om ändring i tulltaxelagen (1987:1068) m.m.
Regeringens proposition
ES
Ey Ey
1989/90: 24 ey
om ändring i tulltaxelagen (1987: 1068)
Prop. m.m. 1989790: 24
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 19 oktober 1989.
På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
Anita Gradin
Propositionens huvudsakliga innehåll
Riksdagen har bemyndigat regeringen att under en begränsad tidsperiod meddela föreskrifter om tull för färska äpplen och päron (SFS 1988: 1205).
Genom bemyndigandet blev det möjligt för regeringen att införa de förhöj-
da tullsatser för äpplen och päron om vilka förhandlingar förts inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) med Amerikas Förenta Stater och Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC). Därmed kunde importregleringen i fråga om äpplen och päron börja avvecklas. Fr.o.m. den 15 november 1989 skall avvecklingen vara helt genomförd.
Vidare har riksdagen föreskrivit tullnedsättning under viss tid för gum-
mibehandlad kordväv av syntetiska fibrer (SFS 1987: 1188).
I denna proposition föreslås vissa ändringar i tulltaxelagen (1987: 1068,
omtryckt 1987: 1186) beträffande färska äpplen och päron samt gummibe-
handlad kordväv av syntetiska fibrer. Förslagen innebär dels att de ovannämnda förhöjda tullarna för färska äpplen och päron skall gälla även i
fortsättningen, dels att tullfrihet införs för gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer. Enligt 128 lagen (1987: 1069) om tullfrihet m. m. får regeringen meddela föreskrifter om tullfrihet för varor som inte eller endast i ringa omfattning tillverkas i Sverige. Föreskrifterna får meddelas för högst två år i sänder. 1 propositionen föreslås att föreskrifterna skall få meddelas för högst fyra år
1 sänder. I propositionen föreslås också att riksdagen godkänner en överenskommelse mellan Sverige och EEC om elektroniska utväxlingssystem för han-
delsdata.
I Riksdagen 1989/90. I saml nr 24
De föreslagna lagändringarna avses träda i kraft den 1 januari 1990. Den Prop. 1989/90:24 nuvarande regleringen av tullskyddet för färska äpplen och päron resp. gummibehandlad kordväv upphör att gälla vid denna tidpunkt.
Propositionens lagförslag
1¶Förslag till Lag om ändring i tulltaxelagen (1987: 1068)
Härigenom föreskrivs att 8 kap. och 59 kap. tulltaxelagen (1987: 1068)! skall ha följande lydelse 8 kap. Ätbar frukt samt ätbara bär och nötter; skal av citrusfrukter eller meloner? Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte oätlig frukt samt oätliga bär och nötter. 2. Med färska varor avses också kylda varor. 08.01 Kokosnötter, paranötter och kasjunötter, färska eller
08.09 Aprikoser, körsbär, persikor (inbegripet nektariner), Prop. 1989/90: 24
plommon och slånbär, färska:
A. körsbär:
59 kap. Impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade tex- Prop. 1989/90: 24 tilvävnader; textilvaror för tekniskt bruk?
Anmärkningar 1. Om inte annat är föreskrivet avses med te.xtilvävnader i detta kapitel vävnader enligt 50 — 55 kap. och nr 58.03 och 58.06, flätor, shörmakeriarbeten och liknande arbeten som längdvara, enligt nr 58.08. samt dukvaror av trikå enligt nr 60.02. 2. Nr 59.03 skall tillämpas för: a. textilvävnader som är impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med plast. oavsett vikten per m” och oavsett plastens beskaffenhet (kompakt eller porös). med undantag av: 1. vävnader i vilka impregneringen, överdraget eller beläggningen inte kan
ses med blotta ögat (vanligen 50—55, 58 eller 60 kap.); vid tillämpning av
denna bestämmelse skall hänsyn inte tas till eventuellt uppkommen färg-
förändring; ba produkter som inte utan att brytas kan böjas för hand runt en cylinder
med en diameter av 7 mm vid en temperatur mellan 15"C och 30"C
(vanligen 39 kap.); 3. produkter i vilka textilvävnaden är antingen helt inbäddad i plast eller
helt överdragen eller belagd med plast på båda sidor (39 kap.), under
förutsättning att ett sådant överdrag eller en sådan beläggning kan ses
med blotta ögat utan att någon hänsyn tas till eventuellt uppkommen
färgförändring; 4. vävnader som är delvis överdragna eller delvis belagda med plast på
sådant sätt att mönster bildats (vanligen 50-—55, 58 eller 60 kap.); 5. plattor. duk och remsor av porös plast i förening med textilvävnad, i vilka
vävnaden utgör enbart förstärkning (39 kap.); 6. textilvaror enligt nr 58.11; b. vävnader som är tillverkade av garn, remsor e.d. som är impregnerade, överdragna eller belagda med plast eller försedda med hölje av plast, enligt nr 56.04. 3. Med textiltapeter i nr 59.05 avses produkter som föreligger i rullar, har en bredd av minst 45 cm, är lämpliga för dekorering av väggar eller innertak och består av textilmaterial på ett underlag eller av textilmaterial som har behandlats på baksidan (impregnerats eller bestrukits för att kunna klistras upp). Numret skall emellertid inte tillämpas för tapeter som består av textilflock eller -stoft som fästs direkt på ett underlag av papper (nr 48.14) eHer textilvara (i allmänhet nr 59.07). 4. Med gummibehandlade textilvävnader i nt 59.06 förstås: a. textilvävnader som är impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med gummi och som: - väger högst 1 500 g/m?: eller — väger mer än 1 500 g/m? och innehåller mer än 50 viktprocent textilmate-
nal; b. vävnader som är tillverkade av garn, remsor e.d. som är impregnerade, överdragna eftler belagda med gvemmi eller försedda med hölje av gummi, enligt nr 56.04; c. varor som består av parallella trådar av textilmaterial sammanklistrade med gummi, oavsett vikten per m?; d. plattor, duk och remsor av poröst gummi i förening med textilvävnad, i vilka vävnaden utgör mer än enbart förstärkning, dock inte textilvaror enligt nr 58.11. 5. Nr 59.07 skall inte tillämpas för: a. vävnader i vilka impregneringen. överdraget eller beläggningen inte kan ses med blotta ögat (vanligen 50—55, 58 eller 60 kap.); vid tillämpning av denna bestämmelse skall hänsyn inte tas till eventuellt uppkommen färgförändring; b. vävnader med målade mönster (andra än målade teaterkulisser, ateljéfonder
0.d.);
c. vävnader som är delvis belagda med textilflock eller -stoft, korkpulver e. d. på sådant sätt att mönster bildats; imitationer av luggvaror skall dock klassificeras enligt nr 59.07; d. vävnader som är appreterade med normala appreturmedel på basis av stärkelseprodukter eller liknande produkter; träfaner på underlag av textilvävnad (nr 44.08): 29 naturliga eller konstgjorda slipmedel i form av pulver eller korn på underlag av textilvävnad (nr 68.05);
> Senaste lydelse 1989: 507.
