om godkännande av Förenta nationernas fakultativa protokoll om avskaffande av dödsstraff

Regeringens proposition =

1989/90: 91

om godkännande av Förenta nationernas Prop

fakultativa protokoll om avskaffande av 1989/90: 91

dödsstraff

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 15 februari 1990. På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Sten Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

Sverige undertecknade den 13 februari 1990 ett inom Förenta nationerna utarbetat andra fakultativt protokoll till 1966 års internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. Genom att ratificera eller ansluta sig till protokollet förbinder sig en stat att inte avrätta någon och att vidta alla nödvändiga åtgärder för att avskaffa dödsstraffet. I propositionen föreslås att riksdagen godkänner protokollet.

I Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 91

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 februari 1990

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm- Wallén, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Engström, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin

Föredragande: statsrådet S. Andersson

Proposition om godkännande av Förenta nationernas fakultativa protokoll om avskaffande av dödsstraff

1 Inledning

Artikel 6 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, antagen av Förenta nationernas generalförsamling den 16 december 1966 (prop. 1971: 125), innehåller bl. a. följande bestämmelser:

I. Varje människa har en inneboende rätt till livet. Denna rätt skall skyddas genom lag. Ingen skall godtyckligt berövas sitt liv.

2. I stater, som ej har avskaffat dödsstraffet, må dödsdom avkunnas endast för de allvarligaste brotten i enlighet med den lag, som gällde vid tiden för brottets begående. Denna lag må ej strida mot bestämmelserna i denna konvention eller konventionen om förebyggande och bestraffning av folkmord. Detta straff skall endast kunna verkställas efter slutlig dom av behörig domstol.

Av bestämmelserna framgår att den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter inte förbjuder staterna att tillämpa dödsstraff.

Frågor om dödsstraffets avskaffande har emellertid under en lång följd av år diskuterats i FN. På svenskt initiativ togs frågan upp där redan år 1959.

FN:s generalförsamling beslöt år 1980 att överväga frågan om att utarbeta ett utkast till ett andra fakultativt protokoll till den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter syftande till dödsstraffets avskaffande. Beslutet bekräftades av generalförsamlingen året därpå. Genceralförsamlingen uppdrog år 1982 åt FN:s kommission för mänskliga rättigheter att överväga frågan.

Kommissionen inbjöd år 1984 underkommissionen för förhindrande av diskriminering och för skydd av minoriteter att överväga frågan närmare. Samma år föreslog underkommissionen att en särskild rapportör skulle få i uppdrag att analysera frågan om dödsstraffet. Underkommissionen utsåg år 1985 en av sina ledamöter, den belgiske professorn Marc Bossuyt, till 2

rapportör på rekommendation av FN:s ekonomiska och sociala råd (ECO- Prop. 1989/90: 91 SOC). I uppdraget ingick att analysera åsikter som talade för eller emot förslaget om ett andra fakultativt protokoll om avskaffande av dödsstraff.

Den särskilde rapportören presenterade år 1987 sin rapport för underkommissionen. I denna lade han fram ett förslag till ett andra fakultativt protokoll till den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter syftande till dödsstraffets avskaffande. Underkommissionen kunde emellertid först året därpå fatta beslut om att överlämna rapporten med förslaget till kommissionen för mänskliga rättigheter för övervägande.

Kommissionen beslutade i mars 1989 att till generalförsamlingen via ECOSOC hänskjuta rapportens jämförande studie och utkastet till ett andra fakultativt protokoll samt underkommissionens och kommissionens kommentarer i frågan. Därutöver uppdrog kommissionen åt FN:s generalsekreterare att uppmärksamma alla regeringar på den jämförande studien, att inbjuda dem att före den 1 september 1989 kommentera utkastets text samt att överlämna texten och en rapport innehållande regeringarnas kommentarer till texten till generalförsamlingen vid dess 44:e möte hösten 1989. Kommissionen rekommenderade även generalförsamlingen att vidta lämpliga åtgärder för att få till stånd ett andra fakultativt protokoll angående dödsstraffets avskaffande. ECOSOC tillstyrkte kommissionens åtgärder.

Sedan förslaget behandlats i generalförsamlingens tredje utskott under november 1989 antogs det av församlingen den 15 december 1989 med 59 jaröster (däribland de nordiska länderna) mot 26 nejröster. 48 stater avstod från att rösta. Det öppnades för undertecknande den 13 februari 1990. Protokollet undertecknades då, förutom av Sverige, av Danmark, Finland, Förbundsrepubliken Tyskland, Italien, Luxemburg, Norge, Portugal och Uruguay. .

