1987/88:20

Regeringens skrivelse ÖN

1987/88: 20 = fs)

. med 1987 års redogörelse för de statliga Sk

es r.

företagen 1987/88: 20

Regeringen överlämnar till riksdagen bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 8 oktober 1987 med 1987 års redogörelse för de statliga företagen. På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Thage G Peterson

I Riksdagen 1987/88. I samt. Nr 20

Industridepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 oktober 1987

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Peterson, Bodström, Göransson, Gradin,

Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom. Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande: statsrådet Peterson

Skrivelse med 1987 års redogörelse för de statliga företagen

Efter beslut av riksdagen i februari 1981 (prop. 1980/81:22, NU 29,

rskr 147) lämnar regeringen årligen en redogörelse till riksdagen för de statliga företagens verksamhet.

Inom industridepartementet har upprättats en redogörelse för de statliga företagens verksamhet under år 1986 eller motsvarande verksamhetsår.

Redogörelsen bygger främst på de olika verkens och företagens årsredovisningar för år 1986 eller motsvarande verksamhetsår, men även på material som företagen överlämnat direkt till departementet.

Företagen svarar själva för innehållet i uppgifterna.

Efter en inledande översikt följer en beskrivning av verk och företag

med text och vissa silfferuppgifter. Dessutom finns et register över styrelser m. m., ett organisatoriskt register och ett alfabetiskt register.

Redogörelsen för de statliga företagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

Jag hemställer att regeringen överlämnar redogörelsen till riksdagen.

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Bilaga

Den statliga företagssektorn

Riksdagen

Sveriges Riksbank Industridepartementet

Procordia AB Celsius

Industrier AB

AB Tumba Cementa AB (5) TEMU ABAB Brazil Bruk Kockums Interactor AB Allmänna Trading AB Air AB Litvecktings- Reyaknines Calor-

su aktiebolaget Celsius AB (91)

Luossavaara- , SA Tä

Kiirunavaara Kranen 63] ACO Läke- Citgo AB

AB (LKAB) = Zenit . ,. 3 medel AB L . Eriksbergs 1 KS 28

Luxor AB (10) Shipping AB Ån ol Kemi Förvaltnings

Nordiska ac. AB

Satellitaktie- Bilfragmen- Finnboda AB

bolaget (85) tering AB (25) san

Norrbottens Bryggeri AB Arendal AB Järnverk AB Falken 01 | NJA ek. Götaverken ( ) BSK Arkitek Energy AB

ter och Ingenjö- Norrlands

rer AB Karlskrona-

Skogsägares varvet AB Ceilulosa AB. Cea Aktiebo- Nchb (72) lag Kockums AB

AB Statens Cordinor AB Kockums

Anläggnings- Computer

KabiVilrum AB

provning Systems AB

Kalmar

AB Statens Kockums

Industries AB Skogs- Marine AB

industrier KAPAB Pearmens (ASSD Kapitalut- Mekaniska veckling AB AB Svensk Verkstads AB

Exportkredit KF/Procordia

Udde valta- (SEK) (08,4) International varvet AB

AB (50)

SEMKO United Svenska Liber AB

Stirling AB

Elektriska

AB Pripps

Materielkon- Bryggerier trollanstal-

ten AB (SD Procordia

Food AB Svenska rymd- Procordia

aktiebolaget Nova AB

SSAB SARA AB

Svenskt

AB Stål AB (67)

Statsföretagens SSPA, Samköp (45)

Maritime Svenska Risk Consulting AB Managemeni Sveriges Service AB

Geologiska AB Svenska Sveriges In- Tobaks AB

vesterings-

bank AB

Arbetsmark- |Bostads- |Civil- Finans- Försvarsnadsdeparte- |departe- |departe- departe- departementet mentet mentet mentet mentet

Domän- Altärsverket verket FFV

AB Böksholms |FFV AB Samhall AB ESKA Företagskapi- | Swedair Sulfitfabrik Industri- Bostads- |Stats- tal AB (S6)] AB (62,5)

Domän- gruppen fan Koysult AB Industriföretagen AB JAS AB (20) - | kredit (59)

Fastigh kv Lantbruks-

Skogen nr I kredit AB (50)

AB (50) PKbanken (84) OR Göta kanal- Statens Polag Bostads- DomänTurist finansierings- AB aktiebolag

Svenska

Penning-

lotteriet AB

Systembolaget AB AB Tipstjänst

AB Vin- &

Spritcentralen

Värdepappers-

centralen

VPC AB (53)

un

Jordbruksdepartementet Kommunikationsdepartementet

Luftfarts- | Post- Sjöfarts- Statens Televerket verket verket verket Järnvägar (SJ)

Svalöf AB (50) |Swedish Bussgods i Gullivers Re- | ELLEMTEL |AB Aero- Aviation — |Västernorr- sebureau AB jUtvecklings = |transport Develop- — Hand (2,4) (38) AB (50) (ABA) — (50) ment AB - | äv! or. : (Swedavia) Fastighets AB Gävle Nordiska AB Svensk AB Certus Vagnverkstad Telesatellit- Bilprovning Postbolagen (AGEVE) (9) aktiebolaget (52)

; annan. I(NOTEL- | AB Rimbobanans SAT) (50) Swedish Sollefteå Fastighets AB | ” National Omnibus AB SJ-Invest AB Teleinvest AB | Road Con-

sulting AB Umeå Buss- AB Swed- (SweRoad) garage AB(45) carrier Umeå Omni- Swederail busstation Consulting AB (33) AB (66)

TGOJ AB

(50)

United Tours

AB 31)

Miljö- och energi- Social- Utbildnings- Utrikesdepartementet departe- departe- departe-

mentet mentet mentet

Statens vattenfallsverk

13 elproduk- OK Apoteksbolaget Kungliga Swedec Intertionsföretag Petroleum AB (67) Dramatiska national AB (50)

2 eldistribu- AB (24) | AB Kurorts- Tate DS

tionsföretag Studsvik verksamhet axtebotag

. Energi- Kungliga Kraflorupp teknik AB Teatern AB (74,5) Svensk Aktiebolag

- Avfalls- (Operan)

Kärnkraftssä- konvertering Svenska kerhet och Ut- AB . |

bildning AB (50) g£ ABU (SAKAB) (96) Statens Språkresor AB

Svensk Svenska

Kärnbränsle- Petroleum hantering . AB (58,4) tag oration AB

Svenskt S Kolkonsortium Sydgas (50) AB (50) -

Swedegas "AB (60)

Swedish Power Service AB (SwedPower) (51

Vattenfall Energiverksgrupp AB

Den statliga företagssektorn i juli 1987. Siffror inom parentes anger statens, Procordia ABs resp. Celsius Industrier AB:s andel i procent av aktiekapitalet i de bolag som inte är helägda. Företagens aktieinnehav redovisas i ett organisatoriskt register på sid 199,

De statliga företagen

Organisationstablån på sid. 4—7 omfattar 8 affärsverk, 8 kreditinstitut och 149 aktiebolag. Av dessa 165 företag har 96 fätt ett eget textavsnitt. För att ett företag skall redovisas med textavsnitt krävs att statens andel av

aktickapitalet uppgår till minst 50 4 eller att företaget bedriver verksamhet

av viss omfattning celler är av allmänt intresse av särskilda skäl. De 8 affärsverken och de 157 bolagen äger helt. delvis eller innehar minoritetsandelar i 888 bolag som — tillsammans med de 165 företagen i organisationstablån (totalt 1053 företag) — redovisas i de organisatoriska och alfabetiska registren. Vilande bolag har inte tagits upp i det alfabetiska registret.

De 165 olika företagen, som ingår bland de statliga företagen, varierar avsevärt i storlek och representerar en mångfald olika verksamhetsinriktningar. Här finns affärsverk, kreditinstitut, industriföretag och bolag som

ålagts speciella uppgifter av staten.

Tabellen nedan är en sammanställning över de företag som är represen-

terade med företagsbeskrivningar. Nedan presenteras de tio största företagen inom den statliga sektorn sorterade efter olika mått. Omsättningen i den statliga företagsgruppen uppgick under år 1986 (eller

motsvarande) till 194,7 miljarder kronor. Motsvarande siffra för föregående år var 158 miljarder kronor. Utlåningen för kreditinstituten var 171,7

miljarder kronor år 1986. föregående år 150.7 miljarder kronor.

Resultatet före dispositioner och skatt för hela den statliga företagssek-

torn inkl. kreditinstituten försämrades från år 1985 till år 1986 med 1086 milj. kr.

Investeringsvolymens ökning beror huvudsakligen på affärsverkens investeringsökning.

Medelantalet anställda ökade med 23 049 personer.

Medelantal anställda 1986 169 430 4793 23490 14513 105811 318037

1985 154623 4285 24349 16 634 95097 294 988

Förändring i Zz

Siffrorna i kolumnerna omfattar i flera fall annat redovisningsår.

De tio största företagen inom

den statliga sektorn

Omsättning (milj. kr.)

Resultat före dispositioner och skatt (milj. kr.)

Investeringar (milj. kr.)

+ avser 18 månader

Antal anställda

Skr. 1987/88:20

Företagsbeskrivningar

Sifferuppgifterna i översiktstabellerna avser koncernuppgifter utom för affärsverken.

Årsredovisningar kan rekvireras direkt från resp. företag eller verk. För

de bolag och verk som har bokslut per den 30 juni 1987 beräknas årsre-

dovisningar finnas tillgängliga under november mänad.

ABAB, Allmänna Bevaknings AB

ABAB, Allmänna Bevaknings AB, bildades år 1964 efter ett riksdagsbe-

slut. ABAB riktar sig till hela marknaden för bevakningstjänster inom

storstadsregionerna och större orter i Sverige. I affärsidén ligger en koncentration på stora uppdrag och rondbevakning, där koncernen kan nå

kompetens- och kostnadsfördelar.

ABABs marknad är dels företag som tidigare utnyttjat traditionella nattvaktstjänster dels organisationer och företag som avvecklat eller kan avveckla bevakning i egen regi och dels organisationer och företag som uppmärksammat säkerhetsproblem.

ABAB erbjuder marknaden de fördelar som alltjämt finns i traditionella bevakningstjänster — specialiserad kompetens och stabilitet. Därtill kom-

mer i ökande omfattning kompetens i fråga om säkerhetssystem och tek-

niska lösningar samt olika specialtjänster för nya behov.

Verksamheten under år 1986 År 1986 har präglats av en omfattande ökning av säkerhetsverksamheten. Resultatet för år 1986 överträffade budgeten såväl vad gäller omsättning som resultat.

Arbetet med att långsiktigt stärka ABABs ställning som tjänsteföretag

har fortsatt under år 1986. Dels genom förvärv av vissa mindre bevak-

ningsföretag, dels genom förvärv av företag med kompletterande tjänsteutbud. Bl. a. har följande aktiviteter genomförts:

— Samtliga aktier i Svenska Lagerhus AB förvärvades per den 1 januari

1986 av Procordia AB. Verksamheten drivs som ett självständigt dotter-

bolag.

— Samtliga andelar i Helsingborgs Låsjour HB förvärvades den 1 maj

1986. Verksamheten har därefter införlivats med ABABs.

-— 607 av aktierna i TO-BE Hundbevakning AB förvärvades per den I Skr. 1987/88:20

juni 1986. Verksamheten drivs under namnet ABAB/TO-BE Bevakning

AB och som ett dotterbolag till ABAB.

— Samtliga aktier i Grangärde Säkerhetskonsult och Bevaknings AB för-

värvades per den I september 1986. Verksamheten drivs under namnet

ABAB Dalarna AB och som ett dotterbolag till ABAB.

- Samtliga aktier i Länsbevakning i R-län AB förvärvades per den I

oktober 1986. Verksamheten i företaget har införlivats med ABABs. — Samtliga aktier i östsvenska Städ AB förvärvades per den 1 oktober

1986. Verksamheten drivs som ett självständigt dotterbolag. — Ett nytt företag; ABAB Datasäkerhet AB har startats. Företaget har till

uppgift att marknadsföra säkra transporter och säker förvaring av data-

media. | — Ett nytt företag; Tricon Fastighetsteknik AB har startats tillsammans

med BSK AB. Företaget har till uppgift att marknadsföra fastighets-

service med utnyttjande av ABABs och BSKs resurser. — Ett nytt företag: Jourgruppen 1 Storstockholm AB har startats tillsam-

mans med företag i bygg- och entreprenadbranschen. Företagets uppgift

är att samordna delägarnas insatser vid återställning efter skador, främst

på fastigheter.

Framtidsutsikter ABAB skall utveckla den befintliga kärnverksamheten. Effektiviteten skall ökas genom förbättringar i organisation, produktionsstyrning/personalplanering, arbetsteknik och datorstöd.

Koncernen ökar successivt sin kompetens inom området säkerhetssystem med bibehållande av en neutral position gentemot olika leverantörer av teknisk utrustning.

Kompletterande tjänster vid sidan av bevakning har ännu liten betydel-

se. De väntas inte växa dramatiskt inom befintliga enheter. De innebär dock ett första steg på nya marknader med andra tillväxtförutsättningar, där ABABs befintliga kompetens kan utnyttjas.

ACO Läkemedel AB

Historik Skr. 1987/88:20

ACO Läkemedel! AB var ursprungligen ett varumärke för apotekstillverkade läkemedel och var fram till år 1971 del av apoteksväsendet. För att få en

effektivare produktion delades landet in i ett antal distrikt och inom vart

och ett av dessa utsågs ett apotek till distriktslaboratorium med uppgift att

tillverka vissa preparat och lagerhålla preparat tillverkade av andra distriktslaboratorier. Laboratorierna ägdes av enskilda apotek och företaget

ACO bildades först år 1971 i samband med förstatligandet av apoteksvä-

sendet.

Bolaget ACO var under år 1971 dotterbolag till apoteksbolaget men då man ville skilja på tillverkning och detaljhandel med läkemedel överfördes ACO år 1972 till KabiVitrum AB som redan ägdes av staten. ACO var sedan dotterbolag till Kabi fram till år 1985 då ACO blev ett självständigt dotterbolag till Procordia AB.

Bolagets syfte

Syftet med verksamheten var från början att tillhandahålla basläkemedel

med hög kvalitet och låga priser.

Detta har med åren utvecklats så att syftet med bolagets verksamhet kan

beskrivas att sänka sjukvårdskostnaderna i Sverige genom att erbjuda produkter med användarfördelar inom hela hälso- och sjukvården och på så sätt hjälpa till med cn nedtrappning av vården till ägre och billigare vårdnivåer, närmare vårdtagaren.

Verksamheten år 1986

År 1986 har kännetecknats av ökade satsningar på både produktutveckling och marknadsföring.

15 nya produkter har tagits fram och omsättningen inom bolagets centrala affärsområden ökade med 15, vilket är betydligt mer än vad totalmarknaden ökat.

En omstrukturering av produktionen som påbörjades år 1984 slutfördes i

stort sett under året. Denna har inneburit att antalet tillverkningsenheter minskats från fyra till tre och numera tillverkas likartade produkter på samma ställe.

Omstruktureringen har resulterat i en produktivitetsförbättring. Investeringarna uppgick till 21,2 milj. kr. och innefattade bl.a. nya produktionslinjer vid tillverkningsenheterna i Matfors och Stockholm. Dessutom på-

börjades byggandet av ett nytt galoniskt laboratorium.

Frumtidsutsikter Sedan år 1983 har bolaget byggt upp resurser för forskning och utveckling.

Från ca 59 av omsättningen år 1983 till drygt 1092 år 1986. Denna

utveckling kommer att fortsätta och ACO kommer i framtiden att lansera

allt flera produkter med klara användarfördelar.

Förutom den ökade satsningen inom den ordinarie FoU-verksamheten

har ACO bildat ett särskilt bolag, ACO Nova. Inom ACO Nova kommer Skr. 1987/88:20

ett antal projekt att drivas som tar längre tid och har något högre risknivå än de som normalt bedrivs inom ACO.

Tillsammans med en fortsatt satsning på marknadsföring kommer detta att resultera i en fortsatt snabb expansion.

AB Aerotransport (ABA)

Översikt | 1985/86 1984/85

(milj. kr.) (milj. kr.)

ABA ägs till Jika delar av staten och det privatägda Svensk Interkontinental Lufttrafik AB (SILA). Bolagets flygtrafikrörelse har sedan den I oktober 1950 handhafts av konsortiet Scandinavian Airlines System — SAS. Andelarna I konsortiet är 2/7 vardera för Det Danske Luftfartselskab A/S (DDL) och Det Norske Luftfartselskap A/S (DNL) samt 3/7 för ABA.

Svenska statens andel i SAS är således 3/14. Gemensamt med DDL och

DNL äger ABA också konsortiet Scanair som uteslutande driver charter-

flygrörelse. Ägarförhållandet i Scanair är detsamma som i SAS. Linjeflyg AB (LIN) ägs till lika delar av ABA och SAS. Svenska statens andel utgör sålunda 5/14.

ABAs omsättning, som huvudsakligen består av fastighetsintäkter, var

är 1985/86 101,1 milj. kr. Därtill kommer ett finansnetto på 35,6 milj. kr.

samt ABAS andel (3/7) av SAS och Scanairs resultat på 544 milj. kr.

SAS-gruppens driftintäkter ökade år 1985/86 med 9 92 till 21585 milj. kr.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 1515 milj. kr. Flygplansflottan uppgick den 30 september 1986 till 109 plan — 4 Boeing

747,9 DC-10. 3 Airbus A300, 10 DC-8, 72 DC-9 och 9 Fokker F27.

SAS befordrade är 1985/86 11.7 milj. passagerare, vilket är en ökning med 9 &. Medelantalet anställda i konsortiet var 19773, varav i Sverige

6344.

Scanair har under verksamhetsåret befordrat 711000 resenärer, en ökning med 162. De vanligast förekommande mottagarländerna är traditionellt Spanien inkl. Kanarieöarna samt Grekland.

Scanairs resultat för verksamhetsåret visar en vinst på 72,2 milj. kr. varav ABASs andel (3/7) utgör 30,9 milj. kr. Omsättningen har uppgått till 1218 milj. kr. Scanair har under verksamhetsäret haft i medeltal 405 anställda. :

Linjeflyg AB (LIN) bedriver reguljärtrafik med flyg på 21 orter i Sverige samt, genom dotterbolaget Nya Snäck AB, hotell- restaurang- och konferensrörelse i förhyrda anläggningar i Visby. Under äret befordrade LIN

3685 700 passagerare. För koncernen uppgick driftsintäkterna till 1809 Skr. 1987/88:20 milj. kr. Aktiekapitalet för Linjeflyg AB uppgår till 100 milj. kr. Koncernen har under verksamhetsåret haft i medeltal I 700 anställda. Flygplansflottan

bestod vid verksamhetsårets utgång av 18 F28-4000 med vardera 85 platser.

Dotterbolaget Nya Snäck AB redovisar ett resultat med 0 efter lämnat koncernbidrag om 5,3 milj. kr.

ABA Fastighetsförvaltning AB har ett aktiekapital på I milj. kr. Omsättningen under år 1985/86 var 14 milj. kr. Medelantalet anställda uppgick till

18 personer.

Bromma-Tryck AB (AB Bromma Kontorstryck), vars aktiekapital är

900 000 kr., hade år 1985/86 en omsättning på 17 milj. kr. Antalet anställda

uppgick i medeltal till 48 personer.

Sörmlands Grafiska AB har ett aktiekapital på 10 milj. kr. Omsättningen

under år 1985/86 var 196 milj. kr. Antalet anställda uppgick i medeltal till

368 personer.

Arne Svensson Offset AB har ett aktickapital på 250 000 kr. Omsättningen år 1985/86 uppgick till 19 milj. kr. Medelantalet anställda uppgick till 19

personer.

Apoteksbolaget AB

Översikt 1986 1985

(milj. kr.) (milj. kr.)

Apoteksbolaget AB bildades i augusti år 1970 och övertog den I januari år 1971 med ensamrätt detaljhandeln med läkemedel i landet.

Apoteksbolaget drivs i form av ett aktiebolag och ägs för närvarande till 2/3 av staten och 1/3 av Apoteksbolaget ABs Pensionsstiftelse. Ramarna för bolagets verksamhet är angivna i ett avtal med staten. Bolaget skall

svara för att en god läkemedelsförsörjning upprätthålls i landet och att

läkemedelskostnaderna samtidigt hålls på en försvarbar nivå. |

Bolaget har ett rörelsedrivande dotterbolag: ADA AB, som bedriver partihandel med läkemedel m. m.

Apoleksbolagets huvudsakliga uppgift är att upphandla och distribuera läkemedel. I rörelsen ingick vid utgången av år 1986 789 apoteksenheter med försäljning av läkemedel till allmänheten. I detaljhandelsdistributionen ingick härutöver ca 1200 apoteksombud, huvudsakligen i glesbygd.

Omsättningen år 1986 uppgick till 7,7 miljarder kronor (7.0).

Det ekonomiska resultatet av moderbolagets verksamhet var före bok-

slutsdispositioner och skatt — 11,8 milj. kr. (71,2) och det redovisade netto- Skr. 1987/88:20 resultatet 0.0 milj. kr. (14.0).

Dotterbolaget ADA AB hade under år 1986 en omsättning på 4,3 miljar-

der kronor (3,9) och redovisade före bokslutsdispositioner och skatt ett

överskott på 33,7 milj. kr. (45,8). Nettoresultatet redovisades med 1,9 milj. kr. (14.6).

Investeringarna år 1986 uppgick för Apoteksbolaget till 206,2 milj. kr. (320,4) och för ADA till 82,4 milj. kr. (13,8).

Medelantalet anställda uttryckt i heltidsarbetande uppgick under året till

9731 (9635) i Apoteksbolaget och till 615 (607) i ADA.

Försäljningen av receptbelagda läkemedel väntas inte förändras volymmässigt under år 1987. Övrig apoteksförsäljning, receptfria läkemedel,

kemisk-tekniska varor, sjukvårdsartiklar m. m., beräknas visa viss volymmässig ökning. Resultatet för är 1987 beräknas uppgå till ca 70 milj. kr.

Berol Kemi AB

Översikt 1986 1985

(milj. kr.) (milj. kr.)

Berols syfte och verksamhetsinriktning Berols syfte är att med utgångspunkt från sin grundtekonologi inom kolloid- och ytkemi, där företaget har mer än 40 års erfarenhet, medverka till att spara energi, minimera hälsorisker och förbättra kundernas produkter och processer. Företagets affärsutveckling är mål- och programstyrd och

koncentrerad till fyra användningsområden: massa och papper, gruvor,

energiteknik, färgtillverkning samt metallbearbetning.

Verksamheten under år 1986 Pilotförsöken med vattenbaserad kallvalsningsvätska för aluminium utvecklades väl under året. Projektet förväntas kunna kommersialiseras

under år 1987. |

En pilotanläggning för framställning av högre aminer blev klar under

hösten. Försöken har varit lyckosamma och resulterat i produkter med

mer linjära molekyler än vad som i dag finns tillgängliga på marknaden.

Med hänsyn till oljeprisutvecklingen har satsningen inom kolslurryområdet senarelagts. Under mellanperioden drivs projektet i starkt reducerad

omfattning.

Forskningen inom kolloidkemin har lett till lansering av två nya produk-

2 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 20

ter; dels en förtjockare för färgborttagning, dels en ny biostabil produkt, Skr. 1987/88:20 vilka mottagits väl av marknaden.

En terminal för import av eten färdigställdes under hösten. Terminalen,

som ägs tillsammans med Nestle, möjliggör en ökad råvaruflexibilitet. Berols försäljning uppgick till 994 milj. kr. Försäljningsvolymen ökade med 2 76, medan de genomsnittliga försäljningspriserna minskade med 67. Försäljningen till kunder i utlandet ökade till 85 Zz av den totala försälj-

ningen. Bäst utvecklades de västeuropeiska marknaderna utanför de nordiska länderna.

Berols resultat före extraordinära poster uppgick till 36 milj. kr., en

förbättring med 29 Zz. Soliditeten förstärktes ytterligare med 595: och

uppgick vid årsskiftet till 46 26.

Framtidsutsikter Trots en något högre lönekostnadsstegring än i viktigare konkurrentländer

och en mer intensiv konkurrens från i första hand amerikanska tillverkare,

bör Berol för år 1987 kunna redovisa ett bättre resultat än under det gångna

året.

AB Bostadsgaranti

Historik, syfte och verksamhetsinriktning AB Bostadsgaranti bildades år 1960 på initiativ av Svenska Byggnadsen-

treprenörföreningen. Syftet med bolaget var att tillsammans med byggindustrin svara för en seriös bostadsrättsproduktion. De kommande bostads-

rättshavarnas trygghet skulle tillgodoses genom bestämda krav på utform-

ningen av entreprenadkontrakt och ekonomisk plan. En garanti från bola-

get innebar en kvalitetsstämpel på projektet och ett åtagande att fullfölja entreprenadkontraktet vid entreprenörens obestånd. Garantin uppfyllde också bostadsrättslagens krav på säkerhet för bostadsrättsköparnas insatser. Denna garantiverksamhet fortgår oförändrat.

En förutsättning för garanti var att byggföretaget var delägare i AB Bostadsgaranti. Bolaget kom efterhand att ägas av Svenska Byggnadsen-

treprenörföreningen och ett 75-tal byggföretag.

Ekonomiskt byggde bolaget på att delägarna tillsköt ett garantikapital

och genom garantiavgifter svarade för administrationskostnader och fond-

avsättningar. Byggföretaget fick även, vid varje garanti, deponera ett

belopp, som återgick efter garantitiden, när garantifelen åtgärdats. Denna Skr. 1987/88:20

ckonomiska uppbyggnad gäller oförändrat med undantag för att kravet på

garantikapital utgått. |

I mitten på 1970-talet restes krav på ett utökat konsumentskydd för småhusköpare. Bolagets finansiella och administrativa uppbyggnad passade väl in i en sådan verksamhet. År 1976 skapades det 10-åriga konsumentskyddet — Småhus 76 — som var resultatet av ett samarbete mellan Svenska Byggnadsentreprenörföreningen, Sveriges Villaägareförbund och AB Bostadsgaranti. Småhus 76 var en paketlösning som omfattade kontraktsbestämmelser, krav på kontroll och besiktning samt ett garantisystem för kontraktets fullföljande och ansvarsfrågorna efter garantitiden intill 10 år efter slutbesiktningen. AB Bostadsgaranti svarade för produktionsgaranti och ansvarsutfästelse. I den senare delen tecknades försäk-

ringsavtal med ett försäkringskonsortium, bildat av Skandia och Trygg Hansa. År 1980 ändrades bl. a. kontraktsförutsättningarna genom tillkoms-

ten av allmänna bestämmelser för småhusentreprenader (ABS 80). Små-

hus 76 ersattes med Småhus 80. Fr. o. m. år 1984 utgör ett 10-årigt konsumentskydd ett villkor för statliga

lån till gruppbyggda småhus. AB Bostadsgarantis garantier uppfyller detta lånekrav. Från samma tidpunkt ändrades ägareförhållandet i bolaget. Staten gick in som hälftenägare och resterande 504: samlades hos Svenska Byggnadsentreprenörföreningen. Krav på delägarskap försvann därmed som garantiförutsättning.

AB Bostadsgaranti har under perioden 1960-1986 ställt garantier för ca 42 500 bostadsrättslägenheter, varav ca 6800 småhus samt ca 12000 småhus med äganderätt.

Verksamheten under år 1986 och framtidsutsikter Under år 1986 ställdes garantier för 3 680 lägenheter/småhus. Det minskade småhusbyggandet har inneburit att flera trähusfabriker och byggföretag gått i konkurs under de senaste ären. Bostadsgaranti har härigenom garan-

tiåtaganden för drygt 450 småhus. Flertalet av dessa åtaganden avser

färdigställande av produktion och åtgärdande av garantifel.

Utvecklingen under år 1986 möjliggjorde att 6,0 milj. kr. kunde avsättas till bolagets riskfond utöver de regelmässiga avsättningarna.

Företagets personal uppgick år 1986 till sju personer. Den framtida utvecklingen sammanhänger dels med de allmänna föränd-

ringarna på bostadsmarknaden, dels med de garantikrav som kan bli aktuella för styckebyggda småhus. Fullföljande av garantiåtaganden i samband med konkurser bedöms ta ökade resurser i anspråk.

! Avser 15 månader

I början av verksamhetsåret förvärvade Svenska Unilever Förvaltnings

AB 9,9 92 av aktierna i Falken genom en riktad nyemission av preferensaktier.

Under mars 1986 förvärvade Procordia AB samtliga aktier i AB Gambrinus och därigenom 90,1 2 av aktierna i Bryggeri AB Falken.

Under året har Gambrinus upplösts och Falken ägs därmed direkt av

Procordia.

En konsekvens av den nya ägarbilden blev att verksamhetsåret ändrades

till kalenderåret. Verksamhetsåret 1985/86 har således förlängts till 15

månader. Jämförelser mellan verksamhetsåret 1984/85 och 1985/86 har

därmed försvårats. Det tillsammans med Novia Livsmedelsindustrier AB ägda försäljnings-

bolaget Falcon AB, har svarat för hela den svenska försäljningen av

Falkens produktion. Försäljningen ökade under år 1986 med 27 &, jämfört

med motsvarande period föregående år. Under 12-månaders perioden var försäljningen 90.4 milj. liter, varav 5792 utgjordes av öl. Av Falcons försålda volym, tillverkades 78.5 milj. liter vid Falken i Falkenberg.

Under slutet av år 1986 och början av år 1987 har huvudkontoret flyttats från Borås till Falkenberg. I samband med flyttningen har kontorsfastigheten i Falkenberg byggts om och en datorhall inrättats.

Bryggeri AB Falken har under året erhållit royalty från Falcon AB. Av företagets totala inköp har 23 Z kommit från koncernföretag.

BSK Arkitekter och Ingenjörer AB

BSK Arkitekter och Ingenjörer AB är ett konsultföretag inom byggnads- Skr. 1987/88:20

området.

Bolaget startades år 1966 med syfte att dels ge ett kvalitetsmässigt

tillskott till konsultverksamheten i landet, dels tillhandahålla speciella projekteringstjänster åt byggnadsstyrelsen.

Bolagets omfattning

BSK-gruppen består av moderbolaget BSK Arkitekter och Ingenjörer AB i

Stockholm samt de helägda dotterbolagen Fojab Arkitektkontor AB i

Lund, Energo AB, Energo Göteborg AB och Energo i Karlstad. Delägda bolag är Skandinavprojekt A/S i Oslo samt Koggen AB i Stock-

holm. |

Arkitekt- och byggprojektering bedrivs i BSK moderbolaget och Fojab medan VVS- och installationsprojektering bedrivs i Energo AB, Energo i

Göteborg och Energo i Karlstad.

Verksamheten under år 1986

Byggmarknaden under år 1986 har varit tämligen god med en ökning av

näringslivets byggnadsinvesteringar medan bostadsbyggandet fortfarande är lågt. Inom den offentliga sektorn sker satsningarna framför allt i anläggningar för transport och kommunikation.

För BSK har den nya marknadsbilden med merparten av uppdrag kommande från andra kunder än byggnadsstyrelsen stabiliserats under året.

Största nya uppdrag är ett omfattande centrumförnyelseprojekt i Malmö bl. a. innebärande bostadsbebyggelse i den inre delen av hamnen.

Som en anpassning till den nya marknadssituationen har förändringar

genomförts i företagets struktur, profil, organisation och produktionsteknik.

Verksamheten har samlats i tre sektorer: Arkitektur, Byggteknik och Installation. Moderbolaget har delats upp i självständiga resultatenheter,

vilka tillsammans med dotterbolagen bildar sektorer. Skandinavprojekt,

Klemmings och Sjukhuskonsult har försälts eller avvecklats.

Moderbolagets namn har ändrats till BSK Arkitekter och Ingenjörer AB.

Installationsenheten i Stockholm har ombildats till Energo AB och de övriga installationsbolagen har namnändrats till Energo i Göteborg AB och Energo i Karlstad AB.

Produktionstekniken utvecklas genom en satsning på datorstöd.

Området drift, underhåll och förvaltning vidareutvecklas inom projektet Tricon tillsammans med ABAB och byggnadsstyrelsen.

BSKs resultat efter finansnetto förbättrades jämfört med tidigare år och

uppgick till 2,1 milj. kr.

Inför år 1987 väntas en fortsatt god byggkonjunktur.

Historik Calor-Celsius verksamhet kan härledas tillbaka till slutet av 1800-talet då Anderssons valtenledningsaffär startades i Umeå. Fram till andra världs-

kriget växte företaget kontinuerligt i Norrland. Under 1950- och 1960-talen

genomgick företaget en mycket kraftig tullväxtprocess. Företagsköp och sammanslagningar skedde i stor omfattning. Utöver VVS-sidan utökades verksamheten med industriinstallationer under 1950-talet. Sedan mitten av

1960-talet är företaget landets största rikstäckande installatör. Under slutet

av 1960-talet etablerades även en utlandsverksamhet.

I december 1975 förvärvades Calor-Celsius av AB Götaverken, och kom därmed sedermera att ingå i Svenska Varv AB.

Bolagets verksamhetsinriktning Calor-Celsius är en ledande installationskoncern med 4000 anställda i

Sverige, Danmark, Norge, Finland, Västtyskland och USA. Basverksamheten är VVS- och industriinstallationer samt maskin-, apparat- och stål-

montage, ofta kombinerad med projektledning och konstruktion.

Calor-Celsius åtaganden har successivt utvecklats från konventionella rörinstallationer till att även omfatta kompletta system för produktion och distribution av energi i samhällen. byggnader och industrianläggningar

samt försörjningssystem och processer inom industrin. Calor-Celsius har också egna marknadsledande system för automatisk utsugning av sopor i

bostäder och kontor, för smutstvätt vid sjukhus, för rökgaskondensering

och rökgasrening i kombination med energiåtervinning.

Calor-Celsius engagemang i det danska och svenska naturgasnätet fort-

sätter. Den danska delen av koncernen har under år 1986 fått beställningar på ett 30-tal mät- och reglerstationer. Under perioden 1982—1986 har drygt

125 stationer levererats, vilket motsvarar ca 8096 av samtliga stationer utanför Köpenhamn. Leveranserna har även omfattat långa sträckor huvud- och grenledningar och dessutom ett stort antal konverteringar till gasanvändning i industrier, bostäder etc. Dessa erfarenheter används nu i utbyggnaden av naturgasnätet i västra Sverige, där Vanadis Entreprenad, i

konsortium, fått beställning på 100 km huvudledning. [Ne] LA

Dotterbolaget i USA har bytt namn till Celsius Contractors Inc och Skr. 1987/88:20 aktieinnehavet har ökats till nära 100 926. Under år 1986 har företaget Fredrikssons Värme i Mariestad förvärvats. Calor-Celsius har tillsammans med Skanska startat SANAB — ett företag

för asbestsanering som arbetar i mellansverige. Calor-Celsius VVS-verkstad i Ljusdal har under äret sålts och moderbolagets verkstadsresurser

har koncentrerats till Karlstad.

Verksamheten under år 1986 Den resultatavräknade faktureringen uppgick för år 1986 till 2434 milj. kr.

De utländska dotterbolagen och exporten från Sverige svarar för 41 Z av den totala faktureringen.

Antalet anställda var vid årsskiftet 4354 (4162). Av dessa var 1583

(1345) anställda utomlands. Koncernen redovisar för år 1986 en vinst på 23 milj. kr. före bokslutsdispositioner och skatt, vilket är 15 milj. kr. lägre än föregående år. Det lägre

resultatet hänför sig dels till moderbolagets utlandsverksamhet, där inställda betalningar från beställare i Saudi-Arabien representerar merparten av resultatförsämringen och dels till Vanadisgruppen, där ersättningen från en

japansk underleverantör uteblivit. Kostnaden för avvecklingen av VVSverksamheten i Finland har också belastat resultatet. Förutom moderbolaget visar det danska företaget Ludvigsen & Her-

mann A/S god lönsamhet. Detta gäller också industrirörverksamheten i

Vanadis Entreprenad AB och SIBIS. Fastighetsbolaget Elektra visar fort-

satt god lönsamhetsutveckling, där det största engagemanget för närvaran-

de är utbyggnaden av hotell- och konferensanläggningen Positionen i Vär-

tan, Stockholm, samt ett större projekt på norra älvstranden i Göteborg.

Framtidsutsikter Marknaden för industriinstallationer, som legat på en låg nivå under större delen av år 1986, bedöms öka under andra hälften av år 1987. Nybyggandet av bostäder ökar men detta sker på bekostnad av en minskad ROT-volym, där installationsinnehållet är större än vid nybyggnation. Den låga nivån på energiinvesteringarna under år 1986 väntas bestå under år 1987.

Cea Aktiebolag

Översikt 1986 1985

(milj. kr.) (milj. kr.)

ta [S

Bolagets syfte Skr. 1987/88:20

Cea Aktiebolag grundades år 1939. Ändamålet var tillverkning av fotopapper. Redan efter ett par år började staten intressera sig för företaget, i vilket de såg en möjlighet att tillförsäkra landet inhemsk tillverkning av

olika fotoprodukter, bl.a. röntgenfilm och något senare, år 1943, gick staten in som ägare av företaget. Under det då pågående kriget i Europa tillgodosågs en hel del av landets behov av bl. a. röntgenfilm just från Cea

Aktiebolag.

Sedan år 1970 ingår Cea Akticbolag i Procordia AB. Fram till år 1977 var röntgenfilm företagets huvudsakliga produkt. Då

lanserades en ny produkt, fotosättningspapper, för den grafiska industrin,

vilken liksom röntgenfilmen numera exporteras över stora delar av världen. Företagets syfte är alltjämt att tillverka och sälja medicinsk röntgenfilm

och fotosättningspapper för tillverkning av tidningar.

Verksamheten under år 1986

Den fototekniska marknaden domineras av ett fåtal stora internationella filmtillverkare. Konkurrenssituationen innebär att Cea endast I ringa grad

tet och god service utgöra ett attraktivt alternativ till de stora producenter-

na. Cea exporterar för närvarande ca 9097 av sina produkter till ett 40-tal länder.

Under år 1986 slutfördes ett större investeringsprogram bestående av installation av ny gjutteknik samt modernisering av konfektioneringen. Intrimningen av de nya anläggningarna har varit förbunden med avsevärda tekniska problem. Även kvalitetsproblem av annan art har påverkat resultatet negativt.

För år 1987 förutses en påtaglig resultatförbättring som följd av ett brett upplagt åtgärdsprogram med mål att förbättra såväl produktionsförmåga

som produktkvalitet.

Celsius Industrier AB (f.d. Svenska Varv AB)

Översikt 1986 1985

(milj. kr.) (milj. kr.) Omsättning 8396 6985 Resultat före disp. och skatt 60 —519 Balansomslutning 7814 «= 8987

Historik Skr. 1987/88:20

Svenska Varv AB bildades år 1977 i samband med att staten övertog Saléninvests aktier i AB Götaverken som tillsammans med tidigare helstatliga

Karlskronavarvet AB och Uddevallavarvet AB kom att ingå i den nya

koncernen. Från år 1979 ingår också Kockums varvs- och rederirörelse i

koncernen. Under år 1982 överfördes aktierna i Zenit Shipping AB direkt till staten. Den 11 december 1984 fattades beslut om att uppta förhandlingar om avveckling av verksamheten vid Uddevallavarvet. I mars 1985

träffades så överenskommelse med de fackliga organisationerna vid varvet om avveckling av verksamheten. Under år 1985 förvärvades 7890 av

aktierna i det OTC-noterade företaget Generator Industri AB.

Den I september 1987 ändrade bolaget namn från Svenska Varv AB till

Celsius Industrier AB.

Verksamheten under år 1986

Marknad och orderingång

Samtidigt som arbetet pågår med att avveckla den kvarvarande skepps-

byggnadsverksamheten förstärks satsningarna på mer framtidsinriktade

verksamheter med inriktning på att skapa en diversificrad verkstads- och

entreprenadkoncern.

Orderingången har under året varit god i första hand inom energiområ-

det. Den förbättrade prisnivån på massa har i kombination med sjunkande

dollarkurs inneburit en förbättrad konkurrenssituation för nordamerikans-

ka massaleverantörer. Denna förbättring har medfört ett ökande intresse för Götaverken Energys produkter och företaget kunde under året teckna order om leveranser av turnkey sodahusanläggningar till Federal Paper Inc. i USA. Dessutom tecknades order på en sodahusanläggning till Han-

nover Papier AG. Orderboken kunde fyllas på ytterligare i början av

år1987 genom order på en turnkey sodahusanläggning till Great Northern Nekoosa Inc. och vidare order på en sodahuspanna för Södra Skogsägarnas anläggning i Mörrum.

Efterfrågan kommer framför allt från den internationella marknaden, då

utbyggnaden av den skandinaviska cellulosaindustrin har nått en viss

mättnadsgrad. Götaverken Energys konkurrenssitluation har stärkts genom en successiv uppbyggnad av turnkey-resurser för att hantera nyckel-

färdiga anläggningar. Sänkningen av oljepriset i kombination med att det statliga stödet till

fastbränsleeldning har upphört har inneburit att den svenska marknaden för fastbränsleeldade pannor helt försvunnit under år 1986. För att minska beroendet av den svenska fastbränslemarknaden har Götaverken Energy orienterat sig mot den internationella marknaden. Detta resulterade i bör-

jan av år 1986 i en order på en CFB-anläggning från Thyssen Engineering GmbH i Essen. Intresset för CFB-tekniken har också varit stort på den

nordamerikanska marknaden.

Under året erhöll Generator tillsammans med Götaverken Energy en order från Örebro Kraftvärmeverk AB på en kraftvärmepanna av CFB-typ [Ne in

med en kapacitet av 255 ton ånga/h. Denna order bedöms vara av utomor- Skr. 1987/88:20

dentligt strategisk betydelse, då den banar väg för fortsatta leveranser i samband med kärnkraftavvecklingen.

En framtida kärnkraftsavveckling kommer att innebära en omfattande kraftvärmeuppbyggnad inom kommunerna. I avvaktan på den förväntade

investeringsvågen i samband med kärnkraftsavvecklingen har Generator utvecklat ett koncept som innebär att redan befintliga fastbränsleeldade hetvattenpannor byggs om till ängpannor för begränsad elproduktion.

De ökande miljökraven i såväl Sverige som utlandet har inneburit att

intresset för rökgasrening med cnergiåtervinning ökat. Calor-Celsius har

under året genom sitt dotterbolag Fagersta Energetics levererat två anläggningar. Mycket positiva testresultat från en av Götaverken Energy levere-

rad försöksanläggning i Högdalen bidrog till att företaget under året kunde erhålla order från Göteborgsregionens Avfallsbehandling AB (GRAAB).

Denna order markerar ett kommersiellt genombrott för Götaverken Energys nya teknik.

Marknaden för dieselkraftverk har utvecklats positivt under år 1986 trots att antalet konkurrenter på marknaden ökat. Från det danska biståndsorganet DANIDA erhölls order avseende leverans av diecsel-

kraftverk till Sierra Leone och vidare har order erhållts på kraftverk till

Macao och till Sudan.

Den svaga sjöfartskonjunkturen har inneburit att efterfrågan på Sunrod-

pannor varit låg. Självfallet har också sjöfartskonjunkturen påverkat marknaden för fartygsreparationer. Beläggningen för reparationsvarven har varit mycket ojämn och prisnivån helt otillfredsställande. Särskilt har denna negativa utveckling drabbat Cityvarvet i Göteborg och beslut har fattats om en väsentlig neddragning av arbetsstyrkan.

De låga oljepriserna har medfört att offshoremarknaden under året kän-

netecknats av låg aktivitet. Samtidigt har dock oljebolagens ambitioner att reducera kostnader lett till ökat intresse för att pröva nya alternativ för utbyggnader. Detta har också fört med sig ett ökat intresse för kostnadseffektiva, flytande produktionssystem, vilket för Götaverken Arendals del resulterat I betydande ingenjörsuppdrag för ett flertal större oljebolag.

Götaverken Arendal kunde under året erhålla order på en omfattande

ombyggnad av bostadsplattformen Safe Britannia för vilken avtal träffats om ett långtidskontrakt med Marathon Oil UK. Vidare har Götaverken

Arendal från det brasilianska oljebolaget Petrobras fätt beställning på ett

större tekniskt utvecklingsarbete inklusive licensrättigheter för två borrriggar av typ GVA 4500.

För att möta den ändrade marknaden har Götaverken Arendal också breddat sin verksamhet till näraliggande teknikområden. Ordern på en ny

statsisbrytare som erhölls i början av år 1987 är ett sådant exempel liksom

kontraktet med den grekiska marinen om konstruktions- och upphandlingstjänster för en flytdocka av GVA-typ.

Beslut har fattats om att avveckla produktionen av handelsfartyg vid Kockums. Satsningarna inom marin- och undervattensteknik fortsätter emellertid i det nybildade Kockums Marine AB. Verksamheten omfattar utveckling, projektering, konstruktion och tillverkning av produkter inom

såväl militär som civil undervattensteknik, kvalificerad verkstads- och Skr. 1987/88:20

Ilegoproduktion samt tekniska tjänster avsende kvalitetsstyrning, miljö, material m. m. Orderstocken uppgår för Kockums Marine till totalt 1700 miljoner kronor och omfattar bl. a. fyra ubåtar till svenska marinen samt ombyggnad av järnvägsvagnar för SJ.

Under året har avtal tecknats med försvarets materielverk om konstruktion av nästa generation ubåtar för den svenska marinen. Förhandlingar

pågår avseende uppdraget att konstruera en ny ubåtsserie för den australi-

ska marinen. Anbud och kontraktsförslag för genomförandet av detta projekt överlämnades i november 1986 av Australian Submarine Corporation, ett konsortium som Kockums är delägare i.

Även Karlskronavarvet har för år 1987 en tillfredsställande beläggning

tack vare beställningar på två minröjningsfartyg, fyra kustkorvetter, ett

antal för- och akterskepp till Kockums ubåtsserie samt dessutom två sidokölsvävare. Eftersom försvarskommitténs betänkande avseende medel till det svenska försvaret under perioden 1987—1992 endast innehåller mindre satsningar inom Karlskronavarvets område finns dock risk för en beläggningssvacka från mitten av år 1988.

Genom Calor-Celsius intar Celsius Industrier AB en ledande position inom området rörinstallationer. Basverksamheten är VVS- och industrirörinstallationer, men Calor-Celsius verksamhet har successivt utvecklats till att även omfatta projektledning och konstruktion samt kompletta sy-

stem för produktion och distribution av energi. Marknaden för industriinstallationer har legat på en låg nivå under större

delen av år 1986 men bedöms komma att öka under senare delen av år 1987. Även bostadsbyggandet bedöms nu komma att öka. Detta är dock

inte enbart till fördel för Calor-Celsius, eftersom samtidigt ROT-verksam-

heten minskar och installationsinnehållet är större när det gäller reparationer och ombyggnader än vid nybyggnation.

AV särskilt intresse är Calor-Celsius engagemang I utbyggnad av naturgasnätet. Calor-Celsius har under året fått ytterligare beställningar på ett 30-tal mät- och reglerstationer i samband med utbyggnaden av det danska naturgasnätet. Vidare har Calor-Celsius levererat långa sträckor av huvudoch grenledningar för naturgas och dessutom genomfört ct större antal konverteringar till gasanvändning i industrier och bostäder. Dessa erfarenheter används nu i utbyggnaden av naturgasnätet i västra Sverige, där Calor-Celsius dotterbolag Vanadis Entreprenad i konsortium fått beställ-

ning på 100 km huvudledning. Efter förvärv av Gränges Hedlunds ståldivision har verksamheten vid

detta företag flyttats till Finnboda, vilket innebär att Finnbodas konkurrenskraft avseende tung verkstadstillverkning, stålbyggnad och montage väsentligt har förstärkts. Aktiviteten på industrisidan har också varit livlig

under det gångna året och Finnboda är engagerat i ett antal större stålbygg-

nadsprojekt. Bland dessa kan nämnas nya Vasa-terminalen i Stockholm och i samarbete med Götaverken Arendal, underdelen till Stockholm Glob Arena.

Totalt har orderingången inom koncernen under år 1986 uppgått till 5 800

milj. kr. jämfört med 5 600 milj. kr. år 1985. 27

Skr. 1987/88:20

Verksamheten vid Uddevallavarvet har avslutats under året med leverans av varvets två sista fartygsnybyggen. Den del av varvets mark och byggnader som inte övertagits av Volvo har under året sålts till Uddevalla kommun. Samtliga anläggningar och all varvsutrustning har sålts under året.

I februari 1986 fattades beslut om att inleda MBL-förhandlingar om avveckling av handelsfartygsproduktionen vid Kockums. MBL-förhand-

lingarna har avslutats och verksamheten har följt uppgjorda planer. Saab-Scania AB har övertagit större delen av Kockums varvsområde genom att i januari 1987 förvärva aktierna i Kockums AB (numera Saab-

Scania Malmöanläggningen AB). En del av varvsområdet med tillhörande byggnader förvärvades i december 1986 av Kockums Marine AB, som

skall driva de framtidsinriktade verksamheterna inom marin- och under-

vattensteknik vidare. Verksamheten avseende den civila fartygsproduktionen inklusive tillgångar, skulder, orderstock och personal har övertagits av ett bolag som övertar namnet Kockums AB.

Under året har Rederi AB Oktetten och Rederi AB Oktanten (f.d. Öresundsvarvet AB) sålts till Nordström & Thulin AB. Rederi AB Oktet-

ten var vid försäljningen ägare till de två fartyg som under året levererats från Uddevallavarvet och Rederi AB Oktanten är beställare till nybygge av

ett produkttankfartyg vid Kockums. Finnboda AB har under året förvärvat Gränges Hedlunds ståldivision. Genom förvärvet har Finnboda, som traditionellt haft sin tyngdpunkt i

fartyg och därmed sammanhängande produktion, förändrats mot en allt större andel verkstadsproduktion med montageverksamhet. I samband med detta har 9,5 Z av aktierna i Finnboda AB sålts till Gränges Hedlund

AB.

Götaverken Arendal har under år 1986 genomfört en genomgripande strukturförändring för att anpassa verksamheten till ändrade marknadsförutsättningar. Omstruktureringen har inneburit att ca 800 anställda har sagts upp och omplacerats till en ny enhet, GVA Resurs. Syftet med denna organisation är att i samarbete med fackliga organisationer och offentliga myndigheter aktivt medverka till nya lösningar för berörd personal. :

Götaverken Arendal har under året ökat sitt engagemang i ägarandelar i

olika plattformar. Tillsammans med konkursförvaltarna i Consafe AB och Consafe Offshore AB har utarbetats ett förslag till ny ägarstruktur av

GVASs samt konkursboets sex bostadsriggar. Ett nytt bolag, Safe Service

A/S, kommer att bildas under våren 1987 för ati överta ägandet av berörda

riggar. För att underlätta denna lösning har GVA temporärt även förvärvat vissa övriga delägares ägarandelar.

Under året har Götaverken Arendal avyttrat vissa anläggningstillgångar. Huvudkontoret med omgivande byggnader såldes i december 1986 till den av Bilspedition och Philipsson Invest nybildade fastighetskoncernen Coronado. GVA har tecknat hyresavtal med den nya ägaren. Vid samma tillfälle

förvärvade Bilspedition och Philipsson Invest samtliga aktier i Arendal

Offshore AB (under namnändring till Fastighets AB Coronado). Verksamheten i Arendal Offshore AB har överförts till annat bolag i koncernen. Volvo Transport AB har övertagit ett markområde med tillhörande fa-

briksbyggnad genom förvärv av samtliga aktier i Götaverken Arendal AB. Skr. 1987/88:20

Bolagets verksamhet inklusive kvarvarande tillgångar och skulder har

överförts till ett bolag som i februari 1987 har namnändrats till Götaverken

Arendal AB. Under hösten 1986 påbörjades ett rekonstruktionsarbete i Citgo-koncernen. Detta arbete resulterade i en ny organisation och en reduktion av

antalet anställda med ca 400 personer. Övertalig personal har överförts till

ett dotterbolag till Citgo, Projekt AB Semaforen, vilket har som uppgift att inom två år finna sysselsättning för denna personal. I november 1986 fattades beslut om samordning av verksamheterna i

Götaverken Energy och Generator. Celsius Industrier AB, som var ägare

till 7822 av aktierna i Generator, erbjöd således övriga aktieägare inlösen av resterande aktier. Under år 1987 har verksamheten samordnats på så

sätt att Götaverken Energy har förvärvat Celsius Industrier ABs aktier i Generator. Namnet på den nya gruppen är Götaverken Energy.

Rörelseresultatet efter avskrivningar uppgår till —16 milj. kr. vilket är

202 milj. kr bättre än föregående år.

Resultatet har belastats med 382 milj. kr. avseende reservering för kundfordrings- och borgensrisker samt nedskrivning av riggar. Av dessa

kostnader är 248 milj. kr. hänförliga till Consafe-konkursen. Koncernens finansnetto har förbättrats med 20 milj. kr. till 219 milj. kr. Räntenettot har försämrats med 106 milj. kr. främst beroende på en minskning av förskott från kunder samt att räntenivån varit lägre än föregående år. Vid föregående års slut fanns orealiserade kursvinster om 99 milj. kr. Dessa har realiserats under året vilket har förbättrat årets finansnetto.

Vidare har dollar-nedgången haft en positiv resultateffekt genom att kon-

cernen under större delen av år 1986 haft en nettoskuld i dollar.

Kostnaderna för omstrukturering av Citgo och Götaverken Arendal beräknas till 264 milj. kr. Reserveringar för dessa kostnader har belastat årets resultat och redovisas som extraordinära kostnader.

I tidigare års bokslut har reserveringar gjorts för kostnader för avveckling av Uddevallavarvet samt avveckling av handelsfartygsproduktionen

vid Kockums. Kostnaderna har blivit lägre än beräknat bl. a. beroende på

att utfallet av anläggningsavvecklingen har blivit bättre än uppgjorda kalkyler. Detta har medfört att sammanlagt 184 milj. kr. har gottskrivits årets

resultat. Beloppet redovisas bland extraordinära intäkter.

