Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av internatiomalla konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 Prop. 1971: 125

Nr 125

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av

Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella

rättigheter samt Internationella konventionen om medborgerliga och

politiska rättigheter och fakultativa protokollet till den senare kon-

ventionen m. m.; given Stockholms slott den 16 september 1971.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

Under Hans Maj:ts Min allernådigste Konungs och

Herres frånvaro:

CARL GUSTAF

CARL LIDBOM

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås riksdagens godkännande av två konventioner på de mänskliga rättigheternas område, vilka hösten 1966 antagits av FN:s generalförsamling.

Den ena konventionen är Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som innehåller bestämmelser avsedda att garantera envar vissa minimirättigheter i ekonomiskt, socialt och kulturellt hänseende. I propositionen förordas att Sverige tillträder denna konvention med förbehåll i fråga om en artikel.

Den andra konventionen är Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter som innehåller bestämmelser avsedda att bereda envar skydd för vissa grundläggande medborgerliga och politiska rättigheter. I stor utsträckning rör det sig om samma rättigheter som de vilka behandlas i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, vilken Sverige tillträtt. I propositionen förordas att Sverige med förbehåll på 1 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 125

Prop. 1971: 125 | 2

tre punkter tillträder den nya konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och att Sverige samtidigt godkänner konventionens ordning för lösande av mellanstatliga tvister.

Till Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter ansluter sig ett fakultativt protokoll innehållande bestämmelser om rätt för enskilda personer att besvära sig över kränkningar av de genom konventionen garanterade rättigheterna. I propositionen förordas att Sverige med viss begränsning tillträder även det fakultativa protokollet.

Slutligen föreslås att Sverige vid ratifikationen av den tidigare av riksdagen godkända konventionen om avskaffande av rasdiskriminering med viss begränsning godkänner den enskildes rätt att klaga till den enligt konventionen för ändamålet inrättade särskilda kommittén.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 | 3

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen i statsrådet på Stockholms slott den 16 september 1971

Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICK- MAN, slatsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASP- LING, NILSSON, GEIJER, MYRDAL, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.

Statsrådet LIDBOM anmäler efier gemensam beredning med ' statsrådets övriga Iedamöter fråga om godkännande av tre internationella överenskommelser på området för de mänskliga rättigheterna, m. m. och anför.

Den svenska rätten har av ålder innehållit bestämmelser, som syftat till att skydda den enskilde mot godtycke och övergrepp från myndigheternas sida. Reglerna härom i konungabalken i Magnus Erikssons landslag enligt vilka Konungen skulle styrka, älska och vårda all rältvisa och sanning och undertrycka all vrånghet och osanning och all orätt, vara all sin allmoge trogen och trofast, icke fördärva någon, fattig eller rik, på något sätt till liv eller lemmar, utan alt han är lagligen förvunnen, så som lagen säger och rikets rätt, och ej från någon taga hans gods, utom enligt lag och efter laga dom, ålerupptogs i mer eller mindre oförändrad form i 1719, 1720 och 1772 års regeringsformer. Det ännu gällande sladgandet, vilket erhöll ett något utvidgat innehåll i förhållande till äldre bestämmelser på området, återfinns i 16 §i 1809 års regeringsform.

Vad gäller äldre främmande rätt i fråga om individens fri- och rättigheter utformades i England tidigt föreskrifter, som avsåg att trygga en viss frihetssfär för den enskilde och särskilt att förekomma godtycklig häktning och annat godtyckligt frihetsberövande utan laga rannsakning och dom (magna carta 1215, hahbcas corpus 1679, bill of rights 1689). Under inflytande dels av engelsk rätt, dels av naturrättslig doktrin tillkom i slutet av 1700-talet mera fullständiga och preciserade rättighetsförklaringar, som syftade till alt skapa garantier särskilt för äganderält, personlig frihet, fri religionsutövning samt tanke- och yttrandefrihet. Dylika rättighetsförklaringar antogs i vissa nordamerikanska stater särskilt i samband med frigörelsen från England, i Frankrike under den stora revolutionen och i Amerikas förenta stater kort efter unionens tillkomst. Under 1800-talet och i början av 1900-talet infördes frihets- och rältighelsbestämmelser även i ctt stort anlal andra staters författningar som led i utvecklingen mot konstilutionalism och demokrati.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

I våra dagar har frågan om skydd för de mänskliga rättigheterna fått förnyad aktualitet på grund av de grova kränkningar, för vilka de utsatts under bl. a. mellankrigstiden och andra världskriget. Sålunda inskrevs i inledningen till FN:s stadga av den 26 juni 1945, att de Förenta Nationernas folk ånyo betygade sin tro på de grundläggande mänskliga rättighelerna, på den enskilda människans värdighet och värde samt på lika rättigheter för män och kvinnor. Därefter anges i art. 1 Förenta Nationernas ändamål vara bl. a. att åstadkomma internationell samverkan vid befordrande och främjande av aktningen för mänskliga rättigheler och grundläggande friheter för alla utan åtskillnad med avseende på ras, kön, språk eller religion. Till förverkligande av det nu angivna ändamålet har FN:s generalförsamling den 10 december 1948 antagit en allmän förklaring om mänskliga rättigheter. Denna förklaring grundlägger emellertid inga rättsliga förpliktelser för staterna, Avsikten med förklaringen var i stället att däri uppställda principer skulle utöva ett moraliskt inflytande på medlemsstaternas regeringar och allmänna opinionen.

Förslaget till förklaring bade utarbetats inom den kommission för mänskliga rättigheter, som FN:s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC) tillsatt vid sitt första möte år 1946. På sin dagordning hade kommissionen även frågan om utarbetande av förslag till konvention om mänskliga rättigheter och av förslag till verkställighetsbestämmelser till denna konvention. Medan arbetet med dessa förslag pågick inom kommissionen påbörjades hösten 1949 inom det då nytillkomna Europarådet arbetet på en regional konvention i ämnet. Detta fortskred i så snabb takt, att Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna kunde öppnas för undertecknande den 4 november 19530. Den trädde i kraft den 3 september 1953. För Sveriges del underlecknades konventionen den 28 november 1950, och med stöd av riksdagens godkännande (prop. 1951: 165, UU 1951: 11, rskr 1951: 251) deponerades det svenska ratifikationsinstrumentet den 4 februari 1952. I samband därmed förklarade sig svenska regeringen erkänna den individuella besvärsrätten enligt art. 25 av konventionen. Den 15 juni 1966 avgav svenska regeringen även, likaledes med stöd av riksdagens godkännande (prop. 1966:33, UU 1966:3, rskr 1966: 152), en förklaring enligt art. 46 av konvenlionen av innebörd att Sverige för en tid av fem år, räknat från den 13 maj 1966, och under förutsätlning av ömsesidighet erkände att i alla frågor om tolkning eller tillämpning av konventionen den europeiska domstolens för de mänskliga rättigheterna jurisdiktion var tvingande i och för sig och utan särskild överenskommelse, Den 12 maj 1971 avgavs en likalydande förklaring för en ny femårsperiod (prop. 1971:13, UU 1971:7, rskr 1971:127). Bestämmelserna i Europarådskonventionen har sedermera kompletterats genom fem 1lilläggsprotokoll, vilka samtliga biträtts av Sverige, de fyra första med stöd av riksdagens godkännande (prop. 1953:32, UU 1953:1, rskr 1953: 124 och prop. 1964: 87, UU

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 5

1964: 4, rskr 1964: 137). Genom protokoll nr. I och 4 har kretsen av skyddade rättigheter utvidgats. Protokoll nr. 2 ger den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna behörighet att avge rådgivande yttranden. Protokoll nr. 3 avser förfarandet inför den europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna, medan protokoll nr. 5 gäller metoderna för utseende av ledamöter i domstolen och kommissionen. Som ett komplement till konventionen om de mänskliga rättigheterna har också inom Europarådels ram utarbetats en europeisk social stadga, som för Sveriges del undertecknades den 18 oktober 1961. Det svenska ratifikalionsinstrumenlet deponerades den 17 december 1962 med stöd av riksdagens godkännande (prop. 1962: 175, 2LU 1962:38, rskr 1962: 365), och stadgan trädde i kraft den 26 februari 1965 efter att ha ratificerats av fem stater.

Arbelcet inom FN hade hösten 1954 forlskridit så långt alt förslag till två konvenlioner, den ena om ekonomiska, sociala och kulturella rältigheler, den andra om medborgerliga och politiska rättigheter, kunde föreläggas generalförsamlingen. Dessa förslag bearbelades inom tredje utskoltet under elva av gencralförsamlingens tretton följande möten, och vid sitt tjugoförsta möte anlog församlingen den 16 december 1966 resolution 2200 (XXD). Denna innebar bl. a. alt församlingen antog och öppnade för underlecknande dets Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, dels Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rätligheter, dels fakultativa protokoilet till Internationella konvenlionen om medborgerliga och politiska rältigheter. De engelska och franska texterna lill överenskommelserna torde, jämte svensk översättning, få fogas som bilagor 1—53 till statsrådsprolokollet i detta ärende.

För stat, som undertecknat en eller flera av nyssnämnda överenskommelser, skall undertecknandet följas av ratifikation. I stället för undertlecknande och ratifikation kan anslutning ske.

För Sveriges del undertecknades samtliga tre överenskommelser den 29 seplember 1967. Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheler har undertecknats av 46 och tilllrälts av 11 stater medan konvenlionen om medborgerliga och politiska rättigheler har undertecknats av 45 och tillträtts av 12 stater.

Det fakultativa protokollet har undertecknats av 17 och ralificerats av fem stater.

Konventionerna träder i kraft när 35 stater tillträtt dem. Det fakultativa protokollet till konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter träder i kraft, när det tillträtts av 10 stater och dessutom konventionen trätt i kraft.

I det följande lämnas en närmare redogörelse för det huvudsakliga innehållet i de tre överenskommelserna.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella

rättigheter.

Konventionen är indelad i fem huvudavsnitt. Del I (art. 1) utgörs av en allmän förklaring om folkens självbestämmanderätt, medan principerna för de fördragsslutande staternas tillämpning av konventionen har intagits 1 del II (art. 2—5). De individuella rättigheterna anges i del III (art. 6—15) och verkställighetsbestämmelserna i del IV (art. 16—25). Del V (art. 26— 31) innehåller sedvanliga slutbestämmelser.

Art. 1 stadgar i mom. 1, att alla folk har självbestämmanderätt och att de med stöd av denna rätt äger fritt bestämma sin politiska ställning och fullfölja sin egen utveckling på de ekonomiska, sociala och kulturella områdena. Enligt mom. 2? får de för sina egna syften fritt förfoga över sina naturrikedomar och naturtillgångar. Detta skall dock ske med beaktande av de förpliktelser, som följer av det på principen om det gemensamma intresset grundade internationella samarbetet på det ekonomiska området och av den internationella rätten. I intet fall skall ett folk kunna berövas sina egna utkomstmöjligheter. I mom. 3 föreskrivs, att konventionsstaterna, däribland de som har ansvaret för administrationen av icke-självstyrande områden och förvaltarskapsområden, skall medverka till att folkens självbestämmanderätt förverkligas, och att de skall respektera denna rätt enligt bestämmelserna i FN:s stadga. Förslaget till förevarande artikel utsattes för krilik under utskottsbehandlingen, bl.a. av den anledningen att en kollektiv rättighet som folkens självbestämmanderätt inte ansågs falla inom ramen för konventioner som behandlade individuella rättigheter. Den kunde snarare äventyra dessas genomförande. Förslag om alternativa lösningar, bl. a. bestämmelsernas intagande i ett särskilt inslrument, avvisades dock av utskottsmajoriteten.

Enligt art. 2 mom. 1 förpliktar sig varje konventionsstat att genom såväl egna åtgärder som internationellt bistånd och samarbete, framför allt på de ekonomiska och tekniska områdena, till fullo utnyttja sina tillgängliga resurser för att säkerställa, att de i konventionen inskrivna rättigheterna gradvis förverkligas i sin helhet genom alla därtill ägnade medel. Detta skall i första hand ske genom åtgärder på lagstiftningens område. Staterna förpliktar sig vidare enligt mom. 2 att garantera, att de i konventionen inskrivna rättigheterna får utövas utan åtskillnad av något slag på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eHer annan åskådning, nationell eller social härkomst, förmögenhet, börd eller ställning i övrigt. Av hänsyn till utvecklingsländerna har i mom. 3 föreskrivils, alt dessa med tillbörligt beaklande av de mänskliga rättigheterna och sin samhällsekonomi får bestämma, i vilken utsträckning de skall tillförsäkra andra än medborgare de i konventionen inskrivna ekonomiska rättigheterna. Förslaget till denna

Kungl, Maj:ts proposition nr 125 år 1971 7

bestämmelse föranledde en omfattande diskussion inom utskottet. Från vissa håll hävdades bl.a. att en sådan bestämmelse skulle kunna användas i ett diskriminerande syfte, som vore främmande för konventionens anda.

Under art. 3 har upptagits ett stadgande, enligt vilket konventionsstaterna förpliktar sig att tillförsäkra män och kvinnor samma rätt att åtnjuta alla i konventionen upptagna ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Enligt art. 4 erkänner staterna att de inte kan underkasta rättigheter, som genomförts med stöd av konventionen, andra begränsningar än sådana som är angivna i lag och då blott i den utsträckning detta är förenligt med rättigheternas natur samt uteslutande i syfte att främja det allmänna välståndet i ett demokratiskt samhälle. I art. 5 mom. 1 uttalas, att intet i konventionen får iolkas såsom medförande rätt för någon stat, grupp celler person alt ägna sig åt verksamhet eller utföra handling, som syftar till alt tillintetgöra någon av de fri- eller rättigheter, som inskrivits i konventionen, eller till all inskränka dem i större utsträckning än som medgetts i denna. Vidare skall enligt mom. 2 inga inskränkningar eller avvikelser medges i fråga om de grundläggande mänskliga rättigheter, som gäller i en stat på grund av lag eller annan författning, överenskommelse eller sedvänja, av den anledningen alt konventionen inte erkänner dem eller erkänner dem i mindre ulsträckning.

Avsnittet om de individuella rättigheterna inleds med stadgandet i art. 6 mom. 1, att konventionsstaterna erkänner rätten till arbete. Denna rätt skall omfatta rätten för envar till möjlighet att förtjäna sitt uppehälle genom arbete, som han fritt valt eller antagit. Staterna åtar sig vidare att vidtaga erforderliga åtgärder för att trygga rätten till arbete. I mom. 2 lämnas exempel på sådana åtgärder som konventionsstat skall vidtaga i syfte att till fullo trygga utövandet av denna rätt. Dessa skall sålunda omfatta teknisk och yrkesmässig vägledning samt utarbetande av program och fastställande av riktlinjer, som är ägnade att säkerställa en jämn utveckling på de ekonomiska, sociala och kulturella områdena ävensom full sysselsättning på villkor som för den enskilde tryggar åtnjutandet av grundläggande politiska och ckonomiska friheter. Enligt art. 7 erkänner konventionsstaterna rätten för envar att åtnjuta rättvisa och gynnsamma arbetsvillkor. Artikeln anger även vilka krav som kan uppställas på arbetsvillkoren. Som ett minimum skall de sålunda bland annat säkerställa en ersättning, som tillförsäkrar alla arbetstagare såväl skälig lön och lika ersättning för arbete av lika värde utan åtskillnad av något slag som en godtagbar tillvaro för dem och deras familjer. Arbetstagarna skall vidare tillförsäkras trygga och sunda arbetsförhållanden, samma möjlighet för alla att utan hänsyn till andra förhållanden än tjänstgöringstid och duglighet bli befordrade i sitt arbete till en lämplig högre tjänst ävensom vila, fritid, skälig begränsning av arbetstiden, periodisk betald semester samt lön på allmänna helgdagar.

I art. 8 har upptagits vissa föreskrifter med anknytning till föreningsrät-

8 | Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

ten. Enligt mom. 1 förpliktar sig konventionsstaterna att säkerställa rätten för envar att, för att främja och tlillvarataga sina ekonomiska och sociala intressen, bilda fackföreningar tillsammans med andra och att — med förbehåll endast för vederbörande förenings stadgar — ansluta sig till en fackförening efter eget val. Denna rätt kan underkaslas vissa inskränkningar men endast sådana, som är angivna i lag och i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till statens säkerhet eller den allmänna ordningen eller för skyddandet av annans fri- och rättigheter. Vidare har upptagits föreskrifter om fackföreningarnas rätt att bilda förbund och om förbundens rätt att bilda eller ansluta sig till internationella fackföreningsorganisationer. Fackföreningarna skall ha rätt att fritt utöva sin verksamhet utan andra inskränkningar än sådana som är angivna i lag och är nödvändiga i ett demokratiskt samhälle. Strejkrätt skall föreligga, men rätten måste ulövas i enlighet med lagstiftningen i vederbörande stat. Inskränkningar i föreningsrätten skall enligt mom. 2 kunna göras med slöd av lag för medlemmar av krigsmakten, polisen eller den statliga förvaltningen. Enligt mom. 3 skall vidare intet i artikeln tillåta stat, som är ansluten till Internationella arbetsorganisationens konvention år 1948 angående föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten, att stifta lag som inskränker, eller tillämpa lagen på sätt som inskränker, det genom ILO-konventionen tillförsäkrade skyddet.

Art. 9 innehåller en förklaring av konventionsstaterna, att de erkänner rätten för envar till social trygghet, däribland socialförsäkring. Därefter har i art. 10 upptagits garantier till förmån för familjen, barn och ungdom. Sålunda förklarar sig konventionsslaterna i mom. 1 erkänna, att skydd och bistånd i största möjliga utsträckning skall lämnas familjen, som de betecknar som samhällets naturliga och grundläggande enhet. Detta skall i synnerhet ske i samband med familjens bildande och medan den är ansvarig för omvårdnad och utbildning av barn, som ännu inte är självförsörjande. Vidare har intagits elt erkännande av principen att äktenskapet skall grundas på de blivande makarnas fria samtycke. Enligt morrn. 2 skall särskilt skydd lämnas mödrar under skälig tidsperiod före och efter barnsbörd, och yrkesarbetande mödrar skall under denna period ålnjuta avlönad ledighet eller ledighet, under vilken socialförsäkringsförmåner utgår i skälig omfattning. I mom. 3 har uppmärksammats behovet av att särskilda åtgärder vidtages till skydd och bislånd för barn och ungdom utan åtskillnad på grund av härkomst eller andra förhållanden. Vidare stipuleras att barn och ungdom skall skyddas mot att ulnyttjas i ekonomiskt och socialt avseende. Det skall därulöver vara straffbart alt använda dem i arbete, som äventyrar deras moral eller hälsa, sätter deras liv i fara eller kan hindra deras normala utveckling. En stat skall vidare fastslälla de åldersgränser, under vilka anställning av barn i avlönat arbete skall vara förbjudet och straffbart i lag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 9

I art. 11 mom. 1 erkänner konventionsstaterna rätten för envar att för sig och sin familj åtnjuta en tillfredsställande levnadsstandard och att fortlöpande få sina levnadsvillkor förbättrade. Konvenlionsstaterna skall vidtaga lämpliga åtgärder för att säkerställa alt denna rätt förverkligas, och de förklarar sig erkänna att ett internationellt samarbete på frivillighetens grund har en väsentlig betydelse i detta sammanhang. Under mom. 2 bekräftar konventionsstaterna den grundläggande rätten för envar att vara tryggad mot hunger, och de förpliktar sig till att var för sig och genom internationellt samarbete vidtaga de åtgärder, däribland utarbetandet av konkreta program, som erfordras för att förbättra metoderna för framställning, förvaring och distribution av födoämnen samt för att säkerställa en med avseende på behoven rättvis fördelning av världens livsmedelstillgångar.

De på hälsovårdens område erkända rättigheterna har upptagits i art. 12, där konventionsstaterna i mom. 17 erkänner rätlen för envar att såväl i fysiskt som i psykiskt avseende ålnjuta bästa möjliga hälsa. För att säkerställa denna rätt skall de enligt mom. 2 vidtaga bl. a. sådana åtgärder, som är nödvändiga för alt a) minska foster- och spädbarnsdödligheten samt främja barnets friska utveckling; b) förbältra alla sidor av samhällets häl-' sovård och den industriella hälsovården; ce) förhindra uppkomsten av, behandla och kontrollera cpidemier, folk- och yrkessjukdomar samt andra sjukdomar; d) skapa villkor som tillförsäkrar envar läkar- och sjukhusvård i händelse av sjukdom.

I art. 13 och 14 har upptagits ett antal föreskrifter, som syftar till att vidga möjligheterna för den enskilde alt erhålla lämplig utbildning. I art. 13 mom, 1 erkänner konventionsstaterna sålunda rätten för envar till utbildning, och de förklarar sig vara överens om att utbildningen skall syfta till alt till fullo utveckla den mänskliga personligheten och insikten om dess värde. Den skall vidare stärka respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. De är vidare överens om att utbildningen skall göra det möjligt för envar att göra en nyllig insats i ett frilt samhälle, främja förslåelsen, fördragsamheten och vänskapen mellan alla nalioner och mellan alla rasgrupper, etniska grupper eller religiösa grupper ävensom främja FN:s verksamhet för fredens bevarande. Mctoderna för alt uppnå dessa mål anges i mom. 2. Grundskolcundervisningen skall sålunda vara obligatorisk och kostnadsfri för alla, och vidare skall den undervisning som följer närmast efter grundskolan liksom den högre undervisningen göras allmänt tillgänglig och åtkomlig för alla med alla lämpliga medel och särskilt genom det successiva införandet av kostnadsfri undervisning. Den grundläggande utbildningen skall så långt möjligt uppmuntras och inlensifieras för alla, som inte erhållit någon grundskoleundervisning eller inte avslutat denna. Till sist stipuleras att utvecklingen av ett system med skolor på alla nivåer aktivt skall fullföljas, ett lämpligt system med stipen- 1t Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 125

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

dier införas och de materiella villkoren för lärarkåren fortlöpande förbättras. Enligt mom. 3 förpliktar sig konventionsstaterna att respektera föräldrars och, i förekommande fall, förmyndares frihet att dels för sina barn välja andra skolor än dem som inrättats av offentlig myndighet, såvida deras läroplaner överensstämmer med vad som från det offentligas sida har föreskrivils eller godkänls som minimislandard, dels tillförsäkra sina barn den religiösa och moraliska uppfostran, som står i överensslämimelse med deras egen övertygelse. Intet i artikeln skall enligt mom. 4 tolkas såsom medförande inskränkning i rätten för enskild person eller organisation att grunda och driva undervisningsanstalter. En förutsättning är dock, att de 1 första momentet av arlikeln fastställda principerna därvid iakttages och att kravet uppfylls på att undervisningen vid dessa anstalter skall stå i överensstämmelse med vad som från det offenlligas sida angetts som minimistandard. Enligt art. 14 skall en konventionsstat, som när den blir bunden av konvenlionen ännu inte inom sitt område celler inom andra områden som är underställda dess jurisdiktion kunnat säkerställa obligalorisk och kostnadsfri grundskoleundervisning, inom 1vå år utarbeta och antaga en detaljerad plan över åtgärder, som är nödvändiga för alt gradvis under en skälig, i planen angiven tidsperiod förverkliga den fulla tillämpningen av principen om obligatorisk och kostnadsfri grundskoteundervisning för alla.

I fråga om de i art. 135 upptagna rättigheterna, vilka hänför sig till kulturlivets område, förklarar sig konventionsstaterna i mom. 1 erkänna rätten för envar a) att deltaga i det kullurella livet; b) att åtnjuta fördelarna av vetenskapens framsteg och av dess ulnytltjande; e) att åtnjuta det skydd för moraliska och materiella intressen, som härrör från all vetenskaplig, litterär eller konstnärlig produktion till vilken han är upphovsman. Till de åtgärder som konventionsstlalerna vidtar för att till fullo säkerställa denna rält skall enligt mom. 2 räknas sådana, som är nödvändiga för att trygga vetenskapens och kulturens vidmakthållande, ulveckling och spridning. Vidare förpliktar konventionsstaterna sig enligt mom. 3 att respektera den frihet, som är en förutsällning för vetenskaplig forskning och skapande verksamhet, och i mom, 4 erkänner samma staler de fördelar, som följer av att det internationella samarbetet och de internationella förbindelserna på de vetenskapliga och kulturella områdena uppmuntras och ulvecklas.

Kontrollen över att konventionens bestämmelser efterlevs skall ulövas genom ett rapporteringssystem, som närmare regleras i art. 16-—25. Konventionsstaterna åtar sig sålunda enligt art. 16 att rapportera rörande de ålgärder som vidtagits och de framsteg som gjorts med avseende på efterlevnaden av de i konventionen inskrivna rältligheterna. Dessa rapporter skall tillställas FN:s generalsekreterare, som i sin tur skall vidarebefordra dem till bl.a. ECOSOC för granskning. Denna rapporleringsskyldighet skall enligt art. 17 fullgöras etappvis i enlighet med ett program, som

Kungl. Maj:ls proposition nr 125 år 1971 11

inom ett år cefler det att konventionen trält i kraft skall fastställas av ECOSOC efter samråd med konventionsstaterna och berörda fackorgan. I sina rapporter skall staterna kunna ange de förhållanden och svårigheter, som hindrat dem från att helt fullgöra förpliktelserna enligt konventionen. I art. 18 lämnas föreskrifter om rapportering lill ECOSOC från fackorganen i fråga om efterlevnaden av konventionens beslämmelser, och enligt art. 19 kan kommissionen för mänskliga rälligheter beredas tillfälle att granska bl. a. de till ECOSOC avgivna rapporterna. Eventuella uttalanden av kommissionen i anledning av innehållet i en rapport skall enligt art. 20 kunna kommenteras av den stat eller det organ som avgell rapporten.

Om ECOSOC:s rapportering till FN:s gencralförsamling rörande cefterlevnaden av de i konventionen inskrivna rättigheterna stadgas i art. 21, medan art. 22 behandlar den upplysningsverksamhet, som ECOSOC skall bedriva gentemot andra till FN knutna organ för att möjliggöra ett effektivt genomförande av konventionens bestämmelser.

I art. 23 har intagits en förklaring av innehåll att konventionsstaterna är överens om att de internationella åtgärder, som vidtlages i syfle att trygga genomförandet av de i konventionen inskrivna rättigheterna, skall innefatta framför allt avslutande av konventioner, anlagande av rekommendationer, lämnande av tekniskt bistånd samt avhållande av regionala och tckniska mölen. Dessa möten skall vara avsedda för samråd och studier, och de skall anordnas i samarbete med intresserade regeringar.

Enligt art. 24 får intet i konventionen tolkas såsom en inskränkning av bestämmelserna i FN:s stadga och stadgorna för fackorganen i de delar dessa instrument anger det ansvar, som FN:s olika organ och fackorgan har med avseende på de spörsmål, som behandlas i konventionen. I art. 25 uttalas, alt intet i konventionen får lolkas såsom en inskränkning av alla folks rält att till fullo och utan begränsning dra fördel av och ulnyttja sina naturrikedomar och naturtillgångar.

Om innehållet i konventionens slutbestämmelser i art. 26—31 kan nämnas, att art. 27 stipulerar att konventionen träder i kraft tre månader efler dagen för depositlionen hos FN:s generalsekreterare av det trettiofemte ralifikations- eller anslulningsinstrumentet. Vidare kan Kkonvenlionsslal enligt art. 29 föreslå ändringar av konventionen. Det ankommer i så fall på FN:s generalsekreterare att översända sådana förslag till samtliga konventionsstater med en begäran om att dessa målte underrätta honom om huruvida de tillstyrker, att en konferens av stater sammankallas för alt överväga förslagen och ställa dem under omröstning. Om minst en 1tredjedel av staterna tillstyrker en sådan konferens, skall generalsekreteraren sammankalla konferensen i FN:s regi. Förslag som bifallits av en majoritet av de vid konferensen närvarande och röstande staterna skall underställas FN:s generalförsamling för godkännande. Sådana ändringar träder i kraft, när de godkänts av generalförsamlingen och med två tredjedels ma-

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 joritet antagils av konventionsstaterna i enlighet med dessa stalers konstitutionella bestämmelser. Efter ikraftträdandet skall ändringarna vara bindande för de staler som antagit dem, medan övriga stater fortfarande är bundna av bestämmelserna i konventionen och de eventuella tidigare ändringar som de antagit.

Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.

Konventionen är indelad i sex huvudavsnitt. Del I (art. 1) utgörs av en allmän förklaring om folkens självbestämmanderätt, medan principerna för konventionens tillämpning av de fördragsslutande staterna har intagits i del II (art. 2—5). De individuella rättigheterna anges i del III (art. 6—27) och verkställighetsbestämmelserna i del IV (art. 28—45). I del V (art. 46— 47) återfinns vissa tolkningsbestämmelser. Slutbestämmelserna har intagits i del VI (art. 48—53).

Art. 1 överensstämmer till sitt innehåll helt med motsvarande artikel i Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, varför här får hänvisas till redogörelsen för innehållet i denna artikel.

Ett allmänt förbud mot diskriminerande behandling återfinns i art. 2, där konventionsstaterna i mom. 1 förpliktar sig att respektera och att tillförsäkra envar, som befinner sig inom deras områden och är underkastad deras jurisdiktion, de i konventionen inskrivna rältigheterna utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationell eller social härkomst, egendom, börd eller ställning i övrigt. Vidare förpliktar de sig enligt mom. 2 att i enlighet med sina konslitutionella bestämmelser och med bestämmelserna i konventionen vidtaga erforderliga åtgärder för att genom lagstiftning eller på annat sätt förverkliga de i konventionen inskrivna rättigheter, som inle redan är genomförda. I mom. 3 har upptagits vissa garantier för att en kränkning av de mänskliga rältigheterna skall kunna beivras vid inhemsk myndighet. Konventionsstaterna förpliktar sig sålunda a) att säkerslälla att envar, vars i konventionen inskrivna fri- och rättigheter kränkts, skall ha effektiv möjlighet att väcka talan i anledning därav och detta även i det fall att kränkningen förövats av ämbetsman i tjänsteutövning; b) att säkerställa att den som väcker sådan talan skall få sina rättigheter prövade av behörig judiciell, administrativ eller lagstiftande myndighet eller av annan enligt statens rättsordning behörig myndighet, samt att ulveckla möjligheterna för talans prövning på rättslig väg; c) att säkerställa att de behöriga myndigheterna verkställer de beslut som fattats i fall då talan funnits välgrundad. En kompletterande bestämmelse finns i art. 3, där konventionsstaterna förpliktar sig att tillförsäkra män och kvinnor lika rätt

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 13 att åtnjuta alla i konventionen upptagna medborgerliga och politiska rättigheter.

Rätten att i vissa fall sätta konventionens bestämmelser ur kraft behandlas i art. 4. Enligt mom. 1 har konventionsstat sålunda under allmänt nödläge, som hotar nalionens fortbestånd och som officiellt kungjorts som sådant, rätt att vidtaga åtgärder som innebär avvikelser från dess skyldigheter enligt konventionen i den utsträckning, som är oundgängligen erforderlig med hänsyn till situationens krav. En förutsättning är dock, att dessa ålgärder inle strider mot landels övriga förpliktelser enligt internationell rätt och inte innebär åtskillnad enbart på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion eller social härkomst. Vidare får enligt mom. 2 inga inskränkningar ske beträffande de rättigheter, som anges i art. 6, 7 mom. 1 och 2, 8, 11, 15, 16 och 18. Mom. 3 föreskriver viss underrättelseskyldighet för konventionsstat, som begagnar sig av rätten att göra avvikelser från konventionens bestämmelser.

I art. 5 mom. 1 uttalas, att intet i konventionen får tolkas som medförande rätt för någon stat, grupp eller person att ägna sig åt verksamhet eller utföra handling, som syftar till att tillintetgöra någon av de fri- och rättigheter som inskrivits i konventionen, eHer till att inskränka dem i större utsträckning än som däri medgetts. Vidare skall enligt mom. 2 inga inskränkningar celler avvikelser medges i fråga om de grundläggande mänskliga rättigheter, som gäller i en stat på grund av lag eller annan författning, överenskommelse eller sedvänja, av den anledningen att konventionen inle erkänner dem eller erkänner dem i mindre utsträckning.

Avsnittet om de individuella rättigheterna inleds i art. 6 med en bestämmelse om rätten till livet. I mom. 7 stadgas, att varje människa har en innebocnde rätt till livet, vilken skall skyddas genom lag. Vidare utsägs, att ingen godtyckligt skall berövas silt liv. I stater, där dödsstraffet ännu inte avskaffats, skall enligt mom. 2 en dödsdom kunna avkunnas blott för de allvarligaste brotten och i enlighet med lag, som gällde vid tiden för brottets begående och som inte strider mot bestämmelserna i nu förevarande konvention eller i konvenlionen om förebyggande och bestraffning av folkmord. Dödsstraff får inte verkställas annat än på grund av lagakraftvunnen dom av behörig domstol. I mom. 3 uttalas, att när berövande av livet utgör folkmord, intet i artikeln skall berättiga konventionsstat att på något sätt avvika från de skyldigheter, som den åtagit sig enligt bestämmelserna i konventionen om förebyggande och bestraffning av folkmord. Ingen som dömts till döden skall enligt mom. 4 kunna betagas rätten att begära nåd celler förvandling av straffet. Vidare skall amnesti, nåd eller förvandling av dödsstraffet kunna beviljas utan undantag. Vissa begränsningar i möjligheten att avkunna och verkställa en dödsdom framgår av mom. 5, där det utsägs att sådan dom inte skall avkunnas för brott begångna av personer under 18 år och inte heller verkställas mot havande kvinnor. Slutligen fast-

14 Kungl. Maj:ts proposilion nr 125 år 1971 slås i monn. 6, att intet i artikeln skall kunna åberopas för att fördröja eller förhindra dödsstraffets avskaffande i konvenlionsstat. I art. 7 stadgas därefter, alt ingen får ulsällas för lortyr eller för grym, omänsklig celler förnedrande behandling celler bestraffning. Vidare utsägs, att ingen utan sitt fria samtycke får utsättas för medicinska eller velenskapliga experiment.

Art. 8 mom. 1 förbjuder, att någon hålls i slaveri. Vidare uttalas där att varje form av slaveri och slavhandel skall vara förbjuden. Enligt mom. 2 skall det likaledes vara förbjudet att hålla någon i träldom. Mom. 3 stadgar förbud mot att ålägga någon tvångsarbete eller annat honom pålvingat arbete. Della förbud skall dock inte hindra verkställighet av en av behörig domstol avkunnad dom på straffarbete i elt land, där frihetsberövande i form av straffarbete kan åläggas som bestraffning för brott. Som Llvångsarbete eller påtvingat arbete skall vidare inte anses a) annat arbelc cller annan tjänstgöring än straffarbete, som regelmässigt utkrävs av den som är berövad sin frihet till följd av ett i laga ordning avkunnat domstolsavgörande eller av den som är villkorligt frigiven; b) mililärtjänstgöring samt, i länder där samvelsbetänkligheter mot sådan tjänstgöring beaktas, annan samhällstjänst som enligt lag utkrävs av den, som hyser sådana betänkligheter; ce) tjänstgöring som utkrävs, då nödläge eller olycka hotar samhällets fortbestånd eller välfärd; d) arbete celler tjänstgöring som ingår i de normala medborgerliga skyldigheterna.

Art. 9 saranterar envars rält till frihet och personlig säkerhet. Förutom att fastslå denna rätt stipulerar mom. 1, att ingen skall utsättas för godtycklig arrestering eller annat godtyckligt frihetsberövande och alt ingen skall berövas sin frihet utom på sådana grunder och i sådan ordning som stadgas i lag. I mom. 2 föreskrivs, alt en arresterad person i samband med arresteringen skall upplysas om skälen för åtgärden och ofördröjligen underrättas om varje anklagelse mot honom. Därefter stadgas i mom. 3, att den som är arresterad eller eljest berövad sin frihet på grund av anklagelse för broltslig gärning ofördröjligen skall ställas inför domare eller annan ämbetsman, som enligt lag beklälts med domsmakt. Han skall också vara berättigad till rättegång inom skälig tid eller till frigivning. Vidare återfinns i förevarande moment en föreskrift om alt det inte skall vara allmän regel, att personer som avvaktar rättegång hålls i förvar. För frigivning skall dock kunna krävas garantier för att vederbörande inställer sig till rättegången liksom vid varje annat tillfälle under det rättsliga förfarandet samt, i förekommande fall, för verkställighet av domen. Under mom. 4 har upplagits ett stadgande om att den som berövats sin frihet genom arreslering eller eljest skall ha rätt alt inför domstol påfordra, alt laglighelen av frihetsberövandet prövas utan dröjsmål och att hans frigivning beslutas, om åtgärden skulle befinnas vara olaglig. Artikeln upptar slutligen i mom. 5 ett stadgande om att den som utsatts för olaglig arrestering eller annat olagligt frihetsberövande skall äga rätt till skadestånd.

Kungl. Maj:ls proposition nr 125 år 1971 15

Fart. 10 har intagits föreskrifter om behandlingen av personer, som berövats sin frihet. Enligt mom. 1 skall sådana personer behandlas humant och med aktning för människans inneboende värde. Personer som är ställda under åtal skall enligt mom. 2, utom under utomordentliga förhållanden, hållas åtskilda från dömda personer och ges en sådan behandling, som är avpassad efter deras ställning som icke dömda personer. Unga åtalade personer skall hållas åtskilda från vuxna, och deras fall skall avgöras så skyndsamt som möjligt. Om behandlingen av personer intagna i fångvårdsanstalt stadgas i mom. 3, alt det väsentliga syftet med denna skall vara deras bättring och sociala rehabilitering. Ungdomsbrottslingar skall hållas åtskilda från vuxna och ges cen efter deras ålder och rätlsliga ställning avpassad behandling.

Under art. 117 har upptagits ett stadgande om alt ingen skall sättas i fängelse enbart på grund av oförmåga alt fullgöra avtalad förpliklelse.

I art. 12 stadgas förbud mot begränsningar i rörelsefriheten. Enligt mom. 7 skall envar, som lagligen uppehåller sig inom en stats område, äga rätt alt där fritt röra sig och fritt välja bosättningsort, och enligt mom. 2 skall envar äga frihet att lämna vilket land som helst, inbegripel sitt eget. Vissa begränsningar i rörelsefriheten har dock befunnits oundgängliga, och enligt mom. 3 utgörs dessa av sådana, som stadgas i lag och är nödvändiga för att skydda den nationella säkerheten, den allmänna ordningen (ordre public), hälsovården, sedligheten eller andra personers fri- och rättigheler samt som är förenliga med övriga i konventionen inskrivna rättigheler. Mom. 4 slutligen anger, alt ingen godtyckligt skall förvägras rätten alt inresa till sitt land.

Föreskriflen i art. 13 skyddar en utlänning, som lagligen uppehåller sig inom en konventionsstats område, från all avlägsnas från detta land annat än efloer ett i laga ordning fatlat beslut därom. Vidare stadgas, att han, om inte tvingande skäl hänförliga till den nationella säkerheten kräver annat, skalt tillåtas framlägga de skäl som talar mot avlägsnandet och få sin sak omprövad av, och för sådant ändamål företrädas inför, vederbörande myndighet eller en eller flera av myndigheten särskilt ulsedda personer.

Art. 14, som omfattar rättegångsgaranlierna, inleds i mom. 1 med en föreskrift om att alla skall vara lika inför domstolarna. Vidare ultalas, alt när del gäller all pröva anklagelse för brott eller rättigheter och skyldigheler i tvislemål var och en skall vara berättigad till opartisk och offenllig rältesäng inför en behörig, oavhängig och opartisk domstol. Principen om rättegångens offentlighet skall få underkastas inskränkningar endast med hänsyn till sedligheten, den allmänna ordningen (ordre public eller den nationella säkerheten i elt demokratiskt samhälle eller då hänsynen till parternas privatliv så kräver eller, i den mån domstolen så finner strängt nödvändigt, i fall då på grund av särskilda omständigheter offentlighet skulle skada rättvisans intresse. Domar som avkunnats i brottmål eller

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 tvistemål skall som regel offentliggöras. Artikeln förutser dock undantag från denna regel i sådana fall då minderårigas intressen kräver alt offentliggörandoe inte sker eller då rältegången gäller äktenskapsmål eller förmynderskap för barn. I mom. 2 föreskrivs, alt den som anklagats för brottslig gärning skall ha rält alt betraktas som oskyldig intill dess att hans skuld lagligen fastställts. I rättegången skall den anklagade enligt mom. 3 vara tillförsäkrad följande minimirättigheler: a) att ofördröjligen och i detalj på elt språk, som han förstår, bli underrättad om innebörden av och grunden för anklagelsen mot honom; b) att åtnjuta tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sitt försvar och att rådgöra med rättegångsbiträde, som han själv utselt; e) alt bli rannsakad utan oskäligt dröjsmål; d) att bli rannsakad i sin närvaro och att försvara sig personligen eller genom rältegångsbiträde, som han själv utsett, eller alt, om han inle har rättegångsbiträde, bli underrättad om sin rätt till sådant bilräde samt alt, i varje mål där rällvisans intresse så kräver, kostnadsfritt få rättegångsbiträde om han saknar erforderliga medel att belala för sådant biträde; e) att förhöra eller låta förhöra de vittnen, som åberopas mot honom, och alt för egen räkning få vittnen inkallade och förhörda under samma förutsättningar som vittnen åberopade mot honom; f) alt koslnadsfritt åtnjula bislånd av tolk om han inte förstår eller talar det språk som begagnas i domstolen; g) att inte tvingas vittna mot sig själv eller att erkänna sig skyldig. I mom, 4 stadgas, att rättegångsförfarandet i mål mot unga personer skall vara så utformat, att bänsyn tas till deras ålder och till önskvärdheten av att främja deras återanpassning. Vidare har i mom. 3 upplagils celt sladgande av innehåll att den som befunnits skyldig till och dömts för elt brott skall ha räll att få skuidfrågan och det ådömda straffet omprövade av högre inslans i enlighet med lag. Om en lagakraftvunnen dom, varigenom någon dömts för brottslig gärning, senare upphävts eller nåd beviljals på grund av en ny eller nyuppdagad omsländighet, som visat att domen var felaklig, skall enligt mom. 6 den som undergålt slraff till följd av domen gotlgöras i enlighet med lag, om det inte visas att det helt eller delvis berott på honom själv, att den tidigare okända omständigheten inte uppdagats i tid. I mom. 7 fastslås slutligen, alt ingen skall kunna rannsakas eHer straffas på nytt för ett brott, för vilket han redan blivit slutligt fälld till ansvar cHer frikänd i enlighel med lagen och rältegångsordningen i varje land.