Protokollet i engelsk version jämte översättning till svenska bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga.

2 Protokollets innehåll

Det andra fakultativa protokollet till 1966 års internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter består av elva artiklar.

I artikel I föreskrivs att ingen inom parternas jurisdiktion skall avrättas och att parterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att avskaffa dödsstraffet i sina resp. länder.

Artikel 2 fastslår att parterna i samband med ratifikation eller anslutning till protokollet inte kan göra någon annan reservation än en sådan som gäller användandet av dödsstraff i krigstid. Förutsättningen härför är att det är fråga om mycket allvarliga brott som är av militär natur och har begåtts under krigstid. Den stat som utnyttjar denna bestämmelse skall underrätta FN:s genceralseckreterarc om de lagregler som är tillämpliga i detta hänseende. En sådan stat har också en skyldighet att meddela generalsekreteraren när ett krigstillstånd inträder eller upphör.

tl Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 91

Enligt artikel 40 i 1966 års konvention är konventionsstaterna skyldiga att regelbundet rapportera till FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna. Genom protokollets artikel 3 åläggs parterna i protokollet en skyldighet att i rapporterna inkludera en redogörelse för vilka åtgärder som vidtagits för att verkställa åtagandena enligt protokollet.

Artikel 41 i konventionen ger konventionsstaterna möjlighet att avge en förklaring som innebär att de godkänner att FN:s kommitté för mänskliga rättigheter får pröva klagomål riktade mot en konventionsstat från en annan. I protokollets artikel 4 föreskrivs att denna rätt skall avse även föreskrifterna i protokollet. En stat kan emellertid undvika detta genom att göra ett uttalande vid tillträdet till protokollet.

På motsvarande sätt föreskrivs i artikel 5 att den individuella klagorätt som vissa stater har godkänt genom att tillträda det första fakultativa protokollet skall avse också föreskrifterna i det nu aktuella protokollet. Även i det här fallet kan en stat emellertid undvika detta genom att göra ett uttalande vid tillträdet till protokollet.

Artikel 6 innehåller ett stadgande med innebörd att föreskrifterna i protokollet skall tillämpas som tillägg till konventionen. Medan konventionens artikel 4 ger staterna möjlighet att under allmänt nödläge under vissa förutsättningar vidta åtgärder som innebär avvikelser från deras skyldigheter enligt konventionen föreskrivs vidare i artikel 6 i protokollet att rätten enligt artikel I att inte bli avrättad inte kan bli föremål för någon sådan avvikelse. Denna bestämmelse hindrar emellertid inte att en stat utnyttjar möjligheten att reservera sig i enlighet med protokollets artikel 2.

Av artikel 7 framgår att protokollet står öppet för undertecknande av de stater som har undertecknat 1966 års konvention. Varje stat som har ratificerat eller anslutit sig till konventionen kan ratificera eller ansluta sig till protokollet. Ratifikations- eller anslutningsinstrument skall deponeras hos FN:s generalsekreterare. Vidare ålägger artikeln generalsekretceraren att underrätta alla stater som har undertecknat eller anslutit sig till protokollet om varje sådan deposition.

Artikel 8 innehåller bestämmelser om protokollets ikraftträdande. Det träder i kraft tre månader efter den dag då generalsekreteraren mottog depositionen av det tionde ratifikations- eller anslutningsinstrumentet. För varje stat som därefter ratificerar eller ansluter sig till protokollet träder detta i kraft tre månader efter den dag då staten deponerade sitt eget ratifikations- eller anslutningsinstrument.

I artikel 9 föreskrivs att protokollets bestämmelser skall gälla utan begränsningar eller undantag i alla delar av förbundsstater.

I konventionens artikel 48, paragraf 1, föreskrivs vilka stater som tillåts underteckna konventionen. Dessa är bl. a. varje stat som är medlem av FN eller något av dess fackorgan. Protokollets artikel 10 ålägger FN:s generalsekreterare att underrätta varje sådan stat om bl. a. reservationer, undertecknanden, ratifikationer och anslutningar till protokollet samt om protokollets ikraftträdande.

Artikel I1 föreskriver att protokollet, vars arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska texter har lika giltighet, skall deponeras i

FN:s arkiv. Generalsekreteraren åläggs en skyldighet att sända bestyrkta kopior av protokollet till alla de stater som avses i konventionens artikel 48.

3 Föredragandens överväganden

Sverige har under lång tid aktivt verkat i olika internationella organisationer för att dödsstraffets användning skall inskränkas och för att detta straff så snart som möjligt skall avskaffas. Frågan om dödsstraffets avskaffande väcktes första gången i FN år 1959 av Sverige. Flera resolutioner i denna fråga har under årens lopp på svenskt initiativ antagits av FN.

