser är 40, 30 och 30. Tillströmningen av sökande till linjen är mycket

stor. Arbetsmarknaden efter avslutade studier är god. Inom turistbran-

schen bedömer man att en fortsatt expansion är sannolik. Sveriges Tu-

ristråd föreslog i sin utredning att turismlinjen skulle ha 180 nybörjarplatser per är. För utbildningens kvalitet är det också viktigt att dimensione-

ringen ytterligare ökas på berörda orter. Genom detta skapas underlag för en större lärarkår med bättre möjligheter till inbördes specialisering. Möj-

ligheterna till forskningsanknytning av utbildningen blir därmed också bättre. Mot denna bakgrund anser jag att en ökning av antalet platser på turismlinjen är angelägen. I prop. 1987/88: 64 om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland har jag aviserat

förslag om att 20 resp. 30 nybörjarplatser bör tillföras högskolorna i Falun/-

Borlänge och Östersund. Medel för dessa platser har för budgetåret

1988/89 beräknats i prop. 1987/88:64. Jag föreslär nu att högskolan i

Kalmar fr. o. m. budgetåret 1988/89 tillförs 30 nybörjarplatser på turismlinjen i enlighet med vad jag tidigare anfört. Jag beräknar medel för detta

till (+473 000 kr.). |

Ekonomlinjens fördjupningsdel

UHÄ tar i sin anslagsframställning upp till behandling frågan om hur

ekonomlinjens fördjupningsdel i frarntiden skall organiseras. När den nya ekonomlinjen inrättades budgetåret 1983/84 organiserades den som ett

basblock på 80 poäng följt av fördjupningsstudier på 60 poäng med alterna-

tiva inriktningar.

Universiteten och vissa andra högskolor anordnar utbildning på hela linjen, medan ett antal av de mindre högskolorna enbart har basblocket. Alla studerande vid de sistnämnda har dock rätt att fortsätta studierna vid universitet och vissa högskolor. Genom avtal mellan universiteten och berörda högskolor har mottagaransvaret fått en temporär lösning. Rege-

ringen gav den 30 maj 1985 UHÄ i uppdrag att se över frågor som rör ekonomlinjens fördjupningsdel. UHÄ har nu redovisat översynen i rappor-

ten Ekonomlinjen, Analys och förslag rörande övergången från basblock

till fördjupningsdel. På grundval av rapporten föreslår UHÄ att fördjupningsdelen organiseras utifrån följande utgångspunkter. Planeringen bör enligt UHÄ baseras på att 75 procent av de studerande

på ekonomlinjen vid högskoleenheter med enbart basblock går vidare till fördjupningsdelen. Full kostnadstäckning bör enligt UHÄ, ges de motta-

gande högskoleenheterna för dessa studerande. De studerande vid högskoleenheter med enbart basblock bör garanteras plats på fördjupningsdelen vid bestämda högskoleenheter och dessa bör tilldelas resurser inom sektorsanslaget för det antal studerande som de skall kunna ta emot. Enligt min mening är det angeläget att dessa frågor får en ändamålsenlig lösning. Frågan om fördjupningsdelens spridning och de reella möjligheter-

na att bedriva dessa studier runtom i landet tillhör en av de ännu olösta Prop. 1987/88: 100 frågorna i samband med att AU-utredningens förslag genomfördes. Som = Bil. 10 jag anförde i prop. 1987/88:64 om särskilda regionalpolitiska insatser i

delar av Bergslagen och norra Sveriges inland är brist på utbildad arbetskraft ofta ett hinder för utveckling av näringslivet vid nyetableringar och expansion. Lokalisering av högskoleutbildning till en ort kan medföra att

ett negativt mönster bryts. I och med att industrin i allt större utsträckning övergår till kunskapsintensiv produktion blir närheten till utbildning en allt

viktigare lokaliseringsfaktor. I propositionen har jag beräknat medel första året för vardera 30 platser för att fördjupningsdelen skall kunna starta vid högskolorna i Falun/Borlänge och Östersund.

Jag föreslår nu också att fördjupningsdelen inrättas vid högskolan i

Eskilstuna/Västerås (+30 platser). Jag beräknar medel för detta (+360 000 kr.). ”

Enligt min mening är det även ur kvalitetssynpunkt positivt att fördjup-

ningsdelen kan arrangeras vid de högskolor som idag endast har basbloc-

ket. Det är dock inte antalet inriktningar av fördjupningsdelen på en högskola som bestämmer kvaliteten. Innehållet i utbildningen och dess

utformning anser jag vara viktigare faktorer. En specialisering och därmed

en profilering av fördjupningsdelens inriktning, utifrån högskolans egna förutsättningar samt av resursskäl är bättre. Detta medför att onödig

konkurrens mellan högskolorna i stället ersätts av koncentration på ett

fåtal inriktningar och därmed ger en god kvalitet på utbildningen.

Närhet till utbildningen är ofta en förutsättning för att den enskilde skall kunna ta del av den. Det är därför viktigt att utbildningen anordnas så att

den blir lättillgänglig. En fullständig ekonomutbildning på så många orter

som möjligt är enligt min mening och mot bakgrund av vad jag ovan anfört ett viktigt bidrag till en utjämning av utbildningsklyftorna. Jag är dock medveten om de problem som ctt genomförande av detta förslag medför. Såväl lärarsituationen som vissa lokal- och utrustningsproblem bör genom en successiv utbyggnad av ekonomlinjen kunna lösas på ett tillfredsställande sätt. Jag anser således att orter som i dag endast har basblocket skall erhålla även fördjupningsdelen. Jag avser att senare föreslå regeringen att

uppdra åt UHÄ att utarbeta en plan för att genomföra detta.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

I. avveckla psykologutbildning efter grundexamen (PEG) vid

universitetet i Umeå fr. o. m. budgetåret 1988/89,

2. ändra benämningen av kontors- och distributionslinjen (YTH)

till kontorslinjen fr. o. m. budgetåret 1988/89, 3. ändra benämningen av handels- och distributionslinjen (YTH) till handelslinjen fr. o. m. budgetåret 1988/89, 4. fastställa planeringsramar enligt vad jag har förordat,

5. till Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yr-

ken för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av

377253 000 kr. LS An

D 10. Utbildning för vårdyrken Prop. 1987/88: 100

Bil. 10 1986/87 Utgift 412735 000 Reservation 7827 021

1987/88 Anslag 408 050 000

1988/89 Förslag 430 321000

Detta anslag avser grundläggande utbildning för vårdyrken vid de statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Under anslaget beräknas medel för allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom sektorn. Medel för kommunal högskoleutbildning inom sektorn beräknas under anslaget D 14. Bidrag till kommunal högsko-

leutbildning m. m.

Anslagsfördelning | Högskoleenhew/ändamål m. m. 1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Karolinska institutet2 129538000 + 7501000
Universitetet i Uppsala= 55427 000 + 5066 000
Universitetet i Linköping25412 000 + 2032 000
Universitetet i Lund70 097 000 + 6479 000

Enheten för tandläkarutbildning i Malmö 23 853 000 - 8516 000

Universitetet i Göteborg64 738 000 + 6030 000
Universitetet i Umeå| 38985 000 + 3679 000
Utgift408 050 000 +430 321 000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHA). | | |

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m.! Kostnad . Ändamål/högskoleenhet m. m.! Kostnad

budgetäret | budgetåret

1988/89 1988/89

(tkr) (tkr)

2 Förändringar av anslagstek- 24 — Med fastighetstjänsten sam-

nisk natur manhängande service (medel 2.1 Påbyggnadstinje för logope- har under innevarande bud-

der (medel har under inneva- getår anvisats under anslaget rande budgetår anvisals un- D 5. Lokalkostnader m. m. der anslaget D 13. Lokala "vid högskoleenheterna) UU.

och individuella linjer och ULi, UL, UG. UUm + 222

enstaka kurser) UL + 278 2.5 Medel för internationalise- 2.2 Medel för den tandvårdande ring (har under innevarande

verksamheten vid enheten | budgetår anvisats under an-

- för tandläkarutbildning i | "slaget D 7. Vissa särskilda

Malmö " utgifter inom högskolan

(beräknas under D 21. Odon- - m.m) KI. UU. ULi. UL, |

tologiska fakulteterna) — 1965 UG, UUm . + 277 2.3 Lokal antagning (medel har a , — ;

under innevarande budgetår Summa under 2 . 1164

anvisats under anslaget D 7.

Vissa särskilda utgifter inom

högskolan m. m.) KL. UU, :

ULi, UL, UG, VUm + 24

Ändamäl/högskoleenhet m. m.! Kostnad Ändamål/högskoleenhet m. m.! Kostnad

budgetäret budgetåret

1988/89 1988/89

(tkr.) (tkr.)

3 Konsekvenser av tidigare be- 4 Budgetförslag

slut 4.0 Minskad administration, KI, : 3.1 Tandläkarlinjen, nedläggning : UU, ULi, UL, UG, UUm - 530

av enheten i Malmö - 9270 4.1 Receptarielinjen, 40p, ökad 3.2 — Tandläkarlinjen, minskad | planeringsram, UU + 236 | planeringsram, UG - 550 4.2 Receptarielinjen, 80p, ökad 3.3 Tandläkarlinjen, minskad planeringsram, UU + 100

planeringsram, UUm — 345 4.3 Påbyggnadsutbildning i psy- 3.4 Läkarlinjen, minskad plane- koterapi, 60p. UL + 620

ringsram, KI - 4115 4.4 Påbyggnadsutbildning i sjuk- 3.5 Läkarlinjen,. minskad plane- . gymnastik, Kl + 262

ringsram, ULi - 302 4.5 Påbyggnadsutbildning för lo- 3.6 Läkarlinjen, minskad plane- " gopeder. UL 0

ringsram, UG : - 1223 |

3.7 — Rehabiliteringslinjen. öka Summa under 4 + 698

planeringsram, KI + 90 Summa punkterna 2—4 —- 16316 3.8 — Rehabiliteringslinjen, ökad

planeringsram, UL + 90 3.9 Rehabiliteringslinjen, mins-

kad planeringsram. Kl - 225

Summu under 3 -15 850

! Kl =karolinska institutet, UU=universitetet i Uppsala, ULi=universitetet i Linköping, UL=universitetet i Lund, UG=universitetet i Göteborg, UUm=universitetet i Umeå.

av

tv :

UHÄ hemställer att Prop. 1987/88: 100

I.en påbyggnadsutbildning för logopeder omfattande 20 poäng inrättas Bil. 10 fr. o. m. budgetåret 1988/89, 2. planeringsramar för budgetåret 1988/89 fastställs i enlighet med vad

UHÄ förordat, .

3. under ett reservationsanslag D 10. Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1988/89 anvisas 391734 000 kr. med enligt av UHÄ angiven fördelning

på anslagsposter. |

Föredragandens överväganden

För konsekvenser av tidigare fattade beslut beräknar jag medel i enlighet

med UHÄ:s förslag. |

För sammanhangets skull behandlar jag under anslaget även vissa frågor rörande den kommunala högskolcutbildningen inom sektorn för utbildning för vårdyrken. Medlen till denna utbildning anvisas under anslaget D 14. Bidrag till kommunal högskoleutbildning. Planeringsramar för statlig utbildning inom sektorn för utbildning för vårdyrken budgetåret 1988/89

Statlig högskoleutbildning

Utbildningslinje m. m. Högskoleort

Stock- Upp- Lin- = Lund/ Göte- Umeå Sumholm sala — kö- Malmö borg ma

ping

Apotekarlinjen, 160 poäng 80 80

Logopedlinjen, 120 poäng — 24! 24! 0! 48

Läkarlinjen, 220 poäng 280 110 60 190 103 102 845 Receptarielinjen, 80/40 poäng 300? 300 Rehabiliteringslinjen, sjukgymnastik. 100 poäng 144 104 248 Tandläkarlinjen, 180 poäng 120 80 60 260 Utbildning i psykoterapi, 60 poäng 24 16 16 S6 Påbyggnadslinje i toxikologi, 20/60 poäng? 30 30 Påbyggnadslinje i sjukgymnastik, 20 poäng 20 20 40

Tandsköterskeutbildning,”

18 månader 20 80 100 Summa 2007

! Antagning var tredje termin, ingen antagning vid universitetet i Göteborg 1988/89. ? Varav 80 nybörjarplatser avser receptarielinjen, 80 poäng. > Avser gymnasial utbildning som bedrivs i anslutning till den odontologiska verksamheten vid resp. högskoleenhet. 4 Antagning var fjärde termin.

Läkarlinjen

Med anledning av motioner under vårriksdagen om en ökad dimensionering av läkarutbildningen vid universitetet i Umeå uttalade riksdagen (UbU 1986/87: 18, rskr. 157) att man förutsätter att riksdagen föreläggs förslag

om förändringar i läkarutbildningens dimensionering och lokalisering, om Prop: 1987/88: 100

konsekvenserna av de aviserade förslagen om läkarfördelning samt den = Bil. 10

vidare beredningen av framtaget material om läkartillgången ger anledning till detta.

Socialstyrelsen har redovisat antalet vakanser inom den offentliga sjuk-

vården. I rapporten Läkarbemanning 85 visas att andelen vakanta tjänster

för vidareutbildade läkare har ökat från 7,9 procent år 1982 till 9,4 procent år 1985. En orsak till detta är att landstingen de senaste åren inrättat betydligt fler tjänster än tidigare. Före 1983, då den nya hälso- och sjukvårdslagen trädde i kraft, fick landstingen inte inrätta nya läkartjänster utan socialstyrelsens medgivande. En annan orsak är att allt fler specialis-

ter går till verksamhet utanför den offentliga sjukvården.

På grund av läkarlinjens längd är det enligt UHÄ svårt att förutsäga vilken dimensionering av läkarlinjen som ger balans på arbetsmarknaden.

Det beslut om nedskärning av läkarlinjens dimensionering som trädde i kraft läsåret 1984/85 kommer inte att ge effekt på arbetsmarknaden förrän

tidigast år 1990 då det blir en minskning av antalet underläkare. Först vid

slutet av 1990-talet kommer dimensioneringsminskningen att märkas på

antalet nya specialister.

UHÄ redovisade i anslagsframställning för budgetåret 1986/87 tillgängligt underlag för bedömning av det framtida behovet av läkare. I det ingick bl. a. en rapport (SOU 1984: 50) från HS 90, Personal för framtidens hälso-

och sjukvård. UHÄ:s bedömning var att det underlag som då fanns till-

gängligt var osäkert som grund för beslut om ändrad dimensionering. Ett sådant beslut borde enligt UHÄ:s mening föregås av en vägning av olika

mål för t.ex. vårdens utveckling, utbildningspolitiska mål och samhällsekonomiska mål i övrigt.

Antalet läkare ökar snabbt i Sverige på grund av den kraftiga ökningen av antalet utbildningsplatser under 1950- och 1960-talen. Under åren

1972-1984 var antalet nybörjarplatser på läkarlinjen 1026 per år.

Enligt beräkningar av HS 90 kommer antalet yrkesverksamma läkare att

uppgå till ca 28 500 år 2000, dvs. nästan tre gånger så många som år 1970.

Sveriges Läkarförbund visar i sin räpport Den framtida läkararbetsmarknaden i Norden att antalet läkare kommer att fortsätta att öka fram till år

2005, då ökningstakten minskar som en följd av en ökad pensionering.

En stor osäkerhetsfaktor i beräkningarna av läkartillgången är enligt UHÄ bortfallet under grundutbildningen. En granskning av examinationsstatistiken över avlagda läkarexamina under läsären 1978/79 —

1985/86 i relation till antalet nybörjarplatser på läkarlinjen sju år tidigare

visar en genomsnittlig examinationsfrekvens på 89 procent.:

I den senaste långtidsutredningen (LU, SOU 1987:3) redovisas utveck-

lingstendenserna inom olika områden av den svenska samhällsekonomin.

Här framgår bl. a. att den offentliga konsumtionens tillväxt har dämpats avsevärt under de senaste decennierna. | LU 87:s baskalkyl för åren fram till 1995 utgår från att ett ökat utrymme

för investeringar och privat konsumtion kräver en dämpning av de offentliga utgifterna. För hälso- och sjukvården anges ett expansionsutrymme om

1,1 procent per år. 255

I prop. 1986/87: 150 Reviderad finansplan 1986 redovisar regeringen sin Prop. 1987/88: 100 syn på hur den ekonomiska politiken bör utformas. Finansplanen följer i Bil. 10

stort sett LU 87:s rekommendation att begränsa den reala volymökningen i den kommunala verksamheten och framhåller att ansträngningar måste vidtas för att hålla nere det totala skattetrycket.

För egen del får jag anföra följande. Den avgörande faktorn vid bedömningen av det antal läkare s som bör

utbildas är, enligt min mening. vilket ekonomiskt utrymme som samhället

kan medge för hälso- och sjukvårdens expansion. De beslut som nu har

fattats av regering och riksdag om den ekonomiska politiken innebär att

hälso- och sjukvårdens tillväxt måste hålla sig inom en ram om drygt I procent per år. Om denna begränsning kan hållas kommer tillgången på

läkare att något överstiga efterfrågan under 1990-talet. Om däremot landstingskommunernas utgifter för hälso- och sjukvården tillåts öka avsevärt

mer än I procent per år de närmaste åren kan en bristsituation bestå

ytterligare en tid.

En dimensioneringsändring av grundutbildningen påverkar inte läkararbetsmarknaden förrän efter tidigast 6 år vad avser underläkartjänster och

efter 11-12 år vad avser tjänster för vidareutbildade läkare. Jag bedömer

inte att det underlag som har redovisats ger anledning att nu ändra dimensioneringen av läkarlinjen. |

Tandläkarlinjen Regeringen har den 15 oktober 1987 bemyndigat mig att tillkalla en särskild . -

utredare (Dir 1987:43) med uppgift att se över tandvårdsutbildningarna

inom högskolan m. m. Kommitténs uppdrag är föranlett av den förbättrade svenska tandhälsan, beslut om ändrad dimensionering av tandläkarutbildningen och den nya tandvårdslagen (1985: 125).

Utredaren skall överväga om tandvårdsutbildningarna inom högskolan motsvarar den utbildning som bedöms nödvändig för att möta de vårdbehov som föreligger och förväntas uppstå inom en överskådlig framtid.

Utredaren bör mot denna bakgrund överväga om innehållet i utbildningarna, deras längd, dimensionering och förkunskapskrav behöver ändras, samt om tandvårdsutbildningarna i vissa delar kan integreras utan att

avkall görs på kvaliteten i respektive utbildning. | | Uppdraget skall redovisas före utgången av år 1988.

Socialstyrelsen presenterade den 11 september 1987 en tillgångsprognos

på tandläkare fram till år 2025. (PM 175/87).

Styrelsen drar följande slutsatser. |

Med nuvarande intag till utbildningen, yrkesverksamhetsgrad och vård-

efterfrågan, är oron för en betydande- ökning av arbetslösheten bland tandläkarna obefogad.

Enligt min uppfattning bör mot bakgrund av det aktuella utredningsuppdraget — UHÄ:s anslagsframställning och socialstyrelsens prognos — inga förändringar göras vad avser tandläkarlinjen.

I prop. 1983/84: 100 (bil. 10) föreslog min företrädare att samtliga kostna-

der som hade ett direkt samband med den kliniska utbildningen och 256

tandvården vid högskoleenheterna, skulle anvisas under anslaget Vissa Prop. 1987/88: 100

tandvårdskostnader. Sektors- och fakultetsanslagen minskades med Bil. 10 |

33 milj. kr. Samtidigt ökades anslaget Vissa tandvårdskostnader med mot-

svarande belopp.

Vid beräkningarna av besparingen för Malmö-enheten föreslår UHÄA att en omfördelning görs av resurser från anslaget Utbildning för vårdyrken anslagsposten Universitetet i Lund, enheten för tandläkarutbildning i

Malmö till anslagsposten Universitetet i Lund under anslaget Odontolo-

giska fakulteterna. Omfördelningen avser medel för kostnader som har med tandvården m. m. inom odontologisk forskning att göra och som vid en tidigare anslagsomläggning förts bort från fakultetsanslaget. På så vis

garanteras forskningsresurserna för enheten för tandläkarutbildning i Malmö tills ett slutgiltigt beslut om den framtida odontologiska forskningsoch utbildningsorganisationen i hela landet kan tas. Jag biträder förslaget och har vid min anslagsberäkning tagit hänsyn härtill (—2 037 000 kr.).

Receptarielinjen När receptariclinjen reformerades år 1983 startade samtidigt en variant av ' linjen om 40 poäng för redan yrkesverksamma apotekstekniker. Utbild-

ningen fick 200 nybörjarplatser per år och förlades till universitetet i

Uppsala. T. o. m. budgetåret 1986/87 beräknas cirka 900 apotekstekniker

ha beretts plats på utbildningen och efterfrågan är alltjämt mycket hög från såväl studerande som arbetsmarknaden. UHÄ föreslår att utbildningska-

paciteten höjs till 240 nybörjarplatser per år. Jag föreslår en utökning med 20 nybörjarplatser fr.o.m. höstterminen 1988. Jag beräknar medel för

budgetåret 1988/89 med 118 000 kr.

Påbyggnadslinjen utbildning i psykoterapi

Riksdagen har beslutat att påbyggnadsutbildningen i psykoterapi fr. o. m.

innevarande budgetår skall reformeras i enlighet med det förslag som

framlades i prop. 1986/87: 100 bil.10. Den nya utbildningen omfattar 60 poäng och motsvaras huvudsakligen av den tidigare s. k. steg 2-utbildning-

en. UHÄ föreslår i årets anslagsframställning att linjen skall inrättas med

16 nybörjarplatser även vid universitetet i Lund.

För egen del. får jag anföra följande. För närvarande finns utbildningen

bara vid karolinska institutet och universitetet i Umeå. Det finns ett stort

linjen i psykoterapi förläggs även till universitetet i Lund fr. o. m. hösten 1988 med 16 nybörjarplatser till en kostnad av 630000 kr. första året.

17 Riksdagen 1987/88.1 saml. Nr 100. Bilaga 10

LD

An 2- & "SS I I rr 2 oc = &

snyog -— 2109 säog $99C6 oFl v08 o8F 908 959 991 600€ obt vOt St yv 1 tpr6

spur 06 SP LyvI S PH 77 cl

-QWIPW ol CR ss8 208 291 265C ic 01 Sny c r9 cÉ6 TT |

-UPTSUY . spens tel vc cl $9 SF S 7

FuluppqunajoYsFoy

-OUOIY s3lay TI 05 Le 8 TT St

001 9 cl 881 cl

|runuwuwoY

aJuy 06 0c 91 ST HA TI IST cl

'68/8861 sJurdoy

-uof 691 91 & $9 +$S ol c£l ol L8P 1É Ti

131e128pnq

spuepog 12180 OcI Fc 8r OF Or . st c 0c 6LP LA 77

UIJIÄPIBA IPURIBASTOWUNWWOYSJUNSPUR”] SpPUR[ueW

-13p0g SU Si cl c6l LT ful

10)

-ddh 891 8Å 08 ZH cÉ [U| S8F 9

FUIUPJIQIA ejes 77

-NIOIS 085 91 OST 09 Oc! Or LOL Or [U| £191 suwjoy TI

10J -

06 UIOIYIS 2puag1suj "USSUNIUSISISSBILLOJELOGET 08 001 07

'uafuw -SPIBAYDÉS (13S1e[ddIpNISSIR)

OP -1UJISISSBALIOTBLOQE] "uafutfsgurauigqeyar -SpaBAYOSS 08 ”udfurjssuuaurqeyad

IOJ UN "UuafursmarsAgpueL

"UafurlSpaeAjassOH BugodsafunsJurupQrY EYsTUFIpadoun yYnseuwABynfs sBIOSO 1 aafulspeus3Agrd Yo

IPLUBISBULLJUPId

Ide4d]s1aQue 05/07 [3 +$T/9 Jafurj 06/08 YdO 430 FZururngsue -OSIPY "uafurj "uafur PWWNS -OS]EH PfP1I0G BjrY07T 'uafurp 001/08 JOSINY

el

anlen 2 oe =" a - rr 2 20

85 100

vwwng 6L5 ct 9tv C6c 61L €L1 0597 0cI STT 8LS Ge 196£ s07

suanNoy -JON OST ct Ag LT CL elr £t - TT

-JJSPA suaNOog oc 9c 09 09 05 SI cecel S1 0c 809 9c 37

-1Wwrf Spur 89 Sc 6P cHl tl IT

|

TI

-LJOISBA -110U Spur 991 ca $c Oc cle 9v

-SJARD) soy [US OM 8c 2 +8 8€tc IT

TT

-doy säng 001 01 98 Foc SA Ir

ud

-URUWISPA

spur| [VA $6 §91 Etc "TI

-214() [SET ScI 91 AN 09 OR 91 81 81 [Ul StF ct 71

SPURIVASJOLI -UNPA Spur] 601 01 91 001 SPz LI 77

NWWOYSTFUNSPUTT -PRIRYS sog "PUNQIOJSJONSPIRA Sc! 91 06 1Éc [1 1

"J2pPUNQIOJS[OYSPIBA

säg "UNLUWIOY Le 91 Oc OtI tIt äl

"afurt "I3PUNgIOJSJOYSPIBA ”J2pUNQIOJSJOYSPIBA .

"UnwWUWOY [EYO] 05/07 "UNWWOY ”UNLUUIOY SUP] QUICIA 06/08 [un

"06 ed 001/08 durungsue '"uafursprgaynfs SNYOG "I2PUNgIOJa[ONSPIBA

"uafuspseAynfis IPUSBISIUJ JOSAR tOSAR Iasrejdapmssig "UMSUIUIISISSBALIOJTCIOQE] 08 OWJEA "UN "JB 001 OT OQWJLA QUIPIA (13S1R[darmnIssig) ”UnwWwWoOyY "uafurj OP 1RUUR 'uafunsälostuo -JUIISISSBILIOJBIOQP] 'uafursBdunuanriqeyas Y30 08 "uafunyssunuannqvyay WOY 13STR[darpnissae JOSTe[darpnissae "UfurpsiuarsÄGpue "UafUrNSPIRA[ASJOH IISAR JOSAR JaSAR TurodyafuqsJuup I safurspeussAgqvd SFrOYN0D JaSAR JASAR LIRA ynseuwA3ynfs YIO OWJPW eysruydrpadougo Ideua)siagse OWEN ydo +$ö/9 Jafur IISTejd fäsTejd JasTR[d JUIUBTIUY Jasrejd Las]ejd 430 Sj

-OsIey "uu IISAY JaISAY JISAY Bfernog Pung BIEY0T ”TyYuT "PJUuT -0 1aSuny 9p] 997 07 15, TS, [1 67

[| ; > , , > & > ,;

Övrigt Prop. 1987/88: 100

Jag har under detta anslag liksom under andra räknat med en fortsatt Bil. 10 rationalisering inom högskolans administration. Jag har därför beräknat en minskning av anslaget med 530 000 kr.

Med hänvisning till vad jag har anfört under anslaget D 5. Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna rörande medelsanvisningen till service som hänger samman med fastighetstjänsten, tar jag under förevarande

anslag upp medel för ändamålet (--222 000 kr.). |

Kommunal högskoleutbildning Resursutnyttjäande m.m. Rekryteringssituationen är fortfarande det dominerande problemet för den kommunala högskolans vårdutbildningar. Rekryteringsåtgärder planeras och genomförs av utbildningshuvudmännen, bl.a. i enlighet med den utredning som UHÄ gjorde hösten 1986 på regeringens uppdrag och som redovisades i samband med förra årets anslagsframställning.

Förnyelsearbete avseende utbildningarnas innehåll och studieorganisation tillsammans med frågor om utbildningarnas kvalitet står i centrum för arbetet ute på vårdhögskolorna. UHÄ:s förslag i anslagsframställningen för budgetåret 1988/89 präglas av dessa frågor.

Budgetåret 1986/87 utnyttjades 84 procent av den planeringsram som riksdagen beslutat, vilket var 4 procent lägre än året dessförinnan.

Utbildningshuvudmännens och UHÄ:s utgångspunkt har varit att lämna ett förslag, som på bästa sätt svarar mot sjukvårdens personalbehov.

UHÄ föreslår oförändrad planeringsram för den kommunala högskolans vårdutbildningar. För att möjliggöra bl. a. den planerade utbyggnaden av påbyggnadslinjerna i anslutning till rehabiliteringslinjen har UHÄ gjort förändringar i planeringsramarna för olika påbyggnadslinjer.

I redovisningen av regeringsuppdraget om resursutnyttjandet hösten 1986 föreslog UHÄ åtgärder för att öka rekryteringen bl. a. till hälso- och sjukvårdslinjens inriktningar mot onkologi resp. diagnostisk radiologi. En av de föreslagna åtgärderna innebar att de särskilda förkunskapskraven skulle tillgodoses inom ramen för högskoleutbildningen som då skulle förlängas. Dessa två inriktningar på hälso- och sjukvårdslinjen startade hösten 1986 resp. hösten 1987 som försöksutbildningar. Med anledning av de positiva erfarenheterna ur rekryteringssynpunkt anser UHÄ att försöksverksamheten bör vidgas till att omfatta antagning till hälso- och sjukvårdslinjens samtliga sex inriktningar fr. o. m. budgetåret 1988/89.

För egen del får jag anföra följande. Det är angeläget att hälso- och sjukvårdslinjen kan dra till sig tillräckligt antal sökande så att sjuksköterskebristen i landet kan avhjälpas. Ungdomskullarna blir allt mindre. Vårdlinjen i gymnasieskolan får ett mindre rekryteringsunderlag. Det betyder att den naturliga rekryteringsbasen för hälso- och sjukvårdslinjen minskar. - Såväl vårdlinjen inom gymnasieskolan som hälso- och sjukvårdslinjen i den kommunala högskolan domineras helt av kvinnliga studerande.

Jag förordar att den av UHÄ föreslagna försöksverksamheten får starta 260

höstterminen 1988. Det är önskvärt att utbildningsmyndigheterna i detta Prop. 1987/88: 100

sammanhang riktar särskilda informations- och rekryteringsåtgärder mot Bil. 10

manliga studerande t. ex. i gymnasieskolan eller i den kommunala vuxenutbildningen. Försöksverksamheten bör utvärderas från såväl rekryterings-., jämställdhets- som kvalitetssynpunkt. Jag förutsätter att denna försöksverksamhet kan planeras och genomföras utan ökning av de ekonomiska

ramar som finns på statsbudgeten för hälso- och sjukvårdslinjen.

Mina förslag till förändring av nybörjarplatser inom den kommunala

högskolan framgår av följande tabell.

Förändring av nybörjarplatser 1988/89

LinjeUHÄFöredraganden
Hälso- och sjukvårdslinjen- 16- 16
Hörselvärdslinjen+ 16+ I6

Påbyggnadslinjer i anslutning till

hälso- och siukvårdslinjen -123 -200 Laboratorieassistentlinjen - 7 - 7 Rehabiliteringslinjen : +130 0 Summa 0 —207

Rehabiliteringslinjens påbyggnadslinjer UHÄ föreslår en fortsatt utbyggnad med 130 nybörjarplatser av påbyggnadslinjerna till rehabiliteringslinjen. För närvarande finns fyra inriktningar fördelade på primärvård, läns- och regionsjukvård samt psykiatrisk vård.

För egen del anser jag att regering och riksdag inte bör detaljreglera påbyggnadslinjernas innehåll, t.ex. i form av att föreskriva inriktningar. Det bör ankomma på UHÄ att i utbildningsplanearbetet fastställa vilka

inriktningar som får förekomma.

Påbyggnadslinjerna till rehabiliteringslinjerna inrättades höstterminen 1986 med 160 nybörjarplatser varav 120 inom den kommunala högskolan, och de övriga 40 nybörjarplatserna fördelade mellan karolinska institutet och universitetet i Lund. Inrättandet av detta förhållandevis stora antal ' nybörjarplatser var en kraftig satsning inom rehabiliteringsområdet. Jag anser att en ytterligare ökning av antalet nybörjarplatser på påbyggnads- Jinjerna till rehabiliteringslinjen nu kan anstå. Beträffande lokalisering och dimensionering till nya orter hänvisas till tabell.

Påbyggnadslinjen till hälso- och sjukvårdslinjen, m.m. I fjolårets anslagsframställning aviserade UHÄ förslag om förändringar i utbildning inom anestesisjukvård och intensivsjukvård. Nuvarande studieorganisation har efter drygt tre år visat sig leda till negativa konsekvenser för hälso- och sjukvården. UHÄ föreslår, med stöd av en bred remissopinion, att linjen delas i två inriktningar, en mot anestesisjukvård och en mot intensivsjukvård. Uppdelningen innebär inga förändringar i övrigt.

För egen del får jag anföra följande.

I likhet med vad jag har anfört angående rehabiliteringslinjens på- Prop. 1987/88: 100

byggnadslinjer anser jag att det bör ankomma på UHÄ att, om så är Bil. I0

önskvärt mot bakgrund av hälso- och sjukvårdens behov och de studerandes intresse, själv besluta om inriktningar på påbyggnadslinjer.

Kompletterande utbildning i allmän hälso- och sjukvård ges i anslutning till hälso- och sjukvårdslinjen. UHÄ föreslår en minskning av planeringsramen med 123 nybörjarplatser. Mot bakgrund av det stora antalet tomma platser på utbildningen förordar jag en minskning med 200 platser (—792 000 kr.).

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (408 050 000 + 22 271000=) 430321 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. fastställa planeringsramar för budgetåret 1988/89 i enlighet med

vad jag har förordat,

2. till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1988/89 anvisa ett

reservationsanslag av 430 321 000 kr.

D 11. Utbildning för undervisningsyrken

1986/87 Utgift 799618 000 Reservation 31880 279 1987/88 Anslag 831523 000 1988/89 Förslag 812 865 000

Anslaget avser grundläggande utbildning för undervisningsyrken vid de statliga högskoleenheterna samt den del! av personalutbildningen för skolväsendets behov som hänföres till universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Under anslaget beräknas medel för allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom sektorn samt för vissa kurser m.m. Medel för kommunal högskoleutbildning inom sektorn beräknas under anslaget D 14. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m.

: 262

Anslagsfördelning Prop. 1987/88: 100

Högskoleenhet 1987/88 Beräknad ändring Bil. 10

1988/89

Grundläggande högskoleutbildning och påbyggnadsutbildning: Högskolan för lärarutbildning

i Stockholm132 782 000 - 5135 000
Konstfackskolan5001 000 - 392000
Musikhögskolan i Stockholm15 056 000 = 74000
Universitetet i Uppsala42798 000 - 2420 000
Högskolan i Eskilstuna/Västerås9 100 000 + 483 000
Högskolan i Falun/Borlänge15 141 000 + 938 000
Högskolan i Gävle/Sandviken18 360 000 - 2413 000
Högskolan i Örebro29312 000 + 567 000
Universitetet i Linköping55 062 000 + 4199 000
Högskolan i Jönköping18 547 000 + 1360 000
Universitetet i Lund88 262 000 + 536 000
Högskolan i Halmstad5722 000 + 1299 000
Högskolan i Kalmar15955 000 - 2139000
Högskolan i Kristianstad18758 000 + 1194 060
Högskolan i Växjö22953 000 + 782000
Universitetet I Göteborg108 684 000 — 1431 000
Högskolan i Karlstad25 581 000 + 1848000
Universitetet i Umeå63 787 000 - 283000
Högskolan i Luleå25980 000 + 1557 000 '
Högskolan i Sundsvall/Härnösand18801 000 + 950 000

Ej fördelade medel Hemspråkslärarutbildning 355 000 + 523000 | Utbildning av instruktörer för näringsliv och förvaltning 1679 000 + 102000 Utbildningsarvoden 51978 000 +15452 000 Särskilda utbildningsåtgärder för. vissa lärare m. m. 318 000 + 2068 000 Till regeringens disposition 2913 000

792 885 000 +19 571 000 Personalutbildning för

skolväsendets behov:.
Stockholms högskoleregion6495 000 —- 6495 000
Uppsala högskoleregion8 066 000 — 8066 000
Linköpings högskoleregion4382 000 - 4382 000
Lund/Malmö högskoleregion7493 000 — 7493 000
Göteborgs högskoleregion -7051 000 — 7051 000
Umeå högskoleregion4756 000 - 4756 000

Till universitets- och högskoleämbetets disposition 395 000 + 14000

38 638 000 —38 229 000 Summa 831 523 000 —18 658 000

Anslagsframställning jämte komplettering har avgivits av universitets-

och högskoleämbetet (UHÄ).

Sammantaget innebär ändringsförslagen i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m.!">? Kostnad Ändamål/högskoleenhet m. m.!23 Kostnad

budgetåret : budgetåret

1988/89 1988/89

(tkr.) (tkr.)

2 Förändringar av anslaägstek- Summa under 2 - 53 134 HISK natur 2.1 Utbildningsarvoden (medel 3 Konsekvenser av tidigare behar beräknats under Litt E. slut Studiestöd) | -51978 3.1 Förskollärarlinjen BP 86, 2.2 Medel för professur i idrotts- | HLS - 803 forskning (medel har beräk- 3.2 Hushällslärarlinjen BP ' 86, nats under änslaget D 19. UU, UUm ooo 1054 Samhällsvetenskapliga fakul- 3.3 Idrottslärarlinjen BP 86, teterna) HL.S - 25 HLS, HÖ = 1101 23 Gemensam administration Förlängning + 1020 (medel har beräknats under 3.4 Lågstadielärarlinjen, vidareanslagen D 8. Utbildning för utbildning av mellanstadielätekniska yrken och D 9. Ut- . rare till lågstadielärare, UG - 176 bildning för AES-yrken) 3.5 — Mellanstadielärarlinjen, till- HG/S = 1000 val samiska, tornedalsfinska, 2.4 —- Gemensam administration HLu . - 5524 (medel har beräknats under Vidareutbildning av lågstaanslagen D 8. Utbildning för dielärare till mellanstadielätekniska yrken, D 9. Utbild- rare, UG + 348 ning för AES-yrken och D 12. 3.6 Musiklärarlinjen, [BP 86, Utbildning för kultur- och in- SMH, = 247 ' formationsyrken) HK = 1070 HLu + 247 2.5 Studerandehälsovård (medel 3.7 Textillärarlinjen, BP 86, UG - 521 har beräknats under anslaget 3.8 — Vårdlärarlinjen, BP 87, E 8.1 Bidrag till hälso- och HLS, UL | - 1240 sjukvård för studerande) 3.9 — Amneslärarlinjen, BP 85, HF/B. HG/S, HJ, HK, HKrT - 300 (inkl. handiedarkostnad) 2.6 Kostnader för lokal antag- HLS, UU, ULi, UL, UG, ning (medel har under inne- BP 86, HLS, ULi, UL, UG, varande budgetår anvisats Praktikomläggning, HUS, under anslaget D 7. Vissa UU, ULi, UL, UG, HKs, särskilda utgifter inom hög- UUm -— 9569 skolan) HES, SMH, UU, 3.10 — Speciallärarlinjen, utbildning HE/V, RF/B, HG/S, HO, av yrkesvalslärare inom sär- ULi, HJ, UL, HH, HK, skolan, HLS | + 460

HER HY rG. HKs, UUm, > + 19 Summa under 3 —13 160 2.7 Med fastighetstjänsten sam- "'manhängande service (medel 4 Budgetförslag har under innevarande bud- 4.0 Minskad administration, getår anvisats under anslaget - HLS, KF, SMH, UU, D 5. Lokalkostnader m. m. HE/V, HF/B, HG/S, HÖ, vid högskoleenheterna) UU, ULi, HJ, UL, HH, HK, . ULi, UL, UG, UUm, HLu + 391 HKr, HV, UG, HKs, UUm, 2.8 Medel för internationalise- HLu, HS/H = 993 ring (medel har under inne- 41 Grundskollärarlinjen + 1590 : varande budgetår anvisats npl inriktning åk 1-7. HLS, under anslaget D 7. Vissa HF/B, ULi, HJ, UL, HKr, särskilda utgifter inom hög- HV, UG, HKs, UUm, HLu, skolan) HLS. KF, SMH, HS/H, + 960 npl inriktning UU, HE/V, HF/B, HG/S, åk 4-9, HLS, UU, ULi, HÖ, ULi, HJ, UL, HH, HK, UL, UG, HKs. UUm +88954 HKr, HV, UG, HKs, UUm, . HLu, HS/H + 746

Ändamål/högskoleenhet m. m.!:2-23 Kostnad Ändamål/högskoleenhet m. m.!7-=>? Kostnad

: budgetåret budgetäret

1988/89 1988/89

(tkr.) (tkr.)

4.2 — Frigjorda resurser vid redu- 4,9 Idrottslärarlinjen, ettämnes. cerad antagning 1987/88, HÖ + 6åp + 166

HLS. KF, SMH, UU, HF/B, tvåämnes. HÖ — 15 åp = 537

HÖ, ULi, HJ. UL. HKr, HÖ medel för planering och : HV, UG, HKs, UUm, HLu, kompletteringsutbildning + 1076 : HS/H —44 515 4.10 - Musiklärarlinjen, ettämnes, 4.3 — Avveckling klasslärarutbild- SMH + l6 åp + 989 ning och tekniklärarutbild- UG + 6 åp + 371 ning, lågstadielärarlinjen, HLu + 6 åp + 37! HLS, HF/B, HG/S, ULi, HJ, tväämnes, SMH — 16 åp : —- 861 UL, HK. HKr, HV, UG, UL — 16 åp - 861 HKs, UUm, HLu, HS/H, UG -— 16 åp 861 mellanstadielärarlinjen, HLu — 16 åp - 861 HG/S, HK, tekniklärarut- 4.11 Slöjdlärarlinjen, ettämnes bildning, HV, HS/H, Tillval : 40p. ULi — 12 åp - 517 samiska, tornedalsfinska ettämnes 120p ULi + 24 åp + 1034 vartannat år, HLu —- 20685 tvåämnes ULi — 24 åp - 1034 4.4 Hemspråkslärarlinjen. HL.S, utbildning i teknik för slöjd-

UL. UG - 6308 lärare ULi ot 31S

4.5 Amneslärarlinjen, 160—- 4.13 'Grundskollärarlinjen, inrikt- 180p, HL.S, UU. ULi, UL, ning åk 1-7. HLS, UU, UL, UG, HKs, UUm, Amneslä- UG + 300 npl + 10605 rarlinjen, 40p, HLS, UU, 4.14 — Förskollärarutb. 100p, + 210 ULi, UL, UG, - 8816 npl, HG/S, HK, HH, UG, omfördelning från mat-nat HKs, 50 p + 120 npl oförd.,

till särsk utbildningsåtgärder + 6436

sv, spr, so prel 5092 av npl, 4.15 —- Amneslärarlinjen förlängning 0 HLS, UU, ULi, UL, UG, : 4.16 Påbyggnadskurser i musik, | UVUm - 2091 SMH + 586 4.6 — Barnavårdslärarlinjen, UG 4.17 — Pedagogisk/administrativ på- — 12 åp, UUm — 12 åp, = 970 - byggnadslinje för barnom- UG, UUm, medel för kom- | sorgspersonal, HE/V, HKr + 1140 pletteringsutbildning + 970 4.18 — Personalutbildning för 4.7 Bildlärarlinjen, UUm — 24 skolväsendets behov, vidareäp, =- 8l4 utbildning mellanstadielärare 4.8 — Hushållslärarlinjen, ettäm- — lågstadielärare, vidareutnes, UU — 12 åp = 529 bildning lågstadielärare — UG + 8åp + 353 mellanstadielärare, UG + 90

tvåämnes, UUm — 12 åp — Hå Summa under 4 + 21759

Summa punkterna 2-4 — 44 535

! HLS=högskolan för lärarutbildning i Stockholm, KF=konstfackskolan, SMH=musikhögskolan i Stockholm, UU =universitetet i Uppsala, HE/V=högskolan i Eskilstuna/Västerås, HF/B=högskolan i Falun/Borlänge, HG/S=högskolan i Gävle/Sandviken, HÖ=högskolan i Örebro, ULi=universitetet i Linköping. HJ=högskolan i Jönköping, UL.=universitetet i Lund, HK = högskolan i Kalmar, HKr=högskolan i Kristianstad, HH=högskolan i Halmstad, HV =högskolan i Växjö, UG=universitetet i Göteborg, HKs=högskolan i Karlstad, UUm=universitetet i Umeå, HLu=h ögskolan i Luleå, HS/H= högskolan i Sundsvall/Härnösand.

? npl=nybörjarplatser

3BP =budgetproposition + åp =årsstudieplatser

ha 'n

UHÄ hemställer att :Prop. 1987/88: 100 I. en pedagogisk/administrativ påbyggnadslinje för barnomsorgspersonal = Bil. 10

omfattande 20 poäng inrättas fr. o. m. budgetåret 1988/89, 2. planeringsramar fastställs i enlighet med vad UHÄ förordat, 3. under ett reservationsanslag D 11. Utbildning för undervisningsyrken

budgetåret 1988/89 anvisas 786 988000 kr. med enligt av UHÄ angiven

fördelning på anslagsposter.

Föredragandens överväganden

För konsekvenser av tidigare fattade beslut beräknar jag medel i huvudsak

i enlighet med vad UHÄ har föreslagit.

Mina förslag till planeringsramar redovisar jag i det följande.

Jag tar först upp dimensioneringen av förskollärarlinjen och fritidspedagoglinjen. Jag kommer därefter att behandla dimensioneringen av den nya

grundskollärarlinjen och kostnaderna för denna. I anslutning härtill tar jag

också upp hemspråkslärarutbildningen. I ett tredje avsnitt kommer jag att

ta upp lärarutbildningen för gymnasieskola och vuxenutbildning.

Förskollärarlinjen

Antalet nybörjarplatser på förskollärarlinjen är innevarande budgetår 3006. Enligt socialstyrelsen kräver en utbyggnad av förskolan 1 enlighet med riksdagens intentioner en fortsatt kraftig utbyggnad av såväl daghem

och familjedaghem som av deltidsförskolan och den öppna förskolan. Detta medför ett ökat behov av utbildad personal under de närmaste åren. Socialstyrelsen bedömer att antalet nybörjarplatser måste vara högre än

3 000 för att täcka det framtida behovet av förskollärare.

Tidigare har det varit svårt att rekrytera sökande till utbildningen. Enligt

UHÄ är en omsvängning på väg när det gäller intresset för förskollärarutbildningen. Vid vissa högskoleenheter fanns således ett stort antal sökande som inte kunde beredas plats på utbildningen höstterminen 1987. Med hänsyn till behovet av förskollärare har regeringen genom beslut den 23 juli 1987 medgett att utbildning för ytterligare 210 nybörjare får anordnas vid universitetet i Göteborg samt vid högskolorna i Eskilstuna/Västerås, Öre-

bro, Halmstad och Luleå. Reserverade medel inom anslaget har tagits i anspråk för detta ändamål.

UHÄ föreslår i sin anslagsframställning en utbyggnad av förskollärar-

linjen med 210 nybörjarplatser. Härutöver föreslår UHÄ att medel motsvarande 120 nybörjarplatser anvisas för 50-poängsutbildning, dvs. för sökan-

de med barnskötarutbildning och flera års yrkesverksamhet inom förskoleverksamhet, att fördelas av UHÄ på olika högskolor beroende på en

senare bedömning av utbildningsbehov och sökandeintresse. Med hänsyn till behovet av förskollärare bör, enligt min mening, dimen-

sionering av förskollärarlinjen öka med 90 nybörjarplatser, fördelade med

vardera 30 på högskolorna i Halmstad och- Karlstad samt universitetet i

Göteborg. Med hänsyn till svårigheten att i dag bedöma sökandeintresset

till förskollärarlinjen vid övriga högskoleenheter biträder jag UHÄ:s för- 266

slag att ytterligare 120 platser hålls i reserv. Platserna bör, inom ramen för Prop. 1987/88: 100 anvisade medel, kunna omvandlas till 100-poängsutbildning om detta med Bil. 10 hänsyn till sökandeintresset är mer ändamålsenligt. UHÄ bör bemyndigas

dels att göra fördelningen på högskolcenheter dels att besluta om omvand-

lingar till 100-poängsutbildning. Jag beräknar medel för de sistnämnda

platserna under anslagsposten 24. Särskilda utbildningsåtgärder för vissa lärare m. m. (+2 049 000 kr.).

Fritidspedagoglinjen

Antalet nybörjarplatser på fritidspedagoglinjen är innevarande budgetår 928. Socialstyrelsen har i sin analys av tillgång och efterfrågan på fritidspe-

dagoger bedömt att det inte går att minska antalet nybörjarplatser om behovet av fritidspedagoger i början av 1990-talet skall kunna täckas. UHÄ föreslår i sin anslagsframställning, med hänvisning till sitt komman-

de förslag till ny gemensam utbildning för förskollärare och fritidspedago-

gas till högskolan i Kalmar och universitetet i Umeå. För att skapa samver-

kansmöjligheter mellan förskollärarutbildningen och fritidspedagogutbild-

ningen bör, enligt min mening, fritidspedagoglinjen förläggas till högskolan

i Kalmar fr. o. m. budgetåret 1988/89. Jag har vid min medelsberäkning beaktat detta (+731 000 kr.).

UHÄ har den 26 november 1987 kommit in med förslag till förändrad utbildning av fritidspedagoger och förskollärare. Förslaget bereds för närvarande i regeringskansliet.

Grundskollärarlinjen

Inledningsvis vill jag hänvisa till vad jag har anfört i inledningen om den

nya grundskollärarutbildningen.

Riksdagen beslöt vid 1984/85 års riksmöte (prop. 1984/85: 122, UbU 31, rskr. 366) att grundskollärarlinjen skulle inrättas den 1 juli 1988. Vid

1985/86 års riksmöte beslöt riksdagen (prop. 1985/86: 113, UbU 27, rskr.

356) om lokalisering av grundskollärarlinjen. Detta beslut innebär att ut-

bildningen på grundskollärarlinjens båda grenar anordnas vid högskolan

för lärarutbildning i Stockholm, universiteten i Linköping. Lund, Göteborg

och Umeå samt högskolan i Karlstad. Utbildning enbart på den gren som

är inriktad mot undervisning i grundskolans tidigare årskurser anordnas vid högskolorna i Falun/Borlänge. Jönköping, Kristianstad, Växjö, Luleå och Sundsvall/Härnösand samt utbildning enbart på den gren som är

inriktad mot undervisning i grundskolans senare årskurser vid universitetet i Uppsala. Regeringen har i skrivelse (Skr. 1986/87: 163) till riksdagen

lämnat en av riksdagen begärd redogörelse för vissa frågor rörande inne-

hållet i grundskollärarutbildningen. Riksdagen har utan erinran lagt till

handlingarna vad som anförts i skrivelsen (UbU 1987/88: 2, rskr. 44).

I den tidigare nämnda propositionen om lokaliseringen av grundskollä-

rarlinjen redovisades vissa, av UHÄ beräknade, planeringstal för lärarut-

bildningen. UHÄ räknade med ett planeringsintervall för grundskollärar- 267

Prop. 1987/88: 100

Bil. 10

Planeringsramar för sektorn för utbildning för undervisningsyrken budgetåret 1988/89

Utbildningslinje/poäng HLS Konst-SMH Upp-Eskils- Falun/ Gävle/ ÖrebroLin- Jön- Lund/

fack sala tuna/ = Bor- Sand- köping köping Malmö

Västeråslänge viken

Barnavårdslärarlinjen. [20 Bildlärarlinjen, 120 24

Folkhögskollärarlinjen. 40 | 75 |

Fritidspedagoglinjen, 100 184 60 36 30 72 60 —-60 96 Förskollärarlinjen, 100 798 126 102 144 120 168, 120 270 Grundskollärar- :

linjen, 140—180

grenen för utbildning av lärare för åk 1—7 240 120 120 120 144 grenen för utbildning av . : lärare för åk 4—9 222 136 120 125

Handels- och kontors-

lärarlinjen, 402424
Hushållslärarlinjen, 120.
Idrottslärarlinjen, 12069?36
Industri- och hantverks-|:
lärarlinjen, 40148.. sa124
Musiklärarlinjen, [60523032
Slöjdlärarlinjen, 4060
Slöjdlärarlinjen, 12024
Studie- och yrkesoriente-|
ringslinjen, 1203060
Textillärarlinjen, 12012
Vårdlärarlinjen, 6048243236

Amneslärarlinjen 160-200 50 42 20 40 Amneslärarlinjen, 40 40 20 20 30 Lärarlinjen för jordbruk.

skogsbruk och trädgårdsskötsel". 20 72 : .

Speciallärarlinjen”, 20-100 2867 48 24 48 24 2475 Pedagogik/metodiklärar-

linjen”, 20 18

Prop. 1987/88: 100 Bil. 10

Utbildningslinje/poäng Halm- Kal- Kris- Växjö Göte- Karl- Umeå Luleå Sunds- Sum-

stad mar = tian- borg stad vall/ ma

stad Härnö-

sand Barnavårdslärarlinjen, 120

Bildlärarlinjen, 12024
Folkhögskollärarlinjen, 4075
Fritidspedagoglinjen. 10030 30 30 60 84 6036 30 958!
Förskollärarlinjen, 10090 120 138 120 270 150 120 120 120 3096?

Grundskollärarlinjen, 140—180

grenen för utbildning av

lärare för åk 1—7 : 120 120 144 120 120-132 120 1620

grenen för utbildning av

lärare för åk 4—9 179 60 130 972 Handels- och kontors-

lärarlinjen, 402 1222
Hushållslärarlinjen, 120212
Idrottslärarlinjen, 120105

Industri- och hantverks-

lärarlinjen, 40 120 78 36 506 Musiklärarlinjen, 160 36 30 180? Slöjdlärarlinjen, 40 60 Slöjdlärarlinjen, 120 24 Studie- och yrkesoriente-

ringslinjen, 12060 |150
Textillärarlinjen, 120241248
Vårdlärarlinjen, 604836224

Amneslärarlinjen,

160-2004020212
Amneslärarlinjen, 403010150
Lärarlinjen för jordbruk,:
skogsbruk och.
trädgårdsskötsel, "20|72
Speciallärarlinjen”, 20— 100235520361115

Pedagogik/metodiklärarlinjen”, 20 12 30 Summa | 9705

+ Påbyggnadslinje

Härav avser minst 50 platser 50-poängsutbildning. ? Härav avser minst 550 platser 50-poängsutbildning och minst 167 platser i Stockholm, Eskilstuna/Västerås.

Linköping, Lund, Växjö och Göteborg utbildning för tvåspråkiga studerande.

> Härav avser 45 platser specialidrottslärarutbildning. + Härtill kommer 30 platser landstingskommunal högskoleutbildning i Arvika. 5 Härav avser 50 platser ytterligare påbyggnad om 20 poäng, gren 1. 5 Härav avser 30 platser ytterligare påbyggnad om 20 poäng, gren I.

linjens gren för utbildning av lärare för årskurserna 1-7 med 700-1000 Prop. 1987/88: 100 nybörjarplatser för budgetåren 1983/89 — 1989/90. Motsvarande antal för Bil. 10 grenen för utbildning av lärare för årskurserna 4-9 beräknades till I 100 — 1600. I nämnda proposition betonade jag vikten av att dimensioneringen

och därmed basen för utbildningsorganisationen blev så stabil som möjligt.

Dessutom framhölls det angelägna i att de förändringar av dimensioneringen som från tid till annan måste göras inte fick bli alltför drastiska. Detta är

viktigt inte bara av organisatoriska skäl utan också med hänsyn till de

enskilda och deras möjligheter att planera sitt utbildningsval.

Som underlag för UHÄ:s beräkningar år 1985 låg statistiska centralbyråns (SCB) befolkningsprognos 1983. SCB har år 1986 utarbetat en ny befolkningsprognos. Därmed har det varit möjligt för UHÄ att även ta hänsyn till de verkliga födelsetalen för åren 1984 och 1985. Dessa är väsentligt högre än de antagna födelsetalen i den tidigare prognosen.

Antalet 7—9-åringar kommer år 1992 — året då de första nya grundskollä-

rarna utexamineras — enligt prognoserna att vara ca 10000 fler än tidigare beräknat. Motsvarande antal för är 1993 beräknas till ca 15000. UHÄ

föreslår med hänvisning härtill 1590 alternativt 1890 nybörjarplatser för

grenen för utbildning av lärare för årskurserna 1-7 och 960 nybörjarplatser för grenen för utbildning av lärare för årskurserna 4-9.

Med hänvisning dels till den förändrade befolkningsprognosen dels till regeringens tidigare uttalanden om vikten av stabilitet i utbildningsorgani-

sationen förordar jag 1620 nybörjarplatser på grenen för utbildning av

lärare för årskurserna 1-7, inkl. platser för hemspråkslärarutbildning, samt 972 nybörjarplatser på grenen för utbildning av lärare för årskurserna 4-9.

Jag återkommer till hemspråkslärarutbildningen senare i mitt anförande. UHÄ har i sin anslagsframställning redovisat förslag till dimensionering

för olika fördjupningar och specialiseringar inom linjen. Enligt min mening bör det åligga UHÄ att efter samråd med skolöverstyrelsen (SÖ) besluta om dimensionceringen för olika fördjupningar, specialiseringar och varianter inom resp. gren. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag till föreskrifter av denna innebörd. Jag övergår nu till att behandla kostnaderna för grundskollärarlinjen.

UHÄ hari sin anslagsframställning redovisat ett totalt medelsbehov om ca 89 milj. kr. för budgetåret 1988/89 för en dimensionering om 1590

nybörjarplatser på grenen för utbildning av lärare för årskurserna 1-7 och

960 nybörjarplatser på grenen för utbildning av lärare för årskurserna 4-9. UHÄ har dessutom lämnat förslag om ytterligare 300 nybörjarplatser på

den förstnämnda grenen till en kostnad av ca 11 milj. kr. budgetåret

1988/89. Som underlag för UHÄ:s kostnadsberäkning ligger schablonberäkningar av per-capita-kostnader per inriktning, fördjupning och speciali-

sering. Dessa beräkningar tar sin huvudsakliga utgångspunkt i kostnader för nuvarande klasslärarutbildning, ämneslärarutbildning och praktisk-

estetiska lärarutbildningar. UHÄ:s beräkningar har stämts av mot lokala beräkningar.

Mitt förslag till medetlstilldelning är beräknat utifrån den nya utbildning-

ens organisation, innehåll och uppläggning. Vid beräkningen har jag utgått från en jämn fördelning av per-capita-kostnaderna över hela utbildningens 270

| längd. Mina beräkningar innebär att 69 500000 kr. bör anvisas budgetåret Prop. 1987/88: 100 1988/89. Bil. 10

Vid mina beräkningar har jag räknat med att fördjupningarna i svenska och samhällsorienterande ämnen samt matematik och naturorienterande ämnen på grenen för utbildning av lärare för årskurserna 1-7 anordnas vid tidigare angivna högskoleenheter samt att hälften av antalet nybörjarplatser inom grenen för utbildning av lärare för årskurserna 1-7 anordnas med

fördjupning i svenska och samhällsorienterande ämnen samt hälften med fördjupning i matematik och naturorienterande ämnen. Jag har vidare

räknat med att varianten i grundvux, om 140 poäng, anordnas vid universitetet i Linköping med 24 nybörjarplatser. Vidare har jag räknat med att varianten i hemspråk anordnas vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm med 60 nybörjarplatser, vid universitetet i Lund med 24 nybörjarplatser, vid universitetet i Göteborg med 24 nybörjarplatser samt vid högskolan i Luleå med 12 nybörjarplatser. Jag har vidare under anslagsposten 21. Hemspråkslärarutbildning räknat med medel för eventuella merkostnader

för utbildning i hemspråk för nyetablerade språkgrupper (+500 000 kr.). Vad gäller grenen för utbildning av lärare för årskurserna 4-9 har jag vid

min medelsberäkning räknat med att specialiseringarna i svenska och

främmande språk, i samhällsorienterande ämnen, i matematik och natur-

orienterande ämnen anordnas vid samtliga tidigare angivna universitet och "högskolor med utbildning på grenen för utbildning av lärare för årskurser-

na 4-9. Detta gäller också för hemspråk med undantag för universiteten i

Uppsala och Linköping. Jag har vidare räknat med att specialiseringen i bild och annat ämne anordnas vid högskolan för lärarutbildning i Stock-

holm och universitetet i Umeå, i hemkunskap och annat ämne vid universi-

teten i Uppsala, Göteborg och Umeå, t idrott och annat ämne vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm och vid universitetet 1 Uppsala i samverkan med högskolan i Örebro, i musik och annat ämne vid högskolan för

lärarutbildning i Stockholm, universiteten i Lund och Göteborg samt vid

universitetet i Umeå i samverkan med musikutbildningen i Piteå, i trä- och metallslöjd och annat ämne vid universiteten i Linköping och Göteborg samt slutligen i textilslöjd och annat ämne vid universiteten i Uppsala, Linköping, Göteborg och Umeå. Vad gäller utbildningen i musik och annat ämne vid universitetet i Umeå förutsätter jag att utbildningen sker i samverkan med musikutbildningen i Piteå även på längre sikt.

UHÄ har inkommit med förslag till organisation av den skolförlagda delen av grundskollärarutbildningen. Jag avser att återkomma till regering-

en i denna fråga. Medel för denna del av lärarutbildningen ingår inte i nu

anvisade medel.

Under anslaget I 3. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. kommer jag senare idag att föreslå en kostnadsram för utrustning för ämnen som ingår I grundskollärarutbildningen. Ramen får tas i anspråk även för programvara och datautrustning för övrig lärarut-

bildning. Mina övriga överväganden beträffande dataundervisning på skolområdet har jag redovisat i inledningen. |

Under innevarande budgetår genomförs ett omfattande planerings-, utvecklings- och fortbildningsarbete i anslutning till genomförandet av 271

grundskollärarreformen. Genom den begränsning av antagningen som riks- - Prop. 1987/88: 100

dagen beslöt vid 1985/86 års riksmöte (prop. 1985/86: 113, UbU 27, rskr. Bil. 10

356) har resurser tillfälligt frigjorts för dessa insatser. UHÄ har i sin anslagsframställning framhållit att motsvarande resurser budgetåret

1988/89 bör användas för samma ändamål. Jag biträder detta förslag och har vid min medelsberäkning beaktat detta. I föregående budgetproposi-

tion framhöll jag vikten av att de högskoleenheter som inom lärarutbild-

ningen budgetåret 1986/87 hade medel för kurser med såväl linje-som kursstuderande skulle svara för att berörda ämnen erhöll resurser för upprätthållande av kursutbud och medverkan i fortbildningsinsatser inför reformen. Motsvarande resurser bör ställas till förfogande även för budget-

året 1988/89. UHÄ har, i sin anslagsframställning, hemställt att minst 1. milj. kr. av de medel som under budgetåret 1988/89 skall garantera ett visst kursutbud avdelas för projekt som syftar till vitalisering av utbildningen i

moderna språk. Jag noterar med tillfredställelse denna satsning på språkut-

bildningen och har vid min medelsberäkning av anslagsposten 25. Till regeringens disposition tagit upp vissa medel för detta. Jag utgår vidare från att berörda högskoleenheter i samarbete med UHÄ deltar i dessa

projekt. UHÄ har i sin anslagsframställring föreslagit att utbildningen av mellanstadielärare till lågstadielärare och av lågstadielärare till mellanstadielä-

rare vid universitetet i Göteborg skall upphöra då den nya grundskollära-

rutbildningen införs. Jag biträder detta förslag.

Hemspråkslärarutbildningen

Utbildning av lärare i hemspråk anordnas i dag på lågstadie- och mellansta-

dielärarlinjerna för studerande med finska som modersmål s.k. särskild

- klasslärarutbildning samt på hemspråkslärarlinjen. Hemspråkslärarlinjen

omfattar 80 poäng. Den särskilda klasslärarutbildningen ger behörighet till

tjänst som lågstadie- resp..mellanstadielärare samt kompetens att undervisa i och på finska på resp. stadium. Hemspråkslärarlinjen ger behörighet

. till tjänst som hemspråkslärare i grundskolan med möjligheter till fyllnadstjänstgöring i förskola och gymnasieskola. Hemspråkslärarens arbetsupp-

gifter är att undervisa i hemspråket, ge studiehandledning på hemspråket

samt att i vissa fall meddela särskild undervisning.

UHÄ lade i sin anslagframställning hösten 1984 fram förslag till en ny hemspråkslärarutbildning. Regeringen tog inte ställning till UHÄ:s förslag utan gav SÖ och UHÄ i uppdrag att.göra en analys av lärarbehovet. i

hemspråk. 1 avvaktan på analysen borde, enligt uppdraget. UHÄ i sin planering av grundskollärarutbildningen, utgå ifrån att utbildningen med inriktning mot tidigare årskurser skulle ges för tvåspråkiga studerande med

finska, samiska eller tornedalsfinska som modersmål. :

SÖ:s analys av lärarbehovet har överlämnats till UHÄ våren 1987. Mot

bakgrund av analysen föreslår UHÄ att utbildningen i hemspråk för

språkgrupper som sedan länge är etablerade 1 Sverige anordnas dels som en variant inom ramen för grenen för utbildning av lärare för årskurserna 1-7, dels inom ramen för grenen för utbildning av lärare för årskurserna 4-9 272

och då antingen i specialisering med språk eller i specialisering med prak- Prop. 1987/88: 100 tisk-estetiskt ämne -och annat ämne. För studerande med samiska och = Bil. 10

tornedalsfinska som modersmål bör. enligt UHÄ, utbildningen på grenen för utbildning av lärare för årskurserna 1-7 omfatta 160 poäng och inkludera 20 poäng i svenska.

UHÄ har vidare mot bakgrund av SÖ:s behovsanalys lämnat ett förslag till hemspråkslärarutbildning för språkgrupper som är nyetablerade i landet och där det, enligt UHÄ, inte går att rekrytera sökande med sådana

kunskaper i svenska att de kan klara en reguljär utbildning. Enligt UHÄ är det inte möjligt att inom nuvarande ram om 80 poäng ge lärarna den nödvändiga språkliga kompetensen i hemspråket samt de ämnesteoretiska

och ämnesmetodiska kunskaper som behövs i olika skolämnen. UHÄ

föreslår därför att utbildningen förlängs till 120 poäng.

Enligt min mening bör hemspråkslärarutbildningen för såväl nyetablerade som sedan länge etablerade språkgrupper anordnas som en variant av grundskollärarlinjens gren för utbildning av lärare för årskurserna 1-7. På så sätt kan all hemspråksundervisning anordnas med lärare med samma kompetens. Vidare underlättas härigenom kompletteringsstudier till behörighet enligt den reguljära utbildningen på grenen för utbildning av lärare

för årskurserna 1-7. Jag utgår härvid från att UHÄ gör de justeringär som

kan behövas i tillträdesbestämmelserna, t.ex. när det gäller kunskaper i

svenska språket. Jag utgår vidare från att de studerande som eventuellt behöver förbättra sina grundläggande kunskaper i något ämne får sådan

undervisning under studietiden. Jag vill erinra om de medel som jag beräk-

nat för eventuella särskilda insatser inom hemspråksutbildningen. Att ut-

bildningen är en variant av linjen kommer i praktiken att innebära att en del av utbildningen läses tillsammans med övriga studerande på grenen för utbildning av lärare för årskurserna 1-7 medan andra delar kan komma att läsas i grupper av blivande hemspråkslärare. Avslutningsvis vill jag redovisa att den nuvarande hemspråkslärarutbildningen varje år har anordnats för mellan tio och femton språk. Enligt min mening bör naturligtvis även den nya utbildningen anordnas i flera olika språk. Jag utgår vidare ifrån att de berörda högskoleenheterna under olika år anordnar utbildning för olika

språkgrupper.

För helhetens skull skall jag här informera om vilken kompetens som

utbildningen leder till. Hemspråkslärarutbildningen på grenen för utbild-

ning av lärare för årskurserna 1-7 leder i princip till samma kompetens som den reguljära utbildningen av lärare med inriktning mot årskurserna 1-7. Den ger kompetens både för arbete som lärare i'chemspråksklasser och som lärare med undervisning i hemspråk och för studichandledning på hemspråk i andra klasstyper. Dessutom ger den kompetens för undervisning i övriga ämnen utom svenska enligt den fördjupningsinriktning som den studerande väljer. Studerande med samiska och tornedalsfinska som mo-

dersmål har, enligt UHÄ, ett särskilt behov av att också kunna undervisa i

svenska. Utbildningen på grenen för utbildning av lärare för årskurserna 4-9 ger kompetens för undervisning i hemspråket, undervisning i det andra ämnet eller de andra ämnen som ingår i utbildningen samt kompetens att [55] = '

18 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 10

undervisa i det andra ämnet eller de andra ämnena på hemspråket. Vidare Prop. 1987/88: 100

kan lärare med denna utbildning ha fyllnadstjänstgöring i gymnasieskolån Bil. 10

och vuxenutbildning i likhet med dagens hemspråkslärare.

Vad gäller dimensioneringen av utbildningen visar SÖ:s analys ett årligt examinationsbehov av ca 150 lärare med annat modersmål än svenska under perioden 1989/90—-1997/98. 40—50 procent av utbildningsbehovet bör, enligt SÖ, tillgodoses inom grundskollärarlinjens inriktning mot tidigare årskurser, 15-20 procent inom inriktningen mot senare årskurser. Resterande 30—40 procent bör tillgodoses inom hemspråkslärarlinjen. I samband med min medelsberäkning för grundskollärarlinjen tidigare i dag har jag beräknat medel för sammanlagt 120 nybörjarplatser på grenen för utbildning av lärare för årskurserna 1-7, för varianten i hemspråk.

Mitt ställningstagande vad gäller hemspråkslärarutbildningen innebär att jag förordar att hemspråkslärarutbildningen fr. o. m. den 1 juli 1987 anordnas inom ramen för grundskollärarlinjen samt att hemspråkslärarlinjen avvecklas fr. o. m. samma datum.

Lärarutbildning för gymnasieskola och vuxenutbildning Lärarutbildning för gymnasieskola och vuxenutbildning anordnas i dag inom ämneslärarlinjerna och inora ett-ämnesutbildningarna i praktiskestetiskt ämne samt inom två-ärnnesutbildningarna i praktisk-estetiskt ämne i kombination med annat ämne. Dessutom anordnas praktisk-pedagogisk utbildning om 20-40 poäng på ämneslärarlinjerna.

Ämneslärarlinjerna består av en språkvetenskaplig linje, en samhällsvetenskaplig linje och en matematisk- naturvetenskaplig linje. I den proposition som låg till grund för riksdagens beslut om grundskollärarlinjen (prop. 1984/85: 122, UbU 31, rskr. 366) uttalades att utbildningen av lärare för gymnasieskolan och vuxenutbildningen som dittills skulle anordnas inom bl. a. ämneslärarlinjernas ram. Det förhållandet att utbildningen i fortsättningen endast skulle vara avsedd för gymnasieskolans och vuxenutbildningens behov medförde att utbildningen kunde utformas från nya utgångspunkter. Eftersom hänsyn inte längre behövde tas till att behörighet för tjänst i grundskolan måste uppnås, borde ämneskombinationerna i utbildningen ses Över. Riksdagen hade inget att invända emot detta. Riksdagen uttalade i sammanhanget att det var angeläget att utbildningen av lärare för grundskolan och gymnasieskolan planerades så att hinder inte skapades för den som ville ha dubbel behörighet. Regeringen uppdrog åt SÖ och UHÄ att göra denna översyn. Utgångspunkten för uppdraget skulle enligt direktiven vara att lärartjänst i gymnasieskolan normalt skulle omfatta två ämnen.

I skrivelse till regeringen den 15 september 1987 har SÖ och UHÄ

redovisat uppdraget. Vad gäller ämneskombinationerna i utbildningen föreslås att ämneslärarlinjen normalt skall omfatta två ämnen om vardera 60 poäng, med undantag för svenska, samhällskunskap och praktisk-estetiska ämnen, som föreslås vara på 80 poäng. Barnkunskap föreslås vara på 60

poäng. Jag biträder SÖ:s och UHÄ:s förslag med undantag för samhälls- 274

kunskap, som jagt anser bör omfatta 60 poäng. En eventuell förlängning av Prop. 1987/88: 100 utbildningen i samhällskunskap får prövas när ämnets roll i gymnasiesko- Bil. 10 lan har bestämts. Med hänvisning till vad jag tidigare i dag vid min behandling av gymnasieskolan anfört om vikten av kvalitet i gymnasieskolans språkundervisning anser jag att utbildningen i engelska, tyska och franska bör omfatta 80 poäng.

Utbildningen av lärare i praktisk-estetiskt ämne och annat ämne är, med

undantag av utbildningen i musik och annat ämne, i dag försöksutbildningar. Enligt SÖ och UHÄ bör dessa utbildningar regelmässigt anordnas inom

ramen för ämneslärarlinjen. Utbildning ti bild och annat ämne har hittills

inte anordnats. Enligt SÖ och UHÄ fungerar ämneslärarlinjerna redan i

dag som en linje och de bör även formellt utformas som en linje, benämnd ämneslärarlinjen.

Jag biträder SÖ:s och UHÄ:s förslag och förordar att ämneslärarlinjen,

omfattande 160—200 poäng. inrättas fr.o.m. den 1 juli 1988 samt att de nuvarande ämneslärarlinjerna avvecklas samtidigt. Vidare förordar jag att försöksverksamheten med två-ämnesutbildning på hushållslärarlinjen,

idrottslärarlinjen, slöjdlärarlinjen och textillärarlinjen avvecklas fr. o. m.

budgetåret 1988/89 och att dessa utbildningar samt utbildning i bild och

annat ämne fr. o. m. den I juli 1988 anordnas inom ämneslärarlinjen. |

UHÄ föreslår att antalet nybörjarplatser på den del av ämneslärarlinjen som omfattar utbildningar om 160—200 poäng skall vara 212, inklusive

utbildningen i barnkunskap och annat ämne, samt att antalet nybörjarplatser på 40-poängsutbildningen skall vara 150. Jag biträder UHÄ:s förslag.

SÖ och UHÄ har föreslagit att den praktikorganisation som föreslagits

för den nya grundskollärarlinjen i sina huvuddelar skall tillämpas för äm-

neslärarutbildningen för gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Enligt

min mening bör erfarenhet av den skolförlagda delen av grundskollärar-

linjen vinnas innan beslut fattas om ny praktikorganisation inom ämneslärarlinjen.

SÖ och UHÄ avser att återkomma med förslag beträffande påbyggnads-

utbildning för grundskollärare för behörighet till tjänst i gymnasieskolan och skolväsendet i kommun samt för gymnasielärare för behörighet till

tjänst i grundskolan. | Jag övergår nu till att behandla frågan om utbildning och rekrytering av lektorer för gymnasieskolan. Den praktisk-pedagogiska utbildningen på ämneslärarlinjen anordnas redan i dag för studerande med ämnesteoretisk lektorsbehörighet. Antalet studerande har dock de senaste åren varit litet.

Utbildningsutskottet behandlade denna fråga i sitt betänkande om den

forskningspolitiska propositionen (prop. 1986/87:80, UbU 26, s. 31—32, rskr. 282). Enligt utskottet borde man finna former för en fungerande praktisk-pedagogisk utbildning för dem som har avlagt doktorsexamen. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag till ett uppdrag med anledning härav. :

Jag vill i sammanhanget erinra om att själva tillsättningen av ordinarie

lektorstjänster är en tidskrävande administrativ procedur. Jag har redan tidigare pekat på detta som en uppenbar nackdel från såväl utbildnings- [8] 'n

som rekryteringssynpunkt (prop. 1985/86: 100, bil. 10, s. 68). Jag avser att Prop. 1987/88: 100 pröva möjligheten att förenkla tillsättningsförfarandet. Detta skulle kunna — Bil. 10

göras i samband med en ny personalförordning.

Antalet nybörjarplatser på barnavårdslärarlinjen är innevarande budget-

år 36. Mot bakgrund av SÖ:s behovsberäkningar framhöll UHÄ i föregåen-

de anslagsframställning att utbildningen fr. o. m. budgetåret 1988/89 endast borde anordnas vid universitetet i Uppsala och då som två-ämnesutbildning. UHÄ framhöll samtidigt att kompetensen vid universiteten i Göteborg och Umeå under några år borde användas för kompletteringsutbild-

ning. För budgetåret föreslår UHÄ 12 nybörjarplatser i flerämnesutbildning, anordnad vid universitetet i Uppsala inom ämneslärarlinjens ram.

UHÄ anser det emellertid angeläget att kompetensen inom barnavårdsom-

rådet i Göteborg och Umeå bibehålls trots att ingen antagning föreslås.

kvar tills vidare. Dessa resurser bör, enligt UHÄ, användas för att planera och anordna kompletteringsutbildning i barnkunskap för andra lärare i

grundskolan, främst hemkunskapslärare.

Med hänsyn till det låga behovet av barnavårdslärare biträder jag UHÄ:s förslag till dimensionering. Detta har jag beaktat vid mitt förslag till dimensionering av ämneslärarlinjen. Jag biträder också UHÄ:s förslag att antagning inte skall ske till barnavårdslärarlinjen vid universiteten i Göteborg och Umeå. Jag har beräknat medel under anslaget D 13. Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för anordnande av kurser inom barnkunskapsområdet vid universiteten i Göteborg, 500.000 kr. och Umeå.

500 000 kr.

Antalet nybörjarplatser på bildlärarlinjen är innevarande budgetår 48.

Behovet av bildlärare fram till år 2000 är enligt SÖ:s beräkningar ca 60 per

år. Enligt UHÄ beräknas behovet av bildlärare i stort sett bli tillgodosett

genom utbildningen av grundskollärare på grenen för utbildning av lärare för årskurserna 4-9. UHÄ föreslår därför endast 24 nybörjarplatser i ettämnesutbildningen. Antagningen förslås ske med 24 platser budgetåren

1988/89 och 1989/90 vid konstfackskolan och med 24 platser budgetåret 1990/91 vid universitetet i Umeå och sedan under två år åter vid konstfack-

skolan. Med denna alternerande antagning bör, enligt UHÄ, kompetensen vid utbildningsinstitutionerna lättare kunna upprätthållas. Med hänsyn till att behovet av bildlärare är litet och till att Kompetensen inom bildlärarin-

stitutionerna behöver upprätthållas både i Stockholm och Umeå biträder jag UHÄ:s förslag till angivna alternerande antagning och till dimensionering av bildlärarlinjen budgetåret 1988/89. Vad gäller bildlärarutbildningen har jag vid min prisomräkning beaktat

att materialkostnaderna i vissa fall stigit mycket kraftigt.

Antalet nybörjarplatser på hushållslärarlinjens ett-ämnesutbildning är innevarande budgetår 24. Enligt SÖ:s bedömning hösten 1985 var det

årliga utbildningsbehovet av hushållslärare till år 2000/01 endast 16 två-

ämneslärare och 5 ett-ämneslärare. Ändrade befolkningsprognoser inne- 276

bär, enligt UHÄ. ett ökat behovet av hushållslärare. UHÄ föreslår att ett- Prop. 1987/88: 100

ämnesutbildningen budgetåret 1988/89 anordnas vid universitetet i Göte- = Bil. 10

borg med 20 nybörjarplatser. Universitetet i Göteborg har i skrivelse till regeringen i stället föreslagit 12 nybörjarplatser inom ett-imnesutbildningen och 12 nybörjarplatser inom grundskollärarlinjens gren för utbildning av

lärare för årskurserna 4-9. Enligt universitetet är det ur planeringssyn-

punkt och utvecklingssynpunkt värdefullt att samtliga specialiseringar inom grenen för utbildning av lärare för årskurserna 4-9 planeras tillsammans och startar samtidigt. Jag biträder universitetets förslag. Vidare har

jag under anslaget D 13. Lokala och individuella linjer samt fristående

kurser för universiteten i Uppsala och Umeå beräknat medel för anordnande av kurser inom hemkunskapsområdet med 550 000 kr. för universitetet i

Uppsala och med 450 000 kr. för universitetet i Umeå.

Antalet nybörjarplatser på idrottslärarlinjen är innevarande budgetår 99, varav 45 för utbildning av specialidrottslärare. Enligt SÖ:s beräkningar är

behovet av idrottslärare ca 80 per år under tiden fram till år 2000. UHÄ föreslår 105 utbildningsplatser inom ett-ämnesutbildningen, varav 45 platser för specialidrottslärarutbildningen. För utbildningen i Örebro medför

den av UHÄ föreslagna planeringsramen på 36 ett-ämneslärare och 24 grundskollärare, enligt UHÄ, svårigheter att upprätthålla den kompetens

på området som högskolan besitter. Mot bakgrund härav och med tanke på den uppgång i utbildningsbehovet som kan förutses. föreslår UHÄ att högskolan i Örebro får behålla resurser motsvarande 30 utbildningsplatser i idrott och annat ämne. UHÄ föreslår att dessa resurser utnyttjas för

planering och anordnande av kompletteringsutbildning i idrott för lärare i grundskolan.

Jag biträder UHÄ:s förslag till dimensionering av ett-ämneslärarutbildningen. Vid min medelsberäkning för högskolan i Örebro under anslaget

D 13. Lokala och individuella linjer samt fristående kurser har jag räknat

medel för anordnande av kurser inom ämnesområdet, 1000 000 kr.

Antalet nybörjarplatser på musiklärarlinjens etW-ämnesutbildning är in- . nevarande budgetår 152. Enligt SÖ blir i dag en lägre andel examinerade musiklärare lärare i det allmänna skolväsendet. Med anledning härav och de förändrade befolkningsprognoserna har behovet av musiklärare ökat. UHÄ föreslår 180 nybörjarplatser inom ett-ämnesutbildningen. exklusive musiklärarutbildningen i Arvika, varav 52 vid musikhögskolan i Stockholm, 30 vid högskolan i Örebro, 32 vid universitetet i Lund, 36 vid universitetet i Göteborg och 30 vid högskolan i Luleå. Jag biträder UHÄ: $ förslag till dimensionering av ett-ämnesutbildningen.

Jag övergår nu till att behandla lärarutbildningen i trä- och metallslöjd

samt textilslöjd. UHÄ har haft i uppdrag att utarbeta förslag till en förändrad lärarutbild-

ning i trä- och metallslöjd. Uppdraget skulle utgå ifrån att kunskaperna i

ämnet slöjd i fortsättningen skulle ges inom lärarlinjens ram samt att delar

"av undervisningen i teknik skulle kunna ges av slöjdlärare. Förutsättning- 277

arna för samverkan med textillärarutbildningen skulle också redovisas. Prop. 1987/88: 100

UHÄ föreslår en ny utbildning om 120 poäng med 80 poängs ämnesutbild- Bil. 10 ning och 40 poängs praktisk-pedagogisk utbildning. Vad gäller utbildningen i teknik föreslår UHÄA att en kurs i teknik om 20 poäng skall kunna

väljas som fördjupningskurs av lärare med inriktning mot årskurserna 4-9 avscende både textil- samt trä- och metallslöjd. Teknikkursen föreslås

också vara tillgänglig för ett-ämneslärare i trä- och metallslöjd. Kursen: föreslås då ligga utanför den reguljära ett-ämnesutbildningen. UHÄ före-

slår att medel anvisas för utveckling av sådana kurser. Jag biträder UHÄ:s förslag till ny lärarutbildning i trä- och metallslöjd

om 120 poäng och förordar att linjen inrättas den 1 juli 1988. Vidare

förordar jag att antagning till den nuvarande slöjdlärarlinjen görs sista, gången till utbildningen vårterminen 1990 och att linjen avvecklas först fr. 0. m. den 1 juli 1990. Detta av hänsyn till studerande som planerat söka till linjen och nu skaffar sig behörighet för tillträde till denna. UHÄ föreslår

att den nya utbildningen anordnas vid universitetet i Linköping och att

antalet nybörjarplatser skall vara 24. Jag biträder detta förslag. Vad gäller

utbildningen i teknik biträder jag också UHÄ:s förslag. Jag förutsätter emellertid att eventuella kostnader för utveckling av kursen ryms inom

ramen för medel anvisade till universitetet i Linköping under detta anslag.

Jag förutsätter därvid att de erfarenheter som vunnits i tekniklärarutbildningen tas tillvara.

UHÄ föreslår ingen förändring av dimensioneringen av ett-ämnesutbildningen på textillärarlinjen. Någon antagning till två-ämnesutbildningen föreslås inte. Jag biträder UHÄ:s förslag.

Jag övergår nu till att behandla samverkan mellan slöjdlärarutbildningarna. Enligt UHÄ är möjligheterna till samverkan mellan de båda utbildning-

arna goda. Det finns ett antal moment som kan samordnas i sin helhet eller

som kan introduceras gemensamt för att därefter behandlas inom resp.

slöjdart. Inom den praktisk-pedagogiska delen av utbildningarna finns ett flertal frågor av metodisk, didaktisk eller pedagogisk karaktär som med

fördel kan behandlas i samarbete mellan utbildningarna. UHÄ föreslår att

samordning av lärarutbildningarna i trä- och metallslöjd och textilslöjd

inom grundskollärarlinjen sker vid universiteten i Linköping och Göteborg

fr.o.m. budgetåret 1988/89. Motsvarande samordning för universiteten i

Uppsala och Umeå förslås fr. o. m. budgetåret 1989/90. . Mot bakgrund av de fördelar som samordningen ger biträder jag UHÄ:s

förslag till lokalisering av utbildningen i trä- och metallslöjd och annat

ämne samt utbildningen i textilslöjd och annat. ämne inom grenen för utbildning av lärare för årskurserna 4-9 till universiteten i Göteborg och

Linköping. Jag har beaktat detta vid min behandling av grundskollärar-

linjen. Mina förslag bör bidra till en könsmässigt jämnare rekrytering och

i skolan. Vad gäller lokalisering av motsvarande utbildning till universite-

ten i Uppsala och Umeå bör, enligt .min mening, UHÄ återkomma när

erfarenhet av den nu föreslagna samordningen har vunnits.

Antalet nybörjarplatser på handels- och kontorslärarlinjen är innevaran- 278 -

de budgetår 108. Enligt UHA har rekryteringen till linjen försämrats sedan

rätten till utbildningsarvode avskaffades den 1 juli 1983. Erligt UHÄ var Prop. 1987/88: 100 andelen obesatta nybörjarplatser vårterminen 1987 ca 60 procent. UHÄ = Bil. 10 föreslår att rätten till utbildningsarvode återinförs för studerande på denna

linje. Rätten till utbildningsarvode för studerande på industri- och hant-

verkslärarlinjen återinfördes budgetåret 1987/88. Linjen har majoritet av

manliga studerande, För handels- och kontorslärarlinjen gäller att den har

majoritet av kvinnliga studerande. Som villkor för tillträde till bägge utbild-

ningarna gäller yrkesverksamhet inriktad mot ämnen i tjänsten. Enligt min mening bör såväl av jämställdhetsskäl som av rekryteringsskäl rätten till

utbildningsarvode återinföras för studerande på handels- och kontorslärarlinjen. Jag har beaktat detta vid min medelsberäkning.

Vad gäller dimensioneringen av linjen föreslår jag med hänvisning till det stora antalet tomma platser en minskning av antalet nybörjarplatser med

36, varav 12 vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm samt 12 vid

vardera universiteten i Göteborg och Umeå. Vad gäller utbildningen i

Göteborg och Umeå utgår jag ifrån att den samordnas med utbildningen på

industri- och hantverkslärarlinjen. Enligt vad jag erfarit samordnas utbild-

ningarna till vissa delar redan i dag. .

UHÄ har den 7 december 1987 redovisat en översyn av utbildningen på

industri- och hantverkslärarlinjen och handels- och kontorslärarlinjen. Översynen bereds för närvarande i regeringskansliet.

Planeringsramen för vårdlärarlinjen är innevarande budgetår 392 nybörjarplatser. Enligt UHÄ är det mycket svårt att rekrytera studerande till utbildningen sedan rätten till utbildningsarvode togs bort. Den besvärliga

arbetsmarknadssituationen påverkar också sökandeintresset i negativ riktning. Många utbildningsplatser går, enligt UHÄ. inte att fylla med behöriga studerande trots att utbildningen numera i ökad omfattning ges i decentraliserad form. Enligt UHÄ var andelen obesatta platser vårterminen 1987

ca 32 procent. Återinförande av rätten till utbildningsarvode skulle, enligt

UHÄ, troligen avsevärt förbättra situationen. UHÄ föreslår därför att

rätten till utbildningsarvode återinförs för studerande på vårdlärarlinjen. .

Av samma skäl som gäller för studerande på handels- och kontorslärar-

linjen biträder jag UHÄ:s förslag och har vid min medelsberäkning beaktat detta.

Vad gäller dimensioneringen av linjen föreslår jag med hänvisning till det stora antalet tomma platser en minskning av antalet nybörjarplatser med 48 vid vardera högskolan för lärarutbildning i Stockholm och universitetet i Göteborg, med 36 vid universitetet i Lund, med 24 vid universitetet. i Uppsala samt med 12 vid universitetet i Umeå. Jag har vid min medelsbe-

räkning tagit detta i beaktande.

Speciallärarlinjen

En översyn av specialundervisningen och speciallärarutbildningen har

glorts under budgetåret 1986/87. Den är redovisad i rapporten (DsU

1986: 13) Specialpedagogik i skola och lärarutbildning. Rapporten är re-

missbehandlad. Frågan bereds för närvarande i regeringskansliet. 279

Personaluthildning för skolväsendets personal Prop. 1987/88: 100

Statsrådet Göransson har tidigare i dag vid sin behandling av anslaget B 8. Bil. 10 Fortbildning m. m. efter samråd med mig redogjort för den översyn som

har gjorts av fortbildningsorganisationen samt redovisat förslag till föränd-

ringar inom denna.

Under anslagsposten D 11. Till universitets- och högskoleämbetets dis-

position anvisas medel till UHÄ bl. a. för Sveriges deltagande i Europarå- | dets fortbildningsprogram samt för deltagande i fortbildningskurser i hemlandet för hemspråkslärare. Enligt min mening bör medel för dessa ändamål även i fortsättningen anvisas under samma anslagspost som innevaran-

de budgetår.

Övriga frågor

Statsbidrag till Stockholms musikpedagogiska institut har beräknats under anslaget D 14. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m. För att göra det möjligt att sänka elevavgiften har jag beräknat en höjning av statsbidra-

get till institutet (+1 700 000 kr.).

Jag har räknat med att det skall vara möjligt att bedriva en fortsatt

rationalisering inom högskolans administrativa verksamhet. Jag har därför beräknat en minskning av ifrågavarande anslag med 978 000 kr.

Medel för beteendevetenskaplig idrottsforskning har för budgetåret 1987/88 beräknats under anslaget D 19. Samhällsvetenskapliga fakulteterna. HIS har anhållit att 25000 kr. skall omfördelas för detta ändamål till

anslaget D 19. Samhällsvetenskapliga fakulteterna. Jag biträder förslaget

och beräknar en minskning av förevarande anslag (— 25 000 kr.).

Jag har beaktat omfördelning av medel från detta anslag till anslaget E 8. Bidrag till studiesociala ändamål anslagsposten 1. Bidrag till hälso- och

sjukvård för studerande (— 300 000 kr.).

Med hänvisning till vad jag anfört under anslaget D 5. Lokalkostnader

m. m. vid högskoleenheterna, rörande medelsanvisningen till service som

hänger samman med fastighetstjänsten, tar jag under förevarande anslag upp medel för ändamålet (+391 000 kr.).

Under anslaget D 7. Vissa särskilda utgifter inom högskolan har jag berört vissa ändringar i medelsanvisningen bl.a. till vissa kostnader för

lokal antagning. Med anledning av detta tar jag här upp vissa medel för

nämnda ändamål (+102 000 kr.). |

Under anslaget D 8. Utbildning för tekniska yrken har jag tidigare i dag behandlat frågan om medel för gemensamma ändamål vid högskolorna i

Kalmar och Gävle/Sandviken. Jag har beräknat en minskning av ifrågava-

rande anslag (—2 070 000 kr.).

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

I. bemyndiga regeringen att den 1 juli 1988 inrätta en allmän

utbildningslinje, ämneslärarlinjen, om 160 — 200 poäng,

2. bemyndiga regeringen att avveckla nuvarande ämneslärarlinjer 280

fr. o. m. budgetåret 1988/89,

3. bemyndiga regeringen att avveckla försöksverksamheten med Prop. 1987/88: 100 två-ämnesutbildning i praktisk-estetiskt ämne i kombination med Bil. 10

vissa teoretiska ämnen fr. o. m. budgetåret 1988/89,

4. bemyndiga regeringen att avveckla hemspråkslärarlinjen

fr. o. m. budgetåret 1988/89, 5. bemyndiga regeringen att den 1 juli 1988 inrätta en allmän

utbildningslinje, slöjdlärarlinjen, om 120 poäng.

6. bemyndiga regeringen att avveckla nuvarande slöjdlärarlinjen fr. o. m. budgetåret 1990/91,

7. fastställa planeringsramar i enlighet med vad jag har förordat,

8. till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1988/89

anvisa ett reservationsanslag av 812865 000 kr.

D 12. Utbildning för kultur- och informationsyrken

1986/87 Utgift 208 936 000 Reservation 7920975

1987/88 Anslag 222 120 000

1988/89 Förslag 244 051 000

Detta anslag avser grundläggande utbildning för kultur- och informationsyrken vid de statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Under anslaget beräknas medel för allmänna

utbildningslinjer och påbyggnadslinjer m. m. inom sektorn. Anslagsfördelning Högskolcenhet/ändamål m. m. 1987/88 Beräknad ändring

1988/89 Universitetet i Stockholm 17 642 000 + 1162 000 Gemensamt för de konstnärliga högskolorna | 527 000 + 19000 Danshögskolan 4783 000 + 394 000 Dramatiska institutet 18.001 000 + 1309 000 Grafiska institutet och institutet för högre kommunikatiuns- och reklam-

utbildning3515.000 + 172 000
Konstfackskolan20955 000 + 2431000
Konsthögskolan12.030 000 + 1160000
Musikhögskolan i Stockholm16204 000 + 1248 000
Operahögskolan i Stockholm3495 000 + 624000
Teaterhögskolan i Stockholm"5736 000 + 478000
Universitetet i Uppsala17 510 000 + 2217 000
Högskolan i Örebro1754 000 + 112000
Universitetet i Linköping3007 000 + 330000
Universitetet I Lund24 506 000 + 2331 000
Högskolan i Kalmar3351 000 + 441 000
Högskolan i Växjö1 858 000 + 123000
Universitetet i Göteborg43035 000 + 3694 000
Högskolan i Borås| 15225 000 + 1057 000
Högskolan i Karlstad1852 000 + 141000
Universitetet i Umeå4599 000 + 1945 000
Högskolan i Lulcå801 000 + 440000

Antagningskostnader för vissa konstnärliga utbildningar 234 000 + 92 000 Utbildning i svenska för vissa invandrare 1500 000 + 94000

Utgift 222120 000 +21931 000 281

Anslagsframställning jämte komplettering har avgivits av universitets- Prop. 1987/88: 100

och högskoleämbetet (UHÄ). Bil. 10

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m.! Kostnad Ändamål/högskoleenhet m. m.! Kostnad

budgetåret budgetåret

1988/89 1988/89

(tkr.) (tkr.)

2 Förändringar av anslagstek- 3 Konsekvenser av tidigare benisk natur == slut 2.1 Informationslinjen (medel 3.1 Konstfackskolans linjer BP 85, har under innevarande bud- KF + 212 getår anvisats under anslaget 3.2 Kyrkomusikerlinjen, BP 85, D 13. Lokala och individuel- HLu + 4l4 la linjer och enstaka kurser) 3.3 Linjen för fri konst, BP 86 HO, HV, HKs, HJ, HS/H + 838 : UUm + 704

2.2. Lokal antagning (medel har 3.4 — Designlinjen BP 86, UUm + 899

under innevarande budgetår 3.5 — Bebyggelseantikvariska anvisats under anslaget D 7. linjen BP 86, UG + 192 Vissa särskilda utgifter inom 3.6 Utländskt lektorat i ungershögskolan m.m.) US, ka, UU + 315 GVIHR, KF, KH, , . UU, ULi, UL, US MR Summa under 3 +2 736 UUm + 24 -

2.3 — Med fastighetstjänsten sam- 4 Budgetförslaget .

manhängande service (medel 4.1. — Minskad administration, US, har under innevarande bud- DH, DI, GI/IHR. KF, KH. getår anvisats under anslaget SMH. OH. TH, kör HO, D 5. Lokalkostnader m. m. ULi, UL, HK. HV. UG. 3 vid högskoleenheterna) US, HB, HKs, UUm, HLu - 298 UU. ULi, UL, UG. UUm 4.2 Kvalitet på kulturvetarlinjen, HLu PS ” ' + Nn US. UU, HÖ, ULi, UL, HV.

2.4 — Internationalisering (medel UG, HEs, UUm a +1314

har under innevarande bud- 4.3 Kvalitet på bibliotekarielingetår anvisats under anslaget jen, HB Elia gån fr + 116

D 7. Vissa särskilda utgifter 4.4 Kvalitet på linjen för fri

inom högskolan m. m.) US, konst, UUm + 368 DH, DI GI/IHR, KF, KH, 4.5 Professur i produkt- och

SMH, OH, TH. UU, HÖ, . miljödesign, UUm + 0 ULi, HJ, UL, HK, HV, UG. 14.6 Nya platser på påbyggnads-

HB. HKs, UUm. HS/H + 605 linjen i musik, UL, SMH, 2.5 — Gemensamma ändamål (me- UG a + 441 del har under innevarande 4.7 > Kvalitet på konservatorsbudgetår anvisats under an- linjen, UG . a + 158 slaget D 11. Utbildning för RA 4.8 fvaltel NV gon

2 injen, , a s, HJ, undervisningsyrken) HK + 234 HS/H +1019

Summa under 2 +1792 4.11 — Kvalitet på musikdramatiska

linjen, OH + 315

Summa under 4 +3433

Summa punkterna 2-4 +7 961

! US=universitetet i Stockholm, DH=danshögskolan, Dl =dramatiska institutet, GI/IHR =grafiska institutet och institutet för högre kommunikations- och reklamutbildning, KF=konstfackskolan, KH= konsthögskolan, OH= operahögskolan i i Stockholm, SMH= musikhögskolan i I Stockholm, TH=teaterhögskolan i Stockholm, UU =universitetet i Uppsala, HÖ=högskolan i Örebro, ULi=universitetet i Linköping, HJ=högskolan i Jönköping, UL=universitetet i Lund, HK =högskolan i Kalmar, HV =högskolan i Växjö, UG=universitetet i Göteborg, HB=högskolan i Borås, HKs=högskolan i Karlstad, UUm=universitetet i Umeå, HLu=högskolan i Luleå, HS/H=högskolan i Sundsvall/Härnösand.

ta 20 [NS

Prop. 1987/88: 100 Bil. 10

PURUnRS 91 Oc OCC Oc 09 Orc 0 si Le 001 Oc 9c [Va cI (016) (08£) 068

Le ct vå €c I 6! Lel dd ol SoL ABJ[AdSIPEYS Yp TILJUO

7 PIRJUIO

BRT PUSWOUST

"05 HUSUOUIA 9 - [[PYS ” .

28Rpururnures

IG VMA IAJEG I UIlUN

a cl (WE Of

I Sutmjadsapeys

113 (IN EYSNEWTIPYISNU

EA pels (08 Oc 430

e3ddn

a STING 1:0SC LO ValuysIAAIURUISUNY

Oc

= POad "aR

Meys tad "MUPlOgAL [JEYS . ud Jasjefdörpnissig a2

18 BiogROD) Iaa0 jajey JATPY Ost NEJ 18 c19€ "IURLIRASRUROd-Qp Oc Oc 0c 0cI Ol 9 ct 8 [4 (08) 0c T) "IUBUIRASSUTOd-lUg ”JURURASBUTOU-Qg IRUYEY 19 SPJUP 13 YIO 450 430

"LuJOYYI0JS Öv JR UIUNUÅISAP an 31

MÄTA PIN

(078 Of uswoual uo Wo "JE

68/8861 pouad "IR Jä JUPA JoSAR POuad JasAR JäSAT dad 104 Jasirpdarpnyssie OWIJEW oICt +191 I URfOYSÄOYIARIL man) 9 (50 (091) "UPfOYSsåOgsUrg PUtasiejd ud 1asyerdapnissie c Ste WURISSULDUTLT BUISSIP]d BUIaSIejd ud

1310133PNA I eyrjuwo

IaAO IIAQ

— FUIdOYuoN IEUYrY IFUNEY

måna uar” ar

AP Ar O1 81

(sp) TZ y

Sv R - ol u >, a - > -

UIFLÄSUONBUWIOJUI

"ALI 95 £9 BIPUP -BWURIPYISOW (0) Oc NIUSWOUAR TURjUO

O Wu]

103 ”ururAsBurod-0R resdån IuuswWouaB "FurupfyinuWe (09) (0€T USfurfarmaw JPYS

066 I

FEJD

Y3O — — JAY RIVS 91 li OP +6 30€ s001 EC 67 dl +65 09 s0c o9C +9 oc (O8D

twujoy 0TI O8I UMUJIPIW I -INYNY wWour UUKSURP jär ISAR Hå

Ie3uutyuurIpn]s Yao 420 041 uafuuaxisnu 021 -sUOTeFruntuWOoY 317 JOJ 041 Lys fPYS "JB

"uonensnjp WO Jad

Futup]IG]N "FUmArFuuoj 09 +091—08

"Zuruersas »OP IP 18 pouad

Jasrejdarpnysstav

OCT "uafuttsuoneYruntwwo3y dI) JU

OT) ed "BJOYSINIYIUYIP Op JAG ua

Op "Invyauyresgurupatur (q PssiA WO "tasiegjd eulasmjd

"UU OP1/0P iaa0

'uafurjarpatu 041 +07 HISNUW "uafurj 1314ua JFUYEN pOuad JI3og

10] 007 y3o

|

041 430 [[2uoIsuaUnpa. RUYRY

UTOJYIS 08/0F "Of '"UFIsapLYSnpur Opt/Op "ZUIUPPGIMSHeIUAWUNYOG va3urusemuy OJ $T Ar JE

PYSLIEAYNUBIsjaTIA OT! 091 UTISap "AL/WJJ "Uafur »0b

007 07/08 Lafurj "PRIaSIpOLIad ua suutg

"UaUuNsYrasJUeYIsuOY eädeysuardAsuorBHIA 12ANNSUr 8 WUswuoud3

08/0b ISUOY 091/08 I ZuNupPgInspeu33Aqed 0ZI LaAd

021/09/0t "UNMWJIIFISNWOFIÄY "wWJoOYY3I0IS tujoqYaIvig "UNUHSIOIBAISSUON "ISUOY "ISUOYSFULIJINEISIA uu "UfunaueyJOyg4 OTI 08 Y30 yses3 "uafursefadsapeys '"UaurkreraAmynH 10)

IOJ rysnyrJsdurwnyy 041 "131237 eRSNEWEeIPNISNA SUB[ONSFOUISUON wUYEY

"Ufulr] 'uafurgsqeumof INxal 103 ”IWUpPQunsptus3igqea Jaminsut se "a Y30

"Ua pjiq 0Z1 'USfurjJaNISTWW WeIS3uNdUL|d Tysyeld IEWBISSULIDUEId FurouyluisäurupNnqa Jad I RYRjwO 'uafutjudisag 1 420 8 JJINMNSUI

lUNJBIIOIOA uafuarpaW dad "UP[OYSTOYUISNOY "uafunsueg 'USfurnunW 121621 sosrejdarpnissae "UpjoASTOUSUTA 1351e[darpnissar I urjONSTOYNISNW I uefoysåoquiadg

10J 193 1OJ 10J 10J JOJ 10] HONSNIPJISVOY EASYJLID 430

-wWeNaA AR

EYSnewLIg ua

USfurT uafurT uSfulrT uafurT uafurT uafulT uafurT YI0 UISsINYsIe

OIPBI BLWLWNS EYSIJeIry

IA OIpel

(2 E

(9 « , ” c r 3 ,

UHÄ hemställer att Prop. 1987/88: 100

1. beslut fattas om inrättande av en allmän utbildningslinje, informations- Bil. 10 linjen, om 120 poäng 1988-07-01: linjen bör förläggas till högskolorna i Örebro, Växjö, Karlstad. Jönköping och Sundsvall/ Härnösand, 2. en tjänst som professor i produkt- och miljödesign inrättas vid universitetet i Umeå 1988-07-01, 3. planeringsramar fastställs i enlighet med vad UHÄ förordat, 4, under ett reservationsanslag D 12. Utbildning för kultur- och informationsyrken för budgetåret 1988/89 anvisas 230081000 kr. med enligt av UHÄ angiven fördelning på anslagsposter.

Föredragandens överväganden Jag kommer i det följande att föreslå förstärkningar på musikdramatiska linjen vid operahögskolan i Stockholm, bibliotikarielinjen vid högskolan i Borås samt linjen för fri konst vid universitetet i Umeå.

Jag kommer också att ta upp särskilda medel för förstärkning av utbildningarna inom fri konst och konstverk samt på det sceniska området som bl.a. tillgodser en ogynnsam prisutveckling.

För konsekvenser av tidigare fattade beslut beräknar jag medel i huvudsak i enlighet med vad univérsitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har föreslagit.

Jag räknar med att det skall vara möjligt att bedriva en fortsatt rationali-

nat en minskning av detta anslag med 250 000 kr.

Mina förslag till nybörjarplatser framgår av planeringsramstabellen. Därvid anges planeringsramen per linje och högskoleenhet (a) eller per sektor och högskoleenhet (b) tillsammans med beräkningsunderlag i form av beräknad antagning per linje och högskolcenhet inom parentes.

Resursförstärkningar av vissa utbildningslinjer UHÄ framhåller att balans måste upprätthållas mellan informationsförsörjningens och kulturförmedlingens krav inom bibliotekarieutbildningen. Ämbetet föreslår att särskilda resurser tillförs bibliotekarielinjen vilka skall göra det möjligt att engagera gästföreläsare samt bereda möjlighet för lärare vid linjen att praktisera vid bibliotek. Jag tar upp medel för en sådan förstärkning (+ 116 000 kr.).

Linjen för fri konst vid universitetet i Umeå bör med hänsyn till de särskilda omständigheter som UHÄ har redovisat i anstagsframställningen få en föreslagen förstärkning (+368 000 kr.).

Med hänsyn till de speciella problem som UHÄ har redovisat i fråga om resursläget vid musikdramatiska linjen vid operahögskolan i Stockholm tar jag upp medel för en förstärkning (+315 000 kr.).

Högskoleutbildningarna inom fri konst och konsthantverk samt på det sceniska området har fått det allt svårare att utan betungande kostnader för de studerande kunna ge en kvalitativt högtstående utbildning inom de ekonomiska ramar som gäller för utbildningslinjerna. Inom konst- och 284

konsthantverksutbildningarna har materialkostnaderna i vissa fall stigit Prop. 1987/88: 100 mycket starkt. Vad gäller de sceniska utbildningarna har kostnaderna för = Bil. 10

elevproduktioner — vilka får anses vara nödvändiga led i utbildningen —

ökat mycket kraftigt under senare år. Jag anser det nödvändigt att ta upp medel för en förstärkning av nu nämnda utbildningar (+ 1 000000 kr. .).

Designlinjen Enligt förslag i prop. 1985/86: 100 bil. 10 (s. 275) beslutade riksdagen vid 1985/86 års riksmöte att designlinjen om 170 poäng och med 12 nybörjar-

platser förläggs till universitetet i Umeå budgetåret 1988/89. Universitetet har emellertid i särskild skrivelse föreslagit att starten senareläggs ett

läsår. En längre förberedelsetid än den först beräknade krävs bl. a. för att lokaler i tillräcklig omfattning skall vara tillgängliga vid starten.

För egen del anser jag att starten av linjen bör scenareläggas till läsåret 1989/90 för att medge en längre förberedelsetid. Vad gäller förslaget om professur avser jag att återkomma till frågan vid min anmälan av anslaget Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konst-

närligt utvecklingsarbete.

Övriga frågor

Med hänvisning till vad jag har anfört under anslaget D 5. Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna. rörande. medelsanvisningen till service som hänger samman med fastighetstjänsten. tar jag under förevarande anslag upp medel för ändamålet (+71 000 kr.).

Under anslaget D 7. Vissa särskilda utgifter inom högskolan har jag berört vissa ändringar i medelsanvisningen bl.a. till vissa kostnader för lokal antagning. Med anledning av detta tar jag här upp medel för nämnda

ändamäl (+24 000 kr.). Med hänvisning till vad jag har anfört under anslaget D 11. Utbildning

för undervisningsyrken rörande kostnader för vissa gemensamma funktioner vid högskolan i Kalmar tar jag här upp medel för ändamålet (+234 000 kr.).

Konservatorslinjen startade hösten 1985 i Göteborg och är tr. o. m. innevarande budgetår fullt utbyggd. Under ett antal år har platser beretts svenska studerande vid Konsthögskolen i Köpenhamn mot att svenska staten betalat avgifterna. Eftersom grundutbildning nu kan erbjudas i värt

land och denna enligt vad UHÄ framhåller behöver förstärkas kan det enligt min mening finnas skäl att till förmån för en sädan förstärkning

avveckla åtagandena vad gäller platser i Köpenhamn när utbildningarna är slutförda för nu antagna studerande. Ett skäl är den mycket kraftiga höjningen på senare tid av kostnaderna för utbildning i Köpenhamn. Jag avser att senare återkomma till regeringen i fråga om uppdrag till UHÄ att närmare belysa denna fråga.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (222 120000 + 21931 000=) 244 051 000 kr.

Hemställan : Prop. 1987/88: 100

| N . od a Bil. 10

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

I. godkänna vad jag har föreslagit ängående designlinjen vid uni-

versitetet i Umeå,

2. fastställa planeringsramar i enlighet med vad jag har förordat,

3. till Utbildning för kultur- och informationsyrken för budgetåret

1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 244051 000 kr.

D 13. Lokala och individuella linjer samt fristånde kurser

1986/87 Utgift 404 514 000 Reservation 8195 740 1987/88 Anslag 446 110 000 1988/89 Förslag 486 320 000

Detta anslag avser utbildning på lokala och individuella utbildningslinjer samt fristående kurser vid de statliga högskoleenheterna inom utbildnings-

departementets verksamhetsområde.

Anslagsfördelning!

Högskoleenhet tmotsv.)Anslag 1988/89
Universitetet i Stockholm93 146 000
Tekniska högskolan i Stockholm10 389 000.
Karolinska institutet1066 000
Högskolan för lärarutbildning i Stockholm2879 000
Danshögskolan143 000
Dramatiska institutet[808 000
Konstfackskolan335 000
Konsthögskolan104 000
Musikhögskolan I Stockholm146 000
Operahögskolan i Stockholm32 000
Teaterhögskolan i Stockholm142 000
Högskoleutbildning på Gotland1900 000
Universitetet i Uppsala64216 000
Högskolan i Eskilstuna/Västerås8967 000
Högskolan i Falun/Borlänge7.012 000
Högskolan i Gävle/Sandviken4513 000
Högskolan i Örebro15 235851
Universitetet i Linköping.18.403 000
Högskolan i Jönköping6 127 000
Universitetet i Lund50 083 000
Högskolan i Halmstad6407 000
Högskolan i Kalmar9874 000
Högskolan i Kristianstad4525 000
Högskolan i Växjö10 531 000
Högskoleutbildning i Blekinge3295 000
Universiletet i Göteborg62213 900
Chalmers tekniska högskola3317 000
Högskolan i Borås7042 000
Högskolan i Karlstad13923 000
Högskolan i Skövde6719 000
Universitetet i Umeå|42.085 000
Högskolan i Luleå4492 200
Högskolan i Sundsvall/Härnösand7975 000
Högskolan i Östersund-6105000
Långdistans911000
Till regeringens disposition4258 000
Summa486 320 000 286

! Medel beräknas under anslaget D 14. Bidrag till kommunal högskoleutbildning.

Anslagsframställning jämte komplettering härav har avgivits av universi- Prop. 1987/88: 100

tets- och högskoleämbetet (UHÄ). . Bil. 10

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m.'? Kostnad Ändamål/högskoleenhet m. m.!” Kostnad

budgetåret budgetåret

1988/89 1988/89

(tkr) (tkr.)

2 Förändringar av anslagstek- 3 Konsekvenser av tidigare benisk natur slut 2.1 Skyddsingenjörslinjen, HJ "3.1 Bebyggelseantikvarisk linje, (medel för detta ändamål har BP 86, UG, RGH - 192 beräknats under anslaget D 3.2 — Turismlinjen, BP 87, HF/B, 8. Utbildning för tekniska yr- HK, HÖs, RUH, RL/MH, ken) RLiH - 500 RUmMH - 1313 2.2 Statistikerlinjen, ULi (medel 3.3 Nya lokala linjer, BP 87, för detta ändamål har beräk- HF/B, HÖs, RUH, RUMH + 1800 nats under anslaget D 9. Ut- > bildning för administrativa. Summa under 3 + 295

ekonomiska och sociala yr- 4 Budgetförslaget

2.3 ken) RLiH Informationslinjen — (medel = 473 4.1 — Lokala linjer Universitet och | ara Iunjer Universnet oc

fackhögskolor Regionala för detta ändamål har beräk-

högskolor + 7600 nats under anslaget D 12. Ut-

42 Enstaka kurser Universitet

bildning för kultur- och infor-

: och fackhögskolor Regionala mationsyrken) HÖ, HJ, HV.

HKs, HS/H, RUH, RLiH. högskolor +11520

RL/MH, RGH, RUmMH - 838 Summa under 4 +19 120 2.4 Påbyggnadslinje för logope- : Summa punkterna 2—4 | +17226 der, UL (medel för detta ändamål har beräknats under anslaget D 10. Utbildning för värdyrken) RL/MH - 278

Summa under 2 - 2089

! HF/B=högskolan i Falun/Borlänge. HÖ=högskolan i Örebro, ULi=universitetet i Linköping, HJ=högskolan i Jönköping, UL=universitetet i Lund. HK =högskolan i Kalmar, HV=högskolan i Växjö, UG= universitetet i Göteborg, HKs=högskolan i Karlstad, HS/H=högskolan i Sundsvall/Härnösand, HÖs=högskolan i Östersund. RUH=regionstyrelsen för Uppsala högskoleregion, RLiH=regionstyrelsen för Linköpings högskoleregion. RL/MH=regionstyrelsen för Lund/Malmö högskoleregion, RGH=regionstyrelsen för Göteborgs högskoleregion, RUmMH =regionstyrelsen för Umeå högskoleregion. > BP =budgetproposition.

UHÄ hemställer att

1. de riktlinjer för utvecklingen och ekonomiska ramar för verksamheten som redovisats fastställes,

2. den för budgetåret 1987/88 fastställda förteckningen över ämnesområ-

den med s.k. garanterat basutbud avseende grundläggande högskoleut-

bildning fastställes att gälla även budgetåret 1988/89, | 3. under ett reservationsanslag D 13. Lokala och individuella linjer samt fristående kurser anvisas 455 389 851 kr. fördelat på högskoleenheter i enlighet med UHÄ:s förslag.

Föredragandens överväganden Prop. 1987/88: 100

Bil. 10

För konsekvenserna av tidigare fattade beslut beräknar jag medel i huvud-

sak i enlighet med UHÄ:s förslag. Jag beräknar dessutom 800 000 kr. för 30 årsstudieplatser till Umeå högskoleregion på nya lokala linjer i enlighet med budgetpropositionen 1987 samt 1 145 000 kr. för lokala linjer i Kalmar och Halmstad. .

Riksdagens och regeringens ticigare beslut om dimensioneringen av

lokala och individuella linjer och enstaka kurser omfattade dels beslut om planeringsramar för lokala resp. individuella linjer, dels beslut om planera-

de årsstudieplatser för enstaka kurser. Högskoleenheterna har haft rätt att inom anslaget överföra resurser och årsstudieplatser mellan dessa linjer

och enstaka kurser utan hänsyn till de i regleringsbreven angivna dimensioneringstalen och utan att någon sammanlagd utbildningsvolym har varit

specificerad. Styrningen av utbildningens omfattning har därför varit otill-

räcklig.

I enlighet med UHÄ:s förslag bör för varje högskoleenhet anges det sammanlagda antal årsstudieplatser som svarar mot anslagsposten. Varje

högskoleenhet ges således ett dimensioneringstal mätt i s. k. tillhandahåll-

na årsstudieplater som högskolestyrelsen därefter kan disponera för olika

lokala och individuella linjer samt för fristående kurser. Härutöver bör en riktpunkt anges för antalet nybörjarplatser på lokala och individuella linjer,

vilken dock ej är bindande för högskoleenheterna. Omfattning och inriktning av lokala linjer beräknas således av resp. högskoleenhet inom de ramar som anges i bl. a. högskoleförordningen. Riksdagen och regeringen

fristående kursernas fördelning på olika typer av kurser.

Vid fördelningen av det anslag som tidigare har utgått till regionstyrelserna har jag i huvudsak följt UHÄ:s förslag. Detta innebär att fördelning-

dock med vissa smärre justeringar för konsekvenser av beslut som tidigare

har fattats av regionstyrelserna. I likhet med UHÄ anser jag det angeläget att utbildningsresurserna till Malmfälten även fortsättningsvis hålls sam-

man. Till skillnad mot vad UHÄ föreslår, anser jag dock att ansvaret för utbildning i Malmfälten bör läggas på universitetet i Umeå.

Såväl anslagsbeloppens storlek som de däremot svarande årsstudieplatserna har sin grund i de medel och de årsstudieplatser som före högskolereformen fanns vid resp. högskoleenbket. Härtill kommer anslags- och dimensioneringsförändringar som har beslutats av statsmakterna eller av regionstyrelserna efter år 1977.

Nuvarande anslagsbelopp och dimensionering speglar således bl. a. att olika högskoleenheter sedan gammalt har haft olika profil för sitt utbildningsutbud — t. ex. med en mer eller mindre stor andel av dyrare teknisk-

naturvetenskapliga kurser — eller har haft olika strategier när det gällt avvägningen mellan linjer och enstaka kurser. Detta är förklaringen till att

olika högskoleenheter nu uppvisar olika profil när det gäller anslag och dimensionering av enstaka kurser. .

Olika regioner och högskoleenheter har ibland avvikit från de av stats- 288

makterna föreskrivna dimensioneringstalen, oftast genom att dimensione-

ringen något underskridits. Vid min beräkning av antalet årsstudieplatser Prop. 1987/88: 100

har jag tagit hänsyn till den tidigare faktiska dimensioneringen. En sänk- = Bil. 10

ning har gjorts vid alla universitet utom i Linköping och i Umeå. Universi- | teten i Linköping och i Umeå har som en anpassning till verkliga förhållanden fått en mindre höjning av antalet årsstudieplatser. Anslaget för lokala och individuella linjer samt fristående kurser har

spelat en stor roll vid uppbyggnaden av de mindre och medelstora högsko-

lorna. Hösten 1986 fanns det 4 500 studerande registrerade på lokala linjer

och 58 000 studerande på fristående kurser. Endast drygt 100 studerande

var registrerade på individuella linjer — i praktiken torde dock väsentligt flera studerande läsa med sikte på examen baserad på fristående kurser

utan att formellt vara antagna till en individuell linje.

Riksdagens beslut med anledning av prop. 1986/87: 127 om fortsatt decentralisering inom högskolan (UbU 1987/88: 1, rskr. 1) innebar bl. a. att regionstyrelserna, som tidigare har fördelat anslaget, upphör med utgång-

en av budgetåret 1987/88 och att anslaget tills vidare skall fördelas direkt till universitet och högskolor. | Regeringen uppdrog åt UHÄ att — under förbehåll av riksdagens godkännande av regeringens förslag — lämna förslag om nödvändiga föränd-

ringar av berörda anslag fr. o. m. budgetåret 1988/89 i enlighet med vad som sägs i propositionen. UHÄ redovisade sitt uppdrag den 14 oktober 1987. Den föreslagna fördelningen grundar sig på en noggrann genomgång

av den grundläggande högskoleutbildningens nuvarande fördelning och hur den framtida utformningen bör se ut för att på bästa sätt motsvara de

av riksdag och regering uppställda utbildningsmålen. |

Det är enligt min uppfattning angeläget att reformbeslutet från år 1977

om inriktning och utformning av den grundläggande högskoleutbildningen

planenligt följs. Den inom UHÄ utarbetade planen (De nya högskolorna —

en utbyggnadsplan, UHÄ-rapport 1987: 13) för hur den fortsatta utbyggnaden av de mindre och medelstora högskolorna bör ske är härvid en värdefull utgångspunkt för den fortsatta utbyggnaden.

Varje högskoleenhet skall ha ett kursutbud som svarar mot det regionala behovet av fortbildning och vidareutbildning. Sädana kurser måste även ges för en vidare studeranderekrytering då högskolan i fråga har en kompetens som även motiverar kurser för en nationell rekrytering. Inom många områden är det vidare väsentligt med ett utbud av fristående kurser för att bl. a. säkerställa rekryteringen till forskarutbildningen inom motsvarande forskningsområden. Det är nödvändigt att fristående kurser ges inom såda-.

na områden som inte är företrädda inom linjesystemet. För att möjliggöra för studerande att skaffa sig utbildning vid sidan av den etablerade linjeindelningen bör även kurser på linjer i största möjliga utsträckning erbjudas som fristående kurser.

Det nuvarande utbudet av fristående kurser är i hög grad koncentrerat till de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnesområdena. som för närvarande svarar för ca 80 procent av alla kursdeltagarna. Områdena teknik, naturvetenskap, medicin och vård samt det konstnärliga området

är representerade av ett väsentligt mindre kursutbud. Utbudet av friståen-

de kurser varierar mellan olika universitet och högskolor och så bör helt 289.

19 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Biluga 10

naturligt vara fallet även i framtiden beroende bl. a. på att utbudet anpas- Prop. 1987/88: 100 . sas till den lokala utbildningsefterfrågan och den egna kompetensen. Det är Bil. 10

emellertid viktigt att högskolestyrelserna årligen ser över kursutbudet mot

bakgrund av vad jag här har anfört.

Antalet årsstudieplatser och nybörjarplatser som jag har beräknat fram-

går av följande översikt. |

Högskoleenhet (motsv.) Riktpunkt . Riktpunkt

: antal npl på antal åp lokala och in- 1988/89? dividuella ut- bildningslinjer 1987/88!

Universitetet i Stockholm 408 8750 Tekniska högskolan i Stockholm 60 290 Karolinska institutet 0 "45 Högskolan för lärarutbildning i Stockholm 0 310 Danshögskolan 0 7 Dramatiska institutet 12 36 Konstfackskolan 8 13 Konsthögskolan | 0 8 Musikhögskolan i Stockholm 0 8 Operahögskolan i Stockholm 0 1 Teaterhögskolan i Stockholm 0 4 Högskoleutbildning på Gotland 0 : 120 Universitetet i Uppsala 292 4500 Högskolan i Eskilstuna/Västerås 150 570 Högskolan i Falun/Borlänge 94 400 Högskolan i Gävle/Sandviken | 90 550 Högskolan i Örebro 133 1190 . Universitetet i Linköping : 70 1 120 Högskolan i Jönköping 114 435 Universitetet i Lund . 180 5690 Högskolan i Halmstad 108 410 Högskolan i Kalmar : 119 : 410

Högskolan i Kristianstades 842 410
Högskolan i Växjö: 105£00
Högskoleutbildning i Blekinge16162
Universitetet i Göteborg2265530
Chalmers tekniska högskola30146
Högskolan i Borås60360
Högskolan i Karlstad921200
Högskolan i Skövde49320
Universitetet i Umeå1852480
Högskolan i Luleå30290
Högskolan i Sundsvall/Härnösand65: 410
Högskolan i Östersund40310
Långdistans200
Summa282037285

I npl = nybörjarplatser

? åp = årsstudieplatser

Under inledningen har jag anfört att en fortsatt strukturerad utbyggnad av högskolan är av stor betydelse. Jag föreslår mot denna bakgrund en

omfattande satsning framför allt på fristående kurser (+10352 000 kr.).

Medlen skall användas för att främja och förstärka utbildningsutbudet på de mindre och medelstora högskolorna. Härvid skall särskilt behovet

lokalt av fortbildning och vidareutbildning beaktas. Ett ökat utbud av

decentraliserade kurser och ett bredare kursutbud bör samtidigt eftersträ- 290

vas. Jag har samtidigt ökat dimensioneringen för fristående kurser vid de' Prop. 1987/88: 100 mindre och medelstora högskolorna med ca 500 årsstudieplatser. Bil. 10:

Vid min fördelning av dessa medel har jag särskilt beaktat behovet av att |

bygga ut vissa mindre och medelstora högskolor. Jag har därvid utgått från

högskolornas storlek, rekryteringsområde och nuvarande volym av fristående kurser. Jag har också beaktat de utbyggnader jag tidigare föreslagit under andra anslag.

Vid min avvägning när det gäller medel till universiteten har jag gjort

vissa omprioriteringar till förmån för universiteten i Linköping och Umeå.

Utbudet av fristående kurser spelar en betydande roll för den regionala

utvecklingen, men det finns många andra aspekter som måste vägas in vid

en fördelning mellan högskoleenheter. Planeringsunderlaget behöver därför kompletteras och analyseras ytterligare och jag avser därför att ta initiativ i detta syfte. | |

För det tekniska utbildningsområdet har jag under anslaget D 8. Utbildning för tekniska yrken föreslagit en omfattande försöksverksamhet med samordnad ingenjörsutbildning. Jag utgår från att högskoleenheterna vid

sin planering av verksamheten inom ramen för förevarande anslag beaktar

möjligheterna till samverkan med denna försöksverksamhet. Vid elektro-

nikcentrum i Kista bör en resursuppbyggnad göras. detta för att åstadkom-

ma fortbildning och vidareutbildning för yrkesverksamma och påbyggnadsutbildning inom data- och clektronikområdet. Jag beräknar medel för

detta ändamål (+ 1 507 000 kr. för + 40 årsstudieplatser).

Jag föreslår vidare en särskild satsning på kvaliteten inom språkområdet. Språkutbildningens svåra situation bör avhjälpas genom en förstärk-

ning av resurserna på dessa utbildningar. Jag beräknar medel under inne-

varande anslag D 13. (+ 1755 000 kr.). |

Jag föreslår att medel för fristående kurser avseende kommunal högsko-

leutbildning beräknas under anslaget D 14. Bidrag till kommunal högskole-

utbildning. Jag beräknar medel för dewua (—4567000 kr.). Jag beräknar

också medel för Stockholms musikpedagogiska institut under anslaget D 14. Bidrag till kommunal högskoleutbildning (—2 411000 kr.).

Jag beräknar även medel för högskoleutbildning på Gotland (+1 900 000 kr.) samt i Blekinge.

För högskoleutbildning i Fyrstad har jag beräknat medel (-+2 179 000 kr.) under förevarande anslag, anslagsposten Till regeringens disposition.

Medel för viss ingenjörsutbildning på Gotland har även budgetåret

1988/89 beräknats under anslagsposten Tekniska högskolan i Stockholm.

Vid min behandling tidigare idag av anslaget D 11. Utbildning för undervisningsyrken förordade jag att medel anvisas för fristående kurser inom

barnkunskap, hemkunskap och idrott. Vid min beräkning av detta anslag har jag räknat med att universitetet i Uppsala skall anvisas 550000 kr., universitetet i Göteborg 500000 kr., universitetet i Umeå 950 000 kr. samt

högskolan i Örebro 1 000 000 kr. . S

Jag har vidare under detta anslag, anslagsposten Högskolan för lärarut-

bildning i Stockholm beräknat 400 000 kr. för fristående kurser vilka före-

slås bli anordnade av centrum för idrottsforskning i Stockholm.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till Prop. 1987/88: 100 486 320 000 kr. Härav bör 4 258000 kr. ställas till regeringens disposition, Bil. 10 Från denna anslagspost skall, liksom för närvarande. bekostas utbildning för svenska studerande vid Konservatorsskolen i Köpenhamn och för utbildning i det s. k. Fyrstadsområdet.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. fastställa fördelning av årsstudieplatser enligt vad jag har föror-

dat, .

2. ull Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för

budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 486 320 000 kr.

D 14. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m.

1986/87 Utgift 193 532000 Reservation 48 607 221 1987/88 Anslag 184313 000

1988/89 Förslag 200817 200

Detta anslag avser statsbidrag till kommuner och landstingskommuner för utbildning på allmänna utbildningslinjer, påbyggnadslinjer och fristående kurser m. m. Anslaget avser även statsbidrag till vissa enskilda sjuksköterskeskolor och bidrag till Ericastiftelsen, Handelshögskolan i Stockholm. musiklärarutbildning i Arvika och Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut, Stiftelsen Stora Sköndal samt Stockholms Musikpedagogiska Institut.

Frågor om dimensionering och lokalisering m.m. av utbildning inom kommunal högskoleutbildning redovisas under resp. sektorsanslag.

Anslagsfördelning Yrkesutbildningssektorer m. m. 1987/88 Beräknad ändring

1988/89 Administrativa. ekonomiska .

och sociala yrken17 993 000 —- 850 000
Vårdyrken!:--135 387000? +3 563 000
Bidrag till Ericasuiftelsen3 265 000 + 200000
Bidrag till Handelshögskolan14 863 000 +1622 000
Musiklärarutbildning 1 Arvika14 193 000 + 622 000
Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut2 120000 + 104000
Stiftelsen Stora Sköndal2 163 000 + 80000

Stockholms Musikpedagogiska Institut 2411 000 +1870000 Till regeringens disposition 1.059 000 + 52000

: 193 454 000 +7 363 000 ! Inklusive lokala och individuella linjer samt fristående kurser > Beloppet motsvarar 80 procent av bidragsunderlaget.

Anslagsframställning jämte komplettering har avgivits av universitets- Prop. 1987/88: 100 och högskoleämbetet (UHÄ). | Bil. 10 UHÅÄ avger inte anslagsframställning för Handelshögskolan, Stiftelsen Stora Sköndal eller Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut. Ändringsförslagen fördelade på ändamål innebär följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m.! Kostnad . Ändamål/högskoleenhet m. m.! Kostnad budgetåret budgetåret 1988/89 | 1988/89 (tkr.)- (tkr)

2 Förändringar av anslagstek- | 4. Budgetförslag nisk nutur 4.1 Hälso- och sjukvårdslinjen 2.1 Medel för internationalise- samt hörselvärdslinjen, 1ckring (har under innevarande nisk förändring av planebudgetår anvisats under an- ringstalen slaget D 7. Vissa särskilda Vårdyrken . 0 utgifter inom högskolan 4.2 Påbyggnadslinjerna i anslutm. m.) Vårdyrken + 300 ning till hälso- och sjukvårdsas | op 30 - linjen (20 poäng)-— 123 np! å Summa under 2 + 300 Vårdyrken — 487 ra tara ho 4.3 Påbyggnadslinjerna i anslut- 3 None kvenser av tidigare be ning till rehabiliteringslinjen ÅR pu ev - 3.1 Försöksverksamhet med Värdvken FO np! + 998 ckvivaleringsgrupp för sjuk- 44 — Pabyggnadslinjerna i anslutgymnästers och arbetsteraning till laboratorieassistentpeuters påbyggnadsutbildlinjen (2 poäng) — 7npl ning, BP 85 Värdyrken - oh

Vårdyrken - 180 4.5

Utökade stödundervisnings- 3.2 — Överföring av 4 npl vardera | ” medel till laboratorieassitill KE och UL på rehabilite-

ringslinjen år 2 Vårdyrken — 180 Vantlinjen Vårdyrken

+ 85 Summa under 3 — 360 Summa uinder 4 + 590

Summa punkterna 2—4 + 530 SUMMA +2992

! Npl=nybörjarplatser.

UHÄ hemställer att : . 1. planeringsramar fastställs i enlighet med vad UHÄ förordat, 2. UHÄ bemyndigas att besluta om disposition av outnyttjade medel inom anslagsposten 2. Utbildning för vårdyrken,

3. påbyggnadslinjen Utbildning i anestesisjukvård och intensivvård delas i två inriktningar, en mot anestesisjukvård och en mot intensivvård.

4. under ett reservationsanslag D 14. Bidrag till kommunal högskoleutbild-

ning m. m. för budgetåret 1988/89 anvisas 177-226 519 kr. med av UHÄ angiven fördelning på anslagsposter.

Föredragandens överväganden

Jag har beräknat konsekvenserna i enlighet med UHÄ:s förslag.

Jag beräknar under anslaget medel för bidrag till allmänna utbildnings- ' linjer och påbyggnadslinjer inom kommunal högskolcutbildning,. I fråga om utbildningens dimensionering och lokalisering m. m. hänvisar jag till vad. - . - 293

jag har anfört under respektive sektorsanslag. Min medelsberäkning under Prop. 1987/88: 100 förevarande anslag utgår i huvudsak från de planeringsramar som jag där Bil. 10 har angett för ifrågavarande utbildningar.

Medel för lokala och individuella linjer samt fristående kurser inom kommunal högskoleutbildning anvisas fr. o. m. budgetåret 1988/89 under : detta anslag. Antalet årsstudieplatser per landstingskommun (motsvarande) anges under anslaget Utbildning för vårdyrken. Jag har utgått från att varje landstingskommun skall kunna disponera ett statsbidrag som motsvarar av regionstyrelserna tidigare beslutad dimensionering för lokala linjer och enstaka kurser 1987/88. Statsbidrag till kommuner och landsting skall beräknas med utgångspunkt i grunder som gäller för närmast motsvarande utbildning på allmän utbildningslinje eller påbyggnadslinje.

Regionstyrelserna kommer enligt riksdagsbeslut (prop. 1986/87:127, UbU 1987/88: 1. rskr I) att avskaffas fr. o. m. den 1 juli 1988. Styrelserna fördelar för närvarande nybörjarplatser mellan landstingskommunerna.

UHÄ föreslås få göra omfördelning av platser. |

Huvudmännen får själva fördela nybörjarplatser inom den ram som finns i planeringsramstabellen för resp. landstingskommun.

Sektorn för administrativa, ekonomiska och sociala yrken I enlighet med riksdagsbeslut (prop. 1985/86: 100, bil. 10, rskr 297) avvecklas ADB-linjen i Sundsvall (—1 380000 kr.). Istället beräknar jag medel (+690 000 kr.) för 30 ärsstudiepiatser under anslaget D 13. Lokala och individuella linjer samt fristående kurser. Ytterligare medel för 30 årsstudieplatser beräknas under anslaget D 9. Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken (+690 000 kr.). Anslagsposten Högskolan i Sundsvall/Härnösand.

På flera orter pågår överläggningar mellan kommunen och den statliga högskoleenheten om inrättande av den nya statliga ADB-linjen m. m. För att genomförandet inte skall onödigtvis fördröjas bör regeringen få bemyndigande att efter gemensam framställning från kommunen och högskolan besluta om överföring från anslaget D 14. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m. till anslaget D 13. Lokala och individuella linjer samt fristående kurser. | |

Sektorn för utbildning för undervisningsyrken Jag beräknar medel för musiklärarutbildning i Arvika med 14815 000 kr. Vidare har jag beräknat medel för ökning av statsbidraget till Stockholms musikpedagogiska institut (+1 870000 kr.).

Enskilda utbildningar Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut har begärt 2273 000 kr. för budgetåret . 1988/89, varav 200000 kr. för instrumentinköp.

Jag beräknar bidraget till Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut till 2 226 000 kr. för budgetåret 1988/89. :

Ericastiftelsen = Prop. 1987/88: 100

Jag beräknar bidraget för nästa budgetår till Ericastiftelsen till 3 465 000 kr. Bil. 10

Handelshögskolan

Bidraget till Handelshögskolan i Stockholm beräknar jag för nästa budgetår till sammanlagt 16 485 000 kr., varav 13 770 000 kr. som preliminärbidrag

för 1988/89 och I 026 000 kr. som slutreglering av statsbidraget för budgetåret 1985/86 enligt gällande avtal (jfr prop. 1978/79:15, UbU 13, UbU 1982/83: 25, rskr. 291). I beloppet ingår även medel för utbildningsbidrag

för doktorander med 1689 000 kr: För sammanhangets skull vehandlar jag fr.o.m. detta budgetår under anslaget även Stiftelsen Stora Sköndal. Jag beräknar medel för stiftelsen

till 2343 000 kr.

Sektorn för utbildning för vårdyrken

Jag har tidigare under anslaget D 10. Utbildning för vårdyrken behandlat frågor om den kommunala högskolan.

Bidrag (kr.) per år,

linje och studerande Grupp I . Hälso- och sjukvårdslinjen 2600 Sociala omsorgslinjen : Påbyggnadslinje för sjuksköterskor Påbyggnadslinje i blodgruppsserologi Grupp 2 Hörselvårdslinjen 12 200 Tandhygienistlinjen Påbyggnadslinje i klinisk cytologi Grupp 3 Påbyggnadslinje i ortoptik 16 200 Rehabiliteringslinjen Påbyggnadslinje för rehabiliteringslinjen Laboratoricassistentlinjen Ortopedtekniska linjen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

200817 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

[. till Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. för budget-

året 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 200817 000 kr.,

2. bemyndiga regeringen att besluta om överföring mellan anslagen Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. och Lokala och ' individuella linjer samt fristående kurser i enlighet med vad jag har

förordat. |

ba Ne un

Bil. 10

Inledning

Allmänt Riksdagen beslutade våren 1987 på grundval av förslag i prop. 1986/87:80 om forskning om resursramar för de kommande tre budgetåren (UbU 26, rskr. 282). För budgetåret 1988/89 innebär detta för forskningen och forskarutbildningen inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde en resursförstärkning om 57,60 milj. kr. som fördelar sig på följande ändamål.

Ändamål (milj. kr.)

Basresurser 23.43 Prioriterade områden

— Informationsteknologi4,10
— Toxikologi3,00
— Kulturvetenskaper2,16
Studiefinansiering13,51
Forskningsråd |5,45
Professurer3,70
Övrigt1,65
Summa57,60

I beloppet till förstärkta basresurser ingår även medel för forskarassistenttjänster och biblioteksändamål.

1987 års forskningsproposition innebär att följande nya tjänster som

professor inrättas den 1 juli 1988 |

Fakulte/Ämne Högskoleenhet!

Det konstnärliga området Musikpedagogik SMH Regi DI Scenisk gestaltning TH Juridisk fakultet Förcetagsrätt UU Samhkällsvetenskaplig fakultet Journalistik US Nationalekonomi, särskilt utvärderande arbetsmarknadsforskning UUm Socialantropologi. särskilt utvecklingsforskning US Öststatsforskning UU Medicinsk fakultet : | Geriatrisk psykiatri UL Matematisk-naturvetenskaplig fakultet Fysik, särskilt synkrotronljusforskning UL Teknisk fakultet Bebyggelsekvalitet KTH Bildbehandling on ULi Styrsystem för industriella utrustningar KTH Temuaorienterad forskning Tema Barn — 2 tjänster | UL cc Medicinska forskningsrådet : | | Epidemiologi med särskild inriktning på kemiska hälsorisker

! US = universitetet i Stockholm, KTH = tekniska högskolan i'Stockholm, DI =

dramatiska institutet, SMH = musikhögskolan i Stockholm, TH = teaterhögskolan i 296 Stockholm, UV = universitetet i Uppsala, ULi = universitetet i Linköping, UL = universitetet i Lund. UUm = universitetet i Umeå.

I enlighet med vad som anfördes i forskningspropositionen beräknar jag Prop. 1987/88:100 för dessa tjänster medel motsvarande lönekostnaderna. Eventuella kostna- = Bil. 10 der i övrigt i samband med de nya tjänsterna bör bestridas inom ramen för basresursförstärkningarna eller genom omprioriteringar inom den befintliga organisationen.

Mina förslag i det följande innebär bl. a. att inom befintliga ramar vissa ytterligare tjänster som professor inrättas.

Med anledning av den treåriga forskningsramen i forskningspropositionen har myndigheterna i regel inte lämnat förslag till ytterligare förändringar inför budgetåret 1988/89.

Jag har i det föregående under rubriken Vissa anslagsfrågor redogjort för beräkningarna beträffande löne- och prisomräkning för sektors- och fakultetsanslagen samt anslaget till temaorienterad forskning.

Jag beräknar en ökning av medlen för utbildningsbidrag för doktorander med 1096. Det innebär att utbildningsbidragen fr.o.m. den 1 juli 1988 kommer att utgå med 8 147 kr. per månad.

Forskningsråden skall enligt 1987 års forskningsproposition fr.o.m. budgetåret 1988/89 få kompensation för löne- och prisökningar enligt samma principer som gäller för anslagen till högskolan. Det innebär att rådsorganisationens anslag löne- och prisomräknas i det årliga budgetarbetet. För avtalsenliga löneökningar, som inte var kända i sådan tid att de kunde beaktas i detta sammanhang, utgår kompensation från det s. k. täckningsanslaget. Den kompensation som nu beräknas för högskoleanslagen avser bl. a. löneökningar som inträffat under åren 1986 och 1987. Omräkningen som görs av forskningsrådens anslag kommer därför inte att helt överensstämma med omräkningen av högskoleanslagen.

Även vissa sektorsforskningsorgan kommer fortsättningsvis att få kompensation för löneökningar på motsvarande sätt. Detta bör underlätta för högskolan att konsekvent tillämpa principen om full kostnadstäckning för externt finansierad verksamhet.

Samordningsorgan inom biblioteksområdet m.m. Enligt riksdagens beslut i anledning av 1987 års forskningsproposition skall delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFT) läggas ned vid utgången av budgetåret 1987/88. En organisationskommitté tillsattes för att behandla vissa frågor i samband med nedläggningen av DFI och för att lämna förslag i. fråga om den fortsatta samordningen mellan . forskningsbiblioteken (Dir 1987:13).

Organisationskommittén för samordning inom biblioteksområdet m.m. har redovisat sina förslag i rapporten Informationsförsörjning. för vetenskap och teknik (SOU 1987: 60). :

Kommittén föreslår att en ny myndighet med. uppgift att svara för -: samordningen mellan forskningsbiblioteken inrättas. Myndigheten benämns statens råd för informationsförsörjning, STRI.

Kommittén indelar den. nya myndighetens verksamhet i fem program-. ! områden, nämligen ansvarsbibliotek, teknisk utveckling, FoU/information ' - : och utbildning, LIBRIS förvaltning och drift samt förvaltning/planering. = oro 297

Kommittén bedömer att det under åtminstone en inledande treårsperiod Prop. 1987/88: 100 kommer att erfordras sex handläggartjänster för verksamheten inom STRI. Bil. 10 Myndighetens kansli skall samordnas med universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Medel för STRI:s verksamhet föreslås anvisas under både utbildnings- och industridepartementens huvudtitlar.

Kommittén förordar att myndighetens organisation och status' tas upp till prövning efter sex år. |

Kommittén har föreslagit en fördelning av DFI:s nuvarande resurser på de olika verksamhetsområdena. Kungl. bibliotekets (KB) resurser för LIBRIS- systemets drift föreslås överförda till samordningsorganet.

Utredningen har samrått med UHÄ,- KB, statens kulturråd och riksarkivet. .

UHÄ är starkt kritiskt mot det föreslagna samordningsorganet och påpekar att ämbetet har möjlighet att ta det övergripande ansvaret på området. UHÄ kan även ansvara för samverkan med enheter utanför högsko- ' lan. :

KB anser att fler centrala nationella uppgifter kan knytas till KB. En beredning eller annan typ av samoerdningsorgan för högskolans biblioteksfrågor står enligt KB inte i motsats 'till ett ökal utnyttjande av KB för centrala uppgifter. KB ser gärna att dess uppgift som nationalbibliotek utvidgas genom en nationellt inriktad planerings- och utvecklingsenhet.

Statens kulturråd, som muntligen samrått med kommittén, har i skrivelse till utbildningsdepartementet utvecklat sina synpunkter. Kulturrådet ' finner det således angeläget att ett nytt och fungerande biblioteksorgan inrättas med ett övergripande ansvar för vissa frågor som rör den nationella informationsförsörjningen samt med vissa uppgifter att verka för en ': bättre samordning mellan de olika bibliotekstyperna. Kulturrådet ser en lösning med en fristående myndighet utan samband med UHÄ men med en bred representation och tillräckliga resurser som den mest tilltalande lösningen.

Riksarkivet uttalar sig inte om förslagen till organisatorisk lösning för samordningsorganet utan begränsar sig till att framhålla vikten av att stödet till forskningen inom området får ett tvärsektoriellt perspektiv. En snäv högskole- eller biblioteksintern inriktning på det nya samordningsorganets verksamhet bör, enligt riksarkivet, undvikas.

Ett stort antal myndigheter och organisationer har därutöver framfört synpunkter på kommitténs förslag. Flertalet är negativa till förslagen. Bl.a. DFI och chefen för riksdagsbiblioteket föreslår KB som lämplig myndighet att knyta en samrådsfunktion till.

I många yttranden framförs önskemål om att ansvaret för LIBRIS i sin helhet skall läggas på KB. :

Bibliotekstjänst AB ser hur det bibliografiska och datatekniska samarbetet med KB blir avsevärt försvårat om det skulle bli en ny huvudman för LIBRIS.

Emin Tengström, som utrett frågan om forskningsanknytning av bibliotekarielinjen (UHÄ-rapport 1986:1), har i skrivelse anfört att det vore olyckligt om kommitténs förslag skulle vara det huvudsakliga beslutsunderlaget vad gäller biblioteksforskning. 98

Statstjänstemannaförbundet ansluter sig till Tengströms synpunkter. Förbundet förordar ett stöd till centrum för biblioteksforskning i Göteborg. = Bil. 10

För egen del vill jag anföra följande. Riksdagen beslutade våren 1987; på grundval av förslag i prop.

1986/87:80 om forskning, att delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning skulle läggas ned i och med utgången av budgetåret 1987/88. I forskningspropositionen framhölls att utvecklingen inom informationsförsörjningsområdet gjort det lämpligt att varje berörd sektor nu tar ett eget ansvar för dessa frågor. Någon särskild organisation för generell samordning inom det vidare området informationsförsörjning skulle därför inte finnas sedan DFI lagts ned. I propositionen angavs också vissa allmänna riktlinjer för det fortsatta arbetet med uppgifter som hittills åvilat DFI. Dessa riktlinjer innebar att huvuddelen av DFT:s uppgifter övertas av befintliga organ och att endast en mer begränsad samordningsfunktion skulle kvarstå. Riksdagen godkände vad som anfördes 1 propositionen (UbU 26, rskr. 282).

Organisationskommittén har utarbetat ett förslag som innebär att ett antal uppgifter med anknytning till forskningsbiblioteken samlas inom ramen för en ny myndighets ansvarsområde. Organisationskommitténs förslag innebär i praktiken att det skulle inrättas ett nytt organ med uppgifter mycket snarlika DF1:s. Vid en samlad bedömning av kommitténs förslag och de synpunkter som framförts från främst centrala myndigheter har jag funnit att berörda uppgifter bör fördelas på befintliga myndigheter.

Forskning och utvecklingsarbete En stor del av de resurser som DFI disponerat har ägnats forskning och utvecklingsarbete. I forskningspropositionen angavs som en möjlighet, att forskningsbiblioteken själva i viss utsträckning skulle kunna svara för FoU-insatser. Vissa centralt planerade insatser kunde dock erfordras även i fortsättningen. En grundtanke iforskningspropositionen var att sektoriella forskningsbehov I allt större utsträckning borde tillgodoses genom långsiktiga insatser inom högskolans ram. Denna grundtanke avsåg självfallet också forskningsinsatser inom området informationsförsörjning.

Forskningsrådsnämnden (FRN) harttill uppgift att stödja forskning inom områden som är angelägna från samhällets synpunkt. Nämnden har också ett särskilt ansvar för tvär- och mångvetenskaplig forskning. Uppgiften att stödja forskning inom biblioteksområdet i vid bemärkelse ansluter enligt min mening väl till forskningsrådsnämndens ansvarsområde. Någon direkt koppling mellan uppgiften att dela ut stöd till forskning och uppgiften att svara för samordning mellan biblioteken är inte nödvändig. FRN bör med fördel kunna ombesörja fördelningen av medel för forskning inom biblioteksområdet.

Som nämnts var en grundtanke i forskningspropositionen att även sektoriellt motiverad forskning inte enbart skulle bedrivas som projektverksamhet utan i allt större utsträckning skulle ske i form av långsiktiga åtaganden inom högskolans ram. Även för biblioteksforskning är. det angeläget att finna mer permanenta former, som också ansluter till annan verksamhet 299

inom högskolan. Organisationskommitténs förslag ger, vilket också fram- Prop. 1987/88: 100 hållits i flera yttranden, inte tillräckligt underlag för att ta ställning till Bil. 10 utformningen av det långsiktiga forskningsstödet. Innan ett samlat ställ-

ningstagande kan göras är jag inte heller beredd att, i enlighet med kommit-

téns förslag, föra över medel till högskolan för vissa forskningsprojekt.

FRN bör få i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter ytterligare utreda dessa frågor. Chefen för industridepartementet kommer senare att redogöra för stödet till tekniskt utvecklingsarbete inom informationsförsörjningsområdet.

LIBRIS

Ansvaret för biblioteksdatasystemet LIBRIS har hittills varit delat: KB

har svarat för driften av LJBRIS medan DFI har haft ansvar för utveckling-

en av systemet.

LIBRIS-verksamheten har analyserats och utretts i olika sammanhang. DFI har på regeringens uppdrag utrett och lagt fram förslag rörande be-

sluts- och handläggningsordning m.m. för LIBRIS. DFI föreslår att KB

skall få det samlade ansvaret för LIBRIS. Statskontoret har i samrädsskrivelse anfört att verket i princip delar DFI:s uppfattning men också att

alternativa lösningar bör prövas. KB har i anslagsframställningen för bud-

getåret 1988/89 framhållit att biblioteket bör ges ansvaret för LIBRIS.

Också i flera av de yttranden som avgivits med anledning av kommitténs

förslag framförs denna ståndpunkt. |

KB har nu lång erfarenhet av att arbeta med LIBRIS. De krav, som

KB:s nationalbibliografiska verksamhet ställer, måste också ges stor vikt vid utformningen av ett nationellt biblioteksdatasystem. KB bör därför

fortsättningsvis svara både för driften av LIBRIS och det utvecklingsarbe-

te som erfordras i fråga om nationellt biblioteksdatasystem. Högskolebiblioteken hör till de stora användarna av LIBRIS. Det an-

kommer på KB att se till att olika användares behov beaktas vid den

närmare utformningen av verksamheten. - : Organisationskommittén betonar 1 sitt betänkande vikten av att den

fortsatta utvecklingen av LIBRIS ses i relation till införande och vidareutveckling av lokalt datorstöd för biblioteken. Frågor, som måste avgöras i detta sammanhang, gäller exempelvis vilka funktioner som skall finnas i ' - LIBRIS respektive i lokala system samt om LIBRIS eventuellt skall anpassas till andra användarkategorier än de nuvarande.

Redan i dag finns ett LIBRIS-råd för diskussion av olika frågor rörande

verksamheten. Jag utgår från att KB organiserar arbetet med biblioteksda-:'

tasystemet så att erfarenheter och synpunkter från olika användare -kan komma till uttryck och ligga till grund för beslut om utvecklingen och :: driften av ett nationellt biblioteksdatasystem.

Samordning av verksamheten inom forskningsbiblioteken

I 1987 års forskningsproposition angavs att ett samordningsorgan för

forskningsbiblioteken skulle kunna finnas efter det att DFI lagts ned. 300:

särskild myndighet. Denna myndighet föreslås få vittgående uppgifter av- = Bil. 10

seende planering, samordning och utveckling inom den vetenskapliga och tekniska informationsförsörjningen. Detta är den del av kommitténs förslag som uppmärksammats mest i de yttranden som lämnats. Flertalet

yttranden har här varit negativa till kommitténs förslag.

Det ingår självfallet i det ansvar för informationsförsörjningen, som åvilar myndigheter och andra inom deras respektive verksamhetsområden, att svara för omfattningen och inriktningen av biblioteksverksamheten.

Tyngdpunkten i forskningsbiblioteksverksamheten ligger i biblioteken inom högskolan. Det ligger i sakens natur att högskolebibliotekens verk-

samhet måste ses i samband med den forskning och utbildning som bedrivs

vid de olika högskoleenheterna. Ämnesinriktningen och profileringen inom dessa bibliotek måste ansluta till ämnesinriktningen och profileringen inom högskolan. Dessa frågor kan därför inte överlåtas till något fristående

organ, vilket är innebörden i organisationskommitténs förslag. UHÄ, som

svarar för övergripande frågor gällande högskolan, måste också ha ansvar

för samordning och planering av biblioteksverksamheten inom högskolan i dessa avseenden. Motsvarande gäller givetvis för bibliotek inom andra organisationer, det må vara andra statliga myndigheter, som t. ex. museer, elter sjukhus, företag etc.

I 1987 års forskningsproposition angavs att ett samordningsorgan för

vissa biblioteksfrågor på lämpligt sätt borde knytas till UHÄ. Jag har

tidigare redovisat mina förslag i fråga om ändrad organisation för UHÄ.

Dessa förslag innebär bl.a. att de nuvarande planeringsberedningarna avskaffas. Inga föreskrifter kommer i fortsättningen att ges i fråga om vilka beredningsorgan som skall finnas inom UHÄ med avseende på frågor om

utbildningen och forskningen inom högskolan. I konsekvens härmed anser

jag att det också bör ankomma på ämbetet att avgöra hur frågor rörande planering och samordning av biblioteksverksamheten inom högskolan bör behandlas. Jag utgår från att UHÄ för beredningen av dessa frågor ut-

nyttjar den sakkunskap som finns hos bibliotekarierna inom högskolan och även i erforderlig utsträckning samråder med företrädare för bibliotek utanför högskolan. .

I forskningspropositionen föreslog jag att beslut om ansvarsbibliotek inte längre borde fattas av, regeringen. Biblioteken inom högskolan svarar, som tidigare nämnts, för den dominerande delen av verksamheten inom

forskningsbiblioteken. Även om givetvis bibliotek utanför högskoleorganisationen också skall kunna fungera som ansvarsbibliotek ligger det i sakens natur att ansvarsbiblioteksuppgifterna i flertalet fall kommer att läggas på högskolebiblioteken. Som framhållits måste profileringen och ar-

betsfördelningen mellan biblioteken inom högskolan vara avhängig av forskningens och utbildningens inriktning och omfattning vid de olika högskoleenheterna. Med hänsyn till det samband som måste råda mellan ett system med ansvarsbibliotek och verksamheten inom olika delar av högskolan är det rimligt att uppgiften att svara för utveckling av ett system med ansvarsbibliotck läggs på UHÄ. UHÄ skall härvid givetvis beakta möjligheterna och behoven av att på olika sätt utnyttja andra bibliotek än 301

högskolebiblioteken i detta sammanhang. UHÄ bör för stöd till ansvars- — Prop. 1987/88:100 bibliotek disponera särskilda medel i enlighet med vad som angavs i = Bil. 10 forskningspropositionen. : |

I landet finns också ett stort antal forskningsbibliotek utanför högskoleorganisationen. Flertalet av dessa finns på museer, vissa större industriföretag och sjukhus. Det finns ett dokumenterat behov av samverkan och samplanering i bibliotekstekniska frågor inom den större gruppen av forskningsbibliotek och, i vissa fall, mellan dessa och folkbiblioteken. Det kan gälla frågor om t. ex. katalogisering och klassificering, fjärrlån, avgifter för olika slag av tjänster. Samordning i sådana bibliotekstekniska frågor är inte någon ren högskoleuppgift och bör således inte ingå i UHÄ:s samordningsansvar för verksamheten inom högskolan. Det är heller inte rimligt att inrätta en särskild myndighet enbart för dessa frågor. Samordningsansvaret bör i stället knytas till ett organ med stor sakkunskap i biblioteksfrågor. Det är, enligt min mening, lämpligt att kungl. biblioteket får i uppgift att svara för denna samordning. Kungl. biblioteket har redan vissa övergripande uppgifter bl.a. genom ansvaret för nationalbibliografin. KB skall också enligt sin instruktion svara för samordning mellan biblioteken i stockholmsregionen, där ett stort antal av forskningsbiblioteken såväl inom som utom högskolan är belägna.

En ny verksförordning träder i kraft år 1988. I samband härmed kommer också instruktionen för kungl. biblioteket och sammansättningen av bibliotekets styrelse att ses över. Vad jag nu anfört om ansvar för samordning i vissa frågor mellan forskningsbiblioteken m. m. måste givetvis beaktas i detta sammanhang. Det bör änkomma på KB att besluta om de närmare formerna för arbetet med samordningsfrågorna. KB bör också överta de uppgifter som DFI haft som internationellt kontaktorgan.

Jag kommer i det följande vid min anmälan av anslaget Samordning m.m. inom biblioteksområdet att beräkna medel för de verksamheter jag nu behandlat. För forskning bör, enligt min mening, avsättas minst 5 milj. kr. och för stöd till ansvarsbibliotek 1,6 milj. kr. Vidare beräknar jag medel för vissa förstärkningar inom UHÄ och KB för arbetet med de planerings- och samordningsuppgifter som, enligt vad jag anfört, ankommer på dem. Chefen för industridepartementet kommer vid sin anmälan av anslaget Styrelsen för teknisk utveckling att beräkna 2 milj. kr. för forskning inom biblioteksområdet m. m. samt vissa medel för bidrag till samordning.

Forskning och utbildning som avser fysisk fostran och idrott Frågor om utbildning och forskning vad avser fysisk fostran och idrott togs upp i propositionen om forskning våren 1987. Föredraganden anförde i frågan bl. a. följande. |

Behovet är stort av forskning om olika idrottsmedicinska frågor. Resurserna för detta slag av forskning består i första hand av vissa tjänster vid KI. En professur i idrottsmedicin, bekostad med donationsmedel, finns dessutom vid institutet. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag att ge UHÄ i uppdrag att utreda bl. a. hur organisationen av verksam- 302

heten bör utformas för att resurserna skall kunna hållas samman och på bästa sätt kunna tillgodose idrottens och idrottslärarutbildningens behov”. — Bil. 10

Med anledning av propositionen och motioner i frågan uttalade utbild- - ningsutskottet bl. a. följande. |

”HLS har till främsta uppgift att stödja den praktisk-pedagogiska utbildningen i olika lärarutbildningar. Förutvarande gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm är sedan tio år tillbaka en institution inom HLS. Utskottet har förståelse för att det kan vara svårt att inom en institution för lärarutbildning bereda erforderligt. utrymme åt utveckling och forskning i" vad gäller idrottens många olikartade basämnen och den informations- och kunskapsspridning som är av intresse för bl. a. idrottsrörelsen. Frågan om en självständig högskoleenhet för fysisk fostran och idrott bör därför skyndsamt prövas av regeringen”. | |

Riksdagen gav som sin mening regeringen detta till känna (prop. 1986/87:80 bil. 6, UbU 26. rskr. 282).

Regeringen tillkallade en särskild utredare för frågor om utbildning och forskning inom fysisk fostran och idrott. Utredarens uppgift har varit att kartlägga vilka resurser inom ämnesområdet som nu finns i landet, analysera behovet av utbildning inom området, utöver nuvarande utbildningar och komma med eventuella förslag i anledning härav. Utredaren skulle också pröva olika lösningar för organisationen av utbildning och forskning inom fysisk fostran och idrott. Förslagen skulle kunna genomföras med oförändrade eller minskade resurser.

Utredaren har i november 1987 lämnat betänkandet Idrottens forskning och högre utbildning (SOU 1987:70). Utredaren, som inte varit beredd att föreslå inrättande av en självständig idrottshögskola, har föreslagit att en delegation för idrottens forskning och högre utbildning inrättas inom jordbruksdepartementet. Delegationens uppgift skall bl.a. vara att lämna förslag om en mer permanent organisation för idrottens forskning och högre utbildning. Utredaren föreslår vidare att statens anslag till idrottens forskningsråd (IFR) successivt avskaffas:

Enstaka kurser i idrott föreslås liksom en ny utbildningslinje, idrott 120 poäng. En institution för idrott föreslås inrättad vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm (HLS). Styrelsen för HLS, där en företrädare för idrottsrörelsen föreslås ingå, föreslås få ett avgörande inflytande över professurerna vid institutionen för fysiologi III vid karolinska institutet (KL). Dessa professurer föreslås knutna till verksamheten vid HLS och institutionen för idrottslärarutbildning.

Utredaren föreslår att en extra tjänst som professor i idrottspedagogik vid HLS omvandlas till ordinarie tjänst och att fyra nya professurer inrättas. De nya professurerna föreslås inom historia, särskilt idrottshistoria, vid universitetet i Stockholm, pedagogik med särskild inriktning på idrottspedagogik vid universitetet i Umeå, skadeförebyggande idrottsmedicin vid universitetet i Linköping och idrottsmedicin vid universitetet i Umeå. Finansieringen föreslås delvis ske med medel som nu disponeras av karolinska institutet och det nuvarande bidraget till IFR. Medel för institutionen för fysiologi III föreslås beräknade under en särskild anslagspost. Vidare föreslås att riksidrottsstyrelsen överväger finansiering av en profes-- 303 sur med bred idrottsanknytning.

" För egen del vill jag anföra följande. Prop. 1987/88: 100

Riksdagen beslutade våren 1987 om en skyndsam utredning.av frågan — Bil. 10 om en självständig högskola för fysisk fostran och idrott. Utredarens förslag som överlämnades i november 1987 har mot denna bakgrund inte kunnat remissbehandlas. .

Utbildning och forskning inom idrottsområdet bör organiseras enligt de principer som gäller för övrig högskoleverksamhet. Planering och genomförande av verksamheten bör ske i anslutning till anknytande verksamhet inom högskolan. Jag delar därför utredarens uppfattning att en särskild högskoleenhet för fysisk fostran och idrott inte bör inrättas. Som anfördes i 1987 års forskningsproposition finns dock skäl att organisera den huvuddel av de befintliga forskningsresurserna inom området,.som finns vid KI, på ett sådant sätt att de kan hållas samman och på bästa sätt tillgodose idrottens och idrottslärarutbildningens behov. Enligt min mening bör ett centrum för idrottsforskning inrättas i Stockholm den 1 juli 1988. Detta bör organisatoriskt utgöra en särskild arbetsenhet gemensam för karolinska institutet, högskolan för lärarutbildning i Stockholm och universitetet i Stockholm. Vid detta centrum skall bedrivas forskning och forskarutbildning. Utöver de resurser som förs till centret finns ytterligare resurser inom området vid flera högskoleenheter. Centret bör därför också få i uppgift att arbeta för samverkan och samordning inom det aktuella forskningsområdet i landet. Centret bör därutöver svara för viss kursverksamhet med huvudsyfte att föra ut aktuella forskningsresultat.

Centret bör ledas av en styrelse i vilken ingår företrädare för KI, HES, universitetet i Stockholm och andra högskoleenheter med verksamhet inom området samt för idrottsrörelsen. Hälften av ledamöterna bör företräda idrottsrörelsen. Regeringen bör utse ordförande i styrelsen. Under styrelsen bör centret ledas av en föreståndare. Centret anknyts till humanistisk, samhällsvetenskaplig och medicinsk fakultet. Innehavare av professurer knutna till centret ingår i den fakultet som motsvarar den egna ämnesinriktningen. I likhet med vad som gäller för ett antal andra gemensamma inrättningar inom högskolan bör centret bli underställt styrelserna för de högskoleenhetéer till vilka det hör. i detta fall styrelserna för KI, HES resp. universitetet i Stockholm. Jag återkommer i annat sammanhang till regeringen med förslag till instruktion för centrum för idrottsforskning. :

För centrums verksamhet beräknas i utgångsläget medel motsvarande kostnader för tre befintliga professurer vid KI och vissa resurser i anslutning till dessa samt forskningsresurserna inom området vid HLS. Jag kommer i det följande att föreslå att en tjänst som professor i historia, särskilt idrottshistoria, inrättas vid universitetet i Stockholm den 1 januari 1989. Även denna tjänst bör knytas till centret. Jag har vid min beräkning av anslagsposten till HES under anslaget Lokala och individuella linjer samt fristående kurser beaktat behovet av resurser för fristående kurser inom området. För centret kommer att anvisas specificerade belopp under berörda fakultetsanslag. Jag kommer i annat sammanhang att föreslå regeringen att uppdra åt universitets- och högskoleämbetet att närmare precisera vilka resurser som bör föras till centret.Jag utgår ifrån att centrets verksamhet skall kunna bedrivas i befintliga lokaler. :304

företag har ofta ett direkt eller indirekt intresse för dessa aktiviteter. Det är Bil. 10

naturligt att också andra medel än statliga ställs till förfogande för forskning och utbildning rörande idrott. Ett centrum för idrottsforskning underlättar för intressenter att se var det finns möjlighet till samverkan med

högskolan inom detta område. Forskning inom idrottsområdet både inom och utom centret behöver förstärkas. Nya tjänster som professor bör inrättas enligt följande:

Ämne/högskoleenhet!- Tidpunkt för inrättande
Historia, särskilt idrottshistoria, US1989-01-01
Pedagogik, särskilt idrottspedagogik, UUm1989-01-01
Idrottsmedicin, ULi1989-07-01
Idrottsmedicin, UUm1989-07-01

! US = universitetet i Stockholm, ULi = universitetet i Linköping, UUm = universitetet i Umeå. .

Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Lönnqvist. Denne kommer i . det följande att föreslå att. medel förs över från jordbruksdepartementets till utbildningsdepartementets huvudtitel för finansiering av de fyra nya tjänsterna som professor.

Informationsteknologisk forskning i norra Sverige 1987 års forskningsproposition innebar betydande ökningar av resurserna för informationsteknologisk forskning. Ökningarna omfattade stöd till forskning inom högskolan bl.a. genom förstärkta basresurser och nya professurer, medel för forskningsprojekt, inrättande av ett centrum för forskning om informationsteknologi samt särskilda medel för forskning om informationsteknologins samhällskonsekvenser. .

Huvuddelen av resurserna för informationsteknologisk forskning finns i södra och mellersta Sverige. I forskningspropositionen anfördes att med tanke på informationsteknologins strategiska betydelse kompetensen inom området borde utvecklas vid såväl högskolan i Luleå som universitetet i Umcå. Regeringen föreslog därför att resurser för informationsteknologisk forskning skulle anvisas båda högskoleenheterna. Riksdagen godkände regeringens förslag men anförde samtidigt att regeringen skulle återkomma till riksdagen med förslag i syfte att minska den regionala obalansen mellan den norra och södra delen av Sverige.

Forskning inom området informationsteknologi bedrivs till övervägande del inom teknisk fakultet. I norra Sverige finns teknisk fakultet endast vid högskolan i Luleå. Inför ställningstagande till hur forskningsresurserna. inom informationsteknologi i denna del av landet mer permanent bör förstärkas är det angeläget aut pröva också hur kompetensen vid universitetet i Umeå kan utnyttjas i detta sammanhang. I detta syfte har universitetet till följd av förslag i propositionen om särskilda insatser i Bergslagen och norra Sveriges inland anvisats 2,4 milj. kr. för informationsteknologisk forskning. Medlen får disponeras till utgången av budgetåret 1988/89. 2 a "An

20 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Erfarenheterna från den verksamhet som stöds med de tillfälligt anvisade - Prop. 1987/88:100 medlen kan sedan ligga till grund för beslut om mer permanenta resursin- = Bil. 10 satser i samband med 1990 års forskningsproposition.

Behörighetsvillkor för tjänst som forskarassistent I proposition om ny arbets- och tjänsteorganisation för lärare i den statliga högskolan (1984/85:57, UbU 9, rskr. 115) angavs att tjänst som forskarassistent borde förbehållas den som nyligen avslutat sin forskarutbildning. För behörighet till sådan tjänst gåller nu att den sökande skall ha avlagt doktorsexamen under de tre åren närmast före ansökningstidens utgång. Dispens kan dock ges om särskilda skäl föreligger.

Universitets- och högskoleämbetet har hemställt att bestämmelserna ändras vad avser denna treårsregel till att avse doktorsexamen avlagd högst fem år före ansökningstidens utgång. Till grund för UHÄ:s framställning ligger bl. a. ett uttalande av Akademiska rektorskonferensen. Nuvarande tidsgräns har upplevts kunna leda till att tillfälligheter får stor betydelse för vilka som kan komma i fråga för forskarassistenttjänst. Vidare har den kunnat inbjuda till att tidpunkten för doktorsexamen av taktiska

i överensstämmelse med UHÄ:s förslag. Jag förordar att riksdagens godkännande inhämtas för en ändring av högskoleförordningen med denna innebörd.

Ersättning till sakkunniga i befordringsärenden m.m. I förordning den 16 juni 1983 (UHÄ-FS 1983:52) har regeringen meddelat bestämmelser om ersättning till ledamöter och suppleanter m. m. i tjänsteförslagsnämnder, vissa sakkunniga i befordringsärenden samt vissa opponenter vid disputätioner vid högskoleenhet inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Sveriges Universitetslärarförbund (SULF) har anhållit att de arvoden som utgår enligt bestämmelserna höjs. SULF påpekar härvid att arvodena varit oförändrade sedan 1982. UHÄ har ställt sig bakom uppfattningen att arvodena bör höjas samt framhållit att högskoleenheterna själva bör få avgöra beloppens storlek, varvid nu gällande arvoden bör kunna utgöra minimibelopp.

Arvoden till sakkunniga i befordringsärenden, opponenter vid disputationer m.fl. bör fastställas med hänsyn till uppdragets omfattning och svårighetsgrad. Enligt min mening bör därför dessa arvoden bestämmas av de enskilda högskoleenheterna för varje enskilt fall. I likhet med UHÄ anser jag att de nuvarande arvodena bör utgöra minimibelopp. Sammanträdesarvoden åt de ledamöter i tjänsteförslagsnämnd som ej har ställning av s.k. särskilt sakkunniga bör utgå enligt samma grunder som för ledamöter i andra organ inom högskolan. Dessa arvoden bör bli föremål för viss översyn. Jag har för avsikt att återkomma till regeringen i denna fråga i sådan tid att nya bestämmelser kan träda i kraft den 1 juli 1988. : 306

Forskningssamarbete med EG oe Prop. 1987/88: 100 - Bil. 10 Samarbetet inom forskning mellan Sverige och de europeiska gemenska-

perna (EG) har redovisats i prop. 1987/88:66 om Sverige och den västeuropeiska integrationen. I denna redogjordes för hittillsvarande samarbete mellan Sverige och EG, utvecklingen av EG:s forskningsverksamhet samt

den svenska inställningen till fortsatt samarbete med EG på forskningsområdet. När det gäller finansieringen av det fortsatta samarbetet framhölls

att denna fram till nästa forskningsproposition, får ske inom ramen för de resurser som har visats genom beslut med anledning av 1987 års proposition om forskning.

Ett forskningsprogram inom EG, vilket är av särskild relevans för ut-

bildningsdepartementets område, är det vetenskapliga programmet,

SCIENCE, (tidigare benämnt stimulation action). Detta program syftar till

att öka rörligheten för forskarna i EG-länderna inom främst naturvetenskap, medicin och teknik. Sverige har erbjudits fullt medlemskap i SCIENCE-programmet. Den svenska andelen av kostnaderna för programmet skulle uppgå till ca 10 milj. kr. per år.

I syfte att utröna det svenska intresset för och möjligheterna att finansiera deltagande i SCIENCE-programmet har utbildnings- och industride-

partementen skickat ut en förfrågan till berörda svenska organ. I svaren

framhålls att det framför allt på sikt är av vikt att svenska forskare kan

delta i detta program men att möjligheterna att för närvarande medverka

till finansieringen av programmet är mycket små. Frågan om svenskt deltagande i SCIENCE-programmet kommer att bli föremål för ytterligare

beredning inom regeringskansliet.

Sammanfattning av budgetförslag för forskning och forskarutbildning

m.m.

Medel för forskning och forskarutbildning m. m. kommer vid bifall till mina

förslag att fördelas på följande sätt.

Medel för forskning och forskarutbildning under fakultetsanslagen fördelade på orter

Högskoleenhet m. m.Milj. kr.
Universitetet i Stockholm283
Tekniska högskolan i Stockholm184
Karolinska institutet217
Högskolan för lärarutbildning i Stockholm4
Universitetet i Uppsala429
Universitetet i Linköping138
Universitetet i Lund466
Universitetet i Göteborg296
Chalmers tekniska högskola164
Universitetet i Umeå248
Högskolan i Luleå60
Ej fördelat82
Summa2571

Medel för forskning och forskarutbildning fördelade på fakulteter Prop. 1987/88: 100

(motsvarande)

Ändamål Milj. kr.

Humanistiska fakulteterna 255 Teologiska fakulteterna - 21 Juridiska fakulteterna 25 Samhällsvetenskapliga fakulteterna 307 Medicinska fakulteterna : 609 Odontologiska fakulteterna 67

Farmaceutiska fakulteten| 23
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna588
Tekniska fakulteterna583
Temaorienterad forskning25
Övrigt68
Summa2571

Medel för övrig forskning under utbildningsdepartementets huvudtitel '

ÄndamålMilj. kr.
Forskningsråd m. m.|758
Övrigt forskningsstöd:
— europeisk forskningssamverkan248
— forskningsinstitut m. m.|37
— kungl. biblioteket m.m. -66
— driftersättning enligt läkarutbildningsavtal m. m.971
Summa2080

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag föreslagit beträffande behörighetsvillkor för

tjänst som forskarassistent.

D 15. Forskningsanknytning av grundläggandeProp. 1987/88: 100
högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbeteBil. 10
1986/87 Utgift16032 557 Reservation5273 599
1987/88 Anslag21396 000

1988/89 Förslag 23571 000

Från anslaget bestrids kostnader för dels olika åtgärder för forskningsan-

knytning av grundläggande högskoleutbildning. dels konstnärligt utveck-

lingsarbete. Medlen för forskningsanknytning disponeras av regionstyrelserna för högskolan. Medlen för konstnärligt utvecklingsarbete disponeras

av universitets- och högskoleämbetet.

Anslagsfördelning

1987/88 Beräknad ändring 1988/89 Föredraganden

1. Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning 14 538 000 + 948 000 2. Konstnärligt utvecklingsarbete a) Professur vid universitetet i : Lund (komposition) 300 000 + 27000 b) Vissa professurer vid universitetet i Göteborg ftextilkonst samt skulptur) 800 000 + 73000 c) Professur vid musikhöghögskolan i Stockholm (musikpedagogisk forskning) + 450000 d) Professur vid teaterhögskolan

"i Stockholm (scenisk gestaltning)+ 300000
e) Konstnärligt utvecklingsarbete5758 000+ 377 000
Utgift21396 000+2175 000

Föredragandens överväganden Regionstyrelserna för högskolan avskaffas den 1 juli 1988. Medlen för forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning, som hittills fördelats av regionstyrelserna, bör budgetåret 1988/89 fördelas av universi-

tets- och högskoleämbetet (UHÄ). Jag utgår från att UHÄ härvid tar

hänsyn till de mer långsiktiga åtaganden som tidigare gjorts vid regionstyrelsernas fördelning. I nästa anslagsframställning bör ämbetet ge förslag till

en framtida medelsfördelning direkt till de olika högskoleenheterna.

Nya tjänster som professor. I enlighet med vad som anfördes i 1987 års proposition om forskning skall. den 1 juli 1988 inrättas tjänster som professor i musikpedagogik vid musikhögskolan i Stockholm och 1 scenisk gestaltning vid teaterhögskolan i Stockholm. Vidare skall vid samma tidpunkt inrättas en professur i regi vid dramatiska institutet. För de båda förstnämnda tjänsterna beräknar jag medel under detta anslag. Professuren i regi skall budgetåret 1988/89 309

bekostas med medel som dramatiska institutet förfogar över (UbU Prop. 1987/88: 100 1986/87:26, rskr. 282). Bil. 10.

UHÅÄ har i årets anslagsframställning i samband med behandlingen av anslaget Utbildning för kultur- och informationsyrken föreslagit att en professur i produkt- och miljödesign inrättas den 1 juli 1988 vid universitetet i Umeå. Jag delar UHÄ:s uppfattning att en sådan tjänst bör inrättas den 1 juli 1988. Tjänsten bör bekostas inom ramen för de medel som beräknas under anslaget Utbildning för kultur- och informationsyrken.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (21396 000 + 2175 0000 =) 23 571 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta en tjänst som professor i enlighet med vad jag förordat,

2. till Forskningsanknytring av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 23571 000 kr.

D 16. Humanistiska fakulteterna

1986/87 Utgift 195 098 834 Reservation 3671 982 1987/88 Anslag 225 555 000 1988/89 Förslag 254 568 000

Detta anslag avser humanistisk forskning och forskarutbildning vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå.

Anslagsfördelning Högskoleenhet 1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden

Universitetet i Stockholm53311 000+ 6876 000
Universitetet i Uppsala55 887 000+ 7683 000
Universitetet i Lund46 774 000+ 5104000
Universitetet i Göteborg45 289 000+ 6399 000
Universitetet i Umeå23 887 000+ 2923 000
Universitets- och högskoleämbetet407 000+ 28000
Utgift225 555 000+29 013 000

Föredragandens överväganden Nya tjänster som professor Under de senaste hundra åren har det aktiva intresset för idrott lett till framväxten av en folkrörelse med stor genomslagskraft i samhället. Detta är en internationell företeelse. Kunskapen om olika aspekter av idrottens 310

utveckling är trots detta mycket bristfällig. Jag förordar att en tjänst som professor i historia, särskilt idrottshistoria, inrättas vid universitetet i = Bil. 10 Stockholm den 1 januari 1989. Tjänsten bör knytas till det centrum för idrottsforskning, som jag tidigare behandlat, och vara förenad med undervisningsskyldighet även vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Tjänsten finansieras med medel som förs över från Jordbruksdepartementets huvudtitel. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Lönnqvist (+250 000 kr.).

Jag förordar att en tjänst som professor i historia, personlig för den framstående sovjetiske kännaren av skandinavisk historia, Alexander Kan, inrättas vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1988 och beräknar medel för universitetets kostnader för tjänsten (+175 000 kr.). Tjänsten finansieras genom omfördelning av medel som står till förfogande genom

1987 års forskningsproposition.

I enlighet med 1987 års proposition om forskning beräknar jag för allmän förstärkning sammanlagt 3 709 000 kr. och för förstärkning av studiefinansieringen inom forskarutbildningen sammanlagt 2030 000 kr. För studiefinansieringen inom forskarutbildningen bör nästa budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

HögskoleenhetBelopp kr.
Universitetet i Stockholm12986 000
Universitetet i Uppsala12 761 000
Universitetet i Lund11944 000
Universitetet i Göteborg10312 000
Universitetet i Umeå4371 000

52 374 000

Med hänvisning till vad jag anfört under anslaget Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna, rörande medelsanvisning till service som hänger samman med fastighetstjänsten, tar jag under förevarande anslag upp medel för ändamålet (+142 000 kr.).

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (225 555 000 + 29013 000 =) 254 568 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlig-

het med vad jag har förordat,

2. till Humanistiska fakulteterna för budgetåret 1988/89 anvisa ett

reservationsanslag av 254 568 000 kr.

D 17. Teologiska fakulteterna | : Prop. 1987/88: 100

13980 051 Reservation 594 625 Bil. 10 1986/87 Utgift

1987/88 Anslag 18912 000 1988/89 Förslag 21316 000

Detta anslag avser teologisk forskning och forskarutbildning vid universiteten i Uppsala och Lund. Anslagsfördelning Högskoleenhet 1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden

Universitetet i Uppsala92200 000+1436 000
Universitetet i Lund9712 000+968 000
Utgift18912000+2404000

Föredragandens överväganden

I enlighet med 1987 års proposition om forskning beräknar jag för allmän

förstärkning sammanlagt 269 000 kr. och för förstärkning av studiefinansieringen inom forskarutbildningen sammanlagt 219 000 kr. För studiefinansi-

eringen inom forskarutbildningen bör nästa budgetår disponeras minst de . belopp som anges i följande tabell.

HögskoleenhetBelopp kr.
Universitetet i Uppsala2034000
Universitetet i Lund1891 000

3925 000

Med hänvisning till vad jag anfört under anslaget Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna, rörande medelsanvisning till service som hänger samman med fastighetstjänsten, tar jag under förevarande anslag upp

medel för ändamålet (+12000 kr.). -

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

(18912 000 + 2404 000 =) 21316 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen :

att till Teologiska fakulteterna för budgetåret 1988/89 anvisa ett

reservationsanslag av 21316 000 kr. |

D 18. Juridiska fakulteterna

1986/87 Utgift 17 581 162 Reservation 1969 976

1987/88 Anslag 21154 000 1988/89 Förslag 25 278 000 312 Detta anslag avser juridisk forskning och forskarutbildning vid universiteten i Stockholm, Uppsala och Lund.

- Anslagsfördelning|Prop. 1987/88: 100
Högskoleenhet1987/88 |Beräknad ändring Bil..10 1988/89 Föredraganden
Universitetet i Stockholm8088 000+2075 000
Universitetet i Uppsala6775 000+1434 000
Universitetet i Lund |6291 000+ 615000
Utgift21154 000+4 124 000

Universitets- och högskoleämbetet Universitets- och högskoleämbetet föreslår att den professur i finansrätt vid humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR), som innehas av Gustaf Lindencrona, den 1 juli 1988 överförs från HSFR till universitetet i Stockholm och att 404 000 kr. förs från anslaget Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet till förevarande anslag, anslagsposten Universitetet i Stockholm.

Föredragandens överväganden I enlighet med 1987 års proposition om forskning inrättas den 1 juli 1988 en professur i företagsrätt vid universitetet i Uppsala. Kostnaderna för tjänsten bestrids inom ramen för befintliga medel.

Kostnaderna för en tjänst som professor i finansrätt placerad vid universitetet i Stockholm bestrids innevarande budgetår från anslaget Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Såväl inomvetenskapligt som från samhällets sida föreligger det ett långsiktigt behov av forskning inom ämnet finansrätt. Medel för professuren och vissa ytterligare resurser bör i fortsättningen beräknas under detta anslag. Jag biträder förslaget och förordar att en ordinarie tjänst som professor i finansrätt inrättas den I juli 1988 vid universitetet i Stockholm med Gustaf Lindencrona som förste innehavare (+404 000 kr.).

I enlighet med 1987 års proposition om forskning beräknar jag för allmän förstärkning sammanlagt 514 000 kr. och för förstärkning av studiefinansieringen inom forskarutbildningen sammanlagt 281000 kr. För studiefinansieringen inom forskarutbildningen bör nästa budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

HögskoleenhetBelopp kr.
Universitetet i Stockholm1318 000
Universitetet i Uppsala1840 000
Universitetet i Lund. 1455 000

4613 000

Med hänvisning till vad jag anfört under anslaget Lokalkostnader m. m.

vid :högskoleenheterna, rörande medelsanvisning till service som hänger : 313

medel för ändamålet (+ 16 000 kr.). Bil. 10 Med hänvisning till sammanställning beräknar jag anslaget till (21 154 000

+ 4124 000 =) 25 278 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

I. bemyndiga regeringen att inrätta en tjänst som professor i

enlighet med vad jag har förordat,

2. till Juridiska fakulteterna för budgetåret 1988/89 anvisa ett

reservationsanslag av 25 278 000 kr.

D 19. Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.

1986/87 Utgift 223229 429! Reservation 8295 555! 1987/88 Anslag 264 119 000! 1988/89 Förslag 307372 000

! Anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna

Detta anslag avser samhällsvetenskaplig forskning och forskarutbildning

vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå samt vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Under anslaget beräknas vidare medel för jämställdhetsforskning samt medel för verksam-

heten vid demografiska databasen i Haparanda.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet 1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden Universitetet i Stockholm 57144 000 + 7879 000 Högskolan för lärarutbildning

i Stockholm3946 000+ 430000
Universitetet i Uppsala43 629 000 + 6535 000
Universitetet i Linköping5 326 000+ 496000
Universitetet i Lund50 370 000+ 5002 000
Universitetet i Göteborg57752 000+ 7011000
Universitetet i Umeå33 851 000 +17 198 000
Demografiska databasen i Haparanda10229 000 —-10 229 000
Jämställdhetsforskning1872 000 + 113000
Institutet för internationell ekonomi(4156 000)! + 4500 000

Statens psykologisk-pedagogiska

bibliotek (3914 000)! + 4318 000

Utgift 264 119.000 +43 253 000 ! Medel anvisade under särskilt anslag. 314

Universitets- och högskoleämbetet. | Prop. 1987/88: 100

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har föreslagit att vissa medel Bil. 10 omfördelas vid lärarhögskolan i Stockholm.

Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek föreslår att biblioteket utses till ansvarsbibliotek och med anledning därav ges viss medelsförstärkning

Universitetet i Stockholm har i skrivelse hemställt om medel för de ökade kostnader som uppkommer i och med att professorn Staffan Helmfrid, som beviljats entledigande som rektor vid universitetet fr. o. m. den 1 juli 1988, återinträder i tjänst som professor i kulturgeografi med ekonomisk geografi.

Föredragandens överväganden Ändrat ämnesinnehåll för tjänst som professor Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr. prop. 1966:1 bil. 10 s. 361, SU 42, rskr. 125) har regeringen föreskrivit att tjänsten som professor i arbetspsykologi, särskilt social psykologi, vid universitetet i Stockholm ges det ändrade ämnesinnehållet arbetspsykologi.

Vidare har regeringen föreskrivit att tjänsten som professor i vårdforskning med särskild inriktning på alkoholmissbruk vid universitetet i Stock-

ningen socialt arbete med inriktning på vård och behandling av alkoholmissbrukare.

Nya tjänster som professor I enlighet med 1987 års proposition om forskning skall den 1 juli 1988 inrättas en professur i journalistik vid universitetet i Stockholm, en professur i socialantropologi, särskilt utvecklingsforskning, vid universitetet i Stockholm och en professur i öststatsforskning vid universitetet i Uppsala. Jag beräknar medel för tjänsterna under förevarande anslag.

För förstärkning av de fasta resurserna för forskning om arbetsmarknadens funktionssätt och arbetsmarknadspolitikens effekter inrättas, i enlighet med 1987 års proposition om forskning, en professur i nationalekonomi, särskilt utvärderande arbetsmarknadsforskning, vid universitetet i Umeå den 1 juli 1988 (+1 milj. kr.)

Ytterligare en tjänst som professor i nationalekonomi, särskilt utvärderande arbetsmarknadsforskning, inrättas den 1 juli 1989. Vid institutet för social forskning inom universitetet i Stockholm, bedrivs en bred arbetsmarknadsekonomisk forskning. Tjänsterna vid institutet är till stor del finansierade med externa medel. Huvuddelen av de forskningsverksamma är doktorander. Jag finner det angeläget att institutets resurser stärks och förordar att den föreslagna professuren inrättas vid universitetet i Stockholm. 315

der och lönsamhet och därmed också för deras investeringar. Inte minst Bil. 10 den pågående ekonomiska integrationen i Europa har under de senaste åren aktualiserat behovet av forskning om gällande företagsbeskattning och dess konsekvenser. Jag förordar därför att en professur i nationalekonomi, särskilt företagsbeskattning, inrättas vid universitetet i Uppsala den I juli 1988 (+1 100000 kr.). Tjänsten finansieras. genom omfördelning av medel som hittills disponerats av skatteförvaltningen. Jag har i denna fråga samrått med chefen för finansdepartementet.

Idrottsaktiviteter av skilda slag fyller en viktig funktion inte bara när det gäller barn och ungdom utan också bland vuxna människor. Detta medför bl.a. att det finns ett stort behov både av välutbildade lärare och goda ledare på olika nivåer. Idrotten såväl i Sverige som runt om i världen utgör ett angeläget fält för pedagogisk forskning. Mot denna bakgrund förordar jag att en tjänst som professor i pedagogik, särskilt idrottspedagogik. inrättas vid universitetet i Umeå den 1 januari 1989 (+250 000 kr.). Tjänsten finansieras med medel som förs över från jordbruksdepartementets huvudtitel. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Lönnqvist.

Övriga frågor | I enlighet med 1987 års proposition om forskning beräknar jag för allmän förstärkning sammanlagt I 817000 kr och för förstärkning av studiefinansieringen inom forskarutbildninger sammanlagt 2573 000 kr. För studiefinansieringen inom forskarutbildningen bör nästa budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

HögskoleenhetBelopp kr.
Universitetet i Stockholm12 487 000
Universitetet i Uppsala|11 265 000
Universitetet i Linköping1057 000
Universitetet i Lundoa14 203 000
Universitetet i Göteborg14403 000
Universitetet i Umeå |7026 000

60 441 000

Vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm (HLS) finns en extra tjänst som professor i idrottspedagogik. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) anser i likhet med HLS att ytterligare medel behöver tillföras och föreslår en överföring från anslaget Utbildning för undervisningsyrken. Jag beräknar i enlighet med förslaget en ökning av förevarande anslagspost med 25 000 kr. och har tidigare gjort en motsvarande minsk- ning av anslaget till utbildning för undervisningsyrken.

Jag har i inledningen redovisat att ett centrum för idrottsforskning kommer att inrättas i Stockholm den 1 juli 1988. Detta centrum bör avdelas särskilda resurser motsvarande vissa kostnader för forskning inom idrottspedagogik vid HLS. Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag i fråga om vilket belopp som bör avsättas för verksamheten. 316

Demografiska databasen i Haparanda har sedan den 1 juli 1978 varit — Prop. 1987/88:100 knuten till universitetet i Umeå. Medel för verksamheten har anvisats Bil. 10

under en särskild anslagspost under förevarande anslag. Verksamheten

har nu hunnit få en sådan förankring inom universitetet att särskilda medel

inte längre behöver avdelas för ändamålet. Medel bör fortsättningsvis anvisas under anslagsposten Universitetet i Umeå. Jag har vid min medelsberäkning beaktat behovet av särskild kompensation för inträffade kostnadsökningar inom databasen.

Medel för verksamheten vid Institutet för internationell ekonomi och statens pedagogisk-psykologiska bibliotek (SPPB) har hittills anvisats un-

der särskilda anslag. Institutet för internationell ekonomi är en institution

vid universitetet i Stockholm, som har till uppgift att bedriva forskning rörande internationella ekonomiska relationer. SPPB är enligt sin instruk-

tion (1980:393) ett specialbibliotek inom ämnesområdena psykologi och

pedagogik med ett nationellt ansvar för referens- och beståndsservicen

inom dessa områden. Bådas ansvarsområden hänför sig till samhällsvetenskaplig forskning. Då samlad överblick över verksamheten är önskvärd bör medel framdeles redovisas under särskilda anslagsposter inom före varande anslag. Denna anslagstekniska åtgärd innebär -: ingen förändring i institutionernas ställning och verksamhet.

Behållning vid utgången av budgetåret 1987/88 på anslagen Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek och Institutet för internationell ekonomi

skall tillföras motsvarande anslagsposter under förevarande anslag. Sedan år 1981 ingår institutet för social forskning i universitetet i Stockholm. Regeringen utser ordförande och flertalet ledamöter i styrelsen för institutet. Jag finner det lämpligt att universitetet i fortsättningen utser

institutets styrelse. Även framdeles bör i styrelsen ingå representanter för olika områden som berörs av institutets verksamhet. Jag återkommer till

regeringen i denna fråga.

Med hänsyn till de anslagstekniska förändringarna bör förevarande an-

slag benämnas Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m. |

Med hänvisning till vad jag har anfört under anslaget Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna, rörande medelsanvisningen till service som

hänger samman med fastighetstjänsten, tar jag under förevarande anslag upp medel för ändamålet (+ 165 000 kr.).

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

(264 119000 + 43 253 000 =) 307 372 000 kr. |

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta en tjänst som professor i

enlighet med vad jag förordat, : 2. till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 307 372 000 kr.

1986/87 Utgift 494 611 877 Reservation 12 643 109 Bil. 10

1987/88 Anslag 540 534 000 1988/89 Förslag 609 477 000

Detta anslag avser medicinsk forskning och forskarutbildning vid karolinska institutet samt vid universiteten i Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet1987/88Beräknad ändring
.1988/89 Föredraganden
Karolinska institutet173 836 000+21 580 000
Universitetet i Uppsala80416 000+11 149 000
Universitetet i Linköping39 908 000+ 6759 000
Universitetet i Lund89890 000+ 9620 000
Universitetet i Göteborg89424 000+12 343 000
Universitetet i Umeå65 114 000+ 7170 000
Universitets- och högskoleämbetet1946 000+ 322000
Utgift540 534 000+68 943 000

Universitets- och högskoleämbetet

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har avgivit skrivelse den 4 mars

1987 angående sjukvårdsanknytning av en tjänst som professor i geriatrisk psykiatri. Universitetet i Lund har överlämnat yttrande i ärendet från sjukhusdirektören i Lunds sjukvårdsdistrikt, Malmöhus läns landstings-

kommun.

UHÄ har i skrivelse den 18 juni 1987 hemställt att en personlig professur

i tumörbiologi vid karolinska institutet ersätts av en permanent professur.

UHÄ har i skrivelser den 17 augusti 1987 hemställt

dels att en vakant professur i.patologi vid universitetet i Lund, förenad med överläkartjänst vid Malmö allmänna sjukhus, omvandlas till professur i klinisk immunologi, förenad med överläkartjänst vid lasarettet i Lund,

dels att den ledigblivande professuren i pediatrisk neurologi vid universi-

tetet i Uppsala, förenad med överläkartjänst vid Akademiska sjukhuset,

omvandlas till professur i medicinsk inmunologi med placering vid Akade-

miska sjukhuset.

UHÄ har i skrivelse den 2 september 1987 hemställt att den ledigblivande professuren i medicinska njursjukdomar vid universitetet i Lund, förenad med överläkartjänst vid lasarettet i Lund, omvandlas till professur i

bioimplantatforskning med placering i Malmö.

UHÄ har i skrivelser den 24 september 1987 hemställt

att en vakant professur i oftalmiatrik vid universitetet i Lund, förenad med överläkartjänst vid Malmö allmänna sjukhus, omvandlas till professur

i klinisk immunologi, förenad med överläkartjänst vid Malmö allmänna sjukhus, 318

att en vakant professur i patologi, särskilt endokrin patologi, vid univer-

sitetet i Lund, förenad med överläkartjänst vid Malmö allmänna sjukhus, Bil. 10

omvandlas till professur i diabetesforskning med placering vid Malmö allmänna sjukhus och

att en ledigblivande professur i öron-, näs- och halssjukdomar vid universitetet i Lund, förenad med överläkartjänst vid Malmö allmänna sjukhus, omvandlas till professur i koagulationsforskning med placering vid Malmö allmänna sjukhus.

Föredragandens överväganden Ändrat ämnesinnehåll för tjänster som professor m.m.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) föreslår att den för Georg Klein

personliga professuren i tumörbiologi vid karolinska institutet (KI), i samband med Kleins pensionsavgång ersätts av en permanent professur i ämnet. Mot bakgrund av den stora betydelse denna tjänst har för cancerforskningen biträder jag förslaget och förordar att en professur i tumörbiologi inrättas vid institutet den I juli 1990 eller vid den senare tidpunkt då Georg Klein går i pension. Jag utgår från att tjänsten finansieras inom ramen för befintliga resurser. -

UHÄ har föreslagit ändrat ämnesinnehåll för tjänster som professor enligt följande:

Universitetet i Uppsala — pediatrisk neurologi till medicinsk immunologi Universitetet i Lund — medicinska njursjukdomar till bioimplantatforskning — oftalmiatrik till klinisk immunologi — patologi till klinisk immunologi

— patologi, särskilt endokrin patologi till-diabetesforskning

— ÖroOn-, näs- och halssjukdomar till koagulationsforskning. UHÅÄ har föreslagit att den ledigblivande professuren i pediatrisk neuro-

logi vid universitetet i Uppsala, förenad med överläkartjänst vid Akademi-

ska sjukhuset, omvandlas till en professur i medicinsk immunologi med

placering vid Akademiska sjukhuset. Jag förordar att en professur i medicinsk immunologi inrättas vid universitetet vid den tidpunkt då professuren i pediatrisk neurologi blir ledig.

UHÄ har föreslagit att en professur i bioimplantatforskning inrättas den I juli 1988 oberoende av när nuvarande innehavare av professuren i medicinska njursjukdomar, förenad med överläkartjänst, går i pension. Enligt

medicinska fakultetsnämnden kommer ämnet nefrologi/medicinska njursjukdomar även framdeles att vara företrätt vid universitetet då en extra

tjänst som professor kommer att inrättas inom ämnesområdet. Ämnet

bioimplantatforskning är enligt universitetet så viktigt att det är angeläget

att en professur inrältas snarast möjligt. Jag tillstyrker förslaget och föror-

dar att en professur i bioimplantatforskning inrättas den I juli 1988 vid universitetet i Lund, med placering 1 Malmö. Professuren i medicinska njursjukdomar dras in i samband med nuvarande innehavares pensionsavgång. Jag förutsätter att merkostnaden under övergångsperioden finansi-

eras inom ramen för befintliga resurser. 319

Professuren i patologi. förenad med överläkartjänst vid Malmö allmänna Prop. 1987/88: 100 sjukhus, är vakant och föreslås omvandlad till en professur i klinisk immu- Bil. 10 nologi förenad med överläkartjänst vid lasarettet i Lund. Jag biträder

förslaget och förordar att en ordinarie tjänst som professor i klinisk immunologi med föreslagen sjukvårdsanknytning inrättas den 1 juli 1988 vid

universitetet i Lund. : | Även professuren i patologi, särskilt endokrin patologi, förenad med överläkartjänst vid Malmö allmänna sjukhus, är vakant. Tjänsten föreslås omvandlad till professur i diabetesforskning, med placering vid Malmö

allmänna sjukhus. Jag biträder förslaget och förordar att en ordinarie tjänst

som professor i diabetesforskning med placering i enlighet med förslaget

inrättas den 1 juli 1988 vid universitetet i Lund.

Vid universitetet i Lund finns två professurer i vardera ämnet oftalmiatrik och öron-, näs- och halssjukdomar. Den ena av professurerna i vardera ämnet är förenad med överläkartjänst vid Malmö allmänna sjukhus och har

på grund av vakans eller förestående pensionsavgång prövats beträffande

ämnesinriktning. UHÄ har föreslagit att professurerna ges ändrat ämnesinnehåll enligt vad jag redovisat. Skrivelser har inkommit med anledning avförslagen. UHÄ:s förslag och de inkomna skrivelserna har remitterats till medicinska forskningsrådet, som tillstyrkt förslagen.

Beträffande professuren i oftalmiatrik vill jag anföra följande. Resurser-

na inom forskningsområdet minskas redan genom att en rådsprofessur i

experimentell oftalmologi. placerad vid Malmö allmänna sjukhus, dras in

när innehavaren går i pension. Ytterligare minskning är enligt min mening inte önskvärd. Därtill kommer att det för den föreslagna professuren i

klinisk immunologi — det ämne professuren i oftalmiatrik föreslås omvand-

Jad till — enligt vad som upplysts råder oklarhet i fråga om lokalförutsättningarna. Mot denna bakgrund anser jag att professuren i oftalmiatrik bör bibehållas med oförändrad ämnesbonämning och inriktas mot forskning för förebyggande av synhandikapp.

Professuren i öron-, näs- och halssjukdomar föreslås omvandlad till professur i koagulationsforskning. Enligt universitetets bedömning är kvarstående resurser tillräckliga för att garantera fortsatt utveckling inom

ämnet öron-, näs- och halssjukdomar. UHÄ delar denna uppfattning. Malmö sjukvårdsstyrelse har beträffande områdena otologi och oftalmiatrik beslutat att verka för att högre forskartjänster, gärna professurer, inrättas inom områdena. En rådsprofessur i klinisk koagulationsforskning

dras in när innehavaren går i pension. Denna professur är placerad vid Malmö allmänna sjukhus. Forskning i detta ämne bedöms mycket angelägen för verksamheten vid Malmö allmänna sjukhus. Jag förordar mot denna bakgrund att professuren i öron-, näs- och halssjukdomar omvandlas till professur i koagulationsforskning med placering vid Malmö allmän-

na sjukhus. Omvandlingen skall ske vid den tidpunkt då professuren i

öron-, näs- och halssjukdomar blir ledig.

Jag har i fråga om förslagen beträffande professurer med klinisk anknyt-

ning samrått med chefen för sociaidepartementet och statsrådet B. Lind-

Qvist.

Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr. prop. 1966:1 bil. 10 s. 361, 320

tjänster som professor enligt följande Bil. 10

Tidigare ämnesinnehåll Högskoleenhet! Ändrat ämnesinnehåll

Medicin. särskilt UL endokrinologi, förenad med endokrinologi överläkartjänst vid Malmö

allmänna sjukhus Medicinsk cellbiologi ULi medicinsk cellbiologi med inriktning mot morfologi Psykiatri UU : psykiatri, särskilt

neuropsyklatri, förenad med

överläkartjänst vid

Ulleråkers sjukhus Urologisk kirurgi Ul. urologi, förenad med

överläkartjänst vid

lasarettet i Lund ! UU= universitetet i Uppsala, ULi = universitetet i Linköping. UL= universitetet i Lund

Nva tjänster som professor

Vid karolinska institutet finns en professur i thoraxkirurgi, förenad med

överläkartjänst vid karolinska sjukhuset. Tjänsten innehas av Bjarne

Semb. Särskild överenskommelse har träffats med Bjarne Semb om den-

nes arbets- och anställningsvillkor. KI har anhållit att ytterligare en professur med samma sjukvärdsanknytning inrättas vid institutet. På grund av i

ärendet föreliggande särskilda omständigheter förordar jag att en tjänst

som professor i thoraxkirurgi, förenad med en överläkartjänst vid karolinska sjukhuset, inrättas vid karolinska institutet den 1 juli 1988. Den av Semb

innehavda professuren skall dras in vid den tidpunkt då Semb avgår från '

tjänsten. Jag förutsätter att eventuella merkostnader med anledning av förslaget finansieras inom ramen för befintliga resurser.

Universitetet i Linköping har anhållit att en tjänst som föreståndare vid statens rättsläkarstation i Linköping omvandlas till en professur i rältsme-

dicin vid universitetet. Innehavaren av professuren skall tillika vara före-

ståndare för rättsläkarstationen. Tjänsten som föreståndare innehas av

docenten Lennart Rammer. Förslaget innebär inga merkostnader för statsverket. På grund av i ärendet föreliggande särskilda omständigheter biträ-

der jag förslaget och förordar att en ordinarie tjänst som professor i rättsmedicin, tillika föreståndare för rättsläkarstationen, med Lennart Rammer som förste innehavare inrättas vid universitetet den 1 juli 1988. Jag har vid min beräkning av förevarande anslag tagit hänsyn härtill. Jag har i denna fråga samrått med chefen för socialdepartementet som beräknat motsvarande minskning av anslaget Statens rättsläkarstationer. Enligt 1987 års proposition om forskning skall en professur i geriatrisk psykiatri inrättas vid universitetet i Lund den 1 juli 1988. UHÄ hade

meddelat sin avsikt att återkomma med förslag till sjukvårdsorganisatorisk

anknytning av tjänsten efter överläggning med sjukvårdshuvudmannen. =. 321

21 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Hälso- och sjukvårdsdelegationen i Malmöhus läns landstingskommun har Prop. 1987/88: 100 tillstyrkt att professuren förenas med överläkartjänst inom Lunds sjuk- Bil. 10 vårdsdistrikt. Sjukhusdirektören i Lunds sjukvårdsdistrikt har senare preciserat placeringen till att avse lasarettets i Lund område. Jag biträder förslaget om sjukvårdsanknytning och har beräknat medel för en tjänst som professor under förevarande anslag.

I enlighet med vad jag i inledningen angav i fråga om forskning och utbildning som avser fysisk fostran och idrott föreslår jag att två tjänster som professor i idrottsmedicin inrättas den 1 juli 1989, den ena vid universitetet i Linköping och den andra vid universitetet i Umeå. Professurerna skall vara förenade med tjänster som överläkare. Tjänsterna finansieras med medel som förs över från jordbruksdepartementets huvudtitel. Jag har i frågan samrått med statsrådet Lönnqvist.

Övriga frågor I enlighet med 1987 års proposition om forskning beräknar jag medel för fortsatt uppbyggnad av hälsouniversitetet i Linköping (1565 000 kr.).

Vidare beräknar jag medel för utbildning i försöksdjursfrågor för forskare och för dem som sköter försöksdjur.

Medicinska forskningsrådet har under lång tid finansierat en tjänst vid institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi vid universitetet i Göteborg. Rådet föreslår att medel för tjänsten i fortsättningen anvisas under förevarande anslag. Jag biträder förslaget (+ 188 000 kr).

Jag har i inledningen redovisat att ett centrum för idrottsforskning kommer att inrättas I Stockholm den i juli 1988. Detta centrum bör avdelas särskilda resurser motsvarande kostnaden för tre befintliga professurer vid karolinska institutet samt vissa resurser i anslutning till dessa. Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag i fråga om vilket belopp som bör avsättas för verksamheten. .

IF enlighet med 1987 års proposition om forskning beräknar jag för allmän förstärkning sammanlagt 4216 000 kr. och för förstärkning av studiefinansieringen inom forskarutbildningen sammanlagt 1353 000 kr. För studiefinansieringen inom forskarutbildningen bör nästa budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

Högskoleenhet. Belopp kr.
Karolinska institutet. 14461 000
Universitetet i Uppsala: 8215 000
Universitetet i Linköping3019 000
Universitetet i Lund9239 000
Universitetet i Göteborg8874 000
Universitetet i Umeå| 5863 000

49 671 000

Med hänvisning till vad jag har antört under anslaget Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna, rörande medelsanvisningen till service som

upp medel för ändamålet (+ 171 000). Bil. 10

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (540534 000 + 68 943 000 =) 609 477 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i i enlig-

het med vad jag har förordat,

2. bemyndiga regeringen att ändra ämnesinnehåll för tjänster som

professor i enlighet med vad jag har förordat,

3. till Medicinska fakulteterna för budgetåret I 1988/89 anvisa ett

reservationsanslag av 609 477 000 kr. :

D 21. Odontologiska fakulteterna

1986/87 Utgift - 54427 981 Reservation 1683512

1987/88 Anslag 59 671 000 | 1988/89 Förslag 67 337 000

Detta anslag avser odontologisk forskning och: forskarutbildning vid

karolinska institutet samt universiteten i Lund, Göteborg och Umeå.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet 1987/88 "> Beräknad ändring : 1988/89

Föredraganden

Karolinska institutet19523 000+1823 000
Universitetet i Lund13427 000+3 426 000
Universitetet i Göteborg11478 000+1063 000
Universitetet i Umeå15 243 000+1354000
Utgift| 59 671 000+ 7666 000

Föredragandens överväganden Regeringen har den 15 oktober 1987 bemyndigat mig att tillkalla en särskild utredare (Dir 1987:43) med uppgift att se över tandvårdsutbildningarna inom högskolan m.m. Utredaren skall bl. a. överväga på vilket sätt den odontologiska forskningsorganisationen i landet som helhet lämpligast ges en storlek motsvarande tre fjärdedelar av den nuvarande.

Riksdagen har beslutat (prop. 1983/84:40 och 100 bil. 10, UbU 21, rskr. 239) om minskad planetingsram för tandläkarlinjen bl. a. vid universiteten i Göteborg och Umeå. Den minskade tandläkarutbildningen medför vissa besparingar under detta anslag budgetåret 1988/89. Jag har, i enlighet med förslag i propositionen om forskning, vid min medelsberäkning tagit hänsyn härtill. : 323

Riksdagen har vidare beslutat (prop. 1985/86:68, UbU 9, rskr. 111) om ändrat huvudmannaskap för tandvården vid universitetet i Umeå. Jag har Bil. 10 vid min beräkning av anslaget tagit hänsyn till ändrade kostnader för tjänster som assistenttandläkare vid universitetet.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har tillstyrkt förslag från

universitetet i Lund att en omfördelning görs från anslaget Utbildning för

vårdyrken, anslagsposten Universitetet i Lund, enheten för tandläkarut-

bildning i Malmö, till anslagsposten Universitetet i Lund under förevaran-

de anslag Odontologiska fakulteterna. Omfördelningen avser medel för vissa kostnader för tandvården m. m. i anslutning till odontologisk forskning. Jag biträder förslaget och har vid min anslagsberäkning tagit hänsyn

härtill (+2 037 000 kr.).

Riksdagen har bemyndigat regeringen att ändra ämnesinnehållet för

tjänsterna som professor i endodonti och pedodonti vid universitetet i

Göteborg (prop. 1986/87:80 bil 6, UbU 26, rskr. 282). Universitetet har för

att grundutbildningen skall kunna organiseras på ett tillfredsställande sätt föreslagit att en omfördelning görs av resurserna mellan anslaget Vissa tandvårdskostnader och anslagen Utbildning för vårdyrken och Odontolo-

giska fakulteterna. UHÄ har tillstyrkt förslaget. Jag biträder förslaget och

har vid min medelsberäkning tagit hänsyn härtill (+ 156 000 kr.).

I enlighet med 1987 års proposition om forskning beräknar jag för allmän

förstärkning sammanlagt 483 000 kr. och för förstärkning av studiefinansi-

cringen inom forskarutbildningen sammanlagt 146 000 kr. För studiefinansieringen inom forskarutbildningen bör nästa budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

Högskoleenhet .Belopp kr.
Karolinska institutet. | 2811 000
Universitetet i L.und1 869 000
Universitetet i Göteborg1828 000
Universitetet i Umeå1433 000

7941 000

Med hänvisning till vad jag har anfört under anslaget Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna, rörande medelsanvisningen till service som hänger samman med fastighetstjänsten, tar jag under förevarande anslag

upp medel för ändamålet (+ 18 000 kr.). |

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

(59671 000 + 7666 000 =) 67 337.000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Odontologiska fakulteterna för budgetåret 1988/89 anvisa

ett reservationsanslag av 67 337 000 kr.

Bil.

1986/87 Utgift 18315 988 Reservation 737 381 10

1987/88 Anslag 20488 000 1988/89 Förslag 23 304 000

Detta anslag avser farmaceutisk forskning och forskarutbildning vid

universitetet i Uppsala.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet 1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden Universitetet i Uppsala 20488 000 +2816 000

Föredragandens överväganden

I enlighet med 1987 års proposition om forskning beräknar jag för allmän

förstärkning sammanlagt 291000 kr. och för förstärkning av studiefinansi-

eringen inom forskarutbildningen 93000 kr. För studiefinansiering inom

forskarutbildningen bör nästa budgetår disponeras minst 5 157 000 kr.

Med hänvisning till vad jag har anfört under anslaget Lokalkostnader

m.m. vid högskoleenheterna, rörande medelsanvisningen till service som

hänger samman med fastighetstjänsten, tar jag under förevarande anslag

upp medel för ändamålet (+ 17 000 kr.).

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

(20488 000 + 2 816000 =) 23 304 000 kr. |

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Farmaceutiska fakulteten för budgetåret 1988/89 anvisa ett

reservationsanslag av 23 304 000 kr.

D 23. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna

1986/87 Utgift 461 775 763 Reservation ' | =

1987/88 Anslag 529416 000 | | 1988/89 Förslag — 587762000

Detta anslag avser matcmatisk-naturvetenskaplig forskning och forskar-

utbildning vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och

Umeå.

Högskoleenhet 1987/88 Beräknad ändring Bil. 10

1988/89

Föredraganden

Universitetet i Stockholm132 458 000+15 420 000
Universitetet i Uppsala155 693 000+17 877 000
Universitetet i Lund:108 406 000+11 131000
Universitetet i Göteborg: : 58 841 000+ 6851000
Universitetet i Umeå74018 000 . + 7067 000
Utgift529416 000 : -+58 346 000

Föredragandens överväganden

Ändrat ämnesinnehåll för tjänster som professor.

Med stöd av riksdagens bemyndigande (fr. prop 1966:1, bil 10, s 361, SU

42, rskr. 125) har regeringen föreskrivit ändrat ämnesinnehåll för tjänster som professor enligt följande.

Tidigare ämnesinnehåll Högskoleenhet! Ändrat ämnesinnehåll

Systematisk zoologi UL . «ekologisk mikrobiologi Biologisk ultrastruktur- US zoologisk utveckforskning | lingsbiologi Elektricitetslära med sär- - UU ">" elektricitetslära, särskild hänsyn till atmös- : skilt studiet av tranfäriska urladdningar - | sienter och urladd-.

ningar 1 US = universitetet i Stockholm. UU = universitetet'i Uppsala, UL = universitetet i Lund.

I enlighet med 1987 års proposition om forskning inrättas den 1 juli 1988 en professur i fysik, särskilt synkrotronljusforskning, vid universitetet i Lund. Jag har under förevarande anslag beräknat medel för denna tjänst.

I enlighet med propositionen inrättades den 1 juli 1987 ett centrum för miljövetenskaplig forskning vid universitetet i Umeå. Riksdagen har med anledning av regeringens förslag i tilläggsbudget I till statsbudgeten 1987/88

beslutat att anvisa medel till naturvårdsverket för köp av miljögiftsanalyser

från detta centrum. Mot bakgrund av den utökade verksamheten har

universitetet i Umeå föreslagit att en tjänst som professor i miljökemi,

personlig för Christoffer Rappe, inrättas den 1 juli 1988. Jag biträder

universitetets förslag och förordar att en professur i miljökemi, personlig

för Christoffer Rappe, inrättas vid universitetet. Kostnaderna för tjänsten :

bestrids inom ramen för de medel som står till universitetets disposition.

Övriga frågor

Jag vill hänvisa till vad jag i inledningen har anfört angående informations-

teknologisk forskning i norra Sverige.

I enlighet med 1987 års proposition om forskning beräknar jag för allmän förstärkning sammanlagt 5 311 000 kr. och för förstärkning av studiefinan-

sieringen i forskarutbildningen sammanlagt 3439 000 kr. För studiefinan- — Prop. 1987/88:100 sieringen inom forskarutbildning bör nästa budgetår disponeras minst de = Bil. 10

belopp som anges i följande tabell. |

Högskoleenhet Belopp kr.

Universitetet i Stockholm . 21736 000 Universitetet i Uppsala 29071 000 Universitetet i Lund 21449 000 Universitetet i Göteborg : 14244 000 . Universitetet i Umeå 10412 000 i

96 912 000

Med hänvisning till vad jag har anfört under anslaget Lokalkostnader

m. m. vid högskoleenheterna, rörande medelsanvisningen till service som

hänger samman med fastighetstjänsten, tar jag under förevarände anslag

upp medel för ändamålet (+347 000 kr.). | Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (529416 000 + 58 346 000 =) 587 762 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta en tjänst som professor i

enlighet med vad jag har förordat,

2, till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna för budgetåret

1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 587 762 000 kr.

D 24. Tekniska fakulteterna

1986/87 Utgift 439396 811 Reservation 25 489977

1987/88 Anslag 519 509 000

1988/89 Förslag 582 846 000

Detta anslag avser teknisk forskning och forskarutbildning vid tekniska

högskolan i Stockholm, universiteten i Uppsala, Linköping och Lund,

Chalmers tekniska högskola och högskolan i Luleå.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet : 1987/88 Beräknad ändring .

1988/89

Föredraganden

Tekniska högskolan i Stockholm167 123000 +17763000
Universitetet i Uppsala7258 000+ 1097 000
Universitetet i Linköping50 545 000+10 159 000
Universitetet i Lund95359 000+ 9889 000
Chalmers tekniska högskola145812 000+18331 000
Högskolan i Luleå53412 000+ 6098 000
Utgift519 509 000+63 337 000

Föredragandens överväganden Prop. 1987/88: 100

Bil. 10

Ändrat ämnesinnehåll för tjänster som professor

Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr. prop. 1966:1, bil. 10, s. 361, SU 42, rskr. 125) har regeringen föreskrivit att dels den efter Arnold

Lundén ledigblivande professuren i fysik vid Chalmers tekniska högskola

skall återbesättas som professur i experimentell materialfysik, dels den ledigblivna professuren i byggnadsteknik vid universitetet i Lund skall återbesättas som professur i bärande konstruktioner.

Nya tjänster som professor

Enligt 1987 års forskningsproposition skall den 1 juli 1988 inrättas en

professur i styrsystem för industriella utrustningar vid tekniska högskolan i Stockholm, en tjänst som professor i bildbehandling vid universitetet i

Linköping samt en professur i bebyggelsekvalitet, personlig för Lennart

Holm, vid tekniska högskolan i Stockholm. Jag har här beräknat medel för

de båda förstnämnda tjänsterna. Professuren i bebyggelsekvalitet skall

bekostas med medel från bostadsdepartementets huvudtitel.

Övriga frågor

I enlighet med 1987 års proposition om forskning beräknar jag för allmän förstärkning sammanlagt 5 085 000 kr. och för förstärkning av studiefinan-

sieringen inom forskarutbildningen sammanlagt 3 239 000 kr. För studiefi-

nansiering inom forskarutbildningen bör nästa budgetår disponeras minst

de belopp som anges i följande tabell.

HögskoleenhetBelopp kr.
Tekniska högskolan i Stockholm22 168000
Universitetet i Linköping11 259.000
Universitetet i Lund21047 000
Chalmers tekniska högskola: 28927 000
Högskolan i Luleå. 6 118000

89 519 000

Studiefinansiering inom teknisk forskarutbildning vid universitetet i Uppsala bekostas huvudsakligen med medel från anslaget Matematisk-

naturvetenskapliga fakulteterna. Av den'allmänna medelsförstärkningen under förevarande anslag bör dock minst 48000 kr. användas för detta

ändamål. | | I enlighet med 1987 ärs proposition om forskning har jag beräknat medel för uppbyggnaden av ett centrum för industriell informationsteknologi vid

universitetet i Linköping (+3 500 000 kr.). |

Med hänvisning till vad jag har anfört under anslaget Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna, rörande medelsanvisningen till service som hänger samman med fastighetstjänsten, tar jag under förevarande anslag

upp medel för ändamålet (+ 706 000 kr.).

(519 509 000 + 63 337 000 =) 582 846 000 kr. | Bil. 10

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1988/89 anvisa ett

reservationsanslag av 582 846 000 kr.

D 25. Temaorienterad forskning

1986/87 Utgift 19817 484 Reservation = 1987/88 Anslag 22 548 000 1988/89 Förslag 24 940 000

Detta anslag avser temaorienterad forskning och forskarutbildning vid universitetet i Linköping. Verksamheten bedrivs inom ramen för en sek-

tion av den filosofiska fakulteten. |

Anslagsfördelning

Högskolcenhet 1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden Universitetet i Linköping 22 548 000 '+2 392 000

Föredragandens överväganden

Enligt 1987 års proposition om forskning skall den 1 juli 1988 inrättas två: professurer inom tema Barn. Tjänsterna skall finansieras inom ramen för de medel som står till förfogande för temaorienterad forskning. För budgetåret 1987/88 har från anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål medel ställts till universitetets i Linköping förfogande för biblioteksresurser för den temaorienterade forskningen. Motsvarande

belopp bör fortsättningsvis anvisas under förevarande . anslag (+10000 kr.).

I enlighet med 1987 års proposition om forskning beräknar jag för allmän

förstärkning sammanlagt 86 000 kr. och för förstärkning av studiefinansieringen inom forskarutbildningen sammanlagt 136 000 kr. För studiefinan-

siering inom forskarutbildningen bör nästa budgetår disponeras minst

3967 000 kr. . . oo

Med hänvisning till vad jag anfört under anslaget Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna, rörande medelsanvisningen till service som hänger samman med fastighetstjänsten. tar jag under förevarande anslag upp

medel för ändamålet (+82 000 kr.) :

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till : : .

(22 548 000 + 2392 000 =) 24 940 000 kr. os oo : . 329

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen Bil. 10 att till Temaorienterad forskning för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 24940 000 kr.

D 26. Kungl. biblioteket

1986/87 Utgift 49273 246 Reservation 2081

1987/88 Anslag 51 633 000 | 1988/89 Förslag 55917 000

Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek. För KB gäller förordningen (1979:480) med instruktion för kungl. biblioteket.

Kungl. biblioteket 1. Kungl. biblioteket (KB) föreslår att KB får det samlade ansvaret för

driften och utvecklingen av biblioteksdatasystemet LIBRIS. Till följd härav föreslår KB att de medel som delegationen för vetenskaplig och

teknisk informationsförsörjning (DFI) under innevarande budgetår

disponerar för utveckling av LIBRIS fortsättningsvis beräknas under förevarande anslag (+1 597 000 kr.). tt KB föreslår vidare att de medel som DFI för innevarande budgetår bidragit -.med för ett projekt rörande masskonservering av papper

(900 000 kr.) beräknas under KB:s anslag för budgetåren 1988/89 och

1989/90.

3. Driftkostnaderna m. m. för ADB-systemet LIBRIS kräver ytterligare 300 000 kr. till följd av kostnader för utökad lagringsvolym.. 4.: För mervärdeskatt på ADB-tjänster beräknar KB ytterligare medel .

(1038 000 kr.)

in KB föreslår i ett tilläggsförslag utökade resurser (sammanlagt +750 000 kr.) för biblioteket för utveckling av ett system för resultatanalys, för komplettering av den svenska nationalbibliografin för

perioden 1976-1983, för driftutgifter för en datorbaserad kontroll av löpande tidskrifter m. m. samt för internationellt samarbete. :

Föredragandens överväganden

I 1987 års proposition om forskning angavs resursutvecklingen för treårsperioden 1987/88—-1989/90.

För pris- och löneomräkning har jag beräknat 4284.000 kr. Jag har

därvid beaktat behovet av kompensation för mervärdeskatt på ADB- . tjänster. . Jag har i det föregående redovisat mina ställningstaganden till

förslagen från organisationskommittén för samordningsorgan inom

biblioteksområdet m. m. | Beträffande = biblioteksdatasystemet LIBRIS innebär detta att 330

kungl. biblioteket (KB) får ansvar för såväl driften av systemet som Prop. 1987/88: 100 det utvecklingsarbete som kan erfordras i anslutning till detta. | Bil. 10

Under anslaget till kungl. biblioteket anvisas medel för driften av biblioteksdatasystemet LIBRIS. Dessa medel redovisas för närvarande tillsammans med medlen för KB:s egna kostnader för utnyttjande av systemet. Beloppen bör fortsättningsvis hållas åtskilda. För nästa budgetår bör för LIBRIS beräknas 6738000 kr. Genom att vissa medel, som hittills använts för kapitalkostnader för LIBRIS, frigörs blir det möjligt att inom ramen för det angivna beloppet bestrida vissa utvecklingskostnader för systemet.

För nästa budgetår beräknar jag anslaget till 55 917 000 kr.

I förra årets budgetproposition (prop. 1986/87:100, bil. 10 s. 527) lämnades en redogörelse för förutsättningarna för en om- och tillbyggnad för kungl. biblioteket. Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 24 november 1987 redovisat byggnadsprogram för en om- och tillbyggnad av lokalerna. Kostnaden för projektet har beräknats till 230 milj. kr. i prisläget den 1 januari 1987. Jag återkommer under avsnittet Lokalförsörjning m.m. till den fortsatta handläggningen av byggnadsprojektet.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kungl. biblioteket för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva-

tionsanslag av 55 917 000 kr.

'D 27. Samordning m. m. inom biblioteksområdet

(Nytt anslag)

1988/89 Förslag 9964 000

Föredragandens överväganden Jag har i det föregående redovisat mina ställningstaganden till förslagen från organisationskommittén för samordningsorgan inom biblioteksområdet m.m. I enlighet därmed föreslår jag att på statsbudgeten förs upp ett nytt anslag, benämnt Samordning m.m. inom biblioteksområdet.

Under detta anslag beräknar jag medel för

— forskning inom biblioteksområdet

— bidrag till ansvarsbibliotek — samordning av verksamheten inom forskningsbiblioteken m. m.

Av anslaget skall minst 5 milj. kr. avse forskning inom biblioteksområdet och 1,6 milj. kr. bidrag till:ansvarsbibliotek. Vidare skall från anslaget bestridas vissa kostnader för arbetet inom universitets- och högskoleämbe- tet (UHÄ) resp. kungl. biblioteket med de planerings- och samordningsuppgifter som, enligt vad jag anfört i det föregående, ankommer på dessa myndigheter. Jag återkommer till regeringen i fråga om den närmare för- "331

delningen av anslaget. |

Medlen för forskning inom biblioteksområdet skall disponeras av forsk- = Bil. 10 ningsrådsnämnden. Medlen för bidrag till ansvarsbibliotek skall dispone-

ras av UHÄ. Chefen för industridepartementet kommer i det följande att

under anslaget Styrelsen för teknisk utveckling beräkna 2 milj. kr. för forskning inom biblioteksområdet m. m. Under nämnda anslag kommer också att beräknas bidrag till samordning. '

Behållning vid utgången av budgetåret 1987/88 på anslaget Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning skall tillföras förevarande anslag. Jag återkommer till regeringen i fråga om behållningens fördelning mellan de ändamål som bekostas från anslaget. :

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Samordning m.m. inom biblioteksområdetr för budgetåret

1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 9964 000 kr.

D 28. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål

1986/87 Utgift 52 326 602 Reservation 6722 523 1987/88 Anslag 26 927 000 1988/89 Förslag 28798 000

Anslagsfördelning Anslagspost 1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden 1. Vissa biblioteksresurser 1095 000 - 95000 2. Verksamhet med kontaktforskare 6072 000 + 397 000 3. Högskolans kontaktorganisation

m.m.9768 000+ 1634 000
4. Internationalisering5238 000+ 210000
5. Till regeringens disposition4754 000-— 275 000
Utgift| 26 927 000+1871 000

Föredragandens överväganden För pris- och löneomräkning beräknar jag sammanlagt 1246 000 kr.

Från anslagsposten 1. Vissa biblioteksresurser har innevarande budgetår utbetalats medel till universitetet i Linköping för förstärkning av biblioteksresurserna. Jag har för nästa budgetår i det föregående beräknat ett motsvarande belopp under anslaget Temaorienterad: forskning (— 100 000 kr.). . . .

I enlighet med 1987 års proposition om forskning beräknar jag ytterligare 1 milj. kr. under anslagsposten 3. Högskolans kontaktorganisation m. m. Medlen under denna anslagspost bör bl. a. kunna användas för stöd till 332

Under anslagsposten 5. Till regeringens disposition har för innevarande = Bil. 10

budgetår anvisats medel för att höja bidraget till nämnden för svensk- | amerikanskt forskarutbyte (Fulbright Commission). Ökningen syftade till

att uppnå paritet mellan det svenska och det amerikanska bidraget. Jag

beräknar motsvarande medel för budgetåret 1988/89 under anslaget Kultu-

rellt utbyte med utlandet, anslagsposten 5. Nämnden för svenskt-ameri-

kanskt forskarutbyte (Fulbright Commission) (—500 000 kr.).

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (26927 000 + 1871 000 =) 28 798 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för budget-

året 1988/89 anvisä ett reservationsanslag av 28 798 000 kr.

D 29. Forskningsrådsnämnden

1986/87 Utgift 45 160035 Reservation 3430218 1987/88 Anslag 49 199 000 1988/89 Förslag 50 984 000

Forskningsrådsnämnden (FRN) skall enligt sin instruktion (1977:35) ta

initiativ till och finansiellt stödja forskning, främst inom områden som är

angelägna ur samhällets synpunkt, fördela medel till dyrbar vetenskaplig

utrustning, sprida information om forskning och forskningsresultat, främja

samordning och samarbete mellan forskningsråden liksom mellan dessa och andra organ när det gäller initiering och finansiering av forskning. Nämnden har ett speciellt ansvar bl. a. för handikappforskning och longitu-

dinella studier.

Från anslaget bestrids kostnaderna för svenskt medlemskap i Internationella institutet för tillämpad systemanalys, HASA (fr prop. 1976/77:25, UbU 9, rskr. 73). | | |

För förvaltningskostnader får budgetåret 1987/88 användas högst

5900 000 kr. Sedan budgetåret 1979/80 disponerar FRN även en särskild kostnadsram

för finansiering av dyrbar utrustning för forskningsändamål under anslaget 1.3 Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m.

Anslagspost : 1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden 1. Initiering, samordning och stöd av

forskning33 982 000+4331 000
2. Framtidsstudier2091 000-2091 000
3. Forskningsinformation11 866 000+ 805000
4. Longitudinella studier1260 000 49199 000-1260000 . 333 + 1785 000

FRN har fr. o. m. budgetåret 1987/88 till uppgift bl. a. att samordna resur- Bil. 10 ' serna för handikappforskningen. Nämnden kommer senare att redovisa erfarenheterna av den anslagskonstruktion som valts för resursökningen till handikappforskningen där finansieringsansvaret delas mellan FRN och berörda sektorsorgan. . .

FRN begär kompensation för de genom valutakursförändringar stegrade kostnaderna för det svenska medlemsskapet i IIASA. Nämnden anser att IIASA- bidraget i princip bör behandlas på samma sätt som de bidrag som finansieras över anslaget Europeisk forskningssamverkan.

FRN:s direkta ansvar för framtidsstudier upphör i och med att stiftelsen för framtidsstudier inrättas och särskilda medel för framtidsstudier inte längre utgår till FRN. Uppgiften att avsluta respektive överföra pågående framtidsstudieprojekt till den nya stiftelsen fullgöres under budgetåret

1987/88. i |

Nämnden föreslår att den särskilda anslagsposten för longitudinella studier utgår. Medel för verksamheten bör anvisas under anslagsposten 1. Initiering, samordning och stöd av forskning. Longitudinell forskning kan garanteras resurser inom anslaget genom särskilda bestämmelser i regieringsbrevct. | |

Den för FRN och de tre forskningsråden under utbildningsdepartementet gemensamma telefonväxeln är föråldrad och behäftad med stora brister. FRN begär därför 1 500000 kr. för en ny telefonväxel. Samråd har i detta ärende skett med utrustningsnämnden för universitet och högskolor.

Med stöd av vad som anförs i anslagsframställningen hemställer FRN att medel anvisas för verksamhetens genomförande budgetåret 1988/89

med sammanlagt 47 528 000 kr. (före pris- och löneomräkning) under reservationsanslaget Forskningsrådsnämnden, Nn

att nämnden dessutom erhåller 1 500000 kr. i engångsanslag för anskaffning av en modern telefonväxel, gemensam för forskningsrådsorganisationen under utbildningsdepartementet,

att nämnden erhåller 400000 kr. som kompensation för de kostnadsökningar FRN till följd av kursutvecklingen för den österrikiska schillingen fått vidkännas i sin egenskap av svenskt medlemsorgan it IHTASA.

Föredragandens överväganden - Genom 1987 års proposition om forskning fick forskningsrådsnämnden (FRN) ansvar för att stödja och samordna handikappforskning. Resurser tillfördes ERN för detta ändamål samtidigt som berörda scktorsorgan ålades att medverka i finansieringen med belopp svarande mot FRN:s bidrag. Jag räknar med att alla berörda skall medverka till att finansieringsformen kommer att fungera väl. Som FRN angett bör en redovisning lämnas av verksamhetens omfattning och inriktning liksom av erfarenheterna av samordningsarbetet. Skulle det av en sådan redovisning framgå att forskningen inom området inte fått avsedd omfattning får givetvis finansieringsformen omprövas. . 334

I likhet med FRN anser jag att medel för longitudinella studier fortsätt- Prop. 1987/88: 100 "ningsvis bör anvisas under anslagsposten 1. Initiering, samordning och Bil. 10 stöd av forskning. Jag återkommer till regeringen i fråga om det minsta belopp som bör ställas till förfogande för verksamheten.

I och med utgången av budgetåret 1987/88 upphör FRN:s ansvar för framtidsstudier. Särskilda medel kommer därefter inte att utgå till FRN för detta ändamål. FRN:s fortsatta stöd till framtidsstudier får således prövas i relation till andra projekt inom FRN:s verksamhetsområde. -

Utöver löne- och prisomräkning har jag i enlighet med 1987 års proposition om forskning beräknat en förstärkning om 420000 kr. Jag har vid: miedelsberäkningen beaktat den ökade hyreskostnaden för nämndens kanslilokaler.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag för nästa budgetår ett anslag om (49 199.000 + 1785 000 =) 50 984 000 kr. '

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Forskningsrådsnämnden för budgetåret 1988/89 anvisa ett

reservationsanslag av 50984 000 kr.

D 30. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet

1986/87 Utgift 85855 962 Reservation 5457 963 1987/88 Anslag 102 970 000 | 1988/89 Förslag 112618 000

Från anslaget bestrids kostnaderna för den verksamhet som humanis- . tisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) finansierar samt för rådets förvaltning. Inom ramen för HSFR:s anslag bestrids bl. a. kostnaderna för 16 extra ordinarie tjänster som professor, två gästprofessurer och 37 forskartjänster. Från anslaget bestrids även kostnader för 26 doktorandtjänster. För förvaltningskostnader får budgetåret 1987/88 disponeras högst 4 600 000 kr.

Anslagsposter 1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden I. Humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning 100 204 000 +9452 000 2. Forskning om datateknikens använd-

ning . 2766 000 + 196000

102970 000 +9 648 000

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet HSFR föreslår att professuren i finansrätt, personlig för Gustaf Lindencrona, med placering vid universitetet i Stockholm, den I juli 1988 förs över 335

från rådet till universitetet i Stockholm och att 404 000 kr. förs över från = Prop. 1987/88:100

anslaget Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet till anslaget = Bil. 10 Juridiska fakulteterna, anslagsposten 1. Universitetet i Stockholm. HSFR

har i denna fråga samrått med universitets- och högskoleämbetet. ”

Under en lång följd av år har det tidigare statens humanistiska forsk-

ningsråd och därefter HSFR stött det svenska arbetet med Atlas Lingua-

rum Europae. Det är ett internationellt forskningsprojekt med syfte att

kartlägga språk och dialekter. För den svenska delen ansvarar Svenska

kommittén för europeisk språkatlas. Arbetet bedrivs vid dialekt- och folk-

minnesarkivet i Uppsala. HSFR föreslår att medel för vissa kostnader för projektet (216000 kr.), vilka nu finansieras av HSFR, i fortsättningen anvisas under anslaget Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA). HSFR har i denna fråga samrått med styrelsen för DOVA.

Med stöd av vad som anförs i anslagsframställningen hemställer HSFR

att regeringen föreslår riksdagen att anvisa ett reservationsanslag för bud-

getåret 1988/89 om 105 924 000 kr. och att besluta om de överföringar som HSFR föreslagit till ett sammanlagt belopp av 620 000 kr. Pris- och löneomräkning är inte inräknade i det ökade beloppet.

Föredragandens överväganden

Som jag tidigare framhållit bör medel för den professur i finansrätt, som hittills finansierats från förevarande anslag föras över till den fasta forsk-

ningsorganisationen inom högskolan (—404 000 kr.).

Atlas Linguarum Europae är ett långsiktigt internationellt forsknings-

projekt. Det är motiverat att föra över det ekonomiska ansvaret för vissa åtaganden i samband med projektet till den myndighet som i Sverige

närmast svarar för projektarbetet. Jag beräknar därför en minskning av förevarande anslag med 216000 kr. Statsrådet Göransson kommer i det följande att föreslå en ökning av anslaget Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv med motsvarande belopp.

Utöver löne- och prisomräkning har jag i enlighet med 1987 års proposition om forskning beräknat en förstärkning om 3565 000 kr. Jag har vid medelsberäkningen beaktat den ökade hyreskostnaden för rådets kanslilokaler.

Med hänvisning till sammans:ällningen beräknar jag anslaget till (102 970 000 + 9648 000 =)112 618 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Humanistisk-sumhällsvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 112 618 000 kr.

a ' ADA

. Bil. 10.

1986/87 Utgift 196 167 145 Reservation 945429 Bil. 1

1987/88 Anslag 219669 000 1988/89 Förslag 234 861 000

Från anslaget bestrids kostnaderna för den verksamhet som medicinska forskningsrådet (MFR) finansierar samt för MFR:s förvaltning. Inom ramen för MFR:s anslag bestrids bl.a. kostnaderna för 8 extra ordinarie tjänster som professor och 35 forskartjänster. Från anslaget bestrids även kostnader för doktorandtjänster. För förvaltningskostnader får budgetåret 1987/88 användas högst 3 805 000 kr.

Medicinska forskningsrådet MEFR föreslår att en professur i infektioner och immunitet, personlig för "Ann-Mari Svennerholm, inrättas vid MER den 1 juli 1988. Enligt MFR:s uppfattning är det av stor vikt att en sådan tjänst snarast inrättas, inte minst med tanke på betydelsen av denna forskning för ökad kunskap om HIV-infektioner och AIDS. Mot denna bakgrund är MFR berett att bestrida kostnaderna för tjänsten inom ramen för de medel som står till rådets förfogande. |

Sedan senare delen av 1970-talet har MFR finansierat en forskningsassistenttjänst knuten till gruppen för strukturkemi vid institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi vid universitetet i Göteborg. MFR föreslår att medel för tjänsten överförs till anslaget Medicinska fakulteterna anslagsposten Universitetet i Göteborg.

Vid avdelningen för baromedicin vid karolinska institutet, finns sedan 1954 en tryckkammaranläggning. Denna är en förutsättning för flyg- och navalmedicinsk verksamhet vid avdelningen, en verksamhet som MFR stött med betydande forskningsbidrag under en lång följd av år. Föreståndare för avdelningen är innehavaren av en rådsprofessur i baromedicin. Som redovisas i anslagsframställningen krävs en upprustning av kammaren. För ändamålet föreslår MFR att anslaget för 1988/89 uppräknas med :- 1,3 milj. kr. |

MEFR föreslår för budgetåret 1988/89 ett anslag om 238 344 000 kr. dvs. en ökning med 18675 000 kr. Inom denna ram föreslår MFR följande förändringar. 1. Pris- och löneomräkning (+14 643 000 kr). 2. Ökat stöd till MFR:s verksamhet enligt riksdagens beslut 1987

(+2920000 kr. (2737 000 kr. + löne- och prisomräkning 183 000 kr.)

a) kostnader för professur i epidemiologi med särskild inriktning på

kemiska hälsorisker (+1 067 000 kr.)

b) allmän förstärkning (+1 853 000 kr.). . | 3. Inrättande av extra ordinarie professur i infektioner och immunitet,

personlig för Ann-Mari Svennerholm. 4. Överföring av medel för forskningsassistenttjänst till medicinska fakul-

teten, vid universitetet i Göteborg (— 188 000 kr.). 337

22 Riksdagen 1987188. 1 saml. Nr 100. Biluga 10

5. Upprustning av tryckkammaranläggning, avdelningen för baromedicin. — Prop. 1987/88: 100

karolinska institutet (+1 300 000 kr.). Bil. 10

Föredragandens överväganden Infektioner förorsakade av bakterier, virus eller parasiter, är enligt medicinska forskningsrådet (MFR), den i särklass viktigaste orsaken till ohälsa. MER har föreslagit inrättande av en professur i infektioner och immunitet, personlig för Ann-Mari Svennerholm. Jag delar rådets uppfattning att det är viktigt att en tjänst med denna inriktning snarast inrättas, inte minst med tanke på betydelsen av denna forskning för ökad kunskap om HIV- infektioner och AIDS. Jag biträder rådets förslag och kommer i annat sammanhang att föreslå regeringen att den 1 juli 1988 inrätta en tjänst som professor i infektioner och immunitet, personlig för Ann-Mari Svennerholm, med placering vid universitetet i Göteborg. Professuren bör, i enlighet med rådets förslag. finansieras inom ramen för de medel som står till rådets förfogande enligt 1987 års proposition om forskning.

I enlighet med propositionen om forskning beräknar jag nu medel för en extra ordinarie tjänst som professor i epidemiologi med särskild inriktning på kemiska hälsorisker. Jag kommer i det följande under anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet att beräkna ytterligare 2 milj. kr. för toxikologisk forskning.

Frågan om medel för upprustning av en tryckkammaranläggning vid karolinska institutet bör prövas av de myndigheter som fördelar de under anslaget Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. ' uppförda kostnadsramarna för ersättning och komplettering av utrustning samt för inköp av dyrbar vetenskaplig utrustning.

MFR har föreslagit att kostnaderna för en tjänst som forskningsassistent vid institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi vid universitetet i Göteborg i fortsättningen bestrids från anslaget Medicinska fakulteterna. Jag tillstyrker förslaget och har vid min beräkning av förevarande anslag tagil hänsyn härtill. |

Utöver löne- och prisomräkning har jag i enlighet med 1987 års proposition om forskning beräknat en förstärkning om 1737000 kr. Jag har vid medelsberäkningen beaktat den ökade hyreskostnaden för rådets kanslilokaler.,

För MFR beräknar jag för nästa budgetår ett anslag om totalt 234 861 000 kr. vilket innebär en ökning jämfört med innevarande budgetår med 15192 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Medicinska forskningsrådet för budgetåret 1988/89 anvisa

ett reservationsanslag av 234 861 000 kr.

D 32. Naturvetenskapliga forskningsrådet Prop. 1987/88: 100 soc . | Bil. 10

1986/87 Utgift 270260 320! Reservation 30052 700! ! 1987/88 Anslag 326 308 000!

1988/89 Förslag 322 123 000

! Anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m.

Från anslaget bestrids kostnaderna för den forskningsverksamhet m. m. som naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) finansierar samt för NFR:s

förvaltning (anslagsposten 1). Inom ramen för medlen till NFR bestrids

bl. a.: kostnaderna för 15 tjänster som professor, en gästprofessur och 60 tjänster som forskare. Från anslaget bestrids även kostnader för doktorandtjänster. För förvaltningskostnader får budgetåret 1987/88 användas högst 11607 000 kr.

Från detta anslag bestrids också kostnaderna för rymdforskningsprojekt under statens delegation för rymdverksamhet (DFR) (anslagsposten 2: jfr prop. 1972:48 s. 37. NU 37, rskr. 216).

1987/88 Beräknad ändring

Föredraganden

1. Naturvetenskaplig forskning302 089 000+20034 000
2. Rymdforskning =.24219 000 326 308 000—-24219 000 —4185 000

Naturvetenskapliga forskningsrådet Rådet beräknar löne- och prisomräkningen till 23,4 milj. kr. |

Rådet anser det angeläget att medel anvisas för svenskt deltagande i det

europeiska samarbetet kring ett nytt laboratorium för synkrotronljusforsk-

ning, European Synchrotron Radiation Facility, som avses byggas i Frankrike. . |

Rådet föreslår att en extra ordinarie professur inrättas i mikropaleontologi, personlig för Gonzalo Vidal. |

Statens delegation för rymdverksamhet

Delegationen anser att rymdforskningsprogrammet numera har sådan om- : fattning att det vore berättigat att medel för verksamheten anvisas under

ett särskilt anslag. Delegationen hemställer att ett nytt anslag benämnt Rymdforskning uppföres i stället för nuvarande anslagspost under anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m.

Föredragandens överväganden

Innevarande budgetår finansieras både naturvetenskaplig forskning och rymdforskning från detta anslag. Jag delar den uppfattning som framförts

av statens delegation för rymdverksamhet (DFR) att medlen för rymd-

forskning fr. o. m. budgetåret 1988/89 bör anvisas under ett särskilt anslag. | 339

getår anvisats under anslagsposten 2 överförs till ett nytt anslag med Bil. 10

benämningen Rymdforskning (—24219000 kr.). Förevarande anslag bör

med anledning härav benämnas Naturvetenskapliga forskningsrådet.

I enlighet med 1987 års proposition om forskning beräknar jag som en

allmän förstärkning av naturvetenskapliga forskningsrådets (NFR) anslag

2303 000 kr samt ytterligare 2 milj. kr. för toxikologisk grundforskning. Av

anslaget utgör 9,2 milj kr. medel som avräknats den av riksdagen fastställda medelsramen för energiforskning för de svenska insatserna inom området termonukleär fusion och plasmafysik. "

Jag avser att, med utgångspunkt i NFR:s förslag, senare föreslå regeringen att inrätta en tjänst som professor i mikropaleontologi, personlig för Gonzalo Vidal. Kostnaderna för tjänsten skall bestridas inom ramen för de medel som disponeras av rådet.

NFR föreslår att medel för en tjänst som forskningsingenjör (H. Schöberg) överförs till naturhistoriska riksmuseet den I juli 1988. Jag biträder förslaget och har vid min medelsberäkning tagit hänsyn härtill (—169 000

kr). Statsrådet Göransson kommer i det följande att föreslå en ökning av anslaget Naturhistoriska riksmuseet med motsvarande belopp.

Rådet har föreslagit att antalet forskartjänster vid rådet ökas från högst 60 till högst 75 tjänster. Jag biträder förslaget. Kostnaderna skall bestridas inom ramen för de medel som disponeras av rådet.

Internationellt forskningssamarbete Under året har rådets engagemang inom det internationella forskningssam-

arbetet utökats. Sverige har i samarbete med Danmark. Finland och Norge

bildat ett konsortium för gemensamt medlemsskap i European Syncehrotron Radiation Facility (ESRF). som kommer att uppföras i Frankrike. Beslutet innebär att Sverige tillsammans med Övriga länder i konsortiet bidrar med 47 av de sammanlagda konstruktions- och driftkostnaderna för ESRF. Kostnaderna bestrids innevarande år inom ramen för de medel = ' som anvisats NFR under förevarande anslag. Rådet har föreslagit att medel för samarbetet istället anvisas under anslaget Europeisk forskningssamverkan. Mot bakgrund av bl.a. att det slutliga avtalet rörande det internationella samarbetet ännu inte är underskrivet är jag dock för närva-

rande inte beredd att föreslå en överföring av kostnaderna till detta anslag. Regeringen har den 26 november 1987 beslutat att Sverige skall delta i

European Southern Observatorys nya storprojekt Very Large Telescope.

Deltagandet skall, i enlighet med förslag från NFR -och forskningsråds-

nämnden, finansieras inom ramen för medel som står till myndigheternas förfogande. .

Utöver löne- och prisomräkning har jag i enlighet med 1987 ärs proposi-

tion om forskning beräknat en förstärkning om 2303 000 kr. Jag har vid

medelsberäkningen beaktat den ökade hyreskostnaden för rådets kanslilokaler. . |

Med hänvisning till, sammanställningen beräknar jag anslaget till

(326 308 000 — 4185 000 =) 322 123 000 kr. | 340

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen Bil. 10

att till Nuturvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret 1988/89

anvisa ett reservationsanslag av 322 123 000 kr.

D 33. Polarforskning

1987/88 Anslag — 11077000 1988/89 Förslag 11 764 000

Polarforskningssekretariatet

Polarforskningssekretariatet inrättades den 1 juli 1984 med uppgift att planera svensk polarforskning och genomföra expeditioner i Arktis och Antarktis. Organisationen har fått en mer definitiv form fr. o. m. den 1 juli

1987. Sekretariatet arbetar nu med planeringen och genomförandet av den verksamhet som redovisades i 1987 års proposition om forskning.

Utifrån en förändrad tidsram beträffande Sveriges ansökan om konsulta-

tiv status enligt Antarktisfördraget har de svenska forskningsinsatserna i Antarktis påskyndats och ambitionsnivån höjts. Merkostnaden för den höjda ambitionsnivån har sekretariatet uppskattat till 600000 kr. Prisutvecklingen såväl internationellt som inom landet är av, avgörande

betydelse för sekretariatets möjligheter att'genomföra den planerade verksamheten.

Föredraganden Sverige kommer att under februari 1988 inlämna sin notifiering om anslutning som konsultativ part i Antarktisfördraget. Chefen för utrikesdepartementet har tidigare i dag närmare redogjort för bakgrund och motiv för denna framställning. En svensk förberedande Antarktisexpedition befinner sig för närvarande i Antarktis. En större expedition kommer att genomföras sydsommaren 1988/89. |

Jag utgår från att externa finansiärer, t. ex. svensk industri, kommer att ha intresse av att medverka i finansieringen av expeditionerna. Jag har för pris- och löneomräkning beräknat 687 000 kr. Jag har härvid

tagit hänsyn till den internationella prisutvecklingen.

Hemställan :

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Polarforskning för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva-

tionsanslag av 11764 000 kr. |

D 34. Rymdforskning (Nytt anslag) Prop. 1987/88: 100 1988/89 Förslag 25470 000 Bil. 10

Statens delegation för rymdverksamhet Rymdforskningen i Sverige omfattar forskning med hjälp av satelliter, sondraketer och ballonger. Statens delegation för rymdforskning (DER) fördelar anslag till forskargrupper vid institut, universitet och högskolor.

Delegationen har beräknat löne- och prisomräkningen till 1 298000 kr. Delegationen anser att rymdforskningsprogrammet nu har sådan omfatt-

ning att det vore berättigat att medel för verksamheten anvisas under ett särskilt anslag under utbildningsdepartementets huvudtitel. Delegationen hemställer att ett nytt ansläg benämnt Rymdforskning uppföres i stället för nuvarande anslagspost under anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet m.m. |

Föredragandens överväganden Under detta anslag beräknar jag medel motsvarande dem som innevarande år anvisats för rymdforskning under anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m.. anslagsposten Rymdforskning (+24219 000 kr.)

I enlighet med 1987 års proposition om forskning har jag beräknat 185 000 kr. som en allmän förstärkning av rymdforskningen.

För pris- och lönecomräkning har jag beräknat 1066 000 kr. Behållning vid utgången av budgetåret 1987/88 på anslagsposten Rymd-

forskning under anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. skall tillföras förevarande anslag.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Rymdforskning för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva-

tionsanslag av 25 470000 kr.

D 35. Europeisk forskningssamverkan

1986/87 Utgift 179 944 607 1987/88 Anslag 213234 000 1988/89 Förslag 248 081000

Från detta anslag bestrids kostnader för Sveriges deltagande i den europeiska rymdorganisationens (ESA) vetenskapliga program (jfr prop. 1974:1 bil. 10 s. 343, UbU 13, rskr. 121) samt för Sveriges bidrag till Esrange specialprojekt (prop. 1972:48 bil. 1, UbU 27, rskr. 217). Kostnaderna för Sveriges deltagande i ESA:s grundprogram och tillämpningsprogram bestrids från ett särskilt anslag under industridepartementets 342

rymdverksamhet (DFR) är svenskt kontaktorgan bl.a. för samarbetet = Bil. I0

inom ESA. | Från anslaget bestrids vidare kostnader för Sveriges deltagande i den

europeiska kärnforskningsorganisationen (CERN) (jfr prop. 1953:127, SU

77. rskr. 167 samt prop. 1970:182, SU 224, rskr. 439), den europeiska

organisationen för astronomisk forskning rörande södra stjärnhimlen (ESO) (jfr prop. 1961:138,. UU 3, rskr. 253), det allmänna programmet inom den europeiska konferensen för molekylärbiologi (CEBM) (jfr prop. 1968:1 bil. 10, SU 41. rskr. 114) samt dess program för ett europeiskt laboratorium för molekylärbiologi (EMBL) (jfr prop. 1973:1 bil. 10, UbU 10, rskr. 108). Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) är svenskt kontaktorgan med dessa organisationer.

Från anslaget bestrids också kostnaderna för Sveriges samarbete med de

europeiska gemenskaperna (EG) inom området styrd termonukleär fusion och plasmafysik. Naturvetenskapliga forskningsrådet är svenskt kontaktorgan med EG i detta sammanhang.

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden 1. Bidrag till det europeiska rymdorga-

nets (ESA) vetenskapliga program.

förslagsvis40511 000+ 9308 000
2. Bidrag till Esrange specialprojekt,:
förslagsvis7080000+ 1457 000

3. Bidrag till CERN. ESO, CEBM och

EMBL. förslagsvis 120 643 000 +15382 000 4, Bidrag till fusionssambete med EG,

förslagsvis 45 000 000 + 8000 000 5. Bidrag ull EISCAT Scientific Asso-

ciation. förslagsvis (700 000)! + 700000 Utgift 213 234000 +34847 000

!Medel anvisade under särskilt anslag.

Statens delegation för rymdverksamhet ESA:s vetenskapliga program. som utgör ett obligatoriskt program för samtliga i ESA deltagande länder, innehåller egna vetenskapliga satellitprojekt samt samarbetsprojekt med andra organisationer t.ex. NASA.

Den planerade verksamheten inom programmet skall, enligt beslut vid

ESA:s rådsmöte på ministernivå i januari 1985, fr. o. m. detta år öka med

570 årligen. Delegationen beräknar med utgångspunkt i detta beslut det svenska bidraget till ESA:s vetenskapliga program budgetåret 1988/89 till

49 819000 kr. Delegationen föreslår att.i samband med beslut om ESA:s långsiktiga verksamhet Sverige accepterar att budgeten för det vetenskap-

liga programmet ökar med 5 4t per år under perioden 1990-93.

Driften av sondraket- och ballongfältet Esrange garanteras genom avtal mellan Frankrike. Västtyskland. Schweiz och Sverige. I enlighet med

detta beräknar delegationen det svenska bidraget till verksamheten vid Esrange för budgetåret 1988/89 till 8 537000 kr. 343

Naturvetenskapliga forskningsrådet Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) beräknar att kostnaderna för Bil. 10 Sveriges deltagande i CERN budgetåret 1988/89 kommer att uppgå till 118350 000 kr. Kostnaderna för deltagandet i ESO beräknas till 10 685 000 kr. Deltagandet i CEBM och EMBL kostnadsberäknar rådet till 1335 000 kr. resp. 5655000 kr. De angivna beloppen innefattar kostnader för svenskt deltagande i sammanträden inom de olika organisationerna. Enligt NFR:s beräkningar blir sålunda kostnaderna för svenskt deltagande i alla de fyra organisationerna 136025 000 kr., eller en ökning med 15 382 000 kr. Rådet föreslår vidare att 6400000 kr. beräknas under detta anslag för svenskt deltagande i den europeiska synkrotronljuskällan ESRF (European Synchrotron Radiation Facility). Den totala anslagsökningen blir därmed 21782 000 kr. |

NFR beräknar kostnaderna för svensk medverkan i EG:s fusionsforskningsprogram till 53 milj. kr., vilket innebär en ökning med 8 milj. kr.

Föredragandens överväganden Från detta anslag bestrids kostnader för medlemsavgifter till vissa internationella forskningsorganisationer där beslut om deltagande har fattats av regering och riksdag.

Jag har i samband med min anmälan av anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet anfört att jag för närvarande inte är beredd att föreslå att medel för svenskt deltagande i European Synchrotron. Radiation Facility (ESRF) anvisas under förevarande anslag.

Vid ett ministermöte i november 1987 behandlades frågor om det europeiska rymdsamarbetet under tiden efter 1990. Ifråga om det vetenskapliga

programmet fattades inga beslut vid detta tillfälle.

Regeringen har den 26 november 1987 fattat beslut om de tillkommande kostnaderna för det svenska deltagandet i European Southern Observatory's (ESO) nya storprojekt Very Large Telescope (VLT). Från detta anslag utgår i enlighet med beslutet inga medel för VLT utan endast för ESO:s övriga verksamhet. .

Innevarande år utgår bidrag till tull och mervärdeskatt på importerad utrustning för European Incoherent Scatter Facility (EISCAT) från ett särskilt anslag. Jag förordar att medel för detta ändamål fr. o. m. budgetåret 1988/89 anvisas under en anslagspost under förevarande anslag.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Europeisk forskningssamverkan för budgetåret 1988/89 an-

visa ett förslagsanslag av 248 081 000 kr.

1986/87 Utgift ” 17232511! Reservation = | 265682 — Bil. 10

1987/88 Anslag "18 769 000!

1988/89 Förslag 15 356000

! Anslagen Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader och Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m. m. ” Anslaget Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m. m.

För institutet gäller förordningen (1984:282) med instruktion för forskningsinstitutet för atomfysik. Enligt instruktionen skall institutet på veten-

skaplig grund bedriva forskning och utbildning inom atomfysik i vid bemärkelse, särskilt den acceleratorbaserade atom-, kärn- och elementarpar-

tikelfysiken med angränsande områden. Universitets- och högskolcämbe-

tet (UHÄ) är central myndighet för institutet.

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden

1. Förvaltningskostnader10 839.000!+1 841000
2. Materiel2676 000
3. Lokalkostnader, förslagsvis5254 000—5 254 000

18769 000! | —3413 000 ! Anslagen Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader och Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m. m.

Forskningsinstitutet för atomfysik föreslår att institutets namn ändras

till Manne Siegbahninstitutet för fysik. :

Institutet har vidare föreslagit att ett antal tjänster vid institutet som innevarande år finansieras av naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) överförs till institutets stat. NFR har yttrat sig över framställningen.

Föredragandens överväganden Jag biträder institutets förslag till nytt namn på institutet och har för avsikt att återkomma till regeringen i denna fråga. Jag förordar också att medel

för institutets verksamhet, som innevarande år anvisats under två anslag, ett förslagsanslag för förvaltningskostnader och ett reservationsanslag för

materiel m. m., fr. o. m. budgetåret 1988/89 anvisas under ett reservationsanslag, Manne Siegbahninstitutet för fysik. Härmed får institutet samma anslagskonstruktion som jämförbara högskolemyndigheter. I samband härmed bör medlen för institutets lokalkostnader överföras till anslaget Lokalkostnader vid högskoleenheterna m. m. (—5 254 000 kr.).

I enlighet med 1987 års proposition om forskning beräknar jag medel för

en förstärkning av förevarande anslag med 400 000 kr.

För pris- och löneomräkning har jag beräknat 1441 000 kr. Behållning vid utgången av budgetåret 1987/88 på anslaget Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m. m. skall tillföras förevarande anslag.

Hemställan Prop. 1987/88: 100

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen Bil..10

att till Manne Siegbahninstitutet för fysik för budgetåret 1988/89

anvisa ett reservationsanslag av 15356 000 kr.

D 37. Institutet för rymdfysik

1986/87 Utgift 16 892 646! Reservation "> 26353!

1987/88 Anslag 19 171 000

1988/89 Förslag 21673 000

! Anslaget Kiruna geofysiskä institut

Institutet för rymdfysik (IRF) har enligt förordningen (1987:500) med instruktion för institutet främst till uppgift att bedriva och främja forskning samt mät- och registreringsverksarnhet inom området rymdfysik. IRF be-

driver verksamhet vid observatoriet i Kiruna och jonosfärobservatorierna i Lycksele och Uppsala och skall vidare inom sitt verksamhetsområde med-

verka i forskarutbildning som anordnas vid universiteten i Uppsala och

Umeå.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) är central myndighet för IRF. Av anslaget får budgetåret 1987/88 högst 12 100000 kr. användas för

lönekostnader.

Föredragandens överväganden Mot bakgrund av att benämningen geokosmofysik inte längre används för det forskningsområde som avser den nära rymdens fysik förordar jag, i enlighet med förslag från institutet, att de av regeringen inrättade professurerna I geokosmofysik vid institutet ombenämns till professurer I rymdfysik. De nya benämningarna innebär ingen ändring av ämnesinnehållet.

För pris- och löneomräkning har jag beräknat 2 502 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

I. bemyndiga regeringen att ändra benämningen av tjänster som

professor i enlighet med vad jag förordat,

2. till Institutet för rymdfysik för budgetåret 1988/89 anvisa ett

reservationsanslag av 21673 000 kr.

D 38. Vissa bidrag till forskningsverksamhet

1986/87 Utgift 14 376 509 Reservation 0

1987/88 Anslag 14913 000 1988/89 Förslag 15765 000

Under anslaget beräknas de statliga bidragen till Internationella meteco- 346

rologiska institutet i Stockholm, Vetenskapsakademien samt Riksförening- Prop. 1987/88: 100

en mot cancer. Bil. 10 Internationella meteorologiska institutet i Stockholm (prop. 1955:1 bil.

10 s. 697, SU 8, rskr. 8) har enligt sina stadgar, fastställda av Kungl. Maj:t den 29 december 1956, till uppgift att bedriva forskning i meteorologi och därmed sammanhängande ämnen samt att främja internationellt vetenskapligt samarbete på meteorologins område. Verksamheten vid institutet

bedrivs inom ämnesområdena dynamisk meteorologi, kemisk meteorologi

och atmosfärens fysik. Bidrag tull institutets verksamhet beräknas under förevarande anslag.

Från detta anslag utgår bidrag till Vetenskapsakademiens centrala verk-

samhet och till driften av vissa av dess institutioner (jfr prop. 1973:59,

UbU 20, rskr. 134).

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden I. Bidrag till Internationella meteorolo-

giska institutet i Stockholm 1138 000 +102 000 2. Bidrag till Vetenskapsakademien 10775 000 +750000 3. Bidrag till Riksföreningen mot «= Cauncer 3000-000 of

14913 000 + 852 000

Vetenskapsakademien

Utvecklingen av det statliga bidraget har inte motsvarat kostnadsökningar-

na för varor och tjänster under en följd av år. För att akademien skall

kunna behålla kvaliteten på den verksamhet som statsbidraget närmast är

avsett för, dvs. institutionsverksamheten och det internationella samarbe-

tet, krävs en uppräkning av detta som kan ersätta den uppkomna eftersläp-

ningen. Vetenskapsakademien hemställer för budgetåret 1988/89 om ctt

anslag om 12 640 000 kr. ; Akademiens förslag innebär följande. I. Kompensation för pris- och löneutveckling (+820 000 kr.).

2. Ökat anslag för internationellt samarbete samt vissa resursförstärk-

ningar till Vetenskapsakademiens vetenskapliga stationer. |

Riksföreningen mot cancer Riksföreningen mot cancer hemställer om statsbidrag för budgetåret 1988/89 med 3 milj. kr. Bidraget avses användas till fortsatt information om cancerforskningens läge och resultat samt om cancersjukdomarnas uppkomst, förebyggande, symptom och behandling.

Föredragandens överväganden

Sekretariatet för det internationella miljöforskningsprogrammet Global

Change är knutet till Vetenskapsakademien. Jag har för [förstärkning av 347

programmets resurser beräknat 250000 kr. under anslagsposten 2. Bidrag ' Prop. 1987/88:100” till Vetenskapsakademien. " Bil. 10

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (14913 000 + 852000 =) 15 765 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen .

att till Vissa bidrag till forskningsverksamhet för budgetåret

1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 15 765 000 kr.

D 39. Driftersättning enligt läkarutbildningsavtal m. m.

(Nytt anslag)

1986/87 Utgift 1 164 716 351!

1987/88 Anslag —1090000 000! 1988/89 Förslag 970 500 000

! Anslaget Bidrag till undervisningssjukhus m. m. omfattar drift- och investcringsersättning.

Från anslaget utgår driftersättning till huvudmännen för undervisnings-

sjukhusen enligt avtal om läkarutbildning och forskning inom de kliniska

ämnesområdena. Från anslaget utgår också driftersättning till Västerbot-

tens läns landstingskommun enligt avtal om samarbete om tandläkarutbild-

ning och odontologisk forskning inom de kliniska ämnesområdena vid universitetet i Umeå.

Föredragandens överväganden Innevarande budgetår anvisas bidrag till undervisningssjukhus m. m. under socialdepartementets huvudtite!. Bidragen avser i huvudsak ersättning för de merkostnader som landstingen åsamkas till följd av att utbildning och forskning bedrivs på sjukhusen. Medel för medicinsk forskning och utbildning m. m. anvisas under förevarande huvudtitel. För att få en bättre överblick över de totala kostnaderna för verksamheten föreslår jag efter

samråd med chefen för socialdepartementet, att medel för driftersättning

till sjukvårdshuvudmännen beräknas under förevarande huvudtitel. Medel

för investeringsersättning. som till viss del avser också andra ändamål än högre utbildning och forskning, bör tills vidare utgå på samma sätt som

hittills, dvs. från socialdepartementets huvudtitel.

Riksdagen har bemyndigat regeringen att betala ut de belopp som följer av överenskommelsen om statlig driftersättning för åren 1987-1989 för läkarutbildning och forskning (prop. 1986/87:144, SoU 33, rskr. 325).

Enligt överenskommelse mellan statens förhandlingsnämnd och företrä-

dare för vissa landstingskommuner/kommuner har avtal träffats om drifter-

sättning för åren 1987-1989 för läkarutbildning och forskning m. m. Drifter-

sättningen här fastställts till 932 milj. kr. för år 1988 och 949 milj. kr. för år

1989. Beloppen kan komma att justeras vid särskilda förhandlingar med 348

Utbetalningen för budgetåret 1988/89 beräknar jag till följd härav till — Bil. 10 940,5 milj. kr. Härutöver kan således tillkomma ytterligare kostnader efter

förhandling. .

Riksdagen har beslutat (prop 1985/86:68, UbU 9, rskr. 111) om ändrat

huvudmannaskap för tandvården vid universitetet i Umeå. |

Till följd härav skall staten betala driftersättning till Västerbottens läns

landstingskommun om 30,5 milj. kr. för år 1988 och 29,5 milj. kr. för år

1989. | oo

Utbetalningen för budgetåret 1988/89 beräknar jag till följd härav till 30

milj. kr. : :

Ersättningen till landstingskommunerna för den läkarutbildning och medicinska forskning som staten bedriver fastställs vid förhandling mellan sjukvårdshuvudmännens representanter och staten genom statens förhandlingsnämnd. Systemet ger knapphändig information om vilka kostna-

der som ersätts. Svagheterna aktualiseras när nya professurer i kliniska

ämnen inrättas, läkarutbildningens dimensionering ändras eller när organi-

Jag avser mot denna bakgrund föreslå regeringen att tillkalla utredare med

uppgift att föreslå alternativ till det nuvarande systemet.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Driftersättning enligt läkarutbildningsavtal m.m. för bud- -

getåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 970 500 000 kr:

Prop. 1987/88: 100

E. STUDIESTÖD M. M.

Bil. 10

E I. Centrala studiestödsnämnden m. m.

1986/87 Utgift 119030 942 1987/88 Anslag 83 888 000 1988/89 Förslag 921 394 000

Centrala studiestödsnämnden (CSN) är enligt förordningen (1978:500) med instruktion för centrala studiestödsnämnden central förvaltningsmyndighet för ärenden om studiesocial verksamhet och därmed sammanhäng-

ande frågor i den mån sådana ärenden ej ankommer på annan myndighet.

Nämnden är chefsmyndighet för sex studiemedelsnämnder och 24 vuxenutbildningsnämnder. Delegationen för utländska studerande handlägger

frågor rörande utländska studerandes principiella rätt till svenskt studiestöd. Fr.o. m.den 1 januari 1984 handlägger CSN även frågor rörande äldre studielån. Studiemedelsnämnderna (SMN) handhar ärenden om studiehjälp och studiemedel. För studiemedelsnämnderna gäller en särskild instruktion

(1965:745, omtryckt 1987:305).

Vuxenutbildningsnämnderna (VUN). en i varje län, handhar ärenden om vuxenstudiestöd, timersättning och statsbidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser. För vuxenutbildningsnärmnderna gäller en särskild instruktion (1975:394, omtryckt 1987:306).

Centrala studiestödsnämnden, studiemedelsnämnderna och vuxenutbildningsnämnderna

1987/88 . Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden Anslag Förvaltningskostnader 108 788 000 +20 006 000 Engångsanvisning 200 000 Inkomster från återbetalningsverksamheten 25 100 000 — 12 500 000

Anslag enligt statsbudgeten 83 888 000 +7 506 000

37 100000 kr. av utgifterna under anslaget rör administration av och

information om vuxenstudiestöden och täcks av medel från vuxenutbild-

ningsavgiften.

Centrala studiestödsnämnden

I. Pris- och löneomräkning m. m. sker i regeringskansliet.

2. För verksamheten vid CSN, SMN och VUN har CSN tillförts medel

enligt en rambudget för perioden 1987/88 t. o. m. 1989/90. I denna unslagsframställan preciserar och hemställer CSN om medel för budgetåret :

1988789. 350

3. CSN föreslår att myndigheten för forskning och utveckling tillförs Prop. 1987/88: 100 medel med 2 000 000 kr. | Bil. 10

4. CSN föreslår att myndigheten får återkomma med preciserat medelsbehov för administrationen av bidrag till kontakttolkutbildning och de s.k. utbildningsarvodena i fall regering och riksdag beslutar flytta dessa båda områden till CSN,

5. CSN föreslår att förvaltningskostnaderna räknas upp med 3 184000 kr. med hänsyn till av riksdagen beslutade förändringar i återbetalningsadministrationen. CSN hemställer också om att få återkomma till regeringen när den slutliga kostnadsberäkningen föreligger.

6. CSN föreslår att myndigheten tillförs medel med 272 000 kr. avseende ändrade ledamotsarvoden.

7. CSN föreslår att myndigheten tillförs medel med 1500 000 kr. avseende prisomräkning av avtal med postgirot för utbetalning av studiemedel m.m.

8. CSN föreslår att myndighetens förvaltningskostnader räknas upp med 9527 000 kr. avseende driftkostnader för förändrad administration för studiehjälp, timersättning och månadsvis utbetalning av studiemedel.

9. CSN föreslår att myndigheten tillförs medel med 60 000 kr. för avgifter till företagshkälsovården. |

Föredragandens överväganden Centrala studiestödsnämnden (CSN) ingår enligt direktiv utfärdade av regeringen den 10 oktober 1985 i den särskilda försöksverksamheten med treåriga budgetramar för vissa myndigheter.

CSN lämnade våren 1986 en särskild rapport med ett preliminärt huvudförslag för hela myndighetsanslaget för budgetåren 1987/88-1989/90.

I 1987 års budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 10, p. E I., SfU 11, rskr. 176) godtogs CSN:s huvudförslag för perioden med en total real minskning av utgifterna med 5Z under treårsperioden fördelade med ca 1,65 Z vardera året.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1988/89 har CSN reviderat det siffermaterial, som preliminärt presenterades i den särskilda rapporten, bl. a. med hänsyn till träffade löneavtal och vissa förändringar i myndighetens utgiftsutveckling.

I tilläggsbudget I (prop. 1987/88:25, SfU 14, rskr. 76) till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 hemställde jag om att regeringen skulle föreslå en ökad medelsanvisning under förevarande anslag om 199833000 kr. med hänsyn till nya uppgifter för CSN och ändrade administrativa rutiner. Av dessa medel beräknar jag att 12 184000 kr. utgör kostnader för den löpande driften och således bör ingå i basen för budgetåret 1988/89. Efter prisomräkning uppgår beloppet till 12671 000 kr.

Jag har beräknat CSN:s besparing enligt huvudalternativ till 1996 000 kr. för budgetåret 1988/89.

Jag övergår nu till att behandla förvaltningskostnaderna vid CSN, studiemedelsnämnderna och vuxenutbildningsnämnderna.

Under förvaltningskostnadsanslaget har jag gjort löneomräkningar med 351

hänsyn till träffade avtal samt sedvanliga prisomräkningar med samman- = Prop. 1987/88:100 lagt 7 109000 kr. Jag har vidare rninskat anslaget med 350000 kr.. som = Bil. 10

utgör återbetalningar av investeringarna i en telefonväxel budgetåret 1986/87 samt i systemutvecklingen för övertagandet av äldre lån från

Riksbanken budgetåret 1987/88. Slutligen har jag minskat anslaget med de

200 000 kr., som utgjorde en engångsanvisning under budgetåret 1987/88. CSN har hemställt om särskilda medel för forsknings- och utvecklingsarbete. Bl. a. skolöverstyrelsen (SÖ) och universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har sådana resurser till sitt förfogande. Jag delar CSN:s uppfattning att det är värdefullt att CSN kan imitiera och med egna medel bidra till utvecklingsprojekt, som:har betydelse för det studiesociala området. Jag

har under före varande anslag beräknat 1000 000 kr. för ändamålet.

Vid sammanträde den 25 juni 1937 beslutade regeringen om höjda arvo-

den till nämnder och styrelser. Jag beräknar CSN:s ökade kostnader med

hänsyn till höjningen till 272 000 kr.

Jag har slutligen beräknat medel för höjda kostnader om 1500 000 kr. för CSN:s avtal med postgirot om utbetalning av de olika studiesociala stöden.

I avvaktan på en beräkning av de administrativa kostnaderna och ett förslag om resursfördelningen mellan de berörda myndigheterna är jag nu

- inte beredd att förorda att det administrativa ansvaret för de studiesociala ersättningarna i samband med kontakttolkutbildningen och för utbildningsarvodena vid vissa yrkespedagogiska lärarutbildningar överförs från SÖ

och UHÄ till CSN.

De sammanlagda kostnaderna på förvaltningskostnadsanslaget beräknar jag till 128994 000 kr., en ökning med 20 006 000 kr. Jag beräknar inkoms-

"terna till sammanlagt 37 600 000 kr., en ökning med 12 500 000 kr. Jag beräknar slutligen kostnaderna för administrationen av vuxenstudie-

stöden till 37 100 000 kr. Dessa medel bör tillföras anslaget av de medel som tillfaller statsverket genom inkomsterna från vuxenutbildningsavgif-

ten.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna att 37 100000 kr. av de medel som tillfaller statsverket

genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1988/89 används för

att delvis finansiera anslaget, :

2. till Centrala studiestödshämnden m.m. för budgetåret 1988/89

anvisa ett ramanslag av 91394 000 kr.

E 2. Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning

av studiesocialt stödi
1986/87 Utgift15 080910
1987/88 Anslag12 885 000
1988/89 Förslag16705 000

Från detta anslag betalas kostnaderna för portoavgifter till postverket samt avgifter till kronofogdemyndigheter och tingsrätter för viss kravverksamhet.

1. CSN beräknar medel till postverket för portoavgifter med 16055 000 Bil. 10 kr. under 1988/89.

2. CSN beräknar medel för avgifter till kronofogdemyndigheter och tingsrätter för viss kravverksamhet till 650 000 kr. för 1988/89.

Föredragandens överväganden I tilläggsbudget I (prop. 1987/88:25) till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 har regeringen föreslagit riksdagen att under förevarande anslag anvisa ett tilläggsanslag om 3446 000 kr. för ökade kostnader på grund av volymökningar i samband med övertagandet av utbetalningen av studiehjälp, vuxenstudiestöd och timersättning. Jag räknar med' att 1690000 kr. av dessa medel utgör kostnader för löpande verksamhet och således bör ingå i basen för anslagsberäkningarna för budgetåret 1988/89. Prisom-

räknat uppgår beloppet till 1775 000 kr.

Jag beräknar därmed kostnaderna för ersättning till postverket för följesedelsbunden post till 16055000 kr. en ökning med 3 820000 kr. Uppräkningen innefattar sedvanlig prisomräkning och en viss volymökning.

Avgifterna till kronofogdemyndigheterna och tingsrätterna beräknar jag till oförändrat 650 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av

studiesocialt stöd för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av

16705 000 kr.

E 3. Studiehjälp m. m.

1986/87 Utgift 1642 757 140 1987/88 Anslag 2108 845 000 1988/89 Förslag — 2024745 000

Från anslaget betalas utgifter för studiehjälp enligt 3 kap. studiestödslagen (1973:349, omtryckt 1987:303) vad avser studiebidrag jämte tillägg, resekostnadsersättning, ersättning till svenska elever utomlands för vissa resor och återbetalningspliktiga studiemedel samt statsbidrag till länstrafikföretagen för gymnasieelevernas resor enligt förordning (1983:599) om statsbidrag till vissa elevresor. | |

Centrala studiestödsnämnden

(CSN) medelsbehovet för budgetåret 1988/89 till 2049,9 milj. kr. Det är 58,9 milj. kr. mindre än vad som anslagits för budgetåret 1987/88. Det beror huvudsakligen på att CSN räknat med ett lägre genomsnittsbelopp i studiebicrag än tidigare, samt på att nämnden räknar med att de yngre eleverna kommer att utnyttja de äterbetalningpliktiga studiemedlen i liten utsträckning. pr 'n '»

23 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

För studiebidrag innevarande budgetår har anvisats 1500,3 milj. kr. Utgiften beräknas nästa budgetår minska med 70,4 milj. kr., beroende på Bil. 10 lägre genomsnittsbelopp.

För inackorderingstillägg 1987/88 har anvisats 218.7 milj. kr. CSN beräk-

nar utgiften 1988/89 till 222,7 milj. kr., vilket är en ökning med 4 milj. kr. på

grund av den föreslagna uppräkningen av tillägget.

CSN föreslår att inkomstgränsen för det extra tillägget höjs till 75 000

kr. samt att mänadsbeloppet höjs med ca 25 Z. Beloppet skall enligt försla-

get trappas av vid högre inkomster. Innevarande budgetår har för extra tillägg ånvisats 70,3 milj. kr. För 1988/89 beräknas utgiften till 159.7 milj. kr., vilket är en ökning i förhållande till 1987/88 med 89,4 milj. kr.

I samband med att det extra tillägget förstärks föreslår CSN att möjlighe-

ten att få återbetalningspliktiga studiemedel (åb-medel) prövade mot för-

äldraekonomin slopas. För åb-medel har anvisats 62.8 milj. kr. 1987/88.

Eftersom CSN har föreslagit att möjligheten att få äb-medel prövade mot

föräldraekonomin skall upphöra, kommer anslagsposten endast att omfatta ett mindre antal studerande som får åb-medel prövade mot den egna ekonomin. Utgiften 1988/89 beräknas till 18.1 milj. kr., vilket är en minsk-

ning med 44,7 milj. kr. För 1987/88 har anvisats 2,8 milj. kr. för resekostnadsersättning till

studerande vid statens skolor för vuxna. För 1988/89 beräknas utgiften till 2 milj. kr.

För statsbidrag till länstrafikföretagen för gymnasteelevernas resor har

budgetåret 1987/88 anvisats 253,9 milj. kr. För budgetåret 1988/89 föreslår

CSN cen uppräkning av anslagsposten med fem procent. Utgiften skulle

därmed öka med 12 milj. kr. CSN föreslår utökade möjligheter att få studiebidrag för gymnasiala

studier utomlands. För nästa budgetår beräknas utgiften härför till IS milj. kr.

CSN beräknar det totala medelsbehovet för anslaget Studiehjälp m. m. till 2 113,4 milj. kr. för 1988/89, en ökning med 4,6 milj. kr. i förhållande till vad som har anvisats för 1987/88.

Föredragandens överväganden Studiebidrag, extra tillägg och inackorderingstillägg Jag räknar med att utgiften för studiebidrag budgetåret 1988/89 kommer att minska med 70,4 milj. kr. till 1430 milj. kr., bl.a. på grund av rationaliserad administration.

Extra tillägg utgår efter inkomstprövning med 660, 440 eller 220 kr. i

månaden. Prövning sker mot ett ckonomiskt underlag som i huvudsak

består av föräldrarnas och den studerandes inkomster. 660 kr. utbetalas om det ekonomiska underlaget understiger 55 000 kr., 440 kr. om underlaget är mindre än 75 000 kr. och 220 kr. om det understiger 95 000 kr.

Av statsfinansiella skäl är jag inte beredd att inför budgetäret 1988/89

ansluta mig till CSN:s förslag om en förstärkning av de extra tilläggen.

Jag räknar med att tilläggen under budgetåret 1988/89 kommer att utbe- ET

en minskning i förhållande till vad som anvisats för innevarande budgetår = Bil. 10 med 8,7 milj. kr. Familjer med barn som går i skola på annan ort har stora utgifter för hyra, hemresor, fördyrade matkostnader och andra ökade levnadsomkost-

nader. Inackorderingstilläggen, som täcker en del av dessa merutgifter, har ökats med betydligt mer än prisomräkning de senaste budgetären.

Jag beräknar medel för en höjning av inackorderingstilläggen budgetåret 1988/89 med ett belopp som kompenserar för en prisökning om 696. Förslaget kräver en ändring i 3 kap. 7 § studiestödslagen.

Jag beräknar kostnaden för inackorderingstilläggen till 222,7 milj. kr. vilket är en ökning med 4 milj. kr.

Återbetalningspliktiga studiemedel

Antalet gymnasieelever med återbetalningspliktiga studiemedel har successivt sjunkit, bl. a. därför att villkoren för att få lån har skärpts. CSN har

föreslagit att studielånen för de yngre elever som tillhör föräldrarnas hus-

håll skall avvecklas, samtidigt som de extra tilläggen skall höjas och göras tillgängliga för fler elever. Eftersom jag inte är beredd att föreslå en förändring av de extra tilläggen föreslår jag inte någon avveckling av lånen och räknar med ett medelsuttlöde om 24,8 milj. kr. ull återbetalningsplikti-

ga studiemedel för yngre elever som tillhör föräldrarnas hushåll.

Till studiemedel för 18—19-åringar prövade mot egen ekonomi räknar jag med en utgift om 18.1 milj. kr. Sammanlagt beräknas denna anslagspost

minska med 19,9 milj. kr.

Resekostnadsersättning och ersättning till länstrafikföretagen för

gymnasieelevernas resor

För resekostnadsersättning till studerande vid statens skolor för vuxna räknar jag liksom CSN med en minskning till 2 milj. kr.

Ersättningen till länstrafikföretagen för gymnasicelevernas resor bör

räknas upp med fem procent med hänsyn till kostnadsutvecklingen. Jag

beräknar denna ersättning till sammanlagt 265,9 milj. kr., vilket innebär en ökning med 12 milj. kr. |

Nuvarande system för reseersättningar till gymnasiceleverna har varit

töremäl för kritik på vissa punkter både frän länstrafikföretagen och från

eleverna alltsedan det kom till budgetåret 1983/84. CSN redovisade under hösten 1986 till regeringen ett uppdrag att pröva om det finns andra sätt än det nuvarande att ullförsäkra gymnasieeleverna ersättning för deras reskostnader. Jag instämde i förra årets budgetproposition (1986/87:100 s.

311) i CSN:s uppfattning att regeringen och riksdagen skulle få ett bättre underlag om man sköt på beslutet om en eventuell förändring till budgetäret 1988/89. Enligt vad jag erfarit pågår det förhandlingar mellan CSN och Svenska

Kommunförbundet, Landstingsförbundet samt Svenska Lokaltrafikför- 35: AN

januari 1989 när det gäller principerna och villkoren för statsbidraget till Bil. 10

gymnasicelevernas dagliga resor.

En av de viktigare frågorna i försöksverksamheten skall vara att undersöka möjligheten att inom den föreslagna ekonomiska ramen ta bort den nuvarande sexkilometersgränsen för rätt till dagliga resor.

Jag vill i avvaktan på en sådan försöksverksamhet inte nu ta ställning till

CSN:s förslag.

Det ankommer på regeringen att besluta om villkoren för ersättning för

gymnasieelevernas dagliga resor, Jag avser att återkomma till regeringen i denna fråga. Jag vill dock framhälla att inom försöksverksamheten bör finnas en skyldighet för länstrafikföretagen att utbetala kontantersättning till de elever som skulle få en orimligt lång daglig restid om de utnyttjade kollektivtrafiken.

Jag är, främst av statsfinansiella skäl, inte beredd att ansluta mig till

CSN:s förslag till utökade möjligheter att få studiebidrag för gymnasiala studier utomlands. | |

Mina förslag till ändringar i studiestödslagen finns samlade under ansla-

get E 5. Vuxenstudiestöd m. m.

Hemställan Jag hemställer all regeringen föreslär riksdagen

att till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1988/ 189 anvisa ett förslags-

anslag av 2024 745 000 kr.

E 4. Studiemedel m. m.

Studiemedelskommittén (U 1985:09) har i september 1987 lagt fram förslag om ett reformerat studiemedelssystem (SOU 1987:39). Kommitténs för-

slag "bereds för närvarande inom regeringskansliet. Arbetet bedrivs med

SIR på att en proposition i frågan skall föreläggas riksdagen under

gällande regelsystem som centrala studiestödsnämnden lämnat i i Sin anslagsframställning för budgetåret 1988/89 att behandlas.

För innevarande budgetär har under anslaget anvisats ett belopp om

4517 900 000 kr. I avvaktan på art | beredningen slutförs föreslår jag a att

belopp.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, I avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Studiemedel m.m. för budgetåret 1988/89 beräkna ett anslag av 4517 900000 kr.

SS Bil. 10

1986/87 Utgift 825527 626 !

1987/88 Anslag 992.100 000 1988/89 Förslag - 1109500 000

Från anslaget betalas utgifter för korttidsstudiestöd, internatbidrag och särskilt vuxenstudiestöd i form av vuxenstudiebidrag enligt 5, 6 och 7 kap. studiestödslagen (1973: 349, omtryckt 1987:303).

Från anslaget betalas också kostnader för statsbidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m.m. Bidragsbestämmelserna återfinns i förordningen (1980:483) om statsbidrag till uppsökande verksamhet på

arbetsplatser. m. m: |

Vidare betalas från anslaget kostnader för bidrag till centrala fackliga organisationer för planering av uppsökande verksamhet och grundläggande utbildning av fackliga studicorganisatörer samt för information om

:vuxenstudiestöd m. m. | |

Från anslaget betalas också utgifter för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Bestämmelserna återfinns i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.

Utgifterna under anslaget täcks genom medel från vuxenutbildningsavgiften.

Centrala studiestödsnämnden Centrala studiestödsnämnden (CSN) beräknar utrymmet från vuxenutbildningsavgiften till vuxenstudiestöd m. m. och till administrationen av dessa stöd till 1245 milj. kr. för 1988/89. Av detta belopp föreslår CSN att 37 milj. kr. reserveras för administrationskostnaderna. Resterande belopp, 1208 milj. kr., föreslår CSN avsätts för vuxenstudiestöd, statsbidrag till uppsökande verksamhet och utbildning av studieorganisatörer m. m. Det är en

ökning med 215.9 milj. kr. i förhållande till anvisade medel 1987/88.

1. CSN föreslår att medlen från vuxenutbildningsavgiften oavkortat skall gå till vuxenstudiestöden och dess administration.

2. CSN föreslår att 40 milj. kr. anvisas för statsbidrag till uppsökande

verksamhet på arbetsplatser under 1988/89.

3, CSN föreslår att 15 milj. kr. anvisas för planering m. m. av uppsökande verksamhet och utbildning av studicorganisatörer samt information om vuxenstudiestöden för 1988/89.

4. CSN föreslår att nuvarande schabloniserade korttidsstudiestöd er-

sätts med en inkomstrelaterad ersättning. Dessutom föreslår nämnden att bestämmelserna för korttidsstudiestöd ändras så att stödet kan utgå för alla timmar som en arbetstagare behöver vara ledig från arbetet med inkomstbortfall samt att CSN bemyndigas att utfärda föreskrifter för tillämpningen av dessa bestämmelser. Vidare föreslås att avdrag för preliminär A-skatt görs med schablonmässigt 4072 vid utbetalning av korttidsstudiestöd om nuvarande utbetalningsrutiner skall gälla även i fortsättningen. CSN före-

slår att internatbidraget höjs från 220 till 235 kr. per dag. Slutligen föreslås 357

att rätten till beviljade korttidsstudiestöd och internatbidrag upphör om = Prop. 1987/88:100 utbetalning inte har begärts senast under kalenderhalvåret efter det kalen- — Bil. 10

derhalvår då utbildningen avslutades. För korttidsstudiestöd och internatbidrag bör enligt nämndens mening anvisas totalt 292,8 milj. kr.för

1988/89. S. CSN föreslår en rad mindre justeringar i regelverket kring det särskilda vuxenstudiestödet. Bl. a. föreslår CSN att bestämmelserna i 7 kap. I8 8

studiestödslagen om studerande som är gift upphävs. Bestämmelserna om

barntillägg föreslås ändrade så att sådant tillägg kan utgå även till studerande förälder som, utan att ha vårdnaden, varaktigt bor tillsammans med barnet. CSN räknar med 18500 helårsstöd. en ökning med 1900 stöd. För

särskilt vuxenstudiestöd i form av vuxenstudiebidrag bör enligt nämndens mening anvisas 799,2 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

6. CSN föreslår en översyn av de regler m.m. som rör arbetslösas

utbildning och studiefinansiering vid sidan av arbétsmarknadsutbildning-

en. CSN lämnar för närvarande inget förslag till medelsanvisning för det särskilda vuxenstudiestödet för arbetslösa. Om stödformen finns kvar

1988/89 förutsätter CSN att högst 61 milj. kr. från vuxenutbildningsavgit-

ten används för att finansiera utgifterna. |

7. CSN föreslår ändrade regler för fördelningen mellan länen av de särskilda vuxenstudiestöden, korttidsstudiestöden samt medlen för uppsö-

kande verksamhet.

CSN har i en skrivelse den I juni 1987 föreslagit att vuxenutbildnings-

nämnderna skall göra avdrag för kvarstående skatt för studerande som har särskilt vuxenstudicstöd.

Föredragandens överväganden Vuxenutbildningsavgiften Vuxenutbildningsavgiften utgör 0.2776 av den totala lönesumman. Jag beräknar inkomsterna från vuxenutbildningsavgiften till 1218 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Härutöver skall resultatet av slutregleringen av vuxenutbildningsavgitten för 1986/87 beaktas vid beräkningen av den tillgängliga summan för budgetåret 1988/89. Slutregleringen beräknas ge ett överskott på 75

milj. kr. Från ökade intäkter från vuxenutbildningsavgiften om 91 milj. kr. har jag då dragit ett överskridande på anslaget E 5. Vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret 1986/87 om 16 milj. kr.

Jag förordar att anslaget C 7. Bidrag till viss central kursverksamhet i sin helhet finansieras med medel frän vuxcenutbildningsavgiften. Kostnaderna härför beräknar jag till 38.3 milj. kr... en ökning med 1.1 milj. kr.

Vidare förordar jag att den högre timersättningen vid grundutbildning för vuxna (grundvux) liksom föregående budgetår finansieras med medel från vuxenutbildningsavgiften. Kostnaden härför beräknar jag under anslaget E 6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar till 38,1 milj. kr., en ökning med 1,4 milj. kr.

I dag överförs 89 milj. kr. av medlen från vuxenutbildningsavgiften till 358

anslaget C 4. Bidrag till studicförbunden m.m. Jag finner det ytterst Prop. 1987/88: 100 angeläget att öka resurserna till framför allt de Jånga vuxenstudiestöden Bil. 10

(SVUX). Jag föreslår därför att överföringen minskas till 70 milj. kr.. vilket

frigör 19 milj. kr. av inkomsterna från vuxenutbildningsavgiften till ytterligare SVUX.

Kostnaderna för centrala studiestödsnämndens (CSN) administration av

stöden uppgår till 37.1 milj. kr.. en ökning med 2.1 milj. kr.

Utrymmet för vuxenstudiestöd samt uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m. blir med hänsyn till nyss nämnda utgifter I 109,5 milj. kr.

Särskilt vuxenstudiestöd Jag beräknar att 781,5 milj. kr. av de medel som inflyter från vuxenutbildningsavgiften kan avsättas till vuxenstudiebidrag. Det innebär en ökning med 97,4 milj. kr., varför jag räknar med att ett betydligt större antal

studerande skall kunna få tillgång till vuxenstudiestöd under budgetåret 1988/89. Jag räknar således med att ca 26000 studerande skall kunna få

vuxenstudiestöd läsåret 1988/89 jämfört med knappt 23000 innevarande

läsår. Studiemedelskommittén har i höst avlämnat sitt betänkande (SOU

1987:39) Studiemedel. Som framgår av vad jag nyss har anfört under

anslaget E 4, Studiemedel m. m.. avser jag att föreslå regeringen att i vår

lägga fram en proposition om ett förbättrat studiemedelssystem. Förslagen

i denna proposition kan direkt eller indirekt komma att påverka vuxenstu-

diestöden. Jag kommer därför att senare föreslå regeringen en översyn av det särskilda vuxenstudiestödet och dess regelsystem. I avvaktan på denna översyn är jag nu inte beredd att ta ställning till flertalet av de förslag rörande vuxenstudiestöden, som CSN för fram i sin anslagsframställning.

CSN har påtalat att det i 7 kap. 18 § studiestödslagen finns föråldrade

bestämmelser om studerande som är gifta eller samboende. Dessa regler bör upphävas.

CSN har också tagit upp en annan fråga, som jag bedömer som angelä-

gen. Det kan förekomma att en elev, som har sina huvudsakliga studier förlagda till komvux, behöver komplettera sina studier i grundvux eller genom att läsa några timmar i grundläggande utbildning i svenska (grundsfi). Om omfattningen av studierna i komvux härigenom minskar med 10 å 20 procent, blir eleven bara berättigad till SVUX för halvtidsstudier, eftersom SVUX för heltidsstudier förutsätter ett fullt heltidsstudieprogram. Timersättningen räcker normalt inte för att kompensera bortfallet av

halva SVUX. Det vore därför enklare och bättre för en studerande, som bedriver sina

huvudsakliga studier i komvux, att få tillgodoräkna sig vissa studier i

grundvux eller i grund-sfi, för att nå en studieomfattning som berättigar till

SVUX för heltidsstudier. Jag förordar en ändring av 7 kap. 5 § studiestöds-

lagen med denna innebörd.

Självklart skall den studerande då inte kunna uppbära timersättning och

SVUX samtidigt. Jag kommer senare under anslaget E 6. Timersättning

vid vissa vuxenutbildningar, att föreslå en regeländring som förhindrar att 359

timersättning utgår parallellt med andra studiestöd för heltidsstudier. Prop. 1987/88: 100

Det bör i övrigt ankomma på regeringen ceHer den myndighet regeringen = Bil. 10 bestämmer att närmare reglera på vilka villkor studier i grundvux/grund-sfi får kombineras med studier i komvux som berättigar till SVUX.

Korttidsswdiestöd och internatbidrag Jag förordar att 212 milj. kr. av de tillgängliga vuxenutbildningsmedlen avsätts för korttidsstudiestöd och internatbidrag, en uppräkning med 12 milj. kr.

CSN har i år liksom föregående år i sin anslagsframställning föreslagit ett inkomstrelaterat korttidsstudiestöd. Förslaget bygger på en särskild rapport från CSN, Bibehållen lön under studieledighet (BLUS). Jag anmälde i 1987 års budgetproposition (prop. 1986/87:100, bil. 10. sid. 321, SfU 11, rskr. 176) att frågan var under beredning i utbildningsdepartementet och att jag ännu inte var beredd att ta ställning till förslaget.

Efter att ha tagit del av remissinstansernas synpunkter och med hänsyn till de begränsade resurser som står till förfogande för reformer på vuxenstudiestödsområdet, är jag inte beredd att nu föreslå att ett inkomstrelaterat korttidsstudiestöd införs. Förslaget, liksom flera remissinstansers tillstyrkanden, bygger på förutsättningen att ct reftormutrymme skapas genom att de medel, sammanlagt ca 163 milj. kr., som används för att finansiera bl. a. anslaget till studieförbunden, i stället överförs till anslaget för vuxenstudiestöd m. m. Av statsfinansiella skäl är jag inte beredd att, för det kommande budgetåret, förorda mer än, ett mindre sådant s.k. avlyft. Därmed anser jag inte heller att det för närvarande finns utrymme för de kostnadsökningar, som ett genomförande av BLUS skulle innebära.

Jag förordar att ersättningen höjs från nuvarande 44 kr. till 46 kr. per timme. Förslaget kräver ändring av 5 kap. 5 § studiestödslagen.

Jag föreslår i övrigt inga regeländringar för korttidsstudiestöden.

I 1986 års budgetproposition (prop. 1985/86:100, bil. 10, sid. 373 ff., SfU 14, rskr. 198) föreslog jag en tvåårig försöksverksamhet med kollektiv ansökan om interhatbidrag för pernsionärs- och handikapporganisationer. Försöksperioden går ut den 31 december 1988. Jag förordar att försöksperioden förlängs till utgången av 1989. Jag räknar med att en första utvärdering av verksamheten skall kunna ske under våren 1988 och att jag skall kunna återkomma till riksdagen i frågan i samband med 1989 års budgetproposition.

Slutligen föreslår jag att internatbidraget höjs från 220 till 235 kr. per . dygn, vilket förutsätter ändring av 6 kap. 5 och 8 §§ studiestödslagen.

Gemensamma frågor Regeringen gav den 2 maj 1985 CSN i uppdrag att se över den länsvisa fördelningen av medel för vuxenstudiestöd. I den mån översynen kunde föranleda förslag till ändrade regler eller i övrigt åtgärder som krävde beslut av regeringen, skulle sådana förslag redovisas till regeringen.

CSN har nu i sin anslagframställning aktualiserat vissa förslag till ändra- - 360

de riktlinjer för fördelningen av såväl medel för vuxenstudiestöd, som för — Prop. 1987/88:100 uppsökande verksamhet. Förslagen bygger på en rapport från en särskild — Bil. 10 arbetsgrupp inom CSN. Rapporten har varit föremål för remissbehandling

av samtliga vuxenutbildningsnämnder.

Arbetsgruppens förslag går ut på att endast utbildningsstrukturen i länen bör ligga till grund för resursfördelningen mellan dem. Det innebär att varje

län skulle tilldelas medel i förhållande till länets andel av det totala antalet korttidsutbildade i landet. Övriga fördelningskriterier: befolkningsunderlag, antalet förvärvsarbetande och antalet skiftarbetande, skulle därmed

kunna slopas. Däremot anser arbetsgruppen att viss hänsyn även fortsätt-

ningsvis bör tas till glesbygdslänen.

En majoritet av vuxenutbildningsnämnderna tillstyrker arbetsgruppens förslag när det gäller SVUX-medel. När det gäller fördelningen av medel för korttidsstudiestöd och uppsökande verksamhet förordar flera nämnder alt hänsyn bör tas även till förekomsten av skiftarbete.

Jag förordar i enlighet med CSN:s förslag följande riktlinjer för fördelningen av medel för vuxenstudietöd och uppsökande verksamhet mellan länen:

medlen för SVUX fördelas med hänsyn enbart till utbildningsstrukturen,

medlen för korttidsstudiestöd fördelas med hänsyn till såväl utbildnings-

strukturen som till förekomsten av skiftarbete,

medlen för uppsökande verksamhet fördelas med hänsyn till utbildnings-

strukturen, men viss hänsyn bör också tas till glesbygdslän med stora

avstånd. Jag har underhand erfarit att CSN, bl.a. mot bakgrund av de ändringar

beträffande urvalsreglerna som genomförts i samband med förslag i 1987

års budgetproposition (bil. 10, sid. 321 ff.), har vidtagit åtgärder för att de studiesociala myndigheterna på ett effektivare sätt skall kunna styra kort-

tidsstudiestöden till de högst prioriterade målgrupperna. CSN:s åtgärder har emellertid väckt kritik" bland fackliga organisationer och studicförbund. Kritiken har också framförts i skrivelser till utbildningsdepartementet. Jag utgår från att en aktiv dialog mellan myndigheterna och intressenterna i vuxenstudiestöden, samt mer övergripande diskussioner i vuxenutbildningsnämnderna (VUN). skall kunna överbrygga eventuella motsättningar om de metoder man bör använda för att nå en bättre måluppfyllelse.

På förekommen anledning vill jag emellertid framhålla att målen för

korttidsstudiestöden ligger fast. Korttidsstudiestöden skall med prioritet

ges till sökande med kort tidigare utbildning och stort behov av utbildning och studiestöd. I nyss nämnda budgetproposition (bil. 10, sid. 321 ff.) redogjorde jag närmare för de kriterier som bör vägleda VUN I deras bedömning av den sökandes behov av studiestöd.

Stöden bör i större utsträckning än vad som sker idag kunna beviljas för grundläggande studier i allmänna ämnen, typ svenska, engelska, matema-

tik och samhällskunskap. Jag framhöll sålunda också (sid. 319) att mina

ägnade att underlätta ämnesstudier i studiecirklar celler komvux.

CSN framhöll i föregående års anslagsframställning att man inte ansåg

det vara nägon förstahandsangelägenhet att bevilja korttidsstudiestöd till 361

personer som genomgår olika typer av funktionsutbildningar, antingen det Prop. 1987/88: 100 gäller fackliga funktionsutbildningar eller utbildningar av personer för för- Bil. 10 troendeuppdrag i handikapp- eller pensionärsorganisationer. Jag delar CSN:s uppfattning i denna fråga. Rena funktionsutbildningar bör i första hand finansieras med andra medel än vuxenstudiestöd. I den mån studie-

stöd ändå beviljas för sådana utbildningar, måste deltagarna höra till målgruppen och kunna prioriteras i en konkurrenssituation. Enligt vad jag har erfarit är detta också Landsorganisationens och Tjänstemännens central-

organisations uppfattning.

Under anslaget bör för budgetäret 1988/89 sammanlagt 1109,5 milj.

kr. tas upp. Dessa medel bör fördelas enligt följande uppställning:

milj. kr.

Uppsökande verksamhet på arbetsplatser . | 40

Planering av uppsökande verksamhet m. m.: 15
Korttidsstudiestöd och internatbidrag212
Särskilt vuxenstudiestöd781,5
Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa61
Summa1109,5

Jag förordar att anslaget i sin helhet skall finansieras med medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften.

Upprättade lagförslag

De. förslag jag nu har lagt fram kräver ändring av 3 kap. 7 8, 5 kap. 5 §. 6 kap. 5 och 8 ä$ samt 7 kap. 5 och 18 §§ studiestödslagen (1973: 349).

I enlighet med vad jag har anfört under detta anslag samt under anslaget E 3. Studiehjälp m. m. har inom utbildningsdepartementet upprättats förslag till lag om ändring av studiestödslagen. |

Förslaget bör fogas till detta protokoll som bilaga 10.8.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. anta förslaget till lag om ändring I studiestödslagen (1973:349),

2, godkänna de riktlinjer till länsfördelning av medel till vuxenstu-

diestöd och uppsökande verksamhet på arbetsplatser som jag har

förordat,

3. godkänna vad jag har förordat om förlängd försöksverksamhet

med kollektiv ansökan om internatbidrag för handikapp- och pensio-

närsorganisationer,

4. godkänna att I 109500 000 kr. av de medel som tillfaller stats-

verket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1988/89 an-

vänds för att finansiera anslaget.

5. till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett

reservationsanslag av 1 109500 000 kr.

E 6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar Prop. 1987/88: 100

Bil. 10 1986/87 Utgift 99.430 063 1987/88 Anslag 165 900 000 1988/89 Förslag 138 970 000

Från anslaget betalas utgifter för timersättning vid grundvux och vid

grundläggande svenskundervisning för invandrare enligt förordningen

(1986:395) om timersättning vid vissa vuxenutbildningar.

Centrala studiestödsnämnden Med oförändrade regler och belopp beräknar centrala studiestödsnämnden (CSN) medelsbehovet under budgetåret 1988/89 till 144,2 milj. kr.. vilket är

en minskning i förhållande till anvisade medel för 1987/88 med 21,7 milj. kr.

CSN föreslår att nuvarande schabloniserade timersättning ersätts med en inkomstrelaterad ersättning för studerande med inkomstbortfall. Ett

genomförande av förslaget beräknas medföra ett ökat medelsbehov på 21,8

milj. kr. för 1988/89. Om detta förslag inte genomförs föreslår CSN att bestämmelserna ändras så att timersättning i likhet med korttidsstudiestöd utgår för varje arbetstimme som den studerande förlorar arbetsinkomst på grund av att han deltar i utbildningen. Ett genomförande av detta alterna-

tiva förslag beräknas medföra ett ökat medelsbehov på 13 milj. kr. för 1988/89. När det gäller timersättning till studerande i grundvux föreslär CSN dels

att bestämmelserna om högsta antal timmar per vecka för vilka timersättning kan utgä upphävs, dels att gränsen för högsta antal timmar som ger rätt till timersättning höjs från 2220 till 2900. Ett genomförande av det

senare förslaget beräknas medföra ett ökat medelsbehov på 5,5 milj. kr. för

1988/89. Vidare föreslås att detaljutformningen av åldersavgränsningen i 2 § förordningen om timersättning ändras och anpassas till motsvarande regler för studiehjälp.

CSN föreslår att bestämmelser införs om att timersättning inte kan utgå till studerande som samtidigt uppbär annat statligt studiestöd för heltidsstudier. Vidare föreslås att rätten till timersättning upphör om utbetalning inte har begärts senast under kalenderhalvåret efter det kalenderhalvår som ersättningen avser. En s. k. ångerbestämmelse motsvarande 9 kap. 5 § studiestödslagen föreslås införas också i förordningen om timersättning.

Slutligen föreslår CSN att semesterlagen ändras så att ledighet för ut-

bildning i grundvux räknas som semesterlönegrundande frånvaro från ar-

betet på samma sätt som redan gäller vid ledighet för utbildning i grund-sfi. CSN föreslår också att bestämmelserna i lagen om rätt till ledighet för

grundläggande svenskundervisning för invandrare ändras så att även den

som arbetar halvtid fär en ovillkorlig rätt till studieledighet vid studier i grund-sfi. |

Om CSN:s förslag om en inkomstrelaterad timersättning och om en höjning av det maximala antalet ersättningstimmar för studier i grundvux

genomförs, beräknar CSN det totala medelsbehovet för 1988/89 till 171.7 22 a vu

rande år. Av det totala medelsbehovet avser 83,7 milj. kr. timersättning för Bil. 10 studier i grundvux och 88 milj. kr. studier i grund-sfi.

CSN har i en skrivelse den 27 mars 1987 föreslagit att regeringen vidtar

åtgärder i syfte att förändra nuvarande samordning mellan socialbidrag och

timersättning.

Föredragandens överväganden Jag förordar att det högre beloppet i timersättning för deltagare i grundut-

bildning för vuxna t(grundvux) och i grundläggande svenskundervisning

(grund- sf höjs trån nuvarande « 44 kr. till 46 kr. Det lägre beloppet, som är

Enligt gällande bestämmelser kan en studerande i grundvux få timersätt-

ning för högst 15 timmar per vecka under högst 45 veckor per läsår.

Sammanlagt kan den studerande i grundvux få timersättning för högst I 120 timmar. Om .det finns särskilda skäl kan timersättning dock lämnas för högst 2220 timmar.

Under anslaget C 1. Bidrag till kommunal utbildning för vuxna föreslår

jag ändrade bestämmelser när det gäller högsta antalet undervisningstimmar per vecka och totalt i grundvux. Enligt mitt förslag differentieras

timantalet så, att icke svensktalande elever får tillgång till fler undervis-

ningstimmar än svensktalande. |

Jag anser att alla deltagare i grundvux i princip bör vara berättigade till timersättning enligt de grunder som gäller för sådan ersättning. Rätten till

deltagande i grundvux bör således -regleras i de bestämmelser som gäller för utbildningen. De begränsningar rätten att uppbära timersättning, som

hänför sig till antalet undervisningstimmar etc., kan enligt min mening därmed tas bort ur förordningen om timersättning vid vissa vuxenutbild-

ningar. Det ankommer på regeringen att utfärda bestämmelser i dessa frågor. I förordningen om timersättning vid vissa vuxenutbildningar finns en regel som säger att en studerande som är berättigad till studichjälp, dvs. är

under 20 år, inte får högre belopp i timersättning per månad, än som skulle

. ha utgått i studiebidrag för motsvarande tid. Nu föreslår CSN att förordningstexten ändras så att åldersgränsen preciseras till första kalenderhalvåret det år under vilket den studerande fyller 20 år, vilket är en anpassning

till bestämmelserna i studiestödslagen. Jag tillstyrker CSN:s förslåg och avser att senare föreslå regeringen en ändring av gällande bestämmelser i enlighet med förslaget.

Slutligen biträder jag CSN:s förslag att timersättning inte bör utgå parallellt med andra statliga studiestöd för heltidsstudier. Jag avser att senare

— föreslå regeringen nödvändiga ändringar av gällande bestämmelser.

I övrigt föreslår jag inga regeländringar beträffande timersättningarna.

Jag beräknar kostnaderna för timersättningen vid grundvux till

58 600 000 kr., en ökning med 1400 000 kr.

Kostnaderna för timersältningen vid grund-sfi beräknar jag till 80 370 000

kr.. en minskning med 28 330 000 kr. 364

Hemställan Prop. 1987/88: 100

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att Bil. 10

1. godkänna att 38 100 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket

genom vuxcenutbildningsavgiften för budgetåret 1988/89 används för

att finansiera anslaget,

2.till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar för budgetåret

1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 138970 000 kr.

E 7. Kostnader för avskrivning och inlösen av vissa studielån med statlig kreditgaranti

1986/87 Utgift140 847
1987/88 Anslag2000 000
1988/89 Förslag30 000

Från detta anslag betalas kostnader dels för avskrivning med 2576 av kapitalskulden på statsgaranterade studielån i enlighet med kungörelsen

(1961:384) om avskrivning -av lån för studier, dels för avskrivning i de fall låntagaren avlidit eller varaktig betalningsoförmäga inträtt. De låneformer som är förbundna med allmän avskrivning med 2542 har upphört enligt 1964 års riksdagsbeslut om reformering av det studiesociala stödet till studerande ungdom:

Centrala studiestödsnämnden Centrala studiestödsnämnden (CSN) har från den I juli 1987 övertagit förvaltningen av alla tidigare inlösta garantilån för studerande från Riks-

banken i Örebro. I samband med övertagandet har ett engångsbelopp på

1935 934 kr... motsvarande kapitalskulden, betalats till Riksbanken.

CSN beräknar medelsbeloppet för 1988/89 till 30000 kr. vilket är en

minskning med 1970 000 kr. Behov av medel krävs nu endast för avskrivning och övertagande av lån från andra banker.

Föredragandens överväganden Jag föreslår att anslaget minskas med 1970 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen . .

att ill Kostnader för avskrivning och inlösen av vissa studielån.

med statlig kreditgaranti för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslags-

anslag av 30000 kr.

E 8. Bidrag till vissa studiesociala ändamål Prop. 1987/88: 100

. il. 10 1986/87 Utgift 76422 120 Bil. 1C

1987/88 Anslag 82730 000

1988/89 Förslag 97 578 000

Från anslaget betalas kostnader för bidrag till hälso- och sjukvärd för

högskolestuderande, samt stöd till produktion av studielitteratur för synskadade och rörelsehindrade högskolestuderande och bidrag för reserabatter till studerande.

Tillsynen över studerandehälsovården utövas av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Statsbidrag för verksamheten fördelas på berörda

högskoleenheter enligt bestämmelser som regeringen meddelar i regleringsbrev.

Statsbidrag för synskadades och rörelsehindrades merkostnader för studielitteratur vid högskolestudier disponeras av talboks- och punktskriftsbiblioteket. Regeringen meddelar i regleringsbrev hur medlen får användas.

Enligt riksdagens beslut (prop. 1985/86:100, SfU 14, rskr. 198) disponcerar centrala studiestödsnämnden (CSN) fr. o. m. budgetåret 1986/87 medel för rabattering av de studerandes resor. Det ankommer på regeringen att meddela närmare bestämmelser för CSN:s disposition av medlen.

Universitets- och högskoleämbetet Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) erhöll i april 1986 ett uppdrag av regeringen att redovisa förslag till åtgärder i syfte att avveckla sådan studerandehälsovård som bekostas från berörda statliga scktorsanslag för högskolcutbildning. Avvecklingen skulle ske när studerandesammanslutningen vid berörd högskoleenhet kunde erbjuda motsvarande hälsovård. De medel som därvid skulle komma att frigöras från sektorsanslagen skulle då överföras till här ifrågavarande anslagspost.

UHÄ redovisade den 6 april 1987 det nämnda uppdraget. Därvid konstaterades att medel skulle kunna överföras från scktorsanslagen D 8 och D 11. Regeringen har redan i regleringsbrev för innevarande budgetår dragit konsekvenserna av UHÄ:s förslag vad avser förändringar före den 1 juli 1988. De förändringar av anslagsteknisk natur som UHÄ nu föreslår är

betingade dels av de föreskrifter som sålunda ges i nu gällande reglerings-

Sandviken och vid Chalmers tekniska högskola i och med utgången av innevarande budgetår och som UHÄ redovisat i sin skrivelse till regeringen den 6 april 1987.

UHÄ föreslår att från reservationsanslaget D 8. Utbildning för tekniska yrken överförs 68 000 kr. och från reservationsanslaget D 11. Utbildning för undervisnpingsyrken överförs 300 000 kr. till detta anslag.

Utöver den nämnda anslagstekniska förändringen bör ingen förändring av anslaget ske förutom vad som betingas av löne- och prisomräkning. 366

Talboks- och punktskriftsbiblioteket Prop. 1987/88: 100

Talboks- och punktskriftsbibliotcket (TPB) föreslår att anslagsposten Pro- Bil. 10 duktion av studielitteratur för högskolestuderande som är synskadade eller

rörelsehindrade från och med nästa budgetår ätergår till att bli en förslags-

vis anvisad post och att principen för TPB:s beviljande av medel skall vara att den som är synskadad och blir antagen till högskolestudier också skall få sin studielitteratur producerad som talbok eller punktskriftsbok. I till-

lämpliga delar gäller detta yrkande även rörelsehindrade studerande. TPB föreslår att högskolestuderande som är dyslektiker och som med läkarintyg eller motsvarande kan styrka sitt handikapp skall få sin'studielitteratur som talbok från och med budgetåret 1988/89. TPB beräknar att ca

20 studerande per år berörs av förslaget och att den aktuella anslagsposten

behöver tillföras 1,5 milj. kr. Förslaget medför även vissa ökade kostnader under anslaget G 17. Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Förvaltnings-

kostnader.

TPB begär att 47000 kr. förs över från förevarande anslagspost till TPB:s anslag för förvaltningskostnader, för att göra det möjligt att katalo-

gisera studielitteratur framställd i punktskrift. Dessa medel motsvarar

kostnaderna för en kvarts bibliotekarietjänst. Yrkandet medför inga ökade

kostnader. TPB får för budgetåret 1987/88 beställa sådan produktion av studielitteratur som förfaller till betalning under budgetåret 1988/89 upp till ett belopp

av 2,8 milj. kr. Med hänsyn till prishöjningar och det väntade antalet studerande under höstterminen 1989 anser TPB att ramen bör höjas till 3,5

milj. kr., att belasta budgetåret 1989/90.

Centrala studiestödsnämnden För budgetåret 1987/88 har centrala studiestödsnämnden (CSN) slutit ett

avtal med statens järnvägar om en förlängning av de villkor för rabattering

av de studerandes resor som gällt för budgetåret 1986/87. Avtalet gäller t.o. m.den 31 december 1987. För tiden fr.o. m.den 1 januari 1988 kommer ett nytt avtal med statens järnvägar att tecknas. Rabattförmånerna för de studerande avses bli förbättrade. Kostnaden för budgetåret

1987/88 uppgår till 68,25 milj. kr. Enligt CSN:s förslag kommer kostnaden för budgetåret 1988/89 att bli 80 milj. kr. CSN har i skrivelse den 15

december 1987 till regeringen anmält det närmare innehållet i det nämnda avtalet.

Föredragandens överväganden

I. Studerandehälsovård

Jag har vid min medelsberäkning beaktat att sammanlagt 368 000 kr. över-

förts från reservationsanslagen D 8. Utbildning för tekniska yrken och D 11. Utbildning för undervisningsyrken till anslagsposten Bidrag till hälsooch sjukvård för studerande under förevarande anslag.

Regeringen har i prop. 1987/88:63 om vissa ersättningar till sjukvårdshu- 367

vudmännen m. m. föreslagit att ersättning till studerandeorganisationerna. — Prop. 1987/88:100 för den rådgivning, som ges på hälsovårdsmottagningarna i födelsekontrol- — Bil. 10 lerande syfte m. m.. skall lämnas över förevarande anslag. Medel motsvarande 0,5 milj. kr. bör därför föras över från femte huvudtitelns förslagsanslag D 1. Bidrag till sjukförsäkringen till den aktuella anslagsposten.

Efter löne--och prisomräkning beräknar jag ett medelsbehov av 8658 000 kr. under denna anslagspost för budgetåret 1988/89.

2. Talboks- och punktskriftsbiblioteket Anslagsposten till Produktion av studielitteratur för högskolestuderande som är synskadade eller rörelsehindrade är reservationsvis betecknad. Talboks- och punktiskriftsbiblioteket (TPB) föreslår att anslagsposten skall återgå till att bli förslagsvis betecknad. TPB hävdar att det är svårt att beräkna medelsbehovet. på grund av osäkerheten om antalet studerande, om vilka utbildningar som kan bli aktuella och om den litteratur som måste läsas in eller framställas 1 punktskrift. Jag anser liksom TPB att anslagsposten bör bli förslagsvis betecknad. Därigenom undviks att TPB vissa år måste begära tilläggsanslag för att kunna förse de studerande som antagits till högre studier med erforderlig litteratur, medan stora reservationer uppstär andra år.

Jag föreslår att anslagsposten tillförs medel för talböcker till högskolestuderande som har grava läs- och skrivsvårigheter (s.k. dyslektiker) och som kan förete läkarintyg i enlighet med 'TPB:s förslag. Efter samråd med statsrädet Göransson föreslår jag vidare att 47 000 kr. förs över till anslaget G 17. Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Förvaltningskostnader, för att göra det möjligt att katalogisera studielitteratur framställd i punktskrift.

Med hänsyn till de länga leveranstiderna för den aktuella studielitteraturen finner jag det lämpligt att TPB ges bemyndigande att beställa sådan litteratur som förfaller till betalning först under budgetåret 1989/90. Jag föreslår att bemyndigandet får avse ett belopp om högst 3.1 milj. kr.

Efter prisomräkning beräknar jag ett 1 medelsbehov av 8920000.kr. för budgetäret 1988/89.

3. Reserabatter för studerande Centrala studiestödsnämnden (CSN) och statens järnvägar (SJ) har slutit ett avtal om ett nytt system för reserabatter för de studerande. Avtalet, som gäller under förutsättning att CSN beviljas erforderliga medel, ger de studerande 50 procents rabatt under alla veckans dagar. Hittills har de fätt 45 procents rabatt måndag-fredag och 30 procent fredagar och söndagar. För att få rabatt har de studerande varit tvungna att köpa ett särskilt kort för 125 kr. Den kostnaden tas nu bort. En inskränkning i det nya systemet är att bara den som studerar på minst halvtid under minst tre månader är berättigad ull rabatt. I det hittills gällande systemet kan även personer som inte studerar vid restillfället utnyttja rabatten.

I ersättning för de nya rabatterna har SJ begärt 80 milj. kr. för är 1988. : Det är 11,75 milj. kr. mer än anslaget för budgetåret 1987/88. Jag anser att - | 368

det är viktigt att stimulera de studerandes resor med kollektiva färdmedel. — Prop. 1987/88:100 Det är vidare angeläget att förbättra de studerandes ekonomi genom att = Bil. 10

erbjuda billigare resor. Jag räknar med att den föreslagna ökningen av

anslaget till reserabatter kommer att medföra såväl ckonomiska fördelar

för de studerande som en ökning av det kollektiva resandet. Jag beräknar liksom CSN medelsbehovet för budgetåret 1988/89 till samma belopp som

SJ begärt för år 1988, dvs. 80 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att I. medge att anslagsposten till produktion av studielitteratur för synskadade högskolestuderande m. fl. får återgå till att bli förslagsvis betecknad,

2. medge att högskolestuderande som är s.k. dyslektiker skall

kunna få studielitteratur i form av talböcker bekostade ur förevaran-

de anslag,

3. medge att regeringen lämnar talboks- och punktskriftsbibliote-

ket det beställningsbemyndigande om 3 100000 kr. för budgetåret 1989/90 som jag har förordat,

4.till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för budgetåret

1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 97 578 000 kr.

24 Riksdagen 1987/88.1 suml. Nr 100. Bilaga 10

,

Prop. 1987/88: 100

F. KULTURVERKSAMHET M. M.

Allmän kulturverksamhet m. m.

I. Statens kulturråd

1986/87 Utgift 16 688 826 1987/88 Anslag 16042 000 1988/89 Förslag 16 838 000

Statens kulturråd är en central förvaltningsmyndighet inom kulturområdet. : :

Enligt förordningen (1987:719) med. instruktion för statens kulturråd handlägger rådet ärenden om statliga bidrag för kulturell verksamhet och andra statliga åtgärder som rör teater, dans, musik, konst, museer, utställ-

ningar, litteratur, folkbibliotek, folkbildning och folkrörelser i den mån "sådana ärenden inte ankommer på någon annan myndighet. Rådet skall

varje år i anslutning till sin anslagsframställning göra cn sammanfattande bedömning av utvecklingen inom dessa delar av kulturområdet och lämna förslag till de åtgärder som kan föranledas av bedömningen. .

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden Personal 57,5 of. Anslag Förvaltningskostnader 14835 000 +727 000

(därav lönekostnader) (10416000) (+647 000) Lokalkostnader : 1207 000 + 69000

16 042000 - +796 000

Statens kulturråd

För statens kulturråd tillämpas ett treårigt huvudförslag för budgetåren

1986/87—1988/89, För det återstående året i perioden skall ett uttag göras

med 242 (—-321000 kr.). Kulturrådet anser att med nuvarande personalstorlek och planerade besparingar för 1988/89 bör det fortfarande vara möjligt att upprätthålla en sakkunnig och rimligt säker ärendehantering.

Föredragandens överväganden

En planenlig minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 har gjorts

enligt det treåriga huvudförslag som fastlädes inför budgetåret 1986/87.

Hemställan Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer jag att regering-

en föreslår riksdagen

att till Statens kulturråd för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslags-

anslag av 16 838 000 kr. 370

F 2. Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m.m. = Prop. 1987/88:100

1986/87 Utgift — 18346462 Reservation 2368 413 Bil. 10

1987/88 Anslag 19215 000

1988/89 Förslag 14 740 000

Ur detta anslag utgår bidrag dels direkt till organisationer, som bedriver en omfattande kulturverksamhet, dels till statens kulturråd för fördelning till olika kulturprojekt inom organisationslivet m. m.

1987/88 Beräknad ändring

| 1988/89 |

Föredraganden 1. Centrala amatörorganisationer 2940.000 | + 218000 2. Centrumbildningar på teaterns,

dansens. musikens, filmens, bild- :

konstens och litteraturens områden 3991 000 + 180000 3. Folkparkernas centralorganisation

för central service och andra gemen-

samma insatser 3590 000 + 144000 4, Folkets husföreningarnas riksorgani-

sation för anordnande av bl.a. konstutställningar och s. k. kulturhbörnor — . 1277 000 + 50000

5. Bygdegårdarnas riksförbund för

kulturverksamhet . 237 000 oooo+t 9000 6. Till kulturrådets disposition för

kulturella ändamål 5080 000 -5 080 000 7. Utveckling av kulturverksamhet på

arbetsplatserna, 2000 000 of. 8. Våra gårdar för konst, musik och

teaterverksamhet 100 000 + 4000

19215 000 —4475 000

Statens kulturråd

: Kulturrådet föreslår att varje anslagspost räknas upp med 3 Z: som kom-

pensation för pris- och löneökningar. vilket motsvarar 576 000 kr. Under resp. anslagspost redogörs för övriga förslag. | 1. Under anslagsposten till Centrala amatörorganisationer föreslår kul-

turrådet en ökning med 600 000 kr. för bl. a. organisationernas centrala kurs- och utbildningsverksamhet. Vidare föreslås en överföring om 100000 kr. från Svenska riksteatern till denna anslagspost för fördelning till de båda centrala amatörteaterorganisationerna Amatörteaterns riks-

förbund och Arbetarteaterförbundet. 2. Kulturrådet föreslår att anslagsposten till Centrumbildningar ökas med

300 000 kr. för förstärkt verksamhet.

3. Bidraget till Folkparkernas centralorganisation syftar bl. a. till att göra

parkerna mindre kommersiellt beroende. Som ett led i utvecklingsarbetet planeras en fortsatt utbyggnad av barn- och ungdomsverksamheten

samt ökad metodutveckling och utbildning. Kulturrådet föreslår en ökning med I milj. kr. |

4. Bidraget till Folkets husföreningarnas riksorganisation avser bl.a. 371

konstutställningsverksamhet, utbyggnad av s. k. kulturhörnor, viss tea-

terverksamhet samt utveckling av ny kulturverksamhet. Kulturrådet Bil. 10

tillstyrker en höjning med 1 milj. kr. för förstärkning av verksamheten. 5. Bidraget till Bygdegårdarnas riksförbund avser bl.a. ökade satsningar

på teaterturnéer, utbyggd konstverksamhet samt utbildning av kulturansvariga. Kulturrådet tillstyrker en ökning med 400 000 kr.

6. Anslagsposten Till kulturrådets disposition syftar bl. a. till att stimulera

och ge stöd till större projekt, festivaler. seminarier och liknande. Kulturrådet begär en ökning med 1,5 milj. kr.

7. Uranslagposten Utveckling av kulturverksamhet på arbetsplatser utgår

bidrag bl. a. för aktiviteter inom främjandeorganisationerna. Kulturrådet föreslår en ökning med 2 milj. kr.

8. Bidraget till Våra gårdar avser kulturverksamhet, främst utställnings-

verksamhet. Kulturrådet föreslår endast kompensation för prisökning-

ar.

Föredragandens överväganden Centrala amatörorganisationer Jag delar kulturrådets och Svenska riksteaterns uppfattning att stödet till

de båda centrala amatörteaterorganisationerna Amatörteaterns riksför-

bund och Arbetarteaterförbundet bör beräknas under denna anslagspost. Bidraget till Svenska riksteatern bör minskas med motsvarande belopp.

Till kulturrådets disposition för kulturella ändamål

Jag har i inledningen till föreliggande budgetförslag redovisat behovet av ett betydande resurstillskott för utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m. m. Detta resurstillskott bör kopplas till de medel till kulturrådets

disposition som hittills har beräknats under detta anslag. Jag föreslår att

anslagsposten Till kulturrådets disposition för kulturella ändamål beräknas under anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m. m. Med hänsyn härtill bör förevarande anslag minskas med 5 080 000 kr.

Utveckling av kulturverksamhet på arbetsplatserna

Sedan budgetåret 1985/86 finns medel för utveckling av kulturverksamhet

på arbetsplatserna upptagna dels under anslaget Bidrag tili folkbibliotek för arbetsplatsbibliotek, dels under detta anslag för andra satsningar på kultur i arbetslivet. främst i främjandeorganisationernas regi.

Av de medel som fördelas av regeringen har merparten utgått till främ-

jandeorganisationerna. En rad projekt har startat på flera håll i landet, ofta i form av arbetsplatsbibliotek. På många arbetsplatser har kulturombud rekryterats och utbildats.

Det finns nu anledning att ta ställning till hur det fortsatta utvecklingsar-

betet med kulturverksamhet på arbetsplatserna bör bedrivas.

Erfarenheterna av de projekt som har fått medel från detta anslag visar Prop. 1987/88: 100 att verksamheten fortfarande befinner sig i ett experimentellt skede. Enligt — Bil. 10: min uppfattning behövs nu ett aktivt arbete för att bl. a. sprida erfarenhe-

ter. svara för metodutveckling och utvärdering. Det är önskvärt att det fortsatta utvecklingsarbetet bedrivs samlat. En möjlighet därtill öppnar sig genom den samarbetskommitté som bildats gemensamt av LO, TCO, ABF och TBV för kultur i arbetslivet. Kulturrådet bör vara oförhindrat att använda medlen under denna anslagspost för bidrag till samarbetskommitténs verksamhet. För nästa budgetår bör 2 milj. kr. användas för denna

verksamhet. ee

Jag avser vidare att under anslaget Litteraturstöd föreslå ett särskilt treårigt bidrag till stiftelsen Litteraturfrämjandet för fortsatta arbetsplatsprojekt.

Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemstäl-

ler jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m.m. för

budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 14740 000 kr.

FE 3. Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet

m.m.

1986/87 Utgift 10419922! Reservation 1447 832!

1987/88 Anslag 4485 000!-?

1988/89 Förslag 18587 000

! Anstaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål. > Tilläggsbudget I 1000 000 kr.

Från detta reservationsanslag anvisas bidrag för skilda ändamål till

organisationer och institutioner på kulturområdet.

Fördelning av anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål budgetåret

1987/88

Ändamål Belopp

I. Stiftelsen Gerlesborgsskolan för verksamheten i Gerlesborg 515 000 2. Riksförbundet Invandrarnas kulturcentrum för verksamheten 247 000 3. Baltiska institutet för verksamheten 519 000 4. Immigrantinstilutet för arkiv- och dokumentationsverksamheten 212000 5. Svenska Pennklubhben för gäststipendium till en flyktingförfattare 75000 6. Engångsanvisningar till arkiv och kulturminnesvård 1337000 7. Till regeringens disposition 1 580000

4485 000

KT = E

1. Stiftelsen Gerleborgsskolan begär ett statsbidrag av 750000 kr. för

verksamheten (+235 000 kr.). . Bil. 10 2. Riksförbundet Invandrarnas kulturcentrum begär ett bidrag av 300 000

kr. för att täcka organisationens löpande kostnader (+53 000 kr.). 3. Baltiska institutet anhåller om ett ökat bidrag dels för att hålla verksam-

heten på samma nivå som föregående budgetår (+151 000 kr.), dels för

att kunna inrätta en kanslisttjänst (+185 000 kr.). 4. Immigrantinstitutet beräknar sitt minimibehov av medel för budgetåret

1988/89 till 650 000 kr. (+438 000 kr.). 5. Svenska Pennklubben begär 80000 kr. för 1988 års Kurt Tucholsky- sti-

pendium (+5 000 kr.). :

Nytt ändamål: Cirkusakademien, som hyr lokaler för sin arkiv- och museiverksamhet i en av staten ägd fastighet, anhåller om bidrag för hyreskostnaderna (+ 120 000 kr.).

Föredragandens överväganden I min inledande redogörelse för hur insatserna på kulturområdet bör utvecklas framhöll jag vikten av en ökad flexibilitet i den statliga bidragsgivningen. Jag fann det angeläget art en större fri resurs tillskapas under perioden bl. a. genom sammanslagning av anslag för att möjliggöra utvecklingsinsatser på eftersatta områden och åstadkomma kulturell förnyelse. Redan under nästa budgetår bör ett utvecklingsarbete kunna påbörjas genom att väsentligt ökade medel ställs till statens kulturråds fria disposition. Innevarande budgetär disponerar kulturrådet 5 080000 kr. för kulturella ändamål under anslaget Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m.m. Denna dispositionspost bör, jämte den behållning som kan finnas kvar på anslagsposten vid utgången av innevarande budgetår, föras upp under förevarande anslag. Jag förordar samtidigt att anslagsposten ökas till 13,6 milj. kr. Härigenom bör kulturrådet få utrymme för ökade insatser bl. a. för barn- och ungdomsteater. Anslagsposten bör benämnas Till statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet inom kulturområdet. Även anslagsrubriken bör anpassas till den delvis förändrade ändamålsbestämningen. Den eventuella behållningen på anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål vid utgången av budgetåret 1987/88 bör således föras över till anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m. m. | -

Fanslutning till att kulturrådet ges en ökad fri resurs för utvecklingsarbete bör regeringen få ytterligare möjligheter att göra insatser på eget initiativ : om särskilda omständigheter kräver det. Jag beräknar med anledning härav en ökning av medlen till regeringens disposition med 1650 000 kr.

Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS) har i sin s.k. prioriteringsskrivelse till mig bl.a. yrkat att medel för daglig träning för dansare skall anvisas under särskild anslagspost. Jag får anledning att återkomma till KLYS skrivelse vid min anmälan av anslaget 374

Bidrag till konstnärer. Vad gäller den aktualiserade frågan om särskilda - Prop. 1987/88: 100 medel för dansarträningen är jag inte beredd att tillstyrka KLYS förslag." Bil. 10

Som jag har anfört är det snarare aktuellt att ytterligare minska detalje- =: : ringsgraden i kulturbudgeten. Jag utgår vidare ifrån att den föreslagna förstärkningen av kulturrådets utvecklingsresurs kommer att öka kulturrådets möjligheter att behandla frågor av den typ som här har tagits upp.

Innevarande budgetär finns under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål uppfört ett belopp av 1337 000 kr. för engångsanvisningar till

arkiv och kulturminnesvård. Jag har för nästa budgetår beräknat dessa

medel under anslagen Svensk biografiskt lexikon, Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m. m. och Kulturminnesvård.

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 18 587 000 kr..

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet

m.m. . för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av

18 587 000 kr.

F 4. Bidrag till samisk kultur

1986/87 Utgift 1959900 1987/88 Anslag "> 2193000 1988/89 Förslag 2631 000

Ur detta anslag kan bidrag utgå till olika former av samisk kulturverksamhet och till de samiska organisationerna i enlighet med de i prop. 1976/77:80 (s. 116, 122, 128-132 och 148, KrU 43, rskr. 289) angivna riktlinjerna. Medlen disponeras av samefonden och beslut om bidrag fattas av samefondens kulturdelegation.

Styrelsen för samefonden Kulturdelegationen föreslår en höjning av anslaget med 524000 kr. för nästa budgetår. Delegationen pekar på behovet av kompensation för kostnadsökningar (+ 174000 kr.), ökade insatser på bl. a. litteraturens område (+175 000 kr.), ökat stöd till tidningen Samefolket (+75 000 kr.) samt för ökade insatser inom världsorganisationen för urbefolkningar (WCIP)

(+100000 kr.). |

Föredragandens överväganden Inom utbildningsdepartementet har en översyn av den samiska kulturens fortbestånd och utveckling igångsatts. Vid översynen, som utförs av en sakkunnig i departementet, kommer bl. a. att analyseras den samiska kul-

turens förutsättningar, förändringsfaktorer och utvecklingsmöjligheter. 375

Särskilt bör effekterna av Tjernobylkatastrofen i dessa hänseenden stude-

ras. Bil. 10

Regeringen har genom särskilt beslut bidragit med medel för att ge sameorganisationerna ckonomiska förutsättningar att internationellt arbeta med frågor som rör urbefolkningarna. För att säkerställa organisationernas möjligheter till internationella engagemang har jag för ändamålet beräknat en ökning av anslaget med 45 000 kr. Behovet av ytterligare stöd för

denna verksamhet får prövas efter särskilda framställningar från de sami-

ska organisationerna. Jag har i denna fråga samrätt med chefen för utrikes-

departementet. :

I beslut med anledning av förslag i prop. 1986/87:80 om forskning (bil. 6, KrU 16. rskr. 289) har under anslaget Forsknings- och utvecklingsinsatser

inom kulturområdet medel anvisats för samisk forskning och studiefinansiering inom forskarutbildningen. Ifrågavarande medel uppgår innevaran-

: de budgetår till 150000 kr. och för nästa budgetår till 300000 kr. Medlen

bör fr. o. m. nästa budgetår beräknas under förevarande anslag. Anslaget Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet har därför mins-

kats med 150000 kr. |

Anslaget bör i sin helhet föras upp med 2 631 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till samisk kultur för budgetåret 1988/89 anvisa ett

anslag av 2631 000 kr.

. . . Bil. 10

F 5. Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer

1986/87 Utgift 22 2203 000 1987/88 Anslag 32 203 000 1988/89 Förslag 33 169 000

Från anslaget utgår ersättning till bild- och formkonstnärer för att deras

verk i offentliga institutioners ägo visas för allmänheten eller används på annat allmännyttigt sätt (visningsersättning).

Visningsersätltningen utgår i form av ett fast årligt belopp som tillförs Sveriges bildkonstnärsfond, inrättad den 1 juli 1982. Fondmedlen får användas dels till ändamål som syftar till att ge yrkesverksamma konstnärer ekonomisk och arbetsmässig trygghet, dels till andra ändamål som berör verksamhet inom bildkonstens område. Med fondmedel betalas också viss

del av konstnärsnämndens förvaltnings- och lokalkostnader.

Frågor rörande fonden och fondmedlens användning handläggs av en styrelse inom konstnärsnämnden, kallad styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond. Styrelsens verksamhet regleras i förordningen (1976:531) med instruktion för konstnärsnämnden (omtryckt 1985:697) och i förordningen (1982:600) om Sveriges bildkonstnärsfond.

Konstnärsnämnden Styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond begär att anslaget räknas upp med 4,8 milj. kr. som ct första led i en successiv uppräkning till samma

nivå som biblioteksersättningen. Fondstyrelsen har våren 1987 fastställt

nya riktlinjer för medelsfördelningen. Dessa innebär att den hittillsvarande s.k. grundersättningen efterhand avvecklas, att en väsentlig del av fondmedlen används till större ettåriga arbetsbidrag och att ett system med

individuell visningsersättning, grundad på det allmännas konstinnehav,

införs fr.o.m. nästa budgetår. Konstnärsnämndens styrelse tillstyrker fondstyrelsens förslag och förutsätter därvid att huvuddelen av anslaget

kommer att användas till koncentrerade insatser i form av större arbetsbi-

drag.

Konstnärernas riksorganisation (KRO) begär att visningsersättningen kraftigt förstärks och att ett beräkningssystem för det allmänna nyttjandet

av bildkonst utformas. KRO föreslår vidare att ett särskilt belopp anvisas

för stöd till nyutbildade konstnärer och att frågan om en avgift på vidare-

försäljning av konst utreds.

Föredragandens överväganden Av konstnärsnämndens anslagsframställning framgår att styrelsen för Sve-

riges bildkonstnärsfond har antagit nya riktlinjer för användningen av

fondmedlen. Jag noterar med tillfredsställelse att fondstyrelsen avser att . utnyttja huvuddelen av medlen till arbetsbidrag av inte obetydlig storleks- 377

ordning. Jag finner att uttalandena i 1987 års budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 10 s. 342—343) angående vikten av ökad koncentration i Bil. 10 insatserna därmed i allt väsentligt har beaktats. I likhet med konstnärsnämndens styrelse vill jag dock betona vikten av att stöd- och ersättningsformerna regelbundet omprövas med utgångspunkt i vad statsmakterna uttalat om koncentration och selektivitet i medelsanvändningen.

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 33 169 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer för budget-

året 1988/89 anvisa ett anslag av 33 169 000 kr.

F 6. Bidrag till konstnärer

1986/87 Utgift 14 869 058 Reservation 2269485 1987/88 Anslag 15627 000

1988/89 Förslag 17 397 000

Från anslaget utgår bidrag enligt förordningen (1976:528) om bidrag till konstnärer. Bidragen kan ha formen av konstnärsbidrag eller projektbidrag.

Konstnärsbidrag kan utgå för att ge aktiva konstnärer ekonomisk trygghet. Konstnärsbidrag kan också tilldelas konstnärer för andra ändamål, t.ex. för resor. Konstnärsbidrag får för närvarande uppgå till högst 53 000 kr. om året för varje mottagare. Det kan utgå till samma konstnär för högst fem år i sänder utan omprövning. Bidrag av pensionskaraktär och bidrag till efterlevande får utgå tills vidare. |

Projektbidrag skall avse målinriktat konstnärligt utvecklingsarbete äv . mer kostnadskrävande natur. Bidrag kan utgå för avgränsade projekt som kan antas få betydelse för utvecklingen inom det aktuella konstområdet eller som utgör försök att vidga användningen av konstnärlig verksamhet till nya områden i samhället. | |

Konstnärsbidrag och projektbidrag utdelas av styrelsen för Sveriges författarfond till dramatiker. författare, översättare och kulturjournalister och av konstnärsnämnden till övriga konstnärer.

Konstnärsnämnden skall enligt sin instruktion (1976:531, omtryckt 1985:697), vid sidan av uppgiften att handha ärenden om bidrag och ersättningar till konstnärer, hålla sig underrättad om konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden. Nämnden skall också gemensamt med styrelsen för Sveriges författarfond avge förslag till innehavare av inkomstgaranti för konstnärer. |

Konstnärsnämnden leds av en styrelse. Inom nämnden finns vidare fyra organ för handläggning av ärenden rörande bidrag och ersättningar till konstnärer. nämligen styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond, arbetsgruppen för upphovsmän på musikområdet, arbetsgruppen för musiker och sångare samt arbetsgruppen för scen- och filmkonstnärer. 378

Anslagets fördelning budgetåret [987188 Prop. 1987/88: 100

1. Bidrag till författare, översättare och kulturjournalister — ' 1210 000! Bil. 10

2. Bidrag till dramatiker |: 14110007 ”
3. Bidrag till bild- och formkonstnärer3250 000
4. Bidrag till upphovsmän på musikområdet2147 000?
5. Bidrag till scen- och filmkonstnärer samt musiker och sångare7609 0007

15 627 000 ! Därav högst 10000 kr.för administrativa kostnader. ? Därav högst 130000 kr.för administrativa kostnader. ' 3 Inkl. förvaltnings- och lokalkostnader vid konstnärsnämnden.