Fastighets- och företagsförsäljningar har givit extraordinära intäkter på sammanlagt 319 milj. kr. I de sålda bolagen ingick från tidigare år ackumulerade förluster.

Likviditet och finansiering

Likvida medel inklusive konto hos riksgäldskontoret och korta placeringar uppgick vid årets slut till 4028 milj. kr., vilket är en ökning med 1217 milj.

kr. jämfört med föregående år. Riksdagen har under året fattat beslut om kapitaltillskott till Celsius

Industrier AB med 950 milj. kr. Detta belopp som inarbetades i 1985 ärs bokslut har utbetalats under året. Vidare har Celsius Industrier ABs ford-

ran på staten om 860 milj. kr. lösts under året. Dessa medel har bl. a. Skr. 1987/88:20 använts till amortering av lån.

Riksdagen har under år 1986 även beslutat om produktionsstöd till Kockums med 180 milj. kr. vilket har utbetalats under året.

Under året har riksdagen vidare fattat beslut om att koncernens borgens-

åtaganden skall reduceras. Detta innebär att de borgensåtaganden som

gjorts av Kockums har lyfts av till 10032. Övriga borgensförbindelser har reducerats till 1022 av utestående kreditgarantier. Det reducerade borgens-

åtagandet är dock kompletterat med ett åtagande för företaget att täcka

1596 av eventuellt uppkomna förluster inom garantisystemet utöver nämn-

da 107. För åtaganden för enheter som berörs av Consafe-konkursen sker sänkningen av borgensåtagandet först sedan enheterna avyttrats av konkursboet.

Koncernens soliditet har förbättrats under året och uppgår vid årets slut till 22 22 (19 20).

Personal

Medelantalet anställda i koncernen har under året minskat med 2121 personer till 14513 (16634). Av dessa har 1789 (1534) varit anställda i utlandet.

Minskningen beror främst på avvecklingen av Uddevallavarvet men även i Götaverken Arendal och Kockums har antalet anställda minskat.

Celsius Industrier ABs lönekostnader uppgick under år 1986 till 1878.6

milj. kr. (1 927,4). Sociala kostnader uppgick till 760 milj. kr. (790).

Citgo AB

Historik Cityvarvet var det ursprungliga nybyggnadsvarvet inom AB Götaverken, som grundades år 1941. Verksamheten utgjordes i början av mekanisk verkstadsproduktion. År 1947 byggdes det första fartyget.

Efterkrigstidens starka utveckling inom sjöfarts- och rederinäringarna skapade en stark efterfrågan på mer avancerade reparations- och underhållningsarbeten. Först under 1970-talet realiserades emellertid tankarna på att skapa varv som helt var inriktade på reparation. Det första egentliga exemplet på ett sådant internationellt specialiserat reparationsvarv var 30

Lisnpave i Portugal. Cityvarvet skapades genom en sammanläggning av Skr. 1987/88:20 Götaverkens, Eriksbergs och Lindholmens reparationsrörelser med Lisnave som förebild för att betjäna fartyg på sjöfartsleder i norra Europa.

I mitten av 1970-talet investerades ca 350 milj. kr. och det ursprungliga nybyggnadsvarvet vid Göta Älv förvandlades till ett av norra Europas största och tekniskt mest avancerade reparationsvarv.

Citgo AB är från årsskiftet 1985/86 det nya namnet på tidigare Cityvarvet

AB. Citgogruppen utgör med sina många enheter en av de största samlade resurserna för marint och industriellt underhåll i Sverige.

Bolagets verksamhetsinriktning

Citgogruppen består av fyra huvudaffärsområden samt ett antal mindre

hel- och delägda bolag med verksamhet inom olika specialområden.

Rceparationsverksamheten vid varv bedrivs fortfarande under namnet

Cityvarvet. Huvuddelen av Cityvarvets resurser finns 1 Göteborg. Dessutom erbjuds varvsservice och dockningsmöjligheter i Malmö och Landskro-

na. | City Contech är en projektorganisation som i samarbete med andra

enheter inom Cilgogruppen och externa företag genomför större fartygs-

ombyggnader. Ciserv ansvarar för den internationellt inriktade hamn- och reserepara-

tionsverksamheten och utför service på fartyg under gång och i destinationshamnar för att minska fartygens liggetid.

City Mekan bildar tillsammans med ett par andra bolag inom Citgo det huvudaffärsområde som är inriktat på lego, entreprenad, service och un-

derhåll mot kunder inom verkstadsindustrin, raffinaderier, bruk och kärnkraft.

Cityvarvet Cityvarvet utgör hälften av Citgogruppens totala verksamhet. Under är 1986 reparerades omkring 200 fartyg vid Cityvarvet. Marknaden för fartygsreparationer har liksom under de senaste åren varit mycket svag. Konkurrensen med varv i länder där staten subventionerar varvsindustrin har inneburit en mycket kraftig prispress. Detta har medfört stora förluster

för Cityvarvet under år 1986.

Ciserv Marknadssituationen för hamn- och resereparationer har under år 1986

utvecklats gynnsamt och Ciserv arbetar framgångsrikt med en försiktig

expansion utomlands. BI. a. har en servicestation etablerats i San Francisco. Service kan sedan tidigare erbjudas i Singapore, Norfolk (USA) och London. I Sverige bedrivs verksamheten i Göteborg och Helsingborg. 31

City Mekan Skr. 1987/88:20

City Mekan med sin inriktning mot icke marin legotillverkning och service

utgör en allt väsentligare del av Citgogruppens verksamhet. Flera stora order har tecknats under år 1986 och bland dessa kan nämnas byggnation av en vindtunnel till JAS-projektet och tillverkning av järnvägsramp för ett

nytt färjeläge i Göteborg.

City Contech

Marknaden för fartygsombyggnader har varit mer konkurrensutsatt än

närmast följande är. Några order har inte tecknats under året. Projektledningskapacitet har utnyttjats för att bygga om en flytdocka för Cityvarvet

Öresund.

Antalet anställda uppgick vid årets slut till 1439 (1'664). Resultatet före

bokslutsdispositioner och skatt uppgick år 1986 till -71 milj. kr. (—59). 1 december såldes 912: av aktierna i Ciclean AB till GRAAB Kemi AB, samtidigt som den anläggning där Ciclean bedriver sin verksamhet såldes

till Göteborgs Hamn.

I oktober år 1986 tillsatte Citgos styrelse en arbetsgrupp för att utreda konsekvenserna av olika kapacitetsnivåer för Cityvarvet. I december år

1986 fattades beslut om att inleda MBL-förhandlingar om en halvering av

kapaciteten för varvsreparationer i Göteborg. Förhandlingarna avslutades

i januari år 1987 då överenskommelse träffades om att 410 anställda skall överföras till ett separat bolag, Projekt AB Semaforen, som skall slussa ut

dessa anställda på arbetsmarknaden under en tidsperiod på längst två år.

Från den 1 februari 1987 drivs Cityvarvet och City Mekan under ledning av samma verkställande direktör och med gemensamma produktions- och administrationsresurser.

City Contech AB och Rör-Marin AB avvecklas som självständiga bolag och deras respektive verksamheter integreras med Cityvarvet och City Mekan.

Framtidsutsikter Marknadsförutsättningarna för varvsreparationer bedöms inte förbättras under år 1987. Den anpassning av kapaciteten som nu genomförs tillsammans med åtgärder för att öka den interna effektiviteten kommer att innebära resultatförbättringar i Cityvarvet. |

Ciserv förväntas ytterligare förbättra sin marknadsposition och sin lön-

samhet.

City Mekan har en god orderstock vid inledningen av är 1987 och en lönsamhetsförbättring kan förutses.

Historik

Bolaget bildades i juni år 1977' som ett dotterbolag till Norrbottens Järn-

verk AB under namnet NJA-Invest. När NJA gick in som en del av SSAB

Svenskt Stål AB övergick NJA-Invest till att bli ett direkt dotterbolag till

Statsföretag. I samband med att ytterligare medel av riksdagen beviljades för en utökning av bolagets verksamhet ändrades bolagets namn till Re-

gioninvest i Norr AB.

Verksamheten under år 1986 Cordinor AB är ett helägt dotterbolag till Procordia AB. Företaget är ett rörelsedrivande investmentbolag och moderbolag för en grupp företag med verksamheten huvudsakligen förlagd till Norrbotten. Koncernens omsättning uppgick under året till 239,7 milj. kr. (328,5), och exportandelen utgjorde 66 (57).

Verksamheten i de verksamma dotterbolagen framgår av följande.

Isolamin-Ecomax AB Bolaget har sedan ett tiotal är specialiserat sig på inredningar för marina projekt och utvecklat ett inredningssystem. Samarbetet med Perstorp AB vid det hälftenägda försäljningsbolaget IMAC i Helsingborg har utvecklat sig positivt under året. Bolagets marina produktionsenhet i Skövde avvecklades under året, varefter all produktion sker i Överkalix.

Antalet anställda har under året uppgått till 106 (118) personer och

omsättningen till 113 (121) milj. kr. Företaget redovisar för året en vinst

efter finansiellt netto på 4,9 milj. kr. (3,1). Bolaget har för verksamhetsåret

lämnat 2,0 milj. kr. (netto) i koncernbidrag till moderbolaget.

Kiruna Truck AB Bolaget tillverkar sedan ett tjugotal år fordon för tunga transporter inom gruv-, entreprenad och stälindustrin. Den elddrivna trucken hanteras i ett separat delägt bolag, Kiruna Electric. Bolaget har under året avvecklat

sina försäljningsbolag i USA och Österrike. a a

3 Riksdagen 1987:88.1 suml. Nr 20

Antalet anställda har under året uppgått till 86 (100) personer, och Skr. 1987/88:20

omsättningen till 56 milj. kr. (97). Kiruna Truck-koncernen redovisar för året en förlust efter finansiellt netto på —18.2 milj. kr. (1,6). Genom tillförsel av koncernbidrag på 18 milj. kr. från Cordinorgruppen kan dock företaget behålla sitt egna kapitel intakt.

Krvotherm AB Bolaget tillverkar kyl-/värmepumpar för skolor, kontor, lager- och industribyggnader och flerbostadshus samt värmceålervinningsaggregat för livsmedelsbutiker och processindustrier. Företaget intar en tätposition inom

sitt teknikområde tack vare en ständigt pågående produktutveckling. Huvudkontoret är beläget i Piteå.

Antalet anställda har under året uppgått till 72 (72) personer och omsätt- ' ningen till 40 milj. kr. (46). Företaget redovisar för året en vinst efler

finansiellt netto på 0,6 milj. kr. (2,9).

Norrbit AB Norrbit har en specialbyggd fabrik i Haparanda för tillverkning av bromsskivor för personbilarnas eftermarknad. Tradingverksamhet av släpvagnar

för personbilar har i princip avvecklats och vid årsskiftet överförts till

systerbolaget Pajala Mekaniska Verkstad AB. Under år 1987 genomförs en riktad nyemission på 2 milj. kr. till det italienska företaget. Brembo. Efter att denna emission genomförts kommer Cordinor att inneha 50 Ze av aktier-

na I Norrbit.

Antalet anställda har under året uppgått till 16 (29) personer och omsättningen till 18 milj. kr. (16). Företaget redovisar för året ett resultat på —2,8 milj. kr. (—2,6). Genom tillförsel av koncernbidrag på 2,8 milj. kr. från Cordinorgruppen kan dock företaget behålla sitt egna kapital intakt.

Pajala Mekaniska Verkstad AB Bolaget är en mekanisk verkstad med specialisering på plåtbearbetning, framför allt i aluminium och rostfritt. Produktionsprogrammet består av Pajala-bron, Pajala Saunan samt en båtserie i aluminium, Scorpio. Därutöver utförs legotillverkning, framför allt i rostfritt material.

Antalet anställda har under året uppgått till 17 (19) personer och omsätt- : ningen till 7 milj. kr. (5). Företaget redovisar för året ett resultat efter finansiellt netto på —1,4 milj. kr. (2,9). Genom tillförsel av koncernbidrag på 1,4 milj. kr. från Cordinorgruppen kan dock företaget behålla sitt

egna kapital intakt.

Steel Building Contractors AB

Bolaget har specialiserat sig inom stål- och plåtbyggnadstekniken med ett flexibelt byggsystem och en organisation som är anpassad för ett samarbete med företag som levererar turn-key-unläggningar anpassade mot ställda 34

krav och utländska normer. Bolaget har under året avvecklat sitt region- Skr. 1987/88:20

kontor i Bahrain.

Huvudkontoret är beläget i Luleå. Antalet anställda har under året

uppgått till 6 (5) personer och omsättningen till 3 milj. kr. (17). Företaget redovisar för året ett resultat efter finansiellt netto på — 1,5 milj. kr. (—0,5). Genom tillförsel av aktieägartillskott från Cordinor på J.5 milj. kr. kan

dock företaget behålla sitt egna kapital intakt.

De-lIcing Intressenter AB, De-Icing System KB

Cordinor innehar direkt eller indirekt 60Z av aktierna/andelarna i De-

Icingbolagen. Den avisningsanläggning som marknadsförs har fått ett gott mottagande och nya order beräknas tas under år 1987.

Antalet anställda har under året uppgått till 2 (0) personer och omsältningen har uppgått till 0,1 milj. kr. (0.0). Företaget redovisar efter ägartill-

skott ett resultat på 0,0 milj. kr. (0,0).

Cordinor Marketing AB : Bolaget Rinergo AB namnändrades under året till Cordinor Marketing AB.

Bolaget innehar säljuppdrag för Cordinorgruppen, men även för utomstående företag. Antalet anställda vid årets slut var 4 personer. Företaget

redovisar ett resultat efter finansiellt netto på 0,0 milj. kr.

Under året såldes det helägda Alfathem AB till AB Kiruna Grus- och Stenförädling i Kiruna. Samtidigt förvärvades 255 av aktierna i AB Kiruna

Grus- och Stenförädling.

Framtidsutsikter För år 1987 kan en resultatförbättring förutses, vilket hänger samman med de stora rekonstruktionskostnader som belastat Kiruna Trucks USA-verk-' samhet under år 1986.

Domänföretagen AB

Historik Skr. 1987/88:20

Domänföretagen AB bildades den 31 december 1975. Bolaget äger och förvaltar aktierna och andelarna i domänkoncernens dotterbolag samt driver viss egen rörelse, bl.a. jordbruk och skogsbruk. Domänföretagen AB är moderbolag i en koncern med ca 40 bolag.

Bolagets syfte Domänföretagen AB och dess dotterbolag bygger all sin verksamhet på produkter från domänverkets marker och på det kunnande som utvecklats i skötseln av dessa marker. Bolagen är en integrerad del av domänkoncernen och ett viktigt komplement till domänverkets skogliga verksamhet.

Bolagets verksamhetsinriktning Domänföretagskoncernen omfattar virkesförädling, produkter för skogsbruk, viss fastighetsförvaltning, grus- och vägentreprenader.

Verksamheten under år 1986 Koncernens omsättning uppgick till 889,5 milj. kr., vilket är en ökning med 42,4 milj. kr. eller 59e. Av koncernomsättningen svarade virkesförädlingen

för 645,3 milj. kr. eller 72,5 7 (71,5). Rörelseresultatet efter avskrivningar enligt plan minskade från 31,7 milj.

kr. till 21,1 milj. kr. Minskningen hänför sig till de virkesförädlande bola-

get.

Räntenettot, dvs. skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader, förbättrades med 3,0 milj. kr. til —8.7 milj. kr.

Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader försämrades med 7.6 milj. kr. till 12,4 milj. kr. (20). De extraordinära intäkterna uppgick till 18,8 milj. kr. varav 13,3 avser försäkringsersättning vid brand samt 5.4 milj. kr. avser försäljning av anläggningstillgångar. De extraordinära kostnaderna uppgick till 10,5 milj. kr. av vilket 10,0 milj. kr. avser reservering för

kostnader för Vilhelmina-Sågen AB. Domänföretagen AB har under år 1986 försålt samtliga aktier i AB

Lanna Bruk samt Öreryds Trävaru AB.

DomänGrus har förvärvat aktierna i Br. Granlunds Grus & Vägmaterial AB. Bellinga AB (dotterbolag till DomänGrus AB) har förvärvat samtliga aktier i Skogsholmens Grusindustri AB. Årets imvesteringar uppgick till

62,2 milj. kr. (42.0). Av årets investeringar har 13,3 milj. kr. finansierats med brandskadeer-

sättningar.

Koncernens planenliga avskrivningar uppgick under år 1986 till 30.8 milj. kr. (30,2). Koncernens långfristiga skulder inklusive checkräkningsskuld minskade med 4,2 milj. kr. De kortfristiga skulderna minskade med

5,0 milj. kr. De obeskattade reserverna ökade med 13.6 milj. kr. till 137,3

milj. kr. Likvida medel exklusive outnyttjade checkräkningskrediter upp- Skr. 1987/88:20

gick vid årsskiftet till 6,0 milj. kr. (9.3). Koncernens balansomslutning

ökade från 605,7 milj. kr. till 624,2 milj. kr.

Soliditeten — räknad som summan av beskattat eget kapital och 50 7 av de obeskattade reserverna i procent av balansomslutningen — uppgick vid

årets slut till 45,2 22 (44.8). Under året har medelantalet anställda i koncernen uppgått till 834 (829) personer.

Domänverket

Översikt 1986 1985

(milj. kr.) (milj. kr.)

Verkets uppgift och omfattning

Domänverkets huvuduppgift är att bedriva skogsbruk och därmed sammanhängande verksamhet samt att förvalta den fasta egendom och de tillgångar som hör till domänverkets fond.

Domänverket förvaltar skogar fördelade över hela riket. De representerar därigenom vitt skilda förutsättningar för såväl ckonomisk hantering som biologiska tillväxttal m.m. Av landets totala produktiva skogsmark förvaltar domänverket ca en femtedel eller omkring 4 milj. ha.

Domängruppen består av domänverket med dotterföretag. Domänverket är i sin organisation indelat i fyra regioner, en nyttjande-

rättsdivision samt en enhet för ADB-verksamhet med resultat- och utvecklingsansvar.

Domänföretagen AB är ett holdingbolag som är moderbolag i en koncern med ett 15-tal rörelsedrivande dotterbolag. Dotterbolagens andel av koncernens totala omsättning är ungefär 30 Ze.

Virkesförädling är det dominerande verksamhetsområdet inom Domänföretagskoncernen. Koncernen är också verksam inom följande branscher: fastighetsförvaltning, skogstillbehör, konsultverksamhet, materialtäkter och betong.

Verksamheten under år 1986 Det inhemska råvaruutbudet har även år 1986 understigit den svenska

importerats. Denna efterfrågestituation har varit avgörande för den positiva prisutveckling som kommit skogsbruket till del under året. Sågverkens 37

inbördes konkurrens om timmer samt deras kamp med massaindustrin om Skr. 1987/88:20

sägbara dimensioner av främst gran har i södra Sverige pressat upp rotpostpriserna till mycket höga nivåer.

Domänverkets virkesförsäljning år 1986 fördelade sig i stort på följande

sätt: timmer 3,0 milj. m?fub (3,0), massaved, flis och skogsbränsle 2,8 milj.

m?fub (2,9) samt virke på rot 0,3 milj. m?fub (0.2). Virkesuttaget från egen

mark uppgick år 1986 till 5,8 milj. m?fub (5,8). Kvantiteten fördelade sig på

1956 gallring och 8192 slutavverkning. Detta innebär en ökning av gallringsandelen med 2 procentenheter. Kostnaden för avverkning och terrängtransport uppgick till 108 kr./m?fub vilket är en ökning med 24 jämfört med år 1985. I slutavverkning var kostnaden oförändrad i förhållande till år 1985. I gallring ökade däremot kostnaderna med 3—4 Z, framför allt beroende av större andel förstagallringar med klena dimensioner.

Totala kostnaderna för skogsvårdande åtgärder, inklusive gödsling, uppgick år 1986 till 368 milj. kr. (350), varav bidrag från AMS och skogsvårdsstyrelserna uppgick till 45 milj. kr. (44). Inom det särskilda programmet för

eftersatt skogsvård har 11300 ha (9900) åtgärdats till en kostnad av 30 milj. kr. (26,5). Röjningsarealen uppgick till 64 600 ha (58 600) och planteringsarcalen till 36 800 ha (36 600).

Domänkoncernens omsättning ökade under år 1986 till 2940,1 milj. kr. från 2917,.4. Ökningen beror i huvudsak på ökade virkespriser. Virkesförsäljningen svarade för ca 7072 av koncernens omsättning. Domänverkets omsättning ökade från 2186 milj. kr. till 2233.1 milj. kr. Dotterbolagens andel av koncernens totala fakturering blev 3176 år 1986 (31) eller 916,7 milj. kr. (909,3). Den totala försäljningen mellan olika delar av koncernen var 209,7 milj. kr. (178,6).

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt för koncernen uppgick

till 231,2 milj. kr. (206,5). Domänverkets resultat blev 197,4 milj. kr. d. v.s. i stort sett oförändrat jämfört med 1985 års resultat på 195,5 milj. kr. Enligt

skogsvårdslagen är skogsägare skyldig att återbeskoga den skogsmark som avverkas. I rörelsens kostnader för domänverket ingår för år 1986 65,0 milj. kr. (80,4) avseende beräknade kostnader för framtida återväxtåtgär-

der på under året avverkad skogsmark. Domänföretagskoncernens resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 20,7 milj. kr. vilket är ungefär i nivå med 1985 års resultat på

21,4 milj. kr. Resultatet efter avskrivningar försämrades dock med ca 10 milj. kr. Minskningen hänför sig till de virkesförädlade bolagen. Under år 1986 investerade Domänkoncernen 221,0 milj. kr. (256,1). Därav avser

investeringar i maskiner och inventarier 119,7 milj. kr. (148,5).

Räntabiliteten på koncernens totala kapital blev 6,7 46 (7.1). För domänverket var motsvarande räntabilitet 6,5 76 (6.9). Den försämrade räntabiliteten beror främst på att det bokförda värdet på fastigheterna korrigerades

(ökades) år 1985 med 562 milj. kr. Domänverkets fastigheter i balansräk-

ningen är lågt värderade. Om 1986 års taxeringsvärden används i stället för bokförda värden blir motsvarande förräntning för Koncernen 2,8 ec (2,6).

Fr.o.m. I januari 1985 upphörde skyldigheten att betala inkomstskatt för domänverket. Enligt regeringsbeslut beräknas utdelningen (inleveran-

sen) från domänverket till staten till ett fast belopp om 40 milj. kr. samt ett

rörligt på 5192 av årets överskott efter skatt; dock lägst 85 milj. kr. per år. Skr. 1987/88:20

Regeringen har vidare beslutat att de obeskattade reserverna skall upplösas. Under år 1986 har resterande obeskattade reserver om 65 milj. kr. lösts upp.

Av överskottet efter skatt kommer domänverket att för år 1986 betala 172,1 milj. kr. i inleverans. Motsvarande belopp för år 1985 milj. kr. var

176,2 milj. kr. Inleveransen för år 1986 innebär en utdelning på 7 Z£: på eget kapital i domänverket. Domänkoncernens eget kapital inklusive hälften av

obeskattade reserver var vid slutet av år 1986 2577,0 milj. kr. (2459.0). Soliditeten var 65 4 (65) innebärande att koncernens totala skuldbelast-

ning (beräknad som förhållandet mellan totala skulder och eget kapital)

därmed var oförändrad jämfört med år 1985.

Under år 1986 har domänverket sålt samtliga aktier i Svenska Torv AB.

Aktierna i Högaskog AB och AB Lessebo Skogar har överlåtits till AB

Böksholm Sulfitfabrik för att konstituera en juridisk koncern. Domänföre-

tagen AB har avyttrat aktierna i AB Lanna Bruk samt det vilande bolaget Öreryds Trävaru AB. DomänGrus har förvärvat aktierna i Br. Granlunds Grus & Vägmaterial AB i Sollefteå. Bellinga AB har förvärvat Skogsholmens Grusindustri AB i Malmö.

Framtidsutsikter Under år 1987 bedömer domänverket att Domänkoncernens resultat blir något sämre än 1986. Domänverkets resultat beräknas försämras något framför allt något minskad avverkningsvolym. En viss resultatförbättring beräknas i Domänföretagen med dotterbolag. Lönsamheten för koncernens största verksamhetsområde, virkesförädling. är dock fortfarande otillfredsställande. |

Inkomsterna från försäljning av virke svarar för ca 70 26 av omsättningen. Det innebär att även små förändringar i virkespriserna ger stora utslag i resultatet. Varje förändring av virkespriserna med en krona per m? innebär

med ca 6 milj. kr. De största kostnadsposterna är löner och sociala avgifter. Varje procents ändring av dessa kostnader innebär en förändring av resultatet före bokslutsdispositioner och skatt med ca 9 milj. kr.

ELLEMTEL Utvecklings Aktiebolag

Översikt 1986 1985

(milj. kr.) (milj. kr.)

ELLEMTEL Utvecklings Aktiebolag ägs till lika delar av televerket och Skr. 1987/88:20 Telefonaktiebolaget LT M Ericsson. Bolaget bildades år 1970 i syfte att sammanföra parternas utvecklings- och drifterfarenheter inom telekommunikationsområdet. Verksamheten omfattar huvudsakligen utvecklings- och konstruktionsarbete, som beställs av delägarna.

Verksamheten under år 1986 Beställning av tekniskt arbete från televerket och L M Ericsson uppgick för år 1986 till 435,7 milj. kr. (460,7). Av de tidigare erhållna och under året inlagda beställningsvolymerna återstod som orderstock vid 1986 års utgång 436,9 milj. kr. (416,2).

Faktureringen uppgick till 415,0 milj. kr. (369,4).

Verksamheten år 1986 har omfattat utvecklingsprojekt inom områdena publika telefonstationer, publika datanät och stora företagsväxlar.

Inom telefonstationsområdet har utveckling fortsatt av nya funktioner för ISDN (integrated services digital network) inom AXE. Utveckling av en ny regionalprocessor har avslutats.

Inom publika datanätsområdet har utvecklingen av ny koncentrator för nordiska datanätet avslutats.

Inom företagsväxelområdet har arbetét med att stabilisera drifttillförlitligheten i den digitala växeln ASB 501 krönts med framgång och utvecklingsarbetet fortsatt med nya funktioner. |

Under året nar en ny målsättning för ELLEMTEL's verksamhet fastställts. Denna innebär att ELLEMTEL skall koncentrera sitt utvecklingsarbete på centrala delar i kopplingssystemen t. ex. processorer och centrala väljare både för publika telekomsystem och för företagsväxlar.

ESKA Statskonsult AB”

Översikt 1986 1985

(milj. kr.) (milj. kr.)

+ Översiktstabellen och texten avser Statskonsultföretagen.

Historik

Företaget Statskonsult AB bildades år 1969 och påbörjade sin verksamhet år 1970. Syftet med bildandet av ett statligt ägt konsultföretag inom det

ADB-tekniska området var främst att återförsäkra statsmakterna möjlighe- 40

ten att på marknadsmässiga villkor förse statsförvaltningen med kompe- Skr. 1987/88:20 tent personal för utveckling och rationalisering inom den statliga sektorn.

Bolagets syfte Statskonsultföretagens ambition är att vara ett stort fullserviceföretag inom AU/ADB-området och att uppnå en stabil lönsamhetsnivå i paritet med de främsta konkurrenterna på marknaden och att upprätthålla en balanserad fördelning av företagets omsättning mellan näringsliv och förvaltning.

Utgångspunkten för verksamheten och därmed Statskonsultföretagens

mål är att på affärsmässiga villkor uppnå en effektiv och lönsam produktion samt administration hos företagsgruppens samarbetspartners i nä-

ringsliv och samhälle.

Bolagets verksamhetsinriktning Inom ramen för de fyra affärsområdena är Statskonsultföretagens verksamhetsinriktning följande: — Konsultverksamhet: systemutveckling, systemkonstruktion, program-

mering, datakommunikation, ekonomistyrning, personaladministration,

AU/ADB-strategier, AR/KR samt kontorsautomation.

— Utbildning; kurser, seminarier, storutbildning, yrkesinriktad AU/ADB-

utbildning, utbildningsprodukter samt utredningar.

— Leverantör: återförsäljare av persondatorer och programvaror samt

anskalfning. utveckling och distribution av programvaruprodukter. — Samverkansbolag; servicefunktion till enskild kund inom AU-området.

Genom några profil- och intressebolag marknadsförs och genomförs

verksamheter av följande slag. Dokumentadministration och informationshantering, bokningsservice samt administration av konferenser, nollbasbudgetering och -planering, data- och informationssäkerhet samt slutligen

konsultstöd för lokala fackliga organisationer vid förändringsverksambet.

Verksamheten under år 1986 Verksamheten har under året präglats av att en ny struktur infördes per den 1 januari 1986. Företagsgruppen har totalt sett fått ett ökat förtroende

från marknaden samtidigt som den nya strukturen med fristående bolag

fallit väl ut. Under året har aktiviteter igångsatts för att ytterligare profilera respektive rörelsedrivande bolag i syfte att skapa en stabil marknadsposi-

tion för varje bolag.

Lönsamheten för koncernen har varit tillfredsställande trots att en inte oväsentlig resursinsats ägnats till att uppnå en tillfredsställande verknings-

grad i den nya strukturen. Den positiva resultatutvecklingen har fortsatt. Expansionen under året har dock medfört en ökad balansomslutning med åtföljande reduktion av den procentuella avkastningen på det totala och

det sysselsatta kapitalet. 41

Koncernens omsättning uppgick till 182,1 milj. kr. Resultatet före bok- Skr. 1987/88:20 slutsdispositioner och skatt uppgick till 2,8 milj. kr. Medelantalet anställda i koncernen var 245,

Moderbolagets. Statskonsult AB, verksamhet har under året bestått av

dels rörelsedrivande verksamhet avseende konsult- och utbildningstjäns-

ter, försäljning av utbildningsmaterial inom området administrativ utveckling, dels koncernledande uppgifter.

Den första etappen av ett personaldelägande inom koncernen har genomförts under året via utgivande av konvertibla skuldebrev.

Framtidsutsikter En fortsatt satsning kommer att ske på profilering av bolagen på marknaden. Resurser kommer att satsas på metodutveckling och utbildning av

personalen. Personaldelägandet kommer att utökas.

Affärsverket FFV

Verkets anor går tillbaka till år 1552 då kung Gustav Vasa grundlade Krutbruket i Åkers Styckebruk vilket fortfarande är i verksamhet på samma plats. Namnet FFV förekom första gången år 1943 då ett antal befintliga militära verkstäder sammanfördes till en organisation. Under 1960-talet tog FFV även hand om försvarsverkstäder för underhåll, samtidigt som koncernens kunnande vidgades mot civila marknader. Sedan år 1970 tillhör FFV industridepartementet.

Verkets uppgift och omfattning FFV är en industrikoncern med inriktning på utveckling och tillverkning av avancerade försvarssystem och civila högteknologiska verkstadsprodukter samt på kvalificerat underhåll inom militära och civila produktområden, framförallt flyg. Verksamheten har fört upp koncernen till teknisk kompetens inom elektronik, teleteknik och datorteknik. Inom dessa och angränsande områden bedriver FFV även en omfattande konsultverksamhet.

Koncernen har en speciell konstruktion genom att den består av dels ett affärsverk med fyra sektorer och huvudkontor i Eskilstuna, dels en rad

bolag vars aktier förvaltas av FFV AB, med säte i Eskilstuna. Koncernens Skr. 1987/88:20

verksamhet har delats upp i fem affärsområden: Ordnance-gruppen, Aerotech-gruppen, Telub-gruppen, Holding-gruppen och Development-gruppen. De flesta av dem representerar en gemensam kundkrets och de ingående enheterna — både delar av affärsverket och bolag inom FFV AB

gruppen — arbetar inom likartade teknikområden. I Sverige bedriver kon-.

cernen verksamhet på ett tjugotal orter, vartill kommer mindre försäljnings- och servicekontor samt mobila enheter.

FFV Ordnance, med ca 2600 anställda utvecklar, tillverkar och marknadsför försvarsmateriel, som pansarvärnsvapensystem, finkalibriga vapen med ammunition, torpeder, och explosivvaror. Sektorn har även verkstadsprodukter för civila ändamål, kemisk-tekniska produkter, och jakt-

och skyttevapen på sitt program.

Sektorledningen finns i Eskilstuna. Produktion och utveckling är förlagd till Karlstad. Vingåker och Gällö (grovkalibrig ammunition), Eskilstuna (finkalibriga vapen och civila verkstadsprodukter), Karlsborg (finkalibrig ammunition), Motala (torpeder), samt Åkers Styckebruk (explosivvaror

och kemisk-tekniska varor). FFV Aerotech med ca 3600 anställda utför underhåll åt främst det

svenska flygvapnet, men bedriver också en omfattande konsultverksamhet

och har en växande andel civila tjänster. Kompetensen möjliggör underhåll

av både flygplan och helikoptrar med tillhörande motorer och övrig utrustning, elektronik, samt armé-, marin- och tlygvapenmateriel.

Sektorledningen finns i Arboga och verksamheten bedrivs där samt i Linköping, Östersund, Växjö och Stockholm.

FFV Materialteknik, med ca 120 anställda, erbjuder som neutral och oberoende konsult problemlösning och materialprovning, liksom kunnande om avancerade materials egenskaper och om hur de bäst utnyttjas. Huvudkontoret ligger i Linköping, och verksamhet bedrivs även i Arboga.

Under år 1986 köpte FFV aktiemajoriteten i Smedata AB. Från årsskif-

tet fusionerades dataverksamheten i FFV Data med Smedata AB till det nya företaget FFV Smedata AB. Det nya bolaget beräknas år 1987 omsätta drygt 50 milj. kr.

Verksamheten under år 1986 FFV Ordnance fortsatte sina marknadsmässiga framgångar även år 1986.

Strejkeffekter, generationsskifte i produktsortimentet, åtföljande kraftiga

nyinvesteringar och produktionsstörningar, periodiseringseffekter p.g.a. leveransförseningar etc. gjorde dock år 1986 till ett resulatmässigt mellan-

år. Under året har verksamheten bedrivits i fyra producerande divisioner

och en marknadsdivision. Utlandet svarar för 5096 av faktureringen och

60 2 av orderingången.

FFV Aerotech är ett av Europas största konsultföretag inom avancerad flygteknik, utför underhåll och modifieringar av svenska försvarets materiel som flygpian och helipkoptrar, inklusive elektronik, övriga komponen-

ter, motorer och robotar samt bl. a. gasturbiner i stridsvagnar och torpedbåtar.

Affärsområdet utvecklades positivt under året med undantag för arbets- Skr. 1987/88:20

marknadskonflikten i moderenheten, FEV Acrotech. Orderingången ökade med 14946 och faktureringen med 3196. Resultatet på 66 milj. kr. är sämre än föregående år. FFV Aerotech fortsätter sin planerade utveckling och ökade internationalisering under år 1987. Under är 1986 utvecklades gruppen planenligt. IL.ednings- och samverkansformerna för gruppen har

nu börjat finna sin form.

FFV är en av delägarna i Industrigruppen JAS AB. FFV ansvarar där bl. a. för utveckling av automatiska testsystem för JAS 39 Gripen samt för leverans och installation av programvaror i dessa testsystem. Arbetet följer planerna.

FFV Materialtekniks försäljning ökade kraftigt jämfört med föregående är och resultatet har visat en fortsatt positiv utveckling. Faktureringen uppgick till 2400 milj. kr.. jämfört med 2 100 milj. kr. år 1985.

FFV kommer att leverera 102 milj. kr. till staten.

Framtidsutsikter För år 1987 kan en resultatförbättring förutses, vilket främst hänger samman med de möjligheter som FFV Ordnance har att effektuera inneliggande orderstock. FFV Acrotech beräknas också redovisa ett förbättrat resultat.

FFV AB

Översikt 1986 1985

(milj. kr.) (milj. kr.)

Bolaget bildades vid halvårsskiftet 1979 efter beslut av riksdagen. Bola-

get är ett holdingbolag som har till uppgift att förvalta aktier i dotterbolagen och lämna en med denna verksamhet sammanhängande finansiell och administrativ service till dotterbolagen.

Fr.o.m. den I januari 1986 har FFV-koncernens bolag omgrupperats

och varje bolag kan hänföras till ett affärsområde. Rent juridiskt är dock FFV AB ägare.

FFV Telub AB är moderbolag i Telubgruppen, som utför konsulttjäns-

ter, underhåll och service inom områdena data och elektronik.

Under år 1986 förvärvades det norska företaget Aune Engineering A/S. som fusionerats med Telub Stathmos A/S till FFV Telub A/S. Beräknad

omsättning för år 1987 är ca 50 milj. kr. 44

Telubgruppens fakturering år 1986 uppgick till 755,9 milj. kr. med en Skr. 1987/88:20 vinst före bokslutsdispositioner och skatt på 36,6 milj. kr. Antalet anställda har varit ca 1550. För år 1987 förutses ett avsevärt bättre resultat.

AB Samefa utvecklar och tillverkar främst riktbänkar för reparation av krockskadade fordon. Försäljning sker bl.a. genom egna dotterbolag i Canada, USA, Storbritannien och Västtyskland. För att komplettera i produktsortimentet förvärvades under år 1986 ingenjörsfirman H. P. Andersen 1 Köpenhamn, som bl.a. tillverkar hjulinställningsutrustningar, bromsprovare och dynamometrar. År 1986 blev ytterligare ett framgångsrikt år för företaget med en fakturering på 159,2 milj. kr., varav utlands-

marknaden svarade för 9096, och ett resultat före bokslutsdispositioner och skatt på 29,6 milj. kr. Ett något lägre resultat förväntas för år 1987.

Antalet anställda var ca 250.

FFV Norma AB med ca 260 anställda är en av Europas största tillverkare av gevärs- och pistolammunition för jakt och skytte. Ett eget försälj-

ningsbolag är från och med år 1985 verksamt i USA. Faktureringen upp-

gick till 89,8 milj. kr. under år 1986. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt blev en förlust på 9 milj. kr. För år 1987 förväntas ett nollresultat.

FFV Allmateriel AB med huvudkontor i Solna säljer främst övertalig och utrangerad materiel från statliga och kommunala myndigheter och enskilda företag via varuhus pä halvdussinet platser runt om i Sverige. Faktureringen under verksamhetsåret 1986 uppgick till 273.7 milj. kr., och

vinsten före bokslutsdispositioner och skatt var 9,5 milj. kr. Ett resultat i

ungefär samma storleksordning förväntas för år 1987. Antalet anställda har varit ca 200.

C. E. Johansson AB är ett världsbekant företag inom mätteknik och kvalitetsstyrning. Av faktureringen, som år 1986 uppgick till 156,1 milj. kr., svarade utlandsmarknaden för 692. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt blev en vinst på 2,4 milj. kr. Även för år 1987 förväntas ett positivt resultat. Antalet anställda var ca 350.

Ostermans Aero AB sysslar huvudsakligen med underhåll och reparation av helikoptrar och helikopterkomponenter. försäljning av helikoptrar, flygplan, flygelektronik och flyginstrument. Dessutom utbildar man helikopterpiloter och mekaniker samt bedriver viss flygverksamhet med helikoptrar. Faktureringen uppgick år 1986 till 73 milj. kr. och resultatet före bokslutsdispositioner och skatt blev 1,2 milj. kr. Antalet anställda var ca

100.

Det amerikanska bolaget Aero Systems Engineering Inc. levererar provutrustning för jetmotorer till flygplan, militära förband, motortillverkare och verkstäder. Faktureringen uppgick är 1986 till 142,8 milj. kr. och resultatet blev en förlust på 11,9 milj. kr. Antalet anställda har varit ca 170. För år 1987 förutses ett positivt resultat.

FFV Holdings Inc. är moderbolag för AeroThrust Corp. och AcroScr International Inc., som är verksamma inom området flygunderhäll i USA,

samt FFV Finance Inc., som ska underlätta kundfinansiering och upplå-

ning i USA. Dessa bolag omsatte sammanlagt under perioden mars— december 1986 271 milj. kr. samt redovisade ett sammanlagt resultat före skatt på 2,3 milj. kr. Medeltalet anställda var 270. 45

I november är 1986 förvärvades aktiemajoriteten i Smedata AB. Från Skr. 1987/88:20 årsskiftet fusionerades Affärsverket FFVs dataavdelning med Smedata AB till det nya företaget FFV Smedata AB, som år 1987 beräknas omsätta drygt 50 milj. kr.

I FFV ABs bolagsgrupp ingår dessutom ett antal mindre dotterföretag. Faktureringen totalt för dessa uppgick till 75,6 milj. kr. och resultatet före bokslutsdispositioner och skatt blev en förlust på 4,8 milj. kr.

Sammanlagt uppgick bolagsgruppens resultat till 16,9 milj. kr. år 1986 jämfört med 119,6 milj. kr. föregående år. Ett betydligt förbättrat resultat förväntas för år 1987.

Finnboda AB

Översikt 1986 1985

(milj. kr.) (milj. kr.) Omsättning 130 58 Resultat före disp. och skatt I —57 Balansomslutning 110 149 Justerat eget kapital 4 3 Investeringar 13 : I

: 1986 1985 Soliditet i £& | : 4 2 Antal anställda 291 216

Historik Finnboda AB är ett företag med en över 100-årig tradition, beläget i Nacka strax utanför Stockholm. Verksamheten vid Finnboda är inriktad på i första hand reparationér och ombyggnader av fartyg. Dessutom innefattar verksamheten affärsområdet industriproduktion — tung verkstadsproduktion av främst stålkonstruktioner samt legotillverkning och maskinbearbet-

ning.

Verksamheten under år 1986 Finnboda har förstärkt sin affärsposition, breddat sin verksamhet och

ändrat inriktning under år 1986. Namnbytet från AB Finnboda Varf till

Finnboda AB markerar att en ny cra startat.

Varvsrörelsen som är inriktad på fartygsreparationer har utvecklats i rätt riktning under de senaste åren, men en komplettering med landbaserad verksamhet har bedömts vara nödvändig. Våren 1986 förvärvades därför

Gränges Hedlunds ståldivision, som under lång tid varit en av de ledande

stålbyggarna i Skandinavien. |

Verksamheten vid Gränges Hedlund har överflyttats till Finnboda och integrerats till ett företag med starka resurser för tung verkstadstillverkning, stälbyggnad, montage och fartygsreparationer.

Finnboda AB har organiserats i tre divisioner — Finnboda Gränges Engineering marknadsför stålbyggnadsprojekt och

svarar för konstruktion, projektledning och montage av färdiga anlägg-

ningar för främst den tyngre industrin samt bygg- och anläggningsverk-

samhet i Norden. 46

— Finnboda Industriproduktion svarar för verkstadsproduktionen med till- Skr. 1987/88:20

verkning plåtslageri, svetsning och maskinbearbetning. — Finnboda Fartygsreparation utför alla slag av arbeten på fartyg, repara-

tioner, underhåll och motorrenoveringar. De fem flytdockorna med kapacitet upp till 45 000 dwt klarar alla fartyg som trafikerar Östersjön. Aktiviteten på industrisidan har varit livlig under det gångna året. Ett

stort antal projekt för kunder inom såväl industri- som byggsidan pågår i

verkstäder och på en rad montageplatser i landet.

Finnboda bygger bland annat nya Vasaterminalen, där 5000 ton stål monteras. Ett annat uppmärksammat projekt är nya Hovet, Stockholm Glob Arena. där underdelen till den sfäriska byggnaden byggs 1 3 000 ton stål. GVA levererar de tunga huvudpelarna, medan Finnboda svarar för övrig tillverkning, montage och projektledning. En omfattande ombyggnad av gamla Lidingöbron har avslutats under året och ett flertal andra bro-

byggnader pågår. |

För energi- och cellulosaindustrin har Finnboda byggt och levererat cisterner, tryckkärl och hetvattenackumulatorer. Flera sådana är också

under projektering för år 1987.

Ett stort antal större projekt har offererats och marknadsutsikterna för den industriella verksamheten är lovande. |

Finnboda Fartygsreparationer arbetar. främst på närmarknaden, som

omfattar tonnage i Bottenhavet och Östersjön samt Stockholms skärgård och Mälaren. Finnboda har goda resurser att ta hand om de flesta slag av fartygsreparationer. Beläggningen i dockorna har varit god under år 1986 och flera större reparationsarbeten har genomförts. Den största dockan, som anskaffades år 1984, bidrar väsentligt till att göra Finnboda till Östersjöns ledande reparationsvarv.

Resultatet förbättrades från —58& milj. kr. år 1985 till I milj. kr. kr för år 1986. De senaste åren har präglats av stora förluster såväl till följd av för

låg verksamhetsvolym,. som nedskrivning av kvarvarande fordringar från den tid då Finnboda byggde fartyg.

År 1986 präglades till stor del av flyttnings- och samordningsarbetena efter förvärvet av Gränges Hedlunds ståldivision. Finnbodas affärsvolym har flerdubblats och marknadsaktiviteterna har ökat kraftigt .på hela industrisidan. Genom strukturåtgärder och volymökning har Finnboda nått en bättre balans i förhållande till företagets fasta kostnader.

Framtidsutsikter

Marknadsbilden har ljusnat det senaste året. då investeringstakten ökat i industrin och stålets fördelar uppmärksammats, vilket bidragit till att allt

fler byggnader idag byggs i stål. På fartygssidan har verksamhetsvolymen

stabiliserats på en tillfredsställande nivå.

Finnbodas nya inriktning och affärsvolym ger nu en stark bas och goda förutsättningar för en fortsatt framgångsrik utveckling.

Forsmarks Kraftgrupp Aktiebolag Skr. 1987/88:20

Översikt 1986 1985

(milj. kr.) (milj. kr.)

Forsmarks Kraftgrupp Aktiebolag, i vilket statens vattenfallsverk äger 74,5 2 och Mellansvensk Kraftgrupp Aktiebolag 25,5 96, har till syfte att

uppföra, äga och driva Forsmarks kärnkraftstation i norra Uppland för att producera och åt delägarna tillhandahålla elektrisk kraft. Utbyggnaden har

skett i två etapper. Den första etappen omfattade två kärnkraftblock om vardera 900 MW. Regeringen gav i mars 1986 bolaget tillstånd att höja den uttagbara effekten i såväl Forsmark 1 som Forsmark 2 frän tidigare 900 MW till 970 MW. De åtgärder i blocken som behövs göras för att den högre effekten skall uppnås har genomförts i sin helhet på Forsmark 1 och delvis

på Forsmark 2. Effekten i det senare blocket är för närvarande 946 MW.

Produktionen vid de båda blocken under år 1986 uppgick till sammanlagt

14296 GWh.

Det tredje blocket i Forsmarks kärnkraftstation togs i kommersiell drift

den 22 augusti 1985 och producerade under år 1986 8066 GWh.

Investeringarna under år 1986 uppgick till 247 milj. kr. Investeringarna utgjordes huvudsakligen av kompletteringar i befintliga anläggningar, inköp av driftreservmaterial och inventarier samt restbetalningar på Forsmark 3-projektet.

Företagskapital AB

Bolaget startade sin verksamhet år 1973. Dess uppgift är att tillhandahålla riskvilligt kapital till mindre och medelstora företag och på så sätt bidra till företagens fortsatta utveckling med bibehållande av företagens självständighet. Detta sker genom att Företagskapital går in med minoritetsposter i form av aktier eller konvertibla lån. Normalt kompletteras dessa 48 tillskott med förlagslån.

Bolaget begränsar sina insatser till tidsbegränsade minortetsposter. Des- Skr. 1987/88:20 sa avyttras efter börs- resp. OTC-notering eller återlöses av huvuddelägar-

na. Företagskapital ägs till hälften av affärsbankerna och hälften av staten.

De intresseföretag i vilka Företagskapital AB för närvarande medverkar med riskkapital är i regel starkt expansiva företag med god lönsamhet. Vid

utgången av år 1986 hade Företagskapital AB engagemang uppgående till totalt 33 milj. kr. i 13 intresseföretag. Dessa företag redovisar en omsätt-

ning år 1986 av 1200 milj. kr. med ett resultat före skatt och dispositioner

av 85 milj. kr.

Utöver de 13 intresseföretagen har bolaget lån i ytterligare ett företag med 0,2 milj. kr.

Bolagets totala kapitalengangemang i utomstående företag uppgick till

33 milj. kr., varav 9996 utgjorde riskkapital. Engagemangen fördelade sig

på aktier (12,4 milj. kr.), konvertibla lån (10,0 milj. kr.), övrig utlåning

(10.6 milj. kr.). |

Räntenettot för år 1986 var 4,2 milj. kr. För år 1986 redovisas ett resultat

före dispositioner och skatt av 8,7 milj. kr., jämfört med 5,0 milj. kr. för år 1985.

AB Göta kanalbolag Översikt 1986 1985

(milj. kr.) (milj. kr.)

Göta kanal har drivits och förvaltats av Göta kanalbolag enligt kungligt

privilegiebrev från år 1810. Den 31 maj 1978 köpte staten samtliga aktier i

bolaget och sedan i maj 1984 förvaltas dessa av domänverket.

Kanaltrafiken, som numera huvudsakligen omfattar fritidsbåtar och pas-

sagerarfartyg, har ökat med ca 296 både vad gäller fritidsbåtar och passa-

gerarfartyg.

Den av riksdagen år 1984 beslutade fortsatta upprustningen av kanalanläggningen har pågått under året. Arbetena har främst bestått av hamn- och

pirupprustningar samt muddrings- och strandskoningsarbeten.

Skogsfastigheterna arrenderas sedan den I januari 1985 av domänver-

kets revirorganisation. |

Fastighetsförvaltningen i övrigt omfattar utarrendering och uthyrning av mark och byggnader utefter Göta kanal.

Varvs- och reparationsverksamheten bedrivs huvudsakligen vid bolagets varv I Sjötorp vid Vänern.

I och med ett riksdagsbeslut är 1984 har kanalbolaget tillförsäkrats 49

4 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 20

äganderätten till samtliga fastigheter vilka tidigare endast innehafts med Skr. 1987/88:20

dispositionsrätlt. Under året har mark och byggnader sälts till ett värde av

4,3 milj. kr. Bolagets resultat visar I och med detta ett överskott med samma belopp.

Då bolagets ckonomi nu är sancrad avses överskottsmedlen från mark-

försäljningarna i fortsättningen investeras i anläggningar som ger bättre avkastning än vad de tidigare markarrendena gav. Investeringarna under

år 1986 uppgick till 3,5 milj. kr. och omfattar en ny båtuppläggningsplats,

ombyggnad av hamnbutik till sommarbutiker i Motala samt planläggning

av flera projekt.

Götaverken Arendal AB | Översikt | 1986 1985

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik AB Götaverken grundades år 1841. Sedan dess har i Göteborg byggts omkring 900 fartyg. Det ursprungliga nybyggnadsvarvet vid Göta Älv har förvandlats till ett av Europas största reparationsvarv, Cityvarvet. Fartygsbyggandet i Göteborg överfördes samtidigt till Götaverken Arendal,

som blev klart år 1963.

År 1978 påbörjade Götaverken Arendal en omorientering av verksamhe-

ten. Numera vänder sig Götaverken Arendal till offtshore-marknaden med

produkter och tjänster för utvinning. undersökning och lagring av olja och

gas.

Bolagets verksamhetsinriktning Götaverken Arendal (GVA) har en ledande ställning inom området flytande anläggningar för offshoreindustrin. Under år 1986 var GVA på olika sätt involverat i en tredjedel av de trettio flytande plattformar som finns i order i världen. Det gällde teknisk utveckling, design, konstruktionsarbete, tillverkning och/eller andra former av assistans.

Verksamheten under är 1986 År 1986 präglades av minskad aktivitet på offshoremarknaden. Det låga oljepriset päverkade bl.a. oljebolagens benägenhet till nya investeringar. än

Samtidigt ökade intresse för kostnadseffektiva system för utvinning av olja Skr. 1987/88:20 och gas till havs.

Då GVA har såväl unik erfarenhet som bred teknisk kompetens inom

detta område, är möjlighetern goda för företaget sett i ett längre perspek-

tiv. Direkt kan detta avläsas i de utvecklingsuppdrag som tecknats för en

mängd oljebolag.

Mycket väsentligt för GVA var leveransen av en flytande produktionsplattform för North Sea Sun Oil Company Ltd med partners. Därmed avslutades ett av de största enskilda industriprojekt som någonsin lämnat

Sverige. Värdet var högre än 2 miljarder kronor.

Väsentligt för att lyckas på marknaden är samarbete med lokala partners. I Norge bildade GVA i början av år 1986 Quatronoor A/S tillsammans med Sig Bergesen, Wilh Wilhelmsen och Kvaernergruppen. Avsikten är att äga och operera flytande produktionssystem i Norge och internationellt.

GVA:s verksamhet i Norge har för övrigt stärkts väsentligt, bl.a. genom bildandet av GVA Offshore A/S och GVA "Technology A/S.

Ett samarbetsavtal tecknades med det kanadensiska företaget Nordco. Avtalet innebär att ett nytt bolag bildats, Floateng, varigenom gemensamma uppdrag inom offshoresektorn kan utföras.

Ett samarbetsavtal ingicks även mellan GVA och det statliga spanska varvet Astano. Det är dels ett övergripande avtal om ömsesidig assistans, dels allmänna villkor kring ett licensavtal.

Leveransen av en flytande produktionsplattform, av design GVA 5 000, till North Sea Sun Oil Company Ltd med partners skedde i augusti 1986.

Under verksamhetsåret utfördes dessutom flera utvecklingsuppdrag avseende tekniska och kommersiella möjligheter att utnyttja flytande pro-

duktionslösningar för ett antal oljebolag.

Ett flertal legoarbeten av varierande omfattning slutfördes också för den

allmänna industrimarknaden.

Kontrakt på tillverkning av skrov till en färja tecknades med Falkenbergs Varv. Leverans skedde i februari 1987. En större ombyggnad av en bostadsplattform beställdes med leverans i maj 1987.