I art. 15 stadgas i mom. 1, att ingen får fällas till ansvar för någon gärning eller underlåtenhet, som vid den tid då den begicks inte utgjorde ett brott enligt inhemsk eller inlernationell rätt. Inte heller får högre straff utmätas än som var tillämpligt vid den tid då den brottsliga gärningen begicks. Om cfter brottets begående ny lag stiftas, som föreskriver ett lindrigare straff, skall den skyldige komma i åtnjutande av detta, Vad sålunda stadgas skall enligt mom. 2 likväl inte hindra rannsakning och bestraffning av den som gjort sig skyldig till en handling eller underlåtenhet, som vid

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1971 17 tidpunkten för dess begående var brottslig enligt de allmänna rättsprinciper, som erkänns av världens nationer.

Art. 16 innehåller ett krav alt var och cen överallt skall erkännas som person i rättsligt hänseende. Enligt art. 17 mom. 1 får ingen utsättas för godtyckliga eller olagliga ingripanden i sitt privat- och familjeliv, sitt hem eHer sin korrespondens och inte heller för olagliga angrepp på sin heder och sitt anseende. Denna rätt skall enligt mom. 2 vara lagligen skyddad. Garantier för rätten till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet har inskrivits i art. 18 mom. 1. Denna rätt förklaras innefatta frihet att bekänna sig till eller antaga en religion eller tro efter eget val och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, ulöva sin religion eller tro genom gudstjänst, iakttagande av religiösa sedvänjor, andaktsövningar och undervisning. I mom. 2 stadgas förbud mot att utsätta någon för tvång, som kan inskränka hans frihet att bekänna sig till eller antaga en religion eller tro efter eget val. Envars frihet att ulöva sin religion eller tro skall enligt mom. 3 kunna underkastas blott sådana inskränkningar, som är angivna i lag och som är nödvändiga för att skydda den allmänna säkerheten, ordningen, hälsovården celler sedligheten celler andra personers grundläggande fri- och rättigheter. Enligt mom. 4 skall konventionsstaterna respektera föräldrars och, i förekommande fall, förmyndares frihet att tillförsäkra sina barn den religiösa och moraliska uppfostran, som står i överensstämmelse med föräldrarnas egen övertygelse.

I art. 19 stadgas i mom. 1 skydd för åsiktsfriheten och i mom. 2 skydd för yttrandefriheten. Denna senare frihet förklaras innefatta frihet alt oberoende av territoriella gränser söka, moltaga och sprida uppgifter och tankar av varje slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel. Emellertid uttalas i mom. 5, att utövandet av rätten till yttrandefrihet medför särskilda skyldigheter och särskilt ansvar och att den därför kan underkastas vissa inskränkningar. Dessa får dock endast utgöras av sådana, som är angivna i lag, och en yllerligare förutsättning är att de är nödvändiga för att repektera andra personers rättigheter eller anseende eller för att skydda den nationella säkerheten, den allmänna ordningen (ordre public), hälsovården eller scdligheten.

Under art. 20 har i morrn. 7 upptagils ett stadgande om att all propaganda till förmån för krig skall vara i lag förbjuden. Enligt mom. 2 skall det likaledes vara i lag förbjudet att främja nationalhat, rashat eller religiöst hat på sätt som innebär uppvigling till diskriminering, fiendskap eller våld.

Församlingsfriheten har upptagits i art. 21, som fastslår att rätten till fredliga sammankomster skall erkännas. Utövandet av denna rättighet skall inte få underkastas andra inskränkningar än sådana, som föreskrivits enligt lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna säkerheten, den allmänna ordningen (ordre public), för skyddande av den allmänna hälsovården eller

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

. sedligheten eller av andra personers fri- och rätligheter. Bestämmelsen i arl. 21 kompletteras av art. 22, där i mom. 1 sladgas, all envar skall äga rätt till föreningsfrihet, vilken skall innefatta rätten alt bilda och ansluta sig till fackföreningar för att skydda sina intressen. Utövandet av rätten till föreningsfrihet skall enligt mom. 2 inte få underkastas andra inskränkningar än sådana, som är angivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till statens säkerhet, den allmänna säkerheten, den allmänna ordningen (ordre public), för skyddande av den allmånna hälsovården eller sedligheien eller av andra personers fri- och rättigheler. Artikeln hindrar dock inte alt särskilda inskränkningar införs genom Jag beträffande medlemmar av de väpnade styrkorna och polisen. I mom, 3 föreskrivs slutligen, att intet i arlikeln skall tillåta stat, som biträtt Inlernalionella arbetsorganisationens konvenlion år 1948 angående förcningsfrihet och skydd för organisationsrätten, att stifta lag som inskränker, elier tillämpa lagen på säll som inskränker, det genom ILO-konvenlionen tillförsäkrade skyddet.

Art. 23 innehåller grundläggande rättigheter på det familjerältsliga området. I mom. 1 förklaras sålunda, att familjen är samhällets nalurliga och grundläggande enhet, och alt den skall åtnjuta samhällels och statens skydd, medan mom. 2 innefattar ett erkännande av rätten för giftasvuxna män och kvinnor att ingå äktenskap och bilda familj. Ett äktenskap skall enligt mom. 3 inte kunna ingås utan de blivande makarnas fria och fulla samtycke. Mom. 4 fastslår i sin tur principen om makars likställighet i fråga om rättigheter och ansvar vid äktenskapets ingående, under äktenskapet och vid dess upplösning. Konventionsstaterna åläggs att vidtaga lämpliga åtgärder för alt trygga denna princip. Vidare föreskrivs, att i fall av upplösning av äktenskap åtgärder skall vidtagas för att tillförsäkra barnen erforderligt skydd.

Om barnens ställning stadgas i art. 24. Enligt mom. 1 skall varje barn utan åtskillnad på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, nationell eller social härkomst, förmögenhet eller börd äga rätt till sådant skydd av sin familj, samhället och staten, som dess ställning som minderårig kräver. Vidare föreskrivs i mom. 2, att varje barn skall registreras omedelbart efter födelsen och ha ett namn, samt i mom. 3, alt varje barn skall ha rätt att förvärva ett medborgarskap.

I art. 23 stadgas rätt och möjlighet för varje medborgare alt utan någon åtskillnad på de grunder som omnämnts i art. 2 och utan oskäliga inskränkningar a) deltaga i handhavandet av allmänna angelägenheter, direkt eller genom fritt valda ombud; b) välja och bli vald, vid periodiska och hederliga val, förrättade på grundval av allmän och lika rösträtt och hemlig röslning, varigenom garanteras alt väljarnas vilja konimer fritt till uttryck; c) få tillträde på lika villkor till offentlig tjänst i sitt land.

Art. 26 fastslår, att alla är lika inför lagen och att alla har rätt till samma

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 19

skydd av lagen utan åtskillnad av något slag. I detta avseende skall lagen förbjuda all åtskillnad och garantera alla personer ctt likvärdigt och effektivt skydd mot varje åtskillnad på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, polilisk eller annan åskådning, nationell eller social härkomst, förmösgenhet, börd eller ställning i övrigt. Uppräkningen av de rältigheler, som skall skyddas enligt konventionen, avslulas i art. 27, där det ulsägs all i sådana stater där det finns ctniska, religiösa eller språkliga minoriteter de, som tillhör sådana minorilceter, inle skall förvägras rätten att i gemenskap med andra medlemmar av sin grupp ha sitt eget kullurliv, alt bekänna sig till och utöva sin egen religion elter alt använda silt eget språk.

De i konventionen upptagna garantierna för efterlevnaden av dess bestämmelser har utformats på elt annat sält än som skelt i Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Denna kontrollfunktion skall utövas av den kommillé för de mänskliga rättigheterna, som skall tillsättas enligt art. 28. Den skall bestå av aderton medlemmar, vilka skall vara medborgare i stater, som biträtt konventionen. Dessa personer skall vara moraliskt högtstående och erkänt sakkunniga på området för de mänskliga rättigheterna. Vidare erinras 1 arlikeln om värdet av att några personer, som deltar i kommitténs arbete, har juridisk erfarenhet. Kommitténs medlemmar skall tjänstgöra med personligt uppdrag. Medlemsvalet skall enligt ar!. 29 ske vid hemlig omröstning och varje stat får föreslå högst två personer, vilka båda skall vara medborgare i vederbörande stat.

Art. 30 föreskriver bl. a., att det första valet till kommittén skall äga rum scnast sex månader efter dagen för konventionens ikraflträdande. I övrigt behandlar artikeln tillvägagångssättet i samband med medlemsvalet. Själva valet förrätlas vid ett av generalsekreteraren sammankallat möte mellan konventionsstaterna i FN:s högkvarter.

I art. 31 föreskrivs, att kommittén inte får innefalta mer än en medborgare i en och samma stat, och att val till kommitlén skall äga rum med iakttagande av en rättvis geografisk fördelning av medlemskapet och av att olika civilisationsformer och de viktigaste rättssystemen blir företrädda. Mandatperioden för kommitléns medlemmar skall enligt art. 32 vara fyra år med möjlighet till återval. I fortsättningen av artikeln anges vissa särregler för det första valet och vidare stadgas där, att val efter utgången av en mandatperiod skall förrättas enligt tillämpliga bestämmelser i art. 28 —81.

Om cn medlem av kommittén enligt övriga medlemmars enhälliga uppfattning upphört att utföra sitt uppdrag av annan anledning än tillfällig frånvaro, skall kommitténs ordförande enligt art. 33 underrälta FN:s generalsekreterare därom. Det ankommer då på denne alt ledigförklara den plats, som tidigare innehafts av ifrågavarande medlem. På samma sätt skall generalsekreteraren ledigförklara en plats, som innehafts av cn medlem

20 Kungl. Maj:ls proposilion nr 125 år 1971

som avlidit eller avsagt sig sitt uppdrag. Om mandattiden för den medlem som skall ersättas inte utlöper inom sex månader från det platsen ledigförklarats, skall generalsckreteraren enligt art. 34 underrätta konventionsstaterna om alt platsen ledigförklarats. Dessa äger sedan att inom två månader inkomma med förslag enligt art. 29 för platsens återbesältande. Den fortsatta proceduren är densamma som vid val för ny mandatperiod. Medlem av kommittén, som på delta sätt ulselts att bekläda en ledigförklarad plats, skall inneha uppdraget under återstoden av mandatperioden för den medlem, som lidigare innehaft uppdraget.

Enligt art. 35 skall kommittémedlemmarna erhålla ersättning från FN, och enligt art. 36 åligger det generalsekreteraren att tillhandahålla erforderlig personal och övriga hjälpmedel för att möjliggöra för kommittén att effektivt utföra sitt uppdrag enligt konventionen. På generalsekreleraren ankommer enligt art. 37 även att sammankalla kommittén till dess första möle, medan scnarce möten skall avhållas vid lidpunkter som anges i kommitténs arbetsordning. Kommiltén skall som regel sammanträda i FN:s högkvarter eller dess kontor i Geneve.

Enligt art. 38 skall varje kommittémedlem, innan han börjar fullgöra sitt uppdrag, avge en högtidlig förklaring om att han skall fullgöra sitt uppdrag opartiskt och samvetsgrant.

I art. 39 har bl.a. föreskrivits, att kommittén skall vara beslutmässig med tolv medlemmar närvarande och att den skall fatta sina beslut med en majoritet av de närvarande medlemmarnas röster.

Även denna konvention innehåller bestämmelser om viss rapporleringsskyldighet för konventionsstaterna. Dessa skall sålunda enligt art. 40 avge rapporter rörande de åtgärder, som de vidtagit för att genomföra de i konvenlionen inskrivna rälligheterna, ävensom rörande de framsteg, som gjorts i fråga om åtnjutandet av dessa rättigheter. En sådan rapport skall avges inom ett år efler konvenlionens ikraftträdande för vederbörande stat och därefter närhelst kommittén så begär. Rapporterna skall granskas av kommillén, som kan göra påpekanden i anledning av deras innehåll. Berörda stater har rätt att kommentera sådana påpekanden.

Det av kommissionen för de mänskliga rättigheterna ursprungligen framlagda förslaget till konvention om medborgerliga och politiska rättigheter innehöll bland verkställighetsbestämmelserna även en artikel, enligt vilken en stat som biträdde konventionen automatiskt accepterade kommitténs behörighet att behandla en anmälan mot denna slat av annan konvenlionsslat för att den inte uppfyller sina förpliktelser enligt konventionen. Ett sådant obligatoriskt system, som för övrigt återfinns i Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna, kunde dock inte godtagas av ulskottsmajorileten som bl. a. hänvisade till att det skulle innebära en otillbörlig inblandning i en stats inre angelägenheter. I stället antogs den fakultatliva ordning varom bestämmelser intagits i art. 41 och 42.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 21

Enligt art. 41 kan konventionsstat när som helst avge förklaring om att den erkänner kommitténs behörighet att moltaga och pröva framställningar av innebörd alt en stat påstår, att annan stat inle uppfyller sina förpliktelser enligt konventionen. Sådana framställningar skall dock mottagas och prövas endast om de härrör från stat, som avgelt en motsvarande förklaring om att den för egen del erkänner kommitténs behörighet. Framställning skall inte heller mottagas av kommittén, om den gäller en stat som inte avgelt en förklaring. Om handläggningen av dessa ärenden stadgas följande.

Om konventionsstat anser, att annan sådan stat inte efterlever bestämmelserna i konventionen, skall den skriftligen fästa denna stats uppmärksamhet på förhållandet. Denna stat skall inom tre månader efter det att meddelandet mottagits tillställa den anmälande staten en förklaring eller annat skriftligt uttalande, varigenom ärendet klarläggs. Om så är möjligt och sakligt motiverat skall däri redogöras för de inhemska processreglerna ävensom för rättsmedel, som redan uttömts eller som vid det aktuclla tillfället är lillgängliga eller som i fortsättningen kan begagnas. Skulle ärendet genom en sådan förklaring inte ha reglerats på ett för båda parter tillfredsställande sätt inom sex månader efter det den anmälda staten erhöll det ursprungliga meddelandet, kan vardera staten hänskjuta ärendet till kommiltén genom en anmälan såväl till denna som till den andra staten. Kommiltén kan emellertid upptaga ett till densamma hänskjutet ärende till behandling först sedan den utrönt, att alla i ärendet tillgängliga inhemska rättsmedel tagits i anspråk och ullömts i överensstämmelse med folkrättens allmänt vedertagna grundsatser. Denna begränsning skall dock inte gälla om det skulle kräva oskäligt lång tid att uttömma rättsmedlen.

Om förfarandet inom kommillén gäller, att den vid behandlingen av anmälningar skall sammanträda inom stängda dörrar. Under förutsältning att den finner sig behörig att behandla en anmälan, skall den ställa sig till berörda staters förfogande för att få till stånd en vänskaplig uppgörelse grundad på respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, sådana dessa inskrivits i konventionen. IKommittén kan anmoda berörda stater att inkomma med kompletterande upplysningar av intresse i sammanhanget. Dessa stater skall kunna vara representerade, när ärendet behandlas i kommiltén, och de skall ha möjlighet att avge muntliga och/cller skriftliga synpunkter till kommiltén.

Inom tolv månader efter det att ett ärende hänskjutits till kommittén skall denna avge en rapport. Om en vänskaplig uppgörelse kunnat åstadkommas, skall rapporten begränsas till en kort redogörelse för de faktiska förhållandena och den uppnådda lösningen. Om en sådan uppgörelse inte uppnåtts, skall rapporten likaledes innehålla en kort redogörelse för de faktiska förhållandena men därutöver skall till rapporten fogas de synpunkter, som berörda stater anfört skriftligen, liksom uppteckningar av de syn-

22 Kungl. Maj:ts proposilion nr 125 år 1971

punkter som muntligen framförts av dem. Kommitténs rapport skall delges med berörda stater.

Det fakullaliva garantisystemet enligt förevarande artikel träder i kraft, när lio konventlionsslater avgett förklaringar som tidigare sagts. Dessa förklaringar skall av konventionsstalerna deponeras hos FN:s generalsckreterare. En förklaring kan återkallas när som helst genom anmälan Lill generalsekreteraren. En sådan återkallelse skall dock inte påverka prövningen av ett ärende, som redan föranlett en anmälan enligt artikeln; inga ytterligare anmälningar från konventionsstat skall emellertid mottagas sedan anmälan om återkallelse av förklaringen moltagils av generalsekreteraren, om inle berörda konventionsstat avgelt en ny förklaring.

Art. 42 innehåller bestämmelser om förfaringssättet i fall där elt till kommillén enligt art. 41 hänskjulet ärende inte regleras på ett för berörda stater tillfredsställande sält. Under förutsättning av dessa staters samtycke skall kommitllén i sådana fall ulse en förlikningskommission ad hoc, som skall ställa sig till berörda staters förfogande i syfte att uppnå en vänskaplig uppgörelse i lvislen. En sådan kommission skall bestå av fem för berörda stater godlagbara personer. Om dessa stater inte inom tre månader kan cnas om kommissionens sammansättning, helt eller delvis, skall de medlemmar i kommissionen, om vilka enighet inte uppnåtls, utses av kommiltén bland dess medlemmar vid hemlig omröstning. Medlemmarna i kommissionen skall tjänstgöra med personligt uppdrag och får inte vara medborgare i berörda stater eller i en stat som inte biträtt konventionen eller i en stal som inte avgivif förklaring enligt art. 41. Kommissionen skall som regel hålla sina möten i FN:s högkvarter eller FN:s kontor i Gentve men kan bålla dem på andra lämpliga platser, som kommissionen bestämmer i samråd med FN:s generalsekreterare och berörda stater.

Om förfarandet inför en förlikningskommission gäller, att de upplysningar som moltagits och sammanställts av konimiltén skall ställas 1ill kommissionens förfogande. Denna kan även anmoda berörda stater att inkomma med kompletlerande upplysningar. När kommissionen har slulbehandlat ärendet, men under alla förhållanden inte senare än tolv månader efter det att delta anhängiggjorts hos kommissionen, skall den avge en rapport till ordföranden i kommittén för delgivning med berörda stater. Om kommissionen inte är i tillfälle alt slutbehandla ärendet inom tolv månader, skall den begränsa sin rapport till en kort redogörelse för läget i fråga om ärendets prövning.

Om en vänskaplig uppgörelse har kunnat uppnås, skall kommissionen begränsa sin rapport lill en kort redogörelse för de faktiska förhållandena och den lösning som uppnåtts. Om en sådan uppgörelse inte kunnal uppnås, skall kommissionen i sin rapport redogöra såväl för sina slutsatser beträffande de faktiska förhållanden, som är av betydelse i tvisten, som för sin uppfattning om möjligheterna att uppnå en vänskaplig uppgörelse. Rap-

Kungl. Maj:ls proposition nr 125 år 1971 23

porlen skall även innefalta de skriftliga yllranden som avgelts av stalerna liksom uppteckningar av de synpunkler som framförts muntligt av dem. De berörda staterna skall inom tre månader efter moltagandet av rapporten underrätta kommiltléns ordförande, huruvida de godkänner dess innehåll.

Vidare föreskrivs, alt beslämmelserna i artikeln inte skall påverka kommitléns åligganden enligt art. 41 och att de berörda staterna sinsemellan skall lika fördela alla utgifter för medlemmarna i kommissionen enligt beräkningar som verkslälls av FN:s generalsekreterare. Denne skall dock vid behov kunna reglera dessa utgifler, innan de ersatts av berörda staler.

Medlemmarna i kommittén och de förlikningskommissioner, som kan komma alt utses, skall enligt art. 43 ålnjuta de förmåner och privilegier samt den immunitet, som tillkommer experter på uppdrag för FN enligt tillämpliga bestämmelser i konvenlionen om privilegier och immuniteter för FN.

I art. 44 har fastslagits, att verkställighetsbestämmelserna i konventionen inte skall inverka på förfaranden, som på området för de mänskliga rältigheterna beslulals i eller med stöd av FN:s och fackorganens stadgor och konventioner. Inle heller skall de hindra konventionsstaterna från alt anlita andra förfaranden för lösandet av en lvist i överensstämmelse med allmänna eller särskilda internationella överenskommelser i kraft mellan dem.

Avsniltet om verkställighetsbestämmelser avslutas med en föreskrift i art. 43 om alt kommittén årligen genom ECOSOC skall tillställa FN:s generalförsamling en redogörelse för sin verksamhet.

Enligt art. 46 skall intet i konvenlionen lolkas såsom en inskränkning av beslämmelserna i FN:s stadga och stadgorna för fackorganen i de delar dessa instrument anger det ansvar som FN:s olika organ och fackorgan har med avseende på de spörsmål som behandlas i konventionen. Vidare anges i art. 47, alt intet i konventionen skall tolkas såsom en inskränkning av den inneboende rätten hos alla folk att till fullo och utan begränsning dra fördel av och utnyllja sina naturrikedomar och naturtillgångar.

Slulbestämmelserna i art. 48—53 överensstämmer med molsvarande bestämmelser i Inlernationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

Fakultativa protokollet till Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.

Under behandlingen av verkställighetsbestämmelserna i förslaget till konvenlion om medborgerliga och politiska rättigheter framlades ett förslag om att konventionen även skulle innehålla en artikel med föreskrifter om individuell besvärsrätt. Diskussionen av detta förslag visade dock, att ut-

24 Kungl. Maj:ts proposilion nr 125 år 1971

skottsmajoriteten inte var beredd att godtaga en sådan artikel, även om förfarandel enligt denna gjordes fakultativt. Däremot kunde majoriteten enas om att inlaga bestämmelser om individuell besvärsrätt i ett separat instrument, det fakultaliva protokollet till konventionen om medborgerliga och politiska rättigheler. Prövningsrätlen enligt protokollet skall ulövas av den kommitté för de mänskliga rättigheterna, som skall tillsättas enligt art. 28 av konventionen.

Art. 1 av protokollet stadgar, alt stat som biträtt konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och som även biträder protokollet crkänner kommitténs behörighet alt moltaga och pröva framställningar från enskilda personer, som är underkastade dess jurisdiktion och som påstår sig ha utsatts för kränkning genom ifrågavarande stat av någon av de i konvenlionen angivna rättigheterna. En framställning skall inte mottagas av kommittén, om den avser en stat som biträtt konventionen men inte protokollet. Om kommittén är behörig enligt art. 1 kan en enskild person, som påslår sig ha utsalts för kränkning av någon av de i konventionen angivna rättigheterna och som har uttömt alla tillgängliga inhemska rättsmedel, enligt art. 2 göra en skriftlig framställning till kommillén för dess prövning. I art. 3 föreskrivs, att en framställning skall avvisas, om den är anonym eller om den anses utgöra ett missbruk av rätten att göra framställning eller om den anses inte kunna förenas med bestämmelserna i konventionen. En framställning till kommitlén, som inte avvisas på någon av dessa grunder, skall enligt art. 4 delges med den stat, som påstås ha kränkt någon bestämmelse i konventionen. Denna stat skall inom sex månader tillställa kommiltén en skriftlig förklaring eller en klargörande redogörelse för ärendet och den åtgärd den må ha vidtagit. Enligt art. 5 skall kommittén pröva mottagna framställningar i ljuset av alla de skriftliga upplysningar, som ställts till dess förfogande av klaganden och av vederbörande stat. Dock skall en sådan prövning få ske endast om kommittén utrönt att a) samma ärende inte är föremål för inlernationell undersökning eller reglering i annan form; b) klaganden har utlömt alla tillgängliga inhemska rättsmedel. Det scnare skall dock inte gälla, om rällsmedlens utnyttjande är oskäligt tidskrävande. Vidare stadgas i artikeln, att kommittén vid prövningen av framställningar enligt protokollet skall sammanträda inom stängda dörrar och att den skall delge vederbörande stat och klaganden sina synpunkter.

Enligt art. 6 skall kommittén i sin årliga rapport till FN:s generalförsamling i korthet redogöra för sin verksamhet enligt protokollet.

Slutligen stadgas i art. 7, att, i avvaktan på förverkligandet av målct för den i FN:s generalförsamlings resolution 1514 (XV) den 14 december 1960 intagna deklaralionen angående beviljande av självständighet åt koloniala länder och folk, bestämmelserna i protokollet på intet sätt skall begränsa den petitionsrätt, som tillerkänts dessa folk genom FN:s stadga och andra

Kungl. Maj:ts proposilion nr 123 år 1971 25

internationella instrument, som tillkommit inom ramen för FN och fackorganen.

Slutbestämmelserna i art. 8—14 överensstämmer i det väsentliga med motsvarande bestämmelser i de två konventionerna. Beträffande tillträde till prolokollet gäller dock enligt art. 8, att endast stat som är bunden av Internationella konventionen om medborgerliga och poliliska rättigheter kan tillträda detsamma. Det träder enligt art. 9 i kraft tre månader efter dagen för depositionen hos FN:s generalsekreterare av det tionde ratifikationseller anslutningsinstrumentet, förutsatt att konventionen därvid är i kraft.

Föredraganden

När FN:s generalförsamling hösten 1966 antog de överenskommelser på de mänskliga rättigheternas område för vilka tidigare redogjorts, utgjorde delta kulmen på ett arbete, som haft sin utgångspunkt i förklaringen i art. 1 av FN-stadgan alt organisationens ändamål skall vara bl. a. att åstadkomma internationell samverkan vid befordrande och främjande av aktningen för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla utan ålskillnad med avseende på ras, kön, språk eller religion. I delta arbete har 1948 års allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna utgjort en av grundstenarna, även om denna förklaring inte är ett rättsligt instrument med bindande kraft. Under årens lopp har emellertid många fri- och rättigheter för den enskilde individen redan erhållit fastare former genom att inskrivas i internationella överenskommelser. Dessa har tillkommit främst inom ramen för FN, de båda fackorganen ILO och UNESCO samt Europarådet. I en tid, som bevittnat otaliga och i många fall tidigare okända kränkningar av de mänskliga rälligheterna, måste del hälsas med djup tillfredsställelse, att världens nationer nu kunnal enas om all i två konventioner samla de för mänsklighelen grundläggande fri- och rättigheterna och därigenom skapa förulsätlningar för att dessa erhåller ett rältsligt skydd.

Flertalet bestämmelser i de två konventionerna kan utan svårighet accepteras av Sverige. På några punkter föreligger emellertid inte full överensstämmelse mellan svensk rätt och konventionsbestämmelserna, och det måste i dessa fall övervägas, om lagändring bör ske på svensk sida eller om den bristande överenssltämmelsen skall föranleda elt särskilt svenskt förbehåll i samband med ratificeringen. Ingen av konventionerna innehåller några uttryckliga bestämmelser om förbehåll men det torde numera vara allmänt accepterat i internationell rätt att rätt till förbehåll föreligger, förutsatt att detta inte strider mot överenskommelsens anda och ändamål.

I vissa fall leder en granskning av konventionsbeslämmelserna till slut-

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 satsen, att svensk rätt till sin allmänna syftning står i god överensstämmelse med dessa bestämmelser men att man ändå kan hysa viss tvekan om huruvida svensk rätt i alla detaljer uppfyller konventionernas krav. Den bedömning, som i sådana fall måste göras, blir i viss mån beroende av vilka allmänna principer man vill lägga till grund för tolkningen av konventionernas bestämmelser. Enligt min mening måste man hålla i minnet, att konventionerna är avsedda att tillämpas på det mondiala planet och således på en mängd olika rättssystem av mycket skiftande art. På grund härav måsle konventionsbestämmelserna tolkas så, att de erhåller en förnuftig mening inom ramen för varje särskilt nationellt rättssystem. Konventionsstaterna får sålunda anses ha en viss rörelsefrihet vid tolkningen och tilllämpningen av konventionsbestämmelserna. Det avgörande är i många fall om inhemsk rätt till sin allmänna syftning överensstämmer med konvenlionsbestämmelserna. Jag kommer att i det följande behandla några fall, där jag mot bakgrund av sådana principiella överväganden anselt mig kunna konstatera, att svensk rätt får anses motsvara konventionernas krav.

För svenskt vidkommande är det vidare naturligt att se ratificeringen av de båda konventionerna som ytterligare steg på den väg, som Sverige redan beträtt genom att ratificera den curopceiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och den europeiska sociala stadgan. Särskilt konventionen om medborgerliga och poliliska rättigheter innehåller många bestämmelser som i det väsentliga överensstämmer med motsvarande bestämmelser i den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna. Det rör sig alllså i dessa fall om frioch rättigheter, som Sverige redan tidigare åtagit sig alt respektera, och några betänkligheter mot att genom en överenskommelse med en vidare krets av stater göra motsvarande åtaganden möter uppenbarligen inte.

Av texten i de båda konvenlionerna framgår, alt de fri- och rättigheter som behandlas i konventionerna inte behöver vara fullt tillgodosedda i nationell rätt redan vid tidpunkten för ratificeringen. Enligt art. 2 av konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter förpliktar sig sålunda varje konventionsstat alt utnyttja sina resurser för att säkerställa, alt de i konventionen inskrivna rättigheterna gradvis förverkligas, och enligt art. 16 i samma konvention förpliktar sig konventionsstaterna att avge rapporter om de åtgärder som vidtagits och de framsteg som gjorts med avscende på efterlevnaden av de i konventionen inskrivna rätligheterna. Enligl art. 2 av konventionen om medborgerliga och politiska rältigheter förpliktar sig varje konventionsstat alt vidtaga erforderliga åtgärder för att förverkliga de i konvenlionen inskrivna rättigheter, som inte redan är i kraft, och enligt art. 40 i konventionen skall konventionsstaterna avge rapporler rörande de åtgärder som de vidtagit för att genomföra de i konventionen inskrivna rättigheterna och rörande de framsteg som gjorls i fråga om åtnjutandet av dessa rättigheter. Det förhållandet alt en lagändring på

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 27

någon särskild punkt ännu inte hunnit genomföras bör därför inte i och för sig anses utgöra hinder mot ratificering.

Båda konventionerna innehåller i art. 2 föreskrifter om metoderna för genomförande av konventionsbestämmelserna. Som huvudprincip har därvid angetts att fri- och rälligheterna bör garanteras genom lag. Vid sidan därav lämnar emellertid konventionerna möjlighet för de särskilda staterna att begagna andra metoder till skyddande av dessa fri- och rättigheter.

Föreskrifterna om de individuella fri- och rättighelerna i Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter inleds med beslämmelsen i art. 6 om rätten till arbete. Denna bestämmelse torde inte föranleda några svårigheter på svensk sida, eftersom den väl överensstämmer med de i Sverige accepterade principerna om full sysselsättning och rätten till fritt val av arbete, Bestämmelsen i art. 7 om rättvisa och gynnsamma arbetsvillkor rör i huvudsak förhållanden, som enligt svensk tradilion regleras genom avtal mellan arbetsmarknadens parter. Detta behöver dock inte ge anledning till ett svenskt förbehåll mot artikeln, eftersom de krav som uppställts i fråga om lön och arbetsförhållanden i övrigt är i slort uppfyllda och t. o. m. självklara för svenskt vidkommande. Det kan sålunda konstateras att det rör sig om principer som är allmänt accepterade av arbetsmarknadens parter och från vilka avsteg med säkerhet inle kommer att göras i framtiden genom avtal på arbetsmarknaden. På en punkt, nämligen i fråga om rätten till lön på allmänna helgdagar, finner jag det dock nödvändigt att Sverige gör ett förbehåll med hänsyn till arbetsmarknadsparternas autonomi. Skälet härtill är att denna rätt inte är generellt genomförd på den svenska arbetsmarknaden. Någon central överenskommelse har sålunda inte träffats om införande av helgdagslön, och det finns f. n. ett antal kollektivavtal som saknar bestämmelser om generell rätt till sådan lön. Det i art. 8 stadgade skyddet för rätten att tillhöra fackföreningar har sin motsvarighel i lagen (1936:506) om förenings- och förhandlingsrätt (ändrad senast 1967: 119). I Sverige respekterar sålunda staten envars rätt att bilda eller gå in i fackföreningar. Det är inte helt klart om art. 8 också innebär alt varje person, som uppfyller de krav som uppställs i fackförenings stadgar, skall ha rätt att mot fackföreningens önskan inträda i föreningen. Även om denna tolkning skulle vara riktig, torde dock bestämmelsen vara godlagbar från svensk synpunkt. Visserligen är rälten för en arbetslagare aft vinna inträde i en fackförening mot föreningens vilja oreglerad i svensk lag men fackförenings rätt att vägra inträde har vid elt tillfälle prövats av domstol (NJA 1948: 513) och utgången i målet visar, att det föreligger en vidsträckt rätt för den som formellt uppfyller de kvalifikationer, som anges i stadgarna för en fackförening, att på rättslig väg tilllvinga sig medlemskap i föreningen, oaktat någon rätt därtill inte finns lagfäst.

Bestämmelsen i art. 9 om rätten för envar till social trygghet är godtagbar från svensk synpunkt. Detsamma gäller art. 10 mom. 1, vari fastslås

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 familjens grundläggande betydelse för samhället. I fråga om bestämmelsen i mom. 2, som innehåller ett krav på att yrkesarbetande mödrar under skälig tid före och efter barnsbörd skall åtnjuta avlönad ledighet eller ledighet med socialförsäkringsförmåner i skälig omfattning, vill jag först hänvisa till bestämmelserna i lagen (1945: 844) om förbud mot arbetslagares avskedande i anledning av äktenskap eller havandeskap m. m. Genom denna lag skyddas kvinnlig arbetstagare som sedan minst ett år haft stadigvarande anställning hos arbetsgivaren från uppsägning på grund av att hon blivit havande eller fött barn. Vidare skyddas hon, under vissa förutsättningar, från uppsägning om hon i samband med havandeskapet eller barnsbörden avhåller sig från arbete under skälig tid, högst sex månader. även de kvinnliga arbetstagare som inte haft stadigvarande anställning i minst elt år och således inle berörs av 1945 års lag tillförsäkras, genom 353 § arbetarskyddslagen (1949: 1), rätt till ledighet under tid som får anses skälig i samband med barnsbörd. Beträffande socialförsäkringsförmåner i samband med barnsbörd vill jag hänvisa till 3 kap. 12 och 13 §§ lagen (1962: 381) om allmän försäkring (12 8 ändrad 1966: 350, 13 § ändrad 1969: 203). Den nu nämnda lagstiftningen synes på förevarande punkt molsvara konventionens krav (jfr prop. 1962: 175 s. 12). Vad gäller mom. 3 torde vad som där föreskrivs om skydd för barn och ungdom ha full täckning i svensk lag. Här må hänvisas till bl. a. 6 kap. föräldrabalken, 4 kap. arbetarskyddslagen samt barnavårdslagen (1960: 97, ändrad senast 1971: 308).

Bestämmelsen i art. 11, vilken syftar till att säkerställa en fortlöpande förbättring av den enskildes levnadsvillkor, är godtagbar från svensk synpunkt. Vad gäller det föreskrivna internationella samarbetet för åtgärder mot hunger kan erinras om bl. a. att Sverige medverkar i den verksamhet, som bedrivs av FN:s Iivsmedels- och jordbruksorganisation. även bestämmelsen i art. 12, som närmast utgör en programförklaring för hälso- och sjukvården, kan godlagas.

Art. 13 behandlar rätten till utbildning, och bestämmelserna i momrn. 1 och 2 har i det väsentliga sin molsvarighet i den vid UNESCO:s generalkonferens vid dess elfte session 1960 antagna konventionen mot diskriminering inom undervisningen. Denna har ratificerals av Sverige med slöd av riksdagens godkännande (prop. 1967: 36, UU 1967: 14, rskr 1967: 369). Bestämmelsen i 2 mom. om förbättring av de materiella villkoren för lärarkåren saknar motsvarighet i 1960 års konvention. Med hänvisning till vad jag i det föregående uttalat om bestämmelsen i art. 7 om rättvisa och gynnsamma arbetsvillkor vill jag erinra om alt bestämmelsen i art. 13 mom. 2 om förbättring av lärarkårens maleriella villkor rör förhållanden som i Sverige regleras genom avtal mellan arbetsmarknadens parter. I övrigt avviker art.: 13 på vissa punkter från motsvarande bestämmelser i 1960 års konvention. Dessa avvikelser föranleder inga svårigheter för svenskt vidkommande.

Även mom. 3 har i sak sin molsvarighet i den nyssnämnda konventionen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 29

Det har vid åtskilliga tillfällen framhållits att religionsundervisningen i svenska skolor skall vara objekliv. Denna undervisning kan därför inte anses stå i strid med föräldrars eller förmyndares rätt att tillförsäkra barn den religiösa och moraliska uppfostran som står i överensstämmelse med deras egen övertygelse. Även föreskriften i mom. 4 synes acceptabel från svensk synpunkt. Art. 14 äger över huvud taget inte tillämpning på svenska förhållanden, och beträffande art. 15 kan konstateras att den däri återspeglade inställningen till kulturlivet och vetenskapen överensslämmer med den i Sverige förhärskande synen på dessa spörsmål.

Utformningen av verkställighetsbestämmelserna i art. 16—25 torde få ses i ljuset av åtagandet i art. 2 mom. 1 om ett i förekommande fall successivt genomförande av konventionsbestämmelserna. Detta åtagande förefaller bäst kunna garanteras genom den föreskrivna rapporteringsskyldigheten.

Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter omfattar i det väsentliga de rättigheter, som skulle kunna kallas mänskliga rättigheter i inskränkt, klassisk mening. Av de bestämmelser, som i del II fastställts för konventionens tillämpning, kan i detta sammanhang uppmärksammas vissa delar av art. 2. Det torde stå utom tvivel, att det i mom. 1 stadgade förbudet mot diskriminering i fråga om åtnjutandet av de i konventionen upptagna rättigheterna på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationell celler social härkomst, egendom, börd eller ställning i övrigt står i överensstämmelse med svenska rättsgrundsatser. Likaså står föreskriften i mom. 3, som syftar till att stärka rättssäkerhetsgarantierna för den enskilde, i samklang med vår rättsordning. Möjligheterna att söka sådan rättelse som där avses vid allmän domstol, specialdomstol eller förvaltningsdomstol eller inom ramen för ett administrativt besvärsförfarande är således i Sverige omfattande. Vidare bör erinras om den övervakning som sker genom juslitiekanslern och justiticombudsmännen.

Stadgandet i art. 6 mom. 1, att varje människa har en inneboende rätt Lill livet, har i svensk rätt sin molsvarighet i bestämmelserna i brottsbalkens 3 kap. om brott mot liv. Inte heller i övrigt bereder bestämmelserna i denna artikel några svårigheler från svensk synpunkt. Vad som uttalas om avkunnande och verkslällande av dödsstraff får jämföras med bestämmelserna i lagen (1948:450) om dödsstraff i vissa fall då riket är i krig (ändrad 1964: 199). Enligt 1 § i denna lag får dödsstraff ådömas endast om fängelse på livstid kan följa på brottet. Enligt 26 kap. 4 § brottsbalken får fängelse på livstid inte ådömas för brott som någon begått innan han fyllt 18 år. Dödsstraff kan därför inte heller ådömas någon för brott som han begått innan han fyllt 18 år. Förbudet i mom. 5 mot avkunnande av dödsstraff för sådana brott har därför motsvarighet i svensk rält. även förbudet i mom. 5 mot verkställighet av dödsstraff mot havande kvinnor överensstämmer med svenska rättsgrundsatser. Ett uttryckligt förbud av detta slag fanns

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 intaget i 1914 års strafflag för krigsmakten. Det har visserligen ingen direkt motsvarighet i 1948 års lag, men detta innebär ingen skillnad i sak. Enligt 3 § 1948 års lag erfordras nämligen alltid Kungl. Maj:ts tillstånd för verkställighet av ådömt dödsstraff, och det torde ha förutsatts att sådant tillstånd inte skulle lämnas i fråga om havande kvinna (prop. 1948: 144 s. 226). Då det gäller skyddet av rätten till livet kan även anmärkas, alt Sverige bilrätlt konventionen om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord, och att lagen (1964:169) om straff för folkmord utfärdats i anledning därav.

