1990/91:101

Regeringens skrivelse = 1990/91:101 [a

om ILOSs konvention om ursprungsfolk och Skr

stamfolk i självstyrande länder 1990/91:101

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 20 december 1990.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Mona Sahlin

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Regeringen förelägger riksdagen ILOs konvention (nr 169) om ursprungs-

folk och stamfolk i självstyrande länder i enlighet med vad som föreskrivs i

ILOSs stadga.

1 Riksdagen 1990/91. I saml. Nr 101

Arbetsmarknadsdepartementet Skr. 1990/91:101

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 december 1990

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Engström, Hjelm-Wallén, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström,

Johansson, Lindqvist. G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wallström, Lööw. Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Sahlin

Skrivelse om ILOs konvention om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder

1¶Inledning

Genom sin anslutning till Nationernas förbund år 1920 inträdde Sverige som medlem av Internationella arbetsorganisationen (1LO).

ILOs beslutande församling — internationella arbetskonferensen — sammanträder i regel en gång per år. Arbetskonferensen kan enligt artikel 19 i organisåtionens stadga beträffande förslag, som förts upp på mötets

dagordning, besluta antingen om cen internationell konvention, avsedd att ratificeras av organisationens medlemmar, eller om en rekommendation, avsedd att övervägas vid lagstiftning eller på annat sätt men utan den

bindande karaktär som tillkommer cen ratificerad konvention. Om beslutet är av mindre räckvidd eller huvudsakligen av formell innebörd, t.ex. då

det gäller en begäran om utredning, brukar det ges formen av en resolu-

tion.

Senast 18 månader från avslutandet av konferensens session skall varje medlemsstat förelägga landets lagstiftande församling antagna konventioner och rekommendationer för lagstiftning eller andra åtgärder. Varje

medlemsstat har vidare skyldighet att underrätta internationella arbetsbyråns generaldirektör om de åtgärder som har vidtagits för att uppfylla denna förpliktelse samt om vilka åtgärder som i övrigt har vidtagits. Internationella arbetskonferensens sjuttiosjätte möte hölls I Geneve den 7-28 juni 1989. Sverige deltog 1 mötet på sedvanligt sätt med en fullständig delegation,

dvs. två regerings-, ett arbetsgivar- och ett arbetstagarombud samt ett antal

experter. Som ombud deltog för regeringen departementsrådet Bengt Li-

dal, socialdepartementet, och departementssekreteraren Kerstin Wiklund.

arbetsmarknadsdepartementet, för arbetsgivarna direktören i Svenska ar-

betsgivareföreningen Johan von Holten och för arbetstagarna internationelle sekreteraren i Landsorganisationen i Sverige Ulf Edström.

1989 års arbetskonferens antog en konvention (nr 169) om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder samt i anslutning till detta beslut [Ne

en resolution om uppföljning av konventionen. Texterna på engelska och Skr. 1990/91:101 svenska till konventionen och resolutionen bör fogas som bilaga 1—2 till protokollet i detta ärende. Konventionstexten på samiska bör tillfogas som bilaga 3.

Jag avser nu att anmäla konventionen för den åtgärd som föreskrivs enligt artikel 19 i ILOs stadga.

2¶Konventionen (nr 169) om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder

2.1¶Bakgrund

Internationella arbetskonferensen antog år 1957 en konvention (nr 107) samt en rekommendation (nr 104) om skydd för och integration av infödda och andra i stammar eller i stamliknande förhållanden ievande folkgrupper i självstyrande länder. Instrumenten anmäldes för riksdagen genom proposition 1958:46. Föredragande statsrådet anförde att de torde sakna omedelbart intresse för svenskt vidkommande och att det därför inte fanns skäl för Sverige att ratificera konventionen. Riksdagen anslöt sig till denna uppfattning. Frågan om en svensk ratifikation av konventionen nr 107 har sedan dess inte prövats. Konventionen nr 107 hade den I januari 1990 ratificerats av 27 av ILOs medlemsländer.

Efter beslut av ILOSs styrelse hölls år 1986 ett expertmöte för att pröva frågan om en revidering av ILO-konventionen nr 107. Mötet slog fast att konventionen numera måste anses föråldrad och i behov av revision. I sina rekommendationer uttalade expertmötet den förhoppningen att urbefolkningarna och deras företrädare skulle ges möjlighet att aktivt delta i arbetet med revideringen av konventionen.

Som ett led i förberedelsearbetet inför förstaårsbehandlingen av ämnet ”revidering av konventionen nr 107” år 1988 anmodade ILO medlemsstaterna att besvara ett av arbetsbyrån utarbetat frågeformulär. ILO-kommittén fann i sitt remissvar det motiverat att konventionen blev föremål för revidering. I synnerhet borde den s.k. assimilationslinjen, som konventionen nr 107 var ctt uttryck för, utgå till förmån för en text byggd på principen om respekt för urbefolkningarnas kultur och rättigheter. Dessutom borde — framhöll kommittén — en reviderad konvention utformas på sådant sätt att den tillgodosåg urbefolkningars rätt att bli konsulterade och utöva inflytande i frågor som berör dem.

Efter sedvanlig tvåårsbehandling antog internationella arbetskonferensen år 1989 konventionen (nr 169) om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder. Konventionen antogs med röstsiffrorna 328 för, I emot och 49 nedlagda. Samtliga svenska ombud röstade för konventionen. Samtidigt antogs utan omröstning en av nordiska regeringsrepresentanter initierad resolution om uppföljning av konventionen.

Konventionen hade den 15 november 1990 ratificerats av två länder, Norge och Mexico. Den träder i kraft den 5 september 1991.

Yttrande över konventionen nr 169 har avgetts av ILO-kommittén, som Skr. 1990/91:101 i sin tur har inhämtat yttranden från hovrätten för Övre Norrland, socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, skolöverstyrelsen, statens naturvårdsverk, domänverket, lantbruksstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, AMU-styrelsen, statens invandrarverk, jämställdhetsombudsmannen, ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Skogsägarnas riksförbund, Skogsindustrierna, Svenska samernas riksförbund, Riksorganisationen Same Ätnam, Landsförbundet Svenska Samer och Nordiskt Samiskt Institut.

ILO-kommittén anser att Sverige för närvarande inte bör tillträda konventionen nr 169.

2.2¶Konventionens huvudsakliga innehåll

Den nya konventionen, nr 169, som reviderar konventionen nr 107, äger tillämpning på stamfolk, vilkas sociala, kulturella och ekonomiska förhållanden skiljer dem från andra grupper av den nationella gemenskapen, och på folk, som på grund av sin härkomst betraktas som ursprungsfolk. Kriteriet för att enligt konventionen betraktas som stamfolk eller ursprungsfolk är att man själv identifierar sig som ett sådant folk. Användningen av uttrycket ”folk” i konventionen skall inte tolkas så att det ger upphov till rättigheter som kan vara förknippade med begreppet ”folk” i folkrätten.

Regeringarna har att se till att ursprungsfolkens och stamfolkens rättigheter skyddas och att deras integritet respekteras. Särskilda åtgärder skall vidtas för att skydda deras identitet, institutioner, egendom, arbete, kultur och miljö. Dessutom skall de ha samma möjligheter och samma rättigheter som enligt den nationella lagstiftningen tillkommmer den övriga befolkningen.

Ursprungsfolk och stamfolk skall utan hinder och fullt ut åtnjuta mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Särskilt poängteras att konventionen utan diskriminering skall tillämpas på såväl manliga som kvinnliga medlemmar av dessa folk.

Regeringarna skall samråda med folken ifråga beträffande åtgärder som direkt kan beröra dem och skapa medel för dem att delta i beslutsfattandet i valda institutioner och andra organ. Dessa folk skall ha rätt att besluta om sina egna prioriteringar vad gäller utvecklingsprocessen. Regeringarna å andra sidan har ett ansvar att skydda och bevara miljön i de områden som dessa folk bebor. :

Ursprungsfolken skall ha rätt att behålla sina sedvänjor och institutioner när detta inte är oförenligt med det nationella rättssystemet eller internationellt erkända mänskliga rättigheter.

Enligt konventionen skall dessa folks äganderätt och besittningsrätt till den mark som de traditionellt bebor erkännas. Åtgärder skall vidtas för att skydda deras rätt att nyttja mark som inte uteslutande bebos av dem. Särskild uppmärksamhet fästs vid nomadfolkens situation.

Ursprungsfolkens rätt till naturtillgångar som hör till deras mark skall Skr. 1990/91:101 särskilt skyddas. De skall ha rätt att delta i användningen, förvaltningen och bevarandet av dessa tillgångar.

Ursprungsfolk och stamfolk får inte förflyttas från det område som de bebor. Om en förflyttning anses nödvändig som en undantagsåtgärd, får den ske endast med deras medgivande. Om ett sådant medgivande inte kan erhållas, får förflyttningen ske endast enligt i den nationella lagstiftningen fastställda förfaranden. Närhelst så är möjligt skall de ha rätt att återvända till sina traditionella landområden.

Andra frågor som berörs i konventionen är anställnings- och arbetsvillkor, yrkesutbildning och hantverk, social trygghet och hälso- och sjukvård, utbildning, språk och kommunikation samt kontakter och samarbete över riksgränser.

I den resolution som antogs i anslutning till konventionen anges åtgärder såväl på nationellt som på internationellt plan för att följa upp konventionen och främja dess målsättning.

2.3¶Överväganden

Min bedömning: Sverige bör för närvarande inte tillträda konventionen nr 169.

Skälen för min bedömning: Jag finner det önskvärt att det på längre sikt skall bli möjligt för Sverige att tillträda konventionen nr 169. Till skillnad från den nu 33 år gamla konventionen nr 107 med sin föråldrade syn på urbefolkningarna, utgår den nya konventionen från principen om respekt för deras kultur och rättigheter. Denna inriktning ökar förutsättningarna för dem att bevara och utveckla en språklig och kulturell identitet liksom sina traditionella näringar. Konventionen ligger därmed i linje med ett tänkesätt som jag kan ansluta mig till.

ILOSs urbefolkningsinstrument kan inte längre anses ”sakna omedelbart intresse för svenskt vidkommande”. Samerna utgör en urbefolkning eller ett ursprungsfolk i Sverige. Sverige deltog också på regeringssidan aktivt i utarbetandet av den nya konventionen. I regeringsdelegationen till arbetskonferensen fanns samerna representerade under såväl första- som andraårsbehandlingen. De svenska samerna har uttryckt ett starkt intresse för att Sverige ratificerar konventionen.

Remissinstanserna har dock på en rad punkter pekat på bristande överensstämmelse mellan konventionens krav och nuvarande svenska förhållanden. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, som finner det vara av stor betydelse för ursprungsfolk runt om i världen liksom för de svenska samerna, att Sverige ratificerar konventionen och därtill vidtar de lagstiftnings- och andra åtgärder som behövs, efterlyser en närmare analys av hur texten i konventionens artikel 14 om landrättigheter skall förstås i förhållande till dels samernas nuvarande rättsställning, dels i det förflutna inträffade ingrepp i samerätten. Jag noterar här att frågan om urbefolkningarnas markrättigheter var en av de mest tidskrävande och svåraste att finna enighet kring under utskottsbehandlingen i Genéve. Ett svenskt förslag att i texten föra in begreppet ”bruksrätt” som ett alternativ till äganderätt och

11 Riksdagen 1990/91. I saml. Nr 101

besittningsrätt rönte därvid inte någon framgång. Skr. 1990/91:101

ILO-kommittén konstaterar att parallellt med ILOs arbete med en ny konvention om urbefolkningars rättigheter har ett omfattande utredningsarbete bedrivits i Sverige. Samerättsutredningen har i maj 1986 överlämnat delbetänkandet (SOU 1986:36) Samernas folkrättsliga ställning, i juni 1989 huvudbetänkandet (SOU 1989:41) Samerätt och samceting och i november 1990 slutbetänkandet (SOU 1990:91) Samerätt och samiskt språk, och därtill underlagsrapporten (SOU 1990:84) Språkbyte och språkbevarande. En arbetsgrupp vid lantbruksstyrelsen har i april 1989 överlämnat ett förslag om samebyarnas organisation, funktion och ekonomi. Regeringen har bl.a. i propositionerna 1990/91:3 om skogsbruket i fjällnära skogar och 1990/91:4 om ändring i rennäringslagen (1971:437) behandlat frågor som har anknytning till konventionens tillämpningsområde. Riksdagen har med vissa ändringar tillstyrkt de i propositionen 1990/91:3 framlagda lagförslagen (JoU13, rskr. 70). Däremot har riksdagen avslagit regeringens förslag om ändring i rennäringslagen och ställt sig bakom en hemställan att regeringen så snart det är möjligt återkommer till riksdagen med ctt sammanhållet förslag där samtliga betänkanden från samerättsutredningen blir föremål för en samlad bedömning (JoU12, rskr. 46).

Mot denna bakgrund anser ILO-kommittén att Sverige för närvarande inte bör tillträda ILO-konventionen nr 169.

För egen del noterar jag att Samernas nationalråd den 12 oktober 1990 1 ett brev till regeringen uttryckt önskemål om bl.a. en samlad same- och rennäringsproposition våren 1991. Denna skulle även inkludera frågan om godkännande av ILOs konvention nr 169.

Jag finner sålunda i likhet med ILO-kommittén att Sverige för närvarande inte bör tillträda konventionen. De ambitioner och krav konventionen uppställer bör noga övervägas 1 det fortsatta arbetet med samefrågorna.

Jag har i detta ärende särskilt samrått med cheferna för justitie-, utrikes-, social-, utbildnings- och jordbruksdepartementen.

3¶Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört i det föregående.

4¶Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandes överväganden och beslutar i enlighet med hennes hemställan.