Värdefull samarbetspartner och kund blev det brasilianska oljebolaget Petrobras, som skall bygga två borriggar. Riggarna skall vara anpassade för att I ett senare skede kunna användas för utvinning av olja. GVA utförde under hösten 1986 ett omfattande konstruktionsarbete och nu sker assistans på plats i Brasilien.

Konstruktion och materialle verans för en flytdocka till grekiska marinen beställdes strax före årsskiftet. Dockan skall tillverkas vid grekiskt varv.

Under år 1986 startade GVA en genomgripande strukturomvandling. Denna omstrukturering innebar bl.a. att ca 800 anställda sades upp och omplacerades till en ny enhet, GVA Resurs. Syftet med denna organisation är att under uppsägningsperioden aktivt medverka till nya lösningar för berörd personal. Detta sker i nära samarbete med fackliga organisationer och myndigheter.

Antalet anställda uppgick vid årets utgång till 2 151 (2506) personer.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till —206 milj. kr.

(9) milj. kr. GVA reserverar i 1986 års bokslut hela den beräknade kostna- Skr. 1987/88:20

den för omstrukturering av företaget, i första hand personalminskningen

med 800 personer, vilken pågår under ytterligare ett år.

I samband med avyttring av vissa fastigheter och markområden samt aktierna i GVA har verksamheten överförts till nytt bolag med det gamla

namnet. Resultateffekterna av omstrukturering av verksamheten och reservering -för kundrisker, huvudsakligen Consafekonkursen, har härigenom kunnat

begränsas till —275 milj. kr. .

Den löpande verksamheten i teknik- och produktionsavsnitten gav tillsammans med finansnettot ett överskott på 69 milj. kr.

Framtidsutsikter GVA satsar på att fördjupa kompetensen inom en del specialområden, vilket kan komma att ge fler affärsmöjligheter under åren framöver. Sats-

ningar görs på bl.a. effektivare oljeutvinning med s.k. TLP-teknik, gasutvinning och isteknologi.

Kontrakt tecknades i början av år 1987 på en isbrytare för sjöfartsverket i Sverige, vilket visar att satsningen på is- och arktis-teknologi varit rätt. Förutsättningar finns att utnyttja denna kompetens även på andra områden.

Götaverken Energy AB

Historik

Götaverken Energy AB försörjde ursprungligen Götaverkens fartygs-

byggen med ångpannor. Sedan 1930-talet har verksamheten emellertid blivit alltmer separerad från skeppsbyggandet. Specialiseringen på cellulosaindustrin och den ökande internationaliseringen har ytterligare under-

strukit verksamhetens särart. I början av 1970-talet ombildades Götaver-

ken Energy AB till ett aktiebolag.

Bolagets verksamhetsinriktning Företaget är en av världens ledande leverantörer av återvinnings- och barkpanneanläggningar till skogsindustrin.

Verksamheten under år 1986 Skr. 1987/88:20

Den under år 1986 förbättrade prisnivån på massa och den sjunkande

USD-kursen har inneburit en förbättrad konkurrenssituation för framför allt de nordamerikanska massaleverantörerna. Som en följd härav har

intresset för företagets produkter varit stort, och inneburit att företaget

kunde teckna order om leveranser av turnkey sodahusanläggningar till

Federal Paper Inc. i USA och till Hannover Papier A/G under år 1986 samt

till Great Northern Nekoosa Inc. och till AB Svenska Maskinverken i Göteborg att uppföras vid Södra Skogsägarnas anläggning i Mörrum under början av år 1987. Dessa projekt representerar ett ordervärde på tillsam-

mans ca 1500 milj. kr.

Götaverken Energys system för styrning av sodahusprocessen, mark-

nadsfört under namnet BERBOMASTER, har haft stor framgång. Vid

1986 års utgång hade sju sådana styrsystem sålts till kunder i Sverige,

Finland och USA.

Det danska dotterbolaget Burmeister & Wain Scandinavian Contractor

A/S, BWSC, kunde trots ökad konkurrens från framför allt japanska leverantörer teckna kontrakt på flera dieselkraftanläggningar. Från det danska biståndsorganet DANIDA erhölls en order på ett dieselkraftverk till Sierra Leone. För samma beställare skall BWSC svara för leverans av ett nytt

dieselkraftverk samt ombyggnad av befintliga anläggningar i Sudan.

Under år 1986 påbörjades uppförandet av ett dieselkraftverk i Macao. Kunden, Companie de Electricidade de Macao, beställde under året ut-

byggnad av denna anläggning med ytterligare en etapp. Ur såväl marknads- som resultatsynpunkt var den ordern av stor betydelse.

Vid årets slut pågick förhandlingar med flera kunder om leveranser av nyckelfärdiga dieselkraftanläggningar, vilka förväntas beställas under år 1987. Tekniken för förbränning av fasta bränslen i s.k. CFB-pannor, cirkule-

rande fluidiserad bädd, utvecklades under året ytterligare och den internationella marknadsföringen intensifierades. Den första ordern på en anläggning utanför Skandinavien tecknades med Thyssen Engineering GmbH i Essen, Västtyskland. Intresset för CFB-tekniken är stort från den nordamerikanska marknaden, i första hand beträffande sopförbränningsanläggningar.

I Sverige var efterfrågan på fastbränsleanläggningar svag i avvaktan på

politiska beslut om framtidens system för energiproduktion. En marknads-

mässigt betydelsefull order tecknades, i samarbete med Generator AB, om leverans av landets första kraftvärmeanläggning baserad på CFB-teknik till

Örebro Kraftvärme AB.

CFB-förgasning är en vidareutveckling av tekniken. En fullskalig pilot-

anläggning tas sommaren 1987 i drift vid Södra Skogsägarnas anläggning i Värö. Tekniken medger förgasning av biobränslen, vilket är en intressant

möjlighet för pappers- och massindustrin, som därmed kan minska sitt

oljeberovende. |

Götaverken Energy har utvecklat teknik för rökgasrening, vilken ut-

provats i en pilotanläggning i Högdalen utanför Stockholm. Analyser av utförda prover blev klara under år 1986 och påvisade mycket goda resultat

med stor internationell uppmärksamhet som följd.

De goda testresultaten bidrog till att Götaverken Energy under året fick Skr. 1987/88:20 sin första order på en anläggning för rening av rökgaser. Beställare är Göteborgsregionens Avfallshanterings AB, GRAAB.

Svenska Varvs förvärv år 1985 av aktiemajoriteten i OTC-noterade Generator AB innebar att en erforderlig omstrukturering på den vikande svenska marknaden kunde inledas.

Under slutet av år 1986 fättades beslut att fortsätta samordningen av de båda företagens verksamheter.

Sedan Svenska Varv förvärvat huvuddelen av resterande aktier i Generator överläts dessa till Götaverken Energy i början av år 1987. Integrationen väntas resultera i samordningsvinster på marknads-, utvecklings-, produktions- och administrationsområdena.

Orderingången år 1986 uppgick totalt till 1619 milj. kr. (1204 milj. kr.)

och orderstocken per den 31 december 1986 uppgick till 2024 milj. kr.

(1683 milj. kr.).

Den fakturerade försäljningen år 1986 uppgick till 1176 milj. kr. (968

milj. kr.), varav exporten inkl. faktureringen från utländska dotterbolag

utgjorde 816 milj. kr. (519 milj. kr...

Koncernens resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 35

milj. kr. (10 milj. kr.).

AB Industrikredit

Översikt 1986 1985

(milj. kr.) (milj. kr.) Utlåning 16 068,3 14430.2 Räntenetto (inkl. provisioner) 172,5 150,3 Resultat före disp. och skatt 94,6 H3,9 Balansomslutning 16 568,0 15 065,4

AB Industrikredit bildades år 1934 och ägs till lika delar av olika banker och staten. Från årsskiftet 1979-1980 bedrivs all verksamhet i AB Industrikredit. AB Företagskredit är från samma tidpunkt ett vilande dotterbolag till AB Industrikredit.

AB Industrikredits uppgift är att lämna främst långfristiga krediter till mindre och medelstora företag inom alla branscher. Ändamålet med krediterna är vanligtvis fastighets- eller maskinfinansiering men kan även vara t. ex. en långsiktig förstärkning av rörelsekapital. Företagsformen inverkar ej på lånemöjligheterna. Kreditgivningen sker på företagsekonomiska grunder.

Kreditgivning sker i huvudsak i form av 5 års bundna lån med amorteringsplaner på 5 till 30 år. Lån kan också löpa utan amortering under viss tid.

Industrikredits utlåning uppgick vid årsskiftet 1986 till 16 068 milj. kr. Skr. 1987/88:20 (14430 milj. kr.). Under år 1986 utbetalades nya lån om 3248 milj. kr. (2628 milj. kr.). Amortering och förtida inlösen utgjorde 1921 milj. kr.

(1550 milj. kr.).

Under år 1986 beviljade Industrikredit lån om 6 809 milj. kr. (3787 milj.

kr.). Av lånestocken beviljade, inte utbetalda lån, uppgick till 4 161 milj.

kr. (1802 milj. kr.).

Från år 1986 har upplåningsformerna förändrats. Från att tidigare i stort

fungerat som detaljist åt AP-fonden hämtas nu pengarna främst från obligationsmarknaden.

Överskott före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 95 milj. kr.

(114 milj. kr.). Detta motsvarar 0,57 &£ av balansomslutningen (0,75 2).

Resultatet för år 1986 är belastat med alla underkurser vid försäljning av obligationer samt emissionskostnader för obligationer och företagscertifi-

kat. Om underkurser och emissionsprovisioner för obligationer i stället

fördelats över obligationens löptid, skulle överskottet före bokslutsdispositioner och skatter ha blivit ca 130 milj. kr.

Ställs överskottet 95 milj. kr. mot summan av beskattat eget kapital och 50Z av värderegleringskontot och investeringsfonderna blir lönsamheten

267. (34,4).

Läggs till överskottet betalade provisioner och ränta på garantikapitalet, är överskottet 126 milj. kr. (148 milj. kr.). Här avses den beräknade ränta Industrikredit skulle erhållit om garantikapitalet varit inbetalt och alltså kunnat lånas ut. Ställs detta överskott mot summan av beskattat eget kapital, garantikapital och 50 Zz av värderegleringskontot och investeringsfonderna är lönsamheten 20,5 2 (25,0 96). Detta mått borde vara det mest

rättvisande måttet på lönsamheten för Industrikredit. Lönsamheten be-

traktas alltjämt som god.

Industrigruppen JAS AB

Industrigruppen JAS AB bildades år 1981. Bolaget har till föremål för sin verksamhet att genom samordning av aktieägarnas insatser åstadkomma leverans av flygplan och typbundna underhållsresurser för JAS-systemet.

Bolaget drivs i kommission för aktieägarnas räkning och ägs till lika delar av:

Saab-Scania AB Volvo Flygmotor AB | Telefonaktiebolaget LM Ericsson Ericsson Radio Systems AB Affärsverket FFV

Bolagets aktiekapital uppgår till 5 milj. kr.

KabiVitrum AB Skr. 1987/88:20

Översikt 1986 1985

(milj. kr.) (milj. kr.)

KabiVitrum AB är helägt dotterbolag till Procordia AB. KabiVitrumkoncernen består av moderbolaget KabiVitrum AB med svenska dotterbo-

lag samt ett antal utländska dotterföretag.

KabiVitrums verksamhet är biokemiskt inriktad. Omfattande forskning och lång erfarenhet inom biokemiområdet har resulterat i produkter för intravenös näringstillförsel (näringslösningar som ges direkt i blodbanan), blodplasmaproteiner, medel som påverkar blodets koagulation och humant tillväxthormon.

KabiVitrums mål är att utvecklas till ett europeiskt läkemedelsbolag med egna marknadsföringsorganisationer i Norden och Västeuropa och med ett nära samarbete med starka partners i USA och Japan.

Verksamheten inom KabiVitrum AB omfattar fem produktområden vars

verksamhet kortfattat kan beskrivas på följande sätt: — Nutritionsverksamheten utvecklar och marknadsför produkter för komplett intravenös näringstillförsel. Verksamheten är starkt internationellt

inriktad med en försäljning som till mer än 80 72 ligger utanför Norden. — Hematologiverksamheten är indelad i tre affärsenheter: Plasmaprotei-

ner, Antithrombotics och Diagnostica. — Peptidhormoner utgörs av de biosyntetiska tillväxthormonen Somato-

norm och Genotropin. — Kompetensområdet Urologi och Inkontinens har under året organise-

rats I en självständig affärsenhet. — Koncernens försäljning under år 1986 ökade med 12 26 till 1502 milj. kr.

Utlandsförsäljningen har ökat med 15 22 till 1155 milj. kr.

Koncernens resultat efter finansiella intäkter och kostnader uppgick till —15,4 milj. kr., en försämring med 7,3 milj. kr. Rörelseresultat efter avskrivningar uppgick till 17.7 milj. kr. Detta resultat har belastats med ca SI milj. kr. för kostnader av engångsnatur som är hänförbara till rekon-

struktion av affärsverksamheten. |

Koncernens investeringar i anläggningar uppgick under året till 102 milj. kr. varav i Sverige 91 milj. kr. Bland de större investeringarna kan nämnas blodfraktioneringsanläggning i Stockholm, biosyntetisk produktionsan-

läggning i Strängnäs, tablettfabrik i Stockholm samt tillbyggnad av centralförråd i Brunna.

Antalet heltidsanställda uppgick i medeltal till 2 174 personer (2 125).

Kalmar Industries AB Skr. 1987/88:20

Översikt 1986 1985

(milj. kr.) (milj. kr.)

Kalmar Industries AB är ett helägt dotterbolag till Procordia AB.

Gruppen består för närvarande av följande affärsområden/bolag:

Transportteknik Kalmar Verkstad, Kalmar, rälsfordon Kalmar Nohab, Trollhättan, rälsfordon Kalmar Lagab, Laholm, materialhanterings-

utrustning Kalmar Tellus, Vallentuna, materialhanteringsutrustning

Hanteringsteknik Kalmar LMV, Ljungby, gaffeltruckar

Kalmar Climax, gaffeltruckar

Kalmar lrion, Stuttgart, fyrvägstruckar

Träbearbetningsteknik Söderhamns Verkstäder, Söderhamn, sågverks-

utrustning Waco Jonsereds, Halmstad, hyvelutrustning

Metallbearbetnings- SMG Swedish Machine Group, Kalmar, verkteknik tygsmaskiner

Uddcomb Sweden, Karlskrona, offshore, lego

Per den första januari 1985 sammanförde Procordia flertalet av sina verkstadsrelaterade företag till en enhetlig ledning under Kalmar Industries.

Affärsidén för det utvidgade Kalmar Industries formulerades på följande

sätt:

”Att utveckla och strukturera Procordias verkstadsindustrier så att de

uppnår och upprätthåller långsiktigt tillfredsställande lönsamhet. Detta

kan antingen ske på egen hand eller i bärkraftiga konstellationer. Därvid torde köp/försäljning och samgående av olika slag komma att bli naturliga

inslag i verksamheten.” Arbetet med koncernens struktur i enlighet med affärsidén resulterade under år 1986 i ett antal avyttringar, samgåenden och förvärv.

Äterstoden av Ulveco-bolagen såldes liksom Kockums Industries i Australien. SMT-bolagen tillfördes en nybildad koncern, MTI Machine Tools Invest, med huvuduppgift att strukturera svensk verktygsmaskinindustri.

Kalmar Tellus bildades i maj. Tillgångarna i Coventry Climax förvärvades i december.

Under senare delen av året började signaler komma från flera av bola-

än

gen, vilka sammantaget pekade mot att 1985 års resultatnivå inte skulle Skr. 1987/88:20

hållas än mindre förbättras.

Skälen är följande.

Sämre konjunktur än väntat träbearbetningsrelaterade företag. Mycket högre kostnader för modellbyten och layoutförändringar i produktionen än

förutsett. Betydligt högre DEM-kurs än förutsett.

Resultatprognoserna sänktes därför vartefter men det slutliga utfallet blev ännu sämre än den senaste interna prognosen.

Kalmar Industries har startat åtgärdsprogram för att undvika upprep-

ningar.

Åtgärder för att minska omkostnadsmassan pågår i såväl Söderhamns Verkstäder som Waco Jonsereds. Parallellt löper utredningar om

branschstrukturen. De bägge företagen hade en resultatförsämring mellan

ären 1985 och 1986 på 37 milj. kr. En kritisk granskning av redovisningssystemens förmåga att ge en tidig varning har satts igång. En översyn av

koncernens valutaexponering har startat tillsammans med moderbolaget

Procordia. DEM-lånen kostade år 1986 ca 10 milj. kr. i resultatet. Koncernens fakturering har minskat något mellan åren på grund av den omstrukturering som genomförts vid bildandet av MTI koncernen dit SMT

Machine Company ABs och deras utländska dotterbolags verksamhet överförts. Även försäljningen av Kockums Industries Pty Ltd Australien

har påverkat 1986 års fakturering. För 1986 uppgår koncernens fakturering

till 1494 milj. kr. (1593). För jämförbara enheter mellan åren ökar dock faktureringen med 242 milj. kr.

Koncernens export uppgår till 518 milj. kr. (643) vilket motsvarar 35 2£

(40) av faktureringen. Av koncernens totala fakturering har 526 milj. kr.

(518) eller 35 26 (33) skett genom majoritetsägda utländska dotterbolag.

Resultatet efter finansiella poster uppgick till I F.1 milj. kr. (60.1). Resultatförsämringen hänför sig främst till betydligt sämre resultat i bolagen inom affärsområde Hanteringsteknik och Träbearbetningsteknik samt sämre resultat i moderbolaget beroende på ett sämre finansiellt netto samt

höga kursförluster på DEM-lån. Omstruktureringen inom koncernen har

även under år 1986 päverkat årets nettoresultat genom höga extraordinära

kostnader. Den beskattde reserven i Uddcomb Sweden AB har lösts upp i bokslutet och påverkar nettoresultatet positivt. Aktieägartillskott har erhållits i Kalmar Tellus AB avseende minoritets-

ägarens andel av bolagets underskott för året.

Investeringar i anläggningar uppgick till 77 milj. kr. (57). Ökningen

mellan åren hänför sig främst till investeringar i Kalmar Climax anläggningar förvärvade från Coventry Climax Ltd. med 25,0 milj. kr. I koncernens investeringar för 1986 ingår investeringar i hyresmaskiner i de utländska säljbolagen med 0,3 milj. kr. (11,3). Därutöver har investeringar skett i aktier i intresse- och delägda bolag med 13,9 milj. kr. (8,0).

Framtidsutsikter År 1986 måste för Kalmar Industries koncernen betraktas som ett förlorat år ur resultatsynpunkt. När Kalmar Industries analyserar orsakerna till 58

resultatnedgången, talar dock mycket för att Kalmar Industries som kon- Skr. 1987/88:20 cern står bättre rustade än tidigare. Orsakerna till denna inställning är

följande.

Kalmar Industries marknads- och produktstrategiska positioner har förstärkts hos de flesta dotterbolagen.

Inkörningskostnaderna för de nya produkterna har i all huvudsak tagits.

Valutautvecklingen bör rimligen bli lugnare.

KAPAB Kapitalutveckling AB

Företaget hette ursprungligen Nyckelhus AB och startades år 1962 som ett privatägt företag. Bolaget övergick i statlig ägo år 1969,

Den ursprungliga verksamheten — tillverkning och försäljning av småhus — avvecklades under år 1983 till Modulentgruppen.

Företagets nuvarande verksamhet utgöres av förvaltning av ett antal

topplån — reverser — i tidigare försålda småhus. Därutöver tillkommer

avveckling av eftersläpande ärenden från den tidigare verksamheten.

Förvaltningen av lånen ger ett icke obetydligt räntenetto, som förväntas kunna noteras under ett antal är framöver.

Karlskronavarvet AB

Historik Det äldsta bolaget inom Svenska Varv AB är Karlskronavarvet AB som grundades år 1679 och således har byggt fartyg i över 300 år. Varvet var

från början helt inriktat på att täcka den svenska örlogsflottans behov av

underhåll, reparationer, moderniseringar och nybyggen. Efter andra

världskriget genomfördes en omorganisation på grund av marinens mins- Skr. 1987/88:20 kade behov av tjänster i fredstid. De produktiva enheterna inom örlogsvarvet sammanfördes till Marinverkstäderna i Karlskrona. Samtidigt inleddes

en omstrukturering av verksamheten mot en mer civil produktion. År 1961 ombildades företaget till Karlskronavarvet AB. År 1970 överfördes Karls-

kronavarvet till industridepartementet och gick upp i det då nybildade Statsföretag AB. Sedan år 1977 ingår företaget i Svenska Varv AB. Omfattande investeringar har genomförts i anläggningarna framför allt under

1970-talet då i princip ett helt nytt varv byggts upp.

Under 1970-talet har ett flertal försök gjorts att minska beroendet av den svenska marinen, vars beställningsvolym kontinuerligt har minskat. Karlskronavarvet arbetade därför som underleverantör till storvarven under

högkonjunkturen i början av 1970-talet och har sedan dess försökt diversifiera sig. Diversifieringsförsöken med undantag för den marina exporten

har inte varit framgångsrika och Hvilans Mekaniska Verkstad avyttrades år 1977. Produktionen av civila fartyg upphörde under år 1981 och verksamheten koncentreras åter på örlogs- och bevakningsfartyg samt fartygs-

underhåll för svenska marinen.

Bolagets verksamhetsinriktning Verksamheten vid Karlskronavarvet är inriktad på projektering, konstruktion och tiliverkning av avancerade örlogs- och bevakningsfartyg. Härutöver sker en omfattande ombyggnads- och underhållsverksamhet.

Basen för Karlskronavarvets verksamhet är svenska marinens behov av

fartyg, vilken kompletteras med ett ökande antal internationella uppdrag.

Verksamheten under år 1986 Under år 1986 levererades till svenska marinen två minröjningsfartyg, Koster och Kullen, samt fullt utrustade för- och akterskepp till ubåtar av Västergötlandsklassen till Kockums i Malmö. Därutöver levererades skrovet till danska marinens nya fartygstyp Standard Flex 300 till Aalborgs

Vaerft A/S. Reparation och underhållsarbeten har utförts bl.a. på marinens fartyg

och på de stora statsisbrytarna.

Ytterligare två minröjningsfartyg återstår att färdigställa liksom fyra kustkorvetter typ Göteborg samt ett antal för- och akterskepp till ubåtsse-

rien.

Långsiktiga utvecklingsprogram pågår för att vidmakthålla och förstärka

den ledande position, som företaget har vad gäller konstruktion och tillverkning av stora fartygsskrov i GRP-sandwich. Vidare genomförs utvecklingsprojekt inom sidokölsvävartekniken.

Redan nu studeras hur 2000-talets ytstridsfartyg skall se ut. Dessa fartyg

skall ha mångsidig användning och ny teknik skall tillämpas. Allt större insatser måste inriktas på att fartygen inte skall kunna upptäckas av elektroniska spaningsutrustningar. Det handlar för Karlskronavarvets del inte bara om att utforma ett fartyg, utan om ett helt komplicerat system 60

som också inkluderar navigations- och vapenutrustning. Framtiden styrs i Skr. 1987/88:20 hög grad av den elektroniska utvecklingen.

Det gäller att allt snabbare kunna omvandla resultat från forskning och

utveckling till praktiskt kunnande. Ett sådant utvecklingsprojekt är för

närvarande högaktuellt vid Karlskronavarvet. Det gäller två sidokölsvävare som byggs för ett norskt konsortium. Skrovet tillverkas 1 Karlskrona och utrustningen sker på norskt varv. Dessa sidokölsvävare, SES, (Surface Effect Ship) har konstruerats av Karlskronavarvet i samarbete med

Textron Marine Systems, USA.

Ett effektivt utnyttjande av SES-tekniken förutsätter ett fartyg med låg vikt. Den av Karlskronavarvet utvecklade tekniken för tillverkning av lätta

plastskrov i glasfiber är väl lämpad för att åstadkomma ett sidokölsvävarkoncept, där goda prestande kombineras med låga produktionskostnader.

SES-tekniken är mycket lovande och kan vara en möjlighet för 2000-talets ytstridsfartyg.

Antalet anställda var vid årsskiftet 1127 (1 113). Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick år 1986 till 22,8 milj. kr. (19,3).

Framtidsutsikter

Lönsamheten i befintlig orderstock är tillfredsställande. Försvarskommitténs betänkande, som rör medel till försvaret för perioden 1987-1992, innehåller endast mindre satsningar inom Karlskronavarvets produktområden. Detta innebär en markant beläggningssvacka från mitten av år 1988 och ett antal år framöver, vilket kan medföra behov av kapacitetsanpassande åtgärder.

Marknadssatsningar på export fortsätter med ökad intensitet.

KF/Procordia International AB

Bolagets syfte och verksamhetsinriktning är att svara för marknadsföring, försäljning, import och export av varor och tjänster, företrädesvis avseende Östeuropa och Kina, samt idka därmed förenlig verksamhet.

Under år 1987 har Procordia International ABs verksamhet samordnats

med KF International. Det nya företaget, KF/Procordia International AB,

ägs till lika delar av KF och Procordia.

Inriktningen har koncentrerats på Sovjetunionen och Kina. I Beijing har

kontor öppnats våren 1987 och i Moskva finns representationskontor sc- Skr. 1987/88:20

dan år 1982.

Verksamheten är i hög grad beroende av den ckonomiska utvecklingen i Sovjet och Kina.

Kockums AB — Kockums Marine AB

Soliditet i $7 Antal anställda 2652 2879

Historik Kockums grundades år 1840 av Frans Henrik Kockum. Produktionen

dominerades då av jordbruksredskap, hushållsutrustning och järnvaror. År

1870 påbörjades skeppsbyggnadsverksamheten, då främst i form av reparationsuppdrag. Det första nybyggda fartyget levererades år 1873. Nybygge nr 76 som levererades år 1897 var varvets första tankfartyg. Den första undervattensbåten konstruerades och levererades under första världskriget (år 1914). År 1940 byggde Kockums världens första helsvetsade handelsfartyg. Är 1966 påbörjades byggnationen av torrdockan som kan här-

bärgera nybyggen på upp till 700000 dwt. Den stora bockkranen som

dominerar stadsbilden i Malmö togs i bruk år 1974. Kockums har fram till i dag konstruerat, byggt och levererat över 550 fartyg, varav bl. a. 46 ubåtar till Svenska Marinen.

Verksamheten under år 1986 Mot bakgrund av den aktuella beläggningssituationen vid Kockums. den svagare marknadsutvecklingen inom varvsindustrin, ökande subven-

tionsgrad i andra länder samt regeringens beslut att inte föreslå fortsatt

direktstöd för produktion av civila fartyg beslutade styrelserna i Kockums

AB och Svenska Varv AB den 20 februari 1986 att MBL-förhandlingar

skulle inledas om en avveckling av den civila fartygsproduktionen vid Kockums.

Vid de under året genomförda MBL-förhandlingarna har överenskom-

melse träffats om de villkor som skall gälla för berörda anställda. Överens-

kommelse har vidare träffats beträffande organisation och bemanning av

Kockums Marine AB.

Verksamheten under året har väl följt fastställd avvecklingsplan. Koc-

kums levererade under året det första kryssningsfartyget till CCL på

kontraktsenlig tidpunkt. I februari 1987 levererades kontraktsenligt det andra kryssningsfartyget ull CCL. Kvar att producera är nu en 23 000 dwt produkttankfartyg till Nordström & Thulin med leverans i november 1987.

Saab-Scania AB har genom avtal med Svenska Varv AB övertagit större Skr. 1987/88:20 delen av varvsområdet genom att förvärva aktierna i ett från fartygproduktion rensat Kockums AB. Verksamheten inklusive tillgångar och skulder, orderstock och personal avseende den civila fartygsproduktionen har övertagits av ett nytt bolag som behållit namnet Kockums AB. Övrig verksamhet har överförts till Kockums Marine AB.

Framtida verksamhet i Kockums Marine AB

Satsningarna inom Marin- och UV-teknik fortsätter. Särskilda insatser görs för att undvika att avveckligen av produktionen av civila fartyg får negativ inverkan på den den framtidsinriktade satsningen på undervattensteknik. Den del av verksamheten som omfattar utveckling, projektering, konstruktion och tillverkning av produkter inom såväl militär som civil undervattensteknik har överförts till Kockums Marine AB som också har övertagit del av Kockums varvsomräde med tillhörande byggnader samt utrustning för den fortsatta verksamheten.

Bolagets övriga verksamhet, som baseras på den högteknologi och de höga kvalitetskrav som ubåtsproduktionen ställer. omfattar kvalificerad verkstads- och legoproduktion inom plåt-, svets- och maskinbearbetning samt tekniska tjänster avseende kvalitetsstyrning, miljö. materialoptimering m. m.

Verksamheten är uppdelad på tre divisioner.

Division Marinsystem har kompletta resurser för utveckling. projektering och konstruktion inom militär och civil undervattensteknik.

Division Teknik förfogar över bred kompetens för tester och analyser av

material, konstruktioner. produktionsmetoder och miljöer. Division Produktion är inriktad på kvalificerad verkstadsproduktion

inom plåt, svets, maskinbearbetning och sammansättning av komplicerade

system.

Fr.o.m. årsskiftet 1986—1987 är Kockums Marine AB ett helägt dotterbolag till Svenska Varv AB. Det egna kapitalet i Kockums Marine AB har genom en nyemission på 40 milj. kr. ökats till 75 milj. kr. Antalet anställda i bolaget är 800.

Kockums tecknade under år 1985 i stark internationell konkurrens kontrakt med Royal Australian Navy på en projektstudie avseende nästa generation ubåtar för Australien. Anbud och kontraktsförslag för genomförandet av hela projektet överlämnades planenligt i november 1986 av Australian Submarine Corporation. Kockums ägarandel i detta bolag är 2096 vilket kommer att ökas till 30772 om bolaget tecknar kontrakt på konstruktion och produktion av 6—8 ubåtar. Produktionen avses huvudsakligen ske i Australien.

Avtal har under året bl.a. tecknats med försvarets materielverk om konstruktion av nästa generation ubåtar för den svenska marinen.

Orderstocken uppgår totalt till 1700 milj. kr. och omfattar, förutom

ovannämnda orderingång, fyra ubåtar till svenska marinen samt ombyggnad av järnvägsvagnar för SJ.

I bokslutet år 1985 reserverades medel för de framtida avvecklingskost- 63

naderna. Avvecklingskostnaderna bedöms understiga lagd reserv med 36 Skr. 1987/88:20 milj. kr. Resultatet belastas emellertid med 110 milj. kr. avseende borgensåtagande för en tidigare levererad rigg till Consate varför 1986 års resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 34 milj. kr. (—237).

AB Kurortsverksamhet

AB Kurortsverksamhet bildades år 1918. Bolaget bedriver sjukvårdande verksamhet.

Aktiekapitalet tillsköts av dåvarande Kungl. Pensionsstyrelsen med me-

del från folkpensioneringsfonden. Idag är riksförsäkringsverket huvudman för verksamheten.

Bolagets sjukvårdande verksamhet består till övervägande del i medicinsk rehabilitering och utredningsverksamhet för de allmänna försäk-

ringskassornas behov. Verksamheten bedrivs vid sjukhus i Nynäshamn

(231 platser). Genom dotterbolaget AB Tranås Kuranstalt ombesörjs vår-

den vid riksförsäkringsverkets sjukhus i Tranås med totalt 217 platser, samt 78 platser för patienter som själva betalar sin vård.

Under år 1986 var totalt 313 personer anställda i koncernen.

Kärnkraftssäkerhet och utbildning AB

Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB bildades år 1972 och är lokaliserat till Studsvik norr om Nyköping i Södermanland.

AKU ägs av de tre kraftföretagen Statens Vattenfallsverk (5096), Syd-. kraft AB (252) och OKG Aktiebolag (25 96). För närvarande är personalstaten på 83,4 tjänster men den I januari 1987 slogs AKU samman med

Rådet för Kärnkraftssäkerhet (RKS) och då tillkom 10 tjänster.

AKU svarar för simulatorträning av kärnkraftverkens driftspersonal. Skr. 1987/88:20

Eftersom kärnkraften drivs vid full effekt under så stor del av året som möjligt får inte personalen tillfälle till träning av olika driftförhållanden. Det är viktigt att skiftlagen kommer så nära verkligheten som möjligt och det gör de i någon av AKUSs tre fullskalesimulatorer.

B1-simulatorn (BWR — Boiling Water Reactor) är en kopia av Barsebäcksverkets första reaktor. R3-simulatorn (PWR — Prezzurized Water Reactor) är en kopia av Ringhalsverkets tredje reaktor. FO3-simulatorn (BWR) är en kopia av de två senaste reaktorerna Forsmark 3 och Oskarshamn 3 som är tvillingaggregat.

AKU håller regelbundet grundkurser på upp till nio veckor och återträningskurser på 1—-1,5 vecka. Dessa består av simulatorträning, teoriun-

dervisning och övningar. AKU har också specialistkurser för olika perso-

nalkategorier. Sammanlagt ger AKU ca 200 kursveckor per år för ca 500”

elever.

Grundkursen riktar sig till personal under utbildning på kärnkraftverken

med sikte på kontrollrumstjänst. De kan inte få sådan tjänst utan att ha genomgått grundkurs vid AKU och därefter den årliga återträningen. Varje kurs kräver stora resurser vad gäller personal. Ungefär 40 tjänster

ägnar sig åt att planera och genomföra simulatorträningen. Övriga 40 tjänstemän ägnar sig åt administration, rit- och reproduktion samt tekniskt underhålls- och utvecklingsarbete.

Investeringar under år 1986 uppgick till ca 40 milj.kr.

Flera stora projekt pågår för närvarande, bl.a. utbyte av huvudfaktorer samt byte av processdatorer i kontrollrummen. Produktionen av nya läro-

medel för 90-talets grundutbildningsprogram pågår också.

I långtidsperspektivet ligger att utveckla kurssortimentet, träningsmetodik, läromedel och tekniska hjälpmedel.

För det nya företaget, KSU, tillkommer förutom ovan nämnda uppgifter även erfarenhetsåterföring av drifterfarenheter till och från svenska och

utländska kärnkraftverk, teknisk analys av insamlade drifterfarenheter och

samhällskontakter i kärnkraftfrågor.

Lantbrukskredit Aktiebolag

Översikt 1986 1985

(milj. kr.) (milj. kr.)

Lantbrukskredit började sin verksamhet år 1965. Bolaget skall genom

utlämnande av lån. huvudsakligen av långfristig karaktär, medverka vid 65

S Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 20

finansieringen av näringsföretag. vilkas verksamhet företrädesvis avser Skr. 1987/88:20 förädling eller distribution av produkter från jordbruk och skogsbruk, binäringar till dessa samt också distribution av förnödenheter till samma näringsgrenar. Genom upplåning på kapitalmarknaden anskaffas medel för finansieringsverksamheten. Bolagets aktier ägs till hälften av staten och i

övrigt av jordbrukets föreningsrörelse, enskild handel och industri samt

Kooperativa Förbundet. Såväl staten som övriga aktieägare har ställt garantilonder till bolagets förfogande.

Upplåningen vid utgången av år 1986 uppgick till 2 187,2 milj. kr. Nyupplåningen under året blev 94 milj. kr. och amorteringarna 314.3 milj. kr. Utlåningen utgjorde vid årets slut 2349,7 milj. kr. Nya lån utlämnades under året med 142,1 milj. kr. och amorteringar på lån inflöt med 321.1

milj. kr. De största grupperna av låntagare utgörs av företag som driver handel med spannmål och lantbruksmaskiner samt därmed sammanhängande verksamhet, livsmedelsindustrier och distributionsföretag. Av årets överskott 21,9 milj. kr., har 17,2 milj. kr. avsatts till värdeminskningskon-

tot för fordringar, som därefter uppgår till sammanlagt 134.5 milj. kr. Till

aktieägarna har utdelats 0,6 milj. kr.

Bolagets kontorsadministration ombesörjs av Sveriges allmänna hypoteksbank, som ställt erforderlig personal och iokaler till förfogande mot särskild ersättning.

Liber AB

Översikt 1986 1985

(milj. kr.) (milj. kr.)

Liber AB är ett företag i Procordiagruppen. Verksamheten omfattar förlagsrörelse, tryckeriupphandling, distribution av tryck och förlagsprodukter samt försäljning av förbrukningsmateriel till skola, förskola och nä-

ringsliv. Verksamhet bedrivs i Stockholm, Malmö och Växjö.

Organisatoriskt bedrivs verksamheten inom moderbolaget Liber AB i

fyra produktområden: Liber Läromedel, Liber Utbildningsförlaget, Liber Förlag och Allmänna Förlaget. Härutöver finns de rörelsedrivande dotter-

bolagen Liber Distribution AB samt Skrivab Skol- och Kontorsmateriel

AB.

Verksamheten under år 1986 Omsättningen för år 1986 uppgick till 140 milj.kr.

Under år 1986 har all läromedels- och fackboksutgivning inom företaget 66

förts samman i ett moderbolag med sex redaktioner, som var och en Skr. 1987/88:20 självständigt arbetar mot sin marknad inom utbildningsområdet, samt Hermods, som specialiserat sig på distansundervisning. Detta har ytterligare ökat resurserna för utgivning inom utbildningsområdet. Redaktionerna verkar med utgivning inom följande områden: Förskola, låg- och mellanstadium: Humaniora, gy, högskola och vuxenutbildning; Naturvetenskap. gy, högskola och vuxenutbildning: Ekonomi, gy. högskola och vuxenutbildning: Teknik, gy, högskola och vuxenutbildning; Yrkesutbildning, gy.

högskola och vuxenutbildning.

Liber Läromedel har under år 1986 befäst sin ställning som läromedelsförlag. Försäljningsframgångar finns inom både grundskole- och gymnasie-

utgivningen. Produktutvecklingen inom redaktionerna fortsätter att öka. Redaktionernas lönsamhet bedöms som tillfredsställande. Hermods har redovisat förluster. Inom Hermods har därför en översyn av hela verksam-

heten skett under året. Den har lett till koncentration av utgivningen samt

sänkt kostnadsnivå.

Under år 1987 förväntas utgivningen utvecklas ytterligare inom hela utbildningsområdet. Lönsamheten bedöms bli förbättrad genom de åtgärder som vidtagits inom Hermods.

Luftfartsverket

Översikt 1986/87 1985/86

(milj. kr.) (milj. kr.)

Verkets uppgift och omfattning

Regelbunden civil luftfart bedrivs f.n. på 38 flygplatser i Sverige. På 4 av

flygplatserna förekommer endast linjefart med lätta flygplan, s. k. linjetaxitrafik. Av de 38 flygplatserna drivs 14 av luftfartsverket, medan fem är militära flottiljflygplatser, där den civila flygtrafiken administreras av luftfartsverket. Av övriga 19 flygplatser är åtta militära övningsfält med kommunal huvudman och II kommunala flygplatser. En trafikflygplats är privatägd.

Luftfartsverkets trafikflygplatser är Göteborg-Landvetter, Jönköping.

Kalmar, Karlstad, Kiruna, Malmö-Sturup, Norrköping, Skellefteå, Stock-

holm-Arlanda, Stockholm-Bromma, Sundsvall/Härnösand, Umeå, Visby samt Örnsköldsvik. Verket förvaltar dessutom en allmänftlygplats (Eslöv).

De fem flottljflygplatserna där luftfartsverket administrerar den civila 67

flygtrafiken är Halmstad, Luleå, Ronneby, Ängelholm samt Östersund- Skr. 1987/88:20 Frösön.

Verket har fem huvuduppgifter. En av dessa är att driva och förvalta statens flygplatser för civil luftfart och svara för därmed sammanhängande verksamhet. Detta innefattar förutom att bedriva verksamhet vid 14 egna civila trafikflygplatser även att ansvara för driften av stationsområdena för den civila luftfarten, vid fem mihtära flygplatser, som enligt avtal mellan luftfartsverket och flygvapnet upplåtits för civil trafik.

Den andra huvuduppegiften är att i fred svara för flygtrafikledning för såväl civil flygtrafik som militär flygverksamhet. Verket utför regelbundet

flygtrafiktjänst på 34 platser i landet samt periodvis på ytterligare ett antal

platser i samband med försvarsmaktens övningar. Häri ingår också att samverka med försvarsmakten i frågor som rör den militära luftfartens tillgång till luftrummet och luftrumsreglering för andra försvarsändamäl.

Den tredje huvuduppgiften är att ha tillsynen över flygsäkerheten för den civila luftfarten. Detta sker genom att reglera, övervaka och stödja

utvecklingen av den civila luftfartens säkerhetssystem.

Slutligen skall luftfartsverket utföra vissa trafikala myndighetsuppgifter inom områdena transportreglering, transportförsörjning och transportplanering. Här ingår också att medverka i det internationella luftfartssamarbetet på transportförsörjningens och transportregleringens område, samt att övervaka alt internationella överenskommelser tillämpas rätt. Verket skall dessutom sörja för beredskapsplanläggningen för den civila luftfarten under beredskap och krig.

Verkets kostnader täcks genom trafikavgifter, hyror, arrenden och omsällningsavgifter m. m. Den civila luftfartens kostnadsansvar innebär bl. a.

att luftfartsverket skall bedriva sin verksamhet så att ett överskott uppnäs,

som motsvarar räntekravet på det av staten tillskjutna investeringskapitalet.

Investeringarna finansieras med anslagsmedel, kommunala finansie-

ringsbidrag i särskilda fall när kommuner är kravställare, rörelsemedel, arbetsmarknadsmedel samt finansieringsbidrag eller lån från kunder och

övriga intressenter samt genom upplåning via riksgäldskontoret.

Verksamheten under verksamhetsåret 1986/87 Flygtrafikutvecklingen På de statliga flygplatserna expedierades 12,9 milj. passagerare under

verksamhetsäret 1986/87, en ökning med 12 jämfört med verksamhetsåret 1985/86. Antalet landningar ökade jämfört med föregående år och uppgick till 330000, en ökning med 5 Z jämfört med budgetåret 1985/86,

I utrikes linjefart ökade antalet passagerare med 1252 och antalet landningar med 13 56.

I utrikes chartertrafik ökade antalet passagerare med 164 till 2,3 milj. Antalet landningar var 9 200, en ökning med 14: jämfört med föregående

budgetär.

Antalet landningar i taxi- och allmänftyg ökade i omfattning. 68

Den totala flygfrakten under verksamhetsåret 1986/87 uppgick till 92 000 Skr. 1987/88:20

ton vilket är en ökning med 9 Z jämfört med föregående budgetår. Under .

samma period befordrades 24 000 ton post, en ökning med 16 2.

Ekonomi m. m. Luftfartsverkets totala intäkter uppgick under verksamhetsåret 1986/87 till 1512 milj. kr. vilket är en ökning med 264 milj. kr. eller 2156 jämfört med

föregående är. Verkets intäkter är till största delen flygtrafikberoende och

består främst av landnings- och passageraravgifter, undervägsavgifter samt stationstjänstavgifter. De sistnämnda utgör avgifter för service i form av incheckning, bagagehantering m. m. För flygföretag som bedriver inrikes, reguljär passagerartrafik tillämpas dessutom, sedan ett antal år. en tvådelad tariff. Denna består av en fast del och en rörlig del och ersätter de vanliga landnings- och passageraravgifterna.

Trafikutvecklingen har för flyget varit fortsatt mycket gynnsam under verksamhetsåret, vilket är den främsta förklaringen till den gynnsamma intäktsökningen.

Ovan angivna trafikavgifter, inklusive avgifter för hangarer och flygplansparkering, utgjorde drygt 6092 av de totala intäkterna. Bland övriga intäkter kan främst nämnas hyres- och omsättningsintäkter, t. ex. för taxfree försäljning, bilparkeringsavgifter, reklamuthyrning m. m. samt cersättningar för utförd flygtrafiktjänst åt flygvapnet.

Kostnaderna uppgick totalt sett till 1351 milj. kr. under år 1986/87. En

ökning med 205 milj. kr. eller 1896. Av de totala kostnaderna utgjorde

löner (inkl. sociala avgifter) knappt 40 Z:. Andra stora kostnadsposter är matcrial, energikostnader, ersättningar till andra myndigheter (SMHI, te- Jeverket, flygvapnet m. fl.) samt kapitalkostnader (avskrivningar och rän-

tekostnader). Räntekostnaderna utgjorde under år 1986/87 ca 76 milj. kr.

och avser ränta till kommuner och andra externa finansiärer på tillskjutet investeringskapital. Dessutom gjordes återbetalning av återstående, tidigare år uppkomna, ränteskulder till kommunerna på ytterligare ca 103 milj. kr.

Överskottet, för inleverans till staten, utgjorde för år 1986/87 161 milj. kr. Detta motsvarar ca 9076 av full förräntning (183 milj. kr.).

De totala investeringsutgifterna uppgick under året till 289 milj. kr. Av dessa avsåg 252 milj. kr. investeringar i flygplatser, 23 milj. kr. investeringar I anläggningar för flygtrafiktjänst en route och 14 milj. kr. i övriga investeringar för bl. a. huvudkontoret i Norrköping.

Genomsnittligt antal anställda (uttryckt som årsanställda) i luftfartsver-

ket var verksamhetsåret 1986/87 2628.

Framtidsutsikter Efterfrågan på flygresor beräknas öka i relativt snabb takt de närmaste ären. Enligt verkets långtidsbedömning med prognos över flygtrafikens utveckling kommer passagerarantalet i inrikes linjefart att öka med i ge-

nomsnitt 876 per år t.o.m. år 1990, i utrikes linjefart med 7.592 och i 69

utrikes chartertrafik med 5 9. För perioden 1990—1995 beräknas passage- Skr. 1987/88:20

rarantalet i inrikes och utrikes linjefart att öka med 5 92 i genomsnitt per år

och i utrikes chartertrafik med 3 4.

Enligt motsvarande prognos över landningsfrekvensen kommer antalet

landningar i inrikes linjefart att öka med i genomsnitt 6,5 Z per är t. o. m. år

1990, i utrikes linjefart med 4,5 42 och i utrikes chartertrafik med 5 Z. För perioden 1990-1995 beräknas antalet landningar i inrikes linjefart att öka med 3,5 Z per år, i utrikes linjefart med 3 26 och i utrikes chartertrafik med

2. . Genom bedömd fortsatt positiv trafikutveckling, ökad försäljningsvolym i Övrigt samt återhållsamhet på kostnadssidan beräknas resultatet för budgetåret 1987/88 komma att uppgå till 185 milj. kr. Det statliga förräntningskravet beräknas till 170 milj. kr. Resultatet medger således en påbörjad

återbetalning av tidigare års ackumulerad underförräntning av statskapita-

let.

Budgetåret 1988/89 beräknas resultatet före avsättningar uppgå till 235 milj. kr.. vilket överträffar kravet på förräntning av statligt kapital med 65 milj. kr.

Det investeringsprogram som föreslagits för treårsperioden 1988/89—- 1990/91 är mycket omfattande och uppgår till 2 miljarder kronor i beräknat genomförandepris. Här ingår bl.a. en ny inrikesterminal och en tredje bana på Arlanda samt utbyggnad av inrikesterminalerna på Landvetters och Jönköpings flygplatser.

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)

Översikt 1986 1985

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik

Bolaget startade sin verksamhet år 1890 men malmbrytning förekom i Malmberget redan år 1887. Från Kiruna gick det första malmtåget mot

Narvik i slutet av år 1902. LKAB var fram till slutet av 1960-talet världens ledande järnmalmsexportör. Under 1960-talet ändrades strukturen på handeln med järnmalm genom att dels nya gruvor började brytas i bl.a. Australien, Brasilien och Afrika, dels stora hamnar och fartyg byggdes och dels nya stålprocesser genomfördes som ledde fram till minskad efterfrå-

gan på fosforrik malm, vilket i sin tur innebar att LKAB, som från starten

levt högt på just den fosforrika malmen, förlorade marknadsandelar. 70

Strukturförändringarna inom främst den europeiska stålindustrin och Skr. 1987/88:20 den svåra konjunkturnedgången, som började vid mitten av 1970-talet,

påverkade LKAB:s leveransmöjligheter och därmed dess ekonomi. Det

förr så vinstgivande företaget har sedan åren 1977—1982 gått med förlust —

järnmalmen svarar för 90 2 av LKAB-koncernens intäkter. År 1983 innebar dock ett trendbrott och företaget visade vinst. Åren 1984 och 1985

redovisar LKAB en ytterligare resultatförbättring.

Verksamheten under år 1986

Världsproduktionen av råstål sjönk obetydligt under år 1986. Minskningen medförde emellertid en negativ påverkan på den internationella handeln med järnmalm beroende på den geografiska förskjutningen för stålet. EG och Japan, somär världens två största järnmalmsimportörer och står som mottagare av innemot två tredjedelar av den internationella handeln med järnmalm, redovisade tillsammans ett produktionsbortfall jämfört med år

1985 på 17 Mt råstål. Detta innebar ett minskat importbehov av järnmalm av ungefär samma storlek.

Importminskningen på USA-marknaden stannade vid ca 2 Mt. Ökningar av importerad kvantitet kunde däremot Sydkorea och Kina uppvisa.

LKAB:s totala malmleveranser år 1986 stannade vid 18,6 Mt, jämfört med 18,9 Mt år 1985. LKAB kunde i stort sett hålla uppe sin exportvolym.

En minskning på de näraliggande marknaderna i Öst- och Västeuropa kunde i det närmaste kompenseras med ökningar på marknaden i Fjärran

Östern, då främst Japan. Med en minskning på drygt en miljon ton på EG-

marknaden minskade LKAB:s marknadsandel något.

Årets produktion uppgick till totalt 17,9 (18.0) Mt färdiga produkter, varav 8,8 (8.7) Mt pellets och 0,1 Mt apatit. Andelen pellets uppgick sålunda till 49 32 (49) av totala produktionen.

Fortsatt intensivt arbete har bedrivits för att undersöka möjligheterna att höja kapaciteten i befintliga pelletsverk. Under året har vidare studier

inletts för att finna ett lämpligt produktionssystem, när brytning i Kiruna skall ske under nuvarande brytningsnivå.

Koncernens rörelseintäkter minskade med 350 milj. kr. till 3 334 milj. kr. Dotterbolaget LKAB Viscaria AB, som försåldes i slutet av år 1986, ingick

år 1985 i konceraens omsättning med ca 230 milj. kr. Övrig minskning

utgjorde alltså 120 milj. kr. Av denna förändring kan ca 10 milj. kr. hänföras till lägre leveranser. Detta kompenserades med ca 70 milj. kr. genom ändrad produktsammansättning. Den negativa effekten av pris- och

valutakursförändringar svarade för ca 180 milj. kr.

Koncernens rörelsekostnader ökade med I milj. kr.

Rörelseresultatet efter planenliga avskrivningar om 318 milj. kr. (340)

blev 302 milj. kr. (630).

Koncernens finansiella intäkter och kostnader uppgick till netto 276 milj.

kr. (203). Resultatet efter finansiellt netto uppgick till 578 milj. kr. (833). Koncernens investeringar uppgick till 271 milj. kr. (252) varv 76 milj. kr.

(143) hänförde sig till Kiruna, 128 milj. kr. (73) till Malmberget och 29 milj. | kr. (—) till Malmfältsdata Informationsutveckling AB.

Antalet anställda i koncernen uppgick vid årets slut till 4433 (4752). 71

Framtidsutsikter Skr. 1987/88:20 Stålkonjunkturen i de traditionellt stora stålproduktionsområdena sviktade under senare hälften av år 1986 och sannolikt kommer dessa svaghetstecken att bestå även under år 1987. Trots en fortsatt utbyggnad av stålproduktionen inom de nyindustrialiserade länderna är det troligt att den internationella handeln med järnmalm fortsätter att minska under år 1987.

Samtidigt finns risk för ökat utbud. Det blir med andra ord en ökad konkurrens på marknaden och många malmsäljare kommer att få känna av en fortsatt Icveransminskning. I ett sådant läge kommer malmprodukternas kvalitet att bli av avgörande betydelse i den hårdnande konkurrensen.

Med LKAB:s produktsammansättning och goda kvaliteter, i synnerhet vad gäller pellets, finns dock goda förutsättningar att leveranserna år 1987 skall kunna hållas uppe på samma nivå som under de senaste åren. På grund av den sjunkande dollarkursen kommer dock malmpriserna uttryckt i svenska kronor att sjunka kraftigt. Den inhemska inflationen kan bara till begränsad del kompenseras genom effektivitetsförbättringar. Sammanlagt innebär detta en kraftig resultatförsämring för år 1987, varvid gruvrörelsen sannolikt kommer att uppvisa förlust. På grund av de finansiella intäkterna kommer resultatet före dispositioner och skatt ändå att bli positivt.

Luxor AB

Luxor AB övertogs år 1979 av staten i samband med en finansiell rekonstruktion av företaget. Företaget var tidigare familjeägt. Luxor grundades år 1923. De första serietillverkade radiomottagarna var rörmottagare

för långdistansmottagning och radio blev under alla år fram till TVs genom-

brott den dominerande produkten. Färg-TV svarar fortfarande för den största delen av omsättningen. Persondatorns och industrielektroniks andel av omsättningen har successivt ökat under senare år.

Luxorkoncernens verksamhet utgörs av tre huvudsakliga produktlinjer.

Konsumentelektroniken svarar för den största delen av omsättningen. Industrielektronikens andel av omsättningen har successivt ökat under senare år. Porduktlinjen Satellit utgör den 3:e verksamhetsgrenen.

Verksamheten under år 1986 Under år 1986 har överenskommelse träffats mellan svenska staten och Oy

Nokia AB att Oy Nokia AB successivt förvärvar svenska statens ägaran-

del om 30 Zi bolaget. Aktieägarna i Luxor AB är Salora Oy med 70 46, Oy Skr. 1987/88:20

Nokia AB 20 £z och svenska staten 10 &.

Koncernens fakturerade försäljning uppgick till I 195 milj. kr., vilket är cen minskning med 21 milj. kr. eller 2 Zz jämfört med år 1985. Moderbolagets fakturerade försäljning uppgick till 1044 milj. kr. Exportandelen inom koncernen var 51 Zz.