B. agglomererad eller rekonstruerad glimmer på underlag av textilvävnad (nr Prop. 1989/90: 24 68.14); h. metallfolie på underlag av textilvävnad (femtonde avd.). 6. Nr 59.10 skall inte tillämpas för: a. drivremmar och transportband av textilmaterial, som längdvara eller i avskurna längder, med en tjocklek av mindre än 3 mm: b. drivremmar och transportband av textilvävnad som är impregnerad, överdragen, belagd eller laminerad med gummi eller som har tillverkats av textilgarn som är impregnerat, överdraget eller belagt med gummi eller försett med hölje av gummi (nr 40.10). 7. Nr 59.11 skall tillämpas för följande varor, vilka inte skall anses inbegripna i något annat nummer i elfte avd.: a. följande textilvaror i form av längdvara, i avpassade längder eller skurna till kvadratisk eller rektangulär form (andra än sådana som har karaktär av produkter enligt nr 59.08 —- 59.10): textilvävnader, filt och filtbelagda vävnader som är överdragna, belagda eller laminerade med gummi, läder eller annat material och är av sådana slag som används till kardbeslag samt liknande varor av sådana slag som används för annat tekniskt bruk; siktduk; filterdukar av sådana slag som används i oljepressar o. d., av textilmaterial eller människohår; flatvävda textilvävnader med flera varpsystem eller flera väftsystem, även filtade, impregnerade eller belagda, av sådana slag som används i maskiner eller för annat tekniskt bruk; textilvävnader förstärkta med metall, av sådana slag som används för tekniskt bruk; snören, flätor o.d. även med överdrag etler impregnering eller med förstärkning av metall, av sådana slag som används inom industrin för packnings- eller smörjningsändamål; . artiklar av textilmaterial (andra än sådana som omfattas av nr 59.08- 59.10) av sådana slag som används för tekniskt bruk (t. ex. textilvävnader och filt, ändlösa celler försedda med hopfästningsanordningar, av sådana slag som används i pappersmaskiner eller liknande maskiner /t. cx. maskiner för massa eller asbestcement/, packningar, polerskivor och andra maskindelar).
59.01 Textilvävnader överdragna med gummi arabicum e. d. eller med stärkelseprodukter, av sådana slag som an-
vänds till bokpärmar 0. d.; kalkerväv; preparerad målarduk; kanfas och liknande styva textilvävnader av
sådana slag som används till hattstommar:
ÅA. textilvävnader överdragna med gummi arabicum
e.d. eller med stärkelseprodukter, av sådana slag
B. andra slåg ...ss.oosssesssose esse rst reser 6,9 Yo
59.02 Kordväv av högstyrkegarn av nylon eller andra poly-
amider, polyestrar eller viskos:
A. av viskos, impregnerad, överdragen eller belagd
Minimitull: per 100 kg 175:— B. av nylon eller andra polyamider eller av polyestrar, impregnerad, överdragen eller belagd med gummi fri
59.03 Textilvävnader, impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med plast, andra än vävnader enligt nr 59.02: ÅA. av sådana slag som används till bokpärmar o. d. .. 890 B. andfd s.osossoorsereereeerrrerr rer sr rr een 1290
59.04 Linoleummattor 0. d., även i tillskurna stycken; golv-
beläggning bestående av en textilbotten med överdrag
59.05 Textiltapeter: Prop. 1989/90: 24
beläggs med samma tull som det textilmaterial
varav utsidan består 59.06 Gummibcehandlade textilvävnader, andra än vävnader
enligt nr 59.02:
A. trikå:
2¶Förslag till Prop. 1989/90: 24 Lag om ändring i lagen (1987: 1069) om tullfrihet m. m.
Härigenom föreskrivs att 12§ lagen (1987:1069) om tullfrihet m.m. skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Regeringen får meddela före- Regeringen får meddela föreskrifter om tullfrihet för varor som = skrifter om tullfrihet för varor som inte eller endast i ringa omfattning inte eller endast i ringa omfattning tillverkas inom landet. Föreskrif- — tillverkas inom landet. Föreskrifterna får meddelas för högst två år i = terna får meddelas för högst fyra år sänder. i sänder.
Regeringen får i enskilda fall besluta om tullfrihet för varor som inte eller endast i ringa omfattning tillverkas inom landet.
Denna lag träder i kraft den I januari 1990.
Utrikesdepartementet Prop. 1989/90: 24
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 oktober 1989
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Hjelm-Wallén, S. Andersson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson
Föredragande: statsrådet Gradin
Proposition om ändring i tulltaxelagen (1987: 1068) m.m.
I Inledning
I Sverige har sedan år 1953 tillämpats importreglering för färska äpplen och päron. Regleringen har inneburit att importen har varit föremål för övervakning eller begränsningsåtgärder under olika delar av året medan den under vissa perioder har varit helt fri.
Amerikas Förenta Stater begärde i augusti 1987 inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (the General Agreement on Tariffs and Trade, GATT) förhandlingar med Sverige om importregleringen för färska äpplen och päron. Man ansåg att den svenska importregleringen stred mot bestämmelserna i GATT. Om inte den svenska regleringen avskaffades, förklarade sig Förenta staterna ha för avsikt att begära tvistlösning inom GATT genom tillsättande av en s.k. panel.
Under hösten 1988 träffade Sverige överenskommelser med Förenta staterna samt även med Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC). Dessa överenskommelser innebar att Sverige förband sig att avveckla importregleringen mot införande av ett förhöjt tullskydd för färska äpplen och päron.
För att göra det möjligt att införa det sålunda överenskomna förhöjda tullskyddet föreslogs i regeringens proposition 1988/89:51 om bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om tull för äpplen och päron att regeringen skulle i en särskild lag bemyndigas att under en begränsad tidsperiod meddela föreskrifter om tull för äpplen och päron. Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen (SkU 1988/89:8, rskr. 27). Med stöd av lagen (1988: 1205) med bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om tull för äpplen och päron, utfärdade regeringen föreskrifter i ämnet.
Eftersom förhandlingarna ännu pågick med EG-kommissionen vid tidpunkten för regeringens beslut om proposition fick en tillfällig författningsreglering väljas. I propositionen anförde jag att bemyndigandet borde tidsbegränsas t. o. m. utgången av år 1989, varefter de nya tullarna borde regleras i tulltaxelagen (1987: 1068, omtryckt 1987: 1186). Jag tar därför i
det följande upp frågan om en reglering i tulltaxelagen av tullarna för Prop. 1989/90: 24 färska äpplen och päron.
Enligt tulltaxelagen är tullsatsen för gummibehandlad kordväv av synteuska fibrer 13260. Enligt lagen (1987:1188) om tullnedsättning under viss tid för gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer skall emellertid tullsatsen för sådan kordväv uppgå till 9 26 under tiden den 1 januari 1988 — den 31 december 1989. I regeringens proposition 1987/88:42 om följdändringar till ny tullagstiftning m. m. framhöll jag att frågan om vilken tull som skall gälla för kordväv efter tullnedsättningsperioden fick bedömas med ledning av de erfarenheter som vunnits under tiden för tullnedsättningen. Jag ämnar i det följande behandla frågan om det fortsatta tullskyddet för kordväv av aktuellt slag.
Regeringen får med stöd av 128 lagen (1987: 1069) om tullfrihet m. m. meddela föreskrifter om tullfrihet för varor som inte eller endast i ringa omfattning tillverkas inom landet. Föreskrifterna får meddelas för högst två år i sänder. Regeringen får också i enskilda fall besluta om tullfrihet för varor som inte eller endast i ringa omfattning tillverkas i Sverige.