Skr. 1990/91:101

Bilaga 1

Översättning

Convention (No. 169) concerning ILOSs konvention (nr 169) om indigenous and tribal peoples in ursprungsfolk och stamfolk i

independent countries självstyrande länder

The General Conference of the International Internationella — arbetsorganisationens = all- Labour Organisation, männa konferens,

Having been convened at Geneva by the som har sammankallats till Genéve av sty- Governing Body of the International Labour relsen för internationella arbetsbyrån och Office. and having met in its 76th Session on samlats där den 7 juni 1989 till sitt 76:e möte, 7 June 1989, and

Noting the international standards con- beaktar de internationella normerna i 1957 tained in the Indigenous and Tribal Popula- års konvention och rekommendation om tions Convention and Recommendation, skydd för och integration av infödda och 1957, and andra i stammar levande folkgrupper,

Recalling the terms of the Universal Decla- erinrar om bestämmelserna i den allmänna ration of Human Rights, the International förklaringen om de mänskliga rättigheterna, Covenant on Economic, Social and Cultural den internationella konventionen om ekono- Rights, the International Covenant on Civil miska, sociala och kulturella rättigheter, den and Political Rights, and the many interna- internationella konventionen om medborgertional instruments on the prevention of dis- liga och politiska rättigheter samt i de talrika crimination, and internationella instrumenten om förhind-

rande av diskriminering, |

Considering that the developments which anser att den utveckling som ägt rum inom have taken place in international law since folkrätten sedan 1957, liksom i fråga om ur- 1957, as well as developments in the situa- sprungsfoikens och stamfolkens situation i tion of indigenous and tribal peoples in all alla områden av världen, har gjort det lämpregions of the world, have made it appropri- ligt att anta nya internationella normer i ämate to adopt new international standards on net med syfte att undanröja de tidigare northe subject with a view to removing the assi- mernas inriktning mot assimilation, milationist orientation of the earlier standards, and

Recognising the aspirations of these pco- erkänner dessa folks strävanden att få ples to exercise control over their own insti- utöva kontroll över sina egna institutioner, tutions, ways of life and economic develop- sin egen livsstil och ckonomiska utveckling ment and to maintain and develop their iden- och att vidmakthålla och utveckla sin identititics, languages and religions, within the tet, sitt språk och sin religion inom ramen för framework of the States in which they live, de stater där de bor, and

Noting that in many parts of the world konstaterar att dessa folk i många delar av these peoples are unable to enjoy their funda- världen inte kan åtnjuta sina grundläggande mental human rights to the same degree as mänskliga rättigheter i samma utsträckning the rest of the population of the States within som den övriga befolkningen i de stater där which they live, and that their laws, values, de bor, och att deras lagar, värden, sedvänjor customs and perspectives have often been och perspektiv ofta har urholkats, eroded, and

Calling attention to the distinctive contri- fäster uppmärksamhet vid ursprungsfolbutions of indigenous and tribal peoples to kens och stamfolkens speciella bidrag till

Skr. 1990/91:101 Bilaga I

the cultural diversity and social and ecologi- mänsklighetens kulturella mångfald och so-

cal harmony of humankind and to interna- ciala och ekologiska harmoni samt till inter-

tional co-operation and understanding, and nationellt samarbete och förståelse,

Noting that the following provisions have konstaterar att följande bestämmelser har

been framed with the co-operation of the utarbetats i samarbete med såväl Förenta na- United Nations, the Food and Agriculture tionerna, FNs livsmedels- och jordbruksor- Organisation of the United Nations. the ganisation (FAO), FNs organisation för ut- United Nations Educational, Scientific and bildning, vetenskap och kultur (UNESCO) Cultural Organisation and the World Health och Världshälsoorganisationen (WHO) som

Organisation, as well as of the Inter-Ameri- Interamerikanska indianinstitutet, på veder-

can Indian Institute, at appropriate levels börlig nivå och inom deras respektive områand in their respective fields, and that it is den, samt att avsikten är att fortsätta detta

proposed to continue this co-operation in samarbete för att främja och trygga tillämp-

promoting and sccuring the application of ningen av dessa bestämmelser, these provisions, and

Having decided upon the adoption of cer- har beslutat anta vissa förslag angående tain proposals with regard to the partial revi- partiell revidering av 1957 års konvention (nr sion of the Indigenous and Tribal Popula- 107) om skydd för och integration av infödda

tions Convention, 1957 (No. 107). which is och andra i stammar levande folkgrupper i

the fourth item on the agenda of the session, självstyrande länder, en fråga som utgör den

and fjärde punkten på mötets dagordning,

Having determined that these proposals har fastställt att dessa förslag skall ta for-

shall take the form of an international Con- men av en internationell konvention. som

vention revising the Indigenous and Tribal reviderar 1957 års konvention om skydd för Populations Convention, 1957: och integration av infödda och andra i stam-

mar levande folkgrupper, och

adopts this twenty-seventh day of June of antar denna den tjugosjunde dagen i juni the vear one thousand. nine hundred and månad nittonhundraåttionio följande kon-

eighty-nine the following Convention, which vention, som kan kallas 1989 års konvention may be cited as the Indigenous and Tribal om ursprungsfolk och stamfolk.' Peoples Convention. 1989:

Part I. General policy Det I. Allmänna principer Article I Artikel I I. This Convention applies to: I. Denna konvention äger tillämpning på

(a) tribal peoples in independent countries (a) stamfolk i självstyrande länder, vilkas whose social, cultural and cconomic condi- sociala, kulturella och ekonomiska förhållan-

tions distinguish them from other sections of den skiljer dem från andra grupper av den

the national community, and whose status is nationella gemenskapen och vilkas ställning

regulated wholly or partiallv by their own helt eiler delvis regleras genom deras egna

customs or traditions or by special laws or sedvänjor eller traditioner eller genom särregulations: skild lagstiftning; (b) peoples in independent countries who (b) folk i självstyrande länder, vilka betrakare regarded as indigenous on account of tas som ursprungsfolk på grund av att de

their descent from the populations which in- härstammar från folkgrupper som bodde i habited the country, or a geographical region landet eller i ett geografiskt område, som lan-

to which the country belongs, at the time of det tillhör, vid tiden för crövring eller koloniconquest or colonisation or the establishment sation celler fastställandet av nuvarande stats-

Skr. 1990/91:101

Bilaga I

of present state boundaries and who, irre- gränser och vilka, oavsett rättslig ställning. spective of their legal status, retain some or har behållit en del av eller alla sina egna all of their own social, economic, cultural and sociala, ekonomiska, kulturella och politiska political institutions. institutioner.

2. Self-identification as indigenous or tri- 2. Identifiering av sig själv som ursprungsbal shall be regarded as a fundamental crite- folk eller stamfolk skall anses som ett grundrion for determining the groups to which the läggande kriterium för att fastställa de grupprovisions of this Convention apply. per på vilka bestämmelserna i denna konven-

tion äger tillämpning.

3. The use of the term "peoples” in this 3. Användningen av uttrycket ”folk” i Convention shall not be construcd as having denna konvention skall inte tolkas så att det any implications as regards the rights which ger upphov till rättigheter som kan vara förmay altach to the term under international knippade med begreppet ”folk” i folkrätten. law.

Article 2 Artikel 2 1. Governments shall have the responsibility 1. Regeringarna skall ha ansvarct för att, for devcloping, with the participation of the under medverkan av berörda folk, utveckla peoples concerned, co-ordinated and system- samordnade och systematiska program i syfte atic action to protect the rights of these peo- att skydda dessa folks rättigheter och garanples and to guarantee respect for their integri- tera respekt för deras integritet. ty.

2. Such action shall include measures for: 2. Dessa program skall innefatta åtgärder

för att

(a) ensuring that members of these peoples (a) säkerställa att medlemmar av dessa folk benefit on an equal footing from the rights på jämlika villkor åtnjuter de rättigheter och and opportunities which national laws and möjligheter som enligt den nationella lagstiftregulations grant to other members of the ningen tillkommer andra medlemmar av bepopulation; folkningen:;

(b)promoting the full realisation of the so- (b) främja det fulla förverkligandet av cial, economic and cultural rights of these dessa folks sociala, ekonomiska och kultupeoples with respect for their social and cul- rella rättigheter med hänsyn till deras sociala tural identity, their customs and traditions och kulturella identitet, deras sedvänjor och and their institutions: traditioner samt institutioner;

(c) assisting the members of the peoples (c) bistå medlemmar av berörda folk med concerned to eliminate socio-economic gaps att undanröja socio-ekonomiska klyftor som that may exist between indigenous and other kan finnas mellan medlemmar av ursprungsmembers of the national community, in a folk och andra medlemmar av den nationella manner compatible with their aspirations gemenskapen, på ctt sätt som är förenligt and ways of life. med deras strävanden och levnadssätt.

Article 3 Artikel 3 1. Indigenous and tribal peoples shall enjoy I. Ursprungsfolk och stamfolk skall till the full measure of human rights and funda- fullo åtnjuta mänskliga rättigheter och grundmental freedoms without hindrance or dis- läggande friheter utan hinder eller diskrimicrimination. The provisions of the Conven- nering. Konventionens bestämmelser skall tion shall be applied without discrimination utan diskriminering tillämpas på såväl man-

Skr. 1990/91:101

Bilaga I

to male and female members of these peco- liga som kvinnliga medlemmar av dessa folk. ples.

2. No form of force or coercion shall be 2. Ingen form av våld eller tvång får anused in violation of the human rights and vändas som strider mot de berörda folkens fundamental freedoms of the peoples con- mänskliga rättigheter och grundläggande fricerned, including the rights contained in this heter, innefattande rättigheter enligt denna Convention. konvention.

Article 4 Artikel 4 1. Special measures shall be adopted as ap- 1. Särskilda åtgärder skall vidtas då så bepropriate for safeguarding the persons, insti- finnes lämpligt för att skydda de berörda foltutions, property. labour, cultures and envi- kens individer, institutioner, egendom, arronment of the peoples concerned. bete, kultur och miljö.

2. Such special measures shall not be con- 2. Sådana särskilda åtgärder får inte stå i trary to the freely-expressed wishes of the strid med de berörda folkens fritt uttryckta peoples concerned. önskningar.

3. Enjoyment of the general rights of citi- 3. Åtnjutandet utan diskriminering av de zenship, without discrimination, shall not be allmänna medborgerliga rättigheterna, får prejudiced in any way by such special mea- inte på något sätt inskränkas genom sådana Surcs. särskilda åtgärder.

Article 5 Artikel 5 In applying the provisions of this Conven- Vid tillämpningen av bestämmelserna i tion: denna konvention skall

(a) the social, cultural, religious and spiri- (a) dessa folks sociala, kulturella, religiösa tual values and practices of these pcoples och andliga värden och bruk erkännas och shall be recognised and protected, and due skyddas och vederbörlig hänsyn tas till arten account shall be taken of the nature of the av de problem som möter dem både som problems which face them both as groups and grupper och som individer; as individuals:

(b) the integrity of the values, practices and (b) integriteten för dessa folks värden, bruk institutions of these peoples shall be respect- och institutioner respekteras; ed;

(c) policies aimed at mitigating the difficul- (c) åtgärder vidtas under medverkan av ties experienced by these peoples in facing och i samarbete med de berörda folken, som new conditions of life and work shall be syftar till att mildra de svårigheter som uppadopted, with the participation and co-opera- står för dessa folk, när de möter nya levnadstion of the peoples affected. och arbetsvillkor.

Article 6 Artikel 6 1. In applying the provisions of this Conven- 1. Vid tillämpningen av bestämmelserna i tion, governments shall: denna konvention skall regeringarna

(a) consult the peoples concerned, through (a) samråda med berörda folk genom lämpappropriate procedures and in particular liga förfaranden och särskilt genom deras rethrough their representative institutions, presentativa institutioner, närhelst lagstiftnwhenever consideration is being given to leg- ings- eller administrativa åtgärder som direkt

Skr. 1990/91:101 Bilaga I

islative or administrative measures which kan påverka dem övervägs:

may affect them directly;

(b) establish means by which these peoples (b) skapa möjligheter genom vilka dessa can freely participate, to at least the same folk fritt kan delta. åtminstone i samma utextent as other sectors of the population, at sträckning som andra grupper av befolkning-

all levels of decision-making in elective insti- en och på alla nivåer av beslutsfattandet, i tutions and administrative and other bodies valda institutioner och administrativa och

responsible for policies and programmes andra organ ansvariga för åtgärder och pro-

which concern them; gram som berör dem;

(c) establish means for the full develop- (c) skapa möjligheter för en utveckling till

ment of these peoples” own institutions and fullo av dessa folks egna institutioner och

initiatives, and in appropriate cases provide initiativ och, där så är lämpligt, tillhandathe resources necessary for this purpose. hålla de resurser som är nödvändiga för detta

ändamål.

2. The consultations carried out in appli- 2. Samråd enligt denna konvention skall cation of this Convention shall be undertak- ske förtroendefullt och i en efter omständig-

en, in good faith and in a form appropriate to heterna lämplig form i syfte att uppnå över-

the circumstances, with the objective of enskommelse eller samtycke till föreslagna

achieving agreement or consent to the pro- åtgärder. posed measures.

Article 7 Artikel 7

1. The peoples concerned shall have the ]. Berörda folk skall ha rätt att besluta om right to decide their own priorities for the sina egna prioriteringar vad gäller utveckprocess of development as it affects their lingsprocessen i den mån denna påverkar

lives, beliefs, institutions and spiritual well- deras liv, tro, institutioner och andliga välbeing and the lands they occupy or otherwise färd samt den mark som de bebor eller på use. and to exercise control, to the extent annat sätt nyttjar och rätt att utöva kontroll,

possible, over their own economic, social and så långt det är möjligt, över sin egen ekono-

cultural development. In addition, they shall miska, sociala och kulturella utveckling. participate in the formulation, implementa- Dessutom skall de medverka vid utarbetantion and evaluation of plans and programmes det, genomförandet och utvärderingen av for national and regional development which nationella och regionala utvecklingsplaner may affect them directly. och -program, som direkt kan påverka dem.