Koncernens resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till — 106 milj. kr. Moderbolagets resultat efter justering för extraordinära intäkter och kostnader uppgick till — 70 milj. kr.

Investeringarna inom koncernen uppgick till 31 milj. kr. Den med Salora gemensamma operativa industrigruppsorganisationen

har vidareutvecklats och resulterat i ett framgångsrikt samarbete. Om-

struktureringen av verksamheten fortsatte. Luxor Datorer undertecknade i februari 1986 ett marknadsföringsavtal med Nokia AB i Sverige. På grund av de fortsatta förlusterna inom Luxor Datorer beslöt man i slutet av år 1986 att lägga ned tillverkningen av

datorprodukter.

Tillsammans med en del andra minoritetsdelägare i Dataindustrier DIAB

AB har bolaget under räkenskapsåret sält sin aktiepost i DIAB.

1986 års negativa resultat härrör bl. a. från ovanstående datoraktiviteter

men framför allt från det amerikanska dotterbolagets satellitverksamhet.

Inom huvudområdet Konsumentelektronik introducerades under år 1986 bl.a. ett nytt konkurrenskraftigt produktsortiment. och verksamheten har utvecklats positivt trots hård konkurrens och prispress. Satellitverksamheten i Europa har trots försenade satellituppskjutningar medfört

en måttlig volymtillväxt. Industrielektroniken har fortsatt att utvecklas

posilivt.

Framtidsutsikter Konsumentelektroniken. som utgör huvuddelen av Luxor AB:s verksamhet. är Inom Europamarknaden under fortlöpande förändring och omstrukturering. Industrigruppen Salora/Luxor, vilken Luxor AB utgör en operativ del av, har uppnått en marknadsledande position på sina hemmamarknader i Norden vilket skapar goda förutsättningar för framtiden samt att utveckla verksamheten i Europa. En fortsatt utveckling av verksamheten i syfte att utnyttja gemensamma resurser i överensstämmelse med Industrigruppens verksamhetsmodell kommer att ske.

Industrielektroniken förväntas en fortsatt positiv utveckling inom främst området fordonselelektronik.

Utvecklingen inom verksamheten för satellitmottgarutrustning kommer att vara helt beroende av de planerade uppskjutningarna av satelliter avsedda för direktmottagning i Europa.

Nordiska Satellitaktiebolaget Skr. 1987/88:20

Översikt 1986 1985

(milj. kr.) (milj. kr.)

Nordiska Satellitaktiebolaget ägs till 85 Z av svenska staten och till 15

av norska staten. Bolaget har till uppgift att utveckla, tillverka, upphandla, försälja och svara för drift av satellitsystem. De närmare förutsättningarna för bolagets verksamhet regleras genom överenskommelsen den I 1 april år 1983 mellan Sveriges och Norges regeringar om samarbete på telesatellit-

området samt underavtal därtill. Överenskommelsen innebär att parterna skall inleda ett organiserat samarbete med sikte på att gemensamt bygga

upp kompetens, kunnande och industriell konkurrensförmåga inom området och dra fördelar av de praktiska tillämpningar som satellittekniken möjliggör. Samarbetet skall bedrivas inom ramen för ett konsortium. Nordiska Telesatellitkonsortiet (NTK). NTK skall enligt sina stadgar ha fyra organ, nämligen församlingen, styrelsen, ”Inköpsbolaget” (Nordiska Satellitaktiebolaget) och ”Driftbolaget” (Nordiska Telesatellitaktiebolaget, Notelsat).

Nordiska Satellitaktiebolaget skall. inom fastställda tids- och kostnads-

ramar, upphandla den s.k. Tele-X-satelliten och sätta den i drift i bana.

upphandla jordsegment samt i övrigt i samverkan med Notelsat ha det samlade ansvaret för genomförandet av Tele-X-programmet enligt ett sär-

skilt projektavtal. Notelsat ägs till lika delar av de svenska och norska

televerken. Om Tele-X efter experimentfasen övergår i preoperativt eller operativt bruk skall bolaget överlåta Tele-X-satelliten till Notelsat.

Nordiska Satellitaktiebolagets verksamhet regleras närmare genom ett särskilt Aktieägaravtal och genom ett av de svenska och norska regeringar-

na förelagt kontrakt mellan Svenska rymdaktiebolaget och Inköpsbolaget. Enligt avtalet åtar sig Rymdbolaget att utveckla och upphandla satellitsy-

stemet Tele-X med tillhörande utrustning för jordsegmentet, att träffa avtal

om placering av satelliten i bana samt att utföra kontroll av satelliten i bana

liksom att tillsammans med Notelsat ombesörja projektledning för Tele-Xprojektet. Medel för att täcka Inköpsbolagets kostnader för uppdraget till Rymdbolagcet tillskjuts som ägartillskott av ägarna i relation till aktieinnehavet.

Läget i Tele-X-projektet Arbetet i Tele-X-projektet inriktades under första halvåret 1986 mot uppsändning av satelliten i juli 1987. Till följd av problem med den europeiska 74

bärraketen Ariane har sådana förseningar nu uppkommit i uppsändnings- Skr. 1987/88:20 programmet att beräknad tidpunkt för uppsändning av FTele-X förskjutits till början av år 1988. Projektet beräknas dock alltjämt kunna genomföras inom ursprungligen avtalad finansiering från de deltagande staterna (1250 milj. kr. i prisnivå januari 1982). Till följd av inträffade förseningar i projektet har en stor del av de betalningar som skulle skett till Rymdbolagets underleverantörer under år 1986 kommit att senareläggas.

Nordiska Telesatellitaktiebolaget (NOTELSAT)

Historik, syfte och verksamhetsinriktning De svenska och norska regeringarna har den 11 april 1983 tecknat en överenskommelse om samarbete mellan Sverige och Norge på telesatellitområdet. Samarbetet skall ske inom ramen för ett konsortium, benämnt

Nordiska Telesatellitkonsortiet. Stadgar för konsortiet har fastställts av de

båda regeringarna. Syftet med samarbetet är bl. a. att ge televerken möjlighet till kompetensuppbyggnad och att vidareutveckla användningen av

telesatelliter.

Enligt stadgarna skall bl.a. ett driftbolag etableras, som skall ägas av ländernas teleförvaltningar och ha till uppgift att vara verkställande organ i det framtida samarbetet om operativa telesatellitprojekt. För detta ända-

mål har NOTELSAT, Nordiska Telesatellitaktiebolaget, bildats. Enligt

bolagsordningen skall bolaget ha till föremål för sin verksamhet att utveckla. upphandla. försälja och svara för drift av telesatellitsystem samt att utöva annan därmed förenlig verksamhet. Aktierna i bolaget ägs av de svenska och norska teleförvaltningarna i följande proportioner: Sverige

5090, Norge 506. I samarbetet skall TELE-X-systemet ingå som ett första projekt. TELE- X-systemet ger möjlighet till direkt-TV och data/video-tjänster i Norden. NOTELSAT fungerar som koordinator för telekommunikationsexperimenten och är ansvarigt för experimentplanen i TELE-X-projektet. För framtagning av denna plan har NOTELSAT till sitt förfogande tre

norsksvenska arbetsgrupper, en för direkt-TV. en för data/video-experi-

mentets marknadstrågor och en för data/video-experimentets tcknikfrågor.

Representanter för televerken ingår i samtliga grupper och i direkt-TVgruppen ingår även representanter för rundradiobolagen.

Verksamheten under år 1986 Skr. 1987/88:20

Arbetet med TELE-X har under större delen av året präglats av den försening som uppkommit till följd av värens misslyckade uppskjutning av Ariane-raketen. Förberedelsearbetet för experimentperioden har intensifierats, men omplaneringar har varit nödvändiga. Samtidigt har NOTEL- SAT:s arbete delvis inriktats på att hitta ersättningar för TELE-X” data/ video-del i andra rymdsegment för det fall att TELE-X försenas ytterligare

eller drabbas av fel. I fråga om TV har rundradiobolagen bearbetat Nordiska Ministerrådets beslut om hur de två nordiska kanalerna skall användas. I väntan på

ytterligare politiska beslut har någon cxperimentplan för TV inte kunnat göras upp.

NOTELSAT har även under året medverkat i arbetet med att förbereda övertagandet av TELE-X-systemets jordsegment. Bl.a. har ett avtal slu-

tilts med det norska televerket om etablering och drift av viss utrustning vid Nittedal jordstation utanför Oslo. Arbete har under året pågått med att lösa finansieringsfrågan för den

tilläggsutrustning som erfordras för TELE-X” jordsegment för att kunna genomföra telekommunikationsexperimenten.

Personalstyrkan vid NOTELSAT har under året varit nio personer.

Investeringar har gjorts i interna datautrustningar till ett värde av 0,23 milj. kr. samt 1,60 milj. kr. i utrustningar avsedda att användas i TELE-X-

satellitens experimentfas.

Framtidsutsikter Under året har NOTELSAT låtit genomföra en teknisk studie av ett

operativt nordiskt satellitkommunikationssystem. SAAB SPACE har lett

den nordiska industrins arbete med studien. Fillsammans med televerken har NOTELSAT genomfört en studie av marknadsbehovet för ett sådant operativt nordiskt telesatelliitsystem, med bl.a. den tekniska studien som underlag.

En grupp under NOTELSAT:s ledning har under året börjat arbeta med

att skriva en preliminär satellitspecifikation för ett eventuellt operativt

system (PRELSPEC). 1 gruppen ingår representanter för televerken,

Rymdbolaget, ELAB och NOTELSAT.

Resultatet av detta arbete kommer under hösten 1987 att presenteras för

televerken och berörda departement för eventuellt beslut om framtida

operativt nordiskt satellitsystem.

Norrbottens Järnverk AB (NJA) överlät år 1978 järn- och stålrörelsen till

SSAB Svenskt Stål AB. Den 31 december 1982 förvärvade svenska staten samtliga aktier i bolaget från Procordia AB.

Under åren 1978-1982 har de delar av verksamheten, som inte ingick i

överlåtelsen till SSAB, successivt avvecklats.

Bolaget har inga anställda och har inte bedrivit rörelse efter år 1982. Årets vinst, 52,5 milj. kr. utgjordes i huvudsak av finansiella intäkter

minus vinstdelningsskatt om 5,6 milj. kr.

Norrlands Skogsägares Cellulosa AB, Ncb

Översikt 1986 1985

| (milj. kr.) (milj. kr.)

Norrlands Skogsägares Cellulosa AB startade sin verksamhet år 1961. Företaget bildades av skogsägareföreningarna från Dalarna och norrut. Efter finansiella rekonstruktioner åren 1979-1981 äger svenska staten 7270 av aktiekapitalet som uppgår till 494,9 milj. kr. Industriell verksamhet bedrivs på följande produktområden: — Cellulosa tillverkas vid Vallviks fabriker. Senaste räkenskapsåret till-

verkades 157 000 ton cellulosa. — Papper. Totalt tillverkades 383 900 ton år 1986 fördelat på

kraftpapper — Dynäs

finpapper — Alfeld (Tyska förbundsrepubliken) : — Papperskonvertering. Säckar tillverkas vid fabriker i Wieda (Tyska

förbundsrepubliken), delägda Charfa (Frankrike), SEM (Belgien), So-

lem (Luxemburg). och Emballage de Quevilly (Frankrike). — Kemikalier. 29000 ton tillverkades dels som biprodukter vid massa-

framställning, dels vid en klor/alkalifabrik I Köpmanholmen. 7

— Sågade trävaror. 76 800 m? tillverkades vid två sågverk i Kilafors och Skr. 1987/88:20

Edsbyn. — Board, plywood och spånskivor tillverkades i Edsbyn. År 1986 produce-

rades 51100 m?.

Koncernen redovisar en vinst före bokslutsdispositioner och skatt på

156,9 milj. kr. efter extraordinära poster på 3,7 milj. kr. Efter bokslutsdis-

positioner och skat uppgår årsresultatet till 113 milj. kr.

Ncb-koncernen består av följande rörelsedrivande enheter och dotterbo-

lag. I moderbolaget ingår Dynäs pappersbruk och Vallviks sulfatfabrik

samt Forss klorfabrik. Dotterbolagen är Edsbyn-Kilafors AB, Medway

Packaging Ltd och Hannover Papier (majoritetsandel 66 27). Koncernen har 4 000 anställda.

Ett omfattande investeringsprogram för koncernens svenska produk-

tionsenheter avslutades under år 1986, bl.a. modernisering av säckpap-

persfabriken Ncb Dynäs och nytt vedrenseri vid 'sulfatfabriken Ncb Vallvik. Koncernens investeringar de närmaste åren kommer främst att inriktas på marknadssidan och utländska produktionsenheter. Som ett led härav ingår förvärvet i början av år 1987 av det engelska förpackningsföretaget Medway Packaging Etd och Hannover Papiers köp av aktiemajoriteten i det tyska cellulosaföretaget Schwäbische Zellstotf AG. I Hannover Paptier satsas perioden 1987—1989 betydande belopp på en processomläggning för att öka produktionskapaciteten och av miljöhänsyn. Totalt upp-

gick investeringarna år 1986 till 295 milj. kr. För Ncb bedöms år 1987 ge ett

klart bättre resultat än år 1986. Förbättringen ligger främst på de svenska enheterna. Hannover Papier beräknas ge ett fortsatt tillfredsställande resultat.

OK Petroleum AB

Översikt 1986 1985

(milj. kr.) (milj. kr.)

I slutet av år 1985 beslutade Oljekonsumenternas förbund (ekonomisk förening, OK) och det av svenska staten helägda bolaget Svenska Petroleum AB (SP) att i strukturrationaliseringssyfte genomföra ett samgående mellan de bäda företagen. Samgåendet genomfördes per den I januari 1986 genom att OK till SP mot en riktad emission överlät sin oljerörelse samt de tillgångar och skulder som var hänförliga till denna. Vid samgäendet överlät SP till svenska staten 49 '72 av sitt 100-procentiga aktieinnehav i Svenska Petroleum Exploration AB efter att till detta företag ha överlåtit sina totala aktieinnehav i det helägda norska dotterbolaget Svenska Petroleum 78

Exploration A/S och i det majoritetsägda Oljeprospektering AB (OPAB). Skr. 1987/88:20 Det statliga finska oljeföretaget Neste Oy inträdde som delägare i företaget

per den 1 mars 1986 genom att mot kommande riktade emissioner överföra

tillgångar dels i form av kontanter och dels i form av apportegendom bestående av oljeprodukter. SP bytte under året namn till OK Petroleum AB. OK Petroleum AB är, efter registering i februari 1987 av den riktade emissionen till OK-förbundet, dotterbolag till OK-förbundet.

Genom samgåendet mellan SP och OK skapades Sveriges största oljeföretag med en verksamhet som täcker oljeindustrins alla led från oljeletning och utvinning av råolja fram till raffinering för försäljning av olika slag av drivmedel, bränslen, smörjmedel och specialprodukter till konsumenterna.

Verksamheten under år 1986 På den svenska marknaden såldes under året 5,3 (5,1) miljoner kubikmeter bensin till slutförbrukare. Konsumtionsökningen blev således ca 496. Av den totala försäljningen uppgick försäljningen över bensinstationer till 5,2

(4,9) miljoner kubikmeter.

Dicselförsäljningen uppgick till 2,7 (2,4) miljoner kubikmeter innebäran-

de en ökning med 12 (9) 46. Härav säldes i storleksordning 3092 över

bensinstationer.

Marknadsandelen på bensin uppgick för året till 19,8 (21,4) Ze. Marknadsandelsminskningen, som skedde successivt under året, är i huvudsak en följd av att flera OK-föreningar inte lämnade återbäring för är 1985 samt att betydande delar av privatkundmarknaden erbjudits s. k. kategorirabat-

ter.

Den svenska konsumtionen av eldningsoljor har under en följd av år successivt minskat. Förbrukningen har i stort sett halverats sedan år 1979. Minskningen har skett genom vidtagna besparingsåtgärder samt konverteringar till alternativa energislag. Under år 1985 bröts denna trend, främst till följd av den kalla vintern. Konsumtionen av diesel och eldningsoljor fortsatte att öka under år 1986 och uppgick till 12,4 miljoner kubikmeter.

Den strukturella omvandlingsprocess av den svenska eldningsoljemarknaden som inleddes i början av 1980-talet fortsatte under år 1986. Svenska Petroleum AB och OK-förbundets oljerörelse sammanfördes och Svenska Shell AB köpte Sannes eldningsoljeverksamhet i Sverige.

Koncernens verksamhet i vad avser prospektering och utvinning av

petroleum bedrivs genom Svenska Petroleum Exploration AB med dotter-

företag (SPE). SPE ägs tll 51 4£ av OK Petroleum och till 49 22 av svenska staten. SPE har till uppgift att utvinna råolja och naturgas och därigenom

på ett lönsamt sätt bidra till att säkra rävarutillförseln i koncernen.

I slutet av är 1986 innehade SPE koncessionsrättigheter i Sverige, Norge, Storbritannien. Angola. Danmark. Tunisien och Irland.

Resultat år 1986 (Samtliga jämförelsesiffror för år 1985 avser SPkoncernen) Koncernens försäljningsintäkter uppgick till 5992,1 (6052.0) milj. kr. exklusive varuskatter. Därutöver redovisas övriga rörelseintäkter med 151.6

(114,5) milj. kr.. till större delen utgörande statliga bidrag för att täcka Skr. 1987/88:20 kostnaderna för koncernens prospekteringsverksamhet. Moderbolagets försäljningsintäkter uppgick till 5 785,4 (5 987,8) milj. kr., varav 9,2 (19.0) avser leveranser till andra koncernbolag. Koncernens rörelseresultat före avskrivningar enligt plan uppgick till —326,9 (93,3) milj. kr. Det operativa

rörelseresultatet före avskrivningar blev ett överskott om 906,1 milj. kr. och prisförlusten på det ingående lagret blev 1233 milj. kr. Efter finansiella

intäkter och kostnader uppgår koncernens resultat till —433,1 (25.0) milj. kr.

Koncernens anläggningsinvesteringar — inklusive anläggningar som övertogs från OK-förbundet samt anläggningar ingående i företagsförvärv

— uppgick under året till 482,4 (538,3) milj. kr. Vid årets slut uppgick

antalet anställda i koncernen till 798 (281). Antalet anställda i moderbola-

get ökade från 113 till 599.

Framtidsutsikter

Den prisåterhämtning som skedde i slutet av år 1986 på råolja och oljepro-

dukter innebär att en mindre prisvinst på ingående lager kommer att kunna

redovisas i början av år 1987. Utvecklingen under resten av året av råolje-

och internationella produktpriser är avgörande för om denna prisvinst kommer att öka celler förbytas i en prisförlust. Eventuella prisvinster kan dock inte förutses bli tillnärmelsevis av samma storleksordning som 1986

års prisförlust. Under årets första månader har det operativa resultatet varit positivt.

Mot bakgrund av bl. a. de betydande rationaliseringsvinster som gjordes

under år 1986 och som får full effekt under år 1987 beräknas det operativa

resultatet för år 1987 bli positivt.

PKbanken

Översikt 1986 1985

(milj. kr.a (milj. kr.)

Historik PKbanken bildades år 1974 genom att Postbanken (utom Postgirowv) och Sveriges Kreditbank slogs samman. Den arbetar på samma villkor som andra affärsbanker. |

Genom en nyemission riktad till allmänheten ökades det egna kapitalet 80

under år 1984 med 512,2 milj. kr. aktiekapitalet ökade med 116,4 milj. kr. Skr. 1987/88:20

medan 395,8 milj. kr. tillfördes reservfonden. Aktiekapitalet uppgår däref-

ter till 750 milj. kr., varav staten äger 84,45 70 och återstoden, 15,55 &, är fördelad mellan ca 21000 privatpersoner, företag och organisationer. Aktien noteras på Stockholms fondbörs.

PKbanken samverkar tekniskt med de andra affärsbankerna i Svenska

Bankföreningen och är ansluten till Bankinstitutens Arbetsgivareorganisa-

tion, BAO. De anställdas fackliga organisation är Svenska Bankmannaförbundet, SBmf.

Bolagets omfattning

PKbanken är uppdelad i två rörelsedrivande divisioner samt ett huvudkontor. Banken har 100 kontor med fullservice från både företags- och privatdivisionen. Härutöver finns sex renodlade företagskontor, 34 privatkontor

samt 19 representantkontor. I PKkoncernen ingår såväl svenska som utländska dotterbolag.

Genom sitt omfattande samarbete med postverket har PKbanken till-

gång till ca 2200 postkontor och 2700 lantbrevbärarlinjer som kan utföra de vanligaste banktransaktionerna, t. ex. insättningar och uttag. En viktig uppgift sedan PKbanken kom till har varit att bygga ut det avgränsade sortimentet av spar- och betalningstjänster i Postens kontorsnät till en mångsidig privatservice, där bl.a. kreditmöjligheter, aktiefonder och resevaluta ingår. Samarbetet mellan postverket och banken har här givit

resultat som torde sakna motsvarigheter i andra länders postala bankscrvice.

I november träffade banken ett nytt samarbetsavtal med postverket.

Avtalet är treårigt och baseras på att postverket får ersättning från PKban-

ken efter uppnådda affärsvolymer. I det nya avtalet har vidare postverkets

önskemål om att få förvalta postgiromedlen kunnat uppfyllas. Dels har på

senare tid en väl fungerande penningmarknad uppstätt. dels har PKbanken under år 1986 kunnat sälja en betydande obligationsvolym, vilket innebär att postgiromedlen inte längre behövs för bankens finansiering. Förändringen av postgiromedlens placering förutsätter regeringens och riksda-

gens godkännande och beräknas träda i kraft under första halvåret 1987.

PKbankskoncernen domineras storleksmässigt av PKhbunken, som svarar för ca 8092 av koncernomslutningen. Vidare ingår PKfinansgruppen, som är inriktad på företagsfinansiering i form av bl.a. leasing, factoring och kontraktsfinansiering. PKfinans sysslar även med kontokort, men denna verksamhet är av mindre betydelse. Verksamheten utomlands har fortsatt att expandera och kapitalbasen har breddats genom nyemissioner.

PKbanken International (Luxembourg) är främst inriktad på affärer med skandinaviska företag. Upplåningen på eurovalutamarknaden finansierar

verksamheten. PKkreditgruppen sysslar främst med finansiering av äldre villor i samband med ägarbyten och ombyggnader men belånar också hyresfastigheter och kontorsfastigheter. Via dotterbolaget PKbo sker belåning av bostadsrätter. PKfonder Administrations AB förvaltar aktiefonder

och AB Pundet sysslar med fastighetsförvaltning och fastighetsvärdering. 81

6 Riksdagen 1987/88.1 saml. Nr 20

Sedan år 1981 har PKbanken på utlandssidan samarbetat med norska Skr. 1987/88:20

Christiania Bank og Kreditkasse (CBK). Bl.a. har de båda bankerna gemensamt ägt och drivit dotterbanker i New York, London, Hongkong och Singapore.

Sedan de norska bankerna tillåtits driva egna avdelningskontor utomlands förändrades förutsättningarna för ett fortsatt samarbete. PKbanken har därför beslutat att i fortsättningen huvudsakligen driva sina utlandseta-

bleringar i egen regi. Enligt en överenskommelse med CBK har PKbanken sålt sin hälft av bankerna i New York och London samt köpt den norska

andelen av bankerna i Hongkong och Singapore.

PKbanken har vidare etablerat en helägd bank i New York. I London har en engelsk merchant-bank, The English Trust Group, förvärvats.

Överenskommelse har träffats med Chase Manhattan Bank om förvärv av dess dotterbank i Helsingfors.

Mot bakgrund av den under år 1985 genomförda avregleringen av kreditmarknaden, som öppnar helt nya möjligheter för bankverksamhet på privatscktorn, beslöt styrelsen i januari 1986 att PKbanken skulle delas i en företags- och en privatdivision. Huvudsyftet med' den nya organisationen är att skapa förutsättningar att ytterligare stärka och utveckla bankens privatpersonsektor. Den nya organisationen trädde i kraft den I september

år 1986.

Verksamheten under år 1986 Avregleringen av kreditmarknaden och sjunkande räntor bidrog till att år 1986 blev ett resultatmässigt gynnsamt år för PKbanken med snabbt stigande räntenetto och övriga intäkter.

Den generellt sett lägre räntenivån fick en direkt positiv resultateffekt eftersom banken av historiska skäl haft en markerad obalans mellan ränte-

rörliga skulder och tillgångar. Påtvingade obligationsplaceringar har nämli-

gen medfört att ränterörliga tillgångar varit avsevärt lägre än motsvarande skulder. Detta innebär förbättrat resultat vid fallande räntor. Genom att den långa räntan sjönk under år 1986 kunde även delar av obligationsportföljen säljas med betydande vinst. Därigenom förbättrades balansstrukturen, vilket bidrar till en långsiktig stabilisering av resultatutvecklingen. Räntekänsligheten, mätt som resultatpåverkan av en räntehöjning med 1 procentenhet under ett år, stannar sålunda i nuläget vid —85 milj. kr.

jämfört med —230 milj. kr. vid början år 1986. Även kostnaderna steg snabbt under år 1986. Till en del berodde detta på divisionaliseringen. som medfört en resursuppbyggnad för att möjliggöra

en ökad marknadssatsning. Den planerade ökningen av rörelsevolymerna

har naturligt nog endast delvis kunnat realiseras under år 1986. Kreditförlusterna har visat en negativ utveckling såväl inom banken som

inom koncernen. Delvis sammanhänger detta med en del större riskavsättningar som genomförts mot slutet av år 1986. Även övriga kreditförluster

läg emellertid på en hög nivå. En viss ökning av förlustnivån är visserligen

ofrånkomlig och hör samman med bankens starka engagemang i nyföretagande, inte minst i norra Sverige. Den aktuella utvecklingen har dock

föranlett en förstärkning av bankens organisation för kredituppföljning. Skr. 1987/88:20

Den aktualiserar också kravet på en mer selektiv prissättning av riskkredi-

ter.

Den snabba ökningen av kreditförlusterna ledde till att resultatförbättringen för PKbankskoncernen blev lägre än vad som förutskickades i bankens delårsrapport i augusti 1986. Rörelseresultatet ökade med 35 4 till

2095 milj. kr. vilket motsvarar en räntabilitet efter skatt på 18.176 (14,9).

För moderbanken förbättrades resultatet med 49 <z till 1958 milj. kr. vilket motsvarar en räntabilitet på 18.172 (13.5). Bland dotterbolagen har PKfinansgruppen drabbats av förluster inom olika delar av sin utlandsverksam-

Gruppen redovisar totalt en förlust på 81 milj. kr. för är 1986. Utvecklingen

har däremot varit positiv för PKbanken International i Luxemburg och för

PKkredit, som är koncernens specialinstitut för bostadsfinansiering.

Rörelsevolymen i moderbanken mätt som genomsnittlig balansomslutning (dagsmedelsaldo), låg praktiskt taget oförändrad under år 1986. På finansieringssidan ökade inlåningen i svenska kronor med endast 196.

Företagsinlåningen minskade med 896 främst beroende på lägre volym storinlåning. Likviditetsmässigt uppvägdes detta av en ökad inlåning från

Posten, som huvudsakligen speglar postgiromedlens utveckling, samt ökad

hushållsinlåning. Inlåningen från privatpersoner ökade endast med 34, vilket delvis

hänger samman med den kraftiga tillväxten för Allemanssparandet. Konkurrensen på privatmarknaden är intensiv. De satsningar som gjorts från bankens sida I samband med divistonaliseringen kan förväntas ge resultat

på sikt. Under år 1986 har emellertid bankens andel av hushållsinlåningen

fortsatt att sjunka.

På placeringssidan sjönk utlåningen i svenska kronor något, jämfört med

föregående år. Tillkomsten av nya finansieringsformer, som via värdepap-

persemissioner går direkt på marknaden. bidrog till att bankens utlåning till

företag m. m. läg drygt 5 4 lägre än år 1985. Krediter till privatpersoner låg däremot omkring 1074 över fjolårsgenomsnittet. Detta är ett mycket gynnsamt resultat om man tar hänsyn till de betydande avlyft av krediter som ägt rum till bostadsinstituten. Inte minst PKkredit har varit aktiv i detta avseende och PKbankskoncernen kan därigenom beräknas ha hållit sin andel av den snabbt växande totalmarknaden för privatpersonskrediter, där Stadshypotek i övrigt varit marknadsvinnare.

Hösten 1986 fördelades den befintliga personalen inom den gamla organisationen på de nya organisatoriska enheterna. Samtidigt förstärktes personalresurserna, vilket ledde till en personalökning på 242 personer, dvs.

6,87. : PKbankens köp av The English Trust Group medförde att banken be-

hövde stärka den egna kapitalbasen. Banken har därför sålt tre större fastigheter till ett av banken helägt fastighetsbolag, Securum AB. Genom försäljningen uppstod cen realisationsvinst på 184 milj. kr. som användes

för att öka bankens redovisade eget kapital. Kapitalbasen beräknad enligt

banklagens kapitaltäckningsregler uppgick vid slutet av år 1986 till 5985

milj. kr. Kapitalkravet, som anger kapitalbasens miniminivå, blev samti- Skr. 1987/88:20 digt 5513 milj. kr. överskottet utgjorde därmed 472 milj. kr. (519 milj. kr.).

Framtidsutsikter Under första tertialet år 1987 uppgick rörelseresultatet för PKbankskon-

cernen till 656 milj. kr. Detta innebar en resultatminskning med knappt 2 2 från fjolårets rekordnivå. Realisationsvinster vid obligationsförsäljningar

minskade väsentligt på grund av radikalt förändrade marknadsförutsättningar. Samtidigt utvecklades räntenettot gynnsamt och kreditförlusterna sjönk.

Tidningstjänst AB bildades år 1969 på uppdrag av regeringen i samband

med att samdistributionsrabatt infördes som en statlig stimulans till att

samordna och förbilliga distributionen av dagstidningar. Avsikten med

bildandet av bolaget var främst att på denna distributionsmarknad skapa konkurrens med de tidningsägda företag som tidigare varit ensamma om denna verksamhet. Samdistributionsrabatten, som administreras av Press-

stödsnämnden, förmedlas till tidningarna av distributionsbolagen.

Postbolagen AB som är ett helägt dotterföretag till postverket har till uppgift att vara moderbolag i koncernen samt att bedriva fastighetsförvaltning, finansförvaltning och viss uthyrningsverksamhet. Följande bolag

ingår i koncernen: Tidningstjänst AB, Postens Transporttjänst AB. Hult-

bergs Inrikes Transporter AB, Postens Värdeservice AB, Swedpost Consultancy Service AB och Swedpost International Transport AB. Sistnämnda bolag startade den 1 oktober 1986 sin verksamhet, vilken består i att

som agent för det amerikanska bolaget Federal Express inom Sverige befordra dokument och paket. Swedpost Consultancy Service AB drivs t.v. i kommission av Postbolagen AB. Omsättningen för koncernen upp-

gick till 548,6 milj. kr. |

dragsvolym ägt rum. Rationaliseringsverksamhet har i likhet med tidigare är bedrivits i stor omfattning för att möta och begränsa de prishöjningar som följer på kostnadsökningar främst på personalsidan. Omsättningen uppgick under räkenskapsåret till 327,9 milj. kr. Nettovinsien efter skatt var 764000 kr. Bolagets förmedling av samdistributionsrabatt uppgick år 84

1986 till 18,9 milj. kr.

Postens Transporttjänst AB har till uppgift att komplettera postverkets Skr. 1987/88:20 och Tidningstjänsts distributionsservice med budbils- och specialtransporter i konkurrens på lika villkor med andra transportföretag. Omsättningen

uppgick till 40,1 milj. kr. och antalet anställda var 133. fördelade på

Stockholm, Göteborg, Falun och Malmö. Dessutom har från Posten inlånats 20 posttjänstemän. Efter dispositioner och skatt redovisas ett nollre-

sultat. Postens Värdeservice AB har nu i stort sett fullbordat den under år 1984

påbörjade avvecklingen av bolagets verksamhet. Bolaget omsatte under året 973 000 kr. och redovisar ett resultat på 20000 kr.

Swedpost Consultancy Service AB marknadsför postala produkter.

Aktierna i Hultberg Inrikes Transporter AB förvärvades vid årsskiftet 1985-1986. Bolaget utgör en del i postkoncernens paket- och tidningstransportrörelse med inriktning på företagsservice med dörr-till-dörrbefordran. Omsättningen år 1986 uppgick till 173, 9 milj. kr. Vinsten efter

skatt blev 207 000 kr.

AB Repris som tidigare under flera år varit vilande, har under året namnändrats till Swedpost International Transport AB. Bolaget skall en-

ligt avtal med det amerikanska bolaget Federal Express — till en början begränsat till Stockholm, Göteborg och Malmö — distribuera från USA

ankommande försändelser till adressaterna samt inom samma områden

sälja brådskande transporter av dokument och paket företrädesvis till

USA, sammanlagt till ett 80-tal länder. Affärsidén är att bolaget, som marknadsför sina tjänster under firman FOX skall vara det snabbaste och säkraste företaget för sådana transporter. Verksamheten på importsidan

började den 1 oktober 1986 och på exportsidan under december 1986 efter

erhållet utvecklingsbidrag och redovisade 1 stort sett ett nollresultat.

Postbolagen AB har i början av år 1987 förvärvat samtliga aktier i två

bussbolag i övre Norrland, nämligen Malmfältens Omnibus AB och Gäl-

livare Trafik AB. Båda bolagen bedriver samtrafik med bussar för såväl

person- som godsbefordran och trafiken samordnas med Postens Diligenstrafik.

Under februari 1987 har avtal träffats om förvärv av aktiemajoriteten i Bertex Mail AB i Helsingborg. Avsikten är att bolagets verksamhet, huvudsakligen förpackning och distribution av postorderkataloger m. m.,

skall samordnas med verksamheten i Postens Adressregister.

Postverket Skr. 1987/88:20

Översikt 1986 1985/86”

(milj. kr.) (milj. kr.)

+ Samtliga uppgifter avser perioden juli-december 1985 (6 mån.). Fr. o. m. år 1986 har postverket helt räkenskapsår. | == Avser kalenderåret 1985.

Postverkets huvuduppgift är att svara för landets postservice inklusive postgiroverksamheten. Det innebär att Posten i första hand skall förmedla försändelser, lättare gods och betalningar. Detta sker genom ett effektivt

utnyttjande av Postens unika rikstäckande distributionsnät som når alla

företag, organisationer och hushåll.

Dessutom skall Posten bedriva annan verksamhet som den har speciella förutsättningar för. Bl.a. skall Posten mot ersättning utföra uppdrag för

statens räkning och åt PKbanken. Posten åtar sig också uppdrag åt andra

bankinstitut.

Staten styr Posten via beslut om servicemäl och ekonomiska mål. Underlag för dessa beslut lämnas av Posten i rullande treårsplaner.

Postservice och betalningsförmedling utgör väsentliga delar i ett lands infrastruktur. Verksamheten inom Posten skall därför bedrivas så att den bidrar till hög effektivitet inom näringsliv och förvaltning. Den skall också tillgodose efterfrågan från enskilda människor. Tillförlitligheten när det gäller att klara utlovade servicemål skall vara hög.

Postens samlade verksamhet skall vara lönsam så att ett långsiktigt

ekonomiskt oberoende garanteras.

Den egentliga postverksamheten bedrivs inom två resultatansvariga huvudaffärsområden, ett område för förmedling av försändelser och lättare gods benämnt Brev och Paket och ett område för förmedling av betalningar benämnt Giro och Kassa. Kontinuerlig uppföljning av servicenivån sker inom samtliga verksamhetsområden. Landet är i postalt hänseende indelat

i ett trettiotal regioner.

Förutom den egentliga postverksamheten som bedrivs inom de resultatansvariga affärsområdena finns inom postkoncernen åtta särskilda: resul-

tatenheter och två dotterbolag.

Inom resultatenheterna och dotterbolagen bedrivs verksamheter som är ett naturligt komplement till den egentliga postverksamheten. Verksamheten är samtidigt lätt avskiljbara från den egentliga postverksamheten och

har bedömts kunna drivas effektivare i resultatenhetsform eller dotterbo-

lagsform. Verksamheten bedrivs under resultatansvar och i konkurrens med privata företag och annan företagsamhet. 86

För närvarande finns inom postkoncernen åtta särskilda resultatenheter Skr. 1987/88:20 nämligen Postens Adressregister PAR, PFA Postens Frimärksavdelning. Postens Diligenstrafik, Postens Industrier, Postens Tryckeri. Postens Inköpscentral, Postfastigheter och en enhet för Administrativ Service.

Inom postkoncernen finns för närvarande två dotterbolag, Postbolagen AB och Fastighetsaktiebolaget Certus.

Postbolagen AB är ett helägt dotterbolag till Posten. Bolagets främsta uppgift är att vara moderbolag i en dotterbolagskoncern som består av "Tidningstjänst AB, Postens Transporttjänst AB, Hultberg Inrikes Trans-

porter AB, Swedpost International Transport AB, Swedpost Consultancy Service AB, Malmfältens Omnibus AB, Gällivare Trafik AB och Bertex Mail AB.

Verksamheten under år 1986 Brev och Paket .

Efterfrågan på Postens tjänster inom brev- och paketområdet har varit god. Bonsett från intäktsökning p.g.a. höjda porton ökade försäljningen totalt sett med drygt 492. Postens intention är att portot för inrikes normalbrev skall öka i takt med

inflationen. Sett över en tioårsperiod har. rcalportot sjunkit med ca 156. De senaste åren har realportot varit i stort oförändrat. Är 1987 fortsätter dock realportot att sjunka som en följd av oförändrat porto och fortsatt inflation.

Antalet brev som svarar för 40 746 av Postens intäkter ökade år 1986 med 396, På marknaden för information riktad till olika mottagargrupper ökade

massbreven med 3 2. Gruppreklamen ökade med 6 46.

På lättgodsmarknaden arbetar Posten i stark konkurrens med andra distributions- och transportföretag. Posten har under året hävdat sin ställning på marknaden och antalet paket ökade starkt eller med 7. Expansionen för företagspaketen fortsatte.

Sverige är ett av världens tidningsrikaste länder. Posten distribuerar för

närvarande ca 2000 olika tidningar som kommer ut med minst fyra nummer per år. Antalet postdistribuerade tidningar minskade något under

verksamhetsåret.

Giro och Kassa

Postens kontorsnät består för närvarande av ca 2200 postkontor som

besöks av 600 000 kunder per dag. Dessutom finns ca 2700 lantbrevbärarlinjer.

Arbetsmängden i Postens kassor stagnerar bla som en följd av använd-

ning av uttagsautomater och direktöverföringar mellan konton.

Postgirots huvuduppgift är att förmedla betalningar och medverka till att betalningar underlättas. En bärande princip är att betalningsuppdragen effektueras samma dag de kommer till Postgirot (24 timmars service).

Den 31 december 1986 fanns det 1 376000 postgirokonton. Antalet kon- 87

ton och behållningens storlek är viktiga förutsättningar för att Postgirot Skr. 1987/88:20 skall kunna erbjuda avgiftsfria gireringar och övriga tjänster till låga avgifter. :

Antalet betalningsuppdrag 1 postgirorörelsen ökade under verksamhetsåret 1986 med 2 4 till 380 miljoner uppdrag. 201 miljoner var inbetalningar, 47 miljoner utbetalningar och 132 miljoner gireringar.

På uppdrag av PKbanken svarar Postgirot för driften av personkontosystemet. Under år 1986 bokfördes på personkonto 132 miljoner transaktioner och antalet transaktioner ökade med 9 92.

Resultat Rörelseintäkterna för verksamhetsåret 1986 uppgick till 11956 milj. kr. Därav utgjorde försändelseintäkterna 7 832 milj. kr., räntenettot 1485 milj. kr., entreprenadersättningen från PKbanken 922 milj. kr. och övriga intäkter £717 milj. kr. Personalkostnaderna uppgick till 8542 milj. kr. och sakkostnaderna till 2925 milj. kr. "

Postens personalkostnader ökade under år 1986 med 12 26. Huvuddelen av ökningen berodde på höjda löner m.m. Personalvolymökningen var 3Z. Personalkostnadernas andel av de totala kostnaderna minskar.

Postens sakkostnader ökar bl. a. som en följd av satsningar på rationella tekniska lösningar och på modernisering av lokalbeståndet. Även serviceförbättringar driver på sakkostnadsutvecklingen.

Posten är ett av landets personalmässigt största företag. Antalet anställda uppgick år 1986 till ca 67 000 personer. Av dessa var ca 36 Zz anställda på deltid. Uttryckt i årsarbetskrafter var personalstyrkan under verksamhetsåret i genomsnitt 52 100 personer.

Efter avskrivningar enligt plan och finansnetto redovisas ett resultat före avsättningar på 188 milj. kr. 1986 års avsättningar uppgick till 138 milj. kr. Resterande 50 milj. kr. inlevereras till staten som avkastning på statskapitalet. Den sammanlagda inleveransen till staten (inkl. ränta på statslånet) var ca 100 milj. kr.

Framtidsutsikter Kommunikationsmarknaden är en expansiv marknad där Posten arbetar under konkurrens. Stark konkurrens råder inom områdena bank- och betalningsverksamhet, varudistribution och direktreklam. Brevmonopolet betyder allt mindre för Posten.

För att möta den hårda konkurrens satsar Posten framför allt på hög servicekvalitet och på cen teknisk utveckling som är nödvändig för att kunna behålla konkurrenskraftiga priser. Några exempel på satsningar är utökad övernattbefordran med flyg, inköp av en ny generation postkassamaskiner, omfattande investeringar inom postbehandlingen och Postgirokontoret samt en fortsatt affärsmässig inriktning av Postens organisation.

AB Pripps Bryggerier Skr. 1987/88:20

Översikt . > 1986” 1984/85

(milj. kr.) (milj. kr.)

+ Avser perioden oktober 1985—-december 1986 (15 mån.).

Historik

AB Pripps Bryggerier var tidigare helägt dotterbolag till AB Gambrinus.

Under våren 1986 förvärvade Procordia AB samtliga aktier i AB Gambri-

nus från tidigare ägare, staten och AB Volvo. Aktieinnehavet i AB Pripps

Bryggerier har därefter överförts som ett direkt akticinnehav i Procordia

AB, affärsområde Konsument.

AB Pripps Bryggeriers dryckesrörelse omfattar förutom moderbolaget

även ett helägt försäljningsbolag i USA, Pripps Inc. I Pripps-koncernen

ingår förutom ett antal vilande bolag dessutom endast handelsföretaget L. G. Fredriksson Handels AB. ägt till 9172. Under året har hälften av det drygt 50 procentiga innehavet i Sollebolagen AB avyttrats. Sistnämnda bolag ingår således inte i koncernredovisningen för verksamhetsåret.

På grund av ägarskiftet har AB Pripps Bryggerier ändrat räkenskapsår till kalenderår den 1 oktober — den 30 september, vilket tillämpats sedan år

1891. Det gångna räkenskapsåret omfattar således 15 månader eller tiden den 1 oktober 1985—-den 31 december 1986.

Verksamheten under år 1986 AB Pripps Bryggeriers försäljning inklusive export uppgick till 5275 thl mot 4034 thl föregående år. Omräknat på helårsbasis utgjorde volymökningen ca 4,6 7c. Omsättningen exklusive dryckesskatter uppgick till 2792

milj. kr. mot 1986 milj. kr. föregående år eller justerat till helår en omsättningsökning på 12,6 26. Ökningen är hänförlig dels till prishöjningar på ca

67 i snitt under året, dels volymökning jämte mixförskjutningar i sortimentet. Inga höjningar av dryckesskatten har företagits under året. Däremot höjdes dryckesskatten på öl, klass II. med 65 öre per liter fr. o. m.

den I januari 1987. Värdet av leveranser till kunder utanför Sverige uppgick till 23.3 milj. kr. (17,6).

Resultatet efter planenliga avskrivningar och finansnetto ökade med

nära 10097 till 226 milj. kr. mot 116 milj. kr. varav ökningen i finansnettot utgjorde knappt 1 milj. kr.. : 89

Bland extraordinära kostnader redovisas dels koncernbidrag tull L. G. Skr. 1987/88:20 Fredriksson Handels AB med 5,8 milj. kr.. dels realisationsförlust vid avyttring av aktier i Sollebolagen AB med 5,1 milj. kr..

Finansnettot har under året varit I milj. kr. högre än föregående år. Bland räntekostnader redovisas ränta på pensionsskuld med 26,2 milj. kr.

(24,4).

Totala innehavet av börsnoterade värdepapper representerade vid årets slut ett börsvärde av 196 milj. kr. (75).

AB Pripps Bryggeriers disponibla checkräkningskrediter uppgick vid årets slut till 85 milj. kr. (75) och var då helt outnyttjade. |

Investeringarna under verksamhetsåret uppgick till 110.6 milj. kr. (74,2). Depåerna i Kalmar, Uppsala, Visby och Söderhamn har utbyggts i samband med fortsatt modernisering i syfte att få en rationellare lagerhantering och en förbättrad arbetsmiljö. Vidare har investerats i nya vörtseparatorer, filter och kartongfyllare samt PET-utrustning. I Göteborg har bl. a. anskaffats ny brikmaskin och PET-kolonn.

Medelantalet anställda uppgick till 2820 jämfört med 2692 föregående

är.

Framtidsutsikter För det kommande året förutses en gynnsam utveckling såväl vad avser försäljning som lönsamhet.

Procordia AB .

Översikt 1986 1985

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik Procordia har sitt ursprung i det år 1970 bildade Statsföretag. Syftet var att organisatoriskt samordna det stora flertalet av de statliga aktiebolagen.

Under åren 1976-1982 gjorde den gamla Statsföretagsgruppen stora

förluster. Problemen accentuerades åren 1981—1982 då de finansiella resurserna tömdes och gruppen knappast längre kunde fungera.

Genom en rekonstruktion som genomfördes per den 31 december 1982 fick Statsföretagsgruppen en ny struktur. Rekonstruktionen gav en rimlig avvägning mellan egna resurser, resursgenereringsförmåga och förutsett kapitalbehov.

En struktureringsprocess inleddes under år 1984 i syfte att skapa en långsiktigt livsduglig industrikoncern med uthållig lönsamhet. Strukture- 90

ringsarbetet har bl. a. inneburit en koncentration till färre verksamhetsom- Skr. [987/88:20

råden inom koncernen.

Den I januari 1985 bytte koncernen namn till Procordia AB.

Verksamheten under år 1986

Procordias verksamhet är inriktad mot ett långsiktigt industriellt ägande

inom lönsamma och växande affärssektorer. Procordias affärssektorer är: Kemi/Läkemedel, Konsument, Service och Verkstad.

Under året förvärvades AB Gambrinus. Detta bolags huvudsakliga till-

gångar bestod av samtliga aktier i AB Pripps Bryggerier och 9196 av aktierna i Bryggeri AB Falken. Pripps och Falken är numera direktägda och Procordia. Tidigare ägare till AB Gambrinus var staten genom finansdepartementet (75 7) och AB Volvo (25 76).

Verksamhetsområdena Bygg och Textil avvecklades i sin helhet.

I början av året avyttrades aktierna i Laxå Bruks AB. Rockwool AB

såldes till ett nybildat bolag, Nordisk Byggvaruutveckling AB.

Stigtex AB (kamgarnsväveri) lade ner verksamheten under hösten. AB

Eiser med dotterbolag avyttrades till ledande tjänstemän inom textilgruppen.

Inom Kalmar Industries AB såldes SMT Machine Company AB till ett nybildat bolag, Machine Tool Invest (MTI). Kalmar innehar ca 4446 av aktiekapitalet i MTI. Kalmar förvärvade mot slutet av året samtliga tillgångar i Coventry Climax Ltd.

SARA AB etablerade sig i USA genom att teckna hyres- och managementavtal för drift av sju hotell.

Liber AB reorganiserades och Liber Tryck avyttrades. Procordia Food AB förvärvade ytterligare 21,56 av aktiekapitalet i

Önos Gruppen ARB. Akticinnehavet uppgår därefter till 81.5 24.

Försäljning och resultat Koncernens fakturerade försäljning uppgick till 15031 milj. kr., en ökning

med 2396 mot föregående år. Efter justering för större strukturför-

ändringar blev försäljningsökningen 10795 för jämföra enheter. Värdet av leveranser till kunder utanför Sverige uppgick till 4950 milj. kr. (4445). Av utlandsförsäljningen utgjorde 52 & (64) export från Sverige.

Resultatet efter finansiella poster ökade till 901 milj. kr. (733) eller med

23 26. Rörelsercesultatet ökade från 616 milj. kr. till 938 milj. kr. Rörelseresultatet belastas med kostnader av engängskaraktär i storleksordningen

100—125 milj. kr. Det finansiella saldot försämrades med 154 milj. kr. Rän-

tesaldot försämrades med 73 milj. kr., främst beroende på kontantbetal-

ningen för aktierna i AB Gambrinus. Valutakursdifferenserna uppgick till 0

milj. kr. (94). Avkastningen på sysselsatt kapital ökade till 13,92 (13,4). Nettot av de extraordinära posterna uppgår till 47 milj. kr. (— 198). 91

Investeringar Skr. 1987/88:20

Koncernens investeringar i anläggningar under år 1986 uppgick till 835

milj. kr. (647 milj. kr.). Dessutom tillkommer 691 milj. kr. avseende anläggningar i under året förvärvade bolag. Anläggningar som under året försvunnit ur koncernen genom att dotterbolag avyttrats uppgår till 373

milj. kr. Investeringar i immateriella tillgångar uppgick till 61 milj. kr. (386). In-

vesteringar i aktier i andra bolag än dotterbolag uppgick till 73 milj. kr.

(31).

Finansiering och likviditet

De långa skulderna minskade från 3 384 milj. kr. till 2244 milj. kr. Likvida medel inklusive medelsplacceringar uppgick vid årsskiftet till 3 379 milj. kr.

(2911) eller 22 7% av omsättningen. Soliditeten fortsätter att förbättras och

uppgick vid årsskiftet till 30.196 (26,9).

Personal Medelantalet anställda i Procordia-koncernen var under året 23490 (24349). Av dessa var 3739 (3789) anställda i utlandet. Vid utgången av året uppgick personalen uttryckt i helårsanställda till 23988 personer (25 499). Större förändringar av medelantalet anställda kan främst hänföras till försäljningen av affärsområdena Bygg och Textil samt förvärvet av AB

Gambrinus.

Framtidsutsikter Koncernens avkastning på arbetande kapital bedöms de närmaste två åren bli uppåt 16 22, vilket också överensstämmer med koncernens avkastnings-

mål. Räknat på koncernens soliditetsmål om 33 72 innebär detta en avkast-

ning på eget kapital efter schablonskatt på 13—1422. Med en sådan avkastning förmår koncernen utvecklas under balans mellan tillväxt. likviditet

och soliditet. .

Under de närmaste åren kommer likviditet och soliditet enligt bedömning att utvecklas bättre än vad enbart lönsamheten ger vid handen beroende på stora outnyttjade förlustavdrag som minskar skattebetalningarna

och tillåter ökningar av det egna kapitalet. Förlustavdragen uppgär till drygt 2 miljarder kronor efter 1987 års taxering.

Regeringen har under mars månad innevarande år lagt en proposition

som innebär dels att aktickapitalet i Procordia AB föreslås höjt med 350 milj. kr., från I 500 milj. kr. till I 850 milj. kr., dels att staten skall avstå från

sin rätt att teckna aktier. Riksdagen godkände under våren regeringens förslag. De nyemitterade aktierna har placerats hos allmänheten, de anställda samt hos vissa institutioner. Procordia kommer att noteras på Al-

listan på Stockholms Fondbörs.

Procordia Food AB Skr. 1987/88:20

Översikt 1986 1985

(milj. kr.) (milj. kr.)

Procordia Food AB bildades är 1985 som ett helägt dotterbolag till Procordia AB i syfte att skapa en effektiv organisation för livsmedelsföretagen: inom Procordia-koncernen och därmed bättre förutsättningar för en framtida utveckling. I koncernen ingår 17 rörelsedrivande bolag.

Koncernomsättning blev 1047 milj. kr.. vilket är nästan en fördubbling

jämfört med föregående år. I 1985 års omsättning har Ahlgrens och Önos

konsoliderats endast för årets sista månader. En jämförelse med den

nuvarande gruppens omsättning på helårsbasis år 1985 visar en ökning med

drygt 1026, varav drygt hälften är volymökning.

Koncernens vinst efter finansiella poster uppgick till 38 milj. kr. Årets resultat är 13 milj. kr. högre än 1985. en resultatförbättring på drygt 50 36.

Detta uppnåddes trots att koncernen belastades med höga räntekostnader

till följd av företagsförvärv under år 1985. Vid en jämförelse 'av endast

dotterbolagens sammanlagda resultat efter finansnetto med motsvarande

summa på helårsbasis för år 1985 erhålls en ökning med ca 29 milj. kr. till

ca 69 milj. kr. Koncernens avkastning på sysselsatt kapital ökade till nära

126.

Ahlgrens, koncernens största bolag, uppvisade en mycket god resultatförbättring med mer än en fördubbling av vinsten jämfört med år 1985. Försäljningen av företagets nyckelprodukter ökade i volym med 5 7 trots en lika stor volymmässig nedgång på marknaden för konfektyrer.

Ekströms-koncernen med dotterbolaget Friggs Naturprodukter hade sitt resultatmässigt bästa är hittills. Försäljningen ökade tillfredsställande. Ekströms lyckades därtill hålla nere sina konstnader samtidigt som kapitalet omsattes snabbare, med ökad räntabilitet som följd. Även Friggs fortsatte

sina framgångar från år 1985 och nådde ett mycket bra resultat.

Efter ett par svaga år visade Önos ctt betydligt bättre rörelseresultat för

år 1986. Dock är ambitionen att arbeta upp vinsten i Önos ytterligare under år 1987, bland annat genom lansering av ett antal nya dryckesprodukter.