Inom utrikesdepartementets handelsavdelning har en översyn skett av tillämpningen av dessa tullfrihetsbestämmelser. Översynen mynnar ut i en rapport som har remissbehandlats. Yttranden har avgetts av generaltullstyrelsen, kommerskollegium, Textilrådet, Grossistförbundet Svensk Handet, Industriförbundet, Mekanförbundet och Kemikontoret. Remissinstanserna har också beretts tillfälle att inkomma med synpunkter i en ytterligare fråga som inte berörs i rapporten. Rapporten och en sammanställning av remissyttrandena finns tillgängliga hos utrikesdepartementets handelsavdelning (Dnr 1160/88). Jag skall i denna proposition ta upp vissa frågor om tullfrihet för varor som inte tillverkas i Sverige.
Förhandlingar mellan EFTA-länderna och EG-kommissionen har lett till enighet om förslag till bilaterala avtal mellan de enskilda EFTAländerna och EEC om elektroniska utväxlingssystem för handelsdata. Förslaget till överenskommelse mellan Sverige och EEC bör i svensk och engelsk text bifogas protokollet i detta ärende som bilaga. Jag ämnar i det följande föreslå att riksdagen godkänner överenskommelsen.
2¶Föredragandens överväganden
2.1¶Tullskyddet för äpplen och päron
Mitt förslag: De nu gällande temporära tullsatserna för färska äpplen och päron skall gälla även i fortsättningen. Tullsatserna införs i tulitaxelagen.
Skälen för mitt förslag: Färska äpplen och päron är hänförliga till tulltaxenr 08.08 i tulltaxelagen. Tulien enligt tulltaxelagen uppgår för äpplen till 25 kr per 100 kg under perioden den 16 juli — den 29 februari och för päron likaledes 25 kr per 100 kg under perioden den 16 juli — den 31 december. Under resten av året är såväl äpplen som päron tullfria enligt 10 tulltaxelagen.
Som Jag inledningsvis har nämnt har regeringen emellertid — med avvikelse från vad som föreskrivs 1 tulltaxclagen och med stöd av riksdagens bemyndigande — meddelat föreskrifter om tull för färska äpplen och päron (SFS 1988: 1207). Riksdagens bemyndigande är begränsat till tidsperioden den 15 december 1988 — den 31 december 1989. Genom regeringens föreskrifter infördes det tullskydd som blev resultatet av de överenskommelser som Sverige ingick med Förenta staterna och med EEC. Det förhöjda tullskyddet innebär att det för närvarande utgår tull för färska äpplen under tiden den I augusti — den 23 januari med 250, 175, 100 eller 25 kronor per 100 kg beroende på tullvärdet. För päron utgår samma tull under tiden den 1 augusti — den 31 oktober. Övriga delar av året råder tullfrihet.
Regeringen har i samband med utfärdandet av föreskrifterna om tull för äpplen och päron också meddelat erforderliga föreskrifter för att helt avveckla importregleringen fr. o. m. den 15 november 1989 (föreskrifterna har kungjorts i statens jordbruksnämnds författningssamling, JNFS 1988: 173).
När regeringen beslutade om propositionen om äpplen och päron var en preliminär överenskommelse träffad med Förenta staterna. Dock pågick, som jag inledningsvis har nämnt, fortfarande förhandlingar om en överenskommelse inom ramen för GATT med EEC, varför det vid tidpunkten för beslutet om den nämnda propositionen inte rådde full säkerhet om vilka tullsatser som skulle bli resultatet av förhandlingarna. Dessa förhållanden ledde till att en författningskonstruktion valdes, som innebar en särskild, tidsbegränsad bemyndigandelag enligt vilken tullsatserna fick beslutas av regeringen. Numera är emellertid överenskommelserna med Förenta staterna och EEC ingångna, varför en permanent författningsreglering bör ske. Jag förordar därför att de av regeringen med stöd av riksdagens bemyndigande beslutade tullsatserna i stället tas in i tulltaxelagen.
2.2¶Tullfrihet för gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer
Mitt förslag: Tullfrihet införs i tulltaxelagen för gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer.
Skälen för mitt förslag: Kordväv är textilvävnad som används för tekniskt bruk, bl. a. som förstärkning i bildäck. Gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer hänförs till tulltaxenr. 59.02 B. tulltaxelagen och är belagd med en värdetull på 13 90.
Genom lagen (1987: 1188) om tullnedsättning under viss tid för gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer är tullsatsen nedsatt till 999 under tiden den I januari 1988 — den 31 december 1989.
Enligt 5§ lagen (1987: 1069) om tullfrihet m. m. får regeringen meddela föreskrifter om tullfrihet, tullnedsättning och återbetalning av tull bl. a.
med anledning av internationella handelsöverenskommelser som Sverige ingått eller anslutit sig till samt för varor från utvecklingsländerna. Import till Sverige av gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer med ursprung i EG, EFTA-land eller utvecklingsland är tullfri enligt föreskrifter i frihandelsförordningen (1987:1 185) resp. förordningen (1987:1285) om tullfrihet för varor från utvecklingsländerna (u-landsförordningen). För att tullfrihet skall kunna åtnjutas enligt de nu nämnda författningarna krävs emellertid att varan uppfyller de villkor som uppställs i de s.k. ursprungsreglerna. En vara som helt framställts inom ett land har givetvis ursprung i detta. I fråga om varor som endast delvis tillverkas inom ett land finns varierande särregler. Beträffande kordväv gäller både enligt frihandelsförordningen och ulandsförordningen antingen att varan helt framställts i landet i fråga eller också att man vid tillverkningen skall ha utgått från kemiskt material. Om en tillverkare i ett utvecklingsland inte använder sig av inhemskt garn utan importerar garn för inhemsk vävning och gummibehandling, kan varan således inte erhålla tullfrihet vid import till Sverige. Jag har närmare i regeringens proposition 1987/88:42 om följdändringar till ny tullagstiftning m.m. redogjort för bakgrunden till dessa ursprungsregler (avsnitt 2.2). Som jag inledningsvis har nämnt framhöll jag i den propositionen också att jag avsåg att följa utvecklingen av importen av kordväv och att frågan om vilken tullsats som skall gälla efter utgången av december 1989 fick bedömas med ledning av de erfarenheter som vunnits under tiden för tullnedsättningen. Statistiken visar att år 1987 kom 16960 av importen, uttryckt i volym, från utvecklingsländerna. Året därpå hade importandelen sjunkit till 226. Under perioden januari — mars 1989 ökade andelen till 2026. Noterbart är att ökningen är hänförlig till import från Republiken Korea som nyligen etablerat sig på denna marknad och enligt uppgift har egen tillverkning av garn. Därmed kan tullfrihet erhållas vid import av kordväv från detta land. Den nu gällande tullnedsäitningen på 4960 har inte lett till någon ökad import från andra utvecklingsländer. I stället har denna import helt upphört. Kordväv är känslig från försörjningsberedskapssynpunkt och tillverkas i Sverige enbart av ett företag. Vid en krissituation skall företagets produktion användas för tillverkning av främst lastbilsdäck. Enligt min mening bör man vid en avvägning mellan beredskapsintresset och intresset av att främja utvecklingsländernas export i möjligaste mån låta beredskapsintresset få företräde, såvida inte en bibehållen tull kan antas vara mer eller mindre verkningslös för att främja detta ändamål. Importstatistiken visar att under perioden januari — mars 1989 kom, i volym räknat. 75960 av importen från EG-EFTA-området, 2090 från utvecklingsländer och 5 960 från övriga länder. Således kom 95 90 av importen från länder som omfattas av frihandels- resp. u-landsförordningen. Eftersom det i utvecklingsländerna numera finns tillverkning av gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer som uppfyller ursprungsreglerna,
En bibehållen tull leder endast till en diskriminering av de utvecklingsländer med den minst utvecklade industrin som ej kan tillverka garn utan måste importera denna vara. Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet förordar jag därför att tullen på gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer avskaffas och att tullfrihet införs i tulltaxelagen för kordväv av nu aktuellt slag.