2. The improvement of the conditions of 2. Förbättring av de berörda folkens lev-

life and work and levels of health and educa- nads- och arbetsförhållanden och av deras

tion of the peoples concerned, with their par- hälso- och utbildningsnivå skall, med deras ticipation and co-operation, shall be a matter medverkan och samarbete, ges prioritet i of priority in plans for the overall economic planer för den allmänna ekonomiska utveck-

development of areas they inhabit. Special lingen inom de områden som de bebor. Sär-

projects for development of the areas in ques- skilda projekt för utveckling av ifrågavar-

tion shall also be so designed as to promote ande områden skall även utformas på sådant such improvement. sätt att sådan förbättring främjas. 3. Governments shall ensure that, when- 3. Regeringarna skall säkerställa att, när-

ever appropriate, studies are carried out, in helst det är lämpligt, studier genomförs i Co-operation with the peoples concerned, to samarbete med berörda folk för att uppskatta

assess the social, spiritual, cultural and envi- planerade utvecklingsåtgärders sociala, andronmental impact on them of planned devel- liga, kulturella och miljömässiga följder för

Skr. 1990/91: 101 Bilaga I

opment activities. The results of these studies dem. Resultatet av dessa studier skall anses shall be considered as fundamental criteria som grundläggande kriterier för genomföranfor the implementation of these activities. det av sådana åtgärder.

4. Governments shall take measures, in 4. Regeringarna skall, i samarbete med Co-operation with the peoples concerned, to berörda folk, vidta åtgärder för att skydda protect and preserve the environment of the och bevara miljön i de områden som de beterritories they inhabit. bor.

Article 8 Artikel 8 1. In applying national laws and regulations 1. Vid tillämpningen av nationella lagar och to the peoples concerned, due regard shall be föreskrifter på berörda folk skall vederbörlig had to their customs or customary laws. hänsyn tas till deras sedvänjor och sedvanc-

rätt.

2. These peoples shall havc the right to 2. Dessa folk skall ha rätt att behålla sina retain their own customs and institutions, egna sedvänjor och institutioner, där dessa where these arc not incompatible with funda- inte är oförenliga med grundläggande rättigmental rights defined by the national legal heter enligt det nationella rättssystemet och system and with internationally recognised med internationellt erkända mänskliga räthuman rights. Procedures shall be estab- tigheter. Förfaranden skall fastställas vid belished, whenever necessary, to resolve con- hov för att lösa konflikter som kan uppstå vid flicts which may arise in the application of tillämpningen av denna princip. this principle.

3. The application of paragraphs I and 2 3. Tillämpningen av punkterna I och 2 i of this Article shall not prevent members of denna artikel skall inte hindra medlemmar these peoples from exercising the rights av dessa folk från att utöva de rättigheter som granted to all citizens and from assuming the tillerkänns alla medborgare och att åta sig corresponding duties. motsvarande skyldigheter.

Article 9 Artikel 9 1. To the extent compatible with the nation- 1. I den mån det är förenligt med det naal legal system and internationally recognised tionella rätssystemet och internationellt erhuman rights, the methods customarily prac- kända mänskliga rättigheter skall de metoder tised by the peoples concerned for dealing som traditionellt tillämpas av berörda folk with offences committed by their members för beivrande av brott, som begåtts av deras shall be respected. medlemmar, respekteras.

2. The customs of these peoples in regard 2. Dessa folks sedvänjor i fråga om beto penal matters shall be taken into consider- straffning skall beaktas av myndigheter och ation by the authorities and courts dealing domstolar som handlägger sådana ärenden with such cases. och mål.

Article 10 Artikel 10 1. In imposing penaltics laid down by gener- 1. När medlemmar av dessa folk ådöms i al law on members of these peoples account allmän lagstiftning stadgat straff, skall hänshall be taken of their economic, social and syn tas till deras ekonomiska, sociala och kulcultural characteristics. turella särdrag.

2. Preference shall be given to methods of 2. Företräde skall ges andra straffmetoder punishment other than confinement in pris- än fängelsestraff. on.

Skr. 1990/91:101

Bilaga I

Article 11 Artikel I1 The exaction from members of the peoples Det skall i lag vara förbjudet och straffbart concerned of compulsory personal services in att ålägga medlemmar av berörda folk obliga-

any form, whether paid or unpaid, shall be toriska personliga tjänster i någon form, vare

prohibited and punishable by law, except in sig avlönade eller oavlönade, utom i de fall

cases prescribed by law for all citizens. som föreskrivs i lag för alla medborgare.

Article 12 Artikel 12

The peoples concerned shall be safeguarded Berörda folk skail åtnjuta skydd mot kränk-

against the abuse of their rights and shall be ning av sina rättigheter och skall kunna vidta able to take legal proceedings, either individ- lagliga åtgärder, antingen individucllt eller ually or through their representative bodies, genom sina representativa organ, för att effor the effective protection of these rights. fektivt skydda dessa rättigheter. Åtgärder

Measures shall be taken to ensure that mem- skall vidtas i syfte att säkerställa att medlem-

bers of these peoples can understand and be mar av dessa folk kan förstå och göra sig

understood in legal proceedings, where nec- förstådda i rättsliga förfaranden, om nödvänessary through the provision of interpreta- digt genom tolk eller på annat effektivt sätt.

tion or by other effective means.

Part II. Land Del H. Mark

Article 13 Artikel 13 I. In applying the provisions of this Part of I. Vid tillämpning av bestämmelserna i

the Convention governments shall respect denna del av konventionen skall regeringarna the special importance for the cultures and respektera den speciella :betydelse som de

spiritual values of the peoples concerned of berörda folkens förhållande till mark eller their relationship with the lands or territor- områden, eller bäda i tillämpliga fall, som de ies, or both as applicable, which they occupy bebor eller nyttjar på annat sätt, har för deras or otherwise use, and in particular the coilec- kultur och andliga värden och särskilt de koltive aspects of:this relationship. Iektiva aspekterna av detta förhållande.

2. The use of the term ”lands” in Articles 2. Användningen av uttrycket ”mark” i

15 and 16 shall include the concept of terri- artiklarna 15 och 16 skall innefatta begreppet tories, which covers the total environment of områden, vilket täcker den totala miljön i de the arcas which the peoples concerned occu- områden som berörda folk bebor eller nyttjar

py or otherwise use. på annat sätt.

Article 14 Artikel 14

1. The rights of ownership and possession of 1. De berörda folkens äganderätt och besitt-

the peoples concerned over the lands which ningsrätt till den mark som de traditionellt

they traditionally occupy shall be recognised. bebor skall erkännas. Därutöver skall åt-

In addition, measures shall be taken in ap- gärder vidtas i lämpliga fall för att skydda de

propriate cases to safeguard the right of the berörda folkens rätt att nyttja mark, som inte peoples concerned to use lands not exclusive- uteslutande bebos av dem, men till vilken de ly occupied by them, but to which they have traditionellt haft tillträde för sin utkomst och traditionally had access for their subsistence traditionella verksamhet. Särskild uppmärk-

and traditional activities. Particular atten- samhet skall fästas vid nomadfolkens och de

12 Riksdagen 1990/91- I saml. Nr 101

Skr. 1990/91: 101

Bilaga I

tion shall be paid to the situation of nomadic kringflyttande jordbrukarnas situation i detta peoples and shifting cultivators in this re- hänseende. spect.

2. Governments shall take steps as neces- 2. Regeringarna skall vidta nödvändiga åtsary to identify the lands which the peoples gärder för att identifiera den mark som de concerned traditionally occupy, and to guar- berörda folken traditionetlt bebor och för att antec effective protection of their rights of garantera effektivt skydd av deras äganderätt ownership and possession. och besittningsrätt.

3. Adcequate procedures shall be estab- 3. Lämpliga förfaranden skall införas lished within the national legal system to re- inom det nationella rättssystemet för att ta solve land claims by the peoples concerned. ställning till anspråk på mark från berörda

folk.

Article IS Artikel 15 1. The rights of the peoples concerned to the I. De berörda folkens rätt till naturtillgångnatural resources pertaining to their lands ar, som hör till deras mark, skall särskilt shall be specially safeguarded. Thesc rights skyddas. Dessa rättigheter innefattar rätten include the right of these peoples to partici- för dessa folk att delta i användningen, förpatc in the use, management and conscrva- valtningen och bevarandet av sådana tilltion of these resources. gångar.

2. In cases in which the State retains the 2. I de fall då staten behåller äganderätten ownership of mineral or sub-surface re- till mineral- eller underjordiska tillgångar sources or rights to other resources pertaining eller rättigheter till andra tillgångar som hör to lands, governments shall establish or till mark, skall regeringarna fastställa eller maintain procedures through which they upprätthålla förfaranden för samråd med shall consult these: peoples, with a view to ifrågavarande folk, i syfte att ta reda på om ascertaining whether and to what degree their och i vilken utsträckning deras intressen interests would be prejudiced, before under- skulle skadas, innan de påbörjar eller lämnar taking or permitting any programmes for the tillstånd till program för utforskning eller exexploration or exploitation of such resources ploatering av sådana tillgångar som hör till pertaining to their lands. The peoples con- dessa folks mark. Berörda folk skall där det är cerned shall wherever possible participate in möjligt få del av vinsten från sådan verksamthe benefits of such activities, and shall re- het och erhålla skälig ersättning för evenceive fair compensation for any damages tuella skador till följd av sådan verksamhet. which they may sustain as a result of such activities.

Article 16 Artikel 16 1. Subject to the following paragraphs of this 1. Med förbehåll för följande punkter i Article, the peoples concerned shall not be denna artikel skall berörda folk inte förflyttas removed from the lands which they occupy. från den mark som de bebor.

2. Where the relocation of these peoples is 2. När förflyttning av dessa folk anses considered necessary as an exceptional mea- nödvändig som en undantagsåtgärd, får försure, such relocation shall take place only flyttningen ske först sedan de informerats with their free and informed consent. Where och har gett sitt fria medgivande. Om deras their consent cannot be obtained, such relo- medgivande inte går att få, får förflyttningen cation shall take place only following appro- ske endast enligt i den nationella lagstiftning-

Skr. 1990/91:101

Bilaga 1

priate procedures established by national en fastställda förfaranden, innefattande oflaws and regulations, including public inquir- fentliga utredningar om så är lämpligt, där ies where appropriate, which provide the op- berörda folk har möjlighet till reell represenportunity for effective representation of the tation. peoples concerned.

3. Whenever possible, these peoples shall 3. Närhelst det är möjligt skall dessa folk have the right to return to their traditional ha rätt att återvända till sin hävdvunna mark lands, as soon as the grounds for relocation så snart som skälen för förflyttning ej längre cease to exist. finns.

4. When such return is not possible, as 4, När sådant återvändande inte är möjdetermined by agreement or, in the absence ligt, skall dessa folk, såsom fastställts genom of such agreement, through appropriate pro- överenskommelse eller, t avsaknad av sådan cedures, these peoples shall be provided in all överenskommelse, genom lämpliga förfaranpossible cases with lands of quality and legal den, i alla möjliga fall tilldelas mark, som till status at least equal to that of the lands pre- sin beskaffenhet och rättsliga status är minst viously occupied by them, suitable to provide likvärdig med den mark som de tidigare befor their present needs and future develop- bodde och som är ägnad att tillgodose deras ment. Where the peoples concerned express a nuvarande behov och deras framtida utveckpreference for compensation in money or in ling. I de fall då berörda folk föredrar att få kind, they shall be so compensated under ersättning kontant eller in natura, skall de appropriate guarantees. erhålla sådan ersättning under vederbörliga

garantier.

5. Persons thus relocated shall be fully 5. Personer som förflyttas på detta sätt compensated for any resulting loss or injury. skall erhålla full ersättning för varje uppkom-

men förlust eller skada.

Article 17 Artikel 17 1. Procedures established by the peoples I. Förfaranden som har etablerats av hävd concerned for the transmission of land rights hos berörda folk för överflyttning av markamong members of these peoples shall be rättigheter mellan medlemmar av dessa folk respected. skall respekteras.

2. The peoples concerned shall be consult- 2. Berörda folk skall konsulteras vid ed whenever consideration 1s being given to prövning av deras befogenhet att överlåta sin their capacity to alienate their lands or other- mark eller på annat sätt överföra sina rättigwise transmit their rights outside their own heter till personer utanför den egna gemenscommunity. kapen.

3. Persons not belonging to these peoples 3. Personer som inte tillhör dessa folk shall be prevented from taking advantage of skall hindras från att dra nytta av deras sedtheir customs or of lack of understanding of vänjor eller bristande insikt om lagstiftningthe laws on the part of their members to en hos deras medlemmar 1 syfte att tillförsecure the ownership, possession or use of säkra sig äganderätt. besittningsrätt celler land belonging to them. nyttjanderätt till mark som tillhör dem.

Article 18 Artikel 18 Adequate penalties shall be established by Lämpliga straff skall fastställas i lag för obelaw for unauthorised intrusion upon, or use hörigt intrång på eller nyttjande av berörda of, the lands of the peoples concerned, and folks mark, och regeringarna skall vidta åtgovernments shall take measures to prevent gärder för att förhindra sådana överträdelser. such offences.

Skr. 1990/91:101 Bilaga I

Article 19 Artikel 19 National agrarian programmes shall secure to Nationella jordbruksprogram skall tillförthe peoples concerned treatment equivalent säkra berörda folk en behandling som är likto that accorded to other sectors of the popu- värdig med den som tillkommer andra gruplation with regard to: per av befolkningen med avseende på

(a) the provision of more land for these (a) tillhandahållandet av ytterligare mark peoples when they have not the area neces- för dessa folk när det område som de förfogar sary for providing the cessentials of a normal över inte räcker till för att förse dem med för existence, or for any possible i increase in their ett normalt liv erforderliga förnödenheter numbers; eller är otillräckligt vid en eventuell ökning

av deras antal.

(b) the provision of the means required to (b) tillhandahållandet av de medel som crpromote the development of the lands which fordras för att främja förbättring av den mark these peoples already possess. som dessa folk redan äger.

Part I11. Recruitment and conditions of Del III. Sysselsättning och employment anställningsvillkor Article 20 Artikel 20 1. Governments shall, within the framework 1. Regeringarna skall inom ramen för naof national laws and regulations, and in co- tionella lagar och föreskrifter och i samarbete operation with the peoples concerned, adopt med berörda folk vidta särskilda åtgärder för special measures to ensure the effective pro- att säkerställa ett effektivt skydd med avtection with regard to recruitment and condi- scende på sysselsättning och anställningsvilltions of employment of workers. belonging to kor för arbetstagare, som tillhör dessa folk, i these peoples, to the extent that they are not den mån de inte åtnjuter effektivt skydd effectively protected by laws applicable to genom den lagstiftning som gäller för arbetsworkers in general. tagare i allmänhet.

