1992/93:240
Regeringens skrivelse 1992/93:240
Statsrådens arvoden Skr.
1992/93:240
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Föredragande vid regeringssammanträdet har varit chefen för Finansdepartementet. Stockholm den 11 mars 1993 På regeringens vägnar
Curl Bildt
Anne Wibble
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen meddelar regeringen sin uppfattning att riksdagen bör besluta om en ny konstruktion för att fastställa arvoden m.m. till statsråden på grundval av förslagen i Statsrådslöneutredningens betänkande Vad är ett statsråds arbete värt? (SOU 1993:22).
I Riksdagen 1992/93. I saml. Nr 240
Regeringens skrivelse Statsrådens arvoden Skr. 1992/93:240
I Bakgrund
Statsrådens avlöningsförmåner fastställs fr.o.m. den 1 juli 1991 med
stöd av föreskrifter i lagen (1991:359) om arvoden till statsråden m.m. Ordningen innebär bl.a. att statsrådens arvoden är automatiskt kopplade till det arvode som betalas till riksdagens ledamöter. Statsministerns arvode uppgår till 215 procent av ledamotsarvodet och arvodet till Övriga statsråd till 198 procent av ledamotsarvodet.
Riksdagsledamöternas arvoden skall enligt lagen (1988:589) om ersättning m.m. till riksdagens ledamöter betalas med ett belopp som motsvarar den genomsnittliga lönen till rådmän, hovrättsråd och kammarrättsråd. Riksdagen beslöt emellertid på hösten 1991 att arvodena till riksdagsledamöterna och till statsråden för tiden den 1 januari 1992 - 31 mars 1993 skall fastställas till en lägre nivå än som annars skulle ha utgått. Med tillämpning av lagen (1991:1877) om avvikelser från vissa bestämmelser i lagen (1991:359) om arvoden till statsråden m.m. betalas därför för närvarande arvode till statsministern med 48 788 kr i månaden och till övriga statsråd med 45 025 kr i månaden.
2 — Ärendet och dess beredning
I anslutning till beslutet om den tidsbegränsade lagstiftningen om statsrådens arvoden, beslöt riksdagen att ge regeringen till känna att det fanns skäl för en annan konstruktion för fastställandet av statsrådens arvoden än den som för närvarande gäller enligt lagen om arvoden till statsråden m.m. Det fick ankomma på regeringen att låta utreda frågan och snarast återkomma till riksdagen med förslag i ämnet (bet. 1991/92:KUS, rskr. 1991/92:62).
Regeringen beslutade därför den 2 april 1992 att bemyndiga chefen för Finansdepartementet att tillkalla en kommitté med uppgift att förutsättningslöst pröva och lämna förslag till en annan konstruktion för att fastställa statsrådens arvoden än den som gäller enligt lagen om arvoden till statsråden m.m. (Dir. 1992:37).
Kommittén, som har kallat sig Statsrådslöneutredningen (Fi 1992:09), överlämnade den I mars 1993 betänkandet Vad är ett statsråds arbete värt? (SOU 1993:22). I betänkandet föreslår utredningen att den nuvarande samordningen mellan statsrådens och riksdagsledamöternas arvoden avskaffas. Arvodena till statsråden bör enligt utredningens förslag inte automatiskt kopplas till någon annan grupps arvoden eller till något index för löner eller priser. I stället bör statsrådens arvoden fastställas av en särskild myndighet under riksdagen, Statsrådslönenämnden. Tedamöterna i nämnden bör väljas av riksdagen. Nämnden bör också bestämma avgångsersättningar och pensionsförmåner till statsråden. Nämndens uppgifter bör regleras i lag. Enligt utredningens förslag skall regeringen få besluta om Övriga avlöningsförmåner, såsom kostnadsersättningar.
Den skall kunna inhämta synpunkter i sådana frågor från Statsrådslöne- Skr. 1992/93:240 nämnden.
Utredningen föreslår att den nya ordningen för att fastställa statsrådens arvoden skall träda i kraft den 1 juli 1993. Ledamöterna i nämnden bör dock kunna utses redan den 1 maj 1993.
Statsrådslöneutredningens betänkande har inte remissbehandlats.
3 Regeringens bedömning
Regeringen anser det värdefullt med en ordning som innebär att arvodena till statsråden inte bestäms av regeringen själv och inte heller av en regeringen underställd myndighet. En konsekvens härav är att regeringen inte bör redovisa någon uppfattning om på vilka grunder statsrådens
arvoden bör fastställas. Det bör ankomma på riksdagen att utforma den
lagstiftning i ämnet som behövs.
Riksdagen har ansett att det finns skäl för en annan konstruktion för fastställande av statsrådens arvoden än den som gäller enligt nuvarande lagstiftning. Enligt regeringens bedömning framstår den av Statsrådslöneutredningen föreslagna ordningen för fastställande av arvoden m.m. till statsråden som den för närvarande mest ändamålsenliga. Regeringen överlämnar därför utredningsförslaget till riksdagen för den handläggning riksdagen finner lämplig.
4 — Ärendet till riksdagen
Regeringen överlämnar Statsrådslöneutredningens betänkande till riksdagen för de åtgärder som behövs.
Finansdepartementet Skr. 1992/93:240
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 mars 1993 Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Unckel, P. Westerberg, Ask
Statsrådet Wibble anmäler fråga om statsrådens arvoden.
Regeringen beslutar att genom skrivelse i enlighet med bilagan till detta protokoll överlämna ett utredningsmaterial om statsrådens arvoden till riksdagen.
Ur protokollet:
Maud Melin
gotab «3228. Stockholm 1993 4