2.3¶Tullfrihet för varor som inte eller endast i ringa omfattning tillverkas i Sverige
2.3.1 Bemyndigandet
Mitt förslag: Nuvarande ordning behålls. Regeringen skall alltså även i fortsättningen få meddela föreskrifter om tullfrihet för varor som inte eller endast i ringa omfattning tillverkas i Sverige och liksom hittills för särskilt fall besluta om tullfrihet för sådana varor. Föreskrifterna får meddelas för högst fyra år i sänder 1 stället för som hittills för högst två år i sänder. Bemyndigandet för regeringen att meddela föreskrifter skall även i fortsättningen gälla endast varor som inte eller endast i ringa omfattning tillverkas inom landet.
Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker arbetsgruppens förslag. Komrnerskollegium tar emellertid upp frågan om delegering av beslut om tullfrihet och framhåller att kollegiet bör fatta beslut i dessa ärenden eller ti vart fall besluta om avslag. Kemikontoret anser till skillnad från arbetsgruppen att en ändring av 128 lagen om tullfrihet m. m. bör ske så att tullfrihet kan beviljas i sådana fall då den som söker tullfrihet är ensamtillverkare inom landet av identiska varor.
Skälen för mitt förslag: Enligt 12§ lagen om tullfrihet m. m. får regeringen meddela föreskrifter om tullfrihet för varor som inte eller endast i ringa omfattning tillverkas i Sverige. Föreskrifterna får meddelas för högst två år 1 sänder. Denna möjlighet till tullsuspension är av betydelse för den svenska industrin som, om alla kriterier är uppfyllda, kan importera maskiner och insatsvaror till sin produktion utan att behöva erlägga den tull som stadgas i tulltaxelagen.
I regeringens proposition 1986/87:166 om ny tullagstiftning m. m. behandlades frågan om tullfrihet för varor som inte tillverkas i Sverige (s. 131 — 134). I detta sammanhang tog jag upp frågan om en eventuell delegering av regeringens beslutanderätt i nu aktuella tullfrihetsärenden. Jag ställde mig avvisande till en sådan delegering. Kommerskollegium anser att beslutanderätten i viss omfattning bör delegeras till kollegiet eller att kollegiet i vart fall får besluta om avslag. Jag anser emellertid att det inte finns skäl för en sådan delegering utan förordar att nuvarande ordning behålls.
Beträffande frågan om giltihetstiden för regeringens föreskrifter anser arbetsgruppen att denna bör förlängas, eftersom en mycket stor andel av varorna kvarstår i förteckningen period efter period samtidigt som de återkommande omprövningarna är relativt tidskrävande. Jag delar arbetsgruppens uppfattning att giltighetsperioden bör förlängas. Arbetsgruppen har ansett att giltighetstiden bör sättas till högst fyra år. Även jag anser att detta är en lämplig tidsrymd.
Arbetsgruppen har också tagit upp frågan om tullfrihet skulle kunna medges i sådana fall där tillverkning av identiska varor visserligen förekommer i Sverige men den som söker tullfrihet ensam svarar för denna tillverkning. Om tullfrihet skall kunna medges i sådana fall även då tillverkningen inte kan anses ringa, krävs en ändring av bemyndigandet i 12§ lagen om tullfrihet m. m. Jag anser att förutsättningen för medgivande av tullfrihet även i fortsättningen bör vara att den aktuella varan inte tillverkas i Sverige eller tillverkas endast i ringa omfattning. Jag är därför inte beredd att föreslå någon ändring på denna punkt.
2.3.2 Tillämpningen
Min bedömning: En försiktig uppmjukning av hittillsvarande praxis vad gäller varuområdet bör ske. Tullfrihet bör således inte vara utesluten för varor utanför maskin- och kemikalieområdena.
Frågan om vilken hänsyn som skall tas till tillverkning i Sverige av liknande varor (s.k. substitutkonkurrens) får liksom hittills bedömas efter omständigheterna i varje särskilt fall. Hänsynen till substitutkonkurrens bör inte drivas alltför långt.
Om den svenska tillverkningen av en vara understiger 1090 av den svenska marknadens behov under längre tid bör detta förhållande kunna vara en utgångspunkt för bedömningen av om denna tillverkning skall anses vara av ringa omfattning.
Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med min bedömning.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker arbetsgruppens förslag. I övrigt ställer sig samtliga remissinstanser utom Grossistförbundet Svensk Handel avvisande till den fråga som tagits upp i en tilläggsremiss till arbetsgruppens rapport, nämligen om det vid tillämpningen av det aktuella tullfrihetsinstitutet bör kunna tas hänsyn till det förhållandet att en importvara har klart bättre miljöegenskaper än en jämförbar vara producerad i Sverige.
Skälen för min bedömning: Arbetsgruppen konstaterar att tillämpningen av tullfrihetsinstitutet har kännetecknats av en koncentration till kemikalie- (inkl. plaster) och maskinområdena. I några enstaka fall har dock tullfrihet medgetts för varor inom angränsande varuområden. :
Som arbetsgruppen framhåller inkommer ibland till regeringen framställningar om tullfrihet för varor utanför kemikalie- och maskinområdena. Dessa framställningar har i allmänhet avslagits, även om det grundläggande kriteriet om avsaknad av svensk tillverkning varit uppfyllt och
varan kunnat tillfredsställande definieras från tullteknisk utgångspunkt. Varor inom livsmedelssektorn har också varit föremål för prövning.
Jag delar arbetsgruppens uppfattning att det i vissa fall kan finnas anledning att gå utanför de traditionella områdena. Tullfrihet bör däremot i allmänhet inte ges för färdigvaror av konsument varukaraktär. Utgångspunkten bör som tidigare vara att tullfrihet i princip endast medges för insatsvaror och maskiner. Det bör vidare beaktas att det för vissa varor, särskilt sådana som länge ingått i varuförteckningen, i samband med de pågående tullförhandlingarna i den s.k. Uruguayrundan inom ramen för GATT kan övervägas att införa tullfrihet i tulltaxelagen, i synnerhet om EG i sin tulltaxa har föreskrivit tullfrihet för varuslaget i fråga.
Arbetsgruppen tar också upp frågan om s.k. substitutkonkurrens. Bedömningen av om en sådan konkurrens föreligger kan som arbetsgruppen framhåller vara förenad med betydande svårigheter. Den avgörande frågan man har att ta ställning till kan sägas vara i vilken utsträckning ifrågasatt tullfrihet kan tänkas påverka det tullskydd som gäller för vederbörande industrigren.
