Prop. 1994/95:139

Särskilda utbildningssatsningar inom högskolan

Regeringens proposition

& 1994/95zl39

__ , . . Prop. Sarskilda utblldmngssatsmngar mom hOgSkOIan 1994/95:139

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 9 februari 1995

Ingvar Carlsson

Carl Tham (Utbildningsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I budgetpropositionen (prop. l994/'95:100 bil. 9) föreslår regeringen överföring av resurser för arbetsmarknadspolitiska åtgärder till universitet och högskolor. I denna proposition föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att fördela sådana resurser mellan universitet och högskolor för 9 000 platser för utbildningar inom naturvetenskap och teknik och 1 000 platser för språkutbildning. Regeringen redovisar fördelningen av dessa platser och övriga platser mellan universitet och högskolor för vilka resurser för arbetsmarlmadspolitiska åtgärder överförs.

Regeringen föreslår att studiestöd till studerande på de särskilda platserna för utbildning inom naturvetenskap och teknik skall lämnas enligt reglerna för särskilt vuxenstudiestöd (svux). Regeringen föreslås få bemyndigande att i vissa hänseenden göra avvikelser från dessa bestämmelser. Studerande som behöver behörighetsgivande förutbildning (basår) har rätt till studiemedel. Regeringen föreslås få bemyndigande att föreskriva att hällten av studielån som avser basåret skall avskrivas när den högre utbildningen har slutförts.

Innehållsförteckning . Prop. 1994/95:139

1 Förslag till riksdagsbeslut ........................ 3 2 Lagtext ...................................... 4 3 Bakgrund .................................... 6 4 Utbildning med inriktning mot naturvetenskap och teknik m.m. ...................................... 6 4.1 Ökad kompetens inom nath'vetenskap och teknik . . . 6 4.2 Studiefmansiering ......................... 7 4.3 Resurser för 9 000 nya platser till universitet och högskolor ............................... 8 4.4 Fördelning av resurser för 1 000 språkplatser ..... 10 5 Fördelning av resurser för särskilda åtgärder .......... 12

6 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar ........... 15

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 februari 1995

Rättsdatablad

1. Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/95:139

Regeringen föreslår att riksdagen

]. antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973z349),

2. bemyndigar regeringen att fördela särskilda resurser för grundläggande högskoleutbildning enligt de riktlinjer som förordats av regeringen i proposition l994/95: 100 bil. 9 och i denna proposition samt godkänner av regeringen angivna riktlinjer för fördelning av motsvarande medel som riksdagen anvisar under 1997-2002,

3. till Särskilt vuxenstudiestöd till snldermde vid vissa natwvetenskapli ga och tekniska utbildningar anvisar ett törslagsanslag på 435 600 000 kr.

1* Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 139

2. Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1. Förslag till lag om ändring i studiestödslagen

(1973z349)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 % studiestödslagen (1973:349)l skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap. 1 ål

Särskilt vuxenstudiestöd kan läm— nas till studerande vid de läroan- stalter och utbildningar som rege— ringen bestämmer. Regeringen får meddela föreskrifter om rätt till särskilt vuxenstudiestöd för stude- rande vid sådana lärarutbildningar till vilka det finns ett behov av att förbättra rekryteringen. I sådana föreskrifter får göras undantag från bestämmelserna i 3—5 a, 7, 8, 8 a och 14 55.

Särskilt vuxenstudiestöd kan läm- nas till studerande vid de läroan- stalter och utbildningar som rege- ringen bestämmer. Regeringen får meddela föreskrifter om rätt till särskilt vuxenstudiestöd för stude- rande vid sådana lärarutbildningar till vilka det finns ett behov av att förbättra rekryteringen. I sådana föreskrifter får göras undantag från bestämmelserna i 3-5 a, 7, 8, 8 a och 14 åå. Regeringen får vidare meddela föreskrifter om rätt till särskilt vuxenstudiestöd för vissa studerande vid vissa natwveten- skapliga och telmiska utbildningar. I sådana föreskrifter får göras av- vikelser från bestämmelserna i 3, 5. 7, 8 och 14 få samt, såvitt avser stzaz'iemedelför behörighetsgivande förzabildning i 4 kap. 9 ;. [före— skriferna får också ges rätt till avs/a'ivning av studielån enligt 4 kap. i anara fall än som anges i 8 kap. 9—12 55.