Det i art. 7 upptagna stadgandet om alt ingen må utsättas för tortyr eller för grym, omänsklig eller förnedrande behandling är i full överensslämmelse med i Sverige gällande rällsgrundsatser. Den precisering som gjorts beträffande medicinska och vetenskapliga experiment syftar enligt konventionens förarbeten till att förhindra ett upprepande av de grymheter, som begicks i koncentrationslägren under andra världskriget.

Förbudet i art. 8& mot slaveri och slavhandel (mom. 1) och mot träldom (mom. 2) omfattas av bestämmelserna i 4 kap. brottsbalken om brott mot frihet. även förbudet mot tvångsarbete (mom. 3) synes stå i samklang med svensk rätt, eftersom de fall där arbetsplikt föreligger enligt svensk räll torde täckas av de i mom. 3 ce) angivna undantagen. Jag vill särskilt peka på att det inte strider mot konventionen att utkräva arbete av den som är berövad sin frihet till följd av elt av domstol i laga ordning meddelat beslut. Arbetsskyldighet som åläggs den som för brott ådömts frihetsstraff eller annan påföljd eller som dömts till intagning i arbetsanstalt enligt lagen (1964: 450) om åtgärder vid samhällsfarlig asocialitet (ändrad senast 1969: 263) är således väl förenlig med konventionens bestämmelser. Viss tvckan kan man hysa om den arbetsplikt som enligt 43 § lagen (1954: 379, omtryckt 1971: 307) om nykterhetsvård åvilar den som intagits på allmän vårdanstalt för alkohohbnissbrukare, eftersom sådant frihetsberövande inte beslulas av organ som enligt svenskt språkbruk utgör domstol. Jag vill dock erinra om alt i samband med ralificeringen av den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna föredragande deparlemenlscheflen ansåg förfarandet vid administrativa frihetsberövanden enligt svensk rätt vara sådant att det motsvarade den curopeiska konventionens krav på att visst avgörande skulle fattas av domstol (prop. 1951:165 s. 11). Jag anscr mig på skäl som jag kommer att utveckla vid behandlingen av art. 9 mom. 4 kunna ansluta mig till denna uppfattning och finner således, att den arbelsplikt som är föreskriven i lagen om nykterhetsvård inte står i strid med art. 8 av konventionen.

Ett centralt avsnitt i konvenlionen utgör art. 9. Den i mom. 1 garanterade rätten till frihet och personlig säkerhet är enligt svensk rällsordning skyddad redan genom 16 8 regeringsformen, Det är vidare en fast princip i svensk rätt att frihetsberövande inte får ske ulom i de fall som särskilt anges i lag. De i mom. 2—4 intagna bestämmelserna överensstämmer i det

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 31

väsentliga med motsvarande bestämmelser i den europeiska konventionen, vilka godlagits av Sverige utan förbehåll.

Vad gäller kravet i mom. 2 på att den som arresterats vid arresteringen skall underrätlas om skälen för åtgärden och därefter ofördröjligen om varje anklagelse mot honom, vill jag peka på att, då någon anhålles, han enligt 24 kap. 9 § rättegångsbalken skall erhålla besked om det brott misstanken avser. Vidare gäller enligt 23 kap. 18 § rättegångsbalken alt, då förundersökning fortskriditl så långt alt någon skäligen misstänks för brott, han skall underrättas om misstanken. Bestämmelser finns också i 23 kap. 1§ och 21 §§ om misstänkt persons rätt att ta del av vad som förekommit under förundersökningen. När åtal väcks, skall den tilltalade enligt 45 kap. 9 § rättegångsbalken få del av stämning, stämningsansökan och därvid fogade handlingar. :

Vad angår den i mom. 3 inskrivna rälten för den som berövats friheten på grund av anklagelse för brottslig gärning alt ofördröjligen ställas inför domare eller annan ämbetsman, som utrustats med domsmakt, vill jag hänvisa till bestämmelserna i 24 kap. rättegångsbalken, vilka torde uppfylla de krav som konventionen ställer på denna punkt. : :

Enligt mom. 4 skall den som berövats friheten ha rätt ait få lagligheten av frihelsberövandet prövad av domstlol. Bestämmelsen avser inte endast de personer, som anhållits eller häktats som misstänkta för brott utan även personer som av andra skäl berövats friheten. I fråga om de administrativa frihelsberövandena har viss tvckan yppats, huruvida. svensk rätt på denna punkt står i god överensstämmelse med en motsvarande bestämmelse i den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (jfr bl.a. SOU 1960:19 s. 65 ff). Jag har redan tidigare hänvisat till att föredragande departementschefen i sitt förslag till godkännande av den europeiska konventionen ansett förfarandet vid administrativa frihetsberövanden vara sådant att det motsvarade den europeiska konventionens krav på att visst avgörande skulle fallas av domstol. Jag har vidare inledningsvis framhållit att de båda FN-konventionerna är avsedda att tillämpas på en mängd olika rättssystem av mycket skiftande art och att staterna därför måste anses ha en viss rörelsefrihet då det gäller att överföra konventionsbestämmelserna till sina inhemska rättssystem. Under förarbetena till mom. 4 anfördes dessutom att med ”domstol” inte nödvändigtvis skulle behöva förstås domstolar i den betydelse ordet har i sedvanligt författningsspråk. Den uppfattning, som föredragande departementschefen gelt till känna i fråga om den europeiska konventionen, har därför enligt min mening ännu större bärkraft i fråga om FN-konventionen. Mot denna bakgrund finner jag att svensk rätt måste anses uppfylla de krav som ställs av art. 9 mom. 4.

Vad sedan angår mom. 5, enligt vilket den som utsatts för olagligt frihetsberövande skall ha rätt till skadestånd, vill jag först hänvisa till bestämmelserna i lagen (1945: 118) om ersättning i vissa fall åt oskyldigt häk-

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

tade eller dömda m. fl. (ändrad senast 1969: 261). Däremot finns i nu gällande rätt inte några motsvarande bestämmelser med tillämpning på felakliga frihetsberövanden av andra slag än dem som regleras av 1945 års lag. I den mån olagligt frihetsberövande kan tillskrivas enskild tjänsteman som uppsåtligt eller oaktsamt handlande, finns dock möjlighet att rikta skadeståndsanspråk mot denne tjänsteman.

Det bör vidare erinras om att proposition med förslag till ny lagstiftning om bl. a. det allmännas skadeståndsansvar är under utarbetande inom justitiedepartementet och beräknas kunna förceläggas 1972 års riksdag. Enligt detta förslag avses staten bli i princip ersättningsskyldig för fel och försummaelse vid offentlig myndighetsutövning, och därmed torde de krav som ställs av art. 9 mom. 5 bli i allt väsentligt uppfyllda. Dessutom har en utredning under år 1970 tillsatts med uppdrag alt behandla frågan om en ytterligare utvidgning av rätten till ersättning av allmänna medel för oriktiga frihetsberövanden.

Bestämmelserna i art. 10 om behandlingen av personer som berövats friheten överensstämmer i sina allmänna drag med den syn på hithörande spörsmål som är vedertagen i Sverige. I väsentliga delar motsvarar artikeln de vid FN:s första kongress angående förhindrande av brott och behandling av brottslingar år 1955 antagna Standard Minimum Rules. De principer, som dessa regler vilar på, var redan långt tidigare vägledande inom svensk kriminalvård, och någon anledning till tvekan om att Sverige mer än väl når upp till den standard, som art. 10 syftar till, finns inte. Jag vill emellertid peka på några detaljfrågor som kan uppkomma i detta sammanhang.

Enligt mom. 2 a) av art. 10 skall åtalade personer, utom under utomordentliga förhållanden, hållas åtskilda från dömda personer. Denna bestämmelse svarar mot vad som i princip tillämpas i Sverige. För ett särskilt fall har dock gjorts ett undantag från denna princip. Enligt lagen (1966: 301) om rättspsykiatrisk undersökning i brottmål (ändrad senast 1971: 640) skall nämligen häktade, som skall undergå rättspsykiatrisk undersökning, i avbidan på att denna undersökning verkställs, kunna förvaras i fångvårdsanstalt och därvid få arbeta och tillbringa fritid tillsammans med andra i anstalten intagna. Det är emellertid att märka, att placeringen av häktad i fångvårdsanstalt har gjorts beroende av den häktades samtycke. För de häktade skall dessutom inte gälla den arbetsplikt som åvilar den som avtjänar frihetsstraff. Under dessa förhållanden finner jag den nämnda lagstiftningen inte strida mot det allmänna syftet bakom bestämmelsen i mom. 2 a), och jag anser det därför inte heller nödvändigt att från svensk sida göra ett särskilt förbehåll till denna bestämmelse.

I mom. 2 b) finns vidare en föreskrift att åtalade unga personer skall hållas åtskilda från vuxna, och enligt mom. 3 gäller en motsvarande bestämmelse om att ungdomsbrottslingar, dvs. unga personer som dömts för

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 33

broft, skall hållas åtskilda från vuxna. Rent allmänt kan till en början framhållas, att det i Sverige endast undantagsvis förekommer alt unga personer häktas eller döms till frihetsstraff eller annan påföljd som innefattar frihbetsberövande.

Vad försl angår häktningsfallen vill jag hänvisa till 7 8 lagen (1964: 167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare vari föreskrivs alt den som är under 18 år inte får häktas om det inte finns synnerliga skäl för sådan ålgärd. Vidare föreskrivs i 4 § kungörelsen (1958: 214) angående tilllämpningen av lagen s.d. om behandling av häktade och anhållna m. fl., att del skall eftersträvas alt inlagen, särskilt om han är under 21 år, inte utsätts för olämpligt inflytande av annan intagen. Med hänsyn till dessa bestämmelser anser jag att den i konventionen uttryckta principen beträffande häktade har sin molsvarighet i svensk rätt, varför någol förbehåll på denna punkt inte är erforderligt.

Vad sedan angår de personer som dömts till frihetsslraff vill jag först framhålla alt konventionens bestämmelser har en mycket begränsad tilllämpning på svenska förhållanden eftersom enligt 26 kap. 4 § brottsbalken den som är under 18 år inte får dömas till fängelse om det inte finns synnerliga skäl därtill. även för den som fyllt 18 men inte 21 år föreskrivs en reslriktiv användning av fängelsestraff. Enligt 25 § lagen (1964:541) om behandling i fångvårdsanstalt gäller vidare, alt vid de intagnas fördelning och behandling hänsyn skall tas bl. a. till deras ålder. icke desto mindre kan det någon gång vara förenligt med cn ung lagöverträdares intresse, all han placeras i anstalt tillsammans med äldre lagöverträdare. I varje fall synes man inte genom ett åtagande i denna konvention böra binda sig för att avstå från att lillämpa sådana kriminologiska behandlingsmetoder som innebär alt unga och gamla lagöverträdare blandas med varandra. Elt svenskt förbehåll på denna punkt synes därför motiveral.

Mot det i art. 17 stadgade förbudet mot frihetsberövande på grund av oförmåga alt fullgöra avtalad förpliktelse finns intel att invända på svensk sida. Ej heller är detta fallet med de garantier för rörelsefriheten, som föreskrivils i art. 12. Rätten enligt mom. 1 och 2 alt röra sig fritt, alt fritt välja bosättningsort och att utan hinder lämna landet kan begränsas på sätt som anges i mom. 3. I svensk lag förekommande begränsningar av nyssnämnda rälligheter får anses stå i överensstämmelse med vad som är tillåtet enligt detta moment. Förbudet enligt mom. 4 mol att vägra inresa i det egna landet har försetts med det enda förbehållet, att det inte får tillämpas sodtyckligt. Enligt förarbelena till bestämmelsen skall denna rätt gälla till förmån inte endast för personer som inreser i det land, vars medbor- ' garskap de innehar, utan även för personer som inreser i det land, där de har fast bostad. Någon anledning att göra förbehåll mot bestämmelsen finns inte från svensk sida. I fråga om annan än svensk medborgare har grunderna för avvisning fastslagils i utlänningslagen (1954: 193, ändrad senast 2 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 125

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 1970: 376) och möjlighelen av godtycklig behandling av en inresande utlänning föreligger således inle. även del i arl. 13 intagna förbudet mot att i andra fall än efter ett i laga ordning fattat beslut avlägsna en utlänning, som lagligen befinner sig på svenskt område, är väl förenligt med utlänningslagstiftningen. Likaså måste de i saniband därmed upptagna processuella före-

skrifterna bedömas ha full täckning där.

I art. 14 har upptagits garantier för den enskilde i rättegångsförfarandet. Mom. 1 hänför sig till rättegången såväl i brottmål som i ivistemål, medan arlikeln i övrigt hänför sig till endast rättegången i broltmål. Det inledningsvis gjorda uttalandet om alt alla skall vara lika inför domstolarna syftar till att förhindra godtyckliga olikheter i behandlingen inför domslolarna. Samtidigt utesluter det inte dislinktioner som är grundade på objekliva skäl.

Vad som i fortsättningen stadgas om rätten till rättvis och offentlig rältegång inför cn behörig, oavhängig och opartisk domstol har full täckning i rättegångsbalkens bestämmelser om processen i tviste- och brollmål. Det kan nämnas, att kravet på rättvis och offentlig rättegång inför domstol gäller dels anklagelse för brott, dels prövningen av rättigheter och skyldigheter som väsenlligen är av civilrättslig art (jfr särskill den franska texlens uttryck ”des conteslations sur ses droils et obligations de caractöére civil”). Beslämmelsens tillämpningsområde är därför i huvudsak begränsat Lill frågor som hos oss behandlas som brottmål eller tvislemål enligt rättegångsbalkens regler. För offentligrätlsliga ärenden (t. ex. rörande skatter, sociala förmåner eller beviljande av administrativa tillslånd av olika slag), vilka i Sverige i allmänhet handläggs av förvaltningsdomstolar eller i renl administraliv ordning, uppställs alltså inte något krav på offentlig rätlegång. Konventionen överensstämmer på denna punkt med motsvarande bestämmelse i den curopeiska konventionen om de mänskliga rättligheterna.

Enligt mom. 1 gäller vidare, att domar i brottmål och lvistemål skall offentliggöras utom i fall då minderårigas inlressen kräver all så inte sker eller då rättegången gäller äktenskapsmål eller förmynderskap för barn. Vad svensk rätt beträffar vill jag på denna punkt först hänvisa till 5 kap. 3 I andra stycket rättegångsbalken, enligt vilket lagrum avkunnande av dom får ske bakom stängda dörrar, om förhandlingen ägt rum bakom stängda dörrar. Har dom avkunnats med uteslutande av offentligheten, får domslol enligt 36 8 andra slycket lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten alt utbekomma allmänna handlingar (86 § ändrad senast 1971: 203) också förordna om domens hemlighållande. Detta kan alltså formellt ske även i andra

fall än dem som faller under de i mom. 1 angivna undantagen från regeln

om domars offentlighet.

Emellerlid torde det enligt mom. 1 inte krävas mera än att själva domslulet blir offentligt, och det är utan tvivel en mycket allmän praxis bland

Kungl. Maj:ts proposilion nr 125 år 1971 32

svenska domstolar att offentliggöra åtminstone domslutet. Det har dock någon gång nämnts, att det undantagsvis (t, ex. i mål rörande olovlig underrättelseverksamhet, där det kan finnas ett särskilt intresse all skydda den dömde för politisk förföljelse) skulle kunna finnas skäl att hemlighålla även själva domslutet (SOU 1966: 60 s. 89 och 224). Om elt sådant undantagsfall någon gång skulle uppkomma, bör man dock observera, att den formella avvikelsen från art. 14 mom. 1 sker för all skydda den dömde från att utsättas för kränkningar av andra mänskliga rätligheter.

På grund av vad nu sagts anser jag inte någon brist på överensstämmelse föreligga mellan svensk rätt och art. 14 mom. 1.

Den i mom. 2 inskrivna oskuldspresumtionen svarar mot en grundläggande princip i svensk rätt.

De i mom. 3 upplagna rätlegångsgarantierna torde stå i överensstämmelse med rättegångsbalkens bestämmelser. Rätten i mom. 3 a) atl bli underrättad om innebörden av och grunden för anklagelse har sin motsvarighet i rättegångsbalkens regler i 23 kap. 21 § fjärde stycket om rält för den misslänkte att, sedan åtal beslutats, få avskrift av förundersökningsprotokoll eller anteckningar från förundersökningen samt i 45 kap. 9 § andra styckel om delgivning med den tilltalade av stämning jämte slämningsansökan och därvid fogade handlingar. Redan under förundersökningen skall f. ö. enlig! 23 kap. 18 § första stycket den misstänkte få kännedom om vad som förekommit vid förundersökningen i den mån det kan ske utan men för utredningen. Rätten för anklagad enligt mom. 3 d) alt bli rannsakad i sin närvaro kan inte anscs utgöra hinder mot alt brottmål i vissa fall får handläggas i den tilltalades utevaro (46 kap. 15 § rättegångsbalken) utan lorde endast innebära, att tilltalad som kommer tillstädes inte får vägras all närvara vid rättegången. Med denna tolkning överensstämmer bestämmelsen med vad som gäller enligt svensk rält. I mom. 3 d>) föreskrivs vidare att en tilltalad, som inte har rättegångsbilräde, skall underrättas om rätten att ha sådant biträde. Någon bestämmelse som föreskriver att den tilltalade skall underrättas härom vid själva rättegången finns inte i svensk rätt. Däremot skall enligt 12 8 förundersökningskungörelsen (1947:948) den som skäligen misstänks för brott, i samband med all han underrätlas om misstanken, få underrättelse om rätlen att redan under förundersökningen anlita biträde av försvarare. Genom denna bestämrnelse får svensk rält anses uppfylla konventionens Krav i detta hänsecnde. Vad slutligen angår bestämmelsen i mom. 3 f) om rätten att kostnadsfrilt åtnjuta biträde av tolk kan hänvisas till bestämmelserna i 5 kap. 6 och 8 §8 rättegångsbalken. Av dessa bestämmelser framgår att lolk förordnas av domstolen och erhåller ersättning av allmänna medel, I brottmål, vari åklagare för talan, skall ersättningen gäldas av statsverket. Dessa bestämmelser synes helt motsvara vad som krävs enligt mom. 3 f).

Det allmänna stadgandet i mom. 4 om unga lagöverträdare överenssläm-

36 Kungl. Maj:ts proposilion nr 125 år 1971 mer med de principer, som tillämpas i Sverige. Rätten att överklaga fällande dom i brottmål enligt mom. 5 svarar imot den svenska broltmålsprocessens regler utom i fråga om de sällsynta mål i vilka högsta domstolen dömer i första inslans (3 kap. 3 § rättegångsbalken). Vad sedan angår beslämmelsen i mom. 6 om rätt lill skadestånd vill jag hänvisa till vad jag lidigare anfört i fråga om skadeståndsbestämmelsen i ar!. 9 mom. 5. Vad i mom. 7 föreskrivs alt ingen på nytt får rannsakas eller straffas för ett brott, för vilket han redan blivit fälld till ansvar eller frikänd, överensstämmer med den huviudprineip om domars rältskraft som gäller också i svensk rält. I vissa fall kan emellertid resning beviljas och detta enligt 58 kap. 3 § rättegångsbalken även till den tilltalades nackdel, vilket inte lorde stå i överensstämmelse med mom. 7. Jag finner därför alt Sverige bör göra ctt förbehåll på denna punkt.

Den straffrättsliga legalitetsprincipen, som behandlas i art. 15, är en fundamental grundsats även i svensk straffräll. För det fall att efter brotiets begående ny lag stiftas som föreskriver ett lindrigare straff, föreskrivs i art. 15 att den skyldige skall komma i åtnjutande av strafflindringen. Samma princip skall tillämpas i svensk rätt enligt 5 § andra stycket lagen (1964: 163) om införande av brottsbalken, men ett undantag föreligger när fråga är om gärning som under viss tid varit straffbelagd på grund av då rådande särskilda förhållanden. Detta undantag behöver emellertid inte anses stå i strid med art. 15. Syftet med bestämmelsen att en brottsling skall få dra fördel av en strafflindring som inträtt efter brotte:s begående är nämligen att en ändrad och humanare syn på en viss typ av brott bör få göra sig gällande för alla sådana brott som blir föremål för domstols bedömning, oavsett när de begålts. I de speciella fall, som avses med undantagsbestämmelsen i 5 § andra stycket lagen om införande av brottsbalken, rör det sig emellertid inte om någon ny syn på gärningens slraffvärdhet, utan strafflindringen beror på förändrade yttre förhållanden, och det saknas då anledning att låta en strafflindring få retroaktiv verkan. Jag vill vidare påpeka att det i vissa fall kan finnas skäl att ersätta straffrättsliga sanktioner med sanktioner av annat slag. I sådana fall är avkriminaliseringen inte nödvändigtvis ett uttryck för en ändrad samhällssyn på gärningen i fråga, och det kan därför finnas skäl att låta den äldre lagen förbli tillämplig på gärningar som begåtts före den nya lagens ikraftträdande. Ett fall av detta slag föreligger i fråga om skattebrotislagen (1971:69), som i vissa hänseenden innefattat en avkriminalisering men som ändå inte gjorls tillämplig på gärningar som begåtts före lagens ikraftträdande. Med hänsyn till de speciella skäl som föreligger i detta fall (prop. 1971:10 s. 310 f) torde det här vara fråga om ett ståndpunklstagande som är förenligt med en rimlig tolkning av art. 15. Denna artikel bör därför i sin helhet kunna godtagas av Sverige.

Bestämmelsen i art. 16 om att envar skall tillerkännas ställning som

Kungl. Maj:ls proposilion nr 125 år 1971 37

rältssubjekt har avseende endast på fysiska personer. Den överensstämmer uppenbarligen med svensk rätts ståndpunkt. Det i art. 17 stadgade skyddet mot godtyckliga och olagliga ingripanden i privat- och familjeliv, hem och korrespondens samt mot angrepp på heder och anscende täcks av brottsbalkens bestämmelser i 4 kap. om brott imot frihet och frid samt i 5 kap. om ärekränkning. De möjligheter till intrång i dessa rättigheler, som svensk rält tillåter, grundar sig på lag och står därmed i överensslämmelse med förevarande artikel. Det kan i delta sammanhang också erinras om att integritelsskyddskommitténs arbete torde kunna förvänlas komma att reswultera i ett förstärkt rättsskydd för privatlivets helgd. Kommittén bar i september 1970 avgett ett delbetänkande med förslag till bl. a. en ny bestämmelse i brottsbalken om olovlig avlyssning (SOU 1970: 47).

Skyddet för religionsfriheten i art. 158, sådant detta preciseras i mor. 1—5, har full läckning i religionsfrihetslagen (1951:680; ändrad scnast 1971: 606). Uppenbarligen är även tanke- och samvetsfriheten skyddad i Sverige i den utslräckning som krävs enligt art. 18. Mom. 4 har — i likhet med arl. 13 mom. 3 i den förut behandlade konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter — sin motsvarighet i UNESCO-konvenlionen mol diskriminering inom undervisningen. Religionsundervisningen i svenska skolor skall vara objektiv, och något svenskt förbehåll synes därför inle heller behöva göras mot mom. 4. Den i art. 19 föreskrivna åsiktsoch yttrandefriheten ulgör ingel hinder mot elt svenskt tilllräde till konventionen. De begränsningar i yttrandefriheten som kan förekomma enligt svensk lag har full täckning i de undantag från huvudregeln, som artikeln uttryckligen medger.

I fråga om art. 20 mom. 1, som föreskriver alt all krigspropaganda skall vara förbjuden i lag, vill jag först erinra om att Sverige liksom de övriga nordiska länderna röstade mot denna bestämmelse då den år 1961 behand- Jades i FN:s generalförsamlings tredje utskott. I en röstförklaring, som var semensam för de skandinaviska delegationerna, sade den norske delegaten all delegalionerna hade röstat mol artikeln, eflersom man ansåg att den innebar en ylterligare begränsning i den yttrandefrihet, som behandlades i art. 19. De skandinaviska länderna ansåg varje slag av krigspropaganda förkastlig men höll för troligt att konventionsbestämmelsen kunde missbrukas och användas till all kringskära yltrandefriheten.

Inför den svenska ratificeringen av konventionen har noggrant övervägls om inan bör 1 broltsbalken införa en bestämmelse som kriminaliserar krigspropaganda. Över en promemoria i detta ämne, vilken upprättals inom justitiedepartementet (Ju 1970:19), har yttranden inhämtals från en rad myndigheter och organisationer. På grundval av detta material har chefen för justitiedepartementet funnit sig inle böra framlägga förslag om Jagstiftning mot krigspropaganda med hänsyn till svårighelerna att avgränsa del straffbara området och till de konsekvenser för den fria samhällsdebat-

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

ten som en sådan lagstiftning skulle kunna få. I slället bör man från svensk sida göra ett särskilt förbehåll på denna punkt vid ratificeringen av konventionen.

I fråga om bestämmelsen i art. 20 mom. 2 vill jag hänvisa lill brotllsbalkens regler i 16 kap. 8 § om hets mot folkgrupp och i 16 kap. 9 § om olaga diskriminering. Genom denna lagstiftning har de intressen som ligger bakom mom. 2 tillgodosetts på ett tillfredsställande sätt. Jag finner därför inte skäl alt föreslå något förbehåll i fråga om mom. 2,

Den i art. 21 stadgade rätten till fredliga sammankomster har full täckning i lagen (1956:618) om allmänna sammankomster (ändrad senast 1971: 615). I fråga om rätten till föreningsfrihet enligt art. 22 må crinras om lagen om förenings- och förhandlingsrätt samt om vad som i övrigt anförts vid art. 8 i konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Det kan tilläggas, att art. 22 innebär ett förbud för det allmänna att hindra enskilda personer att bilda eller inträda i föreningar, t. ex. i fackföreningar, men att bestämmelsen inte torde medföra någon rätt för enskild person att bli medlem av förening mot styrelsens eller föreningsmedlemmars vilja. Inte heller den inställning till familjen och äktenskapet, som ålerspeglas i art. 23, föranleder någon erinran för svenskt vidkommande. Av de rättigheter, som enligt art. 24 särskilt tillkommer barn, synes den i mom. 3 stadgade föreskriften om att varje barn har rätt att förvärva ett medborgarskap kräva en kommentar. Enligt en förklaring, som framfördes vid utskottsbehandlingen av förslaget till förevarande bestämmelse av en av förslagsställarna, skulle den ses endast som en principförklaring och på intet sätt vara avsedd att påverka t. ex. lagstiftningen i stater, som — i likhet med Sverige — grundar sin medborgarskapsrätt på härstamningsprincipen. |

Den i art. 25 inskrivna rätten att direkt eller indirekt deltaga i det politiska livet samt att få tillträde till allmän tjänsl står i full samklang med grunderna för det svenska demokraliska samhällsskicketl. Det kan i detta sammanhang nämnas, att den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna i art. 16 innehåller en uttrycklig bestämmelse som medger konventionsstaterna att utan hinder av bestämmelserna om yttrandefrihet, frihet att deltaga i fredliga sammankomster, föreningsfrihet och förbud mot diskriminering föreskriva inskränkningar i utlänningars politiska verksamhel. Någon motsvarande bestämmelse finns visserligen inte i konvenlionen om medborgerliga och politiska rättigheter, men det bör framhållas alt inskränkningar av sådan! slag ändå kan göras med stöd av art. 19 mom. 3, art. 21 andra punkten och art. 22 mom, 2.

I art. 26 har upptagits principen om allas likhet inför lagen och om rätt till samma skydd av lagen utan åtskillnad av något slag. Som förbud mot diskriminering sträcker sig denna bestämmelse väsentligt längre än art. 14 i den curopeiska konventionen, som förbjuder diskriminering endast i fråga

Kungl. Maj:ts proposilion nr 125 år 1971 39

om åtnjutande av de i konventionen garanterade fri- och rättigheterna. Det kan i och för sig vara svårt att avgöra om svensk räll på vissa punkler innehåller bestämmelser som kan anses vara diskriminerande. Otvivclaktigt finns i svensk lag bestämmelser, som ställer exempelvis utlänningar 1 ett annat läge än svenska medborgare. Avgörande för om sådana bestämmelser skall anses diskriminerande är närmast, om det i varje särskilt fall finns objektivt godtagbara skäl för en olikartad behandling.

I vart fall är det uppenbart, att principen i art. 26 har utomordentligt starkt stöd i det svenska rättsmedvetandet och att den otvivelakligt är att anse som en accepterad allmän grundsats i svensk rätt. Med hänsyn härtill bör art. 26 kunna utan svårighet godtagas från svensk sida. Kravel på att förbudet mot diskriminering skall grundas på lag innebär inte alt i den inhemska rätten måste ingå elt lagstadgande som ullryckligen förbjuder diskriminering, utan det måste anses vara tillfyllest att lagstiftningen bygger på en sådan princip. För svensk rätts vidkommande kan pekas på 16 § regeringsformen, som i väsentliga avseenden stadfäster principen om allas likhet inför lagen. Jag vill också erinra om stadgandet om olaga diskriminering i 16 kap. 9 § brottsbalken.

Bestämmelsen i art. 27 om skydd för minoriteter medför inga svårigheter på svensk sida.

Vid tillkomsten av den europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna betecknade det rättsmaskineri, vilket tillskapats genom denna för att lrygga uppfyllandet av de förpliktelser som de fördragsslutande staterna åtagit sig genom konventionen, en vittgående nyhet. Staternas efter- . levnad av konvenlionens bestämmelser inte endast i förhållande till varandra eller varandras medborgare utan kanske främst i förhållande till deras egna medborgare kunde sålunda övervakas av mellanfolkliga organ. I ett utlåtande i april 1952 i anledning av väckta motioner om en allmän översyn av gällande regler om frihetsberövanden uttalade första lagutskoltet på tal om Sveriges erkännande av den individuella besvärsrätten enligt art. 25, all Sverige genom sin anslutning ”till ett internationellt forum avhänt sig bedömandet av frågan, huruvida svensk rätt står i överensstämmelse med konventionen” (1LU 1952:17 s. 26). Den betydelse man på svensk sida fäst vid detta rättsmaskineri framgår av att Sverige — liksom flertalet övriga fördragsslutande stater — inte endast godtagit den individuella besvärsrätten (art. 25) utan även erkänt domstolens behörighet (art. 46).

Med hänsyn till den betydelse det skulle ha för efterlevnaden av konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter att enskilda tillförsäkrades någon form av talerätt vid kränkningar av konventionen är det naturligt, att bl. a. Sverige under förarbetena till konventionen arbetade för att en ordning motsvarande den genom den europeiska konventionen tillskapade skulle införas för alt trygga efterlevnaden av de i konventionen in-

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 skrivna fri- och rättigheterna. Emellertid förelåg inte förutsältningar för enighet på denna punkt. I konventionen har därför upptagits bestämmelser blott om ett fakullativt förfarande för avgörande av mellanstatliga tvister (art. 41 och 42). Till skillnad från samma förfarande i den europeiska konventionen, vilket, i fall där en kränkning av konventionen konstateras, leder fram till ett för den berörda staten bindande beslut av Europarådets minislerkommitté cller av domstolen, kommer elt förfarande inför FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna celler en av denna tillsatt förlikningskommission ad hoc att resultera endast i rekommendationer, vilka en fördragsslutande stat inte uttryckligen har förbundit sig att betrakta som bindande. Denna svaghet i verkställighetshestämmelserna är beklaglig. Procceduren motsvarar dock vad man maximalt kunnat enas om.

Inom Europarådsstaternas krets har bl.a. frågan om samexislensen av kontrollsystemen i å ena sidan den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och å andra sidan konvenlionen om medborgerliga och politiska rättigheter uppmärksammals. Europarådets ministerkommitté har den 15 maj 1970 på ställföreträdarnivå antagit en resolution av innehåll, att stater som är bundna av den europeiska konventionen och även avgett förklaring enligt art. 41 i konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter som regel skall begagna sig av del förfarande, som den europeiska konventionen erbjuder, vid lösandet av mellanstatliga tvister, som gäller fri- och rättigheter vilka är garanterade av båda konventionerna. Resolutionen förutsätter, att berörda stater skall agera på detta sätt, tills det genom en auktoritativ tolkning av art. 62 i den europeiska konventionen blivit klarlagt, huruvida staterna genom all godtaga denna artikel uteslutit möjligheten att använda annat internalionellt forum vid tvist som kan bringas inför organ tillskapat genom denna konvention.

Vid sidan om det nyssnämnda fakultativa kontrollmaskineriet töreskriver konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter i art. 40 även en obligatorisk rapporteringsskyldighet. Beträffande genomförandet av denna får jag hänvisa till vad som tidigare anförts vid verkställighetsbestämmelserna i konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Det bör f. ö. nämnas att föreskriften i art. 43 om att medlemmarna i kommittén för de mänskliga rättigheterna och av denna tillsatta förlikningskommissioner ad hoc skall åtnjuta samma förmåner som dem som konventionen den 13 februari 1946 rörande FN:s privilegier och immuniteter tillerkänner experter på uppdrag för FN, förutsätter tillägg till 3 § lagen (1966: 664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier. Förslag om ändring i denna lag har framlagts på anmälan av chefen för justitiedepartementet (prop. 1971: 21).

Att en fakultativ ordning med individuell klagorätt trots invändningar av principiell natur från ett slort antal staters sida kunnat införas genom fakultativa protokollet till konventionen om medborgerliga och politiska rät-

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 41

tigheter måste naturligivis hälsas med tillfredsställelse. På samma gång måste man emellertid beklaga, att inte heller denna ordning når upp till samma standard som motsvarande ordning i den europeiska konventionen, därigenom att avgöranden i anledning av individuella klagomål lika litet som avgöranden i mellanstalliga tvister har gjorts bindande för den berörda staten. Denna svaghet bör dock inic lägga hinder i vägen för alt Sverige accepterar den individuella klagorätten genom att ratificera protokollet. I protokollet har för övrigt medlagits bestämmelser, som syftar till alt garantera att klagorätten inte missbrukas och som i stort sett överensstämmer med motsvarande regler i den europeiska konventionen. På en väsentlig punkt föreligger dock en skillnad. Den europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna kan sålunda inte behandla en framställning, som redan prövats vid annal internationellt forum och som inte innehåller några relevanla nya upplysningar (art. 27: 1: b). I FN-protokollet föreskrivs endast all kommittén för de mänskliga rättigheterna skall vara förhindrad pröva en framställning, om samma ärende samtidigt är föremål för internationell undersökning eller reglering i annan form. Det skulle sålunda bli möjligt all i samma sak klaga först till den europeiska kommissionen och sedan till FN-kommiltén. Som jag tidigare har nämnt, har inom Europarådsstalernas krets frågan om samexistensen av kontrollsystemen i den europeiska konventionen och FN-konventionen uppmärksammats, Frågan har sålunda studerats av Europarådets expertkommilté för de mänskliga rättigheterna och av en inom den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna utsedd arbetsgrupp. Dessa utredningar har resullerat i att Europarådets ministerkommitté i maj 1970 på ställföreträdarnivå beslutat alt till medlemsstaterna överlämna texten till ett uttalande som medlemsstaterna, om de så önskar, kan göra i samband med ratifikationen av det fakultativa protokollet. Uttalandet, som enligt ministerkommittén kan ha formen av en tolkningsförklaring eller ett förbehåll, går ut på att FN-kommittén inte skall kunna pröva en framställning från en enskild person, om det framkommer att samma ärende är cller har varit föremål för internationell undersökning eller prövning i annan form. Frågan om samexislensen av de båda kontrollsystemen har också varit föremål för överläggningar mellan företrädare för de nordiska ländernas utrikes- och justitieministerier. Vid dessa överläggningar har man enals om att man i samband med ratifikation av protokollet bör göra ett uttalande av det innehåll som föreslagits av Europarådets ministerkommitté för alt undvika en kompetenskonflikt mellan den europeiska kommissionen och FN-kommiltén. Mot tanken på att göra ett uttalande av detta slag kan givetvis anföras att det kan leda till vissa vanskligheter i den praktiska tillämpningen. Om man vill undvika dubbelklagan, uppkommer nämligen alltid frågan om den sak 2t Riksdagen 1971.1 saml. Nr 125

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 som görs till föremål för en ny ansökan är identisk med den sak som prövats i ett tidigare förfarande, och bedömningen härav kan i många fall vara mycket intrikat och arbetskrävande. Å andra sidan måsle emellertid konstaleras, att det skulle vara otillfredsställande om en klagande som inle haft framgång vid den europeiska kommissionen skulle ha en generell rätt ati vända sig till FN-kommittén med samma klagomål. FN-kommittén skulle härigenom komma att i viss mån framstå som cen appellinstans i förhållande till den europeiska kommissionen, vilket skulle vara ägnat all undergräva dennas auktoritet.

Trots de betänkligheter, för vilka jag har redogjort, ansluter jag mig därför till uppfattningen att Sveriges ratificering av det fakultativa protokollet bör förenas med ett uttalande, varigenom sådan dubbelklagan wulestuts för svenskt vidkommande. Uttalandet bör få formen av ett förbehåll.

Jag vill särskilt framhålla, att denna begränsning av klagorätten på intet sätt påverkar den enskildes möjligheter att från början välia mellan förfarandet inför den europeiska kommissionen och förfarandet inför FN-kommittén. Den utesluter endast att klaganden skall kunna använda båda förfarandena efter varandra.

Förbehållet bör vidare förstås så, all det utesluter dubbelklagan endasi i fall då den europeiska kommissionen gålt in på en saklig prövning av klagomålel, viiken dock kan ha varit av summarisk art och ha lelt till att klagomälcet befunnits vara uppenbart ogrundat (art. 27:2 i den europeiska konventionen). Har däremot den europeiska kommissionen avvisat klagomålet på formell grund, t. ex. därför alt det gäller en fråga som inte täcks av konvenlionens beslämmelser, bör hinder inte föreligga alt inbringa samma klagomål inför FN-kommittén. Dubbelklagan bör vidare vara uteslulen endast såvida rättsläget är detsamma 1 båda fallen. Om däremot klagomålel gäller en punkt på vilken FN-konventionen ger ett mera långtgående skydd än den europeiska konventionen, bör det vara möjligt för klaganden att ta detta ökade skydd i anspråk genom att rikta en ny hänvändelse till FN-kommittén även om han först utan framgång klagat till den europeiska kommissionen.

I prop. 1970:87 om godkännande av Sveriges anslutning till FN-konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering förutskickades att man i förevarande sammanhang också skulle ta ställning till frågan om konkurrensen mellan, å ena sidan, den europeiska konventionen om medborgerliga och politiska rättigheler och, å andra sidan, rasdiskrimineringskonventionen. Utgångspunkten vid dessa överväganden skulle vara att Sverige skall underkasta sig den enskilda klagorätten enligt rasdiskrimineringskonventioncen.

I fråga om dessa konkurrenssituationer vill jag anföra följande. Möjligheten att först klaga till den enligt rasdiskrimineringskonvenlionen upprättade kommittén och därefter till den europeiska kommissionen eller FN-

Kungl. Maj:ts proposilion nr 125 år 1971 48

konmillén för de mänskliga rättigheterna kommer alt vara utesluten genom dels den tidigare omnämnda bestämmelsen i den curopeiska konventionen, dels det förbehåll som enligt milt förslag Sverige bör göra i samband med ratificeringen av det fakultlativa protokollet till FN-konventionen. Fraåga uppkommer emellertid om dubbelklagan skall tillåtas i molsalt riktning, dvs, att en klagande vänder sig först till den europeiska kommissionen eller FN-kommittén och därefter till rasdiskrimineringskommitlén.

Rasdiskrimineringskonventionen innehåller inga regler, som begränsar rasdiskriminveringskommitténs behörighet all behandla ärenden som är cller har vari. föremål för internationell undersökning eller prövning i annan form. Öm man anscr en sådan begränsning av kommitténs kompetens vara önskvärd, erfordras därför en uttrycklig förklaring eller ett förbehåll i samband med godtagandet av den enskiida klagorälten enligt konvenlionen. De principiella synpunktier som jag lidigare anfört för och emot ett förbehåll vid ratificeringen av det fakultativa protokollet till FN-konvenlionen om medborgerliga och politiska rättigheter är givetvis av betydelse också när det gäller förhållandet mellan den curvopeiska konventionen och FN-konventionen, a ena sidan, och rasdiskrimineringskonveulionen, å andra sidan. Det bör emellertid särskilt övervägas om det i förhållandet mellan dessa konventioner finns något ytterligare element som förtjänar beaklande. Det skulle kunna med visst fog göras gällande att en klagande, med hänsyn till all rasdiskrimineringskonventionen på sitt speciella tillämpningsområde innefaltar en mera utförlig och detaljerad reglering, bör ha möjlighet alt till sitt skydd åberopa denna konvention även efter det att han utan framgång vänt sig till den curopeiska kommissionen eller FN-kommillén för de mänskliga rättigheterna under åberopande av de mera allmänna bestämmelserna om förbud mot diskriminering i den europeiska konventionen eller i FNkonvenlionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Rasdiskrimineringskonventionen skulle sålunda kunna ses som ett mera förfinat och därför mera effektivt instrument i kampen mot rasdiskrimincering, och det skulle med ctt sådant synsätt vara rimligt att inle vägra någon enskild person, som anser sig utsatt för diskriminering, att begagna sig av delta instrument.