Regeringens beslut i tullfrihetsärendena visar att hänsynstagandet till substitutkonkurrens är långtgående. I regeringens proposition 1986/87: 166 om ny tullagstiftning m.m. förordade jag en viss uppmjukning av praxis därvidlag. Arbetsgruppen har därför övervägt om det skulle vara lämpligt att lägga fast mer preciserade riktlinjer för bedömningen av substitutkonkurrens.
Jag delar emellertid arbetsgruppens slutsats att det varken är möjligt eller lämpligt att utforma några allmängiltiga riktlinjer för bedömningen av om substitutkonkurrens föreligger utan denna fråga torde få avgöras efter omständigheterna i varje enskilt fall. Det ligger enligt min mening i sakens natur att man vid bedömningen måste fästa stor vikt vid den uppfattning som uttrycks av dem som företräder svenska tillverkningsintressen. Mot bakgrund av vad jag uttalat i nyssnämnda proposition bör emellertid hänsynen till substitutkonkurrens inte drivas alltför långt.
När det gäller frågan om hänsyn bör tas till det förhållandet att en importerad vara har bättre egenskaper ur miljösynpunkt än en liknande vara som tillverkas i Sverige har remissinstanserna överlag framfört kritiska synpunkter. Givetvis anser jag det viktigt att med olika medel stimulera användningen av miljövänliga varor. Ett tänkbart sätt vore att vid tillämpningen av det aktuella tullfrihetsinstitutet även föra in en prövning om en varas miljöegenskaper. Å andra sidan skulle en ändring av praxis på detta område kunna föranleda harmoniseringsproblem vid ett framtida närmande till EG. Mot denna bakgrund är jag för närvarande inte beredd att ta ställning i frågan.
Bemyndigandet för regeringen att meddela föreskrifter om tullfrihet gäller inte endast för varor som inte tillverkas inom landet utan också sådana varor som endast i ringa omfattning tillverkas i Sverige. Innebörden av uttrycket ”ringa omfattning” har dock aldrig närmare definierats, men praxis på denna punkt har varit mycket restriktiv. Tullfrihet har som regel inte medgivits då svensk produktionskapacitet funnits. Enligt min mening är det inte ändamålsenligt att fastställa en gräns för vad som bör 15
anses vara svensk tillverkning av ”ringa omfattning”. Frågan är av den . karaktären att den i stället bör avgöras från fall till fall. Utgångspunkten för bedömningen bör dock kunna vara att om den svenska tillverkningen av en produkt understiger 1096 av den svenska marknadens behov under en längre tidsrymd bör denna tillverkning normalt kunna anses vara ”ringa”.
Arbetsgruppen har vidare tagit upp vissa andra frågor, nämligen frågan om krav på viss användning av en vara som förutsättning för tullfrihet och frågan om till vilken myndighet framställningar om tullfrihet bör inges. Dessa frågor är enligt min mening närmast av administrativ karaktär och bör inte tas upp i detta sammanhang. Det ankommer på regeringen att ta ställning till dem. Jag vill bara upplysningsvis med anledning av vad jag i den nyssnämnda propositionen om ny tullagstiftning anförde om handläggningen av de nu aktuella tullfrihetsärendena (s. 134) framhålla att vissa av arbetsgruppens förslag synes ägnade att åstadkomma en något snabbare handläggning än hittills.
Arbetsgruppen har undersökt utländska förhållanden beträffande möjligheterna till motsvarande slag av tullfrihet. Förhållandena inom EG uppvisar likheter med tillämpningen av 12§ lagen om tullfrihet m. m. även om givetvis skillnader förekommer. Det framtida Europasamarbetet kan komma att medföra ytterligare översyn av det nu behandlade tullfrihetsinstitutet.
2.4 Godkännande av ett förslag till överenskommelse mellan Sverige och Europeiska ekonomiska gemenskapen om elektroniska utväxlingssystem för handelsdata
Mitt förslag: Riksdagen bör godkänna förslaget till avtal mellan Sverige och Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC) om elektroniska utväxlingssystem för handelsdata.
Bakgrunden till mitt förslag: Genom förslaget till avtal blir Sverige anslutet till gemenskapens s.k. TEDIS-program (Trade Electronic Data Interchange System). TEDIS är ett datasamarbetsprogram för handel, industri och administration som infördes i gemenskapen den I januari 1988 och gäller t.o.m. den 31 december 1989. Senast den 1 januari 1990 skall kommissionen avlämna en utvärdering av programmet till EG:s råd. Kommissionen förutser en förlängning av programmet. TEDIS-programmet innehåller för åren 1988— 1989 14 olika programpunkter vilka framgår av bilaga A i förslaget till överenskommelse. Programmets innehåll efter år 1989 diskuteras för närvarande mellan experter från medlemsländerna i den Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) och EGkommissionen. Tanken är att detta program skall gälla för fem år.
Enligt förslaget till avtal mellan Sverige och EEC), skall avtalet, vilket är identiskt med övriga EFTA-länders avtal med EEC, förnyas automatiskt genom tyst överenskommelse att gälla för den tid TEDIS-programmet 16
varar, såvida avtalet inte sägs upp av en fördragsslutande part. Projekt och arbete som är under utförande vid tidpunkten för uppsägningen och/eller utlöpandet av avtalet skall fortsätta till dess att de är slutförda på överenskomna villkor. Regeringen har den 8 juni 1989 beslutat att avtalet skall undertecknas.
Kostnaden för att genomföra TEDIS-programmet åren 1988-1989 har av kommissionen uppskattats till 5,3 milj. europeiska valutaenheter. Efter avdrag för resekostnader och expertlöner som hänför sig till sekretariatet för FN-organet EDIFACT Board (Electronic Data Interchange for Administration, Commerce and Trade), vilka inte skall belasta TEDIS-anslaget samt redan utförda aktiviteter återstår 3,84 milj. europeiska valutaenheter.
Sveriges bidrag skall utgöras av relationen mellan Sveriges bruttonationalprodukt, beräknad till marknadspris, och summan av gemenskapens medlemsländers och Sveriges bruttonationalprodukter, beräknade till marknadspris. Relationen år 1988 för Sverige är 3,59960 enligt OECDstatistiken vilket innebär att vår kostnad för deltagande i TEDIS med programinnehållet åren 1988 —89 uppgår till 137.856 europeiska valutaenheter dvs. ca 980.000 svenska kronor. TEDIS-programmets aktiviteter efter innevarande år diskuteras för närvarande, som jag tidigare har nämnt, mellan kommissionen och EFTA-länderna.
Finansieringen av Sveriges och övriga EFTA-länders deltagande i TE- DIS skall ske via EFTA:s budget och administreras av EFTA-sekretariatet.
Skälen för mitt förslag: Regeringen har vid flera tillfällen, bl. a. i propositionen 1987/88:66 om Sverige och den västeuropeiska integrationen, redogjort för den vikt som fästs vid ett fördjupat samarbete med EG samt vid ansträngningarna att uppnå det gemensamma målet att skapa ett dynamiskt europeiskt ekonomiskt samarbetsområde. Den nu aktuella överenskommelsen skall ses som ett led i denna politik. Vid EFTA-ministermötct i Tammerfors i juni 1988 uttalades att ett deltagande från EFTA-ländernas sida i TEDIS-programmet var ett viktigt led i EG/EFTA-samarbetet i fråga om förenkling av handelsprocedurer. Förhandlingarna mellan EFTA-länderna och kommissionen har därefter lett fram till det nu aktuella förslaget till avtal.