I 20 5 finns bestämmelser om verkan av att en studerande har uppburit studiemedel för den tid för vilken särskilt vuxenstudiestöd lämnas.

' Lagen omtryckt l987:303.

2 Lydelse enligt prop. l994/95:l00 bil. 9.

Särskilt vuxenstudiestöd får inte beviljas eller uppbäras för den tid för Prop. 1994/95zl39 vilken utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning eller utbildnings- bidrag för doktorander lämnas, om inte något annat följer av bestämmel- ser som regeringen meddelar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

3. Bakgrund

Regeringen har i 1995 års budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 9 s. 86) föreslagit att särskilda resurser anvisas till grundläggande hög- skoleutbildning med inriktning på i första hand teknik och naturvetenskap samt i viss mån språk och begärt riksdagens godkännande av det som regeringen förordar om omfattning och principer för fördelning av dessa särskilda resurser. Resurserna innebär att ytterligare cirka 10 000 helårsstudenter - i första hand rekryterade bland yrkesverksamma — kan beredas plats under flera år framåt. I budgetpropositionen redovisade regeringen sin avsikt att i en särskild proposition återkomma till riksdagen med förslag om fördelning av resurserna mellan universitet och högskolor.

Härutöver har regeringen i årets budgetproposition föreslagit att resurser anvisas för universitet och högskolor för vissa särskilda åtgärder, bl.a. sommaruniversitet/sommarhögskola och aspirantutbildning för i första hand invandrare med akademisk utbildning under läsåret 1995/96. Resurserna motsvarar cirka 13 000 platser i högskolan under ett år. Regeringen har begärt bemyndigande att besluta om fördelningen av medlen mellan universitet och högskolor.

Sammanlagt tillförs högskolan 1,2 miljarder kr av medel från arbets- marknadspolitiska åtgärder budgetåret 1995/96 om riksdagen godkänner regeringens förslag i 1995 års budgetproposition. Reguljära arbets- marknadsinsatser minskar i motsvarande mån. Av det totala beloppet har 762 500 000 kr beräknats för 10 000 utbildningsplatser inom naturveten- skap, teknik och språk och 435 500 000 kr för vissa särskilda åtgärder. Härutöver har studiemedel och medel för studiearvode beräknats för studerande på de tillkommande platserna.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen med vissa kompletterade riktlinjer för användningen av den förstärkning av studiefrnansieringen inom forskarutbildningen som föreslagits i budgetpropositionen.

4. Utbildning med inriktning mot naturvetenskap och teknik m.m.

4.1. Ökad kompetens inom naturvetenskap och teknik

Regeringen har i prop. 1994/95:100 bil. 9 föreslagit att 9 000 nya platser för utbildning inom naturvetenskap och teknik (NT-utbildning) anordnas i högskolan under budgetåret 1995/96.

En hög teknisk och naturvetenskaplig kompetens är en viktig konkur- rensfördel för Sverige gentemot andra länder och därmed en förutsättning för att öka tillväxten i landet. För närvarande råder brist på denna kompetens i näringslivet, vilket är särskilt märkbart inom exportindustrin. Regeringen anser därför att det under en begränsad tid behövs särskilda insatser för att öka antalet personer med naturvetenskaplig och teknisk

utbildning. En sådan förstärkning av kompetensen skulle kunna komma särskilt de små och medelstora företagen till del.