Jede-Automater är koncernens mest internationaliserade bolag med nära hälften av faktureringen utomlands. Detta är också den del av Jedes verksamhet som växer snabbast. De utländska dotterbolagen har tidigare

haft svårt att uppnå acceptabel lönsamhet, med för år 1986 visade samtliga

bolag vinst. Jedekoncernens lönsamhet är tillfredsställande trots vissa inkörningsproblem med det under år 1986 startade företaget Dinette.

Antalet anställda i koncernen var vid årsskiftet 1134. Det innebär en ökning under året med 115.

Framitidsutsikter Skr. 1987/88:20 Livsmedelsmarknaden totalt sett förblir sannolikt stabil även under år

1987. Detta parat med Procordia Food's fortsatta satsning på kapital- och

kostnadsrationaliseringar samt kvalitetsarbete förväntas ge en tillfredsställande försäljnings- och resultatutveckling under innevarande år.

Procordia Nova AB

1986 Soliditet i &z 82 Antal anställda . 21

Procordia Nova AB bildades den 1 januari 1986 som moderbolag till Svenska Utvecklings AB (SU), Svenska Industrietablerings AB (Svetab) samt Swedish Industrial Development Corp (SID) i USA (numera Procordia Nova Inc). Uppgiften för Procordia Nova är att utveckla nya företag

och affärsidéer för Procordia-koncernen inom områden som anknyter till

Procordias affärsområden. men som inte naturligt ligger inom respektive dotterbolag.

I sökandet efter nya affärsidéer arbetar bolaget i nära samverkan med universitet och högskolor. Härigenom har bolaget kommit i kontakt med ett antal projekt och avknoppningsföretag inte minst inom det biotekniska

området.

Inom Svetab-koncernen har verksamheten under år 1986 inneburit ett omfattande struktureringsarbete. Bolaget har avyttrat ett antal företagsengagemang då de inte passat in i Procordia Novas nya inriktning.

I syfte att öka kontakten med den vetenskapliga världen bildades under år 1986 Procordias vetenskapliga råd. Härigenom har Procordia Nova fått möjlighet att i ett sakkunnigt forum diskutera projektförslag och utvecklingstrender inom olika områden. Genom det vetenskapliga rådet stärker Procordia Nova sina kontakter med universitet och högskolor ytterligare.

Procordia Nova Inc söker och medverkar i nya affärsidéer i USA. Som ett led häri har Procordia Nova investerat i några amerikanska venture capital-fonder. Dessa investeringar skapar möjligheter att följa utveckling-

en inom olika teknikområden från nära håll och också möjlighet till att göra

investeringar parallellt med dessa fonder.

Inflödet av projekt och affärsförslag har under året varit stort. Successivt anpassas de till de sökprofiler som Procordia Nova har.

Procordia-koncernen står inför en intressant utveckling. Procordia Nova

har som en samlad resurs i koncernen för exploatering av nya affärsidéer en väsentlig roll att spela i denna utveckling. 94

Samhall Skr. 1987/88:20

Översikt 1986/87 1985/86 (milj. kr.) (milj. kr.)

Omsättning 2350 2126 Resultat före disp. och skatt 25 19

Historik Samhall har sitt ursprung i Samhällsföretagsgruppen som etablerades den I januari 1980 och övertog ansvaret för dåvarande verkstäder för skyddat

arbete. kontorsarbetscentraler, industriella beredskapsarbeten och vissa

former av hemarbete.

Den nya organisationen skapades för att genom samordning förbättra verksamhetens affärsmässiga förutsättningar och ckonomi. Syftet var ock-

så att få jämnare tillgång till skyddat arbete i olika delar av landet, större

enhetlighet i fråga om personalpolitik och anställningsvillkor samt ett förbättrat utnyttjande av den samlade organisationens kunskaper och re-

surser.

Den 1 juli 1987 bytte koncernen namn till Samhall.

Syfte Samhalls verksamhetsidé är att ge meningsfullt och utvecklande arbete till arbetshandikappade där behoven finns. Detta skall ske genom produktion av varor och tjänster. Arbetsförmedlingen disponerar företagsgruppens arbetsplatser och anvisar de personer som är i behov av arbete inom

gruppen.

Verksamhetsidén är det grundläggande uttrycket för Samhalls uppgift. Verksamheten är således en del av den svenska arbetsmarknadspolitiken och en del av strävan att uppfylla allas rätt till arbete för grupper som på

grund av handikapp inte kan få arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

Samtidigt skall verksamheten bedrivas affärsmässigt och vara en del av det svenska näringslivet. Det innebär att Samhall också skall iaktta de regler och principer som normalt tillämpas i näringslivet.

Företagsgruppens resultat mäts främst inom följande tre målområden: — Att handikappade får ett meningsfullt och utvecklande arbete.

— Att företagsgruppen förbättrar de arbetshandikappade anställdas förut-

sättningar och möjligheter till arbete på den reguljära arbetsmarknaden. —- Att företagsgruppen uppfyller ställda ekonomiska resultatkrav.

Omfuttning

Samhall-koncernen omfattar 24 regionala företag med huvudkontor och

verkstäder i varje län. För speciella försäljningsinsatser, huvudsakligen på

éxport, har företagsgruppen ett marknadsföringsbolag. med fem säljbolag Skr. 1987/88:20 varav två med säte utomlands. Moderföretaget heter Samhall.

De 24 regionala företagen har ansvar för företagsgruppens verksamhet inom resp. län. Företagsgruppen har år 1987 totalt 34 000 anställda fördelade på 330 verkstäder och ett 20-tal s.k. inbyggda verkstäder. Av de anställda är ca 29000 arbetshandikappade.

Följande ingår i företagsgruppen: Samhall Avebe, Stockholms län, Samhall Upsam, Uppsala län, Samhall Alea, Södermanlands län, Samhall Klintland, Östergötlands län, Samhall Högland, Jönköpings län, Samhall

Geve, Kronobergs län, Samhall Kalmarsund, Kalmar län, Samhall Gute, Gotlands län, Samhall Eken, Blekinge län, Samhall Lavi, Kristianstads län, Samhall Pile, Malmöhus län, Samhall Lumatic, Hallands län, Samhall

Bohusgruppen, Göteborgs och Bohus län, Samhall Dalväst, Älvsborgs län,

Samhall SAV, Skaraborgs län, Samhall Erress, Värmlands län, Samhall

Stalan, Örebro län, Samhall WMP, Västmanlands län, Samhall Dala, Kop-

parbergs län, Samhall Exellan, Gävleborgs län, Samhall Midland, Västernorrlands län, Samhall JHP, Jämtlands län, Samhall Safac, Västerbottens

län, Samhall Formel, Norrbottens län samt marknadsföringsbolagen Sam-

hall Trading AB, Tullinge, med säljbolagen Samhall IDC AB, Växjö, Samhall Interiör AB, Märsta, Samhall Rehab AB, Malmö, Samhall UK LTD, England och Samhall BV, Holland.

Verksamhetsinriktning

Samhalls verksamhet utgörs i huvudsak av tillverkningsindustri. Större delen (ca 65 70) av företagsgruppens omsättning utgörs av underleveran-

törs- och legoförsäljning. Företagsgruppens export svarar för ca 2590 av

faktureringen, varav drygt hälften är direktexport av egna produkter som innemöbler och andra interiörprodukter.

Företagsgruppen finns representerad inom de flesta branscher inom tillverkningsindustrin. Den huvudsakliga verksamheten bedrivs inom metallvaru- och träindustribranscherna samt den grafiska branschen. Före-

tagsgruppen har för närvarande ca 700 arbetstillfällen inom service, tjäns-

ter, trädgårdsodling m. fl. nya verksamheter utanför tillverkningsindustrin.

Verksamheten under åren 1985186 och 1986/87

Under verksamhetsåren 1985/86 och 1986/87 har Samhalls positiva resul-

tatutveckling fortsatt. En fortsatt försäljningsökning tillsammans med ceffektiviseringsåtgärder, kostnadsbesparingar och omfattande utbildningsinsatser har medverkat till ett förbättrat resultat och givit fler arbetshandikappade möjligheter till arbete inom företagsgruppen.

Under är 1985/86 nyanställdes 4585 arbetshandikappade efter anvisning från arbetsförmedlingen, vilket innebar en nettoökning med 930 personer. För år 1986/87 beräknas en motsvarande ökning med ca 700 personer.

Personalökningen har skett utan utbyggnad. varför kapacitetsutnyttjandet ökat betydligt.

Intensifierade personalutvecklingsinsatser har lett till en betydande ök- 96

ning av antalet arbetshandikappade som kunnat övergå till annan anställ- Skr. 1987/88:20 ning på den reguljära arbetsmarknaden. Under år 1985/86 erhöll 770 an-

ställda (2,7 72) arbete på den reguljära arbetsmarknaden och under år 1986/

87 beräknas övergångarna öka ytterligare till att omfatta 820 anställda

(3,07) Aktiva insatser för introduktion, utbildning, m.m. har förstärkt personalutvecklingen inom gruppen. Under denna period har moderföreta-

get Samhall inlett en fortlöpande uppföljning av företagens insatser för planerad arbetsväxling, yrkesteknisk utbildning och individuell teknisk

arbetsanpassning. Redovisningen visar att företagsgruppen gör framsteg

" inom samtliga av dessa prioriterade personalutvecklingsområden.

Företagsgruppens försäljning uppgick år 1985/86 till totalt 2122 milj. kr., vilket var en ökning med 6 jämfört med föregående år. För 1986/87 beräknas försäljningsintäkterna öka med ytterligare 117 till totalt 2350

milj. kr. För år 1985/86 erhöll Samhall ett statligt bidrag på totalt 2932,9

milj. kr. Bidraget kan ses som samhällets ersättning för de sociala prestationer som företagsgruppen utför och de merkostnader detta ger.. Före-

tagsgruppens behov av driftbidrag uppgick år 1985/86 till 121,2 7 av löne-

kostnaderna för de arbetshandikappade anställda. För år 1986/87 beräknas

behovet av driftbidrag motsvara 117,6 976. För år 1987/88 har företagsgrup-

pen tilldelats en bidragsram om 113,5 96 av lönekostnaderna för arbetshan-

dikappade anställda.

Framtidsutsikter

En utvärdering av Samhalls arbetsmarknadspolitiska och sociala måluppfyllelse, vilken redovisades i en rapport till regeringen i juni 1986, visade att den hittillsvarande utvecklingen inom företagsgruppen inneburit en god måluppfyllelse. Sedan år 1980 har antalet arbetshandikappade anställda

ökat med 8000, försäljningen har mer än fördubblats och behovet av statsbidrag har minskat betydligt. Denna utveckling har möjliggjorts genom ett omfattande struktureringsarbete och utbyggda insatser för personalutveckling. |

Den inslagna vägen för företagsgruppens utveckling har med andra ord visat sig positiv. Samhall fortsätter denna väg och har för närvarande kapacitet och kommersiella, förutsättningar att bereda ännu fler handikap-

pade arbete. Efterfrågan på arbetstillfällen bedöms under överskådlig tid

väsentligt komma att överstiga nuvarande utbud av arbete inom företags-

gruppen. : | | Samhall arbetar nu utifrån ett gemensamt, långsiktigt handlingsprogram

med sikte på att ytterligare förbättra gruppens resultat såväl ekonomiskt som personalutvecklingsmässigt. Handlingsprogrammet utgår från en fortsatt förstärkning av såväl den affärsmässiga skickligheten som de personalutvecklande insatserna. Genom förändrad struktur inom gruppens företag och ett fördjupat samarbete mellan dem förstärks företagsgruppens totala

kompetens. En successivt ökad exportandel eftersträvas. Den traditionella industriella produktionen kompletteras alltmer med nya ' verksamheter

inom service- och tjänstesektorerna. Nya samarbetsformer utvecklas i

form av s.k. inbyggda verkstäder och entreprenader, där företagsgruppens

verksamhet integreras i andra företag. 97

7 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 20

SARA AB Skr. 1987/88:20

Översikt 1986 1985

(milj. kr.) (milj. kr.)

Verksamhetsinriktning SARA-koncernen är Procordia ABs största företagsgrupp inom servicesektorn. SARA driver en omfattande hotellrörelse i Sverige och utomlands, samt restauranger och cateringverksamhet. SARA har 7410 anställda.

Verksamheten år 1986 För SARA var år 1986 ett år med fortsatt hög aktivitet. Beslut fattades om två ansenliga satsningar på den amerikanska marknaden. Vidare beslöts om expansion vid SARAs hotell Golden Flower i Xian i Kina samt förvärv av personalrestaurangföretag i Västtyskland.

Omsättningen ökade med drygt 13 20 till 2293 milj. kr. och gruppen hade

sitt resultatmässigt bästa år med ett rörelseresultat på 74 (62) milj. kr.

Den svenska hotell- och restaurangmarknaden präglas sedan några är av övercetablering, hårdnande konkurrens och därmed krympande vinstmarginaler. Denna utveckling har ytterligare förstärkts under året.

SARA Hotels

Av SARAS tre affärsområden är SARA Hotels det största. Affärsområdet var mycket expansivt inom flera utländska marknader. Hotels tog över

driften av sex svithotell i USA, engagerades i ett mycket omfattande

svithotellprojekt på Manhattan i New York samt tog över två nya hotell i

Danmark — Dan Hotel vid Kastrups flygplats och Grand Hotel i Odense.

Affärsområdets tyngdpunkt ligger fortfarande i Sverige. Företagets förs-

taklasshotell med citylägen vänder sig framför allt till affärsresenärer. Den delen av marknaden utvecklades tillfredsställande under år 1986.

Under semestersäsongen spelar dock turismen en viktig roll för hotellbeläggningen. Som en följd av det ökade terroristhotet i Europa och kärn-

kraftsolyckan i Tjernobyl minskade USA-turismen till Sverige avsevärt. Detta påverkade Hotels resultatutveckling under år 1986.

Omsättningen för Hotels blev 1060 milj. kr., en ökning med 9 96 från 977

milj. kr. . |

De för SARA Hotels intressantaste marknaderna är hemmamarknaden 98

Skandinavien samt Europa, Asien och USA. Projektplaner bl.a. på den Skr. 1987/88:20 intressanta Kina-marknaden, i Hong Kong och Storbritannien utvärderas.

Dessutom fortsätter affärsområde Hotels sin satsning på den svenska turistnäringen med inriktning bl.a. på centralt belägna anläggningar i attraktiva fjällområden.

I SARA Hotels strategi inför framtiden ingår att utveckla tre grenar: dels affärshotell med citylägen, dels turistanläggningar av hög standard, dels högklassiga konferens- och kongressanläggningar för en internationell pu-

blik.

SARA Cater Partner SARA Cater Partner är Sveriges ledande cateringföretag och är på väg att inta en tätposition även på den norska marknaden. Dessutom har företaget lagt grunden för en snabb expansion i Västtyskland.

Cater Partner förvärvade i januari 1986 det västtyska företaget BKRcatering och senare under våren ytterligare ett cateringbolag. Målsättningen är att bli ett av de ledande cateringsföretagen på den stora västtyska marknaden, som beräknas omfatta 4500 potentiella kundföretag. SARA Cater Partners omsättning i Västtyskland var 33 milj. DM.

Den norska verksamheten expanderade också kraftigt under året. Bl. a.

fick Cater Partner uppdraget att svara för måltids- och logiverksamheten vid utbyggnaden av Statoils raffinaderi i Mongstad utanför Bergen.

Affärsområde Cater Partners omsättning ökade med nära 30 92 under år : 1986 till 830 milj. kr. De omfattande utlandssatsningarna medförde att resultatet sjönk något under året. Verksamheten kännetecknas av mycket låg risk, liten vinstmarginal och snabb kapitalomsättning.

SARA Restauranger SARA Restauranger arbetar inom tre områden: cateringenheter, temarestauranger och mera traditionella restauranger. Affärsområdets omsättning är i stort sett oförändrad medan rörelseresultatet ökade med 35 «£.

Arbetet med en ytterligare effektivisering och ett förbättrat utnyttjande av stordriftsfördelarna fortsatte inom affärsområdet. Dels inriktar sig företaget på att utveckla nya restaurangkoncept, dels bearbetas vissa specialområden för att utvidga företagets marknadsandel inom dessa.

Restaurangers cateringverksamhet består i att företaget finns med vid stora evenemang i anslutning till Nobel-fester, mässor, travtävlingar osv. På detta område är företaget marknadsledare i Sverige. SARA Restauranger satsar nu på att exportera detta specialkunnande till flera större marknader. |

Affärsområdets temarestauranger omfattar bl. a. Clock, kedjan av ham-

burgerrestauranger som är en av de ledande i Norden. Två nya Clock-

enheter öppnades under året, en i Stockholm och en på den mer exotiska marknaden Kuwait. Totalt finns 27 Clock-restauranger.

Under år 1986 beslöt företaget att satsa på licensdrift av en internationell

väl prövad amerikansk restaurangidé som just nu etableras på bred front i 99

flera europeiska länder, Pizza Hut. Detta koncept innebär ett prisvärt Skr. 1987/88:20 alternativ till övriga restauranger för den stora familjemarknaden.

Framtidsutsikter SARA-koncernen kommer under år 1987 att fortsätta sin internationalise-- . ring med bibehållande av en effektiv och lönsam hemmamarknad. Stora satsningar på informationssystem över hela koncernen kommer att bidra till att konkurrenskraften förstärks.

Sjöfartsverket |

Översikt 1986/87 1985/86

(milj. kr.) (milj. kr.)

! Avser avgiftsbelagd verksamhet resp budgetår.

Verkets uppgift och omfattning Sjöfartsverkets huvuduppgift gäller framkomlighet och säkerhet till sjöss och kan anges vara, att inom av statsmakterna givna ramar skapa sådana betingelser för sjöfarten i svenska farvatten att den kan bedrivas under säkra och effektiva former samt att verka för säkerheten ombord på svenska fartyg oberoende av farvatten. Verksamheten skall huvudsakligen

inriktas på handelssjöfarten, men även fritidsbåtstrafiken och fiskets intressen skall beaktas. De tjänster som verket tillhandahåller ingår i en transportkedja där redare och hamnar svarar för de stora investeringarna

och driftskostnaderna. Dessa och övriga intressenters åtgärder och planer måste vägas in i sjöfartsverkets planering.

Verksamheten bedrivs inom två huvudprogram: Farledsverksamhet och fartygsverksamhet.

I farledsprogrammet ingår bla lotsning, farledsutmärkning och andra farledsåtgärder, sjöräddning, sjökartläggning och isbrytning.

I fartygsverksamheten ingår frågor som gäller säkerheten ombord på fartyg, skydd mot miljöförorening från fartyg samt de ombordvarandes

arbetsmiljö och andra sociala förhållanden. :

Enligt givna riktlinjer skall sjöfartsverket drivas med ekonomisk inriktning och med i princip full kostnadstäckning som mål. Farledsverksamheten — med några smärre undantag — och fartygsverksamheten finansieras

främst genom avgifter på handelssjöfarten och rederinäringen samt med:

ersättningar för tjänster åt fritidsbåtstrafiken, fisket och marinen m fl.

Kravet på full kostnadstäckning innebär att inkomsterna skall täcka löpande utgifter, avskrivning och överskott. ränta på statskapitalet. 100

Investeringarna finansieras med egna medel eller upplåning i riksgälds- Skr. 1987/88:20 kontoret på marknadsmässiga villkor.

Från och med den 1 juli 1987 är sjöfartsverket formellt ett affärsverk.

SSAB Svenskt Stål AB

Översikt 1986 1985

(milj. kr.) (milj. kr.) Omsättning | 13010 12931 Resultat före disp. och skatt =. —893 178 Balansomslutning 12418 | 11634 Justerat eget kapital 3396 4043 Investeringar 489 708

1986 1985 Soliditet i c : oe 2 28 35 Antal anställda . 15354 14865

Historik

SSAB Svenskt Stål AB — som är Skandinaviens ledande ståltillverkare —

bildades år 1978 för att skapa förutsättningar att rekonstruera Sveriges tre största handelsstålverk till lönsamhet. De tre tidigare konkurrerande verken Domnarvet, Oxelösund och Luleå sammanfördes i SSAB-koncernen tillsammans med de mellansvenska järnmalmsgruvorna och järnvägen

TGOJ.

Totalt har ca 3 miljarder kronor investerats i anläggningar, vilket bl. a.

resulterat i en av Europas modernaste metallurgier i stålverken i Luleå och

Oxelösund samt en av världens mest moderna tunnplåtanläggningar i Domnarvet.

En överenskommelse träffades i slutet av år 1986 mellan Gränges och

staten vilken innebar att staten löste in Gränges 25- -procentiga innehav i förtid. Staten sålde därefter en tredjedel av aktierna i SSAB till ett konsortium bestående av Fjärde AP-fonden, SPP, AMF, Enskilda Bankens

Pensionsstiftelse, Skandinaviska Bankens Pensionsstiftelse och Skandia. .

Verksamheten under år 1986

Efterfrågan på stål minskade något under år 1986. Världsproduktionen av

råstål uppgick till 714 milj. ton, vilket innebar en minskning med 5 milj. ton

jämfört med föregående 'år. Liksom tidigare år ökade produktionen i U-

länder och I nyligen industrialiserade länder medan produktionen i indu-

striländerna minskade. Produktionsminskningen uppgick till 6—8 2 inom

EG, USA och Japan. Lönsamheten inom stålindustrin förbättrades under första halvåret 1986 men försämrades därefter kraftigt under andra halv-

året beroende på snabbt fallande stålpriser. 101

Stålkonsumtionen i Sverige fortsatte att minska under första halvåret Skr. 1987/88:20 1986. Under andra halvåret inträffade dock en betydande konsumtionsök-

ning vilket ledde till att den totala stålkonsumtionen i Sverige under år 1986

blev drygt 3 Z högre än föregående år. Huvudförklaringen till detta är, förutom en produktionsökning med 2 96 inom verkstadsindustrin och med I Zz inom byggverksamheten, en lageruppbyggnad i konsumtionsledet.

Stålpriserna stagnerade i slutet av år 1984 och låg sedan i stort sett stilla till början av hösten 1986 då priserna på koncernens valsade produkter föll mycket snabbt.

kr. Nytillkomna företag svarar för en intäktsökning på ca 600 milj. kr. Exportandelen sjönk till 40 (45) 92

Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader förbättrades med 40 milj. kr. och uppgick till 245 milj. kr. 1985 års resultat belastades emellertid

av kostnader av engångskaraktär på drygt 100 milj. kr. I realiteten fortsatte

sålunda den successiva försämringen av resultatet som pågått sedan år 1984.

Mot bakgrund av denna utveckling har ett handlingsprogram för omstrukturering av företaget utarbetats.

Hama nesprö pratet innebär VLSINgar på SSABs kärnverksamhet —

olika former. Totalt föreslås investeringar om drygt I miljard kronor.

Handlingsprogrammet innebär även avveckling av koncernens båda gruvor, elektrostålverket i Domnarvet, färdigverk 4 i Luleå, Morganverket i Domnarvet samt billetsmaskinen i Luleå.

Den förväntade kostnaden för denna omstrukturering, till följd av ned-

skrivning av anläggningstillgångar, personalavveckling etc., bedöms uppgå

till 1 060 milj. kr. Dessa framtida omstruktureringskostnader belastar 1986

års resultat som en extraordinär kostnad.

Efter extraordinära poster redovisar SSAB år 1986 en förlust på 893 milj. kr.

Investeringarna under år 1986 uppgick till 462 (557) milj. kr. och var

främst inriktade på nödvändiga ersättningsinvesteringar och på projekt

som ökar kvaliteten och möjliggör ett effektivare resursutnyttjande.

I slutet av år 1985 förvärvade SSAB resterande 50 Z& av aktierna i ' grossistföretaget Dickson från Avesta. Köpet gjordes i slutet av år 1985 men bolaget har först under år 1986 konsoliderats i SSAB-koncernen.

Under hösten 1986 förvärvade SSAB stålrörelsen i Surahammars Bruk

från ASEA.

Medelantalet anställda under året uppgick till 15 354 (14 865).

Framtidsutsikter

Koncernens resultat-är starkt beroende av konjunkturutvecklingen och av de åtgärder som pågår inom EG för att begränsa obalansen mellan

efterfrågan och ståltillverkningskapacitet.

Det kraftiga prisfallet under andra halvåret 1986 på 10 Zz bedöms inte helt kunna kompenseras av sänkta råvarukostnader. Resultatet efter finan- 102

siella intäkter och kostnader bedöms därför under år 1987 bli kraftigt Skr. 1987/88:20 försämrat. |

Under år 1987 kommer arbetet med genomförandet av den handlingsplan som ovan beskrivits att påbörjas. Åtgärderna bedöms komma att förbättra SSABs resultat med ca 500 milj. kr./år.

SSPA Maritime Consulting AB

Historik Den statliga myndigheten marintekniska institutet SSPA ombildades den I juli 1984 till ett statligt aktiebolag, SSPA Maritime Consiulting AB. Vid ombildningen överfördes myndighetens verksamhet och personal samt tillgångar och skulder i sin helhet till det nya bolaget.

Bolagets syfte Bolaget skall bedriva konsult-, provnings- och forskningsverksamhet inom

det marintekniska området samt idka annan därmed förenlig verksamhet.

Bolagets verksamhetsinriktning Bolagets affärsidé är att genom teoretiska beräkningar och praktiska försök i speciallaboratorier och full skala analysera och lösa tekniska problem kring projektering. konstruktion och drift av fartyg, offshorestruktur och andra marina installationer samt att sälja know-how på områden där bolaget har speciell kompetens.

Verksamheten under år 1986

Verksamheten har under året bedrivits främst inom verksamhetsområdena

shipping, naval, offshore, samt övriga projekt.

För shipping är marknaden vikande. Svårigheterna för de svenska

varvs- och rederibranscherna har inneburit en minskat efterfrågan från den

svenska marknaden. Shipping svarade under år 1986 för c.a. 2096 av SSPA's omsättning. | SSPA's marknad inom offshore minskade ner till noll under början av år 103

1986, bl.a. beroende på den allmänna nedgången inom offshore-bran- Skr. 1987/88:20

schen. Offshore svarade för ca 596 av SSPAsS omsättning. För naval var orderingången oförändrat hög. Naval svarade för drygt hälften av or-

deringen och för nästan lika stor andel av omsättningen.

Inom området övriga projekt ingår bl.a. affärsutvecklingsprojekt samt vissa forskningsprojekt som finansieras av styrelsen för teknisk utveckling (STU), men även uppdrag inom områden som isbrytning, oljesaneringsutrustning m.m. :

SSPA satsar även på utveckling och försäljning av datorprogram för

beräkning och simulering. SSPA räknar med en ökande efterfrågan i inom

detta område. . SSPA redovisade för år 1986 en vinst före bokslutsdispositioner och skatt på 21,6 milj. kr.

Investeringarna under år 1986 uppgick till 4,6 milj. kr.

Medelantalet anställda har under året varit 125 personer.

Framtidsutsikter

Inom Naval förutspås en fortsatt hög efterfrågan under år 1987. Däremot förutser SSPA en fortsatt minskad marknad inom shipping och offshore.

Dessutom finns en överkapacitet bland skeppsprovningsanläggningar internationellt vilket gör att konkurrensen på den utländska marknaden är

svår för närvarande. |

SSPA måste därför satsa på att bredda sin verksamhet till nya affärsområden. Under år 1986 har dataprogram börjat säljas. Vidare har en utrustning. som möjliggör att med hjälp av befintligt roder dämpa fartygsrullning, utvecklats och skall marknadsföras under år 1987.

AB Statens Anläggningsprovning

Översikt : 1986 1985

(milj. kr) > (milj. kr.)

Omsättning 177 159

Resultat före disp. och skatt : 0 Balansomslutning . . 93 97

Historik Riksdagen fattade beslut om Statens Anläggningsprovnings (SA) bildande i

maj 1975. I oktober samma år inregistrerades bolaget. Är 1976 användes

för förberedelser och verksamheten startade. med ca 500 anställda vid

årsskiftet 1976/77. 104

Bolagets syfte Skr. 1987/88:20

SA är riksprovplats för tryckkärl, cisterner, containrar, lyftanordningar, maskindrivna portar och verktygsmaskiner. Bolaget svarar för den obligatoriska kontrollen av dessa objekt, dvs. för kontroll av att de uppfyller myndigheternas tekniska säkerhetsföreskrifter. SA granskar ritningar och beräkningar före tillverkningen, kontrollerar utförandet under tillverkning och montage samt besiktigar objekten innan de tas i bruk. Många objekt

besiktigas därefter regelbundet med ett eller några års intervall. För att

befrämja säkerhet och effektivitet inom bolagets verksamhetsområde bedrivs dessutom utbildning, forskning och utveckling. På begäran utför SA även icke obligatorisk kontroll av säkerhetsinriktad karaktär. |

Verksamheten under år 1986 Inga större förändringar skedde i bolagets verksamhet under år 1986.

Arbetarskyddsstyrelsens nya föreskrift för besiktning av tryckkärl har

trätt i kraft vid ingången av år 1987 och SA har anpassat sin verksamhet till

den utan störningar.

Under året har kursverksamheten för bolagets kunder fått ett kraftigt uppsving. Kurser har hållits inom sju ämnesområden med 2 300 deltagare. Kursutbudet kommer att vidareutvecklas. |

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt blev år 1986 0,6 milj.kr.

(0.4). | -

Investeringar i anläggningstillgångar gjordes år 1986 för 1,8 milj. kr. Dessutom tecknades ett leasingavtal täckande anläggningstillgångar för 6,2 milj. kr.

Framtidsutsikter Någon förändring i bolagets verksamhetsinriktning under de närmaste åren förutses inte. Den obligatoriska kontrollen kommer att minska något vilket sannolikt kan balanseras genom ökade uppdrag på övriga tjänster.

Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag

Översikt 1986 1985

: (milj. kr: (milj. kr.)

Historik Skr. 1987/88:20

Efter ett beslut i riksdagen bildades i december 1984 Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB. Bolaget, som är ett av staten helägt kreditakticbolag. har till uppgift att på den prioriterade kreditmarknaden låna upp de medel som behövs för den statliga bostadslångivningen. På detta sätt avlastas stadsbudgeten en upp- och utlåning som för varje budgetår uppgår till ca 9 miljarder kronor.

Bolagets syfte Bolaget finånsierar de bostadslån som betalas ut fr.o.m. den 1 juli 1985. Liksom tidigare sker utlåningen via bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna.

Avsikten är att SBAB skall arbeta på i huvudsak samma villkor som de

tidigare etablerade bostadsinstituten på den prioriterade kreditmarknaden.

Bolagets överskott kommer i inledningsskedet att användas för att bygga upp reserver för förlusttäckning. Vid utgången av det femte verksamhetsåret beräknas, enligt riksdagsbeslutet, in emot 300 milj. kr. ha reserverats

på detta sätt. |

Verksamheten under år 1986 Under år 1986 ändrades förutsättningarna för bolagets verksamhet väsentligt genom den avreglering som blev följden av att riksbanken inte beslöt begära nytt förordnande om placeringsplikt efter den 30 november 1986.

Sedan den 1 december 1986 sker bolagets upplåning på marknadsmässi-

ga villkor. Det gäller att, i konkurrens med övriga låntagare på kapitalmarknaden, anskaffa kapital till så låga räntor som möjligt. Målet är att

upplåningen skall kunna ske till samma eller, om möjligt, lägre räntor än vad som gäller för mellanhandsinstitut i allmänhet på bostadskreditmarknaden.

Även räntesättningen vid utlåningen är sedan den I december 1986 i

princip fri. Målet för SBABs räntesättning vid den slutliga utlåningen är att

räntorna skall sättas till ungefär samma nivå som den högsta ränta som godtas vid beräkning av räntebidrag för nya bottenlån. Vid de två utlå-

ningstillfällena i december 1986, då SBAB tillämpade marknadsmässiga villkor för första gången, låg SBABs utlåningsräntor under nyssnämnda

ränta.

Under år 1986 emitterades totalt 8 188,3 milj. kr. (nominella belopp). Av

detta belopp var 7488,3 milj. kr. s.k. prioriterade bostadsobligationer. Bolagets nyupplåning, sedan verksamheten inleddes, uppgår till samman-

lagt 15 254,1 milj. kr. (nominella belopp).

Den utestående obligationslåneskulden vid utgången av år 1986 uppgick till 15.026, 2 milj. kr.

Den slutliga utlåningen (bostadslån) av bolagets medel under år 1986 uppgick till 8494,2 milj. kr.

Räntenettot uppgår till 52,1 milj. kr. Rörelseresultatet efter avskrivning-

ar uppgår till 42,8 milj. kr. Resultatet har vidare belastats med nedskrivningar av långfristiga placeringar på 12,9 milj. kr. Resultatet före disposi- 106

tioner och skatter uppgår därmed till 29,9 milj. kr. 1985 års resultat var 49.3 Skr. 1987/88:20 milj. kr.

Antalet anställda, var vid verksamhetsårets utgång fem. Eftersom bolaget har en hög datoriseringsgrad sker kontinuerligt ett betydande utvecklings- och utbildningsarbete i datafrågor.

Framtidsutsikter

Bolagets uppgifter bestäms av-ägaren/staten. Bolaget skall drivas så effek-

tivt och lönsamt som möjligt. Överskottet under år 1987 kommer att överstiga tidigare års överskott.

Statens Järnvägar (SJ)

Översikt | 1986 1984/85+

(milj. kr.) (milj. kr.)

> avser 18 månader

Verkets uppgift och omfattning

SJ-koncernen har fr.o.m år 1986 övergått till koncernredovisning per kalenderår. Det är således första gången som SJ med dotterbolag redovisas som en koncern. I koncernen ingår, förutom moderbolaget affärsverket SJ,

Swedcarrier-gruppen med bl.a. ASG AB, GDG Biltrafik AB, AB Trafikrestauranger och Scandinavian Ferry Lines AB samt TGOJ AB, SJ Invest AB och ett antal andra direktägda företag.

Gällande riktlinjer för järnvägspolitiken och verksamheten inom SJkoncernen har lagts fast genom 1985 års järnvägspolitiska beslut. Genom detta beslut ändrades de finansiella kraven på SJ och en översiktlig koncernstrategi fastställdes. SJ:s styrelse har det samlade ansvaret för koncernfrågorna och fungerar således som en koncernstyrelse. Flertalet dotterbolag har samlats under ett särskilt förvaltningsbolag, AB Swedcarrier,

som också har det operativa ansvaret för samordningen mellan dotterbolagen och SJ. Huvudinslagen i koncernstrategin är följande. — Koncernen skall arbeta på de delar av marknaden där det finns förut-

sättningar att stärka järnvägens ekonomi.

— Inom koncernen skall utvecklas en rationell och sammanhållen transportorganisation där olika transportmedels fördelar kan utnyttjas på ett optimalt sätt i samordnade transportlösningar. | — Verksamhet och utveckling skall koncentreras på huvudprodukterna

inom koncernen — järnvägens person- och godstransporter. 107

—- Den kompletterande. verksamhet, som skall finnas inom koncernen, Skr. 1987/88:20 skall utgöra ett naturligt komplement till SJ:s egen verksamhet.

Moderbolaget affärsverket SJ bedriver gods- och persontrafik på järnväg

samt buss- och färjetrafik. SJ skall arbeta på transportmarknaden i konkur- :

rens med andra transportföretag. Verksamheten skall bedrivas efter företagsekonomiska principer. Staten köper därför tjänster av SJ på liknande

sätt som trafikhuvudmän köper tjänster av andra trafikföretag. SJ får

också ersättning för vissa ekonomiska belastningar. som SJ åläggs och som saknar motsvarighet hos konkurrerande företag. Statsbanenätet uppdelas.

från ekonomisk utgångspunkt i ett affärsbanenät och ett ersättningsberätti- ' gat trafiksvagt nät. Affärsbanenätet utgör ungefär en tredjedel av hela nätet men det svarar för 902 av järnvägens totala transportarbete. Det ersättningsberättigade trafiksvaga nätet utgör ca två tredjedelar av nätet

men har bara 1096 av det totala transportarbetet. På ”riksnätet” skall persontrafiken behållas tills vidare. Riksnätet är 8300 km och har ca 997 av det totala persontransportarbetet på SJ:s bannät.

Dotterbolagen omfattar i huvudsak följande verksamheter. Landtransportrörelsen bedrivs av ASG AB, GDG Biltrafik AB, AB Landtransport

samt AB Svelast. Sjötransportrörelsen omfattar dels färjefart Trelleborg— Travemände, dels verksamheten i Scandinavian Ferry Lines AB. som trafikerar lederna Helsingborg Helsingör och Limhamn—Dragör. Övriga verksamheter omfattar bl.a. AB Traftkrestauranger, Swedcarriers och SJ

Invests finansrörelse samt TGOJ AB och Gullivers Resebureau AB.

Verksamheten under år 1986

SJ-koncernen Styckegodstrafiken inom koncernen har gjorts effektivare. AB Svelast har. : övergått till renodlad verksamhet med s.k. Csamcontainer. Stycke- och partigods. som inte inryms i detta, hanteras i ASG:s transportsystem. Den särskilda styckegodsverksamheten inom SJ upphör. Kunderna får bättre service samtidigt som samtliga SJ-företag får bättre ekonomi. .

Tillsammans med affärsverket uppgick den sammanlagda omsättningen

för hela SJ-koncernen till 17.8 miljarder kronor, vilket gör koncernen till en

av landets största. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt visade ett Över. skott p på 93 :

milj. kr. för koncernen. De totala investeringarna uppgick till 3 049 milj. kr. Antalet anställda inom koncernen var 47 203 totalt.

Affärsverket SJ

SJ:s bannät omfattade den 31 dec. 1986 11200 km järnväg i' huvudspår:

vilket var 9696 av de svenska järnvägarna. SJ:s busstrafik trafikerade en

väglängd av 20800 km. | Vagnparken för järnvägstrafiken bestod av 36300 godsvagnar med en'

lastkapacitet på ca t,1 milj. ton samt 2200 person- och motorvagnsfordon

med ca 108000 sittplatser. 5800 sovplatser och' 6100 liggplatser r

liggvagnar. Busstrafiken ombesörjdes med 1682 fordon. 108

Till den i samarbete med utländska järnvägar drivna färjetrafiken bidrog Skr. 1987/88:20

SJ med tågfärjor på lederna Trelleborg—-Sassnitz, Malmö— Köpenhamn

och Helsingborg—- Köpenhamn.

1986 års trafik och ekonomi påverkades negativt av den kalla vintern år 1985/86 samt arbetskonflikten hösten år 1986. Det låga oljepriset har varit

förmånligt för SJ:s konkurrenter. Både inom gods- och persontrafiken har SJ förlorat marknadsandelar. Trots härd konkurrens har dock godstrans-

portarbetet ökat med ca 126 jämfört med år 1985. Även inom persontrafi-

ken var konkurrensen mycket hård.

Antalet resor och personkm.' på järnväg minskade ca 4,596 under år 1986. SJ:s busstrafik omsatte drygt 1000 milj. kr. varav huvudparten var

entreprenadtrafik för länstrafikbolagen.

Rörelseintäkterna uppgick till 9835 milj. kr., De direkta frakt- och bil-

jettintäkterna svarade för 7 580 milj. kr., varav godstransporterna inklusive

posttransporter och färjetrafik bidrog med 3860 milj. kr. och persontrafi-

ken inklusive busstrafik med 3720 milj. kr. Resultatet för år 1986 visade underskott på 207 milj. kr. Investeringarna uppgick till 2406 milj. kr.

Antalet anställda inom affärsverket var under året 35 826 (36 500).

Dotterbolagen

Dotterbolagens samlade rörelseintäkter år 1986 var 8000 milj. kr. eller

4590 av koncernens rörelseintäkter. Efterfrågesituationen för bolagens

landtransporttjänster förändrades endast marginellt under året. Priskonkurrensen var fortsatt skarp beroende på den överkapacitet som finns inom åkerinäringen i hela västeuropa. Dotterbolagens resultat för är 1986 visade ett överskott på 300 milj. kr. före bokslutsdispositioner och skatt. Investeringarna uppgick till 643 milj. kr. Antalet anställda inom dotterbola-

gen var under året 11377.

Framtidsutsikter Den långsiktiga utvecklingen inom SJ pekar entydigt på att SJ får mycket

stora ekonomiska bekymmer kommande år. |

En genomgripande översyn av hela SJ-koncernens olika verksamheter påbörjades därför hösten 1986. Den syftar till att genom ökad affärsmässighet och marknadsanpassning göra företaget konkurrenskraftigare, effekti-

vare och lönsamt. | S

AB Statens Skogsindustrier (ASSID

ASSI startade sin verksamhet år 1942. Bolaget bildades för att driva 16 Skr. 1987/88:20 sågverk och en liten sulfatmassafabrik som dåvarande Domänstyrelsen förvärvat under 1920- och 1930-talen.

ASST är idag ett av Sveriges större skogsindustriföretag, som tillverkar och säljer förpackningspapper, förpackningar samt sågade trävaror och fönster. Verksamheten är baserad på svensk skogsråvara och produkterna säljs främst i Europa. ASSI har också ett antal wellpappföretag inom och

utom Sverige. Dessa företag använder ca 3594 av ASSIs största pap-

perskvalitet, kraftliner.

Organisationen är decentraliserad och uppbyggd kring 14 självständiga

resultatenheter. Större minoritetsintressen finns i Swanboard Masonite AB (37 £) och Empee Golfkarton B.V. i Holland (30 96). Ca 40 % av försörjningen med skogsråvara kommer från domänverket.

Övriga kvantiteter köps på den öppna marknaden. ASSI har samarbetsoch leveransavtal med domänverket. Dessa avtal ger båda parter möjligheten att tillvarata sina ekonomiska intressen i det nära samarbete som ägargemenskapen förutsätter. Övriga kvantiteter köps på den öppna mark-

naden. En stigande kvantitet massaved importeras. -

ASSI har fem pappersbruk varav tre är integrerade med sulfatfabriker (ASSI Karlsborg i Kalix, ASSI Kraftliner i Piteå och Frövifors Bruk AB i Närke). 5074 av koncernens försäljning består av olika slag av förpackningspapper, kartong och pappersmassa. Den totala produktionen uppgår

till 800000 ton papper per år och 200000 ton pappersmassa. 307. av försäljningen avser wellpapp. ASSTI har 18 wellpappfabriker i

Sverige, Danmark, England, Västtyskland och Schweiz. Dessa tillverkar ca 700 miljoner wellpappkartonger per år. Dessutom finns tillverkning och försäljning av plastförpackningar och förpackningsmaskiner.

Sågade trävaror och fönster svarar för 20 7 av försäljningsvärdet. Dot-

terbolaget ASSI Timber har fem sågverk och två komponentfabriker. Etri

Fönster AB tillverkar fönster i fyra anläggningar.

Efter avtal hösten 1986 övertog ASSI den 1 januari 1987 det engelska wellpappföretaget Thames Case Ltd. Företaget omsätter 700 milj. kr. per år och har 1200 medarbetare. ASSI överlät i slutet av år 1986 sina aktier i Swedspan AB till Swanboard Masonite AB. ASSIs andel i det senare

företaget utgör nu 37 22. Resultatet sjönk från 155 milj. kr. till 80 milj. kr.

Den främsta orsaken till resultatnedgången är en kraftig förlust i ASSI Karlsborg. Produktionen har under år 1986 utsatts för allvarliga driftsstör-

ningar i samband med igångkörning av ny miljövänlig teknik. Övriga pappersbruk redovisar oförändrade eller förbättrade resultat. Wellpapprörelsen redovisar ett fortsatt tillfredsställande resultat med

173 milj. kr. (146). Sågverksrörelsen redovisar en fortsatt förlust. Förslag

till åtgärder framläggs under år 1987. Den låga lönsamheten är både

konjunkturellt och strukturellt betingad.

Investeringarna uppgick till 321 milj. kr. (475). Räntabiliteten uppgick till 522 (7). Soliditeten är 37 76 (35).

ASSTI fortsätter sitt långsiktiga utvecklingsprogram för att öka alla med-

arbetares engagemang.

Statens vattenfallsverk Skr. 1987/88:20

Översikt 1986 1985 (avser koncernen) (milj. kr.) (milj. kr.)

Historik

Statens vattenfallsverk grundades år 1909 genom att Trollhätte kanal- och vattenverk, som haft till uppgift att utnyttja vattenkraften m. m. i Trollhättefallen. ombildades till ett nytt statligt verk, Kungliga Vattenfallsstyrelsen

sedermera Statens vattenfallsverk, med hela riket såsom verksamhetsområde. |

Vattenfall fick till uppgift att bl.a. främja utbyggnaden och tillgodogörandet av vattenkraften i riket, ombesörja utbyggnaden och driften vid elektriska kraftverk samt handha anförtrodda delar av statens kanalrörelse.

Under perioden från bildandet fram till år 1919 uppbyggdes verksamhe-

ten genom utbyggnad av de, för den tiden, stora vattenkraftstationerna

Trollhättan, Älvkarleby och Porjus.

Under 1920-talet påbörjades även utbyggnad av ledningsnät för överföring vid 220 (kV) kilovolts spänning i landets södra och mellersta delar. Genom utbyggnad av vattenkraftstationer i Norrland erfordrades så småningom förstärkning av överföringsnätet från dessa produktionscentra i norr till konsumtionscentra i söder. |

År 1938 var hela landet sammankopplat via storkraftnätet (220 kV). Den stora ökningen i förbrukningen har medfört stora utbyggnader av

vattenkraften främst i de norrländska älvarna under 1950- och 1960-talen.

Fr.o.m. 1970-talets början har vattenfall varit engagerat i utbyggnad av två kärnkraftsanläggningar i större format efter en försöksperiod under 1950- och 1960-talen. De två kärnkraftverkens sju reaktorer har tagits i

drift åren 1975—1985.

Under 1960- och 1970-talen byggde Vattenfall dessutom elva oljedrivna värmekraftstationer varav sju gasturbinstationer.

Under efterkrigstiden har det svenska storkraftnätet byggts ut väsentligt innebärande bl. a. överföring med upp till 400 kV spänning.

Statsmakterna beslutade år 1946 att Vattenfall skulle bygga ut och driva storkraftnätet men att andra kraftföretag efter överenskommelse skulle få

överföra ström på detta. De delar av storkraftnätet som genom avtal står öppna för andra stora

kraftproducenter kallas stamnätet och omfattar ca 13410 km. El

Verkets uppgifter Skr. 1987/88:20

Vattenfall skall enligt sin instruktion handha statens kraftverksrörelse och

kanalrörelsen vid Trollhätte kanalverk samt verka för en rationell elförsörjning och effektiv elanvändning inom riket. Kraftverksrörelsen omfattar produktion, distribution och försäljning av clenergi samt överföring av elenergi på storkraftnätet.

Vattenfall skall vidare inom sitt verksamhetsområde arbeta för en av-

veckling av kärnkraften till senast år 2010. Vattenfalls intäkter skall — förutom att täcka löpande kostnader — medge tillfredsställande avskrivningar och därutöver kunna lämna ett överskott som uppfyller gällande krav på förräntning av disponerat statskapital. Utvecklingen under senare år inom cnergiförsörjningen har motiverat att

Vattenfall engagerat sig på nya områden inom energiverksamheten såsom

utveckling av solvärme-, värmepump- och vindkraftteknik.

Vattenfall ombesörjer också i samverkan med totalförsvarets övriga

myndigheter beredskapsplanläggning av rikets elförsörjning. |

Trollhätte kanals verksamhet omfattar hela kanalverksamheten mellan

Göteborg och Vänern samt Säffle kanal. Anledningen till att Trollhätte

kanal ingår i Vattenfalls verksamhet är det samband som finns mellan

användandet av vattnet i älven för kanalverksamhet och vattenkraftproduktion.

Verkets omfattning

Produktionen av den elektriska kraften sker dels i ett hundratal egna och delägda vattenkraftstationer. dels i hel- och delägda värmekraftstationer.

Vattenkraftstationerna ligger till största delen I de norrländska älvarna. Dessutom finns vattenkraftstationer bl.a. i Dalälven, Göta älv, Motala ström, Kolbäcksån och Upperundsälven. Lule älv är landets mest kraftproducerande älv. I denna älv ligger Harsprånget som 'är den största vattenkraftstationen på 940 MW (megawatt — 1000 kilowatt) installerad

effekt. |

Vattenfalls konventionella värmekraftanläggningar utgörs av fyra egna

oljekondensstationer samt elva gasturbinstationer i Svealand och Götaland

inkl. Gotland. Vattenfall driver Ringhals kärnkraftstation vid Varberg på

västkusten med fyra block med en sammanlagd effekt om 3 380 MW. På ostkusten i norra Uppland ligger Forsmarks kärnkraftverk som ägs av

Forsmarks Kraftgrupp AB med Vattenfall som majoritetsdelägare. Vattenfall handhar driften av anläggningens tre block som har en sammanlagd effekt om 2976 MW. | Det svenska storkraftnätet består nu av kraftledningar med 220 och 400 kilovolts spänning med en sammanlagd längd av 15454 km inkl. Konti-

Skanförbindelsen mellan svenska västkusten och Jylland, varav 13 729 ägs

av staten. | | |

Den elenergi som produceras i Vattenfalls egna och delägda anläggningar säljs direkt engros till större industrier, SJ samt kommunala energiverk och andra återdistributörer. Vattenfall har dessutom en egen detaljdistri-

bution med ca 325000 abonnenter samt driver även detaljdistributions- Skr. 1987/88:20 verksamhet tillsammans med kommuner och enskilda företag.

Samarbetet i delägda produktions-, distributions- och fjärrvärmeanläggningar tillsammans med kommuner och andra intressenter sker i bolags-

form där Vattenfall i regel har majoritetsställning i bolagen.

Vattenfall förvaltar aktier i fjorton produktionsbolag bland vilka Forsmarks Kraftgrupp AB är det största. Dessutom förvaltar Vattenfall direkt

aktierna 'i åtta eldistributionsbolag samt genom Vattenfalls Engergiverks-

grupp AB (VEAB) aktierna i nitton andra eldistributionsbolag. Vattenfall har bildat bolag med var och en av tolv kommuner för produktion och

distribution av fjärrvärme inom kommunens centralort.

Vattenfall förvaltar aktier även i elva bolag med andra uppgifter inom

energiområdet. Vattenfall deltar dessutom i ett viktigt samarbete tillsammans med andra kraftföretag i Sverige och de nordiska grannländerna för att genom kraftutbyte uppnå bästa utnyttjande av de berörda företagens produktions- och distributionsanläggningar. Kraftutbytet sker via ett tiotal samkörningsförbindelser mellan Sverige, Danmark, Norge och Finland. Det nordiska

elkraftsamarbetet sker till stor del inom organisationen Nordel.

En viktig del av Vattenfalls verksamhet är att projektera och uppföra de anläggningar som behövs i kraftverks- och kanalrörelsen.

Verksamheten under år 1986 Vattenfall övergick den 1 januari 1985 till att använda kalenderår som räkenskapsår. För år 1986 lämnas följande redovisning för affärsverket.

Produktion och försäljning Kruaftverksrörelsen Vattenfalls elproduktion inkl. andels- och ersättningskraft från andra företags kraftstationer uppgick under år 1986 till 66 579 GWh (miljoner kilowattimmar). Detta innebär en minskning med 1 039 GWh eller 1,5 26

jämfört med år 1985. | :

Vattenkraftproduktionen, I egna och delägda anläggningar uppgick till

29385 GWh eller 44Z: av Vattenfalls totala elproduktion under 1986.

Motsvarande värde för år 1985 var 34360 eller 5192 av den totala produktionen. |

Kärnkraftproduktionen ökade med 3379 GWh celler 12 jämfört med

1985. : Av totala kärnkraftproduktionen om 36954 GWh och som utgör 55 26 av Vattenfalls totala produktion under år 1986 kom 20294 GWh från Ringhalsverket och 16660 GWh från Forsmarksverket som till 74,5 26 ägs av

Vattenfall.

Energitillgänglighet är ett mått på i vilken omfattning en anläggning är tillgänglig för energiproduktion. De fyra Ringhalsblocken uppnådde i me-

8 Riksdagen 19871/88. I saml. Nr 20

deltal 73 Z och de tre Forsmarksblocken uppnådde 92 76. Medelvärdet för Skr. 1987/88:20

världens kärnkraftblock är 65 96.

Köp från andra kraftföretag inom landet minskade från 3391 GWh år

1985 till 2900 GWh år 1986.

Försäljningen av fast kraft inklusive saxningskraft uppgick under år 1986 till 61934 GWh, en minskning med 2 jämfört med år 1985. Industrins förbrukning som utgör knappt 25 92 av den totala fasta kraften ökade med

0,6 72 medan leveranser till gruppen kraftföretag och återdistributörer som:

svarar för ca 6596 av förbrukningen av den fasta kraften ökade med över

17£. Leveranserna till egna detaljdistributionsområden ökade med 8,5 4,

huvudsakligen beroende på övertagande av distributionen.

Försäljningen av tillfällig kraft minskade med 2 293 GWh eller 25 Z.

Den totala exporten minskade med 655 GWh bestående av en minskning av den fasta exporten med 13 GWh och en minskning av den tillfälliga

exporten med 642 GWh.

Kanalrörelsen

Trollhätte kanal hölls öppen för trafik hela år 1986. Den hårda och långa

vintern medförde att stora insatser krävdes ifråga om isbrytning och isundanhållning.

Under år 1986 fraktades 3,7 miljoner ton gods på kanalen. Under året passerade 5 500 fritidsbåtar slussarna i Trollhättan.

Ett beslut har fattats att från år 1986 på försök inrätta en separat

internstyrelse för att leda Trollhätte kanals verksamhet. I styrelsen ingår

bl.a. representanter för näringslivet i regionen.

Kraftrörelsen och kanalrörelsen Resultat Rörelseintäkterna uppgick till 13 785 milj. kr. jämfört med 14049 milj. kr. under år 1985, d. v.s. en ökning med 27. Av intäkterna avser 60 milj. kr.

kanalen mot 51 milj. kr. år 1985. Rörelsekostnaderna ökade med 227 från

9106 milj. kr. till 9330 milj. kr. Ökningen beror på större kraftinköp från Forsmarks kärnkraftverk. Kanalens kostnader ingår med 53 milj. kr. mot

47 milj. kr. år 1985.