Under 1980-talet har en dynamisk utveckling ägt rum inom informationsteknologiområdet. EG:s ambition att skapa en intern marknad med fria gods-, person- och kapitalrörelser har med de nya tekniska möjligheterna till datakommunikation lett fram till att ett flertal dataprojekt har startats. I EFTA-länderna har på motsvarande sätt projekt startats liksom gemensamma projekt med deltagande från såväl EG- som EFTA-länderna.
TEDIS-programmet som är EG:s senaste datasamarbetsprojekt syftar till att koordinera och stimulera användningen av elektronisk datautväxling i Europa inom industrin, handeln och administrationen.
Bland de nu gällande 14 programpunkterna kan jag nämna följande: — att koordinera redan existerande dataprojekt t.ex. Odette (bilindu-
strin), CEFIC (kemundustrin) och EDIFICE (elektronikindustrin), — att söka lösningar på legala problem som kan hindra utvecklingen av
elektronisk utväxling av handelsdata,
— att studera möjligheterna att hjälpa små och medelstora företag att
aktivt delta vad gäller elektronisk datautväxling, — att informera tänkbara användare samt att starta och ge stöd åt olika
pilotprojekt.
Jag vill också nämna att TEDIS fungerar som sekretariat åt EDIFACT Board där ett intensivt utvecklingsarbete av elektroniska datameddelanden bedrivs.
Datakommunikationen och dess möjligheter har påverkat och kommer framdeles att påverka enskilda länders och företags konkurrenskraft. Genom förbättrade datasystem minskas länders administrativa kostnader samt underlättas godsrörelser såväl inom som utanför det egna landet. Enskilda företag får betydande konkurrensfördelar genom förbättrade logistikfunktioner och effektivare och säkrare administration.
Genom ett svenskt deltagande i TEDIS tillförsäkras inhemsk industri samma framtidsmöjligheter och konkurrensbetingelser som de som nu skapas för EG:s industri. Dessutom bekräftar avtalet Sveriges samarbetsvilja gentemot EG samt bidrar till den samordnade utvecklingen av elektronisk överföring av handelsdata inom Europa. Avtalet innebär emellertid ett finansiellt åtagande, varför riksdagens godkännande bör inhämtas.
3¶Upprättade lagförslag
I enlighet med vad jag nu anfört har inom utrikesdepartementet upprättats förslag till
1. lag om ändring i tulltaxelagen (1987: 1068),
2. lag om ändring i lagen (1987: 1069) om tullfrihet m. m.
Lagförslagen är lagtekniskt okomplicerade och av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
4¶Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att
1. godkänna förslaget till överenskommelse mellan Konungariket Sverige och Europeiska ekonomiska gemenskapen om elektroniska utväxlingssystem för handelsdata enligt den till protokollet i detta ärende fogade bilagan,
2. anta lagförslagen.
3¶Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden 18 har lagt fram.
Bilaga
AVTAL MELLAN DEN AGREEMENT BETWEEN THE
EUROPEISKA EKONOMISKA EUROPEAN ECONOMIC
GEMENSKAPEN OCH COMMUNITY AND THE KINGDOM
KONUNGARIKET SVERIGE OM OF SWEDEN ON TRADE
ELEKTRONISKA ELECTRONIC DATA
UTVÄXLINGSSYSTEM FÖR INTERCHANGE SYSTEMS
HANDELSDATA
DEN EUROPEISKA EKONOMISKA GE- THE EUROPEAN ECONOMIC COMMU- MENSKAPEN. nedan kallad ”gemenska- NITY,. hereinafter referred to as ”the Compen”, OCH KONUNGARIKET SVERIGE. munity”, AND THE KINGDOM OF SWEnedan kallat ”Sverige”, båda nedan kallade DEN, hereinafter referred to as ”Sweden”, ”de avtalsslutande parterna”, both hereinafter referred to as the ”Contract-
ing Parties”,
MED HÄNSYN TILL att de Europeiska WHEREAS by Decision of Sth October gemenskapernas råd genom beslut den 5 ok- 1987, the Council of the European Commutober 1987 antog ett gemenskapsprogram nities adopted a Community programme in inom området elektroniska datautväxlings- the field of trade electronic data interchange system för handel, industri och administra- systems in trade, industry and administration, nedan kallat ”TEDIS-programmet”:; tion, hereinafter referred to as the ”TEDIS
programme”;
MED HÄNSYN TILL att medlemsstater- WHEREAS the Member States of the Euna i den Europeiska frihandelssammanslut- ropean Free Trade Association, hereinafter ningen, nedan kallad ”EFTA”, tillsammans referred to as ”EFTA”, take an active part med gemenskapen tar aktiv del i att utarbeta alongside the Community in drawing up Eueuropeiska och internationella standarder ropean and international standards in this inom detta område: med hänsyn till att det field; whereas there is a mutual interest in finns ett ömsesidigt intresse av att utveckla developing cooperation in areas such as the ett samarbete inom områden såsom CD-pro- CD Project and telecommunications:; jektet och telekommunikation;
MED HÄNSYN TILL att Sveriges anslut- WHEREAS the association of Sweden with ning till gemenskapens TEDIS-program the Community's TEDIS programme will fakommer att underlätta deta samarbete, bi- cilitate this cooperation, help to avoid the draga till att undvika skapandet av nya tek- creation of new technical barriers to trade niska handelshinder mellan gemenskapen between the Community and the Member och EFTA:s medlemsstater samt bidraga till States of EFTA and contribute to the coordiden samordnade utvecklingen av elektronisk nated development of the electronic transfer överföring av handelsdata inom Europa; of commercial data throughout Europe;
MED BEAKTANDE AV den gemensam- BEARING IN MIND the Joint Deciarama deklaration som påkallar bildandet av ett tion calling for the creation of a European europeiskt ekonomiskt område (EES), an- Economic Space (EES), adopted by Ministers tagen av ministrarna i EFTA:s medlemsstater of the Member States of EFTA and the Memoch gemenskapens medlemsstater samt de ber States of the Community and the Com- Europeiska gemenskapernas kommission i mission of the European Communities in Luxemburg den 9 april 1984; Luxembourg on 9 April 1984:
HAR KOMMIT ÖVERENS OM FÖL- HAVE AGREED AS FOLLOWS: JANDE:
Artikel I Article I
I. Sverige är härmed anslutet till TEDIS- 1. Sweden is hereby associated with the programmet på villkor som fastställts i detta TEDIS programme under the conditions laid avtal. Syftena med TEDIS-programmet åter- down in this Agreement. The aims of the finns i bilaga A. TEDIS programme are set out in Annex A.
2. De Europeiska gemenskapernas kom- 2.The Commission of the European Commission, nedan kallad ”kommissionen”, är munities, hereinafter referred to as the ansvarig för genomförandet av detta pro- ”Commission”), is responsible for the implegram. mentation of this programme.
Artikel 2 Article 2 Företag, inkiusive små och medelstora före- Undertakings, including small and mediumtag, forskningsinstitut och andra organ som sized enterprises, research institutes and är etablerade i Sverige får lämna offerter och other bodies established in Sweden may tensluta kontrakt under TEDIS-programmet på der for and carry out contracts under the samma villkor som de som tillämpas för före- TEDIS programme under the same terms tag, forskningsinstitut och andra organ som and conditions as those applicable to underär etablerade inom gemenskapen. takings, research institutes and other bodies
established within the Community.