Styrelsen för Sveriges författarfond : Styrelsen begär en höjning av bidragsmedlen till författare, översättare och kulturjournalister för att kunna öka bidragens antal och belopp (+252 000 kr.) och för att täcka ökade kostnader för bidragens fördelning (+5 000 kr.). Styrelsens dramatikerutskott begär resursförstärkning för att kunna förverkliga de av utskottet uppsatta målen för bidragsgivningen till dramatiker (+230 000 kr.) och för att möta ökade utgifter för bidragsfördelningen (+20 000 kr.). | |

Konstnärsnämnden Konstnärsnämndens styrelse förordar en uppräkning med 15 Z av bidragsmedlen till bild- och formkonstnärer (+490000 kr.). till upphovsmän på musikområdet (+323 000 kr.) samt till scen- och filmkonstnärer och musiker och sångare (+1146000 kr.). Härutöver prioriterar styrelsen följande av fördelningsorganen framlagda förslag. 1. Ersättning bör utgå till upphovsmän och artister på musikområdet för

bibliotekens utlåning av noter och fonogram. Ersättningen bör tillföras

två särskilda fonder, Sveriges komponistfond (+1 824 000 kr.) och Sve-

riges musikerfond (+576 000 kr.). För närmare redovisning av förslaget

hänvisar styrelsen till konstnärsnämndens år 1985 ingivna promemoria

Ersättning för biblioteksmusik. =

2. Särskilda medel bör anslås för insatser bland danskonstnärerna inom

ramen för den medelsökning söm föreslås under anslagsposten Bidrag

till scen- och filmkonstnärer samt musiker och sångare. - 3. Konstnärsnämnden bör åter få disponera särskilda medel för insatser på

filmområdet. Medlen bör tillföras en fond, benämnd Sveriges scenfond

(+1500 000 kr.).

Konstnärsnämndens styrelse föreslår vidare att nämndens arbetsgrup- : per för upphovsmän på musikområdet, för musiker och sångare och för scen- och filmkonstnärer ombildas till styrelser för de föreslagna tre fonderna. Fondstyrelserna bör fördela såväl ersättningar som bidrag till upphovsmän och utövande konstnärer inom resp. område. :

Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS) bégär i sin s.k. prioriteringsskrivelse bl.a. att frågan om ersättning för bibliotekens musikalieutlåning får sin lösning genom förslag i 1988 års . | budgetproposition. a | 379

Föredragandens överväganden : Prop. 1987/88: 100 Konstnärsnämndens styrelse har åter med högsta prioritet föreslagit att Bil. 10 särskild ersättning skall utgå till upphovsmän och fonogramartister för den musikalieutlåning som sker via folkbiblioteken och Musikaliska akademiens bibliotek. Konstnärsorganisationernas samarbetsorgan KLYS har fört fram samma yrkande.

Regeringen överlämnade hösten 1985 en av konstnärsnämnden ingiven promemoria, benämnd Ersättning för biblioteksmusik, till upphovsrättsutredningen (Ju 1976:02). Enligt vad jag har erfarit behandlas promemorian i anslutning till andra aktuella frågor om biblioteksersättning.

Utan att ha för avsikt att föregripa upphovsrättsutredningens ställningstaganden i näraliggande frågor finner jag det befogat att vid avvägningen mellan olika konstnärsgruppers stödbehov ta särskild hänsyn till att tonsättare och fonogramartister för närvarande inte ersätts för det utnyttjande av deras verk och prestationer som den fria biblioteksutlåningen innebär. Jag förordar mot den bakgrunden att konstnärsnämnden fr. o. m. nästa budgetår får disponera en särskild anslagspost för insatser i friare former till förmån för nämnda konstnärsgrupper. Det bör ankomma på regeringen att utfärda närmare föreskrifter för verksamheten. På samma sätt som i fråga om visningsersättningen bör regeringen därvid avstå från att detaljreglera medelsanvändningen. Uttalandena i 1987 års budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 10 s. 342—344) angående vikten av ökad koncentration i stödinsatserna för landets bildkonstnärer bör dock kunna göras gällande även i detta sammanhang.

Vad jag nu har anfört innebär inte att jag är beredd att biträda förslaget om att inrätta särskilda fonder för ifrågavarande ändamål och att ombilda nämndens arbetsgrupper till fondsiyrelser. Konstnärsnämnden omorganiserades senast sommaren 1985 (prop. 1984/85:100 bil. 10 s. 433. KrU 16. w rskr. 253), varvid särskilda arbetsgrupper inrättades bl. a. för upphovsmän på musikområdet och för musiker och sångare. Arbetsgrupperna har ett självständigt ansvar för bidragsfördelningen till resp. konstnärskategorier. I arbetsgrupperna torde finnas tillräcklig kompetens för att fullgöra även den här aktuella uppgiften. Jag finner därför ingen anledning att förorda några organisatoriska förändringar inom konstnärsnämnden med anledning av att nya medel för ett särskilt ändamål ställs till nämndens förfogande.

Konstnärsnämndens styrelse har beräknat anslagsbehovet för det nya ändamålet med utgångspunkt i en av 1980 års folkbiblioteksutredning gjord statistisk undersökning av folkbibliotekens musikaliebestånd. Med den konstruktion som jag har förordat är emellertid de medel som ställs till nämndens förfogande för särskilda insatser för tonsättare och fonogramartister inte dirckt relaterade till bibliotekens innehav eller utlåning av musikalier. Beloppet har jag i stället avpassat efter en allmän rimlighetsbedömning. Jag förordar att anslagsposten förs upp med 1 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Härutöver har jag beräknat en anslagshöjning av 300000 kr. för att ge nämnden möjlighet att i bidragsgivningen särskilt beakta dansarnas utsatta . situation. Jag återkommer under anslaget Bidrag till regionala och lokala | 380

med inriktning på dansen. Bil. 10

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 17 397 000 kr. I anslagsbe-

loppet ingår även viss kompensation för prisutvecklingen.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till konstnärer för budgetåret 1988/89 anvisa ett

- reservationsanslag av 17397 000 kr.

F 7. Inkomstgarantier för konstnärer

1986/87 Utgift7322 105
[987/88 Anslag7606 000
1988/89 Förslag7275 000

Enligt förordningen (1976:504) om inkomstgarantier för konstnärer kan

inkomstgaranti beviljas konstnärer som står för konstnärlig verksamhet av hög kvalitet och stor betydelse för svenskt kulturliv. Beslut om innehavare av inkomstgaranti fattas av regeringen efter gemensamt förslag av konstnärsnämnden och styrelsen för Sveriges författarfond eller efter yttrande av dessa organ.

Inkomstigaranti kan per år uppgå till högst fem gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (omtryckt 1982:120) gällde

vid kalenderårets ingång. Det för kalenderåret 1988 fastställda basbeloppet

är 25 800 kr. Garantins maximibelopp för år 1988 uppgår således till 129 000

kr. Detta maximibelopp minskas med innehavarens årsinkomst upp till ett basbelopp och med 75 Z av årsinkomsten i övrigt.

Regeringen har för budgetåret 1987/88 fastställt antalet inkomstgarantier

till 127. Härav avser sju garantirum personer som innehaft tidsbegränsade lärartjänster inom högre konstnärlig utbildning.

Konstnärsnämnden Konstnärsnämndens styrelse föreslår ånyo att 20 av de garantirum som för närvarande inte utnyttjas på grund av att innehavarna har för hög årsin-

komst får användas för att utse nya innehavare av inkomstgaranti.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) UHÄ redovisar för budgetåret 1988/89 behov av ytterligare ett garantirum,

avsett för avgående innehavare av tidsbegränsad lärartjänst inom högre

konstnärlig utbildning. UHÄ har vidare med hänvisning till en särskild

framställning från konstfackskolan framfört förslag att frågan om garantirum prövas för innehavarna av de två sista huvudlärartiänsterna vid konstfackskolan, vilkas förordnanden går ut vid utgången av juni 1989. 381

Bil. 10

Ytterligare ett garantirum bör fr. o. m. nästa budgetår inrättas för avgående innehavare av tidsbegränsad lärartjänst inom högre konstnärlig utbildning. Jag beräknar med hänsyn härull en höjning av anslaget med 75000 kr.

Höjningen möjliggörs genom omfördelning av medel inom utbildningsde-

partementets huvudtitel. Jag finner det angeläget att även de två sista innehavarna av huvudlärartjänst vid konstfackskolan kan återuppta sin

konstnärliga verksamhet utan oro för ekonomin sedan deras förordnanden

löpt ut. Jag har för avsikt att återkomma med förslag till inkomstgaranti för

dem i samband med förslaget till statsbudget för budgetåret 1989/90. I dessa frågor har jag haft samråd med chefen för utbildningsdepartementet.

Till innehavare av inkomstgaranti utses enligt gällande bestämmelser konstnärer som står för konstnärlig verksamhet av hög kvalitet och stor betydelse för svenskt kulturliv. Garantin är således primärt avsedd för dem

som direkt ägnar sig åt konstnärlig yrkesutövning. Undantagsvis:har det dock hänt, att regeringen på grund av särskilda omständigheter beviljat

inkomstgaranti även om personen i fråga inte varit konstnär i i vedertagen

mening. |

F.d. chefen för moderna museet Pontus Hultén har bl. a. genom skilda uppdrag i utlandet under lång tid varit en ovärderlig förbindelselänk mellan

svenskt och internationellt konstliv. Hultén, som fyller 65 år i juni 1989,

: kommer till följd av sina utlandsuppdrag att få en mycket låg ålderspension: från svenska staten. Jag finner det angeläget att Hultén tillförsäkras ekono-

misk trygghet genom att tilldelas inkomstgaranti för konstnärer. Ytterliga-

re ett garantirum bör således inrättas för detta ändamål.

Sammanlagt beräknar jag medelsbehovet under anslaget till 7275 000 kr.

för nästa budgetår.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Inkomstgurantier för konstnärer för budgetåret 1988/89

anvisa ett förslagsanslag av 7275 000 kr.

F 8. Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk: genom bibliotek m. m.

1986/87 Utgift 49 550 000 1987/88 Anslag 51 846 000

1988/89 Förslag 50677 000

Gällande bestämmelser om biblioteksersättning finns I förordningen (1962:652) om Sveriges författarfond (omtryckt 1979:394). Ersättning ut-

går för utlåning genom folkbibliotek och skolbibliotek av litterärt verk i original av svensk eller i Sverige bosatt upphovsman och litterärt verk i

svensk översättning. Ersättning utgår även för böcker som ingår i i folk- och skolbibliotekens referenssamlingar. : | 382

Från detta anslag överförs årligen till Sveriges författarfond medel som = Prop. 1987/88:100 beräknas på grundval av vissa grundbelopp för biblioteksersättningen. = Bil. 10 Innevarande budgetår uppgår grundbeloppen i fråga om originalverk till 48

öre för hemlån och till 192 öre för referensexemplar samt i fråga om översatt verk till 24 öre för hemlån och till 96 öre för referensexemplar. Av fondens medel utbetalas individuell ersättning till författare och översättare (författarpenning och översättarpenning). Författarpenningen utgår för närvarande med 29 öre. för hemlån och 116 öre för referensexemplar. Översättarpenningen utgår med 14,5 öre för hemlån och 58 öre för referensexemplar. För upphovsmän med höga utlåningssiffror gäller vissa begränsningar. Styrelsen för Sveriges författarfond kan bestämma satt ersättning till viss upphovsman skall utgå med högre belopp än det statistiskt beräknade. Denna möjlighet används för att ge för närvarande ca 200 upphovsmän s.k. garanterad författarpenning, vilken för kalenderåret 1988 av styrelsen har fastställts till 62 000 kr. Återstoden av fondens medel, den s.k. fria delen, används efter styrelsens bestämmande till pensioner, understöd, stipendier och andra för författare, översättare m.fl. gemen-

samma ändamål. | Ersättning åt författare och översättåre för utnyttjande av deras verk i form av talböcker och taltidningar fördelas av Sveriges författarförbund enligt regler som förbundet fastställer.

Biblioteksersättningen har för innevarande budgetår beräknats till 49936000 kr. För talboks- och taltidningsersättningen har anvisats

1910000 kr. : |

Mellan regeringen och de upphovsmannaorganisationer som berörs av biblioteksersättningen ingicks den 12 september 1985 en överenskommelse om förhandlingar angående biblioteksersättningens grundbelopp. Enligt: överenskommelsen åtar sig regeringen att som ett led i beredningen av sitt förslag till statsbudget förhandla med organisationerna om storleken av grundbeloppet för hemlån:av originalverk. När avtal träffats skall regeringen lägga fram förslag till riksdagen om anslagsberäkning på grundval av det avtalade grundbeloppet.

Regeringen har den 1 oktober 1987 uppdragit åt chefen för statens förhandlingsnämnd att förhandla med organisationerna om biblioteksersättningens grundbelopp för budgetåret 1988/89.

Styrelsen för Sveriges författarfond

Fondstyrelsen förutser att deh sammanlagda utlåningen vid folk- och'skolbiblioteken kommer att uppgå till 104 miljoner lån under år 1988, vilket innebär en minskning med 1 miljon lån jämfört med den i föregående

anslagsframställning gjorda prognosen för år 1987. I sin beräkning har styrelsen inkluderat lån i folkbibliotekens s.k. uppsökande verksamhet. Lånen i den uppsökande verksamheten har på grundval av föreliggande

statistik över volymer som deponerats på arbetsplatser, förskolor etc.

schablonmässigt uppskattats till 8 miljoner utöver det antal lån som registreras via lånekort. : |

Beståndet av referensböcker i folk- och skolbiblioteken uppskattar sty-

relsen till oförändrat 8,5 miljoner volymer. | 383

Styrelsen beräknar medelsbehovet för biblioteksersättningen till Prop. 1987/88: 100

48710 000 kr. vid oförändrade grundbelopp (—1226 000 kr. ). Bil. 10

Sveriges författarförbund Författarförbundet begär 6440000 kr. (+4530000 kr.) för talboks- och

taltidningsersättning till svenska författare och översättare. Den begärda

höjningen motiveras bl. a. av att talboksframställarna räknar med en myc-

ket kraftig ökning av talbokstramställningen under budgetåret 1988/89.

Föredragandens överväganden

Författarfondens styrelse kommenterar i sin anslagsframställning de se-

naste årens nedgång i folkbibliotekens utlåningsstatistik. Fondstyrelsen

framhåller därvid att den officiella biblioteksstatistiken inte ger en rättvis bild av låneutvecklingen. eftersom lånen i folkbibliotekens växande s.k. uppsökande verksamhet i de flesta fall inte registreras. Däremot förs

fr.o.m. år 1986 statistik över antalet deponerade volymer i sådan verksamhet.

I regeringens beslut den 18 juni 1987 om slutlig medelsöverföring till Sveriges författarfond för budgetåret 1986/87 grundades medelsberäkning-

en bl. a. på ett schablonmässigt antagande, att varje bok som deponeras för utlåning på en arbetsplats eller vårdinstitution lånas åtminstone tre gånger. Fondstyrelsen har tillämpat samma schablon vid sin uppskattning av folk-

bibliotekens utlåning under år 1988. Jag finner detta rimligt och har även i övrigt godtagit fondstyrelsens prognoser rörande utlåning och referens-

bokbestånd vid folk- och skolbiblioteken för nämnda år. I avvaktan på resultatet av pågående förhandlingar om grundbelopp för

nästa budgetår beräknar jag medelsbehovet för biblioteksersättningen med utgångspunkt i gällande grundbelopp. Preliminärt bör 48 710 000 kr. beräknas för ändamålet. Jag avser att återkomma till regeringen i denna fråga när överenskommelse om grundbelopp för budgetåret 1988/89 träffats med

upphovsmännens organisationer.

Från anslaget Talboks- och punktskrifisbiblioteket: Produktionskostnader utbetalas under fem år fr.o.m. den i juli 1985 ett särskilt bidrag för

länsbibliotekens inköp av talböcker. Det är ännu svårt att bedöma vilken

inverkan denna bidragsgivning kommer att få på den samlade talboks-

framställningen i landet under de närmaste ären. Jag utgär från att en

klarare bild av utvecklingen kommer att föreligga om ett år. För talboks-

och taltidningsersättning beräknar jag för budgetåret 1988/89 ett bidrag av

1967 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen .

att till Ersättning åt förfatrare m.fl. för utlåning av deras verk

genom bibliotek m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsan-

slag av 50677 000 kr. 384

F 9. Ersättning till rättighetshavare på musikområdet

Bil.

1986/87 Utgift3000 000 il. 10
1987/88 Anslag3.000 000
1988/89 Förslag3000.000

Från anslaget utgår ekonomisk kompensation till rättighetshavare på musikområdet för verkningarna av privatkopiering av fonogram. Efter

överläggningar med berörda organisationer har medlen för budgetåret

1987/88 fördelats på följande sätt.

Mottagare | : Belopp 1987/88 Svenska tonsättares internationella musikbyrå (STIM) 1200 000 Svenska gruppen av the International Federation of Producers of

Phonograms and Videograms (IFPD 845 000 Nordiska icke-kommersiella fonogramproducenters förening

(NIFF) 55 000 Svenska artisters och musikers intresscorganisation (SAMT) 200 000

3000 000

Föredragandens överväganden Anslagsbeloppet bör under nästa budgetår vara oförändrat.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning till rättighetshavare på musikområdet för bud-

getåret 1988/89 anvisa ett anslag av 3 000 000 kr.

EJ 2 On

25 Riksdagen 1987!88. I saml. Nr 100. Bilaga 10

. . . Bil. 10

F 10. Bidrag till Svenska riksteatern

1986/87 Utgift . 123 450 000 Reservation 3 544 000

1987/88 Anslag 128215 000 1988/89 Förslag . 150961 000

Svenska riksteatern är en riksorganisation för lokala teaterföreningar.

Till Riksteatern är även länsteaterföreningar knutna.

Enligt de av Kungl. Maj:t den 28 juni 1974 utfärdade bestämmelserna angående statsbidraget till Svenska riksteaterns verksamhet skall bidraget

användas för central och regional produktion och distribution av teater som komplettering till regional och lokal teaterverksamhet. Riksteatern

skall vidare förmedla teaterföreställningar och gästspel av andra institutioner och ensembler samt ge allmän information och rådgivning till yrkesmässigt arbetande teatrar och amatörteatrar. Teatern skall samarbeta med

bl. a. Operan och Dramatiska teatern och i övrigt samverka med myndig-

heter och folkbildningsorganisationer och med institutioner inom teatern och andra konstområden.

Svenska riksteatern har under spelåret 1986/87 framfört 2018 föreställningar. Antalet besök var ca 430500. Riksteaterns utbud bestod av 78 turnéer varav den egna produktionen omfattade 31 program av de totalt 71 olika program som framfördes under spelåret.

För närvarande pågår en etappvis upprustning av Södra teaterns lokaler

enligt regeringens senaste beslut den 10 september 1987.

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden Statsbidragsberäkning Statsbidrag 128215 000 +22 746 000 varav (Bidrag till verksamheten

på Södra teatern i Stockholm) 15 124000) (+ 175000) (Bidrag till

teaterverksamheten för

döva och hörselskadade) (3058 400) (+ 92000) (Finsk teaterverksamhet) (1412 000) (+ 42000) (Bidrag till -

dansverksamheten på

Cirkus i Stockholm) (1025 000) (+ 30000)

Riksteatern 1. För den allmänna kostnadsstegringen beräknas ett behov av 6411 000

kr.

tv Riksteatern begär ytterligare 2,3 milj. kr. för ökad dansverksamhet.

3. För ytterligare tre vuxenproduktioner under budgetåret 1988/89 föreslås

15,7 milj. kr.

4. För genomförande av ett s. k. rumsteaterprojekt önskar Riksteatern 6

milj. kr. 386

5. I samband med llyttningen till Botkyrka ökar bl.a. hyreskostnaderna. — Prop. 1987/88:100 En ökning av anslaget med 3 milj. kr. begärs därför. För engångsanslagi = Bil. 10

samband med flyttningen beräknas 2 milj. kr. Vidare föreslås ett an-

slagsförskott om 15 milj. kr. för utrustningsanskaffning i samband med

flyttningen. 6. För Södra teatern föreslås ökat stöd i form av dels ett engångsanslag om

: 823000 kr.. dels 315 000 kr. för ökad gästspelsverksamhet samt medel

för ökade hyreskostnader. =

7. För Finsk teaterverksamhet föreslås en ökning av 2 milj. kr. för en

finskspråkig professionell teaterproduktion producerad av Riksteatern

med inriktning mot Sverige-finska barn och ungdomar. Vidare föreslås

ytterligare 250000 kr. för utökat stöd till den Sverige-finska amaätörtea-

terverksamheten. |

8. För dansverksamhet på Cirkus föreslås ytterligare 1560 000 kr. för att

kunna utöka antalet utländska och inhemska gästspel. |

Statens kulturråd "Kulturrådet anser det viktigt att Riksteatern ges möjlighet att förstärka

produktionen av teater för att kunna förse teaterföreningarna med repertoar för barn och vuxna. : |

Riksteatern främjar amatörteatern bl. a. genom stöd till Amatörteaterns riksförbund. Nu har även Arbetarteaterförbundet ansökt om ekonomiskt stöd från Riksteatern. Kulturrådet föreslår, i samråd med Riksteatern, att 100 000 kr. förs över från Riksteatern till anslaget Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m., anslagsposten Centrala amatörorganisationer. Härigenom kan ansvaret för stöd till'amatörteaterns organisationer föras över till kulturrädet..

Kulturrådet föreslår att Riksteatern undantas från besparing enligt -

huvudförslaget under den kommande treårsperioden. För samma period föreslås att anslaget ökas med 4 milj. kr. samt att ökade kostnader till I följa av Riksteaterns flyttning till Botkyrka täcks.

Föredragandens överväganden I 1986 års budgetproposition (prop. 1985/86:100 bil. 10 s. 400) föreslogs förenklingar av den statliga bidragsgivningen till Riksteatern, Operan och Dramatiska teatern. Den nya bidragsgivningen innebär att teatrarna får statsbidraget utbetalat i sin helhet den 1 juli varje budgetår och att huvudförslaget inte tillämpas. Vidare gäller att regleringen av inkomster — utöver statsbidraget — samt regler om utnyttjande av bidraget för löne- och lokalkostnader har upphört. Utgångspunkten är att den nya bidragskonstruktionen skall ge bättre planeringsförutsättningar. men inte innebära väsentligt förändrade förutsättningar för verksamheten.

Riksdagen förutsatte (KrU 1985/86:18 s. 41, rskr. 192) att regeringen

noga skulle följa utvecklingen då det gäller dels teatrarnas prispolitik. dels

de budgetmässiga konsekvenserna av det nya bidragssystemet. Vidare 387

förutsattes riksdagen bli informerad om effekterna av det nya budgetsyste- — Prop. 1987/88:100 met. | Bil. 10

Det nya budgetsystemet trädde i kraft den I juli 1986. Riksrevisionsverket har under våren 1987 på mitt initiativ under hand studerat det nya

bidragssystemet. Enligt riksrevisionsverket är det ännu för tidigt att göra en värdering av det nya bidragssystemets effekter. Det finns därför anledning för mig att återkomma i denna fråga.

Statens kulturråd har föreslagit att Riksteatern skall ges möjlighet att

förstärka sina insatser för bl.a. barnteater. Jag vill i detta sammanhang

erinra om det förslag till förstärkta resurser för utvecklingsverksamhet inom kulturområdet som jag tidigare har redovisat. Jag utgår ifrån att en

viss ökning av teaterverksamheten för barn och ungdom därigenom skall bli möjlig. | Som jag tidigare har anfört bör stödet till de centrala amatörteaterorganisationerna Amalörteaterns riksförbund och Arbetarteaterförbundet i fort-

sättningen beräknas under anslaget Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m. Vid min beräkning av förevarande anslag har jag beak-

tat detta. Riksteatern kommer under hösten 1988 att flytta till Botkyrka. Jag har

hänsyn till de ökade hyreskostnader som då uppstår.

För att täcka vissa kostnader i samband med utrustningsanskaffning bör

Riksteatern disponera ett engångsbelopp om 15 milj. kr. Beloppet. som bör beräknas under anslaget för nästa budgetår. bör betraktas som ett räntefritt bidrag i förskott och regleras genom årliga avräkningar på anslaget under den följande tioårsperioden med början budgetåret 1989/90.

Verksamheten bör vidare tillföras ett engångsbelopp om 2 milj. kr. för

att täcka vissa kostnader i samband med flyttningen. Av detta belopp har jag beräknat I milj. kr. under förevarande anslag. Vidare räknar jag med

att I milj. kr. bör kunna avsättas inom ramen för de särskilda s.k. lotteri-

medel som disponeras av regeringen.

Riksteatern medverkar i projektet Kultur i skolan och har sedan några år

tillbaka tilldelats särskilda medel för detta ändamål. Jag har tidigare berört

detta projekt vid min anmälan av anslaget Bidrag till driften av grundskolor

m.m.

Jag beräknar att det totala anslaget till Riksteatern för nästa budgetår

uppegår till 150 961 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen |

att till Bidrag till Svenska riksteatern för budgetåret 1988/89 anvi-

sa ett reservationsanslag av 150961 000 kr.

F 11. Bidrag till Operan Prop. 1987/88: 100

il. 1986/87 Utgift 150 630 000 Reservation 1000 000 Bil. 10 1987/88 Anslag 154 007 000 1988/89 Förslag 163 511 000

Operan bedriver sin verksamhet i aktiebolagsform. För verksamheten vid teatern gäller de av regeringen den 30 juni 1977 utfärdade bestämmelserna om statsbidraget till Operan (KRFS 1977:23).

Under spelåret 1986/87 guv Operan 287 föreställningar och konserter i Operahuset, på Drouningholmsteatern och på andra scener varav 14 före-

ställningar under turnéer. Dessutom har ett antal specialevenemang getts. Antalet premiärer eller andra nyuppsättningar uppgick till 8. Genomsnitt-

ligt har 867 av platserna varit belagda. Antalet besök vid Operans före-

ställningar och turnéer uppgick sammanlagt till ca 237 000.

För närvarande pågår en etappvis upprustning av Operans lokaler enligt

regeringens senaste beslut den 7 juni 1984.

Operan Operan begär en ökning av anslaget med totalt 24 249 000 kr. med hänvisning till främst ökade lönekostnader och lokalkostnader.

Statens kulturråd Kulturrådet anser det angeläget att Operan undantas från ytterligare besparingar.

Föredragandens överväganden |

Under anslaget Bidrag till Svenska riksteatern har jag redovisat förutsätt-

ningarna för anslagsberäkningen för Riksteatern för budgetåret 1988/89. Vad jag där har anfört om möjligheterna att bedöma effekterna av den nya statsbidragsberäkningen gäller även för Operan.

Jag har beräknat att anslaget till Operan för nästa budgetår bör uppgå till 163 511 000 kr.

Hemställan Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Operan för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva-

tionsanslag av 163 511 000 kr.

F 12. Täckning av vissa kostnader vid Operan och Svenska Prop. 1987/88: 100 rikskonserter Bil. 10

1986/87 Utgift 5657 000! 1987/88 Anslag 10007 1988/89 Förslag 1000

1 I Tidigare anslagsbeteckning Täckning av vissa kostnader vid Operan > Tidigare anslagsbeteckning Täckning av vissa kostnader vid Operan, Rikskonserter och regionmusiken

Ur detta anstag får medel utgå för kompensation för Operans skattskyldighet m. m.

Föredragandens överväganden

Statsbidraget till Svenska rikskonserter anvisas under ett reservationsan-

slag som inte kan överskridas. Förslag om ytterligare resurser till följd av |

statliga löneavtal och förändrade sociala avgifter under löpande budgetår skulle därigenom behöva föreläggas riksdagen. Med hänsyn till frågans rutinmässiga karaktär finner jag det mindre lämpligt. Jag förordar därför

att ändamålet med förevarande anslag vidgas så att det kan utnyttjas även för här aktualiserade behov. Därigenom kan regeringen också medge Svenska rikskonserter de överskridanden som erfordras.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föresiär riksdagen

att till Täckning av vissa kostnader vid Operan och Svenska

rikskonserter för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av

1000 kr. 3

F 13. Bidrag till Dramatiska teatern

1986/87 Utgift 92.565 000 Reservation -

1987/88 Anslag 86675 000

1988/89 Förslag 89.605 000

Dramatiska teatern bedriver sin verksamhet i aktiebolagsform. För

verksamheten vid teatern gäller de av regeringen den 30 juni 1977 utfärda-

de bestämmelserna om statsbidrag till Dramatiska teatern (KRFS 1977:22). | Ne : Dramatiska teatern hade under spelåret 1986/87 20 premiärer och gav

sammanlagt 1019 föreställningar, inkl. föreställningar på andra än teaterns egna scener. Det sammanlagda antalet besök uppgick till ca 266000. Beläggningen beräknas till ca 9392 vid stora scenen och till i genomsnitt ca 88 7: vid teaterns övriga fasta scener.

För närvarande pågår en etappvis upprustning av Dramatiska teaterns lokaler enligt regeringens beslut. 390

Dramatiska teatern Prop. 1987/88: 100

I. För att kunna behålla ett oförändrat realt värde behöver Dramaten Bil. 10

ytterligare 9 126 000 kr. 2. För teknisk upprustning beräknar Dramaten en ökning med 3,5 milj. kr.

Statens kulturråd Kulturrådet anser att Dramaten bör undantas från fortsatta besparingar bl.a. med hänsyn till att teatern till bristningsgränsen utnyttjär alla sina resurser för att genomföra sitt uppdrag. Vidare tillstyrker rädet ett engångsbidrag för teknisk upprustning.

Föredragandens överväganden Under anslaget Bidrag till Svenska riksteatern har jag redovisat förutsättningarna för anslagsberäkningen för Riksteatern för budgetåret 1988/89. Vad jag där har anfört om möjligheterna att bedöma effekterna av den nya ' statsbidragsberäkningen gäller även för Dramatiska teatern.

Jag har beräknat att anslaget till Dramatiska teatern för nästa budgetår

bör uppgå till 89605 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Dramatiska teatern för budgetåret 1988/89 anvi-

sa ett reservationsanslag av 89605 000 kr.

F 14. Bidrag till Svenska rikskonserter

1987/88 Anslag 21748 000

1988/89 Förslag 48 701 000

Riksdagen har med anledning av propositionen 1984/85:1 (KrU 7, rskr.

53) beslutat om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter fr.o.m. den I januari 1988. Vidare har riksdagen med anledning av prop.

1985/86:114 (KrU 22, rskr. 330) beslutat att en ny institution på central nivå benämnd Svenska rikskonserter skall inrättas fr.o.m. den 1 januari 1988.

Svenska rikskonserter är en statlig stiftelse, vars stadgar fastställts av regeringen den 26 november 1987. . .

Till Svenska rikskonserters huvuduppgifter hör musikpolitiskt, konstnärligt och musikpedagogiskt utvecklingsarbete, service till landsting, kommuner, musikinstitutioner, artister m. m., internationell kontaktverksamhet, internationella och nationella produktioner. Vidare skall Svenska

rikskonserter bl.a. genom Stockholms blåsarmusik svara för musikpro-. duktion i Stockholms län och därvid bl.a. ge musik inom försvarsmakten

och i statsceremoniella sammanhang. . | 391

Centrala musikkommittén (Cemus, U 1984:01) har i uppdrag att medver- = Prop. 1987/88: 100

ka i genomförandet av omorganisationen och förbereda den nya verksam- = Bil. 10 heten.

Cemus 1. Enligt Cemus bör inte någon besparing tas ut från Svenska rikskonser-

ter främst med hänsyn till att stiftelsen startar sin verksamhet först under är 1988.

[Ne En helårskostnad bör beräknas under detta anslag liksom från försva-

rets huvudtitel. [ . Särskilda förvaltningsuppgifter föreslås kunna överlåtas på Svenska

rikskonserter. 4. Cemus föreslår att ytterligare I milj. kr. beräknas för ökade produk-

tionsmedel. I en särskild skrivelse föreslår Cemus att statsbidraget till Stiftelsen Elektro-akustisk Musik i Sverige (EMS) tas upp som en särskild anslagspost under anslaget till Svenska rikskonserter.

Föredragandens överväganden

Riksdagen fattade våren 1987 beslut (prop. 1986/87:100 bil. 10, KrU 14, rskr. 208) om att anslaget till Svenska rikskonserter under utbildningsde-

partementets huvudtitel skulle uppgå till 21748000 kr. Dessutom skulle 2244 000 kr. tillföras från försvarsdepartementets huvudtitel. Svenska

rikskonserter har börjat sin verksamhet den 1 januari 1988, varför de beräknade statsbidragen för innevarande budgetår endast avser ett halvt

budgetår.

För budgetåret 1988/89 har jag beräknat att anslaget bör uppgå till

48701 000 kr. Vid min beräkning av anslaget har jag inte kunnat ta hänsyn

till kostnadsökningar till följd av 1988 års statliga löneavtal samt kostnaderna för förändrade sociala avgifter år 1988. Jag räknar med att kompensation för detta får ges i form av överskridande i enlighet med de förslag

som jag har redovisat under anslaget Täckning av vissa kostnader vid

Operan och Svenska rikskonserter.

Svenska rikskonserter bör vidare tillföras 4892 000 kr. från försvarsde-

partementets huvudtitel. Jag har i denna fråga samrått med försvarsministern. Vid mina anslagsberäkningar har jag beaktat helårseffekten av att kostnaderna för centrala notbiblioteket beräknas under anslaget till statens musiksamlingar. Vidare har jag beräknat att 707000 kr. tillförs Svenska

rikskonserter från anslaget Stöd till fonogram och musikalier, anslagsposten I, för att anslaget skall täcka helårskostnaden för Svenska rikskonserters fonogramproduktion. Jag hänvisar i denna fråga även till vad jag

senare kommer att anföra under anslaget Stöd till fonogram och musikali-

er. Det statliga bidraget till stiftelsen Elektro-akustisk Musik i Sverige

(EMS) utgår för närvarande från anslaget Vissa bidrag till teater-, dansoch musikverksamhet. Jag finner det angeläget att EMS verksamhet kan 392

vila på en stabilare ekonomisk grund än som är möjlig att åstadkomma inom ramen för nuvarande bidragsform. Stödet till EMS bör därför i = Bil. 10 fortsättningen anvisas över förevarande anslag och omräknas enligt samma principer som gäller för medelsanvisningen till Svenska rikskonserter. Jag finner dock ingen anledning att förorda en organisatorisk sammankoppling av de båda stiftelserna. Det kan tvärtom ligga vissa fördelar i att EMS ställning som självständig stiftelse upprätthålls. En ökad samverkan mellan EMS och Svenska rikskonserter bör likväl vara till fördel för bägge parter.

Trots årliga täckningsbidrag från regeringens dispositionsmedel och en väsentlig uppräkning av verksamhetsbidraget fr. 0. m. innevarande budgetår redovisar EMS i särskild skrivelse till regeringen ett ackumulerat driftunderskott avseende budgetåren 1984/85—1986/87 och ett beräknat underskott för innevarande budgetår om sammanlagt 500000 kr. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag till täckning av en mindre del av detta belopp ur innevarande budgetårs dispositionsmedel. För att få EMS ekonomi i balans inför anslagsomläggningen har jag därutöver beräknat cn : engångsanvisning av 350000 kr. under detta anslag. I syfte att motverka framtida underskott bör det årliga bidraget till EMS höjas till en nivå som är bättre anpassad till verksamhetens faktiska kostnader. För nästa budgetår beräknar jag därför, utöver nämnda engångsbelopp, en höjning av bidråget med 409 000 kr., varav 209000 kr. utgör kompensation för prisoch löneökningar. Det sammanlagda statsbidraget för nästa budgetår kommer därmed att uppgå till 3 147 000 kr., varav 350000 kr. anvisas som engångsbelopp. |

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen :

att till Bidrag till Svenska rikskonserter för budgetåret 1988/89

anvisa ett reservationsanslag av 48 701 000 kr.

F 15. Bidrag till regional musikverksamhet

1987/88 Anslag 61500 000 1988/89 Förslag 167 250 000

Riksdagen har med anledning av prop. 1984/85:1 (KrU 7, rskr. 53)

beslutat om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter fr. o. m. den 1 januari 1988. Riksdagen har därefter med anledning av prop. 1985/86:114 (KrU 22. rskr. 330) godkänt statens ekonomiska förpliktelser i överenskommelsen mellan statens förhandlingsnämnd och Landstingsförbundet om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverksamheten.

Regeringen har vidare för sin del genom beslut den 23 oktober 1986 godkänt överenskommelsen mellan staten och Landstingsförbundet och de avtal som statens förhandlingsnämnd träffat med samtliga landstingskom- : 393

muner, utom Stockholms, samt med Gotlands kommun om ändrat huvud-

"mannaskap för den regionala musikverksamheten. Bil. 10

Det statliga bidraget till den regionala musikverksamheten skall fastställas genom årliga förhandlingar mellan statens förhandlingsnämnd och

Landstingsförbundet. | .

Det statliga bidraget inkl. ersättning för tjänstemusik och högvaktsmusik för försvarsmakten för år 1988 och är 1989 har fastställts den 20 oktober 1987.

Föredragandens överväganden Statligt bidrag för regional musikverksamhet bör ges i enlighet med den överenskommelse som träffats mellan företrädare för staten och landsting-

en. Bidragsbeloppet för kalenderåren 1988 och 1989 har fastställts den 20

oktober 1987 efter förhandlingar mellan statens förhandlingsnämnd och

Landstingsförbundet. Regeringen har för sin del genom beslut den 26

november 1987 godkänt förhandlingsresultatet som innebär att det statliga

bidraget för år 1988 beräknas till 164 milj. kr. och för år 1989 till 170,5 milj.

kr. Vidare innebär förhandlingarna att den statliga ersättningen för

försvarsmusiken för kalenderåret 1988 skall uppgå till 11 milj. kr. och för kalenderåret 1989 till 11.5 milj. kr. Med hänvisning till resultatet från dessa

förhandlingar har jag beräknat det statliga bidraget för budgetåret 1988/89 under förevarande huvudtitel till 167 250 000 kr. Vidare kommer den regionala musikverksamheten att tillföras medel från försvarsdepartementets huvudtitel. De har för budgetåret 1988/89 beräknats till 11 250000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till regional musikverksamhet för budgetåret 1988/89

anvisa ett förslagsanslag av 167 250 000 kr. :

F 16. Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och

musikinstitutioner

1986/87 Utgift 241 523 144 1987/88 Anslag 240 470 000 1988/89 Förslag 262 270 000

Enligt förordningen (1974:451) om statsbidrag till teater-, dans- och musikinstitutioner samt regionala skådebanor får institution, som bedriver yrkesmässig teater-, dans- eller musikverksamhet och som uppbär bidrag

från kommun eller landstingskommun, statsbidrag till kostnader för verksamheten, om regeringen förklarat institutionen berättigad till sådant.

Statsbidraget utgår i form av grundbidrag och för teater-, dans- och

musikinstitutioner även i form av tilläggsbidrag. Underlaget för beräk- 394

- fastställs för institutionen eller den regionala skådebanan. Enligt beslut av — Bil. 10

regeringen är för närvarande 24 teater- och dansinstitutioner, 10 musikinstitutioner och 7 regionala skådebanor berättigade till bidrag. Grundbeloppet för teater- och dansinstitutioner är innevarande budgetår 167 200 kr. och för musikinstitutioner 205 000 kr.. varav 12305 kr. resp. 15084 kr. avser kostnader för lönekostnadspålägg. För institutioner där lönekostnadspålägg ej skall beräknas är grundbeloppet 154900 kr. resp. 189900 kr.

"För regionala skådebanor är grundbeloppet preliminärt 154900 kr. Rege-

ringen har bemyndigat statens kulturråd att besluta om fördelningen av grundbeloppen på de enskilda statsbidragsberättigade institutionerna och

skådebanorna. Fördelningen skall redovisas för påföljande års riksmöte. Bidragsunderlaget för varje institution motsvaras i första hand av de

tilldelade grundbeloppen.

Statsbidrag utgår med 55 94 av bidragsunderlaget. Till nyinrättade institutioher kan efter regeringens prövning statsbidrag utgå med 6096 av bidragsunderlaget under högst tre år.

Teater-, dans- eller musikinstitution med regional verksamhet av väsentlig omfattning kan efter prövning av statens kulturråd få tilläggsbidrag

inom ramen för tillgängliga medel.

För regional teaterverksamhet främst för barn och ungdom utgår under

förevarande anslag bidrag till Hallands, Skaraborgs och Jämtlands län.

Under anslaget utgår vidare bidrag till nothyra och bidrag till tonsättare

m.m.

Statens kulturråd

Statens kulturråd föreslår följande fördelning av statsbidraget till regionala |

och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner samt till regionala skåde-

banor budgetåret 1988/89.

Institution Beslutad för- Föreslagen

delning av an- ökning av an-

talet grundbe- talet grund- Bil. 10

lopp 1987/88 belopp 1988/89

Teater- och dansinstitutioner

Blekingetceatern30
Borås stadsteater51
Folkteatern i Gävle35

Folkteatern i Göteborg

Göteborgs stadsteater191
Stora teatern, Göteborg280
Helsingborgs stadsteater68
Stiftelsen Kronobergsteatern34
Länsteatern i Dalarna28
Länsteatern i Jönköping28
Malmö stadsteater3N2
Musikteatern i Värmland27

Norrbottenstealern

Norrlandsoperan36
Regionteatern i Säffle20
Stockholms stadsteater280,
Upsala stadsteater80
Stiftelsen Västerbottens talteater35
Västernorrlands regionteater47
Västmanlands länsteater35

Alvsborgs läns barn- och ungdomsteater 12

Örebro länsteater38,5
Östergötlands länsteater154
Ej fördelade grundbelopp10 1993,5 +64!

Musikinstitutioner

Stiftelsen Gävleborgs symfoniorkester57
Göteborgs teater- och konsert AB105
Stiftelsen Malmö symfoniorkester85
Helsingborgs konsertförening56
Norrköpings orkesterförening75
Oskarshamnsensemblen18
Stockholms konserthusstiftelse170
Upplands musikstiftelse13
Västerås musiksällskap19
Örebro orkesterstitftelse29

Tonsättare

629 +10

Regionala skådebanor Stiftelsen Skådebanan i Göteborg AN Skådebanan i Norrbottens län Stiftelsen Skådebanan i Stockholms län a SR Skådebanan i Södra regionen, Malmö Skädebanan i Uppsala län EA Skädebanan i Östergötland. Linköping Skådebanan i Östergötland, Norrköping RR

62 + 3

! Varav tre grundbelopp avser anställning av koreografer och fem avser anställning av dramatiker

1. För pris- och löneomräkning föreslår kulturrådet en ökning med

7214 000 kr. [AS För budgetåret 1988/89 töreslås ytterligare 64 grundbelopp för teateroch dansinstitutioner. Av de begärda grundbeloppen föreslås 27 för de 396

små institutionerna. 5 till Västernorrlands regionteater för ensemblen i — Prop. 1987/88:100

Sundsvall, 5 för Norrlandsoperan, 15 för en ny regionteater i Skara- = Bil. 10 borgs län, 4 för en utbyggnad av Älvsborgs barn- och ungdomsteater, 3 i

för koreografer och 5 för dramatiker. (+4748 000 kr.) ' Skaraborgs läns landsting har beslutat inrätta en länsteater den I juli

1988. Landstinget anhäller i en särskild skrivelse om att tilldelas 35

grundbelopp varvid 20 grundbelopp bör utgå fr. o. m. 1988/89. 4. För regionala skådebanor föreslås ytterligare tre grundbelopp (+234 000

kr.). 'n . För musikinstitutioner föreslås ytterligare 10 grundbelopp samt en för-

stärkning av medel för ny svensk musik m. m. vilket benämns repertoarutveckling. Vidare beräknas en förstärkning av medel för orkestrar-

nas turnéverksamhet. (+1956 000 kr.)

6. Jönköpings kommun har ansökt om 13,5 grundbelopp för Jönköpings

orkester- och kammarmusikförening.

Föredragandens överväganden

Riksdagen fattade är 1986 på mitt förslag beslut om en treårig utvecklings-

plan fr. o. m. budgetåret 1986/87 som syftar till att bygga ut statsbidraget

till de mindre, regionala teatrarna. Denna utvecklingsplan bör nu fullföljas.

För att ge kulturrådet möjlighet att öka antalet grundbelopp för vissa små regionala teater- och dansinstitutioner har jag beräknat ytterligare 25

grundbelopp för sådana institutioner.

Skaraborgs läns landsting har beslutat att inrätta en länsteater i Skaraborgs län fr. o. m. den I juli 1988. Jag anser att staten bör medverka till att

en sådan länsteater kommer till stånd. För detta ändamål har jag beräknat

15 nya grundbelopp. Som en följd härav bör de medel, som för närvarande

ges I särskild ordning tll teaterverksamheten i Skaraborgs län, upphöra.

Dansens ställning i landet behöver förstärkas. Jag erinrar om mitt förslag under anslaget Bidrag till konstnärer. Det är angeläget att också möjligheterna till arbetstillfällen utvecklas. Jag förordar därför att två s.k. koreografgrundbelopp beräknas under anslaget. Dessa grundbelopp som bör fördelas av statens kulturråd bör utnyttjas för tidsbegränsade engagemang

av koreografer.

För regional 1eaterverksamhet har jag vidare beräknat 244000 kr. för Hallands län och 246 000 kr. för Jämtlands län. Dessa län tillhör de län som

inte har någon egen länsteater.

grundbelopp för regionala skådebanor eller musikinstitutioner.

Vid min beräkning av grundbeloppet för teater- och dansinstitutioner har jag utgålt från ett preliminärt beräknat grundbelopp av 167 200 kr. i de fall

där lönekostnadspålägg skall beräknas. För de institutioner där lönckostnadspålägg inte skall beräknas och för regionala skådebanor är grutidbe-

loppet preliminärt beräknat till 154900 kr.

För musikinstitutioner där lönekostnadspålägg skall beräknas har jag preliminärt beräknat grundbeloppet till 194500 kr. och för sådana institu-

tioner där sådant pålägg inte skall beräknas har jag preliminärt beräknat 397

nader för de regionala och lokala musikinstitutionerna | Bil. 10

Den regionala teaterverksamheten i vissa län övervägs för närvarande av resp. regional huvudman. Stockholms läns landstings huvudmannaskap för Stockholms läns- och skärgårdsteater har redan upphört. Som en följd

härav har regeringen beslutat att denna teater inte är berättigad till bidrag.

Detta berör fördelningen av medel redan under innevarande budgetår.

Blekinge läns landsting här enligt vad jag har erfarit fattat beslut om att

fr.o.m. nästa budgetår avveckla sin länsteater.

Antalet grundbelopp under anslaget är dimensionerat med beaktande av

behovet att tillgodose en teaterförsörjning i de län som för närvarande har

en regional teater. Jag utgår ifrån att den fortsatta beredningen av' dessa frågor kommer att klargöra vilka omdispositioner som kan bli aktuella och hur teaterbehovet skall tillgodoses.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föres:år riksdagen

att till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikin-

stitutioner för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av

262 270 000 kr.

F 17. Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper

1986/87 Utgift 33671 639 "> Reservation 3360

1987/88 Anslag 35675 000 | |

1988/89 Förslag 37675 000

Enligt förordningen (1974:452) om statsbidrag till teater-. dans- och

musikverksamhet i mindre ensembler och fria grupper utgår efter beslut av

statens kulturråd bidrag till ensemble eller grupp som bedriver sin verksamhet i yrkesmässiga former eller under liknande förhållanden.

Statens kulturråd 1. Kompensation för pris- och löneomräkning för fria teater- och dans-

grupper 823 000 kr. 2. För de fria teater- och dansgrupperna föreslås en ökning med 3 177 000

kr.

3. När det gäller de fria musikgrupperna föreslår kulturrådet att 8 240 000

kr. förs över till ett nytt anslag benämnt Bidrag till fria musikgrupper

och arrangerande musikverksamhet. För detta nya anslag, som även

föreslås inrymma statsbidraget till arrangerande musikföreningar, be-

räknas en kompensation för prisutvecklingen med 363000 kr. samt en

realökning med I milj. kr. |

4. Kulturrådet framhåller att det på dansens område råder en betydande

undersysselsättning för dansare och koreografer. Rädet fördelar för

närvarande ett särskilt bidrag från rådets dispositionspost under ansla- 398

get Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m. för organisa- — Prop. 1987/88:100

tion av daglig avgiftsfri träning för frilansdansare. Kulturrådet begär att — Bil. 10

bidraget överförs till en särskild anslagspost fr. o. m. budgetåret 1988/89

samt att bidraget ökas till 400 000 kr.

Föredragandens överväganden 1 1986 års budgetproposition (prop. 1985/86:100 bil. 10 s. 412) uttalade jag att stödet till de fria teater- och dansgrupperna vid treårsperiodens slut skulle ha uppnått en nivå som kan bli bestående en tid framöver. Budgetåret 1986/87 uppgick anslagsökningen till 5 milj. kr. Budgetåret 1987/88 tillfördes anslaget ytterligare 2 milj. kr. Den tredje och sista fasen i denna utveckling bör nu genomföras. Anslaget bör för nästa budgetår öka med 2. milj. kr.

Jag vill i detta sammanhang erinra om mina förslag under anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m. m. Jag räknar med att den betydande ökning av medlen till kulturrådets disposition som jag där förordar bl. a. skall komma teaterverksamheten till del med särskild inriktning mot barn- och ungdomsteater.

Anslaget bör för nästa budgetår totalt uppgå till 37 675 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper för budget-

året 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 37675 000 kr.

F 18. Bidrag till Musikaliska akademien

1986/87 Utgift1870 000!
1987/88 Anslag1 646 000
1988/89 Förslag2017 000

! Inkl.utgift om 275593 kr.under anslaget Stöd till fonogramverksamhet m. m., anslagsposten 3.

Musikaliska akademien skall enligt sina av regeringen den 17 juni 1982 fastställda stadgar främja tonkonsten och vårda musiklivet. Akademien skall även följa utvecklingen inom det svenska och internationella musiklivet, ta initiativ som främjar den svenska musikkulturen och inom musikens områden stödja konstnärligt utvecklingsarbete m. m.

Musikaliska akademien Akademien begär en uppräkning av anslaget med 514 000 kr. för att kunna upprätthålla sin konferens- och kontaktverksamhet och för ökat internationellt kulturutbyte m. m. 399

Föredragandens överväganden Prop. 1987/88: 100

Bil. 10

Som kompensation för automatiska kostnadsökningar m. m. bör anslaget räknas upp med 371 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Bidrag till Musikaliska akademien för budgetåret 1988/89 anvisa ett anslag av 2017 000 kr.

F 19. Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet

1986/87 Utgift11021 000Reservation -
1987/88 Anslag11 348 000
1988/89 Förslag9329 0001987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden

I. Stiftelsen Riksskådebanan för verksamheten 1281060 + 38000 ta . Stiftelsen Drottningholms teatermuseum för föreställningsverksamheten 3351 000 + 101000 3. Stiftelsen Elektro-akustisk Musik i Sverige (EMS) för verksamheten 2388 000 —2 388 000 4. Stiftelsen Internationella Vadstena-akademicn för kurs- och föreställningsverksamheten 451000 + 114000 5. Arrangerande musikföreningar 3877 000 + 116.000

11 348 000 —2019 000

Statens kulturråd

1-4. Kompensation för pris- och löneutveckling har beräknats till 3 Zz.

"2. Stiftelsen Drottningholms teatermuseum. Kulturrådet föreslår en ök-

ning av bidraget med 500 000 kr. för att bibehålla föreställningsverksam-

3. Stiftelsen Elektro-akustisk Musik i Sverige (EMS). Centrala musikkom-

mittén (CEMUS. U 1984:01) har föreslagit former för samverkan mellan EMS och stiftelsen Svenska rikskonserter i syfte att bl.a. skapa en stabilare ekonomisk grund för verksamheten inom EMS. Kulturrådet

anser det angeläget att EMS får möjlighet att långsiktigt planera för investeringar i utrustning och föreslår för ändamålet en höjning av bidraget med 300 000 kr. 400

4. Stiftelsen Internationella Vadstena-akademien. Kulturrådet pekar

bl.a. på akademiens lokalproblem och föreslår en realökning av bidra- = Bil. 10 |

get med 100000 kr. SS tin . Kulturrådet föreslår att bidraget till arrangerande musikföreningar förs

samman med bidraget till fria musikgrupper under ett nytt anslag.

benämnt Bidrag till fria musikgrupper och arrangerande musikverksam-

het. Härigenom möjliggörs en avvägning mellan två näraliggande stöd-

former efter aktuella behov. -

Föredragandens överväganden Jag har i det föregående förordat att bidraget till stiftelsen Elektro-akustisk Musik i Sverige (EMS) fr.o.m. nästa budgetår anvisas över anslaget Bidrag till Svenska rikskonserter. Jag beräknar med anledning av detta en minskning av förevarande anslag med 2 388 000 kr.

Stiftelsen Internationella Vadstena-akademien bedriver ett konstnärligt utvecklingsarbete av stor betydelse för hela landets musikliv. Som kulturinstitution på en liten ort bidrar akademien också i hög grad till det lokala och regionala kulturlivets utveckling. Jag finner det angeläget att akademien kan fortsätta att driva verksamheten på samma kvalificerade nivå som: hittills och har därför beräknat en förstärkning av bidraget till akademien med 100 000 kr. utöver prisomräkning.

Jag har i inledningen till kulturavsnittet redovisat behovet av en omläggning av anslagsstrukturen fr. o. m. budgetåret 1989/90. Mot den bakgrunden är jag inte beredd att nu tillstyrka kulturrådets förslag om en sammanslågning av stöden till arrangerande musikföreningar och fria musikgrupper. -

Mina övriga förslag under anslaget framgår av sammanställningen.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet för

budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 9 329000 kr.

26 Riksdagen 1987!88.1 saml. Nr 100. Bilagu 10

Bibliotek Prop. 1987/88: 100

. . Bil. 10

F 20. Bidrag till folkbibliotek

1986/87 Utgift 14 767 345 Reservation 2450 085 1987/88 Anslag 13 584 000

1988/89 Förslag 14 092 000

Från anslaget utgår bidrag till folkbiblioteksverksamhet enligt förord-

ningen (1985:528) om statsbidrag till folkbibliotek.

Ändamålen under anslaget framgår av sammanställningen.

1987/88 Beräknad ändring 1988/89 Föredraganden 1. Lokal biblioteksverksamhet 4222 000 +127 000 2. Inköp av litteratur på invandrar- och

minoritetsspråk |2122 000+ 64000
3. Arbetsplatsbibliotek3183 000+ 45000
4. Verksamhetsutveckling1591 000+ 48000

5. Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet 1538 000 +196 000 [a . Vissa gemensamma ändamål i folkbibliotekens verksamhet 9228 000! + 28000

13584 000? +508 000 1] beloppet har inräknats medel till Tornedalens bibliotek, Kiruna kommun för bokbuss i norra gränsområdet, Sigtunastiftelsens klipparkiv och för biblioteksverksamhet bland svenskar i utlandet. > Kulturrådet får omfördela högst 1 milj. kr. mellan anslagsposterna 1—4.

Statens kulturråd 1-6. Kompensation för prisökningar har beräknats till 3 7 (+408 000 kr.) 1. Anslagsposten Lokal biblioteksverksamhet bör förstärkas med 2 milj.

kr. för att möjliggöra ett snabbare genomförande av utvecklingsstödet

till kommuner med låg biblioteksstandard. 3. Bidraget till arbetsplatsbibliotek bör ökas med 2 milj. kr. för att möjliggöra utvecklings- och förnyelsearbete inom arbetsplatsbiblioteken.

4. För ökade insatser på det inforrationsteknologiska området föreslås en förstärkning av bidraget till verksamhetsutveckling med 500 000 kr.

5. Styrelsen för stiftelsen Svenska barnboksinstitutet begär ett statsbidrag

av 1946000 kr. (+408000 kr.) för verksamheten under budgetåret

1988/89. I syfte att åstadkomma en stabilare ekonomisk grund för insti-

tutets fortsatta verksamhet begär styrelsen vidare att frågan om ett

statligt huvudmannaskap för verksamheten blir föremål för utredning.

Kulturrådet tillstyrker prisomräkning med 3 96. Kulturrådet föreslår slutligen att en ny anslagspost för bidrag till notdistribution via folkbiblioteken förs upp under anslaget (+800 000 kr.). 402

Föredragandens överväganden : Prop. 1987/88: 100 Bil. 10

Mot bakgrund av vad styrelsen för stiftelsen Svenska barnboksinstitutet

har anfört om institutets akuta ekonomiska problem har jag beräknat en förstärkning av bidraget till institutet med 150 000 kr. utöver kompensation för prisutvecklingen. Jag delar vidare styrelsens uppfattning att man bör

söka nya vägar för att säkerställa verksamhetens existens på längre sikt. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag om ett utredningsarbete i denna fråga.

I det här sammanhanget finner jag det också lämpligt att som information anmäla den redovisning av utvecklingen inom bokmarknaden och

folkbiblioteksverksamheten som statens kulturråd lämnat i rapporten Bo-

ken — en översikt (Rapport från statens kulturräd 1987:3). Kulturrådets

material visar att folkbibliotekens samlade resurser vad gäller personal och

bokbestånd har ökat under perioden 1975—1985. Öppethållande och be-

söksfrekvens har likaledes ökat och standardutjämningen mellan kommuner har fortsatt under perioden. Utlåningen har totalt sett hållit en jämn nivå. Dock har under åren 1984 och 1985 en minskning om nära fyra

miljoner lån skett, främst inom kategorin skönlitteratur för vuxna. Kultur-

rådet avser alt kontinuerligt bevaka utvecklingen och återkomma med närmare analyser bl. a. av orsakerna till den vikande bokutlåningen. Jag återkommer till kulturrådets rapport vid min anmälan av anslaget Litteraturstöd.

Mina förslag i övrigt framgår av sammanställningen.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen | att till Bidrag till folkbibliotek för budgetåret 1988/89 anvisa ett

reservationsanslag av 14092 000 kr.

F 21. Bidrag till regional biblioteksverksamhet

1986/87 Utgift 21007 730 1987/88 Anslag 22 477 000 1988/89 Förslag 24233 000

Bidrag till regional biblioteksverksamhet utgår enligt förordningen

(1985:528) om statsbidrag till folkbibliotek.

Underlaget för statsbidrag till kostnader för länsbiblioteken utgör 252

grundbelopp. Grundbeloppets storlek fastställs årligen av regeringen. In-

nevarande budgetår uppgår beloppet preliminärt till 138 100 kr. För verksamheten vid varje länsbibliotek beräknas lägst fem grundbelopp. Statsbidrag utgår med 55 22 av grundbeloppen.

Statsbidraget till lånecentralerna fördelas av statens kulturråd.

1988/89 Dn:

Bil. 10

Föredraganden

1. Länsbibliotek 19 141000 of. 2. Lånecentraler med

depåfunktion vid Malmö,

Stockholms och Umeå|
stadsbibliotek4944000 SS 24085000+ 148000 + 148000
Anslag enligt statsbudgeten22477 000+1756 000

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår enbart kompensation för prisökningar (+674 000 kr.).

Föredragandens överväganden

än sedvanlig kompensation för löne- och prisutvecklingeén.

Jag vill i det här sammanhanget även anmäla att statens kulturråd, som våren 1986 fick regeringens uppdrag att utreda frågan om folkbibliotekens

service till släkt- och hembygdsforskare, nu har redovisat uppdraget med rapporten Mikrofilmade arkivalier i folkbiblioteken (Rapport från statens kulturråd 1987:1). I rapporten framhålls, att hanteringen av mikrofilmade

kyrkoskrivningshandlingar m.m. inom den regionala biblioteksverksam-

heten i dag är säväl kostnads- som arbetskrävande. Förslag läggs därför

fram om att svensk arkivinformation i Ramsele (SVAR) blir lånecentral för folkbibliotekens utläning av arkivalier på mikrokort. Förslaget förutsätter

att kommunerna sluter avtal med riksarkivet om köp av tjänster från

SVAR och att länsbiblioteken successivt upphör med utlåning till kommunbiblioteken av sådant material som finns på mikrokort. Utredningen

bedömer att lån direkt från SVAR innebär en mer rationell hantering än

nuvarande ordning med länsbiblioteken som långivare. Samtidigt frigörs resurser vid länsbiblioteken för andra uppgifter. En utveckling i den riktning som förordas i kulturrådets utredning är angelägen. Enligt vad jag har erfarit kommer överläggningar inom kort att inledas mellan riksarkivet och

Svenska kommunförbundet om ett ökat utnyttjande av SVAR. Jag åter-' kommer under anslaget Riksarkivet och landsarkiven till frågan om inve-

steringsbehov m, m. vid SVAR med anledning av kulturrådets rapport.

Hemställan

Jag hemstiller att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till regional biblioteksverksamhet för budgetåret

1988/89 anvisa eu förslagsanslag av 24233 000 kr.

Bild och form = : | Prop. 1987/88: 100

| o Bil. 10

F 22. Statens konstråd

1986/87 Utgitt2548 621
1987/88 Anslag2622 000
1988/89 Förslag3232 000

Enligt sin instruktion" (1965:746, omtryckt 1976:502) har statens

konstråd till uppgift att genom förvärv av konstnärliga arbeten till'statens byggnader och andra lokaler för statliga myndigheter verka för att konstnärliga värden införlivas med samhällsmiljön.

Rådet skall lämna statliga, kommunala och landstingskommunala myndigheter samt enskilda personer och företag information om förvärv av konstnärliga arbeten, som är av betydelse för samhällsmiljön, samt i övrigt om konsten i samhällsmiljön.

1987/88 Beräknad ändring

1988/89 |

Föredraganden Personal | 7,5 of. Anslag Förvaltningskostnader 2019000 +272 000

(därav lönekostnader)(1609 000)(+284 000)
Lokalkostnader603 000+263 000
Engångsanvisning= 2622000+ 75000 +610 000"

Statens konstråd 1. Ett uttag av besparingen enligt huvudförslaget skulle för rådets del medföra att informationsverksamheten fick vidkännas ytterligare nedskärningar (— 52 000 kr.). Rådet föreslår att besparingskravet eflerges. Om inte detta kan bifallas föreslås att besparingskravet kraftigt reduce-

ras. a

[ES Konstrådet föreslår ökade medel för att kunna utöka en halvtidstjänst som tekniker till en heltidstjänst samt att de medel som innevarande budgetår utgår från rådets förvärsanslag för att bekosta en arvodes-

tjänst som projektsekreterare i fortsättningen skall anvisas under förevarande anslag (+219000 kr.). Därutöver föreslås ökade medel för

styrelsearvoden med 20000 kr. och för informationsinsatser med 170 000 kr., inkl. 75 000 kr. för inköp av en dator. 3. Kostnaderna för befintliga lokaler beräknas öka med 263 000 kr.

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår att konstrådet undantas från besparing enligt huvud- . förslaget. . | | : 405

Föredragandens överväganden Prop. 1987/88: 100

En planenlig minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 har gjorts Bil. 10 enligt det treåriga huvudförslag och de grunder för beräkningen som fastla-

des inför budgetåret 1986/87.

Jag föreslår att anslaget höjs med 255 000 kr. utöver vad som följer av huvudförslaget. I ökningen ingår ett belopp av 153 000 kr. för vissa admini-

strativa uppgifter vid konstrådets kansli som innevarande budgetår bekos-

tas av medlen under rådets förvärsanslag. Vidare ingår en engångsanvis-

ning om 75 000 kr. för inköp av datorutrustning. Jag förutsätter att konstrå-

det — mot bakgrund av att statens konstmuseer är tillsynsmyndighet för

den genom rådet förvärvade konsten — vid utarbetande av ADB-

system för konstregistrering beaktar möjligheterna till samordning med

konstmuseerna.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens konstråd för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslags-

anslag av 3232 000 kr.

F 23. Förvärv av konst för statens byggnader m. m.

1986/87 Utgift 27251031 Reservation 93479

1987/88 Anslag 26 520 000

[988/89 Förslag 26 520 000

Från anslaget bekostas sådana förvärv av konst till statens byggnader och andra lokaler för statliga myndigheter som beslutas av statens konstråd. Förvärven kan avse dels konst som särskilt beställts ji anslutning

till olika byggnader, dels stafflikonst, skulptur, grafik, konsthantverk

m. m. Till dessa ändamål har för budgetåret 1987/88 anvisats 23410 000 kr. Utöver beställningar som är möjliga inom anslagets ram får konstrådet

innevarande budgetår beställa konst intill ett belopp av högst 6.8 milj. kr.

för betalning under följande budgetår. Under budgetåret 1987/88 har av de medel som konstrådet disponerar under anslaget avdelats sammanlagt 539000 kr. för inköp och beställningar hos Föreningen Handarbetets vänner. |

Från anslaget utgår vidare bidrag med sammanlagt 3 110000 kr. för

konstinköp till folkparker, folkets hus, bygdegårdar och nykterhetsorganisationernas samlingslokaler. För budgetåret 1987/88 har bidrag utgått med 1096 000 kr. till Folkparkernas centralorganisation och med 2 014000 kr.

till Samlingslokalorganisationernas samarbetskommitté att fördelas mellan allmänna samlingslokaler inom Folkets husföreningarnas riksorganisation, : Bygdegårdarnas riksförbund och Riksföreningen Våra gårdar. 406

Statens konstråd Prop. 1987/88: 100 Bil. 10

1. Konstrådet föreslår att anslagsposten för konstnärlig utsmyckning av

statliga byggnader bestäms till minst en procent av redovisade bygg-

nadsinvesteringar för budgetåret. .

2. För konstnärlig utsmyckning av befintliga statliga lokaler föreslås en

ökning med 4 milj. kr.

3. Utöver beställningar som blir möjliga inom anslagets ram bör konstrå-

det få beställa konst till ett belopp av 8 milj. kr. för betalning under följande budgetår.

Statens kulturråd

Rådet förutsätter att medel avsätts även nästkommande budgetår under konstrådets del av anslaget för inköp och beställningar hos Föreningen Handarbetets vänner. Medel för konstnärligt utvecklingsarbete bör ingå i beloppet. | Rådet föreslår att medlen till folkparker, folkets hus, byggdegårdar och

nykterhetsorganisationernas samlingslokaler räknas upp med 890 000 kr.,

varav med 93 000 kr. som kompensation för prisutvecklingen.

Föredragandens överväganden Anslaget bör i sin helhet föras upp med 26 520 000 kr.

För statens konstråds förvärv har jag beräknat 23410 000 kr. Beloppet

motsvarar gott och väl en procent av de planerade statliga byggnadsinvesteringarna under nästa budgetår. Min beräkning bygger på att utsmyck-

ningen av lokaler för de affärsdrivande verken — liksom hittills — delvis

skall bekostas av verken själva.

Föreningen Handarbetets vänner bör tillförsäkras stöd genom att ett visst belopp av de medel för konstinköp som statens konstråd disponerar avsätts för inköp och beställningar hos Handarbetets vänner.

Konstrådet bör enligt samma principer som gäller för innevarande budgetår medges att utöver beställningar som blir möjliga inom anslagets ram

beställa konst till ett belopp av högst 6.8 milj. kr. för betalning under följande budgetår.

Bidraget för konstförvärv till samlingslokaler och folkparker beräknar jag till 3 110 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. godkänna vad jag har anfört om beställningar av konst som

föranleder utgifter under senare budgetår än budgetåret 1988/89,

2. till Förvärv av konst för statens byggnader m.m. för budget-

året 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 26 520 000 kr. 407

1986/87 Utgift 1 207000 Bil. 10 1987/88 Anslag 1 243000

1988/89 Förslag .-1330000

Akademien för de fria konsterna har till uppgift att inom Sverige främja utvecklingen av målar-, bildhuggar- och byggnadskonsten och övriga till den bildande konsten hänförliga konstarter samt att yttra sig i frågor som

hör till akademiens verksamhetsområde.

Akademien för de fria konsterna

Akademien finansierar sedan år 1977 två konstnärsateljéer vid Cité Inter-

nationale des Arts i Paris. Hyrorna höjs varje" är och kan innevarande

budgetår endast delvis bekostas av statsbidraget. Av statsbidraget kan vidare endast 52000 kr. avsättas till akademiens bibliotek för bokinköp,

tidskriftsprenumerationer och bokbindning. Med oförändrat bidrag kommer bibliotekets verksamhet inom en femårsperiod att i stort sett inskränkas till öppethållande. För kompensation av pris- och löneökningar före-

slås en uppräkning med 47 000 kr.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör föras upp med 1330 000 kr. Jag har därvid beräknat ett belopp

av 50000 kr. för att förstärka verksamheten.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår rikdagen

att till Bidrag till Akademien för de fria konsterna för budgetåret

1988/89 anvisa ett anslag av 1 330000 kr.

F 25. Vissa bidrag till bild och form

1986/87 Utgift 8279 000 Reservation =

1987/88 Anslag 8527 000 ” 1988/89 Förslag 8 783 000

Från anslaget utgår verksamhetsbidrag till vissa organisationer m. fl. med uppgifter inom konstbildning och konstförmedling, formgivning m. m.

! 408

1987/88 Beräknad ändring

1988/89 Bil. 10

Föredraganden : 1. Konstfrämjandet 5042 000 +151000 2. Sveriges konstföreningars

riksförbund 1391 000 + 42000 3. Grafiska sällskapet 253 000 + 8000 4, Föreningen för nutida

svenskt silver 32 000 + 1000 5. Föreningen Svensk form 1089 000 + 33000 6. Föreningen Handarbetets

vänner 168 000 + 5000 7. Konsthantverkskooperativ 451 000 + 13000 8. Eskilstuna kommun för

Svenskt barnbildarkiv | 101 000 + 3000

8527 000 +256 000 .

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår att varje anslagspost räknas upp med 3 £ som kompensation för automatiska kostnadsökningar, vilket medför en samman-

lagd ökning under anslaget med 256 000 kr. Rådets förslag i övrigt hänför

sig till följande. | 1. Bidraget till Konstfrämjandet föreslås öka med 1 milj. kr. för att stiftel-

sen bl. a. skall kunna återuppta verksamheten med reseamanuenser och

bredda sitt samarbete med andra intressenter inom bildkonstområdet.

LAN . Kulturrådet anför att Sveriges konstföreningars riksförbund (SKR)

bl. a. har anhållit om särskilda medel för att kunna betala utställningser-

sättning till konstnärer som ställer ut i konstföreningarnas regi. Rådet

förordar en höjning av SKR:s verksamhetsbidrag med 425 000 kr. Enligt

rådet bör SKR självt avgöra om utställningsersättningen bör prioriteras

och hur den i så fall bör utformas. 3. Bidraget till Grafiska sällskapet bör förstärkas med 75 000 kr. för att

möjliggöra en utveckling av verksamheten. 4. Bidraget till Föreningen för nutida svenskt silver bör räknas. upp med

17 000 kr.

'n . Bidraget till Föreningen Svensk form bör höjas med sammanlagt 301 000

kr. Ökningen är avsedd dels för lokalföreningarnas behov, främst

Form/Design Center i Malmö, dels som en förstärkning av verksamhe-

ten i Övrigt. |

7. Rådet anser att bidraget till konsthantverkskooperativen bör höjas för

att komma i paritet med vad fria grupper inom andra kultursektorer

erhåller i fråga om kostnadstäckning. För nästa budgetår föreslås en höjning med 236 000 kr. 8. Bidraget till Svenskt barnbildarkiv föreslås höjt med 396 000 kr. för att etablera verksamheten på en långsiktigt fungerande nivå. Kulturrådet föreslår att Skulptörförbundet, vars verksamhet rådet anser

jämförbar med Grafiska sällskapets, tilldelas ett bidrag om 50000 kr.

Föredragandens överväganden Prop. 1987/88: 100

Bil. 10

Med hänvisning till sammanställningen föreslår jag att anslaget förs upp med 8 783 000 kr. Jag vill erinra om vad jag har anfört om finansieringen av verksamheten vid Svenskt barnbildarkiv i Eskilstuna i samband med regeringens förslag i den forskningspolitiska propositionen (prop. 1986/87:80

bil. 6 s. 155—157, KrU 16, rskr. 289).

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa bidrag till bild och form för budgetåret 1988/89 anvisa

ett reservationsanslag av 8783 000 kr.

Arkiv Prop. 1987/88: 100

Bil. 10 F 26. Riksarkivet och landsarkiven

1986/87 Utgift 80 989 249 1987/88 Anslag 79 045 000

1988/89 Förslag 87 335 000

Riksarkivet är central förvaltningsmyndighet för arkivfrågor och chefs-

myndighet för landsarkiven. De sju landsarkiven i Uppsala, Vadstena, Visby, Lund, Göteborg, Härnösand och Östersund är regionala arkivmyndigheter. I arkivmyndigheternas uppgifter ingår att vara arkivdepåer och

att understödja forskning.

Inom Stockholm fullgörs landsarkivfunktionen av Stockholms stadsarkiv och inom Malmö av Malmö stadsarkiv. .

För riksarkivet gäller förordningen (1977:553) med instruktion för riksarkivet och för landsarkiven förordningen (1965:743) med instruktion för landsarkiven.

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden Personal : 224 of. Anslag Utgifter

Förvaltningskostnader38 886 000+3 710 000
(därav lönekostnader) |(36029 000) (+3 600 000)
Lokalkostnader34436 000+4 994000
Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv 1337 000+ 256000
Vissa transportkostnader m. m.323 000+ 16000
Stockholms stadsarkiv2846 000+ 98 000
Svensk arkivinformation i Ramsele984000+ 39000
Engängsanvisning för projektinsatser800 000 79 612 000= 800 000 +8313 000

Inkomster Publikations-, reproduktions- och

konsultverksamheten m. m. 567 000 + 23000 Nettoutgift 79 045 000 +8 290 000

Riksarkivet 1. Riksarkivet föreslår att myndigheten med hänvisning till arkivutred-

ningens (U 1985:07) pågående arbete undantas från besparingar enligt

det modifierade huvudförslag som tillämpas för riksarkivet (+536 000

kr.) samt att en engångsanvisning för särskilda projektinsatser förnyas (+800 000 kr.). to. Riksarkivet hemställer om resurser för personalutbildning inom ADB-

området (4400 000 kr.). 3. Riksarkivet begär 180000 kr. för deltagande i en internationell arkiv-

kongress i Paris. 411

relsearkiv samt utökade resurser ges för inventeringar m. m. av folkrö- Bil. 10

relsearkiven (+188 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Regeringen tillsatte år 1985 en särskild utredare (U 1985:07) med uppgift

att göra en samlad översyn av arkivväsendet. I budgetpropositionen 1987

(prop. 1986/87:100 bil. 10 s. 379) anförde jag att riksarkivets myndighets-

service borde bedrivas med oförändrade anslag till dess att utredningens

samlade bedömning av riksarkivets och landsarkivens resursbehov före-

låg. Utredningen beräknas bli färdig under är 1988. Jag har därför inte

heller för budgetåret 1988/89 beräknat något uttag av medel enligt huvud-

förslaget för riksarkivet.

Sedan budgetåret 1972/73 har medel beräknats under detta anslag för bidrag till depåföreståndarlöner vid folkrörelsearkiv. En utökning av antalet folkrörelsearkiv som erhåller bidrag inleddes budgetåret 1986/87 och

bör fortsätta med en tredje etapp budgetåret 1988/89. Jag har därför beräk-

nat 188000 kr. till riksarkivets nämnd för enskilda arkiv för bidrag till ytterligare två länsdepåer. Därmed. erhäller totalt 14 länsdepåer ett sådant

bidrag.

Jag vill slutligen erinra om regeringens förslag (prop. 1987/88:64 bil. 2, s.

35—36) om särskilda regionälpolitiska insatser 1 delar av Bergslagen och norra Sveriges inland. Enligt förslagen bör 1 milj. kr. anslås såsom en

engångsanvisning till investeringar vid riksarkivets sektion svensk arkivinformation i Ramsele (SVAR). Medlen skall tillgodose delar av de investe-

ringsbehov som riksarkivet pekat på i anslutning till statens kulturråds

utredning om samverkan mellan arkiven och folkbiblioteken i fråga om service till släkt- och hembygdsforskare (Rapport från statens kulturråd 1987:1).

Jag återkommer även under ansläget Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet med förslag. som bl.a. berör verksamheten vid

SVAR. |

Hemställan

Mcd hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Riksarkivet och landsarkiven för budgetåret 1988/89 anvisa

ett förslagsanslag om 87335 000 kr.

F 27. Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv

1986/87 Utgift16282 624
1987/88 Anslag15 809 000
1988/89 Förslag17 602 000

I myndigheten dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv

(DOVA) ingår dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, ortnamnsarkivet i

: Uppsala, dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund, dialtekt-, ortnamns- och

folkminnesarkivet i Göteborg, dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Bil. 10

Umeå, svenskt visarkiv, arkivet för ordbok över, Sveriges medeltida per-' sonnamn samt arkivet för ordbok över Sveriges dialekter. Myndigheten har till uppgift att samla in, bevara och publicera material om svenska, samiska och finska dialekter och folkminnen samt ortnamn och personnamn i riket, avge yttranden i ärenden om fastställande av ortnamn m. m. samt samla in och sammanställa material om svensk vis- och folkmusik

och den svenska jazzens historia.

För myndigheten gäller förordningen (1986:538) med instruktion för dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv.

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden Personal a 53 of. Anslag

Förvaltningskostnader11032 000+1295 000
(därav lönekostnader)(10532 000) (+ 1 362000)
Lokalkostnader3902 000+ 245000
Engångsanvisning875 000 15 809 000+ 253000 +1793 000

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA) 1. DOVA föreslår att DOVA-arkiven i egenskap av humanistiska forskningsinstitutioner undantas från nedskärningar enligt huvudförslaget.

Besparingen för det kommande och sista budgetåret av det treåriga

huvudrförslaget uppgår till 181000 kr. Huvudförslaget innebär att vissa fasta tjänster delvis måste hållas vakanta och att arkivens möjligheter att anställa tillfälliga vetenskapliga medarbetare reduceras. Konsekvenserna blir bl.a. minskad insamlingsverksamhet. lägre publiceringstakt och sämre service ål forskare och allmänhet. . tv DOVA har föreslagit utökning av två halva kanslitjänster till heltid vid arkiven i Göteborg och Umeå (+157 000 kr.), inrättande av en halvtidstjänst som byråassistent vid arkivet för ordbok över Sveriges Medeltida Personnamn (+79 000 kr.), utökning av en halvtidstjänst som arkivarie till heltid vid arkivet i Göteborg (+85000 kr), inrättande av en tjänst

som arkivarie med inriktning på finska (+ 169 000 kr.) samt utökning av

en trefjärdedels tjänst till heltid vid visarkivets jazzavdelning (+43 000 kr). m.m.

'v . Under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamäl har DOVA inne-

varande budgetår en engångsanvisning om 177000 kr. för skydds- och säkerhetskopiering samt inredning och utrustning. DOVA föreslår att

engåängsanvisningen utökas till 200000 kr. för att takten i skyddskopi-

eringen skall kunna öka. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) har under 413

arum Europae (ALE) som är ett stort internationellt forskningsprojekt. Bil. 10

Arbetet bedrivs vid dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala. Projektet

är långsiktigt och HSFR anser att det bör föras över till annan myndig-

het. HSFR har därför samrått med DOVA om ett överförande av

projektet. DOVA och HSFR är överens om att projektet bör föras över

till DOVA. (+216 000 kr.)

Föredragandens överväganden En planenlig minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 har gjorts enligt det treåriga huvudförslag och de grunder för beräkningen som fastlades inför budgetåret 1986/87. Jag har därvid beräknat en medelstilldelning som — utöver sedvanlig pris- och löneomräkning — med 207 000 kr. överstiger vad som följer av huvudförslaget. I enlighet med myndighetens förslag har uttaget av huvudförslaget fördelats mellan förevarande anslag och anslaget Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m.m. !

Jag har därutöver vid min beräkning av medelsbehovet under förevarande anslag beaktat följande.

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA) disponerar ett belopp om 875 000 kr. för namngranskning i samband med fastighetsbeteckningsreformen. Jag har beräknat en utökning av dessa medel med 253 000 kr., inkl. prisomräkning.

Det internationella projektet Atlas Linguarum Europac (ALE) stöds för närvarande av humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR). Då projektet är långsiktigt föreslår jag efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet att medel för projektet beräknas under förevarande anslag. Projektet bör inordnas i DOVA:s verksamhet. För ändamålet beräknar jag 239 000 kr.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Dialekt- och ortnaäamnsarkiven samt svenskt visarkiv för

budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 17602 000 kr.

F 28. Svenskt biografiskt lexikon

1986/87 Utgift2168 862
1987/88 Anslag2113 000
1988/89 Förslag2455 000

Svenskt biografiskt lexikon har till uppgift att fortsätta och slutföra

utgivandet av verket Svenskt biografiskt lexikon.

För myndigheten gäller förordningen (1986:537) med instruktion för

svenskt biografiskt lexikon. 414

1988/89

Bil. 10

Föredraganden

Personal 8 of. Anslag Utgifter

Förvaltningskostnader2182 000+344 000
(därav lönekostnader)(1 810000)(+205 000)
Lokalkostnader164 000 2346 000+ 7000 +351 000

Inkomster Publikationer 233 000 + 9000 Nettoutgift 2113000 +342 000

Svenskt biografiskt lexikon (SBL)

I. Pris- och löneomräkning 284 000 kr. 2. Sedan budgetåret 1986/87 har ett treårigt huvudförslag beräknats för SBL. Konsekvenserna av ett uttag av huvudförslaget innebär ett fort-

satt överförande till redaktionen av vissa utlagda forskningsuppgifter

och en minskning av registreringsarbetet, vilket drabbar utgivningstakten och på sikt hotar en regelbunden utgivning.

3. SBL föreslår att tryckningskostnaderna och inkomsterna av försäljning

läggs upp som en särskild anslagspost och ges karaktären av reserva-

tionsanslag. |

Föredragandens överväganden En planenlig minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 har gjorts

enligt det treåriga huvudförslag och de grunder för beräkningen som fastlades inför budgetåret 1986/87. Jag har därvid beräknat en medelstilldelning

som med 148 000 kr. överstiger vad som följer av huvudförslaget.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1988/89 anvisa

ett förslagsanslag av 2455 000 kr.

F 29. Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och

materiel m. m.

1986/87 Utpift 1520 668 Reservation 4444713 1987/88 Anslag 3 181 000 1988/89 Förslag 3 814 000

Från anslaget betalas kostnader för följande arkiv och ändamål.

Riksarkivet och landsarkiven i samband med datamediekontroll m. m. 415

för undersökning, värd och kontroll av tekniska medier (ADB-band, ljud- = Prop. 1987/88: 100 och videoband, mikrofilm m. m.), för anskaffning av teknisk utrustning. Bil. 10 Riksarkivet för inköp av arkivalier och böcker samt publicering av

källskrifter. Landsarkiven för konservering av arkivalier, bokbindning samt reproduktion av arkivhandlingar.

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA) för arvo-

den för tillfälliga vetenskapliga medarbetare, inlösen av samlingar, resor och expenscr.

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden Riksarkivet

Datamediekontroll m. m.1401 000+ 76 000
Engångsanvisning+500 000
Dialekt- och ortnamnsarkiven samt.
svenskt visarkiv1780 000 3181 000+ 57 000 +633 000

Riksarkivet 1. Riksarkviet begär medel för anskaffning av en basdator (+620 000 kr.). bo Riksarkivet hemställer om en engångsanvisning för anskaffände av

brukskopior av mikrofilmade kyrkoskrivningshandlingar samt för in-

redning och utrustning m. m. (+1050 000 kr.).

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA)

DQOVA föreslår att en del av myndighetens huvudförslag tas ut under detta anslag. :

Föredragandens överväganden Jag har beräknat ett belopp om 500000 kr. såsom en engångsanvisning för

riksarkivets behov av anskaffning av brukskopior av mikrofilmade kyr-

koskrivningshandlingar m. m. Medel för dessa ändamål har tidigare anvisats under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål.

Huvudförslaget har inte tillämpats på anslagsposten Riksarkivet: Datamediekontroll m. m. Vid beräkningen av anslagsposten Dialekt- och ortnamsarkiven samt

svenskt visarkiv (DOVA) har huvudförslaget tillämpats. Den sammanlag-

da besparingen för myndigheten har fördelats mellan förevarande anslag

och förvaltningsanslaget. .

"Innevarande budgetår disponerar DOVA en engångsanvisning unde anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål för skydds- och säkerhetskopiering samt inredning och utrustning. Jag föreslår nu att medel för

dessa ändamäl beräknas under förevarande anslag som cn permanent förstärkning. 416

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen Bil. 10

föreslår riksdagen

att till Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av

3 814000 kr.

F 30. Bidrag till vissa arkiv

1986/87 Utgift2634 000
1987/88 Anslag2713 000
1988/89 Förslag3022 000

Ur anslaget utgår bidrag till Emigrantregistret i Karlstad, Stiftelsen Emigrantinstitutet, Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv, Genealogiska föreningen, Föreningen Värmlandsarkiv. Folkrörelsernas arkivförbund och : Ruotsinsuomalaisten Arkisto (Arkiv för Sverigefinnar och Finlands-

svenskar i Sverige).

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

| Föredraganden

1. Emigrantregistret i Karlstad140 000+ 5000
2. Stiftelsen Emigrantinstitutet415000+ 17000
3. Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv1849 000+174000

4. Genealogiska föreningen/

Sveriges släktforskarförbund33 000+ 1000
5. Föreningen Värmlandsarkiv66000+ 3000
6. Folkrörelsernas arkivförbund67 000+ 3000

7. Ruotsinsuomalaisten Arkisto (Arkiv

för Sverigefinnar och

Finlandssvenskar i Sverige) 143 000 + 6000 8. Tjänstemannarörelsens Arkiv och

Museum - +100 000

2713 000 +309 000

1. Emigrantregistret i Karlstad begär en bidragsökning med 220000 kr. till

360 000 kr. för att kunna anställa en föreståndare på heltid. 2. Stiftelsen Emigrantinstitutet begär en höjning av statsbidraget med

232 000 kr. som förstärkning av institutets driftsbudget.

3. Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv anhåller om utökat statsbidrag med

100 000 kr. för bokinköp samt dessutom 100 000 kr. till folkrörelseforsk-

ning.

4. Sveriges släktforskarförbund (tidigare Genealogiska föreningen) begär ett utökat statsbidrag med 27 000 kr. för hyreskostnader. S. Föreningen Värmlandsarkiv begär oförändrat statsbidrag.

6. Folkrörelsernas arkivförbund anhåller om en ökning av statsbidraget

med 10 94 till 74 000 kr. för sin kursverksamhet. 7. Ruotsinsuomalaisten Arkisto (Arkiv för Sverigefinnar och Finlands- 417

27 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

svenskar i Sverige) begär ett ökat statsbidrag med 81 200 kr. för täckan- — Prop. 1987/88: 100 de av arkivets baskostnader. Bil. 10

Riksarkivet har i yttrande över ansökningarna, med hänvisning till anbefallda besparingskrav, tillstyrkt oförändrade statsbidrag med hänsyn tagen till väntade prisökningar. Riksarkivet finner det dock skäligt att stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv ges ett utökat statsbidrag för bokinköp samt att Sveriges släktforskarförbund ges viss kompensation för hyreshöjningar. Riksarkivet har också yttrat sig med tillstyrkan över en ansökan om statligt verksamhetsbidrag från Baltiska arkivet.

Föredragandens överväganden

I enlighet med riksdagens beslut om anslag till forskning för budgetåret 1988/89 (prop. 1986/87:80 bil. 6 s. 157, KrU 16, rskr. 289) har jag beräknat en ökning utöver prisomräkning av bidraget till stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv med 100 000 kr. för folkrörelseforskning. Tjänstemannarörelsens Arkiv och Muscum bör föras upp som cen ny anslagspost under förevarande anslag. I enlighet med ovan nämnda riksdagsbeslut bör anslagsposten föras upp med 100000 kr.

Frågan om verksamhetsbidrag till enskilda arkiv behandlas av arkivutredningen (U 1985:07). Jag har därför för budgetåret 1988/89 inte beräknat

forskningspropositionen och en viss uppräkning med hänsyn till prisutvecklingen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa arkiv för budgetåret 1988/89 anvisa ctt

anslag av 3022 000 kr.

Prop. 1987/88: 100 Kulturminnesvård

Bil. 10

F 31. Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader

F 32. Kulturminnesvård

Föredragandens överväganden I statsbudgeten för innevarande budgetår finns uppförda anslagen Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader med 51 120000 kr. och Kulturminnesvård med 25 958 000 kr. Riksantikvarieämbetet har föreslagit att medel

för budgetåret 1988/89 anvisas under dessa anslag. I budgetpropositionen 1987 (prop. 1986/87: 100 bil. 10s. 386) anmälde jag

det översynsarbete om kulturminnesvården som bedrivits inom regeringskansliet sedan år 1985. BL. a. har en arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet presenterat betänkandet (Ds U- 1987:9) Kulturminneslag —

sammanförd och bearbetad lagstiftning om kulturminnen. Förslaget har

remissbehandlats.

Beredningen av förslagen rörande kulturminnesvården är ännu inte avslutad. Jag avser att föreslå regeringen att för riksdagen vid 1987/88 års

riksmöte lägga fram en särskild proposition om kulturmiljövård. I avvak-

tan på att beredningen slutförs föreslår jag att anslagen förs upp med

preliminärt beräknade belopp.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att, i avvaktan på en särskild proposition I ämnet,

I. till Riksantikvarteämbetet:Förvaltningskostnader för budget-

året 1988/89 beräkna ett förslagsanslag av 51 120000 kr.,

2. till Kulturminnesvård för budgetåret 1988/89 beräkna ett reser-

vationsanslag av 25958 000 kr.

F 33. Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet

1986/87 Utgift-
1987/88 Anslag1000
1988/89 Förslag1000

Under detta anslag tas upp ett formellt belopp av 1000 kr. för sådana

undersökningar och utredningar som föranleds av lagen (1942:350) om fornminnen (omtryckt 1976:442) och som på uppdrag av statlig eller kom-

munal myndighet eller enskild utförs av riksantikvaricämbetet (RAÄ) mot avgift.

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Bil. 10

:Föredraganden -: Personal . 126 of. Plan Kostnader 15 500 000 of. Intäkter 15 500 000 of.

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer (RAÄ)

Riksantikvarieämbetet redovisar vissa synpunkter på-taxan för arkeolo-

gisk uppdragsverksamhet. Det är enligt myndigheten bl.a. oskäligt att

kostnader för RAÄ:s centraladministration skall ingå i de ersättningsbelopp som uppdragsgivarna får utge.

Föredragandens överväganden

En översyn av uppdragsverksamhetens taxa görs inom riksrevisionsverket. För budgetåret 1988/89 räknar jag inte med någon förändring av

underlaget för taxan.

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen

föreslår riksadagen att

"till Riksantikvarieämbetet:Uppdragsverksamhet för budgetåret

1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

Prop. 1987/88: 100

Museer och utställningar

Bil. 10 F 34. Statens historiska museer

1986/87 Utgift 39282 522 1987/88 Anslag 35251 000 1988/89 Förslag 40401 000

Historiska museet, kungl. myntkabinettet, medelhavsmuseet och tekniska institutionen ingår i myndigheten riksantikvarieämbetet och statens historiska museer.

Historiska museet skall fullgöra myndighetens uppgift att bevara och levandegöra minnet av äldre tiders kultur i Sverige, företrädesvis under förhistorisk tid och medeltid. Kungl. myntkabinettet skall belysa penning- . väsendets historia från förhistorisk tid till nutid. Medelhavsmuseet skall belysa de antika kulturerna kring Medelhavet och i Främre Orienten. Tekniska institutionen skall inom myndighetens verksamhetsområde utföra uppdrag som rör analys, konservering och fotografering.

Det åligger de tre museerna särskilt att inom sina resp. samlingsområden vårda, förteckna, vetenskapligt bearbeta och genom nyförvärv berika samlingarna. Museerna skall också hålla ett urval av samlingarna tillgängligt för allmänheten, driva och stödja utställningar och annan pedagogisk verksamhet samt lämna råd och information till regionala och lokala museer.

Historiska museet är ansvarsmuseum för de delar av området kulturhistoria som inte hör till verksamheten vid etnografiska museet eller stiftelsen Nordiska museet. |

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden Personal | 94 > of. Anslag Utgifter

Förvaltningskostnader21264 000+2351 000
(därav lönekostnader)(19 171 000) (+2 260 000)
Lokalkostnader14430 000 35 694 000+2817 000 +5 168 000

Inkomster Uppdragsverksamhet vid

tekniska institutionen 443 000 + 18000 Nettoutgift 35 251 000 +5 150 000

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer

1. Myndigheten har beräknat besparingen enligt huvudförslaget för bud-

getåret 1988/89 till 589000 kr. Detta innebär minskade lönemedel samt

minskade medel för information och yttre verksamhet. Myndigheten

föreslår att anslaget undantas från besparingen. | 421

2. Myndigheten föreslår att löne- och verksamhetsmedlen förstärks med = Prop. 1987/88:100

1346 000 kr. bl.a. för fullgörande av ansvarsmusciuppgifterna, för en = Bil. 10

tjänst vid medelhavsmuscet avseende islams konst och kultur samt för den yttre verksamheten vid kungl. myntkabinettet och medelhavsmuseet.

3. Myndigheten föreslår att kravet på inkomster av uppdragsverksamhet

vid tekniska institutionen tas bort och frigjorda medel anvisas för

bl. a. en tjänst för stenkonservering.

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår att myndigheten undantas från besparingar enligt

huvudförslaget. Vidare förordar kulturrådet medel för en tjänst för isla-

misk konst och kultur vid medelhavsmusect.

Föredragandens överväganden

En planenlig minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 har gjorts enligt det treåriga huvudförslag och de grunder för beräkningen som fastla-

des inför budgetåret 1987/88. Jag har beräknat en medelstilldelning som — utöver sedvanlig pris- och löneomräkning — med 1360 000 kr. överstiger

vad som följer av huvudförslaget. Jag har därvid beräknat en särskild resurs för speciella planerings- och kontaktinsatser inom myndighetens verksamhetsområde samt beaktat behovet av medel för att medelhavsmuseet skall kunna förstärka sina insatser i fråga om islams konst och kultur. För fullgörande av sådana ansvarsuppgifter som angavs i regeringens

proposition (prop. 1986/87:97, KrU 21, rskr. 342) om de centrala museer-

nas uppgifter och ansvar har i innevarande års budget under anslaget

Utvecklingsverksamhet inom museiområdet beräknats en medelsförstärk-

ning för vissa centralmuseer. Som jag angav i propositionen var avsikten att medlen i fortsättningen skulle beräknas under resp. museums anslag.

Jag har beaktat detta vid beräkningen av det totala medelstillskottet.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen beräknar jag anslaget till

40401 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens historiska museer för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 40401 000 kr.

F 35. Statens konstmuseer

1986/87 Utgift 50 581 685

1987/88 Anslag 41 135 000 1988/89 Förslag 51 242 000

För myndigheten gäller förordningen (1976:439) med instruktion för statens konstmuseer. 422

Myndigheten statens konstmuseer omfattar nationalmuseet, moderna = Prop. 1987/88:100 museet och östasiatiska museet samt en förvaltningsenhet. Bil. 10

Statens konstmuseer skall främja konsten, konstintresset och konstvetenskapen. Muscerna skall levandegöra äldre och nutida konstformer och deras samband med samhällets utveckling samt verka för konstnärlig och kulturell förnyelse.

Myndigheten har särskilda ansvarsuppgifter inom konstmuseciområdet.

Nationalmuseet skall fullgöra de uppgifter inom myndigheten som rör

äldre måleri och skulptur, företrädesvis från tiden före år 1900, samt teckning, grafik och konsthantverk från äldre tid till nutid.

Moderna museet skall fullgöra de uppgifter som rör nutida måleri och skulptur samt fotografi. Östasiatiska museet skall belysa de östasiatiska kulturerna från äldre tid till nutid. Förvaltningsenheten skall svara för administrativa ärenden inom myn-

digheten samt fullgöra tekniska serviceuppgifter.

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden Personal - 148,5 of. Anslag Utgifter

Förvaltningskostnader24655 000+ 3796 000
(därav lönekostnader)(23 221000) (+ 2486 000)
Lokalkostnader16 523 000 41 178 000+ 6313 000 +10 109 000

Inkomster Tavelkonservering 43 000 + 2000 Nettoutgift 41135 000 +10 107 000

Statens konstmuseer 1. Den besparing som myndigheten har redovisat enligt huvudförslaget (—

743 000 kr.) inför nästa budgetår, vilket utgör det sista året i en treårspe-

riod, föreslås fördelas med 552000 kr. på förevarande anslag och

191 000 kr. på myndighetens förvärvsmedel under anslaget Statliga mu-

seer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m. m. Myndighe-

ten föreslår att besparingarna effektueras bl.a. genom vakantsättning av två teknikertjänster vid förvaltningsenheten och en halv tjänst vid

moderna museet. Vidare föreslår myndigheten vakantsättning av en

assistenttjänst vid fotografiska museet, en halvering av museets verk-

samhetsanslag samt därmed föranledd omplacering av personal från

fotografiska musect.

2. Myndigheten begär 88 000 kr. för en bibliotekarietjänst vid östasiatiska biblioteket samt 36000 kr. för att täcka myndighetens kostnader för anslutning till Statshälsan. 423

Ståtens kulturråd : Prop. 1987/88: 100

Bil. 10 Kulturrådet anser att konstmuseerna bör undantas från besparingar enligt

huvudförslaget samt tillstyrker medel för bibliotekarietjänsten vid östasiatiska biblioteket.

Föredragandens överväganden

En planenlig minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 har gjorts enligt det treåriga huvudförslag och de grunder för beräkningen som fastla-

des inför budgetåret 1986/87. Jag har beräknat en medelstilldelning som — utöver sedvanlig pris- och löneomräkning — med 2456 000 kr. överstiger

vad som följer av huvudförslaget. Jag har därvid beaktat behovet av en förstärkning av det östasiatiska biblioteket inom östasiatiska museet. Jag

förutsätter att de besparingar som görs inte påverkar verksamheten vid fotografiska museet. För fullgörande av sådana ansvarsupgifter som angavs i regeringens

proposition om de centrala museernas uppgifter och ansvar (prop.

1986/87:97, KrU 21, rskr 342) har i innevarande års budget under anslaget

Utvecklingsverksamhet inom museiområdet beräknats en medelsförstärkning för vissa centralmuseer. Som jag angav i propositionen var avsikten att medlen i fortsättningen skulle beräknas under resp. museums anslag.

Jag har beaktat detta vid beräkningen av det totala medelstillskottet. I budgetpropositionen 1986 (prop. 1985/86:100 bil.8, s. 136-137) aviserade chefen för kommunikationsdepartementet en översyn av tjänstebrevsrättssystemet. Som ett led i avvecklingen av tjänstebrevsrätten har

postverket tillsammans med berörda myndigheter, bl. a. statens konstmu-

seer, på uppdrag av regeringen under budgetåret 1986/87 utfört mätningar

av postmängden. Jag hänvisar i detta sammanhang till vad chefen för

finansdepartementet har anfört vid sin anmälan av avsnittet Särskilda

frågor. Tjänstebrevsrätten kommer därför fr. o. m. den 1 juli 1988 att dras

in för statens konstmuseer. Medel för myndighetens posthantering har i

stället beräknats under anslaget och ingår i det tidigare redovisade medelstillskottet.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen beräknar jag anslaget till

51242 000 kr. |

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens konstmuseer för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag av 51242 000 kr.

F 36. Utställningar av svensk konst i utlandet

Bil. 10

1986/87 Utgift1035 513 Reservation 198 363
1987/88 Anslag1136 000
1988/89 Förslag1171 000

Nämnden för utställningar av svensk konst i utlandet (NUNSKU) har enligt sin instruktion (1986:539) till uppgift att anordna utställningar i

utlandet av nutida svensk konst samt att vara det organ som enligt stadgar-

na för nordiskt biennalråd har att planlägga och genomföra svenskt deltagande i biennalutställningarna i Venedig. Anslaget används av nämnden

för direkta utställnings- och administrationskostnader.

Nämnden för utställningar av svensk konst i utlandet

Nämnden beräknar besparingen enligt huvudförslaget till 19000 kr. Om besparingen tas ut kommer detta att gå ut över den gemensamma budgeten

för Finlands, Norges och Sveriges deltagande i Bicnnalen i Venedig år

1988. Nämnden anhåller om att bli undantagen från huvudförslaget samt föreslår att anslaget därutöver höjs med sammanlagt 150 000 kr. Höjningen hänför sig till behov av ökade medel för bl. a. kommissariearvoden och utställningsersättning.

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår att nämnden undantas från besparing enligt huvudförslaget samt tillstyrker att nämnden även nästa budgetår erhåller en

förstärkning av anslaget med 50000 kr. för bl. a. utställningsersättning.

Föredragandens överväganden En planenlig minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 har gjorts enligt det treåriga huvudförslaget och de grunder för beräkningen som

fastlades inför budgetåret 1987/88. För nästa budgetår har jag beräknat en medelsökning till nämndens verksamhet som med 10 000 kr. överstiger vad som följer av huvudförslaget.

Anslaget bör föras upp med 1171 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utställningar av svensk konst i utlandet för budgetåret

1988/89 anvisa ett reservationsanlag av I 171 000 kr. 425

F 37. Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska Prop. 1987/88: 100 museet Bil. 10

1986/87 Utgift 15927 578

1987/88 Anslag 14 546 000

1988/89 Förslag 15932 000

: För myndigheten gäller förordningen (1980:394) med instruktion för

livrustkammaren., Skoklosters slott och Hallwylska museet.

Livrustkammaren, som är landets äldsta museum, skall belysa kulturhis-

toria med anknytning till den forna arsenalen, de kungliga livrust-, klädoch skattkamrarna och hovstallet.

Skoklosters slott skall belysa den kulturhistoria som har samband med

slottsbyggnaden, dess användning och samlingar. Samlingarna omfattar främst konst. konsthantverk, vapen. möbler och annan inredning samt

bibliotek. Hallwylska museet skall belysa den kulturhistoria som har samband med Hallwylska palatset, dess användning och samlingar. Museets samlingar

omfattar företrädesvis konst, konsthantverk, vapen, möbler och annan

inredning samt bibliotek och arkiv.

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden Personal 46 of. Anslag Utgifter

Förvaltningskostnader7932 000+ 5917 000
(därav lönekostnader)(7 383 000) (+ 690 000)
Lokalkostnader6614 000+ 795 000
Konscrveringsverksamhet135 000 14681 000+ 5000 +1391 000

Inkomster Konserveringsverksamhet 135 000 + 5000 Nettoutgift 14 546 000 +1 386 000

Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet I. Myndigheten har inför nästa budgetår, vilket utgör det sista året i en

treårsperiod, beräknat sin besparing enligt huvudförslaget till 218 000 kr. Myndigheten begär att bli undantagen från besparingar.

2. Medel begärs för överföring av det löneadministrativa arbetet inom

myndigheten till kammarkollegiets redovisningscentral alternativt för en halvtidstjänst för löneadministration (+100 000 kr.).

Statens kulturråd Kulturrådet föreslår att myndigheten undantas från besparingar enligt huvudförslaget. 426

En planenlig minskning av utgifterna för budgetåret -1988/89 har gjorts Bil. 10 enligt det treåriga huvudförslag och de grunder för beräkningen som fastla-. des inför budgetåret 1986/87. Vidare har jag beräknat en medelstilldelning

som — utöver sedvanlig pris- och löneomräkning — med 154000 kr. överstiger vad som följer av huvudförslaget.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

15 932 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet

för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 15 932 000 kr.

F 38. Naturhistoriska riksmuseet

1986/87 Utgift 40426 196 1987/88 Anslag 38 738 000 1988/89 Förslag 43682 000

För myndigheten gäller förordningen (1987:582) med instruktion för naturhistoriska riksmusect.

Naturhistoriska riksmuseets verksamhet avser växt- och 'djurvärlden, universums och jordens uppbyggnad och utveckling samt människans biologi och naturmiljö. Museet är ansvarsmuseum för det naturhistoriska området. Inom muscet finns en avdelning för publik verksamhet och en

forskningsavdelning. Inom forskningsavdelningen finns ett laboratorium för isotopgeologi.

Regeringen har uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera om- och tillbyggnad för naturhistoriska riksmuseet. Etappen omfattar lokaler för publik verksamhet. Regeringen har i beslut den 15 maj 1986 bestämt att för planering av riksmuscets nya basutställningar skall gälla en planeringsram

om totalt 50 milj. kr. i prisläget den I januari 1985. Planeringsramen avser

en tioårig uppbyggnadsperiod. I beslutet uppdrog regeringen även åt byggnadsstyrelsen att projektera och utföra ombyggnad för ett polarmuseum vid riksmuseet som cen första etapp av nämnda om- och tillbyggnad.

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden Personal 113 of. Anslag

Förvaltningskostnader22 820 000+3 217000
(därav lönekostnader)(21 869 000) (+3 183 000)
Lokalkostnader14323 000+1663 000
Laboratoriet för isotopgcologi1595 000 38 738 000+ 64000 427 +4 944 000

Naturhistoriska riksmuseet Prop. 1987/88: 100 1. Resurser för forskning har i likhet med vad som är fallet inom högskolan Bil. 10 undantagits från museets beräkning av besparing enligt huvudförslaget. Besparingsförslaget som redovisats innebär en minskning med 132 000 kr., vilket museet föreslår tas ut genom minskat materielanslag för museiavdelningen. Eftersom museets målsättning är att museet även under den förestående ombyggnadstiden skall kunna bedriva en aktiv utställningsverksamhet för att inte förlora kontakten med publiken föreslår museet att även den publika verksamheten undantas från huvudförslaget. Konsekvensen av en fullt ut genomförd besparing medför att verksamheten med tillfälliga utställningar och vandringsutställningar måste helt inställas. 2. Som förstärkning av samlingarnas vård föreslås att medel tillförs för att möjliggöra för museet att återbesätta tjänster som vakantsatts i samband med uttag av besparing enligt huvudförslaget (+180000 kr.). Forskningsavdelningen bör även tillföras ytterligare medel för resor och anlitande av specialister (+150 000 kr.). 3. Museet som erhållit en ny ledningsorganisation begär att medel tillförs museet för arvode åt den numera heltidstjänstgörande ordföranden samt sekreterarhjälp till denne (-+490 000 kr-.). | 4, För förbättrad bevakning och service föreslår museet att två nya tjänster inrättas samt begär medel för en förbättrad informationsfunktion (+446 000 kr.). in . Musect föreslår vissa överföringar av medel. Till detta anslag bör föras över 350 000 kr. från anslaget Utvecklingsverksamhet inom museiområdet och vidare 169 000 kr. från anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet m.m. för en tjänst som forskningsingenjör. Därutöver bör från detta anslag föras över till anslaget Riksantikvaricämbetet: Förvaltningskostnader 135 000 kr. för en tjänst som assistent (telefonist).

Statens kulturråd Kulturrådet föreslår att. museet undantas från besparingar enligt huvudförslaget.

Föredragandens överväganden En planenlig minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 har gjorts enligt det treåriga huvudförslag och de grunder för beräkningen som fastlades inför budgetåret 1986/87. Vidare har jag beräknat en medetlstilldelning som — utöver sedvanlig pris- och löneomräkning — med 1515 000 kr. överstiger vad som följer av huvudförslaget. I enlighet med myndighetens förslag har huvudförslaget tagits ut på anslaget Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m. m. Naturhistoriska riksmuseet erhöll fr. o. m. den I juli 1987 en ny instruktion. För att förstärka ledningsorganisationen vid myndigheten har styrelsens ordförande fr.o.m. den I oktober 1987 en tjänstgöring vid museet 428

ten bör belasta den ram som har avsatts för planeringen av museets nya = Bil. 10 basutställningar. Jag har beaktat detta vid min beräkning av förevarande anslag och anslaget Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m. m. posten Naturhistoriska riksmuseet, Basutställningar.

För fullgörande av sådana ansvarsuppgifter som angavs i regeringens proposition om de centrala museernas uppgifter och ansvar (prop. 1986/87:97, KrU 21, rskr. 342) har i innevarande års budget under anslaget Utvecklingsverksamhet inom museiområdet beräknats en medelsförbrukning för vissa centrala museer. Som jag angav i propositionen var avsikten att medlen i fortsättningen skulle beräknas under resp. museums anslag. Jag har beaktat detta vid beräkningen av det totala medelstillskottet.

Jag biträder museets förslag om vissa överföringar av medel. Sålunda har jag efter samråd med utbildningsministern beräknat att kostnaderna för en tjänst som forskningsingenjör, som för närvarande belastar anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet, i fortsättningen skall belasta förevarande anslag. Den telefonisttjänst som nu bekostas med medel över detta anslag bör i fortsättningen beräknas under anslaget Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader. Anslaget till riksantikvarieämbetet kommer, som jag tidigare nämnt, dock inte att beräknas slutligt förrän i den särskilda proposition om kulturminnesvård som beräknas läggas fram under våren 1988.

Beträffande frågan om om- och tillbyggnad av riksmuseet vill jag framhålla att det vore önskvärt att projektet kunde komma i gång inom den närmaste treårsperioden. Mot bakgrund av sysselsättningsläget i Stockholm är det dock inte nu möjligt att ta ställning till en igångsättning av projektet inom perioden.

Stiftelsen Svenska omniteatern, som bildades år 1984 med riksmuseet som en av stiftelsebildarna, har redovisat förslag om en s.k. omniteater inkl. planetarieanläggning vid riksmuseet. Jag finner det angeläget att en sådan omniteater kommer till stånd i anslutning till den planerade om- och tillbyggnaden, etapp 2, för riksmusect. Regeringen har därför genom beslut den 17 december 1987 givit riksmuseet vissa riktlinjer för den fortsatta. planeringen.

Hemställan

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer j jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Naturhistoriska riksmuseet för budgetåret 1988/89 anvisa

ett förslagsanslag av 43 682 000 kr.

F 39. Statens sjöhistoriska museum: Förvaltningskostnader Prop. 1987/88: 100

Bil. 10

1986/87 Utgift 16773 881

1987/88 Anslag 16702 000

1988/89 Förslag 17 907 000

För myndigheten gäller förordningen (1965:698) med instruktion för statens sjöhistoriska museum. Enligt denna har museet till uppgift att

främja kunskapen om det svenska sjöförsvarets, den svenska handelssjö-

fartens och det svenska skeppsbyggeriets verksamhet och utveckling genom tiderna. Inom musect finns tre avdelningar, nämligen en dokumenta-

tionsavdelning, en utställningsavdelning och en administrativ avdelning.

Regeringen har tillsatt en kommitté (U 1986:04) med uppdrag att pröva i

vilken grad Wasavarvet I framtiden kan bli självfinansierat utan bidrag från staten. Utgångspunkten för uppdraget är att Wasavarvet skiljs från statens sjöhistoriska museum och att verksamheten i fortsättningen drivs som en

självständig enhet i form av en stiftelse (Wasamuseet). Kommittén har att

lägga fram sina förslag för regeringen före den 1 juli 1988. Vidare har

regeringen gett byggnadsstyrelsen 1 uppdrag att utföra nybyggnad för re-

galskeppet Wasa.

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden Personal 60 of. Anslag

Förvaltningskostnader10131 000+1115 000
(därav lönekostnader)(9322 000) (+ 842000)
L.okalkostnader6571 000 16 702 000+ 90000 +1205 000

Statens sjöhistoriska museum 1. Museet framhåller att en besparing enligt huvudförslaget för budgetåret

1988/89 uppgår till 334 000 kr. Fortsatta besparingar kan uppnås endast

genom minskning av lönckostnaderna. Besparingen medför en fortsatt minskning av museets personal med ytterligare två årsarbetskrafter. Redan tidigare har fem tjänster. vakantsatts som resultat av hittills

gjorda besparingar. För närvarande pågår arbetet med det nya Wasa-

museet och en delning av den nuvarande institutionen kan bli aktuell.

Sedan många år finns ett uppdämt behov av att helt och hållet" bygga om sjöhistoriska museets 20—40 år gamla basutställningar. Vid en delning av myndigheten måste det finnas tillräckligt med personalresurser kvar

inom organisationen för att sjöhistoriska museet skall kunna fungera.

De personalnedskärningar som måste bli följden av fortsatta besparingar slår undan grunden för sjöhistoriska museet att fungera som en

självständig enhet. Myndigheten förutsätter mot bakgrund av de framförda skälen att museet inte underkastas några besparingar. 430

tv . Museet begär 380000 kr. för att möjliggöra bottenbehandling av musei- — Prop. 1987/88:100 fartygen. Bil. 10

3. För täckande av merkostnader till televerket i samband med anslutning

till ny telefonväxel begär museet 25 000 kr. och för kostnader för anslut-

ning till Statshälsan 17000 kr.

Statens kulturråd Kulturrådet föreslår att museet undantas från besparingar enligt huvudförslaget.

Föredragandens överväganden

En planenlig minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 har gjorts

enligt det treåriga huvudförslag och de grunder för beräkningen som fastlades inför budgetåret 1986/87. Vidare har jag beräknat en medelstilldelning som — utöver sedvanlig pris- och löncomräkning — med 530000 kr. över-

stiger vad som följer av huvudförslaget. Jag har därvid beaktat följande. I budgetpropositionen 1986 (prop. 1985/86:100 bil. 8, s. 136-137) aviserade chefen för kommunikationsdepartementet en översyn av tjänstebrevs-

rättssystemet. Som ett led i avvecklingen av tjänstebrevsrätten har postverket tillsammans med berörda myndigheter, bl.a. statens sjöhisto-

riska museum, på uppdrag av regeringen under budgetåret 1986/87 utfört mätningar av postmängden. Jag hänvisar i detta sammanhang till vad chefen för finansdepartementet har anfört vid sin anmälan av avsnittet

Särskilda frågor. Tjänstebrevsrätten kommer därför fr. o. m. den 1 juli 1988

att dras in för sjöhistoriska museet. Medel för myndighetens posthantering

har ; stället beräknats under anslaget och ingår i det tidigare redovisade

medelstillskottet. . Jag avser att senare föreslå regeringen att museets förslag om medel till

bottenbehandling av museifartygen skall överlämnas till statens kulturråd för prövning och avgörande.

Den kommitté (U 1986:04), som tillsatts med uppgift bl. a. att förbereda bildandet av en stiftelse m.m. för ett nytt Wasamuseum och att söka investeringsmedel utanför statsbudgeten för den nya museibyggnaden, kommer att lägga fram sina förslag till regeringen senast den 1 juli 1988. För att byggandet av det nya museet skall kunna fortgå under nästa

Investeringar m. m.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen beräknar jag anslaget till

17 907 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens sjöhistoriska museum:Förvaltningskostnader för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 17907 000 kr. 431

m.m. Bil. 10

1986/87 "Nettoinkomst 1 730217 Reservation 6267921

1987/88 Anslag 1000 1988/89 Förslag 1000

Anslaget används enligt en av regeringen fastställd stat. Inkomster av

inträdesavgifter, försäljningsmedel, gåvomedel och övriga inkomster vid Wasavarvet tillgodoförs anslaget som uppbördsmedel.

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

. Föredraganden Personal 19 of. Anslag Utgifter 1. Dokumentation, föremålsvård,

försäljningsverksamhet m. m. 7400 000 —-3 000 000 Inkomster 2. Inkomster vid Wasavarvet 7399 000 -3 000 000

Nettoutgift 1000 | of.

Statens sjöhistoriska museum

Under budgetåret 1988/89 kommer Wasavarvet att hållas öppet för allmän-

heten under några sommarmånader. Genom det begränsade öppethållan-

det beräknar museet ett bortfall av intäkter med 3,2 milj. kr. Samtidigt med

dessa minskade intäkter kommer arbetet med Wasamuseets basutställningar att medföra väsentligt ökade kostnader. Kostnaderna för dessa nya basutställningar avser museet kunna delfinansiera genom att utnyttja för detta ändamål reserverade medel. Samma förhållande kommer även att gälla för budgetåret 1989/90. För att kunna fullfölja de planerade basutställningarna till det nya Wasamuscet begär därför museet kompensation för

förlorade inkomster under budgetåret 1988/89 med 3,2 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Under de två närmast kommande budgetåren kommer Wasavarvet att ha

ett begränsat öppethållande för allmänheten på grund av byggandet av det

nya Wasamuseet. Inkomsterna vid Wasavarvet beräknas därigenom komma att starkt begränsas. För att trots detta möjliggöra för sjöhistoriska museet att fullfölja arbetet med de planerade basutställningarna för det nya

museet har jag för budgetåret 1988/89 beräknat 3 milj. kr. som kompensa-

tion för nämnda inkomstbortfall. Medlen bör av budgettekniska skäl be-

räknas under anslaget Statliga musecr: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m. m..

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer jag att rege- Bil. 10 ringen föreslår riksdagen |

att till Statens sjöhistoriska museum: Underhållskostnäader m.m.

för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 1000 kr.

F 41. Etnografiska museet

1986/87 Utgift 15 746 085 1987/88 Anslag 14651 000 1988/89 Förslag 14825 000

För myndigheten gäller förordningen (1966:265) med instruktion för etnografiska museet. Enligt denna skall museet främja kunskapen om främmande kulturer, framför allt utomeuropeiska och har inom sitt verksamhetsområde uppgiften att vara ansvarsmuscum.

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden Personal . 26 of. Anslag Utgifter

Förvaltningskostnader6230 000+1[012000
(därav lönekostnader)(5479 000) (+ 981000)
Lokalkostnader8421 000 14651 000— 838 000 + 174000

Etnografiska museet 1. För nästa budgetår. vilket utgör det sista året i en treårsperiod, beräk-

nas besparingen enligt huvudförslaget till 244000 kr. Museet begär att

denna återtas.

2. Museet begär sammanlagt I 135 000 kr. för bl. a. två assistenttjänster, en

museilektorstjänst, en tjänst inom utställningsavdelningen och en peda-

gogisk tjänst inom Tre generationers verkstad.

3. Medel begärs för datoranskaffning och programutveckling, ADB-

utbildning samt konservering (+340 000 kr.).

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår att muscet undantas från besparingar enligt huvudförslaget.

Föredragandens överväganden En planenlig minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 har gjorts enligt det treåriga huvudförslag och de grunder för beräkningen som fastlades inför budgetåret 1986/87. Jag har beräknat en medelstilldelning 433

28 Riksdagen 1987/88.1 saml. Nr 100. Bilaga I0

. överstiger vad som följer av huvudförslaget och därvid bl.a.beaktat Bil. 10

behovet av medel för ADB-utveckling och utbildning m. m.

Den förslagsvis betecknade anslagsposten för lokalkostnader har jus-

terats med hänsyn till att museet fr. o. m. budgetåret 1988/89 inte längre kommer att utnyttja de tillfälliga lokaler på Skeppsholmen som museet

hittills disponerat.

För fullgörande av sådana ansvarsuppgifter som angavs i regeringens proposition (prop. 1986/87:97, KriU 21, rskr. 342) om de centrala museernas uppgifter och ansvar har i innevarande års budget under anslaget Utvecklingsverksamhet inom museiområdet beräknats en medelsförstärkning för vissa centralmuseer. Som jag angav i propositionen var

avsikten att medlen i fortsättningen skulle beräknas under resp. muse-

ums anslag. Jag har beaktat detta vid beräkningen av det totala medels-

tillskottet. -Med hänvisning 1 övrigt till sammanställningen beräknar jag anslaget till 14 825 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Etnografiska museet för budgetåret 1988/89 anvisa ett för-

slagsanslag av 14825 000 kr.

F 42. Arkitekturmuseet

1986/87 Utgift2261 591
1987/88 Anslag2054 000
1988/89 Förslag2582 000

För myndigheten gäller förordningen (1978:245) med instruktion för arkitekturmuseet. Enligt denna skall museet belysa byggnadskonsten, samhällsplaneringen och bebyggelseforskningen. Museet skall därvid särskilt levandegöra den byggda miljöns samband med samhället och samhällsplaneringen.

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden Personal | 5,5 of. Anslag Utgifter Förvaltningskostnader 1514 000 +348 000

(därav lönekostnader) (1273 000) (+325 000) T.okalkostnader 540 000 +180 000

2054000 =: +528 000

1. För nästa budgetår, vilket utgör det andra året i en treårsperiod. Bil. 10

beräknas besparingen enligt huvudförslaget till 31000 kr. Museet

begär att bli undantaget från besparing. Läd Museet föreslår i ett utvecklingsalternativ inrättandet av bl.a. en ny

tjänst som intendent samt utökat anslag för förvaltningskostnader

(+450 000 kr.).

3. För nytillkommande lokaler begär museet 60 000 kr.

Statens kulturråd. :

Kulturrådet tillstyrker inrättandet av en intendenttjänst samt förordar att

museet undantas från besparingar.

Föredragandens överväganden

En planenlig minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 har gjorts enligt det treåriga huvudförslag och de grunder för beräkningen som fastla-

des inför budgetåret 1987/88. Jag har beräknat en medelstilldelning som — utöver sedvanlig pris- och löneomräkning — med 374000 kr. överstiger vad som följer av huvudförslaget. Jag har därvid beaktat behovet av medel för

förstärkning av verksamheten samt för ett nytt bergrumsarkiv.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen beräknar jag anslaget till

2 582 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Arkitekturmuseet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 2582 000 kr. |

F 43. Statens musiksamlingar

1986/87 Utgift 14487 169 1987/88 Anslag 13871 000

1988/89 Förslag 14 595 000

För myndigheten gäller förordningen (1981:504) med instruktion för

statens musiksamlingar. Statens musiksamlingar omfattar institutionerna musikbiblioteket och

musikmuseet, en enhet för dokumentation samt ett gemensamt kansli.

Statens musiksamlingar. som är en central myndighet på musikens område, skall främja musiken, musikintresset och musikvetenskapen. Musikbiblioteket skall fullgöra de uppgifter inom myndigheten som särskilt rör musikalier, musiklitteratur samt annat som hör till biblioteksverk-

samheten. i

Musikmuseet skall fullgöra de uppgifter som särskilt rör musikinstru-

ment, musikalisk uppförandepraxis samt folklig musikkultur. 435

Enheten för dokumentation skall fullgöra de uppgifter som rör dokumen- = Prop. 1987/88: 100 tations- och informationsverksamhet avseende svensk musik och svenskt. — Bil. 10 musikliv.

1987/88 Beräknad ändring

[988/89

Föredraganden Personal 34,5 of. Anslag

Förvaltningskostnader7857 000+835 000
(därav lönekostnader)(7 172 000)(+804 000)
Lokalkostnader6014 000 13871 000—- 111 000 +724 000

Statens musiksamlingar

1. Myndigheten har inför nästa budgetår, vilket utgör det sista året i en

treårsperiod, beräknat sin besparing enligt huvudförslaget till 281000

kr., varav 51000 kr. föreslås belasta anslaget Statliga museer: Vissa

kostnader för utställningar och samlingar m. m. Myndigheten begär att

besparingen återtas.

LA Myndigheten begär 230000 kr. för övertalig personal, 90000 kr. för en

halv intendenttjänst samt 60000 kr. för förvaltningskostnader.

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår att myndigheten undantas från besparingar enligt

huvudförslaget samt tillstyrker medel för en halv intendenttjänst.

Föredragandens överväganden En planenlig minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 har gjorts enligt det treåriga huvudförslag och de grunder för beräkningen som fastlades inför budgetåret 1986/87. Jag har beräknat en medelstilldelning som — utöver sedvanlig pris- och löneomräkning — med 642 000 kr. överstiger vad som följer av huvudförslaget. Jag har därvid beaktat behovet av en för-

stärkning av lönemedlen. Jag har vidare beaktat att anslaget bör beräknas med hänsyn till att det skall täcka helårskostnaden för den biblioteksverksamhet som musiksamlingarna har övertagit från regionmusiken. Jag hänvisar i detta sammanhang till vad jag tidigare har anfört vid min anmä-

lan av anslaget till Svenska rikskonserter.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen beräknar jag anslaget till

14595 000 kr. Å

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens musiksamilingar för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag av 14595 000 kr. a 436

samlingar m. m. Bil. 10

1986/87 Utgift 8352 979 Reservation . 721182 1987/88 Anslag 10 506 000

1988/89 Förslag 13 442 000

Från anslaget betalas kostnader för följande museer och ändamål.

Statens konstmuseer för utställningar och allmänkulturell verksamhet

samt underhåll och ökande av samlingarna samt för inköp av konst av nu levande svenska konstnärer. Naturhistoriska riksmuseet för materiel m. m. samt för uppbyggnad av nya basutställningar. :

Statens musiksamlingar för bokinköp, utställningar, allmänkulturell verksamhet samt underhåll och ökande av samlingarna.

1987/88 Beräknad ändring

1988/89 |

Föredraganden Statens konstmuseer 3460 000 + 133000 Naturhistoriska riksmuseet

Materiel m. m.1138 000- 59000
Basutställningar5140 000- 158000
Statens musiksamlingar- 768 000+ 20000
Statens sjöhistoriska museum- 10 506 000+3 000 000 +2 936 000

Statens konstmuseer

Myndigheten har under anslaget Statens konstmuseer beräknat en besparing enligt huvudförslaget. Om besparing tas ut bör detta delvis ske under

förevarande anslag (— 191 000 kr.).

Naturhistoriska riksmuseet Museet har under förvaltningsanslaget redovisat sin beräkning av huvud- .

förslaget. Om besparing tas ut på utställningsverksamheten bör det belasta

detta anslag (— 132 000 kr.).

Statens musiksamlingar Myndigheten har under förvaltningsanslaget redovisat sin beräkning av

huvudförslaget. Om besparing tas ut bör en del av denna belasta förevaran-

de anslag (— 51000 kr.). 437

Föredragandens överväganden | Prop. 1987/88: 100 Bil. 10

Konsekvenserna av huvudförslaget har i enlighet med myndigheternas förslag för naturhistoriska riksmuseet i sin helhet och för statens konstmuseer och statens musiksamlingar delvis beräknats under detta anslag. Som jag tidigare har anfört vid min anmälan av naturhistoriska riksmuseets förvaltningsanslag bör vissa ökade administrativa kostnader till följd av förstärkt ledningsorganisation vid museet bekostas inom den ram som avsatts för planeringen av.museets nya basutställningar. Medel för att täcka dessa kostnader har därför beräknats under förvaltningsanslaget. Jag har beaktat detta vid min beräkning av förevarande anslag. Vid min anmälan av anslaget Statens sjöhistoriska museum: Underhållskostnader m. m. har jag redovisat behovet av att särskilda medel tillförs verksamheten vid Wasavarvet som kompensation för inkomstbortfall i samband med ombyggnadsarbeten. Ett belopp om 3 milj. kr. bör för detta ändamål föras upp som en särskild anslagspost under förevarande anslag. Beloppet bör ha karaktären av engångsanvisning. Med hänvisning i övrigt till sammanställningen beräknar jag anslaget till 13 442 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Statliga museer:Vissa kostnader för utställningar och samlingar m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 13 442 000 kr. |

F 45. Bidrag till Nordiska museet 1986/87 Utgilt 43 734738 1987/88 Anslag 37 828 000 1988/89 Förslag 42714 000

För Stiftelsen Nordiska museet gäller stadgar som har fastställts av regeringen den 14 maj 1981. Nordiska musect är ett kulturhistoriskt museum med ett samlingsområde som — med undantag av vissa specialområden som bevakas av andra museer — omfattar arbete och liv i Sverige från 1500-talet till nutid, samt jämförande material från andra länder, främst de nordiska. : Museet är cn stiftelse till vilken utgår statligt driftbidrag. Ledamöterna i stiftelsens styrelse, Nordiska museets nämnd, utses av regeringen. Nordiska museet har sju avdelningar. Till museet hör institutet för folklivsforskning och Julita gård samt Kulturarvet i Falun. Nordiska museet är ansvarsmuseum för de delar av området kulturhistoria som inte hör till verksamheten vid historiska museet eller etnografiska museet.

1987/88 Beräknad ändring Prop. 1987/88: 100

1988/89 Bil. 10

Föredraganden Personal : 144 of. Anslag Utgifter

Förvaltningskostnader26 841 000+3 204 000
(därav lönekostnader)(23415 000) (+3 111000)
Lokalkostnader13 894 000 — +1727000 40735 000+4931 000

Inkomster

Entré- och visningsavgifter, försäljning

m.m.1606 000of.
Fondavkastning och hyror1128 000+ 45000
Kulturarvet i Falun173 000 2907 000+ 45000of.
Nettoutgift37 828 000+4 886 000

Nordiska museet

1. Då museet under de: två föregående budgetåren uppfyllt besparingskraven för innevarande treårsperiod, har museet för nästa budgetår,

vilket är det sista i perioden, inte beräknat någon besparing. ta För utställningsverksamhet, försäkringskostnader, lokalvård samt

handläggning av utförselärenden begär museet en anslagshöjning med

sammanlagt 2 milj. kr.

3. På grund av vikande publiktillströmning till museet samt minskade

intäkter vid Kulturarvet i Falun begär museet att inkomstkraven i

verksamheten minskas med sammanlagt 333 000 kr.

Föredragandens överväganden

Någon minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 har inte gjorts, då museet under de två närmast föregående budgetåren redan fullgjort bespa-

ringskraven enligt det treåriga huvudförslag som fastlades inför budgetåret

1986/87.

För fullgörande av sådana ansvarsuppgifter som angavs i regeringens proposition (prop. 1986/87:97, KrU 21, rskr. 342) om de centrala museernas uppgifter och ansvar har i innevarande års budget under anslaget Utvecklingsverksamhet inom museiområdet beräknats en medelsförstärk-

ning för vissa centralmuseer. Som jag angav i propositionen var avsikten

att medlen i fortsättningen skulle beräknas under resp. museums anslag. Jag har beaktat detta vid min beräkning av förevarande anslag. I övrigt har

jag räknat med en förstärkning av anslaget på 100000 kr. för utställnings-

verksamhet m. m.

Riksantikvarieämbetet har i en skrivelse till regeringen anmält behovet

av att införa en avgiftsbeläggning av den prövning som vissa s.k. till- : ståndsmyndigheter har att utföra till följd av bestämmelserna i lagen 439

(1985:1104) om skydd mot utförsel av vissa äldre kulturföremål. Av Prop. 1987/88: 100

skrivelsen framgår att de ökade arbetsuppgifterna till följd av den nya Bil. 10

lagstiftningen i första hand har kommit att åvila Nordiska museet. Jag avser att behandla frågan i anslutning till den särskilda proposition om

kulturmiljövården som planeras till våren 1988.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen beräknar jag anslaget till

42 714 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Nordiska museet för budgetåret 1988/89 anvisa

ett förslagsanslag av 42 714 000 kr.

F 46. Bidrag till Sveriges Tekniska museum

1986/87 Utgift 9328256 1987/88 Anslag 8677 000 1988/89 Förslag 10908 000

För Stiftelsen Sveriges Tekniska museum gäller stadgar som har fast-

ställts av regeringen den 15 november 1984, då museets namn ändrades till

det nuvarande.

Enligt stadgarna skall museet belysa utvecklingen inom ingenjörskonsten och dess grundvetenskaper samt inom industrin.

Sveriges Tekniska museum är en stiftelse till vilken utgår statligt drift-

bidrag. Enligt den stat som fastställts av regeringen för innevarande bud-

getår täcker statsbidraget drygt 70 26 av utgifterna för driften. Inkomsterna i Övrigt härrör främst från bidrag från näringslivet och museets vänförening. I stiftelsens styrelse, som består av högst 20 ledamöter, utses tre ledamöter av regeringen.

Kostnaderna för skötseln av Telemuseet täcks av ett anslag från Televerket.

1988/89

Bil. 10

Föredraganden Personal 30 of. Anslag Utgifter

Förvaltningskostnader92794 000+ 747000
(därav lönekostnader)(6 178 000) (+ 630000)
Lokalkostnader1954 000+ 353 000
Kostnader för Telemuseet290000+ 76000
Till regeringens disposition- 12.038 000+1400 000 +2576 000

Inkomster

Entré- och visningsavgifter samt

försäljning m. m. 911000 + 98000

Bidrag från näringslivet, museets = -

vänförening m. m.2160 000+ 171000
Ersättning från Telemuseet. 290000 3361000 - + 345000+ 76000
Nettoutgift8677 000+2231 000

Sveriges Tekniska museum

I. Muscet har inför nästa budgetår, vilket är det sista i en treårsperiod,

beräknat sin besparing enligt huvudförslaget till 135 000 kr. LD För vård och dokumentation av luftfartssamlingarna och visning av

Ösjöfors handpappersbruk begär museet 290000 kr. Museet föreslår

vidare restitution av de medel som hålls inne för att täcka ett tidigare

underskott i verksamheten (+ 165 000 kr.).

Statens kulturråd Kulturrådet föreslår att museet undantas från besparingar enligt huvudförslaget.

Översyn av verksamheten vid Sveriges Tekniska museum

En särskild utredare (byggnadsrådet Harry Törnqvist) har på uppdrag av

styrelsen för Sveriges Tekniska museum sett över vissa frågor rörande museets fortsatta verksamhet. Resultatet redovisas i promemorian (Ut-

bildningsdepartementet Rapport Nr 3 1987) Sveriges Tekniska museum — utökade resurser och önskvärd verksamhet, vilken den 21 oktober 1987 överlämnats till utbildningsdepartementet. Rapporten har varit föremål för behandling i museets styrelse, som anslutit sig till redovisade motiv och förslag om den framtida verksamhetsutformningen. I rapporten konstateras att museets huvudproblem är svagheter i organi-

sationen, behov av utökad verksamhet samt bristande ekonomiska resur-

ser. Rapportens syfte har varit att föreslå åtgärder för att säkerställa museets framtida drift, precisera ansvarsförhållandet mellan staten och 441

näringslivet samt bidra till att fastlägga museets verksamhetsinriktning. Sammantaget bör förslagen kunna medverka till en uppgörelse mellan = Bil. 10 staten och näringslivet angående fördelningen av de ekonomiska insatserna i museet på längre sikt.

Utredaren föreslår att den nuvarande styrelsen ersätts av en huvudmannainstitution om högst tjugo ledamöter samt en styrelse bestående av nio personer. Huvudmännen skall ha överinseende över stiftelsens verksamhet, ha att besluta om ansvarsfrihet för styrelsen och museidirektören och utgöra valkorporation. I styrelsen skall regeringen utse fyra ledamöter och huvudmännen fyra. Museidirektören är självskriven ledamot. Ordföranden i styrelsen bör utses av regeringen efter förslag från styrelsen.

När det gäller verksamhetens innehåll noterar utredaren det inom museet pågående arbetet med att definiera och precisera verksamhetsinriktningen utifrån det målprogram som år 1986 redovisades för regeringen. Behovet av att aktualisera befintliga basutställningar påpekas, men i rapporten betonas framför allt det angelägna i att museet utvecklar sin science-center verksamhet, vars omfattning hittills varit blygsam. Den dynamik som inryms och utvecklas i sådan verksamhet uppfyller i hög grad ett av den statliga kulturpolitikens delmål, nämligen det om aktivitet och självverksamhet. | .

Science-center verksamheten, som i sin nuvarande utformning främst är anpassad för barn och ungdom, utgör en betydelsefull länk i utbildningskedjan och kan på sikt bl.a. medverka till återväxten av forskare och tekniker. Den nuvarande verksamheten bör utökas och fördjupas inom

särskilda ämnesområden. |

Målsättningen är att science-centerverksamheten skall stödja, komplettera och berika museets ordinarie verksamhet och utvecklas till en med denna integrerad enhet. Utformningen bör göras så att större mångfald och variationsrikedom skapas. Projektet fordrar ökad medelstilldelning och

utökade lokaler. |

Sedan 1960-talets mitt har vetenskapliga och tekniska centra för allmänheten vuxit fram över hela världen. Ursprunget finns i USA, men har successivt kommit att uppföras även i Europa. Målsättningen för sådana centra är att på ett populärt och intresseväckande sätt för olika målgrupper presentera teknik, teknisk forskning och utveckling och dess tillämpningar inom industri och näringsliv. Förberedelserna för ett ”tekniskt-industriellt centrum” av detta slag är mycket omfattande och utredaren föreslår att Sveriges Tekniska museum engagerar universitet, forskningsinstitutioner och -nämnder samt näringslivet för att delta'i innehållsplanering och utförande av ett centrum vid museet. :

I syfte att skapa ekonomiska möjligheter för museet att utveckla sin verksamhet föreslår utrédaren att näringslivets 'bidrag till museets drift höjs från nuvarande 2 milj. kr. till 5 milj. kr. Staten föreslås överta museets huvudbyggnad, vilket innebär en årlig kostnad av 4 milj. kr., svara för hyreskostnader för utvidgad science-centerverksamhet med 480000 kr. samt höja verkamhetsbidraget med 1 milj. kr. Slutligen föreslår utredaren i rationaliseringssyfte ett utvidgat tekniskt-administrativt samarbete: mellan statens sjöhistoriska museum, etnografiska museet och Sveriges . 442

Tekniska museum.

Föredragandens överväganden Prop. 1987/88: 100 Huvudförslaget m.m. Bil. 10

En planenlig minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 har gjorts enligt det treåriga huvudförslag och de grunder för beräkningen som fastlades inför budgetåret 1986/87. Jag har vidare i enlighet med vad jag angav i 1987 års budgetproposition (prop. 1986/87: 100 bil. 10 s. 419) beräknat en minskning av anslaget med 165000 kr. för att täcka tidigare uppkommet underskott i verksamheten.

Framtida verksamhet vid Sveriges Tekniska museum En särskild utredare har sett över vissa frågor rörande verksamheten vid Sveriges Tekniska museum och lämnat förslag till framtida organisation. inriktning och finansiering. Förslagen syftar till att organisatoriskt och ekonomiskt precisera ansvarsförhållandet mellan staten och näringslivet samt att ge vissa riktlinjer för museiverksamhetens utveckling mot ett starkare inslag av s.k. science-centerverksamhet. Enligt förslaget skall staten och stiftarorganisationerna ha lika många ledamöter i museets styrelse. Statens ökade åtagande skall bestå i att från museistiftelsen överta museets huvudbyggnad och därmed följande kostnader och lokalkostnaderna för den utökade science-centerverksamheten. Därtill bör staten öka verksamhetsanslaget 'med 1 milj. kr. Näringslivets motprestation föreslås ligga i en höjning av verksamhetsbidraget med 3 milj. kr.

Ett genomförande av utredarens förslag kräver en förhandlingslösning mellan staten och företrädare för näringslivet. Jag är för egen del beredd att tillstyrka förslaget och har för ändamålet beräknat ett belopp om 1,4 milj. kr., till vilket kommer de kostnader som följer med ett statligt övertagande av museets huvudbyggnad. I avvaktan på en överenskommelse med näringslivet om i förslaget ingående principer och ekonomiska åtaganden bör beloppet stå till regeringens disposition. Skulle det visa sig att intresset från näringslivets sida att medverka i detta utvecklingsarbete är mindre & än vad utredaren har utgått ifrån räknar jag med att statens åtaganden får anpassas härtill.

Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemstäl- | ler jag att regeringen föreslår riksdagen :

att till Bidrag till Sveriges Tekniska museum för budgetåret

1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 10908 000 kr. :

-F 47. Bidrag till Skansen.

1986/87 Utgift = — 10898 164

1987/88 Anslag 12201000 1988/89 Förslag = —12538000

För Stiftelsen Skansen gäller stadgar som fastställts av regeringen den I mars 1984. Enligt dessa har friluftsmuseet Skansen i Stockholm till uppgift 443

att i sin verksamhet levandegöra svensk kultur och natur samt kring ett — Prop. 1987/88:100 centrum av kulturminnen skapa en levande miljö för olika fritidsintressen. = Bil. 10 Till Skansen hör Biologiska museet. Ordföranden i stiftelsens styrelse utses av regeringen. Av övriga ledamöter utses en av regeringen, tre av Stockholms läns landsting och två av Nordiska museet. |

I ett år 1968 träffat avtal mellan staten och Stockholms stad (prop. 1968:46, SU 84, rskr. 202) regleras frågor om bidrag till Skansen. Avtalet innebär att det underskott som uppkommit eller uppkommer i Stiftelsen Skansens verksamhet vart och ett av åren 1966—1970 täcks till 406 av staten och till 60 Z£ av kommunen. Avtalet är sedermera förlängt och gäller så länge det inte sagts upp. Förutom driftbidrag utgår även särskilda investeringsbidrag. Staten svarar för hela kostnaden för investeringar i kulturhistoriska byggnader och för 4076 av kostnaden för investeringar i vissa gemensamma anläggningar såsom vägar, parkanläggningar, vattenoch avloppsledningar, elektriska installationer m.m. Kommunen svarar för resterande 6076 av kostnaderna för dessa investeringar. Dessutom täcker kommunen hela kostnaden för investeringar i andra anläggningar än kulturhistoriska byggnader och gemensamma anläggningar.

Stockholms kommun och Stockholms läns landsting har den 5 maj 1982 träffat ett avtal med innebörd att landstinget fr. o. m. den 1 januari 1983 träder i kommunens ställe i det mellan kommunen och staten år 1968 träffade avtalet. Avtalets innebörd bibehålls i övrigt oförändrad. Efter bemyndigande av riksdagen har regeringen genom beslut den 1 mars 1984 godkänt ändringen.

På grundval av förslag från Skansen har numera fastställts inkomst- och utgiftsstat för år 1988. Enligt denna erfordras ett driftbidrag från statens . sida som uppgår till 10325 000 kr., medan tillskottet från Stockholms läns landsting beräknas till 15 487 000 kr. Av det statliga bidraget har 4544 000 kr. anvisats för första halvåret 1988.

Beräkning av driftunderskott för Skansen

1987 Stat1988 Stat1989 Skansen förslag
Egna inkomster20270 00020270 000 19207 000
Utgifter42 326 00046082 00047971 000

därav löner, pensioner m.m. (31593 000) (34920 000) (34 948 000) Driftunderskott 22056 000 25812 000 28764 000 därav staten (8822 000) (10325 000) (11 506 000) därav Stockholms läns landsting (13234 000) (15487 000) (17 258 000)

Andra halvåret 1988 | Bil. 10

och första halvåret 1989

Föredraganden

Driftunderskott 11312 000

därav andra halvåret 1988 (5 781 000)

därav första halvåret 1989 (5 531 000) Investeringsbidrag till

kulturhistoriska byggnader 736 000 Investeringsbidrag till övriga

gemensamma anläggningar490 000
Statsbidrag 1988/8912 538 000
Statsbidrag 1987/8812201 000
Förändring 1988/89+ 337 000

Skansen

1. Skansen beräknar att antalet besök under år 1987 kommer att uppgå till ca 1,7 miljoner, vilket innebär en minskning med ca 80000 besök i förhållande till år 1986. . [Aa Utöver kompensation för automatiska kostnadsökningar begär Skansen

bl. a. medel för två tjänster och uppräkning av medlen till anläggningar och fastigheter (+785 000 kr.).

3. Det är stiftelsens förhoppning att investeringsanslagen räknas upp så att

en genomgripande upprustning av friluftsmuseets mångfald av anlägg-

ningar och byggnader kan ske samt att nödvändiga nyinvesteringar kan genomföras. |

För kulturhistoriska byggnader beräknar stiftelsen ett bidragsbehov om 1350000 kr. och för gemensamma anläggningar ett bidragsbehov

från staten om 920 000 kr.

Föredragandens överväganden

Vid godkännandet av inkomst- och utgiftstat för år 1988 har på utgiftssidan beräknats kompensation för löne- och kostnadsutvecklingen medan in-

komstsidan har förts upp med ett oförändrat belopp om 20270 000 kr. Det sistnämnda med hänsyn till att Skansen under de senaste åren har måst kännas vid en minskad publiktillströmning med ca 500000 färre besök jämfört med år 1983. Statsbidraget för att täcka väntat underskott för år 1988 har beräknats till 10325 000 kr.

I fråga om investeringsbidrag till kulturhistoriska byggnader har jag för nästa budgetår beräknat 736000 kr. För investeringsbidrag till gemensam-

ma anläggningar har jag för statens del beräknat 490 000 kr.

Till sådana investeringar som landstinget helt bekostar har, enligt vad jag inhämtat, beräknats ett belopp av 736 000 kr. för år 1988. Under anslaget för innevarande budgetår ingår en engångsanvisning för

utbyte av den gamla rulltrappan. Vid min beräkning av medelsbehovet för

nästa budgetår har jag utgått ifrån att anslaget skall minska med ett belopp

motsvarande denna engångsanvisning. . 445

Hemställan | Prop. 1987/88: 100

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hem- Bil. 10

ställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Skansen för budgetåret 1988/89 anvisa ett för-

slagsanslag av 12 538 000 kr. |

F 48. Bidrag till vissa museer

1986/87 Utgift 12818 000 1987/88 Anslag 12 366 000 1988/89 Förslag 16371 000

Ur anslaget utgår innevarande budgetår bidrag till Arbetets museum, Dansmuseet, Drottningholms teatermuseum, Marionetteatern för teaterns museiverksamhet, Carl och Olga Milles Lidingöhem, Thielska galleriet, Strindbergsmuseet och Zornsamlingarna.

1987/88."Beräknad ändring 1988/89 Föredraganden .
1. Arbetets museum5000 000of.
2. Dansmuseet: 2419000.+ 210000
3. Drottningholms teatermuseum!3111 000+ 299000
4. Marionetteatern160 000+ 5000
5. Carl och Olga Milles Lidingöhem570 000+ 224000
6. Strindbergsmuseet262 000+ 23000
7. Thielska galleriet680 000+ 68000
8. Zornsamlingarna"> 164000 + 5000
9. Föremålsvård i Kiruna. 12 366 000-+3 171 000 +4005 000

! För stiftelsens föreställningsverksamhet utgår bidrag från anslaget Vissa bidrag till tealer-, dans- och musikverksamhet.

ra Stiftelsen Dansmuseifonden

Stiftelsen begär att Dansmuseet utöver uppräkning av bidraget för löneoch prisförändringar erhåller en ökning med 300 000 kr. för att möjliggö-

ra viss förstärkning av verksamheten. ”

3. Stiftet: sen Drottningholms teatermuseum

170 000 kr. för en heltidstjänst so som biblioteksassistent.

5. Stiftelsen Carl och Olga Milles Lidingöhem"

Utöver kompensation för automatiska kostnadsökningar begär stiftelsen 175 000 kr. för personalkostnader. 7. Stiftelsen Thielska galleriet Stiftelsen begär förutom kompensation för automatiska kostnadsökningar 50 000 kr. för tavelrestaurering.

9. Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna har funnits sedan den 1 juli 1986. För uppbyggnadsskedet har anslagits totalt 6 milj. kr. från industridepartemen- 446

tet och malmfältsdelegationen. I enlighet med vad som uttalades i proposi- — Prop. 1987/88:100 tionen (1984/85:115 s. 123—124) om regional utveckling och utjämning = Bil. 10 skall bidrag till stiftelsens verksamhet fr.o.m. den 1 juli 1988 utgå från anslag inom kultursektorn. :

Stiftelsen skall ha hand om vård och konservering av museiföremål. böcker och arkivalier. Stiftelsen kommer att utföra arbeten för statens historiska museer, riksarkivet, kungl. biblioteket och andra statliga och ' kommunala arkiv och kulturinstitutioner. .

Styrelsen för Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna anhåller för nästa budgetår om ett bidrag på 3,3 milj. kr. för den fortsatta uppbyggnaden och driften av stiftelsens verksamhet.

Föredragandens överväganden Jag har under anslaget beräknat en förstärkning för Stiftelsen Carl och

Olga Milles Lidingöhem om 181 000 kr. | N

Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna är under uppbyggnad för att starta sin verksamhet den 1 juli 1988. Härigenom får statens historiska museer, riksarkivet, kungl. biblioteket samt andra statliga och kommunala arkiv och kulturinstitutioner väsentligt förbättrade möjligheter att bevara sina samlingar för framtiden. Uppbyggnaden har bekostats med medel från industridepartementet och malmfältsdelegationen. Fr.o.m. budgetåret 1988/89 bör bidrag till stiftelsens verksamhet redovisas under utbildningsdepartementets huvudtitel. Jag beräknar ett bidrag om 3 171000 kr. för verksamheten vid Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna för budgetåret 1988/89.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen beräknar jag anslaget till 16 371 000 kr. |

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen |

att till Bidrag till vissa museer för budgetåret 1988/89 anvisa ett

anslag av 16 371 000 kr:

F 49. Bidrag till regionala museer

1986/87 Utgift 38 173 905 .1987/88 Anslag 36281 000 1988/89 Förslag 40832000

Statsbidrag utgår — enligt förordningen (1977:547) om statsbidrag till regionala museer — till regionalt verksamt museum: som regeringen har förklarat berättigat till sådant bidrag. Statsbidrag utgår endast till museum som också får bidrag från landstingskommun eller kommun.

Statsbidrag utgår i form av grundbidrag. Underlaget för beräkningen är 447

det antal grundbelopp som varje år fastställs för museerna. Enligt beslut av — Prop. 1987/88:100 regeringen är 26 museer berättigade till bidrag. Antalet grundbelopp för = Bil. I0 budgetåret 1987/88 har fastställts till 489. Grundbeloppet för innevarande budgetår har preliminärt beräknats till 147 300 kr. Statens kulturråd fördelar grundbeloppen på de museer som regeringen har förklarat berättigade till statsbidrag.

Bidragsunderlaget för varje museum motsvaras i första hand av summan av de tilldelade grundbeloppen. Statsbidrag utgår med 55 Z av bidragsunderlaget.

Statens kulturråds fördelning av grundbelopp budgetåret 1987/88

MuseumBeslutad fördelning
Stockholms läns museum12
Upplandsmuseet15.
Södermanlands museum18
Östergötlands länsmuseum15
Jönköpings läns museum15
Smålands museum12
Kalmar läns museum16
Gotlands fornsal14
Blekinge museum11
Kristianstads länsmuseum20
Kulturhistoriska museet i Lund34
Malmö museer27
Hallands länsmuseer.15
Bohusläns museumIS
Göteborgs museer82
Alvsborgs länsmuseum|16
Skaraborgs länsmuseum14
Värmlands museum|1
Örebro läns museumIS
Västmanlands läns museum12
Dalarnas museum17
Länsmuseet i Gävleborgs län16
Länsmuseet-Murberget13
Jämtlands läns museum20
Västerbottens museum19
Norrbottens museumIS

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår ett fullföljande av den i 1986 års budgetproposition

aviserade utbyggnaden av antalet grundbelopp med resterande 15 grundbelopp för budgetåret 1988/89. Kulturrådet begär därutöver fyra nya grundbelopp till Malmö museer och sju nya grundbelopp till Göteborgs museer

enligt förslag i kulturrådets utredning om de centrala museernas uppgifter

och ansvar för landets museiväsende. Totalt begär kulturrådet alltså 26 nya

grundbelopp till de regionala museerna för budgetåret 1988/89. Anslaget Bidrag till regionala museer föreslås öka med 3017000 kr., varav 1 088000 kr. utgör kompensation för kostnadsökningar och 1929 000 kr. avser reforminsatser. Rådets beräkning av reformkostnaden bygger på -

en statlig kostnad om 74 200 kr. per grundbelopp. 448

Helsingborgs kommun har anhållit att Helsingborgs museum skall för- — Prop. 1987/88: 100 klaras berättigat till statligt stöd för sin regionala verksamhet och att — Bil. 10 museet tilldelas statsbidrag budgetåret 1988/89. Statens kulturråd har yttrat sig över framställningen.

Föredragandens överväganden Riksdagen fattade år 1986 på mitt förslag beslut om en treårig utbyggnadsplan fr. o. m. 1986/87 som syftar till att bygga ut statsbidraget till de mindre länsmuseerna (prop. 1985/86: 100 bil. 10, KrU 18, rskr 192). Denna utvecklingsplan bör nu fullföljas.

Jag beräknar under detta anslag en ökning med 15 grundbelopp, vilka i första hand bör fördelas mellan de små museerna. Det totala antalet grundbelopp kommer sålunda att för nästa budgetår uppgå till 504. Vid beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår har jag utgått från ett preliminärt beräknat grundbelopp av 147300 kr., av vilket statsbidrag utgår med 55 2. | |

Helsingborgs kommun har anhållit att Helsingborgs museum skall förklaras berättigat till statligt stöd. Statens kulturråd har i sitt yttrande avstyrkt framställningen. Jag delar kulturrådets uppfattning och är därför inte beredd att tillstyrka framställningen.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen :

att till Bidrag till regionala museer för budgetåret 1988/89 anvisa

ett förslagsanslag av 40 832 000 kr.

F 50. Riksutställningar

1986/87 Utgift 20878 467 Reservation 318926 1987/88 Anslag 20 880 000 1988/89 Förslag 22125 000

Stiftelsen Riksutställningar har enligt sina stadgar (KRFS 1978:5) till uppgift att främja utställnings- och konstbildningsverksamheten genom att förmedla och anordna utställningar, biträda med rådgivning och annan service samt i övrigt utveckla och förnya utställningen som medium för kunskapsförmedling, debatt och upplevelse.

Riksutställningar skall samarbeta och samråda med statliga och kommunala myndigheter, kulturinstitutioner, organisationer och enskilda som är verksamma i samhälls- och kulturlivet.

Riksutställningar 1. Riksutställningar har inför nästa budgetår, vilket utgör det sista i en

treårsperiod, beräknat sin besparing enligt huvudförslaget till 370 000

kr. Riksutställningar yrkar att stiftelsen undantas från besparingar. 449

29 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga I0

2. Förutökad service och rådgivning samt för ett informations- och doku-

mentationscentrum för utställningsområdet begär Riksutställningar Bil. 10

750000 kr.

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår att Riksutställningar undantas från besparingar enligt

huvudförslaget.

Föredragandens överväganden

En planenlig minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 har gjorts

enligt det treåriga huvudförslag och de grunder för beräkningen som fastlades inför budgetåret 1986/87. Vidare har jag beräknat en medelstilldelning som — utöver sedvanlig pris- och löreomräkning — med 210000 kr. överstiger vad som följer av huvudförslaget.

Riksutställningar medverkar i projektet Kultur i skolan och har sedan

några år tillbaka tilldelats särskilda medel för detta ändamål. Jag har tidigare berört detta projekt vid min anmälan av anslaget Bidrag till driften

av grundskolor m. m.

Anslaget bör föras upp med 22 125 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Riksutställningar för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva-

tionsanslag av 22 125 000 kr.

F 51. Inköp av vissa kulturföremål

1986/87 Utgift -

1987/88 Anslag 100 000 1988/89 Förslag 100 000

Ur detta anslag utgår medel till inköp av kulturföremål vilka inte omfattas av lagen (1985:1104) om skydd mot utförsel av vissa äldre kulturföre-

mål och för vilka risk föreligger att de kommer att föras ut ur landet och

som har sådant konstnärligt, historiskt eller vetenskapligt värde att det är

av synnerlig vikt att de behålls inom landet. Anslaget. som disponeras efter beslut av regeringen, kan belastas med högre belopp än det som beräknats

i statsbudgeten. Regeringen har att i efterhand för riksdagen anmäla den medelsförbrukning som erfordrats iprop. 1965:58, SU 76, rskr. 204).

Föredragandens överväganden Ändamålet med förevarande anslag har varit att säkra vissa för kulturarvet mycket centrala föremål i i offentliga samlingar om risk har förelegat för utförsel. Genom tillkomsten av den nya lagen (1985:1104) om skydd mot 450

utförsel av vissa äldre kulturföremål har förutsättningarna för bevarandet — Prop. 1987/88:100 av denna föremålskategori ändrats. Ändringen medför visserligen att de = Bil. 10

föremål som faller inom lagens skyddsområde nu blir kvar inom landet

men också att de — eftersom en förutsättning för inköp är att föremålen

skall vara utförselhotade — inte längre kan förvärvas till offentliga samlingar via detta anslag. -

Jag finner det angeläget att regeringen ges fortsatt möjlighet att pröva behovet av förvärv till offentliga samlingar av sådana för kulturarvet mycket centrala föremål som nu skyddas av den nya lagen. Jag föreslår

därför att kravet på att föremålen skall vara utförselhotade tas bort som

villkor för att detta anslag skall kunna utnyttjas för inköp.

Jag föreslår inga andra ändringar för anslaget.

Anslaget bör liksom hittills disponeras av regeringen och endast komma

i fråga då kulturinstitutionernas egna inköpsanslag visar sig otillräckliga.

Jag förordar att anslaget till inköp av vissa kulturföremål förs upp med

oförändrat belopp.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Inköp av vissa kulturföremål för budgetåret 1988/89 anvisa

ett förslagsanslag av 100000 kr.

Forskning Prop. 1987/88: 100

. oo a Bil. 10

F 52. Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet

1986/87 Utgift 577 282 Reservation 318962 1987/88 Anslag 2884 000 1988/89 Förslag 4666 000

Ur anslaget utgår medel för forsknings- och utvecklingsinsatser inom

kultursektorn, främst avseende verksamhetsinriktad utvecklingsforskning.

1987/88 |Beräknad ändring 1988/89 Föredraganden
Statens kulturråd407 000+ 12000
Riksantikvarieämbetet1218 000+ 37000
Riksarkivet1109 000+ 33000
Engångsanvisning-+1850 000
Samefondens kulturdelegation150 000 2884 000= 150000 +1782 000

Statens kulturråd och riksantikvarieämbetet och statens historiska mu-

seer begär oförändrade anslag men med hänsyn tagen till prisomräkning.

Riksarkivet begär att anslaget höjs till 2959000 kr. (+1850000 kr.) i

enlighet med riksdagens beslut om anslag till forskning och utvecklingsarbete inom arkivområdet för perioden 1987/88—- 1989/90. Riksarkivet bör ges

frihet att fördela medlen med hänsyn till de olika behov som finns redovi-

sade för arkivsektorn.

Föredragandens överväganden

Enligt riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition (prop. 1986/87:80, KrU 16, rskr. 289) orn forskning skall för budgetåret 1988/89 anvisas en anslagsökning om 2,2 milj. kr. till forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Förstärkningarna avser insatser inom arkivom-

rådet, stöd till folkrörelseforskning samt samisk forskning. Jag har tidigare

under anslagen Bidrag till samisk kultur och Bidrag till vissa arkiv beräknat anslag till Samefondens kulturdelegation resp. Stiftelsen Arbetarrörelsens

arkiv samt Tjänstemannarörelsens Arkiv och Museum i enlighet med be-

slutet.

Beträffande de beslutade resursförstärkningarna inom arkivområdet anförde jag i regeringens proposition om forskning (s. 150) att det slutliga ställningstagandet till medlens användning borde anstå i avvaktan på det

underlag som kommer att erhållas genom dels arkivutredningen (U 1985:07), dels utredningen (U 1986:02) om intensivdataområden och in-

dividbaserade urvalsserier inom arkivväsendet. Arkivutredningen beräk-

nas avsluta sitt arbete under år 1988. Utredningen om intensivdataområ- 452

miljö som nu remissbehandlas. Jag räknar med att återkomma till regering- — Bil. 10

en under vären 1988 med de överväganden som förslagen i sistnämnda betänkande kan komma att föranleda. .

I avvaktan på ställningstagandena till utredningarna bör resursförstärkningen om 1 850000 kr. till arkivområdets forsknings- och utvecklingsbehov disponeras av riksarkivet såsom en engångsanvisning för budgetåret

1988/89. Inom ramen för denna anvisning bör riksarkivet ha beredskap att

svara för insatser under detta budgetår i anslutning till behandlingen av frågan om intensivdataområden m. m. Riksarkivet ges vidare möjlighet att anskaffa ytterligare brukskopior av mikrofilmade kyrkoskrivningshandlingar m.m., vilket är av betydelse bl.a. för verksamheten vid svensk arkivinformation i Ramsele (SVAR). Jag räknar därutöver med att anvis-

ningen kan täcka kostnader för angelägna forsknings- och utvecklingsarbe-

ten inom riksarkivet och landsarkiven i enlighet med riksarkivets anslagsframställning.

Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet

för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 4666 000 kr.

Prop. 1987/88: 100

G. MASSMEDIER M.M.

Bil. 10

Film m. m.

G I. Statens biografbyrå

1986/87 Utgift4694 138
1987/88 Anslag4275 000
1988/89 Förslag4537 000

Statens biografbyrå skall enligt sin instruktion (1965:748, omtryckt 1977:1057) pröva frågor om godkännande av filmer och videogram avsedda för offentlig förevisning. Byrån handhar också fraktstödet för film enligt

bestämmelser i förordningen (1984:465) om fraktstöd för film.

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden

1. Förvaltningskostnader2371 000+358 000
(därav lönekostnader)(1945 000)(297 000)
2. Lokalkostnader637 000+ 4000
3. Anskaffning av utrustning1000of.
4. Fraktstöd för film1266 000 4275 000—100 000 +262 000

Inkomster vid statens biografbyrå, som redovisas på statsbudgetens inkomstsida under rubriken 2522 Avgifter för granskning av filmer och videogram, beräknas till cirka 2,6 milj. kr. för nästa budgetår. (Budgetåret 1986/87 var inkomsterna 2,541 milj. kr.).

Statens biografbyrå Statens biografbyrås anslagsframställning innebär i huvudsak följande.

1. Byrån begär ökade medel för vikariekostnader och semesterlön till en tjänsteman som beräknas vara sjukskriven även under nästa budgetår (+210000 kr.). Byrån begär också ökade medel för lönekostnader, arvoden till tillfällig personal samt sammanträdeskostnader för filmgranskningsrådet och barnfilmnämnden.

2. Under flera år i rad har biografbyrån varit befriad från krav på besparingar. Byrån är en liten myndighet. Film- och videobranscherna erlägger avgifter för byråns verksamhet och ställer krav på service utan dröjsmål. Några nämnvärda besparingar kan av dessa skäl inte åstadkommas. Med hänsyn härtill bör några besparingskrav inte heller nu ställas på byrån.

3. Byrån begär även ytterligare medel för kostnader för mikrofilmning av byråns kortregister (+30000 kr.) samt för behandling av byråns klipp för att uppnå arkivbeständighet (+20 000 kr.).

4. Extra medel begärs av byrån för att täcka kostnader för deltagande i nordiskt censorsmöte på Färöarna eller Island våren 1989. 454

budgetåret 1986/87 täckt 10096 av de stödberättigade kostnaderna. Byrån = Bil. 10

förordar att reglerna för utbetalning av fraktstödet ändras.

6. Granskningsavgifterna förutsätts vara anpassade till biografbyråns

beräknade utgifter för granskningsverksamheten inkl. ränte- och avskriv-

ningskostnader för den tekniska utrustningen. Avgifterna, som senast höj-

des med 94 fr.o.m. den 1 januari 1986, täcker inte kostnaderna för

granskningen. Detta beror bl. a. på att inkomstbortfallet, som en följd av att granskningen av reklamfilm upphört, blivit större än vad som beräknats

och att den frivilliga videogranskningen inte nått den omfattning som beräknats. Biografbyrån redovisar för budgetåret 1986/87 ett underskott om 924 102 kr. För att uppnå kostnadstäckning krävs nu en större avgifts-

höjning.

Föredragandens överväganden

Vid medelsberäkningen har jag inte tillämpat huvudförslaget.

Biografbyrån bör enligt min beräkning få ökade medel för mikrofilmning

av kortregister samt för att bekosta behandling av klipp för arkivering. |

Under Gemensamma frågor har chefen för finansdepartementet tidigare

denna dag anfört att tjänstebrevsrätten för statliga myndigheter skall avvecklas. Fr. o. m. den 1 juli avser denna förändring ett begränsat antal

för att täcka byråns portokostnader.

Sammanlagt bör medlen för biografbyråns förvaltningskostnader ökas

med 358 000 kr. I beloppet har inberäknats kompensation för pris- och

löneökningar.

Fraktstöd för film Det statliga fraktstödet för film gäller fr. 0. m. budgetåret 1984/85 hela

landet men enbart de biografer som har högst fem föreställningar i veckan.

Med hänsyn till att stödet varit inriktat på biografvisning har fraktstödet tidigare endast avsett kopior i normalbredd, 35 mm eller bredare. Fr. o. m.

budgetåret 1986/87 utvidgades stödet till att omfatta även 16 mm film som är avsedd för biografvisning.

Enligt gällande förordning (1984:465) lämnas fraktstöd med ett belopp

som motsvarar 70 72 av de stödberättigade kostnaderna. I mån av tillgång på medel lämnas ett tilläggsbelopp som motsvarar återstoden av kostnaderna. Om tillgängliga medel inte förslår till att ersätta de återstående kostnaderna för samtliga mottagare av fraktstöd. skall medlen fördelas

mellan dem proportionellt i förhållande till de återstående kostnaderna för var och en,

Biografbyrån redovisar att medlen för fraktstödet under budgetåret 1986/87 täckt 10072 av de stödberättigade kostnaderna. Mot denna bak-

grund förordar byrån en ändring av reglerna för utbetalning av fraktstödet så att samtliga stödberättigade kostnader kan täckas och att beloppet i sin

helhet kan utbetalas i anslutning till stödbeslutet. 455

Biografbyråns förslag innebär att de arrangörer som uppbär fraktstöd alltid skall tillförsäkras full täckning för sina kostnader. Förändringen = Bil. 10 förutsätter en automatiskt verkande stödordning. I annat fall kan vissa arrangörer av biografföreställningar riskera al att bli helt utan fraktstöd.

en. Jag finner att de nuvarande reglerna bäst motsvarar avsikten med stödordningen.

Jag kan vidare konstatera att medlen för-fraktstöd inte helt förbrukats under föregående budgetår. Jag anser därför att bidraget för budgetåret 1988/89 bör föras upp med 1 166000 kr., vilket innebär en besparing med 100000 kr.

Avgifter för granskning av filmer och videogram Granskningen av film har varit avgiftspliktig ända sedan år 1911. Verksamheten var under lång tid självbärande. På grund av kostnadsökningar minskade emellertid kostnadstäckningen så att den under 1970-talet. endast utgjorde cirka en tredjedel av utgifterna. Riksdagen beslöt år 1979 (prop. 1978/79:100 bil. 12, KrU 24, rskr. 234) att kostnaderna för biografbyråns granskningsverksamhet fr. o. m. budgetåret 1983/84 helt skulle täckas genom avgifter. Som följd härav höjdes avgifterna per den I juli under en rad år, nämligen med 50 26 varje år mellan åren 1979 och 1982 och med 16 76 år 1983- Till följd av ytterligare kostnadsökningar höjdes avgifterna också år 1984 och 1985 och då med 4 26. Senast (jfr. prop. 1985/86:36, KrU 10, rskr. 59) höjdes avgifterna med 94 per den I januari 1986, vilket motiverades med de ändringar i verksamheten som riksdagen hade beslutat med anledning av prop. 1984/85:116 om åtgärder mot våldsskildringar i videogram m.m. (KU 1985/86: 11 rskr. 40). Ändringen innebar bl. a. att obligatorisk granskning av videogram för offentlig visning infördes och att möjligheter därmed öppnades till att frivilligt låta granska videogram avsedda för uthyrning. Vid samma tillfälle slopades granskningen av reklamfilm.

I prop. 1985/86:36 om avgifter för granskning av filmer och videogram m.m. beräknades intäktsbortfallet från reklamfilmgranskningen till ca 380000 kr. eller ca 1496 av avgiftsintäkterna. Omfattningen av videogranskningen angavs vara svårbedömd. Jag uttalade därför att erfarenheterna fick visa om nivån för avgifterna var väl avvägd eller om senare justeringar skulle bli nödvändiga.

Biografbyråns inkomster under budgetåret 1986/87 ber äknades uppgå till 3,6 milj. kr. Enligt byråns redovisning blev intäkterna betydligt lägre och uppgick till 2,5 milj. kr. Felskattningen kan bl. a. hänföras till att omfattningen av videogranskningen inte blivit den förväntade. Ytterligare en förklaring är att intäktsbortfallet från reklamfilmgranskningen varit något . större än ursprungligen beräknats.

Utvecklingen av videogranskningen är fortfarande svårbedömd. Marknaden för offentlig visning av videogram är liten. Den frivilliga granskningen av hyrvideogram har hittills uppenbarligen inte uppfattats som ett intressant alternativ till risken för straffrättslig prövning. Under hösten 1987 har dock ett ökat antal videogram lämnats in till biografbyrån för 456

frivillig granskning. Det är enligt min mening positivt om ökningen fortsät- — Prop. 1987/88:100 ter och att branschen i. ökad utsträckning kommer att utnyttja denna = Bil. 10 möjlighet: .

Med oförändrade avgifter beräknar biografbyrån att intäkterna under budgetåret 1988/89 kommer att uppgå till 2,6 milj. kr.

Kostnaderna för biografbyråns avgiftsfinansierade verksamhet består av förvaltningskostnader, lokalkostnader samt räntor och avskrivningar för det i teknisk utrustning bundna kapitalet.

Den sammanlagda kostnaden för budgetåret 1988/89 beräknas till 3,7 milj. kr. Underskottet för budgetåret 1988/89 vid oförändrade avgifter kan således uppskattas till drygt I milj. kr.

Enligt min mening bör principen om en avgiftsfinansiering av granskningen av filmer och videogram upprätthållas även i fortsättningen. Det är därför nödvändigt att nivån för avgifterna höjs kraftigt. Med nuvarande prognos som utgångspunkt och för att uppnå full kostnadstäckning krävs

en höjning om ca 4596.

De granskningar av videogram som sker på uppdrag av polis- och åklagarmyndigheter har hittills inte belagts med avgifter. Det innebär att i ett läge då biografbyråns kostnader helt täcks av intäkter från granskningsverksamheten skulle de avgiftspliktiga filmerna och videogrammen även bära kostnaderna för den granskning som sker på uppdrag av polis- och åklagarmyndigheter. Kostnaderna för denna granskning kan, enligt uppgifter inhämtade från biografbyrån, för innevarande budgetår beräknas uppgå till mellan 100000 och 150000 kr. Enligt min mening bör film- och videodistributörer som lämnar in verk till granskning givetvis inte bekosta den granskning som sker på uppdrag av polis och åklagare. En ordning bör därför införas som innebär att polis- och åklagarväsendet betalar för de tjänster biografbyrån utför för dess räkning. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag till bestämmelser härför.

Jag föreslår att avgifterna för granskning av filmer och videogram höjs fr.o.m. den I juli 1988. Avgiftshöjningen bör enligt min mening läggas ut så att filmer med ett fåtal kopior drabbas lindrigare än publikstarka filmer med ett stort antal visningskopior. Därmed mildras också de negativa effekterna av granskningsavgifterna för kulturpolitiskt angelägna verksamheter som t. ex. Folkets Bio och andra ideellt arbetande filmdistributörer. Jag föreslår därför att avgifterna för granskning av ett första exemplar höjs med ca 35 4 och för ytterligare kopior med ca 5022. I övrigt bör de hittills tillämpade skillnaderna mellan olika typer av filmer resp. videogram bibehållas. Enligt vad jag tidigare har anfört bör även denna gång erfarenheterna visa om denna nivå är väl avvägd eller om senare justeringar blir nödvändiga.

För filmer med till väsentlig del undervisande, upplysande eller vetenskapligt innehåll och vars längd inte överstiger 1 600 meter samt för dokumentärfilmer bör avgiften bestämmas till 15:25 kr. för varje påbörjat 50-tal meter för provkopian och 3:75 kr. för följande kopior. För övrig film bör avgiften vara 74:25 kr. för varje påbörjat 50-tal meter för provkopian och 28:50 kr. för övriga kopior.

För videogram som skall följa den lägre taxan föreslår jag en avgift om 457

8:30 kr. per påbörjad spelminut för provkopian och 2:10 kr. för övriga kopior. För övriga videogram bör avgiften sättas till 40:50 kr. per påbörjad Bil. 10

spelminut för provkopian och 15:45 kr. för övriga kopior.

Beloppen för granskningsavgifterna anges i lagen (1985:993) om avgifter

för granskning av filmer och videogram. Inom utbildningsdepartementet

har upprättats förslag till lag om ändring i den lagen. Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 10.9.

Lagändringen är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle

sakna betydelse. varför en remiss till lagrådet bör kunna underlåtas.

Biografbyrån och det psykologiska försvaret

Regeringen beslöt den 26 januari 1978 att statens biografbyrå vid sin

planering enligt förordningen (1977:55) om vissa statliga myndigheters

beredskap m. m. skulle utgå från att verksamheten vid byrån skall upprätthållas vid krig och krigsfara. Bakgrunden var att biografbyrån då — enligt

3 § förordningen (1959:348) med särskilda bestämmelser om biografföre-

ställningar m. m. — hade till uppgift att granska om före. visandet av film eller del av film kan anses olämpligt med hänsyn till rikets förhållande till främmande makt eller kan lända till upplysning om förhållanden, vilkas

uppenbarande kan medföra men för försvaret eller eljest för rikets säker-

het”.

Som en följd av beslut av riksdagen (prop. 1984/85:116, KU 1985/86:11, rskr. 40) är detta stadgande sedan den 1 januari 1986 avfört ur biografför-

ordningen. Statens biografbyrå och styrelsen för psykologiskt försvar har därför i en gemensam skrivelse till regeringen den 24 februari 1987 påpekat

att det inte längre finns någon grund för att hävda att biografbyrån skulle ha någon speciell uppgift under krig eller vid krigsfara eller för att karaktärisera biografbyrån som en del av Sveriges psykologiska försvar.

Jag delar denna uppfattning, Enligt min mening bör sålunda biografbyråns verksamhet inte längre ses som en del av det psykologiska försvaret.

Jag har i denna fråga samrått med chefen för försvarsdepartementet. Jag

avser att senare återkomma till regeringen med förslag om att upphäva det nämnda regeringsbeslutet.

Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om

1. statens biografbyrås roll i det psykologiska försvaret,

dels föreslär riksdagen att 2. anta ett inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1985:993) om avgifter för granskning av filmer och videogram,

3. godkänna vad jag anfört om finansieringen av den granskning

som utförs för polis- och åklagarmyndigheternas räkning, 458

slagsanslag av 4537 000 kr. Bil. 10

G 2. Filmstöd

1986/87 Utgift 36 120 000 Reservation 0 1987/88 Anslag 37 804 000

1988/89 Förslag 44 870 000

För stiftelsen Svenska Filminstitutets verksamhet gäller 1982 års film-

och videoavtal, som godkändes av regeringen den 3 juni 1982. Ändringar infördes i avtalet, för statens del genom beslut den 17 mars 1983, den 29 augusti 1985 och den 2 oktober 1986. Enligt avtalet, som är slutet mellan

staten och organisationerna inom film- och videobranscherna, skall avgif-

ter till stiftelsen erläggas av biografägare och videogramuthyrare. Avgifterna tillförs en filmfond för att enligt närmare bestämmelser i avtalet använ-

das för produktion av svensk film, för att främja spridning och visning av

värdefull film, för branschfrämjande ändamål samt för övriga filmkulturella ändamål. För budgetåret 1986/87 uppgick biografavgifterna till 50 883 000 kr. och vidcoavgifterna till 34 649 000 kr.

Från anslaget utgår bidrag enligt följande sammanställning.

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden 1. Bidrag till filmfonden 27 500 000 + 700000 2. Produktionsgarantier till svenska

kortfilmer 2775 000 + 93.000 3. Främjande av spridning och visning

av värdefull film 5570 000! + 187000 4, Bidrag för filmkulturella ändamål 1959000 - + 86000 5. Bidrag till filmkulturella insatser för

barn och ungdom - +6000 000

37 804 000 +7066 000

! Därav högst 2 milj. kr. för försöksverksamhet med lokalt arbete med video.

Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutets anslagsframställning innebär i huvudsak följande.

1. Filminstitutet har enligt preliminära uppgifter för verksamhetsåret 1986/87 ökat sina intäkter med ca 35 96 jämfört med året 1982/83 som var

det första inom ramen för det nya film- och videoavtalet. Under samma

period har konsumentprisindex stigit med 36 5£ medan det statliga anslaget ökat med endast 2096. För att kompensera urholkningen begär institutet en ökning av anslaget med drygt 7 milj. kr. Särskilt angeläget är att satsa på barn- och ungdomsfilm. distributionsstöd till biograferna på mindre orter samt bidrag till filmpedagogik och filmforskning. 2. Situationen för biografer på mindre orter är allvarlig. Biogratbesöken sjönk under det gångna året med 3,46. Minskningen under den gångna 459

femårsperioden uppgår till ca 1036. Under samma period har det genom- = Prop. 1987/88: 100 snittliga biljettpriset ökat från 25:12 kr. till 34:10 kr. Branschen har sökt — Bil: 10

kompensera besöksbortfallet med höjda priser.

3. Omstruktureringen av biografbranschen fortsätter. Den 30 juni 1983 fanns det 1253 biografsalonger. Samma datum 1987 var antalet reducerat till I 114. Minskningen uppgår alltså till 139 biografsalonger. Betydligt fler biografer, särskilt på landsbygden, har lagt ner verksamheten. De nya har utan undantag öppnats i de större tätorterna.

4. 1096 av priset per biobiljett går till Filminstitutet. Från videobran-

schen kan den andel av intäkterna från uthyrning av videogram som går till Filminstitutet uppskattas till ca 5 7-. . | .

5. Sveriges Televisions bidrag till Filminstitutet under budgetåret

1986/87 uppgick till 6,8 milj. kr.

Föredragandens överväganden 1982 års film- och videoavtal kommer den 1 juli 1988 att ha varit i kraft i sex

år. I enlighet med avtalets 35 § får då varje part påkalla överläggningar med övriga parter om villkoren i avtalet. Därmed ges parterna tillfälle att ta

hänsyn till de erfarenheter som gjorts under avtalets andra treårsperiod.

Antalet biografer på de mindre orterna fortsätter att minska. Om denna utveckling fortsätter kan många människors möjligheter att se film på bio

kraftigt försämras. Enligt min mening inger utvecklingen oro. Jag avser därför att i anslutning till överläggningarna om villkoren i film- och videoavtalet återkomma till denna fråga.

Om överläggningarna om villkoren i filmavtalet och om utvecklingen för

biograferna på de mindre orterna föranleder mer omfattande ändringar i

film- och videoavtalet avser jag återkomma till regeringen med förslag till förändringar.

Under förra budgetåret fortsatte biografbesöken att minska i antal. Trots detta ökade Filminstitutets intäkter från biografavgifterna. Ökningen upp-

gick till 3Z i fasta priser och kan förklaras med ökade biljettpriser på

biograferna. |

Filminstitutets intäkter från videoavgifterna under förra budgetåret öka- de med 17 i fasta priser jämfört med året innan. Enligt uppgifter från

videobranschen fortsätter omsättningen inom hyrvideobranschen att öka, dock inte i den mycket snabba takt som gällt under de närmast föregående

åren. Några helt tillförlitliga uppgifter om hur hög omsättningen är går inte

att få fram men den kan uppskattas till drygt I miljard kr. för år 1987. Den

snabba omsättningsökningen inom hyrvideobranschen avspeglas emeller-

tid inte helt i ökade intäkter till Filrninstitutet. Under budgetåret 1985/86 genomförde Filminstitutet ett skolprojekt i

Vallentuna kommun med undervisning om rörliga bilder. Projektet finan-

sierades med särskilda medel inom ramen för verksamheten Kultur i

skolan. Erfarenheter från projektet har redovisats i rapporten Minst en timme film i veckan. Av redovisningen framgår bl.a. att intresset hos

grundskolans lärare för att arbeta praktiskt och teoretiskt med film, TV och video är stort. : rs . 460

I Stockholm har Filminstitutet sedan drygt ett år erbjudit skolan, försko- — Prop. 1987/88: 100 lan och fritidsverksamheten i kommunerna i Stockholmsområdet kvalitets- — Bil. 10 filmvisning på biografen Fågel Blå. Under första verksamhetsåret kom drygt 9000 barn till biografen. Till de flesta av filmprogrammen hade

Filminstitutet utarbetat en pedagogisk Handledning som lärarna kunde använda i såväl förberedelse- som uppföljningsarbetet.

Även på andra orter i landet genomförs ambitiösa satsningar med visning av kvalitetsfilm för barn och ungdom. :

I regeringens proposition (1987/88:64) om regionalpolitiska insatser i

delar av Bergslagen och norra Sveriges inland har jag föreslagit att medel får disponeras bl. a. för insatser med film för barn och ungdom. I nästan alla kommuner i landet finns det biografer. Därmed är biografen jämte biblioteket den mest spridda kulturinstitutionen. Att se film på bio är

dock en kulturupplevelse som många barn går miste om i dag. särskilt barn

utanför storstäderna. Utbudet av kvalitetsfilm för barn och ungdom är alltför begränsat. För de små barnen består utbudet till stor del av kom-

mersiellt säkra filmer. Utbudet av ungdomsfilmer är ännu sämre. Ungdomar hänvisas därmed till filmer som egentligen är avsedda för en vuxenpublik. Ett problem är att många av de filmer som ses av ungdomar

innehåller grova våldsinslag. Enligt min mening är det angeläget att barn och ungdomar får tillfälle att

se filmer av god kvalitet på biograf och att deras kunskaper om rörliga

bilder fördjupas. Kunskap om hur film och rörliga bilder skapas ökar förmågan att skilja på vad som är fantasi och verklighet och förbättrar förutsättningar att möta ett utbud av t.ex. spekulativt våld. I 1987 års budgetproposition (prop. 1986/87:100 bilaga 10 s. 434) föreslog jag att

300 000 kr. skulle avsättas för att utarbeta material för medieundervisning i

skolan och för lokal fortbildning för lärare. Även för nästa budgetår bör en motsvarande summa avsättas för detta ändamål. Mot bakgrund av Filmin-

stitutets positiva erfarenheter av medicundervisning och kvalitetsfilmvis-

ning och det anförda behovet av fördjupade kunskaper om rörliga bilder anser jag att insatserna på detta område bör samordnas och radikalt förstärkas för att nå barn och ungdom i hela landet.

De erfarenheter av filmpedagogiskt arbete som finns samlat på Filminstitutet bör kunna ligga till grund för en riksomfattande satsning. Det är enligt min mening bättre att ge Filminstitutet ekonomiska möjligheter att göra en insats på detta område än att bygga upp en särskild statlig stödordning. Ett bidrag till institutet bör dock ges med villkor dels'att bidraget till fullo

kommer till användning för dén nya verksamheten, dels att arbetet bedrivs

1 mycket nära samarbete med berörda intressenter. Jag tänker t.ex. på

företrädare för skola, förskola, föreningsliv och filmbranschen. Enligt min

mening bör följande uppläggning gälla.

Filminstitutet bör ta ansvaret för urvalet av lämpliga filmer från olika distributörer och att material utarbetas som kan vara till hjälp i verksamhe-

ten på lokal nivå. Vidare bör institutet kunna subventionera kostnader för

produktion av material, filmhyra och distribution och i ett inledande skede

bidra till lokala kostnader i samband med filmvisning. Det är naturligt att verksamheten på lokal nivå bygger på ett samarbete mellan kulturförvalt- 461

och ungdom, bl. a. skola och förskola. Bil. 10

Olika modeller för genomförandet av satsningen på lokal nivå bör kunna prövas. Föreningslivets erfarenheter av kvalitetsfilmvisning och medieundervisning för barn och ungdom bör tas till vara, bl. a. de erfarenheter som finns inom Bio Kontrast, Folkets Bio och filmstudiorörelsen.

Jag finner det särskilt viktigt att satsningen genomförs på ett sätt som gör det möjligt för många kommuner att delta. För att resurserna inte skall splittras allt för mycket kan det vara lämpligt att verksamheten koncentreras till vissa årskurser eller åldrar. Vid resursfördelningen bör hänsyn också tas till lokala förutsättningar och möjligheterna till stöd på annat sätt.

För detta ändamål föreslår jag att ett belopp om 6 milj. kr. förs upp under en ny anslagspost 5. Bidrag till filmkulturella insatser för barn och ungdom. Filminstitutet bör löpande till regeringen redovisa sina erfarenheter av arbetet.

Som jag redovisade i föregående års budgetproposition (s. 433) ställde regeringen — i syfte att göra ett aktuellt filmutbud tillgängligt även på mindre orter — hösten 1986 särskilda medel till Svenska Filminstitutets förfogande för anskaffning av 16 mm projektorer. Filminstitutet har avsatt ett lika stort belopp för samma ändamål. Genom dessa åtgärder räknar institutet med att kunna förse 70 -- 100 biografer på mindre orter med 16 mm projektorer. Hittills har ett 50-tal biografsalonger utrustats med sådana projektorer. .

Regeringen anvisade våren 1987 särskilda medel, 300 000 kr., till Filminstitulet för att trygga en verksamhet med spridning av aktuella filmer i kopior av såväl 16 mm som 35 mm bredd till mindre orter, s. k. parallelldistribution. Villkoret för beslutet var att Filminstitutet och filmbranschen vardera avsätter ett lika stort belopp. Genom beslut av riksdagen i maj 1987 (prop. 1986/87:100 bil. 10. KrU 17. rskr. 204) har ett motsvarande belopp under samma villkor anvisats till Filminstitutet för innevarande budgetår. Även för nästa budgetår bör 300 000 kr. avsättas för ändamålet. Ett villkor för medelsanvisningar bör även fortsättningsvis vara att Filminstitutet och filmbranschen vardera avsätter ett lika stort belopp.

I 1987 års budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 10 s. 434 — 435) berörde jag Filminstitutets verksamhet med spridning och visning av värdefull film. Jag anförde därvid att det finns anledning att undersöka om formerna för verksamheten var ändamålsenliga. Med stöd av regeringens bemyndigande har jag tillkallat en särskild utredare (dir. 1987:46) med upgift att göra denna översyn av verksamheten. Utredarens förslag skall läggas fram senast den 30 juni 1988. Jag avser därefter återkomma till regeringen med eventuella förslag till förändringar.

Utredaren har även fått i uppgift att lämna förslag om formerna för och finansieringen av verksamhet med stöd till lokalt arbete med video efter det att den nuvarande försöksverksamheten utvärderats på uppdrag av Filminstitutets visningsnämnd. I avvaktan på utredarens förslag bör högst 2 milj. kr. även för nästa budgetår få användas för lokalt arbete med video.

I likhet med tidigare år bör som villkor för statsbidrag till Filminstitutet 462

för visningsfrämjande åtgärder gälla att bidraget till Folkets Husföre-

ningarnas Riksorganisation för Bio Kontrastverksamheten samt till Sveri- Bil. 10

ges Förenade Filmstudios inte skall understiga vissa belopp. För budgetåret 1988/89 bör bidragen inte understiga I 300 000 kr. resp. 900 000 kr.

Vid min medelsberäkning har jag räknat med viss kompensation för

prisutvecklingen.

Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Filmsröd för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsan-

slag av 44 870 000 kr.

G 3. Stöd till fonogram och musikalier

1986/87 Utgift 6243 000! Reservation 7618 000 1987/88 Anslag 8471 000 1988/89 Förslag 8084 000

! Anslagets rubrik Stöd till fonogramverksamhet m. m.

Från anslaget utgår stöd enligt förordningen (1982:505) om statsbidrag för framställning och utgivning av fonogram. Inom ramen för detta stöd utgår bidrag till Svenska Rikskonserters fonogramproduktion. Under an-

slaget utgår också bidrag till Musikaliska akademien för utgivning av den

musikhistoriska fonogramantologin Musica Sveciae och notutgivning av äldre svenska tonsättares verk. Utgivningen av fonogramantologin regleras i avtal. Vidare finns under anslaget medel för information och utgivning

av noter.

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden 1. Stöd till fonogramproduktion 4692 000 — 587 000 2. Stöd till utgivning av en musikhisto-

risk fonogramantologi 1936 000 +158 000 3. Stöd till utgivning av äldre svenska

tonsättares verk 300 000 + 9000 4. Svenska tonsättares internationella

musikbyrå (STIM) för information och utgivning av noter 1543 000 + 33000

8471 000 —387 000

Statens kulturråd, Musikaliska akademiens styrelse m. fl.

1. Kulturrådet framhåller att den tekniska utvecklingen på fonogramområdet med den snabba introduktionen av kompaktskivan medfört ökade

kostnader för utgivning av fonogram. Rådet föreslår en ökning av anslags- 463

posten 1 med 300000 kr. utöver kompensation för årets prisökningar (+441 000 kr.). | . Bil. 10

2. Musikaliska akademiens styrelse har i enlighet med riksdagens beslut (KrU 1986/87 :17,. rskr. 209) övertagit utgivningsansvaret för fonogramantologin Musica Sveciae. Styrelsen anser det vara möjligt att ge ut en för svensk musikhistoria representativ antologi som omfattar ca 120 utgåvor. Under budgetåret 1988/89 planeras tio nya produktioner varav fyra avses bli utgivna i både LP- och kompaktskiveformat. Styrelsen begär med hänsyn till utgivningsplanen och de ökade kostnaderna till följd av parallellutgivning på kompaktskivor för budgetåret 1988/89 ett belopp av 2350 000 kr. (+414 000 kr.). |

3. Musikaliska akademiens styrelse beräknar kostnaderna för utgivning av noter till äldre svenska tonsättares verk till totalt 394000 kr. Enligt styrelsen är denna utgivning bl.a. en viktig förutsättning för akademins fonogramantologi (+94 000 kr.).

4. För STIM:s allmänna informationsverksamhet om svensk musik samt : medel för notutgivning, utskrifter och tryckning begär kulturrådet 500 000 kr. utöver kompensation för prisökningar (+546 000 kr.).

Under anslaget F 22. Bidrag till folkbibliotek har kulturrådet föreslagit ett nytt bidrag till notdistribution via folkbiblioteken (+800 000 kr.).

Föredragandens överväganden I föregående års budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 10 s. 435 — 449) redovisades en genomgripande översyn av det statliga stödet till fonogram och musikalier. De förändringar som vidtagits som en följd av riksdagens beslut (KrU 1986/87:17, rskr. 209) med anledning härav syftar bl. a. till en klarare ansvarsfördelning mellan kulturrådet, Musikaliska akademien, Svenska rikskonserter samt STIM — Svensk Musik. Åtgärderna synes vara ändamålsenliga och har i huvudsak fått ett gott mottagande. Som en uppföljning av detta beslut har jag för stödet till fonogramproduktion beräknat ett belopp av 707000 kr. att överföras till anslaget Svenska rikskonserter för att täcka verksamhetens helårskostnader. Förevarande anslag bör därför minskas med motsvarande belopp. Jag ser för närvarande ingen anledning att i övrigt förändra förutsättningarna för de statliga insatserna inom detta område.

De fortlöpande tekniska förändringarna med nya ljudbärare som kompaktskivan och den kommande DAT-kassetten (avsedd för bandspelare med digital teknik), medger avsevärda kvalitetsförbättringar av musikinspelningar. Hushållen får möjlighet att oavsett bostadsort ta del av ett brett musikutbud med en kvalitet som tidigare endast förekommit i studiosammanhang. Persondatorteknik kan numera underlätta exempelvis notframställning och kompositörers arbete. Mot bakgrund av denna snabba utveckling är det angeläget att de organ jag nyss nämnde studerar de konsekvenser och förändringar 1 arbetssätt som kan bli följden av den nya medieteknikens införande inom fonogram- och musikalieområdet.

För fonogramproducenterna medför t. ex. kraven på utgivning i såväl LP- som kompaktskiveform övergångsvis ökade kostnader. Jag föreslår 464

därför att stödet till Musikaliska akademien förstärks med 100000 kr. för — Prop. 1987/88: 100

att möjliggöra en ökad parallellutgivning på kompakt- och LP- skivor inom = Bil. 10 Musica Sveciae-serien. Den föreslagna medelsökningen har möjliggjorts genom en omprioritering inom medieområdet.

I föregående års budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 10 s. 444 — 449) anförde jag att stöd av engångskaraktär till distribution av bl.a. Svenska rikskonserters fonogram under vissa villkor skulle kunna ställas till förfogande. Jag angav då att finansieringen av detta stöd skulle kunna ske genom utnyttjande av medel som riksdagen tidigare anvisat under förevarande anslag. Riksdagen (KrU 1986/87: 17, rskr. 209) gav regeringen ett bemyndigande att ikläda staten ekonomiska förpliktelser i vad avser distribution av fonogram. Min avsikt har tidigare varit att nu redovisa vilket belopp som anvisats för ändamålet. Då Svenska rikskonserter startat sin verksamhet fr. o. m. den 1 januari 1988 och förhandlingar om utformningen av ett sådant distributionsstöd fortfarande pågår, har något belopp ännu inte kunnat fastställas.

Jag vill i detta sammanhang nämna att jag erfarit att uppgifterna i Grammofonleverantörernas förenings regelbundet utkommande katalog över skivor och kassetter fortsättningsvis kommer att tillhandahållas i en databas inom ett videotexsystem. Ständigt uppdaterade och detaljerade uppgifter om fonogramutbudet i landet finns därmed mer lättillgängliga än vad som hittills har varit möjligt att uppnå.

Vid min medelsberäkning har jag räknat med en viss kompensation för prisutvecklingen. |

Hemställan Med hänvisning till vad jag anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till fonogram och musikalier anvisa ett reservationsan-

slag av 8 084 000 kr.

G 4. Arkivet för ljud och bild: Förvaltningskostnader

1986/87 Utgift8 501909
(987/88 Anslag9202 000
1988/89 Förslag9974 000

Arkivet för ljud och bild har enligt sin instruktion (1984:580) bl. a. till uppgift att bevara och tillhandahålla sådana ljud- och bildupptagningar som anges i lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar.

30 Riksdagen 1987/88. 1 suml. Nr 100. Bilaga 10

« 1987/88 Beräknad ändring Prop. 1987/88: 100

1988/89 |

Bil: 10

Föredraganden 1. Förvaltningskostnader 5771 000 +683 000

(därav lönekostnader) =(4902 000)(+543 000)
2. Lokalkostnader1575 000+ 22000
3. Bandkostnader"1856 000 9202 000+ 67000 + 772000 i

Arkivet för ljud och bild (ALB) ALB:s anslagsframställning innebär i huvudsak följande.

1. ALB framhåller att arkivets resurser var för knappt tilltagna när myndigheten inrättades. Arbetsvolymen har dessutom efter hand ökat kraftigt. ALB har därför varit tvunget att rationalisera i högre grad än vad det formella rationaliseringskravet motsvarar. ALB anser därför att huvudförslaget inte skall tillämpas. Om cen besparing ändå måste vidtas kan enligt ALB:s mening, varken förvaltnings- eller lokalkostnaderna minskas, varför endast anslagsposten Bandkostnader återstår. ALB anser dock att en minskning av medlen till anslagsposten bandkostnader kommer att äventyra bevarandet på god kvalitet av svenska TV-program.

2. ALB begär medel för en permanent personalförstärkning om sam manlagt tre heltidstjänster med uppgifter inom teknik, förvärv och katalogisering samt forskarservice. Resursförstärkningen motiveras med att den är nödvändig för att ALB skall kunna leva upp till de åtaganden som ligger 1 1978 års beslut om att inrätta ALB (+863 000 kr.).

Föredragandens överväganden Genom beslut av riksdagen i maj 1987 (KrU 1986/87:16, rskr. 289) godkändes regeringens förslag i propositionen 1986/87:80 om forskning (bil. 6 s. . 161 — 162) att ALB skall få möjlighet att upprätta en av arkivet föreslagen fortlöpande nationaldiskografi. dvs. en fortlöpande registrering och katalogisering av samtliga i Sverige producerade och utgivna fonogram. I propositionen framhöll jag vidare att det är ändamålsenligt att förteckningen får en sådan utformning att den kan tjäna som en beståndskatalog över. ALB:s samlingar av pliktexemplar av fonogram. |

Med hänvisning till att arbetet med att skapa en nationaldiskografi bör vara väl förberett fann jag det motiverat att verksamheten påbörjas först vid årsskiftet 1988/89. För första halvåret 1989 har jag räknat med en ökning av anslaget till ALB med totalt 300000 kr.. varav 200000 kr. som driftsmedel och 100 000 kr. för engångsutgifter.

Ljud- och bildbevarandekommittén (U 1986:01) avslutade sitt arbete i oktober 1987 genom att överlämna betänkandet (SOU 1987:51) Ljud och bild för eftervärlden. Betänkandet har därefter remitterats till berörda organ. Efter remissomgångens slut avser jag att återkomma till regeringen med eventuella förslag till förändringar.

Vid min medelsberäkning har jag tillämpat ett begränsat huvudförslag. 466

Med hänvisning till vad jag nu har anfört och till sammanställningen Bil. 10 hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Arkivet för ljud och bild: Förvaltningskostnader för budget-

året 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 9974 000 kr.

G 5. Arkivet för ljud och bild: Insamlingsverksamhet m. m.

1986/87 Utgilt 443 780 Reservation 349 192 1987/88 Anslag 392 000

1988/89 Förslag 408 000

Från anslaget bekostas dels arkivets för ljud och bild (ALB) verksamhet

med förvärv av äldre ljud- och bildmaterial samt andra ljud- och bildupp-

tagningar som ALB införlivar i sina samlingar, dels matcerielunderhåll och

ersättningsanskaffning av viss apparatur.

Arkivet för ljud och bild ALB begär medel för oförändrad verksamhet.

Föredragandens överväganden

Vid min medelsberäkning har jag räknat med viss kompensation för prisut-

vecklingen.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen |

att till Arkivet för ljud och bild: Insamlingsverksamhet m.m. för

budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 408 000 kr.

Prop. 1987/88: 100 Dagspress och tidskrifter

| a Bil. 10 G 6. Presstödsnämnden

1986/87 Utgift1949 050
1987/88 Anslag2439 000
1988/89 Förslag2594 000

Presstödsnämnden har till uppgilt att fördela det statliga stödet till dagspressen i enlighet med förordningen (1981:409) om statligt stöd till dagstid-

ningar och förordningen (1976:419) med instruktion för presstödsnämn-

den. Därutöver har nämnden enligt sin instruktion till uppgift att följa och analysera den ekonomiska utvecklingen för olika tidningsgrupper och övriga väsentliga förändringar inom pressen samt att rapportera om utfallet av

de presstödjande åtgärderna och om förändringar inom tidningsägandet.

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden

1. Förvaltningskostnader2295 000+166 000
(därav lönekostnader)(1356 000)(+156 000)
2. Lokalkostnader144 000 2439 000—- 11000 +155 000

Presstödsnämnden

Nämnden föreslår för budgetåret 1988/89 en uppskrivning med 84000 kr.

för förvaltningskostnader. Huvudförslaget beräknas medföra en besparing

på 20000 kr. som föreslås tas ut på övriga förvaltningskostnader (+64 000

kr...

Föredragandens överväganden

Med hänsyn till förhållandet mellan resurser och arbetsuppgifter i press-

stödsnämndens verksamhet har ett begränsat ettårigt huvudförslag tilläm-

pats vid beräkningen av anslaget.

Hemställan Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer jag att regering-

en föreslår riksdagen att till Presstödsnämnden för budgetåret 1988/89 anvisa ett för-

slagsanslag av 2594 000 kr.

G 7. Stöd till dagspressen

1986/87 Utgift 455056 503 1987/88 Anslag 455 800 000 1988/89 Förslag 459950 000

Från anslaget utgår stöd enligt förordningen (1981:409) om statligt stöd till dagstidningar: 468

Stöd kan utgå i de former som framgår av sammanställningen. Villkoren — Prop. 1987/88:100 för tilldelning av bidrag framgår av stödförordningens 5 — 45 §§. Vidare = Bil. 10

kan dagstidningar erhålla lån ur pressens lånefond (se anslaget G 8. Lån till dagspressen).

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden

1. Produktionsbidrag387 500 000+4 150000
2. Utvecklingsbidrag5800 000of.
3. Samverkansbidrag5 000 000of.
4. Samdistributionsrabatt57 500 000of.
|455 800 000+4150 000

Presstödsnämnden

1. För år 1987 har t.o.m. augusti månad 76 dagstidningar beviljats sammanlagt 372496 800 kr.i produktionsbidrag. Ytterligare bidrag för år 1987 beräknas uppgå till ca 2 500 000 kr., dvs. totalt för året ca 375 milj. kr.

För år 1988 beräknas behovet av produktionsbidrag minska med ca 2 milj. kr.

Nämnden har i sina bedömningar utgått från gällande regler och beloppsnivåer. Nämnden avstår från att göra bedömningar om eventuella nedläggningar eller ändrad periodicitet av stödberättigade dagstidningar.

För budgetåret 1988/89 begär nämnden 373 milj. kr. (— 14,5 milj. kr.).

2. Under budgetåret 1986/87 har utvecklingsbidrag beviljats och betalats ut till tretton tidningar med sammanlagt 7,7 milj. kr. Nämnden bedömer att efterfrågan på utvecklingsbidrag kommer att vara fortsatt hög under budgetåret 1988/89. Med hänsyn härtill bör bidraget motsvara lägst den faktiska förbrukningen för budgetåret 1986/87.

Nämnden begär 7,7 milj. kr. för budgetåret 1988/89 (+1,9 milj. kr.). 3. Under budgetåret 1986/87 beviljades två dagstidningar på Gotland

vardera 2 milj. kr. i samverkansbidrag: Hälften av beloppet betalades ut under budgetåret. Nämnden har tidigare beviljat KB Aftonbladet AB och HB Svenska Dagbladet AB & Co vardera 2,5 milj. kr. för samverkan i en gemensam tryckerianläggning. Ingen utbetalning gjordes under budgetåret. Sammanlagt är således 7 milj. kr. under anslagsposten redan inteck-: nade, dvs. mer än den totala anvisningen för innevarande budgetår. Med hänsyn till dagstidningskommitténs pågående arbete avstår nämnden från att föreslå några ändringar.

Nämnden begär för budgetåret 1988/89 oförändrat 5 milj. kr. för stöd till samverkan, varav högst 500 000 kr. för samverkansutredningar och högst 500 000 kr. för större branschprojekt.

4, Under budgetåret 1986/87 betalade nämnden ut sammanlagt 57 571 203 kr.1i samdistributionsrabatt för drygt 969 miljoner samdistribuerade tidningsexemplar.

Nämnden begär för budgetåret 1988/89 oförändrat 57,5 milj. kr.

Föredragandens överväganden = - Prop. 1987/88: 100

Hösten 1985 tillsattes en parlamentarisk kommitté — dagstidningskommit- Bil. 10 tén — med uppdrag att bl.a. utvärdera erfarenheter och effekter av det nuvarande stödet till dagspressen och föreslå ändringar i reglerna. I direk-

tiven (Dir. 1985:52) framhålls särskilt vikten av att undvika konstruktioner

med en alltför fast automatik och stödutveckling samt att pröva möjlighe-

terna att samordna olika direkta och indirekta stödinsatser, främst då på distributionssidan.

Enligt sina direktiv skulle kommittén ha slutfört sitt arbete vid årsskiftet

1987/88. Av olika skäl har arbetet blivit försenat. Kommittén planerar nu

att lägga fram sitt slutbetänkande under första halvåret 1988.

Stödet till dagspressen har i'stort sett varit oförändrat sedan 1985.

Samtidigt har kostnadsutvecklingen varit fortsatt kännbar för branschen.

Effekterna har varit särskilt påtagliga för tidningar med relativt sett lägre

annonsintäkter, dvs. de lågtäckningstidningar som får statligt presstöd för att upprätthålla konkurrens och mångfald inom dagspressen. Mot denna bakgrund anser jag det betogat med en mindre höjning av produktionsbidraget inom presstödet i avvaktan på dagstidningskommit-

höjs med 57 fr. o. m. budgetåret 1988/89 till e en beräknad total kostnad av

18,65 milj. kr. Presstödsnämnden har föreslagit att utvecklingsbidraget inom presstö-

det höjs med 1,9 milj. kr. för att motsvara den faktiska förbrukningen

under anslagsposten för budgetåret 1986/87. I avvaktan på resultatet av

dagstidningskommitténs arbete är jag inte för närvarande beredd att biträ-

da nämndens förslag i denna del.

Jag vill i sammanhanget även något beröra samdistributionsrabatten. Sedan 1969 får tidningsföretag som deltar t samdistribution till lika pris per utdelat exemplar en statlig rabatt med ett visst belopp för varje utdelat exemplar. Rabatten innebär i realiteten att högtäckningstidningar kompen- '

seras av staten för att gå med i samdistribution till lika pris i samverkan

med svagare konkurrenter och överspridda tidningar. :

Med denna ordning har konkurrenttidningar beretts möjlighet att gå med i distributionssystem som de själva inte haft ekonomiska eller andra förutsättningar att bygga upp, samtidigt som distributionen genom likaprisprin- :

cipen avförts som konkurrensmedel mellan tidningar... Systemet har varit framgångsrikt. Sedan ett antal år deltar i stort sett alla abonnerade dagstidningar i den statligt rabatterade samdistributionen till lika pris:

Enligt vad jag erfarit har utvecklingen. bl. a. genom att rabatten relativt

sett minskat i ekonomisk betydelse, medfört att vissa tidningsföretag kan överväga att avstå från rabatten för att i stället erbjuda konkurrenttidning-. ar samdistribution till marknadspris. .

Dagstidningskommittén skall enligt sina direktiv bl. a. pröva stödinsat-

ser på distributionssidan. Som jag nämnt avser-kommittén att lämna sitt betänkande under första halvåret 1988. Samdistributionen till lika pris är

ett viktigt led i den statliga presspolitiken. Jag förutsätter att inga väsentli-

ga förändringar vidtas inom samdistributionen innan dagstidningskommit-

tén lämnat sina förslag och regeringen beretts tillfälle att behandla samdis- 470.

tributionen inom ramen för den samlade presspolitiken avseende både «Prop. 1987/88:100 direkta och indirekta stödinsatser. Bil. 10 '

I övrigt beräknar jag anslaget i överensstämmelse med presstödsnämn- :

dens förslag. Anslaget bör föras upp med 459950 000 kr. för budgetåret

1988/89.

Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemstäl-

ler jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till dagspressen för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag av 459950 000 kr.

G 8. Lån till dagspressen

1986/87 Utgift 11550 000 Reservation 44 446978 1987/88 Anslag 25000 000 S 1988/89 Förslag 87 500 000

Från anslaget utbetalas lån enligt förordningen (1981:409) om statligt

stöd till dagstidningar. |

Presstödsnämnden Under budgetåret 1986/87 har tre tidningar och tidningstwryckerier beviljats

lån med sammanlagt 9395 000 kr.. varav 7900000 kr. har betalats ut. Dessutom har 3 650 000 kr. betalats ut för lån som beviljats under tidigare budgetår.

I sin anslagsframställning har nämnden inte tagit hänsyn till en framställning den 16 maj 1986 till regeringen om ett extra medelstillskott på 175 milj. kr. avscende lån till KB Aftonbladet AB och HB Svenska Dagbladet AB & Co för uppförande av en gemensam tryckerianläggning.

På regeringens förslag i budgetpropositionen 1987 uttalade riksdagen att förevarande anslag borde tillföras särskilda medel i sådan omfattning att presstödsnämnden skulle kunna effektuera det beslut som låg till grund för framställningen till regeringen. I enlighet med riksdagens beslut skall av behållningen under anslaget för innevarande budgetår 50 milj. kr. reserve-

ras för det gemensamma lånet till Aftonbladet och Svenska Dagbladet.

Den resterande delen av det beviljade lånebeloppet på totalt 175 'milj. kr.

beräknas tillföras under de två kommande budgetåren. Nämnden ansåg det inte möjligt att i augusti 1987 avgöra huruvida det skulle bli aktuellt att

betala ut den första delen om 50 milj. kr. av det beviljade lånet under

innevarande budgetår, men nämnden har för avsikt att inte förbruka mer på andra ansökningar än att 50 milj. kr. finns disponibelt för ändamålet. . - Nämnden bedömer att efterfrågan på lån ur pressens. lånefond kommer att öka under de närmaste åren. Nämnden avstår från att nu föreslå någon höjning av den årliga medelsanvisningen, men vill understryka att det finns : 471

en risk för att tillgängliga medel inte räcker för i och för sig angelägna låneansökningar. Bil. 10

Nämnden begär för budgetäret 1988/89 oförändrat 25 milj. kr.

Föredragandens överväganden I budgetpropositionen 1987 behandlade regeringen presstödsnämndens beslut om lån ur pressens lånefond till Aftonbladet och Svenska Dagbladet. I sammanhanget påpekades att presstödsnämnden beslutat betala ut lånet i takt med de aktuella investeringarnas genomförande. Detta beräknades vid tiden för nämndens beslut i maj 1986 ta tre till fyra år.

Med utgångspunkt i nämndens överväganden och beslut fann regeringen det rimligt att särskilda medel för ändamålet borde anslås under tre budgetår. För budgetåret 1987/88 borde i ett första steg 50 milj. kr. kunna betalas ut av nämnden inom ramen för normal tilldelning och med ianspråktagande av under anslaget reserverade medel. Det resterande särskilda medelsbehovet för lånet till Aftonbladet och Svenska Dagbladet angavs till totalt 125 milj. kr. för de två närmast följande budgetåren (totalt 175 milj. kr.).

Riksdagen har godtagit förslagen. Följaktligen bör förevarande anslag nu tillföras ytterligare särskilda medel i sådan omfattning att presstödsnämnden utöver den första utbetalningen kan göra en andra utbetalning av lånet under nästa budgetår. Jag förordar att 62.5 milj. kr. anvisas för ändamålet för budgetåret 1988/89.

I övrigt beräknar jag anslaget i enlighet med presstödsnämndens förslag. Anslaget bör således föras upp med 87,5 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen

att till Lån till dagspressen för budgetåret 1988/89 anvisa ett

reservationsanslag av 87 500000 kr.

G 9. Stöd till kulturtidskrifter

1986/87 Utgift 16 669 331 Reservation 923 385 1987/88 Anslag 18 000 000 1988/89 Förslag 18 670 000

Från anslaget utgår stöd enligt förordningen (1977:393) om statligt stöd' till kulturtidskrifter.

Statens kulturråd För budgetåret 1986/87 ansökte 475 tidskrifter om stöd. Bidrag beviljades till 215 tidskrifter med belopp mellan 5 000 och 250 000 kr.

Kulturrådet genomför fr.o.m. budgetåret 1987/88 en treårig försöksverksamhet avseende möjligheterna att förbättra kulturtidskrifternas ekonomiska situation genom marknadsföringstekniska åtgärder m. m. Under 472

det första verksamhetsåret disponerar kulturrådet 1750000 kr. av anslaget — Prop. 1987/88:100 för detta ändamål. Inför det andra försöksåret behöver flera nya initiativ Bil. 10

tas. Den snabba utvecklingen inom tekniken kräver t. ex. större insatser

såväl i fråga om utbildning som försöksverksamhet än vad kulturrådet

tidigare kunnat förutse. Kulturrådet begär därför att denna summa höjs till

3 milj. kr. för försöksverksamhetens andra år. I övrigt föreslås en priskom-

pensation om 3 26.

Föredragandens överväganden Kulturtidskrifterna utgör en viktig del av vårt kulturliv. Det statliga kultur-

tidskriftsstödet har bidragit till att mångfalden i tidskriftsfloran kunnat

upprätthållas. För att uppnå största möjliga effekter av stödinsatserna har kulturrådet i uppdrag att genomföra en treårig försöksverksamhet med särskilda åtgärder när det gäller marknadsföring och distribution samt

utbildning och rådgivning avseende ekonomi, juridik, administration, teknik m. m. Syftet med åtgärderna skall främst vara att öka antalet prenumerationer av tidskrifterna. Jag delar kulturrådets bedömning att det är angeläget att fler initiativ kan tas under det fortsatta försöket framför allt när

det gäller utbildning i användandet av ny teknik. Efter försöksverksamhe-

tens andra år, budgetåret 1988/89, skall kulturrådet göra en utvärdering av

försöket. Denna bör kunna läggas till grund för ett förslag till utformningen

av det framtida stödet till kulturtidskrifterna. Mot denna bakgrund är jag

beredd att tillstyrka kulturrådets förslag att högst 3 milj. kr. inom det anvisade anslaget får avsättas för försöksverksamheten under nästa bud-

getäår. |

Vid min medelsberäkning har jag räknat med en viss kompensation för prisutvecklingen.

Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen

att till Sröd till kulturtidskrifter för budgetåret 1988/89 anvisa ett

reservationsanslag av 18 670 000 kr.

G 10. Stöd till radio- och kassettidningar

Föredragandens överväganden

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns uppfört ett anslag avseende

stöd till radio- och kassettidningar. Medelsanvisningen för nämnda ända-

mål uppgår till 12 903 000 kr.

Taltidningskommittén (U 1982:05) tade i maj 1987 fram sitt slutbetänkande (Ds U 1987:6) Radio- och kassettidningar — slutsatser och rekommendationer. I betänkandet har kommittén lämnat förslag avseende bl. a.

den framtida utformningen av den statligt stödda verksamheten med radio-

och kassettidningar. Förslagen har remissbehandlats. 473

Beredningen av dessa frågor är ännu inte avslutad. Jag avser att föreslå — Prop. 1987/88:100 regeringen att för riksdagen vid 1987/88 års riksmöte lägga fram en särskild — Bil. 10 proposition om stödet till radio- och kassettidningar. Jag förutsätter att medel för ändamålet kommer att anvisas under samma anslag som innevarande budgetår. Det synes lämpligt att för det berörda ändamålet ta upp ett preliminärt belopp av 12903 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Sröd till radiooch kassettidningar för budgetåret 1988/89 beräkna ett reservationsanslag av 12903 000 kr.

G 11. Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation

1986/87 Utgift1250 000
1987/88 Anslag2575 000
1988/89 Förslag5708 000

För Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation gäller fr. o. m. den I januari

1987 stadgar, som fastställdes av regeringen den 20 november 1986. Enligt dessa har stiftelsen till ändamål att äga och ge ut en nyhetstidning för begåvningshandikappade. Tidningen bör utformas så att den blir till nytta även för andra grupper med läshandikapp.

Mellan staten och stiftelsen träffades den 24 november 1986 avtal för tiden fr. o. m. den I januari 1987 t. o. m. den 30 juni 1990. Avtalet reglerar

bl. a. frågor om bidrag till stiftelsens verksamhet och om prenumerations-

avgift.

1987/88 Beräknad ändring

: 1988/89

Föredraganden 1. Utgivning av Nyhetstidningen

8 SIDOR2575 000+ 77000
2. Utgivning av lättläst litteratur(2538000)! . -+3056 000 2575 000+3133 000

! Innevarande budgetår anvisat under anslaget G 12. Litteraturstöd.

Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation Stiftelsen, som hänvisar till kostnadsökningar- inom tidningsbranschen

samt till behovet av resurser till den för målgruppen nödvändiga marknads- : | föringen, begär att anslaget skall ökas med 16,5 96 (+425 000 kr.). .- ? : 474

Föredragandens överväganden | Prop. 1987/88: 100

Nyhetstidningen 8 SIDOR är en lättläst nyhetstidning som ges ut en gång i Bil. 10 veckan. Tidningen utkom fr.o.m. hösten 1984 på försök. Den I januari 1987 startade Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation sin verksamhet. Stiftelsen äger och ger ut tidningen sedan dess. 8 SIDOR vänder sig i första hand till begåvningshandikappade men kan även användas av andra läshandikappade. Tidningens upplaga uppgår för närvarande till ca 3 000 ex.

Utgivningen av lättlästa böcker (LEL-böcker) påbörjades år 1968. Ansvaret härför ligger alltsedan starten inom skolöverstyrelsens (SÖ) verksamhetsområde. Utgivningen sker i samverkan med olika förlag. |

Utgivningen av Nyhetstidningen 8 SIDOR och LL-böckerna är likartade verksamheter med en gemensam målgrupp, dvs. främst vuxna begåvnings-

handikappade. Det är angeläget att både tidningen och böckerna läses av så många som möjligt. Därför är marknadsföringen av mycket stor betydel-

se. På grund av handikappets art kan man emellertid ibland räkna med stora svårigheter att nå ut till nya läsare. Mot denna bakgrund finner jag

det naturligt att samordna dessa båda verksamheter och att därvid också

söka en gemensam organisatorisk lösning. För SÖ är planering av bokproduktion en udda företeelse. Det är därför enligt min mening inte rimligt att

föra tidningsutgivningsverksamheten till SÖ. Det är mer naturligt att lägga ansvaret för den samordnande verksamheten på Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation. Såväl företrädare för de handikappade som SÖ och Stif-

telsen för lättläst nyhetsinformation har vid underhandskontakter redovisat en positiv inställning till mitt förslag. Stiftelsen har även. efter samråd

med SÖ, uttalat sig om de ekonomiska förutsättningarna för ett övertagande av verksamheten, till vilket jag återkommer i det följande. Jag anser att

en samordning i enlighet med vad jag har anfört bör genomföras fr. o. m.

nästa budgetår. På sikt bör den kunna medföra gynnsamma effekter för

verksamheten framför allt när det gäller marknadsföringen. Vid genomförandet av mitt förslag bör stiftelsens namn ändras. Vidare bör beaktas att verksamheterna så långt som möjligt bör ha separat ekonomisk redovisning. Stiftelsen bör i sin anslagsframställning för budgetåret 1990/91 redovisa en plan för den fortsatta utgivningen och marknadsföringen av LL-böcker.

Jag avser att återkomma till regeringen med förslag om vissa organisato-

för utgivningen av LL-böckerna. För att överföra verksamheten till stiftelsen behöver regeringen emellertid också ett bemyndigande att ingå avtal

med stiftelsen om ekonomiska åtaganden i sammanhanget.

Jag har beräknat att ett belopp av 2614000 kr. efter prisomräkning

behöver föras över från anslaget G 12. Litteraturstöd, anslagsposten 2. Utgivning av lättläst litteratur till förevarande anslag. Den behållning som vid utgången av budgetåret 1987/88 kan finnas kvar under anslagsposten

bör också föras över. Som jag tidigare anfört under anslaget B 1. Skolöverstyrelsen har jag också räknat med att medel motsvarande personalkostnaden för den nuvarande verksamheten inom SÖ samt medel för lokaler m. m. förs över från nyss nämnda anslag till förevarande anslag. Vid min medelsberäkning har jag också tagit hänsyn till kostnader för porto.

Vid min medelsberäkning i övrigt har jag räknat med en viss kompensa- — Prop. 1987/88: 100 tion för prisutvecklingen. Bil. 10

Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att genom avtal ikläda staten ekonomis-

ka förpliktelser i enlighet med vad jag har förordat,

2. till Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation för bud-

getåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 5 708 000 kr.

Litteratur Prop. 1987/88: 100

oa Bil. 10 .

G 12. Litteraturstöd

1986/87 Utgift 34 878 721 Reservation 11235 873

1987/88 Anslag 36 981 000 1988/89 Förslag 31486 000

Från anslaget utgår stöd till utgivning av litteratur enligt förordningen (1978:490) om statligt litteraturstöd. De ändamål som får stöd under ansla-

get framgår av följande sammanställning.

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden 1, Utgivningsstöd | 28367 000 —3 594 000 2, Utgivning av lättläst litteratur 2538 000 —2 538 000! 3, Stiftelsen Litteraturfrämjandet för

utgivning av En bok för alla samt läsfrämjande åtgärder för barn och ungdom 6076 000 + 637000

36 981 000 —5 495 000

! Medel för ändamålet för budgetåret 1988/89 föreslås anvisas under anslaget G 11.

Statens kulturråd, skolöverstyrelsen m. fl.

1. Statens kulturråd föreslår för utgivningsstödet en prisomräkning med

790 med hänsyn till kostnadsutvecklingen inom den grafiska industrin. Skolöverstyrelsen förordar en prisomräkning med 376 för utgivningen av lättlästa böcker. För verksamheten med En bok för alla föreslår Stiftelsen Litteraturfrämjandet en prisomräkning med 8,5 £.

2. Kulturrådet begär för utgivningsstödet, förutom prisomräkning, 150 000 kr. till stödordningen för tecknade serier för barn och ungdom, bl. a. med syfte att kunna stödja ytterligare fyra seriealbum samt en längre och fyra till fem kortare svenska originalserier i serietidningar. För stöd-

ordningen för litteratur på invandrar- och minoritetsspråk begärs 150000

kr., vilket skulle möjliggöra dels en höjning av arkersättningen, dels en ökning av antalet stödda titlar.

3. Högst 975 000 kr. bör avsättas för kostnader för arvoden m.m. i samband med fördelningen av utgivningsstödet.

"4, Skolöverstyrelsen har i anslutning till sin anslagsframställning redogjort för verksamheten med utgivningen av lättlästa böcker (LL-böcker) under budgetåret 1986/87. Under år 1986 utkom 16 titlar i LL-serien. I några fall har böckerna kompletterats med inspelning på ljudband ("bok och band”). Verksamheten med bokombud har fortsatt under året. Det är enligt skolöverstyrelsen alltjämt för tidigt att värdera dess betydelse för

läsarnas kontakt med LL-utgivningen. Ett utvecklingsarbete pågår avscende LL-böcker särskilt anpassade till läsare med afasi. Genom produktion av ”bok och band” har man nått läsare med mycket stora läs- och förståel- 477

sehandikapp. Stöd till sådan utgivning kommer därför att utgå även i fortsättningen. Bil. 10

5. Stiftelsen Litteraturfrämjandet begär — förutom prisomräkning för utgivning och marknadsföring av En bok för alla — medel för sitt läsfrämjande arbete och för att utveckla arbetet med bokspridning inom folkrörelserna (+800 000 kr.). I en särskild skrivelse har Litteraturfrämjandet anhållit om bidrag till anskaffande av ny datautrustning.

6. I en skrivelse den 10 november 1987 begär kulturrådet att utgivningen av klassikerserien för skolan, Alla Tiders Klassiker, skall förlängas med en fyraårsperiod fr. o. m. budgetåret 1989/90 t o. m. budgetåret 1992/93. Uppkomna reservationer från de fyra första utgivningsåren gör att kulturrådet beräknar de tillkommande kostnaderna för utgivningen till 4 milj. kr. sammanlagt under hela perioden.

Föredragandens överväganden Det statliga stödet till bokbranschen är marginellt i jämförelse med branschens totala omsättning. Trots den förhållandevis blygsamma bidragssumman har staten möjlighet att genom denna påverka utvecklingen i inom detta område på ett påtagligt sätt.

Kulturrådet har efter beslut av riksdagen (prop. 1984/85:141, KrU 21, rskr. 392) fått ett större ansvar inom den statliga litteraturpolitiken. Detta innebär bl. a. att rådet självt skall besluta om fördelningen av anslagsmedlen på de olika litteraturkategorierna och övriga ändamål inom utgivningsstödet. Kulturrådet skall också följa utvecklingen på bokmarknaden i synnerhet vad gäller utgivningen av allmänlitteratur och villkoren för förlagsverksamhet samt redovisa sina intryck och eventuella förslag till förändringar av de statliga insatserna för regeringen. Kulturrådet har lämnat sin första rapport i detta ämne, Boken — en översikt (Rapport från statens kulturråd 1987:3). Sammanfattningsvis konstaterar kulturrådet bl.a. att inga genomgripande förändringar skett på bokområdet sedan ställning scnast togs till inriktningen och utformningen av de statliga insatserna på området. Kulturrådets bedömning är att det för närvarande inte finns anledning till några förändringar i det statliga litteraturstödet eller i övriga insatser på litteraturområdet som kräver beslut av regering eller riksdag.'

Sveriges författarförbund (SFF) har framfört invändningar mot kulturrådets rapport. Denna ger en förenklad bild av bokmarknaden, som enligt SFF blivit alltmer tudelad. SFF framhåller särskilt att svensk skönlitteratur i original har en svår ställning, som bör närmare analyseras. Svenska Bokförläggareföreningen stöder i en särskild skrivelse SFF:s försläg om en framtida komplettering av materialet i detta avseende. Jag utgår från att : rådet i sin kommande analys av bokbranschen tar upp de invändningar som framförts. I avvaktan på denna är jag inte beredd att göra några förändringar i stödet. | |

Kulturrådet har föreslagit höjningar utöver prisomräkning av enskilda stödkategorier. Sådana förstärkningar bör kurina genomföras genom omprioriteringar inom den tillgängliga ramen för utgivningsstödet. :

Enligt riksdagens beslut (prop. 1984/85:141, KrU 21, rskr. 392) utgår : "478

under en treårsperiod t. o. m. budgetåret 1987/88 ett särskilt statligt stöd av Prop. 1987/88: 100 en klassikerserie för skolan med eleverna i grundskolans högstadium och = Bil. 10 : gymnasieskolan som målgrupp. Böckerna ges ut i stora upplagor och till ett lågt pris. Kulturrådet har på uppdrag av regeringen utarbetat en modell för serien som innebär en utgivning av tio titlar per år under fyra år. Regeringen har godkänt kulturrådets förslag. Medel till verksamheten utgår dock endast under tre år. Hittills har de två första årens 20 titlar getts ut och tryckts i 164 000 exemplar. Jag delar kulturrådets bedömning att den hittills uppnådda försäljningen vittnar om ett reellt behov i skolan av god skönlitteratur i attraktivt och hållbart utförande. Det är glädjande att det låga priset kunnat stimulera till köp och samtidigt medgett inköp av många exemplar.

Efter vad som framgår av kulturrådets skrivelse bör det vara möjligt att med uppkomna reservationer inom givna ramar finansiera en fortsatt utgivning under ytterligare två år utöver den första fyraårsperioden, dvs. även under budgetåren 1989/90 och 1990/91. Kulturrådet bör cfter samråd med berörda parter i god tid inför budgetåret 1990/91 redovisa erfarenheterna av utgivningen.

Kostnader i samband med arvoden m.m. bör liksom tidigare kunna belasta detta anslag. I likhet med tidigare år bör det ankomma på regeringen att efter förslag från kulturrådet ange högsta belopp för dessa ändamål.

Som jag nyss har anfört under anslaget G 11. Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation, bör utgivningen av lättläst litteratur överföras från skolöverstyrelsen till nämnda stiftelse. I konsekvens härmed bör anslagsposten 2. Utgivning av lättläst litteratur under förevarande anslag upphöra och medlen föras över till anslaget G 11. Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation. Även den behållning som vid utgången av innevarande budgetår kan finnas kvar under anslagsposten bör föras över till anslaget till stiftelsen. |

Från anslaget F 2. Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m., anslagsposten 2. Utveckling av kulturverksamhet på arbetsplatserna har under de senaste två åren — efter särskilda beslut av regeringen — Stiftelsen Litteraturfrämjandet erhållit bidrag för olika läsfrämjande pro- Jekt i arbetslivet. De projekt som bedrivits har varit framgångsrika och bör kunna tjäna som modell för det fortsatta arbetet. För att möjliggöra bättre planering av mera långsiktig karaktär föreslår jag att Litteraturfrämjandet under högst tre år tillförs 500000 kr. per år under förevarande anslag för stöd till läsfrämjande projekt i arbetslivet.

Verksamheten En bok för alla regleras i ett treårigt avtal. som vid utgången av innevarande budgetår gällt i två år. Ett nytt avtal för tiden fr.o.m. den 1 juli 1989 bör träffas i god tid före denna tidpunkt så att Stiftelsen Litteraturfrämjandet kan anpassa sin utgivnings- och personalplanering till eventuellt ändrade förutsättningar. Jag avser att senare föreslå regeringen att inför en ny avtalsperiod ge kulturrådet i uppdrag att utvärdera verksamheten och redovisa erfarenheterna av gällande avtal.

Vid min medelsberäkning har jag räknat med en viss kompensation för prisutvecklingen.

Hemställan

Bil. 10

Med hänvisning till vad jag nu har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen |

att till Litteraturstöd för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva-

tionsanslag av 31486 000 kr.

G 13. Kreditgarantier till bokförlag

1986/87 Utgift-
1987/88 Anslag1000
1988/89 Förslag1000

Statliga kreditgarantier för lån till bokförlag utgår enligt förordningen

(1978:490) om statligt litteraturstöd. Kreditgarantier får fr.o.m. budgetåret 1985/86 beviljas inom cen total engagemangsram av 6 milj. kr.

Statens industriverk Under budgetåret 1986/87 har en garanti beviljats om 100000 kr. Två ansökningar på totalt 400 000 kr. har avslagits. Av engagemangsramen om

totalt 6 milj. kr. var ca 2,7 milj. kr. intecknade vid ingången av innevarande budgetår. För budgetåret 1988/89 föreslår verket inte några förändringar.

Föredragandens överväganden Jag förordar en oförändrad engagernangsram om totalt 6 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Kreditgarantier till bokförlag för budgetåret 1988/89 anvisa

ett förslagsanslag av 1000 kr.

G 14. Stöd till bokhandel

1986/87 Utgift 2231 782 Reservation 1132878

1987/88 Anslag "2944 000

1988/89 Förslag 2705 000

Enligt förordningen (1985:525) om statligt stöd till bokhandeln kan utgå

bl. a. sortimentsstöd till bokhandel som inte är fackbokhandel samt stöd till utbildning och konsultation till i första hand små och medelstora bokhand-

lar. Dessa stödformer utgår från förevarande anslag. Från anslaget utgår

dessutom stöd till spridning av bokinformation samt bidrag till Bokbranschens Finansieringsinstituts AB (BFI) kostnader för administration av den statliga stödverksamheten. 480

1987/88Beräknad ändring 1988/89 FöredragandenProp. 1987/88: 100 Bil. 10
. Sortimentsstöd1030 000+ 20000
. Stöd till spridning av bokinformation 1092 000+ 44 000
. Stöd ull utbildning och konsultation 318 000—-318 000

BÄ . Bokbranschens Finansierings-

institut AB 504 000 + 15000

2944 000! —239 000 ! Av beloppet får BFL omfördela högst 200000 kr. mellan anslagsposterna. Till anslagsposten 4 får dock inga medel omfördelas.

Bokbranschens Finansieringsinstitut AB

BFI har i anslutning till sin anslagsframställning överlämnat rapporten Bokbranschen 1986/87. I rapporten redovisas bl. a. förändringar i bokhandelsbeståndet mellan åren 1986 och 1987. I mars 1987 fanns totalt 244 bokhandlar anslutna till det s. k. fackbokhandelsavtalet. vilket innebär en minskning med fem bokhandlar jämfört med år 1986. Vid samma tid år

1987 fanns 92 servicebokhandlar, vilket innebär en ökning med 15 bokhandlar jämfört med är 1986.

I rapporten redovisas också en undersökning av bokhandelns lagerhållning och försäljning. BFI har vid tre olika tidpunkter undersökt 14 bokhandlars lager under budgetåret 1986/87. Även antalet sålda titlar och volymer har följts upp hos dessa bokhandlar. Under den undersökta tolvmånadersperioden varierade det antal titlar som bokhandlarna hanterat mellan 7 700 och 26 000. Flertalet hanterade ca 12 000 titlar. Undersökningen visar att man i stor utsträckning arbetar med ett brett sortiment. Mer än

807: av antalet sålda titlar, exkl. realisationstitlar och läromedel, säljs i färre än 10 exemplar. Endast några få bokhandlar säljer fler än 100 titlar i

mer än 50 exemplar. Breddförsäljningen är således ytterst väsentlig för bokhandeln.

BFI:s anslagsframställning innebär i huvudsak följande.

Ett särskilt stöd till spridning av bokinformation infördes för en treårsperiod fr. o. m. budgetåret 1985/86. En katalog över den samlade utgivningen av barn- och ungdomsböcker ges ut av Bokbranschens Marknadsinstitut

AB och har under de gångna åren tack vare det statliga stödet kunnat

distribueras till samtliga hushåll i landet med barn i åldern 3 till 13 år samt till bokhandlar, bibliotek, skolor. barnstugor m. tl. Katalogen har rönt stor

uppmärksamhet. BFI framhåller att en årligen återkommande katalog över

barn- och ungdomslitteratur får full genomslagskraft först efter det att

konsumenterna vant sig vid att katalogen kommer vid en viss tid på året och att den då blir igenkänd. En bred spridning av en sådan katalog

kommer inte till stånd utan det statliga distributionsstödet, eftersom det ekonomiska utrymmet för kollektiva branschkampanjer är begränsat, när det gäller barn och UYedomfitterarar. Stödet bör utgå i ytterligare tre år och och bör ökas med ca 54 :

Stödet till utbildning och konsultation bör upphöra. Medlen bör överfö- | 481

31 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 10

ras till anslaget G 16. Lån för investeringar i bokhandel m. m. En sådan Prop. 1987/88: 100

Bil. 10

ningsverksamhet, eftersom utrymme finns inom branschens egna fonder till detta ändamål vid nuvarande utbud och efterfrågan på utbildning. Konsultstödet är enligt BFI ofta knutet till sådana bokhandlar som erhållit eller kan komma att erhålla kreditstöd. En mindre del. högst 100000 kr., av den överförda summan bör dock även i fortsättningen kunna utgå för rådgivning.

Sortimentsstödet bör ökas med 4,66, medan stödet för BFI:s administrativa kostnader (anslagsposten 4) bör ökas med 5 22.

Föredragandens överväganden Jag delar den bedömning som Bokbranschens Finansieringsinstitut AB (BFI) gjort när det gäller katalogen över den samlade utgivningen av barnoch ungdomsböcker. Mot denna bakgrund och med tanke på den positiva läsfrämjande effekt som katalogen torde ha är jag beredd att tillstyrka BFI:s förslag. Jag föreslår att ett bidrag till spridning av bokinformation bör utgå under ytterligare tre år.

IH likhet med BFI anser jag också att en omfördelning bör göras mellan institutets båda anslag. Jag har därför beräknat att 318000 kr. överförs från förevarande anslag till anslaget G 16. Lån för investeringar i bokhandel och att högst 100 000 kr. därav bör kunna avsättas för kostnader för rådgivning.

Vid min medelsberäkning i övrigt har jag räknat med en viss kompensation för prisutvecklingen.

Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till bokhandel för budgetåret 1988/89 anvisa ett rescr-

vationsanslag av 2 705 000 kr.

G 15. Distributionsstöd till fackbokhandel m. m.

1986/87 Utgift2 008 638
1987/88 Anslag2609 000
1988/89 Förslag2792 000

Från anslaget utgår statligt distributionsstöd till bokhandeln enligt bestämmelserna i förordningen (1981:445) om statligt stöd till distribution av böcker.

Statens kulturråd Fr.o.m. budgetåret 1985/86 utgår det statliga stödet till distribution av böcker med 30 procentenheter av den rabatt om 50 56 som förlagen lämnar för litteraturstödda böcker. Det s.k. fackbokhandelsavtalet mellan för- 482

anslutna till fackbokhandelsavtalet. söker statligt utgivningsstöd skall ingå — Bil. 10

i bokhandelns abonnemang. Antalet titlar som fick distributionsstöd uppgick under budgetåret 1986/87 till 490. Antalet stödberättigade bokhandlar uppgick till 244. Kulturrådet föreslår en ökning av anslaget med 3 Z.

Föredragandens överväganden Vid min beräkning har jag tagit hänsyn till att belastningen på anslaget bestäms av det totala antalet titlar som är stödberättigade samt av prisutvecklingen. Jag beräknar det ökade medelsbehovet till 183 000 kr.

Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen att till Distributionsstöd till fackbokhandel m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 2 792 000 kr.

G 16. Lån för investeringar i bokhandel m. m.!

1986/87 Utgift 1389 000 Reservation 1301 200

1987/88 Anslag 1925 000 1988/89 Förslag 2250 000

! Tidigare Lån för investeringar i bokhandel

Från anslaget utgår kreditstöd enligt förordningen (1985:525) om statligt

stöd till bokhandeln.

Bokbranschens Finansieringsinstitut AB (BFD) BFT framhåller att små bokhandlar ofta har större behov av avskrivningslån än övriga bokhandlar. Grundkostnaderna för en investering är lika stora oberoende av butikens storlek. En investering för de små bokhandlarna blir därför dyrare i förhållande till butikens omsättning och yta än vad den är för bokhandlar med stor omsättning. Detta innebär att investerings-

lånen relativt sett blir dyrare för de små bokhandlarna att bära. BFI föreslår därför att anslagsposten 3. Stöd till utbildning och konsultation under anslaget G 14. Stöd till bokhandel upphör och att medlen inkl.

prisomräkning överförs till förevarande anslag (+325 000 kr.). Samtidigt bör stödvillkoren ändras så att utrymmet för avskrivningslån ökas med det överförda beloppet. Högst 100 000 kr. därav bör dock avsättas för konsultinsatser. 483

Föredragandens överväganden | | Prop. 1987/88: 100

Stödet under förevarande anslag utgår som investeringslån eller avskriv- Bil. 10 ningslån. Enligt gällande regler får högst hälften av medlen avse avskrivningslån. Jag delar den bedömning Bokbranschens Finansieringsinstitut AB (BFI) gör när det gäller de små bokhandlarnas lånebehov. Enligt min mening bör den föreslagna omfördelningen och regelförändringen kunna effektivisera stödformen väsentligt. Mot denna bakgrund är jag beredd att tillstyrka BFI:s förslag. Jag har därför beräknat att 325 000 kr., inkl. viss kompensation för prisutvecklingen, bör tillföras förevarande anslag. Det bör ankomma på regeringen att efter förslag från BFI besluta om högsta belopp för rådgivning. BFI bör liksom tidigare ha rätt att. för en del av de medel som anslås för rådgivning, själv direkt arvodera konsulter.

Anslaget bör i fortsättningen benämnas Lån för investeringar i bokhandel m.m.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lån för investeringar i bokhandel m.m. för budgetåret

1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 2 250000 kr.

G 17. Talboks- och punktskriftsbiblioteket:

Förvaltningskostnader

1986/87 Utgift 13 194063 1987/88 Anslag 14 588 000 1988/89 Förslag 16028 000

Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) har enligt sin instruktion (1979:1073) till uppgift att i samverkan med andra bibliotek i landet arbeta för att synskadade och andra handikappade får tillgång till litteratur. Det åligger biblioteket särskilt att framställa och låna ut talböcker och punktskriftsböcker samt att inom sitt verksamhetsområde lämna information och råd till folkbibliotek och andra. I fråga om utlåningen av talböcker skall TPB inrikta sin verksamhet på att fungera som lånecentral. Biblioteket svarar också för framställning av studielitteratur för synskadade och | rörelsehindrade högskolestuderande och tillhandahåller punktskriftsböcker för försäljning. Vidare beslutar TPB om utbetalning enligt förordningen (1982:798) om kompensation i vissa fall för kostnader på grund av kassettskatt. Utgifter härför bekostas av medel ur anslaget. Till biblioteket är knuten en punktskriftsnämnd. Enligt förordningen (1985:391) om talboksoch punktskriftsbibliotekets punktskriftshämnd har nämnden till uppgift att främja och utveckla punktskriften för synskadade. Nämnden skall bl. a. utarbeta normer för den svenska punktskriften.

1987/88Beräknad ändring 1988/89 288/8 FöredragandenProp. 1987/88: 100 s Bil. 10
Förvaltningskostnader10946 000+1448 000 -
(därav lönekostnader) |(9275 000) (+1295 000)
Lokalkostnader2167 000- 8000
Kompensation för kostnader på grund,
av kassettskatt1475 000 14588 000+1440000of.

Talboks- och punktskriftsbiblioteket TPB:s utlåning av talböcker uppgick under budgetåret 1986/87 till över 175 500 lån, vilket innebär en ökning med 11,5 74 jämfört med budgetåret 1985/86. Talboksutlåningen från folkbiblioteken uppgick år 1986 enligt uppgift från statistiska centralbyrån till knappt 1:4 miljoner lån, vilket innebär en ökning med 5,6 Z jämfört med tidigare år.

TPB:s anslagsframställning innebär i huvudsak följande.

I. Huvudförslag 212 000 kr. |

2. För att klara den ökade arbetsbelastningen inom produktionsenheten

begär biblioteket medel motsvarande kostnaderna för en heltidstjänst som assistent (+149000 kr.) samt medel för vissa förvaltningskostnader (+30000 kr.).

3. Antalet talbokstitlar bör öka. Som en följd därav begär TPB medel motsvarande kostnaderna för ytterligare en och tre kvarts tjänster som handläggare (+324000 kr.) samt medel för vissa förvaltningskostnader (+60 000 kr.).

4. För att bemästra bandkontrollarbetet i den alltjämt ökande utlånings-

verksamheten bör biblioteket tillföras medel motsvarande kostnaderna för en heltids assistenttjänst för bandkontrollarbete på talboksutlåningsenhe-

ten (+149000 kr.) samt medel för vissa förvaltningskostnader (-+30000

kr.).

5. TPB bör tillföras konsultmedel motsvarande kostnaderna för en kvarts handläggartjänst för specialistinsatser i verksamheten med talböcker för invandrare (+47000 kr.). För samma ändamål begär biblioteket medel motsvarande kostnaderna för en halvtids assistenttjänst (+74000 kr.) samt medel för vissa förvaltningskostnader (+30 000 kr.). TPB begär också medel för att inrätta en halvtidstjänst som redigerare av punktskriftsböcker (+93000 kr.) samt medel för vissa förvaltningskostnader (+30000 kr.).

6. Biblioteket bör under anslaget E 8. Bidrag till vissa studiesociala ändamål, anslagsposten 2. Produktion av studielitteratur för högskolestu- : derande som är synskadade eller rörelsehindrade tillföras medel för att ge

möjlighet åt högskolestuderande dyslektiker att få talböcker som studielit-

teratur. I samband därmed begär TPB medel motsvarande kostnaderna för tre kvarts tjänst som handläggare/redigerare (+ 139 000 kr.) samt medel för vissa förvaltningskostnader (+30 000 kr.).

7. För att möjliggöra katalogisering av studielitteratur framställd i punktskrift bör medel motsvarande kostnaderna för en kvarts biblioteka- | 485

rietjänst överföras från den nyss nämnda anslagsposten till förevarande anslag (+47 000 kr.). | Bil. 10 8. För punktskriftsnämndens expanderande verksamhet begär biblioteket medel motsvarande kostnaderna för en kvarts handläggartjänst (+47 000 kr.). 9. TPB begär medel för utökning av bibliotekets lokaler i konsekvens med begäran om ökade personalresurser (+71 000 kr.).

Föredragandens överväganden Jag har beräknat 866000 kr.i pris- och löneomräkning för talboks- och punktskriftsbibliotekets (TPB) förvaltningskostnader. En minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 bör tas ut enligt det treåriga huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1986/87. Besparingen för nästa budgetår (240 000 kr.) bör liksom tidigare tas ut under bibliotekets produktionskostnadsanslag. (1) Jag ansluter mig till bibliotekets förslag om personalförstärkning och anser att lönemedel motsvarande två assistenttjänster, 298000 kr., samt medel för vissa förvaltningskostnader, 60000 kr.. bör föras över från bibliotekets produktionskostnadsanslag till förevarande anslag: (2. 4) Chefen för utbildningsdepartementet har i det föregående, under anslaget E 8. Bidrag till vissa studiesociala ändamål, anfört att han är beredd att tillstyrka TPB:s förslag om att ge dyslektiker tillgång till talböcker som studielitteratur. I konsekvens härmed har jag i samråd med honom beräknat medel för kostnaderna för den handläggartjänst och för vissa förvaltningskostnader som biblioteket begärt. (6) I överensstämmelse med vad chefen för utbildningsdepartementet vidare har anfört under det nyss nämnda anslaget har jag beräknat medel för den kvarts tjänst som bibliotekarie som biblioteket begärt för att möjliggöra katalogisering av studielitteratur framställd i punktskrift. (7) TPB:s framställning i övrigt föranleder inga förslag från min sida. (3, 5, 8,9)

Hemställan | Med hänvisning till vad jag nu har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 16028 000 kr.

G 18. Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader

1986/87 Utgift 34 833 029 Reservation 2422 258 1987/88 Anslag 33 205 000 1988/89 Förslag ' 33936 000

Från anslaget bekostas talboks- och punktskriftsbibliotekets (TPB) produktion av talböcker och punktskriftsböcker samt kataloger och annat 486

informationsmaterial. Under en period av fem år fr. o. m. den 1 juli 1985 — Prop. 1987/88: 100 utbetalas från anslaget statsbidrag för länsbibliotekens inköp av talböcker. — Bil. 10

Från anslaget utgår också bidrag till Sveriges dövas riksförbund (SDR) för produktion av videogram för döva.

1987/88 Beräknad ändring

1988/89 .

Föredraganden 1. Produktionskostnader för talböcker.

punktskriftsböcker, informationsmaterial m. m. 22412 000 +400 000

2. Produktionskostnader för punkt-

skriftsböcker för försäljning387 000+ 50000
3. Bidrag för inköp av talböcker till:
länsbibliotek3090 000+ 62000

4. Bidrag till Sveriges dövas riksför-

bund för produktion av videogram för döva 7316 000 +219000

33.205 000 +731 000

Talboks- och punktskriftsbiblioteket

Under budgetåret 1986/87 förvärvade biblioteket totalt 2906 titlar. varav 682 titlar från utomstående talboksproducenter. Produktionen av punktskriftsböcker uppgick till 525 titlar.

'TPB:s anslagsframställning innebär I övrigt i huvudsak följande.

1. Antalet egenproducerade talbokstitlar bör höjas med 300 (+1 800 000 kr.). . | .

2. I konsekvens med sitt förslag om ökat titelantal begär TPB medel för ökade kostnader för mera omfattande kataloger (+115 000 kr.).

3. Försäljningen av punktskriftsböcker ull svartskriftspris bör utökas (+263 000 kr.).

4. Särskilda medel begärs för att den nya psalmboken skall produceras i punktskrift och säljas till svartskriftspris (+1 165 000 kr.).

5. TPB begär medel för framställning av en reviderad handledning i svensk punktskrift (+315 000 kr.).

6. TPB begär bemyndigande att budgetåret 1988/89 få lägga ut beställningar av talböcker, punktskriftsböcker och informationsmaterial som belastar budgetåret 1989/90 upp till ett belopp av 8 milj. kr.

7. Vid prisomräkningen av bidraget till SDR bör särskild hänsyn tas till den höjning av löneläget som förbundet beslutat om fr. o. m. budgetåret 1986/87. Vidare begärs särskilda medel för framställning av en grundkatalog över videogram på teckenspråk (+40 000 kr.).

8. TPB bör ersättas för de personalkostnader som följer med administrationen av anslagsposten 3. Bidrag till Sveriges dövas riksförbund för produktion av videogram för döva. Detta innebär för innevarande budgetår 33 000 kr. A87

9. I en särskild skrivelse begär SDR medel för en teckenspråkstolk för Prop. 1987/88:100 nyanställda hörande vid videoavdelningen (+185 000 kr.). Bil. 10

Föredragandens överväganden Huvudförslaget bör enligt min mening inte tillämpas för förevarande anslag. Däremot bör den besparing om 240000 kr., som beräknats under bibliotekets förvaltningskostnadsanslag, tas ut under förevarande anslag.

I 1984 års budgetproposition (prop. 1983/84:100 bil. 10) föreslogs att den försöksverksamhet med försäljning av punktskriftsböcker, som då pågick

vid rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel för synskadade, skulle per-

manentas och överföras till TPB fr.o.m. budgetåret 1984/85. Riksdagen

godkände förslaget (KrU 1983/84:21, rskr. 354). Punktskriftsläsarna erbjuds att köpa ett urval punktskriftstitlar till ett kraftigt subventionerat pris som motsvarar de tryckta böckernas. Den tekniska utvecklingen under de senaste åren har inneburit att betydligt fler titlar kan erbjudas än vad som var möjligt tidigare. Den stora efterfrågan på dessa böcker har inneburit att medlen för verksamheten under de två senaste budgetåren förbrukats långt före budgetårens slut. Mot denna bakgrund och med tanke på den framgång som verksamheten uppenbarligen rönt föreslår jag en viss realför-

stärkning av verksamheten utöver prisomräkning. Anslagsposten 2. Pro-

duktionskostnader för punktskriftsböcker för försäljning bör tillföras sam-

manlagt 50 000 kr. (3)

TPB har även begärt särskilda medel för att producera den nya psalmbo-

ken i punktskrift för försäljning. Därefter har TPB i en skrivelse den 22

oktober 1987 anmält att biblioteket redan under innevarande budgetår kommer att producera ett hundratal psalmböcker i punktskrift för försälj-

ning. Finansieringen härav sker inom ramen för befintliga resurser under

förevarande anslag. Med tanke på dels att behovet är svårbedömt, dels att

biblioteket inom givna ramar redan nu söker åstadkomma en så stor upplaga är jag inte beredd att föreslå särskilda medel för denna produktion. Om den upplaga som biblioteket nu gör skulle visa sig vara otillräcklig, bör behovet även i fortsättningen kunna tillgodoses inom ramen för anslaget. (4) | :

TPB bör i likhet med tidigare år ges ett bemyndigande att under budget-

året 1988/89 få lägga ut beställningar av talböcker, punktskriftsböcker och

informationsmaterial som kommer att belasta anslaget budgetåret 1989/90.

Jag föreslår att bemyndigandet får avse ett belopp om högst 8 milj. kr. (6) ' Som jag nyss berört under föregående anslag anser jag att medel för personalförstärkning samt medel för vissa med tjänsterna sammanhängande förvaltningskostnader, sammanlagt 358 000 kr., bör överföras från före-

varande anslag till bibliotekets anslag för förvaltningskostnader.

Riksdagen beslöt våren 1986 (prop. 1985/86:100 bil. 10 s. 518 — 522, KrU 20, rskr. 329) att staten skulle ta det ekonomiska huvudansvaret för

Sveriges dövas riksförbunds (SDR) framtida videoproduktion för döva. Regeringen uppdrog den 23 januari 1986 åt TPB att efter samråd med SDR

utarbeta en plan för investeringar i teknisk utrustning för förbundets video-

gramproduktion samt en plan för ökningen av produktionen. Biblioteket 488

skulle även beakta frågan om information om videogram på teckenspråk = Prop. 1987/88:100 och TPB:s behov av resurser för detta samt frågan om statlig insyn i = Bil. 10

verksamheten. I 1987 års budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 10 s. 482) redovisades TPB:s förslag till hur stor andel av SDR:s medel som under en femårsperiod skulle få avse investeringar. Planen borde enligt min mening vara flexibel och möjlig att justera med tanke på bl.a. de

ständigt pågående förändringarna på teknikens område. Det borde därför

ankomma på regeringen att pröva behovet av förändringar i planen under förutsättning att investeringsnivån under femårsperioden i sin helhet inte överstiger den som redovisats. Riksdagen godkände förslaget (KrU 1986/87:17, rskr. 209). För riksdagens information vill jag nu upplysa om ' alt SDR i sin anslagsframställning preciserat förbundets investeringsbehov | för budgetåret 1988/89. Investeringarna ryms inom den ram som angavs i

1987 års budgetproposition. | |

TPB har i anslutning till sin anslagsframställning redovisat uppdraget i

övrigt. Detta innebär bl.a. att TPB anser att biblioteket bör ta på sig ett samlat ansvar för katalogisering och information om videogram på teckenspråk till folkbiblioteken. Innevarande budgetår får högst 33000 kr. av bidraget till SDR:s videoverksamhet användas för TPB:s personalkostna- . der i samband med information om och katalogisering av videogram på teckenspråk samt för det administrativa arbetet. Även för budgetåret

1988/89 bör en del av bidraget till SDR:s videoverksamhet få användas för

information och katalogisering av såväl SDR:s som andra producenters videogram i enlighet med det av TPB redovisade uppdraget samt för det

administrativa arbetet. Det bör ankomma på regeringen att efter förslag

från TPB ange högsta belopp för ändamålet. (8)

TPB:s framställning i övrigt föranleder inga åtgärder från min sida. (1, 2,

5,7) SDR har i en särskild skrivelse begärt medel för en teckenspråkstolk vid

videoavdelningen för att nyanställda hörande skall kunna kommunicera med döva inom avdelningen. Förbundet konstaterar att de bestämmelser som reglerar handikappades rätt till arbetsbiträde inte är tillämpliga på personer som saknar funktionsnedsättning. Som jag nyss anfört räknades ' fr. o. m. budgetåret 1986/87 bidraget till SDR upp med 5 milj. kr. utöver prisomräkning. Enligt den nyss nämnda femåriga investerings- och produktionsplanen, som godkänts av riksdagen, sjunker investeringskostnaderna successivt under perioden, medan samtidigt utrymmet för produktionen ökar. Enligt min bedömning bör denna plan göra det möjligt för

förbundet att inom anvisade ramar tillgodose även andra behov som uppkommer och som är av betydelse för produktionen utan att denna riskerar att minska. Jag är mot denna bakgrund inte beredd att föreslå en ökning av bidraget till SDR utöver sedvanlig prisomräkning. (9) Vid min medelsberäkning i övrigt har jag räknat med en viss kompensa-

tion för prisutvecklingen.

Hemställan .

Med hänvisning till vad jag nu har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att 489

1. medge att regeringen lämnar talboks- och punktskriftsbibliote- — Prop. 1987/88: 100

ket det beställningsbemyndigande om 8 milj. kr. för budgetåret = Bil. 10

1989/90 som jag har förordat,

2. till Talboks- och punktiskriftsbiblioteket: Produktionskostnader

för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 33 936 000 kr.

G 19. Bidrag till Svenska språknämnden

1986/87 Utgift1460 742
1987/88 Anslag1638 000
1988/89 Förslag1772 000

Från anslaget utgår bidrag till löner för föreståndare och fem forskningsassistenter vid nämndens sekretariat. Vidare utgår bidrag till vissa kostnader för lokaler och expenser samt projektet Terminologiskt utvecklingsarbete på invandrarspråk. Övriga kostnader täcks av anslag från olika fonder, prenumerationsavgifter för tidskriften Språkvård, m. m.

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden 1. Lönekostnader 1257 000 +123 000 2. Bidrag till lokal- och kontors-

kostnader 216000 + 6000 3. Terminologiskt utvecklingsarbete på

invandrarspråk 165 000 + 5000

1638 000 +134 000

Svenska språknämnden

1. Huvudförslag 29 000 kr.

2. Språknämnden anför att en minskning av bidraget med 5 22 under en

treårsperiod inte kan åstadkommas genom en sänkning av lönekostnader-

na. För budgetåret 1987/88 beräknar nämnden en besparing med 2,12,

vilken tas ut på anslagsposterna för bidrag till lokal- och kontorskostnader

samt terminologiskt utvecklingsarbete på invandrarspråk. 3. Språknämnden föreslår att hela personalen ges statligt reglerade tjäns-

ter.

4. I 1985 års budgetproposition (prop. 1984/85:100 bil. 10 s. 554) redovisades att Språknämnden hade förklarat sig villig att lämna en redogörelse

om det är möjligt att hålla kostnaderna för projektet Terminologiskt utvecklingsarbete på invandrarspråk nere genom att införa avgifter på ut-

skrifter från systemet. Språknämnden har nu i en särskild skrivelse anfört att det bl. a. kan ligga en risk i att ta ut avgifter för ordlistor som väsentligt

överstiger de rena tryckerikostnaderna. Nämnden avser emellertid att

återkomma till regeringen i denna fråga när erfarenheter vunnits om hur de

första ordlistorna som framställts inom ramen för projektet har tagits emot

av avnämarna. 490

Föredragandens överväganden Prop. 1987/88: 100 Bil. 10

För nästa budgetår bör 1602 000 kr. anvisas till kostnader för löner, lokaler och expenser. Vid beräkningen av detta belopp har ett begränsat ettårigt

huvudförslag tillämpats. Anslaget har därutöver tillförts medel genom

omprioriteringar inom medieområdet.

För projektet Terminologiskt utvecklingsarbete på invandrarspråk har

jag beräknat 170 000 kr. :

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemstäl-

ler jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Svenska Språknämnden för budgetåret 1988/89

anvisa ett förslagsanslag av 1772 000-kr.

Radio och television Prop. 1987/88: 100

| | Bil. 10

Sveriges Radio m. m.

Allmänna riktlinjer De nuvarande riktlinjerna för Sveriges Radios verksamhet lades fast av riksdagen år 1978 (prop. 1977/78:91, KrU 24, rskr. 337) samt ändrades och kompletterades genom beslut av riksdagen år 1986 (prop. 1985/86:99, KrU 21. rskr. 343).

Verksamheten regleras främst genom radiolagen (1966:755, omtryckt

1986:1209) samt = radioansvarighetslagen (1966:756), förordningen

(1967:226) om tillämpningen av radioansvarighetslagen och förordningen

(1978:482) med instruktion för radionämnden. Av betydelse i samman-

hänget är också lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmot-

tagare. .

Sändningsrätt enligt radiolagen tillkommer för närvarande de fyra programföretagen Sveriges Television AB, Sveriges Riksradio AB, Sveriges

Lokalradio AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Närmare bestämmelser

om rättigheter och skyldigheter beträffande sändningsrätten och programverksamheten finns i de avtal som träffades mellan staten och program-

företagen i juni 1986. I avtal som samtidigt träffades mellan staten och Sveriges Radio AB regleras dels detta bolags uppgifter som moderbolag i

en koncern i vilken de nämnda programföretagen ingår, dels koncernens verksamhet under krig eller vid krigsfara. Samtliga avtal omfattar perioden t.o.m. den 30 juni 1992.

Radionämnden övervakar genom efterhandsgranskning att programföretagen iakttar föreskrifterna i radiolag och avtal.

Finansiering och ansvarsfördelning Sveriges Radio-koncernens drifts- och investeringskostnader finansieras huvudsakligen med mottagaravgifter. Även de utgifter televerket har för att kunna distribuera Sveriges Radio-koncernens program finansieras på detta sätt. Medel för programverksamheten för utlandet och distributionen av dessa program anvisas dock över statsbudgeten under utrikesdepartementets huvudtitel, anslaget Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet.

Också radionämndens verksamhet finansieras med mottagaravgifter. Televerket har hittills haft ansvaret för uppbörden av mottagaravgifter.

Avgiftsuppbörden är samordnad med inkasseringen av telefonavgifter. Riksgäldskontoret förvaltar överskjutande avgiftsmedel. Dessa redovisas

på ett särskilt räntebärande konto under statsskulden, den s.k. radiofonden. Televerket disponerar sedan maj 1987 en rörlig kredit för rundradioverksamhetens behov hos riksgäldskontoret. Bokslut för rundradiorö-

relsen upprättas genom televerkets försorg.

Kostnader för budgetåret 1986/87 för den avgiftsfinansierade verksamheten m.m. För ljudradio- och televisionsverksamheten togs 2789,6 milj. kr. av avgiftsmedel i anspråk under budgetåret 1986/87. Sveriges Radio-koncernen 492

disponérade 2363,1 milj. kr. för programverksamheten i sin helhet med = Prop. 1987/88: 100 undantag av utlandsprogramverksamheten, vilken finansierades över = Bil. 10 statsbudgeten. Televerket utnyttjade totalt 412,5 milj. kr., varav 307,1 milj. kr. för programdistribution och avgiftsuppbörd samt 105,4 milj. kr. för avskrivning av investeringar... Kostnaderna för radionämndens verksamhet var 2,0 milj. kr. Ränteutgifterna uppgick till 12,0 milj. kr.

Under budgetåret 1986/87 uppgick de totala intäkterna i form av mottagaravgifter och räntor på dessa samt medel återförda till fonden av byggnadsstyrelsen till 2 810,7 milj. kr., vilket i förhållande till de avgiftsmedel som togs i anspråk innebär en behållning på 21,1 milj. kr. Underskottet i radiofonden per den 30 juni 1987 var 103,4-milj. kr.

Den allmänna mottagaravgiften är 756 kr. per år sedan den 1 juli 1987 och tilläggsavgiften för färg-TV är 160 kr. per år. Antalet allmänna avgifter uppgick den 1 juli 1987 till nästan 3,3 miljoner och antalet tilläggsavgifter för färg-TV till nästan 3,1 miljoner.

Den rörliga krediten hos riksgäldskontoret får under budgetåret 1987/88 uppgå till högst 80 milj..kr.

Sveriges Radio Mediemiljön Sveriges Radio AB konstaterar i sin anslagsframställning att svensk radio och television har en mycket stark ställning hos den egna publiken. Publikens användning av dessa resp. medier har sammantaget varit tämligen konstant under flera år. Tillgången på kabel-TV och närradio har inte påverkat det generella publikmönstret utan är att se som komplement. TV-konsumtionen bland barn och ungdomar har ökat avsevärt i kabel-TV-områden som undersökts. Dagspressen uppvisar en tämligen konstant relation till publiken.

Kombinationen av satellit- och kabelteknik är mycket effektiv. Hittills har programutbudet där varit av huvudsakligen engelskspråkigt ursprung. Under merparten av dygnets timmar dominerar de utländska kanalerna eller är ensamma 1 sändning i kabelnäten. Därtill kommer att den svenska televisionen har betydande inslag av utländska program, nära 50 6. Samverkan med såväl nordiska och andra public serviceorganisationer i Europå är en av förutsättningarna för att bevara och stärka konkurrenskraften på ett medieområde som alltmera påverkas av kommersiella multinationella krafter.

Mediemiljön kommer. sannolikt att förändras snabbare under 1990- talet än hittills under 1980-talet. Den svenska andelen av det samlade TV-utbudet kommer att minska. Det är därför motiverat att göra c en mera utförlig

med vilken ambitions- och resursnivå planeringen bör ske för att svensk radio och television skall kunna stärkas. Public service-verksamheten måste kunna bevara en stark och respekterad ställning hos publiken.

Sveriges Radio AB kommer att utforma en sådan studie som utgångspunkt för anslagsframställningen för budgetåret 1989/90. n 493

Reformverksamheten Prop. 1987/88: 100 Utbyggnaden av radio- och TV-verksamheten enligt riksdagens beslut år Bil. 10 1978 har pågått i tio budgetår. Reformprogrammet skall vara genomfört vid utgången av budgetåret 1988/89. Sveriges Radio AB har i sin anslagsframställning redovisat alt programmet hittills i löpande priser krävt 447 milj. kr.

Reformprogrammets regionaliseringsmål har enligt Sveriges Radio AB i praktiken uppnåtts. Hittills har insatserna på detta område under perioden kostat 175 milj. kr., vilket motsvarar 39 246 av reformmedlen.

Enligt 1978 års riksdagsbeslut skall andelen regionalt producerade riksprogram stiga till 4056 under reformperioden. Detta mål har nu uppnåtts. Riksradion har ökat distriktens riksprogramproduktion från 62 till 95 timmar per vecka, dvs. en ökning med 33 veckotimmar. Televisionens distrikt planeras under innevarande budgetår producera 792 timmar riksprogram, vilket är mer än de 640 timmar som regionaliseringsmålet ursprungligen motsvarade.

Landets fyra sydligaste distrikt har fått egna regional-TV- sändningar (Sydnytt, Västnytt, Smålandsnytt, Östnytt) medan de sex övriga distrikten samarbetar parvis (Tvärsnytt, Mittnytt resp. Nordnytt). Regionala nyhetssändningar över Uppsala och Stockholms län (ABC-nytt) startar under år 1987.

Lokalradion har gjort väsentliga insatser för att konsolidera verksamheten och genomföra utvecklingsplanerna, vilka även tillgodoser kvalitetsförbättringsmålet. Detta har bl.a. inneburit en väsentlig decentralisering av verksamheten. Samtliga lokalradiostationer har nu minst en lokalredaktion utanför huvudredaktionen. Sändningstiden har i genomsnitt ökat från 15 till 32 timmar per vecka under reformperioden. P 3-fönstren motsvarade föregående budgetår ca 60 Z av lokalradions sändningstid. Resterande ca 4096 kunde komma till stånd genom utnyttjande av extrasändare. Under budgetåret 1987/88 börjar FM-4-näret tas i anspråk.

Vad som återstår av reformprogrammet är främst fortsatta åtgärder för kvalitetsförbättringar i programverksamheten. Sammanlagt har över åren 191 milj. kr. använts för detta ändamål vilket motsvarar 43 Z av reformmedlen.

Sedan rcegionaliseringsåtgärderna i och med utgången av budgetåret 1983/84 i huvudsak avslutades för televisionens och riksradions del har programmedlen och medlen för utomståendes medverkan kunnat öka. Såväl programmedlen som medverkandekostnaderna ligger nu på en nivå som motsvarar den som gällde för budgetåret 1982/83.

Utbudet av s. k. tung produktion i televisionen har ökat från 129 timmar budgetåret 1979/80 till 192 timmar budgetåret 1981/82 men har därefter minskat till planerade 167 timmar under innevarande budgetår. Ett permanent samarbete har etablerats med Operan, Drottningholmsteatern och dansteatrarna.

Riksradion har ökat sändningstiden för levande musik från 33 veckotimmar år 1979 så att den nu uppgår till 47 veckotimmar. Berwaldhallens tillkomst har därvid varit av väsentlig betydelse.

Inom reformprogrammets ekonomiska ramar är åtgärderna för vissa 494

Riksradions sändningstider för minoritetsspråken har mer än fördubb- = Bil. 10

lats under perioden. Riks- och lokalradion har för närvarande sändningar

på åtta minoritetsspråk och televisionen på sju. Sändningar på spanska,

estniska och polska liksom sändningar för den assyrisk- syrianska befolkningsgruppen i Stockholmsområdet har startat under perioden.

TV har ökat de textade programmen för hörselhandikappade. Text-TVredaktionen har byggts ut. För närvarande sänds 225 informationssidor,

varav hälften förnyas minst en gång per dag. För att tillgodose bl. a. de skiftarbetandes behov skall TV- reprisernas omfattning öka till 22 veckotimmar under reformperioden. Reprisvolymen uppgick föregående budgetår till 16 timmar per vecka.

Hur resurstillskottet (milj. kr. i löpande priser) under reformperioden har fördelats på de olika ändamålen och på programföretagen framgår av följande sammanställning.

Total an- därav

vändning

Iokal- riks- televi-

radion radion sionen

Vidgad regionalisering67,0>23.8 43,2
Regional-TV36.7>=36,7
Fokalradio71,571,5--
Kvalitetsförbättringar190,8=58.6 132,2
Minoritetsspråk m. m.19,25,36,217
Övrigt61.8 447,0- 76,8 104,4 265,815.8 46,0

Utbildningsradion omfattades inte av 1978 års reformprogram. Utbild-

ningsradion tillfördes dock medel för reformåtgärder för budgetåren

1979/80 och 1980/81. Medlen användes för regional utbyggnad och för-

stärkta insatser på invandrarområdet. Under senare år har riksutbudet för vuxna fått en tydligare utbildningskaraktär i form av baskurser eller di-

stanskurser. |

Verksamheten 1987/88 — 1991/92. Förutsättningar och planer 1986 års riksdagsbeslut om Sveriges Radios verksamhet m. m, innebär att

1978 års reformbeslut skall fullföljas i och med utgången av budgetåret 1988/89. Koncernen kan fram till dess räkna med ett årligt medelspåslag på 2,39.

Riksdagsbeslutet innebär också att koncernen åläggs ett sammanlagt

rationaliseringskrav på 5 § för perioden 1986/87 — 1988/89. För de därpå följande åren av avtalsperioden, 1989/90 — 1991/92, förut-

sätts inget reformpåslag. De medel. som frigörs i det fortsatta rationalise-

ringsarbetet och genom de strukturella förändringar som koncernen kan

initiera, skall dock tillföras koncernen. |

Dessa plancringsförutsättningar har gjort det möjligt att förbättra planc- . . ringssituationen för programföretagen. En preliminär medelsfördelning 495

gÖrs nu på hösten före det nya verksamhetsåret medan det formella beslu- — Prop. 1987/88:100 tet tas i anslutning till riksdagsbeslutet. Om riksdagens ställningstagande i = Bil. 10 fortsättningen kan avse kalenderår i stället för budgetår skulle planeringssituationen förbättras ytterligare. :

Moderbolaget kommer även fortsättningsvis att utforma rationaliscringsmål för olika delar av koncernen, bl.a. i syfte att minska de fasta utgifterna så att programverksamheten kan ges ökade resurser.

I likhet med de två senaste budgetåren anvisas programföretagen medel i form av dels en fast medelsram, dels engångsmedel. De sistnämnda kan inte användas för att skapa nya fasta resurser i form av tjänster eller lokaler. Denna form för medelsfördelning syftar till att höja andelen rörliga programmedel.

Programföretagen har hittills fått särskilda medel för irvesteringar i form av engångsanvisningar. Fr. o. m. innevarande budgetår kommer investeringskostnaderna i stället att bestridas inom ramen för driftsmedlen. Samtidigt övergår koncernen till avskrivning enligt plan. Detta innebär att investeringskostnaderna inte behöver betalas omedelbart i sin helhet utan i stället uppkommer årliga kostnader för avskrivning och räntor. Systemet medger att investeringsutgifterna på ett annat sätt än tidigare kan vägas mot andra driftsutgifter och att de tekniska skälen för en investering kan stämmas av mot programpolitiska synpunkter. Återanskaffningsbehoven kan också prövas lika förutsättningslöst som behoven av nyanskaffning.

Det nya systemet får till följd att den övergripande granskningen av de rullande investeringsplanerna främst får till syfte att säkerställa att möjligheterna till samordning mellan programföretagen och möjligheterna till gemensamt resursutnyttjande tas till vara. En konsekvens av det ändrade systemet för investeringsfinansiering är vidare att utbildningsradion nu får pröva om den vinst som kan uppstå vid en avveckling av de nuvarande teknikresurserna uppväger eventuella nackdelar.

Moderbolaget och byggnadsstyrelsen har träffat avtal om övertagande av de lokaler utanför Stockholm och Göteborg som byggnadsstyrelsen ägt och upplåtit till koncernen. Avtalet godkändes av regeringen den 18 juni 1987. Förhandlingar pågår vad gäller radio- och TV-byggnaderna i Stockholm och Göteborg.

Övertagandet av fastigheterna har gjort det möjligt för Sveriges Radio AB att inleda ett utvecklingsarbete vad gäller rundradions fastighetsbestånd. Dessa lokaler är med nuvarande ordning fria nyttigheter. Målet är att programföretagen skall betala marknadsmässig hyra även för egna lokaler, vilket skulle främja ett ekonomiskt synsätt på lokalanvändningen. Det skulle också ge mer likartade villkor för de olika programföretagen som nu i olika stor utsträckning är beroende av förhyrningar.

Lokalförsörjningsplanerna bör framgent avse förändringar i det egna. fastighetsbeståndet och utgöra underlag för beräkning av erforderliga medel för täckning av kapitalkostnader. För närvarande förutsätts dock inget nytillskott av lokaler utöver radio- och TV-huset i Göteborg som sedan länge upptagits i planerna.

: Planeringen av radioverksamhetren de närmaste åren domineras av utbyggnaden av FM 4-nätet som i huvudsak syftar till att ge ökad flexibilitet 496

åt lokalradion. Utbyggnaden sker i etapper, den första hösten 1987, den femte och sista hösten 1989. Bil. 10

En utgångspunkt för riksdagens beslut år 1986 om FM 4-utbyggnaden har varit att den nya kanalen skall kunna tas i anspråk inom oförändrade medelsramar. Om ett realt tillskott av resurser bedöms erforderligt skall programsättningen'i radio i sin helhet underställas regering och riksdag för prövning.

Enligt Sveriges Radio AB kommer utvecklingen av radiomediet att studeras noggrant. När FM 4-nätet varit i drift något år under uppbyggnadsperioden kommer slutsatser att dras av de erfarenheter som vunnits. Tills vidare finansieras verksamheten inom den vanliga medelsramen.

I fråga om televisionen innebar 1986 års riksdagsbeslut att en modell med en Stockholmskanal och en rikskanal kan läggas till grund för fortsatta överväganden om en förändring av programstrukturen. Om påtagliga vinster kan erhållas samtidigt som kvalitet och mångfald upprätthålls, bör, enligt beslutet, modellen genomföras.

Moderbolagets styrelse konstaterade vid sin behandling av frågan om den nya organisationen av televisionen att denna innebar en radikal strukturförändring. Med undantag för nyhetsredaktionerna i Stockholm upphör i allt väsentligt den dubblering som har gällt sedan tvåkanalssystemets införande. Distrikten får sin verksamhet samlad i en kanal. En betydande samordning mellan kanalerna förutsätts äga rum.

De krav på ökad rationalitet som ställts som villkor för en ny kanalstruktur har ansetts uppfyllda. En fullt genomförd förändring har uppskattats kunna medföra en årlig kostnadsminskning om 75 — 85 milj. kr. per år.

I samband med 1986 års riksdagsbeslut uttalade riksdagens kulturutskott (KrU 1985/86:21, s. 21 f.) att det fanns skäl att förlägga ledningen för Rikskanalen till en ort utanför Stockholm samt att Sveriges Radio i så fall borde ta hänsyn till såväl ekonomiska som kulturpolitiska faktorer. Även regionalpolitiska skäl borde kunna vägas in i sammanhanget. Enligt de studier som Sveriges Television har genomfört skulle en förläggning av Rikskanalens ledning till en ort utanför Stockholm leda till en merkostnad av 26 — 30 milj. kr.

De nya kanalerna startar sina sändningar i september 1987. Rikskanalens ledning har förlagts till Stockholm.

Moderbolaget erinrar i sin anslagsframställning om att Sveriges Telcvision har genomfört betydande rationaliseringar i syfte att frigöra ytterligare medel för programverksamheten.

Televisionen är den del av koncernens verksamhet där konkurrensen från nya programkällor är mest påtaglig. Konkurrensen har inte bara ekonomiska konsekvenser för televisionen i form av ökade kostnader för attraktiva program. Den ökade mängden av utländska programkällor genom kabel- och satellit-TV liksom video innebär att det i egentlig mening svenska utbudet blir en allt mindre del av det totala TV- och videoutbudet.

I detta läge är det synnerligen viktigt att det svenska utbudet förstärks såväl kvalitativt som kvantitativt. Den svenska TV- produktionen måste ökas, bl. a. när det gäller gestaltande program.

Sveriges Television har som ett förstahandsmål satt upp att den gestal- 497

32 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 10

tande produktionen skall uppgå till 300 timmar per år. Målet att varannan . Prop. 1987/88: 100

gestaltande produktion skall vara svensk kostar enligt SVT 200 — 300 milj. Bil. 10

kr. beroende på val av programmix.

I prop. 1985/86:99 om Sveriges Radios verksamhet anfördes att uthildningsradions roller som utbildningsanordnare, som producent av utbildningsmaterial och som distributör av utbildningsprogram borde bestämmas. Vidare borde det övervägas om utbildningsradions verksamhet kan renodlas.

I sin anslagsframställning till moderbolaget framhåller utbildningsradion . att företaget brukar beskriva sina roller som informatör och rekryterare, som producent och som distansundervisare. Utbildningsradion konstaterar att dess uppgift inte är att spela en självständig roll inom utbildningsom-

rådet. Dess roll är att bidra till förverkligandet av samhällets utbildningsmål genom att i samverkan med utbildningssamhället utnyttja rundradio-

medierna för att ”förstärka, bredda och komplettera” den utbildningsverksamhet som bedrivs.

Utbildningsradion konstaterar vidare att 1976 års riksdagsbeslut förut-

satte att resurserna skulle fördelas med ca 15926 på förskolan, ca 4096

vardera på ungdomsskolan och vuxenutbildningen och ca 5 76 på högsko-

lan. Denna fördelning består i allt väsentligt. Inom den har vissa förskjut-

ningar skett under den gångna avtalsperioden. Handikapp- och invandrarprogrammen har ökat väsentligt och tar nu vardera ca 1036 av utbildnings-

radions resurser i anspråk. Den regionala verksamhetens andel av resurserna har ökat från 7 till ca 15 70.

Prioriteringsunderlaget för inriktningen av verksamheten under innevarande avtalsperiod håller på att tas fram. Formerna för användarnas infly-

tande på verksamheten utreds för närvarande. Utbildningsradion avser att

redan från hösten 1987 tillämpa det system för användarkontakter som parterna kan enas om.

Moderbolaget ansluter sig till Sveriges Utbildningsradios bedömningar i de nämnda avseendena.

I 1986 års radioproposition anfördes också att moderbolaget fortlöpande

skulle pröva möjligheterna att göra utbildningsradions verksamhet självfi-

nansierande, genom bl. a. övergång från etersändning till kassettdistribu-

tion av program och genom bidrag från avnämarna. I sin anslagsframställning till moderbolaget redovisar utbildningsradion att de självfinansierande verksamheterna i dag motsvarar 17 av företagets budget och framhåller att d2 är viktiga och nödvändiga delar av företagets verksamhet. Ett bibehällande av den nuvarande nivån är en realistisk ambition. Självbärandekravet skall tillämpas fullt ut. Några överskott till den reguljära programverksamheten kommer dock inte att kunna

lämnas. |

De målgrupper som skulle kunna bli aktuella för kassettdistribution är

huvudsakligen grundskolans högstadium och gymnasieskolan. De besparingar som kan göras är emellertid mycket marginella. I gengäld skulle utbildningsradions uppgift att ”bredda” utbildningsinsatserna omöjliggöras genom att andra grupper skulle gå miste om möjligheten att ta del av

programmen. 498

Utbildningsradion konstaterar vidare att det inte torde föreligga möjlig- — Prop. 1987/88:100 heter att införa något system enligt vilket de egentliga användarna bidrar = Bil. 10 till företagets kostnader för utbildningsprogrammen. Däremot finner företaget att vissa finansieringsstöd av engångskaraktär kan vara möjliga och realistiska. Sådana finansieringsstöd kan ta formen av anslag ur allmänna medel från utbildningsmyndigheter på olika nivåer för särskilda insatser. De kan också gälla samverkan i fråga om finansiering av projekt mellan företaget och olika utbildningsinstanser. Utbildningsradion framhåller emellertid att sådana finansieringsstöd inte får påverka den ordinarie finansieringen genom avgiftsmedel.

Sveriges Radio AB ansluter sig till Sveriges Utbildningsradios bedömningar.

Moderbolagets styrelse har godkänt en plan för koncernens handikappprogramverksamhet.

Sammanfattningsvis innebär planen att programverksamheten i första hand bör innebära åtgärder som underlättar för de handikappade att ta del av de ordinarie programmen. Det finns även motiv för produktion av program med sikte på en speciell målgrupp.

Program om de handikappades situation bör liksom nu förekomma i inom ramen för den vanliga programverksamheten men utbildningsradions speciella satsningar på program om handikappade bör fortsätta.

När det gäller pågående verksamheter inom handikappområdet innebär -: planen att programtextningen av svensktalade program ökar till ca 10 timmar per vecka fram till avtalsperiodens slut inom den ram av ca 20 timmar per vecka som är tillgänglig i tid för att kunna textas.

Planen innebär vidare att antalet informationssidor i text-TV utökas under innevarande och nästa budgetår genom att olika sidor sänds i de två TV-kanalerna. För att få med lokala nyheter bör text- TV-redaktionen samarbeta med lokalradion.

Sveriges Televisions Faludistrikt kommer att driva en försöksverksamhet med ett särskilt nyhetsprogram på teckenspråk.

Text-TV-redaktionen planerar också textsättning av ett av de halvtimmeslånga nyhetsprogrammen med start senast hösten 1989.

Sveriges Utbildningsradio planerar en programserie med utbildning i: teckenspråk som kan sändas under budgetåret [988/89. I företagets planer ingår också ett utvecklingsprojekt under de närmaste två åren med sam- : hällsorienterande program till informationssvaga.

Andra projekt gäller åtgärder för de synskadade. Inom ramen för Sveriges Radios forsknings- och utvecklingsverksamhet sker försök med ny. teknik för att ge möjlighet för synskadade att ta del av utländska 'TV-pro--. gram. Vidare underlättas utgivningen av radioprogram som talböcker.

För att förbättra programinformationen för synskadade undersöks möjligheterna att ge ut Röster i Radio/TV på kassett liksom möjligheterna att ge programinformation via punktskrift och syntetiskt tal.

I 1986 års radioproposition angavs vidare att moderbolaget skulle redovisa om forskningsverksamheten inom publik- och programforskningsavdelningen inom Sveriges Radio-koncernen (PUB) kunde delas upp i forskning som är avsedd att tjäna som beslutsunderlag för koncernen och mera 499

allmän forskning. En studie av PUB:s verksamhet har nu genomförts. Prop. 1987/88: 100

De mål som satts upp för verksamheten är att öka och sprida kunskapen = Bil. 10 om radions och televisionens kända och möjliga verkningssätt med utgångspunkt från kunskap om masskommunikationsprocessen, att ge underlag för beslut i frågor som rör radio och TV på policy-, planerings- och produktionsnivå samt att ge underlag för diskussioner om radion, televisionen och övriga massmedier inom och utanför företaget.

PUB:s verksamhet var tidigare avsevärt mer omfattande än nu. Sedan början av 1970-talet har den successivt bantats ner och har nu kvantitativt och kvalitativt anpassats till koncernens behov. Omslutningen uppgår för närvarande till 10.5 milj. kr. Av budgeten täcks 25 22 av medel från moderbolaget medan 6596 motsvaras av beställningar från programföretagen, som t. ex. publikmätningar, och 104 av externa intäkter.

Forskningsresultaten har betydelse för såväl kortsiktiga som långsiktiga beslutsprocesser.

PUB har sedan slutet av 1960-talet lagrat uppgifter om radio- och TV-publiken. De utgör underlag för databaser som kontinuerligt uppdateras och byggs ut.

PUB:s forskningsresurser i form av databaser, intervjuare och forskare är tätt integrerade med varandra. Att skilja dem åt skulle innebära allvarliga olägenheter för verksamheten. Omfattningen av den externa verksamheten är också alltför obetydlig för att motivera att PUB:s verksamhet delas upp på allmän resp. koncernanknuten forskningsverksamhet.

Moderbolagets styrelse har mot denna bakgrund funnit att koncernens egna behov motiverar en fortsatt sammanhållen forskningsverksamhet inom koncernen. |

Enligt Sveriges Radio AB:s uppfattning finns det skäl — bl.a. mot bakgrund av de konsekvenser som medieutvecklingen lett till — att överväga om distributionsnätet i framtiden bör förvaltas i samma former som hittills, dvs. av televerket. Inom moderbolaget pågår olika studier i syfte att ge underlag för en noggrann prövning av denna fråga.

Sveriges Radio-koncernens medelsbehov Medelsbehovet för budgetåret 1988/89 Sveriges Radio-koncernen har för innevarande budgetår för den avgiftsfinansierade verksamheten tilldelats 2221,5 milj. kr. i 1985/86 års prisläge. Detta motsvarar 2 339,9 milj. kr. i 1986/87 års prisläge. Därtill kommer 25,1 milj. kr. som utgör medel för täckning av kapitalkostnader och 1,3 milj. kr. som är en engångsanvisning för investeringar i en TV-redaktion i Eskilstuna.

I sin planering för verksamheten för budgetåret 1987/88 förutsätter moderbolaget ett rationaliseringskrav motsvarande 1936 och ett reformtillskott om 2,3 Zz. Detta motsvarar för nästa budgetår ett tillskott om 29,9 milj. kr.

För budgetåret 1987/88 har beräknats att 41,3 milj. kr. behövs för byggnadsarbeten. 25.1 milj. kr. har anvisats för kapitalkostnader för byggnadsinvesteringar. Sveriges Radio AB har efter samråd med byggnadsstyrelsen 500

budgetåret 1988/89 krävs 19,5 milj. kr. för pågående och planerade bygg- = Bil. 10 nadsarbeten för radion och televisionen, vilket motsvarar ett behov av

ytterligare 3,9 milj. kr.. dvs. sammanlagt 29,0 milj. kr., för kapitalkostna-

der. Beloppen avser huvudsakligen en planerad om- och tillbyggnad av

radio- och TV-huset i Göteborg.

Medelsbehovet för nästa budgetår blir därmed 2 398,8 milj. kr. i 1986/87 års prisläge.

Omläggning till kalenderårsvisa medelsanvisningar Räkenskapsåret för Sveriges Radio-koncernens bolag sammanfaller med det statliga budgetåret. Enligt Sveriges Radio AB har denna ordning

ogynnsamma konsekvenser för koncernens verksamhet i olika avseenden.

Moderbolaget begär därför, såväl i anslagsframställningen som i en särskild skrivelse till regeringen, att koncernens medel i fortsättningen skall anvisas per kalenderår och inte per budgetår. Tidpunkten för ingivande av

anslagsframställningar skall dock inte ändras utan vara densamma som

tidigare.

Skälen till den föreslagna ändringen är följande.

— Den ökade framförhållningen mellan beslut om medelstilldelning och

aktuellt räkenskapsår möjliggör för moderbolaget att fatta beslut om den interna medelsfördelningen i god tid, vilket väsentligt underlättar för pro-

gramföretagen och medverkar till en rationell planering av programverksamheten. Planeringen sker nu under osäkerhet och stark tidspress.

— Koncernbolagens redovisning av uppgifter till myndigheter och of-

fentliga organ sker normalt kalenderårsvis, Många av de avtal som ingås med utomstående knyts till kalenderåret. En övergång till kalenderår som räkenskapsår förenklar administrationen och innebär säkrare prognoser och bokslut.

— Koncernbolagens bokslutsarbete förkortas tidsmässigt och blir billigare och säkrare när det inte behöver utföras på sommaren med hjälp av övertid och sommarvikarier. Informationen om koncernens verksamhet

under det gångna året kommer att föreligga väsentligt tidigare efter räkenskapsårets utgång jämfört med nuvarande system.

Vid en omläggning av räkenskapsåret till kalenderår kommer det budget-

årsvisa räkenskapsåret dessförinnan att behöva förlängas med ett halvår.

Detsamma gäller riksdagens medelsanvisning.

Sveriges Radio AB har därför begärt medel även för andra halvåret 1989.

Något särskilt reformtillskott eller ett bestämt rationaliseringskrav är inte

aktuellt fr.o.m. denna period. 17,7 milj. kr. behövs för att täcka kapitalkostnader för bygginvesteringar.

Medelsbehovet för andra halvåret 1989 blir därmed 1202,6 milj. kr. i

1986 års prisläge.

Sveriges Radio hemställer att

1. företaget för den avgiftsfinansierade verksamheten i genom-

snittligt prisläge 1986/87 för budgetåret 1988/89 tilldelas 2 398 800 000

kr., 501

2. företaget för den avgiftsfinansierade verksamheten i genom- = Prop. 1987/88:100 snittligt prisläge 1986/87 för tiden den I juli — den 31 december 1989 = Bil. 10 — under förutsättning av räkenskapsårets omläggning till kalenderår

fr. o. m. år 1990 — tilldelas 1 202600 000 kr.,

3. företaget får rätt att ur rundradiorörelsens fond rekvirera sam-

manlagt 30 milj. kr. för att täcka oförutsedda kostnader för den

allmänna programverksamheten budgetåret 1988/89 med skyldighet

för företaget att av de medel som kommer att ställas till förfogande

under följande budgetår återställa utnyttjade belopp.

Radionämnden Medelsanvisningen för radionämnden för innevarande budgetår uppgår till 1867 000 kr., varav högst 1492 000 kr. avser medel för lönekostnader. För

budgetåret 1988/89 har nämnden i likhet med föregående år inte beräknat någon besparing. Nämnden begär dels medel som gör det möjligt att

behålla nuvarande personalresurser, dels kompensation för höjda nämndarvoden och dels kompensation för prisökningar. Lokalkostnaderna be-

räknas öka med 37 000 kr.

Radionämnden hemställer att 1928000 kr. samt medel för pris- och lönekostnadsökningar

anvisas för nämndens verksamhet under budgetåret 1988/89.

Televerket Teknisk utveckling Den tekniska utvecklingen inom ljudradio- och TV-området innebär dels att man kan använda ny distributionsteknik som exempelvis kabel och satellit. dels att nya tjänster samt förbättrad teknisk kvalitet och driftssäkerhet kan införas i befintliga distributionsnät. Speciellt intressant är utvecklingen av digital teknik. . :

Digital teknik kan i TV-sammanhang i nuläget användas för text-TV-

sändningar tillsammans med TV 1- och TV 2-program, för att sända

TV-program med sterecoljud och för att möjliggöra att flera språkversioner sänds samtidigt. En nordisk digital systemstandard, vilken också godkänts av Europeiska radiounionen (EBU), för TV- sändningar med digitalt ste-

re0o/flerljud har antagits. På ljudradioområdet har utvecklats ett s. k. radiodatasystem, RDS, som

bl.a. kan användas för att underlätta inställning av mottagare på önskad programkanal eller för att automatiskt koppla på mottagare vid vissa program. t. ex. trafikinformation. Systemet kan även användas för sändning av text tillsammans med ett vanligt ljudradioprogram.

Vid nya distributionsmetoder, t.ex. direktsändande satelliter, kan man i

större utsträckning använda 'ny teknik eftersom dessa ändå kräver nya

mottagningsutrustningar. Flera olika system för satellitdistribution finns. Ett intensivt utvecklingsarbete pågår med målsättningen att en interna- 502

tionell standard för s.k. högupplösnings-TV skall kunna antas under Prop. 1987/88: 100 1980-talet. Bil. 10

Investeringar Televerkets investeringar i rundradioanläggningar avskrivs omedelbart i sin helhet. För innevarande budgetår har 128,0 milj. kr. anvisats för sådana investeringar. En överförbrukning om 5,0 milj. kr. under budgetåret 1986/87 har

balanserats till budgetåret 1987/88 i enlighet med det bemyndigande tele-

verket givits att föra högst detta belopp mellan budgetåren som skuld

resp. tillgodohavande.

För budgetåret 1988/89 har televerket i likhet med tidigare år erhållit ett

beställningsbemyndigande om 30 milj. kr.

Dispositionen av medlen för budgetåret 1987/88 framgår av tabellen i det följande. Tabellen anger också kostnaderna för beräknade investeringar

(utbyggnad och reinvesteringar) under femårsperioden 1988/89—-1992/93. Denna motsvarar den av riksdagen våren 1987 godkända planen framräknad med ett år och uppräknad till aktucll kostnadsnivå.

Disposition Beräknat investeringsmedelsbehov

av erhållna under femårsperioden 1988/89 —

medel för 1992/93 (milj. kr.)

1987/88 l

(milj. kr.. 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93

1987/88 års (1988/89 års kostnadsnivå)

kostnadsnivå)|
Ljudradio46.033,2 252 218 19.8 182
Television37.039,5 35,0 32,3 38.9 447
Radiolänklinjer och"|
OB-utrustning30,538,5 . 48,9 SL2 502 52,7
Radiodrift- och rund-|
" radiocentraler8,515.6 17.7 263 17,7 10,9
Regional-TV6,09,9 10.8 10.7 10,7 10,7
Försvarsberedskap-4,5 4,5 4,5 4,5 4,5
Summa128,0'141,2 142,1 141,8 141,8 141,7

! Inkl. 5,0 milj. kr. som förbrukats under budgetåret 1986/87.

Rundradionätet omfattar nu drygt 50 större FM/TV-stationer och ca 500 mindre stationer. .

Också efter ett eventuellt införande av reguljära rundradiosändningar över satellit kommer tyngdpunkten i den svenska rundradiodistributionen under lång tid att ligga på de nuvarande markbundna näten på grund av att

dessa ger möjligheter till regionala och lokala sändningar samt mobil mottagning. Näten är även av betydelse från beredskapssynpunkt. Televerket

studerar emellertid även fortsättningsvis förutsättningarna för satellit-TVdistribution som komplement eller alternativ till marksändningar.

Återanskaffningsvärdet för FM-TV-nätens anläggningar beräknas uppgå till ca 3400 milj. kr. Förutom normala underhålls-- och kompletteringsåt-

gärder avseende tyngre anläggningsdelar behöver vissa kostnadskrävande

åtgärder vidtas främst på vissa högmaster. Under den kommande femårs-

perioden behöver reinvesteringarna i TV 1-sändarna slutföras. Även | 503

FM-sändarutrustningarna måste bytas. Ett visst reinvesteringsbehov för

TV 2-nätet börjar uppkomma efter år 1990. Radiolänknätets modernisering Bil. 10 har påbörjats. Härvid sker en övergång ull digitala överföringsmetoder för att åstadkomma såväl kvalitets- som kapacitetsökningar för ljud- och bild-

överföringar. Enligt såväl Sveriges Radios som televerkets bedömningar bör denna modernisering ske snabbare än vad som hittills planerats.

Televerkets försvarsberedskapsåtgärder avseende rundradionätet måste fr. o. m. nästa budgetår finansieras med medel ur radiofonden.

Ljudradio

Sverige har erhållit frekvenstilldelningar för ett fjärde FM-nät i det nya

delbandet 100 — 104 MHz samt för ett femte kommunuppdelat FM-nät i

det nya delbandet 104 — 108 MHz. Tilldelningarna för det femte. kommun-

uppdelade FM-nätet kan tas i bruk senast år 1996.

De första FM 4-sändarna färdigställs hösten 1987. Utbyggnaden sker i fem etapper fram till slutet av år 1989. Driftskostnaderna ökar successivt under den tid resp. FM-4-sändare tas i bruk. Om sändningar även skall ske

nattetid blir driftskostnaderna större. Lokalradion bör enligt Sveriges Radios bedömning i sin helhet ges

stereosändningsmöjligheter i permanent utförande. De områden som i dag

har stereosändningar har fått det med hjälp av i många fall provisoriska åtgärder.

Stereomottagningen och bilradiomottagningen behöver förbättras. varför viss utbyggnad behövs i form av sändareffektökning m. m. Flertalet sändar- och antennutrustningar är 20 — 30 år gamla. Vid planeringen av

reinvesteringar prioriteras de stationer där sändareffekten avses öka.

Utbyggnads- och reinvesteringsåtgärderna samordnas i möjligaste mån

med FM 4-utbyggnaden vilket medför rationaliseringsvinster. Huvuddelen

av reinvesteringarna behöver genomföras under femårsperioden.

RDS-systemet (Radio Data System) har införts i FM 3-nätets sändare

under våren 1986. Införande i FM 1-nätet avses ske från år 1988 medan

införandet i FM 2-nätet kan ske först år 1992. I FM 4-nätet införs RDS-tjänsten i nära anslutning till starten av nätet. Programrelaterad information kan införas år 1988. Mottagare, till en början främst bilradiomottagare, beräknas vara tillgängliga på marknaden under hösten 1987.

Beträffande sändarstationerna för AM är landets lång- och mellanvågs-

stationer numera främst inriktade på att ge täckning utanför landet. Den

nya stationen Sölvesborg MV täcker cen stor del av Europa, särskilt under dygnets mörka del. Av de äldre lång- och mellanvågsstationerna återstår endast Motala LV, som modifierats för att täcka närområdet kring Sverige. För täckning av områden på större avstånd finns kortvågsstationerna i

Hörby och Karlsborg. :

För Sveriges del finns ytterligare sex frekvenstilldelningar (en på långvåg och fem på mellanvåg). När frekvensplanen upprättades var avsikten att den skulle möta kraven på frekvenser under elva år, fram till år 1989.

Någon ny planeringskonferens har ännu inte aviserats men starka krav kan

uppkomma från andra länder att ta de nu oanvända tilldelningarna i an- 504

språk om de inte avses användas.

För utbyggnad under budgetåret 1988/89 erfordras 2,8 milj. kr. för för- — Prop. 1987/88:100 bättrad täckning i befintliga FM-nät. Reinvesteringar vad gäller FM-an- = Bil. 10

tenner och FM-master kräver 13,2 milj. kr. För den andra etappen i den treåriga utbyggnaden av det fjärde FM-nätet erfordras 20,2 milj. kr.

Television En fortsatt utbyggnad av mindre TV-stationer för förbättrad TV-täckning erfordras. Antalet nya stationer per budgetår måste dock begränsas till

mellan 10 och 20 under de närmaste åren.

Den enda större station som ännu inte försetts med reservsändare för

TV 2 erhåller sådan under nästa budgetår. Dessutom förses i begränsad

omfattning vissa mindre stationer med sådana reservsändare.

Ungefär en tredjedel av befintliga TV 1-sändare har ännu inte bytts mot moderna sådana. Även antennanläggningar behöver åtgärdas. Under femårsperioden börjar ett visst reinvesteringsbehov uppkomma för TV 2-anläggningarna. Åtgärder för att minska riskerna för masthaverier måste

också vidtas vid vissa stationer.

Den. av riksdagen vid föregående riksmöte beslutade regional-TV- ut-

byggnaden avseende dels Södermanlands län, dels åtgärder under en femårsperiod för förbättrad regional-TV-täckning. inleds under innevarande resp. nästa budgetår.

Televerket och Sveriges Radio har tillsammans med bl. a. BBC bedrivit ett utvecklingsarbete med digitala system för stereo- och flerljudssändningar, vilka har avsevärt högre kvalitet än det äldre tyska, analoga systemet. De nordiska programföretagen och televerken fattade i början av är

1987 beslut om systemstandard för nordiska stereo- och flerljudssänd-

ningar i televisionen. Standarden har godkänts av EBU. Systemet medger

att tre språkversioner sänds samtidigt eller alternativt att ett program

sänds samtidigt i stereo och mono.

Sveriges Radio och televerket bedömer det som angeläget att genom provsändningar befästa den nya systemstandarden. Detta kan relativt enkelt ske som en fortsättning på tidigare genomförda testsändningar över sändarna i Stockholms-, Göteborgs- och Malmöområdena med början

tidigt under år 1988.

En fortsatt utbyggnad till övriga delar av landet kräver investeringar till en kostnad av sammanlagt ca 30.0 milj. kr. Utbyggnaden bör i stor utsträckning ske i takt med utbyggnaden av ett digitalt förbindelsenät för rundradion. I avvaktan på erfarenheter av de planerade provsändningarna har den nya tjänsten inte tagits med i den nu föreslagna investeringsplanen.

För budgetåret 1988/89 erfordras 6,3 milj. kr. för anskaffning av några mindre TV 2-reservsändare och anläggning av ett tjugotal nya mindre TV-stationer. För reinvesteringar erfordras 33.2 milj. kr. för åtgärder

avseende TV-antenner, TV 1-sändare eller master.

Radiolänklinjer och OB-utrustning

Tcelevisionens nya kanalstruktur som bl. a. medför en ökning av program-

produktionen i de olika TV-distrikten och därmed sammanhängande ök- 505

ning av överföringsbehovet, inrättandet av en fjärde FM-kanal med 'åt- — Prop. 1987/88:100 följande ökade programöverföringsbehov, önskemålet att kunna sända = Bil. 10 lokalradio i stereo liksom ett eventuellt införande av sterco- och flerljuds- | sändningar i televisionen ställer ökade krav på programöverföringsresurserna. Vidare måste det nuvarande analoga radiolänknätet, som i huvudsak etablerades under andra delen av 1960- talet. bli föremål för omfattande reinvesteringsåtgärder under den kommande tioårsperioden.

För att tillgodose de ökande programöverföringsbehoven bör enligt såväl televerkets som Sveriges Radio AB:s uppfattning vissa reinvesteringsåtgärder i radiolänknätet tidigarcläggas. Detta kräver att investeringsramen höjs med 20 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1990/91 — 1992/93.

Vidare har åtgärder planerats inom femårsplanen för att öka flexibiliteten i programförbindelsenätet.

För OB-verksamheten behöver antalet förberedda inmatningspunkter i radiolänknätet ökas. Även försliten utrustning behöver ersättas. Härvid är även satellitteknik aktuell.

Utbyggnaden av radiolänklinjer och OB-utrustning beräknas kosta 38,5 milj. kr. under budgetåret 1988/89. Härav kräver reinvesteringar 24,1 milj. kr.

Radiodriftcentraler och rundradiocentraler Under innevarande budgetår påbörjas en ombyggnad av Kaknäsanläggningen bl. a. i syfte att anpassa dess kapacitet till dagens behov och teknik samt åstadkomma rationellare arbetsbetingelser. En mindre tillbyggnad är nödvändig för att undvika allvarliga driftsstörningar under ombyggnadsperioden.

En successiv modernisering av radiodrift- och rundradiocentralerna behövs och har vad gäller de förstnämnda redan påbörjats.

Under budgetåret 1988/89 krävs 15,6 milj. kr. för modernisering, huvudsakligen av Kaknäs rundradiocentral och de sex radiodriftcentralerna.

Försvarsberedskapsåtgärder Riksdagen beslöt vid föregående riksmöte (prop. 1986/87:95 bil. 5. FöU 11, rskr. 310) att televerkets försvarsberedskapsinvesteringar skall finansieras med televerkets rörelsemedel fr.o.m. budgetåret 1987/88. Tidigare anvisades särskilda medel för dessa investeringar över statsbudgeten under ett särskilt anslag under kommunikationsdepartementets huvudtitel.

Televerket har i sin treårsplan för åren 1989 — 1991 hemställt att de försvarsinvesteringar som krävs för televisions- och ljudradioverksamhet i likhet med televerkets övriga utgifter för denna verksamhet skall finansieras med medel ur radiofonden och inte med televerkets rörelsemedel. I den anslagsframställning som avser rundradiorörelsen preciserar telever- | ket kostnaderna till 4,5 milj. kr. per år.

De investeringar och reinvesteringar som behöver göras hänför sig till utbyggnad av förbindelseanläggningar till lokalradions länsredaktioner, modernisering och komplettering av krigsuppehållsplatserna för rundra- 506

diocentraler och radiodrifteentraler samt anskaffning av transportabla = Prop. 1987/88:100 radiolänkar, FM-sändare. TV-sändare och transportabla master. Bil. 10

Driftskostnader Programdistribution inkl. programinsamling För budgetåret 1987/88 har 247.7 milj. kr. anvisats av avgiftsmedel för televerkets kostnader för programdistribution inkl. programinsamling.

För nästa budgetår beräknas driftskostnaderna uppgå till sammanlagt 259,5 milj. kr.

Utgångspunkten för beräkningarna har varit dels en prisomräkning motsvarande 42, dels att en fem-procentig rationalisering skall tas ut under perioden 1986/87 — 1988/89 varav I 70 under nästa budgetär, och dels'en mindre volymökning. Vidare har räknats in ett belopp om 1.8 milj. kr. för teknisk och programmässig forskning som skall föras över till Sveriges Radio AB samt 0,1 milj. kr. i ökade kostnader för regional-TV-sändningar och 2,1 milj. kr. för driftskostnader för FM 4. Om FM 4-sändningar även . skall ske nattetid ökar driftskostnaderna med 1,0 milj. kr. :

Avgiftsinkassering och avgiftskontroll För innevarande budgetår har 84,1 milj. kr. anvisats för televerkets kostnader för avgiftsinkassering och avgiftskontroll. För nästa budgetår räknar televerket med att 87,3 milj. kr. behövs, varav 69,5 milj. kr. avser debite-

ringen jämfört med föregående år | hänför sig dels till « en prisomräkning motsvarande 4726, dels'en rationalisering motsvarande 1 och dels bl. a. en mindre volymökning. Kostnaderna för porto (29,7 milj. kr.) har frånräknats vid beräkningen av besparingen.

De intensifierade kampanjerna möt avgiftsskolk som har bedrivits sedan år 1980 har varit mycket framgångsrika och kommer att fortsätta. Under innevarande budgetår har 4,0 milj. kr. avsatts härför. Resultatet av dessa insatser samt pejlingsverksamheten har varit mycket gott. Uppdraget att göra kontroll med hjälp av pejling gäller t. o. m. utgången av. budgetåret 1988/89.

Antalet allmänna mottagaravgifter ökar fortfarande något. Andelen registrerade färg-TV-innehavarce uppgår i dag till 94.

Televerkets medelsbehov Medelsbehovet för budgetåret 1988/89 Televerket hemställer att

1. till televisions- och ljudradioanläggningar för distribution av Sveriges Radios program för budgetåret 1988/89 anvisas investeringsmedel om 141,2 milj. kr.,

2. televerket för uppförande av televisions- och ljudradioanlägg- 507

a

ningar under budgetåret 1989/90 för distribution av Sveriges Radios Prop. 1987/88: 100 program beviljas ett beställningsbemyndigande om 30 milj. kr., Bil. 10

3. televerket vid behov får utnyttja upp till 5 milj. kr. av nästkom-

mande budgetårs förbrukning av investeringsmedel för att avbalan-

sera det löpande årets förbrukning samt rätt att intill 5 milj. kr. få utnyttja under ett budgetår icke ianspråktagna medel det nästkom-

mande budgetåret,

4. för televerkets andel i rundradiorörelsens driftskostnader av

rundradions avgiftsmedel under budgetåret 1988/89 få ta i anspråk

ett belopp av högst 346,8 milj. kr.

Omläggning till kalenderårsvisa medelsanvisningar m. m. Televerket anför i sin anslagsframställning att om.en förändring görs så att den tidsmässiga förläggningen av budgetåret för Sveriges Radios del över-

ensstämmer med kalenderår är det önskvärt att motsvarande förändring

görs även för televerkets del. En sådan indelning tillämpas redan för televerkets övriga verksamheter.

Televerket har därefter inkommit till utbildningsdepartementet med kompletterande uppgifter som visar hur investeringsutgifterna skulle fördela sig över tiden om ett kalenderårssystem införs fr. o. m. år 1990. För andra halvåret 1989 behövs 73,2 milj. kr. i investeringsmedel.

Televerket har även räknat fram behovet av medel för programdistribution inkl. programinsamling samt avgiftsinkassering och avgiftskontroll.

För verksamheterna med programdistribution behövs 135,1 milj. kr. och för avgiftsuppbörden behövs 38,6 railj. kr. Verket har därvid utgått från att

ett rationaliseringskrav motsvarande 1,7 resp. 196 skall tillämpas under andra halvåret 1989. Televerket anför dock i sin anslagsframställning att det är tveksamt om den rationaliseringspotential som finns svarar mot kraven.

Televerket har även korrigerat det i anslagsframställningen angivna medelsbehovet för budgetåret 1988/89. Behovet av medel för programdistribution uppgår till 259,8 milj. kr. Vidare behövs 75,0 milj. kr. för avgifts-

uppbörden, varav 17,8 milj. kr. avser avgiftskontrollen. Sänkningen av

uppbördskostnaderna är en följd av att televerkets portorutiner har änd-

rats.

Mottagaravgiften

Enligt riksdagens beslut vid föregående riksmöte (prop. 1986/87:100 bil. 10

KrU 11, rskr. 197) skall Sveriges Radio från televerket överta ansvaret för uppbörden av mottagaravgifter inkl. avgiftskontrollen senast den 1 januari

1990. Verksamheten skall förläggas till Kiruna.

Sveriges Radio AB har påbörjat förberedelserna för övertagandet. Överenskommelse har träffats med televerket om samarbetet under förberedelsetiden. Televerket har även i uppdrag att bistå vid drifisstarten.

I sina anslagsframställningar räknar 'Sveriges Radio AB och televerket

med att radiofonden vid ingången av budgetåret 1987/88 uppvisar ett 508

belastas av andra kostnadsökningar än de som redovisas i anslagsfram- = Bil. 10

ställningarna och om inflationen, som den kommer till uttryck i Sveriges : Radios kompensationsindex. stannar vid 3,5 96 under budgetåret 1987/88,

kan underskottet minskas till ca 50 milj. kr. Om inflationen blir den samma

under budgetåret 1988/89 och mottagaravgiften höjs med 48 kr. förbyts enligt Sveriges Radio AB underskottet till ett överskott motsvarande 20 milj. kr.

Föredragandens överväganden 1986 års riksdagsbeslut om Sveriges Radios verksamhet för tiden fram

t.o.m. juni 1992 (prop. 1985/86:99, KrU 21, rskr. 343), vilket sedermera

formaliserats i avtal mellan staten och företagen inom Sveriges Radio-koncernen, har som en viktig utgångspunkt att programverksamheten skall stå

i allmänhetens tjänst. Som jag har framhållit i inledningen är det angeläget

att med kraft försvara denna grundidé i en tid med stora förändringar av mediemiljön. Nu när eu växande — och i inte ringa omfattning kommersia-

liserat och utslätat — programutbud når oss via satellit och kabel är det

viktigt att programföretagen lever upp till grundtanken om publicistiskt

oberoende etermedier vilka har som en huvuduppgift att förmedla och levandegöra svensk kultur. : |

De förslag som moderbolaget, Sveriges Radio AB, har lagt fram i sin anslagsframställning avser i första hand det tredje året i avtalsperioden,

dvs. budgetåret 1988/89. Vidare redovisas åtgärder som vidtagits med

anledning av nyssnämnda riksdagsbeslut samt en rad studier som genom-

förts inom koncernen. I det följande kommer jag översiktligt att beröra vissa av dessa även om det enligt min mening inte är erforderligt att

riksdagen bereds tillfälle att yttra sig däröver. I huvudsak kommer jag dock

att uppehålla mig vid budgetförslagen för rundradiorörelsen, dvs. Sveriges

Radio-koncernens, radionämndens och televerkets verksamhet.

Inledningsvis behandlar jag Sveriges Radio AB:s förslag om kalenderärsvisa medelsanvisningar och dess betydelse för de olika verksamhetsgrenärna. |

Sveriges Radio AB har med stöd av televerket föreslagit att medel för rundradioverksamheten inte längre skall anvisas per budgetår utan per kalenderår. De skäl för detta som Sveriges Radio AB redovisat anser jag övertygande. Jag tillstyrker därför den förordade förändringen, som inne-

bär kalenderårsvisa medelsanvisningar fr. o. m. år 1990. Som cen följd härav blir mitt nu aktuella förslag till medelsanvisning för

Sveriges Radio-koncernens verksamhet en övergångslösning. Den avser

sammanlagt ett och ett halvt år. dvs. budgetåret 1988/89 och andra halvåret 1989.

För Sveriges Radio-koncernens verksamhet anvisas medel inte bara ur radiofonden utan även över statsbudgeten, nämligen under anslaget till utlandsprogramverksamheten under tredje huvudtiteln. Enligt bokföringslagen (1976:125) skall den som är bokföringsskyldig i fråga om flera rörel-

ser använda samma räkenskapsår för dessa. Chefen för utrikesdeparte- :509

mentet har därför, efter samråd med. mig, tidigare denna dag föreslagit att

även reservationsanslaget Sveriges Riksradios programverksamhet för ut- Bil. 10 landet bör föras upp med ett belopp som avser kostnaderna för verksamheten under ett och ett halvt.år. På därom gjord framställning från Sveriges Radio AB har regeringen på

mitt förslag den 19 november 1987 medgett att bolagsordningarna för

moderbolaget och programföretagen i koncernen får ändras bl.a. så att

kalenderåret skall vara räkenskapsår. En förutsättning för beslutet är att riksdagen på regeringens förslag bifaller den av chefen för utrikesdeparte-

mentet och mig förordade övergången till kalenderårsvisa medelsanvisningar. | ee

Även televerket bör övergångsvis anvisas medel för ett och ett halvt år.

Televerket upprättar den årliga resultaträkningen för rundradiorörelsen

och redovisar därvid även radionämndens intäkter. och utgifter. Radionämnden har för sin del förklarat sig villig att övergå till ett kalenderårssystem om detta införs för övriga verksamheter men har samtidigt betonat vikten av en enkel ordning I ekonomi-administrativt hänseende.

Kostnaderna för radionämndens verksamhet är mycket små i jämförelse med de belopp som omsätts i rundradiorörelsen i övrigt. Omräkningen av

radionämndens årliga medelsanvisningar (löne- och prisomräkning, hyres-

kostnadsberäkningar) samt beräkningar av kompensation för kostnadsökningar under löpande budgetår till följd av löneavtal eller ändrade lokalkostnader, sker enligt samma mönster som för anslagsfinansicrade myndigheter, dvs. budgetåret är normalt utgångspunkten. Jag anser därför att den enklaste lösningen är att radionämnden även fortsättningsvis anvisas

medel för budgetår. För att kunna tillgodose behovet av avstämning även

vid kalenderårsskiftena bör det räcka med att nämnden upprättar halvårsbokslut. Jag avser att återkomma till regeringen i denna fråga.

Sveriges Radio Genom 1986 års riksdagsbeslut om Sveriges Radios verksamhet lades vissa riktlinjer fast för planeringen inom koncernen. Moderbolaget har i sin

kanalstrukturen i televisionen och en fjärde radiokanal. Sedan anslagsframställningen lämnades har de regionala TV-sändningarna över Uppsala

och Stockholms län, dvs. ABC-nvu, startat och lokalradiostationerna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Örebro har börjat sända i egen kanal. Vidare har Radio Sjuhärad under hösten 1987 upphört att vara

lokalredaktion till Radio Göteborg och börjat sin utbyggnad till den tjugo-

femte lokalradiostationen. I moderbolagets anslagsframställning redovisas också de olika former av

effektivitetsbefrämjande åtgärder som vidtagits eller planeras. Där redovisas även en plan för handikappverksamheten. Sedan planen utformades har det särskilda nyhetsprogrammet på teckenspråk börjat sändas. Försöket är ett samarbete mellan Sveriges Televisions Faludistrikt och Sveriges Dövas Riksförbund. Sveriges Television planerar nu också en försöksverksamhet i samarbete med handikappinstitutet med direkttextning av ett 510

av de längre ordinarie nyhetsprogrammen. Denna möjliggörs bl.a. genom = Prop. 1987/88:100 att regeringen genom beslut den 1 oktober 1987 ställde 1,9 milj. kr. av = Bil. 10 arvsfondsmedel till institutets förfogande.

Moderbolaget fick i och med 1986 års riksdagsbeslut ett samordningsansvar för invandrar- och minoritetsspråksverksamheten. Företagets styrel-

se har fastställt särskilda anvisningar för denna verksamhet.

I Sveriges Radios anslagsframställning redogörs också för den genom-

lysning av utbildningsradioverksamhetens uppgift och inriktning som programföretaget i enlighet med 1986 års riksdagsbeslut har genomfört. I

likhet med moderbolaget har jag inget att erinra mot den beskrivning av företagets roller som Sveriges Utbildningsradio har lämnat.

Sveriges Utbildningsradio redovisar också att möjligheterna till självfi-

nansiering genom ersättning eller komplettering av etersändning med kassettdistribution är begränsade. Det torde inte heller, enligt utbildningsra-

dion. föreligga möjligheter att införa något system enligt vilket de egentliga användarna bidrar till företagets kostnader för utbildningsprogrammen.

Däremot ser utbildningsradion det som både möjligt och realistiskt att utbildningsmyndigheterna bidrar till programverksamheten med allmänna medel när angelägna utbildningspolitiska behov motiverar det. Samfinansieringsprojekt kan även tänkas med andra utbildningsinstanser under förutsättning att utbildningsradions styrelse finner dem motiverade och att de inte rubbar företagets integritet eller balansen i utbudet. Jag räknar med att Sveriges Radio. AB kommer att redovisa ytterligare överväganden rörande vilka krav som måste ställas för att utbildningsradion skall få ta emot bidrag från avnämarna.

I 1986 års proposition anförde jag att Sveriges Radio AB skulle redovisa

om den forskningsverksamhet som bedrivs inom koncernen kan delas upp

i sådan forskning som är avsedd att tjäna som beslutsunderlag för koncernen och mera allmän forskning.

Sveriges Radio AB har efter en analys rörande verksamheten vid företagets publik- och programforskningsavdelning (PUB) dragit slutsatsen att de egna behoven motiverar en sammanhållen forskningsverksamhet. Om-

fattningen av den forskning som kan kallas mera allmän är dessutom så

liten att det inte heller av det skälet finns anledning att omstrukturera verksamheten. De forskningsbehov som Sveriges Radio-företagen för närvarande har motiverar, enligt moderbolaget, en publik- och programforskning av den omfattning och inriktning som PUB har i dag.

Jag avser att inom kort och i enlighet med vad jag anfört i 1987 års

forskningspolitiska proposition (prop. 1986/87:80 bil. 6 s. 159) föreslå regeringen direktiv för en utredning med uppdrag att förbereda inrättandet av en forskningsresurs med massmediepolitisk inriktning. Enligt min mening är moderbolagets här redovisade ståndpunkt väl grundad och jag

Genom 1986 års riksdagsbeslut lades också planeringsförutsättningarna i

resursmässigt avseende fast för en ny sexårig avtalsperiod. Dessa innebär

att koncernen under första hälften av avtalsperioden skall kunna räkna med ett årligt reformpåslag om 2,34 och ett rationaliseringskrav om |

sammanlagt 576. Under andra hälften av perioden, dvs. fr.o.m. budget- . Stl

året 1989/90, skall i stället de medel som frigörs genom besparingar i det — Prop. 1987/88:100 fortsatta rationaliseringsarbetet och genom de strukturella förändringar = Bil. 10 som koncernen kan initiera, tillföras koncernen som reformmedel.

Vid mina beräkningar av medelstilldelningen till Sveriges Radio AB under nästa budgetår har jag utgått från dessa förutsättningar, dvs. jag har räknat med ett reformtillskott och en rationalisering (om 1756) under nästa budgetår men inte beaktat sådana faktorer vid medelsberäkningen för andra halvåret 1989.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att I likhet med vad som tidigare gällt bör kostnader utöver vad som medelsanvisningen till televerket för programdistribution avser att täcka, bestridas med till Sveriges Radio AB anvisade medel (jfr. prop. 1981/82:100 bil. 12 s. 172). Detsamma gäller kostnader för ytterligare anpassning av sändarnätet på grund av ändringar i den lokala eller regionala indelningen och/eller förändring av sändningsområden för regional-TV (jfr KrU 1985/86:21 s. 52 — 53). Särskilda medel kan sålunda inte påräknas för dessa ändamål.

Byggnadsinvesteringarna enligt den investeringsplan som redovisades i 1986 års proposition (s. 91) beräknas för nästa budgetår innebära kostnader om 19,5 milj. kr. För andra halvåret 1989 beräknas investeringarna behöva uppgå till 16,1 milj. kr. Huvuddelen av dessa belopp avser om- och tillbyggnad av radio- och TV-huset i Göteborg som beräknas kunna starta först under nästa budgetår. Jag har vid min medelsberäkning också tagit hänsyn till dels de ändrade planerna för innevarande budgetår, dels byggkostnadsutfallet under föregående budgetår. Sammanlagt har jag räknat med 21,4 milj. kr. i kapitalkostnader under budgetåret 1988/89 och 16,6 milj. kr. under andra halvåret 1989.

Sveriges Radio AB bör för budgetåret 1988/89 och för andra halvåret 1989 anvisas 2391.2 milj. kr. resp. 1201,5 milj. kr. i 1986/87 års prisläge för koncernens drifts- och investeringskostnader.

Den kompensation för kostnadsutvecklingen som Sveriges Radio- koncernen ges innebär att 60 2 av kostnaderna (löner) räknas upp med genomsnittspåslaget enligt slutet avtal för hela SAF/PTK-området medan 4026 (priser) räknas upp enligt konsumentprisindex med effekterna av livsmedels- och boendekostnader frånräknade. Under budgetåret 1986/87 ökade kompensationsindex med 5,33 £. Sveriges Radio AB har i anslagsframställningen visat hur denna kompensationsindex slår. Redogörelsen visar att prisförändringarna i koncernens kostnader inte alltid sammanfaller i tiden med genomslaget i den allmänna prisutvecklingen. En jämförelse bör därför avse cen längre tidsperiod ån ett år. Under budgetåren 1982/83 — 1985/86 ökade kompensationsindex sammantaget något mer än koncernens faktiska kostnader. Under det fjärde av dessa år har dock förhållandet varit det omvända.

Mot denna bakgrund anser jag att kompensation för kostnadsutvecklingen även under nästa budgetår bör ges på samma grunder som nu.

Sveriges Radio har sedan budgetåret 1970/71 haft möjlighet att årligen i kostnadsutjämnande syfte från radiofonden rekvirera särskilda medel med skyldighet att under det därpå följande budgetåret återbetala motsvarande belopp. Denna dragningsrätt. som under de första åren avsåg 15 milj. kr., An [Ne

tillkom som en följd av att Sveriges Radio bedömt att möjligheterna att utjämna skillnader i medelsförbrukningar blivit sämre än tidigare sedan = Bil. 10 programverksamheten omorganiserats i flera självständiga enheter. I den nuvarande Sveriges Radio-koncernen har moderbolaget dragningsrätten som i dag avser 30 milj. kr.

Genom 1986 års riksdagsbeslut fick moderbolaget möjlighet att finansiera investeringar eller investeringsliknande anskaffningar genom lånefinansiering. Även kostnaderna för vissa andra anskaffningar som t. ex. köp av större programpaket skulle, enligt beslutet, kunna lånefinansieras. (Jfr prop. 1985/86:99 s. 74—75.) | .

Den nya möjligheten till lånefinansiering har givit Sveriges Radio AB möjlighet att skaffa sig en slags buffert i utgiftsplaneringen. Jag räknar därför med att moderbolaget inför nästa års anslagsframställning överväger om dragningsrätten kan avskaffas. I avvaktan på en sådan bedömning från moderbolagets sida bör regeringen, eller efter beslut av regeringen moderbolaget, ges ett bemyndigande att i kostnadsutjämnande syfte från radiofonden rekvirera högst 30 milj. kr. under budgetåret 1988/89 och högst 15 milj. kr. under andra halvåret 1989. Dragningsrätterna skall avse kortare tidsperiod. De medel som erhålls får inte behållas som permanenta lån till koncernen.

Moderbolaget har enligt regeringens anvisningar redovisat en verksamhetsplan för perioden 1987/88 — 1991/92 för Sveriges Radio-koncernens försvarsberedskap. Planen följer de riktlinjer som angavs i den proposition om säkerhetspolitiken och totalförsvaret (prop. 1981/82:102, FöU 18, rskr. 374) som, vad beträffar Sveriges Radio-koncernens verksamhet, antogs av riksdagen våren 1982 och som alltjämt gäller (jfr. prop. 1986/87:95 bil. 7, FöU II, rskr. 310). I medelsberäkningarna för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten har hänsyn tagits till kostnader för beredskapsåtgärder. |

Radionämnden Vid min medelsberäkning för radionämndens verksamhet har jag tagit hänsyn till kända löneökningar och till prisutvecklingen. Huvudförslaget har inte tillämpats. Medelsanvisningen för budgetåret 1988/89 bör därmed uppgå till 2 169 000 kr. Därav utgör medlen för löne- och arvodeskostnader högst 1748 000 kr. och medlen för lokalkostnader 156 000 kr.

Televerket I 1981 års budgetproposition (prop. 1980/81:100 bil. 2 s. 92) angavs en plan för televerkets investeringar i rundradioanläggningar fram till budgetåret 1985/86. Denna plan förlängdes genom riksdagens beslut i anslutning till förslag i 1983 års budgetproposition (prop. 1982/83:100 bil. 10's. 151 — 152), gjordes rullande och kom att omfatta de fem närmast följande budgetåren.

Mitt förslag i det föregående att televerket framgent skall tilldelas medel för kalenderår i stället för budgetår har till följd att investéringsplanen in -— ET

33 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 10

övergångsvis bör få omfatta fem och ett halvt år i stället för fem år, dvs. — Prop. 1987/88:100 den bör nu få omfatta perioden 1988/89 — 1993. Mitt förslag till investe- = Bil. 10 ringsplan innebär att kostnaderna för det fjärde FM-nätet enligt riksdagens beslut (prop. 1985/86:99, KrU 21. rskr. 343) belastar de två första budgetåren och att de kostnader för åtgärder för bättre regional-TV-täckning m.m., som riksdagen beslöt om vid föregående riksmöte (prop. 1986/87:100 bil. 10, KrU 11, rskr. 197) belastar hela perioden.

Jag biträder televerkets förslag att kostnaderna för verkets försvarsberedskapsåtgärder för rundradions behov fr. o. m. nästa budgetår bör täckas av medel ur radiofonden. Enligt min mening är det en fördel att även försvarsberedskapsutgifterna kan hållas samman med de övriga utgifter och intäkter som kan hänföras till televerkets rundradioverksamhet på samma sätt som gäller för Sveriges Radio- koncernens verksamhet. Jag har i denna fråga samrått med cheferna för försvars- och kommunikationsdepartementen.

Jag har också i enlighet med televerkets förslag räknat med en höjning av investeringsramen med 20 milj. kr. per år fr. o. m. andra halvåret 1990 för att kunna tidigarelägga vissa reinvesteringar i radiolänknätet. Härigenom kan man åstadkomma den kapacitetsökning som behövs för att tillgodose Sveriges Radio-koncernens nu ökande programöverföringsbehov samtidigt som överföringskvaliteten kan upprätthållas och även förbättras. Vidare kan frekvensresurser säkras för rundradion, vilket är en viktig förutsättning för att programdistributionen även i fortsättningen skall kunna ske i ett för radion och televisionen exklusivt nät. Mitt förslag medför inte att den totala investeringsnivån behöver höjas eftersom kostnaderna tidsmässigt avlöser de tidigare nämnda kostnaderna för utbyggnaden av det fjärde FM-nätet.

Investeringsnivån blir därmed 141,2 milj. kr. för nästa budgetår och 73,2 milj. kr. för andra halvåret 1989 i resp. periods prognostiserade prisläge. Nivån för de fyra sista åren i planen är beräknad i 1989 års prognostiserade prisläge och stannar vid 144 = milj. kr. för år 1990, 144,6 milj. kr. för vart och ett av åren 1991 och 1992 samt 139,2 milj. kr. för år 1993.

Jag förordar vidare att regeringen i likhet med tidigare år föreslår riksdagen att regeringen, eller efter beslut av regeringen televerket, bemyndigas att föra högst 5 milj. kr. av investeringsmedlen mellan perioden den 1 juli 1988 — den 31 december 1989 och år 1990 som skuld resp. tillgodohavande. samt att medge att regeringen lämnar televerket ett beställningsbemyndigande om 30 milj. kr. avseende investeringsändamål för år 1990.

Vid mina beräkningar av medel för nästa budgetår för televerkets driftskostnader har jag när det gäller programdistribution inkl. programinsamling utgått från det treåriga huvudförslag som lades fast inför budgetåret 1986/87. Jag har således för nästa budgetår räknat med en rationalisering motsvarande 1 26. Jag har vidare räknat med ökade driftskostnader till följd av riksdagens tidigare nämnda beslut angående utbyggnaden av ett fjärde FM-nät och åtgärder för bättre regional-TV-täckning m. m.

Beträffande medel för avgiftsinkassering och avgiftskontroll har jag, förutom kompensation för kostnadsökningar, räknat med en en-procentig rationalisering i enlighet med televerkets förslag. Därigenom kommer även 514

denna verksamhet att, räknat fr. o. m. föregående budgetår, ha varit under- — Prop. 1987/88:100 kastad ett rationaliseringskrav motsvarande et treårigt huvudförslag. To- — Bil. 10

talt sett kan kostnaderna för avgiftsuppbörden sänkas avsevärt till följd av att televerket inte längre står för allmänhetens portokostnader vid betalning av tele- och TV-avgiftsräkningar via posten.

På samma sätt som gäller för Sveriges Radios verksamhet bör televerkets rundradioverksamhet fr. o. m. budgetåret 1989/90 befrias från formella

rationaliseringskrav. Givetvis bör verket även i fortsättningen söka åstadkomma rationaliseringar men ambitionsnivån för dessa bör alltså inte fixeras till en viss procentsats. I anslagsframställningarna bör redovisas i

vilken utsträckning verket har genomfört rationaliseringar i vad avser

programdistributionen.

Medelsanvisningen för televerkets driftskostnader bör därmed uppgå till

(259,8 + 75,0 =) 334,8 milj. kr. för budgetåret 1988/89-och (137,3 + 38,8 =)

176,1 milj. kr. för andra halvåret 1989 i resp. periods prognostiserade

prisläge.

Mottagaravgiften

Som redovisas i Sveriges Radio AB:s anslagsframställning pågår nu förberedelserna för övertagandet av ansvaret för avgiftsuppbörden från televerket. Enligt vad jag har inhämtat har moderbolagets styrelse funnit att den lämpligaste associationsformen för den nya verksamheten är ett av moderbolaget helägt dotterbolag. För egen del anser jag detta vara en lämplig lösning som medger att det i såväl juridiska som i ekonomiska och prak-. tiska avseenden går att dra en klar gräns mellan avgiftsuppbörden med dess myndighetsutövande funktioner och programverksamheten. Under år 1988 avser jag att återkomma till regeringen med förslag om att i en särskild

proposition föreslå riktlinjer för verksamheten och den lagstiftning som

behövs inför bytet av huvudman m. m.

Regeringen bör nu bereda riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har

anfört om att ansvaret för verksamheten med uppbörd och kontroll av mottagaravgifter anförtros ett särskilt dotterbolag ull Sveriges Radio AB.

Mina förslag till medelstilldelning för den med mottagaravgifter finansi-

erade radio- och TV-verksamheten under budgetåret 1988/89 och andra

halvåret 1989 (1989:2) framgår av följande sammanställning. Beloppen

anges i milj. kr.

Beräknat för — Förslag för

1987/88

1988/89 1989:2 Sveriges Radio ” Investerings- och driftskostnader 2247,9! 2391.2? 1201,5? Radionämnden 1.867! 2,169" Televerket Investeringskostnader 128,0 «141,2! 73,25 Driftskostnader 331,8” 334,8” 176,15 ! Prisläge 1985/86

? Prisläge 1986/87 515

> Prisläge 1987/88 ? Prisläge 1988/89 5 Prisläge 1989:2

I prop. 1985/86:99 om Sveriges Radios verksamhet m. m. redovisade jag Prop. 1987/88: 100 som min uppfattning att en successiv återuppbyggnad av radiofonden vore Bil. 10 lämplig. Vid ingången av föregående budgetår var underskottet i fonden ca 117 milj. kr. Vid slutet av året hade det minskat med endast ca 14 milj. kr. > Den faktor som är helt avgörande för fondutvecklingen är storleken på Sveriges Radios kompensationsindex. En ökning av kompensationsindex med 1 Z motsvarar i dag i runda tal 24 milj. kr. ytterligare i medelsåtgång. Budgetåret 1986/87 uppgick denna index till 5,33 Ze, vilket är betydligt mer än vad som beräknats inför de två senaste höjningarna av mottagaravgiften. Om kostnadsutvecklingen även under innevarande budgetår når samma nivå kommer bidraget till återuppbyggnaden av fonden att också då bli betydligt lägre än väntat.

Vid mina bedömningar av TV-avgiftsutvecklingen under de närmaste åren har jag haft som riktmärke att underskottet i radiofonden skall ha förbytts i ett överskott senast under år 1990. Jag har också utgått från förutsättningen att Sveriges Radios kompensationsindex under tiden fram tills dess inte överstiger 6 76.

För budgetåret 1988/89 bör den allmänna mottagaravgiften höjas med 68 kr. till 824 kr. för att täcka ökade utgifter på grund av kostnadsutvecklingen och för att minska underskottet i radiofonden. Färgtillägget bör vara oförändrat, 160 kr. | |

Med den föreslagna höjningen av den allmänna mottagaravgiften och under de angivna förutsättningarna beräknas underskottet i radiofonden under budgetåret 1988/89 minska med ca 44 milj. kr.

Mitt förslag rörande den allmänna mottagaravgiften förutsätter att lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare ändras. Förslag härtill har upprättats inom utbildningsdepartementet och bör fogas till protokollet i detta ärende som hilaga 10.10. |

Lagförslaget torde röra sådant ämne som avses i 8 kap. 18 § andra stycket regeringsformen. Enligt min mening är emellertid lagändringen av sådan beskaffenhet att lagrådets yttrande inte behöver inhämtas.

Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningarna hemställer jag | dels att regeringen föreslår riksdagen att

1. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för

innehav av televisionsmottagare,

2. godkänna mina förslag till medelsberäkningar för den avgiftsfi-

nansicrade verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen,

3. bemyndiga regeringen, eller efter beslut av regeringen Sveriges

Radio AB, att under budgetåret 1988/89 rekvirera högst 30 000 000

kr. och under andra halvåret 1989 högst 15 000000 kr. från radiofon-

den i kostnadsutjämnande syfte, .

4, godkänna mitt förslag ti! medelsberäkning för radionämndens

verksamhet,

5. godkänna förlängningen. äv televerkets investeringsplan med ett

och ett halvt år, 516

6. godkänna mina förslag till medelsberäkningar för televerkets investeringar, Bil. 10

7. bemyndiga regeringen, eller efter beslut av regeringen televerket, att föra högst 5 000000 kr. av investeringsmedlen mellan perioden den 1 juli 1988 — den 31 december 1989 resp. år 1990 som skuld resp. tillgodohavande,

8. medge att regeringen lämnar televerket det beställningsbemyndigande om 30 000 000 kr. avseende investeringsändamål för är 1990 som jag har förordat, |

9. godkänna mina förslag till medelsberäkningar för televerkets driftskostnader, dels att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om

10. övergång till kalenderårsvisa medelsanvisningar till Sveriges Radio AB och televerket,

ll. ett särskilt dotterbolag till Sveriges Radio AB med ansvar för verksamheten med uppbörd och kontroll av avgifter för innehav av televisionsmottagare.

G 20. Kabelnämnden: Förvaltningskostnader

1986/87 Utgift1679 144
1987/88 Anslag2.042 000
1988/89 Förslag2491 000

a

Kabelnämnden skall enligt sin och närradionämndens instruktion (1985: 1062). pröva frågor om lokala kabelsändningar. Nämnden skall ha tillsyn över verksamheten med sådana sändningar och även i övrigt följa utvecklingen på området. Nämnden 'skall också handlägga ärenden om

avgifter enligt lagen (1985:1061) om avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar samt pröva frågor om bidrag enligt förordningen (1985: 1065) om statsbidrag till lokal programverksamhet. Kostnaderna för kabelnämndens verksamhet finansieras helt med avgifter.

1987/88 "Beräknad ändring

"- 1988/89 :

Föredraganden ' 1. Förvaltningskostnader 1 877 000 +448 000

(därav lönekostnader) (1438 000) (+280 000) 2. Lokalkostnader 164000 + 1000 3. Anskaffning av inredning och utrust-

ning m.m. 1000 of.

2042 000 ' +449 000

Inkomsterna vid kabelnämnden, som redovisas under inkomsttiteln 2544 Avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar, uppgick till 3 754820 kr.

under budgetåret 1986/87.

1. Antalet tillstånd för satellitsändningar och upplåtelse av kanalutrym- Bil. 10 me för egensändningar uppgick i augusti 1987 till 207. Av tillstånden avsåg 134 televerket, 17 bostadsföretag, 18 privata kabel-TV-bolag och 38 bostadsrätts- och samfällighetsföreningar samt enskilda fastighetsägare. 142 kommuner var berörda. 10 tillstånd för egensändningar hade beviljats. Vid utgången av juni 1987 var 320996 bostäder anslutna till kabelnät som beviljats tillstånd. 276 588 av dessa bostäder kunde nås av satellitsändningar. |

2. Kabelnämnden föreslår att någon besparing i enlighet med huvudförslaget inte görs. En besparing skulle framtvinga en minskning av personalen och skulle leda till att nämnden inte kan fullgöra ålagda arbetsuppgifter.

3. Under år 1987 har datautrustning anskaffats till kabel- och närradionämndernas gemensamma kansli. Datoriseringen kommer på sikt att leda till att verksamheten kan skötas rmer effektivt och att annars nödvändiga ökningar av administrationen kan undvikas. Inledningsvis ökar emellertid driftskostnaderna (+86 000 kr.).

4. I övrigt föreslås för löner och övriga förvaltningskostnader en ökning med 226 000 kr. Bl. a. begärs förstärkta resurser för resor och information.

Föredragandens överväganden Anslaget bör höjas med 449 000 kr. Jag har därvid tagit hänsyn till kostnader på grund av datorisering, till behovet av en viss allmän förstärkning : och till att personalen tillfälligt kan behöva förstärkas på grund av det behov av programgranskning som kan förutses. Vid min medelsberäkning har jag inte tillämpat huvudförslaget. Anslagshöjningen täcks av beräknade avgiftsinkomster.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen -

att till Kabelnämnden: Förvaltningskostnader för budgetåret

1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 2491 000 kr.

G 21. Kabelnämnden: Stöd till lokal programverksamhet

1986/87 Utgift 1032 000 Reservation 468 000 1987/88 Anslag 1000 000 1988/89 Förslag 1.000 000

Från anslaget utgår stöd till lokal programverksamhet i enlighet med bestämmelser i förordningen (1985:1065) om statsbidrag till lokal programverksamhet. 518

Kabelnämnden Prop. 1987/88: 100

Kabelnämnden har under budgetåret 1986/87 beslutat om bidrag till 11 Bil. 10

mottagare med sammanlagt 932000 kr. För budgetåret 1988/89 föreslår kabelnämnden att anslaget höjs till 2 000 000 kr. (+1 000 000 kr.)

Föredragandens överväganden Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kabelnämnden: Stöd till lokal programverksamhet för bud-

getåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 1 000000 kr.

G 22. Närradionämnden

1986/87 Utgift21
1987/88 Anslag2245 000
1988/89 Förslag25

> Närradionämnden skall enligt sin och kabelnämndens instruktion (1985: 1062) pröva frågor om närradio och ha tillsyn över närradioverksam-

heten. Nämnden skall också handlägga ärenden om avgifter enligt förordningen (1984:463) om avgifter i ärenden om närradio. Kostnaden för närra-

dionämndens verksamhet finansieras helt med avgifter.

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden « 1. Förvaltningskostnader 2026 000 +352 000

(därav lönekostnader) (1696 000) (+177 000) 2. Lokalkostnader 218000 + 2000 3. Anskaffning av inredning och utrust-

ning m.m. 1.000 of.

2245 000 + 354000

Inkomsterna vid närradionämnden, som redovisas under inkomsttiteln

2545 Närradioavgifter, uppgick till 2418 589 kr. under budgetåret 1986/87.

Närradionämnden

1. I augusti 1987 var 105 sändare i drift. Tillstånd fanns för sändare på ytterligare 24 orter. Antalet tillståndshavare var 1963. Sändningstiden uppgick till 149 000 timmar år 1986. För budgetåret 1988/89 räknar nämnden med minst 190 000 sändningstimmar. 2. Mot bakgrund av att verksamheten fortfarande befinner sig i ett uppbyggnadsskede och är under stark expansion föreslår närradionämnden att någon besparing enligt huvudförslaget inte görs. En sådan bespa- 519

ring skulle framtvinga en minskning av personalen och bl.a. leda till en —- Prop. 1987/88: 100 oacceptabel förlängning av handläggnings- och beslutstiderna. Bil. 10

. Under år 1987 har datautrustning anskaffats till kabel- och närradionämndernas gemensamma kansli. Datoriseringen kommer på sikt att leda till att verksamheten kan skötas mera effektivt och annars nödvändiga ökningar av administrationen kan undvikas. Inledningsvis ökar emellertid driftskostnaderna (+ 114000 kr.).

4. I övrigt föreslås för löner och övriga förvaltningskostnader en ökning med 154 000 kr. Bl.a. föreslås förstärkta resurser för resor, information och personalutbildning. |

Föredragandens överväganden De avgifter som de sändande sammanslutningarna skall erlägga avpassas så att inkomsterna beräknas täcka kostnaderna för närradionämndens verksamhet. Fr. o. m. den 1 juli 1987 har avgiften sänkts från 17:50 kr. till 15 kr. per sändningstimme. Enligt närradionämnden väntas antalet sändningstimmar öka till 190000 under budgetåret 1988/89. När en säkrare prognos för antalet sändningstimmar under detta budgetår kan göras avser jag att om så behövs återkomma till regeringen med förslag om ändring av avgiften fr. o. m. den 1 juli 1988.