2. Governments shall do everything possi- 2. Regeringarna skall göra allt som står i

ble to prevent any discrimination between deras förmåga för att hindra varje diskrimiworkers belonging to the peoples concerned nering av arbetstagare, som tillhör berörda and other workers, in particular as regards: folk, i förhållande till andra arbetstagare,

särskilt i fråga om

(a) admission to employment, including (a) tillträde till arbete, innefattande kvalifiskilled employment, as. well as measures for cerat arbete, samt åtgärder för befordran; promotion and advancement;

(b) equal remuneration for work of equal " (b) lika lön för arbete av lika värde: .

value:

(c) medical and social assistance, occupa- (c) sjukvård och socialhjälp. arbetarskydd,

tional safety and health, al! social security samtliga socialförsäkringsförmåner och-andbenefits and any other occupationally related rå arbetsrelaterade förmåner samt bostäder; benefits, and housing;

(d) the right of association: and freedom for” (d) föreningsrätt och frihet till all lagenlig

all lawful trade union activities. and the right fackföreningsverksamhet samt rätt att sluta

to conclude collective agreements with em- kollektivavtal med arbetsgivare eller arbets-

ployers or employers” organisations. givarorganisationer.

3. The measures taken shall include mea- 3. De åtgärder som vidtas skall innefatta sures to ensure: åtgärder för att säkerställa att

Skr. 1990/91:101

Bilaga 1

(a) that workers beloinging to the peoples (a) arbetstagare som tillhör berörda folk, concerned, including scasonal, casual and bl.a. säsongarbetare, tillfällighetsarbetare migrant workers in agricultural and other och migrerande arbetare inom jordbruk och employment, as well as those employed by annan verksamhet, liksom de som är anlabour contractors, enjoy the protection af- ställda av företag som förmedlar eller hyr ut forded by national law and practice to other arbetskraft, åtnjuter det skydd som enligt nasuch workers in the same sectors, and that tionell lag och praxis kommer andra sådana they are fully informed of their rights under arbetstagare inom samma sektorer till del och labour legislation and of the means of redress att de får fullständig information om sina available to them; rättigheter enligt arbetslagstiftningen och om

vilka möjligheter till gottgörelse som står till

buds för dem;

(b) that workers belonging to these peoples (b) arbetstagare som tillhör dessa folk inte are not subjected to working conditions haz- utsätts för arbetsförhållanden som äventyrar ardous to their health, in particular through deras hälsa, i synnerhet genom exponering exposure to pesticides or other toxic sub- för bekämpningsmedel eller andra giftiga ämstances; nen:

(c) that workers belonging to these peoples (c) arbetstagare som tillhör dessa folk inte are not subjected to coercive recruitment sys- utsätts för tvångsrekryteringssystem, innefattems, including bonded labour and other tande tvångsarbete och andra former av arforms of debt servitude; bete för återbetalning av skuld;

(d) that workers belonging to these peoples (d) manliga och kvinnliga arbetstagare som enjoy equal opportunities and equal treat- tillhör dessa folk åtnjuter lika möjligheter ment in employment for men and women, och lika behandling i arbetet samt skydd mot and protection from sexual harassment. sexuella trakasserier.

4. Particular attention shall be paid to the 4. Särskild uppmärksamhet skall ägnas establishment of adequate labour inspection upprättandet av lämplig yrkesinspektion services in areas where workers belonging to inom områden där arbetstagare som tillhör the peoples concerned undertake wage em- berörda folk utför lönearbete, i syfte att säployment, in order to ensure compliance kerställa efterlevnaden av bestämmelserna i with the provisions of this Part of this Con- denna del av konventionen. vention.

Part IV. Vocational training, handicrafts and Del IV. Yrkesutbildning, hantverk och rural industries landsbygdsindustri Article 21 Artikel 21 Members of the peoples concerned shall en- Medlemmar av berörda folk skall åtnjuta joy opportunities at least equal to those of minst samma möjligheter som andra medother citizens in respect of vocational train- borgare i fråga om åtgärder för yrkesutbilding measures. ning.

Article 22 Artikel 22

1. Measures shall be taken to promote the 1. Åtgärder skall vidtas för att främja frivil-

voluntary participation of members of the ligt deltagande av medlemmar av berörda peoples concerned in vocational training pro- folk i yrkesutbildningsprogram med allmän grammes of general application. tillämpning.

Skr. 1990/91:101

Bilaga I

2. Whenever existing programmes of vo- 2. När befintliga program för yrkesutcational training of general application do bildning med allmän tillämpning inte tillgonot meet the special needs of the peoples doser de berörda folkens särskilda behov, concerned, governments shall, with the par- skall regeringarna, under medverkan av ticipation of these peoples, ensure the provi- dessa folk, garantera att särskilda utbildsion of special training programmes and fa- ningsprogram och utbildningsmöjligheter cilities. tillhandahålls.

3. Any special training programmes shall 3. De särskilda yrkesutbildningsprogrambe based on the economic environment, so- men skall grundas på de berörda folkens cial and cultural conditions and practical ekonomiska förhållanden, sociala och kulturneeds of the peoples concerned. Any studies ella villkor samt praktiska behov. Undersökmade in this connection shall be carried out ningar som utförs i detta sammanhang skall in Co-operation with these peoples, who shall ske i samarbete med dessa folk, vilka skall be consulted on the organisation and opera- konsulteras angående programmens organition of such programmes. Where fcasible, sation och genomförande. Där så är möjligt these pcoples shall progressively assume re- skall dessa folk successivt åta sig ansvaret för sponsibility for the organisation and opcera- organisationen och genomförandet av sådana tion of such special training programmes, if särskilda yrkesutbildningsprogram, om de they so decide. beslutar detta.

Article 23 Artikel 23 1. Handicrafts, rural and community-based 1. Hantverk, landsbygdsindustri och geindustries, and subsistence economy and tra- menskapsbaserad tillverkning och självhusditional activities of the peoples concerned, hållning samt de berörda folkens traditiosuch as hunting, fishing, trapping and gather- nella verksamheter, t.ex. jakt, fiske, fångst ing. shall be recognised as important factors och insamlande, skall erkännas såsom viktiga in the maintenance of thetr cultures and in faktorer för bevarandet av deras kulturer och their economic self-rehance and develop- för deras ekonomiska självständighet och utment. Governments shall, with the participa- veckling. Regeringarna skall, under medvertion of these people and whenever appropri- kan av dessa folk och närhelst det är lämpligt, ate, ensure that these activities are strenghth- säkerställa att sådana verksamheter stärks ened and promotced. och främjas.

2. Upon the request of the peoples con- 2. På begäran av berörda folk skall lämpcerned, appropriate technical and financial ligt tekniskt och finansiellt bistånd tillhandaassistance shall be provided wherever possi- hållas, där så är möjligt, med beaktande av ble, taking into account the traditional tech- dessa folks traditionella teknik och kulturella nologies and cultural characteristics of these särdrag, liksom betydelsen av en varaktig och peoples, as well as the importance of sustain- rättvis utveckling. able and equitable development.

Part V. Social security and health Del V. Social trygghet och hälso- och sjukvård Article 24 Artikel 24 Social security schemes shall be extended System för social trygghet skall successivt utprogressively to cover the peoples concerned, sträckas till att omfatta berörda folk och tilland applied without discrimination against lämpas utan diskriminering mot dem. them.

Skr. 1990/91:101

Bilaga I

Article 25 Artikel 25

1. Governments shall ensure that adequate 1. Regeringarna skall säkerställa att tillfreds-

health services are made available to the pco- ställande hälso- och sjukvård finns tillgänglig ples concerned, or shall provide them with för berörda folk eller ge dem resurser som resources to allow them to design and deliver tillåter dem att utforma och tillhandahålla such services under their own responsibility sådana tjänster under eget ansvar och egen and control, so that they may enjoy the high- kontroll, så att de kan åtnjuta bästa uppnåe-

est attainable standard of physical and men- liga hälsa i såväl fysiskt som i psykiskt av-

tal health. seende.

2. Health services shall, to the extent pos- 2. Hälso- och sjukvården skall i den utsible, be community-based. These services sträckning som det är möjligt vara knuten till shall be planned and administered in co-op- den lokala gemenskapen. Den skall planeras eration with the peoples concerned and take och administreras i samarbete med berörda

into account their economic, geographic, so- folk varvid hänsyn tas såväl till deras ckono-

cial and cultural conditions as well as their miska, geografiska, sociala och kulturella för-

traditional preventive care, healing practices hållanden som till deras traditionella före-

and medicines. byggande vård, läkekonst och mediciner.

3. The health care system shall give prefer- 3. Hälsovårdssystemet skall ge företräde

ence to the training and employment of local åt utbildning och anställning av hälsovårds-

community health workers, and focus on pri- personal från den lokala gemenskapen och mary health care while maintaining strong inriktas mot primärhälsovård samtidigt som links with other levels of health care services. stark anknytning bibehålls till andra nivåer

av hälso- och sjukvården.

4. The provision of such health services 4. Tillhandahållandet av sådan hälso- och shall be co-ordinated with other social, eco- sjukvård skall samordnas med andra åtgärder

nomic and cultural measures in the country. i landet på det sociala, ekonomiska och kul-

turella området.

Part VI. Education and means of Del VI. Utbildning och kommunikation

communication Article 26 Artikel 26

Measures shall be taken to ensure that mem- Åtgärder skall vidtas för att säkerställa att

bers of the peoples concerned have the op- medlemmar av berörda folk har möjlighet att

portunity to acquire education at all levels on få utbildning på alla nivåer på minst samma at least an equal footing with the rest of the villkor som landets befolkning i övrigt.

national community.

Article 27 Artikel 27

1. Education programmes and services for 1. Utbildningsprogram och undervisning för the peoples concerned shall be developed and berörda folk skall utvecklas och genomföras i implemented in co-operation with them to samarbete med dessa för att möta deras säraddress their special needs, and shall incor- skilda behov och skall omfatta deras historia,

porate their histories, their konwledge and kunskaper och teknik, värdesystem och övtechnologies, their value systems and their riga sociala, ekonomiska och kulturella strä-

further social, economic and cultural aspira- vanden. tions.

Skr. 1990/91:101

Bilaga 1

2. The competent authority shall ensure 2. Den behöriga myndigheten skall säkerthe training of members of these peoples and ställa utbildning för medlemmar av dessa their involvement in the formulation and im- folk och deras medverkan vid utformningen plementation of education programmes, with och genomförandet av utbildningsprogram i a view to the progressive transfer of responsi- syfte att gradvis överföra ansvaret för handbility for the conduct of these programmes to läggningen av sådana program till dessa folk, these peoples as appropriate. om så är lämpligt.

3. In addition. governments shall recog- 3. Regeringarna skall dessutom erkänna nise the right of these peoples to establish dessa folks rätt att upprätta sina egna uttheir own educational institutions and facili- bildningsinstitutioner och -anordningar, unties, provided that such institutions mect der förutsättning att sådana institutioner minimum standards established by the com- motsvarar de minimistandardkrav som fastpetent authority in consultation with these ställts av den behöriga myndigheten i samråd peoples. Appropriate resources shall be pro- med dessa folk. Lämpliga resurser skall tillvided for this purpose. handahållas för detta ändamål.

Article 28 Artikel 28 1. Children belonging to the peoples con- I. Barn som tillhör berörda folk skall, där cerned shall, wherever practicable, be taught så är praktiskt möjligt, få lära sig läsa och to read and write in their own indigenous skriva på sitt cget språk eller på det språk language or in the language most commonly som oftast används av den grupp som de used by the group to which they belong. tillhör. När detta inte är praktiskt möjligt. When this is not practicable, the competent skall de behöriga myndigheterna företa samauthorities shall undertake consultations råd med dessa folk i syfte att vidta åtgärder with these peoples with a view to the adop- för att uppnå detta mål. tion of measures to achieve this objective.

2. Adequate measures shall be taken to en- 2. Lämpliga åtgärder skall vidtas för att sure that these peoples have the opportunity säkerställa att dessa folk har möjlighet att to attain fluency in the national language or uppnå goda kunskaper i det nationella språin one of the official languages of the country. ket eller i något av landets officiella språk.

3. Measurecs shall be taken to preserve and 3. Åtgärder skall vidtas för att bevara och promote the development and practice of the främja utvecklingen och användningen av de indigenous languages of the peoples con- berörda folkens egna språk. cerned.

Article 29 Artikel 29 The imparting of general konwledge and Att meddela allmänna kunskaper och färskills that will help children belonging to the digheter som kommer att hjälpa barn tillhöpeoples concerned to participate fully and on rande berörda folk att till fullo och på lika an equal footing in their own community and villkor delta i såväl den egna som den natioin the national community shall be an aim of nella gemenskapen skall vara ett underviseducation for these peoples. ningsmål för dessa folk.

Article 30 Artikel 30 1. Governments shall adopt measures ap- 1. Regeringarna skall vidta åtgärder anpaspropriate to the traditions and cultures of the sade till de berörda folkens traditioner och

Skr. 1990/91: 101

Bilaga I

peoples concerned, to make known to them kulturer för att upplysa dem om deras rättheir rights and dutices, especially in regard to tigheter och skyldigheter, särskilt i fråga om labour, economic opportunities, cducation arbete, ekonomiska möjligheter, utbildningsand health matters, social welfare and their och hälsofrågor, social välfärd samt deras rät-

rights deriving from this Convention. tigheter enligt denna konvention. 2. If necessary, this shall be done by means 2. Om nödvändigt skall detta ske med

of written translations and through the use of hjälp av skriftliga översättningar och genom

mass communications in the languages of utnyttjande av masskommunikationsmedel

these peoples. på dessa folks språk.