Artikel 3 Article 3 Resultaten av genomförandet av TEDIS-pro- The results of the implementation of the TEgrammet, i synnerhet de som härrör från DIS programme, in particular those emanatkontrakt som slutits enligt artikel 2, skall gö- ing from contracts concluded according to ras tillgängliga för de avtalsslutande parter- Article 2, shall be made available to the Conna. tracting Parties.
Artikel 4 Article 4
I. Det finansiella bidraget från Sverige 1. The financial contribution of Sweden med anledning av dess anslutning till TEDIS- deriving from its association with the TEDIS programmet skall fastställas i proportion till programme shall be established in proportion den årliga summan tillgänglig i gemenska- to the amount available each ycar in the genepens allmänna budget för de anslag som täc- ral budget of the Community for appropriker åtaganden att bestrida kommissionens fi- ations covering commitments to meet finannansiella förpliktelser till följd av program- cial obligations of the Commission, resulting mets genomförande. from the implementation of the programme.
2. Den proportionella faktor som reglerar 2. The proportionality factor governing Sveriges bidrag skall utgöras av relationen Sweden's contribution shall be given by the mellan Sveriges bruttonationalprodukt, be- ratio between Sweden's gross domestic proräknad till marknadspris, och summan av ge- duct at market prices and the sum of gross menskapens medlemsländers och Sveriges domestic products at market prices of the bruttonationalprodukter, beräknade = till Member States of the Community and of marknadspris. Denna relation skall beräknas Sweden. This ratio shall be calculated on the med senast tillgängliga OECD-statistik som basis of the latest available OECD statistical
underlag!. data!.
3. Det belopp som beräknats bli erforder- 3. The amount estimated as necessary to ligt för att genomföra TEDIS-programmet carry out the TEDIS programme and the
och det för Sverige beräknade bidraget åter- amount of Sweden's estimated contribution finns i bilaga B. are set out in Annex B.
4. De föreskrifter och bestämmelser som 4. The provisions and rules governing Swereglerar Sveriges finansiella bidrag återfinns i den's financial contribution arc set out in bilaga C. Annex C.
Artikel 5 Article 5 Kommissionen skall hålla Sverige underrät- The Commission shall keep Sweden infortat om utförandet av de åtgärder som är an- med as to the realization of actions defined in givna i TEDIS-programmet. the TEDIS programme.
Artikel 6 Article 6
I. Detta avtal sluts för den tid gemenska- 1. This Agreement is concluded for the dupens TEDIS-program varar. ration of the Community's TEDIS program-
me.
2. Om gemenskapen ändrar TEDIS-pro- 2. Should the Community revise the TEgrammet får avtalet sägas upp på ömsesidigt DIS programme, the Agreement may be teröverenskomna villkor. Sverige skall under- minated under mutually agreed conditions. rättas om det exakta innehållet i det ändrade Sweden shall be notfied of the exact content TEDIS-programmet inom en vecka efter dess of the revised programme within one week antagande av gemenskapen. De avtalsslutan- after its adoption by the Community. The de parterna skall underrätta varandra inom Contracting Parties shall notify each other tre månader efter det att gemenskapens be- within three months after the Community slut har antagits om en uppsägning av avtalet decision has been adopted if a termination of avses ske. the agreement is envisaged.
3. När ett nytt TEDIS-program antas, för- 3. When a new TEDIS programme is adopnyas detta avtal genom tyst överenskommel- ted, this Agreement shall be renewed by tacit se för den tid det nya programmet varar, agreement for the duration of the new prosåvida det inte sägs upp av någon av de av- gramme, unless it is terminated by either of talsslutande parterna inom tre månader efter the Contracting Parties within three months antagandet av det nya programmet. Före- of the adoption of the new programme. The skrifterna i punkt 2 förblir tillämpliga. provisions of paragraph 2 remain applicable.
4. Närhelst ett beslut om förnyelse av TE- 4. Whenever a decision on the renewal of DIS-programmet fattas av gemenskapen skall the TEDIS programme is taken by the Combilagorna A och B ändras i enlighet med ge- munity, Annexes A and B shall be amended menskapens beslut, såvida inte annat över- in accordance with the Community's decienskommits mellan de avtalsslutande parter- sion unless otherwise agreed upon by the na. Contracting Parties.
5. Detta avtal skall inte anses ha upphört 5. This agreement shall not be regarded as enbart på grund av dröjsmål med antagande having expired merely because there is a deav ett nytt TEDIS-program. lay in the adoption of a new TEDIS program-
me.
6. Oaktat föreskrifterna i punkterna 2 och 6. Notwithstanding the provisions of pa- 3 får en avtalsslutande part säga upp detta ragraphs 2 and 3, either Contracting Party avtal med tre månaders varsel. Projekt och may terminate this Agreement with three arbete som är under utförande vid tidpunk- months” notice. The projects and work in ten för uppsägningen och/eller utlöpandet av progress at the time of termination and/or detta avtal skall fortsätta till dess att de är expiry of this Agreement shall be continued slutförda på villkor som fastställts i avtalet. until they are completed under the condi-
tions laid down in the Agreement.
Artikel 7 Article 7 Bilagorna A, B och C till detta avtal skall Annexes A, B and C to this Agreement shall utgöra en integreranden del därav. form an integral part thereof.
Artikel 8 Article 8 Detta avtal skall godkännas av de avtalsslu- This Agreement shall be approved by the tande parterna i enlighet med deras egna för- Contracting Parties in accordance with their faranden. Det skall träda i kraft den första own procedures. It shall enter into force on dagen i den månad som följer efter det datum the first day of the month following the date då de avtalsslutande parterna har underrättat on which the Contracting Parties have notifivarandra om att de förfaranden som krävs i ed each other that the procedures necessary detta syfte har fullföljts. to this end have been completed.
Artikel 9 Article 9 Detta avtal skall upprättas i två likalydande This Agreement shall be drawn up in dublicaexemplar på danska, engelska, franska, gre- te in Danish, Dutch, English, French, Gerkiska, holländska, italienska, portugisiska, man, Greek, Italian, Portugese. Spanish and spanska, svenska och tyska språken, varvid Swedish languages, each of these texts being alla texter äger lika giltighet. equally authentic.