De utbildningar som främst kan tillgodose en sådan kompetensför- stärkning bör vara minst treåriga och är enligt regeringens bedömning utbildningar som leder fram till en ingenjörsexamen (jämte ett på- byggnadsår), civilingenjörsexamen samt kandidatexamen och magisterexa- men med huvudsaklig inriktning mot naturvetenskap och/eller teknik. I grundskolan har läraren en betydelsefull uppgift att tidigt väcka intresset hos eleverna för matematiska och naturorienterande studier. Utbildning som fram leder till en grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4 - 9 och med ämneskunskaper inom matema- tiska och naturorienterande ämnen bör därför kunna bidra till att på sikt öka antalet personer med tekniska och naturvetenskapliga kunskaper.

Regeringens förslag i budgetpropositionen syftar inte enbart till att stimulera tillväxten i landet utan skall också erbjuda en möjlighet och stimulans för den enskilde att söka sig till högre studier inom naturveten- skap och teknik. Särskilt bör personer som etablerat sig i yrkeslivet men saknar teknisk/naturvetenskaplig högskolekompetens motiveras till studier. För tillträde till dessa särskilda utbildningsplatser bör därför enligt regeringens uppfattning gälla särskilda krav. Endast den som har arbetslivserfarenhet skall kunna komma i fråga för de aktuella utbild— ningarna. Det kan gälla personer som inte tidigare har bedrivit hög- skolestudier eller personer med viss akademisk utbildning företrädesvis inom andra ämnen än naturvetenskap och teknik. Det kan vara arbetslösa eller personer med arbete, men gemensamt för dem bör vara att de har minst fem års yrkesverksamhet och att de har fyllt 27 år men inte är äldre än 48 år. Det är särskilt angeläget att ansträngningar görs för att rekrytera kvinnor till dessa utbildningsplatser eftersom andelen kvinnor i här aktuella arbetslivssektorer är alltför låg. Regeringen förutsätter att de som har arbete beviljas ledighet för studier enligt gällande regler av arbetsgivare, i såväl näringsliv som gemensam sektor. En förutsättning för att få en utbildningsplats bör vara att särskilt vuxenstudiestöd beviljas enligt bestämmelser som regeringen på annan plats i denna proposition föreslås få bemyndigande att utfärda.

Studerande skall kunna antas till dessa särskilda utbildrtingsplatser även om de saknar den särskilda behörigheten. De skall då av högskolan ges möjlighet att genomgå en behörighetsgivande förutbildning på högst ett ar.

Regeringen avser att i en särskild förordning föreskriva vad som skall gälla beträffande bl.a. basåret samt behörighet och urval vid antagning till dessa utbildningsplatser. Åligganden för enskilda utbildningsanordnare som tilldelas utbildningsplatser regleras i avtal med dem.

4.2. Studiefrnansiering

För att motivera personer, som redan är etablerade i arbetslivet, att söka sig till dessa naturvetenskapligt och tekniskt inriktade utbildningar har regeringen i 1995 års budgetproposition föreslagit att ett studiearvode

skall erbjudas studerande som antas till de 9 000 platserna. Regeringen Prop. 1994/95zl39 återkommer under avsnitt 6 med förslag till vissa ändringar i den tidigare föreslagna studietinansieringen.

Hänvisningar till S4-2

4.3. Resurser för 9 000 nya platser till universitet och hög- skolor '

Regeringens förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att fördela resurser för de 9 000 platserna mellan universitet och högskolor enligt de principer som regeringen förordat i 1995 års budgetpro- position och i denna proposition samt godkänner riktlinjer för fördelning av medel som riksdagen anvisar (för 1997 - 2001.