Article 31 Artikel 31 Educational measures shall be taken among Åtgärder i utbildande syfte skall vidtas inom all sections of the national community, and alla områden av den nationella gemenska-

particularly among those that are in most pen, och särskilt bland dem som står i den direct contact with the peoples concerned, mest omedelbara kontakten med berörda

with the object of eliminating prejudices that folk, i syfte att undanröja eventuella fördothey may harbour in respect of these peoples. mar gentemot dessa folk. Ansträngningar

To this end, efforts shall be made to ensure skall därför göras för att säkerställa att lärothat history textbooks and other educational böcker i historia och annat undervisningsmamaterials provide a fair, accurate and infor- terial ger en rättvis, exakt och informativ

mative portrayal of the societies and cultures beskrivning av dessa folks samhällen och kul-

of these peoples. turer.

Part VII. Contacts and co-operation across Del VII. Kontakter och samarbete över borders gränserna

Article 32 Artikel 32

Governments shall take appropriate mea- Regeringarna skall vidta lämpliga åtgärder.

sures, including by means of international bl.a. genom internationella överenskom-

agreements, to facilitate contacts and co-op- melser, för att underlätta kontakter och sameration between indigenous and tribal peo- arbete över gränserna mellan ursprungsfolk

ples across borders, including activities in the och stamfolk, innefattande åtgärder på det

economic, social, cultural, spiritual and envi- ekonomiska, sociala, kulturella och andliga

ronmental fields. området samt på miljöområdet.

Part VIII. Administration Del VIII. Administration Article 33 Artikel 33

1. The governmental authority responsible 1. Den statliga myndighet som ansvarar för for the matters covered in this Convention de frågor som behandlas i denna konvention shall ensure that agencies or other appropri- skall säkerställa att det finns organ eller andate mechanisms exist to administer the pro- ra lämpliga mekanismer för att administrera

grammes affecting the peoples concerned, de program, som påverkar berörda folk, och

and shall ensure that they have the means skall se till att de förfogar över nödvändiga

necessary for the proper fulfilment of the medel för att kunna fullgöra de uppgifter som

functions assigned to them. pålagts dem.

Skr. 1990/91:101 Bilaga 1

2. These programmes shall include: 2. Dessa program skall innefatta

(a) the planning, co-ordination, execution (a) planering, samordning, verkställande and evaluation, in co-operation with the peo- och utvärdering, i samarbete med berörda ples concerned, of the measures provided for folk, av de åtgärder som föreskrivs i denna in this Convention; konvention;

(b) the proposing of legislative and other (b) framläggande av förslag om Jagstiftmeasures to the competent authorities and nings- och andra åtgärder inför de behöriga supervision of the application of the mea- myndigheterna och övervakning av tillämpsures taken, in co-operation with the peoples ningen av de åtgärder som vidtas, i samarconcerned. bete med berörda folk.

Part IX. General provisions Del IX. Allmänna bestämmelser Article 34 Artikel 34 The nature and scope of the measures to be Arten och omfattningen av de åtgärder som taken to give effect to this Convention shall skall vidtas för att ge verkan åt denna konbe determined in a flexible manner, having vention skall bestämmas på ett flexibelt sätt regard to the conditions characteristic of med hänsyn till varje lands speciella förhåleach country. landen.

Article 35 Artikel 35 The application of the provisions of this Con- Tillämpningen av bestämmelserna i denna vention shall not adversely affect rights and konvention skall inte inkräkta på de berörda benefits of the peoples concerned pursuant to folkens rättigheter och förmåner enligt andra other Conventions and Recommendations, konventioner och rekommendationer, interinternational instruments, treaties, or nation- nationella instrument, fördrag eller natioal laws, awards, custom or agreements. nella lagar, domar, praxis eller överenskom-

melser.

Part X. Final provisions Del X. Slutbestämmelser Article 36 Artikel 36 This Convention revises the Indigenous and Genom denna konvention revideras 1957 års Tribal Populations Convention, 1957. konvention om skydd för och integration av

infödda och andra i stammar levande folk-

grupper i självstyrande länder.

Article 37 Artikel 37 The formal ratifications of this Convention Ratifikationsinstrument avseende denna shall be communicated to the Director-Gen- konvention skall sändas till internationella eral of the International Labour Office for arbetsbyråns generaldircktör för registrering. registration.

Article 38 Artikel 38 I. This Convention shall be binding only I. Denna konvention skall vara bindande upon those Members of the International La- endast för de medlemmar av internationella

Skr. 1990/91:101 Bilaga 1

bour Organisation whose ratifications have arbetsorganisationen vilkas ratifikationer har been registered with the Director-General. registrerats hos generaldircktören.

2. It shall come into force twelve months 2. Den träder i kraft tolv månader efter after the date on which the ratifications of den dag då ratifikationer från två medlemtwo Members have been registered with the mar har registrerats hos generaldirektören. Director-General.

3. Thereafter, this Convention shall come 3. Därefter träder denna konvention i into force for any Member twelve months kraft för varje medlem tolv månader efter after the date on which its ratification has den dag då dess ratifikation har registrerats. been registered.

Article 39 Artikel 39 1. A Member which has ratified this Con- 1. En medlem som har ratificerat denna konvention may denounce it after the expiration vention kan säga upp den sedan tio år förfluof ten years from the date on which the Con- tit från den dag då konventionen först träder vention first comes into force, by an act com- i kraft genom en skrivelse som sänds till inmunicated to the Director-General of the In- ternationella arbetsbyråns generaldirektör ternational Labour Office for registration. för registrering. Sådan uppsägning skall inte Such denunciation shall not take effect until träda i kraft förrän ett år efter den dag då den one year after the date on which it is regis- har registrerats. tered.

2. Each Member which has ratified this 2. Varje medlem som har ratificerat denna Convention and which does not, within the konvention och som inte, inom det år som year following the expiration of the period of följer på utgången av den i föregående punkt ten years mentioned in the preceding para- nämnda tioårsperioden, utnyttjar sin rätt till graph, exercise the right of denunciation pro- uppsägning enligt denna artikel, är bunden vided for in this Article, will be bound for under ytterligare en tioårsperiod och kan däranother period of ten years and, thereafter, efter, på de i denna artikel föreskrivna villmay denounce this Convention at the expira- koren, säga upp denna konvention vid uttion of each period of ten years under the gången av varje tioårsperiod. terms provided for in this Article.

Article 40 Artikel 40 1. The Director-General of the International 1. Internationella arbetsbyråns generaldirek- Labour Office shall notify all Members of the tör skall underrätta alla medlemmar av inter- International Labour Organisation of the reg- nationella arbetsorganisationen om registreistration of all ratifications and denunci- ringen av alla ratifikationer och uppsägninations communicated to him by the Members gar som generaldirektören har tagit emot från of the Organisation. organisationens medlemmar.

2, When notifying the Members of the Or- 2. När generaldirektören underrättar organisation of the registration of the second ganisationens medlemmar om registreringen ratification communicated to him, the Direc- av den andra ratifikationen i ordningen som tor-General shall draw the attention of the han har tagit cmot, skall han fästa medlem- Members of the Organisation to the date marnas uppmärksamhet på den dag då konupon which the Convention will come into ventionen träder i kraft. force.

Skr. 1990/91:101

Bilaga I

Article 41 Artikel 41 The Director-General of the International Internationella arbetsbyråns generaldirektör Labour Office shall communicate to the Sec- skall, för registrering enligt artikel 102 i Företary-Gencral of the United Nations for reg- renta nationernas stadga, lämna Förenta naistration in accordance with Article 102 of tionernas = generalsekreterare = fullständiga the Charter of the United Nations full par- upplysningar om samtliga ratifikationer och ticulars of all ratifications and acts of denun- uppsägningar som har registrerats hos honom ciation registered by him in accordance with enligt bestämmelserna i föregående artiklar. the provisions of the preceding Articles.

Article 42 Artikel 42 At such times as it may consider necessary Vid de tidpunkter då internationella arbetsthe Governing Body of the International La- byråns styrelse finner det nödvändigt, skall bour Office shall present to the General Con- den avlämna rapport till den allmänna konference a report on the working of this Con- ferensen om denna konventions tillämpning vention and shall examine the desirability of och undersöka om det finns anledning att placing on the agenda of the Conference the föra upp frågan om revidering av konvenquestion of its revision in whole or in part. tionen, helt eller delvis, på konferensens dag-

ordning. |

Article 43 Artikel 43 1. Should the Conference adopt a new Con- I. Om konferensen antar en ny konvention vention revising this Convention in whole or varigenom denna konvention helt eller delvis in part, then, unless the new Convention oth- revideras och den nya konventionen inte erwise provides— föreskriver annat, skall

(a) the ratification by a Member of the new (a) en medlems ratifikation av den nya revising Convention shall ipso jure involve konventionen, utan hinder av bestämmelthe immediate denunciation of this Conven- serna i artikel 39 ovan, anses medföra ometion, notwithstanding the provisions of Arti- delbar uppsägning av denna konvention, om cle 39 above, if and when the new revising och när den nya konventionen har trätt i Convention shall have come into force; kraft;

(b) as from the date when the new revising (b) från den dag då den nya konventionen Convention comes into force this Conven- träder i kraft denna konvention upphöra att tion shall cease to be open to ratification by vara öppen för ratifikation av medlemmarna. the Members.

2. This Convention shall in any case re- 2. Denna konvention skall likväl förbli main in force in its actual form and content gällande till form och innehåll för de medfor those Members which have ratified it but lemmar som har ratificerat den men inte har have not ratified the revising Convention. ratificerat den nya konventionen.

Article 44 Artikel 44 The English and French versions of the text De engelska och franska versionerna av of this Convention are equally authoritative. denna konventionstext har lika giltighet.

Skr. 1990/91:101

Bilaga 2

Översättning

Resolution on ILO action concerning Resolution om ILO-åtgärder för

indigenous and tribal peoples! ursprungsfolk och stamfolk!

The General Conference of the International Internationella arbetsorganisationens = all- Labour Organisation, männa konferens, Having adopted the Indigenous and Tribal som har antagit 1989 års konvention om

Peoples Convention, 1989, ursprungsfolk och stamfolk,

Determined to improve the situation and som är fast besluten att förbättra dessa

status of these peoples in the light of the folks situation och status mot bakgrund av developments which have taken place since den utveckling som har ägt rum sedan antathe adoption of the Indigenous and Tribal gandet av 19357 års konvention (nr 107) om

Populations Convention (No. 107) in 1957, skydd för och integration av infödda och andra i stammar levande folkgrupper i själv-

styrande länder,

Convinced of the vital contribution that som är övertygad om att ursprungsfolk och

indigenous and tribal peoples from the re- stamfolk i alla världens regioner väsentligt glons of the world make towards national bidrar till det nationella samfundet och som

societies, and reaffirming their sociocultural på nytt bekräftar deras sociokulturella identiidentity, tet, och

Motivated by its firm desire to support the som motiveras av en stark önskan att implementation änd enhancement of the pro- stödja tillämpningen och främjandet av bevisions of the revised Convention: stämmelserna i den reviderade konven-

tionen.

National action Nationella åtgärder

1. Calls upon member States to consider 1. Uppmanar medlemsstaterna att snarast

ratifying the revised Convention at the earli- möjligt överväga ratificering av den revideest possible time; to fulfil the obligations laid rade konventionen, att uppfylla de förplik-

down in the Convention; and to implement teiser som följer av konventionen, och att

its provisions in the most effective manner. tillämpa dess bestämmelser på mest effektiva

sätt.

2. Calls upon governments to co-operate 2. Uppmanar regeringarna att i detta hän-

"in this respect with national and regional or- seende samarbeta med .de berörda folkens

ganisations and institutions of the peoples nationella och regionala organisationer och

concerned. oo institutioner. - rs

3. Calls upon governments and employers” 3. Uppmanar regeringar och arbetsgivarand workers” organisations to.engage in a dia- och arbetstagarorganisationer att inleda :en

logue with the organisations and institutions dialog med berörda folks organisationer och of the peoples concerned about the most ap- institutioner om mest lämpliga sätt att säker-

propriate ways of securing the implementa- ställa tillämpningen av konventionen, och att

tion of the Convention, and to establish ap- upprätta lämpliga förfaranden för samråd propriate consultative .machinery enabling som gör det möjligt för ursprungsfolken och

indigenous and tribal peoples to express their stamfolken att uttrycka sin mening beträfviews on all aspects of the Convention. fande konventionens alla aspekter.

! Adopted on 26 June 1989. I Antagen den 26 juni 1989.

Skr. 1990/91:101

Bilaga 2

4. Calls upon governments and employers” 4. Uppmanar regeringar och arbetsgivarand workers” organisations to promote edu- och arbetstagarorganisationer att stödja incational programmes, in collaboration with formationsåtgärder, i samarbete med bethe organisations and institutions of the rörda folks organisationer och institutioner, peoples concerned, in order to disseminate för att sprida kunskap om konventionen till knowledge of the Convention in all sectors of alla sektorer av det nationella samfundet. national society including programmes consisting of, for example: Sådana åtgärder kan omfatta:

(a) material on the content and objectives (a) material om konventionens innehåll of the Convention; och målsättning,

(b) information at regular intervals on the (b) information med jämna mellanrum om measures taken to implement the Conven- de åtgärder som vidtagits för att tillämpa tion; konventionen,

(c) seminars designed to promote a better (c) seminarier ägnade att främja en bättre understanding, the ratification, and the effec- förståelse för, ratificering och effektiv tilltive implementation of the standards laid lämpning av de normer som uppställs i kondown in the Convention. ventionen.

International action Internationella åtgärder 5. Urges the international organisations 5. Anmodar de internationella organisacited in the preamble of the Convention and tioner som nämns i konventionens preambel others, within cxisting budgetary resources, och andra att inom befintliga budgetära reto collaborate in developing activities to surser samarbeta för att utveckla åtgärder för achieve the objectives of the Convention att uppnå konventionens målsättning inom within their respective fields of competence, deras respektive kompetensområden, och anand urges the ILO to facilitate the co-ordina- modar ILO att underlätta koorderingen av tion of such efforts. sådana åtgärder.