Anslaget bör höjas med 354000 kr. Jag har därvid tagit hänsyn till kostnader på grund av datorisering samt behovet av en viss allmän resursförstärkning. Vid min medelsberäkning har jag inte tillämpat huvudförslaget. :

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Närradionämnden för budgetåret 1988/89 anvisa ett för-

slagsanslag av 2599 000 kr.

G 23. Sändningar av finländska televisitonsprogram

1986/87 Utgift 1300000 = Reservation 3000

1987/88 Anslag 1352 000 | 1988/89 Förslag 1400 000

Enligt lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram får regeringen för tiden intill utgången av år 1988 medge rätt till rundradiosändning från radiosändare av televisionsprogram i.radio- eller trådsändning från Finland.

Regeringen har den 26 november 1987 meddelat Riksförbundet Finska | föreningar i Sverige tillstånd att också under år 1988 bedriva sådana sändningar. Som villkor för tillståndet gäller bl. a. att en sändare i Nacka med viss räckvidd skall användas, att sändningarna skall ske i en kanal, att sändningarna skall bestå av vidaresändning av program som -samtidigt 520

sänds eller kort dessförinnan har sänts i Finland av Oy Yleisradio Ab samt — Prop. 1987/88: 100 att sändningarna inte får innehålla kommersiell reklam. | Bil. 10

Från anslaget betalas televerkets tekniska kostnader för sändningarna.

Televerket För budgetåret 1988/89 behövs 1,4 milj. kr.

Föredragandens överväganden Lagen om rundradiosändning av finländska televisionsprogram är tidsbegränsad i avvaktan på att rundradiosändningarna över Tele-X-satelliten skall inledas. På grund av att uppsändningen av satelliten har försenats har lagen, som ursprungligen gällde till utgången av år 1987, fått förlängd giltighetstid t. o. m. den 31 december 1988. Enligt vad som nu kan bedömas kommer Tele-X-sateiliten inte att sändas upp förrän i början av år 1989. Eftersom sändningarna kan beräknas komma i gång först en viss tid efter det att satelliten placerats i bana bör lagens giltighetstid förlängas med . ytterligare ett år. Förslag härom har upprättats inom utbildningsdepartementet och bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 10.11.

Lagförslaget rör i och för sig sådant ämne som avses i 8 kap. 18 § andra stycket regeringsformen. Enligt min mening är dock frågan av sådan beskaffenhet att yttrande från lagrådet inte behöver inhämtas.

Jag beräknar anslaget till 1400 000 kr. Beräkningen bygger på förutsättningen att sändningarna fortsätter även under första halvåret 1989.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att :

1. anta ett inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag

om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om rundradiosändning av

finländska televisionsprogram, . .

2. till Sändningar av finländska televisionsprogram för budgetåret

1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 1400 000 kr.

SAMARBETE Bil. 10

Utbildningsministern anför Allmänt

Det internationella utbytet och kontaktskapandet är av grundläggande

betydelse för förnyelse och utveckling inom kulturliv, utbildning och forskning. Det är därför angeläget att vårt lands internationella kontakter

inte endast vidmakthålls utan också stärks och fördjupas. Vikten av detta

har belysts i den pågående debatten om konsekvenserna för Sveriges del av den europeiska integrationsprocessen. Arbetet med att stärka de inter-

nationella kontakterna måste också inbegripa ländergrupper och kultur-

kretsar utanför de europeiska. Mål och prioriteringar behöver därför anges

långsiktigt och grundas på en fortlöpande värdering av erfarenheter och

behov.

Regeringen uppdrog i december 1986 åt en särskild utredare att göra en översyn av de statliga insatserna inom det svenska kultur- och informa-

tionsutbytet med utlandet (UD 1985:02). Utredningen skall bl. a. kartlägga hur de av riksdagen fastlagda riktlinjerna för det allmänna informationsoch kulturutbytet med utlandet tillämpats i praktiken. Mot bl.a. denna

bakgrund skall utredningen belysa kommande behov och föreslå eventuella omprioriteringar av resurser.

Regeringen har uppdragit åt skolöverstyrelsen (SÖ) att utarbeta förslag till handlingsprogram för skolans internationalisering. SÖ skall senast i

samband med sin anslagsframställning för budgetåret 1989/90 redovisa

förslagen.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har på regeringens uppdrag

kartlagt och utvärderat högskolans internationaliseringsarbete. UHÄ har i

skrivelse den 14 december 1987 redovisat sitt uppdrag och konstaterar

bl.a. att statsmakternas beslut för tio år sedan om högskoleutbildningens

internationalisering har fått genomslag och vunnit legitimitet i högskolan. De särskilda medlen för ändamålet har fungerat som stöd och stimulans. UHÄ redovisar vidare vissa överväganden inför det fortsatta arbetet.

Det utredningsarbete som pågår eller just avslutats rörande olika delar

av kulturlivets, skolans och högskolans internationella kontakter och sam-

arbete ger en värdefull möjlighet till en samlad bedömning av de långsiktiga behoven och prioriteringarna. Regeringens bedömningar och överväganden kommer att föreläggas nästa riksmöte.

Europeiskt kultur- och utbildningssamarbete

Det västeuropeiska kultursamarbetet har sin traditionella förankring i Eu-

roparådet, även om de europeiska gemenskaperna (EG) under senare år inom vissa delområden gjort betydande satsningar. För Sverige är av naturliga skäl Europarådets insatser av stor betydelse. I september 1987

arrangerade Europarådet i Portugal den fjärde europeiska kulturministerkonferensen. Konferensen underströk behovet av förnyade ansträngningar 522

länder som Europarådet representerar. Jag finner det tillfredsställande att — Bil. 10

en sådan markering gjorts. Det kan i sammanhanget noteras att under år 1987 Jugoslavien — som första östeuropeiska nation — ratificerat den

europeiska kulturkonventionen och därmed deltar i delar av Europarådets

arbete.

Europarådets på svenskt initiativ påbörjade försök med internationell

granskning av vissa medlemsländers kulturpolitik inleds under våren 1988

med en granskning av Frankrikes kulturpolitik. Därefter följer en gransk-

ning av Sveriges kulturpolitik. Bland länder som anmält intresse av att

senare delta kan nämnas Spanien, Österrike och Turkiet. Jämförande projekt av detta slag torde utgöra en internationell organisations kanske mest angelägna bidrag till'erfarenhetsutbyte och kontaktskapande.

Också inom västeuropeiskt utbildningssamarbete har under år 1987 de långsiktiga prioriteringarna och behoven övervägts. Den av Europarådet i

Finland i maj organiserade femtonde europeiska utbildningsministerkonferensen antog en särskild resolution om fortsatt utveckling av utbildnings-

samarbete med tyngdpunkten på åtgärder för att stärka rörligheten för

studerande och lärare samt på jämförande studier av utbildningspolitik. Aktuella projekt handlar bl.a. om de moderna språkens plats i skolan,

lärarutbildningen i framtiden samt den teknisk-naturvetenskapliga utbild-

ningens roll i skolan.

Jag vill i detta sammanhang understryka värdet av att erfarenheter och impulser från andra länders utbildningsdebatt tillförs den svenska utbildningspolitiska diskussionen. Att stärka bevakningen av utbildningsfrågor i andra länder, främst de stora industriländerna är därför angeläget och

väsentligt. .

Inom det europeiska utbildningssamarbetet förefaller de inom EG

igångsatta eller planerade samarbetsprojekten kunna få särskild betydelse.

Vad gäller pågående förhandlingar mellan den europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) och EG om bl.a. EFTA-ländernas anslutning till

EG:s utbildningsprogram hänvisar jag till vad jag anfört 1 regeringens

proposition till riksdagen om Sverige och den västeuropeiska integrationen (1987/88:66). Vad gäller forskningssamarbete mellan Sverige och EG vill jag hänvisa till vad jag tidigare anfört om forskning och forskarrörlighet.

Det i november 1986 i Wien inledda s.k. uppföljningsmötet inom ESK (den europeiska konferensen om säkerhet och samarbete i Europa) pågår

alltjämt. Flera förslag om att främja europeiskt kultursamarbete har lagts fram, varav en del bygger på bl.a. svenska initiativ. Hit hör frågor om förbättrade arbetsvillkor för journalister utomlands, vidgade möjligheter till direktkontakter mellan kulturinstitutioner och kulturarbetare samt ut-

byte av erfarenheter om skydd av kulturminnesmärken m. m. mot luftför-

oreningar. Enligt vad jag har inhämtat räknar man med att kunna anta ett

slutdokument under våren 1988.

De överväganden som under förra året gjorts inom Europarådet, inom

Unesco och i ESK:s uppföljningsarbete markerar samtliga det angelägna i att stärka det europeiska kultur- och utbildningssamarbetet, såväl inom den länderkrets som Europarådet representerar, som inom hela Europa. | 523

inom Unesco som inom Europarådet. I det sammanhanget kan Norden Bil. 10 spela rollen som brobyggare. Jag finner det naturligt och angeläget att Sverige tar en mycket aktiv del i pågående strävanden att stärka den europeiska dimensionen i alla former av samarbete på kulturens, utbildningens och forskningens område. Jag vill i sammanhanget erinra om att väsentliga delar av det svenska kulturlivets, forskningens och utbildningsväsendets kontakter och samarbete med:skilda delar av Europa sker ge- "nom direkta kontakter och inte genom de multilaterala organisationerna.

Jämförande internationella studier på bl. a. det gymnasiala stadiet och på högskoleområdet genomförs inom ramen för OECD:s arbete. Den belysning av utbildningspolitiska frågor ställda i relation till arbetsmarknad och ekonomi som görs inom organisationen pekar tydligt på att vuxenutbildningen kommer att tillmätas cn ökande betydelse i framtiden, bl.a. mot bakgrund av de effekter för arbetskraften som den teknologiska utvecklingen kommer att få. :

En internationetl konferens om utbildning och ekonomisk tillväxt våren 1988 kommer att ange riktlinjerna för OECD:s fortsatta verksamhet på utbildningsområdet — ett område som enligt många bedömare kommer att spela en allt större roll inom organisationens övriga verksamhetssektorer.

På senare år har europeiskt samarbete på massmedicområdet kommit att få ökad betydelse. Europarådet anordnade den första fackministerkonferensen på detta område hösten 1986. Sedan dess har ett intensivt arbete inletts på att utforma en konvention rörande gränsöverskridande europeiska TV-sändningar. Regeringen har inbjudit Europarådet att hålla den andra fackministerkonferensen i Sverige hösten 1988. Denna konferens bör kunna lägga grunden till ett förstärkt europeiskt samarbete inom radio och TV-områdena. Jag kommer senare, under anslaget H-1. Kulturellt utbyte med utlandet, att föreslå ett engångsbidrag för anordnandet av konferensen. | :

Norden Nordiska ministerrådet (kultur- och utbildningsministrarna) arbetar för närvarande på en handlingsplan för att vitalisera det nordiska samarbetet på kultur-, utbildnings- och forskningsområdena. Ministerrådet avser att presentera denna nordiska kulturhandlingsplan i samband med Nordiska rådets session i Oslo våren 1988. . | :

En rad insatser föreslås för att främja utbytet, öka språkförståelsen och stärka kulturgemenskapen i Norden. Bl.a. föreslås ökade bidrag för att stimulera kulturutbytet, olika insatser för att stimulera elev- och lärarrörligheten i Norden och ökad användning av de nordiska språken i skolan. Vidare föreslås strukturförändringar för att effektivisera det nordiska kultursamarbetet.

Jag vill i detta sammanhang understryka vikten av att också de bilaterala nordiska kontakterna utvecklas parallellt med de gemensamt nordiska. Under senare år har särskilt det svensk-finländska kulturutbytet i framtiden varit föremål för diskussion, senast vid det jubileusseminarium som 524

1987. Att på detta sätt söka precisera prioriteringar och riktlinjer för det — Bil. 10

långsiktiga bilaterala nordiska kulturutbytet är en väsentlig uppgift. I vad

gäller utbildningssamarbetet mellan Sverige och Finland har det gemen-

samma utbildningsrådet nyligen presenterat en långtidsplan..

Medel för det nordiska kultursamarbetet inom ramen för ministerrådets

verksamhet ingår sedan budgetåret 1986/87 som en del av anslaget B 2. Nordiska ministerrådet under tredje huvudtiteln.

Bilateralt nordiskt samarbete redovisas under anslaget H 5.

Internationell rörlighet inom utbildningsområdet Möjligheterna till internationellt utbyte för studerande, lärare och forskare är ett av de viktigaste inslagen i internationaliseringen inom utbildningsområdet. Inom högskolan har en rad åtgärder vidtagits under 1970- och 1980-talen för att främja ökad rörlighet mellan Sverige och andra länder. Det är angeläget att internationaliseringsarbetet inom skolan vad gäller utbytesverksamhet också aktiveras. SÖ har som jag tidigare nämnt fått i

uppdrag att utarbeta ett handlingsprogram för att åstadkomma bl. a. detta. I uppdraget ingår att närmare utreda och föreslå åtgärder för utbytes- och

kontaktverksamhet med andra länder. .

Ökad rörlighet prioriteras också högt inom det nordiska samarbetet. Nordiska ministerrådet (kultur- och utbildningsministrarna) har, inom ramen för den nordiska kulturhandlingsplanen, utarbetat ett förslag — NORDPLUS Nordiskt Program for Laerere, Uddannelsessggende och Studerende — i syfte att främja studerande- och lärarutbytet i Norden.

Ökad rörlighet inom utbildningsområdet har även internationellt fått en allt större betydelse. Det har länge hört till de prioriterade områdena inom Europarådet och bl. a. tagit sig uttryck i rekommendationer till medlemsländerna som syftar till att undanröja hinder för rörligheten. Sverige har deltagit aktivt i detta arbete. Inom EG pågår ett intensivt arbete för att öka samarbetet med och utbytet mellan universiteten i de skilda länderna och mellan enskilda studerande, lärare och forskare inom högre utbildning. Det: av EG nyligen antagna s.k. ERASMUS-programmet, ”European Action Scheme for the Mobility of University Students”, är ett uttryck för dessa strävanden.

En nödvändig förutsättning för ökad rörlighet mellan länderna är ett väl fungerande informationsnät och en god administrativ service i fråga om

villkor för vistelser i andra länder. Både inom Europarådet och EG har.

uppbyggnaden av särskilda informationscentra (mobility information cen-

ters) prioriterats. I vad gäller åtgärder i Sverige för bättre informations-

service m.m. återkommer jag under anslaget H 1. Kulturellt utbyte med

utlandet.

Nya Sverige-jubileet

Under år 1988 markeras 350-årsjubileet av den första svenska bosättningen i Nordamerika genom Nya Sverige-jubileet -— New Sweden "88. I An [2 An

, z jubileumsprogrammet ingår dels kulturella inslag, såsom utställningar och — Prop. 1987/88:100 konserter, dels samhällsvetenskapliga seminarier, dels en rad evenemang Bil. 10 för att presentera svensk industri av idag.

Vad gäller den särskilda budgeten för det internationella samarbetet föreslår jag endast sådana nya åtaganden som finansieras genom omprioriteringar mellan befintliga anslag eller anslagsposter.

H 1. Kulturellt utbyte med utlandet

1986/87 Utgift6557 432Reservation 476 545
1987/88 Anslag6 885 000
1988/89 Förslag8873 0001987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden

1. Statens kulturråd för internationellt i

kulturutbyte 2498 000 + 40000 2. Svenska institutet för

a) internationellt kulturutbyte 814 000 + 15000

b) viss stipendie-

verksamhet 62 000 of.

c) integrerad utlandsut-

bildning (IUU) 360 000 of. 3. Skolöverstyrelsen för

internationellt utbyte på

skolans område 525 000 + 15000 4. Svenska studenthemmet

i Paris 240 000 + 8000 5. Nämnden för svensk-amerikanskt

forskarutbyte (Fulbright-

kommissionen)1044 000+ 500 000
6. Riksföreningen Sverige-:
kontakt328 000+ 10000

7. Folkrörelsernas interna-

tionella kulturkontakter 214000 of. 8. Bidrag avseende högskole-

företrädare i internationella

organisationer250 000- 250000
9. Till regeringens disposition550 000 -- +1650 000
Summa6885 000+1988 000

Statens kulturråd Kulturrådet framhåller att internationellt kulturutbyte är viktigt för att ge

svenskt kulturliv stimulanser och impulser utifrån. Med hänvisning till att

kostnadsökningarna i utlandsutbytet har varit väsentligt större än i inhemsk verksamhet och till att intresset för kulturutbyte med utlandet ökar

föreslår kulturrådet utöver prisomräkningen en ökning av anslaget (+500 000 kr.).

Svenska institutet Intresset utomlands för svensk skönlitteratur har ökat under de senaste

åren. År 1985 överfördes ett bidrag om 200000 kr. från statens kulturråd 526

till institutet för översättning av svensk skönlitteratur till främmande = Prop. 1987/88:100

språk. Bidraget som sedan dess varit oförändrat räcker till 20 titlar årligen. — Bil. 10 Institutet anser att stödramen bör ökas med 500 000 kr. och att regeringen eller utredningen (UD 1986:02) för översyn av de statliga insatserna inom det svenska kultur- och informationsutbytet med utlandet (IKU-utredningen) bör pröva om utrymme kan skapas inom ramen för det totala litteraturstödet.

Intresset utomlands för svensk kultur i övrigt har ökat och därmed efterfrågan på gästspel, utställningar m.m. Med hänvisning till detta och till otillräcklig kompensation för kostnadsutvecklingen föreslår institutet utöver prisomräkningen en ökning av bidraget (+ 500 000 kr.).

Under förutsättning att ett informations- och dokumentationscentrum lokaliseras till institutet begär institutet 700000 kr. för uppbyggnad av denna verksamhet, utöver de för innevarande budgetår reserverade medlen.

Skolöverstyrelsen (SÖ) Från anslagsposten betalas bl.a. kostnader för bidrag till stipendier åt svenska elever vid United World College of the Atlantic, stipendier till svenska gymnasieskolelever för studier i Frankrike, Svenska förbundet för internationella barnbyar, Svensk musikpedagogisk union samt till svenskt deltagande i de årliga internationella skolungdomstävlingarna, de s.k. olympiaderna, i matematik, fysik och kemi.

SÖ begär ökade resurser för stipendier för studier i Paris samt ytterligare 60 000 kr. för att kunna ge ett helt stipendium för studier vid United World Colleges of the Atlantic. SÖ begär vidare en engångsanvisning om 120000 kr. för de merkostnader som uppstår då olympiaden i matematik förläggs till Australien.

Svenska studenthemmet i Paris Med hänvisning till valutaförändringar, stora underhållskostnader samt lägre hyresintäkter än beräknat begär styrelsen en höjning av statsbidraget. i

Nämnden för svenskt-amerikanskt forskarutbyte (Fulbright-kommissionen) Nämnden begär en ökning av bidraget för att jämn bidragsfördelning mellan Sverige och USA skall uppnås (+87 000 kr.).

Riksföreningen Sverigekontakt För att åstadkomma balans i ekonomin och för att få möjligheter att utvidga samarbetet med Svenska institutet och SÖ i syfte att utveckla och stödja svenskundervisningen utomlands begär föreningen en ökning av bidraget (+472 000 kr.). 527

En interdepartemental arbetsgrupp har efter utredning avgett ett förslag Prop. 1987/88: 100 rörande svenskundervisningen utomlands. Förslaget har remitterats och Bil. 10 därefter överlämnats till IKU-utredningen för att ingå i en samlad bedömning bland annat av Riksföreningen Sverigekontakts roll i sammanhanget.

Universitets- och högskoleämbetet (UHA) UHÄ föreslår att bidraget till högskoleföreträdare i internationella organi- . sationer förs över till anslaget D 7. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m., anslagsposten 1. Till universitets- och högskoleämbetets disposition.

Förslag om informations- och dokumentationscentrum I föregående å års budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 10) anmälde jag att regeringen givit Svenska institutet (ST) i uppdrag att utarbeta förslag till organisation och arbetsformer för ett informations- och dokumentationscentrum för främjande av internationell rörlighet inom skolans och högskolans områden. Verksamheten skulle enligt direktiven förläggas till befintlig myndighet.

Institutet har i augusti 1987 redovisat sitt uppdrag i rapporten ”Förslag om ett informations- och dokumentationscentrum””. I rapporten lämnas en redogörelse för behovet av förbättrad information om villkor för studier, tjänstgöring m. m. i andra länder hos skilda grupper inom utbildningsväsendet.

Enligt institutet bör de brister som i dag finns till stor del kunna avhjälpas genom att en institution får det samordnade ansvaret för information, dokumentation och administrativ service när det gäller internationellt utbyte inom utbildningsområdet. Institutet föreslår att ett informations- och dokumentationscentrum inrättas med uppgift att förmedla information dets till målgrupper i Sverige om studie-, forsknings- och tjänstgöringsvillkor vid utländska högskolor och skolor- samt utbildningsinstitutioner inom vuxenutbildning, dels till målgrupper utomlands om studie-, forskningsoch tjänstgöringsvillkor inom svenskt utbildningsväsen. Centret skall fungera som informationssamordnare i samverkan med berörda myndigheter och organisationer. Den enskilde förutsätts i första hand vända sig till den lokala instansen.

Informationscentret bör enligt Svenska institutet lokaliseras till institutet och utgöra en egen enhet inom avdelningen för studier och forskning. Uppbyggnaden av ett informationscentrum bör ske successivt med start under budgetåret 1987/88.

Styrelsen för Svenska institutet har låtit remissbehandla förslaget. Yttranden har bl. a. kommit in från UHÄ, SÖ, centrala studiestödsnämnden (CSN), statens invandrarverk (SIV), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Centralorganisationen SACO/SR, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Industriförbundet, Svenska kommunförbundet, Kungl. vetenskapsakademien (KVA) och Ful-

bright-kommissionen. Remissinstanserna är övervägande positiva till förslaget som helhet och dokumenterar behov av samordnade informationsin- = Bil. 10 satser inom området.

De flesta som har uttalat sig i frågan tillstyrker att verksamheten organiseras enligt förslaget. Centret bör enligt majoriteten av remissinstanser ha ansvar för frågor inom både skola och högskola. UHÄ och vissa högskoleenheter har en annan uppfattning och anser att endast högskolefrågor skall ingå i uppgifterna för ett centrum.

När det gäller lokaliseringen är remissopinionen splittrad. De flesta, bl.a. SÖ, CSN, SIV, SACO/SR, TCO, KVA, Kommunförbundet, Industriförbundet. SAF och Fulbright-kommissionen, Karolinska institutet, tekniska högskolan i Stockholm, universitetet i Lund samt vissa högskoleenheter tillstyrker placering inom SI. Skälen härför är dels att ett informationscentrum bör omfatta hela utbildningsområdet, dels att de arbetsuppgifter ett centrum skulle få sammanfaller med de uppgifter som serviceorgan i internationella frågor som redan i dag åligger SI. UHÄ, universiteten i Uppsala, Linköping, Göteborg och Umeå samt högskoleenheterna i

Örebro, Karlstad, Skövde och Luleå förordar placering inom UHÄ. Som

skäl för detta framförs att det skulle innebära samordningsproblem att utanför högskolan bygga upp en ny instans för en verksamhet som berör denna. Ett ytterligare skäl för lokalisering till UHÄ är att man där har en verksamhet för utvärdering av utländska utbildningar.

Föredragandens överväganden Jag räknar med att utredningen (UD 1986:02) för översyn av de statliga insatserna inom det svenska kultur- och informationsutbytet med utlandet (IKU-utredningen) behandlar Svenska institutets förslag om ökade bidrag till översättning av svensk litteratur till främmande språk.

Jag avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen med förslag rörande kostnader för Sveriges deltagande i otympiaden i matematik.

I fråga om det svenska bidraget till Fulbright-kommissionen har de medel som riksdagen anvisade med anledning av den forskningspolitiska propositionen (prop. 1986/87:80, UbU 26, rskr. 282) överförts till förevarande anslag. Paritet mellan de svenska och amerikanska bidragen föreligger numera.

I enlighet med vad jag inledningsvis anfört har jag beräknat ett engångsbidrag för genomförande av Europarådets massmedieministerkonferens i Sverige hösten 1988. Bidraget har beräknats under anslagsposten Till regeringens disposition.

Bidrag till högskoleföreträdare i internationella organisationer beräknas fr.o.m. budgetåret 1988/89 under anslaget D 7 Vissa särskilda utgifter inom högskolan.

Jag anser det väsentligt att åtgärder nu vidtas för att avhjälpa bristen på information och dokumentation i vad avser det internationella utbytet inom högskole- och skolområdet. Det förslag som Svenska institutet (ST) lagt om inrättande av ett informations- och dokumentationscentrum bör utgöra en grundval för det fortsatta arbetet. Jag förordar att ett centrum 529

34 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 10

byggs upp i huvudsak i enlighet med SI:s förslag. Med hänsyn till att

centrets avnämare (målgrupper) finns inom hela utbildningsområdet och — Bil. 10

att SI redan har omfattande informations- och dokumentationsuppgifter inom utbildningsområdet är en lokalisering till SI mest ändamålsenlig. Därmed underlättas också en samordning med övrigt internationellt ungdomsutbyte. Jag vill emellertid i detta sammanhang understryka att centrets uppgifter bör vara att svara för information och service. I vad gäller frågor som påtagligt hänger samman med utvecklande av högskolans och skolans samlade internationella kontakter måste berörda centrala utbildningsmyndigheter ha ett huvudansavar. Jag vill vidare framhålla det angelägna i att respektive institutioner samverkar för att undvika dubbelarbete. Jag aviserade redan i förra årets budgetproposition en inledande försöksverksamhet under budgetåret 1987/88. Jag bedömer det möjligt att starta verksamheten under våren 1988. Jag har för budgetåret 1988/89 beräknat ytterligare 200000 kr. för den fortsatta verksamheten. Medlen har anvisats under anslagsposten Till regeringens disposition. Jag har i denna fråga samrått med utrikesministern och statsrådet Lönnqvist.

Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Kulturellt utbyte med utlandet för budgetåret 1988/89 anvi-

sa ett reservationsanslag av 8873 000 kr.

H 2. Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m.

1986/87 Utgift 15 579212 1987/88 Anslag 16 525 000 1988/89 Förslag 16015 000

År 1950 anslöt sig Sverige till Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur, Unesco (Sveriges överenskommelse med främmande makter 1950:114). Svenska unescorådet är ett med stöd av Unescos stadga inrättat nationellt råd med uppgift att i Sverige främja Unescos verksamhet och stödja svenska insatser inom ramen för organisationens program. Regeringen har genom beslut den 24 januari 1985 utfärdat förordning med instruktion för Svenska unescorådet.

Medel för den upplysningsverksamhet i Sverige om Unesco, för vilken svenska FN-förbundet ansvarar, anvisas över tredje huvudtiteln.

1987/88Beräknad ändring / 1988/89 FöredragandenProp. 1987/88: 100 Bil: 10
1. Årsbidrag till Unesco 15 700 000—-500 000

2. Svenska unescorådet för

a) rådets möten

b) utrednings- och 375 000 +130000

programverksamhet 3. Deltagande i Unescos

generalkonferens år 1987 130000 - 130 000 4. Avgift till konvention om

världens kultur- och naturarv 160 000 - 5000 S. Medlemsavgift till Interna-

tional Centre for the Study of the Preservation and the Restoration of Cultural Property in Rome (UICCROM) 160.000 - 5000 -

Summa 16 525 000 —510 000

Svenska unescorådet

Medlemsländernas bidrag till Unescos reguljära budget antas av generalkonferensen. Vid Unescos 24:e generalkonferens hösten 1987 fastställdes organisationens budget för tvåårsperioden 1988-89 till US$ 350 miljoner.

Under innevarande budgetår har medel beräknats för den svenska andelen

av denna budget såvitt avser kalenderåret 1987. Unescorådet uppskattar preliminärt medelsbehovet för Sveriges bidrag till Unesco år 1988 till ca 15,2 milj. kr.

Unescorådet begär ett garantibelopp om 150 000 kr. för utgivningen av

Unesco-kuriren på svenska. I övrigt begär rådet oförändrat anslag.

Föredragandens överväganden Jag har inledningsvis (sid. 43) berört frågor rörande Unesco och de förändringar organisationen står inför efter valet av ny generaldirektör och inför utarbetandet av en ny medelfristig plan. Sverige invaldes i Unescos styrel-

se vid 1985 års generalkonferens. Under den fyraåriga mandatperiodens avslutande två år innehar Sverige en av posterna som viceordförande i

styrelsen och ingår därmed i styrelsens arbetsutskott. Sveriges plats i styrelsen och i arbetsutskottet innebär för Svenska unescorådet ett särskilt

ansvar för att följa och bereda frågor rörande utvecklingen inom Unesco

samt för att sprida information i det svenska samhället om Unesco och

dess arbete. Jag har i mina medelsberäkningar genom omprioriteringar särskilt beaktat behovet av ökade resurser för att möjliggöra för unescorådet att intensifiera och bredda informationsverksamheten i samhället om Unescos arbe-

te.

Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemstäl-

ler jag att regeringen föreslår riksdagen 531

att till Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. för Prop. 1987/88: 100

budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 16015 000 kr. Bil. 10

H 3. Bidrag till internationella kongresser m. m. i Sverige

1986/87 Utgift 845 000 Reservation — 000 660

1987/88 Anslag 648 000 1988/89 Förslag 871 000

Från anslaget utgår efter särskild ansökan bidrag till förberedelse- och

administrationskostnader för i Sverige anordnade internationella kongres-

ser och symposier, företrädesvis på utbildningens och forskningens områ-

den.

Föredragandens överväganden

De internationella kongresserna skapar möjligheter till erfarenhetsutbyte och stärker våra internationella kontakter. Detta är värdefullt och jag har

därför räknat upp anslaget med 223 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag till internationella kongresser m.m. i Sverige för

budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 871000 kr.

H 4. Bidrag till svenska institut i utlandet

1986/87 Utgift 3 026 000 1987/88 Anslag 3 175 000

1988/89 Förslag 3552 000 '

Under detta anslag utgår för närvarande bidrag till tre svenska icke-statliga forsknings- och kulturinstitut i utlandet.

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredragånden Svenska institutet i Rom 2509 000 +210 000 Svenska institutet i Athen 597 000 + 30000 Svenska forsknings-

institutet i Istanbul 69 000 + 37 000 Summa 3175 000 + 377 000

AA [a

Instituten Prop. 1987/88: 100 Styrelsen för Svenska institutet i Rom begär en höjning av bidraget med Bil. 10 1072 för bl.a. löner, omkostnader och stipendier. Institutet begär också särskilda medel till en forskarassistent.

Ombyggnadsarbeten pågår för närvarande vid institutet. Som en följd härav kommer lokalkostnaderna att öka för vilket kompensation begärs.

Styrelsen för Svenska institutet i Athen framhåller Rom- och Atheninstitutens betydelse för Sveriges kulturella profil i Medelhavsländerna. Ett nordiskt samarbete inom Atheninstitutets verksamhetsområde har inletts.

Institutet begär ökat bidrag som kompensation för allmänna kostnadsökningar.

Inom styrelsen för Svenska forskningsinstitutet i Istanbul pågår en utredning om den framtida organisatoriska formen för verksamheten. Institutet har projektanställt en föreståndare och anhåller om ökat bidrag för att kunna utveckla verksamheten. I övrigt begär institutet kompensation för kostnadsökningar.

Föredragandens överväganden Jag har under anslaget beräknat medel för Rominstitutets ökade lokalkostnader.

Inflationstakten i Grekland har urholkat anslaget till Atheninstitutet varför jag tillämpat en högre prisomräkningsprocent för detta anslag.

Jag har beräknat ett ökat verksamhetsbidrag till forskningsinstitutet i Istanbul.

Hemställan Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till svenska institut i utlandet för budgetåret 1988/89

anvisa ctt anslag av 3 552 000 kr. |

H. 5 Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m.

1986/87 Utgift6645 065 . Reservation 254 860
1987/88 Anslag6 790 000
1988/89 Förslag7272 000

Från detta anslag anvisas medel för vissa ändamål, bl.a. av bilateral

karaktär, som inte ingår i Nordiska ministerrådets budget.

'n tv 2

1987/88 Beräknad ändri beräk ring Prop. 1987/88: 100 : Bil. 10

Föredraganden

Svenska föreningen Norden 1. Föreningens allmänna : verksamhet 1620 000 + 66000 2. Fortbildning av lärare "ide nordiska språken 3. Lärarutbyte mellan de nordiska länderna 4, Nordiska studieut-

bytesresor för skolungdom i 600 000 + 12000

5. Stipendier till ; svenska gymnasieskol- | elever för studieresor i Norden 6. Stipendier till kulturkritiker och kultur- | journaliser 40000 + 2000 7. Stipendier till isländska folkhögskoleelever 75 000 + 2000 8. Kulturellt utbyte med Island 115 000 + 10000 9. Kulturellt utbyte med Färöarna 35000 + 1000 10. Föreningen Nordens institut Biskops-Arnö 180 000 + 20000

Samarbete med Finland Il. Kurser i finska och svenska inom Norrbottens-: distriktet av föreningen : Norden 255 000 + 5000 12. Kurser i svenska för finländska lärare 39 000 of. 13. Nordkalottlinjen vid Tornedalens folkhögskola 31 000 + 2000 14. Kommittén för översättning till svenska av finsk facklitteratur 70000 + 2000 15. Sverigefinska språknämnden 375 000 + 10000 16. Hanaholmen, kulturcentrum för Sverige och Finland 359 000 + 20000

Samaurbete med Island 17. Bidrag till inköp av svensk litteratur till Islands riksbibliotek 10000 + 2000 18. Stipendier till isländska forskare och forskarstu- | derande 110.000 of. 19. Stipendier till islänningar för yrkesutbildning i Sverige 50 000 of. | . Ar 20. Norrbottenkretsen av: Föreningen Norden a) Kurs i svenska för islänningar 90 000 + 3000 b) Kurs i isländska för deltagare från nordkalotten 21. Nordisk lektor, Reykjavik 150 000 of.

1987/88 Beräknad ändring Prop. 1987/88: 100

1988/89

Bil. 10

Föredraganden

Samarbete med Norge

22. Svenskhemmet Voksenåsen A/S

a) Lokalkostnader 1244 000 .+173 000

b) Kulturell verksamhet vid hemmet 180 000 + 5000

23. Svensk-norska samarbets-

fonden 175 000 + 5000

Nordiskt samarbete

24, Föreningen Nordisk

folkhögskola i Geneve - 175 000 + 20000 25. S:te Genevieve-biblio-

teket i Paris

för inköp av svensk

Jitteratur till

biblioteket 22 000 of. 26. Nordiska kurser i språk .

och litteratur 205 000 + 4000 27. Nordiska författar- .

stipendier 56 000 + 2000

28. Nordiskt författar-

samarbete17 000+ 2000
29. Nordiskt musiksamarbete105 000+ 3000
30. Till regeringens disposi-tion. oo 402 000+111000
Summa| 6 790 000+482 000

Ur anslagsframställningarna

Svenska föreningen Norden begär en höjning av bidraget för föreningens administration och allmänna verksamhet (+180 000 kr.). Föreningen framhåller särskilt behovet av bidrag för att förstärka ungdomsverksamheten samt för det svensk-norska samarbetsprojektet ”Ny Giv” år 1988.

Föreningen Nordens Norrbottendistrikt för kurser i svenska och finska begär ökat bidrag med hänvisning bl. a. till ökat antal sökande från myndigheter med anledning av ökade krav på kunskaper i finska (+445 000 kr.).

Expertkommittén för översättning av finskspråkig facklitteratur till svenska betonar att principen om lika stora bidrag från Finland och Sverige talar för att det svenska bidraget höjs. Kommittén anhåller om att statsbidraget räknas upp (+50 000 kr.)

Sverigefinska språknämnden anhåller om en ökning av anslaget för personalsförstärkning (+229 000 kr.).

Styrelsen för kulturcentret Hanaholmen anhåller om en förstärkning av anslaget (+105 000 kr.). Höjningen motiveras förutom av den allmänna kostnadsökningen, och utökad verksamhet för resurssvaga målgrupper även av att anslaget från finska staten successivt höjts.

Styrelsen för Svenskhemmet Voksenåsen anhåller om att statsbidraget räknas upp för ökade hyreskostnader och för den kulturella verksamheten vid hemmet. (+90 000 kr.).

Svensk-norska samarbetsfonden framhåller behov av ökade stipendiemedel för vistelse på Voksenåsen med anledning av den svensk-norska satsningen ”Ny giv” år 1988 (+60 000 kr.). 535

höjas så att det svenska statsbidraget blir lika stort som det norska. Bil. 10

Nordiska kurser i språk och litteratur. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har begärt en ökning av anslaget (+59000 kr.) med hänvisning

till att antalet kurser har ökat och att resckostnaderna ökat eftersom kurser numera även hålls på Island, Färöarna och Grönland.

Svensk-finländskt kultur- och utbildningssamarbete i Sverige

Styrelsen för Stiftelsen Finlands Hus har anhållit om årligt verksamhetsbidrag fr. o. m. budgetåret 1988/89 (+800 000 kr.). Styrelsen betonar Fin-

landshusets roll som kulturförmedlare mellan Finland och Sverige och arbetar för att utveckla huset till ett riksomfattande kulturcentrum.

Regeringens samarbetsorgan Samarbetsgruppen för Sverigefinländska

kulturfrågor som tillsattes vid det andra finsk-svenska flerministermötet i Helsingfors år 1984 har redovisat sitt hittillsvarande arbete i delrapporten SVERIGEFINLÄNDARNA: Kulturell egenverksamhet i utveckling. I

rapporten behandlas de i Sverige bosatta finländarna och deras kulturverksamhet.

Gruppen har föreslagit att ett tvåårigt försöksprojekt startas för att underlätta samarbetet mellan organisationer, kulturinstitutioner och myndigheter i syfte att skapa förutsättningar för att förbättra Sverigefinländar-

nas kulturutbud.

Finsk-svenska utbildningsrädet har nyligen överlämnat sitt delbetänkan-

de (SOU 1987:67) Riktlinjer och aktuell verksamhet. Rådet, som tillkom år 1967 på initiativ av Nordiska rådet, utgör ett permanent forum för regering-

arna i Finland och Sverige för ömsesidig information, samråd och övergripande planering i olika utbildningsfrågor.

Föredragandens överväganden Med anledning av vad stiftelsen Finlands Hus och Samarbetsgruppen för Sverigefinländska kulturfrågor tramfört vill jag anföra följande. Det är angeläget att arbetet med att förbättra Sverigefinländarnas kulturutbud kan fortsätta. Jag delar samarbetsgruppens uppfattning om att Sverigefinlän-

darnas kulturutbud organisatoriskt bör stödja sig på befintliga institutioner

som t.ex. Hanaholmen och stiftelsen Finlands Hus. Jag ser den rapport som samarbetsgruppen utarbetat som ett värdefullt underlag för det fort-

satta arbetet. Samarbetsgruppen har föreslagit vissa åtgärder i syfte att

stärka Sverigefinländarnas kulturverksamhet. Jag har beräknat 75 000 kr. i

projektmedel till statens kulturråd för ändamålet under förevarande anslag

(anslagsposten 30). Det ankommer på samarbetsgruppen att tillsammans med berörda parter dra upp riktlinjerna för det fortsatta arbetet.

Jag har också räknat med fortsatt svenskt bidrag till ett gemensamt

sekretariat för de nordiska samiska konstnärsorganisationerna. Beloppet

anvisas under förevarande anslag (anslagsposten 30).

Jag har vidare beräknat medel för fortsatt högskolesamarbete över

Kvarken. 536

Hemställan "Prop. 1987/88: 100

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemstäl- Bil. 10 ler jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Bilateralt nordiskt kultursamarbete m.m. för budgetåret

1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 7272 000 kr.

Prop. 1987/88: 100

I. LOKALFÖRSÖRJNING M.M.

Bil. 10 Inledning

Under avsnittet Vissa centrala myndigheter m.m. under sjunde huvudtiteln föreslår chefen för finansdepartementet vissa förändringar som rör den statliga lokalförsörjningen. Förslagen innebär dels att investeringar m. m.. redovisas för riksdagen i form av en treårsplan och att regeringens bemyndigande att själv besluta om utförande av byggnadsprojekt inom denna treårsplan höjs från 4 milj. kr. till 50 milj. kr., dels att medel för samtliga departements investeringar beräknas under ett gemensamt anslag under sjunde huvudtiteln.

Högskoleenheternas sammanlagda lokalinnehav uppgår till drygt 2,1 milj. m?. Av lokalinnehavet är ca 887 statsägda lokaler, medan resten utgörs av förhyrda lokaler. Högskoleenheterna disponerar under innevarande budgetår drygt 1,3 miljarder kr. för lokalkostnader, vilket motsvarar ca 1596 av den totala omslutningen vid högskoleenheterna.

Under innevarande budgetår har följande byggnadsprojekt färdigställts: nybyggnad för temaforskning i Linköping, om- och tillbyggnad för högskoleutbildning i Sundsvall samt om- och tillbyggnad för högskolan i Östersund. Sammanlagt innebär det en ökad lokalkostnad om ca 15 milj. kr.

Byggnadsstyrelsen är lokalhållare för statliga institutioner inom kulturområdet, såsom arkiv och muséer samt för Operan och Dramatiska teatern. Nuvarande lokalbestånd omfattar totalt ca 330000 m”, varav större delen utgör statsägda lokaler. Ifrågavarande institutioner disponerar under innevarande budgetår ca 187 milj. kr. för lokalkostnader, vilket motsvarar genomsnittligt 27 Z av de direkta kostnaderna för myndigheterna.

Under 1987 har om- och tillbyggnad för regionmusiken i Sollefteå färdigställts. För närvarande pågår en etappvis upprustning av Operan, Dramatiska teatern och Södra teatern. Vidare pågår nybyggnad för ett nytt Wasamuseum i Stockholm.

Myndigheternas förslag

Byggnadsstyrelsen upprättar varje år i samråd med universitets- och högskoleämbetet en prioriteringslista över lokalförsörjningsobjekt vid högskoleenheterna. Den nu redovisade listan upptar 27 objekt. Summan av de 17 första projekten och ett objekt som enligt avtal måste inlösas under budgetåret 1990/91 uppgår till sammanlagt ca 950 milj. kr. Dessa objekt, varav vissa avser förhyrningar, bör enligt byggnadsstyrelsens bedömning klaras av inom den närmaste femårsperioden. Därtill kommer projekt som finansieras från kostnadsramen Diverse objekt. Projekten ingår i den lokalförsörjningsplan, som byggnadsstyrelsen har redovisat i anslutning till sin anslagsframställning.

Byggnadsstyrelsen har i sin projektplan för kultursektorn den närmaste femårsperioden redovisat fortsatt upprustning av teatrarna och museerna.

Byggnadsstyrelsen har i sin anslagsframställning redovisat prioriterade byggnadsobjekt inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde till

en sammanlagd kostnad om ca 545 milj. kr. och hemställt om ett reserva- = Prop. 1987/88:100 tionsanslag om 331350 000 kr. för budgetåret 1988/89. Byggnadsstyrelsen = Bil. 10 har därutöver redovisat ett antal byggnadsobjekt med möjlig byggstart under budgetåren 1987/88 och 1988/89 till en sammanlagd kostnad om ca 475 milj. kr.

T den följande redogörelsen för byggnadsstyrelsens förslag redovisas endast de byggnadsobjekt som kräver riksdagens godkännande för utförande och för vilka byggstart beräknas kunna ske under de tre närmaste . budgetåren; dvs. för perioden 1988/89—-1990/91. Kostnaderna redovisas i det följande i prisläget den 1 januari 1987 om inte annat anges.

Utbildning och forskning Stockholm Om- och tillbyggnad för kungl. biblioteket. I förra årets budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 10 s. 527) lämnades en redogörelse för förutsättningarna för en om- och tillbyggnad för, kungl. biblioteket. Projektet togs upp i investeringsplanen för innevarande budgetår och vissa medel reserverades bl. a. för projektering. Någon kostnadsram fastställdes inte för projektet i avvaktan på en redovisning av byggnadsprogram. Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 24 november 1987 nu redovisat ett byggnadsprogram för en om- och tillbyggnad av projektet. Kostnaden för projektet har beräknats till 230 milj. kr. ..

Uppsala Ombyggnad av lokaler inom f.d. Sl-området, etapp 2. Etapp I, omfattar lokaler för ADB och avdelningen för datateknik inom institutionen för teknologi är färdigställd och lokalerna har tagits i bruk i januari 1987. Regeringen uppdrog den 18 juni 1987 åt byggnadsstyrelsen att projektera etapp 2 t. o. m. bygghandlingar inom en kostnadsram motsvarande 85,2 milj. kr. Etapp 2 innebär fortsatt ombyggnad bl. a. av f.d. kasernbyggnader och kanslibyggnad och avser lokaler för institutionen för teknisk databehandling, matematiska institutionen, del av institutionen för teknologi och Uppsala datacentral. Vidare ingår ombyggnad av lokaler för en personalmatsal. Sammanlagt omfattar projektet en personal- och arbetsarea om ca 10700 m?.

Göteborg Om- och tillbyggnad för teater- och musikutbildningarna: Musikutbild-. ningen vid universitetet i Göteborg bedrivs i dag på flera ställen i de centrala delarna i Göteborg. Förutom en splittrad lokalsituation är lokalerna dåligt anpassade för-verksamheten. Scenskolan i Göteborg har också en besvärande lokalsituation. :

Regeringen angav it beslut den 6 maj 1982 rörande vissa riktlinjer för An 2 Ne

högskola bl. a. en planeringsram för musikutbildningen i Göteborg. Bil. 10

Byggnadsstyrelsen arbetar för närvarande med att ta fram ett förslag till byggnadsprogram för musikutbildningen och scenskolan. Parallellt har förhandlingar förts med Göteborgs kommun om förvärv av f.d. Kjellberg-

ska gymnasiet i Göteborg. Förhandlingarna har resulterat i att staten förvärvar fastigheten till en kostnad om 30 milj. kr. Beslut härom har

fattats av regeringen den 26 november 1987.

Avtalet med kommunen förutsätter att om- och tillbyggnaden påbörjas senast under budgetåret 1988/89. Sammanlagt omfattar projektet en total-

area om ca 18000 m?. Kostnaden för projektet har byggnadsstyrelsen preliminärt beräknat till 135 milj. kr.

Kulturområdet

Om- och tillbyggnad för landsarkivet i Uppsala. Regeringen uppdrog den 7

augusti 1986 åt byggnadsstyrelsen att inom en kostnadsram motsvarande 70 milj. kr. projektera om- och tillbyggnad av arkivcentrum i Uppsala. Av

nämnda belopp avser 3,4 milj. kr. åtgärder som skall finansieras via driftstaten.

Projektet omfattar lokaler för landsarkivet, ortnamnsarkivet i Uppsala,

arkivet för ordbok över Sveriges medeltida personnamn och seminariet för

nordisk ortnamnsforskning. Lokalprogrammet för institutionerna avses inrymmas dels i den befintliga f. d. farmakologibyggnaden, som byggs om,

dels i två nybyggnader i anslutning till den befintliga byggnaden i kv. Blåsenhus. Projektet omfattar en area om 11500 m? för arbets- och perso-

nalutrymmen.

Föredragandens överväganden

I gällande investeringsplaner finns uppförda kostnadsramar för pågående

och beslutade byggnadsobjekt inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde om sammanlagt drygt 1,7 miljarder kr.

I enlighet med direktiven i proposition 1983/84:100 bil. 9 skall byggnadsstyrelsen inrikta planeringen inom det egna lokalhållningsområdet, exkl.

utrikes förvaltning och med hänsyn till ändrad finansiering av underhållsåt-

gärder i samband med ombyggnader m. m. mot en årlig investeringsvolym

motsvarande 585 milj. kr. Medelsförbrukningen för de byggnadsobjekt inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde som i det följande tas upp för budgetåret 1988/89 kan beräknas till ca 290 milj. kr. Merparten av investeringsutrymmet för de närmaste budgetåren är redan intecknat för fullföljande av pågående och beslutade projekt. Detta

innebär att investeringsutrymmet för nya projekt är begränsat inom peri-

oden.

Hösten 1986 vidtog regeringen vissa åtgärder som rör sysselsättningen på byggmarknaden i storstadsområdena. Åtgärderna syftade bl. a. till att

bereda utrymme för ökat bostadsbyggande. Regeringen har under novem-

ber 1987 beslutat att fortsatta begränsningar av byggmarknaden i Stock- 540

holms- och Göteborgsområdena skall gälla även år 1989. lgångsättning av nya större projekt måste därför prövas mycket restriktivt under de närmas- = Bil. 10: te åren.

För att avtalet med kommunen i Göteborg skall kunna fullföljas föreslår jag att om- och tillbyggnaden av f.d. Kjellbergska gymnasieskolan i Göteborg för teater- och musikutbildningarna inom universitetet påbörjas under budgetåret 1988/89.

Vidare räknar jag med att medel behöver reserveras för nästa budgetår för några mindre byggnadsprojekt i Stockholm. Det gäller dels uppförande av en laboratorielokal för fusionsforskningen inom tekniska högskolan i Stockholm, dels ombyggnads- och försörjningsåtgärder med anledning av installation av den s. k. Cryringen vid forskningsinstitutet för atomfysik.

För budgetåren 1989/90 och 1990/91 räknar jag med att den ombyggnad av lokaler inom f.d. S1-området för datautbildningar vid universitetet i Uppsala samt om- och tillbyggnad för landsarkivet i Uppsala skall kunna påbörjas.

Beträffande om- och tillbyggnad för mikrobiologi vid karolinska institutet samt om- och tillbyggnad av naturhistoriska riksmusect, etapp 2, vore det önskvärt med en igångsättning av dessa två projekt inom den närmaste treårsperioden, Men mot bakgrund av sysselsättningsläget i Stockholmsreglonen är jag inte nu beredd att ta ställning härtill. I detta sammanhang vill jag även nämna att regeringen genom beslut den 17 december 1987 givit sina riktlinjer för en fortsatt planering av en s.k. omniteater i anslutning riksmuseet.

Regeringen uppdrog den 25 juni 1987 åt byggnadsstyrelsen att inom en kostnadsram om 168 milj. kr. utföra nybyggnad för regalskeppet Wasa. I förra årets budgetproposition lämnades en redogörelse för byggnadsprojektet. Vidare anmäldes att statsrådet Göransson tillsatt en kommitté ' med uppgift att förbereda bildandet av en stiftelse för ett nytt Wasamu- : seum. I kommitténs arbete ingår också frågor om finansieringen av nybyggnaden. Kommitténs arbete beräknas bli klart senast den I juni 1988. För att byggandet av museet skall kunna pågå har, i avvaktan på kommitténs arbete med bl. a. finansieringsfrågorna, medel härför reserverats under sjunde huvudtiteln inom anslaget Investeringar m. m.

Med hänvisning till byggnadsstyrelsens förslag till byggnadsprogram för om- och tillbyggnad för kungl. biblioteket kan jag konstatera att kostnaden för projektet har blivit betydligt högre än vad som tidigare har beräknats. Beredningen av ärendet är ännu inte avslutad varför jag inte nu är beredd att föreslå en kostnadsram för projektet. För projektering och byggande under de tre kommande budgetåren har dock vissa medel reserverats inom anslaget Investeringar m. m. under sjunde huvudtiteln.

I vad jag nu har sagt beträffande investeringar har jag haft samråd med statsråden Göransson och Feldt. |

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att ta del av vad jag har anfört om lokalförsörjningen m. m. för .

högskola och forskning samt kulturändamål m. m. 541

1986/87 Utgift 10346 188 Bil. 10 1987/88 Anslag 10153 000 1988/89 Förslag 10426 000

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) är en central förvaltningsmyndighet med uppgift. att planera och upphandla utrustning -

för de statliga högskoleenheterna. de statliga arkiven, biblioteken och museerna, Operan och Dramatiska teatern samt de övriga inrättningar som

regeringen bestämmer särskilt. För UUH gäller förordningen (1978:498. ändrad senast 1986:1001) med instruktion för utrustningsnämnden för

universitet och högskolor. |

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden Personal 43 : - of Anslag 1. Förvaltningskostnader 9020 000! +386 000 2. Lokalkostnader . . 1133 000 —- 103 000

10 153 000 +283 000 I Av beloppet är 400 000 kr engångsanvisning.

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor

1. I förra årets budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 10, UbU 23,

rskr 220) redovisades ett s.k. huvudalternativ för beräkning av nämndens förvaltningsanslag t. o. m. budgetåret 1988/89. Besparingen uppgär för näs-

ta budgetår till 44 000 kr. UUH föreslår inga ändringar i planen.

2. UUH begär ett engångsbelopp om 300000 kr. för utbyte av tre

ordbehandlare.

3. Regeringen anvisade hösten 1985 ett belopp om 500 000 kr från anslaget Inredning och utrustning av iokaler vid högskoleenheterna m. m.,

posten Till regeringens disposition, för inköpsutbildning vid högskoleenhe-

terna. Hittills har UUH nått närmare 1000 personer, vilket motsvarar ca

1/3 av berörda tjänstemän, med inköpsutbildning. UUH föreslår att ytterligare 500000 kr. anvisas från nämnda anslagspost för fortsatt inköpsutbildning av personal vid högskoleenheterna. |

4. UUH har i skrivelse den 29 september 1987 redovisat erfarenheter av decentraliserad upphandling m. m. |

Den ändrade ansvarsfördelning för upphandling av utrustning inom högskoleområdet som infördes den 1 juli 1986 innebär att UUH skall ombe-

sörja upphandling när beställningssumman överstiger 60000 kr. (inkl. moms), om anskaffningen helt eller delvis finansieras från statliga anslagsmedel. Övrig upphandling skall ombesörjas lokalt. Nämnden får decentra- . lisera upphandling över beloppsgränsen när särskilda skäl föreligger. Som 542

allmän riktlinje för. användningen av de totala upphandlingsresurserna = Prop. 1987/88:100 gäller att största möjliga lönsamhet totalt sett skall uppnås. Bil. 10

UUF framhåller bl. a. att nämnden kunnat koncentrera sig kring större och komplicerade upphandlingar. Genomsnittsbeloppet för beställningar till leverantörer har i stort sett fördubblats — från 219000 kr. budgetåret 1985/86 till 434000 kr. budgetåret 1986/87. Samtidigt har antalet beställningar minskat till ungefär hälften vilket har givit UUH möjligheter att ytterligare förbättra handläggningen i syfte att nå ekonomiska vinster, bl.a. genom samordnad upphandling av utrustning av samma slag samt genom ökad tyngd på förhandlingsarbetet. Nämnden har lagt ned ett betydande arbete på att ge stöd åt den lokala upphandlingen, bl.a. genom inköpsutbildning. Ett tjugotal nya centrala avropsavtal och ramavtal för att underlätta de lokala köpen har upprättats. UUH har vidare biträtt med Juridisk rådgivning m. m. Enligt UUH leder bl. a. den höga omsättningen av institutionspersonal som handlägger inköpsärenden till stort behov av kontinuerliga resurser för utbildning om regelsystemet och om det kommersiella förfarandet. Från högskolehåll har enligt UUH vid upprepade tillfällen framhållits att den generella beloppsgränsen för lokal upphandling bör höjas till 100.000 kr. Vid UUH motsvarade beställningarna i intervallet 60 000-100 000 kr. budgetåret 1986/87 endast 372 av beställningsbeloppet men 17 96 av totala antalet beställningar. | |

Nämnden bedömer det dock som för tidigt att höja gränsen bl. a. eftersom hittills endast ungefär en tredjedel av berörd institutionspersonal deltagit i den lokala inköpsutbildningen. Enligt UUH avser de upphandlingar som sker med hjälp av andra medel än statliga anslag, bl. a. fondmedel, donationer och medel från externa uppdrag, inte sällan så stora och komplicerade anskaffningar att ett centralt upphandlingsarbete vore motiverat av lönsamhetsskäl. UUH finner det dock inte meningsfullt att formella regler av sådan innebörd utfärdas. UUH avser dock att med projektgrupper och ”uppsökande verksamhet” så långt resurserna medger medverka till en effektiv upphandling även inom det externfinansierade området.

Föredragandens överväganden För nästa budgetår beräknar jag anslaget enligt tidigare redovisat huvudförslag samt med justeringar för pris- och löneomräkningar. Även för nästa budgetår räknar jag med att vissa medel under anslaget Inredning och

utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. bör få användas för

förvaltningsändamål. Vad beträffar medel för fortsatt inköpsutbildning återkommer jag till regeringen i annan ordning.

Jag anser att det är mycket angeläget att tillgängliga medel för utrustningsanskaffning utnyttjas på ett så effektivt sätt som möjligt. Mot denna bakgrund vill jag, med anledning av UUH:s redovisning av erfarenheter av upphandlingsverksamheten efter den 1 juli 1986, nämna att jag finner det tillfredsställande att verksamheten redan utvecklats en god bit i den riktning som angivits i budgetpropositionen 1985 (jfr prop. 1984/85:100 s. 589 ff). Jag anser det särskilt viktigt att ett ökat stöd till den lokala verksamhe- 543

utrustning koncentreras till stora och ekonomiskt viktiga projekt. Dit räk- Bil. 10

nar jag då också arbetet med avropsavtal m. m. En höjning av beloppsgrän-.

sen för lokal upphandling till 100000 kr. bör enligt min mening kunna

genomföras när utbildningprogrammet kommit tillräckligt långt. Jag finner det också vara värdefullt att UUH och högskoleenheterna m. fl. så långt det är möjligt samverkar även vid upphandlingar som formellt inte omfat-

tas äv nämndens upphandlingsansvar så att resursutnyttjandet blir så effektivt som möjligt.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utrustningsnämnden för universitet och högskolor för bud-

getåret 1988/89 anvisa ctt förslagsanslag av 10 436 000 kr.

I 2. Inredning och utrustning av lokaler vid

högskoleenheterna m. m.

1986/87 Utgift 341 049 490 Reservation 35 029 980 1987/88 Anslag 445 000 000 1988/89 Förslag 385 000 000

Från detta reservationsanslag betalas utgifter för inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets

verksamhetsområde samt vid vissa statliga institutioner inom bl. a. skol-

och kulturområdena. |

Av anslaget disponeras innevarande budgetår 64 milj. kr. av byggnadsstyrelsen enligt en av regeringen fastställd inredningsplan. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) disponerar 378 milj. kr. enligt en av regeringen fastställd utrustningsplan. En anslagspost om 3

milj. kr. står till regeringens disposition.

Myndigheterna

Byggnadsstyrelsen hemställer att 85 milj. kr. anvisas för verkets inredningsverksamhet budgetåret 1988/89. UU föreslår med överlämnande av

förslag från berörda myndigheter m. fl. att den för UUH:s verksamhetsom-

råde avsedda anslagsposten för budgetåret 1988/89 beräknas till 326 milj. kr. För tiden den 1 januari 1986 till den 1 januari 1987 beräknar byggnads-

Föredragandens överväganden

Enskilda objekt

För inredning föreslår byggnadsstyrelsen nya eller ändrade kostnadsramar till ett sammanlagt belopp om ca 49 milj. kr. fördelade på 14 olika inred- 544

ningsobjekt. Några av kostnadsramarna är konsekvenser av beslutade Prop. 1987/88:100

eller pågående byggnadsobjekt medan flertalet avser inredning till sådana = Bil. 10

föreslagna lokalförsörjningsobjekt som ännu inte har prövats av regering-

en. UUH föreslår inom sitt ansvarsområde kostnadsramar för utrustning till särskilt redovisade utrustningsobjekt för sammanlagt ca 134 milj. kr.

Av beloppet avser ca 94,7 milj. kr. utrustning till följd av sju planerade -: eller pågående byggnadsobjekt.

I gällande inredningsplan finns kostnadsramar om ca 450 ) milj. kr. upp-

förda i prisläget den I januari 1986.

Med utgångspunkt i redovisat förslag föreslår jag att i inredningsplanen för nästa budgetår förs upp kostnadsramar om sammanlagt 3,9 milj. kr. för om- och tillbyggnad för sektion kemi vid tekniska högskolan i Stockholm, etapp V, och för högre konstnärlig utbildning vid universitetet i Umeå. '

I gällande utrustningsplan finns kostnadsramar om drygt 1,3 miljarder kr. uppförda i prisläget den I januari 1986. |

För utrustningsändamål föreslår jag att följande kostnadsramar om sam- '

manlagt 39,4 milj. kr. förs upp i-utrustningsplanen för nästa budgetår för . sektion E vid tekniska högskolan i Stockholm, plasmafysik med fusions-

forskning vid tekniska högskolan i Stockholm, om- och tillbyggnad för konsthögskolan.etapp I, Dramatiska teatern, etapp V, ombyggnad av elektronikhuset vid universitetet i Lund och högre konstnärlig utbildning vid universitetet i Umeå.

Jag föreslår vidare en kostnadsram om 25 milj. kr. för grundskollärarut-

bildning m.m. för utrustning för ämnen som ingår i grundskollärarutbild-

ningen. Ramen får tas i anspråk även för datautrustning och programvara

för övriga lärarutbildningar. Av kostnadsramen får 9 milj. kr. tas i anspråk

budgetåret 1988/89 och ytterligare 8 milj. kr. budgetåret 1989/90. Resteran-

de 8 milj. kr. får tas i anspråk först budgetåret 1990/91.

Kostnadsramen för plasmafysik med fusionsforskning vid KTH avser

ersättning för vissa utvändiga installationer för högspänningslaboratorium.

För nya telefonväxlar beräknar jag en kostnadsram om 38 870 000 kr.

Fördelningsramarna

I inredningsplanen är kostnadsramen För byggnadsstyrelsens fördelning för innevarande budgetår uppförd med 36 milj. kr. Byggnadsstyrelsen föreslår att kostnadsramen för nästa budgetår förs upp med ett belopp om 60 milj. kr. För löpande ersättningsanskaffning liksom för inredningsbehov

utan byggåtgärder resp. mycket små sådana föreslår byggnadsstyrelsen,

att ansvaret överförs till högskolan och att finansieringen sker med anlitande av medel som står till högskolans förfogande.

För budgetåret 1988/89 beräknar jag kostnadsramen För byggnadsstyrel-

sens fördelning till 52,5 milj. kr. Med syfte att åstadkomma en bättre

långsiktig planering föreslår jag — i likhet med kostnadsramarna För universitets- och högskoleämbetets fördelning — att kostnadsramar om 52,5 milj. kr. För byggnadsstyrelsens fördelning förs upp vardera för budgetåren 1989/90 och 1990/91.Jag har därvid räknat med att löpande ersättningsanskaffningar och kompletteringar av inredning av mindre om- 'n BR An

35 Riksdagen 1987188. I saml. Nr 100. Bilaga 10

fattning skall klaras inom högskoleenheternas scktors- och fakultetsanslag. Ersättningsanskaffningar. som hänger samman med byggnadsprojekt eller Bil. 10 är av större omfattning och som är av periodisk karaktär, t. ex. utbyte av inredning i hörsalar, dragskåp i laboratorielokaler, bör även i fortsättningen belasta kostnadsramen För byggnadsstyrelsens fördelning. Vidare skall kostnadsramen liksom hittills disponeras för planmässig ersättning av försliten inredning inom kultursektorn. Slutligen skall kostnadsramen disponeras för inredning av övriga om- och nybyggnader samt av utökade lokaler, under förutsättning att utökningen har godkänts av regeringen, i de fall inredningskostnaden för ifrågavarande objekt ej överstiger 4 milj. kr.

Enligt riksdagens beslut höjdes de i utrustningsplanen uppförda kostnadsramarna För universitets- och högskoleämbetets fördelning — s.k. UHÄ-ramen — och För forskningsrådsnämndens fördelning — s.k.

FRN-ramen — för budgetåret 1987/88 från 154 milj. kr. till 176 milj. kr.

resp. från 86 milj. kr. till 99 milj. kr. Jag beräknar ramen till 157 milj. kr. för

budgetåret 1988/89. I likhet med tidigare år föreslår jag att kostnadsramar

om 157 milj. kr. vardera för de efterföljande budgetåren 1989/90 och

1990/91 förs upp i utrustningsplanen. : Forskningsrådsnämnden föreslår att en definitiv kostnadsram om 105

milj. kr. förs upp för budgetåret 1988/89 för inköp av dyrbar vetenskaplig utrustning samt att delramar förs upp med 52,5 milj. kr. vardera för budgetåren 1989/90 och 1990/91. Jag beräknar FRN-ramen för budgetåret 1988/89 till 88 milj. kr.. Vidare föreslår jag att kostnadsramar om 44 milj. kr. vardera för budgetåren 1989/90 och 1990/91 förs upp i utrustningspla-

nen. :

Kostnadsramen För statens kulturråds fördelning är för innevarande budgetår i utrustningsplanen uppförd med 2,4 milj. kr. Statens kulturråd beräknar kostnadsramen för budgetåret 1988/89 till 3 milj. kr. Jag beräknar kostnadsramen för nästa budgetår till 2,5 milj. kr.

För nästa budgetår föreslår jag att en särskild anslagspost benämnd Till regeringens disposition på nytt förs upp under anslaget.

Vid utgången av budgetåret 1986/87 utgjorde behållningen på ifrågava-

rande anslag 35 milj. kr. För innevarande budgetår har 445 milj. kr. förts upp under anslaget. För nästa budgetår räknar jag med att sammanlagt 385 milj. kr. bör anvisas. Av dessa medel behöver 2 milj. kr. tillföras anslagsposten Till regeringens disposition.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av inredning

och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. inom de

kostnadsramar som jag förordat i det föregående,

2. till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna

m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag om

385 000 000 kr.

Bilaga 10.1 Prop. 1987/88:100

Bil. 10

Förslag till

Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 17 och 19 §§, 8 kap. 1 § samt 9 kap. 1, 7 och 11 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

Om en elev i grundskolan, Om en elev i grundskolan, när skolplikten upphör, inte när skolplikten upphör, inte tillfredsställande har slutfört tillfredsställande har slutfört sista årskursen men bedöms ha sista årskursen men bedöms ha förmåga att fullfölja utbild- förmäga att fullfölja utningen, skall eleven beredas bildningen, skall eleven beredtillfälle att göra detta under as tillfälle att göra detta under högst två år efter det att skol- högst tvä år efter det att skolplikten upphörde. Detsamma plikten upphörde. Detsamma gäller elever i sumeskolan och gäller sådana elever i sådana elever i specialskolan specialskolan som inte är som inle är psykiskt ut- psykiskt utvecklingsstörda. vecklingsstörda.

Ärenden enligt denna para- Ärenden enligt denna paragraf prövas av den lokala styr- graf prövas av den lokala styrelsen. Dess beslut fär överklag- elsen. Dess beslut fär överklagas hos skolöverstyrelsen genom as hos skolöverstyrelsen. Skolbesvär. Skolöverstyrelsens be- överstyrelsens beslut fär inte slut fär inte överklagas överklagas.

Ungdomar som inte kan gå i gymnasieskolan därför att de är psykiskt utvecklingsstörda har rätt att efter skolpliktens upphörande få annan utbildning inom det offentliga skolväsendet intill utgången av värterminen det kalenderår då de fyller 21 är. Om de inte bereds utbildning i specialskolan, skall de tas emot i särskolan.

Om en elev i särskolan där har påbörjat yrkesutbildning eller motsvarande före utgången av vårterminen det kalenderår då eleven fyller 21 år, skall eleven beredas möjlighet att fortsätta i särskolan till utgången av vårterminen det kalenderår då eleven fyller 23 är, om det behövs för att slutföra utbildningen.

Om den lokala styrelsen för

särskolan vägrat att ta emot en

person som elev där på grund

av att denne bedömts kunna gå

i gymnasieskolan trots sin ut- 547

Bil. 10

vecklingsstörning, får beslutet överklagas hos skolöverstyrelsen. Skolöverstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen.

8 kap.

18Utbildningen i sameskolan Utbildningen i sameskolan skall ha en samisk inriktning skall ha en samisk inriktning men i övrigt vara densamma men i övrigt vara densamma som utbildningen i grundskol- som utbildningen upp till och an. med årskurs 6 1 grundskolan.

9 kap.

Vanlig skolplikt får fullgöras i en fristående skola, om skolan är godkänd för ändamålet. Godkännande skall meddelas, om skolans utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan förmedlar och skolan även i övrigt väsentligen svarar mot grundskolans allmänna mål.

Ärenden om godkännande ' - Ärenden om godkännande skall prövas av skolstyrelsen i ' skall prövas av länsskolden kommun där skolan skall nämnden. . bedriva sin verksamhet.

Om en fristående skola inte längre uppfyller kraven för godkännande och bristerna inte avhjälps efter påpekande för huvudmannen, skall godkännandet återkallas.

Återkallande beslutas i Återkallande beslutas i fråga om internationella fråga om internationella skolor av regeringen och i skolor av regeringen och i fråga om andra skolor av den fråga om andra skolor av den lokala styrelse som beslutar myndighet som beslutar om

om godkännande. godkännande.

11 §

Beslut av lokala styrelser i . Beslut av en länsskolärenden om godkännande nämnd eller en lokal styrelse 548

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 100

Bil. 10

eler återkallande av god- i ärenden om godkännande

kännande för en fristående eller återkallande av godskola enligt 1, 3 eller 7 § kännande för en fristående

eller i ärenden som avses i skola enligt 1, 3 eller 7 §

4§ får överklagas hos skol- eller i ärenden som avses i

överstyrelsen genom besvär. 48 får överklagas hos skol-

Skolöverstyrelsens beslut överstyrelsen. Skolöverstyfår överklagas hos regering- relsens beslut får överklagas en genom besvär. hos regeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

Bilaga 10.2 Prop. 1987/88: 100 Bil. 10

Sammanfattning av Handlingsprogram för datautbildning i skola, vuxenutbildning och lärarutbildning (DsU 1986:10)

En arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet har föreslagit ett femårigt handlingsprogram för datautbildning 1 grundskolan, gymnasieskolan, vuxenutbildningen och lärarutbildningen.

Som utgångspunkt för förslagen har arbetsgruppen tagit fasta på följande.

Den uppbyggnad av kunskaper i datalära som påbörjats på grundskolans högstadium och i gymnasieskolan skall fullföljas och breddas till att omfatta skolformer och utbildningsformer där den ännu ej introducerats. Gruppen föreslår att alla vuxna skall ha möjlighet att i olika organisatoriska former genomgå en bred grundläggande datautbildning. Kunskaper i datalära bör i framtiden betraktas som en lika självklar del av allmänbildning som kunskaper i läsning, skrivning, räkning och samhällskunskap.

Den utbildning i olika datatekniker som påbörjats inom de yrkesförberedande delarna i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning (komvux) skall fullföljas och breddas. Med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen och de därav föranledda stora förändringarna i yrkesverksamheten måste stora nya utrustnings- och -utbildningsinsatser komma till stånd i gymnasieskolan och komvux.

Den viktiga men problematiska uppgiften att göra datatekniken till ett redskap för lärare och handledare i skolväsendet i syfte att effektivisera och samtidigt kvalitativt förbättra undervisningen är fortfarande olöst i svenskt skolväsende. Visserligen pågår forskning kring pedagogiska och metodiska problem inom området och sporadiska försök görs i alla skolformer och på alla nivåer. Men vare sig ansvariga myndigheter eller lärarnas flertal är idag säkra på datorns roll som pedagogiskt hjälpmedel i morgondagens skola. Gruppens grundinställning på detta område är att det inte är tillräckligt att för överskådlig framtid nöja sig med att fullfölja hittillsvarande handlingslinjer. De potentiella möjligheterna att utnyttja den kraftfulla datatekniken är så stor att gruppen anser att statsmakterna bör bredda det nuvarande forsknings- och utvecklingsarbetet med en begränsad men mer systematiserad försöksverksamhet med datorn som pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen inom hela skolväsendet.

Datautbildningens skiftande syfte påverkar val av undervisningsmetod

datautbildningen indelats i följande områden. — En grundläggande datautbildning som riktar sig till alla och som syftar till att ge en allmän kompetens. Denna kallas i skolan för datalära, medan den i andra sammanhang har andra namn, t. ex. bred datautbildning. — En yrkesförberedande datautbildning som är en spegling av den användning av datorer som finns i olika yrken i samhället. Denna utbildning syftar till att ge en aktuell yrkeskompetens genom att modern utrustning och programvara används. Kontakter mellan utbildningsanordnare och yrkeslivets representanter är viktiga i detta sammanhang. 550

—- Utbildning i ADB-ämnen finns bl. a. i gymnasieskolan, i vissa av gymna- — Prop. [987/88: 100 sieskolans påbyggnadsutbildningar och i särskilda yrkesutbildningar inom = Bil. 10

komvux. I gymnasieskolan har också ämnet ”datakunskap” blivit allmänt bland elever på naturvetenskaplig och fyraårig teknisk linje. — Datorstöd i undervisningen intar en särställning. Denna datoranvänd-

ning skall vara ett stöd som syftar till att ge undervisningen större möjlig-

heter och/eller öka dess kvalitet. Datorstödet kan utgöras av särskilda program framställda för en viss undervisningssituation i ett ämne, t.ex.

svenska, matematik, samhällskunskap, språk, fysik och kemi. Datorstödet

kan också utgöras av ett generellt s.k. verktygsprogram som används för att lösa arbetsuppgifter av olika slag. Som exempel kan nämnas användning av ord- och textbehandling i svenska och databashantering i samhällskunskap. I framtidens skola är det inte helt osannolikt att datorstöd kan

användas för att öka lärarens möjligheter att förbereda lektioner, att hämta

aktuell information ur databaser celler att utarbeta individuella arbetsuppgifter.

Uppdelningen på utbildningsområden är inte helt strikt. Vid karaktärisering av utbildningen bör dock syftet med utbildningen vara utgångspunkten och inte den valda utrustningen celler dataprogrammet. Ord- och textbehandling kan t. ex. användas i den yrkesförberedande utbildningen på den ekonomiska linjen. Samma program kan även utnyttjas som datorstöd i 1. ex. svenska, i datalära för att visa en datoranvändning i samhället och i

ADB-ämnen som ett utvecklingshjälpmedel i programmeringsundervis-

ningen.

För de närmaste fem åren föreslås bl. a. följande. — Försöksverksamhet med datorn som pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen i grundskolan, gymnasieskolan och komvux. Försöksverksamheten föreslås avgränsad till ett mindre antal skolor. Försöksverksamheten på låg- och mellanstadiet t.ex. bör i första hand inriktas mot datorn som

pedagogiskt hjälpmedel i ämnena svenska. matematik, engelska, bild. mu-

sik och orienteringsämnen. Försöksverksamheten bör i första hand inrik-

tas på att nå målen med undervisningen i de aktuella ämnena. Det primära

är sålunda inte att lära eleverna hantera datorer eller att undervisa i datoranvändning. Stor uppmärksamhet bör ägnas åt frågor om datorn som hjälpmedel för elever med särskilda svårigheter.

Under de närmaste fem åren bör försöksverksamhet bedrivas i sammanlagt 250 klasser på alla stadier i grundskolan. gymnasieskolan och komvux. Detta innebär att drygt 6000 elever och ca 300 lärare berörs av dessa försök. — Grundläggande bred datautbildning för vuxna anordnas i studieförbun-

dens regi. Denna breda datautbildning för allmänheten bör omfatta ca 80

timmar, fördelade på en grundnivå om 30—40 timmar och en fortsättningsnivå om 40—50 timmar. Den skall behandla informationssamhället och hur

datatekniken används samt möjligheter, begränsningar och risker för individer, organtsationer och samhälle. Deltagarna skall under kursen kunna arbeta med tillämpningar på datorer som illustrationer till de olika kursmo-

menten. Datasystemets uppbyggnad och programvarans funktion och möjligheter skall behandlas översiktligt. 'n 'n

— Samtliga arbetslösa som deltar i arbetsmarknadsutbildning (AMU) er- — Prop. 1987/88:100

bjuds att genomgå en orienterande datautbildning av en omfattning mot- = Bil. 10 : svarande den som föreslås ske inom studieförbunden. . — Särskilda insatser föreslås för att bereda tillfälle för handikappade att

delta i bred datautbildning.

Gruppens förslag vad gäller datautbildning för = :vuxna innebär, om de

genomförs, att drygt 500000 personer under fem år kan ges en bred

datautbildning om 70 — 80 studietimmar inom ramen för komvux och t

AMU samt studieförbundens och folkhögskolornas studieverksamhet. — Alla lärare (ca 130000) i grundskolan, gymnasieskolan och komvux bör få en grundläggande kurs om ca en vecka 'om datorer och datoranvändning

i första hand förlagd till studiedagstid. För samtliga lärarutbildare föreslås att fortbildning anordnas om i ge-

nomsnitt tre veckor. : — För samtliga studerande i grundläggande lärarutbildning bör anordnas

grundläggande datautbildning.

Datautbildningsinslag om minst 10 poäng bör ingå i vissa specialiseringar '

inom grundskollärarlinjen och i ämneslärarlinjen. — Forskningen vad gäller datautbildning på olika nivåer i utbildningssyste-

met bör breddas och vidgas. Särskilda resurser föreslås som motiveras av

de föreslagna försöken med datorn som pedagogiskt hjälpmedel. — På varje skola med datautbildning föreslås att resurser avsätts för att

administrera datasystemen, ge förslag till nyinköp, främja den metodiska

och pedagogiska utvecklingen och lärarnas återkommande fortbildning.

Den organisatoriska lösningen för att tillgodose dessa funktioner måste variera från kommun till kommun. Uppgifterna kan anförtros en skolledare

eller en eller ett par lärare eller andra befattningshavare. .

— För inriktningen på den pedagogiska användningen. av datorer och på programvaran är det önskvärt och nödvändigt att skapa funktioner som : stödjer kommuner, skolor och lärare. Behovet av en sådan funktion stöds

av erfarenheter från andra länder. Särskilda resurser föreslås för att stödja

utvecklingen av datautbildningen. Det gäller framför allt programutveckling, kursplaneutveckling och fortbildning. Resurser för detta bör finnas såväl centralt som regionalt. .

Den sammanlagda statliga kostnadsökningen för att genomföra handlingsprogrammet tillsammans med kostnader för redan pågående insatser .

för datautbildning i grundskola och gymnasieskola under en femårsperiod beräknas till ca 460 milj. kr.. varav ca 60 milj. kr. avser kostnader för redan

pågående insatser.

Av kostnadsökningen beräknas för investeringar i datorutrustning och programvara totalt ca 105 milj. kr. För utvecklingsinsatser, inkl. forsknings- och utvecklingsarbete inom datautbildningsområdet såväl centralt och regionalt som lokalt beräknas totalt ca 130 milj. kr.

Den kommunala kostnaden för att genomföra de framlagda förslagen beräknas till totalt ca 190 milj. kr.

Bil. 10

Sammanfattning av rapporten (DsU 1986: 16)

Personalutbildning och lokalt utvecklingsarbete i skolan

Utredarna med uppdrag att utvärdera systemet för skolväsendets personalutbildning har sammanfattat ovannämnda rapport enligt följande.

Våra bedömningar och förslag bygger i allt väsentligt på de olika utvärderingar som genomförts av skolöverstyrelsen (SÖ), universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) m. fl. och på de intryck vi fått vid kommunbesök och hearings. Vår översyn har innehållit flera begränsningar. Principerna för lärarnas arbetstidsreglering — som delvis inkluderar vikariefrågorna — ansvarsfördelningen mellan stat och kommun på skolområdet, skolledarutbildningen och studiedagsresursen är exempel på områden som har legat utanför vårt uppdrag.

Vår allmänna bedömning är att 1981 års reform i flera avseenden varit framgångsrik. Särskilt det lokala utvecklingsarbetet och de särskilda resurserna för detta har inneburit en stimulans till att inifrån utveckla skolan. Lokal skolutveckling är numera en naturlig dei av en kommuns skolverksamhet, och utvecklingsarbetet har fått en betydligt större förankring hos skolpersonalen än tidigare. Dock betonar vi behoven av bättre samordning mellan de olika utvecklingsresurserna (lokalt utvecklingsarbete — personalfortbildning — studiedagar) och pekar på vikten av att det lokala utvecklingsarbetet i allt större omfattning grundas på de lokala arbetsplanerna och på en utvecklingsplan för rektorsområdet. Skolutvecklingen bör ges en tydlig ram från den kommunalpolitiska nivån och kommunikationen mellan skolstyrelse/central skolledning och enskilda skolor/lärare måste förbättras. Resurserna för den lokala skolutvecklingen bör fördelas mer utifrån rektorsområdenas behov och möjligheter än utifrån schabloner.

Vad gäller personalfortbildningen som statligt styrinstrument bör styr- :' ningen bestå dels av föreskrifter och riktlinjer för användningen av statsbidragen, dels i att staten tillhandahåller utbildningsmöjligheter. SÖ bör liksom hittills med stöd av statsmakternas ställningstaganden besluta om inriktningen av personalutbildningen men med en mer stringent beskrivning av prioriterade områden för fortbildning. Några ytterligare centrala styrmedel erfordras inte. Däremot bör en ökad vikt läggas på skoladministrationens (SÖ:s och länsskolnämndernas) uppföljning och resultatkontroll. En konkret plan på hur aktiv tillsyn kan utföras på central 'och regional nivå behöver utarbetas. En särskild fråga av stor vikt är vidare att sådana fortbildningsinsatser, som staten påbjuder och som ligger utanför ramen för kommunernas långsiktiga planering, ges tillräckligt lång framförhållning och således inte verkar alltför störande på det reguljära utvecklingsarbetet. De nuvarande löneförmånslistorna kan slopas och ersättas av mer generella riktlinjer.

Länsskolnämndernas roll i anslutning till personalfortbildningen måste tydliggöras. SÖ och nämnderna måste definiera och precisera hur nämndernas arbetsuppgifter på detta område bör kunna genomföras. Vidare bör nämndernas tillsynsfunktion bli mer framträdande. : 553

Högskolan tilldelades en betydelsefull roll genom reformen och har i = Prop. 1987/88: 100 stort motsvarat förväntningarna. K.ursutbudet följer väl de statliga priorite- — Bil. 10 ringarna och kommunernas önskemål, och flertalet högskolekurser knyter

tämligen väl an till skolarbetet och kursdeltagarnas förkunskaper och

erfarenheter. Högskolan bör därför även i fortsättningen svara för merpar-

ten av den lärarfortbildning som staten anordnar, dock bör kursutbudet

kunna begränsas något till områden där högskolan besitter sin reelia kompetens. En utveckling av verksaraheten bör kunna ske inom nuvarande

system bl. a. genom en ökad kontakt mellan skola och högskola, en ökad samverkan mellan högskoleenheterna och ett ökat utnyttjande av kompetens utanför högskolan. Vidare bör olika vägar prövas för att förkorta

planeringstiderna och förenkla administrationen. Detta kan ske genom ett . flexiblare antagningssystem och ett avvecklande av enstaka kursbegreppet

och poängsättningen samt genom en ökad andel korta fortbildningsinsatser med kortare planeringstid.

Vad gäller personalfortbildningens organisation står klart att det för en

rationell samplanering av verksamheten krävs avsevärt större områden än

länen. Således behövs en regional planeringsnivå som i stort svarar mot

den nuvarande högskoleregionala indelningen. Då det på denna nivå ej

finns några myndigheter med speciell kompetens att handlägga fortbildningsfrågorna, bör de nuvarande fortbildningsnämnderna bibehållas. Des-

sa och fortbildningsavdelningarna bör enligt vårt huvudförslag — vissa alternativa lösningar skisseras också — administrativt knytas till regionsty-

relserna men där inta en självständig ställning. Nämndernas beslutskompe-

tens bör förstärkas och skolväsendet föreslås få ökad tyngd inom nämnderna. Genom ett samarbete mellan regionerna och en långsiktig planering av

kursutbudet bör de små lärargruppernas behov kunna tillgodoses. Varje högskoleregion föreslås få ett nationellt utvecklings- och bevakningsansvar för en viss grupp av lärare eller för ett kunskapsområde.

I fråga om resurser och statsbidrag för den lokala skolutvecklingen

pekar vi på den resurssplittring som i dag föreligger mellan SÖ, UHÄ,

länsskolnämnder och högskolan/fortbildningsnämnder. SÖ bör härvidlag ta initiativet till att utforma bättre samverkansformer och effektivare re-

sursutnyttjande. Den nuvarande ordningen med ett statsbidrag till kommu-

nen och ett särskilt anslag till högskolan bör bibehållas. Vi föreslår således

av flera skäl ingen systemomläggning till uppdragsutbildning utan menar att genom flera av våra förändringsförslag kommer skolväsendets inflytan-

de på verksamheten att stärkas. Vidare föreslås förändringar i statsbi-

dragskonstruktionen i syfte att bättre tillgodose behoven hos små kommuner och kommuner långt från högskoleorten. Vi har utifrån direktiven för vår Översyn inga förutsättningar art föreslå resursförstärkningar för verk-

samheten. Då vi under översynsarbetet mött många exempel på och opinioncr för att en särskild resurs för lokalt utvecklingsarbete och personal-

fortbildning är ett effektivt sätt att initiera och stimulera till utveckling av skolan, är det med viss oro vi iakttar de resurskrav som kan komma att resas från andra nu aktuella utredningar. Vi ser det som beklagligt om den

skolutveckling — grundad på lokala behov och initiativ — som nu sker

tvingas att helt celler delvis avstanna på grund av andra mer centrala 554 reformbehov.

Bil. 10

Sammanställning av remissyttranden över rapporten (DsU 1986:16) Personalutbildning och lokalt utvecklingsarbete i skolan.

Yttranden över rapporten har avgivils av universitets- och högskolcämbe- : tet (UHÄ)J, skolöverstyrelsen (SÖ), statskontoret. riksrevisionsverket

(RRV), statens arbetsgivarverk (SAV). länsskolnämnderna i Uppsala, Ös-

tergötlands, Jönköpings, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Örebro, Västernorrlands och Västerbottens län, Stockholms och Västerbottens läns landstingskommuner, Järfälla, Salems och Solna kommuner, Stockholms

stad, Uppsala, Karlshamns. Linköpings, Helsingborgs, Malmö, Götcborgs, Örebro, Västerås, Sundsvalls och Skellefteå kommuner, Landsor-

ganisationcen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR. Svenska kommunförbundet, Lands-

tingsförbundet, Riksförbundet Hem och Skola, Elevorganisationen i Sverige, Lärarnas riksförbund (LR). Svenska facklärarförbundet (SFL). Sveriges lärarförbund (ST). | UHÄ har till sitt yttrande bifogat yttranden från UHÄ:s planeringsberedning för sektorn för utbildning för undervisningsyrken. universiteten i Uppsala, Linköping, Lund. Göteborg och Umeå, högskolorna i Falun/

Borlänge, Gävle/Sandviken, Jönköping, Kalmar, Kristianstad, Karlstad, Sundsvall/Härnösand, regionstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Linkö-

pings, Lund/Malmö. Göteborgs och Umeå högskoleregioner, fortbild-

ningsavdelningarna 1 Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund. Göteborg

och Umeå. Dessutom har synpunkter lämnats. av kommun, Malmö borgarskola,

Spansklärarföreningen i Södra Sverige, Sveriges civilingenjörsförbund och Arbetsmarknadens yrkesråd.

Allmänt Remissinstanserna är allmänt positiva till rapporten och de förslag till åtgärder som utredarna lägger. Man delar utredarnas uppfattning att den nuvarande organisationen för personalutbildning och lokalt utvecklingsarbete i skolan fungerar i stort sett väl. Därför har man över lag inte heller

några invändningar mot utredarnas övergripande slutsats att det saknas

skäl att nu ändra på personalutbildningssystemets huvuddrag vad gäller organisation, den statliga styrningens utformning och de former i vilka personalutbildningen bedrivs.

Statskontoret anför att utredarna har dragit alltför långtgående slutsatser i förhållande till det begränsade underlag, som legat till grund för deras

bedömningar. Enligt statskontoret utesluter detta dock inte att personalut-

bildningsreformen representerar ett framsteg i förhållande till det tidigare

systemet. |

Många remissinstanser, bl.a. Riksförbundet Hem och Skola, framhåller att lärarnas fortbildning måste framöver äga rum på annan tid än i dag. Av tin "nn 'n

hänsyn till elevernas undervisning anser förbundet att all lärarfortbildning

skall äga rum på undervisningsfri tid. Bil. 10

Civilingenjörsförbundet påpekar att personalutbildningssystemet missgynnar lärare i tekniska ämnen. Anledningen till detta är bl. a. att antalet lärare i tekniska ämnen är få och att kommunernas prioriteringssystem missgynnar sådana lärargrupper.

Personalutbildningen som statligt styrinstrument Vad gäller personalutbildningen som statligt styrinstrument bör enligt utredarna styrningen, liksom hittills, bestå dels av föreskrifter och riktlinjer för användningen av statsbidragen, dels i att staten tillhandahåller utbildningsmöjligheter. SÖ bör, liksom hittills, med stöd av statsmakternas ställningstaganden besluta om inriktningen av personalutbildningen men med en mer stringent beskrivning av de prioriterade målen för fortbildning än för närvarande. Några ytterligare centrala styrmedel erfordras enligt utredarna inte. |

Utredarnas slutsats i detta stycke biträds av praktiskt taget samtliga remissinstanser som yttrat sig i frågan.

Ökad vikt bör enligt utredarna läggas vid SÖ:s och länsskolnämndernas

uppföljning och resultatkontroll. Tillsynsbegreppet behöver intensifieras. RRV anser att dessa synpunkter har giltighet även utanför personalutbildningsområdet och att den statliga skoladministrationen bör lägga större vikt vid hur skolledningarna i kommuner och rektorsområden agerar för att

leda och prägla skolverksamheten.

De nuvarande löneförmånslistorna föreslår utredarna slopade och ersatta av generella riktlinjer för de ekonomiska villkoren för deltagande i personalutbildning. Kommunerna föreslås få rätt att bevilja förmåner ut-. | ifrån de generella riktlinjerna. Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig över förslaget tillstyrker det. Hit hör bl. a. länsskolnämnderna i Uppsala och Västernorrlands län, flertalet kommuner liksom Svenska kommunförbundet. SL och SFL anser att all fortbildning skall ske i tjänsten och att löneförmånerna skall regleras i kollektivavtal. Först sedan ett sådant avtal har träffats kan förbunden acceptera att mera generella riktlinjer angående löneförmåner ersätter löneförmånslistorna. -

Remissinstanserna är oeniga när det gäller utredarnas förslag att bibehål-

la uppdelningen av statsbidragen till lokal skolutveckling m.m. på två

bidragsdelar. Elevorganisationen i Sverige är positivt till förslaget. Enligt organisationen föreligger risk för att det lokala utvecklingsarbetet i en del kommuner skulle bli lidande om uppdelningen i två bidragsdelar slopades. SÖ och Svenska kommunförbundet anser dock att fördelningen av statsbidraget på två bidragsdelar nu kan slopas och att skolstyrelserna bör ges frihet att utnyttja bidraget utifrån sina behov. | '

Enligt utredarna anordnas den största delen av personalutbildningen i form av enstaka kurser vid högskolan. Detta har, enligt utredarna, inneburit en krånglig process inom högskolan både vad gäller antagning och hantering av kursplaner. Utredarna föreslår därför att personalutbildningen skall kunna anordnas också som annan utbildning inom högskolan. | 556

UHÄ och SÖ biträder förslaget. Detsamma gör merparten av de läns- — Prop. 1987/88: 100

skolnämnder och kommuner som yttrat sig i frågan. SFL är tveksam till att — Bil. 10 avveckla det enstaka kursbegreppet och poängsättningen för kurserna. Om det inte går att förenkla rutinerna utan att avveckla kurssystemet förutsätter SFL att konsekvenserna för lärarnas meritvärdering utreds i annan ordning.

Personalutbildningens organisation på regional nivå Utredarna föreslår att de nuvarande fortbildningsnämnderna bibehålls med ansvarsområden som i stort svarar mot den nuvarande högskoleregionala indelningen. Nämndernas beslutskompetens bör dock enligt utredarna förstärkas och skolväsendet få ökad tyngd inom nämnderna. Remissinstanserna är till övervägande del positiva till förslagen i detta stycke. Svenska kommunförbundet anser dock för sin del att fortbildningsnämnderna bör kunna avvecklas under förutsättning att de medel som i dag styrs över nämnderna fördelas direkt till kommunerna. Om nämnderna blir kvar bör, enligt kommunförbundet, deras sammansättning ändras så att majoriteten i ' nämnderna utgörs av företrädare för kommuner och landsting.

Resurser och statsbidrag Remissinstanserna är allmänt positiva till utredarnas synpunkter och förslag vad gäller resurser och statsbidrag för lokal skolutveckling m. m. Lärarnas fackliga organisationer, Elevorganisationen i Sverige liksom ett antal kommuner anser dock att de resurser som står till förfogande för detta ändamål är otillräckliga i förhållande till behoven.

Bilaga 10.5 Prop. 1987/88: 100 Bil. 10 Sammanfattning av skolöverstyrelsens rapport (R 86:23) Fristående skolor och alternativ pedagogik

I samband med att regeringen den 6 oktober 1983 förklarade vissa fristående skolor för skolpliktiga elever berättigade till statsbidrag fr.o.m. redovisningsåret 1983/84 uppdrogs åt skolöverstyrelsen (SÖ) att utvärdera verksamheten vid dessa skolor. SÖ skulle vidare göra en bedömning av i vilken utsträckning och på vilket sätt erfarenheterna från skolorna kän överföras till det allmänna skolväsendet.

SÖ uppdrog åt professorn Sixten Marklund att leda utvärderingen.

Sixten Marklund har utarbetat en rapport (R 86:23) Fristående skolor och alternativ pedagogik, som legat till grund för SÖ:s utvärdering av de statsbidragsberättigade fristående skolorna.

Av rapporten framgår att det inte finns några avgörande skillnader mellan fristående skolor och grundskolor. Det är — enligt rapporten — lättare att skilja på god och dålig pedagogik än att skilja på grundskolepedagogik, waldorfpedagogik eller pedagogiken i de kristna skolorna. Hur eleverna lär och lärarna undervisar skiljer i ringa grad grundskolan och alternativa skolor åt, om man som lärare i sin undervisning agerar på ett för barn inlärnings- och utvecklingspsykologiskt adekvat sätt. Olikheterna ligger inte på det didaktiska planet utan på det pedagogiskt organisatoriska planet. .

I rapporten konstateras att det alternativa i de fristående skolorna primärt ligger i skolornas styrelseform, struktur och organisation. Dessa skillnader är att hänföra till sådana förhållanden som inte är överförbara till

det allmänna skolväsendet. Hit hör att de fristående skolorna alla är små

och kan göra urval av elever. Vidare påpekas att de fristående skolorna tar betalt för elevernas skolgång, fritt anställer för skolan lämpliga lärare och fungerar oberoende av stat och kommun. Verksamheten kan således bedrivas efter egna värderingar.

I rapporten konstateras att det är av stor betydelse för en skola om dess lärare utvecklar en samsyn 1 sitt arbete. I en fristående skola med en på förhand given viss inriktning underlättas givetvis en utveckling av en sådan samsyn. För en skola i det allmänna skolväsendet är det av naturliga skäl inte lika lätt. 1980 års läroplan för grundskolan (Lgr 80) ger dock goda förutsättningar genom att den uttrycker den grundsyn som statsmakterna fastställt för grundskolan. Den av samhället givna inriktningen uppfattas emellertid inte som lika klar och entydig som cn fristående skolas. Den allmänna skolan behöver också ett allsidigt utbud, eftersom den skall passa alla elever.

Enligt rapporten finns det många likheter mellan de fristående skolorna och den obligatoriska skolan när det gäller undervisningen. Variationen inom resp. system kan bli större än mellan dem. Det hindrar dock inte att den obligatoriska skolan kan hämta värdefulla erfarenheter från de fristående skolorna. Som exempel anges bl. a. de ofta väl fungerande lärarkollegierna i de fristående skolorna. Andra värdefulla erfarenheter är samarbe-

558 tet mellan hem och skola samt elev:rnas medinflytande och medansvar.

över till det allmänna skolväsendet främst genom lokalt utvecklingsarbete, — Bil. 10

lärarnas grundutbildning samt lärarnas fortbildning.

Härarutbildningen bör experter på fristående skolor kunna anlitas. Vidare bör de fristående skolorna kunna användas som praktikskolor. Studiebesök bör kunna göras vid dessa skolor. I fortbildningssammanhang bör de fristående skolorna kunna utnyttjas vid kortkurser och studiedagar.

Enligt bestämmelser i skollagen skall skolstyrelsen i den kommun där den fristående skolan avser att bedriva sin verksamhet pröva fråga om godkännande av skolan. Av rapporten framgår att skolstyrelserna vid sitt godkännande av här aktuella fristående skolor endast översiktligt tagit del

av verksamheten vid dessa skolor. Frågan hade i stället blivit av politisk

art, Elevernas resultat och lärarnas arbetssätt tycks inte ha studerats

närmare. I rapporten framhålls vikten av att kommunens godkännande —

inför eventuella nya statsbidragsansökningar från fristående skolor — bygger på en mera grundlig pedagogisk, ekonomisk och administrativ gransk-

ning. Slutomdömet i rapporten är att fristående skolor visst bör tilldelas rollen och uppgiften av resurs för skolans utveckling, men att statsbidraget inte

bör knytas till detta såsom villkor på sätt som skett. Inte minst visar erfarenheterna att god pedagogik ryms inom ”grundskolepedogogik” lika

väl som i ”alternativ pedagogik”. Sveriges antaganden av Förenta Nationernas och Europarådets konventioner om fri- och rättigheter att utforma

undervisningen är skäl nog för stöd, om skolan i övrigt fyller skollagens krav för godkännande samt följande villkor. Skolan skall ha en i görligaste mån allsidig social sammansättning. Skolan får inte påtagligt rubba grundskoleplaneringen och den får inte leda till att eleverna delas upp efter

SÖ delar den i rapporten uttryckta uppfattningen om de fristående

skolornas roll och ställning och hur dessa skall kunna ” vara en tillgång” för det allmänna skolväsendet.

Enligt SÖ bör ctt nyttiggörande av de fristående skolornas uppläggning

av undervisningen och andra värdefulla erfarenheter av deras verksamhet

komma till stånd. Det bör emellertid ses som en komplettering till att man också utnyttjar resultaten från utvecklingsarbete inom grundskolan — även

s.k. alternativ pedagogik såsom montessori-klasser. SÖ anser att de områden som i första hand kan komma ifråga är de som

anges i rapporten, nämligen lokalt utvecklingsarbete, lärares grundutbild-

ning och lärarfortbildning. För att erfarenheterna från de fristående skolornas undervisning skall kunna tillgodogöras i ett lokalt utvecklingsarbete krävs information om denna undervisning och kontakt mellan fristående skolor och skolenheter inom grundskolan. Eftersom de aktuella fristående skolorna är få kan de inte bli ett huvudinslag i utvecklingsarbetet. SÖ anser det rimligt att

kontakter tas direkt mellan intresserade och geografiskt lämpligt belägna skolor och de fristående skolorna. Ett viktigt utvecklingsområde är här kontakterna mellan hem och skola. En viss förmedling av kontakter och en spridning av information om erfarenheter från sådana bör kunna ske ge- n An No nom länsskolnämndernas försorg.

SÖ anser att erfarenheterna från utvecklingsarbetet i både grundskolan Prop. 1987/88: 100 och fristående skolor bör tas tillvara i det nu aktuella arbetet med en ny Bil. 10 grundutbildning för lärare för grundskolan. Det gäller också den fortbildning av lärarutbildare som skall genomföras inför den nya lärarutbildningen. I övrigt anser SÖ att förslagen om praktiktjänstgöring och studiebesök vid fristående skolor bör genomföras.

SÖ anser det angeläget att regeringen utfärdar generella regler som villkor för statsbidragsgivning till fristående skolor, regler som bör bygga på kriterier, som framgår av följande resonemang.

Ett villkor för att de fristående skolorna skall kunna berika det allmänna skolväsendets utveckling genom sina erfarenheter är att dessa skolors lärare och personal i övrigt accepterar sin roll som inspiratörer och att de får stöd för detta från skolledning och skolmyndigheter allmänt. Det är angeläget att de lokala skolstyrelserna i kommuner med fristående skolor ingående lär känna dessa inte bara som alternativ i administrativ, organisatorisk och ekonomisk bemärkelse utan att de även genom en pedagogisk granskning gör sig underrättade om hur de kan verka berikande på undervisningsformer och arbetssätt.

För att de fristående skolornas erfarenhet skall äga relevans för skolan i stort är det — enligt SÖ:s uppfattning — angeläget att dessa skolor i fråga om elevrekrytering inte påtagligt skiljer sig från skolväsendet i övrigt. Det är också av betydelse att de fristående skolorna inte upprättas på sådant sätt och i sådan omfattning att deras förekomst leder till skolnedläggningar eller motsvarande konsekvenser för det allmänna skolväsendet. SÖ är medveten om att några enkla regler inte kan ges centralt. Enligt SÖ måste varje skola och varje fråga om överförbarhet bedömas för sig. Det bör i första hand ankomma på berörda kommuner att i samband med fråga om godkännande av fristående skola beakta spörsmål av denna art.

Avslutningsvis framhåller SÖ att en viktig erfarenhet från utvärderingen av de fristående skolorna är bekräftelsen av hur betydelsefullt det är för en skolas framgång att lärarnas samlade insats präglas av en samsyn i de grundläggande pedagogiska frågorna. En utveckling i denna riktning för det allmänna skolväsendet förstärks rimligen av dels satsningen på lokal skolutveckling, dels den nya lärarutbildningen för grundskolan och därmed förbundna kompletterande fortbildning.

: : | Bil. 10

Sammanställning av remissyttranden över skolöverstyrelsens rapport (R 86:23) Fristående skolor och alternativ pedagogik

Remissinstanser Remissyttranden har avgetts av justitiekanslern (JK), statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), länsskolnämnderna i Stockholms, Uppsala, Jönkö-

pings, Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs och Bohus. Örebro samt Gäv-

leborgs län, ärkebiskopen, Svenska kommunförbundet, 'Landsorganisa-

tionen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Cen-

tralorganisationen SACO/SR, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Riksförbundet "Hem och Skola. (RHS), Danderyds, Malmö och Norrköpings kommuner, Stockholms stad, Södertälje och Umeå kommuner, Förbundet för alternativa skolor i Sverige (FASS), Riksföreningen för Wal-

dorfpedagogik (RfW), Svenska utlandsskolors förening (SUF), Katolska

biskopsämbetet, Martinskolan i Stockholm, Vasaskolan i Göteborg, Ekebyholmsskolan i Rimbo samt Maria Elementarskolan i Stockholm:

Yttranden har även kommit in från Sveriges Kristna Friskoleråd och. Svenska Ekumeniska nämnden.

Erfarenheter som inte är överförbara till det allmänna skolväsendet

Flera remissinstanser, däribland länsskolnämnderna i Kristianstads, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län samt Svenska kommunförbundet delar den i rapporten uttalade uppfattningen att vissa förhållanden som generellt gäller för de fristående skolorna inte är r överförbara till det allmänna skolväsendet.

Ärkebiskopen anser att det bör vara möjligt att inom grundskolan dels skapa ett enhetligt lärarlag, som arbetar med en gemsam målsättning i den enskilda skolan, dels utveckla former för föräldrars mera aktiva medverkan. : :

RHS anser att positiva inslag från de. fristående skolornas styrelseform och organisation bör kunna överföras till det allmänna skolväsendet.

Danderyds kommun finner det en smula,generande att de fristående skolorna, trots att de har sämre ekonomiska förutsättningar, ofta sämre lokaler samt osäkra betingelser i övrigt, likväl på väsentliga punkter visar en bättre anda och en större gemenskap än vad svensk grundskola och svenskt gymnasium kan uppvisa.

Erfarenheter som är överförbara till det allmänna skolväsendet Flera remissinstanser, däribland länsskolnämnderna i Uppsala, Jönköpings, Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Örebro samt Gävleborgs län, Svenska kommunförbundet, Malmö, Norrköpings och Umeå kommuner delar SÖ:s uppfattning att ett nyttiggörande av de fristående skolornas uppläggning av. undervisningen och andra värdefulla erfarenhe- 561

36 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 10

ter bör komma till stånd, och att detta i första hand bör avse lokalt Prop. 1987/88: 100 utvecklingsarbete, lärarnas grundutbildning och lärarnas fortbildning. Bil. 10

Länsskolnämnden ti Kristianstads län anser att erfarenheter från samarbetet mellan hem och skola inom de fristående skolorna bör tillvaratas i den obligatoriska skolan samt att den obligatoriska skolan kan lära av såväl fristående skölor som skolor i andra länder när det gäller erfarenheter av att ge ökat medinflytande och medansvar åt eleverna i skolan. Vidare framhåller nämnden att det skulle vara lättare att tillgodogöra sig erfaren-

heterna från de fristående skolorna om SÖ utarbetade ett kommentarmate-

rial om fristående skolor.

Statskontoret finner det beklagligt att SÖ inte lagt fram några konkreta förslag till hur erfarenheterna från skolornas lokala utvecklingsarbete skulle kunna gå till i praktiken. Inte heller berörs huruvida länsskolnämnderna på regional nivå skulle kunnä fylla funktionen som informationsspridare i detta avseende. Med hänsyn till att de fristående skolorna är alltför få för

att direkt kunna påverka i mer än några få kommuner i landet, anser statskontoret att SÖ bör utarbeta rekommendationer i detta hänseende.

TCO anser att utvecklingen av skolan i allt väsentligt skall ske inom det allmänna skolväsendet. Skolans uppgift är att ge alla elever en god handlingsberedskap, där goda kunskaper och färdigheter är några av de väsentligaste ingredienserna. Skolan är vidare, genom att den är en gemensam skola för alla barn, ett: av de viktigaste instrumenten i samhället för att utjämna sociala, kulturella och ekonomiska skillnader. TCO delar dock den i rapporten uttryckta uppfattningen att vissa erfarenheter från fristående skolor är av sådant värde att de kan berika skolväsendet i stort. Därigenom kan de ha ett visst existensberättigande ur pedagogisk synvinkel. Vissa etniska och religiösa motiv tålar också, för ett visst behov av fristående skolor. : ;

SACOISR anser att de fristående skolornas erfarenheter bör integreras i resultaten från de utvecklingsprojekt som pågår inom grundskolan. Det statliga utvecklingsarbetet på skolans område och fortbildningen av perso-

nalen skall med andra ord omfatta även fristående skolor, vilket också bör

medföra en utökad samverkan mellan det allmänna skolväsendet och fri-

stående skolor vad gäller: framför allt det lokala utvecklingsarbetet och

lärarfortbildningen.

SACO/SR anser vidare ått:samma behörighetsregler som gäller vid det allmänna skolväsendet skall äga tillämpning på lärare och skolledare vid statsbidragsberättigade fristående skolor.

Villkor för godkännande resp. för statsbidrag JK anser att det kan finnas anledning att, från rättslig synpunkt och utifrån de internationella överenskommelser om rätten till undervisning som Sverige har tillträtt, särskilt beakta de föreslagna villkoren. JK anser att frågan om villkor för godkännande. bör hållas isär från frågan om villkor för statsbidrag. .

Mot bakgrund av såväl internationella överenskommelser som skollagens bestämmelser kan fråga uppkomma om godkännande av fristående

skola kan villkoras av viss social sammansättning av elevkåren, skolornas Prop. 1987/88: 100

antal i landet eller deras inverkan på skolväsendet i övrigt. JK anser attom = Bil. 10

lagstiftning i enlighet med de i rapporten föreslagna villkoren övervägs, : måste denna fråga bli föremål för ytterligare överväganden med hänsyn till

de internationella överenskommelserna. : Enligt JK torde det däremot finnas större utrymme för att föreskriva

villkor för bidrag från det allmänna till de fristående skolorna. De internationella överenskommelserna kan inte sägas leda längre än att föräldrarna skall ha frihet att välja andra än allmänna skolor för sina barn. Överens-

kommelserna ger inte stöd för att staten är skyldig att med bidragsgivning möjliggöra varje krav på undervisning I överensstämmelse med åskådning, övertygelse eller dylikt som föräldrar kan ha. Huruvida ekonomiskt stöd skall ges till fristående skolor och under vilka villkor är en fråga som får avgöras på nationell basis. Länsskolnämnderna i Stockholms och Gävleborgs län anser att frågan om godkännande skall behandlas fristående från frågan om villkoren för statliga och kommunala bidrag. Som skäl anges bl.a. att Sverige tillträtt

vissa internationella konventioner, att frågan om godkännande skall prövas mot skollagens bestämmelser och mot att vissa grundläggande kvalitetskrav är uppfyllda samt att bidragsprövningen skall ske mot förordningen om statsbidrag och mot kommunalt fattade beslut.

Länsskolnämnden i Gävleborgs län anser att frågan om rätt till statsbi-

drag skall prövas av berörd länsskolnämnd eller SÖ. En förutsättning för statsbidrag skulle vara att skolan i samband med att den blivit godkänd avger en förklaring att den har för avsikt att senare söka statsbidrag. Om så

sker kan tillsynsmyndigheten (SÖ eller länsskolnämnden) följa arbetet vid skolan på ett mer målinriktat sätt. Om vissa grundläggande kvalitativa krav därvid uppfylls och inga missförhållanden m.m. vid skolan kommer till

synes under en treårsperiod bör länsskolnämnden eller SÖ kunna besluta

om statsbidrag. Med en sådan ordning borde man kunna räkna med en viss automatik i förhållandet mellan godkännande och statsbidrag.

Flera remissinstanser anser liksom utredaren att villkoren för statsbi-

drag inte skall vara knutna till om den fristående skolan ger erfarenheter av '

värde för kommunens grundskolor. Antalet fristående skolor är för litet för att dessa skall kunna bli en verklig utvecklingsresurs. Enligt länsskolnämn-

den i Uppsala län är det dock angeläget att ”värdkommunen” utnyttjar

erfarenheter från de fristående skolorna och att de fristående skolorna

ställer sig öppna för ett sådant erfarenhetsutbyte.

Länsskolnämnden i Kristianstads län anser liksom utredaren att de

lokala skolstyrelserna, inför eventuella nya statsbidragsansökningar, grundligt bör lära känna de fristående skolorna genom såväl ckonomisk

som administrativ och pedagogisk granskning. Nämnden instämmer också i utredarens förslag om att de fristående skolorna i sin elevrekrytering bör

sträva efter en allsidig social sammansättning och att ett grundvillkor för godkännande och för bidrag bör vara att de inte upprättas i så stor omfatt-

ning att det allmänna skolväsendet drabbas av nedläggningar eller kraftiga minskningar. :

Länsskolnämnderna i Stockholms och Malmöhus län avstår från att ta An AN 2

att utvärdera grunderna för statsbidrag. Bil. 10

Ärkebiskopen anser att Sveriges antagande av vissa angivna konventioner är skäl nog för statsbidrag, orm skolan i övrigt fyller skollagens krav. Ärkebiskopen anser att en generös statsbidragspolitik bör tillämpas gentemot de enskilda skolorna, att kravet på pedagogisk överförbarhet slopas som kriterium för statsbidrag, att det är viktigt att utveckla metodiska alternativ inom grundskolans ram samt att formerna för föräldrarnas aktiva medverkan inom grundskolan behöver utvecklas ytterligare.

LO hyser tveksamhet till behovet av att förändra nuvarande regler för

statsbidrag till fristående skolor. Utvärderingen ger inte belägg för att de

fristående skolorna tillför det allmänna skolväsendet några väsentliga erfa-

renheter och utvecklingsimpulser.

LO anser att vi måste slå vakt om grundskolereformen. Dock bör vi kunna tillåta en större grad av variation inom vårt svenska skolsystem. Detta kan emellertid ske i dagens skola. Vid ideologiska skiljaktligheter

måste man tillåta fristående skolor. Om dessa skall stödjas med allmänna medel måste skolorna uppfylla samma krav och verka mot samma mål som gäller för den allmänna skolan. LO framhåller att förekomsten av fristående skola inte får slå sönder kommunernas planering av den allmänna

skolan.

TCO delar utredarens uppfattning att Sveriges antagande av FN:s och

Europarådets konventioner om fri- och rättigheter att utforma undervis-

ningen är skäl nog för stöd till fristående skolor. om dessa i övrigt fyller skollagens krav och därttll de föreslagna tre grundvillkoren. TCO motsät-

ter sig dock bestämt att ekonomiska vinstintressen på något sätt får påver-

ka skolväsendets utveckling eller utgöra grund för fristående skolor.

SAF anser att rapporten visar att de hittills gängse argumenten för statsbidragsgivningen i väsentliga delar har en bräcklig grund.

SAF anser att utgångspunkten för bidrag till fristående skolor bör vara föräldrars behov av och rätt att kunna påverka sina barns skolgång. Många

föräldrar känner sig idag rättslösa gentemot utbildningssystemet. Relatio-

eller lärare kan vara dåliga. Föräldrar bör därför ha möjlighet att välja eller byta skola för sina barn. SAF anser att det enda smidiga sättet att åstadkomma detta är att statliga och kommunala bidrag eller anslag följer eleverna till deras skolor vare sig dessa är allmänna eller fristående. Goda skolor kan på det sättet få fler elever och ökad medelstilldelning. Mindre goda skolor mister elever och ekonomiska medel och tvingas på så sätt att

åtgärda missförhållanden och att anstränga sig för utveckling. Malmö kommun anser att den formella grunden för statsbidrag bör vara att skolan uppfyller skollagens krav och att undervisningen bedrivs i enlig-

het med läroplanens intentioner. Den lokala skolstyrelsens bedömning bör dessutom tillmätas stor betydelse vid beslut om statsbidrag.

Norrköpings kommun ifrågasätter — mot bakgrund av den ekonomiska neddragning som gjorts från statsmaktens sida under de senaste budgetåren — om medel skall destineras till en verksamhet utanför det allmänna skolväsendet. S64

vara styrande för vilka och hur många fristående skolor som skall finnas = Bil. 10 och inte det allmänna skolväsendets nytta av sådana skolor.

Vidare anser Stockholms stad att bidragen till fristående skolor måste bli mer generösa. Elever som väljer att gå i sådan skola skall komma i åtnjutande av lika stort stöd från stat och kommun som andra barn. De skolor som godkänts för skolpliktens fullgörande, bör tilldelas statsbidrag. Därtill skall skolan eftersträva en allsidig soctal elevsammansättning. Att välja en fristående skola skall vara möjligt för alla, inte bara för dem som har råd att betala höga terminsavgifter. Det är orimligt att bidrag inte skall ges till fristående skolor om föräldrarna blir alltför engagerade. Föräldraengagemang skall man ta vara på, varhelst det förekommer.

Södertälje kommun framhåller att det finns två waldorfskolor i kommunen med över 350 elever. Detta påverkar självklart planeringen och dimensioneringen av den kommunala grundskolan, men någon ”menlig påverkan” har varken skolstyrelsen eller länsskolnämnden kunnat konstatera.

Umeå kommun anser att elevrekryteringen vid fristående skolor inte påtagligt bör skilja sig från skolväsendet i övrigt. Man bör också vara uppmärksam på att fristående skolor inte inrättas så att det leder till att grundskolan går miste om basresurser och därmed på sikt riskerar nedlägg-

ning av skolor. Kommunen anser att det i första hand bör ankomma på

berörda skolstyrelser att i samband med fråga om godkännande av fristående skola beakta vilka svårigheter som kan uppstå.

FASS anser att en skolas existensberättigande skall vara beroende av resultatet av skolans verksamhet. Om så vore fallet skulle det vara självklart att väl fungerande fristående skolor fick möjlighet att existera på ekonomiskt realistiska villkor. Därmed skulle Sverige också uppfylla gjorda internationella förpliktelser, vilket skulle närma oss till i stället för att fjärma oss från den kulturkrets vi tillhör. Fristående skolors möjlighet att verka är — enligt FASS — en demokratifråga.

Sammanfattningsvis konstaterar FASS att frågorna om förutsättningar för fristående skolor att existera på realistiska och lika villkor inte förts närmare sin lösning. FASS understryker därför kraftigt vikten av att de bortglömda frågorna analyseras förutsättningslöst och att en bred debatt, som innefattar frågor som berör mänskliga rättigheter, demokrati, minoriteters rätt, undervisningsfrihet osv., kommer till stånd.

RfFW och Ekebyholmsskolan anser att de tre föreslagna grundvillkoren är helt oacceptabla. Om hittillsvarande bidragspolitik gentemot waldorfskolorna fortsätter. kan dessa skolor i framtiden komma att i växande utsträckning bli frekventerade enbart av barn till målsmän, som antingen är extremt offervilliga eller höginkomsttagare. Om ansvariga myndigheter vill åstadkomma en allsidig social elevsammansättning vore det klokt att snarast ombesörja en bidragsnivå som inte påtagligt skiljer sig från skolväsendet i övrigt.

Sveriges Kristna Friskoleråd föreslår att nuvarande villkor för statsbidrag ändras, eftersom de är för snäva och inte överensstämmer med Sveriges förpliktelser i internationella konventioner.

Friskolerådet avstyrker de av SÖ föreslagna tre grundvillkoren. Frisko- An D 'n

37 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 10

lerådet anser att statsbidrag i princip skall utgå för alla elever i friskolor

som uppfyller skollagens kvalitetskrav, samt att bidraget skall utgå redan Bil. 10

från första verksamhetsåret. Rådet anför att det är ett demokratiskt rättvisekrav att statsbidrag utgår för alla skolpliktiga elever oberoende av i

vilken skola de går. Detta rättvisekrav-har också stöd i internationella

konventioner.

Friskolerådet anser vidare att statsbidraget per elev bör höjas till i nivå

med grundskoleelevens genomsnittliga. Båda fullgör -ju sin skolplikt. Bidragsgivningen bör medverka till en allsidig social sammansättning i frisko-

lorna.

Bilaga 10.7 Prop. 1987/88:100

Bil. 10 Förslag till

Lag om ändring i vuxenutbildningslagen (1984:1118)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 6 och 7 §§ vuxenutbildningslagen (1984:1118) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

6§

När eleven har sådana färdigheter i läsning, skrivning och räkning som normalt uppnås på grundskolans mellanstadium, skall undervisningen i grundvux för eleven upphöra. Detta gäller oberoende av vilka kunskaper eleven har i svenska språket.

Undervisningen för en elev skall också upphöra, om eleven inte gör tillfredsställande framsteg.

Den för vilken grundvux har Undervisningen skall alltid avslutats enligt första eller upphöra senast efter det antal andra stycket får på nytt bered- timmar som regeringen föreas sådan utbildning, om sär- skriver. skilda skäl talar för detta.

Den för vilken grundvux har

avslutats enligt första eller

andra stycket får på nytt bere-

das sådan utbildning, om sär-

skilda skäl talar för detta.

Den lokala styrelsen avgör Den lokala styrelsen avgör frågor om antagning till och frågor om antagning till samt avslutande av grundvux. avslutande av grundvux enligt

6 § första och andra styckena.

Den vars ansökan om antag- Styrelsens beslut får överning avslås eller för vilken klagas hos skolöverstyrelsen.

grundvux förklaras avslutad Överstyrelsens beslut får inte

får överklaga beslutet hos överklagas. : skolöverstyrelsen genom

besvär. Överstyrelsens beslut

med anledning av sådana besvär får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988. 567

Bilaga 10.8 Prop. 1987/88:100

Bil. 10

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 7 §, 5 kap. 5 §, 6 kap. 5 och 8 §§ samt 7 kap. 5 och 18 §§ studiestödslagen (1973:349)! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

7§

Inackorderingstillägg utgår Inackorderingstillägg utgår med lägst 770 och högst 1 550 med lägst 810 och högst I 630 kronor i månaden till stud- kronor i månaden (till studerande som behöver inack- erande som behöver inackordering. Närmare föreskrifter ordering. Närmare föreskrifter om inackorderingstillägg med- om inackorderingslillägg meddelas av regeringen eller den delas av regeringen eller den myndighet som regeringen ut- myndighet som regeringen utser. ser.

Skap.

5§

Korttidsstudiestöd utgör 44 Kortidsstudiestöd utgör 46 kronor för varje timme. kronor för varje timme.

6 kap.

Internatbidrag utgör 220 Internatbidrag utgör 235 kronor för varje dvgn. kronor för varje dygn.

8§

Har en facklig organisation ansökt om internatbidrag för fördelning mellan vissa arbetstagare gäller följande särskilda bestämmelser.

1. Bidraget får utgå till den fackliga organisationen i stället för till den studerande.

2. Bidraget skall motsvara den faktiska kostnaden för resor, kost och logi för den studerande.

3. För varje kurs fär bi- 3. För varje kurs får bidragen dock aldrig beräknas dragen dock aldrig beräknas till högre belopp än som mot- till högre belopp än som mot- I Lagen omtryckt 1987:303. | 568

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bil. 10

svarar 220 kronor i genomsnitt svarar 235 kronor i genomsnitt för varje dygn och varje för varje dygn och varje stustuderande som har rätt till derande som har rätt till bidraget. bidraget.

7 kap.

d$

Särskilt vuxenstudiestöd Särskilt vuxenstudiestöd kan utgå såväl vid heltids- kan utgå säväl vid heltidsstustudier om minst 15 dagar dier om minst 15 dagar under under ett kalenderhalvår som ett kalenderhalvår som vid delvid deltidsstudier om minst 30 tidsstudier om minst 30 dagar dagar under ett kalender- under eu kalenderhalvår. Till halvår. Till deltidsstuderande deltidsstuderande kan dock kan dock särskilt vuxenstu- särskilt vuxenstudiestöd utgå diestöd utgå endast om han be- endast om han bedriver studidriver studierna på minst halv- erna på minst halvtid. Vid betid. dömande av om den studerande

har rätt till särskilt vuxen-

studiestöd för heltidsstudier

får, förutom till studier som

avses i I $, även hänsyn tas till

studter i grundutbildning för

vuxna (grundvux) eller grund-

läggande svenskundervisning

för invandrare.

Särskilt vuxenstudiestöd får utgå för kalenderhalvår som infaller senast under det år då den studerande fyller 50 år. Särskilt vuxensludiestöd får även utgå för senare kalenderhalvår, om särskilda skäl föreligger.

I fråga om särskilt vuxenstudiestöd tillämpas 4 kap. 6-8 §§ på motsvarande sätt.

Närmare föreskrifter om omfattningen av de studier som kan ge rätt till särskilt vuxenstudiestöd meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Bestämmelserna i 4 kap. 37, 41 och 43 §§ skall tillämpas på särskilt vuxenstudiestöd.

Bestämmelse i detta kapitel om studerande som är gift skall tillämpas endast om äktenskapet ingåtts senast under kalenderhalvåret närmast före det för vilket särskilt vuxenstudiestöd skall utgå. 569

Nuvarande lydelse Föreslagen-lydelse

| Bil. 10

Bestämmelse i detta kapitel som gäller studerande som är gift, tillämpas också på den som utan att vara gift lever tillsammans med annan person, med vilken han tidigare varit gift eller med vilken han gemensamt har eller har haft barn.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

Bilaga 10.9 Prop. 1987/88:100

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1985:993) om n avgifter för gransk-

ning av filmer och videogram

Härigenom föreskrivs att 3, 4, 7 och 8 §§ lagen (1985:993) om avgifter för granskning av filmer och videogram skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

För det först granskade För det först granskade exemplaret av en film (provko- exemplaret av en film (provkopian) betalas för varje påbörjat pian) betalas för varje påbörjat 50-tal meter 50-tal meter

1. 11 kronor 30 öre för 1. 15 kronor 25 öre för

a en film som till väsentlig a en film som till väsentlig del har undervisande, upp- del har undervisande, upplysande eller vetenskapligt in- lysande eller vetenskapligt innehåll och vars längd inte nehåll och vars längd inte överstiger 1 600 meter, överstiger 1.600 meter,

cb en film som till väsentlig b en film som till väsentlig del är upptagen efter verklig- del är upptagen efter verkligheten, heten,

2. 55 kronor för andra filmer 2. 74 kronor och 25 öre för än sädana som avses i 1. andra filmer än sådana som

avses i 1.

4§

För de kopior av en film som För de kopior av en film som är lika med provkopian betalas är lika med provkopian betalas för varje påbörjat 50-tal meter för varje påbörjat 50-tal meter

1. 2 kronor 50 öre, om avgif- 1. 3 kronor 75 öre, om avgiften för provkopian beräknats ten för provkopian beräknats enligt 3 § 1, enligt 3 § 1,

2. 19 kronor, om avgiften för 2.28 kronor 50 öre, om avgifprovkopian beräknats enligt ten för provkopian beräknats 3§2. | enligt 3 § 2.

För det först granskade För det först granskade exemplaret av ett videogram exemplaret av ett videogram (provkopian) betalas för varje (provkopian) betalas för varje påbörjad spelminut påbörjad spelminut

1. 6 kronor 15 öre för 1.8 kronor 30 öre för

a ett videogram som till vä- a ett videogram som till väsentlig del har undervisande, sentlig del har undervisande, upplysande eller vetenskapligt upplysande eller vetenskapligt 571

Bil. 10

innehåll och vars speltid inte innehåll och vars speltid inte överstiger 60 minuter, överstiger 60 minuter,

b ett videogram som till vä- b ett videogram som till väsentlig del är upptaget efter sentlig del är upptaget efter

verkligheten, verkligheten,

2.30 kronor för andra video- 2. 40 kronor 50 öre för andra gram än sådana som avses i 1. videogram än sådana som av-

ses i 1.

8§

För de kopior av ett videov- För de kopior av ett video-

gram som är lika med provko- gram som är lika med provkopian betalas för varje påbörjad pian betalas för varje päbörjad

spelminut spelminut

1. I krona 40 öre, om avgif- 1. 2 kronor 10 öre, om avgif-: ten för provkopian beräknats ten för provkopian beräknats enligt 7 §1, enligt 7 §1,.

2. 10 kronor 30 öre, om avgif- 2.15 kronor 45 öre, om avgif-

ten för provkopian beräknats ten för provkopian beräknats enligt 7§2. " enligt 7 § 2.

Dennalag träder i kraft den 1 juli 1988.

Bilaga 10.10 Prop. 1987/88:100

Bil. 10 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare

Härigenom föreskrivs att I $ lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18!

Den som innehar mottagare Den som innehar mottagare som är avsedd för mottagning som är avsedd för motagning av bildsändning med eller utan av bildsändning med eller utan ljud (televisionsmottagare) ljud (televisionsmoltagare) skall erlägga allmän mottagar- skall erlägga allmän mottagaravgift med J&9 kronor per ka- avgift med 206 kronor per kalenderkvartal. Är mottagaren - lenderkvartal. Är mottagaren avsedd för färgmottagning av avsedd för färgmottagning av bildsändning med eller utan bildsändning med eller utan ljud skall innehavaren dessu- ljud skall innehavaren dessutom erlägga tilläggsavgift med tom erlägga tilläggsavgift med 40 kronor per kalenderkvartal. 40 kronor per kalenderkvartal.

Skall avgift första gången erläggas under löpande avgiftsperiod, skall avgiften sättas ned till det belopp som svarar mot antalet kvarvarande dagar av perioden.

Avgift erläggs till myndighet som regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

I Senaste lydelse 1987:233.

Bilaga 10.11. Prop. 1987/88:100

Bil. 10

Förslag till

Lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram

dels att lagen, som gäller till utgången av år 1988, skall fortsätta att gälla till utgången av år 1989,

dels att 1 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1'$!

Regeringen får för tiden in- Regeringen får för tiden intill utgängen av år 1988 medge till utgången av år 1989 medge rätt till rundradiosändning rätt till rundradiosändning från radiosändare av televi- från radiosändare av televisionsprogram i radio- eller sionsprogram i radiovo- eller trådsändning från Finland. trådsändning från Finland.

Med rundradiosändning, radiosändning och trådsändning förstås detsamma som i radiolagen (1966:755).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

I Senaste lydelse 1987:236. | 574

VIII. Utbildningsdepartementet Bil lo 987/88:100

il. 10.

I Översikt

5 Anmälan till budgetpropositionen 1988 5 I — Utgångspunkter

8 2 Åtgärder 8 2.1 Grundskolan verksamhet 8 2.1.1 Situationen inom grundskolan 14 2.1.2 Åtgärder för att förbättra läromedelssituationen 16 2.1.3 Skolans fysiska miljö 17.2.2 Den nya lärarutbildningen 19. .-2.3 - Gymnasiepolitiken inför 1990-talet 19 2.3.1 Bakgrund : . 20 2.3.2 Pågående försöksverksamhet och utvecklingsarbete 22 2.3.3 Yrkesutbildningen | 24 2.3.4 Ny läroplan för 1990-talet 26 2.4 Den allmänna vuxenutbildningen 29 2.5 — Ingenjörsutbildning på mellannivå 30 2.6 De mindre och medelstora högskolorna 34 2.7 Kulturverksamhet 39 2.8 Massmedier "43 2.9 Sveriges arbete inom UNESCO

45 3. = Vissa särskida frågor 45 3.1 — Lärartjänster och fortbildning 56 3.2 Dataundervisningen i skolan 56 3.2.1 Allmänt . 58 3.2.2 Nuvarande dataundervisning i skolan 61 3.2.3. Förslag till åtgärder 66 3.3 Jämställdhetsfrågor 67 3.4 Miljöfrågor 67 3.4.1 Allmänt 68 3.4.2 Undervisning i miljöfrågor i grundskolan 69 3.4.3 Undervisning i miljöfrågor i gymnasieskolan och kommunal

vuxenutbildning 70 3.4.4 Miljöfrågorna i grundläggande högskoleutbildning 71 3.4.5 Miljöinsatser inom forskningsområdet 71 3.4.6 Miljöinsatser inom kulturområdet

A Utbildningsdepartementet m. m..
73 1 Utbildningsdepartementet, förslagsanslag36995 000
73 2 Utredningar m. m., reservationsanslag16613 000
73 3 Extra utgifter, reservationsanslag951 000

54 559 000

B Skolväsendet

Centrala och regionala myndigheter m.m. 74 1 Skolöverstyrelsen, förslagsanslag 133 611 000 76 2 Länsskolnämnderna, förslagsanslag : 147 986 000 78 3 Stöd för utveckling av skolväsendet, reservationsanslag 49188 000

82 4 Statens institut för läromedel, förslagsanslag 20225 000

84 5 Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet m. m., -

reservätionsanslag 10292 000

86 6 Stöd för produktion av läromedel, reservationsanslag | 4411 000

För skolväsendet gemensamma frågor

88 7 Forskning och centralt utvecklingsarbete inom

skolväsendet, reservationsanslag30755 000
89 8 Fortbildning m, m., reservationsunslag66 656 000
94 9 Nationell utvärdering och prov, reservationsanslag16495 000
95 10 Kopiering av litterära och konstnärliga verk inomskolområdet, förslagsanslag| 26900 000
98 11 Särskilda insatser inom skolområdet311 726 000

in => in

Det obligatoriska skolväsendet m.m. 101 12 Bidrag till driften av grundskolor m. m., förslagsanslag 16 005 400 000 Bil. 10 114 13 Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m.,

förslagsanslag 42 249 000 120 14 Sameskolor, förslagsanslag 16871 000

Specialskolan m. m.: 124 15 — Utbildningskostnader. förstagsanslag 213212 000 [29 16 Utrustning m. m., reservationsanslag 7275 000 220427 000 130 17 Bidrag till driften av särskolor m. m.. förslagsanslag 577 335 000 135 18 Kostnader för viss personal vid statliga realskolor.

förslagsanslag 1000

Gymnasiala skolor m.m.

19 Bidrag till driften av gymnasieskolor, förslagsanslag 5247 573 000

20 Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljnings-

ansvar för ungdom under 18 år m. m.. förslagsanslag 266012 000

21 Bidrag till driften av fristående skolor på gymnasial nivå,

förslagsanslag 92.835 000

Investeringsbidrag 170 22 Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m. m.,

reservationsanslag 112 684 000

23399 692 000

C Vuxenutbildning 173 1 Bidrag till kommunal utbildning för vuxna,

förslagsanslag 1 101807 000

Statens skolor för vuxna: 180 2 — Utbildningskostnader, förslagsanslag 20351 000 185 3 — Undervisningsmaterial m. m..

reservationsanslag 4855 000 25 206 000 186 4 Bidrag till studieförbunden m. m., förslagsanslag - 1041 366 000 191 5 Undervisning för invandrare i svenska språket.m. m.,

förslagsanslag 282 094 000 195 6 Bidrag till driften av folkhögskolor m. m.,

förslagsanslag 542 819 000 199 7 Bidrag till viss central kursverksamhet 38 246 000 201 8 Bidrag till kontakttolkutbildning, förslagsanslag 3087 000

3034 625 000

D Högskola och forskning 203 Vissa anslagsfrågor 206 Forskning och utveckling för högskolans eget behov 207 UHÄ:s arbetsuppgifter

Centrala och regionala myndigheter för högskolan

m.m.

1 Universitets- och högskoleämbetet, förslagsanslag 102 488 000

2 Regionstyrelserna för högskolan, förslagsanslag 1000

3 Redovisningscentralerna vid universiteten,

förslagsanslag 1000

4 Datorcentralen för högre utbildning och forskning i

Stockholm, förslagsanslag 1000

5 Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna,

förslagsanslag 1459 060 000

6 Vissa tandvårdskostnader, reservationsanslag 92353 000

7 Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m.,

reservationsanslag 13 142 000

Grundläggande högskoleutbitdning

8 Utbildning för tekniska yrken, reservationsanslag 927 503 000

9 Utbildning för administrativa. ekonomiska och sociala

yrken, reservätionsanslag 377 253 000

10 Utbildning för vårdyrken, reservationsanslag 430321 000 576

262 11 Utbildning för undervisningsyrken. reservationsanslag 812865000 Prop. 1987/88:100

281 12 Utbildning för kultur- och informationsyrken. s Bil. 10

reservationsanslag 244 05:1 000 ” 286 13 Lokala och individuella linjer samt fristående kurser,

reservationsanslag 486 320 000 292 14 Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m.,

reservationsanslag 200817 000

Forskning och forskarutbildning

296 Inledning 309 15 Forskningsanknytning av grundläggande högskole-

utbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete,

reservationsanslag23 571 000
310 16 Humanistiska fakulteterna, reservationsanslag |254 568 000
312 17 Teologiska fakulteterna, reservationsanslag21316 000
312 18 Juridiska fakulteterna, reservationsanslag25278 000

314 19 Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m., reser-

vationsunslag307372 000
318 20 Medicinska fakulteterna, reservationsunslag609 477 000
323 21 Odontologiska fakulteterna, reservationsanslag67 337 000
325 22 Farmaceutiska fakulteten, reservationsanslag23 304 000

325 23 Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna. reserva-

tionsanslag587 762 000
327 24 Tekniska fakulteterna, reservationsanslag582 846 000
329 25 Temaorienterad forskning. reservationsanslag24 940 000
330 26 Kungl. biblioteket, reservationsanslag55917 000

331 27 Samordning m. m. inom biblioteksområdet, reserva-

tionsunslag 2964 000

332 28 Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål, reserva-

tionsanslag 28 798 000

Övriga forskningsfrågor

333 29 Forskningsrådsnämnden, reservationsanslag 50 984 000

335 30 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet,

reservationsanslag 112618 000 337 31 Medicinska forskningsrådet, reservationsanslag 234 861 000 339 32 Naturvetenskapliga forskningsrådet, reservationsanslag 322 123 000

341 33 Polarforskning. reservationsanslag11 764 000
342 34 Rymdforskning, reservationsanslag25470 000
342 35 Europeisk forskningssamverkan, förslagsanslag248 081 000
345 36 Manne Siegbahninstitutet för fysik, reservationsanslag15356 000
346 37 Institutet för rymdfysik, reservationsanslag. 21673 000

346 38 Vissa bidrag till forskningsverksamhet, reservätions-

anslag 15765 000 348 39 Driftersättning enligt läkrautbildningsavtal m. m..

förslagsanslag 9270 500 000

9797 821 000

E Studiestöd m. m. 350 1 Centrala studiestödsnämnden m. m., ramanslag 91-394 000

352 2 Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av studiesocialt stöd, förslagsanslag 16 705 000

353 3 Studichjälp m. m., förslagsanslag2024 745 000
356 4 Studiemedel m. m., förslagsanslag+4 517900 000
357 5 Vuxenstudiestöd m. m., reservationsanslag1 109 500 000

363 6 Timersättning vid vissa vuxenutbildningar, förslagsanslag 138 970 000

365 7 Kostnader för avskrivning och inlösen av vissa studielån

med statlig kreditgaranti, förslagsanslag 30 000

366 8 Bidrag till vissa studiesociala ändamål, förslagsanslag 97 578 000

7996 822 000

> Beräknat belopp ST!

F Kulturverksamhet m. m. . Prop. 1987/88:100

Allmän kulturverksamhet m.m. Bil. 10 370, Statens kulturråd, förslugsanslag 16838 000 371 tre Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m.,

reservationsanslag : 14 740 000 373 i Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet

m. m. reservationsanslag18 587 000
375 Bidrag till samisk kulturErsättningar och bidrag till konsiwnärer2631 000
377 AUN Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer33 169 000
378 Bidrag till konstnärer, reservationsanslag17 397 000
381 Inkomstgarantier för konstnärer, förslagsanslag7275 000

382 NF Ersättning åt författare m. tl. för utlåning av deras verk |

genom bibliotek m. m., förslugsanslag50 677 000
385 wo Ersättning till rättighetshavare på musikområdetTeater, dans och musik3000 000
386 10 Bidrag till Svenska riksteatern, reservuationsanslag150961 000
389 11 Bidrag till Operan, reservationsanslag163 511 000

390 12 Täckning av vissa kostnader vid Operan och Svenska

rikskonserter, förslagsanslag 1000

390 13 Bidrag till Dramatiska teatern, reservationsanslag89605 000
391 14 Bidrag till Svenska rikskonserter, reservationsanslag48 701 000
393 15 Bidrag till regional musikverksamhet, förslagsanslag167 250 000

394 16 Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och

musikinstitutioner, förslagsanslag 262 270 000 398 Bidrag till fria tcater-, dans- och musikgrupper,

reservutionsunslag 37675 000 399 18 Bidrag till Musikaliska akademien 2017 000 400 19 Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet,

reservationsanslag | 9329 000

Bibliotek 402 20 Bidrag till folkbibliotek, reservationsanslag 14 092 000 403 - 21 Bidrag till regional biblioteksverksamhet, förslags-

anslag 24233 000

Bild och form 405 Statens konstråd, förslagsanslag 3 232 000 406 tat wp Förvärv av konst för statens byggnader m. m., reser-

vationsanslag26 520 000
408 24 Bidrag till Akademien för de fria konsterna1330 000
408 25 Vissa bidrag till bild och form, reservationsanslagArkiv |8783 000
411 26 Riksarkivet och landsarkiven, förslagsanslag87335 000

412 27 Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv,

förslagsanslag 17 602 000 414 28 Svenskt biografiskt lexikon, förslagsanslag 2455 000 415 29 Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och

materiel m. m., reservationsanslag 3814000 417 30 Bidrag till vissa arkiv 3022000

Kulturminnesvård 419 3 Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader,

förslagsanslag "51 120000 419 32 Kulturminnesvård, reservationsanslag "25958 000 419 33 Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet, förslags-

anslag 1000

Museer och utställningar 421 34 Statens historiska museer, förslagsanslag 40401 000 422 35 Statens konstmuseer, förslugsanslag 51 242 000

+ Beräknat belopp 578

425 36 Utställningar av svensk konst i utlandet, reservations-

unslag 1171 000

Bil. 10

426 37 Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska

museet, förslagsanslag 15 932 000 427 38 Naturhistoriska riksmuseet, förslagsanslag 43 682 000 430 39 Statens sjöhistoriska museum: Förvaltningskostnader,

förslagsanslag 17907 000

432 40 Statens sjöhistoriska museum: Underhållskostnader m. m., reservationsanslag 1000

433 41 Etnografiska museet, förslagsanslag14825 000
434 42 Arkitekturmuseet, förslagsanslag2582 000
435 43 Statens musiksamlingar. förslagsanslag14595 000

437 44 Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar och

samlingar m. m., reservationsanslag13 442 000
438 45 Bidrag till Nordiska museet, förslugsanslag42714 000
440 46 Bidrag till Sveriges Tekniska muscum, förslagsunslag10908 000
443 47 Bidrag till Skansen, förslugsanslag12538 000
446 48 Bidrag till vissa museer16371 000
447 49 Bidrag till regionala museer, förslagsanslag40832 000
449 50 Riksutställningar, reservationsanslag22125 000
450 51 Inköp av vissa kulturföremål, förslagsanslag100000

Forskning Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet, reservätionsanslug 4666 000

1731 165 000

G Massmedier m. m. Film m.m.

454 nal Statens biografbyrå, förslagsanslag4537 000
459 Filmstöd. reservationsunslag44 870 000
463 ELR Stöd till fonogram och musikalier, reservationsanslag8084 000

Arkivet för ljud och bild:

BR Förvaltningskostnader. förslagsanslag 9974 000

467 a Insamlingsverksamhet m. m., reser-

vationsanslag 408 000 10 382 000

Dagspress och tidskrifter

468 Presstödsnämnden, förslagsanslag2594 000
468 LA Stöd till dagspressen, förslugsanslag459950 000
471 00 Lån till dagspressen, reservationsanslag87 500 000
472 DD Stöd till kulturtidskrifter, reservationsanslag18 670 000
473 10 Stöd till radio- och kassettidningar. reservationsanslag+12 903 000

474 1 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation,

reservationsanslag 5708 000

Litteratur 477 12 Litteraturstöd, reservationsanslag 31 486 000 480 13 Kreditgarantier till bokförlag, förslagsanslag 1000 480 14 Stöd till bokhandel, reservationsanslag 2705 000 482 Distributionsstöd till fackbokhandel m. m., förslags-

anslag 2792 000 483 Lån för investeringar i bokhandel m. m., reservations-

anslag 2250 000

Talboks- och punktskriftsbiblioteket:

484Förvaltningskostnader, förslagsanslag 16.028 000
486Produktionskostnader, reservations- anslag33 936 000 49 964 000
490 e Bidrag till Svenska språknämnden, förslagsanslag1772 000
+ Beräknat belopp579

Radio och television Prop. 1987/88: 100

Sveriges Radio m. m.

Bil. 10

Kabelnämnden: 517 20 — Förvaltningskostnader, förslagsanslag 2491 000 518 21 Stöd till lokal programverksamhet, reservationsanslag 1000 000 3491000

519 22 Närradionämnden, förslugsanslag 2599 000

520 23 Sändningar av finländska televisionsprogram, reservationsanslug 1400 0900

753 658 000

H Internationellt-kulturellt samarbete

Kulturellt utbyte med utlandet

526 1 Kulturellt utbyte med utlandet, reservationsanslag 8873 000

530 2 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m., förslagsanslag | 16015 000

532 3 Bidrag till internationella kongresser m.m. I Sverige,

reservutionsanslag - 871 000

532 4 Bidrag till svenska institut i utlandet : 3552 000

533 5 Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m., reservations-

anslag 7272 000

36 583 000

I Investeringar m. m.

542 I Utrustningsnämnden för universitet och högskolor,

förslagsanslag 10436 000

544 2 Inredning och utrustning av lokaler vid högskole-

enheterna m. m., reservationsanslag 385 000 000

395 436 000

Summa kr. 47 200 361 000

Bilagor 10.1 Förslag till Lag om ändring i skollagen (1985: 1100) 10.2 Sammanfattning av handlingsprogram för datautbildning i skola, vuxenutbildning och lärarutbildning (DsU 1986: 10) 10. Sammanfattning av rapporten (DsU 1986: 16) 10.4 FW Sammanställning av remissyttranden över rapporten (DsU 1986: 16) Personalutbildning och lokalt utvecklingsarbete i skolan 10.5 Sammanfattning av skolöverstyrelsens rapport (R 86:23) Fristående skolor och alternativ pedagogik 10.6 Sammanställning över remissyttranden över skolöverstyrelsens rapport

(R 86: 23) Fristående skolor och alternativ pedagogik

10.7 Förslag till

Lag om ändring i vuxenubildningslagen (1984: 1118)

568 10.8 Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973: 249)

571 10.9 Förslag till

Lag om ändring i lagen om avgifter för granskning av filmer och video-

gram (1985: 993) 10.10 Förslag till

Lag om ändring i lagen om avgift för innehav av television (1978:478)

574 10.11 Förstag till Lag om ändring i lagen om rundradiosändning av fiska program (1986: 3)

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988

Bilaga 11 till budgetpropositionen 1988

År

jäs f SA) Ey

Prop.

Jordbruksdepartementet 1987/88: 100.

(nionde huvudtiteln) ' Bil. 11

Översikt

Till jordbruksdepartementet hör frågor rörande jordbruk, skogsbruk, fiske, trädgårdsnäring och rennäring samt högre utbildning, forskning och försök för dessa näringar liksom prisreglering på jordbrukets och fiskets områden, livsmedelsberedskap, djurskydd, djurens hälso- och sjukvård, livsmedelskontroll och utsädeskontroll.

Till departementet hör vidare frågor rörande idrott, turism och rekreation, ungdomsverksamhet och lotterier samt jakt och viltvård.

Det förslag till utgiftsram för jordbruksdepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1988/89 som läggs fram i budgetpropositionen omfattar 5757 milj. kr. Subventioneringen av konsumtionsmjölk är den största utgiftsposten och uppgår till ca 1,8 miljarder kr.

Jordbruksdepartementets budgetförslag präglas av den stora återhållsamhet som det samhällsekonomiska och statsfinansiella läget kräver. Även de mest angelägna behoven har prövats noggrant. Myndighetsanslagen inom departementets verksamhetsområde har i allmänhet beräknats med utgångspunkt i det s. k. huvudförslaget.

Genom omprioriteringar i statsbudgetens nuvarande resursfördelning har skapats utrymme för särskilda insatser. Som ett led i en sådan omprioritering föreslås att subventioneringen av mjölkpriset skall reduceras fr. o. m. den 1 juli 1988 med 250 milj. kr. per år räknat.

Genom besparingar och omfördelningar inom huvudtiteln kan förslag om ytterligare resurser läggas fram för bl.a. åtgärder på skogsvårdens, forskningens och miljörådgivningens områden. En förstärkning av åtgärdsprogrammet för jordbruket i norra Sverige föreslås också.

Förstärkta insatser föreslås när det gäller idrott, turism och stödet till ungdomsorganisationerna. En samlad redovisning lämnas av regeringens ungdomspolitik.

I särskilda propositioner kommer förslag att lämnas rörande bl. a. en ny djurskyddslag samt vissa miljövårdsfrågor m. m. inom jordbruket.

Sammanställning m. m. Anslagsförändringarna totalt inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde i förhållande till anvisade belopp för budgetåret 1987/88 framgår av följande sammanställning uttryckt i milj. kr.

I Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga I 1

Anvisat Förslag Föränd-

1987/88 1988/89 ring

Bil. 11

A. Jordbruksdepartementet m. m.23,527,6+ 4,0
B. Jordbrukets rationalisering m. m.472,4473,7+ 13
C. Jordbruksprisreglering3621,62900,2-721,3
D. Skogsbruk593,5601,5+ 8,0
E. Fiske119,0122,5+ 3,5
F. Livsmedelskontroll m. m.144,5152,4+ 8,0
G. Utbildning och forskning870,9904,1+ 33,2
H. Ungdomsfrågor155,6170,5+ 15,0
1. Idrott, rekreation och turism314,2364,6+ 50,3
J. Diverse39,139,8+ 0,7
Totalt för jordbruksdepartementet 6 354,35757,0—597,3

Jordbruksdepartementet Prop. 1987/88: 100 Bil. 11

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 januari 1988

Föredragande: statsrådet Hellström såvitt avser frågorna under Inledning punkterna 1—6 och 10, littera A—G samt punkten J 1:

statsrådet Lönnqvist såvitt avser frågorna under Inledning punkterna 7—9, littera H och I samt punkten J 2

Anmälan till budgetpropositionen 1988

Inledning

1 Allmänt Jordbruksdepartementets budget präglas av den stora återhållsamhet som det samhällsekonomiska och statsfinansiella läget kräver. Flertalet myndigheter inom departementets verksamhetsområde föreslås få sina anslag beräknade enligt det s.k. huvudförslaget.

Genom omprioriteringar i statsbudgetens nuvarande resursfördelning har skapats utrymme för reformer på särskilt prioriterade områden. Som ett led i en sådan omprioritering föreslår jag i det följande att subventionen av priset på mjölk skall reduceras fr.o.m. den ljuli 1988 med 19 öre i partiledet.

Inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde har genom omfördelningar av resurser skapats utrymme för bl. a. ytterligare förstärkningar i programmet för en miljöinriktad växtodlingsrådgivning, för resurser till forskning och forskarutbildning samt för ett marknadsföringsprogram av Sverige som turistland. Det särskilda åtgärdsprogrammet till stöd för jordbruket i norra Sverige tillförs enligt förslaget ytterligare 80 milj. kr. utöver de 100 milj. kr. som anvisats för innevarande budgetår.

För att stimulera till ett ökat utbud av virke och en förbättrad skogsvård föreslås att ytterligare medel anvisas på skogsbrukets område.

2 Jordbruk och livsmedelskontroll m. m. Inom svenskt jordbruk pågår en svår men nödvändig omställningsprocess. Vissa resultat har uppnåtts, men stora förändringar återstår.

Den nya inriktningen angavs redan i 1985 års livsmedelspolitiska beslut. Målen från tidigare beslut bekräftades men omprioriterades. Huvudmålet för livsmedelspolitiken är nu att trygga vår livsmedelsförsörjning såväl i fred som under avspärrning och krig. Ett konsumentmål och ett inkomstmål för jordbrukarna är likställda delmål under huvudmålet. Konsumentmålet innebär att konsumenterna skall ha tillgång till livsmedel av god kvalitet till rimliga priser. Inkomstmålet innebär att jordbrukarna skall ha en standard likvärdig med jämförbara grupper. 3

Dessutom finns ett miljö- och resursmål i 1985 års beslut. Detta innebär att i produktionen skall hänsyn tas till kravet på en god miljö och till Bil. 11 behovet av en långsiktig och planerad hushållning med våra naturresurser.

Stor enighet råder om dessa mål för jordbruks- och livsmedelspolitiken. Det råder även enighet om att en omställning av produktionen krävs för att nå dessa mål. Däremot är uppfattningarna delade om i vilken grad målen uppfylls liksom om hur man på ett bättre sätt skall uppnå målen.

Det svenska jordbrukets problem har starkt samband med det internationella läget på jordbruksområdet. Trendmässigt ökande produktivitet och därmed även produktion, långsamt ökande efterfrågan, samt växande statliga subventioner har lett till att mycket betydande överskott har skapats. När exporterande länder sedan sökt avsätta dessa på en begränsad internationell marknad har starka handelspolitiska spänningar uppstått. För att söka lösa motsättningarna och överskottsproblemen har jordbruket därför förts upp på dagordningen för de pågående GATT-förhandlingarna. Vidare uttalade sig deltagarna vid OECD:s ministermöte förra våren för en ökad marknadsinriktning och minskad protektionism inom jordbruket. Det är ännu osäkert vad resultatet av dessa strävanden kan bli, men viljeinrtktningen är klar. Även internationellt är alltså enigheten stor om behovet av en omställning. . |

För Sveriges del är det av största vikt att besluten fattas 'multilateralt. Det vore mycket olyckligt om USA och EG tar gemensam ställning utan hänsyn till andra, mindre länder. Det är emellertid också viktigt att vi i vårt eget omställningsarbete tar hänsyn till de internationella förhandlingarna.

Sedan 1985 års livsmedelspolitiska beslut antogs har läget i Sverige förändrats, På animaliesidan har de. förlustbringande överskotten reducerats eller eliminerats, medan läget har försämrats markant för spannmålen. När beslutet togs beräknades att spannmålsöverskottet skulle kosta 400 milj. kr. per år. I dag är kostnaden den fyrdubbla, 1.6 miljarder kr. Detta försämrar lantbrukarnas inkomster och höjer konsumentpriserna. Möjligheterna att nå två av de viktiga delmålen under politikens huvudmål försämras alltså. En del av kostnaderna skall under en övergångsperiod på 5 år betalas över statsbudgeten. När beslutet togs är 1985 beräknades att detta delansvar skulle kosta 600 milj. kr. totalt under perioden. De tre första åren har det kostat nästan det dubbla, 1,1 miljarder kr.

Till stor del beror de ökade kostnaderna på de kraftigt sänkta världsmarknadspriserna. Delvis är orsaken emellertid en ökad överskottsproduktion. Den bättre balansen på animaliesidan har i gengäld inneburit att

överskotten av spannmål har ökat. |

Eftersom alla är med och betalar för detta överskott ligger det i allas intresse att det minskar.

Under år 1987 har 127000 ha åker lagts i träda inom programmet Träda 87. Under året har beslutats om mer långsiktiga omställningsåtgärder. Detta innebär att bidrag ges för odling av icke prisreglerade grödor.

Det långsiktiga omställningsarbetet sker också i enlighet med miljö- och resursmålet. I november 1987 lämnades till regeringen en utredning om hur kväveläckaget från marken kan minska genom sänkt intensitet i jordbruksproduktionen. Strax därefter inledde regeringen samtal med företrädare.

konsumentdelegation om jordbrukets överskott och miljöpåverkan samt Bil. 11 om GATT-förhandlingarna. Jag avser att under våren föreslå regeringen förelägga riksdagen en proposition om vissa jordbrukspolitiska frågor.

I september 1987 lämnade 1986 års livsmedelsutredning betänkandet (SOU 1987:44) Livsmedelspriser och livsmedelskvalitet. I utredningen redovisas slutsatser och förslag som rör hela livsmedelskedjan från jordbruket till konsumenterna. :

Utredningen konstaterar att priserna på livsmedel i Sverige har ökat mer än priserna på andra varor och tjänster under 1980-talet. Relativpriserna på livsmedel har alltså stigit. De har också stigit mer i Sverige än i något annat OECD-land. Parallellt med denna utveckling har kvaliteten på våra livsmedel alltmer ifrågasatts. Större ansträngningar krävs alltså för att livsmedelspolitikens konsumentmål skall kunna uppfyllas, dvs. för att konsumenterna skall ha tillgång till livsmedel av god kvalitet till rimliga priser. Exempelvis måste såväl leden efter jordbruksprisregleringen som kvaliteten ägnas större uppmärksamhet.

För att understryka vikten av dessa frågor och för att öka helhetssynen på våra livsmedel har en ny enhet inrättats i jordbruksdepartementet för att bereda livsmedelsfrågor.'

Kontrollen av livsmedlens kvalitet måste ytterligare förbättras. BI. a. måste mätningarna av kemiska substanser i livsmedel göras mer tillförlitliga och underlag för nya gränsvärden utarbetas.

För att förbättra kontrollen av vårt viktigaste livsmedel — dricksvatten — och för att öka undersökningarna av miljögifter i livsmedlen föreslås därför utökade resurser till livsmedelsverket nästa budgetår. Jag avser dessutom att senare föreslå regeringen att för en treårsperiod med början nästa budgetår avsätta särskilda medel för kostvaneundersökningar.

En särskild kommitté har haft i uppdrag att se över livsmedelskontrollens omfattning och inriktning. Kommittén har även övervägt frågan om bestrålning av livsmedel och om en förstärkning av livsmedelskontrollen i syfte att förhindra att främmande ämnen tillförs livsmedel genom förpackningar. Kommitténs förslag bereds för närvarande inom regeringskansliet: För den närmare beredningen av frågan om importkontroll av bestrålade livsmedel har en särskild utredning påbörjats.

Statens jordbruksnämnd har regeringens uppdrag att utreda och lägga förslag till utvidgad kvalitetsbetalning inom jordbruksprisregleringen. Nämnden överlämnåde delrapporten Betalning för bra matkvalitet i mars 1987. Rapporten omfattar -en kartläggning och utvärdering av nuvarande former för kvalitetsbetalning samt förslag i vissa frågor. Förslagen följs nu upp inom jordbruksdepartementet och nämnden. Vidare har livsmedelsverket fått i uppdrag att utarbeta förslag till märkning av produkter i syfte att underlätta konsumenternas val av livsmedel. Uppdraget beräknas vara slutfört i februari 1988. = . Enligt 1985 års livsmedelspolitiska beslut skall jordbruksprisregleringen begränsas, förenklas och marknadsanpassas så långt möjligt. Jordbruksnämnden har fått i uppdrag att utreda möjligheterna till sådana förändringar av äggregleringen. Utredningen beräknas vara klar i januari 1988.

TT

För att komma till rätta med överskotten på mejerisidan infördes den Prop. 1987/88: 100

I juli 1985 på försök och inom ramen för Svenska mejeriernas riksförenings Bil. 11

verksamhet ett tvåprissystem på mjölk. Försöksperioden går ut den 30 juni 1988. Systemet utvärderas för närvarande av jordbruksnämnden.

I slutet av år 1987 lämnade jordbruksnämnden en utredning av förutsätt-

ningarna att använda olika råvaror vid tillverkning av socker, andra sötningsmedel, stärkelse och sprit.

Jag kommer inom kort att på basis av den lagrådsremiss med förslag till

ny djurskyddslag som regeringen tidigare beslutat om föreslå regeringen

att lägga fram ett förslag till riksdagen om ny djurskyddslag. I det sammanhanget avser jag även aw föreslå regeringen att lägga fram förslag rörande den etiska prövningen av djurförsök.

För nästa budgetår förordar jag att lantbruksstyrelsen får disponera en oförändrad engagemangsram för kreditgarantier på jordbrukets, trädgårdsnäringens och rennäringens område. Bidraget till jordbrukets rationalise-

ring bör bibehållas oförändrat. Jag föreslår vidare att förordningen om statligt stöd till jordbrukets rationalisering utvidgas så att kreditgarantier kan lämnas även till med jord- och skogsbruk kombinerade företag i

glesbygder i hela landet. |

Lantbruksnämndernas köp och försäljning av jordbruksfastigheter sker

Till det särskilda åtgärdsprogrammet för jordbruket i norra Sverige bör

anvisas ytterligare 80 milj. kr. Stödet utgår i stor utsträckning till med jordoch skogsbruk kombinerade företag. Inom ramen för åtgärdsprogrammet

bör uppmärksammas möjligheterna till alternativ odling i norra Sverige. En

uppräkning föreslås även av prisstödet till norra Sverige.

De förslag som nu bereds avseende åtgärder mot vattenföroreningar bygger bl.a. på förstärkt insats av tillsynsmyndigheten på miljöområdet

och förstärkt rådgivning och utbildning. För att uppnå miljöförbättringar

inom jordbruket kommer den miljöinriktade statliga rådgivningen inom jordbruket att förstärkas ytterligare fr. o. m. nästa budgetår.

För prisreglerande åtgärder på jordbrukets område beräknar jag ca 2,2 miljarder kr. under nästa budgetår. Jag har. därvid räknat med en minskning av subventioneringen på konsumtionsmjölk med 19 öre i partiledet fr. o. m. den I juli 1988.

Någon ändring av dispositionen av avgifterna på gödselmedel och bekämpningsmedel föreslås inte för budgetåret 1988/89.

Som framgår är aktiviteten stor inom jordbruks- och livsmedelsområdet.

Större hänsyn tas till djur, miljö, naturresurser, produktionsformernas betydelse och livsmedlens olika kvalitetsaspekter. Det som pågår är en omställningsprocess som kräver aktiv medverkan från samtliga led i livsmedelssektorn. Processen kräver även stor medverkan från statsmakterna.

3Rennäringen

Det radioaktiva nedfallet efter Tjernobylolyckan har drabbat rennäringen

även under innevarande budgetår. Åtskilliga åtgärder har dock vidtagits

bestämmelser hel- och tillskottsutfodring av renar före slakt samt flyttning Bil. 11 av renar till Dalarna. Regeringen kommer att även nästa budgetår ersätta renskötselföretagens inkomstbortfall och merkostnader till följd av Tjernobylolyckan. I

Under budgetåret 1986/87 slaktades 93 500 renar. 73300 av dessa eller 787 kasserades som livsmedel på grund av för hög cesiumhalt och ersattes av staten. Genom de vidtagna åtgärderna och det höjda riktvärdet för cesium i renkött kasserades vid höstens sarvslakt endast 15 Z av renarna. För större delen av Norrbottens län gäller att renarna har cesiumhalter understigande gränsvärdet, varför någon kontroll av cesiumhalten där inte längre behöver ske. Renskötseln fungerar därmed normalt i det område där ungefär två tredjedelar av landets renar finns.

Tillgången på godkänt renkött är nu god. Regeringen har ställt 4 milj. kr. till förfogande för marknadsinsatser för att öka konsumtionen av renkött.

4 Skogsbruk Skogsnäringen är en av våra viktigaste exportnäringar. Den har utomordentligt goda förutsättningar att medverka till en förbättrad balans i våra utrikesbetalningar. Skogens betydelse för landets ekonomi och välstånd motiverar att skogsmarken som produktionsresurs tas till vara på bästa sätt samtidigt som även andra intressen, som t.ex. naturvård, friluftsliv och rekreation, kan tillgodoses. Målet för skogspolitiken enligt 1979 års skogspolitiska beslut är mot bakgrund härav en varaktig, hög och värdefull virkesavkastning under hänsynstagande till naturvårdens och andra allmänna intressen. Genom riksdagsbeslut år 1983 kompletterades skogsvårdslagen med uttryckliga krav på aktivt utnyttjande av skogen i syfte att öka produktionen och sysselsättningen i skogsnäringen.

Skogsproduktionens lämpliga omfattning och sammansättning är inte exakt fastslagen i riktlinjerna för skogspolitiken. Strävan skall emellertid vara en ökad produktion både kvantitativt och kvalitativt. En utgångspunkt är sålunda att åstadkomma en skogsproduktion som möjliggör en långsiktig årlig bruttoavverkning av åtminstone 75 milj. msk. Därutöver skall strävan vara att öka produktionen ytterligare i den mån detta är möjligt och lämpligt med hänsyn till andra viktiga samhällsmål. De senaste beräkningarna av virkesbehovet och den långsiktiga möjliga avverkningen visar att 1979 års beslut om skogsproduktionens omfattning kan ligga fast.

Skogsindustrin har under år 1987 haft en produktion som är rekordartad. Virkesförbrukningen har därmed varit hög. Därtill kommer att industrins lager av virkesråvara har behövt fyllas på. Avverkningarna har trots denna bakgrund inte ökat tillräckligt. Nettoimporten av virkesråvara har aldrig varit så stor som under år 1987.

De av riksdagen år 1986 beslutade åtgärderna för ökad avverkning har hittills haft en positiv effekt. Nästa budgetår är det sista i det beslutade treårsprogrammet. För att få till stånd en ökad gallringsavverkning föreslås nu ett treårsprogram för intensifierad rådgivning riktad direkt till aktuella skogsägare enligt samma brinciper som nu tillämpas för slutavverkning.

|

Mot bakgrund av det ökade intresset hos skogsägarna för lövskog skall Prop. 1987/88: 100 ytterligare medel kunna användas för lövskogsplantering på definitivt ned- Bil. 11 lagda jordbruksmarker. I det sammanhanget föreslås även att statligt stöd i : form av planering, rådgivning och bidrag skall kunna lämnas till natur- och -. kulturvård i samband med skogsodling. En uppräkning av stödet till

skogsvägar föreslås också. |

Insatser föreslås för att bättre kunna föra ut i praktisk användning de nya

forskningsresultat som fortlöpande kommer fram i det påbörjade skogsforskningsprogrammet.

5 Fiske

Fisket är en viktig del i vår livsmedelsförsörjning. En aktiv fiskeripolitik är därför viktig även i fortsättningen. Den svenska fiskeripolitiken fastställdes genom riksdagens beslut år 1978. Dess mål och medel bekräftades. och preciserades våren 1985. En väl avvägd hushållning med fiskbestånden

: och omsorg om vattnen utgör grunden för att vatten- och fisktillgångarna "skall kunna utnyttjas på bästa sätt. Inom de gränser som medges av en

'sådan hushållning med fisktillgången skall fisket bedrivas på ett effektivt sätt och fångsterna bestämmas av möjligheterna till en lönsam och stabil

åvsättning. Hänsyn skall tas till behovet av sysselsättning främst i kust-

och skärgårdsområden där fisket har stor regionalpolitisk betydelse. Samtidigt skall allmänhetens behov av rekreation och avkoppling i naturen

genom möjligheten till fiske tillgodoses.

'Tillförseln av sill har ökat på den europeiska marknaden under de sénaste åren och bedöms, komma att öka ytterligare under de närmaste åren. Europamarknaden anses kunna ta emot ca 400 000 ton sill om året för konhsumtionsändamål. Med det ökade utbudet av sill har priserna fallit och

de bedöms bli pressade under överskådlig tid. Saltsjöfiskets sammanlagda fångst år 1986 uppgick till 201000 ton, en

minskning med 1192 jämfört med år 1985. Fångstvärdet. uppgick till

722 rnilj. kr., en ökning med 1,3 2 jämfört med år 1985. Fångsten av sill för

konsumtion uppgick till 88000 ton. Torskfångsten sjönk ytterligare till ca 44 000 ton. För innevarande år kan fångsterna av sill och torsk för konsum-

tion bedömas bli ca 60 000 ton resp. 44 000 ton. Fisket efter lax och torsk i Östersjön har sådan omfattning att bestånds-

situationen har försämrats. Detta sammanhänger bl. a. med avsaknaden av

överenskommelser om detta fiske inom ramen för fiskerikommissionen för

Östersjön. Sverige fortsätter sina ansträngningar att nå överenskommelser

i denna fråga. .

Prisstöd till fisket lämnas sedan den I december 1986 endast till fiskare som levererar sin fisk till förstahandsmottagare som deltar i en sådan organiserad samordning på fiskförsäljningens område som har godkänts av

statens jordbruksnämnd. En samordning skulle skapa förutsättningar för en ökad avsättning till konkurrenskraftiga priser både inom landet och på

exportmarknaden. Samordningsarbetet måste bedrivas mer aktivt än vad

som nu är fallet. Jordbruksnämnden har ett särskilt ansvar att följa denna

fråga.

Intresset för konsumtionsodlingen av fisk och skaldjur är fortsatt starkt i vårt land. År 1986 producerades inom svenskt vattenbruk 3 416 ton matfisk Bil. 11 i slaktad vikt. Det motsvarar 4 028 ton i beräknad hel färskvikt, Detta är en ökning med 512 jämfört med år 1985. Det sammanlagda produktionsvärdet har beräknats till ca 95 milj. kr. Den kraftiga ökningen av matfiskodlingen kan förklaras av att antalet odlare har ökat och av en samtidigt ökad produktion hos etablerade odlare. Under år 1987 har avsättningsmöjligheterna för odlad fisk förbättrats jämfört med året före. För en fortsatt utveckling av näringen kan samordnade insatser av företagarna inom näringen vara av betydelse.

För nästa budgetår föreslås fortsatta insatser för fiskevården och för en rationell utveckling av fiskenäringen.

6 Utbildning och forskning m, m. Allt större krav ställs på att ett helhetsperspektiv skall anläggas vid forskning för de areella näringarna. Forskningen skall bl. a. ge underlag för en produktionsinriktning som kan förena effektivitet och hänsyn till miljön. Detta gav jag särskilt uttryck för i min anmälan till förra årets forskningsproposition. Helhetsperspektivet präglar också de omfattande forskningsprogram rörande alternativa produktionsformer, livsmedel samt skog och miljö som nu fortsätter.

Forskningen på jordbruks- och livsmedelsområdena har bl. a. som utgångspunkt att konsumenternas krav på bättre livsmedelskvalitet skall sättas i förgrunden för produktionen i hela livsmedelskedjan. Jordbruksnäringarna skall stärkas och ge oss möjligheter att utnyttja våra förnybara tillgångar på ett från ekologiska utgångspunkter bättre sätt än hittills. De samlade forskningsresultaten kommer att ha stor betydelse för inriktningen av 1990-talets livsmedelsproduktion. För de särskilda forskningsprogrammen som rör nya produktionsformer i jordbruket och trädgårdsnäringen samt livsmedel föreslås sammanlagt 26 milj. kr. för nästa budgetår.

Det femåriga forskningsprogrammet rörande skog och miljö tar sikte på både de globala problemen, framför allt de pågående avskognings- och ökenutbredningsprocesserna i de fattiga länderna samt på betingelserna för ett produktivt, ekologiskt balanserat skogsbruk i Sverige. För den sistnämnda delen föreslås sammanlagt 29 milj. kr. för nästa budgetår, varav 21 milj. kr. över denna huvudtitel och 8 milj. kr. över åttonde huvudtiteln.

Under senare år har en uppbyggnad skett av forskningen rörande biologiska produktionsprocesser och bioteknik. BL a. har medel anvisats till ett genetiskt centrum i Ultuna. I syfte att än mer stimulera den biotekniska kompetensuppbyggnaden inom de områden som har betydelse för de areella näringarna föreslås nu ytterligare 5 milj. kr. |

Behov föreligger av en ökad andel forskarutbildad personal inom flera ämnesområden. En väl fungerande och kvalitativt högstående forskarutbildning är därför viktig. För att förbättra forskarrekryteringen och forskarutbildningen vid Sveriges lantbruksuniversitet föreslås en resursförstärkning med 4 milj. kr.

7Idrott Prop. 1987/88: 100 Bil. 11

Idrottens betydelse i samhället understryks. En kraftig satsning på idrottsforskning föreslås. Ett centrum för idrottsforskning föreslås inrättas den I juli 1988 i Stockholm. Centret föreslås få samordningsansvar för idrottsforskningen i landet. Till centret knyts de befintliga professurerna i fysiolog vid karolinska institutet, en nyinrättad professur i idrottshistoria vid Stockholms universitet och den extra professuren i pedagogik vid lärarhögskolan i Stockholm. Förslag läggs om inrättandet av en ny professur i idrottspedagogik i Umeå fr. o. m. den Ijanuari 1989 samt en professur i idrottsmedicin i Umeå och en i Linköping fr. o. m. den 1 juli 1989. Särskilda resurser ställs till förfogande för kursverksamhet genom s.k. enstaka kurser.

Anslaget Stöd till idrotten föreslås till drygt 256 milj. kr. för budgetåret 1988/89. Det är en ökning med ca 22,2 milj. kr. Därmed möjliggörs en fortsatt kraftig ökning av idrottsverksamheten. Inom anslaget har särskilda medel beräknats till fortsatt upprustning av Vålådalen och Lillsved samt till mindre föreningsdrivna anläggningar. För svenskt deltagande i de olympiska spelen i Söul liksom för handikapp-OS på samma plats har beräknats medel. Medel har också beräknats för fortsatta insatser mot användningen av dopingpreparat samt för jämställd idrott. Betydelsen av ungdoms- och motionsverksamhet understryks liksom satsningen på ledarutbildning.

8 Turism Turismen är en stor näring. Möjligheterna till en positiv utveckling av svensk turism bedöms goda. Betydelsen av att marknadsföra Sverige som turistland understryks. Den särskilda strukturplan som Sveriges turistråd på regeringens uppdrag utarbetat gör det möjligt att bedöma turismens förutsättningar. En kraftig satsning för en förbättrad marknadsföring av turismen föreslås. 25 milj. kr. årligen under en treårsperiod förordas. Samtidigt understryks betydelsen av samordnade marknadsföringsinsatser mellan samhälle och näringsliv. Stödet till turism och rekreation föreslås öka med 28,2 milj. kr. till 108.5 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

9 Ungdomsfrågor Under år 1987 har ett arbete inletts med att i ökad utsträckning samordna regeringens arbete med olika ungdomsfrågor. En samlad redovisning lämnas nu av detta arbete.

Det statliga stödet till ungdomsorganisationerna förstärks. Folkrörelseutredningen har under år 1987 haft i uppdrag att se över formerna för stödet. Översynen har redovisats i betänkandet (SOU 1987:37) Stödet till barn- och ungdomsföreningar. Budgetförslaget för 1988/89 innebär en ökning av det sammanlagda stödet till ungdomsorganisationernas centrala och lokala verksamhet med 13.5 milj. kr. från 150,3 milj. kr. till 163,8 milj. kr. Därvid föreslås bl.a. en ökning av aktivitetsstödet till de lokala föreningarna från 11 kr. till 12 kr. per sammankomst. Vidare föreslås ett

särskilt stöd för verksamhet som avser ungdomar i de övre tonåren. För stöd till internationellt ungdomssamarbete föreslås ett nytt anslag av Bil. II 1,2 milj. kr.

Lotterier och spel har stor ekonomisk betydelse för de ideella föreningarna. Under senare år har de statliga spelformerna ökat kraftigt medan folkrörelsernas inkomster från lotterier och spel stagnerat. Folkrörelsernas andel av spelmarknaden har under de senaste tio åren sjunkit från drygt en tredjedel till mindre än en femtedel. Mot bakgrund härav tillkallades i februari 1987 en särskild utredare med uppdrag att lägga fram förslag som underlättar för folkrörelserna att finansiera sin verksamhet genöm lotterier och spel. Utredaren överlämnade i september 1987 betänkandet (SOU 1987:52) Folkrörelsernas lotterier och spel. Betänkandet har remissbehandlats. Frågan bereds med sikte på att en proposition skall kunna föreläggas riksdagen i vår.

10 Internationellt samarbete Världslivsmedelsrådets trettonde möte ägde rum i Beijing i juni 1987. På dagordningen stod frågor bl. a. angående hunger och undernäring, ekonomiska anpassningsprogram och försörjningssituationen, regionalt samarbete, samt handel. Den svenske jordbruksministern valdes till en av fyra vice-ordförande.

FAO:s tjugofjärde konferens hölls i Rom i november 1987. Konferensen präglades i stor utsträckning av diskussioner om förslag, som gemensamt lagts fram av de nordiska länderna, rörande en översyn av FAO:s framtida funktion och verksamhetsinriktning.

Jordbruk är ett nyckelområde i den stora multilaterala handelsförhandling som nu äger rum i GATT. Förhandlingarna omfattar samtliga åtgärder som direkt och indirekt påverkar jordbrukshandeln och syftar bl. a. till att minska överskotten och att reducera osäkerhet, obalans och instabilitet på de internationella jordbruksmarknaderna. Förslag om förhandlingsuppläggning har under året framförts av bl.a. USA, EG. en grupp jordbruksexporterande länder — den s. k. Cairns-gruppen — och Norden.

Arbetet under det nya internationella veteavtalet, som trädde i kraft i mitten av år 1986, har inletts under året med fördjupade analyser och diskussioner av den internationella spannmålssituationen. Att upprätta ett avtal med ekonomiska bestämmelser anses för närvarande inte vara möjligt, främst beroende på amerikanskt motstånd.

Vid en konferens i september 1987 överenskoms ett nytt internationellt sockeravtal som i likhet med det förra saknar ekonomiska bestämmelser.

I syfte att förbättra tillämpningen av det s.k. anpassningsavtalet på jordbruks- och fiskeområdet efter EG:s senaste utvidgning har med framgång expertöverläggningar förts mellan Sverige och EG. Initiativ har likaså tagits till fördjupat samarbete med EG på bl. a. skogsforskningsområdet.

Nordiska Ministerrådet har inom ramen för det nordiska samarbetet antagit ett nordiskt handlingsprogram på jordbruks- och skogsbruksområdet. Handlingsprogrammcet är det första i sitt slag och anger en rad pro- nn

gramområden inom vilka samarbete skall genomföras under tiden fram till Prop. 1987/88:100

år 1995. : Bil. 11

Nordiska ämbetsmannakommittén för fiskefrågor har under året särskilt uppmärksammat vattenbruksfrågor.

Inom OECD:s jordbrukskommitté avslutades den jordbrukshandelsstudie som dominerat kommitténs arbete de senaste fyra åren. Slutrapporten behandlades vid ministerrådsmötet i maj 1987 som då antog riktlinjer för reformering av jordbrukspolitiken. Kommittén fick i uppdrag att övervaka reformeringen och fortsätta arbetet med vissa delar av handelsstudien. En studie av subventionerna i det svenska jordbruket — liknande de som tidigare gjorts för flera andra länder — beräknas vara klar mot stutet av år 1987. :

Vid sammanträde med fiskerikommissionen för Östersjön har beslut fattats om kvotering av fisket av sill och skarpsill under år 1988. För torsk och lax har enighet om en kvotering inte nåtts. Medlemsländerna skall i stället frivilligt söka minska uttaget av dessa fiskslag nästa år. För att skydda Östersjöns laxbestånd har fiskerikommissionen även för år 1988 beslutat om en förlängd fredningstid.

Bilaterala avtal om fiskeutbytet år 1988 har slutits med Norge, Finland, Polen, Sovjetunionen, Tyska Demokratiska Republiken och EG. Vidare har avtal slutits med EG och Norge om regleringen av fisket i Skagerrak/

Kattegatt under år 1987. |

Inom ramen för det år 1970 ingångna avtalet mellan Sverige och Sovjetunionen om tekniskt-vetenskapligt och ekonomiskt samarbete har ett nytt avtal träffats mellan de båda staterna om samarbete inom jordbruk och agroindustri.

Den nordiska turistkampanjen i Förbundsrepubliken Tyskland, vilken ingår som en del i den nordiska handlingsplanen ”Norden i vekst” går in i sitt tredje verksamhetsår. Kampanjen har hittills lett till en omsättningsökning i alla de nordiska länderna. Den nordiska samarbetsformen har bidragit till resultatet, och planer finns nu på en uppföljning i USA.

Sverige har aktivt deltagit i Europarådssamarbetet rörande.bl. a. doping, läktarvåld och bekämpandet av rasåtskillnad inom idrotten.

På svenskt initiativ kommer en särskild översyn att äga rum av det nordiska idrottssamarbetet. Som en del av denna översyn kommer de nordiska riksidrottsförbunden att inbjuda till en särskild nordisk konferens under sommaren 1988. Även det nordiska ungdomssamarbetet kommer att ses Över.

Förberedelser pågår inför Europarådets andra ungdomsministerkonferens, som äger rum i Oslo i april 1988.

A. Jordbruksdepartementet m. m. Prop. 1987/88: 100

Bil. 11

A 1. Jordbruksdepartementet

1986/87 Utgift 19657 290 1987/88 Anslag 15 726 000 1988/89 Förslag 19557 000

1987/88 Beräknad ändring 1988/89

" Föredraganden Personal 80 = Anslag Förvaltningskostnader 15 726 000 +3 831 000

(därav lönekostnader) (14406000) —(+3631 000)

15726 000 +3831 000

Jag har vid min beräkning av medel för departementet tagit upp resurser för den nya livsmedelsenheten. .

Medel för jordbruksdepartementets verksamhet bör i övrigt beräknas med utgångspunkt i ett treårigt huvudförslag med en real minskning av 527. Den reala resursminskningen fördelas på budgetåren 1988/89—1990/91 med 17,27 och 27 för resp. budgetår. Jag räknar med att resursminskningen i stort sett kan klaras av genom fortsatt rationaliseringsarbete.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa

budgetår till 19 557 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Jordbruksdepartementet för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag av 19557 000 kr.

A 2. Lantbruksråd

1986/87 Utgift4229261
1987/88 Anslag4315 000
1988/89 Förslag4512 000

Lantbruksråden har till uppgift att inhämta och förmedla kunskaper om

jordbruket, skogsbruket och fisket samt därmed sammanhängande näringar i de länder eller internationella organisationer som ingår i deras verksamhetsområden. För närvarande är lantbruksråden placerade i Bonn, Bryssel, Moskva, Rom och Washington.

1937/88 Beräknad ändring 1988/89 Prop. 1987/88: 100

Föredraganden Bil. 11

Personal 8 - Anslag

Lönekostnader2250 000=
Vissa biträdeskostnader650 000-
Sjukvård20000-

Reseersättningar och expenser inom verksamhetsområdet 312 000 +117000 Ersättningar för resor till och från Sverige vid ljänsteuppdrag och semester 400000 —-117 000 Ersättning för kostnader för förhyrning av bostäder 683 000 +197 000 4315 000 +197 000

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen att till Lantbruksråd för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsan-

slag av 4512 000 kr. |

A 3. Utredningar m. m.

1986/87 Utgift 2369 514 : Reservation 2948 294

1987/88 Anslag 2800 000 1988/89 Förslag 2 800 000

Utöver utgifterna för departementets kommittéer och arbetsgrupper be-

strids från anslaget kostnaderna för beredningen för livsmedels- och nä-

ringsfrågor.'

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten bör anslaget föras upp med 2,8 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Utredningar m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 2800 000 kr.

A 4. Extra utgifter

1986/87 Utgift 455812 Reservation 215 114

1987/88 Anslag 700 000

1988/89 Förslag 700 000

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 700 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 700 000 kr.

B. Jordbrukets rationalisering

Bil. 11

B 1. Lantbruksstyrelsen

1986/87 Utgift 46 028 735 1987/88 Anslag 48006 000 1988/89 Förslag 62 102 000

Lantbruksstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om lantbruket och lantbrukets rationalisering, trädgårdsnäringen och trädgårdsnäringens rationalisering, rennäringen och rennäringens rationalisering. stöd till företag i glesbygd avseende de areella näringarna, kontroll och inspektion på växtskyddsområdet, den allmänna hälso- och sjukvården bland husdjuren, foderkontrollen, djurskyddet samt veterinärväsendet, i den mån sådana ärenden inte ankommer på annan myndighet. Styrelsen är chefsmyndighet för lantbruksnämnderna och deras ortsombud, statens lantbrukskemiska laboratorium samt distriktsveterinärorganisationen.

Lantbruksstyrelsens organisation m.m. framgår av förordningen (1967:425) med instruktion för lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna.

Lantbruksstyrelsen Lantbruksstyrelsen ingår i försöksverksamheten med treåriga budgetramar för perioden 1987/88- 1989/90. Det förslag till verksamhetsinriktning för de tre budgetåren som lantbruksstyrelsen lämnade till regeringen våren 1986 har i sina huvuddrag antagits av statsmakterna.

Anslaget är enligt regeringens direktiv ett ramanslag som för budgetåren 1988/89 och 1989/90 skall minska realt med 2 Zz vartdera året. Prisomräkning skall dock ske i vanlig ordning.

Lantbruksstyrelsens arbete har i allt större utsträckning inriktats mot frågor med anknytning till yttre miljö och djurhälsa — djurmiljö. En ökad resursinsats genomförs inom ramen för befintliga resurser genom omprioritering. Detta är dock enligt styrelsens uppfattning inte tillräckligt. Det behövs också personalförstärkning inom dessa områden. Med hänsyn till att en del arbetsuppgifter under vissa perioder kan komma att kräva specialistkunskaper som normalt inte behöver finnas representerade i lantbruksverket kan det även bli aktuellt att ta i anspråk resurser för inköp av konsulttjänster. Med hänsyn till det statsfinansiella läget föreslår styrelsen att 1.5 milj. kr. får överföras från anslaget Lantbruksnämnderna med ett belopp av 750000kr. budgetåret 1988/89 och 750000kr. budgetåret 1989/90.

För budgetåret 1987/88 har under detta anslag anvisats 5,4 milj. kr. inom programmet för halvering av bekämpningsmedelsanvändningen. Beloppet kommer att disponeras på följande sätt.

Förstärkt prognos och varningstjänst 1,0 milj. kr. Försöks- och utvecklingsprojekt på ogräsområdet 1,5 milj. kr.

Bil. 11

Konditionstest av spridningsutrustning för bekämpningsmedel 2,9 milj. kr.

Under anslaget Lantbruksnämnderna har anvisats 5,6 milj. kr. för inten-

sifierad rådgivning. Beloppet kommer att disponeras på följande sätt.

Miljöinriktad växtnäringsrädgivning 2 milj. kr. : Prognos- och varningsverksamhet inom växtskyddet 2 milj. kr. Rådgivning om alternativ odling 1,6 milj. kr.

Styrelsen föreslår att dessa medel fr. o. m. budgetåret 1988/89 anvisas under anslaget Lantbruksstyrelsen på en särskild anslagspost benämnd

Miljöinriktad växtodlingsrådgivning m. m. Styrelsen föreslår att 16,3 milj.

kr. anvisas, varav för minskat växtnäringsläckage S milj. kr., halverad

bekämpningsmedelsanvändning 9,6 milj. kr. och alternativ odling 1,7 milj.

kr. Styrelsen föreslår att verksamheten som hittills finansieras av miljöavgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel.

1987/88 "> Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden

Personal 227 -3 Anslag Utgifter Förvaltningskostnader | 42574000 = + 3196000

(därav lönekostnader) (30326000) (+ 2611 000) Kostnader för reglering av

skadestånd 30000 - Halvering av bekämpnings- |

medelsanvändningen " 5400 000 - 5400000 Miljöinriktad växtodlings-

rådgivning m. m.= +16 300000
Växtinspektion1000-
Foderkontroll1000-

48 006 000 +14096 000

Föredragandens överväganden Enligt riksdagens beslut (prop. 1986/87:146, JoU 26, rskr. 346) skall lant-

bruksstyrelsens och lantbruksnämndernas förvaltningskostnader anvisas

under ramanslag för perioden 1987/88—-1989/90.

Jag föreslår att medel under anslaget beräknas med utgångspunkt i ett huvudförslag med en real minskning av utgifterna enligt den plan jag

presenterade i tidigare nämnda proposition, dvs. 226 för vardera budget-

åren 1988/89—1989/90. För budgetåret 1988/89 beräknar jag utgifterna till 62 102 000 kr. Jag här

därvid räknat med att 1,5 milj. kr. bör överföras från anslaget Lantbruksnämnderna med ett belopp av 750 000 kr. budgetåret 1988/89 och 750 000

kr. budgetåret 1989/90, för att stärka lantbruksstyrelsens arbete med frågor

med anknytning till yttre miljö och djurhälsa — djurmiljö. Jag har vidare

räknat med 356 000 kr. för vissa uppgifter i fråga om försörjningsberedska- — Prop. 1987/88: 100 pen inom totalförsvarets civila delar. Bil. 11 Jag har vidare räknat med att den under anslaget Lantbruksnämnderna

anvisade anslagsposten Intensifierad rådgivning förs över till detta anslag och förs samman med anslagsposten Halvering av bekämpningsmedelsanvändningen till en anslagspost benämnd Miljöinriktad växtodlingsrådgivning m. m. Anslagsposten bör dessutom räknas upp med 5,3 milj. kr. till 16,3 milj. kr. i enlighet med styrelsens förslag. Av dessa medel bör 5,0 milj. kr. användas till åtgärder för minskat växtnäringsläckage. Vidare bör medlen för alternativ odling ökas till 1,7 milj. kr. Till programmet för en halverad bekämpningsmedelsanvändning har jag beräknat 9,6 milj. kr. varav 0,3 milj. kr. avser medel för serieprovning av sprututrustning. Av anslagsposten finansieras 11 milj. kr. med avgifter på handelsgödsel och

bekämpningsmedel och ställning måste därför tas inför varje budgetår vad gäller de belopp som kan disponeras för dessa ändamål med hänsyn till tillgången på avgiftsmedel.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1988/89 anvisa ett ram-

anslag av 62 102 000 kr.

B 2. Lantbruksnämnderna

1986/87 Utgift 249 607 106 1987/88 Anslag 229 840 000 1988/89 Förslag 236 665 000

Lantbruksnämnd skall uppmärksamt följa lantbrukets tillstånd och ut-

veckling samt vidta eller hos lantbruksstyrelsen föreslå de åtgärder som är

påkallade eller i övrigt lämpliga, särskilt för att åstadkomma en fortsatt rationalisering inom lantbruket och trädgårdsnäringen. Nämnden svarar

även för vissa statliga åtgärder i fråga om tillsyn över växtodling och

husdjursskötsel, om skördeskadeskydd, skördeuppskattning och jordbruksstatistik samt om försöksverksamhet och kursverksamhet inom lantbrukets område. Nämnden handlägger vidare frågor inom rennäringens område och andra områden som enligt särskilda bestämmelser ankommer

på nämnden.

Från anslaget bestrids även vissa kostnader för fiskenämnderna. Lantbruksnämndernas organisation m.m. framgår av förordningen

(1967:425) med instruktion för lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna. I Norrbottens län är lantbruksnämnden sedan den 1 juli 1986 inordnad i länsstyrelsen.

Lantbruksstyrelsen Lantbruksnämnderna ingår i försöksverksamheten med treåriga budget-

ramar för perioden 1987/88- 1989/90. Det förslag till verksamhetsinriktning 17

2 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga I 1

1986 har i sina huvuddrag antagits av statsmakterna. Bil. 11

Anslaget är enligt regeringens direktiv ett ramanslag som för budgetåren

1988/89 och 1989/90 skall minskas med 2 Z vartdera året. Prisomräkning

skall dock ske i vanlig ordning.

För budgetåret 1987/88 har under anslaget anvisats 5,6 milj. kr. för intensifierad rådgivning. Med hänvisning till vad som anförts under ansla-

get Lantbruksstyrelsen hemställer lantbruksstyrelsen att anslagsmedel för

intensifierad rådgivning fr. o. m. budgetåret 1988/89 redovisas under anslaget Lantbruksstyrelsen anslagsposten Miljöinriktad växtodlingsrådgivning,

m.m. Vidare hemställer styrelsen att för vartdera budgetåret 1988/89 och

1989/90 överförs ett belopp av 750 000 kr. till anslaget Lantbruksstyrelsen.

Från anslaget Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling utgår bidrag till främjande av biskötsel och växtodling.

Anslaget till biskötsel som uppgår till 200 000 kr. används i sin helhet för

utbildning av bitillsynsmän.

Utbildningen av bitillsynsmän avser dels grundutbildning, dels fortbild-

ning. För grundutbildning i samband med rekrytering har utnyttjats ungefär ca två tredjedelar av anvisade medel. Utbildningen har fr. o. m. budgetåret 1986/87 begränsats i fråga om fortbildningsdelen.

Enligt lantbruksstyrelsen är det rycket angeläget att utbildningen av

bitillsynsmän kan bedrivas i minst samma omfattning som tidigare.

Som framgår av lantbruksstyrelsens skrivelse till regeringen den 26 juni

1987 har nu angrepp av varroasjuka konstaterats i Sverige. De inventering-

ar av sjukdomen som hittills gjorts visar att sjukdomen är etablerad på Gotland. En betydande risk föreligger att den kan finnas på fastlandet även om den ännu inte påvisats där. Lantbruksstyrelsen bedömer förekomsten av varroasjuka inom landet som ett allvarligt hot mot biodlingen.

För grundutbildning samt fortbildning av en fjärdedel av tillsynsmännen krävs 250000 kr. För fortbildning av resterande tre fjärdedelar av 'tillsyns-. männen erfordras 300 000 kr. Lantbruksstyrelsen hemställer därför att an-

slagsposten tas upp med 550 000 kr. för budgetåret 1988/89.

Med en utbildningsinsats motsvarande denna nivå budgetåret 1988/89

kan det bli möjligt att under kommande år bedriva fortbildningen på lägre nivå än den nuvarande. Avgörande blir dock varroasjukans utveckling. Enligt lantbruksstyrelsens bedömning kan det bli nödvändigt att genom-

föra den utvidgade utbildningen redan budgetåret 1987/88. Lantbrukssty-

relsen återkommer i sådant fall till regeringen i frågan.

Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Norrbottens län har hemställt att ytterligare besparingar

inte läggs ut på länsstyrelsen och att intäktskravet inom lantbruksverkets rådgivningsverksamhet sänks till 900 000 kr. Dessutom hemställer länssty-

relsen om 350 000 kr. i extra anslag för extra krav på länsstyrelsen att vara

utåtriktad. Som försökslän behövs ökat anslag för förnyelse.

Föredraganden Bil. 11

Personal 1198 —25 Anslag Utgifter | Förvaltningskostnader 256240000 = +12425000

(därav lönekostnader) (191 074000) (+10136000) - Intensifierad rådgivning 5600000 = — 5600000 Inkomster Avgifter 32 000 000 - Nettoutgift 229840000 + 6825000

Till lantbruksnämnderna influtna renbetesavgifter skall tas till uppbörd under anslaget för att användas inom renskötseln enligt föreskrifter som

meddelas av lantbruksstyrelsen.

Föredragandens överväganden

Som jag tidigare nämnt skall enligt riksdagsbeslut medel för lantbruks-

nämndernas förvaltningskostnader anvisas under ramanslag. Med beaktande av de överföringar till anslaget Lantbruksstyrelsen som jag tidigare

nämnt beräknar jag utgifterna för budgetåret 1988/89 till 268 665 000 kr. Jag

har därvid även räknat med att de medel som anvisas under anslaget

Särskilt stöd till biskötsel och växtodling skall föras över till förevarande anslag. De åtgärder till stöd för biskötseln som hittills finansierats från

nämnda anslag bör fr. o. m. budgetåret 1988/89 vidtas inom ramen för de

medel som står till förfogande under anslaget Lantbruksnämnderna. Jag har vidare beräknat 375 000 kr. för vissa uppgifter i fråga om försörjningsberedskapen inom totalförsvarets civila delar. Inkomsterna för budgetåret beräknar jag till 32 milj. kr.

För budgetåret 1988/89 beräknar jag nettoutgifterna till 236 665 000 kr.

I nettomedelsbehovet för budgetåret 1988/89 har jag inräknat 17928 000 kr. till lantbruksenheten vid länsstyrelsen i Norrbottens län. Inkomsterna vid lantbruksenheten i Norrbottens län är därvid beräknade till 1,3 milj. kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1988/89 anvisa ett

ramanslag av 236 665 000 kr.

B 3. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. SS Prop. 1987/88: 100

1986/87 Nettoinkomst 3909 808 Bil. 11 1987/88 Anslag 40 000 000 1988/89 Förslag 40000 000

Från anslaget utbetalas bidrag till yttre och inre rationalisering enligt förordningen (1978:250) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering.

Bidrag lämnas också enligt förordningen (1987:606) om statligt regionalt stöd till jordbruks- och trädgårdsföretag. Anslaget får disponeras för att utjämna vinster och förluster i jordfondsverksamheten.

Lantbruksstyrelsen Anslaget bör föras upp med 40 milj. kr. vilket motsvarar de beräknade utgifterna för budgetåret 1988/89.

Bidragsram för yttre och inre rationalisering

BudgetårRam. Beviljade bidrag
1985/8640,040,0
1986/8730,030,0
1987/8830,0
1988/8933.0 (förslag)

Bidragsram för yttre rationalisering

Från den 1 juli 1987 gäller vissa ändringar i jordförvärvslagen. Förvärvs-

hinder av rationaliseringsskäl skall såväl i fråga om jordbruksmark som skogsmark ställas upp endast om det är angeläget från allmän synpunkt. I beslutet om ändring av lagen framhölls särskilt att arronderingsförbättrande åtgärder i fråga om starkt ägar- och ägosplittrade skogsmarker regelmässigt bör anses vara av allmänt intresse. Pågående arbete att genom fastighetsreglering och successiv strukturrationalisering förbättra fastighetsindelningen i skogsmarken inom områden med mycket dålig arrondering av skogsmarken bör fortsätta.

Lantbruksstyrelsen konstaterar att bidragen medverkar till att de jordpolitiska målen uppfylls. Marken utnyttjas effektivare. Andra myndigheters arbeten förenklas och effektiviseras, främst inskrivningsmyndigheterna och skattemyndigheterna. Dessutom minskas samhällets kostnader för register.

Lantbruksstyrelsen finner att om omarronderingsverksamheten skall

kunna fortsätta i minst oförändrad omfattning måste med hänsyn till förändringar i kostnadsläget en viss uppräkning ske av bidragsramen. Önskemål om en utökning av omarronderingsverksamheten föreligger dessutom

från berörda myndigheter i flera län. Sådana önskemål har hittills inte

kunnat uppfyllas i brist på ramutrymme. Styrelsen föreslår därför att

ramen för bidrag till yttre rationalisering för budgetåret 1988/89 utökas med

3 milj. kr. till 15 milj. kr. 20

Bidragsram för inre rationalisering Prop. 1987/88: 100

Bil. 11

Bidragsramen för inre rationalisering uppgår under budgetåret 1987/88 till

18 milj. kr. Beloppet är oförändrat sedan föregående år. 17 milj. kr. har

utnyttjats för regionalt rationaliseringsstöd i de åtta nordligaste länen,

medan 1 milj. kr. använts för införande av ny teknik, effektivitetsfrämjande åtgärder och till resultatanalyser. Med hänsyn till den kraftiga nedskär-

ning av ramen, från 28 milj. kr. till 18 milj. kr., som skedde fr. o. m. budget-

året 1986/87 har ramen likväl varit otillräcklig för behoven i nämnda län. Under året har inga bidrag beviljats till gemensamma företag för markavvattning.

Fr.o.m. budgetåret 1987/88 har för en treårsperiod tillkommit ett anslag för särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige på 100 milj. kr. Av det anslagna beloppet beräknas ungefär 50 milj. kr. komma att disponeras för

investeringsstöd. Antalet ansökningar om stöd torde emellertid väsentligt öka genom att stödmöjligheter genom den nya förordningen om statligt

regionalt stöd till jordbruks- och trädgårdsföretag öppnas även för sådana kombinerade företag inom jordbruks- eller trädgårdsproduktion, där andra verksamheter svarar för huvudparten av inkomsterna. Det är därför svårt att nu bedöma om de totalt anslagna medlen för investeringsstöd liksom medlen för åtgärdsprogrammet i övrigt är tillräck-

liga.

Av de bidrag om högst 1,3 milj. kr. som styrelsen får disponera inom ramen för bidrag till jordbrukets inre rationalisering får högst 0,8 milj. kr. disponeras för särskilda planeringsåtgärder, effektivitetsbefrämjande åt-

gärder m. m, och högst 0,5 milj. kr. för resultatanalys.

Styrelsen föreslår att den anslagspost av 15000 kr. till främjande av

växtodling som hittills redovisats under anslaget Särskilt stöd åt biskötsel

och växtodling avvecklas och att 100000 kr. för detta ändamål får tas i anspråk inom ramen för bidrag till jordbrukets inre rationalisering.

Anslagsposten till växtodling under anslaget Särskilt stöd till biskötsel och växtodling har utnyttjats för mindre omfattande undersökningar inom växtodlingsområdet, senast för att ta fram bättre underlag för vallskördeprognoserna och riktlinjer för värdering av kalkningsmedel. En reservation av ca 20000 kr. föreligger.

Behovet av medel för ändamål av detta slag är betydligt större än vad här kan tillgodoses. Ett ändamålsenligt utnyttjande hindras delvis av att anslagsposten är så begränsad. Ytterligare medel bör anvisas för nämnda verksamhet under förevarande anslag.

Styrelsen föreslår att totalramen för särskilda planeringsåtgärder, effektivitetsbefrämjande åtgärder m.m. med anledning av detta höjs från

0.8 milj. kr. till 0,9 milj. kr. och att bidrag till främjande av växtodling skall

kunna utgå även i de delar av landet där regionalt rationaliseringsstöd för

närvarande icke utgår.

Föredragandens överväganden

Jag återkommer senare till ett förslag om vissa ytterligare åtgärder till stöd

för jordbruket i norra Sverige.

Under förevarande anslag föreslår jag oförändrade bidragsramar för yttre och inre rationalisering inom jordbruket. Dessa uppgår nu till 12 milj. — Bil. 11 kr. resp. I8milj. kr. Jag biträder lantbruksstyrelsens förslag vad gäller | bidrag till främjande av växtodling inom ramen för inre rationalisering. Liksom för närvarande bör det ankomma på regeringen att besluta om jämkning mellan bidragsramarna. |

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att |

1. medge att under budgetåret 1988/89 statsbidrag beviljas till

jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst 30 000 000 kr. ,

2. till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m. för budgetåret

1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 000 kr.

B 4. Markförvärv för jordbrukets rationalisering

1986/87 Utgift 1000 Reservation = - 1987/88 Anslag 1000 1988/89' Förslag 1000

Jordfonden används för att bestrida lantbruksnämndernas kostnader för fastighetsförvärv i samband med åtgärder för yttre rationalisering på lantbrukets område.

Lantbruksstyrelsen Jordfonden är ett viktigt hjälpmedel för att förbättra såväl företagsstrukturen som arronderingsförhållandena i jord- och skogsbruket. Denna verksamhet leder oftast till mycket goda lösningar på strukturproblemen i ett visst område. Fonden är också smidig att arbeta med då verksamheten bygger på frivilliga överenskommelser.

Mot bakgrund av den rådande överproduktionen inom jordbruket är det angeläget att jordbrukaren i främst mellanbygden kan utveckla skogsdelen av sitt företag i stället för att investera i jordbruksdelen. I skogsbygden är det från regionalpolitisk utgångspunkt angeläget att stärka mindre jordbruk och kombinationsföretag med skog, i första hand bör mark från utboinnehav kunna användas för detta. I båda fallen är en aktiv jordfondsverksamhet ett gott stöd för sådana strävanden.

Från den 1 juli 1987 gäller vissa ändringar i jordförvärvslagen. Lagens regionalpolitiska betydelse understryks ytterligare. I den ändrade 7§ ges nu möjlighet att, om det är av särskild betydelse från regionalpolitisk synpunkt, vägra tillstånd till förvärv om förvärvsegendomen behövs för att främja sysselsättningen på orten. Avsikten är att bestämmelsen skall kunna tillämpas för att vägra tillstånd till förvärv om egendomen behöver användas i kombination med annan verksamhet. Tillstånd skall också kunna vägras om sysselsättningsunderlaget för redan etablerad jord- och skogsbruksföretagare på orten behöver stärkas. Vidare kan tillstånd vägras om förvärvaren själv inte avser att bruka egendomen och denna behövs av sysselsättningsskäl. Vägras tillstånd med stöd av 78 jordförvärvslagen - 22

är staten om säljaren begär det skyldig att lösa förvärvsegendomen. Tidiga- Prop. 1987/88: 100 re gällde inlösenskyldigheten endast då tillstånd vägrades för att marken Bil. 11 behövdes för att förstärka ett inte utvecklingsbart företag på orten. Ändringen innebär en utökning av inlösenskyldigheten för staten. Mot bakgrund härav anser styrelsen att det är sannolikt att inlösenskyldigheten kan komma att aktualiseras i ökad utsträckning.

Lantbruksstyrelsen anser det vara viktigt att jordfondsverksamheten kan hållas på hög nivå. Under den senaste tiden har lantbruksnämnderna satsat mer på utförsäljning av mark än på inköp. Likviditeten är därför för tillfället god. Med hänvisning till detta och till det statsfinansiella läget avstår styrelsen nu ifrån att begära likviditetstillskott till fonden.

Föredragandens överväganden Anslaget bör i likhet med vad lantbruksstyrelsen förordat föras upp med oförändrat belopp.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Markförvärv för jordbrukets rationalisering för budgetåret

1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 1000 kr.

B 5. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti

1986/87 Utgift 58 248 858 1987/88 Anslag 20.000 000 1988/89 Förslag 20000 000

Från anslaget bestrids utgifter för att täcka förluster på grund av statlig garanti för lån till jordbrukets yttre och inré rationalisering, förvärv och drift av jordbruk, maskinhållning inom jordbruket, trädgårdsnäringens rationalisering m. m. och rennäringens rationalisering m. m.

Lantbruksstyrelsen ÅA. Anslag m.m. Av den redovisade förlusten budgetåret 1986/87 hänför sig 46 milj. kr. till jordbruksföretag och 12 milj. kr. till trädgårdsföretag.

Betydande förluster kan förväntas även de närmaste åren. Anslaget bör uppgå till 40 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

B. Kreditgarantiramar Utestående kreditgarantier, milj. kr. 1986/87 1987/88 . 1988/89 Ram Utfall Ram Ber. utfall Ram, förslag

3960 3610 3901 3820 4200

Under budgetåret 1986/87 har beviljats 119 milj. kr. i lånegarantier, varav 100 milj. kr. till jordbrukets rationalisering, 18 milj. kr. till trädgårdsnä- Bil. 11 ringens rationalisering och I milj. kr. till rennäringens rationalisering.

En väsentlig reducering av beviljat belopp jämfört med föregående budgetår har skett. Anledningen härtill är främst dålig lönsamhet i företagen. En bidragande orsak är också en från lånesökandens synpunkt lättare kreditmarknad.

Styrelsen bedömer att inom området för jordbrukets rationalisering kommer trots en allmänt låg investeringsnivå ändå att ske investeringar i byggnader och anläggningar vartill Kommer kapitalbehov vid nyetablering för förvärv och drift. Lantbruksstyrelsen har utarbetat ett handlingsprogram för landsbygdsutveckling vilket planeras bli genomfört under den närmaste treårsperioden fram t. o. m. budgetåret 1989/90.

Lantbruksstyrelsen har i särskild skrivelse rörande nyetablering inom lantbruket föreslagit bl. a. att rationaliseringsförordningen ändras så att det blir möjligt att stödja olika typer av kombinerad verksamhet på landsbygden.

Inom trädgårdsnäringen är det nästan uteslutande växthusföretag som söker kreditgarantier. Inom denna sektor finns ett stort behov av att modernisera växthusbeståndet. Efterfrågan på kreditgarantier bedöms uppgå till 40 milj. kr.

Inom rennäringen bedömer styrelsen behovet av kreditgarantier till oförändrat 3 milj. kr. :

Vid budgetårsskiftet 1987/88 uppgår garantiengagemanget till 3 628 milj. kr. Engagemangsramen får efter årets förluster totalt omfatta 3 901 milj. kr. För budgetåret 1987/88 återstår därför endast 273 milj. kr. att utnyttja vartill kommer de ca 150 milj. kr. som under året beräknas inflyta i amorteringar till de olika långivarna och därmed minska statens engagemang. Avdrag måste dock ske för årets förluster som kan komma att uppgå till ca 50 milj. kr. Tillgängligt utrymme för nya lånegarantier under budgetåret 1988/89 blir därmed 80 milj. kr., vilket är otillräckligt. Detta torde ytterligare förstärkas av det behov av länegarantiram som kan tillkomma genom det nya regionala rationaliseringsstödet. Styrelsen anser därför att engagemangsramen bör utökas med minst 200 milj. kr.

Föredragandens överväganden I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1984/85:100 bil. 11, JoU25, rskr. 186) har för statliga garantier till jordbrukets rationalisering m. m. beviljats en ram av 4000 milj. kr. Ramen har t.o.m. budgetåret 1986/87 minskat till 3 901 milj. kr. och åtaganden för 3 628 milj. kr. har gjorts.

Enligt min bedömning bör en oförändrad engagemangsram vara tillräcklig.

Lantbruksstyrelsen har i särskild skrivelse föreslagit viss utvidgning av möjligheterna att stödja kombinerad verksamhet på landsbygden. Fr. o. m. budgetåret 1988/89 bör enligt min mening en utvidgning ske av möjligheterna att lämna stöd i form av statlig kreditgaranti så att sådana kan lämnas

även till med jord- och skogsbruk kombinerade företag i glesbygder i hela = Prop. 1987/88:100 landet. Bil. 11

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordat i fråga om utvidgade möjligheter

att lämna statlig kreditgaranti, a

2. till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för

budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsansiag av 20000 000 kr.

B 6. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m.

1987/88 Anslag 17900 000

1988/89 Förslag 7900 000 ! Anslagen Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m. och Främjande av trädgårdsnäringen.

Från anslaget utbetalas bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering och till energibesparande åtgärder inom trädgårdsföretag enligt förordningen

(1979:427) om statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering. Därut-

över används anslaget för bidrag till Svenska fruktfrämjandet, Svenska

grönsaksfrämjandet och Svenska blomsterfrämjandet.

Lantbruksstyrelsen Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. Behovet av bidrag till rationaliseringsåtgärder inom trädgårdsnäringen

rande av ny teknik varit stor. Det har gällt ny teknik såväl inom växthussektorn som bland frilandsföretag. Efterfrågan på regionala bidrag i norra Sverige har ökat jämfört med tidigare år. Styrelsen beräknar att bidragsbehovet för införande av ny teknik samt för regionala bidrag kommer att öka under treårsperioden.

De sänkta oljepriserna har inneburit att företagens intresse för energibesparande åtgärder minskat. Även när det gäller övergång till andra bräns-

len än olja har efterfrågan på bidrag minskat. Den framtida efterfrågan på

bidrag påverkas i hög grad av det framtida oljepriset samt lönsamheten

inom näringen. Bidragsmöjligheten har stor betydelse för att stimulera investeringar. Styrelsen bedömer att efterfrågan på bidrag fortsätter att

vara stor de närmaste åren och föreslår att bidragsramen fastställs till

oförändrat belopp dvs. 7 milj. kr.

Främjande av trädgårdsnäringen Prop. 1987/88: 100

Bil. 11

Under budgetåret 1986/87 har bidrag beviljats med 900 000 kr. Efterfrågan på bidrag under budgetåret uppgick till sammanlagt 2 milj. kr. De senaste åren har visat att det finns många problemområden som inte 'kunnat bearbetas av den officiella försöksverksamheten. Enklare försök och undersökningar kan ge resultat som snabbt går att omsätta ute i företagen.

Efterfrågan på bidrag till dylika projekt är stor.

Styrelsen föreslår oförändrat anslag under budgetperioden.

Föredragandens överväganden Jag förordar att en oförändrad bidragsram på sammanlagt 7 milj. kr. fastställs för nästa budgetår för rationalisering och energibesparande åtgärder inom trädgårdsnäringen. Dessutom förordar jag en oförändrad bidragsram av 0,9 milj. kr. för främjande av trädgårdsnäringen. Medlen för detta ändamål bör fortsättningsvis anvisas under förevarande anslag. En gemensam ram av 7,9 milj. kr. bör beviljas för ändamålen.

Anslaget bör föras upp med 7,9 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1988/89 statsbidrag beviljas till

trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. med sammanlagt högst

7900 000 kr., |

2. till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. för

budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 7 900 000 kr.

B 7. Stöd till innehavare av fjällägenheter m. m.

1986/87 Utgift1321 365Reservation - 356019
1987/88 Anslag1700 000|
1988/89 Förslag1700 000

Anslaget används i huvudsak för bidrag till investeringar i byggnader och andra fasta anläggningar på fjällägenheter, till underhåll och upprustning av lägenheter, till avvecklingsbidrag och avträdesersättning åt innehavare av fjällägenhet, till gästgiveribestyr samt till inlösen av byggnader m. m. i vissa fall.

Lantbruksstyrelsen Lantbruksstyrelsen bedömer behovet för budgetåret 1988/89 till oförändrat

1,7 milj. kr. | .

Vid beräkningen av anslagsbeloppet har hänsyn tagits till såväl beräknade utgifter för inlösen av byggnader på bestående fjällägenheter som de inkomster om ca 200 000 kr. på arrendeavgifter m. m. som redovisas under anslaget.

Anslaget bör i likhet med vad lantbruksstyrelsen förordat föras upp med Bil. 11 1,7 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sröd till innehavare av fjällägenheter m.m. för budgetåret

1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 1700 000 kr.

B 8. Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige

1987/88 Anslag 100 000 000 1988/89 Förslag 380.000 000

Under detta anslag anvisas medel för särskilda åtgärder för jordbruket i

norra Sverige i enlighet med de grunder som anges i prop. 1986/87:146. Medlen disponeras av lantbruksstyrelsen för att bl. a. stimulera utvecklingen av kombinationsföretag och för forsknings- och försöksverksamhet.

Föredragandens överväganden

I enlighet med förslag från regeringen anvisade riksdagen 100 milj. kr. för

ett treårigt åtgärdsprogram för jordbruket i norra Sverige (prop. 1986/87:146, JoU 26, rskr. 346). Medlen skall i stor utsträckning användas för att stimulera uppbyggnaden och utvecklingen av kombinationsföretag

genom såväl investeringar som särskilda utvecklingsprojekt. Dessa åtgär-

der avspeglar en delvis ny syn på hur företagen inom jordbruket skall . stödjas inom de mest utsatta regionerna i landet. Utvecklingen av lands-

bygden är i stor utsträckning beroende av att lönsam sysselsättning skapas

inom nya verksamhetsområden. Dagens jord- och skogsbrukare har enligt min mening en yrkeserfarenhet och utbildning som utgör en god grund att

stå på vid utvecklingen av nya alternativ till de traditionella arbetena inom

jord- och skogsbruket. :

Arbetet med det särskilda åtgärdsprogrammet för jordbruket i norra Sverige har påbörjats relativt nyligen. Jag anser emellertid att åtgärdsprogrammet är av så stor vikt för landsbygdsutvecklingen i dessa delar av landet att ytterligare 80 milj. kr. bör tillföras programmet. Medlen bör användas för investeringar inom jordbruket och till kombinationsföretag samt till stöd för utveckling, utbildning, rådgivning och forskning. Därvid bör beaktas de möjligheter till alternativ odling som finns i norra Sverige. Lantbruksstyrelsen bör göra en bedömning av i vilka regioner störst behov föreligger. Den närmare fördelningen av de medel som ställs till resp. läns förfogande bör det liksom hittills ankomma på länsmyndigheterna att tillsammans besluta om.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige för bud-

getåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 80 000 000 kr. 27

Bil. 11

1986/87 Utgift 7051 805 Reservation 15215 553 1987/88 Anslag 24763 000 1988/89 Förslag 25 369 000

Anslaget fördelas på användningsområden genom beslut av lantbruksstyrelsen efter årliga överläggningar mellan staten och företrädare för rennäringsutövarna. Användningsområdena avser åtgärder till främjande av rennäringen såsom upplysning och rådgivning, katastrofskadeskydd vid svåra renbetesförhållanden, pristillägg på renkött, konsulentverksamhet vid Svenska samernas riksförbund, inventering och kartläggning av vinterbetesmarker, utvecklingsprogram för samebyar samt särskilda ändamål i övrigt som gagnar renskötande samer. Anslaget används också för underhåll av riksgränsstängsel med anledning av bl.a. 1972 års svensk-norska renbeteskonvention, för underhåll av vissa renskötselanläggningar samt för statens del av kostnaderna för samebyarnas utvecklings- och markanvändningsplanering.

Lantbruksstyrelsen Lantbruksstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med 25 060 000 kr. och anför bl. a. följande.

1. Enligt ett till konventionen (SÖ 1972:15) mellan Sverige och Norge om renbetning m. m. anslutande protokoll skall Sverige och Norge bekosta och underhålla vissa stängsel. Vidare ankommer det på Sverige att underhålla riksgränsstängsel i Jämtlands län enligt särskilt protokoll mellan Sverige och Norge om uppförande och underhåll av dessa stängsel. Sammanlagda stängselsträckan som det ankommer på Sverige att underhålla uppgår nu till 724 km, varav 309 km avser stängsel mot Finland.

Riksgränsstängslens återanskaffningsvärde beräknades år 1985 uppgå till ca 39,5 milj. kr. Underhållskostnaderna är högre än vad som beräknats tidigare. Styrelsen avser att närmare utreda dessa kostnader. I avvaktan härpå föreslår styrelsen att anslagsposten räknas upp med 5 4 till 1 585 000 kr. (+ 75 000 kr.).

2. Återanskaffningsvärdet för de renskötselanläggningar som staten har att underhålla uppgick år 1985 till ca 4,2 milj. kr. Därtill kommer 180 km vägar, som helt eller delvis skall underhållas av staten. Även dessa underhållskostnader är högre än vad som har beräknats tidigare och skall utredas närmare. I avvaktan härpå föreslår styrelsen att anslagsposten räknas upp med 5 > till 304 000 kr. (+ 14009 kr.). |

3. Statens medel för samebyarnas utvecklings- och markanvändningsplanering används i huvudsak för att täcka kostnader för tre tjänstemän. Det kunskapsunderlag som tas fram skall användas också i den kommunala markanvändningsplaneringen, vid tillämpningen av lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m. m. och vid markanvändningsplaneringen i de fjällnära skogsområdena. Det får viss betydelse för samrådet mellan rennäringen och skogsbruket inom hela renskötselområdet.

Lantbruksstyrelsen räknar med att kostnaderna för planeringen kommer = Prop. 1987/88: 100 att öka successivt. Om det behövs bör enligt styrelsen även andra medel = Bil. 11 under detta anslag tas i anspråk för planeringen, bl. a. för material.

4. På grund av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl och följderna av denna för rennäringen har rådgivningsverksamheten under budgetåret 1986/87 inte kunnat bedrivas i normal omfattning. Även i fortsättningen kommer olyckan att påverka förutsättningarna för att bedriva rådgivning. Behovet av rådgivning, särskilt i fråga om renslaktens struktur och det höga kostnadsläget för slakten, är stort.

Vid de årliga överläggningarna mellan staten och företrädare för rennäringsutövarna har lantbruksstyrelsen och statens jordbruksnämnd uttalat att rennäringen i fråga om prisstödet inte har följt den utveckling som gällt för norrlandsstödet till jordbruket. Enligt styrelsens mening är det angeläget att prisstödet till rennäringen höjs i samma omfattning som norrlandsstödet. I övrigt bör anslagsposten räknas upp med 592.

Föredragandens överväganden Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl har skapat problem för renskötselföretagen även innevarande budgetår. Cesiumhalten i renlaven kommer att vara hög i delar av renskötselområdet åtskilliga år framöver. Som jag uttalade i min anmälan till förra årets budgetproposition kommer staten emellertid att ersätta renskötselföretagens inkomstbortfall och merkostnader till följd av olyckan. Ett flertal åtgärder har vidtagits för att minska cesiumhalten i renköttet. Detta har medfört att tillgången på renkött numera är god. Jag uttalade förra året att staten vid behov kommer att medverka till olika marknadsinsatser för att öka konsumtionen av renkött. Regeringen beslutade den 23 juli 1987 att ställa 4 milj. kr. till förfogande för marknadsinsatser I syfte att öka konsumtionen av renkött. Medlen disponeras av lantbruksstyrelsen i samråd med statens jordbruksnämnd och Svenska samernas riksförbund.

För underhåll av riksgränsstängsel och för underhåll av vissa renskötselanläggningar bör anslaget räknas upp med 72 000 kr. Därutöver bör anslaget räknas upp med 534 000 kr. Det innebär att prisstödet, om så överenskomms, kan räknas upp med 396 i likhet med prisstödet till jordbruket i norra Sverige. Sammanlagt föreslår jag alltså att anslaget räknas upp med 606 000 kr. till 25 369 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Främjande av rennäringen för budgetåret 1988/89 anvisa ett

reservationsanslag av 25 369 000 kr.

Bil. I il. 11 1987/88 Anslag 1000

1988/89 Förslag 1000

Från detta anslag bestrids kostnader med anledning av beslut om ersättning enligt förordningen (1986:621) om ersättning till jordbruks-, trädgårds- och renskötselföretag samt till vissa fiskare med anledning av Tjernobylolyckan, förordningen (1986:690) om ersättning för fällda älgar med för höga halter av radioaktivitet samt förordningen (1987: 64) om ersättning för merkostnader och förluster med anledning av Tjernobylolyckan till dem som för sitt uppehälle är beroende av fiske, jakt, bär- eller svampplockning.

Det radioaktiva nedfallet efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl har skapat stora problem för bl.a. jordbruks-, trädgårds- och renskötselföretag. Älgjakten har påverkats. Merkostnader och förluster har drabbat dem som försörjer sig helt eller delvis på fiske, bär- eller svampplockning.

Jag har för avsikt att i annat sammanhang återkomma till regeringen med en redogörelse för de ersättningar som utbetalats och de åtgärder som vidtagits inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde. I vilken utsträckning som ersättningar kan komma att behöva lämnas även budgetåret 1988/89 är nu inte känt. Anslaget bör därför föras upp med 1000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall för budgetåret

1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

C. Jordbruksprisreglering ns Prop. 1987/88: 100

Bil. 11

C 1. Statens jordbruksnämnd

1986/87 Utgitt 26891 008

1987/88 Anslag 26309 000 1988/89 Förslag 28097 000

Statens jordbruksnämnd är central förvaltningsmyndighet för ärenden

rörande pris- och marknadsreglering på jordbrukets och fiskets områden.

Nämnden är inom totalförsvarets civila del ansvarig myndighet för funktio-

nen Livsmedelsförsörjning m. m.

Jordbrukshnämndens organisation m.m. framgår av förordningen

(1965:799) med instruktion för statens jordbruksnämnd.

Statens jordbruksnämnd

Huvudförslaget har beräknats som en minskning med 5 Z av utgifterna lika fördelat över de tre budgetåren 1988/89—-1990/91.

1987/88 Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden Personal . 116 -2 Anslag Utgifter Förvaltningskostnader 24466 000 +1744 000

(därav lönekostnader) (20808 000) — (+1341 000) Lokalkostnader 2777 000 + 299000 Uppbörd och kontroll 1000 -

27 244 000 +2043 000 Inkomster Ersättning för beredskapslagring 935 000 + 255000

Nettoutgift 26 309000 +1788 000

Föredragandens överväganden :

Även för nästa budgetår bör medel för statens jordbruksnämnds verksamhet beräknas med utgångspunkt i ett huvudförslag för tre år med er total real minskning av utgifterna med 596 fördelat lika på de tre budgetåren 1988/89—- 1990/91. Jag ansluter mig till nämndens uppfattning om hur ge-

nomförandet bör ske. Detta innebär såväl rationalisering av verksamheten: som personalminskningar. Jag har beräknat 2951 000 kr. för vissa uppgifter

i fråga om försörjningsberedskapen inom totalförsvarets civila delar. Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen .

att till Statens jordbruksnämnd för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag av 28097 000 kr. | 31

C 2. Lantbruksekonomiska samarbetsnämndenProp. 1987/88: 100
1986/87 Utgift2449 797Bil. 11
1987/88 Anslag2581 000
1988/89 Förslag2681 000

Lantbruksekonomiska samarbetsnämndens uppgift är att samordna kal-

kyler och utredningar rörande den ekonomiska utvecklingen inom lantbru-

ket.

Samarbetsnämndens sammansättning framgår av förordningen

(1972: 14) med instruktion för lantbruksekonomiska samarbetsnämnden.

Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden

Huvudförslaget har beräknats som en minskning av anslaget med 196.

1987/88 Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden Personal 3 - Anslag

Förvaltningskostnader2491 000 +100 000
(därav lönekostnader)(1211 000) (+ 39000)
Lokalkostnader90.000 -

2581 000 +100000

Föredragandens överväganden För nästa budgetår bör medel för lantbruksekonomiska samarbetsnämndens verksamhet beräknas med utgångspunkt i ett huvudförslag för tre år med en total real minskning av utgifterna om 5 70 med fördelningen 2, 2 och 120 för budgetåren 1986/87, 1987/88 resp. 1988/89. Detta innebär enligt min bedömning att en fortsatt rationalisering av utredningsverksamheten bör genomföras.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret

1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 2 681 000 kr.

C 3. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

1986/87 Utgift 3742 081 940 1987/88 Anslag =2907670 000 1988/89 Förslag <2191671 000

Under anslaget anvisas medel för olika prisreglerande åtgärder. Från anslaget bestrids kostnaderna för livsmedelssubventioneringen. Vidare utgår medel till låginkomstsatsningen, avbytarverksamheten och andra soci-

ala satsningar inom jordbruket samt medel för samhällets delansvar för Prop. 1987/88:100 överskottsarealen. Bil. 11

Statens jordbruksnämnd Jordbruksnämnden beräknar under posten Ersättning till följd av livsme-

delssubventioner ett belopp av 2006 milj. kr. för budgetåret 1988/89. Till Låginkomstsatsning m. m. inom jordbruket för budgetåret 1988/89 föreslår jordbruksnämnden 435 milj. kr.

Anslagsposten Särskilda undersökningar har använts för ett antal angelägna projekt inom jordbruksnämndens verksamhetsområde. För budget-

året 1988/89 begär nämnden ett belopp av 670 000 kr.

1987/88 Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden Anslag Ersättning till följd av .

livsmedelssubventioner 2122000000 —366 000000 Låginkomstsatsning m. m.

inom jordbruket435 000 000-
Samhällets delansvar föra
överskottsarealen350 000000 ——349 999 000
Särskilda undersökningar670000=
Summa2907670000 —715999 000

Föredragandens överväganden

Regeringen har beslutat om vissa prioriteringar i årets budgetproposition.

Bl. a. skall vård och omsorgsfrågor inom socialdepartementets område prioriteras. Som ett led i en sådan omprioritering föreslår jag att subventio-

neringen av mjölkpriset reduceras med 250 milj. kr. fr. o. m. den 1 juli 1988. Reduktionen innebär en höjning av partipriset på mjölk med 19 öre/liter.

För budgetåret 1988/89 bör således anslagsposten Ersättning till följd av livsmedelssubventioner reduceras med 250 milj. kr. utöver den av jordbruksnämnden beräknade minskningen med 116 milj. kr.

För låginkomstsatsning m. m. inom jordbruket beräknar jag i enlighet med nämndens förslag 435 milj. kr.

Riksdagen har beslutat (prop. 1984/85:166, JoU 33, rskr. 344) att resurserna i jordbruket i stort sett bör överensstämma med vad som behövs för att trygga vår livsmedelsförsörjning och för de utfästelser Sverige gjort i det internationella samarbetet mot världssvälten. För de kostnader som uppstår till följd av att åkerarealen överstiger detta behov skall samhället

under en övergångsperiod ta ett delansvar. Med anledning härav har under

förevarande anslag disponerats medel enligt följande, nämligen för 1985 års skörd 338 milj. kr., för 1986 års skörd 460 milj. kr. samt för 1987 års skörd 350'milj. kr. Av sistnämnda belopp har 50 milj. kr. avsatts för viss

forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Riksdagen uttalade våren 1986 att det är angeläget att de medel som 33

3 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga I

staten under en övergångsperiod ställer till förfogande för att underlätta — Prop. 1987/88:100 produktionsanpassningen utnyttjas för att stöjda en inriktning av produk- = Bil. 11 tionen som så snart som möjligt minskar kostnadsbelastningen på samhället och på lantbrukets ckonomi. Det ävilar i första hand jordbruket att aktivt verka för en sådan produktionsanpassning.

Detta innebär att de medel som utgör statens delansvar kan användas för sådana åtgärder som kan vara av betydelse för möjligheterna att minska spannmålsöverskottet. Det ankommer på regeringen att besluta om sådana åtgärder.

Världsmarknadspriserna på spannmål är fortfarande låga och utsatta för svängningar. Den inhemska produktionens storlek varierar också, varför det är svårt att förutse vilka kostnader överskottsarealen kommer att innebära regleringsåret 1988/89. Samhällets delansvar för överskottsarealen skall avtrappas under övergångsperioden. För perioden beräknades år 1985 att kostnaderna för delansvaret skulle uppgå till 600 milj. kr. varav 160 milj. kr. för det första året. Riksdagen har uttalat att överskottet i normalfallet skall beräknas till 1000 milj. kg i detta sammanhang. Till följd av de kraftigt höjda exportkostnaderna har som jag nämnt kostnaderna blivit betydligt högre än beräknat. Vid en antagen exportkostnad av I kr./ kg och den nämnda beräkningsmetodiken blir beloppet för samhällets delansvar för överskottsarealen budgetåret 1988/89 250 milj. kr. Beloppet bör dock fastställas när dessa förutsättningar och omständigheterna i öv-

lets delansvar för överskottsarealen tas upp som en förslagsvis post av 1000 kr.

Med hänvisning till sammanställningen och till vad jag nu har anfört beräknar jag anslaget till 2 191 671 000 kr.

Pen rörliga kredit som jordbruksnämnden disponerar för råvarukostnadsutjämningen bör vara 20 milj. kr. budgetåret 1988/89. Den rörliga kredit som disponeras för säsongmässig lagring av jordbruksprodukter bör vara oförändrad 50 milj. kr. och den rörliga kredit som disponeras inom jordbruksprisregleringen 60 milj. kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att statens jordbruksnämnd för säsongmässig lagring av

jordbruksprodukter under budgetåret 1988/89 får disponera en rörlig

kredit på högst 50 000 000 kr. i riksgäldskontoret,

2. medge att regeringen eller, efter regeringens bestämmande,

statens jordbruksnämnd för ändamål inom jordbruksprisregleringen

och regleringen av. sockernäringen för budgetåret 1988/89 får dispo-

nera en rörlig kredit på högst 60 000 000 kr. i riksgäldskontoret,

3. medge att statens jordbruksnämnd för råvarukostnadsutjäm-

ning under budgetåret 1988/89 får disponera en rörlig kredit på högst

20000 000 kr. i riksgäldskontoret,

4. till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budget-

året 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 2 191671 000 kr. 34

1986/87 Utgift 195 505 Reservation 224577920 Bil 1987/88 Anslag 12700000 1988/89 Förslag 8 300.000

Under anslaget anvisas medel för bruttoinvesteringar i beredskapslager av insatsvaror i jordbruket och livsmedel. Medel som erhålls vid utförsäljning av lager tas däremot upp som inkomst under anslaget Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m. m.

Under anslaget anvisas medel för produktionsförberedelser, ABC-skydd samt ransoneringsförberedelser. :

Statens jordbruksnämnd Försvarskommittén förordade våren 1987 vissa förändringar i beredskapslagringen på livsmedelsområdet, varför bl.a. planerade investeringar i bekämpningsmedel har skjutits upp.

Enligt försvarsbeslutet bör lagren av livsmedel byggas ut i viss omfattning. Jordbruksnämnden utgår ifrån att nuvarande lagringsmål för livsmedelsråvaror och livsmedel gäller även fortsättningsvis och att pågående omstrukturering från kött- och fläskkonserver till köttfärsmix m. m. skall fortsätta.

Föredragandens överväganden Jag beräknar under detta anslag 8.3 milj. kr. för budgetåret 1988/89. Därav utgör 7,5 milj. kr. inköp av livsmedel och råvaror samt 0,8 milj. kr. produktions- och ransoneringsförberedelser m. m.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Inköp av livsmedel m.m. för beredskapslagring för budget-

året 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 8300 000 kr.

C 5. Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m. m.

1986/87 Utgift 213598 789 1987/88 Anslag 161 500 000 1988/89 Förslag 143 669 000

Från anslaget betalas driftskostnaderna för beredskapslagring av livsmedel m. m. samt kostnaderna för andra beredskapsåtgärder i form av planering m.m. Under anslaget Statens jordbruksnämnd anvisas medel för lönekostnader m. m. för viss personal.

Statens jordbruksnämnd Den krislängd och den krisimport, som man enligt 1987 års försvarsbeslut skall räkna med i planeringen, medför att inget behöv av beredskapslagring 35

av gödselmedel föreligger och en total utförsäljning planeras under peri- Prop. 1987/88: 100 oden 1988/89—-1991/92. Beredskapslagringen av bekämpningsmedel, Bil. 11 köksväxtfröer och aminosyror bör förbli oförändrad under perioden. En mycket stor del av driftkostnaderna för lagren av insatsvaror och livsmedel finansieras genom försäljningar av gödselmedel. Jordbruksnämnden har redovisat vissa konsekvenser av att de ekonomiska ramarna för lagringen gör det nödvändigt att sälja ut insatsvaror i störrre utsträckning än vad som

är motiverat utifrån försvarsbeslutets antaganden om kriser och krigska-

raktär. |

1987/88 Beräknad ändring 1[988/89

| Föredräganden Anslag Utgifter Beredskapslagring av livs-

medel:|
personalkostnader935000 + 255000
räntor107 200000 ——40 100000
övriga driftkostnader95865 000 = —22665 000

Beredskapslagring av in-

satsmedel: räntor 38000000 — +17500000 Övriga driftkostnader 7100000 — +10400000

Övergripande planering | :

m.m. 3500000 " — 1379000

252600000 = —35989 000 Inkomster Utförsäljning av lager 91 100000 — —18158 000 Nettoutgift 161500000 = —17831 000

Föredragandens överväganden Mot bakgrund av de enhetliga planeringsförutsättningar som försvarsbeslutet förutsätter bör vissa förändringar av beredskapslagringen på livsme-

delsområdet genomföras. | ee

Jag beräknar under detta anslag 143 669 000 kr. Därav utgör 122 600 000 kr. ersättning för ränta på fondkapital,.18 948 000 kr. ersättning för bered-

skapslagring samt 2 121000 kr. övergripande planering m. m. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 143 669 000 kr.

C 6. Prisstöd till jordbruket i norra Sverige

1986/87 Utgift 524 626 926 1987/88 Anslag 510 000 000 1988/89 Förslag 525 000 000

Statens jordbruksnämnd disponerar anslaget för främst pristillägg enligt förordningen (1985:672) om prisstöd till vissa jordbruk. 36

Statens jordbruksnämnd | = Prop. 1987/88:100

Genom riksdagens beslut våren 1987 (prop. 1986/87:146, JoU 26, rskr. 346) Bil. 11

är stödet för budgetåret 1987/88 oförändrat 510 milj. kr. Under antagande om oförändrad stödnivå och områdesindelning samt efter gjorda bedömningar av produktionsutvecklingen beräknar nämnden medelsbehovet för

budgetåret 1988/89 till 510 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Stödområdesindelningen och prisstödsnivåerna för prisstödet till jordbru-

ket i norra Sverige behandlades av riksdagen våren 1986 (prop. 1985/86: 166, JoU 24, rskr. 344). Riksdagens beslut innebär att prisstödet räknades upp till 510 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Stödet är för budget-

året 1987/88 oförändrat 510 milj. kr. Med hänsyn till kostnadsutvecklingen i jordbruket bör prisstödet uppräknas med 3 24 för 1988/89 vilket motsvarar en höjning av anslaget med 15 milj. kr. Jag avser att senare föreslå rege-

ringen att ge jordbruksnämnden i uppdrag att lämna förslag till hur en

sådan uppräkning bör genomföras. Jag har tidigare redovisat de ytterligare

åtgärder som bör vidtas som stöd till jordbruket i norra Sverige.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Prisstöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret

1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 525 000 000 kr.

C 7. Bidrag till permanent skördeskadeskydd

1986/87 Utgift - 1987/88 Anslag 1000

1988/89 Förslag 1000

Under anslaget anvisas statens bidrag till skördeskadefonden. Medlen används för att bestrida ersättningar för skördeskador.

Statens jordbruksnämnd Nuvarande tillskott till fonden utgörs endast av ränta på innestående

medel. Räntan uppgick för år 1986 till ca 40 milj. kr. och beräknas för år

1987 uppgå till ca 30 milj. kr. Under de fem senaste åren har fonden tillförts

sammanlagt ca 452 milj. kr. Under samma tid har ca 709 milj. kr. utbetalats ur fonden. Fondens behållning är för närvarande ca 300 milj. kr. För:

budgetåret 1987/88 betalas ca 17 milj. kr. ur fonden för administrationen.

Enligt riksdagens beslut våren 1987 (prop. 1986/87:146, JoU 26, rskr. 346) skall behållningen i skördeskadefonden efter utbetalningarna för 1987 års skörd överföras till en av Lantbrukarnas riksförbund (LRF) särskilt inrättad stiftelse. Vidare anges i propositionen att om utbetalda ersättningar och behovsprövade bidrag till följd av skördeskador år 1987 överstiger 90 milj. kr. skall staten och jordbruksnäringen vardera tillföra

skördeskadefonden hälften av överskjutande belopp. Jordbruksnämnden 37

föreslår mot bakgrund av denna utfästelse att anslaget kvarstår även under = Prop. 1987/88:100

budgetåret 1988/89. Bil. 11

Föredragandens överväganden Regeringen har nyligen förelagt riksdagen förslag om vissa frågor rörande skördeskadeskyddet.

Jag bedömer att några ytterligare medel utöver räntan inte behöver tillföras fonden för nästa budgetår från detta anslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen .

att till Bidrag till permanent skördeskadeskydd för budgetåret

1988/89 anvisa ett anslag av 1000 kr.

C 8. Administration av permanent skördeskadeskydd m. m.

1986/87 Utgift27 599 000
1987/88 Anslag800 000
1988/89 Förslag800 000

Anslaget används för att bekosta de objektiva skördeuppskattningarna, lantbrukets företagsregister och därmed samordnad statistikproduktion samt jordbruksekonomiska undersökningen.

Statistiska centralbyrån Statistiska centralbyrån har i anslagsframställningen för budgetåret 1988/89 redogjort för hur minskningen av SCB:s kostnader för den av LRF planerade ändringen av skyddets omfattning kommer att fördela sig över budgetåren 1988/89 och 1989/90. Full kostnadseffekt nås först 1989/90.

Föredragandens överväganden Under detta anslag finansieras kostnader för statistik på jordbrukets område. För att täcka kostnader för viss del av lantbruksregistret och därmed samordnad statistikproduktion, jordbruksekonomiska undersökningen och de objektiva skördeuppskattningarna bör SCB få disponera 37 708 000 kr. av införselavgiftsmedel som finns tillgängliga utanför den s.k. fördelningsplanen för införselavgifter. . Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Administration av permanent skördeskadeskydd m.m. för

budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 800 000 kr.

Prop. 1987/88: 100

D. Skogsbruk

Bil. 11

D 1. Skogsstyrelsen

1986/87 Utgift 31647 195 1987/88 Anslag 30627 000 1988/89 Förslag 34 101 000

Skogsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för skogsbruket och

chefsmyndighet för skogsvårdsstyrelserna. Det åligger skogsstyrelsen särskilt att leda de statliga åtgärderna för att främja skogsbruket. Styrelsen

har tillsyn över virkesmätningen och bedriver den skogliga prognosverk-

samhet som behövs som underlag bl. a. för utformning och tillämpning av skogspolitiken. Styrelsen vidtar åtgärder som behövs för att bevara den ärftliga variationen hos våra skogsträd samt tillgodoser skogsbrukets be-

hov av skogsodlingsmaterial i den mån det inte sker på annat sätt.

Skogsstyrelsens organisation m. m. framgår av förordningen (1981:531)

med instruktion för skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna.

Skogsstyrelsen

1. Huvudförslaget (—306 000 kr.) kan inte tillämpas på skogsstyrelsen eftersom det i första hand skulle försvaga lednings- och utvecklingsfunktionerna inom den samlade skogsvärdsorganisationen.

2. För miljö-, avverknings- och ekonomifrågor och för informationsverksamheten behövs fyra nya handläggartjänster (+1 200 000 kr.). Vidare behövs 1000 000kr. för tillsyn m. m. enligt lagen (1987:588) om träfiberråva-

ra samt ytterligare 250 000 kr. till den skogliga genbanken.

1987/88 Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden Personal 153 - Anslag Utgifter Förvaltningskostnader 28994 000 +3 172000

(därav lönekostnader) (21 139000) — (+1958 000) Lokalkostnader 2363 000 + 302 000

31357 000 +3 474000 Inkomster Från anslaget Skogsvårds-

styrelserna . 730 000 - Nettoutgift 30 627 000 +3474 000

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel till skogsstyrelsens verksamhet beräknas med utgångspunkt i ett huvudförslag för ett år med en total real minskning

av utgifterna om I 4. 39

Den skogliga genbanken har efter några år av förberedelser kommit till Prop. 1987/88: 100 det skede då anläggning av skogsbestånd måste ske för att vissa gener skall — Bil. 11 kunna bevaras. Mot denna bakgrund bör anslaget räknas upp med | 250000 kr. För tillsyn m. m. enligt lagen (1987:588) om träfiberråvara har jag beräknat ytterligare 1 milj. kr. under detta anslag.

Jag föreslår att anslaget räknas upp med sammanlagt 3 474000 kr. för nästa budgetår.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Skogsstyrelsen för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsan-

slag av 34 101 000 kr. | |

D 2. Skogsvårdsstyrelserna

1986/87 Utgift-
1987/88 Anslag1000
1988/89 Förslag1000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1000 kr. till skogsvårdsstyrelsernas uppdragsverksamhet exkl. frö- och plantverksamheten. På anslaget redovisas all verksamhet vid skogsvårdsstyrelserna utom frö- och plantverksamheten. |

Skogsstyrelsen För budgetåret 1988/89 planeras ökad verksamhet för information, rådgivning och tillsyn enligt skogsvårdslagen främst i syfte att öka gallringarna (+3 milj. kr.). Resurser bör tillföras för uppgifter som följer av den nya marklagstiftningen m. m. (+5,1 milj. kr.). För markanvändningsplanering, bl. a. i fjällnära skogar, behövs ytterligare 1,5 milj. kr. och för inventering av älgbetningsskador 1 milj. kr. Vidare behövs nya resurser för forsknings- "information (+2 milj. kr.) samt fortsatt anslag om 1 milj. kr. för att genomföra det omfattande förändringsarbete som har startat inom organisationen. För tillsyn enligt lagen om träfiberråvara behövs ett tillskott av 0,8 milj. kr.

I fråga om uppdragsverksamhet riktad till skogsägare planeras ett utvecklingsarbete i syfte att kundanpassa utbudet och att sänka kostnaderna. För att minska långtidsarbetslösheten inom skogsbruket bör en del från anslaget för beredskapsarbeten överföras till skogsstyrelsen. Verksamheten med uppdrag åt andra myndigheter bedöms kunna utvecklas. .

1987/88 Beräknad ändring 1988/89 Prop. 1987/88: 100

Föredraganden Bil. 11 | Personal 3018 = Plan Kostnader I. Myndighetsuppgifter 252888000 — +22500000 2. Uppdragsverksamhet 650 000 000 - 3. Bidrag till skogs- |

styrelsen 730 000 =

903618000 =—+22500000

Intäkter 1. Driftbidrag 252888000 = +22500000 2. Uppdragsverksamhet 650 730 000 -

903618000 +225004000

Föredragandens överväganden Skogsstyrelsens förslag till verksamhetens allmänna inriktning under budgetåret 1988/89 kan jag i huvudsak godta.

Under de senaste tjugo åren har den årliga arealen gallring av skog halverats. Drygt 192 av skogsmarksarealen gallras årligen. Behovet är

nästan dubbelt så stort. En ökad gallring kan ge ett betydande tillskott av

virke till skogsindustrin. Jag föreslår mot den bakgrunden en intensifierad, målinriktad rådgivning liknande den som för närvarande sker i fråga om slutavverkning och som har visat goda resultat. För ändamålet bör

skogsvårdsstyrelserna tillföras sammanlagt 11,6 milj. kr. under en treårsperiod varav 3,5 milj. kr. under nästa budgetår. | | Rent allmänt är det angeläget att skogsbruket på privata fastigheter intensifieras både kvalitativt och kvantitativt. Som ett led i detta arbete

och för att samtidigt få till stånd regionalpolitiska och sysselsättningspolitiska effekter har jag i min anmälan till prop. 1987/88:64 bil. 3 om särskilda

regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland föreslagit ett särskilt treårigt program för Västerbottens inland. Jag åter-

kommer till denna fråga under punkten D 6.

Under senare år har den skogliga forskningen intensifierats. Forskningsresultaten kommer nu i allt snabbare takt. Skogsvårdsstyrelserna har ett stort ansvar för att dessa kommer till praktisk användning. De bör därför tillföras ytterligare 1 850000 kr. |

För tillsyn enligt lagen (1987:588) om träfiberråvara bör skogsvårdssty-

relserna tillföras 0,8 milj. kr. Jag har vidare räknat 1 milj. kr. för arbetet

med organisationsanpassning. Som chefen för finansdepartementet tidigare denna dag har anmält bör

bl.a. skogsvårdsstyrelsernas tjänstebrevsrätt avvecklas fr. o.m. nästa

budgetår. Mot den bakgrunden bör skogsvårdsstyrelserna tillföras ytterli-

gare 660 000 kr.

För att tillgodose behovet av likvida medel i uppdragsverksamheten och

i frö- och plantverksamheten disponerar skogsstyrelsen under innevarande budgetår en rörlig kredit intill 65 milj. kr. i riksgäldskontoret. Jag föreslår att detta bemyndigande förlängs att gälla även under nästa budgetår. | 41

Hemställan Prop. 1987/88: 100 Bil. 11

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att skogsstyrelsen under budgetåret 1988/89 får dispo-

nera en rörlig kredit av 65 000 000 kr. i riksgäldskontoret,

2. till Skogsvårdsstyrelserna för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag av 1000 kr.

D 3. Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter

1986/87 Utgift 163 389 867 1987/88 Anslag 166 338 000 1988/89 Förslag 180693 000

Över anslaget anvisas medel för skogsvårdsstyrelsernas myndighetsuppgifter.

Skogsstyrelsen

1. Huvudförslaget innebär sänkta ambitioner vad gäller skogsvårdsarbetet överlag (—2 543 000 kr.).

2. För skogsvårdsstyrelsernas allmänna myndighetsuppgifter bör anvi- » sas 152 480 000 kr. Härutöver bör ca 13,8 milj. kr. anvisas för verksamheter som är gemensamma för skogsvårdsstyrelserna. Sammanlagt föreslår skogsstyrelsen att 166285 000 kr. exkl. löne- och prisomräkning anvisas över detta anslag för skogsvårdsstyrelsernas myndighetsuppgifter.

Föredragandens överväganden . För nästa budgetår bör medel till skogsvårdsstyrelsernas myndighetsuppgifter beräknas med utgångspunkt i ett huvudförslag för ett år med en total real minskning av utgifterna om I 4.

Med hänvisning till vad jag har anfört under punkten D 2 föreslår jag att anslaget för skogsvårdsstyrelsernas myndighetsuppgifter räknas upp med 14355 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter för budget-

året 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 180693 000 kr.

D 4. Skogsvårdsstyrelserna: Frö- och plantverksamhet

1986/87 Utgift-
1987/88 Anslag1000
1988/89 Förslag1060

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1000 kr. till skogsvårdsstyrelsernas frö- och plantverksamhet. 42

Skogsstyrelsen Prop. 1987/88: 100

Bil. 11 För innevarande och nästa budgetår beräknas den årliga försäljningen av plantor uppgå till ca 230 milj. och plantverksamheten ha en omslutning av ca 285 milj. kr. Verksamheten med skogsfröförsörjning beräknas få en omslutning av ca 27 milj. kr. nästa budgetår.

Föredragandens överväganden Jag har i huvudsak ingen erinran mot skogsstyrelsens planer för frö- och ' plantproduktion under budgetåret 1988/89. Skogsstyrelsen har nyligen beslutat att internt utreda förutsättningarna för den framtida plantverksamheten och att under våren 1988 presentera en utredning med förslag till åtgärder för att få balans i plantverksamhetens ekonomi. Till frågan om investeringar i verksamheten återkommer jag under punkten D 5.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Skogsvårdsstyrelserna: Frö- och plantverksamhet för bud-

getåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

D 5. Skogsvårdsstyrelserna: Investeringar

1986/87 Utgift : 14721 724 Reservation 106 436 138 1987/88 Anslag 44 660 000 1988/89 Förslag 33815 000

Över anslaget anvisas medel främst för nyinvesteringar i skogsvårdsstyrelsernas uppdragsverksamhet och i frö- och plantverksamheten.

Skogsstyrelsen Investeringarna i uppdragsverksamheten har under budgetåret 1986/87 uppgått till 14,6 milj. kr. varav 0,5 milj. kr. täckts av ifrågavarande anslag. För innevarande budgetår planeras investeringarna öka med 4,4 milj. kr. och anslagsbehovet med 3,2 milj. kr. För budgetåret 1988/89 planeras investeringar till en kostnad av 20,8 milj. kr. varav ca 3,3 milj. kr. bör täckas från ifrågavarande anslag.

De investeringar i frö- och plantverksamheten som har finansierats över detta anslag under budgetåret 1986/87 har uppgått till ca 12,9 milj. kr. För innevarande budgetår planeras investeringar för sammanlagt 34,4 milj. kr. varav 27,1 milj. kr. från detta anslag. För budgetåret 1988/89 planeras investeringar för 35,3 milj. kr. varav 25 milj. kr. från detta anslag.

För bidrag till skogsfröplantager behövs 5,5 milj. kr. under detta anslag.

Sammanlagt föreslår skogsstyrelsen att anslaget tas upp med 33 815 000 kr. för nästa budgetår. 43

Föredragandens överväganden Prop. 1987/88: 100

Bil. 11

För investeringar i frö- och plantverksamheten samt den övriga uppdragsverksamheten föreslår jag i likhet med skogsstyrelsen ett med 5 345 000 kr. minskat anslag.

För att trygga skogsbrukets tillgång till plantor och frön med goda genetiska egenskaper och främja en varaktigt hög virkesproduktion tillfördes anslaget föregående år ett engångsbelopp av 5,5 milj. kr. För budgetåret 1988/89 beräknar jag 5,5 milj. kr. för bidrag till anläggning av skogsfröplantager.

Sammanlagt bör anslaget minskas med 10 845 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Skogsvårdsstyrelserna: Investeringar för budgetåret

1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 33 815 000 kr.

D 6. Bidrag till skogsvård m. m.

1986/87 Utgift 291 573 043 1987/88 Anslag 270 000 000 1988/89 Förslag 270 000 000

Från anslaget bekostas bidrag till särskilda skogsvårdsåtgärder inom det skogliga stödområdet, skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd, dikning, ädellövskogsbruk och åtgärder mot skadegörelse av skogsinsekter. Vidare bekostas översiktliga skogsinventeringar från anslaget. Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1979:792) om statligt stöd till skogsbruket och i ädellövskogsförordningen (1984: 120).

Skogsstyrelsen De för budgetåret 1986/87 tillgängliga rambeloppen för bidrag till skogsvård har utnyttjats helt. Uttryckt i areal har bidragen disponerats enligt följande.

Återväxtåtgärder inom stödområdet 26 000 ha

Åtgärder i lågproducerande bestånd 30000 ha Skogsdikning 15000 ha

Ädellövskogsbruk - 700ha

För nästa budgetår föreslår styrelsen au bidragsramen för åtgärder inom stödområdet räknas upp med 7 milj. kr. För åtgärder i lågproducerande bestånd föreslås att ramen räknas upp med 20 milj. kr., varav 7 milj. kr. för bidrag till skogsodling med annan lövskog än ädellövskog på definitivt nedlagd jordbruksmark. Styrelsen föreslår vidare att ramen för dikningsbidrag räknas upp med 3milj. kr. För översiktliga skogsinventeringar föreslås en uppräkning med 9 milj. kr. Sammanlagt bör rambeloppet således bestämmas till 287 milj. kr. Utbetalningarna under anslaget beräknas till 270 milj. kr. 44

198788 Beräknad ändring 1988/89 an pe 88: 100

u.

Föredraganden

Rambelopp 1. Särskilda skogsvårds-

åtgärder inom det skog- '

liga stödområdet 58 000 000 +7200 000

2. Skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd

m.m.111000 000=
3. Dikning10 000 000=
4. Adellövskogsbruk8000 000-
5. Översiktliga skogsinven-:
teringar61 000 000 248 000 000 +7200 000-
Anslag270000 000-

Föredragandens överväganden

I prop. 1987/88:64 bil. 3 har jag anmält mina förslag i fråga om ett treårs-

program för en intensifierad skogsvård i Västerbottens inland till en kost-

nad av sammanlagt 22 milj. kr. Jag förordar nu att resurserna för det

programmet kompletteras med ytterligare 21,6 milj. kr. för bidrag till

skogsvård. Dessa medel bör under en treårsperiod tas upp med 7,2 milj. kr.

om året under detta anslag. Vidare bör en viss del av de ytterligare medel

för bidrag till skogsvägar som jag föreslår. under punkten D 7 kunna tillföras programmet. |

Jag vill i sammanhanget redovisa att skogsstyrelsen nyligen har beslutat

om ändringar i föreskrifterna till skogsvårdslagen innebärande en begräns-

ning av möjligheterna att använda contortatall vid föryngring av skog i Norrlands inland. I korthet innebär beslutet, som gäller för en tvåårsperiod, att den årligen totalt tillåtna planteringsarealen i landet begränsas med 2524. Totalförbud gäller för användning av contortatallen i särskilt avgrän-

sade kärva klimatlägen. Vidare föreskrivs bl. a. en skyddszon av minst en

kilometers bredd i anslutning till naturreservat och nationalparker samt

viss inblandning av inhemska trädslag i contortabestånd. |

Samtidigt har skogsstyrelsen beslutat om föreskrifter för byggande av skogsvägar i svårföryngrad skog i norra Sverige. Beslutet följer riksdagens

ställningstagande i frågan (JoU 1986/87:16, rskr. 252) och innebär bl. a. att

alla skogsvägar i området skall bli föremål för s. k. båtnadskrav oavsett om statligt stöd lämnas eller inte. Vidare påtalas behovet av ställningstagande i

fråga om framtida avverkningar samtidigt som beslut fattas i fråga om avverkning för skogsväg i området. Sammantagna innebär de nya bestämmelserna jag här har redovisat en väsentlig förstärkning av hänsynen till naturvårdens och rennäringens intressen.

Jag förordar sålunda att bidragsramen för åtgärder inom stödområdet räknas upp med 7,2 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Rambeloppet för bidrag till skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd m.m. bör i större utsträckning än innevarande budgetår 45

kunna disponeras för lövskogsplantering på gammal nedlagd jordbruks- = Prop. 1987/88:100 mark. Intresset för dessa plameringar är stort bland skogsägarna. Omfatt- = Bil. 11 ningen av lövskogsplantering begränsas dock fortfarande av tillgången på lämpliga plantor. I viss mindre utsträckning bör anslagsramen få användas för bidrag till barrskogsplantering av äldre, nedlagda jordbruksmarker om lövskogsplantering är olämplig från skogsvårdssynpunkt och inte angelägen från naturvårdssynpunkt.

Bidragsramen för restaurering av glesa skogar och för lövskogsplantering kan sedan flera år utnyttjas för att bekosta s. k. naturvärdesundersökningar på de marker som aktualiseras för åtgärder. Syftet härmed är att säkra naturvårdens intressen i de fall en inventering av dessa inte hunnit göras tidigare. Reglerna för bidragsgivning är vidare omgärdade av en mängd bestämmelser som syftar till att skydda de särskilda natur- och kulturvärden som finns. Vidare gäller givetvis skogsvårdslagstiftningens hänsynsregler. Dessa regler har förstärkts efter hand, bl.a. efter uttalanden av riksdagen. |

De regler jag nu har nämnt tar sikte på bevarande och skydd, dvs. en mer passiv natur- och kulturvård. Frågan väcks emellertid också om behovet av mer aktiva natur- och kulturvårdande åtgärder vid skogsodlingen. Över fjortonde huvudtiteln anvisas bidrag till vård av särskilt skyddsvärda hagmarker. Jag anser att det i samband med att skogsplantering aktualiseras med stöd av nu ifrågavarande bidrag kan finnas skäl att i vissa fall stödja upprättande av samlade program och åtgärder av det slag jag nu har behandlat, nämligen restaurering av glesa skogar, lövskogsplantering och aktiv natur- och kulturvård. Däremot bör varken normala hänsyn till naturvårdens eller kulturvårdens intressen enligt skogsvårdslagen eller sådana åtgärder som utgör grund för ersättning enligt naturvårdslagen komma i fråga för bidrag från detta anslag. Inte heller är avsikten att stödja sådana naturvårdande eller kulturvårdande ätgärder som stöds från andra anslag. Vad som kan bli aktuellt att lämna bidrag till är sålunda upprättande av åtgärdsprogram, rådgivning och olika skogs-, natur- och kulturvårdande åtgärder. Verksamheten bör bedrivas försöksvis och utvärderas på

sedvanligt sätt. |

Med hänvisning till sammanställningen över rambeloppen för olika ändamål föreslår jag att för budgetåret 1988/89 tas upp en sammanlagd ram av 255,2 milj. kr. för bidrag till skogsvård m. m. Regeringen bör kunna jämka fördelningen mellan de olika ändamålen. För utbetalning under anslaget beräknar jag 270 milj. kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

I. medge att under budgetåret 1988/89 statsbidrag beviljas med

sammanlagt högst 255 200 000 kr. till skogsvård m. m.,

”

2. till Bidrag till skogsvård m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag av 270 000 000 kr. |

D 7. Stöd till byggande av skogsvägarProp. 1987/88: 100 Bil. 11
1986/87 Utgift61153 064
1987/88 Anslag50 000 000

1988/89 Förslag 50000 000

Från anslaget bekostas statsbidrag till byggande av skogsvägar enligt förordningen (1979:792) om statligt stöd till skogsbruket.

Skogsstyrelsen Under budgetåret 1986/87 har statsbidrag beviljats från detta anslag till en summa av 50 milj. kr. Sammanlagt har påbörjats stödberättigade byggnadsprojekt som omfattar 1030 km skogsbilvägar.

En önskvärd förstärkning av samhällets insatser för byggande av skogsvägar bör inledas genom att rambeloppet räknas upp med 20 milj. kr. till 70 milj. kr. Utbetalningarna under anslaget beräknas till 70 milj. kr.

Föredragandens överväganden Bidrag lämnas endast till skogsvägar som kan inordnas i skogsvårdsstyrelsens vägnätsplan. Vidare krävs att väg för att ges bidrag skall byggas till en viss teknisk standard och att den skall vara av väsentlig betydelse för skogsbruket. Stöd får inte beviljas om vägprojektet påtagligt skadar särskilda värden för natur- eller kulturminnesvården eller område av särskild betydelse för rennäringen. Under punkten D 6 har jag redovisat skogsstyrelsens beslut nyligen om föreskrifter för byggande av skogsvägar i svårföryngrad skog i norra Sverige. |

Skogsvägnätet behöver förtätas I vissa delar av landet för att möjliggöra ett aktivare skogsbruk. I landets södra delar kännetecknas investeringsbehovet främst av ombyggnader och förbättringar av befintliga vägar så att de kan utnyttjas av moderna virkestransportfordon.

Den sammanlagda bidragsramen bör mot denna bakgrund räknas upp med 10 milj. kr. till 60 milj. kr. Jag har därvid tagit hänsyn till behovet av medel för vägtekniska försök. För utbetalning under anslaget beräknar jag 50 milj. kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1988/89 statsbidrag beviljas med

sammanlagt högst 60 000 000 kr. till byggande av skogsvägar,

2. till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1988/89

anvisa ett förslagsanslag av 50000 000 kr.

1986/87 Utgift 10982 755 Reservation 1415 065 Bil. 11

1987/88 Anslag 11900 000 1988/89 Förslag 12900 000

Anslaget används för tillämpad skogsproduktionsforskning samt för sär-

skilda utredningar och undersökningar i syfte att främja bl. a. skogsvården och arbetsmiljön inom skogsbruket.

Skogsstyrelsen Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 15,9 milj. kr. Detta motiveras av behovet av att ytterligare komplettera den grundläggande skogs-

forskningen med tillämpad forskning samt att förstärka angelägen utveck-

lings- och försöksverksamhet. .

Föredragandens överväganden

För att skogsforskningsresultaten skall kunna tillämpas i praktiskt skogsbruk krävs utvecklingsarbete, praktisk försöksverksamhet m. m. Mot bak-

grund härav föreslår jag att anslaget räknas upp med 1 milj. kr. till 12,9 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Främjande av skogsvård m.m: för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 12900 000 kr.

D 9. Bidrag till trygghetsförsäkring för skogsbrukare

1986/87 Utgift 20 000-000 1987/88 Anslag 20000 000

1988/89 Förslag 20 000 000

Över anslaget anvisas medel för bidrag till kostnaderna för trygghetsförsäkring för skogsbrukare.

Skogsstyrelsen

Anslaget bör tas upp med 20 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör tas upp med oförändrat belopp.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till trygghetsförsäkring för skogsbrukare för budget-

året 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 20000 000 kr.

E. Fiske

Bil. 11 E 1. Fiskeristyrelsen

1986/87 Utgift 36 277 948

1987/88 Anslag 36 010 000 1988/89 Förslag 39 147 000

Fiskeristyrelsen är central förvaltningsmyndighet för frågor om fiskenä-

ringen, fritidsfisket och fiskevården, i den mån sådana ärenden inte an-

kommer på någon annan myndighet. Styrelsen är chefsmyndighet för

fiskenämnderna. Det åligger styrelsen särskilt bl.a. att leda de statliga åtgärderna för att främja fiskenäringen, fritidsfisket och fiskevården. Fiskeristyrelsens organisation m. m. framgår av förordningen (1985:437)

med instruktion för fiskeristyrelsen och fiskenämnderna.

Fiskeristyrelsen

1. Huvudförslaget innebär bl. a. att styrelsens undersökningsfartyg inte

kan genomföra nödvändiga undersökningar (—720 000 kr.).

2. Anslaget bör räknas upp med 1083000 kr. avseende vissa ADB

kostnader och kostnadsökningar i övrigt som styrelsen inte kunnat råda över.

1987/88 Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden

Personal 174 =

Anslag |

Utgifter Förvaltningskostnader 24579 000 + 863 000

(därav lönekostnader) (16127 000) (+ 785 000) Lönekostnader för annan

personal än tjänstemän 4664 000 + 214000 Lokalkostnader 7192 000 +2 060 000 Kostnader för utredningar

i vattenmål 4554 000 -

40 989 000 +3 137 000

Inkomster Vissa fiske- och arrende-

avgiftsmedel 425 000 - Ersättningar för

undersökningar i

vattenmål m. m. 4554 000 -

Nettoutgift 36 010 000 +3137 000

Föredragandens överväganden

Jag förordar att anslaget till fiskeristyrelsen beräknas med utgångspunkt i fiskeristyrelsens huvudförslag för tre år med en total real minskning av

utgifterna med 5 76 med fördelningen 2, I och 296 för första, andra resp. tredje budgetåret. I övrigt föreslår jag inga uppräkningar av anslaget. 49

4Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Biluga 11

« I min anmälan till prop. 1987/88:44 bil. 3 har jag föreslagit att 3 milj. kr. — Prop. 1987/88:100 anvisas för vissa investeringar i fiskeristyrelsens försöksstation i Kälarne. = Bil. I1 Dessa investeringar och den nyligen avslutade ombyggnaden av havsfiskelaboratoriet i Lysekil kommer på sikt att medföra en kostnadsökning av ca 1 milj. kr. utöver generella hyresökningar och marknadsanpassningar.

Jag har för avsikt att senare föreslå regeringen en översyn av fiskprisregleringen.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen |

att till Fiskeristyrelsen för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslags-

anslag av 39 147 000 kr.

E 2. Fiskenämnderna

1986/87 Utgift9233 188
1987/88 Anslag9011000
1988/89 Förslag9583 000

Varje fiskenämnd skall inom sitt verksamhetsområde följa fiskets, fiskodlingens och fiskevårdens tillstånd och utveckling och vidta eller hos

fiskeristyrelsen föreslå de åtgärder som behövs eller är lämpliga för att

åstadkomma en ändamålsenlig utveckling på dessa områden.

Fiskenämndernas organisation m.m. framgår av förordningen (1985:437) med instruktion för fiskeristyrelsen och fiskenämnderna. I

Norrbottens län är fiskenämnden sedan den 1 juli 1986 inordnad i länsstyrelsen. Vissa utgifter för fiskenämnderna redovisas under anslaget Lantbruks-

nämnderna.

Fiskeristyrelsen

1. Huvudförslaget innebär en minskning av resurserna med 164 000 kr.

2. Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, vilket innebär att

huvudförslaget inte bör tillämpas.

Länsstyrelsen i Norrbottens län

Huvudförslaget innebär en minskning av resurserna med 16 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag förordar att anslaget till fiskenämnderna beräknas med utgångspunkt i fiskeristyrelsens huvudförslag för tre år med cen total real minskning av

utgifterna med 5 96 med fördelningen 2, I och 222 för första, andra resp. tredje budgetåret. Med hänsyn till fiskenämndernas begränsade organisation bör emellertid viss kompensation för huvudförslaget ske. För fiskenämnden i Norrbotten har jag beräknat 766 000 kr. Därvid har jag reducerat länsstyrelsens anslag med 95 000 kr. motsvarande kostnaden för en halv 50

annat län, Sammanlagt föreslår jag att anslaget till fiskenämnderna räknas = Bil. 11 upp med 572 000 kr. :

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Fiskenämnderna för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag av 9583 000 kr.

E 3. Främjande av fiskerinäringen

1986/87 Utgift 2 506 028 Reservation 1003 956 1987/88 Anslag 2239 000 1988/89 Förslag 2263 000

Anslaget används för bidrag till främjande av fiskerinäringen och för att bestrida kostnader för utvecklingsarbete och försöksverksamhet på fiskets område.

Fiskeristyrelsen Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

Föredragandens överväganden Bidraget för fiskarorganisationer bör räknas upp med 24 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Främjande av fiskerinäringen för budgetåret 1988/89 anvisa

ett reservationsanslag av 2 263 000 kr.

E 4. Bidrag till fiskehamnar m. m.

1986/87 Utgift2563 608
1987/88 Anslag4657 000
1988/89 Förslag4424 000

Från anslaget lämnas bidrag till fiskehamnar enligt förordningen (1985:439) om statligt stöd till yrkesfisket m. m. Från anslaget täcks också

underskott vid driften av statliga fiskehamnar samt kostnader för underhåll

och drift av fiskefyrar och för utmärkning av fiskegränser.

Fiskeristyrelsen

Det sammanlagda rambeloppet för bidrag och anslaget bör föras upp med

oförändrade belopp. Styrelsen bör fritt kunna fördela medlen melhan de

olika ändamålen.

Föredraganden Bil. 11 Bidrag till fiskehamnar 4157 000 — 143 000 Driften av statliga fiske-

hamnar 100 000 = 90000 Underhåll och drift av

fiskefyrar m. m. 400 000 - Rambelopp/Anslag 4657 000 —233 000

Föredragandens överväganden Med hänvisning till sammanställningen över rambeloppen för olika ända-

mål föreslår jag att för budgetåret 1988/89 tas upp en sammanlagd ram av

4424 000 kr. för bidrag till fiskehamnar m. m. Regeringen bör kunna jämka fördelningen mellan de olika ändamålen. För utbetalning under anslaget beräknar jag 4424 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1988/89 statsbidrag beviljas till

fiskehamnar m. m. med sammanlagt högst 4 424 000 kr.,

2. till Bidrag till fiskehamnar m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa

ett förslagsanslag av 4424 000 kr.

E 5. Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen

1986/87 Utgift 1 324 167 1987/88 Anslag 1000 1988/89 Förslag 1000

Från anslaget lämnas bidrag och ersättning i samband med isbrytning för fiskets och fiskarbefolkningens behov.

Fiskeristyrelsen Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör föras upp med 1000kr. Jag hemställer att regeringen föreslår

riksdagen

att till /sbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen för budgetåret 1988/89

anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

E 6. Bidrag till fiskets rationalisering m. m.

1986/87 Utgift3908 531
1987/88 Anslag92.000 000
1988/89 Förslag92-000 000 52

Från anslaget lämnas bidrag till investeringar i fiskeföretag, vid fångst- Prop. 1987/88: 100 begränsning, vid skada på fiskeredskap samt skrotningspremier för äldre Bil. 11

fiskefartyg som tas ur fiskeflottan. Bestämmelserna härom finns i förordningen (1985:439) om statligt stöd till yrkesfisket m.m. Vidare lämnas

fraktstöd för foderfisk från Östersjön enligt förordningen (1986:428) om

prisreglering på fiskets område. Dessutom bestrids från anslaget kostnaderna för ersättning till samerna för visst avgiftsfritt fiske på statens vatten

inom Norrbottens län.

Fiskeristyrelsen

Eftersom fraktstöd numera lämnas inom ramen för prisregleringen bör bidragsformen under detta anslag slopas och medlen användas för i första hand skrotningsbidrag. Bidraget till samerna bör tillföras samefonden di-

rekt över statsbudgeten. Rambeloppet för bidrag bör tas upp med 8,5 milj. kr. och anslaget med 8 988 000 kr.

Föredragandens överväganden

Det sammanlagda rambeloppet för bidrag til fiskets rationalisering bör

föras upp med oförändrat 8,5 milj. kr., varav högst 900 000 kr. som frakt-

stöd för foderfisk från Östersjön och högst 1700000 kr. som premier för skrotning av vissa äldre fiskefartyg. Regeringen bör kunna jämka fördelningen mellan de olika ändamålen. För utbetalning under anslaget beräk-

nar jag 9 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1988/89 statsbidrag beviljas till

fiskets rationalisering med sammanlagt högst 8 500 000 kr.,

2. till Bidrag till fiskets rationalisering m.m. för budgetåret

1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 9 000 000 kr.

E 7. Lån till fiskerinäringen

1986/87 Utgift 20578 889 Reservation 48761 040

> 1987/88 Anslag 50 000 000

1988/89 Förslag 50 000 000

Från anslaget beviljas fiskerilån och fiskberedningslån enligt förordning-

en (1985:439) om statligt stöd till yrkesfisket m. m.

Fiskeristyrelsen

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår beräknar jag 40 milj. kr. för fiskerilån och 10 milj. kr. för fiskberedningslån. Regeringen bör kunna jämka fördelningen mellan de båda ändamålen. Sammanlagt bör anslaget föras upp med 50 milj. kr. 53

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen .

att till Lån till fiskerinäringen för budgetåret 1988/89 anvisa ett — Bil. 11

reservationsanslag av 50000 000 kr.

E 8. Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske

1986/87 Utgift163 941
1987/88 Anslag1.000
1988/89 Förslag1000

Från anslaget bestrids utgifter för att täcka förluster på grund av statlig garanti för lån till fiskeföretag och fiskberedningsföretag enligt förordning-

en (1985:439) om statligt stöd till yrkesfisket m. m.

Fiskeristyrelsen Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Vidare föreslås oförändrat 75 milj. kr. som engagemangsram för kreditgarantier.

Föredragandens överväganden I enlighet med riksdagens beslut har för statliga lånegarantier till fisket beviljats en ram av 75 milj. kr. Utrymmet för kreditgarantier uppgår också för närvarande till detta belopp. Anslaget bör föras upp med 1000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

E 9. Prisreglerande åtgärder på fiskets område

1986/87 Utgift = 1987/88 Anslag 1000 1988/89 Förslag = 1000

Jordbruksnämnden har i uppdrag att lämna förslag till reglering av priserna på fisk under budgetåret 1988/89. Kostnaderna för regleringen skall täckas inom ramen för regleringsekenomin. Jag har för avsikt att återkom- -: ma till regeringen i frågan. Anslaget bör föras upp med oförändrat 1000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Prisreglerande åtgärder på fiskets område för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsansiag av 1000 kr.

E 10. Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m. m.Prop. 1987/88: 100
1986/87 Utgift2568 763Bil. 11
1987/88 Anslag3 000000
1988/89 Förslag3000-000

Från anslaget bestrids kostnader för bl.a. ersättningar enligt lagen

(1985:139) om ersättning för intrång i enskild fiskerätt och för bidrag enligt förordningen (1985:145) öm statsbidrag till fritidsfisket inom vissa områden.

Fiskeristyrelsen

Anslaget bör ökas med 5.5 milj. kr. till 8.5 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Med hänsyn till belastningen bör anslaget föras upp med oförändrat 3 milj.

kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 3 000000 kr.

E 11. Bidrag till fiskevård m. m.

1986/87 Utgift 5470829 Reservation 175 092

1987/88 Anslag 5119 000 1988/89 Förslag 5119 000

Från anslaget lämnas bidrag bl.a. till fiskevård och till kostnader för bildande av fiskevårdsområden enligt förordningen (1985:440) om statsbidrag till fritidsfisket.

Fiskeristyrelsen Styrelsen föreslår ett oförändrat anslag av 5 119 000 kr.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör föras upp med oförändrat 5 119000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Bidrag till fiskevård m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett

reservationsanslag av 5 119 000 kr.

S5

F. Livsmedelskontroll m. m. Prop. 1987/88: 100

. Bil. 11 F 1. Statens livsmedelsverk

1986/87 Utgift 66 191 285 1987/88 Anslag 63 167 000

1988/89 Förslag 67 030 000

Statens livsmedelsverk är central förvaltningsmyndighet för livsmedels-

frågor. Till verkets förvaltningsområde hör även besiktningsveterinärorga-

nisationen. Livsmedelsverkets organisation m.m. framgår av förordningen (1971:808) med instruktion för statens livsmedelsverk.

Statens livsmedelsverk

1. Huvudförslaget innebär bl.a. att personalen skulle behöva minskas med tio tjänster (—2 523 000 kr.).

2. För att uppfylla ålagda beredskapsuppgifter och åstadkomma en till-

fredsställande handlingsberedskap behövs en handläggartjänst för beredskapsärenden (+240 000 kr.). 3. För verkets medverkan i en kostvaneundersökning tillsammans med jordbruksnämnden, socialstyrelsen och konsumentverket behövs 1250 000 kr. under en treårsperiod, varav 560 000 kr. budgetåret 1988/89.

4. För särskilda undersökningar och konsultuppdrag som underlag för tillsyn och rådgivning rörande dricksvatten behövs under en tvåårsperiod

2 milj. kr., varav I milj. kr. under budgetåret 1988/89.

1987/88 Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden Personal 240 —9 Anslag Utgifter Förvaltningskostnader 50 396 000 +4806 000

(därav lönekostnader) (35 788000) — (+1907 000) Lokalkostnader 13 214.000 -— 943000 Kostnader för införselkon-

troll av vegetabilier 1000 - Kostnader för avgiftsbe-

lagda undersökningar 1000 -

63612 000 +3863 000 Inkomster Ersättning för besikt-

ningsorganisationens : personaladministration 445 000 =

Nettoutgifi 63 167 000 +3 863 000

Föredragandens överväganden Prop. 1987/88: 100 Jag godtar livsmedelsverkets förslag om en planenlig real minskning av Bil. 11 utgifterna för budgetåret 1988/89 enligt det treåriga huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1986/87. Jag ansluter mig till verkets uppfattning om hur detta bör genomföras. Därutöver beräknar jag 542 000 kr. för att täcka kostnader för brevporto i samband med att tjänstebrevsrätten dras in fr.o.m. den 1juli 1988. För att förstärka livsmedelsverkets resurser för dricksvattenfrågor bör ytterligare medel anvisas för denna verksamhet. Jag föreslår därför en resursförstärkning på detta område med 800 000 kr. för budgetåret 1988/89. Jag har vidare under anslaget beräknat 1 milj. kr. för undersökningar av miljögifter i livsmedel och sammanlagt 305 000 kr. för handläggning av beredskapsärenden. Jag avser dessutom att senare föreslå regeringen att under en treårsperiod med början budgetåret 1988/89 disponera 1250000 kr. av införselavgiftsmedel från 1986/87 för verkets medverkan i en kostvaneundersökning.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag av 67 030 000 kr.

F 2. Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m. m.

1986/87 Utgift-
1987/88 Anslag1000
1988/89 Förslag1000

Från detta anslag avlönas personal som utför köttbesiktning vid kontrollslakterierna m.m. Under anslaget tas upp ett formellt belopp av

1000kr. Statens utgifter för ändamålet täcks enligt särskild taxa av bl. a. slakteriföretagen. Utöver skyldigheten att övervaka verksamheten vid kontrollslakteri och

utföra köttbesiktning åligger det besiktningsveterinär även att vara besiktningsman vid utförsel av livsmedel (exportkontroll) och utföra de arbetsuppgifter i övrigt som lämpligen kan förenas med besiktningsverksamheten vid slakteriet och om vilka överenskommelse träffats mellan livsmedelsverket och berörda företag.

Statens livsmedelsverk

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

Föredragandens överväganden Anslaget bör föras upp med 1000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

F 3. Statens veterinärmedicinska anstalt:

UppdragsverksamhetBil. 11
1986/87 Utgift-
1987/88 Anslag1000
1988/89 Förslag1 000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1000 kr. till uppdragsverk-

samhet vid statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

SVA är ett expert- och serviceorgan åt lantbruksstyrelsen och andra

myndigheter samt åt enskilda organisationer och allmänheten, med uppgift att bl.a, utreda smittsamma djursjukdomars uppkomst. orsak, spridningssätt m.m. SVA skall vara ett veterinärmedicinskt centrallaboratorium samt utföra viss rutinmässig diagnostisk verksamhet. Vidare skall SVA aktivt medverka i djursjukdomars förebyggande och bekämpande. Till

stöd för dessa funktioner skall SVA utföra forsknings- och utvecklingsarbete. |

SVA:s organisation m. m. framgår av förordningen (1982:553) med in-

struktion för statens veterinärmedicinska anstalt.

Statens veterinärmedicinska anstalt SVA bör för budgetåren 1988/89—-1990/91 tilldelas ett anslag som utgör pris- och löneomräknat anslag för budgetåret 1987/88. I andra hand bör SVA tilldelas ett anslag som utgör pris- och löneomräknat anslag för budgetåret 1987/88 minskat med 535. För budgetåret 1988/89 bör huvud-

förslaget motsvara I 2. Driftbidraget bör därvid tas upp med 49 300 000 kr.

exkl. pris- och löneomräkning.

1987/88 Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden Personal 265 —3 Plan Kostnader I. Centrallaboratorie-

uppgifter, m.m. 53 196 000 +2 950 000 2. Diagnostiska undersök-

ningar 7008 000 + 371 000 3. Service till utom-

stående 22541 000 +1195 000

82745 000 +4516 000 Intäkter I. Driftbidrag 42798 000 +3 150000 2. Uppdragsverksamhet 32947 000 | +1 366 000

82745 000 +4516 000

Föredragandens överväganden

Verksamheten vid SVA bör för budgetåret 1988/89 beräknas med utgångs-

punkt i ett huvudförslag motsvarande en real minskning med 196. Driftbi- 58

draget bör räknas upp med 3 150000 kr. Jag har därvid räknat med medel = Prop. 1987/88:100 som ersättning för att tjänstebrevsrätten dras in fr. o. m. den 1 juli 1988. Bil. 11

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet

för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1000kr.

F 4. Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt

1986/87 Utgift 48 998 000 Reservation — 1987/88 Anslag 49798 000 1988/89 Förslag 52 948 000

Under detta anslag anvisas medel för centrallaboratorieuppgifter m. m. vid statens veterinärmedicinska anstalt.

Statens veterinärmedicinska anstalt Anslaget bör föras upp med belopp motsvarande 49 300 000 kr. i det pris- . och löneläge som låg till grund för anslagsberäkningarna i budgetpropositionen för budgetåret 1987/88.

Föredragandens överväganden Med hänvisning till vad jag har anfört under punkten F 3 bör anslaget föras upp med 52 948 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt för budget-

året 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 52 948 000 kr.

F 5, Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet

1986/87 Utgift-
1987/88 Anslag1000
1988/89 Förslag1000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr. till uppdragsverksamhet vid statens utsädeskontroll (SUK).

SUK är centralt organ för den statliga utsädeskontrollverksamheten med uppgift att mot fastställda avgifter verkställa analysering, provtagning och plombering m.m. av utsädesvaror samt att bedriva forskning och försöksverksamhet i syfte att främja att fullgott utsäde tillhandahålls. SUK bedriver vidare rådgivning och upplysning, utövar tillsyn av efterlevnad av lagar och förordningar på området samt arbetar för samordning av kontrollverksamheten. SUK har hand om uppbörden av växtförädlingsavgifter.

SUK:s organisation m.m. framgår av förordningen (1978:249) med

instruktion för statens utsädeskontroll. 59

Statens utsädeskontroll

I. Ettårigt huvudförslag 2,0 milj. kr. exkl. pris- och löneomräkning. 2, Styrelsen föreslår att 400 000 kr. anvisas engångsvis under budgetåret 1988/89 för att skriva upp befintligt statskapital. 3. Styrelsen föreslår att gränsen för utnyttjande av rörlig kredit i riks-

gäldskontoret fastställs till 2 milj. kr.

1987/88 Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden Personal 115 — Plan Kostnader Allmännyttig verksamhet 2000 000 + 197000 Uppdragsverksamhet 24270 000 +2 065 000

26 270 000 +2262 000 Intäkter Uppdragsverksamhet 24 270 000 +2 065 000 Driftbidrag 2000 000 + 197000

26 270 000 +2 262 000

Föredragandens överväganden

SUK:s verksamhet finansieras dels med inkomster från uppdragsverksamhet, dels med medel över statsbudgeten. För budgetåret 1988/89 beräknar jag att SUK kan klara sin verksamhet med utgångspunkt i ett huvudförslag

som motsvarar en real minskning med 2 Zz.

Jag biträder förslaget att gränsen för utnyttjande av rörlig kredit i riks-

gäldskontoret fastställs till 2 milj. kr. |

Jag är inte nu beredd att biträda förslaget att engångsvis anslå 400 000 kr. för att skriva upp statskapitalet.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen

att till Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet för budget-

året 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

F 6. Bidrag till statens utsädeskontroll

1986/87 Utgift 2.000 000 Reservation -

1987/88 Anslag 2.000 000 1988/89 Förslag 2 197 000

Under anslaget anvisas medel för den allmännyttiga verksamheten vid statens utsädeskontroll.

Statens utsädeskontroll Anslaget bör föras upp med 2,0 milj. kr. exkl. pris- och löneomräkning. 60

Föredragandens överväganden Prop. 1987/88: 100

Jag beräknar att en besparing på anslaget kan göras med 296. Budgetåret Bil. 11 1988/89 är första året i en treårig budgetplan. Enligt min mening bör den

totala reala minskningen fördelas med 2, 2 och 14 för första, andra resp.

tredje budgetåret. Anslaget bör tillföras 41 000 kr. för brevporto i och med att tjänstebrevsrätten för SUK upphör fr. o. m. budgetåret 1988/89. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Bidrag till statens utsädeskontroll för budgetåret 1988/89

anvisa ett reservationsanslag av 2 197 000 kr.

F 7. Bekämpande av växtsjukdomar och smittsamma husdjurssjukdomar

1986/87 Utgift | 116 246 663 1987/88 Anslag 17250 000: 1988/89 Förslag 7250 000 ! Anslagen Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. och Bekämpande av växtsjukdomar.

Från anslaget utbetalas ersättningar för kostnader till följd av åtgärder mot växtskadegörare enligt växtskyddslagen (1972:318) samt för vissa

förluster till följd av sådana åtgärder. Kostnader för beredskapsåtgärder mot karantänsskadegörare bestrids också från detta anslag, liksom kostna-

der för undersökningar av växtprover som av växtinspektionen överlämnas för laboratoriemässig diagnostisering.

Anslaget är även avsett för kostnader och ersättningar i samband med

bekämpande av eller beredskap mot smittsamma husdjurssjukdomar. Från

anslaget utbetalas också ersättning för kostnader som uppkommit genom

beslut om förintande av bisamhällen, för bitillsynsmännens arvoden m. m.

Lantbruksstyrelsen Styrelsen föreslår ett anslag av 10400 000 kr. och att styrelsen bemyndigas att använda högst 350000 kr. för brådskande undersökningar i samband med växtinspektion samt högst 40000 kr. för täckande av kostnader för växtskyddsförsök vid lantbruksnämnderna i Östergötlands, Kalmar och Skaraborgs län.

Styrelsen bör liksom för innevarande budgetår få använda 1750 000 kr.

av anslaget för särskilda undersökningar bl. a. avseende salmonella samt som bidrag vid vissa obduktioner och bakteriologisk undersökning på

salmonella i samband med obduktion.

För kostnad eller förlust som har uppkommit genom tillsynsmans eller

annan myndighets beslut om förintande av bisamhälle i bigård får lämnas ersättning med 100 kr. för varje samhälle. Från ersättningsbeloppet skall

avräknas en självrisk av 300 kr. Vidare får ersättning utgå för kostnad i samband med förintande av vildbisamhälte. 61

Bil. 11

Anslagen Bekämpande av växtsjukdomar och Bekämpande av smittsam-

ma husdjurssjukdomar bör sammanföras till ett anslag, benämnt Bekämpande av växtsjukdomar och smittsamma husdjurssjukdomar.

Jag föreslår att anslaget tas upp med 7250 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bekämpande av växtsjukdomar och smittsamma husdjurs-

sjukdomar för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av

7250 000 kr.

F 8. Lantbrukskemisk laboratorieverksamhet

1986/87 Utgift 5 599 200 Reservation | 800

1987/88 Anslag 5715 000 1988/89 Förslag 6026 000

Anslaget disponeras av lantbruksstyrelsen för verksamhet vid statens

lantbrukskemiska laboratorium (SLUT). SLL skall som centrallaboratorium

bedriva lantbrukskemisk analysverksamhet. Verksamheten omfattar ke-

miska, fysikaliska och biologiska undersökningar på jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens områden. SLL:s organisation m. m. framgår av förordningen (1984:471) med in-

struktion för statens lantbrukskemiska laboratorium.

Lantbruksstyrelsen

Huvudförslag budgetåret 1988/89 bör vara 5660000 kr. exkl. pris- och

löneomräkning. Minskningen av utgifterna fördelas över en treårsperiod,

med fördelningen 0, I och 42 för första, andra resp. tredje budgetåret.

1987/88 Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden Personal 76 — Anslag Utgifter Förvaltningskostnader 14748 000 +1034 000 Lokalkostnader 2844 000 -

17 592 000 +1034 000 Inkomster Uppdragsverksamhet | 11 877 000 + 723000

Nettoutgift "> 5715000 — + 311000

Föredragandens överväganden

Huvudförslaget bör fördelas över en treårsperiod med fördelningen 1, 2

och 2 för första, andra resp. tredje budgetåret.

Verksamheten bör budgetåret 1988/89 bedrivas med ett driftbidrag av Prop. 1987/88:100

6 026 000 kr. Bil. 11

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Lantbrukskemisk laboratorieverksamhet för budgetåret

1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 6 026 000 kr.

F 9. Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet

1986/87 Utgift=
1987/88 Anslag1000
1988/89 Förslag1000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av. 1 000 kr. till uppdragsverksamhet vid statens maskinprovningar. | Statens maskinprovningar har till uppgift att åt allmänheten prova ma-

skiner, fordon och redskap inom jordbruket, skogsbruket, trädgårdsnäringen och vården av grönytor samt publicera resultaten. Maskinprov-

ningarna skall vidare enligt särskilda föreskrifter utföra obligatorisk kon-

troll som avses I lagen (1985:1105) om obligatorisk kontroll genom teknisk provning m. m. Maskinprovningarna utför också uppdragsprovning på begäran av myndighet eller enskild. Maskinprovningarna har också att till-

handagå allmänheten och berörda myndigheter med råd och upplysningar

inom maskinprovningarnas verksamhetsområde samt verka för upplysning

om en ändamålsenlig maskinanvändning. Maskinprovningarnas organisation m.m. framgår av förordningen (1983:816) med instruktion för statens maskinprovningar.

Statens maskinprovningar Huvudförslaget innebär en resursminskning med 107 000 kr.

1987/88 Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden Personal . 72 - Plan Kostnader Myndighetsuppgifter, prov-

ningsverksamhet, m. m.8901 000 + 917000
Riksprovplatsverksamhet12 900 000 + 500.000 21801 000 +1417 000
Intäkter| t |
Uppdragsverksamhet, m. m.3 564 000 + 536 000
Driftbidrag5337 000 + 381000

Intäkter från riksprovplats-

verksamheten 12 900 000 + 500000

21801 000 +1417 000

Verksamheten vid statens maskinprovningar bör för budgetåret 1988/89 Bil. 11

beräknas med utgångspunkt i ett huvudförslag som motsvarar en real minskning med 2 Z. Driftbidraget bör räknas upp med 381 000 kr.

Fr.o.m. den 1juli 1988 upphör tjänstebrevsrätten för statens maskin-

provningar. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Srarens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet för bud-

getåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

F 10. Bidrag till statens maskinprovningar

1986/87 Utgift 5207 000 Reservation - 1987/88 Anslag 5337 000 1988/89 Förslag 5718 000

Under anslaget anvisas medel för att täcka vissa kostnader för myndig-

hetsuppgifter m. m. vid maskinprovningarna.

Statens maskinprovningar

Anslaget bör föras upp med 5 230000 kr. exkl. pris- och löneomräkning.

Föredragandens överväganden Med hänvisning till vad jag har anfört under punkten F 9 beräknar jag anslaget till 5 718 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till statens maskinprovningar för budgetåret 1988/89

anvisa ett reservationsanslag av 5718 000 kr.

F 11. Statens växtsortnämnd

1986/87 Utgift207 622
1987/88 Anslag299000
1988/89 Förslag3392 000

Statens växtsortnämnd handhar uppgifter enligt växtförädlarrättslagen (1971:392) och utsädeslagen (1976:298). Nämnden fullgör de skyldigheter

som åligger tillsynsmyndighet enligt konventionen den 2 december 1961 för skydd av växtförädlingsprodukter. Växtsortnämndens organisation m.m. framgår av förordningen

(1971:395) med instruktion för statens växtsortnämnd. 64

Statens växtsortnämnd : Prop. 1987/88: 100

Anslaget bör inte beräknas med utgångspunkt i ett huvudförslag. Anslaget Bil. [1 ' bör för budgetåret 1988/89 föras upp med 312000 kr. exkl. pris- och löne-

omräkning. :

1987/88 Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden

Personal 2 =

Anslag Utgifter .

Förvaltningskostnader649 000+35 000
(därav lönekostnader)(432 000) (+23 000)
Lokalkostnader31 000+ 92000
|680 000+44 000
Inkomster:.
Avgifter .381000+ 4000
Nettoutgift299 000+40 000

Föredragandens överväganden Jag har beräknat anslaget med utgångspunkt i ett huvudförslag motsvaran-

de en real minskning av utgifterna med 2 90.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag av 339 000 kr.

F 12. Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhet

1986/87 Nettoinkomst 2 578516 1987/88 Anslag 1000

1988/89 Förslag 1000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1000 kr. till uppdragsverksamhet vid lantbruksstyrelsen för djurens hälso- och sjukvård.

Lantbruksstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för bl. a. ärenden om den allmänna hälso- och sjukvården bland husdjuren, djurskyddet samt veterinärväsendet.

Det åligger lantbruksnämnd att under lantbruksstyrelsen ansvara för

distriktsveterinärorganisationen i länet, utöva tillsyn över distriktsveterinärernas och andra praktiserande veterinärers verksamhet, leda den regionala planeringen och samordningen av hälso- och sjukvården bland husdju-

ren samt leda och samordna åtgärder mot djursjukdomar i den mån detta inte ankommer på länsstyrelsen. Inom varje nämnd skall finnas en veteri-

när enhet. Chef för den veterinära enheten är en länsveterinär, som i övrigt är tjänsteman hos länsstyrelsen och i denna egenskap fullgör uppgifter

enligt länsstyrelseinstruktionen (1971:460). - : 65

5 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga I 1

Antalet tjänster inom distriktsveterinärorganisationen får uppgå till Prop. 1987/88: 100 högst 390. Bil. 11 Distriktsveterinärorganisationen är avpassad främst för att tillgodose behovet av sjukvård och hälsovård hos djur inom animalieproduktionen och hästar som används i jordbruket och skogsbruket. Om djurskyddsskäl

föreligger eller där annan veterinärvård inte kan anvisas är distriktsveteri-

när skyldig att även utöva djursjukvård för övriga husdjur. Distriktsveterinärorganisationen skall i samarbete med främst den organiserade hälso-

kontrollverksamheten medverka i förebyggande åtgärder.

I veterinärtaxeförordningen (1975:539) föreskrivs att vid varje förrättning som utförs av en distriktsveterinär utgår en särskild djursjukvårdsavgift, vars storlek bestäms av regeringen.

Lantbruksstyrelsen

Verksamheten har under budgetåret 1986/87 givit ett underskott på ca

I milj. kr. |

Olika åtgärder har under de senaste åren satts in för att påverka kostna-

derna. Bland annat styrs de ordinarie veterinärernas ledigheter hårdare vilket minskar kostnaderna för veterinärvikarier. Löner och ersättningar budgeteras och följs upp länsvis.

Med oförändrade intäkter kommer verksamheten budgetåret 1988/89 ge

ett underskott på ca 2 milj. kr. före löneomräkning. Lantbruksstyrelsen

förutsätter att finansieringen löses via statsmedel eller på annat sätt.

1987/88 Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden

Personal 390 >-

Plan Kostnader Distriktsveterinärorga-

nisationen m. m. 81623 000 +5903 000 Anskaffning av viss la-

boratorieutrustning 70 000 = 50000 Främjande av före-

byggande ätgärder 5000 000 > Inrättande av flervete-

rinärstationer : 500 000 =

87 193000 +5 853 000 Intäkter Bidrag till djurens

hälso- och sjukvård 6 193 000 = Djursjukvårdsavgifter 20000 000 — 1500 000 Kollektiva medel från

jordbruksnäringen 44000 000 +3 676 000 Införselavgifter utanför . |

fördelningsplanen 17 000 000 +3677 000

87 193 000 +5853 000

Föredragandens överväganden Kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård beräknar jag för budgetåret

1988/89 till 93 046000 kr. Jag har därvid beräknat 90000 kr. för vissa 66

delar. I enlighet med förslaget i rapporten (Ds Jo 1987:4) Djurens hälso- = Bil. II

och sjukvård har jag beräknat att av merkostnaden 5 853 000 kr. samt för

ersättning för minskade djursjukvårdsavgifter av 1500000 kr. för nästa

budgetår svarar jordbruksnäringen för 3676000 kr. Återstoden eller 3677 000 kr. faller på staten och bör täckas av införselavgifter utanför fördelningsplanen.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av

1000 kr. '

F 13. Bidrag till djurens hälso- och sjukvård

1986/87 Utgift 45293 809 Reservation 4810641

1987/88 Anslag 6 193 000

1988/89 Förslag 6 193 000

Under anslaget anvisas medel för bidrag till distriktsveterinärorganisa-

tionen, anskaffning av viss laboratorieutrustning, främjande av förebyggande åtgärder samt stöd vid inrättande av flerveterinärstationer.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen under punkten F 12 beräknar jag

bidraget till 6 193 000 kr.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till djurens hälso- och sjukvård för budgetåret

1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 6 193 000 kr.

F 14. Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård

1986/87 Utgift1905 340
1987/88 Anslag1950 000
1988/89 Förslag2000000

Under anslaget anvisas medel för att bestrida kostnader för veterinärvård för avlägset boende djurägare. Lantbruksnämnden disponerar medlen i enlighet med vad som framgår av veterinärtaxeförordningen (1975:539).

Lantbruksstyrelsen Lantbruksstyrelsen föreslår att anslaget uppräknas med 50000 kr. 67

Föredragandens överväganden Prop. 1987/88: 100

Anslaget bör för-budgetåret 1988/89 räknas upp med 50000 kr... ' Bil. 11

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård för

budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 2000 000 kr.

F 15. Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder

Utredningen om etiska frågor i samband med djurförsök har avgett betänkandet (Ds Jo 1986:3) Etisk prövning av djurförsök. Betänkandet som har remissbehandlats bereds inom jordbruksdepartementet.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till djur-

"skyddsfrämjande åtgärder för budgetåret 1988/89 beräkna ett reser-

vationsanslag av 2736 000 kr.

7G. Utbildning och forskning | os Prop. 1987/88 100

| Bil.

G 1. Sveriges lantbruksuniversitet

1986/87 Utgift 408 172 171 "Reservation 6 744 478

1987/88 Anslag 437 500000 1988/89 Förslag - 482817 000

Från anslaget bekostas utbildning, forskning och försöksverksamhet

samt djursjukvård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Lantbruksuniversitetets verksamhet bedrivs vid 51 institutioner, elva

försöksdistrikt, en till Skara förlagd försöksgård, fem försöksparker samt

ett antal jordbruksegendomar och fältstationer. i

Sveriges lantbruksuniversitet

1. Huvudförslaget (—8751 000 kr.) medför att satsningar på nya viktiga

områden försvåras eller helt omöjliggörs. I huvudsak måste alla besparingar göras inom forsknings- och försöksområdet.

2. I syfte att bl. a. säkerställa en långsiktig uppbyggnad av forskningen behövs en förstärkning av basresurserna för forskning (+6 000 000 kr.). '

3. För att säkerställa en god rekrytering till forskarutbildning bör en utbyggnad ske av antalet doktorandtjänster. Även tjänster som forskaras-

sistent bör byggas ut kraftigt. (+4 000000 kr.) .

4. Den satsning på grundläggande biologisk forskning som skett under de

senaste tio åren måste fortsätta. Det innebär bl. a. en fortsatt bioteknisk

kompetensuppbyggnad. (+35 000 000 kr.)

5. Ökade resurser behövs för forskning inom trädgårdsområdet

(+1000000 kr.), försurningsforskning (+1 000000 kr.) samt till vattenbruksforskning (+1 000000 kr.). Vidare behövs medel för fördjupade konsekvensbedömningar om ny teknik (+500 000 kr.). Biblioteksresurserna behöver förstärkas i takt med ökade forskningsanslag (+500 000 kr.).

6. Med tanke på bioenergins långsiktiga betydelse och det behov av uthållig, stabil forskning som kan förutses bör ytterligare medel föras över från statens energiverk till SLU (+4 000 000 kr.).

7. Den från Stockholms universitet överförda enheten för radiologisk onkologi har getts permanent status vid SLU. Till följd härav bör de basresurser som hör till verksamheten permanent tillföras SLU

(+1 500000 kr.). | |

8. En personlig professur i husdjurshygien bör få återbesättas som ordinarie professur. En extra professur i skoglig marklära bör omvandlas till en ordinarie professur. Likaså bör en extra professur i systemekologi omvandlas till en ordinarie professur.

9. Ökade resurser behövs för att bibehålla utbildningens kvalitet. Problemen är särskilt påtagliga inom den veterinärmedicinska fakulteten. Även inom andra områden behövs resursförstärkning, framför allt inom data- och bioteknik. Inom ramen för ett ökat anslag till grundutbildningen 69

NI

bör medel avsättas även för agrarhistoria och pedagogiskt utvecklingsarbe- Prop. 1987/88: 100 te (+3 000 000 kr.). Bil. 11

10. Från SIDA bör 500 000 kr. överföras till SLU för u-landsutbildning.

Föredragandens överväganden För nästa budgetår bör medel för verksamheten vid Sveriges lantbruksuni-

versitet (SLU) beräknas med utgångspunkt i ett huvudförslag för tre år

med en total real minskning av utgifterna om 5 22 med fördelningen 2, I och

2 Ze för första, andra resp. tredje budgetåret. Liksom tidigare bör forskning

inte omfattas av den resursminskning som huvudförslaget innebär. Riksdagen beslutade år 1987 med anledning av regeringens proposition

om forskning att anvisa medel för uppbyggande av ett genetiskt centrum i Ultuna (prop. 1986/87:80 bil. 7. JoU 19. rskr. 291). I syfte att ytterligare förstärka uppbyggnaden av den biotekniska kompetensen vid detta cent-

rum föreslår jag att ytterligare 2 milj. kr. anvisas. Medlen bör kunna

användas bl. a. till forskning med syfte att ta fram växter som är mindre

kemikalieberoende, dvs. växter som är resistenta mot olika sjukdomar och angrepp eller som bättre tillgodogör sig markens näringsförråd. Vidare har jag beräknat 600 000kr. för en personlig extra tjänst som professor i etologi för Per Jensen. |

För finansiering av den till SLU från Stockholms universitet överförda verksamheten vid enheten för radiologisk onkologi föreslår jag att anslaget räknas upp med 1,5 milj. kr. :

Forskarutbildningen vid SLU bör stimuleras. Antalet doktorandtjänster bör relativt sett vara ungefär lika stort som vid andra högskolor. I min beräkning av anslaget har jag räknat ytterligare 4 milj. kr. för detta ändamål.

Regeringen har med stöd av bemyndigande föreskrivit ändrat ämnesin-

nehåll på tjänster som professor enligt följande (jfr prop. 1966:1 bil. 10

s. 361, SU 42, rskr. 125).

Tidigare ämnesinnehåll Ändrat ämnesinnehåll

marklära. särskilt markkemi marklära, särskilt markkemi och jord-

månslära jordbearbetning markfysik lantbrukets företagsekonomi lantbrukets företagsekonomi, särskilt

produktionsekonomi

För att ge utrymme åt de forskningsområden som har prioriterats i SLU:s handlingsprogram för budgetåren 1987/88-1991/92 bör SLU fortsätta med omprövning och omfördelning av resurserna för forskning och

forskarutbildning. En omfördelning inom en ram av ca 276 av de samlade

forskningsresurserna bör ske under budgtåret 1988/89. SLU bör i nästa

anslagsframställning redovisa effekten m. m. av genomförda omfördelningar. Genom omfördelning bör utrymme kunna skapas även för den undervisning i agrarhistoria m. m. som SLU har angett som angelägen.

I min anmälan till prop. 1987/88:64 bil3 har jag föreslagit att antalet platser vid skogsteknikerlinjen vid SLU utökas till 135. Det av riksdagen

tidigare sammanlagt godkända antalet utbildningsplatser bör därför utökas 70

med 15. Följande planeringsram för statlig högskoleutbildning vid jord- — Prop. 1987/88:100

bruks- och skogsbrukssektorn bör gälla för nästa budgetår. Bil. 11

Utbildningslinje/poäng Antal utbildningsplatser Lantbruksvetenskapliga fakulteten

Agronomlinjen, 220 poäng130
Hortonomlinjen, 220 poäng25
Landskapsarkitektlinjen, 220 poäng30 .
Lantmästarlinjen, 40 poäng140
Trädgårdsteknikerlinjen, 40 poäng44

Skogsvetenskapliva fakulteten

Jägmästarlinjen, 200 poäng60
Skogsmästarlinjen, 60 poäng45
Skogsteknikerlinjen, 80 poäng135

Veterinärmedicinska fakulteten

Veterinärlinjen, 220 poäng| 65
Djursjukvårdarlinjen, 40 poäng20
Summa694

Sammanlagt bör ansiaget till SLU räknas upp med 45317 000kr. till

482817 000 kr. |

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att |

I. godkänna vad jag har anfört om det sammanlagda antalet ut-

bildningsplatser vid Sveriges lantbruksuniversitet,

2. till Sveriges luntbruksuniversiter för budgetåret 1988/89 anvisa "ett reservationsanslag av 482 817 000 kr.

G 2. Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lantbruksuniversitet

1986/87 Utgift 197 269 202

1987/88 Anslag 204 784 000

1988/89 Förslag 236 967 000

Från anslaget bekostas lokalhyror vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och ersättningar till domänverkets fond för upplåten mark. Vidare redovisas här de byggnadsarbeten för SLU som tidigare redovisades under anslaget Byggnadsarbeten vid SLU m. m.

1987/88 Beräknad ändring 1988/89 !

Föredraganden Lokalhyror 201940000 = +32183000 Ersättning till domänverkets fond 2844 000 =

204784000 — +32183 000

Fr. o. m. nästa budgetår anvisas som chefen för finansdepartementet tidi-

gare denna dag har redovisat medel till statens byggnadsarbeten på ett

samlat anslag under sjunde huvudtiteln. 71

Lokalbeståndet uppgår till ca 367000 m?. SLU disponerar under budget- Bil. 11 året 1987/88 drygt 204 milj. kr. för lokalkostnader, vilket motsvarar 31 90 av

anslagen till förvaltningskostnader och lokaler för SLU. -

Under föregående år har om- och tillbyggnad ägt rum för radiologisk onkologi vid SLU till en kostnad av 4,7 milj. kr. Byggnadsstyrelsen hemställer om 16,4 milj. kr. för byggnadsarbeten vid SLU m. m. för budgetåret 1988/89. Några nya investeringsprojekt har inte

föreslagits.

Föredragandens överväganden Anslaget bör för nästa budgetår räknas upp med 32 183 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet för

budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 236 967 000 kr.

G 3. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m.

1986/87 Utgift 38450 673 Reservation 10971 093

1987/88 Anslag 25 300 000 | 1988/89 Förslag 15 400 000

Från anslaget bekostas inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges

lantbruksuniversitet och andra institutioner som har anknytning till forsknings- och försöksverksamhet inom jordbruksdepartementets verksam-

hetsområde.

Myndigheterna

Byggnadsstyrelsen hemställer att I milj. kr. anvisas för verkets inrednings-

verksamhet budgetåret 1988/89. Utrustningsnämnden för universitet och

högskolor (UUH) föreslår att den för dess verksamhetsområde avsedda

anslagsposten för budgetåret 1988/89 beräknas till 34 milj. kr. samt föreslår att nya kostnadsramar avseende bl. a. appliceringstekniskt centrum samt telefonväxlar vid SLU förs upp i utrustningsplanen.

Föredragandens överväganden

Jag föreslår att fördelningsramarna för nyinredningsbehov och kompletteringar samt ersättningsanskaffningar m. m., som disponeras av byggnads-

styrelsen och UUH, förs upp i inrednings- resp. utrustningsplanen med höjningar motsvarande prisomräkning. Detta innebär sammanlagda ramar för inredning av ca 35,2 milj. kr. och för utrustning av ca 100,5 milj. kr.

Jag beräknar anslagsbehovet till 15 400 000 kr. |

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av inredning

och utrustning för lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m.

inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående, Bil. 11

2. tull Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges luntbruks-

universitet m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsan-

slag av 15400 000 kr.

G 4. Skogs- och jordbrukets forskningsråd

1986/87 Utgift 82927 334 Reservation 26397 236 1987/88 Anslag 112880 000 1988/89 Förslag 119727 000

Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJER) skall enligt sin instruktion främja och stödja i första hand sådan grundläggande och långsiktig forskning som gagnar skogsbruket, jordbruket och trädgårdsnäringen.

Skogs- och jordbrukets forskningsråd

1. SJFR föreslår att rådet tillförs nya årliga resurser för satsningar på bioteknik. Rådet föreslår att 15 milj. kr. anvisas för detta ändamål nästa budgetår. oe

2. SJER har i samarbete med fiskeristyrelsen redovisat ett förslag till ett forskningsprogram rörande fiskforskning. Rådet föreslår att 10,2 milj. kr. anvisas för nästa budgetår för detta ändamål.

Föredragandens överväganden SJFR skall enligt 1987 års forskningsproposition kompenseras för löneoch prisökningar fr. o. m. budgetåret 1988/89 enligt samma principer som gäller för anslagen till högskolan. För avtalsenliga löneökningar, som inte är kända i sådan tid att de kan beaktas i detta sammanhang, utgår kompensation från det s.k. täckningsanslaget. Den kompensation som nu beräknas för högskoleanslagen avser bl.a. löneökningar som har inträffat under åren 1986 och 1987. Omräkningen av SJFR:s anslag kommer därför inte att helt överensstämma med omräkningen av anslaget till SLU.

För att stimulera den biotekniska kompetensuppbyggnaden bör SJFR tillföras ytterligare medel. Sådana nationella insatser är också en förutsättning för att det nordiska samarbetet på det biotekniska området skall kunna utvecklas. Jag föreslår därför att anslaget räknas upp med 3 milj. kr. för nästa budgetår: I övrigt bör anslaget räknas upp med 3 847000 kr. Sammanlagt föreslår jag således en uppräkning med 6 847 000 kr.

SJFR och fiskeristyrelsen har i uppdrag att utarbeta ett samlat, övergripande program för forskning och utvecklingsverksamhet på fiskets område. De av SJFR och fiskeristyrelsen nu redovisade förslagen på fiskeforskningens område är begränsade i huvudsak till det biologiska området. Ytterligare arbete återstår innan det program som regeringens uppdrag omfattar är klart. Det gäller bl. a. en kartläggning av de insatser som görs | inom olika universitet och högskolor samt vilka övriga resurser som i dag . 73

står till förfogande för FoU inom området. Vidare återstår att behandla

teknisk FoU, FoU på vissa andra områden med anknytning till fisket samt Bil. 11 ' möjligheterna till s.k. kollektivt finaniserad forskning. SJFR och fiskeristyrelsen fortsätter programarbetet. Innan detta är avslutat kan ställning

inte tas till behovet av eventuellt nya insatser på fiskeforskningens område.

SJFR har i likhet med andra grundforskningsråd till uppgift att utifrån vetenskapliga kriterier anvisa medel till forskningsprojekt av betydelse för den vetenskapliga utvecklingen. Den forskning rådet finansierar utförs

vanligen inom högskolans forskningsorganisation. När ett forskningsområde, där SJFR finansierar projekt eiler forskartjänster, bedöms ha sådant

vetenskapligt värde och sådan varaktighet att det bör ingå i den fasta forskningsorganisationen, förs efter förslag från SJFR och högskolemyndighet medel för ändamålet över från rådet till berörd högskola. SJER liksom andra forskningsråd spelar således en viktig roll för den vetenskap-

liga utvecklingen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Skogs- och jordbrukets forskningsråd för budgetåret

1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 119727 000 kr.

G 5. Stöd till kollektiv forskning

1986/87 Utgift 21 000.000 Reservation oo

1987/88 Anslag 24 400 000 1988/89 Förslag 25 500 000

Under anslaget anvisas medel till stöd för kollektiv jordbruksteknisk

forskning och skogsteknisk forskning samt kollektiv forskning rörande

skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m. Vidare anvisas medel till stöd för kollektivt forsknings- och utvecklingsarbete inom jordbruksområdet.

Kollektiva program (1 000-tal kr.)

1987/881988/89
Jordbruksteknik29003000
Skogsteknik12 70013300
Skogsträdsförädling. skogsgödsling, m. rn.68007200
Jordbruksforskning20002000
Summa program2440025 500

Statens stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning regleras i ett mellan staten och Stiftelsen jordbruksteknisk forskning träffat avtal om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet på det jord- 74

brukstekniska området. Avtalet avser tiden den 1 juli 1987—den 30 juni Prop. 1987/88: 100 1990. Enligt avtalet medverkar staten i finansieringen av verksamheten: = Bil. 11 genom att under avtalsperioden bidra med sammanlagt 9 milj. kr., varav 3 milj. kr. under budgetåret 1988/89. Stiftelsen åtar sig att under ävtalsperioden tillskjuta lägst motsvarande belopp, varav sammanlagt minst 6 milj. kr. i form av direkt bidrag. Ansvaret för genomförandet av det avtalade programmet åvilar Jordbrukstekniska institutet.

Statens stöd till kollektiv skogsteknisk forskning regleras i ett mellan staten och Stiftelsen Skogsteknisk FoU träffat avtal om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet på det skogstekniska området. Avtalet avser tiden den I juli 1987—den 30 juni 1990. Enligt avtalet åtar sig staten att medverka i finansieringen av verksamheten genom att under avtalsperioden tillskjuta sammanlagt 40 milj. kr., varav 13,3 milj. kr. under budgetåret 1988/89. Stiftelsen åtar sig att under avtalsperioden tillskjuta sammanlagt lägst 40 milj. kr., varav minst 38 milj. kr. som direkt, kontant bidrag.

Statens stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och Skogsgödsling m.m. regleras i ett mellan staten och Stiftelsen Skogsförbättring träffat avtal om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m. Avtalet avser tiden den 1 juli 1987—den 30 juni 1990. Enligt avtalet åtar sig staten att medverka 1 finansieringen av verksamheten genom att under avtalsperioden tillskjuta sammanlagt 21,5 milj. kr., varav 7,2 milj. kr. under budgetåret 1988/89. Stiftelsen åtar sig att under avtalsperioden tillskjuta sammanlagt lägst 21,5 milj. kr., varav minst 20,5 milj. kr. som direkt, kontant bidrag.

Med hänvisning till sammanställningen föreslår jag att anslaget för nästa budgetår förs upp med 25.5 milj. kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till kollektiv forskning för budgetåret 1988/89 anvisa ett

reservationsanslag av 25 500 000 kr.

G 6. Bidrag till växtförädling.

1986/87 Utgift 23 119637 Reservation 471 313 1987/88 Anslag 23000 000 1988/89 Förslag 23000 000

Statens stöd till växtförädlingen regleras i ett avtal mellan staten och Jordbrukets föreningsrörelse. Avtalet avser tiden den I januari 1980—den 31 december 1989. Ett delavtal har träffats för tiden den juli 1987—den 31 december 1989. Avtalet innebär att statens bidrag till växtförädlingen under avtalsperioden uppgår till 57,5 milj. kr., varav 23 milj. kr. under budgetåret 1988/89. Föreningsrörelsens bidrag under avtalsperioden uppgår till 27,5 milj. kr., varav 11 milj. kr. under budgetåret 1988/89. 75

Före utgången av år 1988 skall förhandlingar tas upp mellan staten och — Prop. 1987/88:100

jordbrukets föreningsrörelse om eventuellt behov av fortsatt särskilt stöd — Bil. 11

till växtförädlingsverksamhet för tiden efter den 31 december 1989.

Jag föreslår att anslaget för nästa budgetår förs upp med 23 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till växtförädling för budgetåret 1988/89 anvisa ett

reservationsanslag av 23000 000 kr.

G 7. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

1986/87 Utgift620 000
1987/88 Anslag”640 000
1988/89 Förslag659 000

Skogs- och lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jord- och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet. Från anslaget bestrids kostnader för akademiens ordinarie tjänstemän, ersättning åt skoglig expertis, bidrag till bibliotek m. m. samt vissa kostnader för utländskt forskarutbyte och utländska forskarkontakter.

Skogs- och lantbruksakademien Under det :gångna året har en fortsatt utökning av verksamheten skett genom bl. a. tillsättning av arbetsgrupper, utskott och kommittéer, som har till uppgift att analysera utvecklingen inom olika problemområden och ge förslag på åtgärder till förbättring. För budgetåret 1988/89 hemställs om ett anslag av 680 000 kr. avseende bidrag till lönekostnader.

Föredragandens överväganden Jag föreslår att anslaget räknas upp med 19 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret

1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 659 000 kr.

H. Ungdomsfrågor : Prop. 1987/88: 100 Bil. 11

Under detta avsnitt lämnas en samlad redovisning för ungdomsfrågor som behandlas inom såväl jordbruksdepartementet som övriga departement.

Inledning

Det är dagens unga som skall bygga morgondagens samhälle. Vi har . gemensamt ett ansvar för att ge alla barn och ungdomar en trygg uppväxtmiljö där var och en får goda möjligheter att växa och mogna och där jämlika villkor råder när det gäller att kunna välja väg i livet.

De möjligheter som står öppna för dagens ungdomar är på många sätt bättre än för någon tidigare generation. Förbättrade materiella villkor, bättre tillgång till kunskap och information samt nya kultur- och levnads-

mönster har vidgat friheten och ökat valmöjligheterna. Samtidigt finns mörka drag i samhällsutvecklingen. Det gäller sådant som globala hot mot

freden och miljön, den internationella fattigdomen, svälten i världen och

AIDS-hotet. Frågor som intensivt engagerar många unga. Men det handlar

också om de svårigheter som möter många unga på arbets- och bostads-

marknaden, inom utbildningen och under fritiden. Svårigheter som kan leda till social utslagning och skapa klyftor mellan generationerna och konflikter mellan samhällsgrupper. Arbetslöshet och bostadsbrist har drabbat ungdomar hårdare än andra. Många ungdomar har sämre ekonomiska villkor och har svårare än andra att göra sina röster hörda inom

samhällets olika områden. Också inom ungdomsgruppen är förutsättningarna olika. 'På vägen mot

att bli vuxen hyser varje ung människa en stark längtan efter att själv få

frihet att forma och bestämma innehållet i sitt liv. Men möjligheterna är

inte lika för alla. Denna ojämlikhet begränsar friheten att kunna välja efter egen önskan både som ung och senare i livet.

De senaste årens ekonomiska politik, kombinerad med insatser inom bl. a. arbetsmarknads- och regionalpolitiken, har gjort att Sverige återhämtat sig ur den tidigare krisen. Detta har varit av stor betydelse också för de

unga. Många ungdomars situation är dock sådan att särskilda insatser är

nödvändiga. Under det senaste året har regeringen därför genomfört eller

föreslagit en rad åtgärder särskilt inriktade på att stärka de ungas situation. -

Ytterligare insatser är nu aktuella. Jag vill i detta sammanhang särskilt understryka betydelsen av den försöksvisa reformeringen av gymnasieskolan, de förbättrade värnpliktsförmånerna, reserabatterna och de kraftiga höjningarna av stödet till ungdoms- och idrottsorganisationerna.

Samhällets insatser bör inriktas på att ge alla unga goda förutsättningar

att själva kunna ta ansvar för sina liv och förverkliga sina drömmar.

Politiska åtgärder kan inte ersätta det egna ansvarstagandet men kan bidra

till att det förverkligas. Målet bör vara att undanröja de hinder som begränsar unga människors valmöjligheter. Det är av största vikt att politiken

präglas av en helhetssyn på den unga människans situation. Endast då kan:

alla ungdomar få en god start i livet.

I regeringsdeklarationen inför årets riksmöte anmälde statsministern ått 7

riksdagen under året skulle föreläggas en samlad redovisning av ungdoms- = Prop. 1987/88:100 frågorna. | Bil. 11 Jag lämnar i det följande en sådan redovisning. En kort samlad redovisning ges av ungdomars situation i dag och av aktuella åtgärder inom olika områden som är särskilt inriktade på ungdomar. Redovisningen innehåller både åtgärder som vidtagits under det senaste året och förslag till åtgärder

som läggs fram i budgetpropositionen eller som kommer att föreläggas riksdagen senare under våren.

Som komplement till den samlade redovisning jag här lämnar bör för de

viktigaste ungdomsfrågorna också lämnas särskilda redogörelser departe-

mentsvis. En sammanställning av dessa redogörelser bör fogas till protokollet i detta ärende som underbilaga I 1.1.

Allmänna utgångspunkter

För de flesta ungdomar är steget in i vuxenvärlden ett avgörande skede i livet. Det är också en tid fylld av stora spänningar. Drömmar och förhopp-

ningar blandas med osäkerhet och oro för vad man kommer att kunna göra

av sitt liv.

Varje ung människa behöver förebilder för att finna sin identitet som

vuxen. Dessa förebilder fann gårdagens ungdomar ofta i den vuxenvärld som stod dem nära, föräldrar samt äldre släktingar, grannar och arbetskamrater. Kontakterna över generationsgränserna var omfattande och

spelade en viktig roll i de ungas liv.

] takt med det moderna samhällets utveckling har bl. a. kontakterna över generationsgränserna minskat. Tidigare kände de flesta barn väl till sina

föräldrars arbeten och ofta kunde barnen med egna ögon se föräldrarna

eller andra vuxna i deras yrkesutövning. I dag är vuxnas arbete relativt avlägset och anonymt för många barn och ungdomar. Till den förändrade

bilden har bl. a. bidragit den omfattande inflyttningen från glesbygden till

tätorterna och den isolering och anonymitet som i många fall följt därav. Också avståndet mellan bostad och arbete, vilket för många är stort, medverkar till anonymiteten.

Tidigare var unga människors möjligheter att själva välja sin väg i livet

begränsade av såväl materiella som sociala och kulturella faktorer. Yrkesvalet var för många självklart och de unga följde ofta i föräldrarnas fotspår. Den egna vuxenidentiteten formades därmed tidigt. För många

gav detta en känsla av säkerhet och trygghet, medan det för andra mera kunde framstå som begränsande för deras möjligheter att själva forma

villkoren för sina liv. I dag har den längre ungdomstiden och de utökade valmöjligheterna medfört att ungdomar fått både längre tid och större frihet att söka sig fram. De reella alternativen är fler och det allmänna samhällsklimatet sådant att friheten vidgats. De unga har därmed på många sätt fått lättare

normbildande för flertalet unga spelar i dag föreningslivet, kamrater, musik och påverkan från olika media en allt viktigare roll för hur ungdomar

ser på olika frågor. | : 78

I takt med den ökade välfärden och olika förändringar i samhället har — Prop. 1987/88:100 också unga människors värderingar förändrats. Ungdomars inställning till Bil. 11

bl.a. utbildning och arbete är i dag annorlunda än tidigare generationers. Utbildning framstår både som en nödvändighet och en självklarhet för de

flesta ungdomar. Även rätten till ett meningsfullt arbete tas av många för

given. De unga förväntar sig också ofta mycket av sitt arbete. Vid sidan om en trygg försörjning skall det bidra till personlig utveckling. Dagens unga

har på ett helt annat sätt än tidigare gencrationer fostrats till att kunna vara

med och påverka och kritisera, vilket självfallet bidrar till synen bl. a. på

arbetslivets villkor.

Varje tid har sin egen debatt om hur ungdomen är, under vilka villkor den lever och vilket förhållande den har till samhället och till den äldre

generationen. En tillbakablick visar att mycket i denna debatt och i den bakomliggande verkligheten är oföränderligt och allmängiltigt. De skillna-

der som förekommer sammanhänger i regel med allmänna drag i samhälls-

utvecklingen och ofta med internationella skeenden. Ungdomar är ofta

snabba att anamma och sprida åsikter och beteenden som vuxit fram i andra länder.

innebära att varje generation av ungdomar söker en egen kultur att identifi-

era sig med som är annorlunda än närmast föregående generations. Detta

märks tydligt bl.a. när det gäller musiken där förändringarna ofta är: snabba. : Också debatten om ungdomsproblem och om orsaken till dem bör ses

mot den bakgrund jag nu berört. Det är viktigt att ”problemen” ges rätta .proportioner och att diskussionen om orsaker och motåtgärder inte förenk-

las. Detta hindrar självfallet inte att de problem som ändock finns både

måste diskuteras och angripas på olika sätt. Missbruk och våld är nästan alltid symptom på att det också finns andra problem. Det räcker därför inte att enbart angripa de direkt synliga problemen genom en direkt motreaktion. Det är i första hand nödvändigt att söka efter och att ta itu med de

bakomliggande orsakerna. I bilden ingår då nästan alltid dålig vuxenkon-

takt, dålig utbildning, arbetslöshet, brist på bostad, dålig ckonomi. Föräldrar, andra vuxna och samhället i dess helhet har ett gemensamt ansvar att

hjälpa den grupp ungdomar som är hårdast drabbad.

De flesta ungdomar har i dag i större utsträckning än tidigare möjligheten.

och friheten att utveckla sig själva och forma förutsättningarna för sin

framtid. Unga människor har stort behov av att få ge uttryck för sina

åsikter och ägna sig åt egen aktivitet och eget skapande. Men med växande

krav på inflytande följer också nödvändigheten av ansvarstagande. Detta i

sin tur förutsätter reella möjligheter att få ta ansvar. Ungdomar har många uppfattningar och krav inför framtiden. De enga-

gerar sig i de stora framtidsfrågorna. Genom engagemang i exempelvis

fredsrörelsen, miljörörelsen, kampanjen ”Rör inte min kompis” eller soli-

daritetsarbetet för tredje världen visar stora grupper av ungdomar att de gemensamma framtidsfrågorna är särskilt angelägna för dem. Samtidigt är 79

naturligtvis den egna framtiden det som i första hand engagerar varje ung . Prop. 1987/88:100 människa. Att kunna skaffa sig utbildning. arbete. bostad och en god Bil. 11 ekonomi, att kunna bilda familj, få vänner och utveckla fritidsintressen är av grundläggande betydelse för alla.

Som jag redan framhållit är det egna initiativet, det egna ansvarstagandet grundvalen för varje ung människas utveckling. Politiska åtgärder eller insatser från samhällets sida kan inte ersätta detta egna ansvarstagande men kan bidra till att det förverkligas. Den enskilda individen måste själv genomföra frigörelseprocessen och ta steget in i: vuxenvärlden. Genom samhällsinsatser kan hinder undanröjas och förutsättningar skapas för en god start i livet.

Det är angeläget att samhällets insatser kan ske utifrån en helhetssyn på ungdomars situation. Detta förutsätter kunskaper om ungdomars villkor och om effekterna av olika åtgärder från samhällets sida. Jag redovisar i det följande kortfattat vissa uppgifter om ungdomsgruppens situation i dag i olika avseenden. Jag vill i detta sammanhang framhålla att den bild vi i dag har av ungdomar och ungdomars villkor i många avseenden är ofullständig och motsägelsefull. Vi behöver därför öka våra kunskaper när det gäller olika ungdomsfrågor. I olika sammanhang har framhållits behovet av ökade insatser för ungdomsforskningen. I en på uppdrag av barn- och ungdomsdelegationen under hösten 1987 utarbetad rapport pekas bl. a. på svårigheterna att få en samlad överblick över aktuell ungdomsforskning i Sverige. Vidare redovisas den osäkerhet som finns om hur forskningsresultaten används och det glapp som anses existera mellan forskning och praktisk verksamhet. Enligt min uppfattning är det angeläget att ungdomsforskningen nu ägnas en större uppmärksamhet i vårt land. En särskild studie av forskningsfrågorna kommer att genomföras av barn- och ungdomsdelegationen.

Det är vidare av betydelse att frågan om hur forskningsresultaten utnyttjas tas upp till fortsatt diskussion. Jag vill i detta sammanhang också framhålla betydelsen av att frågor om statistik samt sammanställningar och specialstudier när det gäller olika ungdomsfrågor beaktas. Statens ungdomsråd ger i sin utmärkta skriftserie en årlig redovisning av statistik på ungdomsområdet. Enligt min mening bör det nuvarande arbetet vidgas. Det finns behov av en årlig omfattande rapport om ungdomars situation. Statens ungdomsråd bör ges i uppdrag att framarbeta en sådan rapport.

Jag lämnar i det följande en redovisning för de åtgärder regeringen sätter in för att skapa bättre möjligheter och villkor för ungdomar inom olika områden.

Denna redovisning är ett led i arbetet med den samordning av ungdomsfrågorna, som det ankommer på mig att svara för.

Olika generella politiska åtgärder spelar en stor roll också för ungdomar. Åtgärderna kan dock i många fall behöva anpassas, förstärkas och kompletteras för att tillgodose ungdomens särskilda behov. Ofta krävs också direkt riktade åtgärder för att lösa särskilda problem.

Frågorna handläggs ofta i olika departement. Ibland berör samma fråga flera ansvarsområden. Åtgärder kan behöva initieras inom flera områden för att ett problem skall lösas. Om det skall vara möjligt att anlägga en 80

helhetssyn på ungdomsfrågorna — forma en ungdomspolitik — krävs där- — Prop. 1987/88:100 för en samordning. Inom regeringskansliet har under år 1987 bildats en = Bil. 11 särskild kontaktgrupp med företrädare för de departement där viktiga ungdomsfrågor behandlas. Genom detta samordningsarbete kan ungdoms- " aspekter 'successivt tillföras olika frågor redan på ett tidigt stadium av beredningen.

Den gemensamma utgångspunkten för de olika insatser som redovisas i det följande är att de skall underlätta för alla ungdomar dels att få tillgång till samhällsutbudet i form av utbildning, arbete, bostad och fritid, dels att få möjligheter att delta i och påverka utvecklingen inom olika samhällsområden. Redovisningen behandlar följande frågor. — Ungdomars möjlighet till en god utbildning. — Ungdomars möjlighet att få tillgång till ett meningsfullt arbete. — Ungdomars möjlighet att få tillgång till en egen bostad. — Ungdomars möjlighet till en meningsfull fritid. — Ungdomars möjlighet att själva delta i och påverka utvecklingen inom

en rad olika samhällsområden. — Ungdomars möjlighet till ekonomisk trygghet. — Ungdomars möjlighet att få social trygghet och samhällsstöd om de

drabbas av svårigheter. |

Ungdomars situation i dag

Inledning Inledningsvis kan konstateras att det i dag saknas en heltäckande kunskapsbild över ungdomarnas situation. Det finns inget samlat statistiskt underlag utan de uppgifter som redovisas i det följande är hämtade från olika rapporter och undersökningar. Jag kommer att ta initiativ till att det utarbetas en bättre och mera samlad statistik. Det finns ett stort behov av fortlöpande redovisningar över situationen för ungdomen på olika områden.

Av tillgängligt statistiskt underlag framgår att flertalet ungdomar jämfört med tidigare generationer har en god ekonomisk standard och helt andra valmöjligheter. Men det finns också oroande tendenser. En grupp ungdomar riskerar att hamna i en mera permanent utsatt situation vilket bl. a. belysts av aktuella undersökningar av socialbidragsutvecklingen. I flera länder i Västeuropa är denna utveckling mycket tydlig med bl.a. höga arbetslöshetstal bland ungdomar.

I det följande lämnas en kortfattad beskrivning av ungdomars situation och villkor inom några centrala områden.

Med ungdomar avses i det följande åldersgruppen 16—24 år. Skälet till detta är bl.a. att det under dessa år inträffar ett antal viktiga saker i en ung människas liv, Under dessa år avslutas grundutbildningen, de första valen om framtida utbildnings- och yrkesbana görs. Det är också under dessa år som de allra flyttar hemifrån.

Totalt sett utgör den aktuella åldersgruppen år 1986 knappt 1390 av befolkningen eller drygt 1 milj. Dessa ungdomar födda från mitten på 81

6 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga I 1

1960-talet till i början av 1970-talet är i ett historiskt perspektiv en ovanligt — Prop. 1987/88: 100 stor åldersgrupp. Prognoser för den framtida befolkningsutvecklingen vi- = Bil. 11 sar att antalet ungdomar nu kommer att minska ända fram till en bit in på 2000-talet.

Ungdomsgruppens geografiska fördelning skiljer sig inte nämnvärt från den övriga befolkningens. De allra flesta ungdomar är födda i det län där de nu bor. En viss överrepresentation av ungdomar finns dock i storstadslänen och på universitetsorterna, särskilt vad gäller 20—-24-åringar.

Andelen invandrare eller personer med utländsk härkomst utgör en något större andel av ungdomsgruppen än av befolkningen som helhet. År 1986 var 5,4 20 av 16—24-åringarna mot 4,7 76 av genomsnittsbefolkningen utländska medborgare. Hälften av dessa bodde i storstadsregionerna och en tredjedel i Stockholm. Uppskattningsvis är 1496 av ungdomarna, dvs. ca 150 000, av utländsk härkomst, varmed avses att minst en av föräldrarna är född utomlands.

Utbildning Dagens unga generation är den mest välutbildade någonsin. För tio år sedan var ca 30 2 av ungdomarna studerande mot drygt 40 2 i dag. Antalet ungdomar som studerar uppgår i dag till ca 400 000.

Ökningen av antalet studerande gäller i första hand de yngre ungdomarna och är i hög grad ett resultat av en över hela landet väl utbyggd gymnasieskola. Under den senaste tioårsperioden har antalet gymnasieelever ökat med mer än 5026. Andelen med avgångsbetyg från de tre- och fyraåriga linjerna är i dag ca 3096, att jämföra med de 5976 som tog studentexamen år 1950. Den största ökningen åren 1975—1985 har dock skett av antalet studerande på de yrkestekniska linjerna.

År 1987 sökte ca 125000 ungdomar till totalt 127000 gymnasieplatser. Av dessa erbjöds 116 000 plats, varav ca 105 000 accepterade den erbjudna platsen och påbörjade studierna. Av de ungdomar som inte antogs hade ungefär hälften sökt till endast en linje, vanligtvis vårdlinjen.

Under efterkrigstiden har andelen av en årskull som någon gång börjar studera vid universitet och högskolor ökat från 3—4 6 till över 20 26. Trots att hela ungdomsgruppens utbildningsnivå höjts råder fortfarande en betydande social snedrekrytering till högre studier. De val som eleverna gör till högstadiet och gymnasieskolan får stor betydelse för benägenheten att studera vid högskola. Utbildningsvalen är vidare starkt könsbundna även om en viss utjämning skett under den senaste 15-årsperioden.

Också regionalt råder betydande skillnader även om en utjämning skett. Medelutbildningstiden i regioner med tillgång till högskola är högre än på andra orter i landet.

Jag kan sammanfattningsvis konstatera att utbildningsnivån i ett längre perspektiv höjts mycket kraftigt. Detta kommer att öka valmöjligheterna för dagens unga och bidra till frigörelse längre fram i livet. Den bestående sociala snedrekryteringen framför allt till högre utbildning är dock fortfarande ett problem. : 82

Arbete Prop. 1987/88: 100

Ungdomarnas inträde i arbetslivet har kommit att ske allt senare framför Bil. II allt som en följd av längre studietid. År 1976 hade över hälften av 18-åring-

arna arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. År 1985 var motsvarande

andel ca en fjärdedel. De yngre ungdomarna finns inte på arbetsmarknaden i samma utsträck-

ning som för tio år sedan. Under 1970-talet fanns närmare 60 26 av de yngre ungdomarna på arbetsmarknaden. Motsvarande siffra är idag nere i nästan 4096. Den allt längre studietiden är en viktig förklaring. Bland de äldre

pojkarna är arbetskraftstalen relativt sett oförändrade, sett över de senaste decennierna, och ligger på ca 8076. Flickorna finns däremot på arbetsmarknaden i större utsträckning än tidigare och är nu i nivå med pojkarna.

Studerande ungdomar kombinerar ofta sina studier med arbete på

kvällar, helger och lov och skaffar sig på så sätt både arbetslivserfarenhet

och en bättre ekonomi.

Arbetslösheten bland ungdomar liksom bland den övriga befolkningen

har minskat kraftigt jämfört med läget i början av 1980-talet, men arbetslösheten i ungdomsgruppen är fortfarande högre än hos genomsnittsbefolkningen. I november 1987 var arbetslösheten bland ungdomar mellan 16 och

24 år 3,4 22 jämfört med 1,7 36 för befolkningen som helhet. Sedan år 1983 har det skett en radikal förbättring för ungdomar mellan 16 och 19 år på arbetsmarknaden. Arbetslösheten i åldersgruppen har under denna period minskat med nära sju procentenheter och är i november år

1987 nere i 2,66. Ökningen av gymnasieskolans intagningskapacitet 'och införandet av ungdomslag är viktiga förklaringar till detta.

Också arbetslösheten bländ 20—-24-åringarna har minskat sedan år 1983. Arbetslösheten i denna grupp var 3,76 i november 1987 mot 5,996 i

november 1983. I november månad 1987 genomgick 14500 ungdomar i

denna åldersgrupp arbetsmarknadsutbildning. De arbetslösa ungdomarna har ofta ingen eller mycket kortvarig arbets-

livserfarenhet och har genomgående låg utbildningsnivå. Var tredje arbetslös har bara grundskoleutbildning och ca 7026 har i olika perioder varit föremål för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Utbildningens betydelse för möjligheterna att få arbete har ökat kraftigt. Av arbetsmarknadsverkets platsstatistik framgår att andelen nyanmälda lediga platser med krav på utbildning och/eller erfarenhet har ökat från 45 26 till 65 96 inom industrin under 1980-talet.

Trots att arbetslösheten bland ungdomar är högre än för genomsnittet av befolkningen har ungdomar mellan 20 och 24 år svarat för en stor andel av sysselsättningsökningen. Mellan åren 1983 och 1986 stod denna grupp för ca en tredjedel av denna ökning, och dess andel av arbetskraften ökade från 10,7 7 till 11,5 Ze.

Arbetslösheten bland ungdomar liksom bland befolkningen som helhet visar stora regionala variationer. Vissa grupper av ungdomar är också mer drabbade av arbetslöshet än andra. Så har t. ex. ungdomar med utländskt medborgarskap en arbetslöshet som ligger nära 572 över genomsnittet. Flickor är i dag arbetslösa i ungefär samma utsträckning som pojkar.

Däremot har många av de unga flickorna drabbats av deltidsarbetslöshet. 83

Situationen för unga kvinnor innebär ofta perioder av arbetslöshet som varvas med tillfälliga anställningar på hel- eller deltid. Detta förekommer = Bil. 11 till stor del inom den offentliga sektorn samt t. ex. inom handeln. Att dessa förhållanden kan leda till en utsatt situation för flickorna är ganska givet. Alltför många flickor har också en gymnasieutbildning inom områden där efterfrågan på arbetskraft är ganska svag.

De unga ställer höga krav på arbetslivet, arbetet skall ge möjligheter till självförverkligande och utveckling, krav som dagens arbetsliv inte alltid kan leva upp till.

Boende Majoriteten av ungdomarna i åldern 16—24 år bor kvar i föräldrahemmet. Av alla ungdomar är det i dag ca 60.95 som bor kvar hemma hos föräldrarna. Sett i ett längre perspektiv flyttar ungdomar hemifrån allt tidigare. Andelen äldre hemmaboende ungdomar minskade mellan åren 1960 och 1980 från 50 22 till 33 Z0. Enligt en undersökning från år 1984 kan man dock konstatera att denna utveckling brutits, och att många ungdomar under en längre tid bor kvar hos sina föräldrar.

De unga som har eget hushåll bor till största delen i smålägenheter. 50 Z av de ensamboende bor i ett rum och kök. Av de sammanboende bor över 9096 i bostäder med två rum eller mera.

Det mest påtagliga när det gäller hushållsbildandet generellt sett är att antalet små hushåll fortsatt att öka. I dag bor ca 67 26 av befolkningen i mindre hushåll, att jämföras med 55 92 år 1970. Hushållsstrukturen i landet har förändrats och också förändrade mönster inom ungdomsgruppen bidrar till detta. Sett över en längre tid har inte några större förändringar i parbildning noterats, snarare har tidpunkten för »varbildning förskjutits nedåt i åldrarna men under den senaste tioårsperioden har andelen sammanboende minskat och ensamboendet ökat bland såväl män som kvinnor i den aktuella åldersgruppen.

Flickorna flyttar hemifrån och etablerar sig tidigare än pojkarna. De är också yngre när de blir föräldrar. 2196 av flickorna i åldern 20—24 år men endast 876 av pojkarna är sammanboende med barn, 496 av flickorna i denna åldersgrupp är ensamstående mödrar. Kvinnornas genomsnittsålder vid första barnets födelse har ökat och är i dag 26,2 år mot 24,4 år 1974.

Bostadsbristen är ett problem som särskilt drabbat de unga. De uppgifter bostadsstyrelsen nyligen redovisat visar att bostadsbristen för ungdomar under de senaste åren blivit allt mer påtaglig. Drygt 180 av landets kommuner rapporterar bostadsbrist för ungdomar. I hela riket var i april 1987 ca 138000 ungdomar i åldern 18—24 år bostadssökande. Av dessa saknade 92 000 egen bostad. Drygt hälften av ungdomarna söker bostad i storstadsområdena. Efterfrågan riktas mot rnindre lägenheter. 85 92 vill ha två rum och kök eller mindre.

Även om problemen på bostadsmarknaden drabbar alla så har ungdomar, jämfört med andra grupper, särskilda problem. De efterfrågar små lägenheter, de har haft kortare tid att samla bankkapital, köa hos bostads- 84

förmedlingen osv. Detta sätter dem i en situation som är sämre än många andra gruppers. Bil. 11

Ekonomi De allra flesta ungdomar har en förhållandevis god ekonomi med möjligheter till betydande utgifter för kläder, nöjen och resor. Detta gäller särskilt de ungdomar som bor hemma. Samtidigt tycks en annan grupp, i första hand de ensamstående ungdomarna, ha uppenbara svårigheter med sin försörjning. Denna grupp tycks ha fått växande svårigheter under de senaste åren,

SCB:s rapport om ojämlikheten i Sverige som publicerades under år 1987 visade bl. a. att en grupp ungdomar fått svårare att klara sin försörjning. Detta bekräftas av en rapport (Ds S 1987:2) om socialbidragsutvecklingen som visar att unga människor utgör en allt större grupp i socialbidragshänseende. Svårigheter på arbetsmarknaden med heltids- eller deltidsarbetslöshet, var den dominerande orsaken till försörjningsproblemen. Omkring en femtedel av de socialbidragsberoende kunde bedömas ha svårt att få arbete av psykosociala eller socialmedicinska skäl. AMS räknar med att det finns ca 10000 arbetssökande ungdomar vid arbetsförmedlingarna som har så svåra problem att de trots insatser inte kunnat få eller behålla ett arbete.

Jämställdhet Ojämlikheten mellan könen är i en rad avseenden mindre jämfört med tidigare generationers. På flera avgörande områden kvarstår dock stora skillnader mellan könen. De unga flickorna har svårare att få arbete. Samtidigt som utvecklingen inneburit att flickorna finns på arbetsmarknaden i lika hög grad som pojkarna har de drabbats hårdare av arbetslöshet. Framför allt är det, som jag tidigare framhållit, dehidsarbetslösheten som drabbat de unga flickorna.

Valet av utbildning och därmed yrke visar fortfarande stora skillnader. Inom högskolan är kvinnorna i majoritet i alla yrkesutbildningssektorer utom den tekniska, där de är färre än en fjärdedel. Inom vårdsektorn utgör kvinnorna ca 8026. Motsvarande bild finns i gymnasieskolan där pojkarna totalt dominerar de tekniskt inriktade yrkeslinjerna och flickorna de vårdinriktade. .