Avskrivningar enligt plan uppgick till 1083 milj. kr. år 1986 mot 1213 milj. kr. under år 1985. Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar blev

3372 milj. kr. mot 3730 milj. kr. 1985. Avskrivningar utöver plan som redovisas bland avsättningar uppgår till 1250 milj. kr. mot 1 160 milj. kr. år 1985. Räntan på det disponerade statskapitalet bundet i idrifttagna anläggningar uppgår till 2 124 milj. kr. eller 12,125 26 för är 1986 enligt statens förränt-

ningskrav. Motsvarande värde för år 1985 var 2099 milj. kr. efter 12,625 Z. Härutöver har 222 milj. kr. inbetalats till statsverket. I denna extra inbetalning ingår även av staten krävd motsvarighet till tidigare 114

kommunalskatt med 125 milj. kr. Motsvarande extra inbetalning uppgick Skr. 1987/88:20 till 264 milj. kr. för år 1985. Årets resultat efter ränta på statskapitalet blev 79 milj. kr. mot 446 milj. kr. under år 1985.

Det totala förräntningspliktiga statskapitalet uppgick vid slutet av år 1986 till 19 138 milj. kr. jämfört med 19059 milj. kr. vid slutet av år 1985.

Investeringar

Under år 1986 investerade Vattenfall 3 001 milj. kr. i olika slag av anläggningstillgångar jämfört med 2 821 milj. kr. under år 1985.

I vattenkraftanläggningar har investerats 876 milj. kr., varav 194 milj. kr. avser kapitaltillskott till dotterbolag. Dessa investeringar har väsentligen avsett effektutbyggnader och arbeten i redan befintliga kraftstationer samt inom dotterbolagen även nybyggnader.

I kärnkraftanläggningar har investerats 311 milj. kr. Beloppet avser väsentligen reinvesteringar i Ringhals kärnkraftverk.

I konventionella värmekraftanläggningar samt värmeproduktionsanläggningar har investerats 21 milj. kr.

I distributionsanläggningar har investerats 1504 milj. kr. inkl. förvärv av

distributionsföretag om 2 milj. kr. Dessa investeringar avser utbyggnad av såväl storkraftnätet som de regionala överföringsnäten samt detaljdistributionsnäten.

Investeringarna för övriga ändamål uppgick till 289 milj. kr. under perioden. Av dessa avsåg 240 milj. kr. kapitaltillskott till Swedegas AB samt 3

milj. kr. Kanalen.

Personal Antalet anställda inom Vattenfalls kraftverksrörelse var vid utgången av år 1986 10622 personer, varav 850 deltidsanställda. Detta innebär en minskning med 275 (3 26) det senaste året. 18 Zz av de anställda är kvinnor. Under

den senaste femårsperioden ligger medeltalet anställda på 11294.

Framtidsutsikter Elefterfrågan i landet har stigit med 6—7 7 per år de senaste åren räknat på normal temperatur och konjunktur. Elefterfrågan väntas fortsätta att stiga, dock långsammare än tidigare. Vattenfalls befintliga elproduktions-

kapacitet räcker för att täcka elefterfrågan inom Vattenfalls avsättningsområden till inemot mitten av 1990-talet.

Uppbyggnaden av naturgasmarknaden pågår. Gasmarknaden inklusive

etablerad gasförsäljning i Skåne bedöms i början av 1990-talet kunna uppgå till ca 7 TWh.

Ett omfattande projekt har påbörjats om rationell energianvändning ”Uppdrag 2000”, vars huvudsakliga syfte är att studera möjligheterna till

ökad elhushållning och omfördelning av behoven mellan el- och andra

energislag. 15

Studsvik Energiteknik AB Skr. 1987/88:20

Översikt 1986 1984/85"

(milj.kr.) (milj. kr.)

+ avser 18 månader.

Studsvik Energiteknik AB, med verksamheten koncentrerad till Studsvik är ett svenskt centrum för energi- och miljöforskning.

Bolagets verksamhet var tidigare övervägande kärntekniskt inriktad,

men omfattar numera också annan energiteknik. Studsvik Energiteknik

AB arbetar t. ex. med förbränning och förgasning av fasta ämnen som kol, torv och biomassa, med solenergi, energilagring, fjärrvärmesystem m. m. Studsvik är internationellt mycket välkänt bl.a. för sina resurser för utveckling och provning av kärnbränsle. |

Bolagets huvuduppgift är att utveckla ny, förbättrad och anpassad teknik med särskild inriktning på energiteknik och med specialisering på områden av stor principiell betydelse för Sveriges energiförsörjning och näringslivet inom energisektorn. oe

Studsvik Energiteknik AB är moderbolag i en koncern där flertalet av dotterföretagen är etableringar som kommit till stånd för att exploatera den

teknik som kommit fram genom moderbolagets utvecklingsverksamhet.

Svalöf AB

Historik I februari 1979 tecknades avtal mellån svenska staten och Svenska Lantmännens Riksförbund (SLR) angående Svalöf AB. Enligt detta avtal överläts till staten Sveriges utsädesförenings nettotillgångar, vilka sedan i form 116

av apportegendom tillfördes det nybildade växtförädlings- och utsädesbo- Skr. 1987/88:20 laget Svalöf AB (förutvarande Allmänna Svenska Utsädes AB). Genom apportegendomen ökades aktiekapitalet till 22,4 milj. kr. Efter genomförd kapitalökning ägs Svalöf AB till lika delar av svenska staten och SLR.

Ovanstående avtal intogs i regeringens proposition 1978/79:130 varefter

godkännande gavs av Sveriges riksdag. Bolaget började sin verksamhet den 1 januari 1980. : :

Bolagets syfte

Enligt bolagsordningen skall bolaget genom växtförädling, produktion och marknadsföring förse jordbruk och trädgårdsnäring med det sortmaterial

som dessa näringar efterfrågar samt idka därmed förenlig verksamhet.

Bolagets omfattning

Huvuddelen av lantbruksrörelsen är förlagd till Svalöv och trädgårdsrörel- | sen är förlagd till Hammenhög. Verksamhet avseende växtförädling och trädgårdsrörelse bedrivs i övrigt på ett flertal platser inom landet. Bolagets

centrala administration är förlagd till Svålöv. Koncernomsättningen uppgick till 348 milj. kr.

Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB)

Översikt 1986 1985

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik År 1975 fick SAKAB statsmakternas uppdrag att slutligt omhänderta sådant hälso- och miljöfarligt avfall som kommuner och enskilda avfallsproducenter ej själva kan ta hand om på ett från resurs- och miljösynpunkt godtagbart sätt. Verksamheten är auktoriserad genom förordningen om miljöfarligt avfall (SFS 1975:346) och sker på non-profit bas.

I samband med detta beslut rekonstruerades SAKAB och några av de gamla ägarna (Svenska Utvecklingsbolaget, Kooperativa Förbundet och Alfa Laval lämnade bolaget. Kvar blev Kommunförbundet och nytillkom- 117

na ägare blev staten genom jordbruksdepartementet och Näringslivets Skr. 1987/88:20 stiftelse för avfallsbehandling.

Vid årsskiftet 1975/76 hade SAKAB en behandlingsresurs (dotterbolaget Industridestillation i Lövsta). Detta företag utförde återvinning av lös-

ningsmedel och olja samt förbränning av pumpbart och fast avfall.

I september 1976 övertog SAKAB en våtkemisk anläggning av Terra

Bona i Norrtorp och senare knöts ännu en våtkemisk anläggning vid

Graab-Kemi i Göteborg till SAKAB genom långtidsarrende.

SAKABs verksamhet började med en inventering av befintliga behand-

lingsresurser för miljöfarligt avfall inom och utom landet. Det konstatera-

des att det fanns en överkapacitet för behandling av avfallsolja och stor

brist på resurser för kvalificerad förbränning. Mot denna bakgrund beslöt SAKAB att låta Götaverken Ångteknik som totalentreprenör projektera en

central behandlingsanläggning med förläggning till Norrtorp i Kumla kom-

mun. Tillstånd enligt miljöskyddslagen att uppföra och driva behandlingsanläggningen lämnades av koncessionsnämnden för miljöskydd i december

1978. Sedan beslutet överklagats hos regeringen av bl.a. statens natur-

värdsverk har ett flertal olika alternativa lokaliseringsorter för anläggning-

en prövats. Något bättre alternativ än Norrtorp har därvid inte framkommit. Regeringen har i beslut den 15 januari 1981 fastställt det av koncessionsnämnden lämnade tillståndet. Genom beslutet har dock villkoren för

verksamheten i flera avseenden skärpts. Vid årsskiftet 1983/84 är anlägg-

ningen uppförd och i drift.

Bolagets syfte

SAKABs verksamhet är inriktad på att ge service åt kommuner och

industrier genom att ta hand om och behandla miljöfarligt avfall för de-

struktion eller återvinning.

Bolagets omfattning Bolagets egna resurser är för närvarande endast den våtkemiska anläggningarna I Norrtorp.

Bolaget har etablerat lager för pumpbart avfall i Karlskrona och Gävle.

SAKAB har under de gångna åren byggt upp ett regionalt system av mottagningsstationer. Sådana finns nu i Stockholm, Umeå, Gävle, Hel-

singborg, Kumla och Karlskrona. Mottagningsstationen i Göteborg och

den våtkemiska anläggningen har överlåtits på AB GRAAB-KEMI, Göteborg. per den 1 januari 1987. |

Verksamheten under år 1986

Bolagets verksamhet har liksom tidigare år varit inriktad på att ge service

åt kommuner och industrier genom att ta hand om och behandla miljöfarligt avfall för destruktion eller återvinning. 118

Länsstyrelsen i Örebro län har tillsammans med ett flertal myndigheter Skr. 1987/88:20 och organisationer utarbetat ett program avseende en förundersökning av mark, luft, vatten m.m. för att kartlägga rådande förhållanden i Norrtorp med kringliggande områden, innan den planerade verksamheten kommer i drift. Denna kartläggning av omgivningens bakgrund, som startades under år 1983, kan sedan vid eventuella uppföljningar ligga till grund för en kontroll av verksamhetens eventuella påverkan på omgivningsmiljön.

SAKAB har tillsammans med Finlands Problemavfall AB och Kommunekemi A/S i Danmark anslagit medel för att låta analysera rökgaserna och kontrollera förbränningsbetingelserna vid det senare företagets nyuppförda förbränningsanläggning. Man vill få bakgrundserfarenheter. till den svenska och den finska anläggningen.

Under året har spåranslutning till ST's affärsbanenät etablerats. Speciellt de mer avlägsna avfallsproducenterna betjänas härigenom. Förberedelse har gjorts för uppbyggande av ett dotterbolag, SAKAB Batteri AB, avsett att fr. o. m. år 1987 omhänderta kvicksilverhaltigt batteriavfall.

Totalt har SAKAB per den 31 december 1986 investerat 281,9 milj. kr. (277,7). Vidare har med Kumla kommun slutits avtal om spillvärmeleveranser till Kumla. Härav betingad investering uppgår för SAKABs del till 6,4 milj. kr. Kommunen investerar ca 20 milj. kr.

Omsättningen under året har uppgått till 67,5 milj. kr. (56,8).

Antalet anställda under året uppgick i medeltal till 82 (83).

AB Svensk Bilprovning

Översikt | 1986/87 1985/86

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik AB Svensk Bilprovning började sin verksamhet den 1 januari 1965 i anslutning till att bestämmelserna om den allmänna periodiska fordonskontrollen

trädde i kraft. Från den 1 januari 1971 gäller den årliga kontrollbesiktningsskyldigheten för samtliga registrerade motorfordon som är två år eller.

äldre. Sedan den 1 juli 1978 är bolaget riksprovplats för motorfordon, terrängfordon och släpfordon till motorfordon. |

Bolagets syfte Bolaget svarar för den helt övervägande delen av den obligatoriska kontrollen inom fordonsområdet. Bolaget utför vidare kontroll av kilometer- 119

räknarapparatur på brännoljedrivna och övriga kilometerskattepliktiga for- "Skr. 1987/88:20 don samt utfärdar intyg om att kontrollmärke har förstörts. Därjämte utför bolaget frivilliga trafiksäkerhetskontroller och konditionsbesiktningar samt vägningar av fordon.

Bolagets verksamhet skall drivas på självkostnadsbasis, dvs. intäkterna från besiktningsverksamheten skall täcka bolagets totala kostnader.

Verksamheten under året 1986/87 Under verksamhetsåret 1986/87 utförde bolaget 4,48 miljoner fordonsbesiktningar (1985/86 4,47), vilket innebär en ökning med 0,3 Ze.

Av de kontrollbesiktade fordonen godkändes 80,82 under 1986/87 (1985/86 79,4) medan 19,2 72 underkändes på grund av en eller flera bristfälligheter av betydelse för trafiksäkerheten.

För besiktningsverksamheten disponerades 174 bilprovningsstationer i ' 162 kommuner. Bolaget äger 105 anläggningar, övriga är förhyrda.

Det ekonomiska utfallet efter finansiella poster för verksamhetsåret blev ett överskott på 31,2 milj.:kr.

Framtidsutsikter Fordonsbeståndets tillväxttakt är för närvarande låg. Härvidlag förutses inte heller någon förändring under de närmaste åren. Underlaget för bolagets verksamhet är sålunda stagnerande. Besiktningsvolymen beräknas de närmaste åren öka med omkring en procent per år.

Svensk Bostadsfinansiering Aktiebolag BOFAB

Översikt 1986 1985

(milj. kr.) (milj: kr.) Utläning . 4935,3 5292,9 Räntenetto (inkl. provisioner) 257,5 190,2 Resultat före disp. och skatt 173,4 126,6 Balansomslutning 57993,5 S2701.1

Historik

BOFAB är ett kreditaktiebolag som fått sin bolagsordning fastställd av

regeringen och vars verksamhet enligt lagen om kreditaktiebolag står un-

der tillsyn av bankinspektionen. BOFAB bildades år 1971 av dåvarande

Postbanken och Sveriges Kreditbank som ägde hälften vardera. Är 1973 utvidgades ägarkretsen till att omfatta alla de privata affärsbankerna utom

Sparbankernas Bank. I samband därmed ökades aktiekapitalet och förde- 120

lades så att hälften innehas av den statliga PKbanken och andra hälften av Skr. 1987/88:20 affärsbankerna i övrigt.

Bolagets syfte

Bolaget skall medverka till finansiering av bostads-, kontors- och affärsbyggnader. Långivningen skall bestå av långfristiga krediter mot säkerhet av pantbrev i fastigheter och tomträtter. Vidare kan lån lämnas i objekt,: som får statligt lån för ordnande av allmän samlingslokal, ävensom — utan inteckningssäkerhet — i vissa gemensamhetsanläggningar enligt lagen (1974:172) om samfällighetsföreningar. Dessutom kan lån lämnas utan

inteckningssäkerhet till kommun upp till statslånets nedre gräns för bebyggelse som finansieras med stöd av statligt bostadslån eller statligt lån för anordnande av allmän samlingslokal. Medel till utlåningen kan anskaffas

genom emission av obligationer.

I september 1986 beslutade Riksbanken att inte begära nytt förordnande hos Regeringen av den allmänna placeringsplikten från och med den I december 1986. Prioriteringssystemet upphörde därmed, varför BOFAB,

som enbart lämnat prioriterade lån, i fortsättningen får inrikta sin verksamhet på förvaltning av den befintliga lånestocken.

Verksamhet under år 1986

I likhet med tidigare år satte riksbanken även för år 1986 en ram för

bolagets möjligheter att emittera obligationer. Denna ram uppgick till 7 500 milj. kr. (6 000). Totalt tecknades 5238 milj. kr. (5 327). Bolagets upplåning

(obligations-, förlags- och reverslån) utgjorde vid årsskiftet 54 864 milj. kr.

(50052).

Totalt utbetalades 6 766 lån (9031) till ett värde av 4935 milj. kr. (5293). Låncestocken utgjordes vid årsskiftet av 157818 lån (151649) till ett

sammanlagt belopp av 54411 milj. kr. (50043).

Intäktsräntorna uppgick till 6509 milj. kr. (5714) och kostnadsräntorna till 6270 milj. kr. (5538). Räntenettot utgjorde sålunda 239 milj. kr. (176). '

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt. 173 milj. kr. (126), har

disponerats genom avsättning till värderegleringsreserv med 121 rnilj kr. (95). Av den särskilda investeringsfonden har tagits i anspråk 1 milj. kr. (1). Ackumulerade avskrivningar utöver plan har minskat med 1 milj. kr.

till 3 milj. kr. (3). Resultatet före skatt uppgår till 53 milj. kr. (30). Bolaget visar en nettovinst på 10 milj. kr. (7).

AB Svensk Exportkredit Skr. 1987/88:20

Översikt 1986 1985

(milj. kr.) (milj. kr.)

AB Svensk Exportkredit (SEK) bildades år 1962 och ägs till hälften vardera av staten och affärsbankerna. Bolagets ändamål är att genom kreditgivning medverka vid finansieringen av svensk export av varor och tjänster. Till övervägande del finansieras export av kapitalvaror på kredittider från lägst två till vanligen högst åtta å tio år.

Från den 1 juli 1978 lämnas såväl krediter med statligt stöd som krediter till marknadsmässiga villkor.

Krediter med statligt stöd ges för att utjämna skillnader i konkurrensvillkor vid kreditgivning i förhållande till utländska kreditgivare. Krediter med statsstöd avser i första hand export till u-länder och statshandelsländer. Vid export till industriland åligger det exportören, för att statsstöd skall utgå, att i någon form styrka att utländsk kreditkonkurrens föreligger. Fast ränta tillämpas och i april 1987 låg räntesatserna för statsstödda krediter i utländsk valuta mellan 8,15 26 och 12,05 Z per år beroende på kredittid och importland och valuta. '

Den treåriga försöksperioden för det direkta statliga kreditstödet via SEK utlöpte den 30 juni 1981. Därefter har det s.k. SEK-systemet flera gånger förlängts och gäller f. n. tills vidare.

Krediter till marknadsmässiga villkor lämnas då exportör inte avser att alls utnyttja statligt stöd eller som komplement till en statsstödd kredit för att finansiera t. ex. tredjelandsdel i projekt eller lokala kostnader.

För båda slagen av krediter gäller återbetalning efter fastställd plan, vanligen halvårsvis amortering. För lämnade lån skall enligt SEKSs bolagsordning ställas betryggande säkerhet. Ofta ingår i säkerheten en exportkreditgaranti från exportkreditnämnden (EKN).

Vid utgången av år 1986 uppgick bolagets utlåning till 33 009 milj. kr. varav 25 161 milj. kr. med statsstöd.

Vid samma tidpunkt utestod bolaget med kreditofferter och kreditavtal på tillsammans drygt 10907 milj. kr. avseende kreditgivning med statsstöd (17 147), och 11099 milj. kr avseende krediter till marknadsvillkor (12 158).

Statens kostnad för den statsstödda kreditgivningen har från år 1978 fram till utgången av år 1986 uppgått till c.a. 7532 milj. kr.

SEKs kostnadsmarginal på 0,25 Z£, som avser täcka bolagets hanteringskostnader samt vissa kreditrisker vid statsstödd kreditgivning, uttas av låntagaren i form av förhöjd ränta. Den löftesprovision SEK uttar för lämnade kreditofferter är 0,5 70 per år vad gäller statsstödda krediter och ta tv marknadsmässiga krediter i valutor, och 0,6 6 för marknadsmässiga kredi-

ter i kronor. För kreditoffertar till rörlig ränta uttas för närvarande 0,125 Zz: Skr. 1987/88:20

till 0,25 Zz.

Rörelseöverskottet före bokslutsdispositioner och skatter uppgick för år 1986 till 427 milj. kr. (334). Efter skatteavsättning och avsättning av 310 milj. kr. till värderegleringskonto för utlåning, uppgick nettovinsten till 117

milj. kr. Av till 1986 års bolagsstämmas förfogande stående medel, 170 milj. kr., föreslås en utdelning av 100 kr. per aktie (80). vilket tar i anspråk

70,0 milj. kr., samt en avsättning till reservfonden med 12 milj. kr. I ny räkning överföres 71 milj. kr.

Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB)

Översikt 1986 1985

(milj. kr.) (milj. kr.) Omsättning 611,3 323,5 Resultat före disp. och skatt 0.1 0.1 Balansomslutning 1 417,8 1533,9

Historik

Bolaget bildades den 26 september 1972 i enlighet med ett mellan statens vattenfallsverk, Sydkraft AB och Oskarshamnsverkets Kraftgrupp AB

träffat konsortialavtal. Enligt nu gällande konsortialavtal som trätt i kraft den I juli 1981 äger

Vattenfall 36 Zz, Forsmarks Kraftgrupp AB 30 Z, OKG AB 22 2 och Sydsvenska Värmekraftaktiebolaget 12 Zz av aktierna.

Bolagets omsättning har ökat från ca 0,5 milj. kr 1972/73 till ca 611 milj.

kr år 1986.

Bolagets syfte SKB har av de svenska kärnkraftföretagen fått uppdraget att utveckla, planera, bygga samt driva anläggningar och system för hantering och omhändertagande av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från de svenska kärnkraftverken.

SKB svarar också för den omfattande forskningsverksamheten inom kärnavfallsområdet som staten ålagt de svenska kärnkraftproducenterna.

Slutligen handlägger SKB frågor beträffande prospektering, anriknings-

och upparbetningstjänster och reservlagring av uran för den svenska kärankraftindustrin samt medverkar på begäran av delägarföretagen vid

urananskaffning. 123

Verksamheten under år 1986 Sk r. 1987/88:20 Verksamheten har under året omfattat utredningar, projektering och byggande samt drift av anläggningar och system för omhändertagande av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från de svenska kärnkraftverken m. fl. SKB har också genomfört forskningsverksamhet inom kärnavfallsområdet samt handlagt frågor betr. uranprospektering, beredskapslagring

av uran samt vissa anriknings- och upparbetningstjänster.

SKB:s beredskapslager omfattar anrikat uran och zirkaloy motsvarande

behovet för en elproduktion av något över 35 TWh, i enlighet med avtal

med Överstyrelsen för Civil Beredskap — ÖCB.

SKB är avtalsslutande part för urananrikningskontrakt med Techsnabexport i Sovjetunionen. Under året har förhandlingar inletts om en anpassning av pris och villkor till lägre amerikanska priser.

SKB har också givits en samordningsfunktion mellan SKBs ägare i

uranförsörjningsfrågor. Verksamheten i år har gällt marknadsföringsöversikter, bevakning, kontaktverksamhet. Inom Urantum Institute företräder SKB Sverige i uranförsörjningsfrågor.

SKB har bedrivit en omfattande forskningsverksamhet. i huvudsak med hjälp av företagsexterna resurser vid högskolor, forskningsinstitut, konsultföretag m.fl. Fältundersökningar har pågått bl.a. vid Klipperås i Små-

land. vid Finnsjön i Uppland och på Ävrö i Småland samt några andra

ställen i landet. Ett brett upplagt projekt för studium av berggrundens

stabilitet har påbörjats under hösten 1986. |

SKB har ett omfattande internationellt samarbete inom hela företagets verksamhetsområde. Viktigt härvidlag är det forskningssamarbete som sker beträrffande radioaktivt avfall med organisationer i USA. Kanada, Schweiz och Frankrike samt organ inom IAFA, OECD/NEA och EG.

Ett betydande internationellt forskningsutbyte sker också inom de internationella samprojekt som SKB deltar i. Viktigast här är det OECD/NEAprojekt som under SKBs administration genomförs i Stripa gruva. Under äret har beslut träffats av sju länder. Vidare har i maj 1986 avtal träffats

med NAGRA i Schweiz och DOE i Storbritannien om firansiering av en

studie av naturliga analogier vid Pocos de Caldas i Brasilien.

I september 1986 inlämnade SKB i enlighet med kärntekniklagen ett forskningsprogram beträffande kärnavfallets behandling och slutförvaring. Detta program remissbehandlas för närvarande och Statens Kärnbränsle-

nämnd — SKN skall den I juni 1987 avlämna ett utlåtande till regeringen.

Det råder stort internationellt intresse för SKBs forsknings- och övriga verksamhet. Mot bakgrund härav har det bedömts motiverat för SKB att deltaga i konsultverksamhet inom kärnavfallsområdet av flera olika skäl vid sidan av konsultverksamheten som sådan. Verksamheten ger bl.a. värdefulla utökade och fördjupade kontakter och breddat arbetsinnehäll för SKBs forskning och övriga verksamheter. Uppdrag har under året

erhållits från Taiwan, Sydkorea, USA. Finland och Schweiz och kontakter

sker kontinuerligt med flera andra länder. SKBs uppdragsverksamhet sker

till helt övervägande del inom ramen för SwedPower.

I juni år 1986 inlämnade SKB i enlighet med finansieringslagens krav en kostnadsberäkning för kärnkraftproduktionens radioaktiva restprodukter 124

(Plan 86) till Statens Kärnbränslenämnd (SKN). Efter beredning hos SKN Skr. 1987/88:20 och regeringen fastställdes avgiften för år 1987 till 2,2 öre/kWh för SVAB,

1.7 öre/kWh för OKG samt 1,9 öre/kWh för FKA och Vattenfall.

Under år 1986 har kraftföretagen via avgift inbetalt I 271 milj. kr. till fondering inom SKN enligt finansieringslagen. Ackumulerade inbetalningar jämte ränta på av SKN förvaltade medel t.o.m. år 1986 utgör 7440 milj. kr. Av dessa har SKN under samma tid utbetalt 4617 milj. kr. vill SKB för byggande och drift av anläggningar och system.

Byggnadsarbeten för SFR, ett centralt slutförvar för driftavfall från de svenska kärnkraftverken samt likartat radioaktivt avfall från Studsvik, sjukhus och industri, har kunnat bedrivas planenligt. Under året har bergarbeten slutförts och arbetet i huvudsak omfattat betong och montagcarbete samt arbete med ovanjordsbyggnader.

Arbetet med konstruktion och byggande genomföres av Statens Vattenfallsverk på SKBs uppdrag. Den första byggnadscetappen omfattar en silo och fyra bergsalar för sammanlagt 60000 m? avfall och beräknas. vara

färdig år 1988. |

SKBs centrala mellanlager för använt kärnbränsle, CLAB. har varit i drift sedan juni år 1985. Anläggningen invigdes officiellt den 29 april 1986.

Fram till årsskiftet 1986/1987 har använt kärnbränsle innehållande 360 ton uran samt reaktorkomponenter transporterats till CLAB. Anläggningen

har fungerat väl. |

För transport av använt bränsle och reaktorkomponenter m.m. har

SKBs särskilda sjötransportsystem utnyttjats. Systemet har fungerat väl. Pågående utvecklingsarbete för transporthållare för låg- och medelaktivt

avfall har slutförts och en beställning av en första omgång behållare har skett. För driften av M/S Sigyn har SKB kontrakterat Rederi AB Gotland.

Investeringar i CLAB, transportsystemet och SFR har under året upp-

gått till 266 milj. kr. och finansierats genom utbetalningar från SKN enligt

finansieringslagen och genom delägarbidrag. Delägarbidragen till SFR utanför finansieringslagen har under året uppgått till 188 milj. kr. och täckes via interna fonder inom respektive kraftföretag. Erforderlig fondering år 1986 har bedömas till 0,1 öre/kWh.

SKB söker aktivt att överföra resterande kvantiteter av de s.k. 80talskontraktet med Cogema på andra kunder. Under året har diskussioner främst förts med andra s.k. base load customers. Några avslut har dock inte träffats.

Avtal som träffats med fyra tyska kraftföretag beträffande byte av kärn-

bränsle har under året fullföljts genom att SKB i juni 1986 beviljades tillstånd av regeringen för affären och övriga nödvändiga tillstånd därefter

erhålits. Erforderliga tekniska anpassningar av systemet sker och cen första

transport av bränsle från Västtyskland till CLAB planeras till hösten 1987. Det till de tyska kraftföretagen överförda bränslet. omfattande 57 ton uran

1 Frankrike, har upparbetats. .

Totalt har till Cogema per 31 december 1986 utbetalts 1661 milj. kr.

varav 255 milj. kr. har kostnadsförts och återstående bokförts som för-

skott. Efter överlåtelsen av 25 av 80-talskontraktet till Chubu Electric

har förskottet reducerats med 256 milj. kr. ba in

Under år 1986 har företaget varit organiserat med tre huvudavdelningar, Skr. 1987/88:20

Forskning och Utveckling, Planering och Systemanalys samt Anläggningar. Vidare har vid SKB funnits två stabsavdelningar, en för ekonomi och administration och en för information och samhällskontakt.

Från och med år 1987 sker en organisationsändring genom att två huvud-

enheter inrättats, cen huvudenhet för System och Anläggningar — omfattan-

de tidigare Planering och Systemanalys samt Anläggningar — och en huvudenhet för Forskning och Utveckling. Vid sidan härav finns tre stabsavdelningar, en för Information och Samhällskontakt, en för Uppdragsverk-

samheten samt slutligen en för Ekonomi och Administration.

Medelantalet anställda beräknat enligt bokföringsnämndens anvisningar utgjorde 44 personer (42).

SEMKO, Svenska Elektriska Materielkontrollanstalten AB

Översikt 1985/86 1984/85

(milj. kr.) (milj. kr.) Omsättning 73,3 65,7 Resultat före disp. och skatt 8.9 0,9 Balansomslutning 105,4 96,5 ' Justerat eget kapital 23,8 24,0 Investeringar 4,2 3,2

: . 1984/85 [985/86 Soliditet i Zz. 30,3 0 Antal anställda 204 213

SEMKO, Svenska Elektriska Materielkontrollanstalten AB är riks-

provplats för elektrisk materiel, huvudsakligen för sådan materiel som används i hem och hushåll.

Aktieägare är svenska staten med 51 4. Svenska Elverksföreningen med 29,46 och Svenska Brandförsvarsföreningen med 19,6 Zz.

SEMKOs uppegift är att svara för obligatorisk kontroll d. v. s. av myndig-

het föreskriven provning på sådana produkter som ingår i SEMKOSs kon-

trollområde. Den helt övervägande delen av provningen har föreskrivits av statens energiverk och gäller elsäkerheten, d.v.s. säkerheten mot elektrisk stöt och brand. Genom att staten har huvudinflytande har statens energiverk kunnat delegera rätten att fatta beslut om godkännande. Viss provning görs även enligt andra myndigheters föreskrifter. Det gäller t. ex.

uppmätning av ultraviolett strålning från solarier, joniserande strålning från TV-apparater och kontroll av mikrovågsugnar. Genom samordning av

provningen av all säkerhet för aktuell elmateriel till en provplats uppnås en

rationell hantering sett ur tillverkarens synvinkel. När kraven är uppfyllda godkänner SEMKO produkter och fabrikanten

kan då genom S-märkning för allmänheten visa att den är godkänd. Fabrikanterna ansvarar för att de godkända produkterna tillverkas och säljs i det

av SEMKO godkända utförandet. Genom att göra stickprovskontroller på

marknaden och genom att följa upp anmälningar och rapporter om olycks-

fall, får SEMKO kännedom om sådana fall då produkter säljs i ett utföran- 6

de som avviker från det godkända. SEMKO kan då påyrka rättelse och i Skr. 1987/88:20 svårare fall anmäla förseelsen till ansvarig myndighet för åtgärd.

Möjligheten att genom typprovning hos SEMKO får verifierat produkternas överensstämmande med svenska säkerhetskrav utnyttjas i allt större utsträckning även för produkter utanför föreskrifternas krav på obligatorisk kontroll. Tillverkare och importörer kan då dessutom i sin marknadsföring referera till den för konsumenterna så välkända S-märkningen.

SEMKO deltager i flera internationella samarbeten inom vilka provningsorgan från olika länder accepterar varandras provningsresultat och därmed eliminerar behov för omprovningar och spar tid och kostnader för tillverkarna. Sådana samarbeten är EMKO för de nordiska länderna, CCA för Västeuropa och CB globalt.

Verksamheten under verksamhetsåret 1985/86 Personalstyrkan var vid verksamhetsårets början 216 personer och vid dess slut 210.

Vid årets slut tjänstgjorde 37 personer inom ledning och administration, 21 personer inom norm- och utredningssektionen samt 152 inom typprovningssektionen. Av dessa var 136 direkt engagerade i provningsverksamheten.

Under året uppnåddes en kraftigt ökad försäljning av provning för Smärkning av produkter utanför kravet på obligatorisk kontroll. Dessa provningsuppdrag har främst fallit inom följande produktområden:

Produkter som på grund av någon teknisk parameter (spänning, effekt eller annat) ligger utanför föreskrifternas krav på provning samt kontorsmaskiner och datorutrustningar men även elektromedicinsk utrustning.

SEMKO blev den 1 januari 1986 registreringsinstans för viss elmateriel som kan förorsaka radiostörningar. I samband med detta byggdes upp resurser för att kunna erbjuda radiostörningsmätningar. Efterfrågan på sådana mätningar blev så stor att kapaciteten måste utbyggas för att möta efterfrågan.

Under verksamhetsåret har 12 136 provningsuppdrag avslutats. Av uppdragen var 25 2 förstagångsuppdrag med fullständig provning, 70 Ze kunde godkännas redan efter första provningen, 30 Zz måste underkännas.

SEMKOS förteckning över godkänd elektrisk materiel innehåller: 64 840 typgodkännanden för 2 835 uppdragsgivare från olika länder. 1019

(35 26) är svenska uppdragsgivare.

Framtidsutsikter

Under januari 1986 utkom elmaterielutredningens betänkande DsI 1986:1. I den föreslås att den obligatoriska kontrollen av elmateriel ersätts med ett registreringssystem och en utbyggd marknadskontroll.

Eftersom en slopad godkännandeplikt ses som ett steg i nedbrytande av tekniska handelshinder kan det förväntas att en ny kontrollform för elmateriel kommer att föreslås under år 1988 samt att dess primära innebörd blir en väsentligt minskad omfattning av den obligatoriska kontrollen. Mot 127

bakgrund av detta är SEMKOs förmåga att kunna erbjuda mätningar på en Skr. 1987/88:20 fri marknad av stor betydelse för elsäkerhetsnivån i framtiden och för SEMKOSs fortsatta verksamhet.

Svenska Penninglotteriet AB

Bolagets uppgift är att tillgodose allmänhetens behov av lotterispel samt

driva rörelsen så att den lämnar överskott till statskassan.

Verksamheten under år 1986 I enlighet med av regeringen utfärdat tillstånd har bolagét anordnat 42

dragningar med penningvinster under år 1986. Till det s.k. Penninglotteriet

som omfattade 24 dragningar såldes 23,2 milj. (25,9) lotter. Til Bellmanlot- Iicriets 12 dragningar såldes 18,7 milj. (18.6). Till 1986 års Kulturlotteri till förmån för konst, teater och andra kulturella ändamål, vars behållning

disponeras av utbildningsdepartementet, såldes 928 300 (472 000) lotter å

40 (100) kr. och till Fredslotteriet vars överskott skall gå till svenskt fredsarbete således 115 300 lotthäften (med 2 lotter) å 200 kronor. Under hösten introducerades ett nytt lotteri, TRISS. Till detta lotteri såldes 18 milj. lotter å 20 kr. Den totala försäljningen omfattade sålunda ett sammanlagt värde av 1934 milj. kr. (1429,9). Priset på penning- och bellmanlotterna var 30 kr. t.o.m. april. därefter 40 kr. Nettovinsten uppgick till 687.1 milj. kr. (470,7). I vinstskatt har för bolagets samtliga lotterier inlevererats 141.3 milj. kr. (160.8). Vid bifall till styrelsens förslag ull vinstdisposition erhåller staten hela nettovinsten 687.1 milj. kr. inkl. utdelningen på aktier med 5000 kr. Sammanlagt skulle staten därmed erhålla 828.4 milj. kr.

(631,5), varav 9.3 milj. kr. (16,0) avsatts för Kulturlotteriets ändamål och

2,2 milj. kr. (12,4) till svenskt fredsarbete. Till vinnare har utbetalats 954,5 milj. kr. (708.2).

Den fakturerade försäljningen uppgick till 1935.1 milj. kr. (1430,9). de administrativa kostnaderna till 203.9 (140.6). De likvida tillgångarna var 102,0 milj. kr. (90,2), fordringarna 314,2 milj. kr. (217,2) och anläggnings-

tillgångarna 8,1 milj. kr. (8,4).

Kortfristiga skulder uppgick till 343.0 milj. kr. (239,3), långfristiga skulder till 27,8 milj. kr. (27.8) samt det egna kapitalet till 687.7 milj. kr. . (471,3), varav i aktiekapital 0.1 milj. kr. (0,1). Investeringar uppgick ull 1.2

milj. kr. (0,9) och personalkostnader till 19,3 milj. kr. (7.0. Medeltal anställda under äret var 123. 128

Svenska Petroleum Exploration AB Skr. 1987/88:20

Översikt 1986 1985

| (milj. kr.) (milj. kr.)

"I samband med att den statliga och kooperativa oljehandeln i'Sverige omstrukturerades genom bildandet av OK Petroleum AB, som ägs av

Oljekonsumenternas förbund (ekonomisk förening). svenska staten och

Neste Oy sammanfördes den statliga prospekterings- och utvinningsverksamheten till en koncern med SPE som moderföretag och Svenska Petro-

leum Exploration A/S och Oljeprospektering AB som dotterbolag. SPE ägs

till 5192 av OK Petroleum AB och till 4972 av staten genom miljö- och energidepartementet. OK Petroleums ägare har kommit överens om att

OK Petroleum-koncernens verksamhet avseende prospektering och utvin-

ning av olja och naturgas skall bedrivas av SPE-koncernen, såväl i Sverige som utomlands.

I enlighet med ovannämnda överenskommelse har SPE under året förvärvat samtliga aktier i Svenska Petroleum Exploration A/S samt

Svenska Petroleum ABs och Oljekonsumenternas förbunds respektive innehav av aktier i Oljeprospektering AB. Efter därpå följande förvärv av

aktier i Oljeprospektering AB från andra parter innehade SPE vid årsskiftet 95,9 22 av aktierna i Oljeprospektering AB. |

Verksamheten under år 1986 Under året förvärvades i Norge en andel om 2,59c av block 30/3, där .

oljefyndet Veslefrikk är beläget. Vid slutet av år 1986 innehade SPE-

koncernen koncessionsrättigheter i Sverige, Norge, Storbritannien, Danmark, Angola, Tunisien och Irland. Uader året förvärvades, utöver ovannämnda block 30/3 i Norge, koncessionsrättigheter i Angola (block 3/1985).

Produktionen i Sverige uppgick till 4812 m” olja. Produktion från Ulafältet i Norge påbörjades den 6 oktober. Under året producerades för

bolaget 137 209 m? olja inkl. NGL samt 11.48 miljoner m? gas. Under året

genomfördes en prospekteringsborrning i vardera Angola, Storbritannien och Norge. Oljefynd gjordes i Storbritannien i block 22/2 samt i Angola i

block 3/1985. Båda fynden bedöms som intressanta men ytterligare pro-

spekteringsinsatser erfordras innan volymerna kan fastställas och kommersialitetsbedömning göras. I Norge gjordes ytterligare ett gasfynd i

block 7121/7 vilket utökade tidigare bedömd gasförekomst i blocket. Tid-

punkten för kommersiellt utnyttjande är dock oklar. De externa prospekte-

ringskostnaderna uppgick till 47,3 (84,9) milj. kr.

9 Riksdagen 19871/88. 1 saml. Nr 20

Försäljning har skett av olja, gas och NGL producerad från Ula-fältet Skr. 1987/88:20

till 67,4 milj. kr. från Ula och 1,7 milj. kr. från Gotland. All försäljning av

olja har skett till moderbolaget OK Petroleum. Den löpande verksamheten med prospektering och administration finansierades under året 1986 i huvudsak med statliga bidrag uppgående till 74,1 (86,4) milj. kr. För finansieringen av investeringar i Ula-fältet i Norge hade koncernen vid

utgången av året 1986 långfristiga lån på sammanlagt 280 milj. USD, varav

241,2 milj. USD var avlyft på balansdagen. Koncernens anläggningsinvesteringar uppgick under året till 362 milj. kr. Huvuddelen av dessa avser utbyggnaden av produktionsanläggningar i Norge (Ulafältet). För Conocos räkning finansierades dessutom 153,2 milj. kr. för investeringar i Ulafältet. Under året har moderbolaget samt dotterbolaget i Norge haft i medeltal 39 (39) anställda placerade i Sverige, 3 (3) i Storbritannien och 3 (0) i Norge.

Svenska rymdaktiebolaget

Översikt : 1986 1985

(milj. kr.) (milj. kr.) Omsättning 175,6 318,4 Resultat före disp. och skatt 1,3 —8,7 Balansomslutning 381,5 480,0

Svenska rymdaktiecbolaget, som bildades är 1972, har följande huvuduppgifter: — att tekniskt verkställa det svenska rymd- och fjärranalysprogrammet — alt projektera och utveckla satelliter för bl.a. kommunikation, jord-

observation och rymdforskning — att bedriva teknisk konsultverksamhet i högteknologisektorn, inte bara

inom rymdområdet, åt myndigheter och företag

— att ta emot bilder från fjärranalyssatelliter vid Esrange, bearbeta alla slags bilder i dator för olika tillämpningar och kunder såväl inom som

utom Europa — att utveckla och driva operativa fjärranalyssystem för miljökontroll

t. ex. oljespillövervakning

— att driva Esrange raketskjutfält och markstation för satelliter.

Verksamheten bedrivs vid huvudkontoret ir'Solna samt vid raketskjutfältet och markstationen för satelliter Esrange i Kiruna kommun.

I koncernen ingår dotterbolaget Satellitbild i Kiruna AB med uppgift att

mottaga, bearbeta samt marknadsföra data från fjärranalyssatelliter samt

det ännu vilande dotterbolaget SSC Telecom Ventures AB.

Under år 1986 hade koncernen i medeltal 262 anställda och en omsätt-

ning på 175,6 milj. kr. 130

Förlusten i dotterbolaget Satellitbild uppgick till 18.5 milj. kr. Enligt Skr. 1987/88:20 villkoren för det statliga stöd som beviljats dotterbolaget torde staten komma att medge eftergift av lämnat lån med ett belopp som motsvarar dotterbolagets förluster under de första verksamhetsåren.

Svenska Statens Språkresor AB

Svenska Statens Språkresor AB tillkom år 1979 som en efterföljare till

Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet. Företaget anordnar språkresor med studier utomlands för skolungdomar men även vuxenstuderande samt skolungdomsutbyte med Storbritannien och Västtyskland och vistelser i USA, Canada, Australien under eu år med skolgång i High Schools eller liknande.

Verksamheten visar en uppåtgående trend sedan år 1984 med ökat

deltagarantal på företagets researrangemang.

Svenska Statens Språkresor AB har antingen egna dotterföretag eller

samarbetspartners i följande länder: Danmark, Norge, Finland. Island, Storbritannien, Holland, Västtyskland, Frankrike, Schweiz. Spanien, Australien och Nya Zeeland. Möjligheterna för en positiv utveckling bedöms som goda.

Svenska Tobaks AB

Översikt 1986 1985

: (milj. kr.) (milj. kr.)

Svenska Tobaks AB -— i dagligt tal Tobaksbolaget — har sitt ursprung i

ett monopol som bildades år 1915. När monopolet avskaffades år 1961 fick Tobaksbolaget sin nuvarande form som statsägt aktiebolag. Det bildar idag

tillsammans med dotterbolagen Elisabeth Bas/La Paz i Holland och The

Pinkerton Tobacco Company i USA tobaksgruppen inom Procordia AB.:: Skr. 1987/88:20

Gruppen sysselsätter totalt ca 3000 personer. varav hälften i Sverige. .

Enligt bolagsordningen ska Svenska Tobak AB "tillverka tobaksvaror : och idka handel med tobak och tobaksvaror samt driva annan därmed förenlig verksamhet”. Företaget är organiserat i divisioner för respektive cigaretter, cigarrer/cigariller, röktobak, rökfri tobak. agenturer och import av tobaksvaror. De tre distributionscentralerna i Malmö, Göteborg och Solna distribuerar förutom de egna varorna även större delen av dé importerade tobaksprodukter som finns på den svenska marknaden.

Tobaksbolaget är marknadsledare på den svenska tobaksmarknaden.

Internationellt är företaget känt för ett av världens största piptobaksmärken, Borkum Riff. Svenska Tobaks AB är också en av världens ledande tillverkare av rökfri tobak dvs snus. portionstobak o. d.

Cigarettkonsumtionen i Sverige gick ned under våren men vände under årets senare del framför allt beroende på den tidigt aviserade skattehöj-

ningen | februari 1987 som utlöste en hamstringsvåg. Marknaden för

cigarrer/cigariller fortsatte att sjunka men för första gången på flera år har en uppbromsning av nedgången kunnat märkas. Piptobaksförsäljningen fortsatte att gå tillbaka medan försäljningen av rulitobak stagnerade. Den svenska marknaden för rökfria produkter ökade liksom tidigare år om än i en långsammare takt.

Det amerikanska dotterbolaget The Pinkerton Tobacco Company. en av de största tillverkarna av rökfria produkter i USA, hade en mycket god resultatutveckling. Loose leaf-märket Red Man var alltjämt störst på

marknaden. Det holländska dotterbolaget Elisabeth Bas/La Paz förstärkte ytterligare sin position på hemmamarknaden med huvudmärket La Paz

som marknadsledare. Företaget ökade också sin export och finns nu med sina produkter i närmare 70 länder.

Tobaksgruppens resultat år 1986 blev det Disa någonsin, 762 milj. kr.

Den fakturerade försäljningen var 3109 milj. kr. Utlandsverksamhetens andel av omsättningen blev 439. För år 1987 beräknas gruppens omsiättning uppgå till ca 3 miljarder kronor. Vinsten väntas bli lägre än år 1986.

Sveriges Geologiska AB (SGAB)

Historik Sveriges Geologiska AB (SGAB) övertog den 1 juli 1982 uppdragsverksamheten från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU).

SGAB är ett geokonsultföretag med kontor i Luleå, Malå, Uppsala, — Skr. 1987/88:20

Stockholm, Göteborg och Lund. Personalstyrkan är specialiserad inom geologi, geofysik. geokemi, geoteknik och hydrogeologi. Verksamheten : inriktas mot fyra affärsområden: Prospektering, mark-, berg- och vattenundersökningar. kemiska analyser och miljöundersökningar samt instrumentcering.

SGAB ägs av staten genom industridepartementet. Bland uppdragsgivarna märks Nämnden för statens gruvegendom (NSG). Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB). länsstyrelser, kommuner, näringslivet och privatpersoner. |

År 1986 har varit ett omstruktureringsår för SGAB. Personalstyrkan har

under året minskats med 13 2 och 8 4 har erhållit tjänstledigt för utbild-

ning vilket innebär att bemanningen minskat med 21 Zz. Några misslyckade utvecklingsprojekt har lagts ner och en del utrustning har omvärderats. Det ekonomiska uppföljningssystemet har utvecklats. Lokalbyte har skett i Luleå och Göteborg. Omstruktureringen har fört med sig avsevärda kostnader som belastar rörelsresultatet för år 1986.

Försäljning och resultat

SGABs intäkt för under år 1986 vinstavräknade projekt uppgick till 147,4 milj. kr. (213,2) en minskning med 65,8 milj. kr. I 1985 ärs omsättning ingick ett tilläggsuppdrag på 40 milj. kr. som avsåg upphandling av gruvut-

rustning till Nicaragua. Detta uppdrag hade ingen motsvarighet år 1986. En annan orsak till minskningen är att pågående inte vinstavräknade projekt har ökat med 15.8 milj. kr. Årets investeringar uppgick till 8.3 milj. kr. Rörelseresultat efter planenlig avskrivning uppgick till -10,4 milj. kr. (—- 14,5). Efter finansnetto och extraordinära poster blev resultatet före skatt

—5,6 milj. kr. (—8.1). SGABs likviditet är god. Soliditeten uppgår till 64 <£ och långfristiga skulder till knappt 2 % av balansomslutningen.

Marknad SGABs mest betydande uppdragsgivare i Sverige har varit Nämnden för statens gruvegendom (NSG), Svensk Kärnbränslehantering (SKB) och Statens Strälskyddsinstitut (SST).

För NSG har SGAB utfört prospekteringsuppdrag med inriktning på basmetaller. ädelmetaller och industrimineral medan SKB anlitat bolaget huvudsakligen för att lösa förvaringsfrågan' med det utbrända kärnbränslet. SGABs flygmätningsavdelning kartlade det radioaktiva nedfallet i Sverige när SSI behövde omedelbar information i samband med Tjernobylolyckan.

Utlandsmarknaden har dominerats av uppdrag från SIDA och Ministry

of mineral resources and water affairs i Botswana.

Uppdraget från SIDA att rekonstruera guldgruvor i Nicaragua fortsätter.

Under året tecknades ett avtal för åren 1987 och 1988 på 93 milj. kr. I Botswana pågick hela året ett uppdrag-med att karlägga vattenförekomster

inom ett avgränsat område. Uppdraget avslutas under år 1987 och kontraktsumman uppgår till 35 milj. kr. SGAB har även under'år 1986 i r ET

Botswana tillsammans med ett annat svenskt företag bildat Scan African Skr. 1987/88:20 Trading Ltd som skall verka i SADDC-länderna och huvudsakligen sälja respektive företags produkter. SGABs andel i företaget är 50 Zz.

I Indonesien pågår en utveckling av geologisk undersökningsmetodik finansierad av ASIAN Development Bank. Inom ramen för detta har SGAB hittills erhållit uppdrag för 8 milj. kr.

Sveriges Investeringsbank AB

Översikt 1986 1985

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik Sveriges Investeringsbank AB bildades är 1967. Staten tillsköt i tre olika poster sammanlagt 1 000 milj. kr. i eget kapital. Sedermera ökades detta år 1978 med 300 milj. kr., varefter det insatta kapitalet uppgår till 1300 milj.

kr. Vid sidan härav har staten ställt en generell garanti om 5 000 milj. kr.

för bankens förbindelser. Under de gångna åren har bankens reservfond tillförts 110 milj. kr. av egna vinstmedel samt 75 milj. kr. i akticägartillskott.

Bolagets syfte Investeringsbanken har till uppgift att bidra till finansieringen av näringslivet, bl.a. avseende strukturanpassning och utveckling samt att lämna lån till statliga och kommunala affärsverk och bolag.

Verksamheten under är 1986.

Investeringsbanken har under år 1986 ökat verksamhetsvolymen avsevärt.

Nyutlåningen har ökat med 49,5 %& från 2,001 milj. kr. år 1985 till 2,992

milj. kr. Den totala lånestocken har ökat med 25,8 40 från brutto 6,104 milj.

kr. till 7,680 milj. kr. Bankens garantiförbindelser har ökat från 1,222 milj. kr. till 1.856 milj. kr. en ökning med 52 2. För finansiering av 1986 års stora volymökning har banken, till den del det gäller utlåning i svenska kronor, lånat på den svenska marknaden. Under året har det certifikatprogram, som genomfördes 1985, utökats i två etapper för att vid årsskiftet uppgå till 1.200 milj. kr. Ett obligationslåneprogram på 400 milj. kr. har

också genomförts och utnyttjats till fullo. För finansiering av utlåning i

utländsk valuta år 1986 har upplåning skett i respektive valuta. 134

Resultat Skr. 1987/88:20

Den ökade volymen under år 1986 har medfört att årets ränteintäkter ökat

med 15,4 % eller 124,8 milj. kr. till 936,6 milj. kr. Räntekostnaderna har stigit med 22,6 4 eller 99.9 milj. kr. till 540,9 milj. kr. Ökningen är främst -.volymbetingad. Räntemarginalen under är 1986 har uppgått till 1.58 Z mot 1,76 <& år 1985. Placeringsmarginalen är 5.09 76 mot 5,70 && år 1985. Räntenettot har ökat med 6.7 Zz eller 24,9 milj. kr. till 395,7 milj. kr. .

Försäljningar av aktier i samband med avvecklade ägarengagemang ger ett ytterligare resultattillskott på 53.3 milj. kr. Provisioner och övriga intäktsposter har netto ökat med 85.7 55 eller 9,6 milj. kr. till 20.8 milj. kr.

Totalt ökade därmed bankens rörelseintäkter med 19.2 7 eller 74.7 milj. kr. till 464,3 milj. kr. . |

Bankens omkostnader har ökat med 16 4 eller 6,5 milj. kr. till 47.1 milj.

kr. Kreditförlusterna ökade med 8.9 § eller 3.1 milj. kr. till 38.1 milj. kr.

Kursförlusterna uppgick år 1986 till 32,3 milj. kr. mot 5,7 milj. kr. föregå-

ende är.

Rörelseresultatet för år 1986 uppgick till 338,2 milj. kr. mot 305,9 milj.

kr. 1985, en ökning med 10,6 %. Av resultatet har 239,2 milj. kr. avsatts till värderegleringskontot för utlåning och värdepapper. Efter vinstdelningsskatt på 36,9 milj. kr. (19,0) och inkomstskatt på 34,2 milj. kr. (23,2)

redovisas årets nettovinst till 24,9 milj. kr. Styrelsen föreslär en utdelning med 23.4 milj. kr., vilket är en dubblering mot föregående år, varefter återstår 6,2 milj. kr. för balansering i ny räkning.

Räntabilitet och konsolidering Ärets resultat på 338,2 milj. kr. motsvarar en avkastning på eget kapital

efter fullskatt på 9 Z mot 8,8 fc året innan. Bankens konsolideirngsgrad,

mätt som summan av eget kapital, värderegleringskonton och investerings-

fonder i procent av balansomslutningen, har sjunkit, från 33,7 6 förra året till 29,5 22 år 1986. Anledningen till detta är den stora kreditexpansionen.

Ågarengagemang Under år 1986 har banken avvecklat tidigare redovisade engagemang i Arvanius International AB, Svenskt Medinfo Center AB, Doc's Idé AB och Ortivus Medical AB. Banken har vidare sålt en del av de konvertibla skuldebrev i Finnveden Invest AB.