Genom resolution 2393 (XXIII, som antogs år 1968, fastställde FN:s generalförsamling vissa minimigarantier för den som dömts till döden eller som åtalats för brott på vilket dödsstraff kan följa. År 1971 antog generalförsamlingen resolution 2857 (XXVI) genom vilken staterna uppmanas att successivt begränsa antalet brott som är belagda med dödsstraff. För första gången angavs också i denna resolution att målet är att avskaffa dödsstraffet i alla länder. FN:s kommitté för mänskliga rättigheter uttalade år 1982 i en allmän kommentar till artikel 6 i 1966 års internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter att artikelns ordalydelse starkt vittnar om att det är önskvärt att dödsstraffet avskaffas. År 1984 antog FN:s ekonomiska och sociala råd genom resolution 1984/50 en rad garantier som syftar till att skydda rättigheterna hos de människor som hotas av dödsstraff.

Även därefter har Sverige gjort åtskilliga försök att få FN att ta ställning mot dödsstraffet, men motståndet har varit stort. Också i Europarådet var det länge svårt att nå fram till ett klart ställningstagande mot dödsstraffet. Först när Frankrike år 1981 avskaffade dödsstraffet skapades förutsättningar för att en överenskomraelse om dödsstraffets avskaffande i fredstid skulle kunna antas av Europarådets ministerkommitté.

Det protokoll (nr 6) till den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som Sverige ratificerade år 1984 och som trädde i kraft den I mars 1985 (prop. 1983/84:31), innebar ett viktigt steg i kampen mot dödsstraffet. Protokollet tillåter visserligen staterna att bibehålla dödsstraffet under krig eller vid överhängande hot om krig, men det innebar ändå ett klart framsteg att en överenskommelse kunde antas om att avskaffa dödsstraffet i fredstid.

Det andra fakultativa protokollet till 1966 års konvention, som antogs av FN:s generalförsamling den 15 december 1989 och öppnades för undertecknande den 13 februari 1990, innebär att ännu ett viktigt steg tagits i kampen mot dödsstraffet. Protokollet innebär visserligen inte en skyldighet för alla stater att avskaffa dödsstraffet. Däremot ger det en möjlighet för stater som har tillträtt konventionen att med folkrättsligt bindande verkan åta sig att inte använda dödsstraffet.

Sverige har avskaffat dödsstraffet såväl i fredstid som under krig. Ett förbud mot dödsstraff har också tagits in i 2 kap. 4§ regeringsformen. Sverige uppfyller således de krav som protokollet uppställer. Med hänsyn

till det starka svenska engagemanget i dödsstraffsfrågan finns all anledning Prop. 1989/90: 91

för Sverige att så snart som möjligt ratificera protokollet.

Sverige har godkänt att FN:s kommitté för mänskliga rättigheter får pröva klagomål som riktas mot Sverige från en annan konventionsstat. Sverige har även godkänt den individuella klagorätten genom att tillträda det första fakultativa protokollet. Av dessa anledningar och då Sverige redan har avskaffat dödsstraffet såväl i fredstid som under krig saknas det skäl för Sverige att göra några sådana uttalanden som avses i artiklarna 4 och 5 vid tillträdet till protokollet.

4 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att godkänna Förenta nationernas fakultativa protokoll om avskaffande av dödsstraff.

5 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.

Second Optional Protocol to the International Andra fakultativa protokollet till den Covenant on Civil and Political Rights aiming internationella konventionen om medborgerat the abolition of the death penalty liga och politiska rättigheter syftande till

dödsstraffets avskaffande

The states parties to the present Protocol, De stater som är parter i detta protokoll,

Believing that abolition of the death penal- som anser att dödsstraffets avskaffande bity contributes to enhancement of human dig- drar till att öka människovärdet och till en nity and progessive development of human fortgående utveckling av de mänskliga rätrights, tigheterna,

Recalling article 3 of the Universal Decla- som erinrar om artikel 3 i den allmänna ration of Human Rights adopted on 10 De- förklaringen om de mänskliga rättigheterna, cember 1948 and article 6 of the Internation- antagen den 10 december 1948, och artikel 6 al Covenant on Civil and Political Rights i den internationella konventionen om medadopted on 16 December 1966, borgerliga och politiska rättigheter, antagen

den 16 december 1966,

Noting that article 6 of the International som konstaterar att artikel 6 i den interna- Covenant on Civil and Political Rights refers tionella konventionen om medborgerliga och to abolition of the death penalty in terms politiska rättigheter behandlar dödsstraffets which strongly suggest that abolition is desir- avskaffande i ordalag som starkt antyder att able, avskaffande av detta straff är önskvärt,