Skälen för regeringens förslag: Universitet och högskolor kommer att anvisas resurser för de nya utbildningsplatserna i enlighet med prin- ciperna i det gällande resurstilldelningssystemet. Det innebär att ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer betalas för såväl de reguljära utbildningarna som för den behörighetsgivande förutbildningen. Platserna anges i utbildningsuppdraget som ett särskilt åtagande för budgetåret 1995/96. Medel har i proposition 1994/95:100 bil. 9 s. 258, beräknats under anslaget C 46. Övriga utgijfer inom gnmaiztbilaning anslagsposten 4. Särskilda utbildningssatsningar. Det angivna beloppet är ett maximibelopp och inkluderar även resurser för de nedan redovisade språkplatsema. Den slutliga tilldelningen är beroende av det antal helårsstudenter och helårsprestationer som universitet och högskolor redovisar efter läsårets slut.

De studerande kan antas till de angivna utbildningarna hösten 1995 och hösten 1996. Universitet och högskolor kommer att erhålla ersättning enligt gängse tilldelningsregler intill dess de studerande avlagt examen, vilket innebär att resurser måste anvisas t.o.m. budgetåret 2001.

Regeringen anser att de föreslagna platserna bör fördelas med hänsyn tagen till befintlig utbildningskapacitet inom områdena naturvetenskap och teknik samt eniigt universitetens och högskolornas egna önskemål.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att fördela resurser för de 9 000 platserna till universitet och högskolor enligt de principer som regeringen förordat i 1995 års budgetproposition och i huvudsaklig överenstämmelse med nedan redovisad fördelning.

Förslaget är förankrat hos universitet och högskolor och återspeglar deras möjligheter att ta emot fler studerande.

Ht 95 Ht 96

Uppsala universitet 540 87 Lunds universitet 300 400 Göteborgs universitet 410 690 Stockholms universitet 120 60 Umeå universitet 220 160 Linköpings universitet 205 115 KungLTekniska Högskolan 270 380 Högskolan iLuleå 100 100 Högskolan iBorås 72 80 Högskolan i Falun/Borlänge 335 Högskolan i Gävle/Sandviken 400 Högskolan iHalmstad 48 Högskolan iKalmar 100 Högskolan i

Karlskrona/Ronneby 185 - Högskolan iKarlstad 60 Högskolan iKristianstad 100 Högskolan iSkövde 400 Högskolan i Tro llhättan/Uddevalla 60

Högskolan i Växjö Högskolan iÖrebro 65 Högskoleutbildning på

Gotland 45 Lärarhögskolan i Stockholm 30 Mitthögskolan 60 Mälardalens högskola Chalmers tekniska

högskola AB Stiftelsen högskolan i

Jönköping

Summa

Tabell 1 Fördelning av plaser inom naurvetenskcpliga och tekniska utbildninga'

4.4. Fördelning av resurser för 1 000 språkplatser

Regeringens förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att fördela resurser för de 1 000 platserna för språkutbildning till universitet och högskolor enligt de principer som regeringen förordat i 1995 års budgetproposition samt godkänner riktlinjer för fördelning av medel för följande budgetår.

Skälen för regeringens förslag: Förutom de 9 000 platserna för naturvetenskaplig och teknisk utbildning har regeringen i prop. 1994/95:100 bil. 9 s. 87 föreslagit resurser under två år för ettåriga språkutbildningar av.1 000 studerande på heltid per år. Den föreslagna satsningen syftar till att förbättra möjligheterna till språkutbildning. Många behöver i det dagliga arbetslivet kvalificerade språkkunskaper. Det kan gälla dem som måste genomföra förhandlingar på ett främmande språk eller som arbetar i företag med ett annat företagsspråk än svenska.

Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit att resurserna för språkplatsema anvisas för två år och fördelas så att 500 studerande kan påbörja utbildning hösten 1995 och ytterligare 500 våren 1996. För det därpå följande läsåret 1996/97 sker antagningen på motsvarande sätt. Resurser måste således anvisas för dessa platser även budgetåret 1997. Resurser för budgetåret 1995/96 har beräknats under anslaget C 46. Övriga utgijfer inom grundutbildning anslagsposten 4. Särskilda ut- bildningssatsningar.