Banken har under år 1986 engagerat sig som ny delägare i följande bolag: AB Nils Dacke, Medical Invest Svenska AB, AB Nynäs Petroleum, AB Karakås-Kiviks Fuktodlingar & Musteri, Storno AB, Scandinavian Office

Machines AB, Ahlsell EL AB och TracktTech AB. Under år 1986 har "banken köpt en betydande post aktier i Ahlsell för utbyte mot konvertibla skuldebrev i Boliden. Dessa skulebrev har sedermera sålts. Den samman-

lagda realisationsvinsten vid avveckling av ägarengagemang uppgick till

53,3 milj. kr.

Pesonal

Medelantalet anställda under år 1986 var 60 personer, mot 58 förra året.

Swedair AB Skr. 1987/88:20

Översikt sa 1985/86 1984/85

(milj. kr.) (milj. kr.) Omsättning - 385 312

Resultat före disp. och skatt oo 21 14

Balansomslutning 357 266 Justerat eget kapital 71 36 Investeringar . 121 75

1985/86 . 1984/85 Soliditet i 5 21,6 0 Antal anställda 715 "621

Swedair AB ägs till 50 20 av staten genom försvarsdepartementet och till vardera 25 36 av AB Aerotransport och Linjeflyg AB. Bolaget bedriver

flygoperativ verksamhet innefattande bl. a. reguljär trafik på. uppdrag av : Linjeflyg och SAS, reguljär trafik på egna trafiktillstånd, utländsk målflygning samt annan specialflygverksamhet. Inom den reguljära trafiken specialiserar sig Swedair på s. k. commutertrafik med flygplan i 30—40-passagerarklassen. Som första bolag i Skandinavien har Swedair introducerat den

nya generationen turboprop-flygplan. Bolaget opererar för närvarande

med bl.a. 10 st Saab SF 340 på det svenska inrikesnätet. Vid sidan av

flygverksamheten bedriver bolaget flygverkstadsrörelse samt betjänar för-

. svarets robotförsöksplats i Vidsel. Bolaget svarar även för driften av vissa kommunala flygplatser. I anslutning till flygverkstadsrörelsen bedriver bolaget vidare en omfattande agenturverksamhet, främst inriktad på allmänflygsektorn. | Det helägda dotterbolaget Swedair Trade AB marknadsför på agenturba-

sis flygplan och komponenter m. m.

Bolaget äger vidare drygt 90 2 av Basair AB, som bedriver affärsflyg med basering i Västerås. Basair opererar jet-, turboprop- och kolvmotor-

flygplan. S i |

Swedair har den 30 juni 1986 förvärvat drygt 90 Z& av aktierna i agenturföretaget Hans Pättgen AB.

Antalet årsarbetare inom koncernen har framräknats enligt riksförsäkringsverkets normer och uppgick den 31 december 1985 till 715.

Koncernens totala omsättning för verksamhetsåret 1985/86 uppgick till 385,5 milj. kr. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick för verksamhetsåret 1985/86 till 21,3 milj. kr. Koncernens utveckling bestäms främst av utvecklingen av den framtida sekundärtrafiken inom det reguljära flyget, av försvarets framtida beställ-

ningar samt av specialflygets tillväxttakt, vilken starkt påverkar verkstadsrörelsens och agenturverksamhetens volym.

AB Swedcarrier Skr. 1987/88:20

Översikt 0 1986 [985

(milj. kr.) (milj. kr.):

Omsättning «7232 1244

Historik

Swedcarrier började sin verksamhet år 1937 under namnet Svenska Lastbil AB (SLAB). Bolaget, som då var ett dotterbolag till Stockholm—- Wes- 1crås— Bergslagens Järnväg (SWB) införlivades i SJ-koncernen år 1945, när SWB förstatligades.

Redan från början var syftet att bolagets verksamhet — lokal lastbilstra-

fik — skulle vara ett komplement till järnvägen och att bolaget skulle

användas för att stärka de spårbundna transporternas konkurrensförmåga. Denna enda inriktning hade bolaget under lång tid. Det var först på 70-talet som företaget på allvar började expandera, dels till följd av ökade satsning-

ar på lastbilstrafikens område men framförallt genom att delar av SJ:s engagemang inom färjetrafiken övertogs av bolaget. |

Koncernens omfattning och verksamhetsinriktning

År 1983 bildades AB Swedcarrier, som då utgjorde moderbolag i en koncern, som bestod av AB Svelast (lastbilsrörelse), Scandinavian Ferry Lines AB (färjetrafik), Freys Express AB (flyttningsrörelse) samt AB Resmastservice (montagely ft).

I regeringens och riksdagens järnvägspolitiska beslut år 1985 fastställdes en koncernstrategi för SJ och dess dotterbolag. som bl. a. innebar att AB Swedcarrier fr.o.m. den 1 januari 1986 ombildades till förvaltningsbolag med organisatorisk placering mellan SJ och de olika dotterbolagen. Till

Swedcarrier-Koncernen fördes därmed ASG AB. GDG Biltrafik AB, AB

Landtransport och AB Trafikrestauranger. Tillsammans med de i Swedcarrier tidigare ingående dotterbolaget AB Svelast, Scandinavian Ferry Lines AB, Freys Express AB och AB Resmastservice, startade koncernen med ca 7 miljarder i omsättning och närmare 11000 anställda.

Swedcarriers operativa uppgilter kan sammanfattas sålunda: — samordna verksamheten inom koncernen, dels mellan de olika dotterbo-

lagen, dels mellan SJ och de olika dotterbolagen;

— ansvara för Swedcarrier- -koncernens övergripande utveckling och stra-

tegiska planering:

— styra Swedcarrier-koncernens ekonomiska och finansiella resurser så

att dessa används på eu för hela koncernen optimalt sätt.

Verksamheten under år 1986 Skr r. 1987/88:20 I landtransportrörelsen ingår ASG AB. GDG Biltrafik AB, AB Landtransport. Freys Express AB samt AB Svelast.

I den svenska verksamheten har en samordning av tjänsteproduktionen inom styckegodssektorn genomförts. SJ har avvecklat sin styckegodsrörelse. som till övervägande del övertagits av ASG.

För det containeriserade styckegodset (C-sam) innebär ovanstående att:

— ASG står för marknadsföring och försäljning av C-samtekniken — SJ svarar för fjärrtransport av C-samcontainers — Svelast ansvarar för lokaldistribution med teknikbilar samt produk-

tionsstyrning.

Totalt sett kan verkningarna av detta sammanfattas i följande punkter:

— En för SJ mångårig förlustkälla om 100—200 milj. kr. per år har eliminerats

— Effektivitet och resursutnyttjande i befintliga terminaler och system har

ökat kraftigt :

— Intäkter och godsvolym har i stort behållits i inom företagsgruppen

Busstrafiken — koncentrerad till GDG Biltrafik AB — redovisar ett

något förbättrat resultat för år 1986. I entreprenadtrafiken för länsbolagen pågår förhandlingar i flera län med syfte att nå mera långsiktiga avtal. Linje- och charterbusstrafiken visar en fortsatt positiv utveckling. Under år 1986 har GDG bl. a. startat trafik på linjen Oslo-Göteborg i samverkan med med SJ och Ostfold Bilruter i Norge.

Rörelseintäkterna i landtransportrörelsen uppgick till 6 068 milj. kr. Resultatet efter finansiella poster blev 144 milj. kr. Lönsamheten mätt som

räntabilitet på sysselsatt kapital blev 14,8. Sjötransportrörelsen omfattar dels färjefart Trelleborg Travemöände

(TT-linjen) i poolsamarbete mellan moderbolaget och västtyska TToHG i Hamburg, dels verksamheten i Scandinavien Ferry Lines AB (SFL), som trafikerar lederna Helsingborg— Helsingör och Limhamn —Draggr. Färje-

trafiken har haft ett bra år med ökningar såväl inom passagerar- som

lastsektorerna. Uppsatta tillväxtmål har infriats.

Moderbolagets engagemang i poolsamarbete med TToHG har t. o. m. år 1986 omfattat endast godstrafik med trailerfärjorna Saga Star och Saga Wind, vardera med cen lastkapacitet av 80 fordonsenheter. Färjorna bemannas av dotterbolaget SFL. Från januari 1987 deltar Swedcarrier även i passagerartrafiken som 50/S0-part genom nybyggda passagerar- och trai-

lerfärjan ”Nils Holgersson”. För SFL blev år 1986 ett resultatmässigt mycket positivt år och företaget stärkte sin marknadsposition i öresundstrafiken. Mot slutet av äret föränd-

rades konkurrenssituationen på linjen Helsingborg—- Helsinggr genom att godstägstrafiken överfördes till den nystartade DanLink-linjen. Därigenom frigjordes betydande kapacitet hos huvudkonkurrenten DSB. - Rörelseintäkterna i sjötransportrörelsen uppgick till 624 milj. kr. under år 1986, vilket är en ökning med drygt 876 från föregående år. Resultat efter finansiella poster ökade med 7.1 milj. kr. till 84,4 milj. kr. Lönsamheten mäll som räntabilitet på sysselsatt kapital blev ca 25 22, en ökning med

ett par procentenheter från år 1985.

AB Trafikrestaurangers (TR) affärsidé är att erbjuda SJs passagerare Skr. 1987/88:20 service ifråga om mat och dryck. Man tillhandahåller ett brett utbud från l:a klass restauranger till cafeterior och korvkiosker. TR äger och driver Royal Viking Hotel i Stockholm. Under år 1986 sjönk försäljningsvolymerna i restaurangerna något. vilket främst förklaras av ett minskat resande

de eller ökande och totalt steg omsättningen med 9 <z till 511 milj. kr.

Övriga verksamhetsgrenar inkluderar moderbolagets finansrörelse och AB Resmastservice" (RMS) entreprenadverksamhet. Moderbolagets finansrörelse har haft en positiv utveckling under året. Resultat blev 69.6 milj. kr., vilket är en förbättring med 49,6 milj. kr. från år 1985. Större delen av det ökade resultatet utgörs av realisationsvinster vid försäljning ' av börsaktier. Aktieportföljens bokförda värde var vid årets slut 24.8 milj. kr.

RMS' verksamhet är starkt beroende av investeringar inom den petrokemiska industrin. Under år 1986 sjönk investeringstakten drastiskt inom denna sektor som en följd av det fallande oljepriset, vilket i sin tur negativt påverkat RMS” försäljningsintäkter och resultat. Försäljningen minskade med 2696 till 19,4 milj. kr. och resultatet efter finansiella poster blev en förlust på 3,0 milj. kr., vilket är en försämring med 3,9 milj. kr. från år 1985. |

Investeringar Koncernens totala investeringar under år 1986 uppgick till 393 milj. kr.. varav i moderbolaget 183 milj. kr.

Swedec International AB

Historik Genom ctt riksdagsbeslut år 1978 etablerades SWEDEC International AB.

vars verksamhet startade år 1979. Företaget ägs av svenska staten med

50 och av 19 st svenska företag med 509£. Aktiekapitalet uppgår till 3,5

milj. kr.

Bolagets syfte Företaget skall till framför allt u-länder sälja mjuk- och hårdvara inom utbildningsområdet och utnyttja den svenska resursbasen bestående bl. a. 139

av skolöverstyrelsen, gymnasieskolor, AMU-centra, högskolor, specialin- Skr. 1987/88:20 riktade skolor m. fl. Bolaget skall på detta sätt bidraga till att generellt öka

exporten av produkter från Sverige och bistå svenska företag i samband med leveranser, där utbildning ingår. .

Bolaget har en styrelse bestående av ordförande samt fyra representanter från näringslivet och fyra representanter från staten.

Bolagets verksamhetsinriktning

Från u-länder finns en stor efterfrågan på utbildning speciellt inom yrkes-

utbildningsområdet. Företaget har därför tagit fram speciella program inom bl. a. fordonsteknik, verkstadsteknik, el/elektronik, byggnadsteknik

och underhållningsteknik och kan erbjuda kompletta paket inkluderande

" byggnation, utrustning, läromedel och läroplaner, tillhandahållande av lärare och experter, samt kurser och utbildning i Sverige och utlandet. SIDA har i flera projekt kontrakterat företaget för olika utbildningspro-

gram i bl.a. Afrika. Under året har företaget gjort en inventering av svenska universitets och högskolors möjligheter att kunna erbjuda utbildning på engelska i syfte att offerera denna till olika länder. Bolaget har under året drivit projekt i Angola, Cape Verde, Egypten.

Guinea Bissau, Mozambique och Sri Lanka. "> Antalet anställda under året har varit ca 25. Bolaget arbetar dessutom med ett antal konsulter och specialister som temporärt knyts till respektive projekt. Omsättningen för år 1986 uppgick till 14 milj. kr. |

Swedegas AB

I januari 1986 träffades en överenskommelse mellan Statens Vattenfallsverk (Vattenfall ä ena sidan och Shell Gas B. V. Holland (Shell), Den Norske Stats Oljeselskap a.s. (Statoil) och Dansk Olie & Naturgas A/S

(D.O.N.G.) å andra sidan om samverkan i Swedegas AB (Swedegas). varvid parterna slöt dels konsortialavtal om samgående i Swedegas och dels avtal om överlåtelse av aktier i Swedegas. Parternas syfte med överenskommelsen var att stärka förutsättningarna för att utveckla naturgasen "140

som energiresurs i Sverige genom att tillföra Swedegas ytterligare kapital Skr. 1987/88:20 och kunnande.

Sedan riksdagen godkänt avtalen i maj 1986 har sammanlagt 4096 av aktiekaptitalet i Swedegas motsvarande 207 av röstvärdet, överlåtits till Shell med 15 Zz, Statoil med 15 2: och D.O.N.G. med 1052.

Shell är internationellt etablerat inom utvinning, produktion. transport och försäljning av naturgas. Företaget har förvärvat omfattande kunskaper

i naturgasfrågor och disponerar ansenliga resurser inom området.

Statoil är ett av den norska staten helägt aktiebolag, som har betydande intressen i gasfält på den norska sockeln i Nordsjön. Företaget ansvarar för försäljningen av norsk gas och är bl.a. operatör för gastransportsystemet ”Statpipe"”. |

D.O.N.G. är ett av den danska staten helägt aktiebolag, som genom långsiktiga leveransavtal upphandlat naturgas för såväl det danska inhemska behovet som för export, bland annat till Sverige. |

Svdgas I-projektet

Det s.k. Sydgas I-projektet avser gasintroduktion i västra Skåne, från Malmö till Helsingborg (Hasslarp). Inom detta område handhas gasdistributionen av Sydgas AB, ett bolag ägt av svenska staten, Sydkraft AB samt Malmö, Lund och Helsingborgs kommuner. Sydgas köper gasen från Swedegas i Dragör för vidare leverans till nämnda regionala och lokala distributörer.

Den mellan Swedegas och Sydgas kontrakterade gasmängden uppgår vid fullt uttag år 1992 till 440 milj. m'. Är 1986 levererade ca 220 milj. m? naturgas, vilket är något mindre än den avtalade volymen.

Swedegas roll i detta projekt är att äga stamledningen och att administre-

ra de olika avtal. som träffats för detta område.

Svdgas 2-projektet Det s.k. Sydgas 2-projektet avser den vidare gasintroduktionen längs västkusten upp till Falkenberg. Arbetet med anläggandet av Swedegas stamledning från Helsingborg (Hasslarp) till Falkenberg (Årstad) har fortskridit planenligt och avslutats under senare delen av året.

Inom detta område har till Sydgas försålts 50 milj. m? årligen under en tioårsperiod för leverans till Halmstad.

Västgas I-projektet I december 1986 fattades bslut om utbyggnad av Swedegas stamledningsnät från Falkenberg (Årstad) upp till Göteborg, det s.k. Västgas 1-projektet. 141

Till Energiverken i Göteborg har försålts 85 milj. m? årligen under en Skr. 1987/88:20

tioårsperiod med Ieveransstart under våren 1988. I anslutning härtill har Swedegas av DANGAS köpt 200 milj. m? naturgas för marknaderna i Sydgas 2 och Västgas 1.

Marknadsarbete Ett aktivt marknadsarbete har bedrivits dels av Swedegas direkt och dels av det helägda dotterbolaget Västgas AB och de delägda utredningsbolaget Svcagas AB och Mittgas AB. Västgas har som uppgift att marknadsföra och sälja naturgas i Västsverige, antingen direkt eller i samarbete med lokala intressenter. Marknadsarbetet har koncentrerats till Västgas 1-projektet och Götaälvdalen.

Förutsättningarna för naturgasförsäljningen till industrin från Göteborg upp mot Mälardalen har varit föremål för fördjupade studier. I samarbete med ett antal kommuner I Mellansverige har nya beräkningar gjorts av marknadspotentialen för naturgas inom respektive kommun. Under år 1986 har också genomförts fortsatta studier av möjlig grenledningsutbyggnad i Mellansverige på 1990-talet.

Baserat på det ökade intresset för naturgasanvändning i kommunala

fjärrvärmeverk både för värme- och kraftvärmeproduktion har i slutet av

år 1986 ett arbete påbörjats för att närmare kartlägga denna marknad.

Ekonomi Stamledningen 1 Sydgas 1-projektet har under byggnadstiden finansierats dels genom emission av kortfristiga företagscertifikat på svensk penningmarknad och dels genom villkorat lån från Vattenfall. Villkorslånet finansierar den överkapacitet i stamledningen som avses utnyttjas för kommande projekt. Den kortfristiga upplåningen inom ramen för certifikatprogram-

met uppgick vid ingången av år 1986 till 275 milj. kr. Härav har under året

drygt 170 milj. kr. konverterats till ett femårigt euroobligationslån på nominellt 200 miljoner danska kronor och 70 milj. kr. till ett tjugoårigt lån från Allmänna Pensionsfonden. Vattenfalls villkorslån uppgår till 121 milj. kr.

Enligt den överenskommelse, som träffades mellan Vattenfall och de nya delägarna inför samgåendet i Swedegas, har bolagets egna kapital under året höjts till 420 milj. kr. Aktiekapitalet har genom nyemission utökats från 16 milj. kr till 316 milj. kr. och reservfonden från 4 milj. kr till 104 milj. kr.

Vidare har statliga villkorslån till Swedegas för utredningsarbeten m. m. om 112 milj. kr. inkl. upplupen ränta eftergivits. Ett tidigare statligt villkorslån för finansiering av överkapaciteten i det danska naturgasnätet om 188 milj. kr. har efter tillstånd av staten omvandlats till ett villkorat bidrag från Vattenfall.

Swedish Aviation Development AB (Swedavia) Skr. 1987/88:20

Översikt . 1985/86 1984/85

(milj. kr.) (milj. kr.) Omsättning 22,9 [1,1 Resultat före disp. och skatt 1.0 0,2 Balansomslutning 10,4 7,6

Swedavia är ett av luftfartsverket helägt dotterföretag. Dess huvuduppgift är att marknadsföra luftfartsverkets tjänster på den internationella marknaden, att organisera och genomföra utlandsprojekt samt att främja svensk export inom luftfartsområdet.

Aktickapitalet uppgår efter en nyemission under budgetåret 1985/86 till 3,0 milj. kr. Luftfartsverket får teckna borgen intill högst 8.0 milj. kr. för

lån till bolaget. Verksamhetsåret 1985/86 har präglats av omfattande marknadsåtgärder

främst i Kina, Nya Zealand och vissa afrikanska stater. Förutsättningar

har också skapats för att komma in på den europeiska marknaden och då i först ahand Norge och Finland. ': Samverkan med andra svenska exportföretag inom luftfartssektorn har breddats och fördjupats. Bolagets omsättning för verksamhetsåret uppgick till 22,9 milj. kr. vilket

innebär en kraftig ökning jämfört med 1984/85. Verksamehten har medgivit en utdelning med 3 2 på aktiekapitalet.

Under året har 16 personer varit heltidsanställda i bolaget varav 9 haft projektanställning. Totalt har bolaget producerat 39 manär. Produktionen

hår genomförts i huvudsak genom leveranser från luftfartsverket.

Grundutbildning till flygtrafikledare av ett 30-t1al elever från Saudi Arabien har pågått vid flygtrafikledningsskolan i Sturup. Ett antal specialkurser med elever från bl. a. Kina, Nigeria, Saudi Arabien har geomförts.

Bolaget har arangerat flygsäkerhetskurser genom ”Institute of Aviation Safety” med 60 elever från 22 nationer.

Swedish National Road Consulting AB (SweRoad)

Historik Skr. 1987/88:20

Vägverkets utlandsverksamhet initierades av önskemålet att utomlands kunna sälja personalens kunnande samt inom verket utvecklade väghållningshjälpmedel. I samband med Internationella Vägföreningens världskongress i Stockholm under juni 1981 lanserades tjänsterna under rubriken SweRoad Consulting. För att uppnå en i förhållande till verkets ordinarie arbetsuppgifter väl avgränsad verksamhet hemställdes i början av år 1982 hos regeringen om att få bilda ett separat bolag.

Efter riksdagsbehandling medgav regeringen i beslut den 19 maj 1982 (I 873/82) vägverket att bilda ett av staten helägt aktiebolag vars aktier skulle

förvaltas av vägverket. .

Bolagets syfte

Bolagets syfte är att bedriva konsulterande verksamhet främst i utlandet.

Detta omfattar försäljning av produkter och tjänster liksom därmed förenlig verksamhet inom väghållningsområdet. Resursbasen är främst det kun-: nande och den erfarenhet som finns i vägverkets ordinarie organisation. De marknadsförda produkterna har utvecklats i samarbete mellan vägver-

ket, statens väg- och trafikinstitut (VTI) samt svensk industri. Marknadsförings- och försäljningsavtal har träffats med ett flertal utvecklande och tillverkande företag.

Verksamhetsinriktning Avsikten är att i samarbete med konsulter, entreprenörer och svensk industri verksamma i utlandet bredda basen för svensk försäljning av produkter och tjänster. Det har därvid 'visat sig alt administrativt och organisatoriskt kunnande inom väghållningen — främst vad gäller vägunderhåll och trafiksäkerhet — har bästa förutsättningarna att konkurrera på

den internationella marknaden. SweRoads profilering som ett av vägverket förvaltat dotterbolag har givit tillfälle att förmedla denna kunskap och erfarenhet även direkt till andra länders vägmyndigheter och beslutsfattare.

Verksamheten under år 1986 Den höga tekniska utvecklingen inom väghållningen 1 Sverige har medfört ett naturligt samarbete med entreprenörer, konsulter och tillverkare av utrustning samt olika specialföretag med särskild inriktning på vägunder-

håll. Det har varit naturligt för SweRoads verksamhet, alltsedan starten år

1981. att delta i projekt som finaniseras genom de svenska biståndsorganen och då främst i södra Afrika. En viktig förutsättning för insatser internatio-

nellt är kunskap om länder och marknader samt tillvägagångssätt för

projektupphandling och genomförande. Detta har under året medfört att Swe Road, ofta tillsammans med olika svenska konsulter, intensivt satsat på bevakning och sökning av tidigt information om projekt som finansieras 144

av Världsbanken, de regionala utvecklingsbankerna och FN-systemet. Skr. 1987/88:20

Sveriges Exportråd med bevakare i olika delar av världen har vid dessa tillfällen varit till stor hjälp. SweRoad har genomfört projekt i Botswana, Zimbabwe, Laos och Saudi Arabien.

SweRoads omsättning var för koncernen 32 milj. kr. (22) och för moder-

bolaget 25 milj. kr. (22) under år 1986.

Under året har totalt ca 100 personer engagerats utomlands och i slutet av år 1986 var 39 personer kontrakterade för utlandsuppdrag åt SweRoad.

Framtidsutsikter

Den fortsatta utökningen av verksamheten inriktas i första hand på

engelskspråkiga länder i Afrika och Mellanöstern. I första hand inom områdena väghållning och trafiksäkerhet utökas aktiviteterna.i Saudi-Arabien, Zimbabwe, Botswana m.fl. Offertgivning och förhandlingar pågår

dessutom med ett flertal länder'i Mellanöstern och Sydostasien, några

tillsammans med svenska konsulter och leverantörer.

Sydgas AB

Historik I början av år 1980 träffade företrädare för staten överenskommelse med kommunerna Malmö, Helsingborg och Lund samt Sydkraft AB om genomförande av det s.k. Sydgasprojektet. Detta skulle ske genom Sydgas AB enligt förutsättningar som preciserades i ett av parterna godkänt dokument. Riksdagen godkände under våren 1980 överenskommelsen.

Till grund för parternas överenskommelse låg avtal mellan Swedegas AB och Dansk Olie & Naturgas A/S om leveranser och transport av naturgas. Dessa avtal hade träffats inom ramen för ett avtal den 29 februari 1980 mellan svenska och danska regeringarna om samarbete på naturgasområ-

det. Analyser under år 1982 pekade på försämrade förutsättningar för projek-

tet, främst beroende på en ogynnsam utveckling av gas- och oljepriser

samt högre investeringskostnader. Under våren 1983 upptogs därför för-

handlingar mellan staten och Sydgas dåvarande ägare, kommunerna

10 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 20

Malmö, Lund och Helsingborg samt Sydkraft AB. Förhandlingarna ledde Skr. 1987/88:20 till att ett nytt konsortialavtal om Sydgas kunde tecknas den 26 oktober 1983 varvid staten inträdde som hälften-ägare i Sydgas AB.

Sydgas AB är det regionala gasbolaget I södra Sverige som levererar gas

till de fyra distributörerna Sydkraft Naturgas AB och energiverken i Malmö, Helsingborg och Lund. I Sydgas uppgift ingår också att uppföra,

äga och driva regionalt gasnät samt att, enligt särskilt avtal med Swedegas, bygga och driva Swedegas stamledning från Dragör i Danmark.

Verksamheten under år 1986 Sydgasprojektet i Skåne är den första etappen i den svenska naturgasintroduktionen. Därutöver pågår inom Sydgas AB's verksamhetsområde utbyggnad av naturgasdistribution i södra Halland med leveransstart sommaren 1987. Sydkraft Naturgas bär det ekonomiska ansvaret i Halland och de

båda projekten behandlas individuellt i Sydgas interna redovisning.

Sydgasprojektets ekonomiska resultat, dvs. hos såväl Sydgas som distributörerna, skall enligt konsortialavtalet om Sydgas uppsamlas hos Sydgas

AB.

Konsortialavtalet mellan Sydgas delägare (staten, Sydkraft och kommunerna Malmö, Helsigborg och Lund) innebär också åtaganden för delägarna att när det i Sydgas uppstår redovisningsmässiga förluster tillföra bolaget ytterligare kapital så att det ej tvingas i likvidation.

I februari år 1986 beslöt styrelsen begära omförhandling av inköpspriset

på naturgas från Swedegas. Bakgrunden härtill var att analyser av Syd-

gasprojektets ckonomi visade att förändrade marknadsförutsättningar le-

der till en helt oacceptabel utveckling trots de olika åtgärder som vidtagits.

Ett sänkt inköpspris var nödvändigt för att återföra projektekonomin till i

närheten av den vid projektstarten beräknade. 1 början av år 1987 har 'Sydgas beslutat gå till skiljedom.

Sydgas leveranser till distributörerna uppgick under året till 215 (79)

milj. m? (Mm). Vid utgången av år 1986 hade dessa tecknat kontrakt med

4085 kunder för en sammanlagd årlig gasanvändning av 286 Mm”.

I Sydgas gasintäkter på 119 milj. kr. (75) ingår reservering för ännu ej fastställda prisjusteringar av Sydgas leveranser till distributörerna. För år 1985 skall enligt avtal sådana prisjusteringar fastställas i efterhand vilket ännu inte heller kunnat ske.

Resultatunderskottet efter finansiella intäkter och kostnader men före extraordinära intäkter och bokslutsdispositioner uppgår till — 186 milj. kr.

(—39) och täcks genom i förhållande till aktieinnehavet proportionella

driftbidrag från delägarna. Resultatunderskottet hänför sig helt till Sydgasprojektet. : :

Under år 1986 uppgick investeringarna i Sydgas anläggningar till 86 milj. kr. (78).

Medeltalet anställda under år 1985 utgjorde 18 (17) personer. Förutom egen personal utnyttjar Sydgas motsvarande 3—4 årsanställda från utomstående entreprenör för löpande drift- och underhållsarbeten samt beredskapstjänst. 146

Sydgas ägs av staten, genom miljö- och energidepartementet, (50 90), Skr. 1987/88:20 Sydkraft (26,5 26), Malmö kommun (13,5 26), Helsingborgs kommun (6 70) och Lunds kommun (4 92).

Systembolaget AB

Översikt 1986 1985

(milj. kr.) (milj. kr.)

Bolagets syfte

Bolaget bildades år 1954 i samband med riksdagsbeslutet om motbokssystemets avskaffande. Bolagets uppgift är att bedriva detaljhandel med sprit, vin och starköl samt annan i samband därmed närstående verksam-

het. Enligt avtal med staten innehar bolaget den ensamrätt till detaljhandel med nämnda varor i Sverige som föreskrivs i lagen om handel med drycker. Bolaget ombesörjer också partiförsäljningen till restauranger. Fr.o.m. den 1 januari 1978 sker dock partihandeln med svensktillverkat starköl direkt mellan bryggeri och restaurang. Bolaget säljer dessutom alkoholfria festdrycker. " Systembolaget är ett redskap för samhällets alkoholpolitik och arbetar för det mål för alkolholpolitiken som har ställts upp av riksdagen: att minska den totala alkoholkonsumtionen för att därigenom tränga tillbaka alkoholskadorna. Bolaget skall sköta försäljningen på sådant sätt att ska-

dor i möjligaste mån förhindras. Verksamheten skall skötas rationellt och

allmänheten ges god service inom ramen för gällande försäljningsregler och andra av statsmakterna givna förutsättningar. Bolaget skall genom prissättningen få täckning för sina kostnader och skälig vinst. Nettovinsten levereras in till statskassan.

Bolagets omfattning

Vid utgången av år 1986 har bolaget 330 butiker i 236 orter fördelade på 219 kommuner. (Stockholms och Göteborgs kommuner med förorter räknas

vardera som en ort.) Dessutom fanns 559 utlämningsställen — dvs. vanliga

affärer och 68 busslinjer — där bolagets varor utan extra kostnad levereras

till kunden efter beställning. 147

Verksamheten under år 1986 Skr. 1987/88:20

Nedgången av alkoholförsäljningen bröts under år 1986, då Systembola-

gets försäljning, mätt i ren alkohol, ökade med 3,8 Z jämfört med året innan. (Motsvarande jämförelse mellan år 1985 och år 1984 visade en

minskning på 1,2 20.) Under år 1986 såldes 6,34 liter ren alkohol per invånare över 15 år.

Gnklusive öl klass ID, vilket kan jämföras med 6,07 liter under år 1985, en ökning med 4,5 Z.

Bolagets konsumentupplysning har som tidigare år omfattat både sakin-

formation om varusortimentet och fakta om alkoholens verkningar och

risker.

Varuinformationen tillgodoses främst genom skyltningar i butikernas fönster och montrar, trycksaker och utbildning av personalen. Övrig infor-

. mation sker genom film, video, annonsering i massmedia, faktaböcker,

broschyrer, affischer m. m. — ofta i samarbete med olika myndigheter och

organisationer såsom socialstyrelsen, sjösäkerhetsrådet, försvaret och idrottsrörelsen. | . Rörelseresultatet blev 10,6 milj. kr. lägre än år 1985 och uppgick till 275,3 milj. kr. (285,9). Läggs de finansiella och extraordinära posterna till

är resultatet före bokslutsdispositioner och skatt 490,0 milj. kr. (374,7). Efter bokslutsdispositioner, som uppgick till 70,8 milj. kr. (40), blev resultatet före skatt 419,2 milj. kr. (334,7). Sedan avdrag av beräknad skatt skett med 252,6 milj. kr. (198. 5 redovisas ett nettoresultat på 166,6 milj. kr. '

(136,1).

Omsättningstillgångarna ökade med 376 milj. kr. till 2081,7 milj. kr. (1705,7). Det är framför allt likvida medel som har ökat.

Anläggningstillgångarna upptas med 498,8 milj. kr. (539,4).

Kortfristiga skulder ökade med 202,2 milj. kr., beroende huvudsakligen på ökad leverantörsskuld och uppgick till 1358,6 milj. kr. (1 156,5).

Långfristiga skulder upptas till 456,3 milj. kr. (454.6), en ökning med 1,7 milj. kr.

Investeringar i inventarier, fastigheter m. m. uppgick till 30.1 milj. kr., varav I fastigheter 14,5 milj. kr.

Bolaget ägde vid 1986 års utgång 118 fastigheter på fri och egen grund

varav 15 samägs med annan part. På ofri grund har bolaget 5 byggnader. ' Därutöver innehar bolaget andel till minst 1/3 i 9 aktiebolag och två handelsbolag som tillsammans äger 21 fastigheter i vilka bolaget har butik. Bolagets butiksnät moderniseras fortlöpande, dels genom utbyte av gamla lokaler mot nya, dels genom ombyggnad, utökning och nyinredning av äldre lokaler. Under år 1986 har 7 butiker kunnat bytas medan 9 har

utökats och byggts om till modern standard. Genom nyetablering har 8 butiker tillkommit under året.

Framtidsutsikter

Fyra nya butiker beräknas tillkomma under år 1987 -medan sex butiker” : enligt planeringen skall kunna flytta till nya lokaler. 148

I linje med riksdagens uttalande hösten 1984 har bolaget beslutat att Skr. 1987/88:20 något öka takten i etablering av nya systembutiker i kommuner som saknar butik. Det innebär att beslut kommer att fattas om nyetablering i 4—5 kommuner per år under de närmaste åren.

Under tioårsperioden 1976—1985 minskade alkoholförsäljningen i Sveri- | ge med ungefär 209c . Samtidigt skedde en övergång till alkoholsvagare drycker. Det innebar att försäljningen av sprit minskade kraftigt, medan försäljningen av vin ökade. Mellanölet försvann från allmänna handeln, vilket ledde till en ökning dels av öl klass II. dels av starkölet. Även om försäljningen mätt i ren alkohol minskade, innebar utvecklingen således en ökning av arbetsvolymen i systembutikerna. |

Under år 1986 blev utvecklingen en annan, såtillvida att försäljningen ökade i alla varugrupper, både sprit, vin och starköl. Mest dramatisk blev ökningen när det gäller starköl, ca 1346. I ren alkohol ökade försäljningen med nästan 424, jämfört med år 1985. Bland annat innebar den ökade försäljningen av starköl stora arbetsmiljöproblem för Systembolaget. Hur utvecklingen blir i framtiden beror i stor utsträckning på statsmakternas åtgärder, framför allt när det gäller dryckesskatterna. Försäljningen av alkoholdrycker är priskänslig, och priset utgörs till mycket stor del av dryckesskatter och mervärdeskatt.

Även när det gäller andra aspekter på verksamheten är bolaget beroende av statsmakternas beslut om det alkoholpolitiska regelsystemet. Under förutsättning att nuvarande riktlinjer i stort sett kommer att gälla i fortsätt- ningen, kommer bolagets verksamhet att liksom hittills att utvecklas stegvis. Nyheter kommer att prövas i.någon eller några butiker innan de införs i hela landet. : |

Servicen till kunderna kommer att utvecklas och förbättras i i alla avseenden som inte kan väntas leda till ökad försäljning eller ökade skador på annat sätt. Prov med självbetjäning för starköl och andra åtgärder för att förebygga belastningsskador kommer att fullföljas. Ett nytt butiksdatasystem studeras med sikte på införande i början av nittiotalet. Det kommer troligen att innebära möjlighet till modernare betalningssätt och modernåre registrering av inköpen, samt förbättrad kommunikation och information.

Teleinvest AB Översikt | 1985/86" 1984/85

(milj. kr.) (milj. kr.)

Verksamheten under år 1986 Skr. 1987/88:20

Fr.o.m. den 1 januari 1987 har Teleinvestgruppen, som ingår i televerks-

koncernen, övergått från budgetår som räkenskapsår till kalenderår. På grund därav består övergångsperioden av 18 månader. |

Inom Teleinvestgruppen svarar Teleinvest för koncerngemensamma funktioner som strategisk planering, samordning och uppföljning, finans-

förvaltning, fastigheter och service av olika slag till'dotterbolagen.

Enligt beslut av statsmakterna kan televerket från den 1 juli 1984 uppta

lån på den allmänna kreditmarknaden. Utan att belasta statsbudgeten kan

televerkskoncernen utvecklas vidare och genom utnyttjande av de nya finansieringsmöjligheterna bidra till en snabb och stabil utbyggnad av

telekommunikationerna i Sverige. För att svara upp mot de nya krav som

ställs på televerkskoncernen i finansiellt avseende har inom Teleinvest AB

inrättats en central finansenhet (CFE) av internbanksmodell. CFE tillhandahåller åt televerkskoncernen de flesta traditionella banktjänsterna till konkurrenskraftigt pris och svarar för koncernens finansiering bl.a. genom att utge Telecertifikat och Teleobligationer. Gentemot banksektorn repre-

senterar CFE hela televerkskoncernen och vice versa i förhållande till de

olika koncernenheterna. | |

Fastighetsfunktionen inom moderbolaget har som huvuduppgift att lång-

siktigt säkra Teleinvestgruppens lokalbehov i strategiska områden. Funk-

tionen bereder köp och nybyggnation, svarar för projektledning, samordnar förhandlingar och kontakter med myndigheter, konsulter och byggnadsföretag. Fastighetsfunktionen tecknar långfristiga hyresavtal, funge-

rar som rådgivare beträffande kontraktsfrågor och hyresnivåer samt administrerar kontraktsenligt underhåll av lokaler som uthyres av Teleinvest.

Under perioden har tre nya dotterbolag tillförts bolaget, nämligen SU- TV'T-Infologics AB, Interpak Network Services AB och Mailstar AB.

Teleinvest har under redovisningsperioden ökat sin andel i Infologics

från 45,92 till 90,5 Z.. Bolagets affärsidé är'att vidareutveckla och mark-

nadsföra kommersiellt intressanta forskningsresultat inom artificiell intelligens och datavetenskap, vilka bl.a. är hjälpmedel till förbättring av driftoch underhållsfunktionerna i televerket. Interpaks affärsidé är att svenska företag genom bolaget, i vilket Teleinvest har 51 Z, kan teckna avtal med televerket för hela sin internationella datakommunikation. medan Mailstar slutligen, som ägs till 60 92, planerar att erbjuda internationella tjänster för överföring av meddelanden t.ex. till multinationella företag och organisa-

tioner. |

Per den I januari 1987 har två nya dotterbolag bildats, Scantel AB och

TeleMaticSystem AB.

Televerket Skr. 1987/88:20 Översikt | 1985/86” 1984/85

(milj. kr.) (milj. kr.)

+ Avser I8 månader

Verkets uppgift och omfattning Televerket har av statsmakterna givits ett övergripande ansvar för telekommunikationerna i Sverige. Detta innebär ett sammanhållet systemansvar oavsett vilka företag som tillhandahåller den enskilda komponenten eller utrustningen. Televerkskoncernen skall ha en bred verksamhet inkl. egen produktion med syfte att vidmakthålla en nationell kontroll över telekommunikationsnätet. Televerket skall i god tid informera utåt om sina utbyggnadsplaner och de möjligheter detta skapar.

Televerket svarar för anläggning. drift och förvaltning av de statliga teleanläggningar, som är underställda verket.

Televerket skall som affärsdrivande verk drivas enligt affärsmässiga

principer med krav på tillfredsställande lönsamhet. Verksamhetens kost-

nader skall sålunda täckas med imäkter från dem. som utnyttjar televerkets tjänster.

Televerkskoncernens företagsmässiga uppgift har fastställts till följande:

— Televerkskoncernens huvuduppgift är att i Sverige erbjuda och un-

derhålla kommunikation alla till alla. Detta skall ske på ett sådant sätt att

behovet av kommunikationer för tal, data, text och bild tillgodoses med god kvalitet och bra förhållande mellan pris och prestanda, inklusive service. Verksamheten skall drivas affärsmässigt med lyhördhet för kun-

dernas önskemål. Televerkets profilmål är att uppfattas som ett kundstyrt, effektivt och kvalitetsmedvetet företag. — Televerkskoncernen skall tillgodose statsmakternas krav på sociala

och regionalpolitiska hänsyn.

— Tceleverkskoncernens långsiktiga lönsamhet skall vara 3Z real av-

kastning på det egna kapitalet, dvs. en förräntning som är 3 76 högre än inflationen enligt konsumentprisindex. Koncernens soliditet skall ligga på en hög nivå. Inom själva televerket skall arbetsproduktiviteten öka med

57 per år.

I televerkets ansvar ingår att utveckla och tillhandahålla en samhällsckonomiskt riktig teleinfrastruktur baserad på ett sammanhållet telenät (inklusive radionät) och till behoven anpassade grundtjänster.

Televerkets grundtjänster bör i tillämpliga delar tillgodose följande krav: — full samtrafik mellan alla som är anslutna till tjänsten — Öppen, aktuell och pålitlig nummerinformation

— hög tillgänglighet och teknisk kvalitet Skr. 1987/88:20 — full internationell samtrafik — största möjliga samtrafik och utbytbarhet mellan generationer av utrust-

ning — enhetliga taxor för hela landet

— tillgång till service i hela landet

Televerkskoncernen består av en verksdel och en bolagsdel. Med un-

dantag av utvecklingsbolaget Ellemtet och satellitbolaget Notelsat ägs och styrs bolagsdelen via det av televerket helägda Teleinvest AB. Verksdelen

består av huvudkontor, fyra centrala avdelningar, fyra divisioner samt 20 geografiska teleområden. Styrningsmässigt är koncernen indelad i sex övergripande resultatområden:

— KUND — TRAP (TRAFIKAPPARATEN) — RADIO —- KABEL-TV — ADB-SERVICE — TELEINVEST/TELI

Verksamheten under verksamhetsåret 1985/86 avser 18 månader Från och med 1 januari 1987 lägger televerket om räkenskapsår till kalen-

derår. Detta görs genom att budgetåret 1985/86 förlängs till 18 månader. Efterfrågan på televerkskoncernens tjänster och produkter fortsatte att

utveckla sig positivt under det förlängda räkenskapsåret 1985-07-01 till 1986-12-31. Den tekniska utvecklingen medför att den traditionella gränsen mellan telekommunikation och andra teleanknutna informationssystem gradvis minskar i betydelse. Detta innebär att tyngdpunkten i koncernens verksamhet successivt förskjuts i riktning mot informationssystem där tal, data, text och bild integreras. |

Försäljningen uppgick under år 1985/86, 18 månader till 26340 milj.kr. Detta innebär en ökning på årsbasis med ca 10,6 22 i löpande priser jämfört med föregående budgetår.

Den dominerande intäktskällan teletrafiken fortsätter att öka kraftigt. Trafiken i telefonnätet ökade med ca 7 20 på årsbasis. Den kraftiga expan- |

sionen på datakommunikation har fortsatt. Ökningstakten för datatrafiken

totalt uppgår för närvarande till ca 30 % per år. | | |

Inom resultatområde KUND kan följande nämnas:

— Koncentration till televerkets grundverksamhet, som nättjänster och

företagsintern kommunikation. |

— Antal Datelanslutningar var vid slutet av år 1986 ca 110000 vilket innebär en ökning med 20 246 förhållande till föregående budgetår.

— Antal Datapakanslutningar ökade med 76 &:. Datapak är televerkets

nyaste tjänst för datakommunikationer. |

— Antal Datexanslutningar ökade med 3276. Utvecklingen har gått från

900 anshuningar år 1981 till närmare 22 000 vid utgången av år 1986.

— Nya produkter och tjänster har lanserats (bl.a. telebox för meddelan-

dehantering och Vocofax — en bordsfax kombinerad med telefon). — Satsning på bättre företagsservice. - 152

Resultatområdet "TRAP" ansvarar för utbyggnad och modernisering av Skr. 1987/88:20 av telenätet. Under åren 1985/86 har televerket fortsatt att byta ut de gamla elektromekaniska telefonstationerna mot det datorstyrda stationssystemet AXE. Vid slutet av år 1986 hade därmed 69: datorstyrda: AXE-stationer tagits i drift med totalt I 014000 anslutna kunder.

De stora investeringssatsningarna har resulterat i att framkomligheten under år 1985/86 vid rikstrafik under kontorstid steg till i genomsnitt 98.2 2 (97,4 år 1984/85). Under år 1987 blir det digitala telefonnätet rikstäckande. Orsakerna till att digitalisera nätet är den ständigt ökande trafiken i nätet (7 7 per år) samt ckonomiska och kvalitetsfördelar med det digitala nätet. I telenätet kommer att investeras ca 6000 milj.kr. om året under de

närmaste åren. SS | |

Inom resultatområdet RADIO har den största satsningen skett inom: landmobil radio. Landmobil radio omfattar tjänsterna mobiltelefon (NMT

900 invigdes under året), mobilradio och personsökning. Lanseringen av Mobitex är det viktigaste som har hänt under året. Mobitex är ett nytt landstäckande mobilradiosystem för tal, text, och data.

Detta inleder en ny epok med samordnat gemensamt nät för företagsintern mobil telekommunikation.

NMT gäv också de största intäkterna inom det landmobila området. NMT hade vid årsskiftet 307 700 kunder i Norden. Enbart i Sverige beräknas abonnenttillväxten bli omkring 36 000 per år under de närmaste åren. Resultatområdet KABEL-TV distribuerar i fri konkurrens med andra

företag ett ökande utbud av TV- och ljudprogram. I början av år 1986 fanns 8000 kunder anslutna till televerkets Kabel-TV-nät: Ett år senare är siffran uppe 1 180000 plus att ytterligare 110000 har kontrakt och väntar. på anslutning.

Resultatområde ADB- Service säljer ABD-produkter, primärt till övriga delar av televerkskoncernen.

Teleinvestgruppen finns beskriven under separat rubrik i i denna publika-

tion. Överföringen av televerkets industridivision, Teli till Teleinvest sked--

de i januari 1987. Koncernens industriföretag är därmed samlade i Tele- " investgruppen.

Televerkskoncernens investeringar uppgick till 11 160 milj.kr. Detta är

en ökning på årsbasis med 2144 milj.kr. från föregående budgetår. Enligt

statistik från Veckans Affärer är tele verket det företag som investerar mest i Sverige. Investeringsökningen var nödvändig för att tillgodose den starka tillväxten i trafiken som skett fr.o.m. budget året 1984/85. Rörelseintäkterna under budget året 1985/86.(18 månader) för televerkskoncernen uppgick

till 26 340 milj.kr. Drift-, tillverknings- och administrationskostnader uppgick till 17915 milj.kr. | me

Televerkskoncernens resultat under budgetåret 1985/86 före boksluts-

dispositioner och skatt blev 2560 milj.kr. vilket är en minskning på årsba-

sis med ca I 1. Efter bokslutsdispositioner, huvudsakligen avskrivningar

utöver plan, och skatt, redovisar koncernen ctt nettoresultat på 415

milj.kr. Den reala avkastningen på eget kapital uppgick under perioden till

390 för televerket. Det av statsmakterna fastställda kravet på realt 376

uppfylldes därmed. 153

Antalet anställda i televerkskoncernen den 31 december 1986 var 49 300 Skr. 1987/88:20 (varav televerket 46 8001 personer, en ökning med 3058 (varav televerket 2453) sedan 30 juni 1985. Ökningen av antalet anställda beror på den

snabba expansionen av televerkets verksamhet under de senaste åren.

TEMU Interactor AB

Översikt 1986 1985

(milj. kr.) (milj. kr.)

Bolaget bildades som följd av riksdagsbeslut år 1979. Första registreringsdatum är den 10 september 1981. Som följd av den dåvarande regeringens

principbeslut att inte lokalisera ny statlig verksamhet till Stockholm, be-

slöts den 25 januari 1982 att lokalisera bolaget till Östersund. Bolagets verksamhet inleddes i november år 1981. Egentlig operativ verksamhet inleddes i augusti år 1982 i samband med bolagets etablering i

Östersund.

Våren 1984 beslöt riksdagen att de samtidigt bildade bolagen Svensk Miljöteknikutveckling AB och Svensk Transportsystemutveckling AB skulle genom fusion uppgå i TEMU Interactor AB.

Bolagets syfte och verksamhetsinriktning Interactor skall medverka till svenska och internationella teknikaffärer.:'

Bolaget erbjuder tjänster till två skilda kundkategorier: dels stora system-

leverantörer som säljer på utlandsmarknader, och dels små/medelstora industriföretag.

Med stöd av ett brett kontaktnät med svensk industri och erfarenhet av teknikbaserade utlandsaffärer tillgodoser Interactor följande behov:

För stora systemleverantörer — Planering och genomförande av

teknilogibaserade kompensations-

program (offsetprogram) i anslut-

ningtill stora upphandlingsprojekt.

För små/medelstora industriföretag — Medverka till avtal om licens-

samarbete och joint ventures.

Interactor är berett att dela affärsriskerna med sina kunder genom att del av bolagets ersättning görs beroende av uppnådda resultat. 154

Affärsidén bygger på att teknologiöverföring utgör ett allt mer önskvärt

Skr. 1987/88:20 inslag i kompensationsprogram, och att sådan teknologiöverföring ofta

realiseras genom licenssamarbete. Härigenom uppnås viktiga samverkanseffekter mellan uppdrag från de olika kundkategorierna.

Verksamheten under år 1986 Under år 1986 har beslut fattas om en ökad koncentration av bolagets affärsverksamhet till området internationell teknologiöverföring. Beslutet '

var en naturlig följd av den positiva utveckling som Interactors verksamhet inom kompensations- (offset-Jområdet haft. Internationella affärsavtal medför allt oftare offsetkrav och allt fler köparländer prioriterar teknologlöverföring som offsetform. Planering och genomförande av teknologibaserade offsetprogram är ett av de två affärsområden som Interactor nu alltmer kommer att koncentrera sig på. Kunderna är i första hand svensk försvarsindustri. men också andra

svenska systemleverantörer som levererar till utländska statliga köpare. Inom det andra affärsområdet är kunderna i huvudsak små till medelstora industriföretag med behov av assistans för att nå fram till avtal om samarbete i licens- eller joint venture form med en utländsk partner.

På uppdrag av svensk försvarsindustri har Interactor under året medverkat i utveckling av teknologibaserade offsetprogram + Danmark, Canada och Australien. Utöver sin betydelse för uppdragsgivarnas affärer, inne-

håller dessa offsetprogram en betydande potential för licens- och joint

venture samarbete mellan ett stort antal svenska företag och deras partners i de nämnda länderna.

Interactor har vidare under år 1986 som huvudleverantör slutfört Icve-

rans och installation av ett arbetsmiljöförbättrande system till Sveriges

största sågverk, ägt av STORA. Systemet är ett resultat av ett utvecklingsarbete som bolaget, med villkorslån från Arbetsmiljöfonden, bedrivit tillsammans med två andra företag. Fortsatt kommersiell exploatering av denna teknik övertas nu, enligt ett samarbetsavtal, av ett av dessa företag. Dustcontrol AB.

Interactors teknikupphandlingsverksamhet har under året varit koncen-

trerad till projekt inom arbetsmiljöområdet. Projekten finansieras av Ar-

betsmiljöfonden. På uppdrag av samma fond har också under året analyserats exportförutsättningarna för de produkter som utgör resultat av fondfinansierade utvecklingsarbeten.

AB Tipstjänst

Översikt 1986 1985

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik Skr. 1987/88:20.

AB Tipstjänst startade sin verksamhet i oktober 1934 med ett akuekapital på 45 000 kr., vilket har höjts till nuvarande 100000 kr. Sedan år 1943 ägs samtliga aktier av staten. Bolaget erhåller regeringens tillstånd att för

bestämd tid anordna vadhållningsrörelse. Nuvarande tillstånd gäller för tiden den 1 juli 1979 t.o.m. den 31 december 1988 och innebär, att bolaget erhållit koncessionen att för allmänheten anordna vadhållning dels i sam-

band med tävlingar (tips), dels om nummer som bestäms genom lottning

(lotto) och dels via utlottning på löpnummer som finns tryckta på tips- och lottokupongerna (Joker). Bolaget har dessutom erhållit tillstånd att anord-

na vadhållning som förutsätter odds som sätts av bolaget (Oddset) fr.o.m. I oktober 1986 till 31 december 1987.

Verksamheten under år 1986

Under verksamhetsåret 1986 genomfördes 52 tipsomgångar med Stryktips. Måltips och Lotto samt Joker. :

H jämförelse med 1985 ökade den totala omsättningen med 604,5 milj. kr.

eller 15,6 76. Det nya spelet Oddset svarade för 2,3 26 av denna ökning. :

Antalet ombud hos bolaget uppgick den 31 december 1986 till 8627 (8758). Bolaget har i genomsnitt haft 670 anställda varav 81 placerade vid

regionkontoret i Skellefteå.

Priset för varje tippad rad är för Stryktipset 1 kr. och för Lotto samt

Måltipset 1,50 krona. Spelinsatsen för Joker är 3 kr. per kupong. För

Oddset är insatsen lägst 10 kr. och högst 500 kr. per spelad rad på Lången och samma belopp gäller per vad på Toppen och Matchen. När det gäller Lotto och Joker går 5076 av insatserna åter till tipparna i form av vinster. För Stryktips och Måltips är vinnarnas andel 60. Resten minskat med bolagets omkostnader levereras till staten.

I tipsinsatser inflöt under verksamhetsåret 4480 milj. kr. Av de influtna tipsinsatserna fördelade sig I 279 milj. kr. (17,4 96) på Stryktipset, 438 milj.

kr. (36,7 96) på Måltipset, 2133 milj. kr. (13,5 96) på Lotto, 529 milj. kr. (—

8,5 7) på Joker och 13 milj. kr. (60,5 46) på Fatratipset samt 88 milj. kr. på Oddset.

Till tipsomgångarna under år 1986 inlämnades 171,4 miljoner kuponger. Av dessa var 156,7 milj.. enveckaskuponger och 14,7 milj. kr. flerveckors-

kuponger. För verksamhetsåret 1986 erhåller staten i innehållen vinstskatt.