Convinced that all measures of abolition of som är övertygade om att alla åtgärder för the death penalty should be considered as att avskaffa dödsstraffet skall anses som progress in the enjoyment of the right to life, framsteg vad gäller åtnjutandet av rätten till

liv,

Desirous to undertake hereby an interna- som härmed önskar göra ett internationellt tional commitment to abolish the death pen- åtagande att avskaffa dödsstraffet, alty,

Have agreed as follows: har kommit överens om följande.

Article I Artikel I

1. No one within the jurisdiction of a State 1. Ingen får avrättas inom jurisdiktionen party to the present Optional Protocol shall för en stat som är part i detta fakultativa be executed. protokoll.

2. Each State party shall take all necessary 2. Varje stat som är part skall vidta alla measures to abolish the death penalty within nödvändiga åtgärder för att avskaffa dödsits jurisdiction. straffet inom sin jurisdiktion.

Article 2 Artikel 2

1. No reservation is admissible to the pre- 1. Ingen reservation får göras i fråga om sent Protocol except for a reservation made detta protokoll med undantag för en reservaat the time of ratification or accession that tion som görs vid tidpunkten för ratifikation provides for the application of the death pen- eller anslutning och som föreskriver tillämpalty in time of war pursuant to a conviction ning av dödsstraffet i krigstid efter fällande for a most serious crime of a military nature dom för ett mycket allvarligt brott av militär committed during wartime. natur begånget under krigstid.

2. The State party making such a reserva- 2. Den stat som gör en sådan reservation tion shall at the time of ratification or acces- skall vid tidpunkten för ratifikation eller ansion communicate to the Secretary-General slutning underrätta Förenta nationernas ge-

ofthe United Nations the relevant provisions neralsekreterare om de relevanta bestämof its national legislation applicable during melser i dess nationella lagstiftning som är wartime. tillämpliga under krigstid.

3. The State party having made such a res- 3. Den stat som har gjort en sådan reservaervation shall notify the Secretary-General of tion skall meddela Förenta nationernas genethe United Nations of any beginning or end- ralsekreterare när ett krigstillstånd, som ing of a state of war applicable to its territory. gäller dess territorium, inträder eller upphör.

Article 3 Artikel 3

The States parties to the present Protocol De stater som är parter i detta protokoll shall include in the reports they submit to the skall i de rapporter som avges till kommittén Human Rights Committee, in accordance för de mänskliga rättigheterna enligt artikel with article 40 of the Covenant, information 40 i konventionen ta med information om on the measures that they have adopted to vilka åtgärder de vidtagit för att genomföra give effect to the present Protocol. bestämmelserna 1 detta protokoll.

Article 4 Artikel 4

With respect to the States parties to the I förhållande till de konventionsstater som Covenant that have made a declaration un- har avgett en förklaring enligt artikel 41 skall der article 41, the competence of the Human kommitténs för de mänskliga rättigheterna Rights Committee to receive and consider behörighet att motta och pröva framställcommunications when a State party claims ningar, när en stat påstår att en annan stat that another State party is not fulfilling its inte uppfyller sina förpliktelser, även avse obligations shall extend to the provisions of bestämmelserna i detta protokoll, såvida inte the present Protocol, unless the State party den berörda staten gjort ett uttalande om concerned has made a statement to the con- motsatsen vid tidpunkten för ratifikation trary at the moment of ratification or acces- eller anslutning till protokollet. sion.

Article 5 Artikel 5

With respect to the States parties to the I förhållande till de stater som är parter i (First) Optional Protocol to the International det (första) fakultativa protokollet till den Convenant on Civil and Political Rights internationella konventionen om medborgeradopted on 16 December 1966, the compe- liga och politiska rättigheter, antagen den 16 tence of the Human Rights Committee to december 1966, skall kommitténs för de receive and consider communications from mänskliga rättigheterna behörighet att motta individuals subject to its jurisdiction shall och pröva framställningar från enskilda perextend to the provisions of the present Proto- soner underkastade dess jurisdiktion även col, unless the State party concerned has avse bestämmelserna i detta protokoll, såmade a statement to the contrary at the mo- vida inte den berörda staten gjort ett uttament of ratification or accession. lande om motsatsen vid tidpunkten för ratifi-

kation eller anslutning till protokollet.