De unga flickorna har lägre inkomster och sämre ekonomi än pojkarna. De unga flickornas genomsnittliga inkomst låg år 1985 ca 1 000 kr. lägre per månad än pojkarnas. Som framgår av vad jag tidigare redovisat är flickorna också i majoritet i den grupp ungdomar som fålt svårare att klara sin försörjning.

-Fritid och engagemang Ungdomar är mer aktiva på sin fritid än genomsnittet av befolkningen. De läser mer, tar större del av kulturutbudet och är mer föreningsaktiva. Sju 85

aktiviteten i idrottsföreningar som dominerar. Föreningsaktiviteten avtar Bil. 11

dock i de övre tonåren. Föreningsaktiviteten visar på en social snedfördelning. Ungdomar från de högre socialgrupperna är de mest aktiva, särskilt

högre upp i åldrarna.

Musikintresset — både att lyssna och spela själv — ökar kraftigt bland

ungdomar. Omkring hälften av ungdomarna i 15— 19-årsåldern hade musi-

ken som huvudintresse. Musikintresset tycks, enligt många forskare, vara mindre klassbundet än de flesta andra fritidsaktiviteter.

Det är ett välkänt faktum att barr, och ungdom är de stora mediakonsumenterna och att medierna för dem spelar en, om inte större, så i varje fall

annorlunda roll än för vuxna. Ungdomar ser t. ex. mindre på TV än alla andra åldersgrupper. I stället går de mer på bio och ser mer video. Drygt hälften av ungdomarna ser på video en gång i veckan.

Internationellt sett ligger valdeltagandet bland svenska ungdomar myc-

ket högt, men det är lägre än för genomsnittsbefolkningen. Undersökningar visar ändå på ett högt politiskt intresse bland ungdomar. Var tionde är

medlem i ett politiskt ungdomsförbund.

Flera av de idébärande organisationerna har dock fått en minskad attraktionskraft. Många ungdomars engagemang och samhällsintresse har kom-

mit att kanaliseras i nya former där musiken spelar en viktig roll som

sammanhållande länk, ett sätt att uttrycka sig, protestera, utvecklas och

söka identitet.

Aktuella insatser på ungdomsområdet

Ungdomars möjligheter till en god utbildning En god utbildning är av grundläggande betydelse för såväl den enskilda

unga människan som för samhället i dess helhet.

Välutbildade och kunniga medborgare är en förutsättning för en funge-

rande demokrati i ett modernt samhälle. All utbildning måste syfta till att möjliggöra för den enskilde att tillägna sig de kunskaper och färdigheter han eller hon behöver för att själv kunna göra rationella överväganden och bedömningar. Strävan att höja ungdomars utbildningsnivå måste bygga på

insikten om att varje individ har lust och förmåga att vidga gränserna för sitt kunnande. En god utbildning blir därtill allt viktigare för att ungdomen skall kunna få ett arbete och trygga sin försörjning. Men god utbildning har

en vidare betydelse. Kunskap är ett instrument för jämlikhet, delaktighet och individuell frigörelse.

En viktig uppgift för ett utbildningsväsende som vill gynna kunskapssökande och kunskapsinhämtande är att det i görligaste mån tillåter varje ung

människa att välja den utbildning han eller hon önskar. En annan uppgift för utbildningsväsendet är enligt min mening att det skall medverka till att

minska utbildningsklyftorna i samhället.

Ingen tidigare generation har fått en bättre utbildning än dagens ungdo-

mar. De som av olika skäl väljer att avstå från gymnasiestudier eller tycker

att de fått en bristfällig utbildning måste ges möjligheter att senare i livet 86

vuxenutbildning där var och en själv kan bestämma studicinriktning och = Bil. 11

utbildningens omfattning. Dessutom erbjuder staten arbetsmarknadsutbildning till den som är arbetslös.

Av stor betydelse för hur en elev lyckas i skolan — och därmed också för

hur denne kan förverkliga sina önskemål om utbildning — är den sociala

bakgrunden. Olika undersökningar har visat att det är svårt för skolan att

bryta det sociala arvet. Barn till föräldrar med lång utbildning, god ekono-

mi och hög social status är mer framgångsrika än andra. Den sociala snedrekryteringen har i stor utsträckning sitt ursprung i de

studieval som eleverna gör redan i grundskolan och förstärks sedan ytterligare vid övergången från gymnasieskola till högskola. Insatserna för att : bryta den sociala snedrekryteringen till högskolan. måste därför sättas in' redan i grundskola och gymnasieskola. Ett annat !ed i denna strävan är att

göra utbildningen lättillgänglig. Det är viktigt att det i alla delar av landet finns tillgång till goda utbildningsmöjligheter: De viktigaste resurserna i skolan är eleverna, deras lärare och den

personal som i övrigt arbetar 'där. Engagemang från deras sida är en

absolut förutsättning för att skolan skall lyckas. Engagemang grundas på medverkan. Det är viktigt att de som arbetar i skolan ges ökade möjligheter att påverka arbetet. Även de studerande måste ges möjligheter till inflytan-

de över såväl undervisningen som skolmiljön.

I skolan har eleverna fått allt fler möjligheter att vara med och påverka. Genom klassråd och en viss form av samrådsrätt, vanligtvis genom den

s.k. skolkonferensen, har demokratin i skolan utvecklats. På många orter

pågår försöks- och utvecklingsarbete för att ytterligare förstärka demokra-

tin. Elevfackligt arbete, olika former av självförvaltning och utveckling av

kooperativa verksamheter är väsentliga inslag i en skola där elever ges möjlighet att vara delaktiga.. Strävan efter en god arbetsmiljö 1 skolan anser jag också vara viktig. Ett arbete har inletts inom regeringskansliet med

syfte att under året vidta åtgärder för att stärka elevernas medverkan i skolornas arbete enligt arbetsmiljölagen.

Inom grundskolan fortsätter de särskilda insatserna för att stärka matematikundervisningen. Inom utbildningsdepartementet har. utarbetats en plan för utvecklingen av dataundervisningen. Förslag framläggs om att 23 milj. kr. anvisas för att förstärka denna undervisning.

För att även barn och ungdomar i glesbygden skall kunna få tillgång till

en fullständig grundskoleutbildning på närmare håll än vad som i dag

ibland är fallet har statsrådet Göransson tidigare denna dag föreslagit

utökade möjligheter att i glesbygd etablera högstadieskolor som har mindre än tre klasser i varje årskurs. Under våren 1988 kommer statsrådet Göransson vidare att framlägga förslag till särskilda åtgärder inom utbild-

ningsområdet rörande läromedel för att värna om utbildningens kvalitet.

Inom skolväsendet görs en rad insatser för att stödja handikappade

elever. Särskilda medel utgår bl.a. till särskolan, specialskolan och till produktionen av läromedel för handikappade elever. Totalt satsas drygt

1,1 miljard kr. på dessa åtgärder.

Särskilda medel satsas också för att stärka kulturens ställning i skolorna 87

Satsningarna som pågått under några år har omfattat såväl film och dans = Bil. 11 som musik, teater, litteratur och bild. För det kommande budgetåret föreslås att 16 milj. kr. avsätts för verksamheten.

Gymnasieskolan har byggts ut kraftigt sedan år 1971 då den infördes. Omkring 97 Z går i dag vidare till den. Målet är att alla ungdomar skall erbjudas en plats i gymnasieskolan och att de så långt möjligt skall få sina förstahandsval tillgodosedda. Samtidigt är det viktigt att gymnasieskolan inte utbildar till arbetslöshet.

Elevernas möjligheter att ändra inriktningen på sina studier, pröva på nytt eller varva perioder av lärande med perioder av arbete har förbättrats. Vidare har gymnasieskolan successivt byggts ut i hela landet. Mindre kommuner med litet elevunderlag kan med hjälp av alternativa eller samordnade timplaner erbjuda ett större utbud av teoretiska studievägar. Av samma skäl kan yrkesinriktade utbildningsvägar arrangeras i B-form.

Riksdagen fastställde våren 1987 antalet gymnasieplatser till 127 000. Till dessa platser sökte ca 125 000 ungdomar. Av dessa erbjöds 116000 ungdomar plats i gymnasieskolan, varav 105 000 accepterade erbjuden plats och påbörjade studierna. Av de ungdomar som inte antogs till gymnasieskolan hade ungefär hälften sökt till endast en linje, vanligtvis vårdlinjen.

Det är angeläget att fortsätta att förbättra ungdomarnas möjligheter att skaffa sig den gymnasieutbildning de är mest motiverade för. Under perioden 1988-1990 minskar antalet 16-åringar med 2000 till ca [11000 per årskull. Chefen för utbildningsdepartementet har tidigare denna dag föreslagit att antalet intagningsplatser skall vara oförändrat 127000. Det innebär att de sökandes möjligheter att få sina förstahandsval tillgodosedda förbättras ytterligare.

I flera regioner uppgår minskningen av antalet ungdomar till 20 76. Det är viktigt att de kommuner som i dag har gymnasieskola också i framtiden kan erbjuda sina ungdomar gymnasial utbildning. Under hösten 1987 har förslag lagts fram om särskilda åtgärder för gymnasieskolorna i Bergslagen och Norrlands inland. Under en femårsperiod beräknas 25 milj. kr. härför.

Ytterligare en angelägen fråga är att förstärka invandrarungdomarnas möjligheter till en god utbildning. Ungdomar med utländsk bakgrund väljer i högre grad än andra de kortare utbildningsvägarna. Invandrarungdomars svårigheter att över huvud taget komma i fråga för gymnasieutbildning har kunnat övervinnas genom särskilda introduktionskurser. Detta har varit särskilt angeläget för de ungdomar som tillbringat så kort tid i landet att deras bristande svenskkunskaper rest hinder för vidare studier.

Särskilda åtgärder behöver vidtas beträffande vårdlinjen. Behovet av vårdpersonal kommer att öka i takt med att antalet äldre personer ökar. Även om vårdlinjen får behålla sin andel av platserna i gymnasieskolan kommer det på grund av minskade ungdomskullar att finnas färre platser

platser som lagts ut för kommande läsår inte får underskridas. Genom förändrade regler för omfördelning av utbildningsplatser mellan olika regioner kan det totala utbudet av platser på vårdlinjen öka.

För att bryta den könsmässiga snedrekryteringen kommer den påbörja- 88

En liknande satsning föreslås för pojkar inom vård- och omsorgsområdet. — Bil. 11

Gymnasieskolan skall förbereda alla studerande för såväl arbete som vidare studier. Detta förbättrar starkt ungdomars möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Gymnasieskolan måste klara uppgiften att ge alla elever en kvalitativt god utbildning. Jag anser därför att det är oerhört

värdefullt med en utbyggnad av tvååriga yrkesinriktade linjer till treåriga. Denna utbyggnad avses påbörjas redan läsåret 1988/89 då ekonomiska medel föreslås avsättas för en försöksverksamhet omfattande 5 000 intag-

ningsplatser till moderniserade, treåriga utbildningar. Utbildningen kom-

mer att få ett större inslag av allmänna ämnen och en ökad del av utbild-

ningen förläggs till arbetsplatser. Vidare kommer medel att anslås för utveckling av nya kursplaner för yrkeslinjerna. I syfte att förstärka svenskundervisningen vid vissa av gymnasieskolans yrkeslinjer föreslås dessutom 10 milj. kr. för att möjliggöra en minskning av undervisningsgruppernas storlek.

Alla gymnasielinjer bör på sikt ge allmän behörighet till vidare studier. Goda teoretiska kunskaper till alla elever är en viktig rättvisefråga för framtiden.

Högskolan omfattar i dag totalt ca 140000 platser. Dessa är fördelade på 33 statliga högskoleenheter (dvs. universitet och högskolor) lokaliserade

till 25 orter, samt platser på kommunal högskoleutbildning på ytterligare 25

orter. Ett mål för högskolereformen år 1977 var att göra högskoleutbildningen mer tillgänglig över hela landet och att vidga tillträdet till högskolan. En satsning på de små och medelstora högskolorna är angelägen eftersom de har stor betydelse för såväl social utjämning som regional

utveckling. Närheten till högskola ökar rekryteringen framför allt från de

grupper som är underrepresenterade i den högre utbildningen. Det finns en

tendens att de som har utbildat sig på en högskoleort, söker arbete på denna ort eller i dess närhet. Därför måste högskoleutbildningen i ökad

utsträckning ske i decentraliserade former runt om i landet.

För kommande år planeras ca 60000 nybörjarplatser inom statlig och kommunal högskoleutbildning. För att förbättra ungdomars möjligheter att studera på högskolan bör framför allt den planmässiga utbyggnaden av de små och medelstora högskolorna fortsätta. Chefen för utbildningsdepartementet har tidigare denna dag föreslagit att 15 milj. kr. avsätts för nya kurser och linjer på dessa högskolor. Vidare har föreslagits försöksverksamhet med mellaningenjörsutbildning på sammanlagt 28 orter. Försöken

innebär att studerande efter tre eller fyra är vid gymnasieskolans T-linje

kan övergå till högskoleutbildning omfattande 80 resp. 40 poäng. För

försöksverksamheten anslås 23 milj. kr.

Många ungdomar väljer att utbilda sig till lärare. Den nya grundskollärarutbildningen startar hösten 1988. Antalet nybörjarplatser föreslås öka

med 500 till drygt 2500. Lärarutbildningen förstärks dels genom att förkun-

skapskraven höjs, dels genom att utbildningstiden förlängs med upp till ett

år. Vidare reformeras och förlängs naturvetarutbildningen med ett år.

Utbildningsarvode återinförs för studerande på vårdlärar- samt handelsoch kontorslärarlinjen. För detta ändamål föreslås ca 13 milj. kr. 89

Chefen för utbildningsdepartementet har vidare föreslagit att antalet = Prop. 1987/88: 100 elevveckor vid folkhögskolorna ökas. Totalt föreslås statsbidraget till folk- — Bil. 11 högskolorna öka med 44 milj. kr. till 543 milj. kr.

Frågan om de högskolestuderandes ekonomi har nyligen varit föremål för utredning. Jag återkommer i ett senare avsnitt till denna fråga, liksom till frågan om de studerandes reserabatter.

Ungdomars möjligheter att få ett arbete Arbete åt alla är målet för sysselsättningspolitiken. Det målet gäller i allra högsta grad också ungdomar. Det är enligt min uppfattning särskilt viktigt att unga människor får plats på arbetsmarknaden. Det är viktigt att ungdomar får känna att de behövs på arbetsmarknaden och får dela den gemenskap och delaktighet som 'ett arbete ger.

Dagens ungdomar har förväntningar och krav på arbetslivet. På många arbetsplatser är miljön dålig och arbetsuppgifterna enformiga. Arbetsplatsen ger inte den möjlighet till påverkan och utveckling man drömmer om. Därför är det viktigt att ungdomarna får möjlighet att variera och utveckla sina arbetsuppgifter. Dessutom måste arbetslivet demokratiseras och ungdomar uppmuntras till fackligt engagemang.

Inträdet i arbetslivet är kanske det viktigaste steget på vägen mot att bli vuxen. Arbete ger försörjning och oberoende men också möjlighet att pröva och utveckla kunskaper och egenskaper.

Arbetslösheten bland ungdomar år hög i flertalet europeiska länder. 1 Frankrike och Storbritannien överstiger ungdomsarbetslösheten 2092. I Sverige har den totala ungdomsarbetslösheten fortlöpande minskat. Medan den för fyra år sedan var uppe i över 7 70 är den i november 1987 nere i 3,42, vilket innebär 24000 arbetslösa ungdomar. Minskningen av ungdomsarbetslösheten kan hänföras till samtliga åldrar men är störst i åldersintervallet 16—20 år. Ungdomsarbetslösheten har starkt regionalt betingade orsaker. Den är mer snedfördelad än den totala arbetslösheten.

Ungdomsarbetslösheten är trots de minskningar som skett fortfarande relativt hög i jämförelse med den totala arbetslösheten. I november 1987 ' var totalt 76000 personer arbetslösa vilket innebär en arbetslöshet på 1,72. Samma månad anmäldes 56 000 nya jobb till arbetsförmedlingarna.

Arbetslöshetstalen för kvinnor resp. män I ungdomsgruppen uppvisar inga större skillnader. Däremot är flickornas andel i ungdomslag större — omkring 7026. Vidare har flickor betydligt kortare genomsnittlig veckoarbetstid än pojkar. För åldersgruppen 16—24 år är den skillnaden ca 4 timmar per vecka.

Jag anser att det är nödvändigt med särskilda insatser för att underlätta de ungas inträde på arbetsmarknaden. Sådana insatser är t. ex. särskild platsförmedling, vägledning, utbildning och olika former av sysselsättningsskapande åtgärder. Innevarande budgetår går totalt ca 4500 milj. kr. till arbetsmarknadspolitiska åtgärder riktade till ungdomar.

Inriktningen på åtgärderna skall erligt min mening i första hand vara att hjälpa ungdomarna till en plats på den ordinarie arbetsmarknaden. Den som söker arbete skall i första hand erbjudas arbete, utbildning eller annan 90

yrkesförberedande åtgärd. Kontant stöd skall bara ges om alla andra Prop. 1987/88:100 : möjligheter är uttömda. « Bil. 11

Arbetsförmedlingen är det främsta medlet för att förverkliga. målen i

arbetsmarknadspolitiken. Jag anser det vara betydelsefullt att förmedling-

en avsätter särskilda resurser för ungdomar bl.a. i form av särskilda ungdomsförmedlare. |

För att förkorta de långa väntetiderna vid arbetsmarknadsinstituten kommer chefen för arbetsmarknadsdepartementet senare denna dag att

föreslå regeringen att ytterligare 100 tjänster tillförs den verksamheten.

Detta kommer även att få en positiv effekt för de berörda ungdomarna.

Ungdomar i åldern 16-17 år

Alla ungdomar är genom det kommunala uppföljningsansvaret garanterade någon form av sysselsättning upp till 18 års ålder. Den absoluta majoriteten

väljer att söka direkt till gymnasiet och som jag tidigare redogjort för

kommer de flesta in. De övriga erbjuds vanligtvis en ungdomsplats eller att

ingå i ett s.k. uppföljningsprogram, vars inriktning är att återuppväcka

ungdomarnas intresse för studier.

Antalet ungdomar i det kommunala uppföljningsansvaret har de senaste

åren minskat både antalsmässigt och satt i relation till det totala antalet

ungdomar i aktuella åldrar. Behovet av ungdomsplatser har minskat mer än behovet av uppföljningsprogram. För att möta de aktuella behoven har chefen för utbildningsdepartementet tidigare denna dag föreslagit att drygt 95 milj. kr. avsätts för uppföljningsprogram m. m. beräknade för ca 31000 ungdomar samt att drygt 140 milj. kr. avsätts för ungdomsplatser beräknade för något över 21000 ungdomar. Detta motsvarar en ökning på ca 42 milj. kr. Vidare har i detta sammanhang redovisats insatser för flyktingungdomar, samt informerats om en förestående översyn av statsbi-

dragskonstruktionen för anslaget till det kommunala uppföljningsansvaret. |

Ungdomar i åldern 18-19 år

För de 18—19-åringar som inte får ett arbete på den ordinarie arbetsmark-

naden infördes den 1 januari 1984 systemet med arbete i ungdomslag.

Arbete i ungdomslag förekommer i huvudsak hos offentliga arbetsgivare. Arbete i ungdomslag är en sistahandsåtgärd som skall användas när inga

andra av arbetsförmedlingens insatser gett resultat.

Reglerna för ungdomslag har successivt förändrats för att underlätta övergången från ungdomslag till den ordinarie arbetsmarknaden. Under

våren 1987 ändrades reglerna så att ungdomar skall kunna deltaga i jobbsö-

karaktiviteter som anordnas av arbetsförmedlingen under ytterligare tre veckor utöver nuvarande anvisningstid. Detta ger enligt min bedömning arbetsförmedlingen bättre möjligheter att finna ett arbete för ungdomar utan föregående arbete i ungdomslag. AMS skall noga följa effekterna av denna förändring. För nästa budgetår kommer chefen för arbetsmarknads-

departementet senare denna dag att föreslå att drygt 1 miljard kr. anslås till 91

ungdomslagsverksamhet. Det motsvarar i genomsnitt ca 15 000 ungdomar i

ungdomslag varje månad. Bil. 11 Riksdagen beslutade vid behandlingen av 1986 års kompletteringsproposition om inrättande av s.k. inskolningsplatser på den privata arbetsmark-

naden. Ett av syftena är att ge ungdomar större möjligheter att få kontakt

med arbetsmarknaden. En förutsättning för att inskolningsplatser skall

kunna inrättas har varit att parterna på arbetsmarknaden träffat ett särskilt

avtal härom. Förbundsavtal finns på flera områden, men saknas på andra, t.ex. inom verkstadsindustrin. Det är enligt min mening både beklagligt

och oacceptabelt att avtal inte kunnat träffas mellan parterna på samtliga

avtalsområden. I all synnerhet som industrin klagar över svårigheter att få

tag på arbetskraft. Den möjlighet som nu finns att också teckna lokala avtal

om inskolningsplatser inom dessa områden bör kunna leda till positiva

resultat.

Inskolningsplatserna bör innehålla ett introduktionsprogram som bl. a. garanterar handledning, information om arbetsmiljö, arbetsplatsförhållan-

den och systematisk prövning på skilda arbetsuppgifter inom företaget. Antalet inskolningsplatser uppgår i dag till ca I 300 och antalet väntas öka. För nästa budgetår kommer chefen för arbetsmarknadsdepartementet att

föreslå 250 milj. kr. för denna verksamhet. Det motsvarar i genomsnitt

5000 ungdomar på inskolningsplatser varje månad.

Ungdomar i åldern 20-24 år

I åldersgruppen 20-24 år är arbetslösheten högre än i andra åldersgrupper. För november månad 1987 var arbetslösheten i denna grupp 3,7 Ze vilket är en minskning från oktober med 0,8 ZZ-enheter eller 3000 personer. Motsva-

rande tid förra året var arbetslösheten i åldersgruppen 5,8 26.

Många av ungdomarna i denna åldersgrupp har aldrig kommit in på den ordinarie arbetsmarknaden, utan ständigt varit föremål för olika former av

åtgärder. För de flesta beror detta på brister i deras utbildning. Enligt min

mening är det därför nödvändigt att satsa särskilt på arbetsmarknadsutbildning för denna grupp. Under våren 1987 antog riksdagen regeringens förslag att anslå 150 milj. kr. för en särskild satsning på arbetsmarknadsut-

bildning för ungdomar mellan 20 och 24 år. Det innebar ca 5 000 platser,

med start hösten 1987. Förutom särskilda utbildningsinsatser skall beredskapsarbeten kunna användas för att hjälpa dem att komma in på den

ordinarie arbetsmarknaden. Det är ännu för tidigt att bedöma arbetsmarknadens utveckling under år

1988. I dagsläget är det viktigaste att hålla en hög arbetsmarknadspolitisk beredskap för de eventuella försämringar som kan komma. Riksdagen

kommer om så erfordras att under våren 1988 föreläggas förslag om ytterligare åtgärder.

Övriga insatser Många ungdomar söker arbete utanför hemorten, ibland för att arbete

saknas på den egna orten, ibland för att finna utvecklingsmöjligheter.

Bristen på arbete i vissa regioner är ctt stort problem för de unga. Det är — Prop. 1987/88: 100 också därför angeläget att skapa en regional balans. Bil. 11

De nya insatser som görs inom regionalpolitiken är därför av stor vikt. Det traditionella stödet till företag för nyetablering och expansion har kompletterats med insatser som syftar till att långsiktigt öka regionernas konkurrensförmåga och attraktionskraft. Kraftfulla insatser görs för sprid-

ning av ny teknik, på förbättrade kommunikationssystem och på tillgång till kunskap och kompetens.

Det privata näringslivet har ett stort ansvar att ta hänsyn till den regionala balansen vid expansion eller etablering av ny verksamhet. Näringslivet måste aktivt medverka till att förhindra en koncentration av arbetstillfällen till de överhettade storstadsregionerna, samtidigt som andra. delar av landet drabbas av arbetslöshet. En sådan utveckling får enligt min mening

oacceptabla konsekvenser med brist på arbete i delar av landet och överhettningsproblem — bostadsbrist, trafikproblem, problem med samhälls-

service, osv. — i andra. Ofta drabbas ungdomar hårdast av detta.

Under såväl innevarande budgetår som föregående har regeringen givit

de regionala utvecklingsfonderna medel för att bedriva olika verksamheter

som skall stödja ungdomar som vill ”starta eget” eller ”starta vårat”. På

flera håll har särskilda ”ungdomens utvecklingsfond” startats. Eftersom

utvecklingsfonderna främst stött ”starta eget”-verksamheten har regeringen också anslagit särskilda medel till projekt för att utveckla ungdomars

företagsamhet i kooperativ form, ”starta vårat”.

Regeringen har vidare prioriterat insatser för att förstärka unga handi-

kappades möjligheter att få ett arbete. Ungdomslagen har för handikappade ungdomar utvidgats till att omfatta även 20—25-åringar. Dessutom har

10 milj. kr. anvisats för uppsökande verksamhet avseende unga förtidspensionärer. Syftet har varit att ersätta förtidspensioneringen med en plats på

arbetsmarknaden.

Det första projektåret har ett 1000-tal ungdomar deltagit. Erfarenheter

från tidigare liknande verksamhet i fyra län har resulterat i att mer än hälften av ungdomarna kunnat placeras i arbete, utbildning, praktik eller annan åtgärd som bedömts kunna leda till arbete. Resultatet har då blivit

att 2196 fått varaktiga arbeten under försöksperioden. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer senare denna dag att föreslå att medel

anvisas till projektet ”Arbete åt unga handikappade” även för budgetåret

1988/89. Dessutom har 10 milj. kr. ur allmänna arvsfonden anvisats för insatser för ökad sysselsättning bland handikappade.

I syfte att stimulera unga kvinnor i åldern 17—24 år till mindre traditionella yrkesval samt öka möjligheterna till fasta hehidsarbeten för dem, har projektmedel fördelats under år 1987 efter ansökningar från länsstyrelserna. Sammanlagt 13 län har på detta sätt intensifierat sitt arbete för denna ungdomsgrupp. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer att föreslå fortsatta insatser i fråga om de unga kvinnornas arbetsmarknadssitua-

tion. Detta avser främst ökade möjligheter till fasta jobb samt åtgärder för

att minska de ofrivilliga deltiderna.

Ungdomars möjligheter att få egen bostad Prop. 1987/88: 100

Bil. 11

En egen bostad är ett viktigt steg på en ung människas väg mot ett

självständigt liv. Bostaden representerar frihet och ansvar och ger trygghet och identitet. | :

Läget på bostadsmarknaden skapar i dag problem för det stora antal

ungdomar som står i begrepp att lämna föräldrahemmet. I början av 1980-talet fanns det gott om bostäder. I dag redovisar 180 kommuner

bostadsbrist. I april 1987 sökte ca 138000 ungdomar bostad. Av dessa saknade ungefär två tredjedelar en egen bostad. .

Unga människor flyttar i stor utsträckning in till högskoleorter och

regioner som har gott om arbetstillfällen. Samtidigt finns det inom dessa

regioner redan stora ungdomsgrupper som söker sin första bostad och konkurrerar om samma typ av lägenheter.

Kommunerna har ansvaret för bostadsförsörjningen. I 169 av landets

kommuner finns särskilda köer för äldre och handikappade. I endast 13 kommuner finns särskilda köer för ungdomar. Det finns enligt min mening starka skäl för särskilda åtgärder för att underlätta för ungdomar att få en egen bostad. De är nya på bostadsmarknaden. En del måste flytta från sina

hemorter till andra kommuner för att få arbete eller för att studera. Därige-

nom Mister de sina naturliga kontaktnät och blir hänvisade enbart till samhällets stöd. Även genom sin ålder och ställning i samhället är ungdo-

marna en utsatt och mer sårbar grupp än vuxna. Fler kommuner borde därför inrätta särskilda ungdomsbostadsförmedlingar.

För ungdomar är det särskilt viktigt att bostadsbyggandet ökas i en takt

som gör att det snabbt blir balans mellan efterfrågan och tillgång på bostäder. Inte minst måste byggandet av små lägenheter öka. Regeringen

har beslutat om, eller tagit initiativ till, en rad åtgärder för att skapa förutsättningar för en nödvändig ökning av bostadsbyggandet. Därigenom har antalet igångsatta byggen av bostäder under de tre första kvartalen år 1987 ökat med 24 22 jämfört med motsvarande period året innan.

I de kommunala bostadsförsörjningsprogrammen bör särskild hänsyn 1as till ungdomskullarnas storlek och ungdomens bostadsbehov, så att de problem som nu har uppstått kan förebyggas. |

En ökad flexibilitet bör tillåtas i den kommunala planeringen för att

snabbt få fram nya. bra och billiga bostäder för de unga. I samband med renoveringar måste många av smålägenheterna behållas. Det är inte acceptabelt att hus står tomma i långa tider i väntan på renovering.

I storstadsregionerna, framför allt i Stockholm, har många lägenheter omvandlats till kontor eller övernattnings- och representationslägenheter.

Det är angeläget att företag och organisationer t. ex. genom att lägenhets-

hotell byggs kan erbjudas andra alternativ för övernattning. Då kan bostäder lämpliga för ungdom frigöras.

Riksdagen har nyligen med anledning av prop. 1987/88:35 om kommunal bostadsanvisningsrätt m.m. beslutat om en ny lag om anvisningsrätt för kommuner. Lagen har trätt i kraft den 1januari 1988 och kommer att

avsevärt förbättra kommunernas möjligheter att förmedla lediga lägenhe-

ter.

förslag som bl. a. syftade till att stärka ungdomarnas ställning på en allt — Bil. I1

mer hårdnande bostadsmarknad. I enlighet med regeringens förslag har

riksdagen bl. a. beslutat att studentbostadsföretag som nyproducerar studentbostäder skall få bostadslån enligt samma villkor som de allmännyttiga

bostadsföretagen. Därmed har de fått bättre ekonomiska möjligheter än tidigare att bygga studentbostäder. På högskole- och universitetsorterna är

studentbostäderna viktiga för en väl fungerande bostadsmarknad.

Vidare har ett särskilt ungdomsbostadsstöd inrättats. Stödet lämnas till drygt 50 kommuner med stor brist på bostäder för ungdom. Syftet är att

främja ett ökat bostadsutbud till ungdomar såväl genom nyproduktion som inom befintligt bostadsbestånd. Stödet utgår med 200 kr. per månad och uthyrd lägenhet. Inom bostadsdepartementet finns en särskild ungdomsboendedelega-

tion. Den har till uppgift bl. a. att stimulera, följa och informera om pågåen-

de försöksverksamhet för att förbättra ungdomarnas ställning på bostadsmarknaden. Delegationen skall också ta initiativ till att försöken utvärde-

ras och att erfarenheterna sprids i former som gör dem allmänt tillgängliga samt följa utvecklingen av det särskilda ungdomsbostadsstödet.

Enligt min uppfattning bör samhället vara öppet för nya former för ungdomars boende. På förslag av ungdomsboendedelegationen har ekono-

miskt stöd lämnats till bildandet av en ungdomsbostadsstiftelse i Göteborg.

Stiftelsen har genom sin verksamhet ökat möjligheterna för ungdomar i Göteborg att få en bostad. Stiftelsen räknar med att kunna förmedla ca 1000 lägenheter under sitt första verksamhetsår. Resultaten i Göteborg bör enligt min mening leda till att fler kommuner provar denna lösning. För att lösa akuta behov har ungdomsbostadsförmedlingar och särskilda småhus för ungdomar prövats i ett antal kommuner. Permanentat kategoriboende bör dock enligt min mening undvikas.

Riksdagsbeslutet med anledning av prop. 1986/87:93 om bostäder åt unga innebar också att bostadsbidrag skulle återinföras för ungdomar

under 28 år. Detta är ett väsentligt inslag i de satsningar som görs för att underlätta ungdomars bostadsförsörjning. Härigenom får ungdomar som inte ännu hunnit etablera sig i arbetslivet starkt förbättrade möjligheter att klara kostnaderna också för nya bostäder. De nya reglerna trädde i kraft den 1januari 1988.

Studiemedelskommitténs förslag (SOU 1987:39) Studiemedel förutsätter att studerande som bor i egna bostäder får det bostadsstöd de behöver genom de bostadsbidrag som riksdagen har beslutat. Kommittén föreslår

därför att bostadsbidrag lämnas även till studerande över 28 år.

Bostadsbidragen beslutas av kommunerna men staten bidrar till 50 20 av kostnaderna. Bostadsbidrag ull barnfamiljer lämnas av samtliga kommuner i riket.

Jag tvingas tyvärr konstatera att vissa kommuner och kommunalförbund

har beslutat att inte lämna bidrag till ungdomar. Därmed har viktiga delar

av reformen inte fått avsedd effekt och ungdomarna inte fått det stöd som

regeringen avsett för att klara bostadskostnaderna.

Beredningen av förslaget om ett nytt studiemedelssystem — där ungdomsbostadsbidragen spelar en viktig roll — pågår för närvarande. I an- Bil. 11 slutning härtill kommer jag att i samråd med chefen för bostadsdepartementet pröva vilka åtgärder som behöver genomföras för att avsikten bakom riksdagens beslut om bidragen skall förverkligas.

Ungdomars möjligheter till fritid och engagemang : Fritidsfrågor är viktiga för ungdomar. Fritiden är vars och ens egen tid — den tid som var och en själv skall bestämma och besluta över. Ungdomar vill oftare än andra göra något aktivt av sin fritid, ta till vara dess möjligheter. Det förutsätter att det finns ett stort fritidsutbud att välja mellan, men det förutsätter också att ungdomar ges möjlighet att själva göra något av sin fritid. Själva får chansen att utveckla det de vill. Själva får möjlighet att omsätta sina initiativ i handling.

De kommersiella krafterna är starka på fritidsområdet. Inte minst ungdomar är intressanta som målgrupp. Särskilda trender och livsstilar säljs till ungdomar. Modeskapare, musikproducenter och filmindustrin går hand 1 hand.

Möjligheterna att göra något på fritiden får inte bli helt beroende av ekonomiska förutsättningar. Det måste finnas en motvikt till det kommersiella utbudet. Samhälle och folkrörelser har här en viktig uppgift att fylla. Samhället när det gäller att skapa förutsättningar, folkrörelserna när det gäller att forma innehållet. I föreningslivet engageras många ungdomar. Sju av tio är med i någon förening. Många får där möjlighet att utveckla sina intressen och träffa kamrater. För andra är musikgruppen eller kamratkretsen utanför föreningen den naturliga träffpunkten. För främst de yngre tonåringarna är fritidsgården ofta samlingspunkten. Men ungdomar går också mycket på bio, teater, bibliotek, konserter och idrottsevenemang. Film är ett utpräglat ungdomsmedium. Ungdomar tittar på video, lyssnar till musik, spelar själva och idrottar mer än någon annan ålders-

grupp.

Det är enligt min mening viktigt att föreningslivet ges goda möjligheter att utveckla sitt arbete och att nå ännu fler ungdomar. De kraftiga ökningar av anslagen till ungdomsorganisationerna och till idrotten som jag redovisar i det följande är därför väsentliga. Men det är också viktigt att ungdomars egna initiativ tas till vara. Tyvärr motverkas sådana initiativ alltför ofta av byråkratiska hinder och regler. Det krävs en större öppenhet och vilja att ta till vara ungdomars engagemang än vad som många gånger visas I dag.

Inför innevarande budgetår beslutade riksdagen i enlighet med regeringens förslag om en avsevärd ökning av statens anslag till de centrala ungdomsorganisationerna. Jag kommer senare vid min behandling av anslagen för bidrag till ungdomsorganisationerna att föreslå dels en ökning av stödet till de centrala organisationerna, dels ett särskilt bidrag till de politiska ungdomsförbunden för valinformation och dels en uppräkning av stödet till den lokala verksamheten på ungefär 1090. Detta skall ske dels genom att statens del i det lokala aktivitetsstödet ökar med 1kr. till 12 kr. per 96

aktivitet, dels genom att medel avsätts för en särskild satsning på tonårs- = Prop. 1987/88:100 gruppen. Med detta har jag velat markera den vikt jag lägger vid det lokala — Bil. 11

föreningsarbetet. .

Jag vill också poängtera den betydelse det har att barn och ungdomar redan tidigt kan få kontakt med en förening. Erfarenheten visar att de som

inte går med i en förening före tonåren sällan får kontakt med föreningsli-

vet senare i livet. Men föreningslivet måste också ägna ökad uppmärksam-

het åt tonåringarna. Under de tidiga tonåren hoppar många av från sitt -

föreningsengagemang. Det är i detta perspektiv förslaget till särskild sats-

ning på tonårsgruppen skall ses.

Det är också viktigt att föreningslivet söker nå nya grupper ungdomar, .

som i dag står utanför deras verksamhet. Jag har innevarande budgetår ur allmänna arvsfonden ställt 8 milj. kr. till ungdomsorganisationernas förfogande för projekt på detta område samt för initiativ mot våld. Utveckling av föreningsverksamhet låg också bakom de tre stora projekt

som år 1985 startades med medel ur allmänna arvsfonden.

År 1985 genomfördes världsungdomsåret. Det tema som FN fastställde

. för ungdomsåret var Delaktighet-Utveckling-Fred. Utifrån detta tema valde Sverige att satsa på långsiktiga och lokala försöks- och utvecklingsprojekt i syfte att stärka ungdomars delaktighet och därmed förbättra deras uppväxtvillkor. Från allmänna arvsfonden avsatte regeringen 30 milj. kr.

för detta ändamål. Omkring 400 olika projekt kunde därmed starta. Både

etablerade och nya ungdomsorganisationer deltog. Vidare utsågs 13 speciella försöksprojekt på olika orter i landet. Dessa har följts särskilt under en treårsperiod och kommer att dokumenteras våren 1988. Den slutliga utvär-

deringen av världsungdomsåret skall vara klar den 1 juli 1988.

Det andra projektet gällde utveckling av fritidsgårdsverksamhet i kommunerna. Det finns mer än 1 500 fritidsgårdar i landet. Sammanlagt 30 milj. kr. har sedan år 1984 såtsats på olika utvecklingsprojekt vid fritidsgårdar.

På ett liknande sätt har 30 milj. kr. ur allmänna arvsfonden använts för utvecklingsprojekt inom idrottsrörelsen. Stora insatser har gjorts bl. a. för

att få fler flickor aktiva.

Också idrottsrörelsen har stor betydelse när det gäller ungdomsverk- samhet. Ingen annan folkrörelse aktiverar så många ungdomar som idrotten. Jag kommer senare att föreslå en kraftig ökning av stödet till idrotten. Anslaget höjs från ca 233,8 milj. kr. till drygt 256 milj. kr.

Invandrarungdomar har i många fall på ett naturligt och otvunget sätt

kommit in i det svenska föreningslivet. Att stödja och underlätta samver-

kansarbetet i det lokala föreningslivet är en mycket viktig del av vår :

invandrarpolitik.

För att förbättra de handikappades möjligheter till fritid och rekreation

har under år 1987 ur allmänna arvsfonden anvisats 10 milj. kr. till försöks-

verksamhet. :

Olika former av kulturverksamhet utgör en viktig del av ungdomars

fritid. Statsrådet Göransson har tidigare denna dag föreslagit åtgärder som

innebär en förstärkning av stödet till kulturverksamhet. Däri ingår bl. a. en ökning av anslaget till kulturrådets disposition med 8.5 milj. kr. till sam-

manlagt 13,6 milj. kr. Särskilda insatser skall göras för att stödja barn- och = . "97

ungdomskulturen. 7 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga I1

Ett område som varit föremål för en omfattande debatt under de senaste — Prop. 1987/88:100 åren är film- och videoutbudet för ungdomar. Debatten har framför allt — Bil. 11 gällt filmer med grova våldsinslag, ofta i kombination med rasism eller kvinnoförakt. Frågan behandlas av våldsskildringsutredningen (U 1985:10) som väntas redovisa sina förslag under år 1988. Det är enligt min mening angeläget att åtgärder snarast vidtas för att motverka skadeverkningarna av videovåld. Enligt vad jag erfarit avser statsrådet Göransson att kalla företrädare för videobranschen till en överläggning för att få till stånd ett ökat utnyttjande av den frivilliga förhandsgranskning, som infördes den I januari 1986. 1 de riktlinjer för polisens arbete som chefen för justitiedepartementet redovisat tidigare denna dag betonas också vikten av att polisen skärper övervakningen av efterlevnaden av videovåldslagstiftningen. |

I detta sammanhang bör omnämnas den försöksverksamhet som sedan några år pågär för att utveckla barns och ungdomars kunskaper om film. Det är enligt min mening viktigt att ta fasta på ett positivt filmintresse och utveckla ungdomars kunskaper och kritiska förmåga. En framgångsrik metod har varit en kombination av filmupplevelse, filmanalys och i vissa fall även eget skapande. Under utbildningsdepartementets huvudtitel föreslås ett anslag på 6 milj. kr. för att utveckla dessa metoder och ge dem spridning i olika delar av landet.

För att stödja ungdomars intresse för uppfinningar och teknik har regeringen under år 1987 anslagit 1,7 milj. kr. till en uppfinnartävling för ungdomar, FINN UPP 88. Bakom uppfinnarprojektet, som riktar sig till alla elever på grundskolans högstadium. står Svenska ingenjörssamfundet och Svenska uppfinnarföreningen. Det främsta syftet med tävlingen är att alla elever skall få känna glädjen och nyttan av nyskapande verksamhet. FINN UPP-tävlingen har genomförts flera gånger sedan år 1979. Senaste tävlingen hölls år 1985. Då kom det in ca 4600 tävlingsbidrag. Av dessa kom 371 från grupper av elever. Av de individuella bidragen kom 35 Z från flickor.

Att ta körkort är i dag en viktig fråga för de flesta ungdomar. Enligt vad jag erfarit kommer chefen för kommunikationsdepartementet att i den trafikpolitiska proposition som avses läggas inom kort beröra ungdomars villkor för att ta körkort. Förslagen innebär dels att minimiåldern för övningskörning sänks med tre månader till 17 år och sex månader, dels att

en tvåårig prövotid för körkort införs. |

För värnpliktiga under grundutbildning budgeteras medel för fritidsverksamhet vid varje förband. Förbandsnämnden har ett stort inflytande över hur medlen skall användas. Vid sidan om detta utförs ett mycket fint arbete vid de soldathem som finns förlagda vid olika regementen.

Ungdomars intresse och engagemang i frågor som rör fred, miljö och internationell solidaritet är stort. Dessa frågor är avgörande för den framtida samhällsutvecklingen. Inte minst mot den bakgrunden är ungdomens starka engagemang viktigt.

Trots att mycket stora insatser gjorts för att bemästra miljöproblemen återstår mycket att göra inom en rad områden. Globala miljöproblem upplevs av många som hot mot mänsklighetens existens och livet på vär planet. Vi förbrukar naturresurser som vi borde hushålla med för komman- 98 de generationers behov. Skogar och hav hotas av miljöförstörande utsläpp.

Mot denna utveckling engagerar sig mycket stora grupper av ungdomar = Prop. 1987/88:100 bl. a. genom arbete i de olika miljö- och naturvårdsorganisationerna. Även = Bil. 11

inom Övriga ungdomsorganisationer, t.ex. de religiösa och de politiska ungdomsförbunden, har miljöfrågorna en mycket stark ställning. Flera

miljöprojekt i olika ungdomsorganisationers regi har erhålli bidrag från

regeringen under de senaste åren. Jag menar att ett gott exempel på ungdomsorganisationernas förmåga att arbeta tillsammans över organisationsgränserna är Ungdomsorganisationen För Europas Skogar (UFES). I UFES ingick Fältbiologerna. Miljöförbundet, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund, Centerns ungdomsförbund, Folkpartiets ungdomsförbund, Kommunistisk ungdom, Riksförbundet Kyrkans ungdom, Sveriges

missionsförbunds ungdom samt ytterligare ett antal organisationer.

För innevarande budgetår har regeringen avsatt 2 milj. kr. för att ge miljöorganisationerna möjligheter att bedriva en aktiv informations- och utbildningsverksamhet.-Tidigare denna dag har statsrådet Göransson lagt fram förslag med syfte att stärka miljöfrågornas ställning i skolan. Bl.a.

föreslås förstärkningar av grundskolans miljöundervisning på sammanlagt

3 milj. kr.

Även ungdomars internationella engagemang tar sig flera uttryck. Jag

vill särskilt understryka betydelsen av ett omfattande opinionsarbete för

fred och nedrustning. För att stimulera till undervisning i gymnasieskolan

om fredsarbete och mänskliga rättigheter föreslås ett belopp av 300 000 kr. för nästa budgetår.

Svenska ungdomar och ungdomsorganisationer är pådrivande i många frågor som rör förbindelserna med andra länder. En viktig funktion i detta sammanhang fylls av Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (LSU) där i stort sett samtliga barn- och ungdomsorganisationer samverkar i internationella frågor. Jag kommer senare vid min behandling av

anslagen till ungdomsorganisationerna att föreslå ett särskilt anslag till

internationellt ungdomssamarbete. Därigenom vill jag markera den vikt jag fäster vid att ungdomsorganisationerna aktivt kan arbeta med olika internationella ungdomsfrågor. Jag vill i detta sammanhang också nämna alt chefen för utbildningsdepartementet tidigare denna dag föreslagit att ett centrum för information och dokumentation vad avser internationellt utbyte när det gäller studerande inrättas vid Svenska institutet. Därmed underlättas en samordning och utveckling av det internationella ungdomsutbytet.

Inom Europarådet har en omstrukturering av det europeiska ungdomssamarbetet påbörjats. Utgångspunkten från svensk sida är att verka för en stärkt roll i det internationella samarbetet för ungdomarnas egna samarbetsorganisationer. Europarådets andra ungdomsministerkonferens äger rum i Oslo i april 1988. Även inom EG görs ansträngningar att stärka ungdomssamarbetet genom ett särskilt utbytesprogram, ”Youth for Euro-

pe”, förbehållet ungdomar i EG:s medlemsländer. På svensk sida över-

vägs för närvarande vilka konsekvenser EG:s förslag kan få för det europe-

iska ungdomsutbytet. Inom Nordiska Ministerrådet arbetar en särskild

ungdomskommitté främst med stöd till nordiskt ungdomsutbyte och nor-

diska samarbetsorganisationer. 99

Jag anser det vara angeläget att även främja ungdomskontakterna med Prop. 1987/88: 100 andra delar av världen. Jag tänker bl.a. på ungdomsorganisationernas Bil. 11 möjligheter till nya kontakter med såväl öst- som västländer och ungdoms-

rörelser i tredje världen. Statsrådet Hjelm-Wallén har tidigare denna dag

beräknat medel för samarbetet mellan LSU och ungdomsrörelser i södra

Afrika. |

Folkrörelseutredningen: har avlämnat sitt huvudbetänkande (SOU

1987:33) Ju mer vi är tillsammans. Betänkandet har remissbehandlats och

bereds inom civildepartementet. Utredningen anser att folkrörelserna och

föreningslivet bör ges en större roll 1 förnyelsen av den svenska välfärdspolitiken, där närheten till människorna och deras engagemang bättre skall

kunna utnyttjas. En idéburen verksamhet skall enligt förslagen kunna komplettera eller ersätta vissa delar av den kommunala och landstings-

kommunala verksamheten. Verksamheter i nya kooperativa former engagerar många ungdomar i dag. Det har visat sig vara en bra arbetsform för

att lösa olika arbetsuppgifter inom barnomsorgen, samt kultur- och fritids-

sektorn.

Ungdomars ekonomiska och sociala situation

Ungdomar är under vissa perioder mer beroende än andra av olika former av ekonomiskt stöd. Genom den utökade tiden i utbildning dröjer det i dag längre än förr innan ungdomar tar plats på arbetsmarknaden, och därmed

får regelbundna inkomster. Detta gör att flertalet studerande blir starkt

beroende av stöd från samhället i form av bl.a. bidrag och lån. För. pojkarnas del gäller också att de under tiden för värnpliktstjänstgöringen behöver ekonomiskt stöd från samhället.

Det är därför viktigt med ett väl utbyggt samhällsstöd på dessa områden. De förslag som i det följande redovisas om bl. a. förbättrade värnpliktsför-

måner och höjd studeranderabatt på tåg är av stor betydelse för många

ungdomar. : |

Det har länge varit en viktig princip att ungdomars utbildning skall finansieras av allmänna medel. Der gäller såväl den obligatoriska grundskolan som den frivilliga gymnasieskolan, högskolan m. fl. utbildningsfor-mer. I årets budget uppgår statens anslag för utbildningsväsendet till totalt 32 miljarder kr. Statens och kommunernas driftskostnader var 1984/85 i

genomsnitt 26 600 kr. för en grundskoleclev, 34 800 kr. för en gymnasieelev och 42300 kr. för en högskoleelev. Kostnaderna varierar dock kraftigt

mellan olika utbildningsvägar. |

Till dessa kostnader skall läggas statens anslag för studiestöd, som utgår

i form av studiehjälp och studiemedel. Elever under 20 år i gymnasieskolan

får studiehjälp i form av studiebidräg med tillägg. Ca 275 000 elever är berättigade till detta stöd. En kraftig höjning av studiebidragen för gymna-

sieelever genomfördes fr.o.m. den ljanuari 1987. Denna innebar att stu-

diebidraget höjdes från 400 kr. per månad till 485 kr. Dessutom innebar reformen att studiebidrag utgår under årets samtliga tolv månader i stället

för som tidigare endast under nio månader. Totalt innebar reformen en förstärkning av stödet till gymnasieeleverna med närmare 400 milj. kr. 100

Varje studerande fick sitt studiebidrag höjt med drygt 6072. Studiemedel = Prop. 1987/88:100 ges till högskolestuderande och äldre elever i gymnasiala skolformer. I — Bil. l1 studiemedlen ingår en bidragsdel och en återbetalningspliktig del. Samhäl-

lets totala kostnader för studiestöd uppgår till ungefär 6,5 miljarder kr., varav något mindre än hälften går till de högskolestuderande och återstoden till bl.a. gymnasieelever samt studerande inom kommunal vuxenutbildning och vid folkhögskola. .

AV stor betydelse för ungdomars ekonomi är också subventioneringen av de studerandes och de värnpliktigas resor, dels genom studeranderabatten på SJ, dels genom de värnpliktigas fria hemresor. Studeranderabatten

på SJ har kraftigt förbättrats. Den studeranderabatt på SJ som gällde före år 1982 har nu återinförts. Den innebär att de studerande som åker SJ:s tåg

och bussar får 507 rabatt på biljettpriset under veckans samtliga dagar genom ett rabattkort som är gratis. För att en studerande skall vara berättigad till rabatt krävs att hon eller han studerar på minst halvtid under

minst tre månader per termin. Ett syfte med reformen är att öka det

kollektiva resandet. Medel för reformen anslås via centrala studiestödsnämnden (CSN). Den nya rabattformen har trätt i kraft fr.o.m. den I januari 1988. Chefen för utbildningsdepartementet har tidigare denna dag lagt förslag om medel för en fortsatt subventionering av de studerandes

resor under budgetåret 1988/89.

Även i övrigt har ungdomar förmånliga reserabatter. År 1986 utnyttjade över 50000 ungdomar under 26 år möjligheten att tågluffa mycket billigt. Det s.k. interrailkortet kostar för närvarande 1380 kr. och gäller under en månad som färdbiljett för obegränsat antal resor i större delen av Europa.

De ungdomar mellan 12 och 25 år som föredrar att resa med tåg i de

nordiska länderna kan köpa ett nordturistkort för 995 kr., vilket är 385 kr. billigare än för övriga grupper. SAS och Linjeflyg erbjuder resenärer under

26 år att resa obokat i mån av plats för 150 kr. på alla enkelsträckor till eller från Stockholm. Utöver detta finns en mängd rabatter för ungdomar och

studerande inom lokal och regional kollektivtrafik samt hos olika kommersiella researrangörer.

Inom socialförsäkringen har regeringen tagit initiativ till en förändring som särskilt berör ungdomar. I propositionen om förändringar av socialförsäkringen (1987/88:46) föreslås att även den som är under 16 år men i övrigt uppfyller kraven skall ha rätt till. sjukpenning efter anmälan till försäkringskassa. En sådan förändring menar jag är viktig för många ung-

domar som lämnar grundskolan före 16 år beroende på att de fyller år under senare halvåret, börjat skolan ett år för tidigt eller avbrutit studier

för att gå ut i förvärvsarbete. Förändringen har också betydelse för de

ungdomar under 16 år som arbetar under sommaren och andra ferier.

Många ungdomar tvingas av olika skäl förlägga sina gymnasiestudier till annan ort än hemorten. För dessa ungdomar är därför det förslag om en höjning av inackorderingstillägget med 6 76, som chefen för utbildningsdepartementet redovisat, av betydelse. :

Under våren 1987 fattade riksdagen beslut om införande av bostadsbidrag för hushåll under 28 år utan barn. I likhet med övriga bostadsbidrag under bostadsdepartementets huvudtitel gäller att staten svarar för halva 101

betydelse för många ungdomars möjlighet att skaffa bostad, men också för — Bil. 11 deras ekonomiska situation. Jag har tidigare — under avsnittet om bostäder

— redovisat min syn i denna fråga.

I samband med värnpliktstjänstgöring eller tjänstgöring som vapenfri

tjänstepliktig utgår olika former av bidrag. Till värnpliktiga under grundutbildning utgår generella ersättningar främst i form av dagersättning och utryckningsbidrag. Vidare kan behovsprövade bidrag utgå främst beståen-

de av bostadsbidrag, familjepenning och näringsbidrag. Totalt uppgår samhällets kostnader för dessa ersättningar under innevarande budgetår till

drygt 900 milj. kr. |

Nu föreslås en ytterligare förbättring av värnpliktsförmånerna. Chefen för försvarsdepartementet har tidigare denna dag föreslagit att förmånerna

till de värnpliktiga under grundutbildning skall höjas. Förslagen innebär bl.a. att utryckningsbidraget ökar med 2096 från 2500 kr. till 3000 kr.,

samt att dagersättningen ökar med 2 kr. från 28 kr. till 30 kr. Därutöver

finns ett utrymme för att öka bostadsbidraget på grund av hyreshöjningar. Totalt föreslås att drygt 60 milj. kr. avsätts för höjning av förmånerna till

värnpliktiga och vapenfria tjänstepliktiga. :

Stödet till de högskolestuderande har nyligen varit föremål för utredning

av den s.k. studiemedelskommittén. vars förslag presenterats i betänkandet (SOU 1987:39) Studiemedel. Det är angeläget att studiemedelssystemet reformeras och stödet till de studerande på högskolan förstärks. Enligt vad jag har erfarit avser chefen för utbildningsdepartementet att under våren 1988 föreslå regeringen att förelägga riksdagen förslag i frågan.

Ungdomars svårigheter att komma in på bostadsmarknaden beror till

viss del på deras ekonomiska situation. Det är därför enligt min mening

angeläget att främja unga människors sparande. I prop. 1987/88:60 (s. 22 om vissa eckonomisk-politiska åtgärder, m. m. har chefen för finansdepartementet aviserat förslag om ett särskilt ungdomssparande. Arbetet med

den närmare utformningen av förslaget pågår för närvarande med inrikt-

ning på att förslag skall kunna föreläggas riksdagen under våren 1988 om

en sparform som skall kunna attrahera ungdomar och särskilt underlätta för dem som sparar fortlöpande att ekonomiskt lösa sina problem med

bostadsanskaffning.

Rehabiliteringsberedningen (S 1985:02) utreder för närvarande möjlig-

heterna att införa en särskild rehabiliteringsersättning för unga handikap-

pade. Avsikten är att ersättningen skall kopplas till olika former av rehabi-

literande åtgärder, med sikte på att möjliggöra arbete. Beredningen beräknas avlämna sina förslag under år 1988.

Statsrådet Lindqvist har tidigare denna dag anmält att han avser att

under våren 1988 föreslå regeringen att närmare låta utreda frågan om de insatser som görs för handikappade dels av kommunerna inom socialtjäns-

ten, dels av hälso- och sjukvårdshuvudmännen inom habiliteringen/rehabiliteringen. Utredningen kommer bl. a. att inriktas på sådana insatser inom socialtjänsten och habiliteringen/rehabiliteringen som är av särskild bety-

delse för handikappade barn och ungdomar.

Rapporten (Ds S 1987:2) Om socialbidrag — analys av utvecklingen 102

socialbidragsstatistiken och att ökningen varit kraftig under 1980-talet. — Bil. 11 Nästan hälften av socialbidragshushållen utgjordes av personer under 30

år. Den största koncentrationen socialbidragstagare fanns i åldrarna 20—24

år, där drygt 1022 behövde socialbidrag någon gång under år 1986. Social-

bidragsberoendet var särskilt högt bland ensamstående ungdomar med

eller utan barn. Analysgruppens rapport visar att en förhållandevis stor

grupp, omkring en femtedel av de socialbidragsberoende, kunde bedömas ha svårt att få arbete av sociala eller socialmedicinska skäl. Analysgruppens rapport visar vidare att det blivit allt svårare för ungdomar att ta sig ur

ett etablerat socialbidragsberoende. Detta är oacceptabelt. Olika vägar måste prövas för att i första hand skaffa en plats på arbetsmarknaden för de aktuella ungdomarna. Detta kräver ofta ett samarbete över kommunala

förvaltningsgränser liksom mellan t. ex. arbetsförmedling och socialtjänst.

Regeringen har anslagit medel till en försöksverksamhet för utveckling av ett förbättrat samarbete mellan arbetsförmedling och socialtjänst. Olika projekt pågår i en del kommuner, där även utökat samarbete med försäk-

ringskassorna kan ingå. Jag anser det angeläget att ansträngningarna att

förbättra de aktuella ungdomarnas situation kan intensifieras. Jag är därför beredd att anvisa medel ur allmänna arvsfonden för sådana projekt ute i kommunerna där man kan pröva okonventionella lösningar på problemen.

Insatser mot drogmissbruk och våld m. m.

Insatser mot drogmissbruk

De främsta insatserna mot olika former av drogmissbruk sker i det dagliga

livet människor emellan, i föreningar och övriga sociala kontakter.

En oroande tendens är en ökad ölkonsumtion bland ungdomarna. Gruppen ungdomar med narkotikamissbruk bedöms inte öka men det tunga missbruket är oförändrat allvarligt, förstärkt av HIV/AIDS-problemet.

Till de viktigaste förebyggande insatserna hör den verksamhet som bedrivs av ungdomsorganisationerna. Chefen för socialdepartementet har tidigare denna dag föreslagit ett bidrag av drygt 4,7 milj. kr. för nästa

budgetår till ungdomsorganisationernas lokala upplysningsverksamhet

inom drogområdet. Medlen fördelas av statens ungdomsråd. Enligt min uppfattning är det angeläget att ungdomsrådet vid fördelningen beaktar

behovet av verksamhet som inriktas på droginformation, social kontaktverksamhet och bättre kamratstödjande verksamhet. Verksamhet som

syftar till ökad kontakt och bättre gemenskap i bostadsområden bör lyftas fram.

Även socialstyrelsen bedriver en betydande upplysnings- och informationsverksamhet i syfte att motverka drogmissbruk. I denna finns bl. a. en

särskild föräldrasatsning parallellt med ungdomsinriktade informationsaktiviteter. För budgetåret 1988/89 föreslår chefen för socialdepartementet närmare 1,3 milj. kr. till dessa insatser. På initiativ av rådet för alkohol- och narkotikapolitiska frågor har regeringen inrättat en särskild beredningsgrupp för opinion mot alkohol och 103

intensifiera de opinionsbildande insatserna bland ungdom. Arbetet i grup- = Bil. I1 pen. som bl. a. går ut på att skapa drogfria miljöer fortsätter under år 1988.

Medel för utvecklingsarbete bland barn och ungdomar lämnas också

från allmänna arvsfonden. När det gäller antidrogområdet har sammanlagt

12 milj. kr. avsatts för att utveckla formerna för tidiga insatser mot drog-

missbruk bland ungdomar. En särskild arbetsgrupp för tidiga insatser mot ' missbruk bland ungdom, den s.k: Timu-gruppen, leder arbetet. Gruppen

har bl. a. gett ut skriften Röster om arbete bland ungdomar där ungdomsle-

dare redovisat sina erfarenheter. Inom gruppen pågår nu en dokumenta-

tion av projektverksamheten. För budgetåret 1988/89 föreslår chefen för socialdepartementet 810 milj. kr. som bidrag till missbrukarvården. Av dessa avser 128 milj. kr. hem för

särskild vård och tillsyn, de tidigare ungdomsvårdsskolorna. Vidare föreslås totalt drygt 15 milj. kr. för metodutveckling inom institutionsvården

och narkomanvården.

En annan aktuell fråga i detta sammanhang är kriminalisering av kon-

sumtion av narkotika. I en proposition som nyligen överlämnats till riksda-

gen har föreslagits ändringar 1 narkotikastrafflagen (1968:64).

Våld. vandalisering och annat brottsligt beteende

Våld och våldshandlingar är ingenting nytt i vårt samhälle. Även om

statistiken över våldsutvecklingen innehåller brister vet vi att antalet våldsbrott ökat under efterkrigstiden. Ungdomars andel av misshandel och

utomhusrån har ökat mellan 1976—1985. Av dem som utövade grovt våld i Stockholm 1982 hade nästan 70 2 tidigare varit i kontakt med rättvisan.

Det är svårt att dra några exakta slutsatser om våldsutvecklingen av den tillgängliga statistiken. Enligt min mening är det dock väsentligt att slå fast

att våld aldrig kan accepteras. Våld måste var det än förekommer bekäm-

pas, motverkas och förebyggas. |

För att förebygga våld är det nödvändigt att vi kan bygga ett samhälle där alla har del av grundläggande rättigheter. Rätten till utbildning, arbete och bostad samt till en meningsfull fritid är viktiga inslag i välfärdspolitiken inte minst för unga människor. Brisier i sådana grundläggande rättigheter skapar ofta aggression, hat, hopplöshet och resignation. Sådant som kan övergå i öppen aggression och öppet våld.

Av stor vikt är också vuxnas relationer till ungdomar. På många sätt ger ungdomar uttryck för att .vuxna inte ger sig tid eller bryr sig om i tillräcklig utsträckning. Det är viktigt för barn och ungdomar att ha vuxenkontakt. Att ha någon att prata med. Att ha någon att dela sina bekymmer med. Att ha någon som har tid att lyssna. Föräldrar har naturligtvis det största ansvaret för sina barn och ungdomar. I det ansvaret ligger just skyldighe-

ten att ge sig tid och bry sig om. Det är ett ansvar som aldrig kan lastas

över på någon annan.

Det är också en fråga om att ändra attityder. Här spelar ungdomsorganisationerna och ungdomarna själva en viktig roll. Den av ungdomar startade organisationen Non Fighting Generation (NFG) gör värdefulla insatser. 104

själva engagerar sig i denna viktiga samhällsfråga. Bil. 11

Med anledning av de oroligheter som kom till uttryck midsommarhelgen 1986 lämnade regeringen ett uppdrag till socialstyrelsen angående förebyg-

gande insatser inom socialtjänsten. Socialstyrelsen har i samband med

redovisningen av utredningsuppdraget bl. a. framhållit behovet av intensifierad upplysning om alkohol samt av förbättrade vård- och behandlingsmöjligheter för ungdomar inom den s.k. högriskgruppen, dvs. ungdomar med många samverkande problem.

Parallellt med uppdraget till socialstyrelsen uppdrog regeringen till riks-

polisstyrelsen att se över polisens verksamhet vid större helger och all-

männa festdagar. I uppdraget angavs bl.a. en rad olika faktorer som rikspolisstyrelsen borde belysa t. ex. brottslighetens omfattning och struk-

tur, förändringar av ordningsläget, våldsbrottslighetens karaktär, polis-

myndigheternas samverkan, polisens samarbetsmetoder, rättsreglerna för polisens ingripanden samt behovet av utrustning m.m. Rikspolisstyrelsen

redovisade i januari 1987 en rad olika åtgärder för att förbättra förhållandena.

I beslut i april 1987 uttalade regeringen att de berörda myndigheterna fortsättningsvis skulle arbeta efter de förslag de själva redovisat. De skulle vidare se över hur samverkansformerna mellan lokala och regionala myndigheter kan utvecklas.

Samtidigt uppdrogs åt brottsförebyggande rådet att närmare utreda brottslighetens omfattning och struktur och att följa upp myndigheternas

verksamhet för att förebygga och beivra ordningsstörningar och brottslighet vid de ifrågavarande tillfällena.

Under senare tid har klottret på offentliga platser och allmänna kommunikationsmedel ökat. En inom justitiedepartementet upprättad departe-

mentspromemoria med förslag till åtgärder är för närvarande på remiss..

Där föreslås utvidgade möjligheter att ta i beslag och förverka t. ex. sprayflaskor och tuschpennor samt en utökad rätt att kroppsvisitera personer. En lagstiftning rörande dessa frågor torde kunna träda i kraft senast den '

I juli 1988. Knivar och andra farliga tillhyggen förekommer alltför ofta i olika bråk.

"Genom bestämmelser som infördes år 1983 har polisen i vissa situationer

möjlighet att beslagta och förverka sådana föremål. Sedan något år tillbaka

kan polisen också genomföra kroppsvisitation i syfte att söka efter föremålen. Frågan om ett mera generellt knivförbud har behandlats av 1987 års vapenutredning som till regeringen överlämnat betänkandet (SOU

1987:16) Knivförbud, Det innehåller förslag till en ny lag om förbud mot

att bära kniv och andra farliga föremål i samband med offentliga tillställningar och allmänna sammankomster.

Samhällets reaktion mot brott I samband med brottsligt beteende hos den yngre generationen är det

ytterst väsentligt att samhällets åtgärder mot unga lagöverträdare är konsekventa. Genom den omfattande forskning som ägt rum har man numera 105

ungdomsgrupper som löper cn stor risk att fastna i kriminalitet. Det är på Bil. 11 dessa grupper som insatserna bör koncentreras.

I strävan att åstadkomma detta spelar samarbete på lokal nivå mellan

framför allt skolan och de sociala myndigheterna en central roll. När det

gäller att sätta in tidiga åtgärder är — vid sidan om familjen — skolan och

fritidsförvaltningen men också de frivilliga organisationerna våra viktigas-

te resurser. Föräldrarnas roll i detta sammanhang är viktig. Det finns här anledning att satsa på lokala initiativ så att föräldrar på en ort eller inom ett område kan stötta varandra. Vidare bör föräldrarna ges stöd från skolan, från de

sociala myndigheterna och från polisen.

När det gäller den straff- och processrättsliga lagstiftningen torde det inte råda några delade meningar om att den straffmyndighetsgräns på 15 år

som gäller i vårt land är väl avvägd. Efter en lagändring år 1984 får polisen

göra brottsutredningar även beträffande unga lagöverträdare som inte är straffmyndiga, t. ex. när utredningen kan ha betydelse för att avgöra beho-

vet av socialtjänstens insatser. I fråga om ungdomar som har uppnått straffmyndighetsåldern råder det

sedan länge en bred enighet om att framför allt unga lagöverträdare mellan

15 och 18 år skall särbehandlas. Bl.a. skall deras brottslighet i betydligt

mer begränsad utsträckning än de äldres bli föremål för domstolsprövning

och åtgärder inom kriminalvårdens ram. Principen är i stället att de unga

skall uppmärksammas av de sociala myndigheterna och att dessa på olika

sätt skall ge råd och stöd eller ingripa med åtgärder enligt den sociala lagstiftningen. En central frågeställning är hur samhället på ett bältre sätt skall kunna

göra klart för de unga lagöverträdarna att samhället inte tolererar brottsliga beteenden. Det är då fråga inte bara om effektivare möjligheter för myndigheterna att ingripa I skilda situationer. Särskilt för en ung, formbar människa är det viktigt att samhällets reaktion också kommer snabbt. Dessa frågor behandlas bl. a. i den inom justitiedepartementet upprättade promemorian (DsJu 1987:11) om ändrade regler om åtalsunderlåtelse för unga lagöverträdare m. m. Enligt vad jag har erfarit bereds frågan för närvaran-

de inom justitiedepartementet med inriktning på att nya regler skall kunna träda i kraft den I juli 1988.

Hemställan Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag nu har anfört.

H 1. Statens ungdomsrådProp. 1987/88: 100 Bil.
1986/87 Utgift3 965 451ll
1987/88 Anslag3912 000
1988/89 Förslag4132 000

Statens ungdomsråd har till uppgift att inom ramen för samhällets fritidsoch kulturpolitik främja verksamhet bland barn och ungdomar. Rådet

handlägger frågor om samhällets stöd till ungdomsorganisationerna och skall verka för en samordning av statliga insatser som avser verksamhet bland barn och ungdom.

Ungdomsrådets organisation m. m. framgår av förordningen (1976:527)

med instruktion för statens ungdomsråd.

Från anslaget bestrids kostnader även för ungdomsrådets utrednings-

och informationsverksamhet.

Statens ungdomsråd

Med utgångspunkt i de förslag som lagts fram av en särskild arbetsgrupp som sett över rådets verksamhet föreslår ungdomsrådet att medel anvisas för bl. a. sju nya tjänster vid rådet (+ 1875 000 kr.). Därvid kan en intensi-

fiering ske främst av utrednings- och informationsverksamheten.

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden Personal 8 - Anslag

" Förvaltningskostnader3275 000+183 000
(därav lönekostnader)(1706 000) (+120 000)
Lokalkostnader637 000 3912 000+37 000 +220 000

Föredragandens överväganden

Jag tar först upp den översyn av statens ungdomsråds verksamhet som genomförts av en inom utbildningsdepartementet i april 1986 tillsatt arbets-

grupp BUS (Barn- Ungdom- Samordning) och som redovisats i promemorian Statens ungdomsråd — nuläge samt överväganden och förslag. Promemorian har remissbehandlats. Till protokollet i detta ärende bör fogas en sammanfattning av promemorian som underbilaga I1.2 och en sammanställning av remissyttrandena som underbilaga I 1.3.

Enligt arbetsgruppen är det framför allt två väsentliga områden som

ungdomsrådet bör koncentrera sina arbetsuppgifter på, nämligen barn- och ungdomsorganisationernas villkor samt kommunernas arbete med ung-

domsfrågor. Det är enligt arbetsgruppen viktigt att entydigt slå fast att

statens ungdomsråd är en myndighet. En viktig uppgift är att: bevaka

föreningslivets villkor från samhälleliga utgångspunkter. Rådet bör där- 107

emot I fortsättningen inte ha en så markerad övergripande ungdomspolitisk roll som instruktionen antyder. Däremot bör ungdomsrådet ha som uppgift — Bil. 11 att följa, bistå och i viss mån samordna statliga myndigheters insatser riktade till barn och ungdom. Ett ökat inflytande över den statliga bidragshanteringen bör ungdomsrådet, enligt promemorian, också få. Ungdomsrådet bör vidare aktivt stödja och bistå barn- och ungdomsorganisationerna med råd och erfarenheter i frågor som rör t. ex. verksamhetsutveckling, information m. m. |

I promemorian framhålls att arbetet med kommunala ungdomsplaner bör stödjas. Statens ungdomsråd är enligt arbetsgruppen en lämplig myndighet för detta. Arbetsgruppen föreslår därvid att statens ungdomsråd från socialstyrelsen skall överta den samordnande rollen för samverkan mellan skolan, den sociala sektorn och polisen samt fritids- och kultursektorerna. I en tidigare promemoria har arbetsgruppen förordat att även viss verksamhet och vissa resurser från brottsförebyggande rådet som rör barns och ungdomars verksamhet skall överföras till ungdomsrådet. Enligt arbetsgruppen bör ungdomsrådet inte bedriva någon egen forskningsverksamhet men däremot informera om aktuell forskning liksom om annan verksamhet inom barn- och ungdomsområdet.

Arbetsgruppen föreslår att ungdomsrådet tillförs tre nya tjänster förutom de resurser som föreslås bli överförda från andra -myndigheter. Vidare föreslås en omorganisation av kansliet samt en utökning av antalet styrelseledamöter med bl. a. representanter från vissa andra myndigheter. Slutligen föreslås att statens ungdomsråd ändrar namn till statens ungdoms- och fritidsstyrelse.

Remissinstanserna har i betydande utsträckning instämt i arbetsgruppens synpunkter när det gäller inriktningen av ungdomsrådets verksamhet. Svenska kommunförbundet har emellertid motsatt sig förslagen i fråga om kommunala ungdomsplaner. Vidare här socialstyrelsen pekat på det ansvar för barn- och ungdomsfrågor som styrelsen har enligt socialtjänstlagen.

Jag delar arbetsgruppens av remissinstanserna stödda uppfattning att ungdomsrådets verksamhet bör koncentreras till sådana uppgifter som är väsentliga med hänsyn till rädets roll som central myndighet för ungdomsfrågor. Rådet bör därvid ha ansvaret för fördelningen av det statliga stödet: till ungdomsorganisationerna. Jag vill också framhålla vikten av att rådet kan följa och redovisa utvecklingen när det gäller barns och ungdomars villkor i samhället liksom i fråga om-ungdomsorganisationernas verksamhet. Rådet bör därför ha resurser för utrednings- och informationsverksamhet. Det är vidare av vikt att rådet har en samordnande roll när det gäller ungdomsfrågor. Rådet bör självfallet inte ta över arbetsuppgifter som naturligen hör till annan myndighets ansvarsområde. Jag vill tvärtom understryka betydelsen av att olika berörda myndigheter, var och en inom sitt verksamhetsområde, aktivt bevakar och arbetar med frågor som rör ungdomars villkor. På ungdomsrådet bör bl. a. ankomma att genom informationsinsatser av olika slag, konferensverksamhet m. m. sprida kunskaper och erfarenheter om för ungdomsgruppen viktiga frågor och om olika möjligheter till samverkan för att lösa de problem som kan föreligga. 108

Behovet av en samlad bedömning av ungdomsfrågorna är stort också i = Prop. 1987/88:100 kommunerna. Många ungdomsfrågor berör olika nämnders områden och = Bil. 11 ibland också statliga myndigheters arbete. Det är då viktigt med samarbete

över nämnd- och myndighetsgränserna. Jag kan instämma i arbetsgrup-

pens bedömning att samlade insatser av det slag jag här berört ofta kräver

en noga planerad verksamhet. Jag är dock inte beredd att föreslå att kommunerna obligatoriskt skall lämna in särskilda ungdomsplaner.

Enligt min mening är det nödvändigt att statens ungdomsråds administrativa organisation anpassas till de arbetsuppgifter för rådet som jag ovan redovisat.

Jag är inte nu beredd att föreslå personella förstärkningar av ungdomsrådets kansli. Liksom hittills bör det ankomma på regeringen att besluta om styrelsens storlek och sammansättning. |

Anslaget till statens ungdomsråd bör beräknas utan reduktion enligt huvudförslaget.

Hemställan Med hänvisning till sammanställningen och till vad jag har anfört i övrigt hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens ungdomsråd för budgetåret 1988/89 anvisa ett för-

slagsanslag av 4 132 000 kr.

H 2. Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m. m.

1986/87 Utgift 46 277 687

1987/88 Anslag 59 016 000 1988/89 Förslag 62 196 000

Från anslaget utgår bidrag till den centrala verksamheten inom ungdomsorganisationer som regeringen förklarat berättigade till statsbidrag enligt förordningen (1971:388) om statsbidrag till ungdomsorganisationer (omtryckt 1981:502). Vidare utgår bidrag till vissa samarbetsorgan samt bidrag i särskild ordning till den centrala verksamheten inom vissa ungdomsorganisationer.

Statsbidrag till central verksamhet utgår enligt nyssnämnda förordning till organisationer som bedriver verksamhet huvudsakligen bland barn och

ungdom och som har minst 3 000 medlemmar i åldern 7—25 år samt lokal-

avdelningar i minst hälften av landets landstingskommuner. Statsbidraget utgår i form av grundbidrag och rörligt bidrag. Vid beräkningen av bidraget till vissa organisationer med verksamhet bland handikappade barn och ungdomar gäller att bidrag utgår om organisationen har mer än 500 med-

"lemmar i åldern 7—25 år. För organisationer som första gången erhåller

bidrag till central verksamhet samt för organisationer som inte längre uppfyller villkoren i fråga om antalet medlemmar och lokalavdelningar gäller särskilda bestämmelser om statsbidragets storlek. 109

Statens ungdomsråd .

Bil. 11

Ungdomsrådet anser att många av de mål som låg till grund för inrättandet av nuvarande bidragsgivning till ungdomsorganisationerna fortfarande ej är uppfyllda. Idébärande orgänisationer och organisationer med en bred verksamhet har svårt att hävda sig medan organisationer inriktade på en enda aktivitet hävdat sig bra. Ungdomsrådet har sedan något år arbetat med en översyn av statsbidragen till unrgdomsorganisationerna. Detta arbete har under slutskedet skett parallellt med folkrörelseutredningens bidragsöversyn. Rådets förslag till bidragsregler innebär att ett centralt bidrag i likhet med dagens regler skall utgå till urgdomsorganisationernas centrala verksamhet. Bidraget föreslås utgå i form av ett grundbidrag och ett rörligt bidrag baserat på antalet medlemmar och antalet lokalavdelningar i organisationen. Vidare föreslår ungdomsrådet att utvecklingsbidrag skall kunna utgå till projekt som utvecklar föreningarnas verksamhet. Både de etablerade ungdomsorganisationerna och nya ungdomsrörelser skall kunna söka dessa bidrag. Inga övriga projektbidrag bör utgå, varför det särskilda bidraget till ungdomsorganisationernas droginformation föreslås avskaffas. Ungdomsrådet anser att statsbidragen till ungdomsorganisationerna bör höjas kraftigt. Ambitionen bör vara att inom fem år uppnå den bidragsnivå som statsbidragen till urgdomsorganisationerna hade i slutet av 1970-talet omräknat i 1986 års penningvärde. Tre organisationer, Ung i kör, Kurdiska riksförbundet och Sveriges ekonomföreningars riksorganisation (SERO) har ansökt om att bli berättigade till statsbidrag som ungdomsorganisationer. Ungdomsrådet föreslår att Kurdiska riksförbundet beviljas statligt stöd som ungdomsorganisation fr. o. m. budgetåret 1988/89. Första året föreslås ett halvt grundbidrag utgå till denna organisation. Ungdomsrådet föreslår vidare att ett särskilt bidrag i likhet med tidigare valår skall utgå till de partipolitiska ungdomsförbunden för informationsverksamhet i skolan inför riksdagsvalet. Ungdomsrådet har i sin anslagsframställning, i avvaktan på förslag från folkrörelseutredningen, avstått från att precisera sitt äskande för de olika bidragsanslagen. För budgetåret 1988/89 föreslår rådet en total ökning med 1072 av de anslag som i dag utgår till dels ungdomsorganisationernas centrala verksamhet, dels ungdomsorganisationernas lokala verksamhet och dels ungdomsorganisationernas droginformation. Ungdomsrådets förslag innebär ett sammanlagt belopp av 176 milj. kr. för statsbidrag till ungdomsorganisationerna.

Föredragandens överväganden Jag tar här först upp folkrörelseutredningens betänkande (SOU 1987:37) Stödet till barn- och ungdomsföreningar. Betänkandet har remissbehandlats. Till protokollet i detta ärende bör fogas dels en sammanfattning av utredningens förslag som underbilaga 11.4, dels en kort sammanställning av remissyttrandena som underbilaga I1.5. 110

Enligt utredningen är den kunskap som finns om barn- och ungdoms- = Prop. 1987/88:100 föreningar inte tillräcklig för att ge en samlad bild av föreningslivets ut- — Bil. 11

veckling. Utredningen föreslår därför ökade forskningsinsatser inom om-

rådet fritid och rekreation.

Det lokala stödet är för närvarande det enda generella statliga bidrag

som utbetalas direkt till de lokala föreningarnas barn- och ungdomsverk-

samhet. Utredningen föreslår att det lokala stödet i fortsättningen betalas ut till kommunerna på grundval av antalet lokala föreningar som erhåller kommunalt bidrag till barn- och ungdomsverksamhet i resp. kommun. Motivet till förslaget är att kommunerna står för merparten av det samlade stödet till föreningarna och har väl uppbyggda rutiner för fördelning av

bidrag på kommunal nivå.

Det centrala stödet till barn- och ungdomsorganisationer utbetalas i dag med medlemstalet som grund. Utredningen anser att grunden för det centrala stödet till barn- och ungdomsorganisationerna bör vara den lokala

föreningen. Stödets storlek föreslås därför avgöras efter hur många lokala

föreningar, bidragsberättigade inom resp. kommun, det finns inom organisationen.

Projektbidrag har enligt utredningen för många organisationer fått prägeln av regelbundenhet och räknas ofta som en årlig och fast intäkt. Utredningen föreslår därför att bidraget till ungdomsorganisationernas

droginformation omvandlas till centralt stöd. Vidare anser utredningen att

om projektbidrag skall förekomma i framtiden bör sådana bidrag begränsas

till att omfatta högst två eller tre är.

Remissinstanserna är överlag kritiska till utredningens förslag om att lägga över det lokala stödet till kommunerna. Kommunförbundet och en stor majorilel av organisationerna avstyrker förslaget. Endast några enskilda kommuner och organisationer med anknytning till den kommunala verksamheten tillstyrker förslaget. Av dem som avstyrker förslaget har ett antal angett alternativa förslag. En grupp anser att stödet skall behållas och administreras enligt nuvarande ordning. En annan grupp anser att stödet bör omvandlas till centralt stöd, innebärande att varje riksorganisation själv förfogar över stödet och själv avgör hur man vill använda sig av detta. En tredje grupp anser att stödet skall utformas enligt det förslag som statens ungdomsråd har lagt fram.

När det gäller det centrala stödet avvisar remissinstanserna i allmänhet utredningens förslag att stödet skall baseras på antalet lokala föreningar som får kommunalt bidrag. Många remissinstanser är positiva till det

förslag som statens ungdomsråd redovisat vilket innebär att det rörliga stödet baseras dels på antalet medlemmar, dels på antalet lokalavdelning-

ar. Några remissinstanser har även föreslagit andra kriterier. Flertalet av

de remissinstanser som kommenterat utredningens förslag att medel för

ungdomsorganisationernas droginformation förs över till det centrala statliga stödet till barn- och ungdomsorganisationerna är positiva.

För egen del vill jag understryka vikten av att samhället ger ungdomsorganisationerna möjligheter att utveckla sin verksamhet. Dessa organisationer har en betydelsefull uppgift i vårt samhälle. I föreningarna träffas barn och ungdomar och kan under demokratiska former utveckla den verksam- 111

het organisationen bedriver. I föreningarna får barn och ungdomar möjlig- — Prop. 1987/88:100 het att lära sig att ta ansvar och att samarbeta samt att förstå värdet av = Bil. 11 solidaritet och hänsynstagande. .

År 1954 infördes ett reguljärt statligt stöd till ungdomsorganisationernas verksamhet. Inriktningen av detta stöd har under årens lopp förändrats och det direkta centrala stödet har kompletterats med stöd till särskild verksamhet, exempelvis det lokala aktivitetsstödet och stöd för alkoholoch narkotikaupplysning.

Erfarenheterna visar att ett bidragssystem fortlöpande behöver ses över och utvecklas. Med utgångspunkt i de övergripande syften som stödet har behövs en granskning av att bidragsgivningen har en sådan utformning att dessa syften tillgodoses. När det gäller det statliga stödet till barn- och ungdomsorganisationerna bör enligt min mening viktiga utgångspunkter för bidragsgivningen bl. a. vara att antalet stödformer begränsas, att administrationen av stödet är så enkel som möjligt och att organisationerna ges största möjliga frihet vid användningen av bidragsmedlen. Det är viktigt att bidragssystemet anpassas till organisationernas verksamhet i stället för tvärtom. Systemet bör vara så flexibelt att nya organisationer eller rörelser

inte utestängs från möjligheter till stöd. .

Det övergripande syftet med stödet till ungdomsorganisationerna bör vara att dels främja en demokratisk fostran genom barns och ungdomars engagemang i föreningar, dels medverka till en meningsfull fritid för barn och ungdomar. Stödet bör underlätta för föreningarna att utveckla sin verksamhet och att ta sig an bl. a. frågor som ledarutbildning, information och opinionsbildning samt rekrytering av s.k. föreningslösa ungdomar. Erfarenheten visar att många ungdomar lämnar föreningslivet när de kommer upp i de övre tonåren. Särskilda insatser kan därför behövas för denna åldersgrupp.

Folkrörelseutredningens förslag innebär bl. a. att det statliga lokala aktivitetsslödet i fortsättningen skall utbetalas genom kommunerna. Förslaget innebär vidare att också det centrala stödet skall utgå från hur många lokala föreningar som erhållit bidräg i resp. kommun. Utredningens förslag har i dessa delar mött stark kritik vid remissbehandlingen. För egen del är jag inte heller beredd att förändra bidragssystemet på det sätt utredningen föreslagit.

När det gäller stödet till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet innebär det nuvarande bidragssvstemet att riksdagen tar ställning dels till detaljerade förslag som reglerar fördelningen av anslagen, dels till vilka organisationer som skall få bidrag och hur stora bidrag olika organisationer skall få. Statens ungdomsråd administrerar sedan bidragsgivningen och betalar ut bidragen.

Enligt min mening bör ansvaret för fördelningen av bidragen i fortsättningen i högre grad kunna anförtros åt statens ungdomsråd. Det bör därvid ankomma på rådet alt inom ramen för de allmänna riktlinjer som riksdagen och regeringen anger och de medel som anvisas besluta om bidragen till de enskilda organisationerna. Med en sådan utformning bör bidragssystemet kunna bli smidigare och mera flexibelt än för närvarande.

När det gäller utformningen av det centrala stödet anser jag i likhet med 112

antalet föreningar som på antalet medlemmar i åldern 7—25 år. Det bör = Bil. I1 ankomma på statens ungdomsråd att föreslå regeringen de närmare bestämmelser som bör ligga till grund för stödets fördelning.

Statens ungdomsråd bör vid förslag till disposition av anslaget också

beakta behovet av medel för särskilda insatser för vissa organisationer,

som är svåra att anpassa till ett generellt bidragssystem. Detta kan 1. ex.

gälla vissa handikapp- och invandrarorganisationer. Prövningen av vilka organisationer som skall erhålla bidrag bör i fortsättningen göras av statens ungdomsråd.

I enlighet med vad jag tidigare angivil anser jag att det är särskilt angeläget att stödja sådana organisationer och rörelser som strävar efter

att utveckla sin verksamhet så att den kan nå också de ungdomsgrupper

som i dag står utanför föreningslivet. Det projektstöd som beviljas med

medel från allmänna arvsfonden används bl.a. för detta ändamål. Jag

anser emellertid att det är angeläget att det också inom ramen för bidraget

till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet finns möjlighet att

stödja sådant utvecklingsarbete som jag nu berört. En mindre del av anslaget bör därför av ungdomsrådet kunna användas för att bl. a. tillgodo-

sc nu angivna syften. Sådant särskilt stöd bör därvid kunna utgå både till de organisationer som för närvarande får bidrag och till nya rörelser som kanske ännu inte uppfyller de formella kraven för vanligt bidrag.

Med den inriktning av bidragsprövningen som jag här har förordat bör

stödet till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet fortsättningsvis

anvisas Över ett reservationsanslag. Det bör ankomma på ungdomsrådet

att med utgångspunkt i de allmänna riktlinjer för stödet som regering och

riksdag anger fortlöpande pröva hur bidragsgivningen skall kunna få en för både organisationerna och rådet så smidig utformning som möjligt.

Jag övergår härmed till att behandla frågan om den framtida utformningen av stödet till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet. Som jag

tidigare berört har utredningens förslag att fördela det statliga stödet via

kommunerna mött stark kritik från flertalet remissinstanser. Även jag är av uppfattningen alt stödet också fortsättningsvis skall gå direkt till de

bidragsberättigade föreningarna. Något förslag till förändring av de nuvarande reglerna för stödet presenterades inte av utredningen. Jag anser det dock angeläget att en sådan översyn nu görs. Jag avser att föreslå regering-

en att ge statens ungdomsråd ett sådant uppdrag. Av särskild vikt är att rådet prövar vilka åtgärder, som kan vidtas för att förenkla administratio-

nen av det lokala stödet till ungdomsorganisationerna.

Fett avseende vill jag dock förorda ett tillägg till de nuvarande reglerna. Som jag tidigare nämnt, ser jag det som angeläget att särskilt stimulera organisationerna till insatser när det gäller ungdomar i de övre tonåren. Jag förordar därför att ett särskilt bidrag skall utgå för aktiviteter som berör

denna åldersgrupp. Det bör ankomma på statens ungdomsråd att till rege-

ringen redovisa närmare förslag när det gäller principerna för fördelningen av detta aktivitetsstöd. Självfallet ser jag det som önskvärt att också

kommunerna vid sina fortsatta överväganden i fråga om utformningen av

kommunalt stöd till ungdomsorganisationerna särskilt beaktar tonårsgrup- 113

pernas situation. |

8 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100: Bilaga I

särskilt angeläget att förstärka stödet till den lokala verksamheten. Jag = Bil. 11 föreslår därför att bidraget per sammankomst höjs från 11 kr. till 12 kr.

Därutöver beräknar jag ett belopp av 2 milj. kr. för det särskilda tonårsstöd som jag tidigare föreslagit. Med hänsyn till de nu föreslagna höjningarna av bidraget bör anslaget Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet föras upp med ett belopp av 101,6 milj. kr. vilket innebär en ökning

med 10,3 milj. kr. |

Vad avser anslaget Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m. m. föreslår jag en höjning med 3 180 000 kr. till 62 196 000 kr. Jag har därvid bl. a. beräknat ett belopp av 820 000 kr. för ett särskilt valinfor-

mationsbidrag till de politiska ungdomsförbunden på motsvarande sätt

som inför de senaste riksdagsvalen. Med hänsyn till vad jag tidigare anfört föreslår jag att anslaget fr. o. m. nästa budgetår förs upp som ett reserva-

tionsanslag. Det bör ankomma på regeringen eller efter regeringens be-

myndigande statens ungdomsråd att med utgångspunkt i de riktlinjer jag angivit I det föregående svara för fördelningen av anslaget.

Dec förslag som jag nu har redovisat innebär sammantaget att stödet till ungdomsorganisationerna för nästa budgetår höjs med 13,5 milj. kr. från 150,3 milj. kr. till 163,8 milj. kr. Chefen för socialdepartementet har därutöver under anslaget Bidrag till organisationer under femte huvudtiteln föreslagit en höjning av stödet till urgdomsorganisationernas droginforma-

tion med 138 000 kr. till drygt 4,7 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer som jag har redovisat för det fortsatta stödet till ungdomsorganisationerna, |

2. till Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m.m. för budgetäret 1988/39 anvisa ett reservationsanslag av 62 196 000 kr. |

H 3. Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala

verksamhet

1986/87 Utgift 90 564 254 1987/88 Anslag 921-300 000

1988/89 Förslag 101 600 000

Bidraget till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet utgår enligt. förordningen (1971:388) om statsbidrag till ungdomsorganisationer (omtryckt 1981:502).

Statsbidrag för lokal verksamhet utgår till dels de ungdomsorganisationer som erhåller bidrag från anslaget Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m. m., dels Sveriges riksidrottsförbund och de övriga organisationer som erhåller organisationsstöd från anslaget Stöd till idrotten. : 114

berättigad sammankomst. Med sådan sammankomst förstås en av lokalav- — Bil. 11

delning planerad och anordnad sammankomst som varar minst en timme |

och haft minst fem deltagare i åldern 7—25 år.

Statens ungdomsråd

Ungdomsrådet föreslår att ett lokalt bidrag i likhet med dagens regler skall

utgå till ungdomsorganisationernas lokala föreningar. Förutom att bidraget |

utgår med en rörlig del baserad på antalet genomförda aktiviteter föreslås också bidrag utgå med ett grundbidrag per lokalavdelning. Alla lokalavdel- .

ningar oavsett medlemsstruktur och omfattning på verksamheten bör kun- . na söka rörligt bidrag för den verksamhet som uppfyller villkoren för det

statliga lokala aktivitetsstödet. Grundbidrag bör bara utgå till lokalavdelningar som genomfört minst lio sammankomster per år.

Föredragandens överväganden |

Med hänvisning till vad' jag har anfört under föregående anslagspunkt hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet

för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 101 600000 kr.

H 4. Stöd till internationellt ungdomssamarbete

Nytt anslag (förslag) — 1200000

Omkring en kvarts miljon svenska ungdomar besöker årligen andra länder, huvudsakligen i Västeuropa. Utöver detta spontana ungdomsresande äger ett omfattande organiserat student- och ungdomsutbyte rum genom olika organisationer och myndigheter. Ungdomsutbytet bidrar till ökad förståelse i Sverige för internationella problem och till en ökad kunskap utomlands om Sverige och svenska ungdomars villkor. :

1 olika internationella sammanhang tas ungdomsfrågor och främjandet av ungdomsutbyte upp i ökad utsträckning. Program för ungdomsutbyte finns såväl i det nordiska och västeuropeiska samarbetet som i kontakterna

med Östeuropa och u-länderna. .

Det nordiska utskottet för ungdomssamarbete ger stöd för att öka kunskaperna om Norden bland ungdomar och ge ungdomsorganisationer större möjlighet att internationellt understryka den nordiska samhörigheten.

Stöd utgår till nordiska projekt som bedrivs av barn- och ungdomsorganisationer i Norden. till organisatoriskt samarbete mellan dessa organisatio-

ner samt till lokalt och regionalt samarbete mellan organisationer som arbetar med barn och ungdom.

Inom ramen för Europarådssamarbetet har upprättats en särskild ung-

domsfond, European Youth Foundation, och ett särskilt ungdomscenter,

European Youth Center, som har till uppgift att stärka det europeiska ungdomssamarbetet och ungdomsutbytet. . 115

Som en uppföljning av den Europeiska konferensen om säkerhet och Prop. 1987/88:100 | samarbete i Europa, ESK, har ett särskilt samarbetsorgan, All European = Bil. 11

Youth and Student Cooperation, AEYSC, inrättats för upgdomssamarbete mellan för närvarande 28 ungdomsorganisationer i öst och väst. Kontak-

terna mellan ungdomsorganisationer har även givits en viktig roil vid uppföljningen av den deklaration som år 1986 undertecknats mellan de nordiska länderna och de s.k. SADCC-staterna i södra Afrika. På ungdomssidan har hittills två konferenser hållits mellan de nordiska landsrå-

den och deras motsvarigheter i SADCC-länderna.

Den internationella betydelsen av ungdomsutbytet återspeglas även i ett av EG-kommissionen nyligen framlagt förslag till särskilt ungdomsutby-

tesprogram mellan EG:s medlemsländer, Youth for Europe, som syftar till

att ge ungdomar mellan 15 och 25 år möjligheter att erhålla praktik och

andra färdigheter i något av de andra medlemsländerna.

När det gäller det organiserade svenska ungdomsutbytet sker finansi-

eringen i dag både med offentliga och privata bidrag. Den största delen av kostnaderna tas av organisationerna själva. Landsrådet för Sveriges ung-

domsorganisationer, LSU, är ungdomsorganisationernas samarbetsorgani-

sation för internationella frågor. Ett 60-tal organisationer ingår i LSU, bl. a. samtliga partipolitiska ungdomsförbund. LSU företräder de svenska ungdomsorganisationerna i Council of European National Youth Committees. CENYC. där Västeuropas nationella ungdomsorganisationer ingår. LSU ingär även i AEYSC och företräder de svenska organisationerna i

samarbetet med SADCC-länderna. LSU erhåller för närvarande statligt stöd över anslaget Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m.m. |

Det organiserade ungdomssamarbetet är en viktig del i Sveriges kontakter med omvärlden. Genom att ungdomar kan få erfarenhetsutbyte med andra länder läggs grunden för en ökad förståelse för kultur och levnadsförhållanden i andra länder. Det är därför viktigt att ungdomsutbytet kan främjas. Liksom hittills bör kostnaderna för svenska ungdomars deltagande i detta utbyte främst bäras av ungdomsorganisationerna själva. De höga kostnaderna för resor och boende i förening med ungdomarnas ofta svaga ekonomiska situation, motiverar emellertid insatser från samhällets sida för att underlätta för breda ungdomsgrupper att delta i det organiserade internationella ungdomsutbytet. LSU svarar redan 1 dag för en viktig del av detta ungdomsutbyte och uppträder även utåt som de svenska ung-

domsorganisationernas samarbetsorgan. Det är angeläget att LSU:s arbete kan stärkas. För nästa budgetår bör för detta ändamål föras upp ett nytt

reservationsanslag av 1.2 milj. kr: Anslaget bör benämnas Stöd till interna-

tionellt ungdomssamarbete.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till internationellt ungdomssamarbete för budgetåret

1988/89 anvisa ett reservationsanslag av I 200000 kr. : : 116

H 5. LotterinämndenProp. 1987/88: 100 Bil. 11
1986/87 Utgift =” — 1439801!
1987/88 Anslag1 329.000
1988/89 Förslag1 411000

Lotterinämnden är central förvaltningsmyndighet för frågor om tillämp-

ning av lotterilagen (1982: 1011) och lotteriförordningen (1982:1012). Nämnden har bl. a. till uppgift att som sista instans pröva överklaganden över

länsstyrelsens beslut i lotteriärenden, utfärda allmänna råd för tillämpningen av lotterilagen och lotteriförordningen, pröva frågor om tillstånd till s.k. rikslotterier samt utöva central tillsyn över lotterilagens efterlevnad.

Lotterinämndens organisation m.m. framgår av förordningen

(1982:1013) med instruktion för lotterinämnden:

Lotterinämnden

1. En nedskärning i enlighet med huvudförslaget innebär att nämnden nu måste minska personalkostnaderna med vakantsättning av tjänster som följd. I stället föreslår nämnden att besparingar i myndighetens verksamhet ersätts med ökade inkomster t. ex. genom avgifter.

2. Ökade medel begärs för kontrolländamål (+250 000 kr.).

1987/88.Beräknad ändring :1988/89 Föredraganden
Personal6-
Anslag it|
Förvaltningskostnader1243 000+82 000
(därav lönekostnader)(1135 000)(+79 000)
Lokalkostnader-132900086 000+82 000-

Föredragandens överväganden Det är angeläget att bl.a. den tillsyn över lotterimarknaden som lotterinämnden utövar kan upprätthållas. Med hänsyn härtill har jag beräknat anslaget utan reduktion enligt Huvudförslaget vilket innebär en ökning med

82 000 kr.

Med hänvisning till .sammanställningen hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen att till Lotterinämnden för budgetåret 1988/89 anvisa ctt förslags-

anslag av 1411 000 kr. |

- Bil. 11

I 1. Stöd till idrotten

1986/87 Utgift 217 500000 Reservation 116944 1987/88 Anslag 233 850 000 : 1988/89 Förslag 256 034 000

Anslaget används för bidrag till Sveriges riksidrottstörbund (RF) för den verksamhet som bedrivs av förbundet och till förbundet anslutna organisationer. Från anslaget utgår också bidrag till vissa, utanför RF stående " organisationer och till motionsverksamhet för studerande vid kårorterna. För anslagets användning gäller de av 1970 års riksdag beslutade riktlinjerna för organisationsstöd till idrotten (prop. 1970:79, SU 122, rskr. 291). Från anslaget lämnas vidare bidrag till riksanläggningar för den samlade idrottsrörelsens behov samt bidrag till mindre föreningsanläggningar för idrott och friluftsliv. Sådana bidrag lämnas enligt de riktlinjer som fastställts av riksdagen (prop. 1970:79, JoU 33, rskr. 239 och prop. 1979/80: 100 bil. 13, KrU 30, rskr. 377) samt vissa av regeringen angivna normer, vilka grundar sig på nämnda riktlinjer.

Sveriges riksidrottsförbund m. fl. Riksidrottsförbundet (RF) uppger som grund för sin anslagsframställning att idrotten 'i dag är Sveriges största folkrörelse. Det finns nu ca 2,5 milj. medlemmar inom ca 40 000 lokalorganisationer:

Svensk idrott är till skillnad från många andra länders samlad i en organisation, Sveriges riksidrottsförbund. Över hela landet finns lokala idrottsföreningar. 400 000 ideellt arbetande ledare bär upp verksamheten, som omfattar barn- och ungdomsidrotten, motions- och tävlingsidrotten. Det ekonomiska stödet från kommuner. landsting och stat till organisationer, anläggningar och ungdomsverksamhet är omfattande.

Inom idrotten aktiveras fler ungdomar än inom någon annan folkrörelse. Idrottsrörelsen har en omfattande internationell verksamhet. -

Detta ger idrottsrörelsen speciella förpliktelser. I Tanzania bedriver svensk idrottsrörelse sedan år 1983 ett biståndsprojekt — "Idrott åt alla — även i Tanzania”. Projektet har rönt stor internationell uppmärksamhet. Arbetet, är helt inriktat på att utveckla breddidrotten. Den svenska idrottsrörelsen har också genom insamling av idrottsmaterial bistått Tanzanias idrott. Under år 1988 kommer en fabrik för inhemsk bollproduktion att starta i Tanzania. Projektet kommer att avslutas år 1989.

Svensk idrott engagerar sig hårt mot rasförtrycket inom idrotten i södra

Afrika. Svensk idrott stöder den sydafrikanska exilorganisationen SAN-

ROC (South African Non-Racial Olympic Committee) och avser att utveckla biståndet till de s.k. SADCC-länderna (frontstaterna).

Riksidrottsmötet år 1985 beslöt prioritera fyra huvudområden, nämligen — barn, ungdom, motion och tävling — för perioden t. o. m. år 1989.

Man arbetar med att anpassa idrotten till barnens behov och förutsätt- — Prop. 1987/88:100 ningar både i fråga om form och innehåll. . Bil. 11

För ungdom prioriteras åtgärder för att hålla ungdomarna kvar i föreningslivet, ge förutsättningar för aktiv medverkan genom ökat inflytande och ansvar.

För motionsidrotten har betoningen lagts på insatser för motion i närmiljön i syfte att få fler inaktiva att tillgodogöra sig idrottens utbud av motionsaktiviteter.

För tävlingsidrotten, slutligen, gäller att arbeta vidare mot de mål som redovisas i idéprogrammet ”Elitidrott i Sverige”, där det sociala ansvarstagandet för elitidrottarna utgör en av hörnstenarna.

En övergripande uppgift är att aktivera fler kvinnor, både som aktiva och som ledare. Det handlar om att på olika sätt stödja damidrotten att påverka massmedia så att dessa på ett bättre sätt uppmärksammar damidrotten och att anpassa föreningarnas utbud så att man kan nå fler kvinnor. .

RF framhåller vidare behovet av fortsatta åtgärder mot dopingmissbruk. Också behovet av forskning på olika områden understryks.

RF föreslår i sin anslagsframställning för verksamhetsåret 1988/89 ett sammanlagt anslag av 297,7 milj. kr., varav som stöd till idrottens organisationer 266,3 milj. kr., stöd till riksanläggningar och föreningsbyggda anläggningar 22,5 milj. kr. samt stöd till deltagande i olympiska sommarspel och handikapp-OS i Söul år 1988 8,9 milj. kr.

De tyngsta posterna i denna anslagsframställning är enligt RF bidrag til! idrottens specialförbund, utanför idrotten stående idrottsorganisationer inkluderat kårorterna och RF:s utvecklingsverksamhet i för hela idrotten gemensamma och aktuella frågor.

Under posten riksanläggningar äskar RF medel för restaurering av huvudbyggnaden vid folkhögskolan Lillsved samt till Vålådalen. Vidare äskas medel för bidrag till mindre, föreningsbyggda anläggningar.

Hösten 1988 avhålls både de olympiska sommarspelen och Handi- 'kapp-OS i Söul. De långa avstånden medför kostsamma flygresor för deltagarna liksom höga kostnader för transporter av bl. a. tävlingsredskap. Sammanlagt äskas 8,9 milj. kr. för olympiskt deltagande.

Idrottsforskning m. m. Regeringen tillkallade under år 1987 en särskild utredare för frågor om utbildning och forskning inom fysisk fostran och idrott. Utredarens uppgift har varit att kartlägga vilka resurser inom ämnesområdet som nu finns i landet, analysera behovet av utbildning utöver nuvarande utbildningar och komma med eventuella förslag i anledning härav. Utredaren skulle också pröva olika lösningar för organisationen av utbildning och forskning inom

fysisk fostran och idrott.

Utredaren har i november 1987 lämnat betänkandet (SOU 1987:70) Idrottens forskning och högre utbildning. Utredaren, som inte varit beredd att föreslå inrättande av en självständig idrottshögskola, har föreslagit att en delegation för idrottens forskning och högre utbildning inrättas inom 119

förslag om en mer permanent organisation för idrottens forskning och Bil. 11 högre utbildning.

Utredaren föreslår vidare att statens anslag till idrottens forskningsråd (IFR) avskaffas.

Enstaka kurser i idrott föreslås starta och en ny högskoleutbildning. idrott 120 poäng, konstrueras och prövas. En institution för idrott föreslås inrättad vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm (HLS). Högskolans styrelse, där en företrädare för idrottsrörelsen föreslås ingå, föreslås få ett avgörande inflytande över professurerna vid institutionen för fysiologi Hl vid karolinska institutet (KD. Dessa professurer föreslås knutna till verksamheten vid HLS och institutionen för idrottslärarutbildning.

Utredaren föreslår att en extra tjänst som professor i idrottspedagogik vid HES omvandlas till ordinarie tjänst och att fyra nya professurer inrättas. De nya professurerna föreslås inom historia, särskilt idrottshistoria vid universitetet i Stockholm, pedagogik, med särskild inriktning på idrottspedagogik vid universitetet i Umeå, skadeförebyggande idrottsmedicin vid universitetet i Linköping och idrottsmedicin vid universitetet: i Umeå. Vidare föreslås att riksidrottsstyrelsen överväger finansiering av en professur med bred idrottsanknytning. Förslagen föreslås delvis finansierade med medel som nu disponeras av karolinska institutet och det nuvarande bidraget till IFR. Medel för institutionen för fysiologi III föreslås beräknade under en särskild anslagspost.

Vidare har RF yttrat sig till regeringen över olika framställningar om utbildnings- och forskningsinsatser på olika platser i landet, t.ex. Falun/ Borlänge, Sandviken och Linköping. Dessa förslag har övervägts och samordnats även inom ramen för de förslag den särskilde utredaren presenterat och som redovisats i det tidigare.

Föredragandens överväganden Idrottsrörelsen är med sina över 2 milj. medlemmar en av vårt lands största folkrörelser. Inom idrottsrörelsen aktiveras fler ungdomar än inom någon annan folkrörelse. För allt fler är idrott i olika former den främsta fritidssysselsättningen. Genom ett brett utbud av motionsaktiviteter bidrar idrottsrörelsen till friskvårdsarbetet i samhället. Den ger också många delaktighet i en större social gemenskap och spelar därmed cn viktig social roll.

Jag anser det av bl.a. dessa skäl angeläget att samhället på olika sätt stödjer idrottsrörelsens strävan att bredda sin verksamhet ytterligare. Jag delar RF:s uppfattning att det är väsentligt att rekrytera flera kvinnor både som aktiva och som ledare. Det finns vidare skäl att göra särskilda insatser för att aktivera flera handikappade och invandrare. Medel har därför beräknats inom anslaget för insatser för dessa grupper.

Jag, vill också särskilt understryka motionsidrottens betydelse. Det är viktigt inte minst ur folkhälsosynpunkt att olika insatser görs för att ge allt fler möjlighet till rekreation och motion. RF bör särskilt beakta denna del av sin verksamhet.

Elitidrott tilldrar sig den största massmediala uppmärksamheten. Elit- Prop. 1987/88: 100 idrotten är dock en liten del av det totala idrottsutbudet. RF har utarbetat — Bil. 11

ett särskilt program med förslag till åtgärder för att förbättra elitidrottens villkor. Jag vill för min del understryka vikten av alt de som ägnar sig åt

elitidrott ges goda förutsättningar för detta. Det är en fråga för RF och dess specialförbund att inom ramen för anslagen sörja för att så sker.

Insatser för barn och ungdomar är en annan viktig del av idrottsrörelsens verksamhet. Idrottsrörelsen har ett särskilt ansvar med hänsyn till det stora antal barn och ungdomar som är verksamma inom idrotten. Detta

kommer till uttryck inte minst genom den mängd aktiviteter som idrottsrö-

relsen svarar för inom ramen för det lokala aktivitetsstödet.

Tidigare denna dag har jag vid min anmälan av insatser på ungdomspolitikens område föreslagit en uppräkning av den statliga delen av det lokala

aktiviletsstödet. Detta stöd föreslås höjt från I1 kr. till 12 kr. per samman-

komst. Dessutom föreslås ett särskilt stöd för tonårsgruppen. Anslaget till lokalt aktivitetsstöd höjs därmed med 10,3 milj. kr. till sammanlagt 101,6 milj. kr. Tillgängliga beräkningar visar att ca 8072 av detta stöd tillfaller idrottsorganisattoner.

Behovet är stort av forskning på idrottens område. Resurserna för detta

slag av forskning består i första hand av vissa tjänster, bl.a. professurer.

vid karolinska institutet (KI). En professur i idrottsmedicin, bekostad med

donationsmedel, finns dessutom vid institutet. Vid lärarhögskolan i Stock-

holm finns en extratjänst som professor i idrottspedagogik. En särskild utredare har under hösten 1987 på regeringens uppdrag utrett idrottens forsknings- och utbildningsfrågor. Utredningen ligger till

grund för de förslag jag nu lägger fram efter samråd med chefen för

utbildningsdepartementet.

Utbildning och forskning inom idrottsområdet bör organiseras efter samma principer som gäller för övrig högskoleverksamhet och därför ske I

anslutning till existerande verksamhet på området inom högskolan. Som

utbildningsministern anförde i 1987 års forskningsproposition finns dock skäl att organisera huvuddelen av de befintliga forskningsresurserna inom

området på ett sådant sält att de kan hållas samman och på bästa sätt tillgodose idrottens och idrottslärarutbildningens behov.

Chefen för utbildningsdepartementet har i det föregående förordat att ett centrum för idrottsforskning inrättas I Stockholm den 1 juli 1988. Detta centrum skall vara gemensamt för karolinska institutet, högskolan för lärarutbildning i Stockholm och universitetet i Stockholm. Vid centret

skall bedrivas forskning och forskarutbildning. Centret skall också arbeta

för samverkan och samordning inom det aktueila forskningsområdet i

landet.

Vidare skall centret ges möjligheter att bedriva viss kursverksamhet genom s.k. fristående kurser. Centret föreslås få särskilda resurser för detta ändamål. Huvudsyftet med dessa kurser skall vara att föra ut aktuella

forskningsresultat. Sådana kurser är ett viktigt inslag i den mer avancerade utbildningen av ledare inom idrotten. Den av idrottsrörelsen aktualiserade frågan om grundutbildning på akademisk nivå bör däremot anstå tills dess det finns ett dokumenterat behov på arbetsmarknaden av sådan utbildning. 121

För centret kommer vid verksamhetsstarten den I juli 1988 att finnas Prop. 1987/88: 100 medel motsvarande tre ordinarie professurer vid KI och vissa resurser i = Bil. 11

anslutning till dessa samt forskningsresurserna inom området vid HLS. bl.a. en extra professur. Det aktiva intresset för idrott har lett till framväxten av en folkrörelse med stor genomslagskraft i samhället. Trots detta är

kunskaper om bl. a. idrottens ideologi och folkrörelseroll bristfällig. Cent- : ret bör därför kompletteras med ytterligare en professur. Chefen för utbild-

ningsdepartementet har i det föregående föreslagit att den I januari 1989 en

professur i historia, särskilt idrottshistoria, inrättas vid universitetet i Stockholm. Även denna tjänst knyts till centret. I likhet med utredaren förutsätter jag att undervisning och forskning på detta område kan komma idrottsinstitutet på Bosön till del.

Det nya centret för idrottsforskning ges en samordnande roll för forskning i landet på idrottens område. Centret beslutar om anordnande av fristående kurser och har för detta särskilda medel. Jag anser att det är

angeläget att idrottsrörelsen kan påverka centrets verksamhet. Detta kan

ske genom centrets styrelse, där hälften av ledamöterna skall företräda

idrottens intressen. Idrottsforskning bedrivs på olika håll i landet. Genom sin samordningsroll bör centret i kraft av sin placering inom den etablerade högskoleorganisationen väl kunna ta till vara och utveckla idrottsforsk-

ningens intresse. Centret bör kunna få en överblick från ett riksperspektiv som främjar en allsidig och behovsrelaterad forskning.

Forskning inom idrottens område bedrivs vid universiteten i Linköping

och Umeå med intresse och intensitet. Det bör finnas goda förutsättningar

att ytterligare utveckla dessa insatser. Chefen för utbildningsdepartementet har i det föregående föreslagit att verksamheten vid dessa universitet

förstärks genom att tre nya professurer inrättas. Vid universitetet i Umeå

tillkommer tjänster i dels idrottsmedicin, dels pedagogik, särskilt idrottspedagogik. Vid universitetet i Linköping inrättas en professur i idrottsme-

dicin. |

Tjänsten i pedagogik, särskilt idrottspedagogik:vid Umeå universitet inrättas den I januari 1989 och tjänsterna i idrottsmedicin i Umeå och

Linköping den I juli 1989.

Genom centrets inrättande och genom föreslagna förstärkningar i övrigt kommer idrottens forskning att få en hemvist inom högskolan. Utredningsmannen har föreslagit att det s.k. idrottens forskningsråd skall avvecklas och de medel som idrottsrörelsen avsätter till idrottsforskning användas i

den föreslagna organisationen: Jag vill starkt framhålla att genom den

anknytning idrottsforskningen får till högskolan bör medel för idrottsforsk-

ning sökas hos resp. forskningsråd på samma villkor som gäller för övrig forskning. Det bör ankomma på RF att besluta om framtiden för idrottens forskningsråd. Jag föreslår att 0,5 milj. kr. motsvarande halvårskostnaden

för de professurer som föreslås inrättade den I januari 1989 förs över till anslag under åttonde huvudtiteln. Medel för den föreslagna utbyggnaden ' av idrottsforskningen kommer att beaktas vid den årliga prövningen av stödet till idrotten. |

Med de här redovisade insatserna på idrottens forsknings- och utbildningsområde bedömer jag att en god grund för framtida utveckling skapats. 122

Genom det nya centret med fyra ordinarie och en extra professur samt de tre nya professurerna i Umeå och Linköping och ett förstärkt kursutbud på = Bil. 11 högskolenivå, allt inom ramen för högskolesystemet har idrottens utbildning och forskning fått en kraftig förstärkning. Verksamheten vid Bosön bör kunna bli idrottens direkta samarbetspartner till centret för idrottsforskning.

Jag vill liksom RF framhålla vikten av fortsatta insatser på ledarutbildningens område. Jag utgår från att RF inom anslagets ram fuilföljer utbildningssatsningen. Jag vill i detta sammanhang vidare nämna att chefen för utbildningsdepartementet föreslagit att idrottens studieförbund SISU tillförs ytterligare resurser för sin verksamhet dels genom ökade statsbidrag till studiecirklar, dels med I milj. kr. för kulturprogramverksamhet genom

förbundet. |

Insatserna mot bruket av dopingpreparat inom idrotten har intensifierats under senare år. Behovet av fortsatta insatser är stort. Jag här därför beräknat medel för fortsatta kraftfulla insatser mot användning av dopingpreparat.

Efter samråd med statsrådet Lindqvist förordar jag vidare att 200 000 kr. av de medel som för närvarande anvisas Handikappidrottsförbundet från : detta anslag förs över till femte huvudtiteln för finansiering av Föreningen Rekryteringsgruppens verksamhet. Med denna åtgärd och de medel som föreslås utgå från socialdepartementets anslag kan föreningens fortsatta verksamhet finansiellt tryggas över statsbudgetens femte huvudtitel. Till denna verksamhet har tidigare 500 000 kr. betalats av Handikappidrottsförbundet. Genom den föreslagna förändringen ökas således förbundets reella resurser eftersom rekryteringsgruppens medelsbehov inte längre kommer att belasta förbundets budget.

För stöd till idrottens anläggningar har jag engångsvis beräknat en uppräkning med sammanlagt 5 milj. kr. Bidragen till mindre anläggningar som uppförs av föreningar föreslås öka med 500 000 kr. till 5,5 milj. kr. För den fortsatta utbyggnaden av Vålådalen beräknar jag 2 milj. kr. Jag har också beräknat medel för fortsatt upprustning av Lillsved.

För att möjliggöra deltagande vid de olympiska spelen och handikapp-OS i Söul har engångsvis beräknats ett belopp av 8,8 milj. kr.

Sammantaget innebär mina förslag för budgetåret 1988/89 en ökning av anslaget Stöd till idrotten med ca 22,2 milj. kr. från ca 233,8 milj. kr. till ca 256 milj. kr. |

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för idrottsforskningens organisation som

jag har redovisat i det föregående,

2. ull Stöd till idrotten för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva-

tionsanslag av 256 034 000 kr.

L 2. Stöd till turism och rekreation Prop. 1987/88: 100

Bil. 11

1986/87 Utgift 78.050 000 Reservation 772 000 1987/88 Anslag 80 392 000 1988/89 Förslag 108 542 000

Sveriges turistråd är en stiftelse inrättad av staten, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet med uppgift att som centralt organ planera, samordna och genomföra åtgärder för turism i Sverige. Turistrådet skall enligt sina stadgar dels utveckla svensk turism och genom marknadsföringsåtgärder förbättra svensk bytesbalans och sysselsättning samt stödja regional utveckling, dels medverka till att förbättra möjligheterna för breda folkgrupper till turism och rekreation.

Från anslaget utgår medel till marknadsföring samt lämnas bidrag till utvecklings- och försöksverksamhet inom turist- och rekreationssektorn efter prövning av en delegation som lyder under turistrådet. Från anslaget lämnas i mån av resurser också bidrag till uppförande av turist- och rekreationsanläggningar av riksintresse. Vidare lämnas från anslaget bidrag till vissa ideella organisationer.

Sveriges turistråd har sitt huvudkontor i Stockholm och har dessutom kontor i Köpenhamn, Oslo, Helsingfors, London, Amsterdam, Hamburg, Paris, Zurich och New York. Konworet i Zärich drivs i samverkan med handelssekreteraren på orten, medan kontoren i Amsterdam och New York drivs i viss samverkan med turistrådets motsvarigheter i övriga Norden. Turistrådet är också representerat i Tokyo, Chicago och Los Angeles.

Sveriges turistråd I internationella prognoser beräknas turismen år 1995 ha vuxit till ca 107 av världshandeln. De internationella turistutgifterna beräknas öka med 7— 8 AZ per år fram till år 1995. Enligt turistrådets bedömning har Sverige goda förutsättningar att kraftigt förbättra sin andel av världsturismen.

Turistnäringen i Sverige omsätter ca 70 miljarder kr. per år. Därav utgör 10 miljarder internationellt -resande till Sverige. Svenska turister använder ca 20 miljarder kr. utomlands.

Enligt turistrådet har Sverige goda förutsättningar som turistland. Det är främst inom tre områden som Sverige kan nå framgångar, nämligen när det gäller affärsresor, semesterresor samt aktivitets/intresseresor. Geografiskt finns de största marknaderna i Sverige, övriga Norden, Tyskland och USA.

Turistrådet anser att det främst är på dessa områden en satsning bör ske. Rådet har anpassat sin verksamhet och organisation för en sådan satsning. Det är i hög grad frågan om att koncentrera insatserna och erbjuda alternativ som engagerar olika intressenter i svensk turism.

Dagens insatser för att öka konkurrensen om resenären är enligt turistrådet för små och för splittrade. Det är bl. a. en följd av en speciell företagsstruktur inom svensk turistnäring med en mycket hög andel småföretag. 124

mellan olika intressenter dels bättre samordna en del av de ansträngningar = Bil. 11

som görs. |

Turistrådet har under hösten 1987 redovisat den rullande strukturplan

som rådet på uppdrag av regeringen har att ta fram. I arbetet med struk-

turplanen har turistrådet också beaktat de förslag som statens industriverk

(SIND) redovisat på regeringens uppdrag i sin rapport SIND PM 1986:5 Turistnäringen. Problem och möjligheter. En framtidsstudie. Strukturpla-

nen redovisar den stora betydelse turismen har och kan få. Vidare innehål- .

ler den förslag till strategier från ett riksperspektiv för turismens fortsatta utveckling. .

Turistrådets aktiviteter föreslås koncentreras till tre projekt. nämligen

Profil Sverige, Status Sverige samt det s.k. MIC-projektet. Projekten är inriktade på den svenska marknaden, det internationella semesterresandet

resp. affärsresemarknaden. De tre projekten är alla långsiktiga. Turistrådet avser att driva dem minst tre år. Om de utvecklas positivt kan de perma-

nentas och göras ekonomiskt självbärande. .

I samtliga projekt satsas särskilt på att utveckla en tydlig profil när det

gäller Sverige som resmål. I det första projektet på hemmamarknaden, i

det andra på den internationella marknaden och i det tredje i fråga om konferens-, kongress- och belöningsresor. Alla de tre projekten syftar till

att samla olika intressenters finansiella och personella resurser till att

bearbeta marknaden effektivare. För de tre projekten utvecklas nu marknadskunskap samtidigt som mätinstrument tas fram för resultatuppfölj-

ning.

I samtliga projekt betonas vikten av marknadsföringsåtgärder för att nå ut på de olika marknaderna.

Målet med projektet Status Sverige, som riktar sig mot den svenska marknaden, är att utveckla ett program av aktiviteter och åtgärder som lockar till kraftsamling på hemmamarknaden och som engagerar det stora antal företag och organisationer som har intressen i att svenskarna dispo-

nerar ledig tid för resor och rekreation i Sverige. Däri ingår också att få affärsresande inkl. konferenser och kongresser att så långt som möjligt

förläggas I Sverige.

Målet med Profil Sverige, som riktar sig mot den internationella marknaden är att lägga fast en tydlig profil för Sverige som resmål. De marknadsföringsinsatser som görs utanför Norden är små jämfört med konkurrenter-

nas. Dessutom är de splittrade och bidrar inte till att skapa en tydlig profil. Potentialen för internationellt resande till Sverige är betydande vilket bl. a.

bekräftas I den analys som under 1987 genomförts av turistrådet i fem västeuropeiska länder. Genom kraftigt ökade marknadsföringsinsatser kan

vi enligt turistrådet öka resandet till Sverige.

Konferens-, kongress- och belöningsresor, det s.k. MIC-projektet, är ett för turistrådet till stora delar nytt verksamhetsområde. Målet med

projektet är att Sverige ska få en större del av det växande affärsresandet. Projektet delas in i fyra delar — kunskapshöjande insatser, produktutveckling, säljfrämjande insatser och bearbetning av massmedia. |

Turistrådets anslagsframställning omfattar förslag för budgetåret 1988/89 12 tn

om totalt 120 milj. kr. eller en ökning med ca 39,7 milj. kr. För att turistrådet ska kunna realisera presenterad strategi och verksamhet äskas Bil. 11 24,7 milj. kr. för i första hand marknadsföringsåtgärder. I förslaget ligger även en satsning på nödvändig kunskapsuppbyggnad, där bl. a. investering i data är en viktig del. Datautveckling är dessutom ett viktigt redskap i

arbetet med en inre rationalisering av verksamheten. Forskning och utveckling är högt prioriterade insatser. Satsningen på marknadsdialogen är

särskilt viktig. Marknadsdialogen mäter huvuddelen av den turistiska kon- ”sumtionen i Sverige och med detta instrument kan turistrådet aktivt följa konsumenternas preferenser och beslut.

Turistrådet har i några särskilda fall och för speciella uppgifter tagit upp frågan om deltagande i bolagsbildningar eller liknande bl. a. för samarbete

med näringslivet. I årets anslagsframställning redovisar turistrådet förslag

om bildandet av ett särskilt servicebolag för vissa tjänster — bl.a. broschyr-, förlags-, planerings-,. marknadsförings- och besökstjänster. Vad

gäller riksbokningsverksamhet på turistområdet har frågan om näringslivs-

samarbete aktualiserats. På grund av att ett flertal olika faktorer pekar på att det inte finns en rimlig möjlighet att driva riksbokningen vidare utan avsevärda underskott har Sveriges turistråds styrelse beslutat att inte

fortsätta hittillsvarande verksamhet inom turistrådets organisation längre än till utgången av år 1988. Överenskommelser om fortsatt drift samt

kommunikationsmöjligheter i framtiden för dataöverföring: har avtalats resp. förväntas bli avtalat. Turistrådet har i en skrivelse till regeringen anhållit om att få teckna aktier för att delta i den fortsatta verksamheten att utveckla riksbokningsverksamhet.

Svenska turistföreningen har i en skrivelse till Sveriges turistråd redovi-

sat sina anslagsbehov för budgetåret 1988/89 för dels driftskostnadsbidrag till föreningens verksamhet med stugor och fjällstationer, dels medel till föreningens rådgivning och kunskapsspridning. Ansökan omfattar totalt

3 milj. kr.

Föredragandens överväganden Turism och rekreation har i takt med ökad fritid fått växande betydelse för såväl människans välbefinnande som för samhällsekonomin. Den svenska

turistnäringen beräknas nu omsätta ca 70 miljarder kr. per år avseende såväl rekreations- som affärsresandet. Därav utgör ca 10 miljarder interna-

tionellt resande till Sverige, ca 40 miljarder interregionalt resande inom Sverige och ca 20 miljarder närturism. Samtidigt beräknas svenska turister spendera ca 20 miljarder kr. utomlands.

Andelen sysselsatta inom turistnäringen beräknas till ca 5 2 av samtliga förvärvsarbetande. Turistnäringen är därmed större än flera enskilda industribranscher.

Det s.k. turistnettot i bytesbalansen uppvisade under år 1984 ett under-

skott på mer än 4,8 miljarder kr. Under åren 1985 och 1986 ökade underskottet till ca 9 miljarder kr. För år 1987 bedöms underskottet öka ytterliga-

re. Förändringen förklaras till stor del av att svenskarna ökat sitt utlandsresande.

under år 1986 på hotell, stugbyar, vandrarhem och campingplatser. Detta — Bil. 11

innebär en ökning med 3 20 jämfört med år 1985 och med 40 Z jämfört med

år 1978. Helårsbilden för år 1987 visar så långt det hittills går att beöma ett oförändrat antal gästnätter jämfört med motsvarande period 1986.

Sveriges turistråd har i oktober 1987 överlämnat en första version av den strukturplan för turism och rekreation i Sverige som har utarbetats på regeringens uppdrag. I strukturplanen som är avsedd att vara rullande och att fortlöpande hållas aktuell redovisas ett omfattande bakgrundsmaterial -

om turistnäringen. Vidare redovisas i planen dels samlade åtgärder för att

turismen i Sverige skall utvecklas i positiv riktning och Sverige därmed

kunna bli ett attraktivt turistmål för både svenska och utländska turister,

dels förslag till marknadsföringsåtgärder både inom landet och internationellt. Ett värdefullt underlag för det fortsatta arbetet med att utveckla

turismen i Sverige utgör också den av statens industriverk framtagna branschstudien om turistnäringen i Sverige. Turistnäringens utveckling påverkar landets ekonomi, sysselsättning och bytesbalans samt har betydelse för människors välbefinnande. De

turist- och 'rekreationspolitiska mål, som beslutades av riksdag och rege-

ring år 1984 innebär att vi genom marknadsföringsåtgärder och utveckling

av turistnäringen dels skall söka få flera utländska turister till Sverige, dels skall göra det möjligt för flera svenskar att turista i sitt eget land. (prop. 1983/84:145, KrU 22, rskr. 353). Det är nu angeläget att vi ytterligare

stärker våra insatser för att uppnå dessa mål. Den svenska turistnäringen befinner sig i dag i ett skede med stora

möjligheter till en positiv utveckling. Olika slag av åtgärder behövs emellertid för att vi skall lyckas. Genom att utveckla en ännu mera intressant Sverigeturism, genom att öka kunskapen och kompetensen och genom intensifierad marknadsföring både inom landet och internationellt tror jag

att Sverige har goda. möjligheter att utvecklas till ett attraktivt mål både för

affärs- och semesterresandet. En bättre samordning av insatserna är nödvändig. Samhället och näringslivet har här ett gemensamt ansvar för utvecklingen. Ökad kunskap och kompetens är för alla intressenter inom turistnäringen också av stor betydelse. . |

Turistnäringen har på många håll en överkapacitet när det gäller anlägg-

ningssidan. Kapaciteten är emellertid ojämnt spridd både vad gäller geografiska områden och anläggningar för olika slag av turism. Vissa fortsatta insatser för att göra anläggningar och områden attraktiva behövs därför. Med hänsyn härtill har regeringen under hösten 1987 dels beslutat om

statligt stöd till Nordic Ski Center i Härjedalen, dels förelagt riksdagen

förslag till utveckling av turismen i Färnaby/Hemavanområdet. En särskild förhandlare har vidare tillkallats för att för statens räkning överlägga med näringslivet om förutsättningar för statlig medverkan i turistprojekt på Gotland.

En mängd faktorer talar således nu för utökade insatser på marknadsföringssidan. Internationella bedömningar visar att turistnäringen har och

kommer att få en växande betydelse för ekonomi, sysselsättning och

människors välbefinnande. I många länder görs nu ökade satsningar på 127

turistsektorn. Sverige har goda förutsättningar i form av ren miljö, omväx- — Prop. 1987/88:100 lande natur, välutvecklad infrastruktur och stora kulturvärden att tillgodo- = Bil. I1 se olika turist- och rekreationsintressen. Mot bakgrund av de bedömningar

som redovisas i både strukturplanen och branschstudien samt det ökande intresset från näringslivets sida att stödja insatser på turistområdet är jag nu beredd att föreslå en kraftig satsning för att utveckla svensk turism.

Särskilt viktigt är att marknadsföringsinsatserna ökas kraftigt. Jag förordar därför att en särskild satsning. omfattande tre år, görs på

främst intensifierade marknadsföringsinsatser. Staten bör anslå 25 milj. kr.

per år under denna period. Satsning bör därvid ske på konkreta och väl

förberedda projekt, vilka under och efter genomförandet skall utvärderas. Ökade marknadsföringsinsatser med en inriktning mot främst upplevelseturism, affärs- och konferensresande men också semesterresande bör kunna medverka till att öka turistnäringens kapacitetsutnyttjande och lönsamhet. Därmed ökar också svenskarnas möjligheter till rekreation.

Ökade statliga insatser på marknadsföringssidan kräver emellertid även medverkan från näringslivets sida för att önskvärt resultat skall uppnås.

Vidare finns det anledning att betona vikten av koncentration och noggrann prioritering. Det är av synnerlig vikt att de medel som satsas på en

ökad marknadsföring kommer till en optimal användning. Jag vill därför understryka att statliga insatser på marknadsföringsområdet i första hand bör utgöra en kompletterande finansiering till näringslivets egna insatser.

Det är min uppfattning att gemensamma marknadsföringsansträngningar

bör ge de bästa resultaten. Det bör ankomma på Sveriges turistråd att initiera och utveckla en sådan samordning av marknadsföringen.

Sveriges turistråd har redovisat behov av att i vissa fall t.ex. genom

bolagsbildning och i samarbete med näringslivet kunna medverka i olika

företagsformer för att utveckla turismen. Det bör ankomma på regeringen

att pröva sädana framställningar från turisträdet. Till skidsäkerhetsrådet utgår för närvarande stöd både från jordbruksde-

partementet och miljö- och energidepartementet. Efter samråd med chefen

för miljö- och energidepartementet föreslår jag att de medel för skidsäker-

hetsrådets verksamhet om 75 000 kr. som anvisats under fjortonde huvudtiteln överförs till förevarande anslag. Vidare utgår jag från alt Sveriges turistråd prövar de olika anslagsbehov som 1 skrivelser framställes till

rådet.

Sammanfattningsvis föreslår jag att anslaget Stöd till turism och rekreation för nästa budgetår räknas upp med 28 150000 kr. från ca 80,4 milj. kr.

till ca 108,5 milj. kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Stöd till turism och rekreation för budgetåret 1988/89 anvisa

ett reservationsanslag av 108 542 000 kr.

J. Diverse i Prop. 1987/88: 100

Bil. 11

J 1. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.

1986/87 Utgift 27837 704 1987/88 Anslag 260 765 000

1988/89 Förslag 27 500 000

Från anslaget bestrids utgifter för Sveriges deltagande i vissa internatio-

nella organisationer och för internationellt samarbete inom jordbruksde-

partementets verksamhetsområde. :

Under anslaget anvisas medel för likartade ändamål under en och sam-

ma anslagspost. Under anslagsposten 2 har jag således beräknat medel för

internationella veterådet och internationella sockerorganisationen. Under

posten 4 har jag beräknat medel för Nordostatlantiska fiskekommissionen, Nordostatlantiska laxkommissionen samt Fiskerikommissionen för Öster-

sjön. Under posten 6 har beräknats medel för Nordiskt organ för renforskning samt Nordiska metodikkommittén för livsmedel. Under posten 9 har.

jag beräknat medel för visst nordiskt genbankssamarbete. Fr. o. m. budgetåret 1988/89 bör även tas upp en post för ett sekretariat för IUFRO

(International Union of Forestry Rescarch Organizations). Efter samråd

med statsrådet Lönnqvist beräknar jag medelsbehovet för budgetåret 1988/89 enligt följande.

1987/88 "Beräknad ändring 1988/89 1. FAO — Världslivsmedelsrådet 23000000 ——-100000 2. Internationella råvaruorganisationer 170.000 - 3. Internationella rådet för havsforskning 800000 —+150000 4. Internationella organisationer och

förhandlingar på fiskets område 450000 - 5. Unionen för skydd av växtförädlings-

produkter 270000 + 30000 6. Internationella skogstforskningsunionen = -+500 000 7. Nordiskt samarbete 300000 — — 50000 8. Bilateralt samarbete 275000 = +125 000 9. Diverse internationella organisationer

och kongresser 1500000 + 80000

26765000 +735 000

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. för

budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 27 500 000 kr.

9 Riksdagen 1987188. 1 saml. Nr 100. Bilaga I1

1986/87 Utgift 11 161623 Bil. 11 1987/88 Anslag 12320000 1988/89 Förslag 12320000

Från anslaget utbetalas ersättning för förluster som uppkommer till följd

av angrepp av vissa rovdjur på renar, får och andra tamdjur. Bestämmelser

om ersättning finns i förordningen (1976:430) om ersättning vid vissa

skador av rovdjur. Från anslaget utgår vidare viss ersättning enligt förord-

ningen (1980:400) om ersättning vid vissa viltskador, m.m. Dessutom

bekostas från anslaget vissa åtgärder för att förebygga skador av vilt m. m.

Statens naturvårdsverk

1. Rovdjurspolitiken bedöms i stort bli oförändrad under de närmaste åren. Några större förändringar av antalet tamdjur förutses inte. När det

gäller ersättningarna för rovdjursrivna renar förutsätter verket att de prin-

ciper för ersättningsberäkningen som regeringen godkänt år 1980 skall

fortsätta att tillämpas till dess pågående forskning eventuellt visar att en

omprövning är befogad. I avvaktan på inventering av skogsskador i

kronhjortsreservatet i Skåne kan ersättningsbeloppet för slutreglering av

skadorna inte beräknas. Enligt naturvårdsverket bör för utbetalning av

ersättningar föras upp ett belopp av 14 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

2. För skadeförebyggande åtgärder föreslås ett belopp av 200 000 kr.

Föredragandens överväganden Jag tar först upp frågan om bidrag till omplantering av skog som skadats av älg. Riksdagen har beslutat att skogsägare skall kunna få bidrag när skogsplanteringar utsatts för så svåra skador av älg att en omplantering är nödvändig enligt skogsvårdslagstiftningens föreskrifter om skyldighet att

anlägga ny skog (prop. 1986/87:58, JoU 15, rskr. 190). Som huvudregel

skulle gälla att bidrag kommer i fråga först när skogsägaren skjutit sin tilldelning under den vanliga jakten och dessutom uttömt möjligheterna att

genom särskilda tillstånd till skyddsjakt förhindra att planteringen förstörs.

Finansieringen skulle ske med fällavgitfter. Varje länsstyrelse skulle enligt propositionen avgöra hur stora avgifter som skall tas ut i länet.

Jag har i samband med utarbetandet av föreskrifter för det nya bidraget

erfarit att stor osäkerhet råder i fråga om de årliga skadorna av älg på skog.

Det råder också stor osäkerhet om vilken effekt den nya produktionsan-

passade älgjakten kan få på skogsskadorna. Länens viltskadefonder tillförs för närvarande omkring 20 milj. kr. årligen genom fällavgifter. För att fällavgifterna inte skall bli oskäligt betungande för jägarna, anser jag att en

försöksverksamhet med bidrag till omplantering av skog som skadats av

älg bör genomföras i några län. Det är viktigt att bidragsprövningen därvid

görs mot bakgrund av de nya bestämmelserna om produktionsanpassad

älgjakt. Härigenom vinns nödvändiga kunskaper om hur stor älgstammen 130

bör vara för att skogsskadorna skall hållas på en acceptabel nivå. För att — Prop. 1987/88:100 finansieringen av bidraget för omplantering och administrationen av bi- = Bil. 11

dragsgivningen skall kunna klaras under försöksperioden bör överföring av medel ske från den gemensamma regleringsfonden till de berörda länens viltskadefonder. Jag räknar med att en tvåårig försöksperiod kan behövas. Sedan försöksverksamheten utvärderats bör ställning tas till utformningen av ett bidragssystem för hela landet.

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med ett oförändrat belopp av

12 320 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättningar för viltskador m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 12320 000 kr. .

Vidare hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört rörande försöksverksamhet med bidrag för omplantering av skog som skadats av älg.

Underbilaga I1.1 Prop. 1987/88: 100 Bil. 11

Redovisning av regeringens arbete med ungdomsfrågor

Justitiedepartementet

Justiliedepartementet ansvarar för beredningen av lagstiftningsärenden som berör många områden av samhällslivet och som direkt eller indirekt är av betydelse för ungdomar. Som exempel kan nämnas den nya sambolagstiftningen, som trätt i kraft vid årsskiftet. Ett annat exempel från civilrättens område rör frågan om barns och ungdomars ställning i tvister mellan föräldrarna om vårdnad eller umgänge, ett ämne som nyligen aktualiserats av utredningen om barnens rätt. . |

Vad som emellertid främst kommer i fokus för justitiedepartementets del är frågan när det gäller ungdomar om samhällets åtgärder mot unga lagöverträdare. Även om den dramatiska ökning av ungdomsbrottsligheten som ägde rum mellan andra världskrigets slut och mitten av 1970-talet planat ut, kan det konstateras att ungdomar begår brott i en utsträckning som inte är acceptabel och som kräver kraftfulla åtgärder från samhället.

Genom den omfattande forskning som ägt rum har man numera en god uppfattning om i vilka sammanhang ungdomar begår brott och vilka ungdomsgrupper som löper en stor risk att fastna i kriminalitet. Det är på dessa grupper som insatserna bör koncentreras.

All erfarenhet visar att det är allt svårare att återföra en ung lagöverträdare till ett laglydigt liv ju mer kriminellt belastad han hunnit bli. I många fall får myndigheterna kännedom om problemen i ctt alltför sent skede. Självfallet är det av största vikt att göra vad man kan för att bryta det kriminella beteendet, men målsättningen måste vara att förebygga att ungdomar över huvud taget ger sig in i kriminalitet.

I strävan att åstadkomma detta spelar samarbete på lokal nivå mellan framför allt skolan och de sociala myndigheterna en central! roll. När det gäller att sätta in tidiga åtgärder är — vid sidan av familjen — skolan och fritidsförvaltningen men också de frivilliga organisationerna våra viktigaste resurser.

Föräldrarnas roll i detta sammanhang kan inte överskattas. Det är i första hand föräldrarna som i den dagliga uppfostran kan visa ungdomarna var gränserna för socialt acceptabla beteenden går. Därför bör man på allt

från skolan, från de sociala myndigheterna och från polisen.

När det gäller den straff- och processrättsliga lagstiftningen torde det inte råda några delade meningar om att den straffmyndighetsgräns på 15 år som gäller i vårt land är väl avvägd. Polisen får emellertid efter en lagändring är 1984 göra brottsutredningar även beträffande unga lagöverträdare som inte är straffmyndiga, t.ex. när utredningen kan ha betydelse för att avgöra behovet av socialtjänstens insatser. Redan ett förhör av polisen kan ofta ha en god pedagogisk effekt. 132

sedan länge en bred enighet om att framför allt unga lagöverträdare mellan — Bil. 11 15 och 18 år skall särbehandlas. BI. a. skall deras brottslighet i betydligt mer begränsad utsträckning än de äldres bli föremål för domstolsprövning och åtgärder inom kriminalvårdens ram. Principen är i stället att de unga

skall uppmärksammas av de sociala myndigheterna och att dessa på olika sätt skall ge råd och stöd eller ingripa med åtgärder enligt den sociala lagstiftningen. Ett uttryck för tanken på en sådan särbehandling är de

regler som finns i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL).

Under det senaste året har ett brett arbete bedrivits för att undersöka om lagstiftningen när det gäller unga lagöverträdare är i alla delar väl avvägd eller om man kan åstadkomma förbättringar på olika punkter. Därvid har

uppmärksamheten riktats främst mot frågan hur man på ett bättre sätt skall

kunna göra klart för de unga lagöverträdarna att samhället inte tolererar brottsliga beteenden. Det är då fråga inte bara om effektivare möjligheter

för myndigheterna att ingripa i skilda situationer. Särskilt för en ung,

formbar människa är det viktigt att samhällets reaktion också kommer snabbt. Vad som gjorts och vad som planeras på de nu angivna områdena redovisas närmare i det följande.

Som framhållits redan i regeringens skrivelse (skr. 1986/87: 2 om åtgärder mot vålds- och egendomsbrott är det ett viktigt principiellt krav att rättssystemet bidrar till att den som begår brott gör rätt för sig. Efter förslag av regeringen (prop. 1986/87:106) får domstolarna från och med den 1 januari 1988 möjlighet att i samband med att någon döms till villkorlig dom eller skyddstillsyn för brott som har vållat skada ålägga den dömde en skyldighet att biträda med att avhjälpa skadan. Enligt vad som uttalas i propositionen är den typ av brottslighet som kommer i blickpunkten för en

sådan ordning i första hand skadegörelse och vandalism av olika slag, men också andra typer av kriminalitet. särskilt när det är fråga om yngre

lagöverträdare. Frågan i vad mån ett liknande åläggande att avhjälpa skada bör kunna ske även i andra situationer tas upp i det följande.

Bland andra frågor som redan har blivit föremål för åtgärder från rege-

ringens sida kan nämnas frågan om kriminalisering av konsumtion av narkotika. I en proposition som nyligen överlämnats till riksdagen har föreslagits ändringar i narkotikastrafflagen (1968:64). Dessa innebär att

även själva konsumtionen av narkotika nu blir straffbar. Den utvidgade

kriminaliseringen kompletteras med en särskild regel om ansvarsfrihet när

ett eget bruk av narkotika har uppdagats genom att vederbörande sökt eller

underkastat sig vård eller behandling. Som skäl för en kriminalisering av narkotikakonsumtionen anförs i propositionen bl.a. att det kan ha ett psykologiskt värde och en preventiv funktion inte minst bland ungdomar som befinner sig i riskzonen för att bli narkotikamissbrukare eller-som överväger att använda narkotika av okunnighet eller lättsinne. Lagänd- -

ringarna föreslås träda i kraft den 1 april 1988.

Ett samhällsproblem som uppmärksammats mycket på senare tid är klottret på offentliga platser och allmänna kommunikationsmedel. I en promemoria som nyligen upprättats inom justitiedepartementet (Ds Ju | 13 a

1987:16) har föreslagits åtgärder för att underlätta ingripanden mot den = Prop. 1987/88:100 som gör sig skyldig till skadegörelse bl. a. genom klotter. Förverkande av = Bil. 11 t.ex. sprayflaskor och tuschpennor skall enligt promemorian kunna ske redan innan de kommit till användning vid klotter under förutsättning att man av omständigheterna har anledning anta att de kan komma att användas för sådant.

Enligt gällande regler kan den som gör sig skyldig till skadegörelse genom klotter dömas både till straff och skadestånd. I departementspromcemorian föreslås inte någon förändring av det straffrättsliga ansvaret, utan man tar sikte på att öka möjligheterna att förebygga klottret. För att göra reglerna så effektiva som möjligt föreslås att polisen skall kunna kroppsvisitera personer för att söka efter ”klotterutrustning”

I detta sammanhang bör understrykas följande. Även om den som klottrat är under 15 år och därför inte kan straffas, kan polisen utreda brottet bl. a. om utredningen kan antas få betydelse för att avgöra behovet av insatser från socialtjänsten. Också den som är under 15 år kan under vissa förhållanden drabbas av skyldighet att betala skadestånd och av att hans utrustning för klottret förverkas. :

Departementspromemorian är f.n. på remiss. En lagstiftning rörande dessa frågor torde kunna träda i kraft senast den 1 juli 1988.

När det gäller åtgärder mot klottret kan också nämnas att brottsförebyggande rådet våren 1987 gick ut med en rekommendation till handelns branschorganisationer att produkter som kan användas vid klotter skall säljas endast över disk eller annars på ett sätt som försvårar tillgrepp. Enligt uppgift lär denna rekommendation ha mött ett gott gensvar inom detaljhandeln.

En fråga som har stor betydelse för bekämpandet av våldsbrottsligheten är det s. k. knivförbudet. 1987 års vapenutredning har nyligen till regeringen överlämnat betänkandet (SOU 1987:16) Knivförbud. Det innehåller förslag till en ny lag om förbud mot att bära kniv och andra farliga föremål. Förslaget innebär att det blir förbjudet att inneha kniv, annat stick- eller skärvapen samt andra sådana föremål som är ägnade att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa (t.ex. gatustridsvapen) vid offentliga tillställningar och allmänna sammankomster. Undantag föreslås för bl. a. sådana knivar som skall användas i samband med arbete på platsen. I fråga om gatustridsvapen av typen knogjärn, spiralbatonger, slangbågar m. m. föreslås ett generellt förbud mot innehav på allmän plats.

Enligt förslaget skall den som överträder ett förbud mot innehav dömas till böter eller fängelse högst sex rnånader. I ringa fall skall dock inte ådömas ansvar.

Förslaget remissbehandlas för närvarande. En lagstiftning på grundval av förslaget bör kunna träda i kraft till sommaren 1988.

Som nämndes nyss är det en sedan länge godtagen princip att unga lagöverträdare så långt möjligt inte skall ställas inför domstol och bli föremål för åtgärder inom kriminalvårdens ram. Detta innebär bl.a. att unga lagöverträdare i stor utsträckning får åtalsunderlåtelse enligt reglerna i LUL. Även om man också i fortsättningen bör hälla fast vid denna princip, är det viktigt att reglerna om åtalsunderlåtelse är ändamålsenligt 134

utformade och att man ser till att den unge kommer till insikt om det — Prop. 1987/88:100 förkastliga i det brottsliga beteendet. Dessa frågor har behandlats i depar- = Bil. 11

tementspromemorian (Ds Ju 1987:11) Ändrade regler om åtalsunderlåtelse för unga lagöverträdare, m. m. Förslagen innebär bl. a. följande.

Åtalsunderlåtelse för unga lagöverträdare skall förenas med ett krav att den unge lever skötsamt. Kravet skall gälla under en prövotid om sex

månader. Vid återfall i brottslighet skall beslutet om åtalsunderlåtelse kunna återkallas och den unge ställas inför domstol.

Åklagaren får samma möjlighet som domstolarna har i dag att vid brott av ungdomar mellan 15 och 18 år gå under den gällande straffskalan för

brottet, vilket innebär att åklagaren i fler fall än nu kan utfärda bötesstraff

genom strafföreläggande. Det skall enligt promemorian också bli möjligt

att kombinera åtalsunderlåtelse med ett bötesstraff genom att åklagaren i

samband med beslutet om åtalsunderlåtelse utfärdar ett strafföreläggande

för samma brott. Ökade krav ställs på att ungdomar som har vållat skador genom brott

gottgör målsäganden genom egna arbetsinsatser eller på annat sätt. En polisman som griper en ung lagöverträdare får rätt att anmoda den unge att genom egna insatser avhjälpa eller begränsa skadan. Åklagaren får uttryckliga möjligheter att vid beslut om åtalsunderlåtelse väga in den unges vilja att gottgöra målsäganden för skada. Domstolarna får möjlighet att i samband med dom som innebär att den unge överlämnas till vård inom

socialtjänsten ålägga den unge att utföra eu arbete som är direkt relaterat

till brottet och vars syfte är att avhjälpa den skada som har vållats genom brottet. Det sistnämnda förslaget innebär en utvidgning av den tidigare nämnda möjligheten för domstolarna att fr. o. m. den 1 januari 1988 ålägga den som döms till villkorlig dom eller skyddstillsyn att avhjälpa skada.

I promemorian undersöks också olika möjligheter att åstadkomma en

snabbare handläggning av mål mot ungdomar. Målsättningen bör vara att

polisutredningen och den sociala utredningen rörande unga lagöverträdare kommer i gång utan dröjsmål och kan slutföras så snabbt att åklagarens beslut i åtalsfrågan kan fattas inom en kort tidsrymd. En rad åtgärder

föreslås i denna del. Ökad vikt läggs vid att åklagaren delger beslutet om åtalsunderlåtelse

vid ett personligt sammanträffande med den unge. Kravet på att vårdnadshavaren är närvarande vid underrättelsen skärps. Det förutsätts också att som regel en representant för socialnämnden deltar.

Polisen skall i princip alltid underrätta vårdnadshavaren om misstanke om brott mot ungdomar mellan 15 och 18 år.

Promemorian har remissbehandlats. De allra flesta remissinstanser har

ställt sig bakom uppfattningen att samhället måste tydligare än nu markera

för den unge att brott är något som inte tolereras. Man har emellertid också

kritiserat förslagen i olika enskildheter.

Enligt planerna kommer regeringen att efter årsskiftet kunna ta ställning

till de förslag i promemorian som kräver lagändringar i sådan tid att nya

regler kan träda i kraft den 1 juli 1988. Vidare förbereds en försöksverksamhet för snabbare behandling av mål mot unga lagöverträdare. Tanken är all man på vissa särskilt utsedda orter skall pröva nya former för | [Er 'n

samarbete mellan framför allt polis, åklagare och sociala myndigheter för Prop. 1987/88: 100 att därigenom uppnå ett snabbare och smidigare förfarande. I det samman- Bil. 1 hanget ser man också över olika förordningsregler som styr verksamheten i syfte att undvika onödiga formalia. Avsikten är också att de nya reglerna och försöksverksamheten omedelbart skall utvärderas, så att man vid

behov kan gå in med snabba förbättringar.

Vidare bör i detta sammanhang tas upp frågor rörande ungdomars relationer till polisen och polisens arbete med ordningsfrågor avseende ungdomar. Till polisens huvuduppgifter hör bl. a. att förebygga brott, att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att utreda brott. Inom dessa verksamhetsområden har polisen dagligen kontakt med många ungdomar.

Av tradition är ungdomar en av de viktigaste målgrupperna i polisens

brottsförebyggande arbete. Sedan många år har polisen medverkat i skol-

undervisningen, bl. a. genom lektioner i lag och rätt samt i trafikkunskap.

På central nivå och i de flesta kommuner finns väl utvecklade samarbets-

former mellan polisen och skolmyndigheterna. |

Under senare år har man på flera håll i landet organiserat en medverkan från polisens sida även i förskolan och i den kommunala barnomsorgen. Denna verksamhet syftar till att tidigt påverka barnens normer och lägga grunden för ett rättsmedvetande hos ungdomar.

Det brottsförebyggande arbetet i nu nämnda och andra hänseenden är numera i stor utsträckning samordnat. Detta är ett resultat av det initiativ som regeringen tog hösten 1984 geriom att inbjuda företrädare för en rad

myndigheter och organisationer till ett seminarium om brottsförebyggande verksamhet (jfr Ds Ju 1985:5). Seminariet ledde till bildandet av en central

samordningsgrupp med representation från ett 40-tal myndigheter och

organisationer under mottot "Samverkan mot brott”. Den centrala sam-

ordningsgruppens viktigaste uppgift är att stimulera det brottsförebyggan-

de arbetet på lokal nivå. Lokala samarbetsorgan torde nu finnas i landets

samtliga polisdistrikt. .

Generellt gäller inom polisväsendet, liksom inom många av de andra berörda samhällsområdena, att den brottsförebyggande verksamheten tillmäts en allt större betydelse och att resurserna för den verksamheten ökar. Denna utveckling bedöms fortsätta.

Trots de insatser som görs på olika håll svarar ungdomar för en betydan- .

de del av brottsligheten i vårt land. Vissa delar av ungdomsbrottsligheten

kan emellertid också hänföras till ordningsstörningar och till brott mot

allmän ordning. Under senare år har flera uppmärksammade händelser inträffat, som belyser de svårigheter som följer av en bristande laglydnad

och ett bristande samhällsansvar hos vissa ungdomsgrupper. Sålunda in-

träffade t.ex. under midsommarhelgen 1986 flera allvarligare händelser av

ordningsstörande karaktär samt flera mycket allvarliga våldsbrott. Bl. a. misshandlades en yngling till döds på en campingplats under ett bråk med rasistiska inslag. Händelserna väckte stor uppmärksamhet.

Vid ett regeringssammanträde efter midsommaren 1986 uppdrog rege-

ringen åt rikspolisstyrelsen att se över polisens verksamhet vid större .helger och allmänna festdagar. Samtidigt lämnade regeringen ett uppdrag till socialstyrelsen att utreda vissa frågor inom denna myndighets ansvars-

område.

I uppdraget till rikspolisstyrelsen angavs bl. a. en rad olika faktorer och = Prop. 1987/88:100 förhållanden som rikspolisstyrelsen borde belysa inom ramen för uppdra- = Bil. 11 :

get, t.ex. brottslighetens omfattning och struktur, förändringar av. ordningsläget, våldsbrottslighetens karaktär, polismyndigheternas resursplanering och tillståndsgivning, myndigheternas samverkan, polisens samarbetsmetoder, rättsreglerna för polisens ingripanden samt behovet av utrustning m. m. |

Efter samråd med socialstyrelsen redovisade rikspolisstyrelsen sitt upp-

drag i januari 1987. Styrelsen föreslog därvid en rad olika åtgärder för att

förbättra förhållandena. BI. a. föreslogs att tillståndspraxis borde skärpas i vissa fall och ordningslagstiftningen ses över med avseende på bl. a. kostnaderna för polisens ordningshållning och möjligheterna att föreskriva om

s.k. engångsinsläpp till tillställningar. Vidare föreslogs ökade möjligheter

att använda ordningsvakter på campingplatser samt att förhindra otillåten

camping. Förutsättningarna för en förbättrad socialjour borde utredas. Vidare förordades ett bättre samarbete mellan berörda myndigheter och

ideella organisationer inom skol- och fritidssektorn samt utökade befogen-

heter för polisen att eftersöka, ta i beslag och förstöra alkoholdrycker hos den som är under 30 år samt slutligen en rad olika åtgärder för att förbättra polisens egen resursanvändning.

Sedan rikspolisstyrelsens rapport övervägts inom regeringskansliet beslutade regeringen i april 1987 att ge ytterligare uppdrag på det aktuella

problemområdet till rikspolisstyrelsen, brottsförebyggande rådet och till

socialstyrelsen.

I det nya uppdraget till rikspolisstyrelsen uttalades att de överväganden

och förslag som styrelsen redovisade i januari i flertalet fall synes vara väl ägnade att förbättra ordningsläget och minska brottslighetens omfattning under större helger och andra allmänna festdagar. Vidare sades att försla-

gen, i den mån de tar sikte på ändringar i bestämmelserna om offentliga

tillställningar och allmänna sammankomster, kommer att prövas av regeringen i anslutning till den översyn av lagstiftningen på området som nu pågår inom justitiedepartementet. Även de förslag som rikspolisstyrelsen lämnat angående en utredning om behovet av socialjour och samverkan mellan skolan och andra myndigheter och intresseorganisationer borde övervägas ytterligare inom regeringskansliet innan beslut kunde fattas.

I uppdraget uttalades vidare att de förslag som styrelsen har lämnat angående polismyndigheternas resursfördelning, tillståndspraxis, externt samarbete och samordning samt arbetsmetoder i övrigt så snart som det är möjligt borde utvecklas och om så bedömdes lämpligt prövas i det praktiska polisarbetet under de kommande helgerna under våren och somma-

ter som gäller för styrelsens verksamhet, verka för att de nu redovisade förslagen tillämpas praktiskt. Erfarenheterna av denna verksamhet skulle redovisas till regeringen senast den I oktober 1987.

Samtidigt uppdrogs åt brottsförebyggande rådet att närmare utreda brottslighetens omfattning och struktur och att följa upp myndigheternas verksamhet för att förebygga och beivra ordningsstörningar och brottslig-

het vid de ifrågavarande tillfällena. 137

I oktober 1987 redovisade rikspolisstyrelsen sitt nya uppdrag efter att ha

samrått med socialstyrelsen och brottsförebyggande rådet. Styrelsen kon- » Bil. 11

staterade bl. a. att resursanvändningen inom polisen i stort sett varit oför-

ändrad under midsommarhelgen, jämfört med föregående år. Polismyndigheternas praxis vid offentliga tillställningar hade skärpts på vissa håll. Några s.k. tillfälliga campingplatser hade stängts efter beslut av polismyndighet. Samarbetet med socialtjänsten och skolan har förstärkts i många polisdistrikt. Även kontakterna med t.ex. idrottsorganisationer, nykterhetsorganisationer, sjukvårdens organ, kyrkliga samfund och massmedier uppgavs ha förbättrats på många håll. Samma sak gällde i vissa fall också

kontakterna med föräldrarna till ungdomar som av någon anledning blivit

föremål för polisens uppmärksamhet. Polisens s. k. taktiska arbetsmetoder

var i huvudsak oförändrade. Styrelsen underströk slutligen behovet av att

de tidigare föreslagna författningsändringarna kommer till stånd så snart

som möjligt.

Vissa av de förslag till författningsändringar som rikspolisstyrelsen aktu-

aliserat i samband med redovisningen av sina nu nämnda uppdrag övervägs inom regeringskansliet i samband med arbetet på en ny ordningslagstiftning på grundval av betänkandet (SOU 1985:24) Ordningslag. En lagrådsremiss skall enligt planerna läggas fram under år 1988.

Utrikesdepartementet

Ungdomars engagemang för internationell solidaritet

Det finns bland svenska ungdomar ett starkt engagemang för internationella frågor såsom fred och solidaritet med tredje världen. Detta kommer

bl.a. till uttryck i det värdefulla arbete som läggs ner i vårt lands många

ungdomsorganisationer, både genom att sprida information och kunskap och genom konkreta insatser i andra länder. En viktig del av Sveriges totala bistånd går genom de olika organisationerna.

Engagemanget understryks vidare genom det stora antal svenska ungdomar som arbetar som biståndsarbetare. Den internationella solidariteten ' bland ungdomen är en styrka för olika former av utvecklingssamarbete och därmed Sveriges internationella arbete överhuvudtaget.

Fred och nedrustning

Även i arbetet för fred och nedrustning spelar ungdomsorganisationerna en framträdande roll, såväl genom sin egen verksamhet som genom det stora antal ungdomar som är engagerade 1 fredsrörelsen. Utrikesdepartementet

ger bidrag, efter ansökan, till enskilda organisationer som ägnar sig åt opinionsarbete för fred och nedrustning. Utanför budgeten ges projektstöd från det s. k. fredslotteriet.

Ungdomsfrågor i FN Det multilaterala samarbetet rör på många sätt ungdomar i tredje världen. I detta sammanhang bör nämnas Sveriges stöd till UNICEF, FN:s barnfond. 138

FN:s generalförsamling beslutade år 1978 att proklamera år 1985 som FN:s internationella ungdomsår med temat ”Delaktighet-Utveckling- — Bil. H Fred”. Under åren 1984 och 1985 hade Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (LSU) en särskild plats i den svenska FN-delegationen. Det svenska arbetet med att genomföra världsungdomsåret leddes av en särskild beredningsgrupp. Gruppen disponerade 30 milj. kr. som främst var avsedda för stöd till ungdomsprojekt på lokal och regional nivå.

Det internationella ungdomsåret har sedan följts upp med årliga diskussioner och resolutioner i gencralförsamlingens tredje utskott. Vid generalförsamlingens möte år 1987 antogs fyra resolutioner om ungdomsfrågor, politik och program för ungdom, säkerhetsställande av ungdomens åtnjutande av de mänskliga rättigheterna samt riktlinjer för samarbetet mellan FN och ungdomsorganisationerna. Sverige var medförslagsställare till den sista resolutionen.

Även i fortsättningen kommer ungdomsdeltagande och ungdomsinflytande i FN och andra internationella organ och möten av betydelse för ungdomen att vara en viktig svensk fråga.

Biståndet till ungdomsutbildning En viktig del av det svenska utvecklingssamarbetet med tredje världen är stöd till utbildning av de unga. Bangladesh. Mocambique och Tanzania får svenskt stöd till bl. a. yrkesutbildning. I Etiopien har en stor del av landsbygdens primärskolor byggts upp med svensk hjälp. I Indien stöder Sverige ett projekt för barn som inte nås av det allmänna skolsystemet.

En stor del av det bistånd som går via enskilda organisationer används också inom undervisningssektorn. Det gäller t.ex. missionens arbete i Kenya och Arbetarrörelsens Internationella Centrums. AICs, insatser i Nicaragua. Biståndet till utbildning av unga människor i u-länderna kommer även i fortsättningen att vara viktiga inslag i svenskt utvecklingssamarbete.

Internationellt ungdomssamarbete Inom Europarådet finns ett särskilt ungdomscenter, European Youth Center, — som arrangerar kurser och seminarier för europeiska ungdomsledare. Vidare finns en europeisk ungdomstfond, European Youth Foundation, som fördelar medel till olika slag av ungdomsverksamheter. Sverige bidrar för närvarande med ca 400 000 kr. till fondens verksamhet.

Nationell ungdomspolitik och internationella ungdomsfrågor kommer att vara huvudämnena vid Europarådets andra ungdomsministerkonferens i april 1988. Från svensk sida undersöks för närvarande bl.a. vilka konsekvenser EG:s ungdomssamarbete får för det europeiska ungdomsutbytet. Vidare diskuteras möjligheter att underlätta ungdomars rörlighet mellan länderna, genom t. ex. ett särskilt ungdomskort.

Inom nordiska ministerrådet arbetar en särskild ungdomskommitté. Denna ger ekonomiskt stöd till nordiskt ungdomssamarbete. Innevarande budgetår fördelas ca 3 milj. dkr. 139

och länderna i SADCC — 'samarbetsorganisationen i södra Afrika. För Bil. 11 Sveriges del kanaliseras detta genom LSU. Under utrikesdepartementets huvudtitel beräknas finansiellt stöd för detta ungdomsutbyte. Ett värdefullt samarbete mellan idrottsrörelserna i Sverige och SADCC-länderna har också inletts och ges finansiellt stöd inom ramen för biståndsbudgeten.

Sedan många år anordnar LSU i samarbete med SIDA studieresor till olika u-länder där svenska ungdomar får en möjlighet att på plats studera u-landsproblematiken. Efter hemkomsten sprider deltagarna på olika sätt information om de länder de studerat. LSU arrangerar också svarsbesök från dessa länder. Genom Svenska Institutet och Nordiska Afrikainstitutet kan svenska studerande få stipendier för resor och utlandsstudier.

Övrigt Upplysning och information är en viktig del av det svenska utvecklingssamarbetet med tredje världen. Två tredjedelar av informationsanslaget går till enskilda organisationer, varav många ungdomsorganisationer.

Isolera Sydafrika-Kommittén. ISAK, som till stor del består av ungdomsorganisationer, spelar en viktig roll i arbetet mot apartheid. ISAK beräknas även i fortsättningen få finansiellt stöd för sin verksamhet. På Sandö u-centrum utbildas främst unga människor för biståndsarbete i tredje världen. Skolan har nyligen byggts ut och återinvigs under våren 1988. - | |

SIDA rekryterar och finansierar i dag omkring 50 biträdande experter/Junior Professional Officers för tjänstgöring i FN. För nästa budgetår föreslås under utrikesdepartementets huvudtitel en ökning med 20 tjänster. Målsättningen är att utvidga verksamheten till 100 personer. Svensk Volontärsamverkan (SVS) får statligt stöd för sin verksamhet. Svenska Institutet beräknas få medel för mottagandet i Sverige av FN-stipendiater.

Svenska ungdomar har via kommerskollegium möjlighet att få stipendier för praktiktjänstgöring vid Europaparlamentet, EG-kommissionen och EFTA.

Försvarsdepartementet Under innevarande budgetår grundutbildas ca 45700 värnpliktiga. Ambitionen är att större delen av de värnpliktiga skall kunna fullgöra sin grundutbildning inom ett år från inskrivningen. På grund av de stora kullarna i aktuell ålder och bristen på befäl i utbildningsorganisationen har inte målsättningen kunnat uppnås.

Värnpliktstjänstgöring och tjänstgöring som vapenfri tjänstepliktig innebär med nödvändighet en uppoffring för den enskilde i olika avseenden. Målsättningen är att med olika medel minska de olika negativa konsekvenserna av denna plikttjänstgöring, exempelvis genom olika kontanta ersättningar till den tjänstepliktige och hans familj och genom ett väl utbyggt system för hemresor. Kontantförmånerna har under 1980-talet ökat mer än prisutvecklingen. Dessutom har reseförmånerna förbättrats så att de tjäns- 140

tepliktiga nu har rätt till en fri hemresa varje helg. Denna utveckling har med stor sannolikhet bidragit till den positiva inställning som dagens +» Bil. 11 tjänstepliktiga har till sin utbildning. Det är därför viktigt att de värnpliktiga och vapenfria tjänstepliktiga får samma standardutveckling som samhället i övrigt.

Överbefälhavaren genomför för närvarande en omfattande utredning avseende försvarsmaktens krigsorganisation och fredsorganisation samt ledningen av verksamheten i såväl krig som fred, m.m. Resultatet av utredningen skall presenteras hösten 1988 och kunna föreläggas riksdagen under våren 1989. Utredningen kan medföra genomgripande förändringar av värnpliktsutbildningen och därmed inverka på de värnpliktigas ekonomiska och sociala situation under grundutbildningen.

Förmånssystemet är uppbyggt kring två bidragsformer, nämligen generella kontantersättningar till den tjänstepliktige och behovsprövade ersättningar till honom eller hans familj. De generella ersättningarna består exempelvis av dagersättning, utryckningsbidrag och förplägnadsersättning. De behovsprövade ersättningarna består huvudsakligen av familjepenning (till hustru/sambo och barn), bostadsbidrag som kan utgå även till en ensamstående tjänstepliktig eller en tjänstepliktig som bor hemma hos sina föräldrar samt näringsbidrag som kan utgå till näringsidkare.

Det finns goda förutsättningar för de värnpliktiga att bedriva meningsfulla aktiviteter på fritiden. På de flesta förband finns olika anläggningar för både utomhus- och inomhusidrott som de värnpliktiga kan disponera. Dessutom finns det ofta tillgång till fotolaboratorium, bilvårdsanläggning samt bibliotek med böcker och skivor m. m. Förbanden arrangerar för det mesta den undervisning på fritiden som de värnpliktiga själva önskar, i regel i studieförbundens regi. Förbanden står för större delen av kostnaderna. För de värnpliktiga som önskar bedriva enskilda studier kan ett bidrag på högst 600 kr. utgå. :

Grundutbildningens längd för värnpliktiga varierar mellan ca sju och cn halv och femton månader. Frågan om en eventuell förändring av utbildningstiden utreds för närvarande av överbefälhavaren.

Antalet vapenfria tjänstepliktiga under grundutbildning kommer att minska från ca 2000 under innevarande budgetår till ca 1 500 under nästa. Anledningen till denna minskning är att antalet vapenfriansökningar har minskat kraftigt. För närvarande övervägs i regeringskansliet vissa kvalitetsförbättringar för de vapenfria tjänstepliktigas utbildning. En proposition i denna fråga planeras till början av år 1988. Grundutbildningens längd uppgår till mellan nio och tolv månader för denna kategori.

Under budgetåret 1987/88 har förmånerna för värnpliktiga och vapenfria tjänstepliktiga indexuppräknats enligt följande. — Dagersättningen har höjts från 26 till 28 kr. — Familjepenningen har höjts från 2150 till 2350 kr. för hustru och från

1250 till 1325 kr. för barn. — Ca 8 milj. kr. avsattes för en beräknad ökning av kostnaderna för -

bostadsbidrag på grund av hyreshöjningar och för en höjning av förpläg-

nadsersättningen. .

Kostnaden för denna indexuppräkning beräknades till 33 milj. kr. 141

Inför budgetåret 1988/89 disponeras ett utrymme på drygt 60 milj. kr. för — Prop. 1987/88:100 höjning av förmånerna till värnpliktiga och vapenfria tjänstepliktiga. I — Bil. I1

detta utrymme ingår dels en indexmässig uppräkning, dels det reformutrymme på 100 milj. kr. under försvarsbeslutsperioden som avsattes i försvarsöverenskommelsen.

Följande höjningar föreslås. — Utryckningsbidraget höjs med 500 kr. till 3 000 kr. — Dagersättningen höjs med 2 kr. till 30 kr. — Familjepenningen höjs från 2350 kr. till 2450 kr. för hustru och från

1325 kr. till 1375 kr. för barn.

— Ca 10 milj. kr. avsätts för att finansiera kostnadsökningar på bostadsbi-

draget på grund av hyreshöjningar m. m.

Överbefälhavaren gör på uppdrag av regeringen i samarbete med statistiska centralbyrån en undersökning av de värnpliktigas ekonomiska förhållanden under grundutbildningen. Undersökningen beräknas bli klar tidigast i januari 1988.

Regeringen har under hösten 1987 beslutat om en förordning om medinflytande för värnpliktiga. Förordningen reglerar de värnpliktigas medinflytande på både lokal och central nivå. På lokal nivå innebär förordningen att ett system med plutonens förtroendeman och plutonens timme, kompaniassistent och kompaninämnd samt förbandsnämnd läggs fast. På central nivå kommer de försvarsgrensvisa konferenserna och den årliga värnpliktskongressen att genomföras i stort sett som tidigare. I dessa avseenden ansluter förordningen i stort sett till tidigare gällande ordning. På några

punkter förstärks dessutom de värnpliktigas medinflytande. Centrala myndigheter måste nu inhämta synpunkter från Sveriges centrala värnpliktsråd

innan de fattar beslut i frågor som är viktiga för de värnpliktiga. Dessutom

förstärks kansliresurserna hos Sveriges centrala värnpliktsråd.

Utöver ovan nämnda förordning har regeringen uppdragit åt överbefäl-

havaren att genomföra försök med utökade förmöten inför förbandsnämndssammanträdena vid ett antal förband. Detta innebär att värnpliktiga från samtliga plutoner skall beredas tillfälle att närvara vid dessa förmöten. Resultatet av försöksverksamheten skall redovisas senast den 31 december 1990. .

En särskild utredningsman har övervägt behovet av en större översyn av de grundutbildningsvärnpliktigas ekonomiska och sociala villkor. I betänkandet (Ds Fö 1987:3) Grundutbildningsvärnpliktigas ekonomiska och sociala villkor m. m. drar han slutsatsen att en sådan översyn inte behövs.

Frågan kan dock komma att bli aktuell om överbefälhavarens pågående

värnpliktiga.

Socialdepartementet Inom socialdepartementets verksumhetsområde bedrivs ett arbete som

berör ungdomar och som innefattar dels generella, dels individuella insat-

ser, huvudsakligen inom socialtjänstens ram. 1 det följande redovisas i sammandrag viktiga inslag i utvecklingen samt överväganden och förslag 142

på området som redovisas i årets budgetproposition eller som tagits upp i — Prop. 1987/88:100 andra sammanhang och som är av intresse för den samlade bilden av — Bil. 11 aktuella insatser på ungdomsområdet.

Socialtjänstens insatser bland ungdom m.m. Samtidigt som levnadsförhållandena för stora grupper av befolkningen förbättras riskerar en mindre grupp att mer permanent få leva i en utsatt situation. Den analys av socialbidragsutvecklingen som slutfördes i mars 1987 av en arbetsgrupp inom socialdepartementet visar att särskilt bland

ungdomar finns risk för detta. I andra länder i Europa är en sådan utveck-

ling mycket tydlig. I de fyra största europeiska länderna ligger arbetslösheten bland ungdomar på nivåer över 20 Z:. Sverige och Norge avviker starkt från övriga Europa i detta hänseende.

Rapporten (Ds S 1987:2) Om socialbidrag — analyser av utvecklingen under 1980-talet visade bl. a. att unga människor utgör en alltmer dominerande grupp i socialbidragsstatistiken och att ökningen varit kraftig under 1980-talet. Nästan hälften av socialbidragshushållen utgjordes av personer under 30 år. Den största koncentrationen socialbidragstagare fanns i åld-

rarna 20-24 år, där drygt 1090 behövde socialbidrag någon gång under år

1986. Socialbidragsberoendet var särskilt högt bland ensamstående ungdomar med eller utan barn.

Av rapporten framgår också att det var en kombination av den höga relativa arbetslösheten för ungdomar åren 1980— 1983 och den omständigheten att ungdomsgruppen därefter i sin helhet blivit större som medförde att antalet 20—-24-åringar som behövde socialbidrag dels fördubblades mellan åren 1980 och 1983 och dels inte antalsmässigt minskade efter år

1983. Det har också blivit svårare för många ungdomar att ta sig ur ett

etablerat socialbidragsberoende. Många ungdomar lever på kombinationer av KAS/socialbidrag/utbildningsbidrag samt tillfälliga arbeten på hel- eller deltid. Analysen visar vidare att en förhållandevis stor grupp, omkring en femtedel av de socialbidragsberoende, kunde bedömas ha svårt att få arbete av psykosociala eller socialmedicinska skäl. |

Som cen följd av analysgruppens rapport har vissa medel anslagits från

social- och arbetsmarknadsdepartementen för att förbättra samarbetet mellan arbetsförmedling och socialtjänst i syfte att stärka ungdomars anknytning till arbetsmarknaden. Genom att samordna insatserna kan förutsättningarna öka för att ungdomar med sociala problem skall kunna klara

ett arbete. Olika försöksverksamheter pågår i kommunerna, där i vissa fall

även samarbete med försäkringskassa ingår. En utvärdering av dessa verksamheter har initierats av social- och arbetsmarknadsdepartementen och kommer att redovisas i början av år 1988. Utvärderingen skall bilda

underlag för fortsatta insatser på detta område.

För att komma åt socialbidragsberoendets orsaker krävs insatser även inom olika samhällsområden. Inom t. ex. arbetsmarknadspolitiken har under året skett en kraftig satsning på arbetsmarknadsutbildning som skall ge

5000 nya platser för ungdomar i åldern 20-24 år. På socialpolitikens område är det bl.a. av vikt att söka förebygga att 143

problem uppstår under ungdomstiden. Goda förhållanden under Prop. 1987/88: 100

barndomsåren inom familjerna är av central betydelse. Från samhällets Bil. 11 sida är generella socialpolitiska insatser inom barn- och ungdomsområdet,

t. ex. förskole- och fritidsverksamhet, betydelsefulla. Inom familjerådgiv-

ningen och den psykiska barn- och ungdomsvården görs också insatser som har betydelse för att förebygga senare problem. Socialtjänstens individuella insatser för familjer och ungdomar som råkat i kris måste tillmätas

stor vikt. På detta område utgår statliga bidrag till olika försöksverksamheter. Sammanlagt föreslås för budgetåret 1988/89 drygt 29 milj. kr. för utvecklings- och försöksverksamhet vari bl. a. ingår socialtjänstens insatser för barn och ungdom. Regeringen har i november 1987 uppdragit åt socialstyrelsen att utreda flyktingbarnens problem och behov av speciella stödinsatser från social-

tjänsten samt hälso- och sjukvården. Uppdraget skall redovisas senast den

30 april 1988. Inom socialdepartementets verksamhetsområde pågår en omfattande förebyggande verksamhet inom alkohol- och narkotikaområdet med sär-

skild inriktning mot ungdomsgrupperna. Tendenser till en ökad ölkonsum-

tion bland ungdomar oroar. Gruppen ungdomar med narkotikamissbruk bedöms inte öka men det tunga missbruket är oförändrat allvarligt, för-

stärkt av HIV/AIDS-probiemet. Av allt att döma har dock injektionsmissbruket bland ungdomar gått ner. Utslagningen av yngre, tunga missbruka-

re har blivit hårdare med bl. a. stor överdödlighet som följd.

Till de viktiga förebyggande insatserna hör den verksamhet som bedrivs

av ungdomsorganisationerna själva. För nästa budgetår föreslås ca 4,7

milj. kr. i bidrag till ungdomsorganisationernas drogförebyggande verk-

samhet. Medlen fördelas av statens ungdomsråd. Nykterhetsorganisa-

tioner, arbetsmarknadsorganisationer m. fl. erhåller också stöd till drogförebyggande insatser. Sammanlagt föreslås drygt 47 milj. kr. till organisationslivet för drogförebyggande verksamhet.

Socialstyrelsen bedriver en betydande upplysnings- och informations-

verksamhet mot drogmissbruk. I denna ingår bl. a. en särskild föräldrasats-

ning parallellt med ungdomsinriktade informationsaktiviteter. Socialstyrel-

sen lägger särskild vikt vid att nå och påverka ungdomsgrupperna vilket också var en av hörnpelarna i 1977 års riksdagsbeslut där grunderna för

alkoholpolitiken lades fast. För budgetåret 1988/89 föreslås närmare 1,3

milj. kr. till socialstyrelsens information på drogområdet.

Rådet för alkohol- och narkotikapolitiska frågor (AN-rådet) har upp-

märksammat tendenser till en ökad alkoholkonsumtion bland ungdom och

behovet av åtgärder. Som en följd härav inrättade regeringen en särskild beredningsgrupp inom rådet. Beredningsgruppen för opinion mot alkohol

och narkotika, den s.k. Bomangruppen, med uppgift att intensifiera och

utveckla de opinionsbildande insatserna bland ungdom. Insatserna skall ha sin utgångspunkt i ungdomars levnadsvillkor och värderingar och skall

bl. a. syfta till att utveckla arbetet med att skapa drogfria miljöer. Arbetet inriktas främst på gruppen ungdomar i åldern 15—20 år. Aktiviteter riktas

fritidsledare m. t1. Hittills har anslagits 4 milj. kr. från allmänna arvsfonden 144 för olika aktiviteter som gruppen initierat.

Medel har också avsatts för att utveckla formerna för tidiga insatser Prop. 1987/88: 100

mot drogmissbruk bland ungdomar. En särskild arbetsgrupp, den s.k. = Bil. 11

TIMU-gruppen, leder arbetet. Gruppen har finansierat en rad projekt samt '

genomfört regionala idémässor och konferenser för att sprida erfarenheter från projektarbeten. Gruppen har vidare gett ut skriften "Röster om arbete

bland ungdomar” där ungdomsledare redovisat sina erfarenheter. Inom TIMU-gruppen pågår nu en dokumentation av projektverksamheten. Totalt har från allmänna arvsfonden avsatts 12 milj. kr. för att utveckla formerna för tidiga insatser mot drogmissbruk bland ungdom.

Medel ur allmänna arvsfonden utgår vidare för utvecklingsarbete vid

fritidsgårdarna under ledning av en särskild arbetsgrupp, den s.k. Fritidsgårdsgruppen. Sammanlagt har 30 milj. kr. anslagits. Med en spridning över hela landet bedrivs sedan hösten 1984 en omfattande projektverksam-

het som inneburit en aktivering och förnyelse av gårdsverksamheten.

Under år 1988 kommer fritidsgårdsgruppen att publicera ett studiematerial som bygger på erfarenheterna från försöksverksamheten.

Genom bidrag från allmänna arvsfonden har också finansierats utveck-

lingsarbete inom idrottens barn- och ungdomsverksamhet. Den s.k.,

Idrottsgruppen, leder arbetet. Också här har sammanlagt 30 milj. kr. anslagits. Medel har beviljats bl.a. till projekt med övergripande syften som ”demokrati, delaktighet, inflytande”, ”samverkan föreningsliv-socialtjänst” samt ”ökat socialt ansvar”. Vissa projekt har som syfte haft rehabilitering av unga missbrukare. Samtliga projekt skall vara avslutade år 1988 varefter en utvärdering skall redovisas.

Ungdomsfrågorna har under senare tid också aktualiserats genom oroligheter och våldstendenser under större helger och allmänna festdagar. En

mindre del av de ungdomar som finns med i dessa sammanhang tillhör en

högriskgrupp med många samverkande problem. Med anledning av orolig-

heterna gav regeringen i juni 1986 ett uppdrag till socialstyrelsen angående

förebyggande insatser inom socialtjänsten. Sedan socialstyrelsen tagit oli-

ka initiativ samt redovisat förslag till insatser, bl.a. utökat samarbete socialtjänst-skola-polis, spridning av festligheter till fler orter, intensifierad upplysning om alkohol med speciell inriktning mot ungdomars situation samt framtagande av lokala ungdomsplaner, gav regeringen socialstyrelsen ett nytt, mera preciserat uppdrag i april 1987. I detta framhölls bl. a. att

initiativ från socialstyrelsen till förbättrade vård- och behandlingsmöjlighe-

ter för de s.k. högriskgrupperna borde ske skyndsamt. Regeringen har

också givit rikspolisstyrelsen särskilda uppdrag med anledning av pro-

blemen i samband med helger m. m.

För budgetåret 1988/89 föreslår regeringen 810 milj. kr. som bidrag till

missbrukarvården. Av dessa avser 128 milj. kr. hem för särskild vård och tillsyn, f.d. ungdomsvårdsskolor. Vidare föreslås sammantaget drygt 15 milj. kr. för metodutveckling inom institutionsvården och narkomanvården, som bl.a. rör ungdomar. Insatser för bekämpning av AIDS med särskild inriktning mot ungdomsgrupperna redovisas i den särskilda propo-

sition om insatser mot AIDS som föreläggs riksdagen i början av detta år.

Vad gäller socialtjänstens insatser beträffande vård och behandling av

ungdomar med problem finns I dag klara brister i olika hänseenden, bl. a. - 145

10 Riksdagen 198788, I saml. Nr 100. Biluga I1

beträffande planering och uppföljning av insatser samt vad gäller innehåll — Prop. 1987/88: 100 och metoder i arbetet. Det saknas kvalificerade resurser inom institu- — Bil. 11 tionsvården vilket särskilt drabbar utsatta grupper. Socialtjänstens insatser i praktisk tillämpning måste utformas så att även dessa grupper får sina behov tillgodosedda. Socialstyrelsen kommer att ges i uppdrag att bl.a. överväga vilka förändringar av vårdinsatserna som behövs för att utsatta grupper bättre skall få sina behov tillgodosedda.

Handikappade ungdomar Regeringen och riksdagen har i olika sammanhang uttalat att den s.k. ansvars- och finansieringsprincipen skall gälla inom handikappolitiken. Principen är av stor betydelse även när det gäller handikappade ungdomar. Innebörden är att den som bedriver en verksamhet i någon form som-riktar sig till ungdomar, måste utforma denna så att även handikappade ungdomar kan delta i den. on

Genom statliga medel finansieras dock en rad insatser på handikappområdet. De flesta av dessa åtgärder vänder sig till människor med handikapp generellt, dvs. till såväl yngre som äldre. I en det fall är dock de statliga insatserna särskilt riktade mot handikappade ungdomar. Detta gäller av naturliga skäl framför allt inom skolans område, där särskilda medel bl. a. utgår till särskolan, specialskolan och för produktion av läromedel för handikappade elever. oe

Ett av de viktigaste målen inom handikappolitiken är att förstärka unga handikappades möjligheter till arbete. Under de allra senaste åren har olika: åtgärder vidtagits med denna inriktning. Bl.a. har särskilda medel för uppsökande verksamhet bland unga förtidspensionärer ställts till arbetsmarknadsverkets förfogande. Vidare har åldersgränsen höjts när det gäller. unga handikappades medverkan inora ungdomslagen. I sammanhanget kan nämnas att rehabiliteringsberedningen (S 85:02) för närvarande utreder möjligheterna att införa en särskild rehabiliteringsersättning för unga handikappade. Avsikten är att ersättningen skall kopplas till olika former av rehabiliterande åtgärder, med sikte på att möjliggöra arbete. Beredningen beräknas avlämna sina förslag under år 1988.

Regeringen anmäler i årets budgetproposition avsikten att under våren 1988 närmare låta utreda frågan om de insatser som görs för handikappade : dels av kommunerna inom socialtjänsten, dels av hälso- och sjukvårdshuvudmännen inom habiliteringen/rehabiliteringen. Utredningen kommer bl. a. att inriktas på sådana insatser inom socialtjänsten och habiliteringen/ rehabiliteringen som är av särskild betydelse för handikappade barn och ungdomar. '

Varje år kan genom stöd ur allmänna arvsfonden olika projekt och utvecklingsarbeten påbörjas, som är väsentliga från handikappolitisk synpunkt. Under år 1987 har två större satsningar om sammanlagt 20 milj. kr. gjorts, som kan bedömas vara av stor betydelse för bl.a. handikappade ungdomar. Sålunda har dels 10 milj. kr. anvisats till försöksverksamhet med insatser för ökad sysselsättning bland handikappade, dels samma belopp anvisats för försöksverksamhet med insatser för att förbättra handi- . 146

kappades möjligheter till fritid och rekreation. Projektmedien disponeras: "Prop. 1987/88:100 av socialstyrelsen resp. statens handikappråd. Bil. 11

Socialförsäkringen Regeringen har förelagt riksdagen förslag om att ungdomar som förvärvs-

arbetar före 16 års ålder skall få möjligheter att få sjukpenning (pröp.:

1987/88:46). En sådan förändring gynnar framför allt de ungdomar som avbryter sin skolgång i förtid för att gå ut i förvärvsarbete. Den ekonomiska tryggheten för dessa ungdomar, vars situation kan vara osäker, blir

således förstärkt.

Utbildningsdepartementet Dagens unga får en bättre grundutbildning än någon tidigare generation. De lever å andra sidan i ett samhälle där kravet på kunskaper är större än det någonsin varit. För det moderna arbetslivet behövs såväl bred allmänkunskap som specialiserad yrkeskunskap. Genomgången gymnasieskola

är en nödvändig inträdesbiljett till många yrkesområden. Också deltagande

i samhällslivet kräver kunnande. Många av de aktuella samhällsproble-

men, t. ex. miljöfrågorna, är komplicerade och mångfacetterade. Kunska-

"perna, studievanan och lusten att lära har avgörande betydelse i den unga människans strävan att utveckla sina inneboende möjligheter och forma sitt eget liv.

Därför är det ett av de allra viktigaste rättvisekraven att alla ungdomar får en god grundutbildning. Barnen kommer till skolan med skiftande bakgrund och förutsättningar. Skolan måste genom stöd och stimulans

kompensera den som har problem och svårigheter. Den måste sörja för att

ingen lämnar skolan utan goda baskunskaper. Utslagningen måste bekämpas. Det viktigaste utbildningspolitiska målet är att skapa en skola för alla.

Efterkrigstidens skolpolitiska reformer och måldokument har i allt högre grad betonat vikten av att skolan aktivt påverkar och stimulerar barn och ungdomar att omfatta demokratiska värderingar och förhållningssätt. Skolan har också fått ett åläggande att bereda eleverna tillfälle att lära känna och praktiskt öva demokratiska spelregler genom deltagande i föreningsliv och i skolans beslutsprocesser och beslutsorgan.

Skolan har vidare ålagts en skyldighet att ge eleverna ökat ansvar och ökat medinflytande i takt med deras stigande ålder och mognad. Detta ansvar och medinflytande skall gälla alla delar av 'skolans verksamhet såväl som skolans arbetsmiljö. Rektor har ålagts en skyldighet att informe-

ra och samråda med bl.a. eleverna innan han fattar beslut av avgörande

betydelse för eleverna och skolverksamheten i övrigt.

Forskning och dokumenterad erfarenhet visar att elevernas medinflytan-

de ännu inte nått önskvärd omfattning och intensitet. I diskussionen om vad som behöver göras för att intentionerna om elevernas medinflytande skall få fullt genomslag har bl. a. framförts tanken att elevernas rätt till

information och samråd innan viktigare beslut fattas måste lagfästas och

att eleverna åtminstone i gymnasieskolan bör få rätt att delta i beslut i vissa 147

frågor. Ofta har framhållits att den viktigaste åtgärden är att få till stånd en — Prop. 1987/88:100 mer positiv inställning till en förstärkning av elevernas medinflytande och = Bil. H1

medansvar, en attitydförändring som gäller såväl lärare och skolledare som eleverna själva.

Beredningen om ansvarsfördelning och styrning på skolområdet behandlar denna fråga och kommer att under våren 1988 avge förslag till åtgärder för att förstärka elevernas möjligheter till medinflytande och

medansvar.

Frågan om införande av elevskyddsombud har överlämnats till arbets-

marknadsdepartementet för att ingå i en kommande översyn av arbetsmiljölagen.

Ungdomarnas intresse av utbildning i gymnasieskolan har ökat kraftigt under de senaste 10—15 åren. Omkring 90 % av en årskull går direkt vidare

från grundskolan till gymnasieskolan. Det är en majoritet av ungdomarna som vill ha en yrkesinriktad utbildning som direkt kan leda till ett arbete. Intresset för de linjer som i första hand förbereder för vidare studier har dock ökat något på den senaste tiden.

Gymnasieskolan har byggts ut kraftigt sedan den infördes år 1971. Det gäller för det första det totala antalet platser som är avpassat med målet att

alla ungdomar under 20 år skall kunna erbjudas en plats i gymnasieskolan.

För det andra gäller det den geografiska spridningen av utbildningen i

landet. Gymnasieskolcutbildning finns på ett par hundra orter, vilket inne-

bär att de flesta ungdomar kan gå i gymnasieskolan utan att de behöver resa längt varje dag eller vara inackorderade.

Alla ungdomar vill inte börja i gymnasieskolan direkt efter årskurs 9.

Vad än skälet är till att utgdomarna vill göra ett skoluppehåll är det viktigt

att de erbjuds bra alternativ till gymnasieskolan. Det ingår i kommunernas uppföljningsansvar att se till att alla ungdomar mellan 16 och 18 år om

möjligt har arbete om de inte deltar i utbildning. För invandrarungdomar som inte har varit så länge i Sverige är det många gånger svårt att börja i gymnasieskolan. För dem skall det finnas

introduktionskurser, vanligen med en omfattning av två terminer, som ger

en god grund för studierna i gymnasieskolan.

För att förbättra tillgängligheten har gymnasieskolan även byggts ut i många mindre kommuner. Kommuner med ett litet elevunderlag kan med

hjälp av alternativa eller samordnade timplaner erbjuda samma utbud av

teoretiska studievägar som större kommuner. Yrkesinriktade studievägar arrangeras av samma skäl i B-form. |

De studievägar som uppvisar det största antalet ej intagna är bekläd-

nadsteknisk linje. livsmedelsteknisk-linje, vårdlinje samt bygg- och anläggningsteknisk linje. Resultatet av intagningen läsåret 1987/88 visar att ca

110000 ungdomar togs in till årskurs I varav ca 105 000 var prioriterade 16— 17-åringar. Antalet ej intagna var ca 7000 eller 5,8 Z av antalet sökande. Under perioden 1988-1990 minskar antalet 16-åringar med 2 000 till ca

111000 per årskull. I budgetpropositionen föreslås dock att antalet intag-

ningsplatser skall vara oförändrat 127000. Det innebär att de sökandes möjligheter att få sina förstahandsval tillgodosedda förbättras ytterligare. I

flera regioner uppgår minskningen av antalet ungdomar till 2096. Det är 148

därför utomordentligt viktigt att planera för att de kommuner som nu har = Prop. 1987/88:100 gymnasieskola också i framtiden kan erbjuda sina ungdomar gymnasial — Bil. 11

utbildning. I regeringens prop. (1987/88:64) om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland redogörs för förslag om särskilda åtgärder för gymnasieskolorna i Bergslagen och Norr-

lands inland. 25 milj. kr. anvisas härtill under en femårsperiod.

Det är nödvändigt att vissa åtgärder vidtas beträffande vårdlinjen. Det antal intagningsplatser som nu utlagts för nästa läsår får inte underskridas men kan ökas för att bättre tillgodose landets behov av vårdpersonal. Behovet av vårdpersonal kommer att fortsätta att öka eftersom personer i höga åldrar ökar fram till år 2000. Under samma period minskar ungdomskullarna.

Gymnasieskolan måste även fortsättningsvis klara uppgiften att erbjuda praktiskt taget alla 16-åringar en bra utbildning. Denna uppgift för gymna-

sieskolan kommer att underlättas genom de förslag till förändring av gymnasieskolans yrkesutbildningar som regeringen inom kort avser att förelägga riksdagen. I propositionen kommer försöksverksamhet med treåriga

yrkesinriktade studievägar att föreslås. De inledande tre åren bör ses som

ett utvecklingsskede. Försöksverksamheten bör starta redan läsåret 1988/89 inom ramen för 5 000 intagningsplatser.

Inom ramen för det föreslagna utvecklingsarbetet bör också den påbörjade satsningen att rekrytera flickor till elmekanisk utbildning fortsätta. En liknande satsning föreslås inom vård- och omsorgsområdet för pojkar.

Genom att den tidigare aviserade utvecklingen av gymnasieskolans yr-

kesutbildningar påbörjas redan läsåret 1988/89 kan det stora intresset från skolhuvudmän och olika branschområden att påbörja en modernisering av

yrkesutbildningen tillgodoses. Genom en klart yrkesinriktad studiestart kommer ungdomarna att uppleva gymnasieskolan som en ny och annorlunda skolform jämfört med grundskolan. Eleverna kommer att få ett större inslag av allmänna ämnen och en ökad del av utbildningen förläggs till arbetsplatser. Nya kursplaner för yrkeslinjerna utvecklas stegvis.

Antalet ungdomar i det kommunala uppföljningsansvaret fortsätter att minska både antalsmässigt och i förhållande till det totala antalet ungdo-

mar i de aktuella åldrarna. Detta beror på att ungdomar i ökad utsträckning

söker direkt från grundskolan till gymnasieskolan och att utbyggnaden av gymnasieskolan har gjort det möjligt för flera att antas till utbildningen.

Prioriteringen av 16—17-åringar har haft avsedd effekt. Till den gynnsam-

ma utvecklingen har även bidragit att möjligheterna för ungdomar att få ett

arbete på öppna marknaden har förbättrats något på en del håll i landet.

I samband med reformeringen av gymnasieskolan kommer förslag också att läggas om nya tillträdesregler för högskolan.

Ett mål för högskolereformen är 1977 var att göra högskoleutbildningen mer tillgänglig över hela landet och att vidga tillträdet till högskolan. En satsning på de små och medelstora högskolorna är angelägen eftersom de har stor betydelse för såväl social utjämning som regional utveckling.

Närheten till högskola ökar rekryteringen framför allt från de grupper som

är underrepresenterade i den högre utbildningen. Det finns en tendens att de som har utbildat sig på en högskolcort söker arbete på denna ort eller i 149

närheten. Därför måste högskoleutbildningen decentraliseras om kommu- = Prop. 1987/88: 100

nerna och näringslivet runt om i landet skall få kvalificerad arbetskraft. — Bil. 11

Den planmässiga utbyggnaden av de nya högskolorna skall därför fortsätta.

Det finns sammanlagt 33 statliga högskolcenheter i Sverige, lokaliserade till 25 orter. Härutöver finns det kommunal högskoleutbildning på ytterligare 15 orter.

Bland regeringens förslag till grundläggande högskoleutbildning kan föl-

jande framhållas.

— Försöksverksamhet med mellaningenjörsutbildning på sammanlagt 28 -

orter. Försöken innebär att studerande efter tre eller fyra år vid gymnasieskolans T-linje kan övergå till högskoleutbildning omfattande 80 resp.

40 poäng. För försöksverksamheten anslås ca 23 milj. kr.

— Den nya grundskollärarutbildningen-: startar hösten 1988. Antalet ny-

börjarplatser ökas med 500 till drygt 2500. Lärarutbildningen förstärks

dels genom att förkunskapskraven höjs, dels genom att utbildningstiden

förlängs med upp till ett år.

— Naturvetarutbildningen reformeras och förlängs med ett år.

— Utbildningsarvode återinförs för studerande på vårdlärar-, handels- och

kontorslärarlinjen för att förbättra rekryteringen a av lärare. Reformen

beräknas kosta ca 13 milj. kr. — Utbyggnaden av de små och medelstora högskolorna fortsätter genom att 15 milj. kr. avsätts för nya kurser och linjer.

Studiemedelssystemet behöver reformeras. I vissa fall kan återbetal-

ningsskyldigheten vara betungande med hänsyn till den enskildes återbe-

talningsförmåga. Inslaget av statlig subvention är betydande i det nuvaran- :

de systemet. I ett reformerat system bör denna subvention framstå klarare.

Det bör även vara möjligt att åstadkomma en förenkling av reglerna för tilldelning och återbetalning av studiemedel. Studiemedelskommitténs betänkande (SOU 1987:39) Studiemedel bereds för närvarande i regeringskansliet. Arbetet är inriktat på att en proposition skall kunna lämnas till

riksdagen under våren 1988.

I budgetpropositionen föreslås en höjning av anslaget till reserabatter, vilket möjliggör ett nytt avtal mellan centrala studiestödsnämnden (CSN) och statens järnvägar (SJ). Avtalet innebär att studerande som reser med

SJ:s tåg och expressbussar får 50 Z rabatt under alla veckodagar. För att

en studerande skall vara berättigad 'till rabatt krävs att hon eller han studerar på minst halvtid under minst tre månader per. termin. Ett syfte med förslaget är att öka det kollektiva resandet.

Ungdomarna hör till de mest aktiva både när det gäller att ta del av

kulturutbudet och att själva utöva olika konstarter. De är. våra flitigaste bokläsare och biblioteksbesökare. De utgör en stor del av teaterpubliken

och de spelar mycket amatörteater. Film är ett utpräglat ungdomsmedium och ungdomar lyssnar till musik och spelar själva mer än någon annan

åldersgrupp. ' :

Det är därför en viktig uppgift för samhället att ta till vara detta kulturin-

tresse och sörja för att det finns ett bra utbud och goda möjligheter till eget

kulturutövande för ungdomarna. Det sker i dag genom olika kommunala 150

och statliga insatser, som tillsammans bidrar till att vi i Sverige har en - Prop. 1987/88:100 relativt bra situation när det gäller ungdomarnas kulturutbud. Den svenska ' Bil. 11 barn- och ungdomslitteraturen är framstående, med internationella mått

mätt. Vi har en filmproduktion som är imponerande i förhållande till landets storlek. Den kommunala musikskolan har betytt mycket för ungdo-

mens musikaliska skolning och för uppkomsten av många musikgrupper.

Sverige anses vara en ledande nation när det gäller barn- och ungdomsteater. Detta innebär att vårt land har en bra bas och en väl fungerande

struktur för insatser på ungdomskulturens område.

Det finns dock en utbredd oro för att ny teknik skall medföra en risk för ' att vår kultur internationaliseras och framför allt att ungdomskulturen förvandlas till en kommersiell massmediekultur, utslätad och intetsägande '

eller i värsta fall med brutalt och människoförnedrande innehåll. Den oron är befogad med hänsyn till de produkter som i dag finns på marknaden. Många av dem spekulerar i ungdomarnas behov av spänning och romantik men erbjuder i stället våld och kvinnoförakt. De effektivaste motåtgärderna mot detta har ofta visat sig vara att skapa ' ett kvalitetsmedvetande hos ungdomarna och en kunnighet om massme-

diefrågor som gör att skräpkulturens produkter minskar i attraktionskraft.

I årets budgetproposition föreslås åtgärder som innebär bättre villkor för

en god ungdomskultur. |

Utöver de insatser som handlar om att stärka ungdomarnas kvalitetsmedvetande, bör också de värsta produkterna stoppas. Regeringen har tillsatt en utredning, våldsskildringsutredningen, för att granska detta problem och lägga fram förslag till åtgärder. Utredningens betänkande beräknas föreligga i maj 1988 och en proposition kan presenteras under hösten 1988. Redan i budgetpropositiorien presenteras dock ett par åtgärder för att

motverka skadeverkningarna av videovåld: Sålunda kommer företrädare

för videobranschen att kallas till en överläggning om bl. a. ökat utnyttjande

av den frivilliga förhandsgranskning, som infördes den 1 januari 1986.

Vidare skall i de riktlinjer för polisarbetet som anges under justitiedepartementets huvudtitel betonas vikten av att polisen skärper övervakningen när det gäller efterlevnaden av videovåldslagen.

När det gäller de positiva åtgärder som kan vidtas för att höja urigdomarnas kvalitetsmedvetande finns goda erfarenheter av den försöksverksam-

het som bedrivits under de senaste åren. Utgångspunkten har varit att barn

och ungdomar är intresserade av film och att de tycker om kvalitet om de

får en chans att komma i kontakt med bra filmer. Det är viktigt att ta fasta

på ett positivt filmintresse och att utveckla ungdomarnas kunskaper och

kritiska förmåga. En framgångsrik metod har varit en kombination av filmupplevelse, filmanalys och i vissa fall även eget skapande. I den | satsning på barn- och ungdomskultur som föreslås i årets budgetproposi-:

tion under utbildningsdepärtementets huvudtitel beräknas ett anslag av

6 milj. kr. för att utveckla dessa metoder och ge dem spridning i olika delar

av landet.

Det är också viktigt att den levande kulturens ställning stärks och att ungdomarna ges möjligheter att uppleva alternativ till den inspelade kultu-

ren. I den anslagspost som föreslås ställas till kulturrådets disposition för 151

ges hög prioritet. Uppmärksamhet skall bl. a. ägnas barn- och ungdoms- = Bil. 11

teatern. På detta område finns en god tradition att bygga på och utrymme

för expansion.

Skolan har en viktig roll som kulturbärare och kulturförmedlare och det

är den plats där det går att nå alla barn och ungdomar. Sedan budgetåret 1985/86 anvisas årligen medel för särskilda projekt, i år 16 milj. kr., som syftar till att skapa ett mer aktivt kulturklimat i skolorna och att stimulera

till ett stärkt kulturintresse hos barn och ungdomar. Länsskolnämnderna

har förfogat över merparten av medlen och en mindre andel har fördelats direkt av utbildningsdepartementet. Erfarenheterna hittills har varit mycket goda. Framför allt har gensvaret varit starkt på skolans låg- och

mellanstadium. | .

En utvärdering av verksamheten pågår, men redan i dag går det att mot

bakgrund av de ca 2000 projekt som genomförts dra vissa slutsatser. Satsningarna har i stor utsträckning gällt områden som tidigare inte natur-

ligt ingår i skolarbetet, t. ex. film och dans. I övrigt har projekten fördelat

sig någorlunda jämnt mellan kulturområdena musik, teater, litteratur och bild. Det senaste året har även särskilda satsningar gjorts där museiverksamheten uppmärksammats I projekt med anknytning till hembygden.

Med relativt små medel har man lyckats åstadkomma ett mer varierat

kulturliv i skolan och ökade möjligheter till meningsfulla fritidsaktiviteter

för ungdomarna. I många fall har kulturprojekten givit mycket goda spridningseffekter i form av ett förbättrat arbetsklimat, ökat förtroende mellan

lärare och elever och en större initiativrikedom från elevernas sida. I de fall där lärare och elever arbetar tillsammans kring större kulturprojekt, som att sätta upp en teaterföreställning eller att spela in en film, har såväl kamratskapet som den ömsesidiga respekten mellan lärare och elever ökat.

Arbetsmarknadsdepartementet Ungdomar och arbetsmarknad

Målet för arbetsmarknadspolitiken är arbete åt alla. Det gäller i högsta grad

ungdomar. Ingen ung människa skall behöva möta arbetslivet med beske-

det att han eller hon inte behövs. Arbetet skapar värden i form av varor och tjänster som bidrar till människors välfärd. Arbetet är grunden för den materiella välfärden. Arbetet betyder också mycket för solidariteten. Ge-

nom arbetet kan klyftorna i samhället minskas. Arbetet skapar sammanhållning och gör människor delaktiga i samhällets utveckling. För den

enskilda människan är arbetet en källa till försörjning, som också ger

möjlighet till gemenskap, personlig utveckling och ett värdigt liv.

Förutsättningen för att vi skall nå målet arbete åt alla är att den svenska ekonomin står stark. Erfarenheten visar att en svag ekonomi gör det

omöjligt att nå full sysselsättning. I Sverige har arbetslösheten minskat och sysselsättningen ökat kraftigt. Det är glädjande. Arbetslösheten är ett stort

samhällsproblem. Den är ett slöseri med samhälleliga resurser. Runt om i världen ser vi exempel på vad arbetslösheten kan leda till. Många männi- 152

skor, särskilt de unga, tappar tron på framtiden. Hög sysselsättning och låg — Prop. 1987/88:100 arbetslöshet är därför ett centralt inslag i vår strävan efter ett rättvist — Bil. I1

samhälle och ett gott liv.

Ungdomsarbetslösheten är fortfarande mycket hög i flera europeiska stater medan den i Sverige vid en internationell jämförelse är mycket läg. Arbetskraftsundersökningarna (AKU) visar att såväl den totala arbetslösheten som ungdomsarbetslösheten minskar. Under andra kvartalet 1987 var antalet arbetslösa 119000 färre än under andra kvartalet 1986. Motsvarande minskning vad gäller ungdomsarbetslösheten var 6000 (från 4,4 90

till 3,876). En förklaring till den minskade arbetslösheten är det goda

konjunkturläget i kombination med de olika insatser som regeringen har : vidtagit. Men dessutom har tillströmningen till arbetsmarknaden minskat.

Mellan budgetåren 1984/85 och 1985/86 ökade arbetskraften enligt AKU

med 25 000-30 000 medan ökningen mellan de två senaste budgetåren stannar vid 10000—-15 000. Arbetskraftsdeltagandet som alltså ökat under

de senaste åren har under första hälften av år 1987 blivit oförändrat. För unga kvinnor (16—19 år) fortsätter den minskning av arbetskraftsdeltagandet som pågått under hela åttiotalet.

Minskningen av ungdomsarbetslösheten kan hänföras till samtliga åldrar. Ungdomsarbetslösheten har dock regionalt betingade orsaker. Den är också något mer snedfördelad än den totala arbetslösheten. Arbetslöshetstalen för kvinnor resp. män i ungdomsgruppen uppvisar inga större skillnader. Däremot är kvinnornas andel av ungdomar i ungdomslag relativt hög, 707. Skillnaden hänger bl. a. samman med att männen oftare söker och får arbete inom den privata sektorn. Vidare har de unga kvinnorna betydligt kortare genomsnittlig veckoarbetstid än männen. Skillnaden -för 16— 24-åringarna är ca fyra timmar i veckan.

Arbetsmarknadspolitiken syftar till att alla arbetslösa så snabbt som möjligt skall komma i arbete eller utbildning. Arbetsförmedlingen är det främsta medlet för att förverkliga målen i arbetsmarknadspolitiken och det är särskilt betydelsefullt att förmedlingen avsätter särskilda resurser för ungdomar. För att förkorta de långa väntetiderna vid arbetsmarknadsinstituten föreslår regeringen i årets budgetproposition att ytterligare 100 tjänster tillförs den verksamheten.

En avgörande förklaring till den internationellt sett låga ungdomsarbetslösheten är de insatser som regeringen vidtagit för att begränsa den, främst då ungdomslagen som infördes den 1 januari 1984. Genom ungdomslagen garanteras ungdomar fyra timmars arbete per dag, som ett alternativ till

arbetslöshet. Ungdomar med rätt till ersättning från arbetslöshetskassa får

inom ramen för ungdomslagen arbeta åtta timmar per dag. Ungdomslag anordnas i huvudsak hos offentliga arbetsgivare, i första hand kommunerna. Arbetsgivarna får lönekostnaderna täckta med 100 statsbidrag. Lönevillkoren regleras genom kollektivavtal. För ungdomar med försörjningsansvar kan kommunerna på egen bekostnad förlänga tiden i ungdomslag utöver de garanterade fyra timmarna.

Under början av 1980-talet var ungdomsarbetslösheten mycket hög i

Sverige och under tredje kvartalet 1983 var den över 107976 för åldersgrup-

pen 16—19 år. Sedan ungdomslagen infördes den I januari 1984 har arbets- . 153

månad 1987 var arbetslösheten 2,6 Zz. Antalet ungdomar i ungdomslag har Bil. 11 minskat markant och uppgår för tredje kvartalet 1987 till 13 000:vilket är

drygt 5 000 färre ungdomar i ungdomslag än motsvarande period år 1986. Under åren 1984 och 1985 arbetade i genomsnitt drygt 30000 ungdomar i ungdomslag. Sedan år 1984 har vissa förändringar i reglerna för ungdomslag gjorts för att framför allt öka rörligheten från ungdomslag. Senast

ändrades lagen så att den unge skall kunna deltaga i av arbetsförmedlingen anordnade jobbsökaraktiviteter under ytterligare tre veckor utöver nuvarande anvisningstid. Detta ger arbetsförmedlingen bättre möjligheter att

finna ett arbete för den unge utan föregående arbete i ungdomslag. AMS

skall noga följa effekterna av denna förändring. För nästa budgetår föreslår regeringen drygt 1 miljard kr. för denna verksamhet. Det motsvarar ca

15 000 ungdomar i genomsnitt varje månad i ungdomslag. I 1986 års kompletteringsproposition infördes s.k. inskolningsplatser.

Denna ungdomsåtgärd har införts för att ge ungdomar en möjlighet att som ett alternativ till arbete i ungdomslag hos en offentlig arbetsgivare kunna få

möjlighet att arbeta i det privata näringslivet. Detta har gjorts mot bak-

grund av att många ungdomar kommer att arbeta inom den privata sektorn.

i framtiden och att erfarenheterna-visar att ett sådant arbete på sikt kan

medföra en fastare förankring på arbetsmarknaden.

De arbetsgivare som anordnar inskolningsplatser får statsbidrag med

5026 av lönekostnaderna under sex månader. Lönevillkoren för den som

har inskolningsplats regleras i kollektivavtal mellan parterna.

Förbundsavtal om inskolningsplatser finns nu inom ett flertal områden. Det saknas fortfarande förbundsavtal inom vissa områden, som t. ex. verkstadsindustrin, men det är möjligt att inom dessa områden teckna

lokala avtal om inskolningsplatser.

Inskolningsplatserna bör innehålla ett introduktionsprogram som bl. a. garanterar handledning, information om arbetsmiljö, arbetsplatsförhållanden och systematisk prövning på skilda arbetsuppgifter inom företaget. Antalet inskolningsplatser uppgår i dag till drygt 1000 och antalet väntas

öka. För nästa budgetår föreslår regeringen 250 milj. kr. för denna verk-

samhet och det motsvarar i genomsnitt 5000 ungdomar på inskolningsplat-

ser varje månad.

Inskolningsplatserna syftar till ati minska trycket på den offentliga sek- torn, samtidigt som de öppnar möjligheter för ungdomar att få fotfäste på

den privata arbetsmarknaden, främst i industrin. Arbete i ungdomslag är

ett alternativ till arbetslöshet. Ungdomslagen skall finnas kvar som ett sista skyddsnät när inga andra åtgärder gett resultat.

Under såväl innevarande budgetär som föregående har regeringen givit de regionala utvecklingsfonderna medel för att bedriva olika verksamheter

som skall stödja ungdomar som vill starta eget. Flertalet fonder har visat stort intresse och bedriver i dag en av ungdomarna efterfrågad och uppskattad verksamhet. I syfte att stimulera unga kvinnor i åldern 17—24 år till mindre traditionella yrkesval samt öka möjligheterna till fasta heltidsarbe-

ten för dem, har under år 1987 arbetsmarknadsdepartementet fördelat

projektmedel efter ansökan från länsstyrelserna. Sammanlagt tretton län 154

har på detta sätt intensifierat sitt arbete för denna ungdomsgrupp.

När det sedan gäller åldersgruppen 20-24 år är arbetslösheten i denna = Prop. 1987/88: 100

grupp högre än för andra arbetslösa. Mellan åren 1980 och 1983 steg Bil. 11

arbetslösheten kraftigt för denna grupp. I genomsnitt för år 1986 var arbetslösheten 5,7 Zz eller ca 25000 personer. Den totala arbetslösheten

var under samma period 2,2 36. För november månad 1987 var arbetslöshe-

ten 3,7 26, vilket är en minskning med 0,8 Zc-enheter eller 3 000 personer.

Vid en jämförelse med motsvarande period förra året var arbetslösheten 584.

Hösten 1985 uppdrog regeringen åt AMS att undersöka hur gruppen var sammansatt. Uppdraget redovisades till regeringen under våren 1986. Av undersökningen framgick bl. a. att de hade lägre utbildningsnivå än genom-

snittet och att huvuddelen varit arbetssökande vid arbétsförmedlingen redan före 18 års ålder. Dessutom framkom att många haft tillfälliga anställningar och vikariat med däremellan korta arbetslöshetsperioder.

Sammanfattningsvis konstaterades att gruppen arbetslösa 20—24-åringar

hade en svag förankring på arbetsmarknaden. För att stärka dessa ungdomars ställning på arbetsmarknaden och för att öka deras möjligheter att få

ett varaktigt arbete har regeringen avsatt särskilda medel för att kunna erbjuda dem en kompletterande utbildning eller en vidareutbildning. Den-

na möjlighet gäller fr. o. m. den 1 juli 1987. :

Under budgetåret 1983/84 bedrev arbetsmarknadsverket en försöksverksamhet i fyra län för att ge arbete åt unga handikappade, som var eller ' riskerade att bli förtidspensionerade. Försöket ledde till att mer än hälften av ungdomarna kunde placeras i arbete, utbildning, praktik eller annan

åtgärd, som bedömdes kunna leda till arbete. 2196 fick varaktiga arbeten

under själva försöksperioden.. De goda erfarenheterna av detta försök

ledde till att regeringen föreslog (prop. 1985/86:100 bil. 12) att försöket skulle utvidgas till att omfatta hela landet. 10 milj. kr. föreslogs för verk-

samheten. AMS har under hösten [987 lämnat en första delrapport för verksamheten under budgetåret 1986/87. Projektet inleddes hösten 1986 med att landets försäkringskassor gick igenom och bedömde i princip | samtliga drygt 13 000 ungdomar med förtidspension eller sjukbidrag.

Inom ramen för projektet har man särskilt satsat på att utveckla samarbetet mellan arbetsförmedlingen, försäkringskassan, skolan och olika rehabiliteringsinsatser. Regeringen föreslår i budgetpropositionen att projektet Arbete åt unga handikappade skall få fortsätta också under budgetåret 1988/89. Därefter bör det finnas tillräckligt mycket erfarenheter och under-

lag för att bedöma hur dessa insatser bör utformas mer långsiktigt. Under de närmaste åren kommer befolkningen att förskjutas mot ål-

dersgrupper med högt arbetskraftsdeltagande. År 1987, liksom år 1986, blir befolkningsökningen särskilt stor för 20—24-åringarna till följd av förskjut-

ningen av den s. k. ungdomspuckeln. Däremot minskar åldersgruppen 16—

19 år befolkningsmässigt. Sysselsättningen har ökat under år 1987 jämfört

med år 1986. Efterfrågan på arbetskraft är stark och tillströmningen av lediga platser har ökat. Ökningen avser såväl industri — framför allt verk-

stadsindustri — som byggnadsverksamhet och den privata och offentliga tjänstesektorn. För ungdomar i åldern 20—24 år har arbetslösheten minskat under de 155

senaste åren men mindre än för andra åldersgrupper. En viktig förklaring

är att befolkningen i denna åldersgrupp ökat kraftigt. Arbetsmarknaden Bil. 11

har också absorberat något mera än tillskottet till arbetskraften, vilket betyder att sysselsättningen ökat kraftigt för ungdomsgruppen. Sysselsätt-

ningsökningen uppgår till hela 33 000 personer under åren 1983-1986 och

innebär att ungdomarna som utgör en tiondel av arbetskraften svarat för en

tredjedel av hela sysselsättningsökningen under den senaste konjunktur-

uppgången. Arbetslöshetsutvecklingen kan ge ett intryck av en stagnerande arbetsmarknad för ungdomar, vilket dock motsägs av den snabba sysselsättningsökningen för gruppen. Den demografiska utvecklingen har

uppenbarligen varit så stark att arbetsmarknaden inte lyckats svälja både

det stora nytillskottet av ungdomar och den i utgångsläget stora stocken av arbetslösa. Det är tänkbart att problemen förstärkts av att ungdomarna blivit mera noggranna i sina sökprocesser på arbetsmarknaden och i ökad

utsträckning vant sig vid att låta arbetslöshetsperioderna ingå i dessa

processer. Det finns dock inga klara belägg för att inslaget av frivillig arbetslöshet ökat för ungdomarna, men behovet av bättre kunskaper om

dessa förhållanden är stort.

Förslag till förändringar i arbetslöshetsförsäkringen, inkl. förslag om det kontanta arbetsmarknadsstödet och utbildningsbidraget. planeras att tas

upp i en särskild proposition som skall behandlas under vårriksdagen. De insatser som kommer att behövas i framtiden är framför allt ytterliga-

re utbildningsinsatser främst för åldersgruppen 20—24 år. En grupp ungdomar som särskilt kommer att behöva stöd är invandrarungdomar. Fortsatta insatser kommer också att behövas i fråga om de unga kvinnornas arbets-

marknadssituation, såväl när det gäller ökade möjligheter till fasta jobb

som i fråga om ansträngningar att minska de ofrivilliga deltiderna.

Invandrarungdomars situation Begreppet invandrarungdom används ofta i den allmänna debatten. Be-

greppet kan dock inte ges någon entydig innebörd. Bland invandrarungdomarna återfinner vi såväl utländska som svenska medborgare. Vi åter-

finner också såväl barn och ungdomar som är födda i Sverige och som gått i skola här som barn och ungdomar som helt nyligen kommit till landet.

Dessa olika grupper har helt skilda behov och förutsättningar och det är

därför oftast inte lämpligt att etikettera åtgärderna under ett samlat namn

eller hänföra dem till ett specifikt politikområde.

En klok politik i syfte att göra invandrarbarnens och -ungdomarnas möjligheter här i landet mer likvärdiga med de svenska ungdomarnas

utgörs av insatser inom en rad helt olika områden nämligen skolan, arbets-

livet, bostäderna, fritiden, för att nämna några av de viktigaste.

En invandrarpolitik med tonvikt på ungdomarna innebär snarast att alla

de olika aktörerna inom ungdomsområdet skall ges kunskaper och delges erfarenheter om invandrarungdomarnas speciella behov och förutsättningar så att åtgärderna kan utformas i enlighet med dessa. Här kan erinras om

att behoven i de olika etniska grupperna kan vara kulturellt betingade och därför sinsemellan mycket olika.

Till skälen för att vidta särskilda åtgärder hör också de rent statistiskt! Prop. 1987/88:100

demografiska. Den invandrade delen av vår befolkning är genomsnittligt — Bil. Ul yngre än totalbefolkningen. Det finns med andra ord cen större andel

ungdomar bland de utländska grupperna än i befolkningen i dess helhet. Man kan också konstatera att det bland dagens ungdomsgrupper finns ett betydande inslag av ungdomar med utländsk bakgrund. Detta förhållande är inte lika uttalat högre upp i åldrarna. Bland de yngsta årskullarna, som inom en snar framtid växer upp i ungdomsåldrarna, är andelen utländska medborgare och barn med invandrarbakgrund särskilt markant.

Den kanske viktigaste frågan för dagens invandrarungdomar rör deras

möjligheter att få' en god utbildning och att på den grunden komma in i

arbetslivet. I dag är arbetslösheten bland de utländska ungdomarna genomsnittligt mer än dubbelt så hög som för de svenska men varierar från

grupp till grupp. Ungdomar med utländsk bakgrund väljer i högre grad än de svenska de kortare, mer yrkesinriktade utbildningslinjerna vid gymna-

sieskolan. Svårigheter att överhuvud komma i fråga för gymnasiestudier har för många med framgång kunnat övervinnas genom särskilda introduktionskurser. Denna verksamhet berör främst de ungdomsgrupper som

tillbringat så kort tid här i landet att deras bristande svenskkunskaper reser hinder för vidare studier.

En särskild fråga rör det kommunala uppföljningsansvaret för de ungdomar som lämnar den obligatoriska skolan. Invandrarungdomarna är naturligtvis föremål för åtgärder inom ramen för detta ansvar på samma sätt som alla andra ungdomar. Det är angeläget att nu närmare studera de erfarenheter som gjorts av dem som arbetar med frågorna. En samlad analys av verksamheten kan bli ett viktigt bidrag för utvecklandet av en invandrarpolitik för ungdomar.

Det är vidare angeläget att nära följa de något äldre ungdomarnas entré i arbetslivet. Vi vet redan nu att nägra av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna inte på ctt likvärdigt sätt kommer till användning i fråga om invandrarungdom. Således finner vit. ex. en lägre andel av dem i beredskapsarbeten. De ansvariga arbetsmarknadsmyndigheterna ägnar dessa frågor största uppmärksamhet. |

Invandrarungdomar är i stor utsträckning koncentrerade till vissa bostadsområden. Sådana koncentrationer har både för- och nackdelar ur flera synpunkter. Denna fråga har på regeringens uppdrag studerats närmare av invandrarverket, som i en rapport framlagt en rad förslag till hur man på sikt kan förebygga och motverka den bostadssociala koncentrationens nackdelar, men även utveckla dess fördelar. Bedömningen är att

insatserna för att komma tillrätta med de svårigheter som uppenbarat sig i dessa områden måste sättas in på bred front. Ytterst handlar det om att

inom varje område söka undanröja de hinder som finns för likvärdiga framtidsmöjligheter för ungdomarna. Skolan, föreningslivet och bostads-

förvaltningen har alla inom sina områden ett stort ansvar för dessa ungdo-

mar. Det finns all anledning att stimulera grannskapsarbete och andra aktiviteter som syftar till social samvaro mellan olika boendegrupper.

Invandrarungdomar har i många fall på ett naturligt och otvunget sätt kommit in i det svenska föreningslivet. Särskilt tydligt är detta i olika 157

idrottssammanhang. Att stödja och underlätta samverkansarbetet i det = Prop. 1987/88:100 lokala föreningslivet är en mycket viktig del av vår invandrarpolitik. Bil. 11 Det är angeläget att alla som är verksamma inom området får ökade kunskaper om invandrarungdomarnas speciella förutsättningar och behov. Inom det forsknings- och utvecklingsarbete som fortlöpande ger underlag för utformning av den framtida politiken skall invandrarbarnens och -ungdomarnas situation och framtida möjligheter ägnas särskild uppmärksamhet. Ett betydande sådant bidrag till vår kunskap redövisades våren 1987

genom det forskningsprojekt om andragenerationens invandrare, det s.k. PIL-projektet, som genomförts på regeringens uppdrag vid centrum för

invandringsforskning vid Stockholms universitet.

Bostadsdepartementet

Allmänt

Under 1980-talet har ctt läge med överskott på lägenheter snabbt förbytts till ett läge med balans eller underskott i de flesta av landets kommuner. En

viktig orsak till detta är den samhällsekonomiska utvecklingen. En ökad sysselsättning och höjda reallöner påverkar hushållsbildningen och där-

med bostadsefterfrågan. Inom de expansiva regionerna har inflyttning och invandring resulterat i en stor brist på små och medelstora hyres- och

bostadsrättslägenheter.

Det är i stor utsträckning unga människor som flyttar in till högskoleorter och regioner som har gott om arbetstillfällen. De har i allmänhet behov

av en bostad på 1—2 rum och kök. Samtidigt finns det inom dessa regioner

redan stora ungdomsgrupper som söker sin första bostad och konkurrerar om samma typ av lägenheter. | |

De grupper av bostadssökande som förutom ungdomarna efterfrågar mindre bostäder har under de senaste åren ökat i antal och omfattning. Detta är en följd av bl. a. ökad hushållssplittring, ökad andel ensamstående invandrare och en ändrad inställning till institutionsboende. Många kommuner har i dag svårt att tillgodose dessa nytillkommande bostadsbehov.

Bostadsstyrelsen har på regeringens uppdrag redovisat en sammanställ-

ning av uppgifter från kommunerna om deras bostadsförmedlingsverksamhet. Av redovisningen, som bygger på uppgifter om situationen den 1 april 1987, framgår att ca 140000 ungdomar var bostadssökande. Av dessa saknade ungefär två tredjedelar en egen bostad. Nästan hälften av ungdomarna vill ha en lägenhet på två rum och kök. Knappt 40926 vill ha en

lägenhet som är mindre än två rum och kök. Mer än hälften av ungdomarna söker en bostad i storstadsområdena.

Även om det erfarenhetsmässigt visar sig att kösituationen — särskilt när

det gäller unga bostadssökande — inte exakt avspeglar det verkliga beho-

vet av bostäder, visar ändå köerna en tydlig tendens. Av bostadsstyrelsens

redovisning framgår vidare att det i 169 kommuner finns särskilda köer för

äldre och handikappade, medan det i endast 13 kommuner finns särskilda köer för ungdomar.

Det finns anledning att särskilt beakta ungdomarnas behov av bostäder. 158

Ungdomarna är nya på bostadsmarknaden. De måste ofta flytta från sina Prop. 1987/88: 100 hemorter till andra kommuner för att få arbete eller för att studera. Därige- = Bil. 11

nom mister de sina naturliga kontaktnät. Även i övrigt, bara genom sin

ålder och ställning i samhället, är ungdomarna en utsatt och mer sårbar

grupp än vuxna. Det läge vi nu har på bostadsmarknaden skapar stora

problem för det stora antal ungdomar som står i begrepp att lämna föräld-

rahemmet. En egen bostad är ett viktigt steg på vägen för en ung människa mot ett eget självständigt liv. Bostaden representerar frihet och ansvar och ger trygghet och identitet.

Bostadsbrist är både ett ungdomsproblem och ett samhällsproblem. Det är därför nödvändigt att bostadsbyggandet ökar. Under de tre första kvar-

talen 1987 ökade också byggandet av nya bostäder med 24 Z jämfört med motsvarande period föregående år. Det årliga behovet av nyproduktion av bostäder kan enligt en prognos gjord av statens institut för byggnadsforskning (SIB) beräknas till mellan 32 000 och 40 000 lägenheter per år under de

närmaste åren. Under år 1987 har sannolikt ca 30000 lägenheter färdig-

ställts.

Förskjutningen mot en större andel en- och tvåpersonshushåll bör enligt SIB medföra att nyproduktionen i motsvarande mån inriktas på fler mindre lägenheter. Eftersom mindre lägenheter är vanligare i flerbostadshus än i småhus, bör också småhusandelen i nyproduktionen minska.

Åtgärder för att öka bostadsbyggandet ”

Regeringen har beslutat om eller tagit initiativ till en rad åtgärder för att skapa förutsättningar för en nödvändig ökning av bostadsbyggandet. Annat byggande än bostadsbyggande har begränsats i Stockholms- och Göteborgsområdena. Vidare begränsas ombyggnader av bostäder i storstadsområdena. Även i andra delar av landet gäller vissa ombyggnadsrestriktioner under år 1988. Begränsningarna är nödvändiga inte bara för att

skapa utrymme för ett ökat bostadsbyggande på en överhettad byggmark-

nad utan också för att begränsa prisstegringarna i bostadsbyggandet. I storstadsområdena lämnas hyresrabatter för hus som påbörjas åren 1987 och 1988. Vidare har räntebidragen höjts generellt för nya bostäder.

Fr.o.m. innevarande budgetår kan studentbostadsföretag som nyproducerar studentbostäder få bostadslån som motsvarar 3092 av låneunderlaget. Detta innebär att studentbostadsföretagen jämställs med de allmännyttiga bostadsföretagen i lånehänseende och att de därmed får bättre ekonomiska möjligheter än tidigare att bygga nya studentbostäder. På högskoleoch universitetsorterna är studentbostäderna en viktig faktor för en väl fungerande bostadsmarknad. En ökad nyproduktion av studentbostäder ger kommunerna bättre möjligheter att tillgodose behovet av bostäder för

de ungdomar som inte studerar. |

Ungdomsbostadsstöd och bostadsbidrag

I prop. 1986/87:93 om bostäder åt unga lade regeringen våren 1987 fram

förslag som bl. a. syftade till att stärka ungdomarnas ställning på en allt

mer hårdnande bostadsmarknad. 159

Riksdagen har i enlighet med regeringens förslag beslutat (BoU 16, Prop. 1987/88: 100 rskr. 298) om ett statligt stöd till vissa kommuner med stor brist på bostä- — Bil. 11

der för ungdomar för att främja ett ökat utbud av bostäder.

Bidraget lämnas till kommunen — eller när det avser nyproducerade bostäder till fastighetsägaren — för hyreslägenheter som förmedlas av

kommunen och som upplåts till ungdomar under 25 år. Bidraget är på 200

kr. per månad och lägenhet. Det upphör när den som hyr lägenheten fyller

25 år. Det är regeringen som bestämmer vilka kommuner som skall omfattas av stödet. För närvarande omfattas kommunerna i Stor-Stockholm.

Stor-Göteborg och Stor-Malmö samt kommunerna Kalmar, Linköping.

Luleå, Sundsvall, Södertälje, Umeå och Uppsala.

Riksdagens beslut innebar vidare att bostadsbidrag skulle återinföras för

ungdomar mellan 18 och 28 år utan barn fr.o.m. den ljanuari 1988.

Bostadsbidrag kan därvid lämnas med maximalt 880 kr. för ensamstående och 1280 kr. för makar/samboende per månad under år 1988. För år 1989 föreslås att inkomstgränser och bostadskostnadsgränser höjs så att bo-

stadsbidragen anpassas till inkomst- och bostadskostnadsutvecklingen.

Bostadsbidragen beslutas av kommunerna men staten bidrar med 5092 av

kostnaderna.

Bostadsanvisningsrätt för kommunerna Riksdagen har nyligen i enlighet med förslag i prop. 1987/88:35 beslutat

(BoU 4, rskr. 93) om en ny lag om kommunal anvisningsrätt. Samtidigt

upphävs bostadsanvisningslagen (1980:94). Den nya lagen bygger på att

kommunen skall försöka komma överens med fastighetsägarna eller deras

organisationer om anvisningsrätt. Om det inte går eller om en fastighets-

ägare inte följer en överenskommelse, ges kommunen möjlighet att hos

hyresnämnden ansöka om ett beslut om anvisningsrätt beträffande lägenheterna i ett visst hus. Hyresnämnden skall ge kommunen anvisningsrätt om det behövs för bostadsförsörjrningen och det inte är oskäligt med hänsyn till det intresse fastighetsägaren kan ha att förfoga över lägenheter-

na. | Hyresnämndens beslut får förenas med vite och innebär bl. a. förbud för

fastighetsägaren att upplåta lediga bostadslägenheter, som omfattas av beslutet, till någon annan än den bostadssökande som kommunen anvisar,

eller till kommunen. Beslutet innebär också att fastighetsägaren endast

under vissa förutsättningar får medverka till byten. andra lägenhetsöverlå-

telser eller andrahandsupplåtelser.

Den nya lagen skall vara tillämplig på sådana bostadslägenheter i kommunen som fastighetsägaren upplåter med hyres- eller bostadsrätt. Första-

gångsupplåtelser av bostadsrätt omfattas av lagstiftningen, däremot inte

överlåtelser av bostadsrättslägenheter. Lagen som trädde i kraft den 1 januari 1988 kommer att avsevärt förbättra kommunernas möjligheter att förmedla lediga lägenheter.

Nya regler om räntebidrag Tillgången på hyresbostäder till självkostnad har grundläggande betydelse för stora befolkningsgruppers bostadsförsörjning. För ungdomar med ofta 160

begränsade ekonomiska resurser är det särskilt viktigt att det finns bostäder att tillgå som ägs och förvaltas utan enskilda vinstintressen. Försälj- — Bil. 11 ning av bostäder som tillhör allmännyttiga bostadsföretag motverkas genom nya regler för övertagande av lån med räntebidrag.

Ungdomsboendedelegutionens arbete Inom bostadsdepartementet finns en särskild ungdomsboendedelegation. Den har till uppgift bl.a. att stimulera, följa och informera om pågående försöksverksamhet med att förbättra ungdomarnas ställning på bostadsmarknaden. Delegationen skall också ta initiativ till att försöken utvärderas och att erfarenheterna sprids i former som gör dem allmänt tillgängliga. Delegationen skall vidare bereda ärenden om bidrag till försöksverksamhet. . . -

Det har visat sig att det i många kommuner finns ett behov av erfarenheter och exempel på olika lösningar på ungdomarnas bostadsproblem. Kommuner, bostadsföretag och enskilda personer har visat ett stort intresse för delegationens verksamhet. Delegationen har medverkat i kurser och konferenser ute i landet och gjort studiebesök i kommuner som har verksamhet i gång. På förslag av ungdomsboendedelegationen har statligt stöd lämnats till bildandet av en ungdomsbostadsstiftelse i Göteborg och via delegationen har regeringen kunnat följa verksamheten under det halvår som den har varit i gång. Stiftelsens arbete har gett konkreta resultat i form av bostäder till många av. Göteborgs ungdomar. Stiftelsen räknar med att kunna förmedla ca 1000 lägenheter under sitt första verksamhetsår.

Ungdomsboendedelegationen är ett viktigt redskap i arbetet med att sprida information om ungdomarnas bostadsbehov. Vid bostadsmässan i Umeå, Bo 87, medverkade delegationen med en utställningslägenhet som visade på möjligheterna att åstadkomma välplanerade, ändamålsenliga bostäder för unga människor. Det är viktigt att initiativ av det här. slaget stöds och att erfarenheterna samlas upp för att komma dem till del som ansvarar för bostadsförsörjningsfrågorna. Riksdagen har ställt medel till ungdomsboendedelegationens förfogande som medger en intensifiering av verksamheten under den närmaste tiden. Delegationen följer särskilt kommunernas verksamhet med att ta fram bostäder för ungdomar och arbetar aktivt för att det statliga stödet till verksamheten skall ge avsedd effekt. En delrapport kommer att redovisas före den 1 augusti 1988.

11 Riksdagen 1987188. I saml. Nr 100. Bilagu I 1

Bil. 11

Sammanfattning av promemoria från arbetsgruppen BUS (Barn-Ungdom— Samordning) rörande statens ungdomsråd

Arbetsgruppen slår inledningsvis fast att det är viktigt att inte någon oklarhet råder om att statens ungdomsråd är en myndighet. Enligt arbets-

gruppen bör ungdomsrådet koncentrera sina arbetsinsatser på två väsentliga områden. nämligen barn- och ungdomsorganisationernas villkor samt

kommunernas arbete med ungdorsfrågor. Däremot bör ungdomsrådet inte ha en så markerad ungdomspolitisk roll som den tidigare instruktionen

föreskriver. : Ungdomsrådet bör, enligt arbetsgruppen, ha som uppgift att följa, bistå

och samordna statliga myndigheters insatser riktade till barn och ungdom. Det är då angeläget att statens ungdomsråd har fortlöpande kontakter med socialstyrelsen, skolöverstyrelsen och rikspolisstyrelsen. Samtliga dessa myndigheter har författningsmässiga tillsynsuppgifter som berör barn och

ungdom. Av särskilt intresse är också kontakterna med barnmiljörådet genom att båda myndigheterna arbetar med unga människor. Arbetsgruppen ser ingen anledning att slå samman de båda myndigheterna eftersom

arbetsuppgifterna skiljer sig åt. |

Arbetsgruppen föreslår att statens ungdomsråd får ett ökat inflytande

över den statliga bidragshanteringen. Detta har delvis redan skett genom

riksdagens beslut med anledning av 1987 års budgetproposition. Till skill-

nad från tidigare detaljstyrda bidragssystem har riksdagen nu endast fastställt anslagsramen. En annan uppgift för ungdomsrådet bör vara att stimulera och stödja utvecklingsarbete inom ungdomsorganisationer och föreningar. Särskilt bör ungdomsrådet uppmärksamma föreningslivets och organisationernas möjligheter till och förutsättningar för förnyade roller och uppgifter i framtiden. Arbetsgruppen menar också att det är angeläget att statens ungdomsråd kan redovisa aktuella uppgifter inom områden som berör ungdomsrådets arbetsfält. Dessa kunskaper bör spridas till såväl föreningslivet som andra statliga myndigheter och kommuner.

Arbetsgruppen menar vidare att ungdomsrådets kontakter med kommunerna måste stärkas. Därvid är främst två områden angelägna, nämligen kommunalt arbete med ungdomsplaner samt kommunernas fritidspolitik. Sedan år 1970 finns en rekommendation att kommunerna skall bilda lokala

samverkansorgan för intensifierat samarbete mellan socialnämnd, skola

och polis samt eventuellt andra myndigheter/organ. I kommunerna har

vanligtvis fritidsnämnderna varit representerade och då otta fått en pådrivande roll i arbetet. Arbetsgruppen anser att arbetet i dessa grupper bör

intensifieras bl.a. genom framtagande av kommunala ungdomsplaner. Dessa ungdomsplaner bör omfatta tillgång till utbildning, arbete, bostäder och fritidsaktiviteter. Arbetet med ungdomsplanerna bör vidare enligt förslaget stödjas särskilt av staten. Statens ungdomsråd anses vara en

lämplig myndighet för att ge ett sådant stöd. Den samordnande rollen för samverkan mellan skolan, den sociala sektorn, polisen samt fritids- och kultursektorerna föreslås föras över från socialstyrelsen till ungdomsrådet, 162

även brottsförebyggande rådets arbetsgrupp för barn- och ungdomsfrågor - Bil. 11 skall överföras från BRÅ till ungdomsrådet. En kritik från ett antal kom-

muner har enligt arbetsgruppen rört den nuvarande dåliga samordningen

av statliga myndigheters kontakter med kommunala tjänstemän. Arbets-

gruppens förhoppning är att man genom att samla de nu beskrivna uppgif-

terna på statens ungdomsråd skulle kunna åstadkomma en bättre samord-

ning av kontakterna med kommunerna.

Genom en kombination av de föreslagna åtgärderna vad gäller den

statliga organisationen och upprättandet av kommunala ungdomsplaner hoppas arbetsgruppen att de bästa förutsättningar skall kunna skapas för att ge frågor som främst rör unga människor större tyngd i den politiska

beslutsprocessen. Kommunerna bör då aktivt kunna stimuleras att utarbe-

ta samlade ungdomsplaner som sedan bör integreras i kommunens mera långsiktiga planering. Ungdomsrådet skulle initialt ge förslag om hur samverkan mellan förvaltningarna skall kunna förstärkas för att vara ett bättre

stöd för den kommunala verksamheten. Ungdomsrådet bör vidare kunna

ge kommunerna bra planeringsunderlag och hjälpa till att föra ut statens intentioner inom ungdomsområdet.

Arbetsgruppen anser att ungdomsrådet även i fortsättningen bör bedriva egen utredningsverksamhet men däremot inte någon egen forskningsverk-

samhet. I stället bör ungdomsrådets uppgift vad gäller forskning kring barn och ungdom vara att hålla sig informerad om aktuella projekt och genom

sin informationsverksamhet sprida kännedom om aktuella forskningsinsatser av intresse för ungdomsrådets målgrupper. Informationsverksamheten är enligt arbetsgruppen mycket angelägen för ungdomsrådet. Utgångspunkten är här att en god informationsverksamhet är en förutsättning för alt inriktningen mot såväl organisations- och föreningslivet som den kom-

munala fritidsverksamheten skall få ett bra genomslag. Såväl tidningen Ung” som tidskriften ”Uppväxtvillkor” bör finnas kvar och ytterligare

utvecklas. Därutöver föreslås att ungdomsrådet även skall ge ut ett enklare

informationsblad med kortfattad information kring beslut och åtgärder

inom barn- och ungdomsområdet. En annan viktig del i informationsverksamheten bör vara att arrangera och medverka i kurser och konferenser.

Arbetsgruppen föreslår en utökning med tre tjänster vid ungdomsrådet förutom de resurser som föreslås föras över från socialstyrelsen och

brottsförebyggande rådet. Informations-, utrednings-, bidrags- samt administrativa enheterna bör enligt förslaget förstärkas genom dessa tjänster. Arbetsgruppen menar beträffande styrelsens sammansättning att denna nu inte skall vara ett representantskap” för barn- och ungdomsorganisationerna. Däremot anses det angeläget att en majoritet även i fortsättningen.

har sin bakgrund i dessa och därmed väl känner föreningslivets villkor. För

att ungdomsrådet skall kunna fylla en funktion som samordningsorgan på central nivå för skolan, den sociala sektorn och polisen är det enligt

arbetsgruppen rimligt att dessa områden särskilt företräds 1 ungdomsrådets

styrelse. För att rådet skall kunna bistå kommunerna i arbetet med ungdomsplaner menar arbetsgruppen att styrelsen ocksä bör ha kompetens

från andra myndigheter med ansvar som bör innefattas i dessa planer. 163

Övriga ledamöter bör tillsättas på personliga mandat, men bör ha erfaren- — Prop. 1987/88: 100 het från olika delar av föreningslivet. Av dessa ledamöter bör minst en ha = Bil. 11 sin bakgrund i idrottsrörelsen. Arbetsgruppen föreslår slutligen att rådets namn ändras till statens ungdoms- och fritidsstyrelse.

| Bil. 11

Sammanställning av yttranden över promemoria från . arbetsgruppen BUS (Barn— Ungdom= Samordning) rörande statens ungdomsråd

Remissinstanserna Yttranden över promemorian har avgetts av-rikspolisstyrelsen, brottsförebyggande rådet och rådets barn- och ungdomsgrupp, socialstyrelsen, skol-

överstyrelsen (SÖ), statens kulturråd, arbetsmarknadsstyrelsen, statskon-

toret, riksrevisionsverket (RRV), statens ungdomsråd, Svenska kommunförbundet, Föreningen Sveriges fritidschefer, Landsorganisationen i Sveri-

ge (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Förbundet Vi unga, KFUK-KFUM:s idrottsförbund, Riksförbundet Sveriges fritids- och hemgårdar, Riksförbundet Sveriges 4 H, Svenska frisksportförbundet, Svenska Ungdomsringen för bygdekultur, Sveriges riksidrottsförbund, Sveriges

socialdemokratiska ungdomsförbund, -Unga örnars riksförbund samt Verdandi. | 3

1 Allmänt

Arbetsgruppen föreslår att statens ungdomsråds roll som myndighet enty-

digt skall slås fast och att en viktig uppgift är att bevaka föreningslivets villkor från samhälleliga utgångspunkter. Detta omfattas av alla som yttrat sig i frågan och man uttalar alt man välkomnar en mer renodlad myndig-

hetsroll. |

Förslaget att ungdomsrådet bör koncentrera sina arbetsinsatser på barnoch ungdomsorganisationernas villkor:och kommunernas arbete med ungdomsfrågorna har mottagits positivt av samtliga. Man delar även uppfattningen att rådet bör få ett ökat inflytande över den statliga bidragshanteringen, samt att ungdomsrådet bör samla information om t. ex. kommunala bidragsregler för att i större utsträckning kunna fungera som informationscentral. |

Positivt .har också mottagits förslaget att statens ungdomsråd 1 större utsträckning bör arbeta med särskilda arbetsgrupper/referensgrupper för

olika aktuella frågor.

Allmänt tillstyrks vidare förslagen om att ungdomsrådet inte i fortsättningen bör bedriva egen förskningsverksamhet, men däremot fortsätta att

ge ut informationstidskrifter och enklare informationsblad med information om aktuell forskning, beslut och åtgärder inom barn- och ungdomsområdet. Många remissinstanser tar dessutom upp behovet för ungdomsrådet

av en egen kvalificerad utredningsverksamhet.

Behovet av en bättre samordning av statliga myndigheters insatser riktade till barn och ungdom vitsordar de remissinstanser som yttrat sig i denna

fråga, liksom de också tillstyrker förslaget att rådet skall följa och bistå myndigheternas insatser riktade till barn och ungdom. |

Socialstyrelsen anser liksom arbetsgruppen att frågorna rörande barn och 165

ungdom bör få en mer framskjuten ställning i den samhälleliga verksamhe- = Prop. 1987/88: 100 ten. Socialstyrelsen har dock fört fram principiella synpunkter beträffande — Bil. 11

samordning och ett övergripande ansvar för denna. Bl. a. anser socialstyrelsen att arbetsgruppen inte tillräckligt beaktat socialstyrelsens ansvar enligt socialtjänstlagen.

Vidare påpekas att socialstyrelsen enligt socialtjänstlagen har ett centralt tillsynsansvar samt ansvar för övergripande planering, samordning

och uppföljning inom socialtjänsten. Med detta följer. enligt styrelsen, bl. a. ansvar för att följa och klargöra de villkor i barns och ungdomars liv. som har betydelse när det gäller socialtjänstens ansvar och arbetsuppgifter

och att ta fram och förmedla den kunskap och de erfarenheter som kan användas för att utveckla verksamheter för barn och ungdom. Arbetsgruppen diskuterar i sin PM inte på något sätt i vad mån de uppgifter som skulle

läggas på statens ungdomsråd kommer att påverka socialstyrelsen.

2 Förhållandet till kommunerna Beträffande arbetsgruppens förslag i detta avseende är remissbilden splittrad. Några remissinstanser avstyrker att Kommunerna skall åläggas att ta

fram ungdomsplaner. Uppfattningen går också isär när det gäller förslaget

att från socialstyrelsen överföra den samordnande rollen mellan skolan, den sociala sektorn, polisen samt fritids- och kultursektorerna till statens

ungdomsråd. Socialstyrelsen anser att det är mycket viktigt att ta fram ungdomsplaner som tar fasta på ungdomars levnadsvillkor och som behandlar sysselsätt-

nings-, bostads-, utbildnings- och fritidsfrågor utifrån ungdomars behov. Dessa planer bör ses som en integrerad de! av samhällsplaneringen utifrån en social grupps särskilda behov. Styrelsen vill betona att arbetet med sådana planer inte begränsas till att bli enbart fritidsplaner för ungdom.

Vidare anförs att det är socialstyrelsen som — i enlighet med socialtjänstlagens intentioner — ger komrnunerna hjälp i arbetet med barnomsorgsplanerna, bl.a. genom allmänna råd. Styrelsen erinrar i sina råd om betydelsen av att barnomsorgsplanen samordnas med planering av kom-

munernas övriga verksamhet. En barnplan kan mycket väl täcka allt som

har med barn att göra. Arbetet med barnplanen bör samordnas med arbetet med ungdomsplaner och inte splittras upp på olika myndigheter som i stort sett samtidigt har kontakt med kommunerna i snarlika frågor.

Skolöverstyrelsen stödjer utredningens förslag om att kommunerna bör stimuleras att utarbeta övergripande ungdomsplaner men anser det olämp-

ligt att på central nivå fastställa åldersgränser för dessa.

Skolöverstyrelsen anför därutöver att en övergripande kommunal plane-

ring med syfte att förbättra livs- och uppväxtvillkoren för barn och ungdom måste utgå från dessas behov och intressen och överensstämma med de fritids-, kultur- och skolpolitiska mål som riksdagen beslutat om. De ungas

inflytande, delaktighet och ansvar bör från tidiga barndomsår garanteras. Detta kräver en kontinuitet och en långsiktighet i planeringen för hela barn- och ungdomstiden. Utifrån givna argument finner SÖ att man från . centralt håll bör aktivt främja barn- och ungdomsplaner. . 166

För att åstadkomma samordning av det statliga stödet till kommunerna i — Prop. 1987/88:100 enlighet med arbetsgruppens förslag tillstyrker SÖ att den samordnade = Bil. 11 rollen mellan skolan, den sociala sektorn, polisen samt fritids- och kultur-

sektorerna överförs från socialstyrelsen till statens ungdomsråd.

Statens kulturråd anför att ungdomsplaner kan vara ett instrument för att

förankra och genomföra verksamhet för och med barn och ungdom i kommunerna. Det gäller också kulturfrågorna. Kulturverksamhet ger innehåll och kvalitet i fritid. i skola, i boendemiljö, i föreningsliv. Kulturrådet

ser ett sådant arbete som en möjlig väg att utveckla stödet till barns och

ungdomars kultur.

Kulturrådet tar inte ställning till frågan i vilken utsträckning det behövs statliga råd och anvisningar för kommunernas arbete med s.k. ungdoms-

planer om sådana kommer till stånd. I den utsträckning statens ung-

domsråd i framtiden kommer att lämna sådana, bör de dock ha föregåtts av ett bredare samråd där kulturrådet också ingår, så att inte bara skolans, polisens och socialvårdens synpunkter ligger till grund för ungdomsrådets agerande, menar kulturrådet.

Arbetsmarknadsstyrelsen anser liksom arbetsgruppen att det är av vikt

att stödja kommunerna i arbetet med att upprätta särskilda ungdomsplaner som omfattar tillgången till utbildning, arbete, bostäder och fritidsaktiviteter.

Statskontoret anför att den samordnande rollen för samverkan mellan skolan, den sociala sektorn samt polisen bör ligga på länsstyrelserna. När

det gäller förslaget att ungdomsrådet skall främja kommunernas arbete med ungdomsplaner och att rådet skall fungera som en informationscentral

om t.ex. kommunala bidragsregler anser statskontoret att även denna typ av uppgifter, om de anses angelägna, med fördel kan förläggas till länssty-

relsenivå.

Riksrevisionsverket deklarerar som sin uppfattning att i arbetsgruppens PM saknas en analys av problemen samt motiveringar till varför uppgifter bör överföras från socialstyrelsen och brottsförebyggande rådet till ung-

domsrådet. RRV anser att det först efter en mer ingående analys är möjligt

Statens ungdomsråd instämmer med arbetsgruppen i att det är viktigt med en samordning av barn- och ungdomspolitiken i kommunerna. Rådet är däremot tveksamt till om en tvingande lagstiftning om ungdomsplaner är den bästa metoden. Ett mer positivt sätt kan, enligt rådets mening, vara att ungdomsrådet får resurser atl genom ett intensivt utrednings- och informa-

tionsarbete kunna påvisa för kommunala politiker och tjänstemän det

nödvändiga i en samlad barn- och ungdomspolitik.

Svenska kommunförbundet vill göra arbetsgruppen uppmärksam på att stora förändringar i den kommunala organisationen har skett de senaste

åren. Decentralisering i form av lokala organ, resultatenheter etc. har i stor utsträckning medfört bättre förutsättningar för en samlad syn på barn- och”

ungdomsfrågorna i kommunerna.

Att finna och sprida information om intressanta projekt i kommuner som lyckas bra i ungdomsfrågor kan säkert lösas på annat sätt, hävdar förbun-

det. Kommunförbundet avstyrker därför förslaget om att rådet skall utar- 167

beta råd och riktlinjer för hur ett sådant kommunalt samarbete bör bedrivas. Likaså avstyrker förbundet bestämt statliga anvisningar om 1. ex. Bil. 11 införandet av kommunala ungdomsplaner. KR

Föreningen Sveriges fritidschefer är positiv till förslaget att rådet fortsättningsvis skall samla in uppgifter från kommuner och dess samverkansor-' gan för att sedan kunna sprida vidare intressanta projekt. Föreningen betonar dock att detta arbete inte får ta för mycket av kommunernas arbete och resurser. Insamlingen av uppgifter får inte ske för insamlandets egen skull utan här måste en prioritering rill i framtiden.

Föreningen tror inte på att rådet skall ge ut statliga anvisningar om införande av kommunala ungdomsplaner utan anser att rådet bör följa, bistå och stimulera kommunernas arbete med kommunala ungdomsplaner.

Tjänstemännens centralorganisation menar att det är mycket omfattande arbetsuppgifter som ungdomsrådet enligt arbetsgruppen skall ha. Det är viktigt att kraven och förväntningarna är rimliga. En mera noggrann prioritering av arbetsuppgifterna måste göras om ungdomsrådet, med de kansliresurser som arbetsgruppen föreslår skall stå till dess förfogande, skall kunna leva upp till de utsatta målsättningarna, anser TCO:

Förbundet Vi unga anser att förslaget att kommunerna skall stimuleras till att utarbeta särskilda ungdomsplaner, som sedan skall integreras i den övriga planeringen, framstår som bakvänt. Förbundet befarar att man med det tillvägagångssättet blir kvar i beteendet att åtgärda symptom i stället för orsakerna. Vi unga menar att man i stället skall stimulera kommuner och andra samhällsplanerare till att i alla sammanhang tänka på att de medborgare man planerar för inte bara utgörs av barnfamiljer, ensamhushåll, pensionärer eller andra grupper, utan också av barn och ungdomar.

Unga örnars riksförbund delar der grundläggande inställningen att det är myckel angeläget med en samordning inom kommunerna av insatserna på barn- och ungdomsområdet. Huruvida den bästa vägen att nå det målet är barn- och ungdomsplaner är förbundet litet tveksamt till. Det viktigaste kan knappast vara planerna i sig utan de faktiska insatserna. Problemområdet är också mycket större än t. ex. för barnomsorgen. Planer för barnomsorgen handlar i stor utsträckning om att fylla ett faktiskt (anmält) behov och att bedöma befolkningsutvecklingen. Barns och ungdomars fritid är ett mera komplext område. Risken finns att för stor möda läggs ner på att arbeta fram planerna och mindre på insatserna, anser Unga örnar.

Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund poängterar att behovet av en samlad barn- och ungdomspolitik såväl i kommunerna som på regional och riksnivå har förbundet vid flera tidigare tillfällen understrukit men menar däremot att ett varningens tecken bör höjas vad avser statens ungdomsråds roll. Eftersom den övergripande politiken ligger under ungdomsministerns arbetsfält i jordbruksdepartementet skall inte rådets roll gentemot kommunerna överprioriteras. En viss insamling av uppgifter kan vara lämplig men får inte innebära att rådet trots rakt motsatta ambitioner får en ungdomspolitisk samordnande roll i kommunernas ögon.

Verdandi är tveksamt till förslaget att statens ungdomsråd skall överta uppgiften från socialstyrelsen att vara samordnare av barn- och ungdomsfrågor i kommunerna. Om arbetsgruppens förslag innebär att socialstyrel- 168

sens ansvar vad gäller socialtjänsten minskar, förordar Verdandi i stället — Prop. 1987/88:100 att man förstärker socialstyrelsens möjligheter att också arbeta med barn- = Bil. 11 och ungdomsfrågor. Det kan dock vara bra att statens ungdomsråd får i uppdrag att vara pådrivande i dessa frågor, utan att för den skull överta socialstyrelsens roll.

Verdandi säger vidare nej till speciella ungdomsplaner. I stället för ungdomsplaner bör utarbetas planer för att bekämpa sociala orättvisor, arbetslöshet, bostadsbrist, ensamhet, kontaktlöshet osv. för alla, även ungdomarna.

Brottsförebyggande rådets barn- och ungdomsgrupp delar arbetsgrup-

pens uppfattning att statens ungdomsråd skall koncentrera sina insatser på barn- och ungdomsorganisationernas villkor och kommunernas arbete med

barn- och ungdomsfrågor. Ett av instrumenten för att främja och utveckla

det kommunala samarbetet på barn- och ungdomsområdet är kommunala

ungdomsplaner. Barn- och ungdomsgruppen framhåller betydelsen av att

det lokala'samarbetet på barn- och ungdomsområdet tar sin utgångspunkt i de ungas livs- och kulturbehov. En sådan utgångspunkt för de samordnade

statliga insatserna på barn- och ungdomsområdet är positiv.

3Organisatoriska frågor

Arbetsgruppens förslag i fråga om sammansättningen av ungdomsrådets styrelse tas upp av många remissinstanser. Flera anser att en mindre, funktionell styrelse är att föredra och att — bland de föreslagna myndigheterna och organisationerna — skolöverstyrelsen, socialstyrelsen och Svenska kommunförbundet är de som bör vara företrädda i styrelsen.

Några menar också att företrädare för barn- och ungdomsorganisationerna

bör vara i majoritet i styrelsen, medan även den meningen uttrycks från

något håll att det stora antalet företrädare för barn- och ungdomsorganisationerna som föreslås bibehåller ett intryck av bindning till föreningarna —

en bindning som arbetsgruppen sagt sig sträva efter att komma bort från.

Rikspolisstyrelsen tillstyrker den föreslagna sammansättningen av styrelsen, men ifrågasätter det förhållandevis stora antalet ledamöter. Enligt rikspolisstyrelsens uppfattning bör antalet ordinarie ledamöter begränsas för att säkerställa ett praktiskt och rationellt arbete inom styrelsen enligt intentionerna i verksledningspropositionen.

Socialstyrelsen pekar på att förslaget innebär att en majoritet av ledamöterna även i fortsättningen har sin bakgrund i barn- och ungdomsorganisa-

-tionerna. Med den starka ställning organisationerna får i den nya styrelsen befarar socialstyrelsen att det finns risk för att man inte tillräckligt upp-

märksammar den föreningslösa ungdomen. ungdomar i riskzonen och den icke föreningsdrivna fritidsgårdsverksamheten.

Skolöverstyrelsen är positiv till förslaget om en utvidgning av styrelsen men anser att det på myndighetssidan borde räcka med att ledamöter från socialstyrelsen, skolöverstyrelsen och Svenska kommunförbundet ingår i styrelsen.

Statens kulturråds uppfattning är att det principiellt inte är tilltalande att i stor utsträckning bygga upp en statlig myndighets styrelse på represen- 169

tanter för andra myndigheter. Kontakten mellan myndigheterna bör kunna = Prop. 1987/88:100 tryggas på andra sätt, alltifrån referensgrupper och överläggningar till — Bil. 11

informella kontakter på tjänstemannaplanet. .

Arbetsmarknadsstyrelsen finner arbetsgruppens förslag till sammansättning av styrelse lämpligt då samtliga områden är representerade. Arbetsmarknadsstyrelsen anser det vara av stort värde att nå ut och att samarbeta med personer inom ett brett spektrum. Styrelsen tycker därmed det är av vikt att få en representant i styrelsen för statens ungdomsråd. Styrelsen ser detta som betydelsefullt för att förnya det värdefulla samarbetet som

bedrevs mellan AMS och ungdomsrådet i början av 1970-talet.

Statens ungdomsråd instämmer i att det är viktigt att en majoritet av

ledamöterna även i fortsättningen har sin förankring och bakgrund i barnoch ungdomsorganisationerna. Alla ledamöter i ungdomsrådets styrelse

bör utses på personliga mandat, även de som har sin förankring mer hos myndigheter än ungdomsorganisationer. Rådet är dock avvisande till förslaget att alla de myndigheter som är föreslagna skall ”representeras” i

ungdomsrådets styrelse. En tillfredsställande samordning inom ungdoms-

sektorn, menar rådet, kan uppnås genom att Kommunförbundet ingår i

ungdomsrådets styrelse.

Svenska kommunförbundet kan i fråga om sammansättning av styrelsen

inte ansluta sig till förslaget som innebär en alltför stark anknytning till

centrala myndigheter. Företrädare för ungdomssverige måste tillförsäkras

ett avgörande inflytande i ett organ med de tänkta uppgifterna.

Landsorganisationen i Sverige ställer sig något tveksam till den föreslagna sammansättningen av ungdomsrådets styrelse. Erfarenheten visar, hävdar LO, att en fungerande samordning ofta inte uppnås genom att utöka

representationen i de beslutande organen och risken är uppenbar att styrel-

sen får en rapporterande funktion som går ut över det Iledningsansvar som är styrelsens egentliga uppgift. Samordningen på barn- och ungdomsområdet uppnås troligen bäst genom ett intensifierat kontaktarbete mellan berörda myndigheter och handläggare, menar LO.

Tjänstemännens centralorganisation delar arbetsgruppens inställning att

en majoritet av ledamöterna bör ha sin bakgrund i barn- och ungdomsorganisationerna. Inom dessa organisationer finns ett stort kunnande om barns och ungdomars villkor och möjligheter anför TCO och menar att dessutom

bidrar en sådan sammansättning till att stärka rådets ställning som myndig-

het. Om styrelsens sammansättning domineras av representanter för övri-

ga myndigheter, finns det en risk för att bilden av rådet som ett samverkansorgan kommer att dominera framför ungdomsrådets ställning som myndighet befarar TCO och anser därför att en klar majoritet av styrelsen

bör ha sin förankring i barn- och ungdomsorganisationer.

Unga örnars riksförbund anser det angeläget att en majoritet av ledamöterna har sin förankring och bakgrund i barn- och ungdomsorganisationerna. Förbundet är helt avvisande till förslaget att alla de myndigheter som är föreslagna skall representeras i styrelsen och menar att formerna för samordning mellan olika myndigheter måste kunna lösas på annat sätt.

Sveriges riksidrottsförbund vill starkt betona att RF i många samman-

hang slagit fast att man inte kan tänka sig uppbyggnaden av en statlig 170

myndighet på idrottens område. Den avgörande kraften för en stark och sund utveckling av idrotten måste komma inifrån idrotten själv menar RF = Bil. 11 och vill därför slå vakt om den nuvarande rollfördelningen mellan stat, kommuner och självständig idrottsrörelse. Mot bakgrund härav bör ansvars- och rollfördelning mellan en eventuell ungdoms- och fritidsrörelse å ena sidan och RF å den andra klargöras, understryker RF. Idrottens representation i en sådan styrelse bör ses som en konsekvens av detta klargörande, hävdar förbundet.

Verdandi menar att förslaget till styrelse för statens ungdomsråd verkar ha 'en dominans av andra statliga verk. Det kan vara en fördel med representation från skolöverstyrelse, socialstyrelse, arbetsmarknadsstyrelse och t.o.m. Kommunförbundet. Men i övrigt bör representation tillsättas enligt förslaget av personer med folkrörelsebakgrund. anser Verdandi.

4 Namn på myndigheten Flera av remissinstanserna anser att det nuvarande namnet, statens ungdomsråd, bör behållas. Andra förslag som framkommit är statens barnoch ungdomsstyrelse, statens ungdomsstyrelse samt statens barn- och ungdomsråd.

Underbilaga 11.4

Bil. 11

Sammanfattning av folkrörelseutredningens betänkande (SOU 1987:37) Stödet till barn- och ungdomsföreningar

Utredningens sammanfattning

Barn- och ungdomspolitikens mål

Utredningen kan med utgångspunkt från de kontakter man haft och med den dokumentation som finns och som utredningen tagit del av, konstatera att landets barn- och ungdomsorganisationer nu som förr bedriver ett

omfattande och betydande arbete.

Rent statistiskt genomförs varje dag året runt omkring 30 000 aktiviteter för närmare 300 000 barn och ungdomar.

Trots i dag förändrade och i många fall svårare villkor söker ungdomsorganisationerna utveckla sin verksarnhet och strävar hela tiden mot att nå fler barn och ungdomar. De mål för barn- och ungdomspolitiken inom

området fritid och rekreation som riksdagen antog år 1974 gäller fortfarande. I dessa sades att:

ungdomspolitiken skall medverka till att utveckla demokratin, sti-

mulera till samhällsengagemang, skapa en bättre samhällsmiljö och

. bidra till jämlikhet mellan individer och mellan grupper i samhället samt skapa samhörighet mellan generationerna.”

De barn- och ungdomsorganisationer som i dag erhåller statligt stöd

arbetar i linje med de av riksdagen fastställda målen. Så långt utredningen kunnat se tillgodoser även det statliga stödet de syften statsmakterna "avsett att det bör göra. :

Med den konstruktion av statligt centralt stöd utredningen föreslår i kap. 6 ges även utrymme att ta med nya ungdomsrörelser och organisationer, vilka inte helt tillämpar den organisationsform som är gängse bland föreningar och organisationer.

Statligt stöd Det totala stödet till ungdomsorganisationerna uppgick till ca 350 milj. kr. under budgetåret 1986/87. I det beloppet är även statens stöd till Riksidrottsförbundet (RF) på ca 175 milj. kr. medtaget. RF:s bidrag grundas

inte enbart på verksamhet bland barn och ungdom utan utgör bidrag för

hela den samlade idrottsrörelsen.

Stödet delas upp i tre områden — centralt stöd, lokalt stöd och projekt-

stöd.

Utredningens förslag vad gäller såväl centralt som lokalt stöd innebär en förenkling och en minskad administration, vilket är i linje med vad som

uttrycks i direktiven. Förslagen ger även tillsynsinstansen — Statens ungdomsråd — ökade befogenheter och en mer markerad roll som myndighet. 172

organisationer 'som får bidrag från olika håll. På uppdrag av regeringen har - Bil. 11

riksrevisionsverket gjort en omfattande kartläggning av det statliga stödet | till folkrörelserna (Dnr 1986:554). Kartläggningen visar att det är många föreningar och organisationer som får bidrag från olika statliga instanser. Utredningen kan dock konstatera att det bland ungdomsorganisationerna

är marginellt att man får bidrag från olika håll. Merparten kommer via de reguljära bidragen, som beviljas från en instans och i någon mån genom

projektbidrag.

Ökad kunskap — forskning

Den kunskap som finns om barn- och ungdomsföreningarna är enligt

utredningens uppfattning inte tillräcklig för att t. ex. få en samlad bild av föreningslivets utveckling. Kunskapen måste därför förbättras på såväl

statlig och kommunal nivå som inom de centrala ungdomsorganisationerna. Utredningen föreslår därför att regeringen utarbetar former för och omfattning av erforderliga forskningsinsatser inom området. fritid och rekreation. |

Lokala stödet Det lokala stödet är för närvarande det enda generella statliga bidrag som utbetalas direkt till de lokala föreningarnas barn- och ungdomsverksamhet. Bidragets konstruktion och tillämpning har ofta varit föremål för diskussion. Trots det har några genomgripande förändringar av bidraget inte gjorts. Eftersom kommunerna står för merparten av det samlade stödet till ungdomsföreningarna finns väl uppbyggda rutiner för fördelning av kon-

tanta bidrag på kommunal nivå. Utredningen anser därför att det lokala

stödet med fördel kan utbetalas till kommunerna. Statsbidraget föreslås bli utbetalat till kommunerna baserat på antalet lokala föreningar, som erhåller kommunalt bidrag till sin barn- och ungdomsverksamhet i resp. kom-

mun.

Centrala stödet Utredningen har tagit del av undersökningar som visar svenska folkets uppfattning om hur en förening bör arbeta för att locka medlemmar till aktivt deltagande. Några av egenskaperna är: Medlemmarna ska kunna påverka föreningen och de beslut som fattas. Föreningen ska även vara | lokalt anknuten.

Stora delar av det statliga stödet till barn- och ungdomsorganisationerna . utbetalas i dag med medlemsantalet som grund. Detsamma gäller flera av

de bidragsformer som finns i kommunerna. Bidrag med medlemsantal som grund uppmuntrar ofta till att samla många medlemmar i stora föreningar.

Undersökningar visar även att andelen passiva medlemmar många gånger : är stort. Antalet medlemskap har ökat kraftigt under det senaste årtiondet. Ökningen kan hänföras nästan uteslutande till idrottsrörelsen. Bland övri- 173

ga barn- och ungdomsorganisationer har medlemsantalet gått ned de senaste åren. Trots förändringar i medlemsantalet har det inte blivit någon Bil. 11

övriga ungdomsorganisationerna har haft ungefär samma utveckling när det gäller antalet lokala föreningar.

Grunden för det centrala stödet till barn- och ungdomsorganisationerna bör vara den lokala föreningen. Stödets storlek bör därför avgöras efter hur många lokala föreningar det finns inom resp. organisation. Som lokal förening ska den förening räknas, som är bidragsberättigad i primärkommunen och erhållit kommunalt bidrag för sin ungdomsverksamhet det senaste räkenskapsåret. Bidraget föreslås utgå med ett fast och ett rörligt belopp.

För att skapa trygghet och ge möjlighet till långsiktig planering inom ungdomsorganisationerna föreslår utredningen att det centrala stödet läggs fast i 3-årsperioder samt att eventuella förändringar i bidragsformen skall meddelas organisationerna minst ett år i förväg.

Grundbidraget föreslås bli 450000 kr. för de organisationer som har minst 50 föreningar. Rörligt bidrag föreslås utgå till de organisationer som har minst 100 föreningar men högst 300 med 3 000 kr./förening för dessa. För de som har mellan 301 och 700 föreningar föreslås därutöver utgå 2000 kr ./förening. Organisationer som har mer än 700 föreningar erhåller ytterligare 1000 kr./förening för dessa.

Eftersom förändringen föreslås träda i full kraft först efter tre år och att utredningen samtidigt uttalar en förhoppning att stödet till ungdomsorganisationerna höjs väsentligt, skall ovanstående belopp ses som riktvärden.

Projektstöd Projektbidrag har för många organisationer fått prägeln av regelbundenhet och räknas ofta som en årlig och fast intäkt. Utredningen föreslår därför att bidraget till ungdomsorganisationernas alkohol- och narkotikaupplysning omvandlas till centralt statligt stöd. Utredningen anser även att i den mån projektbidrag i undantagsfall skall förekomma i framtiden, bör de begränsas till att omfatta högst två till tre år.

Bidragsmyndigheten Utredningen anser att Statens ungdomsråds myndighetsroll skall förstärkas. Rådet bör på ett friare sätt än i dag kunna fördela bidrag till ungdomsorganisationerna. Riksdagen anger mål och anvisar anslagsramar för bidrag varefter regeringen ger SUR i uppdrag att utforma regler och tillämpningar.

Rådet bör även tillsammans med andra intressenter 'samla in, sammanställa och föra ut kunskap och erfarenheter om ungdomsföreningarnas situation och utveckling. 174

Utredningens förslag (Kap. 6) Prop. 1987/88: 100

Bil. 11

b) Det lokala stödet Det lokala aktivitetsstödet är för närvarande det enda generella statliga

bidrag som utbetalas direkt till de lokala föreningarnas verksamhet. Ge-

nom detta stöd uppmuntrar staten till ett aktivt lokalt föreningsliv. Bidra-

get infördes år 1971 då anslagssumman var 18,5 milj. kr. Bidragsreglerna och bidragsbeloppen har under årens lopp endast genomgått smärre för-

ändringar. För närvarande är det statliga aktivitetsstödet Il kr. per sam-

mankomst. År 1971 var motsvarande belopp I0 kr. per sammankomst.

Allt sedan bidraget infördes har SUR varit tillsynsmyndighet för anslaget. Ungdomsorganisationernas centrala instanser har genom rekvisition sökt bidrag hos SUR en gång/år. Ungdomsorganisationerna har därefter genom redovisning betalat ut bidrag till sina lokala föreningar.

Inom idrottsrörelsen har Riksidrottsförbundet rekvirerat bidraget och

utbetalningarna till idrottsföreningarna skett via RF:s distriktsförbund.

Anslaget har varit föremål för omfattande diskussioner både vad gäller

bidragsregler och -belopp. Detta till trots har mycket små förändringar gjorts vad gäller bidragets konstruktion.

Föreningarna upplever ofta en stor skillnad mellan t. ex. uttalanden av olika företrädare för statliga instanser och det statliga ekonomiska stödet.

Samma förhållande råder på kommunal nivå. Värdet av barn- och ungdomsföreningarnas arbete betonas ofta samtidigt som det ekonomiska stödet till föreningarna ökas marginellt eller t. o. m. försämras.

Enligt Statens ungdomsråds beräkningar har statens stöd till barn- och

ungdomsorganisationerna minskat med 27 milj. kr. per år under den senaste 10-årsperioden beräknat i 1986 års penningvärde. Med tanke på de lokala

föreningarnas betydelse anser utredningen att det statliga stödet till lokal barn- och ungdomsverksamhet snarast bör förstärkas. Förslagen från Lotteriutredningen, som läggs hösten 1987, bör kunna ge utrymme för en

sådan förstärkning. Frågan om statsbidragens innehäll och storlek kommer

dessutom att närmare behandlas i Folkrörelseutredningens nästa betänkande. |

Utbetalning via kommunerna; Eftersom kommunerna redan står för merparten av stödet till föreningslivet och har väl uppbyggda rutiner för fördelning av kontanta bidrag anser

utredningen att det lokala stödet med fördel kan utbetalas till kommuner-

na, som därefter ansvarar för att pengarna kommer den lokala föreningsverksamheten till del.

Regler; Bidraget föreslås bli öronmärkt som statligt stöd till föreningsverksamhet bland barn och ungdom. För att särskilja statsbidraget från de kommunala 175

anslagen ska det statliga anslaget kunna utläsas i den kommunala budge-

ten. Kommunerna förutsätts därefter betala ut bidraget till de lokala för- Bil. 11

eningarnas ungdomsverksamhet efter de normer och regler som resp.

kommun tillämpar. Statsbidraget föreslås bli utbetalat till kommunerna baserat på antalet lokala föreningar, som erhåller kommunalt bidrag till sin barn- och ung-

domsverksamhet i resp. kommun.

Ingen detaljstyrning;

Det ovannämnda förslaget innebär ingen statlig detaljstyrning av bidraget.

Staten gör heller ingen värdering av olika typer av verksamheter eller

gruppstorlekar. De besluten överlåtes på kommunerna.

Fördelar;

Fördelarna med den föreslagna konstruktionen av statens stöd till för-

eningarnas verksamhet är flera.

e Bidragshanteringen förenklas på såväl statlig som kommunal nivå och innebär inte någon utökad administration. Samtliga kommuner har fun-

: gerande rutiner för bidragsgivning till föreningslivet. |

e Ansökningsförfarandet förenklas. Föreningarna söker bidrag hos en in-

stans — kommunen. Inte som nu hos två instanser -— kommunen och den centrala eller regionala organisationen.

e De statliga reglerna för det lokala aktivitetsstödet och deras tolkning är

styrande för kommunerna och föreningarna. Eftersom kommunerna står.

för merparten av det samlade stödet till barn- och ungdomsföreningarna

bör ansvaret för regler och tillämpningar ligga på lokal nivå.

e Närmare hälften av de centrala ungdomsorganisationernas lokala avdel-

ningar och föreningar söker inte det statliga lokala aktivitetsstödet. Det

gäller både idrottsorganisationer och övriga barn- och ungdomsorganisa-

tioner. Kommunernas närhet till det lokala föreningslivet borde under-

lätta möjligheterna att nå ut till fler föreningar.

e Diskussioner om övre och nedre åldersgränser för bidragsgivningen blir inte heller så viktiga med detta förslag. Här kan i stället alla åldrär och

verksamheter bedömas utifrån de lokala förutsättningarna.

e Administrationen minskar hos de centrala ungdomsorganisationerna.

Detta gäller såväl Riksidrottsförbundet som övriga ungdomsorganisationer. |

e Den minskade administrationen inom RF och övriga barn- och ung-

domsorganisationer borde medföra att mer tid kan ägnas åt angelägna

arbetsuppgifter, som förhoppningsvis kan skapa ännu bättre verksamhet

bland organisationernas lokala avdelningar och föreningar.

Nackdelar: Prop. 1987/88: 100

e De nackdelar som kan anföras mot utredningens förslag gäller främst Bil. 11

statsmakternas hantering av statsbidrag till kommuner. Risk kan finnas

att det blir lättare för staten att minska eller helt ta bort statsbidrag som

utbetalas enligt utredningens förslag. e Kommunerna får genom förslaget ett ökat bidragsutrymme. Man kan då

befara att detta kan uppmuntra till besparingar på den kommunala

bidragsdelen. e Ungdomsorganisationernas centrala instanser kan genom nuvarande

konstruktion få uppgifter om verksamhetens omfattning och inriktning

bland sina lokala föreningar. Detta kan försvåras genom utredningens

förslag.

Alternativ; Utredningen har prövat olika konstruktioner av statligt lokalt aktivitetsstöd, men inte funnit någon modell utöver den föreslagna, som på ett bättre sätt än den nuvarande stimulerar till verksamhet, är lätt att administrera och hantera samt är rättvis.

Utredningen förordar mot bakgrund härav, att man bibehåller den nuva-

rande konstruktionen om inte en övervägande del av remissinstanserna

tillstyrker utredningens förslag.

ce) Det centrala stödet Centralt stöd till ungdomsorganisationernas verksamhet har funnits under

många är. Många utredningar har genom åren haft synpunkter på statliga

stödformer till centrala ungdomsorganisationer.

Utredningen anser att det är viktigt att ett centralt statligt stöd finns och att stödet ses som ett organisationsstöd. Det är dock angeläget att det centrala stödet utbetalas till centrala ungdomsorganisationer, vars arbete skapar verksamhet bland organisationernas lokala föreningar, eftersom dessa engagerar människorna och är grunden för en framgångsrik verksamhet. |

Många av de regler som i dag finns för statens centrala stöd är bra och

bör kvarstå. Dit hör bl.a. kravet på spridning av de lokala föreningarna i

minst hälften av landets landstingskommuner. Det gäller även regeln att bidrag utgår med maximalt 75 Z av resp. organisations kostnader. Det centrala stödet bör även fortsättningsvis innehålla ett grundbidrag och ett rörligt bidrag. Systemet med in- och urtrappning bör också finnas kvar.

Utredningen anser att kriterierna för det centrala bidraget bör ändras. I dag utbetalas bidragen med organisationernas medlemsantal som grund.

Utredningen anser att grunden för det centrala bidraget skall vara den lokala föreningen/avdelningen. Bidragets storlek skall alltså avgöras efter hur många lokala föreningar som finns inom resp. organisation.

Som lokal avdelning eller förening räknas den som närmast föregående 177

12 Riksdagen 1987/88. I suml. Nr 100. Bilaga I1

år var bidragsberättigad, registrerad och erhållit bidrag i primärkommun = Prop. 1987/88:100 och som fanns registrerad hos den centrala ungdomsorganisationen. Bil. 11

Då kommunerna har väl fungerande regler och rutiner samt lång erfarenhet av bidragsgivningen -till det lokala föreningslivet behöver de statliga .reglerna inte vara mer detaljerade än vad utredningen föreslagit.

Fördelar med lokalavdelning som bidragsgrund; De fördelar utredningen främst ser med lokalavdelningen som bidragsgrund är följande: : e Det centrala stödet är ett organisationsstöd. Det:är dock viktigt att den

centrala organisationen genererar verksamhet lokalt. De lokalavdelningar/föreningar som bedriver verksamhet i landets kommuner utgör en

garanti för detta. .

e Många barn- och ungdomsorganisationer har tappat medlemmar de se-

naste åren. Därigenom har de centrala bidragen blivit lägre. Intäkter från annat — t.ex. projektbidrag — har blivit en kompensation. Trots nedgång i medlemstalen har antalet lokalavdelningar varit relativt konstant. Detta betyder att statsbidragens kontinuitet skulle stärkas med lokalavdelningen som grund.

e Tolkningen av medlemsbegreppet för de religiösa ungdomsorganisatio- :

nerna har varit en tvistefråga. Genom utredningens förslag löses detta.

Bidraget delas in i ett grundbidrag och ett rörligt bidrag;

Grundbidrag; Grundbidraget utgörs av ett fast belopp, 450000 kr. för de organisationer som har minst 50 lokala föreningar fördelade i minst hälften av landets landstingskommuner. inkl. Stockholm, Göteborg och Gotland, och är lika för samtliga.

Rörligt bidrag:

De organisationer som har minst 100 men högst 300 föreningar erhåller bidrag med 3000 kr. per förening för dessa. De organisationer som har

mellan 301 och 700 föreningar erhåller för dessa därutöver 2000 kr. per

förening. Organisationer som har mer än 700 0 föreningar erhåller er ytterligare 1000 kr. per förening för dessa.

Kontroll; Det föreslagna systemet innebär att ungdomsorganisationerna varje år ansöker om bidrag hos SUR baserat på antalet bidragsmottagande föreningar inom resp. organisation. Förteckning över dessa föreningar ska varje år bifogas bidragsansökan.: Den förteckningen kan sedan ligga till grund för eventuell kontroll. |

För kontrollens skull kan rådet, om så önskas. enkelt få uppgifter från | 178

kommunerna om den förening, som tagits med i någon ungdomsorganisa- — Prop. 1987/88:100 tions ansökan, fått kommunalt bidrag eller cj. Bil. 11

Mjuk övergång, långsiktighet

För att få en mjuk övergång till de nya reglerna föreslår utredningen att förändringarna genomförs successivt och träder i full kraft efter tre år.

Eftersom bidragets storlek är beroende av gällande anslagsram det år

bidragsformen införs anser utredningen att de föreslagna beloppen för grundstödet och det rörliga stödet ska ses som riktvärden. Bidragsmyndig-

heten bör därför få i uppdrag, att utifrån gällande anslagsram och de i utredningen föreslagna riktlinjerna samt utifrån bidragsmyndighetens egna

bedömningar, göra erforderliga förändringar. a

För att ge ungdomsorganisattonerna trygghet och möjlighet till långsiktig planering föreslår utredningen att anslagsramarna för det centrala stödet

läggs fast i 3-års intervaller. |

Vidare anser utredningen att ungdomsorganisationerna skall underrättas senast ett år före eventuella förändringar av det centrala stödet.

Utredningens förhoppning är att statsbidragen till barn- och ungdomsor- | ganisationerna snarast stärks. Utredningen hoppas att lotteriutredningens förslag, även i detta avseende, skall ge utrymme för ökningar av stödet till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet. Folkrörelseutredningens

nästa betänkande kommer även att behandla frågan om statsbidragens innehåll och storlek. | |

Underbilaga 11.5 Prop. 1987/88: 100

Sammanställning av remissyttrandena över folkrörelseutredningens betänkande (SOU 1987:37) Stödet

till barn- och ungdomsföreningar

1 Inledning Remissinstanserna Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av socialstyrelsen, statskontoret, riksrevisionsverket, statens ungdomsråd, Kommunala fri-

tidstjänstemännens riksförbund, landstingsförbundet, skolöverstyrelsen,

Svenska kommunförbundet, Föreningen Sveriges fritidschefer, Ansgars-

förbundet inom svenska kyrkan, Evangeliska fosterlands-stiftelsens ung-

dom, Frälsningsarméns scoutförbund, Frälsningsarméns ungdom, Helgel-

seförbundets ungdom, KFUK-KFUM:s idrottsförbund, KFUK-KFUM: s triangelförbund,. KFUK-KFUM:s scoutförbund, Kristna elevrörelsen, Metodistkyrkans ungdomsförbund, Pingstförsamlingarnas ungdomsarbéte, Riksförbundet kyrkans ungdom, Riksförbundet Sveriges unga katoliker. Svenska alliansmissionens ungdomsförbund, Svenska baptisternas ungdomsförbund, Svenska missionsförbundets ungdom, Örebromissio-

nens ungdom, Centerns ungdomsförbund, Folkpartiets ungdomsförbund, Kommunistisk ungdom, Moderata ungdomsförbundet, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund. IOGT-NTO:s juniorförbund, Motorförarnas helnykterhetsförbunds ungdomsförbund, Svenska frisksportförbundet, Sveriges blåbandsungdom, Ungdomens nykterhetsförbund, De handi-

kappades riksförbund, Hörselfrämjandets riksförbund, PSO-Ung, Riksför-

bundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, Riksförbundet mot Astma- Allergi, Sveriges dövas riksförbund/ungdomsråd, Unga synskadade, Jugoslaviska riksförbundet i Sverige, Riksförbundet finska föreningar i Sverige,

"Fältbiologerna, Förbundet Aktiv ungdom, Förbundet skog och ungdom,

Förbundet unga forskare, Förbundet Vi unga, Kontaktnätet-Riksorganisation för icke kommersiell kultur, Riksförbundet Sveriges 4 H, Svenska blå stjärnans riksungdomsförbund, Svenska scoutförbundet, Sveriges frimärksungdom, Sveriges modellflygförbund, Sveriges ungdomsbridgeförbund, Sveriges unglottor, Unga örnars riksförbund, Elevorganisationen i Sverige, Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer, Riksförbundet

Sveriges fritids- och hemgårdar, Svenska samernas riksungdomsförbund,

Svenska ungdomsringen för bygdekultur, Verdandi, Sveriges riksidrotts-

förbund, Cykelfrämjandet, Friluftsfrämjandet, Ridfrämjandets ungdoms-

nämnd. Svenska pistolskytteförbundet, Sveriges sportfiske- och fiske-

vårdsförbund. Därutöver har yttranden inkommit från ytterligare ett antal organisationer.

2 Allmänt

Många av remissinstanserna har mot bakgrund av den korta remisstiden kombinerat med att detta är ett delbetänkande till folkrörelseutredningen 180

anfört att det varit svårt att ta ställning till förslaget om ett förändrat — Prop. 1987/88: 100 bidragssystem. Genomgående har också framförts, vad gäller det centrala — Bil. 11

stödet till ungdomsorganisationerna, att reglerna för detta inte får vara styrande på så sätt att organisationerna genom att organisatoriskt anpassa

sig till bidragsreglerna därmed kan erhålla ett högre bidrag.

Socialstyrelsen vill som en allmän synpunkt anföra att man vid utformning-

en av ett system för bidrag så långt möjligt bör undvika att systemet redan genom sin konstruktion styr föreningarnas interna uppbyggnad. Det är

nämligen viktigt att en förenings organisation utvecklas fritt efter verksam-

hetens behov. Därför bör enligt socialstyrelsens mening t. ex. utredningens förslag till ny uppläggning av det centrala stödet övervägas mycket noga.

KFUK-KFUM:s idrottsförbund anser att generella stödformer bör utformas så att de så långt möjligt inte innehåller eller medför styrande effekter

som påverkar hur en ideell organisation väljer att arbeta eller att bygga upp

sin inre organisation. En ideell organisations livskraft bygger främst på att en grupp ungdomar vill samlas kring gemensamma idéer och tankar. Orga-

nisationernas strukturer blir sedan en konsekvens av hur målsättningen på

bästa sätt skall förverkligas. Bidragsanpassade organisationsstrukturer ris-

kerar att leda till att en organisations utveckling viker av från organisationens egentliga syfte.

Handikapporganisationerna kräver att nya bidragsregler utformas för deras

grupper och att samhället tar sitt ansvar för barn och ungdomar med

handikapp och medverkar till att de får möjlighet till en meningsfull fritid och att de på sina villkor kan delta i föreningslivet precis som alla andra.

Förbundet Aktiv ungdom anser att det är ett minimikrav att statens bidrag

till föreningslivet och dess riksorganisationer är rättvist och minimerar

risken för fiffel och favoriseringar. Organisationer vars idé inte längre bär och där verksamheten minskar i takt med att medlemmarna flyr skall inte räddas genom nya bidrag eller genom omkonstruktion av bidragen. Enda

måttet på hur en organisation når ut är ju om man lyckas samla medlemmar

till en vettig verksamhet. Den enskilda medlemmens val av organisation är avgörande för folkrörelsernas framtid.

3Ökad kunskap — forskning

Utredningens förslag angående ökad forskning har kommenterats i ungefär hälften av de inkomna remissvaren. Endast en av dem som kommenterat frågan ställer sig tveksam till förslaget. Sammanfattningsvis kan man kon-

statera att det finns ett stort stöd för utredningens förslag angående ökade kunskaper — forskning, men att resurser för detta ej får tas från det nu

befintliga statliga centrala stödet till ungdomsorganisationerna.

Landstingsförbundet vill förorda att hela föreningslivet omfattas av

forskningsinsatserna, dvs. även idé- och intresseföreningar med andra inriktningar än fritid och rekreation. 181

Elevorganisationen i Sverige anser att det är viktigt att man kontinuerligt — Prop. 1987/88: 100

utvärderar sin organisation och dess verksamhet. Interna utredningar be- = Bil. 11

hövs för att ungdomsorganisationerna skall kunna utveckla sin verksamhet och växa sig starka. Organisationen vet av egen erfarenhet att denna

verksamhet, i samma takt som bidragen har urholkats, har prioriterats bort. Elevorganisationen tror att det finns ett klart samband mellan den negativa medlemsutvecklingen hos de idéburna organisationerna och av-

saknaden av egna organisationsutredningar. Elevorganisationen vill att

möjligheterna att frigöra resurser till de ungdomsorganisationer som vill genomföra egna utredningar ses Över.

Sveriges riksidrottsförbund betonar att det är viktigt att göra resultaten

av forskningen förståeliga och lättillgängliga för föreningsledare. Detta är en mycket svår uppgift som måste beaktas speciellt.

4 Lokala stödet I över hälften av de inkomna remissvaren avstyrks utredningens förslag om att lägga över det lokala stödet till kommunerna. Det är framför allt kommunerna och organisationer kopplade till den kommunala verksamhe-

ten som tillstyrker utredningens förslag. Ett fåtal av de tillfrågade folkrö-

relserna tillstyrker förslaget. Av dem som avstyrker förslaget har ett antal angett alternativa förslag till utredningen. En grupp anser att stödet skall behållas och administreras enligt nuvarande ordning. En annan grupp anser att stödet bör omvandlas till centralt stöd, innebärande att varje : riksorganisation själv förfogar över stödet och själv avgör hur man vill använda sig av detta. En tredje grupp anser att stödet skall utformas enligt :

det förslag som statens ungdomsråd tidigare har lagt.

Statskontoret tillstyrker utredningens förslag, men finner det naturligt att man som ett alternativ till ungdomsrädet överväger möjligheten att uppdra

åt länsstyrelserna att fördela det lokala statliga ungdomsstödet till kommu-

nerna. Detta med anledning av de förslag till samordnad länsförvaltning som har utarbetats av bl. a. statskontoret och i vilka har behandlats hur länsförvaltningens ansvar för tillsyn av kommunal verksamhet mer generellt kan komma att utformas inom ramen för huvuduppgiften att främja länets utveckling och framtid.

Statens ungdomsråd framhåller att rådets syn på nuläget stämmer väl

överens med utredarnas. Ungdomsrådet anser dock inte att utredningens

förslag om att göra om det lokala bidraget till ett kommunalt bidrag är särskilt välbetänkt. Utredarna har själva pekat på några nackdelar. Rådet anser dessutom att det är onödigt att byråkratisera bidraget på så sätt att

ytterligare en myndighetsnivå (kommunerna) hanterar bidraget. Särskilt

med tanke på att staten i och med detta skulle inrätta ett bidrag som man själv inte skulle kunna påverka inriktning och användning av. Samtidigt som utredningen påpekar bristerna med nuvarande bidrag menar man att.

bidraget skulle bli mer ändamålsenligt om det fördelades av" kommunerna. Detta trots att kommunerna mer och mer tenderär att lägga ut sitt stöd på just aktivitetsbidrag. :

Den lokala organisationen är enligt ungdomsrådet basen i ungdomsorga- | 182

nisationen. Det är i första hand där medlemmar engagerar sig och deltar i — Prop. 1987/88:100 olika verksamheter. Därför skall det statliga lokala bidraget vara lika i hela — Bil: 11 landet så att lokalorganisationerna kan bedriva en verksamhet. Bidraget : skall också stimulera till att utöka och till att i viss mån utveckla verksamheten, utan att för den skull styra innehållet.

Statens ungdomsråd har mycket detaljerat angett de krav man bör ställa på ungdomsorganisationer som erhåller det lokala stödet, samt även angett ett antal kriterier som bör gälla för att erhålla detta bidrag. Inom rådet har även prioriteringar mellan olika åldersgrupper diskuterats. Det kan finnas motiv för att ibland stimulera vissa åldersgrupper. Rådet anser det dock viktigare att stödet utformas så att inriktningen får en mer långsiktig karaktär. Ett generellt bidrag bör heller inte vara allt för detaljreglerat.

Rådet anser däremot att den nedre åldersgränsen bör sänkas till fem år i likhet med förslaget till åldersintervall för centrala stödet. Prioriteringar av åldersgrupper och kön tror rådet görs bättre av kommunerna som har bättre möjlighet att ta hänsyn till de lokala förhållandena. Sänkningen av nedre åldersgränsen bedömer rådet kunna inrymmas i nuvarande anslagsram med tanke på att antalet aktiviteter varje år har minskat.

Statens ungdomsråd föreslår att lokalt bidrag utgår med dels grundbidrag — lika för alla lokalavdelningar som genomfört minst tio sammankomster godkända för statligt lokalt bidrag — dels rörligt bidrag — baserat på antalet genomförda sammankomster. Inget minimikrav ställs därvid på antalet sammankomster. . -

Skolöverstyrelsen anser att det är viktigt att det centrala stödet kan utgå enligt samma villkor över hela landet. Om man vill låta folkrörelserna ta ett ökat ansvar och vill visa dem förtroende, är det enligt styrelsens uppfattning bättre att kanalisera den statliga bidragsgivningen via de centrala organisationerna, något som redan i dag sker på idrottens område.

Svenska kommunförbundets bedömning är att i dagsläget bör nuvarande bidragskonstruktion i princip bibehållas. Om ett — i och för sig väl motiverat — förstärkt statligt stöd aktualiseras kommer samspelet med de lokala politiska prioriteringarna i ett annat läge. Vid en sådan situation är förbundet berett att diskutera hur ett statligt stöd via kommunerna bör utformas.

Föreningen Sveriges fritidschefer tillstyrker, efter beaktande av redovisade för- och nackdelar, utredningens förslag om utbetalning av det lokala stödet via kommunerna. Samtidigt vill föreningen. mot bakgrund av vad som i utredningen redovisas beträffande urholkningen av det statliga stödet till barn- och ungdomsorganisationerna, betona att det nu är synnerligen angeläget med en reell förstärkning av det statliga stödet till lokal barnoch ungdomsverksamhet.

Svenska missionsförbundets ungdom anser att det lokala stödet också fortsättningsvis bör utbetalas via de centrala organisationerna. Förbundet anser att det i utredningens förslag dessutom inte finns några garantier för att föreningarna totalt sett får del av det lokala stödet. Risken att bidraget till föreningarna minskar, både genom att staten drar ned bidraget till kommunerna och att kommunerna gör besparingar på den kommunala bidragsdelen, anser man vara uppenbar. .

Centerns ungdomsförbund anser att det statliga lokala aktivitetsstödet 183

bör fördelas som centralt statligt stöd. Om detta inte blir aktuellt anser man att förslaget från statens ungdomsråds bidragsgrupp är att föredra framför Bil. 11

en utbetalning till kommunerna.

Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund vänder sig mot utredningens förslag om att bidraget skall transfereras till kommunerna och därmed kunna användas fritt i resp. kommuns bidragssystem. Förslaget innebär att den lokala organisationen kommer att behandlas olika även när det gäller det statliga stödet.

Handikapporganisationerna anser att det lokala aktivitetsstödet bör ut-

betalas via organisationerna och inte via kommunerna på grund av att

handikappungdomsrörelsen sällan har direkt kommunal verksamhet. Han-

dikappungdomsföreningar/sektioner bedriver ofta verksamhet i län/regioner. Ett förhöjt aktivitetsbidrag till handikappföreningar/sektioner behövs på grund av förhöjda kostnader.

Jugoslaviska riksförbundet i Sverige föreslår att riksorganisationerna själva skall få välja hur man vill ha stödet organiserat. Tekniskt kan man lösa det genom att föranmäla önskernål till bidragsgivaren.

Riksförbundet finska föreningar i Sverige avstyrker utredningens förslag.

Förbundet föreslår att det ståtliga stödet betalas via ungdomsorganisationernas centrala instanser. Förbundet föreslår i enlighet med statens ung-

domsråds bidragsgrupp att det lokala stödet delas i grundbidrag och rörligt

bidrag och att den nedre åldersgränsen sänks till fem år. Förbundet Aktiv ungdom delar utredarens åsikt att det lokala stödet bör

handläggas på primärkommunal nivå. Därigenom avlastas statens ungdomsråd och riksorganisationerna samtidigt som kontrollfunktionen

underlättas. Bidraget bör emellertid betalas ut som tidigare efter antalet aktiviteter i resp. förening och således ej baseras på antalet lokala för-

eningar som erhåller kommunalt bidrag.

Elevorganisationen i Sverige tror att en bidragskonsuwuktion med ett grundbidrag lika för alla lokalavdelningar och ett rörligt bidrag baserat på antalet sammankomster skulle leda till att organisationer, ledda av ungdomar, I större utsträckning kommer att söka och kunna tillgodogöra sig

bidraget.

Sveriges riksidrottsförbund avstyrker bestämt utredningens förslag i vad

avser kommunalisering av bidraget liksom föreningsantalet som grund för

fördelning av bidraget. Riksidrottsförbundet förklarar sig samtidigt berett

att medverka i eu fortsatt arbete i avsikt att finna konstruktioner av bidraget, som på ett bättre sält än det nuvarande stimulerar till verksamhet, är lätt att hantera och samtidigt så rättvist som möjligt. Friluftsfrämjandet är i princip positivt till tanken att kommunerna skall ansvara för att bidraget kommer den lokala verksamheten till del. Främjandet anser vidare i likhet med utredningen att det statliga stödet till barn-

och ungdomsverksamhet bör förstärkas. Vidare bör den undre åldersgrän-

sen för stöd sänkas. Däremot biträder man inte utredningens förslag om att bidraget skall ges till kommunerna på basis av antalet bidragsberättigade

föreningar i kommunen. Enligt främjandet är aktiviteten den enda riktiga grunden för dimensionering av bidragen. Slutligen vill främjandet starkt

stödja förslaget att det statliga stödet öronmärks och att det skall kunna 184

utläsas i den kommande budgeten. Risk föreligger att bidraget ”bakas in” i — Prop. 1987/88:100 annat stöd för att så småningom försvinna. Bil. 11

5 Centrala stödet Merparten av de inkomna remissvaren stöder utredningens förslag om att det centrala stödet skall indelas i ett grundstöd och i ett rörligt stöd. Däremot avvisas utredningens förslag om att det rörliga stödet skall base-

ras på antalet föreningar. Många av remissinstanserna har sneglat på det

förslag som statens ungdomsråd har avgivit och som innebär att det rörliga stödet baseras dels på antalet medlemmar, dels på antalet föreningar.

Några remissinstanser har även föreslagit andra kriterier. Statens ungdomsråd anser att det inte är tillräckligt att fördela det centrala bidraget enbart utifrån antalet lokalavdelningar. Dels är risken stor att lokalavdelningarna kan komma att delas utifrån bidragstekniska skäl, dels

riskeras att skillnaderna mellan organisationerna kan komma att bli oacceptabelt stora beroende på hur de valt att organisera sig.

Enligt rådet skall bidraget göra det möjligt för organisationen att bedriva en riksomfattande verksamhet. Det skall dels stimulera till att erbjuda fler barn och ungdomar att vara med i verksamheten, dels till att utveckla

verksamhetens innehåll. Bidraget skall också utan att allt för mycket styra

Organisationen vara kopplat till organisationens storlek.

Ungdomsrådet har även här detaljerat angett ett antal krav som bör

ställas på ungdomsorganisationerna för att de skall få bidraget samt även

angett de kriterier som bör gälla för detta bidrag. Ungdomsrådet anser till skillnad från utredningen att bidraget bör fördelas ut på flera kriterier för att minska organisationernas känslighet vid kraftiga upp- och nedgångar inom ett kriterium.

Rådet föreslår att centralt bidrag i fortsättningen utgår med dels grund-

« bidrag — lika belopp för alla organisationer — dels rörligt bidrag — baserat

dels på antalet bidragsgrundande medlemmar, dels på antalet bidragsgrundande lokalavdelningar.

Landstingsförbundet avstyrker utredningens förslag i denna del. Däremot är förbundet positivt till förslaget att det centrala stödet läggs fast i

treårsperioder och att eventuella förändringar skall meddelas organisationerna minst ett år i förväg.

Svenska kommunförbundet kan inte tillstyrka att det centrala stödet helt skall baseras på antalet lokala föreningar. Bidragskonstruktionen skapar stor orättvisa mellan ungdomsorganisationerna.

Föreningen Sveriges fritidschefer finner det positivt att målet med det

centrala stödet är att stödja organisationer med aktiva lokala föreningar.

Vissa problem med anknytning till det nuvarande medlemsbegreppet får

även härigenom sin lösning. De tveksamheter som kan finnas med denna förändrade bidragsgrund anser föreningen motverkas genom föreslagna

övergångsbestämmelser samt systemet med treåriga intervall för anslagsramarna. Riksförbundet Kyrkans ungdom anser att det centrala stödet även fort-

sätlningsvis bör innehålla ett grundbidrag och ett rörligt bidrag. Förbundet . 185

anser dock att det rörliga bidraget skall baseras både på antalet medlemmar och antalet lokalavdelningar. | Bil. 11

IOGT-NTO:s juniorförbund anser det fel att helt bortse från medlemskapet som bidragsgrundande faktor. Medlemskapet i en organisation måste anses som något väsentligt, ett ställningstagande för en idé som man tror på. Initiativet att bli och att förbli medlem måste premieras. Enligt förbundets mening borde det centrala stödet utgöras dels av ett fast grundbidrag, dels av ett rörligt bidrag som beräknas både på medlemstal och antal lokalföreningar. Med tanke på olikheter i kommunernas bidragsregler bör det inte vara kommunalt stödda föreningar som är bidragsgrundande vid fördelning av centralt stöd.

Handikapporganisationerna föreslår att handikappungdomsrörelsen får ett förhöjt grundbidrag. Vidare föreslår man ett förhöjt. rörligt bidrag. baserat på antalet medlemmar i handikappungdomsorganisationer, vilket kan stimulera till informationsverksamhet och ferieverksamhet.

6 Projektstöd I hälften av de inkomna remissvaren stöder man utredningens förslag om att de medel som finns anslagna för alkohol- och narkotikaupplysning till ungdomsorganisationerna förs över till att ingå som cen förstärkning av det centrala statliga stödet till barn- och ungdomsorganisationerna. Ca en fjärdedel av de inkomna remissvaren anser att projektstöd bör finnas kvar men i begränsad omfattning i linje red utredningens förslag. Några föreslår att ett särskilt utvecklingsbidrag i stället inrättas, medan ett fåtal anser att allt så kallat projektstöd bör föras över till det centrala stödet.

Socialstyrelsen avstyrker förslaget om överföring. Det aktuella beloppet, som endast skulle innebära en ringa förstärkning av det centrala stödet till organisationerna, ingår som ett väsentligt moment i den drogförebyggande verksamheten. Socialstyrelsen har för sin del utgått från att statens ungdomsråd har förvaltat de aktuella medlen på ett riktigt sätt. Skulle det av något skäl anses att medlen inte längre skall stå till ungdomsrådets disposition för hittillsvarande ändamål, bör de i stället överföras till socialstyrelsen.

Statens ungdomsråd anser att det kan finnas anledning att i vissa fall ha specialriktade bidrag. Rådet anser i likhet med utredningen att staten måste vara mycket restriktiv med den typen av stöd. Rådet anser det positivt att det speciella stödet till ferieverksamheten avskaffats för att ge organisationerna större frihet vid användandet av statsbidragen. Även det speciella anslaget för droginformation bör snarast avskaffas, Utifrån detta synsätt bör heller inga nya styrda projektbidrag inrättas utan mycket starka motiv.

För att ungdomsorganisationerna skall kunna hävda sig i konkurrensen om ungdomarnas intressen måste de ständigt utveckla och förnya sig. För att ta till vara alla dessa idéer och för att förenkla något för dem som vill söka bidrag föreslär rådet att ett reguljärt utvecklingsbidrag inrättas.

Svenska kommunförbundet instämmer i utredningens syn att projektbidrag skall ha karaktären av tidsbegränsade bidrag avsedda för ett speci- . 186

ellt ändamål: Projektbidrag som ej fyller de kriterierna bör föras över och ingå i ordinarie grundstöd. Bil. 11

Riksförbundet Kyrkans ungdom tycker att det är riktigt att projektstöd utbetalas för projekt som är klart avgränsade i tiden. Av den anledningen kan man acceptera att t.ex. De kristna samfundens nykterhetsrörelse inte skulle kunna få pengar regelbundet från statens ungdomsråd som projektbidrag. Men man vill framhålla vikten av att barn- och ungdomsorganisationer arbetar för upplysning om alkohol- och narkotikabrukets negativa sidor. Förbundet utgår från att staten kommer att ställa medel till förfogande för ANT-information under andra budgetrubriker i framtiden.

Centerns ungdomsförbund ställer sig bakom förslaget att slopa projektstödet för alkohol- och narkotikainformation om pengarna läggs på det centrala stödet. Förbundet anser att ett utvecklingsbidrag, så som statens ungdomsråds bidragsgrupp föreslår, är av stor vikt. |

Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund delar utredningens förslag att även stödet för information om alkohol och narkotika förs över till att ingå som en förstärkning av det centrala stödet.

IOGT-NTO:s juniorförbund stöder utredningens förslag men förutsätter att ungdomsorganisationerna efter AN-medlens slopande har möjlighet att söka och erhålla projektstöd från socialstyrelsen för AN-upplysningsverksamhet. Vidare anser man att införandet och permanentandet av ett ut-' vecklingsbidrag är mycket viktigt för ungdomsorganisationernas framtid i ett föränderligt samhälle.

Handikapporganisationerna föreslår att ett projektstöd inrättas där varje organisation har möjlighet att profilera sig själv och kan utvecklas efter egna förutsättningar. Projektstödet får inte innebära att staten styr ungdomsorganisationernas verksamhet.

Register Prop. 1987/88: 100 Bil. 11

Sid. | Översikt 13 AA. Jordbruksdepartementet m. m.

13 1 Jordbruksdepartementet, förslagsanslag19.557 000
13 2 Lantbruksråd, förslagsanslag4512 000
14 3 Utredningar m. m., reservationsanslag2800 000
14 4 Extra utgifter, reservationsanslag700 000

27 569 000

15 BB. Jordbrukets rationalisering m. m. 15 1 Lantbruksstyrelsen, ramanslag 62 102 000 17-22 Lantbruksnämnderna, ramanslag 236665 000 19 3 Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m.,

förslagsanslag 40 000 000 2 4 Markförvärv för jordbrukets rationalisering,

reservationsanslag 1000 23 5 Täckande av förluster på grund av statlig kredit-

garanti. förslagsanslag 20000 000 25 6 Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering,

m. m., förslagsanslag 7900 000 26 7 Stöd till innehavare av fjällägenheter m. m.,

reservationsanslag 1700 000 27 8 Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige,

reservätionsanslag 20.000 000 28 9 Främjande av rennäringen, reservationsanslag 25369 000 30 10 Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall.

förslagsanslag 1000

473 738 000

31 -C. Jordbruksprisreglering 31 I Statens jordbruksnämnd, förslagsanslag 28 097 000

ta ra Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden,

förslagsanslag 2681 000 2 3 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område,

förslagsanslag 2191 671 000 35 4 Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring,

reservationsanslag 8 300 000 35 5 Kostnader för beredskapslagring av livsmedel

m. m.. förslagsanslag 143 669 000 36 6 Prisstöd till jordbruket i norra Sverige,

förslagsanslag 525 000 000 37 7 Bidrag till permanent skördeskadeskydd 1000 38 8 Administration av permanent skördeskadeskydd

m. m., förslagsunslag 800 000

2900 219 000

39 D. Skogsbruk Bil. 1 1 39 1 Skogsstyrelsen, förslagsanslag 34 101 000 40 2 Skogsvårdsstyrelserna, förslagsanslag 1000

42 3 Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter,

förslagsanslag 180 693 000

42 4 Skogsvårdsstyrelserna: Frö- och plantverksamhet,

förslagsanslag 1000 43 5 Skogsvårdsstyrelserna: Investeringar, |

reservationsanslag 33 815 000 44 6 Bidrag till skogsvård m. m., förslagsanslag 270 000 000 47 7 Stöd till byggande av skogsvägar, förslagsanslag 50 000 000 48 8 Främjande av skogsvård m. m., reservationsanslag 12900 000 48 9 Bidrag till trygghetsförsäkring för skogsbrukare,

reservationsanslag 20000 000

601 511 000

49 E. Fiske

49 1 Fiskeristyrelsen, förslagsanslag 39 147 000

50 2 Fiskenämnderna, förslagsanslag | 9583 000

51 3 Främjande av fiskerinäringen, reservationsanslag 2263 000

51 4 Bidrag till fiskehamnar m. m., förslagsanslag4424 000
52 5 Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen, förslagsanslag1000
52 6 Bidrag till fiskets rationalisering m. m.,|
förslagsanslag92000 000
53 7 Lån till fiskerinäringen, reservationsanslag50 000 000

54 8& Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till

fiske, förslagsanslag 1000

54 9 Prisreglerande åtgärder på fiskets område, .

förslagsanslag 1000 55 10 Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m. m.,

förslagsanslag :- 3000 000 55 II — Bidrag till fiskevård m. m., reservationsanslag 5119 000

122 539 000

56F. Livsmedelskontroll m. m.

56 I Statens livsmedelsverk, förslagsanslag 67 030 000 57 2 Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning

m. m., förslagsanslag 1000 58 3 Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdrags-

verksamhet, förslagsanslag 1000 59 4 Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt,

reservationsanslag 52 948 000 59 5 Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet.

förslagsanslag : 1000

60 6 Bidrag till statens utsädeskontroll,

reservationsanslag 2197 000

61 7 Bekämpande av växtsjukdomar och smittsamma

husdjurssjukdomar, förslagsanslag 7250 000

6&2 -8& Lantbrukskemisk laboratorieverksamhet,

reservationsanslag 6026 000 63 9 Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet,

| förslagsanslag 1000 189

64 10 Bidrag till statens maskinprovningar, Prop. 1987/88: 100

reservationsanslag 5718 000 Bil. 11

64 11 Statens växtsortnämnd, förslagsanslag 339 000

65 12 Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård:

Uppdragsverksamhet, förslagsanslag ee - 1000

67 13 Bidrag till djurens hälso- och sjukvård,

reservationsanslag 6 193 000

67 14 Bidrag till avlägset boende djurägare för

veterinärvård, förslagsanslag c 2000 000 68 15 Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder,

reservationsanslag - 2736 000

152 442 000

69 G. Utbildning och forskning

69 1 Sveriges lantbruksuniversitet, reservationsanslag 482817 000

71 2 Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lantbruks-

universitet, förslagsanslag 236 967 000

72 3 Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges

lantbruksuniversitet m. m., reservationsanslag 15 400 000

73 4 - Skogs- och jordbrukets forskningsråd,

reservationsanslag . 119727 000 74 5 Stöd till kollektiv forskning, reservationsanslag 25 500 000

75 6 Bidrag till växtförädling, reservationsanslag 23 000 000

76 7 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien, förslagsanslag 659 000 | 904 070 000

77H. Ungdomsfrågor

107 1 Statens ungdomsråd, förslagsanslag 4132 000 109 2 Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala

- verksamhet m. m., reservationsanslag - 62 196 000 114 3 Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala

verksamhet, förslagsanslag 101 600 000 115 4 Stöd till internationellt ungdomssamarbete,

reservuationsanslag " 1200 000 117 5 Lotterinämnden, förslagsanslag 1411 000

170 539 000

118 I. Idrott, rekreation och turism

118 1 Stöd till idrotten, reservationsanslag 256 034 000

124 2 Stöd till turism och rekreation, reservationsanslag 108542 000

364 576 000

129 J. Diverse

129 1 Bidrag till vissa internationella organisationer m. m., förslagsanslag 27 500 000

130 2 Ersättningar för viltskador m. m.. förslagsanslag 12 320 000

39 820 000

Totalt för jordbruksdepartementet 5757 023 000

> Beräknat belopp. 190

Underbilagor Prop. 1987/88: 100 132 11.1 Redovisning av regeringens arbete med ungdomsfrågor Bil. [1 162 11.2 Sammanfattning av promemoria från arbetsgruppen BUS

(Barn—-Ungdom— Samordning) rörande statens ungdomsråd. 165 11.3 Sammanställning av yttranden över promemoria från arbetsgrup-

pen BUS (Barn-Ungdom— Samordning) rörande statens ung-

domsråd

172 11.4 Sammanfattning av folkrörelseutredningens betänkande (SOU

1987:37) Stödet till barn- och ungdomsföreningar 180 11.5 Sammanställning av remissyttrandena över folkrörelseutred-

ningens betänkande (SOU 1987:37) Stödet till barn- och ungdomsföreningar

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 191

Bilaga 12 till budgetpropositionen 1988 | AE

T

| "> Prop. |

Arbetsmarknadsdepartementet — 1987/88: 100

(tionde huvudtiteln) | Bil. 12

Översikt

Till arbetsmarknadsdepartementet hör frågor om arbetsmarknad, arbetsliv, jämställdhet mellan kvinnor och män samt invandring och svenskt medborgarskap. : |

Den ekonomiska politiken och sysselsättningen

År 1987 har varit ett bra år för Sveriges ekonomi. Produktionen och investeringarna har vuxit, kapacitetsutnyttjandet inom näringslivet har höjts, löntagarnas realinkomster har stigit'och viktigast av allt; arbetslösheten har pressats tillbaka till en nivå, som innebär att den bara är en femtedel av vad den är i Europa i övrigt. Samtidigt är sysselsättningen högre än någonsin tidigare. Sverige är i själva verket det land som nått allra längst i att kombinera en låg arbetslöshet med en hög sysselsättning.

Den avgörande skillnaden mellan länderna är kvinnornas sysselsättning. I Sverige förvärvsarbetar kvinnorna i nästan samma utsträckning som männen. Denna utjämning är ett avgörande steg mot ett samhälle och ett arbetsliv som är jämställt mellan kvinnor och män.

Sysselsättningen har stigit under senare:år. Från första halvåret 1983, till första halvåret 1987 har antalet sysselsatta ökat med 128 000 personer.

För fjärde året i rad fortsätter antalet sysselsatta att öka i industrin.

Arbetsmarknad

Arbete åt alla som vill och kan förvärvsarbeta är det övergripande målet för den ekonomiska politiken och särskilt för arbetsmarknadspolitiken. Den främsta uppgiften är att hävda arbetslinjen, som innebär att arbete, utbildning eller andra aktivt arbetsförberedande åtgärder alltid skall gå före passivt kontantstöd.

Antalet sysselsatta har ökat kraftigt under de senaste åren och i de mest förvärvsaktiva åldrarna är sysselsättningsgraden bland kvinnorna närmare 9076 och bland männen 95 Z. Arbetslösheten har samtidigt pressats tillbaka från genomsnittligt 2,3 Ze under år 1985, 2,2 4 år 1986 och I 9 Fe år 1987. » Efterfrågan på arbetskraft har ökat under år 1987 jämfört med år 1986. Antalet nyanmälda lediga platser uppgår till ca 60.000 per månad. Motsva-

| Riksdagen 1987/88. I saml. Nr. 100. Bilaga 12

är 53 000. Bil.12

Deltidsarbetet minskar, samtidigt som det finns en tendens mot förlängd arbetstid hos dem som deltidsarbetar. Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder som beredskapsarbete och ungdomslag minskade under år 1987.

Läget på arbetsmarknaden är sammanfattningsvis mycket gott, men det finns ändå problem. Trots att långtidsarbetslösheten särskilt under slutet . av år 1987 minskat kraftigt är denna fortfarande hög och svårigheterna för de arbetshandikappade stora.

Satsningen på bättre service och ökad effektivitet hos arbersförmedlingen fortsätter. Den tekniska upprustningen av arbetsförmedlingen fortsätter med bl. a. en snabb utbyggnad av ett nytt datorbaserat platsförmedlingssystem.

Utvecklingen på arbetsmarknaden under 1988 och 1989 är svårbedömbar. Behovet av arbetsmarknadspolitiska åtgärder utifrån konjunkturutvecklingen bör därför anstå till kompletteringspropositionen som regeringen avser att lämna i april månad. Tills vidare föreslås följande omfattning gälla.

Arbetsmarknadsutbildningen planeras budgetåret 1988/89 omfatta totalt 123 000 deitagare, varav 25 000 i utbildning i företag.

Under budgetåret 1988/89 beräknas medlen till hberedskapsarbeten vill i stort sett oförändrat belopp gentemot innevarande budgetår. Det ger utrymme för 3,2 milj. dagsverken. Regeringen förutsätter att dessa arbeten främst skall sättas in för att minska långtidsarbetslösheten. Härutöver satsas 370 milj. kr. på särskilda insatser för långtidsarbetslösa. De förstärkningar av arbetsmarknadsinstituten som föreslås avser också att förbättra möjligheterna för långtidsarbetslösa att få arbete.

insats i jämställdhetsarbetet att de deltidsarbetslösa får den arbetstid de vill ha. För budgetåret 1988/89 föreslår regeringen att resursen om 60 milj. kr. till sådana insatser behålls.

Ungdomslagen har fungerat i fyra år. Antalet ungdomar i sysselsättningsformen har minskat kraftigt och uppgick under år 1987 till ca 6077 av 1984 och 19835 års nivåer. Ungefär 15 000 ungdomar i genomsnitt beräknas få sysselsättning i ungdomslag och 5 000 på de inskolningsplatser i näringslivet som infördes hösten 1986.

Regeringen kommer att lämna förslag om förändringar i arbetslöshetsersättningen i en särskild proposition under våren 1988.

Arbetslivsfrågor

I det övergripande målet arbete åt alla ingår att ingen skall behöva riskera sin hälsa i arbetet. Regeringens arbetslivspolitik syftar till att skapa goda arbetsförhållanden.

Budgetförslaget för arbetarskyddsstyrelsen utgår från den treårsplan som beslutades år 1986. Med hänsyn till den kraftiga ökningen av antalet

ta

till informationssystemet om arbetsskador. Bil. 12

Den 1 juli 1987 inrättades institutet för arbetsmiljöforskning genom att forskningsavdelningen skiljdes från arbetarskyddsstyrelsen. Budgetförsla-

get för institutet utgår från den gemensamma ram som fastställdes för arbetarskyddsverket år 1986.

De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för handikappade beräknas för

budgetåret 1988/89 till 7,8 miljarder kr. Åtgärderna består av bidrag till

arbetshjälpmedel, näringshjälp, lönebidrag. yrkesinriktad rehabilitering och skyddat arbete med statsbidrag till offentliga arbetsgivare och stiftelsen Samhall.

Möjligheterna till arbete med hjälp av lönebidrag skall förbättras, främst genom fler platser hos enskilda och kommunala arbetsgivare. Antalet platser hos allmännyttiga organisationer föreslås öka med 300.

De arbetssökande som på grund av arbetshandikapp har särskilda svå-

righeter vid val av arbete eller utbildning kan få hjälp vid arbetsmarknads-

institut. Regeringen föreslår i sitt budgetförslag 100 nya tjänster till arbets-

marknadsinstituten samt en viss uppräkning för investeringar.

Samhallgruppen har drygt 28 000 arbetshandikappade anställda vid 330 verkstäder. Regeringens budgetförslag innebär att ytterligare 350 arbetstillfällen kommer att kunna anordnas inom företagsgruppen. Statsbidraget till Samhall har beräknats till 3,4 miljarder kr.

Jämställdhet mellan kvinnor och män

Regeringen avser att behandla den fortsatta inriktningen av jämställdhets-

arbetet i en särskild proposition under våren 1988. Där redovisas bl. a. remissbehandlingen av betänkandet (SOU 1987:19) Varannan damernas från utredningen om kvinnorepresentation och regeringens ställningsta-

gande till utredningsförslagen.

Invandring m. m.

Den totala invandringen till Sverige har ökat under år 1987 och ligger nu på

samma nivå som under 1970-talet. Ökningen under det senaste året beror helt på invandringen från länder utanför Europa. Det är i första hand flyktingar och nära anhöriga till dem som redan bor här som invandrar.

Sverige tar emot flyktingar som förs över hit inom ramen för samarbetet med FN:s flyktingkommissarie, s.k. kvotflyktingar, och sådana som

själva kommer hit och söker asyl. Antalet asylsökande som vill få stanna i Sverige väntas ligga på minst samma höga nivå som i dag. Under år 1987 har inemot 20000 personer fått tillstånd att stanna i Sverige som flyktingar

eller av flyktinghiknande skäl. De flyktingar som tas emot inom kvoten förutses ligga på samma nivå som tidigare, dvs. 1250 personer.

Flyktingsituationen i världen har inte blivit bättre under det senaste året.

För Sveriges del avspeglar sig detta i alt antalet asylsökande har ökat. vilket medfört en allt större arbetsbörda hos invandrarverket. Verket har fått personalförstärkningar flera gånger under de senaste åren. Regeringen 3

föreslår nu att verket skall få ett tillskott om ett 40-tal årsarbetskrafter. Prop. 1987/88:100

Dessutom skall en särskild extrastyrka om 35 årsarbetskrafter sättas in för Bil.12 att arbeta av verkets ärendebalanser. Samtidigt förbereds en ny verksorganisation och nya rutiner för asylärenden fr. o. m. den I juli 1989.

Regeringen lägger stor vikt vid arbetet med att förbättra de etniska relationerna. Särskilda medel för information och opinionsbildande verksamhet bör därför anslås även för budgetåret 1988/89. Under år 1987 har regeringen tillsatt en kommission mot rasism och främlingsfientlighet.

Sammanställning

Anslagsförändringarna inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde i förhållande till motsvarande anslag på statsbudgeten för budgetåret 1987/88 framgår av följande sammanställning (milj. kr.)

Statsbudget Förslag Förändring

1987/881988/89
A. Arbetsmarknadsdeparte-.
mentet m.m.78,684,0 + 3,4
B. Arbetsmarknad m.m.: 12 241,6 12 209,4 — 32,2
C. Arbetslivsfrågor7 879,3 8 374,5 + 495. 2
D. Invandring m.m.1 303,2 3 183,1 + 1 879,9
Totalt21 502,7 23 851,0 + 2 348,3

Arbetsmarknadsdepartementet Bil.

' 1. Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 januari 1988 Föredragande: statsrådet Thalén såvitt avser frågor rörande Arbetsmarknadsdepartementet m. m. (littera A); Arbetsmarknad m. m. (littera B) och Arbetslivsfrågor (littera C); statsrådet G. Andersson såvitt avser frågor rörande Invandring m. m. (littera D)

Anmälan till budgetpropositionen 1988

ARBETSMARKNAD

Den aktuella utvecklingen

Internationell bakgrund . Utvecklingen i den svenska ekonomin och på arbetsmarknaden har de senaste åren rönt internationell uppmärksamhet. Den tredje vägens politik ' och den återhämtning den resulterat i har följts med stort intresse av internationella organisationer som OECD och ILO, av välrenommerade forskningsorgan som The Brookings Institution i USA och av massmedia. Sveriges strävan att inte ge avkall på målet om full sysselsättning har noggrant studerats. I vår europeiska omvärld är arbetslösheten i genomsnitt närmare fem gånger så hög som i Sverige. Ändå är kampen mot " arbetslösheten ett viktigt diskussionsämne i det svenska samhället och ett av de centrala problemområdena för regeringens politik.

Sysselsättningsgrad och arbetslöshet

i vissa länder

Sysselsättningsgrad ?/o 100

80 L oM Sverige

| x Danmark

USA x Storbritannien

x 80 Pr | Västtyskland x x |

: Frankrike

Holland X

40 0 VN Vg VV UA Vä VO VA 1 fa UU a ba a a Sr fa Sa a

2 4 8 8 10 12

Arbetslöshet "/o : 5

Utvecklingen under år 1987 tyder på att tillväxten i OECD-området i dess helhet blir något högre än tidigare förväntat eller drygt 2.5 Z. Detta Bil.12 beror framför allt på de utomeuropeiska ekonomierna. En viss förbättring har också kunnat skönjas i Italien, Storbritannien och en del mindre OECD-länder, men för Västeuropa som helhet väntas fortfarande en tillväxt om endast ca 2 Z under år 1987. De mycket stora betalningsobalanserna mellan framför allt USA, Japan och Västtyskland kvarstår som ett grundläggande problem i världsekonomin.

I de sju befolkningsmässigt största OECD-länderna förväntas antalet sysselsatta öka med drygt 17 under år 1987, vilket motsvarar en något mindre ökning än under år 1986. I våra grannländer Danmark och Norge förväntas sysselsättningen öka i betydligt lägre utsträckning än vad som var fallet under år 1986. I Danmark förväntas rentav sysselsättningstillväxten avstanna helt under år 1987 för att i stället förbytas i en minskning under år 1988.

Som en följd av den något svagare sysselsättningstillväxten, har arbetslösheten minskat endast marginellt i de sju större OECD-länderna och förväntas under år 1987 uppgå till drygt 776. I grannländerna Danmark och Norge väntas arbetslösheten öka något under både år 1987 och innevarande år.

Relativ arbetslöshet (4) i OECD-länderna

USAEuropaOECDSverige
19839,610,28,82,9
19847,510,98,32,5
198517,211,18,42,3
19867,011,08,32,2
1987 prognos 6,811,08,31,9

Alt arbetslösheten ökat kraftigt under 1980-talet i många OECD-länder

beror till stor del på att arbetslösheistiderna blivit längre. I Belgien hade under år 1986 70 Ze av de arbetslösa varit arbetslösa i minst tolv månader. I

Frankrike och England var motsvarande andelar 48 resp. 41Z. I USA,

Norge och Kanada redovisades under år 1986 relativt låga andelar om 10

eller lägre.

Andel långtidsarbetslösa 1) (minst tolv månaders arbetslöshet; av samtliga arbetslösa

Frankrike EnglandJSAKanada Norge Sverige
1983 42,236.513,39,86,710,3
1984 42,339,812,310,110,812,4
1985 46,841,09,510,38,311,4
1986 47,841,18,710,96,78,0

Konjunkturutvecklingen Den samhällsekonomiska utvecklingen under år 1987 var god. Produktionstillväxten var hög, kapacitetsutnyttjandet ökade inom näringslivet och arbetslösheten fortsatte att minska. En snabb inhemsk efterfrågeökning och en ökad export har bidragit till tillväxten. Emellertid har det höga efterfrågeläget samtidigt medfört en kraftig ökning av importen och därmed en försämrad utrikesbalans.

Hushållens reala köpkraft ökade kraftigt år 1986 och utvecklades starkt Prop. 1987/88: 100 även under år 1987. Den privata konsumtionen steg med 4972 år 1986 och Bil. 12 bedöms ha ökat i samma omfattning år 1987. Den starka efterfrågeökningen påverkade emellertid pris- och kostnadsutvecklingen som var något snabbare än förväntat.

Investeringarna, som sjönk under år 1986, vände under år 1987 starkt uppåt. Det var framför allt industri- och bostadsinvesteringar som sköt fart. Bostadsinvesteringarnas fortsatta expansion hämmas nu av det mycket höga kapacitetsutnyttjandet inom byggnadsindustrin och bristen på arbetskraft framför allt i storstadslänen. |

Resurs- och kapacitetsutnyttjandet i industrin som sjönk något under år 1986 ökade kraftigt mellan första och tredje kvartalet 1987. Andelen företag som uppgav fullt kapacitetsutnyttjande låg på en nivå över 45 § åren 1984—1986. Efter en tillfällig nedgång första kvartalet 1987 ökade andelen som angav fullt kapacitetsutnyttjande till 57 Ze under tredje kvartalet 1987. Kapacitetsutnyttjandet är nu högre än under konjunkturuppgången åren 1979 och 1980, även om det inte når upp till de nivåer på över 70 7: som uppmättes under högkonjunkturåren på 1970-talet.

Fullt kapacitetsunytt janda

inom industrin

100 :

90 r 7

80 r 3

10Fr 7 — fy ML 2199 9198750917075 9075 5178 UTR ST UTNTESTE NUTS STUN VIT ST USUTNETN USTUSTSTST kop. utnyt.

70 72 74 76 78 80 8 84 86

Kalla KI

Chefen för finansdepartementet har tidigare i dag redogjort för de ekono- «= Prop. 1987/88:100 miska utsikterna under åren 1988 och 1989. Finansministern har därvid Bil.12 framhållit att tillväxttakten i OECD-länderna de kommande åren kan förväntas bli något lägre än de senaste åren, vilket har en dämpande effekt på den svenska exporten. Osäkerheten är dock stor om både den internatio- nella utvecklingen efter börsfallet i oktober 1987 och effekterna på den svenska ekonomin. Tillväxttakten för såväl konsumtion som investeringar bedöms bli något långsammare än under år 1987. Läget på arbetsmarknaden väntas dock bli fortsatt gott under år 1988, även om arbetskraftsefterfrågan avtar något. Finansministern har emellertid pekat på att utvecklingen under år 1988, och i ännu högre grad under år 1989, är beroende av möjligheterna att få ned löneökningstakten. En fortsatt hög löneökningstakt väntas medföra en risk för att arbetslösheten stiger under år 1989.

I länsarbetsnämndernas prognoser från oktober månad 1987 tecknades

en ljus bild för svensk industri under första hälften av år 1988. Kapacitetsutnyttjandet beräknades vara fortsatt högt och sysselsättningen förväntades öka. Det uppgavs emellertid att det fanns risk för att utvecklingen under senare delen av år 1988 skulle bli svagare än under den tidigare till följd av pris- och kostnadsutvecklingen. Sysselsättningen bedömdes därför öka i långsammare takt under år 1988 än under år 1987. Arbetslösheten förutsågs fortsätta minska under första hälften av år 1988. Utvecklingen för senare delen av år 1988 angavs vara mer svårbedömd.

Utvecklingen på arbetsmarknaden Efterfrågan | Efterfrågan på arbetskraft är stark. Tillströmningen av lediga platser, som

minskade svagt under år 1986, beräknas ha ökat under år 1987 med nära

1026 jämfört med år 1986. Totalt beräknas antalet nyanmälda lediga platser med mer än tio dagars varaktighet ha uppgått till ca 628 000 under år 1987. Ökningen avsåg samtliga sektorer, men var särskilt stark inom byggnadssektorn och den privata tjänstesektorn. Antalet kvarstående lediga platser, som är ett uttryck för den otillfredsställda efterfrågan på arbetskraft, ökade mer än antalet nyanmälda platser, eller med 1826, vilket innebär att vakanstiderna för lediga platser förlängdes.

Inom yrkesområdet tillverkningsarbete ihom industrin anmäldes ca 97900 platser under de elva första månaderna år 1987, vilket var en ökning med 8 800 jämfört med samma period år 1986.

un 10:dagare varaktighet Bil.12

80 1 000-tal

70 Ir -

30 I

20 Fr

ee | d -

10 +

0 are r reed ett ALA IL A ASA I KL Ses tt tbtt st titsssssssss) Platser

75TI 79 BI 83 85 87

Stisongrensat..

Den växande efterfrågan på personal till tillverkningsarbete fick till följd att vakanstiderna för lediga platser ökade under år 1987, från i genomsnitt 3,7 veckor första kvartalet till 4,2 veckor tredje kvartalet 1987. Tredje kvartalet år 1986 var nivån 3,6 veckor. Nivån under år 1987 var dock väsentligt lägre än vad som har varit normalt vid motsvarande konjunkturlägen under 1970-talet, då vakanstiderna uppgick till 10—12 veckor i genomsnitt. | .

Den starka efterfrågesituationen på arbetsmarknaden avspeglas även i konjunkturinstitutets mätningar av bristen på arbetskraft. Andelen industriföretag som uppger brist på tekniska tjänstemän ökade kraftigt under början på 1980-talet och har de senaste åren pendlat kring ca 4026. Även bristen på yrkesarbetare har legat på en relativt hög nivå under flera år. Bristen på yrkesarbetare accentuerades under hösten 1987' då som högst 4890 av industriföretagen uppgav brist. Även bristen på andra arbetare: ökade kraftigt under år 1987, men på en väsentligt lägre nivå. |

Andel industriföretag som . Prop. 1987/88: 100

rapporterar briet på arbatekraft Bil.12

vå 80

70 Ir 3

q

6 rr NM

i”

= al

iv

-

0 or,

1 30 =

20 Fö:

> |

10 +:

0 Uli Liäptssr asset Y RA SE FA LLAb båda LL 1 takn. t jz

73 74 75 76 77 78 79 80 81 8 83 84 85 86 87

Källa KI

Bristen på byggnadsarbetare är mycket påtaglig i framför allt storstadsområdena men även i flera län i södra och mellersta Sverige. Även inom omsorgsområdet är bristen på personal besvärande på många håll. Insatser har gjorts i samarbete med parterna inom området för att underlätta rekryteringen och bättre ta tillvara de personalresurser som finns.

Samtidigt kan man konstatera att högkonjunkturen och den ökade arbetskraftsefterfrågan bara till en ringa del har kommit de arbetshandikappade till godo.

Arbetskraftsutbudet Arbetskraftsutbudet — dvs. summan av antalet sysselsatta och antalet arbetslösa — utvecklades relativt svagt under år 1987 sett i relation till det . goda efterfrågeläget. Arbetskraftsutbudet bedöms under år 1987 ha ökat med 23 000 personer vilket var något mer än under år 1986 men väsentligt svagare än under år 1985 då utbudet steg med 38 000 personer. Förklaringen till den svagare utbudsökningen var att arbetskraftsdeltagandet — dvs. andelen av befolkningen som förvärvsarbetar eller söker förvärvsarbete — nästan har upphört att öka. För männen minskar arbetskraftsdeltagandet långsiktigt. För kvinnorna bromsades ökningstakten upp under år 1987. Samtidigt gick ungdomarnas arbetskraftsdeltagande ner kraftigare under år 10

1987 än under motsvarande perioder tidigare under 1980-talet. Metodom- Prop. 1987/88:100

läggningen av arbetskraftsundersökningarna (AKU) fr.o.m. år 1987 gör Bil.12 dock att de registrerade förändringarna i arbetskraft och sysselsättning mellan åren 1986 och 1987 är förenade med stor osäkerhet. Speciellt gäller detta vid nedbrytning på olika undergrupper, varför uppgifterna bör tolkas med viss försiktighet. .

Antalet tonåringar i arbetskraften fortsatte att sjunka under år 1987. Detta hade sin grund dels i en minskning av befolkningen i dessa åldrar, dels i ett minskat arbetskraftsdeltagande. Antalet ungdomar i åldern 20-24 år i arbetskraften fortsatte att öka trots att arbetskraftsdeltagandet — mätt som procentuell andel av åldersgruppen som tillhör arbetskraften — minskade.

Under de första åren av 1980-talet stod kvinnorna för hela nettotillströmningen till arbetskraften. Den goda efterfrågan på arbetskraft år 1985 gjorde att även männens arbetskraftsutbud ökade detta år, varefter deras arbetskraftsdeltagande låg kvar på denna något högre nivå också under år 1986. Männens arbetskraftsdeltagande minskade svagt igen under år 1987.

Sysselsättningen Antalet sysselsatta har ökat snabbt under senare år. Från första halvåret 1983, då botten i arbetsmarknadskonjunkturen nåddes, till första halvåret 1987 har sysselsättningen ökat med 128 000 personer. Samtidigt har arbetslösheten minskat med 35 500 personer och de arbetsmarknadpolitiska åtgärderna, exkl. handikappåtgärder, med 20000 personer eller med 22 4.

Viktigt att notera är också att sysselsättningsökningen till stor del fortsätter att ha sitt ursprung i ökad heltidssysselsättning. År 1986 ökade antalet sysselsatta med totalt 29000 personer. Detta var resultatet av att heltidssysselsättningen ökade med 45 000 personer medan antalet deltidssysselsatta minskade med 16000 personer. Även under år 1987 var sysselsättningsökningen för heltidssysselsatta större än den totala ökningen. Samtidigt fortsatte antalet deltidssysselsatta att minska. Det var framför allt det korta deltidsarbetet under 20 timmar per vecka som minskade.

Sysselsättningen inom industrin fortsatte att öka något under år 1987. Den kraftigaste sysselsättningsökningen relativt sett skedde dock inom byggnadsindustrin. Antalet anställda inom den privata tjänstesektorn ökade, dock inte lika starkt som år 1986. Inom den statliga sektorn minskade sysselsättningen något medan den ökade inom den kommunala sektorn. Nedgången fortsatte inom jord- och skogsbruket.

Arbetslösheten och de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna Det goda arbetsmarknadsläget har möjliggjort en omprioritering av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna till förmån för främst de arbetshandikappade. De sysselsättningsskapande åtgärderna skars ner med nästan en fjärdedel mellan första halvåret 1986 och första halvåret 1987. Antalet personer i arbetsmarknadsutbildning ökade något. Detta ligger helt i linje med regeringens inriktning av arbetsmarknadspolitiken. 1

Arbetslösheten fortsatte att minska under år 1987. Den genomsnittliga Prop. 1987/88: 100 arbetslösheten uppgick till 1,9 96 enligt arbetskraftsundersökningarna, vil- Bil.12 ket var en förbättring med 0,3 procentenheter jämfört med år 1987. Arbetslösheten minskade i alla åldersgrupper. -

Arbetslösheten bland kvinnor ligger nu på samma nivå som bland män. Arbetslösheten för de yngre ungdomarna i åldern 16—19 år har stabiliserats på 1986 års nivå kring 3,5 20, medan arbetslösheten för de äldre ungdomarna, 20—24 år, under år 1987 minskade i snabbare takt än under år 1986. Av arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) sökandestatistik framgår att antalet arbetslösa 20—24-åringar vid arbetsförmedlingen minskat snabbare för varje kvartal under år 1987. Fortfarande är dock de äldre ungdomarnas arbetslöshet mer än dubbelt så hög som för hela arbetskraften. |

Arbetslösheten har sjunkit alltsedan år 1983. Detta innebär dock inte att alla problem på arbetsmarknaden är lösta: Kraven på arbetskraften har ökat jämfört med tidigare högkonjunkturer. För personer med bristfällig utbildning, för ungdomar, invandrare och arbetshandikappade kan det fortfarande vara svårt att få arbete. Dessa svårigheter måste nu aktivt angripas. Alla möjligheter skall också tas tillvara för att minska långtidsarbetslösheten. Den positiva utvecklingen under hösten 1987 som har sin grund i att dessa problem starkt prioriterats under senare år måste fortsätta. De medel regeringen avsatt för långtidsarbetslösa och ordinarie arbetsmarknadspolitiska åtgärder i kombination med det goda efterfrågeläget med brist på arbetskraft öppnar möjligheter att varaktigt sänka antalet och andelen långtidsarbetslösa.. Insatser kan dock behöva göras i flera steg, eftersom flertalet av de långtidsarbetslösa' inte omedelbart kan fylla de vakanta platserna. Sökande med arbetshandikapp har ofta långa anmälningstider. Det är angeläget att-.de som behöver utbildning, yrkesinriktad rehabilitering eller andra arbetsförberedande åtgärder kan erhålla sådant . stöd så snabbt som möjligt.