Utgångspunkten för förslag till fördelning av dessa platser har i första hand varit det förväntade sökandetrycket samt universitetens och högskolornas kompetens och utbildningskapacitet inom språkutbildning. Regeringen har härvid gjort en samlad bedömning av fördelningen av dessa platser och de platser som fördelats inom ramen för särskilda åtgärder som redovisas i avnitt 5 och fördelas i huvudsaklig över— enstämmelse med nedan redovisad tabell.

lO

Förslaget är förankrat hos universitet och högskolor och återspeglar Prop. 1994/95zl39 deras möjligheter att ta emot fler studerande inom språkutbildning för budgetåret 1995/96.

Ht95 Vt96 Ht96

Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet Stockholms universitet Umeå universitet Linköpings universitet Högskolan iLuleå 30 Högskolan iBorås 25 Högskolani Falun/Borlänge 25 Högskolani

Gävle/Sandviken 25 HögskolaniHalmstad 25 Högskolan iKalmar 25 Högskolani Karlskrona/Ronneby 20 Högskolan iKarlstad 25 Högskolan iKristianstad 25 Högskolan iSkövde 25 Högskolani Trollhättan/Uddevalla 25 HögskolaniVäxjö 60 Högskolan iÖrebro ' 60 Högskoleutbildning på ' Gotland 25 Lärarhögskolan i Stockholm 30 30

Summa 500 1000

Tabell 2 Fördelning av platser inom spnätwbildning

5. Fördelning av resurser för särskilda åtgärder

Regeringen föreslog i proposition 1994/95:100 bil. 9 s. 88 vissa särskilda åtgärder under läsåret 1995/96 för att erbjuda fler studerande plats i högskolan. Regeringen begärde samtidigt riksdagens bemyndigande att besluta om fördelning av medel för dessa tillkommande platser.

I avsikt att ge riksdagen möjlighet till en samlad bedömning av samtliga nya utbildningsplatser redovisas i det följande även hur regeringen avser att fördela platserna för de särskilda åtgärderna.

De särskilda åtgärderna avser dels generella volymökningar i form av ytterligare platser huvudsakligen inom de humanistiska, samhällsveten- skapliga och juridiska utbildningsområdena samt basår och sommarkur- ser, dels en särskild satsning - aspirantutbildning bestående av varvad utbildning och praktik - som i första hand vänder sig till arbetslösa invandrare med akademisk utbildning.

Vad gäller den tillfälliga utökningen inom huvudsakligen de humanistis— ka, samhällsvetenskapliga och juridiska utbildningsområdena föreslog regeringen att denna skall avse dels resurser motsvarande 4 000 studerande som studerar på heltid under hösten 1995, dels resurser motsvarande 3 500 studerande som studerar på heltid under hösten 1995 och våren 1996. Följande principer kommer att ligga till grund för regeringens fördelning av medlen.

De 4 000 tillfälliga platserna under våren 1995, för vilka riksdagen med anledning av propositionen Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. (prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiU1, rskr. 1994/95:145)beslutatanvisa resurser, har fördelats av regeringen så att de mindre och medelstora högskolorna fått en förhållandevis högre andel av platserna samt också med hänsyn till det sökandetryck som kunnat iakttas.

Regeringen anser att de 4 000 platserna under hösten 1995 samt de ytterligare 3 500 platserna under läsåret 1995/96 bör fördelas enligt samma principer. Detta möjliggör för berörda universitet och högskolor att under läsåret 1995/96 upprätthålla och ytterligare utöka den tillfälliga ökningen av platser som redan gjorts under våren 1995.

Regeringen anser vidare att resurser för att erbjuda ytterligare studerande behörighetsgivande förutbildning, s.k. basår, endast bör beräknas för ca 1 200 studerande i stället för 1 500 studerande som föreslogs i proposition 1994/95:100 bil. 9. Denna reduktion grundar sig på universitetens och högskolornas egna bedömningar vilka regeringen inhämtat under hand efter det att förslaget i proposition 1994/95:100 framlades.