Article 6 Artikel 6

1. The provisions of the present Protocol 1. Bestämmelserna i detta protokoll skall shall apply as additional provisions to the tillämpas som tilläggsbestämmelser till kon- Covenant. ventionen.

2. Without prejudice to the possibility of a 2. Utan att inverka på möjligheten att göra reservation under article 2 of the present Pro- en reservation enligt artikel 2 i detta prototocol, the right guaranteed in article 1, para- koll får den rätt som garanteras i artikel I, graph 1, of the present Protocol shall not be punkt I i detta protokoll inte bli föremål för subject to any derogation under article 4 of avvikelse enligt artikel 4 i konventionen. the Covenant.

Article 7 Artikel 7

1. The present Protocol is open for signa- I. Detta protokoll står öppet för underture by any State that has signed the Cov- tecknande av en stat som har undertecknat enant. konventionen.

2. The present Protocol is subject to ratifi- 2. Detta protokoll är föremål för ratifikacation by any State that has ratified the Cov- tion av en stat som har ratificerat eller ansluenant or acceded to it. Instruments of ratifi- tit sig till konventionen. Ratifikationsinstrucation shall be deposited with the Secretary- ment skall deponeras hos Förenta nationer- General of the United Nations. nas generalsekreterare.

3. The present Protocol shall be open to 3. Detta protokoll står öppet för anslutaccession by any State that has ratified the ning av en stat som har ratificerat eller anslu- Covenant or acceded to it. tit sig till konventionen.

4. Accession shall be effected by the de- 4. Anslutning sker genom deponering av posit of an instrument of accession with the ett anslutningsinstrument hos Förenta na- Secretary-General of the United Nations. tionernas gencralsekreterare.

5. The Secretary-General of the United 5. Förenta nationernas generalsekreterare Nations shall inform all States that have skall underrätta alla stater som har undersigned the present Protocol or acceded to it of tecknat eller anslutit sig till detta protokoll the deposit of each instrument of ratification om deponcringen av varje ratifikations- eller or accession. anslutningsinstrument.

Article 8 Artikel 8

i. The present Protocol shall enter into 1. Detta protokoll träder i kraft tre månaforce three months after the date of the de- der efter dagen för deponeringen hos Förenta posit with the Secretary-General of the Unit- nationernas generalsekreterare av det tionde ed Nations of the tenth instrument of ratifi- ratifikations- eller anslutningsinstrumentet. cation or accession.

2. For each State ratifying the present Pro- 2. I förhållande till varje stat som ratifitocol or acceding to it after the deposit of the cerar eller ansluter sig till detta protokoll tenth instrument of ratification or accession, efter deponeringen av det tionde ratifikathe present Protocol shall enter into force tions- eller anslutningsinstrumentet träder threc months after the date of the deposit of protokollet i kraft tre månader efter dagen för its own instrument of ratification or acccs- deponeringen av dess eget ratifikations- eller sion. anslutningsinstrument.

Article 9 Artikel 9

The provisions of the present Protocol Bestämmelserna i detta protokoll skall shall extend to all parts of federal States with- utan begränsningar eller undantag gälla i alla out any limitations or exceptions. delar av förbundsstater.

Article 10 Artikel 10

The Secretary-General of the United Na- Förenta nationernas generalsekreterare tions shall inform all States referred to in skall underrätta alla stater som avses i artikel article 48, paragraph 1, of the Covenant of 48, punkt I i konventionen om följande: the following particulars:

(a) Reservations, communications and (a) reservationer, underrättelser och mednotifications under article 2 of the present delanden enligt artikel 2 i detta protokoll; Protocol;

(b) Statements made under its articles 4 or (b) uttalanden enligt artikel 4 eller 5; 5;

(ce) Signatures, ratifications and accessions (ce) undertecknanden, ratifikationer och under its article 7; anslutningar enligt artikel 7;

(d) The date of the entry into force of the (d) dagen för ikraftträdandet av detta propresent Protocol under its article 8. tokoll enligt artikel 8.

Article I1 Artikel I1

1. The present Protocol, of which the Ara- I. Detta protokoll, vars arabiska, engelbic, Chinese, English, French, Russian and ska, franska, kinesiska, ryska och spanska Spanish texts arc equally authentic, shall be texter har lika giltighet, skall deponeras i Fördeposited in the archives of the United Na- enta nationernas arkiv. tions.

2. The Secretary-General of the United 2. Förenta nationernas generalsekreterare Nations shall transmit certified copies of the skall sända bestyrkta kopior av detta protopresent Protocol to all States referred to in koll till alla stater som avses i artikel 48 i article 48 of the Covenant. konventionen.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990 10