Arbetslösheten och de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna, kvartalsvis

1TIITTIV
Arbetslöshet,1985 2.5 1986, 2,4 1987 2.22.1 2,0 1,72.4 2,3 2.02,1 "2,1
Arbetslöshet,1985 114 96"11296
1 000-tal1986 106: ' 88 19879477104 9194
Beredskapsarbete,19853128 - + 1522
1 000-tal1986 198725. 22 211912 . 18 > 10
Rekryteringsstöd,198518141213
1 000-tal1986 198712 612 6 -9 56
Ungdomslag.198537 29:2531
1 000-tal1986 198729 2421 . 19 26 17 13:
Arbetsmarknads-1985 ' 42322436
utbildning, 1 000-tal 19861987 = 424033 = 25 332 2837

Förändringsarbetet inom arbetsmarknadsverket BL 1987/88: 100

Inom den offentliga sektorn pågår sedan flera år tillbaka ett omfattande förändringsarbete i syfte att dels förbättra servicen till medborgarna och dels utnyttja resurserna effektivare. Arbetssätt ses över, nya organisationsformer prövas som skall ge en mer ändamålsenlig struktur och regler förenklas. Arbetsmarknadsverket har varit och är alltjämt en föregångare i detta arbete. :

I början av år 1984 antog AMS ett program, det s. k. serviceprogrammet, med åtgärder som siktar till att förbättra servicen till arbetssökande och arbetsgivare. Målet är att resurserna inom arbetsmarknadsverket så långt det är möjligt skall omfördelas till den lokala organisationens arbete med platsförmedling, vägledning m. m. Hittills har detta resulterat i att ca 170 tjänster har kunnat omfördelas från central administration till lokal verksamhet, vilket jag tycker är ett bra resultat. Andra effekter av programmet är en omfattande decentralisering som bl. a. innebär att beslut nu fattas närmare arbetssökande och arbetsgivare. Härigenom minskar väntetiderna för de arbetslösa och arbetsgivarna kan snabbare rekrytera arbetskraft. Ett viktigt inslag i programmet är utnyttjandet av den moderna teknikens fördelar. En teknisk upprustning av förmedlingsverksamheten liksom av administrativa stödfunktioner pågår. Det är angeläget att detta arbete med att höja service- och kvalitetsnivån fortsätter. Det skapar ett ökat förtroende för verksamheten, och öppnar nya vägar till smidiga och snabba lösningar av de problem som förmedlingen ställs inför.

Platsförmedlingen är den viktigaste åtgärden för att finna rätt arbete för de sökande och för att finna rätt sökande till de lediga platserna. Inom arbetsmarknadsverket pågår ett omfattande arbete för att göra platsförmedlingen mer effektiv och för att göra kontakten med arbetssökande och arbetsgivare bättre. Sökande har många gånger behov av att möta förmedlare med djupare kunskaper inom olika yrken och branscher. Det gäller också för arbetsgivare i deras kontakter med arbetsförmedlingen. Inrättandet av särskilda förmedlingar för kvalificerade tekniker och tjänstemän är exempel på omläggningen till ett mera branschinriktat arbetssätt. |

Kontaktmannaskapet med företagen ger ökade möjligheter till fördjupade kunskaper om enskilda företags specifika behov av förmedlingsinsatser. Därmed får förmedlingen kunskap också om de arbetsuppgifter som finns vid olika företag, vilket ger underlag för konkreta diskussioner om arbete åt sökande med en svag ställning på arbetsmarknaden.

Verksamheten med att utveckla servicen vid arbetsförmedlingarnas kundmottagningar fortsätter. Vid kundmottagningen ges allmän information och administrativ service. Därmed kan platsförmedlare och arbetsvägledare frigöras från rutinuppgifter och ägna mer tid åt det direkta förmedlingsarbetet. |

Nya former för platsförmedling i form av platshörnor har börjat införas för att göra arbetsförmedlingen mera lättillgänglig och för att stimulera de sökande till egna aktiviteter. Syftet är vidare att även ombytessökande, : således sökande som har arbete men som vill byta, skall kunna dra nytta av denna service. . - - - 13

Ytterligare exempel på strävan att förbättra servicen är att som försök Prop. 1987/88:100 prövas på vissa orter videotex, vilket innebär att de sökande med hjälp av Bil.12 en terminal själva kan inhämta information om de lediga platserna i kundmottagningen. Om den sökande finner ett intressant arbete tar en skrivare fram nödvändiga uppgifter, varefter kontakt kan tas med arbetsgivaren.

Det förnyelsearbete som jag här har pekat på har givit och kommer att ge ytterligare resultat i det fortsatta uppbyggnadsarbetet. Enligt min mening är förnyelsearbetet inom AMS ett konkret exempel på den förnyelse av den offentliga sektorns tjänsteutbud som regeringen eftersträvar.

Av avgörande betydelse för serviceprogrammet har varit den genomgripande omorganisation av verkets alla nivåer som nu har genomförts. Den I juli 1985 omorganiserades centrala AMS i syfte att skapa en funktionsinriktad organisation som förbättrar möjligheterna till planering, uppföljning och samordning av verksamheten. Genom den nya organisationen skall en process mot ökad målstyrning understödjas och samordningen inom AMS och mellan AMS, länsarbetsnämnderna och den lokala organisationen förbättras så att resurserna utnyttjas mer effektivt.

Det andra steget i omorganisationen togs den 1 juli 1986 då länsarbetsnämndernas kanslier fick en ny utformning. Organisationen förändrades så att antalet hierarkiska nivåer begränsades och order- och beslutsvägar förkortades. Den 1 januari 1987 slutligen omorganiserades den lokala arbetsförmedlingsorganisationen. Distriktsarbetsnämnderna, distriktskontoren och arbetsförmedlingsdistrikten slopades. I stället infördes en organisation med i huvudsak kommunanknutna arbetsförmedlingsnämnder för den lokala samverkan i arbetsmarknadsfrågor med företrädare för arbetsmarknadens parter och kommunerna. Arbetsförmedlingsnämnderna ingår som delegationer inom länsarbetsnämnderna.

Enligt min mening har vi nu fått cn organisation av arbetsmarknadsverket som är väl anpassad att möta de krav som från olika håll ställs på verksamheten. Den nya organisationen har fördelen att den har färre nivåer. Härigenom får förändringar i verksamhetsinriktningen snabbare genomslag, vilket är en förutsättning för den snabba anpassningsförmåga som jag anser skall känneteckna de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. De olika nivåerna och arbetsenheterna har också fått ett ökat budgetansvar. Detta ger en större möjlighet och frihet att planera den egna verksamheten och att disponera tillgängliga resurser utifrån de specifika behoven på den lokala arbetsmarknaden. Detta är en utveckling i rätt riktning. Jag. vill emellertid betona att den inte får drivas så långt att den centrala ledningen för verket frånhänder sig möjligheterna att göra omdisponeringar av framför allt medlen för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna om ändringar i arbetsmarknadsläget skulle motivera det.

Ett ytterligare inslag i förändringsarbetet inom arbetsmarknadsverket är den översyn som AMS har gjort av sina egna föreskrifter och regler i handböcker m. m. Dessa har bantats väsentligt och förenklats. Onödiga deltaljregleringar har tagits bort. Detta arbete har följts av en omfattande omarbetning av de arbetsmarknadspolitiska författningarna inom arbetsmarknadsdepartementet i samråd med AMS. Arbetet har resulterat i att arbetsmarknadskungörelsen ersattes den I juli 1987 av en övergripande 14

författning, förordningen (1987:405 ) om den arbetsmarknadspolitiska Prop: 1987/88:100 verksamheten, och ett antal nya författningar för olika arbetsmarknadspo- Bil.12 litiska åtgärder. Även i fråga om detta arbete har ambitionen varit att minska detaljregleringen och göra bestämmelserna lättbegripligare. För egen del kan jag inte nog betona vikten av att reglerna för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna är så utformade att de inte bara är lätta att tillämpa utan att de även lätt kan förstås av dem som kan bli berörda. Resultatet av de båda översynerna fyller väl dessa krav.

Arbetsförmedling och arbetsmarknadsutbildning Arbetsförmedlingen Ett genomgripande förnyelsearbete har skett inom arbetsmarknadspolitiken. Nya åtgärder som ungdomslag, rekryteringsstöd och inskolningsplatser har introducerats. Arbetsförmedlingens resurser har byggts ut såväl personellt som tekniskt: Arbetsmarknadsverkets personal och ledning har själva aktivt deltagit i denna process.

Inom arbetsmarknadsverket har förnyelsearbetet främst varit inriktat på att öka målstyrningen och att minska detaljstyrningen. Arbetsförmedlingen har alltmer utökat sina kontakter med företagen och ett s.k. platsinriktat arbetssätt håller på att utvecklas. Det innebär att förmedlingen genom ökade kunskaper om arbetsuppgifternas innehåll arbetar mycket intensivt för att hitta lämpliga sökande till de lediga platserna. Ett viktigt led i förnyelsearbetet är vidare det utvidgade samarbetet med arbetsgivare, fackliga representanter och kommuner på det lokala planet. Arbetsförmedlingsnämnderna som tillkom i början av år 1987 är ett forum för detta samarbete. Genom detta samarbete är förmedlingen väl insatt i de specifika behoven som kan finnas inom regionen där man verkar. Arbetsförmedlingen kan därigenom i god tid möta krav på t.ex. yrkesmässig eller geografisk rörlighet eler andra åtgärder för att lösa de lokala arbetsmarknadsproblemen.

Den lokala organisationen — arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsinstituten — utgör grunden för en framgångsrik arbetsmarknadspolitik. Förmedlingen skall i första hand utnyttja den öppna marknadens möjligheter. Den grundläggande uppgiften är att medverka till att sökande snabbt får ett lämpligt arbete och att lediga platser blir snabbt och väl tillsatta. Den som behöver mer djupgående insatser än vad platsförmedlingen kan ge. ges vägledning, utbildning celler yrkesmässig rehabilitering. Genom diskussioner med arbetsgivarna om den tillgängliga arbetskraftens sammansättning, förmedlingens arbete och medel m. m. ökar möjligheterna att påverka arbetsgivarna att ta ansvar för att realistiskt anpassa sina krav och personalbehov. Det är viktigt att förmedlingen i sitt arbete använder alla möjligheter till flexibilitet i utnyttjandet av sina resurser för att uppnå bästa möjliga resultat. |

Den övergripande uppgiften för arbetsförmedlingen är att hävda arbetslinjen. Det innebär att vi i första hand alltid skall sträva efter att erbjuda arbete eller utbildning för att begränsa tiden i arbetslöshet och kostnaderna för passivt kontantstöd. I detta ingår också insatser för att arbetsmässigt : 15

riskerar att slås ut från arbetsmarknaden till långtidssjukskrivning och Bil.12 förtidspension.

Arbetslinjen som norm för arbetsrnarknadspolitiken innebär en betoning av de fördelningspolitiska målen. Den är ett försvar för jämlikhet och jämställdhet i arbetslivet. Enligt min mening har ansträngningarna från varje enskild förmedlare och övrig personal verksamt bidragit till att arbetssökande har kommit på rätt plats och behoven av arbetskraft till näringsliv och offentlig sektor kunnat fyllas snabbare än under tidigare konjunkturuppgångar. Arbetslösheten har därmed minskats, bristen på arbetskraft har motverkats och utvecklingen i ekonomin stärkts. | |

Behovet av vägledning och arbetsförberedande åtgärder är stort och växande. Så ökar t. ex. andelen yrkesobestämda bland nyanmälda sökande och uppgår nu till ca 2076. Anspråken på vägledning är särskilt stora för vissa grupper sökande, framför allt för ungdomar med bristfällig utbildning, arbetshandikappade och invandrare. Arbetsvägledning är också en viktig del i arbetet för jämställdhet på arbetsmarknaden.

I sin anslagsframställning och i den särskilda rapporten inför kommande treårsperiod redovisar AMS en analys av problem i samband med övergång från utbildning till arbete, från ett arbete till ett annat, från arbetslöshet till arbete etc. Vakanstider och arbetslöshetsperioder ses som uttryck. för olika slags hinder vid dessa övergångar. Därför behöver åtgärder framför allt vidtas vid övergångarna: — från skola till arbete — från ungdomslag till reguljärt arbete — från arbetslöshet till utbildning och nytt yrke

— från arbetslöshet till rehabilitering och arbete

— från arbetslöshet till arbete på annan ort — från deltidsarbete till heltidsarbete — från ett arbete till ett annat — från arbete till pensionering

Genomgången visar enligt AMS att en stor del av de. arbetslösa kan komma i fråga för de lediga platserna först efter omfattande insatser i form av vägledning, utbildning och rehabilitering. För åtskilliga arbetslösa med handikapp krävs det särskilt anordnade arbeten. Andra är mycket svåra att motivera för de lediga platserna, på grund av geografisk bundenhet, arbetstidernas förläggning m.m. Man kan enligt AMS räkna med att närmare hälften av de arbetslösa inte omedelbart är tillgängliga för de lediga platserna. :

AMS framhåller att förmedlingens arbete bör inriktas på att förkorta väntetiden vid övergångar till ett nytt arbete och förbättra träffsäkerheten i valet av insats för de sökande. Förutsättningen för en väl fungerande arbetsmarknad är att förmedlingen har tillräckliga personella och tekniska resurser, en väl utvecklad metodik samt väl fungerande instrument/åtgärder. oe . .

Den offentliga arbetsförmedlingen har i många länder ett'dåligt rykte hos både de arbetssökande och arbetsgivarna. Genom det nära partssamarbete som råder på den svenska arbetsmarknaden och inom arbetsmarknadspoli- 16

tikens verkställande organ och trots att kraven på den svenska förmedlingen är betydligt högre än utomlands är attityderna i vårt land annorlunda Bil.12 och kritiken är betydligt mer insiktsfull och nyanserad än på många håll utomlands. Jag anser att det är utomordentligt viktigt att såväl arbetssökande som arbetsgivare kan betrakta förmedlingen som den naturliga instans till vilken de i första hand vänder sig för att få sina varierande önskemål om arbete eller arbetskraft uppfyllda. Den offentliga arbetsförmedlingen och de instrument den har till sitt förfogande skall samtidigt vara det främsta stödet för de svaga på arbetsmarknaden genom sina insatser mot långtidsarbetslöshet och utslagning. :

Det är också självklart att myndigheten skall anpassa servicen till sökande och företag efter de förhållanden som råder och de förändringar som inträffar på arbetsmarknaden. Enligt min uppfattning går det inte att statiskt ange vilken servicenivå som är lämpligast för resp. kategori. Jag anser att det styrande för de avvägningar som måste göras mellan olika krav och önskemål när resurserna är begränsade, måste vara att hävda arbetslinjen. Goda företagskontakter är därvid ett viktigt medel. Samtidigt får inte arbetsförmedlingens roll innebära att normala personalanställningsuppgifter som åligger företagen övertas av förmedlingen.

Det normala förloppet då arbetskraftsefterfrågan stiger är att det gradvis tar längre tid att besätta de lediga platserna vilket innebär att vakanstiderna stiger. Under den innevarande efterfrågeuppgången har mönstret inte varit lika utpräglat som kunnat förväntas. Det är naturligtvis utmärkt och det innebär att många annars inflationshöjande flaskhalsar kunnat undvikas. Förmedlingen har således framgångsrikt förmedlat arbetskraft till företagen.

Förmedlingens uppgift är att knyta samman olika intressen och behov. Den är ett instrument för att hålla samman och inte för att dela upp arbetsmarknaden och samhället. För att ge alla möjlighet till delaktighet i arbetslivet och i produktionen, och för att förhindra långtidsarbetslöshet och utslagning måste emellertid förhållandevis större resurser ges till de svaga på arbetsmarknaden.

Fördelningspolitik inom arbetsmarknadspolitikens ram innebär att den ges mest som bäst behöver insatserna. Solidariteten med och omsorgen om de svaga i samhället är också grunden för min syn på arbetsmarknadspolitiken. Stödet för de svaga skall komma till uttryck i hur AMS använder personalresurserna och de arbetsmarknadpolitiska medlen. Detta ställer krav på flexibilitet i resursanvändningen. Av personalen inom arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsinstituten arbetar nu 6092 i huvudsak med de 15-202 sökande som är yrkesobestämda eller arbetshandikappade. Det innebär inte att resten av personalen bara arbetar med övriga arbetssökande. I stället är det av stor betydelse att alla resurser samverkar för att nå de uppsatta målen. Det är viktigt att förmedlingens perspektiv är fram- : åtriktat, att arbetsformer inte tillåts stelna och att beredskap inför förändringar på arbetsmarknaden vidmakthålls. |

Konkreta mål och resultatuppföljning ger underlag för granskning och förbättringar. Det åvilar arbetsmarknadsverket att inom ramen för stalsmakternas mål och intentioner utveckla och vidareutveckla metoder för 17

2 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr. 100. Bilaga 12

utvärdering av sin verksamhet samt att i sin redovisning lämna en uppfölj- Prop. 1987/88:100 ning av resultaten. En betoning av effektivitet och ökad resultatinriktning — Bil.12 får inte stå i motsatsställning till omsorg om och service till utsatta grupper. |

Arbetsmarknadsutbildningen Arbetsmarknadsutbildningen -kompletterar brister i kompetens hos den enskilde och underlättar både den yrkesmässiga och den geografiska rör-

ligheten. Den medverkar därmed till att lösa omställnings- och anpass-

ningsproblem på arbetsmarknaden. Vidare bidrar den till att begränsa arbetslösheten under en lågkonjunktur och att främja rekryteringen av

arbetskraft i en uppåtgående konjunktur. Den har särskilt stor betydelse

för att stärka de svaga gruppernas ställning på arbetsmarknaden. Utbild-

ningen kan således bidra till att såväl tillväxtpolitiska och stabiliseringspolitiska som fördelningspolitiska mål uppnås.

Arbetsmarknadsutbildningen spänner över nästan alla yrkesområden

och över alla nivåer från förberedande utbildning och kurser till avancerade påbyggnadskurser på högskolenivå. Arbetsmarknadsutbildning ges i

särskilt upphandlade kurser och genom utnyttjande av platser i det reguljära utbildningsväsendet.

Utbildningen har fått en allt starkare yrkesinriktning. Under budgetåret | 1986/87 deltog mer än 8096 av eleverna i: yrkesinriktade kurser. Totalt

69 000 personer gick i särskilt upphandlad arbetsmarknadsutbildning under budgetåret. I genomsnitt per månad deltog 34 000 personer och den genom-

snittliga utbildningstiden var 4,6 månader. |

Andelen arbetshandikappade av dem som erhöll arbetsmarknadsutbildning var 1876, och 18260 var utländska medborgare. Dessa grupper är därmed representerade i dubbelt så hög grad i inom utbildningen som bland | " de arbetssökande vid förmedlingarna. .

Uppföljningarna av elever som genomgått yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning visar att av de elever som slutade andra kvartalet 1986 hade

68Zz arbete på den öppna marknaden efter sex månader. Detta innebär en

fortsättning av de höga placeringsresultat som uppmättes i 1984 och 1985 års undersökningar. .

Till företag som anordnar utbildning i syfte att förebygga arbetslöshet

bland redan anställda och för att tillgodose företagens behov av yrkesutbil-

dad arbetskraft och verka för jämställdhet på arbetsplatsen kan arbetsförmedlingen erbjuda ekonomiskt stöd.

Under förra budgetåret deltog totalt 23000 personer i utbildning i företag. För ytterligare 26 000 personer utnyttjades platser inom det reguljära

utbildningsväsendet. Sammanlagt deltog totalt 118000 personer i någon

form av arbetsmarknadsutbildning budgetåret 1986/87. -

Kraven på utbildning och/eller erfarenhet har höjts. Budgetåret 1980/81

behövdes det utbildning/erfarenhet för 65 76 av de lediga platserna. Bud-

getåret 1985/86 hade andelen ökat till 75 76. Inom industrin har andelen : platser med krav på utbildning/erfarenhet ökat från 48 till 67 22.

Det är i detta perspektiv regeringens prioritering av utbildning skall ses. 18

Av stor betydelse är också enligt min mening möjligheterna att genom Prop. 1987/88:10 utbildning kunna undanröja inflationsdrivande flaskhalsar och att tillgodo- Bil.12 se behoven av nyckelpersonal. Brist på personal kan omintetgöra en

möjlighet till expansion och därmed ökad sysselsättning i ett företag. Brist på personal kan också bidra till konkurrens om arbetskraften vilket driver på inflationen. Detta kan orsaka problem i ekonomin och skapa arbetslös-

het. |

Utbildning är en samhällsekonomiskt lönsam åtgärd. Jag vill betona hur viktigt det är att prioritera utbildning bland de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna samt att de resurser som avsätts för utbildning utnyttjas i ännu högre utsträckning.

Arbetsmarknadsutbildningen har flera klart uttalade syften. För att må-

len skall kunna uppfyllas krävs att utbildningen ständigt utvecklas såväl

vad avser. inriktning och uppläggning av kurserna. Bristen på arbetskraft

med yrkesutbildning och yrkeserfarenhet kan begränsas genom intensiv utbildningsverksamhet. Erfarenheter inom ett yrkesområde är många gånger en närmast nödvändig förutsättning för att utbildningen skall resul-

tera i den kompetens som efterfrågas på marknaden. Steget från arbetslös-

het direkt in i en specifik yrkesutbildning är för många alltför långt. Arbetsmarknadsutbildningen måste därför kunna erbjuda kurser i olika

steg för att fylla tomrummen i de vakanskedjor som uppstår på arbetsmarknaden. En sådan inriktning av verksamheten har pågått och pågår kontinuerligt inom AMU-gruppen. Att ett stigande antal personer som redan har ett arbete erbjuds-utbild-

ning i företag är ett led i strävan att motverka sådan brist på arbetskraft

som kan hämma produktionstillväxten. Under utbildningstiden: uppstår

samtidigt en vakans som kan utnyttjas för placering av arbetssökande från

förmedlingen. För att inte utbildningsmöjligheterna för arbetslösa arbetssökande skall minskas har ramarna för arbetsmarknadsutbildning bibehållits på en hög nivå. |

Framgångarna inom det arbetsmarknadspolitiska området har varit be-

tydande. Den situation med låg arbetslöshet och hög efterfrågan på arbets-

kraft som vi har i dag måste utnyttjas för att ytterligare bistå de grupper som har problem. Jag övergår nu till att behandla de problem som jag bedömer vara de viktigaste.

Problemområden

Långtidsarbetslösa

Långtidsarbetslösheten har ökat trendmässigt de senaste tjugo åren, vilket

har inneburit att arbetslösheten fördelat sig allt mer ojämnt bland arbets-

kraften. De äldre kvinnorna är här en särskilt utsatt grupp. Ökad långtidsarbetslöshet kan leda till längre arbetslöshetstider totalt. De längre arbets-

löshetstiderna har också ett avgörande inflytande på den totala arbetslös-

hetens utveckling. Om den genomsnittliga arbetslöshetstiden hade varit

konstant sedan år 1970 skulle arbetslösheten år 1985 ha varit 1,3 Ze, dvs. ca

hälften av den faktiska nivån på 2,8 72 och t. o. m. något lägre än nivån år

1970 som var 1,5 Zz.

Sverige uppvisar internationellt sett mycket låga andelar långtidsarbetslösa, detta oavsett om vi använder den internationella definitionen av Bil.12 långtidsarbetslöshet om tolv månaders sammanhängande arbetslöshet, eller den svenska snävare definitionen om sex månaders sammanhängande arbetslöshet. I sex europeiska länder uppgick andelen arbetslösa längre än tolv månader under år 1986 till mellan 40 26 och 70 Z. Endast i Sverige och Norge var andelen lägre än 1092. Om man ställer antalet långtidsarbetslösa i relation till arbetskraften blir skillnaderna mångdubbelt större.

Det är en angelägen fördelningspolitisk uppgift att aktivt motverka långtidsarbetslösheten. En längre tids arbetslöshet tenderar att passivisera den enskilde. Yrkeserfarenhet och utbildning blir snabbt inaktuella om de inte utnyttjas. Möjligheten för den enskilde att erhålla ett arbete minskar allteftersom tiden går.

I januari 1984 infördes ett rekryteringsstöd för att i första hand underlätta för ungdomar och långtidsarbetslösa att få arbete inom näringslivet. Tanken var att det förbättrade konjunkturläget skulle utnyttjas för att förmå arbetsgivarna att förändra sitt rekryteringsmönster. Året efter utvidgades rekryteringsstödet till att gälla även vid kommunala och landstingskommunala rekryteringar av långtidsarbetslösa till fasta arbeten. Fr. o. m. budgetåret 1986/87 har rekryteringsstödet delats upp i två former för att ytterligare markera att det i första hand vänder sig till långtidsarbetslösa.

Antalet långtidsarbetslösa enligt arbetsförmedlingsstatistiken har reducerats sedan andra kvartalet 1984 då 45 000 personer varit arbetslösa i mer än sex månader i följd. Förmedlingsstatistiken visar genomgående på en högre nivå än AKU-mätningen. Tredje kvartalet 1987 var antalet nere i 29000 personer och nedgången forsätter. Minskningen mellan åren 1984 och 1985 fördelade sig jämnt mellan grupperna i åldern 16—54 år och 55 år s och äldre. Den fortsatta minskningen av långtidsarbetslösheten mellan åren 1985 och 1986 kunde helt hänföras till gruppen över 54 år. Antalet långtidsarbetslösa mellan 16 och 54 år ökade svagt. Först tredje kvartalet 1987 minskade antalet långtidsarbetslösa under 55 år och då relativt kraftigt. Samtidigt fortsatte den snabba minskningen av antalet äldre långtidsarbetslösa. Situationen under senare delen av år 1987 tyder på att den kraftiga prioritering som regeringen gjort av insatser för långtidsarbetslösa

nu börjar ge resultat.

Fr.o.m. innevarande budgetår har arbetsförmedlingen tilldelats ytterligare 250 förmedlingstjänster för att bl.a. aktivt kunna arbeta med de långtidsarbetslösa och bidra till att sänka den genomsnittliga sökandetiden för arbetssökande vid förmedlingen. I 1987 års budgetproposition betonades att de ökade personalresurserna, tillsammans med de olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder som står till arbetsförmedlingens förfogande, skall utnyttjas så effektivt som möjligt för att minska långtidsarbetslösheten. Där föreslogs att som ett konkret mål borde gälla att antalet långtidsarbetslösa skall reduceras till en nivå på högst 25 000 personer första halvåret 1988. Med anledning av kompletteringspropositionen våren 1987 avsatte riksdagen ytterligare medel för riktade insatser mot långtidsarbetslösheten.

Ungdomar Prop. 1987/88: 100 Bil.12

Ungdomsarbetslösheten är mycket hög i Europa. I de fyra största europeiska länderna ligger nivån på över 2096. Värst drabbat är Italien där arbetslösheten bland ungdomar uppgår till över 40 Zz. Siffrorna för Sverige och Norge avviker starkt från övriga Europa. Under de senaste åren har arbetslösheten gradvis minskat framför allt bland tonåringarna. En bidragande orsak till förbättringen är det allmänt sett förbättrade arbetsmark-

nadsläget och ökande efterfrågan på arbetskraft. Antalet ungdomar i ungdomslag har minskat markant och uppgår för tredje kvartalet 1987 till 13 000 vilket är drygt 5 000 färre än motsvarande

period året innan. Av det totala antalet ungdomar i ungdomslag var nästan

02 flickor. Antalet ungdomar som hittills haft en inskolningsplats är

drygt 1000 och antalet platser väntas öka efter hand.

För 20—-24-åringar steg arbetslösheten kraftigt mellan åren 1980 och

1983 då den totala arbetslösheten ökade. Därefter har den totala arbetslös-

heten minskat. Antalet arbetslösa 20—24-åringar vid arbetsförmedlingen har minskat snabbare för varje kvartal under år 1987 men fortfarande är de

äldre ungdomarnas arbetslöshet mer än dubbelt så hög som för hela arbets-

kraften.

RELATIV ARBETSLÖSHET FÖR UNGDOMAR OCH TOTALT

PROCENT

10 SA

-” > NANNA SN,

0 ed Fn

1979 1981 1983 1985 1987

ÅR

Antalet 20—24-åringar i befolkningen har ökat kraftigt varje år sedan år 1983. Under år 1988 kommer denna ökning att avstanna. Antalet sysselsat- Bil.12 ta har vuxit i takt med utbudsökningen. Det har inneburit att antalet arbetslösa legat relativt konstant kring 25000 personer under flera år. Under år 1987 har emellertid en minskning av arbetslösheten kommit till stånd jämfört med år 1986. Förbättringen tycks delvis kunna förklaras av ett minskat arbetskraftsdeltagande bland 20—24-åringar. Under de senaste fem åren har arbetskraftsdeltagandet för befolkningen som helhet ökat svagt. Ungdomarnas arbetskraftsdeltagande har varierat starkare men har

under åren 1986 och 1987 visat en nedåtgående tendens.

RELATIVA ARBETSKRAFTSTAL FÖR 20-24- OCH 16-64-ÅRINGAR

PROCENT

20-24 ÅR

70 j A i L L 1 du "i ” aa

16-64 ÅR

1982 1986 1987

Trots den allmänt sett förbättrade situationen för ungdomar är det dock viktigt att uppmärksamma de kvarstående problemen. Arbetslösheten bland 20—24-åringar har flera orsaker. Kraven på de arbetssökande har ökat. En stor andel uppfyller inte de krav på utbildning som arbetsgivarna ställer vilket har resulterat i längre söktider. Det har blivit vanligare att etableringen på arbetsmarknaden går via tidsbegränsade anställningar. Eftersom många arbetslösa ungdomar är utbildningströtta och osäkra på

vad de passar för, fordras stora insatser för att motivera och intressera

samt vägleda dem till ett lämpligt arbete eller utbildning. För att förbättra situationen för 20—-24-åringarna avsattes därför särskilda medel efter förslag i 1987 års kompletteringsproposition för en kortare förberedande utbildning. Sådana utbildningar har nu kommit i gång i nästan alla län. 22

Utbildning är en av de åtgärder som ungdomarna främst behöver för att få

fotfäste på arbetsmarknaden. En annan lämplig åtgärd för dessa ungdomar Bil.12

har visat sig vara en varvning av utbildning och arbete. I den arbetsmark-

nadsutbildning som bedrivs vid olika AMU-center kombineras utbildning med praktiskt arbete i allt större omfattning. Särskilda insatser har också

gjorts för att öka andelen unga kvinnor i fasta anställningar och i otraditionella arbeten och utbildningar. De särskilda åtgärderna riktade till unga

kvinnor är bl. a. föranledda av deras särskilda svårigheter att få heltidsar-

beten och fasta anställningar. Insatserna för att anpassa och kombinera

åtgärder som lämpar sig för dessa ungdomar .så att de kan få varaktigt arbete bör därför intensifieras ytterligare.

Handikappade

Omkring 40 20 av de medel som anvisas till arbetsmarknadspolitiska insatser avser åtgärder som är särskilt riktade till arbetshandikappade. Större

delen av medlen går till lönebidrag och sysselsättning inom Samhall. Men också de åtgärder som i övrigt finns — exempelvis beredskapsarbete och arbetsmarknadsutbildning — används i betydande omfattning för arbetshandikappade sökande. Eftersom arbetshandikapp ofta innebär att man

behöver byta till annat och mer lämpligt arbete har arbetsmarknadsutbildningen stor betydelse för dessa sökande. Detsamma gäller den vägledning, prövning och träning som arbetsmarknadsinstituten (Ami) erbjuder. Närmare 3076 av dem som lämnade Ami under år 1986 fick arbete på den öppna arbetsmarknaden i direkt anslutning till att de lämnade instituten. För sökande med arbetshandikapp gäller som regel att de behöver olika arbetsförberedande åtgärder, innan de kan få ett arbete. Som framgår av följande figur var det under budgetåret 1986/87 också genomsnittligt fler

som fick del av olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder än som fick arbete.

Under en månad gick närmare 900 personer till arbetsmarknadsutbildning,

närmare 700 till ett arbetsmarknadsinstitut och ca 600 till beredskapsarbete. Av de i genomsnitt ca 1350 personer som fick arbete under. månaden fick knappt 800 en anställning utan särskilda lönesubventioner, medan 400 fick en anställning med lönebidrag. Det kan noteras att en ökande andel av arbetsplaceringarna gäller anställningar utan lönebidrag. Drygt 350 personer fick arbete inom Samhall. Ytterligare knappt 400 kvarstod i en anställning som de redan hade. : :

Lönebidraget har dock fortfarande mycket stor betydelse vilket kan belysas av att genomsnittligt 35 20 av de arbetshandikappade sökande, som fick arbete på den reguljära arbetsmarknaden budgetåret 1986/87, erhöll en

lönebidragsanställning. Inom Samhall anställdes knappt 4200 personer under budgetåret. Avgången under budgetåret uppgick till 3650 personer.

ARBETSHANDIKAPPADE sökande som fått arbete eller placerats i ätgärd, genomsnitt Bil.12 per mänad budgetåret 1986/87

1000 900 +r 800 + NN 700 + 600 r

| - 500 I | i

400 + |

|| 300 -r i 200 -+ IN

|

|

100 rr | Arbete A B C D E Fo G = Erhällit arbete . Fortsatt anställning samma arb.giv.

I

Lönebidrag Samhall Arbetsmarknadsinstitut AMC Arbetsmarknadsutbildning Beredskapsarbete IO0M Ungdomslag

De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna har en ävgörande betydelse för arbetshandikappades möjligheter att få arbete. Samtidigt är det uppenbart att dessa sökande — trots det goda arbetsmarknadsläge som rått under de senaste åren — arbetsplaceras i väsentligt mindre omfattning än hela gruppen sökande och att de ofta har långa anmälningstider. Under budgetåret 1986/87 arbetsplacerades i genomsnitt per månad 5,2 Z& av de sökande med arbetshandikapp medan motsvarande andel för hela gruppen sökande var 9.276. Av vid månadens slut kvarstående sökande med arbetshandikapp hade genomsnittligt ca 4090 varit anmälda sex månader eller längre. Insatser för att minska arbetslöshetstiderna är därför i hög grad betydelsefulla också för de arbetshandikappade. Därvid är det bl.a. viktigt att bedöma den enskildes särskilda behov av arbetsförberedande åtgärder, som kan minska eller eliminera effekterna av ett arbetshandikapp och snabbt söka få till stånd sådana åtgärder. Jag återkommer till frågan om särskilda insatser för sökande med arbetshandikapp i min behandling av arbetslivsfrågor.

24

Kvinnor Internationellt sett har Sverige den högsta frekvensen av förvärvsarbetan- Bil. I de kvinnor. I genomsnitt arbetar 8192 av kvinnorna i åldern 16—64 år. Arbetsmarknaden är emellertid fortfarande starkt könsuppdelad såväl när det gäller fördelningen på olika branscher, yrken och befattningsnivåer som när det gäller arbetstider. Kvinnornas andel av arbetskraften varierar också starkt mellan olika delar av landet särskilt om hänsyn också tas till arbetstiden.

Den könsuppdelade arbetsmarknaden innebär en accentucring av flera andra obalanser på arbetsmarknaden. Så förstärks t. ex. de regionala arbetsmarknadsproblemen av att kvinnor med traditionell utbildning och traditionellt yrkesval har svårigheter att få arbete utanför de större tätorterna. Detta har lett till att endast 7 Zz av landets ej sammanboende kvinnor | bor i glesbygd jämfört med 996 av männen. I reella tal innebär detta ett underskott i glesbygden om ca 80000 kvinnor.

Kvinnorna väljer traditionellt inom ett mycket begränsat antal yrkesområden. I arbetet för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt måste därför åtgärder för att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden inta en framskjuten position. Utbildningens roll kan i detta sammanhang inte nog poängteras. Jag noterar med tillfredsställelse att arbetsmarknadsutbildningen numera i de flesta län bedriver någon form av otraditionell utbildning enbart för kvinnor. Betydande ansträngningar görs också inom det reguljära utbildningsväsendet för att förmå flickor att göra otraditionellia utbildningsval.

Inom ramen för starta-eget verksamheten har många kvinnor beretts möjlighet att själva eller tillsammans med andra starta någon form av företag. Inte minst för kvinnor i glesbygd kan starta-eget bidraget vara en viktig stödform. Det finns därför all anledning att fortsättningsvis stödja denna utveckling som kan vara ett medel att öka kvinnors sysselsättningsgrad utanför tätorterna.

I 1987 års kompletteringsproposition redovisades en rad åtgärder som syftade till att minska det ofrivilliga deltidsarbetet. Ett aktivt arbete är nu i gång mellan parterna på arbetsmarknaden och länsarbetsnämnderna för att bl.a. hitta de organisatoriska lösningar som behöver komma till stånd för att i ökad utsträckning bereda kvinnor möjlighet till heltidsarbete. Även under nästa budgetår bör särskilda medel finnas avsatta för att stödja detta arbete.

Invandrare Invandringen har ändrat karaktär sedan mitten av 1970-talet. Krig och förföljelser i olika delar av världen har lett till en ökad flyktinginvandring. Den utomnordiska arbetskraftsinvandringen som var vanlig på 1960- och 1970-talet har praktiskt taget upphört. I-dag består den utomnordiska invandringen nästan enbart av flyktingar eller personer med flyktingliknande bakgrund samt nära anhöriga till personer som redan bor i Sverige. Antalet utländska medborgare i Sverige uppgick enligt SCB vid årsskiftet

LJ tin

1986-087 till 391 000 personer, vilket utgör nästan 5 26 av den totala befolkningen. Ca 285000 av de utländska medborgarna tillhörde de arbetsföra Bil.12 åldrarna 16—64 år. De utländska medborgarna är i genomsnitt yngre än befolkningen i övrigt. .

Under år 1986 fanns det i genorasnitt 215 000 utländska medborgare i arbetskraften, vilket motsvarar 595 av den totala arbetskraften. De utländska medborgarnas arbetskraftsdeltagande har minskat under 1980-talet. Det beror till stor del på att antalet nordiska medborgare i arbetsför ålder har minskat. Ytterligare en bidragande orsak är att de utländska kvinnornas arbetskraftsdeltagande har varit sjunkande.

Arbetslösheten är nästan dubbelt så hög bland utländska medborgare som bland svenska medborgare. Under år 1986 var i genomsnitt 4,8 Z av

de utländska medborgarna i arbetskraften (16—64 år) arbetslösa mot 2,2 4

av de svenska medborgarna. De utländska medborgarna arbetar i större utsträckning inom konjunkturkänsliga näringsgrenar såsom industri, handel, hotell och restaurang. Många är dessutom nytillträdande på den svenska arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten (16—24 år) har under 1980-talet ökat bland de utländska medborgarna.

Under år 1986 berördes i genomsnitt 79000 personer per månad av arbetsmarknadspolitiska insatser i form av arbetsmarknadsutbildning, arbete i ungdomslag och beredskapsarbeten. Av dessa utgjorde de utländska medborgarna ca 12 Z, vilket skall ses mot bakgrund av att de endast utgör 596 av arbetskraften. De utländska medborgarna är underrepresenterade bland antalet personer i ungdomslag medan de är något överrepresenterade bland antalet personer i beredskapsarbeten.

De utländska medborgarnas situation på arbetsmarknaden är således sämre än den övriga befolkningens. Delvis förklaras detta av att många är . relativt nyanlända i Sverige och saknar tidigare förankring i svenskt arbetsliv. De naturaliserades situation redovisas inte särskilt i den löpande statistiken, men enligt tillgängliga undersökningar närmar sig dessas situation de svenskföddas.

Arbetsförmedlingarna har i och med den växande flyktingströmmen ställts inför nya och ökade krav. AMS har utarbetat en handlingsplan för invandrare och flyktingar som nu förs ut till fältorganisationen. Dagens invandrare kommer från avlägsna länder och kulturer och visar upp stora skillnader i utbildningsbakgrund. Det är många gånger svårt att bedöma värdet av och nivån på de yrkeskunskaper och utbildningar som invandrare har med sig från sina hemländer. Jag ser med stor tillfredsställelse på det utvecklingsarbete som för närvarande pågår hos bl. a. AMS när det gäller frågan hur utländska utbildningar och yrkeskunskaper skall värderas. Den kunskapsbank som så småningom kommer att byggas upp, kommer att bli

ett värdefullt hjälpmedel åt arbetsförmedlarna.

Regionala obalanser Efter den betydande flyttningen från skogslänen till storstadslänen under 1950- och 1960-talet bröts mönstret i början av 1970-talet. En utflyttning började nu ske från storstäderna rnedan såväl. skogslänen som gruppen 26

övriga län uppvisade inflyttningsöverskott. På 1980-talet har det på nytt Prop. 1987/88: 100 skett en svängning som innebär att inflyttningen till storstadslänen samt Bil. 12 Uppsala och Hallands län ökar medan av de båda övriga länsgrupperna främst skogslänen uppvisar en nettoutflyttning. Uppsala och Hallands läns höga flyttningsöverskott förklaras bl.a. av storstädernas överhettade bostadsmarknader och möjligheterna till pendling.

Sysselsättningstillväxten har under det senaste årtiondet varit starkt inriktad mot tjänstesektorn medan sysselsättningsmöjligheterna inom de primära näringarna samt inom industrin successivt har minskat. Följden har blivit en utveckling mot ökade regionala obalanser, eftersom tjänsterna, särskilt inom den privata sektorn, i hög grad är koncentrerade till storstadsområdena. Minskningen inom basnäringarna har även lett till att inte endast i de tradionellt hårdast drabbade norrlandslänen har situationen försämrats relativt storstadslänen. Äver län med en historiskt sett stark : industristruktur har fått en försämrad sysselsättningssituation jämfört med storstadslänen. Som tidigare påpekats innebär det könsbundna utbildnings--och yrkesvalet ytterligare problem för kvinnorna utanför tätorternas arbetsmarknad.

Vad gäller arbetslöshetens regionala spridning har denna sedan slutet av 1970-talet visat en tendens att minska i lågkonjunkturer och öka under goda tider med hög efterfrågan på arbetskraft. Det tyder på att vissa län har : svårare än andra att dra fördel av konjunkturuppgångar. .

Samtidigt som de regionala obalanserna i hög grad måste angripas genom en aktiv regional- och lokaliseringspolitik, krävs beredskap för insatser inom arbetsmarknadspolitikens ram. Det 'gäller framför allt vid hastigt uppkomna kriser. Genom att resurser för främst arbetsmarknadsutbildning kommer de hårdast drabbade länen till godo i särskilt stor utsträckning underlättas situationen. Arbetsförmedlingen ges därmed ett ökat tidsutrymme för sitt agerande. Därmed ställs också utbildad arbetskraft till förfogande för nya verksamheter m. m. Samtidigt är det angeläget att även resurser för sysselsättningsskapande åtgärder ges en starkare inriktning mot de hårdast drabbade områdena.

Bristen på arbetskraft Samtidigt som arbetslösheten sjunker tilltar bristen på arbetskraft. Flertalet länsarbetsnämnder rapporterar om svårigheter att tillgodose arbetskraftsbehovet som blivit alltmer inriktat mot yrkesgrupper med kvalificerad utbildning. Den tekniska nivån i arbetslivet höjs undan för undan. Detta leder till ökade krav på utbildning. Under början av 1980-talet blev bristen på tekniska tjänstemän markant inom industrin. Antalet företag som uppger brist på tekniska tjänstemän har pendlat runt 40 2 i flera år nu. '

Under år 1987 har bristen på yrkesarbetare tilltagit kraftigt. Även bristen på icke yrkesutbildad arbetskraft har ökat, från 5 till 2020. Det är särskilt svårt att intressera ungdomar för industriarbete. Många av de ungdomar som börjar inom industrin slutar efter kort tid, vilket delvis kan förklaras av den goda tillgången på lediga platser inom andra områden. Bristen på

arbetskraft inom industrin hämmar produktionen och utgör ett hot mot den framtida tillväxten, och därmed mot stabiliteten i övriga näringsgrenar. Bil.12

Byggarbetsmarknaden närmar sig överhettning i stora delar av landet. Bristen på arbetskraft och åtföljande kraftigt ökade byggkostnader riskerar att förskjuta det planerade bostadsbyggandet på framtiden.

Bristen på arbetskraft är tilltagande inom omsorgsområdet. hos såväl kommuner som landsting. En fortsatt utbyggnad av barn- och äldreomsorgen och en hög personalomsättning skapar en ökande efterfrågan på personal. Här finns dock en arbetskraftspotential att ta tillvara genom att i högre utsträckning utnyttja de deltidsarbetandes önskan om utökad arbetstid. |

Svårigheterna att matcha de arbetssökande såväl yrkesmässigt som geografiskt med de lediga platserna upplevs i länen som ett stort problem. Hinder för flyttning som betonas är främst medföljande familjemedlemmars möjligheter till arbete, långa väntetider för barnomsorg och brist på bostäder.

Mål och inriktning

Jag kommer nu att först kort redovisa min principiella syn på arbetsmarknadspolitikens roll. Jag kommer därefter att redogöra för den inriktning av verksamheten inom arbetsmarknadsverket som jag anser att statsmakterna bör fastställa för det kommande budgetåret och för de överväganden som jag har gjort inför mina förslag till inriktning. Jag vill: här erinrå om den osäkerhet som alltid råder när det gäller att bedöma utvecklingen på arbetsmarknaden även inom ett relativt kort tidsperspektiv. Särskilt efter vad som hänt på börsmarknaderna och effekterna av detta är det svårt att i nuläget bedöma behovet av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Det kan därför finnas anledning att i sarmband med vårens kompletteringsproposition ompröva omfattningen av de åtgärder som jag kommer att föreslå i det följande.

Arbetsmarknadspolitikens roll En politik som syftar till att ge arbete åt alla är en av de mest ambitiösa uppgifter en regering kan ta på sig. Arbetslöshet är ett ekonomiskt slöseri som befäster orättvisor och som skapar ekonomiska, sociala och mänskliga problem. Den drabbar dessutom : särskilt hög grad grupper som också i andra avseenden kan ha en svår situation, t. ex. handikappade och invandrare. Den fulla sysselsättningen är därför ett av de viktigaste inslagen i regeringens fördelningspolitik.

Samtidigt som de arbetssökandes behov av service skall tillgodoses, de svagas ställning på arbetsmarknaden stärkas, så skall näringslivet och den offentliga sektorns behov av arbetskraft tillgodoses. Efterfrågan på yrkesutbildad arbetskraft har accentucrats speciellt under den högkonjunktur som vi är mitt inne i.

Det är angeläget att arbetsmarknadspolitiken genom förmedling och utbildning medverkar till att lösa de arbetskraftsproblem som uppkommer.

Behovet av en effektiv arbetsmarknadspolitik framträder än klarare med Prop. 1987/88:100

tanke på de minskade födelsetalen och den successivt förändrade ålders- — Bil.12

strukturen i arbetskraften från nu och in på 2000-talet.

Arbetsmarknadspolitiken skall i lägen med brist på lämpligt utbildad arbetskraft genom effektiv arbetsförmedling och utbildning medverka till att dämpa inflationsrisker och samtidigt underlätta utveckling i näringslivet. I sin tur innebär detta en medverkan till ytterligare ökad sysselsätt-

ning. |

Så kan en väl fungerande arbetsmarknadspolitik spela en växande roll

och i sig förena såväl fördelningspolitiska som tillväxtbefrämjande mål. Arbetsmarknadspolitiken spelar en viktig roll i den ekonomiska politiken. Den är en förutsättning för en sund utveckling i ekonomin och på

arbetsmarknaden. Genom att bidra till att lediga arbeten snabbt tillsätts

och att förhindra att flaskhalsproblem uppstår främjas tillväxten i ekono-

min och en sund lönebildning. Den är dessutom ett effektivt stöd för den enskilde i den nödvändiga omstrukturering, som ständigt pågår i den

svenska ekonomin. De arbetsmarknadspolitiska insatsernas inriktning och omfattning måste emellertid varieras med hänsyn till både det ekonomiska

läget och den ekonomisk-politiska strategin. Arbetsmarknadsutbildningen

skall ges fortsatt hög prioritet.

Den arbetsmarknadspolitiska strategin har de senaste åren varit inriktad på att stödja näringslivets expansion och tillväxten i ekonomin genom att hävda arbetslinjen som innebär att aktiva åtgärder skall prioriteras framför

passiva. Platsförmedling kommer alltid i första hand. Om en åtgärd behö-

ver tillgripas prioriteras utbildning framför sysselsättningsskapande insatser. Kontantstöd skall alltid komma i sista hand. Betoningen av aktiva

åtgärder innebär också att det ställs krav på intresse och egna aktiviteter från de arbetssökande. Utvecklingen på arbetsmarknaden de senaste åren visar att strategin varit riktig. Sysselsättningen har ökat främst inom industrin och den priva-

ta tjänstesektorn. Totalt svarar näringslivet för nästan två tredjedelar av sysselsättningsökningen de senaste fyra åren vid en jämförelse mellan tredje kvartalen 1983 och 1987. Arbetslösheten har kunnat minskas samti-

digt som de efterfrågeinriktade åtgärderna skurits ned väsentligt. De som i

dagsläget omfattas av sådana åtgärder är huvudsakligen äldre och svårplacerade. Till den senare gruppen hör många ungdomar med bristfällig utbildning, som nu går i ungdomslag. Antalet latent arbetssökande har minskat betydligt.

Om arbetsmarknadens funktionssätt förbättras, rörligheten ökar och

flaskhalsproblemen reduceras, underlättas också möjligheterna för svaga

grupper att få arbete. Men det räcker inte. Utvecklingen på arbetsmarkna-

den under 1980-talet har medfört betydande påfrestningar för dessa grupper. Det successivt förbättrade arbetsmarknadsläge som vi upplevt förbättrar dock förutsättningarna att koncentrera insatserna för att stödja dessa grupper. Efterfrågan på arbetskraft är hög och resurser kan koncen-

treras till arbetssökande med olika slag av hinder. Jag anser därför att de

fördelningspolitiska målen inom arbetsmarknadspolitiken skall ges ökad " prioritet under nästa budgetår. Utsikterna för svaga grupper kan därmed 29

för handikappade, som är den mest utsatta, underlättas. | Bil.12

Sysselsättningspolitiken innebär en balansgång mellan strävan efter anställningstrygghet för alla vid varje tidpunkt, och ambitionen att skapa en sådan flexibilitet på arbetsmarknaden att tillväxtens krav på anpassning och rörlighet tillgodoses. En fortsatt strukturomvandling och en effektiv resursfördelning är en förutsättning för tillväxten och för bevarandet av välfärden. Strukturomvandling leder emellertid till krav på rörlighet av . både kapital och arbetskraft. Det är sannolikt så att den viktigaste komparativa fördelen för ett litet industriland är dess förmåga till omställning och anpassning.

En politik för full sysselsättning är inte enbart motiverad av omtanke om det gemensamma materiella välstånd som fullt utnyttjade arbetskraftsresurser bidrar till. I målet arbete åt alla ligger också ett erkännande av arbetets avgörande betydelse för individens hela sociala situätion.

Arbete ger social gemenskap, berikar tillvaron och tillfredsställer grundläggande mänskliga behov av att lära och utvecklas. Arbete innebär också ett aktivt deltagande i samhällsprocessen. Ett eget arbete ger den enskilde den ekonomiska självständighet som är en förutsättning för jämställdhet mellan kvinnor och män. Det är vidare en förutsättning för jämlikhet mellan invandrare och den övriga befolkningen. Även för samhället som helhet är de icke materiella värdena i den fulla sysselsättningen av avgörande betydelse, I ett samhälle sorn accepterar omfattande arbetslöshet uppstår stora sociala klyftor med isolering och främlingsskap mellan människor som följd. |

Reformerna inom det familjepolitiska området har varit avgörande för kvinnors och mäns möjligheter att kombinera förvärvsarbete med ansvar för familj och barn. En annan förutsättning har varit den grundläggande förändringen av synen på könsroller i arbetsliv och i'hemarbete, även om det visat sig att steget från övertygelse till praktisk handling alltför ofta varit långt. Kraven på ökad jämställdhet mellan könen är enligt min mening särskilt angelägna i arbetslivet. Det är därför en viktig uppgift för sysselsättningspolitiken att bryta uppdelningen i en arbetsmarknad för män och en för kvinnor. |

Chefen för finansdepartementet har tidigare i dag redogjort för de ekonomiska utsikterna och den ekonomiska politiken under budgetperioden. Som finansministern framhållit är bedömningen av utvecklingen redan under det närmaste året osäker. Detta gäller i synnerhet den internationella utvecklingen vilken i hög grad påverkar den svenska arbetsmarknaden. Världsekonomins känslighet och den korta tidrymden mellan uppgång och nedgång illustrerades också tydligt under höstens svängningar på de finansiella marknaderna. Den fortsatta instabiliteten och risken för negativa reala konsekvenser av detta ger anledning att hålla en hög beredskap om det allmänna läget skulle försämras. Mot denna bakgrund redovisar jag nu närmare den inriktning av arbetsmarknadspolitiken som jag nyss har föreslagit.

Inriktningen . .

il.12 1 korthet innebär mitt förslag till inriktning följande: Bil.12 — arbetslinjen skall hävdas och förstärkas. Därvid skall arbetsförmed-

lings- och utbildningsinsatser tillgripas före efterfrågestimulerande åtgärder, inskolningsplatser skall prioriteras före ungdomslag

— flexibilitet skall upprätthållas i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna — yrkesmässig och geografisk rörlighet skall främjas | | — lediga platser skall tillsättas snabbt, vakanstiderna skall hållas oföränd-

rade eller minskas, flaskhalsar skall motverkas |

— regionala arbetsmarknadsproblem skall normalt kunna mötas genom

flexibilitet inom ramen för tillgängliga resurser — antalet långtidsarbetslösa skall minskas — kvinnornas andel av arbetslösheten skall återspeglas i placeringarna i

åtgärder, otraditionella yrkesval skall stödjas — fler arbetshandikappade skall få arbete eller lämplig åtgärd för att mot-

verka att handikappet leder till långtidsarbetslöshet eller utslagning från

arbetsmarknaden | |

— arbetslösheten bland 20—24-åringar skall minskas väsentligt genom

bl. a. en ökad andel ungdomar inom arbetsmarknadsutbildningen — arbetslösheten bland invandrare skall minskas för att på sikt närma sig

den för den övriga befolkningen, särskild uppmärksamhet skall ägnas

invandrarkvinnor och ungdomar — deltidsarbetslöshet skall motverkas genom åtgärder som syftar till att ge

önskad arbetstid. |

Avsikten har varit att arbetsmarknadsverket fr.o.m. nästa budgetår skall ingå i försöksverksamheten med treåriga budgetramar. Syftet med denna verksamhet är att ge myndigheterna planeringsförutsättningar för i första hand förvaltningsresurserna under en längre tidsperiod och därigenom förbättra förutsättningarna för en effektivisering av myndigheternas verksamhet. Systemet med fleråriga budgetramar ger också utrymme för fördjupade analyser av verksamheterna med några års mellanrum. Dessa anlyser ger statsmakterna bättre möjligheter att i sina prioriteringar styra resurserna till de mest angelägna verksamhetsområdena.

Regeringen gav i beslut den 4 december 1986 AMS i uppdrag att inför perioden 1988/89— 1990/91 utarbeta en särskild rapport med utgångspunkt i direktiv som fastställts för arbetsmarknadsverkets deltagande i försöksverksamheten med treåriga budgetramar. AMS har redovisat uppdraget under våren 1987. Rapporten har beretts inom arbetsmarknadsdepartementet och AMS har kommit in med kompletterande uppgifter i samband med anslagsframställningen för budgetåret 1988/89. | |

Arbetsmarknadsverkets verksamhet är omfattande och komplex. Den spänner Över i stort sett alla sektorer av samhället. Verksamheten är också spridd över hela landet och skall kunna möta både förutsedda och hastigt uppkomna förändringar på arbetsmarknaden som föranleds av nödvändiga omstruktureringar inom näringsliv m. m. Det har därför varit svårt att på det befintliga underlaget och med den knappa tid som stått till förfogande göra de analyser som är nödvändiga för att kunna ställa upp adekvata mål 31

för verksamheten under ett längre tidsperspektiv. Även i fråga om arbetet att finna tillfredställande utvärderings- och uppföljningsinstrument behö- Bil.12 ver vissa ytterligare överväganden göras.

Mot denna bakgrund är jag nu inte beredd att föreslå treåriga budget-

ramar för arbetsmarknadsverket. Jag har därför i det följande beräknat medel för endast ett budgetår. |

Det inledda arbetet för att finna den rätta formen för arbetsmarknadsverkets deltagande i verksamheten med treåriga budgetramar bör fortsätta

med sikte på att i höstens budgetarbete ånyo pröva möjligheten att föreslå

treåriga budgetramar för verket.

Arbetslinjen skall utgöra utgångspunkten i allt förmedlingsarbete.

Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsinstituten skall liksom hittills

inta den centrala positionen inom arbetsmarknadspolitiken. Det är genom

de tidiga insatserna av platsförmediare, arbetsvägledare och anställda vid arbetsmarknadsinstituten som långtidsarbetslöshet skall förhindras uppkomma. En erfaren arbetsförmedlare kan bedöma den sökandes möjlighe-

ter på arbetsmarknaden och avgöra vilka åtgärder som behövs för att

sökanden skall kunna få arbete, i de fall en direkt placering inte kan ske. Utbildning utgör här ett effektivt och lönsamt medel som skall prioriteras och användas för att stärka konkurrenskraften hos sökande, som annars inte får arbete.

Genom ett aktivt agerande av arbetsförmedlingen kan effekter uppnås,

som i olika påföljande led innebär förbättrade möjligheter för de svaga att

komma i åtnjutande av rätten till arbete. Detta s.k. platsinriktade arbetssätt är I grunden ett selektivt arbetssätt. Det ger ökade kunskaper om arbetsuppgifterna och de lediga platserna kan snabbare och mera träffsä-

kert tillsättas och det ger även svaga grupper ökade möjligheter till arbete.

Det innebär därigenom en markering av arbetsmarknadspolitikens fördel-

ningspolitiska roll.

Den ständigt pågående och nödvändiga omstruktureringen av näringslivet kräver en rörlighet på arbetsmarknaden. Denna skall mötas genom

främst utbildningsinsatser som ger dem som berörs möjlighet att genom byte av yrkesområde kvarstanna på orten. För den som så önskar skall

flyttning till annan ort underlättas genom interlokal förmedling och ekono-

miskt stöd till flyttningskostnaderna.

Ca tre fjärdedelar av de lediganmälda platserna kräver utbildning och/cl-

ler erfarenhet i yrket. Mot denna bakgrund och då bristen på yrkesarbetare kan förväntas bestå in på 1990-talet växer också behovet av utbildning.

Utbildningsinstrumentet har under hösten 1987 kunnat utnyttjas i större omfattning än tidigare år. Denna omprioritering som har skett av de arbets-

marknadspolitiska åtgärderna bör vidmakthållas. Utbildning skall, som jag tidigare har framhållit, tillgripas före efterfrågestimulerande åtgärder.

Totalt beräknar jag att arbetsmarknadsutbildningen skall kunna omfatta ca 123 000 personer. För att denna volym skall kunna uppnås måste utbildningskostnaderna och deras utveckling hållas under kontroll. Kapacitetsutnyttjandet av upphandlade kurser måste hällas så högt som det är prak-

tiskt möjligt. De begränsade ekonomiska resurser som står till förfogande

måste till fullo tas i anspråk på ett effektivt sätt, vilket kan innebära Prop. 1987/88:100 volymförändringar mellan olika utbildningar. Bil.12

I likhet med min företrädare anser jag det vara angeläget att ansträng- | ningarna att intressera ungdomar i åldern 20—24 år för utbildning intensi- ' fieras ytterligare. Detta ställer krav på ett varierat kursutbud och långtgående möjligheter till varvning av utbildning och arbete, vilket måste beaktas av såväl förmedling som utbildningsanordnare. Även i fråga om andra utsatta grupper på arbetsmarknaden, såsom arbetshandikappade, kvinnor och invandrare, skall utbildning utnyttjas i första hand om platsförmedlingsinsatser inte bedöms tillfyllest. :

Utbildning i företag är en subvention till arbetsgivaren. "Kraven på -.motprestation skall därför vidmakthållas. Jag vill med skärpa framhålla att någon ändring i dessa avseenden inte är för handen. Företagens eget ansvar för att utbilda sin personal kvarstår. Företagsutbildningen inom ramen för AMS verksamhet skall utnyttjas i situationer där effekterna inte enbart är knutna till det specifika företaget och där reella motprestationer kan erhållas. Den arbetsmarknadsutbildning som bedrivs inom företagen skall uppfattas som komplement och inte ett alternativ till'företagens egna insatser för utbildning.

Prioritet skall ges åt målet att reducera antalet långtidsarbetslösa. Det är mycket tillfredsställande att de åtgärder som har gjorts hittills har gett ' resultat och att antalet långtidsarbetslösa har kunnat minskas. Långtidsarbetslöshet är emellertid alltid ett allvarligt problem. Arbetet med att finna nya former, och att bättre utnyttja de resurser som finns skall därför fortgå. Många av de långvarigt arbetslösa har olika slag av arbetshinder.. Därför behövs också vägledningsinsatser och andra åtgärder för att finna arbetsmöjligheter för dem. Jag kommer i det följande att föreslå ytterligare personalförstärkningar till arbetsmarknadsinstituten, bl.a. för att minska väntetiderna för fördjupad vägledning och. yrkesmässig rehabilitering. Vi måste nu bryta trenden och få en varaktig sänkning av antalet långtidsarbetslösa. Det är en nödvändig åtgärd från mänsklig och social utgångspunkt men också en mycket lönsam åtgärd ur samhällsekonomisk synvinkel.

Det är viktigt att de som blivit långtidsarbetslösa fortlöpande prövas, så att de som bedöms kunna få arbete snarast placeras. och dé, som behöver utbildning eller annan åtgärd ges sådant stöd. De grupper långtidsarbetslösa som behöver mer omfattande rehabliteringsinsatser skall ges detta. Långtidsarbetslösa som trots intensiva förmedlingsinsatser inte fått sin situation löst bör erbjudas någon form av sysselsättningsåtgärd för att ånyo få kontakt med arbetslivet. Efter en kortare anställning eller ett beredskapsarbete ökar möjligheterna för förmedlingen att kunna väcka intresse för vidareutbildning, yrkesbyte eller annat. Den sökandes egen motivation skall därigenom stärkas.

Att minska långtidsarbetslösheten är en tids- och resurskrävande verksamhet. Kontakterna med den sökande måste vara mer djupgående än vid annan förmedling och vägledning, och sökandet efter arbetsuppgifter eller åtgärdsalternativ lämpade för den sökande kan mänga gånger ta lång tid i

pr ET anspråk. Samtidigt gäller det att genom aktiva företagskontakter få fram '.

3 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr. 100. Bilaga 12

platser för exempelvis långtidsarbetslösa och arbetshandikappade. Förmedlingens och arbetsmarknadsinstitutens arbete mäste således ha en bred Bil.12 inriktning.

De särskilda medel för riktade insatser mot långtidsarbetslöshet som jag kommer att föreslå avser att ge ökad frihet för förmedlingen i kampen mot långtidsarbetslösheten. Detta innebär på intet sätt att de medel som avsätts för andra åtgärder som arbetsmarknadsutbildning, beredskapsarbeten m. m. skall komma de långtidsarbetslösa till del i mindre utsträckning än annars. De särskilda medlen är en markering av vikten att minska antalet långtidsarbetslösa. Jag kommer att förorda att 370 milj. kr. avsätts för sådana insatser.

När det gäller målen för kampen mot långtidsarbetslösheten vill jag erinra om alt min företrädare i 1987 års budgetproposition (prop. 1986/87: 100 bil. 12 s. 18) gjorde bedömningen att det vore rimligt att antalet långtidsarbetslösa skulle minska från drygt 30000 personer vintern 1987 till under 25 000 första halvåret 1988, en reduktion med drygt 2096. Skillnaderna mellan olika landsändar är stor när det gäller vilka insatser som behövs för att uppnå detta mål. Jag finner för egen del att detta var ett rimligt mål ur ett ettårsperspektiv. Jag ser emellertid nu detta som ett delmål och anser att förmedlingen bör eftersträva att till våren 1989 sänka antalet långtidsarbetslösa till väl under 20000 och att antalet skall minskas ytterligare under de därpå följande budgetåren. Det innebär att starka krav ställs på verkets personal. De starkaste kraven kommer emellertid från de personer som är långtidsarbetslösa. Det flesta av dessa enskilda individer ser stöd från förmedlingen som den enda möjligheten till återinträde på arbetsmarknaden.

Den vägledande principen att invandrarnas problem på arbetsmarknaden i huvudsak skall lösas genom den allmänna arbetsmarknadspolitiken gäller fortfarande. Särskilda insatser kan emellertid behöva göras i vissa fall för att åstadkomma jämlika möjligheter och villkor. Invandrarna är en grupp på arbetsmarknaden som skall prioriteras. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot invandrarkvinnornas situation. Genom den projektverksamhet som bedrivs i syfte att underlätta utslussningen av invandrare på arbetsmarknaden kan de eventuella hinder som finns urskiljas. Vägar förbi hindren kan också utvecklas. Invandrarna är koncentrerade till tillverknings- och serviceyrken. De arbetar i större utsträckning än den övriga befolkningen i konjunkturkänsliga branscher och drabbas därmed hårt av strukturförändringar. Insatserna skall inriktas dels på att bredda deras val och möjligheter att komma in på flera yrkesområden än i dag, och dels på att genom bl. a. arbetsmarknadsutbildning förhindra utslagning.

De medel för beredskapsarbeten jag strax kommer att föreslå motsvarar en dagsverksvolym om ca 3,2 miljoner dagar. För att nå en sådan omfattning krävs att dagsverkskostnaderna hålls nere, vilket innebär att investeringsvolymen inte bör öka jämfört med nuläget. Det är också viktigt, att AMS vid fördelningen till länsarbetsnämnderna av medlen för sysselsättningsskapande åtgärder beaktar, att det kan vara nödvändigt att låta en förhållandevis större andel av medlen stå kvar för AMS disposition centralt, och detta under något längre tid än under senare år. Orsaken till detta 34

"är givetvis att det är nödvändigt att AMS håller vissa reserver för att kunna Prop. 1987/88: 100

möta hastigt uppkomna problem lokalt och regionalt under hela budget- Bil. 12 året. Sådana problem bör normalt kunna mötas inom ramen för ordinarie medel.

De sysselsättningsskapande åtgärderna för handikappade redovisas i avsnittet för arbetslivsfrågor.

| Prop. 1987/88: 100 ARBETSLIVSFRÅGOR = |

IA ”

:

Mål och inriktning

Regeringens arbetslivspolitik syftar till att skapa trygga arbeten, sunda och

säkra arbetsplatser samt goda arbetsförhållanden för den enskilde. Genom 1970-talets arbetsrättsliga lagstiftning har parterna på arbets-

marknaden träffat avtal och överenskommelser om medbestämmande och

anställningstrygghet, arbetsmiljö, företagshälsovård och arbetstider m. m.

och i samarbete kunnat gripa sig an uppgiften att humanisera och demokratisera arbetslivet. .

Reformeringen av arbetslivet har efter hand i allt vidare kretsar kommit att uppfattas som en viktig investering för utveckling av det svenska

näringslivet. En genomgång av vad som blivit resultatet av de olika arbetsrättsliga förändringarna sedan 1970-talets reformer görs successivt inom arbetsmarknadsdepartementet för att bl.a. kunna tjäna som underlag för

en fortsatt allmän diskussion om arbetsrättslagstiftningens utformning och

arbetslivets demokratisering i framtiden.

Även om vi nått långt så finns fortfarande allvarliga brister i arbetsmil- ”

jön. Ett bevis för detta är att antalet inkomna anmälningar om arbetssjukdomar har tredubblats mellan åren 1984 och 1987. Denna dramatiska ökning är alarmerande och inom regeringskansliet har ett arbete påbörjats för att granska orsakerna till ökningen. Att bryta den nuvarande negativa trenden för skador och sjukdomar i arbetet och få bort de hälsofarliga arbetena är en förstahandsuppgift för vår arbetslivspolitik.

Hälften av de anmälda arbetssjukdomarna är belastningsskador. Undersökningar visar att de i hög grad drabbar kvinnor som har monotona och

fråga om jämställdhet. Arbetsplatserna mäste utformas så att det passar såväl kvinnor som män. | För att uppmärksamma dessa problem ordnade arbetsmarknadsdeparte-

mentet tillsammans med arbetarskyddsstyrelsen hösten 1987 en konferens

på temat Det lönar sig att ändra på jobbet. Denna konferens var upptakten till ett av arbetarskyddsstyrelsen nyligen startat tillsynsprojekt mot belast-

ningsskador.

Arbetsgivarna har dock alltid det primära ansvaret för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Tillsynsarbetet måste i högre grad inriktas på att kontrollera att arbetsgivarna lever upp till sitt ansvar. t. ex. för att se till att

det finns en fungerande organisation för arbetsmiljöarbetet på arbetsplat-

serna. En förutsättning för ett framgångsrikt arbete är att arbetsmiljöfrå-

goörna ingår som en naturlig del i beslutsprocesserna på arbetsplatserna.

Den tillämpade arbetsmiljö- och arbetslivsforskningen är av stor betydelse för att åstadkomma förbättringar av arbetsmiljö och arbetsorganisa-

tion. Den kunskap som forskningen bidrar med blir ett viktigt redskap inte

bara för arbetsmiljömyndigheternas och parternas arbete, utan också för företag och förvaltningar samt för företagshälsovårdens personal och andra som är verksamma inom arbetsmiljöområdet.

Insatser för personer med funktionsnedsättning eller handikapp är en

annan betydelsefull uppgift för arbetslivspolitiken. I regeringens skrivelse 6

(1986/87: 161) om uppföljning av handlingsprogram i handikappfrågor, som Prop. 1987/88:100 nyligen behandlats av riksdagen (SoU 1987/88:3, rskr. 26), understryks = Bil.12

bl.a. den betydelse som de nya reglerna i arbetsmiljölagen har för att förhindra utslagning från arbetslivet. Enligt dessa regler skall skyddskommittéerna verka för att arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet för de anställda bedrivs på arbetsplatserna. | Inriktningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för handikappade innebär bl. a. en betydande förstärkning av den yrkesinriktade rehabiliteringen och av sysselsättningsåtgärder för handikappade samt en fortsatt satsning på nya datorbaserade arbetshjälpmedel.

Aktuella arbetslivs- och arbetsrättsliga frågor

Regeringén uppdrog i april 1986 åt riksrevisionsverket (RRV) att granska verksamheten vid arbetslivscentrum. RRV har i oktober 1986 i en rapport

Arbetslivscentrum (dnr 1986:393) redovisat uppdraget för regeringen.

Rapporten har remissbehandlats. |

Arbetslivscentrums verksamhet, inkl. dess vetenskapliga produktion,

har under år 1987 varit föremål för en systematisk utvärdering av en särskilt tillsatt granskningskommitté. Kommittén, som tillsatts av det ve-

tenskapliga rådet vid centrum, har bestått av ordförande samt fyra ledamö-

ter med verksamhet utanför arbetslivscentrum. Kommittén har i en nyligen framlagd rapport redovisat för regeringen förslag och rekommendationer angående arbetslivscentrums fortsatta inriktning och organisation. Jag

har för avsikt att under våren tillsätta en arbetsgrupp för att utvärdera de

två rapporterna och ge underlag för bedömning av bl.a. arbetslivscentrums roll i arbetslivsforskningen. Arbetsmiljöfonden har avlämnat en verksamhetsberättelse för budgetåret 1986/87 samt en verksamhetsplan som omfattar treårsperioden 1987/88 — 1989/90. Av verksamhetsplanen framgår bl. a. att fonden planerar nya -'

programsatsningar på områdena fysisk arbetsbelastning samt sociala och

psykiska belastningars betydelse för uppkomsten av ohälsa. Stödet till

utvecklingsarbete inom olika områden planeras bli utökat. Det gäller de

kemiska och fysikaliska arbetsmiljöområdena liksom frågor om arbetsor-

ganisation och deras samspel med införande av ny teknik i arbetslivet. Ett mer långsiktigt stöd till arbetslivsforskningen kommer i ökande utsträckning att ges inom ramen för fleråriga ramprogram 'eller programstöd till

olika forskningsinstitutioner samt i form av forskartjänster.

Arbetsmiljöfonden har under senare år startat flera program för insatser inom olika forsknings- och utvecklingsområden. Det första av dessa, det s.k. utvecklingsprogrammet för ny teknik, arbetsorganisation och arbets-

miljö, avslutas i januari 1988. Av andra program som fonden stöder kan

nämnas programmet för ledning, organisation och medbestämmande, det

s.k. LOM-programmet. Programmet stöder lokala utvecklingsprojekt i' vilka ledning och anställda samt forskare samarbetar kring gemensamma

utvecklingsuppgifter i företag och på myndigheter. Arbetsmiljöfonden har vidare under budgetåret 1986/87, gemensamt med styrelsen för teknisk utveckling (STU), satt igång ett program Människor-Datateknik-Arbetsliv: 37

Programmet, som skall pågå i sex år, skall stödja samverkan mellan tekniskt forsknings- och utvecklingsarbete och arbetsmiljöforskning. Bil.12

Regeringen har genom ändring i sekretessförordningen (1980: 657) infört sekretess enligt 8 kap. 6 § sekretesslagen (1980: 100) i forsknings- och utvecklingsverksamheten vid fonden. Sckretessen gäller emellertid inte själva bidragsbesluten. :

I 1987 års budgetproposition (prop. 1986/87: 100 bil. 12, sid. 28) redogjorde min företrädare för den då pågående översynen av styrelserepresentationslagstiftningen och anmälde översiktligt de förslag till förändringar som presenterats i promemorian (Ds A 1986:1) Styrelserepresentation för de anställda. Regeringen har nu i propositionen (1987/88: 10) Styrelserepresentation för de privatanställda, föreslagit riksdagen att anta ctt förslag till

ny lagstiftning på området. :

Det bör dock nämnas att propositionen till skillnad från promemorian inte innehåller något förslag om befrielse från personligt betalningsansvar för arbetstagarrepresentanterna i en likvidationssituation. I likhet med vad som gäller i dag föreslås att samtliga ledamöter, dvs. även de som inte har sitt mandat genom styrelserepresentationslagstiftningen, skall ha samma ansvar. Enligt förslaget skall dock ansvaret begränsas och i fortsättningen utgöra ett s.k. presumtionsansvar. Detta innebär att styrelseledamoten undgår betalningsansvar, om han lyckas bevisa att han inte har varit försumlig.

Propositionen innehåller även förslag till förtydligande av jävsreglerna. I anslutning till dessa bestämmelser föreslås att arbetstagarrepresentanterna i styrelsen för sådana företag som avses i 2 § lagen (1976: 580) om medbestämmande 1 arbetslivet (MBL), t.ex. massmedia, inte skall få deltaga i styrelsens beslut i en fråga som rör verksamhetens mål och inriktning men väl i dess behandling av frågan. Propositionen har godkänts av riksdagen (AU 10, rskr. 103).

Ett förslag om arbetsrättslig beredskapslag (prop. 1986/87: 165) grundat på beredskapsdelegationens (A :1983:02) arbete har antagits (AU 1987/88:4, rskr. 1987/88:9) av riksdagen.

Inom arbetsmarknadsdepartementet har vidare utarbetats ett förslag (Ds A 1987: 7) till ändringar i lagen om anställningsskydd. Förslaget innebär att lagens huvudregel om anställning tills vidare skall gälla även på byggnadsområdet, där s.k. objektsanställning för närvarande är möjlig med stöd av lagen. Förslaget innehåller också vissa förenklingar av de formella regler som en arbetsgivare skall iaktta då en tidsbegränsad anställning skall avslutas. Remissbehandlingen av förslaget har just avslutats. Ärendet bereds för närvarande inom regeringskansliet.

Vidare har inom arbetsmarknadsdepartementet utarbetats ett förslag (Ds A 1987:6) till ändringar i föräldraledighetslagen i syfte att stärka arbetstagarnas rätt till ledighet. Efter avslutad remissbehandling bereds för närvarande detta ärende inom regeringskansliet.

Regeringen bemyndigade i september 1987 arbetsmarknadsministern att » tillkalla en arbetsgrupp inom arbetsmarknadsdepartementet med högst tre ledamöter för att se över arbetsmiljölagen, bl.a. med utgångspunkt i en skrivelse från arbetarskyddsstyrelsen. Arbetsgruppen har tillsatts och påbörjat sitt arbete. Det avses vara avslutat i augusti 1988.

Arbetstider m. m.

Bil. 12

Sverige har i olika sammanhang framställts som ett land med förhållandevis kort faktisk arbetstid. Detta är fortfarande riktigt, men bilden håller snabbt på att förändras. Den genomsnittliga faktiska arbetstiden i Sverige påverkas i hög grad av deltidsarbetets omfattning och skilda slag av ledigheter.

De aktuella förändringarna i omvärlden rör den lagstadgade eller avtalade veckoarbetstiden. I flera länder har 40-timmarsveckan ersatts av andra arbetstidsmått. Danmark har fr. o. m. år 1987 en normalarbetsvecka om 39 timmar. I Finland kommer årsarbetstiden att förkortas så att den år 1990 ligger 100 timmar lägre än år 1985. I Norge har avtal träffats om 37,5 timmars normalarbetsvecka för alla arbetstagare fr.o.m. år 1987. I Belgien, Holland, Frankrike och Västtyskland har också stora förändringar skett i riktning mot kortare normalarbetstid.

Under våren 1987 har en arbetstidskommitté (A 1987: 04) tillsatts med uppgift att analysera konsekvenserna av olika arbetstidsreformer och förändrade arbetstidsmönster. Kommittén skall presentera ett samlat underlag som belyser effekterna av olika slag av arbetstidsförkortningar för män, kvinnor och familjer. Detta underlag bör enligt kommitténs direktiv (dir. 1987: 23) omfatta kortare arbetstid per dag eller vecka. längre semester, utökad föräldraförsäkring, alternativa arbetstidsförkortningar och rörlig pensionsålder. Kommittén skall samråda med 1986 års semesterkommitté (A 1985:04) och pensionsberedningen (S 1984:03) och arbetet skall vara avslutat under år 1989. Samtidigt med att arbetstidskommittén tillsattes beslutade regeringen att verksamheten inom delegationen för arbetstidsfrågor (DELFA) skulle upphöra.

Den nyssnämnda semesterkommittén utreder för närvarande på vilket sätt en utjämning kan åstadkommas mellan olika arbetstagargruppers semestervillkor. Det gäller både semesterns längd och möjligheter till inflytande på semesterns förläggning. Kommittén har också i uppgift att närmare kartlägga semesterförhållandena för olika grupper av arbetstagare.

Pensionsberedningen under socialdepartementet har i uppgift att se över vissa frågor inom det allmänna pensionssystemet i Sverige. Beredningen har bl. a. att överväga om de nuvarande reglerna för en rörlig pensionsålder är tillfredsställande. Beredningen skall också se över problemen i samband med äldreavgångar till följd av driftsinskräkningar vid t. ex strukturrationaliseringar, s. k. 58,3-års pensioneringar.

Arbetsmiljö

Det tidigare anslaget C 1. Arbetsmiljö — Tillsyn och forskning bör fr. o. m. budgetåret 1988/89 delas upp i anslagen C1. Arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen och C2. Institutet för arbetsmiljöforskning. Skälet till detta är att ett fristående institut för arbetsmiljöforskning bildades den 1 juli 1987 genom en sammanslagning av forskningsavdelningen, större delen av utbildningsenheten samt biblioteks- och dokumentationssektionen vid arbetarskyddsstyrelsen. Som cen följd härav bör reservationsanslaget C2.

Arbetarskyddsstyrelsen: Anskaffning av vetenskaplig apparatur ändras till C3. Institutet för arbetsmiljöforskning: Anskaffning av vetenskaplig appa- Bil.12

ratur. i

För såväl anslaget Arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen som anslaget Institutet för arbetsmiljöforskning gäller en treårig budgetram som fastställdes av riksdagen i anledning av 1986 års budgetproposition för det tidigare anslaget Arbetsmiljö — Tillsyn och forskning. Denna ram innebär en real minskning av anslaget med 4Z under treårsperioden 1986/87 — 1988/89. Budgetåret 1988/89 utgör således det sista'året i denna budgetram. Medel under de två anslagen har beräknats med utgångspunkt i huvudförslaget. Jag kommer emellertid att föreslå att anslaget Arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen tillförs vissa ytterligare medel för dels den regionala tillsynsverksamheten, dels informationssystemet om arbetsskador (ISA). Utgifterna för detta föreslås finansieras med medel från fonden för arbetsmiljöförbättringar.

Våren 1987 uppdrog regeringen åt arbetarskyddsstyrelsen att se Över sin organisation. Styrelsen har under hösten 1987 redovisat uppdraget för regeringen. Styrelsen föreslår bl.a. förändringar i sin instruktion som innebär att en verksledning i direktionsform inrättas, att avdelningarna

avskaffas och att arbetarskyddsverket skall omfatta arbetarskyddsstyrel-

sen och yrkesinspektionen. Regeringsuppdraget är delvis en följd av bildandet av institutet för arbetsmiljöforskning den I juli 1987.

Det nya bidragssystemet för företagshälsovården har nu varit i kraft i två år. Systemet regleras i regeringens förordning (1985:326) om bidrag till företagshälsovård. Utbyggnaden av företägshälsovården har under de två senaste åren gått mycket snabbt. För närvarande omfattas närmare 70 96 av de anställda av företagshälsovård. Enligt den målsättning som lades fast i propositionen 1983/84:89 om företagshälsovård 'och arbetsanpassning som regeringen presenterade för riksdagen hösten 1984 skall 75 36 av de anställda kunna vara anslutna till bidragsberättigad företagshälsovård vid 1990-talets början. I propositionen förutskickades att riksdagen i början av 1990-talet skulle ges tillfälle att utvärdera effekterna av det nya bidragssystemet.. Jag har för avsikt att under våren föreslå regeringen att tillsätta en' arbetsgrupp med uppgift att genomföra en uppföljning och utvärdering av hela företagshälsovårdsreformen; inkl. bidragssystemets effekter på företagshälsovårdens innehåll och utbyggnad. |

Arbetsmarknadens parter har under hösten 1987 tillsammans med arbe | tarskyddsstyrelsen och socialstyrelsen startat en kampanj mot tobaksrökning under mottot ”rökfritt på jobbet”. Avsikten med kampanjen, som skall pågå under två år, är bl. a. att få igång diskussioner mellan arbetsgivare och det lokala facket om åtgärder för att minska tobaksrökningen på våra arbetsplatser. Till grund för diskussionerna skall ligga bl. a. de allmänna råd om begränsning av tobaksrökning i lokaler av gemensamhetska- | raktär som arbetarskyddsstyrelsen och socialstyrelsen gemensamt har utfärdat. Ett väsentligt syfte med kampanjen är att ta reda på om det finns ' anledning att skärpa de allmänna råden. Regeringen har beviljat särskilda | medel för genomförandet av kampanien.

- Antalet anmälda arbetssjukdomar ökar som redån nämnts sedan några” 40

år tillbaka. i oroväckande snabb takt. Utvecklingen innebär att antalet Prop. 1987/88:100

ökade från ca 20 000 till närmare 60 000 anmälda sjukdomsfall under tidspe- Bil. 12 rioden 1983 — 1987. De belastningsrelaterade sjukdomarna, som för närva- "rande utgör drygt hälften av alla arbetssjukdomsfall, ökar i snabbare takt än övriga arbetsrelaterade sjukdomar. De belastningsergonomiska frågorna måste mot denna bakgrund ges ökad uppmärksamhet och prioritet liksom åtgärder för att minska utslagningen från arbetslivet. :

Det ökande antalet anmälda arbetssjukdomar har inneburit en besväran-. de eftersläpning av kodning och registrering av arbetssjukdomarna inom ramen för informationssystemet om arbetsskador (ISA) vid arbetarskyddsstyrelsen. Detta har i sin tur lett till försenad arbetsskadestatistik och sämre tillgång till aktuella uppgifter. Även handläggningstiderna av ärenden om arbetsskada vid försäkringskassor och försäkringsdomstolar är fortfarande oroande långa.

Utredningen om arbetsmiljösekretess (A 1985: 02) har avslutat sitt arbete med översyn av bestämmelserna om sekretess och tystnadsplikt på arbetsmiljöområdet. Utredningen har överlämnat ett betänkande (SOU 1987:66) med förslag bl.a. till ändringar i 7'kap. 13 § arbetsmiljölagen (1977: 1160) och 14 kap.-7 § sekretesslagen (1980: 100). Förslaget innebär. bl.a. att möjligheterna för skyddsombud att föra arbetsmiljöinformation vidare till de centrala fackliga organisationerna klarläggs. Betänkandet . kommer att remissbehandlas.

Den år 1986 tillsatta arbetsolycksutredningen (Al 1986: 01) har till uppgift att se över sanktionssystemet vid arbetsolyckor som inträffar till följd av brister i arbetsmiljön. I utredningens översyn ingår framför allt straffbestämmelsernas tillämpning och utformning samt att överväga författningsändringar och andra åtgärder för att åstadkomma ett effektivt sanktionssystem. Utredningen kommer att inom kort avsluta sitt arbete.

Många människor kommer i sitt arbete i kontakt med lösningsmedel på ett sätt som kan medföra skador. De svenska hygieniska gränsvärdena är, vid en internationell jämförelse, bland de lägsta. Gränsvärdena är dock inte någon garanti för att skador inte kan uppkomma. Regeringen har mot den bakgrunden givit arbetarskyddsstyrelsen i uppdrag att belysa såväl de hälsomässiga som ekonomiska konsekvenserna av en halvering av nu gällande gränsvärden för vissa lösningsmedel. Regeringen har givit arbetarskyddsstyrelsen medel för att fullgöra uppdraget. Uppdraget skall redo-: visas senast den 1 april 1988. . .

För att underlätta användningen av målarfärger s som inte är lösningsme- . ora delsbaserade — s.k. vattenbaserade — har regeringen ställt medel till . förfogande för utbildning av målare. Utbildningen genomförs i samverkan mellan arbetsgivare- och arbetstagarorganisationer.

Olika frågeställningar kring HIV/AIDS som berör arbetsitivet har aktuali- : serats. Det gäller både medmänskliga frågor om kamratstöd och insatser för att förhindra mobbning samt sådana frågor som har juridiska aspekter, exempelvis omplacering, .uppsägning, förtidspension, sekretessfrågor. Med hänsyn till AIDS-delegationens stora ansvarsområde har en referens-. grupp till delegationen inrättats med uppgift att bereda frågor som har

: : 41

direkt beröring med arbetslivet. Arbetsmarknadens parter deltar i refe-

rensgruppen, som leds av arbetsmarknadsministerns statssekreterare. Bil.12

En arbetsgrupp med uppgift att se över verksamheten med regionala

skyddsombud har under hösten 1987 tillsatts inom arbetsmarknadsdepartementet. Arbetsgruppen består av företrädare för arbetsmarknadsdepar-

tementet, arbetarskyddsstyrelsen, arbetsmiljöfonden, LO, TCO och SA-

CO/SR och har till uppgift att se över formerna för dels fördelningen av

bidragen till verksamheten med regionala skyddsombud, dels yrkesinspektionens medgivande att utse regionalt skyddsombud. Arbetet beräknas

vara slutfört före utgången av år 1988.

Insatser för arbetshandikappade

Under senare år har de arbetsmarknadspolitiska insatserna för de arbetshandikappade i hög grad varit inriktade på dem som har svårare funktions- ' nedsättningar. Reformeringen av lönebidraget den 1 juli 1984 innebar bl. a. att bidrag med en hög subventionsnivå bör förbehållas dessa grupper.

Fördubblingen av bidraget till arbetsbiträde syftade, liksom satsningen på

ny teknik med datorbaserade arbetshjälpmedel, främst till att ge svårt

funktionshindrade de hjälpmedel och det personliga biträde i arbetet som

behövs för att i största möjliga utsträckning kompensera handikappet.

Det budgetförslag som nu läggs fram för budgetåret 1988/89 innebär en fortsatt satsning på de grupper som möter de största svårigheterna på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsinstituten föreslås få betydande personalförstärkningar. Antalet personer som får anställning med hjälp av lönebidrag beräknas förtsätta att öka. De medel som anvisas särskilt till an-

skaffning av datorbaserade hjälpmedel föreslås bli fördubblade från 10 till

20 milj. kr.

AMS har också disponerat särskilda medel för ett teknikupphandlings-

projekt med syfte att ta fram datorbaserade hjälpmedel åt svårt funktions-

hindrade. Projektet har nu lett till ett teknikavtal med cen tillverkare, som . skall ta fram standardkomponenter för datorarbetsplatser. Komponenterna skall kunna sättas samman så att utrustningen passar den enskildes individuella behov och de aktuella arbetsuppgifterna. Dessa nya datorbaserade arbetshjälpmedel kan bl. a. få stor betydelse för unga handikappa-

des möjligheter att få och behålla ett arbete. Som riksdagen vid flera

tillfällen har framhållit, framstår det som särskilt angeläget att unga handikappade genom intensifierade insatser kan ges möjlighet att komma ut. på

arbetsmarknaden 1 stället för att förtidspensioneras. Det pågår också en försöksverksamhet som har detta syfte. Riksdagen godkände (AU 1985/86: 11, rskr. 153) våren 1986 regeringens förslag (prop.

1985/86: 100 bil. 12) om en utvidgning av den uppsökande verksamheten

bland unga förtidspensionerade. AMS har under hösten 1987 lämnat en första delrapport om verksamheten. Stommen i projektet Arbete åt unga

handikappade utgörs av ett rikstäckande basprojekt med landets samtliga '

förtidspensionärer och sjukbidragstagare i åldern 16—29 år som målgrupp.

Dessutom har inletts ett femtontal lokalt initierade delprojekt.

Under det första försöksåret har ett knappt I 000-tal ungdomar omfat-

tals. Planeringen för innevarande budgetår omfattar bl.a. uppföljning av de ungdomar, som tidigare inte kunnat delta, exempelvis på grund av Bil. 12

pågående studier, vård eller rehabilitering. Vidare har samtliga län fått möjlighet att ha en samordningsansvarig som skall utveckla samverkan

med skolan vad gäller handikappade elevers övergång till arbetslivet. Särskild uppmärksamhet ägnas åt att utveckla former för samverkan mellan arbetsförmedling, försäkringskassa, skola och olika rehabiliteringsinstanser i de sammanhang där gemensamt ansvar är en förutsättning för ett bra resultat. Flera av delprojekten syftar till att utveckla samverkansformer med skola, omsorgsverksamhet m. fi.

Det ligger i sakens natur att ganska lång tid behövs från det att den unge handikappade kontaktas av försäkringskassan med erbjudande om arbets-

marknadsåtgärder fram till dess han eller hon faktiskt får ett arbete. Det

för att få så mycket erfarenheter och underlag som möjligt inför en utvär-

dering.

Rehabiliteringsberedningen under socialdepartementiet (S 1985: 02) väntas under år 1988 lägga fram sitt slutbetänkande. I utredningens arbete

ingår bl.a. att pröva hur rehabiliteringsåtgärder kan sättas in på ett tidigt stadium, bl.a. genom insatser på arbetsplatsen, under medverkan av skyddsorganisationen och företagshälsovården. Den minskade institutionsvården, som innebär att allt fler psykiskt sjuka och utvecklingsstörda ges möjlighet till boende utanför vårdinstitutioner, ställer allt större krav på den yrkesinriktade rehabiliteringen och det skyd-

dade arbetet för arbetshandikappade.

För budgetåret 1988/89 föreslås Samhallgruppen — tidigare Samhällsföretagsgruppen — tilldelas driftbidrag motsvarande 111.242 av lönekost-

naden för de anvisade anställda eller 3 060 milj. kr. Som bidrag till fastig-

hetsfonden föreslås 373 milj. kr. Antalet bidragsberättigade arbetstimmar

föreslås öka med 400 000 till 31 miljoner under budgetåret 1988/89, vilket

beräknas ge utrymme för nära :29 000 arbetshandikappade anställda.

Det skyddade arbetet hos offentliga arbetsgivare föreslås få oförändrad omfattning till en kostnad av 363 milj. kr. |

ip: 1987/88: 100 J ÄMSTÄLLDHET MELLAN KVINNOR OCH

| il.12 MAN

I mars 1985 lade regeringen fram en proposition (1984/85: 130) om kvinnornas villkor på arbetsmarknaden. Propositionen innehöll ett åtgärdspro- ' gram vars konkreta innehåll bl. a. utgjordes av förslag om projektverksamhet från förskolan till alla delar av yrkeslivet för att förbättra kvinnors villkor på arbetsmarknaden. Syftet var i första hand att uppmuntra flickor/kvinnor till otraditionella utbildnings- och yrkesval. Projektverksamhet för att stimulera män att mer aktivt delta i jämställdhetssträvandena föreslogs också. I propositionen aviserades även en kartläggning av kvinnorep- : resentationen I statliga styrelser och kommittéer.

Propositionens åtgärdsprogram hade — om än inte klart utsagt — en treårig inriktning. Projektverksamheten är nu inne på sitt tredje år. De områden som uppmärksammades i åtgärdsprogrammet har varit föremål för insatser. Det är nu dags att föra frågorna vidare. Jag avser därför att redovisa den fortsatta inriktningen av regeringens jämställdhetsarbete i en särskild proposition under våren 1988. Min avsikt är även att då redovisa : remissbehandlingen av betänkandet (SOU 1987:19) Varannan damernas från utredningen (A 1985:03) om kvinnorepresentation och regeringens ställningstaganden till utredningens förslag. :

Mot denna bakgrund kommer jag nu inte att närmare redogöra för jämställdhetspolitikens fortsatta inriktning. Det internationella jämställdhetsarbetet kommer jag att redovisa under avsnittet Internationella frågor.

Bil. 12

Utvecklingen av invandringen

Invandringen har ökat under år 1987. Enligt preliminära beräkningar har ca 38000 utländska medborgare invandrat. Invandringen ligger nu åter på samma nivå som under 1970-talet efter en kraftig nedgång i början av 1980-talet. Ökningen ligger helt och hållet på den utomnordiska invandringen. Samtidigt har utvandringen av utomnordiska medborgare minskat och invandringsöverskottet av utländska medborgare under år 1987 har därför blivit stort — preliminärt 26 000 personer. Invandringen under den senaste tioårsperioden framgår av följande tabell (siffrorna är avrundade):

Invandringen av utländska medborgare åren 1977—1987 År Invandring Utvandring Tnvandringsöverskott

Totalt Nordiska Övriga Totalt Nordiska Övriga Totalt Nordiska Övriga

med- — med- med- med- med- med—

borgare borgare borgare borgare borgare borgare 1977 38 700 19 600 19 100 14 900 10 600 4 200 23 900 9 000 14 800 1978 31 700 15 300 16 300 15 600 10 100 53 500 16 000 5 300 10 800 1979 32 400 16 400 16 000 16 300 10 700. 5 600 16 100 5 700 10 400 1980 34 400 16 300 18 200 20 800 13 600 7200 13 700 2 600 11 000, 1981 27 400 10 000 17 400 20 800 15 300 5 500 6 600 —5 300 11 900 1982 25 100 7300 17 800 19 900 14 500 5 400 5 200 —7 200 12 400 1983 22 300 7 400 14 900 17 400 12 000 5 400 4 900 —-4 600 +. 9 500 1984 26 000 8 400 17 600 14 600 10 000 4 600 11 400 —1 600 ' 13 000 1985 27 900 8 400 19 500 14 000 9200 4900 13900 — 800 14 700 1986 34 000 8 900 25 200 15 400 8 700 6 600 18 600 200 18 600 1987(1) 38 000 9 000 - 29 000 11 600 8 000 3 600 26 400 1 000 25 400

(1) Preliminär beräkning

Invandringen från Finland har stabiliserats och uppgick år 1987 enligt preliminära uppgifter till 4800 personer eller lika många som år 1986. Utvandringen till Finland var ca 5000. Den ökade nettoinvandringen från Norden beror främst på en något större invandring från Norge.

Den ökade invandringen fr. o. m. år 1984 av utomnordiska medborgare sammanhänger med en ökande invandring av flyktingar eller personer med flyktingliknande bakgrund från Asien. Den största enskilda invandrargruppen under år 1987 var iranierna, ca 7700 personer.

Ca 20000 personer, inkl. barn, beräknas under år 1987 ha fått uppehållstillstånd som flyktingar, krigsvägrare, av flyktingliknande skäl eller på humanitära grunder. Bland dem som erhållit tillstånd under år 1987, finns såväl sådana personer som kommit till Sverige och sökt asyl under detta år som sådana som anlänt under tidigare år och fått sina ärenden avgjorda först under år 1987. Antalet personer som fått stanna av dessa skäl-har successivt ökat sedan år 1984 då dessa grupper tillsammans omfattade ca 7600 personer. Invandringen av nära anhöriga har under perioden 1984— 1986 ökat från ca 7900 till ca 8800. Enligt preliminära. beräkningar var denna invandring ungefär lika stor under år 1987 som under år 1986. .

Antalet utlänningar som kommit till Sverige på egen hand och sökt asyl har sedan år 1985 varit väsentligt större än tidigare under 1980-talet. Detta AS

gällde även år 1987. Samma utveckling kan konstateras i stora delar av Prop. 1987/88:100

Västeuropa. Det totala antalet asylsökande under år 1986 var ca 15000 = Bil.12 personer inkl. medföljande barn. Under år 1987 har omkring 18 000 utlän- | ningar, inkl. barn, sökt asyl. Totalt sett har det största antalet asylsökande under åren 1985—1986 kommit från, i tur och ordning, Iran, Chile, Libanon, Polen och Irak. Under år 1986 har antalet asylsökande irakiska medborgare minskat medan antalet etiopiska och chilenska medborgare ökat. Samma tendens har fortsatt under första halvåret 1987.

År 1986 fick 18255 utlänningar svenskt medborgarskap. I det följande behandlas översiktligt frågor rörande invandring och åtgär-

der för invandrare inom såväl arbetsmarknadsdepartementets som övriga berörda departements ansvarsområden. Internationellt samarbete i invandrar- och flyktingfrågor redovisas i ett följande avsnitt.

Lå

Invandrings- och flyktingpolitiken m. m.

Mål och inriktning Svensk invandrings- och flyktingpolitik bygger på tre huvudprinciper, nämligen de nordiska medborgarnas fria rörlighet inom Norden. den reglerade utomnordiska invandringen sarat en ambitiös flyktingpolitik. Under senare år har totalbilden av invandringen till Sverige ändrat karaktär från en situation där den nordiska invandringen dominerade till dagsläget, där invandringen huvudsakligen består av flyktingar eller personer med flyktingliknande bakgrund samt nära anhöriga till personer, som bor i Sverige. Den senare kategorin består till större delen av personer som gifter sig med någon i Sverige bosatt person, antingen en tidigare invandrare eller en infödd svensk. Därutöver förekommer även invandring av adoptivbarn. Arbetskraftsinvandring från länder utanför Norden förekommer endast i undantagsfall.

Den svenska flyktingpolitiken karaktäriseras av att den är aktiv, solidarisk och ambitiös. Verksamhetsmässigt består den av följande: — ett aktivt agerande inom FN och andra internationella organ för att

värna om de mänskliga rättigheterna och för att lösa konflikter, som ger upphov till flyktingströmmar.

— ekonomiskt bistånd till förmån för flyktingar i framför allt Afrika, Asien

och Latinamerika. Detta bistånd förmedlas i stor utsträckning via FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) och FN:s hjälporganisation för palestinaflyktingar (UNRWA). Bistånd förmedlas också via internationella och nationella frivilliga organisationer (t. ex. Röda korset, Rädda barnen, kyrkorna m. fl.).

— internationellt samarbete, framför allt genom UNHCR, för att garantera

och befrämja tillämpningen av FN:s flyktingkonvention och för att garantera flyktingarnas rättsliga skydd.

— arbete för en bättre fördelning av det-reella ansvaret för flyktingar och

flyktinghjälp. Detta sker i samarbete med såväl UNHCR som berörda stater.

— ett mottagande av flyktingar i Sverige med ambitionen att dessa så snart Prop. 1987/88:100 som möjligt skall få möjlighet att uppnå jämlikhet med övriga invånare. — Bil.12

En detaljerad redovisning av den samlade svenska flyktingpolitiken gjordes i sedvanlig ordning i april 1987 i regeringens skrivelse (1986/87: 134) om flyktingpolitiken. En motsvarande redogörelse kommer att lämnas till riksdagen under våren 1988 avseende insatserna under år 1987.

Flyktingsituationen i världen Flyktingsituationen i världen har inte förbättrats under det senaste året. Även om flyktingar från vissa länder, t.ex. Uganda, Uruguay m. fl., har kunnat återvända till sina hemländer har nya flyktingsituationer uppstått och andra fortsatt att öka i omfattning.

Antalet flyktingar i världen i dag beräknas uppgå till omkring 15 miljoner (inkl. flyktingar under UNHCR:s mandat såväl som de palestinaflyktingar, vilka är registrerade hos UNRWA). Därtill kommer åtminstone ett par miljoner s.k. internt hemlösa, dvs. människor som till följd av inbördeskrig och andra interna konflikter tvingats på flykt inom sitt eget land.

De största flyktinggrupperna finns i dag i Asien. Bland dessa kan nämnas tre miljoner afghanska flyktingar i Pakistan, två miljoner afghaner i Iran samt ytterligare flera hundra tusen flyktingar till följd av kriget mellan Iran och Irak och förföljelse av kurder och andra etniska och religiösa minoritetsgrupper i bl.a. dessa länder. Dessutom finns bortemot 200000 flyktingar från Indokina i läger i Sydostasien och fortfarande ett stort antal tamilska flyktingar i framför allt Indien. Ett särskilt problem utgör den ytterst utsatta gruppen på ca 250 000 kampucheanska flyktingar i gränsområdet mellan Thailand och Kampuchea. Till dessa grupper kommer de redan nämnda 2,2 miljonerna palestinaflyktingar samt andra flyktinggrupper till följd av konflikterna i bl. a. Libanon.

I Afrika räknar man med mellan fyra och fem miljoner flyktingar, från bl.a. Etiopien i Somalia och Sudan, från Namibia i Angola, från Sydafrika i ett antal länder och från Mocambique i bl. a. Malawi, till följd av den av Sydafrika understödda terrorverksamheten.

I Latinamerika är förhållandena i Chile fortfarande sådana att många människor lämnar landet. De största flyktinggrupperna kommer emellertid från El Salvador och Guatemala till grannländerna i Centralamerika. Totalt räknar man med mer än 320000 flyktingar i Mexico och Centralamerika.

Flyktingarnas säkerhetssituation, bl.a. i Sydostasien, södra Afrika, Centralamerika och Mellersta Östern, har fortsatt att vara ett stort bekymmer. I det sammanhanget bör det nämnas att UNHCR:s styrelse, efter fem års diskussioner, kunnat enas i ett antal frågor avseende fördömande av militära attacker på bl. a. flyktingläger samt vissa förslag till åtgärder och uppföljningsinsatser, vilket får betraktas som ett väsentligt steg framåt.

Bil.12

Sverige har, liksom tidigare år, fortsatt att prioritera hjälp till flyktingarna i närområdena, dvs. i de s.k. första asylländerna, vilka ofta tillhör de fattigaste länderna i världen. För kalenderåret 1986 uppgick det totala svenska stödet för flykting-, katastrof- och humanitärt bistånd till drygt 600 milj. kr. För år 1987 beräknas den totala summan ha uppgått till ungefär samma belopp. FN:s flyktingkommissarie har under år 1987 av Sverige mottagit 127 milj. kr. och UNR'WA 87 milj. kr. Som tidigare nämnts förmedlas flyktinghjälp företrädesvis via FN-organ, via internationella och nationella frivilliga organisationer. För övrigt vill jag i dessa delar hänvisa till vad statsrådet Hjelm-Wallén tidigare har anfört.

Den organiserade överföringen av flyktingar till Sverige Regeringen fastställde för budgetäret 1986/87 en flyktingkvot av samma storlek som under tidigare år, dvs. 1250 personer. Antalet faktiskt mottagna varierar år från år bl. a. beroende på tidsförskjutningar mellan beslut om mottagande och den faktiska hitresan. För budgetåret 1986/87 har invandrarverket, som administrerar kvoten, arrangerat inresor för 1453 personer inom kvoten. Av dessa kom 468 från Latinamerika, 789 från Asien, 35 från Afrika och 161 från Europa.

Flyktingkvoten för budgetåret 1987/88 är fortsatt 1250 platser. För budgetåret 1988/89 beräknar jag ett rzsursbehov av oförändrad omfattning. Inriktningen av innevarande budgetårs kvot har av regeringen angetts så att den i första hand skall användas för flyktingar från sydvästra Asien. Vidare bör uttagning ske av flyktingar från länder i Syd- och Centralamerika samt i viss utsträckning även från Sydostasien och (östra) Europa. Därutöver kan i enstaka fall uttagning ske i övriga delar av världen. Vidare beräknas under året, liksom föregående år, mottagande av ett 50-tal handi-

kappade flyktingar, för vilka vård kan ordnas i Sverige. ”

Situationen i Europa Den tidigare konstaterade ökningen av asylsökande till Europa förväntas förete en viss minskning jämfört med de 185 000 asylsökande, som mottogs i olika europeiska länder under år 1986. För Sveriges del har ökningen av antalet asylsökande dock fortsatt. Sverige har fortsatt att spela en aktiv roll i de ansträngningar som gjorts bl.a, inom UNHCR och Europarådet för att söka konstruktiva lösningar av dessa frågor och för att finna möjligheter till en bättre fördelning av ansvaret mellan olika länder liksom s.k. regionala lösningar. Detta arbete har ägt rum också i form av olika konsultationer mellan tio europeiska stater samt Canada och Australien och beräknas komma att fortsätta under år 1988. Verksamheten inkluderar också den s.k. CAHAR-gruppen inom Europarådet, vilken arbetar med att finna gemensamma tillämpningar av första asyllands-principen.

Bil.12

Nordiska rådets juridiska utskott anordnade i Saltsjöbaden i maj 1987 den första större nordiska konferensen för parlamentariker, regeringarna, flyk-. tingorganisationer, myndigheter m.fl. om flyktingpolitiska frågor i Norden.

Konferensen innebar ett steg framåt för det nordiska samarbetet på detta område. Flyktingpolitiken är nu fortlöpande föremål för bevakning och diskussion såväl inom Nordiska rådet som mellan regeringarna.

Den nordiska samrådsgrupp i flyktingfrågor på hög nivå, som tillkom på svenskt initiativ år 1986, har också fortsatt sitt arbete. Detsamma gäller det reguljära migrationspolitiska samarbete som etablerats inom Nordiska ministerrådets ram, liksom de nordiska kontakterna på myndighetsnivå. Den prioritering av det internationella och nordiska samarbete som gjorts under de senaste åren ligger fast.

Invandrar- och flyktingpolitiska frågor i ett internationellt perspektiv behandlas också i särskild ordning i det följande.

Mottagning av flyktingar i Sverige : Systemet med kommunal mottagning av flyktingar infördes år 1985. Kommunerna har mottagit omkring 14000 flyktingar och asylsökande per år sedan reformen genomfördes. Trots kommunernas insatser finns alltjämt ett stort behov av kommunplatser för flyktingmottagningen.

Antalet flyktingar och asylsökande har under budgetåret fortsatt att öka. Invandrarverket har slutit avtal med 241 kommuner omfattande mottagning av sammanlagt 14307 asylsökande och flyktingar. Invandrarverkets mål är att kunna träffa avtal med ytterligare kommuner.

Det ständigt ökande antalet asylsökande har medfört att situationen vad beträffar förläggningskapaciteten är mycket ansträngd. Antalet förläggningar av olika slag är nu över 40. Beläggningen på dessa förläggningar och slussar är inemot 8000. Den genomsnittliga vistelsetiden på en förläggning är ca 8-9 månader. Antalet personer som väntar på en anvisad plats i en kommun ökar med 400 per månad. Invandrarverkets prognos är att behovet av förläggningsplatser kommer att vara 10000 vid slutet av budgetåret 1988/89.

En av orsakerna till de långa förläggningstiderna är svårigheterna för kommunerna att ta emot flyktingar på grund av bristen på bostäder. För att skynda på placeringen i kommunerna har invandrarverket föreslagit ett system med kommunala mottagningscentra. Förslaget innebär att kommunerna inrättar särskilda flyktingbostäder av genomgångskaraktär. Genomgångsbostäderna skulle kunna sammanföras till enheter, s. k. mottagningscentra för flyktingar. Ett rimligt mål är enligt invandrarverket att kommunerna inrättar sådana mottagningscentra med en kapacitet motsvarande minst 2592 av det antal flyktingar kommunen förbundit sig att ta emot årligen. Vid dessa mottagningscentra skulle flyktingarna kunna tas emot direkt från en mottagningssluss eller en förläggning. Invandrarverket har begärt att få bedriva en försöksverksamhet med kommunala mottagnings-

4 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr. 100. Bilaga 12

följande att föreslå att invandrarverket får i uppdrag att bedriva en försöks- Bil.12 verksamhet i begränsad omfattning under nästa budgetår.

I slutet av år 1986 fick invandrarverket och rikspolisstyrelsen i uppdrag

att föreslå hur inkvarteringen av asylsökande vid Arlanda flygplats skall organiseras. Förslag lämnades om att inrätta en permanent utredningssluss

i Carlslund i Upplands Väsby komrnun samt ett utredningsannex i anslutning till utredningsförläggningen i Flen. Den 1 juli 1987 öppnade invandrar-

verket slussförläggningen 1 Carlslund samt utvidgade utredningsförläggningen i Flen med en utredningssluss. Carlslund är dimensionerad för 500

asylutredningar per månad och omfattar 300 inkvarteringsplatser. Flens

kapacitet är 100 inkvarteringsplatser och 300 asylutredningar per månad. Frågan om cn utredningssluss i Alvesta bereds för närvarande i regerings-

kansliet. |

Under budgetåret har vidare en utredningsförläggning i Röda korsets regi öppnats i Sandviken. Förhandlingar pågår mellan invandrarverket och Röda korset om att öppna ytterligare förläggningar.

Kostnaderna för förläggningsverksamheten under budgetåret 1988/89 beräknas till 1,2 miljarder kr. Resursbehovet för ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar beräknas till drygt 1.8 miljarder kr.

Invandrarverket har inkommit till regeringen med en utredning om mottagande och omhändertagande av flyktingar under kriser och i krig. Frågan

bereds i regeringskansliet. | |

Handläggningen av asylärenden m. m.

Det stora antalet asylsökande har medfört långa handläggningstider i tillståndsärendena. Inte sällan tar det mer än sex månader från det ansökan

görs hos polisen till dess invandrarverket fattar beslut. Om beslutet över-

klagas blir väntetiden från det ansökan görs hos polisen till dess regeringen meddelar sitt beslut ofta inemot ett år. I alltför många fall får de sökande vänta mer än två år på ett slutligt beslut. I detta sammanhang bör nämnas

att regeringen den 1 juli 1987 inrättade 29 nya polistjänster i Stockholm och

Katrineholm, vilka används för att förstärka utredningskapaciteten vid förläggningarna i Carlslund och Flen. Jag vill samtidigt hänvisa till den

förstärkning av den lokala polisorganisationens administrativa system som

chefen för justitiedepartementet har föreslagit tidigare i dag.

De långa handläggningstiderna i utlänningsärenden är ett mycket allvar-

ligt problem. Framför allt medför de stora påfrestningar för dem som söker

asyl. Långa handläggningstider medför även betydande kostnader för sam- hället. Regeringen och riksdagen har mot denna bakgrund vidtagit en rad

åtgärder. Regeringen tillsatte i februari 1987 två utredningar i syfte att

kraftigt förkorta handläggningstiderna för asylärenden. Den ena utredningen (A 1987: 01) skall enligt direktiven (dir. 1987:03) göra en i första hand teknisk översyn av utlänningslagen. Den andra utredningen (A 1987: 02), som antagit namnet Asylärendeutredningen, skall enligt direktiven (dir. 1987: 4) se över organisation och rutiner för handläggningen av utlännings-

ärenden. | 50

Enligt utredningarnas direktiv bör målet för handläggningstiderna vara Prop. 1987/88:100 att invandrarverket skall avgöra ett asylärende inom två månader från Bil.12

ansökningsdagen och att regeringen skall avgöra ett överklagande inom två

månader. |

Båda utredningarna skall arbeta snabbt och i nära samarbete. Arbetet kommer att vara slutfört omedelbart efter årsskiftet 1987— 1988.

Asylärendeutredningen har i juni 1987 överlämnat en delrapport (Ds A 1987: 3) Kortare väntetider i asylärenden. I delrapporten redovisas bl. a. principförslag till ny organisation för handläggning av asylärenden och mottagande av asylsökande. Utredningen kommer i sitt fortsatta arbete att utveckla dessa principförslag och avser att i sin slutrapport lämna mer detaljerade förslag till organisatoriska och administrativa förändringar med utgångspunkt i principförslagen.

Invandrarverkets grundbemanning utökades fr.o.m. år 1987 med 44 årsarbetskrafter för att bl.a. möjliggöra ytterligare förstärkningar i tillståndsverksamheten. Regeringen har vidare fått riksdagens bemyndigande att besluta om nödvändiga åtgärder för att kunna anpassa invandrarverkets organisation till antalet asylsökande. Med stöd av detta bemyndigande har ' regeringen beslutat att under budgetåret 1987/88 tillföra verket ytterligare ca 70 årsarbetskrafter, varav ca 30 som en tillfällig insatsstyrka för avarbetande av icke avgjorda tillståndsärenden. |

Genom beslut den 22 oktober 1987 har regeringen startat en översyn av invandrarverkets organisation (A 1987:07). Ett av syftena med denna översyn är att inom invandrarverket skapa en lämplig organisation för att åstadkomma kortare handläggningstider i utlänningsärenden. En principlösning för organisationen skall redovisas den 1 februari 1988. Organisationsöversynen skall vara slutförd vid utgången av juni månad 1988 med sikte på att den nya organisationen skall kunna fungera från den I juli 1989. Regeringen kommer att under våren 1988 för riksdagen presentera förslag om riktlinjer för det fortsatta organisationsarbetet.

Nytt stödsystem för asylsökande m. fl. Regeringen förbereder ett förslag till lag om bistånd åt asylsökande m. fl.. Lagen skall reglera ett generellt system för dessa utlänningars biståndsbe- -hov, varav följer att rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen (1980: 620) i princip kopplas bort. Vidare skall den nya lagen ersätta bestämmelser i invandrarverkets interna föreskrifter. Syftet med den nya lagen är bl. a. att skapa en enhetlig nivå på biståndet, oberoende av om utlänningen vistas på en förläggning eller i en kommun där han eller hon anvisats plats av invandrarverket. Bistånd skall enligt förslaget kunna utgå i form av kostnadsfri bostad, dagbidrag samt bidrag för särskilda behov.

Avsikten med den nya' lagen är också att möjligheterna att planera mottagandet av asylsökande och flyktingar skall bli bättre. Lagförslaget är en del av det breda arbete som bedrivs för att anpassa flyktingmottagningen till den väsentligt ökade strömmen av asylsökande genom bl. a. kortare handläggningstider. Den nya lagen beräknas kunna träda i kraft under första halvåret 1988. 51

Bil. 12 Riktlinjerna för invandrarpolitiken antogs av riksdagen våren 1986. Målen

för politiken ligger fast, jämlikhet, valfrihet och samverkan. 1986 års beslut innebar därutöver att arbetet för att åstadkomma och befästa goda etniska relationer mellan olika befolkningsgrupper skulle intensifieras. Så har ock-

så skett.

1 början av år 1987 hölls sålunda ett möte med de stora folkrörelserna i

Sverige för att diskutera hur det opinionsbildande arbete som inletts under år 1986 skulle fortsätta. På mitt initiativ beslutade mötet att genomföra en vänskapsvecka i maj 1987. Syftet med veckan var att stimulera till person-

liga kontakter mellan olika invandrar- och flyktinggrupper och infödda

svenskar. Under vänskapsveckan ägde en rad arrangemang rum för att närma invandrare och svenskar till varandra. Veckans avslutning sammanföll i tid med ett invandrarrådslag som jag höll med invandrarorganisationerna i Lycksele.

Jag kan här anmäla att på ett möte med ett sextiotal representanter för folkrörelserna i september, som ledningsgruppen för vänskapsveckan '87

inbjudit till, beslutades att en vänskapsvecka skall ordnas också år 1988.

För att diskutera åtgärder för att förbättra relationerna mellan invandrare och svenskar och i syfte att åstadkomma förbättringar för invandrarna har jag också haft andra överläggningar, med arbetsmarknadens parter, ledningen för SÖ och UHÄ samt med folkrörelserna, bl. a. med organisationer verksamma inom skolans område.

En enkät har genomförts för att få en bild av folkrörelsernas verksamhet på invandrarområdet. Den visar bl.a. att det finns en potential för ökade

insatser om man kan väcka intresset hos medlemmarna och höja invandrarfrågornas status i organisationen.

Min avsikt är att fortsätta detta viktiga arbetet att förbättra relationerna mellan invandrare och flyktingar som kommit till vårt land och de infödda svenskarna. Särskilda medel föreslås därför även för nästa budgetår för information och opinionsbildande verksamhet i flyktingfrågor.

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering har nu varit i verksamhet under ett och ett halvt år. Enligt vad som har redovisats för mig har hans arbete mötts med stort intresse och ett stort antal ärenden har inkommit till honom. Verksamheten skall utvärderas under budgetåret 1988/89 och frågan om ombudsmannens verksamhet kommer därefter att underställas riksdagen.

Även andra åtgärder har vidtagits för att förbättra de etniska relationer-

na. I september 1987 bemyndigade regeringen mig att tillkalla en kommis-

sion (A 1987:05) mot rasism och främlingsfientlighet (dir. 1987:40). I

kommissionen, som leds av förbundsordförande Leif Blomberg, ingår

representanter för riksdagspartierna. En expertgrupp har knutits till dele-

gationen. Den leds av diskrimineringsombudsmannen och i den ingår representanter för några centrala myndigheter med särskilt ansvar för in-

vandrarpolitikens genomförande. Genom att riksdagen anvisat särskilda medel kommer det att finnas goda möjligheter att med ckonomiska bidrag stödja de olika aktiviteter som kommer att initieras av kommissionen. 52

Riksdagsbeslutet år 1986 om ett nytt system för statsbidrag till den centrala verksamheten vid invandrarnas riksorganisationer har nu legat till Bil.12

grund för beslut avseende två bidragsår. Det är ännu alltför tidigt att göra

några mer ingående analyser av hur systemet påverkat organisationernas

arbetsmöjligheter. Samtidigt pågår inom Folkrörelsekommittén (C 1986: 01) en översyn av riktlinjerna för alla statsbidrag till folkrörelscorga-

nisationer. De förändringar som denna översyn kan aktualisera kan kom-

ma att påverka den framtida utformningen även av stödet till invandraror-

ganisationerna.

Riksdagen beslöt under våren 1987 i fråga om inriktningen och om de

ekonomiska förutsättningarna för forsknings- och utvecklingsarbetet. I

regeringens proposition (1986/87:80 bil. 8. s. 18-21) om forskning framhålls några områden som särskilt angelägna när det gäller invandrarforskningens framtida inriktning: de etniska relationernas utveckling, arbetslivsfrågorna för invandrare, andragenerationsfrågorna samt flyktingpolitiken i hela dess vidd. Regeringen kommer att verka för att dessa priorite-

ringar kommer till konkreta uttryck i beslut om forskningsfinansiering.

Arbetet i delegationen för invandrarforskning blir därvid av stor vikt. Jag

kan vidare nämna den forskning om det svenska flyktingmottagandet som bedrivs i form av ett flerårigt projekt vid Centrum för invandringsforskning

vid universitetet i Stockholm.

En informell arbetsgrupp i arbetsmarknadsdepartementet har under år 1987 gjort en genomgång av olika återvandrarfrågor i nära samarbete med bl. a. invandrar- och flyktingorganisationer. Gruppens överväganden ligger

till grund för det beredningsarbete som för närvarande pågår i regeringskansliet.

En ny lag (1986: 159) om grundläggande svenskundervisning för invandrare trädde i kraft den 1 juli 1986 (prop. 1985/86:67, UbU 10, rskr. 143). I

lagen stadgas om kommunernas skyldighet att svara för att grundläggande

undervisning anordnas och att nyinflyttade invandrare erbjuds undervisning. Det nya systemet för svenskundervisning för invandrare (sfi) har

således tillämpats under relativt kort tid. Mot bakgrund av det första årets

erfarenheter har chefen för utbildningsdepartementet tidigare i dag föreslagit förändringar i statsbidragssystemet. så att det bättre än för närvarande anpassas till kommunernas aktuella behov av resurser.

För den som är anställd gäller en ny lag (1986: 163) om ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare. Invandrare som kommit till Sverige före den 1 januari 1985 kommer under en övergångstid att erbjudas motsvarande grundläggande svenskundervisning som skall vara

genomförd senast under år 1991. Utbildningsministern har tidigare i dag aviserat en ny utbildning av

lärare i hemspråk. Fr. o.m. den 1 juli 1988 skall sådan utbildning ordnas inom ramen för grundskollärarlinjen. .

Efter förslag av invandrarpolitiska kommittén uppdrog regeringen i slutet av år 1984 åt en särskild utredare att se över Stiftelsen Invandrartidningens uppgifter inom ramen för samhällsinformationen till invandrare

(dir. 1984: 45). Utredarens rapport har överlämnats till mig och remissbe-

'n WT

tion kommer att föreläggas riksdagen under mars månad 1988. Bil.12

Invandrarnas situation på arbetsmarknaden är oroande. Som departementschefen i det föregående har redovisat är arbetslösheten bland utländska medborgare fortfarande ungefär dubbelt så stor som bland svenskar. Under de senaste åren har inom arbetsmarknadspolitikens ram vidtagits åtgärder som är bättre anpassade till invandrares situation än tidigare. Under innevarande budgetår har extra resurser anvisats för arbetsförmedlingsservice till flyktingar. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet föreslår att resursen får disponeras även under nästa budgetår. Regeringen har vidare tagit initiativ till försöksverksamhet i fyra kommuner med kombinationer av utbildningspolitiska och arbetsmarknadspolitiska åtgärder för vuxna invandrare. Försöksverksamheten har nu avslutats och håller på att utvärderas av AMS. Den preliminära analysen visar på behovet av en förbättrad samordning av arbetsmarknads- och utbildningspolitiska insatser. : :

Regeringen har vidare under hösten 1987 beviljat medel för olika projekt för att stärka invandrarnas ställning på arbetsmarknaden i Jönköpings, Malmöhus och Göteborgs och Bohus län. I projekt som genomförts i vissa andra län har syftet varit att studera de särskilda svårigheter som invandrare kan ha att få ett nytt arbete efter en företagsnedläggelse eller i samband med personalinskränkningar. Sådana projekt har genomförts i Malmöhus, Hallands och Älvsborgs län. Resultaten har bl. a. visat på behov av bättre språkkunskaper hos en del invandrarkvinnor, vilka trots lång tid i arbetslivet fortfarande saknar kunskaper i svenska. Insatserna för invandrare i arbetslivet kommer att fortsätta och fördjupas.

Invandrarkvinnorna möter särskilda svårigheter och kan ha behov av särskilt stöd. Inom ramen för de medel som arbetsmarknadsdepartementet . disponerar under budgetåret 1987/88 för projekt som syftar till att förbättra kvinnornas villkor på arbetsmarknaden har lämnats bidrag till vissa projekt ' som är särskilt riktade till invandrarkvinnor.

Regeringen tillsatte'i mars 1985 en parlamentarisk kommitté (A 1985:01) för att utreda frågan om dubbla medborgarskap. Kommittén har i december 1986 överlämnat betänkandet (Ds A 1986: 6) Dubbelt medborgarskap. I detta analyseras följderna i skilda sarnmanhang för såväl den enskilde som för staten av dubbla medborgarskap. Olika lösningar för att möjliggöra dubbelt medborgarskap i större utsträckning än i dag redovisas.

Betänkandet har remissbehandlats och remissutfallet är övervägande positivt. Vissa remissinstanser anser dock att säkerhetsaspekterna och frågan om dubbel rösträtt inte analyserats tillräckligt. Frågan om utredningens fortsatta arbete övervägs för närvarande.

Sverige kommer inom ramen för Europarådets juridiska styrkommitté att verka för tillsättandet av en expertgrupp med uppgift att undersöka om förändringar bör göras i Europarådets konvention (ETS 43) om begränsning av fall av flerfaldigt medborgarskap och om militära förpliktelser i fall av flerfaldigt medborgarskap. |

En arbetsgrupp lämnade i november 1986 en rapport (Ds C 1986: 12) om översyn av reglerna om statligt stöd till invandrarnas trossamfund m. m. 54

Rapporten har remissbehandlats. Vissa förslag i rapporten kan under kalenderåret 1988 komma att behandlas i samband med beredningen av de = Bil.12 förslag om statsbidrag till folkrörelseorganisationer som lämnats av arbetsgruppen (C 1986: 01).

F

INTERNATIONELLA FRÅGOR

Bil.12. Inledning

Arbetsmarknadsdepartementet deltar aktivt i det internationella samarbetet på arbetsmarknadsområdet.

För att bevaka frågor som rör arbetsmarknads- och socialdepartementets verksamhetsområden finns arbetsmarknadsråd vid utlandsmyndigheterna i Bonn, Bryssel, London och Washington (SFS 1977:575, senast ändrad genom SFS 1984: 97).

Försöksverksamheten med särskilda arbetsmiljöattachéer i Bryssel och Washington (SFS 1980:616) har förlängts t.o.m. den 30 juni 1989. En översyn av arbetsmiljöattachéernas verksamhet pågår för närvarande inom arbetsmarknadsdepartementet och beräknas vara slutförd i början av 1988. Avsikten är att ta fram ett underlag för beslut om verksamheten bör permanentas och om formerna för den i så fall bör förändras.

Det nära nordiska samarbetet kommer att kräva förstärkta insatser 1988, när Sverige enligt det nordiska rotationssystemet övertar ordförandeskapet i ministerrådet och en rad utskott och arbetsgrupper.

1 det internationella samarbetet pågår ett intensivt besöks- och informationsutbyte. Bland de länder med vilka departementet för närvarande har flest kontakter kan nämnas förutom de nordiska länderna, Australien, Kanada, Nya Zeeland och Nederländerna.

Internationella frågor inom arbetsmarknadspolitiken

Frågor rörande internationella arbeisorganisationen (ILO) behandlas un-

der ett särskilt avsnitt, ILO-frågor.

Den gemensamma nordiska arbetsmarknaden utgör en viktig del i det samarbete inom arbetsmarknadspolitikens område som pågått under en längre tid i Norden. Den nordiska handlingsplanen för ekonomisk tillväxt och full sysselsättning gör det möjligt att fördjupa och vidareutveckla detta samarbete. De projekt som ingår i handlingsplanen kommer att fortsätta under år 1988 och två av dem är inriktade på långtidsarbetslösas och ungdomars problem. Ett tredje projekt är inriktat på utbildning inom dataoch robotteknik och bedrivs vid Nerdkalottens AMU-center. För närva- | rande pågår ett arbete med att ta fram förslag till åtgärder som skall ingå i en ny ekonomisk handlingsplan för Norden. Denna nya plan beräknas börja vid ingången av år 1989 och fortsätta tre år framåt.

Inom Nordiska arbetsmarknadsutskottet (NA UT) bedrivs ytterligare ett antal projekt utöver de som bedrivs inom ramen för handlingsplanen. Jag tänker särskilt på den försöksverksarmhet som pågår med utbyte av platsinformation mellan de nordiska länderna baserad på ADB. Försöket håller för närvarande på att utvärderas och under år 1988 kommer ställning att tas till en eventuell utvidgning av verksamheten. Vidare har Nordkalottens AMU-center behandlats i en särskild utredning som efter en nationell remiss kommer att behandlas under våren 1988. I utredningen finns vissa förslag till ändringar i centrets framtida verksamhet och organisation.

Må

Fr.o.m. den I december 1987 trädde en ny reviderad överenskommelse i kraft om förmåner vid arbetslöshet. Erfarenheter av överenskommelsen — Bil.12 kommer att följas av en nordisk ämbetsmannagrupp.

I alla de nordiska länderna arbetas det med att utveckla och effektivisera arbetsförmedlingen och de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.

OECD fortsätter ett intensivt arbete om olika arbetsmarknadspolitiska frågor och dessas förbindelse med den ckonomiska politiken.

Under flera år har ett arbete pågått om den tekniska utvecklingens betydelse för sysselsättningen. Som ett led i detta har ett arbete igångsatts om yrkesstrukturens förändring i perspektivet av teknologisk förändring och utveckling. En dokumentation håller på att färdigställas för senare publicering.

Ett arbete har också inletts om demografiska förändringar i syfte att belysa tillskottet i arbetskraften under kommande år i ett längre perspektiv.

Inom Europarådet pågår förberedelser för en arbetsministerkonferens 1989 i Köpenhamn.

Bland de pågående projekten inom Europarådets ram kan nämnas ett som startats om sysselsättning för ungdomar med särskilda problem.

Vidare sker förberedelser för ett projekt om arbetsförmedlingsfrågor som bl.a. syftar till att finna former för att effektivisera den offentliga arbetsförmedlingen.

Internationella arbetslivsfrågor

Sedan år 1984 har Sverige två samarbetsavtal på arbetsmiljöområdet, varav det ena har slutits med EG-kommissionen och det andra med USA. De båda avtalen har slutits i form av skriftväxling.

Det svenska arbetsmiljösamarbetet med EG-kommissionen koncentreras kring föreskriftsarbete och tekniska handelshinder, ny teknik och arbetsorganisation, forskning och utveckling, arbetsskadestatistik samt utbildning och information. En stor del av de överläggningar som hölls mellan represententer för EG-kommissionen och den svenska regeringen under våren 1987 i Luxemburg, ägnades åt diskussioner om de handelspolitiska aspekterna av EG:s harmoniseringsarbete.

Arbetsmiljöavtalet med USA syftar främst till att öka kunskapsutbytet mellan de båda länderna vad avser forskning och utveckling, praktisk tillämpning av arbetsmiljöforskning och arbetsskadestatistik. - Inom en särskild arbetsgrupp inom OECD bedrivs även samarbete på arbetslivsområdet, främst avseende frågor som rör arbetstid, flexibilitet i arbetslivet samt samhällsekonomiska konsekvenser av kollektivavtalsförhandlingar, strejker etc. |

Det nordiska samarbetet på arbetsmiljöområdet styrs av ett samarbetsprogram, som fastställdes år 1984 av Nordiska Ministerrådet. Den nya tekniken och dess konsekvenser för arbetsmiljön i vid mening är högt prioriterade frågor i programmet.

Det nordiska samarbetet bedrivs huvudsakligen i projektform. På uppmaning av Nordiska Rådet inleddes under år 1986 inom ramen för den 57

att utreda förutsättningarna för en nordisk arbetsmiljökonvention. Resulta- Bil.12 tet har under år 1987 redovisats 1 en rapport, ”Förutsättningarna för en nordisk arbetsmiljökonvention.” Rapporten behandlades vid ett möte i | november 1987 med arbetsmiljöministrarna varvid beslöts att rapporten skulle remitteras till berörda nordiska organ. Resultatet av remissomgången kommer att föreläggas Nordiska Rådets 30:e session år 1988.

År 1983 tillsatte ämbetsmannakommittén för arbetsmiljöfrågor en arbetsgrupp för ett nordiskt samarbete på området arbetsmiljö, hälsa och ekonomi. Gruppen har under år 1987 avslutat ett arbete med att ta fram en nordisk handledning för utredningar av arbetsmiljöreglers ekonomiska konsekvenser. Desutom har arbetsgruppen under år 1987 utarbetat en rapport om samhällsekonomiska konsekvenser av arbetsolyckor i Norden.

För år 1985 avsatte Ministerrådet medel för ett tvärsektoriellt arbetstidsprojekt. Projektet har avslutats under år 1987. Resultaten har redovisats i rapporten ”En nordisk arbetstidspolitik?” (NU 1987:15).

Nordiska rådet avskrev vid sin session år 1987 sin rekommendation nr 6/1977 om en förkortning av arbetstiden. Rådet föreslog istället i en ny rekommendation nr 15/87 att arbetstidsfrågorna fortsättningsvis skall behandlas inom ramen för samarbetet på arbetslivs- och arbetsrättsområdet.

Ministerrådet har även beviljat medel för en komparativ studie av företagshälsovården i Norden. Avsikten är att ge en systematisk översikt över företagshälsovårdens innehåll, omfattning och organisation i de nordiska länderna. Resultatet kommer att redovisas i-en rapport under år 1988.

En nordisk arbetsgrupp under ämbetsmannakommittén har under år 1987 fått i uppdrag att utreda förutsättningarna för att skapa underlag för likvärdiga åtgärder i syfte att förebygga riskerna för HIV-smitta i arbetslivet.

Inom ramen för samarbetet på arbetslivs- och arbetsrättsområdet, som har organiserats genom en för ämbetsmannakommittén för arbetsmiljöfrågor och nordiska arbetsmarknadsutskottet (NAUT) gemensam styrgrupp, har under år 1986 påbörjats en komparativ studie övér arbetsrätten i Norden. |

En första jämförande studie över den arbetsrättsliga lagstiftningen i Norden har avslutats under år 1987. Denna studie skall ligga till grund för en andra etapp, under vilka förutsättningarna för en ökad nordisk harmoni-

sering på området skall utredas. | .

En nordisk projektgrupp har tillsatts med uppgift att undersöka vilka förutsättningar som finns att genom avtal -utveckla samarbetet mellan nordiska "koncerner och de fackliga organisationerna inom dessa koncerner. Projektgruppen har år 1987 lämnat en lägesrapport. En slutrapport beräknas föreligga vid halvårsskiftet 1988. | . Inom ramen för den nordiska ämbetsmannakommittén för arbetsmiljöfrågor och dess tillsynsgrupp bedrivs sedan många år ett samarbete vid utarbetande av nya föreskrifter eller motsvarande. I samband med den nordiska utredningen om en eventuell nordisk arbetsmiljökonvention har frågan om en ytterligare harmonisering av. föreskriftsarbetet att ägnas särskild uppmärksamhet, liksom frågan om olika former för teknisk kon- 58

provningsinstitutioner och provningsprocedurer behandlats. Bil.12 År 1987 stod Sverige som värd för den 11:e världskongressen om förebyggande av arbetsolycksfall och yrkessjukdomar. Kongressen ägde rum .

den 24-29 maj 1987 i Stockholm och arrangerades i samarbete med ILO och International Social Security Association (ISSA).

ILO-frågor

I arbetsmarknadsdepartementet handläggs ärenden som rör förhållandet till internationella arbetsorganisationen (ILO). För beredning av vissa ärenden som rör samarbetet med 1LO finns en trepartiskt sammansatt

kommitté, ILO-kommittén (SFS 1977: 987; ändrad senast 1987: 900). 1LO:s beslutande församling — arbetskonferensen — höll sitt sjuttiotredje möte under juni månad år 1987. Sverige deltog i mötet på sedvanligt sätt

med en trepartsdelegation bestående av två regeringsombud, ett arbets-

givar- och ett arbetstagarombud samt experter.: Arbetskonferensen har

bl.a. till uppgift att anta ILO:s arbetsprogram och budget samt att anta konventioner och rekommendationer. 1987 års arbetskonferens antog organisationens arbetsprogram och budget för åren 1988-1989, som totalt omspänner nära 325 milj. dollar. För Sverige innebär konferensens beslut i

denna del att det årliga bidraget för 1988 utgår med drygt 2,03 milj. dollar,

motsvarande ca 12,2 milj. kr.

Vid 1987 års arbetskonferens slutbehandlades och antogs inte några instrument som föranleder ratifikation. Däremot antogs utkast till konventions- och rekommendationstexter avseende ämnena. sysselsättningsfrämjande åtgärder och social trygghet samt säkerhet och hälsa inom

byggnadsindustrin. Dessa båda ämnen kommer att vara föremål för fortsatt behandling vid 1988 års arbetskonferens. Dessutom diskuterades ILO:s biståndsverksamhet som en särskild punkt på dagordningen vid

1987 års arbetskonferens. |

Sverige har under år 1987 tillträtt en av internationella arbetskonferen-

sen antagen akt angående ändringar i 1LO:s stadga samt en ILO-konvention (nr 162) om säkerhet vid användning av asbest (prop. 1986/87: 125, SoU 39, rskr. 297). Akten och konventionen ratificerades av Sverige den 2

september år 1987. Sverige har därmed ratificerat sammanlagt 78 ILO-

konventioner. År 1987 hade Sverige enligt bestämmelserna i ILO:s stadga att rapportera om tillämpningen av 27 av dessa konventioner.

För behandling av sjöfartsfrågor höll internationella arbetskonferensen

sitt sjuttiofjärde möte (ILO:s tionde sjöfartskonferens) under september

och oktober månad år 1987. Den tionde sjöfartssessionen hade föregåtts av en förberedande teknisk sjöfartskonferens i maj år 1986. Vid den tionde sjöfartskonferensen antogs tre nya konventioner med åtföljande rekommendationer, nämligen en-konvention och en rekommendation om sjömäns välfärd till sjöss och i hamn, en konvention och en

rekommendation om socialförsäkringsskydd för sjömän samt en konvention och en rekommendation om hälso- och sjukvård för sjömän. Dessut-

om antogs en reviderad konvention samt rekommendation om sjömäns 59

hemresa. Dessa instrument kommer att föreläggas riksdagen under hösten

år 1988. Bil.12 ILO:s fjärde europeiska regionalkonferens ägde rum i september 1987.

Huvudtema på konferensen var demografisk utveckling och social trygg-

het samt utbildning och återkommande utbildning — konsekvenser av

Nya ämnen på 1988 års ordinarie arbetskonferens är revidering av ILO:s konvention (nr 107) om skydd för urbefolkningar samt sysselsättnings-

främjande åtgärder på landsbygden.

Fr. o. m. år 1984 har ILO sammanlagt 13 industrikommittéer. Sverige är

medlem i sju av dem, nämligen i kornmittéerna för inlandssamfärdsel, järnoch stålindustri. byggnads-, anläggnings- och offentliga arbeten. kemisk

industri, tjänstemän och utövare av fria yrken, livsmedelsindustri samt skogs- och träindustri. I november år 1988 kommer den sjunde allmänna

översynen av medlemskapet i ILO:s industrikommittéer att företas. Vid arbetskonferensens möte i juni år 1987 förrättades val till ILO:s

styrelse för perioden 1987—1990. Sverige invaldes därvid på den nordiska platsen på regeringssidan. Sverige är därtill medlem i fem och suppleant i tre av styrelsens tio utskott.

I propositionen 1986/87: 125 med anledning av vissa beslut fattade av

internationella arbetskonferensen vid dess sjuttioandra möte anmälde dåvarande arbetsmarknadsministern att regeringen uppdragit åt ILO-kommittén att på nytt pröva förutsättningarna för en svensk ratifikation av ILO:s konvention (nr 138) om minimiålder.

Kommittén har avslutat uppdraget och konstaterar i ett yttrande till arbetsmarknadsdepartementet att en ratifikation av konventionen nr 138

kräver ändringar dels i arbetsmiljölagen. dels i sjömanslagen. Kommitténs yttrande har överlämnats för fortsatta överväganden till den tidigare nämnda arbetsgruppen med uppgift att se över arbetsmiljölagen.

Internationella jämställdhetsfrågor

Arbetet med att följa upp slutdokumentet, de framätblickande strategierna, från FN:s kvinnokonferens i Nairobi år [985 fortsätter. Sverige har med början den 1 januari 1988 invalts som ordinarie medlem i FN:s kvinnokommission för en period av fyra år. Vid sitt extramöte i januari

1987 diskuterade kvinnokommissionen bl. a. en plan för hur det fortsatta

arbetet med att följa upp Nairobi-dokumentet skall läggas upp. Nästa möte

med kommissionen äger rum i mars 1988. Inför det och följande möten

kommer jag att ge jämställdhetsrådet — som även biträdde regeringen i

förberedelsearbetet inför Nairobi-konferensen — i uppgift att noga följa de frågor som tas upp i kommissionen.

Inom ramen för det nordiska samarbetet på jämställdhetsområdet pågår

för närvarande ett intensivt förberedelscarbete för den nordiska kvinnokonferensen/nordiskt Forum som skall äga rum i Oslo den 30 juli-7 augus-

ti 1988. Konferensen kan ses som en regional uppföljning av FN:s kvinnokonferens i Nairobi och kommer att läggas upp efter samma mönster som

denna. Vid den officiella konferensen kommer ett förslag till handlingsplan 60

för det nordiska jämställdhetssamarbetet fram till år 1993 att diskuteras. Handlingsplanen kommer att koncentreras till två huvudområden: kvin- Bil.12 nors roll i den ekonomiska utvecklingen och sammanhang mellan familjeliv och arbetsliv.

I Europarådet tar Sverige aktiv del i jämställdhetssamarbetet genom medlemskap i Europarådets jämställdhetskommitté (CEEG).

Frågor om kvinnors representation i styrande organ intar en framträdan-' de plats i kommitténs arbete. Under år 1989 kommer en europeisk jämställdhetsministerkonferens — den andra i ordningen — att äga rum i Wien.

Sverige deltar även i OECD:s arbetsgrupp för kvinnors roll i ekonomin (WP6) och dess arbetsutskott. Arbetsgruppen har under år 1987 ägnat

samt kvinnor och migration. Sverige är huvudansvarigt för arbetet kring kvinnor och migration. Detta arbete kommer att avslutas under våren 1988.

"Internationellt samarbete i invandrar- och flyktingfrågor

Vissa internationella frågor på det invandrarpolitiska området återfinns under rubriken Invandring. :

Det internationella samarbetet om invandrarfrågor sker dels inom ramen för det nordiska samarbetet, dels i internationella organisationer som Europarådet och OECD. .

I december 1985 utgavs rapporten (NU 1985:6) Nordbors rättigheter i Norden, som på ett tiotal rättsområden redovisar bestämmelser enligt vilka en medborgare i ett annat nordiskt land inte har samma rättigheter som landets egna medborgare. Arbetet med att följa upp utredningen pågår dels genom att de nordiska länderna gemensamt prioriterar områden där lagändring är särskilt angelägen. dels genom att det inom Nordiska ministerrådet utarbetas en ”populärutgåva” av rapporten Nordbors rättigheter.

Sverige deltar i nordiskt samarbete även beträffande nordisk migrationsstatistik, jämställdhet för invandrarkvinnor, utbyte av erfarenheter av integrering av invandrare med utomeuropeisk bakgrund samt information om flyktingars villkor i de nordiska länderna.

Det nordiska samarbetet kring migrationsfrågor fördjupas fortlöpande och har en fast organisatorisk förankring. Ett allt viktigare område i samarbetet gäller flyktingfrågorna.

Den under år 1986 bildade samrådsgruppen i flyktingfrågor har under det gångna året haft fyra möten. En särskild arbetsgrupp har tillsatts för att se över effekterna för de nordiska länderna av EG-kommissionens förslag till bl.a. förenklad gränskontroll mellan EG-staterna.

Det är viktigt att slå fast att flyktingfrågorna inte kan lösas genom ensidiga åtgärder från de mottagande länderna. Regeringen kommer därför att fortsätta sina ansträngningar för att stärka det internationella samarbetet inom det flyktingpolitiska området.

De långsiktiga demografiska effekterna av rörelser mellan länderna är av stort intresse även för ett land som Sverige. Vi deltar här aktivt i ett samarbete inom OECD:s ram, där dessa frågor studeras. 61

land och Sverige följs upp inom olika sektorer. Ett gemensamt forskarse- Bil.12 minarium genomfördes i november 1987 i Finland. ' .

Sverige deltar vidare i Europarådets ämbetsmannakommitté för migrationsfrågor (CDMG). Den tredje europeiska migrationsministerkonferensen genomfördes i maj 1987 i Portugal. Sverige tog särskilt upp frågan om de västliga industriländernas gemensamma ansvar för flyktingsituationen i världen och behovet av europeiskt samarbete vad gäller integrationsfrågor för flyktingar. Sverige leder fortfarande arbetet i den expertkommitté inom Europarådet som svarar för det omfattande projekt som syftar till att åstadkomma goda relationer mellan invandrare och den infödda befolkningen. Denna fråga behandlas av Europarådets huvudkommitté för kommunala och regionala frågor (CORM).

Sverige verkar även aktivt för att det skall kunna träffas en europeisk överenskommelse om rösträtt i kommunala val för utländska medborgare.

Under de senaste åren har antalet asylsökande till de västeuropeiska

uppmärksamhet på det europeiska planet. Sverige deltar aktivt i detta samarbete främst genom FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) och Europarådet men även genom direkta kontakter med andra flyktingmottagande ' länder. Efter sonderingar med bl.a. UNHCR inbjöd Sverige i november 1985 vissa mottagarländer i Europa för att diskutera hur man i ordnade former skall söka lösa de problem som uppkommer i samband med de ökande flyktingrörelserna. Mötet, som hölls i Stockholm, har sedermera följts upp av nya konsultationer.

Europarådet har även tillsatt en arbetsgrupp av ministerrådgivare för terroristbekämpning, Denna grupp rapporterar till Europarådets ministerkommitté. | S ” |

Arbetsmarknäadsdepartementet deltar med en representant i en arbetsgrupp inom FN, som arbetar med att utforma en internationell konvention om rättigheter för migrerande arbetstagare och deras familjer. Gruppen arbetar för närvarande med andra läsningen av ett utkast till konventionstext. I anslutning till detta konventionsarbete deltar departementet också i en särskilt bildad informell undergrupp, MESCA, med representanter för särskilt intresserade länder, som försöker inta en gemensam

hållning vid konventionsarbetet i FN.

A. ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET Prop. :1987/88: 100

Bil.12 M.M

A 1. Arbetsmarknadsdepartementet

1986/87 Utgift 37 393 269 1987/88 Anslag 29 811' 000 1988/89 Förslag 31 650 000

1987/88 Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden Personal 15211) : + 2 Anslag Förvaltningskostnader 29 811 000 . + 1 839 000 (därav lönekostnader; 125 967 0001 | (+ 1 910 0001

29 811 000 + 1 839 000 (1) Härutöver finns biträden anställda i departementet, vilka tjänstgör i kommittéväsendet. Kostnader för denna personal redovisas under anslaget A 2. Utredningar m. m.

Departementet har under budgetåret 1987/88 tillförts en tjänst för handläggning av utlänningsärenden. Genom resursomfördelning i regeringskansliet disponerar departementet vidare en tjänst för löneadministration. Med utgångspunkt i övrigt i huvudförslaget beräknar jag anslaget till

31 650000 kr. -

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Arbetsmarknadsdepartementet för budgetåret 1988/89 anvi-

sa ett förslagsanslag av 31650 000 kr.

A 2. Utredningar m. m.

1986/87 Utgift 20 698 954 Reservation 5 673 277 1987/88 Anslag 18 833 000 1988/89 Förslag 19 558 000

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av verksamheten bör anslaget uppgå till 19 558 000 kr. under nästa budgetår. Jag räknar med 8 658 000 kr. till forskning, utredning och utveckling vad avser arbetsmarknads- och arbetslivsfrågor samt invandrar- och jämställdhetsfrågor m. m. I detta belopp har jag räknat in 2 000000 kr. till regionalt forskningssamarbete mellan löntagarorganisationerna och högskolorna vad gäller arbetslivs- och arbetsmiljöfrågor. För övrig utredningsverksamhet i kommittéer och arbetsgrupper räknar jag med ett medelsbehov av 9900000 kr. och för opinionsbildande verksamhet i flyktingfrågor m. m. 1000 000 kr. Jag har i dessa frågor samrått med statsrådet G. Andersson.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utredningar m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reser-

vationsanslag av 19558 000 kr. |

A 3. Extra utgifter Prop. 1987/88: 100

1986/87 s Utgifl ; sär 345 199 Reservation . £95 . Bil.12 1987/88 — Anslag 400 000 1988/89 Förslag 400 000

För budgetåret 1988/89 förordar jag att anslaget förs upp med 400 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva-

tionsanslag av 400 000 kr.

A 4. Internationellt samarbete

1986/87 — Utgift 13 321 323 1987/88 = Anslag 13 775 000 1938/89 = Förslag 15 522 000

Från anslaget betalas kostnaderna för Sveriges deltagande i internationella arbetsorganisationens (ILO) verksamhet och för ILO- kommittén (SFS 1977:987). Kostnader för annat internationellt samarbete inom departementets ansvarsområde betalas också från anslaget liksom kostnader för internationella kongresser i Sverige för vilka Sverige åtar sig värdska-

pet, bl. a. inom FN-arbetet och det nordiska samarbetet.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Internationellt samarbete för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag av 15522 000 kr.

A 5. Arbetsmarknadsråd

1986/87 Utgift 3 329 680 1987/88 Anslag 4 360 000 1988/89 Förslag 4 801 000

För närvarande finns fyra arbetsmarknadsråd stationerade i Bonn, Bryssel, London och Washington. Deras arbetsuppgifter anges i förordningen (1977: 575) med instruktion för arbetsmarknadsråd. |

För budgetåret 1988/89 förordar jag att anslaget förs upp med 4801 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Arbetsmarknadsråd för budgetåret 1988/89 anvisa ett för-

slagsanslag av 4801 000 kr. |

A 6. Särskilda jämställdhetsåtgärder

1986/87 Utgift 6 164 566 Reservation : 2 835 433 1987/88 Anvisat 9 000 000 1988/89 Förslag 9 000 000

Från anslaget betalas kostnader för åtgärder som syftar till att främja jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden m. m.

Jag räknar med att under våren 1988 föreslå regeringen att lägga fram en särskild proposition om den fortsatta inriktningen av jämställdhetsarbetet. 64

(SOU 1987:19) Varannan damernas från utredningen (A 1985:03) om Bil.12 kvinnorepresentation.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Särskilda

jämställdhetsåtgärder för budgetåret 1988/89 beräkna ett reservationsanslag av 9000 000 kr.

A 7. Jämställdhetsombudsmannen m. m.

1986/87 Utgift 2 577 223 1987/88 Anslag 2 430 000 1988/89 Förslag 3 020 000

Från anslaget betalas kostnader för jämställdhetsombudsmannen med

kansli och jämställdhetsnämnden.

Jämställdhetsombudsmannen Antalet diskrimineringsanmälningar har under budgetåret 1986/87 varit ungefär detsamma som under tidigare år. Jämställdhetsombudsmannen

(JämO) har väckt talan i arbetsdomstolen (AD) i tre fall. Förlikning har

träffats i flera ärenden.

Antalet anmälningar om brist i arbetsgivares aktiva jämställdhetsarbete

har ökat något. JämO har utrett alla anmälningar om brist på aktiva åtgärder som rört arbetsplatser där det inte finns kollektivavtal om jäm-

ställdhetsarbetet och där antalet anställda överstiger tio. JämO har också

tagit egna initiativ till undersökning i flera fall. Under budgetåret 1986/87

har ombudsmannen fört ett ärende till jämställdhetsnämnden. Ärendet är ännu ej slutbehandlat av nämnden.

JämO förutsätter att antalet anmälningar kommer att ligga på ungefär samma nivå som tidigare år. Rapporten från ombudsmannens undersökning av förekomsten av sexuella trakasserier på arbetsplatserna kan emellertid föranleda att antalet anmälningar om könsdiskrimincering med sådana inslag kommer att öka. Liksom under de senaste budgetåren kommer ombudsmannen att utreda anmälningar om könsdiskriminering endast då

ärendet är av principiellt intresse eller då en domstolsprövning av annan anledning är av särskilt intresse. JämO kommer i mån av resurser att

fortsätta att ta egna initiativ i syfte att stimulera det aktiva jämställdhetsar-

betet på arbetsplatserna. JämO framhåller att verksamheten under budgetåret präglats av en hög arbetsbelastning och brist på medel.

För att kunna vidareutveckla det aktiva jämställdhetsarbetet anser ombudsmannen att myndigheten behöver ytterligare en handläggare. JämO yrkar vidare medel för merkostnader för lokalhyra och för tryckning av

informationsbladet Jämsides samt att de faktiska löneförhållandena 'per den 1 juli 1987 beaktas vid beräkningar av lönemedel för budgetåret 1988/89. JämO anser vidare att huvudalternativet inte bör tillämpas. En besparing 65

'S Riksdagen 1987/88. I saml. Nr. 100. Bilaga I2

på löneutgifterna är inte möjlig utan att den assistenttjänst som JämO-

tillförts fr. o. m. budgetåret 1987/88 omvandlas till en deltidstjänst. JämO Bil. 12

ser som enda möjlighet att under kommande tre budgetår minska sina kostnader motsvarande 5 2 att minska antalet nummer av informationsbladet Jämsides till tre per år, vilket innebär en besparing med 1,7 90 under

vart och ett av åren.

Föredragandens överväganden Det sammanlagda medelsbehovet för JämO och jämställdhetsnämnden för

budgetåret 1988/89 beräknar jag till 3020000 kr. Av- detta belopp utgör '

2960 000 kr. kostnader för JämO. varav 1896000 avser löner. Jag har

därvid beaktat de faktiska lönekostnaderna för myndigheten per den t juli

1987. Jag har, med hänsyn till de speciella omständigheterna vid myndigheten under innevarande år, genom omprioriteringar inom huvudtiteln beräknat medel för förvaltningskostnader utan tillämpning av huvudförslaget. Jag har i min beräkning i övrigt tagil hänsyn till merkostnader för lokalhyra samt för tryckning av informationsbladet Jämsides.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Jämställdhetsombudsmannen m. m. för budgetåret 1988/89 .

anvisa ett förslagsanslag av 3 020 000 kr.

B. ARBETSMARKNAD M.M. Prop. 1987/88: 100

Bil.12

I sin anslagsframställning för innevarande budgetår föreslog AMS en ny

anslagsstruktur för arbetsmarknadsverket som enligt AMS ger så ralionclla arbetsförutsättningar som möjligt och medger stor flexibilitet i använd-

ningen av anvisade medel. Den dåvarande chefen för arbetsmarknadsdepartementet redovisade förslaget i 1987 års budgetproposition (prop.

1986/87: 100 bil. 12, s. 55) och anförde att hon inte då var beredd att tillstyrka det. I sin rapport inför perioden 1988/89—-1990/91 vidhåller AMS detta förslag till ny anslagsstruktur. I sin anslagstramställning för budgetåret 1988/89 föreslår AMS dessutom att anslaget för arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader och anslaget för den yrkesinriktade rehabilite-

ringen skall föras ihop. Jag är inte beredd att tillstyrka dessa förslag även

om jag i likhet med min företrädare kan se flera fördelar i att ha en

flexibilitet i användningen av medel för olika åtgärder. Jag vill erinra om

det arbete som har genomförts för att öka handlingsfriheten för AMS. Exempel härpå är den genomgripande omarbetning i bl. a. förenklingssyfte

som gjorts av de arbetsmarknadspolitiska författningarna och av regleringsbrev.

B 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

1986/87 Utgift 1 718 999 000 1987/88 Anslag 1 817 388 00011) 1988/89 Förslag 1 900 614 000 (1) Varav 340 000 kr. enligt prop. 1986/87:93 bil.9, FöU 11, rskr. 310.

Från anslaget betalas utgifterna för arbetsmarknadsverkets förvaltnings-

kostnader, exkl. kostnaderna för den yrkesinriktade rehabiliteringen vid arbetsmarknadsinstituten. Kostnaderna avser löner m. m. för verksamhe-

ten vid arbetsförmedlingen, länsarbetsnämnderna och AMS. I utgifterna ingår verkets kostnader för planering av hur landets arbetskraft skall utnyttjas under beredskaps- och krigstillstånd.

AMS är central förvaltningsmyndighet för allmänna arbetsmarknadsfrågor. AMS är även chefsmyndighet för länsarbetsnämnderna med arbetsförmedlingen. Chef för AMS är en generaldirektör med en överdirektör som ställföreträdare.

Under AMS svarar länsarbetsnämnderna för allmänna arbetsmarknadsfrågor och för arbetsförmedlingen I resp. län. Arbetet hos en nämnd leds av en länsarbetsdirektör.

Arbetsförmedlingen ingår organisatoriskt i länsarbetsnämnderna. Inom

länsarbetsnämnderna finns som delegationer i huvudsak kommunanknutna arbetsförmedlingsnämnder. -

1987/88 Beräknad ändring 1988/89

Bil.12

Föredraganden Personal 7 366 = Budget Utgifter

Förvaltningskostnader 1 614 360 000 (1)+ 110 339 000
(därav lönekostnader) (1-246 761 00Mm+ 77-808 000
Kapitalkostnader23 300 000- 13 500 000
Af /ADB, m.m.160 350 000+ 6 245 000

Handledarinsatser för ungdomslag 19 878 000 — 19 878 060 Kulturarbetsförmedling 0 -

Aske kursgård: 0=
Summa utgifter1 818 088 0060+ 83 226 000
Avgår inkomster700 0900=
Nettoutgift (=anslag: 1 817 388 000+ 83 226 000

(1) Regeringen har medgivit att budgetposten får överskridas med 8 000 000 kr. för vissa kostnader för uppvärnning av lokaler. Lokalkostnaderna beräknas fr.o.m. budgetåret 1987/8& under denna budgetpost

Sammanställning över totala antalet tjänster, tjänstgörande, årsarbetare och lönekostnad den 1 juli 1987 finansierade dels över anslaget B 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, dels över andra anslag

Placering Antal Antal Antal Löne

tjänster tjänstgörande = årsar- kostnad

betare (1 000-tal

kr.)

AMS 633 596 560 105 295 Länsarbets-

nämnder2 1422 1321923328 165
Arbetsförmedling6 0286 2245 415 | 929 973
AMU-förläggningar961149113 704

Arbetsmarknads-

institut2 3502 4052 063368 447
Regionkontor27718917359 882
SUMMA11 5356 11 66010 2235 1 805 466

Fördelning av lönekostnader budgetåret 1986/87 (1 000-Lal kr.i

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader1 318 200
Arbetsmarknadsutbildning1 200
Ami-organisationen369 800
Arbetsmarknadsinformation m.fl.8 000
Anställda med lönebidrag121 600
SUMMA1 318 800

AMS

I enlighet med regeringens anvisningar har AMS inte räknat in kompensa-

tion för pris- och löneökningar i sina medelsäskanden under detta anslag.

|. Förvaltningskostnader. AMS begär 24 milj. kr. för 150 nya tjänster till

arbetsförmedlingen under budgetåret 1988/89. För perioden 1988/89—- 1990/91 begär AMS totalt 750 nya tjänster till arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsinstituten. Eftersom det egentliga förmedlingsarbetet är en 68

personalintensiv verksamhet förutsätter enligt AMS såväl kvantitativa Prop. 1987/88:100 som kvalitativa utökningar av servicen i regel personalförstärkningar. Bil.12 Konkreta erfarenheter från särskilt personalintensiva insatser visar att sådana insatser får påtagliga effekter när det gäller att förkorta arbetslöshetstiderna. Varje dags förkortning av arbetslöshetstiderna innebär stora samhällsekonomiska vinster. AMS räknar vidare med att de extra resurser. 14,5 milj. kr.. som arbetsmarknadsverket disponerar under budgetåret 1987/88 för förmedlingsservice åt flyktingar kommer att behövas även under budgetåret 1988/89.

AMS föreslår att de 1,25 milj. kr. som har anvisats för budgetåret 1987/88 under detta anslag för att täcka vissa personalkostnader vid Nordkalottens AMU-center förs över till anslaget B3. Arbetsmarknadsutbildning fr. o. m. budgetåret 1988/89.

Förstärkningen av arbetsförmedlingspersonalen medför behov av ytterligare medel till personalutbildning, reseersättningar, lokaler m.m. AMS beräknar kostnaden härför till ca 6,6 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

AMS vill vidare att styrelsen skall få full beslutanderätt och fullt eget ansvar för arbetsmarknadsverkets lokaler. .

Sammanlagt beräknar AMS medelsbehovet under budgetposten Förvaltningskostnader under budgetåret 1988/89 till 1796,2 milj. kr. (+ 181,8 milj. kr.). I denna medelsberäkning ingår kostnaderna för Af/ADB som nu anvisas under en egen budgetpost. AMS föreslår att dessa medel (180,4 milj. kr.) skall läggas in under budgetposten Förvaltningskostnader. AMS har vidare räknat av 27,9 milj. kr. som utgör besparingsmålet för budgetåret 1988/89.

2. Kapitalkostnader. AMS beräknar medelsbehovet, som avser dircktavskrivningar för anskaffning av teleutrustning, till 13,5 milj. kr. under budgetåret 1988/89 (—10 milj. kr.). .

3. Af/ADB, m.m. AMS redovisar i treårsrapporten för budgetåren 1988/89 — 1990/91 den ADB-strategi som verket har fastställt. I strategin anges fyra huvudområden för verkets ADB-stöd: Kundstöd, administrativt stöd, ledning och planering samt stöd för personlig effektivitet.

När det gäller den direkt operativa verksamheten — kundstöd — sker nu en snabb utbyggnad av platsförmedlingssystemet. Behovet för platsförmedlingsverksamheten kan nu beräknas till ca 2800 terminaler. Denna utbyggnad beräknas kunna ske under den kommande treårsperioden. Ökningen mot tidigare beräkning, som stannade på 2300 terminaler, beror bl. a. på att personal omfördelats från administration till operativ verksamhet. .

Även på vägledningssidan behövs en förstärkning med tekniskt stöd så att arbetsvägledarna och arbetslagen vid arbetsmarknadsinstituten får tillgång till ADB-baserade system för kvalificerad vägledning och för information om yrken och utbildningsvägar. AMS förslag för perioden 1988/89 — 1990/91 är att verket får resurser att förse vägledningen med sammanlagt 1500 ”allterminaler”. I begreppet allterminal ligger att utrustningen skall kunna användas även för flera andra syften än vägledning m. m.. främst då för ledningsinformation.

Försök vid arbetsförmedlingar visar att sökandeservicen på ett bra sätt 69

kan utökas genom införande av kundterminaler som de sökande själva kan använda för att ta fram information om lediga -platser. AMS föreslår att Bil.12 verket tillförs resurser så att en utbyggnad kan ske med sammanlagt 700

kundterminaler under treårsperioden t. o. m. budgetåret 1990/91.

> Det samlade behovet av medelstillskott för utbyggnaden av ADB-stöd uppgår enligt AMS till 60 milj. kr. inkl. medel för personalutbildning. AMS

föreslår därför att verket för budgetåret 1988/89 tillförs 20 milj. kr. för

ändamålet. ös

Med förvaltningsanslagets nuvarande uppläggning skulle detta tillskott behöva delas upp på två budgetposter. Administrativ ADB finansieras för närvarande från budgetposten I. Förvaltningskostnader och operativ ADB

från budgetposten 3. Af/ADB, m. m, Det är emellertid ur effektivitetssynpunkt en fördel om ADB-stöd generellt kan betraktas som en av flera möjliga resurser för att nå målen för verksamheten. Eftersom alltermina-

lerna kommer att kunna användas inom såväl operativa som administrativa

tillämpningsområden är det inte heller meningsfullt att upprätthålla en strikt anslagsmässig uppdelning mellan olika typer av teknisk utrustning.

AMS föreslår därför att medlen under nuvarande budgetposten 3. Af/ADB, m. m. förs över till.budgetposten 1. Förvaltningskostnader.

4. Handledarinsatser för ungdomslåg. AMS beräknar ett oförändrat medelsbehov för detta ändamål.

5. Kulturarbetsförmedling och Aske kursgård. AMS begär i inga medel för den del av dessa verksamheter som skall finansieras genom avgifter och intäkter. |

6. Avskrivningar av fordringar. För budgetåret 1986/87 har AMS bemyndigats att under vissa förutsättningar avskriva inom arbetsmarknadsverket uppkomna fordringar som inte överstiger 50 000 kr.

Under budgetåret 1986/87 har fordringar till ett sammanlagt belopp av

5412827 kr. avskrivits. Avskrivningarna avser till största delen lån till egen rörelse och till flyktingar. AMS har fått motsvarande bemyndigande för innevarande budgetår. :

7. Sammanfattning. Medelsbehovet under anslaget uppgår under budgetåret 1988/89 till totalt 1829,6 milj. kr. (+ 12,2 milj; kr.) exkl. pris- och löneomräkning.

Föredragandens överväganden

Innan jag går in på min medelsberäkning vill jag erinra om vad jag tidigare i dag har förordat om arbetsmarknadsverkets deltagande i försöksverksamheten med treåriga budgetramar. Jag kommer således bara att beräkna medel för ett budgetår, dvs. för budgetåret 1988/89.

Personal

AMS har föreslagit att arbetsförmedlingen skall tillföras 150 nya tjänster

under budgetåret 1988/89. Jag är inte beredd att tillstyrka förslaget. Jag vill

erinra om att förmedlingen innevarande budgetår har fått en förstärkning med 250 tjänster. Denna förstärkning följs nu upp genom en utvärdering 70

vars första etapp beräknas bli. klar under hösten 1988. Först då finns det Prop. 1987/88:100'

enligt min mening anledning att överväga om ytterligare personalförstärk- — Bil.12 ningar skall tillföras arbetsförmedlingen. Till frågan om tjänster till arbets-

marknadsinstituten återkommer jag under anslaget C 4. Yrkesinriktad re-

habilitering.

Jag tillstyrker AMS förslag om att verket även under budgetåret 1988/89 som tillfällig förstärkning skall få disponera resurser för förmedlingsservice åt flyktingar i samma omfattning som gäller för innevarande budgetår. Tillströmningen av flyktingar har inte minskat och behovet av en förstärkt

arbetsförmedlingsservice för flyktingar finns därför kvar. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet G. Andersson.

Medel för handledarinsatser för ungdomslag tas upp under en egen budgetpost under detta anslag. Medlen, som avser löner för handledare

och som uppgår till 21,3 milj. kr. inkl. löneomräkning, bör enligt 'min mening anvisas tillsammans med övriga lönemedel för att markera att handledarinsatserna skall utgöra en integrerad del i arbetsförmedlingsverk-

samheten. AMS har föreslagit att vissa medel, 1,3 milj. kr. inkl. löneomräkning, som nu anvisas under denna budgetpost för förläggningspersonal m.m. vid Nordkalottens:AMU-center skall föras över till anslaget B3.

Arbetsmarknadsutbildning i samband med omorganisationen av den elev- - '

sociala verksamheten inom arbetsmarknadsutbildningen som jag strax

återkommer till. Jag har tagit hänsyn till dessa två förslag vid min medels-

beräkning. Vidare har jag tagit hänsyn till att ansvaret för det arbetsmarknadspolitiskt motiverade bilstödet bör flyttas över från AMS till en annan

huvudman. Jag har därför räknat av 2,2 milj. kr. vilket motsvarar tolv tjänster. Jag återkommer till denna fråga vid min behandling av arbetslivsfrågor. bö . | De sammanlagda lönekostnaderna under budgetåret 1988/89 har jag beräknat till 1 324,6 milj. kr. - Vid min beräkning av lönekostnader har jag också tagit hänsyn till det

långsiktiga besparingsmål som gäller för arbetsmarknadsverket och som för budgetåret 1988/89 innebär en minskning av kostnaderna med 25 milj. kr. i 1985 års prisläge. Jag har beräknat att detta motsvarar 29,9 milj. kr. i dagens prisläge. Av lönemedlen bör 5 milj. kr. avsättas för tillfälliga förstärkningar av arbetsförmedlingen. Dessa medel bör stå till regeringens disposition.

Förvaltningskostnader i övrigt

I försöksverksamheten "med ramanslag ingår att lokalkostnaderna skall föras upp under budgetposten Förvaltningskostnader för att skapa en ökad

möjlighet till omprioriteringar inom ramen för dessa kostnader. För att:

ytterligare betona denna möjlighet bör AMS få ett större ansvar och

beslutanderätt för sina lokaler.. Förvaltningskostnaderna bör räknas upp

med 10 milj. kr. för ombyggnadskostnader av lokaler som AMS skall stå . för själv och för korttidsförhyrningar av lokaler för arbetsförmedlingeri. De

totala lokalkostnaderna för budgetåret 1988/89 beräknar jag till 233 milj. kr. I övrigt vill jag inte föreslå några förstärkningar av förvaltningskostna- 71

derna utan dessa bör endast räknas upp med under året inträffade pris- och Prop. 1987/88: 100 löneökningar. Bil.12

För planläggnings- och övningsverksamhet för verkets del i totalförsvaret har jag beräknat 1040000 kr. inom den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del.

Jag tillstyrker inte AMS förslag att kostnaderna för det datoriserade platsförmedlingssystemet (Af/ADB) m. m. skall bekostas från budgetposten Förvaltningskostnader. Jag återkommer strax till denna fråga.

Kaupitalkostnader Under denna budgetpost beräknas medel för arbetsmarknadsverkets kapitalkostnader till följd av investeringar i huvudsakligen teleutrustning. Kapitalkostnaderna för budgetåret 1988/89 har jag beräknat till 10 milj. kr.

Af/ADB, m.m. Jag har nyss avstyrkt AMS förslag om att kostnaderna för det datoriserade platsförmedlingssystemet (Af/ADB) m. m. skall bekostas över budgetposten Förvaltningskostnader. Kostnaderna för detta system m. m. bör även i fortsättningen föras upp under egen budgetpost. Jag kan inte heller tillstyrka att ytterligare medel för ADB-satsningar inom arbetsförmedlingen skall tillföras AMS. Däremot anser jag att AMS, om det kan ske inom ramen för befintliga medel, skall ha rätt att göra de ytterligare utbyggnader av ADB-stöd inom arbetsförmedlingen som bedöms angelägna. Sådana nya satsningar får naturligtvis inte försena införandet och utbyggnadstakten av det redan beslutade platsförmedlingssystemet. Det är enligt min mening av utomordentlig betydelse för möjligheten att förverkliga de mål som bör ställas upp för verksamheten inom arbetsförmedlingen att det datoriserade platsförmedlingssystemet snabbt kommer i gång i sin helhet. Kostnaderna för Af/ADB m. m. har jag för.budgetåret 1988/89 beräknat till totalt 166,6 milj. kr. |

Haundledarinsatser för ungdomslag Kostnaderna för handledarinsatser för ungdomslag har jag nyss beräknat under personalkostnaderna.

Övrigt För innevarande budgetår har AMS bemyndigats att på vissa villkor avskriva lånefordringar uppkomna inom arbetsmarknadsverket. Jag föreslår att AMS får motsvarande bemyndigande även för nästa budgetår.

Verksamheten vid Aske kursgård skall bekostas genom intäkter vid upplåtelse av kurslokaler m. m. Viss del av verksamheten vid kulturarbetsförmedlingen skall likaledes bekostas genom avgifter för s. k. överservice. Några medel behöver därför ej anvisas för dessa båda verksamheter.

räknat upp med under året inträffade pris- och löneökningar. Bil.12

Det sammanlagda medelsbehovet för budgetåret 1988/89 under anslaget har jag beräknat till 1900.6 milj. kr. (+ 83,2 milj. kr.). Härav avser 1 324,6

milj. kr. löner. |

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

I. medge att regeringen får bemyndiga AMS att under budgetåret

1988/89 besluta om avskrivning av lånefordran uppkommen inom arbetsmarknadsverket under de förutsättningar som gäller för bud-

getåret 1987/88,

2. till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för budget-

året 1988/89 anvisa ett ramanslag av 1900 614000 kr.

B 2. Arbetsmarknadsservice

1986/87 Utgift =565 723 000 1987/88 Anslag «123 920 000 1988/89 Förslag 130 066 000

Från anslaget betalas service åt arbetssökande i form av rescersättningar och traktamenten i samband med inställelse till arbetsförmedlingen, läkar-

undersökningar samt tolkhjälp (utredningskostnader). Vidare betalas kost-

nader för flyttningsbidrag och inlösen av egna hem m. m. Flyttningsbidrag

omfattar bidrag för att underlätta för arbetssökande att söka och anta

arbeten utanför hemorten. Från anslagsposten Inlösen av egna hem m. m.

betalas utgifterna för att lösa in fastigheter och bostadsrätter från arbetslösa som flyttar av arbetsmarknadsskäl.

1987/88 Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden

Utredningskostnader7 920 000+ 396 000
Flyttningsbidrag115 000 000+ 3 750 000
Inlösen av egna|
hem m.m.1 000 000 123 920 000- + 6 146 000

AMS

Utredningskostnader

AMS begär kompensation för pris- och löneökningar med 530 000 kr.

Bil.12

AMS föreslår att flyttningsbidrag i form av starthjälp, som slopades den I juli 1987, återinförs. Kostnaden härför beräknas till 250 milj. kr. Om särskilda medel inte kan avdelas för detta hemställer AMS om att få använda medel för beredskapsarbete till starthjälp. Enligt AMS ligger en sådan alternativ användning av medel för beredskapsarbete i linje med den övergripande strategin att utbudsstimulerande åtgärder skall tillgripas före efterfrågestimulerande åtgärder. eo

AMS anför att redan en begränsad förändring av flyttningsbenägenheten innebär att de initiala besparingseffekterna av den slopade starthjälpen snabbt elimineras. För en ensamstående som uppbär genomsnittlig kassaersättning har den ökade kostnaden för kontantstöd redan efter nio dagar tagit i anspråk hela besparingen av starthjälpen på 4000 kr. För en ensamstående som påbörjar ett beredskapsarbete i stället för att flytta förbrukas ett belopp motsvarande den inbesparade starthjälpen på sju dagar.

Med detta förslag beräknar AMS medelsbehovet för flyttningsbidrag till 375 milj. kr. (+ 260 milj. kr.) varav 10 milj. kr. avser kompensation för prisökningar.

Inlösen av egna hem m.m. AMS beräknar medelsbehovet för inlösen av egna hem m. m. till oförändrat I milj. kr.

Föredragandens överväganden Utredningskostnader Kostnaderna under denna anslagspost har jag endast räknat upp med under året inträffade prisökningar. Det sammanlagda medelsbehovet för utredningskostnader beräknar jag därför till 8,3 milj. kr. (+ 0,4 milj. kr.).

Flvttningsbidrag Jag är inte beredd att tillstyrka AMS förslag att flyttningsbidrag i form av starthjälp, som slopades så sent som den 1 juli 1987 utom för nyckelpersoner, skall återinföras. Jag är ej heller beredd att tillstyrka förslaget att medel för beredskapsarbete skall få användas för starthjälp. Försöksverksamheten med det s. k. medflyttandebidraget, dvs. bidrag till arbetsgivare för anställning av medflyttande, bör få bedrivas även budgetåret 1988/89

regeringen att uppdra åt AMS att utvärdera medflyttandebidraget.

Inlösen av egna hem m.m. Medelsbehovet för inlösen av egna hem m.m. för budgetåret 1988/89 beräknar jag till oförändrat I milj. kr.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget beräknar jag till 130,1

74 milj. kr. (+ 6,1 milj. kr.).

Bil. 12

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag av 130 066 000 kr.

B 3. Arbetsmarknadsutbildning

1986/87 Utgift 2 866 609 000 Reservation 167 156 000 1987/88 Anslag 2 500 000 00011 1988/89 Förslag 2 644 398 000 11) Härtill kommer 40 milj. kr. enligt tilläggsbudget T (AU 1987/88:12).

Från anslaget betalas utgifterna för upphandling av särskilt anordnad

arbetsmarknadsutbildning, bidrag för utbildning i företag, yrkesförbere-

dande praktik inom försvaret, elevsocial verksamhet inom AMU-gruppen samt för AMS boendeservice till deltagare i arbetsmarknadsutbildning. Utbildningsbidrag till deltagare i arbetsmarknadsutbildning finansieras

dels genom arbetsgivaravgifter, dels över anslaget B4. Bidrag till arbets- |

löshetsersättning och utbildningsbidrag. |

Arbetsmarknadsutbildning är sådan utbildning som en person genomgår

av arbetsmarknadsskäl och till vilken bidrag beviljas av arbetsförmedlingen. Det kan vara utbildning för personer som är eller riskerar att bli arbetslösa och som uppbär utbildningsbidrag under utbildning vid särskilt

anordnade kurser eller i det reguljära utbildningsväsendet, eller utbildning av anställda för vilka bidrag från arbetsmarknadsverket utgår till arbetsgivaren.

1987/88 Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden Särskilt anordnad

arbetsmarknadsutbildning 2 284 800 000 + 68 830 000

Bidrag för utbildning . i företag m.m. 132 000 00011) + 71 000 000 Yrkesförberedande praktik inom försvaret 30 000 000 Elevsocial verksamhet 53 200 000 + 4 568 000

2 500 000 000111 + 144 398 000 (1) Härtill kommer 40 milj. kr. enligt tilläggsbudget I (AU 1987/88:12)

Anslagsposten Särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning avser kost-

nader för sådan utbildning som länsarbetsnämnderna upphandlar från så-

väl AMU-gruppen som från bl. a. komvux, högskola, folkhögskola, studie-

förbund eller företag. Bestämmelser om särskild anordnad arbetsmarknadsutbildning inkl. elevsocial verksamhet och boendeservice finns i förordningen (1987: 406) om arbetsmarknadsutbildning. |

Anslagsposten Bidrag för utbildning i företag m. m. avser kostnader för bidrag enligt förordningen (1984:518, omtryckt 1987:514) om bidrag till

sådan utbildning. | . 75

försvaret för arbetslösa ungdomar bedrivs som arbetsmarknadsutbildning Bil. 12 efter särskilda föreskrifter från regeringen.

Elevsocial verksamhet avser hälsovård och kurativt stöd som AMU-organisationen tillhandahåller deltagare i AMU-kurser. Vidare avser den arbetsmarknadsmyndigheternas ansvar att ordna förläggning för dem som deltar i arbetsmarknadsutbildning utanför hemorten. Det senare omfattar deltagare i såväl särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning som dem som uppbär utbildningsbidrag för studier inom det reguljära utbildningsväsendet.

AMS AMS framhåller de yrkesmässiga obalanserna som en av de främsta orsakerna till arbetslöshet. De beror på ati kraven på de sökande har ökat från företagens sida, samtidigt som många sökande saknar en efterfrågad utbildning eller är yrkesobestämda. Den snabba tekniska utvecklingen medför också ständiga förändringar i yrkesstrukturer och arbetsuppgifter. Efterfrågan på kvalificerade yrkesarbetare och tekniker förväntas bestå, liksom bristen på vissa yrkesgrupper inom vårdområdet.

Behovet av såväl grundläggande som kompletterande yrkesutbildning för vuxna är därför mycket stort, både bland dem som är arbetslösa och bland dem som har arbete. Styrelsen betonar att arbetsmarknadsutbildningen ständigt måste anpassas till den aktuella efterfrågan på kompetens och till behoven av yrkesutbildning hos olika grupper av arbetssökande. Inslaget av avancerade kurser kommer att behöva ökas samtidigt som det behövs en fortsatt utveckling av orienterande, vägledande och motivationshöjande insatser inför och parallellt med yrkesutbildningen. Vidare framhålls vikten av att de arbetssökande, vars möjligheter att få ett lämpligt arbete kan öka genom längre eller kortare grundläggande eller kompletterande utbildning, snabbare än i dag kommer in i utbildning. Ett erbjudande om utbildningsplats bör kunna ske inom två månader. För att ett sådant erbjudande skall kunna lämnas är det nödvändigt att utbildningsvolymen vid behov snabbt kan utökas. Särskilda insatser behövs därutöver både för att lösa flaskhalsproblem inom främst industrin och för att ge individer en fastare förankring på arbetsmarknaden.

Utifrån dessa utgångspunkter bedömer AMS att arbetsmarknadsutbildningen under budgetåret 1988/89 behöver omfatta 165 000 personer. AMS beräknar härvid att 100000 personer måste beredas plats i särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning.

En stor del av de särskilt anordnade kurserna upphandlas från AMUgruppen. Genom att öka både upphanälingen av påbyggnadskurser och användningen av modulindelade kursplaner räknar AMS med att under budgetåret 1988/89 kunna ytterligare förbättra anpassningen av utbildningen till de sökandes förutsättningar öch till arbetsgivarnas efterfrågan på kompetens. . |

För att vidga utbudet av särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning kommer utbildning också att upphandlas från andra utbildningsanordnare.

Såväl komvux, högskola, gymnasieskola och studieförbund som utbild- Prop. 1987/88:100 ningsföretag och andra företag kan komma i fråga. Bil.12

AMS bedömer det även som angeläget att deltagare i särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning i ökande utsträckning kan erbjudas orienterande datautbildning anpassad till resp. yrkesområde i anslutning till de yrkesinriktade kurserna.

Kostnaden för den utbildning som länsarbetsnämnderna bedöms behöva upphandla beräknar AMS till 3 180 milj. kr.

Vad gäller den elevsociala verksamheten är AMS uppfattning att den bör

ses som en tilläggstjänst som länsarbetsnämnderna upphandlar av AMU-

organisationen på samma sätt som sker med kurserna.

Utöver den omfattning av särskilt anordnad utbildning som AMS före-

slår, bedöms även det reguljära skolväsendet behöva utnyttjas för 25 000

personer. Verksamheten med yrkespraktik inom försvaret bör enligt AMS få fort-

sätta i samma omfattning, 2 000 ungdomar, som tidigare. Kostnaden beräknas till 30 milj. kr. |

AMS bedömer att bidrag för utbildning i företag bör beräknas för 40 000 personer med en genomsnittlig utbildningstid av 400 timmar. Volymen innefattar ett uppskattat behov av stöd till utbildning i stat och kommun av ca 10000 deltagare. I beräkningen ingår rekryteringsutbildning inom tekoindustrin för 10 milj. kr. Kostnaden för utbildning i företag beräknar AMS

till totalt 480 milj. kr. Den sammanlagda kostnaden för arbetsmarknadsutbildningen blir där-

med enligt AMS beräkningar 3 746 milj. kr.

Föredragandens överväganden Arbetsmarknadsutbildningen är ett aktivt instrument som förbättrar de arbetssökandes möjligheter att erhålla arbete, underlättar strukturföränd-

ringar och förbättrar produktionsförutsättningarna. Teknikutvecklingen

och därmed förändrade kompetenskrav i arbetslivet tillsammans med förändringar i arbetskraftens åldersstruktur ställer höga krav på utbildningsinsatser både för de redan anställda i företagen och för de arbetssökande.

Under budgetåret 1986/87 deltog 118000 personer i arbetsmarknadsutbildning varav drygt 69 000 i den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen. Kvinnorna utgjorde 45 2 av deltagarna i arbetsmarknadsutbildning exkl. företagsutbildning vilket är en lägre nivå än deras andel av arbetslös-

heten. Det är angeläget att kvinnornas andel i arbetsmarknadsutbildning anpassas till en nivå som bättre svarar mot deras andel av arbetslösheten. Utbildningen måste också användas som ett aktivt instrument för att

bredda kvinnornas utbildnings- och yrkesval. Arbetsmarknadsutbildningen bör dessutom utnyttjas för att stödja ungdomar i åldern 20-24 år med

bristfällig eller mindre efterfrågad yrkesutbildning. Mot bakgrund av vad jag har anfört i det föregående om arbetsmarknadspolitikens inriktning bör arbetsmarknadsutbildningen bibehållas på en

hög nivå. Jag räknar med att 123000 personer kommer att behöva erbjudas arbetsmarknadsutbildning i olika former under budgetåret 1988/89. Mer- 71

skilt anordnad utbildning. Bil.12 Jag övergår nu till min medelsberäkning för de olika posterna inom

anslaget. :

Särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning

AMS har bedömt ett behov av särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning under budgetåret 1988/89 som svarar mot 100 000 deltagare. Mot bakgrund

av vad jag tidigare har sagt om osäkerheten beträffande utvecklingen på

arbetsmarknaden förordar jag att den särskilt anordnade arbetsmarknads-

utbildningen bör planeras utifrån en i förhållande till innevarande budgetår

oförändrad omfattning, dvs. 78 000 deltagare. Inom denna volym bör beho-

vet av yrkesinriktade såväl som behovet av orienterande och vägledande insatser inför yrkesutbildningen som det ökade inslaget av mera avancera-

de kurser kunna tillgodoses.

Som AMS framhåller är det väsentligt att arbetsmarknadsutbildningen är anpassad både till den aktuella efterfrågan på kompetens och till de arbetssökandes behov av yrkesutbildning. Orienterande datautbildning för deltagare i de yrkesinriktade kurserna bör ses som en naturlig del i denna anpassning.

Vidare framhåller AMS vikten av att de arbetssökande snabbare än i dag

kommer in i utbildning. Jag delar denna uppfattning. Ambitionen måste här

vara att ytterligare förbättra ett redan högt utnyttjande av upphandlad

kapacitet för att därigenom bl. a. minska kötiderna. Jag vet också att AMS

bedriver ett intensivt arbete för att stödja och utveckla upphandlarkompetensen hos länsarbetsnämnderna.

Den nya organisationsformen för den särskilt anordnade arbetsmark-

nadsutbildningen har också medfört att det i dag är enklare att uppnå den

anpassning av utbildningen som eftersträvas. Jag tänker då inte enbart på kursernas innehåll utan i lika hög grad på en anpassning till förändringar i efterfrågan på arbetskraftens kompetens. Länsarbetsnämnderna upphandlar i stor utsträckning sin utbildning av AMU-gruppen vilken genom sina modulindelade kursplaner på ett bra sätt kan anpassa utbildningen efter länsarbetsnämndernas krav och deltagarnas behov.

Enligt riksdagsbeslutet om omorganisationen av den särskilt anordnade

arbetsmarknadsutbildningen (prop. 1984/85:59, AU 9, rskr. 101) skall denna genomföras så att kostnaderna minskar med 15 92 inom en period på fem

år. Inom AMU-gruppen pågår kontinuerligt en rad åtgärder för att minska kostnaderna för den verksamhet som anordnas för länsarbetsnämndernas räkning. : : ”

Jag har vid min beräkning av medlen för upphandlad utbildning räknat av 54 milj. kr. vilket motsvarar en kostnadsminskning med 3 Z. Jag förutsätter att den besparing, som ålagts AMU-gruppen, skall återspeglas i

prissättningen. . .

Medelsbehovet för 78 000 deltagare i särskild anordnad arbetsmarknadsutbildning under budgetåret 1988/89 har jag beräknat till 2 353,6 milj. kr.

Elevsocial verksamhet Prop. 1987/88: 100

Bil.12

AMS har det ekonomiska ansvaret för den elevsociala verksamheten inom arbetsmarknadsutbildningen medan själva verksamheten är uppdelad så

att AMU-gruppen svarar för hälsovård och kurativt stöd och AMS svarar

för den boendeservice som bedrivs i samband med arbetsmarknadsutbild-

ningen. Enligt nuvarande bestämmelser överförs medel för hälsovård och

kurativt stöd från detta anslag till AMU-styrelsen efter rekvisition.

Den elevsociala verksamheten har setts över av en särskild arbetsgrupp

som i september 1987 har överlämnat sina förslag i rapporten (Ds A 1987: 5) Kursdeltagarstöd inom arbetsmarknadsutbildningen.

När det gäller den hälsovårdande och kurativa verksamheten föreslår

arbetsgruppen att den skall utföras och finansieras som uppdragsverksam-

het. Motivet för denna förändring är i första hand ett flexiblare resursut-

deltagargruppens behov.

Beträffande boendeservicen anser gruppen att kursdeltagarna själva

skall ordna sitt boende och att särskilt reserverade bostäder endast skall

finnas i den utsträckning som är nödvändigt med hänsyn till bostadstill-

gången på utbildningsorten. Kursdeltagarna skall liksom övriga hyresgäster på bostadsmarknaden betala faktisk hyreskostnad direkt till bostads-

hållaren. Den fördyring som förslaget innebär för kursdeltagarna skall

kompenseras genom en'höjning av nuvarande traktamentsersättning. Arbetsgruppens förslag stämmer väl överens med min uppfattning be-

träffande utförande och finansiering av den hälsovårdande och kurativa

verksamheten inom AMU-gruppen. Det är enligt min mening viktigt att få till stånd en ökad flexibilitet och en bättre resurshushållning för dessa insatser. Organisatoriska former som främjar dessa syften måste väljas.

Det behövs former som underlättar förändringar av verksamheten såväl i förhållande till utbildningens omfattning som när det gäller att ändra inne-

hållet i verksamheten.

skall bedrivas som uppdr sgsverksamhet. Jag vill erinra om att regeringen under hösten 1987 gett AMU-gruppen i uppdrag att i samråd med AMS upprätta ett program för verksamheten. |

Däremot är jag inte beredd att nu föreslå några förändringar beträffande

bocndeservicen i samband med arbetsmarknadsutbildningen. För riksdagens kännedom vill jag informera om att regeringen för ytterligare klargöranden har uppdragit åt AMS att mot bakgrund av arbetsgruppens förslag

föreslå och redovisa konsekvenserna av sådana förändringar. Jag avser att senare återkomma till regeringen med en ny bedömning i denna fråga.

För den elevsociala verksamheten beräknar jag totalt 57,7 milj. kr.,

varav 28,5 milj. kr. för upphandling av den elevsociala verksamheten inom AMU-gruppen och 27,9 milj. kr. för AMS boendeansvar, samt 1,3 milj. kr. för den elevsociala verksamheten vid Nordkalottens AMU-center. Dessa senare medel har jag tidigare föreslagit skall föras över från anslaget B 1.

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

Bil.12

Antalet personer som kan behöva beviljas utbildningsbidrag för utbildning inom det reguljära skolväsendet eller hos vissa andra utbildningsanordnare under nästa budgetår beräknar jag till ca 20000. Denna möjlighet ökar förutsättningarna att tillgodose inte minst kvinnornas behov av yrkesutbildning nära hemorten och i yrken som inte finns representerade i den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen. Likaså bör sökande med särskilda utbildningsproblem, t.ex. invandrare och vissa handikappade kunna erbjudas lämpliga förberedande utbildningar.

För sådan yrkesförberedande praktik inom försvaret som anordnas för ungdomar föreslår jag en oförändrad omfattning, dvs. 2000 ungdomar, till en kostnad av 30 milj. kr.

Bidrag till utbildning i företag m.m. AMS har föreslagit att medel för bidrag till utbildning i företag skall beräknas för 40 000 deltagare varav 10000 1 stat och kommun. Jämfört med vad som förordades i 1987 års budgetproposition innebär det en utökning med 25 000 deltagare.

Bidrag till utbildning i företag är en betydelsefull form av arbetsmarknadsutbildning inte minst för de små och medelstora industriföretagen som härigenom kan avhjälpa störningar i produktionen till följd av bristande yrkeskunskaper. Den företagsinterna rörlighet som därigenom uppstår leder också till gynnsamma effekter för de arbetslösa genom de motprestationer som företagen åtar sig.

Den försöksverksamhet som genomfördes med vidgade kriterier för företagsutbildning i Malmö kommun, Värmlands och Jämtlands län och som genom riksdagens godkännande av kompletteringspropositionen för budgetåret 1987/88 (prop. 1986/87: 150 bil. 6, AU 19, rskr. 354) utsträcktes till att gälla hela landet visar både på ett stort behov även för den offentliga sektorn och på goda motprestationer i form av anställningar av arbetslösa. Med I hänsyn tagen till företagens eget ansvar för att utbilda sin personal

milj. kr. vid denna bedömning har jag utgått från att kostnaden för bidrag vid utbildning i stället för permittering eller uppsägning inte kommer att överstiga 10 milj. kr, samt att 10 milj. kr. avsätts för utbildning inom tekoindustrin. I fråga om resterande 183 milj. kr. föreslår jag att högst 20 Zz får utnyttjas för bidrag till-offentliga arbetsgivare. Liksom tidigare bör de korttidsutbildade kvinnorna ägnas särskild uppmärksamhet vid denna utbildning.

Sammanfattning av medelsberäkningen För budgetåret 1988/89 räknar jag med att de totala utgifterna under anslaget kommer att uppgå till 2644,4 milj. kr.. varav 2353,6 milj. kr. för upphandling av särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning, 57,7 milj. kr. för den elevsociala verksamheten, 203 milj. kr. för bidrag till utbildning i företag m. m. och 30 milj. kr. för yrkesförberedande praktik inom försva- 80 ret.

+ bl ” Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att » Bil.12

1. godkänna förslaget att den hälsovårdande och kurativa verk-

samheten inom arbetsmarknadsutbildningen får bedrivas som upp-

dragsverksamhet,

2. till Arbetsmarknadsutbildning för budgetåret 1988/89 anvisa ett

reservationsanslag av 2 644 398 000 kr.

B 4. Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag

I statsbudgeten för budgetåret 1987/88 har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 3 632 824 000 kr. I november 1985 tillkallade dåvarande chefen för arbetsmarknadsdepar-

tementet, efter regeringens bemyndigande, en särskild utredare (A 1985: 05) med uppdrag att se över vissa frågor rörande arbetslöshetsersätt-

ningen. Utredaren har nu slutfört sitt arbete och avgivit betänkandena

(Ds A 1987: 4) Arbetslöshetsförsäkringen — högsta dagpenning och finansiering och (SOU 1987:56) Ekonomiskt stöd till arbetslösa — översyn av vissa villkor. Det förstnämnda betänkandet har remissbehandlats och det sistnämnda remissbehandlas för närvarande. Jag avser att på grundval av betänkandena och remissutfallet senare föreslå regeringen att under våren [988 i särskild proposition förelägga riksdagen förslag om arbetslöshetsför-

säkringens framtida utformning m. m.

I avvaktan härpå föreslår jag att anslaget förs upp med oförändrat .

belopp. oo 1

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen |

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till

arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag för budgetåret 1988/

89 beräkna ett förslagsanslag av 3 632 824 000 kr.

B 5. Sysselsättningsskapande åtgärder

1986/87 Utgift 2 958 776 000 Reservation 1 558 533 000 1987/88 Anslag 2 504 500 000 1988/89 Förslag 2 410 500 000

Från anslaget betalas utgifter för de sysselsättningsskapande åtgärderna Beredskapsarbeten, Åtgärder för långtidsarbetslösa, Rekryteringsstöd för svårplacerade, Bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet, Industribeställningar, Strukturstöd för byggarbetsmarknaden, Försöksverk-

samhet med sysselsättningsskapande åtgärder och Nordiska handlingspla-

nen. Av medel beräknade för beredskapsarbeten disponerar regeringen

viss del under anslagsposten Särskilda medel.

6 Riksdagen 1987188. I saml. Nr. 100. Bilagu 12

Bil.12

Föredraganden

Beredskapsarbeten(1] 1 724 000 200 — 114 000 000

Åtgärder för lång-

tidsarbetslösa350 000 000+ 20 000 000
Rekryteringsstöd för-
svårplacerade160 000 000+ 6 000 000

Bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet 90 000 200 + 4 000 000 Industribeställ— ningar 13 000 200 = Strukturstöd för byggarbetsmarknaden 30 000 000 - 19 000 000 Försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder 15 000 000 = Nordiska handlings- : planen 500 000 - Särskilda medel (1) 100 000 000 =

2 304 500 000 - 94 000 000 (1) Anslagsposterna Beredskapsarbeten och Särskilda medel måste räknas ihop för att få fram medelsbehovet för beredskapsarbeten.

Beredskapsarbeten omfattar statliga beredskapsarbeten samt statsbi-

drag till kommunala och enskilda beredskapsarbeten. Beredskapsarbeten syftar till att motverka arbetslöshet till följd av säsong- och konjunkturnedgång eller när arbetstillgången av andra skäl är otillräcklig. Vidare ges :

genom beredskapsarbeten sysselsättning åt äldre, lokalt bunden eller han-

dikappad arbetskraft, som har svårigheter att få arbete på öppna markna-

den även i goda konjunkturer.

Åtgärder för långtidsarbetslösa omfattar vissa sysselsättningsskapande

åtgärder (beredskapsarbete, rekryteringsstöd och starta-eget-bidrag) samt arbetsmarknadsutbildning riktade särskilt till långtidsarbetslösa.

Rekryteringsstödet syftar till att underlätta arbetsplacering av svårplacerade arbetssökande.

Bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet avser bidrag till . personer som är 20 år eller äldre för att dessa vid start av eget företag skall

klara sin försörjning under ett initialskede.

Industribeställningar avser kostnader för statliga industribeställningar

som läggs ut av sysselsättningsskäl.

Strukturstöd för byggarbetsmarknaden omfattar stöd för anställning av byggnadsarbetare som är arbetshandikappade eller äldre och svårplacera-

de.

Försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder omfattar statsbidrag för att bl. a. stödja utvecklingsbara projekt och sysselsättnings-

skapande affärsidéer.

Bil.12

Beredskapsarbeten

Under budgetåret 1986/87 har utbetalningarna för beredskapsarbeten uppgått till 2 354,5 milj. kr.

Statsbidragskostnaden per sysselsättningsdag för anvisade arbetslösa i olika slag av beredskapsarbeten har under senare år utvecklats på sätt som

framgår av följande tabell.

Statsbidragskostnad per sysselsättningsdag för anvisade arbetslösa i beredskapsarbeten

1983/84 1984/85 1985/86 1986/87

statsb. statsb. statsb. statsb. kr. kr. kr. kr.

Totalt 521 615 600 624

Därav

— statliga3461 042976 1 014
— kommunala406462447 456
— enskilda6281 056 1 675 1 527

För budgetåren 1983/84 och 1984/85 har statsbidragskostnaden omräk-

nats. För dessa år baserades kostnaden per sysselsättningsdag på det totala antalet utförda sysselsättningsdagar. Fördelning av kostnader och sysselsättningsdagar under budgetåret

1987/88

Kostnader

Investeringsarbeten

(30 3)

Andra arbeten (70 3)

Syeselsättningedagår

Bil.12

Investeringsarbeten

(8 3)

Andéra arbeten

(92 29

Investeringsarbeten räknat i sysselsättningsdagar uppgick under budgetåret 1986/87 till 254000 st. (890) till en kostnad av 623 milj. kr. och en genomsnittlig dagsverkskostnad av 2453 kr. Övriga beredskapsarbeten räknat i sysselsättningsdagar uppgick samma budgetår till 3 024000 st. (92 22) till en kostnad av 1427 milj. kr. och en genomsnittlig dagsverkskostnad av 472 kr.

Enligt AMS beräkningar motsvarar anvisade medel för budgetåret 1987/88 2,8 miljoner dagsverken. Detta är, enligt AMS, en nivå som ligger

under nivån för ett s. k. normalår. I såväl sin anslagsframställning som sin

rapport inför försöksverksamheten med treåriga budgetramar framhåller AMS ett behov av ca 4 miljoner dagsverken under ett s. k. normalår till en kostnad av 2500 milj. kr. Beloppet är beräknat på en genomsnittlig dagsverkskostnad av 625 kr. Enligt AMS kommer budgetåret 1988/89 att motsvara ett s. k. normalår.

AMS föreslår att vissa regeländringar görs. BI. a. bör statliga huvudmän få resurser över ordinarie anslag, för att vid behov kunna anordna beredskapsarbeten med bidrag på samma villkor som kommunerna.

Vidare föreslår AMS, efter samräd med skogsstyrelsen, att medel förs

från anslaget för beredskapsarbeten till anslaget C 6. Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare för ca 1000 personer, vilka i dag i stor utsträckning är permanent sysselsatta i beredskapsarbete, då inget

annat arbete står att finna för dessa skogsarbetare.

Åtgärder för långtidsarbetslösa

För budgetåret 1987/88 disponerar AMS 350 milj. kr. till åtgärder för

långtidsarbetslösa. De åtgärder som omfattas är beredskapsarbete, rekryteringsstöd, starta-eget-bidrag och arbetsmarknadsutbildning. Eftersom

verksamheten är ny till sin utformning och svår att bedöma, räknar AMS 84 hovet till 370 milj. kr. inkl. pris- och löneomräkning.

Rekryteringsstöd för svårplacerade m.m. : Prop. 1987/88:100

För budgetåret 1988/89 räknar AMS med oförändrad omfattning och ett Bil. [2 medelsbehov av 170 milj. kr. inkl. pris- och löneomräkning.

Bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet För budgetåret 1987/88 har 90 milj. kr. anvisats till s. k. starta-eget-bidrag. Medlen beräknas räcka till 1700-2000 bidrag. AMS räknar med samma

medelsbehov för nästa budgetår, dvs. 90 milj. kr.

Industribeställningar AMS räknar med oförändrad omfattning. Medelsbehovet beräknas till i5

milj. kr.

Strukturstöd för byggarbetsmarknaden

För budgetåret 1987/88 disponerar AMS 50 milj. kr.. vilket beräknas ge

sysselsättning för 500 personer. För budgetåret 1988/89 bedömer AMS att

verksamheten kan komma att omfatta ca 700 personer. Kostnaden uppgår

till 70 milj. kr. | - oo

Föredragandens överväganden Beredskapsarbeten

Genomsnittligt sysselsattes 17500 personer i beredskapsarbete varje månad under budgetåret 1986/87. Av dessa var nästan var tredje person under

25 år. Medan kvinnorna totalt sett var underrepresenterade (46 96) var de i

stället överrepresenterade i åldersgruppen under 25 år (56 26). För innevarande budgetår har riksdagen anvisat totalt I 824 milj. kr. till

beredskapsarbeten. Av dessa medel fördelas 100 milj. kr. direkt av regeringen. Jag vill här ge riksdagen till känna att av dessa 100 milj. kr. har

totalt 28,5 milj. kr. anslagits för dels särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder i samband nedläggningen av gruvdriften i Stekenjokk; dels säkerställa fortsatt drift av gruvan under ett års tid samt dels 6 milj. kr. till projektet Nordic Ski Centre i Härjedalen. |

Innan jag redovisar min bedömning av behovet av beredskapsarbeten under budgetåret 1988/89, vill jag först ta upp frågan om beredskapsarbeten i skogen. För närvarande sysselsätts ett stort antal skogsarbetare mer

eller mindre året runt i beredskapsarbeten hos skogsvårdsstyrelserna.

Möjligheterna att finna andra arbeten på den öppna arbetsmarknaden är mycket små för stora delar av denna arbetskraft, som ofta är äldre och

lokalt bunden. : AMS har efter samråd med skogsstyrelsen föreslagit att ett antal av dessa skogsarbetare skall anställas direkt hos skogsvårdsstyrelserna och att medel härför anvisas över anslaget C 6. Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare. För egen del är jag inte beredd att nu föreslå en 85

sådan förändring. Ytterligare utredningar och överväganden måste göras i denna fråga. Jag avser att eventuellt senare återkomma till regeringen med — Bil.12 förslag i frågan.

Vidare vill jag föreslå en regelförändring som innebär att bidrag till beredskapsarbete alltid skall utgå enligt reglerna för beredskapsarbete och inte, vilket nu är möjligt, i enlighet med andra författningars bidragsnivå, som i vissa fall är högre. Jag uppskattar att detta kommer att medföra en minskning av kostnaderna för beredskapsarbeten med 50 milj. kr.

I skrivelse den 28 oktober 1987 har AMS föreslagit att en särskild insats görs I syfte att ta fram ett förbättrat underlag för planeringen av en jämn sysselsättning inom byggbranschen. Avsikten är framför alll att ta fram s.k. nyckeltal över samband mellan kostnader och sysselsättning. AMS har hemställt om 300 000 kr. för projektet. En bättre kännedom om dessa sysselsättningseffekter vore enligt min mening både värdefull och angcelägen och till nytta för AMS och dess länsorganisationer i planeringen även vad gäller beredskapsarbeten för byggarbetare. Jag är dock inte beredd att tillstyrka att AMS tilldelas särskilda medel för detta ändamål utan det bör finansieras över AMS ordinarie förvaltningsanslag.

AMS har i samma skrivelse hemställt om medel för ökade personalbehov med anledning av den nyligen förlängda byggnadstillståndsgivningen i Stockholms och Göteborgs och Bohus län och de behov av uppföljning som därigenom ytterligare förstärkts. Jag är ej heller beredd att tillstyrka denna framställning. De ökade kostnaderna bör, enligt min mening, klaras inom ramen för AMS förvaltningsresurser.

Vad gäller behovet av beredskapsarbete, bedömer jag detta till totalt 3,2 miljoner dagsverken under kommande budgetår. Jag delar inte AMS uppfattning att det går att fastställa en s.k. normalnivå för omfattningen av beredskapsarbeten. Behovet måste i stället varje år fastställas utifrån de specifika omständigheter som just då bedöms komma att föreligga och utifrån de övriga satsningar som görs inom arbetsmarknadspolitikens ram.

Kostnaden för 3,2 miljoner dagsverken beräknar jag till 1710 milj. kr. Av detta belopp bör 100 milj. kr. stå till regeringens disposition för särskilda insatser av sysselsättningsskapande ätgärder. .

Under budgetåret 1986/87 uppgick andelen investeringsinriktade beredskapsarbeten till ca 822. Ambitionen bör vara att bibehålla denna andel i stort sett oförändrad även under budgetåret 1988/89.

Åtgärder för långtidsarbetslösa Under föregående budgetår delades rekryteringsstödet upp i två delar med sikte på de två målgrupperna långtidsarbetslösa och övriga svårplacerade.

Trots att detta stöd representerar en mycket generös bidragsform genom att arbetsgivarna under sex månader erhåller halva lönckostnaden i subvention, har det visat sig svårt att utnyttja stödet för de långtidsarbetslösa. För att ytterligare öka insatserna för de långtidsarbetslösa gavs AMS efter förslag i 1987 års kompletteringsproposition möjlighet att använda beviljade medel även till bl. a. beredskapsarbeten och utbildning för de långtidsarbetslösa. Denna möjlighet skall utnyttjas i de fall arbetsförmedlingen ej 86

bedömer att en arbetsplacering är möjlig med eller utan hjälp av rekryte- Prop. 1987/88:100 ringsstödet. Jag anser det vara ytterst angeläget att förmedlingen fullt ut — Bil.12

utnyttjar det goda arbetsmarknadsläge vi förväntar oss under år 1988 för att reducera antalet och andelen långtidsarbetslösa.

För nästa budgetår beräknar jag tills vidare ett oförändrat medelsbehov eller 370 milj. kr. efter pris- och löneomräkning.

Rekryteringsstöd för svårplacerade Rekryteringsstödet för svårplacerade är avsett för arbetssökande som av arbetsförmedlingen bedöms som svårplacerade även om de har varit arbetslösa i en följd under kortare tid än sex månader eller om det rör sig om ungdomar, i kortare tid än fyra månader. Det skall dessutom utnyttjas för arbetssökande, för vilka andra insatser ej bedöms som tillräckliga för en varaktig arbetsplacering.

Under innevarande budgetår disponerar AMS 160 milj. kr. för detta stöd, vilket beräknas räcka till ca 600 000 sysselsättningsdagar. Jag bedö- . mer att medeisbehovet för budgetåret 1988/89 kommer att vara av samma storleksordning eller 166 milj. kr. efter pris- och löneomräkning.

Bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet

Den 1 juli 1987 permanentades verksamheten med bidrag till arbetslösa som startar eget, det s.k. starta-eget-bidraget. Bidraget blev också pensionsgrundande.

Bidraget har kommit att få störst betydelse i glesbygds- och skogslänen. Drygt en tredjedel av bidragen har utbetalats i dessa län. Totalt sedan bidragets tillkomst har ca 7 300 bidrag utbetalats. En försiktig uppskattning visar att ytterligare ca 2500 personer fått sysselsättning genom denna verksamhet.

AMS har på ett tidigt stadium pekat på betydelsen av utbildning och rådgivning för de personer som får starta-eget-bidrag. AMS och länsarbetsnämnderna arbetar därför aktivt med att tillgodose de behov som de sökande har. En försöksverksamhet har bedrivits i Kalmar, Malmöhus, Kopparbergs och Norrbottens län. Verksamheten har utvärderats. Utvärderingen ligger till grund för den fortsatta verksamheten, vilken kommer att bedrivas i samtliga län.

AMS har på försök byggt upp ett databaserat system i vissa län. Systemet ger värdefull information i form av uppgifter om t. ex. medelsåtgång, branschfördelning, andelen kvinnor som får bidraget m. m. Informationen kan erhållas fördelad såväl på län som på arbetsförmedlingskontor. Allt fler länsarbetsnämnder har anslutit sig till systemet. En total täckning av alla län innebär att handläggningstiderna förkortas avsevärt bl. a. på grund av enklare administrativt förfarande.

Jag har kunnat notera att andelen bidragstagare som tillhör erkänd. arbetslöshetskassa, har ökat i jämförelse med dem, som får kontant arbetsmarknadsstöd (KAS). Samtidigt har en uppjustering skett av ersättningsnivån för såväl KAS som kassaersättningen. 87

Med hänsyn till detta föreslår jag att 94 milj. kr. anslås till bidrag till Prop. 1987/88:100 arbetslösa för att starta egen verksamhet. Detta är en ökning med 4 milj. Bil.12 kr. i förhållande till innevarande budgetår och bör kunna räcka till ca 1700 : bidrag. |

Industribeställningar För industribeställningar under budpetåret 1988/89 beräknar jag oförändrat 15 milj. kr. Om behovet visar sig större, bör ytterligare högst 15 milj. kr: få föras över från anslagsposten Beredskapsarbeten till denna anslagspost.

Strukturstöd för byggarbetsmarknaden Strukturstödet för byggarbetsmarknaden utgår som ett bidrag till lönekostnaderna till de regionala bolag som anställer arbetslösa arbetshandikappade resp. svårplacerade byggnadsarbetare äldre än 54 år. För innevarande budgetår har riksdagen beviljät 50 milj. kr., vilket beräknas räcka till bidrag för ca 500 byggnadsarbetare. AMS har för nästkommande budgetår förvarnat att behovet kan växa något och i sin anslagsframställning begärt 70 milj. kr. Enligt min mening finns det dock i dag ingenting som pekar på att vi kan förvänta oss en så kraftig ökning av antalet byggnadsarbetare anställda med detta stöd. Jag förordar dårför att 40 milj. kr. beviljas för budgetåret 1988/89. Om det visar sig erforderligt bör ytterligare högst 10 milj. kr. få föras över från anslagsposten Beredskapsarbeten till denna anslagspost.

Försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder | : Under budgetåret 1986/87 har medlen under denna anslagspost använts framför allt för försöksverksamheter för kvinnor — särskilt kvinnor i glesbygd — och ungdomar. Jag vill särskilt peka på den försöksverksamhet: som pågår över hela landet med insatser för att stödja ungdomar, som vill starta kooperativ, det s.k. KARM-projektet. Inom landsbygd 90-kampanjens ram — Hela Sverige skall leva — har medel anvisats för verksamheter såsom t. ex. uppbyggnad av s.k. -Telestugor i glesbygden. I ett län görs försök med kombinationssysselsättning för jordbrukare. Folkhögskolornas betydelse för utvecklingen av landsbygden och kooperationen stärks genom en försöksverksamhet med kooperativa glesbygdsrådgivare.

För budgetåret 1988/89 beräknar jag medelsbehovet till oförändrat 15 milj. kr. |

Nordiska handlingsplanen För budgetåret 1988/89 beräknar jag oförändrat 0,5 milj. kr. för att möjliggöra arbetsmarknadspolitiska insatser inom ramen för den nordiska handlingsplanen. ”

il. 12 Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att Bil.12

1. godkänna att statsbidrag till beredskapsarbeten alltid skall utgå

enligt bidragsregierna för beredskapsarbeten, |

2. till Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1988/89

anvisa ett reservationsanslag av 2410 500 000 kr.

B 6. Statsbidrag för ungdomslag

1986/87 Utgift | 1 469 656 000 1987/88 Anslag <<1 140 000 000 1988/89 Förslag 1 004 000 000

Från anslaget betalas utgifterna för verksamheten enligt lagen

(1983: 1070) om arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare.

AMS

Under förutsättning av att antalet inskolningsplatser kan ökas till 10 000 - årsplatser bedömer AMS att under nästa budgetår kommer i genomsnitt ca

10000 ungdomar per månad att sysselsättas i ungdomslag. Mot bakgrund

härav beräknar AMS anslagsbehovet för budgetåret 1988/89 till 800 milj. . kr. AMS föreslår vidare en samlad finansiering av ungdomslag och inskol-

ningsplatser.

Föredragandens överväganden Antalet ungdomar i ungdomslag var drygt 5 000 personer färre varje månad under de tre första kvartalen 1987 jämfört med motsvarande period året innan. Vid en jämförelse mellan tredje kvartalet 1984 och motsvarande

period 1987 har antalet ungdomar i ungdomslag minskat från 31500 till

13 000.

AMS har på regeringens uppdrag genomfört en uppföljning av arbetshandikappade ungdomar som var placerade i ungdomslag under perioden oktober 1986 — mars 1987. Av AMS rapport framgår att under perioden var ca 29 100 ungdomar i ungdomslag per månad, varav drygt 1200 handi- ' kappade ungdomar. Av de sistnämnda slutade 441 under perioden. Många av ungdomarna eller ca 3672 hade före arbete i ungdomslag haft ung-

domsplats inom ramen för kommunens uppföljningsansvar. Ungdomäårnas

arbetsuppgifter har spänt över många olika yrkesområden och enligt arbetsförmedlingen har det varit lätt eller ganska lätt att hitta lämplig plats i ungdomslag åt majoriteten av ungdomarna: Av dem som slutade under

perioden skulle 36 76 uppnå övre åldersgränsen för arbete i ungdomslag: Vidare fick 29 7e arbete av dem som slutade, 24726 gick till annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd, 2770 blev arbetslösa och 2076 avaktualiserades av annan orsak. Av utvärderingen framgår också att många handikappade

ungdomar genom ungdomslagen har visat att de klarar ett arbete. Närmare hälften av dem som fick arbete när de slutade ungdomslag fick det hos 89

samma arbetsgivare som de haft i ungdomslag. Detta visar vilken positiv inverkan ett arbete i ungdomslag haft för just dessa ungdomar. Bil.12

Jag räknar med att under nästa budgetår kommer ca 15 000 ungdomar i genomsnitt varje månad vara placerade i ungdomslag. Detta är ett något högre antal än vad AMS har föreslagit men det hänger samman med att jag i det följande, till skillnad från AMS, kommer att föreslå oförändrad omfattning på inskolningsplatser under nästa budgetår.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statsbidrag för ungdomslag för budgetåret 1988/89 anvisa

ett förslagsanslag av 1004 000000 kr.

B 7. Statsbidrag till inskolningsplatser

1987/88 Anslag 250 000 000 1988/89 Förslag 230 000 000

Från anslaget betalas utgifterna för verksamheten enligt förordningen (1987: 8) om bidrag för inskolningsplatser.

AMS AMS föreslår att detta anslag förs samman med anslaget för statsbidrag för ungdomslag, eftersom dessa båda anslag riktar sig till samma målgrupp och är alternativa åtgärder. Omfattningen av åtgärderna beräknar AMS till 20000 årsplatser varav 10000 inskolningsplatser. Kostnaden för bidrag till inskolningsplatser beräknas till 530 milj. kr.

Föredragandens överväganden Vi har i dag ca 1300 ungdomar placerade på inskolningsplatser. Antalet väntas öka allteftersom platser kan tas fram.

Genom beslut den 11 juni 1987 medgav regeringen att bidrag även får betalas ut till sådana inskolningsplatser som regleras i lokala kollektivavtal mellan parterna på arbetsmarknaden under förutsättning att de i övrigt är bundna av kollektivavtal. Detta innebär att inskolningsplatser nu kan finnas inom verkstadsindustrin även om inte något avtal på förbundsnivå mellan Svenska Metallindustriarbetareförbundet och Sveriges verkstadsförening har kunnat träffas. Det är min förhoppning att antalet inskolningsplatser under innevarande budgetår nu kan öka väsentligt och uppnå den nivå som riksdagen avsatt medel för. Jag kan inte biträda AMS förslag att slå ihop anslagen för ungdomslag och inskolningsplatser. För nästa budgetår beräknar jag antalet inskolningsplatser till samma antal som för innevarande budgetår vilket innebär 5 000 årsplatser. Kostnaden härför beräknar jag till 250 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Starsbidrag till inskolningsplatser för budgetåret 1988/89

anvisa ett reservationsanslag av 250 000 000 kr.

B 8. Statsbidrag till frivilliga försvarsorganisationer

1986/87 Utgift 8 323 000 1987/88 Anslag 9 000 000 1988/89 Förslag 13 760 000

Från anslaget betalas utgifter för statsbidrag till frivilliga försvarsorganisationer som är engagerade i utbildning av personal för arbete i krigstid inom totalförsvarets civila del.

AMS Anslagsbehovet uppgår till 12,7 milj. kr. Förstärkningen på 3,7 milj. kr. utgör den merkostnad som de förbättringar av frivilligförmånerna, som gäller sedan den 1 januari 1987, för med sig.

Föredragandens överväganden För budgetåret 1988/89 har AMS begärt 12,7 milj. kr. För egen del beräknar jag medelsbehovet för statsbidrag till frivilliga försvarsorganisationer till 13760 000 kr. (+ 4760000 kr.) i genomförandeprisläge. Den kraftiga uppräkningen i förhållande till 1987 års totalförsvarsproposition beror främst på att kostnaderna för de förbättrade frivilligförmånerna, som gäller fr.o.m. den I januari 1987, vid tidigare beräkningar i hög grad underskattats särskilt vad gäller den kvinnliga personalen.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sratsbidrag till frivilliga försvarsorganisationer för budget-

året 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 13 760 000 kr.

B 9. Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning

1986/87 Utgift 25 569 000 Reservation 8 127 000 1987/88 Anslag 23 500 000 1988/89 Förslag 10 000 000

Från anslaget betalas arbetsmarknadsverkets utgifter för investeringar i telefonutrustning vid AMS, länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingen. Andra investeringar betalas från anslaget B1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

AMS

Bil. 12

Under budgetåret 1988/89 beräknas 13,5 milj. kr. behöva investeras i telefonväxlar.

Föredragandens överväganden 1 1986 års budgetproposition (prop. 1985/86: 100 bil. 12, s. 104) redovisades en plan för i vilken takt ersättningsanskaffning av teleutrustning behöver ske. För budgetåret 1988/89 innebär denna plan en kostnad av 10 milj. kr. Jag beräknar därför medelsbehovet till detta belopp.

Jag vill betona att arbetsmarknadsverket vid investeringar i teleutrustning bör ta tillvara alla de möjligheter som ges att samordna investeringarna med andra myndigheter för att begränsa kostnaderna.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning för bud-

getåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 10000 000 kr.

B 10. Tillfälligt sysselsättningsbidrag för textil- och konfektionsindustrierna

1986/87 Utgift 141 557 000 1987/88 Anslag 95 000 000 1988/89 Förslag 71 000 000

Tillfälligt sysselsättningsbidrag för äldre arbetskraft inom tekoindustrin har för budgetåret 1986/87 beviljats 641 företag med tillsammans 31531 anställda, varav 7 683 var fyllda 50 rnen inte 65 år. Det beräknade bidrags- | beloppet för perioden uppgår till ca 149 milj. kr., varav 392 faller på

företag i Älvsborgs län.

För innevarande budgetår har 95 milj. kr. beräknats för tillfälligt sysselsättningsbidrag för äldre arbetskraft inom tekoindustrin. Enligt riksdagens . beslut våren 1983 (AU 1982/83:29, rskr. 322) har bidraget successivt trap- ' pats ned. Enligt riksdagens beslut med anledning av 1986 års budgetproposition (prop. 1985/86: 100 bil. 12, AU I1, rskr. 153) skall för budgetåret 1987/88 bidraget beräknas på ett bidragsunderlag motsvarande högst 496 av lönekostnaderna för personal i tillverkning.

Frågan om en omvandling av äldrestödet till annan stödform har varit föremål för utredning. I avvaktan på statsmakternas ställningstagande redovisar AMS inget medelsäskande för budgetåret 1988/89.

Föredragandens överväganden Frågan om omvandlingen av tekostödet har utretts av statens pris- och kartellnämnd våren 1987. Nämndens rapport — Ändrad stödform för tekoindustrin — har remissbehandlats under sommaren 1987. Den av bran-

textil- och konfektionsindustrierna och tekobranschstödet till ett slags — Bil.I12 avskrivningslån har av regeringen behandlats i tilläggsbudget I till stats- budgeten för budgetåret 1987/88 (prop. 1987/88: 125 bil. 14). Vid min beräkning av medelsbehovet under anslaget har jag utgått från att en nedtrappning skall ske enligt vad som anfördes i 1986 års budgetpro-

position. För budgetåret 1988/89 har jag därför beräknat medelsbehovet till 71 milj. kr. grundat på ett bidragsunderlag motsvarande högst 376 av

lönekostnaderna för personal i tillverkning.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Tillfälligt sysselsättningsbidrag för textil- och konfektions-

industrierna för budgetåret 1988/89 anvisa. ett förslagsanslag av

71 000 000 kr.

B 11. Utvecklingsinsatser i östra Norrbotten

1986/87 Utgift 6 477 000 Reservation 16 023 000 1987/88 Anslag 37 500 000 : : 1988/89 Förslag 37 500 000

Från anslaget betalas en försöksverksamhet med friare användning av arbetsmarknadspolitiska insatser i östra Norrbotten. För innevarande budgetår har 37,5 milj. kr. anvisats. Länsarbetsnämnden i Norrbottens län har

genom ändringar i regelsystemen bl.a. getts möjlighet att förlänga tiden i

beredskapsarbete. Medlen får också användas för utbildningsinsatser och till en utvidgning av den dagliga arbetstiden i ungdomslag. Vidare får

anvisade medel användas för olika former av utvecklingsprojekt. Syftet med försöksverksamheten är att med en flexiblare användning av de ai- betsmarknadspolitiska medlen söka skapa permanent sysselsättning i ett område präglat av ett mycket besvärligt sysselsättningsläge, där ett stort antal personer under lång tid varit beroende av arbetsmarknadspolitiska åtgärder för sin försörjning.

Föredragandens överväganden

Anslaget har i första hand använts för utvecklingsprojekt för att stärka de

befintliga företagen och för att stödja nyföretagande i regionen. Stöd har givits i form av kompetenshöjande åtgärder såsom utbildning, marknadsföringsinsatser och förstärkning av ledningsfunktioner samt för investeringar i maskiner och byggnader. Företagen har representerat ett stort antal branscher, bl. a. verkstadsindustri, träindustri, livsmedel, turism, jordbruk och trädgårdsnäring samt data och elektronik.

I oktober 1987 hade beslut om stöd tagits som berörde drygt 500 arbets-

tillfällen. Av dessa var enligt länsarbetsnämnden i Norrbottens län drygt

hälften nya anställningar som kommit till stånd med hjälp av stödet.

Utöver direkt stöd har även insatser gjorts för att stimulera företagandet i 93

rande utreds formerna för ett resurscentrum. Detta bör kunna erbjuda Bil.12 företagen hjälp i exempelvis frågor rörande produktutveckling, produktionsteknik och marknadsföring samt viss administrativ service.

AMS redovisning i februari 1987 visade att målet för budgetåret 1986/87 i stort uppnåddes redan under hösten 1986. Resultaten tredje kvartalet 1987 visade att läget stadigt förbättrats om än inte lika snabbt som föregående höst. Tredje kvartalet 1987 var antalet arbetslösa 381 färre än genomsnittet för tredje kvartalet åren 1983 till 1985. Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder minskade svagt och en förskjutning skedde från beredskapsarbete till arbetsmarknadsutbildning. Från länsarbetsnämndens sida gör man nu bedömningen att minskningen av arbetslösheten under innevarande budgetår i högre grad än tidigare kan hänföras till insatser som gjorts inom östra Norrbotten projektet. |

Mot bakgrund av de hittillsvarande positiva erfarenheterna finner jag det naturligt att försöket fortgår även under budgetåret 1988/89. För detta ändamål bör oförändrat 37,5 milj. kr. anvisas. Målet bör vara att åstadkomma en ytterligare minskning av arbetslösheten med inemot 500 personer. Det är angeläget att åtgärderna ges en sådan inriktning att arbetslösheten reduceras bland såväl kvinnor som män. AMS bör även under det tredje försöksåret redovisa resultaten efter sex månader. Redovisningen skall lämnas till regeringen senast vid utgången av februari 1989. En slutredovisning av försöksverksamheten bör lämnas senast vid utgången av september 1989. Det bör då vara möjligt för AMS att göra en mer ingående analys av de sysselsättningsmässiga och ekonomiska effekterna av projektet.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Urtvecklingsinsatser i östra Norrbotten för budgetåret

1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 37 500 000 kr.

B 12. Åtgärder för deltidsarbetslösa

1987/88 Anslag 60 000 000 1988/89 Förslag 60 000 000

Från anslaget betalas en försöksverksamhet med arbetsmarknadspolitiska åtgärder riktade till deltidsarbetslösa. För innevarande budgetår har 60 milj. kr. anvisats. Syftet med åtgärderna som kan omfatta arbetsmarknadsutbildning, beredskapsarbete m. m., är att den deltidsarbetslöse på sikt skall få en fastare förankring på arbetsmarknaden och önskad omfattning av arbetstid. Arbetsförmedlingen skall vid utnyttjandet av åtgärderna, genom förhandlingar med arbetsgivarna, eftersträva att finna lösningar som omfattar fler deltidsarbetande än som direkt berörs av åtgärderna. Arbetsgivarna skall således ställa upp med motprestationer för att en åtgärd skall beviljas.

Bil.12

Ett omfattande arbete pågår inom arbetsmarknadsverket med att upprät-

ta lokala handlingsplaner för arbetet inom den kommunala sektorn. Hand-

lingsplanerna som tas fram i samverkan med parterna omfattar bl. a. perso-

nalrekrytering och personalplanering. En viktig punkt i arbetet är att sc till

att personalen får den arbetstid de efterfrågar och att undvika kortare

arbetslöshetstider mellan olika vikariat. Vid de förmedlingar där man varit tidigt ute i detta arbete kan redan skönjas en minskning av deltidsarbetslösheten.

Inom arbetsmarknadsverket pågår också ett arbete med att få till stånd

handlingsplaner inom andra branscher. Ett viktigt policyarbete utförs genom att representanter från verket deltar i branschkonferenser och informerar om erfarenheterna av de kommunala handlingsplanerna.

De insatser som nu görs för att hjälpa deltidsarbetslösa att få den arbetstid de önskar kommer att ge effekt under innevarande budgetår. Regeringen har av AMS begärt en redovisning av erfarenheterna under de

första sex månaderna. Redovisningen skall lämnas till regeringen senast

vid utgången av februari 1988. För nästa budgetår beräknar jag medelsbehovet tills vidare till oförändrat 60 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Åtgärder för deltidsarbetslösa för budgetåret 1988/89 anvi-

sa ett reservationsanslag av 60 000 000 kr.

B 13. AMU-gruppen: Uppdragsverksamhet

1986/87 Utgift 0 1987/88 . Anslag 1 000 1988/89 Förslag 1 000

Uppdragsorganisationen för arbetsmarknadsutbildningen, AMU-grup-

pen, består av en AMU-myndighet i varje län, Nordkalottens AMU-center samt en central myndighet, AMU-styrelsen. Utbildningen genomförs i huvudsak vid olika AMU-center.

AMU-styrelsen leds av en styrelse med 15 ledamöter vilka företräder arbetsmarknadens parter, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbun-

det, SÖ och AMS, samt två experter på företagsledning. Chef för myndig-

heten är en generaldirektör. AMU-styrelsen är törlagd till Stockholm.

AMU-myndigheterna i länen leds också av styrelser med bl. a. represen-

tanter för arbetsmarknadens parter. AMU-myndigheternas främsta uppgift är att anordna arbetsmarknadsutbildning på uppdrag av arbetsmarknads-

verket. Därutöver får myndigheterna även anordna utbildning för andra

uppdragsgivare, t.ex. kommuner och företag. Myndigheterna får också sälja andra tjänster och produkter som följer av utbildningsverksamheten.

AMU-gruppens verksamhet skall finansieras genom intäkter och varje AMU-myndighet har ansvar för det ekonomiska resultatet av sin verksam-

het.

AMU-styrelsen I anslagsframställningen för budgetåret 1987/88 räknade AMU-styrelsen Bil.12 med en total försäljning för budgetåret 1986/87 om 1077 000 yrkeskursveckor varav 56 000 till andra kunder än länsarbetsnämnderna. Totalutfallet blev i stort sett som väntat medan däremot försäljningen till övriga kunder blev ca 2590 lägre än beräknat. Inför budgetåret 1987/88 har AMU-styrelsen satt som mål för myndigheterna i gruppen att försäljningen till övriga kunder skall ökas till 10 206 av den totala omsättningen.

Jämfört med budgetåret 1986/87 kommer försäljningarna till länsarbets-

nämnderna under budgetåret 1987/88 att minska något. Minskningen be-

räknas främst avse grundutbildningar inom kontorsområdet. Ökningar beräknas för relativt sett mer kostnadskrävande utbildningar såsom inom transportområdet samt av påbyggnadsutbildningar inom de större industriyrkena. -

AMU-styrelsen räknar inte med någon ökning av de fasta resurserna. Andelen fasta kostnader är dock hög — för gruppen som helhet ca 75 96 — oftast med fleråriga avvecklingstider vilket medför hög känslighet för volymminskning. Minskningar i beställningarna från länsarbetsnämnderna -. kan därför inte genast medföra lägre självkostnad, särskilt i fall där efterfrågan från övriga kunder är låg. Med en mer långsiktig planering i samråd med länsarbetsnämnderna som största kund kan resursavvecklingen påbörjas tidigare och kostnaderna minskas. Erfarenheter från prisförhandlingarna med länsarbetsnämnderna under budgetåret 1986/87 visar att självkostnadsbegreppet inte uppfattas tydligt. Särskilt kostnaderna för avveckling av fasta resurser har vållat problem. Ett utredningsarbete planeras därför under budgetåret 1987/88 mellan AMS och AMU-styrelsen med vissa insatser från Institutet för Ekonomisk Forskning vid Lunds universitet. Avsikten med arbetet är bl. a. att försöka finna en gemensam syn och teknik för att kunna periodisera avvecklingskostnader under mer än ett år inom de fleråriga ekonomiska uppgörelserna med länsarbetsnämnderna.

Pedagogiskt utvecklingsarbete bedrivs kontinuerligt inom AMU-gruppen. För att förändringar i teknologi och arbetsfördelning skall kunna ske smidigt krävs att utbildningen anpassas och att en framförhållning finns i samhällets och företagens utbildningsplanering. Bl. a. krävs mer av kombinationsutbildning vilket innebär att en traditionell yrkesutbildning komp-' letteras med utbildning i relevanta delar från andra motsvarande utbildningar. Den ökande användningen av datorer i samhället gör att datautbildning kommer att finnas i stort sett i alla utbildningar.

AMU-styrelsen föreslår att nuvarande regler som innebär att regeringen skall pröva förhyrningsärenden för arbetsmarknadsutbildningen som kräver en ombyggnadskostnad överstigande 2 milj. kr. skall ändras och beloppsgränsen höjas till 5 milj. kr.

,

AMU-styrelsens preliminära resultaträkning för budgetåret 1986/87

INTÄKTER Bil.12

Uppdrag

— utbildning LAN1 911 206 774
— utbildning övriga72 415 910
— övriga uppdrag45 080 612

Anslag

— elevsocial27 585 128
— driftbidrag28 780 000
— övertalig pers. enl. regl. brev12 927 442
SUMMA RÖRELSE INTÄKTER2 097 995 867

KOSTNADER

Uppdrag

— utbildning LAN1 961 362 528
— utbildning övriga72 258 821
— Övriga uppdrag: 42 886 7530

Anslag — elevsocial 30 157 710 SUMMA RÖRELSEKOSTNADER 2 106 665 811 Summa finansiella och extra ordinära kostnader och intäkter 12 949 352 ÅRETS RESULTAT 4 279 608

Föredragandens överväganden Den nya organisationen för arbetsmarknadsutbildning, AMU-gruppen, har nyligen presenterat sin första årsredovisning som avser budgetåret 1986/87. Resultaträkningen finns presenterad i det föregående. AMU-grup-

pen redovisar en vinst på ca 4 milj. kr. Regeringen kommer senare att ta

ställning till hur AMU-gruppens resultat skall disponeras. I den resultatbudget som presenterats för innevarande budgetår räknar AMU-gruppen med ett visst underskott. Försäljningen av utbildning till andra än AMS

beräknas öka till 10 % av den totala omsättningen. För budgetåret 1986/87

var motsvarande siffra ca 5.

Av årsredovisningen framgår också att kapacitetsutnyttjandet har ökat under förra budgetåret. Länsarbetsnämnderna har kunnat utnyttja ca 85 56 av den upphandlade kapaciteten. Ambitionen måste emellertid i fortsätt-

ningen vara att ytterligare förbättra utnyttjandet av den upphandlade kapa-

citeten. Jag vet att AMU-myndigheterna i samråd med länsarbetsnämnderna arbetar mycket intensivt för att förbättra detta förhållande. När det sedan gäller det totala kapacitetsutnyttjandet inom AMU-gruppen hade AMU-styrelsen i uppdrag att till den 1 januari 1988 till regeringen redovisa alternativa metoder för att kunna mäta sådan kapacitet.

Regeringen har under hösten 1987 beviljat medel till Forskningsadmi-

nistrativa rådet (FA-rådet) för en utvärdering av den nya organisationen

för arbetsmarknadsutbildning. I utvärderingen ingår bl. a. att studera lednings- och styrningsprinciper, marknadsinriktning, flexibilitet och prissätt-

ningsprinciper. Projektet bedöms pågå under ca ett och ett halvt år.

För nästa budgetår bedömer jag att AMU-gruppen genom fortsatta effektiviseringar kan uppnå besparingar som motsvarar 396 av de fasta

kostnaderna för den utbildningsverksamhet som säljs till arbetsmarknads- 97

7 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr. 100. Bilaga 12

verket. Jag har tagit hänsyn till detta vid min medelsberäkning under Prop. 1987/88:100 anslaget B3. Arbetsmarknadsutbildning. Bil.12

För närvarande gäller att regeringen skall pröva investeringar m. m. i byggnadsärenden till en kostnad överstigande 2 milj. kr. AMU-styrelsen har hemställt att ifrågavarande beloppsgräns höjs till 5 milj. kr. Chefen för finansdepartementet har under sjunde huvudtiteln behandlat frågor om handläggningen av den statliga lokalförsörjningen och därvid förordat att regeringen föreslår riksdagen ett väsentligt utökat bemyndigande för regeringen att handlägga sådana frågor. Mot bakgrund härav avser jag att senare återkomma till regeringen i denna fråga.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till AMU-gruppen: Uppdragsverksamhet för budgetåret

1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

B 14. AMU-gruppen: Bidrag till vissa driftutgifter

1986/87 Utgift 29 500 000 Reservation [0] 1987/88 Anslag 25 300 060 1988/89 Förslag 21 300 060

Enligt riksdagens beslut om den nya AMU-organisationen (prop. 1984/85:59, AU 9, rskr. 101) skall det övergångsvis utgå ett särskilt driftbidrag för att finansiera vissa angivna kostnader för arbetsmarknadsutbildningen. Driftbidraget förutsätts trappas av under en period om fem år.

I driftbidraget ingår även de medel som skall täcka det underskott som” väntas uppstå vid Nordkalottens AM U-center till I följd av gällande prissättningsprincip för Finland och Norge.

AMU-styrelsen AMU-styrelsen begär för budgetåret 1988/89 ett driftbidrag på 20,3 milj. kr., varav 14,3 milj. kr. för utvecklingsarbete, personalutbildning och marknadsföring och 6 milj. kr. för underskott vid Nordkalottens AMUcenter. ”

Föredragandens överväganden Driftbidraget skall täcka dels kostnader för sådant utvecklingsarbete, personalutbildning och marknadsföring som föranleds av omorganisationen av arbetsmarknadsutbildningen, dels eventuellt underskott vid Nordkalottens AMU-center. När det gäller utvecklingsarbete, personalutbildning och marknadsföring skall bidraget, enligt tidigare beslut av riksdagen (prop. 1985/86: 100 bil. 12, AU 11, rskr. 153), minskas med 5 milj. kr. per budgetår. Mot bakgrund härav bedömer jag kostnaden för nästa budgetår för dessa ändamål till 15,3 milj. kr. inkl. prisomräkning. För Nordkalottens AMU-center beräknar jag underskottsbidraget till samma belopp som för 98 innevarande budgetår eller 6 milj. kr.

Bil.12

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till AMU-gruppen: Bidrag till vissa driftutgifter för budgetåret

1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 21300 000 kr.

B 15. AMU-gruppen: Investeringar

1986/87 Utgift 0 Reservation 15 000 000 1987/88 Anslag 15 000 000 1988/89 Förslag 15 000 000

Anslaget avser lån till investeringar och disponeras av AMU-styrelsen efter särskilt beslut av regeringen. |

AMU-styrelsen

AMU-styrelsen begär för budgetåret 1988/89 ett anslag om 15 milj. kr.

Föredragandens överväganden Detta anslag avser lån till AMU-gruppen för finansiering av sådan utrustning som skrivs av enligt särskild plan som fastställts av AMU-styrelsen.

Huvuddelen av den utrustning som AMU-gruppen anskaffar finansieras emellertid genom avskrivningsmedel och ifrågavarande anslag har inte utnyttjats under budgetåret 1986/87. För budgetåret 1988/89 bedömer

AMU-styrelsen behovet av investeringslån vara begränsat och jag beräknar oförändrat 15 milj. kr. under anslaget för nästa budgetår. AMU-styrel-

sen har tidigare fått regeringens uppdrag att utvärdera formerna för investeringsfinansiering och senast den I september 1988 redovisa sina förslag.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till AMU-gruppen: Investeringar för budgetåret 1988/89 anvisa

ett reservationsanslag av 15 000000 kr. -

B 16. Arbetsdomstolen

1986/87 Utgift 6 348 000 1987/88 Anslag 6 213 000 1988/89 Förslag 6 939 000

Arbetsdomstolen tar upp och avgör mål rörande kollektivavtal samt

andra arbetstvister enligt särskilda bestämmelser. Domstolen består av tre

ordförande, tre vice ordförande samt 16 andra ledamöter. Härtill kommer ett antal ersättare i domstolen.

1987/88 Beräknad ändring 1988/89

Bil.12

Föredraganden

Personal 22 = Anslag

Förvaltningskostnader 5 429 000+ 519 000
(därav lönekostnader) (4 275 000)(+ 503 000)
Lokalkostnader784 000 6 213 000+ 207 000 + 726 000

Arbetsdomstolen Arbetsdomstolen räknade med att antalet inkomna mål under år 1986

skulle överstiga 400. Slutsiffran blev 397 vilket är det största antalet något år i arbetsdomstolens historia. Av denna anledning begärde domstolen och fick medel för att utöka kanslipersonalen med en heltidstjänst och besätta en vakant åttonde sckreterartjänst. Förstärkningen kom till stånd i början av år 1987. Målbalansen sjönk från 234 till 179 vid 1986 års utgång och sjönk sedan ytterligare med ett par tiotal våren 1987. Balanssiffran vid halvårsskiftet 1987 var dock 184 mål beroende på att antalet inkomna mål låg klart över siffrorna för åren före år 1986.

Domstolen framhåller att arbetsläget är bättre men inte tillfredsställande då målbalansen är för stor och handläggningstiden är längre än vad som

varit det normala. . .

För närvarande pågår en översyn av domstolens verksamhet och som ett

led däri en utredning bl. a. av alternativ till gällande regler om vilka mål som skall prövas av arbetsdomstolen och i vilken ordning detta skall ske. Utredningen beräknas bli klar våren 1988. |

Domstolen begär att anslaget för budgetåret 1988/89 inte fastställs enligt huvudförslaget då en tillämpning av detta skulle innebära att medel skulle saknas för bibehållande av personalförstärkningen.

Föredragandens överväganden För nästa budgetår beräknar jag medelsbehovet för arbetsdomstolen till 6939 000 kr. Med hänsyn till den pågående översynen och utredningen av domstolens verksamhet har jag kompenserat huvudförslaget genom neddragning av andra anslag.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Arbetsdomstolen för budgetåret 1988/89 anvisa ctt förslags-

anslag av 6939 000 kr.

B 17. Statens förlikningsmannaexpedition

1986/87 Ulgift 1 747 000 1987/88 Anslag 1 402 000 1988/89 Förslag 1 493 000

Statens förlikningsmannaexpedition är central myndighet för det statliga

förlikningsväsendet och leds av en styrelse. Expeditionen ansvarar vidare

för statistiken över arbetsinställelser i riket. Chef för expeditionen är en Prop. 1987/88:100

kanslichef. | Bil.12

1987/88 Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden Personal . 3 - Anslag : Förvaltningskostnader 789 000 + 91 000 (därav lönekostnader) (722 0001 (+ 89 0001 Ersättning till förlikningsmän 364 000 = Lokalkostnader 49 000 =

: 1 402 000 + 91 000

Förlikningsmannaexpeditionen För egen och för förlikningsmannaorganisationens del förutser förliknings-

mannaexpeditionen inga större förändringar ur anslagssynpunkt under

budgetåret 1988/89. Anslagsposten Förvaltningskostnader har under senare år reducerats betydligt genom minskning av antalet tjänster vid expedi-

tionen från fem till tre. Förlikningsmannaexpeditionen föreslår att anslagsposten Förvaltnings-

kostnader minskas med 29 000 kr. vilket utgör 2 26 av anslaget för budget-

året 1987/88.

Föredragandens överväganden Förlikningsmannaexpeditionen har fr. o. m. den I oktober 1987 samlokali-

serats med länsstyrelsen i Stockholms län. Detta innebär bl.a. att visst

lokalbehov t. ex. sammanträdesrum kan utnyttjas tillsammans med länsstyrelsen. Samlokaliseringen har också inneburit att lokalkostnaderna har kunnat minskas. Enligt regeringens beslut den 8 oktober 1987 skall förlikningsväsendets verksamhet och organisation övervägas av den särskilde utredare (dir. 1987:42) som skall se över spelreglerna på den offentliga arbetsmarknaden. Utredaren skall redovisa sina förslag före utgången av januari månad 1988. Jag avser därefter återkomma till regeringen.

En tillämpning av huvudförslaget på förlikningsmannaexpeditionen under nästa budgetår skulle innebära en minskning av förvaltningskostnader-

na med 22 000 kr. Med hänsyn till de särskilda omständigheterna i samband med omlokaliseringen har jag kompenserat eftekterna av huvudförslaget genom neddragning av andra anslag. För nästa budgetår beräknar jag medelsbehovet för förlikningsmannaexpeditionen till 1493 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens förlikningsmannaexpedition för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1493 000 kr. 101

Bil.12

1986/87 Utgift 355 000 1987/88 Anslag 40 000

1988/89 Förslag =. 48 000

Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar avger utlåtanden i frågor

som avser tillämpningen av lagen (1949: 345) om rätten till arbetstagares

uppfinningar. Nämnden består av ordförande och sex ledamöter. Nämn-

den har en sekreterare som åtnjuter fast arvode. I övrigt har nämnden inte nägon personal.

Anslaget, som höjdes senast budgetåret 1983/84, bör för budgetåret 1988/89 föras upp med 48 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sratens nämnd för arbetstagares uppfinningar för budget-

året 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 48 000 kr. |

B 19. Bidrag till vissa affärsverksinvesteringar

1986/87 Utgift1 000
1987/88 Anslag1 000
1988/89 Förslag1 000

Anslaget har inrättats fr. o. m. budgetåret 1984/85 (prop. 1983/84: 150 bil. 4, AU 24, rskr. 385). Från anslaget skall betalas tidigareläggningsbidrag till affärsverksinvesteringar utanför statsbudgeten. Anslaget disponeras av regeringen.

Anslaget har hittills under innevarande budgetår inte utnyttjats. Anslaget bör föras upp med endäst ett formellt belopp av 1000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa affärsverksinvesteringar för budgetåret

1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr. :

C. ARBETSLIVSFRÅGOR

C 1. Arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen

1986/87 Utgift 318 942 91711) 1987/88 Anslag 2355 114 00012) 1988/89 Förslag 277 120 090 (1) Avser hela arbetarskyddsverket. (2) Under anslaget C 1 för budgetåret 1987/88 beräknades även medel för forskning och utbildning, som nu' föreslås under anslaget C 2.

Från anslaget betalas arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens . verksamhet. Arbetarskyddsstyrelsen är central myndighet för arbetsmiljöoch arbetstidsfrågor samt chefsmyndighet för yrkesinspektionen.

Yrkesinspektionen utövar tillsyn över efterlevnaden av arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningen och inom arbetsmiljöområdet, lagstiftningen om kemikaliekontrolil.

Yrkesinspektionen är indelad i 19 distrikt. Se vidare förordningen med instruktion för arbetarskyddsverket (1987: 393).

1987/88 Beräknad ändring 1988/89

. Föredraganden Summa kostnader 271 461 000 + 26 194 000 Avgår: Inkomster av avgiftsbelagd verksamhet '16 347 000 + 4 188 000 Nettoutgift = anslag 255 114 000 + 22 006 000

Arbetarskyddsstyrelsen Tillsynsarbetet fullföljer i stort tidigare redovisade planer både centralt och regionalt. Det olycksfallsförebyggande arbetet tar en stor del av resurserna i anspråk. Allvarliga och mera omfattande olycksfall, s.k. storolycksfall, blir allt viktigare i detta arbete. De psykiska, sociala och organisatoriska problem som följer av bl. a. datorisering och automatisering kräver speciella åtgärder. Aktuella fysikaliska risker sammanhänger med bl. a. vibrationer, buller, klimatfaktorer och hantering av kemiska ämnen och smittämnen. Risken med elektromagnetiska fält följs med särskild uppmärk-

samhet. | |

De medel som står till förfogande är främst regler som ges ut av arbetarskyddsstyrelsen samt yrkesinspektionens inspektionsverksamhet. Till detta kommer bl. a. insatser för information och rådgivning.

Det pågår ett omfattande utvecklingsarbete rörande metoderna för tillsynen både centralt och vid yrkesinspektionen. Föreskriftsarbetet måste avvägas med hänsyn till en rad olika intressen, som ställer allt större krav på regelsystemets utformning. Samspelet mellan styrelsens och yrkesinspektionens insatser och möjligheterna att följa upp verksamheten beaktas. På fältet har metodfrågorna bl.a. aktualiserats av den nya situation "som Övertagandet av den kommunala tillsynen innebär. En viktig aspekt är 103

att ta till vara och främja företagens interna arbetsmiljöarbete, företagshäl- Prop. 1987/88: 100

sovård och insatser från de regionala skyddsombuden. Bil.12

Styrelsen förutser ett ökat resursbehov för tillsynsprogrammet i ett längre perspektiv.

I 1986 års budgetproposition fastställdes en treårig budgetram för arbetarskyddsverket. Arbetarskyddsstyrelsen har beräknat huvudförslaget för

budgetåret 1988/89 i enlighet med denna ram, men redovisar därutöver ett förändringsalternativ som omfattar ökade medel för yrkesinspektionen, förstärkning till informationssystemet om arbetsskador samt kompensation för lokalbesparingar.

Fastställd ram för budgetåret: 248 885 000. Förändringsalternativ för budgetåret: 260 049 000.

1. Styrelsen begär att yrkesinspektionen kompenseras för besparingarna

som följer av treårsbudgeten även för det sista året under treårsperioden och att anslaget tillförs 4066 000 kr. för budgetåret 1988/89.

2. Styrelsen begär att anslaget tillförs 1998 000 kr. för budgetåret 1988/89

som kompensation för lokalbesparing under budgetåret 1986/87. 3. Antalet anmälda arbetssjukdornar ökar för närvarande mycket kraf-

tigt. En besvärande eftersläpning av kodning och registrering har därför

uppstått inom informationssystemet om arbetsskador (ISA). Styrelsen begär dels en långsiktig förstärkning av ISA, dels medel för en inarbetning

under två år samt medel för en engångsinsats under budgetåret 1988/89.

Anslaget för budgetåret 1988/89 bör därför tillföras 5 100 000 kr. (1915 000 kr. för löpande kostnader, 950 000 kr. för inarbetning under en tvåårsperi-

od och 2 235 000 kr. för engångsutgifter).

Föredragandens överväganden Arbetet med att förbättra miljön i arbetslivet är centralt för regeringen. En väl fungerande tillsynsverksamhet är därvid av utomordentligt stor betydelse.

Det utvecklingsarbete som pågår inom arbetarskyddsstyrelsen och yr-

kesinspektionen kan förväntas resultera i delvis ändrade arbetsformer och

därigenom ett effektivare utnyttjande av de samlade resurserna för arbets-

miljöarbetet ute på arbetsplatserna. Tillsynen måste i högre grad än hittills

ta sikte på arbetsgivarnas ansvar föratt upprätthålla en god arbetsmiljö för

de anställda.

Arbetarskyddsstyrelsens budgetförslag

Arbetarskyddsstyrelsens anslag minskas realt under . treårsperioden

1986/87 — 1988/89, enligt fastställd ram.

Styrelsen har — i likhet med föregående års anslagsframställning — hemställt att yrkesinspektionen tillförs medel utöver fastställd ram även för budgetåret 1988/89 för att ambitionen i tillsynsarbetet skall kunna

vidmakthållas. Socialutskottet framhöll redan vid behandlingen av 1986

års budgetproposition att yrkesinspektionen borde tillföras ytterligare me- Prop. 1987/88: 100 del för de två sista budgetåren under treårsbudgeten. Bil.12

Jag föreslår därför att yrkesinspektionen för budgetåret 1988/89 tillförs 4066 000 kr. utöver tidigare beräknad ram. Den ökade medelstilldelningen bör finansieras från fonden för arbetsmiljöförbättringar.

Styrelsen har vidare begärt att anslaget tillförs 1998 000 kr. för budgetåret 1988/89. Beloppet motsvarar den lokalbesparing som styrelsen genomförde under budgetåret 1986/87. Jag har delvis tagit hänsyn till detta vid pris- och löneomräkningen.

Det ökande antalet anmälda arbetssjukdomar har inneburit att resurserna för hanteringen av arbetsskadestatistiken ISA visat sig vara otillräckliga. Styrelsen har hemställt att ISA-systemet får en förstärkning, i form av både tillfälliga och långsiktiga insatser.

Enligt min bedömning är utvecklingen av antalet anmälda arbetssjukdomar mycket oroande. De bakomliggande orsakerna är otillräckligt kända.

Ett arbete har påbörjats inom regeringskansliet vars syfte är dels att öka kunskapen om och förståelsen för de arbetsrelaterade skadornas orsaker, dels att närmare utreda vilka förklaringar som finns bakom den krattiga ökningen av antalet ärenden inom arbetsskadeförsäkringen. Den framtida statistiken kan komma att beröras i detta arbete. Jag har därför inte tagit ställning till ISA-systemets resursbehov på sikt.

Jag föreslår att arbetarskyddsstyrelsen för budgetåret 1988/89 tillförs 4 milj. kr. för bearbetningar inom ISA-systemet. Även dessa ökade kostnader bör finansieras via fonden för arbetsmiljöförbättringar.

Det torde enligt min mening vara mest ändamålsenligt att medlen från fonden för arbetsmiljöförbättringar förs till statsbudgetens inkomsttitel Lagstadgade socialavgifter: Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet. Det bör ankomma på regeringen att föranstalta om denna överföring. Genom detta förfaringssätt skapas ett motsvarande utrymme på anslaget.

Det sammanlagda resursbehovet för arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen har jag beräknat till 277 120000 kr., varav 19 585 000 kr. utgör pris- och löneomräkning.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

I. godkänna den av' mig föreslagna överföringen från fönden för

ardetsmibäförbättringar till statsbudgetens inkomsttitel,

. till Arbetarskyddssty relsen och yrkesinspektionen för budget-

året 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 277 120 000 kr.

1986/87 Utgiftill 1987/88 Anslag 63 735 000121 1988/89 Förslag 67 143 000 (1) Se anslaget C 1. (2) Under anslaget C 1 för budgetåret 1987/88 beräknades även medel för tillsyn som nu föreslås under anslaget C 1. Arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen. : |

Från anslaget betalas verksamheten vid institutet för arbetsmiljöforskning. Institutet bildades den 1 juli 1987 genom en sammanslagning av forskningsavdelningen, större delen av utbildningsenheten samt biblioteks- och dokumentationssektionen vid arbetarskyddsstyrelsen.

Institutet har till uppgift att bedriva och främja forskning, utbildning och dokumentation inom arbetsmiljöområdet. Verksamheten leds av en styrelse i vilken ingår företrädare för arbetsmarknadens parter, arbetarskyddsstyrelsen, statens miljömedicinska laboratorium samt den medicinska, humanistiskt-samhällsvetenskapliga, tekniska och naturvetenskapliga forskningen. Se vidare förordningen med instruktion för arbetarskyddsverket (1987: 393). . -

1987/88 Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden Summa kostnader 112 982 000 + 3 475 000 Avgår Inkomster av avgifts— belagd verksamhet 3 448 000 + 67 000 Inkomster från arbetsmiljöfonden 45 80C 000 [Eg Nettoutgift = anslag 63 735 000 + 3 408 000 (1) Beloppet kommer att justeras med hänsyn till utfallet av arbetarskyddsavgiften.

Institutet för arbetsmiljöforskning Det fleråriga forskningsprogram som lades fast år 1984 för dåvarande forskningsavdelningen vid arbetarskyddsstyrelsen gäller i sina huvuddrag för institutet under budgetåret 1988/89. Det allmänna målet är att förse landet med kunskap kring olika risker i arbetsmiljön. Följande områden är prioriterade: belastningssjukdomar, effekter på människan som sammanhänger med införande av ny teknik och ny organisation av arbetet, lungskador på grund av luftföroreningar, genetiska sjukdomar samt fosterskador och cancer, eliminationsteknik samt hudsjukdomar. Till följd av att riksdagen i samband med behandlingen av 1987 års budgetproposition ställt ytterligare medel till institutets förfogande har det vidare blivit möjligt att göra ökade satsningar på forskning kring risker för olycksfall i arbetet och elektromagnetiska fält.

Utbildning av personal för företagshälsovården planeras fortsätta i oförändrad omfattning vid institutet. Härtill kommer viss utbildning vid Lunds 106

universitet som sker. på uppdrag av institutet. Vidare svarar institutet för Prop. 1987/88:100 fortsatt uppbyggnad av ett ansvarsbibliotek på arbetsmiljöområdet, = Bil.12 I 1986 års budgetproposition fastställdes en treårig budgetram för arbe-

tarskyddsverket under anslaget C1. Arbetsmiljö — Tillsyn och forskning. Institutet har utgått från sin del av denna ram vid beräkning av huvudför-

slaget för budgetåret 1988/89. Till denna har i vad avser forskning och

utbildning lagts medel för dels viss uppdragsutbildning vid universitetet i Lund, dels ökade forskningsinsatser enligt de förslag i 1987 års budgetproposition som riksdagen har godkänt.

Fastställd treäårsbudget för budgetåret 1988/8958 704 000
Ökade medel för utbildning av personal inomi
företagshälsovården1 000 000
Medel för forskningsinsatser3 500 000
Summa kr.: 63 204 000

Institutet har som sitt huvudförslag för budgetåret 1988/89 redovisat 63 204 000 kr. under detta anslag.

Föredragandens överväganden Det sammanlagda anslagsbehovet för institutet för arbetsmiljöforskning

för budgetåret 1988/89 har jag beräknat till 67 143 000 kr. Av detta belopp utgör 3 372 000 kr. pris- och löncomräkning.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Institutet för arbetsmiljöforskning för budgetåret 1988/89

anvisa ett förslagsanslag av 67 143 000 kr.

C 3. Institutet för arbetsmiljöforskning: Anskaffning av vetenskaplig apparatur!

! Redovisades t. 0. m. budgetåret 1987/88 under anslaget C2. Arbetarskyddsstyrelsen: Anskaffning av vetenskaplig apparatur.

1986/87 Utgift 3 184 111 Reservation 1 379 000 1987/88 Anslag 3 305 000 1988/89 Förslag 3 455 000

Från anslaget betalas institutets för arbetsmiljöforskning utgifter för" anskaffning av vetenskaplig apparatur, vilkas anskaffningsvärde överstiger

80000 kr. Annan utrustning anskaffas med anlitande-av institutets myndig-

hetsanslag.

Institutet för arbetsmiljöforskning

Institutet beräknar ett oförändrat medelsbehov för anskaffning av veten-

skaplig apparatur under budgetåret 1988/89. | |

Bil.12

I enlighet med regeringens förslag i 1985 års budgetproposition godkände

riksdagen att 3 milj. kr. årligen under fem år skall föras över från fonden för arbetsmiljöförbättringar till statens inkomstbudget och därefter anvisas institutet under detta anslag. Det ankommer på regeringen att föranstalta

om dessa årliga överföringar. Vid beräkning av dessa medel togs emellertid ingen hänsyn till behovet

av prisomräkning av anslaget under perioden. Riksdagen godkände i enlighet med regeringens förslag i 1986 års budgetproposition därför att ytterli-

gare I milj. kr. under en fyraårsperiod skall föras över från fonden för arbetsmiljöförbättringar till statens inkomstbudget för att anslagets reala

värde inte skall urholkas. Medlen är avsedda att täcka prisomräkningar av

anslaget under fyraårsperioden. För budgetåret 1988/89 har jag bedömt att

anslaget bör räknas upp med 150000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Institutet för arbetsmiljöforskning: Anskaffning av veten-

skaplig apparatur för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsan-

slag av 3455 000 kr.

C 4. Yrkesinriktad rehabilitering

1986/87 Utgift 513 710 000 Reservation 43 625 000 1987/88 Anslag ä54 464 000 1988/89 Förslag 607 083 000

Från anslaget betalas anordnande och drift av arbetsmarknadsinstitut (Ami) samt metodutveckling, forskning och personalutbildning inom den

yrkesinriktade rehabiliteringen.

AMS

Bland de arbetslösa som aktivt söker arbete har 10—15 92 sådana problem

att de behöver insatser från flera olika håll, 1. ex. sjukvård, socialtjänst,

försäkringskassa eller arbetsförmedling. I många fall behövs en fördjupad vägledning eller en yrkesmässig rehabilitering, dvs. insatser som främst sker vid arbetsmarknadsinstituten (Ami).

Under budgetåret 1986/87 skrevs 2 2.000 personer, varav 60 arbetshan-

dikappade, in vid Ami. Tiden mellan inskrivning. vid förmedlingen till

inskrivningen vid Ami uppgick i genomsnitt till 150 dagar. Av dem som skrevs ut från Ami under år 1986 gick 3626 till arbete, varav ungefär

hälften var utan statlig lönesubvention. Ytterligare ca 16 7 gick vidare till en utbildning.

För budgetåret 1988/89 räknar AMS med att ytterligare 2000 personer

skall kunna skrivas in vid Ami. En sådan kapacitetsökning skulle, enligt AMS, innebära en förkortning av väntetiden med tio dagar och en statsfi- 108

nansiell besparing om ca 60 milj. kr. under ett år.

Under budgetåret 1988/89 bör 100 nya tjänster tillföras Ami. Kostnader- Prop. 1987/88:100 na för tjänsterna, inkl. följdkostnader, beräknas till 20,4 milj. kr. per år. — Bil.12

AMS avser att fördela tillskottet dels till län med underskott på Ami-resur-

ser, dels till Ami-S för att minska bristerna inom eftersatta områden.

För investeringar i utrustning och inredning av lokaler behövs 20 milj. kr. under en treårsperiod. För budgetåret 1988/89 bör verket tillföras 6 milj. kr.

Det samlade anslagsbehovet är 577,8 milj. kr. Medlen bör anvisas över ett ramanslag.

Föredragandens överväganden Enligt AMS är väntetiden för en sökande som behöver vägledning och

yrkesinriktad rehabilitering vid ett arbetsmarknadsinstitut i genomsnitt ca

150 dagar, räknat från den tidpunkt då den sökande anmälde sig hos

arbetsförmedlingen. En resursförstärkning, som ger möjlighet att förkorta väntetiden, skulle innebära en betydande statsfinansiell besparing enligt AMS. Jag har samma uppfattning. Än mer betydelsefullt är att de sökande

slipper lång och passiv väntan, som ofta medför att deras möjligheter att

hävda sig på arbetsmarknaden minskar ytterligare. Arbetslinjen i arbets-

marknadspolitiken innebär också att sökande som behöver särskilda åtgärder skall få sådant stöd så snabbt som möjligt, så att tiden med olika

passiva ersättningar från sjuk- och arbetslöshetsförsäkring minimeras.

I första hand för att förkorta de nuvarande långa väntetiderna för en plats vid Ami förordar jag därför att verksamheten tillförs ytterligare 100

tjänster. Därigenom bör även cen viss förstärkning kunna ske på områden som i dag är sämre tillgodosedda än andra.

När anslaget till Ami-organisationen inrättades beräknades inte medel

särskilt för ersättningsanskaffningar och liknande investeringar. För inne-

varande budgetår disponerar AMS en engångsanvisning om 3,1 milj. kr. till investeringar i samband med lokalförändringar. Jag förordar att anslaget i stället räknas upp med 5 milj. kr. som investeringsmedel främst för crsättningsanskaffningar.

Till lönekostnader beräknar jag 423445 000 kr. (+ 48 170000 kr.) inkl. L-ATF-kostnader. För lokalkostnader föreslås 110322 000 kr. (+ 463 000 kr.). Administrations- och driftkostnader beräknas till 53 057000 kr. (+ 6719000 kr.), inberäknat de nämnda investeringsmedlen. För metodutveckling beräknas 3 284000 kr. (+ 118000 kr.) samt för personalutbildning 6975 000 kr. (+ 249000 kr.). I min medelsberäkning har jag vidare tagit hänsyn till att 3,1 milj. kr. av anslagsmedlen för innevarande budgetår

är en engångsanvisning. Som jag inledningsvis nämnt anser jag att projektet Arbete åt unga handikappade bör fortsätta även budgetäret 1988/89. Jag

har beräknat oförändrat 10 milj. kr. för ändamålet.

Sammantaget beräknar jag för budgetåret 1988/89 till anslaget Yrkesin-

riktad rehabilitering 607 083 000 kr. (+ 52619 000 kr.).

AMS har liksom tidigare år föreslagit att medel till Ami-verksamheten

skall anvisas gemensamt med verkets förvaltningskostnader. För egen del

vill jag understryka att denna verksamhet utgör en del av de insatser som | 109

särskilt riktar sig till handikappade och andra grupper med svårigheter på Prop. 1987/88:100 arbetsmarknaden. Den skiljer sig därför från verkets övriga service, som Bil.12

riktar sig både till sökande och till arbetsgivare. Enligt min mening är det angeläget att Ami också fortsättningsvis ses som en del av de handikapppolitiskt motiverade åtgärderna för utsatta grupper på arbetsmarknaden. Jag kan därför inte tillstyrka att AMS förslag genomförs.

AMS har också föreslagit att medlen skall anvisas över ett ramanslag

med möjlighet att omfördela medel mellan olika budgetår. Jag är inte heller beredd att biträda detta förslag.

I 1987 års budgetproposition (prop. 1986/87: 100 bil. 12, sid. 123) anmäl-

des att AMS på försök bedriver viss konsultverksamhet riktad till företag

och förvaltningar, som efterfrågar bl. a. tjänster från arbetsmarknadsinsti-

tuten. Jag vill för riksdagens kännedom meddela att regeringen har uppdragit åt AMS att närmare redovisa denna verksamhet, bl. a. dess intäkter och

kostnader, effekter på den reguljära verksamheten för arbetslösa sökanden

m.m.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Yrkesinriktad rehabilitering för budgetåret 1988/89 anvisa

ett reservationsanslag av 607 083 000 kr.

C 5. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning

1986/87 Utgift 3 286 113 000 1987/88 Anslag 3 423 694 000 1988/89 Förslag 3 623 748 000

Anslaget omfattar Arbetshjälpmedel åt handikappade, Näringshjälp och Anställning med lönebidrag.

1987;88 Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden Arbetshjälpmedel ät

handikappade (1) 164 840 000

- 32 946 00011) Näringshjälp(l) 25 600 000 Anställning med

lönebidrag 3 233 254 000 + 233 000 000

3 423 6924 000. + 200 034 000 (1) Anslagsposterna Arbetshjälpmedel åt handikappade och Näringshjälp föreslås bli sammanslagna till en anslagspost fr.o.m. budgetåret 1988/89.

Arbetshjälpmedel åt handikappade omfattar bidrag till arbetshjälpmedel eller anordningar på arbetsplatsen som behövs för att den handikappade skall kunna utföra sitt arbete, bidrag till arbetsbiträde samt bidrag till

motorfordon. Bidrag till hjälpmedel och anordningar. lämnas såväl till 110

arbetsgivare som anställer handikappade, som till de handikappade perso- ' Prop. 1987/88:100 nerna. Om särskilda skäl föreligger kan bidrag lämnas även för personer = Bil.12 som har blivit handikappade sedan de anställts och till handikappade företagare eller fria yrkesutövare. Vidare kan bidrag lämnas i samband med praktisk arbetslivsorientering för handikappade ungdomar. Bidrag till arbetsbiträde skall göra det möjligt för handikappade att med hjälp av biträde kunna utföra i stort sett normala arbetsinsatser.

Näringshjälp i form av bidrag skall ge handikappad arbetssökande, för vilken det inte finns någon annan lämpligare åtgärd som arbetsförmedlingen kan vidta, möjlighet att starta ett företag. Som förutsättning gäller att personen i fråga inte kan erhålla lämpligt arbete på den reguljära arbetsmarknaden men kan driva egen verksamhet och därigenom helt eller delvis få sin utkomst.

Anställning med lönebidrag är en stödform, som syftar till att stimulera arbetsgivare att bereda anställning åt arbetshandikappade för vilken andra åtgärder inte lämpligen kan vidtas för att underlätta en arbetsplacering.

AMS Arbetshjälpmedel åt handikappade. Datortekniken på hjälpmedelsområdet utvecklas snabbt, bl.a. som ett resultat av arbetet inom projektet Teknikupphandling för funktionshindrade i arbetslivet — det s.k. TUF- FA-projektet — med att ta fram datorbaserade hjälpmedel till handikappade. För att ta vara på denna utveckling och få till stånd arbetsplaceringar av handikappade behövs ett resurstillskott om 15 milj. kr.

Verksamheten med bilstöd åt handikappade bör föras till annan huvudman. Om bilstödet ges annat huvudmannaskap uppgår medelsbehovet för arbetshjälpmedel till 141 milj. kr. a

Näringshjälp. AMS räknar med oförändrat medelsbehov för budgetåret 1988/89.

Anställning med lönebidrag. Antalet anställda med löncbidrag uppgår till ca 41 000 vilket innebär en ökning med 1000 personer, jämfört med ett år tidigare. Bruttoökningen är dock betydligt större, eftersom 10-157 årligen lämnar en anställning med lönebidrag. För budgetåret 1988/89 väntas en fortsatt ökning med ca 1000 lönebidragsanställningar, varav hälften inom områden med antalsmässig begränsning.

Lönebidraget bör, enligt AMS, ges en mer flexibel utformning och utgå från en bedömd rehabiliteringsutveckling. Bidragsnivån bör inte i första hand bestämmas av en arbetsgivarkategori.

Det är viktigt att lönebidragsanställningarna sker inom områden där det finns förutsättningar att de anställda på sikt kan övergå till anställning utan bidrag. Vidare bör bidragen stimulera arbetsgivare att anställa även personer med svåra handikapp. Den uppsökande verksamheten som AMS bedriver för unga förtidspensionerade pekar på behovet av betydande ekonomiska stöd för att kompensera handikappet. AMS kommer att i ett projekt särskilt studera övergångarna från anställning med lönebidrag till anställning utan bidrag.

Medelsbehovet för lönebidrag beräknar AMS till 3 484 milj. kr. HI

Totalt begär AMS 3 651,7 milj. kr. under anslaget.

Föredragandens överväganden | Arbetshjälpmedel åt handikappade och Näringshjälp Bil.12 I likhet med AMS finner jag det angeläget att satsningen på datorbaserade arbetshjälpmedel kan fortsätta. Budgetåret 1988/89 bör AMS därför kunna disponera ytterligare 10 milj. kr. särskilt för detta ändamål. I min medelsberäkning har jag tillfört anslagsposten 5 milj. kr., men beräknat att utgiftsökningen i övrigt bör kunna betalas genom omprioriteringar inom anslagsposten. För att underlätta sådana omprioriteringar har jag beräknat medel till Arbetshjälpmedel och Näringshjälp under en gemensam anslagspost.

Inom kort läggs fram förslag om ett nytt och väsentligt förbättrat bilstöd åt handikappade. Förslaget väntas innebära att stödformen förs till en annan huvudman än arbetsmarknadsverket, vars befattning med bilstöd således bör upphöra budgetåret 1988/89.

I min medelsberäkning har jag utgått från att ett skifte av huvudmannaskap skall kunna genomföras under år 1988. Utbetalningar av bilstöd enligt nuvarande regler, som sker efter den 1 juli 1988, bör kunna göras av arbetsmarknadsverket. som bör få motsvarande ersättning av den nye huvudmannen.

För budgetåret 1988/89 beräknar jag till Arbetshjälpmedel åt handikappade och Näringshjälp 157 494 000 kr. (—32 946 000 kr.).

Anställning med lönebidrag Vid utgången av budgetåret 1986/87 uppgick antalet anställda med introduktions- eller lönebidrag hos statliga myndigheter och motsvarande till 6728. Hos allmännyttiga organisationer sysselsattes 15499 personer. Kommuner, landsting och affärsdrivande verk hade 8041 anställda med lönebidrag och enskilda företag 12024. Uppgifterna gäller såväl allmänt och särskilt lönebidrag som introduktionsbidrag. Jämfört med ett år tidigare hade antalet anställda med lönebidrag ökat med drygt 1 100 personer.

Lönebidragen har nu en volym som innebär att omkring en procent av arbetskraften har lönesubventionerade anställningar på den reguljära arbetsmarknaden. Till detta kommer de ca 33 000 personer som finns i olika former av skyddat arbete. Detta innebär en hög ambitionsnivå vad gäller insatser för att bereda sysselsättning åt arbetshandikappade. Kostnaderna för dessa sysselsättningsskapande åtgärder tar också i anspråk en mycket stor del av de medel som anslås på det arbetsmarknadspolitiska området. Ett skäl till att antalet lönebidragsplatser — och därmed för ändamålet anvisade medel — fortlöpande behöver ökas, är att en så stor del av lönebidragsanställningarna aldrig övergår i reguljära anställningar utan bidrag. Mot den bakgrunden ser jag med tillfredsställelse att AMS avser att närmare studera övergångarna till anställning utan lönebidrag.

Av utgifterna för lönebidrag budgetåret 1986/87 gick närmare hälften eller 1543 milj. kr. till allmännyttiga organisationer. Kostnaderna för bidrag till kommunala och enskilda arbetsgivare samt affärsverk uppgick till knappt 830 milj. kr.

För budgetåret 1988/89 räknar jag med en fortsatt ökning av antalet 112

allmännyttiga organisationerna. Vid min medelsberäkning har jag vidare Bil.12

utgått från att de icke antalsbegränsade platserna inom näringslivet och hos kommunala arbetsgivare kommer att öka i ungefär samma takt som för närvarande.

AMS har föreslagit att lönebidraget skall ges en mer flexibel konstruk-

tion, så alt bidragsnivån skall kunna bedömas utifrån en bedömd rehabili- .

teringsutveckling och inte i första hand utifrån vilken kategori arbetsgivare det gäller. Samma synpunkter har tidigare förts fram i motioner i riksdagen

och där behandlats utförligt. För egen del anser jag att de skäl riksdagen har fört fram mot en ökad differentiering av lönebidraget är tungt vägande. Det innebär en ökad risk för en typ av meritvärdering av den handikappa-

de. En olycklig förhandlingssituation riskerar uppstå mellan arbetsgivaren

och arbetsförmedlingen. En situation där arbetsförmedlingen i varje enskilt ärende måste förhandla om bidragsnivån kan innebära en ökning av handläggningstiden av varje ärende, som i sin tur kan få negativa verkningar för den övriga förmedlingsverksamheten. |

Utöver dessa synpunkter, som förts fram av riksdagens arbetsmark-

nadsutskott (AU 1986/87: 11) vill jag tillägga att en risk också finns att ett mer flexibelt lönebidrag kan innebära ökade kostnader. Det är sannolikt att

bidragen ofta kommer att Jigga på en högre nivå än de nuvarande bidragsnivåerna. Som riksdagen vid flera tillfällen har framhållit är det angeläget

att lönebidraget utformas så att antalet placeringar i näringslivet, kommu-

nerna och landstingen ökar. Den hittillsvarande utvecklingen, som har

inneburit att ökningen varit störst hos de allmännyttiga organisationerna,

men betydligt blygsammare inom näringslivet och hos kommunala arbetsgivare, är inte tillfredsställande från handikappolitisk synpunkt. De som anställs med lönebidrag hos de sistnämnda kategorierna av arbetsgivare har erfarenhetsmässigt de bästa möjligheterna att på sikt få en reguljär

anställning utan särskilt stöd. En placering hos en allmännyttig organisation innebär som regel att bidraget kvarstår under hela anställningstiden.

Trots denna bakgrund är jag ändå beredd att föreslå att AMS får bedriva försöksverksamhet i två län för att studera effekterna av ett mer flexibelt . bidragssystem. För att inte försöket skall medföra ökade kostnader bör det genomföras på sådant sätt att arbetsförmedlingen ges möjlighet att använda utrymmet för bidrag med 100 och 9095 till placeringar inom andra sektorer på arbetsmarknaden än den statliga och de allmännyttiga organi-

sationerna. Vid dessa placeringar bör bidraget kunna uppgå till högst 90 24 av lönekostnaden, Det bör också vara möjligt, inom ramen för försöket, att lämna bidrag på lägre nivåer än 100 resp. 9024 till statliga myndigheter och

motsvarande samt till allmännyttiga organisationer. Försöksverksamheten bör utvärderas, bl.a. vad gäller placeringsresultat och kostnader, men

också utifrån de synpunkter som riksdagen har fört fram om differentiera-

de lönebidrag.

Som min företrädare tidigare har anmält för riksdagen utvärderas löne-

bidragen inom ramen för ett forskningsprojekt vid Lunds universitet. Resultatet av utvärderingen väntas föreligga under år 1988. Denna utvärdering bör tillsammans med de erfarenheter som den nyss förordade för- 113

8 Riksdagen 1987188. I saml. Nr. 100. Bilaga 12

söksverksamheten ger, kunna bidra med underlag för bedömningar av Prop.-1987/88:100 lönebidragets inriktning och utformning i framtiden. | Bil. 12

Som jag redan har anfört anser jag det angeläget att anställningar hos enskilda och kommunala arbetsgivare kan stimuleras och antalet övergångar till reguljära anställningar ökas. Jag avser därför att i fortsättningen verka för att den nuvarande inriktningen av lönebidragen ändras. Ökningen av de högst subventionerade och i praktiken permanenta bidragen bör i framtiden upphöra och högre prioritet ges åt placeringar inom sektorer som kan erbjuda reguljär anställning, när den anställdes arbetsförmåga motiverar detta och där kostnaderna per plats också är lägré.

Till Anställning med lönebidrag beräknar jag för budgetåret 1988/89

3 466 254 000 kr. (+ 233 000 000 kr.).

Sammantaget beräknar jag till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning 3 623 748 000 kr. (+. 200 054 000 kr.).

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordat angående försöksverksamhet

med ändrade regler för anställning med lönebidrag,

2. till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 3 623 748 000 kr.

C 6. Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare | oe

1986/87 Utgift 295 336 000 Reservation 265 135 000 1987/88 Anslag 363 000 000 1988/89 Förslag 363 000 000

Från anslaget utgår statsbidrag till offentliga arbetsgivare som anordnar skyddat arbete för i första hand personer som tidigare under lång tid och i flera omgångar har varit sysselsatta med beredskapsarbete i kommunal regi. Statsbidrag utgår med högst 75 2 av lönekostnaderna — inkl. lönebikostnader — för arbetstagare som har anvisats till den skyddade sysselsättningen. | er

AMS

Under budgetåret 1987/88 har anvisats 363 milj. kr. Medlen har beräknats för ca 4000 platser eller ca 5 000-sysselsatta personer. Styrelsen 'anser att

det finns ett kvarvarande behov av platser som inte kan tillgodoses inom

nuvarande ram. Verksamhetsvolymen bör därför utökas så att den kan omfatta 5 000 platser till en ytterligare kostnad av 175 milj. kr. De tillkommande platserna avser främst beröra skogsvårdsstyrelsernas verksamhet.

-. 4 19 .

Jag kan inte biträda AMS förslag om utbyggnad av det skyddade arbetet Bil.12 hos offentliga arbetsgivare, vilket jag tidigare har berört under littera B. anslaget B5. Sysselsättningsskapande åtgärder. Jag beräknar således behovet av medel till oförändrat 363 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Srarsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare

för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 363 000 000

kr.

C7. Bidrag till Stiftelsen Samhall

1986/87 Utgift 3 104 000 000 1987/88 Anslag 3 216 000 000 , 19838/89 Förslag 3 433 000 000

Från anslaget utgår bidrag till Stiftelsen Samhall — tidigare Stiftelsen Samhällsföretag — dels för täckande av merkostnaderna i verksamheten

vid verkstäderna för skyddat arbete, dels till företagsgruppens fastighets-

förvaltning. -

'1987/88 Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden | Priftbidrag . 2.850 000 000 + 210 000 000 Bidrag till fastig- :

hetsfonden 366 000 000: + 7: 000 000

3 216 000 000 + 217 000 000

Stiftelsen Samhall

Företagsgruppen omfattar den centrala stiftelsen: Samhall, 24 regionala — länsvisa — företag, samt ett antal säljbolag. Samhall svarar för moderförcetagsfunktionerna i gruppen, samt äger och förvaltar hela företagsgruppens

fastighetsbestånd. Såväl Samhall som de regionala företagen drivs i stiftelseform. | |

Företagsgruppen har 332 egna verkstäder. Därutöver finns tre enskilda verkstäder och 18 s.k. inbyggda verkstäder. Verksamhet bedrivs således

vid 353 produktionsenheter i 220 kommuner. ” Under budgetåren 1984/85 — 1986/87 låg den fastställda timramen för

företagsgruppen oförändrat på 30 miljoner arbetstimmar. För gruppens

verksamhet budgetåret 1987/88 har ramen fastställts till 30,6 miljoner timmar. Härtill kommer: 360 000 arbetstimmar avseende särskilda sysselsätt-

ningsskapande insatser i Malmfälten, Uddevalla, Bergslagen och Malmöregionen.

Samhall framhåller att man har kapacitet och kommersiella förutsätt-

ningar att ge fler arbetshandikappade arbete. En sådan utökning kan ske

samtidigt som företagsgruppens behov av statligt stöd per arbetstillfälle

successivt minskar. Företagsekonomiska och samhällsekonomiska beräk- Prop. 1987/88:100

ningar visar enligt stiftelsen att ytterligare tillvaratagande av gruppens = Bil.12

kapacitet genom nyanställningar kan ske till förhållandevis låga kostnader för Samhall och staten. Det skulle dessutom enligt stiftelsen vara samhälls-

ekonomiskt lönsamt. | | |

Samhall föreslår i samråd med AMS med hänvisning till detta, en syssel-

sättningsökning med 1,3 miljoner arbetstimmar till totalt 32,2 miljoner

timmar. Ökningen motsvarar 476 eller ca 1200 anställda jämfört med

fastställd timram för budgetåret 1987/88, till totalt ca 29400 arbetshandi-

kappade anställda. Därefter föreslås en utökning till 33,5 miljoner timmar budgetåret 1989/90 och 34,8 miljoner timmar budgetåret 1990/91.

Nuvarande regler för timtak innebär enligt stiftelsen vissa svårigheter

för företagsgruppen, särskilt vad avser möjligheterna att parera effekter av varierande antal arbetsdagar olika budgetår, och kan i vissa fall också

motverka insatser för att minska påverkbar frånvaro. Från Samhalls sida

timtak med maximalt 1,570. Sådana överskridanden skall kompenseras

med underskridanden andra år under en femårsperiod.

Samhalls ambitioner för budgetåret 1988/89 är att öka antalet övergångar till den reguljära arbetsmarknaden från drygt 870 till ca 1000 personer motsvarande ca 3,5 20 av antalet anställda. Detta skall ske med hjälp av de personalutvecklingsinsatser som fortlöpande görs inom företagsgruppen och de metoder för planering och genomförande av övergångar till annan

anställning som utvecklas i nära samverkan med arbetsmarknadsverket.

Budgetåren 1989/90 och 1990/91 förutses ett ytterligare något högre antal övergångar. Under gynnsamma arbetsmarknadsförhållanden kan de kom-

ma att motsvara 49 av antalet anställa, dvs. ca 1200 personer varje år.

Samhall har i en långtidsstudie — Samhall inför år 1995 — bedömt utvecklingstendensen I omvärlden med särskild betydelse för företagsgruppens uppgift och verksamhet. I studien bedöms bl.a. behoven av arbetstillfällen inom Samhallgruppen ytterligare öka. Nyanställningar skulle därför behöva, och kunna. genomföras med 1 000/år (netto) till totalt 36 000 budgetåret 1995/96. En förändring bedöms samtidigt ske i sammansättningen av arbetskraften inom Samhallgruppen. Relativt sett förutses en förskjutning mot fler anställda med psykiska handikapp, förståndshandikapp och sociala handikapp.

Hälften av de årligen tillkommande arbetstillfällena beräknas ske inom service/tjänstesektorerna och/eller inbyggda verkstäder. Behoven av statlig ersättning (driftbidrag) bedöms samtidigt kunna fortsätta att reduceras.

Framtida resultatförbättringar måste härvid enligt Samhall i betydande utsträckning åstadkommas genom åtgärder som förbättrar intäkterna. Så-

dana förbättringar bedöms också möjliga. utan att den sociala och arbets-

marknadspolitiska måluppfyllelsen påverkas negativt. Det pågående struk-

tureringsarbetet syftar till att reducera antalet produktions- och marknadsinriktningar i varje företag, och till att utveckla samverkan och samarbete mellan företagen. Utöver detta är några av de grundläggande strategierna

för effektiviseringen av företagsgruppens affärsutveckling följande: 116

— förbättring och utveckling av samarbetet med övrigt näringsliv, bl.a. i Prop. 1987/88:100 långsiktiga, stabila och integrerade former « BiLI2

— byte av produkter eller produktionsinriktning mot bättre i den takt

ersättningsproduktion kan tillförsäkras t.ex. genom licens- eller legotillverkning åt utomeuropeiska företag

— ökning av en samordnad export inom sådana delar av verksamheten,

där förutsättningarna bedöms som gynnsammast samt utveckling av nya områden där företagsgruppen traditionellt sett inte varit verksam, främst utanför tillverkningsindustrin.

Medelsbehov Samhall har som tidigare betonat vikten av att företagsgruppen ges långsik-

tiga — treåriga — mål och ramar för verksamheten. Till grund för ett sådant

beslut har stiftelsen gjort en bedömning av behovet av driftbidrag, fastig-

hetsmedel och bidragsberättigade arbetstimmar enligt följande:

Budgetär

1988/89 1989/90 1990/91 Driftbidrag i & av lönekostnaden

för arbetshandikappade anställda 109,9 106.3 . 102,9

Bidrag till fastighetsfonden|
(milj. kr.| 446456468
Antal arbetstimmar. es :|
milj. timmar)32,233,534,8

Driftbidrag. Behovet av driftbidrag för budgetåret 1988/89 beräknas således till 109,9 Z av lönekostnaderna för de arbetshandikappade anställ-

da vid 32,2 miljoner arbetstimmar. Om nuvarande volym om 30,9 miljoner timmar behålls oförändrad beräknas procentsatsen till 111,2, bl.a. på grund av sämre utnyttjande av anläggningstillgångarna. Bidragsbehovet vid ett utökat antal timmar utgår från ett rörelseunderskott om 3 115 milj. kr. enligt följande specifikation. Jämförelse görs med preliminärt utfall för

budgetåret 1986/87 och prognosen för budgetåret 1987/88.

9 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr. 100. Bilaga 12. .

Budgetår (milj. kr.)

Bil.12

1986/87 19£7/88 1988/89 1989/90 1990/91

(prel. utfall) (prognos) Fakturering 2 365 2 390 2 880 3 175 3 525 Materialkostnader —1 120 —1 170 —1 265 -1 345 —1 455

Förädlingsvärde 1 245 1 420 1 615 1 830 2 070 Lönekostnader för

arbetshandikappade —2 365 —2 540 -2 835 —3 1535 —3 505 Övriga drift-

kostnader -1 663 -—1 770 -—1 895 -—2 030 -2 170 Driftunderskott —2 785 -—2 £90 -3 115 -—3 355 -3 605 Driftunderskott i

procent av lönekostnaderna för arbetshandikappade 117,8 113,8 109,9 106,3 . 102,

Miljoner arbetstimmar 30,4 30,9 32,2 33,5 34

De senaste årens snabba resultatförbättringar har i hög grad underlättats av gynnsamma konjunkturförutsättningar. Beräknad fakturering om 2 880 milj. kr. budgetåret 1988/89 innebär en ökning med 515 milj. kr. jämfört med preliminärt utfall för budgetåret 1986/87 och 290 milj. kr. eller 119c jämfört med budgeten för 1987/88. Detta är en relativt högt ställd målsättning, som kräver stora försäljningsframgångar och en fungerande produktion. Budgetåren 1989/90 och 199091 har faktureringsökningarna beräknats kunna bibehållas på nivån 10 till 11 Z per år.

Materialkostnaderna steg under företagsgruppens första år i snabbare takt än faktureringen. Detta var delvis en följd av de omstruktureringar som under dessa år gjordes i många verkstäder från mycket enkel produktion till arbeten med industriell karaktär. Materialförbrukningen ökade som en följd härav, men den nya produktionen gav bättre förädlingsvärden och bättre totalresultat. Efter hand som rationaliseringsinsatser satts in har materialkostnadsandelen kunnat sänkas. Nya verksamheter och nya samverkansformer har också medfört att materialkostnadernas andel av faktureringsvärdet ytterligare reducerats.

Förädlingsvärdet — dvs. skillnaden mellan fakturering och materialkostnader — beräknas budgetåret 1988/89 uppgå till I 615 milj. kr., vilket är 370 milj. kr. mer än preliminärt utfall för budgetåret 1986/87 och 195 milj. kr. mer än budgeten för budgetåret 1987/88. Detta motsvarar en ökning med 13-147 per år, en ökningstakt som i stort bedöms möjlig att bibehålla också budgetåren 1989/90 och 1990/21.

De årliga ökningarna av lönekostnaderna för de arbetshandikappade har beräknats uppgå till ca I 1936. Härav svarar ökad sysselsättning för ca 49c per år.

Även under budgetåren 1988/89—1990/91 beräknas driftkostnaderna öka i betydligt långsammare takt än verksamhetsvolymen. Genomsnittligt förutses för treårsperioden ökningar med ca 7926 per år. Detta innebär också att driftkostnaderna uttryckt i procent av lönekostnaderna för de arbetshandikappade ytterligare kommer att förbättras. 118

Bidrag till fastighetsfonden. Samhalls lokaltillgångar i egna fastigheter Prop. 1987/88:100

uppgår till ca 835 000 m? lokalyta. Därutöver förhyrs ca 290000 m?. Bil. 12

Samhall har i anslagsframställningen för budgetåret 1988/89 och i tidigare anslagsframställningar beräknat avskrivningarna på fastighetsbeståndets återanskaffningsvärde i enlighet med de principer riksdagen antagit inför företagsgruppens bildande.

Företagsgruppen har emellertid hittills tilldelats avsevärt lägre belopp än vad som motsvarar avskrivningar beräknade på fastighetsbeståndets återanskaffningsvärde. Detta innebär enligt stiftelsen att företagsgruppen på sikt ej kan bibehålla fastighetsbeståndet vid nuvarande volym och standard. Om avskrivningarna också fortsättningsvis reduceras på likartat sätt blir följden att andelen egna fastigheter på sikt måste minska till förmån för förhyrda lokaler, vilket enligt stiftelsen kommer att innebära högre kostnader för företagsgruppen.

När en föråldrad byggnad ersätts blir den nya byggnaden erfarenhetsmässigt något större främst beroende på de krav som numera finns fastställda i lagar och förordningar. Vid en beräkning av återanskaffningsvärdet av det egna fastighetsbeståndet har hänsyn också tagits till detta större ytbehov, som lågt räknat uppgår till 10 6. Återanskaffningsvärdet, beräknat till 4 800 kr per m? för verkstad/kontorsytor och till 2300 kr per m” för lager/förrådsytor, blir då genomsnittligt 3 955 milj. kr.

Kostnader och intäkter för fastighetsförvaltningen beräknas budgetåren 1988/89—-1990/91 enligt följande:

Budgetår imilj. kr.)

1988/89 1989/90 1990/91 Avskrivningar 218,5 226,0 234.0 Övriga kostnader (externa hyror, räntor,

skatter m. m.)232,7 235,7 239,9
Intäkter- 5,7 - 6,0 —- 6,3
Nettokostnader445,5 455,7 467,6

Investeringarna avses lånefinansieras med belopp motsvarande amorteringarna på tidigare upptagna fastighetslån. Amorteringarna har beräknats till 80 milj. kr. Låneutrymme som eventuellt inte tas i anspråk under budgetåret balanseras till efterföljande år för att klara variationer i de årliga

investeringarna. |

Föredragandens överväganden Stiftelsen Samhall har ånyo hemställt om att ett långsiktigt mål fastställs för sysselsättningsnivå och ekonomi fram t. o. m. budgetåret 1990/91. Stiftelsen bedömer att man vid ett oförändrat antal arbetstimmar kommer ned till 105,8 26 i driftbidragsprocent budgetåret 1990/91.

Jag är inte beredd att föreslå en utfästelse om de ekonomiska förutsätt-

| 119

ningarna för en längre period än ett budgetår. Stiftelsens anslagsframställ- Prop. 1987/88:100

ning för budgetåret 1988/89 behandlas därför på sedvanligt sätt. - Bil.12

Suftelsen har hemställt om att antalet bidragsberättigade arbetstimmar

skall höjas från 30,9 miljoner innevarande budgetår till 32,2 miljoner budgetåret 1988/89 (inkl. de särskilda uppdragen i Malmfälten etc.).

Genom omprioriteringar ges möjlighet till en ökning med ca 350 anvisade

arbetstagare hos Samhallgruppen. Jag föreslår därför att företagsgruppen

tilldelas ytterligare 400 000 bidragsberättigade arbetstimmar eller samman-

lagt 31 360 000 budgetåret 1988/89. Stiftelsen Samhall har pekat på att den låsta timramen är svår att hantera

på grund av varierande närvaro och olika antal arbetsdagar under åren.

Stiftelsen har därför hemställt om att vid behov få överskrida antalet bidragsberättigade timmar för ett budgetår med högst 1,5 70. Sådana över-

skridanden skall kompenseras med underskridande andra år under en femårsperiod.

Jag har förståelse för Samhalls problem att rätt balansera timutnyttjan-

det och avser att föreslå regeringen att stiftelsen ges möjlighet att få överskrida resp. underskrida timantalet med högst 1,5 Zz under ett budget-

år, men att balans skall erhållas under en treårsperiod. Det bör med hänsyn till detta ankomma på regeringen att vid behov öka antalet arbetstimmar

under budgetåret. Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande här-

till.

Driftbidrag. Vid en utökning av antalet bidragsberättigade arbetstimmar med ca 1200000 har stiftelsen begärt ett driftbidrag om 109,9 96 av den beräknade lönesumman (inkl. lönebikostnader) för de arbetshandikappade anställda. Med hänsyn till mitt förslag om en mer begränsad utökning av antalet arbetstimmar bör bidragsprocenten höjas till 111,2 och 3060 milj. kr. utgå för detta ändamål under budgetåret 1988/89.

Bidrag till fastighetsfonden. Samhallgruppens fastighetsbestånd förvaltas av en central fond. Kostnaderna för fonden budgetåret 1988/89 beräknas av stiftelsen till 445,5 milj. kr. efter avräkning av intäkter, varav för hyra [18 milj. kr., kalkylmässiga avskrivningar på egna fastigheter 218,5 milj. kr. samt för räntor 105 milj. kr. Stiftelsen har som tidigare år vid

denna kalkyl använt det beräknade återanskaffningsvärdet av fastighetsbeståndet.

För egen del anser jag i likhet med min företrädare att de kalkylmässiga avskrivningarna bör baseras på ett uppskattat anskaffningsvärde för fastig-

heterna, vilket medför att avskrivningsmedlen reduceras till 144 milj. kr. :' Med hänsyn härtill föreslår jag att 373 milj. kr. tas upp som bidrag till

fastighetsfonden under anslagsposten för budgetåret 1988/89.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. till driften av Samhallgruppens verksamhet under budgetåret

1988/89 anslå medel motsvarande 111,2 72 av lönesumman för ar-

betstagarna i skyddat arbete (inkl. lönebikostnader) upp till högst 31

miljoner arbetstummar — exkl. de särskilda uppdragen i Malmfälten 20

m. m,

2. medge att regeringen får besluta om ökat antal bidragsberättiga- — Prop. 1987/88:100 de arbetstimmar under budgetåret 1988/89, för att möjliggöra överför — Bil.12 |

ring av timmar mellan budgetåren, |

3. till Bidrag till Stiftelsen Samhall för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 3433 000 000 kr.

D. INVANDRING M.M. Bil.12

D 1. Statens invandrarverk 1986/87 Utgift 100 893 152 es 1987/88 Anslag 82 558 000

1988/89 Förslag 109 913 000

Statens invandrarverk (SIV) är central förvaltningsmyndighet för invandrar- och medborgarskapsfrågor i den mån de inte ankommer på annan myndighet. Verket utövar bl.a. ledningen av utlänningskontrollen enligt 2 § utlänningslagen (1980: 376) samt som central utlänningsmyndighet den kontroll som regleras i medborgarskapslagstiftningen eller annan författning. Verket har också huvudansvaret för överföring och mottagning av flyktingar och för mottagning av asylsökande. Verket skall vidare fortlöpande bevaka behovet av samt föreslå och samordna åtgärder till förmån för invandrare och språkliga minoriteter.

Invandrarverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör, som även är styrelsens ordförande. Inom verket finns fem byråer. Dessa är tillståndsbyrån, medborgarskapsbyrån, samordningsbyrån, informationsbyrån och administrativa byrån. Dessutom finns en registerenhet.

1987/88Beräknad ändring 1988/89 " Föredraganden
Personal339+ 3911)
Förvaltningskostnader 75 376 000+ 25 743 000
(därav lönekostnader) (57 029 000)(+ 17 638 000)
Lokalkostnader6 382 000+ 2 212 000
Engångsanvisning600 000 82 558 000- 600 000 + 27 3535 000

(1) Exkl. särskild insatsstyrka under budgetåret 1988/89.

Invandrarverket Enligt verkets bedömning är det troligt att 16 500 personer per år kommer att söka asyl i Sverige de närmaste åren. I det läge som nu råder, med betydande balanser inom tillståndsverksamheten, en stor förläggningsvolym och stora svårigheter att få tillräckligt med kommunplatser är det utomordentligt angeläget att verket får de resurser som krävs för att klara arbetsuppgifterna. .

För att kunna förverkliga regeringens mål beträffande handläggningstiderna i asylärenden krävs en snabb avarbetning av de nuvarande balanserna. Det kan inte ske utan förstärkning av verkets grundbemanning. Samtidigt behövs sådana tillfälliga resurser som bereder vägen för ny ordning avseende handläggningen av asylärenden.

Verket yrkar också undantag från tillämpningen av huvudförslaget.

Personal. Verket har i skrivelse till regeringen den 8 maj 1987 redovisat de ytterligare behov av medel inom förvaltningsanslaget, som krävs för att klara verksamheten under budgetåret 1987/88. Här yrkas permanenta för- ta

stärkningar med 23 tjänster, varav 13 för tillståndsprövningen, två för Prop. 1987/88:100 samordningsuppgifter och resterande för skilda administrativa stödfunk- Bil.12 tioner. Denna beräkning, som i allt väsentligt har sin utgångspunkt i den förväntade invandringen av asylsökande, har lagts till grund för verkets huvudförslag och förutsätts alltså finnas kvar även under budgetåret 1988/89. För petitabudgetåret tillkommer dessutom önskemål om två tjänster för informationsuppgifter. ' Utöver .grundbemanningen har verket i skilda framställningar begärt tillfälliga förstärkningar, i syfte att undanröja de nuvarande balanserna av tillståndsärenden. Verket bedömer att en sådan extra insatsstyrka behöver uppgå till 47 personer, och begär tillfälliga medel i motsvarande omfattning avseende såväl budgetåret 1987/88 som 1988/89.

Det totala behovet av medelstillskott för budgetåret 1988/89 kan summeras till i runda tal drygt 20 milj. kr.

Övriga förvaltningskostnader. Förstärkningen av personalresurserna medför behov av ökade medel för bl.a. resor och personalutbildning. Kostnaderna för drift av ADB-system, för telefon och telefax kommer att stiga till följd av den kraftiga ökningen av antalet asylsökande. Sammanlagt beräknar verket ett ytterligare medelsbehov under budgetåret 1988/89 för övriga förvaltningskostnader av ca 26 milj. kr.

Lokaler. Verket beräknar merkostnaden för lokalförsörjning till drygt 2

milj. kr.

Föredragandens överväganden Regeringen har tidigare i skilda sammanhang för riksdagen redovisat utvecklingen när det gäller antalet asylsökande och de konsekvenser som denna har fått. Invandrarverket har från 1984-1985 och framåt mött en ökande arbetsbörda, som i första hand har berört tillståndsprövningen, mottagningen av flyktingar och asylsökande, informationsverksamheten och verkets administrativa stödfunktioner.

Verket har successivt fått personalförstärkningar för att möta denna ökande efterfrågan på dess tjänster. För budgetåret 1987/88 beslöt riksdagen att permanent tillföra verket medel motsvarande 44 årsarbetskrafter. Medelsberäkningen baserades på ett antagande om att antalet asylsökande skulle vara i genomsnitt ca 1000 per månad. Samtidigt fick regeringen riksdagens bemyndigande att besluta om nödvändiga resursförstärkningar, i syfte att klara handläggningen av asylärenden och mottagningen av flyk- tingar och asylsökande.

Jag kunde redan i förra årets budgetproposition avisera ett behov av sådan ytterligare resursförstärkning. Antalet asylsökande tenderade redan då att öka utöver de 1000 per månad, som lades till grund för förslagen avseende budgetåret 1987/88. Inströmningen har under hösten 1987 varit omkring 1600 per månad.

Under våren 1987 beslöt regeringen tillföra invandrarverket ytterligare ca 3,5 milj. kr., bl.a. för att täcka kostnaderna för ett oväntat stort övertidsuttag. I december 1987 har regeringen beslutat om ytterligare betydande förstärkningar. Bemanningen för tillståndsprövningen har med 123

stöd av riksdagens bemyndigande utökats med 13 personer. På motsvaran- Prop. 1987/88:100 de sätt har verkets resurser för mottagning av flyktingar och asylsökande = Bil.12 utökats med fem tjänster. Jag föreslår. att dessa förstärkningar bibehålls ' även under budgetåret 1988/89.

Den nu nämnda förstärkningen med 18 tjänster är tillfällig i avvaktan på resultatet av den översyn av invandrarverkets organisation, som regeringen beslutat om (dir. 1987: 44). En särskild utredare skall bl. a. beakta: — möjligheterna till en effektiv och flexibel ärendehantering; — arbetsfördelningen mellan invandrarverket centralt och verkets förlägg-

ningar: | . — invandrarverkets samarbete med polisen, utlandsmyndigheterna och

kommunerna; | | — organisation och dimensionering av invandrarverkets resurser för be-

vakning och samordning av andra myndigheters åtgärder för invandrare. . : Utredaren skall beakta de slutrapporter som kommer att lämnas vid

årsskiftet 1987/1988 om dels en teknisk översyn av utlänningslagstiftningen, dels organisation och: rutiner för handläggning av utlänningsärenden. Dessa tre översynsprojekt skall bl. a. lägga grunden för en bättre ordning för hanteringen av asylärenden. Ytterligare en komponent i detta arbete är ett nytt system för ekonomiskt stöd till asylsökande under väntetiden. Efter behandling i lagrådet, avser jag att återkomma till regeringen i denna fråga.

Verkets nya organisation och nya rutiner för handläggningen av tillståndsärenden avses träda i funktion fr. o. m. den 1 juli 1989. Jag ämnar återkomma till regeringen under våren 1988 med principförslag i denna del. Fram till dess måste det till extraordinära insatser, i syfte att bereda vägen för reformen. De ärendebalanser som finns måste i möjligaste mån arbetas av, så att en ny organisation ges goda förutsättningar att fungera från början. oo

Detta gäller alla led i handläggningen: polisen, invandrarverket och regeringskansliet. Såvitt gäller polisväsendet vill jag hänvisa till vad chefen för justitiedepartementet tidigare i dag har framhållit om vikten av att även polisen prioriterar tillståndsärendena och till de resursförstärkningar som hon föreslagit för polisväsendets del. I regeringskansliet är balanssituationen för dagen i huvudsak tillfredsställande, bl. a. tack vare de extraordinära åtgärder som vidtagits tidigare (jfr. prop. 1986/87: 100 bil. 12, sid. 51).

Invandrarverket dras, för sin del, med ärendebalanser som är oroväckande stora. Det har därför visat sig nödvändigt att förse verket med resurser för en extrastyrka, vars uppgift det blir att arbeta undan de icke avgjorda ärenden som annars skulle försvåra ett framgångsrikt genomfö-

sitt beslut i december 1987 i detta syfte beviljat invandrarverket ett medelstillskott för innevarande budgetår motsvarande ca 30 årsarbetskrafter. - Under budgetåret 1988/89 bör denna extrastyrka, enligt min bedömning, utökas. Jag beräknar här tillfälliga medel motsvarande 35 årsarbetskrafter.

Jag vill här starkt betona vikten av att extrastyrkan verkligen kan nå uppställda mål. Avsikten med extrastyrkan är att ge utrymme för en 124

kraftsamling under begränsad tid. Jag kommer att följa utvecklingen må- Prop. 1987/88:100 nad för månad, för att regeringen snabbt skall kunna reagera och vidta Bil.12 åtgärder, om och när balanssituationen så kräver. |

När det så gäller övriga delar av invandrarverkets verksamhet vill jag anföra följande. Verket har vuxit kraftigt under förhållandevis kort tid. Det har inneburit stora påfrestningar på verkets administrativa stödfunktioner. Regeringen har i sitt beslut i december 1987 beviljat verket en förstärkning med fyra tjänster för administrativ utveckling och ADB-frågor under innevarande budgetår. Jag föreslår att motsvarande resurser beräknas även för budgetåret 1988/89. .

Invandrarverket har tidigare fått i uppdrag att vara ansvarig myndighet för mottagande och omhändertagande av flyktingar under kriser och i krig. Det har framgått av vad chefen för försvarsdepartementet anfört tidigare i dag. För att planlägga Sveriges beredskap i dessa avseenden krävs särskilda resurser. Genom det tidigare nämnda beslutet i december 1987 har regeringen förstärkt verket med en: tjänst för ändamålet, samt medgett att ytterligare en person knyts till verket på projektbasis under tre budgetår. Dessa resurser bör följaktligen tillföras verket även under budgetåret 1988/89. . .

Jag föreslår slutligen'att vissa lönemedel (3 milj. kr.), som sedan budget-

året 1986/87 beräknats som tillfälliga, nu permanentas. |

Föreslagna förstärkningar av invandrarverkets personal medför att det behövs ökade medel för förvaltningskostnader. Jag har beräknat ett ytterligare medelsbehov för detta ändamål av sammanlagt 7,5 milj. kr. Av detta belopp utgör ungefär 3,5 milj. kr. en uppräkning av medlen för drift av verkets ADB-system.

Jag godtar verkets förslag om undantag från tillämpningen av huvudförslaget vid beräkningen av medelsbehovet.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen .

att till Statens invandrarverk för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag av 109913 000 kr.

D 2. Informationsverksamhet

1986/87 Utgift 11 261 728 : Reservation — 365 137 1987/88 Anslag 10 250 000 1988/89 Förslag 11 115 000

Från anslaget utgår bidrag till den stiftelse som ger ut Invandrartidningen. Vidare bekostas från anslaget invandrarverkets informationsverksamhet beträffande samhällsinformation till invandrare och påverkans- och samordningsarbete för att öka allmänhetens kunskaper om invandring och invandrare. Stiftelsen Invandrartidningen och invandrarverket har kommit in med framställningar om anslag för dessa ändamål avseende budgetåret 1988/89.

10 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr. 100. Bilaga 12.

1987/88 Beräknad ändring 1988/89 Bil.1?

Föredraganden 1. Bidrag till

stiftelsen In

vandrartidningen 5 000 000 (11 2. Invandrarverkets

informations—

verksamhet 5 250 000 + 865 000

10 250 000 + 865 000 (1) Behandlas i särskild proposition till riksdagen

Stiftelsen Invandrartidningen Invandrartidningen ges normalt ut veckovis på sex språk, nämligen finska, serbokroatiska, grekiska, polska, spanska och lätt svenska. Under budgetåret 1986/87 har tidningen getts ut försöksvis också på engelska. Veckoeditionerna kommer ut med drygt 40 nummer per år. Prenumerationsavgiften är för närvarande 60—65 kr. per helår beroende på språk. .

Invandrartidningen ges också ut i månadseditioner på fem språk, nämligen arabiska, turkiska, italienska, franska och tyska. Månadseditionerna utkom med tio nummer under budgetåret 1985/86.

Tidningens medelupplaga är ca 49000 exemplar. Utöver den mera renodlade tidningsverksamheten förekommer visst arbete i projektform, t. ex. samhällsinformation till nyanlända flyktingar samt projektverksamhet i samverkan med utbildningsradion.

Stiftelsen har, mot bakgrund av att frågan om dess framtida verksamhet för närvarande bereds inom regeringskansliet, inte lämnat något fullständigt budgetförslag för budgetåret 1988/89.

Invandrarverket Invandrarverket redovisar ett ökat intresse i samhället för invandrar- och flyktingfrågor. Detta förhållande avspeglas klart i verkets informations- . verksamhet, och har blivit märkbart i takt med en ökande mängd asylärenden och att ett växande antal flyktingar bosätter sig i nästan hela Sverige.

Efterfrågan på verkets informationsmaterial har kraftigt ökat under scnare tid. Enligt verkets bedömning kommer denna efterfrågan att ligga kvar på en hög nivå i varje fall under den närmaste treårsperioden.

Under budgetåren 1985/86—1987/88 har verket fått särskilda resurser — I milj. kr. per år — för opinionsbildande verksamhet. Med hänsyn till arbetets långsiktiga karaktär föreslår verket att den nuvarande ambitionsnivån läggs fast som en miniminivå för verkets opinionsbildande arbete.

Stommen i den grundläggande samhällsinformationen till invandrare utgörs sedan 1983 av den s.k. Sverigeboken. När den producerades i början på 1980-talet skedde det inom ramen för särskilda resurser till verket. För att ytterligare utveckla den grundläggande samhällsinformationen påbörjades under budgetåret 1986/87 ett arbete med en ny form för denna. Arbetet övergår under budgetåret 1987/88 i ett planerings- och 126

1988/89 önskar verket särskilda resurser för utvecklings- och produktions- = Bil.12 kostnader.

Mot denna bakgrund yrkar verket nytillskott till informationsanslaget

med sammanlagt 1.8 milj. kr., varav 1,2 milj. kr. för utveckling av Sverige-

boken. Vidare yrkas en permanentning av nuvarande anvisning till opi-

nionsbildande verksamhet, varav 400 000 kr. avser personalkostnader (jfr. yrkande för informationsåtgärder under anslaget D 1. Statens invandrarverk).

Föredragandens överväganden

Stiftelsen Invandrartidningen

Stiftelsen Invandrartidningens uppgifter inom ramen för samhällsinforma-

tionen till invandrare har utretts av en särskild utredare. Hans förslag bereds för närvarande inom regeringskansliet. Jag avser att under våren

1988 återkomma till regeringen i denna fråga. I avvaktan därpå beräknar jag nu anslagsposten med oförändrat belopp.

Invandrarverkets informationsverksamhet

Den oväntat stora invandringen av asylsökande leder ofrånkomligen till att . invandrarverket måste öka sina informationsinsatser — såväl till de sökande under väntetiden som till dem som får stanna och till de kommuner där

de bosätter sig. Jag bedömer att verket behöver en förstärkning för ändamålet med 600 000 kr. Samtidigt bör verkets ansträngningar för att motverka främlingsfientlighet fortsätta. Behovet av opinionsbildande insatser är

fortfarande stort. Jag har däremot inte kunnat beräkna särskilda medel för

utveckling av den s. k. Sverigeboken.

Jag anser, mot den bakgrunden, att anslagsposten bör höjas med sam-

manlagt 865 000 kr. Jag har därmed också räknat in en kompensation för prishöjningar.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition om stiftelsen Invandrartidningen, till Informationsverksamhet för budgetåret 1988/89 beräkna ett reservationsanslag av 11115 000 kr.

D 3. Åtgärder för invandrare

1986/87 Utgift 11 556 400 Reservation 1 598 999 1987/88 Anslag 12 189 000 19588/89 Förslag 13 073 000

Från anslaget utgår bidrag till den centrala verksamheten vid de riksorganisationer för invandrare som regeringen förklarat berättigade till stats-

bidrag enligt förordningen (1986: 472) om statsbidrag till invandrarnas riks-. 127

organisationer. Vidare utgår från anslaget bidrag till avgränsade projekt Prop. 1987/88: 100 samt till viss publikationsverksamhet som sker inom sammanslutningar

bland invandrare.

1987/88 Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden 1.. Bidrag till den centrala

verksamheten vid invandrarnas

riksorganisationer 10 190 000 + 1 136 000 2. Bidrag till vissa avgränsade

projekt m.m. 1 854 000 - 237 000 3. Viss publikationsverksamhet 145 000 + 5 000

12 189 000 + 884 000

Statens invandrarverk

För de skilda anslagsposterna föreslår verket följande förändringar.

Bidrag till den centrala verksamheten vid invandrarnas riksorganisationer. Invandrarverket yrkar att anslagsposten skall höjas samt att dessa medel skall anvisas som ett särskilt förslagsanslag. Verket konstaterar att det nya systemet ännu fungerat alltför kort tid för att ett slutgiltigt omdöme

skall kunna avges. Verket framhåller vidare att systemet är utformat så att organisationer som uppfyller kraven ändå kan få avslag på sina ansökningar på grund av medelsbrist. De två organisationer som verket föreslog bli

bidragsberättigade för bidragsåret 1987/88 föreslås nu bli berättigade till bidrag under bidragsåret 1988/89. Verket yrkar vidare att möjligheter ska-

pas alt från anslägsposten ge stöd till samverkansorgan mellan riksorgani-

sationerna. Sammantaget yrkar verket att anslagsposten för budgetåret

1988/89 skall föras upp med 11 500900 kr. Bidrag till avgränsade projekt. Verket konstaterar att möjligheterna att

ge bidrag till angelägna projekt inte står i proportion till de många angelägna behov som finns. Verket pekar särskilt på de behov som finns att stödja folkrörelsernas arbete med invandrar- och flyktingfrågor samt de organisationer som arbetar med frågor som rör invandrares och flyktingars eventuella återvändande. Verket yrkar att anslagsposten för budgetåret 1988/89

förs upp med 4 000 000 kr. | Viss publikationsverksamhet. Verket framhåller att det är angeläget att kunna stödja informationsverksamheten bland små invandrargrupper samt

de nya flyktinggrupper som nästan helt saknar egenspråkig information. Mot denna bakgrund yrkar verket att anslagsposten för budgetåret 1988/89

förs upp med 300 000 kr.

Föredragandens överväganden Stödet till riksorganisationer för invandrare har haft sin nuvarande utform-

ning under två bidragsår. Det är mot denna bakgrund för tidigt att nu

föreslå någon ändring i anslagskonstruktionen i enlighet med vad invandrarverket har föreslagit. Jag har beräknat anslagsbehovet så att det, utöver

viss bidragsomräkning för att möta allmänna kostnadsökningar för organisationernas del, skall kunna bli möjligt att bidragsberättiga två nya organi- -Bil,12 sationer. Jag har vidare, genom en överföring från anslagsposten för bidrag

till avgränsade projekt m. m., gjort det möjligt att lämna stöd till vissa

samverkansorgan mellan invandrarorganisationer på riksplanet.

Medlen för bidragen till avgränsade projekt m.m. har räknats upp med

ett belopp som skall möta kostnadsökningar. Jag har samtidigt minskat

anslagsposten med 300 000 kr., för att möjliggöra det stöd till samverkansorgan mellan riksorganisationer som jag nyss nämnt. Anslagsposten Viss

publikationsverksamhet, har bidragsomräknats för att svara mot vissa -:

kostnadshöjningar.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdägen

att till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1988/89 anvisa ett

reservationsanslag av 13073 000 kr.

D 4. Översättningsservice

1986/87 Utgift316' 808
1987/88 Anslag- 200 000
1988/89 Förslag200 000

Från anslaget bestrids de kostnader för statens invandrarverks språk-

sektions verksamhet som inte täcks av intäkter.

1987/88Beräknad ändring 1988/89 Föredraganden
Utgifter3 050 000-
Intäkter4 850 000 200 000= =

Invandrarverket Språksektionen har till uppgift att utföra översältnings- och granskningsuppdrag för i första hand den offentliga sektorn och olika organisationer.

De externa uppdragen utgör ca 7022 av verksamheten. Översättning av ; handlingar i tillståndsärenden svarar för mer än hälften av uppdragen inom

verket. Utöver översättnings- och granskningsuppdragen utför sektionen också visst terminologiskt utvecklingsarbete.

Översättningsverksamheten finansieras med avgifter enligt fastställd:

taxa medan den del av verksamheten som inte kan avgiftsbeläggas, finansi-

eras via anslaget för översättningsservice.

Föredragandens överväganden

. 2 Bil.12 Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Översättningsservice för budgetåret 1988/89 anvisa ett för-

slagsanslag av 200 000 kr.

D 5. Överföring och mottagning av flyktingar m. m.

1986/87 Utgift 547 128 576 1987/88 Anslag 411 000 000 1988/89 Förslag 1 211 200 000

Från anslaget finansieras organiserad överföring till Sverige av flyktingar, mottagnings- och utredningsförläggningar för flyktingar och asylsökande, bidrag enligt förordningen (1984:890) om bidrag till flyktingars resa

från Sverige för bosättning i annat land samt bidrag enligt förordningen

(1984:936) om bidrag till flyktingar för kostnader för anhörigas resor till Sverige.

Invandrarverket skall driva permanenta förläggningar i Alvesta, Moheda, Hallstahammar, Flen och Landskrona med totalt 900 platser. Härutöver skall invandrarverket driva utredningsslussar för asylsökande i Carlslund, Upplands Väsby kommun, och i Flen med möjlighet att tillsammans

inkvartera 400 asylsökande under den tid polisens asylutredning genomförs. Vid behov får verket också anordna och driva tillfälliga förläggningar för flyktingar och asylsökande samt svara för annan temporär inkvartering

av asylsökande i anslutning till inreseorterna. Invandrarverket får också träffa avtal med kommun eller annan om anordnande och drift av tillfälliga

förläggningar samt om tillfällig inkvartering i andra former. För mottag-

ningen av sjuka och handikappade flyktingar förfogar invandrarverket över en mottagningsenhet inom regionsjukhusct i Linköping.

Invandrarverket För budgetåret 1988/89 beräknar verket att organiserad överföring av flyktingar skall ske i samma utsträckning som under senare år, dvs. med ca 1250 personer per år. Kostnaderna för detta beräknas till 6,5 milj. kr.

Verket bedömer kostnaderna för förläggningsverksamheten mot bak-

grund av följande antaganden. Flyktinginvandringen ökar inte utöver 1987 års prognosticerade nivå, dvs. 18500. Asylärendeutredningens förslag om förkortade handläggningstider resulterar i att behovet av förläggningsplatser minskar med 400 per år. | Verket har vidare presenterat ett förslag om s.k. kommunala mottag-

ningscentra, som innebär att kornmunerna inrättar genomgångsbostäder för flyktingar. Dessa bostäder skulle kunna förläggas till nedlagda ålder-

domshem, sjukhem, ombyggda skollokaler osv. En nödlösning kan vara att bygga tillfälliga bostäder av paviljongtyp. Genomgångsbostäderna skul-

le kunna sammanföras till enheter, s.k. mottagningscentra för flyktingar. Vid dessa mottagningscentra skulle flyktingarna kunna tas emot terminsvis direkt från mottagningssluss eller en förläggning. Verket bedömer att det 130

på så vis går att tidigarelägga det kommunala mottagandet. Verket bedö- Prop. 1987/88:100 mer att ett införande av sådana kommunala mottagningscentra skulle min- — Bil.12 ska behovet av förläggningsplatser från 10000 till 7750 under budgetåret 1988/89. Verket beräknar vidare att detta system skulle innebära en besparing av 250 milj. kr. på förläggningsverksamheten. Under förutsättning att systemet med kommunala mottagningscentra införs beräknar verket kostnaderna för förläggningsverksamheten till 850 milj. kr. :

Kostnaderna för bidrag enligt förordningen (1984:890) om bidrag till flyktingars resor från Sverige för bosättning i annat land beräknas av invandrarverket till 2,5 milj. kr. Verket föreslår att bidragen till flyktingar, som önskar återvända höjs till 1500 kr. per person och maximeras till 7 500 kr. per familj. Verket föreslår vidare att bidrag i vissa fall skall kunna lämnas för transport av bagage.

Beträffande anhörigas resor till Sverige föreslår verket att den nu obetecknade anslagsposten för bidrag till flyktingar för kostnader för anhörigas resor till Sverige skall bli förslagsvis betecknad. Kostnaderna beräknas till 3,5 milj. kr.

Föredragandens överväganden Jag anser att insatserna för organiserad överföring av flyktingar till Sverige bör vara av ungefär samma omfattning som under senare år. Det innebär att beräkningsgrunden för den organiserade överföringen av flyktingar till Sverige under nästa budgetår bör vara ca I 250 personer. Jag förutsätter att regeringen, liksom tidigare, därutöver kan besluta om överföring och övriga åtgärder som bedöms nödvändiga under budgetåret. Jag beräknar kostnaderna för överföringen av flyktingar till 6,5 milj. kr. under budgetåret 1988/89.

Antalet asylsökande har fortsatt att öka. Under 1987 beräknas det totala antalet asylsökande komma upp till omkring 18 000. Invandrarverket måste kontinuerligt öka sin förläggningskapacitet. Det finns i dag över 40 förläggningar av olika slag, varav sju permanenta. Frågan om ytterligare en permanent utredningssluss i Alvesta, med möjlighet att inkvartera 300 asylsökande, bereds för närvarande i regeringskansliet.

Det stora antalet asylsökande, den utökade förläggningsverksamheten samt svårigheterna att finna platser i kommunerna för flyktingar och asylsökande som vistas på förläggningar innebär att kostnaderna under innevarande budgetår för förläggningsverksamheten kraftigt kommer att överstiga vad som beräknats för innevarande budgetår. Dessa kostnader kan för närvarande beräknas till I miljard kr. För budgetåret 1988/89 beräknar jag att medelsbehovet kommer att uppgå till 1,2 miljarder kr.

Invandrarverket har begärt att få bedriva en försöksverksamhet med kommunala mottagningscentra i högst 30 kommuner. Försöket skulle innebära att kommunerna inrättar särskilda genomgångsbostäder för flyktingar. Genomgångsbostäderna föreslås bli sammanförda till mottagningscentra. Vid dessa skulle flyktingarna kunna tas emot direkt från en mottagningssluss eller en förläggning. Försöket syftar till att förkorta väntetiderna på förläggningarna genom att tidigarelägga det kommunala mottagan- 131

försöksverksamhet i begränsad omfattning under nästa budgetår. Bil.12

För bidrag till flyktingars resor från Sverige för bosättning i annat land beräknar jag 2,5 milj. kr. Jag är emellertid inte beredd att tillstyrka invandrarverkets förslag om vissa ändringar i bidragssystemet. |

För bidrag till flyktingar för kostnader för anhörigas resor till-Sverige bör invandrarverket få disponera högst 2,2 milj. kr. Invandrarverket har begärt att den nu obetecknade anslagsposten blir förslagsvis betecknad. Jag kan emellertid inte tillstyrka detta önskemål.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Överföring och mottagning av flyktingar m.m. för budget-

året 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1211 200 000 kr.

D 6. Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m.

1986/87 Utgift 1 240 050 750 1987/88 Anslag 785 100 000 1988/89 Förslag 1 835 500 0600

Från anslaget finansieras ersättning enligt förordningen (1984: 683) om statlig ersättning för mottagande av flyktingar och vissa andra utlänningar (ändrad senast 1986: 1021). :

Ersättning för ekonomiskt bistånd m.m. enligt 5—9 §§ betalas ut av länsstyrelserna kalenderårsvis i efterskott. Ersättning lämnas för ekonomiskt bistånd till den som väntar på beslut i fråga om uppehållstillstånd och för ekonomiskt bistånd till flyktingar under det år de beviljas uppehållstillstånd samt ytterligare tre år. För ekonomiskt bistånd till sjuka och handikappade flyktingar och flyktingar som är över 60 år då de kommer till Sverige kan ersättning lämnas under längre tid än tre år.

Till kommuner som har träffat överenskommelse med invandrarverket om mottagande av flyktingar och vissa andra utlänningar lämnar invandrarverket schablonersättningar enligt bestämmelserna i 10—12 §8 i nämnda förordning. För flyktingar som har uppehållstillstånd när de tas emot i en kommun är schablonersättningen fr. o. m. den I januari 1987 fastställd till 13 400 kr. för dem som har fyllt 16 år och 28 000 kr. för dem som är under : 16 år. För asylsökande är ersättningen 6 700 kr. respektive 11200 kr. Om en asylsökande beviljas uppehållstillstånd får den mottagande kommunen ytterligare 11200 kr. för personer som har fyllt 16 år och 21 390 kr. för dem som är under 16 år. Utöver schablonersättningen får invandrarverket enligt 13 § lämna särskilda bidrag till kommuner för speciella insatser eller för att täcka vissa speciella kostnader.

Ersättning lämnas vidare till sjukvårdshuvudmännen för sjukvårdskostnader och kostnader för hälsoundersökningar enligt bestämmelser i nämnda förordning. Vad gäller utlänningar som har sökt uppehållstillstånd för bosättning och som inte är kyrkobokförda i riket lämnas ersättning för

akut- och förlossningsvård samt för vård vid abort. Ersättningen bestäms Prop. 1987/88:100

enligt riksavtalet för hälso- och sjukvård. Ersättning enligt riksavtalet Bil.12 lämnas också för vård av flyktingar som på grund av sjukdom eller handikapp måste beredas varaktig vård på sjukhus eller annan vårdinstitution. Särskilda bidrag kan också lämnas till landstingskommuner för extraordinära vårdinsatser för handikappade flyktingar och andra flyktingar med särskilda behov. .

Enligt samma förordning får invandrarverket i särskild ordning utge ersättning till kommuner för vård av barn utan egen vårdnadshavare samt för kostnader för kollektiva genomgångsbostäder för asylsökande.

Invandrarverket Ersättning för ekonomiskt .bistånd enligt nuvarande regler beräknas av verket till 1300 milj. kr. för budgetåret 1988/89. Verket föreslår att kretsen för vilka statlig ersättning lämnas utvidgas till att omfatta även föräldrar till här bosatta flyktingar och andra släktingar. som ges rätt till bosättning på grund av en kombination av anknytning och humanitära skäl. Verket

föreslår vidare att kommunerna skall få kostnadstäckning även. för hem-

tjänst och färdtjänst för varaktigt sjuka och handikappade flyktingar. :

För schablonersättningar till kommuner som träffat överenskommelse med invandrarverket om att ta emot flyktingar och asylsökande beräknar verket den totala kostnaden till 335 milj. kr. för budgetåret 1988/89. Utgångspunkten för beräkningen är att 17000 asylsökande och flyktingar placeras i kommunerna under år 1987. Verket föreslår att kommunerna skall få såväl schablonbidrag som ersättning för ekonomisk hjälp för samtliga som placeras i kommun efter förläggningsvistelse.

För särskilda bidrag till kommuner yrkar verket 15 milj. kr.

Kostnaderna för hälsoundersökningar och akut. sjukvård för asylsökan-

de som inte är inkvarterade på förläggning och för vård av vissa flyktingar med varaktigt vårdbehov beräknas till 70 milj. kr.

För särskilda bidrag till landstingskommuner yrkar verket 3 milj. kr. För kollektiva genomgångsbostäder för asylsökande och för vård av

. barn utan egen vårdnadshavare beräknar verket kostnaderna till 200 milj. kr. budgetåret 1988/89. Den ökade kostnaden hänför sig till verkets förslag om kommunala mottagningscentra (jfr. avsnittet om förläggningsverksamheten under anslaget D5.). För att göra förslaget om kommunala mottagningscentra möjligt föreslår verket vidare att förordningen om statlig ersättning för mottagande av flyktingar och vissa andra utlänningar ändras. Kommunerna bör kunna få ersättning även för bostäder för personer med uppehållstillstånd liksom för kostnader för tillsyn och viss fritidsverksam-

het vid kollektivt boende.

Föredragandens överväganden Som jag redovisat flera gånger i det föregående har antalet asylsökande och flyktingar varit betydligt större än man förutsåg för ett år sedan. Under

anslaget D 5. Överföring och mottagning av flyktingar m. m. har jag redo- 133

gjort för effekterna härav på behovet av resurser för bl.a. invandrarver- Prop. 1987/88:100 kets förläggningsverksamhet. Den ökade invandringen får betydande kon- = Bil.12 sekvenser också för det nu aktuella anslaget.

För ersättning till kommunerna för ekonomiskt bistånd under budgetåret 1988/89 beräknar jag drygt 1,2 miljarder kr. Detta innebär en betydande höjning jämfört med innevarande budgetår. Jag är däremot inte beredd att tillstyrka invandrarverkets förslag till förändringar i förordningen om statlig ersättning för mottagande av flyktingar och vissa andra utlänningar.

Invandrarverket och länsstyrelsernas organisationsnämnd har för regeringen redovisat i vilken mån överföring av utbetalningar av statliga ersättningar till flyktingar m. fl. från länsstyrelserna till invandrarverket skulle kunna innebära förenklingar i administrationen för stat och kommun. Jag avser att återkomma till regeringen i denna fråga.

För budgetåret 1988/89 beräknar jag kostnaderna för schablonersättningar till kommuner, som har träffat överenskommelse med invandrarverket om mottagande av flyktingar, till 335 milj. kr., vilket innebär en ökning från innevarande budgetår med 95 milj. kr. Jag är inte beredd att tillstyrka invandrarverkets förslag om ändring i den gällande förordningen. För särskilda bidrag till kommuner beräknar jag oförändrat 13 milj. kr.

Medelsbehovet för ersättning till sjukvårdshuvudmännen för vissa hälsoundersökningar, för akut sjukvård till asylsökande som inte är inskrivna på förläggning och för vård av vissa flyktingar med varaktigt vårdbehov beräknar jag till 70 milj. kr., motsvarande en fördubbling jämfört med budgetåret 1987/88.

För särskilda bidrag till landstingskommuner för speciella vårdinsatser för handikappade flyktingar och andra flyktingar med särskilda behov bör invandrarverket under budgetåret [988/89 få disponera 2,5 milj. kr.

Under närmast föregående anslag har jag redovisat planerna på en försöksverksamhet med kommunala mottagningscentra. En sådan ordning bör medföra minskade förläggningskostnader. Anslagsposten under det nu aktuella anslaget för ersättning av kostnader för vissa genomgångsbostäder m.m. påverkas emellertid i motsatt riktning. De ökade kostnaderna bör dock mer än väl uppvägas av kostnadsminskningar i invandrarverkets förläggningsverksamhet. Det faktiska behovet av medel på anslagsposten har visat sig kraftigt överstiga det belopp som riksdagen anvisat för innevarande budgetår. Vidare förutser jag ökade kostnader för vård av barn utan medföljande vårdnadshavare. Mot den bakgrunden föreslår jag att anslagsposten räknas upp med 100 milj. kr. till 135 milj. kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar

m.m. för budgetåret 19838/89. anvisa ett förslagsanslag av

1835 500 000 kr.

D 7. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m. m. Prop. 1987/88: 100

| Bil.12

1986/87 Utgift 1 742 053 1987/88 Anslag 1 911 000 1988/89 Förslag 2 081 000

Från anslaget betalas kostnader för ombudsmannen mot etnisk diskriminering jämte kansli och för nämnden mot etnisk diskriminering.

1987/88 Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden Personal 3 + 0,5 Anslag Förvaltningskostnader 1 873 000 (därav lönekostnader) 883 000 Nämnden mot etnisk diskriminering 38 000

1 911 000 + 170 000

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering Ombudsmannen redovisar att arbetsbelastningen varit hög och att förväntningarna på hans tjänster är stora och kommer från de mest skilda håll.

Belastningen på myndigheten föranleder ett yrkande om en personalför-

stärkning motsvarande en halv tjänst samt om ökning av operativa medel;

dels medel som är en direkt följd av efterfrågan från allmänheten om stöd

eller annan kontakt, dels anförs ett behov av att något höja ambitionsnivån i fråga om det externa informationsarbetet. Ombudsmannen har också yrkat medel för att kunna genomföra vissa kartläggningar avseende före-

komsten av etnisk diskriminering samt medel som skall kunna användas för vissa projektbidrag. Sammantaget yrkar ombudsmannen att anslaget

för budgetåret 1988/89 skall föras upp med 2 498 000 kr.

Föredragandens överväganden

Det har visat sig att anspråken och förväntningarna på ombudsmannens

tjänster blivit betydande. Jag föreslår därför att medel för ytterligare assi-

stenthjälp i kansliet förs upp jämte en viss uppräkning av förvaltningskost-

naderna i övrigt. Jag vill i sammanhanget erinra om att ombudsmannen

inrättades för en försöksperiod av tre år fr. o. m budgetåret 1986/87. En utvärdering av verksamheten kommer mot denna bakgrund att genomföras under budgetåret 1988/89.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m.m. för bud-

getåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 2 081000 kr.

Register

Bil.12 Sid. Anslag kr.

1 Översikt 5 Arbetsmarknad 36 Arbetslivsfrågor 44 Jämställdhet mellan kvinnor och män 45 Invandring m. m. 56 Internationella frågor

ÅA. Arbetsmarknadsdepartementet m. m.

63 —- Arbetsmarknadsdepartementet, förslagsanslag31650 000
63 Utredningar m. m., reservationsanslag19.558 000
64 Extra utgifter, reservationsanslag400 000
64 BWIN Internationellt samarbete, förslagsanslag15 522 000
64 vv Arbetsmarknadsråd, förslagsanslag4801 000

64 AA Särskilda jämställdhetsåtgärder,

reservätionsanslag +9 000 000 65 Jämställdhetsombudsmannen m. m., förslagsaun-

slag 3020000

83951 000

B. Arbetsmarknad m. m. 67 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader,

ramanslag 1900 614 000 73 bd Arbetsmarknadsservice, förslagsanslag 130 066 000 75 WW Arbetsmarknadsutbildning, reservationsanslag 2.644 398 000 81 Bm Bidrag till arbetslöshetsersättning och

utbildningsbidrag, förslagsanslag +3 632 824 000 81 Sysselsättningsskapande åtgärder,

reservationsanslag 2410 500 000 89 Statsbidrag för ungdomslag, förslagsanslag 1004 000 000 90 Statsbidrag till inskolningsplatser,

reservationsanslag250 000 000
91 Statsbidrag till frivilliga försvars-
organisationer, förslagsanslag13 760 000
Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av
utrustning, reservationsanslag10000 000
Tillfälligt sysselsättningsbidrag för textil-
och konfektionsindustrierna, förslagsanslag71 000 000
Utvecklingsinsatser i östra Norrbotten,
reservationsanslag37 500.000
Åtgärder för deltidsarbetslösa, reservations-
anslag60 000 000

AMU-gruppen: Prop. 1987/88: 100

95 13. Uppdragsverksamhet, förslagsanslag 1000 Bil.12 98 14. Bidrag till vissa driftutgifter, reservationsanslag 21 300.000 99 15 Investeringar, reservationsanslag 15.000 000 99 16. Arbetsdomstolen, förslagsanslag 6939 000 100 17. Statens förlikningsmannaexpedition, förslagsanslag 1493 000 102 Statens nämnd för arbetstagares upp-

finningar, förslagsanslag 48000

Bidrag till vissa affärsverksinvesteringar,

förslagsanslag 1000

12 209 444 000

C. Arbetslivsfrågor

Arbetarskyddsstyrelsen och yrkes-

inspektionen, förslagsanslag 277 120000

106 ta Institutet för arbetsmiljöforskning,

förslagsanslag ' 67 143 000

107 Institutet för arbetsmiljöforskning: Anskaffning av vetenskaplig apparatur,

reservationsanslag 3455 000

108 Yrkesinriktad rehabilitering,

reservationsanslag 607 083 000

110Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning, förslagsanslag 3 623 748 000

114 Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare, reservationsanslag 363 000 000

115 Bidrag till Stiftelsen Samhall, förslagsanslag 3433 000 000

8374 549 000

D. Invandring m. m. - Statens invandrarverk, förslagsanslag 109913 000 Informationsverksamhet, reservationsanslag +11115000 BRM Åtgärder för invandrare, reservationsanslag 13073 000 BB Översättningsservice, förslagsanslag 200 000

tr Överföring och mottagning av flyktingar

m. m., förslagsanslag | 1211200000

Ersättning till kommunerna för åtgärder

för flyktingar m. m., förslagsanslag - 1835 500 000

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m. m., förslagsanslag 2.081 000

3183 082 000

Totalt för arbetsmarknadsdepartementet 23851 026 000 Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987

Bilaga 13 till budgetpropositionen 1988

da

| fe

pj

Prop.

Bostadsdepartementet 1987/88: 100

(elfte huvudtiteln) Bil.13

Översikt

Inom bostadsdepartementet behandlas frågor om bostadsförsörjning,

markanvändning och bebyggelse, hushållning med naturresurser samt

byggnads-, fastighetsdata-, lantmäteri- och kartärenden. Departementet är

organiserat på tre sakenheter, en för bostadsförsörjningen m. m., en för plan- och byggnadsväsendet m. m. och en för fysisk riksplanering m. m.

Inom bostadsenheten bereds, förutom ärenden om bostadsbyggandet

och dess finansiering, räntebidrag och bostadsbidrag, också ärenden om

allmänna samlingslokaler och energihushällning i befintlig bebyggelse m.m.

Inom plan- och byggenheten bereds, förutom ärenden om bebyggelseplanering samt om byggande och byggnadsforskning, ärenden om förköp

och tillstånd till expropriation m. m.. hyra, förvärv och förvaltning av hyresfastigheter m. m. samt bostadsrätt och tomträtt.

Inom enheten för fysisk riksplanering bereds, förutom ärenden om

fysisk riksplanering och hushållning med naturresurser, också ärenden om

industriutbyggnader m.m. enligt 4 kap. lagen (1987:12) om hushållning

med naturresurser m. m., ärenden om utländska förvärv av fast egendom samt fastighetsdata-, lantmäteri- och kartärenden.

Bostadsförsörjning m. m.

Bostadsbyggandet ökar nu starkt. Igångsättningen av nya bostäder år 1987 ökade under de tre första kvartalen med 24 4 jämfört med motsvarande

period föregående år. Praktiskt taget alla större kommuner har för närvarande brist på bostä-

skapa bättre förutsättningar för en sådan ökning och för att dämpa stegringen av produktionspriserna har regeringen beslutat om begränsningar

av annat byggande än bostäder i Stockholms- och Göteborgsområdena även under åren 1988 och 1989. Vidare begränsas ombyggnader av bostä-

der i storstadsområdena. Även i andra delar av landet gäller vissa ombyggnadsrestriktioner under är 1988.

Bestämmelserna om beräkning av låncunderlag för bostäder m. m. har nyligen ändrats (prop. 1987/88:48, BoU 6, rskr 95). Räntebidragen för nya bostäder har därigenom höjts generellt. En ny metod har införts för att

I Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga I3

markpriser och för det s.k. ingångsvärdet vid ombyggnad. Sammantaget — Bil. 13 | innebär förändringarna att kostnaderna för räntebidrag vid ny- och om-

byggnad ökar med 75 milj. kr. det första året.

Kostnaderna för räntebidrag beräknas öka från 13300 milj. kr. budget-

året 1987/88 till 15 800 milj. kr. budgetåret 1988/89 med oförändrat system. Den större delen av ökningen förklaras av höjda räntor på bostadslån som ”

har utbetalats från statsbudgeten.

Vissa ändringar i villkoren för räntebidrag föreslås i syfte att främja byggandet av mindre egnahem.

I fråga om bostadslån behandlas förslag om vissa ändringar som i huvud-

sak syftar till att anpassa villkoren för lån som finansieras av Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, till vad som gäller på kreditmarkna-

den i övrigt.

Riksdagen har under år 1987 beslutat (prop. 1986/87:48, prop.

1986/87:93, prop. 1986/87:100 bil. 13, BoU 20, rskr 248) om ändringar inom bostadsbidragssystemet som fr. o. m. år 1988 bl. a. förstärker skyddet mot höga bostadskostnader, minskar marginaleffekterna och öppnar möjligheter att öka utrymmesstandarden för hushåll med flera barn. I budgetpropositionen föreslås vissa ändringar med samma inriktning för år 1989. Både övre och nedre bostadskostnadsgränser höjs. ” :

Regeringen har efter beredning av boendeservicedelegationen hittills beviljat ca 40 milj. kr. tll 35 projekt som syftar till utveckling av samordnad boendeservice för äldre, handikappade och långvarigt sjuka. Sammanlagt får ca 100 milj. kr. användas under en femårig försöksperiod som upphör vid utgången av budgetåret 1989/90.

Bostadsanpassningsbidrag för standardhöjande åtgärder föreslås kunna lämnas med mer än 30000 kr. om det finns särskilda skäl.

För åtgärder mot radon i egnahem föreslås ett bidrag med 5096 av kostnaden, dock högst 15 000 kr. per hus, fr. o. m. den 1 juli 1988.

Lokalhyreskommittén (Bo 1984:02) har i september 1987 lämnat sitt betänkande (SOU 1987:47) Skäliga lokalhyror och trygghet i besittningen. Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Remisstiden går ut den 15 januari 1988. |

Bostadsrättsutredningen (Bo 1986:0D), som har till uppgift att göra en allmän översyn av bostadsrättslagen m. m.. beräknas lämna sina förslag

vid halvårsskiftet 1988.

Den lagstiftning som syftar till att motverka bristfällig fastighetsförvaltning samt bostadssaneringslagens (1973:531) regler om hyresgästinflytande vid upprustning av hyresfastigheter ses för närvarande över inom bostadsdepartementet.

Plan- och byggfrågor m. m.

Den nya plan- och bygglagen (1987:10) och plan- och byggförordningen (1987:383) trädde i kraft den 1 juli 1987. Statens planverk har bemyndigande att meddela verkställighets- och andra föreskrifter till vissa av bestämmelserna i lagen. Verket har utarbetat ett förslag till nybyggnadsföreskrif- 2

ter. Förslaget har underställts regeringen och bereds för närvarande inom

bostadsdepartementet. Inom planverket pågår arbete med ett förslag till Bil. 13 ombyggnadsföreskrifter.

En särskild arbetsgrupp under bostadsdepartementets ledning och med

representanter för planverket, lantmäteriverket och Svenska kommunför-

bundet har under år 1987 genomfört informations- och utbildningsinsatser med anledning av plan- och bygglagen, lagen (1987:11) om exploateringssamverkan, lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m. m. och följdlagstiftningen till dessa lagar. Gruppen kommer att fortsätta med en fördjupad utbildning kring de tre lagarna samt utarbeta ett system för återföring av erfarenheter från tillämpningen av dem.

En särskild utredare har fått i uppdrag att överväga hur ett system med

s.k. parkeringsköp lämpligen bör utformas (dir. 1987:49). Utredarens förslag till den lagstiftning som behövs på området bör enligt direktiven läggas fram före utgången av år 1988.