Det anförda resonemanget leder dock inte nödvändigtvis till slulsatsen alt elt förbehåll inte bör göras i fråga om rätten att klaga till rasdiskrimineringskommittén. I själva verket når man det önskade resultatet även med elt förbehåll av det slag som jag förordat i fråga om det fakultativa protokollet till FN-konventionen. Ett sådant förbehåll skulle nämligen inte hindra en klagande att vända sig till rasdiskrimineringskommittén efter en resultatlös klagan till annat organ i de fall då rasdiskrimineringskonventionen verkligen kan sägas ge ett starkare rättsligt skydd än de övriga konventionerna. Förbudet mot dubbelklagan föreslås således bli begränsat till de fall då bestämmelserna i de båda berörda konvenlionerna i sak överensslämmer med

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 varandra. Däremot bör t. ex. i fall, då den diskriminering som avses med ell klagomål inte omfattas av den europeiska konventionen men väl av rasdiskrimineringskonventionen eller då rasdiskrimineringskonventionen ger elt mera långtgående skydd än den europeiska konventionen, hinder inte föreligga för en klagande att vända sig till rasdiskrimincringskommittén även om han först gjort ett försök att få saken behandlad av den europeiska kommissionen. Om man på detla säll preciserar innebörden av det förbehåll som skall göras, blir förbudet mot dubbelklagan begränsat till de fall då det är fråga om att i två olika förfaranden pröva samma sakmaterial på likartad rättslig grundval, och jag kan då inte finna skäl att i fråga om rasdiskrimineringskonventionen göra en annan bedömning än den vartill jag kommit i fråga om FN-konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.

I enlighet med vad som uttalats i prop. 1970:87 om godkännande av Sveriges anslutning till rasdiskrimineringskonventionen har ulgångspunkten för mina överväganden varit att Sverige skall underkasta sig den enskilda klagorätten enligt denna konvention. Någon anledning till ändring i denna ståndpunkt föreligger inte, och jag vill därför förorda att Sverige vid ralificering av rasdiskrimineringskonventionen avger förklaring enligt arl. 14: 1 av innehåll att Sverige erkänner rasdiskrimineringskommitténs behörighet att ta upp och pröva framställningar från sådana enskilda personer eller grupper av enskilda som påstår sig ha genom Sverige blivit utsatta för kränkning av någon av de i konvenlionen angivna rättigheterna. I förklaringen bör vidare intagas elt förbehåll om alt kommittén inte skall kunna pröva en framställning om det framkommer att samma ärende är eller bar varit föremål för internationell undersökning eller prövning i annan form.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att godkänna

1) Internationella konventionen om ekonomiska, sociala

och kulturella rättigheter med angivet förbehåll mot art. 7;

2) Internationella konventionen om medborgerliga och

politiska rättigheter med angivna förbehåll mot art. 10 mom.

3, art. 14 mom. 7 och art. 20 mom. 1 och med förklaring

enligt art. 41 i konventionen;

3) fakultativa protokollet till Internationella konvenlio-

nen om medborgerliga och politiska rättigheter med tidi-

gare angivet förbehåll i fråga om den individuella klago-

rätten;

4) att Sverige vid ratifikationen av konventionen om av-

skaffande av rasdiskriminering avger förklaring enligt art.

14 i konventionen med angivet förbehåll.

Kungl. Maj:ts proposilion nr 123 år 1971 45

Med bifall lill vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghel Ironprinsen alt till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1971

International Covenant on Economic, Pacte international relatif aux droits

Social and Cultural Rights économiques, sociaux et culturels

The Stales Parties to the present Les Etats parlies au present Pacte, Covenant,

Considering that, in accordance Considérant que, conforméraeni with the principles proclaimed in the aux principes énoncés dans la Charte Charter of ihe United Nations, recog- des Nations Unics, Ia reconnaissancce nition of the inherent dignily and de Ia dignité inhérente å 1lous les of the equal and inalienable rights membres de la famille humaine ct de of all members of the human family leurs droits cgaux et inaliénables is the foundation of freedom, justice constlitue le fendement de la liberté, and peace in the world, de la justice et de la pais dans le

monde,

Recognizing that these rights de- Reconnaissant que ces droits dérive from the inherent dignity of the coulent de la dignité inhérente å Ia human person, personne humaine,

Recognizing that, in accordance Reconnaissant que, conformément with the Universal Declaration of å la Deéelaration wuniversclle des Human Rights, the ideal of free droits de T'homme, VPidéal de PFéötre human beiags enjoving freedom from humain libre, Jibéré åäåc la crainle ct fear and want can only be achieved de la misöre, ne peut étre réalisé que if conditions are created whereby si des conditions permetlant å chaceveryone may enjoy his economic, un de jouir de ses droits cconomisocial and cultural rights, as svell as ques, sociaux ct culturels, aussi bien his civil and political rights, que de secs droits civils et politiques,

sont ercées,

Considering the obligation of Considérant que la Charte des Na- States under the Charter of the Uni- lions Unies impose aux Etals Poblited Nations to promote universal re- gation de promouvoir le respect unispect for, and observance of, human versel et effeclif des droits et des rights and freedoms, libertés de Phomme,

Realizing that the individual, hav- Prenant en considération 1e fait ing duties lo other individuals and que PFindividu a des devoirs envers to the community to which he be- autrui et envers la collectivité å lalongs, is under a responsibility to quelle il appartient ct est tenu de strive for the promotion and obscr- s'efforcer de promouvoir et de resvance of the rights recognized in the pecter les droits reconnus dans 1c present Covenant, pråsent Pactc,

Sont convenus des artieles sui-

Aqgree upon lIhe following articles:

vanis:

PART I PREMIERE PARTIE

Article 1 Article premier

1. All peoples have the right of 1. Tous les peuples onl le droit de self-determination. By virtuc of that disposer d'eux-måémes. En vertu de

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

Bilaga 1

(Översättning)

Internationell konvention om ekonomiska,

sociala och kulturella rättigheter

Konventionsstaterna,

som anser att, i överensstämmelse med de i Förenta Nationernas stadga uppställda principerna, erkännandet av det inneboende värdet hos alla medlemmar av människosläktet och av deras lika och oförytterliga rältigheter utgör grundvalen för frihet, rättvisa och fred i världen,

som erkänner att dessa rättigheter härrör från det inneboende värdet hos varje människa,

som erkänner att, i överensstämmelse med den allmänna förklaringen om de mänskliga rältigheterna, framtidsmålet med fria människor, som åtnjuter frihet från fruktan och nöd, endast kan uppnås, om sådana villkor skapas alt envar må åtnjuta sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter liksom sina medborgerliga och politiska rättigheter,

som beaktar att Förenta Nationernas stadga ålägger staterna att främja den allmänna respekten för och iakttagandet av mänskliga rätligheter och friheter,

som tar hänsyn till att varje människa har plikter mot andra människor och mot det samhälle han tillhör och alt han är skyldig att medverka till att de i denna konvention inskrivna rättigheterna främjas och iakttages,

överenskommer om följande artiklar:

DEL I

Artikel 1

1. Alla folk har självbeslämmanderätt. Med stöd av denna rätt äger

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

right they freely determine their po- ce droit, ils déterminent librement litical status and freely pursuc their leur statut politique et assurent libreeconomic, social and cultural de- ment leur développement économivelopment. que, social et culturel. 2. All peoples may, for their own 2. Pour atteindre leurs fins, tous ends, freely dispose of their natural les peuples peuvent disposer librewealth and resources without preju- ment de leurs richesses et de leurs dice to any obligations arising out of ressources nalurelles, sans préjudice international economic co-operatlion, des obligations qui découlent de la based upon the principle of mutual coopération tconomique internatiobenefit, and international law. In no nale, fondée sur le principe de F'intécase may a people be deprived of its rél mutuel et du droit international. own means of subsistence. En aucun cas, un peuple ne pourra étre privé de ses propres moyens de subsistance. 3. The States Parties to the present 3. Les Elats parties au pråésent Covenant, including those having re- Pacte, y compris ceux qui ont la sponsibilily for the administration responsabilité d'administrer des lerof Non-Self-Governing and Trust riloires non autonomes et des lerri- Territories, shall promote the reali- toires sous tutelle, sont lenus de facization of the right of self-delermina- liter la réalisation du droit des peution, and shall respect that right, in ples å disposer d'eux-måmes, et de conformity with the provisions of the respecter ce droit, conformement aux Charter of the United Nalions. dispositions de la Charte des Nations Unics.

PART H DEUXIEME PARTIE Article 2 Article 2 1. Each State Parly to the present 1. Chacun des Etais parties au prö- Covenant underlakes 10 take steps, sent Pacte s'engage å agir, tanl par individually and through interna- son effort propre que par Passistance tional assistance and co-operation, el la coopération internationale, noespecially economic and technical, 1o tammenl sur les plans cteonomique the maximum of its available re- et lechnique, au maximum de ses sources, with a view to achieving pro- ressoureces disponibles, en vuc d"assugressively the full realizalion of the rer progressivement Ice plein exercice rights recognized in the present Cove- des droits reconnus dans le présent nant by all appropriate means, in- Pacte par tous les moyens appropriés, cluding particularly the adoption of y compris en parliculier I'adoption legislative measures. de mesures législatives. 2. The States Parties to the present 2. Les Etats parties au préscent Covenant undertake to guarantee Pacle s'engagent å garantir que les that the rights enunciated in the pres- droits qui y sont énoncés seront exerent Covenant will be exercised with- cés sans discrimination aucune fonout diseriminalion of any kind as 10 dée sur la race, la couleur, 1c sexe, racc, colour, sex, language, religion, la langue, la religion, Fopinion politipolitical or other opinion, national or que ou toute autre opinion, Porigince social origin, property, birth or other nationale ou sociale, la fortune, la status. naissance ou toute autre situalion. 3. Developing countries, with due 3. Les pays en voie de développeregard to human rights and their ment, compte dåäment tenu des droits

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 49.

de fritt bestämma sin politiska ställning och fullfölja sin egen utveckling på de ekonomiska, sociala och kulturella områdena.

2. Alla folk må för sina egna syften fritt förfoga över sina naturrikedomar och naturtillgångar, dock att detta ej må ske till förfång för förpliktelser, som följer av det på principen om det gemensamma intressct grundade internationella samarbetet på det ekonomiska området och den internationella rätten. I intet fall skall elt folk kunna berövas sina egna ulkomstmöjligheter.

3. Konventionsstaterna, däribland de stater som har ansvaret för administrationen av icke-självstyrande områden och förvaltarskapsområden, skall medverka till att folkens självbestämmanderätt förverkligas, och de skall respektera denna rätt i överensslämmelse med bestämmelserna i Förenta Nationernas sladga.

DEL II

Artikel 2

1. Varje konventionsstat förpliktar sig att genom såväl egna åtgärder som internationellt bistånd och samarbete, framför allt på de ekonomiska och tekniska områdena, till fullo utnyttja sina tillgängliga resurser för att säkerslälla, att de i denna konvention inskrivna rättigheterna gradvis förverkligas i sin helhet genom alla därtill ägnade medel, i synnerhet genom åtgärder på lagstiftningens område.

2. Konventionsstaterna förpliktar sig att garantera, att de i denna konvention inskrivna rättigheterna får utövas utan åtskillnad av något slag på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationell eller social härkomst, förmögenhet, börd eller ställning i Övrigt.

3. Utvecklingsländerna må med tillbörligt beaktande av de mänsk-

50 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

national economy, may determine de Phomme ct de leur tconomice nato what extent they would guarantee tionale, peuvenl déåterminer dans the economic rights recognized in q uelle mesure ils garantiront les 5 the present Covenant io non-natio- droils economiques reconnus dans le nals. présent Pacte å des non-ressortis-

sants.

Arlicle 3 Article 3

The States Parties to the present Les Elais parties au présent Pacte Covenant undertake to ensure the sS'engagent å assurer le droit cgal equal right of men and women to the qu'ont Phomme et Ja femme au bénétenjoyment of all economic, social and fice de tous les droits économigques, cultural rights set forth in the pres- sociaux et culturels qui sont ån améent Covenant. rés dans le pråsent Pace.

Article 4 Article 4

The States Parties lo the present Les Etals parties au pråsent Pacle Covenant recognize that, in the en- reconnaissent que, dans la jouissance joyment of those rights provided by des droits assurés par PElat conforthe State in conformity with the pres- mément au pråsent Pacte, VEtat ne ent Covenant, the State may subject peut soumettre ces droits qw'aux lisuch rights only to such limitations mitations établies par la loi, dans Ja as are determined by law only in so seule mesurce compatible avec Ia nafar as this may be compatible with ture de ces droits et exclusivement en the nature of these rights and solely vue de favoriser le bien-dtre général for ihe purpose of promoting the gen- dans une sociélé démocralique. eral welfare in a democraltic society.

Article 5 Article 5

1. Nolhing in the present Covenant 1. Aucune disposition du pråsent may be interpreled as implying for Pacte ne peut ålre interprétée comme any Stale, group or person any right impliquant pour un Etat, un groupeto engage in any aclivity or to per- ment ou un individu un droit quelform any act aimed at the destruc- conque de sc livrer å une activité ou tion of any of the rights or freedoms d'accomplir un aclie visant å la desrecognized hercin, or at their limita- truetion des droits ou libertés retion to a greater extent than is pro- connus dans le présent Pacte ou å vided for in the present Covenant. des limitations plus amples que celles

prévues dans ledit Pacte.

2. No restrietion upon or deroga- 2. Il ne peut étre admis aucunc retion from any of the fundamental striction ou dérogation aux droits human rights recognized or existing fondamentaux de Phomme reconnus in any country in virtue of law, con- ou en vigucur dans tout pays en ventions, regulations or custom shall vertu de lois, de conventions, de réebe admitted on the pretext that the glements ou de coutumes, sous prépresent Covenant does not recognize texte que le présent Pacte ne les resuch rights or that it recognizes them connait pas ou les reconnait å un to a lesser extent. moindre degré.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

liga rättigheterna och sin samhällsekonomi bestämma, i vilken utsträckning de skall tillförsäkra icke-medborgare de i denna konvention inskrivna ekonomiska rättigheterna.

Artikel 3

Konventionsstaterna förpliktar sig att lillförsäkra män och kvinnor lika rätt att åtnjuta de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheler, som inskrivits i denna konvention.

Arlikel 4

Konvenlionsstaterna erkänner, att i fråga om åtnjutandet av de rättigheter, som tillförsäkrats av stat i enlighet med denna konvention, stat endast må underkasta dessa rälligheter sådana begränsningar som är angivna i lag och då blott i den ttsträckning detta är förenligt med rättigheternas natur samt uteslutande i syfte att främja det allmänna välståndet i ett demokratiskt samhälle.

Artikel 5

1. Intet i denna konvenlion må tolkas såsom medförande rätt för någon stat, grupp eller person att ägna sig åt verksamhet celler utföra handling, som syftar lill att tillintetgöra någon av de fri- eller rättigheter, som iInskrivits i konventionen, eller till alt inskränka dem i större utsträckning än som däri medgivils.

2. Inga inskränkningar eller avvikelser skall medgivas i fråga om de grundläggande mänskliga rättigheter, som gäller i en stat på grund av lag eller annan författning, överenskommelse eller sedvänja, av den anledningen att denna konvenlion cj erkänner dessa rättigheter eller att den erkänner dem i mindre utsträckning.

d2 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

PART III TROISIEME PARTIE

Article 6 Article 6

1. The States Parties to the present 1. Les Etats parties an pråsenl Covenant recognize the right to work, Pacle reconnaissent le droit au trawhich includes the right of everyone vail, qui comprend Ile droit qu'a toule to the opportunity to gain his living personne d'obtenir la possibililt de by work which he freely chooses or gagner sa vie par un travail librement accepts, and will take appropriate choisi ou accepté, et prendront des steps to safeguard this right. mesures appropriées pour sauvegar-

der ce droit.

2. The sleps to be taken by a State 2. Les mesures que chacun des Party to the present Covenant to Etats parties au présenl Pacte prenachieve the full realization of this dra en vue d”assurer Ile plein exercice right shall inelude technical and vo- de ce droit doivent inclure Porientacational guidance and training pro- tion et la formation techniques el grammes, policies and techniques to professionnelles, Félaboralion de proachieve steady cconomic, social and granmes, de politiques et de teehnicultural development and full and ques propres å assurer un développeproductive employment under condi- ment Åconomique, social et cultions safeguarding fundamental poli- lurel constant et un plein emploi protical and economic frecdoms to the ductif dans des conditions qui sauvceindividual. gardent aux individus la jouissance

des libertés politiques et tconomiques

fondamentales.

Article 7 Article 7

The States Parties to the present Les Etals parlies au présent Pacle Covenant recognize the right of reconnaissent le droit qu'a toute pereveryone to the enjoyment of just sonne de jouir de conditions de traand favourable conditions of work vail justes et favorables, qui assurent which cnsure, in particular: notamment:

(a) Remuneration which provides a) La rémunération qui procure, all workers, as a minimum, with: au minimum, å tous les travailleurs :

(i) Fair wages and equal remu- i) Un salaire équitable et une

neration for work of ecqual value rémunération égale pour un travail

without distinction of any kind, in de valeur égalie sans distinction

parlicular women being guaran- aucune ; en parliculier, les femmes

teed conditions of work not infe- doivent avoir la garanlie que les

rior to those enjoyed by men, with conditions de travail qui leur sont

equal pay for equal work; accordées ne sont pas inférieures

å celles dont bénéficient les hom-

mes et recevoir la méme réemunéra-

tion qu'eux pour un möme travail;

(ii) A decent living for them- ii) Une existence décente pour

selves and Iiheir families in aceord- eux et leur famille conformémenl

ance with the provisions of the aux dispositions du présent Pacte;

present Covenant;

(b) Safe and healthy working con- b) La stcurilé et Phygicne du traditions; vail;

(ce) Equal opportunity for every- ec) Ia möme possibilité pour tous one to be promoted in his employ- d'étre promus, dans leur lravail, å

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

DEL III

Artikel 6

1. Konventionsslaterna erkänner rätten till arbete, vari inbegripes rätten för envar till möjlighet att förtjäna sitt uppehälle genom arbete, som han fritt valt eller antagit, och de skall vidtaga erforderliga åtgärder för att trygga denna rätt.

2. De åtgärder konventionsstat skall vidtaga i syfte alt till fullo trygga utövandet av denna rätt skall omfatta lecknisk vägledning och yrkesvägledning samt utarbetande av program och fastställande av riktlinjer, som är ägnade att säkerställa en jämn utveckling på de ekonomiska, sociala och kulturella områdena ävensom full sysselsättning på villkor, som för den enskilde tryggar åtnjutandet av grundläggande politiska och ckonomiska friheter.

Artikel 7

Konventionsstalerna erkänner rätten för envar att ålnjula rättvisa och synnsamma arbetsvillkor, som i synnerhet skall säkerställa:

a) ersättning vilken som ett minimum skall ge alla arbetstagare:

1) skälig lön och lika ersättning

för arbete av lika värde utan åt-

skillnad av något slag; i synner-

het skall kvinnor tillförsäkras ar-

betsvillkor, som ej är sämre än

de som män åtnjuter, och erhålla

lika lön för lika arbete;

2) en godtagbar tillvaro för dem

själva och deras familjer enligt

bestämmelserna i denna konven-

tion;

b) trygga och sunda arbetsförhållanden;

c) samma möjlighet för alla att utan hänsyn till andra förhållanden

534 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

ment to an appropriate higher level, la catégorie supéricure appropricc, subject to no considerations other sans autres considéralions que la than those of seniority and compe- duréce des services accomplis et ies tence; aptitudes;

(d) Rest, leisure and reasonable d) Le repos, les loisirs, la limitalimitation of working hours and pe- lion raisonnable de Ia durée du trariodic holidays with pay, as well as vail et les congés payés påériodiques, remuneration for public holidays. ainsi que la rémuntration des jours

fériés.

Article 8 Article 8

1. The States Parties to the present 1. Les Etats parties au pråsen! Covenant undertake to ensure: Pacte $'engagent å assurer :

(a) The righ! of everyone to form a) Le droit qu'a toute persenne de trade unions and join the trade un- former avec dautres des syndicats ion of his choice, subject only to the et de gaffilier au syndicat de son rules of the organization concerned, choix, sous la seule réserve des refor the promotion and protection of gles fixées par Porganisalion intéreshis economic and social interests. No ste, en vue de favoriser et de protérestrictions may be placed on the ger ses inléréts économiiques et soexercise of this right other than ciaux. L'exereice de ce droil ne peul those prescribed by law and which faire Pobjet que des seules reslricare necessary in a democratic society tions prévues par la loi et qui conin the interests of national security stituent des mesures nécessaires, or public order or for the protection dans une société démocratique, dans of the rights and freedoms of others; Fintérét de la sécurité nationale ou

de Pordre public, ou pour prottger

les droits et les libertés dautrui;

(b) The right of trade unions to b) Le droit qwont les syndicats de establish national federations or con- former des fédérations ou des conféfederations and the right of the latter dérations nationales et le droit quw'vnt

celles-ei de former des organisations to form or join international tradeunion organizations; syndicales internationales ou de s'y

affilior;

(ce) The right of trade unions to c) Le droit qwont les syndicats funelion freely subject to no limita- d'exercer librement leur activilé, sans

limitations autres que eclles qui sont tions other than those prescribed by law and which are necessary in a prévues par la loi et qui constiluent democratic society in the interests of des mesures nécessaires dans une national sccurity or public order or socitté démocratique, dans Finlérét for the protection of the rights and de la sécurité nationale ou de Pordre frecdoms of others; public, ou pour protéger les droits et

les libertés f'autrui;

d) Le droit de greéve, exercé con-

(d) The right to strike, provided that it is cxereised in conformity formément aux lois de chaque pays. with the laws of lhe particular country.

2, This article shall not prevent 2. Le pråsent article nN'empéche pas the imposition of lawful restrictions de svoumellre å des restriclions 1con the cxercise of these rights by gales Pexercice de ces droits par Iles members of the armed forces or of membres des forces armées, de la ihe police or of the administration police ou de la fonetion publique. of the State.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 [a] o

än tjänstgöringstid och duglighet bli befordrade i sitt arbete till en lämplig högre tjänst;

d) vila, fritid, skälig begränsning av arbetstiden, periodisk betald semester samt lön på allmänna belgdagar.

Artikel 8

1. Konventionsstaterna förpliktar sig alt säkerställa

a) rälten för envar att för att främja och tillvarataga sina ekonomiska och sociala intressen bilda fackföreningar tillsammans med andra och att, om annat ej följer av vederbörande förenings stadgar, ansluta sig till en fackförening cfter cget val. Utövandet av denna rätt får ej underkastas andra inskränkningar än sådana, som är angivna i lag och i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den nalionella säkerheten eller den allmänna ordningen eller för skyddandet av annans fri- och rättighelcr;

b) rätten för fackföreningar att bilda nationella förbund och rätten för dessa att bilda eller ansluta sig till internationella fackföreningsorganisationer;

c) rätten för fackföreningar all fritt utöva sin verksamhet utan andra inskränkningar än sådana, som är angivna i Jag och i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den nationella säkerhelen eller den allmänna ordningen eller för skyddande av annans fri- och rälligheter;

d) rätten att strejka under förutsättning att den utövas i enlighet med lagstiftningen i vederbörande stat.

2. Denna artikel förhindrar ej, att för medlemmar av de väpnade styrkorna, polisen eller den statliga förvaltningen inskränkningar lagenligt må göras i utövandet av dessa rättigheler.

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

3. Nothing in this article shall au- 3. Aucune disposition du préåsent thorize States Parties to the Interna- article ne permet aux Etats parlies åa tional Labour Organisation Conven- la Convention de 1948 de PV Organisation of 1948 concerning Freedom of tion internalionale du travail concer- Association and Protection of the nant la liberté syndicale et la prolec- Right to Organize to take legislative tion du droit syndical de prendre des measures which would prejudice, or mesures législatives portant alteinte apply the law in such a manner as — ou d'appliquer la loi de facon å would prejudice, the guarantces pro- porter alteinte — aux garanties pråévided for in that Convention. vues dans ladite convention.

Article 9 Article 9

The States Parties to the present Les Etats parties au pråésent Pacte Covenant recognize the right of reconnaissent le droit de toute pereveryone to social security, including sonne å la sécurifé, y compris les social insurance. assurances sociales.

Article 10 Arlicle 10

The States Parties to the present Les Etats parties au présent Pacte Covenant recognize that: reconnaissent que :

1. The widest possible protection 1. Une protection et une assistance and assistance should be accorded to aussi larges que possible doivent the family, which is the natural and tre accordées å la famille, qui est fundamental group unit of society, Pélément naturel et fondamental de particularly for its establishment and la société, en particulier pour sa forwhile it is responsible for the care malion et aussi longtemps quwelle a and education of dependent children. la responsabilité de FP'entretien et de Marriage must be entered into with Péducalion d'enfants å charge. Le the free consent of the intending mariage doit étre librement consenti SPOUuses. par les futurs époux.

2. Special protection should be ac- 2. Une protection spéciale doit corded to mothers during a reason- élre accordée aux méåres pendant une able period before and after child- période de temps raisonnable avant birth. During such period working et aprås la naissance des enfants. mothers should be accorded paid Les méres salariées doivent bénéfi- Ilcave or leave with adequate social cier, pendant cette måéme période, security henefits. d'un congé payé ou dun congé

accompagné de prestations de sécu-

rité sociale adéquates.

3. Special measures of protection 3. Des mesures spéciales de proand assistance should be taken on be- leclion et d'assistanee doivent étre half of all children and young per- prises en favecur de tous les enfants sons without any diserimination for et adolescents, sans diserimination reasons of parentage or other con- aucune pour des raisons de filiation ditions. Children and young persons ov autres. Les enfants et adolesccents should be protected from economic doivent étre protégés contre Pexploiand social exploitation. Their em- lation économique el sociale. Le fail ployment in work harmful to their de les employer å des travaux de morals or health or dangerous to nature å compromettre leur moralife or likely to hamper their nor- lité ou leur santé, å mettre leur vie mal development should be punish- en danger ou å nuire å leur déveable by law. States should also set loppement normal doit élre sanc-

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 =

3. Intet i denna artikel skall tillåta stat, som är ansluten till Internationella arbetsorganisationens konvention år 1948 angående föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten, att stifta lag som inskränker eller tillämpa lagen på sätt som inskränker det genom sagda konvention tillförsäkrade skyddet.

Artikel 9

Konventionsstaterna erkänner rätten för envar lill social trygghet, däribland socialförsäkring.

Artikel 10

Konventionsstaterna erkänner all:

1. skydd och bistånd skall i största möjliga ulsträckning lämnas familjen, som är samhällets naturliga och grundläggande enhet; detla skall i synnerhet ske i samband med familjens bildande och medan den är ansvarig för omvårdnaden och utbildningen av barn som ej är självförsörjande. Äktenskap skall grundas på de blivande makarnas fria samtycke.

2. särskilt skydd skall lämnas mödrar under skälig tidsperiod före och efter barnsbörd. Under denna period skall yrkesarbetande mödrar åtnjuta avlönad ledighet eller ledighet, under vilken utgår socialförsäkringsförmåner i tillräcklig omfaltning.

3. särskilda åtgärder skall vidtagas till skydd och bistånd för barn och ungdom utan åtskillnad på grund av härkomst eller andra förhållanden. Barn och ungdom skall skyddas mot att utnyttjas i ekonomiskt och socialt avseende. Det skall vara straffbart att använda dem i arbetc, som äventyrar deras moral eller hälsa, sätter deras liv i fara eller kan hindra deras normala utveckling. Staterna skall även fastställa de åldersgränser, under vilka

58 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

age limits below which the paid cm- tionné par la lor. Les Etats doivent ployment of child labour should be aussi fixer des limites d'åge au-desprohibited and punishable by law. sous desquelles VPemploi salarié de

la main-dP'euvre enfantine scra inter-

dit et sanetionné par la loi.

Article 11 Article 11

1. The States Parties to the present 1. Les Etats parties au présent Covenant recognize the right of Pacte reconnaissent le droit de toute everyone to an adequate standard of personne å un niveau de vic suffisant living for himself and his family, in- pour elle-méme ct sa famille, y cluding adequate food, clothing and compris une nvurrilure, un vétement housing, and to the continuous im- et un logement suffisants, ainsi quwå provement of living conditions. The une amélivralion conslante de ses States Parties will take appropriate condilions d'existence. Les Etals steps to ensure the rcalization of this parties prendront des mesures approright, recognizing 1o this effect the prices pour assurer la réalisation essential importance of international de ce droit et ils reconnaissent å co-operation based on free consent. cet ceffet Pimportance essentielle

d'une coopération internationale

librement consentie.

2. The States Parties to the present 2. Les Etats parties au présent Covenant, recognizing the fundamen- Pacte, reconnaissant le droit fondatal right of everyone to be free from mental quwa toute personne d'étre hunger, shall take, individually and å Pabri de la faim, adopteront, indithrough international co-operation, viduellement et au moyen de la the measures, including specific pro- coopération internationale, les mesugrammes, which are needed: res nécessaires, y compris des pro-

grammes concrets :

(a) To improve methods of pro- a) Pour améliorer les méthodes duction, conservation and distribu- de production, de conservation et de tion of food by making full use of distribution des denrées alimentaires technical and scientific knowledge, par la pleine utilisation des connaisby disseminating knowledge of the sances techniques et scienlifiques, principles of nutrition and by devel- par la diffusion de principes d'tducaoping or reforming agrarian systems lion nutritionnelle et par le dévein such a way as to achieve lhe most loppement ou la réforme des régimes efficient development and utilization agraires, de maniére å assurer au of natural resources; mieux la mise en valcur et Putili-

sation des ressources naturelles;

(b) Taking into account the prob- b) Pour assurer une répartition lems of both food-importing and cquilable des ressources alimentaires food-exporting countries, to ensure mondiales par rapport aux besoins, an equitable distribution of world compte tenu des problémes qui sc food supplies in relation to need. posent tant aux pays importateurs

quw'aux pays exportateurs de denrées

alimentaires.

Article 12 Article 12

1. The States Parties to the present 1. Les Etats parties au pråésent Covenant recognize the right of ev- Pacte reconnaissent le droit quwa

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

anställning av barn i avlönat arbete skall vara förbjudet och straffbart i lag.

Artikel 11

1. Konventionsstaterna erkänner rällen för envar att för sig och sin familj åtnjuta en tillfredsställande levnadsstandard, däribland att få tillräckligl med mat och kläder samt en lämplig bostad, ävensom att fortlöpande få sina levnadsvillkor förbättrade. Konventionsstaterna skall vidtaga lämpliga åtgärder för alt säkerställa alt denna rätt förverkligas, och de erkänner att ett internationellt samarbete på frivillighetens grund har en väsentlig betydelse i detta sammanhang.

2. Konventionsstaterna, som erkänner den grundläggande rätten för envar att vara tryggad mot hunger, skall var för sig och genom internationellt samarbete vidtaga nödvändiga åtgärder, däribland utarbetande av konkreta program:

a) för att förbättra meloderna för framställning, förvaring och distribution av födoämnen genom att till fullo utnyttja de tekniska och vetenskapliga erfarenheterna, genom att sprida kännedom om födoämneslärans principer och genom att utveckla eller omdana jordbruksmetoderna på sa sätt aft naturlillgångarna utvecklas och utnyttjas så effektivt som möjligt:

hb) för att, med beaktande såväl av de livsmedelsimporterande som av de livsmedelsexporterande ländernas problem, säkerställa en med avseende på behoven rättvis fördelning av världens livsmedelstillgångar.

Arlikel 12

1. Konventionsstaterna erkänner rätten för envar att såväl i fysiskt

60 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

eryone to the enjoyment of the toule personne de jouir du meilleur highest attainable standard of phys- état de santé physique et menlale ical and mental health. qwelle sovit capable d'atteindre.

2. The steps to be taken by the 2. Les mesures que les Etals par- States Parties to the present Cove- lies au pråsent Pacle prendröont en nant to achieve the full realization vue d'assurer le plein exercice de of this right shall include those nec- ec droit devront comprendre les essary for: mesures nåcessaires pour assurer :

(a) The provision for the reduc- a) La diminution de la morltination of the stillbirlh-rate and of in- talité et de la mortalité infantile, fant mortality and for the healthy ainsi que le développement sain de development of the child; Penfant;

(b) The improvement of all as- b) Lamélioration de tous Iles aspects of environmental and industri- pects de Uhygiene du milieu et de al hygiene; FPhygicne industrielle;

(c) The prevention, iIrealment and ') La prophylaxie et le traitemenrt control of epidemic, endemic, occu- des maladies épidémiques, endémipational and other diseases; ques, professionnelles et autres,

ainsi que la lutte conlre ces mala-

dies;

(d) The creation of conditions d) La création de conditions svhich would assure to all medical propres å assurer å tous des services service and medical attention in the medicaux et une aide médicale cen event of sickness. cas de maladie.

Article 13 Article 13

1. The States Parties to the present 1. Les Etats parties au pråsent Covenant recognize the right of Pacte reconnaissent le droit de toute eversone to education. They agree personne å Péducation. Is conthat education shall be directed to the viennent que I'édueation doit viser au full development of the human per- plein épanouissement de la personsonality and the sense of its dignity, nalité humaine et du sens de la diand shall strengthen the respect for gnité et renforcer le respect des droits human rights and fundamental free- de Phomme et des libertés fondndoms. They further agree that educa- mentales. Ils conviennent en oulre tion shall enable all persons to par- que Peducation doit mettre toute ticipate effectively in a free society, personne en mesure de jouer un röle promote understanding, toleranece utlile dans une société libre, favoriser and friendship among all nations and la compréhension, la tolérance ct all racial, ethnic or religious groups, Pamitié entre toutes les nations et and further the activities of the Unit- tous les groupes raciaux, ethniques ed Nations for the maintenance of ou religieux et encourager 1c développeace. pement des activités des Nations

Unies pour le maintien de la paix.

2. The States Parties of the present 2. Les Etats parties au pråésent Covenant recognize that, with a view Pacte reconnaissent quw'en vue d'asto achieving the full realization of surer le plein exercice de ce droit : this right:

(a) Primary cducalion shall be a) L'enseignement primaire dvit compulsory and available frec to all; ölre obligatoire et accessible gra-

tuitement å tous;

(b) Secondary education in its dif- b) E'enseignpement secondairc,

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 G1

som i psykiskt avseende åtnjuta hästa uppnåeliga hälsa.

2. Av konventionsstaterna vidlagna åtgärder för att till fullo förverkliga denna rält skall innefalla sådana, som är nödvändiga för att

a) minska foster- och spädbarnsdödligheten samt främja barnels sunda utveckling;

b) förbättra alla sidor av samhällets hälsovård och den industriella hälsovården;

c) förhindra uppkomsten av, bhehandla och kontrollera cepidemicr, folk- och yrkessjukdomar samt andråa sjukdomar;

d) skapa villkor som tillförsäkrar envar läkar- och sjukhusvård i händelse av sjukdom.

Artikel 13

1. Konventionsstaterna erkänner rätten för envar till utbildning. De är överens om att utbildningen skall syfta till atl till fullo utveckla den mänskliga karaktären och. insikten om människans värde, samt att den skall stärka respeklen för mänskliga rältigheter och grundläggande friheler. De är vidare överens om att utbildningen skall göra det möjligt för envar att göra en nyltig insats i elt frilt samhälle, främja förståelsen, fördragsamheten och vänskapen mellan alla nationer och mellan alla rasgrupper, elniska grupper eller rcligiösa grupper ävensom främja Förenta Nationernas verksamhet för fredens bevarande.

2. Konventionsstaterna erkänner, att till säkerställande av att denna rätt till fullo förverkligas:

a) grundskolcundervisningen skall vara obligatorisk och kostnadsfrilt tillgänglig för alla;

b) den undervisning i olika for-

62 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

ferent forms, including technical and sous ses différentes foörmes, y comvocational secondary education, shall pris P'enscignement secondaire techbe made generally available and ac- nique et professionnel, doit étre cessible to all by every appropriate géndéralisé et rendu accessible å tous means, and in particular by the pro- par tous les moyens appropriés et gressive introduction of free educa- notamment par Vinstauralion protion; gressive de la gratuité;

(ce) Higher education shall be made ce) Tenseignemen! supérieur doit equally accessible to all, on the basis élre rendu accessible å tous cen of capacity, by every appropriate pleine égalilé, en fonetion des capameans, and in particular by the pro- cités de chacun, par tous les moyens gressive introduction of free educa- appropriés et notamment = par tion; FPinstauration progressive de la gra-

tuilé;

(d) Fundamental education shall d) L'éducation de base doit étre be encouraged or intensified as far encouragée ou intensifiée, dans toute as possible for those persons who Ia mesure possible, pour les personhave not received or completed the nes qui n'ont pas recu dinstruclion whole period of their primary educa- primaire ou qui ne I'ont pas recue tion; jusqwaå son terme;

(e) The development of a system e) IH faut poursuivre activement le of schools at all levels shall be ac- développement d'un réseau scolaire tively pursued, an adequate fellow- å tous les éehelons,établir un systénie ship system shall be established, and adéquat de bourses ect améliorer the material conditions of teaching de facon continue les conditions mastaff shall be continuously improved. térielles du personnel cnseignant.

3. The States Parties to the present 3. Les Etats parties au présent Covenant undertake to have respect Pacte s'engagent å respecler la liberté for the liberty of parents and, when des parents et, le cas éehéant, des applicable, legal guardians to choose lutcurs légaux, de choisir pour leurs for their children schools, other than enfants des ötlablissements aulres those established by the public au- que ceux des pouvoirs publics, mais thorilies, which conform to such conformes aux normes minimales qui minimum educational standards as peuvent éålre prescrites ou approumay be laid down or approved by the våes par PElat en matiere d'éduca- State and to ensure the religious and tion, et de faire assurer FPéducation moral education of their children in religicuse et morale de leurs enfants conformity with their own convic- conformément å leurs propres contions. vielions.

4. No part of this article shall be 4. Aucune disposition du présent construed so as to interfere with ihe arlicle ne doit étre interprétée comme liberty of individuals and bodies to portant atteinte å la liberté des establish and direct educational in- individus et des personnes morales stitutions, subject always to ihe oh- de créer et de diriger des établisseservance of the principles set forth ments d'enscignement, sous réserve in paragraph 1 of this artiele and to que les principes énoncés au parathe requirement that the education graphe 1 du présent article soient given in such institutions shall con- observés et que Péducation donnée form to such minimum standards as dans ces établissements soit conforme may be laid down by the State. aux normes minimales qui peuvent

étre prescriles par PEtat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 63

mer, däribland den lekniska och yrkesmässiga, som följer efter grundskolan, skall göras allmänt tillgänglig och åtkomlig för alla genom varje därtill ägnat medel och då i synnerhet genom det successiva införandet av kostnadsfri undervisning;

c) den högre undervisningen skall likaledes göras åtkomlig för envar, som är lämpad för sådan undervisning, genom varje därtill ägnat medel och då i synnerhet genom det successiva införandet av kostnadsfri undervisning;

d) den grundläggande utbildningen skall så långt möjligt uppmuntras och intensifieras för alla, som ej erhållit någon grundskoleundervisning eller ej avslutat hela denna;

e) utvecklingen av ett system med skolor på alla nivåer skall aktivt fullföljas, ett lämpligt system med stipendier skall införas och de materiella villkoren för lärarkåren skall fortlöpande förbättras.

3. Konventionsstaterna förpliktar sig att respektera föräldrars och, i förekommande fall, förmyndares frihet att för sina barn välja andra skolor än dem som inrättats av offenllig myndighet, såvida läroplanerna täcker vad som från det offentligas sida må ha föreskrivits eller godkänts som minimistandard, ävensom deras frihet att tillförsäkra sina barn den religiösa och moraliska uppfostran, som står i överensstämmelse med deras egen övertygelse.

4, Intet i denna artikel må tolkas såsom medförande inskränkning i den enskildes eller organisationers rätt alt grunda och driva undervisningsanstalter, under förutsättning alt de i första momentet av denna artikel uppställda principerna iakttages och att kravet uppfylls på att undervisningen vid dessa anstalter skall stå i överensstämmelse med vad som från det offentligas sida angivils som minimistandard.