ILO action ILO-åtgärder 6. Urges the Governing Body of the Interna- 6. Anmodar styrelsen för internationella artional Labour Office to instruct the Director- betsbyrån att instruera generaldirektören att General to take the following action, within vidta följande åtgärder, inom befintliga budexisting budgetary resources, and to propose getära resurser, och att föreslå att ytterligare the allocation of further resources in future resurser anslås i framtida budgetar för dessa budgets for these purposes: ändamål:

(a) promoting the ratification of the Con- (a) att främja ratificering av konventionen vention and supervising its application; och övervaka dess tillämpning,

(b) assisting governments in developing ef- (b) att bistå regeringarna med att utveckla fective measures for implementing the Con- effektiva åtgärder för att tillämpa konvenvention with the full participation of the in- tionen med fullt deltagande av ursprungsfoldigenous and tribal peoples: ken och stamfolken,

(c) providing the organisations of the peo- (c) att tillhandahålla information och utples concerned with information and training bildning till de berörda folkens organisaon the scope and content of this Convention tioner om konventionens tillämpningsomand of other ILO Conventions that may be of råde och innehåll och om andra ILO-konvendirect concern to them, and possibilities for tioner som kan vara av direkt intresse för exchanging their experiences and knowledge; dem, samt ge dem möjlighet att utbyta er-

farenheter och kunskaper,

Skr. 1990/91:101

Bilaga 2

(d) strengthening the dialogue between (d) att stärka dialogen mellan regeringar governments and employers” and workers” och arbetsgivar- och arbetstagarorganisaorganisations about the objectives and con- tioner rörande konventionens målsättning tent of the Convention, with the active par- och innehåll, med aktiv medverkan av de ticipation of organisations and institutions of berörda folkens organisationer och instituthe peoples concerned; tioner,

(e) conducting a general survey, at an ap- (c) att med stöd av artikel 19 i ILOs stadga propriate time, under article 19 of the ILO vid en lämplig tidpunkt utarbeta en rapport Constitution on the measures taken in mem- om de åtgärder som vidtagits i medlemsstaber States for the implementation of the re- terna för tillämpning av den reviderade konvised Convention; ventionen,

(f) producing, analysing and publishing rcl- (f) att producera, analysera och utge releevant, comparable and up-to-date qualitative vant, jämförbar och aktuell kvalitativ och and quantitative information on the social kvantitativ information om berörda folks soand economic conditions of the peoples con- ciala och ekonomiska förhållanden. cerned;

(g) developing technical co-operation pro- (g) att utveckla tekniska samarbetsprogram grammes and projects that will directly bene- och projekt som är direkt till gagn för berörda fit the peoples concerned, addressing the se- folk, riktade mot den allvarliga fattigdom och vere poverty and unemployment affecting arbetslöshet som de är utsatta för. Dessa åtthem. These activities should include income gärder bör innefatta inkomst- och syssclsättand employment generation schemes. rural ningsskapande projekt, landsbygdsutveckdevelopment, including vocational training, ling, inkl. yrkesutbildning, främjande av promotion of handicrafts and rural indus- hantverk och landsbygdstillverkning, beredtries, public works programmes and appro- skapsarbeten och lämplig teknologi. Dessa priate technology. These programmes should program bör finansieras över den reguljära be financed by the regular budget, subject to budgeten, med de begränsningar som gälexisting budgetary constraints, and by multi- lande budgetramar sätter, och av multibilabilateral and other sources. terala och andra källor.

Skr. 1990/91:101 Bilaga 3

Översättning

ILO — Riikkaidgaskasas bargoorganisasuvdna

KonvenSuvdna nr 169

Eamiålbmogiid ja Cearddala$ ålbmogiid hårråi

ieSmearrideaddji riikkain

Riikkaidgaskasa$ bargoorganisasuvnna våldotoahkkin,

man Ritkkaidgaskasas bargodoaimmahat lei gohöton toahkkåi Genevii 76. Coahkkimasas geassemånu 7. beaivvi 1989, ja

mil våldå våra riikkaidgaskasas norpmain mat gullet jagi 1957 Eamiålbmogiid ja Cearddalaå ålbmogiid konvenåuvdnii ja åvzZzuhussii, ja

mil atnå mielas Måilmmiviidosas olmmoSvuoigatvuodaid julggastusa, Riikkaidgaskasas ckonomala$, sosiåla ja kultuvrralas vuoigatvuodaid soahpamusa, Riikkaidgaskasas siviila- ja politihkalas vuoigatvuodaid soahpamusa ja månggaid riikkaidgaskasas soahpamusaid vealaheami vuostå, ja

mii lea boahtån dan oaivilii, ahte ovdånupmi riikkaidgaskasas låhkaortnegis jagi 1957 mannil ja maiddåi eamiålbmogiid ja Cearddalas ålbmogiid diliin miehtå måilmmi lea dahkan dårbbaslazZan dohkkcehit odda rikkaidgaskasa5 norpmaid dån å$$is ja sihkkut ovddit norpmaid assimilerenvuoinna, ja

mii dovddasta dåid ålbmogiid såvaldaga stivret iezaset åsahusaid, eal- Iinvugiid ja ekonomala$ ovdånumi, doalahit ja ovddidit iezaset ieSvuodadovddu, gicla ja oskkoldaga daid riikkaid olis main sii åsset, ja

mii våldå våra das, ahte månDNgga riikkas måilmmis dåt ålbmogat eai beasa nåvdda5it olmmoslas vuoddovuoigatvuodaid seammå dåsis go earå ålbmogat dain riikkain main sii åsset, ja ahte sin lågat, årvvut, vierut ja oainnut leat dåvjå rasson, ja

mil våldå vuhtii dan stuorra mearkkaSumi, mii eamiålbmogiin ja tearddalaå ålbmogiin Ica olmmossoga kultuvrra girjåivuoda ja sosiåla ja ekonomala$ harmoniija, ja riikkaidgaskasa5 oktasasbarggu ja åddehallama

hårråi, ja |

mii atnå mielas, ahte tuovvovaS mearrådusat leat råhkaduvvon veahkkålagaid Ovttastuvvan Nasuvnnaiguin (ON), ON Biebmo- ja eanadoallo- . organisaSuvnnain (FAO), ON Oahpahus-, dutkan- ja Kultuvraorganisa- . Suvnnain (UNESCO), Måilmmi DearvvasvuodaorganisaSuvnnain (WHO) ja Amerihkåidgaskasaå Indiånainstituhtain, å55åigullevas dåsis ja gudege organisaSuvnna ieZas bargosuorggi muittedettiin, ja ahte oktasaSbarggu lea åigumus joatkit sihkkarastin ja ollaSuhbttin vårås dåid mearrådusaid, ja

mii lea mcearridan dohkkehit muhtun cvttohusaid odadan vårås osiid Eamiålbmogiid ja öcarddalas ålbmogiid konvenSuvnnas (1957. nr 107) dån Coahkkima beaiveortnega 4. öuoggå vuolde, ja

man oaivilin lea oatöuhit dåtid evttohusaid rikkaidgaskasas konvenguvdnan mii addojuvvo jagi 1957 Ålgoålbmogiid ja tearddalad ålbmogiid konvenSuvnna sadjål;

dohkkceha odne, geassemånu 27. beaivvi 1989 tuovvovas konvenSsuvnna man namma lehkos Eamiålbmogiid ja Cearddalas ålbmogiid konvenSuvdna:

I oassi. Dåbåla$s njuolggadusat Skr. 1990/91:101 I. artikkal Bilaga 3

1. Dåt konvenSuvdna gusto (a) cearddalas ålbmogiidda mat ellet iesmearrideaddji riikkain ja maid sosiåla, kultuvrralad ja ekonomalas dilit earuhit sin riikka earåveagadatjoavkkuin, ja maid servodatsaji mearridit ollåsii dahje muhtun muddui sin iezaset vierut dahje årbevirolaS kultuvra dahje sierra lågat dahje njuolggadusat.

(4) iesmearrideaddji riikkaid ålbmogiidda mat adnojuvvojit eamiålbmogin dan dihte go dåt ålbmogat leat sin manisboahttit geat åsse riikkas dahje dan guovllus masa riika gulai, go guovlu våldojuvvui dahje koloniserejuvvui dahje dålå riikkaråjit åsahuvvojedje, ja geat juridihkalaå servodatsajisteaset beroSskeahttå leat ollåsit dahje muhtin muddui seailluhan iezaset sosiåla, ekonomala3, kultuvrralad ja politihkalas åsahusaid.

2. Go mearriduvvo, gudiide ålbmogiidda dån konvenSsuvnna mearrådusat galget gustot, adnojuvvo våldovuoddun, atnågo ålbmot ie5 iezas eamiålbmogin dahje tearddala$ ålbmogin.

3. Dån konvenSuvnnas geavahuvvon tearbma ”ålbmot” ii galgga ipmirduvvot dan låhkåi, ahte das lea seamma mearkkaSupmi vuoigatvuodaid hårråi go dån tearpmas lea dåbålattat riikkaidgaskasas lågas.

2. artikkal

1. Råddehusain lea ovddasvåstådus fuolahit veahkkålagaid daiguin ålbmogiiguin maidda dat gusket, koordinerejuvvon ja systemåhtalas doaimmaid suodjalit dåid ålbmogiid vuoigatvuodaid ja dåhkidit sin guoskameahttunvuoda.

2. Dåkkår doaimmaide gullå

(a) sihkkarastit dåid ålbmogiid lahtuide seamma dåsi vuoigatvuodaid ja vejolasvuodaid go maid gudege riikka lågat ja åsahusat addet seamma riikka earå veagadatjoavkkuide

(b) bargat ollaSuhttit dåid ålbmogiid sosiåla, ekonomalas ja kultuvrralas vuoigatvuodaid vuhtiivålddidettin sin sosiåla ja kultuvrralas icSvuodadovddu, sin vieruid ja årbevirolaå kultuvrra ja åsahusaid.

(c) veahkehit dåid ålbmogiid lahtuid sihkkut vejola sosiåla-ekonomalas erohusaid camiålbmogiid lahtuid ja riikka earå veagadaga gaskkas hehttekeahttå eamiålbmogiid viggamusaid ja eallinvugiid.

3. artihkal

I. Eamiålbmogat ja Éearddalas ålbmogat galget beassat ollislaööat nåvddas5it buot olmmoäSvuoigatvuodaid ja vuoddofriddjavuodaid råddjehusaid ja vealaheami haga. KonvenSuvnna mearrådusat galget ollaSuvvat ovtta låhkåi dievdoolbmuid ja nissonolbmuid guovdu.

2. Dåid ålbmogiid olmmosvuoigatvuodaid ja vuoddofriddjavuodaid, maiddåi daid vuoigatvuodaid mat leat dån konvenSuvnnas namahuvvon, ii galgga rihkkut makkårge båggemiiguin dahje fåpmogeavahemiiguin.

4. artihkal

1. Galgå bidjat johtui earenoamå$ doaimmaid mat buoremusat gåhttejit dåid namahuvvon ålbmogiid olbmuid, åsahusaid, opmodaga, bargofåmu, kultuvrra ja birrasa.

2. Dåt earenoamåå doaimmat cai galgga leat vuostålagaid såvaldagaigu- Skr. 1990/91: 101 in maid ålbmot lea ie5 båggekeahttå ovdanbuktån. Bilaga 3

3. Dåkkår earenoamås doaimmat eai galgga mange låhkåi hehttet dåbålad riikkavulosvuoigatvuodaid ollasuvvama.

5. artihkal Go dån konvenSuvnna mearrådusat doaimmahuvvojit, de galgå

(a) dovddastit ja gåhttet dåid ålbmogiid sosiåla, kultuvrralas, oskui guoskeva3 ja vuoinnalas årvvuid ja vieruid, ja våldit duodas vuhtii daid våttuid mat sin joavkun ja ovttaskasolmmoZin deaividit;

(b) gudnejahttit dåid ålbmogitd årvvuid, vieruid ja åsahusaid guoskameahttunvuoda;

(c) ovttasradiid ja veahkkålagaid dåiguin ålbmogiiguin bidjat johtui doaimmaid maid ulbmilin lea litnudit dåid ålbmogiid våttisvuodaid go sii oamastit odda eallin- ja bargodiliid.

6. artihkal Dån konvenSuvnna mearrådusaid doaimmahettiin råddehusat galget

(a) råddådallat dåiguin ålbmogiiguin heivvolas ortnegiid bokte ja earenoamåzZit sin ovddasteaddji åsahusaid bokte ålo, go leat åigumin addit lågaid dahje åsahit hålddahusvugiid, mat såhttet guoskat dåidda ålbmogiidda njuolga;

(b) råhkadit dåidda ålbmogiidda unnimustå seamma buriid vejolaSvuodaid go riikka earå veagadatjoavkkuide våldit oasi buot dåsiid mearridandoaimmain ålbmotvålljen åsahusain, hålddahusorgånain ja earå orgånain maid ovddasvåstådussii gullet dakkår njuolggadusat ja progråmmat mat gusket dåidda ålbmogiidda;

(c) råhkadit vejolasvuodaid dåid ålbmogiid iezaset åsahusaid ja ålgagiid ollislas ahtanuSSamii ja dårbbu mielde juolludit våriid dån vårås.

2. Räddådallamat dån konvensuvnna doammaheami vårås galget dåhpåhuvvat buriid vieruid mielde, dakkår håmis mii heive dilålasvuodaide ja dainna miclain ahte joksojuvvo ovttamielalaSvuohta dahje dohkkeheapmi eavttuhuvvon doaibmabijuid hårråi.

7. artihkal

1. Dåin ålbmogiin galgå leat vuoigatvuohta mearridit dehålaSvuodaortnega dan ovdånumis mii guoskå sin eallimii, oskui, åsahusaide, vuoinnalas birgenlåhkåi ja eatnamiidda main sii orrot dahje maid sii earå låhkåi geavahit, ja vuoigatvuohta nu guhkås go vejolas jodihit iezaset ekonomala, sosiåla ja kultuvrralas ovdånumi. Dåsa lassin sii galget beassat mielde råhkadit, ollaSuhttit ja årvvostallat dakkår ritkkaviidosas ovddidanåigumusSsaid ja -progråmmaid mat såhttet guoskat njuolga sidjiide.