Under våren 1988 påbörjas en översyn av reglerna om tomträttsavgäld.

Ett förslag om att inarbeta bestämmelserna i lagen (1939:608) om enskilda vägar i anläggningslagen (1973:1179) har remitterats tillsammans med

1986 års väghållningsutrednings betänkande (SOU 1987:25 och 26) Ökat kommunalt väghållningsansvar.

Lantmäteriverksamheten

Lantmäteriverket föreslås få medel för att bygga upp en enhet för kartproduktion i Karlskrona. Antalet sysselsatta beräknas bli ca 20 personer.

Myndighetsfrågor

Bostadsstyrelsen och statens planverk läggs den I juli 1988 samman till en

myndighet, plan- och bostadsverket. En särskild utredare har fått i upp-

drag att utforma detaljorganisationen, tillsätta tjänster m.m. Frågan om

anslag till verket avses tas upp inom kort i en särskild proposition. I

avvaktan härpå föreslås att anslagen till bostadsstyrelsen och planverket skall föras upp med oförändrade belopp. |

Internationellt samarbete

Inom ramen för samarbetet inom FN:s Ekonomiska kommission för Europå (ECE) har Sverige stått som värd för ett seminarium om ny teknik för att hantera och använda markdata. Seminariet ägde rum i Gävle i januari 1987. På svenskt initiativ pågår nu inom ECE ett projekt som syftar till främjande av handel med byggprodukter inom ECE-regionen. Ett särskilt

möte om detta projekt planeras äga rum i Sverige under hösten.

Samarbetet inom OECD rörande tätortsfrågor fortsätter under svenskt ordförandeskap. Ett möte med arbetsgruppen för tätortsfrågor planeras äga rum i Sverige i juli.

Arbetet med FN:s internationella år för bostäder åt de hemlösa (IYSH)

1987 avslutas under 1988. Departementet har tillsammans med utrikesde-

och BITS bl. a. stött olika projekt i Costa Rica, Kap Verde, Mocambique, = Bil. 13

Zambia och Zimbabwe.

Sammanfattning

Anslagsförändringarna i förhållande till statsbudgeten för innevarande budgetår framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Anvisat 1987/88Förslag » Förändring 1988/89
A. Bostadsdepartementet m. m.32.033,4+ 14
B. Bostadsförsörjning m. m.15418,118310.6+2 892,5
C. Planväsendet38.538.50
D. Lantmäteriet212,7248,3+ 35,6
E. Fastighetsdataverksamheten52,766,3 - + 13.6
Totalt för bostadsdepartementet 15 754,018697.1+2943,1

Bostadsdepartementet mi PI 987/88: 100 Bil. 1

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 januari 1988

Föredragande: statsrådet Gustafsson

Anmälan till budgetpropositionen 1988

A. BOSTADSDEPARTEMENTET M.M.

A 1. Bostadsdepartementet

1986/87 Utgift 22 646 022 1987/88 Anslag 22844 000 1988/89 Förslag 24 197 000

1987/88 Beräknad ändring

1988/89 Personal 94 - Anslag Förvaltningskostnader 22 844 000 +1353 000

(därav lönekostnader) (20789 000) (+1 342 000)

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa

budgetår till 24 197000 kr. Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i det treåriga huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1987/88

och som för budgetåret 1988/89 innebär en real minskning av utgifterna

med 24.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Bostadsdepartementet för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag om 24 197 000 kr.

A 2. Utredningar m. m.

1986/87 Utgift 4537 463 Reservation 2491 751 1987/88 Anslag 7 500 000 1988/89 Förslag 7500 000

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten bör anslaget uppgå till 7 500 000 kr. under nästa budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Utredningar m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reser-

vationsanslag om 7 500 000 kr.

A 3. Extra utgifter Prop. 1987/88: 100 Bil. 13

1986/87 Utgift 636405 - Reservation : 4406

1987/88 Anslag 300 000

1988/89 Förslag 500 000

Jag beräknar anslagsbehovet under nästa budgetår till 500 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag om 500 000 kr.

A 4. Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.

1986/87 Utgift 1531955 Reservation 464 132 1987/88 Anslag 1351 000

1988/89 Förslag 1227 000

Från anslaget betalas kostnader bl. a. för Sveriges bidrag till vissa internationella organisationer och svenskt deltagande i det internationella sam-

arbetet inom departementets verksamhetsområde. Jag beräknar anslaget

för nästa budgetår till 1227 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

alt till Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. för

budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag om 1227 000 kr.

Prop. 1987/88: 100

B. BOSTADSFÖRSÖRJNING M. M.

Bil. 13

Bostadsbyggande och bostadspolitik

Enligt SCB påbörjades 25 100 nya bostäder under de tre första kvartalen 1987, en ökning med 24 &z jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen av byggandet koncentrerar sig just nu i huvudsak till storstadsområdena. Byggandet av både flerbostadshus och småhus ökar, men ökningen är större för flerbostadshusen än för småhusen. Andelen flerbostadshus i byggandet var 54 4.

En grundläggande orsak till att det nu åter är en brist på bostäder i många kommuner är den samhällsekonomiska utvecklingen. Sysselsättning och reallöner ökar, vilket påverkar. både hushållsbildning och standardkrav. Under början av 1980-talet minskade t. ex. hushållsbildningen i åldrarna 18—24 år, vilket medverkar till att ungdomarnas bostadsefterfrågan nu är så stark. Samtidigt innebär strävandena att minska institutionsboendet för äldre och handikappade att färre lägenheter blir lediga än vad som annars hade varit fallet. Vidare ökar antalet flyktingar. Också dessa

måste tillförsäkras en god bostad.

Regeringen har beslutat om eller tagit initiativ till en rad åtgärder för att skapa förutsättningar för att öka bostadsbyggandet.

Annat byggande än bostadsbyggande har begränsats i Stöckholms- och Göteborgsområdena. Vidare begränsas ombyggnader av bostäder i i storstadsområdena. Även i ändra delar av landet gäller vissa ombyggnadsrestriktioner under år 1988. Begränsningarna är nödvändiga inte bara för att skapa utrymme för ett ökat bostadsbyggande på en överhettad byggmarknad utan också för att begränsa prisstegringarna i bostadsbyggandet. I storstadsområdena, där priserna ändå är höga, lämnas hyresrabatter för hus som påbörjas åren 1987 och 1988. Vidare har räntebidragen höjts generellt för nya bostäder.

Fr.o.m. år 1988 förstärks skyddet mot höga bostadskostnader för de barnfamiljer som har bostadsbidrag. Vidare lämnas bostadsbidrag till unga med låga inkomster.

Tillgången på hyresbostäder till självkostnad har grundläggande betydelse för stora befolkningsgruppers bostadsförsörjning. Försäljningar av bostäder som tillhör allmännyttiga bostadsföretag motverkas genom nya regler för övertagande av lån med räntebidrag (prop. 1986/87:168, BoU 1987/88:3, rskr 94).

En ny lag om kommunal bostadsanvisningsrätt träder i kraft den I Januari 1988 (prop. 1987/88:35, BoU 4, rskr 93). Kommunerna kommer därigenom att kunna öka sin förmedling av lediga lägenheter.

Samhällets ansvar för bostadspolitiken är sedan länge delat mellan stat och kommun. Statens ansvar är i huvudsak att ge kommunerna ekonomiska och legala förutsättningar att genomföra nödvändiga åtgärder för bostadsförsörjningen. Denna ansvarsfördelning är ändamålsenlig och bör bestå. Det är alltså kommunernas ansvar att utnyttja de bostadspolitiska medel staten tillhandahåller på det sätt som är lämpligt med hänsyn till förutsättningarna i varje enskild kommun. Utvecklingen av bostadsbyg-

gandet och avvägningen mellan olika bostadsförsörjningsåtgärder kommer Prop. 1987/88: 100 ytterst att bero på hur kommunerna tar detta ansvar. Bil. 13

Samhällssubventionerna till bostadssektorn ökade kraftigt i slutet av

1970-talet och början av 1980-talet. Ökningstakten minskade därefter, både

på grund av begränsningsåtgärder och ränteutvecklingen. År 1988 beräknas subventionerna öka igen, i första hand som en följd av att ränteläget

har stigit.

Bostadssubventioner och intäkter av fastighetsskatt och hyreshusavgift

åren 1980 — 1988. Miljurder kr., löpande priser

1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 Subyventioner

Bostadsbidrag!6,0 6,0 53 68 69 71 72 75 7.0
Räntebidrag”50 72 3,9 99 10,5 12,3 14,5 13.3 15,8
Skattesubvention.
till egnahems-.
ägare”7.9 9,9 10,3 10,9 10,7 13.0 13,2 13,8 15,9
Summa18,9 23,1 25,5 27,6 28,1 32,4 34,9 34,6 38,7

Intäkter Fastighetsskatt” - = = - = IS 4,6 5,6 5,7 Hyreshusavgift - - = 0,7 1,0 01 - - Netto 18,9 23,1 25,5 26,9 27.1 28,8 30,3 29,0 33,0 ! Avser både bostadsbidragen till barnfamiljer m. fl. och de kommunala bostadstillläggen till folkpension. > Uppgiften avser det budgetår som börjar den I juli under kalenderåret. Det särskilda räntebidrag som betalades ut år 1985 vid fastighetsskattens införande bokfördes budgetåret 1984/85 men har här förts till år 1985. > Uppgifterna avser inkomstår och är faktiska för åren 1980—1986. Beloppen för ären 1987—1988 är beräknade för fastigheter med underskott, varvid hänsyn tagits till schablonintäkt och extra avdrag samt antagen marginalskatt om 50 26. Källa: RRV. ? Här redovisas intäkter under det kalenderår som skatten i huvudsak betalas in till statsverket. I statsbudgetens inkomstberäkning redovisas skatten under det år den bokförs på sin inkomstpost, dvs. ett år senare. Källa: RRV.

Jag kommer senare att närmare redovisa utvecklingen i fråga om räntebidrag (anslaget B 4.).

Bostadsförhållanden

Befolkning och hushåll

Resultaten från 1985 års folk- och bostadsräkning (FOB 1985) börjar nu

redovisas.

Folkmängden i riket var år 1985 8360000 personer, en ökning med

151 000 på tio år. | | År 1985 fanns det 3670 000 hushåll i riket, en ökning med 345 000 på tio år. Antalet hushåll med en och två boende har ökat starkt medan antalet större hushåll har minskat.

Hushåll medAntalFörändringProp. 1987/88: 100
följande antalår 1985,åren 1975-1985;Bil. 13
boende1000-tal1000-tal
11325+328
21151+126
3498— 64
4493- II
5 eller flera203— 34

Av hushållen med en eller två boende bestod ca en tredjedel eller 831 000 hushåll av enbart personer som var 65 år celler äldre.

Av alla hushåll hade ca 25 Z barn under 16 är.

Hushäll medAntalFörändring
följande antalår 1985,ären 1975—1985,
barn1 000-tal1 000-tal
02724+438
I446- 37
2378- 34
3102- I6
4 eller flera20- 6

Andelen hushåll i olika åldrar som har egen bostad (de s. k. hushållskvo-

terna) har ökat mellan åren 1975 och 1985.

Åldersgrupp.Andel (56) med egen eller med sammanboende
årdelad bostad år
1985: 1975
18-191315
20-244456
25—297685
30—649295
65—-8792

Lägenheter År 1985 fanns det 3 863 000 lägenheter i riket, en ökning med 333 000 på tio

år. Eftersom 490000 nya lägenheter färdigställdes under perioden kan

alltså 157000 lägenheter samtidigt beräknas ha försvunnit genom sammanslagning, rivning eller annan avgång.

Antalet stora lägenheter har ökat under perioden, medan antalet små har

minskat.

Lägenheter medAntalFörändring
följande antalär 1985,åren 1975— 1985.
rum och kök1 000-tal1 .000-tal
I cHler mindre515- 80
28369- 9
3940+ 25
4725+103
5 eller större814+294

Huvuddelen av det överskjutande antalet lägenheter är inte lediga utan Bil. 13 utnyttjas för andra ändamål än permanent boende.

Under perioden har antalet bebodda lägenheter upplåtna med äganderätt

(vanligen egnahem) och bostadsrätt ökat mest.

UpplåtelseformAntal år 1985. 1 000-tal |Förändring åren 1975—1985, I 000-tal
Aganderätt1 530+237
Hyresrätt1458+ 23
Bostadsrätt534+106
Övriga148- 21

Skillnaderna i lägenhetsstorlek mellan upplåtelseformerna är stora. Andelen stora lägenheter är hög i äganderätt. medan andelen små lägenheter är hög i hyres- och bostadsrätt. Skillnaderna mellan upplåtelseformerna

speglar i stort sett skillnaderna i lägenhetsstorlek mellan småhus och flerbostadshus.

UpplåtelseformAndel (77) lägenheter med följande antal rum och kök 2 eller mindre34 eller större
Äganderätt61678
Hyresrätt553114
Bostadsrätt283517

Hushållens bostadsförhållanden År 1985 disponerade statistiskt sett varje boende 1,93 rum eller kök, en ökning med 0,27 på tio år. Förändringen beror både på att den genomsnittliga hushållsstorleken har minskat och på att den genomsnittliga lägenhetsstorleken har ökat. Antalet boende per hushåll har minskat med åtta

procent, samtidigt som antalet rum eller kök per lägenhet har ökat med sju procent. |

Hushåll med flera än två boende per rum, kök och ett rum oräknade,

brukar i boendestatistik betecknas som trångbodda. Antalet trångbodda

hushåll i denna mening var år 1985 2,5 % av det totala antalet hushåll eller 91 000 hushåll, en minskning med 146 000 på tio år.

Trångbodda hus-AntalFörändring
håll med följandeår 1985,åren 1975— 1985, Bil. 13
antal barn1000-talI 000-tal
047—53
121-50
210-23
310—15S
4 eller flera3- 5

Andelen trångbodda inom resp. grupp är mycket liten utom för hushåll med tre eller flera barn.

Hushåll medAndel trångboddaFörändring
följande antalår 1985åren 1975—1985,
barn :(0)procentenheter
02- 2
I.5—-10
23-— 5
310—11
4 eller flera16-13

Den höga utrymmesstandarden framgår också av sambandet mellan hushållsstorlek och lägenhetsstorlek år 1985. Hushåll med Andel (££) hushåll Antal

följande antalmed följandehushäll
boendeantal rum och kök I eller 2 3 4 S eller mindre1000-tal större
||2841 20 7 41325
2421 36 22 171151
325 29 31 33498
4]| 15 32 S1493
5 eller fleraI0 8 26 65203

Bostadsbeståndets förbättring

Ombyggnad FOB 1985 visar på cen fortsatt förbättring av bostädernas utrustningsstan-

dard. År 1985 bodde endast 4,3 26 av det totala antalet hushåll, dvs.

157 000 hushåll, i halvmoderna celler omoderna lägenheter, en minskning

med 257 000 på tio år.

Sedan början av 1980-talet har ombyggnadsverksamheten ökat starkt,

från i genomsnitt ca 11000 påbörjade lägenheter i flerbostadshus per år

under åren 1975 — 1981 till ca 28000 lägenheter år 1986 enligt SCB:s

moderniseringsstatistik. Påbörjandet de tre första kvartalen år 1987 låg på

ungefär samma nivå som under motsvarande period föregående år.

Ombyggnadsverksamheten har förskjutits mot lägenheter som redan före ombyggnaden var moderna. Samtidigt har andelen lägenhetssam-

manslagningar i samband med ombyggnad minskat. 1

Prop. 1987/88: 100

Period, Antal lägen-Nettoavgång
årheter före ombyggnad (90)därav modernaantalBil. 13 Zz
1975-1981 11300233.00026
1982-1983 2010046410020
198419 70052240012
198526 20067300012
198628 6007323008

Omfattningen av långivningen vid ombyggnad redovisas i avsnittet Lån finansierade av Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB.

Bostadsförbättring i övrigt Fr.o.m. år 1984 lämnas räntestöd för annat underhåll än lägenhetsunderhåll samt för energisparåtgärder och reparationer i hyres- och bostadsrättshus. Räntestödet skall i princip motsvara skattereduktionen för en egnahemsägare som tar upp lån för att genomföra motsvarande åtgärder.

De godkända kostnaderna för olika bidragsändamål m.m. under de tre senaste budgetåren uppgår till följande belopp.

Räntebidragsunderlag, milj. kr. Budgetår Bidragstid, — Underhåll Energispar- Reparationer Summa

åråtgärder
1984/85 1020 Summa 1144662 482200 591 15919 517 5261571 1690 3261
1985/86 1020 Summa 1298694 604781 239 172013 STT 5901488 2100 3588
1986/87 1020 Summa 1539704 835463 1013 1:17630 585 6151197 2433 3630

Inom ramen för en relativt oförändrad total kostnad för åtgärderna har

andelen långfristiga åtgärder ökat markant. Andelen underhållsåtgärder har ökat något medan andelen encrgisparåtgärder har minskat i motsvaran-

de mån. Mer än hälften av energisparåtgärderna avser byggnadstekniska åtgärder som isolering av väggar, bjälklag och fönster.

Bostadskostnaderna

SCB redovisar årligen utvecklingen av genomsnittshyrornä inkl. bränsle.

Hyresutvecklingen, uttryckt som den procentuella förändringen av den

genomsnittliga månadshyran från januari angivet år till januari efterföljan-

de år, i relation till prisutvecklingen (konsumentprisindex) motsvarande

period har hittills under 1980-talet varit följande.

ÅrFörändring (20) HyrorPriserSkillnad procentenheter Bil. 13
198011.4[2.5-11
198115.39.55,8
1982[1.610.01.6
19835,28.0-2,8
19846,47.3-0,9
19855,96,2—0,3
19865,63,521

Genomsnittlig årshyra i kr./m” vid ingången av år 1987 och förändringen i hyra per lägenhet under år 1986 för hus av olika ålder enligt SCB:s bostadsoch hyresundersökning 1986 var följande.

ByggnadsperiodÅrshyra januari . 1987, kr./m?Förändring av hyran per lägenhet januari 1986— januari 1987.976
— 193402974,6
1941—1950298S.J
1951— 196030157
1961— 19653096,2
1966-19703136,0
1971—19753226,3
1976-198034452
1981—19853824,7
Samtliga3115,6

Inflyttningshyror (avgifter) inkl. bränsle i nybyggda lägenheter på två resp. tre rum och kök de tre senaste åren har enligt SCB varit följande.

År för Allmännyttig Kooperativ Privat färdig- - - ställande Arshyra Yta/ Arsav- = Yta/ Grund- = Arshyra Yta/

kr./m? = Igh, m” — gift Igh, m? — avgift kr./m? — Igh. m?

kr./m? kr./lgh

2RK

1984 354 61331 6324800 362 63
1985 387 61363 6429400 393 63
1986 399 62391 6339 200 402 63

3RK

1984 345 76310 7929800 360 79
1985 375 760346 7938 700 400 80
1986 388 78386 7128 200 396 80

Bostadsefterfrågan de närmaste åren

bostadsefterfrågan, beräknad i antal lägenheter oavsett storlek, i huvudsak på förändringar av antalet hushåll. Dessa förändringar beror i sin tur på förändringar av folkmängden, inom riket och genom flyttningar över gränserna, befolkningens åldersfördelning samt på hushällskvoterna i olika 13

byggas för att antalet hushåll skall kunna öka. Även utan en ökning av = Bil. 13

antalet hushåll måste nya bostäder byggas för att ersätta avgången ur bostadsbeståndet genom sammanslagning, rivning, etc. Vidare förutsätter omflyttningar mellan olika regioner också att nya bostäder byggs, även om resultatet blir att andra överges.

Statens institut för byggnadsforskning (STB) har på uppdrag av finansde-

partementet gjort en prognos för utvecklingen inom bygg- och anläggnings-

sektorn. Prognosen, med titeln Bostäder och byggande, har redovisats

som bilaga 8 till 1987 års längtidsutredning (LU 87).

I fråga om nybyggnad av bostäder baseras SIB:s prognos på en prognos

från SCB för befolkningsutvecklingen. Enligt denna ökar folkmängden med 4800 personer per år till år 1995, förutsatt en nettoinvandring på 7 500

personer per år. Tillväxten i de åldersgrupper som främst står för hushålls- . bildningen beräknas till i genomsnitt drygt 20000 personer per år. Nämnda

tal kan jämföras med situationen på 1960-talet då den årliga folkökningen

var nära 60 000 personer.

På grundval av dessa förutsättningar beräknas antalet hushåll öka med

10 000— 14 000 per år till år 1995. Detta skulle innebära mer än en halvering av ökningen av antalet hushåll i förhållande till perioden 1975—1985.

Är 1987 kan folkmängden beräknas ha ökat med 32000 personer, den

största ökningen sedan 1970-talet. Nettoinvandringen kan, i första hand på grund av det stora antalet flyktingar, beräknas till 22 000 personer, jämfört

med 7 500 enligt prognosförutsättningarna. Antalet flyktingar år 1987 kan beräknas till ca 19000. Förändringar av nettoinvandringen är svåra att

förutse även på kort sikt. De närmaste åren torde dock nettoinvandringen

bli betydligt större än vad som antas i SIB:s prognos.

Enligt SIB:s prognos beräknas avgången ur bostadsbeståndet till 22.000—26 000 lägenheter per år under slutet av 1980-talet, alltså avsevärt

större än den avgång som kan beräknas för föregående tioårsperiod.

STB:s totalprognos kan trots vad som har redovisats om den faktiska ökningen av antalet hushåll och avgången ur bostadsbeståndet vara rimlig. Enligt denna blir behovet av nyproduktion 32 000-40 000 lägenheter per år de närmaste åren. Utfallet inom intervallet beror på utvecklingen av samhällsekonomin.

Förskjutningen mot en större andel en- och tvåpersonshushåll bör enligt

SIB medföra att nyproduktionen i motsvarande mån inriktas på fler små lägenheter. Eftersom mindre lägenheter är vanligare i flerbostadshus än småhus, leder detta till att småhusandelen i nyproduktionen minskar.

Kreditsituationen

Bl.a. avregleringen av kapital- och kreditmarknaden under åren 1985 och

1986 har gjort det möjligt för de kreditaktiebolag som är verksamma inom bostadssektorn, de s.k. bostadsinstituten, att delta i finansieringen av bostadsbyggandet redan under byggtiden i en helt annan omfattning än tidigare.

Denna möjlighet har instituten också utnyttjat och den nya situationen 14

i dag fungerar kanske bättre än någonsin förr. Att bostadsinstituten i allt — Bil. 13

högre grad svarar för finansieringen under byggtiden innebär också att avlyften till långfristiga fastighetslån kan ske betydligt snabbare än tidiga-

re.

Delegationen för bostadsfinansiering, inom vars kompetensområde ligger att träffa överenskommelser med bankerna om deras medverkan i kreditgivningen till bostadsbyggandet, har mot denna bakgrund inte funnit anledning att överlägga med bankerna om byggnadskreditgivningen under år 1987. Några sådana överläggningar plancras inte heller under år 1988. Enligt vad jag har erfarit följer delegationen dock utvecklingen fortlöpande . och är beredd att vid behov ta nya initiativ.

Lån finansierade av Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB

Fr.o.m. den 1 juli 1985 finansieras bostadslån på marknadsmässiga låne villkor genom upplåning på kreditmarknaden av Statens Bostadsfinan-'

sieringsaktiebolag, SBAB (prop. 1983/84:90, BoU 28, rskr 303). Utlåningen sker därmed inte längre över statsbudgeten. Riksdagen har medgivit att en statlig garanti på en miljard kr. ställs för SBAB:s förpliktelser.

SBAB tillhandahåller medel för bostadslån enligt nybyggnadslåneför-

ordningen för bostäder (1986:692, ändrad senast 1987:1263) och ombyggnadslåneförordningen för bostäder (1986:693, ändrad senast 1987:1264) : eller motsvarande äldre bestämmelser. Bostadslån lämnas i huvudsak till ny- och ombyggnad av bostadshus. Lånets storlek är 22—30 2 av ett låneunderlag. Låneandelen beror på vem som är låntagare. Bostadslånet är

normalt kombinerat med en s.k. underliggande kredit. Den är i princip

70 0 av låneunderlaget och tas upp av låntagaren på den allmänna kredit-

marknaden. Bestämmelser om låneunderlaget finns i förordningen . (1978:384) om beräkning av låneunderlag och pantvärde för bostadslån (omtryckt 1980:778, ändrad senast 1987:1270).

Bostadslån finansierade av SBAB löper med bunden ränta som fastställs med ledning av räntevillkoren för de obligationer som bolaget ger ut. För bostadslån och underliggande krediter inom låneunderlaget lämnas räntebidrag enligt bestämmelser som redovisas under anslaget B 4. Räntebidrag

m.m.

Amorteringstiderna för bostadslån är olika långa. För nybyggnad av egnahem gäller 30 år. För nybyggda hyres- och bostadsrättshus börjar amorteringen efter fem år och amorteringstiden är därefter 35 år. För

ombyggnadslån är amorteringstiden högst 30 år eller, om huset saknar hiss

efter ombyggnaden, högst 20 år.

Även vissa andra lån finansieras genom SBAB:s försorg. Det gäller vissa » förvärvslån, lån för gatukostnadsersättning i vissa fall, s.k. särskilda lokallän och, övergångsvis, s. k. miljöbidragslån.

Förvärvslån kan lämnas för förvärv av

1. egnahemsfastigheter som har inlösts enligt 56 a § arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) eller som har avstyckats i samband med rationalisering av jordbruk, 15

2, sådana bostadsfastigheter för permanent bruk som säljs av en statlig myndighet enligt förordningen (1971:727) om försäljning av staten tillhörig Bil. 13 fast egendom m.m...

3. vissa fastigheter som har förköpts enligt förköpslagen (1967:868) och 4. egnahem som köps av vissa flerbarnsfamiljer.

Bestämmelser om förvärvslån i de två första fallen finns i förordningen

(1976:257) om lån för förvärv av egnahemsfastighet i vissa fall (ändrad senast 1986:713) resp. förordningen (1981:1123) om lån för förvärv från staten av bostadsfastigheter för permanent bruk (ändrad 1985:459). Lånen

lämnas i dessa fall till viss andel av köpeskillingen och är inte förenade med

räntebidrag.

Bestämmelser om förvärvslån i det tredje fallet finns i förordningen (1984:614) om lån för förvärv av vissa fastigheter som har förköpts enligt förköpslagen (ändrad senast 1987:1271). Lånen lämnas för förvärv av eneller tvåbostadshus för permanent bruk i områden där efterfrågan på fritidshus är betydande. Lån kan bara lämnas till kommunen eller den som stadigvarande skall bebo fastigheten. Lånet får motsvara högst 25 && av för

området gällande tomt- och grundberedningsbelopp samt lägestillägg. Dessa lån är förenade med räntebidrag i samma omfattning som bostadslån.

Bestämmelser om förvärvslån i det fjärde fallet finns i förordningen (1987:258) om stöd till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem (ändrad

1987:1272). Lånen lämnas med 25 'Z£ av godkänd köpeskilling till sådana familjer med minst två barn som kan få bostadsbidrag när de bosatt sig i det köpta huset. Som ytterligare villkor gäller att huset inte är nybyggt och att

kommunen har godtagit priset samt ålagit sig visst förlustansvar. Lånen

har något lägre räntebidrag än bostadslån.

Län för gatukostnadsersättning enligt förordningen (1985:352) om lån m. m. för gatukostnadsersättning i vissa fall (ändrad senast 1987:313) lämnas till ägare av småhusfastighet för de kostnader avseende gator och andra allmänna platser som ägaren är skyldig att ersätta kommunen för enligt 6 kap. plan- och bygglagen (1987:10) eller motsvarande äldre lag. . Lån lämnas med 95 &£ av ersättningen till kommunen och lånet är förenat med räntebidrag.

Särskilda lokallän enligt förordningen (1985:463) om lån m. m. till särskilda åtgärder i bostadsområden med outhyrda lägenheter (ändrad senast 1986:724) lämnas för sådan ombyggnad av vissa hyres- och bostadsrättshus som innebär att utrymmen 1 huset byggs om till vissa typer av lokaler

(särskilda lokallån).

Bostadsstyrelsen

Bostadsstyrelsen har i anslagsframställningen för budgetåret 1988/89 redo-

visat följande uppgifter om långivningens omfattning.

För bostadslån meddelades under budgetåret 1986/87 nya lånebeslut till ett sammanlagt belopp av 10730 milj. kr.. varav 6957 milj. kr. avsåg nybyggnad och 3 773 milj. kr. ombyggnad. Jämfört med budgetåret 1985/86 "ökade det totala beloppet med nära 3 miljarder kr. Ungefär hälften av

ökningen avsåg preliminära beslut om lån för nybyggnad av flerbostads-

hus.

Beslut om bostadslån Prop. 1987/88: 100

Milj. kr. Kr./lägenhet Bil. 13

Budgetåret Budgetåret

1985/86 1986/87 1985/86 1986/87

Preliminära beslut Nybyggnad

Flerbostadshus 2539 4079 174 800 185 600

Grupphus 906 1557 166 500 185 800

Ombyggnad |

Flerbostadshus 2805 3463 82 000 85 900 Småhus med ett beslut

Nybyggnad 1186 1321 160 300 167 100

Ombyggnad 305 310 57 200 63 400 Slutliga beslut

Nybyggnad.
Flerbostadshus29293 164: 167 100170 500
Grupphus9751066163 100170 800
Ombyggnad|
Flerbostadshus2339273378 10081700 :

Skillnaden i genomsnittsbelopp mellan olika hustyper beror bl.a. på | | olikheter i lånevillkor, lägenhetsstorlekar och — beträffande ombyggnad — åtgärdernas omfattning. För flerbostadshusen gäller dessutom att den del av lånen som avser lokaler har fördelats på bostäderna.

Fördjupning av bostadslån, dvs. bostadslån som ersätter underliggande kredit. förekommer huvudsakligen i låneärenden som avser egnahem. Under budgetåret 1986/87 var fördjupningen vid nybyggnad 3 26 och vid

ombyggnad 7 % av de totala lånebeloppen i sådana låneärenden. Det är en

i stort sett oförändrad fördjupningsandel jämfört med budgetåret 1985/86.

Besluten om lån för förvärv från staten av bostadsfastigheter omfattade 14,4 milj. kr. under budgetåret 1986/87 jämfört med 27,6 milj. kr. föregå-

ende budgetår. Bostadsstyrelsen har inte redovisat beslutsvolymerna för

övriga förvärvslån.

Gatukostnadslån, som infördes den 1 juli 1985, beviljades med

2 milj. kr. för 54 småhus under budgetåret 1986/87. Under budgetåret 1985/86 beviljades 2,4 milj. kr. för 70 småhus.

Bostadslån för handikappanpassning av bostäder enligt ombyggnadslåneförordningen (bostadsanpassningslån) beviljades med 10,3 milj. kr. un-

der budgetåret 1986/87 jämfört med 8,1 milj. kr. föregående budgetår.

Bostadsstyrelsen har inte redovisat några uppgifter om beslutsvolymen

för s.k. särskilda lokallån för åtgärder i områden med stor andel outhyrda

lägenheter, men efterfrågan bedöms ha minskat starkt.

Behov av medel från SBAB

Bostadsstyrelsen redovisar i sin anslagsframställning följande beräkningar

av utbetalningar av lån som skall finansieras av SBAB under budgetåren 1987/88 och 1988/89. 17

2 Riksdagen 1987/88. I suml. Nr 100. Bilaga I3

Milj. kr. budgetåret 1987/88 1988/89Prop. 1987/88: 100 Bil. 13
Nybyggnadslån58006350
Ombyggnadslån40904180
delsumma(9890) (10530)
Förvärvslån100200
Gatukostnadslån22
Särskilda lokallån1515
Bostadsanpassningslån1010
Miljöbidragslån2000
Totalt1030010 800

Ändrade låneregler

Bostadsstyrelsen

Bostadslån för hyres- och bostadsrättshus ägda av enskilt företag, enskild

person, kyrklig kommun eller bostadsrättsförening utan kommunalt inflytande lämnas med 22 22 av låneunderlaget. Räntebidrag beräknas emellertid som om bostadslån lämnats med 25 4.

Bostadsstyrelsen föreslår av administrativa skäl att lånereglerna förenklas genom att låneandelen för dessa låntagarkategorier höjs till 25 Zz av låneunderlaget. Ändringen medför inga kostnadsökningar för staten, eftersom bostadslånen inte längre finansieras över statsbudgeten.

Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB

SBAB har i en framställning till regeringen den 28 augusti 1987 tagit upp

frågor som hänger samman med avregleringen av kreditmarknaden. Yttrande över framställningen har inhämtats från fullmäktige i riksbanken.

Som bakgrund till framställningen framhåller SBAB att bolaget har att finansiera sin upplåning på den avreglerade marknaden, samtidigt som utlåningsvillkoren i en del fall utformats med utgångspunkt i vad som gällde när bostadslånen belastade statsbudgeten och det s.k. prioriterings-

systemet tillämpades. För statsmakterna gällde det då att dels i möjlig mån begränsa bostadslånegivningen för att hålla budgetunderskottet nere, dels åstadkomma snabb återbetalning av bostadslån och dels förhindra att prioriterade bottenlån lämnades för icke prioriterade ändamål.

SBAB föreslår att villkoren för lån finansierade av bolaget ändras i följande avseenden.

Enligt SBAB bör amorteringsreglerna för bostadslån för lokaler anpas-

sas till dem som gäller för lån till bostäder. Bostadslån för nybyggnad av lokaler amorteras för närvarande på 30 år med rak amortering. Räntebidrag lämnas inte för lån för lokaler. På den allmänna kreditmarknaden

lämnas lån med betydligt lägre amortering i början än vad som följer av rak

amortering. Det är därför naturligt att många låntagare redan från början väljer andra lån än bostadslån för att finansiera lokalerna, eller senare löser in ett redan utbetalat bostadslån med annat lån. SBAB föreslår att bostads-

lån för lokaler i nybyggda flerbostadshus ges på samma villkor som för

bostäder, dvs med amorteringsfrihet i fem år och därefter med återbetal-

ning under 35 år enligt annuitetsprincipen. Även lokalbelåning vid nybygg- — Prop. 1987/88:100 nad av egnahem - liksom vid all ombyggnad — borde ske efter samma = Bil. 13

principer och amorteringstider som gäller för bostadslånets normala del. Förslaget torde innebära en förenkling för lånemyndigheterna.

Av liknande skäl bör enligt SBAB skyldigheten att göra en extra amortering vid överlåtelser av egnahem slopas. Enligt gällande bestämmelser får i normalfallet endast den del av ett bostadslån för egnahem som överstiger 15 000 kr. övertas i samband med att huset byter ägare. Det innebär i

praktiken en extra amortering på Jånet varje gång huset säljs. SBAB föreslår att regeln slopas för lån som har finansierats med medel från bolaget. SBAB framhåller att den nuvarande återbetalningsskyldigheten medför sänkta räntebidrag men att motsvarande minskning av statens utgifter för räntebidrag kan nås på annat sätt. Även detta torde medföra en

enklare hantering för lånemyndigheterna. |

SBAB föreslår vidare att lånemyndigheterna skall få ta ut en avgift vid förtida inlösen av lån. En låntagare kan idag lösa in ett bostadslån helt utan avgift. För SBAB medför detta problem, eftersom låntagarna löser in lån

framför allt när marknadsräntan har sjunkit under den räntenivå som gällde när lånet beviljades. Det blir då inte möjligt för SBAB att placera de inlösta medlen till en ränta som täcker kostnaderna för upplåningen. Andra bostadsinstitut tar i motsvarande situation ut en ränteskillnadsersättning.

Avgiften beräknas på olika sätt men motsvarar i princip skillnaden mellan

räntan på det uppsagda lånet och den aktuella räntan. Lånemyndigheterna bör få tillämpa likartade regler som andra bostadsinstitut vid förtida inlö-

sen av lån.

SBAB föreslår också att bostadslån för ingångsvärdet skall lämnas vid

alla ombyggnader. Bostadslån för det s.k. ingångsvärdet lämnas för när-

varande bara vid ombyggnad av flerbostadshus som förvärvats inom fem år före ansökan om bostadslån. Enligt SBAB bör ingångsvärdet alltid räknas in i låneunderlaget vid ombyggnad av flerbostadshus. Förslaget innebär ingen ändring av räntebidraget vid ombyggnad, eftersom det redan nu lämnas räntebidrag även om ingångsvärdet inte ingår i låneunderlaget.

Även vid ombyggnad av egnahem bör ingångsvärdet få ingå i låncunderlaget. Däremot bör ingångsvärdet inte få räknas in i underlaget för räntebi-

drag i dessa fall.

SBAB föreslår dessutom vissa förändringar i fråga om avisering av bostadslån med syfte att bostadslånen, i likhet med underliggande kredit, skall kunna aviseras fyra gånger per år och med löpande förfallodagar.

Bostadslån aviseras för närvarande halvårsvis. Vid nu gällande ränteni-

våer skulle en övergång till aviseringar var tredje månad öka den effektiva årsräntan med ca 0,2 ec. Enligt SBAB bör vidare låneaviseringarna få ske löpande under året och inte som nu på bestämda dagar gemensamma för

alla låntagare. Det skulle göra det lättare att balansera ränteinbetalningar och ränteutbetalningar.

Fullmäktige i riksbanken konstaterar i sitt yttrande över SBAB:s framställning att SBAB:s villkor för sådan kreditgivning som sker i full konkurrens med andra kreditinstitut, på några punkter avviker från de villkor som tillämpas av konkurrerande bostadsinstitut. Det är både konkurrenshäm- 19

mande och fördyrande för SBAB. Fullmäktige anser att det är naturligt att — Prop. 1987/88: 100 spelreglerna är desamma för alla berörda institut, och finner att de före- = Bil. 13 slagna ändringarna endast synes vara en anpassning I till de villkor som redan tillämpas av övriga bostadsinstitut.

Föredragandens överväganden Höjd låneandel för vissa hyres- och bostadsrättshus Det förhållandet att bostadslån för vissa hyres- och bostadsrättshus lämnas med 22 Z av låneunderlaget, samtidigt som räntebidraget beräknas som. om lånet lämnats med 25 24, är en följd av.att staten strävat efter att hålla nere utlåningen från statsbudgeten. Eftersom bostadslån numera finansieras utanför statsbudgeten, bortfaller det statsfinansiella skälet till denna skillnad mellan bostadslånets storlek och basen för räntebidrag. Bostadsstyrelsen framhåller att det skulle vara administrativt enklare att lämna bostadslån med 25 Z av låncunderlaget.

Jag delar bostadsstyrelsens uppfattning och förordar således att bostadslån för de hyres- och bostadsrättshus för vilka lån för närvarande lämnas med 22 Zz av låneunderlaget framdeles lämnas med 25 % av låneunderlaget. Ändringen bör träda i kraft den 1 juli 1988. Den bör tillämpas även i ärenden i vilka preliminärt men inte slutligt lånebeslut har meddelats före denna tidpunkt.

Ändrade villkor m.m. för lån finansierade av SBAB Nya bostadslån finansieras numera. som har framgått, med medel som SBAB lånar upp på den avreglerade kreditmarknaden i konkurrens med bl. a. andra bostadsinstitut. SBAB har bl. a. föreslagit att amorteringsvillkoren i fråga om bostadslån för nybyggnad av lokaler anpassas till dem som gäller för bostadslån för nybyggnad av bostäder. Vidare har bolaget föreslagit att man slopar de nuvarande begränsningarna i fråga om möjligheterna för ny ägare att överta bostadslån som beviljats för egnahem såvitt gäller lån som finansieras genom bolaget. Bolaget har också föreslagit att det öppnas en möjlighet att ta ut en avgift vid förtida inlösen av lån för att kompensera bolaget för eventuella ränteförluster samt att bostadslånen skall få aviseras oftare än för närvarande och med löpande förfallodagar.

De av SBAB föreslagna ändringarna av reglerna för bostadslån syftar till att minska skillnaderna i villkor mellan SBAB och övriga bostadsinstitut. Riksbanksfullmäktige har inte haft något att erinra mot en anpassning i dessa avseenden.

Även jag anser att villkoren för lån finansierade av SBAB nu bör kunna anpassas till de villkor som allmänt tillämpas av bostadsinstituten.

Det torde få ankomma på regeringen att vidta de ätgärder som behövs för att åstadkomma en sådan anpassning. För sammanhangets skull vill jag dock anmäla att jag avser att senare föreslå regeringen att

1. ändra reglerna för amortering av bostadslån för lokaler så att sådana lån amorteras efter samma villkor som bostadslån för bostäder. 20

som finansierats genom SBAB kan övertas i sin helhet av ny ägare till Bil. 13 huset, : .

3. införa en möjlighet att ta ut avgift vid förtida inlösen av bostadslån

som har finansierats av SBAB enligt samma principer som gäller på den allmänna kreditmarknaden,

4. göra det möjligt att avisera bostadslån med löpande förfallodagar. Jag avser också att föreslå att dessa ändringar genomförs den 1 juli 1988.

Till frågan om räntebidrag till den som övertar ett bostadslån för egnahem som finansierats av SBAB återkommer jag i det följande under anslaget B 4. Räntebidrag m. m. .

I fråga om bostadslån för ingångsvärdet vid ombyggnad gäller för närva-

rande att det får ingå i låneunderlaget bara om huset har förvärvats under de senaste fem åren före ansökan om ombyggnadslån. SBAB har föreslagit att denna begränsning slopas såvitt gäller lån som finansieras genom bolaget. Jag ser inget skäl till att numera behålla denna begränsning. Som har

framgått av min tidigare redogörelse påverkar inte en sådan ändring kostnåderna för räntebidrag. Jag förordar sålunda att kravet på att huset skall ha förvärvats inom viss tid före ansökan om lån slopas. Ändringen bör genomföras den 1 juli 1988. Den bör tillämpas även i ärenden i vilka

preliminärt men inte slutligt lånebeslut har meddelats före denna tidpunkt.

Övrigt

Under anslaget B 7. Bostadsbidrag m. m. återkommer jag i det följande till

frågan om tillämpningsområdet för stödet till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att godkänna vad jag har förordat i fråga om

1. låneandel för vissa hyres- och bostadsrättshus,

2. bostadslån för ingångsvärdet vid ombyggnad.

B 1. Bostadsstyrelsen

1986/87 Utgift 68 617985 1987/88 Anslag 64 102 000 1988/89 Förslag 64 102 000

Riksdagen har godkänt regeringens förslag ätt lägga samman bostadsstyrelsen och statens planverk: till en myndighet (prop. 1986/87:48, BoU 7, rskr. 93). Vidare har riksdagen godkänt regeringens förslag till det nya verkets huvudsakliga inriktning och organisation (prop. 1987/88:37, BoU 7, rskr 106). Sammanläggningen skall ske den 1 juli 1988. Det nya verket skall heta plan- och bostadsverket.- :

Regeringen avser att under våren 1988 återkomma till riksdagen i frågan

om det nya verkets samlade medelsbehov för budgetåret 1988/89. Jag Prop. 1987/88: 100 föreslår därför att anslaget nu förs upp med oförändrat belopp. Bil. 13 Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att, i avvaktan på sär-

skild proposition i ämnet,

till Bostadsstyrelsen för budgetåret 1988/89 beräkna ett förslags-

anslag om 64 102 000 kr.

B 2. Länsbostadsnämnderna

1986/87 Utgift 71 511627 1987/88 Anslag 57 674 000

1987/88 Förslag 61 834 000

Länsbostadsnämnder finns i alla län utom i Gotlands län. Nämnden är

länsmyndighet för den statliga verksamheten för att främja bostadsförsörjningen. I Gotlands län fullgörs motsvarande uppgifter av länsstyrelsen. I Norrbottens län är länsbostadsnämnden sedan den 1 juli 1986 inordnad i länsstyrelsen som ett led i en treårig försöksverksamhet med samordnad länsförvaltning.

Bostadsstyrelsen Arbetsvolvmen Antalet nya lån- och bidragsärenden har minskat under de två senaste

budgetåren. främst som en följd av begränsningarna i energisparstödet. Detta har medfört en viss lättnad i arbetet på nämnderna. Samtidigt har

emellertid ärendenas komplexitet ökat på grund av att ny- och ombyggandet av flerbostadshus ökat. Ytterligare låne- och bidragsformer har också tillkommit. Ramarna för ombyggnadslån i de tre storstadsområdena har ökat den administrativa belastningen på berörda nämnder.

Enligt nämndernas bedömning förväntas antalet tekniska ärenden vara

flerbostadshus beräknas dock fortsätta.

Antalet administrativa ärenden ökade kraftigt under år 1986 på grund av förtida inlösen av lån. På grund av den låga räntan på bostadslån under år

1987 har dock inlösenverksamheten minskat. Antalet lagsökningar har

ökat något, medan antalet exekutiva auktioner minskat.

Resursbehovet

Antalet årsanställda uppgick under budgetåret 1986/87 till 451 inom det ordinarie anslagets ram. För den ökande inlösenverksamheten har rege-

ringen medgett betydande överskridanden av anslaget som gav utrymme

för ytterligare 8 årsanställda under budgetåret 1986/87. Under budgetåret

1987/88 beräknas anslaget ge utrymme för 437,5 årsanställda. Antalet.

uppsägningar. [Ne] [Ne

De krympande resurser som ställts till nämndernas förfogande kan enligt Prop. 1987/88: 100 bostadsstyrelsen leda till förlängda handläggningstider, minskade telefon- Bil. 13

och öppethållandetider, en mer summarisk granskning och handläggning

av ärenden samt ökade risker för fel i lånehanteringen.

När det gäller resurser till länsbostadsnämndernas verksamhet föreslår bostadsstyrelsen bl.a. följande (verksamheten vid bostadsenheten vid länsstyrelsen i Norrbottens län omfattas inte av bostadsstyrelsens förslag).

I. Lönekostnadsposten för länsbostadsnämnderna tas för budgetåret 1988/89 upp med ctt belopp som är oförändrat i förhållande till vad som

beräknades i 1987 års budgetproposition. Kostnadsposten bör därefter reduceras med 2,5 Z under vart och ett av budgetären 1989/90 och 1990/9t, under den bestämda förutsättningen att regionalt datorstöd införs.

2. Länsbostadsnämnderna i Stockholms. Göteborgs och Bohus, Malmö-

hus, Uppsala och Östergötlands län ges en tillfällig förstärkning under

budgetåret 1988/89 genom en engångsanvisning på 950 000 kr.

3. Anslagsposten för övriga förvaltningskostnader tas för budgetåret 1988/89 upp med ett belopp som är oförändrat i förhållande till vad som beräknades i 1987 års budgetproposition. Kostnadsposten bör därefter reduceras med 2,5 % under vart och ett av budgetåren 1989/90 och 1990/91, dock att fr. o. m. budgetåret 1988/89 ytterligare 1 520000 kr. bör anvisas för avgifter och drift av den regionala dataverksamheten, 300 000 kr. för ökade fasta avgifter för telefon m. m. och 250000 kr. för resor.

4, Lokalkostnaderna minskas med 109000 kr. i förbållande till vad som

beräknades i 1987 års budgetproposition.

5. Regeringens beslut om att nu endast medge införandet av regionalt ADB-system på tre länsbostadsnämnder omprövas omgående.

Styrelsen tar vidare upp frågan om finansieringen av låneverksamheten. Enligt styrelsen bör det övervägas om bostadslåneverksamheten — såväl lånebesluten som förvaltningen — skall övergå till resultatredovisning och redovisas fristående från myndighetens förvaltningsanslag.

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden Personal 461 0 Utgifter

Förvaltningskostnader82485 000!+6 339 000
(därav lönekostnader)76 221 0007+5 159 000
Lokalkostnader13614 0007= 104 000
Engångsanvisning4200 000—-3 700 000
Summa utgifter100299 000+2535 000

Inkomster

Administrationsavgifter13000 000—- 1000 000
Aviseringsavgifter28 000 0000
Krav- och påminnelseavgifter1625 000— 625 000
Summa inkomster42625 000—- 1625 000
Nettoutgift57 674000+4160 000

I Därav länsstyrelsen i Norrbottens län 3 839000 kr.

? Därav länsstyrelsen i Norbottens län 3 571 000 kr. 3 Därav länsstyrelsen i Norrbottens län 700 000 kr.

Bil. 13 ”

I regleringsbrevet för innevarande budgetår har till länsbostadsnämnderna anvisats medel till ett belopp som med 1 milj. kr. understiger det av riksdagen beviljade anslaget. Jag förordar att medel för länsbostadsnämndernas verksamhet för nästa budgetår beräknas så, att nämnderna realt får samma resurser som disponeras under innevarande budgetår. Detta innebär en real minskning med ca 1 26 i förhållande till vad som beräknades i 1987 års budgetproposition. Jag har i mina beräkningar beaktat även medelsbehovet för länsstyrelsen I Norrbottens län.

Anslaget till länsbostadsnämnderna har hittills även inrymt medel till kostnader för vissa centrala myndighetsuppgifter, t.ex. viss konferens-

och utbildningsverksamhet. Medel för sådana ändamål bör i fortsättningen

anvisas den centrala förvaltningsmyndigheten. Vid beräkningen av anslaget för förvaltningskostnader har jag därför gjört en reduktion med 402 000 kr. :

Jag har vidare under anslagsposten till förvaltningskostnader beräknat medel för drift av den regionala dataverksamheten med 1 830000 kr. Dessa medel bör få tas I anspråk först efter särskilt beslut av regeringen.

Jag förordar att liksom för innevarande budgetår 500 000 kr. anvisas för - ' en tillfällig resursförstärkning vid länsbostadsnämnderna i Stockholms samt Göteborgs och Bohus län. Jag vill i detta sammanhang erinra om riksdagens beslut (prop. 1986/87:48, BoU 7, rskr. 93) om åtgärder för att främja produktionen av nya bostäder på vissa orter.

Inkomsterna av administrationsavgifter har under budgetåret 1986/87 uppgått till ca 8.4 milj. kr., vilket är 10 milj. kr. lägre än som beräknats i budgeten. I likhet med bostadsstyrelsen beräknar jag inkomsterna av administrationsavgifter till 12 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Under budgetåret 1986/87 uppgick inkomsterna av aviseringsavgifter till ca 27,7 milj. kr. Jag beräknar inkomsterna för budgetåret 1988/89 till 28 milj. kr.

Inkomsterna av krav- och påminnelscavgifter uppgick under budgetåret 1986/87 till endast 217000 kr. vilket är ca 1,4 milj. kr. mindre än som: beräknades i budgeten. Jag beräknar i likhet med bostadsstyrelsen att inkomsterna av krav- och påminnelseavgifter för budgetåret 1988/89 kom-

mer att uppgå till I milj. kr. Mot denna bakgrund beräknar jag medelsbehovet till sammanlagt

61834 000 kr. Av detta belopp avser 4822 000 kr. länsstyrelsen i Norrbot-

tens län.

Hemställan

Med hänvisning tll vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen

att till Länsbostadsnämnderna för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag om 61 834 000 kr.

B 3. Vissa lån till bostadsbyggande Prop. 1987/88: 100

83 632 447 Bil. 13 1986/87 Utgift

1987/88 Anslag 110.000 000 1988/89 Förslag 920000 000

Från anslaget utbetalas räntelån, hyresförlustgarantilån och återstående räntebärande förbättringslån samt vissa förvärvstillägg till bostadslån som har betalats ut före den 1 juli 1985.

Bestämmelser om räntelån finns i räntelånekungörelsen (1967:553, omtryckt 1976:790, ändrad senast 1987:1268). Räntelån lämnas för bostadshus som har uppförts eller byggts om med stöd av bostadslån enligt de

bestämmelser som gällde före den 1 januari 1968, dock inte för hus som

färdigställdes före år 1958. Räntelån lämnas dessutom för bostadshus som har uppförts utan statligt lån men för vilka räntebidrag förut har beviljats enligt räntebidragskungörelsen (1962:541). Räntelånen, som lämnas årligen om låntagarens räntekostnader överstiger ett på visst sätt beräknat basräntebelopp, skrivs av omedelbart. Denna avskrivning belastar anslaget B 4. Räntebidrag m. m.

Bestämmelser om = hyresförlustgarantilån finns + förordningen (1982:1286) om statlig hyresförlustgaranti. Lån lämnas till ägare av hyreseller bostadsrättshus för vilka statsbidrag kan lämnas enligt förordningen (1982:1285) om statsbidrag till hyresrabatter i bostadshus (ändrad senast 1983:1023). Lån lämnas med ett belopp som motsvarar högst 9076 av hyresförlusterna under en tid av högst tre år efter husets färdigställande. Lånen är ränte- och amorteringsfria i tre år. Amorteringstiden är i normal-

fallet tio år. | Långivningen för förbättringslån enligt förbättringslåneförordningen (1980:261, upphävd 1986:281) upphörde den 30 juni 1987. |

Bestämmelserna om förvärvstillägg finns i förordningen (1986:694) om handläggning, förvaltning m.m. av: bostadslån och räntebidrag (ändrad senast 1987:1265). Förvärvstillägget lämnas t samband med överlåtelser, om den nye husägaren är berättigad till ett större bostadslån än överlåta-

ren.

Från anslaget utbetalades t.o.m. den 30 juni 1985 sådana lån som numera finansieras av Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB. Lå-

neskulden för lån som har betalats ut från anslaget var 65 800 milj. kr. den

30 juni 1987.

Bostadsstyrelsen

Kortare tid för ansökan om övertagande av bostadslån

Ansökan om att få överta bostadslån skall göras inom sex månader från

den dag då huset övergått till ny ägare. Denna tidsfrist medför bl. a. att ett

stort antal låneavier kommer i retur på grund av att tidigare ägare flyttat

och den nye ägaren inte har ansökt om övertagande av bostadslånet. Vidare kan den långa ansökningstiden medföra att räntebidrag felaktigt 25

betalas ut till den tidigare husägaren, liksom att kontrolluppgifter som Prop. 1987/88:100

bostadsverket skall lämna om räntebidrag kan bli fel. Bil. 13 Styrelsen föreslår att reglerna om att få överta bostadslån ändras så, att ansökan måste göras inom tre månader efter det att huset övergått till ny ägare.

Anslagsberäkning

Bostadsstyrelsen har beräknat behovet av medel under budgetåret 1988/89 för sådana utbetalningar som skall belasta anslaget till ca 90 milj. kr. netto.

Beräknade utbetalningar, milj. kr.

1987/88 1988/89 Räntebärande förbättringslån 15 0 Hyresförlustgarantilån 0 0 Förvärvslån kopplade |

till äldre bostadslån1010
Räntelån8080
Återbetalning låneförskott-150
Totalt92090

Återbetalningar av statliga lån Amorteringar och inlösen av lån till bostadsbyggande uppgick under budgetåret 1986/87 till ett belopp av 46070 milj.kr. Att det inbetalda beloppet blivit så stort i förhållande till det beräknade (2 050 milj. kr.) sammanhänger med att en del av de omfattande frivilliga återbetalningar som gjordes under våren 1986 bokfördes först budgetåret 1986/87.

Amorteringar av bostadslån som tidigare finansierats över statsbudgeten bedöms uppgå till ca 2000 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1987/88 och 1988/89. Därtill kommer förtida inlösen av sådana bostadslån, vilken bedöms uppgå till ca 1000 milj. kr. under vart och ett av budgetåren.

Hyresförlustlån beräknas inlösas med 30 milj. kr. under budgetåret 1987/88 och med 20 milj. kr. under budgetåret 1988/89.

Föredragandens överväganden

Enligt bostadsstyrelsen medför den långa tidsfristen för ansökan om övertagande av lån problem vid låneaviseringar. Jag ansluter mig till styrelsens förslag att tiden för ansökan om att få överta bostadslån ändras från sex till tre månader från det att fastigheten eller tomträtten övergått till ny innehavare. Det ankommer på regeringen att besluta i denna fråga.För sammanhangets skull vill jag dock anmäla att jag avser att i annat sammanhang föreslå regeringen att den 1 juli 1988 ändra reglerna för ansökan om övertagande av lån i enlighet med bostadsstyrelsens förslag. Jag avser också att föreslå att ändringen görs beträffande även andra lån än enbart bostadslån. 26

budgetår till 90 milj.kr. Bil. 13

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa lån till bostadsbyggande för budgetåret 1988/89 anvi-

sa ett förslagsanslag om 90000 000 kr.

B 4. Räntebidrag m. m.

1986/87 Utgift 14464 399 661 1987/88 Anslag 12400 000000 1988/89 Förslag 15800 000 000

Från anslaget betalas räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostadshus. för underhålls-, reparations- och energisparåtgärder i bostadshus, för för-

värv i vissa fall av bostadshus samt för gatukostnadsersättning i vissa fall.

Från anslaget betalas vidare ungdomsbostadsstöd. nybyggnadsbidrag, bidrag till bostadskostnader efter ombyggnad, bidrag till hyresrabatter samt s.k. 33 §-ersättning till kommuner. Anslaget belastas också med eftergifter -

av räntelån.

Räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostadshus lämnas numera

enligt nybyggnadslåneförordningen för bostäder (1986:697, ändrad senast

1987:1263) resp. ombyggnadslåneförordningen för bostäder (1986:693, ändrad senast 1987: 1264).. Bidrag lämnas med belopp som motsvarar skillnaden mellan verklig räntekostnad för bostadslån och underliggande kredit inom låneunderlaget för bostäder och en garanterad ränta för dessa lån. För vissa låntagarkategorier beräknas räntebidraget som om bostadslånet var 3 procentenheter högre än vad det faktiskt är. Vid ombyggnad av hyres- och bostadsrättshus kan räntebidrag lämnas för markkostnader även om de inte ingår i låneunderlaget. Den garanterade räntesatsen för det

första året av länetiden varierar mellan 2,35 och 4,9 Z beroende på lånta-

garkategori. Den garanterade räntan höjs årligen på visst sätt.

Räntebidrag lämnas också för bostadshus som under åren 1975—1986 har uppförts eller byggts om med stöd av lån enligt bostadsfinansieringsförordningen (1974:946, omtryckt 1980:329, ändrad senast 1987:1267) samt för flerbostadshus som under åren 1958-1974 uppförts eller byggts

om med stöd av lån enligt bostadslånekungörelsen (1967:552, omtryckt

1973:524, ändrad senast 1987:1266) eller motsvarande äldre bestämmel-

ser. Är huset färdigställt före år 1967 lämnas vanligen räntelån i stället för räntebidrag, varvid den del av räntelånet som avser ränta på bostadslån

och underliggande kredit omedelbart efterges. Bestämmelser om räntelån

finns i räntelånekungörelsen (1967:553, omtryckt 1976:790, ändrad senast 1987:1268). Räntebidrag och eftergift av räntelån är i princip likvärdiga från subventionssynpunkt. Räntebidrag för vissa underhålls-, reparations- och energisparåtgärder lämnas enligt förordningen (1983:974) om statligt räntestöd vid förbättring 27

hyres- eller bostadsrättslägenheter. Bidraget beräknas med utgångspunkt i = Bil. 13 en schablonmässigt bestämd kostnad för utförda åtgärder. För schablonbe-

skattade fastighetsägare grundas bidräget på hälften av en räntesats som är

0.4 procentenheter högre än statslåneräntan. Övriga fastighetsägare får något lägre räntebidrag. Bidragstidens längd beror på åtgärdernas beräkna-

de varaktighet. :

Enligt förordningen (1983:40) om räntebidrag för underhållslån i vissa fall lämnas ett särskilt räntebidrag för underhåll till allmännyttiga bostadsföretag och studentbostadsföretag, som för år 1983 beviljades lån på den

allmänna lånemarknaden till underhåll av bostadshus.

Räntebidrag lämnas också för vissa äldre statliga reparations- och ener-

gisparlån. Räntebidragen för dessa lån minskas successivt. Bestämmelser-

na finns i förordningen (1982:644) om lån för byggnadstekniska åtgärder i

bostadshus (ändrad senast 1985:461) resp. förordningen (1977:332) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i bostadshus m.m. (upphävd

1980:334). . Räntebidrag för lån för vissa förvärv lämnas i samband med dels för-

värvsstöd vid kommunalt förköp av bostadshus i vissa kustkommuner,dels förvärvsstöd till vissa flerbarnsfamiljer för köp av egnahem. Räntebidraget beräknas på likartat sätt som för ny- eller ombyggnadslån. dock med den skillnaden att den garanterade räntesatsen för det första året är

5,5 resp. 5,9 Zo. I fråga om förköpsstödet är räntebidragsunderlaget dessut-

om begränsat till 25 6 av gällande schablonbelopp för tomt- och grundbe-

redning samt lägestillägg. Bestämmelserna finns i förordningen (1984: 614)

om lån för förvärv av vissa bostadshus som har förköpts enligt förköps-

lagen (1967: 868) (ändrad senast 1987: 1271) och förordningen (1987: 258)

om stöd till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem (ändrad 1987: 1272). -

Räntebidrag för gatukostnadsersättning lämnas enligt förordningen (1985:352) om lån m.m. för gatukostnadsersättning i vissa fall (ändrad 1987:313). Bidrag lämnas till cgnahemsägare och beräknas på samma sätt. som räntebidrag för ny- eller ombyggnad.

Ungdomsbostadsstöd är eu statligt bidrag som lämnas enligt förordningen (1987:530) om ungdomsbostadsstöd (ändrad senast 1987:889). Bidrag

lämnas till vissa kommuner för att öka utbudet av bostäder för ungdomar.

Bidraget lämnas med 200 kr. per månad för varje lägenhet. som efter en

viss tidpunkt förmedlats till ungdom av kommunen eller ett av kommunen utsett organ. Bidrag lämnas för den tid som lägenheten hyrs ut till personer som är yngre än 25 år. För studentbostäder gäller särskilda regler. Nybyvggnadsbidrag lämnas på vissa orter enligt förordningen (1986:1399) om bidrag vid nybyggnad av bostäder (ändrad 1987:948).

Bidrag lämnas till ägare av nybyggda hyres- och bostadsrättshus som

påbörjats under slutet av år 1986 eller under åren 1987 och 1988. Bidraget är 60 kr./m? för det första bidragsåret och 30 kr./m? för det andra bidrags-

året, upp till ett visst högsta belopp per lägenhet.

För de hyresgäster och bostadsråttshavare som bor kvar efter en ombyggnad som skett med stöd av ombyggnadslån lämnar staten under tre år bidrag till bostadskostnader efter ombyggnad. Bidraget för det första året 28

är 60 Z: av den höjda bostadskostnaden till den del höjningen överstiger 25 Prop. 1987/88: 100 kr./m”. Därefter sjunker bidraget med en tredjedel varje år. Ett villkor för Bil. 13

bidraget är att bostadskostnaden för dem som bor kvar minskas med ett

motsvarande belopp. Bestämmelserna finns i förordningen (1986: 1398) om bidrag till bostadskostnader efter ombyggnad. | i

Statsbidrag till hyresrabatter lämnas enligt förordningen (1982:1285) om statsbidrag till hyresrabatter i bostadshus (ändrad senast 1983:1023). Bi-

drag lämnas till ägare av hyres- eller bostadsrättshus. Som villkor för -

bidrag gäller att huset har uppförts eller byggts om med stöd av lån enligt bostadsfinansieringsförordningen och att byggnadsarbetena har påbörjats under slutet av år 1982 eller under åren 1983 eller 1984. För ombyggnad av hus i Norrbottens län gäller särskilda regler. Bidrag lämnas för en tid av

fem år. Enligt 33 § i 1962 års bostadslånekungörelse (1962:537, upphävd

1967:552) och motsvarande äldre kungörelser skall staten under vissa förutsättningar täcka 80 92 av kommuners bidrag för förvaltningsförlusteri hus som har uppförts eller byggts om med stöd av lån enligt dessa kungö-

relser. Utöver ersättningar för sådana förluster betalas från anslaget vissa .engångsbidrag som regeringen har beviljat kommuner under förutsättning

att de avstår från sin rätt till nyssnämnd ersättning. Regler för engångsbi-

draget finns i förordningen (1984:337) om ändrade bestämmelser om statens skyldighet att betala ersättning till kommuner enligt 33 § bostadslänekungörelsen (1962:537) m. m.

Bostadsstyrelsen

Räntebidrag vid tillbyggnad eller vindsinredning av vissa egnahem I samarbete med ett byggnadsföretag och en kommun har bostadsstyrelsen

tagit fram en småhustyp för nyetablerade hushåll. Avsikten är att huset vid uppförandet skall ha 2-3 rum och kök för att senare kunna utvidgas till 4—

5 rum och kök genom att vinden inreds eller huset byggs till.

Vid ombyggnad av egnahem skall räntebidrag enligt gällande bestämmelser lämnas endast till den del av låneunderlaget som överstiger 25 000 kr. För att öka intresset för att bygga små egnahem föreslår bostadsstyrelsen all räntebidrag för ombyggnad av små egnahem, som vid uppförandet planerats för en framtida vindsinredning eller tillbyggnad, lämnas till hela

den godkända kostnaden.

Bostadslån för energisparåtgärder

Bostadslån till energibesparande åtgärder lämnas endast om åtgärderna

skäligen bör samordnas med vissa andra åtgärder som berättigar till lån.

Kravet att energisparåtgärder skäligen bör samordnas med andra åtgärder har uppfattats som otydligt. Enligt bostadsstyrelsen leder det till olik-

heter i handläggningen på olika länsbostadsnämnder. Kravet kan också

medföra att angelägna energibesparande åtgärder inte kommer till stånd

därför att huset har få brister i övrigt.

Bostadsstyrelsen föreslår att tilläggsisolering av ytterväggar och bjälklag — Prop. 1987/88: 100

samt komplettering eller byte av fönster skall betraktas som tekniskt — Bil. 13 väsentliga förbättringar och därmed självständigt uppfylla förutsättningar-

na för ombyggnadslån. :

Bidragsgivningens omfattning Utgifterna för räntebidrag m.m. under anslaget för budgetåret 1986/87

uppgick till 14423 milj. kr. Det är ca 3500 milj. kr. mer än under budgetåret 1985/86.

Utgifter i milj. kr. under budgetåret

1984/85 [985/86 1986/87

Räntebidrag .Il 4141027013653
Eftergift av räntelän224130200
Räntebidrag för underhållslån263322

Räntestöd för förbättring

av bostadshus 7 79 217 Statsbidrag till hyresrabatter 38 185 254 Ersättning enligt 33 §

för förvaltningsförluster 159 225 7 Totalt 11 868 10922 14423

Antalet lägenheter med räntesubventioner uppgick till ca 1610 000 under det andra halvåret 1986, exkl. lägenheter med enbart energisparlån. Av det totala antalet lägenheter med räntesubventioner var andelen hyres- och

bostadsrättslägenheter 83 6.

Anslagsberäkning Bostadsstyrelsen beräknar utgifternz under anslaget till sammanlagt 13400 milj. kr. för budgetåret 1987/88.

För budgetåret 1988/89 beräknar bostadsstyrelsen utgifterna till 14900 milj. kr.

Bostadsstyrelsens beräkningar för budgetåret 1988/89 utgår från en bun-

den ränta på 9,7 26, en obunden ränta på 11 § och en ränta på 9,7 7 för bostadslån utbetalade före den 1 juli 1985.

Föredragandens överväganden Räntebidrag vid tillbyggnad av vissa egnahem

Vid ombyggnad av egnahem lämnas räntebidrag endast till den det av den

zodkända kostnaden som överstiger 25000 kr. Tillbyggnad av egnahem räknas som ombyggnad. |

Enligt min mening kan det vara rationellt för både den enskilde och

samhället om egnahem byggs till när behoven förändras i stället för att vusen från början görs onödigt stora. En sådan utveckling kan främjas om .

eglerna för räntebidrag vid tillbyggnad av egnahem förändras i den rikt- 30

lämnas till hela den godkända kostnaden för sådana tillbyggnader av egna- = Bil. 13 hem som tillför huset ytterligare minst ett sovrum och som utförs av den

ursprunglige låntagaren. Den ändrade bestämmelsen bör gälla hus vilka

uppförs med stöd av bostadslån som beviljas efter den 1 juli 1988.

Förändringen kan totalt sett medföra vissa minskningar av utgifterna för

räntcebidrag i den män ytorna begränsas i nya egnahem i förhällande till vad

som annars hade varit fallet.

Andrade villkor för räntebidrag vid överlåtelser av vissa egnahem

Under avsnittet Bostadsförsörjning m. m. har jag i fråga om övertagande

av sådana bostadslån till egnahem som har finansierats av SBAB förordat

den ändringen att hela lånet skall få övertas av en ny ägare och inte som för närvarande endast den del som överstiger 15000 kr. Även framdeles bör dock räntebidragen minskas i samma omfattning som hittills efter en över-

låtelse. I fråga om sådana bostadslån för egnahem som har finansierats av

SBAB och som har övertagits av ny ägare bör alltså räntebidrag till kostnaden för ränta på bostadslånet lämnas till den nye ägaren endast för den del av lånet som överstiger 15 000 kr. Vid varje nytt ägarbyte bör den

icke räntebidragsberättigande delen av lånet höjas med 15 000 kr. Om det också finns äldre statslån beviljade i fastigheten eller tomträtten bör den icke räntebidragsberättigande delen enligt vad jag nu har föreslagit. minskas i motsvarande mån. De föreslagna ändringarna bör genomföras den I juli 1988. Med hänsyn till vad jag har anfört om övertagande av lån bör de nya räntebidragsbestämmelserna tillämpas i alla ärenden i vilka medgivan-

de till övertagande lämnas fr. o. m. denna tidpunkt.

Lånebestämmelser för ombyggnad av ålderdomshem Riksdagen har begärt (BoU 1986/87:15, rskr 251) att regeringen i årets budgetproposition lämnar en redogörelse för den närmare utformningen av regler och tillämpningsföreskrifter för bostadslån till ombyggnad av ålder-

domshem. Jag vill i fråga om denna redogörelse hänvisa till den redovis-

ning som jag lämnade i riksdagen den 7 december 1987.

Grunderna för att bestämma räntan på vissa bostadslån

Jag vill även ta upp frågan om grunderna för att bestämma den statliga bostadslåneräntan. Jag åsyftar därvid den räntesats som gäller för ett antal äldre lån inom bostadsdepartementets ansvarsområde vilka har finansi-

erals över statsbudgeten, främst bostadslån enligt bostadsfinansieringsförordningen och motsvarande äldre bestämmelser. Räntesatsen gäller också

för räntelån, förbättringslån, tomträtts- och markförvärvslån, äldre ener-

gisparlån, underhållslån och vissa lån för förvärv av bostadsfastigheter.

Bostadsläneräntan fastställs av regeringen för ett kalenderår i sänder

enligt grunder som riksdagen har beslutat. Nu gällande grunder lades fast

är 1985 (prop. 1985/86:63, BoU 10, rskr 80). Enligt dessa skall bostadslåne- 31

räntan bestämmas utifrån marknadsräntan på statsobligationer emitterade

av riksgäldskontoret med en återstående löptid om fem år. Bostadsutskot- = Bil. 13

tet har tolkat detta som att räntesättningen bör ske med beaktande av den marknadsmässiga räntan på räntebärande obligationer och riksobligationer i november månad närmast före det år bostadslåneräntan skall avse.

De ändringar som den svenska handeln med räntebärande obligationer genomgått under de senaste åren har bl.a. inneburit en kraftigt ökad räntcrörlighet även i fråga om långfristiga obligationer. Den marknadsmässiga räntesättningen kännetecknas av dagliga ändringar i räntesättningen på sådana obligationer. Att bostadslåneräntan bestäms av räntesättningen på statsobligationer under en så kort period som en månad är enligt min mening mindre lämpligt. Bostadslåneräntan blir då i alltför hög grad beroende av kortsiktiga räntefluktuationer på marknaden. Erfarenheterna från de senaste åren talar för att man bör utgå från räntesättningen under en betydligt längre tidsperiod. Jag förordar därför att bostadslåneräntan bestäms med beaktande av den marknadsmässiga räntesättningen på statliga räntebärande obligationer och riksobligationer med en återstående löptid om fem år under de tolv månader som närmast föregår regeringens beslut.

Bostadslån för energisparåtgärder Som jag återkommer till i det följande under anslaget B 17. Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.m. kommer vissa frågor om elanvändning m.m. efter remissbehandling att beredas inom regeringskanslict. Jag avser att återkomma till bostadsstyrelsens förslag efter denna beredning.

Anslagsberäkning Statens utgifter för räntebidrag under budgetåren 1987/88 och 1988/89 beräknar jag till de belopp som framgår av följande tabell. Beräkningarna för budgetåret 1988/89 bygger på antagandet att räntenivån år 1988 blir ca två procentenheter högre än vad bostadsstyrelsen har utgått från i sin anslagsberäkning.

Bil. 13 ”

Låneform Milj. kr. 1987/88 Milj. kr. 1988/89

Anslagspåverkande . Hyres- och Egna- Totalt Hyres- och Egna- Totalt faktorer bost.rätt hem boöst.rätt hem Räntebidrag till hus med bostadslån finansierade av SBAB

— utgift föregående budgetår 1 740 '4202 16037007004400
— ny årgång+1960+385 +2345 +2215+460 +2675
= normal upptrappning- 50 - 40 = 90 = [10— 65 = 175
— extra upptrappningar m.m.! — 5- 50 -— 55 = 5 = 50 — 55
— ränteändring bottenlån + 55= IS + 40 = 100-— 485 0 145
delsumma: : 37007004400570010006 700

Räntebidrag” till hus med bostadslån utbetalda över statsbudgeten

— utgift föregående budgetår 7860 3570 11430 6 200 2100 8300

— normal upptrappning= 290 —395 — 685 = 265= 320 — 585
— extra upptrappningar m. m.! — 265 .—- 170. — 435 = IS=110 = 125
— ränteändring bostadslån = 1200-900 .—-2 100 + 600 +250 + 850
— ränteändring bottenlån + 95- 5 + 90 = 70 = 70 = 140:
delsumma62002100 83006450 1850 > 8300

Räntestöd för förbättring av bostadshus — utgift föregående budgetår 215 370 - 370 — ny ärgång + I80 + 210 : + 210

— nedräkning och ränte- .

ändring — 25 = 320 - = 30

delsumma 370 550 = 550

Övrigt

— vissa underhållslån27-27 M24 so24
— ungdomsbostadsstöd210-10
— nybyggnadsbidrag10=1030-30
—- återflyttningsbidrag10-1060 . -60
— bidrag t hyresrabatter120-12090)-90
— 33 8-ersältning| 60-6030-30
Total anslagsbelastning10 5002800 13 300 129502850 15 800

! Extra upptrappningar den I juli 1986 resp. 1987, sänkt garantiränta för konventionellt beskattade hyreshus och höjd garantiränta på grund av slopad garantiskatt för egnahem och hyreshus ägda av fysiska personer. " Inkl. eftergifter av räntelån.

Jag beräknar således utgifterna på anslaget B 4, för budgetåret 1987/88 till 13 300 milj. kr. För budgetåret har anvisats ett anslag om 12 400 milj. kr. Anslagsberäkningen i föregående budgetproposition byggde bl. a. på antagandet att räntorna skulle bli lägre än de faktiskt har varit.

Anslagsbehovet för budgetäret 1988/89 beräknar jag till 15 800 milj. kr.

Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

dels att godkänna vad jag har förordat i fråga om

1. räntebidrag vid tillbyggnad av vissa egnahem,

2. räntebidrag vid övertagande av vissa bostadslån till egnahem.

3. grunderna för att bestämma räntan på vissa bostadslån,

dels att

4. till Räntebidrag m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett för- 33

slagsanslag om 15 800 000 000 kr.

3 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13 Rättelse: S. 43 tab huvuden Står: mån. resp. 2000 och 3000. Rättat till: är resp. 2200 och 3 200.

lägenheter m. m. Bil. 13

1986/87 Utgift 59 166041 1987/88 Anslag : 198000 000 1988/89 Förslag 20000 000

Från anslaget betalas bidrag enligt förordningen (1986:286) om statsbidrag till förnyelseåtgärder i vissa bostadsområden (förnyclsebidrag). Förnyelsebidrag lämnas av bostadsstyrelsen till kostnader för sådana åtgärder i områden med flerbostadshus sorn syftar till att minska antalet outhyrda lägenheter och förbättra den sociala miljön i områden med stora uthyrningssvårigheter eller stora sociala problem. Bidrag lämnas endast till allmännyttiga bostadsföretag. Som förutsättning för bidrag gäller att bostadsföretaget och kommunen tillsammans har utarbetat ett åtgärdsprogram för området, att kommunen lämnar ett bidrag som minst motsvarar hälften av statens bidrag samt att avtal har träffats om boinflytande och decentraliserad förvaltning. Riksdagen fastställer för varje budgetår en ram för beslut om förnyelsebidrag.

Anslaget belastas också med eftergifter av hyresförlustlån enligt förordningen (1976:260) om hyresförlustlån (ändrad senast 1982:540). Möjligheten att bevilja nya lån togs bort vid utgången av år 1980 (prop. 1979/80: 100 bil. 16, CU 22, rskr 240). Lämnade hyresförlustlån kan dock efterges. Eftergift kan lämnas med ca 5076 eller, i vissa fall när kommunen har låg skattekraft, med 6072 av den del av lånet som överstiger 0,5 92. Om det finns synnerliga skäl kan regeringen medge eftergift av hela lånet eller större del av lånet än vad som följer av normalreglerna. En förutsättning för eftergift är att återstoden av lånet löses in på en gång. En kommun som gentemot ett allmännyttigt bostadsföretag har åtagit sig att svara för det kapitaltillskott som företaget därvid behöver kan få ett särskilt hyresförlustlån, om kommunen bedöms ha låg skattekraft.

Bostadsstyrelsen Omfattningen av bidragsgivningen m.m. Till den I augusti 1987 hade förnyelsebidrag beviljats med sammanlagt 7,2 milj. kr. Vid samma tid fanns ytterligare 19 ansökningar om bidrag på sammanlagt 80 milj. kr. avseende ca 20000 lägenheter.

Under budgetåren 1985/86 och 1986/87 beviljades eftergift av hyresförlustlån till ett belopp av 34 resp. 32 milj. kr. Totalt har intill utgången av budgetåret 1986/87 eftergifter beviljats med 758 milj. kr.

Vid utgången av budgetåret 1986/87 utestod hyresförlustlån till ett belopp av 174 milj. kr.

Ramar och anslagsberäkning | Prop. 1987/88: 100 Bil. 13

Bostadsstyrelsen avser att utvärdera det samlade statliga stödet till åtgärder i nyare områden med flerbostadshus. I avvaktan på resultatet av denna utvärdering bör förnyclsebidraget enligt styrelsen behållas i sin nuvarande form.

Förnvyelsebidrag får under budgetåret 1987/88 lämnas inom en ram av 60 milj.kr. Styrelsen räknar med att ramen för budgetåret 1987/88 kommer att

utnyttjas helt och föreslår att beslutsramen fastställs till 60 milj. kr. även för budgetåret 1988/89.

Eftergifter av hyresförlustlån beräknar styrelsen till 30 milj. kr. för

budgetåret 1987/88 och till 20 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Bostadsstyrelsen beräknar anslagsbelastningen till sammanlagt 40

milj. kr. för budgetåret 1987/88 och till 80 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Föredragandens överväganden

I enlighet med bostadsstyrelsens förslag förordar jag att ramen för beslut om förnyelsebidrag under budgetåret 1988/89 fastställs till 60 milj. kr. Jag

beräknar vidare ett medelsbehov om 60 milj. kr. för förnyelsebidrag under

budgetåret 1988/89. Som har framgått av det föregående kommer anslaget att behöva belas-

tas med eftergifter av hyresförlustlån ytterligare några år. Jag beräknar anslagsbelastningen för eftergifter till 20 milj. kr. under budgetåret

1988/89. Det sammanlagda medelsbehovet för budgetåret 1988/89 beräknar

jag således till 80 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att beslut om förnyelsebidrag under budgetåret 1988/89

meddelas inom en ram om 60 000 000 kr. ,

2. till Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägen-

heter m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om

80 000 000 kr.

B 6. Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m. m.

1986/87 Utgift 94285 793 1987/88 Anslag 100 000 000 1988/89 Förslag 190 000 000

Från anslaget betalas lån enligt bestämmelserna i kungörelsen (1974: 255) om tilläggslån till' kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (omtryckt 1982:428, ändrad 1986:82) samt i förordningen (1983: 1021). om tilläggslån

för ombyggnad av bostadshus m. m. (ändrad senast 1987:257).

Tilläggslån lämnas för ombyggnad av hus som har förklarats eller kan

förklaras som byggnadsminne, för grundförstärkning av kulturhistoriskt värdefulla hus samt till arkeologiska undersökningskostnader.

Vid sådan ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som sker 35

med stöd av bostadslän enligt ombyggnadslåneförordningen för bostäder Prop. 1987/88: 100 (1986:693) kan låneunderlaget också törhöjas. Bil. 13

I fråga om hyres- och bostadsrättshus som är yngre än 30 år lämnas tilläggslån vidare till åtgärder som avser att avhjälpa byggskador och byggfel samt — under vissa förutsättningar — också till ändrad lägenhetssammansättning eller mer genomgripande ombyggnadsåtgärder av annat slag. Tilläggslån kan slutligen lämnas även till åtgärder mot radon.

Tilläggslånet är ett statligt ränte- och amorteringsfritt lån som, med vissa begränsningar, lämnas med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan godkänd ombyggnadskostnad och den kostnad som kan förräntas av fastigheten på normala villkor. Ränte- och amorteringsfriheten för ett tilläggslån omprövas efter fem eller tio år. Vid omprövningen avskrivs upplupen amortering.

Riksdagen har fastställt en gemensam ram för riksantikvarieämbetets tillstyrkanden av ombyggnader av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som bör komma i fråga för förhöjt låneunderlag och/eller tilläggslån på 90 milj. kr. för budgetåret 1987/88. Av denna ram får högst 2,5 milj. kr. disponeras för tilläggslån för arkeologiska undersökningskostnader i samband med bostadsbyggande.

Riksdagen har även fastställt en ram för tilläggslån som avser byggskador och byggfel, ändrad lägenhetssammansättning, grundförstärkning av kulturhistoriskt värdefulla hus m. m. på 40 milj. kr. för budgetåret 1987/88.

För tilläggslån för åtgärder.mot radon gäller ingen rambegränsning. För ombyggnadsåtgärder i hyres- och bostadsrättshus som är yngre än

30 år har riksdagen vidare fastställt en ram om 100 milj. kr. för budgetåret 1987/88 (prop. 1986/87:48. BoU 7. rskr 93).

Bostadsstyrelsen Långivningens omfattning Hela ramen för tilläggslån och förhöjt låneunderlag för ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse för budgetåret 1986/87 — 80 milj. kr. — togs i anspråk. Ca 27 milj. kr. avsåg förhöjt låneunderlag och ca 53 milj. kr. tilläggslån.

Av ramen för tilläggslån för byggskador m. m. för budgetåret 1986/87 — 40 milj. kr. — togs ca 38 milj. kr. i anspråk. 55 Z användes för grundförstärkning, 28 7 för ändrad lägenhetssammansättning och 17 92 för reparationsätgärder. Förhållandet att inte hela ramen utnyttjades beror på ramavräkningsförfarandet. |

Från och med den I januari 1987 lämnas tilläggslån även för ombyggnadsätgärder i hyres- och bostadsrättshus som är yngre än 30 år. Av den beslutsram som fastställdes för det första halvåret 1987 — 50 milj. kr. — förbrukades ca 12.8 milj. kr. |

Rambehov Prop. 1987/88: 100

Enligt bostadsstyrelsen bedömer riksantikvarieämbetet att behovet av me- Bil. 13

del för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse klart överstiger fastställd ram och att den därför bör höjas till 190 milj. kr. Bostadsstyrelsen framhåller att hälften av detta medelsbehov avser byggande i storstadsområden och att det är rimligt att även ombyggnader av kulturhistoriskt värdefull bebyg-

tillstyrkanderam för budgetåret 1988/89 om 110 milj. kr.

Bostadsstyrelsen anför vidare att behovet av medel för tilläggslån för byggskador m. m. hittills någorlunda rymts inom gällande ramar. Enligt länsbostadsnämndernas bedömning ligger emellertid behovet av medel framdeles på en klart högre nivå. Bostadsstyrelsen föreslår därför en ram

om 60 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Beträffande ombyggnadsåtgärder i hyres- och bostadsrättshus som är

yngre än 30 år har nämnderna bedömt behovet av tilläggslån till 75—100 milj. kr. för vartdera av budgetåren 1987/88 och 1988/89. Bostadsstyrelsen föreslår att ramen för budgetåret 1988/89 fastställs till oförändrat 100 milj. kr. .

Bostadsstyrelsen föreslår slutligen att sådana delar av ramarna som inte har utnyttjats under det budgetår ramarna avser, skall få användas för

långivning under följande budgetår.

Anslagsberäkning

Bostadsstyrelsen bedömer att utbetalningarna totalt kommer att bli närma-

re 190 milj. kr. under budgetåret 1988/89.

Föredragandens överväganden Ramar Ändamålen för de tre ramar som nu finns under anslaget sammanfaller delvis. Jag förordar att ändamålen.inom ramen för byggskador m.m. fördelas på övriga två ramar. Antalet ramar begränsas därmed till två. Till

den ena ramen bör hänföras alla ändamål som avser åtgärder i bostadshus som är kulhurhistoriskt värdefulla eller ingår i en från kulturhistorisk syn-

punkt värdefull bebyggelsemiljö. Till den andra ramen bör hänföras åtgär-' der som avser reparationer eller ombyggnader av hyres- och bostadsrätts-

hus som är yngre än 30 år.

vilka tilläggslån skall kunna lämnas. En konsekvens av att lån för grund-

förstärkningar lämnas inom samma ram som andra åtgärder som rör kul-

turhistoriskt värdefull bebyggelse. är dock att även lån för grundförstärk-

ningar i fortsättningen bör förutsätta tillstyrkan av de antikvariska myndigheterna på samma sätt som redan gäller i fråga om andra åtgärder inom

denna ram. Liksom hittills bör lån för åtgärder mot radon lämnas utan rambegränsningar. Som jag återkommer till vid min anmälan av anslaget B 8. i det: 37

lämnas i annan form än tilläggslån. Bil. 13 Jag övergår nu till frågan om ramarnas storlek. |

Jag delar bostadsstyrelsens uppfattning att ombyggnader i kulturhisto-

riskt värdefull bostadsbebyggelse -- som till stor del sker i regioner med

överhettad byggarbetsmarknad — måste begränsas i förhållande till det angivna behovet. Enligt min mening är det nödvändigt att även fortsättningsvis prioritera bland de projekt som får denna typ av stöd. Jag kan inte biträda bostadsstyrelsen förslag till ökning av tillstyrkanderamen. Stödet för dessa åtgärder och för grundförstärkningar av bostadshus som är kulturhistoriskt värdefulla eller ingår i en från kulturhistorisk synpunkt värdefull bebyggelsemiljö bör hållas på samma nivå som under innevaran-

de budgetår. Jag beräknar därvid att tilläggslån för grundförstärkningar lämnas med ca 25 milj. kr. Jag förordar således att tillstyrkanderamen för

tilläggslån och förhöjt låneunderlag — inkl. tilläggslån för grundförstärkning — för kulturhistoriskt värdefult bostadsbebyggelse m. m. fastställs till 115 milj. kr. för budgetåret 1988/89. Liksom för närvarande bör av denna

.ram maximalt 2,5 milj. kr. få disponeras för tilläggslån för arkeologiska

undersökningskostnader i samband med bostadsbyggande.

Vad gäller tilläggslån för ombyggnad av hyres- och bostadsrättshus som är yngre än 30 år delar jag bostadsstyrelsens uppfattning att ramutrymmet bör beräknas till samma belopp som gäller för innevarande budgetår. Till detta belopp bör, enligt vad jag har förordat i det föregående, inom en gemensam ram också läggas vad som används för tilläggslån för reparationer av byggskador m. m. exkl. grundförstärkning — eller ca 15 milj. kr. Med hänsyn härtill förordar jag att ramen för tilläggslån för åtgärder i hus

som är yngre än 30 år — inkl. tilläggslån för reparationsåtgärder m.m. —

fastställs till 115 milj. kr. för budgetäret 1988/89.

Regeringen har under lång tid årligen fått riksdagens bemyndigande att

överskrida ramarna för tilläggslån. om det behövs av sysselsättningsskäl. Senast lämnades ett sådant bemyndigande vid behandlingen av 1987 års budgetproposition i denna del (prop. 1986/87:100 bil. 13 s. 44, BoU 20, rskr 248). Riksdagen har emellertid uttalat (FiU 1985/86:30. rskr 358) att regeringen bör se över systemet med bemyndiganden av detta slag. Syftet bör vara att dels begränsa antalet bemyndiganden, dels fastställa en för finansfullmakten och övriga konjunktur- och arbetsmarknadspolitiskt motiverade bemyndiganden gemensam beloppsmässig ram.

Chefen för finansdepartementet har tidigare denna dag vid sin anmälan av 1988 års finansplan föreslagit att finansfullmakten fortsättningsvis skall

kunna användas också för att inom bostadssektorn vidga vissa tidigare

beslutade låneramar, t.ex. ramar för tilläggslån. Om riksdagen bifaller

detta förslag bör säledes något särskilt bemyndigande att överskrida ra-

marna inte längre lämnas under detta anslag.

Anslagsberäkning

Jag beräknar i likhet med bostadsstyrelsen behovet av medel för utbetal-

ningar under budgetåret 1988/89 till 190 milj. kr.

Hemställan Prop. 1987/88: 100 Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att Bil. 13",

1. medge att ramen för de antikvariska myndigheternas tillstyr-

kanden av tilläggslån eller förhöjt låneunderlag till kulturhistoriskt

värdefull bostadsbebyggelse m. m. fastställs till 115 000000 kr. för

budgetåret 1988/89,

2. medge att av denna ram högst 2 500000 kr. får disponeras för

tilläggslån till arkeologiska undersökningskostnader i samband med

bostadsbyggande,

3. medge att beslut om tilläggslån till åtgärder i bostadshus som är

yngre än 30 år får meddelas inom en ram om 115 000000 kr. för

budgetåret 1988/89,

4. till Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m. m. för

budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 190000 000 kr.

B 7. Bostadsbidrag m. m.

1986/87 Utgift 1371 498 527 1987/88 Anslag 1573 000 000 1988/89 Förslag — 1450000000

Från anslaget betalas statsbidrag till bostadsbidrag som lämnas till barnfamiljer och vissa hushåll utan barn. ,

Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1987:818) om bostadsbidrag till barnfamiljer (ändrad senast 1987:869) och förordningen (1987:870) om bostadsbidrag till vissa hushåll utan barn.

Bostadsbidrag till barnfamiljer består under bidragsåret 1988 dels av ctt belopp som beror av antalet barn i hushållet, dels av ett belopp som beror. av bostadskostnadens storlek. Bidragsbeloppet för barn är 3180 kr. per barn och år, dock högst 9 540 kr. per hushåll och år. Det bostadskostnads- ' beroende bidragsbeloppet grundas på bustadskostnaden mellan en nedre och en övre gräns för bostadskostnaden. inom detta intervall lämnas bidrag med 80 celler 60 22 av bostadskostnaden. Den nedre gränsen är för alla hushåll 900 kr./mån. Bidrag lämnas därefter med 80 Z av bostadskostnaden över denna gräns upp till för ett- och två-barnsfamiljer 2075 kr./mån., för tre- och fyra-barnsfamiljer 2600 kr./mån. och för familjer med fem eller flera barn 3 125 kr./mån. Överstiger bostadskostnaden dessa belopp, lämnas bostadsbidrag med 60 Z av den överskjutande bostadskostnaden per månad upp till 2400 kr. för ett-barnsfamiljer, 2600 kr. för två-barnsfamiljer, 2800 kr. för tre-barnsfamiljer, 3 000 kr. för fyra-barnsfamiljer och 3 300 kr. för familjer med fem eller flera barn.

Bostadsbidraget till barnfamiljer är inkomstprövat och reduceras med 20 22 av den del av den bidragsgrundande inkomsten som överstiger 59 000 kr./år.

Bostadsbidrag till ensamboende och makar med s. k. umgängesrättsbarn lämnas enligt reglerna för bostadsbidrag till barnfamiljer med undantag för det belopp som är beroende av antalet barn. 39

Bostadsbidrag till vissa hushåll utan barn lämnas under bidragsåret 1988 Prop. 1987/88: 100 till den som har fyllt 18 år men inte är äldre än 28 år. Bidrag lämnas med Bil. 13. :

80 2 av bostadskostnaden mellan 600 kr./mån. och för ensamboende 1700 kr./mån. och för makar eller samboende 2 200 kr./mån. Även detta bidrag är inkomstprövat. Det reduceras med en tredjedel av

den del av den bidragsgrundande inkomsten som överstiger 26000 kr./år

för ensamboende och 36 000 kr/år för makar eller samboende. Varje kommun avgör om bostadsbidrag skall lämnas i kommunen. Statsbidrag lämnas med 50 av kostnaden för bostadsbidrag i inom nyss angiv-

na gränser. Statsbidraget utbetalas kalenderårsvis i 1 efterskott. Uteifterna

lämnas under år 1988.

Bostadsstyrelsen

Bidragsgivningens omfattning Det totala antalet hushäll med bostadsbidrag uppgick i maj 1987 till

250 000. Som framgår av följande tablå var antalet ensamboende föräldrar

med barn i bidragssystemet i stort sett oförändrat sedan maj 1986, medan gruppen makar med barn hade minskat.

Hushåll med bostadsbidrag

för maj månad

198519861987
Makar med barn161.000125 000114 000
Ensamboende med barn135 000132 000130 000

Hushåll utan barn (för ären 1986

och 1987 endast hushåll med

umgängesrättsbarn) 26 000 6000 6000 Samtliga : 322000 263 000 250 000

Förslag till ändringar Bostadsstyrelsen föreslår att bostadsbidragssystemet för hushåll med barn fr.o.m. den I januari 1989 ändras så, att inkomstgränsen för oreducerat

bostadsbidrag höjs i förhållande till vad som gäller under år 1988. Styrelsen

föreslår vidare att bostadskostnadsgränserna höjs. Dessutom föreslår styrelsen att differenticringen av bidragsandelen med hänsyn till bostadskost-

naden (80 resp.60 46) slopas och att bostadsbidrag alltid lämnas med 80 46 av den del av bostadskostnaden som faller inom bostadskostnadsgränserna.

Bostadsstyrelsen beräknar utgifterna för budgetåret 1988/89 till 1630

milj. kr.

Riksdagen beslutade under 1986/87 års riksmöte att från den 1 januari 1988 Bil. 13

dels ändra reglerna för bostadsbidrag till barnfamiljer, dels införa bostadsbidrag till vissa hushåll utan barn (prop. 1986/87:48. prop. 1986/87:93 och

prop. 1986/87:100 bil. 13, BoU 20, rskr 248).

Kostnaderna för bostadsbidrag påverkas starkt av inkomst- och bostadskostnadsutvecklingen. Om 1988 års regler skulle gälla oförändrade även under år 1989, skulle bidragen för barnfamiljer minska med ca 300 milj. kr.

som följd av hushållens nominellt ökade inkomster. Endast ca 85 milj. kr.

av denna minskning hänför sig ull ökade realinkomster. Omvänt skulle bidragen som en följd av stigande bostadskostnader öka med ca 85 milj. kr. för de hushåll med barn som har bostadskostnader inom 1988 ärs bostadskostnadsgränser. Sammantaget skulle alltså bidragen till hushåll med barn vid oförändrade regler minska med ca 215 milj..kr. mellan åren 1988 och

1989.

Bostadsutgifterna är en tung post i barnfamiljernas ekonomi. Detta | motiverar enligt min mening ett starkt. riktat bostadsstöd till dessa hushåll även i fortsälltningen.

Målet för den omläggning av bostadsbidragssystemet som inleddes genom statsmakternas beslut år 1987 (prop. 1986/87:48, BoU 20, rskr 248) är att bidrag skall kunna lämnas upp till kostnaden för en nybyggd bostad där varje barn har ett eget rum. Om detta mål skall kunna nås är det enligt min mening nödvändigt att gränsen för den högsta bidragsgrundande bostadskostnaden höjs för alla hushåll. För att en sådan förstärkning av stödet till hushåll med höga bostadsutgifter skall kunna genomföras, bör emellertid även gränsen för den lägsta bidragsgrundande bostadskostnaden höjas. Jag förordar att den nedre bostadskostnadsgränsen höjs med 100 kr. till 1000 kr./mån. och att den övre bostadskostnadsgränsen höjs, för ett-barnsfa-

miljer med 200 kr. till 2600 kr./mån., för två-barnsfamiljer med 300 kr. till

2900 kr./mån., för tre-barnsfamiljer med 400 kr. till 3200 kr./mån., för

fyra-barnsfamiljer med 500 kr. till 3500 kr./mån och för familjer med fem eller flera barn med 500 kr. till 3 800 kr./mån.

I systemet ingår. som jag tidigare nämnde, en beloppsgräns upp till vilken bidrag lämnas med 80 Zz av den del av bostadskostnaden per månad som överstiger den nedre bostadskostnadsgränsen. Ovanför denna beloppsgräns lämnas bidrag med 60 22 av bostadskostnaden upp till den övre bostadskostnadsgränsen. För att öka stödet till ett- och två-barnsfamiljer i vanliga bostadskostnadslägen bör också den nyssnämnda beloppsgränsen höjas för dessa hushållstyper. Jag förordar att den gräns upp till vilken bostadsbidrag lämnas med 80 Zz höjs för familjer med ett och två barn med

325 kr. till 2400 kr./mån.

Bil. 13

Förslag fr. o. m. den I januari 1989

Nedre bostads- 80—60 Segräns Övre bostads-

kostnadsgräns (kr./män.) kostnadsgräns

(kr./mån.) (kr./mån.) Hushäll med I barn 1000 (+100) 2400 (+325) 2600 (+200) Hushåll med 2 barn — 1000 (+ 100) 2400 (+325) 2900 (+300) Hushåll med 3 barn — 1000 (+ 100) 2600t 0) 3 200 (+400) Hushåll med 4 barn 1000 (+100) 26001 0) 3500 (+500) Hushåll med 5 eller 1000 (+100) 31251 0) 3800 (+500) flera barn

För att bostadsbidragen skall anpassas till inkomstutvecklingen bör ock-

så inkomstgränsen höjas. Jag förordar att inkomstgränsen för hushåll med barn höjs med 4000 kr. till 63.000 kr. Till den bidragsgrundande inkomsten läggs vad som uppbärs i bidragsförskott/underhållsbidrag och barnpension

för de hushåll där sådana tillskott förekommer. Under bidragsåret 1988

maximeras dessa tillägg till värdet av ett bidragsförskott resp. 26 9£ av basbeloppet. Jag förordar att samma begränsningar tillämpas även under bidragsåret 1989.

Inkomstrelaterade bidrag medför ofrånkomligen marginaleffekter som minskar hushållens utbyte av inkomstökningar. För att marginaleffekterna så långt möjligt skall kunna begränsas, bör en viss del av bostadsbidraget för hushåll med fyra eller flera barn omvandlas till icke inkomstprövat familjestöd inom flerbarnstilläggens ram. Efter samråd med statsrådet Lindqvist, som tidigare denna dag har redovisat ett förslag om ökade flerbarnstillägg till dessa hushåll (bil. 7 avsnitt C 1.), förordar jag därför att det särskilda belopp som lämnas oberoende av bostadskostnaden minskas, för fyrabarnsfamiljer med 135 kr./mån. till 7 920 kr./år och för familjer med

fem eller flera barn med 530 kr./män. till 3 180 kr./år. En motsvarande

omläggning från bostadsbidrag till flerbarnstillägg genomfördes redan den I januari 1988. Genom denna ökas flerbarnstilläggen med 3492 kr. per barn och år fr. o. m. det fjärde barnet. Denna omläggning låg till grund för beslutet om bostadsbidrag för år 1988.

De sammanlagda effekterna av mina förslag för hushåll med olika inkomster och bostadskostnader belyses genom följande exempel, som avser ensamboende med ett barn och makar/samboende med två barn. De visar hur bidragen förändras mellan åren 1988 och 1989 vid normala ökningar av löner och bostadskostnader. Samtidigt redovisas hur dagens

bidragshushåll kan bedömas fördela sig på de intervall som ligger mellan de

angivna värdena. |

Bil. 13

Ensamboende med ett barn

Förvärvsinkomst Bostadsbidrag vid en bostadskostnad Andel av biår 1987 (kr./år) är 1989 av (kr.) dragshushållen

2200 2700 3200 3700 — efter inkomst

9Z 35 000 1225 1505 I 505 1505

+26 +105 +105 +105

2627 70 000 941 1221 1221 1221

+22 +100 +100 +100

S8X 105 000 358 638 638 638

-13 + 65 + 65 + 65

17 Andel av bidragshushållen efter bostadskostnad 437 397 1392 492 1Z

Makar med två barn

Förvärvsinkomst Bostadsbidrag vid en bostadskostnad Andel av biår 1987 (kr/år) år 1989 av (kr.) dragshushållen

2200 2700 3200 3700 = efter inkomst

1395 70000 1373 1713 1833 1833

+22 +79 +199 +199

| 372 105 000 790 1130 1250 1250

-13 +44 +164 +164 42296

140 000 207 547 667 667

—48 +9 +129 +129

8 Andel av bidragshushällen efter bostadskostnad 2796 305c 2206 1357 85

Jag vill i detta sammanhang även ta upp en fråga som rör reglerna om stöd till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem. Enligt dessa regler krävs för stöd bl.a. att inkomst- och förmögenhetsförhållandena är sådana att familjen kan beräknas få bostadsbidrag till kostnaderna för att bo i huset. Mitt förslag att bostadsbidrag delvis ersätts av flerbarnstillägg skulle vid

oförändrade förvärvslåneregler medföra sämre möjligheter för familjer med fem eller flera barn att få sådant stöd. En sådan effekt bör givetvis undvikas. Jag förordar därför att möjligheten till förvärvslån under år 1989

under i övrigt oförändrade förutsättningar får stå öppen även för vissa familjer med fem eller fler barn som inte får bostadsbidrag. Det bör gälla i

fråga om sådana hushåll vilkas inkomst- och förmögenhetsförhållanden är

sådana att bostadsbidrag hade kunnat lämnas om deras bidragsgrundande

inkomst varit 15 000 kr lägre än vad den faktiskt är.

Även de särskilda bostadsbidrag som fr. o. m. den I januari 1988 lämnas

till vissa hushåll utan barn bör anpassas till inkomst- och bostadskostnads- 43

utvecklingen. Jag förordar att inkomstgränsen för dessa hushåll höjs, för ensamboende med 1 000 kr. till 27000 kr. och för makar/samboende med Bil. 13

2000 kr. till 38000 kr., att den nedre bostadskostnadsgränsen höjs med 100 kr. till 700 kr./mån. samt att den övre bostadskostnadsgränsen höjs, för

ensamboende med 200 kr. till 1900 kr./män. och för makar/samboende med 200 kr. till 2400 kr./mån. |

De ändringar som jag nu har förordat bör tillämpas för bidrag som lämnas fr. o. m. den 1 januari 1989. Förslagen får inga budgeteffekter under

detta anslag under budgetåret 1988/89. Den förutsatta samtidiga ändringen

i flerbarnstilläggen till hushåll med fyra eller flera barn kommer dock, som statsrådet Lindqvist redovisat tidigare denna dag (bil. 7 avsnitt € 1). att päverka utgifterna för flerbarnstilläggen redan från den I januari 1989.

Om ändringarna genomförs, kommer de maximala bostadsbidragen för

hushåll med barn att uppgå till följande belopp.

Maximalt bostadsbidrag, (kr/år)

enligt de regler enligt förslaget

som gäller fr. o. m. fr.o.m. den

den I januari 1988Hjanuari 1989
Hushäll med I barn16 80018060
Hushåll med 2 barn2142023 400
Hushåll med 3 barn27 3i)030220
Hushåll med 4 barn28 90029760!
Hushåll med 5 eller32160. 28440?

flera barn

I Tillkommer ökat flerbarnstillägg med 1746 kr. per ar.

> Tillkommer ökat flerbarnstillägg med 6402 kr. per år.

Om ändringarna för vissa hushåll utan barn genomförs, kommer de

maximala bostadsbidragen för dessa hushåll att uppgå till följande belopp.

Maximalt bostadsbidrag, tkr./är)

enligt de regler enligt förslaget

som gäller fr.o.m. fr.o.m. den

den I januari 1988I januari 1989
Ensamboende10 56011520
Makar/samboende15 360- 16320

Med hänsyn till mina förslag om höjningar av bostadsbidragen för hus- . håll med barn och för vissa hushåll utan barn beräknar jag att kostnaderna för bidragsåret 1989 ökar med ca 55 milj. kr. jämfört med om inga ändring-

ar görs. Hälften av detta belopp belöper på staten. Härtill kommer kostna-

derna för att inom ramen för flerbarnstilläggen öka stödet för tamiljer med

fyra eller flera barn. Denna kostnad, som inte belastar förevarande anslag,

kan beräknas till ca 70 milj. kr.

Anslagsberäkning | nn : | . Prop. 1987/88: 100

Utgifterna under budgetåret 1988/89 kommer, som jag tidigare nämnt, att Bil. 13: avse. kostnaderna för bostadsbidrag som betalas ut under kalenderåret

1988. Jag beräknar medelsbehovet under budgetåret '1988/89 till I 450 milj. kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen SS

dels att godkänna vad jag har förordat i fråga om 1. bostadsbidrag till hushåll med barn och till vissa hushåll utan barn fr. o. m. den 1 januari 1989,

2. stöd till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem,

dels att |

3. till Bostadsbidråg m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett för-

slagsanslag om 1450 000 000 kr.

B 8. Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m.

1986/87 Utgift : 459655 568

1987/88 Anslag 345 000 000

1988/89 Förslag 253 000 000

Från anslaget betalas förbättringslån i den mån de är ränte- och amorte-

ringsfria, bostadsanpassningsbidrag, statsbidrag för att återställa handi-

kappanpassade bostäder, vissa tidigare beslutade bidrag för ombyggnad av

flerbostadshus. Vidare betalas från anslaget bidrag för installation av hissar m. m., bidrag för samupphandling och teknikutveckling avseende hissinstallationer, bidrag för tillgänglighetsskapande åtgärder på kvartersmark. Slutligen betalas från anslaget bidrag för försöksverksamhet med uppbyggnad av integrerad boendeservice och bidrag för konstnärlig utsmyckning.

Förbättringslångivningen upphörde vid utgången av budgetåret 1986/87.

Bostadsanpassningsbidrag lämnas enligt förordningen (1987:1050) om statskommunalt bostadsanpassningsbidrag, som har ersatt den tidigare

gällande förordningen (1982:639) om bostadsanpassningsbidrag. Bidrag

lämnas för sådana anpassningsåtgärder inom och i anslutning till en bostadslägenhet som behövs för att den skall vara ändamålsenlig som bostad

för den handikappade. För standardhöjande anpassningsåtgärder lämnas bidrag upp till 30000 kr. och, för kostnader därutöver, bostadslån med räntebidrag, s.k. bostadsanpassningslån. Statsbidrag för att återställa handikappanpassade bostäder i flerbo-

stadshus och i småhus som upplåts med hyresrätt lämnas enligt förordningen (1985:489) om statsbidrag för att återställa handikappanpassade bostäder m.m. . 45

Bidrag för installation av hiss m. m. enligt förordningen (1983:1025) om statsbidrag för hissinstallationer i bostadshus m.m. (ändrad senast Bil. 13 1986: 1403) lämnas i första hand för installation av hissar och andra lyftanordningar och i andra hand för andra tillgänglighetsskapande åtgärder. Bidrag lämnas med högst 30 Z av den av kommunen godkända kostnaden,

under förutsättning att kommunen bidrar med minst 20 Z. Bidrag lämnas efter gemensam ansökan av kommunen och husägaren. En total ram om

294 milj. kr. har fastställts för bidragsgivningen. Frågor om bidrag prövas av bostadsstyrelsen.

Bidrag för samupphandling och teknikutveckling avseende hissinstallationer fick under åren 1985 och 1986 lämnas efter beslut av statens råd för

byggnadsforskning intill ett sammanlagt belopp om 6 milj. kr.

Bidrag för att förbättra tillgängligheten i den yttre miljön för personer

vilkas rörelse- eller orienteringsförmåga är nedsatt som en följd av ålder,

sjukdom eller handikapp lämnas enligt förordningen (1985:780) om statsbidrag för vissa tillgänglighetsfrämjande åtgärder på kvartersmark (ändrad

senast 1987:947). |

Bidrag för att stimulera utvecklingen av nya former för boendeservice, som förbättrar möjligheterna för äldre, handikappade och långvarigt sjuka att bo i vanliga bostäder, lämnas enligt förordningen (1985:779) om statsbidrag till visst utvecklingsarbete i fråga om boendeservice. Bidragsformen kommer att finnas under fem år, fr. o. m. budgetåret 1985/86 t. o. m. bud-

getåret 1989/90. En ram om 10 milj. kr. årligen har fastställts för ändamå-

let. Beslut om bidrag meddelas av regeringen. Outnyttjade delar av ramen

vid ett budgetårs utgång får disponeras påföljande budgetår, dock längst t.o.m. budgetåret 1989/90. Bidrag för ändamålet betalas även från de

särskilda projektmedel som har anvisats under socialdepartementets anslag G 1. Bidrag till social hemhjälp. I vissa fall kan regeringen även bevilja medel ur allmänna arvsfonden.

Sedan den 1 juli 1987 lämnas bidrag för konstnärlig utsmyckning i bostadsområden enligt förordningen (1987:316) om bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden. Bidrag lämnas med 40 Z av skälig kostnad dock högst med 16 kr. och 70 öre per m” primär bruksarea. För återstoden av kostnaden lämnas bostadslån.

Bostadsstyrelsen Bostadsanpassningsbidrag m.m.

Under budgetåret 1986/87 ökade antalet beslutade bostadsanpassningsbi-

drag jämfört med närmast föregående budgetår, medan det beviljade beloppet per lägenhet var i stort sett oförändrat.

Beslut om bostadsanpassningsbidrag under budgetåren 19841/85--1986/87 Prop. 1987/88: 100

Budgetår Antal Beviljat Genomsnittligt Bil. 13

lägenheterbelopp, milj. kr.bidragsbelopp per lägenhet, kr.
1984/8518297219,912019
1985/8621049308,514658
1986/8723422351,7| 15016

Sedan den 1 januari 1983 kan som komplement till bostadsanpassnings-

bidragen i vissa fall lämnas ombyggnadslån för bostadsanpassning (bo-

stadsanpassningslån). Denna långivning har haft begränsad omfattning. Lån lämnades under föregående budgetår med sammanlagt ca 10 milj. kr.

till 126 lägenheter.

Utbetalningar av bostadsanpassningsbidrag kommer enligt länsbostads-

nämndernas beräkningar att under budgetåret 1987/88 uppgå till ca 250

milj. kr. och under budgetåret 1988/89 till ca 265 milj. kr.

Bidrag för förbättrad tillgänglighet Statsbidrag för hissinstallationer i bostadshus m. m. infördes den I januari 1984. Bidrag fick lämnas med sammantaget 294 milj. kr. under åren 1984—

1986. Riksdagen beslutade hösten 1986 att bidrag får lämnas även efter utgången av år 1986, så länge det finns outnyttjade bidragsmedel (prop. 1986/87:48, BoU 7, rskr 93).

Antalet ansökningar ökade mycket starkt mot slutet av år 1986. Under det fjärde kvartalet 1986 inkom 176 ansökningar om bidrag med sammanlagt 67,5 milj. kr., vilket kan jämföras med 29 ansökningar och 9,8 milj. kr. under motsvarande period år 1985. Efter en kraftig nedgång under första

kvartalet 1987 har ärendetillströmningen under andra kvartalet återgått till

samma omfång som under motsvarande period år 1986.

Fram till utgången av första halvåret 1987 har bidrag lämnats med

sammanlagt ca 145 milj. kr. till 991. hissar som betjänar totalt nära 10000

lägenheter. Det sökta bidragsbeloppet i inneliggande ansökningar uppgick

då till 38,6 milj. kr.

Statsbidrag för vissa tillgänglighetsfrämjande åtgärder på kvartersmark infördes i november 1985. För verksamheten har hittills avsatts cn ram på 10 milj. kr. per budgetår. Ramen har ännu inte utnyttjats. Beslut om bidrag meddelas sedan den I december 1987 av bostadsstyrelsen. Styrelsen före-

1988/89. Under budgetåret 1988/89 väntas efterfrågan på statsbidrag för hissin-

stallationer m.m. öka något, och medelsbehovet bedöms till 80 milj. kr.

Beloppet inkluderar även utbetalning av bidrag för åtgärder på kvarters-

mark.

Bidrag för konstnärlig utsmyckning

Bidrag för konstnärlig utsmyckning i bostadsområden kan lämnas sedan den I juli 1987. Bostadsstyrelsens föreslår att ramen för beslut om bidrag

blir oförändrat 15 milj. kr. för budgetåret 1988/89. 47

Behovet av medel för utbetalning av bidrag för konstnärlig utsmyckning — Prop. 1987/88: 100 under budgetåret 1988/89 antas motsvara beslutsramen för innevarande = Bil. 13 budgetår, dvs. 15 milj. kr.

Åtgärder mot radon Som en följd av radonutredningens (SOU 1983:6) arbete uppdrog regering-

en den 19 december 1985 åt statens strålskyddsinstitut (SSI) att i samråd

med socialstyrelsen. statens planverk och statens mät- och provråd utarbeta en lägesrapport om arbetet med att minska riskerna med radon i bostäder. Lägesrapporten (SSI-rapport 87—17) lämnades till regeringen den 1 juni 1987.

Mot bakgrund av bostadsstyrelsens tidigare erfarenheter och nämnda SSI-rapport anser styrelsen det mycket angeläget att finansieringen av och det ekonomiska stödet till åtgärder mot radon i bostäder förbättras. Bo-

stadsstyrelsen föreslår att bostadslån skall få beviljas för åtgärder i syfte

att minska radondotterhalten i egnahem med nivåer över 400 Bq/m?, oberoende av om åtgärderna medför en väsentlig förbättring av husets tckniska eller funktionella kvalitet och oavsett om lägsta godtagbara standard uppnäs eller ej. Lån bör medges om den godkända kostnaden uppgår till

minst 40000 kr. Vidare bör ett bidrag lämnas med 35 Z: av den godkända

kostnaden, dock högst 10000 kr. Lägsta bidrag som betalas ut bör vara

1000 kr.

Sveriges Villaägareförbund har i en skrivelse till regeringen föreslagit bl.a. att. om radondotterhalten sjunker under ett visst värde efter åtgärd som kostar minst 20 000 kr., bidrag lämnas till en viss del av kostnaden.

Föredragandens överväganden

Bostadsanpassningsbidrag

Verksamheten med att anpassa bostäder för boende med funktionsnedsättningar av skilda slag fortsätter att öka. Det innebär att allt flera äldre, handikappade och långvarigt sjuka kan stanna kvar i sin invanda miljö. Enligt gällande regler för bostadsanpassningsbidrag lämnas bidrag för hela den godkända kostnaden för åtgärder som inte är standardhöjande. För standardhöjande åtgärder lämnas bidrag med högst 30 000 kr. För kostna-

der utöver detta belopp lämnas bostadslån med räntebidrag, s. k. bostads-

anpassningslån. Som framgått tidigare har långivningen liten omfattning.

I vissa fall kan dock kapitalkostnaderna för lånen. bli alltför betungande och den handikappade kan därför tvingas att avstå från angelägna anpassningsåtgärder. Jag förordar att högre bidrag än 30000 kr. efter särskild prövning får lämnas också för standardhöjande åtgärder.

Radon i bostäder Radon i bostäder orsakat av vissa byggmaterial uppmärksammades i början av 1960-talet. De högsta radondotterhalterna inomhus orsakas emeller- 48

hög gammastrålningsnivå som kan medföra att stora mängder markradon = Bil. 13 tränger in i husen. Det har också visat sig att porös mark med relativt låg

gammastrålning, t.ex. grusåsar, kan medföra höga radondotterhalter i bostäder. Detta har föranlett att marköversikter utarbetas av kommunerna

som anger radonrisk baserad på såväl gammastrålning från marken som

förekomst av porös mark. Enligt tillgängliga uppgifter har nästan hälften av landets kommuner gjort översikter om markradonförhållandena.

Enligt plan- och bygglagen (PBL) skall mark, för att få användas för bebyggelse, vara lämplig för ändamålet. Lämplighetsbedömningen görs av kommunerna vid planläggningen och vid bygglovsprövningen. .

Statens planverk har i en rapport utgiven år 1982 lämnat allmänna råd till vägledning för kommunernas arbete med att beakta radonriskerna vid.

planläggning och bygglovsprövning. Planverket genomför för närvarande särskilda informationsinsatser på detta område. .

Socialstyrelsen har som provisoriskt gränsvärde för vad som skall anses som sanitär olägenhet inom den befintliga bebyggelsen angett en radondot-

terhalt om 400 Bq/m". Enligt den tidigare nämnda lägesrapporten finns det för närvarande inte anledning att lägga fast en annan sådan gräns. Det viktigaste anses vara bättre information och stödåtgärder. Socialstyrelsen

och planverket avser att lämna sådan information samt om enkla åtgärder

som kan genomföras i byggnader med lägre halter. I lägesrapporten återges resultatet av en landsomfattande urvalsundersökning utförd åren 1980-1982 om radondotterhalter i 1975 års bostadsbestånd. Genomsnittet ligger på 50 Bq/m". 10 9% av bostäderna beräknas ha mer än 100 Bq/m?. 19 av bostäderna beräknas ha högre halter än 400

Bq/m". Det innebär att det kan finnas ca 40 000 bostäder med radondotter-

halter över 400 Bq/m”. Mätningar har utförts i 5350 av dessa bostäder och

man bedömer att åtgärder för att minska radonriskerna har vidtagits i ca

1900.

Som jag har redovisat för riksdagen tidigare under detta riksmöte, har det ekonomiska stödet till-åtgärder mot radon till sitt sakliga innehåll varit i huvudsak oförändrat sedan år 1980, då stöd först infördes. För närvarande

lämnas, vid sidan av lån från den allmänna kreditmarknaden, ett ränte- och amorteringsfritt tilläggslån för åtgärder mot radon. om kostnaden annars

skulle överstiga vad huset kan bära. Tilläggslånet omprövas eller skrivs av

efter fem år. | |

Hittills har fastighetsägarna gjort litet för att minska radonproblemen i sina bostäder. Även det statliga stödet har tagits i anspråk i liten omfattning.

Dessa förhållanden är enligt min mening inte tillfredsställande. Männi-

skor utsätts i onödan för radondotterhalter som innebär risker för hälsan. Statens ekonomiska stöd till åtgärder för att avhjälpa problemen med höga

radondotterhalter i egnahem bör förbättras och samtidigt förenklas. Jag

föreslår därför att de nuvarande ränte- och amorteringsfria tilläggslånen,

såvitt gäller egnahemmen, ersätts av ett bidrag. Bidrag bör lämnas med ett belopp som motsvarar 50 §z av kostnaden för de åtgärder som kommunen har funnit nödvändiga för att inte gällande gränsvärden skall överskridas. 49

4 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 13

Bidrag bör kunna lämnas med lägst 1000 kr. och högst 15000 kr. per hus. Det bör ankomma på regeringen att utforma de närmare bestämmelserna Bil. 13 för bidragsgivningen.

De av mig föreslagna ändringarna i fråga om finansieringen av radonåtgärder i egnahem bör genomföras den 1 juli 1988. Äldre bestämmelser om tilläggslån för åtgärder mot radon bör dock fortfarande tillämpas i ärenden i vilka ansökan om lån har kommit in till kommunen före denna tidpunkt, om sökanden begär det.

Jag uppskattar kostnaderna för det förordade bidraget till ca 15-20 milj.kr. per år under en tioårsperiod, eller totalt ca 175 milj. kr.

Jag vill samtidigt framhålla att den viktigaste uppgiften nu är att finna de hus där åtgärder bör sättas in. Det är en uppgift som knappast kan klaras av dem som bor i husen. Enligt min mening måste kommunerna intensifi-

era sitt arbete på detta område, ett arbete som nu på många håll inte ges

tillräckliga resurser. Enbart förbättringar av det statliga stödet kommer inte att kunna lösa radonproblemet. |

Ramar och anslag -

I likhet med bostadsstyrelsen förordar jag att ramarna för beslut om statsbidrag för vissa tillgänglighetsskapande åtgärder på kvartersmark och beslut om bidrag för konstnärlig utsmyckning i bostadsområden för bud-

getåret 1988/89 bestäms till oförändrat 10 milj. kr. resp. 15 milj. kr.

Enligt riksdagens beslut med anledning av 1987 års budgetproposition

fördelas kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag fr.o.m. år 1988 med

60 24 på staten och 40 § på kommunerna. Enligt förordningen (1987: 1050)

om statskommunalt bostadsanpassningsbidrag kommer kommunerna att överta utbetalningarna av bidragen ir. o. m. den I juli 1988. Statens bidrag till kommunerna för deras kostnader för bostadsanpassningsbidragen kommer därefter att utbetalas i efterskott för kalenderår.

Med hänsyn till den hittillsvarande utvecklingen bedömer jag att bostadsanpassningsbidrag under vart och ett av budgetåren 1987/88 och 1988/89 kommer utt lämnas tll ca 22 000 lägenheter med ett genomsnittligt belopp om 16000 kr./lägenhet. De totala kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag kan därför beräknas till 350 milj. kr. för vart och ett av budgetären. Statens del av totalbeloppet blir ca 210 milj. kr. per år. Eftersom utbetalningsordningen läggs om först från den 1 juli, kommer staten att genom utbetalningarna under det första halvåret 1988 förskottera en betydande del av bidraget för år 1988. Jag beräknar därför att för budgetåret

1988/89 endast 126 milj. kr. behöver anvisas för utbetalning. I beloppet har

jag räknat in behovet av medel för att återställa handikappanpassade bostäder.

Av den ursprungliga beslutsramen om 294 milj.kr. för statsbidrag för

hissinstallationer har t.o.m. budgetåret 1986/87 ca 145 milj. kr. tagits i

anspråk. Jag beräknar liksom 5ostadsstyrelsen anslagsbehovet till sammantaget 80 milj. kr. under nästa budgetår för detta bidrag och för bidraget för tillgänglighetsskapande åtgärder på kvartersmark. Jag beräk-

når vidare att 2 milj. kr. behöver anvisas för utbetalningar under samma tid Prop. 1987/88: 100

av medel för projekt avseende samupphandling av hissar. Bil. 13

Behovet av medel för utbetalning av bidrag för konstnärlig utsmyckning

i bostadsområden under budgetåret 1988/89 bedöms av bostadsstyrelsen

till 15 milj. kr. Jag delar denna bedömning. Under anslaget behöver slutligen 15 milj. kr. anvisas för bidrag till visst utvecklingsarbete i fråga om boendeservice under budgetåret 1988/89. Behovet av medel för utbetalning av statsbidrag för åtgärder mot radon i bostäder bedömer jag tll 15 milj. kr. Sammantaget bedömer jag således medelsbehovet till 253 milj. kr. för

budgetåret 1988/89.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen dels att godkänna vad jag har förordat i fråga om

1. bostadsanpassningsbidrag för standardhöjande åtgärder,

2. bidrag för åtgärder mot radon i bostäder. dels att medge att

3. beslut om statsbidrag för vissa tillgänglighetsfrämjande åtgär-

der på kvartersmark får lämnas inom en ram om 10 000000 kr. under

budgetåret 1988/89,

4. beslut om bidrag för konstnärlig utsmyckning i bostadsområden

får lämnas inom en ram om 15 000 000 kr. under budgetåret 1988/89, och dels att

5. till Viss bostadsförbättringsverksamhet m.m. för budgetåret

1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 253 000 000 kr.

B 9. Bidrag till förbättring av boendemiljön

1986/87 UtgiftS2089 262
1987/88 Anslag70.000 000
1988/89 Förslag3 500 000

Från anslaget betalas bidrag till förbättring av boendemiljön enligt förordningen (1975:129) om bidrag av statsmedel ull förbättring av boendemiljöer (upphävd 1986:291). Bidragsformen upphörde den I juli 1986. Vidare betalas från anslaget bidrag för tävlingar och annat utvecklingsarbete som avser boendekvaliteter efter beslut av regeringen i varje särskilt fall.

Bostadsstyrelsen Under budgetåret 1987/88 beräknas utbetalningar komma att göras för

återstående bidrag från budgetåret 1984/85 på omkring 3,5 milj. kr. och för

i stort sett samtliga bidrag som beslutades under budgetåret 1985/86, dvs. 70 milj. kr. Erfarenhetsmässigt blir det en viss eftersläpning i utbetalning-

arna. Det motiverar ett anslag på 5 milj. kr. för budgetåret 1988/89 för 51

återstående utbetalningar av beviljade bidrag samt för fortsatt tävlings- Prop. 1987/88:-100 verksamhet. Bil. 13

Fördragandens överväganden

Bidragsgivningen till förbättring av boendemiljön upphörde den I juli 1986

och ersattes av s.k. förnyelsebidrag för vilka jag har redogjort i det föregående under anslaget B 5. Anslagsbehovet för utbetalningar av bidrag beviljade under tidigare budgetår beräknar jag i likhet med bostadsstyrel-

sen till 3,5 milj.kr. för budgetåret 1988/89. Bostadsstyrelsen räknar med ati. utbetalningarna av bidrag till förbättring av boendemiljön kommer att avslutas under budgetåret 1988/89. An-

slaget skulle därefter omfatta endast utgifter för bidrag till tävlingar och

annat utvecklingsarbete som avser boendekvaliteter. Med hänsyn till det anser jag att utgifter för detta ändamål fr.o.m. budgetåret 1988/89 bör belasta anslaget B 18. Information och utbildning m. m.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till förbättring av boendemiljön för budgetåret

1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 3 500 000 kr.

B 10. Bidrag till allmänna samlingslokaler m. m.

1986/87 Utgift 184443 000 1987/88 Anslag 140 000 000 1988/89 Förslag 70000 000

Från anslaget betalas dels anordnings- och inventariebidrag, upprustningsbidrag och energisparbidrag samt eftergifter av äldre statslån till allmänna samlingslokaler enligt bestämmelserna i förordningen (1987:315) om stöd till allmänna samlingslokaler, dels bidrag till riksorganisationerna för samlingslokaler. Från anslaget betalas även bidrag enligt förordningen (1984:703) om statsbidrag till vissa teaterlokaler m. m. (ändrad senast 1987:319) och förordningen (1987:317) om bidrag till handikappanpassning av folkparksteatrar. Övergångsvis betalas vidare från anslaget tidigare beslutade bidrag enligt förordningen (1982:264) om statsbidrag till energi-

besparande åtgärder i byggnader m. m. som tillhör vissa organisationer och stiftelser (upphävd 1987:314). |

Anordningsbidrag kan lämnas till aktiebolag, föreningar eller stiftelser som är fristående i förhållande tull kommunen och kommunala företag. Bidrag lämnas för nybyggnad, ombyggnad eller köp av samlingslokaler.

Anordningsbidrag lämnas med högst 30 4 eller, när det finns särskilda

skäl, med 35 2 av bidragsunderlaget.

Inventariebidrag kan lämnas för köp av inventarier i samband med anordnande av samlingslokaler. Inventariebidrag lämnas med högst 10 Zz av bidragsunderlaget till den del detta inte överstiger 500000 kr. och med

5 Yo av den återstående delen. Bidraget får dock inte överstiga 400000 kr. Upprustningsbidrag kan lämnas med i regel högst 50 £& av kostnaderna Nn ro

inventarier i lokalerna, samt för betalning av skulder. Bidraget lämnas = Bil. 13

normalt under villkor att också kommunen bidrar till kostnaderna för upprustningen. I fråga om samlingslokaler som har färdigställts efter den 30 juni 1973 lämnas bidrag endast för handikappanpassning och därmed sammanhängande anskaffning av inventarier. För detta ändamål lämnas

upprustningsbidrag till hela kostnaden intill i regel 100000 kr. För överskjutande kostnader lämnas bidrag med högst 50 9e. Enligt förordningen

kan vidare statligt lån enligt äldre bestämmelser efterges under vissa förut-

sättningar.

Energisparbidrag lämnas i första hand för åtgärder som avser att förbätt-

ra värmeisoleringen i samlingslokaler. Bidrag lämnas med högst 506 av den godkända kostnaden, dock högst med 300 000 kr.

Bidrag för handikappanpassning av folkparksteatrar lämnas för teatrar

som har uppförts eller byggts om med stöd av bygglov som beviljats före

den I juli 1977. Bidrag lämnas till skäliga kostnader för åtgärderna, normalt dock högst med 100000 kr.

För varje budgetår fastställer riksdagen ramar för beslut om stöd. Upprustningsbidrag för handikappanpassning lämnas dock utan rambegräns-

ning. Statsbidrag för vissa teaterlokaler m. m. kan under vissa förutsättningar

lämnas för nybyggnad. ombyggnad eller upprustning av teater-, konsertoch museilokaler som tillhör någon annan än staten. En förutsättning är att projektet är angeläget från sysselsättningssynpunkt. Anordningsbidrag för

teaterlokaler m. m. kan lämnas med högst 30 24 eller, när det finns särskilda skäl, med 35 % av kostnaden för anordnande av sådana lokaler. Bidrag

för upprustning lämnas på samma villkor som gäller för upprustningsbidrag

för allmänna samlingslokaler.

Stödet till allmänna samlingslokaler m. m. handläggs inom bostadssty-

relsen av en samlingslokaldelegation.

Bostadsstyrelsen

Anordningsbidrag m.m.

Ramen för beslut om anordningsbidrag under budgetåret 1987/88. fastställdes av riksdagen ull 28 milj. kr. .

Samlingslokaldelegationen hade den I juli 1987 ansökningar om anordningsbidrag och inventariebidrag på sammanlagt 88,8 milj. kr. Dessutom hade delegationen förhandsgranskat och vid denna granskning godtagit

projekt för vilka bidrag har sökts med ca 24,8 milj. kr. Bostadsstyrelsen föreslår i anslutning till yttrande från samlingslokaldelegationen att ramen för budgetåret 1988/89 utökas till 50 milj. kr.

I fråga om bidraget till riksorganisationerna föreslår styrelsen i enlighet med förslag från samlingslokaldelegationen att det räknas upp med 280 000 kr. till 3,2 milj. kr. Av detta belopp bör 300 000 kr. avse sådant utrednings-

och projekteringsarbete som bedrivs gemensamt av riksorganisationerna. in ET

Ramen för beslut om upprustningsbidrag m.m. under budgetåret 1987/88 Bil. 13 fastställdes av riksdagen till 24 milj. kr.

Samlingslokaldelegationen hade den 1 juli 1987 ansökningar om upprust-' ningsbidrag på 110,5 milj. kr. Bostadsstyrelsen föreslår i anslutning till yttrande från delegationen att ramen för upprustningsbidrag ökas till

30 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

För bidrag för handikappanpassning av folkparksteatrar föreslås för

budgetåret 1988/89 en ram om 1,2 milj. kr.

Anslagsberäkning Bostadsstyrelsen beräknar behovet av medel för utbetalningar av bidrag under innevarande budgetår till ca 100 milj. kr. Styrelsen beräknar utbetalningarna under budgetåret 1987/88 till ca 70 milj. kr.

Övriga framställningar

Bostadsstyrelsen har genom samlingslokaldelegationen överlämnat en skrivelse från Östra Folketshusdistriktet, i vilken uttalas bl.a. att samlingslokalstödet bör avse också föreningsägda biografer utanför samlingslokalanläggningar. I sitt yttrande över skrivelsen avstyrker delegationen en sådan utvidgning av stödet inom de nuvarande ekonomiska ramarna för detta.

Vidare har Skånes distrikt av Vära Gårdar överlämnat ett uttalande om

bl. a. den långa väntetiden för statligt stöd till allmänna samlingslokaler.

Föredragandens överväganden Föreningslivet i Sverige har en enastående bredd och engagerar i stort sett alla. Det finns i dag ungefär 200000 föreningar och varje svensk är i

medeltal med i fyra av dem. Varje kväll under säsongen hålls minst 8000

möten. Det redovisar folkrörelseutredningen i ett nyligen överlämnat be-

tänkande (SOU 1987:33).

Bland de många frågor som utredningen tar upp är hur samlingslokalerna skall kunna användas bättre i mindre samhällen, hur man skall få fram fler små samlingslokaler också i storstadsområdenas och de större tätorternas bostadsområden och hur det statliga samlingslokalstödet bör omformas för

att främja ett rikt föreningsliv. Förslagen remissbehandlas nu. Jag avser att därefter pröva de förslag

som förts fram och att återkomma till regeringen i frågan. I avvaktan på det vill jag här endast kort ta upp de frågor som rör ramar och anslag för samlingslokaler under det närmaste budgetåret. 54

Samlingslokalstödet har använts som ett mycket aktivt inslag i sysselsätt- Bil. 13

ningspolitiken. Härigenom har under 1980-talet omfattande investeringar kunnat genomföras för att bygga och rusta upp samlingslokaler av skilda typer i större delen av landet. Under denna tid har totalt omkring 800

milj. kr. lämnats i statligt stöd, varav ca 330 milj. kr. i form av upprust-

ningsbidrag.

Det är mot den bakgrunden naturligt att de reguljära anslagen till byg-

gandet av samlingslokaler hålls på en förhållandevis låg nivå under tider dä

anspråken på byggmarknadens resurser överstiger vad byggsektorn kan

tillhandahälla. Jag kan därför inte biträda bostadsstyrelsens förslag om

ökningar av ramarna för anordningsbidrag och upprustningsbidrag för

nästa budgetår. .

Jag förordar således att ramen för beslut om anordningsbidrag m. m. för allmänna samlingslokaler under budgetåret 1988/89 fastställs till oförändrat

28 milj. kr. och att ramen för beslut om upprustningsbidrag m. m. för

samma budgetår fastställs till oförändrat 24 milj. kr. Jag förordar vidare att ramen för beslut om bidrag för handikappanpassning av folkparksteatrar

för nästa budgetår fastställs till likaledes oförändrat 1.2 milj. kr.

Bidrag för handikappanpassning av allmänna samlingslokaler bör liksom tidigare få lämnas utan rambegränsning.

Riksdagen har tidigare år, i direkt anslutning till besluten om ramar för anordningsbidrag och upprustningsbidrag, bemyndigat regeringen att överskrida dessa ramar om det behövs av sysselsättningskäl. Som jag har nämnt i det föregående vid min anmälan av anslaget B 6. Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m. m. har riksdagen i annat sammanhang begärt att systemet med bemyndiganden av detta slag ses över.

Vad chefen för finansdepartementet tidigare denna dag har förordat i fråga om finansfullmaktens utformning, innebär att denna skall få använ-

das också för att vidga de nu aktuella ramarna. Avsikten är således att samlingslokalstödet på samma aktiva sätt som hittills skall kunna användas i sysselsättnings- och konjunkturpolitiskt betingade syften. Om riksdagen beslutar i enlighet med förslaget, behöver sådana bemyndiganden inte föras in under detta anslag.

Anslaägsberäkning Anslagsbehovet för nästa budgetår beräknar jag i likhet med bostadsstyrelsen till 70 milj. kr. Jag har därvid beräknat medel även för bidrag till riksorganisationerna för samlingslokaler med sammanlagt 3 040 000 kr. Av

beloppet bör 200000 kr. få användas för sådant tekniskt/ekonomiskt utred-

nings- och projekteringsarbete som utförs gemensamt av riksorganisatio-

nerna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att Bil. 13

I. medge att beslut om anordningsbidrag m. m. för allmänna sam-

lingslokaler under budgetåret 1988/89 meddelas inom en ram om

28000 000 kr..

2. medge att beslut om upprustningsbidrag m.m. för allmänna

samlingslokaler under budgetåret 1988/89 meddelas inom en ram om

24 000 000 kr.,

3. medge att beslut om bidrag för handikappanpassning av folk-

parksteatrar under budgetåret '1988/89 meddelas inom en ram om

1200 000 kr., | |

4. till Bidrag till allmänna samlingslokaler m. m. för budgetåret

1988/89 anvisa ett förslaganslag om 70 000 000 kr.

B 11. Lån till allmänna samlingslokaler

1986/87 Utpift 37 899 000 1987/88 Anslag 15 000 000 1988/89 Förslag 10.000 000

Från anslaget betalas tidigare beslutade lån för nybyggnad. ombyggnad eller köp av samlingslokaler enligt kungörelsen (1973:400) om statligt stöd till allmänna samlingslokaler (upphävd 1987:315). Långivningen upphörde vid utgången av juni månad 1987.

Bostadsstyrelsen Under vart och ett av budgetåren 1985/86 och 1986/87 beviljades lån med )0 milj. kr. Utbetalningarna för budgetåren 1987/88 och 1988/89 kan beräknas till ca 10 milj. kr. under vart och ett av budgetåren.

Föredragandens överväganden I likhet med bostadsstyrelsen beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår till 10 milj.kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lån till allmänna samlingslokaler för budgetåret 1988/89

anvisa ett förslagsanslag om 10 000 000 kr.

B 12. Byggnadsforskning

1986/87 Utgift 161 869 886 Reservation 24876 083 1987/88 Anslag 151 000 000 1988/89 Förslag 170 000 000

Från anslaget betalas bidrag till forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) inom samhällsplanerings- samt byggnadsoch anläggningsområdena. Medlen fördelas av statens råd för byggnadsforskning (BFR). 56

Enligt det forskningspolitiska beslutet våren 1982 (prop. 1981/82: 106, Prop. 1987/88: 100 UbU 37, rskr 397) skall FoU-verksamheten inom byggsektorn inordnas i Bil. 13 den samlade forskningsplaneringen samt ingå i det forskningsprogram som riksdagen vart tredje år skall besluta om.

Riksdagen beslutade våren 1983 om vissa riktlinjer för byggnadsforsk-

ningens organisation och arbetsformer (prop. 1982/83:151, CU 30, rskr 351). Beslutet innebär att BFR skall ha ansvaret för den långsiktiga forskningsplaneringen och kunskapsuppbyggnaden inom området den

byggda miljön. Tyngdpunkten i det statliga forskningsstödet förskjuts suc-

cessivt mot mer långsiktig kunskapsuppbyggnad.

Branschens m. fl. intressenters insatser för FOU inom byggsektorn har bedömts vara för små. Riksdagsbeslutet innebär därför att BFR åläggs att

bl.a. genom samverkan med byggsektorns intressenter öka deras engage-

mang i FoU-verksamheten.

1987 års forskningspolitiska beslut omfattade även den treåriga verksamhetsplanen för BFR (prop. 1986/87:80 bil. 9, BoU 19, rskr 294).

Rådets verksamhet finansieras under innevarande budgetår över följande anslag på statsbudgeten.

Under bostadsdepartementets huvudtitel:

B 12. Byggnadsforskning

B 13. Län till experimentbyggande.

Under miljö- och energidepartementets huvudtitel:

C 6. Energiforskning.

I följande sammanställning redovisas med fördelning på program och

anslag det totala beslutsutrymmet under budgetåret 1987/88 (milj. kr.).

Program Beslutsramar anslagsvis i milj. kr. 1987/88

B 12. B 13. Totalt :C6.

elfte fjortonde

huvud- huvud-

titeln titeln I. Kommunal och statlig resurs-

hushållning 22,5 . 2. Bebyggelsens utformning 2 1.0 jus 3

3. Byggnads- och anläggnings-”-
teknik m. m.89,4
4. Energianvändning för bebyg- =.
gelse-Nya energisystem22,022,017.6
5. Information':
6. DokumentationI [2.1-I 2. |sa
7. Kansli17.617.6
Summa164,0 33,0197,0 23,0
Varav till HSER4,01.05,0

Statens råd för byggnadsforskning | Prop. 1987/88: 100

BFR utgår i sin anslagsframställning från att riktlinjer och ramar för den Bil. 13

allmänna byggnadsforskningen i stort är fastlagda för budgetåret 1988/89,

som utgör det andra året av treårsperioden. Statsmakterna har redan tagit ställning till erforderlig begränsning av statsanslagen.

BFR konstaterar att dessa ställningstaganden inte medför förändringar i den av BER föreslagna programstrukturen eller i programmens inriktning.

Rådet anger att det finns ett starkt behov att kunna öka FoU-insatserna

kring sociala förhållanden i kommunernas bostadsförsörjnings- och områ-

desplanering. Den socialt inriktade planeringsforskningen har varit eftersatt de senaste åren till förmån för en mera tekniskt-ekonomiskt inriktad FoU.

När det gäller den statliga delen av planeringsforskningen har den ökade efterfrågan på FoU om bostadsmarknad och bostadspolitik inte gjort det möjligt att minska budgeten såsom föreslagits i BFR:s treårsplan.

BFR:s samhällsplaneringsforskning behöver också medverka i FoUverksamheten om de regionala utvecklingsproblem som rör kommunernas växande roll i den statliga industri- och regionalpolitiken när det gäller bebyggelse, infrastruktur. service och naturresurser.

Inom det prioriterade området klimat och miljö i bebyggelsen kommer rådet bl.a. att öka insatserna kring de allmänna brukarkraven, särskilt vad avser klimatfrågorna i vid mening. |

Insatserna när det gäller FoU om byggnaders beständighet och om trä som byggnadsmaterial kommer att öka. Detsamma gäller i fråga om infrastruktur, energihushållning och el-effektiva byggnader. På installationsområdet ökas insatserna på FoU om hälsosäkra byggnader och bättre inomhusklimat. Ökade satsningar planeras även på FoU om teknisk förvaltning av byggnader och anläggningar (drifttagning, fortsatt drift och underhåll). Kvalitetsfrågorna kommer även fortsättningsvis att prioriteras. Vidare kommer FoU-satsningarna om jordskred och om stabilitet hos dammbyggnader att ägnas ökad uppmärksamhet.

Tyngdpunkten i den svenska byggnadsforskningens mera formaliserade kontakter och utbyte med omvärlden ligger på internationella organisationer som International Council for Building Research (CIB) och International Energy Agency (EA). BFR tillmäter det nordiska samarbetet inom de nordiska byggforskningsorganens samarbetsgrupp (NBS) allt större vikt. När det gäller samarbetet om forskning om bl. a. samhällsplanering är ECE (Economic Commission of Europe. FN:s Europaorgan) en viktig kontaktpunkt. Efter hand som begränsningen av BFRs bidragsmedel och kanslire-

surser tvingar fram nedskärningar i bilateralt samarbete, blir enligt rådet de

internationella organisationernas roll allt viktigare.

Rådet har även ett relativt omfattande bilateralt samarbete. vilket endast till viss del är forskningspolitiskt motiverat. I nuvarande anslagssituation förutsätter BFR att SWEBEX (Svensk Bygg- och Energiexport) i större utsträckning stödjer de mer exportinriktade insatserna.

Utbyte och samarbete i forskningsfrågor används även som inledande moment i nya bilaterala samarbetskontakter. Det är därför naturligt att BFR när det gäller samhällsplanering och byggande medverkar i denna 58

form av internationell samverkan. Dessa insatser har emellertid inte alltid — Prop. 1987/88:100 sådan inriktning att de är förenliga med de prioriteringar som BFR måste = Bil. 13

göra från forskningssynpunkt. BFR anser att regeringen, i den mån insatser av angivet slag önskas av BFR, bör ställa särskilda medel till rådets förfogande.

I fråga om konsekvenserna av de i det forskningspolitiska beslutet givna förutsättningarna för BFRs anslag och program anför rådet följande.

Vad gäller fördelningen av den årliga neddragningen med 5 milj. kr.

under vart och ett av de två närmaste budgetären på de två anslagen B12. (bidrag) och B13. (experimentbyggnadslån) har BFR stannat för att I resp.

4 milj. kr. vardera året bör dras av experimentbyggnads- resp. bidragsmedlen. I och för sig skulle en reduktion av experimentbyggnadsmedlen med 2 milj. kr. per år kunna övervägas med hänsyn till balansen mellan anslagen. En förhällandevis något kraftigare reduktion på bidragsanslaget synes emellertid motiverad av möjligheterna att kompensera denna genom samfinansiering. Omfattningen av samfinansieringen under innevarande budgetår bör få påverka den slutliga bedömningen av fördelningen mellan anslagen i varje fall för budgetåret 1989/90.

BFR har kommit till slutsatsen att — i avvaktan på erfarenheterna från samfinansieringen — den relativa fördelningen mellan programmen 1, 2 och 3 i varje fall inte bör förändras för budgetäret 1988/89.

Rådet föreslär en beslutsram om 160 milj. kr. för budgetåret 1988/89 avseende anslaget B12. Byggnadsforskning samt att ett reservationsanslag på 150 milj. kr. anvisas.

Därutöver begär rådet bemyndigande att fatta beslut som innebär ekono-

miska åtaganden för fem år efter budgetåret 1988/89. Besluten bör enligt rådet få fattas inom årsvisa ramar av 100, 52, 25, 25 resp. 25 milj. kr.

BFR har den 8 december 1987 till regeringen överlämnat två kunskapsöversikter om energihushållning och ny energiteknik i den byggda miljön. Skrifterna heter ”Energi i byggd miljö — 90-talets möjligheter” resp ”Energisvar 87 — Frågor och svar om energihushållning i byggnader”. Översikterna ger en samlad bild av kunskaperna om energihushållning och ny energiteknik i bebyggelsen men också av kunskapsluckor och behov av fortsatta FoU-insatser. Vidare behandlas resultaten hittills av hushållningsätgärder, möjligheterna att ytterligare begränsa energibehoven liksom vissa krav och förutsättningar för fortsatta effektiva insatser för

energihushållning i bebyggelsen.

Föredragandens överväganden I mitt anförande till 1987 års forskningspolitiska proposition (1986/87:80, bil 9.) angav jag de tendenser i samhällsutvecklingen som enligt min uppfattning borde påverka inriktningen av byggforskningsverksamheten. Mot bakgrund av att såväl samhällsförändringar som kunskapsutveckling är relativt långsamma processer betonade jag även att de förändringsfaktorer som lyftes fram i 1984 års forskningspolitiska proposition (1983/84:107, bil 9.) fortfarande skall vara vägledande för byggnadsforskningen.

Mina resonemang resulterade i att vissa prioriterade områden lyftes 59

fram för treårsperioden 1987/88-—-89/90, nämligen stads- och bostadsför- = Prop. 1987/88:100 nyelse, kommunal och regional infrastruktur, kvalitet i planerings- och = Bil. 13 byggprocessen, byggnadsdelars beständighet och livslängd, klimat och

miljö i bebyggelsen samt s. k. el-effektiva byggnader.

Dessa områden hade även prioriterats i den verksamhetsplan för treårsperioden som BFR redovisade i anslutning till anslagsframställningen för ' budgetåret 1987/88.

Inledningsvis kan jag konstatera att BFR:s anslagsframställning för bud-

getåret 1988/89 ligger helt i linje med intentionerna i de forskningspolitiska besluten.

Rådet anger att en viss förskjutning av verksamheten har skett i förhål-

olika programmen ligger emellertid enligt min mening helt inom ramen för de intentioner som angivits i de forskningspolitiska dokumenten. Jag väljer

här att lyfta fram två områden där jag finner att förändringarna är av

intentioner avspeglar sig i FOU-verksamhetens inriktning.

Rådet anger att den socialt inriktade planeringsforskningen under flera

år fått stå tillbaka för en mer teknisk- ekonomisk FoU inom detta område.

Rådet vill därför öka FoU- insatserna kring sociala förhållanden i kommunernas boöstadsförsörjnings- och områdesplanering. Samarbetet mellan

BFR och Svenska Kommunförbundet skall bl. a. riktas in på dessa frågor.

BFR hade i sin verksamhetsplan för perioden 1987/88—-1989/90 angivit en neddragning av forskningsvolymen inom områdena bostadsmarknad

och bostadspolitik. Den ökade aktualiteten av dessa frågor innebär emel-

lertid att FoOU-volymen kommer att hållas på oförändrad nivå.

BFR har den 8 december 1987 till regeringen överlämnat kunskapsöver-

sikterna Energi i byggd miljö — 90-talets möjligheter samt Energisvar 87 — Frågor och svar om energihushållning i byggnader. Rapporterna utgör en

uppföljning av den utvärdering av resultaten av FoU-verksamheten angå-

ende energihushållning i byggnader under perioden 1974—83 vilka publice-

rades år 1985. Jag ser det som ett mycket värdefullt initiativ att rådet på detta sätt följt upp de stora FoU-satsningarna på energihushållningsområ-

det sedan 1984. :

Redan i 1987 års forskningspolitiska proposition refererade jag vissa

slutsatser och förslag som framförts i ett betänkande från statens industri-

verk (SIND 1986:3). : Betänkandet som har remissbehandlats innehåller bl.a. uppgifter om

FoU- volymen inom byggmaterial- och byggnadsindustrin och förslag om

en kraftig ökning av denna. Enligt förslaget bör staten under en treårsperiod öka sina FoU-insatser med 45 milj. kr. per år, förutsatt att branschen

ökar sina insatser i motsvarande grad. I dagens statsfinansiella situation

finns inte förutsättningar för en ökning av insatserna i den utsträckning

som föreslås. Som jag nämnde i den forskningspolitiska propositionen förutsätter jag dock att BFR genom samfinansiering med branschen skall

kunna bidra till att öka den samlade FoU-volymen inom området.

Regeringen gav år 1985 ett uppdrag till statens strålskyddsinstitut att-i samråd med socialstyrelsen, statens planverk samt statens mät- och 60

provråd utarbeta en lägesrapport om arbetet med att minska riskerna med radon i bostäder. En sådan rapport (SSI-rapport 87—17) har utarbetats. Jag — Bil. 13 har tidigare i mitt anförande under anslaget B8. Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. redovisat mitt förslag beträffande finansiering av åtgärder för att komma till rätta med radonproblemet. I det följande berör jag därför rapporten endast i den del den avser forskningsverksamheten.

I rapporten konstateras att — trots att stora insatser gjorts på FoU-området — fortsatt utvecklingsarbete behövs, främst avseende beständighet och underhåll för de åtgärder som vidtas i byggnaderna för att minska radonhalten. BFR har tidigare angivit att den massiva satsningen på FoU om radon lett till resultat som innebär att BFR:s engagemang på radonområdet kan tonas ner. Jag delar rådets uppfattning att den kraftfulla statliga satsningen givit goda resultat. Givetvis innebär inte detta att rådet skall känna sig förhindrat att, om t ex nya problem uppstår. återigen göra mera punktvisa insatser på radonområdet. Jag vill framhålla vikten av att radonfrågorna fortlöpande bevakas av rådet inom det prioriterade området klimat och miljö i bebyggelsen. Även frågan om beständigheten för de åtgärder som vidtas för att minska radonhalten faller inom ett prioriterat område avseende byggnadsdelars beständighet och livslängd.

1987 års forskningspolitiska beslut innebär att den reala nivån för de statliga medel som BFR disponerar under budgetåret 1988/89 skall minskas med 5 milj. kr. i förhållande till nivån för innevarande budgetår. Rådet förutsattes i sin anslagsframställning för budgetåret 1988/89 föreslå hur denna neddragning bör fördelas på de olika anslagen samt konsekvenserna för inriktningen av verksamheten. |

Rådet anger att dess ambitioner — trots neddragningen — är att både öka stödet till högskolorna och vidmakthålla den tillämpade forskningen och utvecklingsverksambeten på nuvarande nivå.

Avgörande för om dessa båda ambitioner skall kunna förenas blir enligt rådet i vilken utsträckning samfinansiering med andra intressenter kan åstadkommas och i vilken grad denna kan styras till eller ge förutsättningar för en ökning av medlen till högskoleforskningen.

BFR anför i anslutning till vissa uttalanden i de forskningspolitiska dokumenten att det inte är självklart att en ökad satsning på grundforskning och långsiktig kunskapsuppbyggnad alltid är mest angelägen. I vissa fall kan det vara viktigare att utnyttja en sedan länge uppbyggd kunskapsbas genom riktade insatser i form av tillämpad forskning och utvecklingsverksamhet. Detta gäller t.ex. inom en stor del av cnergiforskningen, handikappforskningen och FoU rörande teknisk infrastruktur.

Jag ser inte någon direkt motsättning mellan de forskningspolitiska uttalandena och BFR:s ståndpunkt. Jag delar rådets uppfattning att man för varje forskningsområde måste bedöma vilken typ av FoU-insatser som är viktigast. Sektorsforskningsorganens planeringsansvar måste givetvis innefatta en sådan nyanserad bedömning av vilka FoU-insatser som är mest angelägna för att såväl kortsiktigt som i ett längre tidsperspektiv utnyttja forskningsmedien på bästa sätt.

BFR framhåller också att ett problem i anslutning till satsningarna på den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden och på ramprogram med högsko- 61

lorna är att rådet enbart har bemyndigande att göra ekonomiska åtaganden = Prop. 1987/88: 100 för cn treårsperiod. Jag delar rådets uppfattning. Om statsmakternas inten- = Bil. 13

tioner i det avseendet skall kunna fullföljas, måste BFR få bemyndigande att fatta ekonomiska beslut för en längre tid än i dag. Detta gäller särskilt finansieringen av tjänster som BFR i ökad utsträckning avser att medverka till. Jag förordar därför att BFR ges möjlighet att fatta ekonomiskt bindan-

de beslut för en period av fem år.

Den internationella verksamheten skall enligt intentionerna i rådets tre-

årsplan vara en integrerad del av FoU-verksamheten. Rådet framhåller

emellertid att en del av den internationella verksamhet som BFR deltar i inte främst är forskningspolitiskt motiverad. Med krympande ekonomiska ' resurser kan rådet inte stödja sådan samverkan med olika länder som har en mer exportfrämjande inriktning eller där samarbetet utgör inledande moment i nya bilaterala samarbetskontakter. Rådet hemställer därför om 1,5 milj. kr. för att även fortsättningsvis kunna delta i sådan verksamhet.

Jag delar rådets uppfattning även i denna fråga. Jag vill samtidigt framhålla att det tveklöst är så, att forskningssamarbetet kan fungera som en

plattform för vidgade bilaterala kontakter med olika länder. Jag har beräk-

nat medel för denna verksamhet under anslaget B18. Information och utbildning. För den mer direkt exportinriktade verksamheten torde ett ökat engagemang från SWEBEX kunna leda till en avlastning av BFR:s insatser.

För det aktuella budgetåret föreslår rådet att bidragsanslaget minskar med 4 milj. kr. och experimentbyggnadsanslaget med 1 milj. kr. Som motiv för denna fördelning anger rådet att förutsättningarna för samfinansiering av bidragsmedlen är gynnsammare än för lånemedlen. Därför kan den samlade bidragsvolymen trots neddragningen förväntas förbli oförändrad.

Jag har samma bedömning som rädet i denna fråga och förordar således en ram om 166,4 milj. kr. för beslut om stöd till den allmänna byggforskningen, exklusive experimentbyggnadsverksamheten, under budgetåret

1988/89.

Av ramen disponeras 4 milj. kr. enligt beslut av humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR). HSFR skall vid fördelningen av dessa medel samråda med BFR.

För åtaganden som avser de fyra budgetåren efter budgetåret 1988/89

förordar jag ramar om 90, 50, 20 samt 20 milj. kr. I dessa belopp inkluderas inte kanslikostnaderna hos BFR.

Anslagsbehovet för budgetåret 1988/89 beräknar jag till 170 milj. kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att beslut om stöd till byggnadsforskning. exkl. stöd till experimentbyggande, får meddelas inom en ram om 166 400 000 kr.

under budgetåret 1988/89,

2. medge att beslut om stöd till byggnadsförskning, exkl. stöd

experimentbyggande, under budgetåren 1989/90, 1990/91, 1991/92

samt 1992/93 preliminärt får meddelas inom en ram om

90.000 000 kr., 50.000 000., 20 000000 resp. 20000 000 kr., Bil. 13

3. till Byggnadsforskning för budgetåret 1988/89 anvisa ett reser-

vationsanslag om170 000000 kr.

B 13. Lån till experimentbyggande

1986/87 Utgift 20 341 500 Reservation 52 744 599 1987/88 Anslag 33 000 000 1988/89 Förslag 1000 000

Från anslaget betalas utgifter för lån till fördyrade byggnadskostnader i

samband med forskningsinriktat experimentbyggande inom bostadsför-

sÖörjningen och inom energiområdet.

Lån till experimentbyggande inom bostadsförsörjningen kan lämnas för

alla typer av hus och anläggningar. Lånen är avsedda att göra det möjligt

att genomföra byggnadstekniska experiment- och utvecklingsprojekt som

syftar till lösningar som har god möjlighet att få en mer allmän tillämpning

inom den närmaste tioårsperioden. Lån till experimentbyggande inom energiområdet används för närvaran-

de för att systematiskt pröva ny byggnads- och installationsteknik, ny energihushållningsteknik samt nya energisystem i full skala. Experiment-

byggande kommer således att användas till att utveckla och demonstrera

metoder för genomförande av energi- och bostadsförbättringsprojekt med såväl ny som känd och beprövad teknik. Experimentbyggnadsprojekten avses dessutom kunna utnyttjas som demonstrationsanläggningar då ny teknik skall introduceras för mer allmän tillämpning.

Kostnader för uppföljning och utvärdering m. m. i samband med experimentbyggandet betalas från bidragsanslaget.

Lånen kan vara ränte- och amorteringsfria under en utvärderingstid upp till tio år. Lånen skall omprövas individuellt efter genomförd utvärdering. Därvid skall också villkoren för en eventuell återbetalning fastställas.

Statens råd för byggnadsforskning (BFR) beslutar om lånen. Humanis-

tisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet disponerar anslaget för sådant experimentbyggande som ingår som ett led i det humanistiskt och samhällsvetenskapligt inriktade FoU-arbetet på byggforskningens område.

Statens råd för byggnadsforskning

Rådet hemställer att under budgetåret 1988/89 få bemyndigande att fatta

beslut om lån till experimentbyggande inom en ram av 32 milj. kr. samt att ett reservationsanslag av 32 milj. kr. anvisas. Därutöver vill rådet ha bemyndigande att för budgetåren 1989/90 samt 1990/91 fatta beslut inom en ram av 20 resp. 10 milj. kr.

Föredragandens överväganden. Prop.-1987/88:100

Bil. 13

De utgångspunkter för och den inriktning av byggforskningsverksamheten som jag har angivit i det föregående gäller även för experimentbyggnadsverksamheten.

För beslut om lån till experimentbyggande under budgetåret 1988/89

förordar jag en ram om sammanlagt 33,3 milj. kr. Jag har därvid beräknat

att ca 22 milj. kr. skall avse experiment inom rådets program 4. Energianvändning för bebyggelse — Nya energikällor. Av ramen bör I milj. kr.

disponeras efter beslut av humanistisk-samhällsvetenskapliga forsknings-

rådet. | |

Vad gäller åtaganden för budgetåret 1989/90 och 1990/91 förordar jag en ram om 20 milj. kr. resp. 10 milj. kr. Med hänsyn till den stora reservationen beräknar jag att anslaget behöver föras upp med ett belopp om I milj. kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att I. medge att beslut om lån till experimentbyggande får meddelas

intill ett belopp om 33 300 000 kr. under budgetåret 1988/89 och att outnyttjad del av denna ram får utnyttjas även under budgetåret

1989/90, |

2. medge att beslut om lån till experimentbyggande under budget-

åren 1989/90 och 1990/91 preliminärt får meddelas intill ett belopp om 120 000000 kr. resp. 10000 000 kr., |

. till Lån till experimentbyggande för budgetåret 1988/89 anvisa ett leservationsansla om 1000 000 kr.

B 14. Statens institut för byggnadsforskning

1987/88 Anslag 1 000 1988/89 Förslag 1 000

Under förevarande anslag skall redovisas samtliga in- och utbetalningar för verksamheten vid statens institut för byggnadsforskning (STB). Anslaget tas upp med ett formellt belopp och skall normalt inte få belastas. För

att täcka svängningar i likviditeten under verksamhetsåret disponerar insti-

tutet en rörlig kredit.

SIB är ett sektorsforskningsinstitut inom samhällsbyggnadsområdet. In-

stitutet svarar för långsiktig kunskaps- och kompetensuppbyggnad inom ett antal olika områden. Institutets nuvarande forskningsorganisation infördes den 1 juli 1982.

Forskningsenheten omfattar åtta forskningsavdelningar och en avdelning

för mät- och datateknisk service. Institutet har också ett kansli och en

informationsavdelning.

Till varje avdelning är knuten en rådgivande sakkunniggrupp, vars ledamöter antingen är praktiskt verksamma inom sektorn eller forskare från 64

universitet och högskolor. I sakkunniggrupperna prövas löpande avdel- — Prop. 1987/88:100 ningarnas verksamhet och planer. framför allt med avseende på relevansen — Bil. [3

för olika intressenter. - " Verksamheten vid SIB finansieras fr. o. m. budgetäret 1984/85 med basanslag under bostadsdepartementets huvudtitel samt med projekianslag och uppdragsmedel. Basanslaget skall användas för stöd till sådan forskning som bidrar till en långsiktig kunskapsuppbyggnad för sektorns behov samt för forskning inom områden som statsmakterna har angett som viktiga, men där särskilda uppdragsgivare saknas. Övrig verksamhet inom institutet finansieras via uppdragsmedel eller projektanslag.

I enlighet med det forskningspolitiska beslutet våren 1987 (prop. 1984/87:80 bil 9, BoU 19, rskr 294) skall SIB budgetmässigt behandlas på likartat sätt som forskningsinstitutionerna vid högskolorna. SIB:s basanslag, utom den del som avser kostnader för institutets administration, skall således undantas från "huvudalternativets 2 §c-iga- nedskär-

ning. | -

Verksamhetens omfattning och utveckling framgår av följande sammanställning.

Ekonomisk plan (1 000-tal kr.) : Beräknad ändring 1988/89

1 -000-tal kr.)

1987/88 SIB Föredragan-

de Kostnader

1. Förvaltning|8753+ 356+ 553
2. Information2982-+ 367 ' + 590
3. Forskning32215+1968+4227
Summa: -43950+2.691+5370
Intäkter|
1. Bidrag över statsbudgeten36850. + 74+2 540
2. Forskning och utveckling på uppdrag 7100+1950)+2530
Summa43 950+2691+5370
Statens institut för byggnadsforskning|

Forskningsverksamheten vid institutet inriktas mot områdena — boende, bostadsförsörjning och bostadspolitik — planering och styrning av markanvändning, byggande och förvaltning — byggnaders och byggnadsmaterials tekniska egenskaper

— klimat- och installationsfrågor samt energihushållning |

Forskningsområdena har valts på ett sådant sätt att de ligger centralt inom bostads- och byggnadssektorn, att de förväntas ha en över tiden bestående aktualitet och angelägenhet och att de kan bli föremäl för en sammanhållen bearbetning inom institutet.

[ 1987 års forskningspolitiska beslut uppmanades SIB att verka för att skapa finansiellt utrymme så att professurer kan inrättas vid institutet. I den verksamhetsplan som låg till grund för beslutet angav SIB att åtta professurer borde inrättas. | | 65

5 Riksdagen 1987I88. I saml. Nr 100. Bilaga 13

Institutet bedömer det möjligt att under budgetåret 1988/89 skapa löneut- — Prop. 1987/88:100 rymme för två professurer. För de därpå följande åren bedöms det möjligt = Bil. 13

all finansiera ytterligare tre. Medel för yterligera tre professurer erfordras därför. Institutet hemställer att särskilda medel under senare delen av planeringsperioden avsätts för inrättande av dessa tre professurer samt att ytterligare medel reserveras för att på sikt säkerställa att inrättade profes-

surer kan bibehållas.

Vad beträffar planeringen för inrättande av professurerna informerar institutet om att två interna utredningar tillsatts. I den ena utredningen skall professurernas ämnesinriktningar och ämnesavgränsningar ytterligare preciseras och prövas. I den andra utredningen skall den organisatoriska inplaceringen vid institutet klarläggas. Erfarenheter från andra liknande

organisationer med professurer skall inhämtas.

Institutet redovisar i sin anslagsframställning att samråd i frågan om professurerna inletts med den samhällsvetenskapliga fakulteteten vid uni-

versitetet i Uppsala. Institutet och fakulteten arbetar därvid gemensamt på

att fastställa de principer som bör vara vägledande för professurernas ställning och uppgifter.

Institutet och fakulteten är ense om att högskoleförordningens anda och

innehåll bör i tillämpliga delar gälla i frågor om inrättande och omprövning

av tjänsterna, tillsättningsförfarande. meritvärdering m. m.

Samrådet som skall resultera i ett avtal mellan institutet och fakulteten avser professurer med samhällsvetenskaplig inriktning. Ett sådant avtal bör kunna föreligga mot slutet av 1987. Institutet avser att med teknisk fakultet diskutera ett motsvarande avtal för professurer med tekniskt-naturvetenskaplig inriktning.

Sammanfattningsvis utgår institutet i planeringen från att åtta professurer inrättas, fyra fr. o. m. budgetåret 1988/89 och fyra fr. o. m. budgetåret 1989/90. Professurerna kan sedan utlysas och tillsättas i den takt och den

turordning som följer av tillgången på medel och andra förutsättningar. Planeringen utgår dock från att två till tre professurer per år skall kunna tillsättas med början budgetåret 1988/89.

De åtta profesorerna avser ämnena nationalekonomi med särskild inriktning på bygg- och bostadsmarknadsfrågor. sociologi med särskilt inriktning på stads- och bostadssociologi, strömningsmekanik med särskild inriktning på installationsteknik, statistik, statsvetenskap med särskild in-

riktning på bostadspolitik, företagsekonomi med särskild inriktning på

fastighetsförvaltningens ckonomi och organisation. samhällsplanering

med särskild inriktning på kommunala planeringsfrågor samt materialteknik med särskild inriktning på byggnadsmaterials långtidsegenskaper.

Institutet föreslår vidare att ett antal doktorandtjänster inrättas vid insti-

tutet från och med budgetåret 1988/89. Möjligheten att inrätta sådana

tjänster, som kan tas i anspråk för aktuella forskningsuppgifter inom ramen för verksamhetsplanen, skulle utgöra ett värdefullt komplement till inrättandet av- professurerna och förstärka institutets roll i utbildningen inom

sektorn.

Institutet hemställer därför om att särskilda medel anvisas med

340000 kr. för inrättande av två doktorandtjänster vid institutet från och 66

med budgetåret 1988/89 samt med ytterligare 340 000 kr. för inrättande av. Prop. 1987/88:100 två doktorandtjänster från och med budgetåret 1989/90. Bil. 13 På uppdrag av finansdepartementet har institutet svarat för sektorstu-

dien "Bostäder och byggande” för 1987 års långtidsutredning (Bilaga 8 till LU 87). Institutet ser prognosverksamheten som en mycket värdefull

tillämpning av sina forskningsresultat och arbetet som ett utmärkt exempel

på det värdefulla i institutets tvärvetenskapliga organisation och arbetssätt. Arbetet har också enligt STB väckt stort intresse inom sektorn.

Institutet föreslår därför att arbetet med motsvarande sektorstudie i

framtida långtidsutredningar också förläggs till institutet. I avvaktan därpå föreslår institutet att 194000 kr. motsvarande en forskartjänst anvisas för ett projekt avseende bl. a. vidareutveckling och åjourhållning av metoder och modeller för prognosticering.

Föredragandens överväganden

Budgetåret 1988/89 utgör andra året i SIB:s treåriga verksamhetsplan, vilken anmäldes för riksdagen i samband med 1987 års forskningspolitiska proposition (prop. 1987/88:80, bil 9, BoU 19, rskr 294). Av myndighetens

anslagsframställning kan jag konstatera att planerna för verksamheten vid de olika avdelningarna överensstämmer med den inriktning jag därvid

angav för verksamheten vid SIB. Även BER anser att SIB:s verksamhetsplan ligger i linje med rådets planering.

1987 års forskningspolitiska proposition innebär ett stöd för SIB:s förslag att inrätta professurer vid institutet för att därmed underlätta rekryte-

ringen av kvalificerade forskare och bidra till att säkerställa den veten-

skapliga kvaliteten i institutets forskning. Jag framhöll emellertid att professurerna i dagens statsfinansiella situation inte kan finansieras över statsbudgeten. Institutet uppmanades att noga överväga om professurerna genom omprioriteringar kunde finansieras inom den befintliga budgeten samt att pröva möjligheten att helt eller delvis finansiera professurerna med externa medel.

Institutet bedömer att löncutrymme kan skapas för två professurer under 1988/89 samt för ytterligare tre under de närmaste åren därefter.

Institutet föreslår att fyra professurer inrättas från och med budgetåret

1988/89 och fyra från och med budgetåret 1989/90. Professurerna kan sedan tillsättas i en takt och i en turordning som anpassas efter tillgången

på medel och andra förutsättningar. Jag ser mycket positivt på SIB:s insatser när det gäller att skapa förutsättningar för att inrätta professurer vid instilutet samt på det samarbete angående professurer som institutet inlett med samhällsvetenskapliga fa-

kulteten vid universitetet i Uppsala. De principer för professurernas fakultetsanknytning och det föreslagna tillsättningsförfarandet, som bl. a. innebär att högskoleförordningens anda och innehåll bör gälla. finner jag också vara i linje med intentionerna i 1987 års forskningspolitiska proposition.

Jag avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen i frågan om inrättande och tillsättning av dessa professurer.

Institutet har även föreslagit att ett antal doktorandtjänster skall inrättas 67

vid institutet från och -.med budgetåret 1988/89. Dessa skulle enligt STB Prop. 1987/88: 100

utgöra ett värdefullt komplement till de planerade professurerna och för- Bil. 13 stärka institutets roll i utbildningen inom sektorn. Jag delar SIB:s uppfattning och föreslår därför att medel för två doktorandtjänster anvisas över. statsbudgeten. |

Institutet har för närvarande en rörlig kredit på 1 milj. kr. Med hänsyn till den ökande andelen uppdragsintäkter har institutet hemställt att få

fördubbla denna rörliga kredit. Jag har förståelse för institutets behov av ökad flexibilitet i det avseendet och förordar således en ökning av den rörliga krediten till 2 milj. kr. Mot denna bakgrund beräknar jag statens bidrag för budgetåret 1988/89 till institutet till 39 690 000 kr. I detta belopp ingår medel för två doktorand-

tjänster samt medel för att täcka den hyreshöjning som föranleds aven ny förrådsbyggnad.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens institut för byggnadsforskning för budgetåret

1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 1000 kr.

B 15. Bidrag till statens institut för byggnadsforskning

1987/88 Anslag 36 850 000 1988/89 Förslag 39690 000

Med hänvisning till vad jag har anfört under anslaget B 14, Statens institut för byggnadsforskning hemställer jag att regeringen föreslår riksda-

gen :

att till Bidrag till statens institut för byggnadsforskning för bud- .

getåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag om 39690 000 kr.

B 16. Statens institut för byggnadsforskning: Utrustning

1987/88 Förslag 1.000 000

1988/89 Förslag 1.000 000

Under detta anslag redovisas medel för utrustning till statens institut för byggnadsforskning. |

Detta anslag avser särskilda lånemedel som ställs till institutets förfogande för anskaffning av utrustning. De medel som tas i anspråk skall vara ränte- och amorteringsfria under en treårsperiod. Därefter skall länet amorteras och förräntas. :

Föredragandens överväganden . Prop. 1987/88: 100

Institutet har hemställt att I milj. kr. anvisas under detta anslag. Bil. 13

Jag ansluter mig till institutets bedömning och hemställer att regeringen

föreslår riksdagen |

att till statens institut för byggnadsforskning: Utrustning för bud-

getåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag om 1 000000 kr.

B 17. Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.

1986/87 Utgift 187 814562 Reservation 235 400 826 1987/88 Anslag 1.000 | 1988/89 Förslag 1000

Från anslaget betalas bidrag för energibesparande åtgärder i bostadshus.

Bestämmelserna om bidrag, s. k. energisparbidrag. finns i förordningen

(1983:1112) om statliga energisparbidrag för vissa ätgärder i bostadshus

(ändrad senast 1987: 5). Bidrag lämnas inte under budgetåren 1987/88 och 1988/89.

Län för energisparätgärder lämnas på den allmänna kreditmarknaden.

Kommunen förutsätts lämna s.k. fyllnadsborgen i de fall då säkerheten i

övrigt för lånet är pantbrev mellan 85 och 10094 av pantvärdet.

Enligt bestämmelserna i förordningen (1983:974) om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus (ändrad senast 1986:718) lämnas räntestöd

för vissa energisparåtgärder i bostadshus som upplåts med hyres- och

bostadsrätt. En redogörelse för dessa bestämmelser har lämnats i det föregående under anslaget B 4. Räntebidrag m. m.

Föredragandens överväganden

Förslag om att etfektivisera elanvändningen och ersätta el med andra energiformer har nyligen redovisats av en särskild delegation. Förslaget remissbehandlas för närvarande och kommer därefter att beredas inom regeringskansliet..

Enligt förordningen (1983:1112) om statliga energisparbidrag för vissa åtgärder i bostadshus (ändrad senast 1987:115) lämnas inte energisparbi-

drag under budgetåren 1987/88 och 1988/89. Behovet av medel för utbetal-

ning av bidrag som beslutats före den I juli 1987 uppskattas av bostadsstyrelsen till ca 120 milj.kr. Det täcks av reservationen på anslaget. Anslaget för budgetåret 1988/89 bör därför föras upp med endast ett formellt belopp om 1000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbestån-

det m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag om =.

1000 kr. . | : . 69

B 18. Information och utbildning m. m. Prop. 1987/88: 100 Bil. 13

1986/87 Utgift 19 375 959 Reservation 64 123 192 1987/88 Anslag 20500 000 1988/89 Förslag 20500 000

Från detta anslag betalas utgifter för information och utbildning m. m. inom bostadsdepartementets ansvarsområde. Informations- och utbild-

ningsverksamhet bedrivs bl. a. av bostadsstyrelsen och statens planverk. Vidare betalas utgifter för sådant utredningsarbete avseende bebyggelse-

frågor som inte är inordnat i verksamhet för vilken medel anvisas i annan

ordning, exempelvis för informationsförsörjningen för den fysiska plane-

ringen m. m. samt för att utveckla tjänsteexporten inom bostadsdeparte-

mentets ansvarsområde. Slutligen betalas också utgifter för vissa speciella utbildningsinsatser, bl. a. i samband med introduktionen av den nya plan-

och bygglagen m. fl. lagar.

Föredragandens överväganden Jag beräknar att under budgetåret 1788/89 sammanlagt 20,5 milj. kr. behö-

ver disponeras för sådana särskilda informations- och utbildningsinsatser m. m. inom bostadsdepartementets verksamhetsområde för vilka anslaget

hittills har använts. Från dessa medel bör också betalas kostnader för sådant stöd till tävlingar och annat utvecklingsarbete inom boendet som hittills har betalats från anslaget B 9. Bidrag till förbättring av boendemiljön.

Den sociala bostadspolitiken har sedan slutet av 1930-talet utvecklats i nära samverkan med bostadsforskningen. En rad bostadsvaneundersökningar har genomförts, vilka påverkat bostadsbyggandet. Jag anser att

tiden nu är mogen för att återigen på ett mer samlat sätt försöka få kunskap

om vilka funktioner bostaden skall fylla samt hur människor använder och värderar sina bostäder. Det finns flera skäl för detta. Hushållssammansätt-

ningen skiljer sig i dag markant från den som låg till grund för gällande

bostadsbestämmelser. Den kraftigt ökade förvärvsfrekvensen hos kvinnor är ytterligare en faktor som kan antas påverka användningen av bostaden.

Den ökade levnadsstandarden och ny teknisk utrustning i hemmen ställer nya krav på bostaden. Vi kan samtidigt konstatera att vi I dag inte har en

samlad bild av hur olika lägenheter används och värderas av olika hushåll.

Jag är medveten om den kritik som kan riktas mot tidigare bostadsvaneun-

dersökningar. Det här bl. a. gjorts gällande att undersökningarna i sig varit konserverande. att de inte tagit hänsyn till alla väsentliga aspekter och att

de bortsett från skillnader i vanor och önskemål mellan olika hushåll.

Undersökningar av detta slag har dessutom varit relativt kostsamma. Det

är därför angeläget att inför en ny större undersökning få en allsidig

belysning av olika angreppssätt på frågan om bostäders utformning och

olika metoder att analysera de boendes användning av och anspråk på sin

bostad. Jag vill framhålla att jag ser behovet av sådan kunskap som

fristående från diskussionen om i vilken utsträckning och på vilken detalje- 70

ringsnivå den statliga styrningen av bostadsutformningen skall ske. Denna — Prop. 1987/88:100 kunskap skall kunna användas av alla parter i byggprocessen. Vid min = Bil. 13 beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår har jag tagit hänsyn till

kostnaderna för en ny bostadsvancundersökning. |

Den närmare fördelningen av medlen bör göras först sedan de aktiviteter som planeras på olika håll har samordnats och avvägts mot varandra. Jag avser därför att i annat sammanhang återkomma till regeringen med förslag om den närmare fördelningen av:dessa medel.

Av de medel som tidigare har anvisats för stöd till kommunerna m.fl. för besiktning och rädgivning m.m. som avser energibesparande åtgärder och annan bostadsförbättringsverksamhet beräknar jag att cirka 23 milj. kr. .

kommer att återstå vid utgången av innevarande budgetår. Av denna

reservation bedömer jag att 22,9 milj. kr. nu kan dras in som en besparing.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Information och utbildning m. m. för budgetåret 1988/89

anvisa ett reservationsanslag om 20 500000 kr. ”

B 19. Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador

1986/87 Utgift 50 000 000 1987/88 Anslag 100 000 000 1988/89 Förslag 6000 000

Från anslaget betalas ut bidrag till fonden för fukt- och mögelskador. Fonden inrättades den 4 februari 1986. De medel som budgetäret 1985/86 och 1986/87 har anvisats för avhjälpande av fukt- och mögelskador har förts över till fonden. Fonden förvaltas av kammarkollegiet som. efter beslut av fondens styrelse, ombesörjer utbetalning av medel från fonden.

Med stöd av lagen (1985: 1040) om rätt för cen skadenämnd att besluta i vissa frågor om avhjälpande av fukt- och mögelskador, har regeringen

överlämnat till en särskild nämnd — småhusskadenämnden — att i vissa fall

besluta om avhjälpande av fukt- och mögelskador i småhus och därmed sammanhängande frågor. Nämnden inrättades den I januari 1986 i enlighet

med avtal som staten har ingått med Svenska kommunförbundet och med Byggentreprenörerna.

Avtalet med Byggentreprenörerna gäller i huvudsak skador i hus som under tiden den I september 1975 — 31 augusti 1985 uppförts på total- eller generalentreprenad enligt avtal mellan en enskild konsument och ett företag, anslutet till Byggentreprenörerna. Avtalet innebär att det företag som

har uppfört ett hus som blivit fukt- och mögelskadat skall avhjälpa skadan ' på egen bekostnad, om skadan är en följd av fel eller brist i konstruktion, material eller utförande som beror på vårdslöshet av företaget. I andra än

de nu avsedda fallen åligger det staten att se till att skadan avhjälps. Husägaren skall själv svara för reparationskostnaderna upp till ett belopp som motsvarar ett basbelopp. 71

nad som nu har beskrivits. Det omfattar hus som har uppförts av en Bil. 13

kommun eller vissa kommunala företag. Det ankommer på smähusskadenämnden att avgöra om en viss skada

skall avhjälpas av det berörda företaget eller om staten skall ansvara för avhjälpandet. :

Enligt förordningen (1985:1119) om den statliga fonden för avhjälpande av fukt- och mögelskador i småhus, m. m. skall fondstyrelsen fullgöra de

förpliktelser som åläggs fonden genom beslut i småhusskadenämnden.

Enligt förordningen kan fondstyrelsen också efter egen prövning lämna

ekonomiskt stöd för att avhjälpa fukt- och mögelskador i småhus som har

uppförts på total- eller generalentreprenad. om småhusskadenämnden är

förhindrad att pröva skadan därför att huset har uppförts av'ett företag som inte är bundet av de nyss nämnda avtalen eller därför att huset av annan

anledning inte omfattas av avtalen.

Fondstyrelsen kan lämna stöd även i vissa andra fall än de nu nämnda. Enligt 12 § förordningen kan bidrag lämnas i syfte att avhjälpa mer omfat-

tande fukt- och mögelskador i småhus. Sådant bidrag får dock lämnas

endast till den del kostnaden för åtgärderna inte kan bäras av huset i

ombyggt skick och under förutsättning bl. a. att huset är yngre än 30 är, att huset inte är upplåtet med hyres- eller bostadsrätt och att kostnaden för åtgärderna är skälig med hänsyn till arbetenas art och omfattning. Slutligen kan fondstyrelsen i särskilda fall och i skälig utsträckning lämna stöd till enskilda för andra ändamål som ansluter till fondens syfte. Sådant stöd kan komma i fråga bl.a. om en fastighetsägare av allmän

domstol har tillerkänts ersättning för skador på sitt hus men svaranden inte

kan fullgöra sina skyldigheter, t.ex. därför att han har blivit försatt i

konkurs.

Fonden för fukt- och mögelskador Ansökningar om stöd som skall prövas av fondstyrelsen, lämnas in till småhusskadenämnden. Ärendena bereds. och föredras av personal vid nämndens kansli. Den 30 oktober 1987 hade sammanlagt 841 ansökningar kommit in till nämnden, varav 227 under år 1987. Av déssa har nämnden

överlämnat 420 till den statliga fonden för prövning, varav 174 under år

1987. Hos fonden hade vid nyssnämnda tidpunkt 123 ärenden slutligt avgjorts och 69 ärenden delvis avgjorts.

Av de 123 ärenden som slutligt avgjorts hos fonden har 62 ansökningar bifallits. Besluten om bifall innebär att 6 645 000. kr. ställts direkt till sökan-

denas förfogande. Beslut om åtgärder som skall utföras på löpande räkning

kan därutöver beräknas medföra en kostnad för fonden om cirka 300 000 kr. Beslut om rätt till stöd — dvs. delvis avgjorda ärenden — beräknas -

medföra ytterligare kostnader för fonden om cirka 7000 000 kr. Fram till

den 30 oktober 1987 hade fondstyrelsen säledes beslutat om stöd intill ett belopp om sammanlagt cirka 14000 000 kr.

Hos småhusskadenämnden hade vid samma tidpunkt 78 ärenden om

stöd avgjorts. Av dessa har 6 ansökningar bifallits.

Allt eftersom ökad erfarenhet vunnits av olika slag av skador, lämpliga — Prop. 1987/88:100

hanteringsrutiner m. m. har verksamheten kunnat rationaliseras. Hur lång — Bil. 13 tid det dröjer innan en ansökan blir avgjord, beror helt och hållet på vilken : typ av skada det är fråga om och i vad mån skadeorsak m. m. behöver utredas ytterligare. I ett mycket litet antal fall har sökanden själv låtit

utföra nödvändiga tekniska utredningar. I det övervägande antalet fall behövs alltså mer eller mindre omfattande kompletteringar innan fonden

kan avgöra vilka åtgärder som behöver vidtas för att huset skall fungera

"som bostad. I de fall en fullständig byggnadsteknisk utredning behöver

göras, blir den ofta både omfattande och tidskrävande. Kompletterande :

utredningar av detta slag ombesörjs och bekostas av fondstyrelsen. |

För närvarande finns inte någon egentlig balans hos fonden i form av

färdiga, icke avgjorda ärenden. Under det första verksamhetsåret — 1986 — ökade tillströmningen av ärenden successivt och nådde en. kulmen under december månad 1986.

Därefter har tillströmningen minskat. Antalet inkomna ärenden under år 1987 har hittills varit något lägre än under motsvarande tid år 1986. Antalet

ligger för närvarande på ett 20-tal per månad. Den minskade ärendetillströmningen kan enligt styrelsen bero på att skadorna i flertalet skadefall

sannolikt inte är av den omfattning som tidigare antagits. Ett annat bidragande skäl kan vara att många husägare gör den bedömningen att cn civilrättslig process mot en byggproducent eller tidigare ägare kan drivas med framgång. | :

Mot bakgrund av hittillsvarande erfarenheter gör fondstyrelsen den be-

dömningen att antalet inkommande ärenden framöver inte torde komma att överstiga 20—25 ärenden per månad. -

Enligt regeringens beslut disponerar fondstyrelsen över de medel som riksdagen har ställt till förfogande för forsknings- och utvecklingsinsatser avseende fukt- och mögelproblem (prop. 1985/86:125 bil. 9, BoU 21,

rskr 244). Fondstyrelsen har i samverkan med statens råd för byggnads-

forskning och Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO) initierat ett

forsknings- och utvecklingsprojekt som avser bl. a. att kartlägga frekven-

sen av och orsakerna till fukt- och mögelskador ti flerbostadshus samt att utprova och verifiera olika metoder att avhjälpa sådana skador. Till 'kostnaderna för den första etappen — som förväntas vara slutförd under år

1988 — har fondstyrelsen beslutat att bidra med sammanlagt 6 milj. kr. Den 30 oktober 1987 fanns i fonden 62.9 milj. kr. Fondstyrelsen räknar med att utbetalningarna under innevarande och nästa budgetår inte kom-

mer att överstiga vad som nu finns i fonden.

Föredragandens överväganden

Ett avgörande skäl för statsmakternas beslut att inrätta den statliga fonden var att elt stort antal hus i landet antogs ha fukt- och mögelskador i en

sådan omfattning att de enskilda husägarna inte rimligen kunde bära repa-

rationskostnaderna. Fonden har nu funnits i två år. Fondstyrelsen redovisar under år 1987 en minskande ärendetillströmning. Det är givetvis |

ännu för tidigt att dra några säkra slutsatser av den minskande ärendetill- 73

strömningen. Mycket tyder dock på att antalet ansökningar om stöd även fortsättningsvis kommer att ligga på en betydligt lägre nivå än väntat. Bil. 13

I sitt beslut om anslag till fonden för budgetåret 1986/87 (prop. 1985/86:100 bil. 13. BoU 13. rskr 171) bemyndigade riksdagen regeringen

att under fyraårsperioden 1986—839 ta i anspråk sammanlagt 250 milj. kr.

för bidrag till fonden. Hittills har sammanlagt 176 milj. kr. anvisats för ändamålet. Av de anvisade medlen har 76 milj. kr. förts över till fonden. I likhet med fondstyrelsen räknar jag med att utbetalningarna under innevarande och nästa budgetår kommer att rymmas inom de medel som nu finns i fonden. Jag bedömer således att fonden för närvarande inte behöver tillföras ytterligare medel för stöd tull avhjälpande av fukt- och mögelska-

dor i småhus. Fondstyrelsen har tillsammans med statens råd för byggnadsforskning

(BFR) och Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO) initierat ett forsknings- och utvecklingsprojekt med inriktning på problemen i flerbostadshusbebyggelsen. Den första etappen av projektet pågår för närvarande och beräknas vara slutförd under våren 1988.

I skrivelse den 28 oktober 1987 redovisar SABO behovet av fortsatta utvecklings- och informationsinsatser på området. Enligt skrivelsen syftar arbetet till att, med utgångspunkt från de resultat som vunnits i den första etappen, utveckla och föra ut kunskaper och metoder för att förebygga. upptäcka och eliminera orsakerna till fukt- och mögelskador. Som jag framhöll i mitt anförande till proposition 1985/86:125 (bil. 9) är det lika angeläget att avhjälpa fukt- och mögelskador i flerbostadshus som i småhus. Insatserna avseende flerbostadshusen bör dock främst riktas in på att utvärdera och komplettera besiktnings- och mätmetoder för att möjliggöra

säkrare diagnoser i fråga om problem och åtgärdsbehov, att verifiera olika

tekniska lösningar och förebyggande insatser på fukt- och mögelområdet och att föra ut kunskapen i förvaltarledet. Jag delar uppfattningen att en andra etapp bör genomföras med den inriktning som SABO har redovisat. På samma sätt som tidigare bör arbetet bedrivas i samverkan mellan fonden, BFR och SABO. Jag beräknar att fonden behöver tillföras

6 milj. kr. för ändamålet. Anslaget för budgetåret 1988/89 bör därför föras

upp med ett belopp om 6 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador för budgetåret

1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 6 000 000 kr.

C. PLANVÄSENDET Prop. 1987/88: 100 Bil. 13

Allmänt |

Den nya plan- och bygglagen (1987:10), lagen (1987: 11) om exploaterings-

samverkan och lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m. m.

trädde i kraft den 1 juli 1987. En omfattande satsning på utbildning och information med anledning av de nya lagarna har genomförts under år 1987. Ledningen av denna verk-

samhet har skötts av en särskild arbetsgrupp under bostadsdepartementets ledning och med representanter för planverket. lantmäteriverket och

Svenska kommunförbundet. Insatserna kommer att fortsätta med en fördjupad utbildning kring de nya lagarna. Ett system för återföring av erfa-

renheter från tillämpningen av dem kommer att utarbetas.

Fysisk planering och hushållning med naturresurser m. m.

För att reglerna i naturresurslagen skall få avsedd verkan krävs ett system

för redovisning av kunskaper om mark- och vattenresurserna och deras användning. Statens planverk har haft i uppdrag att lämna förslag till hur denna kunskapsförsörjning bör organiseras centralt och regionalt. Verket har redovisat resultatet av utredningsarbetet.

I 1987 års budgetproposition anmäldes att, som ett led i arbetet med att

bygga upp databaser med lägesbestämd information, uppdrag lämnats till

statskontoret att lämna förslag till samordningsåtgärder m.m. och till planverket att utreda förutsättningarna för användning av ADB i länssty-

relsernas arbete med fysisk planering och naturresurshushållning. Uppdragen har redovisats under år 1987 och lämnade förslag bereds för närvaran-

de inom regeringskansliet.

I de fjällnära skogsområdena pågår markanvändningsplanering med syfte att förebygga konflikter mellan rennäring. naturvård, turism och skogsbruk. Planeringen beräknas vara genomförd i det fjällnära skogsområdet i Kopparbergs och Jämtlands län under år 1989 och i Västerbottens och

Norrbottens län under år 1991. Arbetet leds som regel av länsstyrelserna i

samarbete med främst skogsvårdsstyrelserna, lantbruksnämnderna och kommunerna.

Vindkraftsutredningen (dir. 1985:42) beräknas under våren 1988 avläm-

na sitt slutbetänkande. Utredningens uppgift är att föreslå lämpliga lägen för stora vindkraftsanläggningar.

En särskild utredare har fått i uppdrag att överväga hur ett system med

s.k. parkeringsköp lämpligen bör utformas (dir. 1987:49). Förslag till den lagstiftning som behövs på området avses läggas fram under år 1988. Avsikten är vidare att se över reglerna om tomträttsavgäld. Ett förslag om att inarbeta bestämmelserna i lagen om enskilda vägar (1939:608) i anläggningslagen (1973:1179) har remitterats tillsammans med

1986 års väghållningsutrednings betänkande (SOU 1987:25 och-26) Ökat

kommunalt väghållningsansvar. 75

Bil. 13

De krav i plan- och bygglagen (PBL) som ställs på byggnader och tomter m. m. är av naturliga skäl allmänt hällna. Regeringen har i plan- och byggförordningen (1987:383) — med stöd av bemyndigande i 16 kap. 18 PBL — uppdragit ät statens planverk att meddela verkställighetsföreskrif- : ter och de övriga föreskrifter som behövs för tillämpningen av de nu avsedda kraven.

Med anledning av bemyndigandet i plan- och byggförordningen har planverket enligt den s.k. begränsningskungörelsen (1970:641) underställt regeringen ett förslag till nybyggnadsföreskrifter (NY B). avsedda att ersätta Svensk byggnorm (SBN). Ärendet bereds. för närvarande inom bostadsdepartementet.

Inom planverket pågår för närvarande arbete med förslag till ombyggnadsföreskrifter (OMB).

Svenska Kommunförbundet har utarbetat en handbok för byggnadsnämnderna med regler av administrativ natur rörande bygglov m. m.

C1. Statens planverk

1986/87 Utgiflt 39 103 509 1987/88 Anslag 38 460 000

1988/89 Förslag 38 460 000

Riksdagen har godkänt regeringens förslag att lägga samman bostadsstyrelsen och statens planverk till en myndighet (prop. 1986/87:48, BoU 7, rskr 93). Vidare har riksdagen godkänt regeringens förslag till det nya verkets huvudsakliga inriktning och organisation (prop. 1987/88: 37, BoU 5, rskr 106). Sammanläggningen av bostadsstyrelsen och planverket skall ske den 1 juli 1988. Det nya verket skall heta plan- och bostadsverket. . Regeringen avser att under våren 1988 återkomma till riksdagen i frågan om det nya verkets samlade medelsbehov för budgetåret 1988/89. Jag föreslår därför att anslaget förs upp med oförändrat belopp.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Statens plan-

verk för budgetåret 1988/89 beräkna ett förslagsanslag om

38 460 000 kr.

76:

: Prop 1987/88:100 D. LANTM ÄTERIET Bil. 13

Allmänt !

Det statliga lantmäteriets huvudsakliga myndighetsuppgifter är att svara för fastighetsbildning och att producera allmänna kartor. Lantmäteriet bedriver också uppdragsverksamhet i form av kartproduktion, mätningar. fastighetsvärdering m. m. :

Verksamheten omsatte budgetåret 1986/87 totalt ca 660 milj. kr. Härav

svarade den avgiftsfinansierade verksamheten, främst uppdrag och fastighetsbildningsåtgärder, för ca 450 milj. kr.. vilket motsvarar knappt 70 <z av

den totala omsättningen. Återstoden finansieras genom anslag som huvud-

sakligen används för produktion av de allmänna kartorna och för stöd åt

fastighetsbildningsverksamheten.

Lantmäteriets uppdragsverksamhet har utvecklats positivt under de se-

naste åren. Det gäller både den inrikes och den utrikes ver ksamheten.

Beträffande fastighetsbildningsverksamheten har det under en följd av år varit svårt att nå kostnadstäckning på grund av minskad efterfrågan på tjänster, främst till följd av nedgången i bostadsbyggandet. Regeringen har ställt särskilda medel till lantmäteriverkets förfogande för att verket skall kunna anpassa sin organisation till de ändrade förutsättningarna. Vidtagna

åtgärder tillsammans med en något ökad efterfrågan har lett till att verk-

samheten nu beräknas täcka sina kostnader. =

Produktionen av allmänna kartor m. m. bedrivs enligt den 10-åriga plan som riksdagen beslutade om våren 1984. " Verksamheten inom lantmäteriet berörs i hög grad av den snabba utvecklingen av ADB-tekniken. För datoriserad kartframställning har lantmäteriverket utvecklat ett eget system, AutoKa. Verket utvecklar för närvarande ett ADB-system för främst ekonomiadministration och stöd ' vid ärendehantering, HELAS. Tillsammans med några länsstyrelser och i

samverkan med andra regionala myndigheter samt med kommuner bedri-

ver lantmäteriverket försök med regionala s. k. landskapsinformationseentraler med syfte att utveckla ADB-hjälpmedel för fysisk planering m. m. Vid lantmäteriverkets utvecklingsenhet i Kiruna utvecklas metoder för datorstödd s.k. tematisk kartläggning, bl. a. för framställning av den nya nationalatlasen. Verket har vidare utarbetat ett förslag till uppbyggnad av särskilda databaser med grundläggande geografiska data, s. k. Geografiska

Sverigedata (GSD). |

Organisation m. m.

Det statliga lantmäteriet omfattar statens lantmäteriverk. en överlantmä- : tarmyndighet i varje län och lokala fastighetsbildningsmyndigheter.

Lantmäteriverket är central förvaltningsmyndighet för frågor om fastig-

hetsbildning. fastighetsbestämning, fastighetsvärdering, fastighetssamver-

kan och fastighetsregistrering samt för frågor om mätningsverksamhet och

allmän kartläggning. Lantmäteriverket har också samordnande uppgifter

beträffande ortnamnsfrägor. 71

Verket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör. Inom Prop. 1987/88: 100 verket finns fyra avdelningar, nämligen administrativa avdelningen, fastig- — Bil. 13

hetsavdelningen, kartavdelningen och produktionsavdelningen, samt ett planeringssekretariat.

För samråd i frågor om riktlinjer för arbetet med de allmänna kartorna finns ett kartråd. Vidare finns et ortnamnsråd som har till uppgift att främja ett ändamålsenligt och vårdat ortnamnsskick.

Överlantmätarmyndigheten skall inom länet leda och ha tillsyn över verksamheten vid de statliga fastighetsbildningsmyndigheterna, ha tillsyn över mätningsverksamheten samt verka för samordning av grundläggande mätning och kartläggning.

Fastighetsbildningsmyndigheten svarar för fastighetsbildningsverksamheten. Lantmäteridistriktet är fastighetsbildningsmyndighetens verksamhetsområde. Landet är indelat i 80 lantmäteridistrikt. För särskilda fastighetsbildningsuppgilter finns ytterligare 18 statliga fastighetsbildningsmyndigheter, s.k. specialenheter, vilka arbetar med frågor med anknytning till

jord- och skogsbruk. Det statliga lantmäteriet sysselsatte den 1 juli 1987 drygt 2800 personer

varav ca 950 vid lantmäteriverket.

Utanför den nu beskrivna statliga lantmäteriorganisationen, men underordnad denna i tillsynshänseende, finns 42 kommunala fastighetsbildningsmyndigheter samt 24 statliga och 32 kommunala fastighetsregistermyndigheter. Länsstyrelserna är statliga fastighetsregistermyndigheter. Fastighetsregistermyndigheternas uppgift är att registrera de förändringar i fastighetsförhållandena som främst fastighetsbildningsmyndigheterna har beslutat om.

Lantmäteriets verksamhet är indelad i fyra program, nämligen (1) Upp-

dragsverksamhet, (2) Plangenomförande, (3) Landskapsinformation och (4) Försvarsberedskap. Medel tas upp under anslagen D 1. Lantmäteriet, D 2. Plangenomförande,. D 3. Landskapsinformation, D 4. Försvarsberedskap och D 5. Utrustning m. m.

Försök med treåriga budgetramar

Bakgrund

En försöksverksamhet med treåriga budgetramar inom statsförvaltningen

påbörjades budgetåret 1985/86. En utvidgad försöksverksamhet inleddes

under hösten 1986 och omfattar bl. a. lantmäteriverket. Verket fick därför inför perioden 1988/89—1990/91 särskilda direktiv för anslagsframställning-

en för budgetåret 1988/89.

Enligt direktiven skulle lantmäteriverket i en rapport bl.a. analysera verksamheten och bedöma utvecklingen inom verkets olika verksamhetsområden. Mot denna bakgrund skulle verket lämna förslag till riktlinjer för verksamheten. Verket skulle vidare behandla ett antal särskilda frågor, bl.a. den regionala och lokala organisationen samt lantmäteritaxans utformning. Verket skulle även lägga fram förslag till produktivitets- och

servicehöjande åtgärder. 78

Lantmäteriverket lämnade sin rapport till regeringen -i mars 1987. I — Prop. 1987/88: 100 rapporten har verket program för program redovisat sin verksamhet, ana- = Bil. 13

lyserat resultatutvecklingen, gjort framtidsbedömningar och föreslagit åt-

gärder i syfte att bältre anpassa sin verksamhet till de krav som ställs på verket. Verket har också behandlat de särskilda frågor som ingick i direktiven. Statskontoret, riksrevisionsverket, länsstyrelsernas organisationsnämnd och Svenska kommunförbundet har yttrat sig över rapporten.

Föredraganden Jag kommer i det följande att framför allt uppehålla mig vid lantmäteriverkets förslag till inriktning av olika verksamheter och vid de förslag till åtgärder som verket har lämnat i sin rapport. Många av förslagen är sådana att de inte kräver ställningstaganden från riksdagen, men jag tar upp även dessa för att ge en heltäckande bild av verkets förslag. Jag finner däremot inte anledning att i det här sammanhanget närmare kommentera det bak-

omliggande arbetet med analyser m. m. Jag vill dock, liksom statskontoret

och riksrevisionsverket, peka på att resultatanalysen behöver utvecklas ytterligare.

Enligt min mening bör den av lantmäteriverket föreslagna inriktningen

av verksamheten — med de kompletteringar som jag lämnar i det följande

— läggas till grund för en treårig budgetram för lantmäteriet under perioden

1988/89—-1990/91. Genom att en treårig budgetram beräknas för verksamheten bör verkets möjligheter att långsiktigt planera rationaliseringar och

omprioriteringar underlättas. Lantmäteriverket ingår dessutom fr. o. m. budgetåret 1987/88 i en försöksverksamhet med överföring av anslagsme-

del mellan budgetår. Tillsammans med de förslag som jag I det följande redovisar om förändringar i handläggnings- och beslutsordningen för

ADB-investeringar bör det därmed enligt min mening föreligga goda förutsältningar för att ytterligare öka effektiviteten inom lantmäteriet.

Mitt förslag till budget för resp. anslag och budgetår framgår av följande tablå. Vid beräkningen har jag antagit att kostnaderna för landskapsintormationsverksamheten under perioden 1989/90—-1993/94 fördelas lika över åren. Där huvudförslaget tillämpas har en minskning skett av utgifterna med 1.626 per år utom beträffande anslaget D 4. Försvarsberedskap, där en minskning sker med 5 £2 budgetåret 1989/90. Beloppen för 1989/90 och

1990/91 förutsätts komma att pris- och löneomräknas i vanlig ordning. Jag har också efter samräd med chefen för civildepartementet tagit upp ramar

för ADB-investeringar.

Budgetramar för treärsperioden 1988/89—-1990/91 (1 000-tal kr.): Prop. 1987/88: 100 Bil. 13
Anslag1988/89 1989/90 1990/91
D 1. Lantmäteriet|1I
DD 2. Plangenomförande60 13959 26358838
D 3. Landskapsinformation176554 167922167922
D 4. Försvarsberedskap3 58632283 176
D 5. Utrustning m.m.807580758075
XIIl:e huvudtiteln|
B 2. Anskaffning av ADB-utrustning17120 2120019.000

Uppdragsverksamheten Uppdragsverksamheten, som svarar för omkring en tredjedel av lantmäteriets omsättning, bedrivs på marknadsmässiga villkor. Lantmäteriverket bedömer att verksamhetens innehäll, inriktning och volym de kommande ären i huvudsak kommer att vara oförändrad. Verksamheten budgetåret 1986/87 omsatte ca 220 milj. kr. och lämnade ett överskott på ca 3 milj. kr. Verket avser att fortsätta sin satsning på marknadsföring och på att öka produktiviteten. .

Jag noterar med tillfredsställelse att lantmäteriets tjänster är efterfrågade och att verksamheten täcker sina kostnader. Jag återkommer senare till den ckonomiska styrningen av verksamheten.

Fastighetsbildningsverksamheten

Fastighetsbildningsverksamheten skall: finansieras av avgifter enligt den lantmäteritaxa som regeringen fastställer. Verksamheten svarar för omkring en tredjedel av lantmäteriets omsättning. Som jag nämnde inlted-

ningsvis har efterfrågan på fastighetsbildningstjänster under en följd av är

minskat, främst till följd av nedgången i byggandet. Verksamheten har

åtgärder som lantmäteriverket har vidtagit och en stigande efterfrågan på fastighetsbildningstjänster räknar verket nu med att verksamheten skall täcka sina kostnader. .

Regeringen har ställt särskilda medel till verkets förfogande för ätgärder

i syfte att bättre anpassa resurserna till efterfrågan på fastighetsbildnings-

tjänster och för utvecklingsinsatser inom fastighetsbildningsområdet. Verket avser att använda medlen för utvecklingsinsatser under perioden fram

t.o.m. budgetåret 1990/91. Verket föreslår att ytterligare 1,9 milj. kr.

ställs till förfogande under budgetåret 1990/91.

Jag konstaterar med tillfredsställelse att kostnader och intäkter inom fastighetsbildningsverksamheten har kommit i bättre balans. Med hänsyn till detta och att lantmäteriverket förfogar över särskilda medel för att utveckla verksamheten, utgår jag från att fastighetsbildningsverksamheten fortsättningsvis skall kunna drivas med full kostnadstäckning.

Lantmäteriverket föreslär att frågan om vilken effekt fastighetsägarnas kostnader för fastighetsbildningstjänster har på fastighetsägarnas intresse för fastighetsbildningsåtgärder utreds. Enligt verket finns det risk för att 80

sådana fastighetsbildningsåtgärder som från allmänna utgångspunkter är — Bil. 13

angelägna att få genomförda. Även Sveriges lantmätareförening och Svenska kommunförbundet har framfört synpunkter på finansieringen av

fastighetsbildningen. Kommunförbundet har även tagit upp finansieringen

av fastighetsregistreringen. Mot den nu angivna bakgrunden anser jag att

det finns skäl att i särskild ordning utreda effekterna av finansieringsprinci-

perna för fastighetsbildning och fastighetsregistrering. Jag avser att senare återkomma till regeringen i denna fråga. |

Jag kommer scnare att ta upp den ekonomiska styrningen av fastighets-

bildningsverksamheten.

Landskapsinformation

Programmet Landskapsinformation omfattar produktion av kartor. flygbilder och annan landskapsinformation. Lantmäteriverkets förslag till inriktning av verksamheten grundas på den av riksdagen beslutade tioåriga

kartplancen, vilken omfattar perioden 1984/85—-1993/94, och på riksdagens

beslut förra året om produktion av en ny svensk nationalatlas. Verket pekar dock på angelägna insatser inom landskapsinformationsområdet som kräver ökade resurser eller betydande omprioriteringar. Det gäller t.ex. utveckling av ny geodetisk teknik, snabbare utgivning av den ekonomiska kartan, ökad flygfotografering och uppbyggnad av databanker med grundläggande geografiska data om landet.

Jag vill inledningsvis framhålla att den gällande kartplanen, som besluta-

des år 1984, innebar väsentligt ökade resurser inom området landskapsin-

formation vid lantmäteriverket och en betydande volym- och standardhöj-

ning i fråga om produktion av kartor och annan landskapsinformation jämfört med situationen tidigare. De av lantmäteriverket nu anmälda beho-

ven av ytterligare salsningar skulle kräva en betydande yterligare resursökning för vilken det för närvarande inte finns ekonomiskt utrymme . Jag

är därför inte beredd att tillmötesgå verket och att föreslå några sådana

ändringar i verksamhetens omfattning som förutsätter tillskott av anslags-

medel. Den digitala tekniken har fått ett snabbt genomslag inom kartläggnings-

området. Detta förutsågs inte till fullo när kartplanen utarbetades. En betydande efterfrågan finns 1. ex. på grundläggande uppgifter om landska-

pet lagrade i databaser. Till stor del är det frågan om uppgifter som finns på

data tillhandahålls av lantmäteriet. Lantmäteriverkets kostnader för att snabbt bygga upp sådana digitala databaser med grundläggande geografisk

information har av verket beräknats till 90 milj. kr. för treårsperioden. Hälften beräknar lantmäteriverket kunna finansiera genom omprioriteringar och försäljningsintäkter. Återstoden föreslås bli täckt genom anslagstill-

skott. Som framgår av vad jag tidigare har sagt, kan inte läntmäteriverket

påräkna något sådant resurstillskott. Verket bör sträva efter att skapa

utrymme för verksamheten på andra sätt, t.ex. genom att sluta avtal med

berörda intressenter om samfinansiering av olika databaser. 81

6 Riksdagen 198788, I saml. Nr 100. Biluga 13

Försvarsberedskap Prop. 1987/88: 100

Bil. 13

Lantmäteriverket har i totalförsvaret funktionsansvar för frågor om land-

skapsinformation. I detta ligger att tillgodose totalförsvarets behov av kartor, flygbilder samt geodetiska och fotogrammetriska data. Verket svarar också för sekretessgranskning av kartor och flygbilder. I krig upprätthåller verket viss lantmäteriverksamhet och svarar för information om

fastighetsförhållandena.

Sckretessgranskningen av kartor och flygbilder utreds av utredningen (Fö 1982:03) om tillträdesskydd, som enligt direktiven (dir. 1987:26) skall

lämna sina förslag under år 1988. En förändrad lagstiftning om kart- och flygbildssekretess kan eventuellt komma att minska resursbehovet för

verksamheten.

Den beredskapsplanering som lantmäteriverket har ansvar för omfattar

övningar, utbildning och andra åtgärder för att hälla en hög beredskap.

Verket pekar i sin rapport på bl.a. behov av ökade resurser för beredskapsverksamheten. För egen del vill jag erinra om att organisationen av den regionala staliga förvaltningen övervägs i regeringskansliet. Övervä-

gandena kan komma att påverka totalförsvarets regionala verksamhet. vilket i sin tur kan få eftekt för lantmäteriets beredskapsverksamhet. Jag är

därför inte beredd att nu ta ställning till behovet av ökade resurser för beredskapsverksamhet. Jag kommer dock att under anslaget D4. Försvars-

beredskap föreslå att lantmäteriverket får medel för en funktionsövning under budgetåret 1988/89.

Ekonomisk styrning av lantmäteriet

I fråga om de verksamheter inom lantmäteriet som finansieras av avgifter,

främst uppdrags- och förrättningsverksamheterna, skall lantmäteriverket

sörja för att staten får avkastning på det statskapital som verket disponerar

i form av omsättningstillgångar. Avkastningen skall i första hand användas för att skydda realvärdet hos dessa tillgångar. Överskjutande avkastning skall levereras in till statskassan. Vidare gäller att verket skall föreslå regeringen hur eventuella överskott från verksamheterna skall disponeras eller hur eventuella underskott skall åtgärdas.

Lantmäteriverket föreslår att avkastningskravet skall läggas fast för hela

treårsperioden med en fast procentsats. Vidare föreslår verket att verket

självt, inom vissa gränser, skall få besluta om hur uppkomna överskott

skall få användas. I fråga om avkastningskravet på det kapital som används i kartiframställningen föreslår lantmäteriverket att det nuvarande systemet med inleverans till staten av kartavgifter och nyttjanderättsavgif-

ter slopas och att avkastningskravet sätts till 4 milj. kr. per år i tre år.

Förslaget innebär även att lantmäteriverket skall få större frihet att bestämma priset på de allmänna kartorna. För närvarande gäller att priset skall sättas så att intäkterna täcker kartavgiften samt kostnader för tryckning, försäljning, distribution och realvärdeskydd av statskapitalet. Slutli-

gen föreslår verket att den rörliga kredit som disponeras hos riksgäldskontoret skall få användas som lån till utveckling inom uppdragsverksamhe-

ten. 82

Jag räknar med att under våren 1988 ta ställning till verkets förslag om Prop. 1987/88: 100 ändrade former för den ekonomiska styrningen av de avgiftsfinansierade = Bil. 13

verksamheterna, och att detta kan komma till uttryck i regleringsbrevet. Jag vill dock redan nu anmäla att enligt min mening är statens ekonomiska styrning av lantmäteriet i stora drag ändamålsenlig, vilket även statskontoret och riksrevisionsverket framhåller i sina yttranden över lantmäteriverkets rapport.

Lantmäteritaxan

Lantmäteritaxan (1971:1101), som beslutas av regeringen, reglerar vilken avgift som skall betalas för tjänster som fastighetsbildningsmyndigheterna

utför med stöd av främst fastighetsbildningslagen. Lantmäteriverket har

haft i uppdrag att utreda vilka förändringar av taxan som bör genomföras för att bl.a. möjliggöra en förbättrad intäktsbedömning. Verket skulle

också överväga formerna för någon typ av ramstyrning av taxan och behovet av alt även i fortsättningen kunna sätta ned avgifterna när fastig-

heter m. m. av mindre betydelse kan avföras ur fastighetsregistret.

Lantmäteriverket föreslår att taxesättningen delegeras till verket. Regeringens inflytande bör enligt verket begränsas till ett avkastningskrav på

statskapitalet för omsättningstillgångar i enlighet med vad jag nyss har

redogjort för och till den grundläggande konstruktionen av taxan. Verket töreslår även att en möjlighet införs att i förväg komma överens om priset med den som önskar få en fastighetsbildningåtgärd utförd i de fall tidtaxa tillämpas. För att möjliggöra bättre bedömning av intäkterna föreslår verket bl.a. en successiv övergång till tiddebitering i stället för s.k. saktaxa med fasta avgifter för vissa slag av tjänster. Verket föreslår vidare att debitering i större utsträckning skall ske efter den taxa som gäller när

fastighetsbildningsåtgärden avslutas. Så sker inte för närvarande i fråga om förrättningar påbörjade före år 1986. I fråga om nedsättning av avgifter-

na i vissa fall anser verket att den möjligheten har stor betydelse för att stimulera till åtgärder som innebär sanering av fastighetsindelningen. I synnerhet gäller detta vid omarronderingar där nedsättningen också har stor betydelse för att reducera kostnaderna för sakägarna. Möjligheten att sätta ned avgifterna bör därför enligt verket finnas kvar.

Statskontoret har i sitt yttrande över lantmäteriverkets rapport avstyrkt att taxesättningen delegeras till verket. Jag delar statskontorets uppfatt-

ning. Främst med hänsyn till att verksamheten bedrivs med monopol bör

regeringen även i fortsättningen besluta om taxan för den statliga fastighetsbildningsverksamheten. Den ordningen bör gälla även för den till vissa kommuner delegerade fastighetsbildningsverksamheten.

Vad gäller frågan om lantmäteritaxans utformning avser jag att återkomma till regeringen.

Utveckling av ADB-system för ekonomiadministration m.m. Som jag nämnde inledningsvis pågår inom lantmäteriet arbete med att

införa ett datorstött system för ekonomiadministration, ärendehandlägg- 83

lantmäteriet senast vid utgången av budgetåret 1989/90. Fullt utbyggt be- = Bil. 13

räknas systemet innebära en besparing på ca 110 årsarbetskrafter.

Uppbyggnaden av det nya ekonomiadministrativa systemet sker i samråd med statskontoret och riksrevisionsverket. Statskontoret ställer sig positivt till systemet. Riksrevisionsverket anser det dock osäkert om systemet uppfyller verkets krav på information till den s.k. riksredovisningen tillgodoses. För egen del finner jag det angeläget att systemet nu införs så snabbt som möjligt. Det bör bl.a. möjliggöra en rationalisering av

fastighetsbildningsverksamheten. Jag utgår från att systemet får sådan

utformning att riksrevisionsverkets krav tillgodoses.

Lantmäteriverkets lokala och regionala organisation

I direktiven till lantmäteriverket ingick att överväga den lokala och regionala organisationen. Verket skulle dessutom beräkna vilka besparingar som skulle kunna uppnås om den statliga fastighetsregistreringen fördes

över från länsstyrelserna till lantmäreriet.

En utredning inom lantmäteriet har föreslagit riktlinjer för en ändrad regional organisation med regioner som var och en omfattar flera län. Lantmäteriverket avser att mot bakgrund härav utarbeta ett organisationsförslag och föreslår att verket självt skall få besluta om erforderliga ändringar i den regionala och lokala organisationen.

Lantmäteriverket föreslär vidare att den statliga fastighetsregistreringen förs över till lantmäteriet. Effekterna härav bedöms som övervägande

posiliva. Någon kalkyl över de ekonomiska effekterna har verket dock inte ansett möjlig att genomföra med rimlig arbetsinsats.

Enligt min mening hör lantmäteriets regionala organisation nära samman med den regionala organisationen av annan statlig förvaltning. Frågan om den statliga länsförvaltningens framtida organisation bereds för närvaran-

de i regeringskansliet. Det förslag till framtida organisation på regional

nivå som lantmäteriverket kan komma att lämna bör prövas i det sammanhanget.

Av vad jag nu har sagt framgår att jag anser att det skall ankomma på

regeringen att besluta om eventulla förändringar i den regionala organisationen för lantmäteriet. Detsamma 3äller i fråga om ändringar i den lokala organisationen med hänsyn till den stora betydelse den har för Kommuner-

na.

Regional produktion av kartor m.m. Lantmäteriverket har i sin rapport redovisat den etablering av lantmäteriets produktion av kartor m, m. som hittills har skett utanför Gävle. Det

gäller främst lokaliseringen av kartproduktion till Kiruna och Luleå. Ver-

ket har positiva erfarenheter av den hittills prövade regionala produktionen, men pekar på att resurserna inte får splittras för mycket, bl. a. med

hänsyn till kraven på stora investeringar och hög kompetens. Ä andra

sidan kan regional produktion enligt verket åstadkomma teknikspridning och kompetenshöjning i olika delar av landet. Verket redovisar i rapporten förslag till framtida satsningar på regional produktion av kartor m. m. | 84

förelades riksdagen (prop. 1983/84:100 bil. 13) att en regional kartproduk- = Bil. 13

tion var angelägen. Erfarenheterna från t. ex. enheten i Norrbottens län för

produktion av den ekonomiska kartan är goda. Enheten kommer att ansva-

ra även för produktionen av ekonomiska kartan för Västerbottens län

genom cn filial i Lycksele. Utifrån de hittillsvarande erfarenheterna och de

regionalpolitiska effekterna anser jag det motiverat med cen fortsatt satsning på regional kartproduktion. En enhet för kartproduktion bör därför inrättas i Karlskrona med uppgift främst att svara för produktionen av ckonomiska kartan över södra Sverige. Enligt min mening ger en sådan enhet goda möjligheter att bygga upp en hög kompetens inom kartproduktionsområdet i Karlskrona. Samtidigt bör enheten innebära ett välbehövligt sysselsättningstillskott till Karlskrona.

En förutsättning för att enheten skall komma till ständ är att uppbygg-

nadskostnaderna finansieras med tillskott av särskilda medel. Jag beräknar

kostnaderna för att bygga upp en kartproduktionsenhet i Karlskrona till

20 milj. kr. för treårsperioden 1988/89—-1989/91, varav 7,5 milj. kr. budgetåret 1988/89, 7,7 milj. kr. budgetåret 1989/90 och 4,8 milj. kr. budgetåret

1990/91. Antalet anställda beräknar jag till ca 20 i ett inledningsskede. Jag kommer senare i min föredragning att föreslå att lantmäteriverket för

budgetåret 1988/89 får medel för att påbörja uppbyggnaden från anslaget D 3. Landskapsinformation. Efter uppbyggnadsskedet skall verksamheten

helt finansieras av ordinarie medel för kartproduktionen. Jag har i denna

fråga samrått med chefen för industridepartementcet. |

ADPB-investeringar Lantmäteriet redovisar en treårig plan för ADB-investeringar och föreslår en ny ordning för anskaffning av ADB-utrustning. För närvarande gäller att ADB-investeringar finansieras över trettonde huvudtitelns anslag B 2. Anskaffning av ADB-utrustning. Detta innebär att lantmäteriverket måste redovisa sina behov av ADB-investeringar till statskontoret som i sin tur begär medel i sin anslagsframställning. Verket betalar årliga avgifter till "statskontoret för sin ADB-utrustning. Lantmäteriverket anser att ADB-investeringar bör behandlas som övriga investeringar inom lantmäte-

riet och föreslår att beslut om investering och upphandling får fattas av

lantmiäteriverket och att investeringsmedel för ADB-utrustning anvisas direkt till verket.

Jag bedömer att lantmäteriverket har en bra grund att stå på för sin ADB-verksamhet i form av en s.k. ADB-strategi och en treårig utveck-

lingsplan. Jag har inte något att erinra mot verkets beräkning av behovet av medel för ADB-investeringar. Inom ramen för försöksverksamheten med treåriga budgetramar bör därför verket nu ges ett större ansvar för sina

ADB-investeringar. En ram för anskaffning av ADB-utrustning bör ställas

till verkets förfogande under trettonde huvudtitelns anslag B 2. Anskaff-

ning av ADB-utrustning. Chefen för civildepartementet kommer senare i

en särskild proposition om användningen av ADB i statsförvaltningen att mera utförligt behandla hur ADB-investeringarna skall hanteras.

Jag går nu över till att behandla anslagsfrågorna för budgetåret 1988/89. | ” 85

7 Riksdagen 1987i88.1 saml. Nr 100. Bilaga 13

D 1. LantmäterietProp. 1987/88: 100 Bil. 13
1986/87 Utgift0
1987/88 Anvisatl1000
1988/89 Förslag1000

Under anslaget redovisas samtliga in- och utbetalningar för lantmäteriets olika verksamheter. Anslaget tas upp med ett formellt belopp och fär normalt inte belastas.

Verksamheterna inom olika program beskrivs i det följande under de anslag varifrån medel beräknas på statsbudgeten. Lantmäteriets uppdragsverksamhet (program DD, som finansieras helt genom avgifter, be- " handlas emellertid under detta anslag. |

Program 1. Uppdragsverksamhet Programmet består av tre delprograrn: I a. Inrikes uppdrag I b. Utlandsuppdrag I c. Fastighetstaxering

Delprogrammet Inrikes uppdrag omfattar uppdrag inom landet beträf-

fande bl. a. framställning av kartor och annan landskapsinformation. mät-

ningstekniska och fastighetsrättsliga frågor samt fastighetsekonomi och fastighetsinlormation. Verkets medverkan i den allmänna fastighetstaxeringen har fr.o.m. budgetåret 1987/88 förts till ett särskilt delprogram, Fastighetstaxering.

Delprogrammet Utlandsuppdrag omfattar export av lantmäteriets tjäns- ter och marknadsförs under namnet Swedsurvey. Lantmäteriverket marknadsför även produkter och tjänster från andra myndigheter och från privata företag när det främjar lantmäteriets utlandsverksamhet.

Uppdragsverksamheten bedrivs på affärsmässiga grunder. Verksamhe-

ten under budgetåren 1986/87— 1988/89 framgår av följande tabell.

Resultat av uppdragsverksamheten 1 000-tal kr.)

[986/87 1987/88 1988/89

Utfall Beräknat Beräknat Intäkter! 220666 233489 267 220

Kostnader!217722 233489 267 220
Resultat294400
varav inrikes uppdrag21740[Ul
” utlandsuppdrag46800
"lo fastighetstaxering30200
Balanserat resultat: 9410724109410

! Som intäkter redovisas fakturerade belopp och värdet av utförda men ännu inte fakturerade uppdrag. I kostnaderna ingår beräknat behov av avsättningar för osäkra

fordringar, för realiserade prisförändringar i anläggningstillgängar och för att värde-

säkra statskapitalet. I intäkter och kostnader ingår inte transaktioner som görs vid köp och försäljning av tjänster m. m. internt inom det statliga lantmäteriet.

Av det balanserade resultatet från budgetåret 1985/86 har 3 125000 kr. använts under budgetåret 1986:37 för särskilda investeringar i uppdragsverksamheten. 86

Lantmäteriverket = "Prop. 1987/88: 100

En viss ökning av efterfrågan på tjänster förväntas under det kommande Bil. 13 budgetåret inom den del av uppdragsverksamheten som betingas av nybyggnadsverksamhet. Efterfrågan på tjänster inom de fastighetsrättsliga

och fastighetsekonomiska områdena förväntas också öka. Intresset för

digitalt producerade kartor har stigit markant.

Föredragandens överväganden

Uppdragsverksamhetens framtida inriktning och den ekonomiska styr-

ningen av verksamheten har jag behandlat i samband med frågan om treårsbudget för lantmäteriet.

Lantmäteriverket har innevarande och närmast föregående budgetår fått

särskilda medel för att utveckla en samordnad tjänsteexport tillsammans med statens planverk och centralnämnden för fastighetsdata. Som framgår

av vad jag har anfört under anslaget B 18. Information och utbildning bör sådant stöd kunna utgå även budgetåret 1988/89.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lantmäteriet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsan-

slag om 1000 kr.

D 2. Plangenomförande

1986/87 Utgift 54 838 046 1987/88 Anslag 54 202 000 1988/89 Förslag 60 139 000

Under anslaget redovisas kostnader för program 2 Plangenomförande till

de delar verksamheten finansieras över statsbudgeten.

Program 2. Plangenomförande Programmet består av fyra delprogram: 2a. Fastighetsbildning m. m. 2 b. Fastighetsregisterreformen - 2c. Utveckling

2 d. Rådgivning

Delprogram 2 a finansieras så gott som helt genom avgifter som tas ut

enligt lantmäteritaxan (1971:1101, ändrad senast 1987:1273). Avgifterna

skall täcka lantmäteriets kostnader för verksamheten. Avgilten för en

förrättning kan dock sättas ned i sådana fall då beslut i ett fastighetsbildningsärende medför att fastigheter m.m. av mindre betydelse inte längre behöver redovisas i fastighetsregistret. Taxebeloppen skall också sättas ned för sådana äganderättsutredningar som länsstyrelsen förordnar om.

Kostnaden för nedsättningarna, som finansieras av anslagsmedel, var för

budgetäret 1986/87 11 767 026 kr. | 87

Verksamheten under budgetåren 1986/87—-1988/89 framgår av följande

tabell.

Resultat av fastighetsbildningsverksamheten t(1000-tal kr.)

1986/87 1987/88 1988/89

UtfallBeräknat Beräknat
Intäkter!221346 238788 248 200
varav anslag1176710000 12600
Kostnader224980 238 788 248 200
Resultat- 36340 0
Balanserat resultat- 16293 —- 16293 —- 16293

! Som intäkter redovisas fakturerade belopp och värdet av utförda men ännu inte fakturerade ärenden. I kostnaderna ingår beräknade avsättningar för osäkra fordringar, för realiserade prisförändringar i anläggningstillgångar och för att värdesäkra statskapitalet.

Övriga delprogram (2b—2d) finansieras helt med anslagsmedel. Utveckling och rådgivning kan till en del finansieras genom avgifter, men verksamheten redovisas då under program 1 eller delprogram 2 a.

Lantmäteriverket Fastighetsbildning m.m. För innevarande och kommande budgetår planerar lantmäteriverket för full kostnadstäckning inom fastighersbildningsverksamheten.

Verket framhåller att reglerna för nedsättning av avgifter enligt lantmäteritaxan är utformade så att de i huvudsak verkar automatiskt. För bud-

getåret 1988/89 bedömer verket att behovet av nedsättningsmedel kommer att uppgå till 12600 000 kr.

För forskningsinsatser beträffande fastighetsindelningens betydelse fö-

reslår verket 1500 000 kr för en tvåårsperiod, varav 750000 kr. för budgetäret 1988/89.

Övriga delprogram

Arbetet med fastighetsdatareformen kommer att fortsätta enligt riksdagens beslut vären 1985 om en ökning av takten för reformen (prop. 1984/85:100 bil. 13. BoU 10, rskr 177).

För ökad rådgivningsverksamhet begär lantmäteriverket 700000 kr per

år under budgetåren 1988/89 och 1989/90.

Föredragandens överväganden

Fastighetsbildningsverksamhetens inriktning m. m. har jag behandlat tidi-

gare i samband med frågan om treårsbudget för lantmäteriet. Därav framgår att jag ämnar föreslå att effekterna av finansieringsprinciperna för fastighetsbildningen och fastighetsregistreringen skall utredas.

Jag har beräknat behovet av nedsättningsmedel enligt lantmäteritaxan

till 12 600 000 kr. 88

För lantmäteriverkets medverkan i fastighetsdatareformen har jag be- — Prop. 1987/88: 100 räknat en ökning av medelstilldelningen med 115 000 kr. Bil. 13

Jag är inte beredd att föreslå några ytterligare medel för rådgivningsverksamhet.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Plangenomförande för budgetåret 1988/89 anvisa ett ram-

anslag om 60 139 000 kr.

D 3. Landskapsinformation

1986/87 Utgift 147 275 821 Reservation 0 1987/88 Anslag 147 617 000 1988/89 Förslag 176 554 000

Under anslaget redovisas kostnader för program 3 Landskapsinformation. För verksamheten inom programmet tillförs verket under budgetåret 1987/88 dessutom medel från nionde huvudtitelns anslag D 6. Bidrag till skogsvård m.m.

Program 3. Landskapsinformation Programmet består av nio delprogram: 3 a. Geodetisk verksamhet 3 b. Ekonomiska kartor 3 c. Topografiska m. fl. kartor 3 d. Flygfoto och ortofotokartor 3 e. Försäljning av allmänna kartor 3f. Medgivanden till följdproduktion 3g. Utveckling 3h. Rådgivning 3i. Nationalatlas

Programmet omfattar framställning av grundläggande landskapsinformation som skall täcka behov inom olika samhällssektorer. Huvudprodukterna utgörs av de allmänna kartorna och grundmaterial till dessa. Verksamheten inom programmet omspänner hela kartläggningsprocessen, dvs. geodetiska, fotogrammetriska och kartografiska arbeten samt utvecklings- och rådgivningsverksamhet. I verksamheten ingår flygfotografering och bild- . framställning såväl för den allmänna kartläggningens behov som för att tillgodose efterfrågan på flygbilder inom olika samhällssektorer. Vidare ingår s.k. geodetiska riksnätsarbeten och särskilda geodetiska projekt, bl.a. i form av internationellt forskningssamarbete.

I programmet ingår vidare försäljning av de allmänna kartorna och den verksamhet som hänger samman med att lantmäteriverket skall lämna medgivanden till följdproduktion från det allmänna kartmaterialet.

Under anslaget reserveras också medel för en pågående översyn av Sveriges riksgräns mot Norge.

Slutligen ingår som ett särskilt, nytt delprogram arbetet med en ny svensk nationalatlas. 89

Lantmäteriverket hemställer att medel för landskapsinformation tilldelas i Bil. 1 enlighet med riksdagens beslut om den 10-åriga planen för försörjning med kartor och annan landskapsinformation. Därutöver föreslår verket att 7500 000 kr. tillförs anslaget för att öka takten i den ekonomiska kartläggningen. Därigenom skulle de områden i landet där det är mest angeläget att byta ut äldre och ofullständiga kartblad få en ny ekonomisk karta under den period som kartplanen omfattar.

För det fortsatta arbetet med översyn av riksgränsen mot Norge begär verket 650000 kr. Verket anmäler också behov av medel för underhåll av

riksgränsen mot Finland och för adrninistration av riksgränsfrågorna. Nå-

gon organisation för underhåll av markeringar m.m. utefter riksgränsen under perioderna mellan de mera omfattande översynsarbetena finns för

närvarande inte.

Vidare begär lantmäteriverket ett ökat bidrag med 250000 kr. till kansliet för det nyligen av olika intressenter bildade utvecklingsrådet för landskapsinformation.

Lantmäteriverket begär också en ökning av forskningsmedel med 2000 000 kr. för utveckling av nya metoder för positionsbestämning med hjälp av satelliter eller tröghetsnavigering samt för standardisering av datorlagrad landskapsinformation. |

Slutligen hemställer lantmäteriverket om 45 000 000 kr. under en treäårsperiod för att bygga upp och samordna databaser med grundläggande geografiska data (Geografiska Sverigedata).

Föredragandens överväganden Min utgångspunkt vid anslagsberäkningen är att anslaget skall tillföras medel så att den av riksdagen beslutade 10-åriga kartplanen kan fullföljas. Som framgår av vad jag tidigare har anfört är jag är inte beredd att förorda några utökade medel för att möjliggöra snabbare utgivning av nya ekonomiska kartblad.

Vid sidan av medel från förevarande anslag bör lantmäteriverket under

budgetåret 1988/89 tillföras 3 000000 kr. för programmet Landskapsinformation från nionde huvudtitelns anslag D 6. Bidrag till skogsvård m. m. :

Jag har beräknat 7 500 000 kr. för att påbörja arbetet med att bygga upp den enhet för kartproduktion i Karlskrona som jag redogjorde för när jag

behandlade frågor om treårsbudget.

Jag har vidare beräknat 760 000 kr. för avslutning av arbetet med översynen av riksgränsen mot Norge. När det gäller riksgränsen mot Finland har texten till en överenskommelse om underhåll av gränsen förhandlats fram med Finland. Det förutsätts i denna att lantmäteriverket för Sveriges

vidkommande får ansvaret för underhållet av gränsen. Behovet av medel

för detta bereds i regeringskansliet.

Som framgår av vad jag anförde om landskapsinformation i det inledande avsnittet om treåriga budgetramar, ställer den digitala teknikens genombrott nya krav på lantmäteriet. Jag redovisade där att jag är positiv till att 90

lantmäteriet aktivt medverkar i uppbyggnaden av databanker med grund- = Prop. 1987/88:100 läggande geografiska data, men att jag inte är beredd att förslå några = Bil. 13 ' särskilda anslagsmedel till detta. Verksamheten bör finansieras genom

t. ex. avtal med olika intressenter om samfinansiering.

Jag anser det dock motiverat att med anslagsmedet stödja visst forsknings- och utvecklingsarbete av betydelse för bl. a. uppbyggnad av geografiska databaser. För arbete med standardisering av datorlagrad landskaps-

information har jag därför beräknat 400 000 kr. Vidare har jag för utvecklingsarbete inom positionsbestämningsområdet beräknat I 250000 kr, varav 650 000 kr. engångsvis. "Behovet av ytterligare medel till kansliet för utvecklingsrådet för landskapsinformation bör täckas med intressentavgifter. Jag har därför inte beräknat några ytterligare medel för detta ändamål.

Slutligen har jag beräknat ytterligare 50000 kr. för arbetet med den nya nationalatlasen. |

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Landskapsinformation för budgetåret 1988/89 anvisa ett

ramanslag om 176 554 000 kr.

D 4. Försvarsberedskap

1986/87 Utgift 3172 447 Reservation 305 1987/88 Anslag 3 160 000 1988/89 Förslag 3 586 000

Program 4. Försvarsberedskap

Programmet består av två delprogram:

4 a. Säkerhetsskydd 4b. Beredskapsplanläggning

Programmet omfattar främst sekretessåtgärder i form av granskning av kartor och flygbilder. Programmet omfattar dessutom sådana uppgifter som åligger lantmäteriet för att trygga totalförsvarets behov av landskaps-

information. Uppgifterna gäller främst beredskapsplanläggning och förbe-

redelser för tryckning av kartor för totalförsvaret under beredskap och krig. |

Lantmäteriverket

Lantmäteriverket begär ökade medel för regional beredskapsplanläggning

och för övningsverksamhet.

Föredragandens överväganden Verkets förslag om ytterligare medel för beredskapsplanläggning har samband med hur den regionala ledningen av totalförsvaret löses. Denna fråga

är inte färdigberedd. Jag är därför inte beredd att nu föreslå några ytterliga- 91

re medel till beredskapsplanläggning. För en funktionsövning under bud- = Prop. 1987/88:100 getåret 1988/89 har jag dock beräknat 200 000 kr. Bil. 13

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarsberedskup för budgetåret 1988/89 beräkna ett ram-

anslag om 3 586 000 kr.

D 5. Utrustning m.m.

1986/87 Utgift 17992 591 Reservation 4818 621 1987/88 Anslag 7765 000

Beräknad utgift 10 534 000

1988/89 Förslag 8075 000

Från anslaget finansieras anskaffning av kostnadskrävande utrustning för lantmäteriet, s.k. strategisk utrustning. Anskaffning av annan utrustning finansieras med avskrivningsmedel och driftmedel. Från anslaget finansieras vid behov också tillskott av statskapital för lantmäteriet.

Lantmätcriverket - I sitt förslag begär verket medel för strategisk utrustning i enlighet med den 10-åriga kartplanen. Dessutom föreslår lantmäteriverket att även medel för ADB-utrustning beräknas under förevarande anslag.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar behovet av medel för den utrustning som krävs för att

genomföra den tioäriga planen för framställning av kartor och annan landskapsinformation till 8075 000 kr. Som framgår av vad jag anförde i anslut-

ning till frågan om treårsbudget bör lantmäteriverket få förfoga över medel

för ADB-utrustning under trettonde huvudtitelns anslag B 2. Anskaffning av ADB-utrustning. =

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utrustning m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva-

tionsanslag om 8 075 000 kr.

E. FASTIGHETSDATAVERKSAMHETEN

Bil. 13

Allmänt

Genom den pågående fastighetsdatareformen byggs ett nytt, för land och stad enhetligt, ADB-baserat fastighelsdatasystem upp. Systemet ersätter de manuella fastighets- och inskrivningsregistren. Reformen påbörjades år 1971 genom en försöksverksamhet i Uppsala län, där man kunde ta i drift ett ADB-baserat fastighetsdatasystem med rättsverkan från och med den I

januari 1976. Reformarbetet har sedan genomförts i'två femåriga etapper. Den andra etappen avslutades vid utgången av budgetåret 1986/87. Våren

1985 beslöt riksdagen om en tredje femårsetapp för budgetåren 1987/88—-

1991/92. Beslutet innebar att den takt med vilken fastigheter förs över från de manuella registren till fastighetsdatasystemet ökades från ca 230 000 till

ca 330 000 fastigheter per år. Med denna takt beräknas fastighetsdatasystemet vara infört i hela landet vid mitten av 1990-talet.

Hittills har 2 miljoner fastigheter anslutits till fastighetsdatasystemet, vilket motsvarar 50 % av landets fastighetsbestånd. Systemet är infört i Stockholms, Uppsala. Södermanlands, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs och Gävleborgs län samt i delar av i Kalmar,

Älvsborgs och Örebro län.

Organisation m. m.

Centralnämnden för fastighetsdata (CFD) har ansvaret för genomförandet

av fastighetsdatareformen i samverkan med främst domstolsverket och

statens lantmäteriverk. CFD leds av en styrelse, Chef för CFD är en

generaldirektör. Inom CFD finns sju enheter. tekniska enheten, driftsen-

heten, fastighetsregisterenheten, inskrivningsregisterenheten, utvecklingsenheten, administrativa enheten och stabsenheten.

CFD skall, förutom att genomföra reformen, också svara för driften av fastighetsdatasystemet. Vidare har CFD till uppgift att utveckla system och metoder som gör det möjligt att utnyttja fastighetsdatasystemet inom olika verksamhetsområden.

CFD bedriver också uppdragsverksamhet, såväl inom som utom landet. Verksamheten har expanderat kraftigt under de senaste åren och beräknas innevarande budgetår omsätta 9 milj. kr.

E 1. Centralnämnden för fastighetsdata

1986/87 Utgift 47 300 080 1987/88 Anslag 51 388 000 1988/89 Förslag 64993 000

Anslaget E I. skall främst finansiera genomförandet av fastighetsdatareformen och driften av fastighetsdatasystemet. 93

1987/88 Beräknad ändring Prop. 1987/88: 100

1988/89 Bil. 13

Föredraganden Anslag

1. Systemutveckling7600 000 + 800000
2. Reformgenomförande16 500 000 + 700000.
3. Produktion27288 000 +12 105 000
Summa51388 000 +13 605 000

CFD

CFD föreslår att fastighetsdataverksamheten under budgetåret '1988/89

bedrivs enligt de riktlinjer som riksdagen har fastställt för perioden

1987/88—-1991/92. Detta innebär att verksumheten koncentreras på att sä-

kerställa en stabil och säker drift av fastighetsdatasystemet och på reformgenomförande. Reformarbetet kommer under budgetåret 1988/89 att pågå i Värmlands, Örebro, Västmanlands. Västernorrlands och Norrbottens län.

Förberedelsearbete kommer att inledas i Östergötlands och Kopparbergs

län. Antalet fastigheter anslutna till systemet beräknas efter budgetårets slut vara 2,5 miljoner, vilket motsvarar drygt 60 2 av fastighetsbeståndet.

CFD beräknar ett ökat medelsbehov om 4712 000 kr. i oförändrat prisoch löneläge. Ökningsbehovet är föranlett dels av ökade driftskostnader till följd av det stigande antalet fastigheter som ingår i fastighetsdatasystemet, dels av behovet av ny utrustning för utskrift m. m. av dokument från fastighetsdatasystemet.

Föredragandens överväganden Jag beräknar, efter en planenlig real minskning av administrationskostnaderna med 192, medelsbehovet för CFD för nästa budgetår till 64 993 000 kr. Jag har därvid beräknat 6 568 000 kr. som kompensation för

att tjänstebrevsrätten för CFD slopas fr. o. m. den 1 juli 1988. Vidare har

jag beräknat 2 000000 kr. för ny-utrustning för utskrift m.m. av dokument från fastighetsdatasystemet.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Centralnämnden för fustighetsdata för budgetåret 1988/89

anvisa ett förslagsanslag om 64993 000 kr.

Bil. 13

1986/87 Utgift 196 660 Reservation 1103 340

1987/88 Anslag 1300 000 1988/89 Förslag 1300 000

Anslaget är avsett för investeringar i CFD:s uppdragsverksamhet. För

budgetåret 1988/89 har jag, i enlighet med CFD:s förslag, beräknat ett

oförändrat medelsbehov. Kostnader för räntor och avskrivningar för inve-

steringarna skall i sin helhet belasta uppdragsverksamheten och återföras

till statsbudgetens inkomstsida.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utrustning m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva-

tionsanslag om 1300 000 kr.

Bil. 13

Anslag kr. Bostadsdepartementet m. m.

- Bostadsdepartementet, förslagsanslag 24197 000

bh Utredningar m. m., reservationsanslag 7500 000 ww Extra utgifter, reservationsanslag :500 000 RB Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.. reservationsanslag 1227 000

33424 000

Bostadsförsörjning m. m. nd Bostadsstyrelsen, förslagsanslag 64 102 000

CS Länsbostadsnämnderna, förslagsanslag 61 834 000 ET Vissa lån till bostadsbyggande, förslagsanslag 920 000 000 BR Räntebidrag m. m., förslagsanstlag 15 800 000 000

tan Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter m. m.. förslagsanslag £0 000 000 Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m. m., förslagsanslag 190 000 000

Bostadsbidrag m. m., förslagsanslag 1450 000 000

Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m., förslagsanslag 253 000 000 Bidrag till förbättring av boendemiljön, förslagsanslag 3 500 000

Bidrag till allmänna samlingslokaler m. m.,

förslagsanslag70 000 000
Lån till allmänna samlingslokaler, förslagsanslag10 000 000
Byggnadsforskning, reservatiorsanslag170 000 000
Lån till experimentbyggande, reservationsanslag1.000 000

Statens institut för byggnadsforskning, förslagsanslag 1000 Bidrag till statens institut för byggnadsforskning, reservationsanslag 39 690 000 Statens institut för byggnadsforskning: Utrustning. reservationsanslag 1.000 000 Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m., reservationsanslag 1000

Information och utbildning m.m. reservationsanslag 20500 000

Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador. förslagsanslag 6 000 000

18 310 628 000

Planväsendet Statens planverk, förslagsansleg 38 460 000

38460 000

+ Beräknat belopp 96

U LantmäterietProp. 1987/88: 100
—-Bil. 13
Lantmäteriet, förslagsanslag1000
Jo Plangenomförande, ramanslag60 139 000
tt Landskapsinformation, ramanslag176 554 000
BR Försvarsberedskap, ramanslag3586 000
'n Utrustning m. m., reservätionsanslag8075 000

248 355 000

Fastighetsdataverksamheten Centralnämnden för fastighetsdata, förslagsanslag 64993 000 to Utrustning m.m., reservationsanslag 1300:000

66 293 000

Totalt för bostadsdepartementet 18 697 160 000

Innehållsförteckning Prop. 1987/88: 100

Sid. | Bil. 13 .

[0573 65514 SR 1

ÅA. Bostadsdepartementet m. MM. sososossesereererrees rss ser ss et 5 1. - Bostadsdepartementet sossssseosserrerrsererssrr rss ss ss esta 5

2. Utredningar M.M..ssssssssssresseersrre rer reses = rsre rs arsa 5

3. Extra utgifter sosooossererrrrrerrs rer ere rr rrr rer rss rr sr enes 6

Bilaga 14 till budgetpropositionen 1988

ÅS

BIE ey

Prop.

Industridepartementet 1987/88: 100

(tolfte huvudtiteln) Bil. 14

Oversikt

Industridepartementet svarar bl. a. för:

— de allmänna riktlinjerna för näringspolitiken,

— industrins struktur och branschfrågor, —- frågor om små och medelstora företag såsom allmänna utvecklingsbe-

tingelser, service och utbildning, — frågor om industrins finansiering, bl. a. vissa exportkreditfrågor,

— vissa frågor om multinationella företag och internationella investeringar,

— teknisk forskning och industriell utveckling, — palent- och registreringsverksamhet,

— mineralförsörjning.

— hantverk och hemslöjd, — regional utveckling och regionalpolitiskt stöd, — regionalpolitisk samordning av sektorspolitik samt — flertalet statliga företag.

Inriktning av årets budgetförslag

Under år 1987 har riksdagen lagt fast treårsramar för delar av verksamheten vid statens industriverk och för ett informationsteknologiprogram

(prop. 1986/87:74, NU 30, rskr. 271) samt för verksamheten vid styrelsen

för teknisk utveckling (prop. 1986/87:80 bil. 10, NU 33. rskr. 292). Tidigare har riksdagen tagit ställning till riktlinjerna för industripolitiken på rymd-

området under en flerårsperiod (prop. 1985/86:127. NU 21, rskr. 305) samt till åtgärder för tekoindustrin under en treårsperiod (prop. 1985/86:100 bil.

14. NU 32, rskr. 306). Årets budgetförslag innebär därför en fortsättning av tidigare beslutad verksamhet inom en stor del av industridepartementets område. När det gäller kostnaderna för industristödet förutses en fortsatt minskning, främst i fråga om de statsstödda exportkrediterna. För dessa

föreslås en anslagsminskning med 440 milj. kr. från 760 milj. kr. för innevarande budgetår till 320 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Industri m. m.

Till småföretagsutveckling föreslås att 169 milj. kr. anvisas. Huvuddelen

av beloppet används för bidrag till de regionala utvecklingsfondernas före-

tagsservice och administration.

I Riksdagen 19871/88. I saml. Nr 100. Rilaos 14

kr. anvisas till industripolitiska åtgärder för tekoindustrin. Bil. 14

En kraftig ökning föreslås för stödet till hemslöjden. Länsstyrelserna avses svara för statsbidragen till länshemslöjdskonsulenterna. Bidragen

föreslås ökas så att de räcker till två konsulenter i varje län i stället för en. Samtidigt ges hemslöjdsnämnden ökade resurser så att nämnden bl. a. kan

bidra till att finansiera ett projekt med syfte att effektivisera hemslöjdens försäljningsverksamhet.

Regional utveckling

Regeringen har nyhgen till riksdagen överlämnat propositionen (prop. 1987/88:64) om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland. Insatser föreslås inom flera politikområden för att bl.a. genom infrastrukturförbättringar och andra åtgärder skapa bättre förutsättningar för ett på lång sikt bärkraftigt och differentierat näringsliv i dessa regioner.

Beträffande situationen i Norrbottens län avser regeringen att under vären 1988 återkomma med förslag till åtgärder. Inom industridepartemen-

tet bedrivs också ett utredningsarbete för att få fram förslag till åtgärder

som kan förstärka utvecklingsmiljön i Östersund. De förslag som detta arbete kan leda fram till kommer senare att få prövas av regeringen.

Möjligheter har införts att lämna regionalpolitiskt stöd till den privata tjänste- och servicesektorn samt i vissa fall även till affärsverk och upp-

dragsmyndigheter. Det är viktigt att länka av tillväxten inom dessa verksamhetsområden från Stockholmsregionen till stödområdena. Inom indu-

stridepartementet har därför en arbetsgrupp tillsatts med uppgift att påver-

ka tjänsteföretag att lägga ut verksamheter utanför storstadsregionerna.

Vissa förändringar föreslås vad gäller lokaliserings- och glesbygdsstöden.

I budgetpropositionen (bil. 9) redovisas förslag till vissa förändringar av skatteutjämningssystemet som syftar till att ge en fördelning som får en kraftig regionalpolitisk effekt.

Regeringen kommer senare att förelägga riksdagen en trafikpolitisk proposition. En viktig utgångspunkt i denna är att trafikpolitiken på ett kraftfullt sätt skall medverka till regional balans.

I budgetpropositionen (bil. 11) föreslås en viss uppräkning av prisstödet till jordbruket i norra Sverige samt att till det treåriga åtgärdsprogrammet

för jordbruket i området skall anvisas ytterligare 80 milj. kr. Ökade resur-

ser för statsbidrag till skogsvård i Västerbottens inland föreslås. Inom utbildningsdepartementets område föreslås i budgetpropositionen (bil. 10) utbyggnad av flera mindre och medelstora högskolor. Regeringen tillsatte i november 1987 en parlamentariskt sammansatt

kommitté med uppgift att analysera den regionala utvecklingen samt regionalpolitikens mål och medel. Kommittén skall redovisa resultatet av sin utredning senast den 15 maj 1989. |

Nu föreslås att sammanlagt 1766,3 milj. kr. anvisas för regional utveck-

ling inom industridepartementets verksamhetsområde.

| | a Bil. 14 HF enlighet med den treårsram som lades fast år 1987 föreslås att 30 milj. kr. anvisas för industriell utveckling inom informationsteknologiområdet. För verksamheten vid styrelsen för teknisk utveckling töreslås att sammanlagt 858,7 milj. kr. anvisas.

Sammanfattning

Förändringarna inom industridepartementets verksamhetsområde framgår av följande sammanställning. Medel på tilläggsbudget har inte tagits med.

Tolfte huvudtitelnAnvisatFörslagFöränd-
(milj. kr.)1987/881988/89-ring
Industridepartementet m. m.50,156,5+ 64
Industri m. m.[152,6683.1—469,5
Regional utveckling192521766.3-158,9
Mineralförsörjning m. m.223,4135,9- 87,5
Stalsägda företag m. m.592,9286,0- 306,9
Teknisk utveckling m.m.125931279,2+ 19,9
Totalt för industridepartementet 5 203,54207,0—996,5

Ökningen under Industridepartementet m.m. beror främst på ökade utredningskostnader samt ökat bidrag till FN:s organ för industriell utveckling (UNIDO). Minskningen under Industri m.m. beror främst på kraftigt minskade kostnader för exportkreditfinansiering. Minskningen under Regional utveckling beror främst på att anslaget för lokaliseringslån räknats ned mot bakgrund av den ingående beslutsreservationen på ansla-

Mineralförsörjning m.m. beror på att ett engångsanslag för utökad prospektering under en treårsperiod anvisades budgetåret 1987/88. Minskningen under Statsägda företag m.m. beror främst på ändrade anslagskonstruktioner, bl.a. för affärsverket FFV.

Bil. 14

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 januari 1988

Föredragande: statsrådet Peterson

Anmälan till budgetpropositionen 1988

Inledning

Industridepartementet svarar bl. a. för: — de allmänna riktlinjerna för näringspolitiken, — industrins struktur och branschfrägor. — frågor om små och medelstora företag såsom allmänna utvecklingsbe-

tingelser, service och utbildning, — frågor om industrins finansiering, bl.a. vissa exportkreditfrågor, — vissa frågor om multinationella företag och internationella investering-

ar, — teknisk forskning och industriell utveckling,

— patent- och registreringsverksamhet, — mineralförsörjning.

— hantverk och hemslöjd.

—- regional utveckling och regionalpolitiskt stöd, — regionalpolitisk samordning av sektorspolitik samt — flertalet statsägda företag.

Industridepartementet bereder således ärenden som givits hög prioritet I regeringens strävan att genom en ökad tillväxt och förnyelse inom industrin och den privata tjänstesektorn skapa utrymme för ett fortsatt ökat välstånd, en förbättrad bytesbalans och en ökad sysselsättning i olika delar

av landet.

1. Industriutvecklingen

I propositionen om näringspolitik inför 1990-talet (prop. 1986/87:74, NU

30, rskr. 271) redogjorde jag för läget och utvecklingen i det svenska näringslivet och för de näringspolitiska riktlinjerna avseende budgetåren

sektorns långsiktiga förutsättningar har inte inträffat och kan inte heller förutses. Riktlinjerna för näringspolitiken bör därför ligga fast.

Den följande redovisningen kommer att koncentreras till den senaste tidens utveckling och hur denna päverkar den förda politiken. En mer detaljerad beskrivning av industrins utveckling kommer att presenteras i industridepartementets årliga rapport "Industri och industripolitik” som ges ut i mars 1988. 4

Aktiemarknadens utveckling Prop. 1987/88: 100

Bil. 14

Den 19 oktober 1987 sjönk värdet på aktierna på New York börsen med .23 22. Den kraftiga nedgången i New York följdes av börsras i bl. a. Tokyo.

London, Hong Kong och Stockholm. Nedgången fortsatte under hela

oktober. Börsraset tvingade USA att påskynda arbetet med att bringa ned de stora handels- och budgetunderskotten. Det är en allmän bedömning att händelserna under de senaste månaderna kommer att få en dämpande effekt på tillväxten i USA vilket i sin tur påverkar världsekonomin. I den

följande redovisningen har väntade effekter av den ekonomiska avmattningen beaktats.

Lönsamhet, produktion och investeringar

Den svenska industriproduktionen ökade i genomsnitt med 3,5 7 per år under åren 1982 till 1986. Sverige har sedan 1982 haft en snabbare tillväxt

än Västeuropa (se figur 1). Industriproduktionens tillväxt dämpades under

1987 till ca 3 Zz och beräknas minska till ca 2,5 % under år 1988.

Figur 1. Industrins produktionsvolym i Sverige, USA, Japan och OECD-Europa 1970—1987 tindex 1974=100) |

Index 150 S—

125 - a

100NAN Sverige

= é s 5 = Japan

k -

or v -- UA

rp ll "> OECD/

= Li ' ' LI Le T ' TT Europa

70 2 74 76 78 80 8 8 86

gr

Källa: OECD, Main Economic Indicators

Lönsamheten i industrin är idag på ungefär samma nivå som vid mitten av 1970-talet (se figur 2). Flera ärs god lönsamhet har lett till en tydlig förbättring av soliditeten. Även småföretagens lönsamhet har förbättrats

kraftigt under 1980-talet. Utvecklingen under 1987 har, enligt de preliminä-

ra beräkningar som gjorts, inte inneburit några avsevärda förändringar jämfört med 1986. Dock har den fallande dollarkursen inneburit vinstnedgångar i vissa basindustrier, vilket till fullo får genomslag under 1988.

Figur 2. Industrins räntabilitet m. m. 1970-1986

Zz

40 Bil. 14

30-

20-

10

L == Soliditet

Fr N

- —Låreränta

[0] -

- > Avkastning

r "= Räntabili- On tet

70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 HH &2 B MM 5 36

FALLÄT SIR, FINANSSTÄTISTISEN FOR FÖRETAG

Industrins materiella investeringar fortsätter att öka (se figur 3). Investeringarna för 1987 visar en volymökning med ca 1392 jämfört med 1986. Enligt uppgifter från företagen i samband med Statistiska centralbyråns (SCB) majenkät kommer investeringarna under 1988 att ligga kvar på 1987 ärs höga nivå. De små och medelstora industriföretagen har ökat sina investeringar väsentligt under senare år. Dessa bedöms ligga kvar på en hög nivå. SCB har även kartlagt investeringar i forskning och utveckling (FoU) samt marknadsföring. SCB konstaterar bl. a. att verkstadsindustrin redovisar en väsentligt större andel investeringar i FOU och marknadsföring än i materiella investeringar. Andelen FoU och marknadsföringsinvesteringar har också trendmässigt ökat.

Figur 3. Industrins investeringar 1976—1988. Preliminärt utfall 1986. Prognos 1987— 1988, 1980 ärs priser, miljoner kronor.

25000 3

TOTALT sett ras,

20000 + ot

15000 4 et

10009 | MASKINER

BYGGNADER

5000 - RR

0 —" T T T " T " T ' TO 1

1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988

Bil. 14

Devalveringarna 1981 och 1982 lade grunden till en gynnsam produktionsoch lönsamhetsutveckling. Devalveringseffekten har nu i stort sett avklingat samtidigt som den inhemska prisstegringen är snabbare än omvärldens. Produktivitetstillväxten och förmågan att uppgradera produktionen sätter gränserna för den reala tillväxten. En prisstegringstakt som även i fortsättningen ligger över detta reala utrymme leder till att svensk industri ytterligare försämrar sina relativpriser och förlorar andelar hemma och på världsmarknaden.

Strukturomvandlingen En av förklaringarna till det goda ekonomiska läget är den snabba strukturomvandlingen under 1970 och 1980-talen som inneburit en effektivisering av näringslivet. Få industriländer har lyckats ställa om sitt näringsliv så snabbt som Sverige. Bil-, telekommunikations- och läkemedelsindustrierna har ökat sina andelar av det samlade förädlingsvärdet under den senaste tioårsperioden medan andra industrier kraftigt minskat sina. (Se figur 4)

Figur 4. De tio största branscherna 1970 och 1985 (andel av tillverkningsindustrins samlade förädlingsvärde)

Zz 10

LL

a

Aa

a

LR

MM

ute

xetTq 230080 esseu "UBBÄG

x8x0304 NSTJLIG "Oo

"0 "0

18258 TerseaeueI) atxSPeIS

-TTq 23npoadatar —SxoTUS Oo dat220nTeYa "0 KÄLLA: INDUSTRISTATISTIK

Varvsindustrin som vid mitten av 1970-talet sysselsatte ca 30000 personer i nyproduktion av fartyg, har i det närmaste avvecklats. Även stålindustrin och gruvindustrin har kraftigt reducerat antalet arbetstillfällen under samma period liksom tekoindustrin. Genom ett utvecklat och konstruktivt samarbete mellan regeringen och olika myndigheter samt parterna på arbetsmarknaden har en snabb omställning kunnat ske under socialt acceptabla former. Denna omställning har dock ställt stora krav på arbetsmarknads-, närings- och regionalpolitiska insatser.

"Internationaliseringen av det svenska näringslivet är betydande. De Prop. 1987/88: 100

sjutton största svenska koncernerna sysselsatte år 1985 ca 260000 perso- Bil. 14

ner i Sverige (ca en tredjedel av alla industrianställda) och 280000 utomlands. Även utländska företags intressen i Sverige har ökat markant under senare år. Den utlandsägda andelen av svensk industri kan efter Asea-

Brown Baveriaffärens genomförande beräknas uppgå till omkring 1596 av

den totala industrisysselsättningen.

Ett starkt utlandsberoende och en expansion av företagens verksam-

hetsgrenar utanför Sverige bör balanseras av en god tillväxt i befintliga

inhemska företag och ett högt svenskt nyföretagande. Detta är en nödvän-

dig förutsättning för att den industriella basen i Sverige skall kunna bibehållas. Under de senaste åren har antalet nyetablerade företag uppgått till

mellan 16000 och 19000 om året. Ungefär hälften är verksamma inom industrin och tjänstesektorn, och cen tredjedel inom handel. Sammanlagt

har ca 70000 nya företag tillkommit under de senaste fyra åren. I de nya

företag som etablerades under 1986 sysselsätts idag ca 31000 personer

varav ca 19000 på heltid.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att lönsamheten, investeringarna och relativpriserna de senaste åren legat på en gynnsam nivå, att strukturomvandlingstakten varit hög utan att den för den skull upplevts som socialt

oacceptabel och att ett stort antal nya företag etablerats varje år. Denna

positiva utveckling kommer inte heller i framtiden att fortsätta spontant.

Den inhemska prisutvecklingen och den hårdnande internationella konkurrenscn kommer att ställa fortsatt höga krav på en aktiv näringspolitik som

främjar lönsamhet, investeringar och underlättar omställningsprocesser

samt gynnar nyföretagande och nyskapande i alla former. 1 det följande sammanfattar jag de näringspolitiska riktlinjer som riksdagen antog 1987 (prop. 1986/87:74, NU 30, rskr. 217) och som jag föreslår skall ligga fast även i fortsättningen. Jag redovisar också i korthet de erfarenheter som

redan finns av de aktuella programmen samt de prioriteringar som görs

inom programmen under budgetåret 1988/89. |

2. Näringspolitiken

Mål för näringspolitiken

Målet för näringspolitiken är att åstadkomma en god långsiktig tillväxt

inom näringslivet genom att främja förnyelse och omvandling inom industri- och tjänstesektorn och härigenom upprätthålla en god internationell

konkurrenskraft.

Allmänna utgångspunkter

Näringspolitiken har sedan 1982 givits en mer offensiv inriktning (se figur 5). I propositionen om näringspolitiken inför 1990-talet betraktas villkoren

i ett brett perspektiv. Det har därför varit naturligt att ta upp skatter, Prop. 1987/88: 100 finansiering, utbildning, energi. transporter m.m. även om detta i huvud- Bil. 14

sak ligger utanför industridepartementets ansvarsområde. De näringspolitiska ambitionerna inom dessa områden har utförligt behandlats i den

näringspolitiska propositionen. | Figur 5. Industristödet 1975/76-1986/87 fördelat på defensivt och offensivt stöd (1980 års priser)

Omstälining/ Neddragning = TillväxVFörnyelse

varvastöd 162 | 84 75/76

7340 FÅ 279, 2677

837 hå 179 79/80

6924 Jå 319 — 8081

794 a 218 81/82

74 a 2690 82/83

4636 Z 54 BX84

AR I 66X 84/85

sox [ [774 50X 85/85

258 253 — 86/87

"109887 e 4 3 21 123

Miljarder kr Miljarder kr

Anm.: Omställning/neddragning = icke-permanent stöd + branschstöd. Tillväxt/förnyelse = FoU-stöd + regionalpolitiskt stöd + exportstöd + småföretagsstöd. Ökningen av det defensiva stödet budgetåret 1985/86 faller helt på extra-ordinäåra tillskott på 2 miljarder kronor till Svenska Varv för nedläggningskostnader och inlösen av skuldebrev

från 1983.

Inom näringspolitiken är valet mellan planering och marknadsstyrning en genomgående fråga. En utgångspunkt är att besluten skall fattas ute i

företagen, nära kunder och producenter. Ett decentraliserat marknadsstyrt

beslutsfattande har i de allra flesta fall avgörande fördelar framför en

central planering. Men när marknaden inte fungerar ur effektivitets- eller fördelningssynpunkt måste näringspolitiska eller andra åtgärder sättas in.

Delmål Mot bakgrund av den ekonomiska analysen, det övergripande målet och de

allmänna utgångspunkterna preciseras i prop. 1986/87:74 tre delmål för

ring. Bil. 14

Den internationella konkurrensen ställer de svenska företagen inför ständigt nya krav på effektivisering. Detta innebär bl. a. att ny produktionsteknik tidigt måste införas för att konkurrenskraften skall kunna upprätthållas.

Sverige är i hög grad beroende av ett mindre antal stora multinationella företag. För att kunna bibehålla ett differentierat näringsliv ställs stora krav på en positiv utveckling av de multinationella företagens svenska delar, på befintliga inhemska företags expansionsförmåga, på ett högt nyföretagande och en gynnsam utveckling av småföretagen.

En strävan efter en god tillväxt och en ökad välfärd ställer också krav på näringslivets förmåga att uppgradera produktionen så att varor och tjänster kan säljas till priser som kan bära en reallönetillväxt och en välfärdsökning. |

Till dessa mål bör den övergripande frågan om den regionala fördelningen fogas. Sedan år 1982 har väsentliga insatser gjorts för att skapa regional balans och effektivisera, differentiera och uppgradera produktionen i regioner och på orter med särskilda problem. Ytterligare förslag har tagits upp i prop. 1987/88:64 om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland. Regionalpolitiken spelar idag och i framtiden enligt min mening en viktig roll för utvecklingen av det svenska näringslivet. Jag avser därför att senare mer utförligt behandla regionalpolitiken efter det att jag närmare redogjort för det näringspolitiska programmet.

Även miljöfrågorna har en stor industriell betydelse. Erfarenheten visar att stränga miljökrav och en offensiv teknikupphandling kan driva på den tekniska utvecklingen. Att värna om miljön innebär därmed att man ger impulser till industriell tillväxt och förnyelse.

Det näringspolitiska tiopunktsprogrammet — utgångspunkter, erfarenheter och fortsatta insatser

1. Ekonomisk-politiska ramförutsättningar för tillväxt och förnyelse De ekonomisk-politiska rambetingelserna bör vara utformade så att kapital- och kreditmarknaderna tillgodoser näringslivets behov av löpande krediter och långsiktigt riskkapital.

Goda finansieringsmöjligheter för nyetablering, expansion och förnyelse är en nödvändig förutsättning för en positiv utveckling av näringslivet. Lönsamheten bör ligga på en sådan nivå att företagen, över en längre tidsperiod, kan bibehålla en acceptabel soliditet dvs. inte behöver öka upplåningen vid investeringar. Företagsskattesystemet har en direkt betydelse för företagens möjligheter att egenfinansicra investeringar. Bl.a. leder de generösa reserveringsmöjligheterna till att investeringar i befintliga företag gynnas. Utredningen om reformerad företagsbeskattning (dir. 1985:30) skall bl. a. ta ställning till vilka ändringar i skattereglerna som kan 10

och branscher. Bil. 14 Vid större investeringar i nya produkter och/eller på nya marknader är tillgången. till externt riskkapital av avgörande betydelse. Under hela 1980-talet har aktiemarknadens betydelse ökat och tillgången till externt riskkapital har varit god. OTC-marknaden har haft stor betydelse för de

medelstora företagens finansiering. Den senaste tidens utveckling på aktie-

marknaden har sannolikt dämpat utbudet av riskkapital. Det är dock ännu

för tidigt att avgöra om denna nedgång blir bestående och på längre sikt

kommer att begränsa tillgången till riskkapital. Som jag aviserade i den näringspolitiska propositionen kommer förändringar på kredit- resp. riskkapitalmarknaderna och effekter för olika näringspolitiska finansieringsinstrument att bli föremål för en särskild utredning. Om tillgången till riskkapital minskar ställer detta ökade krav på det näringspolitiska finansieringssystemet.

AB Svensk Exportkredit (SEK) har ca 35 miljarder kronor i utestående krediter. Krediterna har lämnats för att finansiera svensk export, i första

hand genom långfristig finansiering av stora projekt, byggen och omfattan-

de leveranser av kapitalvaror. Även fartygsfinansiering har varit en omfat-

tande verksamhet som nu minskat kraftigt. De stora exportprojekten har

också kommit att innehålla komponenter m.m. från flera andra länder. Detta ställer nya krav på finansieringsinsatserna.

2. Infrastruktur Effektiviseringen, den snabba strukturomvandlingen och strävan att upp- -

gradera produktionen ställer mycket stora krav på infrastrukturen. Utbildning på alla nivåer blir en alltmer avgörande konkurrensfaktor. Jag har i

den näringspolitiska propositionen särskilt betonat den utbildning som syftar till att främja omställningen till nya behov i näringslivet. Jag kommer i avsnittet om regionalpolitik att redovisa de konkreta insatser som gjorts för att förstärka utbildnings- och kompetensspridningen i de regionalpoli-

tiskt prioriterade regionerna.

I den näringspolitiska propositionen framhålls betydelsen av goda person- och godstransporter. På telekommunikationsområdet fortsätter arbetet med att stärka infrastrukturen och underlätta inhemska och internationella telekommunikationer.

3. Avreglering och regelförenkling Avreglerings- och förenklingsfrågorna kvarstår som en permanent uppgift för näringspolitiken. I samband med den näringspolitiska propositionen

redovisades de avregleringar och förenklingar som påverkat kreditmark-

nads- och valutaregleringarna, uppbörd och taxering av juridiska personer, lagen om utländska företagsförvärv, regler omfattande godslinjetrafik och taxiverksamhet etc. :

Inom det näringspolitiska området drivs nu förenklingsfrågorna vidare

med hög ambitionsnivå. De regionala utvecklingsfondernas kreditförord- 1

ning har förenklats och fonderna har fått ett ökat regionalt ansvar. I min — Prop. 1987/88:100 redovisning om regionalpolitiken föreslår jag vissa förändringar av stödet = Bil. 14

som också innebär förenklingar och en ökad decentralisering. Den under hösten 1987 tillsatta regionalpolitiska utredningen har också till uppgift att lämna förslag till förenklingar av det regionalpolitiska stödsystemet.

Avreglerings- och förenklingsfrågorna är av utomordentligt stor betydel-

se för att främja förnyelsen av näringslivet. Ett samordnande ansvar på detta område har de senaste åren vilat på normgruppen (1 1983:H). Som

anmäldes i den näringspolitiska propositionen bör normgruppen på sikt

kunna avvecklas men dess funktion behållas inom industridepartementets organisation. Avreglering och förenkling i ett vidare perspektiv behandlas

under ”gemensamma frågor” (bilaga 2 till denna proposition). I vilka former dessa frågor skall behandlas inom regcringskansliet i framtiden

övervägs för närvarande.

4. Näringspolitikens roll vid större industrikriser

Under 1970-talet och början av 1980-talet var kostnaderna för stöd till

krisdrabbade företag höga. Efter regeringsskiftet hösten 1982 inleddes avvecklingen av krisstödet (se figur 5). | |

Den snabba strukturomvandlingen ställer fortsatta krav på de näringsoch regionalpolitiska insatserna. I propositionen om särskilda regionalpolitiska insatser i vissa delar av Berslagen och norra Sveriges inland (prop. 1987/88:64) presenteras en samlad insats för att ytterligare underlätta

omställningen och stärka näringslivet i regionerna. Nu liksom tidigare är

strävan att med närings- och regionalpolitiska åtgärder i kombination med åtgärder inom andra områden, finna långsiktiga och permanenta lösningar på sysselsättningsproblemen. De kortsiktiga problemen angrips med arbetsmarknadspolitiska insatser inriktade på att skapa trygghet för enskilda individer.

5. Internationella investeringar Ett av de framträdande dragen i den svenska strukturomvandlingen är den

ökande internationaliseringen. Nära hälften av industriproduktionen exporteras och en betydande del av de svenska företagens produktion är

förlagd till utlandet. Omkring 15 92 av den svenska tillverkningsindustrin (inkl. ASEA-Brown Boveri) kontrolleras av utländska intressen. I samband med den näringspolitiska propositionen gjordes en utförlig genom-

gång av de problem som internationaliseringen kan medföra.

När det gäller svenska företags investeringar i utlandet har industridepartementet påbörjal ett arbete med att förbättra statistiken om utlandsinvesteringarna. I mars 1988 i indusiridepartementets årliga rapport, Industri och industripolitik 1988, kommer uppdaterad information om svenska direktinvesteringar i andra länder att presenteras. Inom departementet övervägs hur kontakterna med de större svenska multinationella koncernerna skall utformas när det gäller strategier och utveckling i Sverige och utomlands. Detta skall ses som ett komplement till de regelbundna kontak- 12

ter jag har i särskilda frågor, inom ramen för lokaliseringssamrådet och i = Prop. 1987/88:100 samband med det näringspolitiska rådets sammanträden. Bil. 14 .

När det gäller utländska förvärv av svenska företag har den aviserade förenklingen av regelsystemet genomförts vilket innebär att antalet ären-

den som tas upp till prövning enligt företagsförvärvslagen minskar.

En särskild utredare behandlar frågor om utvecklingen i de företag i Sverige vilka förvärvats av utländska intressen. Utredaren har bl.a. till

uppgift att bedöma om utvecklingen i de förvärvade företagen varit i överensstämmelse med de åtaganden som de utländska företagen gjort vid förvärven. Vidare bedrivs inom industridepartementet ett utredningsarbe-

te för att skapa bättre täckande regler gällande utländskt inflytande i de börsbolag som saknar utlänningstförbehåll i bolagsordningen.

I den näringspolitiska propositionen ges uttryck för en positiv grundin-

ställning gentemot den internationalisering som är nödvändig för att få

ökad konkurrenskraft och tillväxt. Men en internationalisering kan, sär-

skilt för ett litet land, också innebära risker för ökad sårbarhet och ett ökat beroende. Denna problematik beaktades då tillstånd gavs. efter prövning

enligt företagsförvärvslagen (1982:617), till samgåendet mellan ASEA och det schweiziska företaget Brown-Boveri. I samband med prövningen gjor-

des också vissa åtaganden om bl.a. att ASEA skall förbli ett till hälften

svenskägt företag.

6. Teknisk forskning och utveckling

En framstående och omfattande teknisk forskning och utveckling lägger grunden till effektivisering, differentiering och uppgradering av näringslivet. Jag redogjorde för riktlinjerna för teknikpolitiken under tiden fram till och med budgetåret 1989/90 i den näringspolitiska propositionen, som i denna del bör ses i ett sammanhang med den forskningspolitiska proposi-

tionen, prop. 1986/87:80. Dessa riktlinjer bör enligt min mening ligga fast.

Satsningen på ett samordnat nationellt program för att främja utvecklingen inom informationsteknologiområdet har rönt stort intresse. Staten och näringslivet har förbundit sig att tillsammans satsa mer än en miljard kronor under tre år. En delegation har tillsatts för att styra resurserna så att de får största möjliga långsiktiga effekt. I delegationen är fem statliga instanser och fyra stora svenska företag representerade. Till delegationen har också knutits två referensgrupper. Den ena gruppen består av företrädare för lokala, regionala och branschvisa intressen och för forskarkollektiv och enskilda företag, medan den andra gruppen samlar företrädare för användare och intresseorganisationer. Med detta har det blivit väl sörjt för en bred förankring av det nationella programmet. Detta är viktigt inte

minst i det nu pågående utarbetandet av en strategi för programmets genomförande. Styrelsen för teknisk utveckling (STU) har för innevarande treårsperiod

fått förstärkta resurser för en bred satsning på ny kunskap. ny teknik och

nya produkter. STU har under hösten bl. a. påbörjat arbetet inom insats-

områdena Driftutvecklingssystem för processindustrin, Gruvteknik 2000 och Kommunikationssystem för handikappade. Vidare har STU påbörjat —.. 13

arbetet inom ett antal ramprogram för forskning vid högskolorna inom = Prop. 1987/88:100 bi. a. områdena nya material, bioteknik. biomedicin och verkstadsteknik. — Bil. 14 För att stärka den målinriktade delen av informationsteknologiprogrammet har STU inrättat ramprogram för några särskilt betydelsefulla delområden, såsom datavetenskap. digital kommunikation och datoriserad bildbehandling. Budgetåret 1988/89 är det andra i STU:s treårsprogram och verksamheten fortsätter med ökad ambitionsnivå i enlighet med av riksdagen fastlagda riktlinjer.

STU har också intensifierat sin medverkan i projekt som ger Sverige starkt förbättrade möjligheter att delta i forsknings- och utvecklingssatsningar inom den gemensamma marknaden — EG. I samband med detta vill jag nämna att Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet (STATT) nyligen placerat en attaché i Bryssel som bl. a. har till uppgift att följa utvecklingen inom EG.

Inom STU har också utrymme skapats för stöd till förstudier och förprojekt inom Eureka-samarbetet. Stöd till genomförande av Eureka-projekt kan utgå från STU:s normala stödprogram. Då Eureka-projekten dock vanligen är mera marknadsinriktade, har fonden för industriellt utvecklingsarbete (Industrifonden) i uppgift att aktivt arbeta med Eureka-projekt.

Insatserna på uppfinnarområdet är fortsatt aktuella och nya har tillkommit. Förutom tidigare beslutade sådana, har STU på regeringens uppdrag tillsatt en särskild projektgrupp sorn har till uppgift att underlätta uppfinnande och marknadsföring av resultaten.

7. Småföretagspolitik Småföretagspolitiken är en central del av näringspolitiken. Småföretagen är av avgörande betydelse för näringslivets utveckling. Strukturomvandlingen medför att företag och verksamheter faller bort. Nya verksamheter måste därför utvecklas och det sker i väsentlig utsträckning genom expansion av små företag och genom nyetablering. Ett högt nyföretagande är en förutsättning för att dynamiken i ekonomin skall kunna upprätthållas, nya idéer prövas på marknaden och sysselsättningstillfällen skapas. Detta ställer krav på en aktiv småföretagspolitik.

Småföretagspolitiken griper in i en rad olika politikområden. Av särskild betydelse utöver näringspolitiken är den allmänna ekonomiska politiken, regionalpolitiken samt skatte-, arbetsmarknads- och utbildningsfrågor. En samlad strategi för en förbättrad infrastruktur med bl.a. organ för teknikspridning, goda transporter och en effektiv utbildning bidrar till ett rikt småföretagande. Av särskild betydelse är vidare frågor om avreglering och regelförenkling.

Utöver insatser för att stärka de allmänna förutsättningarna för en gynnsam utveckling av nyföretagandet och de små och medelstora företagen krävs riktade rådgivnings-, utbildnings- och finansieringsinsatser. Sådana insatser görs av de regionala utvecklingsfonderna. Sedan regeringsskiftet år 1982 har statens satsning på utvecklingsfonderna och till dem anknuten verksamhet höjts från ca 100 milj kr per år till ca 160 milj kr per år. Vidare 14

arbetar Småföretagsfonden, Norrlandsfonden och Industrifonden med fi- — Prop. 1987/88:100 nansiering i olika former riktad till små och medelstora företag. Bil. 14

Till de riktade insatserna för små och medelstora företag kan också räknas de rådgivnings-, utbildnings- och i viss mån finansieringsinsatser som statens industriverk gör inom ramen för branschprogrammen för den träbearbetande industrin och tekoindustrin. Särskilda insatser görs också i fråga om design genom stöd till Design Center och till enskilda småföretag.

En gynnsam utveckling av småföretagen är också av stor betydelse för den regionala balansen. Regioner med stort inslag av småföretag klarar sig ofta bättre i perioder av lägre tillväxt och kan därvid hålla uppe sysselsättning. En viktig del i strävandena att skapa likvärdiga sysselsättningsmöjligheter i olika delar av landet är därför att stimulera nyföretagande och stödja utvecklingen av små och medelstora företag.

Hemslöjden har stor betydelse som kompletterande sysselsättning för många personer bosatta i landets glesbygdsområden. Därför förordar jag en mycket väsentlig utbyggnad av statens insatser inom detta område. De förslag jag senare avser att framlägga omfattar dels en fördubbling av den nuvarande konsulentorganisationen, dels särskilda utvecklingsprojekt m.m.

Många av småföretagen är verksamma inom tjänstesektorn. Integrationen mellan tillverknings- och tjänstesektorn ökar alltmer och det var ett huvudmotiv till att jag vid min anmälan till regeringen av förslag till proposition om näringspolitik inför 1990-talet (prop. 1986/87:74) anförde att det är mer relevant i en principiell diskussion att använda begreppet ”näringspolitik” i stället för ”industripolitik”. Detta är också ett uttryck för uppfattningen att verksamheter som t ex konsult-, transport- och förmedlingstjänster är av lika stor betydelse för näringslivets utveckling som renodlad industriell produktion.

För att på ett bättre sätt kunna beakta synpunkter om tjänstesektorns utveckling i utformningen av näringspolitiken har jag beslutat att utvidga den näringspolitiska samrådsorganisationen på så sätt att ett gemensamt råd för frågor inom handels- och tjänstesektorn har bildats.

En samlad bedömning ger vid handen att regeringens småföretagspolitik har givit goda resultat. Som jag tidigare nämnt är lönsamheten god och investeringarna och nyföretagandet ligger på en hög nivå. De av riksdagen våren 1987 beslutade åtgärderna avseende småföretagen fullföljs nu. En kontinuerlig uppföljning med beaktande av ytterligare anpassningar i förhållande till utvecklingen är dock nödvändig.

8. Statsägda företag Enligt de av riksdagen antagna riktlinjerna för det statliga ägandet bör staten i sin ägarroll verka för att den långsiktiga konkurrenskraften inom den statliga företagssektorn stärks. Ett konkurrenskraftigt statligt företagande bidrar till att en differentierad ägarstruktur i svenskt näringsliv upprätthålls. De statliga företagen har överlag utvecklats positivt under 1987. Jag ger senare en mer detaljerad redovisning av utvecklingen. Under året har Procordia emitterat aktier varvid staten avstått från sin företrädes- 15

rätt till teckning. Detta har medfört en ägarspridning även om staten Prop. 1987/88: 100 behåller ett helt dominerande majoritetsinflytande i företaget. Bil. 14

9. Utvecklingsinsatser i vissa branscher För att skapa förutsättningar för utveckling och förnyelse inom gruv- och

mineralindustrin fortsätter satsningarna på nyckelområdena prospektering, geologisk kartering samt forskning och utveckling.

Programmet för utökad prospektering har genom riksdagens beslut om

näringspolitiken våren 1987 (prop. 1986/87:74, NU 32, rskr. 307) förlängts

med tre år och tillförts ytterligare medel. Programmet syftar till att upprätt-

hålla och utveckla den inhemska produktionen av mineralråvaror. Den

övervägande delen av programmets insatser kommer att gå ut i form av prospekteringsstöd. Vissa medel avsätts för särskilda FoU-projekt. Ett betydelsefullt sådant projekt som nu startats är Gruvteknik 2000.

Jag har med stöd av regeringens bemyndigande tillkallat en kommitté (I 1987:01) med uppgift att utreda marknadsförutsättningar för olika mineral-

råvaror. Utredningsarbetet beräknas vara slutfört vid utgången av år 1988. ' Det nu pågående branschprogrammet med industripolitiska åtgärder för tekoindustrin fortsätter under budgetåret 1988/89. Åtgärderna syftar till att utveckla konkurrenskraftiga företag för att därigenom uppnå en hög in-

hemsk produktionsnivå och en hög andel inhemska varor på marknaden.

Insatser görs för att bl. a. främja tekoföretagens satsningar inom områdena

teknik, design och export.

Branschprogrammet för den träbearbetande industrin fullföljs liksom insatserna inom det allmänna strukturutvecklingsprogrammet (ASP). Särskild uppmärksamhet ägnas härvid sågverksindustrin, bl.a. görs insatser för att stimulera till en ökad förädling som på ett bättre sätt tar till vara den svenska skogsrävarans höga kvalitet. Sågverksindustrin är av stor regionalpolitisk betydelse och spelar stor roll för sysselsättningen i landets

förslag till proposition om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland (prop. 1987/88:64) anfört att en del

av insatserna i inlandet bör inriktas på skogsbruket och den förädlingsindustri som baseras på skogsråvaror.

I samband med upphandlingen av flygplan JAS 39 Gripen år 1982 lämnade Industrigruppen JAS (IG JAS) vissa utfästelser beträffande sysselsätt-

ningsskapande åtgärder, teknologiöverföring och industriellt samarbete. Jag har den 24 september 1987 från IG JAS erhållit en rapport om hittills

uppnådda resultat. För att ge en totalbild över läget kring JAS-projektet har jag överenskommit med chefen för försvarsdepartementet att han i

samband med övrig JAS-information även redovisar de industripolitiska konsekvenserna av JAS-projektet (bil. 6 s. 38).

10. Utredning och samrådsverksamhet Utredningsverksamheten bör även i fortsättningen bedrivas så att riksdag-

ens, regeringens och allmänhetens behov av information om väsentliga 16

näringslivsfrågor tillgodoses. Statens industriverk har i treårsprogrammet = Prop. 1987/88:100 fått utökade resurser för att tillgodose detta behov. Bil. 14

Näringspolitiska rådet, Industriella tekniska rådet, Småföretagsdelega-

tionen m. fl. råd och delegationer har under 1987 bedrivit verksamheten på

en fortsatt hög ambitionsnivå för att främja samverkan i olika frågor som

rör näringslivets tillväxt och förnyelse.

3. Regionalpolitik

3.1 Den regionala utvecklingen Trots en allmänt positiv utveckling på arbetsmarknaden i hela landet har

befolkningstillväxten under de senaste åren främst ägt rum i storstadslä-

nen, samtidigt som folkmängden minskat i flertalet skogslän och i vissa län

i södra och mellersta Sverige. Under de tre första kvartalen 1987 dämpades

dock dessa tendenser och den inrikes flyttningsvinsten för storstadslänen mer än halverades jämfört med samma period året innan. En ökad nettoinvandring och höga födelsetal har dock samtidigt bidragit till att storstadslänens, särskilt Stockholms läns, befolkningsökning fortfarande ligger på

en förhållandevis hög nivå. Sedan länge har födelseunderskotten i många delar av landet bidragit till en negativ befolkningsutveckling. Efter år 1983 har en allmän uppgång av födelsetalen stadigt minskat dessa underskott och gett allt fler regioner

födelseöverskott. Detta har t. ex. skett för de s.k. skogslänen som de tre

första kvartalen 1987 hade ett sammanlagt födelseöverskott på ca 200 personer. Ökningen av födelsetalen har dock samtidigt även inneburit en

förhållandevis kraftig ökning av födelseöverskotten i det fåtal regioner som

redan tidigare haft sådana överskott. Detta gäller främst storstadslänen där

födelseöverskotten de tre första kvartalen 1987 på ca 7000 personer låg 65 2 högre än samma period året innan.

För industrin visar industristatistiken från statistiska centralbyrån (SCB) att industrisysselsättningen efter år 1983 ökat i flertalet län. Tillväxten av sysselsättningen inom privata tjänster har enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar ökat med dubbelt så hög takt efter 1982 som under perioden

1976-1982. Inom den offentliga sektorn har antalet sysselsatta, enligt sam-

ma källa, ökat väsentligt långsammare än under slutet av 1970-talet. Även om den offentliga sektorns betydelse därmed har avtagit innebär sektorns storlek och förhållandevis jämna geografiska fördelning att dess roll för den regionala balansen alltjämt är mycket stor.

Regeringen tillsatte i november 1987 en kommitté för att göra en allmän översyn av regionalpolitiken. I detta sammanhang kommer den regionala

problembilden och utvecklingen att noga belysas och analyseras. Mot denna bakgrund görs här ingen djupare analys av de regionala problemen.

3.2 Regionalpolitikens allmänna inriktning

För att motverka de tendenser till ökade regionala obalanser som uppträtt under de senaste åren och för att långsiktigt klara de fastlagda målen för 17

2 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga I4

delar och tillgång till arbete, service och god miljö i alla delar av landet — = Bil. 14

krävs fortsatt satsning på regionalpolitiken.

Den nyligen tillsatta regionalpolitiska kommittén skall bl.a. mot bakgrund av förväntade regionala obalansproblem precisera målen för regio-

nalpolitiken. Förslag skall också lärnnas om på vilka grunder och till vilka regioner de regionalpolitiska insatserna bör riktas för att uppnå långsiktigt positiva effekter. Erfarenheterna från senare år visar bl.a. på nödvändigheten av att i ökad grad väga in regionalpolitiska hänsyn i sektorspolitiken på olika

områden. Ökad vikt läggs också på åtgärder för att allmänt förbättra

näringslivsmiljön i de regionalpolitiskt prioriterade regionerna vad gäller

utbildning, kommunikationer, teknisk kompetens m.m. Sådana insatser har givits stort utrymme i den proposition om särskilda regionalpolitiska

insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland (prop. 1987/88:64) som regeringen nyligen överlämnat till riksdagen. Där föreslås att drygt

160 milj. kr. anvisas för olika kompetenshöjande åtgärder i berörda regio-

ner. |

Arbetet med teknik- och kunskapsspridning är brett upplagt med många

aktörer på olika nivåer. Detta är nödvändigt eftersom insatser är angelägna

inom flera politikområden, det gäller t.ex. utbildning, teknikutveckling

och företagsutveckling. En stor de! av utvecklingsarbetet kan och bör

bedrivas på lokal och regional nivå. De regionala teknikspridningsprogram

som länsstyrelserna, på regeringens uppdrag, redovisade hösten 1986 ger därvid en god grund. Länsstyrelserna har också möjligheter att stödja verksamheter med medel från anslaget för regionala utvecklingsinsatser.

Budgetåret 1986/87 anslog länsstyrelserna sammanlagt 25 milj. kr. till

teknik- och kunskapsspridningsprojekt.

På central nivå har ett omfattande utrednings- och utvecklingsarbete genomförts av statens industriverk (SIND). styrelsen för teknisk utveckling (STU), universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) samt skolöverstyrel-

sen (SÖ). De fyra verken redovisade under våren 1987 résultaten av

regeringens uppdrag att medverka i teknikspridningsarbetet. Verkens bedömningar och förslag berör ett brett fält från reguljära utbildningar till olika former av företagsutveckling. |

Vissa förslag bör kunna prövas i samband med de insatser som föreslås i

den proposition (1987/88:64) jag nyss nämnt. Övriga förslag behandlas i

samband med ställningstaganden till verkens anslagsframställningar eller i särskild ordning.

Regeringen har vissa medel till sitt förfogande för att stödja tekniksprid-

ningsprojekt i de regionalpolitiskt prioriterade regionerna. Därutöver kan regeringen lämna regionalpolitiskt stöd i form av lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån ull teknikcentra i dessa regioner. Regeringen har under budgetåret 1986/87 bl. a. beslutat att lämna regionalpolitiskt stöd till elva

projekt.

För övrigt bör som hittills de regionalpolitiska insatserna fördelas geo-

grafiskt med hänsyn till problemens omfattning och karaktär i skilda delar av landet, och alla län bör därvid tilldelas vissa resurser för allmänt 18

utvecklingsfrämjande insatser: I avvaktan på resultat från den regionalpo- — Prop. 1987/88: 100 litiska utredningen bör den gällande permanenta stödområdesindelningen = Bil. 14

för det regionalpolitiska stödet ligga fast.

Beträffande Norrbottens län avser jag att under våren 1988, efter samråd

med berörda statsråd, återkomma med förslag till åtgärder. Vidare bedrivs inom industridepartementet ett utredningsarbete för att få fram förslag till

åtgärder för att förstärka utvecklingsmiljön i Östersund.

Den regionalpolitiska utredningen har i uppdrag att studera det regional-

politiska stödets utformning och ändamålsenlighet. I avvaktan härpå föreslår jag enbart vissa förenklingar och förbättringar vad gäller lokaliseringsoch glesbygdsstöden. . För regionalpolitiska insatser inom industridepartementets område föreslås följande anslag (milj. kr.). Minskningen av anslaget för lokaliserings-

lån motiveras av att det finns en stor reservation av lånemedel sedan tidigare.

Budgetäret — Budgetåret

1987/88 1988/89

(förslag)

Visst regionalpolitiskt stöd5,01,0
Lokaliseringsbidrag m. m.362,0362,0
Lokaliseringslån300.0200,0
Regionala utvecklingsinsatser m. m.688,0 | 688,0

Täckande av förluster p. g. a. kreditgarantier till

företag i glesbygder m. m.| 0,0010.001
Ersättning för nedsättning av socialavgifter395,0350,0
Sysselsättningsstöd169,0159,0
Expertgruppen för forskning om regional utveckling 4,34,3
Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden 1.9042,0
Summa1925,21766,3

Frisläppsbestämmelserna för de allmänna investeringsfonderna har un-

der senare år getts en starkare regionalpolitisk profil. Säledes har fonderna varit frisläppta i stödområdena för investeringar i byggnader och inventarier. I övriga landet har fonderna behandlats mer restriktivt och inte fätt användas för inventarieanskaffningar. Genom ett regeringsbeslut hösten

1986 upphörde frisläppet för byggnadsinvesteringar i storstadsområdena.

Fr. 0. m. april 1988 gäller att fonderna, utanför stödområdena, endast får användas för miljöförbättrande investeringar.

Det kommunala skatteutjämningssystemet, vars primära syfte är att skapa förutsättningar för en jämbördig standard för den kommunala servicen i alla delar av landet, är av särskilt stor betydelse för de regionalpoli-

tiskt prioriterade områdena. Chefen för finansdepartementet har tidigare denna dag (bil. 9) redovisat förslag till vissa förändringar av skatteutjäm-

ningssystemet som syftar till att ge en fördelning som får en kraftig regio-

nalpolitisk effekt. Under finansdepartementets huvudtitel lämnas också

förslag om att den centrala ADB-enhet som föreslås inrättad inom tullver-

ket bör lokaliseras till Lulcå.

Regeringen kommer senare att förelägga riksdagen en trafikpolitisk pro-

position. En viktig utgångspunkt i denna är att trafikpolitiken på ett kraftfullt sätt skall medverka till regional balans.

Under jordbruksdepartementets huvudtitel föreslås en uppräkning med Prop. 1987/88: 100 15 milj. kr. vad gäller prisstödet till jordbruket i norra Sverige. Till det Bil. 14 treåriga åtgärdsprogrammet för jordbruket i norra Sverige som beslutades

våren 1987 anvisades 100 milj. kr. Nu föreslås att ytterligare 80 milj. kr.

anvisas till detta program. : .

I prop. 1987/88:64 bil. 3 anmäldes bl.a. förslag till ett program för särskilda skogsvårdsinsatser i Västerbottens läns inland. Nu föreslås un-

der jordbruksdepartementets huvudtitel dessutom att resurserna för stats-

bidrag till skogsvård i området ökas ytterligare.

Inom utbildningsdepartementets område föreslås i budgetpropositionen

utbyggnad av flera mindre och medelstora högskolor. I proposition 1987/88:64 om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen

och norra Sveriges inland aviserades en utbyggnad av högskolorna i Falun/ Borlänge och Östersund. För dessa båda högskolor presenteras nu förslag. Också för högskolorna i Eskilstuna/Västerås och Sundsvall/Härnösand

föreslås förstärkningar. Flera högskolor berörs av förslag om försöksverksamhet med samordnad ingenjörsutbdildning på mellannivå.

3.3Särskilda insatser i vissa regioner

I en nyligen avlämnad proposition har regeringen lämnat förslag till särskil-

da regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges

inland (prop. 1987/88:64). Jag skall kort sammanfatta förslagen. Vad gäller Bergslagen lämnar jag först en redogörelse för pågående

treårsprogram, vilket nu är inne på sitt andra år. Programmet innehåller främst långsiktiga åtgärder som syftar till att på olika sätt stärka regionens

attraktionskraft och att därigenom bl. a. ge förutsättningar för utveckling

av befintliga företag och för nyetableringar. Flertalet av åtgärderna är således inte främst avsedda att omedelbart skapa nya arbetstillfällen. Detta sker däremot i det löpande regionala utvecklingsarbetet där insatserna koncentreras på att initiera, bereda och ta ställning till olika företagsutvecklingsprojekt. t. ex. inom ramen för det regionalpolitiska stödet och utvecklingsfondernas finansierings- och rådgivningsverksamhet.

Den positiva utveckling som nu kan noteras på flera håll i Bergslagen måste dock ses mot bakgrund av de mycket kraftiga strukturförändringar-

na under de senaste tio åren. Regionen är mycket sårbar och därför har regeringen lagt fram förslag för att motverka de negativa effekterna av det

minskade personalbehovet vid Domnarvets järnverk i Borlänge och nedläggningen av gruvbrytningen i Grängesberg i Ludvika kommun. Mot

bakgrund av att avvecklingen av gruvan påverkar sysselsättningsläget för befolkningen också i Smedjebacken och Ljusnarsberg samt att sysselsätt-

ningsminskningar också ägt rum vid andra företag i regionen, berör förslagen i propositionen följande kommuner: Ludvika, Smedjebacken och Borlänge i Kopparbergs län samt Ljusnarsberg och Hällefors i Örebro län.

Åtgärderna är I huvudsak av två slag. Dels redovisas ett antal projekt som ger direkta sysselsättningseffekter i Ludvika och Borlänge, dels föreslås ett utvecklingsprogram inom en ram av 300 milj. kr., vilket främst

syftar till att förstärka verksamheter som är viktiga förutsättningar för en — Prop. 1987/88:100 utveckling av näringslivet. Bil. 14

De konkreta projekten består sammanfattningsvis av, för Ludvikas del: — en kraftig expansion av ASEAs verksamheter på orten . — ett för ASEA och Vattenfall gemensamt bolag för högspänningsforsk-

ning — utlokalisering av verksamheter inom Vattenfall — utlokalisering av riksskatteverkets punktskattesektion m. m.

och för Borlänges del: — förläggning av huvudkontoret för en ny myndighet — statens banverk

— ett antal industriella utvecklingsprojekt som SSAB kommer att intensifi-

era arbetet med.

Utvecklingsprogrammet som föreslås ser i korthet ut på följande sätt:

milj. kr. — arbetsmarknadsåtgärder riktade till enskilda människor

som berörs av sysselsättningsminskningar65
— företagsutveckling80
— kompetensutveckling82
— förbättrade kommunikationer53
— lokal och regional kulturutveckling3
— regionalt utvecklingsarbete m. m.. 17

Vad gäller norra Sveriges inland lämnas i propositionen en samlad redovisning av ett antal åtgärder som regeringen tidigare i år presenterade och som syftar till att möta de negativa konsekvenserna av Boliden AB:s beslut om nedläggning av gruvbrytningen i Stekenjokk. Åtgärderna omfat-

tar sammanlagt 100 milj. kr. och avser bl. a. medel för arbetsmarknadsut-

bildning, stöd till upprustning av flygfält och bidrag till drift av reguljär

flygtrafik i "Vilhelmina och Lycksele, kapitaltillskott resp. lån till invest-

mentbolagen Sorbinvest AB och Sekanten AB samt utbyggnad av Stiftel- s sen Industricentras anläggning i Vilhelmina.

Vidare lämnas förslag till vissa åtgärder för att förbättra infrastrukturen och främja näringslivsutvecklingen i norra Sveriges inland. Åtgärderna

avser dels medel för utbildningsinsatser på olika nivåer och för teknik- och

kompetensspridning, dels insatser för att underlätta utvecklingen av nä-

ringar som har stor betydelse i regionen. Det gäller främst skogsbruket och

den förädlingsindustri som är kopplad till detta. Härutöver föreslås medel för investeringar i flygplatser som är av stor regionalpolitisk betydelse

samt insatser inom bl. a. vattenbruk, turism och kultursektorn. Gruv- och mineralindustrin har stor ekonomisk och regionalpolitisk

betydelse. Betydande statliga resurser satsas därför på nyckelområdet prospektering efter metaller och mineral. Sammanlagt ca 169 milj. kr. har

under åren 1983-1987 satsats på prospekteringsprojekt i norra Sveriges

inland (exklusive Norrbottens län).

Utöver insatser i de båda nämnda regionerna har regeringen gjort särskilda insatser för att åstadkomma förnyelse av näringslivet och skapa ny sysselsättning även i andra regioner. Insatserna i Blekinge och på Gotland 2

gjorts bl. a. i Bräcke, Sollefteå och i ytterligare några orter och regioner. Bil. 14

I början av 1985 presenterade regeringen ett åtgärdsprogram för Uddevallaregionen. Bakgrunden till insatserna var beslutet i slutet av år 1984 om nedläggning av Uddevallavarvet. Resurser ställdes till förfogande för regional-, arbetsmarknads- och utbildningspolitiska insatser samt för investeringar i kommunikationsnätet.

Som mål för Uddevallaarbetet har gällt att omställningen i regionen skulle ske med de enskilda anställdas bästa för ögonen och så att regionens näringsstruktur allmänt stärktes. |

Åtgärdsprogrammet i Uddevallaregionen (Uddevalla, Lysckils och Munkedals kommuner) löpte ut den 31 december 1986. Arbetet med att genomföra programmet har i huvudsak bedrivits av regionala och lokala organ. En utvärdering av Uddevallainsatserna har på regeringens uppdrag genomförts vid Göteborgs universitet. Det kan nu konstateras att omställningen lyckats. De förutvarande varvsanställda har till största deten fått nya anställningar eller är i utbildning. Nägra är förtids- eller sjukpensionerade. Närmare tusentalet nya arbetstillfällen har skapats i regionen. Det teknologiska innehållet i de nya arbetstillfällena är avsevärt högre än i de som rationaliserats bort. Därutöver pågår byggandet av Volvo AB:s nya bilfabrik, som beräknas komma att sysselsätta ca I 200 personer. Regionens utveckling har med de åtgärder som genomförts varit mycket positiv och förefaller nu stabil.

Kraftfulla insatser för att bredda och förnya näringslivet i Norrbottens län har gjorts sedan 1982. Regeringens proposition om utveckling i Norrbotten (prop. 1982/83:120) omfattade åtgärder kostnadsberäknade till ca 4 miljarder kr. under en treårsperiod. Genom bl. a. de sänkta socialavgifterna, fördubblat länsanslag, omfattande regionalpolitiskt stöd till företag i länet, försöksverksamhet med särskilda insatser i östra Norrbotten m. m. har regeringen fortsatt sina insatser för regional utveckling i Norrbottens län. Vidaré har, som jag redan nämnt, chefen för finansdepartementet tidigare denna dag lämnat förslag om att den centrala ADB-enhet som föreslås inrättas inom tullverket bör lokaliseras till Luleå. Som jag också tidigare nämnt kommer regeringen under våren 1988 att återkomma med förslag till ytterligare åtgärder för Norrbottens län.

Inom industridepartementet bedrivs också ett utredningsarbete för att få fram förslag till åtgärder som kan förstärka utvecklingsmiljön i Östersund. De förslag som detta arbete kan leda fram till får senare prövas av regeringen.

3.4 Regionalpolitiskt stöd till företagsutveckling Vid min anmälan till regeringen av förslag till proposition om regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115) våren 1985 anförde jag att det regionalpolitiska stödet till företagen borde utvecklas så att det inriktades på att: — ytterligare ta till vara olika regioners egna resurser. — ge ökade möjligheter att stödja företagsutveckling. produktutveckling.

marknadsföring m. m.

— ge utrymme för ökade insatser inom utbildningsområdet, Bil. 14

— genomföras i en mer decentraliserad form och förenklas.

Mot den bakgrunden beslöt riksdagen (AU 13, rskr. 354) om ett flertal :

förändringar av stödet. .

För alt ta till vara olika regioners egna resurser har stödet sålunda i stor. utsträckning kommit till användning för att exempelvis nyetablera företag. Av de företag som erhållit lokaliseringsstöd, investeringsbidrag eller offertstöd under de senaste åren har drygt en femtedel varit nyetablerade.

Regionalpolitiskt utvecklingskapital infördes som en ny stödform för att ge ökade möjligheter att finansiera produktutveckling, marknadsföring och

andra s.k. mjuka investeringar. T.o.m. den 30 juni 1987 har 56 företag

beviljats denna form av stöd med sammanlagt 28 milj. kr. Exempel på regionalpolitiska insatser för att förstärka utvecklingsmiljön i svaga regioner är möjligheterna att lämna stöd till uppbyggnad av teknik-

centra. T.o.m. november 1987 har regeringen lämnat lokaliseringsstöd till

ett tjugotal projekt med sammanlagt ca 90 milj. kr. Därtill kommer medel

för utvecklingskostnader i verksamheten med ca 30 milj. kr.

En ökad decentralisering och därmed förenkling av beslutsfattandet har skett, dels genom att regionalpolitiskt utvecklingskapital, som lämnas av

de regionala utvecklingsfonderna, har införts, dels genom att beloppsgränsen för de investeringar till vilka länsstyrelsen kan lämna lokaliseringsstöd

och investeringsbidrag har höjts.

Fr.o.m. den I juli 1987 har också införts vidgade möjligheter att lämna stöd dels till företag inom den privata tjänste- och servicesektorn, dels till affärsverk och uppdragsmyndigheter som bedriver konkurrensutsatt verk-

samhet på marknadsmässiga villkor.

Följande tabell visar beviljat lokaliseringsstöd, investeringsbidrag, regionalpolitiskt utvecklingskapital och offertstöd, beräknad sysselsättningsökning samt subvention per nytt arbetstillfälle under senare år.

Budgetär (1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 1986/87

Antal arbetsställen 266 360 497 543 586 Beviljat stöd (milj. kr.)

lokaliseringsbidrag, m. m.! 410,2 365,8 467,3 = 550.8 640,6 lokaliseringslån 176,9 300,7 195,2 183,0 : 264,2

Summa 587,1 666,5 = 662,5 — 733, 904,7 Beräknad sysselsättnings-

ökning 2000 2136 3210 3533 3287 (varav kvinnor) (672) (8209) (1204) (1263) (1231)

Subvention per nytt

arbetstillfälle ttkr)” 169 151 135 137 165 ! Inkl. investeringsbidrag, offertstöd och regionalpolitiskt utvecklingskapital. ? I beloppet ingår inte stöd till industrilokaler för uthyrning.

Av sammanställningen framgår bl. a. att antalet företag som fått stöd har

fortsatt att öka. att det totalt beviljade stödet under budgetåret 1986/87 var

högre än under de närmast föregående åren och att andelen lokaliserings-

lån har ökat. Den beräknade sysselsättningsökningen uppgår till knappt

3300 personer, vilket är nästan lika många som under budgetåret 1985/86, Prop. 1987/88: 100 vilket uppvisade det högsta antalet sedan mitten på 1970-talet. Bil. 14

I likhet med under tidigare budgetår har det mesta stödet lämnats till företag i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. Jämfört med föregående budgetår har stödområde A, dvs. främst norra Sveriges inland fått en ökad andel av stödet och av den beräknade sysselsättningsökningen.

De branscher som erhållit det mesta stödet är metall- och verkstadsindustrin, trävaruindustrin och turistnäringen. Härutöver har en stor del av stödet lämnats till industrilokaler för uthyrning och till teknikcentra.

Närmare 8076 av antalet stödbeslut fattades av länsstyrelserna och de regionala utvecklingsfonderna. Övriga beslut fattades av statens industriverk och regeringen. Länsstyrelserna beviljade stöd med totalt 357 milj. kr., vilket motsvarar närmare 40 42 av det totalt beviljade stödet.

Utöver här redovisat regionalpolitiskt företagsstöd har under två år lämnats Jokaliseringsstöd i Uddevallaregionen till ca 100 företag med 352 milj. kr. Antalet nytillkommande arbetstillfällen beräknas till ca 2300 och den genomsnittliga subventionen per nytt sådant till 145 tkr.

Sysselsättningsstöd lämnas per kalenderår för ett år i taget under högst sju år. För att få fullt stöd måste företagen öka sysselsättningen och bibehålla den nya sysselsättningsnivån under hela perioden.

Fr.o.m. den 1 juli 1987 har sysselsättningsstödet slopats i stödområde C.

Av följande sammanställning framgår beviljat sysselsättningsstöd för åren 1982-1986 fördelat på antal arbetsställen, årsarbetskrafter samt beviljat belopp.

Är -1982 1983 1984 1985 1986!
Antal arbetsställen332 634 857 1043 753
Antal årsarbetskrafter4355 5150 6934 7769 5698
Beviljat belopp (milj. kr.) :73.3 84,7 — 116,3 169,8 122,8

I Ytterligare beslut kommer att fattas för år 1986.

Ett företag kan erhålla både sysselsättningsstöd och annat regionalpolitiskt stöd i samband med sysselsättningsökning. Nettoeffekten av sysselsättningsstödet har för budgetåret 1986/87 beräknats till ca 1200 nya arbetstillfällen.

Regionalpolitiskt stöd till turistverksamhet kan enligt riksdagens beslut lämnas endast i stödområde A och B samt, om det finns särskilda skäl, i primära rekreationsområden inom stödområde C. Motivet härtill är, eftersom marknaden är begränsad, främst att stödet bör ges till projekt i de områden, t. ex. fjällområdena. där möjligheterna till alternativ verksamhet är små.

För riksdagens kännedom vill jag meddela att regeringen under 1987 lämnat stöd till en turistanläggning i Smedjebackens kommun som ligger i stödområde C, men inte i primärt rekreationsområde. Beslutet motiveras av svårigheterna att där skapa alternativa arbetstillfällen.

Jag bedömer att den delvis förändrade inriktningen av det regionalpoli- — Prop. 1987/88: 100

tiska stödet, tillsammans med den under senare år goda industrikonjunktu- = Bil. 14 ren, bidragit till att efterfrågan på stöd har ökat och att en större sysselsätt-

ningsökning uppnåtts under senare år.

Regeringen har, som jag tidigare nämni, nyligen tillsatt en kommitté med

uppgift att utreda regionalpolitikens inriktning m. m. Den kommer bl. a. att

behandla det framtida regionalpolitiska stödet till företagsutveckling och nyföretagande. I avvaktan på resultatet av utredningen vill jag nu inte föreslå några mer genomgripande förändringar av det regionalpolitiska stödet till företag. Följande smärre förändringar bör dock enligt min me-

ning genomföras redan nu.

Regionalpolitiskt stöd i samband med investeringar i lokaler förutsätter

normalt att det företag som driver den stödberättigade verksamheten självt

uppför lokalerna eller att äganderätten till lokalerna ligger hos samma

intressenter som dominerar det rörelsedrivande företaget. Anledningen

härtill är främst att det inom de regionalpolitiskt prioriterade områdena nästan enbart är en kommun, eller kommunägda bolag och stiftelser, som uppför industrilokaler för uthyrning och att det av flera orsaker är önskvärt

att näringslivet självt i första hand svarar för sin lokalförsörjning.

Sedan ett antal år är det dock möjligt att på mindre orter erhålla lokali-

seringsstöd för uppförande av industrilokaler för uthyrning. Riksdagen har

uttalat att med mindre orter bör avses sådana med högst 10000 invånare (AU 1980/81:23 s. 85) och endast företag med industriell, industriliknande eller industriserviceverksamhet får hyra dessa lokaler.

I normalfallet bör lokalytan inte heller överstiga 2000 m”, lokalerna inte

vara avsedda bara för ett företag eller, utanför stödområdena A och B, inte

byggas utan att preliminärt hyreskontrakt är tecknat för åtminstone en del

av lokalerna. Vidare bör uthyrning endast ske till företag som uppfyller de

allmänna villkoren för regionalpolitiskt stöd gällande tillfredsställande lönsamhet m. m., och som bedöms inte själva ha möjlighet att uppföra industrilokal.

Lokaliseringsbidrag till industrilokaler för uthyrning får normalt lämnas högst med belopp som är tio procentenheter lägre än vad ett rörelsedrivande företag kan erhålla i respektive stödområde bl. a. för att göra det mer attraktivt för företagen att bygga egna lokaler. Hyran för lokalerna skall vidare bestämmas lägst till en sådan nivå att den inte innebär subventioner utöver vad som följer av lokaliseringsstödet.

Lokaler för uthyrning har enligt min uppfattning visat sig vara ett verk-

samt medel för att underlätta nyföretagande och utveckling av industri på mindre orter. I vissa fall, exempelvis i Bergslagen, har, efter riksdagens

godkännande, stöd lämnats till att bygga om äldre lokaler som disponerats av nedlagda industrier även på något större orter (prop. 1985/86:125 bil.

10, AU 13, rskr. 290). Stöd till lokaler för uthyrning bör enligt min mening

även fortsättningsvis lämnas endast på mindre orter där det alternativa

värdet av lokalerna kan vara litet och byggande av egna lokaler därför kan

vara svårt att finansiera och innebära ett stort risktagande för företaget. I ett par avseenden anser jag dock att det är motiverat att göra det möjligt att

utöka användningen av lokaler för uthyrning som regionalpolitiskt medel. 25

De regionalpolitiska insatserna har successivt kommit att omfatta allt — Prop. 1987/88:100 större delar av näringslivet. Regionalpolitiskt företagsstöd kan exempelvis — Bil. 14

lämnas till alla verksamheter som bedöms få väsentlig betydelse för näringslivet i en region om de uppfyller övriga villkor för stöd. Jag föreslår därför att fortsättningsvis alla former av stödberättigad verksamhet skall kunna bedrivas i lokaler som uppförs för uthyrning med hjälp av lokali-

seringsstöd. Detta bör få betydelse bl.a. för att underlätta den privata tjänste- och servicesektorns expansion på regionalpolitiskt prioriterade orter.

Vid sitt beslut om regionalpolitiken våren 1982 tog riksdagen initiativ till

att regionalpolitiskt stöd till kommunala industrilokaler för uthyrning, när det finns särskilda skäl. skall kunna lämnas även utanför stödområdena

A-C genom beslut av regeringen (AU 1981/82:23 s. 99, rskr. 290). Även om merparten av lokaler för uthyrning uppförs av kommuner eller kommunala bolag och stiftelser, anser jag att det, i likhet med vad som gäller inom

stödområdena, bör vara möjligt att utanför stödområdena lämna stöd till

lokaler för uthyrning även till privata intressenter enligt samma regler som för kommuner.

Det ankommer på regeringen att besluta om handläggningsordningen för

lokaliseringsstödet. En regel har dock sådan betydelse för anslagsfördelning m.m. att riksdagen har tagit ställning härtill. Det gäller storleken av

en investering i samband med vilka beslut om stöd skall fattas på regional

nivå. För närvarande gäller att länsstyrelsen, med vissa undantag, skall

avgöra ett ärende om det godkända totala kapitalbehovet i samband med

dén investering som ligger till grund för ansökningen uppgår till högst 9 milj. kr. Denna beloppsgräns har gällt sedan den 1 juli 1985.

Genomförandet av regionalpolitiken är vid en internationell jämförelse

mycket decentraliserad i Sverige. Sålunda har under de senaste åren exempelvis ca 80 6 av besluten om regionalpolitiskt företagsstöd fattats av länsstyrelser och regionala utvecklingsfonder. Medel för länsstyrelsernas beslut om bl. a. lokaliserings- och investeringsbidrag samt beslut om regionalpolitiskt utvecklingskapital som fattas av de regionala utvecklingsfonderna anslås över C 4. Regionala utvecklingsinsatser m. m. Riksdagens beslut våren 1986 att kraftigt öka detta anslag samt kostnadsutvecklingen

sedan 1985 motiverar enligt min mening en höjning av beloppsgränsen för beslut som fattas på regional nivå. Jag föreslår att den höjs till 12 milj. kr.

Den föreslagna förändringen medför viss ökad arbetsbelastning på de

regionalekonomiska enheterna vid ett antal länsstyrelser. Jag vill i detta sammanhang nämna att chefen för civildepartementet senare denna dag

(bil. 15) kommer att redovisa förslag att omfördela medel från länsstyrelsen i Stockholms län till länsstyrelserna i Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län motsvarande en tjänst vardera för att förbättra arbetssituationen vid de regionalekonomiska enheterna i dessa län. J övrigt bör

noteras att länsstyrelserna disponerar särskilda projektmedel inom ramen

för anslaget C 4. Regionala utvecklingsinsatser m. m., vilka kan användas : för projektanställningar, som kan avlasta den anställda personalen vid de:

regionalekonomiska enheterna vissa arbetsuppgifter så att tillräckliga per-

sonalresurser finns för ordinarie löpande uppgifter såsom t. ex. handlägg- 26 ning av ansökningar om regionalpolitiskt stöd och glesbygdsstöd.

Investeringsbidrag får lämnas av länsstyrelserna utanför stödområdena i = Prop. 1987/88: 100 samband med investeringar som medverkar till att lösa inomregionala — Bil. 14 obalansproblem eller strukturproblem inom näringslivet och leder till ökad sysselsättning.

Investeringsbidrag får beviljas i samband med investeringar med ett högsta totalt kapitalbehov av 9 milj. kr. och det får uppgå till högst 15 946 av den del av utgifterna som avser byggnader, markanläggningar, maskiner och andra inventarier. 1 övrigt gäller för investeringsbidrag i stort sett samma regler som för lokaliseringsbidrag.

Regeringen har i direktiven till den parlamentariskt sammansatta kommitté som nyligen tillkallats med uppgift att utreda regionalpolitikens inriktning m. m. bl.a. föreskrivit att kommittén bör bedöma om investeringsbidraget kan slopas. Detta skall ses mot bakgrund av bl. a. de möjligheter de regionala utvecklingsfonderna har att finansiera företagsutveckling och behovet av att ytterligare koncentrera insatserna till de regionalpolitiskt högst prioriterade regionerna. Jag föreslår därför att beloppsgränsen för det kapitalbehov i samband med vilket investeringsbidrag kan lämnas inte ändras för närvarande.

Regionalpolitiskt stöd till framställning av fasta bränslen har sedan 1982 under vissa förutsättningar kunnat lämnas i landets från sysselsättningssynpunkt mest utsatta områden. dvs. stödområdena A och B, som ett komplement till stöd från oljeersättningsfonden (prop. 1981/82:113 s. 123-124, AU 23, rskr. 388). Oljeersättningsprogrammet är numera ersatt av ett program för utveckling och introduktion av ny energiteknik, m. m. (prop. 1985/86:102, NU 17, rskr. 172). Jag föreslår därför att regionalpolitiskt stöd till fasta bränslen fortsättningsvis skall kunna lämnas som komplement till stöd enligt förordningen (1986:171) om statligt stöd för utveckling och introduktion av ny energiteknik, m. m. Övriga bestämmelser för stöd till detta ändamål bör vara oförändrade.

3.5 Insatser i glesbygd Glesbygdsinsatserna utgör en betydelsefull del i den samlade regionalpolitiken och bör inriktas på att ta till vara glesbygdens resurser och utvecklingsmöjligheter. Glesbygdsstöd lämnades under budgetåret 1986/87 med 157 milj. kr., vilket var 10 milj. kr. högre än föregående budgetår.

Drygt 100 milj. kr. av glesbygdsstödet användes för att delfinansiera företagsinvesteringar i glesbygd. Det var drygt 1200 småföretag som fick denna form av stöd. Sysselsättningseffekten härav har beräknats till drygt 1000 personer. Till intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser (IKS) lämnades bidrag med ca 28 milj. kr. Stödet till kommersiell service uppgick till ca 22 milj. kr. Av dessa medel utgjordes merparten av investeringsstöd till ca 160 glesbygdsbutiker. Stöd till samhällelig service lämnades med 6 milj. kr. Jämfört med budgetåret 1985/86 har stödet till sysselsättningsfrämjande företagsinvesteringar ökat. För övriga stödformer var förändringarna små. |

Glesbygdsstödet har visat sig vara ett effektivt och flexibelt system för att stärka sysselsättning och service i glesbygd. Något behov av stora 27

förändringar av stödets utformning föreligger därför enligt min mening inte — Prop. 1987/88:100 för närvarande. Vidare bör noteras att den regionalpolitiska utredningen = Bil. 14 har i uppdrag att överväga behovet av förändringar även inom glesbygdspolitiken. I det följande föreslår jag därför endast några mindre ändringar vad gäller stödet till företag och stödet till kommersiell service.

Vid stöd till företag föreslår jag art högsta beloppet för avskrivningslån för investeringar höjs från 260000 kr. till 300000 kr. Högsta beloppet för avskrivningslån till uthyrningsstugor föreslås höjt från 39000 kr. till 45 000 kr.

Konsumentverket (KOV) har i skrivelse den 25 september 1987 föreslagit vissa förändringar av stödet till kommersiell service i glesbygder. Det gäller bl.a. ett förslag som syftar till att rädda butiker med ett för litet kundunderlag i de mest utpräglade glesbygderna. Förslaget innebär att butiker som erhållit driftstöd i tre år. efter noggrann prövning skulle kunna beviljas ett s.k. servicebidrag, där stat och kommun skulle dela på underskottet. KOV föreslår att det statliga bidraget skulle maximeras till 70 000 kr. per år för såväl det inledande driftstödet som det fortsatta servicebidraget. Motivet för bidraget skulle vara den samhällsekonomiska nyttan av att en butik inte läggs ned, och att andra åtgärder inte visat sig tillräckliga för att förhindra en nedläggning. Studier har. enligt KOV, visat att ett hushåll skulle förlora 9000 kr. per år i tids- och resekostnader vid en butiksnedläggning i glesbygd. Därtill kommer alla övriga olägenheter av att sakna en butik, inte minst för de äldre. Vid en nedläggning får kommunen ökade kostnader för färdtjänst. varuhemsändning, social hemhjälp etc.

För närvarande får driftstöd lämnas för ett år i sänder och med högst 50000 kr. per gång. Enligt prop. 1981/82:113 bör driftstödet betraktas som ett stöd under en övergångstid. 1 allmänhet har detta inneburit att stöd lämnats i högst tre år. I de mest utpräglade glesbygdsområdena i skogslänen har emellertid avsteg skett från denna praxis och stöd lämnats för längre tid.

Jag är väl medveten om de svårigheter som föreligger att upprätthålla lönsamhet i butiker i Jandets mest glesbefolkade områden med vikande kundunderlag. Det av konsumentverket föreslagna servicebidraget skulle vid ett genomförande, om än inte förhindra nedläggningar så ändå i vissa fall kunna fördröja en nedläggning. Jag anser emellertid att det skulle vara principiellt felaktigt att som villkor för statligt glesbygdsstöd kräva att kommunerna skall lämna bidrag till enskilda näringsidkare. Kommunerna kan medverka på annat sätt för att bibehålla butiker i glesbygd. Det kan: t.ex. gälla den kommunala planeringen på olika områden, upphandling m.m.

Jag föreslår därför i stället följande förändringar av stödet till kommersiell service. .

Länsstyrelserna skall liksom hittills kunna bevilja driftstöd enligt samma bestämmelser som tidigare men med en fastlagd tidsperiod om högst tre år. Högsta belopp föreslår jag höjt till 60000 kr. per år. Stödet bör i fortsättningen benämnas servicebidrag för att markera att syftet primärt är att trygga glesbygdsbefolkningens serviceförsörjning och inte den enskilde handlarens verksamhet och utkomst. 28

För de flesta butiker med ett tillfredsställande kundunderlag kan åtgär- = Prop. 1987/88:100 der liksom hittills vidtagas som leder till fortsatt drift efter nämnda treårs- = Bil. 14

period utan ytterligare statligt stöd. För vissa butiker med ett alltför litet kundunderlag kan emellertid, trots genomförandet av alla tänkbara åtgär-

der, en nedläggning vara enda alternativet utan fortsatt stöd. För en del av dessa butiker bör, efter särskild prövning, fortsatt servicebidrag kunna

komma i fråga. Stöd för ett fjärde år eller längre bör dock endast beviljas i

undantagsfall.Det bör ankomma på konsumentverket att utforma de när-

mare bestämmelserna för att fortsatt stöd skall kunna lämnas. Eftersom en likformighet i tillämpningen är särskilt önskvärd när det gäller denna

speciella stödform, anser jag att KOV också bör få det slutliga ansvaret vid

bedömningen av om fortsatt servicebidrag är rimligt eller inte. Jag anser, att det från såväl samhällets som handelns synpunkt är väsentligt att denna

nya stödmöjlighet ges en rättvis tillämpning. Jag föreslår därför att länssty-

relsebeslut som avser servicebidrag för ctt fjärde år eller längre bör under-

ställas konsumentverket för godkännande, åtminstone under en övergångsperiod. | Styrelsen för teknisk utveckling (STU) har haft regeringens uppdrag att

utreda möjligheterna att utveckla småskalig teknik för livsmedelsindustrin. Syftet med uppdraget var att undersöka möjligheterna att stärka den lokala

livsmedelsförsörjningen och att höja förädlingsgraden för lokalt producerad råvara. Uppdraget har nyligen avrapporterats till industrideparte-

mentet. STU kommer att få i uppdrag av regeringen att även kartlägga inom vilka ytterligare sektorer det är möjligt att utveckla en småskalig

teknik i syfte att bibehålla och utveckla produktion på små orter och på

landsbygden.

Europarådet har tagit initiativ till en europeisk landsbygdskampanj i

vilken Sverige deltar. Kampanjens syfte är att utveckla och skydda lands-

bygden och dess kvaliteter. Hoten mot landsbygden i Europa är dels brist

på utveckling med arbetslöshet och utflyttning som följd, dels ogenom-

tänkt exploatering som förstör landsbygdens kulturhistoriska och miljö-

mässiga värden. Huvudansvaret för kampanjen i Sverige har lagts på

industridepartementet, vilket innebär att utvecklingsfrågorna särskilt beto-

nas.

Kampanjen inleddes officiellt i juni 1987 och pågår till utgången av år 1988. Den till industridepartementet knutna glesbygdsdelegationen har

regeringens uppdrag att genomföra kampanjarbetet i Sverige och har tilldelats särskilda resurser härför. Delegationen har ett nära samarbete med den nybildade Nationella Folkrörelsekommittén i kampanjarbetet under mottot ”Hela Sverige skall leva!” Även kommittén har fått ekonomiskt stöd av industridepartementet för sin medverkan i kampanjen. En viktig förutsättning för en framgångsrik kampanj är att en lokal mobilisering kan åstadkommas. Viktiga medverkande är därmed förening-

ar och folkrörelser samt lokala och regionala organ. I regleringsbrev för budgetåret 1987/88 avseende anslaget C 4. Regionala utvecklingsinsatser m. m. har angetts att länsstyrelserna bör uppmärksamma landsbygdskampanjen vid sin medelsfördelning.

Kampanjarbetet för att främja eu bättre tillvaratagande och utvecklande 29

av landsbygdens produktiva resurser är nu i full gång. Över hela landet pågår studiecirkelverksamhet med målet att ta fram lokala handlingsplaner Bil. 14

för bygdens utveckling. En omfattande projektverksamhet pågår också i

syfte att fånga upp och genomföra idéer för bygdens utveckling. Det kan gälla sysselsättning, service, kultur, miljö, utbildning, infrastruktur etc.

Glesbygdsdelegationen har bl. a. till uppgift att behandla för glesbygden specifika sysselsättnings- och serviceproblem, med tyngdpunkten i skogslänens inre delar och i skärgårdsområdena. Delegationen, som bl. a. initierar och stödjer konkreta utvecklingsprojekt i glesbygd, har för budgetåret 1987/88 fått ytterligare förstärkta resurser för sin verksamhet.

3.6 Åtgärder med syfte att åstadkomma etableringar inom tjänstesektorn i regionalpolitiskt prioriterade områden Sysselsättnings- och befolkningstillväxten i storstadsregionerna, och särskilt i Stockholmsregionen. innebär svårigheter att tillgodose arbetskraftsbehov, leder till bostadsbrist m. m.: som moliverar ansträngningar att begränsa tillväxten. Samtidigt finns behov av att skapa nya arbetstillfällen bl. a. i stödområdena. Industridepartementet och statens industriverk har mot denna bakgrund intensifierat sitt arbete för att söka få till stånd en avlänkning av tillväxten inom de privata tjänstenäringarna från Stockholmsregionen till bl. a. norra Sverige och Bergslagen.

Inom industridepartementet har en arbetsgrupp tillsatts med uppgift att särskilt arbeta med dessa frågor. Gruppen har inledningsvis tagit ett flertal samrådskontakter, företrädesvis med de större bank-, finans- och försäkringsföretagen. Företag inom konsultverksamheter m.fl. tjänsteföretag kommer också att kontaktas. Jag har anledning anta att kontakterna kan

leda till åtgärder från företagens sida som medverkar till en förbättrad

regional balans.

Enligt vad jag erfarit har även statens industriverk förstärkt sina resurser för lokaliseringspåverkan på tjänsteföretagen.

Även lokalisering av statlig verksamhet har i viss utsträckning utnyttjats för att motverka regionala obalanser. I samband med beslut om ny organisation för riksskatteverket har regeringen beslutat att verkets punktskatteenhet med ca 100 tjänster skall lokaliseras till Ludvika fr.o.m. den 1 juli

1988.

I juni 1987 uppdrog regeringen åt statens vattenfallsverk att redovisa

möjligheter till utlokalisering av verksamhet från huvudkontoret i Stock-

holm. Vattenfall här med anledning närav beslutat att lokalisera viss verksamhet inom främst vattenbyggnadsområdet till Ludvika. Det kommer att ske inom ett nybildat bolag som beräknas få ca 100 anställda. Bolaget skall också bedriva forsknings- och utvecklingsverksamhet. Vattenfall kommer också att lokalisera ca 70 tjänster inom byggentreprenadverksamheten till Luleå. Samtidigt kommer Vattenfalls regioner i Norrbotten och mellersta Norrland att omfördela verksamhet till inlandet.

Regeringen har vidare i direktiv till en organisationskommitté för inrättande av en ny statlig myndighet, statens banverk, angivit att kommittén

skall förbereda en lokalisering av banverkets huvudkontor till Borlänge senast vid utgången av år 1990. | Bil. 14

3.7 Internationellt regionalpolitiskt samarbete De senaste årens regionala utveckling i de nordiska länderna karaktäriseras — med undantag för Danmark — av en betydande befolknings- och sysselsättningstillväxt i framförallt huvudstadsområdena. Samtidigt har en utflyttning skett främst från de nordliga delarna av länderna.

Det nordiska samarbetet baseras på ett handlingsprogram som fastställdes av ministerrådet år 1986. Huvudmålet är att bedriva ett regionalt utvecklingsarbete för att bidra till såväl en nordisk som en nationell regional utveckling.

Verksamheten omfattar följande verksamheter: — gränsregionalt samarbete. — gemensamma stödordningar, — utrednings- och utvecklingsarbete, — regionalpolitisk forskning, samt — informations- och erfarenhetsutbyte.

Det nordiska regionalpolitiska samarbetet har sin tyngdpunkt i ett aktivt och väl fungerande gränssamarbete inom nio samarbetsområden. Samarbetet är huvudsakligen inriktat på industri- och näringslivsutveckling, turism, arcella näringar och fiske, kommunikationer och teknikspridning.

De samarbetsområden som erhåller nordisk finansiering är Nordkalotten. Västnorden, Kvarken, Mittnorden, Skärgårdsområdet, Bornholm/sydöstra Skåne, föstfold/norra Bohuslän, Arvika-Kongsvinger-regionen och Öresundsregionen. Av dessa samarbetsområden prioriteras Nordkalotten

och Västnorden högst. | |

Genom delegering av resurser och genomförandet av konkreta åtgärder till de gränsregionala organen har en bättre lokal förankring och ett ökat engagemang i arbetet åstadkommits.

Västnordenfonden, som inrättats för att främja den ekonomiska utvecklingen i Västnorden (Färöarna, Grönland och Island) har inlett sin verksamhet under 1987. Fonden, som har sitt huvudsäte i Reykjavik, skall främja utvecklingen av ett allsidigt och konkurrenskraftigt näringsliv i regionen. Jag återkommer i anslagsavsnittet till frågan om medel till fonden.

Nordiska investeringsbankens regionallån syftar till att finansiera investeringar i näringslivet och infrastrukturinvesteringar. I Sverige är det Norrlandsfonden och de regionala utvecklingsfonderna i de nordligaste länen som kan förmedla regionallån. Låncordningen har hittills bedrivits som en försöksverksamhet. Ministerrådet har nyligen beslutat att lägga fram förslag till Nordiska rådets session 1988 om en permanentning av regionallåneordningen.

Det s.k. basprojektet har till uppgift att beskriva den regionala utvecklingen och de existerande stödsystemen. Därutöver bedrivs ett utredningsarbete där teknikspridning för närvarande prioriteras. 31

Inom storstadsprojektet har näringslivsfrågor, levnadsvillkor, bostads-

produktion, segregation, kommunal ekonomi samt planerings- och styr- Bil. 14

ningsfrågor i ett antal storstadsområden i Norden behandlats. Ansvaret för att beskriva och analysera drivkrafterna bakom och konsekvenserna av storstadstillväxten kommer i det framtida arbetet att föras över till det nordiska institutet för regionalpolitisk forskning (NordREFO).

Glesbygdsfrågor behandlas av glesbygdsprojektet som arbetar med erfa-

renhetsutbyte kring olika teman som är aktuella för glesbygdsutveckling-

en. Framför allt koncentreras gruppens arbete kring lokal utveckling där informationsteknologi och småskalig teknik är viktiga inslag. Kommuner-

nas roll i det glesbygdspolitiska arbetet är en annan del av arbetet med

lokal utveckling.

NordREFO wmitierar och samordnar forskning av regionalpolitiskt intres-

se. Forskning bedrivs för närvarande inom två större projekt där dels

decentraliseringens effekter på regional utveckling och politik behandlas, dels studeras hur regionalpolitiken påverkas av ekonomins allt starkare nätverkskaraktär. Därutöver undersöks förutsättningarna m.m. för att påbörja andra forskningsprojekt t. ex. studier som rör miljö- och naturresursproblematiken. De statliga transfereringarnas betydelse för den regionala utvecklingen, regionala framtidsstudier samt en övergripande analys

av regionalpolitiken som politikområde står också på NordREFO:s program. Inom OECD bedrivs ett samarbete och erfarenhetsutbyte kring regional utvecklingspolitik. Det gällande arbetsprogrammet är inom ett av program-

områdena inriktat på att beskriva och analysera regionalpolitiken i en situation där näringsliv, handel m. m. blir allt mer internationaliserad. I

sammanhanget kommer den betydelse teknikspridning, infrastruktur m. m.

har för den regionala utvecklingen att behandlas.

Inom det andra huvudområdet av arbetsprogrammet kommer samarbetet mellan samhällsorgan och näringslivet för att genom samordnade insatser åstadkomma regional utveckling att behandlas. En viktig aspekt i sammanhanget är i vilken utsträckning det är lämpligt och möjligt att genomföra en regional utvecklingspolitik i decentraliserade former.

I september år 1987 hölls ett ministermöte. Vid mötet diskuterades som

första tema samarbetet mellan myndigheter m. m. och den privata sektorn.

De frågor som bl. a. behandlades var arbetskraftsutbildning, tekniksprid-

ning, kapitalmarknadsfrågor och infrastruktur. :

Ministermötets andra tema behandlade former för och innehållet i arbe-

tet med regional utveckling på olika myndighetsnivåer. Frågor som bl. a. togs upp var för- och nackdelar med decentralisering, avvägningen mellan

centralt, regionalt och lokalt beslutsfattande samt olika möjligheter att

genom anslagsbeviljning, riktlinjer, samråd etc. få en harmonisering av samarbetet mellan myndigheter på olika nivåer för att åstadkomma gynn-

samma resultat beträffande regional utveckling.

Ministermötets franske ordförande gjorde bl.a. följande sammanfattning.

Ministern konstaterade att den låga ekonomiska tillväxten i flertalet länder försvårat regionalpolitiska satsningar men att tre länder — Japan, tu ta

Sverige och Canada — hade ökat de regionalpolitiska anslagen. Han beto- — Prop. 1987/88:100 nade vikten av att stimulera lokala initiativ samtidigt som han ansåg att — Bil. 14 regeringarna har ansvar för att underlätta teknikspridning och utbildning, vilka frågor har stor betydelse för att få till stånd regional utveckling. Nya telekommunikationssystem ansåg den franske ministern kan komma att betyda mycket för den regionala utvecklingen. Den franske ministern tyckte sig vidare kunna notera en tendens till decentralisering av ansvaret för olika regionalpolitiskt viktiga frågor i de flesta länderna utom vad gäller infrastruktur och utbildning. Ministern konstaterade vidare att internationella investeringar är rörliga och att de på så sätt kan försvåra en nationell regionalpolitik. Som exempel nämnde han 'kanaltunneln, snabbtågen och vägnäten.

3.8 Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår 'Tiksdagen att godkänna vad jag förordat om |

1. lokaliseringsstöd till lokaler för uthyrning (avsnitt 3.4)

2. beloppsgränser för beslut om lokaliseringsstöd och investe-

ringsbidrag som fattas av länsstyrelse (avsnitt 3.4)

3. regionalpolitiskt stöd till framställning av fasta bränslen

(avsnitt 3.4)

4. höjda beloppsgränser för stöd till företag i glesbygd (avsnitt 3.5)

5. möjlighet att lämna servicebidrag och högsta belopp för detta

(avsnitt 3.5).

3 Riksdagen 1987/88. Il saml. Nr 100. Bilaga 14

| Bil. 14

A I. Industridepartementet

1986/87 Utgift 37291 106!

1987/88 Anslag 29871 000

1988/89 Förslag 31485 000

! Inkl. utgifter under perioden 1 juli-31 december 1986 för den del som sedan överfördes till miljö- och energidepartementet.

1987/88 Beräknad ändring 1988/89 Personal 130 -= Anslag Förvaltningskostnader 29871 +1614

(därav lönekostnader) (25757) (+1545)

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa

budgetår till 31 485 000 kr. Anslaget har beräknats enligt huvudförslaget.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Industridepartemertet för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag av 31485 000 kr.

A 2. Industriråd/industriattaché

1986/87 Utgift750 086
1987/88 Anslag782 000
1988/89 Förslag840 000

Från anslaget bekostas en tjänst som industriråd/industriattaché vid Sveriges delegation hos OECD i Paris.

Industrirådet/industriattachén har till huvudsaklig uppgift att följa arbetet inom OECD i industri- och energipolitiska frågor samt att vara industridepartementets resp. miljö- och energidepartementets kontaktman gentemot OECD:s och det internationella energiorganets (IEA) sekretariat.

Anslaget bör uppgå till 840 000 kr. för nästa budgetår.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Industriråd/industriattaché för budgetåret 1988/89 anvisa

ett förslagsanslag av 840 000 kr.

il. 14

1986/87 Utgift 17 329 858 Reservation 5 389742 Bil. I

1987/88 Anslag 14 100 000 1988/89 Förslag 17 900 000

Anslaget används till att bekosta följande verksamheter: — vissa råd och delegationer m. m., |

— den egentliga kommittéverksamheten, — särskilda utredningar, dvs. sådana utredningar i departementets verksamhet som medför behov att anlita konsulter, revisionsbyråer eller annan expertis. I statsbudgeten för budgetåret 1987/88 har ett särskilt förslagsanslag av

54 000 kr. tagits upp för att täcka kostnaderna för Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar. Jag finner det lämpligt att i fortsättningen beräkna medel för granskningsnämndens kostnader under anslaget Utredningar

m. m. Det särskilda förslagsanslaget för detta ändamål behöver därför inte längre föras upp på statsbudgeten.

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamhe-

ten m. m. beräknar jag anslagsbehovet till 17,9 milj. kr. under nästa budgetår. Av beloppet har jag beräknat oförändrat ca 4 milj. kr. för Glesbygdsdele-

gationens verksamhet.

Ökningen av anslagsbeloppet beror främst på följande. — Mot bakgrund av bl.a. riksdagsuttalanden har regeringen beslutat till-

kalla två nya kommitteér för att utreda marknadsförutsättningarna för olika mineralråvaror respektive regionalpolitikens inriktning m. m.

— Industridepartementets ökade arbete med syfte att åstadkomma etable-

ringar inom tjänstesektorn i regionalpolitiskt prioriterade områden samt med att utarbeta underlag för särskilda insatser i vissa regioner innebär ökade kostnader av det slag som täcks av detta anslag.

— Ökade kostnader för statistik, bl.a. om utlandsinvesteringar (prop. 1986/87:74 s. 92).

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utredningar m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 17900 000 kr.

A 4. Extra utgifter

1986/87 Utgift 653 569 Reservation 8338 1987/88 Anslag 400 000

1988/89 Förslag 500 000

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva-

tionsanslag av 500 000 kr. 35

A 5. Bidrag till FN:s organ för industriell utvecklingProp. 1987/88: 100 Bil. 14
1986/87 Utgift4802 282
1987/88 Anslag4900 000
1988/89 Förslag5750 000

Medlemsländernas bidrag till FN:s organ för industriell utveckling

(UNIDO) fastställs till största deten i österrikiska schilling och till en mindre del i US dollar. För budgetåret 1988/89 beräknas Sveriges bidrag

uppgå till sammanlagt motsvarande 5 750 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag till FN:s organ för industriell utveckling för budget-

året 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 5 750 000 kr.

B. Industri m. m. Prop. 1987/88: 100

Bil. 14

Verksamheten vid statens industriverk

Statens industriverk är sedan den 1 juli 1983 central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör industri och hantverk samt för det regionalpolitiska

stödet till näringslivet. Industriverket kan även ta upp frågor som inte direkt hänför sig till nämnda näringar, men ändå är av betydelse för dessa från industri- och regionalpolitisk synpunkt. Industriverket utövar statens huvudmannaansvar för den regionala utvecklingsfonden i varje län och svarar för service till fonderna i frågor med anknytning till statens näringspolitik. Huvuduppgifterna för industriverket är dels att främja industrins omvandling och tillväxt genom utredningsverksamhet, industripolitiskt stöd

och företagsutvecklande insatser, dels att bidra till en balanserad regional

utveckling genom regionalpolitiskt finansiellt företagsstöd och särskilda

insatser i anslutning härtill.

Industriverket handlägger dessutom ärenden om utnyttjande av investeringsfonder och förnyelsefonder.

Vidare skall verket svara för medelsförvaltning och personaladministration samt lämna det biträde i övrigt som behövs för verksamheten vid nämnden för hemslöjdsfrågor och sprängämnesinspektionen.