Erfarenheterna av sommaruniversitet/sommarhögskola har genomgående varit positiva enligt vad regeringen inhämtat från universiteten och högskolorna. Fördelningen av resurser för sådan verksamhet bör liksom för innevarande budgetår fördelas utifrån vad universiteten och hög- skolorna själva bedömer möjligt och realistiskt avseende omfattningen. Även om detta har regeringen underhand inhämtat uppgifter från universiteten och högskolorna. Resurserna bör kunna få tas i anspråk aven under sommaren 1996. I proposition 1994/95:100 bil. 9 föreslår regeringen att ett antal

högskolor i landet väljs ut för att på försök anordna aspirantutbildning som i första hand vänder sig till arbetslösa invandrare med akademisk utbildning. Syftet med utbildningen är att underlätta dessas inträde på arbetsmarknaden samtidigt som deras kompetens tillvaratas. En viktig komponent i den föreslagna utbildningen är inslaget av praktik i näringsliv eller i gemensam sektor, och därför förutsätter denna utbildning att respektive universitet och högskola har ett gott samarbete med de arbetsplatser som kan erbjuda praktikplatser. Detta är också nödvändigt för att universitetet eller högskolan skall kunna erbjuda sådana fördjupade kunskaper som är av värde för den tilltänkta praktikarbets- platsen.

Regeringen har i sin bedömning av vilka universitet och högskolor som bör väljas ut för att pröva denna aspirantutbildning lagt särskild vikt vid att vissa lärosäten redan nu bedriver utbildning som särskilt vänder sig till invandrargrupper. Därutöver har uppgifter om var invandrargrupper finns samt förekomsten av möjliga praktikarbetsplatser beaktats.

Mot denna bakgrund anser regeringen att Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, högskolorna i Luleå, Växjö och Trollhättan/Uddevalla samt Mälardalens högskola bör vara de som på försök anordnar aspirantut- bildning för arbetslösa invandrare med akademisk utbildning under läsåret 1995/96.

De tillfälliga utbildningssatsningama under läsåret 1995/96 kommer att anges som särskilda åtaganden i respektive universitets och högskolas utbildningsuppdrag och de medel som anvisas till respektive universitet och högskola under anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning, anslagsposten 3. Vissa särskilda åtgärder utgör ett maximibelopp. Den slutliga tilldelningen beror på det antal helårsstudenter och helårspresta- tioner som redovisas efter läsåret slut.

Fördelningen av de tillfälliga platserna under läsåret 1995/96 utifrån de Prop. 1994/95: 139 redovisade principerna blir i huvudsak följande:

Platser inom humaniora, samhälls Sommar- vetenskap universitet Aspirant och juridik Basår /högskola utbildning

Uppsala universitet 400 90 3 026 100 Lunds universitet 550 2 802 100 Göteborgs universitet 550 3 362 _ 600 Stockholms universitet 600 1 793 200 Umeå universitet 180 1 704 50 Linköpings universitet 250 1 177 Kunngekniska Högskolan 897 Högskolan i Luleå 560 Högskolan i Borås 392 Högskolan i Falun/Borlänge 504 Högskolan i Gävle/Sandviken 560 Högskolan i Halmstad 560 Högskolan i Kalmar 224 Högskolan i Karlskrona/Ronneby 95 Högskolan i Karlstad Högskolan iKristianstad Högskolan i Skövde Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Högskolan i Växjö Högskolan iÖrebro

Högskoleutbildning på

Gotland Lärarhögskolan i Stockholm

Mitthögskolan

Mälardaan högskola 90 Chalmers tekniska högskola AB 90 Stiftelsen högskolan i Jönköping 100 90

Summa 5 500 2 570

Tabell 3 Fördelning av pla'serför säskilcla ägäder 14

6. Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar

E Studiestöd m.m.