64 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

Article 14 Article 14

Each State Party to the presenl Tou! Etat partie au pråésent Pacic Covenant which, at the time of be- qui, au moment ot il devient parlic, coming a Party, has not been able to n'a pas encore pu assumer dans sa secure in its metropolitan territory métropole ou dans les territoires or other territories under its jurisdic- placés sous sa juridielion le caraction compulsory primary education, lére obligaloire et la gratuité de free of eharge, undertakes, within Fenseignement primaire s'engage åå two years, lo work out and adopt a élablir et å adopter, dans un délai de detailed plan of action för the pro- deux ans, un plan détaillé des mesugressive implementation, within a res nécessaires pour réaliser proreasonable number of years, 10 be gressivement, dans un nombre fixed in lhe plan, of the principie of raisonnable d'années fixé par ce plan, compulsory education free of charge la pleine applicalion du principe de for all. FPenseignement primaire obligaltoire

ef gratuit pour lous.

Article 15 Article 15

1. The States Parlies to the present 1. Les Elats parties au présent Covenant recognize the right of Pacle reeonnaissent å chacun le everyone: droit :

(a) To take part in cultural life; a) De parliciper å la vie cultu-

relle;

(b) To enjoy Ihe benefits of scien- b) De benéficier du progreés scientific progress and its applicalions; lifique et de ses applicalions;

(c) To bencfit from the protection ce) De bhånéficier de la protection of the moral and malerial interesls des intéréls moraux et matériels resulting from any scientific, lilerary découlant de toute production scienor artistic production of which he is lifique, littéraire ou artistique dont the author. il est Pauteur.

2. The sleps to be taken by the 2. Les mesures que les Etats par- States Parties 10 the present Cove- tics au présent Pacte prendront en nant to achieve the full realization of vuce dassurer fe plein exercice de this right shall include those neces- ce droit devront comprendre celles sary for the conservalion, the devel- qui sopt nécessaires pour assurer opment and the diffusion of science Je maintien, Ice développement et la and culture. diffusion de Ia science et de la cul-

ture,

3. The Stales Parties io the present 3 Les Etats parties au présent Covenant undertake to respect the Pacte s'engagent å respeceler Ia freedom indispensable for scientific liberté indispensable å la recherche research and crealive aclivity. seienlifique et aux activités créa-

irices.

4. The States Parlies to the present 4. Les Etats parlies au présenl Covenant recognize the benefits to be Pacte reconnaissent les bienfaits qui derived from the encouragement and doivent résulter de Fencouragement development of international con- et du développement de la coopétacts and co-operation in the scientil- ation et des conlacls internationaux ic and cultural fields. dans le domaine de la science et de

la culture.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

Artikel 14

Konventionsstat, som när den blir hunden av konventionen ännu ej inom silt område eller inom områden som är underställda dess jurisdiktion kunnat säkerställa obligatorisk och kostnadsfri grundskoleundervisning, förpliktar sig att inom två år utarbeta och antaga en detaljerad plan över åtgärder, som är nödvändiga för att gradvis under en skälig, i planen angiven tidsperiod förverkliga den fulla tillämpningen av principen om obligatorisk och kostnadsfri grundskoleundervisning för alla.

Arlikel 15

1. Konventionsstaterna erkänner rätlen för envar:

av alt deltaga i det kulturella livet;

b) alt åtnjuta fördelarna av vetenskapens framsteg öch av dess tilllämpning,

ec) alt åtnjula det skydd för moraliska och materiella intressen, som härrör från all vetenskaplig, litterär eller konstnärlig produktion till vilken han är upphovsman.

2. Av konventionsstaterna vidtagna åtgärder för att till fullo säkerställa denna rätt skall innefatta sådana, som är nödvändiga för att trygga vetenskapens och kulturens vidmakthållande, utv eckling och spridning.

3. Konventionsstaterna förpliktar sig att respeklera den frihet, som är oundgänglig för vetenskaplig forskning och skapande verksamhet.

4. Konventionsstaterna erkänner de fördelar, som följer av att det internationella samarbelet och de internationella förbindelserna på de vetenskapliga och kulturella områdena uppmuntras och utvecklas.

3 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 125

66 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

PART IV QUATRIEME PARTIE

. Article 16 Article 16

1. The States Parties to the present I. Les Etats parties au présent Covenant undertake to submit in Pacte s'engagent å pråésenter, conforconformity with this part of the mément aux disposilions de la pré- Covenant reports on the measures sente partie du Pacte, des rapports which they have adopted and the sur les mesures quwils auront adopprogress made in achieving the ob- tées et sur les progrås accomplis en servance of the rights recognized vue d'assurer le respect des droits herein. reconnus dans le Pacte.

2. (a) All reports shall be sub- 2..a) Tous Iles rapports sont

mitted to the Secretary-General of adressés au Secrétaire général de the United Nations, who shall trans- FPOrganisalion des Nations Unies, qui mit copies to the Economic and So- en transmet copie au Conseil éconocial Council for consideration in ac- mique et social, pour examen, concordance with the provisions of the formément aux dispositions du prépresent Covenant. sent Pactc.

(b) The Secretary-General of the b) Le Secrélaire général de VOr- United Nations shall also transmit ganisation des Nations Unies transto the specialized agencies copies of mel tgalement aux institutions spéthe reports, or any relevant parts cialisées copie des rapports, ou de therefrom, from States Parties to the toutes parties pertinenles des rappresent Covenant which are also ports, envoyés par les Etats parties members of these specialized agen- au pråsent Pacte qui sont également cies in so far as these reports, or membres desdites institutions spéparts therefrom, relate to any mat- cialisées, pour aulant que ces rapters which fall within the responsi- ports, ou parties de rapports, ont trait bilities of the said agencies in accord- å des questions relevant de la comance with their constitutional in- påétence desdites institutions aux struments. termes de lecurs actes constitutifs

respeclifs.

Article 17 Article 17

1. The States Partics to the present 1. Les Etats parties au présent Covenant shall furnish their reports Pacle présentent leurs rapports par in stages, in accordance with a pro- élapes, selon un programme qwétagramme to be established by the Eco- blira 1e Conseil économique et social nomic and Social Council within once dans un délai d'un an å compter de year of the entry into force of ihe la date d'entrée en vigueur du prépresent Covenant after consullation sent Pacte, aprés avoir consulté les with the States Parties and the spe- Etats parties et les institutions spécialized agencies concerned. cialisées intéressées.

2. Reports may indicate factors 2. Les rapports peuvent faire conand difficulties affecting the degree naitre les facteurs et les difficultés of fulfilment of obligations under empéchant ces Etats de s'acquitter the present Covenant. pleinement des obligations prévues

3. Where relevant information has au présent Pacte. previously been furnished to the 3. Dans le cas ol4 des renseigne- United Nations or to any specialized ments å ce sujet ont déjå été adresagency by any State Party to the sés å FOrganisation des Nations present Covenant, it will not be nec- Unies ou å une institution spécialiséce

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

DEL IV

Artikel 16

1. Konventionsstaterna förpliktar sig att i enlighet med denna del av konventionen avge rapporter rörande de åtgärder som vidtagits och de framsteg som gjorts med avseende på efterlevnaden av de i konventionen inskrivna rättigheterna.

2, a) Alla rapporler skall tillställas Förenta Nationernas generalsekreterare, som skall översända kopior av dem till Ekonomiska och sociala rådet för dess granskning enligt bestämmelserna i denna konvention.

b) Förenta Nationernas generalsekreterare skall likaledes översända till fackorganen kopior av de rapporter, eller utvalda avsnitt av dessa, som avsivits av konventionsstater vilka samtidigt är medlemmar av ifrågavarande fackorgan, i den mån dessa rapporter, eller avsnitt av dessa, avser frågor som faller inom vederbörande fackorgans sakområde enligt dess stadga.

Artikel 17

1. Konventionsstaterna skall avge sina rapporter etappvis i enlighet med ett program, som inom elt år efter det att denna konvention trätt i kraft skall fastställas av Ekonomiska och sociala rådet efter samråd med konventiousstaterna och berörda fackorgan.

2. Rapporterna må ange de förhållanden och svårigheter, som hindrat dessa slater från att helt fullgöra förpliktelserna enligt denna konvention.

3. Om konventionsstat tidigare tillställt Förenta Nationerna celler ett fackorgan upplysningar i ämnet skall det ej vara nödvändigt att upprepa

68 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

essary to reproduce that informa- par un Etat partie au Pacie, il ne sera tion, but a precise reference to the pas nécessaire de reproduire lesdits information so furnished will suf- renscignemenls et une référence pråfice, cise å ces renseignements suffira.

Article 18 Article 18 Pursuant lo its responsibilities un- En vertu des responsabilités qui der the Charter of lhe United Nations Iui sont conférées par la Charle des in the field of human righls and Nations Unies dans le domaince des fundamental freedoms, the Econo- droits de IPhomme et des Jlibertés mic and Social Council may make fondamentales, le Conseil teonoarrangements with the specialized mique et social pourra conclure des agencies in respect of their reporting arrangemenis avec les institutions to it on the progress made in achicv- spåécialistes, en vue de Ja présentaing the observance of tbe provisions tion par celles-ci de rapports relatifs of the present Covenant falling with- aux progrés accomplis quant å Pobin the scope of their aclivities. These servation des dispositions du présent reports may include particulars of Paclte qui entrent dans le cadre de decisions and recommendations on lceurs aclivités. Ces rapports pourront such implementation adopted by comprendre des données sur les their competent organs. décisions et recommandations adoptées par les organes compétenls des instilutions spécialisées au sujet de cetle mise en ceuvre.

Article 19 Article 19 The Economic and Social Council Le Conseil ctconomique et social may transmit to the Commission on peui renvoyer å Ila Commission des Human Rights for study and general droils de Phomme aux fins d'ttude recommendation or, as appropriate, et de recommandatlion d'ordre gåénéfor information the reports concern- ral ou pour information, sil y a lieu, ing human rights submitted by States les rapports coneernant les droits de in accordance with articles 16 and 17, Phomme que communiquent les and those concerning human rights Etats conformément aux 'artieles 16 submilted by the specialized agencies et 17 et les rapporis concernanl les in accordance with article 18. droits de Ihomme que communiquent les institulions spåécialistes conformément å PF'article 18.

Article 20 Article 20 The States Parlies to lhe present Les Etats parties au présent Pacte Covenant and the specialized agencies ef les instilutions spåécialisées inconcerned may submit comments 10 ttressées peuvent présenler au Conthe Economic and Social Council on seil économique et social des obserany general recommendation under vations sar toute recommandation artiele 19 or reference to such gen- dordre général faite en verlu de eral recommendation in any report of FPartiele 19 ou sur toule mention the Commission on Human Rights d'une recommandation d'ordre génévor any documentation referred to ral figurant dans un rapport de la therein. Commission des droits de Thomme ou dans tout document mentionné dans ledit rapport.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 69

dessa upplysningar utan det skall vara tillfyllest med en noggrann hänvisning till ifrågavarande upplysningar.

Artikel 18 I enlighet med silt i Förenta Nationernas stadga inskrivna ansvar inom området för de mänskliga rätligheterna och de grundläggande friheterna må Ekonomiska och sociala rådet träffa överenskommelse med fackorganen rörande deras rapportering till rådet om de framsteg som gjorts i fråga om efterlevnaden av de bestämmelser i denna konvention, som faller irom ramen för deras verksamhet. Dessa rapporter må innefatla en närmare redogörelse för beslut och rekommendationer av de behöriga instanserna inom fackorganen som avser efterlevnaden.

Ariikel 19 Ekonomiska och sociala rådet äger Ullställa Kommissionen för mänskliga rättigheter de rapporter om mänskliga rälligheter, som stalerna avgivit enligt artiklarna 16 och 17, och de rapporter i samma ämne, som fackorganen avgivit enligt artikel 18; syftet därmed skall vara att bereda Kommissionen tillfälle alt granska rapporterna och avge rekommendationer av allmän nalur beträffande dem eller att blott ta del av dem.

Artikel 20 Konventionsstaterna och berörda fackorgan må tillställa Ekonomiska och sociala rådet kommentarer till varje rekommendation av allmän natur, som avgivils enligt artikel 19, eller till varje omnämnande av en dylik rekommendation i en rapport från Kommissionen för mänskliga rättigheter eller i en däri omnämnd handling.

70 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

Article 21 Article 21

The Economic and Social Council Le Conseil économique et social may submit from time to time to the peut pråésenter de temps en temps å General Assembly reports with re- FAssemblée générale des rapports commendations of a general nature contenant des recommandations de and a summary of the information caractére général et un résumé des received from the States Parties to renseignements recus des Etats parthe present Covenant and ihe special- ties au pråsent Pacte et des instituized agencies on the measures taken tions spécialisées sur les mesures priand the progress made in achieving ses et les progrés accomplis en vuc general observancce of the rights re- d'assurer le respect général des droits cognized in the present Covenant. reconnus dans le présent Pacte.

Article 22 Article 22

The Economic and Social Council Le Conseil économique et social may bring to the attention of other peut porter å Pattenlion des autres organs of the United Nations, their organes de I'Organisalion des Nations subsidiary organs and specialized Unies, de lecurs organes subsidiaires agencies concerned with furnishing et des institutions spécialisées intétechnical assistance, any matters ressées qui s'occupent de fournir une arising out of the reports referred assistance technique toute question 1o in this part of the present Covce- que soulévent les rapports mentionnant which may assist such bodies nés dans la présente partie du préin deciding, each within its field of sent Pacte et qui peut aider ces orcompetenee, on the advisability of ganismes å se prononcer, chacun international measures likely to con- dans sa propre sphere de compétence, tribute to the cffective progressive sur Popportunité de mesures internaimplementation of the present Cove- tlionales propres å conlribuer å la nant. mise en ceuvre effective et progres-

sive du présent Pacte.

Article 23 Article 23

The States Parties lo the present Les Etats parties au présent Pacte Covenant agree that international ac- conviennent que les mesures d'ordre tion for the achievement of the rights international destinées å assurer la recognized in the present Covenant réalisation des droits reconnus dans includes such methods as the conclu- ledit Pacte comprennent notamment sion of conventions, the adoption of la conclusion de conventions, Padoprecommendations, the furnishing of tion de recommandations, la fournitechnical assistance and the hold- ture d'une assistance technique et ing of regional meetings and tech- FPorganisation, en liaison avec les nical meelings for the purpose gouvernements intéressés, de réuof consultation and study organized nions régionales ct de réunions techin conjunction with the Governments niques aux fins de consultations et concerned. d'etudes.

Article 24 Article 24

Nothing in the present Covenant Aucune disposition du présent shall be interpreted as impairing the Pacte ne doit tre interprétée comme provisions of the Charter of the Unit- portant alteinte aux dispositlions de ed Nations and of the constitutions la Charte des Nations Unies et des of the specialized agencies which de- constitutions des institutions spécia-

Kungl. Maj:ts proposilion nr 125 år 1971 71

Artikel 21

Ekonomiska och sociala rådet må alltemellanåt tillställa generalförsamlingen rapporter med rekommendationer av allmän natur och en sammanfattning av från konventionsstaterna och fackorganen mottagna upplysningar rörande åtgärder som vidtagits och framsteg som gjorts med avseende på efterlevnaden av de i konventionen inskrivna rättigheterna.

Artikel 22

Ekonomiska och sociala rådet må underrätlta Förenta Nationernas övriga organ, deras underlydande organ och fackorgan, som sysslar med frågor rörande lämnande av tekniskt bistånd, om varje spörsmål som aktualiseras i samband med de i denna del av konventionen avsedda rapporterna och som må vara till hjälp för dessa organ när de, vart och ett inom sitt sakområde, beslutar om lämplighelen av internationella åtgärder ägnade att bidraga till det effektiva och successiva genomförandet av beslämmelserna i denna konvention.

Artikel 23

Konventionsstalerna är överens om att de internationella åtgärder, som vidtages i syfte att trygga genomförandet av de i denna konvention inskrivna rättigheterna, skall innefatta framför allt avslutande av konventioner, antagande av rekommendationer, lämnande av tekniskt bistånd samt hållande av regionala och tekniska möten, vilka skall vara avsedda för samråd och studier och skall anordnas i samarbete med intresserade regeringar.

Artikel 24

Intet i denna konvention må tolkas såsom innebärande inskränkning av bestämmelserna i Förenta Nationernas sladga eller stadgorna för fackorganen, i de delar dessa instru-

72 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

fine the respective responsibilities of lisées qui définissent les responsabitbe various organs of the United Na- lités respeclives des divers organes tions and of the specialized agencies de P'Organisation des Nations Unies in regard Lo the matlers dealt with in et des institutions spécialistes en ce the present Covenanl. qui concerne les questions 1raitées

dans le pråsent Pacte.

Article 25 Article 25

Nothing in the present Covenant Aucune disposition du pråésent shall be inlerpreted as impairing the Pacle ne sera interprétlée commnie inherent right of all peoples to enjoy portant atteinte au droit inhérent de and utilize fully and freely their nat- tous les pcuples å profiter et å user ural wealth and resources. pleinement ct librement de Ieurs

richesses et ressvurces naturelles.

PART V CINQUIEME PARTIE

Article 26 Arlicle 26

1. The present Covenant is open 1. Le pråésent Pacte est ouverl å for signalure by any Stale Member of la signature de tout Etat membre de the United Nations or member of FOrganisation des Nations Unies ou any of its specialized agencies, by any membre de P'une quelconque de ses State Parly to the Statute of the In- inslitulions spécialisées, de tout Etat ternational Court of Justice, and by partie au statut de la Cour internaany other State which has been in- tionalc de justice, ainsi que de tout vited by the General Assembly of the autre Elat invilé par PAssemblée gé- United Nations to become a party to nérale des Nations Unies å devenir the present Covenant. partie au présent Pacte.

2. The present Covenant is subject 2. Le présent Pacte est sujet å to ratification. Instruments of rali- ralification el les instruments de ratification shall be deposited wilh the ficalion seront déposés aupreés du Secretary-General of the United Na- Secrélaire général de POrganisation tions. des Nations Unies.

3. The present Covenant shall be 3. Le présent Pacte scra ouvert å open to accession by any State re- Padhésion de tout Etat visé au paraferred to in paragraph 1 of this ar- graphe 1 du préscent article. ticle.

4. Accession shall be effected by 4. Tadhésion se fera par Ile dépöt the deposit of an instrument of ac- d'un instrument dadhésion auprés cession with the Secretary-Genera] of du Seeréctaire général de VÖrganisathe United Nations. tion des Nations Unies.

5. The Secrelary-General of the 5. Le Secrétaire général de VOrga- United Nations shall inform all States nisation des Nations Unies informe which have signed the present Cove- tous les Elats qui ont signé le présenl nant or acceded to it of the deposit Pacte ou qui y ont adhéré du dépöt of each instrument of ratification or de chaque instrument de ratification accession. ou d"adhésion.

Article 27 Article 27

1. The present Covenant shall en- 1. Le présent Pacte centrera en viter into force three months after ihe gucur trois mois aprås la date du dédate of the deposit with the Secre- pöt auprés du Sccrétaire general de

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 73

ment anger det ansvar som Förenta Nationernas olika organ och fackorgan har med avseende på i denna konvenlion behandlade spörsmål.

Artikel 25

Intet i denna konvention må tolkas såsom en inskränkning av den inneboende rätten för alla folk alt till fullo och utan begränsning dra fördel av och utnyttja sina naturrikedomar och naturtiligångar.

DEL Y

Artikel 26

1. Denna konvention står öppen för undertecknande av varje stat, som är medlem av Förenta Nationerna eller något av dess fackorgan, av varje stat som är ansluten till Internationeila domstolens stadga ävensom av varje annan stat, som av Förenta Nationernas generalförsamling inbjudits att ansluta sig till konven- Lionen.

2. Denna konvention skall ratificeras och ratifikationsinstrumenten deponeras bos Förenta Nationernas generalsekreterare.

3. Denna konvention står öppen för anslutning av stat, som avses i mom. 1i denna artikel.

4. Anslutning sker genom deposition av ett anslutningsinstrument hos Förenta Nationernas gencralsekreterarc.

5. Förenta Nationernas generalsckreterare skall underrätta alla stater, som undertecknat denna konvention eller anslutit sig till densamma, om depositionen av varje ratifikationseller anslutningsinstrument.

Artikel 27

1. Denna konvention träder i kraft tre månader efter dagen för depositionen hos Förenta Nationernas ge-

3t Riksdagen 1971. I saml. Nr 125

74 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

tary-General of the United Nations POrganisation des Nations Unies du of ihe thirty-fifth instrument of rati- trente-cinquitme instrument de ratification or instrument of accession. fication ou d”adhésion.

2. For each State ratifyingthe pres- 2. Pour chacun des Etats qui ratient Covenant or acceding to it after fieront lc présent Pacte ou y adhéthe deposit of the thirty-fifth instru- reront aprés le dépöt du trente-cinment of ratification or instrument of quicme instrument de ralificalion ou accession, the present Covenant shall d'adhésion, ledit Pacte entrera en enter into force three months after vigueur trois mois aprös la date du the date of the deposit of its own dépöt par cet Etat de son instrument instrument of ratification or instru- de ratification ou d”adhésion. ment of accession.

Article 28 Article 28

The provisions of the presenl Cove- Les dispositions du présent Pacte nant shall extend to all parts of fed- s'appliquent, sans limitation ni exeral States without any limitations or ceeption aucunec, å toutes Jes unités exceptions. constitulives des Etals fédératifs.

Article 29 Article 29

1. Any State Party to the present 1. Tout Etat partie au pråésent Covenant may propose an amend- Pacte peut proposer un amendement ment and file it with the Secretary- et en déposer Je texte auprés du Sc- General of the United Nations. The crétaire général de Organisation des Sceretary-General shall thereupon Nations Unies. Le Secrétaire général communicate any proposed amend- transmet alors tous projets d'amenments to the States Parties to ihe dements aux Etats parties au présent present Covenant wilh a request that Paete cen leur demandant de lui indithey notify him whether they favour quer sils dåsirent voir convoquer a conference of States Parties for the une conférence d'Etats parties pour purpose of considering and voling examincer ces projets et les mettre upon the proposals. In the event that aux voix. Si un tiers au moins des at least one third of the States Par- Etats sc déclarent en faveur de cette ties favours such a conference, the convocation, le Secrétaire général Secretary-Gencral shall convene the convoque la conférence sous les ausconference under the auspiecs of ihe pices de POrganisation des Nations United Nations. Any amendment Unies. Tout amendement adopté par adopted by a majority of the States la majorité des Etats préscnts et vo- Parties present and voting at the con- tants å la conférence est soumis ference shall be submitted to the pour approbation å PAssemblée géné- General Assembly of the United Na- rale des Nations Unies. tions for approval.

2. Amendmentis shall come inlo 2. Ces amendements entrent en viforce when they have been approved gueur lorsqu'ils ont élé approuvés by the General Assembly of the Unit- par PAssemblée générale des Nations ed Nations and accepted by a two- Unies et acceptés, conformément å thirds majority of the States Parties leurs rågles constitutionnelles respecto the present Covenant in accord- lives, par une majorité des deux tiers anece with their respective constitu- des Elats parties au présent Pacte. tional processes.

3. When amendments come into 3. Lorsque ces amendements enforce they shall be binding on those trent en vigucur, ils sont obligatoires

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 | on

neralsekreterare av det trettiofemte ratifikations- eller anslutningsinstrumentet.

2. I förhållande till stat, som ratificerar eller ansluter sig till konventionen efter depositionen av det trettiofemte ratifikations- eller anslutningsinstrumentet, träder denna konvention i kraft tre månader efter dagen för depositionen av dess ratifikations- eller anslutningsinstrument.

Artikel 28

Bestämmelserna i denna konvenlion skall utan begränsningar eller undantag av någol slag gälla i alla delar av förbundsslater.

Artikel 29

1. Konventionsstat må föreslå ändringar av konventionen; texten till sådan ändring skall överlämnas till Förenta Nationernas generalsckreterare. Denne skall sedan översända ändringsförslagen till konventionsstaterna med en begäran om att dessa målte underrätta honom om huruvida de tillstyrker, att en konferens av staler sammankallas för förslagens övervägande och ställande under omröstning. Om minst en tredjedel av staterna tillstyrker en sådan konferens, skall gencralsekreteraren sammankalla konferensen i Förenta Nationernas regi. Ändringsförslag, som anlagils av en majoritet av de vid konferensen närvarande och röslande staterna, skall underställas Förenta Nalionernas generalförsamling för godkännande.

2. Ändringar träder i kraft, när de godkänts av Förenta Nationernas generalförsamling och med två tredjedels majoritet antagits av konvenlionsstaterna i enlighet med deras respektive konstilutionella bestämmelser.

3. När ändringar träder i kraft skall de vara bindande för de stater

76 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

States Parties which have acecpted pour les Etats parties qui les ont ac- Ihem, other States Parties still being ceptés, les autres Etals parties resbound by the provisions of the pres- tant liés par les dispositions du préent Covenant and any earlier amend- sent Pacle el par tout amendement ment which they have accepted. antérieur qu'ils ont acceplé.

Article 30 Article 30

Irrespeclive of the nolifieations Indépendamment des notifications made under article 26, paragraph 5, prévues au paragraphe 5 de Particle the Secretary-General of the United 26, le Scerétaire général de FOrgani- Nations shall inform all Stales re- sation des Nations Unies informera ferred to in paragraph 1 of the same tous les Etats visés au paragraphe 1 article of the following particulars: dudit article :

(a) Signatures, ratifications and a) Des signatures apposées au pråtaccessions under article 26; sent Pacte ct des instruments de ra-

tification et d'adhésion déposés con-

formément å Particle 26;

(b) The date of the entry into b) De la date å laquelle le présent force of the present Covenant under Pacle entrera en vigueur conforméarticle 27 and the date of the entry ment å Partiecle 27 et de la date å into force of any amendments under laquelle entreront en vigueur les article 29. amendements prévus å Particle 29.

Article 31 Article 31

1. The present Covenant, of which 1. Le pråésent Pacte, dont les texles the Chinese, English, French, Rus- anglais, chinois, espagnol, francais sian and Spanish texts are equally et russe font également foi, sera déauthentic, shall be deposited in the posé aux archives de POrganisalion archives of the United Nations. des Nations Unies.

2. The Secretary-General of the 2. Le Secrétaire général de F'Orga- United Nations shall transmit certi- nisation des Nations Unies 1ransfied copies of the present Covenant to mettra une copie certifiée conforme all States referred to in article 26. du présent Pacte å tous les Etals vi-

sés å Particle 26.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

som antagit dem, medan övriga stater fortfarande är bundna av bestämmelserna i denna konvention och eventuella tidigare ändringar, som de antagit.

Artikel 30

Vid sidan av de underrätltelser, som omnämns i artikel 26 mom. 5, skall Förenta Nationernas generalsekrelcrare underrätta alla i mom. 1 i samma artikel avsedda stater om följande:

a) undertecknanden, ratifikationer och anslulningar enligt artikel 26;

b) dagen för ikraftträdandet av denna konvention enligt artikel 27 och dagen för ikraftträdandet av varje ändring enligt artikel 29.

Artikel 31

1. Denna konvention, vars engclska, franska, kinesiska, ryska och spanska texter äger lika vitsord, skall deponeras i Förenta Nationernas arkiv.

2. Förenta Nationernas generalsekreterare skall översända bestyrkta avskrifter av denna konvention till alla i artikel 26 avsedda stater.

78 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

International Covenant on Civil and Pacte international relatif aux droits

Political Rights civils et politiques

The States Parties to the present Les Etats parties au présent Pacte, Covenant,

Considering that, in accordance Considérant que, conformément with the principles proclaimed in the aux principes énoncés dans la Charte Charler of the United Nations, recog- des Nations Unies, la reconnaissance nition of the inherent dignity and of de la dignité inhérente å tous les the equal and inalienable rights of all membres de la famille humaine et members of the human family is the de leurs droits égaux et inaliénables foundation of freedom, justice and constitue le fondement de la liberpeace in the world, té, de Ia justice et de la paix dans le

Recognizing that these rights de- monde, rive from the inherent dignity of the Reconnaissant que ces droits déhuman person, coulent de la dignilé inhérente å la

personne humaine,

Recoqgnizing that, in accordance Reconnaissant que, conformément with the Universal Declaration of å la Déclaration universelle des droits Human Rights, the ideal of free bu- de homme, Pidéal de Fétre humain man beings enjoying civil and polit- libre, jouissant des libertés civiles et ical freedom and freedom from fear politiques et libéré de la crainte et de and want can only be achieved if la miscre, ne peut åtre réalisé que conditions are created whereby every- si des conditions permettant å chacun one may enjoy his civil and political de jouir de ses droits civils et polirights, as well as his economic, social tiques, aussi bien que de ses droits and cultural rights, économiques, sociaux et culturcls,

sont eréées,

Considering the obligation of Considérant que la Charte des Na- States under the Charter of the United lions Unics impose aux Etats V'obli- Nations to promote universal respect galion de promouvoir le respect unifor, and observance of, human rights versel et effeclif des droits et des liand freedoms, bertés de PT homme,

Realizing that the individual, hav- Prenant en considération 1e fait ing duties to other individuals and que VFindividu a des devoirs envers to the community to which he be- autrui et envers la collectivité å lalongs, is under a responsibility to quelle il appartient et est tenu de strive for the promotion and observ- g'efforcer de promouvoir et de reance of the rights recognized in the specter les droits reconnus dans le present Covenant, présent Pacte,

Agree upon the following articles: Sont convenus des articles sui-

vants :

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

Bilaga 2

(Översättning)

Internationell konvention om medborger-

liga och politiska rättigheter

Konventionsstaterna,

som anser att, i överensstämmelse med de i Förenta Nationernas stadga uppställda principerna, erkännandet av det inneboende värdet hos alla medlemmar av människosläktet och av deras lika och oförytterliga rättigheter utgör grundvalen för frihet, rättvisa och fred i världen,

som erkänner att dessa rättigheter härrör från det inneboende värdet hos varje människa,

som erkänner att, i överensstämmelse med den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, framtidsmålet med fria människor, som åtnjuter medborgerliga och politiska friheter samt frihet från fruktan och nöd, endast kan uppnås om sådana villkor skapas att envar kan åtnjuta sina medborgerliga och politiska rättigheter liksom sina ckonomiska, sociala och kulturella rätligheter,

som beaktar att Förenta Nationernas stadga ålägger staterna att främja den allmänna respekten för och iakttlagandet av mänskliga rättigheter och friheter,

som tar hänsyn till att varje människa har plikter mot andra människor och mot det samhälle han tillhör och att han är skyldig att medverka till att de i denna konvention inskrivna rättigheterna främjas och iakttages,

överenskommer om följande artiklar:

80 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

PART I PREMIERE PARTIE Article 1 Article premier 1. All peoples have the right of self- 1. Tous les peuples ont Je droit de determination. By virtue of that right disposer d'eux-mémes. En vertu de they freely determine their political ce droil, ils déterminent librement status and frecly pursue their eco- leur statut politique ct assurent librenomic, social and cultural develop- ment leur développement économiment. que, social et culturel. 2. All peoples may, for their own 2. Pour atteindre leurs fins, tous ends, freely dispose of their nalural les peuples peuvent disposer librewealth and resources without preju- ment de Jeurs richesses et de lcurs dice to any obligations arising out of ressources naturelles, sans préjudice international economic co-operalion, des obligations qui décowulent de Ia based upon the principle of mutual coopération économique internaliobenefit, and international law. In no nale, fondée sur le principe de Fintécase may a people be deprived of its rét mutuel, et du äroit internalional. own means of subsistence. En aucun cas, un peuple ne pourra étre privé de ses propres moyens de subsistance. 3. The States Parties to the present 3. Les Etats parties au présent Covenant, including those having re- Pacte, y compris ceux qui ont la responsibility for the administration sponsabililé d'administrer des terriof Non-Self-Governing and Trust toires non autonomes et des terri- Territories, shall promote the rcaliza- toires sous tutelle, sont lenus de tion of the right of self-determina- faciliter la réalisation du droit des tion, and shall respect that right, in peuples å disposer d'eux-mémes, et conformity with the provisions of de respecter ee droit, conformément the Charter of the United Nations. aux dispositions de la Charle des Nations Unies.

PART II DEUNIEME PARTIE Article 2 Article 2 1. Each State Party to the present 1. Les Elats parlies au pråsent Covenant undertakes to respect and Pacte s'engagenl å respecter et å to ensure to all individuals within its garantir å tous les individus se trouterritory and subject to its jurisdic- vant sur leur territoire et relevant tion the rights recognized in the pres- de Ilcur compétenee les droits reconent Covenant, without distinction of nus dans le présenl Pacte, sans disany kind, such as race, colour, sex, tinetion aucune, notammenl de race, language, religion, political or other de couleur, de sexe, de langue, de opinion, national or social origin, religion, d'opinion polilique ou de property, birth or other status. toute autre opinion, dorigine nationale ou sociale, de fortune, de naissance ou de toute autre situation. 2. Where not already provided for 2. Les Etats parties au présent by existing legislative or other meas- Pacte s'engagent å prendre, en accord ures, each State Party to the present avec leurs procédures constilution- Covenant undertakes to take the nec- nelles et avec les dispositions du préessary steps, in accordance with its sent Pacte, les arrangements devant econstitutional process and with the permeltre Padoption de teclles me-

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 sl

DEL I

Artikel 1

1. Alla folk har självbestämmanderätl. Med stöd av denna rätt äger de fritt bestämma sin politiska ställning och fullfölja sin egen utveckling på de ekonomiska, sociala och kulturella områdena.

2. Alla folk må för sina egna syften frilt förfoga över sina naturrikedomar och naturtillgångar, dock att detta ej må ske till förfång för förpliktelser, som härrör från det på principen om det gemensamma intresset grundade internationella samarbetet på det ekonomiska området och den internationella rälten. I intet fall skall ett folk kunna berövas sina egna utkomstmöjligheter.

3. Konventionsstaterna, däribland de stater som har ansvaret för administrationen av icke-själtvslyrande områden och förvaltarskapsområden, skall medverka till att folkens självbestämmanderätt förverkligas, och de skall respektera denna rätt i överensstämmelse med bestämmelserna i Förenta Nationernas stadga.

DEL II

Artikel 2

1. Varje konventionssiat förpliktar sig att respektera och att tillförsäkra envar, som befinner sig inom dess område och är underkastad dess jurisdiktion, de i denna konvention inskrivna rättigheterna utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationell eHer social härkomst, egendom, börd eller ställning i övrigt.

2. Varje konventionsstat förpliktar sig att i enlighet med sina konstitutionella bestämmelser och med bestämmelserna i denna konvention vidtaga erforderliga åtgärder för att genom Jagstliftning eHer på annal

82 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

provisions of the present Covenant, sures dordre législatif ou autre, proto adopt such legislalive or other pres å donncer cffet aux droits remeasures as may be necessary to connus dans le présent Pacte qui ne give effect to the rights recognized in seraienl pas déjå en vigueur. the present Covenant.

3. Each State Party to the present 3. Les Elats parties au pråsent Covenant undertakes: Pacte $Sengagent å :

(a) To ensure that any person a) Garantir que toute personne whose rights or freedoms as herein dont les droits et libertés reconnus recognized are violated shall have an dans le présent Pacte auront été vioeffective remedy, mnotwithstanding lés disposera dun recours utilc, alors that the violation has been committed méme que la violation aurait été by persons acting in an official ca- commise par des personnes agissant pacity; dans Pexercice de leurs fonctions of-

ficielles ;

(b) To ensure that any person b) Garantir que Pautorité compéelaiming such a remedy shall have tente, judiciaire, administrative ou his right thereto determined by législative ou toute autre autorité competent judicial, administrative or compétente selon la législation de legislative authorities, or by any PEtat, statuera sur les droits de la other competent authority provided personne qui forme le recours et å for by the legal system of the State, développer les possibilités de recours and to develop the. possibilities of juridietionnel ; judicial remedy;

(ec) To ensure that the competent c) Garantir la bonne suite donnée authorities shall enforce such reme- par les autorités compétentes å tout dies when granted. recours qui aura été reconnu justi-

fic.

Article 3 Article 3

The States Parties to the present Les Etats parties au présent Pacte Covenant undertake to ensure the s'engagent å assurer le droit égal des equal right of men and women to the hommes et des femmes de jouir de enjoyment of all civil and political tous les droits civils et politiques rights set forth in the present Cove- énoncés dans le présent Pacte. nant.

Article 4 Article 4

1. In time of public cmergeney 1. Dans le cas ol un danger public which threatens the life of the nation exceptionnel menace l'existence de la and the existence of which is offi- nation et est proclamé par un acte cially proclaimed, the States Parties officiel, des Etals parties au préåsent to the present Covenant may take Pacte peuvent prendre, dans Ja striete measures derogating from their obli- mesure ot la situation Pexige, des gations under the present Covenant mesures dérogeant aux obligations to the extent strictly required by the prévues dans le présent Pacte, sous exigencies of the situation, provided réserve que ces mesures ne soient that such measures are not incon- pas incompatibles avec les autres sistent with their other obligations obligations que leur imposc le droit under international law and do not international et quw'elles n'entrainent involve discrimination solely on the pas une discrimination fondée uni-

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 83

sätt förverkliga de i denna konvention inskrivna rättigheter, som ej redan är tillförsäkrade.

3. Varje konventionsstat förpliktar sig:

a) att säkerställa att envar, vars i denna konvention inskrivna fri- och rättigheter kränkts, skall ha effektiv möjlighet att tala härå och detta även i det fall att kränkningen förövats av ämbetsman i tjänsteutövning;

b) att säkerställa att den som väcker sådan talan skall få sina rättigheter prövade av behöriga judiciella, adminislrativa — eller lagstiftande myndigheter eller av annan enligt statens rättsordning behörig myndighet, samt att utveckla möjligheterna för att en talan skall kunna prövas på rättslig väg;

c) att säkerställa att de behöriga myndigheterna verkställer avgöranden som avkunnats i sådana fall där talan befunnits ha fog.

Artikel 3

Konventionsstaterna förpliktar sig att tillförsäkra män och kvinnor lika rätt att åtnjuta alla medborgerliga och politiska rättigheter som inskrivits i denna konvention.

Artikel 4

1. Under allmänt nödläge, som hotar nationens fortbestånd och som officiellt kungjorts må konventionsstaterna vidtaga åtgärder som innebär avvikelser från deras skyldigheler enligt konventionen i den utsträckning som är oundgängligen erforderlig med hänsyn till situationens krav, under förutsättning att dessa åtgärder ej strider mot landets övriga förpliktelser enligt den internationella rätten och ej innebär åtskillnad enbarl på grund av ras, hud-

84 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

ground of race, colour, scx, language, quement sur la race, la couleur, le religion or social origin. scxe, la langue, la religion ou Vori-

gine sociale.

2. No derogation from articles 6, 7, 2. La disposition précédente m'an- 3 (paragraphs 1 and 2), 11, 15, 16 torise aucune dérogation aux articles and 18 may be made under this pro- 6, 7, 8 (par. 1 et 2), 11, 15, 16 et 18. vision.

3. Any State Party to the present 3. Les Etals parties au prÅåsent Covenant availing itself of the right Pacle qui usent du droit de dérogaof derogation shall immediately in- tion doivent, par I'entremise du Sccréform the other States Parties to the taire gånéral de F'Organisation des present Covenant, through the inter- Nations Unics, signaler aussilöt aux mediary of ihe Secretary-General of autres Etals parties les dispositions the United Nations, of the provisions auxcquelles ils ont dérogé amsi que les from which it has derogated and of motifs qui ont provoqué cette dérothe reasons by which it was actuated. gation. Une nouvelle communication A further communication shall be sera faite par la möme entremise, å made, through the same intermedi- la date å laquelle ils ont mis fin å ces ary, on the date on which it termi- dérogalions. nates such derogation.

Article å Article 5

1. Nothing in the present Cove- 1. Aucune disposition du présent nant may be interpreted as implying Pacte ne peut tre interprétée comine for any State, group or person any impliquant pour un Etat, un grouperight to engage in any activity or per- ment ou un individu, un droit quelform any act aimed at the destruc- conque de sc livrer å une activité ou tion of any of the rights and free- d'accomplir un acte visant å la dedoms recognized herein or at their struction des droits et des libertés limitation to a greater extent than is reconnus dans le présent Pacte ou provided for in the present Cove- å des limitations plus amples que nant. celles prévues audit Pacte.

2. There shall be no restriclion 2. Il ne peut étre admis aucune upon or derogation from any of the restriction ou dérogation aux droits fundamental human rights recog- fondamenlaux de Phomme reconnus nized or existing in any State Party ou en vigneur dans tout Etat partie to the present Covenant pursuant to au pråsent Pacle en application de law, conventions, regulations or cus- lois, de conventions, de råöglements tom on the pretext that the present ou de coutumes, sous prétexte que Covenant does not recognize such le présent Pacte ne les reconnail pas rights or that il recognizes them to ou les reconnait å un moindre degré. a lesser extent.

PART III TROISIEME PARTIE

Article 6 Article 6

1. Every human being has the in- 1. Le droit å la vie est inhérent herent right to life. This right shall å la personne humaine. Ce droit doit be protected by law. No one shall be élre protégé par la lo. Nul ne peut arbitrarily deprived of his life. étre arbitrairement privé de la vie.