Verket får utföra uppdrag för annan. För uppdrag åt annan än regeringen

skall ersättning tas ut.

Verksamheten vid industriverket är indelad i huvudprogrammen Utredningsverksamhet, Industriell omvandling och tillväxt, Regional utveckling

och Småföretagsutveckling. Antalet anställda uppgår för närvarande till

187 personer.

För budgetåret 1988/89 behandlar jag i detta sammanhang följande anslag för verksamheten vid industriverket: — B 1. Statens industriverk: Förvaltningskostnader — B 2. Statens industriverk: Utredningsverksamhet - B 4. Åtgärder för att främja industridesign — B 10. Industripolitiska åtgärder för tekoindustrin

— B 11. Branschfrämjande åtgärder — B 12. Småföretagsutveckling

— B 13. Täckande av förluster vid viss garantigivning, m. m.

— B 14. Åtgärder för havsindustriell kompetensutveckling - C 1. Visst regionalpolitiskt stöd -C IV 2. Lokaliseringsbidrag m.m. N ww Lokaliseringslån

-C Regionala utvecklingsinsatser m. m. (delvis)

-C Sysselsättningsstöd (delvis)

- E wNA Räntestöd m. m. till varvsindustrin

B 1. Statens industriverk: FörvaltningskostnaderProp. 1987/88: 100 Bil. 14
1986/87 Utgift59031 645
1987/88 Anslag52 998 000

1988/89 Förslag 57410 000

Anslaget fördelas fr. o. m. budgetäret 1984/85 på fyra program, nämligen Utredningsverksamhet, Industriell omvandling och tillväxt, Regional utveckling samt Småföretagsutveckling. I följande tabell anges för riksdagens information en uppskattning av hur förvaltningskostnaderna kan komma att fördelas mellan de olika programmen för budgetåret 1988/89.

HuvudprogramFörslag 1988/89 (1000-tal kr.)
I. Utredningsverksamhet13779
2. Industriell omvandling och tillväxt18945
3. Regional utveckling17 223
4. Småföretagsutveckling7463
Summa57 410

Anslagsberäkningen framgår av följande sammanställning

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden Anslag Utgifter

Förvaltningskostnader44939 000+2313 000
(därav lönekostnader)(36 754 000) (+2222 000)
Lokalkostnader8059 000 52998 000+2099 000 +4412 000

Statens industriverk Statens industriverk föreslår i sin anslagsframställning bl. a. följande:

1. Huvudförslag budgetåret 1988/89 52 071 000 kr.

Utgiftsminskningen följer det treåriga huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1986/87 och uppgår för budgetåret 1988/89 till 1,75 32.

Industriverket framhåller att ytterligare besparingskrav får till konsekvens att de mål som har fastställts för treårsperioden 1987/88— 1989/90 blir svåra att uppfylla.

2. Industriverket fick hösten 1983 ansvaret för driften och utvecklingen av länsplaneringens prognos- och informationssystem (UMDAC-systemet). Verket beräknar en ökning av medelsbehovet för budgetåret 1988/89 med 500000 kr. Ökningen hänförs till höjd ambitionsnivå i länens prognosarbete samt utveckling av systemet.

3. Utveckling av ett datorbaserat diarieföringssystem till en kostnad av

till en kostnad av 800 000 kr. Bil. 14

Föredragandens överväganden För statens industriverk bör medel beräknas med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna om 5 76 på tre år. För budgetåret 1988/89 föreslår jag att utgifterna minskas med 1,75 46.

Beträffande medelsbehovet till länsplaneringens prognos- och informationssystem samt till utveckling av ett datorbaserat diarieföringssystem och ett ADB-system för fartygskreditgarantier har jag inte beräknat några

särskilda medel. Jag anser att åtgärderna, i den mån de genomförs, får bekostas av de medel jag nu har beräknat för industriverkets förvaltnings-

kostnader. -

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens industriverk: Förvaltningskostnader för budgetåret

1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 57 410 000 kr.

B 2. Statens industriverk: Utredningsverksamhet

1986/87 Utgift 4104039 Reservation 991 902

1987/88 Anslag 4 500 000 1988/89 Förslag 5000 000

Från anslaget betalas kostnader för experter och tillfällig personal, resor samt övriga kostnader som hänger samman med utredningsverksamheten

inom statens industriverks arbetsområde.

Utredningsverksamheten bedrivs bl. a. enligt de riktlinjer som regeringen fastställer i en årlig utredningsplan. Utredningsplanen, som utformas efter förslag från industriverket, bör inte binda samtliga utredningsresurser inom verket, utan göra det möjligt att vissa utredningsbehov som uppkommer under året kan tillgodoses.

Utredningsplanen för innevarande budgetår är indelad i utredningsområdena internationell konkurrenskraft, strukturfrågor, branschfrågor, före-

tagsfrågor och regionala frågor. Industriverket skall till regeringen lämna underlag till en utredningsplan för budgetåret 1988/89 senast den 16 maj 1988.

Statens industriverk Industriverket föreslår en ökning av anslaget med 500 000 kr. till 5 milj. kr.

för budgetåret 1988/89 i enlighet med den treårsram, som har angivits för

verksamheten. 39

Föredragandens överväganden Prop. 1987/88: 100 Enligt riksdagens beslut (prop. 1986/87:74, NU 30, rskr. 271) får för Bil. 14

budgetåren 1988/89 och 1989/90, utöver under budgetåret 1987/88 ej dispo-

nerade medel, sammanlagt 10 milj. kr. användas för utredningsverksam-

het.

Anslaget bör föras upp med 5 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens industriverk: Utredningsverksamhet för budgetåret

1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

B3. Sprängämnesinspektionen

1986/87 Utgift 1000 1987/88 Anslag 1000 1988/89 Förslag 1000

Sprängämnesinspektionen är sedan den 1 juli 1981 central förvaltnings-

myndighet för ärenden som rör explosiva och brandfarliga varor. Inspek-

tionen skall såväl meddela föreskrifter och anvisningar beträffande sådana

varor samt utöva tillsyn och handlägga därmed sammanhängande ärenden.

Det övergripande syftet med inspektionens verksamhet är att förebygga att personer och egendom kommer till skada vid tillverkning, förvaring och annan hantering av explosiva och brandfarliga varor.

Sprängämnesinspektionen leds av en styrelse. Chef för inspektionen är sprängämnesinspektören. Antalet anställda uppgår för närvarande till 23

personer. :

Statens industriverk skall svara för sprängämnesinspektionens medelsförvaltning och personaladministration samt lämna inspektionen det biträde i övrigt som behövs för dess verksamhet. |

Inspektionens verksamhet är avgiftsfinansierad. Avgift tas ut av den som tillverkar eller importerar explosiv eller brandfarlig vara eller i vissa

fall av den som projekterar eller uppför anläggning för explosiv celler

brandfarlig vara (projektavgift). |

Sprängämnesinspektionen ingår bland de myndigheter som har fått särskilda direktiv för anslagsframställningen för budgetåret 1988/89 avseende

treårig budgetram.

1987/88 Beräknad ändring Prop. 1987/88: 100

1988/89

Bil. 14

Föredraganden Stat

Utgifter

Förvaltningskostnader| 6290 000+1367 000
Lokalkostnader566 000+ 27000
Summa |6856 000+1394 000

Inkomster Tillsynsverksamhet m. m. 6855 000 :+1394 000 Nettoutgift 1000 -

Sprängämnesinspektionen Sprängämnesinspektionen har anförtrotts viktiga uppgifter. Omfattningen av hanteringen av explosiva och brandfarliga varor är stor. Det är enligt inspektionen tillräckligt att erinra om marknaden för bensin och eldningsoljor och av försvarets hantering av sprängämnen, drivmedel m. m.

resurser för fortsatta insatser, att riskerna för olyckor med person- och sakskador som följd kan minska vid hanteringen av sådana varor som det här gäller.

Sprängämnesinspektionen anser inte att kostnadsramen bör beräknas med utgångspunkt i ett huvudförslag med en real minskning av utgifterna om vare sig 5 76 eller 3 6 för treårsperioden 1988/89—-1990/91. En neddragning leder till minskad verksamhet, sämre tillgänglighet och service samt ökad sårbarhet. Någon ytterligare tjänst kan inte dras in. Inspektionens särprägel är en specialiserad och hög kompetens inom olika delområden. Vid ytterligare neddragning riskerar verksamheten att hamna under en kritisk nivå. Som en konsekvens härav måste delar av inspektionens verksamhet läggas ned eller i vart fall omprövas. Sprängämnesinspektionen bör i stället ges ökade resurser och inspektionen hemställer att medel för perioden 1988/89— 1990/91 anvisas enligt följande.

1. Sprängämnesinspektionen erhåller resurser för återbesättning av de tjänster (en och en halv handläggartjänst och en kanslitjänst) som för närvarande är vakantsatta på grund av medelsbrist (+515 000 kr.).

Ett återbesättande av handläggartjänsterna ökar möjligheten att arbeta om och förenkla inspektionens egna föreskrifter. Detta är en angelägen uppgift, inte minst med hänsyn till att den tillämpade lagstiftningen är under översyn.

Servicen mot näringslivet kan förbättras om den vakanta kanslitjänsten återbesätts.

2. Sprängsämnesinspektionen får försöksvis möjlighet att utvidga sin verksamhet inom områdena fälttillsyn, service, utbildning och rådgivning för att kunna tillgodose efterfrågan från industri och/eller branschorganisation. Omfattningen begränsas till högst tre manår per år under treårsperioden (högst +800 000 kr. per år). Förstärkningen finansieras genom mängd-

eller projektavgift. | 41

3. Sprängämnesinspektionen får försöksvis möjlighet att åta sig upp- Prop. 1987/88: 100 dragsverksamhet, främst tjänsteexport. Omfattningen begränsas till högst — Bil. 14 ett manår per år under treårsperioden (högst +260 000 kr. per år). 4. Sprängämnesinspektionen övertar ytterligare redovisningstekniska

uppgifter från statens industriverk (+85 000 kr.).

5. Särskilda medel för personalutbildning och personalutveckling

(+65 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Sprängämnesinspektionens allmänna inriktning och organisation, som godkändes av riksdagen våren 1981 (prop. 1980/81:100 bil. 14, NU 52, rskr. 390), bör ligga fast.

Jag föreslår att medel under anslaget beräknas med utgångspunkt i ett

huvudförslag med en real minskning av utgifterna om 5 96 för treårsperioden 1988/89—-1990/91. | |

Jag avser att under våren 1988 förelägga regeringen förslag till en ny lagstiftning om brandfarliga och explosiva varor. I det sammanhanget

avser jag även att behandla förslag om utökade arbetsuppgifter för sprängämnesinspektionen. Jag är därför inte nu beredd att lägga fram förslag om

kostnadsram för treårsperioden utan jag avser att återkomma med förslag

om kostnadsram för treårsperioden i anslutning till mina förslag om ny

lagstiftning om brandfarliga och explosiva varor.

För budgetåret 1988/89 har jag beräknat 504 000 kr. för att täcka kostna-

der för återbesättning av vakanser. ytterligare redovisningstekniska upp-

gifter och personalutbildning. Därutöver har jag beräknat 300000 kr. för

förstärkning av resurserna på gasolområdet.

Det är regeringens avsikt att vissa myndigheter fr. o. m. den I juli 1988 inte längre skall få ha s.k. tjänstebrevsrätt. Jag förordar efter samråd med

chefen för kommunikationsdepartementet att detta skall gälla bl. a. spräng-

ämnesinspektionen. För budgetåret 1988/89 har jag beräknat portokostnaderna till 40 000 kr. och tagit hänsyn till dessa vid min medelsberäkning.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag kostnaderna för sprängämnesinspektionens verksamhet till 8250000 kr. för budgetåret 1988/89. Jag har vidare beräknat anslaget i enlighet med huvudförslaget.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag av 1000 kr.

B 4. Åtgärder för att främja industridesign

1987/88 Anslag 5000 000 1988/89 Förslag 5000 000

Jag har i annat sammanhang (prop. 1986/87:74 s. 162—163) redogjort

mer ingående för hur anslaget bör användas. För innevarande budgetår har 42

anvisats medel för dels Design Center i Stockholm, dels bidrag till design- - Prop. 1987/88:100 främjande åtgärder i enskilda företag. Bil. 14

Riksdagen har fastställt en ram för anslaget under budgetåren 1988/89

och 1989/90 på sammanlagt 10 milj. kr. I likhet med statens industriverk beräknar jag anslaget till 5 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Åtgärder för att främja industridesign för budgetåret

1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

B 5. Främjande av hemslöjden

1986/87 Utgift6441 786
[987/88 Anslag6443 000
1988/89 Förslag7000 000

Nämnden för hemslöjdsfrågor, som inrättades den 1 juli 1981, skall ta

mitiativ till, planera, samordna och göra insatser för att främja hemslöjd i den mån sådana uppgifter inte ankommer på annan statlig myndighet. Nämnden skall inom sitt verksamhetsområde fördela statligt stöd till hem-

slöjdsfrämjande verksamhet.

Föredragande i nämnden är förste hemslöjdskonsulenten. Statens in-

dustriverk skall svara för nämndens medelsförvaltning och personaladmi-

nistration samt lämna nämnden det biträde i övrigt som behövs för dess

verksamhet.

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden Anslag Konsulentverksamhet 4050000 —2825 000 Svenska Hemslöjdsföreningarnas

- Riksförbund573 000+ 23000
Övrig verksamhet1324 000+3 104 000
Nämnden för hemslöjdsfrågor486 000 6433 000+ 265000 + 567 000

Nämnden för hemslöjdsfrågor

Nämnden för hemslöjdsfrågor föreslår i sin anslagsframställning bl. a. följande.

I enlighet med regeringens besparingsdirektiv redovisar nämnden en minskning av utgifterna med 107 000 kr. under budgetåret 1988/89.

För att göra det möjligt att bygga ut konsulentverksamheten föreslår nämnden att medel ställs till nämndens förfogande (+ 3434 000 kr.).

Nämnden föreslår vidare att finansieringen av en tjänst som spetskonsu- 43

tionskonferens för samtliga konsulenter (+ 80000 kr.) att bidraget till Bil. 14 Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund räknas upp (+ 782 000 kr.) för att riksförbundet skall kunna stärka sin verksamhet med bl. a. produktutveckling, formgivning samt utbildning för slöjdare och hemslöjdspersonal.

Nämnden föreslår vidare att ytterligare medel (+ 176000 kr.) tillskjuts för att på olika sätt utveckla slöjden samt att 3 milj. kr. per år under en treårsperiod (+ 3 milj. kr.) tillskjuts för att avvärja den kris många hemslöjdsföreningar befinner sig i och skapa sådana förutsättningar att de blir ckonomiskt bärkraftiga.

Slutligen bedömer nämnden att en uppräkning av nämndens resurser är nödvändig samt att en tjänst som biträdande handläggare inrättas (+ 170000 kr.).

Nämnden har vidare inkommit med cen skrivelse till regeringen med hemställan om medel till genomförande av projektet Hemslöjd i samverkan — för gemensam framtid. Nämnden har låtit utreda hur hemslöjdens butiksverksamhet skall kunna effektiviseras. Det förslag som tagits fram innebär att en s.k. fackhandelskedja med en central grossist- och marknadsföringsfunktion skapas för att stödja butikerna. Nämnden beräknar att 9 milj. kr. i bidrag är nödvändigt för en treårig uppbyggnad av en sådan fackhandelskedja för hemslöjd.

Föredragandens överväganden För nästa budgetår bör medel för främjande av hemslöjden beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget med en real minskning av utgifterna om 5 Zz på tre år med fördelningen 1,66 7& vartdera året i enlighet med de generella principerna för budgetering av myndighetsanslag som tillämpas i årets budgetförslag.

Gällande riktlinjer för det statliga stödet till hemslöjden fastställdes år 1981 (prop. 1980/81:87, NU 42, rskr. 276). Enligt dessa skulle organisationen på regional nivå i framtiden omfatta två hemslöjdskonsulenttjänster i varje län, tre tjänster som sameslöjdskonsulent och en tjänst som spetskonsulent.

Finansieringsansvaret för all verksamhet utom sameslöjdskonsulenternas delas mellan staten och landstingskommunerna. Från anslaget har hittills betalats lönekostnaden för en tjänst som konsulent i varje län och en tjänst som spetskonsulent. Övriga kostnader för nämnda verksamhet har berörda landsting svarat för. Det innebär att staten och landstingen vardera svarat för ca hälften av kostnaderna för denna konsulentverksamhet.

Kostnaderna för sameslöjdskonsulenternas verksamhet betalas helt av staten. Medel till den tredje tjänsten som sameslöjdskonsulent anvisas fr.o.m. innevarande budgetår (NU 1986/87:21, rskr. 158).

En utbyggnad av konsulentverksamheten enligt tidigare fastställda riktlinjer bör nu genomföras, eftersom efterfrågan på konsulenternas service har ökat under senare år. Hemslöjden har stor betydelse som kompletterande sysselsättning för många personer bosatta i landets glesbygdsområ- 44

den. Insatserna på hemslöjdsområdet är därför av stor betydelse för att — Prop. 1987/88: 100 utveckla en levande landsbygd och för att nå de regionalpolitiska målen. — Bil. 14 De är också ett led i småföretagspolitiken.

Fr. o. m. nästa budgetår bör statsbidrag lämnas så att det i varje län kan finnas två länshemslöjdskonsulenter, en med inriktning på hård slöjd och en med inriktning på mjuk slöjd. >

Statsbidraget till länshemslöjdskonsulentverksamheten är utformat som ett schablonbidrag beräknat i förhållande till den genomsnittliga årslönen för konsulenterna. Statsbidraget beräknas till 110 Zz av den genomsnittliga årslönen exkl. statligt lönekostnadspålägg. Statsbidraget lämnas till berörd huvudman under förutsättning att vederbörande landstingskommun svarar för samtliga återstående kostnader för verksamheten och att konsulentverksamheten bedrivs enligt angivna riktlinjer.

Statsbidraget till de befintliga 24 länshemslöjdskonsulenterna anvisas för närvarande under detta anslag. Kostnaderna för statsbidrag för två länshemslöjdskonsulenter i varje län beräknas till 6 864 000 kr. I fortsättningen bör resp. länsstyrelse svara för statsbidraget och kostnaderna bör belasta anslaget C 4. Regionala utvecklingsinsatser m.m. För varje länsstyrelse beräknar jag medelsbehovet för statsbidrag för två länshemslöjdskonsulenter i nuvarande lönenivå till 286 000 kr. Statsbidraget lämnas till huvudmannen under samma förutsättningar som hittills, dvs. att landstingskommunernas bidrag är minst lika stora som statens.

Nämnden för hemslöjdsfrågor skall även fortsättningsvis ha den samordnande funktionen över konsulentverksamheten och bemyndigandet att pröva frågan om huvudmannaskap för konsulenterna.

Under anslaget Främjande av hemslöjden beräknar jag 858 000 kr. för tre helt statligt finansierade sameslöjdskonsulenter och 286 000 kr. för en helt statsfinansierad spetskonsulent.

Vidare beräknar jag kostnaderna för en årlig informationskonferens för samtliga hemslöjdskonsulenter till 80 000 kr.

För bidrag till att bygga upp en effektivare försäljningsverksamhet för hemslöjden beräknar jag 3 milj. kr för nästa budgetår.

Slutligen beräknar jag 170000 kr. till en tjänst som handläggare på nämndens för hemslöjdsfrågor kansli.

Sammantaget innebär de förslag jag nu lagt fram en fördubbling av insatserna på hemslöjdsområdet. Medlen fördelas dock i fortsättningen på anslagen B 5 och C 4. Främjande av hemslöjden. Regionala utvecklingsinsatser m.m.

I februari 1987 redovisade linutredningen sitt betänkande Inhemsk odling och beredning av lin (DsI 1987:1). Utredaren har lagt fram förslag om ett femårsprogram med olika stimulans- och stödåtgärder för att öka odlingen och den industriella användningen. En ökad användning av lin förutsätter bl.a. satsningar på forskning och tekniskt utvecklingsarbete avseende produktions- och förädlingsleden.

Betänkandet, som har remissbehandlats, bereds f.n. i regeringskansliet.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag av 7000 000 kr.

B 6. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit

1986/87 Utgift 284 968 450 1987/88 Anslag 420 000 000 1988/89 Förslag 140 000 000

Medel för att täcka statens kostnader för de statsstödda exportkrediter-

na anvisas över tre anslag, nämligen B 6. Kostnader för statsstödda exportkrediter genom AB Svensk Exportkredit, B 7. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m.m. samt B 8. Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder.

Från anslaget B 6 betalas ersättning till AB Svensk Exportkredit (SEK) för skillnad mellan ut- och upplåningsräntor samt för kursförlust inom

ramen för systemet med statsstödda exportkrediter som SEK lämnar enligt riksdagens beslut år 1978 (1977/78:155 bil. 3, NU 73, rskr. 379 och prop.

1978/79:49, NU 17, rskr. 115) samt år 1981 (prop. 1980/81:130, NU 58, rskr. 246). Systemet innebär att SEK har givits möjlighet att finansiera exportkrediter till villkor som överensstämmer med internationellt över-

enskomna regler. Detta kan leda till att utlåningsräntorna ligger under

upplåningskostnaderna. SEK kan redan på offertstadiet lämna en utfästel-

se om statsstödd kredit. Ett företag kan därigenom redan i samband med offertgivningen erbjuda fast ränta för finansieringen av en exportaffär.

Staten täcker eventuell skillnad mellan utlåningsränta och upplåningskost-

nad samt den kursförlust som kan uppkomma vid ut- och upplåningen.

Reglerna för kreditgivningen återfinns i förordningen (1981:665) om exportkreditfinansiering med statligt stöd (ändrad senast 1987:974). Enligt förordningen skall villkoren för krediterna stå i överensstämmelse med de överenskommelser om riktlinjer för begränsning av 'statligt stöd vid exportkreditgivning som Sverige har biträtt, främst den s. k. consensusöverenskommelsen, samt med tillämpningen av överenskommelserna. För finansiering av fartygsexport gäller cen särskild OECD-överenskommelse.

Bl.a. för att motverka en fortsatt expansion av subventionerna ligger

sedan några år de svenska räntorna för statsstödda krediter över de överenskomna minimiräntorna. Till minimiräntorna läggs ett påslag på 0,5 96 i

samtliga fall samt ett extra påslag på 1,5 Z på krediter i svenska kronor.

Det ankommer på regeringen att besluta om dessa påslag. Härutöver

tillkommer SEK:s s. k. kostnadsmarginal på för närvarande lägst 0,25 Z.

Resultatet blir räntor som ligger 0,75—2,25 procentenheter över de minimiräntor som tillämpas av flertalet andra länder.

Minimiräntorna i den nämnda consensusöverenskommelsen relateras

sedan oktober 1983 till ett vägt genorasnitt av räntorna för statsobligationer 46

i de valutor som ingår i Internationella valutafondens Special Drawing Rights (SDR). Förändringar sker automatiskt om detta genomsnitt ändrats — Bil. 14 med mer än 0,5 procentenheter i jämförelse med det värde som gällde vid det senaste ändringstillfället. Justeringar görs halvårsvis. Överenskommelsen innebär att risken för ökningar i kostnaderna för framtida exportkreditstöd har undanröjts. I normalfallet blir för närvarande det statliga stödet i krediter till rikare u-länder litet. För krediter till i-länder kommer från den 15 juli 1988 räntesubventionen att upphöra. Vid samma tidpunkt höjs minimiräntorna för övriga länder med 0,3 96. För samtliga av de i överenskommelsen deltagande ländernas valutor har etablerats en särskild räntenivå (kommersiell referensränta) till vilken statsstödda krediter får lämnas utan att det anses medföra subventioner. Dessa kommersiella referensräntor används nu i de fall då marknadsräntorna ligger vid eller under de överenskomna minimiräntorna och blir från den 15 juli 1988 generellt tillämpbara i krediter till i-länder. |

På grund av anpassningen till marknadsmässiga räntor för de statsstödda krediterna har statens kostnader för nya krediter i stort sett upphört. Tillsammans med en ökad effektivitet i upplåningen och minskade kursförluster innebär det att belastningen på anslaget, som endast avser äldre åtaganden, enligt SEK:s beräkningar, nu minskar kraftigt. Svängningar kan dock förekomma på grund av de snabba förändringarna i valutakurser och räntor.

Föredragandens överväganden SEK-systemet för statsstöd till finansiering av kapitalvaruexporten infördes för att möta andra länders kraftiga subventioner av deras kapitalvaruexport genom cexportkrediter. Anpassningen av minimiräntesatserna i den internationella överenskommelsen för vanliga exportkrediter till marknadsräntorna innebär att subventionsinslaget har minskat. Subventioneringen av nya krediter har i stort sett upphört. Den internationella konkurrensen med förmånligare krediter, i första hand s.k. u-krediter via u-landsbiståndet till u-länder har emellertid tenderat att öka under senare år. De internationella förhandlingarna har lett till en skärpt disciplin på detta område. |

Efterfrågan på projekt och kapitalvaror har minskat i de traditionella köparländerna, u-länderna och statshandelsländerna. SEK har i allt högre grad inriktat sig på att erbjuda krediter utan statsstöd genom att åter expandera den ursprungliga marknadsmässiga verksamheten. Jag ser positivt på den återgång till marknadsmässiga exportkrediter som nu sker.

Möjligheterna att lämna statsstödda krediter för export till kapitalimporterande länder är fortfarande i många fall utslagsgivande för de svenska företagens möjligheter att erhålla order på vissa slag av projekt och på kapitalvaror i en allt hårdare marknad. Det är främst större projekt i u-länder som kräver finansieringsinsats för att kunna genomföras. Det minskande antalet kreditvärdiga marknader har inneburit en hårdnande konkurrens. För den långsiktiga utvecklingen av den svenska kvalificerade verkstadsindustrin och inom internationellt byggande är exportfinansie- 47

ringsmöjligheterna av betydelse. Mot denna bakgrund förordar jag att SEK-systemet bibehålls under budgetåret 1988/89. Bil. 14

SEK har redovisat bedömningar av de framtida kostnaderna för den statsstödda kreditgivningen. Kostnaderna sjunker nu snabbt vilket är tillfredsställande. Beräkningen av kostnaderna är dock osäker. Jag beräknar anslagsbehovet för budgetåret 1988/89 till 140 milj. kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

| att till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 140 000 000 kr.

B 7. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende

export av fartyg m. m.

1986/87 Utgift 209 263 791 1987/88 Anslag 200 000 000 1988/89 Förslag 70000 000

Under detta anslag redovisas kostnader för räntestöd till finansiering av export av fartyg. På grund av att upplåningskostnaderna är låga samtidigt som den föreskrivna minimiräntan legat fast är stödet i nya fartygskrediter för närvarande litet. Vidare är antalet fartyg som produceras i Sverige numera obetydligt. Vid utförsäljningarna av fartyg från svenska rederier och från staten har en del krediter lösts in. Eventuellt statsstöd i den inlösta krediten har belastat anslaget direkt och inte periodiserats över kreditens återstående löptid. AB Svensk Exportkredit har redovisat bedömningar av de framtida kostnaderna. Jag beräknar anslagsbehovet för budgetåret 1988/89 till 70 milj. kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende ex-

port av fartyg m.m. anvisa ett förslagsanslag av 70 000 000 kr.

B 8. Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder

1986/87 Utgift 104250 261 1987/88 Anslag 140.000 000 1988/89 Förslag 110 000 000

Under detta anslag redovisas extra kostnader som har uppkommit för vissa äldre förmånliga krediter till u-länderna. Ett nytt system för s.k. u-krediter infördes fr. o. m. dén 1 januari 1985 (prop. 1983/84:100 bil. 5 p. 48

C 8. UU 15, rskr. 334). Detta anslag kommer därför endast att belastas av kostnader för åtaganden som har gjorts intill utgången av år 1984. Kost- = Bil. 14 nadsberäkningen bygger på den bedömning som AB Svensk Exportkredit har redovisat. Jag beräknar kostnaderna för budgetåret 1988/89 till 110 milj. kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning

till u-länder för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av

110000 000 kr.

B 9. Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB

1986/87 Utgift11 460075
1987/88 Anslag10 000 000
1988/89 Förslag1.000 000

Från anslaget betalas ersättning till Sveriges Investeringsbank AB för skillnad mellan ut- och upplåningsräntor samt i särskilt fall för kursförlust när det gäller vissa krediter till svenskt företags försäljning inom landet

som Investeringsbanken lämnat. Regler om detta finns i förordningen

(1981:666) om statligt stöd för kredit vid försäljning inom landet i vissa fall. Det stöd som hittills har lämnats (s. k. matchning) har ofta varit föranlett av kreditkonkurrens från företag i nordiska länder.

Under innevarande år kan en större kredit komma att bli förtidsinlöst.

Detta leder i så fall till en engångskostnad som belastar innevarande år. För nästa budgetår kan det bli kraftigt minskade kostnader på grund av den

nämnda förtidsinlösningen och eftersom ett stort antal krediter då slutamorterats. Några nya beslut har inte tagits på senare år. Kostnaderna för budgetåret 1988/89 beräknas till 1 milj. kr. och avser tidigare gjorda åtaganden.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investerings-

bank AB för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1000 000

kr.

B 10. Industripolitiska åtgärder för tekoindustrin

1986/87 Utgift 91055 342 Reservation 102.160 445 1987/88 Anslag 80 000 000 1988/89 Förslag 70.000 000 49

4 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 14

Från anslaget som disponeras av statens industriverk (SIND), bestrids kostnaderna för industripolitiska åtgärder för textil- och konfektionsin- Bil. 14 dustrin. Våren 1986 förelades riksdagen (prop. 1985/86:100 -bil. 6. 10, 12 och 14) förslag om åtgärder för tekoindustrin under en treårsperiod räknat fr.o.m. budgetåret 1986/87. Förslagen innebar bl.a. (bil. 14) fortsatta industripolitiska åtgärder för branschen samt inrättande av ett produktionstekniskt utvecklingscentrum i Borås för tekoindustrin. För dessa än-

damål angavs att 92, 80 resp. 70 milj. kr. per budgetår borde avsättas fr. o. m. budgetåret 1986/87.

Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget och anvisade: för budgetåret 1986/87 ett reservationsanslag av 92 milj. kr. till Industripolitiska åtgärder för tekoindustrin (prop. 1985/86:100 bil. 14, NU 32, rskr. 306). Vären 1987 anvisades ett reservationsanslag av 80 milj. kr. för budgetåret

1987/88 (prop. 1986/87:100 bil. 14, NU 25, rskr. 203).

Statens industriverk

Statens industriverk har i rapporten Teko 87 (SIND PM 1987:5), som

överlämnades till regeringen i september 1987, redovisat en bedömning av

tekoindustrins utveckling under åren 1987—1988. Industriverket bedömer att textilindustrins produktionsvolym kommer att öka under år 1987 jäm-

fört med år 1986 och att den kommer att vara oförändrad under år 1988 jämfört med året innan. Inom trikåindustrin emotses en produktionsminsk-

ning under år 1987 jämfört med året innan medan nivån bedöms bli ungefär

oförändrad under år 1988 jämfört med år 1987. Konfektionsindustrins produktion väntas öka under år 1987 jämfört med året innan men bedöms

sjunka något under år 1988. Exportvärdet har för teko inkl. reexport ökat

från 5,8 miljarder kr. år 1985 till 6.2 miljarder kr. år 1986.

Exporten av svensktillverkade textilvaror ökade från 3,25 miljarder kr. år 1985 till 3,50 miljarder kr. år 1986. Andelen export av i Sverige tillverka-

de textilvaror var oförändrad år 1986 jämfört med året innan och uppgick

till 5520. Exporten av beklädnadsvaror ökade från 1,05 miljarder kr. år 1985 till 1,10 miljarder kr. år 1986. Andelen export av i Sverige tillverkade beklädnadsvaror steg från 3056 år 1985 till 32 26 år 1986.

Vad gäller lönsamheten förväntar sig ca 8972 av tekoföretagen en för-

år 1988 bedömer 95 Z av företagen att lönsamheten blir högre eller oförändrad jämfört med år 1987. Avkastningen på totalt kapital har under åren 1983—1985 legat på en konstant nivå inom textilindustrin och samtidigt förbättrats inom konfektionsindustrin. Den genomsnittliga lönsamheten inom tekoindustrin har dock legat på en lägre nivå än i flertalet andra branscher inom svensk industri.

Antalet anställda inom textil- och konfektionsindustrin, som år 1985

uppgick till 27 200, har under år 1986 minskat till 26000. Under åren 1987

och 1988 beräknas sysselsättningen minska med ca 500 anställda per år ned

till 25.000. Samtidigt påpekar industriverket att tekoindustrin har ett bety-

dande rekryteringsbehov.

Industriverket hänvisar i sin anslagsframställning för budgetåret 1988/89 50

till regeringens redovisning i budgetpropositionen år 1986 avseende indu- = Prop. 1987/88:100 stripolitiska åtgärder för tekoindustrin under budgetåren 1986/87 t.o.m. Bil. 14 1988/89. Verket beräknar således medelsbehovet för industripolitiska åt-

gärder för budgetåret 1988/89 till 70 milj. kr. Av dessa medel bör enligt industriverket 55 milj. kr. anvisas för branschfrämjande åtgärder och 15 milj. kr. för rationaliseringslån till konfektionsindustrin.

Föreningen textilimportörerna samt Textilrådet/ Konfektionsindustriför-

eningen har inkommit till regeringen med skrivelser om tekopolitiken.

Inriktningen av det statliga stödet till tekoindustrin Frågan om inriktningen av det statliga stödet till tekoindustrin har behand-

lats i proposition (1987/88:25 bil. 8) med förslag om tilläggsbudget I till

statsbudgeten för budgetåret 1987/88. Riksdagen har inte haft någon erin-

ran mot vad som härvid anförts (NU 1987/88: 12, rskr. 112).

Föredragandens överväganden Riksdagen beslutade våren 1986 om omfattningen och den fortsatta inriktningen av de statliga åtgärderna för tekoindustrin under en treårsperiod. Beslutet innebar att omläggningen av åtgärdernas profil i riktning mot

ökade effektivitets- och marknadsstödjande åtgärder och en neddragning

av det s.k. äldrestödet som riksdagen beslutade om våren 1983 (NU 1982/83:42, rskr. 321) fullföljdes.

Beslutet berör industri-, arbetsmarknads- samt utbildningspolitiska åt-

gärder. På det försörjningsberedskapspolitiska området fattade riksdagen

beslut våren 1987 om den fortsatta inriktningen av beredskapsplaneringen på tekoområdet (1986/87:95 bil. 1, FöU 11, rskr. 310). .

Jag har tidigare redovisat min avsikt att återkomma till frågan om de

övergripande målen för den statliga tekopolitiken (prop. 1985/86:100 bil.

14 och prop. 1986/87:100 bil. 14). Efter samråd med övriga av tekofrågor berörda statsråd förordar jag att denna fråga tas upp i 1989 års budgetpro-

position i samband med att tekopolitikens omfattning och inriktning behandlas. so

Vad gäller de industripolitiska åtgärder som är riktade till tekoindustrin förordar jag, i enlighet med vad som anförts i 1986 års budgetproposition

(prop. 1985/86:100 bil. 14, NU 32, rskr. 306), att 70 milj. kr. anvisas för

budgetåret 1988/89 för utvecklingsinsatser för tekoindustrin vid statens industriverk. Av dessa medel beräknar jag 55 milj. kr. för branschfrämjande åtgärder och 15 milj. kr. för fortsatt verksamhet med lån till rationaliseringsinvesteringar inom konfektionsindustrin.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Industripolitiska åtgärder för tekoindustrin för budgetåret

1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 70 000000 kr. 51

Bil. 14

1986/87 Utgift 23 574175 Reservation 21576 175 1987/88 Anslag 17 000 000 1988/89 Förslag 17 000 000

Från anslaget bekostas verksamheten med branschfrämjande åtgärder vid statens industriverk. Åtgärderna omfattar utbildningsinsatser samt omställningsfrämjande och exportfrämjande verksamhet enligt av statsmakterna fastställda tidsbegränsade program. Inom ramen för anslaget bedrivs

dels ett program för den träbearbetande industrin, dels ett allmänt struk-

turutvecklingsprogram (ASP) som omfattar övriga industisektorer. Pro-

grammet för den träbearbetande industrin omfattar möbel-, snickeri-, trä-

hus- och sågverksindustrierna. Insatserna inom sågverksindustrin är inriktade på att främja en ökad vidareförädling. Verksamheten inom ramen för ASP är begränsad till omvärldsanalyser och andra utredningsinsatser samt informationsspridning och förhandlingsinsatser.

Enligt riksdagens beslut våren 1987 skall verksamheten i enlighet med regeringens förslag (prop. 1986/87:74, NU 30. rskr. 271) fortsätta under

treärsperioden 1987/88—-1989/90.

Statens industriverk

Programmet för möbelindustrin föreslås avslutas under budgetåret 1988/89. Industriverket avser att vidta förberedelser för att fortsättningsvis

driva vissa programavsnitt tillsammans med utvecklingsfonderna och Sve-

riges exportråd. Under året planerar industriverket att genomföra en kraft-

full och koncentrerad avslutning av de aktiviteter som påbörjats till följd av verkets möbelutredning (Möbelindustrin. Nuläge och framtidsmöjligheter. SIND PM 1986:10). Resursbehovet för dessa insatser beräknar industriverket till 2,5 milj. kr.

Snickeriindustrin har bortsett ett fåtal stora företag en bristande exportmognad och bristfällig ekonomi. Marknadsstudier visar dock att det finns många nischer på västeuropeiska marknader där svenska snickeriproduk-

ter kan konkurrera. Industriverket avser därför att inrikta sig på export-

främjande insatser delvis i samverkan med SWEBEX. Vidare avser verket

att främja en höjd kompetens hos företagen för värdering och anpassning

av ny teknik. För dessa insatser har industriverket beräknat resursbehovet till 3,5 milj. kr.

Industriverket föreslår att programmet för trähusindustrin skall avveck-

las under budgetåret 1988/89. Hittillsvarande exportprojekt inom ramen för programmet har visat att svårigheterna att åstadkomma en ökad exportandel är större än väntat. Programmets tyngdpunkt under det sista

verksamhetsåret kommer därför att ligga på att höja företagens export-

kompetens. Direkta exportprojekt planeras ske i samverkan med SWEBEX. För genomförandet av dessa åtgärder krävs enligt verkets

anslagsframställning I milj. kr.

Strukturomvandlingen inom sågverksindustrin har tagit fart under år

1986 och 1987. Den har dock i mindre grad berört de små och medelstora — Prop. 1987/88: 100 sågverken eftersom dessa i regel har en större flexibilitet och en relativt — Bil. 14

högre förädlingsgrad. Industriverkets omvärldsanalyser har visat att man kan förvänta sig en ökad konkurrens på den svenska sågverksindustrins traditionella exportmarknader. Konkurrenshoten kommer från de västeu-

ropceiska och kanadensiska sågverksindustrierna och substituerande matc-

rial. Den svenska sågverksindustrins framtida konkurrenskraft är enligt verket starkt beroende av hur väl den lyckas utnyttja den svenska råvarans relativt sett höga kvalité samt den geografiska närheten till stora förbrukarmarknader.

Som en följd av den dåliga lönsamheten och de marknadsmässiga hoten

har enligt industriverket öppenheten till förändringar hos sågverken blivit

större. För att tillvarata företagens ökade medvetenhet om behovet av en

gramresurser för åren 1988/89 och 1989/90 än vad som föreslagits i den näringspolitiska propositionen (prop. 1986/87:74). Verket beräknar att 4

milj. kr. per budgetår åtgår för att medverka vid tillkomsten av ett par projekt inom projektområdena sågsystem med integration skog-såg-mark-

nad, integrerad ämnes- och komponentframställning samt uppbyggnad av

lämpliga marknadskanaler för dessa produkter. Totalt beräknas resursbe-

hovet för sågverksprogrammet till 9 milj. kr.

Sammanlagt beräknar industriverket medelsbehovet för verksamheten med branschfrämjande åtgärder inom den träbearbetande industrin till 16 milj. kr.

Det allmänna strukturutvecklingsprogrammet (ASP) syftar till att stimulera företagen inom de utvalda branscherna och sektorerna till att vidta åtgärder som främjar deras konkurrenskraft internationellt och på hemmamarknaden. Åtgärderna kan vara inriktade på att hjälpa företagen att gå in

på nya marknads-, produkt- eller teknikområden, att samarbeta, att ge-

nomföra fusioner eller andra väsentliga förändringar. Val av sektorer och insatser sker i samräd med bransch- och fackliga organisationer. För närvarande ingår ca 20 sektorer i det allmänna strukturutvecklingsprogrammet. Verksamheten sker i ökande utsträckning i samarbete med utvecklingsfonderna. För budgetåret 1988/89 beräknar industriverket me-

delsbehovet till 5 milj. kr.

Totalt beräknar industriverket medelsbehovet för programmet för den träbearbeande industrin och ASP — dvs. den nuvarande verksamheten

med branschfrämjande åtgärder — till 21 milj. kr. Industriverket har föreslagit att tre nya branschprogram inrättas. Vart och ett skall enligt industriverkets förslag utgöra ett separat anslag.

Utvecklingen inom biotekniken är för närvarande mycket snabb och

tempot ökar hela tiden. Steget från forskningsresultat till kommersiell

produkt har dock visat sig ofta vara svårare än vad som förväntats. Det är

enligt verket av vitalt intresse för svensk industri att denna utveckling redan nu i ett tidigt skede av bioteknikens kommersialisering främjas

genom vissa stimulansåtgärder inom ramen för ett särskilt program. Kostnaden för budgetåret 1988/89 beräknar industriverket till 2 milj. kr. För

budgetåren 1989/90 och 1990/91 beräknar industriverket kostnaden till "nn Vv totalt 5 milj. kr.

Sektorn handikapp-, hemvårds- och rehabiliteringshjälpmedel domineras av många små företag, ofta med ett välutvecklat teknologiskt kunnande Bil. 14 och intressanta produkter och produktidéer. De senaste årens lägre expansionstakt inom kommunerna har lett till en viss stagnation inom sektorn.

Mot denna bakgrund anser industriverket att ett särskilt tidsbegränsat

program bör inrättas. Behovet av medel beräknar verket till totalt 2 milj.

kr. under tre budgetår. För programmets första budgetår, 1988/89, beräknas medelsbehovet till 0,8 milj. kr.

En broschyr för att informera utländska företag om förutsättningarna för etableringar av företag i Sverige har utarbetats inom industridepartementet. Industriverket föreslår att dessa insatser följs upp genom inrättandet av ett program för främjande av utländska etableringar av företag i Sverige. Programmet bör inriktas framförallt mot Japan och USA. Industriverket beräknar medelsbehovet för det första budgetåret 1988/89 till 3 milj. kr.

Föredragandens överväganden Jag delar industriverkets bedömning vad avser inriktningen av insatserna

inom de olika branscherna som omfattas av programmet för den träbearbetande industrin. Insatserna inom möbel-, snickeri- och trähusindustrierna

bör därför fullföljas.

Ytterligare åtgärder för att stärka sågverksindustrin är angelägna och

sågverksprogrammet bör därför fortsätta. I sammanhanget vill jag erinra om de förslag till utvecklingsprogram för sågverks- och trämanufakturindustrin i Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län som regeringen i december 1987 redovisat I propositionen om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland (prop. 1987/88:64). I denna föreslår regeringen att 19 milj. kr. avsätts för insatser inom nämnda deltar av den träbearbetande industrin. Dessa insatser skall genomföras av industriverket i samverkan med berörda regionala utvecklingsfonder och berörda länsstyrelser. Med hänsyn härtill anser jag att det inte är motiverat med någon ytterligare resursförstärkning för verksamheten med branschfrämjande åtgärder inom den träbearbetande industrin.

Verksamheten inom ramen för allmänna strukturutvecklingsprogrammet bör fortsätta på ungefär samma nivå som tidigare.

Industriverket har härutöver redovisat förslag om tre nya branschprogram. Vad avser förslaget om vissa insatser för industriell tillämpning av biotekniken anser jag att huvuddelen av de föreslagna insatserna kan

genomföras av industriverket inom ramen för det allmänna strukturutvecklingsprogrammet. I vissa fall kan samverkan med exempelvis styrelsen för

teknisk utveckling och utvecklingstonderna visa sig vara lämplig. Insatser får härvid göras med utgångspunkt i berörda myndigheters prioriteringar. Även i fråga om industriverkets förslag om ett särskilt branschprogram för handikapphjälpmedel m. m. anser jag att eventuella insatser bör ske inom ramen för de befintliga resurserna hos bl.a. industriverket och utvecklingsfonderna.

Jag har inte beräknat särskilda medel för ett program omfattande insat- — Prop. 1987/88:100 ser för att främja utländska etableringar av företag i Sverige. Bil. 14 Mot bakgrund av vad jag har anfört beräknar jag sammanlagt 17 milj. kr.

för branschfrämjande åtgärder under budgetåret 1988/89. Detta belopp utgör hälften av den ram som riksdagen fastställt för budgetåren 1988/89

och 1989/90.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1988/89 anvisa

ett reservationsanslag av 17000 000 kr.

B 12. Småföretagsutveckling

1986/87 Utgift 173 260 568 Reservation 92 568 385 1987/88 Anslag 159930 000 1988/89 Förslag 169 000 000 -

Från anslaget betalas kostnader för

1. de regionala utvecklingsfondernas företagsservice och administration

m.m.,

IM . strategisk företagsutveckling,

. Övergripande insatser inom småföretagsområdet,

BW . nyetableringsinsatser,

tan . utbildningsinsatser inom småföretagsområdet,

Aa . stöd till arbetskooperation m. m.

Jag har i annat sammanhang (prop. 1986/87:74 s. 145—164) redogjort mer ingående för hur anslaget bör användas.

Riksdagen har för budgetåren 1988/89 och 1989/90 fastställt en ram för detta anslag på 335 milj. kr. (prop. 1986/87:74, NU 30, rskr. 271).

Statens industriverk

Statens industriverk (SIND) föreslår att anslaget beräknas till 167,5 milj. kr. för budgetåret 1988/89, utöver medel för stöd till arbetskooperation

m.m. Det innebär en ökning med ca 6 2 jämfört med innevarande budgetår. Industriverket har i skrivelse den 9 november 1987 föreslagit att avtalen om utvecklingsfonderna sägs upp för att skapa handlingsfrihet för eventu-

ell förhandling om förändringar av avtalen inför den nya avtalsperioden 1989-1991.

Föredragandens överväganden

Den ram för anslaget på 335 milj. kr. som riksdagen har fastställt för

budgetåren 1988/89 och 1989/90 medger en uppräkning med ca 396 per

budgetår. Det skulle för budgetåret 1988/89 innebära ett anslag på i storleksordningen -165 milj. kr. 55

Det är regeringens avsikt att vissa myndigheter m. fl. organ fr. o. m. den Prop. 1987/88: 100

1 juli 1988 inte längre skall få ha s.k. tjänstebrevsrätt. Jag förordar att detta Bil. 14 skall gälla bl. a. Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling, SIFU. Bidragen till SIFU betalas fr. o. m. innevarande budgetår från anslaget Småföre-

tagsutveckling, anslagsposten 5. Utbildningsinsatser inom småföretagsom-

rådet. Jag har därför vid min beräkning av anslagets storlek tagit hänsyn till SIFU:s ökade portokostnader till den del de hänger samman med stiftelsens uppgifter på det näringspolitiska området. Jag har samrått med chefen för kommunikationsdepartementet i denna fråga. Det ankommer på industriverket att fastställa bidraget till SIFU och därvid beakta bl.a. nyssnämnda förhållande. | Sammantaget beräknar jag anslaget för budgetåret 1988/89 till 169 milj.

kr.

Jag vill i detta sammanhang beröra frågan om utvecklingsfondernas

styrelser och de avtal om fondernas verksamhet som regeringen har träffat

med landstingen och vissa kommuner. Dessa avtal reglerar fondernas

organisation och huvudsakliga verksamhet. Nuvarande avtal gäller t. o. m. den 31 december 1988 med tre års förlängning om inte uppsägning sker ett

år dessförinnan. Enligt gällande ordning utses fondernas styrelser av resp.

landsting och i förekommande fall kommun utanför landsting. Frågan om styrelserna har under senare år vid skilda tillfällen behandlats av regeringen och riksdagen. Näringsutskottet förutsatte våren 1987 att

regeringen i god tid före utgången av innevarande avtalsperiod skulle

redovisa ett underlag för bedömning av i vad mån hänsyn har tagits till

utskottets tidigare uttalanden, vid de styrelseval som skedde hösten 1985. Utskottets uttalanden gällde dels att synpunkter från näringslivsorganisationerna och de fackliga organisationerna skulle beaktas inför styrelsevalen (NU 1984/85:22, rskr. 241), dels att intresset av en rimligare fördelning mellan kvinnor och män i styrelserna skulle beaktas (NU 1984/85:23, rskr. 242). |

Nuvarande styrelser i utvecklingsfonderna har verkat i ca två år. Indu-

striverket har nyligen på uppdrag av regeringen kartlagt styrelsernas sam-

mansättning med avseende på bl. a. ledamöternas näringslivsanknytning.

En liknande kartläggning gjordes hösten 1984 (jfr. prop. 1984/85:100 bil. 14 s. 56). Industriverket har nu liksom år 1984 undersökt bl.a. i vilken utsträckning vissa fackliga organisationer och näringslivsorganisationer har ansett sig kunna påverka valet av styrelse för innevarande mandatpe-

riod. |

Resultatet av kartläggningen visar att drygt hälften av de nuvarande

styrelseledamöterna är eller har varit huvudsakligen verksamma i närings-

livet eller inom näringslivsorganisticner. Många har också andra förtroendeuppdrag som är berikande för Iedamotskapet i en utvecklingsfonds styrelse. Vad sedan gäller de tillfrågade fackliga organisationerna och närings-

livsorganisationerna kan nu liksom för tre år sedan konstateras att de, med undantag av LO, endast i mycket begränsad utsträckning anser sig ha

kunnat påverka valet av någon ledamot till en utvecklingsfonds styrelse. Vad beträffar fördelningen mellan kvinnor och män i styrelserna kan konstateras att andelen kvinnor har fördubblats från 4 97 till 8 76. 56

Jag räknar med att landstingen och de berörda kommunerna inför kom- = Prop. 1987/88:100 mande val av styrelser i ökad utsträckning beaktar synpunkter från nä- = Bil. 14 ringslivsorganisationerna och de fackliga organisationerna samt målsätt-

ningen om att öka andelen kvinnor i styrelserna. Med hänsyn till den tidigare riksdagsbehandlingen av denna fråga anser jag att riksdagen bör ha handlingsfrihet vad avser eventuella förändringar av avtalen om utvecklingsfonderna inför den nya avtalsperioden. Efter

else av avtalen bör anstå till efter riksdagens behandling.

Hemställan Jag hemställer att regeringen 1. föreslår riksdagen att till Småföretagsutveckling för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 169000 000 kr.

2. bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om de

regionala utvecklingsfondernas styrelser m. m.

B 13. Täckande av förluster vid viss garantigivning, m. m.

1986/87 Utgift 29922 149

1987/88 Anslag 50 000 000

1988/89 Förslag 25 000 000

Medel från anslaget används för att:

1. infria statliga garantier enligt förordningen (1978:507) om industrigarantilån m. m. (upphävd 1987:424),

2. infria statlig garanti som har beviljats enligt brev (handelsdepartementet) den 30 juni 1965 till kommerskollegium och fullmäktige i riksbanken angående föreskrifter i fråga om statlig gartanti för lån till turisthotell,' 3. infria statlig garanti som har lämnats enligt förordningen (1977:387) om investeringsgaranti (upphävd 1980:442), 4. infria statlig garanti som har lämnats enligt förordningen (1977:1123)

om statligt stöd till strukturåtgärder inom specialstålindustrin m. m. (upphävd 1979:1180),

5. efter prövning av regeringen i varje särskilt fall infria garanti som har lämnats för lån till skogsindustrin enligt föreskrifter senast i regleringsbrev

den 14 juni 1979 (1979/80 XIV B 18.)

6. infria statliga strukturgarantier, särskilda strukturgarantier för textil-

och konfektionsindustrierna samt särskilda strukturgarantier för manuell

glasindustri som har lämnats enligt förordningen (1981:661) om strukturga-

rantier m. m. (upphävd 1985:434), 7. infria garantier som har lämnats till Tillväxtinvestbolag m. m. enligt föreskrifter som regeringen meddelar, 8. bekosta bidrag till regionala utvecklingsfonder för att till viss del täcka förluster i anledning av sådana garantier — enligt förordningen (1982:682)

om statlig finansiering genom regional utvecklingsfond (omtryckt 57

1983/84:40 bil. 10, NU 8, rskr. 94), Bil. 14

9. bekosta bidrag för räntebefrielse i samband med lån med strukturgaranti till företag inom gjuteriindustrin och delar av den träbearbetande industrin samt lån med särskild strukturgaranti till företag inom tekoindusti

och manuell glasindustri, varom beslut har fattats före den 1 juli 1985.

Några nya åtaganden som kan leda till utbetalningar på detta anslag görs inte längre sedan riksdagen beslutat att garantier enligt punkt 1 inte längre skall lämnas (prop. 1986/87:74, NU 30, rskr. 271). Infriandet av utestående sådana garantier kommer dock troligen att under de närmaste budgetåren svara för huvuddelen av utgifterna på anslaget. Jag beräknar anslaget för budgetåret 1988/89 till 25 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen förslår riksdagen

att till Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. för

budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 25 000 000 kr.

B 14. Åtgärder för havsindustriell kompetensutveckling

: 1986/87 Utgift 6 697 000 Reservation 8546 1987/88 Anslag 6 700 000 1988/89 Förslag 6 700 000

Från anslaget betalas kostnaderna för programmet för havsindustriell kompetensutveckling vid statens industriverk.

År 1984 inrättades ett särskilt industripolitiskt inriktat program för havsindustriell kompetensutveckling (prop. 1983/84:10, NU 26, rskr. 275). Programmet syftar till att fylla industrins och samhällets långsiktiga behov av havsteknisk kompetens och skall därvid ge en grund dels för nya produkter, dels nya tillämpningar inom svensk, såväl civil som militär myndighetsverksamhet med havsindustriella beröringspunkter. En del av programmet för havsindustriell kompetensutveckling har utgjorts av ett treårigt program med särskilt anvisade medel som genomförts av statens industriverk.

För programmet anvisades totalt 20 milj. kr. för budgetåren 1984/85, 1985/86 och 1986/87. Programbudgeten för industriverket uppgick till totalt 17 milj. kr. Resterande medel från anslaget avsattes för övrig havsresursverksamhet, främst utredningsverksamhet inom delegationen för samordning av havsresursverksamheten samt för kunskapsbevakning inom polarforskningsområdet.

Det treåriga programmet för havsindustriell kompetensutveckling vid statens industriverk löpte ut den 30 juni 1987. Riksdagen har, i avvaktan på en utvärdering, beslutat om en förlängning av programmet vid industriverket med ett år (prop. 1986/87:74, NU 30, rskr. 171). För innevarande budgetår har 6,7 milj. kr. anvisats för ändamålet.

Regeringen har genom'beslut den 5 november 1987 uppdragit åt riksrevi- 58

sionsverket att utvärdera programmet för havsindustriell kompetens- Prop. 1987/88: 100

utveckling vid statens industriverk. m.m. Resultatet av utvärderingen Bil. 14

skall redovisas senast den 30 april 1988.

Statens industriverk Mot bakgrund av att styrelsen för teknisk utveckling har prioriterat ner sitt havsteknikprogram anser industriverket att anslaget bör höjas till 15 milj.

kr. Beloppet skulle då motsvara de resurser som statens industriverk och

styrelsen för teknisk utveckling tidigare tillsammans förfogade över.

Föredragandens överväganden Regeringens uppdrag att utvärdera industriverkets program omfattar bl. a. en prövning av de allmänna förutsättningarna för utvecklingsarbete inom havsteknikområdet. Uppdraget inbegriper även en bedömning huruvida en fortsatt statlig satsning inom området är motiverad.

I avvaktan på resultatet av utvärderingen anser jag att programmet bör fortsätta i sin nuvarande form även under budgetåret 1988/89.

För budgetåret 1988/89 beräknar jag anslaget till 6,7 milj. kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Åtgärder för havsindustriell kompetensutveckling för bud-

getåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 6 700 000 kr.

Delegationen för strukturfrågor inom vissa branscher

År 1978 inrättades delegationen för strukturfrågor inom vissa branscher (strukturdelegationen). Delegationen har haft som uppgift att pröva frågor

om län eller lånegarantier till specialstålindustrin och stålgjuteriindustrin

(prop. 1977/78:47, NU 30, rskr. 84). Under åren 1978 och 1979 beslutade delegationen om lån och lånegarantier på sammanlagt 930 milj. kr.

Efter 1979 har delegationens verksamhet varit inriktad på förvaltning av

utestående låne- och lånegarantistock och andra frågor som har samband med redan gjorda åtaganden. Delegationen har inte haft anställd personal utan verksamheten har administrerats av Sveriges Investeringsbank AB.

Huvuddelen av de lämnade lånen och lånegarantierna har nu avvecklats. Endast två lån och tre garantier på sammanlagt ca 37 milj. kr. är oreglerade. Regeringen har därför beslutat att strukturdelegationens verksamhet

skall upphöra vid utgången av år 1987 och att statens industriverk i fort-

sättningen skall handlägga frågor om de kvarstående lånen och lånegarantierna. Jag anser det lämpligt att riksdagen underrättas om beslutet att avveckla strukturdelegationen.

Hemställan Prop. 1987/88: 100

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle Bil. 14

att ta del av vad jag anfört om delegationen för strukturfrågor

inom vissa branscher.

Lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m. m.

Överväganden och förslag

Den 1 januari 1983 trädde lagen (1982:617) om utländska förvärv av svens-

ka företag m. m. (företagsförvärvslagen) i kraft. Enligt företagsförvärvs-

lagen får utländska medborgare, utländska juridiska personer samt vissa svenska rättssubjekt (s. k. kontrollsubjekt) inte utan tillstånd förvärva

aktier i svenska aktiebolag om förvärvet innebär att kontrollsubjektets innehav i det förvärvade bolagets aktiekapital/röstetal kommer att översti-

ga vissa gränser (10, 20, 40 eller 50 Z). Kravet på tillstånd gäller också vid

förvärv av rörelse, delar av rörelser och andelar i handelsbolag. |

I regeringens proposition Näringspolitik inför 90-talet föreslogs vissa

handläggningsrutiner, färre ärenden och därigenom förkortade handlägg-

ningstider. Bl. a. skulle vissa utländska förvärv av mindre svenska företag undantas helt från den tidigare gällande tillståndsplikten för att begränsa

prövningen till de väsentliga fallen av överlåtelser. Efter riksdagens beslut

(prop. 1986/87:74, NU 30. rskr 271) trädde den föreslagna lagändringen i

kraft den I juli 1987 (SFS 1987:420).

Enligt 2 § 3 föreligger inte längre tillståndsplikt om tillgångarna i det förvärvade företaget uppgår till högst 100 gånger basbeloppet (för närvarande ca 2.4 milj. kr.) eller antalet anställda är högst tio. Viss tveksamhet har rått om tillämpningen av bestämmelsen med hänsyn till att i ett uttalande I den allmänna motiveringen (prop. 1986;87:74 s. 234) anges att båda dessa

förutsättningar skall vara uppfyllda för att förvärvet skall vara tillstånds-

fritt. Innebörden framgår dock av lagtexten (jfr. även NU 1986/87:30 s.

35). Enligt min mening kan bestämmelsen i sin nuvarande lydelse i undantagsfall leda till att ett förvärv av sådan betydelse att det med hänsyn till

lagens syfte bör prövas, ändå blir undantaget från prövning. Jag förordar därför att 2 8 3 ändras så att båda de angivna förutsättningarna skall vara

uppfyllda för att förvärvet skall vara undantaget från prövning. Ändringen

bör träda i kraft den 1 juli 1988.

Med anledning av vad jag har anfört har inom industridepartementet

upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m. m.

Med hänsyn till lagstiftningsärendets enkla beskaffenhet är det enligt 60

min mening inte motiverat att inhämta lagrådets yttrande över förslaget. Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 14:1. Bil. 14

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att anta förslaget till lag om ändring i lagen (1982:617) om utländs-

ka förvärv av svenska företag m. m.

Bil. 14 Jag föreslår att medel för regional utveckling för budgetåret 1988/89 ställs

till regeringens förfogande över följande anslag och till nämnda huvud-

ändamål.

Anslag Huvudändamål

CI. Visst regionalpolitiskt stöd Äldre lokaliseringsbidrag/avskrivningslån

Aldre offertstöd C 2. Lokaliseringsbidrag m. m. Lokaliseringsbidrag (centrala beslut)

Offertstöd :

Lån till regionala investmentbolag C 3. Lokaliseringslån Lokaliseringslån C 4. Regionala utvecklingsinsatser Lokaliseringsbidrag (länsstyrelsebeslut) m.m. Investeringsbidrag

Företagsutveckling

Glesbygdsstöd

Regional projektverksamhet

Teknikspridning m. m,

Centrala konsult- och utredningsinsatser

Särskilda bidrag till de regionala utveck-

lingsfonderna i stödområdeslänen C'5. Täckande av förluster p. g. a. Infriande av garantier kreditgarantier till företag i glesbygder m. m. C 6. Ersättning för nedsättning av Täckande av bortfall av socialavgifter socialavgifter i Norrbottens län C 7. Sysselsättningsstöd Sysselsättningsstöd C 8. Expertgruppen för forskning Initiering och genomförande av regionalom regional utveckling politisk forskning m. m. C' 9. Kapitaltillskott till en utveck- Främjande av näringslivet i Västnorden lingsfond för Västnorden

I prop. 1984/85:115 om regional utveckling och utjämning anmälde jag

att stödverksamheten, för att kunna planeras långsiktigt, bör bedrivas med

samma inriktning och i samma omfattning under fyraårsperioden 1985/86—- 1988/89. Eftersom förslag med anledning av den nyligen tillsatta regionalpolitiska kommitténs kommande betänkande inte beräknas kunna föreläggas riksdagen förrän tidigast våren 1990 vill jag redan nu anmäla att jag

senare avser föreslå regeringen att förlänga denna period.

C 1. Visst regionalpolitiskt stöd

1986/87 Utgift8316471
1987/88 Anslag5000 000
1988/89 Förslag1.000 000

Över anslaget anvisas fr. o. m. budgetåret 1985/86 medel endast för vissa former av regionalpolitiskt stöd som beslutats före detta budgetår. De ändamål som medlen fortfarande används till är:

— lokaliseringsbidrag och avskrivningslån som beviljats av länsstyrelse

före den 1 juli 1982 samt av regeringen eller central myndighet före den I = Bil. 14

juli 1984, — offertstöd som beviljats före den 1 juli 1985. .

Utbetalningarna under budgetåret 1986/87 avsåg huvudsakligen lokaliseringsbidrag.

Statens industriverk : För att täcka resterande utbetalningar till de ändamål vartill medel fortfarande anvisas över anslaget beräknar statens industriverk ett medelsbehov av I milj. kr.

Föredragandens överväganden I likhet med statens industriverk beräknar jag medelsbehovet under detta anslag till I milj. kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Visst regionalpolitiskt stöd för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag av 1000 000 kr.

C 2. Lokaliseringsbidrag m. m.

1986/87 Utgift 207 770 326 Reservation 579 404 755! 1987/88 Anslag 362 000 000 1988/89 Förslag 362 000 000 ! De medel som vid budgetårsskiftet inte var ianspråktagna genom beslut uppgick till 69,7 milj. kr., inräknat de 100 milj. kr. som anvisats på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1985/86.

För närvarande anvisas medel över detta anslag till följande ändamål: — lokaliseringsbidrag beviljade av statens industriverk eller regeringen

efter den 1 juli 1984, — offertstöd beviljade efter den 1 juli 1985, — lån till privata regionala investmentbolag, — kapitaltillskott m. m. till Stiftelsen Industricentra, — viss administration av regionalpolitiskt stöd, — eventuella medel för ombyggnad av outnyttjade bostadslägenheter i

Kiruna.

Beslut om lokaliseringsbidrag har av statens industriverk och regeringen under budgetåret 1986/87 fattats för 340,1 milj. kr. Offertstöd har beviljats med 62.1 milj. kr. Stiftelsen Industricentra har erhållit 22,3 milj. kr. i kapitaltillskott m. m. För administration av det regionalpolitiska stödet har 5,9 milj. kr. utbetalats till banker och för införande av ett ADB-system för stödformer inom industriverkets ansvarsområde har använts 1,4 milj. kr. 63

Lån till ett privat regionalt investmentbolag har beviljats med 4,0 milj... kr. Utestående lån till detta ändamål uppgår till 53,0 milj. kr. Bil. 14

Statens industriverk Statens industriverk uppskattar att behovet av bidragsmedel för beslut av regeringen och verket under budgetåret 1988/89 kommer att uppgå till ca 455 milj. kr. Verket föreslår att den nuvarande begränsningen av offertstödet till högst 60 milj. kr. slopas och beräknar ett behov av medel för beslut om offertstöd av 70 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Utbetalningen av medel under anslaget beräknas till 415 milj. kr. under budgetåret 1988/89.

Föredragandens överväganden Den största andelen regionalpolitiskt stöd till företag lämnas i form av lokaliseringsstöd. Lokaliseringsstöd består av lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån. Medel för lokaliseringsbidrag, som beviljas av statens industriverk eller regeringen, anvisas över detta anslag tillsammans med bl. a. medel för offertstöd.

I prop. 1984/85:115 om regional utveckling och utjämning anmälde jag beträffande den regionalpolitiska stödverksamheten att jag räknade med att den skulle bedrivas med samma inriktning och i samma omfattning under fyraårsperioden 1985/86—1988/89. För de ändamål vartill medel anvisas över detta anslag beräknade jag ett årligt behov av 362 milj. kr. Riksdagen har sedermera beslutat att anslå detta belopp för vart och ett av de tre budgetåren 1985/86 t.o.m. 1987/88.

För att utnyttja det goda konjunkturläget, som skapat en ökad efterfrågan på bl. a. lokaliseringsbidrag, beslöt riksdagen våren 1986 att tillföra anslaget ytterligare 100 milj. kr. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 (prop. 1985/86:101 bil. 7, AU 9, rskr. 140).

Genomförandet av ett antal av de stödprojekt till vilka detta särskilda tillskott förväntades utnyttjas kom dock att förskjutas framåt i tiden. Riksdagen beslöt därför vid sin behandling av regeringens förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1986/87, att godkänna att en del av dessa medel fick användas för vissa åtgärder som normalt inte kan stödjas med medel från detta anslag. Åtgärderna avsåg att förbättra tillgången på riskvilligt kapital och undanröja vissa brister i för näringslivet viktig infrastruktur i Blekinge län. Medelsbehovet för dessa uppgick till 54 milj. kr. (prop. 1986/87:25 bil. 9, AU 9, rskr. 80).

Riksdagen har med anledning av regeringens förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 nyligen beslutat godkänna att 25 milj. kr. av det särskilda tillskottet får användas som kapitaltillskott till det regionala investmentbolaget Sorbir.vest AB, under förutsättning att bolaget inriktar sin verksamhet på bl.a. Västerbottens läns inland (prop. 1987/88:25 bil. 8). Återstående belopp av tillskottet, 21 milj. kr., har regeringen nyligen i proposition om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland, föreslagit att riksdagen 64

skall godkänna att det används till vissa andra näringslivsfrämjande åtgär- — Prop. 1987/88: 100 der i samma region (prop. 1987/88:64 bil: 5). Bil. 14

Med hänvisning till vad jag anfört beräknar jag ett sammanlagt medels- | behov för de ändamål vartill medel anvisas över detta anslag av 362 milj. kr. för budgetåret 1988/89. Härav beräknar jag högst 70 milj. kr. till offertstöd.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett

reservationsanslag av 362 000 000 kr.

C 3. Lokaliseringslån

1986/87 Utgift 107 248 540 Reservation 490512 910! 1987/88 Anslag 300 000 000 1988/89 Förslag 200 000 000 ! De medel som vid budgetårsskiftet inte var ianspråktagna genom beslut uppgick till 167,0 milj. kr.

Över anslaget anvisas medel för lokaliseringslån. Till skillnad mot lokaliseringsstöd i form av lokaliseringsbidrag belastas detta anslag även med utgifter för lokaliseringslån som beviljas av länsstyrelse.

Jag har tidigare redogjort för utfallet av stödverksamheten under de senaste budgetåren.

Under budgetåret 1986/87 har beslut om lokaliseringslån fattats för 264,2 milj. kr. Någon subvention i samband med långivningen förekommer inte längre.

Under budgetåret 1986/87 har 107,2 milj. kr. utbetalats i lokaliseringslån.

I räntor och avbetalningar har under budgetåret 253,6 resp. 693,7 milj. kr. inbetalats. Utestående belopp vid låntagares konkurs var 42,5 milj. kr. och eftergivet belopp i samband med företagsrekonstruktioner uppgick till 22,8

milj. kr. Utestående fordringar på lokaliseringslån uppgick den 30 juni 1987 till 2232,0 milj. kr.

Statens industriverk Statens industriverk räknar med att beslut om lokaliseringslån under bud-

getåret 1988/89 kommer att fattas för 360 milj. kr. Verket räknar med att utbetalningarna kommer att uppgå till 305 milj. kr.

Föredragandens överväganden

För lokaliseringslån under budgetåret 1988/89 beräknar jag — med hänsyn bl.a. till att stödverksamheten bör kunna planeras långsiktigt under fyra- . årsperioden 1985/86—1988/89 och till beslutsreservationens storlek — me- . 65

5 Riksdugen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 14

delsbehovet till 200 milj. kr. Detta innebär att lokaliseringslån kommer att — Prop. 1987/88: 100 kunna lämnas i minst samma omfattning under 1988/89 som under de = Bil. 14 senaste budgetåren.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lokaliseringslån för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva-

tionsanslag av 200 000 000 kr.

C 4. Regionala utvecklingsinsatser m. m.

1986/87 Utgift 312 399 000 Reservation 653 096 000! 1987/88 Anslag 688 000 000 1988/89 Förslag 688 000 000 !De medel som vid budgetårsskiftet inte var ianspråktagna genom beslut uppgick till | ca 45 milj. kr. att jämföras med ca 50 milj. kr. året innan.

Från anslaget betalas utgifterna för av länsstyrelserna beslutade lokaliserings- och investeringsbidrag, för företagsutveckling, för glesbygdsstöd i form av stöd till företag, kommersiell service, intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser (IKS) och samhällelig service samt för regional projektverksamhet.

För innevarande budgetår disponerar länsstyrelserna 648 milj. kr. för nämnda ändamål, varav högst 131 milj. kr. får användas till regional projektverksamhet. Vid fördelning av medlen inom länen och mellan olika ändamål skall länsstyrelserna särskilt beakta behovet av ökade insatser i stödområdena A och B, i glesbygder och skärgårdar.

Från anslaget betalas vidare utgifterna för teknik- och kunskapsspridning i regionalpolitiskt prioriterade regioner samt för centrala konsult- och utredningsinsatser. För dessa ändarnål har 30 milj. kr. avsatts. Från anslaget lämnas också 10 milj. kr. i särskilda bidrag till utvecklingsfonderna i

stödområdeslänen. |

Under budgetåret 1986/87 fattade länsstyrelserna beslut om sammanlagt 471 milj. kr. med följande fördelning mellan ändamålen:

— lokaliseringsbidrag och investeringsbidrag197
— företagsutveckling34
— glesbygdsstöd| 157
— regional projektverksamhet83

Länsstyrelserna Länsstyrelserna beräknar i sina anslagsframställningar medelsbehovet för regionala utvecklingsinsatser till sammanlagt 739,95 milj. kr. för budget-

året 1988/89. 66

Statens industriverk Prop. 1987/88: 100

Bil. 14

Verket begär en ökning av medel för centrala konsult- och utredningsin-

satser från 10 till 15 milj. kr.

Föredragandens överväganden Genom riksdagens beslut om regionalpolitiken (prop. 1984/85:115, AU 13, rskr. 354) har länsstyrelserna möjlighet att inom en given medelsram

använda medlen till tidigare nämnda ändamål. Länsstyrelsernas rätt att besluta i lokaliseringsstödsärenden gäller för närvarande investeringar med ett beräknat totalt kapitalbehov på högst 9

milj. kr. Jag har tidigare tavsnitt 3.4) föreslagit att denna gräns höjs till 12 milj. kr.

Hemslöjden har stor betydelse som kompletterande sysselsättning för

många personer som bor i glesbygdsområden. Jag har tidigare under anslaget B 5. Främjande av hemslöjden anfört att det fr. o. m. nästa budgetår i varje län bör finnas två länshemslöjdskonsulenter, en med inriktning på

hård slöjd och en med inriktning på mjuk slöjd. Kostnaderna härför beräknas till 6 868 000 kr. och bör i fortsättningen betalas över anslaget regionala utvecklingsinsatser m. m. För varje länsstyrelse beräknar jag statsbidraget för två hemslöjdskonsulenter till 286000 kr. i nuvarande löneläge. Stats-

bidraget lämnas till huvudmannen under samma förutsättningar som hittills, dvs. att landstingskommunernas bidrag skall vara minst lika stora som statens.

I samband med riksdagsbehandlingen av detta anslag i föregående års : budgetproposition (AU 1986/87:13, rskr. 268) ansåg utskottet att anslaget till regionala utvecklingsinsatser m. m. på sikt i sin helhet borde fördelas

till länen. För budgetåret 1987/88 ansåg utskottet att högst 40 milj. kr. av

anslaget borde användas för centrala insatser i pågående eller planerade projekt och aktiviteter. I enlighet med riksdagens uttalande bör för nästa budgetår det högsta beloppet som får användas för centrala insatser sänkas från 40 till 35 milj. kr. Återstoden dvs. 653 milj. kr., bör fördelas på länen.

De stödinsatser som sker med medel från anslaget bör i övrigt ha samma inriktning som under innevarande budgetår. Jag beräknar det sammanlagda medelsbehovet till 688 milj. kr.

Hemställan - Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Regionala utvecklingsinsatser m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 688 000 000 kr.

C 5. Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till

företag i glesbygder m. m.

1986/87 Utgift 12785 812

1987/88 Anslag 1000 1988/89 Förslag 1000 67

företag i glesbygder och för lån till kommersiell service enligt förordningen = Bil. 14

(1985:619) om glesbygdsstöd. Vidare betalas utgifterna för att infria garantier för lån som har lämnats enligt förordningen (1979:638) om statligt stöd

till glesbygd (upphävd 1985:619), enligt förordningen (1973:608) om stat-

ligt stöd till kommersiell service i glesbygd (upphävd 1980:877) samt enligt

förordningen (1976:208) om statligt stöd till skärgårdsföretag och förord-

ningen (1978:465) om särskilt stöd till lantbruksföretag i i vissa glesbygder

(upphävda 1979:638).

Länsstyrelserna Samtliga länsstyrelser utom de i Kristianstads och Malmöhus län har lämnat anslagsframställningar. Sammanlagt föreslår länsstyrelserna en

engagemangsram t. o. m. budgetåret 1988/89 på 180,4 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Den 1 juli 1985 skedde en övergång till engagemangsram i stället för årliga beslutsramar för kreditgarantier till företag i glesbygder m.m. (prop. 1984/85:115, AU 13, rskr. 354). Engagemangsramen skall successivt byggas upp tills den uppgår till 290 mili. kr. Länsstyrelsernas utrymme för ny

kreditgivning skapas dels genom amorteringar av lån med statliga kreditgarantier som beslutats efter den I juli 1985, dels genom den successiva

uppbyggnaden. Förluster till följd av infriade garantier ger inte utrymme för ny garantigivning.

För tiden fram t. o. m. budgetåret 1987/88 är engagemangsramen fastställd till 135 milj. kr. Ramen bör för tiden fram t. o. m. budgetåret 1988/89

utökas till 155 milj. kr.

Anslaget bör för nästa budgetår t. tas upp med oförändrat belopp. 1000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

I. medge att statlig kreditgaranti för lån till företag i glesbygder

och för lån till kommersiell service får beviljas i en sådan omfattning

att det sammanlagda beloppet för utestående garantier som beslutats

efter den 1 juli 1985 uppgår till högst 155 000000 kr. , 2. till Täckande av förluster på grund av kreditgaruantier till före-

tag i glesbygder m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsan-

slag av 1000 kr.

C 6. Ersättning för nedsättning av socialavgifter

1986/87 Utgift 355 220 227 1987/88 Anslag 395 000 000 . 1988/89 Förslag 350 000 000 68

Från anslaget. som disponeras av riksförsäkringsverket, täcks bortfall Prop. 1987/88: 100 av avgiftsinkomster till följd av tillämpningen av lagen (1983:1055) om Bil. 14 nedsättning av socialavgilfter och allmän löneavgift i Norrbottens län.

Enligt denna lag skall den procentsats efter vilken arbetsgivar- resp. cgenavgifter sammanlagt utgår, enligt lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, sättas ned med 10 procentenheter för verksamheter inom vissa näringsgrenar som bedrivs i Norrbottens län. För nedsättning av egenavgifter gäller bestämmelserna i uppbördslagen (1953:272). Berörda näringsgrenar är gruvverksamhet, tillverkning, produktionsvaruinriktad partihandel, uppdragsverksamhet samt hotell-, pen-

sionats- och campingverksamhet. Ett särskilt bidrag till kostnaden för

arbetsgivaravgifterna lämnas när sysselsättningen ökar. Utgifter för detta bidrag belastar anslaget C 7. Sysselsättningsstöd.

De verksamheter inom nämnda näringsgrenar som bedrivs i Svappa-

vaara samhälle är befriade från socialavgifter och allmän löneavgift under

tiden den 1 januari 1984-den 31 december 1993.

Riksförsäkringsverket

Verket beräknar, med utgångspunkt från utfallet under första halvåret 1987, utgifterna för ersättning för nedsättning av socialavgifter för innevarande budgetår till 341 milj. kr. Verket räknar med i stort samma volym för nästa budgetår. Med en löneuppräkning på 5 26 fram till nästa budgetår blir medelsbehovet enligt verket 358 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Föredragandens överväganden Jag beräknar bortfallet av avgiftsinkomster genom nedsättning av socialav-

gifter och allmän löneavgift i Norrbottens län till 350 milj. kr. under nästa budgetår.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgetåret

1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 350 000 000 kr.

C 7. Sysselsättningsstöd

1986/87 Utgift 208 183 999 1987/88 Anslag 169 000 000 1988/89 Förslag 159 000 000

Över anslaget anvisas medel för sysselsättningsstöd samt för de bidrag till kostnader för arbetsgivaravgifterna, som under vissa förutsättningar

lämnas till verksamheter i Norrbottens län. | Genom riksdagens beslut om regionalpolitiken våren 1985 (prop.

1984/85:115, AU 13, rskr. 354) höjdes sysselsättningsstödet i samtliga 69

stödområden fr.o.m. år 1985. Våren 1987 beslöt riksdagen att avskaffa Prop. 1987/88: 100 sysselsättningsstödet i stödområde C från den 1 juli 1987 (prop. Bil. 14

1986/87:100 bil 14, AU 13, rskr. 268). Jag har tidigare (avsnitt 3.4) redogjort för utfallet av verksamheten rmed sysselsättningsstöd under de senas-

te åren.

Statens industriverk

Statens industriverk beräknar medelsbehovet för de ändamål vartill medel beviljas över anslaget till 159 milj. kr. under budgetåret 1988/89.

Föredragandens överväganden Jag beräknar i likhet med statens industriverk det totala medelsbehovet under budgetåret 1988/89 till 159 milj. kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sysselsättningsstöd för budgetåret 1988/89 anvisa ett för-

slagsanslag av 159 000 000 kr.

C 8. Expertgruppen för forskning om regional utveckling

1986/87 Utgift 4288 000 Reservation 573 000 1987/88 Anslag 4300 000 1988/89 Förslag 4300 000

« Från anslaget betalas utgifterna för expertgruppens för forskning om regional utveckling verksamhet.

Expertgruppen för forskning om regional utveckling Expertgruppen beräknar medelsbehovet till 4 300 000 kr.

Föredragandens överväganden

I proposition 1984/85:115 om regional utveckling och utjämning redovisa-

des behov av forskning som kan bidra till att förbättra kunskapsunderlaget för regionalpolitiken och det angelägna i att synsätt och resultat från

forskningen får en bred spridning till olika användargrupper. Den roll som

expertgruppen bör ha i dessa avseenden som länk mellan forskningen och

användare av forskningens resultat redovisades också. För budgetåret 1988/89 bör anslaget tas upp till 4,3 milj. kr. 70

Hemställan Prop. 1987/88: 100 Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen Bil. 14

att till Expertgruppen för forskning om regional utveckling för

budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 4300 000 kr.

C 9. Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden

1986/87 Utgift 0 Reservation 6 928 000 1987/88 Anslag 1904 000 | 1988/89 Förslag 2.000 000

Från anslaget betalas Sveriges kapitaltillskott till en nordisk utvecklingsfond för Västnorden.

Vid nordiska ministerrådets (samarbetsministrarna) möte den 19 augusti 1986 undertecknades ett avtal och stadgar för en nordisk utvecklingsfond för Västnorden. Avtalet och fondens stadgar trädde i kraft den 17 september 1987. Utvecklingsfonden skall främja utvecklingen av ett allsidigt och konkurrenskraftigt näringsliv 1 Västnorden (Färöarna, Grönland och Island). Fondens grundkapital skall uppgå till ett belopp som motsvarar 14,1 miljoner US dollar varav Sverige skall svara för 5,4 miljoner US dollar. Utbetalning till fonden skall ske under perioden 1987— 1995.

För den första inbetalningen till fonden, avseende perioden den I mars 1987—den 29 februari 1988, har riksdagen anvisat medel på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 (prop. 1986/87:25 bil. 9, AU 9, rskr. 80). På grund av en utdragen konstitueringsprocess kom denna inbetalning att ske först i oktober 1987.

Det belopp som enligt avtalet skall inbetalas per den 1 mars 1989 är 328 000 US dollar, vilket motsvarar ca 2 milj. kr. Anslaget har hittills varit ett reservationsanslag på grund av osäkerhet om tidpunkt för de första inbetalningarna till fonden. Någon sådan osäkerhet finns inte längre. Däremot kvarstår osäkerhet om dollarkursens utveckling. Jag anser det därför motiverat att omvandla reservationsanslaget till ett förslagsanslag, som för budgetåret 1988/89 bör föras upp med 2 milj. kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden för

budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 2 000 000 kr.

Bil. 14

Verksamheten vid Sveriges geologiska undersökning

Sveriges geologiska undersökning (SGU) är den centrala förvaltningsmyndigheten för frågor om landets geologiska beskaffenhet och mineralhantering.

SGU skall:

—- utföra allmän geologisk kartering, — bedriva prognos-, informations- och dokumentationsverksamhet på mi-

neralområdet, — följa den svenska och internationella utvecklingen inom mineralområ-

det, | ee

— tillhandahålla underlag för tillämpningen av plan- och bygglagen och

lagen om hushållning med naturresurser m. m., — handlägga ärenden enligt minerallagstiftningen, lagstiftningen om konti-

nentalsockeln samt lagstiftningen om utländska förvärv av fast egendom |

m. m. vad avser gruvrättigheter. ka

Verksamheten skall bedrivas på ett sådant sätt att insamlat material

snabbt publiceras och i praktiska former görs lättillgängligt. SGU skall i

övrigt på bästa sätt söka främja tillgodogörandet av landets mineralresurser. SGU åtar sig utrednings- och undersökningsuppdrag. Uppdragsverksamheten skall ge full kostnadstäckning.

SGU är chefsmyndighet för bergsstaten.

Antalet anställda vid SGU uppgår för närvarande till 245 personer.

SGU är lokaliserat till' Uppsala med filialkontor i Lund och Göteborg. Vid SGU tillämpas programbudgetering med följande programindelning:

1. Geologisk kartering och dokumentation.

2. Myndighetsuppgifter och information.

3. Uppdragsverksamhet.

Verksamheten under programmen I och 2 finansieras från reservations-

anslaget Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering m.m. Verksamheten under programmet 3 finansieras genom intäkter.

Investeringar i utrustning finansieras från reservationsanslaget Sveriges geologiska undersökning: Utrustning.

D I. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering

m.m. : os

1986/87 Utgift 68 408 979 Reservation 3003 352

1987/88 Anslag 71 074 000

1988/89 Förslag 75 200 000

Anslaget är uppdelat på tre program, nämligen:

1. Geologisk kartering och dokumentation.

2. Myndighetsuppgifter och information.

3. Uppdragsverksamhet.

Utgifter och inkomster för dessa program redovisas under anslaget. 72

Program I. Geologisk kartering och dokumentation omfattar den verk- — Prop. 1987/88:100 samhet som syftar till att ta fram och i form av kartor i reguljära serier — Bil. 14 tillhandahålla beslutsunderlag för den samhällsplanering som rör utnyttjan-

de av landskapet, berggrund, jordlager och grundvatten. Vidare omfattar programmet den verksamhet som syftar till att genom insamling, bearbet-

ning och bevarande av uppgifter om geologiska förhållanden på annat sätt

än genom den reguljära karteringen tillgodose allmänna och enskilda behov av geologisk information. | |

Program 2. Myndighetsuppgifter och information omfattar vissa myn-

dighets- och utredningsuppgifter på mineralområdet samt den verksamhet som syftar till att informera såväl internt som externt i frågor inom det

geovetenskapliga området.

Program 3. Uppdragsverksamhet omfattar den verksamhet som finansi-

eras genom direkt ersättning från konsumenterna. Uppdragen skall ha nära

samband med karterings- och dokumentationsverksamheten eller utrednings- och informationsverksamheten.

Av följande sammanställning framgår hur kostnader och intäkter för

verksamheten fördelar sig på olika program:

Program 1987/88 Beräknad ändring (1 000-tal kr.) Budget 1988/89

Föredraganden Program I. Geologisk kartering

och dokumentation60995+2035
Avgår i inkomster—95 60 900- +2035

Program 2. Myndighetsuppgifter

och information10574+1891
Avgår i inkomster—400 10 174+200 +2091
Program 3. Uppdragsverksamhet7308—-3 168
Avgår i inkomster7308 0—3 168 =
Medelsbehov :71074+4126

Sveriges geologiska undersökning Utöver medel i enlighet med huvudförslaget för pågående verksamhet

För att kunna ta fram radiometriska kartor över befolkningstäta områden hemställer SGU om 4 milj. kr. per år under en treårsperiod. Kartorna: skall baseras på flygmätningar och utgör ett viktigt basmaterial för kommunernas bedömning av risk för markradon i bostäder.

Den maringeologiska kartan är ett av de viktigaste underlagen för planeringen av våra havsområdens utnyttjande och skydd. SGU hemställer om extra medel för att kunna fördubbla produktionen av maringeologiska kartor. Denna produktionsökning förutsätter att SGU får anskaffa ett nytt

fartyg till en kostnad av 10 milj. kr. Den årliga kostnaden för maringeolo-

gisk verksamhet beräknas öka med ca 2,7 milj. kr. per år. 73

SGU inte kan upprätthålla en bred geologisk kompetens. Detta innebär = Bil. 14 enligt SGU att man inte längre kan klara alla de uppgifter som vid omorga-

nisationen år 1982 ansågs som angelägna. SGU avser att under budgetåret 1987/88 ta fram underlag för beslut om en utveckling av verksamheten.

Syftet är att skapa utrymme för en kontinuerlig förnyelse av kunskap,

teknik och arbetsformer varigenom produktiviteten kan höjas och verksamheten utvecklas. Förslag eller åtgärder avser SGU redovisa i samband

med anslagsframställningen för budgetåret 1989/90. SGU förutskickar att verket kommer att hemställa om att få tillämpa treårsbudgetering fr. o. m. budgetåret 1989/90.

Fiskeristyrelsen har inkommit med skrivelse angående kartläggning av svenskt kontinentalsockelområde.

Föredragandens överväganden

För budgetåret 1988/89 bör medel för SGU:s verksamhet beräknas i enlig-

het med den planenliga utgiftsminskningen med 272 i överenstämmelse

med det treåriga huvudförslag som lades fast inför budgetåret 1986/87. Jag vill framhålla att jag ser det initiativ som SGU nu tagit för att skapa

utrymme för en förnyelse av verkets verksamhet och. kompetens som en betydelsefull investering för framtiden. Jag utgår från att det arbetet kommer att skapa ett viktigt underlag även för regeringens prövning av SGU:s fortsatta verksamhet.

Regeringen har i propositionen om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland (prop. 1987/88:64) föreslagit

att SGU får i uppdrag att svara för uppbyggnad och drift av ett centralt

nationellt borrkärnearkiv lokaliserat till Malå i Västerbottens län. I nämnda proposition beräknas medelsbehovet för ått täcka engångskostnader till

3500.000 kr. för innevarande budgetår. För budgetåret 1988/89 beräknar jag under detta anslag 1750 000 kr. för driften av borrkärnearkivet.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av

75 200 000 kr.

D 2. Sveriges geologiska undersökning: Utrustning

1986/87 Utgift 861 225 Reservation 330760 1987/88 Anslag 1300 000 1988/89 Förslag 2 500.000

Anslaget är avsett att finansiera SGU:s investeringar i mer kostnadskrä-

vande utrustning. Ränta och avskrivning på utrustningskapitalet belastar | de program inom vilka utrustningen används. Utrustning som anskaffas : 74

med anlitande av anslaget tillförs SGU:s utrustningskapital. Medel mot- — Prop. 1987/88:100 svarande avskrivning och förräntning av utrustningskapitalet omförs till — Bil. 14 särskild inkomsttitel på statsbudgeten.

Sveriges geologiska undersökning Anslaget bör för budgetåret 1987/88 uppgå till 13043 000 kr. Av beloppet avser 10 milj. kr. anskaffning av ett nytt specialfartyg för kontinentalsockelundersökningar, som skall möjliggöra en fördubbling av den maringeologiska kartproduktionen. Investeringsbehovet omfattar i övrigt ersättning av avskriven och utrangerad utrustning samt nyanskaffningar för rationaliseringar och kvalitetshöjning av pågående verksamhet.

Föredragandens överväganden För budgetåret 1988/89 beräknar jag anslaget till 2.5 milj. kr. Av beloppet avser 627000 kr. ersättning av äldre försliten utrustning. För nyanskaffning för rationalisering och kvalitetshöjning av pågående verksamhet har jag beräknat 1873 000 kr. Jag har sålunda inte beräknat medel för anskaffning av ett nytt fartyg.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sveriges geologiska undersökning: Utrustning för budget-

året 1988/89 anvisa ett reservatlionsanslag av 2 500000 kr.

D 3. Bergsstaten

1986/87 Utgift2919 383
1987/88 Anslag3216000
1988/89 Förslag3710 000

Bergsstatens verksamhet styrs i huvudsak av den gruvrättsliga lagstiftningen, framför allt gruvlagen (1974:342) och gruvförordningen (1974:344). Bergsstatens myndighets- och kansliuppgifter omfattar främst

ärenden om förvärv och försvar av gruvrättigheter. Vidare skall bergssta-

ten anvisa områden för gruvdrift och undersökningsverksamhet.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) är chefsmyndighet för bergs-

staten. Bergsstaten är organiserad på ew nordligt och ett sydligt distrikt

med expedition i resp. Euleå och Falun. Chef för varje distrikt är en

bergmästare. Antalet anställda vid bergsstaten uppgår för närvarande till 12 personer.

(1000-tal kr.) : 1987/88 Beräknad ändring Prop. 1987/88: 100

1988/89 |

: Bil. 14

Föredraganden' Anslag

Förvaltningskostnader2519+354
Lokalkostnader457+106
Kungörelsekostnader190-
Engångsanvisning50 | +34 3216+494

Med stöd av minerallagstiftningen och motsvarande äldre lagstiftning tas

genom bergsstatens försorg ut vissa avgifter på det gruvrättsliga området. Vidare skall enligt förordningen (1966:315) angående tillämpningen av

lagen (1966:314) om kontinentalsockeln avgift erläggas till SGU för till-

stånd till sand-, grus- eller stentäkt på kontinentalsockeln. Samtliga dessa avgifter redovisas på statsbudgetens inkomstsida under titeln 2528 Avgif-

ter vid bergsstaten. Avgifterna uppgick budgetåret 1986/87 till 3,1 milj. kr.

Sveriges geologiska undersökning

1. SGU anser att bergsstaten bör undantas från en tillämpning av huvud-

förslaget.

2. För att möjliggöra en rekrytering till en befintlig tjänst som gruvingen-

jör i norra distriktet samt för att möjliggöra utlandsresor, bl.a. till andra

nordiska länder, begär SGU 184 000 kr. |

3. En engångsanvisning om 84000 kr. bör beräknas för övriga expenser.

Föredragandens överväganden Minerallagskommittén har i början av år 1987 överlämnat sitt betänkande (SOU 1986:53 och 54) Ny minerallagstiftning. Det innehåller bl. a. förslag till utökade arbetsuppgifter för bergsstaten. Jag avser att under våren 1988 ta upp frågan om en ny minerallagstiftning. Mot denna bakgrund föreslår

jag att medel för bergsstatens verksamhet nu beräknas enligt ett ettårigt

huvudförslag med en utgiftsminskning om ca 196.

Därutöver finner jag, i likhet med SGU, det nödvändigt att justera bergsstatens lönemedel genom att tillföra 164 000 kr. Jag har även beräknat

20000 kr. för expenser och 84000 kr. som en engångsanvisning.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bergsstaten för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag

av 3710 000 kr.

Verksamheten vid nämnden för statens gruvegendom

Statens gruvegendom förvaltas sedan den 1 juli 1973 av nämnden för statens gruvegendom (NSG). Från att tidigare ha avsett i huvudsak endast 76

gruvrättigheter enligt gruvlagen (1974:342) och dess föregångare omfattar — Prop. 1987/88: 100 nu nämndens förvaltning även andra typer av mineralfyndigheter, bl.a. — Bil. 14 industrimineral. Nämnden, som beslutar i frågor om upplåtelse av gruvegendomen, svarar för att egendomen tas till vara på bästa sätt och — där

så är lämpligt — utökas. Utökningen sker huvudsakligen genom prospekte-

ring. Nämnden skall särskilt följa utvecklingen inom sitt verksamhetsområde och ta initiativ till åtgärder att förbättra det ekonomiska utbytet av

gruvegendomen. |

Riksdagen beslöt hösten 1982 (prop. 1982/83:50 bil. 6. NU 18, rskr. 111) att anvisa 300 milj. kr. för ett femårigt program för utökad prospektering.

Programmet har förlängts med tre år och ytterligare 96 milj. kr. har anvisats för ändamålet (prop. 1986/87:74, NU 232, rskr. 370). Nämnden har

regeringens uppdrag att svara för administrationen av programmet och följa upp de projekt som beviljas medel. Nämnden skall också lämna .

förslag på hur programmet skall fortsätta.

D 4. Statens gruvegendom: Prospektering m. m.

1986/87 Utgift 52 122 000 Reservation 7243 000

1987/88 Anslag 43414 000 1988/89 Förslag 45 580 000

Kostnaderna för prospekteringsverksamhet och brytvärdhetsundersök-

ningar betalas från anslaget.

Nämnden för statens gruvegendom Nämnden föreslär i sin anslagsframställning bl. a. följande.

Enligt nämnden synes de större gruvföretagens prospekteringsinsatser inom de närmaste åren komma att koncentreras till områden i omedelbar närhet till befintliga gruvor och anrikningsverk, s.k. närprospektering. Detta kommer att ske på bekostnad av den s.k. fältprospekteringen. Nämnden anser att det är angeläget att fältprospekteringen upprätthålles i landet och menar att myndighetens roll därvidlag kan förväntas öka. Förhållandet motiverar enligt myndigheten en anslagshöjning.

Flera av nämndens prospekteringsprojekt har, enligt myndigheten, utvecklats så positivt att betydande insatser bör göras bl. a. avseende kostsamma borrarbeten, för att snabbt nå önskade resultat. Åtgärderna är dock

endast möjliga om medelstilldelningen för anslaget når en nivå om

51 000 000 kr. : :

Föredragandens överväganden

Under budgetåret 1988/89 bör nämndens prospekteringsverksamhet bedrivas i samma omfattning som under innevarande budgetår. Jag beräknar anslaget till 45 580 000 kr. - | Med hänsyn till behovet av en långsiktig planering av nämndens verk-

samhet bör, liksom vad gäller innevarande budgetår, ett bemyndigande att ” 71

göra fleråriga åtaganden ges. Jag förordar därför att regeringen inhämtar = Prop. 1987/88:100 riksdagens bemyndigande att under budgetåret 1988/89 fatta beslut om = Bil. 14 prospektering som innebär åtaganden om högst 33 150000 kr. för budget-

året 1989/90, 21550000 kr. för budgetåret 1990/91 och 14000 000 kr. för budgetåret 1991/92. -

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

I. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1988/89 ikläda sta-

ten ekonomisk förpliktelse i samband med nämndens för statens

gruvegendom verksamhet som innebär åtaganden om högst

33 150000 kr. för budgetåret 1989/90, 21550000 kr. för budgetåret 1990/91 och 14 000 000 kr. för budgetåret 1991/92, 2. till Statens gruvegendom: Prospektering m. m. för budgetåret

1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 45 580 000 kr.

D 5. Statens gruvegendom: Egendomsförvaltning m. m.

1986/87 Utgift5 195 000
1987/88 Anslag5839 000
1988/89 Förslag6278 000

Kostnaderna för nämndens för statens gruvegendom kansli samt för förvaltning av statens gruvegendom betalas från anslaget. Nämnden har

för närvarande 14 anställda.

1987/88 Beräknad ändring

: 1988/89

Föredraganden Anslag

Förvaltningskostnader4306 000+423 000
Lokalkostnader333 000+216000
Inmutningskostnader650 000-250 000
Utmålsläggningar550000 5839 000+50 000 +439 000

Nämnden för statens gruvegendom

Nämnden anför i sin anslagsframställning bl. a. följande.

1. Nämnden föreslår en minskning av anslaget med 1 för budgetåret 1988/89. För budgetåret 1988/89 motsvarar detta en besparing om 49 000 kr.

2. För att täcka lönekostnaden för den bemanning som nämndens befintliga tjänstestruktur skall kunna medge fordras, enligt nämnden, ett medelstillskott om 300000 kr. fr. o. m. budgetåret 1988/89.

3. Arbetsrutinerna och därmed även lokalbehovet har förändrats sedan nämnden påbörjade en rationalisering under budgetåret 1986/87. Myndig- 78

hetens pågående installation av persondatorer ställer nya krav på lokalut- Prop. 1987/88: 100 formning och utrustning. Byggnadsstyrelsen och Statshälsan har utarbetat Bil. 14

förslag till lösning, som innebär att befintliga lokaler behöver omdispone-

ras och utökas. Lokaltillskottet planeras till 125 kvm. Engångskostnaderna

i samband med lokalförändringen beräknas till 100000 kr. Till beloppet

kommer en kostnad om 88 000 kr. för ökad lokalhyra.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar nämndens medel enligt det fastställda huvudförslaget, dvs. en real minskning av utgifterna med 174 för nästa budgetår. Därutöver finner

jag, i likhet med nämnden, det motiverat att justera myndighetens lönemedel. Jag beräknar tillskottet till 190000 kr. Jag har även beräknat ett tillskott om 100.000 kr. som en engångsanvisning för lokalförändringar. För den höjda lokalhyran har jag beräknat 88 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens gruvegendom: Egendomsförvaltning m.m. för bud-

getåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 6 278 000 kr.

D6. Delegationen för samordning av havsresursverksamheten

1986/87 Utgift2.084 000 Reservation 206 000
1987/88 Anslag2552 000
1988/89 Förslag2.660 000

Delegationen för samordning av havsresursverksamheten skall verka för samordning av svensk verksamhet som innefattar nyttjande, skydd eller utforskande av havet eller som annars har anknytning till havet. Delegationen skall också verka för att havsresursverksamheten såväl vid myndigheter som organisationer främjas och stöds. Det åligger delegationen särskilt att utarbeta ett förslag till program för svensk havsresursverksamhet samt lämna underlag för regeringens och myndigheternas ställningstaganden i frågor som rör utnyttjande och skydd av havet. I delegationen ingår representanter för samhällsintressena och olika fackområden. Delegationens kansli har för närvarande fem anställda.

Regeringen uppdrog den 28 augusti 1986 åt statskontoret att utreda samordningen av havsresursverksamheten. Statskontoret har redovisat

utredningsarbetet i rapporten Samordning av havsresursverksamheten

som överlämnades -till regeringen den 26 mars 1987. Rapporten har remissbehandlats. |

1987/88 | Beräknad ändring

1988/89

Bil. 14

Föredraganden

Anslag:

Förvaltningskostnader1768 000+101 000
Lokalkostnader170 000- 10000
Utredningskostnader614000 2552 000+ 17000 +108 000

Delegationen för samordning av havsresursverksamheten

Delegationen föreslår i sin anslagsframställning bl. a. följande:

Huvudförslag 2501000 kr. Delegationen är en liten myndighet med

fåtalig personal jämte begränsade kontorsutrymmen och övriga faciliteter. Det har då inte varit möjligt för delegationen att genom rationaliseringsåtgärder genomföra någon väsentlig, årlig minskning av förvaltnings- och lokalkostnaderna. Den årliga reduktionen sedan budgetåret 1980/81 har därför huvudsakligen fallit på utredningskostnader, som sålunda undergått en successiv och avsevärd minskning under denna period. Nämnda omständighet innebär att delegationen, med utgångspunkt i huvudförslaget, från och med budgetåret 1988/89 får små möjligheter att fylla sin uppgift genom en progråm- och utredningsverksamhet. Delegatio-

nen lägger därför också fram ett eget förslag.

Föredragandens överväganden

Medel för delegationens verksamhet bör beräknas i enlighet med det

fastställda treåriga huvudförslaget. Jag avser alt i annat sammanhang återkomma till frågan om formerna för samordning och utveckling inom havsresursområdet. Härvid bör bl. a. den av regeringen beslutade utvärderingen av programmet för havsindustriell kompetensutveckling vid statens industriverk, m. m. avvaktas. | .

Enligt vad jag har erfarit genomför delegationen för närvarande en översyn av det program för havsresursverksamheten .som lades fram år 1982. Jag finner det angeläget att detta arbete slutförs och redovisas under

budgetåret 1988/89.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Delegationen för samordning av havsresursverksamheten

för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 2 660 000 kr.

E. Statsägda förtag m. m. | BP 1987/88:100 il. 14

Under denna rubrik redovisas anslag för vissa delar av den statliga företagssektorn. De flesta statsägda företagen är aktiebolag och finansieras

inte över statsbudgeten. FFVs investeringar kommer fr. o. m. budgetåret

1988/89 inte att finansieras genom anslag över statsbudgeten utan med

rörelsemedel, avskrivningsmedel och/eller lånade medel. Upplåningen av medel för investeringar skall ske hos riksgäldskontoret inom en av riksda-

gen fastställd ram.

Flertalet av de statsägda företag som hör till industridepartementets

verksamhetsområde är dotterbolag till Procordia AB eller Celsius Industri-

er AB. Utanför båda koncernerna återfinns bl. a. Luossavaara-Kiirunavaa-

rå AB (LKAB). AB Statens Skogsindustrier (ASSD, Norrlands Skogsäga-

res Cellulosa AB (Ncb). SSAB Svenskt Stål AB, Sveriges Geologiska AB

(SGAB), Luxor AB samt Zenit Shipping AB. Årligen överlämnas en redogörelse för de statliga företagen till riksdagen. 1987 års redogörelse (Skr. 1987/88:20) innehåller bl. a. beskrivningar

av affärsverken och de nyss nämnda företagens verksamhet under år 1986 '

inriktad på utvecklingen under år 1987.

Affärsverket FFV

Med en ny marknadsorienterad organisation fr. o. m. år 1986 har FFV-kon-

cernen under år 1987 fortsatt arbetet med att skapa en bredare och tryggare

bas inför framtiden. För hela år 1987 förväntas för FFV en ökad fakturering och bättre årsresultat jämföret med år 1986 (4265 milj. kr. resp. 101 milj. kr.). Under år 1987 har FFV-koncernen i syfte att öka konkurrensför-

mågan förvärvat ett flertal företag inom koncernens verksamhetsområden. År 1986 levererade FFV 72,5 milj. kr. in till staten.

Domänverket Domänverkets resultat beräknas för år 1987 bli något bättre än år 1986. År 1986 levererades 172,1 milj. kr. in till staten. Domänföretagen AB och AB Statens Skogsindustrier (ASST) har träffat en överenskommelse som innebär alt Domänföretagen AB vid årsskiftet 1987/88 övertar ASSIs sågverks-

rörelse i Haparande, Kalix och Piteå. I samband härmed har domänverkets inleveranskrav minskats med 135 milj. kr. för åren 1988-1989.

Luossavaura-Kiirunavaara AB (LKAB) LKABs rörelse väntas visa ett nollresultat under är 1987. Resultatet efter

finansiella intäkter och kostnader beräknas bli ca 300 milj. kr. (578 milj.

kr.). En ytterligare resultatförsämring förutses för år 1988. Försäljningsvo-

lymen av järnmalm och pellets beräknas uppgå till 18 miljoner ton för år

1987 (18.8 miljoner ton).

Rörelseresultatet i LKAB har på grund av sjunkande dollarkurser och 81

6 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 14

malmpriser sjunkit under åren 1986 och 1987 och beräknas för år 1987 bli Prop. 1987/88: 100 noll. Finansiella poster gör att resultatet efter dessa poster för år 1987 Bil. 14 beräknas bli 300 milj. kr. :

LKAB har beslutat genomföra en omfattande investerings- och rationaliseringsplan för att säkra sin långsiktiga överlevnad på en starkt försämrad järnmalmsmarknad. LKAB lämnade år 1986 35 milj. kr. i utdelning till staten. : |

Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (Ncb) Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (Ncb) bedömer att 1987 års resultat blir bättre än resultatet för år 1986.

HF januari år 1987 förvärvade Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (Ncb) bolaget Medway Packaging Ltd, England.

Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (Ncb) har under året även deltagit i en nyemission i Hannover Papier. Västtyskland, där Ncb äger knappt 707. | procent.

Ncb har år 1986 lämnat 20 milj. kr. i utdelning till staten.

Företaget har under året startat en förprojektering för en kapacitetshöjande investering i Vallvik. Beslut om projektets genomförande tas under år 1988.

Procordia AB Resultatet före finansiella poster bedöms år 1987 väsentligt överstiga 1986 års resultat (901 milj. kr.). :

Konsumentsektorn, som omfattar drycker, livsmedel och tobak, har fortsatt god lönsamhet. Dryckesföretagen Pripps och Falken ökar sina marknadsandelar. Servicescktorn har förbättrat sitt resultat. Den kraftigaste resultatförbättringen visar Liber AB. Bolaget har koncentrerat sin verksamhet till färre områden och därmed sänkt sina kostnader.

Läkemedels- och hälsovårdssektorn redovisar försäljningsökningar inom samtliga affärsområden. Rörelseresultatet under de två första tertia- - ' len år 1987 förbättrades med ca 200 milj. kr.

Verkstadssektorns resultatutveckling är otillfredsställande. Hälften av aktierna i Waco Jonsered, Söderhamns Verkstäder och Kalmar Nohab har avyttrats till Mercurius Industri AB. Avtal om att avyttra aktierna i Uddcomb har träffats med Blekinge Finans.

Under året genomfördes en nyemission söm tillförde bolaget 1050 milj. kr. Staten avstod, eficr beslut av riksdagen, att teckna nya aktier. Aktierna har spritts till ca 24000 aktieägare. I samband härmed har bolaget inregistrerats vid Stockholms Fondbörs.

Procordia AB har under år 1986 lämnat utdelning till staten med 110 milj. kr. NV

Bil. 14

Beslut om en genomgripande omstrukturering av SSABs stålrörelse har skett under våren 1987. Verksamheten kommer att koncentreras till tunn-

1000 milj. kr. kommer att investeras i denna verksamhet under de närmaste tre åren. Planen innebär även en kraftig rationalisering av stålrörelsen samt nedläggning av elektrostålverket i Borlänge, Grängesbergsgruvan samt av det klena långa produktprogrammet.

Riksdagen har nyligen beslutat att staten skall förvärva gruvverksamheten i Grängesberg för att förlänga nedläggningsperioden till fem år (prop. 1987/88:25 bil. 8, NU 12, rskr. 112). |

Stålmarknaden bedöms, efter en kraftig nedgång under senare delen av år 1986 ha varit stabil under år 1987. Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader, exkl. gruvverksamheten i Grängesberg, har varit oförändrad jämfört med år 1986.

AB Statens Skogsindustrier (ASSI) AB Statens Skogsindustriers resultat för år 1987 förväntas bli avsevärt bättre jämfört med år 1986.

Marknaden för kraftliner och wellpapp har under år 1987 varit fortsatt god medan resultaten i Karlsborg och ASSI Timber varit fortsatt negativa.

Som redan nämnts har AB Statens Skogsindustrier (ASSI) och Domänföretagen AB träffat en överenskommelse om ASSIs sågverksrörelser i Haparanda, Kalix och Piteå. Vidare har ASSI beslutat att uppta förhandlingar om att sälja även sågverken i Skinnskatteberg och Valåsen.

Celsius Industrier AB (f.d. Svenska Varv AB)

Koncernens moderbolag har under året bytt namn till Celsius Industrier AB. Celsius-koncernen redovisar för perioden januari-augusti 1987 ett resultat före bokslutsdispositioner och skatt på 38 milj. kr. Rörelseresultatet före finansiella poster har förbättrats med 52 milj. kr., medan finansnettot kraftigt försämrats i jämförelse med motsvarande period år 1986. Koncernen gjorde år 1986 betydande valutavinster och dessutom har finansnettot under år 1987 påverkats av högre räntekostnader för koncernens riggengagemang i anslutning till Consafe-konkursen.

Orderingången har under år 1987 varit mycket god. Det totala värdet av orderstocken uppgår till omkring 9 100 milj. kr.

Framgångarna för Götaverken Energy AB på den nordamerikanska marknaden har fortsatt och företaget har bl.a. erhållit stora order på turnkey-leveranser till den amerikanska cellulosaindustrin. |

Av stor betydelse för koncernens fortsatta utveckling är självfallet det uppdrag på konstruktion och tillverkning av ubåtar som erhållits från | Royal Australian Navy. Ubåtarna kommer att byggas i Australien av ett 83

konstruktionsarbete sker vid Kockums Marine AB i Malmö. Bil. 14

Avvecklingen av produktionen av handelsfartyg vid Kockums AB förlöper planenligt. I början av år 1987 levererades det andra kryssningsfartyget till Carnival Cruise Lines och leverans av det sista handelsfartyget från Kockums AB skedde i november 1787.

Sveriges Geologiska AB Sveriges Geologiska AB (SGAB) möter en stagnerande marknad inom prospektering och ingenjörsgeologi. Detta kan endast delvis kompenseras genom en förbättrad utveckling inom utlandsverksamheten. Sedan år 1985 har SGAB anpassat resurserna till denna lägre efterfrågenivå. Resultatet efter finansnetto förväntas bli bättre än för år 1986 (-5,1 milj. kr.).

Affärsverket FFV

Riksdagen har nyligen beslutat om nya ekonomiska befogenheter för affärsverket FFV (prop. 1987/88:25 bil. 8, NU 12, rskr. 112). Syftet med de

misk och finansiell ställning än tidigare. Det bör förbättra FFVs konkurrenskraft att arbeta under likartade villkor som gäller för bolag och medföra att en effektivare affärsverksamhet uppnås. I fortsättningen skall regeringen fastställa rullande treårsplaner för affärsverket FFV och verket skall finansiera investeringar med rörelsemedel, avskrivningsmedel och/ eller lånade medel. Upplåningen av medel för investeringar skall ske hos riksgäldskontoret inom en av riksdagen fastställd ram. I propositionen lämnades redogörelser över FFY-koncernen samt nuvarande finansiella och ekonomiska regler. Jag begränsar mig därför nu till frågan om ram för affärsverket FFVs upplåning i riksgäldskontoret.

Denna ram bör riksdagen varje är fastställa efter förslag av regeringen i budgetpropositionen. För att övergången till det nya systemet med lånefinansierade investeringar skall fungera bör riksdagen nu besluta om låneram för budgetåret 1988/89.

Affärsverket FFV har i anslagsframställningen för budgetåret 1988/89 beräknat investeringsbehovet till 215,4 milj. kr. Jag anser att detta kan vara en rimlig nivå för affärsverket FFVs låncram i riksgäldskontoret under budgetåret 1988/89. FFVs beräknade investeringsbehov bör avrundas till närmaste tiotal miljoner kronor. Sag vill därför förorda att riksdagen fastställer en ram om 220 milj. kr. för affärsverket FFVs upplåning i riksgäldskontoret för verkets investeringar budgetåret 1988/89.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna en ram om 220000000 kr. för affärsverket FFVs

upplåning i riksgäldskontoret för verkets investeringar budgetåret

1988/89. 84

Domänverket Prop. 1987/88: 100

us a Bil. 14 De grundläggande riktlinjerna för domänverkets verksamhet fastställdes genom beslut av 1968 års riksdag (prop. 1968:103, JoU 32. rskr. 269).

Verket skall driva skogsbruk, virkesförädling och annan därmed sammanhängande verksamhet, förvalta den fasta egendomen och andra tillgångar som hör till domänverkets fond samt förvalta och öva tillsyn över vissa andra allmänna skogar samt de i havet och i Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren samt Storsjön i Jämtland belägna holmar och skär som ägs av staten och inte förvaltas av någon annan statlig myndighet.

Eftersom domänverket självt finansierar sin verksamhet redovisas endast anslag till verket av speciell natur på statsbudgeten.

E 1. Kostnader för kronotorp

1986/87 Utgift 1900 000 1987/88 Anslag 1800 000 1988/89 Förslag 14 100 000

Anslaget avser kostnader för investeringar i byggnader m. m. på bestående kronotorp, till flyttningsbidrag och avträdesersättning åt innehavare av kronotorp samt till att betala vissa andra utgifter för torpen.

Genom riksdagens beslut är 1980 (prop. 1979/80:74, NU 64, rskr. 414) om upplåtelsevillkor m. m. för kronotorp infördes ökade möjligheter för arrendatorer av kronotorp att förvärva torpen. Beslutet innebar även generösare beräkning av avträdesersättningarnas storlek.

Domänverket har i sin anslagsframställan hemställt om medel för förslagsanslaget Kostnader för kronotorp för budgetåret 1988/89 om 1700 000 kr.

Med hänsyn till det årliga anslagsbeloppets ringa storlek föreslår verket som ett alternativ till ett årligt anslag att ett engångsanslag uppförs för samtliga framtida kostnader för kronotorp om 14 500000 kr. för budgetåret 1988/89.

Kronotorpen är en avvecklingsverksamhet och domänverket säljer och avyttrar torpen med restriktivitet vad gäller underhåll och investeringar. Vissa åtgärder för att upprätthålla normal boendestandard är dock nödvändiga. Under år 1986 avyttrades nio kronotorp och vid 1987 års ingång fanns totalt 175 kronotorp. Under år 1988 löper 37 arrendekontrakt ut som till stor del kommer att belasta budgetåret 1988/89.

Endast sittande arrendatorer (inkl. dödsbo) kan förvärva kronotorpsupplåtelse i sin helhet eller del därav. Om kronotorparen avträder torpet läggs detta ner och övergår till annan dispositionsform.

Domänverket har därför efter beaktande av antal torp. fördelning på upplåtelsetyper, avvecklingstakten, inlösningsläget samt bedömt underhållsbehov på byggnadsbeståndet beräknat kostnaden för kronotorpen t. 0. m. budgetåret 2009/10 till ett nuvärde av 14 500 000 kr.

Föredragandens överväganden Prop. 1987/88: 100

Bil. 14

I enlighet med domänverkets förslag förordar jag att ett engångsanslag

uppförs för budgetåret 1988/89. Jag beräknar anslagsbehovet till 14 100 000

kr. för kostnader för kronotorp. De regler som fastställts efter beslut av riksdagen år 1980 kommer att gälla även i fortsättningen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för kronotorp för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag av 14 100 000 kr.

E 2. Ränta på statens skuld till Norrbottens Järnverk AB

1986/87 Utgift 44812 500 1987/88 Anslag 46 575 000 1988/89 Förslag 1000

1 enlighet med riksdagens beslut med anledning av rekonstruktion av Stalsföretagsgruppen (prop. 1982/83:68, NU 25. rskr. 181) övertog staten per den 31 december 1982 aktierna i Norrbottens Järnverk AB (NJA) från Statsföretag AB. Köpeskilling skulle erläggas genom att staten från Stats-

företag AB övertog betalningsansvaret för ett skuldbelopp till NJA på 450

milj. kr. På regeringens uppdrag utfärdade kammarkollegiet en skuldförbindelse på 450 milj. kr. till NJA den 24 mars 1983.

Enligt skuldförbindelsen utgår ränta på skulden med en räntesats som med 24,35 procentenheter överstiger det av riksbanken fastställda och vid

varje tidpunkt gällande diskontot. Ränta skall enligt skuldförbindelsen erläggas varje den 30 juni och den 30 december. Det är inte aktuellt att göra någon amortering av skuldbeloppet.

Räntekostnaderna uppgick under budgetåret 1986/87 tull 44,8 milj. kr.

Under innevarande budgetår beräknas kostnaderna bli-46,6 milj. kr. NJA lämnar regelbundet utdelning till staten. För verksamhetsåret 1986

gav NJA 50 milj. kr. i utdelning.

Räntekostnaderna beräknas för budgetåret 1988/89 bli 44325 000 kr.

Beräkningen bygger på ett diskonto på 7,5 Z plus 2,35 procentenheter. Utdelning har tidigare redovisats under inkomsttitel 2411 Inkomster av

statens aktier. M :

Med hänsyn till kopplingen mellan anslaget och utdelningen förordar jag

att utdelningen från Norrbottens Järnverk AB (NJA) i fortsättningen tillförs detta anslag. Utdelningen kan förutses uppgå till minst det belopp som

motsvarar räntekostnaderna. Som en följd av detta föreslår jag att anslaget

förs upp som ett förslagsanslag på 1000 kr. :

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt till Ränta på statens skuld till Norrbottens Järnverk AB för

budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr. 86

» Bil. 14 1986/87 Utgift 232 442 787 Bil. I 1987/88 Anslag 250 000 000 1988/89 Förslag 210000 000

Riksdagen beslutade våren 1980 (prop. 1979/80: 165, NU 64, rskr. 405)

om att införa räntestöd till varvsindustrin. Syftet med räntestödet för

svensk beställare av nybyggnad och ombyggnad av fartyg vid svenskt varv är att utjämna skillnaden i konkurrensvillkor mellan svenska och utländska varvsföretag — de utländska får exportkreditfinansiering. |

Våren 1986 beslutade riksdagen (prop. 1985/86:120, NU 34, rskr. 314) bl.a. om att med vissa förändringar förlänga stödet att gälla för order som

tecknas före utgången av år 1989. . Räntestödet till svensk beställare vid svenskt varv lämnas i form av finansiering till fast räntesats för viss kredit. Statens kostnad för räntestö-

det är skillnaden mellan refinansieringsräntor som låncinstituten betalar för sin upplåning och den subventionerade utlåningsräntan.

Enligt statens industriverks beräkningar bör 235 milj. kr. anslås under

nästa budgetår. | -

Den framtida kreditvolymen påverkas bl.a. av varvens rådande låga orderingång och strukturåtgärderna inom såväl inhemsk som utländsk varvsindustri. Kostnader för räntestöd till svenska beställare utgörs till

största delen av redan gjorda åtaganden. I beräknade kostnader för ränte-

stöd ingår också kostnader för det s. k. kontantstödet. |

Mot bakgrund av bl. a. dollarutvecklingen under hösten 1987 anser jag att statens industriverks beräkningar är för höga och bedömer därför anslagsbehovet till 210 milj. kr. för nästa budgetår. Jag förordar därför ett förslagsanslag om 210 milj. kr. för budgetåret 1988/89. |

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen | |

att till Räntestöd m.m. till varvsindustrin för budgetåret 1988/89

anvisa ev förslagsanslag av 210 000 000 kr.

E4. Förlusttäckning till följd av statliga garantier till svensk varvsindustri och beställare av fartyg |

1986/87 Utgift 113 584787 1987/88 Anslag 30 000 000 1988/89 Förslag 30.000 000

Riksdagen beslutade våren 1986 (prop. 1985/86:120, NU 34, rskr. 314)

bl.a. om att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att till utgången av år 1989 ikläda staten garantier till svensk varvsindustri och till beställare av

fartyg hos svenska varv intill ett vid varje tidpunkt sammanlagt belopp av högst 25 miljarder kronor inkl. tidigare tämnade garantier. Beslutet innebar : 87

en sänkning av den tidigare ramen om högst 30 miljarder kronor. Prop. 1987/88: 100

I de fall staten genom riksgäldskontoret får infria utfärdade kreditgaran- = Bil. 14 tier uppstår förluster inom fartygskreditgarantisystemet. Medelsbehovet för att täcka förluster inom fartygskreditgarantisystemet sker genom rubricerade anslag.

Då jag räknar med ett oförändrat medelsbehov av förlusttäckning under nästa budgetår förordar jag ett oförändrat förslagsanslag om 30 milj. kr.

I nämnda proposition anmälde jag att jag avsåg återkomma varje år i min anmälan till budgetpropositionen med dels en redovisning av utvecklingen inom statens garantigivning för fartygskrediter, dels en beräkning av framtida garantiram. Jag vill därför under detta anslag lämna följande redovis-

ning. oe

Våren 1986 bemyndigade riksdagen fullmäktige i riksgäldskontoret att till utgången av år 1989 ikläda staten garantier till svensk varvsindustri — inkl. tidigare lämnade garantier — intill ett vid varje tidpunkt sammanlagt belopp av högst 25 miljarder kronor för finansiering i anslutning till produktion vid varven (prop. 1985/86:120, NU 34, rskr. 314). Villkoren för garantierna finns angivna i förordningen (1986:553) om statligt stöd till fartygsfinansiering. Mot bakgrund av minskningen av statens grantiåtaganden inom fartygskreditgarantisystemet beslöt regeringen i november 1987 att sänka den s.k. garantiramen från 25 miljarder kronor till 18 miljarder kronor. | .

Av kreditgarantiramen om 25 miljarder kronor hade den 30 juni 1987 ianspråktagits 11995 milj. kr. i form av utestående garantier, varav 503 milj. kr. avser Celsius Industrier AB, 2563 milj. kr. Zenit Shipping AB och Uddevalla Shipping AB samt 8929 milj. kr. övriga företag. Utöver detta tillkommer utfästelser om garantier på ca 290 milj. kr. Ca 86 26 av utestående garantier avsåg finansiering i dollar. .

Den totala garantivolymen har minskat från 19,4 miljarder kronor den 31 december 1985 till 12 miljarder kronor den 30 juni 1987. De huvudsakliga orsakerna till denna minskning är amorteringar större än nya garantier, försäljningar och dollarkursens utveckling.

Beträffande statens kostnad för fartygskreditgarantisystemet får jag meddela följande. Garantiavgifter började tas ut inom systemet fr. o. m. budgetåret 1976/77. Syftet med dessa avgifter var att de skulle täcka dåvarande nämndens för fartygskreditgarantier (FKN) och riksgäldskontorets kostnader för administration av kreditgarantierna samt eventuella förluster inom garantisystemet. Erhållna garantiavgifter under perioden 1976/77—1986/87 uppgick till 762 milj. kr. och förlusterna m.m. inom fartygskreditgarantisystemet uppgick till 4 130 milj. kr. under samma period. Förluster inom garantisystemet överstiger sålunda kraftigt erhållna garantiavgifter under perioden 1976/77—1986/87. Förlusterna inom fartygskreditgarantisystemet avser bl. a. följande:

+» Konkursen i Kalmar Varv AB (ca 85 milj. kr.) > Konkurserna I Johansson-gruppen (ca 450 milj. kr.) & Konkurserna inom Salén-koncernen (ca 900 milj. kr. varav 750 milj.

kr. avser varvsstöd och 150 milj. kr. avser rederistöd).

Härutöver har konkurser skett i Consafe-koncernen i september 1985. 88

Förlusterna i dessa konkurser kan för närvarande inte slutgiltigt beräknas. — Prop. 1987/88:100

Jag vill vidare erinra om att fullmäktige i riksgäldskontoret i april 1985 — Bil. 14 medgav en nedskrivning med ca 1,1 miljarder kronor av utelöpande fartygskreditgarantier för vilka Zenit Shipping AB svarade. Vidare har fullmäktige i riksgäldskontoret i november 1985 beviljat Zenit Shipping AB och Uddevalla Shipping AB låneeftergifter upp till 1,7 miljarder kronor för vardera bolaget. Av dessa ramar har hittills ianspråktagits 972 milj. kr. för Zenit Shipping AB resp. 162 milj. kr. för Uddevalla Shipping AB.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Förlusttäckning till följd av statliga garantier till svensk väarvsindustri och beställare av fartyg för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 000 kr.

E 5. Ränta och amortering på statens skuld till SSAB Svenskt Stål AB

1986/87 Utgift 58 188 750 1987/88 Anslag 44243 000 1988/89 Förslag 31926 000

Riksdagens beslut innebar bl.a. att fullmäktige i riksgäldskontoret bemyndigades att utfärda skuldebrev till det nya handelsstålbolaget på högst 350 milj. kr. .

Med stöd av bemyndigandet har fullmäktige 1 riksgäldskontoret utfärdat ett skuldebrev till SSAB Svenskt Stål AB på 343,3 milj. kr. Staten skall betala skulden genom årliga amorteringar under tolv år enligt en upprättad betalningsplan. På den vid varje tidpunkt utestående kapitalskulden utgår en fast årlig ränta av 8.25 96.

Kostnaden för amortering och ränta för skuldebrevet har under budgetåret 1986/87 uppgått till 58,2 milj. kr. och beräknas under budgetåret 1987/88 bli 44,2 milj. kr.

Under budgetåret 1988/89 beräknas kostnaderna för amortering och ränta bli 31926000 milj. kr. Anslaget bör därför föras upp med detta belopp.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ränta och amortering på statens skuld till SSAB Svenskt Stål AB för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 31 926 000 kr..

Bil. 14:

Verksamheten vid styrelsen för teknisk utveckling

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) är central förvaltningsmyndighet för statens initiativ och stöd till samt planläggning och rådgivning rörande teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete, om sådana uppgifter : inte ankommer på annan statlig myndighet.

STU:s finansiella stöd kan lämnas i form av bidrag, lån eller utfästelse om stöd, s.k. projektförsäkring. Stöd kan också ges i form av stipendier eller pris till uppfinnare.

Utöver finansiellt stöd kan STU bistå med rådgivning och service.

Den 1 juli 1987 var 268 personer anställda vid STU. Av dessa var 181 handläggare. | :

Vid STU tillämpas programbudgetering med följande programindelning

fr. o. m. budgetåret 1987/88: |

' Ny kunskap

2. Ny teknik

3. Nya produkter STU:s programverksamhet finansieras under innevarande budgetår från reservationsanslaget F 1. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling.

Från anslaget F1. finansieras under innevarande år dessutom teknisk forskning. utvecklingsarbete och viss serviceverksamhet inom området vetenskaplig och teknisk information och dokumentation.

Kostnader för STU:s förvaltnings- och medelsfördelande verksamhet finansieras från förslagsanslaget F2. Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader.

STU:s stöd till forsknings- och utvecklingsarbete inom energiområdet lämnas inom ramen för energiforskningsprogrammet under innevarande budgetår från reservationsanslaget C6. Energiforskning under miljö- och energidepartmentetes huvudtitel. För att långsiktigt trygga kunskapsuppbyggnaden på energiforskningsområdet har vissa delar av programmet överförts till berörda myndigheters basanslag. För STU har 80 milj. kr. tillförts för energiforskningsinsatser under treårsperioden 1987/88 — 1989/ 90 för delprogrammet Energiteknik för transporter. Jag har vid min medelsberäkning för budgetåret 1988/89 beräknat 27 milj. kr för delprogrammet. Härav tillförs anslaget F 1. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling 25 milj. kr. och anslaget F2. Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader 2 milj. kr. Chefen för miljö- och energidepartmenentet kommer senare (bil. 16) att ge en översiktlig presentation av programmet, inkl. de i STU:s verksamhet integrerade delarna.

. F 1. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och Prop. 1987/88: 100 utveckling Bil: 14

1986/87 Utgift 651875 114! Reservation 287 437 762” 1987/88 Anslag 726 800 000 ”

1988/89 Förslag 778700 000 I Disponerat 666 625 000 kr.

> Odisponerat 65 800 000 kr.

Under denna anslagsrubrik anvisas medel till teknisk forskning och

utveckling. . | |

Följande sammanställning ger en ekonomisk översikt av verksamheten

under detta anslag (milj. kr.).

1986/87 — 1987/88 = 1988/89

Utfall! — Budget — Beräknar

STU Före-

m. fl. dragande Kostnader

Program 1. Ny kunskap :313,0 337,5 337,5”
Program 2. Ny teknik303.2 328,0 327,0
Program 3. Nya produkter140,0 143,6 143,6
(Totalt STU): (646,1) — (756,2) — (809.1) — (808,1)
Informationsförsörjnings-|
verksamhet9,292,69,65,05
Mikroelektronikverksamhet-==4,95
Attachéverksamhet?24,7---
Ofördelade medel"3,05,06,66,6
Verksamhetsvolym/:
Summa kostnader =.683,0 770,8 825,3 824,7 '

Avgår finansiering

utöver anslag

Återbetalade

projektmedel 28,6 27.0 28.0 29.0 Ej utnyttjade

projektmedel 39,5 17,0 17.0 17,0 Summa F1 614,9 726,8 780,3 778,7

! Ny programstruktur för STU fr. o. m. budgetåret 1987/88 " Inkl. integrerade energiforskningsinsatser 3 Fr.o.m. budgetåret 1987/88 finansieras attachéverksamheten över anslaget F3. Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet.

Styrelsen för teknisk utveckling m. fl.

Riksdagen beslutade våren 1987 om ctt treårigt program för STU:s stöd till teknisk forskning och utveckling under budgetåret 1987/88 — 1989/90.

STU:s förslag för budgetåret 1988/89 innebär att detta treårsprogram

fullföljs. Det innebär förstärkta insatser på områdena informationsteknologi, verkstadsteknik. bioteknik, biomedicinsk teknik, materialteknik, miljövårdsteknik och mikronik. Fortsatta stora insatser görs inom bl. a. områ-

dena massa- och pappersteknik, träteknik, transportteknik och inom . STU:s del av det statliga energiforskningsprogrammet. 91

Insatsområdet ”Gruvteknik 2000” har påbörjats enligt plan. Övriga fyra — Prop. 1987/88: 100 nya insatsområden har påbörjats i en något långsammare takt än vad som = Bil. 14

ursprungligen var planerat.

STU avser att intensifiera arbetet med att stimulera uppbyggnaden av

internationella FoOU-kontakter med ökad tonvikt på europeiskt forsknings-

samarbete.

STU:s stöd till produktutveckling hålls även under innevarande treårsperiod på en hög nivå. I det programmet ingår ett ökat stöd till Svenska

Uppfinnareföreningen.

STU:s stöd till forskningsprojekt med hög inomvetenskaplig kvalitet ' inom ramen för STU:s tekniska forskningsråd förstärks, jämfört med bud-

getåret 1986/87.

Inom STU:s program för energiforskning kommer satsningarna på skogsindustrins energiprodukter och effektivare elanvändning att ökas.

Kopplingen mellan energi- och miljöteknisk FoU kommer att särskilt beak-

tas i STU:s programarbete.

Under anslagsposten Informationsförsörjningsverksamhet disponerar delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFT) 9.6 milj. kr. för teknisk forskning, utvecklingsarbete och viss serviceverksamhet inom området vetenskaplig och teknisk information och dokumentation under innevarande budgetår.

Verksamheten vid DFI avvecklas under budgetåret och upphör per den

30 juni 1988. Organisationskommittén för informationsförsörjning har i sin rapport (SOU 1987:60) Informationsförsörjning för vetenskap och teknik lämnat förslag till hur verksamheten inom området fortsättningsvis bör

organiseras. Chefen för utbildningsdepartementet har tidigare denna dag

(bil. 10) redogjort för förstaget.

Föredragandens överväganden Teknisk forskning och utveckling är av grundläggande betydelse för indu-

striell utveckling och förnyelse. Huvuddelen av statens stöd till sådan

verksamhet kanaliseras genom STU. som härigenom utgör ett viktigt industripolitiskt instrument i det medellånga och längre tidsperspektivet.

Genom riksdagens beslut våren 1987 (prop. 1986/87:80 bil. 10, NU 33,

rskr. 292) har ett treårsprogram och en treårig medelsram för STU:s stöd till teknisk forskning och utveckling lagts fast för budgetåren 1987/88 — 1989/90. För den verksamhet som finansieras över anslaget F 1. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling har medelsbehovet beräknats till 2325,8 milj. kr. för treårsperioden 1987/88 — 1989/90. Av beloppet avser 726,8 milj. kr. innevarande budgetår. För budgetåret 1988/89 har jag beräknat medelsbehovet till 778.7 milj. kr.

Eftersom riktlinjerna för treårsprogrammet redovisades i propositionen om forskning (prop. 1986/87:80) avser jag att nu endast kortfattat beröra vissa delar av programmet. I treårsprogrammet prioriterades särskilt informationsteknologi, materialteknik, bioteknik, biomedicinsk teknik,

miljövårdsteknik, verkstadsteknik och mikronik. Denna prioritering ligger .

fast. 92

Jag vill här särskilt kommentera informationsteknologiområdet. Ett na- — Prop. 1987/88:100

tionellt informationsteknologiskt program, IT-programmet, har i enlighet = Bil. 14 med riksdagens beslut (prop. 1986/87:74, NU 30, rskr. 271) startats den 1 juli 1987. Det består av insatser för grundläggande och målinriktad forsk-

ning och av ett delprogram (IT 4) för industriell utveckling i samverkan

mellan staten och industriföretag. Jag återkommer beträffande den industriella utvecklingsverksamheten under anslaget F 18. Industriell utveckling m. m. inom informationsteknologiområdet. Åtgärderna för att stärka

den målinriktade forskningen inom informationsteknologiområdet (IT 3)

består i en vidgad ram för STU:s stöd till forskningsprojekt. Riksdagen har för innevarande år beviljat 11,5 milj. kr. för forskningsprojekt utöver vad STU hade budgeterat I sitt basförslag. I enlighet med riksdagens beslut beträffande IT-programmet föreslår jag att STU:s basförslag utökas med 30 milj. kr. budgetåret 1988/89. STU har påbörjat ramprogram för några särskilt betydelsefulla delområden, nämligen datavetenskap, digital kommunikation och datoriserad bildbehandling. Den närmare inriktningen och

genomförandet av IT 3 skall ske med hänsyn till behoven inom den tek-

nisk-industriella utvecklingsverksamheten på området.

I treårsprogrammet som riksdagen lade fast våren 1987 har beräknats en kraftfull ökning av STU:s resurser för projekt som utförs i europeiskt samarbete, exempelvis inom ramen för EG:s FoU-program, EUREKA

etc. STU bör därför särskilt beakta de möjligheter som nu öppnats för svensk medverkan i EG:s ramprogram för forskning och utveckling. Detta

innebär att STU kraftigt bör öka sina insatser för att främja planering och

genomförande av FoU-verksamhet vid svenska institutioner och företag i

projekt som genomförs i det europeiska samarbetet. Insatserna bör kunna omfatta stöd ull skilda FoU-främjande aktiviteter inom STU:s ansvarsområde, i första hand stöd till FOU-projekt men även stöd till program som på annat sätt befrämjar svensk teknisk FoU.

Chefen för bostadsdepartementet har tidigare i dag behandlat betänkan-

det ”Byggnadsmaterialindustrin och byggandet” från statens industriverk

(SIND 1986: 3). Rapporten, som har remitterats, innehåller bl.a. förslag om en kraftig

ökning av FoU-volymen inom byggmaterial- och byggnadsindustrin. BI. a. föreslår utredningen en ökad FoU-insats inom området materialteknisk utveckling om 6 milj. kr. per år under 3 år. STU:s materialtekniska insatser

spänner Över flera teknikområden med huvudinriktning på konstruktions-

material för främst verkstads- och byggnadsindustrin. Satsningarna genomförs till stor del i form av program I samverkan mellan företag, högskolor och forskningsinstitut. Riksdagens beslut om treårsprogram för STU innebär, som jag tidigare har nämnt, en förstärkning av bl. a. resurserna

inom materialteknikområdet. STU:s kompetens har under senare år i ökande omfattning utnyttjats för

genomförande av olika regionala program och verksamheter. STU spelar således en viktig roll vid genomförandet av t. ex. materialteknikprogrammet i Bergslagen. insatser i Uddevallaregionen och övriga insatser av regional teknikspridningskaraktär.

Från anslaget skall också utgå medel till långsiktig kunskapsuppbyggnad 93

inom handikappområdet. Fördelningen av medel för detta ändamål skall enligt 1987 års proposition om forskning samordnas av forskningsråds- Bil. 14 nämnden.

STU:s insatser inom programmet Ny kunskap görs dels i form av ramprogram för kunskapsutveckling; dels i form av enskilt projektstöd, dels via STU:s tekniska forskningsrådsfunktion.

För närvarande genomförs 27 ramprogram vid STU för en sammanlagd årsbudget av 147,1 milj. kr. STU bör även i fortsättningen sträva efter att hålla hälften av resurserna under detta program fria utanför ramprogrammen för kunskapsutveckling för att kunna upprätthålla en tillräcklig grad av flexibilitet.

Inom programmet Ny kunskap har jag även för budgetåret 1988/89 beräknat cn ram om minst 25 milj. kr. för STU:s tekniska forskningsråd (STUF). STUF är en viktig del av STU:s verksamhet och satsningar för förnyelse. STUF:s funktion inom STU är betydelsefull för att med enskilt projektstöd vidareutveckla unik svensk kompetens, vars kvalitet kan skapå intressanta industriella förutsättningar på lång sikt.

Under programmet Ny kunskap planeras och stöds även STU:s internationella kontaktverksamhet samt viss projektsamverkan. Vidare inryms medel för STU:s biträde till departementet och myndigheter vid förhandlingar med främmande länder och internationella organisationer.

För sistnämnda verksamhet har jag beräknat medel för budgetåret 1988/ 89 på en oförändrad nivå.

De mer samlade större insatserna inom programmet Ny teknik sker i form av kollektiv forskning och insatsområden. Dessa programformer kännetecknas av en mycket bred samverkan med industrin som olika FoUgenomförande organ.

Jag har för budgetåret 1988/89 beräknat medel för en fortsättning av redan påbörjade insatsområden. Jag har inte beräknat medel för att påbörja nåpot nytt insatsområde nästa år. Insatsområdena Polymera konstruktionsmaterial. Oljebekämpning och Pjupprospektering avslutas under inncevarande budgetår. Under budgetåret 1988/89 beräknas således verksamhet pågå inom sammanlagt elva insatsområden.

Programmet Nya produkter omfattar produktutveckling, teknikupphandling (TU), arbetstagarinitierade projekt (ATIP), småföretagsservice och innovationsbefrämjande åtgärder.

Jag har för budetåret 1988/89 beräknat medel för STU:s stöd till produktutveckling på en fortsatt hög nivå.

STU har under ett antal år bedrivit verksamhet för att stimulera användningen av teknikupphandling. STU:s insatser har främst tagit sikte på att göra möjligt för svensk industri att utveckla nya produkter och system. Detta sker genom att underlätta för offentliga användare att samordna anskaffning av produkter eller systern som bättre svarar mot användarens behov och krav. Genom denna samordning uppnås erforderligt underlag för industriell tillämpning. STU har även ett ansvar för att allmänt främja teknikupphandling genom utbildning och information.

Inom landstingssektorn stöds teknikupphandlingsprojekten av den av STU och Landstingsförbundet bildade Landstingens Fond för Teknikupp- 94

handling och Produktutveckling (LFTP). För närvarande pågår ca 30 pro- = Prop. 1987/88:100 jekt där LFTP har engagerat sig. Dessutom pågår inom STU:s samverkan = Bil. 14

med den kommunala sektorn ett 20-tal projekt med primärkommuner som avnämare. Erfarenheterna av verksamheten är god och det finns behov av fortsatta teknikupphandlingsinsatser från STU för att få fram nya produk-

ter eller system som bättre svarar mot användarnas behov och krav. STU '

medverkar också vid teknikupphandling för att lösa problem för t. ex. en viss yrkesgrupp, äldre eller rörelsehandikappade. '

En arbetsgrupp inom industridepartmententet har disponerat medel för

att främja teknikupphandling och underleverantörsutveckling. Åtgärderna har tagit sikte på förstudier som i en fortsättning kan leda till teknikupp-

handlingsprojekt inom följande områden:

— teknikupphandlingsprojekt mellan industriföretag, : — teknikupphandlingsprojekt mellan offentliga sektorn och industriföre-

tag,

— teknikupphandlingsprojekt mellan industriföretag och dess underleve-

rantörer. | | | Erfarenheterna från verksamheten med att stimulera teknikupphandlings-

projekt genom bidrag till förstudier motiverar en fortsatt användning av denna metod. Den verksamhet som har bedrivits av arbetsgruppen bör fortsättas av STU, som genom bidrag till förstudier bör stimulera en ökad användning av teknikupphandlingsmetoden.

STU har nyligen till industridepartmentet redovisat en utvärdering av stödformen arbetstagareinitierade projekt (ATIP). Stödformen har nu till-

lämpats i ca 7 år och tillkom efter ett initiativ från riksdagen. I utvärdering-

en konstateras att i förhållande till intentionerna i det riksdagsbeslut som |

ligger till grund för ATIP har verksamheten i huvudsak varit bra.

Jämfört med STUs övriga stöd med det enda syftet att få fram nya produkter eller ny teknik synes ATIP sannolikt komma att ge ett svagare

resultat från rent teknisk och ekonomisk synpunkt. Det finns dock exempel på projekt med mycket lyckade resultat, men också sådana som misslyckats. :

I utvärderingen konstateras att om ATIP ses som ett medel för att dels ta fram nya produkter/ny teknik, dels utveckla problemlösning och produkt-

utveckling i näringslivet i en organisationsdemokratiserande riktning är nuvarande verksamhet och medelstilldelning i huvudsak lämplig.

Mot bakgrund av denna utvärdering avser STU att fortsätta analysen av ATIPs verksamhet i syfte att ta fram konkreta förslag till utveckling av

verksamheten. STU utgår härvid från att målsättningen för ATIP även

framdeles kommer att ligga inom ramen för intentionerna i den motion och det riksdagsbeslut som hittills legat till grund för ATIP. .

Mot bakgrund av den genomförda utvärderingen har jag beräknat medel

för denna verksamhet på en oförändrad ambitionsnivå under budgetåret

1988/89. Vidare förutsätter jag att STU under våren 1988 ser över informationsstrategin för programmet och, om så erfordras, lägger fram konkreta förslag till förbättringar av stödformen.

Vad ävser stödet till enskilda uppfinnare beslutade riksdagen våren 1987 — Prop. 1987/88:100 om en treårig försöksverksamhet vid Svenska Uppfinnareföreningen. Den- = Bil. 14

na omfattar | — uppbyggnad och vidmakthållande av ett nät av lokala och regionala

rådgivare, — informationservice för lokala idé- och uppfinnareföreningar,

— projekt som främjar samarbetet rnellan uppfinnare/innovatörer och and-

ra som arbetar för att uppfinningar skall kunna tillgodogöras i samhället. Regeringen beslutade den 11 juni 1987 om den närmare 'omfattningen

och inriktningen av försöksverksamheten.

För denna försöksverksamhet beräknar jag 3 milj. kr. under programmet

Nya produkter för budgetåret 1988/89.

Chefen för utbildningsdepartementet har tidigare i dag lämnat förslag till

åtgärder inom området informationsförsörjning (bil. 10). Jag har under

anslagsposten Informationsförsörjning beräknat 5 050000 kr. för de insatser som faller inom industridepartementets ansvarsområde. Dessa medel avser bl.a. stöd till forskning (2 milj. kr.) att fördelas av forskningsrådsnämnden. Vidare beräknas medel för bidrag till Tekniska litteratursällska-

pet. Tekniska nomenklaturcentralen (TNC) och till samordning inom bib-

lioteksområdet. De delar av TNC:s basverksamhet som tidigare finansierats av STU och byggforskningsrådet kommer således att finansieras under denna anslagspost. Det ankommer på regeringen att besluta om.den närmare fördelningen av medlen.

STU ansvarar vidare för stöd till tekniskt utvecklingsarbete samt övriga

frågor rörande informationsförsörjning som faller inom STU:s verksam-

hetsområde. | . Under anslagsposten Mikroelekironikverksamhet har medel beräknats

för att fullfölja vissa tidigare beslutade projekt, huvudsakligen tillämpningsprojekt, inom delprogram 4. Industriell utveckling inom mikroclek-

tronikprogrammet (prop. 1983/84:3, NU II, rskr. 130 och prop. 1983/

84:135. NU 42, rskr. 379). På grund av programmets försenade start kommer det att behöva förlängas tidsmässigt med upp till två år. För

budgetåret 1988/89 har jag beräknat medelsbehovet till 4,95 milj. kr.

Jag har i denna fråga samrått med cheferna för försvars- och kommuni-

kationsdepartementen. För budgetåret 1987/88 har regeringen i likhet med tidigare budgetår av

riksdagen bemyndigats att godkänna avtal och beslut som rör stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m.m. vilka innebär

åtaganden för flera budgetår. Även under budgetåret 1988/89 bör STU ha möjlighet att för delar av sin verksamhet göra ekonomiska åtaganden

under en femårig planeringsperiod. Med hänsyn till att riksdagen har anvisat en treårig ram för verksamheten som sträcker sig fram t. o. m. budgetåret 1989/90 erfordras endast riksdagens bemyndigande för budgetåren 1990/91—-1992/93. Jag förordar därför att regeringen inhämtar riksda-

gens bemyndigande att under budgetåret 1988/89 få fatta beslut om stöd till nämnda ändamål som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åta-

ganden om högst 330 milj. kr. under budgetåret 1990/91, högst 275 milj. kr.

under budgetåret 1991/92 och högst 235 milj. kr. under budgetåret 1992/93. 96

Lämnas bemyndigande ankommer det på regeringen att meddela de när- Prop. 1987/88: 100 mare föreskrifter som behövs. Bil. 14

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1988/89, i enlighet

med vad jag har anfört, ikläda staten ekonomiska förpliktelser i

samband med stöd till teknisk forskning och utvecklingsarbete

m.m. som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åta-

ganden om högst 330000000 kr. under budgetåret 1990/91,

högst 275 000000 kr. under budgetåret 1991/92 och högst

235 000 000 kr. under budgetåret 1992/93,

No till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och ut-

veckling för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag

av 778 700 000 kr. | |

F 2: Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader

1986/87 Utgift 76412295 1987/88 Anslag 75971 000 1988/89 Förslag 80000 000

Från anslaget bekostas styrelsens för teknisk utveckling (STU) förvaltning och medelsförvaltande verksamhet. Anslagsberäkningen framgår av ' sammanställningen.

1987/88" — Beräknad ändring

1988/89 | Anslag Utgifter : : Förvaltningskostnader " 75467000 —+4444000 (därav lönekostnader) > - (48024000) (+5 153 000) Lokalkostnader | 8197000 "+ 112000

"> 83664000 +4556000

Inkomster Medel som tillförs anslaget från anslaget XIV : C 6. Energiforskning . "0 -7693000. + 527000 Nettoutgift kr. . 75971000 +4029000

Styrelsen för teknisk utveckling STU föreslår att anslaget skall uppgå till 92 000 000 kr. för budgetåret 1988/89. STU har i sin anslagsframställning, i likhet med föregående år, föreslagit ' en förändring av detta anslags konstruktion för att bl. a. möjliggöra en mer långsiktig planering. 97

7 Riksdagen 1987/88.1 saml. Nr 100. Bilaga I4

Föredragandens överväganden >» Prop. 1987/88: 100 I likhet med vad jag anförde vid min anmälan till prop. 1986/87:80 är jag Bil. 14 inte beredd att nu föreslå någon ändring av detta anslags konstruktion innan försöksverksamheten med ny anslagsform för förvaltningsanslag vid statliga myndigheter genomförts.

Jag föreslår att för nästa budgetår medel för STU:s förvaltningskostnader beräknas enligt ett ettårigt huvudförslag med en real minskning av utgifterna om 296. Med tanke på den utökning av verksamheten som treårsprogrammet innebär bör utgiftsminskningen inte belasta lönedelen av anslaget.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader för

budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 80000 000 kr.

F 3. Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet

1987/88 Anslag 26 400 000 1988/89 Förslag 26 400 000

Under detta anslag anvisas sedan budgetåret 1987/88 medel för statsbidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet, STATT. Attachéverksamheten är sedan 1981 en offentlig stiftelse med svenska staten och Ingenjörsveternskapsakademien som huvudmän. Stiftelsens verksamhet finansieras till ca 75972 av detta statsbidrag och till resterande del av egna intäkter av uppdrag, publikationer och konferenser.

Attachéverksamheten administreras från ett hemmakontor i Stockholm. Utlandskontor, oftast samlokaliserade med de svenska ambassaderna, finns för närvarande i Washington, Los Angeles, San Francisco, Tokyo, Peking, Moskva, Bonn, Paris och London. Under innevarande budgetår påbörjas en försöksverksamhet med en attaché i Indien och en i Italien. På begränsad tid och med början under första halvåret 1988 kommer en teknisk attaché att placeras även i Bryssel för i första hand bevakning av frågor rörande de Europeiska Gemenskaperna, EG.

Till grund för försöksverksamheterna ligger av STATT utförda analyser av länder med för svenskt näringsliv intressant forsknings- och utvecklingsverksamhet. Dessa landanalyser kommer att fortsätta under 1988/89 med bl.a. studier av mindre industriländer. Vid sidan av de ordinarie kontorens verksamhet kan även specifika teknikområden bevakas av en tillfälligt utsänd specialist.

Föredragandens överväganden

Enligt min mening utgör STATT ett värdefullt instrument för industrins och myndigheternas utlandsbevakning av tekniska nyheter och utveck- 98

lingstendenser. Den nuvarande omfattningen av kontor och personal före- — Prop. 1987/88:100 faller fungera väl och bör bibehållas. Den under. senare år påbörjade Bil. 14 verksamheten med landanalyser och specialistbevakning anser jag bör fortsätta.

Mot bakgrund av stiftelsens goda ekonomiska ställning beräknar jag för nästa budgetår ett oförändrat bidrag om 26 400 000 kr. till stiftelsens verksamhet. Erforderliga ytterligare resurser (utöver egna intäkter och statsbi- drag) får stiftelsen tillskjuta av egna, fonderade medel.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksam-

het anvisa ett reservationsanslag av 26 400 000 kr.

F 4. Europeiskt rymdsamarbete, m. m.

1986/87 Utfall 195 590 993 1987/88 Anslag 211 100 000 1988/89 Förslag 246 900 000 -

De nu gällande riktlinjerna för industripolitiken på rymdområdet lades fast år 1986 (prop. 1985/86:127, NU 21, rskr. 305).

Statens delegation för rymdverksamhet (DFR) har i sin anslagsframställning utgått från nämnda riktlinjer vad avser det europeiska rymdsamarbe-

tet. |

Under november 1987 höll det europeiska rymdorganet (ESA) ett rådsmöte på ministernivå. Vid detta rådsmöte fattades principbeslut om inriktningen på lång sikt av ESA:s verksamhet. Beslutet innebär bl. a. att utvecklingen av tre stora projekt inleds, Ariane 5, Columbus och Hermes. Ariane 5 är en ny generation av den europeiska bärraketen Ariane, Hermes är en rymdfarkost och Columbus är ett system av bemannade och obemannade rymdplattformar. Columbus- och Hermesprojekten kommer att inledas med en treårig fas varefter de deltagande länderna kommer att ta ställning till projektens fortsättning. Beslut härom fattas enligt ESA:s regler med dubbel 2/3-dels majoritet och besluten blir bindande för alla deltagande stater. Projektkostnaderna fastställdes till belopp som till mer än 6096 överskred de uppskattningar som gjorts inför ett rådsmöte på ministernivå år 1985.

Vidare beslöts vid rådsmötet att förhandlingarna med Amerikas förenta stater (USA) om samarbete i den internationella rymdstationen slutförs under villkor bl. a. att stationen skall utnyttjas för fredliga ändamål, samt att frågor om ledningsfunktioner, legala rättigheter och skiljedomsförfarande ges godtagbara lösningar. Om så inte blir fallet kommer projektet att omdefinieras till ett oberorende europeiskt alternativ.

Regeringen beslutade den 17 december 1987 att lämna ett bemyndigande till DFR att deltaga i Ariane 5- och Hermesprojekten med svenska bidrags- 99

andelar om 296 resp. 1,3. Detta har skett inom ramen för det bemyndi- Prop. 1987/88: 100 gande regeringen har fått av riksdagen att under budgetåret 1987/88 ikläda. Bil. 14

staten nya förpliktelser inom europeiskt rymdsamarbete om högst 1242

milj. kr.

Föredragandens överväganden

För budgetåret 1988/89 har jag räknat med att verksamheten skall bedrivas inom den ram som beskrevs i prop. 1985/86:127. Jag beräknar medelsbe-

hovet för anslaget till 246,9 milj. kr i 1987 års prisnivå. Av detta belopp anser jag att 4,2 milj. kr. bör disponeras för myndighetsuppgifter.

Regeringens beslut den 17 december 1987 om deltagande i Ariane 5- och Hermesprojekten innebär enligt min bedömning ett fullföljande av de av

statsmakterna fastslagna riktlinjerna för industripolitiken på rymdområdet.

Jag konstaterar att avsevärda kostnadshöjningar har inträffat inom flera av

ESA:s planerade projekt. Vidare noterar jag de svårigheter som föreligger att uppnå ett tillfredsställande avtal om utnyttjandet av den internationella rymdstationen. Av dessa anledningar omfattade regeringens beslut inte

Columbus. Jag bedömer att deltagandet i de nyss redovisade projekten tillsammans med övrig pågående rymdverksamhet som finansieras över

detta anslag kommer att medföra att. anslaget behöver ökas med ca 50 milj.

kr. per år under budgetåren 1990/91 t.o.m. 1992/93 i jämförelse med den i prop. 1985/86:127 fastlagda nivån för budgetåret 1989/90.

Denna av mig förordade höjningen av anslaget innebär enligt min be-

dömning att svensk industri under de kommande åren kommer att få ta del |

av den europeiska rymdindustrins kompetensuppbyggnad samt att de

rymdtekniska anläggningarna i Kirunaregionen ges möjlighet till fortsatt

expansion.

Enligt riksdagens beslut har regeringen bemyndigats att ikläda staten ekonomiska förpliktelser inom rymd- och fjärranalysområdet med betalningar under kommande budgetår. Jag beräknar att regeringen vid utgången av budgetåret 1987/88 inom ramen för tidigare bemyndiganden, kommer att ha fattat beslut om projekt i en sådan omfattning att bemyndigandeskul-

den vid budgetårets utgång uppgår till I 110 milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1988/89 beräknar jag att den utgående bemyndigandeskulden

kommer att uppgå till 1225 milj. kr. Under budgetåret 1988/89 kan nya projekt komma att aktualiseras med betalningar under kommande budgetår inom en ram av 290 milj. kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1988/89 ikläda sta-

ten nya förpliktelser inom europeiskt rymdsamarbete om n högst

290 000 000 kr., ör :

2. till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret 1988/89

anvisa ett förslagsanslag av 246900 000 kr. 100

3. godkänna de riktlinjer för det framtida europeiska rymdsamar- = Prop. 1987/88: 100

betet som jag förordat. : Ne Bil. 14

F 5. Bidrag till Tele-X-projektet

1986/87 Utfall 44 383 000 1987/88 Anslag 11 500 000 1988/89 Förslag 1 000

De nu gällande riktlinjerna för Tele-X-projektet lades fast genom beslut av statsmakterna år 1983 (prop. 1982/83:168, NU 53, rskr. 390). |

Genom avtal med Norge (benämnt överenskommelse mellan Sverige och Norge om samarbete på 1telesatellitområdet) och Finland (benämnt överenskommelse mellan republiken Finlands regering och Konungariket Sveriges regering vid genomförande av Telesatellitprojektet Tele-X) här Sverige gjort vissa betalningsåtaganden. |

Genom de missöden som inträffat i samband med uppsändning med Arianeraketer har uppsändningen av Tele-X försenats. Enligt nuvarande planer bedöms Tele-X kunna skjutas upp under våren 1989. Utvecklings- ' kostnaden för systemet ligger inom den planerade ekonomiska ramen och

om inte något oförutsett inträffar kommer projektet att kunna genomföras”

. till den planerade kostnaden. På grund av förseningen av uppsändningen kommer vissa extra kostnader att uppstå men dessa ryms ännu väl inom de ekonomiska reserver som finns inom projektet.

Statens delegation för rymdverksamhet har i sin anslagsframställning föreslagit att 100 000 kr. anslås för att täcka revisionskostnader för Tele-Xprojektet. |

Jag har för budgetåret 1988/89 beräknat 1000 kr. för eventuella insatser beträffande Tele-X-projektet.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Tele-X-projektet för budgetåret 1988/89 anvisa

ett förslagsanslag av 1000 kr.

F 6. Nationell rymdverksamhet. a
1986/87 Utfall30236446Reservation 4878 764
1987/88 Anslag35 020 000
1988/89 Förslag36 500 000

Jag har under anslaget F 4. Europeiskt rymdsamarbete, m. m. redogjort för de av statsmakterna fastlagda ramarna som gäller för de industripolitis-

ka insatserna på rymdområdet. - Statens delegation för rymdverksamhet (DFR) har i sin anslagsframställ-

ning följt dessa riktlinjer för den nationella rymdverksamheten. Utöver den ekonomiska ram som avsatts för nationell rymdverksamhet har dock ör 101

8 Riksdagen 1987188. I saml. Nr 100. Bilaga I4

statens delegation för rymdverksamhet föreslagit att 3 milj. kr. anslås till samarbete med Folkrepubliken Kina. DFR har vidare hemställt att delega- = Bil. 14 tionens benämning ändras till svenska rymdstyrelsen.

Föredragandens överväganden Jag har för budgetåret 1988/89 beräknat medel för den nationella rymdverksamheten i enlighet med de riktlinjer som lades fast i propositionen om riktlinjer för industripolitiken på ryrndområdet (prop. 1985/86:127, NU 21, rskr. 305) och har således inte avsatt några medel för rymdsamarbete med andra länder. Jag förordar därför att anslaget förs upp med 36 500 000 kr. Jag har därvid gjort en speciell uppräkning av det samfinansierade rymdprogrammet med 300 000 kr.

Jag beräknar att vid utgången av budgetåret 1987/88 kommer den utgående bemyndigandeskulden att uppgå till 22350000 kr. Vid utgången av budgetåret 1988/89 beräknar jag att bemyndigandeskulden uppgår till 1117 000 kr. : .

Under budgetåret 1988/89 kan nya nationella rymdprojekt komma att aktualiseras med betalningar under kommande budgetår inom en ram av 10 milj. kr.

För närvarande anser jag det inte motiverat att DFR:s benämning ändras på det sätt DFR föreslagit.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1988/89 ikläda sta-

ten nya förpliktelser på det nationella rymdområdet om högst

10.000 000 kr.,

[AS till Nationell rymdverksamhet för budgetåret 1988/89 anvisa ett

reservationsanslag av 36 500 000 kr.

F 7. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete

1986/87 Utgift517 000
1987/88 Anslag1000 000
1988/89 Förslag1000 000

Under detta anslag anvisas medel för att främja forsknings- och utveck-

lingssamarbete inom ramen för det särskilda avtal som Sverige slutit med

de Europeiska Gemenskaperna (EG) samt EUREKA-samarbetet.

Bakgrund

I januari 1986 undertecknades ett ramavtal mellan Sverige och EG om ett

fördjupat forsknings- och utvecklingssamarbete. Vid en ministerkonferens i juli 1985 antogs en deklaration om att skapa EUREKA som en ram för forsknings- och utvecklingssamarbete i Västeuropa. Sverige anslöt sig till deklarationen. : 102

Föredragandens överväganden Prop. 1987/88: 100

EG ökar kraftigt sina insatser på forsknings- och utvecklingsområdet. I Bil. 14 september 1987 godkände EG:s råd ett ramprogram för forskning och

utveckling för åren 1987— 1991 med en budget på ca 50 miljarder kronor. EG ger samtidigt de icke-EG-länder, däribland Sverige, med vilka EG slutit ramavtal om forskningssamarbete, betydligt ökade möjligheter att

delta i EG:s forsknings- och utvecklingsprogram. EUREKA har fått en betydande projektvolym. I september 1987 hade

165 samarbetsprojekt startats varav svenska företag deltar i 32.

Kostnaden i samband med projektsamarbetet inom EUREKA och med EG förutses bäras i hög grad av företagen själva. När det gäller statligt stöd för att genomföra projekt hänvisas till de existerande kanalerna för FoUstöd, t. ex. Industrifonden och styrelsen för teknisk utveckling.

Möjligheterna till ett europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete som erbjuds genom EG och EUREKA bör utnyttjas. För att uppnå detta

krävs ett avsevärt sonderings- och förberedelsearbete samt kontaktskapande aktiviteter och resor. Jag beräknar medelsbehovet för denna verksamhet till I milj. kr. under budgetåret 1988/89.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen | att till Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 1000 000 kr.

Verksamheten vid statens provningsanstalt

Statens provningsanstalt (SP) är landets centrala myndighet för teknisk utvärdering, mätteknik och provning.

På uppdrag av myndigheter och enskilda utför provningsanstalten undersökningar, provningar och tekniska utvärderingar av material, produkter och system, och därmed förenad verksamhet.

Provningsanstalten bedriver teknisk-vetenskaplig forskning inom sitt verksamhetsområde, medverkar som teknisk rådgivare åt sådana myndigheter som utfärdar tekniska föreskrifter och biträder med expertis i nationellt och internationellt standardiseringsarbete m. m.

Provningsanstalten meddelar föreskrifter i anslutning till och övervakar efterlevnaden av lagen (1974:283) om handel med arbeten av guld, silver

eller platina. Dessa lagstiftningsområden har under år 1986 behandlats av riksdagen (prop. 1986/87:8, NU 8, rskr. 36), vilket medfört ändring av

lagen.

Den nya Jagen (1986:985) om handel med ädelmetallarbeten träder i kraft den 1 juli 1988.

Omräknat till helårstjänster var personalstyrkan vid provningsanstalten 437 den 30 juni 1987. "> Vid provningsanstalten tillämpas programbudgetering med verksamhe-

ten uppdelad i tre produktionsområden. . 103

liv, förvaltning och enskilda avseende teknisk utvärdering. I produktions- = Bil. 14

området ingår även riksprovplatsuppgifter samt riksmätplatsuppdrag från

statens mät- och provråd. |

Produktionsområde 2, Forskning och utvec kling, omfattar den verksamhet som syftar till att utveckla sådana nya och förbättrade provningsmeto-

der som bedöms angelägna efter samråd med föreskrivande myndigheter

och med olika standardiserings- och branschorgan. Vidare omfattas den verksamhet som syftar till att fortlöpande upprätthålla provningsanstaltens kompetens som provande organ och som rådgivare till de föreskrivande myndigheterna i deras arbete. | |

Produktionsområde 3, Rådgivning till myndighet er m.m., omfattar det

arbete som hänför sig till provningsanstaltens ställning som expertorgan inom materialprovningens och mätteknikens område, dvs. konsultinsatser

och utredningar av teknisk natur åt regeringen eller föreskrivande myndigheter, utarbetande av remisser, deltagande i nationellt eller internationellt

standardiserings- och kommittéarbete m.m. .

Provningsanstaltens verksamhet finansieras genom intäkter av uppdragsverksamhet, genom utvecklingsprojekt åt forskningsråd m. fl. och

genom anslag över statsbudgeten. Produktionsområde 1 skall i princip finansieras med uppdragsintäkter.

Medel för verksamheten anvisas under följande anslag: 1. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet.

2. Bidrag till statens provningsanstalt. 3. Statens provningsanstalt: Utrustning. Anslag I är ett förslagsanslag, som tas upp med ett formellt belopp på

1000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för verksamheten. Som inkomst under anslaget redovisas uppburna avgifter och ian-

språktagna medel från anslag 2. Medel:som svarar mot avskrivning och

förräntning av delar av utrustningskapitalet omförs till särskild inkomsttitel på statsbudgeten.

Anslag 2 är ett reservationsanslag äver vilket statens bidrag utgår i första

hand till produktionsområdena 2 och 3, men även till att täcka eventuellt underskott i uppdragsverksamheten. : | Anslag 3 är ett reservationsanslag. som skall finansiera investeringar i

dyrbarare utrustning. | | :

Anslag I får i princip inte belastas. För att lösa tillfälliga eller säsong-

mässiga likviditetsproblem för uppdragsverksamheten och för att tillgodo- - se behovet av rörelsekapital disponerar provningsanstalten en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 10 milj. kr.

F 8. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet

1986/87 Utgift1000
1987/88 Anslag1000 -
1988/89 Förslag1000

Under detta anslag redovisas samtliga utgifter och inkomster av prov- — Prop. 1987/88: 100 ningsverksamheten m. m. vid statens provningsanstalt. — . Bil. 14

År 1982 anslog riksdagen 21.2 milj. kr. för att täcka kostnaderna i . samband med avvecklingen av provningsanstaltens regionala och lokala organisation (prop. 1981/82:121, NU 44, rskr. 408). Denna verksamhet särredovisas inom provningsanstalten. Avvecklingen kommer att slutföras under budgetåret 1987/88. |

Statens provningsanstalt Statens provningsanstalt -har'i sin anslagsframställning för budgetåret 1987/88 som huvudalternativ hemställt om ett bidragsanslag av 33438 000 kr.

Provningsanstalten har dessutom hemställt om följande medel:

1.0 milj. kr. för att stärka den internationella acceptansen.

0,5 milj. kr. för realvärdesskydd av bidragsanslaget.

Därutöver har provningsanstalten hemställt om att investeringar i utrustning avsedd att användas för FoU-ändamål skall få direktavskrivas.

Följande sammanställning ger en ekonomisk översikt av den verksamhet som omfattas av programbudgeteringen (1 000-tal kr.). |

1986/87 1987/88 .- 1988/89 .

- Utfall Beräknar a

Provningsanstalten Föredraganden

Produktionsområde I | Externa uppdrag

Intäkter105 573 110931 > 116567
Kostnader72180 78470 . 80494
Resultat33 393 32461 36 073

Produktionsområde 2 Forskning och utveckling , . Intäkter "11403 16 381 18792 Kostnader S 18467 . 22318 > 24338 Resultat a —- 7064 - 5937 — — 5546 Produktionsområde 3 Rådgivning till myndigheter

m.m.|
Intäkter99711991274
Kostnader9201951392990
Resultat: - 8204 - 8314 —- 8716

Indirekta kostnader och intäk-'

ter|. .
Intäkter17332 8613 7990
Kostnader- 66770 63370 64898
Resultat49438 =54757 '--—-56908
Total nettokostnad-31313 = —36547 '—-35097
Bidragsanslag -33410 35747 . 34 947 35 605

Resultat före avsättningar 2097 —-— 800 — 150

Sedan 1982/83 har den externfinansierade verksamheten expanderat. Bil. 14 Dessutom har betydande rationaliscringsåtgärder genomförts i framför allt den regionala organisationen. Under 1986/87 har antalet helårstjänster minskat med 31.

För budgetåret 1988/89 har jag med utgångspunkt i provningsanstaltens huvudförslag beräknat ett förslagsanslag av 1000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet för budget-

året 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 19000 kr.

F 9. Bidrag till statens provningsanstalt

1986/87 Utgift 34 266 000 Reservation 5014 000 1987/88 Anslag 35 747 000 1988/89 Förslag 35 605 000

Som har framgått av min redogörelse under anslaget till uppdragsverksamhet föreslår statens provningsanstalt att bidragsanslaget skall uppgå till 34 947 000 kr. före pris- och löneomräkning. Jag beräknar bidragsanslaget för budgetåret 1988/89 till 35605 000 kr. Detta är beräknat med utgångspunkt i en real minskning med 1,5 Z.

Fr. o. m, budgetåret 1988/89 upphör tjänstebrevsrätten för statens provningsanstalt. Jag har vid beräkning av bidragsanslaget tagit hänsyn till detta och beräknat en kompensation för den del av bortfallet av tjänstebrevsrätten som hänför sig till provningsanstaltens myndighetsuppgifter : med 249 000 kr.

Reservationen 5 014 000 kr. består till största delen av medel som anvisats för rekonstruktions- och omställningsändamål. I samband härmed har uppstått ett ökat behov av utrustningsinvesteringar vilka inte ryms inom det ordinarie anslaget. Jag föreslår att 5 000000 kr. av reservationen får användas till investeringar i utrustning för forsknings- och utvecklingsändamål.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag förordat om användningen av reservationen

på anslaget, |

2. till Bidrag till statens provningsanstalt för budgetåret 1988/89

anvisa ett reservationsanslag av 35 605 000 kr.

Bil. 14 1986/87 Utgift 3 732 000 Reservation 8555 223 I 1987/88 Anslag 9000 000 1988/89 Förslag 9500 000

Under detta anslag anvisas medel för utrustning till statens provningsanstalt.

Statens provningsanstalt Investeringarna för budgetåret 1986/87 har legat på nivån 8,7 milj. kr., då 5 milj. kr. av ett tidigare anvisat rörelsekapital fått utnyttjas. För budget- ' året 1988/89 beräknas ett investeringsbehov i storleksordningen 15 milj. kr.

Provningsanstalten bedömer det vara av största vikt att finansieringsformerna för investeringarna behandlas snarast i syfte att fastställa en långsiktig utformning. Ett antal olika tänkbara lösningar har granskats.

Föredragandens överväganden För budgetåret 1988/89 beräknar jag anslaget till 9,5 milj. kr. Anslagsmedlen skall förräntas och amorteras.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens provningsanstalt: Utrustning för budgetåret.

1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 9500 000 kr.

F 11. Statens mät- och provråd

1986/87 Utgift3485 277 . Reservation 5063 674!
1987/88 Anslag3 502 000
1988/89 Förslag3 700 000

14 169515 kr. avser rådets egen verksamhet. 894159 kr. avser anslag för riksmätplatserna varav 400 000 kr. enligt rådet är disponibla.

Under detta anslag redovisas samtliga inkomster och utgifter vid statens mät- och provråd. Anslaget är uppbyggt av två poster varav den första är en tusenkronorspost för rådets egen verksamhet och den andra posten ett

bidrag till verksamheten vid riksmätplatserna (jfr prop. 1979/80:100 bil. 17 s. 282).

Statens mät- och provråd är sedan den 1 juli 1983 central förvaltnings-

myndighet för teknisk kontroll och mätteknik. Rådet leds av en styrelse.

Styrelsens ordförande är chef för myndigheten. Verksamheten är organi-

serad i två enheter, mätcentrum och provcentrum, samt ett kansli. Vid

myndigheten finns två nämnder, mätnämnden och provnämnden. Dessa

får inom sina fackområden fatta beslut i styrelsens ställe. = ' 107

Verksamheten finansieras dels rned en avgift, för närvarande motsva-

rande 0,876 av riksprovplatsernas omsättning från obligatorisk kontroll,

dels med avgifter från auktoriserade mät- och provplatser, dels med övriga uppdragsintäkter. -

Utgifter och inkomster i rådets egen verksamhet framgår av följande sammanställning.

1987/88

Utgifter

Myndighetsverksamhet|6743 000
(därav lönekostnader)(3452 000)!
Uppdragsverksamhet ”3 112 000
Resultat- . —-796 000
Summa |es10651 000

Inkomster Avgifter från riksprov- :

platserna 7240 000 Uppdragsintäkter 2910000 Övriga intäkter 500 000 Anslag . 1000 Summa ..10651 000 ! Enligt regleringsbrev.

Statens mät- och provråd

Statens mät- och provråd beräknar behovet av medel till myndighetsupp-

gifter för budgetåret 1988/89 till 7254 000 kr.

Medel för verksamheten vid riksmätplatserna anvisas över en särskild : anslagspost under detta anslag. För innevarande budgetår uppgår anslagsposten till 3 501 000 kr. -

Rådet har i anslagsframställningen anmält behov av "ökade årliga medel för riksmätplatsverksamheten. Rådet beräknar det totala behovet till

7,4 milj. kr. varav ca 4,8 milj. kr. avser driftskostnader och ca 2,6 milj. kr.

avser finansiering av anskaffning av utrustning till riksmätplatserna.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för mät- och provrådets myndighetsverksamhet beräknas med utgångspunkt i rådets förslag: Jag beräknar kostna-

derna för denna verksamhet till 7 009 000 kr.

Verksamheten finansieras med en omsättningsavgift från riksprovplatserna. Storleken på denna avgift, för innevarande budgetår 0,8 96 av riks-

provplatsernas omsättning från obligatorisk kontroll, fastställs av regering-

en. Under detta anslag bör medel för myndighetsverksamheten. vid rådet säledes endast anvisas som en formell anslagspost av 1000 kr.

Riksmätplatsernas verksamhet finansieras genom bidragsanslaget, kalibreringsintäkter hos riksmätplatserna samt genom riksmätplatsernas egna bidrag. Storleken av riksmätplatsernas egna bidrag utgör skillnaden 108

mellan å ena sidan kostnaderna för verksamheten och å andra sidan. bi- Prop. 1987/88: 100 dragsanslaget samt kalibreringsintäkterna. För närvarande svarar resp. » Bil. 14 finansieringskälla för ca 1/3 av de totala kostnaderna vid riksmätplatserna.

Jag har tidigare konstaterat att det finns anledning att närmare klarlägga den tillämpade finansieringsmodellens bärkraft. Regeringen har därför i erilighet med vad jag förutskickade i föregående års budgetproposition uppdragit åt riksrevisionsverket att göra en översyn av taxor och avgifter i. svensk mätplatsorganisation: Enligt rådet föreligger akut behov av medel för anskaffning av utrustning för riksmätplatserna och dessa har svårighet att finansiera anskaffningen med väsentligt ökade egna bidrag. Jag avser därför att i annat sammanhang föreslå regeringen att låta rådet av sin reservation utnyttja 2 milj. kr. för anskaffning av utrustning.

Medelsbehovet för bidrag till verksamheten vid riksmätplatserna beräknar jag till 3 699 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens mät- och provråd för budgetåret 1988/89 anvisa ett:

reservationsanslag av 3 700 000 kr.

F 12. Bidrag till vissa internationella organisationer

1986/87. Utgift : 528 000 1987/88 Anslag 2940000 co 1988/89 Förslag 2350 000

Från detta anslag betalas kostnaderna för Sveriges bidrag till Internationella byrån för mått och vikt (BIPM), Internationella organisationen för legal metrologi (OIML) samt sedan budgetåret 1987/88 Organisationen för intellektuell äganderätt, internationella byrån (WIPO/BIRPD.

Statens mät- och provråd beräknar medelsbehovet till BIPM och OIML för nästa budgetår till 654 000 kr.

Jag ansluter mig till rådets beräkning. Jag beräknar medelsbehovet för bidrag till WIPO/BIRPI under nästa

budgetår till 1696 000 kr. -

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa internationella organisationer för budget-

året 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 2350 000 kr.

F 13. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

1986/87 Utgift4668 000
1987/88 Anslag4808 000
1988/89 Förslag5950 000

Ingenjörsvetenskapsakademien (1VA) är ett samfund av invalda ledamö-

ter som är verksamma inom teknik, vetenskap, industriell produktion och 109

9 Riksdugen 19871/88. I saml. Nr 100. Biluga 14

samhällets gagn främja ingenjörsvetenskap och näringsliv. Verksamheten = Bil. 14 inriktas på att följa, analysera och informera om den tekniska utvecklingen

samt att skapa kontakter och initiera samverkan inom och mellan olika

teknikområden. Bidraget, som i sin nuvarande form utgått sedan budget-

året 1968/69 (jfr prop. 1968:68 s. 57, SU 131, rskr. 304), utgör statens stöd

till IVA:s grundläggande verksamhet. Denna omfattar IVA:s ledningsfunk-

tion, kontakt- och rådgivningsverksamhet och bibliotek, delar av IVA:s utrednings- och framtidsstudieverksamhet, IVA:s utlandssekretariat samt den utlandsorienterade kontakt- och informationsverksamheten.

Ingenjörsvetenskapsakademien

För budgetåret 1988/89 har IVA tegärt en uppräkning av bidraget med

1730 000 kr. för att möjliggöra en utvidgning av aktiviteten i ekonomi, företagandets och näringslivets vetenskaper samt i informationsteknologi. Man vill vidare sträva efter en jämnare fördelning mellan statlig resp. privat finansiering (40:60).

Föredragandens överväganden Med hänsyn till den utvidgning av verksamheten som IVA har för avsikt att genomföra, har jag för kommande budgetår beräknat en höjning av

statsbidraget med 1 142 000 kr., dvs. med 1000 000 kr. utöver prisomräk-

ningen. Det innebär att anslaget räknas upp till 5 950 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret

1988/89 anvisa ett anslag av 5 950 000 kr.

F 14. Bidrag till Standardiseringskommissionen

1986/87 Utgift 13 393 000

1987/88 Anslag 15253 000

1988/89 Förslag 15 800 000

SIS-Standardiseringskommissionen i Sverige är centralorgan för den

nationella standardiseringsverksamheten. Kommissionen utarbetar och fastställer svensk standard samt verkar för att denna används inom såväl offentlig verksamhet som i näringslivet.

Verksamheten finansieras genom statsbidrag, kontantbidrag från nä-

ringslivet, ersättning från statliga verk m. fl. samt genom försäljning av

standardpublikationer. Sedan budgetåret 1982/83 motsvarar statsbidraget för nästa budgetår 60 76 av näringslivets kontantbidrag under innevarande

budgetår (jfr prop. 1982/83:100 bil. 14 s. 244, NU 39, rskr. 373). 110

Näringslivets kontantinsatser till SIS och dess fackorgan under budget- — Prop. 1987/88: 100 äret 1987/88 har budgeterats till 26 574 000 kr., vilket motsvarar ett statsbi- — Bil. 14 drag till verksamheten budgetåret 1988/89 med 60 7 av detta belopp avrundat till 15 944 000 kr.

Vid beräkningarna av statsbidraget för budgetåret 1988/89 skall hänsyn också tas till det verkliga utfallet av näringslivsbidragen under budgetåret 1986/87 jämfört med de preliminärt beräknade bidragen från näringslivet. Dessa låg till grund för beräkningen av statsbidraget för budgetåret 1987/88.

Näringslivets bidrag till standardiseringsverksamheten uppgick budgetåret 1986/87 till 25 536000 kr., vilket belopp understiger det budgeterade beloppet 25 785000 kr. med 249000 kr. Det i prop. 186/87:100 bil. 14 preliminärt beräknade statsbidraget överstiger således med 60 26 av 249 000 kr., dvs 149000 kr., det belopp som näringslivets bidrag ger underlag för.

SIS föreslår mot denna bakgrund att bidraget för budgetåret 1988/89 skall uppgå till (15 944 000—149 000 =) 15 795 000 kr.

Vidare föreslår SIS att ytterligare 800000 kr. anvisas för budgetåret 1988/89 varav 500 000 kr. för insatser inom västeuropeiskt harmoniseringsarbete och 300 000 kr. för bilateralt exportfrämjande standardiseringssamarbete med de sovjetiska och kinesiska standardiseringsorganisationerna.

Totalt yrkar således SIS ett anslag för budgetåret 1988/89 av 16 595 000 kr.

Föredragandens överväganden För nästa budgetår har jag beräknat bidragsanslaget avrundat till 15 800000 kr. i enlighet med de tillämpade principerna för beräkning av bidraget till SIS. Därvid har frånräknats 149000 kr., en reglering i efterhand av bidraget för budgetåret 1987/88. En motsvarande efterhandsjustering kan bli aktuell även för det nu föreslagna bidraget.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Standardiseringskommissionen för budgetåret

1988/89 anvisa ett anslag av 15 800 000 kr.

Patent- och registreringsverket

Patent- och registreringsverket (patentverket) handlägger ärenden angående patent, varumärken, mönster, utgivningsbevis för periodisk skrift, namn och kommunala vapen samt ärenden angående aktiebolag.

Patentbesvärsrätten avskiljdes den I juli 1987 från patentverket och blev en egen myndighet. Mot kostnadsersättning ger patentverket patentbesvärsrätten service vad gäller bl. a. budgetering, löneutbetalningar, anställningsfrågor samt anvisningar i fråga om administrativa ärenden.

Den I juli 1987 uppgick personalstyrkan vid patentverket till 576 årsarbetskrafter. 111

Vid patentverket tillimpas programbudgetering. Verksamheten delas

upp i följande huvudprogram: Bil. 14

1. Patentärenden

Lid Varumärkes- och mönsterärenden

2 . Namnärenden

RB Uppdragsverksamhet i inom patent-, varumärkes- och mönsterområ-

dena

5. Bolagsärenden

6. Uppdragsverksamhet inom bolagsområdet

Kostnaderna för patentverkets verksamhet täcks av de avgifter som dess kunder erlägger. Ersättning för utförda uppdrag under programmen

för uppdragsverksamhet utgär enligt de priser som verket fastställer, medan avgifter för myndighetsuppgifter under övriga program i huvudsak fastställs av regeringen.

Medel för programmen I, 2, 3 och 4 anvisas över förslagsanslaget

Patent- och registreringsverket: Immaterialrätt m.m. Programmen 1, 2 och

4 redovisas fr. o. m. den I januari 1987 förslagsvis över tre anslagsposter med vardera ett formellt belopp på 1000 kr. Jag kommer att föreslå att även programmet 3 redovisas på samma sätt fr. o. m. budgetåret 1988/89. Under posterna redovisas kostnader och intäkter för resp. program. An-

slagsposterna får inte belastas.

Medel för programmen 5 och 6 anvisas över förslagsanslaget Patent- och registreringsverket: Bolagsärenden. Programmet 6 redovisas förslagsvis över en anslagspost med ett formellt belopp på 1000 kr. Jag kommer att

föreslå att programmet 5 redovisas på samma sätt fr. o. m. budgetåret 1988/

89. Anslagsposterna får inte belastas.

För att lösa tillfälliga likviditetsproblem samt för att tillgodose behovet

av rörelsekapital disponerar-patentverket en rörlig kredit i riksgäldskontoret på I milj. kr. Jag kommer i annat sammanhang att föreslå regeringen att

höja patentverkets kredit till 3 milj. kr. fr.o.m. nästa budgetår.

Inkomster från verksamheten under programmen Namnärenden och

Bolagsärenden redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomstti-

teln 2529. Avgifter vid patent- och registreringsverket.

Regeringen har i bilaga 8 till budgetpropositionen för budgetåret 1988/89 föreslagit att vissa myndigheters tjänstebrevsrätt skall avskaffas fr. o. m.

den 1 juli 1988. Detta gäller bl. a. för patent- och registreringsverket.

F 15. Patent- och registreringsverket: Immaterialrätt m. m.

1986/87 Utgift 2574 000 1987/88 Anslag 2449 000 1988/89 Förslag 4000

Under detta anslag redovisas kostnader och intäkter för verksamheten under patentverkets program Patentärenden, Varumärkes- och mönsterärenden, Namnärenden samt Uppdragsverksamhet inom patent-, varu-

märkes- och mönsterområdena. Följande sammanställning ger en ekonomisk översikt av verksamheten. 112

(milj. kr.) 1986/87 1987/88 1988/89 : Prop. 1987/88: 100

Utfall Beräknar | Bil. 14

Patentverket Program I!

"Patentärenden

Intäkter -. 82,0 "103,4107.6
Kostnader79,397,9101,2
Resultat+2,7+5,5+6,4

Program 2 Varumärkes- och mönsterärenden

Intäkter15.918,219,3
Kostnader15,317,918,4
Resultat+0,6+0,3+0,9

Program 3 Namnärenden

Intäkter1.72,422
Kostnader2,62,72,8
Resultat—-0,9-0,3-0.6

Program 4'

Uppdragsverksamhet|
Intäkter27.615,216.3
Kostnader27,114.716,2
Resultat+0,5+0,5+0,1

Program 1—4

Summa intäkter127,2139,2145,4
Summa kostnader124,3133,2138,6
Resultat+2,9+6,0+6,8

! Vissa verksamheter överfördes från programmet Uppdragsverksamhet till programmet Pautentärenden fr.o.m. 1987/88. Intäktsomslutningen för överförda verksamheter uppgår till 17,3 milj. kr. .

Patent- och registreringsverket Patentverket framför i sin anslagsframställning att verket är helt avgiftsfinansierat och följaktligen inte nettobelastar statsbudgeten.

De avgifter som tas ut inom programmet Namnärenden höjdes fr. o. m. den 1 april 1987, vilket ledde till en minskning av antalet ansökningar.

Hittills uppkomna underskott har täckts genom att medel förts över från andra verksamhetsgrenar. Patentverket hävdar att en subventionering av namnverksamheten på detta sätt är olämplig med hänsyn till verkets nya organisation med separata resultatansvariga enheter. Medel för programmet Namnärenden bör. enligt verket. anvisas över ett förslagsanslag som uppgår till programmets totala kostnadsomslutning.

De olika verksamhetsprogrammen är till alla delar efterfrågestyrda. I väsentlig mån måste därför kundkraven ligga till grund för målsättningarna I fråga om kvalitet och kvantitet i verkets produktion.

Verkets hemställan omfattar medelsyrkande endast för ett budgetår (1988/89). Med hänsyn till att anslagsframställningen utarbetats innan regeringen tagit ställning till verkets framställning angående övergång till I 000- 113

kronorsanslag för programmet Bolagsärenden finner verket att särskilda — Prop. 1987/88:100 skäl föreligger att inte fastställa resursramar för mer än ett budgetår. Bil. 14

Patentverket hemställer i sin anslagsframställning om bl. a. följande:

1. Regeringen godkänner den redovisade inriktningen av verksamheten.

2. Medel anvisas om 2771 000 kr. under förslagsanslaget F 15. Patentoch registreringsverket: Immaterialrätt m. m. med följande anslagsposter.

Anslagspost I Patentärenden 1000 kr. Anslagspost 2 Varumärkes- och mönsterärenden 1000 kr. Anslagspost 3 Namnärenden 2768 000 kr.

Anslagspost 4 Uppdragsverksamhet inom patent-,

varumärkes- och mönsterområdena 1000 kr.

Föredragandens överväganden Verksamheten vid patent- och registreringsverket är helt avgiftsfinansie-

rad och avgifterna täcker kostnaderna. Alla verksamhetsgrenar ger över-

skott utom programmet Namnärenden.

I syfte att få en enhetlig anslagsform för patentverket, förordar jag att

programmet Namnärenden fr.o.m. nästa budgetår redovisas under en anslagspost på I 000 kr. Jag kommer strax att föreslå att också programmet Bolagsärenden fr. o. m. budgetåret 1988/89 redovisas under en anslagspost på 1000 kr.

Patentverkets program Patentärenden, Varumärkes- och mönsterären-

den samt Uppdragsverksamhet inom patent-, varumärkes- och mönster-

områdena redovisas sedan den I januari 1987 under anslaget med vardera

en anslagspost på I 000 kr. |

Jag förordar alltså att anslaget för nästa budgetår bör föras upp med ett

formellt belopp av 4000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Patent- och registreringsverket: Immaterialrätt m.m. för

budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 4000 kr.

F 16. Patent- och registreringsverket: Bolagsärenden

1986/87 Utgift 41 835 000 1987/88 Anslag 42468 000 1988/89 Förslag 2000

Under detta anslag anvisas medel för verksamheten under patentverkets program Bolagsärenden samt Uppdragsverksamhet inom bolagsområdet. Följande sammanställning ger en ckonomisk översikt av verksamheten.

Prop. 1987/88: 100

(milj. kr.) 1986/87 1987/88 1988/89

Utfall Beräknar =: Bil. 14

Patent- Föredra-

verket ganden

Program 5 Bolagsärenden

Intäkter76,479,081.0
Kostnader41.845,950,4 49,0
Resultat+34,6 +33,] +30,6

Program 6

Uppdragsverksamhet

Intäkter14,915,916,7
Kostnader14,315,216,2
Resultat"+ 0,6 + 0,7 + 0,5

Program 5—6

Summa intäkter91,394.997,7
Summa kostnader56,161.166.6 65,2
Resultat+35,2 +33,+31.1

Patent- och registreringsverket Patentverket hemställer i sin anslagsframställning om bl. a. följande.

1. Regeringen godkänner den redovisade inriktningen av verksamheten.

2. Medel anvisas i första hand om 2000 kr. under förslagsanslaget

F 16. Patent- och registreringsverket: Bolagsärenden under följande

anslagsposter.

Anslagspost I Bolagsärenden 1000 kr.

Anslagspost 2 Uppdragsverksamhet inom bolags-

området 1000 kr.

3. En rörlig kredit hos riksgäldskontoret disponeras med 5 000 000 kr.

Föredragandens överväganden Verksamheten vid patent- och registreringsverket är helt avgiftsfinansierad. Avgifterna som verket tar ut vid bolagsavdelningen täcker kostnaderna väl. |

Mot bakgrund av detta förordar jag att programmet Bolagsärenden fr. o. m. nästa budgetår redovisas under en anslagspost på 1000 kr.

Ärendemängden vid bolagsavdelningen har ökat från 99000 ärenden för budgetåret 1986/87 till beräknade 140 000 ärenden för budgetåret 1988/89. Enligt min mening bör en stat på 49 000 000 kr. upprättas för programmet Bolagsärenden för budgetåret 1988/89. Mot bakgrund av hur snabbt ärendemängden vid bolagsbyrån hittills ökat bör dock regeringen kunna ändra staten om det under budgetåret visar sig att resursbehovet ökar påtagligt.

Jag förordar att programmet Bolagsärenden fr. o. m. nästa budgetår redovisas under en anslagspost på 1000 kr.

Jag förordar vidare att programmet Uppdragsverksamhet inom bolagsområdet redovisas under en anslagspost på 1000 kr. 115

"Hemställan Prop. 1987/88: 100

Bil. 14

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Patent- och registeringsverket: Bolagsärenden för budget-

året 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 2 000 kr. .

F 17. Patentbesvärsrätten

1987/88 Anslag 6805 000 1988/89 Förslag 6760 000

Patentbesvärsrätten är en självständig förvaltningsdomstol och utgör sedan den 1 juli 1987 en egen myndighet. Verksamheten regleras genom lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten.

Patentbesvärsrätten prövar som förvaltningsdomstol överklaganden av beslut av patent- och registreringsverket enligt vad som föreskrivs i patentlagen (1967:837) eller med stöd därav utfärdade bestämmelser samt i mönsterskyddslagen, varumärkeslagen, namnlagen och lagen med vissa bestämmelser på tryckfrihetsförordningens område.

Den 1 juli 1987 uppgick personalstyrkan vid patentbesvärsrätten . till 19 årsarbetskrafter.

Patent- och registreringsverket skall mot kostnadsersättning ge patentbesvärsrätten erforderlig administrativ service vad gäller bl. a. löne-, personal- och ekonomiadministrativa frågor.

Patentbesvärsrätten Patentbesvärsrätten föreslår att resursramarna fastläggs för hela .budgetperioden 1988/89—1990/91 och att resurserna därvid minskas med 340 000 kr. i förhållande till anslaget för budgetåret 1987/88. Detta medför en neddragning enligt huvudförslaget med 596 under en treårsperiod.

Föredragandens överväganden Jag föreslår att för nästa budgetår rmedel för patentbesvärsrättens förvaltningskostnader beräknas enligt ett ettårigt Kuvudförslag med en reål minskning av utgifterna om 2 76 till 6 760 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Patentbesvärsrätten för budgetåret 1988/89 anvisa ett t för

"slagsanslag av 6 760 000 kr.

informationsteknologiområdet => Bil 14

1987/88 Anslag 30 000 000 1988/89 Förslag 30 000 000

Under anslaget anvisas en del av den statliga finansieringen av industri-

ell utveckling (IT 4) inom det nationella informationsteknologiprogram-

met. Övrig statlig finansiering sker över försvarshuvudtiteln och från televerket. Den sammanlagda ramen för de statliga bidragen till programmet

under budgetåret 1987/88—-1989/90 angavs i prop. 1986/87:74 om näringspolitik inför 1990-talet till 495 milj. kr. Riksdagen medgav genom beslut år 1987 beträffande anslaget Industriell

utveckling m.m. inom informationsteknologiområdet för budgetåret

1987/88 (prop. 1986/87:74, NU 30, rskr. 271) att 60000000 kr., utöver under budgetåret 1987/88 från anslaget ej disponerade medel, får användas under budgetåren 1988/89 och 1989/90 till industriell utveckling m. m. inom

informationsteknologiområdet. .

Regeringen har ingått ett ramavtal med fem industriföretag om formerna för att genomföra utvecklingsprogrammet. För att planera. leda, låta ge-

nomföra och följa upp verksamheten har en delegation för industriell

utveckling inom informationsteknologiområdet inrättats med representanter för myndigheter och industri. Delegationens verksamhet har inletts under hösten 1987. Två referensgrupper till delegationen skall ha till uppgift att vidga kontakterna mellan utvecklingsprogrammet och bransch-

eller intresseorganisationer m. m. samt användarintressen på infor mations-

teknologiområdet.

Delegationen skall i mars månad varje år under programmet offentliggöra en redovisning av verksamheten inom programmet omfattande bl. a. den

strategiska plan för programmet, vilken delegationen skall .:grunda sin .

verksamhet på. |

Enligt vad jag har inhämtat har för ett antal tyngre industriella utvecklingsprojekt medel beräknats i avvaktan på utarbetande av utvecklingsavtal mellan staten och enskilda företag.

Anslaget bör mot bakgrund av vad jag har anfört uppgå till 30 milj. kr.

för budgetåret 1988/89.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Industriell utveckling m.m. inom informationsteknologi-

området för budgetåret 1988/89 anvisa ctt reservationsanslag av:

30 000 000 kr.

Ändring av avtal mellan staten och Saab-Scania AB

Mellan staten och Saab-Scania AB träffades den 26 februari 1980 ett avtal

om lån till bolaget för att i samarbete med det amerikanska företaget tl7

Fairchild Industries Inc. (Fairchild) utveckla och tillverka ett civilt flyg- — Prop. 1987/88:100 plan (SF 340). Avtalet godkändes av riksdagen (prop. 1979/80:115, NU 63, — Bil. 14

rskr. 396).

Med anledning av riksdagens beslut år 1980 om överlåtelse till Fonden för industriellt utvecklingsarbete (Industrifonden) av avtal om stöd till den

svenska flygindustrin (prop. 1980/81:151, NU 55, rskr. 303) har Industri-

fonden, efter beslut av regeringen år 1985, inträtt i statens ställe i avtalet med Saab-Scania AB. Överlåtelsen innebar ingen rätt för Industrifonden

att omförhandla avtalet. Grunden för nämnda avtal förändrades år 1985 genom att samarbetet

mellan Saab och Fairchild upphörde och Saab fick ta över produktion och

utveckling även av de delar som Fairchild tidigare haft ansvar för. Detta har inneburit att projektets ekonomi ändrats på ett väsentligt sätt för Saab. Med anledning härav påkallade Saab förhandlingar med staten om föränd-

ring av avtalet. Ett avtal om ändring av det ursprungliga avtalet träffades den 11 december 1987. Avtalet träffades med förbehåll för riksdagens

godkännande. Ändringen av avtalet innebär att den skyldighet att göra royaltyåterbetalningar som inträder vid leverans av flygplan nr 101 ändras så att återbetalningsskyldigheten inträder först vid flygplan nr 301. Avtalet förutsätter att riksdagen godkänner den redovisade ändringen.

Industrifonden har erbjudit sig att även fortsättningsvis: vara part i statens ställe enligt avtalet.

Jag förordar att riksdagen godkänner den av mig redovisade avtalsänd-

ringen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag anfört om ändring av avtalet mellan staten

och Saab-Scania AB om lån för utveckling och tillverkning av ett

civilt flygplan.

14.1 Bil. 14

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m. m.

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m. m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

28 Denna lag tillämpas inte på 28 Denna lag tillämpas inte på svenska bank- eller försäkringsak- svenska bank- eller försäkringsaktiebolag eller på aktierna i sådana tiebolag eller på aktierna i sådana bolag. Bestämmelserna om för- bolag. Bestämmelserna om förvärvstillstånd i 7—11 §§ tillämpas värvstillstånd i 7—11 §§ tillämpas inte i fråga om inte i fråga om

1. teckning av aktier i samband 1. teckning av aktier i samband med stiftandet av ett aktiebolag. med stiftandet av ett aktiebolag,

2. förvärv av aktier i bolag som 2. förvärv av aktier i bolag som aldrig har bedrivit verksamhet och aldrig har bedrivit verksamhet och som saknar anställda, som saknar anställda,

3. förvärv av aktier i aktiebolag, 3. förvärv av aktier i aktiebolag, andelar i handelsbolag eller ägande- andelar I handelsbolag eller äganderätt eller nyttjanderätt till rörelse el- rätt eller nyttjanderätt till rörelse eller del av rörelse, om tillgångarnas ler del av rörelse, om tillgångarnas nettovärde i bolaget eller rörelsen nettovärde i bolaget eller rörelsen enligt den fastställda balansräk- enligt den fastställda balansräkningen för det senaste räkenskaps- ningen för det senaste räkenskapsåret inte överstiger ett gränsbelopp året inte överstiger ett gränsbelopp: som motsvarar 100 gånger det bas- som motsvarar 100 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om belopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde under allmän försäkring som gällde under den sista månaden av räkenskaps- den sista månaden av räkenskapsåret eller om antalet anställda i bo- året och om antalet anställda i bolalaget eller rörelsen under det senas- get eller rörelsen under det senaste te räkenskapsåret inte vid något till- räkenskapsåret inte vid något tillfälle har överstigit 10. fälle har överstigit 10.

Om det bolag i vilket aktie eller Om det bolag i vilket aktie eller andel förvärvats är ett moderföre- andel förvärvats är ett moderföretag inom en koncern, skall vid be- tag inom en koncern, skall vid beräkning enligt andra stycket 3 också räkning enligt andra stycket 3 också inräknas tillgångarnas nettovärde inräknas tillgångarnas nettovärde

eller antalet anställda i dotterföreta- eller antalet anställda i dotterföreta-

gen inom koncernen. gen inom koncernen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

Prop. 1987/88: 100

Sid. Register Bil. 14

1 Översikt

4 Inledning

34 A Industridepartementet m. m.

34 I Industridepartementet31485 000
34 2 Industriråd/industriattaché840 000
35 3 Utredningar m. m.17 900 000
35 4 Extra utgifter ”: : 500 000 :
36 5 Bidrag till FN:s organ för industriell utveckling5750 000

56 475 000

37 B Industri m. m. 37 Statens industriverk: |

38 1 — Förvaltningskostnader 57 410 000

39 2 —- Utredningsverksamhet : | : 5000 000 40 3 Sprängämnesinspektionen : : 1000

42 4 Åtgärder för att främja industridesign a . 5000 000

43 5 Främjande av hemslöjden 7000 000 46 6 Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB

Svensk Exportkredit” : 140000 000 48 7 Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende .

export av farlyg m. m. 70000 000

48 8 Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder 110000 000

49 9 Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investe-

ringsbank AB . .- 1000000 49 10 Industripolitiska åtgärder för tekoindustrin 70000 000 52 11 Branschfrämjande åtgärder 17 000 000 :

S5 12 Småföretagsutveckling 169 000 000

57 13 Täckande av förluster vid viss garantigivning, m. m. 25 000 000

58 14 Åtgärder för havsindustriell kompetensutveckling 6 700 000

: : | | 683 111 000

62 C Regional utveckling .

62 I Visst regionalpolitiskt stöd 1 000 000 63 2 Lokaliseringsbidrag m. m. | " 362 000 000. 65 3 Lokaliseringslån oa | 200 000000 -. 66 4 Regionala utvecklingsinsatser m.m. 688 000 000 67 5 Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till före- |

tag i glesbygder m. m. 1000

68 6 Ersättning för nedsättning av socialavgifter 350 000 000

69 7 Sysselsättningsstöd . 159000 000

70 -8& Expertgruppen för forskning om regional utveckling 4300 000

71 9 Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden 2.000 000

1766 301 000

72. D Mineralförsörjning m.m.

Sveriges geologiska undersökning: ' . . ” er

72 1 Geologisk kartering m. m. - : 75 200 000

74 2 Utrustning : oa «++ 2500000

75 3 Bergsstaten eo 3710 000

Statens gruvegendom:

77 4 — Prospektering m. m. - 45580 000

78 5 —- Egendomsförvaltning m. m. mo 6278 000 79 6 Delegationen för samordning av havsresursverksamheten 2660 000

135 928 000

81E Statsägda företag m. m.

85 I Kostnader för kronotorp14 100 000
86 2 Ränta på statens skuld till Norrbottens Järnverk AB10002
"87 3 Räntestöd m. m. till varvsindustrin210 000 000120

87 4 Förlusttäckning till följd av statliga garantier till svensk Prop. 1987/88: 100

varvsindustri och beställare av fartyg 30 000 000 . 89 5 Ränta och amortering på statens skuld till SSAB Svenskt Bil. 14

Stål AB 31 926 000

286 027 000

90 F Teknisk utveckling m. m.

Styrelsen för teknisk utveckling: 91 1 — Teknisk forskning och utveckling =: 778 700 000 97 2 — Förvaltningskostnader 80 000 000 98 3 Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga atta-

chéverksamhet26 400 000
99 4 Europeiskt rymdsamarbete, m. m.246 900 000
101 5 Bidrag till Tele-X-projektet1000
101 6 Nationell rymdverksamhet36 500 000
102 7 Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete1.000 000
104 8 Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet1000
106 9 Bidrag till statens provningsanstalt35 605 000
107 10 Statens provningsanstalt: Utrustning9500 000
107 11 Statens mät- och provråd3 700 000
109 12 Bidrag till vissa internationella organisationer2350 000
109 13 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien| : 5950 000
110 14 Bidrag till StandardiseringskommissionenPatent- och registreringsverket:15 800 000
112 15 Immaterialrätt m. m.4000
114 16 - Bolagsärenden2000
116 17 Patentbesvärsrätten6760 000

[17 18 Industriell utveckling m.m. inom informationsteknologiområdet 30000 000 | 1279 173 000

Totalt för industridepartementet 4207 015 000

59 Delegationen för strukturfrågor inom vissa branscher 60 Lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m. 117 Andring av avtal mellan staten och Saab-Scania AB 119 Bilaga 14.1 Förslag till Lag om ändring i lagen (1982: 617) om utländska förvärv av svenska företag m. m.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 121

Bilaga 15 till budgetpropositionen 1988 är

PI EY Ey

. a oo Prop.

Civildepartementet 1987/88: 100

(trettonde huvudtiteln) Bil. 15

Översikt

Civildepartementet är den offentliga sektorns departement.

Civildepartementets verksamhet omfattar statlig rationalisering och re-

vision, statistik, datafrågor och statlig personalpolitik. På det regionala och lokala området avser verksamheten länsstyrelserna samt frågor som rör kommunerna, landstingen och kommunalförbunden. Vidare handläggs

inom departementet frågor rörande svenska kyrkan och andra trossamfund, folkrörelserna samt samhällsinformation. Verksamheten omfattar

även de kungliga hov- och slottsstaterna (se bil. 3 till budgetpropositionen). Till departementet hör också regeringskansliets förvaltningskon-

tor och revisionskontoret vid regeringskansliet.

Budgetförslagets huvudsakliga inriktning

Utgifterna under civildepartementets huvudtitel under budgetåret 1988/89 har beräknats till 2 914,3 milj. kr. Det innebär en minskning med 248,4 milj. kr. jämfört med 1987/88. De förslag till anslag inom civildepartementets område som läggs fram

för budgetåret 1988/89 följer de budgetpolitiska riktlinjerna om en stram utgiftspolitik.

Statlig rationalisering, ADB, statistik m. m. Anslagen till statskontoret och till anskaffning av ADB-utrustning förs upp med samma belopp som för innevarande budgetår med anledning av en kommande proposition om den framtida datapolitiken för statsförvaltning-

en. :

Statlig personalpolitik Under anslaget till statens arbetsmarknadsnämnd (SAMN) aviseras en översyn av en del frågor inom den statliga arbetsgivarfunktionen.

Utgifterna för administrationen av statens personskadeförsäkring som tidigare betalats av SAMN föreslås betalas med 6 milj. kr. från ett nytt

anslag Administration av statens personskadeförsäkring m. m.

I Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 15

Satsningen på personalutbildning och andra utvecklingsinsatser förtsät- Prop. 1987/88: 100

ter. Bil. 15

Länsstyrelserna Förberedelser för en reformering av den statliga länsförvaltningen pågår. För budgetåret 1988/89 föreslås ett begränsat huvudförslag för länsstyrelserna. För att förstärka tillsynen enligt miljöskyddslagen tillförs länsstyrelserna 10 milj. kr.

Kyrkliga ändamål Regeringen har nyligen lagt fram förslag till ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan (prop. 1987/88:31). Med anledning av att uppgifter från stiftskanslierna enligt förslaget skall överföras till de nya stiftsstyrelserna fr. o. m. den 1 juli 1989 kommer anslaget till domkapitlen och stiftshämnderna att upphöra fr. o. m. budgetåret 1989/90. För budgetåret 1988/89 föreslås att anslaget till domkapitlen och stiftshämnderna undantas från huvudförslaget. |

Inriktningen av den framtida verksarmheten Civildepartementet avser att fortsätta sina satsningar på att effektivisera och även demokratisera och modernisera den offentliga sektorn. Ökad uppmärksamhet kommer att ägnas styrning och uppföljning av den statliga verksamheten samt regelförenkling.

Sammanfattning Förändringarna inom civildepartementets område i förhållande till budgetåret 1987/88 framgår av följande sammanställning (beloppen i milj. kr.).

Anvisat! Förslag Föränd-

1987/88 1988/89 ring A. Civildepartementet m. m. 239,5 260,2 + 20,7 B. Statlig rationalisering och revision,

statistik m. m.882,9905,8+ 22,9.
C. Statlig personalpolitik m. m.528,9471,4— 57,5
D. Länsstyrelserna m. m.1223,41175.0- 48,4
E. Kyrkliga ändamål96.599,0+ 2,5
F. Övriga ändamål282,9+ 01
Statlig lokalförsörjning”188,7-—-188.7
Totalt för civildepartementet3 162,72914,3—248,4
! Härtill kommer 3 milj. kr. vilka anvisats på tilläggsbudget.|

? Detta anslag förs fr. o. m. budgetåret 1988/89 över till sjunde huvudtiteln.

[AS

Prop. 1987/88: 100

Civildepartementet Bil. 15

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 januari 1988

Föredragande: statsrådet Holmberg

Anmälan till budgetpropositionen 1988

Inledning :

Civildepartementet svarar inom regeringskansliet för gemensamma frågor

som rör den offentliga sektorn. Olika mått på den offentliga sektorns storlek år 1986 redovisas i Preliminär nationalbudget för år 1988 (bil. 1.1). Av nationalräkenskaperna framgår även antalet sysselsatta.

Den offentliga sektorns storlek uttryckt i 96 Antalet sysselsatta av BNP år 1986 inom den offentliga

"sektorn i 26 av anta-

let sysselsatta i

Sverige år 1986

63 64

31 . 32

28 dl

| NN i =

Produk- - Konsum- Konsum- Inkomster Utgifter Sysseltion tion tion och sättning

investeringar

Den offentliga sektorns utgifter för konsumtion, investeringar, räntor och transfereringar uppgick till 600 miljarder kr. Inkomsterna av skatter. socialförsäkringsavgifter, ränteinkomster m. m. var totalt 593 miljarder kr.

Den offentliga sektorns andel av de varor och tjänster som framställdes var

217.

Sysselsättningen i den offentliga sektorn motsvarar drygt en tredjedel av Prop. 1987/88: 100 den totala sysselsättningen i landet. Det bör anmärkas att en omläggning Bil. 15 av sysselsättningsstatistiken har gjorts åren 1985-1986. Den omfattar nu åldrarna 16—64 år mot tidigare 16—74 år. Det gör jämförelser med tidigare års uppgifter om den offentliga sektorns andel av den totala sysselsättningen osäkra. |

Det kan dock konstateras att kommuner och landsting svarar för en ökning. Statsförvaltningen redovisar knappast någon förändring åren 1985-1986. Med hjälp av uppgifter från statistiska centralbyrån om antalet statsanställda 1987 (Statistiska meddelanden Am 50 SM 8701) har man beräknat att sysselsättningen hos staten har minskat med drygt 5000 personer åren 1986-1987. Därvid har hänsyn tagits till överföringar av personal till och från staten. Inom den offentliga sektorn sammantaget fortsätter ökningstakten att avta. Ökningen uppgick åren 1985—1986 till knappt 15 000 personer.

Totala antalet anställda i den offentliga sektorn Antalet anställda hos primärkommunerna, staten åren 1976-1986 och landstingskommunerna åren 1976-1986 Antal I

1000-tal s Antal: 1000-tal 700 2200 650 Pnmarkommunerna , ett 2100 600 i se 2000 +

et 1900 550 oe

” 1800 I

r 50 1700 0 Staten 1600 400 o 1500

T 1400 350 "=" Landstingskommunerna

- I 1300 00 oe i

cr I 1200 250 i 1100 2004 L 1000

08 E 2 3

1978 77 78 79 BO 81 82 83 84 85 86 1976 77 78 79 80 & 82 83 8 85 86

Källa: SCB:s löne- och sysselsättningsstatistik

Källa: SCB:s löne- och sysselsättningsstatistik

Regeringens arbete med att förnya den offentliga sektorn utgår från de riktlinjer som regeringen redovisade för riksdagen i en skrivelse i april 1985 (skr. 1984/85:202, FiU 35, rskr. 407).

Mot bakgrund av dessa riktlinjer har regeringen under år 1987 lagt fram en proposition om ledning av den statliga förvaltningen (prop. 1986/87:99, KU 29, rskr. 226). I propositionen behandlas frågor som gäller riksdagens och regeringens insyn i och styrning av de statliga myndigheternas verksamhet. ” |

Regeringen har också lagt fram en proposition om aktivt folkstyre i kommuner och landsting (prop. 1986/87:91). Propositionen är ännu inte behandlad. Förslagen i denna proposition syftar till att fördjupa demokratin i kommunerna och landstingen.

Båda dessa propositioner syftar till att göra den demokratiska styrningen av den offentliga sektorn mer effektiv.

Ett viktigt inslag i regeringens förnyelsepolitik för den offentliga sektorn är att göra denna mer tillgänglig och mer serviceinriktad. Under hösten

1986 och våren 1987 har regeringen genomfört en bred serviceutbildning bland de statligt anställda i samband med introduktionen av den nya Bil. 15 förvaltningslagen. Regeringen följde senare upp denna utbildning genom att uppdra åt de statliga myndigheterna att redovisa åtgärder för att förbättra tillgängligheten. Jag menar att de statliga myndigheternas service till allmänheten kraftigt har förbättrats genom dessa åtgärder.

Regeringen arbetar med en bred uppsättning av medel för att öka effektiviteten i den offentliga sektorn. Ett viktigt inslag i detta arbete är kontinuerliga mätningar av hur kvaliteten utvecklas. På detta område behövs en fortsatt metodutveckling.

Hittills gjorda mätningar visar att produktiviteten inom vissa områden av den statliga sektorn har ökat under 1980-talet.

Användningen av datorteknik är ett viktigt inslag i effektiviseringen av den statliga förvaltningen. Jag kommer i början av år 1988 att i regeringen ta upp frågan om att förelägga riksdagen förslag om den framtida datapolitiken för statsförvaltningen.

Förnyelsearbetet sker i stor utsträckning inom ramen för den löpande verksamheten i statliga myndigheter, kommuner och landsting. Detta arbete har nu en imponerande bredd. Det är särskilt glädjande att de anställda och deras organisationer engagerar sig så kraftigt i arbetet med att göra den offentliga sektorn effektivare och mer serviceinriktad.

De anställdas och de förtroendevaldas insatser är en avgörande förutsättning för att förnyelsen av den offentliga sektorn skall präglas av fortsatta framsteg.

Regeringen vill öka valfriheten för alla medborgare. Det förutsätter att fler valmöjligheter kan skapas, dels inom den offentliga sektorn, dels genom ait alternativ verksamhet utvecklas genom föreningar och kooperativ.

Folkrörelseutredningen har lämnat sitt huvudbetänkande, Ju mer vi är tillsammans (SOU 1987:33), som också har remissbehandlats.

En stor utmaning inför 90-talet är att visa hur den generella välfärdspolitikens krav på trygghet för alla skall kunna förenas med de växande kraven på personligt självbestämmande.

De hittillsvarande erfarenheterna från förnyelsen av den offentliga sektorn visar att den generella välfärdspolitiken kan förnyas och utvecklas för att möta de nya krav som medborgarna ställer på samhället.

1Kommunal självstyrelse och demokrati

1.1Kommunal demokrati

både i fråga om organisationen och innehållet.

Ett viktigt inslag i förändringsarbetet är att många kommuner decentraliserar sin politiska organisation. Ett 25-tal kommuner har inrättat kommundelsnämnder. Ytterligare kommuner planerar att inom de närmaste åren 5

decentralisera hela sin organisation. Detta gäller t. ex.. Göteborgs, Södertälje, Linköpings. Norrköpings, Värmdö, Huddinge och Järfälla m.fl. Bil. 15 kommuner.

Nva experiment med olika former av s.k. brukarinflytande har vuxit fram. Avsikten med dessa försök är att: — få fram ett större engagemang för verksamheten från brukarna. — få en service som är ”brukaranpassad”. — få fram en bättre kvalitet på verksamheten till en lägre kostnad. — väcka intresset för samhällsfrågor.

En satsning på delegering till personalen är en annan mycket framträdande tendens under senare år. |

Många kommuner och landsting har olika försök igång med ”självständiga resultatenheter”. ”fristugor” eller "friskolor". Man delegerar alltmer uppgifter direkt till ”frontpersonalen”. Allt i avsikt att förbättra verksamheten, minska byråkratin och förbättra bemötandet och servicen.

Utvecklingen mot decentralisering, brukarinflytande, ökad delegering m. m. har skapat behov av en organisation som är mer inriktad på målstyrningsuppgifter. Politikerrollen är också satt under diskussion. Hur skall den politiska ledningen styra en organisation i kraftig förändring? Med denna utveckling följer också en diskussion om hur cheferna och övriga anställda inom förvaltningen skall fungera i en förändrad organisation.

Medborgarna kräver i allt större utsträckning att de skall få ut mer för sina skattepengar. Detta har drivit fram en diskussion om effektiviteten i verksamheten och hur denna skall kunna mätas och förbättras.

Den redan nämnda propositionen om aktivt folkstyre (prop. 1986/87:91) lämnades till riksdagen i juni 1987. Samtliga förslag 1 propositionen syftar till att stimulera och förstärka den ovan skisserade utvecklingen. I propositionen lämnas förslag som skall underlätta en fortsatt decentralisering av verksamheten i kommunerna till lokala nämnder och förvaltningar. Brukarnas rätt till inflytande över den kommunala servicen kommer att ges en tydlig, laglig reglering. Förslag lämnas också för att underlätta utvecklingen mot en ökad målstyrning av den kommunala verksamheten. I det sammanhanget avses politikerrollen att uppmärksammas särskilt.

Jag kommer också att föreslå regeringen att ett särskilt utredningsuppdrag lämnas för att belysa olika problemställningar kring det kommunala partistödet.

1.2Forskningsdelegationen

Forskningen kan lämna viktiga bidrag till förnyelsen av den offentliga

verksamheten. Det är därför betydelsefullt att aktuell samhällsforskning

dokumenteras och sprids till förtroendevalda och anställda liksom att kontakter skapas mellan forskare och avnämare. Detta är bakgrunden till att delegationen (C 1984:A) för forskning om den offentliga sektorn inrättades. . .

Genom riksdagens beslut med anledning av 1987 års forskningsproposition (prop. 1986/87:80 bil. 11, FiU 26, rskr. 283) breddades delegationens verksamhet. Den gavs ökade möjligheter till direkt forskningsstöd. Staten

och de två kommunförbunden har tillsammans anslagit 10 milj. kr. för

delegationens arbete under de tre budgetåren 1987/88—-1989/90. Statens Bil. 15

andel av beloppet för budgetåret 1988/89 ingår i civildepartementets-anslag A 2. Utredningar m.m. . ' Delegationens verksamhet skall främst inriktas på övergripande frågor om den offentliga sektorns roll i, samhällsutvecklingen. Bland angelägna forskningsområden nämns effektivitet och 'produktivitet, lednings- och styrningsmetoder, decentralisering och regelförenkling, kommunal själv-

styrelse och ekonomi samt förhållandet mellan olika delar av den offentliga förvaltningen. . . .

Forskningsdelegationens verksamhet har mötts av ett starkt gensvar

från forskare inom det samhällsvetenskapliga området. Delegationen kom-

mer att kunna ge stöd åt en rad angelägna forskningsprojekt. Vägledande är därvid riksdagens uttalanden om inriktningen på delegationens forskningsstödjande verksamhet och kraven på vetenskaplig kvalitet.

För att skapa kontakter mellan forskare och avnämare kommer delega-

tionen liksom tidigare att anordna och medverka i konferenser och semina-

rier. Information om aktuell forskning sker bl. a. genom tidskriften I Blick-

punkten. Under hösten 1987 har i ett särskilt häfte tagits upp frågor om effektivitet och produktivitet. Forskare och praktiker behandlar där olika problem med att mäta resultat av offentlig verksamhet.

1.3F rikommunförsöket

Frikommunförsöket är nu inne på sitt fjärde verksamhetsår. Det var i juni 1984 som riksdagen beslutade att en försöksverksamhet med ökad kommunal självstyrelse skulle sättas igång i enlighet. med förslaget i regeringens proposition om försöksverksamhet med ökad kommunal självstyrelse (prop. 1983/84:152, KU 32, rskr. 368). Nio kommuner och tre landsting deltar i försöket. De tolv frikommunerna är Haninge, Tyresö, Gnosjö, Helsingborgs, Varbergs. Ale, Örebro, Sandvikens och Bräcke kommuner samt Göteborgs och Bohus, Örebro och Jämtlands läns landsting. Avsikten med försöket är att frikommunerna skall kunna få dispens från statliga . : regler som kan tänkas verka hindrande för en effektiv kommunal verksamhet. Ett annat viktigt syfte med försöket är att utveckla bättre samverkansformer mellan kommunala och statliga organ liksom mellan kommun och landsting. .

Regeringen har fattat en rad beslut om avsteg från gällande författningar.

I några fall har förslag om lagändringar förelagts riksdagen. Redovisning för de åtgärder som har genomförts har lämnats till riksdagen dels i en

särskild skrivelse våren 1986 (skr. 1985/86:165, KU 28, rskr. 319), dels i förra årets budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 15 s. 7). Därefter har

regeringen förelagt riksdagen vissa nya förslag om försöksverksamheter i

prop. 1986/87:118 (KU 30, rskr. 323) om ytterligare försöksverksamhet i frikommunerna, m. m. Detta-har lett till att freikommunerna har fått rätt att pröva frågor om tillstånd för vissa hem för vård och boende, meddela tillstånd för bingospel och en del andra lotterier samt fatta beslut i fråga om

tillstånd att anlägga motorsportbanor och skjutbanor. '

Vidare har försöksverksamheten inom skolområdet utvidgats genom att Prop. 1987/88: 100 möjligheter öppnats för freikommunerna dels att friare disponera resurserna Bil. 15 för undervisning i B-språk i grundskolan, dels att låta lärare med kommunalt reglerad anställning vid kommunal musikskola undervisa i musik i

grundskolan (SFS 1987:714). I Jämtlands läns landsting har försök inletts

med förlängd egen sjukskrivning. Avsikten är också att en försöksverksamhet skall påbörjas med receptförskrivningsrätt för distriktssköterskor Gfr prop. 1987/88:43). Genom lagen (1985:1089) om försöksverksamhet inom hälso- och sjukvårdens område har frikommunerna fått möjlighet att

genom avtal med landstingskommunen på försök överta driftansvaret för

primärvården. Regeringen har tidigare godkänt avtal mellan Örebro kommun och Örebro läns landsting om kommunal primärvård i kommundelen Vivalla/Lundby. Ett liknande avtal mellan Gnosjö kommun och Jönköpings läns landsting godkändes av regeringen den 26 november 1987.

Frikommunförsöket skall pågå t.o.m. år 1988, i något fall t.o.m. år 1991. Regeringen och riksdagen bör således före årsskiftet 1988-89 ges tillfälle att ta ställning till den fortsatta verksamheten. Avsikten är att den pågående utvärderingen skall ge underlag för sådana bedömningar. Försöksverksamheten följs kontinuerligt av stat-kommunberedningen (C

1983:02) som har till uppgift att svara för frikommunförsökets genomförande.

1.4Översyn av kommunallagen

En arbetsgrupp (C 1986:A) har inom civildepartementet tillkallats för att utarbeta ett förslag till en helt ny kommunallag. Till grund för arbetet ligger

den principskiss till en ny lag som 1933 års demokratiberedning har presenterat i betänkandet (SOU 1985:29) Principer för ny kommunallag. Betän-

kandet har remissbehandlats.

Kommunallagsgruppen skall också beakta förslagen i betänkandena (SOU 1981:53) Stockholms kommunala styrelse, (SOU 1982:20) Kommunerna och näringslivet, (SOU 1982:41) Överklagande av kommunala beslut samt (Ds C 1984:6) Avgifter inom kommunal verksamhet. Även dessa

betänkanden har remissbehandlats.

Arbetet med en ny kommunallag, är inriktat på att kommunerna och

landstingen skall få en större frihet att utifrån egna förutsättningar forma

sin egen organisation och verksamhet. En viktig utgångspunkt är att lag-

texten skall vara lätt att förstå och överblicka. Detta ställer särskilda krav på klarhet och ett enkelt språk.

Kommunallagsgruppen har med förtur behandlat frågorna om kommu-

nernas och landstingens ekonomiska förvaltning. Gruppen har presenterat sina förslag i delbetänkandet (Ds C 1987:5) Den ekonomiska förvaltningen

i kommuner och landsting. Betänkandet, som har remissbehandlats, be-

reds för närvarande i civildepartementet.

Gruppen skall redovisa slutresultatet av sitt arbete under första halvåret

1988. |

Bil. 15

Den förut nämnda stat-kommunberedningen har regeringens uppdrag att utreda frågan om ökad samverkan mellan stat och kommun samt förenkling av statliga regler m. m. Till beredningen är en särskild parlamentarikergrupp knuten med representanter för riksdagspartierna.

I en rad rapporter och betänkanden har beredningen fortlöpande redovisat sitt arbete och föreslagit åtgärder. I det senast framlagda betänkandet

(Ds C 1986:16) Kommunal näringslivspolitik, Samverkan med staten och

näringslivet behandlar beredningen kommunernas kompetens då det gäller

deras möjligheter att göra olika insatser för att främja det lokala näringsli-

vet. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande i civil-

departementet. Under våren 1987 har inom regeringskansliet ett utredningsarbete om olika statsbidragsfrågor bedrivits i samarbete med stat-kommunberedning-

en. I rapporten (Ds Fi 1987:7) Statsbidrag till kommuner och landsting analyseras bidragen till kommunsektorn. Rapporten har för synpunkter

översänts till kommuner, landsting och statliga myndigheter samt organisatlioner.

I det fortsatta utvecklingsarbetet för den offentliga sektorn är samverkan

mellan stat och kommun av stor betydelse. Det ömsesidiga beroende som finns mellan statliga och kommunala verksamheter talar för att stat-kommunberedningen även framgent kan spela en viktig roll. I beredningens hittillsvarande verksamhet har arbetet med att vidga

kommunernas och landstingens handlingsfrihet haft en framskjuten plats. Detta arbete bör drivas vidare i nära kontakt med kommuner och landsting. En omfattande utredningsverksamhet har också bedrivits om den kommunala demokratin. I en del fall utgör statliga regler hinder för utvecklingen. Sådana frågor bör tas upp och övervägas i stat-kommunberedning-

en. En annan uppgift i det fortsatta arbetet bör vara att överväga hur

kommunallagen och speciallagstiftningen skall kunna samordnas. Beredningen bör också medverka i arbetet med att utveckla systematiserad uppföljning och utvärdering av den kommunala verksamheten. När det gäller samverkan mellan landsting och kommuner bör beredningen initiera förändringar i lagstiftning som utgör hinder för samarbete.

Jag vill i dessa delar också hänvisa till vad jag i denna budgetproposition har anfört under Gemensamma frågor (bil. 2 p. 13).

2F olkrörelser

Civildepartementet ansvarar inom regceringskansliet för samordningen av

folkrörelsefrågorna. Till detta arbete är knuten en referensgrupp för folkrörelsefrågor. Referensgruppen har ombildats under år 1986. Den består av företrädare för 45 stora organisationer. Gruppen är regeringens kontaktorgan i folkrörelsefrågor. | | Folkrörelseutredningen (C 1986:01) har avlämnat sitt huvudbetänkande

kande (SOU 1987:34, 35). Betänkandena har remissbehandlats. Bil. IS

I betänkandena redovisas en stor mängd fakta och basmaterial om ”Folkrörelsesverige”. |

Utredningen anser att folkrörelserna och föreningslivet bör ges en större roll i förnyelsen av den svenska välfärdspolitiken, där närheten till människorna och deras engagemang bättre skall kunna utnyttjas. En idéburen verksamhet skall enligt förslagen kunna komplettera eller ersätta vissa delar av den kommunala eller landstingskommunala verksamheten. Detta skulle kunna öka mångfalden och valfriheten när det gäller de tjänster som kommunerna nu har ansvaret för. Utredningen lägger därför en rad förslag

för att undanröja formella hinder för ökat föreningsansvar.

Bland annat föreslås förändringar i kommunallagen (1977:179) och soci-

altjänstlagen (1980:620). En särskild vidgad rätt till ledighet föreslås också för dem som utför arbete i föreningsregi. Dessutom föreslås ändringar i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, skattelagstiftningen m. m.

Folkrörelseutredningen ser också över statsbidragen till folkrörelserna i

syftet att minska antalet bidragsformer och föreslår förenklingar och åtgär-

der för bättre samordning av bidragsgivningen. Syftet är att skapa förutsättningar för en obyråkratisk och mer flexibel användning av de medel folkrörelserna tillförs genom statsbidrag. Det gäller också att förenkla '

bidragssystemet så att folkrörelserna får större frihet att bygga upp sin

verksamhet i ett längre perspektiv.

Ett betänkande om statsbidragssystemet planeras att lämnas av utred-

ningen i början av år 1988. Folkrörelseutredningens förslag är för närvarande föremål för bercdning.

3Den statliga förvaltningens effektivitet

3.1Ledningen av den statliga förvaltningen

I verksledningspropositionen (prop. 1986/87:99, KU 29, rskr. 226) har i

många avseenden riktlinjerna för den statliga förvaltningen klarlagts. Ett omfattande arbete med att genomföra verksledningsbeslutet pågår i regeringskansliet. Här lämnas en redovisning av en del av detta arbete.

Styrsystem för ökad målstyrning

För att uppnå en högre effektivitet och produktivitet i den statliga förvaltningen krävs, enligt verksledningsbeslutet, förändringar i riksdagens och regeringens styrning av de statliga myndigheterna. Styrningen skall således vara mer mål- och resultatorienterad och mindre detaljreglerad: Det är också väsentligt att öka långsiktigheten i planering och resurstilldelning

samt att öka handlingsfriheten för myndigheterna vad gäller medelsan- . vändning, beslut i organisations- och personalfrågor, m. m.

Ett sådant styrsystem för ökad målstyrning bör utvecklas och införas i — Prop. 1987/88:100 den statliga förvaltningen. En avgörande förutsättning för en sådan utveck- = Bil. 15

ling är att resultatuppföljningen av de statliga myndigheternas verksamhet effektiviseras. :

Jag redovisar här min syn på vilka insatser som krävs för att ett sådant

styrsystem skall kunna realiseras.

Tydligare mål för verksamheten

Det är väsentligt att rollfördelningen mellan riksdagen och regeringen samt myndigheterna klargörs och renodlas.

Det är riksdagen och regeringen som har ansvaret för innehållet i och

inriktningen av myndigheternas verksamhet. Myndigheterna har att verkställa de uppdrag och uppgifter som åläggs dem.

Målen för myndigheternas verksamhet måste vara klara och tydliga samt om möjligt anges på ett sådant sätt att resultaten av verksamheten kan avläsas och mätas.

De övergripande mål som läggs fast i budgetpropostionen bör således

brytas ned och preciseras i olika regeringsbeslut. Kvalitetskrav, ambi-

tionsnivåer, prioriteringar och tidsgränser bör redovisas så tydligt som

möjligt.

En översyn av budgetpropositionen, m.m. kommer inom kort att påbörjas för att anpassa denna, vad gäller bl. a. innehåll och layout, till de

krav på en hög informationskvalitet som ett system med målstyrning

medför. Jag avser att äterkomma till regeringen i denna fråga.

Ökad långsiktighet

Planeringen, m.m. av myndigheternas verksamhet bör, enligt verksledningsbeslutet, bli mer långsiktig och de verksamhetsmässiga förutsättning-

arna, så långt som möjligt, läggas fast för längre tidsperioder än ett år i

sänder. Möjligheterna ökar då för myndigheterna att bedriva verksamheten effektivare samt att planera rationaliseringar, omprioriteringar, m. m.

En ökad långsiktighet skapar också bättre förutsättningar för en nog-

grann Översyn av myndigheternas hela verksamhet med vissa års mellan-

rum.

För att riksdagen och regeringen skall kunna ta ställning till verksamhe-

tens inriktning och innehåll för en sådan längre tidsperiod förutsätts att

myndigheterna presenterar ett underlag av -hög materiell och informativ kvalitet. | |

Således är det väsentligt att planeringsdirektiven till myndigheterna, liksom myndigheternas anslagstramställningar, utvecklas och utformas, så att ett sådant underlag kan redovisas.

Chefen för finansdepartementet har tidigare denna dag redogjort för försöksverksamheten med treåriga budgetramar. . | 11

. Bil. 15

Till systemet med målstyrning är bl. a. kopplat åtgärder för en ökad hand- ! lingsfrihet för myndigheterna. Rätt att föra över medel mellan budgetåren, ökat ansvar i personal- och organisationsfrågor, större befogenheter vad

gäller ADB-investeringar, m. m. är exempel på sådana åtgärder.

Möjligheterna ökar härigenom för myndigheterna att effektivare verk-

ställa de uppdrag och uppgifter som riksdagen och regeringen ålägger dem.

Effektivare resultatuppföljning

En ökad målstyrning och en minskad detaljreglering av myndigheternas

verksamhet ställer särskilda krav på en effektiv resultatuppföljning.

I det underlag, som myndigheterna tar fram, skall därför finnas en utförlig resultatredovisning. Ett sådant beslutsunderlag är en förutsättning

för att uppföljningen av myndigheternas verksamhet 1 regeringskansliet skall kunna bli effektiv. Som ett led i detta arbete har statskontoret och riksrevisionsverket

(RRV) fått i uppdrag att i samarbete med vissa andra myndigheter utveckla en rationell resultatredovisning.

Statskontoret har utarbetat och prövat metoder för produktivitetsmätningar. Statskontoret har också utvecklat. och genomfört en försöksverk-

samhet med, en metod för jämförelser mellan myndigheternas kostnader för den interna administrationen.

Arbetet med att vidareutveckla sådana mått och utforma nya produktivi-

tetsmått, m. m. kommer att intensifieras. Ett syfte bör vara att sådana mått skall kunna användas som en reguljär del i resultatuppföljningen.

RRV:s revisionsrapporter och revisionsberättelser är viktiga instrument

i såväl regeringskansliets som myndigheternas uppföljningsarbete.

Enligt verksförordningen (1987:1100) skall sådana rapporter prövas i myndigheternas styrelser. I den planerade utbildningen för styrelseleda-

möter kommer bl. a. revisionens roll i uppföljningen av verksamheten att

behandlas. Det gäller bl. a. kontakter m. m. mellan RRV och myndigheter-

nas ledningar.

Ansvarsfrågor

Genom riksdagens beslut med anledning av verksledningspropositionen har ansvars- och befogenhetsfördelningen mellan regeringen och dess

myndigheter blivit tydligare. Inom civildepartementet har den 14 december 1987 upprättats en promemoria om styrning och ansvar i statsförvaltningen. Där belyses bakgrun-

den till och innebörden av riksdagens beslut. |

Inom regeringskansliet pågår för närvarande ett arbete med att föra ut

regeringens och riksdagens beslut i praktisk tillämpning. 12

Bil. 15

Ett syfic med verksledningsbeslutet är att skingra den oklarhet som hittills

rått i fråga om rollfördelningen mellan myndighetschefer och lekmannasty-

relser.

Enligt beslutet skall styrelserna enbart fatta beslut i tre fall, nämligen i

fråga om anslagsframställningar, årsbokslut och sådana föreskrifter som

myndigheterna har fått bemyndigande att besluta om och som riktar sig till enskilda, kommuner och landstingskommuner. Övriga myndighetsbeslut meddelas av verkschefen, som också ansvarar för ledningen av myndighetens verksamhet.

I beslutet anges att det är angeläget att ge utbildning till ledamöterna och personalföreträdarna i lek mannastyrelserna. Vid utbildningen skall särskilt

uppmärksammas sådana frågor där styrelsen har beslutsfunktioner. Vidare

skall genom utbildningen klargöras styrelsens uppgifter, befogenheter, ansvar, arbetsformer samt dess roll och funktion i förhållande till regeringen respektive verksledningen.

Statens institut för personalutveckling (S1PU) har nyligen fått i uppdrag

att med utgångspunkt i beslutet utforma ett utbildningsprogram för styrelseledamöter. Avsikten är att en sådan utbildning skall kunna genomföras

med början våren 1988. När det gäller verkscheferna går verksledningsbeslutet bl.a. ut på att

göra det möjligt för regeringen att mera aktivt utnyttja sin utnämningsmakt för att underlätta styrningen av statsförvaltningen.

Större flexibilitet och kortare perioder skall i fortsättningen tillämpas vid bestämmandet av förordnandetider för verkscheferna.

Planeringen och beslutsunderlaget inför utnämningar till verkschefer och sådana chefer som efter anmälan tillsätts av regeringen skall förbättras och rollfördelningen i beredningen preciseras. Mot denna bakgrund har en särskild funktion vid civildepartementet inrättats för att bl. a. ge rådgivning och hjälp till departement och myndigheter i fråga om högre chefers rekrytering och rörlighet.

I den nya verksförordningen regleras bl. a. generella frågor om myndighetsledningens ansvar och uppgifter samt myndighetens arbetsformer.

Samtliga myndighetsinstruktioner avses med anledning härav att arbetas

om under år 1988.

En ny personalföreträdarförordning (1987:1101) har också utfärdats.

Föreskrifter Enligt verksledningsbeslutet behövs särskilda insatser för att få en bättre kontroll över föreskrifters kostnadsmässiga konsekvenser, Enligt beslutet

bör metoder utvecklas för kostnadsberäkningar, m.m. samt utbildning

genomföras för kommittépersonal och tjänstemän i regeringskansliet.

Vidare har regeringen beslutat om en ny begränsningsförordning som

ålägger myndigheterna under regeringen bl. a. att utreda kostnadsmässiga och andra effekter, innan de utfärdar föreskrifter. RRV skall följa myndig- 13

heternas tillämpning av förordningen och har också fått ett bemyndigande = Prop. 1987/88:100 att utfärda verkställighetsföreskrifter till den. Bil. 15

Jag avser senare att föreslå regeringen att ge RRV i uppdrag att bl. a. utveckla metoder för sådana beräkningar.

Stabsmyndigheterna Enligt verksledningsbeslutet bör bi.a. statskontoret och RRV i ökad utsträckning genomföra sin verksamhetsplanering i nära kontakt med regeringskansliet. |

Det är väsentligt att regeringen och dess kansli tar till vara statskontorets och RRV:s kunnande och produkter. Myndigheterna kompletterar regeringskansliet och är viktiga som kunskapsförstärkning i regeringens arbete.

Mot denna bakgrund har ett arbete påbörjats för att förbättra kontakterna och dialogen mellan regeringskansliet och statskontoret/RRV.

Återkommande kontakter sker inom ramen för dels den förändrade verksamhetsplanering som startats i regeringskansliet, dels myndigheternas egen verksamhetsplanering.

3.2ADB-användningen i statsförvaltningen

. De sammanlagda kostnaderna för användningen av ADB i statsförvaltningen uppgick budgetåret 1986/87 ull cirka 3,5 miljarder kr. Detta innebär en ökning med 500 milj. kr. jämfört med budgetåret 1985/86.

Jag har tidigare denna dag i Gemensamma frågor (bil. 2 p. 12 jämte underbilaga 2.2) lämnat en sammanfattning av statskontorets årliga rapport om användningsområden, kostnader och utrustning samt av pågående och avslutat utredningsarbete. :

En fortsatt decentralisering av system- och datorkraftutvecklingen präglar inriktningen av ADB-användningen liksom en ökad delegering av ansvar och beslut. .

Jag avser att återkomma till regeringen i dessa frågor under våren 1988 med förslag om en proposition om den framtida datapolitiken för statsförvaltningen.

3.3Ny organisation för den regionala statsförvaltningen

Arbetet med att öka effektiviteten i den statliga förvaltningen påverkar även den regionala förvaltningen. Kraven på att den regionala statliga organisationen fungerar effektivt kombineras med krav på att förvaltningens struktur successivt anpassas till förändrade förutsättningar och behov.

I syfte att åstadkomma en regional statsförvaltning som -bättre än den

Norrbottens län ett försök med en samordnad' länsförvaltning (prop. 1985/86:5, BoU 3, rskr. 64). Denna försöksverksamhet utvärderas fortlöpande. |

Försöksverksamheten i Norrbottens län åskådliggör vissa frågor som : 14

behöver belysas närmare vid en nationell reform. Det gäller t. ex. relatio- Prop. 19877/88:100 nen mellan centrala verk och en samordnad länsförvaltning. Andra centra- Bil. 15 la frågeställningar gäller förtroendemannainflytandet samt ledningen och

samordningen inom en förändrad länsstyrelse. Skillnader i regionala förutsättningar och behov liksom länens storlek bör t. ex. få påverka organisa-

tionen i de olika länen. En utgångspunkt är också att betydande besparing-

ar kan genomföras, framför allt vad gäller kostnader för administrationen.

Dessa och andra frågor har studerats av en arbetsgrupp (C 1986:C) inom civildepartementet med biträde av bl. a. statskontoret och länsstyrelsernas

organisationsnämnd (LON). Olika uppdrag har även lämnats åt bl. a. bygg-

nadsstyrelsen och RRV. Arbetsgruppens förslag, som bygger på erfarenheter från försökslänet, har redovisats i rapporten (Ds C 1987:10) Samordnad länsförvaltning — förslag.

3.4Den statliga personalpolitiken m. m.

De övergripande målen för den statliga personalpolitiken är att bidra till en effektiv statsförvaltning, medverka till samhällsekonomisk balans och

främja ett demokratiskt arbetsliv (jfr prop. 1986/87:100 bil. I5, AU 12,

rskr. 236; prop. 1984/85:219, AU 1985/86:6, rskr. 48; UbU 1985/86:5, rskr. 50). Liksom tidigare ägnas frågorna om personalförsörjning och personalutveckling stor uppmärksamhet inom civildepartementet.

Jag anmälde i förra årets budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 15 s.

14) att regeringen uppdragit åt statens arbetsgivarverk (SAV) att se över de bestämmelser som påverkar personalens rörlighet inom och mellan statliga

myndigheter och andra arbetsmarknadssektorer. SAV har med anledning

av uppdraget lämnat lägesrapporter till regeringen i juni och oktober 1987.

Av rapporterna framgår att SAV i sitt fortsatta arbete med personalrörlighetsfrågorna bl. a. avser att initiera en uppbyggnad av system för personalresursanalyser, anpassa lönesystem och regelsystem till behoven av personalutveckling, studera hur personalrörligheten inom vissa verksam-

hetsområden påverkas av myndighetsstrukturen samt åstadkomma sck-

torsvisa eller myndighetsvisa lösningar i frågor som gäller byte av tjänstgöringsort. Utgångspunkten för arbetet är att lokala arbetsgivare skall få större möjligheter att stödja önskvärd och nödvändig geografisk rörlighet.

Nämnas bör också att de medel om sammanlagt 18 milj. kr. som av kollektivavtalsparterna avsattes för rörlighetsstimulerande åtgärder i ramavtal om löner 1986—87 för statstjänstemän m. fl. (RALS 1986—87) nu har

fördelats med 10 milj. kr. till försvarssektorn, 5 milj. kr. till affärsverkssektorn och 3 milj. kr. till den civila statsförvaltningen. | Under vintern 1987 har SAV och de statsanställdas huvudorganisationer:

tillsammans inlett en översyn och utvärdering av trygghetsavtalet för det

statliga området (FrA-S) med anslutande avtal och författningar (jfr prop.

1982/83:42, AU 10, rskr. 103). Utgångspunkten är de hittillsvarande erfarenheterna av tillämpningen av trygghetsbestämmelserna. I utvärderingen tas även till vara de erfarenheter som finns hos SAMN och trygghetsnämn-

den (TrN). : |

En decentralisering av omplaceringsfrågorna planeras genom att myn-

digheterna ges ett mer entydigt ansvar för att lösa dessa frågor i samver-

kan. Det påverkar också SAMN:s framtida roll på så sätt att dess befatt- Bil. 15 ning med enskilda ärenden rörande individer överförs till myndigheterna.

Samtidigt upphör det system med rekryteringsbegränsningar som nu til-

lämpas. Jag återkommer närmare till dessa frågor vid min föredragning av

anslaget C 3. Statens arbetsmarknadsnämnd.

Jag avser vidare att ta initiativ till en översyn av den nuvarande tjäns-

testrukturen inom statsförvaltningen. Bl.a. bör de föreskrifter som regle-

rar den statliga tjänsteorganisatiocnen ses över i syfte att effektivisera

personalpolitiken och underlätta angelägna organisatoriska omställningar

inom förvaltningen.

Den utbildning för högre chefer i statsförvaltningen som har genomförts med anledning av chefsutbildningskommitténs förslag (Ds B 1981:14) är nu

avslutad (jfr prop. 1981/82:100 bil. 3 p. 6. AU 19, rskr. 262). Totalt har ca

2700 personer deltagit i utbildningen, som genomförts I tre steg. De första två har omfattat centralt arrangerade kurser om 10 dagar fördelade på två etapper för verkschefer och landshövdingar och en därtill kopplad lika lång

utbildning för deras ställföreträdare. I det tredje steget har myndigheternas ledning med stöd från civildepartementet svarat för motsvarande utbildning internt för gruppen byråchefer och motsvarande.

Som ett stöd för myndigheternas fortsatta arbete med chefsförsörjning

har en särskild enhet — statens institut för ledarskap (Stil) — organiserats inom SIPU: Stils uppgift är att bedriva chefsutbildning och att erbjuda

myndigheterna konsulthjälp i olika frågor.

Försök med samordnad personalutbildning har genomförts för myndigheter inom Kronobergs, Västerbottens och Södermanlands län. Försöken

har lett till att samtliga länsstyrelser utom länsstyrelsen i Stockholms län sedan år 1986 har regeringens uppdrag att planera och samordna den statliga personalutbildningen inom respektive län. Uppdraget är ett led i regeringens strävan att decentralisera statlig verksamhet till olika regioner i landet.

En sammanställning över länsstyrelsernas redovisningar av den samordnade personalutbildningen har gjorts av länsstyrelsernas organisations-

nämnd (LON). Den visar bl. a. att ca 12000 utbildningsdagar har genomförts under budgetåret 1986/87. Enligt min mening visar sammanställningen att den regionalt samordnade utbildningen med länsstyrelserna som

samordnande organ är ändamålsenlig och bör vidareutvecklas. BI. a. bör

samarbetet över länsgränserna utvecklas och informationen om länsstyrel-

sernas samordnande roll intensifieras.

Arbetsmiljöfrågorna är också ett prioriterat område. I syfte att effektivisera arbetsmiljöutbildningen utvecklar statens arbetsmiljönämnd (SAN) i samverkan med STPU, LON. Statshälsan och olika studieförbund en mo-

dell för samordnad arbetsmiljöutbildning på länsnivå. Samtidigt genomförs

en omfattande revidering av det grundläggande studiematerialet, det s.k. Bättre arbetsmiljö — staten (BAM-S).

För att snabbt möta behovet av stöd och riktlinjer i frågor om HIV i

arbetslivet har SAN och Statshälsan i samverkan med bl. a. de statsanställdas huvudorganisationer under hösten 1987 fastställt allmänna råd. Dessa

har utformats på grundval av det samlade expertkunnande på området som = Prop. 1987/88: 100 finns hos bl. a. AIDS-delegationen och Världshälsoorganisationen (WHO). — Bil. 15

I föregående års budgetproposition, avsnittet Gemensamma frågor (prop. 1986/87:100 bil. 2 s. 12), lämnade jag en utförlig redogörelse för de statliga förnyelsefonderna, deras syfte och användningsområde samt för

den partssammansatta nämnd som har inrättats med uppgift att besluta om

fördelningen av fondmedlen. Jag har vidare vid min föredragning av Gemensamma frågor (bil. 2 p. 10) i årets budgetproposition redovisat nämndens verksamhet. Som jag då framhöll, anser jag att fonderna ger ett värdefullt incitament till förnyelse på myndigheterna, inte minst genom att:

stödja utvecklingsinsatser av föregångskaraktär.

Jag vill i detta sammanhang också erinra om att jag nyss i Gemensamma

frågor (bil. 2 p. 8) i likhet med föregående år har redovisat utvecklingsarbetet inom jämställdhetsområdet.

4Service och kvalitet

4.1Åtgärder för bättre tillgänglighet

Regeringen har genom beslut den 7 maj 1987 gett de statliga myndigheterna i uppdrag att redovisa vilka åtgärder de avser att vidta under budgetåren 1987/88 och 1988/89 för att förbättra tillgängligheten.

Begreppet tillgänglighet, metoder för utveckling av tillgängligheten

m. m: behandlas i en till beslutet fogad promemoria. Av promemorian framgår att god tillgänglighet t. ex. innebär följande. Myndigheten skall ha

mottagningstider som passar medborgarna och en väl fungerande telefonservice. Det skall vara lätt för alla, även för handikappade, att besöka: myndigheten. Den skall bekräfta när ärenden har kommit in och handlägga dem inom rimlig tid. Vidare skall myndigheten använda ett enkelt språk och ha ändamålsenlig information. För att kunna förbättra tillgängligheten måste myndigheten känna till sina målgruppers- behov. Varje myndighet bör därför undersöka dessa.

Samtidigt har regeringen uppdragit åt statistiska centralbyrån (SCB) att:

till stöd för myndigheternas undersökningar av sin tillgänglighet dels utarbeta en skrift, dels utveckla en kurs jämte studiematerial.

Redovisningar med änledning av regeringens beslut den 7 maj 1987 har

lämnats från drygt 200 myndigheter. Det framgår av dem att det pågår ett

omfattande arbete med förbättringar av tillgängligheten som t. ex. anpassade mottagningstider, ändamålsenlig vägvisning. utökad telefonservice och "effektivare handläggningsrutiner.

De myndigheter som har omfattande kontakter med medborgarna har också hög ambitionsnivå i sina redovisningar. Här kan särskilt nämnas domstolsverket och domstolarna, riksförsäkringsverket med försäkringskassorna, riksskatteverket, centrala studiestödsnämnden, arbetsmarknadsstyrelsen med länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingarna, statens lantmäteriverk samt flera länsstyrelser. | 17

2 Riksdagen 1987/88, I saml. Nr 100. Bilagu IS

redovisning av tillgängligheten i statsförvaltningen. Bil. 15

4.2Introduktion av den nya förvaltningslagen

Under förra budgetåret har SIPU och länsstyrelserna på regeringens upp-

drag genomfört omfattande informations- och utbildningsinsatser om för-

valtningslagen (1986:223, ändrad senast 1986: 1196). Totalt räknar jag med

att ca 50000 statstjänstemän har nåtts av information och utbildning.

Insatserna inleddes med en verksledningskonferens som följdes av konfe-

renser på fem platser för regionala och lokala chefer samt avdelningschefer. Vidare har ca 150 halvdagskonferenser för myndighetsrepresentanter

genomförts över hela landet.

För att stödja myndigheternas interna utbildning och förnyelsearbete har SIPU och länsstyrelserna genomfört instruktörsutbildningar och handledarutbildningar. STPU har tryckt och distribuerat kursboken ”Ny förvalt-

ning” som har använts i utbildningen. SIPU har regeringens uppdrag att

göra en utvärdering av informationen och utbildningen om förvaltningsla-

gen. När det gäller informationen till allmänheten vill jag nämna att justitiede-

partementet har gett ut en informationsfolder. Vidare har ett inslag om

förvaltningslagen sänts i televisionens inslag ”Anslagstavlan””. |

4.3Kvalitetsoffensiv

En svensk kvalitetsoffensiv har inletts på temat Svensk Kvalitet — Rätt

Sätt. Offensiven drivs av Nationalkommittén för Svensk Kvalitet med

företrädare för regeringen, arbetsmarknadens parter och flera intresseorganisationer.

Inom ramen för den nationella kvalitetsoffensiven har en arbetsgrupp för

den offentliga sektorn bildats. Gruppen har till uppgift att ge ökad upp-

märksamhet åt kvalitetsarbetet i den offentliga sektorn. Gruppen utvecklar det kvalitetsarbete som redan pågår inom sektorn och arbetar kontinuerligt med dess innehåll, t. ex. kvaliteten i tjänsterna och faktorer som tillgänglig-

het osv. På gruppens initiativ har regeringen uppdragit åt SIPU att stödja förberedelser och genomförande av regionala konferenser om kvalitet och förnyelse inom den offentliga sektorn under år 1988.

4.4Den offentliga sektorns informationsverksamhet

Samhällsinformationen har stor betydelse för medborgarnas möjligheter

till inflytande, delaktighet och valmöjligheter, för dén offentliga sektorns

inre effektivitet samt för kvaliteten på de offentliga tjänsterna. Utvecklingen mot ökat regionalt och lokalt självstyre ställer nya krav på

kommunikation, där information och kunskap blir allt viktigare.

I propositionen 1986/87:91 om aktivt folkstyre i kommuner och landsting och i propositionen 1986/87:99 (KU 29, rskr. 226) om ledningen av den

statliga förvaltningen redovisade jag olika samhällsinformationsfrågor. 18

Inom civildepartementet pågår ett fortsatt beredningsarbete på området. — Prop. 1987/88: 100 Det syftar till att kartlägga frågeställningar och problem och föreslå åtgär- — Bil. 15

der för att främja utvecklingen av samhällsinformationen.

En grundtanke i det utvecklingsarbete som bedrivs inom den offentliga

sektorn är, att medborgarna måste ges möjlighet att mer aktivt än tidigare

påverka inriktningen och arbetssättet inom all offentlig verksamhet. För

detta behöver medborgarna kunskap om såväl sina rättigheter och skyldigheter som om sina möjligheter. Att förmedla denna kunskap som bas för

delaktighet och inflytande är en av samhällsinformationens viktigaste uppafter.

De statliga myndigheternas ansvar för den externa och interna kommunikationen har skrivits in i den nya verksförordningen. Behovet av utbildningsinsatser och utvecklingsarbete för verksamhetsansvariga inom den offentliga sektorn bör tillgodoses bl. a. genom att SIPU vidareutvecklar sin

verksamhet inom programområdet Samhällsinformation. Frågor kring forskning, grundutbildning och metodutveckling är också angelägna.

Samhällsinformationsfrågorna har anknytning till grundläggande demo-

kratiska och medborgerliga intressen. Vi är inne i ett skede där utvecklingen går snabbt. Bland de områden som är betydelsefulla för den offentliga

sektorns informationsverksamhet vill jag nämna datatekniken och media-

frågorna. |

Jag vill också hänvisa till vad jag tidigare anfört i Gemensamma frågor

(bil. 2. p. 14).

5Regelförenkling

Arbetet med att ompröva och förenkla reglerna i civildepartementets för-

fattningar fortsätter. Departementet svarade den I december 1987 för 225 lagar och förordningar i SFS. Det är samma antal som redovisades för riksdagen i 1987 års budgetproposition.

Sedan det förra redovisningstillfället har 15 nya författningar kommit till utan att det har lett till en utökad författningsvolym. Under år 1987 har nämligen bl.a. ett antal äldre författningar upphävts. Dessutom har i enlighet med regeringens beslut bl.a. 17 administrativa regeringsförfattningar upphört att gälla vid utgången av år 1987.

Direktiv (1987:53) för en statistikutredning har nyligen beslutats. Utred-

ningen skall bl. a. se över behovet av ett trettiotal författningar på statistik-

området varav civildepartementet ansvarar för ett tiotal.

De förteckningar över gällande myndighetsregler som departementets

myndigheter i enlighet med 18 c § författningssamlingsförordningen

(1976:725, omtryckt 1984:212, ändrad senast 1987:62) har lämnat till regeringen tillsammans med sina anslagsframställningar hösten 1987 innehåller

ungefär samma antal regelrubriker (titlar) som förra året, nämligen drygt 7000. Av dessa svarar länsstyrelserna liksom tidigare för nära 5 000. Jag vill därvid peka på den översyn av länsstyrelsernas regelbestånd som nu sker och som jag tidigare denna dag har redovisat mera utförligt i Gemensamma frågor (bil. 2.1). Förslag till förenklingar har lämnats av den gemen- 19

hand om översynen. Förslagen bereds nu i regeringskansliet. Bil. 15

I Gemensamma frågor (bil. 2 p. I jämte bil. 2.1) behandlar jag liksom

förra året också det allmänna förenklingsarbetet i regeringskansliet, inräk-

nat mitt eget departement.

6Det kyrkliga området

Även på det kyrkliga området fullföljs arbetet med decentralisering och regelförenkling. Det förslag till ny organisation på lokal- och stiftsplanet i

svenska kyrkan, m.m. som regeringen nyligen har lagt fram i prop. 1987/88:31 innebär betydande reformer i detta hänseende. Regeringens befattning med förvaltningsärenden på det kyrkliga området begränsas

radikalt. Nya kyrkokommunala organ i stiften får besluta om organisation

och resursanvändning. De statliga stifts- och boställsnämnderna avskaffas

och ersätts av en kyrkokommunal egendomsnämnd i varje stift. Domkapit-

len består som statliga myndigheter med avsevärt begränsade uppgifter.

Det gemensamma stiftskansliet skall tillhandahålla även domkapitlet de

kansliresurser som det behöver. De nämnda reformerna avses träda i kraft under år 1989.

Förslag om en förenklad kyrkomusikerorganisation kommer senare att lämnas till riksdagen.

Vidare förbereds förslag till riksdagen om att begränsa den statliga uppsikten över kyrkobyggnader och begravningsplatser till att avse endast

kulturminnesvårdens intressen.

Kyrkoförfattningsutredningens (Kn 1982:06) förslag till en ny samlad kyrkolagstiftning i betänkandena (SOU 1987:4 och 5) har remissbehandlats och övervägs nu i civildeparternentet. Förslag avses läggas fram för 1988 års kyrkomöte, varefter en proposition kan väntas till riksdagen hösten 1988. .

Detsamma gäller beträffande det nu remissbehandlade förslag (SOU

1987:16) till cen ny begravningslag som avlämnats av en arbetsgrupp inom civildepartementet.

A. Civildepartementet m. m. Prop. 1987/88: 100

Bil. 15 va

A 1. Civildepartementet

1986/87 Utgitt 27959 092 1987/88 Anslag 28625 000

1988/89 Förslag 30 881 000

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Personal 123,5 - 1 Anslag

Förvaltningskostnader24274 000+1773 000
(därav lönekostnader)(21644 000) (+1710 000)
Kostnader för statsrådsbilar2713 000+ 379000
Revisionskontoret — särkostnader1638 000 28625 000+ 104000 +2256 000

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 30 881 000 kr.

Medelsbehovet har beräknats i en real minskning av utgifterna med I &

budgetåret 1988/89 enligt det treåriga huvudförslag som fastställdes inför budgetåret 1986/87.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Civildepartementet för budgetåret 1988/89 anvisa ett för-

slagsanslag av 30 881 000 kr.

A 2. Utredningar m. m.

1986/87 Utgift 8782 541 Reservation = 1957 340

1987/88 Anslag 10 600 000 1988/89 Förslag 10 600 000

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av verksamheten bör anslagsbeloppet under nästa budgetår vara oförändrat. Jag har därvid beräknat medel för forskning om den offentliga sektorn med 1 700000 kr. För övrig utredningsverksamhet räknar jag med ett medelsbehov av 8900 000 kr. |

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Utredningar m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reser-

vationsanslag av 10600 000 kr.

il. 15

1986/87 Utgift 403 708 Reservation 64 214 Bil. 15

1987/88 Anslag 478 000 1988/89 Förslag 511 000

Anslagsbeloppet bör under nästa budgetår uppgå till 511000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva-

t:onsanslag av 511000 kr.

A 4. Regeringskansliets förvaltningskontor

1986/87 Utgift 192 789 358 1987/88 Anslag 199.825 000 1988/89 Förslag 218235 000

Regeringskansliets förvaltningskontor (FK) är ett gemensamt förvalt-

nings- och arbetsgivarorgan för frågor som enbart rör statsrådsberedning-

en, departementen, utrikesrepresentationen eller kommittéerna.

Förvaltningskontoret leds av en styrelse. Chef för förvaltningskontoret

är en förvaltningsdirektör.

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden Personal 243 = Anslag

Förvaltningskostnader38 122 000+ 5409 000
(därav lönekostnader)(34 556 000) (+ 5323 000)
Lokalkostnader128635 000+ 6491 000
Gemensamt utvecklingsarbete668 000+ 16000
Gemensamma investeringar600 000+ 15 000
Gemensamma förvaltningskostnader 31 800 000199 825 000+ 6479 000 +18 410 000

Förvaltningskontoret Förvaltningskontoret föreslår i sin anslagsframställning bl. a. följande:

1. Huvudförslag budgetåret 1983/89 med undantag för anslagsposten Lokalkostnader 208274000 kr. Utgiftsminskningen följer det treåriga huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1986/87 och uppgår för budgetåret 1988/89 till I Zz.

2. För vissa bevakningsändamål samt en modernisering av regeringskansliets telefonväxel m. m. behövs en förstärkning av anslagsposten Gemensamma förvaltningskostnader (+ 8 242 000 kr.).

Föredragandens överväganden Jag godtar förvaltningskontorets förslag om en planenlig real minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89, med undantag för posten Lokalkostna- 22

der. enligt det treåriga huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1986/87. Därutöver beräknar jag medel för vissa bevakningändamål och en = Bil. 15 modernisering av regeringskansliets telefonväxel m.m. med sammanlagt 5 808 000 kr.

ADB-utvecklingen i regeringskansliet kräver särskilda insatser. En för regeringskansliet gemensam ADB-upphandling har nyligen resulterat i ett avtal som ger departementen möjlighet att anskaffa utrustning enligt de villkor som fastställs i avtalet. Behov finns att styra den fortsatta datoriseringen i regeringskansliet så att investeringarna ger största möjliga nytta för verksamheten samtidigt som möjligheterna till rationalisering tillvaratas. De system och rutiner som är gemensamma i regeringskansliet bör utvecklas i samordnad form. För att samordna och rationalisera den fortsatta datoriseringen inom regeringskansliet beträffande teknikutveckling och drift. stöd för lokala departementsprojekt samt säkerhets- och behörighetsfrågor måste kvalificerade utredare med systemutvecklingserfarenhet anlitas. Det är angeläget att ett utvecklingsarbete påbörjas snarast möjligt. Arbetet bör organiseras som ett centralt projekt under ledning av regeringskansliets förvaltningskontor. De områden som närmast bör behandlas är textproduktion, kommunikation och informationsbehandling. Den totala medelsanvisningen för detta beräknar jag till 3 200 000 kr. för budgetåret 1988/89.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Regeringskansliets förvaltningskontor för budgetåret

1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 218235 000 kr.

Prop. 1987/88: 100

B. Statlig rationalisering och revision, statistik

Bil. 15

m. m.

B 1. Statskontoret

Statskontoret är central förvaltningsmyndighet för rationalisering, administrativ utveckling och ADB i den civila delen av statsförvaltningen samt

ansvarig för anskaffning av ADB- -utrustning.

För innevarande budgetår har ett ramanslag av 70282 000 kr. anvisats för statskontoret.

ringar både i den beslutsordning s som gäller ADB- investeringar och i verkets roll som upphandlare av ADB-utrustning. |

I avvaktan på att beredningen av de frågor som hänger samman med

dessa förslag slutförs föreslår jag att anslaget förs upp med oförändrat belopp. | |

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att. i avvaktan på behandlingen av en särskild proposition i ämnet,

till Statskontoret för budgetåret 1988/89 beräkna ett ramanslag av

70 282 000 kr.

B 2. Anskaffning av ADB-utrustning

Över detta reservationsanslag finansieras och redovisas dels generellt användbar ADB-utrustning som anskaffas inom den civila statsförvaltningen exkl. de affärsdrivande verken, dels teknikupphandling av programvara för småskalig ADB-användning.

För innevarande budgetår har ett reservationsanslag av 372 500000 kr.

anvisats för anskaffning av ADB-utrustning.

Statskontoret har i sin anslagsframställning för 1988/89 föreslagit förändringar när det gäller anskaffningen av ADB-utrustning i statsförvaltningen.

I avvaktan på att beredningen av de frågor som hänger samman med dessa förslag slutförs föreslår jag att anslaget förs upp med oförändrat belopp.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att, i avvaktan på behandlingen av en särskild proposition i ämnet,

till Anskaffning av ADB-utrustning för budgetåret 1988/89 beräkna

ett reservationsanslag av 372 500 000 kr.

| Bil. 15

I detta avsnitt behandlas frågor om dels anmärkningsprocessen, dels

RRV:s anslag för 1988/89.

Anmärkningsprocessen avskaffas

Inledning

Utredningen om den statliga redovisningsrevisionen (C 1985:04), RK-ut-

redningen (särskild utredare: överdirektören och chefen för statens förhandlingsnämnd Svante Englund), föreslår i betänkandet (Ds C 1987:2)

Revisionen av försäkringskassorna, m. m. bl.a. att den s.k. anmärkningsprocessen avskaffas. Ett utdrag ur betänkandet bör fogas till protokollet i

detta ärende som bilaga 15.1.

Betänkandet har remissbehandlats. Fill protokollet i detta ärende bör

fogas en förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av

remissyttrandena, bilaga 15.2.

Jag tar nu upp denna fråga.

Föredragandens överväganden

Mitt förslag: Anmärkningsprocessen bör avskaffas och förordningen (1961:313) om förfarandet i anmärkningsmål följaktligen upphävas.

RK-utredningens förslag: överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i frågan tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Anmärkningsprocessen regleras främst genom bestämmelser i förordningen (1961:313) om förfarandet i anmärkningsmål (ändrad senast 1971:650) och därutöver i instruktioner och arbetsordning-

ar för vissa myndigheter som handhar revisionsuppgifter. En redogörelse

för själva förfarandet finns i bilaga 15.1.

Förhållandena i statsförvaltningen är numera väsentligt annorlunda än

när det särskilda förfarandet med anmärkningsprocessen infördes och senast ändrades (prop. 1961:119, LU 41, rskr. 335). Det s.k. redogöraransvaret har avskaffats, lönevillkoren m. m. för statsanställda regleras i

kollektivavtal, tvister prövas i den ordning som gäller för sådana avtal, revisionsorganisationen i staten har ändrats och nya former för avrapportering av iakttagelser har tillkommit. Vidare ligger revisionen av de statliga myndigheterna nästan helt på RRV, som bland annat har att pröva framför-

da anmärkningar.

Enligt min mening är anmärkningsprocessen inte längre en effektiv form

för revision, när det gäller att uppnå rättelser av felaktiga utbetalningar och

att få till stånd bättre rutiner och bättre intern kontroll hos de utbetalande myndigheterna.

Anmärkningsförfarandet har för övrigt praktiskt taget upphört att tilläm- [AS 'n

pas. Under 1970- respektive 1980-talet har sex respektive två mål förekommit vid RRV. Under 1970-talet prövade dessutom försvarets civilförvalt- — Bil. 15 ning några enstaka mål. Hos affärsverken har anmärkningsförfarandet inte alls tillämpats under de senaste tio åren.

Mot denna bakgrund anser jag att det faller sig naturligt att anmärkningsprocessen slopas.

Förordningen om förfarandet i anmärkningsmål har tillkommit genom beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen gemensamt. Enligt punkt 6 andra stycket övergångsbestämmelserna till regeringsformen kan en sådan förordning upphävas bara genom lag.

Inom civildepartementet har därför upprättats förslag till lag om upphävande av förordningen (1961:313) om förfarandet i anmärkningsmål.

Lagförslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 15.3.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att anta förslaget till lag om upphävande av förordningen

(1961:313) om förfarandet i anmärkningsmål.

Riksrevisionsverkets anslag

B 3. Riksrevisionsverket

1986/87 Utgift 112 200 000 1987/88 Anslag 115963 000 1988/89 Förslag 122 386 000

RRV är central förvaltningsmyndighet för revision och redovisning inom statsverksamheten.

RRV tillämpar programbudgetering och tilldelas anslag i programtermer.

Följande programindelning gäller för verket. 1. Förvaltningsrevision 2. Redovisningsrevision 3. Prognoser och redovisning

1000-tal kronor1986/87 1987/88 utgift| anslag1988/89 före- dragandenProp. 1987/88: 100 Bil. I5
]. Förvaltningsrevision3304136 53136875!
2. Redovisningsrevision52 36456 94664 347
3. Prognoser och redovisning335123034534360!
Teletonväxel4000--

Utveckling och underhåll av

system S, engångsanvisning I 500 - Summa kostnader 122 917 125 322 135 582 Avgår: Inkomster under program I 237 770 741

Inkomster under program 210480801311592
Inkomster under program 3-575862
Inkomster från regeringsuppdrag-11
Nettoutgift112 200 115 963 122 386

! Kostnaderna för verkets arbete med taxor och avgifter har överförts till program 3.

Riksrevisionsverket RRV anför i sin anslagsframställning bl. a. följande.

1. Huvudförslag för budgetåret 1988/89 113319000 kr. Huvudförslaget

fördelas över en treårsperiod med fördelningen 1,2 och 2 26 för budgetåren 1988/89, 1989/90 respektive 1990/91. 2. Huvudinriktningen för RRV:s verksamhet är att förse statsmakterna

med underlag för omprövning och omprioritering av den statliga och statligt finansierade verksamheten.

3. Målet för förvaltningsrevisionen är att genom granskning av statlig och statligt finansierad verksamhet bidra till att denna verksamhet blir

effektivare. Revisionsinsatserna kommer främst att inriktas mot följande områden — statsbidrag och andra transfereringar, — statlig reglering och

verksamhets- och finansieringsformer i staten, — ADB-användningen inom statsförvaltningen.

RRV:s uppgifter inom förvaltningsrevisionen har vidgats till att också gälla vissa statliga bolag och stiftelser.

4. Målet för redovisningsrevisionen är att årligen bedöma om myndighe- . ternas redovisning är rättvisande och om den utgör ett tillförlitligt underlag för att styra verksamheten. Redovisningsrevisionens grundläggande inrikt-

ning för att nå detta mål är oförändrad. | Fr.o.m. den 1 juli 1987 har ansvaret för redovisningsrevisionen av

försvaret förts över till RRV.

RRV:s ansvar för redovisningsrevisionen av affärsverken har enligt

riksdagens beslut (prop. 1986/87:99, KU 29, rskr. 226) utökats till att

omfatta även koncernrevisionen. Enligt riksdagsbeslutet kommer RRY också att få ansvaret för redovisningsrevisionen av vissa stiftelser.

5. Målet för RRV:s arbete inom programmet Prognoser och.redovisning är att skapa bättre förutsättningar för att fatta beslut inom det ekonomiadministrativa området på alla nivåer i den statliga verksamheten. 27

budgetprocessen och den statliga ekonomiadministrationen. Större delen = Bil. 15

av det analys- och utvecklingsarbete som krävs faller på RRV.

6. RRV föreslår att den avgiftsfinansierade verksamheten undantas från nedskärning och att kostnaderna för taxor och avgifter som tidigare redovi-

sats under program 1 Förvaltningsrevision redovisas under program 3

Prognoser och redovisning. =

7. Utöver huvudförslaget redovisas ett kompletterande budgetförslag

som i korthet'innebär att — program ! Förvaltningsre vision förstärks med 1,5 milj. kr. för att än mer

kunna bidra till omprioritering och omprövning av statlig och statligt

finansierad verksamhet, : |

— program 2 Redovisningsrevision ökas med 1 milj. kr. för konsolidering

av revisionen och för rådgivningsinsatser till myndigheterna; — program 3 Prognoser och redovisning i likhet med föregående år erhåller

en engångsanvisning på 1,5 milj. kr. för förvaltning och utveckling av System S, — redovisningsrevisionen av försäkringskassorna och vissa uppdragsmyndigheter avgiftsfinansieras i likhet med vad som gäller för affärsverken,

— verket tilldelas en engångsanvisning på 0,7 milj. kr. för analys av stora

medelsflöden. 8. En volymökning av den avgiftsfinansierade verksamheten på knappt 3

milj. kr. bör ske under program 2.

Föredragandens överväganden Beträffande målen för och inriktningen av RRV:s verksamhet för budgetåret 1988/89 kan jag efter samråd med övriga berörda statsråd i stort dela RRV:s förslag till målsättning för och inriktning av verksamheten.

Förvaltningsrevisionen är enligt min mening ett av de viktigaste instru-

menien för att få underlag för omprioritering och omprövning av statlig och statligt finansierad verksamhet. Som jag anmälde i propositionen om led-

ning av den statliga förvaltningen (prop. 1986/87:99, KU 29, rskr. 226)

finns det behov av att bättre ta tillvara resultaten och erfarenheterna av revisionen samt att utnyttja RRV:s kompetens inom området. I enlighet med vad jag anförde i propositionen anser jag att i den mån ytterligare

insatser från RRV:s sida behövs så bör detta ske genom särskilda uppdrag. Jag är därför inte beredd att föreslå ytterligare medel till detta program.

Även redovisningsrevisionen är en mycket betydelsefull verksamhet.

Det är väsentligt att denna kan uppfylla kraven på god revisionssed. Möjligheten att ge redovisningsrevisionen särskilda uppdrag är mer begränsade. För att ytterligare förbättra RRV:s möjligheter att uppfylla detta

krav föreslår jag att programmet tillförs ytterligare medel.

Jag föreslår att redovisningsrevisionen förstärks med 500000 kr. för

främst rådgivningsinsatser och konsolidering inom verksamhetsområdet.

Inom programmet Prognoser och redovisning bedriver RRV ett omfat-

cessen och den statliga ekonomiadministrationen. RRV anmäler i anslags- Bil. 15

framställningen att verket avser att återkomma till regeringen med ett

underlag för bl. a. beslut om framtida finansiering av system S. RRV har fått i uppdrag att fr. o. m, budgetåret 1987/88 införa ett ADBbaserat redovisningssystem för verksamheten med statliga kreditgarantier.

Förvaltnings- och driftskostnaderna för systemet har beräknats till 300 000 kr. per år. Dessa kostnader skall täckas genom avgifter från de garantiredovisande myndigheterna. Jag har därför räknat upp inkomsterna under program 3 med 300 000 kr.

Frågan om ytterligare medel för förvaltning och underhåll av System S

samt för analys av stora medelsflöden avser jag att återkomma till regering-

en med.

Jag godtar vidare den volymökning av den avgiftsfinansierade verksamheten under program 2 samt den överföring av verkets kostnader för

arbetet med taxor och avgifter från program 1 till program 3 som RRY föreslagit. I övrigt är jag inte beredd att föreslå några ytterligare medel för RRV:s verksamhet. Som jag tidigare refererat vill jag dock peka på den möjlighet

regeringen har att ge RRV särskilda uppdrag.

Jag avser vidare att återkomma till regeringen med förslag att uppdra åt

riksrevisionsverket att närmare utreda förutsättningarna för och konse-

kvenserna av en avgiftsfinansiering av redovisningsrevisionen av upp-

dragsmyndigheterna. Frågan om redovisningsrevisionen av försäkrings-

kassorna bereds för närvarande. Jag godtar RRV:s huvudförslag i övrigt med en real minskning av utgifterna om 5 4 på tre år. |

Enligt min mening bör dock den totala reala minskningen fördelas med 2.1. 296 för första, andra respektive tredje budgetåret.

Mina beräkningar av medelsbehovet framgår av programsammanställningen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Riksrevisionsverket för budgetåret 1988/89 anvisa ett ram-

anslag av 122 386 000 kr.

Kammarkollegiet

Kammarkollegiet är en av de myndigheter som ingår i försöksverksamheten med treåriga budgetramar. I enlighet med de särskilda direktiv, som

meddelades kollegiet hösten 1986, har kollegiet redovisat ett brett underlag med förslag till verksamhetsinriktning och resurser för perioden 1988/89—- 1990791.

Underlaget omfattar en särskild rapport, som avlämnades i april 1987,

och den sedvanliga anslagsframställningen.

och förslag till förändringar samt framtida inriktning av verksamheten. Bil. 15

Parallellt med detta arbete har en särskild utredningsman (revisionsdirektören Karl-Erik Duke) närmare utrett den ändrade finansieringen av

kollegiets fondbyrå. Utredningsmannens förslag(1)s C 1987:3), Förnyelse

av fondförvaltningen i staten. överlämnades till mig i april 1987. Betänkan-

det remissbehandlades under sommaren. En sammanställning över remiss-

instanserna och en remissammanställning bör bifogas protokollet i detta ärende som bilaga 15 4.

Inom kollegiets verksamhetsområde pågår för närvarande ett omfattan-

de utredningsarbete.

Flertalet av dessa utredningar förväntas avslutas under år 1988 och ställningstaganden bör kunna ske under samma år.

De förslag till omprioriteringar inom ramen för huvudförslaget, som

kollegiet lämnat i sin rapport, ligger, tillsammans med de nu kända utred-

ningsförslagen, i sina huvuddrag till grund för anslagsberäkningen.

Kammarkollegiet

Kammarkollegiet föreslår i den särskilda rapporten bl. a. följande.

I. Den av kollegiet föreslagna allmänna inriktningen av verksamheten för perioden 1988/89— 1990/91 godkänns av regeringen. 2. Kollegiet redovisar i rapporten ett antal förslag till förändringar av

verksamheten. I följande fall avser kollegiet att själva ta initiativ i ärendena: — en Översyn av jordabalkens ersättningsbestämmelser, — en prövning om avvittringsundantagen kan överföras till förvaltning av

domänverket. — en Översyn av äldre rättsinstitut (avseende statens fasta egendom) i

syfte att klargöra om en avveckling eller en överföring av handläggning-

en till annan myndighet är möjlig,

— förslag att länsstyrelsen träder i kollegiets ställe i frågor om allmänt

vattenområde. 3. Vidare innebär kollegiets förslag

= att ansvaret för förteckningen över staten tillhörig lös egendom vid de

kungliga slotten och hovstallet överförs till byggnadsstyrelsen, — att allmänna arvsfondens verksamhetsområde ändras.

Föredragandens överväganden

Allmänna utgångspunkter

Av skäl som jag redovisar i det följande bör någon treårig budgetram för kollegiet inte läggas fast i årets budgetproposition. Inom kollegiets verksamhetsområde pågår eller avslutas ett flertal utred-

ningsinsatser. Ställningstaganden till resultaten av dessa utredningar bör i allt väsentligt kunna ske under år 1988. Mot bakgrund av de osäkra 30

närvarande svårigheter att lägga fast en budgetram för tre år. Bil. 15

Jag avser dock att behandla de förslag som lämnats i kollegiets rapport och av den särskilda utredningsmannen.

Jag förutsätter att i de fall, som jag redovisat ovan, där kollegiet anmält att det kommer att ta initiativ i ärendet, att så sker. Jag kommer därför nedan att främst behandla övriga förslag. Jag har haft samråd med övriga

berörda statsråd.

Verksamhetens inriktning Jag ansluter mig i stort till kollegiets förslag i anslagsframställningen vad

gäller inriktningen av verksamheten budgetåret 1988/89 i avvaktan på

resultaten av pågående utredningsarbete. I det följande redovisas huvudinriktningen för varje enhet inom kollegiet tillsammans med en nulägesbe-

skrivning av det pågående förändringsarbetet. |

Rättsavdelningen, advokatfiskalskontoret

Jag delar kollegiets uppfattning att den framtida utvecklingen är svårbedömd, eftersom den i stor utsträckning påverkas av omständigheter som inte är förutsägbara. För närvarande pågår i regeringskansliet ett arbete rörande avskriv-

ningskungörelsen, bevakning av statens rätt och kreditgarantibevakning som kommer att påverka verksamhetsinriktningen. Förslag inom dessa

områden beräknas komma under år 1988.

Beträffande kammararkivet avser jag att återkomma till regeringen med

förslag om att uppdra åt kammarkollegiet och riksarkivet att utreda förut-

sättningarna för och konsckvenserna av att överflytta arkivet till riksar-

kivet. Jag avser vidare att återkomma till regeringen vad avser frågan om

ansvaret för förteckning av staten tillhörig lös egendom vid de kungliga slotten och hovstallet, efter samråd med berörda parter.

Rättsavdelningen, arvsfondssektionen Jag avser att återkomma till regeringen med förslag om att se över finansi-

eringen av verksamheten vid arvsfondssektionen, samtidigt som jag förut-

sätter att kollegiet självt initierar de övriga föreslagna förändringarna. Innan detta arbete har slutförts är den framtida verksamhetsinriktningen

svår att precisera.

Rättsavdelningen, kyrko- och indelningssektionen

Sakområdet kommer att i samband med omorganisationen av svenska

1987/88:31 om ny organisation på lokal- och stiftsplancet i svenska kyrkan,

m. m. Förslagen innebär bl. a. att beslut i indelningsärenden delegeras tll kammarkollegiet och att kollegiet får meddela föreskrifter härför. Vidare 31

föreslås att kyrkofondens fastigheter skall förvaltas av kammarkollegiet och att beslut i egendomsärenden får överklagas till kollegiet. Bil. 15

Rättsavdelningen, permutationssektionen . För närvarande pågår beredning i regeringskansliet av stämpelskatteutredningens betänkande (Ds Fi 1986:10) om avgifter för prövning av vissa ärenden hos statliga myndigheter och förslag till ny stiftelselag med därmed sammanhängande frågor. Ställningstagandena till förslagen beräknas vara klara under 1988. Permutationssektionen kommer att beröras av dessa förslag i sådan utsträckning att det inte är möjligt nu att uttala sig om den framtida verksamhetsinriktningen. |

Rättsavdelningen, arvs- och gåvoskattesektionen Arvs- och gåvoskattekommittén överlämnade sitt betänkande (SOU 1987:62), Ny arvs- och gåvoskattelag, i november 1987. Ställningstagande härtill kan väntas under år 1988, varvid sakområdets framtida inriktning och verksamhet avses att behandlas.

Fondbyrån Fondöversynsutredningens slutbetänkande (SOU —1985:60), Statens förvaltningsfond, bereds för närvarande. I samband med det avses även delar av betänkandet Förnyelse av fondförvaltningen i staten (Ds C 1987:3) att behandlas. Fondbyrån torde i hög grad beröras av dessa förslag. Innan något ställningstagande till dessa betänkanden är klart, finner jag det inte möjligt eller lämpligt att uttala mig om den framtida inriktningen av fondbyråns verksamhet. Fondbyråns kanslifunktion åt kyrkofondens styrelse behandlas i prop. 1987/8&:31 om ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan, m, m. Det föreslås bl.a. att denna uppgift regleras i avtal mellan kyrkofondens styrelse och kammarkollegiet.

Administrativa byrån Jag delar kollegiets förslag till målsättning för administrativa byrån.

Redovisningscentralen

Redovisningscentralen ingår i den statliga redovisningsorganisationen. Riksrevisionsverket utarbetar för närvarande förslag till framtida utformning och finansiering av den statliga redovisningsorganisationen. Förslaget beräknas överlämnas till regeringen under våren 1988 och ett ställningstagande kan redovisas tidigast i 1989 års budgetproposition. I det sammanhanget kommer redovisningscentralens vid kammarkollegiet ställning och framtida uppgifter att behandlas.

Bil. 15

Kollegiet påtalar på flera ställen i den särskilda rapporten att kollegiets

planerings- och styrsystem behöver utvecklas. Med anledning härav har

jag för avsikt att när ställningstaganden till utredningsförslagen och övriga

förändringsinsatser är klara återkomma till regeringen i denna fråga. Som jag tidigare har anfört bör, i avvaktan på att nu pågående föränd-

ringsarbete avslutas, en treårig budgetram för kollegiet inte läggas fast.

Flertalet av de pågående förändringsinsatserna kommer att vara avslutade under år 1988. Jag avser därför att återkomma till regeringen med anled-

ning av de kommande förändringsförslagen.

Jag förutsätter att i de fall kollegiet anmält att det kommer att ta initiativ

till förändringar att det sker.

Kammarkollegiets anslag

B 4. Kammarkollegiet

1986/87 Utgift 16 978 000 1987/88 Anslag 11 779 000 1988/89 Förslag 14 568 000

Kammarkollegiet är central förvaltningsmyndighet med uppgift att handlägga frågor rörande statlig och kyrklig egendom, rikets indelning och den

prästerliga organisationen, handha medels- och fondförvaltning samt i so vissa ärenden bevaka statens rätt och allmänna intressen. Vidare har

kollegiet till uppgift att för ett stort antal myndigheter svara för kassagöromål, bokföring och redovisning samt rådgivning inom främst det cekonomiadministrativa området. Kollegiet fullgör kansligöromålen för kyrkofondens styrelse, fiderkomissnämnden, stiftsnämndernas samarbetsorgan och statens fond för fukt- och mögelskador. |

Chef för kollegiet är en generaldirektör. Kollegiet är organiserat på fyra

enheter nämligen en rättsavdelning, en fondbyrå, en administrativ byrå

och en redovisningscentral. Vid kollegiet finns som rådgivande organ ett

expertråd för medelsplaceringsfrågor. |

Kammarkollegiet Kammarkollegiet föreslår i sin anslagsframställning bl. a. följande.

1. Huvudförslag budgetåret 1988/89 är 11547 000 kr. med tillägg för prisoch löneomräkning. Minskningen av utgifterna utgör 296 för budgetåret 1988/89 och uppgår till 296 000 kr.

2. Kollegiet yrkar på att 275 000 kr. ställs till myndighetens förfogande under budgetåret 1988/89 till följd av merkostnader i samband med omorganisationen av svenska kyrkan. |

"3. Vidare hemställer kollegiet om att få bemyndigande att belasta kyrkofonden för kostnader för utredningar i ärenden om försäljning och köp av .

kyrklig jord m. m. eller att anslag beviljas med 200 000 kr. . 33

3 Riksdagen 1987/88.1 saml. Nr 100. Bilaga 15

4. För arvs- och gåvoskattefrågor yrkas medel motsvarande en tjänst (275 000 kr.). . Bil. 15

5. Fondbyråns verksamhet bör fortsättningsvis redovisas över I 000-kronorsanslag och en plan för verksamheten fastställas.

6. Medel bör anvisas för att anskaffa ny telefonväxel för 1,5 milj. kr. Detta finansieras genom en neddragning av anslaget med 150 000 kr. under 10 är.

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden Personal 158 Anslag

Förvaltningskostnader22425 000+2 100 000
(därav lönekostnader)19616 000(+1555 000)
Lokalkostnader3398 000+ 286000
Kostnader för data-maskintid1373 000+ 12000
Kostnader för stansutrustning209 000+ 2000
Ny telefonväxel, engångsanvisning-+1 500 000
Summa utgifter27 407 000+3900 000

Avgär: Ersättning för redovisningscentralens

tjänster 6737 000 + 426 000 Ersättning för bevakning av all-

männa arvsfondens rätt m. m.2410000+ 261000
Ersättning från kyrkofonden213 000+ 22000
Ersättning för fondbyråns tjänster5845 000+ 825000
Summa anslag12 202 000+2 366 000

Föredragandens överväganden Jag godtar kammarkollegiets förslag om en planenlig real minskning av

utgifterna för budgetåret 1988/89 enligt det treåriga huvudförslag som

fastlades inför budgetåret 1987/88.

Kollegiets ändrade uppgifter i samband med ny organisation av svenska kyrkan har behandlats i proposition 1987/88:31 om ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan, m.m. De eventuella merutgifter kollegiet får i samband med omorganisationen kommer att betalas av

kyrkofonden, så även kostnader för utredningar i samband med köp eller försäljning av kyrklig jord m. m. Inom arvs- och gåvoskatteområdet pågår för närvarande förändringsar-

bete som beräknas vara avslutat under år 1988 med anledning av arvs- och

gåvoskattekommitténs betänkande(SOU 1987:62). Efter samråd med che-

fen för finansdepartementet är jag inte beredd att föreslå någon resursför-

stärkning inom området.

Fondbyråns verksamhet avgiftsfinansierades innevarande budgetår. Både kollegiet och den särskilde utredningsmannen har föreslagit en övergång till ekonomisk plan och att verksamheten skall redovisas över ett formellt 1000-kronorsanslag. Jag är för min del inte beredd att föreslå en förändring före det att fondöversynsutredningens betänkande slutbehandlats. 34

Jag föreslår att kollegiet anvisas medel engångsvis för anskaffning av ny telefonväxel. ” Bil. 15

På grund av att tjänstebrevsrätten dras in för kollegiet fr. o. m. den 1 juli 1988 har jag räknat upp anslaget med totalt 327 400 kronor.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen

dels föreslår riksdagen att till Kanumarkollegiet för budgetåret

1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 14 568 000 kr.

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag i övrigt anfört

angående kollegiets verksamhet.

B 5. Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet

1986/87 Utgift 190 000 1987/88 Anslag 1.000 000 1988/89 Förslag 1000 000 '

Från anslaget betalas utgifter för utvecklingsinsatser och rationaliseringsprojekt eller försöksverksamhet. som bedrivs i rationaliscringssyfte och som är av generell karaktär. Anslaget tas I anspråk efter beslut av regeringen i varje särskilt fall. Som ett led i den offentliga sektorns förnyelse och utveckling kan ytterligare medel utöver de budgeterade behöva tas i anspråk. Jag bedömer det bl. a. som nödvändigt att särskilda konsultinsatser m. m. i vissa fall kommer att behövas för denna typ av insatser.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet för bud-

getåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 14000000 kr.

Statistik

Statistiska centralbyrån (SCB) är central förvaltningsmyndighet för den statliga statistikproduktionen och ansvarar för huvuddelen av denna.

Medel till SCB:s verksamhet anvisas under anslaget B6. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser, B7. Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet samt under IX huvudtiteln C8. Administration

av permanent skördeskadeskydd m. m. |

SCB ingår i försöken med treåriga budgetramar och har fr. o. m. innevarande budgetår en treårig ram.

SCB tillämpar dessutom programbudgetering och tilldelas anslag i programtermer. Följande huvudprogramindelning gäller för SCB.

I Statistik, register och prognoser

II Uppdragsverksamhet : 35

Program I är indelat i 14 delprogram, ett för varje departement och ett — Prop. 1987/88:100 för gemensamma frågor. Avvikelser mot den fastlagda treårsramen redovi- — Bil. 15 sas för programmet Statistik, register och prognoser under anslaget B6. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser.

B 6. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser

1986/87 Utgift 321 582 000 1987/88 Anslag 310122 000 1988/89 Förslag 323 773 000

Från anslaget betalas utgifter för huvudprogrammet Statistik, register och prognoser, som avser statistikproduktion. samordning av den statliga statistiken, förande av vissa register, prognos- och utvecklingsarbete inom statistikens område m. m. Utvecklingen av detta huvudprogram och tillhörande delprogram framgår av följande sammanställning.

1000-tal kronor

Delprogram1986/87 — 198788 — 1988/89 Utgift Budget — Föredraganden
Justitiedepartementet460043524635
Utrikesdepartementet=-—
Försvarsdepartementet-==
Socialdepartementet21800 22465 23089
Kommunikationsdepartementet74006 1015987
Finansdepartementet82000 79186 87327
Utbildningsdepartementet24300 22583 24035
Jordbruksdepartementet55 900 55 304 51775
Arbetsmarknadsdepartementet39500 40 520 43 246
Bostadsdepartementet16 100 17 156 18460
Industridepartementet18400 18997 19740
Civildepartementet| 27 882 24027 18 107
Miljö- och energidepartementet12200 12274 12 999
Gemensamma59 300 50157 52881
Ej fördelat-3800 =
Summa365 582 353122 362 281
varav XIII ht321 582 310122 323 773 .
IX ht44000 43.000 38 508

Statistiska centralbyrån

SCB föreslår i sin anslagsframställning bl. a. följande. -

— att under program I Statistik, register och prognoser anvisas ett för-

slagsanslag under XI huvudtiteln B6. Statistiska centralbyrån: Stati-

stik, register och prognoser på 303 122000 kr. och ett förslagsanslag

under IX huvudtiteln på 26 375 000 kr, — att pris- och löneomräkning sker av medlen under dessa anslag, — att en organisatorisk förändring av verksamheten vid avdelningen för

central administration genomförs så att juridiska kansliet, ekonomien- 36

heten och personalenheten bildar funktionella enheter direkt underställ- = Prop. 1987/88: 100 da verksledningen samt att intendenturenheten delas i verksamhet i = Bil. 15

Stockholm och i Örebro,

— att 17200000 kr. beräknas under anslaget B2., XIII huvudtiteln för

. anskaffning av ADB utrustning, — att regeringen prövar de förslag till utökningar utanför anslagsramen

som SCB anmäler.

Föredragandens överväganden Jag föreslår att SCB för nästa budgetår anvisas ett ramanslag under ansla- "get B6. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser av

323 773 000 kr. Detta motsvarar den i föregående års budgetproposition lagda planen för andra året i den treåriga budgetramen efter pris- och löne-

omräkning och med de tillägg som redovisas nedan. För budgetåret 1989/90 blir den omräknade budgeten 303 371 000 kr.

Under anslaget B 2. Anskaffning av ADB-utrustning har jag föreslagit att

en. ram av högst 15,0 milj. kr. för budgetåret 1988/89 ställs till SCB:s

förfogande under trettonde huvudtitelns anslag B2. Anskaffning av ADButrustning och att SCB ges rätt att besluta om sådana investeringar efter samråd med statskontoret. :

I enlighet med beslutet med anledning av föregående års budgetproposi-

tion om att SCB skall överföra tjänster från Stockholm till Örebro pågår

arbetet med att finna en samlad lokallösning i Örebro. Byggnadsstyrelsen planerar att projektering kommer att ske under är 1988 med byggstart år

1989 och inflyttning år 1990.

Jag delar SCB:s uppfattning att organisationen av verksamheten vid avdelningen för central administration bör ändras och att förändringen genomförs enligt SCB:s förslag. Det ankommer på regeringen att besluta i

denna fråga. | |

Jag har för avsikt att föreslå regeringen att ge statskontoret i uppdrag att

göra en översyn av äktenskapsregistret och pröva frågan om vilken myn-

dighet som bör föra registret (fr prop. 1982/83:189).

Jag redovisar nedan de förändringar i förhållande till den budgetram som

presenterades föregående år.

Delprogram 1 Justitiedepartementet För uppbyggnaden av en brottsdatabas begär SCB 200 000 kr. för budget-

året 1988/89 och därefter 50 000 kr. om året. Jag föreslår efter samråd med chefen för justitiedepartementet att brotts-

databasen finansieras genom motsvarande neddragning under andra huvudtiteln.

Delprogram 6 Finansdepartementet Inom fördelningsmodellprojektet föreslår jag en förstärkning för bl. a. vissa riktade utvecklingsinsatser. Medlen, 1:150000 kr. budgetåret 1988/89 37

och 425 000 kr. budgetåret 1989/90, tillförs centralbyrån genom bl. a. över- — Prop. 1987/88: 100 föring från främst anslaget Finansdepartementet men även från anslagen — Bil. 15 Social-. Arbetsmarknads- och Bostadsdepartementen.

Regeringen har den 27 maj 1987 tillkallat en utredare om offentlig lönestatistik. I uppdraget ingår att överväga i vilken utsträckning SCB:s löne-

regeringen att för budgetåret 1988/89 inom ramen för delprogrammet vidta åtgärder som utredningen kan föranleda.

Den ekonomiska statistiken är i många avseenden väl utbyggd. Efter samråd med chefen för finansdepartementet kan jag emellertid konstatera att det också finns betydande luckor och brister i denna statistik, vilket är besvärande vid utformningen av den ekonomiska politiken. Jag avser att återkomma till regeringen med frågan om eventuella extra medel till den ekonomiska statistiken.

Delprogram 8 Jordbruksdepartementet

Som följd av principöverenskommelse om omläggning av skördeskadeskyddet och överföring av skördeskadeskyddets tekniska administration till en stiftelse inom Lantbrukarnas Riksförbund minskar anslaget i förhållande till treårsramen under nionde huvudtiteln med 6,6 milj. kr. till budgetåret 1988/89 och med ytterligare 5,7 milj. till budgetåret 1989/90.

Delprogram 9 Arbetsmarknadsdepartementet AKU-urvalet ökades permanent till 18000 personer fr. o. m. den I januari 1988. Den nya uppläggningen av AKU m. m. har medfört att oplanerade kostnader har uppkommit. Jag föreslår efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet att ytterligare 500000 kr. tillförs AKU. Medlen finansieras genom neddragning av anslag inom arbetsmarknadsdepartementets område.

Delprogram 11 Industridepartementet Några särskilda medel för produktionen av varustatistiken har inte beräknats för budgetåret 1988/89.

Delprogram 12 Civildepartementet Fr.o.m. innevarande budgetår ingår folk- och bostadsräkningen under detta delprogram. FoB-kommissionen (C 1985:01 ) fick i våras tilläggsdirektiv att utreda behovet och utformningen av en ny folk- och bostadsräkning. Rapport skall lämnas i september 1988. Jag avser att återkomma i denna fråga när kommissionen lämnat sin rapport. I det sammanhanget kommer jag även att behandla eventuella extra medel till det centrala företagsregistret, vilket innehåller uppgifter med direkt betydelse för en eventuell folk- och bostadsräkning. 38

Bil. 15 En omfördelning av kostnaderna inom kvarteret Garnisonen har ägt rum. Detta medför att en omfördelning av medel från socialstyrelsens anslag till SCB:s anslag kommer att ske fr. o. m. budgetåret 1988/89. Medelöverföringen uppgår till 461 000 kr.

En överflyttning av statistiska centralbyråns s.k. långtidsarkiv till riksarkivet kommer att ske under budgetåret 1988/89.

Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag

att regeringen förslår riksdagen att till Statistiska centralbyrån:

Statistik, register och prognoser för budgetåret 1988/89 anvisa ett

ramanslag av 323 773 000 kr. |

B 7. Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet

1986/87 Utgift-
1987/88 Anslag1000
1988/89 Förslag1000

Under anslaget redovisas inkomster och utgifter för huvudprogrammet

uppdragsverksamhet.

Statistiska centralbyrån

1. SCB föreslår att anslaget förs upp i statsbudgeten med ett oförändrat

belopp om 1 000 kr.

15 000 000 kr.

Föredragandens överväganden Jag föreslår att anslaget för uppdragsverksamheten förs upp i statsbudgeten för nästa budgetår med ett formellt belopp av 1000 kr. Jag godtar

SCB:s förslag vad gäller nivån på den rörliga krediten. Jag avser att

återkomma till regeringen med ett sådant förslag.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen att till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet för budget-

året 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr. 39

B 8. Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering . — Prop. 1987/88:100

il. 15

1986/87 Utgift679 000 Bil. 15
1987/88 Anslag699 000
1988/89 Förslag720000

Institutet för storhushållens rationalisering har till huvudsaklig uppgift att främja och samordna sådan rationaliserings- och utvecklingsverksamhet som väsentligt kan bidra till att höja produktiviteten inom storhushållen. Institutet skall dessutom bedriva informations- och utbildningsverksamhet inom sitt område.

Institutet är organiserat som ett fristående organ, som bedrivs gemensamt av staten och en för ändamålet bildad stiftelse med företrädare för Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet och restaurangnäringen. Verksamheten vid institutet regleras genom avtal, som har slutits med stiftelsen. Avtalet gäller t.o.m. budgetåret 1990/91 efter en förlängning fr. o. m. den I juli 1986. Institutet för storhushållens rationalisering föreslår för budgetåret 1988/89 ett statsbidrag av 734000 kr.

Jag föreslår ett bidrag på 720 000 kr. till institutet.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering för

budgetåret 1988/89 anvisa ett anslag av 720000 kr.

B 9. Statens person- och adressregisternämnd

1986/87 Utgift464 000
1987/88 Anslag580 000
1988/89 Förslag580 000

Statens person- och adressregisternämnd skall vara huvudman för sta-

tens person- och adressregister, SPAR.

SPAR-nämnden består av en ordförande och sex ledamöter. De förord-

nas av regeringen.

Nämndens kansliresurser tillhandahålles av statskontoret.

Nämnden beräknar sitt anslagsbehov för 1988/89 till 580 000 kr.

Jag delar nämndens bedömning av anslagsbehovet för 1988/89.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens person- och adressregisternämnd för budgetåret

1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 580000 kr.

C. Statlig personalpolitik m. m.

Bil. 15

C 1. Statens löne- och pensionsverk

1986/87 Utgift 48 352659 1987/88 Anslag 46 508 000 1988/89 Förslag 42535 000

Statens löne- och pensionsverk (SPV) är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör den statliga personalpensioneringen och därmed sam-:

manhängande frågor och för ärenden som rör de centrala personaladministrativa ADB-systemen hos staten, i den mån sådana ärenden inte ankommer på någon annan myndighet. Vidare handlägger SPV ärenden om sådan grupplivförsäkring som meddelas av staten, i den mån det inte ankommer på statens grupplivnämnd. ' Chef för SPV är en generaldirektör. Vid SPV finns en styrelse. Inom

SPV finns en pensionsavdelning, en ADB-enhet och en administrativ byrå. Huvuddelen av ADB-enhetens verksamhet finansieras genom avgifter och redovisas under ett särskilt anslag (C 2. Statlig personaladministrativ informationsbehandling). i

1987/88 Beräknad ändring

: 1988/89

Föredraganden Personal 276 - Anslag

Utgifter.
Förvaltningskostnader64 508 000+4860
(därav lönekostnader)(39434 000)(+2544)
Lokalkostnader7812 000- 214
Vissa MAREG-kostnader m. m.4721 000—-2499
Vissa PUTS-kostnader2000 000-

Avlöningar till personal på

indragningsstat80 000-
Avgår|
Inkomster18 000 000 46 508 000+6 120 —3973

Statens löne- och pensionsverk

Statens löne- och pensionsverk (SPV) anför i sin anslagsframställning bl, a. följande: oo |

I. Huvudförslag för budgetåret 1988/89 1 478 000 kr. Utgiftsminskningen följer det treåriga huvudförslag som fastställdes inför budgetåret 1987/88 och uppgår för budgetåret 1988/89 till 226. SPV presenterar därutöver ett antal tilläggsförslag.

2. Medel bör anvisas för informations- och utbildningsmaterial beträffande olika förmåner som beräknas och utbetalas av verket.

3. Medel bör också anvisas för att täcka ökade momskostnader till följd — Prop. 1987/88: 100

av att driften förläggs till DAFA. Bil. 15

4. Därutöver behövs ytterligare medel för omläggning av MAREG till gemensam basteknik.

Föredragandens överväganden Statens löne- och pensionsverk (SPV) medverkar i de pågående försöken med fleråriga budgetramar. Medel för SPV:s förvaltningsutgifter anvisas således under ramanslag. |

I förra årets budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 15) redovisade jag SPV:s verksamhet för de kommande tre åren och kostnadsramarna härför. Jag godtar SPV:s förslag om en planenlig real minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 enligt det treåriga huvudförslag som fastställdes inför budgetåret 1987/88.

Därutöver har jag tagit hänsyn till ökade kostnader för SPV till följd av dels avveckling av tjänstebrevsrätten fr.o.m. den i juli 1988, dels ökad mervärdeskatt till följd av överföring till servicebyrå av driften av ADBsystemen inom pensionsområdet (jfr prop. 1986/87:100 bil. 15 s. 64 f.). Kostnaderna för mervärdeskatten bör finansieras genom en höjning av avgiften och således fördelas på de myndigheter som är anslutna till pensionssystemen.

Jag har även konstaterat att SPV:s beräkningar i verkets anslagsframställning för budgetåren 1987/88-1989/90 var felaktig vad gäller kostnaderna för övergång till en gemensam basteknik. SPV har således nu i anslagsframställningen för budgetåret 1988/89 hemställt om ytterligare 2985 000 kr. för budgetåret 1988/89 och 868 000 kr. för budgetåret 1989/90 för omläggning av matrikelregistret (MAR EG). Jag avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen med förslag om att dessa kostnader får täckas genom att tidigare överskott av SPV:s verksamhet tas i anspråk.

Jag har slutligen också beaktat att SPV behöver ta 900 000 kr. i anspråk av intäkterna för budgetåret 1988/39 för ökade driftkostnader till följd av volymökning för MAREG.

Jag beräknar SPV:s medelsbehov för budgetåret 1988/89 till 42 535 000 kr.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens löne- ock pensionsverk för budgetåret 1988/89

anvisa ett ramanslag om 42 535 000 kr.

C 2. Statlig personaladministrativ informationsbehandling

1986/87 Utgift-
1987/88 Anslag1000
1988/89 Förslag1000

Från anslaget betalas utgifter för drift, underhåll och central administra-

tion av de personaladministrativa informationssystemen SLÖR (inkl. ett 42

för- och eftersystem benämnt PIR) och Pl. De myndigheter som är anslut- — Prop. 1987/88: 100 na till systemen erlägger avgift härför enligt principen om full kostnads- = Bil. IS

täckning. Under anslaget redovisas även inkomsterna från uppdragsverksamheten samt inkomster och utgifter för affärsverkens andel av aktualiseringsverksamheten.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Starlig personaladministrativ informationsbehandling för

budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

C 3. Statens arbetsmarknadsnämnd

1986/87 Utgift 23 250987

1987/88 Anslag 23 074 000

1988/89 Förslag 21 167 000

Statens arbetsmarknadsnämnd (SAMN) är central förvaltningsmyndig-

het för arbetsmarknadsfrågor inom statsförvaltningen och efter särskilt

beslut av regeringen för frågor som rör statligt reglerade anställningar i

övrigt, allt i den mån detta inte ankommer på annan myndighet. SAMN får

inom sitt verksamhetsområde även bistå riksdagen och dess myndigheter. SAMN har vidare till uppgift att verka för att arbetsmarknadsfrågor inom statsförvaltningen handläggs på ett ändamålsenligt och planmässigt sätt. SAMN skall därvid följa förhållandena inom hela arbetsmarknaden.

Chef för SAMN är en generaldirektör. Inom SAMN finns en arbets-

marknadsenhet, en utredningsenhet och en administrativ enhet.

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden Personal 85 —1H Anslag

Förvaltningskostnader19993 000—-1699000
(därav lönekostnader)(16 187 000)(—1324 000)
Lokalkostnader3081 000 23074 000—- 208 000 — 1907 000

Statens arbetsmarknadsnämnd Statens arbetsmarknadsnämnd (SAMN) föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande.

1. Huvudförslag för budgetåren 1988/89—-1990/91 I 150000 kr. med en real minskning med 592 med fördelning 1, I och 34 för första, andra respektive tredje budgetåret.

2. Administrationen av trygghetsnämndens personskadeärenden bör finansieras i särskild ordning.

Föredragandens överväganden SAMN:s arbetsuppgifter har i huvudsak varit oförändrade sedan den inrättades år 1979 (prop. 1977/78:157, AU 39, rskr. 358). Sedan dess har 43

väsentliga förändringar skett som motiverar en mer samlad bedömning av Prop. 1987/88: 100

verksamhetens fortsatta inriktning och organisation. Bil. 15

SAMN:s omplaceringsverksamhet utformades i sina huvuddrag under intryck av de behov av centrala omplaceringsåtgärder som följde av 1971 och 1973 års riksdagsbeslut om omiokalisering av statlig verksamhet från Stockholm. Totalt berördes ca 11000 tjänster. Efter det att omlokaliseringarna genomförts har anspråken på centrala omplaceringsinsatser ändrat karaktär. Dels har inga fler omlokaliseringar av samma omfattning ägt rum, dels har ett trygghetsavtal träffats för arbetstagare hos staten (prop. 1983/84:42, AU 10, rskr. 103) som starkare betonar myndigheternas skyldighet att själva i samverkan åstadkomma lokala lösningar på övertalighetssituationer som kan uppstå till följd av bl. a. strukturförändringar eller rationaliseringar. | |

Samtidigt har behovet av stöd i form av utbildning och rådgivning till myndigheterna ökat till följd av regeringens förnyelseprogram för den statliga sektorn och de reformer på olika områden som detta omfattar. Inte minst är personaladministrativa stödinsatser nödvändiga i arbetet att löpande effektivisera förvaltningens struktur och organisation.

Vidare har Statshälsan successivt byggts ut sedan år 1979. I dag är utbyggnaden i stort sett slutförd vilket bl. a. innebär att alla myndigheter numera har tillgång till god kompetens i arbetsmiljö- och rehabiliteringsfrågor i direkt anslutning till arbetsplaiserna. Självfallet återverkar detta på behovet av insatser från SAMN i myndigheternas arbete med olika rehabiliteringsfrågor.

Mot bl.a. denna bakgrund fick SAMN den 2 oktober 1986 särskilda direktiv av regeringen för nämndens anslagsframställning för budgetåren 1988/89—-1990/91. SAMN har i en rapport till regeringen den 31 mars 1987 till regeringen redovisat sin syn på strategiska områden för nämnden. SAMN har dessutom lämnat sedvanlig anslagsframställning.

Enligt rapporten kommer personalresursanalyser att vara en av grundstenarna i SAMN:s framtida verksamhet. SAMN avser också att vara mer aktiv gentemot myndigheterna i sin rådgivningsverksamhet vid förändrings- och ätgärdsplanering samt i större utsträckning verka för metod-

myndigheterna till godo. Vidare kommer SAMN att verka för en decentralisering av omplaceringsverksamheten. 1 fråga om rehabilitering av arbetshandikappade förutser SAMN att handläggningen av individärenden kommer att minska medan rådgivningen till myndigheterna i dessa frågor bör bedrivas på ett mer aktivt sält än tidigare. -

Som jag anmälde i förra årets budgétproposition (prop. 1986/87:100 bil. 15 s. 68) har riksrevisionsverket (RRV) granskat SAMN:s verksamhet inom ramen för sin förvaltningsrevision av den statliga arbetsgivarfunktionen. Resultatet har redovisats i en revisionsrapport den 8 december 1986. Den har således funnits tillgänglig för SAMN i nämndens planeringsarbete. Rapporten har även remitterats till statens arbetsmarknadsverk, statens arbetsgivarverk, statskontoret, statens löne- och pensionsverk, statens institut för personalutveckling, Statshälsan och de statsanställdas huvudorganisationer. - 44

:RRV förordar i sin rapport dels en översyn som tar sikte på att precisera — Prop. 1987/88:100 SAMN:s roll, dels en undersökning av behovet av anslaget Lönekostnader = Bil. 15

vid viss omskolning och omplacering (SLA).

Enligt RRV bör SAMN i.större utsträckning arbeta med övergripande

frågor, som att ta fram metoder, utveckla system och tekniker, svara för erfarenhetsförmedling, starta försök inom olika områden m. m. Det bör gälla främst för system och tekniker för beskrivning och identifiering av problem inom den statliga arbetsmarknaden lokalt och regionalt och för

landet som helhet. Enligt RRV:s uppfattning bör SAMN också sträva efter

att få en mer kontinuerlig samverkan med övriga myndigheter inom området.

Med detta samlade underlag som grund har jag övervägt den fortsatta inriktningen av verksamheten. En viktig utgångspunkt har därvid varit att

söka anpassa de centrala stödinsatserna på det personalpolitiska området till de förutsättningar som nu råder och att härigenom effektivisera hante-

ringen av t. ex. trygghetsfrågorna inom statsförvaltningen. En annan viktig utgångspunkt har varit att underlätta utvecklingen mot en mer samordnad arbetsgivarpolitik. Jag kan för egen del se tre viktiga utvecklingsområden. nämligen analyser av den statliga arbetsmarknaden, stöd till myndigheterna i samband med strukturförändringar m. m. och frågor om arbetshandi-

kappade:; . . i

1. Analyser av den statliga arbetsmarknaden. Detta är för närvarande

ett eftersatt område. Det saknas bl. a. underlag — både på statsmaktsnivåoch myndighetsnivå — för utvärdering av personalpolitiska åtgärder eller åtgärder med sådana konsekvenser inom statsförvaltningen. Systematiska

personalresursanalyser bör utvecklas i fråga om

dels nulägesbeskrivningar, bl. a. underlag för bedömningar av de faktiska personalresurserna. T.ex. bör utvecklingen av olika typer av tjänstle-

dighet, sjukfrånvaro m. m. kunna följas och kostnadsberäknas bättre än för närvarande,

dels konsekvensanalyser, dvs. effekter för sysselsättning och arbetskraftsbehov — också regionalt och lokalt — av förändringsarbetet inom den statliga sektorn,

dels långsiktsbedömning av framtida personalförsörjningsbehov — bl. a.

som underlag för statsförvaltningens anspråk på utbildningsväsendet — för

att undvika resursbrist och överetablering.

Dessa frågor är av central betydelse för staten som arbetsgivare.

En effektiv omplaceringsverksamhet är en förutsättning för att med fram-

gång kunna bedriva strukturförändringar och rationaliseringar. Hithörande

frågor regleras nu i omplaceringsförordningen (1984:110, ändrad senast .1985:956). SAMN:s nuvarande arbete med enskilda omplaceringar bör på

heterna. Därvid bör möjligheterna att utnyttja arbetsmarknadsverkets re-

surser tas bättre till vara än för närvarande. Nuvarande regler för rekryte-

ringsbegränsningar bör också omprövas. De närmare formerna för ett

sådant decentraliserat förfarande får utredas vidare.

De centrala resurserna bör framgent koncentreras på erfarenhetsför- 45

medling och aktivt stöd under olika förändringsprocesser så att förändring- — Prop. 1987/88:100 arna kan genomföras så smidigt och effektivt som möjligt och utan onödiga — Bil. 15 dröjsmål och kostnader och så att övertalighet och arbetslöshet så långt möjligt undviks. Det bör vidare också fortsättningsvis vara ett centralt ansvar att den lokala/regionala samverkan som förutsätts enligt trygghetsreglerna fungerar på det sätt som är avsett. Om myndigheter inte har kunnat enas i ett omplaceringsärende, bör de kunna begära central medverkan i den fortsatta handläggningen.

3. Frågor om arbetshandikappade. SAMN:s insatser för stöd i myndigheternas arbete med rehabilitering omfattar för närvarande dels rådgivning och bedömning av om avsedda rehabiliteringsåtgärder, t. ex. en omplaccering, kan antas leda till en varaktig förbättring av den arbetshandikappades arbetssituation, dels ekonomiskt stöd genom att SAMN i vissa fall kan bekosta omplaceringen med medel från SLA. Dessutom skall SAMN främja nyanställning av arbetshandikappade. Dessa frågor regleras numera i rehabiliteringsförordningen (1987:221). |

Enligt det statliga avtalet om företagshälsovård ingår rehabilitering i Statshälsans uppgifter. I varje hälsocentral finns expertis inom såväl det medicinska, som det tekniska och psykosociala området. Som jag anmärkte redan inledningsvis har myndigheterna genom Statshälsans utbyggnad numera tillgång till god kompetens i arbetsmiljö- och rehabiliteringsfrågor i direkt anslutning till arbetsplatserna. Enligt min mening är det därför naturligt att uppgiften att ge myndigheterna — och enskilda anställda — råd i olika rehabiliteringsfrågor fortsättningsvis åvilar Statshälsan om den inte är av sådan karaktär att den bör åvila SAV.

När det gäller den framtida utvecklingen och hanteringen av SLA är det emellertid enligt min mening för tidigt att nu lämna några förslag. Först bör resultaten avvaktas av utredningen (S 1985:02) om sjukförsäkringens roll när det gäller förebyggande åtgärder och i samband med rehabilitering. Enligt sina direktiv (dir. 1985:13) skall utredningen bl. a. undersöka förutsättningarna att samordna rehabiliteringsinsatserna på ett bättre sätt än för närvarande och att införa enhetligare ersättningsformer under rehabilitering. Först därefter räknar jag med att kunna återkomma med förslag i denna fråga. |

När det slutligen gäller uppgiften att främja nyanställning av arbetshandikappade måste det konstateras att det främst är arbetsmarknadsverket — inte SAMN — som har de bästa praktiska förutsättningarna och förfogar över instrumenten. Det är emellertid viktigt att de statliga myndigheterna i så stor utsträckning som möjligt bereder arbetshandikappade anställning. Staten bör därför som arbetsgivare i nära samarbete med bl.a. AMS utarbeta förslag till gemensamma riktlinjer för statsförvaltningen i dessa frågor.

Den verksamhetsinriktning som jag nu har beskrivit innebär stora ändringar i förhållande till SAMN:s nuvarande. Bl.a. bör på sikt handläggningen av enskilda individärenden upphöra. Förändringarna förutsätter anpassningar i olika regelsystem, fortsatt utredningsarbete och överläggningar med de statsanställdas huvudorganisationer.

Vidare behövs parallellt härmed en fortsatt beredning inom regerings- 46

kansliet med sikte på att finna nya ändamålsenliga organisationsformer inom den statliga arbetsgivarfunktionen för de utvecklingsområden som = Bil. 15 jag har redovisat. I detta arbete bör även bl. a. statens arbetsgivarverk och övriga stabsmyndigheter engageras. Jag räknar också med att det skall ske i kontakt med de statsanställdas huvudorganisationer. Detta beredningsarbete bör vara avslutat till hösten 1988.

Jag har vid min beräkning av anslaget för budgetåret 1988/89 beaktat att personskadefrågorna redan under innevarande budgetår har överförts till AMF-trygghetsförsäkring. Jag har vidare liksom för innevarande budgetår beräknat 1 milj. kr. för åtgärder inom jämställdhetsområdet. Jag har härutöver efter sedvanlig pris- och löneomräkning beaktat huvudförslagets krav på en tvåprocentig effektivisering.

Hemställan

Med hänvisning till -:sammanställningen och till vad jag nu har framfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna de nya riktlinjer för verksamheten som jag har

förordat

att till Statens arbetsmarknadsnämnd för budgetåret 1988/89 anvi-

sa ett förslagsanslag av 21 167 000 kr.

C 4. Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering

1986/87 Utgift 56 244 348 1987/88 Anslag 28 000000 1988/89 Förslag 28-000 000

Anslaget får användas till kostnader för avlöningsförmåner, utbildning m. m. när det gäller åtgärder för att bereda arbetshandikappade hos staten anställning och undvika sjukpensionering.

Anslaget får användas endast övergångsvis till dess att frågan om anställning har lösts på ett mer slutgiltigt sätt. Därefter skall egna medel utnyttjas.

Bestämmelser I ämnet återfinns i omplaceringsförordningen (1984:110, ändrad senast 1985:956) och i rehabiliteringsförordningen (1987:221). Härutöver får anslaget i vissa fall användas till kostnader i samband med omställningsutbildning enligt trygghetsavtalet (TrA-S) Gir prop. 1983/84:42, AU 10, rskr. 103).

Statens arbetsmarknadsnämnd Enligt SAMN:s mening bör anslaget höjas med 12 milj. kr. SAMN har därvid utgått från belastningen 1986/87 och att lönekostnadsandelen (97 4) uppräknats med 6,1 Ze, varefter en tredjedel räknats av och avrundats till 40 milj. kr. 47

Föredragandens överväganden

Bil. 15

I avvaktan på resultatet av utredningen (S 1985:02) om sjukförsäkringens roll när det gäller förebyggande åtgärder och i samband med rehabilitering

är jag nu inte beredd att föreslå någon höjning av anslaget. Anslaget bör

således beräknas med oförändrat belopp för budgetåret 1988/89.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen ” |

att till Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering för

budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 28 000 000 kr.

C 5. Vissa trygghetsåtgärder för lärare

1986/87 Utgift 1290 628 Reservation 16259 746 1987/88 Anslag 4000 000

1988/89 Förslag 4000 000

I 1983 års avtal om löner för statstjänstemän m.fl. (ALS 1983) har parterna avräknat 4 milj. kr. årligen med början år 1983 för särskilda

trygghetsåtgärder — utöver de åtgärder som följer av trygghetsavtalet

(TrA-L) — för lärare som inte har kunnat omplaceras till annan lärartjänst.

Medlen får: användas till kostnader för åtgärder som underlättar för

uppsagda lärare att få ny sysselsättning. Medlen skall i första hand använ-

das för åtgärder som sätts in efter reservlärartidens utgång, men de kan också användas under pågående anställning. Anslaget disponeras av trygghetsnämnden. Den reservation som redovisas på anslaget skall stå till parternas förfogande (jfr prop. 1982/83:42, AU

10, rskr. 103). |

Enligt vad jag har inhämtat från statens arbetsgivarverk har parterna nyligen inlett diskussioner om användningen av anslagsmedlen. Diskussionerna förs mot bakgrund av art reservationen vid utgången av budgetåret 1986/87 var ca 16,3 milj. kr., att anslaget tillförs ytterligare 4 milj. kr. årligen genom avtalet och att den största belastningen på anslaget hittills

inte uppgår till mer än ca 1,3 milj. kr. (budgetåret 1986/87).

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen att till Vissa trygghetsåtgärder för lärare för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 4000 000 kr.

C 6. Statens institut för personalutveckling: Bidrag till myndighetsuppgifter

1986/87 Utgift9547 520
1987/88 Anslag7240 000
1988/89 Förslag7312 000

Statens institut för personalutveckling (SIPU) är central servicemyndighet för personalutveckling inom statsverksamheten. SIPU får inom sitt 48

verksamhetsområde biträda andra offentliga eller privata organ.

Chef för SIPU är en generaldirektör. Vid SIPU finns ett råd. Bil. 15

Statens institut för personalutveckling Minskning av bidraget med 296. Huvuddelen av minskningen avser lönekostnader till följd av rationaliseringar.

Föredragandens överväganden Efter en beräkning av anslaget enligt sedvanliga grunder för bidragsanslag har jag beaktat huvudförslagets krav på en tvåprocentig effektivisering av verksamheten.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen |

att till Statens institut för personalutveckling: Bidrag till myndig-

hetsuppgifter för budgetåret 1988/89 anvisa ett anslag av 7312 000

kr.

C 7. Statens institut för personalutveckling:

Uppdragsverksamhet

1986/87 Utgift-
1987/88 Anslag1000
1988/89 Förslag1000.

Under anslaget redovisas inkomster och utgifter för produktion och

distribution m. m. av generell statlig konsultation och personalutbildning,

utvecklingsarbete som bedrivs på uppdrag av annan myndighet, bokningsservice och bistånd till myndigheterna vid planering och utformning av deras personalutbildning samt driften av statens kursgård Sjudarhöjden. I uppdragsverksamheten ingår även internationell konsult- och utbildningsverksamhet. Uppdragsverksamheten har under budgetåret 1986/87 utgjort 8677 av SIPU:s totala verksamhet. Omslutningen beräknas komma att

uppgå till 71 600 000 kr. under budgetåret 1987/88 och 76 500 000 kr. under

budgetåret 1988/89.

I bokslutet för budgetåret 1986/87 redovisar SIPU ett överskott med

260 596 kr. Personalutbildning genom kurser och seminarier utgör en viktig del av verksamheten. Kursverksamheten ökar. Det sker en breddning av

utbudet men också en specialisering för att närmare svara mot speciella

kundgruppers önskemål och behov. SIPU:s konsultationsverksamhet rik-

tar sig dels till den inhemska marknaden, dels till utlandet. Under budgetåret 1986/87 omfattade den inhemska marknaden omkring 290 uppdrag och omsatte 9 milj. kr. Det innebär en ökning i förhållande till föregående budgetår med resp. 25 uppdrag och 2,3 milj. kr. Huvuddelen av konsulta-

tionsverksamheten i utlandet bedrivs inom ramen för SIDA:s bistånds- |

verksamhet för utvecklingsländer i Afrika. Konsultationsverksamheten i 49

4 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 15

utlandet omsatte under budgetåret 1986/87 12,4 milj. kr. Jämfört med före- — Prop. [987/88:100 gående budgetår innebär det en ökning med 2,2 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Statens institut för personalutveckling: Uppdragsverksam-

het för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

C 8. Bidrag till vissa utvecklingsåtgärder

1986/87 Utgift10073 109
1987/88 Anslag15 000 000
1988/89 Förslag15 000 000

Från anslaget betalas utgifter för särskilda personalutbildningsåtgärder som genomförs av bl.a. statens institut för personalutveckling (SIPU). Åtgärderna omfattar bl. a. uppdrag från regeringen inom personalutbildningsområdet och utvecklingsarbete i form av t. ex. förstudier som inte är ett led i SIPU:s avgiftsfinansierade verksamhet. Anslaget avses också bekosta genomförande av central utbildnings- och konferensverksamhet för högre chefer i myndigheter och departement.

Jag har vidare räknat medel för vissa utvecklingsåtgärder till följd av propositionen om ledning av den statliga förvaltningen (prop. 1986/87:99, KU 29, rskr. 226). Åtgärderna innefattar bl. a. introduktion av ledamöter i lekmannastyrelser, åtgärder för att förbättra myndigheternas chefsförsörjning och åtgärder för att öka andelen kvinnor i chefsbefattningar. Jag har också beaktat att medel bör avsättas för insatser inom jämställdhetsområdet liksom för insatser för kompetensutnyttjande och rörlighet inom statsförvaltningen. Vidare har jag räknat medel för fortsatt utveckling av statsförvaltningens service t.ex. i fråga om myndigheternas tillgänglighet i externa kontakter samt för stimulansåtgärder för regional samverkan mellan statliga, kommunala och landstingskommunala organ.

Jag har beräknat medelsbehovet på anslaget till 15 milj. kr. för nästa - budgetår. :

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa utvecklingsåtgärder för budgetåret 1988/89

anvisa ett förslagsanslag av 15 000 000 kr.

C 9. Statens arbetsmiljönämnd

1986/87 Utgift1187 593
1987/88 Anslag1163 000
1988/89 Förslag1254 000

Statens arbetsmiljönämnd (SAN) skall, i den mån det inte ankommer på någon annan myndighet inom statsförvaltningen, bl. a. främja utvecklingen av arbetsmiljöverksamhet, ge ut information samt meddela föreskrifter och råd som rör arbetsmiljöverksamheten. Nämnden skall vidare vara fackansvarigt organ för innehållet i den partsgemensamma utbildningen inom arbetsmiljöområdet och på begäran av .arbetsmiljöfonden yttra sig över 50

myndigheternas och arbetstagarorganisationernas ansökningar till fonden = Prop. 1987/88:100 om medel för arbetsmiljöutbildning och arbetsmiljöforskning. Bil. 15 Nämnden består av sex ledamöter. De förordnas av regeringen, tre av dem efter förslag av de statsanställdas huvudorganisationer. För beslut hos

nämnden krävs att samtliga ledamöter är ense. Hos nämnden finns ett kansli.

1987/88 Beräknad ändring

1988/89 ”

| Föredraganden Personal 3 -

Anslag|.
Förvaltningskostnader1 087 000+73
(därav lönekostnader)(602 000)(+59) -
Lokalkostnader76 000 1163 000+18 +91

Statens arbetsmiljönämnd Nämnden beräknar sitt anslagsbehov för 1988/89 till 1230 000 kr. Dessutom anser nämnden att dess kansli behöver utökas med en handläggartjänst. |

Föredragandens överväganden Jag har liksom för innevarande budgetår beräknat medel med utgångspunkt i ett reducerat huvudförslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens arbetsmiljönämnd för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag av 1254 000 kr. |

C 10. Kostnader för vissa nämnder m. m.

1986/87 Utgift207 244
1987/88 Anslag215 000
1988/89 Förslag210000

Från anslaget betalas kostnader — i regel arvoden till ledamöter och ersättare m.m. — för Statstjänstenämnden (såvitt avser statsverkets andel), statens tjänstebostadsnämnd, trygghetsnämnden, Skiljenämnden i vissa trygghetstfrågor, Skiljenämnden för arbetsmiljöfrågor, statens ansvarsnämnd, Offentliga sektorns särskilda nämnd, statsförvaltningens centrala förslagsnämnd samt ansvarsnämnden för biskopar.

Jag har beräknat medelsbehovet med ledning av anslagsbelastningen för budgetåret 1986/87. |

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för vissa nämnder m.m. för budgetåret 1988/89

anvisa ctt förslagsanslag av 210 000 kr. . 51

C 11. Bidrag till stiftelsen Statshälsan Prop. 1987/88: 100

Bil. 15

1986/87 Utgift 251160 000 1987/88 Anslag 296 800 000 1988/89 Förslag 289 000 000

Från anslaget betalas bidrag till stiftelsen Statshälsan i enlighet med kollektivavtal mellan statens arbetsgivarverk och de statsanställdas huvudorganisationer om statlig företagshälsovård m.m. För budgetåret 1988/89 skall enligt avtalet betalas 273000 000 kr. Medlen utbetalas kvartalsvis i förskott. Med utgångspunkt i prisförhållandena under juni 1986 omräknas detta belopp på grundval av de förändringar som har skett i konsumentprisindex vid utbetalningstillfället. Jag har med hänsyn härtill för innevarande budgetår schablonmässigt beräknat en uppräkning med 3Z.

De myndigheter som är anslutna till Statshälsan bidrar i viss mån till finansieringen av företagshälsovårdens förebyggande insatser inom arbetsmiljöområdet. Det sker genom att ett belopp per anställd betalas till en inkömsttitel på statsbudgeten. För innevarande budgetår bidrar de anslutna myndigheterna med 145 kr. per anställd.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till stiftelsen Statshälsan för budgetåret 1988/89

anvisa ett förslagsanslag av 289000 000 kr.

C 12. Viss förslagsverksamhet m' m.

1986/87 Utgift 1252 208 1987/88 Anslag 1000 1988/89 Förslag 1000

Från anslaget betalas ersättningar i förslagsverksamheten i den utsträckning som beslut härom meddelas av statsförvaltningens centrala förslagsnämnd. Statens arbetsgivarverk och de statsanställdas huvudorganisationer har den 29 april 1981 slutit ett avtal om förslagsverksamhet hos statliga myndigheter. Hithörande frågor regleras i förordningen (1981:606) om förslags- och trivselverksamheten vid statliga myndigheter.

Statsförvaltningens centrala förslagsnämnd Nämnden beräknar anslagsbehovet för budgetåret 1988/89 till 570 000 kr.

Föredragandens överväganden Som jag redovisade i förra årets budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 15) gav regeringen den 18 juni 1986 statens arbetsgivarverk (SAV) i uppdrag att föra de förhandlingar som behövs med de statsanställdas huvudorganisationer för att ändra nuvarande regler för förslagsverksamheten bl. a. 'n [NS

så att besluten och därmed utbetalningen av ersättningarna normalt ligger på myndighetsnivå och att den centrala förslagsnämnden ges en mer enty- = Bil. 15 digt rådgivande och övervakande roll, särskilt i fall där högre ersättningsbelopp kan bli aktuella.

Enligt vad jag inhämtat från SAV pågår för närvarande ett arbete med produktivitetsseminarier för myndigheterna. Avsikten är att få myndigheter och deras lokala fackliga organisationer att ta fram förslag till och genomföra produktivitetshöjande åtgärder. Den vinst utöver det s.k. huvudförslaget som produktivitetshöjningen leder till förutsätts myndigheterna kunna disponera på sätt som man lokalt kommer överens om. Enligt detta synsätt bör också förslagsverksamheten ingå som ett naturligt led i myndigheternas produktivitetsarbete.

I avvaktan på att parterna enas om nya regler för förslagsverksamheten bör enligt min mening anslaget alltjämt föras upp med endast ett formellt belopp om 1000 kronor. |

Jag hemställer med hänvisning till vad jag nu har anfört att regeringen föreslår riksdagen

att till Viss förslagsverksamhet m.m. för budgetåret 1988/89 anvi-

sa ett förslagsanslag av 1000 kr.

C 13. Vissa skadeersättningar m. m.

1986/87 Utgift - 1987/88 Anslag 100 000 1988/89 Förslag 100 000

Från anslaget betalas bl. a. ersättningar som staten skall betala på grund av skadeståndsskyldighet och som avser fall där förmånstagaren inte har eller har haft statligt reglerad anställning. Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. .

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa skudeersättningar m.m. för budgetåret 1988/89 anvi-

sa ett förslagsanslag av 100 000 kr. |

C 14. Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån

1986/87 Utgift31145
1987/88 Anslag1000
1988/89 Förslag30 000

Enligt förordningen (1973:499) om bostadsanskaffningslån med statlig garanti till statstjänstemän m. fl. (ändrad senast 1984:784) kan under vissa förutsättningar lån med statlig garanti medges för förvärv av bostadsrätt eller för kontantinsats vid villaköp. Lån får beviljas med högst det belopp som svarar mot den kontantinsats som behövs för förvärv av bostaden. Högsta lånebelopp är 30000 kr. och längsta amorteringstid 10 år. Lån beviljas av PK-banken efter tillstyrkan från anställningsmyndigheten. Lån kan medges den som i samband med ändring av tjänstgöringsort har fått eller kunnat få anstånd med omstationering. | 53

Syftet med kreditgarantin är tvåfaldigt. En anställd som omplaceras kan — Prop: 1987/88: 100 med hjälp av lånet lättare lösa bostadsfrågan på den nya orten. Härigenom = Bil. 15 minskar kostnaderna för traktamenten i samband med omplaceringen. -

Från anslaget betalas de kostnader som kan uppkomma till följd av att den statliga garantin behöver tas i anspråk. Anslaget disponeras av kammarkollegiet.

Enligt vad jag har inhämtat från PK-banken och kammarkollegiet fanns 2315 lån med statlig kreditgaranti i mitten av september 1987. Den sam- | manlagda lånesumman var ca 29 milj. kr. I'september 1986 var antalet lån 2946 och lånesumman ca:38,2 milj. kr. -

Under budgetåret 1986/87 behövde den statliga kreditgarantin tas i anspråk i ett fall till en kostnad av 31 145 kr. Budgetåren 1984/85 och 1985/86 uppgick motsvarande kostnad till respektive 315 453 kr. och 94507 kr.

Jag har med ledning av anslagsbelastningen för budgetåret 1986/87 beräknat medelsbehovet för budgetåret 1988/89 till 30 000 kr.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Srarlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån för bud-

getåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kr.

C 15. Bidrag till förnyelsefonder på det statligt reglerade

området

1986/87 Utgift 483151 Reservation 149 516 849 1987/88 Anslag 100 000 000 1988/89 Förslag . 50 000 000

Genom avtal den 5 juni 1985 har statens arbetsgivarverk och de statsanställdas huvudorganisationer enats om förnyelsefonder på det statligt reglerade området. I enlighet med avtalet har parterna hemställt hos regeringen om avsättning på statsbudgeten för budgetåren 1985/86—1988/89 med respektive 50, 100, 100 och 50 milj. kr. (prop. 1985/86: 100 bil. 15 s. 51, AU 12, rskr. 232). Avtalet har godkänts av riksdagen och regeringen. |

I ett nytt avtal den 18 september 1986 har parterna närmare preciserat fondernas användning. För beslut om fördelning av fondmedlen; m. m. har regeringen inrättat en särskild partssammansatt nämnd, nämnden för statliga förnyelsefonder (SFS 1986:729). Jag har tidigare under Gemensamma frågor (bil. 2 p. 10) lämnat en redovisning av nämndens verksamhet. Nämnden skall finnas inrättad så länge fondmedel finns att fördela.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till förnyelsefonder på det statligt reglerade o området för budgetåret 1988/89 anvisa ctt reservationsanslag av 50.000 000 kr.

C 16. Externa-arbetstagarkonsulter

1986/87 Utgift7266 535 Bil. 15
1987/88 Anslag6791 000
1988/89 Förslag6791 000

"Från anslaget betalas utgitter för konsulter som personalorganisationerna anlitar i rationaliseringsfrågor med stöd av medbestämmandeavtal som har godkänts av regeringen. Anslaget disponeras av statens arbetsgivarverk.

1 1986 års avtalsrörelse (RALS 1986-87) har .parterna enats om att medlen för anlitande av extern arbetstagarkonsult enligt träffade medbestämmandeavtal skall räknas upp med 5 4 för vartdera budgetåret 1986/87 och 1987/88. Jag beräknade med ledning härav medelsbehovet för budgetåret 1987/88 till 6791 400 kr. Anslaget bör föras upp med samma belopp för

budgetåret 1988/89. |

Parterna har nu inlett fördjupade studier av erfarenheterna av | externa arbetstagarkonsulter.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer j jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Externa arbetstagarkonsulter för budgetåret 1988/89 anvisa

ett förslagsanslag av 6 791 000 kr.

C 17. Administration av statens personskadeförsäkring, m.m.

1987/88! 1988/89 6000 000

! För innevarande budgetår har riksdagen anvisat ett förslagsanslag av 3 milj. kr. till förevarande anslag på tilläggsbudget I till stadsbudgeten.

Administrationen av statens personskadeförsäkring (PSA) har fr. o. m. den I januari 1988 överförts från statens arbetsmarknadsnämnd till AMFtrygghetsförsäkring (prop. 1987/88:25, AU 12, rskr. 92). Motivet för överföringen var främst att — mot bakgrund av en kraftigt ökad ärendetillströmning och stigande ärendebalanser — effektivisera trygghetsnämndens kanslifunktion i personskadeärenden.

Från anslaget betalas bidrag till AMF- trygghetsförsäkring för administrationen av PSA, m.m.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Administration av statens personskadeförsäkring, m.m.

för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 6 000000 kr.

Bil. 15

D 1. Länsstyrelserna

1986/87 Utgift 2 323 046 595 1987/88 Anslag 1223 433 000 1988/89 Förslag 1 175 021 000.

Allmän översikt

Länsstyrelserna

Länsstyrelserna svarar för den statliga förvaltningen i länen i den mån

detta inte ankommer på andra myndigheter. Länsstyrelserna skall främja länens utveckling och befolkningens bästa samt verka för att statlig, kommunal och landstingskommunal verksamhet samordnas och anpassas till

de regionalpolitiska målen och till riktlinjerna för hushållning med naturre-

surser och skydd av miljön. Länsstyrelsernas verksamhet är mångskiftan-

de. Arbetsuppgifterna berör samhällsutbyggnaden i vid mening, miljövården, totalförsvaret, social omvårdnad och räddningstjänst. Länsstyrelser-

na är också högsta polisorgan i länen samt huvudmän för priskontorsverksamheten.

Länsstyrelserna är i sitt arbete direkt underställda regeringen. Samtidigt

fungerar de i en del frågor som regionala organ åt vissa centrala. ämbetsverk.

Varje länsstyrelse leds av en styrelse. Landshövdingen är styrelsens

ordförande. Styrelsen består därutöver av 14 ledamöter, som utses av landstinget. | :

Länsstyrelserna är — med undantag för länsstyrelserna i Stockholms och Norrbottens län — organiserade i en planeringsavdelning samt en allmän och en administrativ enhet. Länsstyrelsen i Stockholms län är indelad i tre avdelningar: planeringsavdelningen, förvaltningsavdelningen och administrativa avdelningen. I Norrbottens län pågår en försöksverksamhet med samordnad länsförvaltning. Länsstyrelsen är där indelad i

enheter som är direkt underställda landshövdingen.

I de tre storstadslänen samt i Uppsala, Blekinge. Värmlands och Jämt-

lands län finns en länspolismästare som är ansvarig för polisfrågor inom länsstyrelsen och samtidigt polischef vid en polismyndighet. Denna ord-

ning införs i Kronobergs län fr.o.m. den 1 juli 1988. I övriga län utom i

Gotlands län finns en länspolischefsexpedition.. I Gotlands län fullgör länsstyrelsen de uppgifter som i andra län ankommer på länsbostadsnämnderna. Antalet anställda vid länsstyrelserna uppgår nu till drygt 5 000. I länssty-

relsernas lokalvårdsorganisation finns därutöver närmare 2 000 anställda.

Den 1 juli 1987 fanns vid länsstyrelsernas planeringsavdelningar sam-

manlagt omkring 2800 anställda. Naturvårdsenheterna hade totalt drygt

600 anställda, försvarsenheterna omkring 550 och de regionalekonomiska

enheterna knappt 300. Vid de allmänna enheterna arbetade omkring 1350 56

personer och vid länsstyrelsernas administrativa enheter fanns omkring

850 anställda. | Bil. 15

Verksamheten regleras i länsstyrelseinstruktionen (1986:1122, ändrad senast 1987:986).

Länsstyrelsernas organisationsnämnd Länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON) är ett rationaliserings-, samordnings- och utbildningsorgan för länsstyrelserna gemensamt. Nämnden : bistår länsstyrelserna i frågor som rör personal- och ckonomiadministration, rationalisering och administrativ utveckling. LON fastställer också formulär till vissa blanketter för länsstyrelserna.

I samråd med länsstyrelserna planlägger och anordnar LON utbildning och konferenser för länsstyrelsepersonal. LON genomför på regeringens uppdrag utredningar som rör länsstyrelseorganisationen.

En redovisningscentral för länsstyrelserna är knuten till LON. Antalet anställda vid LON uppgår till ca 25.

Anslagsframställningarna

Länsstyrelsernas anslagsframställningar I enlighet med regeringens särskilda direktiv har länsstyrelserna i sina anslagsframställningar redovisat behov och önskemål för budgetåret 1988/89.

Det helt övervägande antalet länsstyrelser anhåller om att befrias från huvudförslaget. Man anser allmänt att länsstyrelsernas ekonomiska situation nu är sådan att verksamheten allvarligt försvåras, om resurserna minskas ytterligare.

Länsstyrelsernas sammanlagda yrkanden innebär utöver pris- och löneomräkning en bestående uppräkning av anslaget för förvaltningskostnader med totalt 35 milj. kr., varav knappt 20 milj. kr. avser lönekostnader. Medel yrkas för personal till särskilt naturvårdsenheterna, försvarsenheterna, de regionalekonomiska enheterna samt till länsstyrelsernas sociala funktioner. Länsstyrelserna yrkar också medel för kultur- och fornminnesvård.