E 9. Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturveten- skapliga och tekniska utbildningar

1995/96 Nytt anslag (förslag) 435 600 000 varav 181 500 000 beräknats för juli 1995 - juni 1996

Regeringers förslag: Vissa studerande inom-naturvetenskapliga och tekniska utbildningar skall ha rätt till särskilt vuxenstudiestöd i huvudsak enligt reglema i 7 kap. studiestödslagen (1973z349). Regeringen bemyndigas att i några hänseenden göra awikelser &ån bestämmelser i detta kapitel och i 4 kap. samma lag samt att

meddela föreskrifter om rätt till avskrivning av studielån. Rätten till avskrivning är avsedd för studielån som tagits under ett års behörighetsgivande fönrtbildning.

Skälen för regeringers förslag: I budgetpropositionen (1994/95: 100 bil. 9 s. 319) anförde regeringen att de särskilt anvisade 9 000 platserna med inriktning på naturvetenskap och teknik främst var avsedda för dem som inte tidigare har en högskoleutbildning och som har flera års yrkesverk- samhet bakom sig. För att underlätta en övergång från arbetslivet till en längre högskoleutbildning inom dessa ämnesområden aviserades ett särskilt förmånligt studiestöd till dem som antogs till dessa platser, s.k.-

studiearvode. Arvodet skulle lämnas under de första två åren i ut- bildningen och vara 12 000 kronor i månaden. Därefter skulle finansie- ringen ske via studiemedel. Efter avslutad utbildning skulle en viss avskrivning av skulden kunna ske.

Under den tid som har förflutit sedan förslaget aktualiserades har en rad synpunkter förts fram till regeringskansliet, varav en del kritiska Att i rådande arbetsmarknadsläge underlätta för personer i arbetslivet eller för arbetslösa att skaffa sig en naturvetenskaplig/teknisk högskoleutbildning under fönnånli ga ekonomiska villkor är - som anförts i det föregående — en åtgärd som regeringen anser ytterst angelägen. Det ger nya utbildnings— chanser till något äldre personer, vilket är en viktig del i den allmänna kompetensutvecklingen. Det är vidare av strategisk betydelse att kunna möta bristen på naturvetare och tekniker i näringslivet. Det tidigare föreslagna systemet med studiearvode hade emellertid vissa administrativa och tekniska brister. Regeringen har därför startnat för att ett sådant system inte bör införas. Regeringen föreslår istället att studiestödet till de

Prop. 1994/952139

studerande som här avses skall kunna länmas i huvudsak enligt reglerna Prop. 1994/95zl39 för särskilt vuxenstudiestöd (svux) enligt 7 kap. studiestödslagen under utbildningstiden. En fördel med denna lösning är att de studerande slipper byta stödfonn under utbildningens gång, vilket hade varit fallet i ett system med studiearvode och studiemedel. De studerande kommer alltså att erbjudas i princip samma stöd som studerande i YTH-utbildning

(yrkesteknisk högskoleutbildning) och specialpedagogutbildning inom högskolan, till vilka utbildningar rekrytering sker bland personer som har

minst 4 - 5 års förvärvsverksamhet.

Vuxenstudiestödet består av bidrag och lärt. För den som tillhör en arbetslöshetskassa är stödet relaterat till dagpenningen i utbildnings- bidragssystemet. Bidraget är 65 % av utbildningsbidraget. Lånedelen utgörs av skillnaden mellan utbildningsbidraget efter skatt och vuxen- studiebidraget efter skatt. Tillsammans med lånedelen är alltså svux efter skatt lika stort som utbildningsbidraget efter skatt. Vuxenstudiebidraget är f.n. högst 8 065 och lägst 4 830 kr i månaden före skatt. Det högsta beloppet motsvarar drygt 12 000 kr i utbildningsbidrag före skatt. Förslag om en sänkning av den lägsta nivån har lagts i budgetpropositionen (elfte huvudtiteln). Troligen har dock flertalet personer som avses här en så hög inkomst eller dagpenning i arbetslöshetsförsäkringen att de högsta beloppsnivåema i svux blir aktuella

I några avseenden bör avvikelser från vad som gäller för vuxenstu- diestöd göras.