2. In countries which have not 2. Dans les pays oä la peine de abolished the death penalty, sentence mort n'a pas été abolie, une sentence

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

färg, kön, språk, religion eller social härkomst.

2. Inga inskränkningar i artiklarna 6, 7, 8 (mom. 1 och 2), 11, 15, 16 och 18 må göras med stöd av bestämmelsen i föregående moment.

3. Konvenlionsstat, som begagnar sig av rätten till avvikelser från konventionen, skall genom förmedling av Förenta Nalionernas generalsckrelerare omedelbart underrätta övriga konventionsstater om de bestämmelser från vilka avvikelse skett och om de skäl som föranlett detta. Ett ytterligare meddelande skall lämnas i samma ordning den dag, då staten upphävt sådana avvikelser,

Artikel 5

1. Intet i denna konvention må lolkas som medförande rätt för någon stat, grupp eller person att ägna sig åt verksamhet eller utföra handling, som syftar till att tillintetgöra någon av de fri- och rättigheter som inskrivits i konventionen, eller lill att inskränka dem i slörre utsträckning än som däri medgivits.

2. Inga inskränkningar eller avvikelser skall medgivas i fråga om de grundläggande mänskliga rättigheter, som gäller i en stat på grund av lag eller annan författning, överenskommteelse eller sedvänja, av den anledningen att denna konvention icke erkänner dessa rättigheter eller att den erkänner dem i mindre utsträckning.

DEL III

Artikel 6

1. Varje människa har en inneboende rätt till livet. Denna rätt skall skyddas genom lag. Ingen skall godtyckligt berövas sitt liv.

2. I stater, som ej. har avskaffat dödsstraffet, må dödsdom avkunnas

86 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

of death may be imposed only for the de mort ne peut étre prononcée que most serious crimes in accordance pour les crimes les plus graves, conwith the law in force at the time of formément å la législation en vigueur the commission of the crime and not au moment ot le crime å élé commis contrary to the provisions of the pres- et qui ne doit pas étre en contradicent Covenant and to the Convention tion avec les dispositions du présent on the Prevention and Punishment Pacle, ni avec la Convention pour la of the Crime of Genocide. This penal- prévention et la répression du crime ty can only be carried out pursuant de génocide. Cette peine ne peut élre to a final judgement rendered by a appliquée quw'en vertu d'un jugement competent court. définilif rendu par un tribunal conipétent. 3. When deprivation of life con- 3. Lorsque la privation de la vie stitutes the crime of genocide, it is constitue le erime de génocide, il est understood that nothing in this ar- entendu quwauecune disposition du tiele shall authorize any Stale Party présent article mautorise un Etat to the present Covenant to derogate partie au présent Pacte å déroger in any way from any obligation as- d'aucune manieére å une obligation sumed under the provisions of Ihe quelconque assumée en vertu des Convention on the Prevention and dispositions de Ia Convention pour la Punishment of the Crime of Geno- prévention et la répression du crime cide. de génocide. 4, Anyone sentenced to death shall 4. Tout condamné å mort a le droit have the right to seck pardon or com- de solliciter la gråce ou la commumutation of the sentence. Amnesty, tation de la peine. L'amnistie, la pardon or commutation of the sen- gråce ou la commutatlion de la peince tence of death may be granted in all de mort peuvent dans tous les cas Cases. ötre accordées. 53. Sentence of death shall not be 3. Une sentence de mort ne peut imposed for crimes committed by étre imposée pour des crimes compersons below eighteen years of age mis par des personnes ågées de moins and shall not be carried out on preg- de 18 ans et ne peut &tre exécutée nanl women. contre des femmes enceintes. 6. Nothing in this article shall be 6. Aucunc disposition du présent invoked to delay or to prevent the article ne peut &åtre invoquée pour abolition of capital punishment by retarder ou empécher Pabolition de any State Party to the present Cove- la peine capitale par un Etat partie nant. au présent Pacte.

Article 7 Article 7 No one shall be subjected to tor- Nul ne sera soumis å la torture ture or to eruel, inhuman or degrad- ni å des peines ou traitements cruels, ing treatment or punishment. In par- inhumains ou dégradants. En partiticular, no one shall be subjected culier, il est interdit de soumettre une without his free consent to medical personne sans son libre conscenteor scientific experimentation. ment å une expérience médicale ou scientifique.

Article 8 Article 8 1. No one shall be held in slavery; 1. Nul ne scra tenu en esclavage; slavery and the slave-trade in all Pesclavage et la traite des esclaves, their forms shall be prohibited. sous toutes leurs formes, sont interdits.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 87

endast för de allvarligaste brotten i enlighet med den lag, som gällde vid tiden för brottets begående. Denna lag må ej strida mot bestämmelserna i denna konvention eller konventionen om förebyggande och bestraffning av folkmord. Detta straff skall endast kunna verkställas efter slutlig dom av behörig domstol.

3. När berövande av livet utgör folkmord, skall intet i denna artikel berättiga konventionsstat att på något sätl avvika från skyldigheter, som den åtagit sig enligt bestämmelserna i konventionen om förebyggande och bestraffning av folkmord.

4. Envar dödsdömd skall ha rält alt begära nåd eller förvandling av straffet. Amnesti, nåd eller förvandling av dödsstraffet skall kunna beviljas i alla fall.

5. Dödsdom skall ej avkunnas för brolt begångna av personer under 18 års ålder och skall ej verkställas mot havande kvinnor.

6. Intet i denna artikel skall kunna åberopas för att fördröja eller förhindra konventionsstlals avskaffande av dödsstraffet.

Artikel 7

Ingen må utsättas för tortyr eller för grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Särskilt må ingen utan silt fria samtycke utsättas för medicinska eller vetenskapliga experiment.

Artikel 8

1. Ingen må hållas i slaveri; slaveri och slavhandel i varje form skall vara förbjudna.

88 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971.

2. No one shall be held in servi- 2. Nul ne sera tenu cen servitude. tude. 3. (a) No one shall be required to 3. a) Nul ne sera astreint å acperform forced or compulsory la- complir un travail foreé ou obligabour;: toire; (b) Paragraph 3 (a) shall not be b) Täalinéa a du présent paraheld to preclude, in countries where gsraphe ne saurait étre interprété imprisonment with hard labour may comme interdisant, dans les pays be imposed as a punishment for a ol cerlains crimes peuvent étre punis crime, the performance of hard la- de détention acecompagnée de travaux bour in pursuance of a sentence to forcés, Paccomplissement d'une peine such punishment by a competent de travaux forcés, infligée par un tricourt; bunal compétent;

(ec) For the purpose of this para- ce) Nesl pas considéré comme

graph the term "forced or compulso- « travail forcé ou obligatoire > au ry labour” shall not include: "sens du présent paragraphe :

(i) Any work or service, not re- i) Tout travail ou service, non ferred to in sub-paragraph (Db), visé å PTalinéa b, normalement normally required of a person who requis d'un individu qui est détenu is under detention in consequence en vertu d'une décision de justice of a lawful order of a court, or of régulicre ou qui, ayant fait Pobjet a person during conditional release d'une telle décision, est libéré confrom such detention; ditionnellement;

(i) Any service of a military i) Tout service de caractire micharacter and, in countries where litaire et, dans les pays ou VPobjecconscientious objection is recog- tion de conscience est admise, tout nized, any national service requir- service national exigé des objeced by law of conscientious objec- teurs de conscience en vertu de tors; la loi;

(ill) Any service exacted in cases iii) Tout service exigé dans les of emergency or calamity threaten- cas de force majeure ou de sinistres ing the life or well-being of the qui menacent la vie ou le bien-étre community; de Ja communauté;

(iv) Any work or service which iv) Tout travail ou tout scrvice forms part of normal civil obli- formant partie des obligations cigations. viques normales.

Article 9 Article 9 1. Everyone has the right to lib- 1. Tout individu a droit å la lierty and security of person. No one berté et å la sécurité de sa personne. shall be subjected to arbitrary arrest Nul ne peut faire Tobjet d'une aror detention. No one shall be depri- restation ou détention arbitraires. Nul ved of his liberty except on such ne peut Cire privé de sa liberté, si ce grounds and in accordance with such mest pour des motifs et conforméprocedure as are established by law. ment å la procédure prévus par la

loi. 2. Anyone who is arrested shall 2, Tout individu arrété sera inforbe informed, at the time of arrest, mé, au moment de son arrestation, of the reasons for his arrest and des raisons de cette arrestation et shall be promptly informed of any recevra notification, dans le plus charges against him. court délai, de toute accusation por-

tée contre lui.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 89

2. Ingen må hållas i träldom.

3. a) Ingen må nödgas att ulföra tvångsarbete celler annat honom påtvingat arbete.

b) I stater, där frihelshberövande i form av straffarbete må åläggas som bestraffning för brolt, skall mom. 3 a) ej utgöra hinder mot verkställande av en dom på straffarbete, som avkunnats av behörig domstol;

c) Med tvängsarbete eller påtvunget arbele enligt detta moment förstås ej:

1) arbete eller tjänslgöring, som

ej avses under b) ovan och som

regelmässigt! utkrävs av den som

är berövad sin frihet till följd av

ett av domstol i laga ordning med-

delat beslut eller av den som är

villkorligt frigiven;

2) tjänstgöring av militär art

och, i stater där samvetsbetänklic-

heier mot sådan beaktas, annan

samhällstjänsl som enligt lag ut-

krävs av den, som hyser samvels-

betänkligheler;

3) tjänstgöring som utkrävs, då

nödläge eller olycka hotar samhäl-

lets fortbestånd celler välfärd;

4) arbele celler tjänstgöring som

ingår i de normala medborgerliga

skyldigheterna.

Artikel 9

1. Envar har rätt lill frihet och personlig säkerhet. Ingen må ulsättas för godtycklig arrestering celler annat godtyckligt frihetsberövande. Ingen må berövas sin frihet utom på sådana grunder och i sådan ordning som föreskrivs i lag.

2. Den som arresterats skall vid arresteringen underrättas om skälen för ålgärden och skall ofördröjligen underrättas om varje anklagelse mot honom.

90 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

3. Anyone arrested or detained on 3. Tout individu arrété ou détenu a criminal charge shall be brought du chef d'une infraction pénale sera promptly before a judge or other traduit dans le plus court délai deofficer authorized by law to exercise vant un juge ou une autre autorité judicial power and shall be entitled habilitée par la 1loi å exercer des to trial within a reasonable time or fonetions judiciaires, et devra étre to relcase. It shall not be the general jugé dans un délai raisonnable ou rule that persons awaiting trial shall libéré. La détention de personnes be detained in custody, but release qui attendent de passer en jugement may be subject to guarantees to ne doit pas étre de rågle, mais la mise appear for trial, at any other stage en liberté peut åtre subordonnée å of the judicial proceedings, and, des garanties assurant Ja comparushould occasion arise, for execution tion de Pintéressé å Faudience, å tous of the judgement. les autres actes de la procédure et,

le cas échéant, pour Pexécution du

jugement.

4. Anyone who is deprived of his 4, Quiconque se trouve privé de sa liberty by arrest or detention shall liberté par arrestation ou déteution be entitled to take proceedings be- a le droit d"introduire un recours defore a court, in order that that court vant un tribunal afin que celui-ci may decide without delay on the statue sans délai sur la légalité de lawfulness of his detention and order sa détention et ordonne sa libération his release if the detention is not si la détention est illégale. lawful.

5. Anyone who has been the victim 95. Tout individu victime darrestaof unlawful arrest or detention shall tion ou de détention illégales a droit have an enforceable right to com- å réparation. pensation.

Article 10 Article 10

1. All persons deprived of their 1. Toute personne privée de sa liberty shall be treated with human- liberté est traitée avec humanité et ily and with respect for the inherent avec le respect de la dignité inhédignity of the human person. renle å la personne humaine.

2. (a) Accused persons shall, save 2. a) Les prévenus sont, sauf dans in exceptional circumstances, be des circonstances exceptionnelles, sésegregated from convicted persons parés des condamnés et sont soumis and shall be subject to separate å un régime distinct, approprié å leur treatment appropriate to their status condition de personnes non condamas uneonvieted persons; nées;

(b) Accused juvenile persons b) Les jeunes prévenus sont såshall be separated from adults and parés des adultes et il est décidé de brought as speedily as possible for leur cas aussi rapidement que posadjudication. sible.

3. The penitentiary system shall 3. Le régime pénitenliaire comporte comprise lreatment of prisoners the un traitement des condamnés dont essential aim of which shall be their le but essentiel est leur amendement reformation and social rehabilita- et Icur reclassement social. Les jeution. Juvenile offenders shall be nes délinquants sont séparés des segregated from adults and be ac- adultes el soumis å un régime approcorded trealment appropriate to prié å leur åge et å leur statut légal. their age and legal status.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 91

3. Den som är arresterad eller eljest berövad sin frihet på grund av anklagelse för brottslig gärning skall ofördröjligen ställas inför domare eller annan ämbetsman, som enligt Jag beklätllts med domsmakt, och skall vara berättigad till rältegång inom skälig tid celler till frigivning. Det skall cj vara allmän regel, alt personer som avvaktar rätlegång hålls i förvar, men för frigivning må krävas garantier för att vederbörande instäiler sig till rättegången, vid varje annat tillfälle under det rättsliga förfarandet samt, i förekommande fall, för verkställighet av domen.

4. Den som berövats sin frihet genom arrestering eller eljest skall ha rätt att inför domstol påfordra, att lagligheten av frihetsberövandet prövas utan dröjsmål och att hans frigivning beslutas, om åtgärden ej är laglig.

5. Den som utsatts för olaglig arrestering eller annat olagligt frihetsberövande skall ha rätt till skadestånd.

Artikel 10

1. Envar som berövats sin frihet skall behandlas humant och med aktning för människans inneboende värde.

2. a) Ätalade personer skall, utom under utomordentliga förhållanden, hållas åtskilda från dömda personer och skall ges särskild behandling, som är avpassad efter deras egenskap av icke dömda personer.

b) Ätalade unga personer skall hållas ålskilda från vuxna, och deras fall skall avgöras så skyndsamt som möjligt.

3. Det väsentliga syftet med behandlingen av fångar skall vara deras bältring och sociala rehabilitering. Ungdomsbrottslingar skall hållas åtskilda från vuxna och ges en efter deras ålder och rättsliga ställning avpassad behandling.

92 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

Article 11 Article 11

No one shall be imprisoned Nul ne peut étre emprisonné pour merely on the ground of inability to la scule raison qwil n'est pas en fulfil a contractual obligation. mesure d'exteuter une obligation

contractuelle.

Article 12 Article 12

1. Everyone lawfully within the 1. Quiconque se trouve légalement territory of a State shall, within that sur le territoire d'un Etalt a le droit territory, have the right to liberty d'y cireuler librement et Py choisir of movement and freedom to choose librement sa résidence. his residence.

2. Everyone shall be free 10 leave 2. Toute personne est libre de quitany country, including his own. ter mM'importe quel pays, y compris

le sien.

3. The above-mentlioned rights 3. Les droits mentionnés ci-dessus shall not be subject to any restric- ne peuvent ötre Pobjet de restrictions tions except those which are provid- que si celles-ci sont prévues par Ja ed by law, arc necessary to protect loi, nécessaires pour protéger la stnational security, public order (ordre eurité nationale, VPordre public, la public), public health or morals or santé ou la moralité publiques, ou les the rights and freedoms of others, droits et libertés d'autrui, et compaand are consistent with the otber tibles avec Iles autres droits reconnus rights recognized in the present par Ile présent Pacte. Covenant.

4. No one shall be arbitrarily 4. Nul ne peut élre arbitrairement deprived of the right to enter his privé du droit d'entrer dans son own country. propre pays.

Article 13 Article 13

An alien lawfully in the territory Un éttranger qui se trouve légaleof a State Party to the present Cov- ment sur le territoire d'un Etat parenant may be expelled therefrom tie au present Pacte ne peut en étre only in pursuance of a decision expulsé qwen exétcution d'une décireached in accordance with law and sion prise conformément å Ja loi et, å shall, except where compelling rea- moins que des raisons impérieuses sons of nalional security otherwise de sécurité nationale ne $'y opposcenl, require, be allowed lo submit the il doit avoir la possibilité de faire vareasons against his expulsion and to loir Ies raisons qui mililent contre have his case reviewed by, and be son expulsion et de faire examiner represented for the purpose before son cas par Pautorité compétente, ou the competent authority or a person par une ou plusicurs personnes spöor persons especially designated by cialement désignées par ladite autothe competent authority. rité, en se faisant représcenter å cette

fin.

Article 14 Article 14

1. All persons shall be equal be- 1. Tous sont égaux devant Iles trifore the courts and tribunals. In the bunaux el les cours de justice. Toute determination of any = eriminal personne a droil å ce que sa cause charge against him, or of his rights soit entendue tquitablement el publiand obligalions in a suit at law, quement par un tribunal compétent,

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 93

Artikel 11

Ingen må sällas i fängelse enbart på grund av oförmåga att fullgöra avtalad förpliklelse.

Artikel 12

1. Envar som lagligen befinner sig på en stats område äger rätt att där röra sig fritt och fritt välja bosättningsort.

2. Envar äger frihet att lämna vilket land som helst, däribland sitt eget.

3. Ovannämnda rättigheter må icke underkastas andra inskränkningar än sådana, som stadgas i lag och är nödvändiga för alt skydda den nationella säkerheten, den allmänna ordningen (»ordre public»), den allmänna hälsovården eller sedligheten eller andra personers fri- och rättigheter samt är förenliga med övriga i denna konvention inskrivna rättigneler.

4. Ingen må godtycklig! förvägras rätten att inresa i sitt eget land.

Artikel 13

Utlänning, som lagligen befinner sig på en konventionsstats område, må avlägsnas från detta endast efter ett i laga ordning fattat beslut därom. Såvida ej lvingande skäl hänförliga till den nationella säkerheten talar däremot, skall han tillåtas framlägga de skäl, som talar mot avlägsnandet, och få sin sak omprövad av, och för sådant ändamål företrädas inför, vederbörande myndighet eller en eller flera av denna myndighe! särskilt utsedda personer.

Arlikel 14

1. Alla skall vara lika inför domstolarna. Envar skall, när det gäller alt pröva anklagelse mot honom för brolt eller hans rättigheter och skyldigheter i tvistemål, vara berättigad

94 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

everyone shall be entitled to a fair indépendant et impartial, établi par and public hearing by a competcent, la Ioi, qui déeidera soit du bien-fondé independent and impartial tribunal de toute accusation en maticre pénale established by law. The Press and dirigée contre elle, soit des contestathe public may be excluded from all tions sur ses droits et obligalions de or parl of a trial for reasons of caractåre civil. Le huis-clos peut étre morals, public order (ordre public) prononcé pendant la totalité ou une or nalional security in a democratie partie du procés soit dans Vintérét society, or when the interest of the des bonnes meurs, de Fordre public private lives of the parties so requires, ou de la sécurite nationale dans une or to the extent strictly necessary société démocratique, soit lorsque in the opinion of the court in special Pintérét de la vie privée des parties en circumstances where publiecity would cause I'cxige, soit encore dans la meprejudice the interests of justice; sure ot le tribunal T'estimera absobut any judgement rendered in a lument nécessaire, lorsqu'en raison criminal case or in a suit at law des circonstances particulieres de shall be made public except where Paffaire la publicité nuirait aux inthe interest of juvenile persons téréts de la justice; cependant, tout otherwise requires or the proceedings jugement rendu en maticre pénale concern matrimonial disputes or the ou civile sera public, sauf si Pintérét guardianship of children. de mincurs exige quw'il en soit autre-

ment ou si le procés porte sur des

différends matrimoniaux ou sur la

tutelle des enfants.

2. Everyone charged with a crim- 2. Toute personne accuste d'une inal offence shall have the rigbt to infraction pénale est présumée inbe presumed innocent until proved nocenle jusqu'å ce que sa culpabilité guilty according to law. ait été légalement établie.

3. In the determination of any crim- 3. Toute personne accusée d'une inal charge against him, everyone infraction pénale a droit, en pleine shall be centitled to the following égalité, anv moins aux garantlies suiminimum guarantees, in full equal- vantes : ily:

(a) To be informed promptly and a) A ötre informée, dans le plus in detail in a language which he court délai, dans une langue qu'elle understands of the nature and cause comprend et de facon détaillée, de la of the charge against him; nature et des motifs de Paccusation

portée contre elle;

(b) To have adequate time and b) A disposer du temps et des fafacilities for the preparation of his cilités nécessaires å la préparation defence and to communicate with de sa défense et å communiquer avec counsel of his own choosing; le conseil de son choix;

(ce) To be tried without undue c) A &tre jugée sans retard exdelay; cessif;

(d) To be tried in his presence, d) A &tre présente au procés et å and to defend himself in person or se défendre elle-méme ou å avoir through legal assistance of his own Passistance d'un défenseur de son choosing; to be informed, if he does echoix; si elle n'a pas de défenseur, not have legal assistance, of this å etre informée de son droit d'en right; and to have legal assistance avoir un, et, chaque fois que Pintérét assigned to him, in any case where de la justice VPexige, å se voir attrithe interests of justice so require, buer doffice un défenscur, sans

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

till opartisk och offentlig rättegång inför en behörig, oavhängig och opartisk domstol, som inrättats enligt lag. Pressen och allmänheten må ulestängas från rättegången eller en del därav av hänsyn till sedligheten, den allmänna ordningen (»ordre public>) eller den nationella säkerheten i ett demokratiskt samhälle eller då hänsynen till parternas privatliv så kräver eller, i den mån domstolen så finner strängt nödvändigt, i fall då på grund av särskilda omständigheter offentlighet skulle skada rättvisans intresse; dock skall domar som avkunnats i brottmål eller tvistemål offentliggöras, utom i fall då minderårigas intressen kräver att så ej sker eller då rättegången gäller äktenskapsmål eller förmynderskap för barn.

2. Envar som anklagats för brottslig gärning skall ha rätt att betraktas som oskyldig intill dess hans skuld lagligen fastställts.

3. Envar skall, när det gäller att pröva anklagelse mot honom för brott, utan åtskillnad ha rätt till följande minimigarantier:

a) att ofördröjligen och i detalj på elt språk, som han förstår, bli underrättad om innebörden av och grunden för anklagelsen mot honom;

b) att åtnjuta tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sitt försvar och att kunna rådgöra med rättegångsbiträde, som han själv utselt;

ec) att bli rannsakad utan oskäligt dröjsmål;

d) att bli rannsakad i sin närvaro och att försvara sig personligen eller genom rättegångsbiträde, som han själv utsett; om han ej har rättegångsbiträde, att bli underrättad om sin rätt till sådant; samt att i varje mål där rättvisans intresse så kräver kostnadsfritt få rättegångsbiträde

96 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

and without payment by him in frais, si elle m'a pas les moyens de any such case if he does not have le réömunétrer; sufficient means to pay for it;

(e) To examine, or have exam- e) A interroger ou faire interroger ined, the witnesses against him and les témoins å charge et å obtenir la to oblain ihe attendance and exam- comparution et Finterrogatoire des inalion of witnesses on his behalf témoins å décharge dans les mémes under lhe same conditions as wit- conditions que les témoins å charge; nesscs against him;

(f) To have the frec assistance of f) A se faire assister gratuitement an interpreter if he cannot under- d'un interpréte si elle ne comprend sland or speak lhe language used in pas ou ne parle pas la Janguc emcourt; ployéc å Paudience;

(9) Not to be compelled to testify g) A ne pas ötre forcée de témoiagainst himself or to confess guilt. gner contre celle-méme ou de s'avouer

coupable.

4. In the ease of juvenile persons, 4, La procédure applicable aux jeuthe procedure shall be such as will nes gens qui ne sont pas encore malake account of their age and the jeurs au regard de la Ioi pénale desirability of promoting their re- tiendra compte de leur åge et de habilitalion. Tinlerét que présente leur rétduca-

tion.

5. Everyone convieted of a crime 5. Toule personne déclarée coushall have ihe right to his conviction pable d'unc infraction a le droit de and sentence being reviewed by a faire examiner par une juridietion higher tribunal according to law. supérieure la déclaration de culpa-

bilité et la condamnation, conformé-

ment å la loi.

6. When a person has by a final 6. Lorsqwune condamnalion pédecision been convicted of a eriminal nale définitive est ullérieurement anoffence and when subsequently his nulte ou lorsque la gråce est accordée conviction has been reversed or he parce quwun fait nouvcau ou nouhas been pardoned on the ground vellement révélé prouve quwil s'est lhal a new or newly discovered fact produit une erreur judiciaire, la pershows econclusively that there has sonne qui a subi une peince å raison been a miscarriage of justiece, the de cette condamnation sera indemniperson who has suffered punishment sée, conformément å la loi, å moins as a result of such conviction shall quwil ne soit prouvå que la non-révébe compensated according to law, lalion en temps ulile du fait ineonnu unless it is proved that the non- hii est imputable en tout ou partie. diselosure of the unknown fact in time is wholly or partly altributable to him.

7. No one shall be liable to be 7. Nul ne peut étre poursuivi ou tried or punished again for an of- puni en raison d'une infraction pour fence for which he has already been laquelle il a déjå été acquitté ou confinally convieted or acquitted in damné par un jugement définilif accordanec with the law and penal conformément å la loi et å Ia procéprocedure of each country. dure pånale de chaque pays.

Article 15 Article 15

1. No one shall be held guilty of 1. Nul ne sera condamné pour des any criminal offence on account of actions ou omissions qui ne consti-

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 97

sig anvisat, om han saknar erforderliga medel att betala för sådant;

e) all förhöra eller låta förhöra de vittnen, som åberopas emot honom, och alt för egen räkning få vittnen inkallade och förhörda under samma förhållanden som villnen åberopade mot honom;

f) att kostnadsfritt åtnjuta bistånd av tolk, om han icke förstår eller talar det språk som begagnas vid domstolen;

g) all ej tvingas viltna mot sig själv eller erkänna sig skyldig.

4. I mål mol unga personer skall rättegångsförfarandet ta hänsyn till deras ålder och önskvärdhelen av att främja deras åleranpassning.

5. Envar som. befunnils skyldig till och dömts för ett brott skall ha rätt alt få skuldfrågan och det ådömda straffet omprövade av högre instans i enlighet med lag.

6. Har en lagakraftvunnen dom varigenom någon dömts för brottslig gärning senare upphävts eller nåd beviljals på grund av en ny eller nyuppdagad omständighet, som visat att domen var felaktig, skall den som undergålt straff till följd av domen gottgöras i enlighet med lag, med mindre det visas att det helt eller delvis berott på honom själv att den tidigare ej kända omständigheten icke blivit uppdagad i tid.

7. Ingen må rannsakas celler straffas på nytt för ett brott, för vilket han redan blivit slutligt fälld till ansvar eller frikänd i enlighet med lagen och rättegångsordningen i varje land.

Artikel 15

1. Ingen må fällas till ansvar för någon gärning eller underlåtenhet,

4 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 125

98 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

any act or omission which did not tuaient pas un acte délicelueux d'aconstilute a eriminal offence, under prås le droit national ou international national or international law, at the au moment ot elles ont été commises. time when it was committed. Nor De méme, il ne sera infligé aucune shall a heavier penalty be imposed peine plus forte que celle qui élait than the one that was applicable at applicable au momenl oc Pinfraction the time when Ihe criminal offence a été commise. Si, postérieuremeont å was committed. If, subsequent to the celle infraction, la loi prévoit P'applieommission of the offence, provision cation d”unce peine plus légöre, le déis made by law for the imposition linquant doit en bénéficier. of a lighter penalty, the offender shall benefit thercby.

2. Nothing in this article shall 2. Rien dans le présent arlicle ne prejudice the trial and punishment s'oppose au jugemenl ou å la conof any person for any act or omission damnation de tout individu en raison which, at the time when it was com- dactes ou omissions qui, au moment mitted, was eceriminal according to olU ils ont été commis, élaient tenus the general principles of law recog- pour criminels, d'apres les principes nized by the community of nations. géntraux de droil reconnus par Fen-

semble des nations.

Article 16 Article 16

Everyone shall have the right to Chacun a droil å la reconnaissance recognition everywhere as a person en tous lieux de sa personnalité juribefore Uhe law. dique.

Article 17 Article 17

1. No one shall be subjected 10 1. Nul ne sera Pobjet d'immixtions arbitrary or unlawful interference arbilraires ou illégales dans sa vie wilh his privacy, family, home or privée, sa famille, son domicile ou correspondenee, nor to unlawful sa correspondancee, ni datteintes illtattacks on his honour and reputa- gales å son honneur et å sa réputlation. . tion.

2, Everyone has lhe right to the 2. Toute personne a droit å la proprotleclion of the law against such tection de Ja loi contre de telles iminterference or attacks. mixtions ou de telles atteintes.

Article 18 Article 18

1. Everyone shall have the right 1. Toute personne a droit å la lito freedom of thoughl. conscience berté de pensée, de conscience et de and religion. This right shall include religion; ce droit implique la liberté freedom to have or to adopt a reli- d'avoir ou d'adopter une religion ou gion or belief of his choice, and une convielion de son choix, ainsi freedom, either individually or in que la liberté de manifester sa relicommunity with others and in public gion vu sa conviclion, individuelleor private, to manifest his religion ment ou en commun, tant en public or belief in worship, observanec, qu'en privé, par Je cultce el Faccompractice and leaching. plissement des ritcs, les pratiques

et PFenseignement.

2. No one shall be subject to 2. Nul ne subira de contrainte poucoercion which would impair his vant porter atteinte å sa liberté freedom to have or to adopt a reli- d'avoir ou d'adopter une religion ou gion or belief of his choice. une conviction de son choix.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 99

som vid den tid då den begicks ej utgjorde ctt brott enligt inhemsk eller internationell rätt. Ej heller må högre straff utmätas än som var tillämpligt vid den tid då den brottsliga gärningen begicks. Om efter brottets begående ny lag stiftas som föreskriver ett lindrigare straff, skall den skyldige komma i åtnjutande härav.

2. Intet i denna artikel skall hindra rannsakning och bestraffning av den som gjort sig skyldig till en handling eller underlåtenhet som vid tidpunkten för dess begående var brottslig enligt de allmänna rättsprinciper, som erkänns av världens nationer.

Artikel 16

Envar har rätt att överallt erkännas som person i rättsligt hänseende.

Artikel 17

1. Ingen må utsättas för godtyckliga eller olagliga ingripanden i sitt privat- och familjeliv, sitt hem eller sin korrespondens, ej heller för olagliga angrepp på sin heder och sitt anseende.

2. Envar har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden eller angrepp.

Artikel 18

1. Envar skall äga rätt till tankefribet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att bekänna sig till eller antaga en religion eller tro efter eget val och frihet alt ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, ' utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, iakttagande av religiösa sedvänjor, andaktsövningar och undervisning.

2. Ingen må utsättas för tvång, som kan inskränka hans frihet att bekänna sig till eller antaga en religion eller tro efter eget val.

4ft Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 125

100 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

3. Freedom to manifest one's reli- 3. La liberté de manifester sa region or beliefs may be subject only ligion ou ses convictions ne peut to such limitations as are prescribed faire P'objet que des seules restricby law and are necessary to protect tions prévues par la loi et qui sont public safety, order, health, or morals nécessaires å la protection de la såor the fundamental rights and free- curité, de T'ordre et de la santé pudoms of others. blique, ou de la morale ou des liber-

tés et droits fondamentaux d'autrui.

4. The States Parties to the pres- 4. Les Etats parties au pråésent ent Covenant undertake to have re- Pacte s'engagent å respecter la liberspect for the liberty of parents and, 1é des parents et, le cas tchéant, des when applicable, legal guardians to tuleurs légaux, de faire assurer Péduensure the religious and moral cation religicuse et morale de leurs edueation of their children in con- enfants conformément å lcurs proformity with their own convictions. pres convictions.

Article 19 Article 19

1. Everyone shall have the right 1. Nul ne peut élre inquitté pour to hold opinions. without inter- ses opinions. ference. 2. Toute personne a droit å la

2. Everyone shall have the right liberté d'expression; ce droit comto freedom of expression; this right prend la liberté de rechercher, de shall include freedom to seek, receive recevoir et de répandre des informaand impart information and ideas of tions et des idées de toute espeice, all kinds, regardless of frontiers, sans considération de froniicres, cither orally, in writing or in print, sous une forme orale, écrite, impriin the form of art, or through any mée ou artistique, ou par tout autre olher media of his choice. moyen de son choix.

3. The exercise of the rights provi- 3. L'exercice des libertés prévues ded for in paragraph 2 of this ar- au paragraphe 2 du pråésent article tiele carries wilh it special duties comportie des devoirs spéciaux et des and responsibilities. It may therefore responsabilités spéciales. Il peut en be subject to certain restrictions, conséquence étre soumis å certaines but these shall only be such as are restrictions qui doivent toutefois étre provided by law and are necessary: expressément fixées par la loi et qui

sont nécessaires:

(a) For respect of the rights or a) Au respect des droits ou de la reputations of others; réputation d”autrui;

(b) For the protection of national b) A la sauvegarde de la sécurité security or of public order (ordre nationale, de VFordre public, de la public), or of public health or mor- santé ou de la moralité publiques. als.

Article 20 Article 20

1. Any propaganda for war shall 1. Toute propagande en faveur de be prohibited by law. la guerre est inlerdite par la loi.

2. Any advocacy of national, racial 2. 'Tout appel å la haine nationale, or religious hatred that constitutes raciale ou religieuse qui conslitue ineitement to discrimination, hostil- unc incitation å la discrimination, å ity or violence shall be prohibited P'hostilité ou å la violence est interdit by law. par la Joi.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 101

3. Envars frihet att utöva sin religion eller tro må endast underkastas sådana inskränkningar, som är angivna i lag och som är nödvändiga för att skydda den allmänna säkerheten, ordningen, hälsovården eller sedligheten eller andra personers grundläggande fri. och rättigheter. 4. Konventionsstaterna förpliktar sig att respektera föräldrars och, i förekommande fall, förmyndares frihet att tillförsäkra sina barn den religiösa och moraliska uppfostran, som står 1 överensstämmelse med deras egen överlygelse.

Artikel 19 1. Envar skall äga rätt till åsiktsfrihet utan ingripanden. 2. Envar skall äga rält till yttrandefrihel; denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, mottaga och sprida uppgifter och tankar av varje slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat valfrilt uttrycksmedel.

3. Ulövandet av de i mom. 2 i denna artikel avsedda rättigheterna medför särskilda skyldigheter och särskilt ansvar. De må därför underkastas vissa inskränkningar, men endast sådana som är angivna i lag och som är nödvändiga: a) för att respektera andra personers rättigheter eller anseende; b) för att skydda den nationella säkerheten, den allmänna ordningen (>ordre public>), den allmänna hälsovården eller sedligheten.

Artikel 20 1. All propaganda till förmån för krig skall vara i lag förbjuden. 2. Allt främjande av nationalhat, rashat eller religiöst hat, som innebär uppvigling till diskriminering, fiendskap eller våld, skall vara i lag förbjudet.

102 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

Article 21 Article 21

The right of peaceful assembly Le droit de réunion pacifique est shall be recognized. No restrictions reconnu. L'exercice de cc droit ne may be placed on the exercise of peut faire VPFobjet que des seules this right other than ihose imposed restrictions imposées conformément in conformity wilh the law and å la loi et qui sont nécessaires dans which arc necessary in a democratic une sociélé démocralique, dans FPintésociety in the interests of national rét de la sécurité nationale, de la security or public safety, public såreté publique, de VPordre public ou order (ordre public), the protection pour protéger la santé ou la moralité of public health or morals or the publiques, ou les droits et les libertés protection of the rights and frec- dautrui. doms of others.

Article 22 Article 22

1. Everyone shall have the right to 1. Toute personne a le droit de freedom of association with others, v'associer librement avec d'autres, y including the right to form and join compris le droit de constituer des trade unions for the protection of his syndicats et d'y adhérer pour la prointerests. teclion de ses intéréts.

2. No restrictions may be placed 2. T'exercice de ce droit ne peut on the exercise of this right other faire Pobjet que des seules restricthan those which are prescribed by tions prévues par la loi et qui sont law and which are necessary in a nécessaires dans une société démodemocratic society in the interests of cratique, dans Pintérét de la sécurité national security or public safety, nationale, de la ståreté publique, de public order (ordre public), the pro- Fordre public, ou pour protéger la tection of public health or morals or santé ou la moralité publiques ou les the protection of the rights and free- droits et les libertés d'autrui. Le prédoms of others. This article shall not sent arlicle nN'empéche pas de souprevent the imposition of lawful re- mettre å des restrictions Ilégales strietions on members of the armed Pexercice de ce droit par les membres forces and of Iihe police in iheir exer- des forces armées et de la poliec. cise of this right.

3. Nothing in this article shall 3. Aucune disposition du pråésent authorize States Parties to the Inter- article ne permel aux Etats parties å national Labour Organisation Con- la Convention de 1948 de VOrganisaventlion of 1948 concerning Freedom tion internationale du travail concerof Association and Protection of the nant la liberté syndicale et la protec- Right to Organize to take legislative tion du droit syndical de prendre des measures which would prejudice, or mesures législatives porlant atteinte to apply the law in such a manner — ou dappliquer la loi de facon å as to prejudice, the guarantees pro- porter alteinte aux garanties pråvided for in that Convention. vucs dans ladite convention.

Article 23 Article 23

1. The family is the natural and 1. La famille est F'€lément naturel fundamental group unit of society et fondamental de la société et a droit and is entitled to protection by socie- å la proteelion de la société et de ty and the State. rEtat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 103

Artikel 21

Ratten till fredliga sammankomster skall erkännas. Utövandet av denna rättighet må ej underkastas andra inskränkningar än sådana som föreskrivits i lag och som i ett demokraliskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den nationella säkerheten celler den allmänna säkerheten, den allmänna ordningen ((>ordre public>), för skyddande av den allmänna hälsovården eller sedligheten eller av andra personers fri- och rättigheter.

Artikel 22

1. Envar skall äga rätt till föreningsfrihet, däri inbegripet rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att skydda sina intressen.

2. Ulövandet av denna rättighet må ej underkastas andra inskränkningar än sådana som är angivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den nationella säkerheten, den allmänna säkerheten, den allmänna ordningen (>ordre public>), för skyddande av den allmänna hälsovården eller sedligheten eller av andra personers fri- och rältigheter. Denna artlikel förhindrar ej att för medlemmar av de väpnade styrkorna och polisen lagliga inskränkningar må göras i deras utövande av denna rättighet.

3. Intet i denna artikel skall tilllåta slat, som biträtt Internationella arbetsorganisationens konvention år 1948 angående föreningsfrihet och skydd för organisationsrälten, alt stifta lag som inskränker, celler tilllämpa lagen på sätt som inskränker, det genom sagda konvention tillförsäkrade skyddet.

Artikel 23

1. Familjen är samhällets naturliga och grundläggande enhet och är berättigad till samhällets och statens skydd.

104 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

2. The right of men and women of 2. Le droit de se marier et de fonmarriageable age to marry and to der une famille est reconnu å found a family shall be recognized. Phomme ct å la femme å partir de FPåge nubile. 3. No marriage shall be entered 3. Nul mariage ne peut étre conclu into without the free and full consent sans le libre et plein consentement of the intending spouses. des futurs époux. 4. States Parties to the present 4. Les Etats parties au présent Covenant shall take appropriate steps Pacte prendront les mesures approto ensure equality of rights and re- priges pour assurcer V'égalité de droits sponsibilities of spouses as to mar- et de responsabilités des époux au riage, during marriage and at its dis- regard du mariage, durant le mariage solution. In the case of dissolution, et lors de sa dissolution. En cas de provision shall be made for the neces- dissolution, des dispositions seront sary protection of any children. prises afin d'assurer aux enfants la protection nécessaire.

Article 24 Article 24 1. Every child shall have, without 1. Tout enfant, sans discriminaany discrimination as to race, colour, tion aucune fondée sur la race, la sex, language, religion, national or coulcur, le sexe, la languc, la reiigion, social origin, property or birlh, the Porigine nationale ou sociale, la forright to such measures of protection tune ou la naissance, a droit, de la as are required by his stalus as a part de sa famille, de la société et de minor, on the part of his family, so- PEtat, aux mesures de protection ciety and the State. quw'exige sa condilion de mincur. 2. Every child shall be registered 2. Tout enfant doit eétre enregistré immediately after birth and shall immédiatement aprés sa naissance et have a name. avoir un nom. 3. Every child has the right to ac- 3. Tout enfant a le droit d'acquéquire a nationality. rir une nationalité.