2. Dåid ålbmogiid eallin- ja bargodili galgå buoridit ja dearvvasvuodaja Cuvgehusdåsi alidit singuin veahkkålagaid ja ovttasrådiid, ja dåkkår doaimmat galget oazZut ovdasaji dåid ålbmogiid orrunguovlluid oktasas ekonomalaå ovddidanplånain. Seamma låhkåi galgå dåid guovlluid earenoamåå ovddidanproseavttaid råhkadit nu, ahte dat dolvot namahuvvon ahtanussamii.

3. Råddehusat berrejit sihkkarastit, ahte jurddaSuvvon ovddidandoaimmaid vejolas sosiåla, vuoinnalas, kultuvrralas ja birasvåikkuhusat dutkojuvvojit veahkkålagaid ja ovttasrådiid dåiguin ålbmogiiguin ålo go dasa lea dårbu. Dåid dutkamiid bohtosat galget leat dehåleamos vuoddun go 30

mearriduvvo dåid doaimmaid ollaSuhttima hårråi. Skr. 1990/91: 101

4. Råddehusat galget ålggahit birrasa suodjalan- ja seailluhandoaimmaid Bilaga 3 dåid ålbmogiid orrunguovlluin singuin veahkkålagaid.

8. artihkal

1. Go rikka lågat ja njuolggadusat doaimmahuvvojit dåid ålbmogiid guovdu, de galgå sin vieruid ja årbevirolas lågaid våldit vuhti.

2. Dåin ålbmogiin galgå leat vuoigatvuohta seailluhit 1eZaset vieruid ja åsahusaid dan muddui go dat caj leat vuostålagaid ritkka iezas låhkaortnegis mearriduvvon vuoddofriddjavuodaiguin ja riikkaidgaskasatöat dovddastuvvon olmmoäsvuoigatvuodaiguin. Dårbbu mielde berre åsahit meannudanvugiid Coavdit daid sierramiclalasvuodaid mat öuvvot dån vuoddojurdaga ollasuhttimis.

3. Däån artihkkala I. ja 2. öuokkis eaba galgga eastit dåid ålbmogiid lahtuid geavaheames buot riikkavulo£ziidda gullevas moigatmodaid eabage våldimis badjelasaset daidda våstideaddji geatnegasvuodaid.

9. artihkal

I. Dan muddui go riukkaid låhkaortnet ja ririkkaidgaskasatdat dovddastuvvon olmmosvuoigatvuodat diktet, galgå dåid ålbmogiid lahtuid låhkarihkkumusaid giedahallamis gudnejahttit dåid ålbmogiid iezaset meannudanvugiid.

2. Eisevålddit ja duopmostuolut galget dåkkår å5Siid giedahallamis våldit vuhtii dåid ålbmogiid årbevirolas rånggåStanvugiid.

10. artihkal

1. Go dåid ålbmogiid lahtuide mearriduvvojit rånggåstusat oktasa$ låhkaortnega mielde, galgå sin ekonomalas, sosiåla ja kultuvraieSvuodaid våldit vuhtii.

2. Earå rånggåStanvuogit go giddagas galget oazzut vuosttas saji dalle go rånggåSstus mearriduvvo.

II. artikkal Earret dakkår dåhpåhusaid mat låga mielde gusket riikka buot olbmuid, makkårge bålkkålas dahje bålkkåhis båggobålvalusaid ii galgga gåibidit dåid ålbmogiid lahtuin ja dåkkår gåibideapmi galgå Saddat rånggåStusvuloZin.

12. artihkal Dåt ålbmogat galget oaZzut suoji vuoigatvuodaideaset rihkkumusaid vuos-

[STA solmmozZin dahje ovddasteaddji orgånaideaset bokte suodjalan dihte vuoigatvuodaideaset beaktilis låhkåi. Galgå fuolahit ahte dåid ålbmogiid lahtut såhttet ipmirdit åsSemeannudeami ja ieza ipmirduvvot duopmostuolu ovddas, dårbbu mielde dulkka vehkiin dahje earå heivvolas gaskaoami bokte.

H oassi. Eanan Skr. 1990/91:101 13. artihkal Bilaga 3

I. KonvenSuvnna dån oasi doaimmahettiin råddehusat galget gudnejahttit dan earenoamå5 mearkkaSumi mii dåid ålbmogiid ja sin catnama dahje guovllu dahje guktuid gaskavuodas lea sin kultuvrii dahje vuoinnalas årvvuide, ja earenoamåzZit dån gaskavuoda servodatlas beliid.

2. Såniin ”eatnamat” oaivvilduvvojit 15. ja 16. artihkkalis maiddåi guovllut, dl. olles dat biras mas dåt ålbmogat åsset dahje man dat mudui geavahit.

14. artihkal

1. Berre dohkkehit dåid ålbmogiid oamastan- ja hålddaSanvuoigatvuoda eatnamiidda main sii årbevieru mielde åsset. Heivvola dåhpåhusain galgå maiddåi dorvvastit åSSåigullevas vugiiguin dåid ålbmogiid vuoigatvuodaid geavahit guovlluid main sii eai oro okto muhto maid sii leat årbevieru mielde geavahan borramuSsomardeapmåi ja årbevirolas doaimmaide. Dån dåfus berre earenoamåZit våldit vuhtii johtti ålbmogiid ja johtaleaddji eanandolliid dilålasvuodaid.

2. Råddehusat galget bastit merostallat eatnamiid mat årbevieru mielde leat dåid ålbmogiid hålddus ja dåhkidit beaktilis suodjaleami sin oamastan- ja åssanvuoigatvuhtii.

3. Riikkaid låhkaortnega olis berre råhkadit heivvolas doaibmanvuogi mainna dåid ålbmogiid ceanangåibådusat giedahallojuvvojit.

15. artihkal

I. Dåid ålbmogiid vuoigatvuodaid iezaset eatnamiid luondduriggodagaide galgå earenoamåZit dorvvastit. Dåidda vuoigatvuodaide gullet dåid ålbmogiid vuoigatvuodat leat osolazzan dåid luondduriggodagaid geavaheamis, hålddaSeamis ja suodjaleamis.

2. Dakkår dåhpåhusain main ståhta vårre alccesis oamastanvuoigatvuoda mineråla- dahje eatnanvuolå$å riggodagaide dahje vuoigatvuodaid eatnamiid earå luondduriggodagaide, galget råddehusat åsahit dahje doalahit meannudanvugiid maid mielde dat såhttet råddådallat dåid ålbmogiiguim oaZzzun dihte Cielggasin goaridago muhtin progråmma, ja man muddui, dåid ålbmogiid eallinvejolaivuodaid, ovdalgo biddjojuvvo johtui makkårge dutkan- dahje åvkkåstallanprogråmma mil guoskå dåid ålbmogiid eatnamiidda, dahje addojuvvo lohpi dåkkår progråmmii. Dåt ålbmogat galget vejolaivuodaid mielde beassat osola£Zan dåkkår doaimmaid buktin åvkkis, ja sidjiide gullå govttola5 buhtadas juohkelågån vahågis maid si gillå jit dåkkår doaimmaid geazil.

16. artikkal

I. Daid spiehkastagaiguin mat leat namuhuvvon dån artihkkala mapnit Tuoggåin ii dåid ålbmogiid oatco sirdit eret iezaset åssaneatnamiin.

2. Go dåid ålbmogiid sirdin adnojuvvo vealtameahttun spiehkastatdoaibman, såhttå sirddiheami doaimmahit dussefal dalle, go dåt ålbmogat leat ozzon vudola5 diedu sirdima sivain ja leat dasa båkku haga miehtan. Juos miehtama ii leat vejola5 oaZZzut, såhttå sirddiheapmi doaimmahuvvot du$S$efal daid meannudanvuiid mielde maid riikka lågat ja njuolggadusat merostallet ja maidda gullet heivvolas dåhpåhusain ee. dakkår almmolas gulaskuddamat mat dåhkidit dåidda ålbmogiidda vejolaivuoda doarvåi 32

nana ovddasteapmåi. Skr. 1990/91:101

3. Vejolaävuodaid mielde galgå dåidda ålbmogiidda dåhkidit vuoigatvu- Bilaga 3 oda måhcecat årbevirolad eatnamiiddåseaset dalån go sirddiheami sivat eai leat Sat fåmus.

4, Juos måhccan ii Icat vejolaå, galgå soahpamusa mielde dahje juos ii leat soahpamu3d de åäsåigullevas meannudanvugiid mielde addit dåidda ålbmogiidda sadjåi eatnamiid mat lågåSvuoda ja juridihkala$5 saji dåfus leat uhcimustå seamma buorit go sin ovddeå eatnamat ja mat galget dorvvastit sin birgenlågi ja boahtteåiggi ovdånumi.

5. Dåinna lågiin sirdojuvvon olbmot galget oazzut dievas buhtadusa buot massimiid ja vahågiid ovddas maid sirdin lea dagahan.

17. artikkal

1. Berre gudnejahttit daid meannudanvugiid maid dåt ålbmogat leat åsahan sirdin vårås eananvuoigatvuodaid iezaset lahtuid gaskkas.

2. Dåiguin ålbmogiiguin berre råddådallat ålo go meannuduvvojit sin vuoigatvuodat luobahit eatnamiid dahje mudui sirdit vuoigatvuodaid ieZzaset servodaga olggobeallåi.

3. Galgå sihkkarastit ahte olbmot geat cai gula dåidda ålbmogiidda, eai galgga såhttit åvkkåstallat sin vieruid dahje låhkadiehtemeahttunvuoda, ja ahte dåt olggobeale olbmot eai såhte dainna lågiin oaZzut alcceseaset dåid ålbmogiid eatnamiid oamastan-, hålddasan- ja geavahanvuoigatvuoda.

18. artihkal Låhka galgå mearridit muttågis rånggåStusaid dasa gii lobi haga bahkke dåid ålbmogiid eatnamiidda dahje våldå daid iezas geavahussii, ja råddehusat galget ålggahit doaimmaid castadit dåkkår rihkkumusaid.

19. artihkal Riikkaid eanandoalloprogråmmat galget dåhkidit dåidda ålbmogiidda seammalågån giedahallama go riikkaid earå veagadatosiide dåid doaimmaid hårråt:

(a) lassieatnamiid fuolaheapmi dåidda ålbmogiidda dalle go sin catnamat eai leat doarvåi viidåt dåbålaå åigåiboahtimii dahje vejolaå olmmoslogu lassåneapmåt;

(b) dårbbaslaå våriid juolludeapmi buoridit eatnamiid maid dåt ålbmogat juo eaiggådusset.

III oassi. Bargodilit ja bålvalaneavttut 20. artikkal

1. Råddehusat galget riikkaid låhkaortnega olis ja råddålagaid dåiguin ålbmogiiguin ålggahit sterranas doaimmaid suodjalit beaktilit dåidda ålbmogiidda gullevaå bargiid barguivåldima ja bargoeavttuid hårråi dalle go lågat mat gusket bargiide oktasatcat, eai beaktilit suodjal sin.

2. Råddehusat galget buoremus lågi mielde eastadit buot vealaheami dåid ålbmogiid bargiid ja earå bargiid gaskkas, earenoamåzit dåin å8Siin:

(a) barguibeassan maiddåi bargosajun mat gåibidit fidnomåhtolasvuoda, ja alit bargosadjåi beassan ja bargoovdånecapmi;

(b) bålkådåssålasvuohta seammaårvosaå barggus:;

(c) dälkkasteapmi ja sosiåla veahkki, bargodorvvolaävuohta ja bargode- 33

arvvaSvuodabålvalusat, servodaga buot oadjobuorrevuodat ja bargodillåi Skr. 1990/91:101 gullevaå earå buorrevuodat ja maiddåi orrunvisttit; Bilaga 3

(d) searvvadanvuoigatvuohta ja oassevåldinvuoigatvuohta buot lågalas fågaorganisaSuvdnabargguin ja maiddåi vuoigatvuohta dahkat oktasas bargoSiehtadusaid bargoaddiiguin dahje bargoaddiorganisaSuvnnaiguin.

3. Dås namuhuvvon doaimmat galget dåhkidit ahte (a) dåidda ålbmogiidda gullevas bargit, maiddåi åigodatbargit, gaska-

boddasas bargit ja sirdobargit eanandoallo- ja earå bargguin, seammå go akoartavåldiid bålkåbargit, galget oaZZut seamma suoji go riikkaid lågat ja dåbåla$s geavat addet seamma suorggi earå bargiide, ja ahte sii ollåsit dihtet iezaset vuoigatvuodaid bargolåhkaortnega olis ja daid våidalanvejolaSvuodaid mat leat geavahusas;

(b) dåidda ålbmogiidda gullevas bargit eai gårtta bargat dakkår diliin mat Icat vårålacöat dearvvaSvuhtii, earenoamåZit dakkår dåhpåhusain main geavahuvvojit pestisiiddat (boradivremirkkot) ja carå mirkkolas åvdnasat;

(c) dåidda ålbmogiidda gullevas bargiti cai gårtta båkkuvulos barggahanortnegiidda, daid siste båggobargu vealgemåksima vårås ja earå vealgebargohåmit;

(d) dåidda ålbmogiidda gullevas olmmåli- ja nissonbargiide dåhkiduvvojit dåsseårvosas vejolaSvuodat ja giedahallan bargoceallimis ja maiddåt suodjalus rohcoSeami vuostå bargosajiin.

4. Earenoamåå åvvira galgå atnit muttågis bargodårkkistanbålvalusaid råhkadeamis guovlluin main dåidda ålbmogiidda gullevas bargit leat bålkåbarggus, gozihan vårås dån Konvensuvnna däån oasi mearrådusaid olla- Suvvama.

IV oassi. Fidnomåhttåhus, duodji ja gåvpogiid olggobeale guovlluid ealåhusat 21. artihkal Dåid ålbmogiid lahtuin galget leat unnimustå ssamma buorit vejolaSvuodat oazzut fidnomåhttåhusa go earå riikkavuloziun.