!' Relationer för 1988 ! Ratios for 1988 Österrike 00 Austria
oe Finland Finland
ONIM OM Island Iceland Norge Norway
Sweden UDDA E-ttI Sverige Schweiz Switzerland OO EFTA totalt BW —-RHUBC-OA ABB Total EFTA BWwW- — OR
BILAGA A ANNEX A
TEDIS-programmets mål för 1988— The objectives of the TEDIS
1989 är: programme for 1988 —89 are:
1. att på gemenskapsnivå samordna det ar- I. to coordinate at Community level the bete som pågår i medlemsstaterna vad gäller work going on in the Member States on the utvecklingen av elektroniska utväxlingssy- development of trade electronic data interstem för handelsdata: change systems;
2. att skapa medvetenhet hos tänkbara an- 2. to create awareness among potential vändare; users;
3. att göra europeiska producenter av ma- 3. to alert European hardware and software skin- och programvara uppmärksamma på de manufacturers to the opportunities offered tillfällen som erbjuds genom elckronisk data- by electronic data interchange; utväxling;
4. att ge logistikstöd åt europeiska scktors- 4. to provide logistic support to European grupper: sectoral groups;
5. att ta hänsyn till de speciella behov som 5. to take account of the specific requireelektronisk utväxling av handelsdata inom ments of trade electronic data interchange och mellan gemenskapens medlemsstater har within and between the Member States of the i fråga om telekommunikation och standardi- Community in the telecommunications and sering och att utföra förberedande arbete för standardization policies, and to carry out detta ändamål; preparatory work for that purpose;
6. att hjälpa till vid inrättande av provcent- 6. to help set up conformity testing centres ra för maskin- och programvara som används for hardware and software used in trade i elektroniska utväxlingssystem för handels- electronic data interchange systems; data:
7. att söka lösningar på legala problem som 7. to seek solutions to legal problems that kan hindra utvecklingen av elektronisk ut- might hamper the development of trade växling av handelsdata och att säkerställa att electronic data interchange and to ensure restriktiva föreskrifter för telekommunika- that restrictive telecommunications regulation inte hämmar utvecklingen av elektro- tions cannot inhibit the development of trade nisk utväxling av handelsdata; electronic data interchange;
8. att studera säkerhetskraven för elektro- 8. to study the security requirements of niska utväxlingssystem för handelsdata i syf- trade electronic data interchange systems in te att att garantera de översända meddelan- order to guarantee the confidentiality of the denas förtrolighet; messages transmitted;
9. att granska de specieila problem som 9. to examine the specific problems arising uppstår till följd av flerspråkigheten inom from the multiplicity of languages in the gemenskapen och att, i detta syfte, studera Community and, to this end, to study the möjligheten av att använda de resultat som feasibility of using the results obtained or uppnåtts eller kan förutses under maskin- anticipated under the machine translation översättningsprogrammen Systran och Eu- programmes Systran and Eurotra in a multirotra i ett flerspråkigt sammanhang; lingual context;
10. att pröva om det är lämpligt att främja 10. to examine the advisability of promotutvecklingen av den specialiserade pro- ing the developement of the specialized gramvara som behövs för elektronisk utväx- software needed for trade electronic data inling av handelsdata; terchange;
11. att göra en sammanställning över be- 11. to compile an inventory of existing or fintliga eller tänkbara sektorsprojekt i fråga potential sectoral projects in the field of trade om elektronisk utväxling av handelsdata och electronic data interchange and to make a att göra en jämförande analys av dessa sek- comparative analysis of those sectoral torsprojekt; projects;
12. att förteckna de speciella behov som 12. to list the specific needs that emerge uppstår vid genomförandet av elektroniska during the implementation of trade electroutväxlingssystem för handelsdata och som nic data interchange systems which might be lättare kan täckas med bistånd från gemen- more easily dealt with using Community asskapen; sistance;
13. att utföra mer speciella studier över på 13. to conduct more specific studies into vilka sätt hjälp kan ges åt små och medelstora ways of helping small and medium-sized buföretag för att dessa aktivt skall kunna delta- sinesses to actively participate in trade elecga I elektronisk utväxling av handelsdata; tronic data interchange;
14. att ge stöd åt pilotprojekt som, om de 14. to provide support for pilot projects genomförs gradvis, skulle kunna bidra till which, implemented gradually, might help to lämpliga och allmängiltiga lösningar på van- provide solutions suitable for general appliliga problem som uppstår i flertalet elektro- cation to common problems encountered in niska utväxlingssystem för handelsdata. the majority of trade electronic data inter-
change systems.
BILAGA B ANNEX B
Finansiella beräkningar 1989 Financial estimates 1989
Erforderligt åtagande för att utföra TEDIS- Commitment appropriations necessary to programmet cfter avdrag för resekostnader carry out the TEDIS programme, less travel och expertlöner som hänför sig till sekretaria- expenses and less experts” salaries relating to tet för EDIFACT Board: 3,84 miljoner ECU. the Secretariat of the EDIFACT Board: 3,84
million ECU.
Beräknat finansiellt bidrag från Sverige: Estimated financial contribution from 137.856 ECU. Sweden: 137.856 ECU.
BILAGA C ANNEX C
Finansiella bestämmelser Financial Rules
Artikel I Article I Denna bilaga fastställer de föreskrifter och This Annex lays down the provisions and bestämmelser som reglerar Sveriges finansi- rules governing Sweden's financial contribuella bidrag, enligt artikel 4 i detta avtal. tion referred to in Article 4 of the Agreement.
Artikel 2 Article 2
1. Sveriges finansiella bidrag skall admini- 1. The financial contribution of Sweden streras av EFTA-sekretariatet. shall be administered by the EFTA Secretari-
at.
2. Varje år, vid en tidpunkt som kommis- 2. Each year, at a time to be agreed upon by sionen och EFTA-sekretariatet kommer the Commission and the EFTA Secretariat, överens om, skall kommissionen till EFTA- the Commission shall send to the EFTA Secsekretariatet sända en anmodan att erhålla retariat a call for funds, corresponding to the medel som motsvarar alla EFTA-länders bi- contributions of all EFTA countries to the drag till de kostnader som enligt deras re- costs under their respective agreements assospektive avtal ansluter dem till TEDIS-pro- ciating them to the TEDIS programme. grammet.
3. Bidraget skall anges både i ECU, enligt 3. The contribution shall be expressed both definitionen i rådsförordningen (EEC) No in ECU and in Swiss francs, the composition 3180/78, och i schweiziska francs. Bidragets of the ECU being defined in Council Regulavärde i ECU skall fastställas samma dag som tion (EEC) No 3180/78. The value of the anmodan att erhålla medel. contribution in ECU shall be determined on
the date of the call for funds.
4. EFTA-sekretariatet skall, senast tre må- 4. The EFTA Secretariat shall submit to nader efter att anmodan att erhålla medel the Commission the contributions of all mottagits av sekretariatet, till kommissionen EFTA countries to the annual costs under översända bidragen från alla EFTA-länder their agreements at the latest three months till de årliga kostnaderna enligt deras avtal, after the call for funds is received by the Försening med betalning av bidraget skall EFTA Secretariat. Any delay in the payment medföra betalning av ränta från EFTA-sekre- of the contribution shall give rise to the paytariatet, beräknad på högsta noterade ränte- ment of interest by the EFTA Secretariat at a kurs inom gemenskapens medlemsländer på rate equal to the highest discount rate obtain-
förfallodagen. Kursen skall ökas med 0.25 940 ing in the Member States of the Community av en procentenhet för varje månads förse- on the due date. The rate shall be increased ning. by 0,2590 of a percentage point for each
month of delay.
5. Den förhöjda räntesatsen skall tillämpas 5. The increased rate shall be applied to the för hela dröjsmålsperioden. entire period of delay.
6. De gällande finansiella förordningar 6.The financial regulations in force applisom är tillämpliga på de Europeiska gemen- cable to the general budget of the European skapernas allmänna budget skall gälla för an- Communities shall apply to the management slagens förvaltning. of the appropriations.
7. Vid varje års slut skall en redovisning av 7. At the end of each year, a statement of anslagen för TEDIS-programmet upprättas appropriations for the TEDIS programme och överlämnas till Sverige och till EFTA- shall be prepared and sent to Sweden and the sekretariatet för kännedom. EFTA Secretariat for information.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989 25