Article 25 Article 25 Every cilizen shall have the right Tout citoyen a lc droit ct la possiand the opportunity, without any of bilité, sans aucune des discriminathe distinetions mentioned in article 2 tions vistes å Parlicle 2 et sans and without unreasonable restric- restrictions déraisonnables: tions: (a) To take part in the conduct of a) De prendre part å la direction public affairs, directly or through des affaires publiques, soit directefreely chosen represcentatives; ment, soit par Pintermédiaire de représentants librement choisis; (b) To vote and to be elected at b) De voter et d'étre élu, au cours genuine periodic eleclions which d'élections périodiques, honnétes, au shall be by universal and equal suff- suffrage universel et égal et au scrurage and shall be held by secret lin sceret, assurant I'expression libre ballot, guarantecing the free expres- de Ja volonté des électcurs; sion of the will of the eleetors; (c) To have access, on general cec) Daccéder, dans des conditions terms of equality, to public service générales d'égalité, aux fonelions in his country. publiques de son pays.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

2. Rälten för giftasvuxna män och kvinnor att ingå äktenskap och bilda familj skall erkännas.

3. Äktenskap skall ej ingås utan de blivande makarnas fria och fulla samlycke.

4. Konventionsstaterna skall vidtaga lämpliga åtgärder för att säkerställa makars likställighet i fråga om rättigheter och ansvar vid äktenskapels ingående, under äktenskapet och vid dess upplösning. Vid fall av upplösning skall åtgärder vidtagas för att lillförsäkra barnen crforderligt skydd.

Artikel 24

1. Varje barn skall utan åtskillnad på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, nationell eller social härkomst, förmögenhet eller börd äga rätt till sådant skydd av sin familj, samhället och staten, som dess ställning som minderårig kräver.

2. Varje barn skall registreras omedelbart efter födelsen och skall ha elt namn.

3. Varje barn har rätt att förvärva ett medborgarskap.

Artikel 25

Varje medborgare skall äga rätt och möjlighet att utan någon av de åltskillnader, som angetts i artikel 2, och utan oskäliga inskränkningar:

a) deltaga i handhavandet av allmänna angelägenheter, dirckt eller genom frilt valda ombud;

b) välja och bli vald, vid periodiska och hederliga val, förrättade på grundval av allmän och lika rösträtt och hemlig rösining, varigenom garanteras att väljarnas vilja kommer fritt till uttryck;

e) få tillträde på lika villkor till allmän tjänst i silt land.

106 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

Article 26 Article 26

All persons are equal before tihe Toutes les personnes sont égales law and are entitled without any dis- devant Ja Joi et ont droit sans discrierimination to the equal protection mination å une égale protection de la of the law. In this respect, the law loi. A cet égard, la loi doit interdire shall prohibit any discrimination and toute diserimination et garantir å guarantee to all persons equal and toutes les personnes une prolection effective protection against diserimi- égale et efficace contre toule discrinalion on any ground such as race, mination, notamment de race, de colour, sex, language, religion, po- couleur, de sexe, de langue, de relilitical or other opinion, national or gion, dopinion politique et de toute social origin, property, birth or other autre opinion, d'origine nationale ou status. sociale, de fortune, de naissance ou

de toute autre situation.

Article 27 Arlicle 27

In those States in which ethnic, rc- Dans les Etats ot il existe des miligious or linguistic minorities exist, norités ethniques, religieuses ou persons belonging to such minorities linguistiques, les personnes apparteshall not be denied the right, in com- nant å ces minorités ne peuvent ötre munity with the olher members of privées du droit d'avoir, en commun their group, to enjoy their own cul- avec les autres membres de leur ture, to profess and practise their groupe, leur propre vie culturelle, de own religion, or to use their own professer et de pratiquer leur propre language. religion, ou d'employer lcur propre

langue.

PART IV QUATRIEME PARTIE Article 28 Article 28

1. There shall be established a Hu- 1. Il est institué un Comilé des man Rights Committee (hereafter droits de Phomme (ci-aprés dénomreferred to in the present Covenant mé le Comité dans le pråsent Pacte). as the Commitlec). It shall consist Ce Comité est composé de dix-huil of eighteen members and shall carry membres et a les fonetions définies out the functions hereinafter pro- ci-dessous. vided.

2. The Committee shall be compos- 2. Le Comilé est composé de resed of nationals of the States Partics sortissants des Etats parties au pråto the present Covenant who shall be sent Pacte, qui doivent étre des perpersons of high moral character and sonnalilés de haute moralité et posrecognized competence in the field of sédant une compåtlence reconnue human rights, consideration being dans Ile domaine des droits de given to the usefulness of the parti- Phomme. Il sera tenu compte de Fincipation of some persons having legal térét que présente la participation experience. aux Iravaux du Comité de quelques

personnes ayant une expérience juri-

dique. .

3. The members of the Committee 3. Les membres du Comilé sont shall be elected and shall serve in élus el siggent å titre individuel. their personal capacity.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 107

Artikel 26

Alla är lika inför lagen och har rätt lill samma skydd av lagen utan åtskillnad av något slag. I detta avseende skall lagen förbjuda all åtskillnad och garantera cnvar ett likvärdigt och effektivt skydd mot varje åtskillnad på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nalionell eller social härkomst, förmögenhet, börd eller ställning i övrigt.

Artikel 27

I de stater där det finns etniska, religiösa eHler:språkliga minoriteter skall de som tillhör sådana minorileter ej förvägras rätten att i gemenskap med andra medlemmar av sin grupp ha sitt eget kulturliv, att bekänna sig till och ulöva sin egen religion eller att använda sitt eget språk.

DEL IV

Artikel 28

1. En kommitté för de mänskliga rättigheterna (härnedan benämnd kommittén) skall upprällas. Den skall bestå av aderton medlemmar och skall utföra silt uppdrag i enlighet med vad som föreskrivs i det följande.

2. Kommillén skall vara sammansatt av medborgare i de stater, som bilrätt denna konvention. Dessa personer skall vara moraliskt högtstående och erkänt sakkunniga på området för de mänskliga rättigheterna. Värdet av att några av kommitténs medlemmar har juridisk erfarenhet skall beaktas.

3. Kommitténs medlemmar skall väljas och tjänstgöra i sin personliga cgenskap.

108 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

Article 29 Article 29

1. The members of the Committee 1. Les membres du Comilé sont shall be elected by sceret ballot from élus au scrutin secret sur une liste a list of persons possessing the qua- de personnes råunissant les condilifications prescribed in article 28 tions prévues å P'article 28, et préand nominated for the purpose by sentées å cet effet par les Etats parthe States Parties to the present ties au présent Pacte. Covenant.

2, Each State Party to the present 2. Chaque Etat partie au présent Covenant may nominate not more Pacte peut présenler deux personnes than two persons. Thesc persons au plus. Ces personnes doivent étre shall be nationals of the nominating des ressortissanis de FPEtat qui les State. présente.

3. A person shall be eligible for 3. La måme personne peut étre renominalion. présentée å nouveau.

Article 30 Article 30

1. The initial cleclion shall be held 1. La premictre élection aura lieu no later tban six months after the au plus tard six mois aprös la date date of the entry into force of the de Pentrée en vigueur du présent present Covenant. Pacte.

2. At least four monihs before ihe 2. Qualre mois au moins avant la date of cach election to the Commil- date de toute élection au Comité, tee, other than an election to fill a autre qw une tlection cn vue de pourvavaney declared in accordance with voir å une vacance déclarée conforarticle 34, ihe Sccretary-Gencral of mément å Partiele 34, le Secrétaire the United Nations shall address a général de P Organisation des Nations written invitalion to the States Par- Unies invite par teril les Elats parties to the present Covenant to sub- ties au présent Pacte å désigner, dans mit their nominations for member- un délai de trois mois, les candidats ship of the Committee within three quw'ils proposent comme membres du months. Comité.

3. The Secretary-General of the 3. Le Secrétaire gåéntral de VOrga- United Nations shall prepare a list in nisation des Nations Unics dresse Ia alphabetical order of all ihe persons liste alphabétique de toutes les perthus nominated, wilh an indicalion sonnes ainsi présentées en mentionof the States Parties which have nom- nant les Elats parlies qui les ont préinated them, and shall submit il to senlées et la communique aux Elals the States Parties to the present Cov- parties au pråsent Pacte au plus tard enant no later than one month before un mois avant la date de chaque the date of cach election. élection.

4. Eleclions of the members of Ihe 4, Les membres du Comité sont Committee shall be held at a meeting élus au cours d'une rtunion des Etats of the States Parlies to the present parties convoquée par le Secrétaire Covenant convened by the Secrelary- général de POrganisation des Nations General of ihe United Nations at the Unies au Sicge de POrganisalion. A Headquarters of the United Nations. eclte réunion, ot Ic quorum est con- At that meeting, for which two thirds stitut par les deux liers des Etats of the Stales Parties to the present parlies au pråésent Pacte, sont élus Covenant shall constilute a quorum, membres du Comité les candidats qui the persons elected to the Committee obtiennent le plus grand nombre de shall be those nominees who obtain voix et la majorité absolue des votes

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 109

Artikel 29

1. Kommitténs medlemmar skall väljas genom hemlig omröstning från en förleckning Över personer med i arlikel 28 föreskrivna kvalifikalioner, vilka för ändamålet föreslagits av konventionsstaterna.

2. Envar konventionsstat må föreslå högst två personer. Dessa skall vara medborgare i den stat som föreslår dem.

3. En person skall kunna föreslås för omval.

Artikel 30

1. Det första valet skall äga rum senast sex månader efter dagen för konventionens ikraftträdande.

2. Senast fyra månader före dagen för varje val till kommittén, med undantag dock för ett val som syftar till att enligt artikel 34 återbesätta en ledigförklarad plats, skall Förenta Nationernas generalsckreterare skriftligen uppmana konventionsstaterna alt inom tre månader inkomma med förslag till medlemmar i kommittén.

a. Förenta Nalionernas gencralsekreterare skall upprätta en förteckning i alfabetisk ordning över alla de sålunda föreslagna personerna med angivande av vilka stater som föreslagit dem, Gencralsekreteraren skall överlämna förteckningen till konventionsstaterna senast en månad före dagen för varje val.

4, Val av kommitténs medlemmar skall förrättas vid ett av Förenta Nationernas generalsekreterare sammankallat möte med konventionsstaterna i Förenta Nationernas högkvarter. Vid detta möte, där två tredjedelar av konventionsstaterna måste vara företrädda för att beslut skall kunna fattas, skall de kandidater inväljas i kommittén, som uppnår det största antalet röster och absolut ma-

110 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

the largest number of votes and an des représentanlis des Etats parties absolule majority of the voles of the présents et votants. representatives of States Parties present and voting.

Article 31 Article 31

1. The Committee may not include 1. Le Comité ne peut comprendre more than one national of the same plus d'un ressortissant d'un méme State. Etat.

2. In the election of the Commit- 2. Pour les élections au Comité, il tec, consideration shall be given 10 est tenu compte d'une répartilion equitable geographical distribution of géographique équitable et de la recmembership and to the representa- présenlatlion des diverses formes de tion of the different forms of civiliza- civilisation ainsi que des principaux tion and of the principal legal sys- syståmes juridiques. tems.

Article 32 Article 32

1. The members of the Committee 1. Les membres du Comilé sont shall be elected for a term of four élus pour quatre ans. Ils sont rééliycars. They shall be eligible for re- gibles s'ils sont présentés å nouveau. election if renominated. However, the Toutefois, le mandat de neuf des terms of nine of the members elected membres élus lors de Ja premicdre at the first election shall expire at élection prend fin au bout de deux the end of two years; immediately ans; immédiatement aprös la preafter the first eleelion, lhe names of miére. élection, les noms de ces neuf these nine members shall be chosen membres sont tirés au sort par Ile by lot by the Chairman of the meet- président de Ia réunion visée au ing referred to in article 30, para- paragraphe 4 de Particle 30. graph 4. 2. A Pexpiralion du mandat, les

2. Elections at the expiry of office élections ont lieu conformåément aux shall be held in accordance with the dispositions des articles précédents preecding articles of this part of the de Ja présente partie du Pacte. present Covenant.

Article 33 Article 33

1. If, in the unanimous opinion of 1. Si, de Pavis unanime des aulres the other members, a member of the membres, un membre du Comité a Committee has ceased to carry out cessé de remplir ses foncetions pour his functions for any cause other toute cause autre qwunce absence de than absence of a temporary charac- caractére temporaire, le président du ter, the Chairman of the Committee Comité en informe le Secrétaire géshall notify the Secretary-General of néral de POrganisalion des Nations the United Nations, who shall then Unies, qui déelare alors vacant le declare the scat of that member to be sictge qw' occupait ledit membre. vacantl.

2. In ihe event of ihe death or the 2. En cas de décés ou de démission resignalion of a member of the Com- d'un membre du Comité, le président mittece, the Chairman shall immedi- en informe immédialement le Seately notify the Secretary-Genceral of crétaire général de I Organisation des the United Nations, who shall declarc Nalions Unies, qui déclare le sicge the scat vacant from the date of vacant å compler de la date du décces

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 111

Joritet av de närvarande och röstande staternas röster.

Artikel 31

1. Kommittén må ej innefatta mer än en medborgare i en och samma stat. .

2. Val till kommittén skall äga rum med iakttagande av en rättvis geografisk fördelning av medlemskapet och av att olika civilisationsformer och de viktigaste rättssystemen blir företrädda.

Artikel 32

1. Kommitténs medlemmar skall väljas för en tid av fyra år. De må återväljas, om de föreslagits till återval. För nio av de medlemmar, som valts vid det första valet, skall tiden dock utlöpa efter två år. Omedelbart efter det första valet skall namnen på dessa nio medlemmar utses genom lottdragning av ordföranden vid det möle, som avses i artikel 30 mom. 4.

2. Val efter det att en mandatperiod utlöpt skall förrättas enligt bestämmelserna i föregående artiklar i denna del av konventionen.

Artikel 33

1. Om någon medlem av kommittén enligt övriga medlemmars enhälliga uppfatlning upphört att utföra sitt uppdrag av annan anledning än tillfällig frånvaro, skall kommitténs ordförande underrätta Förenta Nationernas generalseckreterare därom. Denne skall då ledigförklara den plats som innehas av ifrågavarande medlem.

2. Om någon medlem av kommittén avlider eller avsäger sig sitt uppdrag skall ordföranden omedelbart underrätta Förenta Nationernas generalsekreterare därom. Denne skall ledigförklara platsen "med verkan

112 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

death or the date on which the re- ou de eelle å laqueHe la démission signation takes effect. prend effect.

Article 34 Article 34

1. When a vacancy is declared in 1. Lorsqu'une vacance est déclarée accordance with article 33 and if the conformément å Partiele 33 et si le term of office of the member to be mandat du membre å remplacer replaced does not expire within six mexpire pas dans les six mois qui months of the declaration of the va- suivent la date å laquelle la vacanece canecy, the Secretary-General of the a été déclarée, 1e Sccrétaire général United Nations shall notify each of de F'Organisation des Nations Unices the States Parties 10 ihe present Cov- en avise les Etats parties au présent enant, which may within two months Pacte qui peuvent, dans un délai de submit nominations in accordance deux mois, désigner des candidals with article 29 for the purpose of fill- conformément aux dispositions de ing the vacancy. VPartiele 29 en vue de pourvoir å la

vacance.

2. The Seecretary-General of the 2. Le Sccrétaire général de VOrga- United Nations shall prepare a list in nisation des Nations Unies dresse la alphabetical order of the persons liste alphabétique des personnes ainsi thus nominated and shall submit it présentées et la communique aux to the States Parties to the present Etats parties au pråésent Pacte. L'élec- Covenant. The election to fill the tion en vue de pourvoir å la vacance vacancy shall then take place in ac- a lieu ensuite conformément aux discordance with the relevant provisions posilions pertinenles de la pråsente of this part of the present Covenant. partie du Pactc.

3. A member of the Committee 3. Tout membre du Comité élu å elected to fill a vacancy declared in un sicge déclaré vacant, conforméaccordance with article 33 shall hold ment å Particle 33, fait parlie du office for the remainder of the term Comilé jusqwå la date normale d'exof the member who vacated the seat piration du mandat du membre dont on the Committee under the provi- le sigge est devenu vacant au Comilé sions of that article. conformément aux dispositions dudit

article.

Article 35 Article 35

The members of the Committee Les membres du Comité recoivent, shall, with the approval of the Gen- avec Papprobation de V'Assemblée géeral Assembly of the United Nations, nérale des Nations Unies, des émolureceive emoluments from United Na- ments prélevés sur les ressources de tions resources on such terms and FPOrganisalion des Nations Unies conditions as the General Assembly dans les conditions fixées par VPAsmay decide, having regard to the semblée générale, eu égard å Vimimportance of the Committee's re- portance des fonelions du Comilé. sponsibilities.

Article 36 Article 36

The Secretary-General of the Unil- Le Secrétaire général de POrganied Nations shall provide the neces- sation des Nations Unies met å Ia sary staff and facilities for the effec- disposition du Comité le personnel ct tive performance of the functions of les moyens matériels qui lui sont né-

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 113

från dagen för dödsfallet eller den dag avsägelsen träder i kraft.

Artikel 34

1. När en plats ledigförklarats enligt artikel 33, och om mandattiden för den medlem som skall ersättas cj utlöper inom sex månader från det platsen ledigförklarats, skall Förenta Nationernas generalsekreterare underrätta konventionsstaterna om att platsen ledigförklarats. Dessa må inom två månader inkomma med förslag enligt bestämmelserna i artikel 29 för platsens återbesättande.

2. Förenta Nationernas generalsekreterare skall upprätta och till konventionsstaterna överlämna en förteckning i alfabetisk ordning över de sålunda föreslagna personerna. Valet för platsens återbesättande skall sedan äga rum enligt de tilllämpliga bestämmelserna i denna del av konventionen.

3. Medlem av kommittén, som valts att bekläda en enligt artikel 33 ledigförklarad plats, skall inneha uppdraget under återstoden av mandattiden för den medlem, som frånträtt kommittéuppdraget enligt bestämmelserna i sagda artikel.

Artikel 35

Kommitténs medlemmar skall med godkännande av Förenta Nationernas generalförsamling erhålla ersättning från Förenta Nationerna. Villkoren för denna ersättning fastställs av generalförsamlingen med beaktande av vikten av kommitténs uppdrag.

Artikel 86

Förenta Nationernas generalsekreterare skall tillhandahålla erforderlig personal och övriga hjälpmedel för att möjliggöra för kommittén att ef-

114 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

ihe Committee under the present cessaires pour s'acquilter efficace- Covenant. ment des fonctions qui lui sont con-

fites en vertu du pråésent Pacle.

Article 37 Article 37

1. The Sececretary-General of the 1. Le Secrétaire gånéral de YOrga- United Nations shall convene the ini- nisation des Nations Unies convoque tial meeling of the Committee at the les membres du Comité, pour la pre- Headquarters of the United Nations. micre réunion, au Sicge de POrgani-

sation.

2. After its inilial mecting, the 2. Aprås sa premicre réunion, le Commiltee shall meet at such times Comité se réunit a toute occasion préas shall be provided in its rules of vue par son reglement intérieur. procedure.

3. The Committee shall normally 3. Les réunions du Comité ont meet at the Headquarters of the Unit- normalement licu au Siege de VOrgaed Nations or at the United Nations nisation des Nations Unies ou å Office at Geneva. VPOffice des Nations Unies å Geneve.

Article 38 Article 38

Every member of the Committee Tout membre du Comité doit, shall, before taking up his duties, avant d'entrer en fonctions, prendre make a solemn declaration in open en séanee publique Pengagement socommittee that he will perform his lennel de s'acquilter de ses fonetions funetions impartially and conscien- en toute impartialité et en toute contiously. seience.

Article 39 Article 39

1. The Committee shall elect its 1. Le Comité élit son bureau pour officers for a term of two years. They une période de deux ans. Les memmay be re-elected. bres du burcau sont rééligibles.

2. The Committee shall establish 2. Le Comité établit lui-måme son its own rules of procedure, but these réglement intéricur; celui-ei doit, rules shall provide, inter alia, that: toutefois, contenir entre autres les

disposilions suivantes :

(a) Twelve members shall consti- a) Le quorum est de douze memtute a quorum; bres;

(b) Decisions of the Committee b) Les décisions du Comité sont shall be made by a majority vote of prises å la majorité des membres the members present. présents.

Article 40 Article 40

1. The States Parties to the present 1. Les Etats parties au présent Covenant undertake to submit re- Pacte s'engagent å présenter des ports on the measures they have rapports sur les mesures quwils auadopted which give effect to the ront arrétées ct qui donnent effet aux rights recognized herein and on the droits reconnus dans le présent Pacte progress made in the enjoyment of et sur les progrås réalisés dans la those rights: jouissance de ces droits;

(a) Within one year of the entry a) Dans un délai dun an å comp-

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 115

fektivt utföra sitt uppdrag enligt denna konvention.

Artikel 37

1. Förenta Nationernas generalsekreterare skall sammankalla kommilténs första möte till Förenta Nationernas högkvarter.

2. Senare möten skall avhållas vid tidpunkter, som anges i kommitténs arbetsordning.

3. Kommittén skall som regel sammanträda i Förenta Nalionernas högkvarter eller Förenta Nationernas kontor i Genéve.

Artikel 38

Varje kommittémedlem skall, innan han börjar fullgöra sitt uppdrag, avge en högtidlig förklaring vid ett för allmänheten tillgängligt möte med kommittén, att han skall fullgöra sitt uppdrag opartiskt och samvetsgranl.

Årtikel 39

1. Kommittén skall välja sina egna tjänstemän för en tid av två år. De kan återväljas. .

2. Kommittén skall själv antaga sin arbetsordning; denna skall dock föreskriva bland annat följande:

a) kommittén är beslutmässig med tolv medlemmar närvarande;

b) kommittén fattar sina beslut med en majoritet av de närvarande medlemmarnas rösler.

Artikel! 40

1. Konventionsstaterna förpliklar sig att avge rapporter rörande de åtlgärder som de vidtagit för att genomföra de i denna konvention inskrivna rättigheterna ävensom rörande de framsteg som gjorts i fråga om åtnjutandet av dessa rättigheter:

a) inom ett år efter konventionens

116 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

into force of the present Covenant ter de Pentrée en vigueur du présent for the States Parties concerned; Paclce, pour chaque Elal partie inté-

resséå en cec qui le concerne:

(b) Thereafter whenever the Com- b) Par Ia suite, chaque fois que mittee so requests. le Comité cn fera la demande.

2. All reports shall be submitted 2. Tous les rapports scront adreslo the Secretary-General of the Uni- sås au Secrétaire général de VOrgated Nations, who shall transmit them nisation des Nations Unies qui les to the Committee for consideration. transmettra au Comilé pour examen. Reports shall indicate the factors and Les rapports devront indiquer, le cas difficulties, if any, affecting the im- échéanl, les facteurs el les difficulplementation of the present Cove- tés qui affectent la mise en ocuvre des nant. dispositions du pråésent Pactie.

3. The Secretary-General of the 3. Le Secrétaire général de POrga- United Nations may, after consulta- nisation des Nations Unies peut, tion with the Committee, transmit to aprås consultation du Comité, comthe specialized agencies concerned muniquer aux institulions spécialicopies of such parts of the reports sées intéressées copie de toutes paras may fall within their field of com- ties des rapports pouvant avoir trait petence. å leur domaine de compétence.

4. The Committee shall study the 4. Le Comité étudie les rapports reports submitted by the States Par- présenlés par les Elats parties au ties to the present Covenant. It shall présent Pacte. Il adresse aux Etats transmit its reports, and such gener- parlies ses propres rapports, ainsi al comments as it may consider ap- que toutes observations générales propriate, to the States Parties. The qu'il jugerait appropriées. Le Comité Commiltee may also iransmit to the peut également transmettre au Con- Economic and Social Council these sejil économique et social ces obsercomments along with the copies of vations accompagnées de copies des the reports it has received from Sta- rapports qwil a recus d'Etats parties tes Partics to the present Covenant. au présent Pactc.

9, The States Parties to the present 5. Les Etats parties au pråésent Covenant may submit to the Com- Pacte peuvent présenter au Comité mittee observations on any conuments des commentaires sur toute obserthat may be made in accordance with vation qui serait faite en verlu du paragraph 4 of this article. paragraphe 4 du pråsent article.

Article 41 Article 41

1. A State Party to the present 1. Tout Etal partie au pråésent Covenant may at any time declare Pacte peut, en vertu du present arunder this article that it recognizes tiele, déclarer å tout moment quwil the competence of the Committee to reconnait la compétence du Comité receive and consider communications pour recevoir et examiner des comto the effect that a State Party claims municalions dans lesquelles un Etat that another State Party is not ful- partie prétend qu'un autre Etat parfilling its obligations under the pres- lie ne s$'acquilte pas de ses obligaent Covenant. Communications un- tions au titre du pråésent Pacte. Les der this article may be received and communicalions présentées en vertu considered only if submitted by a du présent article ne peuvent étre State Party which has made a decla- recues el examintes que si elles ration recognizing in regard to itself émanent d'un Etat partie qui a fait the competence of the Committee. une déclaration reconnaissant, en ce

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 - ' 11

ikraftträdande för vederbörande stat;

b) därefter närhelst kommittén det begär.

2. Alla rapporter skall tillställas Förenta Nationernas generalsckreterare, som skall vidarcbefordra dem till kommittén för dess granskning. Rapporterna skall ange de förhållanden och svårigheter, som må ha påverkat genomförandet av bestämmelserna i denna konvention.

3. Efter samråd med kommittén må Förenta Nationernas generalsekreterare till berörda fackorgan översända kopior av rapporterna i de de- Jar dessa må falla inom deras verksamhetsområden.

4, Kommiltén skall granska de av konventionsstaterna överlämnade rapporterna. Den skall tillställas dessa sina egna rapporter tillsammans med de påpekanden den må finna anledning göra. Kommittén må även till Ekonomiska och sociala rådet översända dessa påpekanden tillsammans med kopior av från konventionsstlater moltagna rapporter.

5. Konventionsstaterna må tillställa kommitlén kommentarer i anledning av påpekanden denna må ha gjort enligl mom. 4 i denna artikel.

Artikel 41

1. Konventionssltat må när som helst avge förklaring enligt denna artikel, att den erkänner kommitléns behörighet att mollaga och pröva framställningar i vilka en stat påstår, alt annan stat ej uppfyller sina förpliktelser enligt denna konvention. Framställningar enligt denna artikel må motltagas och prövas endast om de härrör från stat, som avgivit förklaring om alt den för egen del erkänner kommitténs behörighet. Framställning skall ej moltagas av kommittén, om den gäller en

5 Riksdagen 1971. 1 sanil. Nr 125

118 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

No communication shall be received qui le concerne, la compétence du by the Committee if it concerns a Comité. Le Comité ne recoit aucune State Party which has not made such communication inléressant un Etat a declaration. Communications re- partie qui n'a pas fait une telle décerved under this article shall be claration. La procédure ci-aprés dealt wilh in accordance with the s'applique å P'égard des communicafollowing procedure: tions recues conformément au pré-

sent article :

fa) If a State Party to the present a) Si un Etat partie au présent Covenant considers that another Pacte estime qu'un autre Etat éga- State Party is not giving effect to the lement partie å ce pacten'en applique provisions of the present Covenant, pas les dispositions, il peut appeler, it may, by written communication, par communicalion terite, Pattention bring the matter to the attention of de cet Etat sur la question. Dans that State Party. Within three months un délai de trois mois å compter after the receipt of the communica- de la réceplion de la communication, the receiving State shall afford tion, FEtat destinataire fera tenir å the Stale which sent the communica- FEtal qui a adressé la communication an explanation or any other tion des explications ou toutes autres statement in writing clarifying the declaralions éeriles éluceidant la matter, which should include, to the question, qui devront comprendre, extent possible and pertinent, refer- dans toule la mesure possible et ence to domestic procedures and ulile, des indications sur ses régles remedies taken, pending, or avail- de procédure et sur les moyens de able in the matter. recours soit déjå utilisés, soit en in-

stance, sovit encore ouverts.

(b) If the matter is not adjusted b) Si, dans un délai de six mois to the satisfaction of both States å compter de la date de réception Parties concerned within six months de la communication originale par after the receipt by the receiving F'Etat destinataire, la question n'est State of the inilial communication, pas réglée å la satisfaction des deux either State shall have the right to Etats parties intéressés, Pun comme refer the matter to the Committee, by Pautre auront le droit de la sounotice given to the Committee and mettre au Comité, en adressant une to the other State. noutlification au Comité ainsi qwå

Fautre Etat intéressé.

(ce) The Committee shall deal with c) Le Comilé ne peut connaitre a matter referred to il only after it d'une affaire qui lui est soumise has ascertained that all available quwapreés $S'étre assuré gue tous les domestic remedies have been invoked recours internes disponibles ont été and exhausted in the matter, in con- utilisés et épuisés, conformément formity with the gencrally recognized aux principes de droit international principles of international law. This gåénéralement reconnus. Cette régle shall not be the rule where the ap- ne sS'applique pas dans les cas ot plication of the remedies is unreason- les procédures de recours excédent ably prolonged. les dålais raisonnables.

(d) The Committee shall hold clos- d) Le Comité tient ses séances å ed meetings when examining com- huis clos lorsqu'il examine les communications under this article. munications prévues au pråésent ar-

ticle.

fe) Subject to the provisions of e) Sous réserve des dispositions sub-paragraph f(c), the Committee de F'alinéa c, le Comilt met ses bons

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 119

stat som ej avgivit sådan förklaring. Framställningar som mottagits enligt denna artikel skall handläggas på följande sätt:

a) Om konventionsstat anser att annan konventionsstat ej efterlever bestämmelserna i denna konvention, må den skriftligen fästa den senare statens uppmärksamhet på detta förhållande. Inom tre månader efter det att meddelandet mottagits, skall den mottagande staten tillställa den stat från vilken meddelandet härrör en förklaring eller annat skriftligt uttalande, varigenom ärendet klarläggs; i den mån så är möjligt och sakligt motiverat skall däri redogöras för de inhemska processreglerna ävensom för de rättsmedel, som redan uttömts eller som vid det aktuella tillfället är tillgängliga eller som i fortsättningen må begagnas.

hb) Om ärendet ej reglerats på ett för båda parter tillfredsställande sätt inom sex månader efter det den mottagande staten erhöll det ursprungliga meddelandet, äger vardera staten hänskjuta ärendet till kommittén genom anmälan såväl till denna som till den andra staten.

cec) Kommittén skall behandla ett till densamma hänskjutet ärende först sedan den utrönt att i detsamma alla tillgängliga inhemska rättsmedel tagits i anspråk och uttömts i överensstämmelse med folkrältens allmänt vedertagna grundsatser. Detta skall dock ej gälla om janspråktagandet av rättsmedlen är oskäligt tidskrävande.

d) Kommittén skall sammanträda inom stängda dörrar, när den behandlar framställningar enligt denna artikel. . e) Med förbehåll för bestämmelserna i punkt ce) skall kommittén

120 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

shall make available its good offices offices å Ia disposilion des Etats to the States Parties concerned with parties inléressés, afin de parvenir a view to a friendly solution of the å une solution amiablie de la question matter on the basis of respect for fondée sur Je respect des droils de human rights and fundamental free- Phomme et des Nibertés fondamendoms as recognized in the present tales, tels que les reconnait le pré- Covenant. sent Pacte. (f) In any matter referred to it, fP Dans toute affaire qui lui est the Committee may call upon the soumise, le Comité peut demander States Parties concerned, referred to aux Etats parties inléressés visés å in sub-paragraph (b), to supply any Palinéa b de lui fournir tout renscirelevant information. gnement perlinenl.

(g) The States Parties concerned, g) Les Etals parties intéressés, referred to in sub-paragraph (Db), visés å Palinéa b, ont le droit de se shall have the right to be represent- faire représenler lors de P'examen de ed when the matter is being consid- Paffaire par le Comité et de préered in the Committee and lo make senter des observations oralement ou submissions orally and/or in writ- par éerit, ou sous FPune ct FPautre ing. forme. (h) The Committee shall, within Ah) Le Comitt doit présenter un twelve months after the date of re- rapport dans un délai de douze mois ceipt of notice under sub-paragraph å compter du jour ot il a recu la (b), submit a report: nolification visée å Palinéa b: (i) If a solution within the terms 1) Si une solulion a pu élre of sub-paragraph f(e) is reached, trouvée conformément aux disposithe Committee shall confine its re- tions de Palinéa e, le Comité se port to a brief statement of the borne, dans son rapport, å un bref facts and of the solution reached; exposé des fails et de Ia solulion inlervenuc; (ii) If a solution within the 1) Si one solution ma pu Ctre terms of sub-paragraph (e) is not trouvée conformément aux disposireached, the Committee shall con- ticons de Palintca e, le Comité sc fine its report to a brief statement borne, dans son rapport, å un bref of the facts; the written submis- exposé des faits; 1e texle des obsions and record of the oral sub- servalions teriles ct le procds-vermissions made by the State Parties bal des observations orales préconcerned shall be altached to the sentées par les Etals parties inreport. téressås sont joints au rapport. In every malter, the report shall Pour chaque affaire, !e rapport be communicated io the States Par- est communiqué aux Etats parties ties concerned. intéressés. 2. The provisions of this article 2. Les dispositions du pråsent shall come into force when ten States article entreront en vigueur lorsque Parties to the present Covenant have dix Elats parlies au présent Pacle made declarations under paragraph auronl fait la déclaralion prévue 1 of this article. Sueh declarations au paragraphe 1 du pråsent article. shall be deposited by the States Par- Ladile déelaralion est déposée par ties wilh the Secretary-General of the PEtat partie aupres du Secrétaire United Nalions, who shall transmit général de Organisation des Nations copies thereof to the other States Unics, qui en communigque copie aux Parties. A declaralion may be wilh- autres Elats parties. Une déeclara-

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 121

ställa sig till berörda slaters förfogande i syfte att uppnå en vänskaplig lösning av ärendet grundad på respekten för de mänskliga rättligheterna och de grundläggande friheterna sådana dessa inskrivits i denna konvention.

£) I varje lill kommiltén hänskjutet ärende äger den anmoda de berörda, i punkt bj) avsedda staterna att inkomma med kompletterande upplysningar av intresse i sammanhanget.

sg) De berörda, i punkt b) avsedda staterna skall äga rätt att vara representerade, när ärendet behandlas i kommittén, ävensom att munlligen och/eller skriftligen inkomma med synpunkter.

h) Inom tolv månader efter dagen för mottagandet av anmälan enligt punkt b) skall kommittén avge en rapport:

1) Om cen lösning enligt punkt

e) uppnåtts, skall kommittén be-

gränsa sin rapport till en kort re-

dogörelse för de fakliska förhål-

landena och den uppnådda lös-

ningen.

2) Om en lösning enligt punkt

e) ej uppnåtts, skall kommittén be-

gränsa sin rapport till en korl re-

dogörelse för de faktiska förhal-

landena; synpunkter som berörda

stater anfört skriftligen liksom

prolokoll över av dem muntligen

anförda synpunkler skall fogas till

rapporten.

I varje ärende skall rapporten delges med berörda stater.

2. Bestämmelserna i denna artikel träder i kraft, när tio konventionsstater avgivit förklaringar enligt mom. 1 i denna artikel. Dessa förklaringar skall av konventionsstalerna deponcras hos Förenta Nationernas generalsekreterare, vilken det åligger alt översända kopior av dem till övriga konventionsstalter. En förklaring må återkallas när som helst

122 os Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

drawn at any time by notification to tion peut étre retirée å tout moment the Secretary-General. Such a with- au moyen d'une notification adresdrawal shall not prejudice the con- sée au Secrétaire général. Cec retrait sideration of any matter which is the est sans préjudice de FP'examen de subject of a communication already toute queslion qui fait Fobjet d'une transmitted under this article; no communication déåjaå transmise cen further communication by any State vertu du préåsent artiele; aucune Party shall be received after the noti- autre communication fun FEtat fication of withdrawal of the declara- partie ne scra recue aprés que le tion has been received by the Secre- Secrétaire général aura recu notifitary-General, unless the State Party cation du retrait de ta déclaration, concerned has made a new declara- å moins que FPEtat partie intéressé tion. mait fait une nouvelle déclaration.

Article 42 Article 42

1. (a) If a matter referred to the 1. av Si une queslion soumise au Committee in accordance with article Comité conformément å VParticle 41 41 is not resolved to the satisfaction n'est pas réglée å la satisfaction des of the States Parties concerned, the Etals parties intéressés, Ie Comilé Committee may, wilh the prior con- peut, avec Passenliment préalable sent of the States Parties concerned, des Elats parties intéressés, désigner appoint an ad hoc Conciliation Com- une commission de conciliation ad mission (hereinafter referred to as hoc (ci-aprés dénommée la Conrmisthe Commission). The good offices of sion). La Commission met ses bons the Commission shall be made avail- offices å la disposition des Etats able to the States Parties concerned parties intéressés, afin de parvenir å with a view to an amicable solution une solution amiable de la question, of the matter on the basis of respect fondéc sur Je respect du présent for the present Covenant; Pacle;

(b) The Commission shall consist b) La Commission est composée of five persons acceptable to the de cinq membres nommés avec States Parties concerned. If the States FPaccord des Etats parties intéressés. Parties concerned fail to reach agree- Si Jes Etats parlies inléressés ne ment within threc months on all or parviennent pas å une cntente sur part of the composilion of the Com- iout ou partie de la composition de mission, the members of the Com- la Commission dans un délai de trois mission concerning whom no agree- mois, les membres de la Commisment has been reached shall be elect- sion au sujet desquels Pacecord ne ed by secret ballot by a iwo-thirds s'est pas fait sont lus au scrutin majority voie of the Committee from secret! parmi les membres du Comité, among its members. å la majorité des deux tiers des

membres du Comité.

2. The members of the Commission 2. Les menmbres de la Commisshall serve in their personal capac- sion sicgent å titre individuel. Ils ne ity. They shall not be nationals of doivent é&tre ressortissants ni des the States Parties concerned, or of a Etals parlies inléeressés, ni d'un Elat State not parly to the present Covc- qui mest pas partie au pråsent nant, or of a State Party which has Pacte, ni d'un Etat partie qui m'a pas not made a declaration under article fait la déclaration pråévue å Particle 41. 41.

3. The Commission shall elcet its 3. La Commission elit son pråsiown Chairman and adopt its own dent et adopte son röglement intérules of procedure. rieur.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 1 3

genom anmälan till generalsekreteraren. En sådan återkallelse skall ej påverka prövningen av ctt ärende, som redan föranlett en anmälan enligt denna artikel; inga ytterligare anmälningar från konventionsstat skall mottagas sedan anmälan om ålerkallelse av förklaringen mottagits av generalsekreteraren, med mindre berörda konventionsstat avgivit en ny förklaring.

Artikel 42

1. a) Om ctt till kommittén enligt artikel 41 hänskjutet ärende cj regleras på ett för berörda stater lillfredsställande sätt må kommittén, sedan dessa stater lämnat sitt samtycke därtill, utse en förlikningskommission ad hoc (här nedan benämnd kommissionen). Kommissionen skall ställa sig till berörda stalers förfogande i syfle att uppnå en vänskaplig lösning av ärendet grundad på respekten för denna konvenlion.

b) Kommissionen skall bestå av fem personer, som godkänts av berörda stater. Om dessa stater misslyckas med att inom tre månader enas om kommissionens sammansättning, helt eller delvis, skall de medlemmar av kommissionen, om vilka enighet ej uppnåtts, utses av kommillén bland dess medlemmar med två tredjedels majoritet vid hemlig omröstning.

2. Medlemmarna av kommissionen skall tjänstgöra med personligt uppdrag. De skall ej vara medborgare 1 berörda stater eller i en stat, som ej bilrätt denna konvention eller i en slat som ej avgivit förklaring enligt artikel 41.

3. Kommissionen skall själv välja sin ordförande och antaga sin arbetsordning.

124 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

4. The meetings of the Commission 4. La Commission tient normaleshall normally be held at the Head- ment ses réunions au Sicge de VOrquarters of the Uniled Nations or at ganisalion des Nations Unies ou å the United Nations Office at Geneva. rOffice des Nations Unies å Geneve. However, they may be held at such Toutefois, elle peut se réunir cen other conycnient places as the Com- lout autre lieu approprit que peut missions may determine in consul- determiner Ia Commission en contation with the Scecretary-General of sultalion avec 1e Secrétaire général the United Nations and the States de POrganisalion des Nations Unies Parties concerned. et tes Etats parties intéressés.

53. The sceretarial provided in ac- d. Le secrétariat pråvu å Parliele cordance with artiele 36 shall also 36 pröåte dégalement ses services service the commissions appointed aux commissions désignées en verlu under this article. du pråésent article.