22. artihkal

1. Galgå ovddidit dåid ålbmogiid lahtuid oassevåldima oktasas fidnomåhttåhusprogråmmaide.

2. Goas åäsahuvvon oktasaå fidnomåhttåhusprogråmmat eai Cuovo dåid ålbmogiid carenoamås dårbbuid, de råddehusat galget veahkkålagaid dåid ålbmogiiguin åsahit sierra fidnomåhttåhusprogråmmaid ja -bålvalusaid.

3. Dåt sierra fidnomåhttåhusprogråmmat galget vuodduduvvot dåid ålbmogiid ekonomalas, sosiåla ja kultuvradiliide ja geavatla$ dårbbuide. Buot dutkamusat dåid progråmmaid oktavuodas galget dahkkojuvvot veahkkålagaid dåiguin ålbmogiiguin, geaiguin galgå råddådallat dåkkår progråmmaid organiserema ja jodiheami birra. Go lea vejolas, de dåt ålbmogat galget såhttit dadistaga icza våldit ovddasvåstådusa dåkkår oarenoamås måhttåhusprogråmmaid organiseremis ja jodihcamis, juos sii ieza mearridit nu.

23. artihkal

I. Duodji, dålonguovliluid ja båikegottiid ealåhusat ja årbevirolas bivdoja Coagginealåhusat ja -barggut galget dovddastuvvot dehålas oassin dåid 34

ålbmogiid kultuvrra seailluheamis ja maiddåi ekonomala5 iesmearride- Skr. 1990/91:10i amis ja ovdånumis. Ålo go lea dårbu, råddehusat galget veahkkälagaid Bilaga 3 dåid ålbmogiiguin dorvvastit dåid doaimmaid nanusmuvvama ja ovdänceami.

2. Go dåt ålbmogat sihtet, de galgå addit hetvvolas teknihkala$s ja ekonomala5 veahki gokko dat beare Ica vejolas. Dan oktavuodas galgå våldit vuhtii dåid ålbmogiid årbevirolas teknologiija ja kultuvraicSvuodaid ja maiddåi guhkesåigåsas ja vuoiggalas ovdånumi dehålasvuoda.

V o0oassi. Servodatoadju ja dearvvasSvuohta 24. artihkal Servodaga oadjoortnegat galget dadistaga vitiddiduvvot goköat dåid ålbmogjiid ja daid ortnegiid galgå doaimmahit almmå makkårge vealahemiid haga.

25. artihkkal

1. Råddehusat galget dorvvastit dåidda ålbmogiidda dohkåla$ dearvvaSvuodabålvalusaid ja skåhppot våriid vat dåt ålbmogat besset iezaset ovddasvåstådusain ja bearråigeahtuin råhkadit ja fållat dåkkår bålvalusaid.

2. Nu guhkås go Ica vejolas, dearvvaSvuodabålvalusat galget leat båikkålaccat. Dåkkär bålvalusaid galgå håbmet ja hålddasit ovttasrådiid dåiguin ålbmogiiguin vuhtii vålddidettiin sin ekonomalas, geogråfala, sosiåla ja kultuvrralas diliid seammå go sin årbevirola5 dearvvaSvuodafuolahus-, buoridan- ja dålkkodanvugiid.

3. DearvvaSvuodafuolahanortnet galgå måhttåhit ja bålkåhit ovddageahöen båikkålas dearvvaSvuodabargiid ja bargat earenoamåZit dearvvasvuoda vuoddobålvalusaiguin doaladettiin lagas oktavuodaid earå dearvvaSvuodabålvalusaiguin.

4. Dåkkår dearvvaSvuodabålvalusaid lågideami galgå soabahit oktii riikka earå sosiåla, ekonomalas ja kultuvrralas doaimmaiguin.

VI oassi. Oahpahus ja diehtojuohkin 26. artihkal Dåid ålbmogiid buot lahtuide galgå dorvvastit unnimustå seamma buriid yvejolaSvuodaid oazZzut oahpahusa buot dåsiun go riikka servodagas muduid.

27. artihkal

1. Dåid älbmogiid oahpahusprogråmmaid ja -bålvalusaid galgå ovddidit ja ollaSuhttit singuin veahkkålagaid vai dåt progråmmat ja bålvalusat gallehit sin sierranasdårbbuid, ja daidda galget gullat sin historjå, diechtu. teknologiija, årvosystemat ja maiddåi sin sosiåla, ekonomalas, ja kultuvrrala5 viggamusat.

2. Ovddasvåstideaddji cisevålddit galget dåhkidit dåid ålbmogiid lahtuid skuvlema ja osolaövuoda skuvlenprogråmmaid plånemis ja ollaSuhttimis dainna ulbmiliin ahte dåt ålbmogat dadistaga såhttet våldit ain stuorit ovddasvåstådusa dåid progråmmaid jodiheamis.

3. Dasa lassin råddehusat galget dovddastit dåid ålbmogud vuoigatvuoda vuoddudit iezaset skuvlenåsahusaid ja -bålvalusaid dainna eavttuin 35

ahte dåkkår åsahusat devdet unnimus norpmaid maid ovddasvåstideaddji Skr. 1990/91: 101 eisevålddit leat råddålagaid dåiguin ålbmogiiguin råhkadan. Bilaga 3

28. artihkal

1. Dåid ålbmogiid månåide galgå vejolasvuodaid mielde addit lohkanja Cållinoahpahusa sin eatnigillii dahje dan gillii mii eanemus geavahuvvo dan joavkkus masa sii gullet. Juos dåt ii leat geavatlacéat vejolaå, de ovddasvåstideaddji eisevålddit galget råddådallat dåiguin ålbmogiiguin dån ulbmila joksandoaimmaid birra.

2. Muttågis doaimmaiguin galgå dorvvastit dåidda ålbmogiidda vejolasvuoda oahppat geavahit njuovzZilit riikka virggålas giela dahje riikka virggåla$ gielain ovtta.

3. Galgå bidjat johtui doaimmaid mat scailluhit ja ovddidit dåid ålbmoglid ie2aset gielaid ahtanuSsama ja geavaheami.

29. artihkal Dåid ålbmogiid oahpahusa ulbmilin galgå leat måhttåhit månåide dakkår dåbålaå dieduid ja dåidduid maiguin si bastet doaibmat servodatlahttun dievvasit ja dåsseårvvus sihke sin iczaset servodagas ja riikka dåsis.

30. artihkal

1. Råddehusat galget ålggahit doaimmaid mat dåid ålbmogiid årbevieruid ja kultuvrra dåfus muttågis låhkåi Cilgejit sidjiide sin iezaset vuoigatvuodaid ja gcatnegasvuodaid earenoamåzZit barggu, ekonomala$s vejolaSvuodaid, skuvlejumi ja dearvvaSvuoda ga£zaladagaid, sosiåla fålaldagaid ja dakkår vuoigatvuodaid hårråi maid vuoddun lea dåt konvenSuvdna.

2. Dårbbu mielde dån galgå doaimmahit girjjålas jorgalusaiguin ja joavkodiedihangaskaomiiguin dåid ålbmogiid iezaset gilli.

31. artihkal Cuvgendoaimmat galget ålggahuvvot riikkaservodaga buot veagadatjoavkkuid gaskkas, carenoamåZit daid gaskkas geat leat eanemus dahkamusas dåiguin ålbmogiiguin sihkkun dihte ovdagåttuid mat dain joavkkuin såhttet Icat dåid ålbmogiid guovdu. Dån vårås galgå sihkkarastit ahte historjå-

govva dåid ålbmogiid servodagas ja kultuvrras.

VII oassi. Oktavuodat ja oktasasbargu riikkaråjiid rastå 32. artihkal Råddehusat galget ålggahit doaimmaid ce. riikkaidgaskasad soahpamusaid bokte ålkidahttin vårås eamiålbmogiid ja tearddalas ålbmogiid oktavuodaid ja oktasaSbarggu riikkaråjiid rastå, daid gaskkas ekonomalas, sosiåla, kultuvrralas. vuoinnalas ja birrasit guoski doaimmat.

VIII oassi. Hålddahus 33. artihkal

1. Eisevåldi gean ovddasvåstådussi dån konvensuvnna å5sit gullet, galgå sihkkarastit ahte gåvdnojit doaimmahagat ja earå muttågis åsahusat 36

jodihan våiås progråmmaid mat gusket dåidda ålbmogiidda, ja ahte dain Skr. 1990/91:101 leat doaivåi vårit dikSut daidda addojuvvon doaimmaid nu mot å55it Bilaga 3 gåibidit.

2. Dåidda doaimmaide galget gullat

(a) dån konvenöuvnna mearrådusaid plånen, oktiiheiveheapmi, olla- Suhttin ja årvvostallan ovttasrådiid dåiguin ålbmogiiguin;

(b) låhkaåsahus- ja earå doaimmaid årvaleapmi ovddasvåstideaddji eisevålddiide ja maiddåi doaimmaid ollasuhttima goziheapmi veahkkålagaid dåiguin ålbmogiiguin.

IX oassi. Dåbålas mearrådusat 34. artikkal Daid doaimmaid lågåSvuohta ja viidodat mat ålggahuvvojit dån konven- Suvnna ollaSuhttima vårås, galget merostallojuvvot dåvgasit ieSgudege riikka earenoamås dilålaövuodaid vuhtii vålddidettiin.

35. artihkal Däån konvenSuvnna mearrådusaid doaimmaheapmi ii oatco goaridit dåid ålbmogiid vuoigatvuodaid iige buorrevuodaid maid vuoddun leat earå konvenSuvnnat ja råvvehusat, riikkaidgaskasa5 doaimmahusgirjjit, Siehtadusat dahje rikkaid siskkåldas lågat, njuolggadusat, vierut dahje Siehtadusat.

X oassi. Loahpalas mearrådusat 36. artikkal Dåt konvenSuvdna divvu jagi 1957 Eamiålbmogiid ja öearddalas ålbmogiid soahpamusa.

37. artihkal Dån konvenöuvnna formåla dohkkeheamit galget almmuhuvvot Riikkaidgaskasa5 bargodoaimmahaga våldojodiheaddjåt registrerema vårås.

38. artikkal

I. Dåt konvensuvdna tatnå du5se daid Riikkaidgaskasas bargoorganisa- Suvnna lahtuid maid dohkkeheami våldojodiheaddji lea registreren.

2. Konvenöuvdna boahtå fåpmui guoktenuppelohkåi månu dan beaivvi maynpDil goas våldojodiheaddji lea registreren guovtti lahtu dohkkeheami.

3. Ovdalis namuhuvvon beaivvi mannil konvensuvdna boahtå fåpmui gudege lahtu guovdu guoktenuppelohkåi månu dan beaivvi manpnil goas lahtu dohkkeheapmi lea registrerejuvvon.

39. artikkal

I. Lahttu mii lea dohkkehan dån konvenöuvnna, såhttå cealkit dan eret logi jagi mannil dan beaivvi goas konvensuvdna lea boahtån fåpmui, vuolggahemiin eretcealkinalmmuhusa Riikkaidgaskasas bargodoaimmahaga våldojodiheaddjåi registrerema vårås.

2. IeSguhtege lahttu mii lea dån konvenSuvnna dohkkehan iige geavat iezas eretcealkinvuoigatvuoda jagi siste ovdalis namuhuvvon logi jagi 37

åigodaga mamnnil, lea tadnojuvvon doahttalit konvenSuvnna tuovvovas Skr. 1990/91: 101 logi jagi åigodagas, ja dat såhttå cealkit dån konvensuvnna eret easka Bilaga 3 ieSgudege logi jagi åigodaga loahpas daid eavttuid mielde mat leat &ilgejuvvon dån artihkkalis.

40. artihkal

1. Riikkaidgaskasas bargodoaimmahaga våldojodiheaddji galgå almmuhit buot Riikkaidgaskasa5 bargoorganisaSuvnna lahtuide buot dohkkehemiid ja eretcealkimiid maid lahtut leat sutnje vuolggahan.

2. Go våldojodiheaddji almmuha organisaSuvnna lahtuide ahte son lea registreren nuppi dohkkeheami mii sutnje lea vuolggahuvvon, de son galgå cuiget lahtuide beaivemeari goas konvenSuvdna boahtå fåpmui.

41. artihkal Riikkaidgaskasas bargodoaimmahaga våldojodiheaddji galgå Ovttastuvvan NasSuvnnaid vuoddudangirjji 102 artihkkala mielde almmuhit Ovttastuvvan Nasuvnnaid väåldocållåi dievas dieduid buot dohkkehemiin ja eretcealkimiin maid son lea ovddit artihkkaliid mearrådusaid mielde registreren.

42. artihkal Riikkaidgaskasa$ bargodoaimmahaga hålddahusråddi galgå, dalle go oaidnå dårbbaslaZzzan, buktit våldokonferensii raportta dån konvensuvnna doaibmamis ja dutkat, leago såvahahtti bidjat konfereanssa å$selistui gazaldaga olles konvenSumna dahje dan osiid rievdadeamis.

43. artikkal

1. Juos konfereansa dohkkeha odda konvenåSuvnna mii rievdada dån konvenSuvnna ollåsit dahje dan osiid, de Saddos nå, juos odda konven- Suvdna ii mearrit earå låhkåt:

(a) go lahttu dohkkeha odda rievdaduvvon konvenöuvnna, de dat ipso jure maiddåi cealkå eret dån konvenSuvnna 39. artihkkala eavttuin fuolakeahttå, juos ja go odda rievdaduvvon konvenäuvdna lea boahtån fåpmui:

(b) lahtut eai såhte dohkkehit dån konvenSuvnna Sat dan beaivvi mannil goas odda rievdaduvvon konvenöuvdna boahtå fåpmui.

2. Dåt konvensuvdna galgå goitge bissut fåmus dålå håmistis ja dålå sisdoaluinis buot daid lahtuid guovdu mat leat dohkkehan dan muhto eai leat dohkkehan rievdaduvvon konvenSuvnna.

44. artihkal Dån konvensuvnna engelas- ja frånskkagiel teavsttat leaba guktot seamma doallevatcat.

(Jorgalus: Pekka Sammallahti)

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1991 38