För rätt till svux krävs minst fyra års förvärvsarbete eller därmed jämställda verksamheter. För NT-utbildning bör krävas att sökanden har arbetat på heltid här i landet i minst fem år. Högst två års vård av barn bör kunna jämställas med förvärvsarbete.

Svux för NT-utbildning skall lämnas endast för studier på heltid Eftersom endast sökande mellan 27 och 48 år skall kunna antas till NT- utbildning blir den vanliga svux-regeln om en övre åldersgräns på 50 år inte tillämplig. Svux bör lämnas under längre tid än som motsvaras av den fastställda studietiden för utbildningen i fråga endast om särskilda skäl finns. För eventuellt ytterligare studietid kan studiemedel sökas. Bidragets andel bör vara 65 % av utbildningsbidraget även för den som inte tillhör en arbetslöshetkassa. '

Svux bör lämnas i första hand till dem som inte tidigare har en naturvetenskaplig/tekniskt inriktad högskoleutbildning. Men även den som avbrutit en tidigare påbörjad sådan utbildning bör ha möjlighet att slutföra studierna med svux, under förutsättning att avbrottet ligger minst tre år tillbaka i tiden.

Den som inte uppfyller de särskilda behörighetskraven för den aktuella NT-utbildningen skall kunna erbjudas behörighetsgivande förutbildning (basår) i högskolans regi. Under basåret kan den studerande beviljas studiemedel enligt gällande bestämmelser med undantag för regeln om övre åldersgräns. Svux skall alltså inte lämnas. I stället bör avskrivning ske med hälften av det lån som avser basåret sedan högskoleutbildningen slutförts. Det överensstämmer i stort sett med vad som redan gäller för vuxenstuderande som uppburit studiemedel för gymnasiala studier och 16 bedrivit en tids studier i högskolan.

Förslaget bör lagtekniskt genomföras så att det i 7 kap. 1 & studiestöds- lagen lämnas ett bemyndigande till regeringen att meddela föreskrifter om rätt till svux för vissa studerande vid vissa NT—utbildningar. Där bör också anges att regeringen i sådana föreskrifter får göra avvikelser från bestämmelserna i samma kapitel samt i 4 kap. i bl.a de hänseenden som nu redogjorts för. Vidare bör regeringen få bemyndigande att föreskriva om rätt till avskrivning i andra fall än som anges i studiestödslagen. Förslag till ändring av 7 kap. l & studiestödslagen har också lämnats i proposition 1994/95:100 bil. 9.

Den föreslagna studiefmansieringsfonnen innebär att kostnadema för staten blir betydligt lägre under de två första åren än vad som beräknats för ett system med studiearvode. I stället ökar belastningen på anslaget fr.o.m. det tredje året. De totala kostnaderna blir oförändrade. För budgetåret 1995/ 96 beräknas kostnaderna uppgå till 43 5,6 miljoner kronor.

Hänvisningar till S6

  • Prop. 1994/95:139: Avsnitt 4.2

Utbildningsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 februari 1995

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm- Wallén, Peterson, Hellström, Freivalds, Wallström, Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, meerg, Uus- manrr, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson

Föredragande: statsrådet Tham

Regeringen beslutar proposition 1994/95: 139 Särskilda utbildnings- satsningar inom högskolan.

Rättsdatablad Prop. 1994/95 : 139

Författningsmbrik Bestämmelser som inför; Celemmr för bak- ändrar; Wer eller omliggantk EG-regler numrerar ett normgiv- ningsbemyndigandr

Lag om ändring i studie- 7 kap. 1 & stödslagen (1973:349)

gotab 47970, Stockholm 1995