6. The information received and 6. Les renseignements obtenus et collated by the Committee shall be déponuillés par Ie Comité sont mis made available to the Commission å la disposition de la Commission, et and the Commission may call upon la Commission peut demander aux the States Parties concerned to sup- Etats parties intéressés de Ilui fournir ply any other relevant information. tout renseignement complémentaire

pertincnt. :

7. When the Commission has fully 7. Apres avoir étudié la question considered the matter, but in any sous tous ses aspects, mais en tout cvent not later than twelve months cas dans un délai maximum de after having becn scized of the mat- douze mois apreés qwelle en aura été ter, it shall submit to the Chairman saisie, la Commission soumet un of the Committee a report for com- rapport au président du Comité qui munication to the States Partics con- le communique aux Etats parties cerned: inléressés :

(a) If the Commission is unable to a) Si la Commission ne peut complete its consideration of the achever Fexamen de la question dans malter within twelve months, it shall les douze mois, elle se borne å indiconfine ils report to a brief stlale- quer brictvement dans son rapport ment of ihe status of its considera- ol elle en est de I'examen de la tion of ihe matter; question;

(b) If an amicable solution to the b) Si Ton esl parvenu å un röglematter on the basis of respect for hu- ment amiable de la question, fondé man righls as recognized in the pres- sur le respect des droils de Phonime ent Covenant is reached, the Com- reconnus dans le pråsent Pacle, la mission shall confine its report to a Commission se borne å indiquer brief statement of the facts and of bricvement dans son rapport les fails the sohution reached; et Ice réglement auquel on est par-

venu;

(fe) If a solution within the terms e) Si Pon n'est pas parvenu å un of sub-paragraph (b) is not reached, röslemen! au sens de Palinéa b, la ihe Commission's report shall em- Commission fait figurer dans son body ils findings on all questions of rapport ses conclusions sur tous Ies fact relevant to tbe issues between points de fait relatifs å la question the Stales Parties concerned, and its débattue entre Jes KFEtats parties views on the possibilities of an amic- intéressés ainsi que ses constatations able solulion of the matter. This re- sur les possibilités de röglement port shall also contain the written amiable de Paffaire; Ile rapport

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

4, Kommissionens mölen skall som regel hållas i Förenta Nationer-

nas högkvarter eller Förenta Natio-

nernas kontor i Geneve. De må emel-

lertid hållas på sådana andra lämp-

liga platser, som kommissionen må bestämma i samråd med Förenta

Nationernas generalsckreterare och

berörda staler.

3. Del sekretariat som avses i artikel 36 skall även biträda de enligt denna artikel utsedda kommissionerna.

6. De upplysningar som motlagits

och sammanställts av kommittén skall ställas till kommissionens förfogande; denna må anmoda berörda

stater att inkomma med kompletterande upplysningar av intresse i

sammanhanget.

7. När kommissionen har slulbehandlat ärendet, men under alla förhållanden ej senare än tolv måna-

der efter det alt detta anhängiggjorts

hos densamma, skall den avge en

rapport till ordföranden i kommittén för delgivning med berörda sta-

ter.

a) Om kommissionen cj är i tillfälle att slutbehandla ärendet inom tolv månader, skall den begränsa sin

rapport till en kort redogörelse för läget i fråga om ärendets prövning.

b) Om en vänskaplig Jösning grundad på respekten för de i denna konvention inskrivna mänskliga

rälligheterna har uppnåtts, skall

kommissionen begränsa sin rapport

till en kort redogörelse för de fak-

liska förhållandena och den lösning

som uppnåtts.

c) Om en lösning enligt punkt b) ej har uppnälts, skall kommissionen

i sin rapport redogöra såväl för sina slulsalser beträffande de fakliska förhållanden, som är av betydelse i

tvislen mellan berörda stater, som för sin uppfattning om möjligheter-

na att uppnå en vänskaplig lösning

av ärendet. Rapporten skall även St Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 125

126 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

submissions and a record of the oral renferme également les observations submissions made by the States Par- Cerites el un procts-verbal des obties concerned; servalions orales pråésentées par les

Etals parties intéressés;

(d) If the Commission's report is d) Si le rapport de la Commission submitted under sub-paragraph f(c), est soumis conformément å Falinéa the States Parties concerned shall, c, les Etats parties intéressés font within three months of the receipt savoir au pråésident du Comité, dans of the report, notify the Chairman of un délai de trois mois aprös la récepthe Committee whether or not ihey lion du rapport, s'ils acceptent ou aecept the contents of the report of non les termes du rapport de la Comthe Commission. mission.

8. The provisions of this arliele are Sd. Les dispositions du présent wilhout prejudice to lhe responsibili- arliele $S'entendent sans préjudice ties of lhe Committee under article des alttributions du Comité prévues 41. å Partiele 41.

9. The States Parties concerned 9. Toules les dépenses des memshall share equally all the expenses bres de la Commission sont réparties of the members of the Commission cgalemenl entre Ies Elals parties in accordance with estimales to be inléressés, sur Ia base d'un ctat estiprovided by the Secretary-General of malilf établi par le Secrétaire général the United Nations. de POrganisation des Nations Unies.

10. The Seccretary-General of the 10. Le Secrétaire gånéral de VOr- United Nations shall be empowered ganisation des Nalions Unies est fo pay ihe expenses of lhe members habilité, si besoin est, å défrayer les of the Commission, if necessary, be- membres de la Commission de Icurs fore reimbursement by the States dépenses, avant que le rembourse- Parties concerned, in accordance ment en ail été effeclué par les Etats with paragraph 9 of this article. parties inléressés, conforméiment au

paragraphe 9 du présent article.

Article 43 Arlicle 43

The members of the Committee, Les membres du Comilé et les and of the ad hoc conciliation com- membres des commissions de conmissions which may be appointed cilialion ad hoc qui pourraient étre under article 42, shall be enlilled 1o deésignés conformément å Varticle 42 the facililies, privileges and immuni- ont droil aux facilités, privilöges cl ties of experts on mission for the immunités reconnus aux experts en Uniled Nations as laid down in the mission pour POrganisation des Narelevant sections of ihe Convention tions Unies, lels qu'ils sont inoncés on the Privileges and Immunities of dans les sections pertinenles de la the United Nations. Convention sur les priviltges et

immunilts des Nations Unies.

Article 44 Article 44

The provisions for the implemen- Les disposilions de mise en euvre lation of the present Covenant shall du pråsent Pacle s'appliquent sans apply without prejudice lö the pro- préjudice des procédures instilutes cedures prescribed in the field of hu- en matiöore de droits de Phomme aux man righls by or under the conslitn- lermes ou en vertu des instrumentis ent instruments and the conventions constlitutifs el des convenlions de of the United Nalions and of the spe- Organisation des Nations Unies

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 127

innefalta de av berörda staler skriftligen anförda synpunkterna liksom protokoll över av dem muntligen anförda synpunkter.

d) Om kommissionen avgivit en rapport enligt punkt cec), skall berörda slater inom tre månader cfter motlagandet av rapporten underrätta kommilténs ordförande, huruvida de godkänner innehållet i rapporten.

8. Bestämmelserna i denna artikel påverkar ej kommitténs åligganden enligt artikel 41.

9. De berörda staterna skall sinsemellan lika fördela alla utgifter för medlemmarna i kommissionen enligt beräkningar, som verkställs av Förenta Nalionernas generalsekreterare.

10. Förenta Nationernas gceneralsekrelerare äger vid behov betala utfgillerna för medlemmarna i kommissionen, innan de berörda stalerna ersalt dem enligl mom. 9 i denna artikel.

Artikel 43

Medlemmarna i kommiltén och de förlikningskommissioner ad hoc, som må utses enligt artikel 42, skall äga rätt till de förmåner och privilegier saml den immunitet, som tillkommer experter på uppdrag för Förenta Nalionerna enligt tillämpliga bestämmelser i konventionen om privilegier och immunileter för Förenta Nationerna,

Artikel 44

Bestlämnirelserna rörande genomförandet av denna konvention skall tillimpas utan förfång för förfaranden, som på området för de minskliga rättigheterna beslutats i eller med slöd av Förenta Nalionernas och fackorganens stadgor och kon-

128 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

cialized agencies and shall not pre- et des institutions spécialistes, et vent the States Parties to the present mempåéchent pas Jes Etals parties de Covenant from having recourse to recourir å d'autres procédures pour other procedures for settling a dis- le reglement d'un différend conforpute in accordance with gencral or mément aux accords internationaux special international agreements in généraux ou spéciaux qui les lient. force between them.

Article 45 Article 45

The Committee shall submit to the Le Comité adresse chaque annéc General Assembly of the United Na- å PAssemblée générale des Nalions tions, through ihe Economic and So- Unies, par Vintermåédiaire du Conseil cial Council, an annual report on its économique et social, un rapport sur activities. ses lravaux. |

PART V CINQUIEME PARTIE

Article 46 Article 46

Nothing in the present Covenant Aucune disposition du présent shall be interpreted as impairing the Pacte ne doit åtre interprétée comme provisions of the Charter of the Uni- portani alteinte aux disposilions de ted Nations and of the constitutions la Charte des Nations Unies et des of the specialized agencies which de- conslitutions des institutions spéfine the respective responsibilities of cialisées qui définissent les responsathe various organs of the United Na- bilités respectives des divers organes tions and of the specialized agencies de F'Organisation des Nations Unies in regard to the matters dealt with in et des institutions spécialistes en ce the present Covenant. qui concerne les questions traitées

dans le présent Pacte.

Article 47 Article 47

Nothing in the present Covenant Aueune disposition du pråsent shall be interpreted as impairing the Pacte ne sera interprétéce comme inherent right of all peoples to enjoy portant atteinte au droit inhérent de and .utilize fully and freely their nat- tous les peuples å profiter et å user ural wealth and resources. pleinement et librement de lceurs

richesses et ressources naturelles.

PART VI SIXIEME PARTIE

Article 48 Article 48

1. The present Covenant is open 1. Le présent Pacte cst ouvert for signature by any State Member å la signature de tout Etat membre of the United Nations or member of de P'Organisation des Nations Unies any of its specialized agencies, by any ou membre de F'une quelconque de State Party to the Statule of the ses inslitulions spécialisées, de tvut International Court of Justiec, and by Etat partie au Statut de ta Cour any other State which has been invit- internatlionale de justiec, ainsi que de ed by the General Assembly of the toul autre Etat invité par P'Assem- United Nations to become a party to blée générale des Nations Unies å the present Covenant. devenir partie au pråsent Pacte.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

venlioner. De skall ej hindra konventionsstalerna från att anlita andra förfaranden för lösandet av en tvist i överensstämmelse med allmåänna celler särskilda internationella överenskommelser i kraft mellan dem.

Artikel 45

Kommittén skall genom Ekono-

miska och sociala rådet årligen till-

ställa Förenta Nationernas general-

församling cen redogörelse för sin

verksamhet.

DEL VY

Artikel 46

Intet i denna konvention må tol-

kas såsom innebärande inskränkning av bestämmelserna i Förenta

Nationernas sladga och stadgorna för fackorganen, i de delar dessa in-

strument anger det ansvar som Förenta Nationernas olika organ och

fackorgan har med avseende på i denna konvention behandlade spörsmål.

Artikel 47 Intet i denna konvention må tolkas såsom cen inskränkning av den

inneboende rätten hos alla folk att till fullo och utan begränsning dra fördel av och utnyttja sina naturrikedomar och naturtillgångar.

DEL VI

Artikel 48

1. Denna konvention står öppen

för undertecknande av varje stat, som är medlem av Förenta Natio-

nerna eller något av dess fackorgan,

av varje stat som är ansluten till

Internationella domstolens stadga

ävensom av varje annan stat, som av Förenta Nalionernas generalför-

samling inbjudits alt bilräda kon-

ventionen.

130 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

2, The present Covenant is subject 2. Le pråsent Pacte est sujet å to ralification. Instruments of rati- ratificalion et les instruments de fieation shall be deposited with the ratification seront déposés aupres du Secretary-General of the United Na- Secrétaire gånéral de TFOrganisation tions. des Nalions Unies.

3. The present Covenant shall be 3. Le pråésent Pacle sera ouvert open to accession by any State rcfer- å Padhésion de tout Etat visé av red to in paragraph 1 of this article. paragraphe 1 du pråésent arlicle.

4, Acccession shall be effected by 4. Tadhésion se fera par le dåpöt the deposit of an instrument of ac- d'un instrument dadhésion aupreés cession with the Secretary-General of du Secrélaire général de POrganisathe United Nations. lion des Nations Unies.

5. The Sceretary-General of the 2. Le Seerétaire genéral de VOrga- United Nations shall inform all nisalion des Nations Unies informe States which have signed this Cove- tous les Etats qui ont signé 1c prénant or acceded to it of the deposit sent Pacte ou qui y ont adhéré du of each instrument of ratification or dépöt de echaque instrument de ratiaccession. fication ou dadhösion.

Article 49 Article 49

1. The present Covenant shall en- 1. Le présent Pacte entrera cn ter into force three months after the vigucur trois mois apres la date du date of the deposit with the Secre- dépöt aupres du Secrétaire gånéral tary-General of lhe United Nations of de POrganisation des Nations Unies the thirty-filth instrument of ratifi- du trenle-cinquieme instrument de cation or inslrument of accession. ratificatlion ou dadhésion.

2, For cach State ratifving the pres- 2. Pour chacun des Etats qui raltient Covenant or acceding to it after fieront Ile présent Pacte ou v adhéthe deposit of the thirty-fifth instru- reront aprås le dåöpöl du Itrentement of ratification or instrument of cinquiome instrument de ratificalion accession, the present Covenant shall ou d'adhésion, ledil Pacte entrera en enter into force three months after vigueur Irois mois apres la dale du the date of ihe deposit of its own in- dépöt par cet Etat de son instrument stlruwment of ratificalion or instru- de ratification ou d'adhesion. ment of accession.

Arlicle 50 Article 50

The provisions of the present Les dispositions du présent Pacte Covenant shall extend to all parts of s'appliquenl, sans limitfation ni exfederal Stales without any limita- ceplion aucunc, å loutes les unités tions or exceptions. conslilutives des Etats fédératifs.

Article 51 Article 51

1. Any Stale Party to the present 1. Tout tat partie av pråsent Covenant may propose an amend- Pacle peut proposer un amendement ment and file it with the Sccretary- et en dåéposer le 1lexte aupreés du Se- General of the United Nalions. The erélaire gånéral de VOÖrganisation Secretary-General of the United Na- des Nations Unies. Le Seerétaire tions shall thercupon communicate général lransmet alors tous projets any proposed amendments to the d”amendemenlis aux Etals parlies States Parties to Ihe present Cove- au présent Pacte en leur demandant

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1971 131

2. Denna konvention skall ratificeras och ralifikationsinstrumenlen deponeras hos Förenta Nalionernas generalsekreterare.

3. Denna konvention slår öppen

för anslutning av stat, som avses i mom. 1i denna artikel.

4. Anslulning sker genom deposi-

Hon av ett anslulningsinstrument hos Förenta Nationernas gencralsckrelerare.

5. Förenta Nationernas generalsekreterare skall underrätta alla stater, som underlecknat denna konvenlion eller anslutit sig till densamma, om depositionen av varje ratifikalions- eller anslutningsinstrument.

Artikel 49

1. Denna konvenlion träder i kraft

tre månader efler dagen för deposi-

tionen hos Förenta Nationernas genceralsekreterare av det trettiofemte ralifikations- eller anslutningsinstrumenlet.

2, I förhållande till slat, som rali-

ficerar eller ansluter sig till konventionen eller depositionen av det trel-

liofemte ralifikations- eller anstutningsinstrumentiet, träder - denna konvention i kraft lre månader efter dagen för depositionen av dess ralifikaiions- eller anshuningsinstrument.

Arlikel 50

Teslimmelserna i denna konvention skall ulan begränsningar eller undantag av något slag gälla i alla delar av förbundsstater.

Artikel 51

1. Konventionsstat = må = föreslå ändringar i konventionen; texten till sådan ändring skall överlämnas till Förenla Nationernas generalsekrelerare. Denne skall sedan översända

ändringsförslagen till konventivns-

staterna med en begäran om att dessa måtte underrätta honom om huru-

132 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

nant wilh a request that they notify de lui indiquer s'ils désirent voir him whelher they favour a confer- convoquer une conférence d'Etals ence of States Partics for the purpose parties pour examiner ces projels of considering and voting upon the et les mettre aux voix. Si un liers proposals. In the event that at least au moins des Etlals se déclarent once third of the States Parties fa- en faveur de celle convocation, le vours such a conferenec, the Secre- Seerålaire général convoque la contary-General shall convene the con- férenee sous les auspices de FOrgaference under the auspices of the Uni- nisation des Nations Unies. Tout ted Nations. Any amendment adopted amendement adoplé par la majorité by a majority of the States Parties des Etals présents et votants å la present and voting at the conference conférence est soumis pour approshall be submitted to the General bation å PAssemblée générale des Assembly of the United Nations for Nations Unies. approval.

2. Amendments shall come into 2. Ces amendements enlrent en force when they have been approved vigueur lorsqwils ont été approuvés by the General Assembly of the Uni- par P'Assemblée générale des Nations ted Nations and accepted by a two- Unies et acceplés, conformément thirds majority of the States Parties å leurs régles constitutionnelles to the present Covenant in accord- respectives, par une majorité des ance with their respective constitu- deux tiers des Etats parties au prétional processes. sent Pacte.

3. When amendments come into 3. Lorsque ces amendemenls cnforce, they shall be binding on those (rent en vigueur, ils sonl obliga- States Parties which have accepted toires pour les Etats parties qui les them, other States Parties still being ont acceptés, les autres Etats parlies bound by the provisions of the pres- restant liés par les dispositlions du ent Covenant and any earlier amend- présent Pacte et par tout amendement which they have accepted. ment antérieur qw'ils ont accepté.

Article 52 Article 52

Irrespective of the notifications Indépendamment des notificalions made under article 48, paragraph 5, prévues au paragraphe 5 de Partithe Secretary-General of the United ele 48, Ile Scerétaire général de FOr- Nations shall inform all States refer- ganisalion des Nations Unies inforred to in paragraph 1 of the same mera tous les Elals visés au paraartiele of the following particulars: graphe 1 dudit article :

(a) Signatures, ratifications and a) Des signatures apposées au aceessions under article 48; pråésent Pacte et des inslruments de

ratificalion et d'adhésion déposés

conformément å Particle 48;

(b) The date of the entry into b) De la date å laquelle le présent force of the present Covenant under Pacle entrera en vigueur conforméartiele 49 and the date of the entry ment å PFarticle 49 et de la dale å into force of any amendments under laquelle enireront en vigueur les article öl. amendements prévus å Partiele 51.

Article 53 Article 53

1. The present Covenant, of which 1. Le present Pacte, dont les lextes the Chinese, English, French, Rus- anglais, chinois, espagnol, francais sian and Spanish texls are equally et russe font également foi, scra

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 133

vida de tillstyrker, att en konferens av stater sammankallas för försla-

gens övervägande och ställande under omröstning. Om minst en tredjedel av slaterna tillstyrker en sådan

konferens, skall generalsekreteraren sammankalla konferensen i Förenta

Nationernas regi. Ändringsförslag, som antagils av en majoritet av de

vid konferensen närvarande och röstande staterna, skall underställas

Förenta Nationernas generalförsamling för godkännande.

2. Ändringar träder i kraft, när de godkänts av Förenta Nationernas

gencralförsamling och med två tredjedels majorilet antagits av konven-

tionsslaterna i enlighet med deras respeklive konstitutionella bestämmelser.

3. När ändringar träder i kraft

skall de vara bindande för de stater

som antagit dem, medan övriga stla-

ter fortfarande är bundna av bestämmelserna 1 denna konvention och eventuella tidigare ändringar, som de antagit.

Artikel 52

Vid sidan av de underrättelser, som omnämns i artikel 48 mom. 3, skall Förenta Nationernas generalsekreterare underrätta atla i mom. 1 i samma artikel avsedda stater om följande:

a) undertecknanden, ratifikatio-

ner och anslutningar enligt artikel

48;

b) dagen för ikraftträdandet av

denna konvention enligt artikel 49 och dagen för ikraftträdandet av varje ändring enligt! artikel 51.

Artikel 53

1. Denna konvention, vars engelska, franska, kinesiska, ryska och

spanska texler äger lika vitsord,

134 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

authenlic, shall be deposited in the déposé aux archives de VPOrganisaarchives of the United Nations. tion des Nalions Unics.

2. The Secretary-Gencral of the 2. Le Seerétaire général de VOr- United Nations shall transmit certi- ganisation des Nations Unies lransfied copies of the present Covenant mettra une copic certifite conforme to all States referred to in article 48. du présent Pacte å tous les Etats

visés å Particle 48.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 135

skall deponeras 1 Förenta Nationcernas arkiv.

2. Förenta Nationernas generalsekreterare skall översända bestyrkta avskrifter av denna konvention till alla i arlikel 48 avsedda stater.

136 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

Optional Protocol to the International Protocole facultatif se rapportant au Pacte

Covenant on Civil and Political Rights international relatif aux droits civils et

politiques

The States Parties to the present Les Etats parties au présent Proto- Protocol, cole,

Considering that in order further Considérant que, pour mieux asto achieve the purposes of the Cove- surer Paceomplissement des fins du nant on Civil and Political Rights Pacte relatif aux droits civils et po- (hereinafter referred to as the Cove- litiques (ci-aprés dénommé le Pacte) nant) and the implementation of its et F'application de ses dispositions, provisions it would be appropriate il conviendrait d”habiliter le Comité to enable the Human Rights Com- des droits de TV homme, conslilué aux mittee set up in part IV of the Cove- termes de la quatricme parlie du nant (hereinafter referred to as the Pacte (ci-aprés dénommé le Comité), Committee) to receive and consider, å recevoir et å examiner, ainsi quwil as provided in the present Protocol, est prévu dans Ile pråésent Prolocole, communications from individuals des communications émanant de claiming to be viclims of violations parliculiers qui prétendent étre vicof any of the rights set forth in the limes d”une violation dun des droits Covenant, énoncés dans le Pacle,

Have agreed as follows: Sont convenus de ce qui suit:

Article 1 Article premier

A State Party to the Covenant that Tout Elat partie au Pacte qui becomes a party to the present Pro- devient partie au présent Protocole tocol recognizes the competence of reconnait que 1e Comité a compéthe Committee to receive and con- tence pour recevoir et examiner des sider communications from individu- communications émanant de partials subject to its jurisdiction who culiers relevant de sa juridiection qui claim to be viclims of a violation by prétendent étre victimes d'une violathat State Party of any of the rights tion, par cet Etlat partie, de Pun set forth in the Covenant. No com- quelconque des droits énoncés dans munication shall be received by the le Pacte. Le Comité ne recoit aucune Committee if it concerns a State communication inléressant un Elat Party to the Covenant which is not a partie au Pacte qui n'est pas partie party to the present Protocol. au présenl Protocole.

Article 2 Article 2

Subject to the provisions of article Souvs réserve des dispositions de 1, individuals who elaim that any of Fartiele premier, tout particulier their rights enumerated in the Cove- qui prétend åre victime d'une violanant have been violated and who tion de Fun quelconque des droits have exhausted all available domes- énoncés dans le Pacte et qui a tpuisé tic remedies may submit a wrilten tous les recours inlernes disponibles

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

Bilaga 3

(Översällning)

Fakultativt protokoll till Internationella

konventionen om medborgerliga och

politiska rättigheter

De stater som biträtt detta protokoll,

vilka anser, alt det för alt främja syftet med konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (härnedan benämnd konventionen) samt genomförandet av dess bestämmelser skulle vara ändamålsenligt att bereda den enligt del IV av konventionen upprättade kommittén för de mänskliga rältigheterna (härnedan benämnd kommittén) tillfälle alt på sätt anges i detta protokoll mottaga och pröva framställningar från enskilda personer, som påstår sig ha utsatts för kränkning av någon av de i konventionen angivna rättigheterna,

har överenskommit om följande.

Artikel 1

Konventionsstat, som biträder detta protokoll, erkänner kommitténs behörighet att mottaga och pröva framställningar från enskilda personer, som är underkastade dess jurisdiktion och som påstår sig ha utsatts för kränkning genom ilrågavarande stat av någon av de i konventionen angivna rättigheterna. Framställning skall ej mottagas av kommittén, om den gäller konventionsstat, som ej biträtt detta protokoll.

Artikel 2

Med förbehåll för bestämmelserna i artikel I må enskilda personer, som påstår sig ha ulsatts för kränkning av någon av de i konventionen angivna rältigheterna och som har uttömt alla tillgängliga inhemska rätts-

138 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

communication to the Commiltee for peut présenter une communication consideration. éerite au Comilé pour qwil Pexa-

Mine.

Article 3 Article 3

The Commillee shall consider in- Le Comité déclare irrecevable toute admissible any communicalion under communication présentée en vertu the present Protocol which is anony- du présent Prolocole qui est anomous, or which it considers to be an nyme ou qu'il considére étre un abus abuse of the right of submission of du droit de présenler de iclles comsuch communications or to be in- munications ou éltre incompalible compalible with tbe provisions of the avec les dispositions du Pacte. Covenant.

Article 4 Article 4

1. Subject 10 the provisions of ar- 1. Sous réserve des dispositions tiele 3, the Commillee shall bring any de Fartiele 3, Ile Comité porte toute communications submitted to it un- communication qui lui est présentée der the present Protocol io the atten- en vertu du présent Protocole å tion of the Slate Parly to the present Paltention de PEtat partie audit Prolocol alleged to be violating any Protocole qui a prétendument violé provisions of the Covenant. Fine queleonque des dispositions du

Paelv.

2. Within six months, the recciv- 2. Dans Iles six mois qui suivent, ing State shall submit to the Com- ledit Etat soumet par écerit au Comité mittee wrillen explanations or state- des explicalions ou déclarations ments elarifying the matter and the celaireissant la question et indiremedy, if any, that may have been quant, le cas étcehéant, les mesures taken by that State. quwil pourrait avoir prises pour

remåédier å la siluation.

Article 5 Arlicle 5

1. The Committee shall consider 1. Le Comité examine les commucommunications received under the nicalions recucs en vertu du présent present Protocol in ihe light of all Prolocole en tenant compte de toutes swritlen information made available les informations éerites qui lui sont lo it by the individual and by the svumises par le parliculier et par State Party concerned. FEtat parlie intéressé.

2. The Committee shall not con- 2. Le Comité n'examinera aucune sider any communication from an in- communicaticn dun particulier sans dividual unless it has ascertained s'élre assuré que: that:

(a) The same matter is not being av La méme question mest pas examined under anolher procedure déjå en cours d'examen devant une of international investigation or autre instance internationale d'ensettlement; quéte ou de reglement;

(b) "The individual has exhausted b) Le partieulier a épuisé tous les all available domestic remedies. This recours inlernes disponibles. Cetlte shall not be the rule where the ap- rågle ne sS'applique pas si les procéplication of the remedies is un- dures de recours exccdent des délais reasonably prolonged. raisonnables.

3. The Commitltee shall hold closed 3. Le Comié licnt ses stéances å

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 132

medel, göra en skriftlig framställning till kommittén för dess prövning.

Artikel 3

Kommittén skall avvisa framställning enligt detta protokoll, som är anonym eller som den anser utgöra elt missbruk av rälten att göra framställning eller som den anser ej kunna förenas med bestämmelserna i konventionen.

Artikel 4

1. Med förbehåll för bestämmelserna i arlikel 3 skall kommittén delge framställningar, som gjorts till densamma enligt detta protokoll, med den stat som påstås ha kränkt någon bestämmelse i konventionen.

2. Den mottagande staten skall inom sex månader tillställa kommittén en skriftlig förklaring eller en klargörande redogörelse för ärendet och den åtgärd, som må ha vidtagits av den stalen.

Artikel 5

1. Kommittén skall pröva framslällningar som mottagits enligt detta protokoll i ljuset av alla de skriftliga upplysningar, som lämnats av klaganden och av vederbörande stat.

2. Kommittén skall ej pröva en framställning från en klagande, med mindre den utrönt att

a) samma ärende ej är föremål för internationell undersökning eller reglering i annan form;

hb) klaganden har uttömt alla tillgängliga inhemska rättsmedel. Detta skall dock cj gälla, om rättsmedlens utnyttjande är oskäligt tidskrävande.

3. Kommittén skall sammanträda

140 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

meetings when cxamining commu- huis clos lorsqu'il examine les comnications under the present Protocol. munications prévues dans le présent

Protocole.

4, The Committee shall forward its 4. Le Comité fait part de ses conviews lo the State Party concerned statations å PElat parlie inléressé and to the individual. el au particulier.

Article 6 Article 6

The Committee shall include in its Le Comité inclut dans le rapport annual report under article 45 of the annuel qwil établit conformément Covenant a summary of its activities å Particle 45 du Pacte un résumé under the present Protocol. de ses activités au lilre du présent

Protocole.

Article 7 Article 7

Pending the achievement of the En allendant la réalisation des objectives of resolution 1514 (XV) objeelifs de la résolution 1514 (XV) adopted by the General Assembly of adoplée par PAssemblée générale des the United Nations on 14 December Nations Unices le 14 dåécembre 1960, 1960 concerning the Declaration on concernant la Déclaration sur Poctroi the Granting of Independence to Co- de Pindépendance aux pays et aux lonial Countries and Peoples, the peuples coloniaux, les dispositions provisions of the present Protocol du présent Protocole ne restreignent shall in no way limit the right of en rien le droit de pétition accordé pelilion granted to these peoples by å ces peuples par la Charte des the Charter of the United Nations Nations Unies et d'autres convenand other international conventions lions et instruments internationaux and instruments under the United conclus sous les auspices de POrga- Nations and its specialized agencies. nisation des Nations Unies ou de ses

institutions spåécialisées.

Article 8 Article 8

1. The present Protocol is open for 1. Le présent Protocole est ouvert signature by any Stale which has å la signature de tout Etat qui a signed the Covenant. signé le Pacte.

2. The present Protocol is subject 2. Ee présent Prolocole est soumis to ratification by any State which å la ratification de lout Etat qui a has ratlified or acceded to the Cove- ratifié Ile Pacte ou y a adhéré. Les nant. Instrumenls of ratification instrumenis de ratification seront shall be deposited with the Secretary- déposés aupreés du Secrétaire général General of the United Nations. de Organisation des Nations Unies.

3. The present Protocol shall be 3. Le pråésent Protocole sera ouvert open to accession by any State which å Padhésion de tout Etat qui a ralifié has ratified or acceded to the Cove- le Pacte ou qui y a adhéré. nant.

4. Accession shall be effected bv the 4. Tadhésion se fera par le dépöt deposit of an instrument of accession d'un instrument d'adhésion auprées with the Secretary-General of the du Secrétaire général de V'Organisa- United Nations. tion des Nations Unies.

5. The Seecretary-General of the 5. Le Secrétaire général de VOr- United Nations shall inform allt States ganisation des Nations Unies informe which have signed the present tous les Etats qui ont signé ie pré-

Kungl. Maj:ts proposition nr 1253 år 1971 141

inom stängda dörrar, när den prövar framställningar enligt detta protokoll.

4. Kommiltén skall framföra sina synpunkter till vederbörande stat och lill klaganden.

Artikel 6

Kommitlén skall i sin årliga rapport enligt artikel 45 av konventionen intaga en kortfattad redogörelse för sin verksamhet enligt detta protokoll.

Artikel 7

I avvaktan på förverkligandet av målet för den i Förenta Nationernas generalförsamlings resolution 1514 (XV) den 14 december 1960 intagna deklarationen angående beviljande av självständighet åt koloniala länder och folk skall bestämmelserna i detta protokoll på intet sätt begränsa den petitionsrätt, som tillerkänts dessa folk genom Förenta Na- Uionernas stadga och andra internationella instrument, som avslutits inom ramen för Förenta Nationerna och fackorganen.

Artikel 8

1. Detta protokoll står öppet för undertecknande av stat, som undertecknat konventionen.

2. Delta prolokoll må ralificeras av stat, som ratificerat eller anslutit sig till konventionen. Ratifikationsinstrumenten skall deponeras hos Förenta Nationernas generalsckreterare.

3. Detta protokoll står öppet för anslulning av stat, som ralilicerat cller anslutit sig till konventionen.

4. Anslulning sker genom deposi tion av ett anslutningsinstrument ho: Förenta Nationernas generalsekrete: rare.

3. Förenta Nalionernas general sekreterare skall underrätta alla stater, som undertecknat detta proto:

142 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

Protocol or aceeded to it of the depo- sent Protocole ou y ont adhéré, du sit of each instrument of ratification dépöt de chaque instrument de ratior accession. fication ou d'adhésion.

Article 9 Article 9

1. Subject to the entry into force 1. Sous réserve de PFentréc en of the Covenant, the present Protocol vigueur du Pacte, le présent Protoshall enter into force three months cole entrera en vigueur trois mois after the date of the deposit with the apres la date du dépöt aupråés du Secrcetary-General of the United Na- Secrétaire général de POrganisation tions of the tenth instrument of rati- des Nations Unies du dixicme instrufication or instrument of accession. ment de ratification ou d'adhésion.

2. For each State ratifying the pres- 2. Pour chacun des Etats qui ent Protocol or acceding to it after ratifieront le présent Protocole ou y the deposit of the tenth instrument adhéreront apréås le dépöt du dixieéme of ratification or instrument of ac- instrument de ratification ou Tadhécession, the present Protocol shall sion, ledit Protocole entrera en vienter into force threc months after gueur trois mois aprés la date du the date of the deposit of its own dépöt par cet Etat de son instrument instrument of ratification or instru- de ratification ou d'adhésion. ment of accession.

Article 10 Article 10

The provisions of the present Pro- Les dispositions du présent Prototocol shall exlend to all parts of fed- cole s'appliquent, sans limitation ni eral States without any limitations exception aucune, å toutes les unités or exceptions. constitulives des Etats fédératifs.

Article 11 Article 11

1. Any State Party to the present 1. Tout Etat partie au présent Protocol may propose an amendment Protocole peut proposer un amenand file it with the Secerelary-General dement et en déposer le texte auprés of the United Nations. The Sccretary- du Secrétaire général de YOrgani- General shall iherecupon communi- sation des Nations Unics. Le Secale any proposed amendments to erétaire général transmet alors [ous 1he States Parties to the present Pro- projets d'amendements aux Etals tocol with a request that they notify parties audit Protocole en Icur dehim whether they favour a confer- mandant de Iui indigquer $s'ils désirent encce of States Parties for the purpose voir convoquer une = conférenec of considering and voting upon the d'Etats parties pour cxaminer ces proposal. In the event that at least projets et les metire aux voix. Si le

one third of the Stales Parties fa- tiers au moins des Etats se déclarent

vours such a conference, the Secre- en faveur de cette convocation, le lary-General shall convene the con- Secrétaire général convoque la econference under the auspices of the Uni- férence sous les auspices de VOrgated Nations. Any amendment adopted nisation des Nations Unies. Tout by a majority of the States Parties amendement adopté par la majorité present and voting at Ile conference des Elals présents et votanls å la shall be submilted to the General conférence est soumis pour approba- Assembly of the United Nations for tion å PAssemblie général des approval. Nations Unies.

2. Amendments shall come into 2. Ces amendements entrent en

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 143

koll eller anslutit sig till detsamma, om depositionen av varje ratifikations- eller anslutningsinstrument.

Artikel 9

1. Med förbehåll för ikraftträdandet av konventionen träder detta protokoll i kraft tre månader efter dagen för depositionen hos Förenta Nationernas generalsekreterare av det tionde ratifikations- eller anslutningsinstrumentet.

2. I förhållande till stat, som ratificerar eller ansluter sig till protokollet efter depositionen av det tionde ratifikations- eller anslutningsinstrumentet, träder detta protokoll i kraft tre månader efter dagen för depositionen av dess ratifikationseller anslutningsinstrument.

Artikel 10

Bestämmelserna i detta protokoll skall utan begränsning eller undantag av något slag utsträckas till alla delar av förbundsstater.

Artikel 11

1. Stat som biträtt detta protokoll må föreslå ändringar i detsamma; texten lill sådan ändring skall över- Jämnas till Förenta Nationernas generalsekreterare. Denne skall sedan översända ändringsförslagen till de stater som biträtt protokollet med en begäran om att dessa målte underrätla honom om huruvida de tillstyrker, att en konferens av stater sannmankallas för förslagens Övervägande och ställande under omröstning. Om minst en tredjedel av staterna tillstyrker en sådan konferens, skall generalsckreteraren sammankalla konferensen i Förenta Nationernas regi. Ändringsförslag, som antagits av en majoritel av de vid konferensen närvarande och röstande staterna, skall underställas Förenta Nationernas generalförsamling för godkännande.

2. ändringar träder i kraft, när de

144 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

force when they have been approved vigucur lorsqwils ont été approuvés by the General Assembly of the par PAssemblée générale des Na- United Nations and accepted by a lions Unies et acceptés, conformétwo-thirds majority of the States ment å Icurs regles constitutionnel- Parties to the present Protocol in les respectives, par une majorité des accordance with their respective con- deux tiers des Etats parties au pråstilulional processes. sent Protocole.

3. When amendments come into 3. Lorsque ees - amendemenls force, they shall be binding on those enirent en vigueur, ils sont obliga- States Parties which have accepted tvires pour les Etals parties qui les them, other States Parties still being ont acceptés, les aulres Etats parties bound by the provisions of the pres- reslant liés par les dispositions du ent Protocol and any earlier amend- présenl Prolocole et par tout amenment which they have accepted. dement anléricur qwils ont accepté.

Article 12 Article 12

1. Any State Parly may denounce 1. "Tout Elat parlie peut, å tout the present Protocol at any time by moment, dénoncer le présent Protowrilten notification addressed to the cole par voie de notificatlion cerite Scercelary-General of the United Na- adressée au Secrétaire général de tions. Denunciation shall take effect POrganisation des Nalions Unies. La three months after ihe datc of reccipt dénoncialion portera effet trois mois of the notificalion by the Secretary- aprés la dale å laquelle le Sccrétaire General. général en aura recu notification.

2. Denuncialion shall be without 2. La dénoncialion n'entravera pas prejudice to the continued applica- Papplication des dispositions du prétion of the provisions of the present sent Protocole å toute communica- Protocol to any communication sub- tion présentée en vertu de Varticle 2 mitted under article 2 before the ef- avant la date å laquelle la dénonciafective date of denunciation. tion prend effet.

Article 13 Arlicle 13

Irrespective of the notificalions Indépendamment des notifications made under article 8, paragraph 5, pråövues av paragraphe 5 de Partiof the preseut Protocol, the Secreta- ele 8 du pråésent Protocole, Ile Secréry-General of the United Nations taire gånéral de FOrganisation des shall inform all States referred to in Nations Unies informera tous Iles article 48, paragraph 1, of the Cove- Etals visés au paragraphe 1 de Fartinant of the following particulars: ele 48 du Pacte :

(a) Signatures, ratifications and a) Des signatures appostes au accessions under article 8; présent Protocole et des instruments

de ratificalion el d'adhésion déposés

conformément å Varticle 8;

(b) The date of the entry into b) De la date å laquelle Je présent force of the present Protocol under Protocole entrera en vigueur conartiele 9 and the date of the entry formément å Varticle 9 et de la date into force of any amendments under å laquelle entreront en vigueur les article 11; amendemenls pråvus å Particle 11;

fe) Denuneiations under article ec) Des dénoneiations faites con- 12. formément å Partiecle 12.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

godkänts av Förenta Nationernas generalförsamling och med två (redjedels majoritet antagits av de stater, som biträtt detta protokoll, i enlighet med deras respektive konslilutionella bestämmelser.

3. När ändringar träder i kraft skall de vara bindande för de stater som antagit dem, medan övriga stater fortfarande är bundna av bestämmelserna i detta protokoll och eventuella tidigare ändringar, som de antagit.

Arlikel 12

1. Stat må uppsäga detta protokoll när som helst genom skriftlig anmälan till Förenta Nalionernas generalsekreterare. Sådan uppsägning träder i kraft tre månader efter den dag generalsekreteraren mottog anmälan.

2. Uppsägningen skall vara utan verkan beträffande den fortsatta tilllämpningen av bestämmelserna i detta protokoll vad gäller framställning, som gjorts enligt artikel 2 innan uppsägningen lräder i kraft.

Arlikel 13

Vid sidan av de underrättelser, som omnämns i arlikel 8 mom. 5 i detta protokoll, skall Förenta Nalionernas generalsekrelerare underrätta alla i artikel 48 mom. 1 i konventionen avsedda stater om följande:

a) undertecknanden, ralifikationer och anslutningar enligt artikel 8;

b) dagen för ikraftträdandet av detta protokoll enligt artikel 9 och dagen för ikraftträdandet av varje ändring enligt artikel 11;

ec) uppsägningar enligt artikel 12.

146 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971

Article 14 Article 14

1. The present Protocol, of which 1. Le pråsent Protocole, dont les the Chinese, English, French, Rus- textes anglais, chinois, espagnol, sian and Spanish texts are equally francais et russe font également foi, authentic, shall be deposited in the sera déposå aux archives de VP'Orgaarchives of the United Nations. nisalion des Nations Unies.

2. The Secretary-General of the 2. Le Secrétaire général de VOrga- United Nations shall transmit certi- nisation des Nations Unies transfied copies of the present Protocol to mettra une copie certifiée conforme all States referred to in article 48 of du présent Protocole å tous les Etats the Covenant. visés å Parlicle 48 du Pacte.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1971 147

Artikel 14

1. Detta protokoll, vars engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska texter äger lika vitsord, skall deponeras i Förenta Nationernas arkiv.

2. Förenta Nationernas generalsekreterare skall översända bestyrkta avskrifter av detta protokoll till alla i artikel 48 av konventionen avsedda stater.

MARCUS BOKTR. STHLM 1971 68C413