544,2 milj. kr. (489,2) samt bolagets nettovinst 1283,9 milj. kr. (1043,5) eller totalt 1 828,1 milj. kr.

I det helägda dotterbolaget AB Tipstjänst Servicecenter började under år 1985 verksamhet bedrivas under namnet Tipperian. Årsredovisningen uppvisar nollresultat. Verksamheten omfattar i huvudsak tipsmottagning jämte information

om moderbolagets produktion.

Historik

AB Tumba Bruk grundades år 1755 och är ctt av Sveriges Riksbank helägt

dotterbolag. Företaget består av två enheter, pappersbruk och värdetryc-

keri. | - |

Vid pappersbruket tillverkas sedelpapper och säkerhetspapper, arkivpapper, broschyrpapper, postpapper m.fl. finpapperskvaliteter. Tryckeriet framställer värdetryck, såsom sedlar. pass, aktiebrev, obligationer. checkar, lotter och annat högt kvalificerat säkerhetstryck.

Verksamheten vid Tumba Bruk fick sin nuvarande utformning i samband med integrationen år 1971 av Riksbankens pappersbruk och sedeltryckeri i Aktiebolaget Tumba Bruk.

Målsättning

Målsättningen för verksamheten är att såväl i fråga om kvalitet — i vidaste

mening — som i kostnadshänseende vara konkurrenskraftig på världsmarknaden, eftersom detta är ett kriterium som mest entydigt återspeglar

effektiviteten i företaget. Genom att uppfylla detta mål skapas ökade

arbetstillfällen för kvalificerad personal. Samtidigt får företaget en tillräck-

ligt stor volym för att uppnå en uthållig lönsamhet på investerade resurser

och en bredare bas för tekniskt utvecklingsarbete.

Verksamheten under år 1986 Pappersbrukets produktion uppgick till 4751 ton (5 121).

Leveransvärdet av papper blev 103,94 milj. kr. (121,46).

Exportandelen var 4096 (55). Sedelpapper exporterades i'likhet med

tidigare är till Norge samt länder i Asien, Afrika och Sydamerika, medan

övrigt finpapper levererades till länder i Västeuropa och USA/Kanada.

Försäljningsvärdet för tryckeriet utgjorde 120,03 milj. kr. (121,99).

Exportmarknaden för säkerhets- och sedelpapper försvagades under år 1986. Även i fråga om finpapper var marknaden dämpad, men under

senare delen av året skedde en viss återhämtning. Sedelproduktionen har varit inriktad på svenska sedlar. Det internatio-

nella marknadsläget för sedlar var under år 1986 pressat. Det gällde såväl "volym som prisnivå. En återhämtning, i varje fall vad gäller volymer, torde

nu vara på gång. Efterfrågan på övrigt säkerhetstryck har varit god, sär- Skr. 1987/88:20

skilt vad gäller lotter. |

Den 1 juli 1986 övertog AB Tumba Bruk Myntverket från staten. Utvecklingen sedan övertagandet har varit gynnsam och produktionen har ökat väsentligt mer än planerat. Försäljningsvärdet för Myntverket var

under andra halvåret 1986 14,5 milj. kr.

Investeringarna under år 1986 för maskiner och inventarier har uppgått till 34.7 milj. kr. I byggnader har investerats 8,6 milj. kr.

Uddevallavarvet

Efter genomförda MBI-förhandlingar fattades i mars 1985 beslut om av-

veckling av Uddevallavarvet. |

Avvecklingsproduktionen har genomförts enligt uppgjorda planer och de

två sista fartygen levererades under år 1986. Volvo har övertagit de nyare delarna av varvsområdet, medan den äldre delen samt huvudkontoret avyttrats till Uddevalla kommun.

Samtidigt som den avslutande produktionen genomförts helt planenligt och inom budgeterade kostnadsramar har ett framgångsrikt arbete bedrivits för att skaffa sysselsättning åt de anställda vid varvet. Antalet anställda var den 31 december 1986 26 personer och Uddevallavarvet kommer att vara fullständigt avvecklat under år 1987.

Utvecklingsaktiebolaget Kranen

Utvecklingsaktiebolaget Kranen startade sin verksamhet i början av år

1987. Bolaget har tull föremål för sin verksamhet att medverka till att

skapa, utveckla och stimulera lönsam och varaktig näringsverksamhet i

Malmöhus län. Det skall ske — utan att bolaget skall driva bankrörelse — genom finansiering och/eller ägarengagemang och managementinsatser samt genom uthyrning och förvaltning av fast egendom.

Staten äger 4047 av aktierna i Utvecklingsaktiebolaget Kranen, varav 770 ägs indirekt genom Kockums AB.

Vattenfall Energiverksgrupp AB

Historik Skr. 1987/88:20

Statens vattenfallsverk engagerade sig första gången år 1930 i eldistributionsverksamhet bedriven i bolagsform genom förvärv av Motala Ströms Kraft AB. Först under 1960-talet påbörjades emellertid i samband med en målmedveten omstruktureringspolitik från statsmakternas sida avseende landets eldistribution ett mer omfattande engagemang i eldistributionsbo-

lag parallellt med en utökning av verkets egen detaljdistributionsverksam-

het. Vid slutet av 1970-talet omfattade verkets bolagsengagemang ett 20-tal företag. |

Under år 1978 gjorde verket en framställan om att få bilda ett särskilt förvaltningsbolag för att administrera statens aktieinnehav i de olika eldis-

tributionsbolagen. Detta godkändes av riksdagen och vid årsskiftet 1979/80 kunde Svensk Energiverksgrupp AB — SEAB -— starta sin verksamhet som moderbolag i en koncern — SEAB-koncernen — genom att förvärva statens aktier i ett antal eldistributionsbolag.

Bolagets syfte Genom inrättande av ett särskilt moderbolag med skyldighet att upprätta

eget årsbokslut och koncernbokslut erhålls en förstärkt insyn från såväl

statens som övriga intressenters sida. Utöver er effektivisering av ägarefunktionen med bl.a. målsättningen att förränta statens kapitalengagemang på ett tillfredsställande sätt kommer bolagsgruppens finansierings-

frågor, gemensamma avtalsfrågor, försäkringsfrågor etc. att kunna under-

lättas.

Verksamheten under år 1986 År 1986 var VEAB:s och VEAB-koncernens sjunde verksamhetsår.

I VEAB-koncernen ingick år 1986 utöver moderbolaget, som är helägt av statens vattenfallsverk, följande dotterbolag: AB Boxholms Elverk, Domneåns Kraft AB, AB Finspångs Elverk, Gotlands Energiverk AB, Kalix Elverk AB, Motala Ströms Kraft AB, AB Skillingaryds Elektricitetsverk, Vingåkers Elverk AB, Viskans Kraft AB, AB Värmdö Elverk, Västerbergslagens Energi AB och AB Ånge Elverk.

Under år 1986 förvärvade VEAB av Bålforsens Kraftaktiebolag 50 22 av

aktierna i Piteortens Eldistributions AB, varefter VEAB äger samtliga aktier i detta bolag. Strax före årsskiftet 1986/87 förvärvades vidare av statens vattenfallsverk en aktiepost om 92,6 70 av det totala antalet aktier i

Vikbolandets Elektriska Kraft AB. En post om 996 av aktierna i Vingåkers

Elverk AB såldes under året till Vingåkers kommun.

Moderbolaget ägde härutöver under hela året 1986 aktieandelar om

högst 5077 i följande sk intressebolag: Bodens Energiverk AB, Luleå Energiverk AB, AB Stenungsunds Elverk och Östhammars Energiverk

AB. Strax före årsskiftet 1986/87 förvärvade VEAB av Vattenfall en aktie-

post om 5,4 4 av det totala antalet aktier i RoslagsEnergi AB.

Koncernens omsättning uppgick till 1339 milj. kr. och årets resultat till

7.8 milj..kr. Koncernens balansomslutning per den 31 december 1986 var Skr. 1987/88:20 1181 milj. kr.

Koncernens inköp och produktion av el var 4928 GWh (inköp 9696,

produktion 452) till en kostnad av 841 milj. kr. Intäkterna av elförsäljning- en uppgick till 1202 milj. kr., varav 338 för högspänning och 864 för lågspänning. Av lågspänningsförsäljningen uppgick försäljning till elvärmekunderna till 426 milj. kr. Antalet lågspänningsabonnenter var ca

211700 varav ca 59 900 elvärmeabonnemang. |

Koncernen har försålt fjärrvärme för 62 milj. kr. Under året investerades 196 milj. kr. inom koncernen.

Koncernen hade 774 årsanställda, varav 723 anställda och 51 inlånade

från Vattenfall. .

Moderbolagets omsättning uppgick till 46.3 milj. kr. varav erlades 33,6 milj. kr. som räntor till statens vattenfallsverk och motsvarande krävd.

förräntning av det statliga kapitalengagemanget i VEAB.:

Moderbolaget hade en anställd — verkställande direktören. För administrativa uppgifter anlitades på entreprenadbasis personal anställd hos statens vattenfallsverk.

AB Vin- och Spritcentralen

AB Vin- & Spritcentralen (V & S) grundades den 17 oktober 1917 och ägs av staten. Verksamheten är reglerad genom ctt-avtal med staten som främst bygger på lagen av den 12 maj 1977 om handel med drycker. Enligt : detta avtal har V&S ensamrätt till import och partihandel med spritdrycker, vin och starköl. Ensamrätten omfattar även export av spritdrycker och eventuell re-export av importerat vin.-Företagets huvudsakliga kund är Systembolaget AB. som svarar för försäljningen till allmänheten.

Tillsammans med Sveriges Bränneriintressenter äger V&S produktions-.

bolaget AB Skånebrännerier, som vid.Gärdsbränneriet svarar för produk-

tionen av råsprit från potatis och spannmål. I koncernen ingår förutom moderbolaget ett dotterbolag Kemetyl AB, som tiliverkar och distribuerar teknisk sprit för industrin och sjukvården samt konsumentprodukter för

hem 0. fritid bl. a. T-serien. . | | |

V&S har huvudkontor: Stockholm'och anläggningar i Stockholm, Falkenberg, Sundsvall och. Åhus. Fabrikerna i Stockholm, Falkenberg och Sundsvall har hand om försäljningen till var sin del av landet.

Försäljningsvolymen uppgick under år 1986 till 174,1 milj. liter mot 160,6

milj. liter föregående år, vilket innebär en ökning med 8 20. Exportförsälj- Skr. 1987/88:20

ningen av Absolut Vodka ökade med 53 4 jämfört med år 1985, medan den

inhemska försäljningsökningen uppgick till 670. Härtappningarna nådde samma volym som år 1985 medan buteljimporten ökat med 2096. Det är främst de buteljimporterade vinerna som ökat kraftigt, medan härtappat" vin har sjunkit något sedan år 1985. Moderbolagets fakturerade försäljning

ökade år 1986 med 1892 till 2277 milj. kr. (1923 milj. kr.). Resultatet före

bokslutsdisopositioner och skatt ökade med 390 till 434,9 milj. kr. (425,1

milj. kr.). Nettoresultatet uppgick till 208,0 milj. kr. (174,4 milj. kr.).

Koncernens fakturering ökade med 17 4 till 2400 milj. kr. (2059 milj. kr.).

Nettoresultatet för koncernen blev 218 milj. kr. (181 milj. kr.). Räknat i

100 36 alkohol var försäljningen av vin och sprit (exkl. Absolut Vodka för

export) 30,3 milj. liter.

Företagets import av spritdrycker, vin och starköl steg i värde under år

1986 med 23 4 till 870 milj. kr. (707,5 milj: kr.). Dén importerade kvantite-

ten ökade med ca 942 till 124,5 milj. liter (113,8).

Under år 1986 lanserades 293 nya viner och spritprodukter inkl. nya

årgångar av viner ur tidigare sortiment. Motsvarande siffra år 1985 var 230.

Ett stort antal av nyheterna presenterades i specialsortimentet, som totalt omfattar ett hundratal viner och ett tjugotal spritsorter. Huvudsakligen säljs dessa varor via Systembolagets butiker i Stockholm och Göteborg. En nyhet för år 1986 är specialsortimentet av spritdrycker. som började säljas under hösten. Falkenbergsfabriken har nu fått en egen produkt, ett nytt kryddat brännvin som heter Hallands Fläder. Den dominerande ingrediensen är fläderblom, en ”krydda” som är välbekant i våra sydligaste landskap. Genom denna komplettering av sortimentet har nu varje fabrik

”sin egen” produkt: Årsta Brännvin (Stockholm), Åhus Bitter (Åhus),

Gammal Norrlands Aquavit (Sundsvall) och Hallands Fläder (Falkenberg).

Absolut. Vodka säljs nu på ett 30-tal marknader utanför Sveriges gränser.

Den ojämförligt största är USA, dit företaget för första gången levererat

mer än en miljon kartonger under ett och samma år. Det innebär en ökning i USA på hela 6236, Nu är Absolut Vodka det i särklass största importmärket. Årsproduktionen av Absolut uppgick til 18,5 milj. liter, varav 13,6

milj. liter såldes på export. För att möta efterfrågan har företaget förstärkt

kapaciteten vid Åhusfabriken i etapper. Företaget har dessutom beslutat genomföra en större tillbyggnad.

Det total exportvärdet under år 1986 ökade med 42 26 jämfört med året innan. Det betyder att den svenska spritexporten var värd 247 milj. kr. — eller betydligt mer än den sammanlagda importen av sprit. Medeltalet anställda år 1986 var 1038. De totala investeringarna under år 1986 uppgick

till 43.6 milj. kr. (41.8). |

11 Riksdagen 1987188.1 saml. Nr 20

Historik I slutet av år 1970 slöts ett avtal mellan staten och fondhandlarna om att parterna skulle bilda Värdepapperscentralen VPC AB som ctt centralt serviceorgan för det nya aktiehanteringssystemet som möjliggjordes genom ikraftträdandet av lagen om förenklad aktiehantering. Bolaget, som till hälften ägs av staten och till hälften av fondkommissionärerna, startade sin verksamhet den I januari 1971.

Bolagets syfte

Enligt avtalet mellan aktieägarna skall bolagets målsättning vara effektivast möjliga drift och lägsta möjliga priser för bolagets tjänster. Någon

vinstutdelning utöver skälig avkastning för insatt kapital och skälig ersättning för ställda garantier skall därför inte utgå.:

Bolagets verksamhet skall utformas med hänsyn till kundernas intressen och önskemål. Former för samråd och information skall finnas för kunder-

na.

Bolagets verksamhetsinriktning Enligt bolagsordningen, som ej kan ändras utan regeringens godkännande, har bolaget till föremål för sin verksamhet

— att fullgöra på bolaget enligt aktiebolagslagen (1975:1385) och lagen (1970:596) om förenklad aktiehantering ankommande uppgifter vilket innebär att föra aktiebok m. m., utsända akticbrev, utdelning och emisstons-

bevis m. fl. åtgärder) |

— att efter mönster av den i I avsedda aktichanteringen och på sätt som kan komma att avtalas med obligationsmarknadens parter biträda låntagare och långivare i obligationshanteringen

— att också i övrigt medverka vid genomförande av förenklade hante-

ringsrutiner på värdepappersområdet,

— att driva annan rörelse som är förenlig med den under 1-3 omnämnda verksamheten.

Värdepapperscentralen står under tillsyn av bankinspektionen. 162

Verksamheten under år 1986 Skr. 1987/88:20

Under är 1986, som var VPC:s sextonde verksamhetsår, anslöt sig 44 nya bolag till VPC-systemet för aktier. Bl. a. på grund av uppköp utträdde 10

bolag. Vid årets slut var antalet anslutna bolag 432.

Volymtillväxten beträffande räntebärande värdepapper har fortsatt. Un-

der år 1986 anslöts 79 nya lån till VPC-systemet. Totala antalet anslutna lån var vid årets utgång 214.

1986 års bearbetningsvolym var 20 Z högre än föregående års och den största som någonsin behandlats i VPC-systemet, vilket innebar ett intensivt kapacitetsutnyttjande. Priserna på VPC:s egna tjänster, vilka fakture-

ras enligt självkostnadsprincipen, blev därigenom 54 lägre än under-år 1985. |

Fondhandelns omsättning av aktier och räntebärande värdepapper öka-

de även under år 1986. Antalet vid omregistrering utfärdade aktiebrev och skuldebrev steg ca 39 § jämfört med år 1985. Andelen försenade inleveranser från fondhandeln i samband med ägarbyte var under år 1986 i genomsnitt 2956.

För att underlätta fondhandelns arbete har VPC under året förbättrat systemet för tillfälig aktieboksregistrering av förvaltarregistrerade aktier

för erhållande av rösträtt vid bolagsstämma.

Antalet redovisade utbetalningar uppgick till ca 1.5 milj. och totalt utbetalades cirka 10500 milj. kr. i utdelning och ränta.

För att underlätta redovisning till utlandet har utbetalningssystemet

anslutits till det av bankerna administrerade Swift-systemet.

Antalet felaktiga redovisningar på grund av försenade affärsomregistreringar i fondhandeln är fortfarande högt. Ca 296 av totalt utbetalningsbe-

lopp når därför inte rätt mottagare vid första utbetalningstillfället. Detta

orsakar ett merarbete i form av rättelser och återutsändningar.

Under våren togs ett nytt emissionssystem i bruk. Systemet är mer flexibelt än det tidigare använda. Därigenom har skapats bättre möjligheter att tillmötesgå marknadens krav på sofistikerade systemlösningar.

Uppdragen under år 1986 har i mänga fall varit mycket komplicerade i sin utformning vilket ställt stora krav på handläggare och systemutvecklingspersonal.

Säkerhetsarbete har alltid givits hög prioritet inom VPC. Stora resurser har därför använts för att successivt öka den totala säkerhetsnivån i företagets produktion. :

Under år 1986 avslöjades det största hittills kända ekonomiska databrott som förekommit I Sverige. Brottet innebar manipulering med en utdelningsredovisning i storleksordningen 53 milj. kr. Huvudparten av pengar-

na, över 50 milj. kr., har dock kunnat återvinnas. Däremot är det fortfaran-

de inte klarlagt exakt hur och var brottet begicks. Eftersom VPC var en länk i utbetalningskedjan har händelsen medfört en ywuerligare intensifiering av det interha säkerhetsarbetet. Samtliga med databrottet sammanhängande kostnader har belastat årets resultat. Processuella åtgärder har

vidtagits för att om möjligt återfå ännu inte återvunnet belopp. Under året har VPC systematiskt genomfört säkerhets- och sårbarhets-

analyser med avseende på säväl kapital-, funktions-. data- som kvalitets-

skydd. Dessa analyser har resulterat i olika delprojekt som genomförts för Skr. 1987/88:20

att ytterligare förstärka säkerheten i VPC:s system och hantering.

VP-projektet

År 1984 igångsattes ett speciellt projekt för utredning av möjligheterna att ytterligare rationalisera värdepappershanteringen genom att ersätta utfärdandet av aktiebrev och obligationer med registrering av värdepappersinnehav på värdepapperskonton.

Projektarbetet har fortgått planenligt under år 1986. Ett system- och författningsförslag som utarbetats, överlämnades i september till finansdepartlementet som under senare delen av år 1986 remitterade förslaget till ett

femtiotal remissinstanser. Av de inkomna remissvaren kan konstateras ett . stort intresse för införande av ett kontobaserat system.

Under året bokförda kostnader för VP-projektet uppgår till 10 milj. kr.,

varav 1,9 milj. kr. utgör avskrivning på datorutrustning. Utöver denna: avskrivningskostnad har 2,6 milj. kr. belastat årets resultat medan återstoden, 5,4 milj. kr. har aktiverats.

Medelantalet anställda, beräknat enligt bokföringsnämndens anvisning,

sjönk från 138 under år 1985 till 132 under år 1986.

Framtidsutsikter Verksamhetens omfattning är i hög grad beroende av aktiviteten på fondhandelsmarknaden samt av bolagens cmissionsverksamhet. Totalt sett beräknas Värdepapperscentralens verksamhetsvolym under är 1987 komma att minska något i förhållande till år 1986. |

Zenit Shipping AB

Översikt 1986 1985

(milj. kr.) (milj. kr.) Omsättning 420,8 627,4 Resultat före disp. och skatt —- 677,2 —-692,5 Balansomslutning | 5 548,9 10098,4

Zenit Shipping avskildes år 1983 ur Svenska Varv-koncernen med uppdraget att avveckla svenska statens ofrivilliga fartygsengagemang. T och med verksamhetsåret 1986 kan man konstatera att uppdraget i det närmaste fullgorts, då det gäller det ursprungliga fartygsinnehavet.

Under år 1985 tillfördes Zenit även Uddevallavarvets fartygsengagemang i ett särskilt bolag, Uddevalla Shipping AB, med separat organisation. 164

Såsom anfördes i föregående års kommentar ökades försäljningstakten i Skr. 1987/88:20

Zenit Shipping under år 1985 i en önskan att minimera risken för ytterligare

försämring i den då rådande marknadssituationen. Några månader in på år

1986 skedde så en klar marknadsförbättring på tankmarknaden under

intryck av det sänkta oljepriset. Härvid skall framhållas Zenits uttalade policy att utnyttja tidpunkten för värdeuppgång på tonnage för att eftersträva bästa möjliga utfall utan att fördenskull riskera att komma i en ny försämrad marknad. Mot denna bakgrund gjordes ett antal försäljningar under tiden fram till och med maj varigenom Zenits innehav av tanktonna-

ge avslutades. Häri ingick bl.a. en försäljning av om tio fartyg till ett

svenskt konsortium under ledning av Argonaut AB. Leverans av dessa fartyg har skett under perioden fram till och med september 1986 och innefattade även visst åtagande från köparen om svensk bemanning.

Under andra halvåret 1986 har verksamheten inriktats på att föra uppdraget närmare sin fullbordan. Sålunda slöts försäljningsavtal i september

1986 för sex kylfartyg, vilka Zenit handhaft på uppdrag av riksgäldskontoret, som återtagit fartygen från Salén-koncernen i samband med konkurs- .

förfarandet i slutet av år 1984. Köparen var Invik & Co AB som represen-

tant för närstående intressenter till' Sverigebaserade kylfraktsoperatören Cool Carriers. Fartygen har levererats under tiden december 1986—februart 1987 och tre av dem kommer fortsatt att vara svenskbemannade enligt internationaliseringsavtalet.

Vidare har de inbefraktningsåtaganden avslutats som åvilat Zenit på grund av fartygsförsäljningar från tiden före rekonstruktionen år 1983, liksom den finansiering som varit knuten härtill. Detta innebär att samtliga inbefraktningar med påverkan på Zenits resultat därmed är till ända.

Av återstående engagemang i Zenit Shipping utgör 2 LNG-fartyg den dominerande delen. Såsom framhölls i fjol tillhör dessa fartyg en mycket

speciell marknad som under de senaste åren drabbats hårt av prisförhållanden på oljemarknaden. Emellertid har på senare tid en viss attitydföränd-

ring på marknaden kunnat skönjas genom att LNG-producerande länder

börjat visa tecken på större prisflexibilitet i pågående kontraktsförhand-

lingar. Fartygen är upplagda och konserverade på tekniskt bästa sätt i

avvaktan på lämplig tidpunkt för kommersiellt ianspråktagande.

1986 års verksamhet inom Zenit Shipping har betytt ett ytterligare närmande till fullbordan av uppdraget. Detta betyder att den organisation som varit knuten till bolaget måste krympas genom uppsägningar. Det synes lämpligt att här framhålla den goda anda med vilken personalen tagit itu med uppdraget att slutföra detsamma med full insikt om att därmed arbets-

tillfällena skulle minska. | | I föregående års kommentar ställdes i utsikt att uppdraget skulle kunna slutföras med en marginal på 500—600 milj. kr. gentemot tilldelat kapital.

Genom nu vidtagna åtgärder torde denna prognos kunna förbättras även med en försiktig uppskattning beträffande kvarvarande engagemang.

Skr. 1987/88:20

Styrelser

ABAB, Allmänna Bevaknings AB ACO Läkemedel AB

Styrelse

Styrelse

Ordinarie ledamöter Ordinarie ledamöter

Enstam, Olle, direktör (ordf.)

Lindén, Göran, direktör (ordf.)

Edebo, Ralph, direktör Eriksson. Per-Axel, direktör

Fryklöf, Lars-Einar, direktör Gustrin, Anders, direktör ' Jangerstad, Caj, laboratorieingenjör, arbets-

Landgren, Berne, direktör

tagarrepresentiant

Ljung, Lars. planeringschef

Lindhagen, Sigvard, direktör

Samuelsson. Ulf, kommendör I gr.

Nordin, Leon, direktör Waldau, Ulf, överdirektör

Olander, Björn, direktör, VD Wall-Hovgren, Warren, bevakningsman, ar-

Källman, Anders, montör, arbetstagarrepre-

betstagarrepresentant

sentant Wallroth, Bengt, generalmajor Lindholm, Leif, bevakningsman, arbetsta-

Revisorer

garrepresentant .

Holm, Anders, aukt. revisor Nilsson, Hans, bevakningsman, arbetstagar-

Karlsson, Hans. aukt. revisor

representant

Suppleunter

AB Aerotransport Hamilton, Gustaf, direktör Tjärnlund, Rolf, direktör Styrelse Ericsson, Gösta, Ordinarie ledamöter Lindholm, Leif, systemman, arbetstagarre-, Wickman, Krister, direktör (ordf.)

presentant Andersson, Börje, f. d. statsråd

Hagg, Bertil. bevakningsman, arbetstagar- Clarkson, Roif, riksdagsledamot

representant Dahlsten, Ulf, statssekreterare

Hugosson, Kurt, direktör Revisorer Hörjel, Nils, tekn. doktor Axnér, Birgitta, aukt. revisor Johnson, Bo Ax:son, direktör Karlsson, Hans, aukt. revisor Nicolin, Curt, tekn. doktor

Persson, Karl-Erik, direktör Suppleanter Rydin, Bo, direktör

Gefors, Bengt, aukt. revisor Selén, Jan-Olof, departementsråd

Holm, Anders, aukt. revisor Svedberg, Björn, direktör

Wallander, Jan, fil. doktor

Direktion Wallenberg, Peter, ekonomie doktor

Eriksson, Per-Axel, verkställande direktör

Flyghed, Lars-Gunnar, direktör Suppleanter .

Mattsson, Sven, vice verkst. direktör. chef Bonde. Peder, direktör

för region öst Eliasson, Ingemar, riksdagsledamot Bellander, Ingvar, marknadschef ' Ericsson, Gunnar, direktör Gellstrup, Rolf. administrativ direktör Gunnarsson, Gösta, landshövding

Munkberg, Carl-Olov, direktör

Sundström, Monica, gatudirektör

Skr. 1987/88:20

Revisorer Johannesson, Dag, direktör Sträng, Gunnar, f. d. riksdagsledamot Ljungkvist, Mats-Olof, direktör Finnhammar, Bo, aukt. revisor Nilsson, J. Lars G., professor Nackstad, Sten, aukt. revisor Nordenstam, Jan, direktör Wikström, Sören, aukt. revisor Sarv, Hans, direktör

Ström, Sven, direktör Suppleanter Wahlgren, Sven, direktör

Engdahl, Anders, kanslichef Westerholm, Barbro, professor

Magnuson, Jan-Åke, aukt. revisor Nilsson, Roland, aukt. revisor Spinnars, Ola, aukt. revisor

Berol Kemi AB Direktion Styrelse Hedberg, Olle, verkst. direktör Ordinarie ledamöter

Enstam, Oile, direktör (ordf.)

Bohlin, Holger, professor

DellBorg, Rolf G, direktör Apoteksbolaget AB

Edebo, Ralph, direktör, VD

Styrelse Ekberg, Jan, direktör Ordinarie ledamöter Larsson, Kåre, professor Danielsson, Bertil, bankdirektör (ordf.) Lundin, Tina, area manager. arbetstagarre- Andersson, Monica, statssekreterare presentant i | Beckman-Danielsson, Kerstin, apotekstekni- Persson, Sven H, tekn. doktor

ker (arbetstagarledamot) Rutgersson, John, operatör, arbetstagarre- Gadd, Arne, revisionsdirektör presentant Hammarström, Barbro, receptarie (arbetsta- Sundberg, Anders, dircktör

garledamot) Karlsson, Jan O., statssekreterare Suppleanter Lindberg, Ingemar, enhetschef Flodin, Sten, direktör

Slunge, Walter, förbundsdirektör Kvarnbäck, Tor, direktör Ögren, Jan-Erik, apotekare Ohldén, Bertil, processoperatör, arbetstagarrepresentant Suppleanter Wessberg, Mats, produktchef, arbetstagar-

Bråkenhielm, Anita, överläkare representant Fredriksson, Ulla, apotekstekniker, arbetsta-

garrepresentant Revisorer Hultstrand, Lars, departementsråd Karlsson, Hans, aukt. revisor Jacobsson, Stina, apotekare (arbetstagarle- Elvstad, Lars, aukt. revisor

damot) |

Wohlin, Anne-Marie, förbundssekretcerare Suppleanter

Ahlman, Harry, aukt. revisor

Revisorer Holm, Anders, aukt. revisor Håvik, Doris, riksdagsledamot

Sonesson, Birger, aukt. revisor Direktion

Edebo, Ralph, VD Suppleanter Grahn, Jan Olof, finansdirektör

Eriksson, Ingvar, riksdagsledamot Jensen, Leif, förhandlingschef Giertz, Karl-Gustav, aukt. revisor Hagström, Anders, PTK, arbetstagarrepre-

sentant Direktion Rutgersson, John, Fabriks, arbetstagarrepre- Hallman, Åke, verkst. direktör sentant |

Skr. 1987/88:20

Brazil Trading AB Blomberg, Jan, direktör

Freeman, Jack, direktör - Styrelse

Hallstedt, Sigvard, verkst. direktör

Ordinarie ledamöter

Nilsson, Kjell, bryggare. arbetstagarrepre-

Sjöö, Kent, direktör (ordf.)

sentant Grotenfelt, Tor, finanschef

Westerlund, Hans, redovisningschef, arbets- Järvengren, Lennart, bolagsjurist

"tagarrepresentant Revisorer

Suppleanter Ahlman, Harry, aukt. rev.

Blomberg, Bengt, läskberedningschef, ar-

Danielsson, Åke, aukt. rev.

betstagarrepresentant .

Sanders, Christopher, ekonomidirektör Suppleanter

Svensson, Sten-Olof, bryggeriarbetare, ar-

Elvstad, Lars, aukt. rev. betstagarrepresentant

Revisorer AB Bostadsgaranti Jacobsson, Karl, aukt. revisor Styrelse Sonesson, Birger, aukt. revisor Ordinarie ledamöter

Brink, Stig, regeringsråd Suppleanter Rentsch, Peter, kansliråd

Karlsson, Hans. aukt. revisor Fridell, Ingvar, förbundsordförande

Tidström, Göran, aukt. revisor Granlöf, Evert, 2:e förbundssekreterare

Bengtsson. Walter, direktör

BSK Arkitekter och Ingenjörer AB

Larsson, Sven, direktör

Lindgren, Gunnar, direktör Styrelse

Ordinarie ledamöter Suppleanter Törnqvist, Harry, fd förvaltningsdir. (ordf.)

Krantz, Elsa, avdelningsdirektör Eriksson, Olof, professor Mårtensson, Gun-Britt, kommunalråd Gustafsson, Vilgot, ingenjör. arbetstagarre- Siggelin, Mats, direktör presentant . Zetterqvist, Urban, departementsråd Kolte, Lennart, tekn. direktör (v. ordf. ) Åstrand, Stig, direktör Kvarnbäck, Tor, direktör Ericsson, Lars F., direktör Lindén, Göran, direktör

Lye, Karl-Gustaf, direktör Revisorer Paulsson, Gustav, direktör

Ohrn, Bernhard, aukt. revisor Rosén, Carl-Eric, arkitekt, arbetstagarrepre- Öhrlings Revisionsbyrå AB sentant Smids, Åke, "direktör Suppleanter

Fridman., Bo, aukt. revisor, Bohlins Revi-' Suppleanter

sionsbyrå Björkehag, Carl-Axel, civilingenjör, arbetsta-

garrepresentant

Direktion Vilcans, Vilis, ingenjör, arbetstagarrepresen-

Sundström, Hans VD tant

Revisorer Bryggeri AB Falken 'Tidström, Göran, aukt. revisor

Sivrelse =

Ordinarie ledamöter Suppleanter Lindén, Göran, direktör, (ordf.) Colérus, Caj, aukt. revisor

Skr. 1987/88:20

Calor-Celsius AB Revisorer Styrelse Odergren, Daniel, aukt. revisor Ordinarie ledamöter Tidström, Göran, aukt. revisor Bergstrand, Rolf, direktör (ordf.) Abel, Enno, professor Suppleanter | Bjelkenstedt, Göran, direktör Nordh, Jan, aukt. revisor Danielson, Jan, direktör | Wiklund, Rolf, aukt. revisor. Gamner, Bengt, direktör Larsson, Hans direktör

Linder, Bo-Göran, rörmontör, arbetstagar-

representant Celsius Industrier AB (f. d. Svenska Varv AB)

Sjöö, Kent, direktör

Styrelse

Sundqvist, Göran, ingenjör, arbetstagarre-

Ordinarie ledamöter

presentant |

Lund, Olof, direktör (ordf.)

Wannheden, Christer, verkst. direktör :

Bergstränd, Rolf. verkst. direktör

Westlund, Per, direktör Danielson, Jan, direktör -

Åslin, Hans, arbetsledare, arbetstagarrepre-

Janérus, Kaj, generaldirektör

sentant

Mårtensson, Tore, ombudsman, arbetstagar- Ädehl, Egon, rörmontör. arbetstagarrepre-

representant :

sentant

Olving, Sven, professor Sahlin, Arne, ombudsman, arbetstagarrepre-

Revisorer

sentant |

Danielsson, Ake, aukt. revisor

Simonsen Heiberg, Gustav, höyesterettsad-

"Ahlman, Harry, aukt. revisor vokat

Tegnér, Per, departementsråd Suppleanter

Wikander, Sten, direktör

Elvstad, Lars, aukt. revisor

Suppleanter

Eriksson, Bo, plåtslagare, arbetstagarrepre- Cea Aktiebolag

sentant

Styrelse Karlsson, Bengt, förman, arbetstagarrepre- Ordinarie ledamöter sentant ' | Enstam, Olle, direktör (ordf.) Stångberg, Olle, departementsråd Cedervall, Mats, ingenjör, arbetstagarrepre-

sentant Revisorer Georgson, Peter, verkst. direktör Elvstad, Lars, aukt. revisor Karlsson, Lennart, fabriksarbetare, arbetsta- Tidström, Göran, aukt. revisor

garrepresentant sö Strömberg, Lennart, direktör Suppleanter Sundberg, Anders, direktör Ahlman, Harry, aukt. revisor Värmon, Magnus, direktör Danielsson, Åke, aukt. revisor

Suppleanter . Direktion Eriksson, Ragnvald, ingenjör, arbetstagar- Bergstrand, Rolf, verkst. direktör, koncern-

representant chef

Eriksson, Ulla, fabriksarbetare, arbetstagar- ' Sjöö, Kent, vice verkställande direktör

representant Gamner. Bengt, direktör Kvarnbäck, Tor, direktör Johansson, Kent, direktör

Skr. 1987/88:20

Citgo AB Domänföretagen AB

Styrelse Styrelse

Ordinarie ledamöter Ordinarie ledamöter

Bergstrand, Rolf, direktör (ordf.) Hedström, Bo. generaldirektör (ordf.) Blomqvist. Roger, maskinarbetare, arbetsta- Jansson, Rune, direktör

garrepresentant Johansson, Roland, skogsarb., arbetstagar- Fink, Bengt L, vice VD representant Janérus, Kaj, generaldirektör Lundmark, Börje. sågverksarb., arbetstagar- Karlgren. Gert, fakturerare, arbetstagarre- representant

presentant Nilsson, Bernt, sågverksarbetare. arbetsta- Karlsson, Stig, verkmästare, arbetstagarrep- garrcepr.

resentant Rothoff, Bertil, direktör Nilsson, Hans, svetsare, arbetstagarrepre- Sundström, Anders, kommunalråd (v. ordf.)

sentant Öberg, Sören. direktör, VD

Pettersson. Karl-Henrik, bankdirektör

Sandberg, Per. direktör Suppleanter Sjöö, Kent, direktör Danielsson, Bertil, direktör

Svensson, Rune, direktör Ekholm, Ingvar, direktör

Häger, Per-Olov, direktör Revisorer Knudsen, Ib, skogsarbetare, arbetstagarre- Ahlman, Harry, aukt. revisor presentant Danielsson, Åke, aukt. revisor Stenberg, Jan, ingenjör, arbetstagarrepresen-

tant Suppleanter Elvstad. Lars, aukt. revisor Revisorer

Nyström, Bengt A, aukt. revisor

Nilsson, Lars-Göran, aukt. revisor

Cordinor AB Suppleanter Styrelse

Gustavsson, Hans, aukt. revisor Ordinarie ledamöter

Rosén, Sven, aukt. revisor Gyll, Sören, verkst. direktör (ordf) Arnerius, Sven, direktör Domänverket Enbom, Curt, metallarb., arbetstagarrepre-

Styrelse

sentant

Ordinarie ledamöter Enstam, Olle, direktör

Danielsson, Bertil, direktör (ordf) Georgsson, Peter, direktör

Carlsson, Hans, direktör

Högnelhid, Lars. produktionschef

Erikson, Martin, fiskerikonsulent,. arbetsta- Sjöström, Wiking, direktör

garrepresentant

Hedström, Bo S., generaldirektör

Suppleanter

Johansson, Arne, förbundsordförande Johansson, Curt, ingenjör, arbetstagarrepre-

Johansson, Roland, skogsarbetare, arbetsta-

sentant

garrepresentant Karppinen, Sten, tjänsteman, arbetstagarre-

Rothoff. Bertil, direktör

presentant

Sundström, Anders, kommunalråd tv. ordf.)

Kvarnbäck, Tor, direktör

Suppleanter Revisorer

Lundgren, Sune. direktör

Bohlins Revisionsbyrå AB

Niklasson, Sten, generaldirektör Karlsson, Hans, aukt. revisor

Ågren, Kjell, skogsarbetare, arbetstagarre-

presentant

Skr. 1987/88:20

Östlund, Buster, revirförvaltare, arbetstagar- Revisorer

representant Ahlman, Harry, aukt. revisor

Danielsson, Åke, aukt. revisor Revisorer Riksrevisionsverket Suppleanter Christiansson, Annika, revisionsdirektör Elvstad, Lars, aukt. revisor

Lyth, Torsten, aukt. revisor

ESKA Statskonsult AB”

ELLEMTEL Utvecklings Aktiebolag Styrelse

Styrelse Ordinarie ledamöter

Ordinarie ledamöter Öhlén, Per-Erik, direktör (ordf.)

Hagström, Tony, generaldirektör (ordf.) Bergstedt, Tord, direktör Johanson, Stig, marknadsdirektör Fischerström, Barbro, flygplatschef Larsson, Torsten, teknisk direktör Hentzel, Mats, direktör Lindberg, Gösta, direktör Jansson, Ingrid, direktör Stenberg, Jan, direktör Lundqvist, Arne, direktör Svedberg, Björn, direktör Lundqvist, Sten, konsult, arbetstagarrepre-

sentant Suppleanter Olausson, Eric, konsult, arbetstagarrepre- Carlsson, Anders, överingenjör ' sentant Jansson, Håkan, direktör

Revisorer Revisorer Andréasson, Håkan, aukt. revisor Eskilson, Jörgen, aukt. revisor Theorin, Lars-Ake, aukt. revisor Suppleanter

Wikström, Stig, aukt. revisor Suppleanter Näsman, Äke, aukt. revisor Direktion Smitt, Bo, aukt. revisor Borg, Tomas, direktör

Fröléen, Gösta, direktör

Henriksson, Anders, ekonomichef Eriksbergs Förvaltnings AB Hentzel, Mats, direktör Styrelse

+ Uppgifterna avser statskonsult AB Ordinarie ledamöter Bergstrand, Rolf, direktör (ordf.)

Affärsverket FFV Andreasson, Bertil, direktör Björk, Bobby, kalkylator, arbetstagarrepre- Styrelse

sentant | Ordinarie ledamöter Ericson, Lars O., bankdirektör Sjöstrand, Wiking, direktör (ordf.) Lund, Olof, direktör Barnéus, Rune, bankdirektör Tengroth, Bengt, verkst. dircktör Ficherström, Barbro, flygplatschef

Östlund, Sten, riksdagsman, arbetstagarre- Ljung, Lennart, general

presentant Magnusson, Bernt, direktör

Nyman, Rune, generaldirektör

Suppleanter Werner, Erik, verkstadsingenjör, arbetsta- Carlsson, Gunnar, intendent, arbetstagarre- garrepresentant

presentant Wessberg, Erland, direktör Sandberg, Lennart, metallarbetare, arbetsta- Westberg, Hans-Olov, riksdagsledamot (vice

gBarrepresentant ordf.)

Skr. 1987/88:20

Westerberg, Per, riksdagsledamot Forssell, Åke, direktör

Överström, Sven-Åke, maskinreparatör, ar- Lagebro, Birger, arbetsledare, arbetstagar-

betstagarrepresentant representant

Nyqvist, Orvar, direktör :

Suppleanter Wijkmark, Bo, regionplanedirektör

Gustavsson, Christer, verktygsslipare, ar- Åström, Uno. verkst. direktör

betstagarrepresentant : Havimäki, Yrjö, avdelningsingenjör, arbets- Revisorer

tagarrepresentant Ahlman, Harry, aukt. revisor Danielsson, Åke, aukt. revisor Revisorer Riksrevisionsverket Suppleanter Christiansson, Annika, revistonsdirektör Elvstad, Lars, aukt. revisor Mårtensson, Tommy, aukt. revisor

Direktion Forsmarks Kraftgrupp Aktiebolag

Nyman, Rune, generaldirektör

Styrelse Curman, Katarina, informationschef

Ordinarie ledamöter Hednert, Lennart, chef koncernutveckling

Nyquist, Carl-Erik, generaldirektör (ordf.) Johnson, Nils-Olov, teknisk direktör Agrenius, Bertil, direktör (v. ordf.) Kreutz, Peter, chef Ekonomi och Finans

Båtelson, Gunnar, direktör Lundberg, Anders, chef Revisionsavdelning- Holdo, Jöran, ekonomidirektör en Lundberg, Lennart, direktör

Mejer, Staffan, personaldirektör Ramshorn, Hans, chefsjurist

Suppleanter

Kardefelt, Tord, avdelningsdircktör Norrby, sonas, teologie doktor FFV AB Wikström, Olof, direktör Styrelse Ordinarie ledamöter Revisorer : Nyman, Rune, generaldirektör (ordf.) Edlund, Bertil, aukt. revisor Kreutz, Peter, direktör Ståhl, Bertil, aukt. revisor Ramshorn, Hans, direktör Suppleanter Revisorer Bengtsson, Sven. civilingenjör

"Bohlins Revisionsbyrå AB, Stockholm Karlsson, Hans, aukt. revisor '

Christiansson, Annika, revisionsdirektör

Sonesson, Birger, aukt. revisor Direktion |

Gustafsson, Lars, verkställande direktör

Finnboda AB Företagskapital AB

Styrelse Ordinarie ledamöter Styrelse

Sjöö, Kent, direktör (ordf.) Ordinarie ledamöter

Berglund, Gotthard, svetsare, arbetstagar- Hörjel, Nils, f. d. landshövding (ordf.)

representant Bröms, Jan, utredningschef

Bärlund, Guy, planerare, arbetstagarrepre-- Damberg, Bo, bankdirektör sentant Engström, Odd, sakkunnig

Evhammar, Mikael, plåtslagare, arbetstagar- Gustafsson, Nils-Eric, småbrukare

representant Håkansson, Svenerik, bankdirektör

Skr. 1987/88:20

Lignell, Ulf, bankdirektör Suppleanter

Rekke, Lars, förhandlingschef Cederberg, Olof, aukt. revisor

Sederholm. Erik, bankdirektör Sandin, Anders, revisor

Sjöström. Olof, bankdirektör

Suppleanter |

Bäckman, Gunnar, bankdirektör AB Göta kanalbolag

Ehn, Erik, bankdirektör

Styrelse Jonsson, Göte, riksdagsledamot

Ordinarie ledamöter

Person, Siw, riksdagsledamot

Hedström, Bo S, generaldirektör (ordf.)

Radesjö. Wivianne, riksdagsledamot

Axelsson, Karl Erik, landstingsråd

Roos, Axel, bankdirektör

Gustavsson, Allan, varvsarbetare, arbetsta- Selander, Jan, bankdirektör

garrepresentant -

Södersten, Bo, riksdagsledamot

Gustafsson, Ragnar, landstingsråd

Wikström, Ali, bankdirektör

Höglund, Lennart, förman, arbetstagarrepre-

Öberg, Svante, departementsråd '

sentant Janérus, Kaj, generaldirektör (v. ordf.)

Revisorer

Jansson, Harald, fastighetsdirektör

Beskow, Karl-Henrik, aukt. revisor

Olhans, Björn, ekonomidirektör

Boeryd, Agne, aukt. revisor Telestam, Gösta, direktör

Suppleanter Börjesson, Per, ekonomidirektör

Suppleanter

Jansson Paul, riksdagsman Gadd, Arne, riksdagsledamot

Lundqvist, Sten-Inge, teknisk chef, arbetsta-

Jacobson, Allan, aukt. revisor '

garrepresentant : Torfgård, Lars Olof, landstingsråd Direktion | . .

Åhfeldt, Per Olof, varvsarbetare, arbetsta-

Sjöberg, Arne, verkställande direktör garrepresentant

AB Gävle Vagnverkstad. Revisorer

Nyström, Bengt A, aukt. revisor Styrelse

Ordinarie ledamöter

Suppleanter

Nilsson, Åke, direktör (ordf.) | -

Gustavsson, Hans, aukt. revisor

Lindblom; Kjell. chaufför, arbetstagarrepresentant

Direktion Marklund, Bo, tekn. direktör

Hast, Karl-Erik, verkst. direktör Nordin, Tore, överingenjör

Schultz, Bertil, tjänsteman, arbetstagarrepre-

sentant Sjöström, Ragnar, direktör

Götaverken Arendal AB

Suppleanter Styrelse

Berggren, Olof. reparatör, arbetstagarrepre- Ordinarie ledamöter

sentant Lund, Olof, direktör (ordf.) Hjulström, Leif, ekonomichef Andréasson, Ulf, snickare, arbetstagarrepre- Johansson, Rune, administrativ chef sentant Bergstrand, Rolf, verkst. direktör

Revisorer Eriksson, Bo, plåtslagare, arbetstagarrepre- Hansson, Torbjörn, aukt. revisor sentant

Sundman, Gunnar. aukt. revisor Frid, Bengt, direktör

Skr. 1987/88:20

Johansson, S Lennart, ingenjör. arbetstagar- AB Industrikredit

representant

Styrelse Karlsson. Bengt, arbetsledare, arbetstagar- . Ordinarie ledamöter

representant

Frithiofson, Karl, landshövding, (ordf) von Mentzer, Mikael. direktör Barnekow, Rutger, bankdirektör Norling, Åke, landshövding

Damberg, Bo, bankdirektör

Simonsen Heiberg, Gustav, höyesterettsad-

Eriksson, Sven Erik, civilekonom, arbetsta-

vokat

garrepresentant

Sjöö, Kent, direktör Essén, Ingemar, direktör

Tengroth, Bengt, direktör

Hovhammar, Erik, riksdagsman

Jerntorp, Anders, civilekonom, arbetstagar-

Revisorer

representant

Elvstad, Lars, aukt. revisor Lignell, Ulf, bankdirektör (v. ordf.) Tidström, Göran. aukt. revisor Lundh, Gunnar, bankdirektör

Nilsson, Bengt-Åke, expeditions- och rätts- Suppleanter chef

Ahlman, Harry, aukt. revisor Olsson, Lars-Ove, bankdirektör Södersten, Bo, riksdagsledamot

Götaverken Energy AB Suppleanter

Ahlenius, Inga-Britt. budgetchef Styrelse Claesson, Anders, bankdirektör Ordinarie ledamöter Dittmer, Torbjörn, civilekonom, arbetstagar-

Bergstrand, Rolf, direktör (ordf.)

representant

Björk. Bobby, kalkylator, arbetstagarrepre-

Holm, Ernst O, direktör sentant Holmbeck, Kai, direktör Björkquist, Jan-Olof. metallarbetare, arbets-

Jarnulf, Anita, civilekonom, arbetstagarre-

taägarrepresentant

presentant Jannesson, Christer, pannplåtslagare, arbets- Roos, Axel, bankdirektör tagarrepresentant Rekke, Lars, förhandlingschef Darhoftf, Kjell. verkst. direktör

Schotte, Gunnar, bankdirektör Engman, Gunnar. direktör Söderström, Lars-Olov, byråchef Gamner, Bengt, direktör Wikström, Ali, bankdirektör Johansson, Göran, ordf. Metall 41

Wåhlgren, Sven, bankdirektör

Karlsson, Roland, arbetsledare, arbetstagar-

representant

Revisorer Olving, Sven, professor Beskow, Karl-Henrik, aukt. revisor Rosén, Björn, direktör

Boeryd, Agne, aukt. revisor

Sjöö, Kent. direktör

Wahlström, Björn, direktör Suppleanter

Jacobson, Allan, aukt. revisor

Revisorer

Orrö, Sven-Erik, departementsråd Ahlman, Harry, aukt. revisor

Danielsson, Åke, aukt. revisor Direktion Elvstad, Lars, aukt. revisor Hydén, Sven, verkställande direktör

Hägg, Ingemar, direktör

Suppleanter

Melin, Rolf, direktör Mattsson, Roger, aukt. revisor

Ekegren, Stig, direktör

Tidström, Göran, aukt. revisor

Skr. 1987/88:20

Industrigruppen JAS AB Revisorer

Holm, Anders, aukt. revisor . Styrelse

Karlsson, Hans, aukt. revisor Ordinarie ledamöter

Karnsund, Georg, direktör (ordf.)

Suppleanter

Eriksson, Bengt, direktör

Ahlstrand, Bo, aukt. revisor Gullstrand, Tore, direktör

Jansson, Thomas, aukt. revisor Johansson, Gunnar L., direktör

Lundqvist, Åke, direktör

Direktion Mohlin, Per Erik, direktör

Ekberg, Jan, verkst. direktör Nyman, Rune, generaldirektör

Thelin, Hugo, 1:e vice VD

Pettersson, Mats, ckonomidirektör

Suppleanter

Alfredson, Lennart, direktör

Ivarsson, Tommy, civilingenjör Kalmar Industries AB

Johansson. Tommy, direktör

Sivrelse

Kräger, Hans, direktör

Ordinarie ledamöter Tufvesson, Jan, civilingenjör

Gyll, Sören, direktör (ordf.) Wittlöw, Arne, direktör

Arnerius, Sven, direktör

Blomberg, Jan, direktör

Revisorer

Eriksson, Bo, ingenjör, arbetstagarrepresen- Axberg, Bo, aukt. revisor

tant Eriksson, Jan. aukt. revisor

Lundin, Bert, förbundsordf.

Malmros, Lars, direktör Suppleanter

Paulsson, Gustav, direktör Kaiser, Johan, aukt. revisor

Sandell, Leif, ombudsman, arbetstagarrepre- Engström, Anders, aukt. revisor

sentant

Suppleanter KabiVitrum AB

Larsson, Lennart, metallarbetare, arbetsta- Styrelse garrepresentant

Ordinarie ledamöter Persson, Rolf, tjänsteman, arbetstagarrepre-

Gyll, Sören. direktör (ordf.) sentant Du Rietz, Göran, reklamchef, arbetstagar-

representant Revisorer

Edebo Ralph, direktör Tidström. Göran, aukt. revisor

Ekberg, Jan, verkst. direktör

Enstam, Olle, direktör Suppleanter Kyhlberg, Lars, direktör von Heine, Henrik, aukt. revisor

Åkerman, Alf, direktör

Åkerman, Johan, ekonom. lic . Ålander. Nils-Erik, reparatör, arbetstagar- KAPAB, Kapitalutveckling AB

representant Styrelse

Ordinarie ledamöter Suppleunter

Kvarnbäck, Tor, direktör (ordf. ) Jenandri Joseph, tekniker, arbetstagarrepre- Landström, Lars, direktör

sentant Lindblad, Hugo, direktör, VD

Johanson, Gunvor, produktchef. arbetstagar- Nilsson, Tore, ekonomichef

representant

Revisorer

Karlsson, Hans, aukt. revisor

Skr. 1987/88:20

Suppleanter Kockums AB Eicke, Dina, aukt. revisor :

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Lund, Olof, direktör (ordf.) Karlskronavarvet AB

Antoniusson, Bengt, maskinarbetare. arbets- Styrelse tagarrepresentant Ordinarie ledamöter Berglund, Sven, ingenjör, arbetstagarrepre- Lund, Olof, direktör (ordf.) sentant Andrén, Jan-Åke, förman. arbetstagarrepre- Ekman, Knut, verkmästare, arbetstagarre-

sentant | presentant

Eriksson, Bengt, direktör Molinder, Eeif, verkst. direktör

Frisk, Hans G, verkst. direktör Olsson, John-Erik, svarvare, arbetstagarre- Johansson, Bernt, svetsare, arbetstagarre- presentant

presentant Plyhm. Åke, ekonomidirektör Johnson, Bernth, kommunalråd Pålsson, Paul, direktör

Engqvist, Christer, skyddsingenjör. arbetsta-

garrepresentant | Revisorer Nilsson, Jan, kanslichef Elvstad, Lars, aukt. revisor Sjöö, Kent, direktör | Tidström, Göran, aukt. revisor

Svensson, Kenth, plåtslagare, arbetstagar-

representant Suppleanter Södersten, Bo, direktör Ahlman, Harry, aukt. revisor Tegnér, Per, departementsråd

Revisorer Elvstad, Lars, aukt. revisor Kockums Computer Systems AB Carlsson, Per Eric, aukt. revisor

Styrelse