Länsstyrelserna begär vidare medel för resor, utbildning, utredningsoch tillsynsverksamhet. Många önskar få kompensation för- merkostnader till följd av avgifter från andra statliga myndigheter. Som exempel kan nämnas avgifter till lantmäteriverket för planeringsunderlag till kommunerna, avgifter till invandrarverket för översättning av utländska körkort, avgifter till statens löne- och pensionsverk för matrikelregister och avgifter till Statshälsan. .

Yrkade medel för engångsanvisningar uppgår till mer än 50 milj. kr., varav för nya telefonväxlar närmare 45 milj. kr. Därutöver anhåller länsstyrelserna om ytterligare 2,5 milj. kr. för extern information.

Under anslagsposten Lantmäterienheten yrkar länsstyrelserna ytterligare sammanlagt 8,5 milj. kr., varav drygt 6 milj. kr. avser engångsutgitter. 57

Anslagsframställning från länsstyrelsernas organisationsnämnd Prop. 1987/88: 100

Bil. 15

Länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON) anhåller om att anslaget utöver pris- och löneomräkning räknas upp med 300000 kr. Behovet av ytterligare medel hänför sig till ökade kostnader för LON:s redovisningscentral.

Remissyttranden Följande myndigheter har beretts tillfälle att yttra sig över länsstyrelsernas anslagsframställningar: — rikspolis- beträffande den polisiära verksamheten

styrelsen : — överstyrelsen för = beträffande den civila försvarsberedskapen

civil beredskap

— statens | beträffande den civila försvarsberedskapen och räddningsverk räddningstjänsten |

— social- beträffande handeln med alkoholdrycker m.m.,

styrelsen socialtjänsten samt hälsoskyddet — trafiksäker- beträffande bil- och körkortsregistren samt trafiksä-

hetsverket kerhetsarbetet — statens pris- beträffande pris- och konkurrensövervakningen

och kartellnämnd — riksantikvarie- beträffande kulturminnesvården

ämbetet och

statens historiska

museer — lantbruks- beträffande djurskyddet och epizootibekämpningen

styrelsen — statens livs- beträffande livsmedelskontrollen

medelsverk : — statens lant- beträffande lantmäteriverksamheten

mäteriverk . . — statens beträffande plan- och byggnadsverksamheten

planverk - | — statens beträffande den regionalekonomiska verksamheten

industriverk — statens natur- beträffande miljövården

vårdsverk

Rikspolisstyrelsen har angivit att länsstyrelsernas anslagsframställningar för budgetåret 1988/89 inte föranleder något särskilt yttrande från styrel-. sens sida. a :

Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) konstaterar att endast de högst prioriterade arbetsuppgifterna vid länsstyrelsernas försvarsenheter kan utföras. Särskilt allvarligt är att utbildning och övning av de olika kris- och krigsorganisationerna av resursskäl måste eftersättas vid vissa länsstyrelser. Obalans mellan länen påverkar vidare beredskapen i hela landet på ett negativt sätt. 58

Statens räddningsverk anser att ytterligare besparingar inom försvarsenheternas verksamhetsområde inte kan komma i fråga. I stället bör riktade — Bil. 15 resursinsatser för att förstärka försvarsenheterna övervägas, detta med tanke på dels försvarskommitténs uttalanden, dels de nya krav som ställs på försvarsenheterna när det gäller ledning och samordning av räddningstjänsten i länen.

Socialstyrelsen anser att länsstyrelsernas uppgifter inom socialtjänstoch hälsoskyddsområdena har stor betydelse för människors välbefinnande. Länsstyrelsernas sociala funktioner måste få möjlighet att göra insatser av övergripande slag. Styrelsen har redan tidigare understrukit behovet av resursförstärkning till de sociala funktionerna.

Trafiksäkerhetsverket uppmärksammar den ökade arbetsbelastningen vid länsstyrelsernas bil- och körkortsregister. Arbetssituationen har blivit pressad och icke önskvärda prioriteringar i verksamheten nödvändiga. Verket tillstyrker resursförstärkningar till vissa länsstyrelser.

Statens pris- och kartellnämnd (SPK) hävdar att besparingar som drabbar priskontoren bör genomföras först efter samråd med SPK. Beslut av enskilda länsstyrelser får inte äventyra den riksomfattande pris- och konkurrensövervakningen. Nämnden understryker vidare att priskontorens reseverksamhet inte får begränsas av brist på medel för resor och expenser vid länsstyrelserna.

Riksantikvarieämbetet undérstryker att länsantikvariernas arbetssituation är ansträngd. Resursförstärkningar behövs i tio län. Vidare fordras medel för arbetet med regionala kulturminnesvårdsprogram.

Ämbetet förutsätter att länsstyrelsernas bedömningar och yrkanden vad gäller medel för vård av fornlämningar beaktas. Även möjligheterna till omprioriteringar inom länsstyrelsernas planeringsavdelningar bör prövas. Samtliga länsantikvarier bör enligt ämbetets mening ha åtminstone en heltidsanställd assistent till sin disposition.

Lantbruksstyrelsen tillstyrker att en tjänst som biträdande länsveterinär inrättas i Jönköpings län från och med budgetåret 1988/89. Även i övrigt ställer sig lantbruksstyrelsen bakom de yrkanden i länsstyrelsernas anslagsframställningar som rör styrelsens verksamhetsområde.

Statens livsmedelsverk menar att en förstärkning av länsveterinärfunktionen i Jönköpings län bör övervägas, bl. a. med hänsyn till den omfattande livsmedelsproduktionen i länet.

Statens lantmäteriverk framhåller att lantmäterienheternas arbetsuppgifter till största delen är författningsreglerade åligganden av servicekaraktär. En allmän nedskärning av anslagen medför att länsstyrelserna inte längre kan fullgöra sina uppgifter gentemot kommuner, andra myndigheter och allmänheten. Medel för strukturrationalisering, uppdatering av den-: ekonomiska kartan, kartlagning och arkivvård samt för införande av digital teknik och ADB-stöd behövs i vissa län. |

Statens planverk framhåller att länsstyrelserna har huvudansvaret för råd, information och synpunkter till kommunerna i planfrågor, liksom för den statliga kontrollen vad gäller områden av riksintresse. Det ställs ökade anspråk på att länsstyrelserna deltar i konferenser, arbetsgrupper m. m. Planverket understryker vikten av att länsstyrelserna får tillräckligt stora 59 anslag för resor. |

Statens industriverk tillstyrker länsstyrelsernas yrkanden om personal- — Prop. 1987/88:100 förstärkningar på de regionalekonomiska enheterna och om utökade rese- = Bil. 15 anslag. Antalet regionalpolitiska stödärenden har ökat, liksom behovet av besök ute i länen.

Statens naturvårdsverk understryker att det finns ett omedelbart behov av personalförstärkningar vid länsstyrelsernas naturvårdsenheter, både för allmän naturvård och för miljöskydd. För allmän naturvård erfordras enligt verkets bedömning två tjänster per län. Resurserna för miljöskydd behöver fördubblas. Dessutom behövs ökade medel för länsstyrelsernas omkostnader för resor, utbildning och extern expertis. Naturvårdsverket anser vidare att naturvårdsenheterna bör få en mera framskjuten plats i länsstyrelseorganisationen.

Föredragandens överväganden

Förändringar i länsstyrelsernas arbete och organisation Många utredningsförslag, som redovisats under den senaste tiden, får betydelse för länsstyrelsernas arbete och organisation.

I syfte att åstadkomma cn effektivare regional statsförvaltning pågår sedan den 1 juli 1986 försök med samordnad länsförvaltning i Norrbottens län. Försöksverksamheten utvärderas fortlöpande.

Försöksverksamheten i Norrbottens län har hittills visat att vissa frågor behöver belysas närmare inför en reform i hela landet. Det gäller t. ex. relationen mellan centrala verk och den nya länsförvaltningen. Andra centrala frågeställningar gäller förtroendemannainflytandet samt ledning och intern samordning i en ny länsstyrelse: Skillnader i regionala förutsättningar och behov, liksom länens varierande storlek, bör t. ex. få päverka organisationen i länen. En utgångspunkt är också att betydande besparingar kan genomföras, framför allt vad gäller kostnader för administration på både regional och central nivå.

Dessa och andra frågor har studerats av en arbetsgrupp i civildepartementet (C 1986:C) som biträtts av bl. a. ståtskontoret och länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON). Uppdrag har även lämnats åt bl.a. riksrevisionsverket och byggnadsstyrelsen. Arbetsgruppens förslag. som bl.a. bygger på erfarenheter från Norrbottens län och kompletterande studier har redovisats i rapporten (Ds C 1987:10) Samordnad länsförvaltning — förslag. Förslagen bereds för närvarande i regeringskansliet.

Utredningen om miljövårdens organisation avlämnade sitt betänkande För en bättre miljö (SOU 1987:32) i september 1987. I den miljöpolitiska proposition, som planeras till våren 1988, kommer även förslag rörande länsstyrelsernas arbete på miljövårdsområdet att behandlas.

Statens pris- och kartellnämnd (SPK) har under hösten 1987 i två etapper redovisat resultatet av genomförd organisationsöversyn. För länsstyrelsernas priskontor föreslås bl.a. att kontorens verksamhet inordnas i någon större arbetsenhet vid länsstyrelsernas planeringsavdelningar. Enligt vad jag erfarit avser statsrådet Johansson att senare återkomma till regeringen beträffande förslagen till ändrad organisation för SPK. I det 60 sammanhanget kan också förslagen beträffande priskontoren behandlas.

Lokalförsörjning Prop. 1987/88: 100

Bil. 15

Frågan om uppförande av nya förvaltningsbyggnader har aktualiserats av

några länsstyrelser. Byggnadsstyrelsen har redovisat förstudier till lokalförsörjningsplaner för länsstyrelserna. Det är inte möjligt för mig att nu ge en samlad bild av länsstyrelsernas behov av lokaler under de närmaste åren, eftersom planeringen måste samordnas med bl. a. skatteförvaltningens lokalbehov. Utifrån det material som hittills redovisats bedömer jag att

det är mest angeläget att förbättra lokalförsörjningen i Örebro. Ytterligare

studier av lokalsituationen i länen kommer att genomföras, varför jag i nästa års budgetproposition räknar med att kunna redovisa en mer genomarbetad plan för länsstyrelsernas lokalförsörjning.

Anslagsfrågor

Under budgetåret 1986/87 överskred många länsstyrelser sina anslag för

förvaltningskostnader med betydande belopp. Jag ser mycket allvarligt på dessa överskridanden. De förslag jag i det följande redovisar innebär att länsstyrelserna får utökade resurser samt större utrymme för att själva

avgöra hur anvisade medel skall fördelas mellan olika: verksamheter. Jag

förutsätter därför att några anslagsöverskridanden i fortsättningen inte blir aktuella.

Kraven på återhållsamhet med nya utgifter över statsbudgeten har lik-

som tidigare år varit stränga. Särskilda insatser vad gäller länsstyrelsernas tillsyn och prövning av miljöstörande verksamhet är dock enligt min mening nödvändiga. Efter samråd med chefen för miljö- och energideparte-

mentet föreslår jag därför att ytterligare 10 milj. kr. redan budgetåret 1988/

89 — engångsvis i avvaktan på beslut om ny miljövårdsorganisation —

tillförs länsstyrelserna för deras arbete enligt miljöskyddslagstiftningen.

Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag till hur medlen

skall fördelas mellan länsstyrelserna.

För särskilda insatser för kontroll av vägtrafikskatt har jag beräknat 500.000 kr. Medlen kommer att tilldelas vissa länsstyrelser i regleringsbrev.

Jag föreslår att den särskilda anslagsposten för samhällsinformation slopas, och att medlen från och med nästa budgetår räknas in i medlen för

övriga förvaltningskostnader. I mitt förslag till anslagsberäkning har sammanlagt 3,2 milj. kr. förts till övriga förvaltningskostnader — med samma fördelning på län som under innevarande budgetår.

Vidare föreslår jag att de medel för engångsanskaffningar, som tidigare i

varierande omfattning tilldelats länsstyrelserna från anslagsposten Till re-

geringens disposition efter prövning i varje enskilt fall, förs till länsstyrel-

sernas anslag för övriga förvaltningskostnader. Jag har med anledning härav räknat upp anslaget med totalt 2,7 milj. kr.

Även de medel som under ett par års tid ställts till LON:s förfogande för

inköp av ADB-utrustning och liknande till länsstyrelserna har för nästa

budgetår räknats in i anslaget för förvaltningskostnader. Sammanlagt har anslaget med anledning härav räknats upp med 5,4 milj. kr. Mitt förslag 61

medför att länsstyrelserna liksom andra statliga myndigheter kan finansi- — Prop. 1987/88:100 era ADB-utrustning på två sätt: antingen med förvaltningsmedel eller via — Bil. 15 statskontorets ADB-anslag. Under det senare anslaget har preliminärt 9 milj. kr. avsatts för länsstyrelsernas räkning. De länsstyrelser som utnyttjar anslaget förutsätts kunna betala avgifter till statskontoret samt drift- och underhållskostnader från sina förvaltningsanslag. Medel för datorutrustning till det s.k. KRUT-projektet (KRUT: kalknings,- recipientoch utsläppskontroil) får disponeras först efter särskild prövning av regeringen.

För att ytterligare förbättra länsstyrelsernas möjligheter att planera sin verksamhet har de medel som tidigare i särskild ordning tilldelats några länsstyrelser för vissa personalkostnader nu räknats in i berörda länssty-

relsers löneanslag.

Under anslagsposten Till regeringens disposition finns för nästa budgetår medel för planerade ledningsövningar, medel för anskaffning av telefonväxlar samt vissa medel för utgifter som inte har kunnat förutses i budgetarbetet. :

För nästa budgetår föreslår jag att ett begränsat ettårigt huvudförslag tillämpas för länsstyrelserna. Vidare föreslår jag att anslagsposten Bidrag: till kostnader för fastighetsbildningsförrättningar m. m. slopas. Jag förutsätter att länsstyrelserna fortsättningsvis betalar sådana eventuella utgifter ” över sina förvaltningsanslag.

Mina förslag innebär sammantaget utgiftsminskningar på omkring 5,8 milj. kr.

Även för lantmäterienheterna har medel för engångsanvisningar och för inköp av ADB-utrustning räknats in i anslagsposten. Sammanlagt har anslaget ökats med närmare 2,5 milj. kr. Jag räknar med att fördelningen mellan länsstyrelserna skall omprövas årligen med utgångspunkt från behoven i olika län. :

För lantmäterienheterna, liksom för LON, har jag räknat med ett ettårigt fullständigt huvudförslag.

Medel för länsskattemyndigheternas lokaler och lokalvård har 1.0. m. innevarande budgetår inräknats i länsstyrelseanslaget. Från nästa budgetår redovisas dessa medel under sjunde huvudtitelns anslag för regional och lokal skatteförvaltning. : |

Länsstyrelsernas arbete med båtregistret finanseras under innevarande år från länsstyrelseanslaget. Efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet och statsrådet Lönnqvist föreslår jag att länsstyrelserna från och med nästa budgetår får medel från en särskild anslagspost under sjätte huvudtiteln. Det blir då en uppgift för sjöfartsverket att fördela medlen till berörda länsstyrelser. |

Länsantikvariernas arbetssituation har länge varit ansträngd. Efter saimråd med statsrådet Göransson föreslår jag att medel beräknas för ytterligare två biträdande länsantikvarier. De två nya tjänsterna bör tillföras länsstyrelserna i Östergötlands och Örebro län. |

För att förbättra arbetssituationen vid de regionalekonomiska enheterna i vissa särskilt arbetstyngda län föreslår jag en omfördelning inom länsstyrelseanslaget från länsstyrelsen i Stockholms län till länsstyrelserna i Väs- : 62

ternorrlands, Jämtlands och Västerbottens län. Härigenom tillförs dessa — Prop. [987/88: 100

länsstyrelser medel motsvarande en tjänst vardera. Jag vill också erinra — Bil. 15

om att länsstyrelserna disponerar särskilda projektmedel under tolfte huvudtitelns anslag Regionala utvecklingsinsatser m.m. Medlen kan användas för projektanställningar varigenom personalen vid de regionaleko-

nomiska enheterna kan avlastas vissa arbetsuppgifter.

Sammanställning

Bil. 15 (1000 kr.)

D 1. Länsstyrelserna m. m.

1987/88Beräknad ändring 1988/89
AnslagsposterFöredraganden
Förvaltningskostnader809 677+ 48807
(därav lönekostnader)(671 299)(+ 52263)
Lokalkostnader285 839133242!
Samhällsinformation3000- 3000
Eantmäterienheten82355+ 6996
Lokalvärdsorganisation24-
Diverse ändamål42538+ 32027
Summa kostnader1223 433- 48412 |

! Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Stockholms län1987/88Beräknad ändring 1988/89Prop. 1987/88: 100 Bil. 15
AnslagsposterFöredraganden
Förvaltningskostnader97 524+ 3652
(därav lönekostnader)(79 550)(+ 5245)
Lokalkostnader54 589—-31 100
Samhällsinformation350- 350
Lantmäterienheten6772+ 250
Lokalvårdsorganisation: 1 159 236oo —27 548

! Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Länsstyrelsen T sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande.

1. Inom områdena miljöskydd, natur- och kulturminnesvård samt civil

beredskap kan en rimlig ambitionsnivå f. n. inte upprätthållas. Länsstyrelsen anhåller om att avgiftssystemet för tillstånd och tillsyn enligt miljöskyddslagen förenklas. Kemikalielagen bör ändras, så att tillstånd slopas i vissa fall. Ett ordinarie sakanslag behövs för fornvårds- och naturvårdsar-

beten. Ytterligare resurser yrkas för förvaltningsavdelningens verksamhet, främst för länsstyrelsens åligganden vad gäller lagen om vård av missbru-

kare och beträffande körkortsärenden.

Länsstyrelsen föreslår vidare ändringar i lagen om olovligt byggande och

i lagen om ersättning till smittbärare.

2. Länsstyrelsen motsätter sig ytterligare besparingar, eftersom det skul-

le innebära att särskilt planeringsavdelningen skulle få svårt att klara sina uppgifter. . 3. Länsstyrelsen anhåller om ett särskilt anslag på 6 milj. kr. för forn-

vårds- och naturvårdsarbeten.

4. Sammanlagt 1,9 milj. kr. yrkas för personal till länsstyrelsens olika enheter.

5. För tillkommande kostnader för bl. a. blanketter, avgifter till DAFA och Statshälsan och för länsläkarorganisationen yrkas sammanlagt 650 000 kr.

6. För ny telefonväxel yrkas 8,6 milj. kr. Därtill kommer kostnader för ombyggnad av lokaler.

Föredraganden

Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår av

sammanställningen. Några medel för länsskattemyndigheten finns inte

längre inräknade i anslaget. Som tidigare framgått har jag räknat med att lönemedel kan omfördelas

från länsstyrelsen i Stockholms län till vissa Norrlandslän för att där förstärka de regionalekonomiska enheterna. Som följd härav har länssty-

relsens löneanslag minskats med drygt 500000 kr. Anslaget har även 65

S Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 15

reducerats med 200000 kr. som följd av att innehavare av personliga Prop. 1987/88: 100 tjänster slutat sin anställning vid lär.ssstyrelsen. Bil. 15

Under anslagsposten Till regeringens disposition har ytterligare medel

preliminärt beräknats för ny telefonväxel till länsstyrelsen.

Uppsala län

Bil. 15

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

AnslagsposterFöredraganden
Förvaltningskostnader26083+1752
(därav lönekostnader)(21976)(+1628)
Lokalkostnader10058- 673
Samhällsinformation| 93- 93!
Lantmäterienheten1896o+ 88
Lokalvårdsorganisation1 38131= +1074

! Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Länsstyrelsen I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande.

I. Länsstyrelsen har under våren 1987 ändrat sin organisation och arbetsordning för att få större effektivitet och bättre möjligheter att arbeta

med utvecklingsfrågor. Verksamhetsplaneringen har fördjupats och inten-

sifierats. |

2. Minskade resurser drabbar framför allt socialtjänsten — dess tillsyn, informations- och utvecklingsverksamhet. 3. Länsstyrelsen yrkar medel för budgetåret 1988/89 enligt ett ettårigt

huvudalternativ.

Föredraganden

Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår av

sammanställningen. Några medel för länsskattemyndigheten finns inte längre inräknade i anslaget.

Södermanlands Jän Prop. 1987/88: 100

1987/88 Beräknad ändring Bil. 15

1988/89 Anslagsposter | Föredraganden

Förvaltningskostnader 29263 +1741 |

(därav lönekostnader)(24 329)(+1829)
Lokalkostnader4786—-2122
Samhällsinformation107= 107"
Lantmäterienheten1885!+1076
Lokalvårdsorganisation1 36 042!- - + 588

! Varav 65 000 kr. innehållna i regleringsbrev ? Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Länsstyrelsen I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande.

1. Länsstyrelsen strävar målmedvetet efter att effektivisera sin verksamhet. Emellertid är det inte längre möjligt att genom omfördelning av resurser klara arbetsuppgifterna inom kulturminnesvården. |

2. Länsstyrelsen anhåller om att medel anvisas för ett budgetår och utan

besparing. |

3. Medel yrkas för en handläggare inom kulturminnesvårdens område samt för resor, inredning av tjänsterum m.m. för denne, sammanlagt 215 000 kr.

4. För ombyggnad och ersättning av bildskärmar med strålningsrisk yrkas 75 000 kr. |

5. För tryckning av natur- och kulturminnesvårdsprogram och för annan information om länet anhåller länsstyrelsen om att medlen för samhällsinformation räknas upp med 150 000 kr.

6. Den omfördelning av medel mellan lantmäterienheterna som redovisades i lantmäteriverkets och LON:s översyn 1984/85 bör enligt länsstyrelsens mening genomföras fullt ut för Södermanlands län.

För lantmäterienheten yrkas vidare medel motsvarande tre årsarbetskrafter för registrering, kartritning och arkiv, medel för uppdatering av den ekonomiska kartan och för inköp av mikrografi- och ADB-utrustning samt för tillkommande lokalkostnader. Sammanlagt yrkar länsstyrelsen ytterligare 1,4 milj. kr.

Föredraganden Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår av sammanställningen. Några' medel för länsskattemyndigheten finns inte längre inräknade i anslaget.

1987/88 Beräknad ändring Bil. 15

1988/89

Anslagsposter : Föredraganden

Förvaltningskostnader33 227+2316
(därav lönekostnader)(28 232)(+2420)
Lokalkostnader9176—-3 673
Samhällsinformation| 117- 117!
Lantmäterienheten2167+ 261
Lokalvårdsorganisation1 44688= —-1213

! Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Länsstyrelsen I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande.

1. Länsstyrelsen anser att det inte är möjligt att driva en effektiv och ändamålsenlig verksamhet, som står i samklang med riksdagens och regeringens riktlinjer, om medelstilldelningen reduceras. Länsstyrelsen yrkar i stället att ytterligare medel tillförs myndigheten.

2. För tjänster hos länsantikvarien och på naturvårdsenheten yrkar länsstyrelsen sammanlagt 320 000 kr.

3. För avskrivningskostnader för dels ADB-stöd, dels telefonväxel yrkas sammanlagt 792000 kr. För resor och utbildning av funktionärer inom krigslänsstyrelsen anhåller länsstyrelsen om 100 000 kr. och för avgifter till Statshälsan om 40 000 kr.

4, För arbetsmiljöåtgärder i samband med installation av basdator yrkar länsstyrelsen ett engångsbelopp på 160000 kr.

5. För deltagande i kommunala ledningsövningar och beredskapsdagar yrkar länsstyrelsen 20000 kr.

6. Länsstyrelsen anhåller om att anslagsposten Samhällsinformation räknas upp till 1986/87 års nivå, vilket utöver prisomräkning innebär en ökning med 33 000 kr. jämfört med:anslaget innevarande år. :

7. Till lantmäterienheten yrkas 160000 kr. motsvarande kostnaderna för . en tjänst.

Föredraganden Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår av sammanställningen. Några medel för länsskattemyndigheten finns inte längre inräknade i anslaget.

Medel har beräknats för en biträdande länsantikvarie vid länsstyrelsen.

Jönköpings län

1987/88Beräknad ändring Bil. 15 1988/89
AnslagsposterFöredraganden
Förvaltningskostnader28460+1707
(därav lönekostnader)(23 860)(+1917)
Lokalkostnader7713—-3 710
Samhällsinformation115- 115!
Lantmäterienheten2544+ 300
Lokalvårdsorganisation1 38833- —1818

! Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Länsstyrelsen

1 sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande. 1. En fortsatt anslagsminskning skulle försämra länsstyrelsens förutsätt-

ningar att bedriva ett aktivt samhällsarbete samt lämna en godtagbar service till medborgarna. Länsstyrelsen anhåller därför om att inga gene-

rella besparingar åläggs länsstyrelsen. Länsstyrelsen önskar också få full

kompensation för prishöjningar på varor och tjänster och för nya kostnader.

Befolkningsmässigt är Jönköpings län Sveriges sjätte län. Länsstyrel-

sens lönemedel står enligt länsstyrelsens uppfattning inte i proportion härtill. Tidigare framförda krav på omprövning av resurstilldelningen kvarstår. Länsstyrelsen anhåller också om att kostnaderna för länsskattemyndig-

hetens lokaler och lokalvård särskiljs från anslaget.

2. Länsstyrelsen begär sammanlagt 1575 000 kr. för tillkommande personalkostnader, bl.a. för tjänster till länsveterinären, försvarsenheten,

naturvårdsenheten, den sociala funktionen, bilregistret och administrativa

enheten.

3. För avgifter till Statshälsan, kostnader för blanketter m.m. yrkar

länsstyrelsen 105 000 kr. | .

4. För inventarier, ADB-utrustning samt byte av telefonväxel yrkas som

engångsbelopp 1670 000 kr.

5. Länsstyrelsen avser att i särskild ordning begära medel för dels ADB-utrustning som upphandlas genom statskontorets försorg, dels till-

kommande kostnader med anledning av lantmäterienhetens flyttning.

6. För samhällsinformation yrkas ytterligare 35 000 kr.

7. För nyframställning av den ekonomiska kartan samt för kartlagnings-

arbeten på lantmäterienheten yrkar länsstyrelsen sammanlagt 205 000 kr.

Föredraganden

Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår av

sammanställningen. Några medel för länsskattemyndigheten finns inte

längre inräknade i anslaget. 70

Under anslagsposten Till regeringens disposition har vissa medel preliminärt beräknats för byte av länsstyrelsens telefonväxel. Bil. 15

Kronobergs län

1987/88Beräknad ändring 1988/89
AnslagsposterFöredraganden
Förvaltningskostnader23635+1552
(därav lönekostnader)(19882)(+1502)
Lokalkostnader7265—-2 108
Samhällsinformation90- 90!
Lantmäterienheten2782+ 86
Lokalvårdsorganisation1 33773- — 560

! Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Länsstyrelsen I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande.

1. Länsstyrelsen har nu svårt att fullgöra sina uppgifter enligt länsstyrelseinstruktionen.

2. För en tjänst som informationssekreterare yrkar länsstyrelsen 166 000 kr.

3. För inköp av datorutrustning yrkas en uppräkning av förvaltningsanslaget med 100000 kr. För kungörelseannonsering yrkas ytterligare

45000 kr.

4, För inköp av ny kunddisk till bilregistret yrkas ett engångsbelopp på 40000 kr.

S. Länsstyrelsen önskar få tillgodoräkna sig den lokalbesparing på 178 000 kr., som blir en följd av länspolismästarmodellens införande.

6. För samhällsinformation yrkas 100000 kr. utöver innevarande budgetårs prisomräknade anslag.

"7. För inköp av grafisk skärm till lantmäterienheten yrkar länsstyrelsen 50 000 kr.

Föredraganden Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår av sammanställningen. Några medel för länsskattemyndigheten finns inte längre inräknade i anslaget.

Under anslagsposten Till regeringens disposition har medel preliminärt beräknats för byte av länsstyrelsens telefonväxel.

Kalmar län | Prop. 1987/88: 100

1987/88Beräknad ändring Bil. 15 1988/89
AnslagsposterFöredraganden
Förvaltningskostnader: 28788+1633
(därav lönekostnader)(24037)(+1758)
Lokalkostnader9976—-3 763
Samhällsinformation11= 11!
Lantmäterienheten3353+ 69
LokalvårdsorganisationI 42229- —-2172

! Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Länsstyrelsen I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande.

1. Länsstyrelsen konstaterar att de resurser som ställts till länsstyrelsens förfogande inte motsvarar de insatser statsmakterna kräver. Redan genomförda besparingar har tvingat fram långtgående personalminskning med allmänt sänkt ambitionsnivå som följd. Länsstyrelsen anhåller om att inga ytterligare besparingar görs på anslaget för löner.

2. Anslaget för förvaltningskostnader reducerades kraftigt i och med skatteförvaltningens utbrytning. Länsstyrelsen anhåller om en allmän uppräkning av anslaget på 250000 kr. För resor yrkas ytterligare 100000 kr. och för utredningar, analyser samt utbildning och övning av länsstyrelsens krigsorganisation sammanlagt 287 000 kr.

3. För inköp av infraröda bilder, aktualisering av länsstyrelsens miljöhandbok samt inköp av inventarier till personalrestaurangen yrkas sammanilagt 175 000 kr.

Föredraganden Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår av sammanställningen. Några medel för länsskattemyndigheten finns inte längre inräknade i anslaget.

1987/88 Beräknad ändring Bil. 15

1988/89 Anslagsposter : Föredraganden Förvaltningskostnader : 14368 +1174

(därav lönekostnader)(12291)(+1092)
Lokalkostnader3051- 584
Samhällsinformation46- 46?
Lantmäterienheten1184!+: 91
Lokalvårdsorganisation1 18650!fi + 635

! Varav 15000 kr. innehållna i regleringsbrev > Medlen är inräknade i förvaltningkostnaderna

Länsstyrelsen I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande.

1. Länsstyrelsen har nått sin nedre bemanningsgräns. De som pensioneras under kommande femårsperiod måste ersättas, om länsstyrelsen skall kunna fullgöra sina uppgifter. Behovet av ytterligare resurser är störst vad gäller kulturminnesvården och försvarsenhetens verksamhet. Länsstyrelsen yrkar undantag från huvudförslaget. |

2. För nytt larmsystem till försvarsenheten samt ny flextidsutrustning yrkar länsstyrelsen sammanlagt 150 000 kr.

3. För ombindning av äldre akter samt för inköp av kart- och aktskåp yrkas till lantmäterienheten totalt 90000 kr.

Föredraganden Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår av sammanställningen. Några medel för länsskattemyndigheten finns inte längre inräknade i anslaget.

Löneanslaget har räknats upp med medel för vissa personalkostnader. Medlen har tidigare stått till regeringens disposition och tilldelats länsstyrelsen i regleringsbrev.

Blekinge län

1987/88Beräknad ändring Bil. 15 1988/89
Anslagsposter|Föredraganden
Förvaltningskostnader21591+2 270
(därav lönekostnader)(18521)(+2072)
Lokalkostnader5844- 667
Sambhällsinformation99= 99!
Lantmäterienheten2104+ 519
Lokalvårdsorganisation1 29639- +2023

! Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Länsstyrelsen

I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande.

1. Besparingar bör enligt länsstyrelsens mening anstå, bl. a. med hänsyn

till förestående organisationsförändring. Länsstyrelsen förutsätter att regeringen anslår särskilda medel för regional beredskap mot radioaktivt nedfall. Beredskapsmedel bör även i fort-

sättningen ställas till förfogande för skötsel av naturreservat och för kultur-

minnes- och fornvård. Dessutom utgår länsstyrelsen från att medel tillförs länsstyrelsen för de nya arbetsuppgifter som båtregistreringen innebär. 2. Sammanlagt 1549 000 kr. yrkas för nya tjänster; för samordning av högre utbildning, allmän naturvård, miljö- och hälsoskydd samt till allmänna enheten. Delvis föreslås tjänsterna bli finansierade med täktavgifter.

Kostnaderna för personal för båtregistrering har länsstyrelsen beräknat

till 250 000 kr. 3. För utredningsverksamhet, utbildning av funktionärer i krigslänssty-

relsen, ökade telefon-, rese- och .kungörelsekostnader, avgifter till Stats-

hälsan m. m. yrkar länsstyrelsen sammanlagt 539 000 kr.

4. Länsstyrelsen yrkar också som engångsbelopp medel för tjänstebil, utrustning för ord- och textbehandling samt medel för installation av datornätverk och basdator; sammanlagt 1 180 000 kr.

5. För nya foldrar om Blekinges naturreservat yrkar länsstyrelsen ytterligare 100000 kr. under anslagsposten Samhällsinformation.

6. Till lantmäterienheten yrkas medel för biträdande överlantmätare och

karttekniker, för inköp av mikrofilm samt för köp av tjänster från överlant-

mätarmyndigheten; totalt 607 000 kr.

Föredraganden

Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår

av sammanställningen. Några medel för länsskattemyndigheten finns inte

längre inräknade i anslaget.

Länsstyrelsens anslag för löner har räknats upp med medel för vissa personalkostnader. Medlen har tidigare stått till regeringens disposition och tilldelats länsstyrelsen i regleringsbrev.

Kristianstads län1987/88Beräknad ändring 1988/89Prop. 1987/88: 100 Bil. 15
Anslagsposter|Föredraganden
Förvaltningskostnader29227+1741
(därav lönekostnader)(24 506)(+1773)
Lokalkostnader12 790—-4457
Samhällsinformation1- 111!
Lantmäterienheten3277+ 230
Lokalvårdsorganisation1 45406- —2597

! Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Länsstyrelsen I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande.

I. Redan genomförda besparingar har tvingat fram långtgående rationaliseringsåtgärder. Länsstyrelsen har tidigare fört fram förslag till besparingar för vilka krävs beslut av regering och riksdag. Även utökat ADB-stöd ger besparingsmöjligheter på sikt.

2. För ärenden rörande jordbrukets miljöfrågor yrkar länsstyrelsen me-: det motsvarande kostnaderna för en handläggare.

3. För kungörelseannonsering och ökade telefonkostnader yrkas sam- | manlagt 155 000 kr. Länsstyrelsen hänvisar till tidigare framlagt förslag om ändring i lagen om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m. m.

4, För inköp av basdator och utrustning till den yrkas som engångsanvisning 1132 000 kr. Länsstyrelsen anhåller om att beloppet inte framdeles belastar länsstyrelsen.

5. För ledningsövning yrkas 80006 kr.

6. Fill lantmäterienheten yrkas 120000 kr. för mikrofilmsläsare och för terminalanslutning till taxeringsregistret samt 49 000 kr. för ökade lokalkostnader.

Föredraganden Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår av sammanställningen. Några medel för länsskattemyndigheten finns inte längre inräknade i anslaget.

Under anslagsposten Till regeringens disposition har medel beräknats för länsstyrelsens ledningsövning.

Malmöhus län

1987/88Beräknad ändring Bil. 15 1988/89
AnslagsposterFöredraganden
Förvaltningskostnader54717+ 2467
(därav lönekostnader)(43 484)(+ 3216)
Lokalkostnader:25 508-15 089
Samhällsinformation187- 187!
Lantmäterienheten3795o+ 193
Lokalvårdsorganisation1 84 208- - 12616

! Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Länsstyrelsen I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande.

1. Fortsatta besparingar förutsätter betydligt fler förenklingar av administrativa och andra regler samt författningsändringar som kan underlätta en snabbare ärendehandläggning. Länsstyrelsen anser att besparingsåtgärderna bör vara selektiva. Varje läns speciella problem måste beaktas.

2. Medel yrkas för en tjänst till naturvårdsenheten.

3. För anskaffning av basdator yrkar länsstyrelsen en uppräkning av anslaget för övriga förvaltningskostnader med 300 000 kr.

4. För arbetet med att framställa en ny ekonomisk karta yrkas till lantmäterienheten 125 000 kr. motsvarande en halv årsarbetskraft.

Föredraganden Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår av sammanställningen. Några medel för länsskattemyndigheten finns inte längre inräknade i anslaget. |

Hallands län

1987/88Beräknad ändring Bil. 15 1988/89
AnslagsposterFöredraganden
Förvaltningskostnader26215+1429
(därav lönekostnader)(21707)(+1616)
Lokalkostnader8065-3 690
Samhällsinformation91= 91!
Lantmäterienheten2970+ 114
Lokalvårdsorganisation|| 37 342—2238

! Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Länsstyrelsen

I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande. 1. Besparingar genom vakanthållning av lediga tjänster, minskad re-

severksamhet och reducering av expenserna leder till sämre service och

längre handläggningstider. Enligt länsstyrelsens mening kan besparingar i : stället åstadkommas genom att någon eller några av länsstyrelsens verk-

samheter, exempelvis verksamheten vid priskontoret, flyttas över till and- ' ra myndigheter.

2. För tillsynsarbete på naturvårdsenheten yrkar länsstyrelsen medel för en handläggare.

3. För avgifter till Statshälsan, externa laboratorieanalyser, ökade tele-

fonkostnader samt drift av datorer yrkas sammanlagt 231 000 kr.

4, Länsstyrelsen framför en rad önskemål om engångsanvisningar; för

konsulter, utbildning av funktionärer i krigslänsstyrelsen, inköp av kartor och utrustning, inköp av inventarier och kontorsmaskiner. Sammanlagt

yrkas 1937 000 kr.

5. För kartkonservering, möbelinköp och ADB-kostnader yrkas till lant-

mäterienheten totalt 76 000 kr.

Föredraganden

Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår av sammanställningen. Några medel för länsskattemyndigheten finns inte

längre inräknade i anslaget.

Göteborgs och Bohus län

1987/88Beräknad ändring Bil. 15 1988/89
AnslagsposterFöredraganden
Förvaltningskostnader54459+2490
(därav lönekostnader)(44128)(+3159)
Lokalkostnader18053—-8 161
Samhällsinformation185- 185!
Lantmäterienheten5268- 20
Lokalvårdsorganisation1 . 77 966- —5 876

! Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Länsstyrelsen I sin anslagstramställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande.

I. Länsstyrelsen är sedan några år tillbaka i en situation där nedskärningar får konsekvenser för fullgörandet även av författningsreglerade åligganden. För att inte situationen skall förvärras ytterligare måste förenklingsarbetet på central nivå intensifieras. Länsstyrelsen anhåller om att arbetet med att utmönstra och förenkla författningar som reglerar länsstyrelsens arbete sker i snabbare takt än tidigare. Vidare begär länsstyrelsen en översyn av resursbehovet för sociala funktionen.

2. Länsstyrelsen anhåller om att genomförd lokalbesparing får tillgodoräknas anslaget för övriga förvaltningskostnader. Därutöver krävs som följd av skatteförvaltningens utbrytning en uppräkning av anslaget på ytterligare 500 000 kr. |

3. För inköp av offset- och fotokopieringsutrustning yrkar länsstyrelsen sammanlagt 600 000 kr.

4. För tre mindre ledningsövningar yrkas totalt 120000 kr.

Föredraganden

Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår av sammanställningen. Några medel för länsskattemyndigheten finns inte längre inräknade i anslaget.

Anslaget har reducerats med 100 000 kr. som följd av att en innehavare av personlig tjänst slutat sin anställning vid länsstyrelsen.

Under anslagsposten Till regeringens disposition har medel beräknats för länsstyrelsens ledningsövning.

Bil. 15

1987/88 . Beräknad ändring

| 1988/89

Anslagsposter”Föredraganden
Förvaltningskostnader38 996+1925
(därav lönekostnader)(31555): (+2339)
Lokalkostnader12480 | -7133
Samhällsinformation173= 173!
Lantmäterienheten3476+ 113
LokalvårdsorganisationI 55126- —5 268

! Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Länsstyrelsen I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande.

1. Länsstyrelsen anhåller om att få undantas från allmän besparing.

2. För anskaffning av ny växelutrustning för flera myndigheter i Vänersborg anhåller länsstyrelsen om att -- sedan skatte- och kronofogdemyndigheterna beslutat skaffa särskild telefonväxel — 8 milj. kr. ställs till länsstyrelsens förfogande. i

3. För ledningsövning yrkar länsstyrelsen 1106 000 kr.

Föredraganden Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår av sammanställningen. Några medel för länsskattemyndigheten finns inte längre inräknade i anslaget.

Under anslagsposten Till regeringens disposition har medel preliminärt beräknats för byte av länsstyrelsens telefonväxel. Medel har även beräknats för länsstyrelsens ledningsövning.

Skaraborgs län

1987/88Beräknad ändring — Bil 15 1988/89
AnslagsposterFöredraganden
Förvaltningskostnader27914+2 247
(därav lönekostnader)(23831)(+2 247)
Lokalkostnader14787-—9593
Samhällsinformation106- 106!
Lantmäterienheten3871+ 537
Lokalvårdsorganisation"1 46 679- —6915

! Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Länsstyrelsen I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande.

I. Genomförda besparingar har lett till att länsstyrelsen — särskilt vad gäller miljöfrågor och utvecklings- och planeringsfrågor — inte förmår leva upp till de förväntningar som från skilda håll ställs på länsstyrelsen.

Länsstyrelsen vill — bl.a. med anledning av aviserade besparingar i anslutning till den samordnade länsförvaltningen — aktualisera frågan om riskförklaring av samtliga länsstyrelser.

2. Länsstyrelsen yrkar medel för sammanlagt tre nya tjänster på regionalekonomiska enheten, naturvårdsenheten och hos länsantikvarien.

3. För underlagsmaterial som länsstyrelsen skall tillhandahålla kommunerna enligt naturresurslagen yrkas 20000 kr.

4. Som engångsanvisning yrkas sammanlagt I050 000 kr.; för inventeringar inom miljövårdsområdet, inköp av ny flextidsutrustning och kartor samt ersättning för biträde vid röstsammanräkning.

5. För informationsverksamhet yrkas ytterligare 94 000 kr.

6. Till lantmäterienheten yrkas medel för personal — 160 000 kr. — och för engångsutgifter — 470 000 kr. Medel yrkas för projekt rörande skoglig strukturförbättring och storpolygontåg samt för anlitande av dataexpertis.

Föredraganden Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår av sammanställningen. Några medel för länsskattemyndigheten finns inte längre inräknade i anslaget.

Länsstyrelsens anslag för löner har räknats upp med medel för vissa personalkostnader. Medlen har tidigare stått till regeringens disposition och tilldelats länsstyrelsen i regleringsbrev.

6 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 15

Värmlands län

1987/88Beräknad ändring Bil. 15 1988/89
AnslagsposterFöredraganden
Förvaltningskostnader29192" +1606
(därav lönekostnader)(24 440)'(+1791)
Lokalkostnader9062-3411
Samhällsinformation119- 119!
Lantmäterienheten4343+ 291
LokalvårdsorganisationI : 42717- —1633

! Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Länsstyrelsen I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande.

I. De senaste årens anslagsminskningar har lett till: att länsstyrelsen nu befinner sig i en kärv ekonomisk situation. I samband med utbrytningen av skatteavdelningen överfördes enligt länsstyrelsens uppfattning en allför stor del av anslaget till den nya länsskattemyndigheten. Detta har fått till följd att länsstyrelsens anslag för löner inte har räckt till.

2. Länsstyrelsen yrkar medel för två handläggare till naturvårdsenheten, en till regionalekonomiska enheten och en till administrativa enheten. Dessutom yrkas 1 100 000 kr. som et: allmänt tillskott till löneanslaget.

3. För förvaltningskostnader utom löner yrkas ytterligare sammanlagt 323 000 kr. bl. a. för resor, ökade kostnader för körkortsärenden och avgifter till Statshälsan m. fl. myndigheter.

4. För engångsutgifter yrkas sammanlagt 1694000 kr. Därav avser I milj. kr. ADB-utrustning. Medel yrkas vidare för inventeringar, framtagande av kartmaterial, inköp av IR-bilder, förbättring av bilregistrets telefonförhållanden m. m.

För ny telefonväxel yrkar länsstyrelsen 6,4 milj. kr. 5. 10000 kr. yrkas för mobförberedelseövning.

6. Till lantmäterienheten yrkas 220000 kr. för ett specialprojekt med syfte att förbättra fastighetsstrukturen inom länets skogsbruk.

Föredraganden Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår av sammanställningen. Några medel för länsskattemyndigheten finns inte längre inräknade i anslaget. |

Under anslagsposten Till regeringens disposition har medel preliminärt beräknats för byte av länsstyrelsens ielefonväxel.

Örebro län

1987/88 Beräknad ändring Bil. 15:

1988/89

AnslagsposterFöredraganden
Förvaltningskostnader. 30895!+2033
(därav lönekostnader)(25757)(+2131)
Lokalkostnader: 9038-—5 309
Samhällsinformation |110-— 1105
Lantmäterienheten2289:+ 186
Lokalvårdsorganisation1 42333?= 3 200

! Varav 125 000 kr. innehållna i regleringsbrev "Varav 15000 kr. innehållna i regleringsbrev > Varav 140 000 kr. innehållna i regleringsbrev " Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Länsstyrelsen I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande. |

1. Fortsatta besparingar bör göras främst genom att statsmakterna förenklar regelsystemet och därigenom förbilligar administrationen. Även

centrala ämbetsverk bör medverka genom prioriteringar inom sina områ-

den. |

2. Länsstyrelsen anhåller om att regeringen ger byggnadsstyrelsen i

uppdrag att projektera ny förvaltningsbyggnad för den samordnade läns-

förvaltningen i Örebro län. |

3. Länsstyrelsen yrkar medel för en biträdande länsantikvarie samt en vaktmästare.

4. För ökade telefonkostnader till följd av länsstyrelsens spridda lokalisering yrkas 226 000 kr.

5. För utbildningsverksamhet, samhällsinformation,. speciella projekt

samt övning av krigslänsstyrelsen yrkas som engångsanvisning totalt

800 000 kr.

6. Till lantmäterienheten yrkas 25 000 kr. för två terminalarbetsplatser

och för drift av länsstyrelsens telefonväxel. 110000 kr. yrkas för hyra av

paviljong.

Föredraganden

Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår av sammanställningen. Några medel för länsskattemyndigheten finns inte längre inräknade i anslaget.

Medel har beräknats för en biträdande länsantikvarie vid länsstyrelsen.

Västmanlands län1987/88Beräknad ändring 1988/89Prop. 1987/88: 100 Bil. 15
AnslagsposterFöredraganden
Förvaltningskostnader28067+1670
(därav lönekostnader)(24016)(+1783)
Lokalkostnader8569-4129
Samhällsinformation110- 110!
Lantmäterienheten2004+ 123
Lokalvårdsorganisation] 38751- —2446

! Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Länsstyrelsen T sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande.

1. Länsstyrelsen anhåller om att budgetåret 1988/89 undantas från allmänna eller riktade besparingar.

2. Som engångsanvisning yrkar länsstyrelsen medel för inköp av ny tjänstebil.

3. För samhällsinformation yrkas medel motsvarande 1986/87 års nivå.

vilket innebär en uppräkning av anslaget jämfört med innevarande budget-

år med 25 000 kr. |

4. Till lantmäterienheten yrkas medel för möbler, mikrofilmskopior samt

läs- och kopieringsutrustning; totalt 290000 kr. |

Föredraganden

Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår av

sammanställningen. Några medel för länsskattemyndigheten finns inte

längre inräknade i anslaget.

Kopparbergs län Prop. 1987/88: 100

1987/88 Beräknad ändring Bil. 15

- 1988/89

AnslagsposterFöredraganden
Förvaltningskostnader31314+2046
(därav lönekostnader): (2S 711)(+1848)
Lokalkostnader11283-5 405
Samhällsinformation137= 137!
Lantmäterienheten6179+ 672
Lokalvårdsorganisation| 48914- —2824

! Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Länsstyrelsen I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande

I. Med hänvisning till länsstyrelsens mycket ansträngda ekonomiska situation anhåller länsstyrelsen om att undantas från besparingar. Vid tilldelningen av resurser bör de insatser som fordras för att länsstyrelsen skall kunna fullgöra sina uppgifter inom miljövårdsområdet särskilt uppmärksammas. |

2. Som kompensation för de medel länsstyrelsen fått avstå vid skatteförvaltningens utbrytning yrkas 400000 kr. för förvaltningskostnader utom löner. Därutöver yrkar länsstyrelsen medel för avgifter, drift och underhåll av ADB-utrustning, resor och traktamenten, utbildning samt kostnader för reglerad älgjakt; sammanlagt 455 000 kr.

3. För engångsutgifter yrkas 1 602 000 kr. 500 000 kr. yrkas för utredningar och informationsinsatser för förbättrad fastighetsstruktur. För ADB-utrustning och hänvisningsdator till telefonväxeln yrkas 520000 kr. Medel yrkas även för inköp av kringutrustning till terminaler, flygbilder och ny tjänstebil.

4, För ledningsövning yrkas 601 000 kr.

5. För information om länets naturreservat, byggnadsminnen, fornlämningar m. m. anhåller länsstyrelsen om att anslagsposten Samhällsinformation räknas upp med totalt 768 000 kr.

Föredraganden Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår av sammanställningen. Några medel för länsskattemyndigheten finns inte längre inräknade i anslaget.

Under anslagsposten Till regeringens disposition har medel beräknats för länsstyrelsens ledningsövning.

Gävleborgs län Prop. 1987/88: 100 1987/88 Beräknad ändring

. 1988/89 Anslagsposter . Föredraganden

Förvaltningskostnader | 30105 +1767

(därav lönekostnader) | (25 442) (+1818) Lokalkostnader . 12417 —-7769 Samhällsinformation 109 -— 109? Lantmäterienheten 3 570! + 1592 Lokalvårdsorganisation : 1 =

46 202! . —5959

! Varav 40000 kr. innehållna i regleringsbrev

2 Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Länsstyrelsen I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande.

1. Länsstyrelsen har färre anställda än andra län av motsvarande storlek

och struktur. Länsstyrelsen anhåller därför om att budgetåret 1988/89 undantas från besparingskrav.

2. Medel yrkas för två nya tjänster vid regionalekonomiska enheten och

en tjänst vid naturvårdsenheten. |

3. För resor och inventarier för dessa tjänster yrkas 40 000 kr.

4, För engångsutgifter — flextidsutrustning, bullermätare, utrustning till fisketillsynsmän och möbler samt utbildning — yrkas sammanlagt 482 000 | kr.

5. För ledningsövning yrkar länsstyrelsen 170 000 kr. 6. För samhällsinformation yrkas en uppräkning av nuvarande anslag

med 216 000 kr.

Föredraganden

Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår av sammanställningen. Några medel för länsskattemyndigheten finns inte

längre inräknade i anslaget. | |

Under anslagsposten Till regeringens disposition har medel beräknats för länsstyrelsens ledningsövning.

Västernorrlands län1987/88Beräknad ändring 1988/89Prop. 1987/88: 100 Bil. 15
Anslagsposter:Föredraganden
Förvaltningskostnader33 947+2 644
(därav lönekostnader)(28 063)(+2 466)
Lokalkostnader9046-2 650
Samhällsinformation121= 121!
Lantmäterienheten4148+ 460
Lokalvårdsorganisation1 47 263- + 333

! Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Länsstyrelsen I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande.

1. För att ytterligare besparingar skall kunna genomföras är det nödvändigt att regering och länsstyrelse gemensamt kan finna arbetsområden där uppgifter kan slopas eller förenklas.

Länsstyrelsen anhåller om att få särbehandlas i budgetarbetet för budgetåret 1988/89. :

2. För löpande ersättningsinvesteringar samt uppräkning av resebudgeten yrkar länsstyrelsen 1,3 milj. kr.

3. För engångsutgifter yrkas 3958 000 kr. I beloppet ingår medel för anskaffning av ny telefonväxel med 2,7 milj. kr. För tillfällig anställning av personal har 500000 kr. beräknats. I övrigt yrkas medel för inventarier, kontorsmaskiner och konsulter.

4. Länsstyrelsen anser att det finns ett uppdämt behov av informationsinsatser och yrkar för anslagsposten Samhällsinformation » ytterligare 337 000 kr.

5. Till lantmäterienheten yrkas 550000 kr. för inköp av rullfilm m. m., framtagande av underlag för planregistret samt för enhetens andel av länsstyrelsens telefonväxel. :

Föredraganden Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår av sammanställningen. Några medel för länsskattemyndigheten finns inte längre inräknade i anslaget.

Medel har beräknats för ytterligare en tjänst vid länsstyrelsens regionalekonomiska enhet.

Medel har även beräknats för vissa personalkostnader vilka tidigare stått till regeringens disposition och tilldelats länsstyrelsen i regleringsbrev.

Under anslagsposten Till regeringens disposition har medel preliminärt: beräknats för byte av länsstyrelsens telefonväxel.

1987/88 Beräknad ändring Bil. 15

1988/89 Anslagsposter . Föredraganden Förvaltningskostnader 22467 +1558

(därav lönekostnader)(18492)(+1511)
Lokalkostnader5809-1193
Samhällsinformation80—- 80
Lantmäterienheten3157!+ 70
LokalvårdsorganisationI 31514!= + 355

! Varav 40 000 kr. innehållna i regleringsbrev > Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Länsstyrelsen

I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande.

I. Länsstyrelsen konstaterar att ytterligare generella nedskärningar inte

längre kan accepteras. Nedskärningar måste fortsättningsvis med nödvändighet vara direkt kopplade till motsvarande minskning av arbetsuppgifter och genomföras först när det finns faktiska möjligheter att avveckla perso-

nal. .

Länsstyrelsen föreslår att anslagskonstruktion och finansiering av na-

turvårds- och kulturminnesvårdsarbetet ses över. Om beslut fattas om att förlägga de Olympiska spelen till Östersund/Åre,

kommer planeringsarbetet att intensifieras. Länsstyrelsen behöver då en avsevärd resursförstärkning.

2. Medel yrkas för en handläggare för näringslivsfrågor samt för för-

stärkning av länsstyrelsens sociala funktion.

3. För förstärkning av reseanslaget yrkas 250000 kr.

4. Som engångsanvisningar yrkar länsstyrelsen medel för utveckling och

utbyggnad av ADB-systemet — 1,3 milj. kr. — för fortsatt planering av fjällnära skogar — 300 000 kr. och för kontorsutrustning — 150000 kr.

5. Ytterligare 100000 kr. yrkas för länsstyrelsens externa informationsverksamhet.

6. Till lantmäterienheten yrkas 2,2 milj. kr. för mikrofilmning. Därutöver

önskar länsstyrelsen köpa säkerhetsutrustning, ADB-utrustning, läsutrustning m. m. för sammanlagt 500 000 kr.

Föredraganden

Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår av sammanställningen. Några medel för länsskattemyndigheten finns inte längre inräknade i anslaget.

Medel har beräknats för ytterligare en tjänst vid länsstyrelsens regionalekonomiska enhet.

Västerbottens län

1987/88Beräknad ändring Bil. 15 1988/89
Anslagsposter:Föredraganden
Förvaltningskostnader30429+2 267
(därav lönekostnader)(25085)(+2152)
Lokalkostnader8337—-4167
Samhällsinformation112= 112!
Lantmäterienheten4156+ 876
Lokalvårdsorganisation1 43035- —1136

! Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Länsstyrelsen

I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande. 1. Inkomster från avgiftsbelagd verksamhet bör enligt länsstyrelsens uppfattning tillfalla länsstyrelsen.

Länsstyrelsen avser att återkomma med en samlad bild av myndighetens bemanning och dess möjligheter att lösa sina olika uppgifter.

2. Länsstyrelsen yrkar 6828 000 kr. för utökade personalkostnader.

6 milj. kr. avser medel för natur- och fornminnesvård som tidigare finansi-

erats med beredskapsmedel. Vidare yrkas medel för en handläggare till

naturvårdsenheten, tre till försvarsenheten och en till administrativa enhe-

ten. 3. Sammanlagt I,1 milj. kr. yrkas för förvaltningskostnader utom löner.

För resor yrkas 750 000 kr., för service och utveckling av ADB-hjälpmedel

135 000 kr., för kartor och kartkopiering 190000 kr. och för drift av labora-

toriet ytterligare 25 000 kr.

4. Som engångsanvisning yrkas för naturinventering 100000 kr. för inventarier och kontorsutrustning 257000 kr. och för utrustning för fiske-

tillsynsmän 45 000 kr.

3. För information om Västerbottens län — bl.a. med anledning av länets 350-års jubileum — anhåller länsstyrelsen om att medlen för sam-

hällsinformation räknas upp med 440 000 kr. | 6. För det s. k. mikrofilmsprojektet yrkar länsstyrelsen som engångsan-

visning till lantmäterienheten 400 000 kr.

Föredraganden Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår av

sammanställningen. Några medel för länsskattemyndigheten finns inte längre inräknade i anslaget.

Medel har beräknats för ytterligare en tjänst vid länsstyrelsens regionalekonomiska enhet. Medel har även beräknats för vissa personalkostnader

vilka tidigare stått till regeringens disposition och tilldelats länsstyrelsen i

regleringsbrev.

1987/88 Beräknad ändring Bil. 15

1988/89

AnslagsposterFöredraganden
Förvaltningskostnader |38 794+3 120
(därav lönekostnader)(32 404)(+2950)
Lokalkostnader8137-2686
Samhällsinformation121- 121!
LantmäterienhetenS165+ 259
Lokalvårdsorganisation1 52218- + 572

+ Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Länsstyrelsen I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande. 1. Länsstyrelsen anser att någon ytterligare besparing inte bör läggas ut på länsstyrelsen budgetåret 1988/89. Enligt länsstyrelsens mening behövs en översyn av hur skattekontrollen inom vägtrafikskatteområdet kan ef-

fektiviseras och förbilligas. |

Länsstyrelsen har anhållit om 3,1 milj. kr. från förnyelsefonderna för att fulifölja arbetet med att förnya länsförvaltningen. Om medlen inte beviljas, önskar länsstyrelsen få motsvarande belopp på annat sätt. Länsstyrelsen är angelägen om att planerad utbyggnad av tjänstelokalerna fullföljs. | Länsstyrelsen anhåller även om att intäktskravet för lantbruksenhetens rådgivningsverksamhet sänks till 90 000 kr. 2. För löner för ett länsråd samt personal på kommunikationsenheten yrkas 527 000 kr. | 3. För förvaltningskostnader utom löner yrkar länsstyrelsen ytterligare 1495 000 kr. Därav avser 907 000 kr. förvaltningskostnader under trettonde huvudtiteln. Därutöver yrkas för utbildning av krigsorganisationen 130 000 kr. | 4. För engångsutgifter yrkas 50000 kr. Länsstyrelsen avser att återkom-

sma med särskild framställning om medel för telefonväxel.

5. För ledningsövning yrkas 300 000 kr. 6. För lantmäterienheten yrkas $0 000 kr. motsvarande kostnaderna för en halv kartteknikertjänst.

- Föredraganden Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår av sammanställningen. Några medel för länsskattemyndigheten finns inte längre inräknade i anslaget. Länsstyrelsens anslag för löner har räknats upp med medel för vissa personalkostnader. Medlen har tidigare stått till regeringens disposition och tilldelats länsstyrelsen i regleringsbrev. Under anslagsposten Till regeringens disposition har medel beräknats

för länsstyrelsens ledningsövning. |

Vidare har ytterligare medel för ny telefonväxel till länsstyrelsen preliminärt beräknats under denna anslagspost. 90

Diverse ändamål, 1000 kr Prop. 1987/88: 100

1987/88 Beräknad ändring Bil. 15

1988/89

Anslagsposter|Föredraganden
Länsstyrelsernas organisationsnämnd10963+ 402
Landshövdingarnas tjänstebostäder300+ 60

Kostnader vid anstånd med

omstationering m.m. 1175 —- Bidrag till kostnader för fastighetsbild-

ningsförrättningar m. m.300= 300
Till regeringens disposition29 800 42538+31 865 +32 027

Myndigheterna Budgetförslaget från länsstyrelsernas organisationshämnd (LON) innebär att huvudförslaget inte tillämpas utan att nuvarande resurser behålls och utökas med 150 000 kr. för LON:s redovisningscentral och 150 000 kr. för

stigande datorkostnader. LONs budgetförslag överstiger därmed huvud-

förslaget med 410 000 kr.

Byggnadsstyrelsen redovisar ett medelsbehov för möbler och annan

utrustning till representationsdelen av landshövdingarnas tjänstebostäder på totalt 360 000 kr., en uppräkning med 60000 kr. jämfört med innevarande budgetår. Därutöver anhåller byggnadsstyrelsen om en engångsanvis-

ning på 150000 kr. avsedd för avgifter för deponerade konstverk.

Föredraganden För länsstyrelsernas organisationsnämnd har jag räknat med ett ettårigt huvudförslag, som innebär att anslaget efter pris- och löneomräkning har minskats med två procent. För ökade datorkostnader har anslaget ökats

med 150000 kr.

Jag räknar med redovisningscentralens arbete för länsskattemyndighe-

terna inkl. kronofogdarna senast den 1 juli 1988 har överförts till riksskat-

teverket. LONS anslag har med anledning härav minskats med 200 000 kr.

Anslagsposten Landshövdingarnas tjänstebostäder har räknats upp med 60 000 kr., vilket överensstämmer med byggnadsstyrelsens förslag.

Som jag tidigare nämnt föreslår jag att anslagsposten Bidrag till kostnader för fastighetsbildningsförrättningar m. m. slopas, och att länsstyrelserna från och med nästa budgetår får betala utgifter som tidigare belastat denna anslagspost från sina förvaltningsanslag.

Under anslagsposten Till regeringens disposition har jag avsatt medel för

anskaffning av nya telefonväxlar till vissa länsstyrelser. I beloppet ingår vidare bl. a. medel för vissa kostnader för länsstyrelsernas ledningsövningar samt medel för konsultinsatser på ADB-området. 150000 kr. har beräknats för byggnadsstyrelsens avgifter för deponerade konstverk. 91

Hemställan Prop. 1987/88: 100

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen Bil. 15

att till Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag på 1 175 021 000 kr.

. Bil. 15

Allmän översikt

I detta avsnitt behandlas anslag till svenska kyrkan och andra trossamfund. Medel för dessa ändamål anvisas under fem olika anslag.

Det första anslaget avser förvaltningskostnader för domkapitlen och stiftsnämnderna m. m. Ersättningar till kyrkofonden redovisas under ett anslag och bidrag till ceckumenisk verksamhet under ett annat. Verksam-

hetsbidrag till de fria svenska trossamfunden och till andra trossamfund,

vilka till stor del betjänar invandrare, utgår ur anslaget Bidrag till trossamfund. Medel för restaurering av äldre domkyrkor och till anskaffande av

lokaler för fria trossamfund anvisas för närvarande under anslaget Byggnadsbidrag på det kyrkliga området. . Fr. o. m. budgetåret 1988/89 föreslås en ändring av anslagsindelningen så att även medel till anskaffande av lokaler till de fria trossamfunden anvisas

under anslaget Bidrag till trossamfund. Benämningen på det nuvarande

byggnadsanslaget ändras med anledning härav till Bidrag till restaurering

av äldre domkyrkor.

E 1. Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.

1986/87 Utgift 16945 943 1987/88 Anslag 14335 000 1988/89 Förslag 15456 000

Från detta anslag betalas de kostnader för domkapitlen, stiftshnämnder-

na, ärkebiskopsämbetet och kyrkoherdarna för döva som framgår av

sammanställningen i det följande. .

I varje stift finns ett domkapitel som handhar kyrkliga angelägenheter inom stiftet. De grundläggande bestämmelserna härom finns i lagen (1936:567) om domkapitel (ändrad senast 1987:997). I varje stift utom i Stockholms stift finns också en stiftshämnd. Stiftstämnderna handlägger ärenden som främst rör kyrklig jord. De viktigaste bestämmelserna härom finns i lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord (omtryckt 1987:77). Enligt denna lag ankommer på stiftsnämnderna dels vissa myndighetsfunk-

tioner, dels förvaltningen av prästlönefondsfastigheterna och skogen på

löneboställena i stiften. I Stockholms stift fördelas dessa uppgifter mellan stiftsnämnderna i Uppsala och Strängnäs.

I andra stift än Stockholms fördelas kostnaderna för domkapitlen och stiftsnämnderna mellan staten, kyrkofonden och de olika stiftens förvaltning av prästlönefondsfastigheter och boställsskog. På kyrkofonden och

nämnda förvaltning faller enligt nuvarande fördelningsprinciper hälften av de under II. Övriga domkapitel beräknade kostnaderna. Dessutom faller på kyrkofonden och förvaltningen de beräknade kostnaderna under IV.

Stiftsnämnderna. Den andra hälften av de kostnader som har beräknats

under II. Övriga domkapitel samt de beräknade kostnaderna för tillfällig personal betalas av staten. Denna fördelning grundar sig på uppfattningen 93

att kostnaderna för stiftsnämnderna helt skall betalas av kyrkofonden eller, om kostnaderna avser förvaltningen av prästlönefondsfastigheter = Bil. 15 och boställsskog, av inkomsterna från denna förvaltning.

Förvaltningen av den kyrkliga jorden kan uppdras åt dels för domkapitlet och stiftshämnden gemensam kanslipersonal, dels stiftsjägmästare och viss annan skoglig personal hos nämnden, dels för förvaltningen särskilt anställd personal. Även i den sist nämnda gruppen kan ingå kanslipersonal. |

De anslag till förvaltningskostnader som beräknas i det följande avser samtliga kostnader för den gemensamma kanslipersonalen samt för stiftsjägmästarna och den förut nämnda skogliga personalen hos stiftsnämnderna. I den mån dessa båda personalgrupper anlitas för förvaltningen av prästlönefondsfastigheter eller boställsskog skall däremot svarande lönekostnader tas upp som uppbördsmedel. Dessa uppbördsmedel skall beräknas av stiftshämnderna. Detta kan ske först i slutet av budgetåret 1988/89. Med hänsyn härtill kan i detta sammanhang uppbördsmedlen endast beräknas preliminärt. Det belopp som kan antas bli aktuellt uppskattar jag till minst 1,4 milj. kr. för budgetåret 1958/89. I detta sammanhang har jag inte belastat förvaltningen med kostnader för arvoden m. m. till stiftsnämndsledamöter. Tilläggas bör att jag inte tar upp något anslag till lön åt den personal för vilken lönen helt skall bestridas ur inkomsterna från förvaltningen av prästlönefondsfastigheter och boställsskog.

Vad jag i det föregående har sagt om lönekostnader gäller också för stiftsnämndernas övriga kostnader. Det belopp som på denna punkt bör tas upp som uppbördsmedel för förvaltningen av prästlönefondsfastigheter och boställsskog beräknar jag preliminärt till 250000 kr. för budgetåret 1988/89.

I fråga om domkapitlet i Stockholm faller kostnaderna helt på staten. Kostnaderna för ärkebiskopsämbetct och kyrkoherdarna för döva faller helt på kyrkofonden.

Kyrkofondens bidrag tas upp som uppbördsmedel. Utöver de belopp som redovisas i följande sammanställning betalas ur

kyrkofonden kostnaderna för handläggare av personaladministrativa ärenden. Sådana särskilda tjänster finns inrättade vid samtliga domkapitel.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att regeringen i prop. 1987/88:31 har lagt fram förslag till ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan, m.m., som om de godtas av riksdagen innebär att domkapitlens uppgifter begränsas och att en kyrkokommunal stiftssamfällighet bildas i varje stift. Denna skall utse en stiftsstyrelse och en egendomsnämnd, vilka fr. o. m. den 1 juli 1989 bl.a. tar över delar av domkapitlens samt alla de nuvarande stiftsnämndernas och boställsnämndernas förvaltningsuppgifter. Stiftssamfälligheten skall också svara för ett gemensamt kansli för stiftsmyndigheterna. De återstående kostnaderna för domkapitlen liksom för ärkebiskopsämbetet och kyrkoherdarna för döva föreslås betalas ur kyrkofonden. Förslagen innebär således att nu förevarande anslag upphör fr. o. m. budgetåret 1989/90.

1987/88 Beräknad ändring Prop. 1987/88: 100

1988/89 - Bil. 15

Föredraganden

Personal . 172 -

Anslag Utgifter

I. Domkapitlet i Stockholm:
Förvaltningskostnader1063 000- +88 000
Lokalkostnader349 000-
II. Övriga domkapitel.
Förvaltningskostnader21966 000+1808 000
Lokalkostnader3379 000+214 000

ILL. Tillfällig personal hos domkapitlen

m.m. enligt regeringens bestämmande 251 000 +22 000 IV. Stiftsnämnderna Förvaltningskostnader 11454 000 +796 000 : Lokalkostnader 318 000 +13 000 V. Arkebiskopsämbetet Förvaltningskostnader 818000 :+60000 Lokalkostnader 45 000 +5 000 VE. Kyrkoherdar för döva Förvaltningskostnader 1927 000 +147 000 Uppbördsmedel . Bidrag från kyrkofonden 25 585 000 +2032 000 Från förvaltningen av prästlönefonds-

fastigheter och boställsskog :- 1650 000 oo Nettoutgift kr. | 14335 000 +1 121000

Domkapitlen

1. För stiftskanslierna skall enligt förslag i 1986 års budgetproposition för budgetåren 1986/87 — 1988/89 tillämpas ett treårigt huvudalternativ där hela besparingen läggs på år 3, dvs. år 1988/89 (prop. 1985/86:100 bil. 15 s. 99). Domkapitlen anhåller att stiftskanslierna undantas från besparingsalter-

nativet.

2. Domkapitlet i Skara anhåller att få en ekonom- eller juristtjänst och en halvtidstjänst som kontorist. Domkapitlet i Uppsala föreslår att en halv-

tidstjänst som stiftsnotarie inrättas vid stiftshämnden i Uppsala och domkapitlet i Växjö att en halvtidstjänst som assistent vid stiftshämnden i Växjö ändras till heltidstjänst. Vidare anhåller domkapitlet i Uppsala om medel för sekreterarhjälp åt domprosten i Uppsala. Domkapitlet i Härnö-

sand anhåller att få en assistenttjänst för en telefonist som nu är anställd — -

med lönebidrag från arbetsmarknadsstyrelsen.

Flera domkapitel anhåller om anslag till fortbildning m. m. i samband

med den planerade övergången till en ny stiftsorganisation för svenska kyrkan. Domkapitlen begär vidare ökade anslag till vikarier, expenser,

resor m. m.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 15 456 000

kr. | 95

Genomförandet av förslagen från 1982 års kyrkokommitté har tidigare beräknats leda till att stiftskanslierna avlastas arbetsuppgifter fr. o. m. den Bil. 15 1 januari 1989 (prop. 1986/87:100 bil. 15 s. 135). En besparing om minst 5 96 ansågs därför möjlig fr. o. m. år 1988/89.

Av den förutnämnda prop. 1987/88:31 framgår emellertid att överförandet av uppgifter från stiftskanslierna till de nya stiftsstyrelserna kan genomföras först fr. o. m. den 1 juli 1989. Någon minskning av stiftskansliernas arbetsuppgifter är inte att vänta under budgetåret 1988/89. I stället kommer förberedelserna för övergången till en ny stiftsorganisation i enlighet med regeringens förslag att medföra ytterligare arbetsuppgifter för stiftskanslierna. Jag anser det därför inte möjligt att göra någon besparing enligt huvudalternativet för nästa budgetår. Ett bifall till regeringens förslag i prop. 1987/88:31 innebär emellertid som jag tidigare nämnt att förevarande anslag helt försvinner fr. o. m. budgetåret 1989/90.

Undantaget från huvudalternativet bör finansieras genom en minskning av det under anslaget E 2. Vissa ersättningar till kyrkofonden utgående statsbidraget till kyrkofonden med 800 000 kr.

Kostnaderna för fortbildning m. m. på grund av den planerade övergången till en ny stiftsorganisation bör, i den mån de inte ryms inom det ordinarie anslaget till förvaltningskostnader, få betalas inom ramen för de medel som beräknats för genomförandet av reformen.

Uppbördsmedlen från förvaltningen av prästlönefondsfastigheter och boställsskog har som jag redan anfört tagits upp endast med preliminärt beräknade belopp. Skulle det vid den slutliga beräkningen av bidrag från denna förvaltning — vilken beräkning kan ske först i slutet av budgetåret 1988/89 — visa sig att förvaltningen bör belastas med andra belopp än jag har antagit, bör regeringen äga rätt att besluta om den ändring av kyrkofondens bidrag som föranleds av den ändrade beräkningen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen förestår riksdagen att

1. till Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.för budgetåret

1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 15456 000 kr.,

2. bemyndiga regeringen att besluta om ändring av kyrkofondens

bidrag enligt vad jag nyss har anfört.

E 2. Vissa ersättningar till kyrkofonden

1986/87 Utgift 38350 000 1987/88 Anslag 28 500 000 1988/89 Förslag 27700 000

Ur anslaget utgår ersättning till kyrkofonden med 5 050 737 kr. för prästerskapets till statsverket indragna tionde m. m, Ersättningen utgår enligt föreskrift i 5 § lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader (omtryckt 1982:379, ändrad senast 1987:76) och beräknas för kalenderår.

Vidare utgår ersättning till kyrkofonden för inkomstbortfall till följd av 96

avskaffandet av den kommunala beskattningen av juridiska personer. För Prop. 1987/88: 100 år 1987 utgår kompensation för detta inkomstbortfall med 23 449263 kr. — Bil. IS (prop. 1986/87:100 bil. 15, KrU 9, rskr. 196).

Föredragandens överväganden Med hänvisning till vad jag tidigare anfört om finansiering av undantag från huvudalternativet för domkapitlen och stiftsnämnderna m. m. föreslår jag att kompensationen till kyrkofonden för slopandet av den kommunala företagsbeskattningen kommande budgetår minskas med 800 000 kr. Sammanlagt bör för år 1988 ersättning utgå med 27700 000 kr. för prästerskapets till statsverket indragna tionde m.m. och för inkomstbortfallet till följd av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa ersättningar till kvrkofonden för budgetåret 1988/89

anvisa ett anslag av 27 700 000 kr.

E 3. Bidrag till ekumenisk verksamhet

1986/87 Utgift2087 419!
1987/88 Anslag756 000
1988/89 Förslag779 000

! Anslaget Bidrag till vissa övriga kyrkliga ändamål

Sammanställning

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden

Svenska ekumeniska nämnden390 000+20 000
Nordiska ekumeniska institutet44000+3 000
Sveriges kristna ungdomsråd322 000| -
Summa756000+23 000

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen föreslår jag att bidraget till ekumenisk verksamhet räknas upp med 23 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till ekumenisk verksamhet för budgetåret 1988/89

anvisa ett anslag av 779 000 kr. | : 97

7 Riksdagen 1987(88. I saml. Nr 100. Bilaga [5

E 4. Bidrag till trossamfund Prop. 1987/88: 100

(Motsvarar det tidigare anslaget Bidrag till trossamfund och del av anslaget Bil. 15.

Byggnadsbidrag på det kyrkliga området) 1986/87 Utgift 50 097 000! Reservation 703792

1987/88 Anslag 51327 000!

1988/89 Förslag 53 380 000

! Anslaget Bidrag till trossamfund och den under anslaget Byggnadsbidrag på det kyrkliga området uppförda anslagsposten Bidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund. : i |

Sammanställning

(1000-tal kronor)

1987/88 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden 1. Bidrag till trossamfund 40527 +1621 2. Bidrag till anskaffande av lokaler för

trossamfund 10800 +432 Summa 51327 +2053

1. Bidrag till trossamfund

Från detta reservationsanslag utgår bidrag till religiös verksamhet (verk-

samhetsbidrag) enligt förordningen (1974:404) om statsbidrag till vissa trossamfund (ändrad senast 1986:688 och 1003 samt 1987:554). Verksam-

hetsbidrag utgår till församling som 1. tillhör annat kristet trossamfund än

svenska kyrkan eller ingår i grupp av samverkande kristna församlingar utanför svenska kyrkan, 2. är anslutet till Sveriges frikyrkoråd eller på

annat sätt samverkar med rådet och 3. tillhör sådant samfund eller ingår i sådan grupp av församlingar som betjänar minst 3000 personer i Sverige.

Till församling som inte uppfyller villkoren under 1 och 2 utgår bidrag om

regeringen har förklarat att det trossamfund församlingen tillhör kan komma i fråga för statsbidrag enligt nämnda förordning. Sådana beslut föreligger beträffande anglikanska kyrkan, estniska evangelisk-lutherska kyrkan, '

de islamiska församlingarna, de judiska församlingarna, katolska kyrkan, de ortodoxa och österländska kyrkorna, svenska ortodoxa kyrkan och

ungerska protestantiska församlingen.

Frågan om bidrag prövas av en samarbetsnämnd, vari ingår företrädare för alla samfund eller grupper av församlingar som är anslutna till eller samverkar med Sveriges frikyrkoråd. I ärende om statsbidrag till försam-

ling inom samfund, som inte är anslutet till frikyrkorådet, skall samarbetsnämnden inhämta yttrande från en till nämnden knuten delegation. I denna delegation ingår bl. a. företrädare för de trossamfund som inte är representerade i samarbetsnämnden men som enligt regeringens beslut kan komma i fråga till statsbidrag. Ledamöterna i nämnden och i delegationen utses av 98

Ur anslaget utgår vidare sammanträdesarvoden och reseersättningar åt — Bil. 15

ledamöter och suppleanter i samarbetsnämnden och i delegationen samt ersättning till frikyrkorådet för information och administrativt arbete.

Ur anslaget utgår även bidrag till de fria samfundens teologiska seminarier enligt förordningen 1978-06-15 om statsbidrag till pastors- och missionärsutbildning. "Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget utgår 34827 000 kr. som allmänt verksamhetsbidrag, 3.2 milj. kr. som bidrag till andlig vård vid sjukhus m. m.. 600 000 kr. till centrala stödinsatser för invandrarnas trossamfund och 1250000 kr. som bidrag till de fria samfundens teologiska seminarier. Vidare står 650 000 kr. till regeringens disposition.

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund Verksamhetsbidrag +5 441 000 kr. Bidrag till andlig vård vid sjukhus +800 000 kr. Centrala stödinsatser för invandrarnas trossamfund +200 000 kr. Bidrag till de fria samfundens teologiska seminarier +250 000 kr.

Av den begärda uppräkningen av verksamhetsbidraget motiveras 2,1 milj. kr. med behovet av ytterligare insatser för invandrarnas trossamfund och 1,6 milj. kr. med förslag om höjning av grundbidraget. Resterande - 1741 000 kr. avser kompensation för kostnadsökningar, främst på personalsidan. ” :

Samarbetsnämnden föreslår att anslaget till centrala 'stödinsåtser för invandrarnas trossamfund skall'få användas friare än nu och att samarbetsnämnden skall kunna besluta om bidrag även till trossamfund som inte godkänts av regeringen.

Samarbetsnämnden föreslår också att bestämmelserna om statsbidrag till de fria samfundens teologiska seminarier ändras så att samarbetsnämnden i stället för som nu universitetskanslersämbetet får fördela dessa medel.

Föredragandens överväganden En arbetsgrupp inom civildepartementet har nyligen lagt fram ett betänkande med förslag om förbättrat stöd till invandrarnas trossamfund. Frågån om ekonomiskt stöd till folkrörelserna behandlas i ett betänkande som folkrörelseutredningen väntas komma att avlämna inom kort. Jag finner det naturligt att ställning till förslagen om stöd till invandrarsamfunden tas samtidigt som frågan om stöd till övriga folkrörelser prövas. Jag är därför inte beredd att nu tillstyrka samarbetsnämndens förslag om friare användning av anslaget till centrala stödinsatser för invandrarnas trossamfund.

Jag har däremot inte något att erinra mot att samarbetsnämnden får besluta om fördelningen av statsbidragen till de fria samfundens teologiska seminarier. Det bör i fortsättningen få ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att besluta om vilka samfund som skall komma ifråga för bidrag av detta slag liksom de närmare riktlinjerna "99

för bidragsgivningen som hittills beslutats av universitetskanslersämbetet. Därvid bör enligt min mening även i fortsättningen beaktas den i prop. = Bil. IS 1977/78:82 uttalade avsikten att särskilda medel skall anvisas för högskoleanknuten utbildning vid seminarierna. Med hänsyn till att riksdagen godkänt nuvarande riktlinjer för statsbidrag till dessa seminarier bör frågan anmälas för riksdagen.

Införandet av anslagen till de fria trossamfunden och utvecklingen av statens stöd till dessa trossamfund har bl. a. motiverats med jämförelser som gjordes med statens stöd till svenska kyrkan. Vid beräkningen av de senaste årens bidrag har jämförelser i stället gjorts med de bidrag som utgår till folkrörelserna. Även vid beräkningen av nästa års anslag har jag gjort en jämförelse med utvecklingen av övriga folkrörelseanslag.

Med hänvisning till sammanställningen föreslår jag att 42 148000 kr. anvisas under anslagsposten Bidrag till trossamfund.

2. Bidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund Enligt förordningen (1974:404) om statsbidrag till vissa trossamfund utgår även statsbidrag till lokaler för religiös verksamhet (lokalbidrag). Lokalbidragen betalas innevarande budgetår ur anslaget F 5. Byggnadsbidrag på det kyrkliga området. Lokalbidrag får utgå till församling som enligt bestämmelserna I förordningen kan få verksamhetsbidrag.

Lokalbidrag får utgå för I. anordnande av lokal genom nybyggnad. ombyggnad eller köp, 2. genomgripande upprustning av befintlig lokal och 3. anskaffande av inventarier i samband med anordnande av lokal. Lokalbidrag utgår dock inte för lokaler eller inventarier för vilka statligt stöd utgår enligt förordningen (1973:400) om statligt stöd till allmänna samlingslokaler (omtryckt 1976:794, ändrad senast 1986:290).

Fråga om lokalbidrag prövas på samma sätt och i samma ordning som verksamhetsbidragen.

Av anslaget för innevarande budgetår utgår högst 9,3 milj. kr. som lokalbidrag och minst 1 milj. kr. som bidrag till handikappanpassning av lokaler för trossamfund.

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund För budgetåret 1987/88 har samarbetsnämnden att behandla 65 | ansökningar om statsbidrag till lokaler med en sammanlagd byggnadskostnad om 163 milj. kr. Statsbidragsbehovet för dessa lokaler beräknas till drygt 30 milj. kr. . :

Beträffande bidraget till handikappanpassning av lokaler för trossamfund redovisar samarbetsnämnden att den under budgetåret 1986/87 behandlat 95 nya ansökningar, varav 92 i princip godkänts för bidrag och placerats i kö för utbetalning. Vid utgången av budgetåret återstod i kör 98 projekt som är berättigade till stöd. med sammanlagt 4350960 kr. För budgetåret 1987/88 har 77 nya ansökningar kommit in. Samarbetsnämnden, har beslutat att på grund av brist på medel tills vidare inte. ta emot några : nya ansökningar om bidrag till handikappanpassning. . | 100

Samarbetsnämnden anhåller för budgetåret 1988/89 att-anslaget till loka- — Prop. 1987/88:100

ler för trossamfund räknas upp till 28 milj. kr., varav 4 milj. kr. för bidrag — Bil. 15 till handikappanpassning.

Föredragandens överväganden Med hänvisning till sammanställningen föreslår jag att statsbidrag till an-

skaffande av lokaler för trossamfund för nästa budgetår får utgå med

11232 000 kr. och att som för närvarande något tak inte läggs fast för hur

stor del av anslaget som får användas för bidrag till handikappanpassning.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag anfört om statsbidrag till de fria samfundens

teologiska seminarier,

2. till Bidrag till trossamfund för budgetåret 1988/89 anvisa ett

reservationsanslag av 53 380 000 kr.

E 5. Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor

1986/87 Utgift 1629 099! Reservation 1258 645!

1987/88 Anslag 1615 000!

1988/89 Förslag 1695 000 ! Den under anslaget Byggnadsbidrag på det kyrkliga området uppförda anslagsposten Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor.

Sammanställning (1 000-tal kronor)

1987/88Beräknad ändring 1988/89
AnslagsposterFöredraganden
Uppsala domkyrka265+10
Strängnäs domkyrka1350+70
Summa1615+80

Enligt beslut av riksdagen (prop. 1985/86:100 bil. 15, KrU 17, rskr. 235) skall statsbidrag utgå med belopp motsvarande 20 92 av kostnaderna för reparation av taket på Uppsala domkyrka. Kostnaderna för reparationen har beräknats till ca 5,3 milj. kr. och statsbidraget blir därför ca 1060 000 kr. i 1985 års prisnivå. Statsbidraget kan fördelas på fyra år. För budgetåren 1986/88 har anvisats sammanlagt 530 000 kr.

Domkupitlet i Uppsala anhåller om fortsatt statsbidrag för omläggning av taket på Uppsala domkyrka.

Vidare skall enligt beslut av riksdagen (prop. 1986/87:100 bil. 15, KrU 9 rskr. 196) statsbidrag utgå till inre restaureringsarbeten i Strängnäs 101

domkyrka. Kostnaderna för dessa arbeten har beräknats till ca 6,1 milj. kr. i 1986 års prisnivå. Restaureringsarbetet sker i etapper och kostnaderna Bil. 15 kan därför fördelas på tre år. Det för innevarande budgetår anvisade statsbidraget beräknas täcka två tredjedelar av kostnaderna för restaureringsarbetena under året.

Domkapitlet i Strängnäs anhåller för budgetåret 1988/89 om statsbidrag till fortsatta inre restaureringsarbeten på domkyrkan. Kostnaderna för restaureringsarbetena beräknas sedan föregående år ha stigit med ca 5 procent.

Föredragandens överväganden Med hänvisning till sammanställningen föreslår jag att 1695 000 kr. anvisas för bidrag till restaurering av äldre domkyrkor.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor för budgetåret

1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 1695 000 kr.

Bil. 15

F 1. Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet

1986/87 Utgift2597 000
1987/88 Anslag2 800 000
1988/89 Förslag2912 000

Från anslaget utgår bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet. Medlen disponeras av civildepartementet efter särskilda beslut av regeringen enligt de riktlinjer som anges i prop. 1981/82:155 och AU 1981/82:24.

Förordningen (1986:552) om statsbidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet (omtryckt 1987: 1053) reglerar bidraget.

Statsbidraget utgår i form av grundbidrag och för organisationer med fler än 3 000 medlemmar i form av rörligt bidrag.

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1986/87:100 bil. 15, AU 14, rskr. 237) har bidraget fr.o.m. budgetåret 1987/88 höjts och betalats enligt följande.

För kvinnoorganisation med fler än 1500 men högst 3000 medlemmar utgör grundbidraget 65 000 kr. För organisationer med fler än 3 000 medlemmar utgör grundbidraget 130 000 kr. Det rörliga bidraget är 5:80 kr. per medlem när antalet medlemmar är över 3 000. För antalet medlemmar över 60 000 betalas inte något rörligt bidrag.

Föredragandens överväganden Grundbidraget har höjts i begränsad omfattning i förhållande till den allmänna prisutvecklingen sedan bidraget inrättades 1982. Med hänsyn till detta förordar jag därför att grundbidraget höjs med 5 000 kr. till 135 000 kr. Detta innebär att grundbidraget för kvinnoorganisation med fler än 1500 men högst 3 000 medlemmar blir 67 500 kr. dvs. halva beloppet.

Med hänsyn till höjningen av grundbidraget samt att någon ny organisation kan komma att uppfylla bidragsvillkoren förordar jag att anslagsbeloppet räknas upp med 112000 kr. under nästa budgetår. Utbetalningen av bidragen skall ske fyra gånger per år.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet

för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 2912 000 kr.

Bil. 15

Utdrag ur betänkandet (Ds C 1987:2) Revisionen av försäkringskassorna, m. m.

4Anmärkningsprocessen

4.1Bakgrund

Anmärkningsprocessen är ett rättsinstitut med mycket lång tradition. I sin nuvarande utformning regleras processen i den av Kungl. Maj:t med riksdagen meddelade förordningen (1961:313) om förfarandet i anmärkningsmål. Förordningen trädde i kraft den 1 januari 1962. Den innebar att ett sedan länge tillämpat förfarande fick väsentligt förändrade syften och effekter. Tidigare avsåg förfarandet huvudsakligen att i anslutning till av statliga revisionsorgan företagen räkenskapsgranskning fastslå det s.k. redogöraransvaret och därmed skyldigheten för viss tjänsteman — redogörare — att ersätta det allmänna för faktiska ekonomiska förluster, som uppkommit genom felaktigheter i samband med utbetalningar och uppbörd.

I samband med att den nu gällande förordningen infördes asvkaffades det särskilda redogöraransvaret. Väsentliga skäl för då genomförda förändringar i anmärkningsförfarandet var att anpassa detta till förändringar i den statliga förvaltningen och revisionsverksamheten och till en modernare rättsuppfattning. Härvid tillmötesgicks en kritik av förfarandet som sedan länge hade framförts i olika sammanhang.

Statsmakterna behandlade frågan om anmärkningsprocessen och det därtill knutna redogöraransvaret år 1961 (prop. t961:119, L!'!U 41, rskr. 335) på grundval av betänkandet (SOU 1960:7) Redogöraransvaret och anmärkningsprocessen från utredningen angående redogöraransvaret m.m. och däröver avgivna remissyttranden. Härvid konstaterades att även om anmärkningsprocessen närmast tillkommit med tanke på redogöraransvaret torde dess viktigaste funktion ha blivit att snabbt och utan större kostnad avgöra om en vid revision framställd anmärkning var riktig eller inte. Även efter redogöraransvarets avskaffande fanns behov av att inom statsapparaten ha tillgång till ett särskilt förfarande, varigenom revisionsanmärkningar kunde prövas och besked kunde erhållas om författningars innebörd i frågor som berördes av revisionsverksamheten. En anmärkningsprocess I någon form borde alltså bibehållas. Det syntes därför naturligt att anknyta till den tidigare processordningen, men med de modifikationer som betingades av att ansvarsfrågan inte längre skulle prövas i processen. Den författning som skullc reglera förfarandet borde utformas så, att förfarandet tydligt framstod som en för den statliga förvaltningsapparaten intern angelägenhet. I enlighet härmed borde författningen inte uppta bestämmelser om hur kronans anspråk på anmärkta belopp skulle realiseras. Denna fråga borde handläggas av vederbörande myndighet enligt eljest gällande regler.

Anmärkningsförfarandet skulle således, när det gäller ansvarsfrågan,

klargöra huruvida det finns grund för staten antingen att i eljest gällande ordning hävda ett ersättningsanspråk, eller att bära ett skadeståndsansvar. — Bil. 15 Ersättningsanspråk skulle då under olika förutsättningar kunna riktas antingen mot felande redogörare eller mot sakägare som åtnjutit obehörig : ekonomisk förmån genom den anmärkta åtgärden. Skadeståndsansvar skulle avse gottgörelse åt sakägare som åsamkats förlust. För redogörare . skulle hävid gälla samma straffrättsliga och ekonomiska ansvar som enligt allmänna regler följde med statlig tjänst och för sakägare samma skyldigheter och rättigheter som följde av allmän författning.

Mot bakgrund av den sålunda avsedda utformningen och innebörden av anmärkningsprocessen ansågs det inte finnas anledning att ta särskild

ansvar och de offentliga tjänstemännens ställning i avseende på förhandlingsrätt.

4.2Gällande bestämmelser m. m.

Anmärkningsprocessen regleras främst genom bestämmelser i förordningen (1961:313) om förfarandet i anmärkningsmål och därutöver i instruktioner och arbetsordningar för vissa myndigheter som handhar revisionsuppgifter samt i viss mån genom den praxis som har utbildats inom dessa myndigheter.

Medverkande i processen är eller kan vara revisor revisionsmyndighet myndighet eller annan mot vars räkenskap anmärkning har riktats tjänsteman inom myndighet som har beslutat den åtgärd anmärkningen avser sakägare. Med revisionsmyndighet avses sådan statlig myndighet som enligt vad

därom är särskilt stadgat har att pröva anmärkning som framställs vid räkenskapsgranskning. Med revisor avses den som å tjänstens vägnar äger framställa sådan anmärkning. Revisionsmyndigheter är, enligt föreskrifter i deras instruktioner, riksrevisionsverket och försvarets civilförvaltning samt de statliga affärsverken. Revisionsmyndigheterna bemyndigar var och en inom sitt område tjänstemän att som revisorer på tjänstens vägnar framställa anmärkningar. För riksrevisionsverket gäller sålunda enligt arbetsordningen för verket, att anmärkning framställs av enhetschefen vid den arbetsenhet inom vilken fråga om anmärkning har uppkommit.

Revisor skall med vissa undantag framställa anmärkning rörande felaktighet som uppmärksammas vid räkenskapsgranskning och som inte rättas. Anmärkning skall vara skriftlig och ange den räkenskap som den riktas mot, grunden för anmärkningen, det anmärkta beloppet och namnet på sakägaren. Sakägarens namn behöver dock inte anges om det kan antagas att krav avseende obehörig ekonomisk förmån inte kommer att riktas mot denne.

En anmärkning får avvisas av revisionsmyndighet om det anmärkta beloppet är litet eller fortsatt handläggning av ärendet eljest kan antagas 105

8 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Biluga 15

vålla mer arbete och kostnad än som är skäligt. Härvid skall dock tas hänsyn till om det på grund av andra omständigheter kan finnäs skäl för att — Bil. 15 anmärkningen prövas. Sådana omständigheter-kan vara att det. anmärkta beloppet avser en ofta återkommande utgift eler intäkt eller att den myndighet vars räkenskap anmärkningen avser påfordrar att den prövas. Revisor som har att ta ställning till om en anmärkning skall framställas bör beakta möjligheten av att den kan avvisas och kan hörigenom underlåta att ta upp bagatellartade saker.

För affärsverkens prövning av anmärkningar finns därutöver enligt verkens instruktioner möjlighet att av andra skäl lämna en annars författningsenligt grundad anmärkning utan vidare åtgärd. Det gäller om det anmärkta förfarandet varit till fördel för verket eller rimligt från dess synpunkt eller om andra särskilda skäl föreligger.

Revisionsmyndighet får inte gilla en anmärkning om inte den myndighet eller annan, mot vars räkenskap anmärkningen riktats, har lämnats tillfälle att inkomma med skriftlig förklaring. Om så anses böra ske skall således vederbörande genom delgivning av anmärkningen anmodas inkomma med skriftlig förklaring. Den tjänsteman som har beslutat den anmärkta åtgärden samt namngiven sakägare skall också genom delgivning beredas tillfälle alt yttra sig, om det inte finns särskilda hinder härför.

Revisionsmyndighets slutliga beslut i anmärkningsmål skall meddelas skriftligt och ange de skäl som det grundas på. Det skall delgivas revisorn samt de övriga berörda som har delgivits anmärkningen. Anmärkning som prövats av revisionsmyndighet får inte återkallas.

Mot revisionsmyndighets slutliga beslut kan talan föras genom besvär hos kammarrätt av revisorn, den'myndighet eller annan som anmärkningen avsett, den tjänsteman som beslutat den anmärkta åtgärden samt sakägare. Det gäller dock inte i de fall där anmärkning avvisats på ovan angivna skäl, eller där kammarrätt som revisionsrmyndighet har meddelat slutligt beslut. Över annat av revisionsmyndighet meddelat beslut får talan inte föras.

Kammarrätts beslut kan enligt förvaltningsprocesslagen (1971:291) genom besvär prövas av regeringsrätten om denna har meddelat prövningstillstånd.

Om en anmärkning har gillats genom laga kraftvunnet beslut skall myndighet eller annan, som anmärkningen avser, lämna revisionsmyndigheten redogörelse för de åtgärder som vidtagits på grund av beslutet.

Handläggningen av anmärkningsmål i riksrevisionsverket regleras genom föreskrifter i förordningen (1986:449) med instruktion för riksrevisionsverket och i den av verkets styrelse den 5 juni 1986 antagna arbetsordningen. I övriga revisionsmyndigheter regleras handläggningen huvudsakligen i arbetsordningar och andra av myndigheterna antagna föreskrifter. : .

Förfarandet i anmärkningsmål i riksrevisionsverket är följande. Anmärkning framställs, som ovan nämnts, enligt arbetsordningen av enhetschefen vid den arbetsenhet (revisionsenhet) inom vilken fråga om anmärkning uppkommit. Denne beslutar också om delgivning av sådan anmärkning. Hangläggningen i fråga om beredning och föredragning föravgörande sker därefter, också enligt arbetsordningen, inom verkets ekonomiadmi- 106

nistrativa enhet. Anmärkningsmål avgörs enligt instruktionen av generaldi- — Prop. 1987/88:100 rektören och minst två avdelningschefer samt föredraganden. Som verkets = Bil. 15 beslut gäller den mening som de flesta enar sig om. Vid lika röstetal har = generaldirektören utslagsröst. Efter generaldirektörens bestämmande får mål även avgöras av två avdelnignschefer och föredraganden, om samtliga är överens om beslutet. |

I försvarets civilförvaltning tillämpas en handläggningsordning som i huvudsak innebär att varje handläggande tjänsteman med revisionsuppgifter, revisor, inom verkets revisionsbyrå får framställa anmärkning. Denna prövas av chefen för revisionsbyrån och fastställs av generaldirektören. I affärsverken handläggs anmärkningsmål på likartade sätt.

4.3Ändrade förutsättningar

Efter att förordningen (1961:313) om förfarandet i anmärkningsmål trädde i kraft den I januari 1962 har de förutsedda förändringarna i fråga om det allmännas skadeståndsansvar och de offentliga tjänstemännens ställning genomförts främst genom tillkomsten av skadeståndslagen (1972:207), statstjänstemannalagen (1965:274) och sedermera lagen (1976:600) om offentlig anställning samt lagen (1976:580) om medbestämmande 1 arbetslivet. Därutöver har förutsättningarna för tillämpningen av anmärkningsprocessen påverkats av en inskränkning av det särskilda ämbetsmannaansvaret genom bl. a. lagen (1975:667) om ändring i brottsbalken samt i någon mån även av en reglering av möjligheterna till kvittning av fordringar mellan det allmänna och- enskilda genom lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt. Slutligen har revisionens inriktning och utformning förändrats genom olika föreskrifter och i det praktiska utförandet.

Det särskilda ämbetsmannaansvaret som gällde fram till och med år 1975 innebar, att i princip så gott som varje förseelse i tjänsten för vissa tjänstemän var straffbelagd och kunde föranleda straff och/eller disciplinpåföljd. Därtill kunde uppsägning ofta tillämpas alternativt. Till straffan-svaret var även knutet ersättnings- och skadeståndsansvar. Revisionsmyndighets ställningstagande i anmärkningsmål kunde ha viss betydelse för : frågan om det allmänna skulle utkräva ansvar av tjänstemän för ifrågasatt tjänstefel.

Genom ändringarna i brottsbalken år 1975 inskränktes det särskilda straffansvaret för offentliga tjänstemän till att endast avse oriktig myndighetsutövning, mutbrott och brott mot tystnadsplikt. Dessa slag av tjänstefel berörs i regel inte i anmärkningsprocessen.

Ändringarna innebar bl.a. ett närmande mellan den offentliga och privata arbetsmarknadens sanktionssystem. Även med avkriminaliseringen av tjänstefel kan allvarligare tjänstefel givetvis beivras enligt andra bestämmelser i brottsbalken, exempelvis 8 kap.' 1 § (stöld) eller 10 kap. 5 § (trolöshet mot huvudman) genom talan inför allmän domstol. Det är osannolikt att utslag i det administrativa förfarande som anmärkningsmålen innebär kan ha någon vare sig principiell eller praktisk betydelse i det Judiciella förfarande som tillämpas i sådana sammanhang.

Som ersättning för det upphävda straffansvaret för ett mycket stort antal 107

gärningar som tidigare kunde hänföras till tjänstefel utformades ett utom- — Prop. 1987/88:100 straffrättsligt sanktionssystem, som i vissa hänseenden överensstämmer = Bil. 15 med det tidigare disciplinansvaret. Enligt föreskrifter i statstjänstemannalagen (1965:274) och numera lagen (1976:600) om offentlig anställning får disciplinpåföljd för tjänsteförseelse åläggas arbetstagare, om denne uppsåtligen eller av oaktsamhet sätter åsido vad som åligger honom i hans anställning och felet inte är ringa. Disciplinpåföljder är varning och löneavdrag. Bestämmelser om andra påföljder kan emellertid tas in i kollektivavtal och gäller då i stället för vad som anges i lagen. För arbetstagare som genom brott, grov tjänsteförseelse eller upprepad disciplinpåföljd visat sig uppenbarligen olämplig att inneha sin anställning kan vidare avskedande komma i fråga. Handläggningen av mål angående tillämpningen av bl. a. bestämmelserna om disciplinpåföljd och avsked ankommer enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister på arbetsdomstolen och i vissa fall på de allmänna domstolarna. Det är på samma sätt som ovan anförts mycket tveksamt om avgörande i an märkningsmål kan ha någon nämnvärd betydelse i den judiciella bedömningen av sådana frågor som uppsåt, oaktsamhet, åsidosättande av åligganden och olämplighet i anställning.

Skadeståndslagen (1972:207) som trädde i kraft den I januari 1975 reglerade de tidigare delvis oklara förhållandena i fråga om skadeståndsansvar bl.a. för staten och dess arbetstagare. Genom lagen åstadkoms större överensstämmelse mellan de skadeståndsrättsliga reglerna för de offentliga och enskilda arbetsgivarna och deras arbetstagare.

I skadeståndslagen fastslås bl. a. ett vidgat ansvar för staten att ersätta personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada, som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning. Samtidigt begränsas arbetstagares ansvar för skada, som denne vållar genom fel eller försummelse i tjänsten. Ansvaret gäller endast i den mån synnerliga skäl föreligger med hänsyn till handlingens beskaffenhet, arbetstagarens ställning, den skadelidandes intresse och övriga omständigheter.

I vilken mån utslag i anmärkningsmål kunde tänkas ha haft betydelse i bedömningen av skadestånds- och ersättningsskyldighet enligt tidigare regler och praxis i kombination med de särskilda reglerna om ämbetsansvar är i och för sig oklart. Gencem tillkomsten av skadeståndslagen i kombination med begränsningen av ämbetsansvaret bör förekommande utslag helt ha förlorat betydelse i dessa sammanhang, där skadeståndsfrågor normalt skall prövas och avgöras av allmän domstol.

Lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt, som trädde i kraft den I juli 1970, reglerar de tidigare delvis oklara rättsliga möjligheterna för bl.a. staten att kvitta en fordran hos en arbetstagare mot dennes lönefordningar. Bland förekommande anmärkningsmål har sådana som gällt för mycket utbetald lön o.d. till anställda varit vanliga. Utslag i dessa mål synes då i många fall ha använts som stöd för att återta det anmärkta beloppet genom avdrag på den anställdes lön. Den rättsliga grunden härför har emellertid varit tveksam.

Enligt lagen om arbetsgivares kvittningsrätt får kvittning mot lönefordran i första hand ske med arbetstagarens medgivande. Om detta inte är möjligt får arbetsgivaren endast kvitta med klar och förfallen fordran, som 108

uppkommit i samband med anställningen och antingen grundas på avtal, — Prop. 1987/88:100 enligt vilken fordringen får kvittas mot lönefordran, eller avser ersättning — Bil. 15 för skada som arbetstagaren vållat uppsåtligen i tjänsten. Mål om arbetsgi- | vares rätt till kvittning mot arbetstagares lönefordran handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, dvs. vanligen i arbetsdomstolen, men i vissa fall i allmän domstol. Som ovan framhållits i liknande sammanhang är det inte sannolikt att utslag i anmärkningsmål skulle ha någon nämnvärd betydelse härvid. Däremot är det givetvis tänkbart att sådana utslag skulle kunna utnyttjas i skrämselsyfte för att få till stånd en arbetstagares medgivande till kvittning.

Utvecklingen av den statliga redovisningsrevisionen, där avsedda anmärkningar huvudsakligen är aktuella, har vidare inneburit att det har tillkommit andra former för att uppmärksamma och bedöma sådana åtgärder som anmärkningsförfarandet avser.

I Kungl. Maj:ts beslut den 9 oktober 1970, sedermera i förordningen (1980:718) om revisionskontor och numera från den 1 juli 1986 i förordningen (1986:449) med instruktion för riksrevisionsverket samt i allmänna verksstadgan (1965:600) har föreskrivits hur utfallet av granskningen av de statliga myndigheternas redovisning skall redovisas och behandlas.

Enligt instruktionen för riksrevisionsverket skall detta granska myndigheternas redovisning i syfte att bedöma om den är rättvisande och varje år avge revisionsberättelser över denna granskning, om inte regeringen föreskriver annat. Revisionsberättelse skall lämnas till den granskade myndigheten. Om verket vid sin granskning finner att visst förhållande bör påtalas, skall verket i första hand vända sig till den myndighet som berörs eller till någon annan myndighet, som har ansvar för den granskade verksamheten. Om verket bedömer att en sådan åtgärd inte är tillräcklig, skall verket anmäla frågan till regeringen.

I anslutning till bestämmelsen om att riksrevisionsverket prövar anmärkningar enligt förordningen härom anges även, att verket får meddela föreskrifter om rättelse av sådana felaktigheter som inte föranlett någon särskild anmärkning. Sådana ärenden skall också enligt instruktionen handläggas i samma ordning som anmärkningsmål. De skall således avgöras av generaldirektören och minst två avdelningschefer samt föredraganden, eller efter generaldirektörens bestämmande av två avdelningschefer och föredraganden, om samtliga är överens om beslutet.

Enligt allmänna verksstadgan skall myndighet :snarast ta upp från riks- - "revisionsverket inkomna revisionsberättelser till prövning. Berättelserna skall prövas i samma ordning som frågor av större ekonomisk betydelse. Det innebär t. ex. att de i förekommande fall skall behandlas av myndig-

hets styrelse. Riksrevisionsverket skall omedelbart underrättas om myn-

dighetens beslut med anledning av revisionsberättelsen.

4.4Faktiska förhållanden . Prop. 1987/88: 100

. o a . . os | Bil. 15 Inhämtade uppgifter från revisionsmyndigheterna riksrevisionsverket, försvarets civilförvaltning och affärsverken visar att anmärkningsförfarandet praktiskt taget har upphört att tillämpas. Under senare år har anmärkningsmål huvudsakligen förekommit "vid riksrevisionverket. Under 1970-talet har verket avgjort sex mål och hittills under 1980-talet två mål. Vid försvarets civilförvaltning förekom till framemot slutet av 1970-talet något enstaka anmärkningsmål vart eller vart annat år. Hos affärsverken synes anmärkningsförfarandet inte alls ha tillämpats under i varje fall de senaste tio åren.

4.5Överväganden och förslag

Statsmakterna behandlade år 1961 (prop. 1961:119, L!U 41, rskr. 335) frågan om att efter avskaffandet av redogöraransvaret behålla en modifierad anmärkningsprocess. Härvid ansågs det klart att: det fanns ett behov att inom statsapparaten ha tillgång till ett särskilt förfarande varigenom revisionsanmärkningar kan prövas och besked om författningarnas innebörd i frågor som berörs av revisionsverksamheten kan erhållas. Till grund för detta ställningstagande hänvisades till de överväganden, förslag och synpunkter som hade anförts av utredningen angående redogöraransvaret m.m. i betänkandet (SOU 1960:7) Redogöraransvaret och anmärkningsprocessen och i däröver avgivna yttranden från remissinstanserna, av vilka flertalet helt eller till väsentliga delar hade tillstyrkt utredningens förslag. Utredningen angående redogöraransvaret.m. m. anförde i huvudsak följande skäl för att bibehålla en anmärkningsprocess. Processen har ett värde från prejudikatsynpunkt och som medel att erhålla auktoritativa uttalanden : om revisionsanmärkningars berättigande. Enbart behovet av.en enhetlig praxis torde motivera fullföljdsrätt mot revisionsmyndighets beslut. Vidare måste det vara värdefullt inte endast för sakägaren utan även för det allmänna att kunna få ett uttalande av högre instans innan slutlig ställning tages till frågan om gottgörelse i anledning av det påstådda felet. Ett ytterligare skäl för bibehållande var att redogöraren kan ha intresse av att revisionsmyndighets beslut över anmärkningen omprövas. I de fall då skadeståndskrav inte riktas mot redogöraren, vilka är de flesta, får redogöraren inte annars möjlighet att få till stånd omprövning av ett anmärknings-. ärende avseende en åtgärd som redogöraren anser vara riktig.

De anförda skälen för bibehållande av en anmärkningsprocess har förlorat avsevärt i styrka genom senare förändringar i de statliga tjänstemännens ställning i anställningshänseende samt straff- och skadeståndsansvar och i tillkomsten av nya former för revisionens bedrivande liksom för redovisning och behandling av vad som har uppmärksammats i revisionsarbetet.

Behovet för staten av att kunna lägga avgöranden i anmärkningsmål till grund för att i eljest gällande ordning hävda ersättningsanspråk mot en ansvarig tjänsteman har väsentligen bortfallit. Det är en följd dels av att det särskilda ämbetsmannaansvaret har begränsats till att endast avse sådana 110

tjänstefel som oriktig myndighetsutövning, mutbrott och brott mot tyst- — Prop. 1987/88:100 nadsplikt, vilka i regel inte berörs i anmärkningsprocessen, dels av att = Bil. 15 arbetstagares skadeståndsskyldighet har inskränkts i väsentliga avseen-

den, liksom av att arbetsgivares kvittningsrätt har reglerats i i begränsande riktning.

När det gäller sakägares motsvarande behov av avgöranden i anmärk-

ningsmål torde det även få anses ha väsentligen bortfallit genom att ett vidgat skadeståndsansvar för staten har fastslagits i lag. .

Den redovisningsrevision, eller räkenskapsgranskning, som bedrevs

ännu när den nu gällande anmärkningsförordningen trädde i kraft år 1962,

var väsentligen inriktad på en efterhandsgranskning av till beloppen be-

stämda enskilda transaktioner i myndigheternas utbetalningar och uppbörd

i syfte att fastställa förekommande felaktigheter och få till stånd rättelser härvidlag. Revisionens tyngdpunkt har därefter försjutits mot att främst i

förebyggande syfte granska och främja tillförlitligheten och ändamålsenligheten i myndigheternas interna kontroll och redovisning. Området för tillämpning av anmärkningsförfarandet har börigenom minskat avsevärt.

Vid tillkomsten av den nuvarande anmärkningsförordningen utgjorde

det däri föreskrivna förfarandet den enda formen för att formellt behandla och fastställa vad som hade uppmärksammats i det redovisningsrevisionella arbetet. Därefter har tillkommit andra former för redovisning av revi-

sionen I revisionsberättelser och deras behandling hos berörda granskade

myndigheter och riksrevisionsverket.

När det slutligen gäller den faktiska användningen av anmärkningsförfarandet kan konstateras att det praktiskt taget har upphört att tillämpas.

Vi finner mot bakgrund av angivna förhållanden, att något behov av den

särskilda anmärkningsprocessen inte föreligger numera. Vi föreslår därför

att den avskaffas genom att förordningen (1961:313) om förfarandet i

anmärkningsmål upphävs och att föreskrifterna om handläggningen av

anmärkningsmål utgår ur förordningarna med instruktioner för riksrevisionsverket, försvarets civilförvaltning och affärsverken.

11 '

Bilaga 15.2 Prop. 1987/88: 100 Bil. 15

Remissinstanserna och en sarnomanfattning av

remissyttrandena

I Remissinstanserna

Kammarrätten i Stockholm Kommerskollegium Försvarets civilförvaltning Överstyrelsen för civil beredskap Riksförsäkringsverket Statens järnvägar Statens vattenfallsverk Domänverket Universitetet i Lund Riksrevisionsverket Stockholms läns landsting Malmöhus läns landsting Göteborgs och Bohus läns landsting Norrbottens läns landsting Göteborgs kommun

Centralorganisationen SACO/SR

Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR Försäkringskasseförbundet Landsorganisationen i Sverige Landstingsförbundet Tjänstemännens centralorganisation Institutet för intern revision

2Remissyttrandena

Kammarrätten

När det gäller anmärkningsprocessen bekräftar domstolen att mål av denna art inte längre förekommer här. Detta tyder på att institutet kan avvaras. Det är i och för sig tänkbart att hotet om en process kan tjäna som påtryckningsmedel mot försumliga (betänkandet s 40 ö). Det förhållandet kan i så fall knappast vara motiv nog för att belasta vårt invecklade rättegångssystem med en processform, som inte kommer till praktisk användning. Kammarrätten tillstyrker att anmärkningsprocessen avskaffas.

Riksförsäkringsverket

Anmärkningsförfarandet, enligt förordningen 1961:313, har praktiskt taget upphört att tillämpas. Under de gångna årtiondena har inriktningen på revisionsverksamheten förskjutits från att ha varit väsentligen inriktad på efterhandsgranskning mot att främst i förebyggande syfte granska och 112

främja tillförlitligheten och ändamålsenligheten i myndigheternas interna kontroll och redovisning. Bil. 15

Det viktiga ur rättssäkerhetssynpunkt är att sakägaren blir tillgodosedd. Med hänsyn till att det verkar oklart i vilken utsträckning utslag i anmärkningsmål haft betydelse vid bedömning av skadestånds- och ersättningsskyldighet och det faktum att skadeståndslagen reglerar skadeståndsskyldighet vid myndighetsutövning för verksamhet som stat och kommun svarar för har riksförsäkringsverket inget att erinra mot utredningens för-

slag. | .

Möjligheten att tillgodose samhällsmedlemmarnas intresse av att offentliga funktioner fullgörs på ett riktigt sätt utan ovidkommande hänsyn liksom att skydda enskilda personers intressen mot övergrepp från myndighetsutövarna finns ju i brottsbalken.

RRY

Som utredningen påpekar är förhållandena i statsförvaltningen numera väsentligt annorlunda än när det särskilda förfarandet med anmärkningsprocessen infördes och senast ändrades. Redogöraransvaret har avskaffats, lönevillkor m. m. för statsanställda regleras i kollektivavtal och tvister prövas i den ordning som gäller för sådana avtal, revisionsorganisationen i staten har ändrats och nya former för avrapportering av revisionens iakttagelser har tillkommit. Revisionen av de statliga myndigheterna ligger praktiskt taget helt på RRV, som samtidigt är den myndighet som enligt anmärkningsförordningen skall pröva framförda anmärkningar. Systemet med anmärkningsprocessen har också använts endast i ett fåtal fall under senare år.

RRV anser att systemet med anmärkningsprocessen inte är en effektiv form för revisionen att uppnå rättelser av felaktiga utbetalningar och — vilket inte är minst viktigt — att få till stånd bättre rutiner och bättre intern kontroll hos de utbetalande myndigheterna.

Mot bakgrund av vad nu sagts tillstyrker RRV förslaget om att anmärkningsprocessen avskaffas.

Stockholms läns landsting

Utredningen anför att den redovisningsrevision som bedrevs då nu gällande anmärkningsförordning trädde i kraft år 1962 var väsentligen inriktad på en efterhandsgranskning av riktigheten i räkenskaperna. Revisionens tyngdpunkt har därefter förskjutits mot att främst i förebyggande syfte granska och främja tillförlitligheten och ändamålsenligheten i myndigheternas interna kontroll och redovisning. Området för tillämpning av anmärkningsförfarandet har således minskat avscvärt, varför utredningen föreslår att förfarandet skall avskaffas.

Förvaltningsutskottet har inte någon erinran gentemot utredningens förslag att avskaffa anmärkningsprocessen. 113

Bil. 15

När det gäller förslaget om anmärkningsprocessens avskaffande ställer sig JUSEK bakom detta, eftersom förfarandet i praktiken redan upphört att tillämpas.

LO

Anmärkningsprocessen har förlorat i styrka och används inte i praktiken. Det beror på att statsanställdas ställning i anställningshänseende ändrats och också straff- och skadeståndsansvaret. Utredningen anser därför att anmärkningsprocessen kan avskaffas. LO instämmer och tillstyrker utredningens förslag.

TCO

Utredningen föreslår att anmärkningsprocessen avskaffas eftersom den förlorat i styrka och i praktiken inte används pga att statsanställdas ställning i anställningshänseende samt straff- och skadeståndsansvar förändrats. TCO instämmer och tillstyrker utredningens förslag. |

Försvarets civilförvaltning (FCF), statens järnvägar (SJ), statens vattenfallsverk (Vattenfall), domänverket, Lunds universitet och Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran, utan särskilda komentarer. | |

Bilaga 15.3

Förslag till Bil. 15

Lag om upphävande av förordningen (1961: 313) om förfarandet i anmärkningsmål

Härigenom föreskrivs att förordningen (1961:313) om förfarandet i anmärkningsmål skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1988.

CIVILDEPARTEMENTET 1987-09-15

REMISSYTTRANDEN ÖVER ”FÖRNYELSE AV FONDFÖRVALTNINGEN I STATEN” (Ds C 1987: 3)

En sammanställning från civildepartementet

Efter remiss har yttranden avgivits av: riksbanken, riksgäldskontoret, riksförsäkringsverket, Allmänna pensionsfonderna, bankinspektionen, kammarkollegiet, riksrevisionsverket, statskontoret, universitetet i Uppsala, universitetet i Lund, universitetet i Göteborg, Sveriges lantbruksuniversitet, statens konstmuseer, länsstyrelsen i Västerbottens län, aktiefrämjandet, Djurgårdsfonden, Handelsflottans pensionsanstalt, kyrkofonden, PK-banken, stiftelsen Sveriges sjömanshus, styrelsen för Stockholms fondbörs, svenska bankföreningen, svenska fondhandlarföreningen och svenska sparbanksföreningen.

Antal remissinstanser 36. Antal inkomna svar 25, varav 4 avstår.

1. Inledning

Samtliga remissinstanser, utom en, nar tillstyrkt utredarens förslag i stort. Nedan redovisas de synpunkter i övrigt som remissinstanserna lämnat på utredarens förslag.

Riksförsäkringsverket anför att verket för sin del önskar att motsvarande regler införs för RFV:s fondförvaltning, vilket skulle ge en besparing på 400.000 kronor.

2. Fondförvaltningens taxor

Kammarkollegiet anför bl. a. vikten av att taxesättningen är jämförbar med marknaden i övrigt och att resultatei av verksamheten är möjlig att jämföra.

Riksrevisionsverket föreslår att taxan sätts utifrån kostnadstäckningsprincipen.

Statskontoret avstyrker förslaget och anser att självkostnadsprincipen bör gälla och att systemet snarast utvärderas.

3, Placeringsregler

Sveriges riksbank ifrågasätter den föreslagna höjningen av gränsen för aktieplacering till 70 alt. 60 76 och anför att i samband med att fondöversynsutredningens betänkande slutbehandlas bör denna gräns justeras.

Kammarkollegiet framställer att om samtliga rationaliseringsvinster skall kunna göras bör reglerna omfatta samtliga fonder som fondbyrån förvaltar. Kollegiet anser vidare att begränsningen till högst 607: vad 116

Nobelstiftelsen. Bil. 15

Juridiska fakulteten i Lund ifrågasätter varför placeringar i utländska objekt inte tillåts.

Sveriges lantbruksuniversitet ifrågasätter behovet av en övre gräns för

placering i aktier.

Stiftelsen Sveriges sjömanshus vill att ansvarsfrågan om placeringar klarläggs och att utländska placeringar möjliggörs.

Statskontoret ifrågasätter den ökade gränsen för aktieplacering, så även

de ökade befogenheterna för fondbyrån.

4. Budgetteknik

Riksgäldskontoret har inget att erinra om att en rörlig kredit införs.

Kammarkollegiet föreslår att fondbyrån redovisas över 1000-kronors-

anslag och att en rörlig kredit ges. Någon reservfond erfordras ej.

Statskontoret avstyrker förslagen om rörlig kredit och reservfond.

5. Genomförande

Statskontoret avstyrker nyrekrytering och nyinvesteringar.

il7

Register Prop. 1987/88: 100

Bil. 15

| Översikt

3 Inledning

[9 -— A. Civildepartementet m. m.

ID Civildepartementet30 881 000
NM re Utredningar m. m.10 600 000
Extra utgifter511 000
NP bh Regeringskansliets förvaltningskontor218235 000

260 227 000

ra HB B.Statlig rationalisering och revision, statistik

m.m. NI hh Statskontoret

«70282 000

B Anskaffning av ADB-utrustning

«372 500.000

NN

Riksrevisionsverket 122.386 000

DO

Kammarkollegiet 14 568 000 WMI AA Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet

1.000 000

Statistiska centralbyrån:

Statistik, register och prognoser 323 773 000 WW Uppdragsverksamhet 1000 BB Toa Bidrag till Institutet för storhushållens. rationalise-

ring 720 000 Bb &e Statens person- och adressregisternämnd 580 000

905 810 000

41 C. Statlig personalpolitik m. m; 41 Statens löne- och pensionsverk. 42 535 000 42 Statlig personaladministrativ informationsbehand-

ling 1000 43 Statens arbetsmarknadsnämnd 21167 000 47 Lönekostnader vid viss omskolning och omplace-

ring 28 000 000 48 Vissa trygghetsåtgärder för lärare 4000 000

Statens institut för personalutveckling: 48 Bidrag till myndighetsuppgilter 7312 000 49 Uppdragsverksamhet 1000 50 Bidrag till vissa utvecklingsåtgärder 15 000 000 50 Statens arbetsmiljönämnd 1254 000

51 Kostnader för vissa nämnder m. m.210 000
52 Bidrag till stiftelsen Statshälsan289 000 000
52 Viss förslagsverksamhet m. m.1000
53 Vissa skadeersättningar m. m.100 000
53 Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån30 000

+ Beräknat belopp

54 Bidrag till förnyelsefonder på det statligt reglerade Prop. 1987/88: 100

området 50000 000 Bil. 15 55 Externa arbetstagarkonsulter 6 791 000

Administration av statens personskadeförsäkring,

m.m. 6 000 000

471 402 000

56 D. Länsstyrelserna m. m.

Länsstyrelserna m. m.: 1175 021 000

1175 021 000

93 E. Kyrkliga ändamål

93 Domkapitlen och stiftstämnderna m. m.15456 000
96 Vissa ersättningar till kyrkofonden27700 000
97 Bidrag till ekumenisk verksamhet779 000
98 Bidrag till trossamfund53 380 000
101 Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor1695 000

99 010 000

103F. Övriga ändamål

103 Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet 2912 000

2912 000

Totalt för civildepartementet 2914 382 000

Underbilaga 15.1 Utdrag ur betänkandet (Ds C 1987:2) Revi-

sionen av försäkringskassorna, m. m.

Underbilaga 15.2 Remissinstanserna och en sammanfattning av

| remissyttrandena Underbilaga 15.3 Förslag till Lag om upphävande av förord-

ningen (1961:313) om förfarandet i anmärk-

ningsmål

116 Underbilaga 15.4 Remissyttranden över ”Förnyelse av fond-

förvaltningen i staten” (Ds C 1987: 3)

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 119

Bilaga 16 till budgetpropositionen 1988

dr

[SAS

Ey

Prop.

Miljö- och energidepartementet 1987/88: 100

(fjortonde huvudtiteln) Bil. 16

Oversikt

Till miljö- och energidepartementet hör frågor om:

— miljövård, innefattande miljöskydd, naturvård, kemikaliekontroll, miljövårdsforskning, — vattenlagen och lagen om vattenförbund, — strälskydd,

— energiförsörjning, — energianvändning, — energiforskning, — kommunal energiplanering, — säkerhet inom kärnenergi- och elenergiområdena samt — beredskap inom energiområdet.

Till departementets ansvarsområde hör också samordning av sådana

miljöfrågor som andra departement har huvudansvaret för.

Miljöpolitiken

Miljöpolitiken syftar till att förebygga miljöstörningar och där sådana upp-

kommer begränsa dem samt att återställa skadad miljö. Varje samhällssektor har ansvaret för att förhindra att nya miljöproblem uppstår och för att lösa de problem som redan föreligger.

En aktiv miljövård har en avgörande betydelse för vår välfärd, ekonomi

och sysselsättning. Miljöfrågorna har därför en självklar ställning inom välfärdspolitiken. Rätten till en god miljö som förutsättning för en god hälsa måste kunna garanteras även kommande generationer.

Miljöproblemen kan inte bemästras enbart med nationella åtgärder.

Många miljöproblem måste lösas genom internationellt samarbete. Det

gäller bl.a. försurningens effekter, nedsmutsningen av haven, nedbrytningen av det skyddande ozonskiktet, risken för klimatförändringar och radioaktivt nedfall.

Miljön har under årens lopp utsatts för allvarliga skador. Den snabba tekniska och ekonomiska utvecklingen för ofta med sig att eventuella negativa miljöeffekter upptäcks i efterhand. Omfattande resurser har av-

satts för ett förbättrat miljöskydd samt för att vårda och förvalta värdefull natur. Många av de insatser som har gjorts har varit framgångsrika. Miljöpolitiken måste emellertid vidareutvecklas. Åtgärder i efterhand blir i regel svårare och dyrare. :

1 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 16

Mot denna bakgrund planeras en miljöpolitisk proposition våren 1988 med en samlad redovisning av pågående och planerade angelägna miljöpo- = Bil. 16 litiska åtgärder.

Med hänsyn till behovet av insatser inom miljöområdet har det, trots kraven på återhållsamhet på statsbudgeten, varit möjligt att skapa utrymme för ytterligare resurser. |

Frågan om förändringar i miljövärdsorganisationen bereds för närvarande inom regeringskansliet. I syfte att effektivisera miljöskyddet i avvaktan på en förändrad miljövårdsorganisation föreslås att naturvårdsverket tillförs 5 milj. kr. Vidare föreslås att länsstyrelserna tillförs 10 milj. kr. för bl. a. en förstärkt tillsyn enligt miljöskyddslagen.

För det pågående arbetet med att minska användningen av bekämpningsmedel föreslås ytterligare 3 milj. kr.

På miljöforskningens område föreslås att ca 13 milj. kr. anslås inom ramen för ett treårigt forskningsprogram som samfinansieras av staten:och Föreningen för Industriell Miljövårdsforskning. För hela perioden avses den statliga satsningen inom programmet uppgå till drygt 40 milj. kr.

Miljö- och energidepartementet föreslås få en viss personalförstärkning. Statens naturvårdsverk har undantagits från huvudförslaget i avvaktan på förslag om förändrad miljövårdsorganisation. Likaså föreslås för kemikalieinspektionen undantag från huvudförslaget och en viss förstärkning. Även koncessionsnämnden för miljöskydd undantas från huvudförslaget.

För Sveriges deltagande i internationellt miljösamarbete föreslås också en förstärkning av resurserna.

Frågor om åtgärder mot försurning m.m. och om vissa resurser för naturvård avses komma att behandlas i den miljöpolitiska propositionen.

Energipolitiken

Riktlinjerna för energipolitiken har lagts fast genom riksdagens beslut våren 1985. De innebär att samhällets och industrins behov av en billig och säker energiförsörjning skall tryggas genom ett energisystem som i största möjliga utsträckning är grundat på varaktiga, helst förnybara och inhemska, energikällor. En effektiv energianvändning och en intensifierad energihushållning skall främjas. Stränga krav skall ställas på säkerhet och omsorg om miljön vid användning och utveckling av all energiteknik. Kärnkraften skall användas under en övergångsperiod. Senast år 2010 skall den sista reaktorn tas ur drift. |

Genom riksdagens beslut i december 1987 (prop. 1986/87:159, NU 7, rskr. 56) har riktlinjer i fråga om vissa utgångspunkter för energisystemets omställning lagts fast. Enligt riktlinjerna skall ett utvecklingsprogram genomföras. Målet för detta program skall vara att en första reaktor skall kunna tas ur drift någon gång under åren 1993—1995 och en andra reaktor någon gång under åren 1994—1996. Tillförseln av ny energi och resultaten av hushållningen med cnergi skall dock vara avgörande för tidpunkterna för reaktorernas urdrifttagning. .

För att klargöra vilka åtgärder som behövs för att åstadkomma den NA

särskild delegation för elanvändningsfrågor (elanvändningsdelegationen). I Bil. 16 november 1987 överlämnade delegationen sitt betänkande (SOU 1987:68)

Elhushållning på 1990-talet till regeringen. Betänkandet är för närvarande

föremål för remissbehandling. |

Regeringen avser att under våren 1988 återkomma till riksdagen med

förslag inom det energipolitiska området. Budgetförslaget avseende energiområdet präglas av återhållsamhet. För statens energiverk och statens elektriska inspektion, vilka ingår i en för-

söksverksamhet med treåriga budgetramar, tillämpas huvudförslaget som innebär en real anslagsminskning under treårsperioden. För statens kärn-

kraftinspektion och statens kärnbränslenämnd har gjorts undantag från

regeln om huvudförslag. För kärnkraftinspektionen föreslås särskilda in-

satser för kompetensbevarande åtgärder. Frågor om verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB och om statens

vattenfallsverks investeringar avses behandlas i den energipolitiska propo-

sitionen våren 1988.

Sammanfattning

Anslagsförändringarna totalt inom miljö- och energidepartementets verk-

samhetsområde i förhållande till budgetåret 1987/88 framgår av följande

- sammanställning. Medel på tilläggsbudget har inte tagits med. Beloppen

anges I milj. kr. |

Anvisat Förslag Förändring

1987/88 1988/89 A. Miljö- och energi-

departementet m. m.25,529,7+ 42
B. Miljö562,6603,27 + 40,6”
C. Energi4956,54515,8" —- 440,7”
Totalt för miljö- och|
energidcpartementet5544,65 148,7— 395,9

på särskilda propositioner våren 1988.

. : Bil. 16 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 januari 1988

Föredragande: statsrådet Dahl

Anmälan till budgetpropositionen 1988

INLEDNING

1Miljöpolitiken

Nya hot mot vår miljö gör sig ständigt påminda. Exempel på problem som har accentuerats under det år som har gått sedan miljö- och energidepartementet påbörjade sin verksamhet är utsläppen av s.k. freoner (klorfluorkarboner, CFC), hoten mot havens ekosystem och förekomsten av giftavfall i mark och vatten. Samtidigt förs det långsiktiga arbetet mot försurningen av mark och vatten målmedvetet vidare. Regeringen har vidare inlett ett omställningsarbete på för miljön strategiskt viktiga områden, bl. a. trafik-, jordbruks- och energiområdena.

Jag vill redan nu förutskicka att jag har för avsikt att föreslå regeringen att under våren 1988 lämna cn samlad redovisning av miljöpolitiken till riksdagen i en miljöpolitisk proposition. Det innebär att flera anslag som normalt tas upp i budgetpropositionen i stället kommer att tas upp i miljöpropositionen.

Mål och inriktning Miljöpolitiken syftar till att förebygga miljöstörningar och där sådana uppkommer begränsa dem samt att återställa skadad miljö. Varje samhällssektor har ett ansvar för att förhindra att nya miljöproblem uppstår och att lösa de problem som redan föreligger. Kostnaderna för att minska miljöproblemen och att åtgärda redan uppkomna skador bör bäras av den som orsakar eller orsakat skadorna.

En aktiv miljövård har en avgörande betydelse för vår välfärd. ekonomi och sysselsättning. Miliöfrågorna har därför en självklar ställning inom välfärdspolitiken. Rätten till en god miljö som förutsättning för en god hälsa måste kunna garanteras även kommande generationer.

Miljövården började byggas upp under 1960-talet genom bl. a. lagstiftning, myndighetsorganisation och investeringar i anläggningar för miljövård. Omfattande resurser har avsatts för ett förbättrat miljöskydd samt för att vårda och förvalta värdefull natur. Många av de insatser som gjorts har varit framgångsrika. Ett ökande miljömedvetande och insatser från folkrörelser och ideella organisationer har också bidragit till att miljövårdens positioner har kunnat flyttas fram.

Inget enskilt land kan med enbart nationella åtgärder skydda sin miljö. 4

Många miljöproblem måste lösas genom internationellt samarbete. Det Prop. 1987/88: 100 gäller bl.a. försurningens effekter, nedbrytningen av det skyddande ozon- Bil. 16 skiktet, nedsmutsningen av haven, risken för klimatförändringar och radioaktivt nedfall. Även u-ländernas miljöproblem, bl. a. avseende ökenutbredningen och jorderosion, kräver internationell samverkan.

Miljöpolitiken måste drivas målmedvetet i de olika internationella organ som Sverige medverkar i och gå hand i hand med det nationella arbetet. Sverige måste se som sin uppgift att på de områden där vi har särskild kompetens vara pådrivande i det internationella miljöarbetet. Regeringen arbetar efter dessa riktlinjer. Vår ambition är att genom en stärkt samordning av Sveriges agerande i FN och dess fackorgan samt i andra internationella organisationer, bl.a. OECD, aktivt arbeta för att få till stånd instrument för att bemästra globala och regionala miljöproblem, även sådana som för närvarande inte bedöms påverka miljötillståndet i vårt land. Sverige har också föreslagit en andra FN-konferens om miljö år 1992 och förklarat sig berett att stå som värd för en sådan konferens.

Sverige och andra i-länder måste vara beredda att avsätta resurser för att långsiktigt bidra till att skapa förutsättningar för att åtgärda miljöproblemen i världen. Det är mot denna bakgrund som regeringen har aviserat ett förslag om att ett internationellt miljöteknikinstitut skall inrättas i Stockholm. Till denna fråga återkommer jag i den miljöpolitiska propositionen.

Världskommissionen för miljö och utveckling. den s. k. Brundtlandkommissionen, har lagt fram förslag om hur en hållbar .och bärkraftig utveckling skall kunna åstadkommas genom hushållning med naturresurser och förebyggande av miljöproblem. Sverige stöder i allt väsentligt dessa förslag. FN:s generalförsamling har i en resolution godtagit Brundtland-rapportens huvudbudskap och anvisat en process för rapportens uppföljning, nationellt och internationellt. Sverige och de andra nordiska länderna kommer på grundval av rapporten att aktivt verka för att miljöhänsynen genomsyrar alla delar av FN-systemet. I syfte att bl.a. följa upp kommissionens rapport har inom nordiska ministerrådets ämbetsmannakommitté för energipolitik bildats en arbetsgrupp benämnd Energi och miljö.

Miljöproblemen mäste angripas från grunden och praktiska lösningar måste anvisas oavsett rådande sektorsgränser: och organisationsstrukfur. En fortsatt positiv utveckling av välfärden förutsätter i ett långsiktigt perspektiv bl. a. god miljö. Skärpta miljökrav kan således i detta perspektiv väl förenas med krav på arbete och social välfärd. :

Tekniken skall utvecklas för att tillgodose kraven på god miljö öch hushållning med naturresurserna. Jag vill i detta sammanhang erinra om att regeringen i oktober 1987 beslutat att de allmänna investeringsfonderna i fortsättningen kan användas för insatser för att förbättra miljön. Utanför de särskilda stödområdena skall investeringsfonderna bara få användas till miljöförbättrande investeringar och insatser.

Miljö- och energidepartementet har en pådrivande och samordnande roll: i regeringens miljöpolitik. I.detta arbete deltar miljövårdsberedningen, som är regeringens samråds- och kontaktorgan i miljöfrågor. Beredningen inrik-: tar sitt arbete på obearbetade och sektorövergripande miljöfrågor. I miljövårdsberedningen ingår.bl. a. miljö- och energiministern samt :kom- 'n

munikations-, jordbruks,- arbetsmarknads-, bostads- och industriministrarna. : . Bil. 16

I 1987 års budgetproposition framhöll jag att det för samhällssektorer med stor miljöpåverkan kan behöva övervägas system med fortlöpande redogörelser för sektorns resursanvändning och inverkan på miljön. En sådan ansats är ett sätt att mer konkret finna former för att väga in ekologiska hänsyn i beslutsprocessen. Enligt väglagen är vägverket numera skyldigt att göra en miljökonsekvensbeskrivning i samband med upprättande av arbetsplan. Jag har erfarit att det i övriga trafikverk förestår ett utvecklingsarbete i samma syfte. Detta kan ge praktiska erfarenheter för motsvarande utveckling inom andra sektorer.

Pågående verksamhet, m. m. Jag övergår nu till att redovisa vissa aktuella arbetsuppgifter och den verksamhet som har bedrivits under det gångna verksamhetsåret.

I april 1987 redovisade statens naturvårdsverk förslag till åtgärder för att skydda ozonskiktet (SNV rapport 3353). Enligt verket är det möjligt att minska användningen och utsläppen av CFC betydligt redan med dagens teknik. I ett första steg bör utsläppen kunna minskas med minst 25 4 till år : 1991 jämfört med 1984 års nivå. På tängre sikt bör mer långtgående minskningar av utsläppen vara möjliga.

Jag har haft överläggningar med företag, branschorganisationer, myndigheter och fackliga organisationer om möjligheten att minska användningen och utsläppen av CFC. Överläggningarna har bl. a. resulterat i att vägverket har beslutat att upphöra med användningen av allt material i vägkonstruktioner som innehåller eller tillverkas med hjälp av CFC senast till årsskiftet 1991—1992. Även statens järnvägar har fattat ett liknande beslut. Jag avser att återkomma till frågan om minskad användning av CFC i den miljöpolitiska propositionen. |

I september 1987 undertecknade ett 40-tal länder ett internationellt protokoll om begränsning av produktion och användning av CFC och haloner. Protokollet. som bygger på Wienkonventionen som Sverige undertecknade år 1985, förutsätts kunna träda i kraft den 1.januari 1989 och därefter genomföras etappvis. Produktion och användning av CFC skall i ett första steg frysas på 1986 års nivå senast efter ett år. I ett andra steg skall en: minskning med 20 20 genomföras senast år 1994, Efter ytterligare fem år skall minskningen uppgå till minst 50 76. För halonerna innebär beslutet en frysning på 1986 års nivå tre år efter avtalets ikraftträdande.

De nordiska miljöministrarna kom i oktober 1987 överens om en gemen-

sam nordisk plan för att minska användningen av CFC och andra ämnen som bryter ner ozonskiktet. Fram till år 1991 skall användningen av dessa ämnen minska med 25 Z. .

Jag vill i detta sammanhang betona att det övergripande målet vad gäller CFC och haloner såväl nationellt som internationellt är att användningen av dessa ämnen skall upphöra så snart som möjligt." :

Naturvårdsverket överlämnade hösten 1987 till regeringen ett förslag till aktionsplan mot luftföroreningar och försurning (SNV rapport 3379). Ak-

e tionsplanen avses komplettera det år 1985 beslutade handlingsprogrammet Prop. 1987/88: 100 mot luftföroreningar och: försurning enligt vilket svaveldioxidutsläppen Bil. 16 skall minska med 65 22 och kväveoxidutsläppen med 30 2 fram till år 1995 jämfört med 1980 års nivå. Jag återkommer till aktionsplanen i vårens miljöproposition.

I detta sammanhang vill jag erinra om att regeringen efter internationella överläggningar år 1985 föreslog (prop. 1985/86:61, JoU 11, rskr. 101) att skärpta avgaskrav för personbilar skall införas i två steg; frivilligt och kombinerat med en reducerad försäljningsskatt för 1987 och 1988 års personbilsmodeller, och obligatoriskt från och med 1989 års personbilsmodeller. Introduktionen av katalytiskt avgasrenade bilar och blyfri bensin har varit framgångsrik.

Vidare har naturvårdsverket på regeringens uppdrag utrett vilka avgaskrav som bör gälla för lastbilar och bussar (SNV rapport 3283). Naturvårdsverket och statens energiverk har redovisat förslag om att minska kväveoxidutsläppen från förbränningsanläggningar (Statens energiverk 1983:3 och SNV rapport 3312). Båda förslagen bereds för närvarande i regeringskansliet.

För att ytterligare minska svaveldioxidutsläppen har regeringen beslutat att den genomsnittliga svavelhalten i i lätt eldningsolja får vara högst 0,2 viktprocent.

Regeringen tillsatte i augusti 1986 en särskild aktionsgrupp mot havs-' föroreningar. Naturvårdsverket har på uppdrag av gruppen utarbetat ett förslag till en aktionsplan mot havsföroreningar. Förslaget överlämnades till regeringen våren 1987.

I aktionsplanen utpekas de viktigaste områdena där insatser krävs. Långtgående åtgärder måste enligt verket vidtas mot föroreningarna.Det gäller både nationellt och internationellt. Arbetet med att begränsa tillförseln av stabila organiska ämnen och växtnäringsämnen bör ges hög prioritet. Åtgärder för att begränsa utsläppen av metaller och olja är också mycket viktiga. I planen presenteras förslag till åtgärder avseende såväl industrier som jordbruk och kommunala reningsverk.

Hösten 1986 inledde regeringen överläggningar med pappers- och massaindustrin för att minska användningen av klor och klorföreningar vid produktion av blekt pappersmassa och för att påskynda att nya reningsåtgärder i industriella processer vidtas. Naturvårdsverket redovisade första delen av sitt s.k. miljö/cellulosa-projekt i juli 1987. Förslag till handlingslinje i denna fråga finns i aktionsplanen mot havsföroreningar.

Regeringen har i olika beslut i enskilda ärenden under hösten 1987 slagit fast principen att utsläppen av klorerad organisk substans måste minskas kraftigt. De högsta tillåtna utsläppsnivåerna enligt dessa beslut är i princip desamma som naturvårdsverket i sitt förslag till aktionsplan mot havsföroreningar anger att den svenska skogsindustrin bör ha nått år 1992.

Jag vill här fästa uppmärksamheten vid regeringens beslut i maj 1986 varigenom området kring Laholmsbukten förklarats som särskilt föroreningskänsligt. Hösten 1986 redovisade länsstyrelserna i Kristianstads och Hallands län förslag till åtgärder för att minska kväve- och fosforutsläppen

NN

kYd

till Laholmsbukten. Regeringen bemyndigade i april-1987 berörda länssty- Prop. 1987/88: 100 relser att meddela föreskrifter om sådana åtgärder. Beslutet berör främst Bil. 16

jordbruket samt kommunala avloppsreningsverk. Enligt beslutet skall länsstyrelserna vidare senast i slutet av år 1988 lämna en första rapport till regeringen om resultatet av vidtagra åtgärder.

Också i andra sammanhang har åtgärder vidtagits för att minska havsföroreningarna. Inom ramen för det svensk-norska samarbetet har frågan om begränsningar av utsläppen av vattenföroreningar från industrier, tätorter och jordbruk i Östfoldområdet behandlats. Från norsk sida har nu lagts fram ett program för sådana utsläppsbegränsningar. I november 1986 tog den svenska regeringen initiativ till ett gemensamt svensk-danskt arbete för att kartlägga miljösituationen och de viktigaste utsläppskällorna till

Kattegatt och för att föreslå åtgärder för att minska utsläppen till och

föroreningen av området. Utredningen redovisades i juli 1987 (SNV rap-

port 3371).

De nordiska miljöministrarna behandlade havsföroreningsfrågorna på

sitt möte hösten 1987. Arbetet på att nå gemensamma lösningar skall fortsätta.

1988 års möte med Helsingforskommissionen om Östersjöns miljö kommer på svenskt initiativ att hållas på ministernivå.

En ministerkonferens om Nordsjön ägde rum i London hösten 1987. Konferensen enades om ökade insatser för att skydda Nordsjöns marina

miljö genom att starkt begränsa utsläpp från land samt förbjuda dumpning

av industriavfall och förbränning av avfall till havs.

Regeringen har våren [987 i en skrivelse till riksdagen (skr. 1986/87:157)

redovisat riktlinjer för skärpta miljökrav vid anläggningar för avfallsför-

bränning. Kraven innebär att reningsutrustning för bl. a. dioxiner måste

installeras. Dioxinutsläppen skall minskas med mer än 90 Zz. Dessa krav

skall vara uppfyllda i alla befintliga anläggningar före 1991 års utgång. Tillstånd för nya anläggningar förutsätter att de skärpta kraven uppfylls. Regeringen gav i juni 1987 statens naturvårdsverk i uppdrag att utvärdera erfarenheterna inom avfalls- och återvinningsområdet. Utgångspunkten för uppdraget är att mängden avfall skall minska så långt möjligt. I uppdra-

get, som skall redovisas senast den 1 juni 1988, ingår bl. a. att studera de

tekniska och ekonomiska förutsättningarna för ökad återvinning. Ny miljö-

skyddsteknik kan numera stimuleras genom medel ur bränslemiljöfonden.

I december 1986 antog riksdagen (prop. 1986/87:55, JoU 8, rskr. 70) ett åtgärdsprogram mot miljöfarliga batterier. Riksdagsbeslutet och den med

anledning därav utfärdade förordningen (1986:1236) om miljöfarliga batte-

rier innebär bl. a. att samtliga kommuner är skyldiga att samla in miljöfarli-

ga batterier. En landsomfattande informationskampanj har genomförts under år 1987. Regeringen har vidare I november 1987 beslutat om en

särskild symbolmärkning av miljöfarliga batterier.

Regeringen gav sommaren 1987 naturvårdsverket i uppdrag att inventera : förekomsten av giftavfall m. m. Uppdraget avrapporterades hösten 1987.

Vid bl. a. kemikalieinspektionen pågår arbetet med att minska riskerna

med och användningen av kemiska bekämpningsmedel. . Målet är.

24

Ty

att fram till år 1990 jämfört med år 1985 ha halverat användningen av = Prop. 1987/88:100 bekämpningsmedel i jordbruket. Naturvårdsverket, lantbruksstyrelsen, = Bil. 16

livsmedelsverket och Sveriges lantbruksuniversitet har viktiga arbetsuppgifter i detta s.k. halveringsprogram.

Riksdagen har hösten 1987 på regeringens förslag beslutat att tillföra naturvårdsverket ca 4 milj. kr. under budgetåret 1987/88 för analys av

dioxiner och andra miljögifter. Räknat för helt budgetår innebär detta

närmare 8 milj. kr.

Frågan om finansieringen av ersättning till skadelidande samt av åtgärder för återställning och sanering vid miljöskador har utretts av miljöskadefondsutredningen, som redovisade sina förslag i betänkandet (SOU 1987:15) Miljöskadefond. Förslaget bereds för närvarande inom regeringskansliet.

Miljöskyddslagen ändrades år 1984 så att det blev möjligt att peka ut särskilt förorcningskänsliga områden, för vilka myndigheterna kan vidta

speciella åtgärder. Ringsjön i Skåne och området kring Laholmsbukten har

pekats ut som sådana områden. Jag kommer inom kort att föreslå en utvidgning av miljöskyddslagen även såvitt avser bl. a. områden med sär-

skilt svåra luftföroreningar.

Genom den nya plan- och bygglagen (1987:10) som trädde i kraft den

Il juli 1987 blir kommunala översiktsplaner över mark- och vattenanvändningen obligatoriska. Översiktsplanerna ger bl. a. bättre förutsättningar för

en förebyggande miljövård och för en belysning av konflikter mellan ex-

ploateringsintressen och miljövården.

I naturresurslagen (1987:12), som trädde i kraft samtidigt med den nya plan- och bygglagen, understryks att mark- och vattenområden skall användas till det de är mest lämpade för. Lagen ger riktlinjer för att balansera exploateringsintressen mot bevarandevärden och miljöhänsyn. I lagens inledande bestämmelser anges att marken. vattnet och den fysiska miljön i övrigt skall användas så att en från ekologisk, social och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning främjas.

I samband med tillkomsten av den nya planlagstiftningen har också naturvårdslagen ändrats så att kommunerna får rätt att själva besluta om

bildande av naturreservat och naturvårdsområden.

Statens naturvårdsverk har med skrivelse den 26 november 1987 föreslagil en Översyn av naturvårdslagen. Frågan bereds för närvarande inom regeringskansliet.

Ett förslag till ny strålskyddslag har nyligen behandlats av lagrådet. Lagens syfte är att stärka skyddet för människor, djur och miljö mot

skadlig verkan av strålning. I förhållande till gällande strålskyddslag från

år 1958 innebär förslaget bl. a. ett utvidgat ansvar för den som är verksam med strålning. Förslaget innehåller också nya bestämmelser för att göra tillsynen mer effektiv. Jag avser att under våren föreslå regeringen att lägga fram förslag för riksdagen om en ny strålskyddslag att gälla från den-t. juli 1988. : : . :

Statens strålskyddsinstitut har i samråd: med socialstyrelsen, statens planverk och statens mät- och provråd utarbetat en lägesrapport om'arbetet med att minska riskerna med radon i bostäder. Rapporten överlämna- oo 9

des till regeringen den 1 juni 1987. Myndigheterna har bedömt läget som allvarligt. Ett antal åtgärder har vidtagits och föreslagits för att komma till — Bil. 16 rätta med radonproblemen. Tidigare denna dag har chefen för bostadsdepartementet föreslagit förenklingar och förbättringar av nu gällande regler för ekonomiskt stöd till småhusägare. Åtgärderna bör bidra till att allvarliga hälsorisker till följd av radon i bostäder skall kunna undanröjas.

Vissa förslag i årets budgetproposition För att effektivisera miljöskyddet och förbereda förändringar i miljövårdsorganisationen föreslår jag i det följande särskilda insatser om 5 milj. kr. I avvaktan på beslut om sådana förändringar har chefen för civildepartementet tidigare denna dag föreslagit att länsstyrelserna för budgetåret 1988/89 tillförs 10 milj. kr. för bl. a. en förstärkt tillsyn enligt miljöskyddslagen. .

Utöver den satsning på miljövårdsforskningen som gjordes i forskningspropositionen våren 1987 föreslår jag i det följande en ytterligare resursförstärkning. Den s.k. kollektiva forskningen föreslås få ett ökat stöd genom det treåriga ramprogram som, under förbehåll av regeringens godkännande, överenskommits mellan företrädare för staten och Föreningen för Industriell! Miljövårdsforskning. För budgetåret 1988/89 innebär detta att staten ökar sitt stöd med ca 3 milj: kr. Därigenom möjliggörs bl.a. en angelägen förstärkning av det internationella miljösamarbetet på forskningsområdet.

Naturvårdsverket har träffat avtal med jordbrukare för att bevara ett urval av värdefulla ängs- och hagmarker. Jag kommer i det följande att föreslå att 10 milj. kr. anvisas för naturvårdsinsatser i odlingslandskapet. Åtgärder som också berör kulturminnesvården genomförs i i samarbete med riksantikvarieämbetet.

Medvetenheten om miljöns betydelse bör grundläggas tidigt i livet. Informations- och utbildningsinsatser på miljöområdet riktade till barn och ungdomar är därför angelägna. Jag vill på detta område hänvisa till den redovisning som statsrådet Lindqvist nyss har lämnat. Av denna framgår att medel för utvecklings- och förnyelsearbetet bl. a. kommer att avsättas för miljöfostran i barnomsorgen. |

Med anledning av förslag från en arbetsgrupp inom regeringskansliet har utbildningsministern och statsrådet Göransson tidigare i dag lagt fram förslag med syfte att stärka miljöfrågornas ställning i undervisningen. Statsrådet Göransson har också föreslagit att särskilda medel skall avsättas för de s.k. miljöresurspersoner, som i dag finns knutna till länsskolnämnderna.

Jag kommer i det följande att under naturvårdsverkets informationsanslag beräkna ökade medel för informationsverksamhet för att möjliggöra en ökad satsning på materialproduktion för bl. a. skolans behov. Det är vidare nödvändigt att miljöfrågorna ges en stor roll i t. ex. civilingenjörsoch lärarutbildningarna. Här bör bl. a. naturvårdsverket och universitetsoch högskoleämbetet (UHÄ) kunna ge vägledning och stöd åt de lokala utbildningarna. 10

För att det uppsatta målet med en halvering av bekämpningsmedelsan- = Prop. 1987/88:100 vändningen i jordbruket skall kunna uppnås föreslås att ytterligare resurser = Bil. 16 tillförs kemikalieinspektionen. |

Den planerade miljöpropositionen Jag övergår nu till att närmare beröra den planerade miljöpolitiska proposi- : tionen.

Miljön har under årens lopp utsatts för allvarliga skador. Den snabba tekniska och ekonomiska utvecklingen för ofta med sig att eventuella negativa miljöeffekter upptäcks i efterhand. Miljöpolitiken måste nu vidareutvecklas. En framgångsrik miljöpolitik kräver att miljöhänsynen ingår som en viktig del i samhällsplaneringen och den tekniska utvecklingen. Åtgärder i efterhand blir i regel svårare och dyrare. Det är mot denna bakgrund som jag avser föreslå regeringen att våren 1988 i en miljöpolitisk proposition ge riksdagen en samlad redovisning av de åtgärder som bör vidtas.

I betänkandet (SOU 1987:32) För en bättre miljö har förslag lämnats till åtgärder rörande miljövårdens organisation m.m. Förslaget berör bl.a. naturvårdsverket, koncessionsnämnden för miljöskydd, länsstyrelserna och kommunerna. En väl fungerande niljövårdsorganisation är enligt min mening av central betydelse för att de åtgärder som föreslås på miljöområdet skall få den effekt som åsyftas.

Luftföroreningar och försurningar medför som jag nyss har redogjort för omfattande och allvarliga skador på skog, grödor, mark och vatten. Situationen har i vissa hänseenden förvärrats även om genomförda åtgärder har gett goda resultat. Arbetet med att lösa problemen måste därför gå vidare.

Sverige skall fortsätta ansträngningarna att få till stånd en europeisk aktionsplan mot försurning. Den bör slå fast hur mycket utsläppen av svavel och kvävedioxider måste minska för att skadad miljö skall kunna återställas och nya miljöskador förhindras. Planen bör också visa hur detta skall genomföras. De förslag som i detta syfte lagts fram från svensk sida inom ramen för FN:s konvention om långväga, gränsöverskridande luftföroreningar har hittills mottagits positivt.

Flera ämnen bidrar till att bryta ned det skyddande ozonskiktet. Användningen av CFC och haloner måste som jag tidigare nämnt minskas kraftigt. Målet är att användningen av de miljöfarliga ämnena skall upphöra.

Internationellt krävs som ett första steg ett förbud mot CFC som drivgas i sprayflaskor liknande det förbud som råder i Sverige. Vi måste också verka för att användningen av CFC upphör på områden där det finns goda alternativ, t.ex. beträffande förpackningar och material. Arbetet med att byta CFC mot andra ämnen har inletts. Det internationella avtalet om minskning av produktion och användning av CFC och haloner som jag tidigare har redovisat behöver följas upp, bl. a. vad gäller avvecklingstakten. Avvecklingen i Sverige bör ske så snabbt som möjligt.

Naturvårdsverkets aktionsplan mot havsföroreningar kommer att ligga till grund för mina fortsatta överväganden om åtgärder för att rena haven. 1

Detta arbete kommer också att innefatta fortsatta ansträngningar för att övriga länder genomför åtgärder till skydd för havsmiljön. De åtaganden = Bil. 16 som diskuteras i olika internationella organ avser både utsläpp både från land och från fartyg liksom förbud mot dumpning och förbränning av miljögifter till havs. De föroreningar som i första hand bör bekämpas är utsläpp av stabila organiska ämnen och närsalter. Utsläppen av metaller och olja bör också begränsas.

För jordbruket finns i gällande jordbrukspolitiska riktlinjer angivet ett s.k. miljö- och resursmål. Enligt detta mål skall i jordbruket och livsmedelsproduktionen hänsyn tas till kravet på en god miljö och till behovet av en långsiktig och planerad hushållning med våra naturresurser. Det långsiktiga omställningsarbetet sker i enlighet med bl: a. miljö- och resursmålet. .

I naturvårdsverkets förslag till aktionsplan mot havsföroreningar behandlas de kemikalieintensiva produktionsmetoderna och gödselhanteringen vilka bl. a. orsakar kväveläckage och övergödning av hav och sjöar. I november 1987 överlämnades till regeringen en utredning om hur kväveläckage från mark kan minskas genom sänkt intensitet i jordbruket. Frågorna bereds f.n. i regeringskansliet.

Vad gäller energiområdet har utvecklingen de senaste åren inneburit gynnsamma effekter för miljön genom ökad energihushållning, minskade utsläpp från oljeeldning samt särskilda satsningar på miljövänlig teknik. Jag kommer i det följande att närmare redogöra för de energipolitiska frågorna och därmed sammanhängande särskilda miljöfrågor.

I vissa regioner krävs särskilda insatser för att komma till rätta med miljöproblemen. Dalälven och Göteborgsregionen, främst Hisingen, är exempel på sådana regioner. Laholmsbukten och Ringsjön är andra exempel på områden för vilka särskilda åtgärder har beslutats. Också miljöproblemen i de större städerna kräver ökad uppmärksamhet.

Frågor som har utretts av miljöskadefondsutredningen kommer att behandlas i den miljöpolitiska propositionen.

De samhällsekonomiska konsekvenserna av den pågående miljöförstöringen är omfattande. Kostnaderna för att åtgärda miljöskadorna bör i princip bäras av den som förorsakar dem. Med hänsyn till miljöproblemens art och till att de ofta är gränsöverskridande måste staten svara för vissa slag av åtgärder. Huvuddelen av kostnaderna skall dock bäras av andra än staten. Ekonomiska styrmedel blir i detta sammanhang ett viktigt kompletterande inslag i miljöskyddsarbetet.

Ett ökat miljömedvetande förutsätter bl.a. vidgade informations- och utbildningsinsatser. Här kan folkrörelserna spela en viktig roll. Inom civildepartementet görs nu en översyn av hela bidragssystemet till folkrörelserna. Som en del i översynen ingår frågan om. stödet till miljöorganisationerna. : . - .

I den miljöpolitiska propositionen avser:jag också behandla vissa frågor om naturvård, bl. a. förslag om justering av områdesgränserna i national-. ' : parkerna Ängsö, Blå Jungfrun och Gotska Sandön. Förslag till utvidgning av Sånfjällets nationalpark kommer också att behandlas. :

2Energipolitiken Prop. 1987/88: 100

Allmänt Bil. 16

Genom riksdagens beslut våren 1985 (prop. 1984/85:120, NU 30, rskr. 362)

lades riktlinjerna för energipolitiken fast. De innebär att samhällets och

industrins behov av cen billig och säker energiförsörjning skall tryggas

genom ett energisystem som i största möjliga utsträckning är grundat på varaktiga, helst förnybara och inhemska, energikällor. En effektiv energi-

användning och en intensifierad energihushållning skall främjas. Stränga

krav skall ställas på säkerhet och omsorg om miljön vid användning och

utveckling av all energiteknik. Kärnkraften skall utnyttjas under en övergångsperiod. Senast år 2010 skall den sista reaktorn tas ur drift. Omedelbart efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl I Sovjetunionen våren

1986 uppdrog regeringen åt rådet för långsiktiga elanvändnings- och elproduktionsfrågor, energirådet, att på nytt pröva de grundläggande frågorna

om kärnkraftens säkerhet m. m. Energirådets verksamhet resulterade i ett

omfattande underlagsmaterial. Materialet överlämnades till regeringen under hösten 1986 och remissbehandlades därefter. oo

I den proposition om vissa utgångspunkter för energisystemets omställning (prop. 1986/87:159) som regeringen lade fram våren 1987 konstaterade jag att inget avgörande kommit fram som ger anledning att tidigarelägga

den tidpunkt, år 2010, när kärnkraftsavvecklingen skall vara helt genom-

förd. Däremot drog jag slutsatsen att gjorda undersökningar visar att en avveckling på tio år eller kortare tid skulle kräva stora uppoffringar, både

ckonomiskt och miljömässigt. Detta gäller oavsett om avvecklingen läggs tidigt eller sent under tiden fram till år 2010. En lång omställningsperiod,

däremot, ökar möjligheterna till successiv anpassning och teknikutveck-

ling. Därigenom skapas goda förutsättningar för den nya kraftproduktionen att klara stränga. miljökrav. Omställningen måste också ske på ett sådant sätt att inte uppställda välfärdsmål äventyras. Vidare kommer

upphandlingen av nya elproduktionsanläggningar och genomförandet av eleffektiviserings- och elersättningsåtgärder m. m. att spridas ut över tiden. På detta sätt ges svensk industri bättre möjligheter att svara för en stor del av leveranserna vid de betydande investeringar som blir följden av kärnkraftsavvecklingen. Samtidigt minskar de risker för överhettning på investeringssidan som skulle uppstå vid en omfattande, snabb omställning.

let slutmål att avvecklingen av kärnkraften skall vara helt genomförd

senast år 2010. Samtidigt måste kärnkraftsavvecklingen genomföras så att en säker elförsörjning kan upprätthållas.

Regeringen föreslog att ett utvecklingsprogram skall genomföras och att målet för detta utvecklingsprogram skall vara att en första reaktor skall

kunna tas ur drift någon gång under åren 1993—1995 och en andra reaktor någon gång under åren 1994—1996. Tillförseln av ny energi och resultaten

av hushållningen med energi skall dock vara avgörande för tidpunkterna för reaktorernas urdrifttagning. Vid valet av de reaktorer som först skall

tas ur drift bör — vid sidan av säkerhetsaspekterna — beaktas bl. a. reakto-

rernas regionala betydelse för kraftproduktionen, möjligheterna att överfö- 13

ra kraft mellan regioner och de regionala förutsättningarna för att minska — Prop. 1987/88:100 elanvändningen. Bil. 16

Riksdagen har godkänt regeringens förslag (NU 1987/88:7, rskr. 56). Jag avser att under våren 1988 återkomma till regeringen med precisera-

de förslag till riksdagen beträffande kärnkraftsavvecklingens inledning.

I propositionen (1986/87:159) om vissa utgångspunkter för energisystemets omställning underströk jag att. det är mycket angeläget att den kommande kärnkraftsavvecklingen inte får ske på bekostnad av miljön. Ny energitillförsel måste uppfylla mycket högt ställda miljö- och säkerhetskrav.

Stora ansträngningar görs för att minska energisystemets negativa inver-

kan på miljön. Bl.a. har riksdagen beslutat (prop. 1984/85:127, JoU 28.

rskr. 275) att utsläppen av svavel- och kväveoxider skall minskas med 65

resp. 3096 till år 1995, räknat från 1980 års nivå. | Som jag tidigare har berört har statens naturvårdsverk under hösten

1987 i samarbete med en rad andra myndigheter redovisat en aktionsplan

mot luftföroreningar och försurning. Naturvårdsverket konstaterade där- .

vid att svaveldioxidutsläppen ökade starkt i Sverige under 1950- och

1960-talen. Från 1970-talets början har de sedan minskat, så att de nu är avsevärt lägre än på 1950-talet. Minskningen av svaveldioxidutsläppen är i stor utsträckning ett resultat av omläggning av cenergiförsörjningen, minskad energiförbrukning och skärpta miljökrav. Den 1 juli 1987 skärptes miljökraven vid oljeanvändning ytterligare genom att en bestämrnelse 1 förordningen (1976:1055) om svavelhaltigt bränsle infördes om att den genomsnittliga svavelhalten i lätt eldningsolja får vara högst 0,2 viktprocent. Energiscktorn svarar för omkring 25 20 av kväveoxidutsläppen i Sverige.

Statens energiverk och naturvårdsverket har under år 1986 på regeringens uppdrag utrett möjligheterna att minska utsläppen av kväveoxider från förbränningsanläggningar. Jag avser att återkomma med ctt ställningstagande till de föreslagna åtgärderna i den miljöpolitiska propositionen våren

1988.

Statens energiverk är sedan den 1 juli 1983 den centrala förvaltningsmyndigheten för frågor om energiförsörjning. Verkets uppgifter har sedan det inrättades förändrats bl. a. vad gäller den stödverksamhet som verket

administrerar. Verket har under budgetåret 1986/87 omorganiserats. Riksdagen beslutade under våren 1987 om ett nytt energiforskningsprogram för treårsperioden 1987/88-1989/90. Beslutet, som byggde på energi-

forskningsutredningens betänkande (EFU 87, SOU 1986:31), innebär en

mer markerad inriktning på grundforskning och mer långsiktigt tillämpad forskning samt på forskning och utveckling av betydelse för omställningen

av energisystemet. Sammanlagt beräknades 1050 milj. kr. till energiforskning under treärsperioden.

Regeringen har i juni 1987 givit statens energiverk i uppdrag att utreda vissa för energiforskningsprogramimet gemensamma frågor i samverkan med berörda myndigheter, organisationer m. m. Det gäller bl. a. frågan om

tillsättande av tidsbegränsade forskartjänster s. k. mellantjänster inom uni-

versitet och högskolor. Verket har den 20 november 1987 redovisat resul- - 14

tatet av utredningen om mellantjänster till regeringen. Av redovisningen Prop. 1987/88: 100 framgår bl. a. att flertalet av de tidsbegränsade forskartjänsterna föreslås — Bil. 16 bli förlängda från tidigare programperiod samt att ytterligare tjänster kommer att inrättas. Jag har inget att erinra mot detta förslag.

Motoralkoholkommitténs slutbetänkande (SOU 1986:51) Alkoholer som motorbränsle har remissbehandlats. Riksdagen har i beslutet om nytt treårigt program för energiforskning anslagit medel för energirelaterad forskning och utveckling inom transportsektorn. För detta ändamål har totalt ca 140 milj. kr. beräknats för budgetåren 1987/88-1989/90. Mot denna bakgrund har transportforskningsberedningen, styrelsen för teknisk utveckling och statens energiverk i juni 1987 givits i uppdrag av regeringen att inom ramen för de av riksdagen avsatta resurserna utarbeta ett program för energirelaterad forskning och utveckling inom transportsektorn. Arbetet skall bedrivas i nära samverkan mellan myndigheterna och en etappredovisning skall ske under våren 1988. Stiftelsen Svensk Etanolutveckling har efter stöd från regeringen utrett förutsättningarna för uppförande av en fullskaleanläggning för produktion av etanol ur spannmål. Rapporten Fullskalig etanolproduktion överlämnades till regeringen i juli 1987 och har remissbehandlats.

Energisituationen Den totala energianvändningen väntas ligga på en något högre nivå åren 1987-1988 jämfört med år 1986, eller kring 460 TWh. År 1986 uppgick den totala energianvändningen till 449 TWh. Korrigeras statistiken för åren 1986 och 1987 till normala år i temperaturhänseende, blir den årliga ökningen av den totala cnergianvändningen drygt 1 §c under perioden 1986-1988.

Statens energiverks bedömning av energianvändningens utveckling under år 1987 samt en prognos för år 1988 framgår av tabell 1.

Tabell I Energianvändningen, TWh Användarkategori 1986 1986 1987 1988

temp. prel. prognos

korr.

Industri137(37[39140
Transporter79798183
Bostäder, service m. m.162160169163

Total slutlig inhemsk

energianvändning 378 376 389 386 Utrikes sjöfart. förluster och

energi för icke energiändamål 71 7 73 73 Källa: statens energiverk

Under år 1986 sjönk energianvändningen i industrin till 137 "TWh från ca 140 TWh år 1985. Det var framför allt användningen av oljeprodukter som

fortsatte att sjunka. Den minskade således med drygt 3 TWh jämfört med

är 1985, trots att oljepriserna sjönk kraftigt under året. Till en del beror

denna nedgång på ökad användning av naturgas i södra Sverige. Samtidigt var år 1985 mycket kallare än ett normalår vilket ledde till att såväl energisom oljeanvändningen höll sig på en högre nivå det året. IS

Från år 1986 till är 1988 beräknas industrins årliga energianvändning öka — Prop. 1987/88:100 med ca 3 TWh, till drygt 140 TWh. Av de enskilda energislagen väntas kol- — Bil. 16 användningen öka något medan koksanvändningen minskar till följd av produktionsnedgången inom järn- och stålindustrin, Användningen av inhemska bränslen stiger eftersom massaproduktionen väntas öka. Naturgasintroduktionen i södra Sverige medför att oljeanvändningen inom industrin beräknas fortsätta att minska under är 1987 och år 1988. Industrins elanvändning (exkl. avkopplingsbara pannor) förväntas öka från 46,7 TWh år 1986 till ca 48 TWh resp. 48,6 TWh för åren 1987 och 1988.

Energianvändningen inom transportsektorn utgörs nästan uteslutande av oljeprodukter (ca 979). Den sammanlagda användningen av oljeprodukter i transportsektorn (exkl. utrikes sjöfart) bedöms öka till 79 TWh år 1987 eller med 2.8 Z jämfört med år 1986. Under år 1988 förväntas ök-

ningstakten dämpas, till 2,2 Zz. |

Energianvändningen i sektorn bostäder, service m.m. består främst av energi för uppvärmning av bebyggelsen. Under senare år har cnergiförbrukningen för uppvärmningsändamål minskat kraftigt dels på grund av konvertering till el och fjärrvärme, dels på grund av energihushållning. Av den totala energianvändningen inom sektorn utnyttjades år 1987 7074 för uppvärmningsändamål och ca 2046 till hushållsel och driftel i lokaler. Övrig service, dvs. gatubelysning, el- och vattenverk m. m. samt de areella näringarna, svarade tillsammans för återstoden av sektorns energianvändning.

Preliminär celstatistik för år 1987 tyder på en måttlig ökning av den temperaturkorrigerade elanvändningen inom sektorn bostäder och service. Elvärmen förväntas svara för ca 0,3 TWh av denna ökning som totalt beräknas uppgå till drygt I TWh inom sektorn. Under år 1988 förväntas ökningen av clanvändningen mattas av ytterligare inom scktorn. Förbrukningen av lätt eldningsolja liksom förbrukningen av fjärrvärme stiger något under år 1988. Användningen av tjocka oljor fortsätter dock att minska. Totalt under prognosperioden förväntas nettvoenergibehovet per ytenhet vara ungefär konstant.

Den totala elenergianvändninger, inkl. överförings- och distributionsförluster men exkl. kraftverkens egen förbrukning, blev under år 1986 129 TWh.

Den totala oljeanvändningen (oljeprodukter exkl. naturgas) väntas öka från 218 TWh år 1986 till 219 TWh under är 1987, för att sedan minska till 215 TWh under år 1988.

Användningen av inhemska bränslen bedöms öka endast obetydligt under åren 1987 och 1988. .

Hur den totala energitillförseln fördelar sig och väntas fördela sig på primära energislag åskådliggörs i tabell 2.

Tabell 2 Encrgitillförsel, TWh

Prop. 1987/88: 100

19861987 prel.1988 prognos '
Olja. 218219215
Naturgas: 234
Kol, koks343434
Inhemska bränslen!626463

Vattenkraft (brutto) Kärnkraft (brutto) Nettoimport av el | Spillvärme och värme- 133 142 143

pumpsvärme i fjärr-

värmeanläggningar Totalt 449 462 459 Källa: statens energiverk ! Inkl. privat vedanvändning

Nettoproduktionen av el uppgick år 1986 till drygt 133 TWh. Elproduktionen bedöms öka med omkring 10 TWh år 1987 jämfört med år 1986

beroende på den extremt goda vattentillrinningen under sommaren och hösten. För närvarande ligger vattenmagasininnehållet ca 5 TWh högre än :

normalvärdet. Detta kan komma att ge en vattenkraftproduktion som

ligger ca 7,5 TWh och 2,5 TWh högre för åren 1987 resp. 1988 än för ett

normalår.

Energihushållning

I regeringens proposition (1986/87:159, NU 7, rskr. 56) Om vissa utgångspunkter för energisystemets omställning betonas att'ökade krav på effektivare utnyttjande av energiresurserna måste ställas inför kärnkraftsavvecklingen. Detta gäller särskilt möjligheterna att effektivisera elanvändningen och utveckla ny miljövänlig uppvärmningsteknik som på sikt kan ersätta

den befintliga elvärmen. En rationell elförsörjning förutsätter att det görs en riktig avvägning mellan energihushållningsåtgärder och åtgärder för energitillförsel. Hushållningsåtgärder bör vidtas så länge kostnaden för att

spara en kilowattimme är lägre än kostnaden för att tillföra en kilowattim-

me. För att klargöra vilka åtgärder som behövs för att åstadkomma den nödvändiga effektiviseringen av elanvändningen tillkallades i maj 1987 en särskild delegation för elanvändningsfrågor (elanvändningsdelegationen). I november 1987 överlämnade delegationen sitt betänkande (SOU 1987: 68)

Elhushållning på 1990-talet till regeringen. Betänkandet är för närvarande

föremål för remissbehandling. .

För att den elanvändningspolitik som riksdagen har beslutat om skall

kunna fullföljas krävs en löpande och ingående uppföljning av framför allt

elanvändningens utveckling. Utredningen om el och inhemska bränslen

(ELIN) fick därför genom tilläggsdirektiv (dir. 1986:9) i uppdrag att bl. a.

klarlägga och analysera den senaste tidens utveckling inom elanvändnings-

området. Med hänvisning till händelserna i Tjernobyl och den omfattande utredningsverksamhet som följde har utredaren i en särskild skrivelse angivit att utredningsarbetet begränsats till att gå igenom och analysera

2 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 16

behovet av statistik och prognoser på elanvändningsområdet. I november = Prop. 1987/88:100 1987 överlämnade ELIN sitt slutbetänkande (SOU 1987:65) Statistik och = Bil. 16 prognoser på cnergiområdet. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.

Omställningen av energisystemet kommer att ställa ökade krav på kommuncernas engagemang vad gäller såväl elhushållning som tillkomsten av ny elproduktion. Den kommunala energiplaneringen kan komma att få ökad betydelse. Regeringen har i juni 1987 uppdragit åt statens energiverk att redovisa sin syn på hur den kommunala energiplaneringen och dess resultat skall kunna utnyttjas i den omställning av energisystemet som inletts.

Även om elanvändningsfrågorna i framtiden kommer att spela en allt större roll inom energihushållningsområdet så bör givetvis en effektiv energianvändning alltid eftersträvas oavsett energislag. Genom målinriktade informationsinsatser kan möjligheter till lönsamma sparåtgärder påvisas för t.ex. olika kategorier av fastighetsägare. Eit led i arbetet med att utforma lämpliga hjälpmedel i detta avseende är den försöksverksamhet med s.k. nyckeltal som genomförts av statens energiverk. Resultaten av försöksverksamheten har redovisats till regeringen i rapporten Fältprov med nyckeltal för energihushållning.

Bränsleförsörjning Olja Under år 1986 steg den totala konsumtionen av oljeprodukter i världen med 2,5 2. Motsvarande ökningstal var för OECD-länderna 2,7 26 och för Västeuropa 3,6 5c. Det helt övervägande antalet länder i Västeuropa ökade sin förbrukning. Undantag utgjorde dock Danmark, Storbritannien och Sverige. |

Världsproduktionen av olja ökade med 4,5 72 mellan åren 1985 och 1986. Inom OPEC steg produktionen med 13,17. Oljeproduktionen inom OECD-området minskade däremot ned 1,57. Det är första gången på nio år som OECD på årsbasis redovisar en produktionsnedgång.

Priset på olja har under våren 1987 pendlat mellan 17:50 och 19 dollar per fat (1 fat=159 1). Oljeproduktionen inom OPEC har långa perioder legat över den överenskomna nivån 16.6 milj. fat per dag. Tillgången på råolja i Europa har som konsekvens av detta varit mycket god.

Importen av råolja till Sverige minskade under januari—augusti 1987 volymmässigt med 1152 och värdemässigt med 676 jämfört med motsvarande period i fjol. Importen av raffinerade oljeprodukter minskade såväl volymmässigt som värdemässigt med ca 3076. Den volymmässiga minskningen av importen av oljeprodukter mellan dessa perioder får ses främst mot bakgrund av att oljeföretagen började sälja ut sina beredskapslager av oljeprodukter i enlighet med riksdagens beslut i samband med 1987 års försvarsuppgörelse (prop. 1986/87:95, FöU 11, rskr. 310). Under perioden januari—-augusti 1987 var exporten av oljeprodukter ungefär lika stor som under motsvarande period året innan, 4.7 miljarder kr. Detta medförde att . 18

nettoimporten av oljeprodukter sjönk från 11,2 till 8,4 miljarder kr. eller Prop. 1987/88: 100

med 25 Z.. Handelsbalansen förbättrades med 2,8 miljarder kr. för enbart Bil. 16 oljeprodukter.

Import av råolja och raffinerade oljeprodukter samt den värdemässiga

exporten av dessa produkter. under januari--augusti 1986 och januari— augusti 1987 framgår av tabell 3

Tabell 3 Import av olja

jan—aug jan—aug procentuell

19861987förändring
Råolja, milj. ton10,79,5-11
Råolja, miljarder kr.8.68.1- 6
Raffinerade oljeprodukter. milj. ton 6.74,6-31
Raffinerade oljeprodukter, miljarder kr. 7,25,0-30

Totalt råolja och raffinerade

oljeprodukter, milj. ton17.414.1—-19
Totalt råolja och raffinerade||
oljeprodukter. miljarder kr.15.813.1-17
/. Export, miljarder kr.4,64,7+ 2
Summa nettoimport, miljarder kr.11.28,4—25
Handelsbalans miljarder kr.+23,0+17,0

Källa: statens pris- och kartellnämnd

Naturgas

Leveranserna av nalurgas från danska Nordsjön till Sydgasområdet i Skåne inleddes i juni 1985. Försäljningen under år 1986 uppgick till ca 215 milj.

m?. Den kontrakterade årsvolymen till slutlig kund var i november 1987 ca 285 milj. m”.

Den andra etappen, Sydgas 2, avser en förlängning till södra Halland.

Leveranser av naturgas i Halland upp till Halmstad inleddes sommaren 1987. Hittills har naturgas motsvarande 50 milj. m” per år i platåstadiet kontrakterats från Swedegas AB. I fullt: utbyggt skede kan leveranser

motsvarande ca 100 milj. m" per år bli aktuella.

I december 1986 slöts ett avtal mellan Swedegas och Dangas avseende leverans av 200 milj, m? naturgas till Göteborg och Västsverige.

Av den kontrakterade volymen på 200 milj. m? avser 50.milj. m? Sydgas

2-projektet. Resterande volymer säljs till Energiverken i Göteborg (85 milj. m?) samt för försäljning i västra Sverige utanför Göteborg.

Rörläggningen har i november hunnit till Göteborgsområdet. Den regni-

ga sommaren år 1987 medförde vissa problem men föranledde endast smärre förseningar. Enligt planerna börjar naturgas'levereras till Göteborg under år 1988.

Regeringen har i december 1987 föreslagit riksdagén en proposition om

avyttring av statens aktier i Sydgas AB.

Energikol

År 1986 uppgick den totala förbrukningen av energikol till ca 2.7 milj. ton, vilket är i nivå med år 1985. .

Huvuddelen av energikolet (ca 75) förbrukas i värme-.och kraftvär-

meverk. För närvarande används kol regelbundet för värmeproduktion i 23 anläggningar. Bil. 16

Resterande mängd energikol används inom industrin och, i mindre utsträckning, i handelsträdgårdar. .

Statens energiverk konstaterar i rapporten Kol-87 att användningen av kol, efter att ha ökat kraftigt under några år, nu har stagnerat. Energiverket konstaterar vidare att de senaste årens bedömning kvarstår, nämligen att användningen av energikol år 1990 kommer att uppgå till ca 3 milj. ton. Verket påpekar dock att den årliga användningen av kol kan komma att öka med ca 0,4 milj. ton i början av 1990-talet om hittills beslutade anläggningar byggs.

Uran Tillgången på uran på världsmarknaden är god och priserna är låga. I synnerhet gäller detta priserna på den s.k. spotmarknaden för uran. Det svenska uranet köps normalt till största delen enligt fasta kontrakt från Kanada, Australien, Frankrike (ursorungsländerna Niger och Gabon) och

Förenta staterna. | |

Import av uran eller kol med ursprung från Sydafrika eller Namibia förekommer inte.

Inhemska bränslen År 1986 användes inhemska bränslen med ett energiinnehåll av 62 TWh. Detta motsvarar omkring 15 22 av den totala energitillförseln. Användningen av inhemska bränslen har ökat kraftigt sedan början av 1980-talet. Denna ökning är speciellt tydlig inom fjärrvärmesektorn, där användningen av inhemska bränslen år 1986 uppgick till drygt 8 TWh. Nyinvesteringarna inom sektorn inhemska bränslen ligger för närvarande på en låg nivå, bl.a. till följd av förhållandevis låga olje- och kolpriser.

Statens energiverk konstaterar i rapporten Torv-87 att energilorvproduktionen år 1986 för första gången på över 25 år var större än produktionen av odlingstorv. År 1986 producerades ca 1,9 TWh energitorv, medan produktionen år 1985 endast uppgick till omkring 0,7 TWh.

Elförsörjning Elproduktionen inom landet uppgick under år 1986 enligt preliminära uppgifter till drygt 134 TWh (netto). Av dessa utgjorde 60 TWh vattenkraft (en minskning med ca 10 TWh jämfört med år 1985), 6 TWh mottryckskraft och 67 TWh kärnkraft. Detta innebär ett mycket goit produktionsresultat för kärnkraften. Enligt planeringsförutsättningarna hade man räknat med "en maximalt möjlig produktion i kärnkraftanläggningarna om ca 63 TWh. Denna överskreds således med mer än 4 TWh.

Elutbytet med grannländerna år 1986 innebar import av ca 2 TWh och export av 6,5 TWh, dvs. en nettoexport av ca 4,5 TWh.

1986 års elförbrukning inkl. överföringsförluster och användning av "20

avkopplingsbara elpannor uppgick till ca 129 TWh. Därav utgjorde överfö- — Prop. 1987/88:100 ringsförluster ca 10,5 TWh. Förbrukningen i avkopplingsbara elpannor = Bil. 16 uppgick till närmare 2.5 TWh. |

År 1987 inleddes dramatiskt med stark kyla som ledde till mycket höga elbelastningstoppar. Mellan klockan 8 och 9 måndagen den 12 januari uppnåddes ett timmedelvärde på elbelastningen om drygt 26000 MW. Marginalen till maximalt tillåten belastning var mycket liten. Den 12 januari var landets alla kärnkraftblock i drift. Om något av de större blocken hade varit ur drift skulle det sannolikt blivit nödvändigt att under begränsade perioder koppla bort vissa elabonnenter (s. k. lastbortkoppling).

De förhållanden som rådde den 12 januari uppträder statistiskt sett mycket sällan. Temperaturnivån var för hela landet denna dag ca 20C lägre än normalt. Dessutom föregicks den 12 januari av en sammanhängande lång period av mycket kallt väder. Detta ledde till en exceptionellt hög elbelastningstopp.

Under år 1987 har elanvändningen fortsatt att öka i en takt motsvarande 2337 per år räknat i löpande-tolvmånaders värden. För tolvmånadersperioden oktober 1986— september 1987 uppgick elproduktionen till drygt 139 TWh, fördelad på 67 TWh vattenkraft. 65 TWh kärnkraft och 7 TWh konventionell värmekraft.

Inför den kommande kärnkraftsavvecklingen är det av största vikt att regeringen fortlöpande kan följa utvecklingen av situationen i elsystemet.

ningens utveckling och tillkomsten av ny elproduktion. Verket skall därvid särskilt bedöma risken för att det ånyo uppstår en ansträngd effektsituation liknande den som rådde den 12 januari 1987. Även risken för energibrist skall särskilt bedömas. Redovisning skall ske årligen den 1 oktober.

Statens energiverk har på regeringens uppdrag utrett frågan om fortsatt användning av avkopplingsbara elpannor efter år 1987. Regeringen kommer att behandla frågan i en särskild proposition senare i vår.

Vad gäller eldistribution görs fortsatta omfaltande investeringar i förnyelse och ombyggnader av stamnätets äldre delar. Regeringen har under år 1987 lämnat Vattenfall tillstånd att bygga 400 kV-ledningar i sträckningen - Ljusdål — Gustafs — Morgårdshammar — Lindbacka. Vidare har Vattenfall fått tillstånd att bygga de svenska delarna av nya likströmsförbindelser för 300 kV mellan Sverige och Danmark samt för 400 kV mellan Sverige och Finland.

När det gäller frågan om eventuella hälsorisker i samband med elektriska och magnetiska fält vid kraftledningar skall statens energiverk fortlöpande följa utvecklingen och föreslå lämplig inriktning av svenska forskningsinsatser. Verket skall årligen redovisa vad som kommit fram inom forskningen. I redovisningen våren 1987 konstaterar energiverket att det mot bakgrund av dagens kunskap inte är motiverat att skärpa de bestämmelser som påverkar det elektriska fältet. När det gäller det magnetiska fältet har dock vissa forskningsresultat kommit fram som gör att ett möjligt samband mellan exponering för kraftfrekventa magnetiska fält och cancer inte helt kan avvisas. Energiverket påpekar att ett sådant samband inte på något sätt kan anses vara vetenskapligt accepterat men finner det angelä- 21

jekt framhölls särskilt i energiverkets redovisning. Flera av forskningspro- Bil. 16

jekten har nu påbörjats och finansieras delvis med statliga medel.

Värmeförsörjning Möjligheterna att uppnå de långsiktiga målen för landets energiförsörjning är starkt beroende av utvecklingen på värmeförsörjningsområdet. Sålunda

påverkas t. ex. oljeersättningen, elutnyttjandet och kraftvärmeutbyggna-

den av hur värmeförsörjningen ordnas.

Utbyggnaden av fjärrvärme har skett I snabb takt under de senaste

decennierna. I dag finns drygt 140 fjärrvärmeverk i Sverige. Under hela 1980-talet har oljans andel av energiinsatsen i fjärrvärmenäten sjunkit. En

allt större andel av energiinsatsen består av fasta bränslen, värmepumpar

och spillvärme.

I propositionen 1984/85:120 om riktlinjer för energipolitiken anmälde jag min avsikt att återkomma till regeringen med förslag till en redovisning för riksdagen av fördelningen av de särskilda bidrag som anvisats för s.k. strategiska ledningar. Bidragen motiveras av att Iedningen som sådan eller

dess dimension inte helt kan motiveras av kortsiktiga ekonomiska förhål-

landen. På längre sikt kan de värmenät som hopkopplas med strategiska ledningar utgöra underlag för kraftvärmeproduktion.

Statens energiverk utredde år 1985 i vilka fall en förtida investering är av betydelse för det framtida kraftvärmeunderlaget. Energiverket drog därvid slutsatsen att behovet av sådana förtida investeringar var mycket begränsat.

Vid utgången av år 1986 hade två ansökningar om bidrag till strategiska hopkopplingar kommit in till energiverket. En av dessa har återtagits.

Även den andra kommer enligt cnergiverket troligen att återtagas. Jag delar därför energiverkets bedömning att det nu inte finns behov av statligt stöd till investeringar i s. k. strategiska ledningar.

Försörjningsberedskapen Nu gällande mål och inriktning av försörjningsberedskapen inom bl.a.

energiområdet inför kriser och krig lades fast av statsmakterna i 1987 års

försvarsbeslut (prop. 1986/87:95, FöU II, rskr. 310). Försörjningsbered-

skapen inom energiområdet skall inriktas på att med tillräckligt hög säkerhet trygga de oundgängliga behoven för individens överlevnad och samhällets funktion om vi i händelse av en kris eller ett krig helt eller delvis blir

hänvisade till de försörjningsresurser som då finns tillgängliga inom landet.

Även om de importerade bränslenas andel i energiförsörjningen minskar kommer de fortfarande inom en överskådlig framtid att svara för en väsentlig det av vår energiförsörjning. En beredskap måste därför finnas inför avbrott och störningar.

Liksom hittills skall en försörjningsberedskapsreserv av importbränslen finnas för förkrigsskede och neutralitet/krig. För olja och oljeprodukter

skall beredskapslager också finnas för fredskris.

Staten skall ha det samlade ansvaret för de delar av oljelagren som är Prop. 1987/88: 100 avsedda för neutralitet/krig. De tvångslagringsskyldiga skall svara för öv- = Bil: 16 rig beredskapslagring.

Riksdagens beslut innebär att de totala beredskapslagren av olja skall

minskas med 5 milj. m? till 8,5 milj. m”.

Kärnsäkerhet Statens kärnkraftinspektion har under år 1987 liksom tidigare år givit ut kvartalsrapporter över driften vid de svenska kärmekniska anläggningarna. I rapporterna redovisas driftförhållanden, tillgänglighet och sådana driftstörningar som inspektionen har bedömt som väsentliga från främst säkerhetssynpunkt. |

Fredagen den 24 juli 1987 inträffade, inför återstart av reaktorn Oskarshamn 3, en händelse i samband med s.k. lågeffektprov som av kärnkraftinspektionen bedömts vara av allvarlig säkerhetsmässig karaktär.

Tidigt på morgonen genomfördes s.k. lokala kritiska prov. Det hydrauliska snabbstoppssystemet var i detta läge varken inkopplat eller avprovat. Vid skiftlagsbyte på fredagsmorgonen avbröts provserien tillfälligt sedan det noterats att det hydrauliska snabbstoppssystemet inte var driftklart. Efter förtydligande av driftordern återupptogs proven med snabbstoppssystem och övriga reaktorskyddssystem inkopplade. Den föreskrivna avprovningen av systemet hade dock inte genomförts. Först vid middagstid avbröts proven helt på grund av att arbeten i reaktoromslutningen skulle återupptas.

På förmiddagen tillsatte driftledningen vid verket en arbetsgrupp för att utreda vad som hänt och rapportera deta till OKG AB:s centrala säkerhetskommitté.

Med anledning av vad som inträffat inkallades den centrala säkerhetskommitténs presidium till ett extra möte på eftermiddagen. Säkerhetskommittén konstaterade att ”ett flagrant brott” mot de säkerhetstekniska föreskrifterna förelåg och angav brister i organisation och administrativ styrning som orsaker. Detta redovisades av kommitténs ordförande till kärnkraftinspektionen på förmiddagen den 25 juli.

Kärnkraftinspektionen tillsatte efter några dagar en egen utredning med uppgift att ingående granska händelsen i Oskarshamn 3 och dess bakomliggande orsaker. Samtidigt ålades samtliga kärnkraftföretag att se över sina rutiner för administrativ styrning av säkerheten. |

Inspektionens utredning har bl. a. påvisat allvarliga brister i kontroll och styrning vid upprättande och genomförande av arbetsplanen inför återstart.

Det faktiska händelseförloppet innebar ingen risk för bränstleskador och därmed ingen risk för frigörelse av radioaktiva ämnen. Kärnkraftinspektionen har bedömt att en mycket osannolik kombination av ytterligare mänskligt felhandlande och tekniska fel hade kunnat leda till begränsade bränsleskador men att dessa inte hade medfört någon ökning av hälsorisker för anställda och kringboende av betydelse jämfört med normaldriften av reaktorn. 23

Kärnkraftinspektionen har inlett en detaljerad granskning av de åtgärder — Prop. 1987/88:100 som vidtagits vid Oskarshamnsverket till följd av det inträffade, men har — Bil. 16 beslutat att inte överlämna frågan till åtal. Inspektionen har även inlett granskning av de övriga kärnkraftverken med avseende på de förhållanden som händelsen i Oskarshamn 3 givit anledning att uppmärksamma.

Regeringen lämnade den 15 januari 1987 Studsvik Energiteknik AB tillstånd till fortsatt innehav och drift av forskningsreaktorn R2—0 intill utgången av år 1995. Reaktorn får drivas med en högsta termisk effekt av en megawatt. |

Lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) lägger det primära ansvaret för hanteringen av använt kärnbränsle och kärnavfall på ägaren av en kärnteknisk anläggning. Kärntekniklagen ålägger också ägarna till de svenska kärnkraftverken 'att gemensamt upprätta eller låta upprätta ett allsidigt program för den forsknings- och utvecklingsverksamhet och de övriga åtgärder som behövs för att ta hand om använt kärnbränsle och kärnavfall på ett säkert sätt. | :

Kärnkraftföretagen har uppdragit åt Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) att utveckla, planera, bygga och driva anläggningar och system för hantering och deponering av använt kärnbränsle och kärnavfall från de svenska kärnkraftstationerna. Företagen har också uppdragit åt SKB att utarbeta det program för forskning och utveckling som kärntekniklagen föreskriver. Ett sådant program benämnt FoU-program 86 överlämnades av SKB hösten 1986 till statens kärnbränslenämnd.

Kärnbränslenämnden överlämnade en rapport med yttrande över FoUprogram 86 till regeringen den 1 juni 1987.

Regeringen konstaterade i beslut den 26 november 1987 att programmet fyller de anspråk som ställs enligt 12 § kärntekniklagen. Vidare angavs att forsknings- och utvecklingsarbetet i huvudsak bör bedrivas i enlighet med den inriktning och tidplan som anges i programmet: De synpunkter som kärnbränslenämnden framfört i sitt yttrande över programmet bör så långt som möjligt beaktas.

Lagen (1981:669) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m. m. (finansieringslagen) föreskriver, att innehavaren av en kärnkraftstation skall inbetala en avgift till staten så länge anläggningen är i drift; detta för att säkerställa att medel för de framtida kostnaderna för hanteringen av det använda kärnbränslet och rivningen av stationen skall finnas tillgängliga. Avgiften utgår i relation till den levererade elenergimängden från de olika kärnkraftverken. Följande avgifter kommer att utgå för år 1988:

Forsmarks Kraftgrupp AB 1,9 öre/kWh Oskarshamns Kraftgrupp AB 1,7 öre/kWh Statens vattenfallsverk 1,9 öre/kWh Sydsvenska Värmekraft AB 2,2 öre/kWh

Varje år skall en beräkning av de framtida kostnaderna inges till statens kärnbränslenämnd, som i sin tur föreslår nästa års avgift till regeringen.

Internationellt energisamarbete Prop. 1987/88: 100 Handlingsplanen för det nordiska samarbetet inom energiområdet för åren Bil. 16 1986-1988 har medfört att en rad nya aktiviteter har kommit i gång. För att bl.a. följa upp FN:s rapport Vår gemensamma framtid har en ny arbetsgrupp bildats inom området energi och miljö. En grupp har även tillsatts för att utarbeta förslag till en ny samarbetsplan inom energiområdet för åren 1989—1991. Förslaget avses föreläggas Nordiska rådet vid dess session i Stockholm våren 1989.

Inom det internationella energiorganet IEA hölls ett ministermöte i maj 1987, då planerna för organisationens arbete under de närmaste åren lades fast. Sedan föregående ministermöte i juli 1985 har energisituationen förändrats bl.a. till följd av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl och sjunkande oljepriser på världsmarknaden. Ministrarna betonade att de riktlinjer som antogs vid ministermötena år 1983 och år 1985 ligger fast. Nödvändigheten av miljöhänsyn i energipolitiken underströks av många ministrar. För att minska riskerna med låga oljepriser beslöts vidare att energipolitiken skall stärkas i ett antal punkter, bl. a. avseende inhemska energikällor, effektivare energianvändning, diversifiering av energikällor för elproduktion samt åtgärder för att motverka effekterna av avbrott i oljeleveranserna.

För att öka utbytet av information kring kärnsäkerhetsfrågor och strålskydd har regeringen träffat avtal med Danmark, Finland och Norge om informationsutbyte och varsel rörande kärntekniska anläggningar m. m. Förhandlingar om liknande avtal har inletts med bl.a. Sovjetunionen. Avtalen skall ses som en fortsättning och förstärkning av det internationella samarbetet på kärnsäkerhets- och strålskyddsområdet efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. |

Den internationella konventionen om fysiskt skydd av nukleärt material, som utarbetats inom ramen för verksamheten inom FN:s internationella atomenergiorgan IAEA , trädde ikraft i februari 1987 sedan erforderliga 21 stater ratificerat överenskommelsen. Sverige ratificerade konventionen i augusti 1980.

Sverige deltar också i arbetet inom OECD:s kärnenergiorgan NEA som är ett forum för expertsamarbete i fråga om kärnsäkerhet, strålskydd, avfallshantering och studier av kärnbränslecykeln m. m. Även inom NEA kar arbetet avseende kärnsäkerhet och strålskydd intensifierats efter olyckan i Tjernobyl.

Export För att främja export inom energi- och byggsektorn inrättades år 1984 Svensk bygg- och energiexport (Swebex) inom Sveriges exportråd. Verksamheten inom Swebex skall enligt riksdagens beslut utvärderas efter de fem första verksamhetsåren.

A. Miljö- och energidepartementet m. m.

Bil. 16 A 1. Miljö- och energidepartementet

1986/87 Utgift 10037 875

1987/88 Anslag 17463 000!

1988/89 Förslag 21443 000 ! Härtill kommer 500 000 kr. på tilläggsbudget I.

1987/88 - Beräknad ändring

[988/89 Personal 81 : +4 Anslag Förvaltningskostnader 17 463 000 +3 980 000

(därav lönekostnader) (15525 000) (+3338 000)

Miljö- och energidepartementet påbörjade sin verksamhet den 1 januari

1987 och befinner sig fortfarande i ett uppbyggnadsskede. Mot bakgrund

härav har jag vid min medelsberäkning inte utgått från huvudförslaget, som

normalt innebär en rationalisering och besparing.

För nästa budgetår beräknar jag anslaget till 21443 000 kr. Jag har därvid

beräknat medel för ytterligare personalresurser bl. a. för de allt mer ökan-

de behoven av miljöskyddsåtgärder på det internationella planet.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Miljö- och energidepartementet för budgetåret 1988/89

anvisa ett förslagsanslag av 21443 000 kr.

A 2. Utredningar m. m.

1986/87 Utgift 5739 861! Reservation 7060 138! 1987/88 Anslag 7800 000

1988/89 Förslag 7 800 000

! Miliö- och energidepartementet: Utredningar m. m. under andra huvudtiteln.

Anslaget är avsett för kostnader för vissa råd och delegationer, offentlig

utredningsverksamhet inom miljö- och energiområdet samt sådana utred-

ningar i departementets verksamhet som medför behov av att anlita konsulter eller annan expertis. .

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamhe-

ten m. m. beräknar jag anslaget till 7.8 milj. kr. för nästa budgetår.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utredningar m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reser-

vationsanslag av 7 800 000 kr.

1986/87 Utgift 254045! Reservation -4045! Bil. 16

1987/88 Anslag 250 0007 1988/89 Förslag 5 ! Miljö- och energidepartementet: Extra utgifter under andra huvudtiteln. > Härtill kommer 250 000 kr. på tilläggsbudget I.

För nästa budgetår beräknar jag anslaget till 500 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva-

tionsanslag av 500 000 kr.

B. Miljö

B 1. Statens naturvårdsverk

1986/87 Utgift 111 160 000 1987/88 Anslag 103 313 000! 1988/89 Förslag 111 686000 ! Härtill kommer 375 000 kr. på tilläggsbudget I

Statens naturvårdsverk är central förvaltningsmyndighet för ärenden om näturvård inkluderande bl. a. skydd av miljön från föroreningar till mark, luft och vatten, vård av skyddade områden samt av flora och fauna. Verket ansvarar även för ärenden om det rörliga friluftslivet, jakt- och viltvården, om sådana ärenden inte ankommer på någon annan myndighet. Till verkets förvaltningsområde hör även ärenden enligt miljöskyddslagen (1969:387) i den mån dessa inte ankommer på koncessionsnämnden för miljöskydd eller någon annan myndighet. Verket har vidare till uppgift att leda och främja företrädesvis målinriktad miljövårdsforskning och undersökningsverksamhet inom naturvårdsområdet. Naturvårdsverkets organisation framgår av förordningen (1967:444) med instruktion för statens naturvårdsverk.

1987/88 Beräknad ändring

1988/89 Personal 551 - Anslag Utgifter Förvaltningskostnader 88497 000 +7322 000

(därav lönekostnader) (69 766 000) (+6 648 000) Lokalkostnader 14816 000 +1051 000 Särskilda undersökningar 10 000 -

. 103 323 000 +8 373 000 Inkomster Ersättning för särskilda undersökningar 10.000 - Nettoutgift 103313 000 +8 373 000

Statens naturvårdsverk För det samlade miljövårdsarbetet är resursbristen i förhållande till de miljöpolitiska ambitionerna ett av de stora strategiska problemen även sedan hänsyn tagits till effektiviseringar och omprioriteringar.

För budgetåret 1988/89 begär verket en ökning av anslaget med 2 Z& för att klara aktuella miljövårdsfrågor. Verket har kunnat bibehålla ambitionsnivån genom att finansiera de personella resurserna och den kompetens som krävts med sakanslag. Verket begär också en engångsanvisning på 1,6 milj. kr. för att slutligt betala sin nya telefonväxel.

F öredragandens överväganden Prop. 1987/88: 100

Utredningen om miljövårdens organisation föreslår i sitt betänkande (SOU Bil. 16 1987:32) För en bättre miljö en rad förändringar i miljövårdens organisation och i miljöskyddsslagssystemet. Jag avser att behandla dessa förslag i den särskilda proposition om miljöpolitiken som jag avser föreslå regeringen att lägga fram för riksdagen under våren 1988.

Med hänsyn till den vikt som bör tillmätas miljöarbetet beräknar jag anslaget för budgetåret 1988/89 utan minskning enligt huvudförslaget. Jag har inte beräknat några särskilda medel för telefonväxeln.

Riksdagen har på tilläggsbudget I för budgetåret 1987/88 beslutat tillföra

naturvårdsverket medel för analys av miljögifter (prop. 1987/88:25 bil. 10,

JoU 14, rskr. 91). På årsbasis föreslår jag cn ökning av resurserna med

7.8 milj. kr. För detta anslag innebär det en ökning med 750000 kr.

Hemställan Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen före-

slår riksdagen

att till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag av 111 686 000 kr.

B 2. Miljövårdsinformation

1986/87 Utgift 4405 000 Reservation 65 530

1987/88 Anslag 6 500 000 | 1988/89 Förslag 6605 000

Anslaget används för information inom miljövårdsområdet. Från ansla-

get utgår också av regeringen bestämda. bidrag till vissa organisationer.

Statens naturvårdsverk Naturvårdsverkets funktioner som central miljövårdsmyndighet har sedan verkets tillkomst haft tyngdpunkten på kunskapsförmedling och rådgivning. Denna inriktning på verksamheten kommer att betonas allt starkare med en ökad decentralisering av beslutsfunktionerna i samhället. Rådgivning, utbildning/fortbildning och information blir allt viktigare redskap i miljövårdsarbetet. Om målet skall nås att hänsyn till naturresurserna och miljön skall genomsyra all annan verksamhet krävs att informationen

anpassas efter flera olika målgrupper, där beslutsfattare på miljövårdsområdet, beslutsfattare inom andra samhällssektorer och allmänheten kan ses

som en första, mycket grov indelningsgrund.

Såväl kunskaper som samlas in och bearbetas i forsknings- och under-

sökningsverksamhet och i utredningar som information om olika åtgärder i den löpande myndighetsverksamheten mäste spridas för att medvetandegöra skilda grupper om miljöproblem och för att resurserna samtidigt skall

bli utnyttjade på effektivast möjliga sätt. Naturvårdsverket ger hög priori- = 29

tet dels åt arbetet med allmänna råd på såväl naturvårds- som miljöskydds- = Prop. 1987/88:100

området, dels åt de utbildningsinsatser som behövs i samband med att = Bil. 16 allmänna råd ges ut.

Informationens inriktning mot samhällets, beslutsfattare måste förstärkas. De som skall genomföra besluten måste ha tillgång till relevant kunskap, och med detta följer att kunskapsmaterialet måste bearbetas betydligt mer än vad som tidigare varit vanligt. |

För att bättre kunna fylla den rådgivande och utbildande funktion som

vilar på naturvärdsverket begär verket 10 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Föredragandens överväganden

En viktig del i miljövårdsarbetet är att öka kunskaperna och miljömedve-

tandet hos en bred allmänhet. Inte minst är det angeläget att stärka informationen i skolorna. En arbetsgrupp med representanter för miljö- och energidepartementet och utbildningsdepartementet arbetar för närvarande med att stärka miljöfrågornas ställning i utbildningsväsendet. Chefen för

utbildningsdepartementet har tidigare denna dag föreslagit att medel tillde-

las länsskolnämnderna för att förstärka skolornas arbete med miljöfrågor. .

Jag föreslår att naturvårdsverket tilldelas ytterligare resurser för att bl.a. ta fram material för miljöinformation i skolan. Resurser bör också

avsättas för riktad information om miljöeffekterna av kemikalier och trafik

samt om återvinning av t.ex. miljöfarligt avfall. Information till allmänheten om bl. a. allemansrätten, terrängkörningslagen och miljöskyddsåtgärder bör presenteras som komplement till lagar och förordningar.

För budgetåret 1988/89 beräknar jag anslaget till 6 605 000 kr.

Jag har då tagit hänsyn till att bidrag till Skidsäkerhetsrådet har beräknats under jordbruksdepartementets huvudtitel.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ailjövårdsinformation för budgetåret 1988/89 anvisa ett

reservationsansltlag av 6 605 000 kr. |

B 3. Övervakning av miljöförändringar m. m.

1986/87 Utgift 29695 000 Reservation 7619 000

1987/88 Anslag 31 200 000!

1988/89 Förslag 43 200 000 ! Härtill kommer 3,5 milj. kr. på tilläggsaudget I

Anslaget används för att bekosta utredningar och undersökningar inom :-

miljövårdsområdet, i första :hand utredningar rörande miljöskydd inom

industrin och kommunerna men även naturvårdsutredningar och naturinvenleringar. Från anslaget betalas också kostnader för programmet för övervakning av miljökvalitet (PMK). Inom ramen för programmet görs | 30

regelbundna provtagningar och undersökningar över hela landet. Program- — Prop. 1987/88: 100 mets syfte är att övervaka långsiktiga och storskaliga förändringar i miljön, ' Bil. 16

alt utgöra en referens för den lokala recipientkontrollen samt att belysa föroreningstransport i luft, mark och vatten.

Statens naturvårdsverk

Statens naturvårdsverk anser att ett särskilt anslag för utredningar bör

föras upp. Utredningsverksamheten bör ses som ett led mellan forskning och genomförande. |

Naturvärdsverksamheten innefattar bl.a. grus- och våtmarksinventeringar, projekt rörande fauna- och floravård samt planering av områden för rekreation och friluftsliv. Utarmningen av landskapsbiotoper, fauna och flora är ett av de viktigaste miljöproblemen. På grund av strukturrationaliseringen inom jordbruket är ängs- och hagmarker särskilt utsatta. Andra exempel på angelägna projekt är inventering av strandängar, jämförelse av naturvärden i de stora norrlandsälvarna, urvalskriterier för naturskogar och inventering av utbredningen av hotade arter. mark för närrekreation,

skogsbrukets påverkan på hålhäckande fåglar och skador vid barmarks-

körning i fjällen. .

För att förbättra tillsynen inom miljöskyddssystemet föreslås att medel anslås för att förbättra de allmänna råd som skall vara ett stöd vid tillständsbeslut och upprättande av kontrollprogram. Verket betonar vikten av utbildning av tjänstemän och folkvalda på lokal nivå inför omläggningen av miljöskyddsarbetet.

Det är viktigt att den övervakning som drivs inom programmet för övervakning av miljökvalitet är ordentligt utprovad och har funnit sin form. Värdet med programmet är att mätningar kan bedrivas kontinuerligt och med samma metodik under en läng följd av år. Inom många områden krävs långa mätserter för att det skall vara möjligt att dra säkra slutsatser om miljöförändringar eftersom de naturliga variationerna ofta är betydande. .

Den avslutande uppbyggnaden av programmet för övervakning av miljöförändringar medför enligt naturvårdsverket behov av ett årligt resurstill-

skott av 2 milj. kr. för budgetåren 1989/90—-1994/95.

Naturvårdsverket begär 18,4 milj. kr. för PMK samt 48,3 milj. kr. för

utredningar inom naturvården och miljöskyddet, dvs. totalt 66.7 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Föredragandens överväganden Det är nödvändigt att tillsynen och prövningen av miljöstörande verksamhet enligt miljöskyddslagen förbättras. Förslag till förändringar av miljövärdsorganisationen och miljöskyddslagssystemet i detta syfte bereds: för närvarande i regeringskansliet. Jag avser återkomma i denna fråga i annat sammanhang. Chefen för civildepartementet har tidigare denna dag föreslagit att länsstyrelserna för budgetåret 1988/89 skall tilldelas 10 milj. kr. för att förstärka prövning och tillsyn enligt bl. a. miljöskydds- 31

skyddet och därmed förbereda kommande förändringar av miljövårdsorga- Bil. 16 nisationen behöver göras. För detta'ändamål bör 5 milj. kr. tillföras anslaget. i

Naturvårdsverket genomför i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1981/82:220, JoU 1982/83:4, rskr. 38) sedan budgetåret 1983/84 ett regionalt femårigt inventeringsprogram avseende förekomsterna av bl. a. naturgrus. För tiden efter denna period skall ställning tas till omfattningen av inventeringsverksamheten med ledning av de erfarenheter som framkommit. Jag har erfarit att naturvårdsverket senast den I september 1988 avser inkomma till regeringen med en utvärdering och slutredovisning av inventeringsprogrammet.

Riksdagen har nyligen beslutat om en förstärkning av resurserna för miljögiftsanalyser (prop. 1987/88:25 bil. 10, JoU 14, rskr. 91). För köp av - dioxinanalyser beräknar jag 7 milj. kr. under detta anslag.

Anslaget bör inte delas upp i två anslag.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Övervakning av miljöförändringar m.m. för budgetåret

1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 43 200 000 kr.

B 4. Miljövårdsforskning

1986/87 Utgift 68 150 000 Reservation =: 3 840 000 1987/88 Anslag 84 500 000 1988/89 Förslag 90447 000

Från anslaget betalas kostnader för tillämpad forskning inom miljövårdsområdet. En särskild forskningsnämnd vid statens naturvårdsverk med företrädare för såväl forskare som &vnämare beslutar om anslagets närmare användning.

Från anslaget betalas vidare kostnaderna för det statliga stödet till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet.

" Statens naturvårdsverk Forskningsverksamheten på naturvårdsverket bedrivs inom miljövårdsforskningsanslagets ram dels i form av enskilda projekt, dels i form av s.k. projektområden där samlade satsningar görs efter särskilda program under ledning av projektgrupper. Budgetåret 1987/88 drivs 11 -projektområden, vilka har mandatperioder på 4—6 år. Vidare finansieras via anslaget extra tjänster vid högskolan. Tjänsterna är i första hand avsedda för långsiktig kompetensuppbyggnad.

Utformningen av den framtida naturresurs- och miljöpolitiken måste i Prop. 1987/88: 100 ännu högre grad än hittills förlita sig på att forskningen kan medverka när = Bil. 16 det gäller att identifiera; analysera och lösa olika miljöproblem.

Miljövård utgör inte någon egen avgränsad samhällssektor. Hänsynstagande till miljön måste ske inom många samhällssektorer. Det betyder att miljöforskning är och bör vara en del av forskningen inom olika sektorer som energi, transport, industri, jord- och skogsbruk etc.

Naturvårdsverket tog därför initiativ till att tillsammans med skogs- och jordbrukets forskningsråd, byggforskningsrådet, styrelsen för teknisk utveckling, transportforskningsberedningen och statens energiverk utarbeta ett samlat forskningsprogram för miljövårdsområdet, som har redovisats i rapporten Forska för bättre miljö (SNV Rapport 3244). Rapporten behandlar forskningsbehovet i ett tioårsperspektiv och avspeglas i anslagsframställningen.

Inför budgetåret 1988/89 kommer flera projektområden att avslutas. Det utrymme som skapas härigenom kan användas till förstärkning av de nystartade projektområdena Karakterisering av utsläpp till luft, Utveckling och utvärdering av testmetoder för markmiljö och Miljömedicinskt varningssystem baserat på biologiska indikatorer. Med miljömedicinskt varningssystem menas ett system som är avsett att ge tidiga signaler om hälsorisker för människan, orsakade av miljöfaktorer. |

Naturvårdsverket föreslår en real höjning av anslaget med 13 gt. vilket innebär att ytterligare angelägna satsningar kan realiseras. Beredskap finns för bl. a. följande områden: I. Nyttiggörande av resultat från miljövårdsforskningen

. Internationellt samarbete web . Utveckling av metodik för och analys av material från den långsiktiga

miljökvalitetsövervakningen i BB Miljöeffekter vid omdaning av åkermark 'An Klimatförändringar och deras effekter

Så Inrättande av extra forskartjänster. .

Vidare kan förstärkning ske av projektområdena Effekter av luftföroreningar och försurning och Persistenta högtoxiska substanser i marin miljö (dioxin, säl m. m.). oa

Föredragandens överväganden Fortsatta forskningsinsatser krävs inom bl. a. sådana angelägna områden som havsföroreningar, luftföroreningar och försurning, miljömedicin samt faunans och florans beroende av vissa biotoper. Likaså behövs ökad kunskap om klimatförändringar och deras effekter samt om miljöeffekter vid omdaning av åkermark. Beträffande forskning inom det senare området vill jag erinra om den forskning som bedrivs med stöd av skogs- och jordbrukets forskningsråd.

Medel för stöd til! kollektiv forskning inom miljövårdsområdet bör även fortsättningsvis ställas till förfogande från detta anslag. Företrädare för staten har den 16 december 1987 under förbehåll för regeringens godkännande träffat avtal med Föreningen för Industriell Miljövårdsforskning 33

3 Riksdugen 1987188. I saml. Nr 100. Bilaga 16

(FIM) om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksam- Prop. 1987/88: 100

het inom miljövårdsområdet för tiden den 1 juli 1988—den 30 juni 1991 med Bil. 16

ett sammanlagt belopp om ca 88.5- milj. kr. varav staten svarar för ca

40,8 milj. kr. och FIM ca 47.7 milj. kr. För budgetåret 1988/89 skall staten

tillskjuta ca 13 milj. kr. och FIM ca 15,3 milj. kr. Detta innebär för statens del en ökning av stödet till kollektiv forskning med nära 3 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. Verksamheten skall bedrivas i enlighet med ett till avtalet fogat ramprogram. Ansvaret för programmets genomförande : avses liksom hittills åvila Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårds-

forskning. Ökningen av stödet till kollektiv forskning innebär bl. a. att en

angelägen förstärkning av det internationella miljösamarbetet kan göras.

Anslaget till miljövårdsforskning bör för nästa budgetår föras upp med

sammanlagt 90447 000 kr., vilket innebär en ökning med nära 6 milj. kr.

Förslag om miljövårdsforskning har också förts fram i aktionsplanerna

mot havsföroreningar och försurning. Dessa planer behandlas i den miljö-

politiska proposition som jag avser.att föreslå regeringen att förelägga

riksdagen våren 1988.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att ikläda staten de ekonomiska förpliktelser som följer av det avtal angående stöd till kollektiv forskning

inom miljövårdsområdet som jag har redovisat i det föregående, 2. till Miljövårdsforskning för budgetåret 1988/89 anvisa ett reser-

vationsanslag av 90447 000 kr.

B 5. Åtgärder mot försurningen

I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 163 milj. kr. Naturvårdsverket har redovisat det pågående arbetet mot försurningen och lämnat förslag till fortsatta insatser i rapporten Aktionsplan 87.

Jag avser att föreslå regeringen att förelägga riksdagen en miljöpolitisk

proposition under våren 1988. I detta sammanhang avser jag att ta upp frågan om åtgärder mot försurning m. m. Jag föreslår därför att detta anslag förs upp med oförändrat belopp.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Åtgärder mot

försurningen för budgetåret 1988/89 beräkna ett reservationsanslag av 163 000000 kr: :

B 6. Särskilda projekt på miljövårdens område Prop. 1987/88: 100

1986/87 Utgift 9234926 . Reservation 4765 073 BIL 16 1987/88 Anslag 17 500 000

1988/89 Förslag 20500 000

Från anslaget betalas under budgetåret 1987/88 bl. a. bidrag till vård av det äldre odlingslandskapet samt vissa kostnader för recipientkontroll i jordbruket och för handlingsprogrammet för att halvera kemikalieanvändningen i jordbruket. Anslaget avräknas mot tillgängliga medel som influtit genom miljöavgifter på bekämpningsmedel och handelsgödsel.

Statens naturvårdsverk Den pågående rationaliseringen av jordbruket medför en utarmning avdet . tidigare mer varierade odlingslandskapet med åker, ängs- och hagmark. Detta landskap innehåller de mest art- och individrika växt- och djursamhällena i svensk natur. Det är en mycket angelägen naturvårdsåtgärd att bevara ett urval av dessa marker för framtiden. Det sker bäst och mest ekonomiskt genom ett riktat stöd till enskilda jordbruksföretag i berörda områden. För ett fortsatt stöd till naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet beräknar naturvårdsverket ett medelsbehov av 15 milj. kr. för budgetåret 1988/89. För innevarande budgetår utgår 10 milj. kr. för ifrågavarande åtgärder. .

För att övervaka olika utsläpp till vatten och de effekter som utsläppen får på sjöar, vattendrag och kuster bedrivs inom många områden s.k. recipientkontroll. I åtskilliga fall bedrivs en samordnad recipientkontroll. Detta innebär att i princip samtliga företag som påverkar ett visst vattenområde finansierar ett gemensamt kontrollprogram. På så sätt uppnås effektivitet såväl i fråga om provtagning och analys som rapportering och ' därmed också ekonomiska fördelar för de inblandade parterna.

Det är angeläget att jordbruket som jämställd part med kommuner och industrier delar ansvar och kostnader för vattenrecipientkontrollen. Med utgångspunkt bl. a. i ett urval av åsträckor och sjöar inom jordbruksslätterna som anses vara i mera betydande grad påverkade av jordbruket har inom naturvårdsverket en total kostnad för jordbrukets medverkan i recipientkontrollen beräknats till 7 milj. kr. för budgetåret 1988/89. För innevarande budgetår utgår 5,5 milj. kr. för ifrågavarande ändamål.

Kemikalieinspektionen Kemikalieinspektionen har i sin anslagsframställning hemställt om en tillfällig förstärkning med 5 milj. kr. för insatser rörande bekämpningsmedel.

Kemikalieinspektionen har därefter inkommit med en särskild skrivelse och hemställt om 12 milj. kr. per år under de närmaste åren för tidsbegränsade insatser för genomförande av handlingsprogrammet rörande minskad användning av bekämpningsmedel i jordbruket. För innevarande budgetår" utgår 2 milj. kr. för åtgärder enligt programmet. Särskilda insatser föreslås 35

för förbättrad statistik, utvärdering och omprövning av gamla bekämpningsmedel samt påskyndad provning av nya medel, utveckling av risk- = Bil. 16 miljövärdering, datorstöd m. m. samt utrednings- och utvecklingsarbete bl. a. rörande sänkt dosering och miljöstudier.

Föredragandens överväganden Naturvårdsverkets verksamhet avseende naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet har under åren 1986 och 1987 inletts med att verket träffat avtal med brukare av kända naturvårdsobjekt. Det är angeläget att verksamheten fortsätter. Medel från anslaget bör användas för bl: a. riktat stöd till jordbruksföretag för att bevara ett urval av värdefulla ängs- och hagmarker. Sådana marker representerar ofta både naturvärden och kulturhistoriska värden, vilket bör vägas in vid urvalet av områden för bevarande åtgärder och när vårdinsatser planeras. Samråd bör i dessa frågor ske med riksantikvarieämbetet.

Jag delar naturvårdsverkets uppfattning att det är angeläget att särskilda medel under detta anslag kan avsättas till recipientkontroll i jordbruket. Sådan kontrollverksamhet bör ske främst i de södra delarna av landet,

bl. a. i Skåne och Halland, samt i Östergötland: men bör även utökas till

andra delar. Det bör ankomma på naturvårdsverket att närmare prioritera de områden till vilka medel från anslaget skall anvisas. Länsstyrelserna och vattenvårdsförbund m. fl. bör svara för att kontrollen genomförs.

Fortsatta ansträngningar att minska riskerna med bekämpningsmedelsanvändningen i jordbruket är angelägna. Arbete pågår för att uppnå den av regeringen angivna målsättningen att användningen av bekämpningsmedel i jordbruket skall halveras på fem år. En rad åtgärder har redan beslutats med anledning av detta program. Det gäller bl. a. utbildning och tillstånd att sprida sådana bekämpningsmedel som endast får användas för yrkesmässigt bruk, stöd till frivilliga konditionstester av befintliga lantbrukssprutor samt spridningsföreskrifter och allmänna råd för användning av . kemiska bekämpningsmedel i jordbruk och trädgård. Vidare bereds inom regeringskansliet förslag från naturvårdsverket och lantbruksstyrelsen angående system för typprovning. och typgodkännande av ny utrustning för spridning av bekämpningsmedel.

Det arbete som har påbörjats inom kemikalieinspektionens område bör fortsätta. Detta gäller t.ex. förbättrad statistik, utveckling av risk-nytto-värdering samt visst utredningsarbete. För att det uppsatta målet med en halvering av bekämpningsmedelsanvändningen skall kunna uppnås på avsedd tid behöver vtterligare resurser tillföras kemikalieinspektionen från detta anslag.

Den expertgrupp som under år 1987 haft till uppgift att utreda vissa frågor rörande en lägre intensitet i jordbruksproduktionen har till chefen för jordbruksdepartementet avlämnat betänkandet (Ds Jo 1987: 3) Intensiteten i jordbruksproduktionen — Miljöpåverkan och spannmålsöverskott. Expertgruppen föreslår bl.a. olika miljövårdande åtgärder inom jordbruket, vilka berör de åtgärder som finansieras under förevarande anslag.

vårdsåtgärder i odlingslandskapet och recipientkontroll i jordbruket samt : Prop. 1987/88: 100 ytterligare 3 milj. kr. dvs. sammanlagt 5 milj. kr. för kemikalieinspektio- Bil. 16

nens arbete med halveringsprogrammet avscende bekämpningsmedel.

Sammanlagt beräknar jag medelsbehovet under anslaget = till

20,5 milj. kr. för nästa budgetår.

Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen . | att till Särskilda projekt på miljövårdens område för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 20 500 000 kr.

B 7. Mark för naturvård

B 8. Vård av naturreservat m. m.

B 9. Vård av hotade arter m. m.

I statsbudgeten för innevarande budgetår har anvisats under anslagsrubri-

kerna:

B 7. Mark för naturvård ett reservationsanslag av 40 milj. kr., B 8. Vård av naturreservat m. m. ett reservationsanslag av 47,3 milj. kr.

och

B 9. Vård av hotade arter m. m. ett rerservationsanslag av 2 milj. kr.

Som jag tidigare har redogjort för avser jag föreslå regeringen att en miljöpolitisk proposition skall föreläggas riksdagen under våren 1988. Jag

föreslår därför att ifrågavarande anslag tills vidare förs upp med oförändra-

de belopp.

Hemstallan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen oo

alt, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1988/89 beräkna |

I. till Mark för naturvård ett reservalionsanslag av 40000 000 kr.,

2. till Vård av naturreservat m.m. ett reservationsanslag av

+

47 300 000 kr.,

3. till Vård av hotade. arter m.m. ett. reservationsanslag av

2000 000 kr. ee |

B 10. Restaurering av Hornborgasjön. .

1986/87 Utgift 6702647 Reservation . . — 3472965

1987/88 Anslag 6 100000 - SS |

1988/89 Förslag 3 800 000

. Från anslaget betalas kostnaderna för restaurering av Hornborgasjön. 37

Under budgetåret 1988/89 väntas den vattenrättsliga prövningen i vatten- Bil. 16 domstol och regering äga rum liksom vissa förberedande röjningsarbeten i |

sjön. | i | :

Utgifterna beräknas för budgetåret 1988/89 till 5 milj. kr. Med hänsyn till ingående reservation föreslår verket ett anslag av 3,8 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till naturvårdsverkets beräkningar av medelsbehov och

beräknad reservation bör anslaget för nästa budgetår föras upp med 3,8 milj. kr. |

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Restaurering av Hornborgasjön för budgetåret 1988/89

anvisa ett reservationsanslag av 3 800 000 kr.

B 11. Statens strålskyddsinstitut: Uppdragsverksamhet

1986/87 Utgift-
1987/88 Anslag1000
1988/89 Förslag1000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1000 kr. till uppdragsverk-

samheten vid statens strålskyddsinstitut, som är strålskyddsmyndighet

enligt strålskyddslagen (1958:110) och därjämte har till uppgift att bl.a. vara samordnande organ för olika strålskyddsintressen i landet. Strål-

skyddsinstitutet har vidare ett centralt samordnande ansvar för den målinriktade strålskyddsforskningen och skall även självt bedriva målinriktat

forsknings- och utvecklingsarbete inom strålskyddsområdet.

Institutet leds av en styrelse. Chef för institutet är en generaldirektör. Vid institutet finns fyra huvudenheter, nämligen administrativa enheten,

enheten för tillsyn på kärnenergiområdet, enheten för allmän tillsyn samt forsknings- och utvecklingsenheten. Inom institutet finns en rådgivande

forskningsnämnd. |

Kostnaderna för tillsynsverksamheten på kärnenergiområdet, beredskapen mot kärnkraftsolyckor samt för den strålskyddsforskning som har

anknytning till kärnkraftsproduktionen finansieras genom avgifter som

inbetalas av kärnkraftsföretagen enligt förordningen (1976:247) om vissa

avgifter till statens strålskyddsinstitut. Även viss övrig tillsyns- och uppdragsverksamhet på strålskyddsområdet finansieras med avgifter.

1987/88 Beräknad ändring — Prop. 1987/88:100

1988/89 Bil. 16

Plan Kostnader Myndighetsuppgifter m. m. 19 555 000 :- -+1945 000 Strålskyddstillsyn på : : : . |

kärnenergiområdet 14 509 000 —- 1053 000 Beredskap mot kärnkraftsolyckor | 9738 000 -4317000 ' Strålskyddsforskning . 10400 000 + 416000

54202 000 —-3009 000 Intäkter : . | Bidrag till myndighetsuppgifter 17455000 ' — +1735 000 ' Inkomst av strålskyddsverksamhet 2100 000 + 210000 : Avgift för koncession för uppförande

eller innehav av energiproducerande

reaktoros 14 509 000-—- 1053 000
Avgift för beredskap mot|
kärnkraftsolyckor9738 000-4317 000 '
Bidrag till strålskyddsforskning3 800 000 - + 150000
Avgift för strålskyddsforskning6600 000 + 266000 54 202 000—3 009 000

Statens strålskyddsinstitut Verkningarna av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl och den snabba tekniska utvecklingen har medfört att kraven på institutet ökat såväl kvalitativt som kvantitativt. | .

Under de närmaste åren kommer forskningen särskilt att inriktas på mätteknik och riskbedömning. Prioriterade forskningsområden är rådonepidemiologisk forskning, röntgendiagnostik och radiofrekvent strålning (bildskärmar). Solstrålningen ägnas ökande uppmärksamhet. Sjukvården kräver insatser då det gäller mammografi och uppföljning av nya undersökningstekniker. | |

Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl har medfört verksamhet som bl. a. krävt en kraftig ökning av de internationella kontakterna. Institutet är dessutom hårt engagerat i arbetet inom det internationella atomenergiorganet IAEA och OECD:s kärnenergiorgan NEA, särskilt i frågor beträffande omgivningspåverkan, avfallshantering och nedläggning av kärnkraftverk men också då det gäller frågor om radioaktivitet i den marina miljön. Samarbetet mellan de nordiska strålskyddsmyndigheterna har medfört betydande arbetsbelastning. |

Föredragandens överväganden Jag delar institutets uppfattning beträffande forskningens inriktning. Forskningsarbetet på strålskyddsområdet är angeläget och bör drivas vidare.

Statens strålskyddsinstitut erhöll den 19 december 1985 regeringens uppdrag att i samråd med socialstyrelsen, statens planverk och statens mät- och provråd utarbeta en lägesrapport om arbetet med att minska 39

visat sitt uppdrag till regeringen, har bedömt läget som allvarligt och Bil. 16 beslutat att vidta åtgärder för att minska kvarstående hälsorisker. Lägesrapporten har remissbehandlats.

Redan innan myndigheterna lämnade sin rapport har åtgärder inletts för att minska radonriskerna. Planverket utarbetar kompletterande information om planläggning av mark för bebyggelse och bygglovsprövning. Samtidigt planerar socialstyrelsen att ge ut råd och anvisningar om spårning av radondotterhalter i befintlig bebyggelse. Efter överläggningar med Svenska kommunförbundet har utbildning i radonskyddsfrågor kunnat erbjudas kommunalt anställda.

För att närmare klarlägga cancerriskerna med hänsyn till radonföre- ' komst I bostäder har en radonepidemiologisk studie inletts sommaren 1987. En projektgrupp inom statens miljömedicinska laboratorium leder arbetet som beräknas pågå omkring fem år.

Våren 1988 kommer strålskyddsiastitutet enligt vad jag g erfarit att ge ut nya metodbeskrivningar för kommunernas spårningsarbete i syfte att detta arbete skall kunna bedrivas med allt större säkerhet. Det är angeläget att kommunerna intensifierar sitt arbete med att spåra byggnader med höga radonhalter.

Frågor om ekonomiskt stöd för radonåtgärder i småhus har tidigare denna dag anmälts av chefen för bostadsdepartementet. Förenklingar och förbättringar av nu gällande regler för småhusägare föreslås. Jag vill för egen del understryka vikten av att resurser ställs till förfogande för att minska radonriskerna i våra bostäder.

Min helhetsbedömning är att vidtagna och föreslagna åtgärder bör bidra till att allvarliga hälsorisker till följd av radon i bostäder skall kunna elimineras. | |

I mina beräkningar har jag utgått från ett huvudförslag med en real minskning av utgifterna med 1 Z& i enlighet med den treårsplan som beslu-

tades inför budgetåret 1986/87. Jag vill erinra om att särskilda medel i form

av engångsanvisningar ställts till institutets förfogande innevarande budgetår för beredskapshöjande åtgärder med anledning av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl.

Den s.k. tjänstebrevsrätten avvecklas för vissa myndigheter, bl. a. sta- . tens strålskyddsinstitut, fr. o. m. den I juli 1988. Kompensation för därmed uppkommande merkostnader har erhållits i i mina beräkningar.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens strålskyddsinstitut: Uppdragsverksamhet för bud- -

getåret 1988/89 anvisa ett ttförslagsanslag av 1000 kr.”

B 12.-Bidrag till statens strålskyddsinstitut Prop. 1987/88: 100

: Bil. 16 1986/87 Utgift 60 030 000 Reservation - ! 1987/88 Anslag 21255 000 1988/89 Förslag 23 140 000

Under anslaget anvisas medel för institutets myndighetsuppgifter och för viss forskningsverksamhet. Med hänvisning till vad jag har anfört under punkten B 11 beräknar jag anslaget till 23 140 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till statens strålskyddsinstitut för budgetåret 1988/89

anvisa ett reservationsanslag av 23 140 000 kr. Hörs

B 13. Kemikalieinspektionen:

1986/87 Utgift1000
1987/88 Anslag1000
1988/89 Förslag1000

Kemikalieinspektionen, som inrättades den 1 januari 1986, är central förvaltningsmyndighet för ärenden om hälso- och miljörisker med kemiska produkter i den mån handläggningen inte ankommer på annan myndighet.

Kemikalieinspektionen leds av en styrelse. Chef för inspektionen är en generaldirektör. Inom kemikalieinspektionen finns en tillsynsavdelning, en utredningsavdelning, ett informationssekretariat, ett internationellt sekretariat och en administrativ enhet.

Kostnaderna för kemikalieinspektionen finansieras genom de avgifter som inbetalas enligt förordningen (1985:836) om bekämpningsmedel (bekämpningsmedelsavgifter) och enligt förordningen (1986:199) om avgifter för finansiering av kemikalieinspektionens verksamhet (kemikalieavgifter).

> "198788 "Beräknad ändring

te TA 1988/89 Plan Kostnader | | Förvaltningskostnader. = ve > > 17074000 "> — +2246 000

(därav lönekostnader) 20 + -(13016000)- > +: (2080000) Lokalkostnader on 0. 1556000 . -.— 214000 Undersökningar på kemikalieområdet ' "4400000 + 176000

vn 23030000 '” — +2208000

Intäkter | Bekämpningsmedelsavgiftér och i | a

kemikalieavgifter mös 2230290007- + 7+2208000

0 1000 ee = na Nettoutgift Besson I = 41

Kemikalieinspektionen "Prop. 1987/88:100

Bil. 16

Kemikalieinspektionen befinner sig i slutet av ett uppbyggnadsskede. Förutom upparbetande av nya verksamhetsområden har stora insatser gjorts för att rationalisera och effektivisera verksamheten. De nya arbetsformerna inom kemikaliekontrollen skall utvärderas efter en tvåårsperiod — alltså under våren 1988. |

Med hänsyn till att inspektionen « och dess verksamhet är under uppbyggnad och utveckling anser inspekticnen att den i avvaktan på resultatet av planerad utvärdering bör undantas från huvudförslaget. :

Under de närmaste åren kommer brister på kunskap om de stora antalet kemikalier i samhället att angripas genom ett internationellt samarbete där Sverige har en mycket aktiv roll. Detta kräver ett systematiskt prioriteringsarbete där underlag från produktregistret kommer att vara av stor betydelse. En ökad användning av ADB som ett-hjälpmedel i detta arbete är av strategisk betydelse för inspektionens möjligheter att på sikt hinna i fatt och kunna påverka utvecklingen inom kemikalieområdet. Takten i detta arbete är helt beroende av de resurser som finns tillgängliga. För att möjliggöra dessa insatser erfordras en utökning av medlen för undersök- ' ningar inom kemikalieområdet med I milj. kr. Genom en systematisk rollfördelning mellan deltagande länder kan utbytet förväntas bli stort i förhållande till den relativt blygsamma extra satsning som inspektionen föreslår.

Vid kemikalieinspektionen finns 69 tjänster inrättade. För att etablera ny verksamhet och för att utveckla verksamheten överhuvud taget har det varit nödvändigt att satsa på kvalitet före kvantitet i rekryteringsarbetet. Tilldelade medel räcker därför för närvarande endast till ca 65 årsarbets- . krafter. Kemikalieinspektionen hemställer om medel för ytterligare fyra tjänster.

Föredragandens överväganden . I enlighet med riksdagens beslut i samband med att kemikälieinspektionen inrättades skall en utvärdering av arbetsformer m. m. inom kemikaliekontrollen göras under våren 1988. Med hänsyn härtill har jag beräknat kostnaderna för kemikalieinspektionen utan minskning enligt huvudförslaget.

Genom tillkomsten av kemikalieinspektionen har arbetet med kemikaliekontrollen förstärkts. En rad åtgärder har redan vidtagits för att förbättra överblicken över kemikalieanvändningen och dess påverkan på människor och miljö. Uppmärksamheten på allvarliga effekter av nuvarande användning av kemiska produkter har ökar. Jag har därför beräknat ökade resurser för kemikalieinspektionens verksamhet. Först efter det att utvärderingen av kemikalieinspektionen gjorts bör dock ställning tas till den framtida dimensioneringen av organisationen.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag kostnaderna för kemikalieinspektionen till 25238 000 kr. Verksamheten finansieras med bekämpningsmedelsavgifter och kemikalieavgifter. Anslaget bör därför föras upp med ett formellt belopp av 1000 kr.

Bil. 16 -

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kemikalieinspektionen för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag av 1000 kr.

B 14. Koncessionsnämnden för miljöskydd

1986/87 Utgift 9793 000

1987/88 Anslag 9420 000

1988/89 Förslag — 10707 000

Koncessionsnämnden för miljöskydd handlägger ärenden rörande till-

stånd till eller förbud mot miljöfarlig verksamhet. Nämnden består vid

sådan handläggning av ordförande och tre andra ledamöter. Nämnden har

fyra avdelningar. |

1987/88 Beräknad ändring

1988/89 Personal : 29 - Anslag

Förvaltningskostnader7689 000+1 110000
(därav lönekostnader) s(6 587 000) (+ 944000)
Reseersättningar765 000+ 38000
Lokalkostnader| 966 000 9420 000+ 139000 +1287 000

Koncessionsnämnden för miljöskydd Anslagsframställningen för budgetåret 1988/89 måste bedömas mot bakgrund av nödvändigheten att hålla nere handläggningstiderna. I tidigare anslagsframställningar har koncessionsnämnden framhållit att nämndens arbetsvolym inte bestäms av koncessionsnämnden själv utan av tillströmningen av tillståndsärenden m. m. samt att antalet tillståndsärenden i viss mån är konjunkturberoende. Dessa berörda omständigheter försvårar bedömingen av verksamheten på något längre sikt och därmed också bedömningen av de anslag som erfordras för en sådan framtida verksamhet. En tillämpning av huvudförslaget skulle i huvudsak gå ut över lönemedlen, vilket skulle innebära indragning av en till en och en halv tjänst. En sådan minskning kommer att påverka arbetsresultatet i negativ riktning.

Föredragandens överväganden En betydelsefull del av miljöskyddsarbetet är den prövning enligt miljöskyddslagen som sker bl. a. i koncessionsnämnden. Denna prövning måste göras ingående. Det är emellertid också angeläget att handläggningstiden för enskilda ärenden kan hållas nere. Med hänsyn härtill har jag beräknat anslaget utan reduktion enligt huvudförslaget. .

Den s.k. tjänstebrevsrätten avvecklas för vissa myndigheter, bl. a. kon- 43

cessionsnämnden, fr. o. m. den 1 juli 1988. Nämnden har erhållit kompen- — Prop. 1987/88:100

sation härför vid min beräkning av förvaltningskostnader. . Bil. 16

Hemställan Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen före-

slår riksdagen n

att till Koncessionsnämnden för miljöskydd för budgetåret 1988/89

anvisa ett förslagsanslag av 10707 000 kr.

B 15. Bidrag till Förenta. Nationernas miljöfond

1986/87 Utgift16660 000
1987/88 Anslag17 000 000
1988/89 Förslag17.000 000

Förenta Nationernas miljöfond inrättades genom beslut av 1972 års generalförsamling för att inom ramen för FN:s miljöprogram helt eller delvis finansiera kostnaderna för nya miljövårdsinitiativ inom FN:s olika organ. Fondens användning står under överinseende av FN:s miljöstyrel- "se. Ett fortsatt starkt engagemang från svensk sida är nödvändigt när det gäller de globala miljöfrågor som behandlas av miljöstyrelsen och som under de närmaste åren kommer att vara särskilt aktuella genom olika uppföljningsaktiviteter efter den s. k. Brundtlandkommissionens rapport.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond för budgetåret

1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 17 000000 kr.

B 16. Visst internationellt miljösamarbete -

1987/88 Anslag 3 850000! -- böos : : 1988/89 Förslag 5 350 000 S ett AE ma

! Anslaget Bidrag till vissa internationella miljöorganisätioner. S Fe

Anslaget disponeras för utgifter för Sveriges deltagande i vissa internationella organisationer och för internationellt samarbete inom miljövårds- ... . ..; området.

> å4

1987/88Beräknad ändring 1988/89Prop. 1987/88:100. Bil. 16
FN:s miljöstyrelseoe 350 000+ 50000
Marina miljökonventioner950 000+ 150000
Internationella naturvårdsunionen450 000+ 200000

ECE-konventionen om långväga gräns-

överskridande luftföroreningar400 000+ 400 000
Finsk-svenska gränsälvskommissionen 300 000-
Nordiskt samarbete100 000+: 50000
Bilateralt samarbete550 000-

Diverse internationella organisationer och kongresser 750 000 + 650000

3850 000 +1 500 000

Hemställan Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag

att till Visst internationellt miljösamarbete för budgetåret 1988/89

anvisa ett förslagsanslag av 5 350 000 kr.

B 17. Inredning och utrustning av lokaler vid vissa

myndigheter

1987/88 Anslag 9700 000 1988/89 Förslag 18 500 000

Från anslaget bestrids kostnader för inredning och utrustning av lokaler vid vissa myndigheter inom miljö- och energidepartementets verksamhetsområde. Byggnadsstyrelsen har inredningsansvar för myndigheterna och utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) har utrustningsansvar.

Statens naturvårdsverk Inredning Byggnadsstyrelsen För inredning m. m. föreslås att en kostnadsram Ersättningsanskaffningar m. m. för budgetåret 1988/89 förs upp med 1,4 milj. kr.

Utrustning Utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) För utrustning föreslås att en kostnadsram Ersättningsanskaffningar m. m. för budgetåret 1988/89 förs upp med 11 milj. kr. 45

Föredragandens överväganden

Bil. 16

Jag vill inledningsvis erinra om att vissa kostnadsramar såvitt avser statens naturvårdsverk fördes över från inrednings- respektive utrustningsplanen under anslaget Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. under jordbruksdepartementets huvudtitel, till miljö- och energidepartementets huvudtitel budgetåret 1987/88.

Jag förordar att under rubriken Statens naturvårdsverk Ersättningsanskaffningar m.m. budgetåret 1988/89 förs upp en kostnadsram av 632 000 kr. Inom ramen har medel beräknats för komplettering och ersättningsanskaffning av inredning av lokaler med anknytning till forskningsoch försöksverksamhet vid naturvårdsverket. För budgetåret 1988/89 förordar jag vidare att en kostnadsram på 8 320 000 kr. förs upp för utrustning av nämnda lokaler.

Anslagsbehovet för nästa budgetår beräknar jag för inredning avrundat till. 3,9 milj. kr. och för utrustning till 14,6 milj. kr., sammanlagt 18,5 milj. kr.

"Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av inredning

och utrustning av lokaler vid statens naturvårdsverk inom de kost-

nadsramar som jag har förordat i det föregående,

2. till Inredning och utrustning av lokaler vid vissa myndigheter

för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av

18 500 000 kr.

C 1. Statens energiverk: Förvaltningskostnader Bil. 16

1986/87 Nettoutgift 34726 666 1987/88 Anslag 33 070 000 1988/89 Förslag 35350 000

Statens energiverk är enligt sin instruktion (1983:646) central förvaltningsmyndighet för frågor om energiförsörjning. Det åligger verket — i den mån det inte ankommer på någon annan myndighet — att verka för en rationell tillförsel, omvandling, distribution och användning av energi, att bevaka säkerhetsfrågorna på energiområdet samt att följa den internationella utvecklingen i fråga om energiförhållanden. Verket ansvarar också för funktionen energiförsörjning inom den civila delen av totalförsvaret. Verket är chefsmyndighet för statens elektriska inspektion.

Energiverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör. Verket är fr.o.m. den 1 januari 1987 organiserat på tre avdelningar — en för utredningar, en för forsknings- och utvecklingsverksamhet och en för elsäkerhet, ledningskoncessioner .och energiberedskap — och har dessutom en byrå för administration och en informationsbyrå samt ett planeringskansli. | |

Inom verket finns fyra nämnder. De är utvecklingsnämnden — som har i uppgift att besluta om stöd till forskning, utveckling och investeringar inom energitillförselområdet inklusive till miljöskyddande åtgärder — samt prisregleringsnämnden för elektrisk ström, nämnden för värdering av eldistributionsanläggningar m. m. och krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar.

Till verket har administrativt knutits även oljekrisnämnden. Bestämmelser om oljekrisnämndens uppgifter finns i oljekrislagen (1975:197) och ransoneringslagen (1978:268). |

Som rådgivande organ till verket finns ett eldistributionsråd, ett energihushållningsråd och ett energiberedskapsråd.

Statens energiverk ingår bland de myndigheter som på försök tillämpar treårsbudget. . : |

1987/88 Beräknad ändring Prop: 1987/88: 100

1988/89 Bil. 16

Personal 177 —-3 Anslag Utgifter Förvaltningskostnader 44 004 000 +2 380 000 Inkomster Medel som tillförs anslaget

från anslaget C6. Energiforskning 6734 000 | - Avgifter för koncessions- och behörig-

hetsärenden"4200 000+ 100000
.10 934 000+ 100000
Nettoutgift33070000 '+2280 000

Statens energiverk Statens energiverk utgår i sin medelsberäkning från huvudförslaget för treårsperioden 1987/88— 1989/90 innebärande en real minskning av utgifterna om 57 för perioden. Verket föreslår att besparingen fördelas jämnt över tiden. Den beräknade besparingen enligt huvudförslagét motsvarar ca 2 milj. kr. för treårsperioden. För budgetåret 1988/89 innebär detta en besparing på ca 700 000 kr. på anslagsposten Förvaltningskostnader.

De inkomster som verket räknar med under perioden härrör från kraftledningskoncessioner och behörighetsärenden. Inkomsterna från dessa täcker i princip kostnaderna för handläggningen. Vidare förutsätts finansiering av vissa utgifter ske via anslaget till energiforskning.

Föredragandens överväganden För nästa budgetår bör medel för statens energiverks förvaltningskostnader beräknas med utgångspunkt i gällande treårsplan. Det innebär att en rationalisering och effektivisering av verksamheten motsvarande en minskning av verkets reala resurser med 744 000 kr. bör ske. Detta ligger helt i linje med vad jag förordade i 1987 års budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 16 s. 66—69) i fråga om den fortsatta rationaliseringen av energiverket.

Jag beräknar utgifterna för statens energiverks förvaltningskostnader till sammanlagt 46 384 000 kr. för nästa budgetår. Vid min beräkning av medel har jag tagit hänsyn till kostnaderna för den verksamhet som bedrivs inom oljekrisnämnden. Denna verksamhet finansieras f.n. från ett särskilt anslag, C 20. Oljekrisnämnden.

I detta sammanhang vill jag erinra om vad föredragande statsråd anfört i totalförsvarspropositionen våren 1987 (prop. 1986/87:95 bil. 12 s. 106— 107, 109) om ökade insatser för att stärka vår handlingsberedskap inför olika slag av försörjningskriser. Regeringen har uppdragit åt energiverket att utarbeta förslag till ett handlingsprogram för hur framtida energikriser skall bemötas. Jag räknar med att nödvändiga åtgärder för att stärka 48

handlingsberedskapen kan genomföras inom ramen för här föreslagna re- — Prop. 1987/88:100 surser. | | Bil. 16 Medel bör tillföras anslaget på I princip samma sätt som under inneva- |

rande budgetår. De sammanlagda inkomsterna beräknar jag till 11.034000 : kr. För budgetåret 1988/89 har jag således beräknat medelsbehovet till

35350 000 kr. |

För budgetåret 1989/90 räknar jag med fortsatt rationalisering och effek-

tivisering samt med oförändrade inkomster. Jag har beräknat medelsbe-

hovet till 34 606000 kr. Anslaget för 1989/90 skall prisomräknas :i vanlig ordning.

Statens energiverk ingår fr. o. m. budgetåret 1987/88 i försöksverksam-

heten med överföring av anslagsmedel mellan budgetår. >

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens energiverk: Förvaltningskostnader för budgetåret

1988/89 anvisa ett ramanslag av 35 350 000 kr.

C 2. Statens energiverk: Utredningar m. m. och information

1986/87 Nettoutgift 17946 049 Reservation . 10129 283 1987/88 Anslag 13 161 000 1988/89 Förslag 13 639.000

Från detta anslag bekostas utredningsverksamhet m. m. inom energiom-

rådet och energiinriktad information inom statens energiverks verksam- .

hetsområde.

1987/88 Beräknad ändring

| | 1988/89

Utgifter|
1. Utredningar m. m.7184 000+140 000
2. Energiinriktad information m.m. =: 10 099 00017283 000+338 000 +478'000 one

Inkomster 3. Medel som tillförs anslaget från

anslaget C 6. Energiforskning 4122 000 - Nettoutgift 13161 000 +478 000

Statens energiverk Statens energiverks utredningsverksamhet styrs i hög grad av uppdrag från regeringen. Verket planerar därutöver att fortsätta och fördjupa analysen av de internationella energimarknaderna och energiutvecklingen i andra länder. På liknande sätt måste enligt verket en kontinuerlig bevakning och analys av utvecklingen i Sverige bedrivas. ' Under budgetåret 1987/88 gör verket bl. a. utredningar rörande utveck- 49

4 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 16

lingen på clvärmeområdet, vissa frågor sammanhängande med kärnkraftavvecklingens inledning, utvecklingen av kraftvärme och industriellt mot- Bil. 16 tryck samt kostnader för att begränsa utsläppen av olika typer av luftför-

oreningar vid förbränning. | Staten satsar betydande resurser på olika utvecklingsinsatser i syfte att

stimulera bl.a. den tekniska utvecklingen inom energiområdet. Information om pågående verksamhet. och om resuhaten från forsknings- och demonstrationsprojekt är enligt energiverket ett viktigt inslag i utvecklingsverksamheten för att göra ny teknik känd på marknaden. |

Statens energiverk föreslår för budgetåret 1988/89 ett prisomräknat anslag innebärande en realt oförändrad nivå.

Föredragandens överväganden Energiverkets uppgifter vad gäller utredningsverksamheten är väsentliga, bl. a. för att få fram underlag för enegipolitiska beslut på kort och lång sikt.

Som jag anfört under anslaget C' 1. Statens energiverk: Förvaltningskostnader ingår statens energiverk bland de myndigheter som arbetar

utifrån en treårig budgetram. Detta gäller även detta anslag.

För nästa budgetår bör medel för statens energiverks utrednings- och informationsverksamhet beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget.

Detta ligger helt i linje med vad jag förordade i 1987 års budgetproposition

(prop. 1986/87:100 bil. 16 s. 70) om en real minskning av utgifterna om 5

för treårsperioden 1987/88—-1989/90.

För budgetåret 1988/89 har jag beräknat utgifterna till 17 761000 kr. Inkomsterna för samma budgetår beräknar jag till 4 122 000 kr. För budget-

året 1988/89 har jag således beräknat medelsbehovet till 13 639 000 kr. Vid

min beräkning av medel för utredningsverksamheten har jag tagit hänsyn till den verksamhet som bedrivs inom eldistributionsrådet.

För budgetärer 1989/90 räknar jag med fortsatt rationalisering och effektivisering av verksamheten samt oförändrade inkomster. Jag har beräknat medelsbehovet till 13295 000 kr. Anslaget för 1989/90 skall prisomräknas i vanlig ordning. .

Jag räknar med att under våren 1988 i den energipolitiska propositionen

komma med förslag till insatser rörande rationell elanvändning som kan

komma att påverka anslaget.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sratens energiverk: Utredningar m.m. och information för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 13639 000.

C 3. Statens elektriska inspektion :. Prop. 1987/88: 100 Bil.
1986/87 Utgift10 167034il. 16
1987/88 Anslag9874 000

1988/89 Förslag 10.522 000

Statens elektriska inspektions verksamhet avser att främja säkerheten i

samband med framställning. överföring och änvändning av elektrisk ström. Enligt sin instruktion (1983:592) är inspektionen den lokala statliga organisationen för ärenden om tillsyn över elektriska starkströmsanläggningar och därmed sammanhängande frågor. Inspektionen ansvarar härigenom för den statliga tillsynen över efterlevnaden av den elektriska

speciallagstiftningen.

Inspektionen är organiserad på fem distrikt med kontor i i Hässleholm,

Kristinehamn, Stockholm, Hudiksvall och Skellefteå. Chef för varje, di-

strikt är en överinspektör. Statens energiverk är chefsmyndighet för inspektionen.

1987/88 Beräknad ändring :

1988/89 Förvaltningskostnader 9874 000 +648 000 '

Statens energiverk Energiverket har tidigare sett över inspektionens tillsynsverksamhet för att finna möjligheter till kostnadsminskningar och föreslagit besparingar under treårsperioden 1987/88—-1989/90. Planerade besparingar under budgetåret 1987/88 beräknas kunna genomföras. Resterande del av avsedd besparing för treårsperioden kommer att ske genom ytterligare neddragning av lönekostnaderna under budgetåret 1989/90. |

Föredragandens överväganden

Statens elektriska inspektion genomför nu de besparingar som planerats t.o.m. budgetåret 1989/90 och som jag tidigare har godtagit som besparingsmål för myndigheten. För nästa budgetår bör medel för inspektionen

beräknas med utgångspunkt i energiverkets förslag. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 10 522000 kr. Inspektionen.

ingår i den sedan budgetåret 1987/88 pågående försöksverksamheten med överföring av anslagsmedel mellan budgetår. Medel för statens elektriska ' inspektion bör därför anvisas under raumanslag.,

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Siatens elektriska inspektion för budgetåret 1988/89 anvisa

ett ramanslag av 10 522 000 kr. 51

inom energiområdet Bil. 16

1986/87 Utgift 246 000! 1987/88 Anslag 1000! 1988/89 Förslag 1000 ! Anslaget Täckande av förluster i anledning av statliga garantier för oljeersättande åtgärder samt för utveckling och introduktion av ny energiteknik, m. m.

Från detta anslag betalas för närvarande utgifter för förluster i- samband

med låncegarantier som har lämnats enligt förordningen (1983:1107) om statligt stöd för åtgärder för att ersätta olja,. m.m. och förordningen (1986:191) om statligt stöd för utveckling och introduktion av ny energitek-

nik, m.m.

Föredragandens överväganden

Som ett medel! för att främja den långsiktiga försörjningen med bränsle infördes år 1975 en statlig garanti för oljeutvinning m. m. Garantiramen

fastställdes ursprungligen till 2000 milj. kr. Riksdagen har sedermera efter

förslag från regeringen höjt garantiramen till 8000 milj. kr. (prop. 1983/84:110, NU 43, rskr. 391 och 392). Vid halvårsskiftet år 1987 var 1893,2 milj. kr. utnyttjat, fördelat med 92,2 milj. kr. på Swedegas AB, 202,3 milj. kr. på Sydgas AB och 1598,7 milj. kr. på Svenska Petroleum AB/OK Petroleum AB.

Förluster som kan uppkomma som följd av infriade garantier inom ramen för utvinning m.m. av olja, naturgas eller kol bör belasta detta

anslag. Mot bakgrund härav bör anslaget i fortsättningen benämnas Täc-

kande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet.

Vidare får statliga lånegarantier lämnas inom programmet för utveckling och introduktion av ny energiteknik (prop. 1985/86:102, NU 17, rskr. 172) intill ett vid varje tidpunkt sammanlagt belopp av 300 milj. kr.

Oljeersättningsprogrammet (prop. 1983/84:62, NU 9, rskr. 124) avslutades i samband med att stödet för utveckling och introduktion av ny energi-

teknik infördes den 1 maj 1986. Förluster till följd av tidigare lämnade garantier inom oljecersättningsprogrammet kan dock komma att uppstå

under de närmaste åren.

Under budgetåret 1986/87 uppstod en förlust på 246000 kr: till följd av infriade garantier inom oljeersättningsprogrammet. I övrigt har hittills inga

förluster till följd av lämnade garantier inom något av de tre programmen

uppkommit.

Jag bedömer att förluster till följd av att tidigare lämnade garantier inom

de tre programmen infrias kommer att bli små under budgetåret 1988/89. Medelsbehovet beräknar jag till 10900 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr. | 52

C 5. Ersättning för försenad idrifttagning av kärnreaktorer : Prop. 1987/88:100

Bil. 1986/87 Utgift 96 819971 il. 16

1987/88 Anslag 110000 000

1988/89 Förslag 1000

Från detta anslag betalar statens energiverk, enligt regler som godkänts av riksdagen, ersättning till Forsmarks Kraftgrupp AB och statens vattenfallsverk för försenad idrifttagning av kärnreaktorerna Forsmark I och Forsmark 2 resp. Ringhals 3 och Ringhals 4 (prop. 1980/81:25 bil. 9, NU 23, rskr. 112) samt Forsmark 3 (prop. 1982/83:100 bil. 14, NU 33. rskr. 280).

Ersättningen — som avser ersättning för förluster genom minskad elproduktion som följd av att idrifttagningen av kärnreaktorerna försenats — har. utbetalats sedan budgetåret 1979/80. Den minskade elproduktionen beräk- : nas i efterhand som skillnaden mellan den energi som har varit möjligt att producera utan försening och den energi som har producerats med försening. För reaktorerna Forsmark 1. Forsmark 2, Ringhals 3 och Ringhals 4 har denna skillnad upphört under budgetåret 1984/85. För reaktorn Forsmark 3 kommer skillnaden att bestå t. o. m. budgetåret 1987/88. Ersättningen för budgetåret 1987/88, som således är det sista för vilket ersättning under detta anslag betalas, beräknas av statens energiverk till. 110 milj. kr. Det verkliga utfallet beror bl.a. av utvecklingen av priserna för olja och kol, vattenmagasinens fyllnadsgrad och elbehovet. Det senare påverkas bl. a. av hur sträng vintern blir. På grund av vissa fördröjningar av beräkningstekniska skäl kan en del av ersättningen som belöper på budgetåret 1987/88 komma att betalas ut först i början av budgetåret 1988/89.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning för försenad idrifttagning uv kärnkraftr eaktorer

för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 1000 kr.

C 6. Energiforskning

1986/87 Utgift 228 500 000 Reservation 328 000 000 1987/88 Anslag 293 588 000 1988/89 Förslag 293588 000

Under anslaget redovisas utgifterna för statens stöd till forskning och . utveckling på energiområdet inom ramen för energiforskningsprogrammet.

Ett femte treårsprogram för forskning och utveckling på energiområdet beslutades av riksdagen våren 1987 (prop. 1986/87:80 bil. 12, NU 33, rskr. 292). Beslutet innebär att riktlinjer för omfattning, inriktning och genomförande av verksamheten inom energiforskningsprogrammet under budgetåren 1987/88—-1989/90 lades fast. Totalt beräknades 1050 milj. kr. för energiforskning. | 53

5 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 16

Energiforskningsprogrammet är indelat i fem program som i vissa fall är — Prop. 1987/88:100

uppdelade på delprogram. En utförlig redovisning av mål, medelsramar = Bil. 16 m.m. återfinns i prop. 1986/87:80 bil. 12 (s. 12 f£.).

Styrelsen för teknisk utveckling (STU), statens råd för byggnadsforskning (BFR), statens energiverk, naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) och energiforskningsnämnden (Efn) har kommit in med anslagsframställ-

ningar för budgetåret 1988/89. Före slagna belopp framgår av följande sammanställning. (1 000-tal kr.).

Förslag 1988/89

Anslag Program- Före-

1937/88 organen draganden Energiforskningsprogram I. Industrins energianvändning 77 000 77 000 76 000 2. Energianvändning för bebyg- .

gelse 23000 30 000 23 000 3. Energitillförsel | 13) 000 130 000 | 130.000 4. Energirelaterad grund- "

forskning, varav:
4a, NFR2358824 58824 588
4b. STU| 2000900092000
5. Allmänna energisystemstudier 700070007000
6. Förvaltningskostnader Efn793878878404
7. Till regeringens förfogande16062 --15 596
Summa huvudprogrammet293 588285475293588

Integrerade insatser

A. Energiteknik för transporter 2600027 00027 000!
B. Energirelaterad transport-..
systemforskning400040004000?
C. Studsvik Energiteknik AB11 000 :1200011000?
D. Bioenergi400040004000?
E. Solmätningar1000100010005
Summa integrerade insatser4600048 00047000
Summa totalt339 588333475340 588

Y Tas upp under tolfte huvudtitelns anslag F1. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling samt under F2. Styrelsen för teknisk utveckling:

Förvaltningskostnader

? Tas upp under sjätte huvudtitelns anslag I 4. Transportforskningsberedningen

3 Tas upp under fjortonde huvudtitelns anslag C 12. Bidrag till Studsvik Energiteknik AB

4 Tas upp under nionde huvudtitelns anslag G 1. Sveriges lantbruksuniversitet 5 Tas upp under sjätte huvudtitelns anslag J 2. Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

På grundval av erfarenheter från tidigare treårsprogram har programorganen föreslagit att de får göra fleråriga åtaganden och att sådana bemyndiganden under budgetåret 1988/89 beräknas till 171 milj. kr. för budgetåret 1989/90, 93 milj. kr. för budgetåret 1990/91, 42,5 milj. kr. för budgetåret

1991/92 och 19,5 milj. kr. för budgetäret 1992/93.

Föredragandens överväganden

Nuvarande energiforskningsprogram bör under nästa budgetår fortsätta i huvudsak enligt de tidigare fastlagda riktlinjerna. Behovet av medel under

anslaget för nästa budgetår beräknar jag till 293 588 000 kr. Den närmare 54

fördelningen av medel mellan olika program och delar därav, liksom den = Prop. 1987/88:100

närmare programindelningen, bör fastställas av regeringen. | "Bil. 16

I likhet med innevarande budgetår fördelas de medel som föreslås för : integrerade insatser under resp. departements huvudtitel.

De programansvariga organen har för sin planering och organisation av insatserna inom huvudprogrammet behov av att kunna göra fleråriga åtaganden. Alltsedan energiforskningsprogrammet startades har regeringen haft bemyndigande att i samband med stöd till energiforskning göra åtaganden även för flera år efter det aktuella budgetåret och efter det beslutade treårsprogrammets slut. Sådana bemyndiganden behövs även under budgetåret 1988/89 för att möjliggöra kontinuitet och långsiktighet i forskningsoch utvecklingsverksamheten. Detta är av särskild vikt med hänsyn till att energiforskningen under den senaste programperioden givits en mer lång-. siktig inriktning, bl.a. genom ett utökat stöd till grundforskning och mer långsiktigt tillämpad forskning. :

Jag beräknar behovet för sådana bemyndiganden till 171 milj. kr. avseende budgetåret 1989/90, 93 milj. kr. avseende budgetåret 1990/91, 42,5 milj. kr. avseende budgetåret 1991/92 och 19,5 milj. kr. avseende budgetåret 1992/93. Jag förordar att regeringen inhämtar dessa bemyndiganden av riksdagen. Lämnas bemyndigande ankommer det på regeringen att meddela de närmare föreskrifter som erfordras. .

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1988/89 ikläda sta-

ten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning och

utveckling inom energiområdet som, inberäknat redan fattade be- '

slut, innebär åtaganden om högst 171 000000 kr. för budgetåret

1989/90, högst 93 000 000 kr. för budgetåret 1990/91, högst 42 500 000

kr. för budgetåret 1991/92 och högst 19500 000 kr. för budgetåret

1992/93, |

2. till Energiforskning för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva-

tionsanslag av 293 588 000 kr.

C 7. Visst internationellt energisamarbete

1986/87 Utgift 14002 463 1987/88 Anslag 15983 000 1988/89 Förslag 16669 000

Från anslaget betalas kostnader för deltagande i internationellt samarbete på kärnenergiområdet, såsom Sveriges reguljära medlemsavgift i Internationella Atomenergiorganet (IAEA) samt bidraget till IAEA:s Technical Assistance and Cooperation Fund, kostnader för deltagande i TAEA:s dokumentationssystem INIS, kostnader i samband med deltagande i det nordiska kontaktorganet för atomenergifrågor (NKA), dock inte projekt- 55

samt kostnader för delegationen (I 1982:08) för IAEA-frågor. | Bil. 16

Jag beräknar medelsbehovet för nästa budgetår under detta anslag till 16 669 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Visst internationellt energisamarbete för budgetåret

1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 16 669 000 kr.

C 8. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader

1986/87 Utgift 31 646 000 1987/88 Anslag 1000 1988/89 Förslag 1000

Statens kärnkraftinspektion skall enligt sin instruktion (1974:427) som central förvaltningsmyndighet bl. a. följa utvecklingen på kärnenergiområ-' det särskilt beträffande säkerhetsfrågor, utreda frågor om och ta initiativ till åtgärder för att höja säkerheten hos kärntekniska anläggningar, pröva frågor om tillstånd och utöva tillsyn enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet samt handha sådana uppgifter med avseende på kontroll av kärnämne och kärnteknisk utrustning som följer av bl. a. Sveriges internationella åtaganden. Inspektionen skall vidare ta initiativ till sådan forskning och utveckling som rör säkerheten hos kärnkraftverk eller andra kärntekniska anläggningar, säkerheten vid transporter och säkerheten hos metoder för hantering och förvaring av kärnavfall samt bidra till att ge allmänheten insyn i och information om kärnsäkerhetsarbetet i landet.

Inspektionen leds av en styrelse. Chef för inspektionen är en generaldirektör. Till inspektionen är för närvarande tre rådgivande nämnder knutna: reaktorsäkerhetsnämnden, safeguardnämnden och forskningsnämnden.

Inspektionen är organiserad på två tekniska huvudenheter — för tillsyn resp. för utredning — samt en administrativ enhet och ett informationssekretariat.

Inspektionens verksamhet finansieras med avgifter enligt förordningen (1975:421) om vissa avgifter till statens kärnkraftinspektion. Avgifterna beräknas täcka kostnaderna för såväl förvaltningen som kärnsäkerhetsforskningen. Anslaget förs därför upp med ett formellt belopp av 1000 kr.

"56

1987/88 Beräknad ändring — — PTOP. 1987/88:-100

1988/89 Bil. 16

Personal 88 | - Stat Utgifter Förvaltningskostnader 29930 000 +4 367 000

(därav lönekostnader). (19012000) — (+3006000)
Lokalkostnader2155 000 + 298 000
IAEA1000 000 + 400000

33 085 000 +5 065 000 Inkomster Tillsyn av kärnenergianläggningar m.m. 33084000 +5 065 000 Nettoutgift 1000 -

Statens kärnkraftinspektion

I kärnkraftinspektionens gransknings- och tillsynsverksamhet ingår bl. a. att granska säkerheten vid nya anläggningar, löpande granska och utöva tillsyn av anläggningar i drift, följa upp och analysera drifterfarenheter och

tillbud samt genomföra återkommande säkerhetsgranskningar av anlägg-

ningar. Härtill kommer att följa utvecklingen inom olika säkerhetstekniska områden, såväl för kärnkraftsanläggningar som för anläggningar och metoder för förvaring av kärnavfall.

Den kärntekniska verksamheten i landet förutses under de närmaste åren ha i stort sett oförändrad omfattning. Kärnkraftverken beräknas under perioden svara för omkring hälften av Sveriges elenergiförsörjning.

Drift- och underhållsrelaterade frågor förväntas spela en alltmer dominerande roll i reaktorsäkerhetsarbetet på grundval av vunna praktiska erfa-

renheter inom och utom landet. Utredningar och planering inför avveck-

ling av det svenska kärnkraftprogrammet pågår under perioden och förväntas beröra bl.a. säkerhetsfrågor. Bevarande av svensk kärnteknisk

kompetens under en kommande avvecklingsperiod framstår därvid som utomordentligt betydelsefull ur säkerhetssynpunkt. Efterfrågan på ett aktivt svenskt engagemang i internationellt reaktorsäkerhetsarbete förväntas öka i kölvattnet efter Tjernobylolyckan.

Mellanförvaret av använt kärnbränsle, CLAB, är i rutinmässig drift och slutförvaret för reaktoravfall, SFR, förutses tas i drift under året.

Kärnkraftsindustrins forsknings-, utvecklings- och undersökningspro-

gram förväntas fortlöpa planenligt under perioden med inriktning på kommande platsval för slutförvar av'använt kärnbränsle och högaktivt avfall. Den rutinmässiga kontrollen av kärnämne m. m. i icke-spridningssyfte |

(safeguard) förväntas under de närmaste åren bedrivas som tidigare. "Mängden kärnämne under tillsyn växer med antalet reaktorår. Sverige

förväntas fortsätta att spela en aktiv roll vad gäller utvecklingen av safe-

guardsystemet inom det Internationella atomenergiorganet (IAEA).

Kärnkraftfrågorna förväntas förtsätta att tilldra sig stort intresse i den allmänna debatten med åtföljande krav på aktiv informationsverksamhet.

Kärnkraftinspektionens förslag till förvaltningskostnader för budgetåret Prop. 1987/88: 100

1988/89 innebär i korthet följande:Bil. 16
1. En ny tjänst+ 300 000
2. Kompetensbevarande åtgärder+1425 000
3. Säkerhetstekniskt stödprogram till TAEA+1 000 000
4. Ökade resurser för internationellt informationsutbyte+ 300000
5. Ökade lokalkostnader| + 553000

Föredragandens överväganden

Tillsynen av den kärntekniska verksamheten i landet, det långsiktiga arbetet med att höja säkerheten samt arbetet med kriterier och metoder för hantering och förvaring av kärnavfall ställer krav på en hög teknisk kompetens hos kärnkraftinspektionen. |

För att vidmakthålla och stärka kompetensen inom den egna organisationen har inspektionen i sin anslagsframställning redovisat ett förslag till personalpolitiskt program. Programmet innebär bl.a. att en högt kvalificerad personalchef rekryteras inom ramen för tillgängliga tjänster inom den administrativa enheten. Inspektionen pekar vidare på behovet av ökade satsningar på vidareutbildning samt möjligheter till utlandsstationering av tjänstemän under viss tid för att aktivt kunna medverka i internationellt säkerhetsarbete och därigenom skapa en ökad erfarenhetsbas för den egna verksamheten. Man understryker slutligen behovet av att genomföra en egen studie kring kompetensfrågor i anslutning till planen för kärnkraftens avveckling.

Jag anser det vara av avgörande betydelse att säkerhetsmyndigheternas kompetens och oberoende vidmakthålls och förordar därför att kärnkraftinspektionen tillförs I milj. kr. för genomförandet av ett personalpolitiskt program.

I avvaktan på att programmet genomförs tar jag inte ställning till frågan om resurser för ytterligare en tjänst inom tillsynsenheten.

Efter olyckan i Tjernobyl har behovet av internationellt samarbete kring kärnsäkerhetsfrågorna kraftfullt betonats. Jag har vid flera tillfällen understrukit den roll IAEA har att spela i detta sammanhang. Vid IAEA:s . generalkonferens i september 1986 antogs ett särskilt internationellt kärnsäkerhetsprogram att drivas i organisationens regi. Jag anser det vara av väsentlig betydelse att detta program kan drivas med största möjliga framgång och att Sverige aktivt bidrar till detta.

Kärnkraftinspektionen har i sin anslagsframställning, "efter en begäran från IAEA, föreslagit att en expert från inspektionen kostnadsfritt ställs till. IAEA:s förfogande för att under en begränsad tid bistå inom området tillförlitlighetsanalys.

Medverkan i internationellt säkerhetsarbete inom såväl IAEA som OECD:s kärnenergiorgan NEA föru:sätter att kompetens och arbetsinsat- .. ser kan tas i anspråk från de svenska säkerhetsmyndigheterna. Detta gäller även beträffande de överenskommelser om information och om varsel vid 58

en kärnenergiolycka som Sverige träffat och som bl. a. förutsätter direkt — Prop 1987/88:100 samarbete mellan berörda länders fackmyndigheter. Bil. 16 Jag förordar därför att kärnkraftinspektionen tillförs 400000 kr. för att

bistå IAEA med en expert inom området tillförlitlighetsanalys under en tid

av högst två år. Vidare förordar jag att inspektionen tillförs 100 000 kr. för

att täcka de ökade kostnader som följer av träffade bilaterala avtal om information och varsel vid en kärnenergiolycka och som faller inom kärnkraftinspektionens område.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag utgifterna för in-

spektionen under detta anslag till 38 150 000 kr. Jag har därvid tagit hänsyn

till att tjänstebrevsrätten upphör att gälla för myndigheten från den 1 juli

1988. Verksamheten finansieras med avgifter enligt förordningen

(1975:421) om vissa avgifter till statens kärnkraftinspektion. Anslaget bör därför föras upp med ett formellt belopp av 1000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen | |

att till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader för

budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 1000 kr.

C 9. Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning

1986/87 Utgift 44 673 000

1987/88 Anslag 1000

1988/89 Förslag 1.000

Statens kärnkraftinspektion skall enligt sin instruktion (1974:427) ta initiativ till sådan forskning och utveckling som rör säkerheten hos kärn-

kraftverk och andra kärntekniska anläggningar för vilka tillstånd beviljats

eller ansökan om tillstånd ingivits, säkerheten vid transporter av kärnämne

och kärnavfall samt säkerheten hos sådana metoder för hantering och

förvaring av kärnavfall som används eller kan komma att användas, i den

mån sådana uppgifter inte ankommer på någon annan myndighet. |

Verksamheten finansieras med avgifter enligt förordningen (1975:421)

om vissa avgifter till statens kärnkraftinspektion. Anslaget förs därför upp med ett formellt belopp av 1000 kr.

1987/88 Beräknad ändring

. 1988/89 Utgifter

Kärnsäkerhetsforskning m. m.47 089 000 : +417 000
Lokala säkerhetsnämnder840 000 47929 000+417 000-
Inkomster. .
Avgifter för kärnsäkerhetsforskning 47928 000+417 000
Nettoutgift1000-

Statens kärnkraftinspektion Prop. 1987/88: 100 Bil. 16

Den av kärnkraftinspektionen initierade kärnsäkerhetsforskningen är avsedd att i första hand ge underlag för den egna tillsyns- och granskningsverksamheten. Forskningsprogrammet spelar dessutom en viktig roll genom att det medverkar till att vidmakthålla kompetens och forskarkapacitet inom områden av betydelse för kärnsäkerhetsarbetet samt att det direkt bidrar till säkerhetsarbetet inom hela det svenska kärntekniska verksam-

hetsområdet. | |

Forskningsprogrammet är indela: i områdena människa—maskin, material, termohydraulik, kärnbränsle, kärnämneshantering, systemanalys, övervakningssystem och kärnavfall. |

Inom programmet planeras ökade insatser beträffande områdena människa—-maskin, material, systemanalys/säkerhetsanalys och kärnavfall medan områdena termohydraulik samt systemanalys/svåra olyckor förutses minska i omfattning.

"Inom anslaget kärnsäkerhetsforskning finansieras det svenska deltagandet i OECD:s s. k. Haldenprojekt och forskning inom ramen för det nordiska kontaktorganet för atomenergifrågor (NKA). Vidare finansieras från detta anslag dels en professur i reaktorsäkerhet vid tekniska högskolan i Stockholm, dels verksamheten vid de lokala säkerhetsnämnderna vid de ' fyra kärnkraftverken.

Kärnkraftinspektionen föreslår att anslaget räknas upp med 5 76.

Föredragandens överväganden Kärnkraftinspektionens tillsyns- och granskningsverksamhet ger myndigheten goda möjligheter att överblicka behovet av forskning inom kärnsärkerhetsområdet samt ett bra underlag för en riktig prioritering av. forskningsinsatserna. : |

Betydelsen av människans roll i tekniskt avancerade system gÖr sig. ständigt påmind. Ökad kunskap om faktorer och förhållanden som påverkar den mänskliga tillförlitligheten och därmed säkerheten vid driften av . våra kärnkraftverk är därför av mycket stor betydelse för det fortsatta kärnsäkerhetsarbetet.

Ökad drifterfarenhet vid kärnkraftverken ger nytt: kunskapsunderlag bl. a. beträffande konstruktionsmaterialens åldrande och säkerhetssystemens funktion. Det är viktigt att dessa kunskaper tas till vara i en fortsatt analysprocess och att de slutsatser som dras kan återföras i form av säkerhetshöjande åtgärder inom såväl det svenska kärnenergiprogrammet som i internationella sammanhang.

Kärnavfallsfrågornas specifika och för närvarande till stor del forskningsinriktade karaktär gör det nödvändigt att ta till vara den tillgängliga och mycket speciella expertis som utvecklingen av metoder och kriterier för säkerhetsanalys av slutförvar kräver för att skapa förutsättningar för en oberoende säkerhetsgranskning inför framtida beslut om platsval och metoder för slutförvaring. -

Jag delar därför inspektionens bedömning av hur resurserna inom kärn- 60

säkerhetsforskningen bör disponeras. Med hänsyn till de omprioriteringar — Prop. 1987/88: 100 som är möjliga att genomföra inom forskningsprogrammet beräknar jag «Bil. 16 medelsbehovet för kärnsäkerhetsforskningen till 47 506 000 kr. för nästa budgetår.

För de lokala säkerhetsnämnderna beräknar jag ett medelsbehov av sammanlagt 840 000 kr. för nästa budgetår. |

De ställningstaganden som jag har redovisat innebär sammanfattningsvis att jag för den verksamhet som finansieras över anslaget under budgetåret 1988/89 beräknar 48 346 000 kr. Anslaget tillförs medel genom avgifter från dem som har tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet att uppföra, inneha eller driva en kärnkraftsreaktor. Anslaget bör därför, liksom för innevarande budgetår, föras upp med ett formellt belopp av 1000 kr. |

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning för

budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 1000 kr.

C 10. Statens kärnbränslenämnd

1986/87 Utgift 7035 754 Reservation 2940 246 1986/87 Anslag 1000 1987/88 Förslag 1000

Statens kärnbränslenämnd är enligt sin instruktion (1981:672) en central förvaltningsmyndighet med uppgift att dels övervaka genomförandet av det program för hantering av använt kärnbränsle och avveckling av kärntekniska anläggningar, varom stadgas i 12 § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, kärntekniklagen, dels handlägga vissa finansieringsfrågor på kärnavfallsområdet. Deluppgifter för nämnden är att svara för avgiftsuttag, medelsredovisning och utbetalning av ersättningar, att granska kostnadsuppskattningar för sluthanteringen, att bedöma olika hanteringsmetoder för att utröna i vad mån de bör ingå i kraftreaktorinnehavarnas forskningsoch utvecklingsprogram för sluthanteringen samt att följa upp kraftreaktorinnehavarnas åtgärder för sluthantering av använt kärnbränsle och avveckling av anläggningar (prop. 1984/85: 120, NU 30, rskr. 362). Vidare har nämnden till uppgift att verka för information till allmänheten om arbetet vad gäller använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från detta samt radioaktivt avfall som uppkommer vid avveckling och rivning av reaktoranläggningar. .

Kärnbränslenämnden leds av en styrelse. Chef för nämnden är en överdirektör.

6 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 16

1987/88 — "> Beräknad ändring Prop. 1987/88: 100

1988/89 Bil. 16

Personal | | 9 | - Stat Utgifter

Förvaltningskostnader3679 000+458 000
(varav lönekostnader)(2582 000) (+267 000)
Lokalkostnader300000+200 000 .
Projektmedel5200 000—-200 000

9179000 = +458000

Inkomster Avgifter från elproduktion i

kärnkraftverk | 9178 000 +458 000 ' Nettoutgift 1000 -

Statens kärnbränslenämnd

Egen verksamhet

För budgetåret 1988/89 har nämnden föreslagit en ökning av förvaltningskostnaderna med 150 000 kr., förutom pris- och löneomräkning. Nämnden

anför att denna ökning beräknas motsvara de ökade kostnaderna för att anlita externa konsulter för ekonomiska utredningar, kostnader för extra

skrivhjälp och vissa administrativa uppgifter samt kostnader för fortsatt

datautbildning.

Vad beträffar lönekostnaderna finner nämnden att någon minskning inte

går att genomföra. I en så liten och nybildad organisation som statens

kärnbränslenämnd finns enligt nämnden inga möjligheter att minska kost-

naderna om inte arbetsuppgifter tas bort. Nämnden hävdar att en neddragning enligt huvudförslaget endast kan genomföras om en särskild utpekad

arbetsuppgift tas bort, vilket i sin tur skulle medföra uppsägning av perso-

nal. . .

Sin beräkning av projektmedel grundar nämnden på bedömningar av

behovet av forskningsinsatser .under den närmaste treårsperioden. För budgetåret 1988/89 har nämnden beräknat summa projektmedel till 6,2

milj. kr.

Finansieringsfrågor

Nämndens verksamhet avseende finansiering omfattar att svara för bl. a.

förvaltning av inbetalade avgifter enligt lagen (1981:669) om finansiering

av framtida utgifter för använt kärnbränsle m. m., finansieringslagen, och -

utbetalning av ersättningar till reaktorägarna. Av redovisningen för år 1986 framgår att avgifterna uppgick till I 271 milj. kr. (1061 milj. kr. år 1985).

Utbetalade ersättningar uppgick till 781 milj. kr. (777 milj. kr.). Ränteintäkterna uppgick till 262 milj. kr. (212 milj. kr.) och överskottet av förvaltning-

en till 744 milj. kr. (490 milj. kr.). Behållningen den 31 december 1986 var

3070 milj. kr. (2325 milj. kr.).

För första halvåret 1987 redovisas ett resultat av fondförvaltningen på 62

300 milj. kr. Under samma tid uppgick avgifterna till 644 milj. kr., och 460 - Prop. 1987/88: 100 milj. kr. har utbetalats i ersättningar. Bil. 16

Den 30 juni 1987 uppgick nämndens fordran på riksbanken till 1646 milj. kr. och totalt avsatta medel till ca 3370 milj. kr. Sedan finansieringssystemet trädde i kraft har ca 5100 milj. kr. utbetalats till reaktorägarna i ersättning för kostnader för hantering av använt kärnbränsle. |

De under budgetåret 1986/87 utbetalda ersättningarna har bl. a. disponerats för forsknings- och utvecklingsarbeten avseende metoder för slutförvar, förskottsbetalningar avseende kontrakterade upparbetningstjänster till Cogéma, transportutrustning för använt kärnbränsle, färdigställande av centrallager för använt kärnbränsle (CLAB) i Simpevarp samt utbyggnad av slutförvar för reaktoravfall (SER) i Forsmark.

Före den I juli 1986 hade reaktorägarna möjligheter att få lån beviljade ur inbetalade avgiftsmedel. Lån har beviljats till OKG AB med totalt 520 milj. kr., statens vattenfallsverk med totalt 505 milj. kr. och Sydsvenska Värmekraft AB med totalt 370 milj. kr. Sydsvenska Värmekraft AB återbetalade sina lån i november 1987. Den sammanlagda utestående lånesumman uppgår därefter till I 025 milj. kr.

SKN Plan 87 och förslag till avgift för år 1988 Nämnden har i oktober 1987 överlämnat SKN Plan 87 och förslag till avgift för år 1988. Regeringen har i november 1987 beslutat, i enlighet med nämndens förslag, att avgiften per kilowattimme elektrisk energi som levereras från kärnkraftverk skall för år 1988 utgå enligt följande:

Forsmarks Krafigrupp AB 1,9 öre/kWh OKG AB 1,7 öre/kWh Statens vattenfallsverk 1,9 öre/kWh Sydsvenska Värmekraft AB 2.2 öre/kWh

Föredragandens överväganden För kärnbränslenämndens verksamhet under budgetåret 1988/89 beräknar jag utgifterna under detta anslag till 9637 000 kr.

Nämndens verksamhet finansieras i enlighet med finansieringslagen med avgifter från elproduktionen i kärnkraftverk. Anslaget bör därför liksom för innevarande år föras upp med ett formellt belopp av 1000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens kärnbränslenämnd för budgetåret 1988/89 anvisa

ett reservationsanslag av 1000 kr.

Bil. 16

I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 3 574 600 000 kr.

Jag avser föreslå regeringen att i en särskild proposition våren 1988 ' redovisa förslag bl. a. angående statens vattenfallsverks investeringar. Anslaget bör I avvaktan på en sådan proposition föras upp med oförändrat belopp. | ee

" Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Statens vatten- .

fallsverk: Kraftstationer m.m. för budgetåret 1988/89 beräkna ett

reservationsanslag av 3 574 600 000 kr.

C 12. Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB

C 13. Avveckling av forskningsreaktorer, m. m.

C 14. Anläggningar för radioaktivt avfall i Studsvik, m. m.

C 15. Verksamheten i Ranstad I statsbudgeten för innevarande budgetår har anvisats under anslagsrubri-

kerna: | C 12. Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energitkenik AB ett reserva-

tionsanslag av 52 600 000 kr. C 13. Avveckling av forskningsreaktorer, m. m. ett reservationsanslag av 26 100 000 kr. . C 14. Anläggningar för radioaktivt avfall i Studsvik, m. m. ett reservationsanslag av 15 000 000 kr. CIS. Verksamheten i Ranstad ett reservationsanslag av 5 875 000 kr.

Jag avser föreslå regeringen att i en särskild proposition våren 1988 bl. a. redovisa förslag om riktlinjer för verksamheten vid :Studsvik AB, som tidigare hette Studsvik Energiteknik AB. Anslagen bör i avvaktan på en sådan proposition föras upp med oförändrade belopp för nästa budgetår.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1988/89 beräkna

1. till Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB eu

reservationsanslag av 52600 090 kr.,

2. till Avveckling av forskningsreaktorer, m.m., eu reservations-

anslag av 26 100 000 kr.,

3. till Anläggningar för radioaktivt avfall i Studsvik, m.m. ett

reservationsanslag av 15000 090 kr.

4. till Verksamheten i Ranstad ett reservationsanslag av 5875 000

kr.

C 16. Drift av beredskapslager

Bil. 16 1986/87 Utgift 624077 803

1987/88 Anslag 683 730 000 1958/89 Förslag 443 508 000

Från anslaget betalas driftkostnader för beredskapslagring av bränslen

och drivmedel, exkl. inlagringskostnader. Anslaget omfattar också perso-

nal- och kapitalkostnader för beredskapslagringen samt hyreskostnader för lagringsanläggningar.

Genomförandeuppgifterna beträffande anskaffning, lagerhållning och

omsättning av bränslen och drivmedel samt drift och förvaltning av statens lagringsanläggningar och fältledningsförråd ombesörjs f.n. av överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) på uppdrag av statens energiverk.

1987/88Beräknad ändring 1988/89
Personalkostnader8741 000 + 416000
Övriga driftkostnader75729 000 - 6378000
Kapitalkostnader599 260 000 —234 260 000

683 730 000 —240 222 000

Statens energiverk Statens energiverk har i sin anslagsframställning i augusti 1987 beräknat

anslaget med utgångspunkt i det oljelagringsprograim som blev följden av

riksdagens beslut om totalförsvarets fortsatta utveckling (prop. 1986/87:95

bil. 12 s. 95—97, FöU 1986/87:11, rskr. 310).

Kostnaderna för personal vid ÖCB inom ramen för uppdragsverksamhe-

ten beräknas av energiverket till 8500 000 kr. exklusive löneomräkning för budgetåret 1988/89.

Energiverket har i sin anslagsframställning beräknat driftkostnaderna

utifrån förutsättningen att ett bolag för den statliga oljelagringen bildas den

I januari 1989 och att drift och förvaltning av statens lager då överförs från ÖCB till detta bolag. Det innebär att kostnaderna i anslagsframställningen har beräknats för drift i ett bolag halva budgetåret och för en situation motsvarande den nuvarande halva året.

I sin anslagsframställning har energiverket också beräknat 85 milj. kr. som köpeskilling för avtalat köp av oljebranschens lagringsbolag AB Svensk Petroleumadministration (SPA) och Svensk Petroleumlagring Tre

AB (SPL III). ” Energiverket har därefter under hand även lämnat uppgifter om driftkostnader under förutsättning att drift och förvaltning sker hos ÖCB under hela budgetåret 1988/89.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar anslaget för nästa budgetår till 443 508 000 kr., inklusive prisoch löneomräkning. Jag har vid beräkningen av anslaget beräknat särskild 65

kompensation för lagringsförluster som uppkommit under budgetåret Prop. 1987/88: 100 1985/86. Kostnaderna har beräknats utifrån nuvarande lagringsorganisa- Bil. 16 tion för hela budgetåret 1988/89.

Frågan om framtida organisation för den statliga beredskapslagringen av olja m. m. bereds för närvarande inom regeringskansliet. Jag har därför inte nu beräknat några medel för köpet av oljebranschens lagringsbolag.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen -

att till Drift av beredskapslager för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 443 508 000 kr.

C 17. Beredskapslagring och industriella åtgärder

1986/87 Utgift 118690792 Reservation 1083 680 180 1987/88 Anslag 109 100 000 1988/89 Förslag 6200 000

Från anslaget betalas kostnader för investeringar i produkter och anläggningar samt för industriella åtgärder. Under anslaget beräknas också medel för handlingsberedskap. Sistnämnda post innefattar kostnader för bl.a. utbildning och övning av personal i krisorganisationen samt för utveckling av ransoneringssystem och andra krishanteringssystem.

Statens energiverks kostnader för att administrera den egna verksamheten betalas från anslaget C 1. Statens energiverk: Förvaltningskostnader.

1987/88Beräknad ändring 1988/89
Lagring100 900 000 — 1900 900 000
Industriella åtgärder4000 000 -
Handlingsberedskap4200 0002000 000
Summa kr.109 100 000 —102 900.000

Statens energiverk Lagring Som cn följd av riksdagens beslut om totalförsvarets fortsatta utveckling (prop. 1986/87:95 bil. 12 s. 95—97. FöU 1986/87:11, rskr. 310) kommer inga nyinvesteringar i produkter eller anläggningar att ske. De köp av produkter, som kommer att genomföras under perioden, är ett led i den omfattande omstrukturering av beredskapslagren som riksdagen beslutat och motsvaras I princip av försäljning av motsvarande mängd råolja. Dessa inköp föreslås därför — i likhet med vad som gäller för budgetåret 1987/88 — få belasta anslaget C 18. Särskilda kostnader för lagring av olja, motor- 66

bensin m. m. Några' kostnader för investeringar i produkter eller anlägg- — Prop. 1987/88:100 ningar har därför inte beräknats under anslaget. | | Bil. 16

Handlingsberedskap och industriella åtgärder De kraftigt minskade beredskapslagren skall delvis kompenseras genom en ökad handlingsberedskap. oe :

En god handlingsberedskap skapas framför allt av i förväg förberedda system för att minska förbrukningen av energi — t. ex. genom ransonering — och för att styra över användningen av alternativa bränslen i en kris samt genom en väl förberedd krisorganisation.

För att stärka handlingsberedskapen och förmågan att hantera kriser inom energiområdet kommer ett i huvudsak ADB-baserat informationsoch styrsystem att utvecklas. |

Ransoneringssystemen skall ses över och vidareutvecklas för att bl.a. tillgodose kraven på större flexibilitet när det gäller övergång till alternativa bränslen. |

Krisorganisationen skall vidareutvecklas, bl.a. genom utbildning, övningar och spel.

Energiverket beräknar kostnaderna för repetitionsutbildning av vapenfria tjänstepliktiga till 125 000 kr. för budgetåret 1988/89.

För att kunna garantera att näringslivets tvångslager ständigt är kuranta och i sin helhet tillgängliga skall kontrollen av tvångslagren intensifieras och effektiviseras. För denna kontroll erfordras enligt energiverket preliminärt 125 000 kr. för nästa budgetår.

För Drivmedelscentralen AB:s verksamhet beräknar energiverket en kostnad på 280 000 kr. för budgetåret 1988/89.

Industriella åtgärder skall vidtas för att säkerställa flexibiliteten i energisystemen, bl. a. åtgärder beträffande block- och gruppcentraler, studier av alternativa drivmedel och naturgaslagring.

Föredragandens överväganden För nyinvesteringar i produkter och anläggningar beräknar jag inga kostnader under detta anslag.

Den nya inriktningen av energiberedskapen ställer krav på förbättringar i krishanteringssystemen och på en ökad handlingsberedskap. Jag har tidigare vid min behandling av anslag till statens energiverk erinrat om det arbete som pågår för att ta fram ytterligare underlag härför. Redan nu står det dock klart att bl.a. industriella åtgärder behöver vidtas för att öka flexibiliteten i energisystemen liksom för att hitta nya tekniska lösningar, t.ex. vad avser lagring av naturgas.

För budgetåret 1988/89 beräknar jag efter samråd med chefen för för- $svarsdepartementet kostnaderna härför till sammanlagt 6 200 000 kr.

Anslaget bör för budgetåret 1988/89 i sin helhet ingå i den ekonomiska ramen för den civila delen av totalförsvaret. 67

Hemställan | : Prop. 1987/88: 100

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen Bil. 16

att till Beredskapslagring och industriella åtgärder för budgetåret

1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 6 200 000 kr.

C 18. Särskilda kostnader för lagring av olja, motorbensin,

m.m. 1986/87 Utgift 0. 1987/88 Anslag 1000 1988/89 Förslag 1000

Anslaget står till regeringens disposition för att täcka oförutsedda kostnader under anslaget C 17. Beredskapslagring och industriella åtgärder i samband med lagring av olja, motorbensin m. m.

Anslaget har under budgetåret 1987/88 också fått användas till kostnader för köp av oljeprodukter m. m. i anslutning till omstruktureringen av oljelagren.

Statens energiverk Statens energiverk föreslår att anslaget står kvar oförändrat.

Föredragandens överväganden Jag förordar att anslaget nästa budgetår förs upp med oförändrat belopp.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Särskilda kostnader för lagring av olja, motorbensin, m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

C.19. Åtgärder inom delfunktionen Elkraft

1987/88 Anslag 11 300 000 1988/89 Förslag 19600 000

Från anslaget betalas kostnader för att stimulera andra kraftföretag än statens vattenfallsverk att vidta beredskapshöjande åtgärder i sin fredstida verksamhet. Via anslaget betalas således bidrag till vissa tilläggsinvesteringar som kraftföretagen gör för att öka säkerheten i elöverföringen genom bl.a. installation av reservanordningar och åtgärder som möjliggör start och drift i separata system. - .

Anslaget ingår i den ekonomiska ramen för den civila delen av totalförsvaret. | 68

Medlen disponeras av statens energiverk, som har ett samordnande Prop. 1987/88:100

ansvar för hela funktionen Energiförsörjning inom den civila delen av Bil. 16 totalförsvaret. Medlen ställs av energiverket till statens vattenfallsverks

förfogande. |

Statens energiverk Statens energiverk föreslår i enlighet med Programplan för det civila försvaret 1988-1993 att 19,1 milj. kr. anvisas under anslaget.

Planeringen av anslagets utnyttjande måste ske i samband med de enskilda kraftföretagens ordinarie investeringsplanering. Denna planering är flerårig. För att anslaget skall kunna utnyttjas rationellt anser energiverket och statens vattenfallsverk att det är nödvändigt att bemyndigande ges till energiverket att nu få disponera planerade anslagsbelopp för hela program-

planeperioden. |

Föredragandens överväganden Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet beräknar jag behovet av medel för åtgärder inom delfunktionen Elkraft till 19,6 milj. kr. inklusive prisomräkning för budgetåret 1988/89. .

Jag ser det som angeläget att man får en långsiktig stabilitet när det gäller stimulansåtgärderna för beredskapsåtgärder inom kraftindustrin.

För att medlen skall kunna utnyttjas rationellt bör energiverket få bemyndigande att besluta om stimulansåtgärder, som innebär åtaganden för budgetåren 1989/90 — 1992/93 inom de ramar som anges för detta ändamål i programplanen för det civila försvaret.

Energiverket bör därför för detta ändamål få ikläda staten förpliktelser enligt följande:

Åtagandet avser budgetår inom en ram av högst

1989/9019 100.000
1990/9118 600 000
1991/9217 000 000
1992/9318 300 000

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1988/89 ikläda sta- ' ten ekonomisk förpliktelse i samband med planering av stimulansåtgärder för andra kraftföretag än statens vattenfallsverk för att öka säkerheten i elöverföringen, vilket innebär åtaganden om högst 19 100 000 kr. för budgetåret 1989/90, högst 18 600 000 kr. för budgetåret 1990/91, högst 17000 000 kr. för budgetåret 1991/92 och högst 18 300 000 kr. för budgetåret 1992/93,

2, till Åtgärder inom delfunktionen Elkraft för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 19600 000 kr. . 69

1986/87 Utgift 2129757 | Reservation 4498918 Bil. 16

1987/88 Anslag 2 500 000 | | 1988/89 Förslag 2500 000

Från anslaget betalas utgifter för stöd enligt förordningen (1959:369) om statligt stöd åt landsbygdens elförsörjning. Stöd kan beviljas till nyanlägg-

ning, bl. a. för elektrifiering av äldre helårsbebodda fastigheter i glesbygd, och till upprustning av elektriska distributionsnät på landsbygden, inbegripet anläggningar för lokala elverk såsom vattenkraftverk och dieselaggregat på avsides belägna fastigheter. Stöd kan bestå av bidrag och lånegarantier. Beslut om stöd fattas av statens energiverk. |

Riksdagen godtog våren 1979 riktlinjer för den fortsatta stödverksamheten (prop. 1978/79:115 bil. I s. 245—250, NU 60 s. 53—60, rskr. 429). Dessa

riktlinjer innebär bl. a. att även nyetableringar på äldre fastigheter undan-

tagsvis kan omfattas av bidragssystemet och att statliga bidrag till upprustning av nedslitna oräntabla elnät i vissa speciella fall skall kunna lämnas även i fortsättningen. Så skall kunna ske i glesbygdsområden som saknar inslag av tätare bebyggelse och där huvudsakligen mindre, ekonomiskt svaga distributionsföretag är verksamma. Bidrag avses kunna lämnas till svaga lokala och kommunala företag som tagit över eller står i begrepp att

ta över andra svaga företag. |

Riksdagen beslutade våren 1980 (prop. 1979/80:100 bil. 17 s. 223-224,

NU 36 s. 7—9, rskr. 248) om stödverksamhetens omfattning för en tioårsperiod. Stöd skulle lämnas för upprustning med 2 milj. kr. per år under fem

år (t. o. m. budgetåret 1984/85) och för nyanläggningar med 2,5 milj. kr. per '

år under tio år (t. o. m. budgetåret 1989/90).

Sedan energiverket anmält ett fortsatt behov av medel för att kunna fullfölja redan påbörjade upprustningar beslöt riksdagen våren 1985 på regeringens förslag (prop. 1984/85:120 s. 262—264, NU 30 s. 86—88, rskr.

362) att medelsramen 2,5 milj. kr. per år för nyanläggningar skulle få användas även för upprustningsändamål.

I förra årets budgetproposition föreslog regeringen att anslaget fr. o. m. budgetåret 1987/88 av besparingsskäl inte skulle tillföras nya medel, 'och

att kostnaderna för eldistributionsrådets verksamhet m. m. som tidigare

belastade anslaget i stället skulle betalas över anslaget E2. (numera C2.)

Statens energiverk: Utredningar m. m. och information. Riksdagen anslog emellertid 2,5 milj. kr. till främjande av landsbygdens elektrifiering men

ändrade inte regeringens förslag beträffande kostnaderna för eldistributionsrådets verksamhet m. m. (NU 1986/87:24, rskr. 199).

Statens energiverk

Statens energiverk föreslår att, i enlighet med gällande tioårsplan, 2,5 milj. kr. anvisas för budgetåret 1988/89 för nyanläggningar och återstående ” upprustningsändamål. Statens energiverk föreslår vidare att kostnaderna för eldistributionsrådets verksamhet m. m. skall betalas över detta anslag. | 70

Föredragandens överväganden Prop. 1987/88: 100 I enlighet med riksdagens tidigare nämnda beslut våren 1980 att stöd för Bil. 16 nyanläggningar bör lämnas med 2,5 milj. kr. per år under perioden 1985/86— 1989/90 och riksdagens beslut våren 1985 att denna medelsram fortsättningsvis får användas även för att fullfölja redan påbörjade upprustningar av distributionsnät m.m. samt riksdagens beslut våren 1987 att anslå medel för detta ändamål, beräknar jag anslaget för nästa budgetår till. 2,5 milj. kr. Kostnader för eldistributionsrådets verksamhet beräknar jag. liksom för innevarande budgetår, under anslaget C2. Statens energiverk: Utredningar m. m. och information.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Främjande av landsbygdens elektrifiering för budgetåret

1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 2500 000 kr.

Sid.

1 Översikt

4 Inledning 4 1. Miljöpolitiken 13 2. Energipolitiken

A. Miljö- och energidepartementet m. m.

26 1. Miljö- och energidepartementet, förslagsanslag21 443 000
26 2. Utredningar m. m., reservationsanslag7800 000 -
27 3. Extra utgifter, reservationsanslag500 000

29 743 000

B. Miljö

28 I. Statens naturvårdsverk, förslagsanslag 111 686 000 29 2. Miljövårdsinformation, reservationsanslag 6 605 000 30 3. Övervakning av miljöförändringar, m. m., reser- |

vationsanslag | 43 200 000 32 4. Miljövårdsforskning, reservationsanslag 90447 000 34 5. Åtgärder mot försurningen, reservationsanslag "163 000 000 35 6. Särskilda projekt på miljövårdens område, reser-

vationsunslag 20 500 000 37 7. Mark för naturvård, reservationsanslag +40 000 000 37 8. Vård av naturreservat m. m., reservationsanslag 47 300 000 37 9. Vård av hotade arter m. m., reservationsanslag 2 000 000 37 10. Restaurering av Hornborgasjön, reservationsan-

slag 3 800 000 38 HH. Statens strålskyddsinstitut: Uppdragsverksamhet,

förslagsanslag 1 000 41 12. Bidrag till statens strålskyddsinstitut, reserva-

tionsanslag 23 140 000 41 13. Kemikalieinspektionen, förslagsanslag 1000 43 14. Koncesstonsnämnden för miljöskydd, förslagsan-

slag | 10 707 000 44 15. Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond, för-

slagsanslag 17 000 000 44 16. Visst internationellt miljösamarbete, förslagsan-

slag 5350 000 45 17. Inredning och utrustning av lokaler vid vissa myn-

digheter, reservationsanslag 18 500 000

603 237 000

C. Energi 47 I. Statens energiverk: Förvaltningskostnader, ram-

anslag 35 350 000 49 2. Statens energiverk: Utredningar m. m. och infor-

mation, reservationsanslag | 13 639 000 51 3. Statens elektriska inspektion, ramanslag 10 522 000 52 4. Täckande av förluster i anledning av statliga ga-

rantier inom energiområdet, förslagsanslag 1000 53 5. Ersättning för försenad idrifttagning av kärnreak- :

torer, förslagsanslag 1000

> Beräknat belopp. 72

Prop. 1987/88: 100

53 6. Energiforskning, reservationsanslag 293 588 000

Bil. 16

55 7. Visst internationellt energisamarbete, förslagsan-

slag 16 669 000 8. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader, reservationsanslag 1000

59 9. Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforsk-

ning, reservationsanslag 1000 61 10. Statens kärnbränslenämnd, reservationsanslag 1000 64 11. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m., re-

servationsanslag «3 574 600 000 64 12. Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energitek-

nik AB, reservationsanslag . «52 600 000 64 13. Avveckling av forskningsreaktorer, m. m. reser-

vationsanslag 26 100 000 64 14. Anläggningar för radioaktivt avfall i Studsvik,

m.m. reservationsanslag «15000 000 64 15. Verksamheten i Ranstad, reservationsanslag +5 875 000 65 16. Drift av beredskapslager, förslagsanslag 443 508 000 66 17. Beredskapslagring och industriella åtgärder, re-

servationsanslag 6 200 000 68 18. Särskilda kostnader för lagring av olja, motorben-

sin, m. m., förslagsanslag 1000 68 19. Åtgärder inom delfunktionen Elkraft, reserva-

tionsanslag 19.600 000 . 70 20. Främjande av landsbygdens elektrifiering, reser-

vationsanslag 2500 000

4515 757 000 Totalt för miljö- och energidepartementet 5148 737 000

> Beräknat belopp.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 73

Bilaga 17 till budgetpropositionen 1988

SE

Sö Riksdagen och dess myndigheter m.m. Prop.

. 1987/88:100

(femtonde huvudtiteln) oo Bilaga 17

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 januari 1988. Föredragande: statsrådet Feldt

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1988/89 såvitt avser riksdagen och dess myndigheter m. m.

Riksdagens förvaltningskontor och riksgäldskontoret har den 9 december resp. den 26 november 1987 överlämnat förslag till de anslag som bör redovisas under huvudtiteln Riksdagen och dess myndigheter m.m. för budgetåret 1988/89. Riksdagens förvaltningskontor har upprättat en sammanställning av förslagen, vilken bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 17.1. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att pröva de förslag till anslag som har avgetts av riksdagens

förvaltningskontor och riksgäldskontoret.

I Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100 Bil. 17

Bilaga 17.1

Sammanställning av Förslag till medelsanvisning m. m.

Sammanställning Förändringarna inom riksdagen och dess myndigheters område i förhållande

till statsbudgeten för budgetåret 1988/89 framgår av följande sammanställ-

ning:

Anvisat Förslag Förändring 1987:88 1988/89

A. Riksdagen 336 465 00 385 619 000 + 49 154 000 B. Riksdagens myndigheter 143 745 000 155 297 000 + 11-552 000

480 210 000 540 916 000 + 60 706 000

ba

A. Riksdagen

A 1. Ersättningar till riksdagens ledamöter m. m.

1986/87 Utgift. 151 127 466
1987/88 Anslag:160 010 000
1988/89 Förslag184 714 000

Från anslaget finansieras arvode och kostnadsersättning till riksdågens ledamöter, arbetsgivaravgifter, pensioner åt f. d. riksdagsledamöter m. fl., reseersättningar vid resor inom Sverige, representation samt kostnader för riksdagsledamöternas deltagande i i Europarådets verksamhet och för parlamentariska delegationer. |

Arvodena till riksdagens ledamöter skall enligt riksdagens beslut motsvara lönen för byråchefer m. fl. i statlig tjänst (förs. 1983/84:9, KU 15, rskr. 109). Riksdagens förvåältningsstyrelse har beslutat att arvodet från den 1 oktober : 1987 skall motsvara lönen enligt lönegrad N 29:8 i det statliga löneavtalet.

Under anslaget har reserverats ett belopp på 300 000 kr. för bidrag till ledamöter som på partiernas uppdrag deltar i internationella konferenser och i andra internationcila sammanhang.

Konstitutionsutskottets arbetsgrupp för riksdagsfrågor överväger efter vilka grunder medel av denna karaktär skall disponeras. I avvaktan på resultatet av dessa överväganden bör medlen få disponeras av talmannen i samråd med de valda representanterna i talmanskonferensen.

Med hänsyn till vad ovan sagts och beräknade prisökningar bör anslaget

föras upp med 184 714 000 kr.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Ersättningar till riksdagens ledamöter m.m. för budgetåret

1988/89 anvisas ett förslagsanslag av 184 714 000 kr.

A 2: Riksdagsutskottens resor utom Sverige

1986/87 Utgift4272 234
1987/88 Anslag| 2.131 000
1988/89 Förslag1200 000

Från anslaget finansieras utskottens resor utom Sverige.

Förutom nordiska resor beräknas varje utskott företa en utlandsresa under valperioden '1988/89—-1990/91: Liksom tidigare bör en ram för valperioden bestämmas av talmanskonferensen. I avvaktan på ett sådant beslut har" ramen preliminärt beräknats till 8,4 milj. kr., en ökning med 20 &X i förhållande till den tidigare valperioden. Av beloppet beräknas 1.2 milj. kr. förbrukas under 1988/89. |

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Riksdagsutskottens resor utom Sverige för budgetåret 1988/89

anvisas ett förslagsanslag av 1 200 000 kr.

Bilaga 17 1986/87 Utgift 394 292 Reservation 5 400 1987/88 Anslag 425 000 1988/89 Förslag 500) 000 Från detta anslag ges bidrag i form av stipendier till riksdagsledamöternas enskilda studieresor. Stipendier beviljas med högst två tredjedelar av resekostnaden. Stipendium beviljas av talmanskonferensen som den 20 november 1985 har fastställt maximibeloppet för en resa inom Europa till 7 000 kr. och för resor utom Europa till 10 500 kr.

Talmanskonferensen har beräknat medelsbehovet till 500 000 kr. och föreslagit att anslaget i fortsättningen skall vara förslagsanslag.

Förvaltningsstyrelsen delar den redovisade bedömningen. Den ingående reservationen skall beräknas som en del av förslagsanslaget.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Bidrag till studieresor för budgetåret 1988/89 anvisas ett

förslagsanslag av 500 000 kr.

A 4. Bidrag till IPU, RIFO m. m.

1986/87 Utgift1.032 559
1987/88 Anslag1 048 000
1988/89 Förslag1060 000

Från anslaget finansieras bidrag till nedanstående verksamheter.

Riksdagens interparlamentariska grupp (IPU) Medelsbehovet för den interparlamentariska gruppen beräknas för budgetåret 1988/89 till 792 000 kr.

Sällskapet Riksdagsmän och forskare (RIFO) RIFO är ett forum för kontakt och information mellan riksdagsmän och forskare.

Medelsbehovet beräknas för budgetåret 1988/89 till 253 000 kr.

Utrikespolitisk informationsverksamhet Bidraget är avsett för kostnader avseende informations- och studieverksamhet inom riksdagen i utrikespolitiska frågor. .

Medelsbehovet beräknas för budgetåret 1988/89 till 15 000 kr. Riksdagens förvaltningskontor föreslår

ått till Bidrag till IPU, RIFO m. m. för budgetåret 1988/89 anvisas

ett förslagsanslag av 1 060 000 kr.

Bilaga 17

1986/87 Utgift"12 359 182
1987/88 Anslag12 811 000
1988/89 Förslag14 745 000

Från anslaget finansieras kontorshjälp till riksdagens ledamöter och stöd i övrigt till riksdagspartiernas kanslier. Grunderna för beräkning av stödet till kontorshjälpen och partigrupperna framgår av betänkandet KU 1983/84:27. Vid beräkning av bidraget till kontorshjälp har normen höjts från lönegrad

N 7:0 till N 10:5. | .

För budgetåret 1988/89 beräknas stödet för kontorshjälp till 9 870 000 kr. och till partigrupperna till 4 875 000 kr., totalt 14 745 000 kr.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Bidrag till partigrupper för budgetåret 1988/89 anvisas ett

förslagsanslag av 14 745 000 kr.

A 6. Förvaltningskostnader

1986/87 Utgift | 154 789 804 1987/88 Anslag : 159 590 000 1988/89 Förslag 183 150 000

Ändring

1987/88 1988/89

Personal| . a 384+3
AnslagFörslag
|1987/88 1988/89
Förvaltningskostnader169 912 000 — 194 659 000
(därav lönekostnader)(80 560 000) (88 456 000)
Avgår intäkter under anslaget10.322 000 11-509 000
Summa- 159 590 000 183 150 000

Från anslaget betalas kostnaderna för riksdagsförvaltningen. Kostnaderna avser bl.a. löner, lokaler, riksdagstryck, informationsverksamhet samt tidningen Från Riksdag & Departement.

Riksdagen har under senare år byggt upp ett omfattande ADB-system. En fortsatt utbyggnad av detta planeras och bl. a. skall alla ledamöter som så önskar få egna terminaler under nästa valperiod. Detta medför bl. a. behov av ökade insatser i form av utbildning. En tjänst med inriktning på utbildning och stöd till användarna av ADB-systemet bör därför inrättas. Dessutom bör tidigare inrättad arvodestjänst som systemtekniker nu inrättas som en fast tjänst. .

För att tillgodose den ökade servicen till ledamöterna när det gäller distribution av post och riksdagstryck bör en tidigare arvodestjänst inrättas som en fast tjänst.

Den tidigare planerade ombyggnaden av riksdagens hus omfattande bl. a. vissa restauranglokaler, ledamotsrum på plan 9 och ett klubbrum kommer att genomföras under budgetåret. Medel härför har beräknats. Dessutom har

beräknats medel för vissa kompletteringar av lokalerna med anledning av den planerade reformen med öppna utskottsförhör. Bilaga 17 Riksdagens förvaltningskontor föreslår att till Förvaltningskostnader för budgetåret 1988/89 anvisas ett förslagsanslag av 183 150 000 kr. :

A 7. Utgivande av otryckta ståndsprotokoll

1986/87 Utgilt 497 771 Reservation 829 602 1987/88 Anslag 450 000 1988/89 Förslag 250 000 Från anslaget bekostas utgivningen av otryckta ståndsprotokoll. Anslaget bör föras upp med 250 000 kr. | Riksdagens förvaltningskontor föreslår att till Utgivande av otryckta ståndsprotokoll för budgetåret 1988/89 anvisas ett reservationsanslag av 250 000 kr.

B. Riksdagens myndigheter

B 1. Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader

1986/87 Utgift48 979 614
1987/88 Anslag45 019 000
1988/89 Förslag49 786 000

Beräknad ändring

1987/88 1988/89 Förvaltningskostnader 38 965 000 — + 3 079 000 Lokalkostnader . 7856 000 + 304 000 Uppdragsverksamhet | 1 000 0 Summa - 2 46 822 000 3 383 000 Inkomster ot - 403000 = — 16 000 Tillgängliga reservationsmedel: : "= 1400 000 + 1 400 000 Summa 45 019 000 + 4:767 000

Riksgäldskontorets huvuduppgift är att till staten ta upp lån inom och utom . landet samt att förvalta statens'skuld.-Vidare har kontoret bl. a. till uppgift — att utfärda statliga kreditgarantier.

Det senaste budgetåret har inneburit en snabb förbättring av' statens finanser. Budgetunderskottet 1986/87 sjönk från prognosticerade ca 44 miljarder kronor till knappt 15 miljarder kronor. : |

Kalkylerna pekar på att statsskulden under budgetåret 1987/88 kommer att . vara oförändrad eller t. o. m. sjunka några miljarder kronor. För budgetåret 1988/89 beräknas statens nettoupplåningsbehov uppgå till 7—17 miljarder : kronor.

De lån som förfaller till betalning under budgetåret 1988/89 ökar med närmare 30 miljarder kronor jämfört med budgetåret 1987/88. Totalt kommer bruttoupplåningen'i inom landet att uppgå till omkring 180 miljarder kronor. i 6

| Upplåningsplaneringen för budgetåret 1988/89 utgår från normen att staten inte skall nettolåna utomlands. En betydande upplåning utomlands Bilaga 17 kommer dock att genomföras dels för att omsätta lån som förfaller, dels för att sänka kostnaderna eller reducera risktagandet.

Den inhemska upplåningen under budgetåret 1988/89 kommer att ha sin tyngdpunkt på penning- och kapitalmarknaderna. Upplåningen på dessa marknader beräknas till drygt 150 miljarder kronor. Vad gäller fördelningen mellan olika instrument sker en viss tyngdpunktsförskjutning mot statsskuldväxlar. :

Hushållens finansiella sparande beräknas bli negativt under 1988.. Det pekar på behovet av fortsatta sparstimulanser riktad? mot hushållssektorn. " Emellertid begränsas riksgäldskontorets möjligheter att vidta sparstimulanser av det minskade lånebehovet. Upplåningen genom sparobligationer och Allemansspar ses för närvarande över.

Genom riksgäldskontoret utfärdar staten garantier för lån som tagits upp av såväl privata som helt eller delvis statsägda företag, föreningar och stiftelser. Kontoret hade per den 30 juni 1987 ett utestående garantiåtagande på 45,9 miljarder kronor, varav ca 12 miljarder kronor avser varvsstöd och 6,5 miljarder kronor energiinvesteringar.

Anslagsberäkning Regeringen har i proposition 1986/87:143 om ny riksbankslag och ändrat "huvudmannaskap för riksgäldskontoret bl. a. föreslagit att huvudmannaskapet för riksgäldskontoret den 1 juli 1989 förs över från riksdagen till regeringen. Med hänsyn till tidpunkten för huvudmannaskapsförändringen begränsar sig fullmäktige till att här lägga fram ett ettårigt budgetförslag

avseende budgetåret 1988/89.

Som anges i propositionen aktualiserar: huvudmannaskapsförändringen . flera frågor om ledning, personal m. m. inom riksgäldskontoret. Enligt vad fullmäktige inhämtat kommer regeringen inom kort att tillkalla en utredningsman med uppgift att se över riksgäldskontorets organisation och att klarlägga de övriga frågor som aktualiseras av huvudmannaskapsföränd- : ringen. . :

Med hänsyn till denna kommande. Översyn anser: fullmäktige att verksamheten under budgetåret 1988/89 bör ges en i huvudsak oförändrad inriktning och omfattning. I konsekvens med detta föreslår fullmäktige att förvaltningskostnadsanslaget beräknas med beaktande av inträffade pris- och löneförändringar men utan någon tvåprocentig nedskärning av utgifterna.

Uppdragsverksamhet

Riksgäldskontorets uppdragsverksamhet omfattar för närvarande kreditgivning till vissa affärsverk. I samband med tillkomsten av verksamheten. förutsatte riksdagen att riksgäldskontoret senare skulle redovisa en utvärdering av verksamheten. Det sker i riksgäldsfullmäktiges anslagsframställning för budgetåret 1988/89. " Utvärderingen visar att kreditgivningen fungerat bra och gett lägre

kostnader för affärsverken än andra former för kapitalanskaffning. Fullmäktige anser därför att verksamheten bör fortsätta i huvudsak efter samma Bilaga 17 linjer som hittills. Även andra låntagare, t.ex. televerket, bör enligt fullmäktige i fortsättningen erbjudas lånerätt i riksgäldskontoret.

Det ekonomiska resultatet för budgetåret 1986/87 har redovisats i skrivelse till riksdagen den 22 oktober 1987 (förs. 1987/88:8).

Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår |

1. att till Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader för budgetåret

1988/89 anvisas ett förslagsanslag av 49 786 000 kr.,

2. att vad fullmäktige anfört om fortsatt kreditgivning till affärsverk

godkänns.

B 2. Riksgäldskontoret: Vissa kostnader vid emission av statslån m. m.

1986/87 Utgift 25 675 637 1987/88 Anslag 59 200 000 1988/89 Förslag | 61 600 000 Anslaget avser vissa rörliga externa kostnader för kontorets upplåningsverksamhet, nämligen obligationspapper och värdepapperstryck både inom och utom landet, reklam och annonseringskostnader inom landet, vissa administrationskostnader för premieobligationslån samt prospekt, annonser, advokatbyråer och konsulter för utlandsupplåningen.

Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår

att till Riksgäldskontoret: Vissa kostnader vid emission av statslån

m. mm. för budgetåret 1988/89 anvisas ett förslagsanslag av 61 600 000

kr.

B 3. Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen

1986/87 Utgift17 983 000
1987/88 Anslag17 111 000
1988/89 Förslag19 333 000

Justitieombudsmännen övervakar att de som utövar offentlig verksamhet efterlever lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör sina åligganden. Ombudsmännen skall vidare verka för att brister i lagstiftningen avhjälps.

: - Ändring

1987/88 1988/89 Justiticombudsmännen 4 = Personal 56 -

60 Anslag . Förslag

. 1987/88 1988/89 Förvaltningskostnader 15 519 000 16 815 000 (därav lönekostnader) | (13 696 000) (14 723 000)

Lokalkostnader | 1592.000 2518 000

Summa | "17 111 000 19-333 000

Inom ämbetet pågår överväganden om den framtida organisationen av verksamheten. Ett förslag till ny. instruktion beräknas föreligga i början av år Bilaga 17 1988. Med hänsyn härtill har ämbetet inte gjort någon beräkning för treårsbudgeten utan endast beräknat medel för budgetåret 1988/89.

- Riksdagens förvaltningskontor

Riksdagens förvaltningskontor har inte något att erinra mot riksdagens

ombudsmäns medelsberäkning.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen, för budget-

året 1988/89 anvisas ett förslagsanslag av 19 333 000 kr.

B 4. Riksdagens revisorer och deras kansli

19856/87 Utgift 7.250 000 1987/88 Anslag 7 473 000 1988/89 Förslag 8737 000 Riksdagens revisorer har till uppgift att på riksdagens vägnar granska den statliga verksamheten. Dessutom granskar revisorerna som externrevisorer riksbanken, riksgäldskontoret, den inre riksdagsförvaltningen, riksdagens ombudsmän, Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond och Nordiska rådets svenska delegation. |

Enligt beslut av riksdagen (prop. 1986/87:99, KU 29, rskr. 226) skall revisorernas granskning fr.o.m. den 1 juli 1987 också omfatta verksamhet som staten bedriver i form av aktiebolag eller stiftelser. Detta gäller om verksamheten är reglerad i lag eller någon annan författning eller om staten som ägare eller genom tillskott av statliga anslagsmedel celler genom avtal eller på något annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten. Revisorerna får även under vissa förutsättningar granska hur statsmedel används, som tagits emot som biständ till en viss verksamhet av andra än statliga myndigheter, bolag och stiftelser. |

Ändring

1987/88 1988/89 Personal 22 +2 Anslag : | Förslag

sö "> -1987/88 19858/89

Förvaltningskostnader = | 6 646 000 7895 000

(därav lönekostnader)(5 053 000) (6 145 000)
Lokalkostnader827 000 842 000
Summa| 7473 000 8737 000

Riksdagens revisorer Riksdagens revisorer redovisar i sin anslagsframställning ett huvudförslag som innebär att resurserna minskas med 5 2& under perioden 1988/89—-1990/

91. Från en sålunda realt sett lägre anslagsnivå begär revisorerna förstärk-

ningar enligt en utbyggnadsplan som avser samma treårsperiod. Revisorerna — Prop. 1987/88:100 : utgår från att den tjänst som handläggare — numera revisionsdirektör - som Bilaga 17 ' inrättades vid deras kansli år 1980 i syfte att genom utlåning möjliggöra | förstärkning inom utskottsorganisationen skall få bibehållas trots att kansliets skyldighet att assistera utskotten upphört med utgången av budgetåret 1986/87. Med bibehållande av denna tjänst skulle riksdagens revisorers personalstat uppgå till 22 tjänster. Revisorerna föreslår dessutom en utbyggnad av kontoret under en treårsperiod med sammanlagt sex tjänster.

Som motiv för förstärkningen anför revisorerna bl. a. att resursbehovet ' måste bedömas mot bakgrund av riksdagens beslut och uttalanden under senare år om revisorernas verksamhet, vilka de tolkar som ett iristämmande i sin uppfattning att riksdagen bör ha ett slagkraftigt revisionsorgan. Vidare har revisorernas ansvarsområde utvidgats att också gälla statlig verksamhet "som drivs i bolags- eller stiftelseform. |

Utbyggnadsplanen innefattar två nya tjänster som revisionsdirektör fr. o. m. den 1 juli 1988, två fr. o. m. den 1 juli 1989 och slutligen en fr. o. m. den 1 juli 1990. Medel beräknas också för ytterligare en tjänst som kontorsassistent (1990/91). Vad beträffar övriga kostnader ligger tonvikten på ADB-utrustning. Utbyggnaden medför inte något behov av ytterligare lokaler. |

I anslagsfrarmställningen erinrar revisorerna om att riksdagen har godkänt införande av ramanslag som en ny anslagstyp enligt de riktlinjer som regeringen förordat (prop. 1986/87:100, bil. 1, FiU 10, rskr. 122). Den nya anslagsformen provas på försök vid ett tiotal myndigheter med början budgetåret 1987/88. I försöksverksamheten ingår ett par myndigheter med en

stor andel projektinriktad verksamhet, nämligen statskontoret och riksrevi-

sionsverket. | | |

Riksdagens revisorer framhåller att deras verksamhet är projektinriktad och att arbetets natur gör det svårt att mera exakt beräkna kostnaderna budgetårsvis, vilket gör det angeläget med vidgade möjligheter att disponera tilldelade resurser på ett flexibelt sätt. De anser också att det skulle vara till nytta för granskningsverksamheten med direkt erfarenhet av en anslagsform som sannolikt kommer att få en allt vidare spridning. Revisorerna föreslår att riksdagens revisorer på försök tilldelas förvaltningsanslag i form av ramanslag under treårsperioden 1988/89--1990/91.

De riktlinjer som, vid bifall till detta förslag, förordas gälla för ramånslaget motsvarar dem som tillämpas avseende försöksmyndigheter på regeringssidan. Riktlinjerna förutsätts bli angivna i de anslagsdirektiv som utformas av riksdagens förvaltningskontor.

Riksdagens förvaltningskontor Riksdagens revisorer har föreslagit en förhållandevis stor utbyggnad av verksamheten under en treårsperiod med totalt sju tjänster varav sex

handläggare. Förslaget skall ses mot bakgrund av en ökad ambitionsnivå och

att granskningsverksamheten utökars till att gälla statliga bolag och stiftelser.

Förvaltningsstyrelsen gör för sin del inte- någon bedömning av det föreslagna resurstillskottets storlek utan förutsätter att den frågan prövas av ne 10

vederbörande utskott.

tjänst. som tidigare i huvudsak var inriktad på utskottsorganisationen, medel Bilaga 17 beräknats för två tjänster som revisionsdirektörer.

Med erinran om vad tidigare sagts om bedömningen av utbyggnaden av ' kansliet och då styrelsen inte har någon invändning mot medelsberäkningen som sådan godtar styrelsen för sin del den föreslagna medelsberäkningen. Anslaget bör alltså föras upp med 8 737.000 kr. Däremot bör med hänsyn till det sagda inte nu fattas något beslut om ramanslag.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Riksdagens revisorer och deras kan sli för budgetåret 1988/89

anvisas ett förslagsanslag av 8 737 000 kr.

B 5. Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli

1986/87 Utgift 5 525 000 1987/88 Anslag "5 442 000 1988/89 Förslag 6 412 000 Nordiska rådets verksamhet regleras i samarbetsöverenskommelsen mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige (Helsingforsavtalet) 1962 med ändringar 1971, 1974, 1983 och 1985. Rådet är ett samarbetsorgan för de nordiska ländernas parlament och regeringar. Rådet tar initiativ i nordiska samarbetsfrågor och är ett rådgivande och kontrollerande organ i frågor som rör samverkan mellan några eller alla de fem nordiska länderna inkl. de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland. Rådet avger rekommendationer och yttranden till Nordiska ministerrådet och till de nordiska ländernas regeringar. so

Ändring

1987/88 1988/89 Personal | 17 = Anslag | Förslag

1987/88 1988/89 Förvaltningskostnader oo 4 817 000 5 770 000

(därav Jönekostnader)i (2 763 000) — (2 914 000)
Lokalkostnader625 000 642 000
Summa5 442 000 6 412 000

Nordiska rådets svenska delegation begärde redan i anslagsframställningen för budgetåret 1986/87 resurser enligt ett treårigt huvudförslag. Besparingen enligt huvudförslaget skall ske 1986/87—1988/89 med ca 1.7 eo för resp. budgetår. Det nu redovisade medelsbehovet har framräknats med utgångspunkt i detta. Utöver huvudförslaget har medel begärts för inköp av ADB- utrustning med 175 000 kr.

Riksdagens förvaltningskontor Riksdagens förvaltningskontor har inte något att erinra mot delegationens medelsberäkning. 11

I anslagsframställningen aviserar delegationen ökade kostnader för Nordiska rådets 37:e session i mars 1989 då Sverige är värdland. Bilaga 17

I förhållande till delegationens förslag bör sålunda anslaget räknas upp med 500 000 kr. avsedda att täcka kostnader för rådets session 1989.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli för

budgetåret 1988/89 anvisas ett förslagsanslag av 6 412 000 kr. '

B 6. Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andeli gemensamma kostnader för Nordiska rådet

1986/87 Utgift8 106 000
1987/88 Anslag8 800 000
1988/89 Förslag9 429 000

Rådets presidium har för 1988 antagit en preliminär budget om 25 280 000 kr. Sveriges andel av rådets budget är 37,3 ec från den 1 januari 1988.

Riksdagens förvaltningskontor Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i

gemensamma kostnader för Nordiska rådet för budgetåret 1988/89

anvisas ett förslagsanslag av 9 429 000 kr.

Register Sid. Femtonde huvudtiteln

INLEDNING

» Riksdagen Anslag

Ersättningar till riksdagens ledamöter m. m. Riksdagsutskottens'resor utom Sverige184 714 000 1 200 000
RUDBidrag till studieresor500 000
RBR >>>» Bidrag till IPU, RIFO m.m.Bidrag till partigrupper Förvaltningskostnader1 060 000 14 745 000 183 150 000
OA >>> NANBRWVA Utgivande av otryckta ståndsprotokoll250 000

385 619 000

Riksdagens myndigheter —2 Riksgäldskontoret

Förvaltningskostnader49 786 000
Vissa kostnader vid emission av statslån m. m.61 600 000 111 386 000
Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen19 333 000
Riksdagens revisorer och deras kansli8 737 000
Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli6 412 000

Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet 9 429 000

155 297 000

Total summa kronor 540 916 000

Bilaga 18 till budgetpropositionen 1988 är

EI ey

- o | . Prop. .

Räntor på statsskulden, m. m. 1987/88: 100

(sextonde huvudtiteln) Bil. 18

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 januari 1988

Föredragande: statsrådet Feldt

Anmälan till budgetpropositionen 1988 såvitt avser Räntor på statsskulden, m. m.

Beräkningen av räntorna på statsskulden m. m. under det kommande budgetåret och därmed av det anslag som förs upp i statsbudgeten för att täcka underskottet i den inkomst- och utgiftsstat rörande statsskuldräntorna som riksdagen godkänner, är av naturliga skäl svår att avgöra. Under hösten 1987 har det skett förändringar i bl. a. ränteläge, valutakurser och budgetsaldo och det återstår mer än sex månader innan utbetalningen börjar. Jag förordar därför — efter samråd med riksgäldskontoret — att ett preliminärt belopp nu förs upp i förslaget till statsbudget för nästa budgetår. Detta preliminära belopp är beräknat med utgångspunkt i de förändrade bokföringsprinciper för statsskuldväxlar som jag tidigare denna dag (bil I sid 47) föreslagit skall gälla fr. o. m. budgetåret 1988/89. Denna förändring medför en beräknad engångseffekt på ca 8 miljarder kr.

Jag vill erinra om att under senare år har förslagen i budgetpropositionerna reviderats i kompletteringspropositionerna. Det är därför lämpligt att på grundval av förnyade beräkningar från riksgäldskontoret senare i vår återkomma till riksdagen i kompletteringspropositionen med förslag till beräkning av anslag för räntor på statsskulden. I avvaktan härpå föreslår jag, mot bakgrund av statsbudgetförslaget i övrigt, att anslaget Räntor på statsskulden, m.m. preliminärt förs upp med 54 miljarder kr. i det nu

aktuella statsbudgetförslaget.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på slutligt förslag i ämnet, till Räntor på statsskul-

den, m.m. för budgetåret 1988/89 beräkna ett förslagsanslag av

54 000 000 000 kr.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988

1 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 18

Bilaga 19 till budgetpropositionen 1988 —- Ö&

| [ANSI

Ey

Prop.

Oförutsedda utgifter > 1987/88: 100

(sjuttonde huvudtiteln) ooo Bil 19: 7

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4januari 1988.

Föredragande: statsrådet Feldt

Anmälan till budgetpropositionen 1988 Oförutsedda utgifter

För utbetalning av oförutsedda utgifter finns i statsbudgeten vid sidan av

de anslag som finns uppförda under resp. departement ett särskilt förslagsanslag. Anslaget är i statsbudgeten för innevarande budgetår uppfört med I milj. kr. Det tas i anspråk efter beslut av regeringen för varje särskilt fall.

Jag får först ge en redovisning för de utgifter som under. år 1987 har

anvisats från detta anslag | |

Utrikesdepartementet Utbetalning cfter förlikning enligt den europeiska konventionen angående mänskliga rättigheter m.m., regeringsbeslut

1987-10-22 och 1987-11-12 sussssrssisererrr ers ere re rer ea 220000

Skadegörelse på utländska ambassader, regeringsbeslut

1987-06-25 sosooseeeeeerereeerrrer reser rr rr sr r rss re ss sa 58971, .

Utbildningsdepartementet Återköp av vissa stulna museiföremål, regeringsbeslut .

1987-06-25 sosereseeseesereeereerer rer ers s rr era are ee sa 1266 000

Industridepartementet |

Ersättning för utgivet skadestånd, regeringsbeslut 1987- - 03 44967

Jordbruksdepartementet

Skadestånd på grund av fel eller försummelse vid förrättning .

för bildande av invallningsföretag, regeringsbeslut 1987-05-14 152 000

"Summa kr. ' 1741938'

1 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 19

Regeringen bör även i fortsättningen kunna disponera medel för täckan- Prop, 1987/88: 100 de av utgiftsbehov som inte kan överblickas vid statsbudgetens fastställan- — Bil: 19 de. Jag förordar sålunda att för nästa budgetår ett anslag förs upp för ändamålet. Anslaget bör i princip få disponeras endast för utgifter som är av så brådskande art att resp. ärende inte hinner underställas riksdagen och att utgifterna inte lämpligen kan täckas av andra medel som står till regeringens förfogande: Härmed avses även att anslaget inte får tillgodose: behov som omtalas i 9 kap. 3 § tredje stycket regeringsformen, dvs. behov . av medel för rikets försvar under krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden. . :

Beträffande gränsdragningen mellan utnyttjande av detta anslag och de under de olika departementshuvudtitlarna uppförda reservationsanslagen till extra utgifter bör gälla att anslaget till oförutsedda utgifter huvudsakligen skall användas för större utgifter. Denna gränsdragning bör emellertid . inte tolkas alltför snävt, utan regeringen bör ges den handlingsfrihet som omständigheterna kräver.

Härutöver bör följande speciella ändamål få tillgodoses av anslaget till oförutsedda utgifter.

Under en följd av år har riksdagen bemyndigat regeringen att, under förutsättning att andra medel inte står till förfogande för ändamålet, från detta ansiag utbetala belopp, som staten genom lagakräftvunnen dom har : ålagts att betala. Detta bemyndigande har med verkan fr. o. m. budgetåret: = 1961/62 utvidgats till att omfatta också belopp som staten till följd av skada i samband med statlig verksamhet efter uppgörelse har åtagit sig att ersätta. Motsvarande bemyndigande, som innefattar bl.a. ersättningar efter förlikning enligt den europeiska konventionen angående mänskliga rättigheter m. m. bör inhämtas för hästa budgetår. |

Med anledning av prop. 1948: 282 medgav riksdagen (SU 1948: 207, rskr 406) att från anslaget till oförutsedda utgifter skulle t. v. under budgetåret 1948/49 få utgå ersättning för förlust av eller skada på egendom utom riket = till personer, som uppehöll sig utomlands och som var i rikets tjänst, | liksom till deras familjemedlemmar och personliga tjänare. Ersättning skulle utgå efter samma grunder som'under budgetåren 1943/44—1946/47 ' hade tillämpats i fråga om motsvarande ersättningar för förluster som hade” uppkommit på grund av krigsförhållandena (prop. 1944: 183, SU 147, rskr ' 329). För budgetåren 1949/50— 1987/88 har riksdagen lämnat motsvarande: bemyndiganden. Bemyndigande att på samma villkor betala ut ersättning för skador av ifrågavarande natur bör inhämtas för nästa budgetår.

Med anledning av prop. 1951:38 medgåv riksdagen (SU 1951:42, rskr

63) att från anslaget till oförutsedda utgifter skulle t. v. under budgetåren 1950/51 och 1951/52 utgå ersättning för skador på egendom inom landet, vilka hade uppkommit genom de tidigare krigsförhållandena. För budget- ' åren 1952/53—1987/88 har riksdagen lämnat motsvarande bemyndiganden. Med hänsyn till att krigsskador, exempelvis genom minsprängning, fortfarande kan tänkas förekomma, bör riksdagens bemyndigande inhämtas till att även under nästa budgetår på oförändrade: villkor betala ut krigsskade- i ersättningar. |

Det bör slutligen ankomma på regeringen att anmäla till riksdagen de | 2

utgifter som under det:senaste året anvisats från anslaget till oförutsedda Prop. 1987/88: 100

utgifter. Mot bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag att anslaget till — Bil. 19 oförutsedda utgifter, i likhet med innevarande budgetår, bör tas upp med 1 | milj. kr. |

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen -

att till Oförutsedda utgifter för budgetåret 1988/89 anvisa ett för-

slagsanslag av 1000 000 kr. att stå till regeringens förfogande för de

ändamål och på de villkor jag har förordat i det föregående.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 3

Bilaga 20 till budgetpropositionen 1988 AN

PIE as)

Beredskapsbudget för totalförsvarets civila del Elsa

Försvarsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 januari 1988 Föredragande: statsrådet R. Carlsson.

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1988/89 såvitt avser beredskapsbudget för totalförsvarets civila del

Enligt 9 kap. 3 § regeringsformen skall riksdagen företa budgetreglering för närmast följande budgetår eller, om särskilda skäl föranleder det, för annan budgetperiod. Vid denna budgetreglering skall riksdagen beakta behovet under krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden av medel för rikets försvar.

Utgifter för förstärkning av försvarsberedskapen kan täckas på principiellt fyra olika sätt.

Utgifterna kan täckas genom att förslagsanslag på statsbudgeten överskrids. Detta gäller dock inte utgifter för åtgärder som skall belasta sådana anslagsposter som riksdagen har maximerat. Vad gäller totalförsvarets civila resp. militära del fordras vidare att regeringen får riksdagens bemyndigande att av beredskapsskäl överskrida de utgifts- och bemyndiganderamar som riksdagen har fastställt.

Regeringen kan vidare i propositionen hemställa att riksdagen beviljar särskilda medel på tilläggsbudget. Detta förutsätter att riksmöte pågår och att regeringen bedömer att det finns tid för en normal budgetbehandling.

Regeringen kan också t ta ai anspråk medel som har anvisats på bered-

ra utomordentliga förhållanden — föreligger. Regcringen beslutar om detta.

Slutligen kan utgifter för beredskapsförstärkningar täckas på annat sätt än från anslag på beredskapsbudgeten eller förslagsanslag på statsbudgeten. Regeringen har sålunda bemyndigats att vid krig, krigsfara eller annan omständighet av synnerlig vikt för rikets försvarsberedskap disponera rörliga krediter i riksgäldskontoret om högst 50 milj. kr. för

!' Riksdagen 1987-88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 20

delsdepartementets verksamhetsområde (prop. 1970:1, bil. 11, JoU 3, Bil. 20 rskr. 125, prop. 1970:1 bil. 12, SU 10, rskr. 10, prop. 1973: I bil. 12, FöU 9, rskr. 63 och prop. 1974:8, FöU 8, rskr. 34).

Det åligger regeringen att anvisa hur utgifter för höjningar av försvarsberedskapen skall täckas. Avgörande för vilka medel som skall tas i anspråk är omfattningen och arten av de åtgärder som man avser att vidta och hur snabbt åtgärderna måste genomföras.

Beredskapsbudgeten skall säkerställa att nödvändiga beredskapshöj-

erforderliga betalningsmedel.

Den beredskapsbudget för totalförsvarets civila del som gäller för innevarande budgetår (prop. 1986/87:100 delvis, FöU 6, rskr. 344) tar upp anslag om sammanlagt I1 164 milj. kr.

Anslagen på beredskapsbudgeten är beräknade för de utgifter för civila ändamål som omedelbart föranleds av beslut om förstärkningar av försvarsberedskapen med undantag för sådana utgifter som inte skall belasta av riksdagen maximerad anslagspost. Anslagen är beräknade för en tid av trettio dagar av högsta försvarsberedskap. Under år 1984 har de ändamål för vilka medel bör tas upp på beredskapsbudgeten setts över.

Överstyrelsen för civil beredskap har i skrivelse den 7 september 1987 i enlighet med regeringens anvisningar för programplaner m. m. den 5 mars 1987 lämnat förslag till beredskapsbudget för det civila försvaret avseende budgetåret 1988/89.

Överstyrelsen har vidare föreslagit att den rörliga krediten som kan hänföras till myndighetens nuvarande verksamhet utökas med 100 milj. kr. för att vid behov kunna genomföra forcerade inköp av elektronikprodukter. Den rörliga krediten för dåvarande handelsdepartementets verksamhetsområde kommer därmed att uppgå = till I 100 milj. kr.

För budgetåret 19838/89 bör på beredskapsbudgeten föras upp anslag om sammanlagt 12 116 milj. kr. Anslagen bör fördelas på huvudtitlar enligt bilaga 20.1.

Alla anslag på beredskapsbudgeten bör vara förslagsanslag.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

dels godkänna en ökning av den rörliga krediten med

100 000 000 kr. till 1100 000 000 kr..

dels godkänna förslaget till beredskapsbudget för totalförsva-

rets civila del för budgetåret 1988/89 (bilaga 20.1).

Bil. 20

Förslag till beredskapsbudget för totalförsvarets civila del för budgetåret 1988/89

IV. Försvarsdepartementet Utgifter för totalförsvarets civila del, förslagsvis 431 500 000

V. Socialdepartementet a) Krigshjälp, förslagsvis 1 500 000 000 b) Den civila hälso- och sjukvårdens utrustning och verksamhet, förslagsvis 6 145 000 000

7 645 000 000 VI. Kommunikationsdepartementet Utgifter för totalförsvarets civila del, förslagsvis 2 038 500 000

VII. Finansdepartementet Utgifter för totalförsvarets civila del, förslagsvis 9200 000 000

VIII.Utbildningsdepartementet

Utgifter för totalförsvarets civila del, förslagsvis 60 300 000

IX. Jordbruksdepartementet Utgifter för totalförsvarets civila del, förslagsvis 122 100 000

X. Arbetsmarknadsdepartementet Utgifter för totalförsvarets civila del, förslagsvis 331 000 000

XIII. .Miljö- och energidepartementet Utgifter för totalförsvarets civila del, förslagsvis 587 600 000 Summa 12 116 000 000

Svenskt Tryck Stockholm 1987